magasinetostersund12012 - Ãstersunds kommun

Ett magasin från 

Östersunds kommun 

# 1/2012 

Våga fråga 

Medborgare får svar på sina 

frågor till kommunen 

Storsjö Strand 

En attraktiv stadsdel för 

boende och besökare 

Språkryggsäckar 

Så ska elevers språkkunskaper bli bättre 

Från Eritrea till Sverige 

Möt Yohana som flytt till Östersund 

Skattepengar 

Missa inte magasinets ekonomibilaga

E t magasin från 

ÖstErsunds kommun 

# 1/2012 

ledare 

Ny laguppställning i 

Östersund 

Vänsterpartiet ut. Centerpartiet in. Ny majoritet. Oj, vad är det som händer, tror jag 

många tänkte för några månader sedan. 

Egentligen är det inget konstigt som har hänt. Det är kort sagt politik, och politik 

handlar om att fördela samhällets resurser på ett klokt och bra sätt. 

Men partierna har olika syn på vad som är klokt och bra. I grunden styrs partiernas 

syn på vad som är klokt och bra av vad partiets väljare och medlemmar tycker. 

Det avgör åt vilket håll partiernas kompassnålar pekar. Och när kompassnålarna 

pekar åt olika håll i viktiga frågor är det dags att gå skilda vägar. 

Jag får ibland frågan om jag tycker det är obekvämt att samarbeta med dem som 

tidigare var politiska motståndare. Svaret är nej. Precis som tidigare tycker vi olika 

i vissa frågor och lika i andra, men skillnaden är att kompassnålarna i Centern, 

Miljöpartiet och Socialdemokraterna pekar åt samma håll. 

Inte i alla frågor, inte alls, men i många och framförallt i de viktiga frågorna som rör 

hur vår kommun ska utvecklas på ett positivt och hållbart sätt i framtiden. 

AnnSofie om 

...ensamkommande flyktingbarn. 

I magasinet får vi möta tre unga som flytt till 

oss från krig och kaos. Deras utgångsläge var 

tufft, men de har nu siktet på att utbilda sig och 

att skaffa jobb. De är verkligen berömvärda! 

...om första spadtaget i arenan. 

Jag vet inte hur många gånger jag stått 

med hjälmen på svaj och grävt i någon 

grushög med en stolt byggherre. Kort sagt 

tagit ett första spadtag, medan pressfotograferna 

försökt få till unika bilder. Det är 

säkert inte lätt för dem. Det brukar vara 

trevliga tillställningar, men när det gäller 

nya arenan känner jag att vi bör göra något 

annat. Bygget pågår ju redan för fullt och 

jag vill bjuda in allmänheten till en informationskväll 

på området när stommen börjar 

resas. Det ska ske runt midsommar. Vi återkommer 

i annons i lokalpressen om datum. 

Våga fråga 

Medborgare får svar på sina 

frågor till kommunen 


En attraktiv stadsdel för 

boende och besökare 


Från Eritrea till Sverige 

Så ska elevers språkkunskaper bli bä tre 

Möt Yohana som fly t ti l Östersund 

Skattepengar 

Mi sa inte magasinets ekonomibilaga 

2 östersund 

AnnSofie Andersson 

...hoten mot Bengard. 

I april publicerade Östersunds-Posten en 

artikelkommentar med förtäckta hot mot 

kommunalrådet Terese Bengard i Ragunda. 

ÖP tog bort kommentaren efter kritik. 

Jag kokade inombords när jag hörde om 

det där. Vem orkar axla ett politiskt ansvar 

när man riskerar sånt, tänker jag. Och 

drabbas kvinnliga politiker oftare av den 

här typen av övertramp på nätet? Jag 

menar, min företrädare Jens Nilsson kan 

ju inte kallas smärt, men han slapp kommentarer 

liknande den jag fick i vintras 

på Twitter. Beror det på att jag är kvinna, 

undrar jag. Jag är kort sagt lite brydd. 

Jag sliter med de här frågorna, helt enkelt 

för att de är viktiga för vår demokrati, för 

att både kvinnor och män ska orka och 

våga ta viktiga politiska ansvar. 

På omslaget: Yohana Adhanom är 18 år och har flytt från Eritrea till 

Östersund. Läs mer om Yohanas tankar kring det svenska samhället och 

kommunens arbete med integration på sidorna 6-8. 

Magasinet Östersund delas ut 

tre gånger per år till hushåll 

i Östersunds kommun. 

Du hittar alla numren på 

www.ostersund.se/magasinet 

innehåll 

Agenda 21 

Integration 

Näringsliv 

Livsmedelskontroll 

Fråga kommunen 

På jobbet 

Visionen 

Klarspråk 

Arbetslivscenter 

Creative City 

Rättvis handel 

Egen dator i skolan 


Nya Vattenchefen 

Din kommundel 


Rena nyheter 

Evenemangen 

Nationaldagen 

Redaktionsansvarig: 

Kommundirektör Bengt Marsh 

Redak t ion : 

Informationschef Eva Larsson 

Infobyrån, Östersunds kommun 

Grafisk form: 

Mattis Karlsson 

tryck : 

Tryckservice AB, Ängelholm 

Omslagsfoto: 

Sverker Berggren 

4 

6 

10 

12 

14 

16 

18 

19 

20 

22 

23 

24 

26 

28 

30 

32 

34 

36 

38

Foto: Christina Thuné Foto: Jamtli/SVT 

Minnesdag på Jamtli 

Så funkar QR-koden 

En QR-kod påminner om en streckkod. Det är en bild som 

innehåller inbäddad information. För att kunna läsa koden 

behöver du en smartphone med kamera och ett program 

(app) som kan läsa QR-koder. 

Om du använder en sådan app och klickar på QR-koden 

här intill kan du surfa direkt till www.ostersund.se. 

Du kommer att hitta fler QR-koder i magasinet. 

Den 5 juni blir det Öppet hus på Jamtli för alla äldre som har hemtjänst, dagverksamhet 

eller som bor på äldreboende i kommunen. Från 10.00 till 15.00 har du chans 

att ta del av bland annat stora vårtvätten, kakbak, ”stök” i Per-Albin-torpet, kaffekalas 

på Tunet och bak i bakstugan vid Näsgården. Tanken är att äldre ska få chansen 

att återuppleva dofter, ljud, musik och sysslor som känns bekanta från ungdomen. 

Det är tredje året i rad som Jamtli tillsammans med Östersunds kommun erbjuder 

minnesdagar för äldre. Det hela är nu en del i ett EU-finansierat interreg-projekt. 

Läs mer på 

www.ostersund.se/dagverksamhet 

Kliv rakt in i 70-talet 

I sommar bygger länsmuseet Jamtli i Östersund 

upp en stor upplevelsemiljö där året 

kommer att vara 1975. Du får möjlighet att 

gå i typiska villakvarter, pensionärsbostäder 

och ett alldeles autentiskt gröna vågen-torp. 

Som besökare kommer du att kunna prata 

med medelklassfamiljen i villan, pensionären 

i den lilla lägenheten och det idealistiska 

unga paret i gröna vågen-torpet. 

Missa inte heller parken som byggts upp 

med inspiration från tv-programmet "Fem 

myror är fler än fyra elefanter". Invigningen 

är den 17 juni. 

För mer information om vad som händer på Jamtli kan du gå in 

på www.jamtli.se eller surfa in på deras mobilbaserade webbsida 

m.jamtli.com eller använd QR-koden här intill. 

En väg in 

noterat 

Nu ska det bli enklare och 

snabbare för dig att få kontakt 

med kommunen. Under senare 

delen av 2013 öppnas ett nytt 

kundcenter med fjorton 

kommunvägledare. 

I början av året beslutade kommunstyrelsen 

att införa ett så 

kallat kundcenter. Där ska fler 

frågor kunna hanteras och du ska 

snabbt kunna få svar. 

När kundcentret är etablerat 

möts medborgarna som ringer in 

till kommunen på 063-14 30 00 

av en kommunvägledare. Varje 

väg ledare ska ha en bred allmänorientering 

om kommunens verksamheter, 

men också ett eller två 

specialområden. 

Du kan följa arbetet på 

www.ostersund.se 

Bäst på tillgänglighet 

Vet du något företag, organisation 

eller person som gjort något 

extra för tillgängligheten? Då 

har du möjlighet att nominera en 

kandidat till kommunens tillgänglighetspris. 

Du kan nominera fram till 31 

augusti. Mejla samhallsbyggnad@ 

ostersund.se eller skriv till Östersunds 

kommun, Miljö- och samhällsnämnden, 

831 82 Östersund. 

Märk kuvertet med Tillgänglighetspriset 

2012. 

Förra året delades priset ut till 

KappAhl på Prästgatan och ett 

eldsjälspris till Eva Åberg, Handikappsamverkan 

i Östersund. 

Hur många är vi? 

Under 2011 flyttade 3 084 till 

kommunen. 3 154 valde att flytta 

härifrån. Av de som flyttade från 

Östersund valde 921 att flytta 

inom länet, 2 017 inom landet och 

216 flyttade utomlands. 

Den totala folkmängden vid 

slutet av året var 59 373. Av dessa 

föddes 705 barn och 670 personer 

avled. Siffrorna kommer från 

Statistiska centralbyrån. 

östersund 3

Foto: Linda Bylund 

Hur går det med våra 

miljömål? 

Miljömål är en viktig del i kommunens arbete. 

Varje år följer vi upp målen och resultatet av vårt 

miljöarbete. Bland annat granskas vi av en 

miljörevisor. text linda bylund 

För att kunna nå våra mål och Agenda 21-visionen jobbar vi med miljöledningssystem. 

Det är ett sätt att hela tiden bli bättre och mer effektiva, genom att vi 

jobbar efter en särskild standard. All vår verksamhet miljöcertifierades 2007 

enligt den internationella standarden ISO 14001, samt registrerades enligt EMAS, 

som är EU:s modell. 

Det här klarade vi 2011 

• Utsläppen av växthusgaser minskade 

med cirka 38 % mellan 1990 och 2009, 

visar senaste mätserien. 

• Elanvändningen var 11,1 % lägre än 

1996. 

• Inom Green Highway har den första 

snabbladdningsstationen för elbilar 

invigts. Det fanns laddplatser för 

26 fordon i Östersund. 

• Östersund blev utnämnd till årets 

elbilskommun av Gröna Bilister. 

• Östersund blev topp tio i Miljöaktuellts 

granskning och Gröna bilisters 

miljöbilsgranskning. 

• Grön Trafiks arbete med Östersunds arrangemang 

av Europeiska Trafikantveckan 

nominerades som en av tio bästa i EU. 

• Drygt 20 % av skolmaten var ekologisk. 

• 95 % av personbilarna inom 

Teknisk förvaltning är miljöbilar. Renhållningen 

har tre gasdrivna sopbilar. 

• Fastighet har sparat 21 % energi per 

kvadratmeter från 1995 till 2010, enligt 

senaste mätserien. 

• Vi har 54 % miljöfordon i vår verksamhet. 

Våra mål 2012 

• Luft och klimat 

Utsläppen av luftföroreningar liksom 

växthusgaser minskar. Utsläppen av 

växthusgaser minskar med 60 % till 

2020 i jämförelse med 1990. 

• Energianvändningen 

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen 

minskar med 1 % per år. 

• Miljön i Östersund 

För att få en hållbar, trygg och säker 

livsmiljö, minimeras risker för att vattendrag 

och sjöar som används som 

dricksvatten inte ska förorenas. Åtgärder 

ska tas för att minska sårbarhet av 

dricksvattenförsörjningen. 

Vill du veta mer om Agenda 21, 

kommunens miljömål och resultat 

ska du läsa miljöredovisningen. 

Den hittar du på 

www.ostersund.se/miljoarbete 

Sporthallens kök vid Wargentin 

serverar mat till närmare 1000 

personer varje dag. De jobbar 

aktivt för att minimera sitt matavfall. 

Kockbiträde Monica Lundqvist 

berättar mer om hur de arbetat för 

att minska matsvinnet. 

Hur mycket mat slängs i ert kök? 

– Mellan 35 och 50 kilo varje dag. 

Har ni blivit bättre eller sämre? 

– Bättre. För ett år sedan låg vi på 

60-70 kilo matrester varje dag. 

Vad är det som kastas? 

– Det slängs mer av huvudrätten 

än av sallad och tillbehör. Vi har 

märkt att ju godare maten är, desto 

mer kastas. Då tar eleverna för sig 

mer än de orkar äta upp. 

Hur jobbar ni för att fortsätta 

minska matsvinnet? 

– Vi anordnar kampanjer på 

skolan. Vi informerar till exempel 

eleverna om att de tillsammans 

slänger mat värd lika mycket som 

en smartphone varje vecka. Det 

brukar få stor effekt. Vi har också 

infört en sms-tjänst så att de med 

specialkost kan meddela oss när de 

är sjuka eller borta. Det går förstås 

också bra att ringa. 

Vad kan man göra för att 

minska matsvinnet hemma? 

– Ta till vara alla råvaror som köps 

hem. Släng inte så fort datumet 

gått ut, utan smaka och lukta om 

maten är fräsch. frys ner rester. 

4 östersund

noterat 

Verktyget som ska lyfta offentlig mat 

Har du hört talas om SkolmatSverige? För dig som är anställd inom grundskolan 

eller som är elev i grundskolan är SkolmatSverige en möjlighet att påverka maten du 

får i skolan och den miljö du äter den i. 

SkolmatSverige är ett nätbaserat gratisverktyg som mäter nivåer på till exempel 

måltidsutbud, näringsriktighet, service, miljöpåverkan och hur organisationen fungerar 

i matproduktionen. Måltidsservice har under våren startat tester av kvaliteten 

på våra skolor. 

Vill du också testa verktyget? 

Gå in på www.skolmatsverige.se 

Leta reda på vilken kategori du 

tillhör: skolledare/måltidspersonal/ 

övrig personal/elev/förälder. 

Skapa ett konto för att kunna vara 

med och utvärdera mat och miljö. 

Efter genomförd utvärdering kommer 

skolan att få direkt återkoppling 

i form av en rapport som visar styrkor 

och svagheter i verksamheten. 

De får också råd om hur skolmåltiden 

kan förbättras. 

Hjälp oss att utvecklas! Du vet väl om att du kan lämna 

synpunkter, klagomål och beröm för att förbättra vår kommun? Vårt 

motto är att när du lämnar dina synpunkter, positiva som negativa, 

ska du få ett bra bemötande och brister i kvalitén ska lösas snabbt. 

Du kan enkelt gå in på www.ostersund.se/synpunkter och hitta 

olika sätta att nå oss. 

Var bygger vi nytt? 

Här kan du läsa om nya bostäder 

som kommunen säljer eller planerar 

att bygga. 

Sjömon Totalt 16 villatomter till 

försäljning varav 5 är sålda eller 

reserverade. 

Skogsmon 18 villatomter till 

försäljning, varav 7 är sålda. 

Brittsbo 12 villatomter till försäljning, 

varav 9 är sålda. I området 

har det även byggts ett gruppboende 

och det planeras eventuellt för ett 

äldreboende. 

Remonthagen Planeras för 

drygt 200 nya lägenheter i 4–8- 

våningshus. 28 parhus byggs just nu. 

Växthusvägen (Odensala) 

8 parhus med sjöutsikt byggs under 

hösten. Finns ytterligare ett område 

till försäljning om 8 radhus. 

Storsjöstrand En detaljplan håller 

på att jobbas fram för ett första 

område om cirka 200 lägenheter. 

Läs mer om Storsjöstrand på 

sidorna 32-33. 

