Plan för lärande - Östersunds kommun

ostersund.se

Plan för lärande - Östersunds kommun

Plan för lärande

Kommunfullmäktige 24 januari 2008


Innehåll

Sida

FÖRORD

1 INLEDNING

1.1 Uppdrag 2

1.2 Berörda verksamhetsområden 2

1.3 Internationella och nationella styrdokument 2

1.4 Övriga lokala styrdokument 2

2 PRIORITERADE STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN

2.1 Inledning 3

2.2 Livslångt lärande och växande 3

2.3 Tillgång/tillgänglighet 5

2.4 Bemötande 5

2.5 Inflytande 6

2.6 Kompetens 7

3 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

3.1 Verksamhetens uppföljning av resultat 8

3.2 Nämndens uppföljning av resultat 8

3.3 Kommunfullmäktiges uppföljning av resultat 8

Bilaga

Mål- och styrkedja i Östersunds kommun (omslagets insida)

Form: Infobyrån, Östersunds kommun

Foto: Sverker Berggren, Bengt Ola Mattsson, Catrine Edlund

Tryck: XXXXXX 2007


VISION

”Lust att lära - möjlighet att lyckas –

i och utanför skolan”

Förord

I Plan för lärande har vi valt att tydliggöra målet med att

barn och elever ska uppleva lärandet som lustfyllt och därmed

lägga grunden för ett fortsatt och livslångt lärande.

Ett lärande som tar hänsyn till varje individs egna behov

och förutsättningar, oavsett ålder, bakgrund osv. Vi har valt

att som ett nytt inriktningsmål lyfta fram matematik,

naturvetenskap och språk. Den tidigare planens mål om

goda tal, läs- och skrivkunskaper är fortfarande ett av de

prioriterade inriktningsmålen. Planens syfte är, i enlighet

med skollagens skrivning, att peka på de områden kommunen

vill stärka i syfte att uppnå de nationella mål som är

uppsatta för skolan i lag och förordning.

I och utanför skolan…

Utbildningskommunen Östersund ska erbjuda en skola som

ger kunskaper, färdigheter och stöd så att alla får en chans

att utvecklas till harmoniska, ansvarsfulla och engagerade

medborgare. Skolan ska kommunicera med närsamhället

och vara en aktiv del av detsamma.

Tillsammans med övriga dokument som styr skolan är

Plan för lärande en grund för det livslånga lärandet. Med

förskolans pedagogik som grund ska våra barn kunna gå

vidare till en grund- och gymnasieskola med hög kvalitet

och spännande visioner.

Lust att lära…

Det lilla barnets nyfikenhet måste bibehållas. Alla oavsett

ålder måste få bejaka sin kreativitet och sina drömmar.

Skolan ska vara så spännande och stimulerande att den

mer lägger grunden till viljan att ständigt utveckla sig livet

igenom - det livslånga lärandet.

Möjlighet att lyckas…

Vi vill skapa möjligheter hos barn och elever att lära sig

oavsett vilka förutsättningar man har. Alla barn och elever

måste få känna sig trygga. En av skolans viktiga uppgifter

är att vara den trygga hamnen, från vilken man vågar sig

ut på okända vatten. Vågar man misslyckas tar man också

steget mot att lyckas.

Det livslånga lärandet ska avspegla sig i möjligheter till

fortsatta studier och återkommande vidareutbildningar

livet igenom.

Vi har i detta arbete haft mycket stor hjälp av alla de

remissinstanser som gett oss tips, synpunkter och idéer

och vill rikta ett särskilt tack till dem.

Kommunfullmäktiges beredningsgrupp

för revidering av Plan för lärande

1


1. Inledning

1.1 Uppdrag

Kommunerna har statens uppdrag och ansvar för förskolan,

grundskolan och de frivilliga skolformerna. Uppdraget

regleras i skollagen, förordningar samt läroplaner, timplaner

och kursplaner m.m. Riksdagen fastställer skollagen

och regeringen verkställer genom förordningar. Kommunen

beslutar, genom kommunfullmäktige, hur skolverksamheten

ska utvecklas och av skolplanen ska särskilt framgå hur de

nationella målen ska uppnås. Skolorna utarbetar lokala

arbetsplaner. Kommunen följer kontinuerligt upp och utvärderar

skolan i årsredovisningen, separata utvärderingar

samt årliga kvalitetsredovisningar.

