Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun

Välfärdsredovisning 2010
Östersunds kommun

FÖRORD...............................................................3
SAMMANFATTNING .......................................4
BAKGRUND.........................................................9
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I
SAMHÄLLET....................................................14
Valdeltagande (bas)..............................................14
Ungdomars inflytande ...........................................14
Social delaktighet .................................................15
Tillit ......................................................................16
Diskriminering........................................................16
EKONOMISKA OCH SOCIALA
FÖRUTSÄTTNINGAR......................................18
Befolkningsstruktur................................................ 1 8
Utbildningsnivå (bas).............................................18
Arbetssökande (bas).............................................. 19
Feriepraktik .........................................................20
Inkomstnivå (bas)..................................................20
Socialt stöd ..........................................................21
Trygg miljö ...........................................................21
Sexuella trakasserier.............................................22
Tandhälsa..............................................................22
BARNS OCH UNGAS
UPPVÄXTVILLKOR........................................25
Självskattad hälsa ................................................25
Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)...............26
Skolk ....................................................................27
Trivsel i skolan ......................................................27
Orättvis/kränkande behandling .............................28
Barnfattigdom (bas)..............................................29
Fritidssysselsättning .............................................29
Framtidstro...........................................................30
HÄLSA I ARBETSLIVET..............................31
Ohälsotal...............................................................31
Självskattad hälsa ................................................31
MILJÖER OCH PRODUKTER ......................33
Höftfrakturer .......................................................33
SKYDD MOT SMITTSPRIDNING............. 35
Klamydia...............................................................35
FYSISK AKTIVITET................................36
Fysisk aktivitet .....................................................36
Skolvägar..............................................................37
Parksoffor och offentliga toaletter.........................38
Närhet till service .................................................39
Promenader i hemtjänsten.....................................41
MATVANOR OCH LIVSMEDEL ............... 43
Matvanor .............................................................43
Övervikt och fetma (BMI)......................................44
TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA,
DOPNING OCH SPEL ..............................46
Tobaksvanor..........................................................46
Alkoholvanor ........................................................48
Tillgänglighet till alkohol ......................................49
Narkotikamissbruk ...............................................50
Alkohol- och narkotikaproblem .............................50
ORDLISTA.........................................................52
REFERENSER..................................................53
BILAGA 1
Diskussionsfrågor .................................................55
Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun
Foto: Bengtola Mattsson • Sverker Berggren • Roger Strandberg
2

Förord
För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen
har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning,
som en del av årsredovisningen. Välfärdsredovisning 2010 är mer omfattande än vanligt och utgår ifrån de 11
nationella målområdena för folkhälsa. Flera stora enkätundersökningar har gjorts under året och delar av dem
finns presenterade här tillsammans med uppgifter från databaser och från några av kommunens och landstingets
egna verksamheter. Detta ger oss en bred bild av folkhälsoläget i kommunen och ett bra material för många vida
diskussioner framöver.
2010 års välfärdsredovisning har varit grund för diskussioner kring nya prioriterade områden för folkhälsoarbetet
i Östersunds kommun. Fyra så kallade strategiska utvecklingsområden har föreslagits av majoriteten och
beslutats av kommunfullmäktige. De strategiska utvecklingsområdena har också valts med koppling till den
länsövergripande folkhälsopolicy som arbetats fram under 2010, med visionen om en ”hälsa på lika villkor för
hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län”.
De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet i Östersunds kommun för 2012-2015 är:
• Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger
• Elevers behörighet till gymnasieskolan
• Sociala mötesplatser för unga och äldre
• Delaktighet och inflytande för barn och äldre
För att åstadkomma en förändring inom dessa områden och se resultat krävs långsiktiga och strategiska åtgärder
från flera olika håll. Samverkan inom och utom kommunen är en nödvändighet för att få ett helhetsperspektiv
och jobba åt samma håll.
Bengt Marsh
Sofie Bergman
Kommundirektör
Östersunds kommun
Utredare – folkhälsa
Östersunds kommun
Kontaktpersoner
Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från
kommunens förvaltningar i gruppen ”utvecklingsforum – folkhälsa”.
Sofie Bergman, Utredare folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen
Tel. 063-143103, e-post: sofie.bergman@ostersund.se
Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen
Tel. 063-143380, e-post: eva.lindvall@ostersund.se
Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen
Tel. 063-143238, e-post: eva-britt.jacobsson@ostersund.se
Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad
Tel. 063-143284, e-post: jari.hiltula@ostersund.se
Ulla Brandén, Handläggare, Vård- och omsorgsförvaltningen
Tel. 063-143724, e-post: ulla.branden@ostersund.se
Karin Nydahl, Sekreterare, Teknisk förvaltning
Tel. 063-144478, e-post: karin.nydahl@ostersund.se
3