Härke 3 tomter säljs under 

sommaren. 

Service på samiska 

Om du tillhör en nationell minoritet, same, sverigefinne, tornedaling, rom eller jude, 

så har du förbättrade rättigheter sedan januari 2010. 

Östersunds kommun är samisk förvaltningskommun inom sydsamiskt område. 

Det innebär att du kan kräva kommunal service på samiska, som till 

exempel barnomsorg och äldreomsorg. I kontakt med kommunen, 

muntligt eller skriftligt, ska du kunna använda samiska. 

Har du frågor? Läs mer på www.ostersund.se/spraklag eller 

prata med Anna Kråik som är Samisk språkambassadör. 

illustration: gustav kaape linqvist 

Vem ska få Vård och 

omsorgs kvalitetspris? 

Har du stött på någon arbetsgrupp/ 

arbetsplats eller enskild person 

inom vård och omsorg som du 

tycker är extra bra på kvalitet? 

Då har du chansen att föreslå 

en kandidat till Vård- och omsorgsnämndens 

kvalitetspris. Fram till 

den 30 juni kan du nominera till 

årets pris. 

Mejla din kandidat till 

vardochomsorgsnamnden@ostersund.se 

eller skriv till Vård- och omsorgsnämnden, 

831 82 Östersund. Märk 

kuvertet med Kvalitetspriset 2012. 

Du kan läsa mer 

om priset på 

www.ostersund.se/kvalitetsprisvon 

östersund 5

Flydde 

för en framtid 

En av dem kan snart hjälpa dig om du blir 

rånad. Den andre kan snart dra om elen 

i din bostad. Och den tredje kommer att se 

till att du får rätt medicin på apoteket. 

text jörgen vikström foto sverker berggren 

Det handlar om Yohana, Seifollah och Ahmad. De kom hit 

som barn. Helt ensamma. De flydde till Sverige från krig, 

kaos och livsfara. 

– Jag har det bra i Östersund, mycket bra, och jag ser 

framåt, men minnena från Afghanistan är starka och jag 

saknar min familj, säger Seifollah. 

Hans familj splittrades i kriget. Röda Korset och andra 

hjälporganisationer söker ständigt efter dem. 

– Men ingen vet var de är, säger han. 

I sommar har Seifollah bott i Östersund och Sverige i ett år. 

Han har inga problem att förstå eller att göra sig förstådd. 

Ahmad hjälper dock Seifollah med lite översättning under 

intervjun. Båda kommer från Afghanistan och pratar dari, 

persiska som det talas i Afghanistan. 

– Jag försöker få ett sommarjobb nu. Jag vill helst jobba 

på ett dagis, då får jag öva på svenskan hela tiden. Att lära 

mig svenska är viktigast just nu, säger Seifollah. 

Yohana håller med. Hon har bott i Östersund i ett och ett 

halvt år. Hon beskriver språket som nyckeln till att få svenska 

vänner och att komma in i det svenska samhället. 

– Jag måste lära mig mer svenska hela tiden och det går 

bra. Om ett år ska jag börja gymnasiet. Jag vill gå naturprogrammet 

med internationell inriktning. Sedan ska jag söka 

apotekarlinjen. Den är fem år. Efter det ska jag jobba på 

apotek, gärna i Östersund om det finns jobb här. Jag trivs 

här, säger hon. 

Yohana bor i egen lägenhet och ska sommarjobba på ett 

äldreboende i Torvalla i sommar. Hon kommer från Eritrea. 

– Det är plus fyrtio grader där nästan hela året. Här, 

säger hon och ser ut genom fönstret, är det vinter och kallt. 

Länge. Men det är helt okej för mig. Jag har lärt mig åka 

längdskidor och det är jättekul. 

Ahmad går Barn- och fritidsprogrammet och tar studenten 

i juni. Det blir fem dagar i skolan med plugg på kvällarna. 

6 östersund

Att kunna språket är nyckeln 

till utbildning, nya vänner 

och ett arbete. Därför satsar 

Seifollah, från vänster i bild, 

Yohana och Ahmad stenhårt 

på att hela tiden lära sig ännu 

bättre svenska. 

Yohana Adhanom 

Ålder: 18 år 

Kom till Sverige: November 2010 

Flydde från: Eritrea 

Utbildning: Introduktionsutbildning, 

IVIK. Nästa år Naturprogrammet med 

internationell inriktning 

Framtida yrke: Apotekare 

Seifollah Khodadad 


Kom till Sverige: Juli 2011 

Flydde från: Afghanistan 

Utbildning: Introduktionsutbildning, 

IVIK 

Framtida yrke: Elingenjör, 

alternativt restaurangägare 

Ahmad Zia 


Kom till Sverige: 2006 

Flydde från: Afghanistan 

Utbildning: Tar studenten 

i juni, (Barn- och fritidsprogrammet). 

Framtida yrke: Polis 

östersund 7

Jag kommer att söka polishögskolan och tänker jobba som 

polis i framtiden. Jag tror det passar mig — Ahmad 

Under helgerna och i sommar arbetar han i en hamburgerbar. 

– Jobbet är mycket bra. Där lär jag mig massor, inte minst att ta folk på ett 

bra sätt. Det kommer jag att ha nytta av när jag ska bli polis. Jag kommer att söka 

polis högskolan och tänker jobba som polis i framtiden. Jag tror det passar mig, 

säger Ahmad. 

Ahmad har tagit körkort, kör snöskoter och älskar friluftsliv. 

– Fjällen är verkligen fantastiska, slår han fast. 

Han fjällvandrar och går på skidtur så ofta han kan. 

Alla berättar att de gillar Östersund mycket och ingen vill ändra på något egentligen. 

De säger att det gäller att anpassa sig när man kommer som flykting. Viktigast 

är att lära sig språket. Språket är nyckeln till framtiden, menar de. 

– Då kan man utbilda sig. Det var även när jag lärde mig bättre svenska som jag 

fick svenska vänner, påpekar Yohana. 

Intervjun är över. De tar adjö med fasta handslag. Sedan skyndar Yohana, Seifollah 

och Ahmad iväg. Nu väntar kvällens läxläsning. 

De går åt varsitt håll i den gnistrande vårsolen. Med sikte på framtiden. 

Ung Integration 

Kom munen har avtal med 

Migrationsverket om att ta emot 

ensamkommande asylsökande 

barn och barn som beviljats 

uppehållstillstånd i åldern 14-18 

år. Socialförvaltningen ansvarar 

för barnens omvårdnad och 

boende. 

Ung Integration erbjuder en 

kvalitativ sammanhållen kedja 

med aktiviteter från introduktion 

till integration, för barnen. 

Målet är att ge de ensamkommande 

barnen en trygg, meningsfull 

och lärorik tid i hemlik 

miljö, med förutsätt ningar till 

egen försörjning och delaktighet 

i samhället. 

Barnen bor i början på 

tre hem för vård eller boende 

(HVB); Härke, Fornborgen och 

Reveljen. Boendena har 39 platser 

till sitt förfogande. Sedan 

flyttar de ut till eget boende. 

Socialstyrelsen har granskat 

verksamheten. I februari 2012 

fann man att verksamheten 

fungerar mycket bra utifrån uppdrag, 

personal och barnen. 

8 östersund

noterat 

Fritt att välja mat – nöjdare kunder 

Våren 2010 införde kommunen ett unikt valfrihetssystem för alla som får färdiglagad 

mat levererad till sitt hem. Undersökningar som gjorts av Socialstyrelsen visar 

att det har gett nöjdare kunder. På en skala 0-100 hade omdömet om portionsmaten 

ökat från 63 till 70 från 2010 till 2011. 

Det nya systemet som har uppmärksammats nationellt går ut på att man kan 

välja bland menyer från tre godkända kök. Maten levereras hem två gånger per 

vecka. På så sätt kan var och en sätta ihop sin egen favoritmeny varje vecka utifrån 

de tre olika matsedlarna. 

Läs mer på 

www.ostersund.se/portionsmat 

Nu blommar det 

Under våren har mer än 7 000 

penséer och massor av blomsterlökar 

spridit glädje på många håll 

runt staden. I de centrala parkerna, 

på stadens gator och torg 

kommer det snart att planteras 

mer än 17 000 sommarblommor 

i rabatter och blomlådor. På bilden 

ser du en nyhet för i år, den blomvilliga 

Rudbeckian ”Cappuccino”. 

Så hanterar vi mutförsök 

Det är mycket viktigt att anställda 

och förtroendevalda i vår kommun har 

allmänhetens förtroende. Du ska kunna 

lita på att vi är opartiska och sköter vårt 

arbete utan att vi blir påverkade av till 

exempel mutor. 

Därför finns det en policy med regler 

för vad som gäller vid mutförsök. 

Sedan 1995 gäller följande: 

Anställda och förtroendevalda vid 

Möt framtidens 

klimatsmarta bilar 

Är du nyfiken på hur vi med 

miljön i fokus kan förflytta oss 

i framtiden? Då ska du inte missa 

årets Zero Rally. Under 13-16 

juni kommer Östersund, Åre och 

Trondheim vara mittpunkter för 

hur vi enklare, bättre och mer 

miljövänligt kan förflytta oss 

i Mittskandinavien. 

Zero Rally är ett klimatbilsrally 

med elbilar, vätgasbilar, 

laddhybrider och biobränslebilar. 

Rallyt går längs Green Highway, 

världens längsta elbilssträcka, 

som sträcker sig mellan Sundsvall, 

Östersund och Trondheim. 

Gå in på www.zerorally.se 

och läs mer om vad 

som händer. 

Östersunds kommun får inte ta emot förmåner 

i form av gåvor som till exempel 

resor, frikort och inte heller rabatter på 

varor och tjänster eller andra förmåner, 

där man kan misstänka att det påverkar 

arbetet eller det uppdrag man har. 

Vi ska inte heller ta med oss medföljande 

vid studieresor. 

Vi får inte heller använda oss av kommunens 

kort hos olika leverantörer för 

privata inköp. 

foto: lisa winge/zerorally.no 

Demensteam ger stöd 

vid sviktande minne 

Har du någon i din närhet som 

lider av sviktande minne/demens? 

Behöver du någon att prata med 

för att få stöd och råd eller tips på 

bra hjälpmedel? Då kan du vända 

dig till demensteamet. Teamet ger 

råd och stöd till: 

Den demenssjuke själv. 

Anhöriga. 

Alla som har frågor kring hjälpmedel 

vid minnessvikt personal 

inom omsorg och äldreomsorg. 

Mer information hittar du på 

www.ostersund.se/anhorigstod 

eller ring demensteamet på 

073-275 19 60. 

Lyssna på 

Magasinet Östersund 

På www.ostersund.se/magasinet 

hittar du magasinet som taltidning. 

Du kan enkelt leta dig 

fram i filen bland magasinets 

alla artiklar. 

östersund 9

näringsliv 

Caroline Hjelm, Emma Lundemo, Viktor Medén och 

Nadia Edfalk driver UF-företaget Go OSD tillsammans 

med sina kamrater Lisa Edlund och Robin Löjdahl. 

Ett år som företagare 

Kommunen är med och står bakom Ung Företagsamhet. 

Det är lärorikt att starta, driva och avveckla ett UF-företag, 

tycker Carina Otterfalk på Näringslivskontoret. 

– De unga företagarna går igenom hela processen. När de senare 

vill starta företag kommer de inte tycka att det är särskilt svårt. 

Det vinner kommunen på. text linda bylund foto roger strandberg 

De sex grundarna av UF-företaget Go OSD 

hade en tydlig vision från början. 

– Vi vill att vår stad ska fortsätta vara 

levande. Därför vill vi stärka bandet mellan 

människorna och handeln, säger vd Caroline 

Hjelm och försäljningschef Viktor Medén. 

Att detta skulle ske genom ett plastkort 

fyllt med rabatter, kom de fram till med sin 

handledare Rickard Hallström, cityledare i 

Östersund. 

Ett antal välkända företag i staden har 

köpt annonsplatser på Go OSD:s rabattkort 

och hemsida. Kortet delas ut till folk på stan 

– gratis. På så vis lockar butikerna kunder. 

– Det blir en situation som alla tjänar på, 

förklarar Viktor. 

Att hinna med skolan och företaget samtidigt 

går ganska bra. 

– Det finns tid avsatt på schemat. Men 

ibland är det mycket att göra, säger produktionschef 

Nadia Edfalk. 

– I början fick vi jobba hårt, berättar 

ekonomichef Emma Lundemo. 

Vid en försenad kortleverans fick gruppen 

ringa runt och förklara sig för företagen. 

– Det är kul att få lära sig hur verkligheten 

fungerar, tycker Viktor. 

– Går något fel är det inte helt på riktigt 

ändå, säger Caroline och skrattar. 

Kamraterna har hela tiden haft höga ambitioner. 

På vårens UF-mässa tog sig gruppen 

till en andraplats och får därmed delta i SM 

i UF-företagande i huvudstaden. 

– Vi ville verkligen vinna, säger Caroline. 

– Men det blir kul att få åka till Stockholm 

och träffa likasinnade, menar Emma. 

Rabattkortet gäller till den första juni, 

sedan måste Go OSD avvecklas. Men året 

som företagare har gett mersmak för alla. 

– Vi vill starta upp igen som ett riktigt 

företag! 

10 östersund

näringsliv 

Vi besökte årets UF-mässa och frågade 

några av företagarna följande: 

1) Varför startade ni ett 

UF-företag? 

2) Vad tycker ni om att driva 

UF-företag? 

3) Vill ni fortsätta driva företag 

i framtiden? 

Runfridr UF (Elna Österhof) 

Historiska kläder (egensydda) från 

Vikingatiden till tidigt 1900-tal. 

1) Jag ville kombinera min hobby med 

jobb. Jag hade företaget ett år innan 

det blev ett UF-företag. 

2) Det är roligt. 

3) Ja, det kommer jag att göra. 

Capeinrain UF (Sara Öhlund 

och Gustaf Olofsson) 

Svenskproducerade regnkappor med 

designtryck från Frösö Handtryck. 

1) Sara: Jag brinner för att driva 

företag och vill vara chef. 

Gustaf: Det har varit en dröm. 

2) Det är roligt och intressant, men är 

ett 24-7 jobb. 

3) Ja, Sara vill det. 

Peeling Feeling Healing UF 

(Lisa Melander, Therese Wagelin och 

Julia Johansson) Badbomber och 

peeling. 

1) Det var en skoluppgift på 

Hantverksprogrammet. 

2) Det är bra. Det var roligast i början. 

Det är lite svårt med marknadsföring. 

3) Svårt att veta nu. Vi tror inte det, 

men man vet aldrig! 

NJJUF (Joakim Jönsson, Nils-Aron 

Kristoffersson Kroik och Jeremias 

Åhrén) Renhornsprodukter som skålar, 

ljuskronor och prydnadsbord. 

1) Vi fick välja att göra projektarbete 

eller starta eget företag. Det är nyttigt 

att få träning inför verkliga livet. 

2) Både bra och dåligt. Pappersarbetet 

i början var inte kul. Det blev 

roligare när vi fick börja producera. 

Nu är det som bäst, vid finalen! 

3) Ja, Jeremias funderar på att starta 

eget företag inom renskötsel. 

Kampen om jättarna 

När Facebook letade lämplig plats för sina 

server hallar förra året, stod slutstriden 

mellan Östersund och Luleå. Luleå vann, 

men Östersund ger inte upp. Nu ska andra 

jättar få upp ögonen för vår stad. 

text linda bylund 

För att locka hit databranschens världsspelare samarbetar 

kommunen med Invest Sweden och Midscand. Invest Sweden är 

en myndighet för utländska investeringar i Sverige och Midscand 

jobbar för att underlätta lokala satsningar i Jämtland. 