1.2 Berörda verksamhetsområden

Östersunds kommun har valt att ta fram en PLAN FÖR

LÄRANDE som även omfattar folkbildning. Planen anger

de politiskt prioriterade områden som ska utvecklas. Jämtlands

Gymnasieförbund ansvarar för utbildning av Östersunds

gymnasieelever och Plan för lärande är att ses som

en vägledning för förbundets skolplan. I Plan för lärande

används begreppen barn och elever samt skola, utbildning

och lärande och innefattar följande verksamheter:

förskola, förskoleklass (barn), grundskola, skolbarnsomsorg,

grundsärskola och träningsskola, fritidsgårdar, kulturskolan,

kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare/SFI,

särvux samt folkbildning (elever).

1.3 Internationella och nationella styrdokument

Plan för lärande utgår från följande internationella och

nationella styrdokument:

• FN:s Barnkonvention

• Skollagen (1985:1100) som är beslutad av riksdagen

och innehåller de grundläggande bestämmelserna om

utbildningen inom alla skolformer och de grundläggande

kraven på kommunerna

• Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

behandling av barn och elever (2006:67)

• Förordningar och särskilda förordningar: Läroplaner

(förskolan LPFÖ 98, det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen

och fritidshemmet LPO 94, de frivilliga skolformerna

LPF 94), Kvalitetsredovisning inom skolväsendet

(1997:702) m.fl.

• Allmänna råd om kvalitet i förskola och fritidshem

• Nationella handlingsplaner mot tobak, alkohol och narkotika

1.4 Lokala styrdokument

Följande dokument är beslutade av kommunfullmäktige

och gäller alla verksamheter;

• Lokalt tillväxtprogram, årsbudget/flerårsplan, demokratirapporten,

miljöplan, jämställdhetspolicy/jämställdhetsplaner,

chefspolicy, it-strategi, lokalt skolutvecklingsavtal, kvalitetspolicy,

utvecklingsplanen (visioner och övergripande mål),

internationell strategi, strategier för ett socialt hållbart

Östersund, strategier för att utveckla samverkan mellan

Östersunds kommun och idrottsrörelsen samt elevhälsoplan

som är beslutad av barn- och utbildningsnämnden.

2


2. Prioriterade strategiska

utvecklingsområden

2.1 INLEDNING

Kommunen har ett statligt uppdrag att beakta helheten

inom utbildningsverksamheten d.v.s. arbeta med alla områden

som finns i de nationella styrdokumenten. Plan för lärande

är komunfullmäktiges styrdokument som fokuserar på de

områden som särskilt behöver utvecklas och förbättras för

att uppnå läroplanens mål. Planens prioriterade strategiska

utvecklingsområden utgår ifrån kommunens kvalitetspolicy

(tillgång/ tillgänglighet, bemötande, inflytande, kompetens)

samt området ”Livslångt lärande och växande”.

Planen består av inriktningsmål (mål att sträva mot) och

övergripande strategier. Berörda nämnder utarbetar årligen

effektmål (mål att uppnå) i årsbudget vilka nämnderna

förbinder sig att uppfylla under året inom tilldelad budget.

2.2 LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH VÄXANDE

Inriktningsmål

Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda

tal, läs- och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i

matematik.

Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla

sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga

ämnen och språk.

Barn och elever har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som

social och värnar aktivt om den inre och yttre miljön

samt har kunskap om förutsättningarna för ett hållbart

samhälle.

Barn och elever utövar fysisk aktivitet och deltar i

skapande verksamhet samt har kulturella upplevelser.