Sammanfattning
Välfärdsredovisning är denna gång mer omfattande,
då den vart fjärde år presenteras utifrån de nationella
målområdena (nio av de 11 målområdena). Uppgifterna
är hämtade ur ett antal enkätundersökningar,
databaser och från några av kommunens och landstingets
egna verksamheter. Nedan följer en sammanfattning
av resultaten för befolkningen i Östersunds
kommun. Efter vissa av resultaten visas hur trenden
inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt
ett positivt håll (Trend +), negativt håll (Trend -) eller
om den är oförändrad.
Delaktighet och inflytande i samhället
Valdeltagande Trend +
En större andel än tidigare röstade i valet till kommunfullmäktige
2010 och Östersund har högre valdeltagande
än riket.
Ungdomars inflytande i samhället Trend –
Ungdomars känsla av möjlighet att påverka i kommunen
har minskat sedan 2006, och ligger 2009 på 4
respektive 7 %.
Delaktighet och inflytande i skolan Trend –
Något färre elever (52 %) tycker att elevrådet tas på
allvar och lyssnas på i skolan 2009 än 2006 (60 %).
Social delaktighet Trend oförändrad
Äldre personer, 65-84 år, och personer med funktionsnedsättning
är mindre socialt delaktiga än de yngre
åldersgrupperna.
Tillit Trend +
Yngre personer, 16-29 år, litar i mindre utsträckning
på de flesta människor jämfört med de äldre åldergrupperna.
Diskriminering Trend oförändrad
En betydligt större andel kvinnor än män uppger att
de har blivit utsatta för kränkande behandling/bemötande.
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Befolkningsstruktur
Ca 18 % av kommunens befolkning är över 65 år.
Utbildningsnivå Trend +
Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har
ökat, och totalt har Östersund en större andel med
eftergymnasial utbildning än riket.
Arbetssökande Trend –
Ungdomsarbetslösheten i Östersund har ökat kraftigt
de senaste två åren och ligger över ungdomsarbetslösheten
i riket.
Sommarjobb Trend +
De allra flesta ungdomar som sökte feriepraktik sommaren
2010 blev erbjudna en plats (96 %).
Inkomstnivå Trend –
Mellan 2004 till 2008 har inkomstskillnaderna i
Östersund i ökat. En större andel har blivit låginkomsttagare
samtidigt som en större andel har blivit
höginkomsttagare.
Socialt stöd Trend oförändrad
De allra flesta personer 16-84 år har någon att dela
sina innersta känslor med. De allra flesta barn och
unga har någon vuxen som de kan prata med om det
som är viktigt för dem.
Trygg miljö Trend +
Det är en betydligt större andel kvinnor än män som
ibland avstår från att gå ut pga. otrygghet. Det är
färre som känner otrygghet 2010 än 2006. Nära en
fjärdedel av tjejerna i åk 6-9 har mot sin vilja blivit
utsatta för att någon rört vid eller tafsat på dem på
ett sexuellt vis.
Tandhälsa Trend +
Den självskattade tandhälsan är något bättre 2010 än
4