I våras genomfördes en resa till USA för att skapa nya kontakter. 

Jan Roth på Näringslivskontoret var en av deltagarna. 

Hur drar ni nytta av Facebooks intresse för 

Östersund? 

– Facebook har satt Sverige på kartan hos datacenterföretagen. 

Om ett företag kommer hit så är chansen stor att det 

kommer flera. 

Vad gjorde ni i USA? 

– Vi träffade ett antal intressanta företag. Vi besökte också 

Facebooks första serverhall i Prineville, Oregon. Den är som 

ett stort skal av väggar och tak, 300 meter lång och 100 

meter bred. Inuti finns långa ställ med servrar och ett avancerat 

luftkylsystem. En sådan anläggning kommer att byggas 

i Luleå. 

Vad har Östersund att erbjuda de stora datacenterföretagen? 

– Vi har exakt det de söker. Kallt klimat, låg elkostnad och ett 

stabilt elnät. Vi har inga naturkatastrofer och erbjuder grön 

el i form av vind- och vattenkraft. Vi ligger också nära den 

stora elektroniska motorvägen från Stockholm, via Finland till 

Ryssland. Detta är något som företagen har snappat upp. 

Vad skiljer Östersund från andra svenska kommuner? 

– Vi har alla tillstånd klara med detaljplaner och bygglov. 

I princip kan man börja bygga samma dag som man skriver 

kontrakt. 

Vad har du lärt dig på resan? 

– Att vi måste finnas på plats och visa upp oss. Företagens 

intresse för oss är färskvara. 

Vad blir nästa steg? 

– Bollen ligger hos företagen. Det gäller att fortsätta kontakta 

dem och vänta in att de hamnar i rätt fas. Då väljer de förhoppningsvis 

oss. 

Läs mer om etableringen av datacenter i Östersund 

på www.ostersund.se/naringsliv/datacenter 

östersund 11

Till vänster: Kostas Skamangolis trivs med sitt arbete 

som kock. 

Nedan: Hälsoskyddsinspektör Cecilia Persson kontrollerar 

att menyn stämmer överens med matens innehåll. 

Rätt skinka på pizzan? 

Du ska kunna lita på att du får den mat 

du beställer. Och att den är säker. Det ska 

kommunens hälsoskyddsinspektörer se till. 

text linda bylund foto sverker berggren 

Miljö och hälsa är den myndighet som utför livsmedelskontroller 

på de flesta livsmedelsföretagen i vår kommun. Det 

är viktigt att maten på stadens caféer och restauranger är 

av säker kvalitet. Menyn måste också stämma överens med 

matens innehåll. 

– Om jag som kund beställer sej men får torsk, då blir jag 

vilseledd, förklarar hälsoskyddsinspektör Peter Grevsten. 

Vilseledning görs sällan med flit, utan beror ofta på okunskap. 

I menyn kan det till exempel stå krabba, men maten består 

av en sammansatt krabb- eller fiskprodukt. Parmaskinka 

och Gorgonzolaost är andra exempel. 

– De namnen är skyddade och får inte användas i menyn, 

om maten egentligen innehåller någon annan sorts lufttorkad 

skinka eller mögelost. Man ska få det man har beställt och 

betalar för, förklarar Peter. 

På en av Östersunds äldsta pizzerior Athena har de full koll 

på sina menyer. Skinka, löjrom och riktig fetaost är bara 

några av ingredienserna som används. Hälsoskyddsinspektör 

Cecilia Persson som utför dagens kontroll är nöjd. 

– Inga halvfabrikat här inte, säger kocken Kostas 

Skamangolis nöjt och berättar att de alltid köper in samma 

väl valda varor. 

– Men det gäller att förhandla om priset. 

De flesta företag besöks varje år. Matlagning med rått kött 

räknas som mer riskfyllt än till exempel bakning. Företag 

med känsliga målgrupper som barn och allergiker räknas 

också som mer riskfyllda och besöks därför oftare. Extra 

inspektioner kan göras om någon ringer och klagar eller tror 

sig ha blivit matförgiftad. 

– Man ska inte bli sjuk av maten. Men vi får bara ett fåtal 

sådana samtal per år, säger Cecilia. 

Oftast kommer inspektörerna oanmälda. På så vis får de en 

verklig bild av vardagen i verksamheten. 

– Reaktionerna är nästan alltid positiva, säger Cecilia och 

Kostas bekräftar. 

– Vår dörr står öppen när som helst. Det borde vara 

kontroll oftare, då håller vi oss skärpta. 

Konsekvenserna för ett företag som inte sköter sig kan bli 

böter eller betalning för en extra kontroll. Dessutom får de en 

lista med krav på förbättringar som ska göras inom en viss 

tid. Inspektionen på Athena gick smärtfritt. Det kan bero på 

deras motto. 

– Vi säljer inte mat som vi inte äter själva, säger Kostas. 

12 östersund

noterat 

Har du gröna fingrar? Än är det inte för sent att sätta lite potatis eller 

något lättodlat som sallad, ruccola eller rädisor. Kommunen hyr ut odlingslotter 

i Odensala, Torvalla och på Frösön. Ring Lena Haake på 064-14 31 74 för 

information om lediga platser. 

Gång- och cykelväg byggs intill och 

ansluter Ryttarvägen. Startdatum är 

inte klart. 

Panta mera! 

Har du sett burksamlar-rören 

som monterats upp i centrala 

Östersund? Stoppa din tomma 

burk eller PET-flaska i röret 

istället för i papperskorgen. 

Då kan någon annan ta hand 

om den för pant och återvinning. 

Vallsundsvägen, etapp 2 

Ifjol byggdes etapp 1 från Vallagatan 

till ”Häbrevägen”. Nu fortsätter byggnationerna 

ner till gamla färjeläget. 

Start troligen i maj/juni. 

Tre nya rondeller under 2012 

Nu stundar anläggningssäsongen och 

flera större projekt är på gång. Vissa 

kommer att innebära förändrad framkomlighet 

på vägarna. 

Stuguvägen/Ryttarvägen 

Cirkulationsplats vid nya Ryttarvägen 

vid Remonthagen. Ny anslutning mot 

Körfältsvägen. Utfart från Tegelbruksvägen 

till Stuguvägen sker i fortsättningen 

genom den nya cirkulationsplatsen. 

Startat under maj. 

Fyrvallavägen 

Östra delen av Fyrvallavägen på Remonthagen 

iordningställs som bussgata. 

Badhusparken 

Förnyelsearbetet fortsätter. Caféet 

förses med väderskyddad uteservering. 

Mötesplatsen för skate/BMX under 

Frösöbron utvecklas vidare. Startat 

under april/maj. 

Rådhusgatan/Arkivvägen 

Cirkulationsplats med ny anslutande 

gata Jägarvallsvägen. Start augusti/ 

september. 

Vallaleden/Vallsundsbron 

Trafikverket bygger cirkulationsplats. 

Start troligen augusti. 

Köpmangatan 

Fältjägargränd-Tullgatan. Jämtkraft 

utför besiktningsarbeten av äldre fjärrvärmekammare 

som ligger under gatan. 

Arbetet utförs kvartersvis. Pågår under 

maj till oktober. 

Tipsa om faror 

Har du gått förbi en brunn som 

saknar lock? Eller är det något 

lekredskap som är trasigt i några 

av våra lekparker? Då kan du ringa 

till Risklinjen, 020-93 00 00. Det är 

en telefontjänst som du kan ringa 

till dygnet runt och tipsa om faror 

och risker som finns i vår omgivning. 

Både inom- och utomhus. Du 

kan även tipsa om till exempel: 

Farliga produkter 

Kvarglömda redskap, skrot, gifter 

Farliga trafikmiljöer 

Farliga utemiljöer 

Bristfällig boendemiljö 

Ju fler tips som kommer in, desto 

bättre kan vi förebygga olyckor. 

östersund 13

På kommunen arbetar vi med många 

olika typer av samhällsfrågor. Magasinet 

Östersund har undersökt vad ni kommuninvånare 

funderar på kring vårt arbete. Vi 

gick ner på stan för att fånga upp frågor 

och tog med dem till tjänstemän och 

beslutsfattare. text & foto monica landin 

Kenneth 

Nordström, 

59 år, Centrum. 

Varför blev det ingen 

folkomröstning om 

arenan? 

– Kort uttryckt för att Folkpartiet 

inte lyckades samla 

tillräckligt antal kommuninnevånare 

(4 700) som ville 

ha en folkomröstning. Men 

arbetet med att lösa de prioriterade 

idrotternas lokalbehov 

startade för fem år sedan i juni 2007. Arbetet har skett 

i nära samarbete med idrottsrörelsen. Kommunfullmäktige 

beslutade om lokalisering och utformning av arenan i slutet 

av april 2010. Av hänsyn till att det var val i september 2010 

gjordes ett stopp i arbetet eftersom frågan kunde komma i 

ett annat läge beroende på valresultatet i Östersund. Slutligt 

beslut om arenan togs därför inte förrän den 8 december 

2011. 

— AnnSofie Andersson, kommunalråd (S). 

Jonas Vestun, 

33 år, och 

Viktoria Vestun, 

31 år, Lugnvik. 

Vad har ni för mål med 

mängden närproducerad 

och ekologisk odlad mat 

till förskolor och skolor? 

– När det gäller närproducerat 

finns inga direkta mål. 

Däremot har vi delat upp 

vår upphandling så att lokala 

producenter ska kunna 

lämna anbud. Idag är både bröd och mjölk lokalproducerat. 

För ekologisk mat är målet 20%, under 2011 nådde vi 23%. 

— Ricky Karström, Måltidsservice. 

Barbro Björkman, 


Det är svårt att hitta 

parkeringsplatser, vad 

har ni för plan kring det 

i framtiden? 

– Det är svårt att skapa fler 

då markyta saknas. De 

3 000 parkeringsplatser 

som finns inom en radie av 

300 meter från centrum utnyttjas 

till maximalt 60%. 

Parkeringshuset vid torget 

finns det alltid lediga platser i. 

— Jan Asplund, Samhällsbyggnad. 

oscar Runius, 

58 år, Blomängen. 

En stor del av pengarna 

till skolorna går 

till halvtomma lokaler. 

När gör ni en långsiktig 

strategi för barnens 

skolgång? 

– Vi tjänstemän inom Barnoch 

utbildningsförvaltningen 

gör långsiktiga elevprognoser 

två gånger per år. År 

2003, 2007 och 2011 har 

det gjorts särskilda skolutredningar. Den senaste innehåller 

till exempel en lokalbedömning tio år framåt. Utifrån denna 

typ av underlag, ekonomiska budgetramar med mera fattar 

sedan Barn- och utbildningsnämnden sina beslut. De politiskt 

ansvariga kommer nu, som ett första steg, ta upp en diskussion 

om nyttjandet av lokaler med skolornas föräldraråd. 

— Gunnar Forsberg, Barn och utbildning. 

Anny Berglin, 27 år, 

och Emma Eliasson, 


De måltider som serveras 

på vegetariska dagen 

i skolan uppfattas inte 

som goda och riskerar 

därför att försvinna. 

Varför ser ni inte till att 

det är bättre kvalitet på 

maten som serveras? 

– Vi jobbar kontinuerligt 

med att utveckla vår matsedel 

och även om det inte skulle heta ”vegetariska dagen” så 

har vi ändå vegetariska måltider som till exempel pannkaka 

och potatis bullar. Maten håller hög kvalitet, men alla tycker 

inte att allt är gott. Sedan ”urminnes tider” är några av våra 

populäraste maträtter helvegetariska. Vi jobbar hela tiden 

med att utveckla vår meny genom att leta nya recept på 

spännande rätter som vi testar. Vi tar gärna emot förslag och 

idéer från elever. 

— Ricky Karström, Måltidsservice. 

14 östersund

”Nya företag stöttas via Nyföretagarcentrum där vi är en delfinansiär. 

Vi gör ett antal företagsbesök varje år och har en kommunikation angående 

vad företagen gör, hur vi kan hjälpa dem och vi erbjuder hjälp med 

myndighetskontakter genom Företagslots.” 

Christoffer 

Svensson, 

27 år, Optand. 

Varför så mycket pengar 

till idrotten, kulturen 

då? 

– Kommunen satsar ungefär 

lika mycket på idrott 

som kultur, en stor del av 

kommunens kostnader är 

för driften av idrotts- och 

fritidsanläggningar som 

vi äger. När det gäller 

ungdoms idrotten får kommunens alla idrottsföreningar dela 

på cirka 4,4 miljoner i aktivitetsstöd, det går direkt till ungdomsverksamhet. 

– På kultursidan får Kulturskolan 11 miljoner samt stöd 

till föreningar med ungdomsverksamhet, inklusive Gamla 

Tings huset, cirka 3 miljoner. Vi lämnar bidrag till studieförbunden 

på dryga 3 miljoner, varav cirka 1,2 miljoner går till 

Sensus som i första hand har musikverksamhet för ungdomar, 

pop- och rockband. Mycket pengar går indirekt till 

ungdomar via arrangemangsbidrag och subventionerade hyror 

på Storsjöteatern, den så kallade Kulturtaxan. Biblio teket är 

vår största kulturinstitution, det kostar cirka 20 miljoner. Vi 

bidrar också med cirka 7 miljoner till Jamtli som har mycket 

verksamhet för barn och ungdom. Många kulturarrangemang 

i kommunen arrangeras av Länskulturen som är den regionala 

kulturinstitutionen och finansieras av landstinget. Bland 

annat så har Länskulturen haft flera lyckade projekt för 

ungdomar under åren – Musik direkt, Plural, Coachprojekt 

med flera. Vi gör också en stor satsning med statliga pengar 

på kultur i skolan, Skapande skola. 

— Karin Thomasson, Kultur och fritid. 

Nils Knudsen, 


Vilka miljösatsningar 

planerar ni? 

– Vi arbetar med många 

frågor: bygga en kombiterminal 

för att mer gods 

ska kunna transporteras på 

järnväg. Andelen stadsbussar 

som drivs med förnybara 

bränslen ska bli 100%. Dela 

ut bidrag till de som köper 

elbilar. Låta elbilar parkera 

gratis och övriga miljöbilar enligt en årlig avgift. Informera 

om nya fordon, till exempel Zeebee. Cykeltrafiken ska öka 

med 2%. Fortsatt utbildning av medarbetare i ECO-driving. 

De nya byggnaderna som byggs för vård och omsorg ska 

vara energisnåla och ha en bra inomhusmiljö. De tio första 

passivhusen (extremt energisnåla hus) befrias från bygglovavgifter. 

I kommunens befintliga byggnader fortsätter man med 

åtgärder för att minska energianvändningen. Olja och el för 

uppvärmning fortsätter att minska. Renhållning arbetar med 

information för att vi ska bli ännu bättre på att sortera avfall. 

Matproduktion jobbar för att minska mängden mat som 

slängs (se sidan 4). Vi arbetar också för att bli en Fairtrade 

City för att kunna påverka förhållandena hos odlarna 

i utvecklingsländer (se sidan 23). 

— Iren Karlsson-Berglund, Miljö och hälsa. 

Simon Knudsen, 


Finns det en strategi 

för hur kommunen ska 

stötta nya och redan etablerade 

företagare? 

– Ja, det finns en strategi. 