Strategi

Utifrån läroplanen

Det strategiska utvecklingsområdet Livslångt lärande och

växande utgår från läroplansmålen inom områdena kunskaper,

skolan och omvärlden, normer och värden samt

utveckling och lärande.

Kunskapsutveckling

En god förmåga i att tala, läsa, skriva och räkna är en förutsättning

för individens sociala utveckling och det livslånga

lärandet. Dessa områden är alltid prioriterade områden för

alla elever under hela skoltiden. Lusten att lära och ständigt

utvecklas ska vara ledord i skolans arbete. Skolan ska ha

tillgång till ett brett spektrum av källor och media där biblioteken

är ett naturligt kunskapscentrum och ett viktigt pedagogiskt

instrument. Lek och lärande över åldersgränser är en

möjlighet och skapar förståelse mellan barn i olika åldrar.

Goda kunskaper och färdigheter i de naturvetenskapliga

ämnena är viktiga. Under senare år har bristande kunskap

uppmärksammats varför barn och elever ska uppmuntras

att öka sina kunskaper och färdigheter inom dessa områden.

Internationaliseringen medför att barn och elever har

ett behov av att kunna kommunicera med omvärlden och

ska därför uppmuntras att i högre grad välja att lära sig

flera språk.

Individuell utvecklingsplan (IUP)

Alla barn och elever ska ha en individuell utvecklingsplan

som följer dem från förskolan till gymnasiet i syfte att

skapa en stark medvetenhet om sig själv, sitt eget kunnande

och lärande. Förskolans individuella utvecklingsplan

bygger på verksamhetens behov av utveckling för att nå

målen i förskolans läroplan, inte individens.

Den individuella utvecklingsplanen ska utgå från elevers

förutsättningar, behov och styrkor, inte utifrån ålder. Syftet

med IUP är att den ska vara ett stöd för att uppnå de individuellt

uppsatta målen. IUP är också ett bra verktyg för

elever att få inflytande och för föräldrar att få inflytande

över sina ungdomars utveckling. IUP skapar kontinuitet och

trygghet genom att den följer eleverna under studietiden.

De olika skolformerna ska stödja det livslånga lärandet

genom flexibilitet och god samverkan. Skolan ska arbeta

med att överlämnande sker mellan pedagoger när barn och

elever byter skolform eller skola/klass.

Omvärldsorientering

Internationaliseringen medför att dagens unga måste

utveckla kunskap om och förståelse för förhållanden såväl

lokalt som globalt. Det är viktigt att skolan är aktiv och

belyser aktuella händelser.

3


Framtida yrkesval

Arbetssätt och metoder måste utvecklas ur ett genusperspektiv.

Skolan ska arbeta med att göra alla medvetna om

detta samt arbeta för att likartade krav och förväntningar

ställs på flickor och pojkar.

Miljö och naturresurser

Barn och elever ska lära sig hur vi får ett ekologiskt hållbart

samhälle där vi tar hand om och värnar om den yttre

miljön. Skolan ska i praktisk handling öka elevernas miljömedvetande

genom att arbeta utifrån kommunfullmäktiges

fastställda miljöplan (miljöpolicy och miljömål). Skolan

ska också aktivt följa upp inom- och utomhusmiljön i syfte

att säkerställa en god arbetsmiljö.

God hälsa

En god fysisk, psykisk och social miljö är en förutsättning

för att stimulera barns och elevers förmåga och lust att

lära. Skolan ska därför vara en blandning av erfarenheter,

åldrar, kulturer o s v för att lärandet ska spegla mångfalden

i samhället. Lärandet ska bedrivas så att segregering i

alla avseenden motverkas. Ur ett folkhälsoperspektiv ska

insikten om goda levnadsvanor vara en integrerad del i all

utbildning och formuleras i elevhälsoplanen. Skolan ska

stimulera barn och elever till fysisk aktivitet som samordnas

i den dagliga skolverksamheten i syfte att ge dem goda

motionsvanor och daglig utevistelse. För att elever på ett

aktivt sätt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen är

det viktigt att de har möjlighet att inta mellanmål under

skoldagen och att de äter lunch, varför skolan ska erbjuda

god matkvalitet. Relationer till andra människor påverkar i

hög grad vårt välbefinnande. Av den anledningen bör alla

elever erbjudas samlevnadsundervisning där relationskunskap

och kunskaper om HBT (homo-, bi-, transsexualitet) ingår.