2006.
Barns och ungas uppväxtvillkor
Självskattad hälsa
De allra flesta barn och unga i Östersund uppger att de
för det mesta mår bra. Det är dock något färre tjejer
än killar 14 år och i åk 1 på gymnasiet som uppger att
de mår bra. Det är också en större andel av tonårstjejerna
än killarna som ofta har besvärande huvudvärk,
är ledsna eller nedstämda och är stressade över
skolarbetet.
Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)
En större andel av eleverna i Östersund jämfört med
riket är behöriga till nationellt program i gymnasiet.
Nivån på andel behöriga till gymnasiet skiljer sig åt
mellan skolorna från 80 –100 %.
Skolk
Cirka 7 % av eleverna i åk 6-9 skolkar en gång i månaden
eller oftare. Av dem som skolkar svarar knappt
en tredjedel att lärarna ofta gör något åt det när de
skolkar.
Trivsel i skolan
De flesta elever trivs bra i skolan. Killar 14 år trivs
inte i lika hög utsträckning som övriga.
Orättvis/kränkande behandling
Det är vanligare i de yngre åldrarna (6 och 10 år) än
de äldre att bli utsatt för illa behandling. Enligt UHUenkäten
har nära en tredjedel av eleverna i åk 6-9 svarat
att de utsatts för ett beteende som kan betecknas
som mobbning under senaste terminen. Var fjärde elev
uppfattar att lärare sällan eller aldrig gör något när en
elev blir mobbad.
Barnfattigdom Trend oförändrad
6 % av barn 0-15 år lever i hushåll med försörjningsstöd.
Östersund ligger strax under rikssnittet.
Fritid Trend oförändrad
Det är något fler pojkar (84 %) än flickor (75 %) som
tycker att det finns mycket av det de är intresserade av
att göra på fritiden.
Framtidstro Trend –
Framtidstron för elever i åk 8 har minskat något,
främst för tjejer (81 %), jämfört med senaste mätningen
2006 (88 %).
Hälsa i arbetslivet
Ohälsotal Trend +
Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt
sedan 2002, men ligger fortfarande högre än riket.
Kvinnor har fler sjukdagar än män.
Självskattad hälsa
Det är nästan endast hälften så många personer med
funktionsnedsättning (42 %) som uppger att de har
bra allmänt hälsotillstånd som övriga befolkningen
(79 %). Totalt är det nära 30 %, 16-84 år, som inte
tycker att man har ett bra allmänt hälsotillstånd.
Naturligt upplevs hälsotillståndet sämre med stigande
ålder. Totalt 18 % har nedsatt psykiskt välbefinnande.
Miljöer och produkter
Höftfrakturer Trend oförändrad
Cirka 130 personer över 65 år drabbades av en
höftfraktur 2009. För personer i särskilt boende har
andelen höftfrakturer minskat från 2008, medan de
ökat för personer i egna boende, både med och utan
hemtjänstinsatser.
Skydd mot smittspridning
Klamydia Trend oförändrad
Trenden för diagnostiserade fall av klamydia i Jämtland
verkar sedan 2006 ligga på en ganska jämn nivå,
från att tidigare år ha ökat kraftigt. Jämtland har hela
tiden legat något över rikssnittet, vilket kan bero på
bra smittspårning.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet
Drygt hälften av befolkningen, 16-84 år, i kommunen
är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, vilket är
rekommendationen för att bibehålla en bra hälsa.
80-86 % av 6- och 10-åringarna leker och är fysiskt
aktiva på fritiden 3-4 gånger i veckan eller mer. Av
14-åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet motionerar
mellan 60-70 % 3-4 gånger i veckan på fritiden.
Betydligt fler är aktiva minst en gång i veckan, en
större andel flickor än pojkar.
Skolvägar
De allra flesta eleverna i grundskolan har gångavstånd
till skolan och skulle, om säkerheten tillåter, kunna gå
eller cykla till skolan.
5

Parksoffor och offentliga toaletter Trend +
Över 1100 parksoffor finns utplacerade i kommunen,
varav knappt en tredjedel finns kvar ute även på
vintertid. Det skiljer sig åt hur sofforna är placerade i
förhållande till hur många äldre som bor i området.
Närhet till service Trend –
Mellan 2000 och 2009 har ca 10.000 personer i
Östersunds stad förlorat sin livsmedelsbutik inom 600
meters avstånd. Andelen livsmedelsbutiker har under
perioden sjunkit från 20 till 14 stycken.
Promenader i hemtjänsten Trend +
18 % av personer över 65 år, boende i eget boende
med hemtjänstinsats, har beviljats stöd för att komma
ut på promenader vid minst ett tillfälle i veckan. Det
är en minskning från 2009, men en ökning de senaste
fem åren.
Matvanor och livsmedel
Matvanor
Få personer 16-84 år äter frukt och grönsaker fem
gånger om dagen, vilket är rekommendationen. Fler
kvinnor (11 %) än män (4 %) äter frukt och grönt så
ofta.
Nästan alla 6- och 10-åringar äter frukost, lunch och
middag varje skoldag. En stor andel av eleverna hoppar
över frukost och /eller lunch någon gång i veckan,
men de allra flesta äter lunch minst 3-4 skoldagar i
veckan.
Övervikt och fetma (BMI) Trend –
Sedan 2006 har andel personer, 16-84 år, med fetma
ökat. För personer 16-29 år har en fjärdedel övervikt
eller fetma, och mer än hälften av personerna 30-64
år, främst männen. Andelen barn, 6-14 år, med övervikt
eller fetma ligger relativt konstant runt 20 %.
Övervikt och fetman bland barnen i kommunen ligger
på ungefär samma nivå som i riket.
UHU-enkäten att de aldrig har rökt. Mellan 3 och
19 % av eleverna i åk 8 uppger att de röker någon
gång i månaden eller oftare, beroende på vilken undersökning
det är.
Alkoholvanor
Runt en fjärdedel i åldersgruppen 16-29 år har en
riskkonsumtion av alkohol, vilket motsvarar resultaten
i Sverige för den åldersgruppen.
Enligt LUPP-undersökningen svarade ca 75 % av
eleverna i åk 8 att de aldrig dricker alkohol. Det finns
elever i åk 6 som druckit så mycket alkohol så att de
blivit berusade.
Tillgänglighet till alkohol Trend –
Östersund har något färre serveringsställen per invånare
än riket, och mycket färre än Jämtland. Försäljningen
per invånare på systembolaget ökar, och ligger
på samma nivå som Jämtland och långt över rikets
genomsnittliga försäljning.
Narkotikamissbruk
Enligt LUPP-undersökningen (2009) hade 4 % av
pojkarna i åk 8 använt hasch eller marijuana och 6 %
hade använt annan narkotika, ingen av tjejerna i åk 8
hade använt motsvarande.
Alkohol- och narkotikaproblem
De allra flesta brotts som begås mot alkohollagen har
begåtts i samband med valborg, skolavslutning och
student. 114 brott mot alkohollagen och 231 brott
mot narkotikastrafflagen anmäldes under de tre första
kvartalen 2010.
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.
Tobaksvanor
Östersund har något färre dagligrökare, 16-84 år, än
i riket. En något större andel kvinnor 12 % jämfört
med män 8 % är dagligrökare. Östersund har en större
andel både män och kvinnor som snusar dagligen jämfört
med riket.
En stor majoritet (72 %) av eleverna i åk 6-9 svarar i
6