Nya företag stöttas via 

Nyföretagarcentrum där vi 

är en delfinansiär. Vi gör ett 

antal företagsbesök varje år 

och har en kommunikation 

angående vad företagen gör, 

hur vi kan hjälpa dem och vi erbjuder hjälp med myndighetskontakter 

genom Företagslots. Vi gör cirka 200 företagsbesök 

varje år. Därutöver en mängd kontakter per telefon och 

andra sätt. Vi hjälper också företag från andra orter med 

etableringshjälp vid en nyetablering. 

— Jan Roth, Näringslivskontoret. 

Anki Karlsson, 

58 år, Karlslund. 

Det är så skitigt och 

skräpigt på stadens 

gator och i parkerna på 

morgnarna, 

speciellt under helgerna, 

är det något ni kan förbättra? 

– Gatorna i centrum samt 

centrala parker städas varje 

morgon, även på helger, från 

april till oktober/november. 

Just nu letar vi nya, bättre sopkorgar till Stortorget och 

övriga centrum. 

— Lena Sonning, Trafik och park. 

östersund 15

på jobbet 

Möt kommunens egna 

snickare 

Vid gamla Lövstabadet på Frösön håller en grupp kommunanställda till. 

Något anonyma, men väl så viktiga. På Lövsta finns nämligen 

kommunens alldeles egen snickeriverkstad. 

text elisabet aagård foto roger strandberg 

et råder lugn på Lövsta. Kaffepaus just nu. 

I det gröna fikarummet sitter en handfull av de 

åtta snickare som är anställda på Östersunds eget 

snickeri. Jerry Tjärnhage som är bas har jobbat där 

nästan från starten för ungefär 35 år sedan. 

Han drar efter andan för att börja berätta om vad 

kommunens snickeri egentligen håller på med. 

– Ja, vad håller vi inte på med egentligen, säger 

Jerry och vet knappt var han ska börja. 

Kommunens snickare har nämligen snickrat i de 

flesta av kommunens lokaler. Klassikern som de tillverkat 

är såklart Östersundsbänken, stadens alldeles 

egendesign ade parksoffa. Uppe vid Fagerbacken, har 

Gatukontoret ett lager med tusen soffor som snickrats 

under åren. Men förutom just den långdragna produktionen 

liknar uppgifterna sällan varandra på snickeriet. 

Sandlådor. Renovering av Rådhusets dörrar. 

Storsjöodjur. Måttanpassade kontors- och skolinredningar. 

Trappor till rehabiliteringsenheter. Blomlådor. 

Ved. Listan kan göras lång. 

Ute i snickeriet pågår just nu renoveringen av 

bland annat väderkvarnen i Odensalas vingar, balkar 

till hockeyrinken i Lit och nytillverkning av stationer 

som används vid miljösortering. Bakom alla snickerier 

finns oftast en beställning från en förvaltning, 

i form av en färdig skiss eller en kluddrad lapp. 

– Som den här, säger Jerry och visar upp en enkelt 

ritad triangel som ska föreställa en kil. 

Något som blivit allt viktigare med åren är miljön. 

I enlighet med kommunens miljöprofil är även snickeriet 

ett miljösnickeri som handlar miljöcertifierat 

virke och målar med miljövänlig färg. De anställda 

får gå kurser och lära sig mer om bland annat hur de 

kan spara energi. 

– Och det är det som är roligt här, att man aldrig 

hinner bli less på det vi gör, säger Leif Danebeck. 

– När vi snickrar är det aldrig stora partier vi 

håller på med. Innan jul till exempel, gjorde vi ett 

antal docksängar med olika krusiduller till en förskola 

i kommunen, förklarar han. 

Variation i yrket, med andra ord. 

16 östersund

på jobbet 

Ovan: Peter Riikola putsar de nytillverkade vingarna till väderkvarnen i Odensala 

Till vänster: Från Jamtliinteriör till balkar åt hockeyrinken i Lit. Snickarna på kommunens eget snickeri 

har ett brett register. 

Nedan: Från beställning till färdigt snickeri. Leif Danebeck verkställer med instruktion från ritningen. 

Nedan till höger: Snickerichefen Jerry Tjärnhage inspekterar vingarna på väderkvarnen i Odensala 

som han själv renoverade förra gången de behövde omsorg. 

östersund 17

”Att hantera skattepengar är ett stort ansvar” 

Visionen för Östersunds kommun står på fyra ben. I förra numret berättade vi om det 

ekologiska benet. Nu fortsätter vi med det ekonomiska. text linda bylund foto sverker berggren 

”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt 

hållbart Östersund”. Dit vill vi komma och dit är vi på väg. 

Anneli Svensson är ekonomidirektör och biträdande kommundirektör. 

Hon berättar om visionens ekonomiska del, som hon 

redan kallar för hållbar. 

År 2000 blev det lagkrav för alla kommuner att ha en god 

ekonomisk hushållning. Det betyder att man måste ha balans 

i sin ekonomi. Det var inget nytt för Östersund. 

– Kommunen har en god ekonomi, som det gäller att hålla 

i, menar Anneli. 

– Den har tagit lång tid att bygga upp, men kan raseras 

fort. En god ekonomisk hushållning innebär också att man 

inte ska investera mer än man klarar på lång sikt. Räntor och 

lån måste kunna betalas av. 

Anneli tycker att det ekonomiska benet i visionen är viktigast. 

Hela kommunens plånbok rymmer 3,8 miljarder kronor 

som ska användas på rätt sätt. 

– Det är den yttre ramen. När man vet hur mycket pengar 

som finns kan man fylla ramen med verksamhet inom skola, 

vård, omsorg och så vidare. 

En god ekonomi är också en förutsättning för hållbarhet på 

visionens andra områden, tycker Anneli vidare. Men alla fyra 

ben behövs. 

– Det är en styrka att kommunen jobbar med alla områden 

samtidigt. 

Varje år sätter de förtroendevalda upp mål på visionens olika 

områden. Hur väl målen uppnås kontrolleras flera gånger 

per år. Resultaten sammanställs i kommunens årsredovisning 

som läggs ut på www.ostersund.se. 

– Att hantera skattepengar är ett stort ansvar. Man 

måste arbeta effektivt och följa de mål som satts upp. Det är 

viktigt att inte kommande generationer får stå för kostnader 

som egentligen ska betalas nu, säger Anneli. 

Just nu är det många som går i pension i hela landet och det 

innebär stora kostnader för varje kommun. Men Östersund 

ligger steget före. 

– Kommunen har bildat en pensionsfond med ungefär 

450 miljoner kronor. Den ska användas som buffert för att 

undvika toppar med höga pensionsutbetalningar. 

Visionen om hållbarhet finns hela tiden med i kommunens 

arbete. 

– Den pekar ut en tydlig riktning för utvecklingen av 

Östersund. Den är alltid levande, säger Anneli. 

Du kan läsa årsredovisningen på 

www.ostersund.se/arsredovisning 

På samma sätt som solen lyser upp 

Rådhuset, lyser visionen om hållbarhet 

upp vägen i arbetet för Anneli 

Svensson som är ekonomidirektör och 

biträdande kommundirektör. 

18 östersund

Dina skattepengar 

Så gick 2011 

Vi gick in i 2011 medan finanskrisen förmörkade framtidsutsikterna. 

I budgeten för 2011 hade vi räknat med rätt tuffa 

tider med låg tillväxt och ökad arbetslöshet, vilket borde 

påverka skatteintäkterna. 

Men arbetsmarknaden överraskade positivt, vilket gjorde 

att skatteintäkterna blev runt fyrtio miljoner högre än förväntat. 

Så från att ha haft en relativt sett svag budget, med ett 

beräknat resultat på runt 30 miljoner, så blev det slutliga 

resultatet 71 miljoner kronor, och det trots att Vård- och omsorgsnämnden 

gick med ett underskott på hela 37 miljoner. 

Om inte skatteintäkterna ökat hade alltså kommunen 

förmodligen gått med 7 miljoner kronor i förlust. 

Årsredovisningen visar att Vård- och omsorgsnämndens 

underskott är den största avvikelsen från budgeten. Viktigaste 

orsaken till underskottet finns inom hemtjänsten, där 

antalet personer som behöver mycket vård och omsorg har 

ökat. Det har införts flera olika system för att effektivisera 

verksamheten, men det har tagit längre tid än beräknat att 

sänka kostnaderna. 

Samtidigt har antalet personer som behöver vård och 

omsorg ökat. 

Inför 2012 har Vård- och omsorg fått ökat anslag med drygt 

60 miljoner i budget, till nästan 1,1 miljarder kronor. Det 

tros motsvara verksamhetens behov under året. Samtidigt 

har politikerna strålkastarljuset på Vård- och omsorgsnämndens 

ekonomi. Den ska följas noggrant framöver. 

Resultaträkning - kommunen - kommunen 

kronor Miljoner kronor 

Budget 

2011 

Redovisning Budget 

2011 

Avvikelse Redovisning Så här får kommunen Avvikelse in sina pengar… 

2011 2011 2011 

Du kan ladda ner 

Årsredovisningen 

i PDF-format på 

www.ostersund.se 

ens intäkter Verksamhetens intäkter 743,8 733,0 743,8 -10,8 733,0 -10,8 

ens kostnader Verksamhetens kostnader -3 461,9 -3504,3 461,9 -42,4 -3 504,3 -42,4 

skrivningarAv- och nedskrivningar -136,3 -129,2 -136,3 7,1 -129,2 7,1 

tens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader -2 854,4 -2900,5 854,4 -46,1 -2 900,5 -46,1 

ter Skatteintäkter 2 303,7 2345,8 303,7 42,1 2 345,8 42,1 

tatsbidrag och Generella utjämning statsbidrag och utjämning 585,9 587,4 585,9 1,5 587,4 1,5 

intäkter Finansiella intäkter 8,5 57,4 8,5 48,957,4 48,9 

kostnader Finansiella kostnader -13,4 -18,9 -13,4 -5,5 -18,9 -5,5 

extraordinära Resultat poster för extraordinära poster 30,3 71,1 30,3 40,8 Skatteintäkter 71,1 40,861% 

Riktade statsbidrag, driftbidrag mm 5% 

ra intäkterExtraordinära intäkter - 

Generella -statsbidrag och utjämning 16% Externa hyror, lokaler bostäder mm 4% 

ra kostnader Extraordinära kostnader - 

Taxor och avgifter 6% Försäljning mm 2% 

Övriga intäkter - 

3% Finansnetto* 3% 

tat Årets resultat 30,3 71,1 30,3 * Skillnaden 40,871,1 mellan finansiella intäkter 40,8 och kostnader (räntor, utdelningar med mera). 

dina skattepengar

Räddningstjänstförbund 

31,5 Mrk 1% 

Gymnasieförbundet 

207,2 Mrk 7% 

Övriga 

19,8 Mrk 0,7% 

Utförarstyrelsen 

2,4 Mrk 0,1% Kommunstyrelsen 

199,5 Mrk 6,7% 

Miljö- och samhällsnämnd 

145,7 Mrk 4,9% 

Kultur- och fritidsnämnd 

106,5 Mrk 3,6% 

Socialnämnd 

232,3 Mrk 7,8% 

Vård- och omsorgsnämnd 

1 092,4 Mrk 36,8% 

Barn- och utbildningsnämnd 

927,9 Mrk 31,3% 

Så gör vi 2012 

I budgetsammanhang brukar man 

använda ord som svångrem, osthyvel och 

spenderbyxor för att beskriva en budgets 

karaktär. Är budgeten för 2012 en svångremsbudget 

eller har politikerna tagit på 

spenderbyxorna? 

Ett korrekt svar är nog att vi använder 

en osthyvel på de flesta verksam heterna, 

utom inom vård och omsorg, samt inom 

skolor och förskolor. Dessa båda områden 

får mer pengar 2012, jämfört med 

budgeten 2011. 

Osthyveln har skurit tjockare och tunnare 

skivor i följande verksamheter: 

• Socialtjänsten/Individ och familjeomsorgen. 

• Gymnasieskolan (Färre elever ger lägre 

budgetram. Gymnasieskolan ska anpassa 

organisationen till färre elever). 

• Kultur och fritid. 

• Miljö- och samhällsnämnden som har 

hand om gator- och vägar, plan- och 

bygggnadsväsende, miljö- och hälsoskydd. 

• Kommunstyrelsen. 

Nej, några välfyllda spenderbyxor märks 

inte i budgeten 2012 och det beror till 

viss del på vetskapen om att befolkningsutvecklingen 

var negativ under 2011. 

Vi blev totalt 43 medborgare färre i 

kommunen. 

Och färre medborgare betyder mindre 

skatteintäkter. Budgeten för 2012 präglas 

av en viss oro för att den negativa trenden 

kan hålla i sig under året. 

Vad är en budget? 

I budgeten har man satt 

siffror på det man tror och vill att 

de kommunala verksam heterna 

ska kosta under ett år. Det är 

självklart viktigt att man har 

vetskap om alla kommande kostnader 

och intäkter när man gör en 

budget. Då slipper man obehagliga 

överraskningar. 

Budgeten är ett viktigt ekonomiskt 

planeringsinstrument 

för att styra kommunens verksamheter. 

Det är i budgeten som 

pengarna fördelas och fördelning 

av skattepengar är kort och gott 

politik. 

Därför är budgetdebatterna 

oftast mycket heta. Det är då 

politikerna kämpar som hårdast 

för att det som de vill satsa på 

ska få tillräckligt med pengar. 

Vad kostar Östersund arena under 2012? 

Östersund arena har varit ett hett debattämne under de senaste åren. 

Nu har bygget påbörjats och runt midsommar börjar stommen att resas. 

Hur påverkar arenabygget budgeten för 2012? Svaret är: Inte alls. 

Arenan kommer att kosta 260 miljoner. Investeringen ska betalas under 33 år. 

Från och med 2014 kommer arenan på allvar att börja märkas i budgeten i form av avskrivningar, 

internränta och rena driftkostnader. De första åren belastas budgeten med runt 

25 miljoner, men sedan faller kostnaderna i takt med avskrivningarna. Exakt hur mycket är 

svårt att säga, det beror bland annat på hur räntor och energikostnader utvecklas. 

Hur arenan kommer att påverka den långsiktiga ekonomin beror också på om kommunen 

väljer att ha fortsatt hög investeringsnivå eller om man sänker investeringsnivån 

till förmån för att amortera av de lån som tagits för bland annat arenan. 

dina skattepengar

Det här påverkar ekonomin på lång sikt 

Ökad befolkning, flera företag och jobb samt flera besökare behövs för att kommunens 

ekonomi ska vara stark även i framtiden. För att det ska bli verklighet måste det vara 

attraktivt att bo i vår kommun. Folk måste känna att det finns en framtid här och att 

trenderna är positiva. 

59 600 

59 400 

59 200 

59 000 

58 800 

58 600 

58 400 

58 200 

58 000 

57 800 

Befolkning 

58 914 

58 686 

58 583 

58 428 

Fler medborgare 

Idag är vi 59 000 kommunmedborgare. 

Målet är att vi ska vara 65 000 

medborgare år 2020. Flera medborgare 

betyder ökade skatteintäkter för kommunen, 

men även högre kostnader för 

skolor och vård. 

Varje medborgare bidrar med i 

genomsnitt 49 000 kronor/år i den 

kommunala kassan i form av skatter 

och bidrag. Befolkningsminskningen 

59 136 

59 416 

59 373 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

2011 på 43 personer innebar minskade 

intäkter på runt två miljoner kronor. 

Om vi skulle öka med 250 personer 

per år skulle det innebära ett ökat tillskott 

med ca 12 miljoner varje år. 

Vidare: Om målet uppnås lär Östersund 

nå över vad som ofta beskrivs som 

en kritisk gräns för medelstora kommuner. 