Förebyggande insatser

Kampen mot alkohol och andra droger måste ständigt

pågå. Skolan, socialtjänsten och polisen ska i sitt samarbete

involvera det civila samhället vilket är viktigt för att nå

bestående framgångar. Där har öppna förskolor, fritidsgårdar,

familjecentraler, bred föräldrasamverkan och den breddade

1 ungdomsmottagningen en viktig roll. Skolan ska

samverka brett i syfte att stödja föräldrarna och ungdomar

till en drogfri uppväxt. Inom skolans undervisning ska

ANT-utbildningen (alkohol, narkotika, tobak) utvecklas

och anpassas.

Kulturella insatser och upplevelser

Människors arv, miljö och sociala förhållanden är grunden

för vårt kulturliv. Fantasi och skapande ska vara centrala

inslag i lärmiljön (språk, bild, musik, drama, dans, film och

slöjd). En viktig uppgift för skolan är att utveckla förmågan

att kommunicera. Kulturarvet ska nyttjas som en del i

lärandet för barn och elever. Genom att ge barn och elever

ökade möjligheter att själva skapa, ges möjlighet till ytterligare

ett språk att uttrycka sina känslor och tankar. Kulturskolan

ska i nära samarbete med övriga skolor stimulera

barns och elevers förmåga och intresse för drama och

musik. I lärmiljön ska det finnas en balans mellan estetiska,

rörelsebefrämjande och intellektuellt kunskapsinriktade

aktiviteter.

1. Samarbete mellan landstinget och kommunen

4


2.3 TILLGÅNG/TILLGÄNGLIGHET

Inriktningsmål

Östersunds kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud

av hög kvalitet med god vägledning samt

information om resultat.

Strategi

Utifrån läroplanen

Det strategiska utvecklingsområdet Tillgång/Tillgänglighet

utgår ifrån läroplansmålen inom områdena arbete och

samhällsliv.

Framgångsrik utbildning

Östersunds kommun ska erbjuda en framgångsrik skola –

från förskola till högskola. Ett viktigt kriterium för ett

framgångsrikt lärande är ett tydligt ledarskap med fokus

på skolans uppdrag. Kunskaper, social kompetens, professionella

pedagoger, elevinflytande och ett aktivt samspel

med föräldrar och närsamhälle är alla viktiga kriterier.

Ambitionen är att barn och elever ska erbjudas utbildning i

nära anslutning till sitt hem. Den som är i behov av särskilt

stöd ska, i möjligaste mån, få detta i sin ordinarie

skola eller inom kommunen.

Fullmäktige säkerställer att verksamheten följer upp,

utvärderar och redovisar resultat som är tillgängliga för

brukare och medborgare. Information om resultat ska finnas

i dokument och på kommunens hemsida. Syftet är att

visa hur resurserna används och att kommunen arbetar

med ständiga kvalitetsförbättringar.

Brett utbildningsutbud genom samverkan

Skolan ska skapa miljöer som ger förutsättningar för ett

livslångt lärande. Kommunens storlek ger förutsättningar

att erbjuda en hög grad av valfrihet inom förskola, grundskola

och gymnasieskola. När förskolan och skolan har

fullgjort sitt uppdrag tar vuxen- och folkbildningen vid.

Studieförbunden och utbildningsanordnare erbjuder utbildning

inom ett stort spektra av områden och fyller en viktig

funktion i det livslånga lärandet. Lokalt utformade eftergymnasiala

utbildningsformer ska främjas där Mittuniversitetet

tillsammans med Jämtlands Gymnasieförbund, privata

utbildningsanordnare samt komvux svarar för utbildningen.