Erfarenheter från andra kommuner 

visar nämligen att runt 65 000–70 000 

medborgare gör att den kommunala 

verksamheten kan finansieras lättare. 

Det blir helt enkelt stordriftsfördelar. 

Fler arbetstillfällen 

Folk flyttar inte gärna hit om det inte 

finns jobb här. Flera arbetstillfällen 

behövs om vi ska nå visionen att vara 

65 000 medborgare år 2020. Näringslivskontoret 

arbetar med att locka hit 

företag, exempelvis serverhallsföretag, 

samt med att stötta och utveckla det 

befintliga näringslivet. Målet är 300 

nya företag varje år och att antalet arbetstillfällen 

ökar till 33 000 år 2013. 

Fler besökare 

Östersund marknadsförs som Vinterstaden. 

Det ger Östersund en stark 

identitet som räcker året om. Det bör 

hända roliga och spännande saker i 

staden för att folk ska vilja besöka den. 

Därför går en del av skattepengarna till 

Vinterparken och till att stötta exempelvis 

skidskyttetävlingar, Storsjöyran 

och mängder av andra arrangemang. 

Kommunen stöttar även kulturlivet som 

har en stor betydelse för kommunens 

attraktionskraft. 

dina skattepengar

Varför måste kommunen gå plus? 

Det enkla svaret är att det är lag på 

det. Enligt kommunallagen får inte en 

kommun gå med förlust. Om det skulle bli 

en förlust måste den betalas inom tre år. 

Lagen säger även att kommunernas 

ekonomi ska präglas av så kallad god 

ekonomisk hushållning. Det betyder att 

kommunen ska ha en buffert för oförutsedda 

utgifter och investeringar. 

I Östersunds kommun är god ekonomisk 

hushållning en buffert på runt 

60 miljoner kronor i budgeten 2012. 

I stora drag ska runt en fjärdedel av 

summan finnas till oförutsedda utgifter, 

medan drygt hälften av summan viks 

för betalning av direktinvesteringar 

utöver de redan planerade. Resten ska 

finnas för avbetalningar av pengar vi 

lånat för investeringar. 

Att inte ha en buffert är riskabelt, 

eftersom kommunen då kan tvingas 

låna mer pengar till oförutsedda investeringar. 

Och lån måste betalas tillbaks 

längre fram. När kommunen lånar 

flyttas kostnaden för vår nuvarande 

välfärd in i framtiden. Det är många av 

kommunens politiker emot. 

Balanskravet i kommunallagen 

säger att kommunerna inte får låna 

pengar för att betala driftskostnader 

som är för höga. Det måste skäras ner 

och sparas. 

2011 klarade kommunen målet god 

ekonomisk hushållning med råge, 71 

miljoner som resultat. Då hade vi budgeterat 

med ett resultat på 30 miljoner, 

men resultatet blev alltså bättre. 

För 2012 räknar vi också med god 

ekonomisk hushållning, genom ett resultat 

på cirka 60 miljoner kronor. Hur 

stort överskottet i verkligheten blir vet 

vi först i början av 2013, då vi vet hur 

2012 gick. 

2013 ser det inte ut som att målet 

nås, men det är förhoppningsvis en tillfällighet. 

Resultatet beräknas i nuläget* 

till 35 miljoner. 

I långtidsbudgeterna för 2014 och 

2015 räknar kommunens ekonomer 

med ett budgeterat resultat på drygt 70 

miljoner kronor för vardera åren. Men 

så långt framåt är beräkningarna förstås 

ännu ganska osäkra. Det förutsätter 

ytterligare besparingar. 

Vad kommunen ska spara på kommer 

de förtroendevalda att diskutera 

och sedan besluta om. 

* April, 2012. 

Så påverkar du 

Det finns flera sätt att påverka hur dina 

skattepengar används: 

• Engagera dig i ett politiskt parti som du tycker har bra 

värderingar och som fördelar skattepengarna på ett sätt 

som du tycker är klokt. De lokala partierna söker ständigt 

folk som vill engagera sig. 

• Lämna synpunkter till kommunen via mejl eller telefon. Då 

går ärendet in i vår synpunktshantering, där en hand läggare 

tar dina synpunkter vidare. 

• Lämna medborgarförslag till kommunfullmäktige. Då kommer 

ditt förslag in i kommunens högsta beslutande organ. 

• Kontaktuppgifter till partier, information om synpunktshantering 

och medborgarförslag hittar du på 

www.ostersund.se under fliken Politik/inflytande. 

• Använd din rösträtt. Nästa val är hösten 2014. 

dina skattepengar

Marianne Waplan visar sin Konkretteori. 

Desto exaktare något är beskrivet 

desto enklare är det att förstå. 

Marianne brinner för klarspråk 

Vårdat, enkelt och begripligt. Så ska alla offentliga 

verksamheter, som myndigheter och kommuner, utrycka 

sitt språk enligt Språklagen. text & foto roger strandberg 

Magasinet träffade Marianne Waplan 

som tycker det är självklart att alla ska 

skriva begripligt. I tio år har hon utbildat 

kommunens medarbetare i att skriva 

klarspråk. 

Vad är klarspråk? 

– Kort förklarat är det en tydlig, enkel, 

korrekt och begriplig svenska. Genom att 

använda klarspråk blir vår information 

begriplig, säger Marianne. 

– Myndigheter har en lång tradition av 

att använda krångliga ord och det kommer 

från att de gammalt tillbaka ville sätta sig 

i respekt. Ett svårbegripligt språk fungerar 

utmärkt om man vill förtrycka människor 

för att de ska känna sig underlägsna. Idag 

vill myndigheter göra sig så förstådda som 

möjligt, men de gamla krångliga orden 

hänger ofta med. 

Varför är det så viktigt med klarspråk? 

– Det är jätteviktigt att göra sig förstådd 

för då minskar missförstånd och människor 

slipper känna sig dumma. Dessutom upplevs 

inte kommunen som en översittare utan 

verkar mer sympatisk om tjänstemännen 

använder ett begripligt och enkelt språk. 

– Det handlar också om demokrati. 

Alla människor har rätt att ta del av 

information från offentliga verksamheter. 

Men enligt undersökningar klarar inte en 

fjärdedel av Sveriges befolkning, nästan 

2,5 miljoner människor, av att läsa en vanlig 

tidningstext utan problem. Om vi inte 

skriver i klarspråk kommer många att ha 

svårt att ta del av informationen vi skickar 

ut, menar Marianne. 

Hur går det med klarspråket 

i vår kommun? 

– Det går framåt. Det är stor skillnad 

idag jämfört med för tio år sedan. Det 

är dessutom mycket enklare att motivera 

klarspråksundervisning sedan Språklagen 

togs i bruk 2009. 

– Idag har vi en handlingsplan som 

bland annat anger vilka som ska utbildas 

i klarspråk. Jämfört med många kommuner 

ligger vi framkant. 

Vad tycker deltagarna om kurserna? 

– Jag tror att många får en aha-upplevelse. 

Myndighetsspråket sitter väldigt djupt 

”i väggarna” utan att man reflekterar 

över det. Det har hänt att kursdeltagare 

som är yngre och nya på jobbet tycker att 

det är skönt när de får klart för sig att det 

faktiskt är okej att skriva enkelt. 

– Efter kurserna ser jag fler och fler 

texter som är skrivna i klarspråk och jag 

märker att det finns en större medvetenhet 

om hur man använder språket idag, 

avslutar Marianne. 

Tio tips på hur du 

skriver klarspråk 

1) Vem ska läsa det du skriver? 

Tänk på en person som motsvarar 

målgruppen och skriv på det 

sätt du tror han/hon vill läsa. 

2) Skriv bara det som är viktigt. 

3) Pang på rödbetan! Alltså 

börja med det som är viktigast 

för mottagaren. 

4) Undvik långa och invecklade 

meningar. 

5) Förklara allt som behöver 

förklaras. 

6) Använd begripliga ord och 

förklara nödvändiga facktermer. 

7) Använd inte förkortningar. 

8) Om det är en lång text – gör 

en sammanfattning och lägg 

den först. 

9) Skriv informativa rubriker. 

10) Bygg upp texten på ett 

logiskt sätt. 

Du hittar mer information 

om klarspråk på 

www.sprakradet.se/klarspråk 

östersund 19

”Ingen ska falla mellan stolarna” 

Kommunens EU-finansierade projekt 

Arbetslivscenter är banbrytande i sitt slag. 

Efter ett år i rullning kan medarbetarna 

konstatera – de behövs. 

text elisabet aagård foto roger strandberg 

De som faller mellan stolarna. De som blir sittande hemma, 

passiva. De som kan ha en handfull handläggare inom olika 

myndigheter och organisationer och som ingen myndighet ensam 

kan hjälpa. Det är de människorna som Arbetslivscenter 

tar sikte på i sitt projekt. 

Arbetslivscenter fungerar som spindeln i nätet mellan 

kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och 

Jämtlands läns landsting. Den här typen av samarbete med 

ett center som sköter kontakterna mellan myndigheterna har 

inte funnits tidigare. 

Själva projektet startade efter en behovskartläggning. 

– Under 2008 och 2009 gjordes en inventering av hur 

många som satt hemma och var icke-sysselsatta. Det visade sig 

att det handlade om ganska många människor i vår kommun, 

berättar Marcus Olofsson, Arbetslivscenters projektledare. 

– Det kan handla om människor med olika neuropsykiatriska 

problem, till exempel Aspergers syndrom, psykosociala 

problem, beroendeproblematik eller de som på grund 

av fysiska besvär inte har arbetat på länge. 

När en handläggare eller behandlande personal på en 

myndighet ser ett behov av ett större nätverk kring en person 

kan de be om att få skriva in denne hos Arbetslivscenter. Där 

kartläggs deltagarens liv. Förutsättningar för studier och 

arbete och den psykiska och fysiska hälsan gås igenom, allt 

i nära samarbete med de olika myndigheterna. Mycket handlar 

om att få deltagaren att se vad han eller hon är bra på. 

– Många har genom åren fått ersättning och bidrag genom 

att lyfta fram vad de inte kan och det är lätt att fastna 

i och börja tro på det pratet. Men alla har ju något de är bra 

20 östersund

Erika Andersson, Carin Söderback och 

projektledaren Marcus Olofsson utgör 

den viktiga kärnan i Arbetslivscenter. 

På vilket sätt stöttar Arbetslivscenter 

din verksamhet? 

Paula Akinci, 

Socialtjänsten: 

– Jag jobbar med unga 

och vuxna med en 

missbruks- eller beroendeproblematik 

och 

ibland i kombination 

med psykisk ohälsa. 

De har ofta svårt att 

komma ut i sysselsättning. 


kan hjälpa de människor 

som har vilja och 

motivation till förändring 

att få en chans. 

på eller något intresse och det är det vi fokuserar på, säger 

Erika Andersson som är arbetskonsulent i projektet. 

Många av deltagarna kommer efter en periods kartläggning 

på att de vill läsa vidare genom Lärcentrum och ofta 

har de möjlighet till arbetsplatsförlagda studier. 

– Arbetslivscentrum ska inte uppfinna hjulet igen utan vi 

använder oss av befintliga lösningar inom stat, kommun och 

landsting. Och alla vinner vi på att samarbeta mer, säger 

Erika Andersson. 


Ett treårigt ESF-finansierat (EU:s sociala fond) 

projekt som startades i februari 2011. 

De som är inskrivna idag är mellan 20 och 55 år. Idag 

finns 25 aktiva deltagare. Projektets mål är att jobba 

med 60 personer under de tre åren. Maxtid för inskrivning 

är ett år. 

Genom Arbetslivscenter får individen sitt liv och sina 

förutsättningar kartlagda samt möjlighet att pröva sina 

förmågor genom arbetsprövning eller studier. 

Till Arbetslivscenter är även en projektarbetsgrupp 

med representanter från alla samarbetsorganisationer 

knuten. 

Marie Boije, 

Försäkringskassan: 

– För oss är Arbetslivscenter 

bra för att 

de personer som vi 

ska hjälpa ska få ett 

tätare stöd under 

sin väg tillbaka till 

arbetslivet. Många har 

svårt att komma in på 

arbetsmarknaden och 

vi har inte resurser 

att följa upp mer än 

genom ett samtal då 

och då. Arbetslivcenter 

träffar dem, följer med 

till arbetsplatser, följer 

med och träffar oss 

handledare och utgör 

en mer riktad insats. 

Linda Jämteby, 

Lärcentrum: 

– Vi har ett nära samarbete 

med Arbetslivscentrum 

och tycker 

att de är bra framför 

allt av två anledningar. 

För det första lotsar 

de hit personer som 

annars kanske inte 

skulle få chansen att 

studera. De lyssnar på 

vad individen verkligen 

vill, vilket ofta är att 

studera och läsa upp 

sina betyg. Sedan står 

de även bakom personen 

och stöttar. 

östersund 21

Theresia Grön är en 

av tjänstemännen som 

arbetar med Creative City 

of Gastronomy. 

Östersund – en kreativ gastronomisk stad 

Efter ett år som Matlandethuvudstad tar Östersund 

tag i uppgiften att vara en Creative City of Gastronomy. 

Men vad är det egentligen? Theresia Grön vet. 

text elisabet aagård foto sverker berggren 

Den kinesiska staden Chengdu med 

runt 14 miljoner invånare. Staden Popayan 

i Colombia med 260 000 invånare. 

Och vi! 

Att vara en av världens tre kreativa 

städer inom gastronomi* är minst sagt 

en unik utmärkelse som Östersund fick 

förra året. Men vad gör dessa städer 

egentligen? 

– Det handlar om ett kulturellt nätverk 

under UNESCO, förklarar Theresia 

Grön som är utredare på kommunens 

utvecklingsenhet. 

– Nätverken är av olika slag, men i 

vårt fall handlar det om gastronomi och 

utveckligen av den goda maten i vårt län. 

Det handlar om att få och ge, inspiration 

och erfarenheter. Men förutom det 

förväntas medlemsstäderna leverera 

nyheter, framsteg och aktuella aktiviteter 

till nätverket. Utbytena sker till 

stor del via nätet, men även genom 

den årliga Creative City-konferensen. 

Östersund kan till exempel dela med 

sig av erfarenheter kring den svenska 

modellen med gratis lagad lunch till alla 

skolbarn. 

– En ståndpunkt som har varit viktig 

för Östersund att föra fram i nätverket 

är att landsbygd och stad måste jobba 

tillsammans för att utvecklas. Särskilt 

inom gastronomi. Det är ju ute i länet 

som den mesta av maten produceras. 

Östersund är mer marknadsplatsen, 

säger Theresia. 

Förhoppningen är att utnämningen 

ska gynna matproducenter i hela länet. 

Att Östersund blev både huvudstad i 

Matlandet och är en Creative City ger 

tyngd. 

– Under matlandet-året har Östersund 

och länet hamnat i blickfånget 

och det har gett många inslag i media. 

Andra regioner vill veta hur vi jobbar 

kring lokal matproduktion, berättar 

Theresia. 

– Ju mer kända vi blir som ett matlän, 

desto fler turister kommer och desto 

mer gynnas mat- och turistnäringen. 

Det är ju det vi hoppas på, att näringen 

i slut ändan ska vinna på det. Vi vill att 

alla ska kunna använda utmärkelsen som 

en kvalitetsstämpel, fortsätter hon. 

Så den kreativa staden Östersund 

spänner bågen högt och siktar mot att 

bli Europas mest kreativa matregion. 

Känd för den goda maten. Ett steg på 

vägen är att ta fram ett underlag till en 

regional matstrategi. Den ska göra det 

möjligt för alla som vill lyfta maten i länet 

att lättare kunna jobba tillsammans. 

* Sambandet mellan mat, smak 

och kultur. 

22 östersund

Har du koll på rättvis handel? 

Kaffe, bananer, juice, glass och så vidare. Många av varorna vi köper i Sverige 

produceras i utvecklingsländer av dåligt betalda arbetare. För att ändra på det 

jobbar Östersund för att bli en Fairtrade City. text linda bylund 

airtrade är en oberoende produktmärkning som 

garanterar att människorna som producerat varan 

får en rimlig lön för sitt arbete. Dessutom ställs krav 

på miljöhänsyn vid tillverkningen. Märkningen innebär också 

arbete för demokrati, medan barnarbete och diskriminering 

motarbetas. Fairtrade City är en diplomering för kommuner 

där man engagerar sig för rättvis handel. Iren Karlsson- 

Berglund jobbar med utvecklingen av Fairtrade City i 

Östersund. Det ingår i hennes arbete med Agenda 21, som är 

kommunens vision om ett hållbart samhälle. 

– Förhoppningsvis blir vi en diplomerad Fairtrade City 

redan i år, säger hon. 

I Sverige hette märkningen tidigare Rättvisemärkt. Numera 

används bara Fairtrade som är det internationella namnet. 

– Det finns många fairtrade-produkter på marknaden, 

men det kan vara svårt att hitta dem i butiken. Titta efter 

Fairtrades märke och fråga personalen, säger Iren. 

För att söka produkter kan du använda Faritrades mobilapplikation. 

Du som har en smartphone kan nu ladda ner 

fairtrade-appen från www.fairtrade.se. Med den kan du söka 

bland alla produkter i hela sortimentet. 

– I appen får du också reda på utbudet av varor i olika 

butiker, berättar Iren. 

Till varje vara finns information om bakgrundsproblem och 

varför fairtrade-märkningen behövs. I korta reportage och 

filmsnuttar får du personliga möten med odlarna bakom 

produkterna. Genom att skanna EAN-koden på till exempel 

en chokladkaka blir du kopplad till just den odlare som framställt 

råvaran till chokladen du håller i din hand. 

Är du fikasugen kan du se på en karta var du kan köpa 

fairtrade-fika i närheten. Känner du till fler fikaställen som 

inte finns med så kan du tipsa om dem direkt i appen. 

Fairtrade City Vill du veta 

mer om Fairtrade kan du gå in 

på kommunens fairtrade-sida 

www.ostersund.se/fairtrade, mejla 

iren.karlsson-berglund@ostersund. 

se eller besöka Fairtrades svenska 

hemsida www.fairtrade.se 

Läs mer om Agenda 21 på 

www.ostersund.se/agenda21 

östersund 23

En egen 

dator 

i skolan 

I höst får alla sjundeklassare på 

Torvallaskolan en egen dator. Det öppnar 

nya möjligheter i undervisningen. 

text linda bylund foto sverker berggren 

rojektet med en personlig dator till varje elev pågår 

i hela landet. I Östersund är Torvallaskolan och 

Parkskolan först ut. Förhoppningen är att kunna 

fortsätta dela ut datorer till de nya sjundeklassarna varje år. 

– Det handlar om att hänga med i samhälls utvecklingen, 

förklarar Martin Westin som är IT-samordnare på Barnoch 

utbildningsförvaltningen. 

Idag används datorer i skolan främst för skriv uppgifter 

och att söka information på Internet. Nu ska datorn bli ett 

pedagogiskt verktyg som vävs in i hela undervisningen. 

– Den nya läroplanen är tydlig. Eleverna ska använda 

modern teknik för skapande, kommunikation och lärande, 

säger Martin Westin. 

Att eleverna är välbekanta med datorn som arbetsredskap 

är viktigt på flera sätt, inte minst när de senare i livet söker 

jobb. Att få en egen dator i skolan jämnar också ut de skillnader 

som kan finnas mellan elevernas tekniska utrustning 

hemma. 

– Datorn finns tillgänglig när man behöver den, både 

hemma och i skolan, menar Martin Westin. 

– Det handlar också om en ansvarskänsla som eleverna 

växer av, säger Lena Bäckman, lärare i matte och NO. 

Den personliga datorn ska användas till allt från matteuppgifter 

och glosor, till att göra egen film. Webbplatser för att dela 

med sig av arbeten, idéer och bilder, så kallade wikis, är också 

användbara redskap. 

– Om man till exempel har läst en bok så kan man skriva 

recensioner och diskutera dem direkt på webb en. Då kan man 

få respons på sitt arbete från både lärare, klasskamrater och 

övriga världen, förklarar Martin Svensson som är lärare i 

svenska och SO. 

Eleverna kan oftast mer om datorer än lärarna, men typen av 

kunskaper kan variera. 

– Sexorna är överlag välbekanta med Internet men kan inte 

skriva ett word-dokument, berättar Lena Bäckman. 

– Vi vill möta eleverna på deras egen arena. På så vis kan 

vi fånga upp även de elever som har svårt för sig i skolan men 

är duktiga på datorer, fortsätter Martin Svensson. 

För att lärarna ska hitta rätt sätt att utforma sin undervisning 

får de utbildning i praktisk IT och media. De besöker även skolor 

i Stockholm för att se hur de jobbar där. Men lärarnas roll är 

inte i första hand att vara dataexperter, menar Martin Westin. 

– De ska vara proffs på pedagogik. Det gäller att formulera 

uppgifterna så att eleverna måste använda sig av datorn. 

24 östersund

”Vi vill möta eleverna på deras 

egen arena. På så vis kan vi 

fånga upp även de elever som 

har svårt för sig i skolan, 

men är duktiga på datorer.” 

Ovan: Isabella Kristoffersson, Michael 

Berhane, Rasmus Hansson, Sofie Larsson 

och Shaymaa Alnnaksousi ser fram emot att 

få egna datorer till hösten. 

Till vänster: ”Datorn ska vara ett naturligt 

verktyg i elevernas skolvardag”, tycker 

rektor Carina Bergqvist (mitten). 

Hon får medhåll av sina lärarkollegor 

Martin Svensson och Lena Bäckman. 

östersund 25

Sil de Wachter, Elise Edberg 

och Klara Andersson lästränar 

med sina morgonböcker. 

Intressen ska utveckla språket 

Elevers resultat i läsförståelse sjunker i hela landet. Det går sämre 

för pojkar än för flickor. För att vända utvecklingen har Skolverket 

startat projektet Vilka elever kommer till vår skola? 

text linda bylund foto roger strandberg 

Alla barn bär på olika ”språkryggsäckar” 

när de kommer till skolan. 

– Det gäller därför att anpassa 

undervisningen för varje elev, förklarar 

Birgitta Melin som är svenskautvecklare 

på Barn- och utbildningsförvaltningen. 

Projektet Vilka elever kommer till vår 

skola? ska utveckla undervisningsformer 

som ännu bättre kan anpassas till 

barns språkliga olikheter. I projektet 

deltar 39 skolor i hela landet, varav 

sju i Östersund*. Strategin är att knyta 

an till barnens intressen, till exempel 

dataspel eller pokémonkort. 

– Barn som är intresserade lär sig 

hur mycket som helst. Genom barnens 

intressen kan vi lättare öppna dörrar till 

andra områden av undervisningen, förklarar 

Helena Lidén, lärare och svenskautvecklare 

på Treälvsskolan i Lit. 

Helena Lidén förklarar att barnens 

intressen kan rymma en hel språkvärld. 

För att närma sig språkets värld från 

barnens håll, har lärarna på Treälvsskolan 

jobbat mycket med symboler på 

sistone, berättar Helena vidare. Det är 

som ett eget språk, som barnen ofta 

redan har bra koll på. Många symboler 

är dessutom internationella. 

– Barnen fick måla symboler ur minnet. 

De ritade bland annat bred last, 

lavinrisk och varning för älg och skoter. 

Vi jämförde med Stockholm, där ritade 

barnen istället varumärken som Lindex, 

H&M och McDonalds. 

Även i ungdomars språk är symboler 

en stor del idag. Smileys och förkortningar 

används flitigt i mejl och textmeddelanden. 

– De ligger steget före oss vuxna. 

Vi har sammanställt en lista med deras 

uttryck, så att vi tillsammans kan 

26 östersund

”Barn som är intresserade lär sig hur mycket som helst. 

Genom barnens intressen kan vi lättare öppna dörrar till 

andra områden av undervisningen.” 

reflektera över vilka känslor man vill förmedla 

med olika symboler. 

Skolan ser väldigt annorlunda ut idag jämfört 

med förr, förklarar Helena vidare. Hon 

minns när hon själv började i skolan. 

– Vi läste ”mor är rar” i kör. Jag lärde 

mig koda av orden, men de sa mig ingenting. 

Hos oss lästränar barnen varje morgon, 

både enskilt och i grupp. Varje barn får 

välja sin egen bok och de blir motiverade av 

varandra. Jag går runt och läser med flera 

stycken varje morgon. 

Genom hela processen får lärarna i Östersund 

handledning av forskaren Carina Fast. 

Med henne kan de bolla tankar och idéer. 

– Hon forskar inom ämnet ”literacy” 

och har stor kunskap om allt som har med 

barns läs- och skrivutveckling att göra, 

berättar Helena. 

– Att vi kan arbeta tillsammans med 

en forskare är sällsynt och väldigt positivt, 

menar Birgitta. 

Projektets startperiod har pågått under 

våren och avslutas med en konferens 

i Stockholm i april. Östersund har visat 

framfötterna och blivit utvald att presentera 

sitt arbete för de andra kommunerna. Det 

ska bli spännande tycker Helena, som också 

berättar att varje skola har tagit fram en 

handlingsplan för att fortsätta språkarbetet 

under kommande läsår. För att lyckas gäller 

det att lyssna på eleverna och bygga relationer, 

menar hon. 

– När vi lärt känna varandra, då köper 

eleverna även de bitar i undervisningen som 

de inte är lika intresserade av. 

* Förutom Treälvsskolan deltar från 

Östersunds kommun även Fjällängsskolan, 

Häggenås skola, Lillsjöskolan, Norra skolan, 

Sörgårdsskolan och Ängsmogården i projektet. 

östersund 27

Kolbjörn Rydén 

– vår nya vattenchef 

Från mjölk till vatten. Den vägen har en av personerna med 

mest inflytande över östersundarnas välbefinnande vandrat. 

Möt Kolbjörn Rydén, tidigare produktionschef på Milko, 

nu chef för Vatten Östersund. text elisabet aagård foto roger strandberg 

ivsmedel. Han återkommer till det flera gånger under intervjun. Kolbjörn Rydén är 

livsmedelsingenjör i botten och har under sin tid på Milko i Östersund arbetat både med livsmedel 

och miljö- och kvalitetsfrågor. 

Sedan februari styr han över 35 personer som tar hand om kanske det mest värdefulla vi 

har i kommunen – vattnet. Att Kolbjörn började jobba med vatten var ett naturligt steg. 

– Det verkade som ett intressant jobb. För mig handlar det om livsmedelsproduktion. 

På samma sätt som våra livsmedel ska hålla hög kvalitet ska även vårt vatten göra det. Det 

handlar mycket om processen fram till ett bra vatten. Jag kan ha mycket nytta av det jag 

gjort tidigare, men samtidigt är det här en ny utmaning, säger han. 

Och utmaningar finns det gott om. Östersunds kommun arbetar fortfarande med uppgifter 

som följde på Cryptosporidiumutbrottet i december 2010. 

– Fokus just nu ligger på två saker: Att få bort bräddningar* och översvämningar i avlopps- 

och dagvattennätet, vatten som kan skada hus, och att ha ett absolut säkert vatten så 

att vi inte drabbas ett cryptoscenario igen. Genom UV-desinfektionen av vattnet och den investering 

vi gjort där har vi nu en process som vi betraktar som säker, konstaterar Kolbjörn. 

Två oberoende konsultföretag går just nu igenom vattenreningsprocessen och beroende på 

resultatet av undersökningen är det möjligt att kommunen i framtiden kommer att behöva se 

över hur produktionen av dricksvatten ser ut. 

– Vi får aldrig slå oss till ro och tänkta att allt är frid och fröjd, vi måste ständigt jobba med 

omvärldsbevakning för att kunna förbättra oss, det är en nyckelfråga. Liksom vår höga kompetens. 

I samband med framtida pensions avgångar måste vi rekrytera så att vi bevarar den. 

Men hur ser ett idealscenario inom VA ut för Kolbjörn? 

– Det är ett fungerande system där det inte finns några läckor i ledningssystemet och inga 

bräddningar uppstår. Och ett dricksvatten som framställs genom en säker, bra och störningsfri 

reningsprocess. 

Se där. En VA-chefs högsta dröm. 

* Bräddning innebär att en blandning av dagvatten och orenat spillvatten släpps ut från ledningsnätet. 

Det kan ske vid kraftiga regn då ledningsnätet inte hinner ta emot allt vatten. 

På gång inom Vatten Östersund 

Dagvatten 

Östersund är tillsammans med ett 

antal andra kommuner med i ett forskningsprojekt 

som drivs av Luleå 

Tekniska Universitet. Projektet, 

”Kluster Dag & Nät”, mäter bland annat 

bakteriehalter i dagvatten för att 

kunna skapa en mall som kan visa vilka 

bakterier och bakteriehalter som är 

normala i dagvattnet. Med hjälp av en 

mall går det lättare att se om de kontinuerliga 

testerna av dagvattnet har 

normala värden eller om det innehåller 

bakterievärden som måste åtgärdas. 

I slutändan handlar det om att 

Storsjön ska ha det bra. 

Ledningsnätet 

Efter översvämningarna i Odensala 

2010-2011 har kommunen gjort flera åtgärder 

för att vatten inte ska pressas upp 

i käl lare när ledningsnätet får ta hand 

om för stora vattenmängder. Bland annat 

har man byggt en fördröjningsdamm vid 

änden av Bultvägen. Vid kraftigt regn tar 

28 östersund

Kolbjörn Rydén om … 

…livsmedel som yrkesbana 

– Det handlade väl i grunden om en 

slump, liksom mycket i livet. Förutom att 

jag tycker mycket om att både äta och 

dricka gott, liksom de allra flesta gör. 

…gott vatten 

– Ett gott vatten har inte mycket egen 

smak. Smaken kan ju skilja sig från olika 

ställen men ett gott vatten har för mig 

ingen uttalad smak. Det ska vara väldigt 

neutralt. 

…tidigare yrken 

– Jag jobbade en gång i tiden på labbet 

på reningsverket här i Östersund. 

dammen in upp till 300 liter i sekunden 

och släpper ut ca 20 liter per sekund. På 

så sätt minskar belastningen på ledningsnätet 

nedanför dammen. 

Vid Lillsjövägen har kommunen också 

byggt ett utlopp för vatten som mynnar i 

skogen. När ledningsnätet belastas hårt där 

får helt enkelt naturen ta hand om vattnet. 

Cryptobekämpning 

UV-desinfektionen av vårt dricksvatten 

installerades vid Minnesgärdets 

vattenverk under december 2010 och 

januari 2011. Sedan mitten av februari 

2011 har inga cryptosporidium påträffats 

i råvattnet (vattnet in till vattenverket). 

Men arbetet med att säkra 

dricksvattenförsörjningen fortsätter. 

Till hösten ska en tillsatt fullmäktigeberedning 

presentera vilken nivå säkerheten 

kring dricksvattnet ska läggas på. 