I kommunens tillväxtprogram beskrivs utbildningssektorn

som ett av tre viktiga utvecklingsområden. Medborgare

med högskoleutbildning med inriktning mot naturvetenskapliga

ämnen ska öka. Samverkan med högskola/universitet

ska utvecklas dels för att stimulera studerande till

akademiska studier dels i syfte att främja den kommunala

skolans forskningsanknytning och som stöd för kommunens

kompetensutveckling och utvärdering. Det ska finnas en

tydlig ambition att skolan, näringslivet och samhället i

övrigt, ska samverka. I undervisningen ska skolan nyttja

den kompetens som alla parter har. Entreprenörskap i vid

bemärkelse ska uppmuntras.

Professionell vägledning

Studie-/yrkesvägledaren ska ha en aktiv och central funktion

och ska ge en oberoende och opartisk vägledning

utifrån individens och samhällets behov. Vägledningen ska

ge eleven information om utbildningar, praktik och arbetsmarknad.

Det är också av största vikt att studie- och

yrkesvägledningen ger förutsättningar för eleven att skapa

tilltro till sin förmåga att skaffa sig de kunskaper och färdigheter

som fordras för att förverkliga sina ambitioner.

Samordning av vägledningsinsatserna genom skolformerna

ska utvecklas.

2.4 BEMÖTANDE

Inriktningsmål

Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv

självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme

samt respekt för andra.

Strategi

Utifrån läroplanen

Det strategiska utvecklingsområdet Bemötande utgår ifrån

läroplansmålen inom området normer och värden.

Positiv självbild

Lärande ska genomsyras av ansvar, lust, vänskap och

respekt för andra. Värdegrundsarbetet ska vara en ständigt

pågående process. Mobbning och trakasserier, främlingsfientlighet

och rasism samt ett kränkande beteende får

aldrig accepteras. Skolan ska därför bedriva ett aktivt

arbete mot mobbning och kränkning av såväl barn, elever

5


som vuxna. För att barn och elever ska införliva de värden

som det demokratiska samhället bygger på, ska de bemötas

med respekt och uppmuntras att aktivt påverka och ta

ansvar. Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska

bemötas på ett respektfullt sätt. Skolans bemötande ska

bidra till att elever är modiga och vågar ifrågasätta, vara

nyfikna och öppna mot nya och ovana områden och företeelser.

Jämställdhet och jämlikhet

Flickor och pojkar har lika värde. Skolan ska rikta särskild

uppmärksamhet på de situationer, lärmiljöer och

ämnen som behöver utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv.

Ett jämlikhetskrav är att alla människor, genom sin utbildning,

ska ha likvärdiga möjligheter att utvecklas som individer

och att kunna påverka villkoren för sina egna liv och

det samhälle de lever i. Att arbeta i heterogena grupper är

lärorikt och skapar förutsättningar för att utveckla tolerans

och solidaritet samt bidrar till att skapa respekt mellan

människor. Detta ökar förutsättningarna för att uppnå

ett jämlikt samhälle.

2.5 INFLYTANDE

Inriktningsmål

Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och

utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har

inflytande över sina barns lärande.

Strategi

Utifrån läroplanen

Det strategiska utvecklingsområdet Inflytande utgår ifrån

läroplansmålen inom områdena ansvar och inflytande samt

skola och hem.

Demokratiska arbetsformer

Ett demokratiskt arbetssätt ska prägla utbildningsverksamheten.

Skolan ska sträva efter att varje individ successivt

utövar ett allt större inflytande över sin utbildning.

Alla barn och elever ska ha kunskap om demokratins principer

och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska

former.

Ansvar och inflytande

Alla elever ska ha ansvar för och utöva inflytande över sin

utbildning och skolan ska kännas angelägen och meningsfull.