Beroende på vad beredningen kommer 

fram till kan det leda till att kommunen 

installerar ny reningsteknik. 

östersund 29


Välkomna till vackra 

Orrviken 

I kommande magasin ska vi berätta om våra kommundelar. 

Först ut är Orrviken. Vi har träffat två eldsjälar som brinner för sin bygd. 

text linda bylund foto roger strandberg 

Trots att båda är inflyttade går engagemanget 

inte att ta miste på. 

– Det sitter i personligheten, menar 

Pernilla Agnevik och Ulte Mattsson. 

Pernilla är lärare i Orrvikens skola 

och förskola. Ulte är ordförande och 

ungdomsledare i idrottsklubben. Båda 

är föräldrar. 

– Vi vill trivas där vi bor och att 

barnen ska ha det bra, säger Ulte. 

Till Orrviken räknas ungefär området 

mellan Fannbyn, Önsved och Räcksjön, 

kommer vännerna fram till. De är också 

ense om att det bästa med Orrviken 

är den vackra utsikten. Just för dagen 

råder dock aprilväder och fjällvyn ligger 

nerbäddad i en vintervit dimslöja. Men 

Orrviken har rätt klimatzon. 

– Här finns bördig jord och somrarna 

är varma, säger Pernilla. 

– Vi bor på landet, men har nära till 

stan, poängterar Ulte. 

Bybornas engagemang har gett en 

mängd resultat den senaste tiden. 

– Vi har fått bredband och nya 

parkeringsplatser, ett fint äldrekooperativ 

och en snygg informationstavla, 

berättar Pernilla. 

– Vi har en aktiv idrottsklubb som 

under vintern underhåller fina skidspår 

och en isbana. Sommartid har vi en 

fin fotbollsanläggning där vi årligen 

anordnar fotbollsskola och en populär 

fotbollscup för ungdomar, säger Ulte. 

En fräsch nyhet är kajakleden som 

numera finns i Storsjön, mellan Vallsundsbron 

och Sannsundsbron. Orrvikens 

badplats med sin fina sandbotten 

är en av rastplatserna. Leden har blivit 

till tack vare gruppen ”Bygden mellan 

broarna”, där många av områdets 

drivna småföretagare engagerar sig. 

– Det finns många kreativa människor 

i området, menar Pernilla, som 

gärna välkomnar ännu mer engagemang. 

– Möjligheterna är goda, bara vi 

som bor här är med och drar igång, 

säger hon. 

”Inflyttningen märks 

tydligt i förskolan. 

De senaste fem åren 

har antalet barn nästan 

fördubblats.” 

Visst blomstrade Orrviken mer förr, 

då fanns det både post, affärer, café 

och snickeri. Men nu händer det mycket 

igen och många flyttar hit. Dessutom 

deltar Orrviken i kommunens områdesutvecklingsprojekt. 

– Inflyttningen märks tydligt i förskolan. 

De senaste fem åren har antalet 

barn nästan fördubblats, berättar 

Pernilla. 

Midsommar och valborg är naturliga 

träffpunkter, då umgås folk i alla åldrar. 

Även närbutiken Orrviksbua är en 

knutpunkt. 

– Särskilt för de äldre. Ingrid Persson 

som driver butiken är över 80 år 

och håller öppet nästan jämt, berättar 

Pernilla. 

Drömmar finns det gott om hos 

byborna. Förhoppningsvis kan flera visioner 

bli verklighet framöver. Cykelvägen 

Sverigeleden löper genom byn med 

utsikt över Storsjön. 

– Men det är alldeles för mycket 

trafik på vägen. Vi vill ha en cykelbana, 

säger Pernilla och Ulte. 

En mötesplats för byns många 

ungdomar är ett annat mål. Lämpliga 

aktivitetslokaler finns redan. 

– Och ungdomarna själva jobbar för 

en skateboardramp, säger Pernilla. 

I startgroparna ligger också arbetet 

med Orrvikens webbplats. Förebilden är 

Hara som redan har en fin webbplats. 

Det är heller ingen brist på smultronställen. 

Sommarcaféet vid Hara brygga 

och Tivars Gårdsmejeri på Norderön är 

riktigt fina utflyktsmål. Till Kulltjärn 

kan man åka skoter eller skidor för att 

äta kolbullar. 

– De gamla åker spark dit, berättar 

Pernilla entusiastiskt. 

– Och så har vi ju ett flygfält också, 

med en egen flygklubb, avslutar Ulte 

som pricken över i. 

30 östersund


Ovan: Pernilla Agneviks hjärta klappar för Orrviken. 

Till vänster: I Orrviken finns allt, till och med ett flygfält. 

Ulte Mattsson och Pernilla Agnevik är stolta invånare i byn. 

Nedan: Pernilla Agnevik och sonen Love Agnevik Lindström 

handlar gärna i Orrviksbua. 

Orrviken 

• I Orrviken med omnejd bor 1 186 invånare. 

• Olsson är det vanligaste efternamnet. 

• 22 % av invånarna är barn och ungdomar 

mellan 0 och 15 år. 

• 97 % bor i villa, varav 20 % i tätort. 

• 86 % har ett jobb, varav 10 % är företagare, 

6 % jobbar inom jord- eller skogsbruk, 63 % 

inom det privata näringslivet och 32 % inom 

skola, vård och omsorg. 

• 80,5 % pendlar till annan ort för att jobba. 

• I området fanns 219 arbetstillfällen år 2010. 

• Sedan Vallsundsbron blev klar 1998 har det 

byggts cirka 45 nya bostäder i området. 

Siffrorna gäller för Sunne församling under 2011, 

där Orrviken och Hara ingår. 

Källor: SCB, Lantmäteriet och Östersunds kommun. 

Läs mer om Orrviken-området på: 

www.hara.se 

www.bygdenmellanbroarna.se 

www.ostersund.se/boleva/omradesutveckling 

östersund 31


en levande och hållbar stadsdel 

Nu börjar detaljplanen för första etappen av Storsjö Strand att ta form. 

Det handlar om nästan tvåhundra bostäder som ska byggas. Men det ska 

inte bara bos på Storsjö Strand. text elisabet aagård 

Här ska den byggas, den nya stadsdelen 

Storsjö Strand. Intill den gamla färjan 

ligger femtio hektar mark som ska förvandlas 

till ett unikt område. Foto: Bergslagsbild AB 

Var ska de nya husen ligga? Hur höga ska 

de vara? Och hur ska området närma sig 

sjön? Det var några frågor som diskuterades 

under en workshop i januari. 

Foto: Sverker Berggren 

Med byggstart 2013/2014 råder bråda 

dagar för medarbetarna kring Storsjö 

Strand. Det är många delar som ska 

passas in. För det är inte bara några 

punkthus som ska smackas upp. 

– Det ska bli en attraktiv stadsdel 

både för boende och besökare. En ny 

stadsdel med en hållbarhetsprofil, 

berättar Malin Runberg på Mark och 

Exploatering. 

För att kunna skapa en stadsdel som 

både är skön att bo och vistas i är det 

viktigt hur man utformar bebyggelsen. 

Hur husen placeras i förhållande till 

varandra är en viktig del i planeringen. 

Likaså hur man skapar gränder, kvarter 

och torg, berättar Malin. 

– Ta till exempel Gamla Stan i 

Stockholm eller Visby på Gotland. 

Dit åker man för att kvarteren har en 

speciell karaktär, för att det är något 

särskilt med miljön. Vi vill kunna skapa 

en liknande känsla här, med naturliga 

mötesplatser för människor där man 

kan ta del av vår vackra miljö. 

Tanken är att Storsjö Strand ska 

öppna upp för möjligheterna att driva 

butiker, caféer och restauranger. Att det 

ska bli en levande stadsdel. 

Förutom integration och mötesplatser 

genomsyras planerna kring Storsjö 

Strand av ordet hållbarhet. Det handlar 

inte bara om hållbarhet ur ett ekologiskt 

perspektiv, även om det självklart 

ingår i en modern arkitektur att bygga 

energisnålt. 

– Det handlar också om att Storsjö 

Strand ska byggas med nya lösningar 

som är ekonomiskt genomförbara. Att 

vrida byggnader något i sidled kan medföra 

mindre vindpåverkan och bättre 

solinstrålning. Det kan handla om hur vi 

renar regnvattnet samtidigt som vattnet 

blir ett vackert inslag i gatumiljön. Eller 

att vi nyttjar fjärrvärme till diskmaskinen 

istället för el, säger Malin. 

– Men framför allt så är den sociala 

aspekten viktig. På Storsjö Strand ska 

alla ska känna sig välkomna och kunna 

ha en anledning till att besöka området, 

tillägger hon. 

Och för att ge östersundarna en chans 

att tycka till om hur den nya stadsdelen 

ska utformas finns det ett öppet debattforum 

på www.storsjostrand.nu. 

– Vi vill erbjuda platsen för alla, det 

ska inte bara byggas bostäder på Storsjö 

Strand, sammanfattar Malin. 


Hela området där Storsjö 

Strand ska byggas omfattar cirka 50 

hektar mark. Totalt kommer minst 

500 bo städer att byggas. Byggstart 

för den första etappen med bostäder 

planeras till 2013/2014. 

32 östersund

2 

1 

3 

3 Malin Berg, Östersund. 

– Jag har aldrig hört talas om Storsjö 

Strand. Men det blir säkert jättebra, 

fast det ligger ju inte så centralt? 

4 5 

Östersundare tycker till om Storsjö Strand 

1 Tove Dahlberg, Östersund. 

– Jag har nog läst någon artikel om 

Storsjö Strand i någon tidning. Jag 

tycker att det är bra att man lägger 

pengar på att bygga bostäder där. Det 

kan om inte annat liva upp området. 

2 Olle Vestman, Östersund. 

– Jag hade ingen aning om att det skulle 

byggas bostäder där! Men just nu är det 

ju ett ganska tråkigt industriområde så 

det är bra att de gör något. 

4 Ida Asp, Östersund. 

– Jag läste om att det skulle vara en 

workshop om Storsjö Strand som jag 

aldrig lyckades gå på. Det är bra att 

de bygger där, området har verkligen 

potential! Nästan vad man än skulle 

göra där skulle det bli bättre än nu och 

jag hoppas att de förvaltar möjligheten 

väl. Och det är bra att forumet finns, 

det behövs! 

5 Peter Asp, Östersund. 

– Jag vet inte så mycket om det, men 

med det läget är det konstigt att det 

inte används bättre. I andra städer, till 

exempel Uppsala finns det restauranger 

och annat längs vattnet. Det skulle 

kunna vara en fin strandpromenad mot 

vattnet och hus på andra sidan. 

Hållbara bostäder 

Kommunen har fått ett bidrag på 2,7 miljoner kronor från Delegationen för Hållbara 

bostäder till planeringen av Storsjö Strand. Det var det största bidraget som delades ut 

2009. Projektet fick bidraget för sin ambition att bli ett skyltfönster mot omvärlden för 

innovativa lösningar för hållbart byggande. Storsjö Strand ska bli ett exempel på kreativa 

lösningar vad gäller arkitektur, klimatneutralt byggande och sociala mötesplatser. 

Under hösten 2011 upphandlade kommunen fyra erfarna konsulter, White arkitekter, 

Arken arkitekter, Sweco och WSP, som ska planera området. 

Hänt under våren 

25/1 Hållbarhet och områdets 

identitet, workshop 

24-25/2 Gestaltning, workshop 

16/4 Byggherreträff 

23/5 Teknikseminarium om 

hållbarhet med SWECO 

östersund 33

”Vi är skyldiga att ta 

hand om vår miljö” 

Sedan i början av mars har kommunen drivit en kampanj som är ganska – okommunal. 

Den handlar om sopsortering. Och om tidigare kampanjer har varit snälla så har den här 

en helt annan ton. text elisabet aagård foto roger strandberg 

Illustration: Kristoffer Riddar 

Du har kanske sett kampanjbilderna bakpå 

stadsbussarna eller i en annons, den om 

Allting brinner. Svarta, ödesmättade och med 

en uppmaning om att sopsortera manar 

affischerna till bättring. 

– Vi ville göra något utmanande den här 

gången. Tidigare har alla våra kampanjer 

varit glada och uppmuntrande, lätta att 

känna igen med sin kommunala form. Men nu 

ville vi verkligen sticka ut, berättar Catrine 

Edlund, informatör på Renhållning. 

Renhållning kontaktade en fotograf som 

gjorde de brinnande fotomontagen. Lite hotfulla, 

men talande. Och kampanjen behövs. 

– Vi har gjort analyser av sopor som ska 

gå till förbränning. Och då har vi upptäckt 

att folk kanske tror att de sopsorterar, eller 

i alla fall upplever att de gör det, förklarar 

Catrine. 

Men analyserna visar något annat. 60 

procent av det som fraktas hela vägen till 

Sundsvall för förbränning är i själva verket 

återvinningsbart. Förpackningar, både av 

plast och av papper, hör till det som folk 

slänger mest fel. Nu hoppas Renhållning att 

det här med sopsortering ska bli något som 

åter kommer upp på agendan. 

– Folk har reagerat på den här kampanjen, 

de har ringt och skrivit till oss. Det är bra, 

menar Catrine. 

– För det här är ingen rekommendation, 

utan det är lag på att vi ska sopsortera, det 

står i den lokala Renhållningsordningen. Vi 

har kanske inte världens bästa återvinningssystem, 

men det är i alla fall bättre än att 

34 östersund

RENA NYHETER 

Catrine Edlund 

Öppettider 

för våra återvinningscentraler 

Odenskog: 

Måndag, onsdag 7–19 

Tisdag, torsdag, fredag 7–16 

Lördag 9–16 

Brunflo: 

Tisdag, torsdag 16–19 

Lördag jämna veckor 9–16 

Lit: 

Måndag, onsdag 16–19 

Lördag, udda veckor 9–16 

OBS! Nya öppettider på lördagarna. Återvinningscentralerna 

är stängda den 6 juni (nationaldagen), 

midsommarafton och midsommardagen. 

elda upp sådant som går att återvinna. 

Men sopsortering kan kännas abstrakt och många menar 

att det är meningslöst eftersom allting just – brinner, 

i Sundsvall. Men att elda upp allt är att elda upp material 

som skulle kunna återvinnas. Återvinning kräver mindre 

energi än nytillverkning och ett mer påtagligt argument 

för att sortera ordentligt är att det faktiskt blir billigare. 

Avgiften för sophanteringen är behovsanpassad för villaägare, 

så om du bor i villa och sorterar ordentligt betalar 

du mindre för det som sopbilen hämtar upp. 

Men den stora vinsten är såklart den som miljön gör. 

Och Catrine är tydlig med att det är viktigt: 

– Det här är ingen mulleangelägenhet, det är allas 

angelägenhet. Vi är skyldiga att ta hand om vår miljö. 

Visste du att... 

• Pappersfibern kan återvinnas upp till sju 

gånger innan den är utsliten. 

• Av återvunna mjuka plastförpackningar görs bland 

annat bärkassar, sopsäckar och kabelskydd. 

• Att återvinna stål sparar motsvarande 75 % av den 

energi som krävts för nyproduktion. 

• Att återvinna aluminium sparar motsvarande 95 % 

av energin. 

• Östersundsbornas soppåsar innehåller knappt något 

miljö farligt alls. Vi är bland de bästa i landet att 

slänga exempelvis kemi kalier, lösnings medel, elektronik 

och glödlampor på rätt ställe. 

Allting Brinner 

På www.ostersund.se/alltingbrinner hittar du 

fler argument för varför du ska sopsortera. 

Sophämtning under midsommar helgen 

På midsommarafton, fredagen den 22 juni, har Renhållningen 

stängt. För kunder som normalt ställer ut sina kärl för tömning 

den här dagen, udda vecka fredag, gäller istället torsdag 21 juni. 

Kärl vid flerbostadshus med ordinarie hämtning 20 och 

21 juni kommer att få sina kärl tömda dagen före. Detta 

för att minska ner belastningen för vår personal dagen före 

midsommarafton. Vi hoppas att ni har överseende! 

Avgift för överfulla sopkärl 

Från första maj tar vi ut en avgift för överfulla sopkärl. 

Ligger det sopor utanför kärlet eller ramlar det sopor från 

kärlet vid en tömning måste en extra tömning göras. Alla 

sopor ska med andra ord kunna få plats i kärlet för att det 

ska fungera med en tömning. 

Den ordinarie tömningen registreras som vanligt, men en 

extra avgift på 100 kronor kommer att tas ut för den andra tömningen. 

Oavsett om soporna består av matavfall eller brännbart. 

Alla kunder berörs av avgiften, villaägare som ägare av 

flerbostadshus. 

Har du ofta överfulla kärl? Fundera om du/ni behöver 

tätare hämtning eller större kärl. 

Köp vår fina anläggningsjord 

Under juni säljer vi fin anläggningsjord på Gräfsåsens avfallsanläggning. 

Jorden lämpar sig inte till trädgårdslandet, 

men för gräsmattor, buskar och rabatter är den toppen. 

Som privatperson kan du ta med dig en släpvagn så hjälper 

vi till att lasta på jorden. Ett släpvagnslass kostar 165 kronor. 

Vid frågor - läs mer på vår webbplats eller ring Renhållning. 

Renhållning 063-14 31 00 

Telefontid 8–12 

renhallning@ostersund.se 

www.ostersund.se/sopor 

östersund 35

Evenemangen 

som lyfter vår stad 

Östersund har under vintern stått som värd för två stora evenemang. 

Nu kan vi berätta att Vinterfestivalen och SM-veckan 

fått gott betyg av östersundarna. 

text elisabet aagård foto sverker berggren 

36 östersund

Vilket evenemang 

skulle 

du vilja ha till 

Östersund? 

Bo Wagelius 

– Jag skulle vilja se 

en Dramatenuppsättning 

på turné. Eller en 

operauppsättning som 

kommit till Östersund 

från Kungliga Operan 

i Stockholm. 

Foto: Bildbyran.se 

Simon Wikén 

– Lars Winnerbäck 

på Stortorget! 

början av året arrangerades de två stora 

evenemangen som nu har utvärderats. 

Både SM-veckan och Vinterfestivalen 

lockade ett stort antal besökare. Forskare 

på Mittuniversitetet har satt tänderna 

i Vinterfestivalen och benat ut vad besökare, 

företagare och andra tyckte. 

– Det var en välbesökt och uppskattad 

festival med stort stöd både bland företag och 

besökare, sammanfattar Robert Pettersson, 

forskare vid Mittuniversitetet. 

Studien visar att Vinterfestivalen är en 

lokal fest, där 80 procent av besökarna kom 

från Östersund. Den här gången lyckades man 

även nå en yngre målgrupp i åldrarna 15-24 

år. Främst genom den kabeldrivna hoppanläggningen 

Cable Park som fick bra betyg både 

bland deltagare och publik. Studien visar också 

att företagen i staden inte sett några större 

ekonomiska effekter av festivalen, men att de 

tillsammans med besökarna ändå är överens 

om att Vinterfestivalen bör genomföras igen. 

Kanske till och med satsa ännu mer. 

– Det som folk har uppskattat mest är 

att det händer något. Att det faktiskt är en 

Vinterfestival. Den sociala dimensionen är värd 

mycket, förklarar Anders Gunnervall, som är 

Roberts kollega på Mittuniversitetet. 

När det gäller SM-veckan visar Handelns 

Utredningsinstitut, HUI, som gjort en utvärdering, 

att den hade en stor turistekonomisk 

effekt. Det vill säga, utan de människor som 

kom med SM-veckan hade inte ekonomin 

i staden fått samma skjuts. 

– HUI:s utredning visar att värdet av 

konsumtionen under veckan uppgick till över 

18 miljoner, där största delen av omsättningen 

hamnade inom restaurang, handel och logi, 

berättar Elisabeth Richardsson som är kommunens 

marknadskommunikatör. 

Överlag blev SM-veckan med sina 19 000 

besökare ett lyckat arrangemang. Över tusen 

skrivna artiklar om staden, en stor satsning av 

Sveriges Radio och totalt 50 timmar i Sveriges 

Television visar att SM-veckan även var framgångsrik 

medialt. 

– Det innebär fantastisk reklam att få 

Östersund omnämnt så mycket och under så 

lång tid. Bara i tryckt media motsvarar det ett 

sammanlagt annonsvärde på närmare 24 miljoner 

kronor, avslutar Elisabeth Richardsson. 

Anja Blix 

Herrlander 

– Ett träningskonvent 

eller ett motionslopp. 

Eller ett gruppträningspass 

på Stortorget? 

Jag kan leda! 

Amer Idris 

– Fotbolls-VM! 

Eller ett riktigt stort 

championat. 

Nino Moric 

– Sångerskan 

Shakira, hon får 

gärna komma. 

östersund 37

Foto: Roger Strandberg 

Scouterna firar dagen med att 

hissa flaggor, stora och små. 

Snart hissar vi flaggan 

Musik, fest och gemenskap. Du kommer väl och firar vår 

nationaldag med start vid rådhustrappan 09.45? text monica landin 

Varje år firas nationaldagen på Jamtli. Det är en dag för 

gemenskap och vi startar alltid dagen vid rådhustrappan. 

Scoutkåren hjälper oss att hissa flaggorna vid Rådhuset, 

sedan följer en rad olika evenemang. 

• Östersunds Motorcykelklubb firar även motorcykelns dag 

och kommer på besök för att köra iväg med flaggor ut i länet 

som landshövding Britt Bohlin delar ut. 

• Jämtlandsgruppen höjer sin fana och bjuder oss på parad. 

• Sveriges äldsta motionslopp på cykel, Jämthjulingen, går av 

stapeln för 49:e året i Östersund. Loppet är fyra mil långt, 

starten sker vid Rådhuset och målgången på Jamtli. 

• Sång och musik får vi njuta av från flera håll. Anna Brandt, 

körledare för Marieby kyrkokör, sjunger solo. Hemvärnets 

musikkår spelar upp med slagverk och blåsinstrument vid 

trappan och leder sedan marschen mot Jamtli där firandet 

fortsätter klockan 11.00-17.00. Rådhuskörens entusiastiska 

sångare leds av Karl-Fredrik Jehrlander och höjer sommarkänslan 

med nationalsången, jämtlandssången och sommarpsalm 

vid Rådhuset. 

• Från Jamtlis scen hyllar vi idrottsstjärnor. I år hyllar vi 

bland annat Helena Ekholm, Anna Maria Nilsson, Fredrik 

Lindström, Johan Olsson, Teodor Peterson och Ida Ingemarsdotter. 

Länsidrottschefen Per-Erik Rönnestrand kommer 

även att hålla tal. 

En gästande hemvändare under dagen är skådespelerskan 

och vice presidenten för Republiken Jamtland Kim Anderzon. 

På nationaldagen kommer hon att hålla ett högtidstal. Kim 

kommer också att gästa länet för att spela teater i Döda 

fallet i sommar. 

– Vi sätter upp “Flykten 

till Ravundbergen” av Sven 

Wollter med regi av Karl 

Seldahl. Jag kommer att spela 

tillsammans med bland andra 

Ingmar Virta, Kajsa Linderholm 

och Yngve Dahlberg. 

Förutom arbete med flera 

teateruppsättningar skriver 

jag dessutom på min biografi 

där manus förväntas vara 

klart till jul, berättar hon. 

Så kom och fira nationaldagen 

med oss i Östersund 

och på många andra platser 

i kommunen! 

Gästtalare Kim Anderzon 

spenderar sommaren i länet. 

Nationaldagen 

Den 6 juni 1523 blev Sverige en självständig stat 

från Kalmarunionen och Gustaf Vasa valdes till kung. Under 

1800-talet blev den 6 juni en nationell minnesdag. Sedan 

1916 firas dagen som Svenska flaggans dag och sedan 1983 

även som nationaldag. Med början 1996 skjuter vi salut på 

nationaldagen och 2005 blev den 6 juni en helgdag. 

Mer information om nationaldagen på 

www.ostersund.se, www.jamtli.se och 

i lokaltidningarna den 1-2 juni. 

Foto: Johan Paulin 

38 östersund

service 

Foto: Tour of Jamtland 

Du missar väl inte starten 

av cykeltävlingen Tour of 

Jamtland den 15 augusti? 

Kom och se eliten starta 

med en klassisk prolog 

i centrala Östersund. 

På gång i Östersund 

Juni 6 Nationaldagsfirande 

Jamtli 

6 Jämthjulingen, cykellopp 

7-9 Stortrav med V75, 

Jämtlands Stora Pris, Östersundstravet 

9 Frösöluffen 

9 Dansbandsgala, Brunflo Klanghallen 

14 Rally Zero, klimatbilsrally längs 

Green Highway, Östersund-Trondheim 

15 Midnattstrav 

17 Jamtli 100 år, invigning av utställning 

1970-talet, Jamtli 

22 Midsommarfirande på bland annat 

Jamtli, Stocke Titt, Brunflo Hembygdsgård, 

Frösövallen 

24 Jamtli Historieland öppnar för säsongen 

24 Hemma hos P-B, konsert på Sommarhagen 

27 Matvandring med guide 

27-30 St Olavsloppet med start i Östersund 

27 juni-1 juli Expo Norr 

2-7 Storsjöcupen 

Juli 3-7 Latin Festival, Stortorget 

4 Konst- & designvandring med guide 

5 Kvällsöppet i stans butiker 

8 Hemma Hos P-B, konsert på Sommarhagen 

7-15 Arnljotspelen 

15 Vidundret, teater på färja, Jamtli 

19-23 Traditional Market, Stortorget 

20-28 Yran Bike Week 

20-29 Krogstråket, Badhusparken 

20 Status Quo, Jamtli 

20-26 Musikturer med S/S Östersund 

21 Jämtland på fötter, löpartävling 

25-26 Klubbland, Storsjöyran 

26-27 Polar Classic Rally 

27-28 Storsjöyran 

28 Storsjön runt, cykel 

2-5 Goldwing Club Meeting, 

Aug Stortorget 

5 Hemma Hos P-B, konsert, Sommarhagen 

7 Alla Pensionärers Dag, Jamtli 

8 Matvandring med guide 

3-5 Polskdansmärket 2012, OSD 

3-5 SM i Speedway 

9 Småstadsliv Live3, Jamtli 

10-11 STCC Airport Race 

15-18 Tour of Jamtland, cykel 

25 Sweetcamp Summer 2012, Stortorget 

1 Great Lake Run 

Sep 6-8 Östersunds Ungdomscirkus, 

föreställningar 

7 Nordiska kammarorkestern 

9 Jamtlidagen, Jamtlis 100 års kalas 

27-29 Höstmarknad 

27 Kvällsöppet i stans butiker 

27-29 Shoppingfestival 

30 sep-7 okt Konstens vecka 

Sommartider på 

Rådhuset 

Receptionens öppettider är 

från juni till augusti: måndag 

till fredag 08.00–16.00. 

Dag före röd dag samt dag före 

midsommarafton är det öppet 

från 08.00 till 15.00. 

Under midsommarafton, julafton 

samt nyårsafton är receptionen 

stängd. 

Kommunens övriga expeditioner 

har öppet från juni till 

augusti: 09.00–12.00 och 

13.00–15.00. 

Dag före röd dag samt dag 

före midsommarafton stänger 

expedi tionerna 15.00. 

Kläm dagar håller de öppet 

mellan 10.00 och 12.00. 

Foto: iStockphoto 

Bada på Storsjöbadet 

Äventyrsbadet har nya 

öppettider från 16 juni: 

Vardagar 10.00–20.00 

Helger 10.00–18.00 

Relaxen är öppen: 

Måndag Stängt 

Tisdag-torsdag 13.00–20.00 

Fredag 10.00–20.00 

Helger 10.00–18.00 

Gymmet är öppet: 

Vardagar 10.00–20.00 

Helger 10.00–18.00 

Receptionen stänger 1 timme 

innan och bassängerna stänger 

1/2 timme innan anläggningen. 

Storsjöyran bjuder på 

många stjärnor. The Ark 

gästade musikfesten 2011. 

Priser hittar du på 

www.ostersund.se/ 

storsjobadet 

östersund 39

sist... 

Östersundsfödde Micke ”Mojo” 

Nilsson arbetar som lärare på 

Ängsmogården i Torvalla. Under 

våren har vi kunnat följa honom 

i musiktävlingen ”The Voice” som 

letade unika röster. 

text monica landin foto sverker berggren 

Du blev till slut tvåa av fem tusen 

sökande. Vad har du tagit med dig från 

tiden i The Voice? 

– Responsen från publiken har varit väldigt 

rörande och den har hjälpt mig att förstå mitt 

egenvärde och bli tryggare i det. Jag har lärt 

mig optimera ett framträdande, vara proffsig 

och hur jag funkar under press. Jag vill ge en 

stor kollektiv omfamning till alla som hjälpt mig 

på vägen. 

Vad händer i sommar? 

– Det blir turné i länet, södra Sverige och Norge . 

Jag kommer att jobba med duktiga musiker från 

regionen kring Östersund. Vi kommer att köra 

både blues och hårdrock. Annars spelar jag in 

låtar och skriver musik och text. Jens Ganman 

och andra vänner hjälper till. Jens har skrivit en 

svensk text till mig. Det känns som det går mer 

rakt in och blir starkare på ens eget språk. 

Vilket är ditt bästa och värsta musikminne? 

– Bästa är när alla fyra coacherna, Petter, 

Carola, Magnus Uggla och Ola Salo i The Voice 

”vände sig om” och visade intresse för mig. Det 

hände ju inte alla! 

– Det värsta är från ett gig i början av karriären 

då vi i bandet blev helt negligerade av 

ägaren till stället där vi skulle spela. Stämningen 

var fientlig, folk bråkade och när vi frågade om 

vi kunde få någon mat så slängde ägaren en 

påse med fryst pyttipanna på oss. 

Du är både akademiker och lärare. 

Vad driver en människas kunskapstörst? 

– En inneboende nyfikenhet från livets innersta 

väsen. Kunskap ger oss trygghet i vardagen för 

att kunna tolka det som händer runt om. När jag 

var liten och hälsade på hos någon var bok hyllan 

alltid väldigt intressant. Nu läser jag gärna 

böcker av sydamerikanska författare. 

Kommer du stanna i Östersund? 

– Ja, je trivs i Jämtland! 

Micke ”Mojo” Nilsson Ålder: 40 Familj: Sambo, ett eget barn, ett bonus barn och ett på väg. 

Bor: I lägenhet i ett av Östersunds vackraste hus, 105 år gammalt med högt i tak. Favoritmat: Rödingsfilé på jämtländskt 

vis, jag fiskar gärna till exempel vid Alpbacken på Frösön. Men också indisk och asiatisk mat. 

Favoritdryck: Chokladmjölk, försöker dra ner. Cognac och källvatten. Livsfilosofi: Lev varje minut som om den vore din sista.

magasinetostersund12012 - Ãstersunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

magasinetostersund12012 - Ãstersunds kommun