Former för samverkan ska ständigt utvecklas så att

alla har möjlighet att utöva inflytande. Detta förutsätter

att barn och elever får information om skyldigheter och

rättigheter, arbetssätt, arbetsformer samt utbildningens

mål och innehåll. Alla som är verksamma i skolan ska

känna till FN:s Barnkonvention. Elever som tar på sig

förtroendeuppdrag har rätt till utbildning för uppdraget.

Klassråd ska finnas i varje klass/grupp och vara ett av

flera forum där den dagliga verksamheten diskuteras och

överenskommelser görs. Elevråd, föräldraråd och/eller

lokala styrelser ska finnas på varje skolenhet där övergripande

frågor, planer och strategier diskuteras. Barn och

elevers inflytande ska också kanaliseras genom de individuella

utvecklingsplaner som utarbetas gemensamt av föräldrar,

elever och personal. Ett demokratiskt arbetssätt ska

också prägla verksamheten på fritidsgårdarna. Besökarnas

initiativ, inflytande, delaktighet och ansvar för verksamhe-

6


tens planering och genomförande ska stimuleras. Lokal

styrelse, gårdsråd eller andra fora ska finnas. Ungdomsråd

ska finnas med syfte att dels stimulera till ett ökat inflytande

för ungdomar dels möjliggöra för de förtroendevalda

att föra dialog med unga medborgare om samhällsfrågor.

Föräldrars ansvar och inflytande

Föräldrar har huvudansvar för barns och ungdomars fostran

och utveckling och tillsammans med skolans personal

har de ett gemensamt ansvar under utbildningstiden. Detta

förutsätter att föräldrar har information om arbetssätt,

arbetsformer samt utbildningens mål och innehåll.

Föräldrars engagemang, ansvar och syn på skolan är av

mycket stor betydelse för barns och ungdomars utveckling

och lärande. Forum för dialog måste ständigt utvecklas för

att underlätta för alla parter att verka inom skolans ram

och för föräldrar att vara delaktiga i barnens och elevernas

skolgång och lärande.

Personalens ansvar och inflytande

Demokratiska arbetsformer ska omfatta alla som är verksamma

inom utbildningsområdet. Personalen har ansvar

för att barn och elever tidigt lär sig ett demokratiskt

arbetssätt.

2.6 KOMPETENS

Inriktningsmål

Personal äger och har tillgång till hög kompetens och

nödvändiga kunskaper och färdigheter.

Strategi

Utifrån läroplanen

Det strategiska utvecklingsområdet Kompetens utgår ifrån

läroplansmålen inom området övergång och samverkan

samt skolan och omvärlden.

Hög kompetens

Skolan ska ha god förmåga att möta alla barn och elever.

Det är särskilt viktigt att stödja barn och elever med funktionshinder

och de som är i behov av särskilt stöd. Ledningen

ska utarbeta tydliga strategier för att åstad komma

ständiga förbättringar, i syfte att främja barns och elevers

lärande. Viktiga förutsättningar är att ledning och medarbetare

aktivt deltar och engagerar sig i arbetet samt har

en hög kompetens.

Fokusera på lärande på alla nivåer

Lärande ska ske på alla nivåer i skolan; elevers, medarbetares

och ledningens, vilket innebär att pedagoger som är

ledare för barn och elever själva kontinuerligt ska utvecklas

för att kunna möta förändrade krav och utmaningar.

Speciella kompetensutvecklingsbehov

För att kunna stimulera intresset för naturvetenskapliga

ämnen hos barn och elever ska pedagogernas kompetens

inom området höjas redan från förskolan. Alla skolor ska

också ha tillgång till kompetens i studie- och yrkesvägledning.

Det är i detta sammanhang viktigt att även ta vara

på de möjligheter som erbjuds via näringslivet. De strategiska

utvecklingsbehoven finns inom områdena matematik,

naturvetenskapliga ämnen, språk, genuskunskap, relationskunskap

samt studie- och yrkesvägledning. Utifrån skolans

inriktning för det egna lärandet ska yrkesrollen som pedagog

utvecklas och ständigt uppdateras utifrån nuvunnen

kunskap.

7


3. Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av utbildningsverksamheten

sker på flera nivåer i organisationen.

3.1 VERKSAMHETENS UPPFÖLJNING AV RESULTAT

(lokala arbetsplaner – kvalitetsredovisning)

Utifrån de nationella målen i läroplanerna och effektmålen

i årsbudget upprättar samtliga verksamheter årligen arbetsplaner.

De innehåller aktiviteter och åtgärder som ska

genomföras för att målen ska uppnås. Dessa följs årligen

upp i verksamhetsberättelser och i kvalitetsredovisningar

där resultaten analyseras och värderas.

3.2 NÄMNDENS UPPFÖLJNING AV RESULTAT (budget/verksamhetsberättelse/bokslut

– kvalitetsredovisning)

Nämnden följer upp och utvärderar alla effektmål årligen i

verksamhetsberättelser och bokslut. Nämnden följer även

upp skolornas resultat utifrån de nationella målen och

analyserar och värderar verksamheternas kvalitetsredovisningar.

Kvalitetsredovisningarna sammanställs på kommunnivå

och rapporteras årligen in till kommunstyrelsen och

Skolverket.

3.3 KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPFÖLJNING AV

RESULTAT (budget/årsredovisning – utvärderingar)

Kommunfullmäktige följer upp inriktningsmålen och nämnderna

följer upp och redovisar varje år såväl de uppsatta

effektmålen i årsbudget som hur de nationellt uppsatta

målen uppnåtts. Kommunfullmäktige utvärderar därutöver

kvalitetsdimensionerna (tillgång/tillgänglighet, bemötande,

inflytande och kompetens). Dokumenten ska vara tillgängliga

kommunens hemsida.

8


Mål och styrkedja

i Östersunds kommun

Östersunds kommunfullmäktige har beslutat om en enhetlig styrmodell för styrning och uppföljning av all kommunal verksamhet.

Det förutsätter ett uthålligt arbete med ständiga förbättringar. Inriktningsmålen i planerna (skola, vård & omsorg,

kultur m fl) är utformade utifrån kommunfullmäktiges kvalitetsdimensioner (tillgång/tillgänglighet, inflytande, bemötande,

kompetens) och lyfter fram de områden som ska utvecklas. De politiska organen formulerar och fastställer mål och verksamheten

upprättar strategier och handlingsplaner med åtgärder och aktiviteter för att uppnå målen.

Riksdag/regering/

Centrala myndigheter

NATIONELLA MÅL- OCH STYRDOKUMENT

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige beslutar

om inriktningsmål i övergripande

planer och fastställer effektmål

och budgetram(ar) per nämnd i

årsbudget

Kommunfullmäktige följer upp

och utvärderar nämndernas

måluppfyllelse och

resursutnyttjande

Nämnd

Politisk nivå

Nämnd

1. beslutar om effektmål/-

kvalitetskrav i årsbudget

2. beslutar om internbudget

3. beslutar om förfrågningsunderlag

4. träffar överenskommelse med

förvaltningschef

5.tecknar avtal med externa

utförare

Nämnd följer upp och utvärderar

effektmål/kvalitetskrav,

internbudget, överenskommelse

och externa kontrakt

Förvaltningsnivå

Förvaltning

Förvaltningschef skriver kontrakt

med enhetschef innehållande

volym, resurser och kvalitetskrav

Förvaltningschef följer upp

kontrakt och rapporterar måluppfyllelse/kvalitetsredovisning

till nämnd

Enhet/område

Enheten upprättar handlingsplan/-

lokal arbetsplan/verksamhetsplan

med aktiviteter som ska styra mot

att kontrakten uppfylls

Enheten följer upp handlingsplan/lokal

arbetsplan/verksamhetsplan

för att säkerställa att

aktiviteterna genomförs och att

de styr mot kontrakten


Kommunledningsförvaltningen i samarbete med

Barn- och utbildningsförvaltningen

Östersunds kommun, 831 82 Östersund.Tel 063 - 14 30 00 www.ostersund.se

More magazines by this user
Similar magazines