Hälsa hos personer med funktionsnedsättning
Av de svarande, 16-84 år, på enkäten Hälsa på lika villkor
hade 25 % en funktionsnedsättning. Det är betydligt
fler äldre än yngre som har en funktionsnedsättning. Det
är inom flera områden stora skillnader i resultatet mellan
denna grupp och befolkningen i övrigt. Här visas de resultat
med statistiskt säkerställda skillnader mellan personer
med funktionsnedsättning och övriga befolkningen:
Personer med funktionsnedsättning
Övriga befolkningen
• Bra allmänt hälsotillstånd 42 % 79 %
• Socialt deltagande
69 % 85 %
• Litar på de flesta
77 % 83 %
• Fysiskt aktivita
46 % 55 %
• Övervikt/fetma
58 % 46 %
• Dålig tandhälsa
12 % 7 %
Geografiska skillnader i hälsa
I enkäten Hälsa på lika villkor delades resultaten in i sex
kommundelsområden. Av dessa områden utmärkte sig
Torvalla inom flera av resultaten. Här visas några resultat
med statistiskt säkerställda skillnader mellan befolkningen
i Torvalla jämfört med hela Östersunds kommun:
Torvalla
Östersunds kommun
• Valdeltagande
76 % 81 %
• Bra allmänt hälsotillst. 64 % 71 %
• Socialt deltagande
75 % 81 %
• Litar på de flesta
71 % 81 %
• Fysiskt aktivita
44 % 53 %
• Kränkande behandling 26 % 18 %
• Dålig tandhälsa
13 % 8 %
• Dagligrökare
15 % 10 %
Genusskillnader i hälsa
Det finns också skillnader mellan män och kvinnor i
resultaten från enkäten Hälsa på lika villkor. Här visas
de resultat med statistiskt säkerställda skillnader
mellan kvinnor och män. Först visas de områden där
männen har bättre resultat än kvinnorna och sedan de
resultat där kvinnorna ligger bättre till än männen .
kvinnor
män
• Bra allmänt hälsotillst.
68 % 74 %
• Kränkande behandling
23 % 13 %
• Otrygghet
31 % 6 %
• Daglig rökare
12 % 8 %
• Lång utbildning
47 % 36 %
• Äter frukt och grönt
11 % 4 %
• Dålig tandhälsa
6 % 9 %
• Övervikt/fetma
43 % 54 %
• Dagligsnusare
7 % 24 %
• Riskabla alkoholvanor
9 % 15 %
7

Bakgrund
I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i
kommunen och av de faktorer som påverkar hälsan för
olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra
både i Sverige och i Östersunds kommun, men det kan
bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan
olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I
välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i
den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde
mm.
De uppgifter som redovisas speglar den lokala utvecklingen
och ska vara möjliga att påverka lokalt.
Resultaten i välfärdsredovisningen syftar till att ge
en bred överblick av folkhälsoläget i kommunen, men
den levererar inte några enkla svar eller odiskutabla
sanningar. Bakom många av resultaten finns komplexa
orsakssamband som behöver diskuteras och lyftas upp
för att hitta bra åtgärder.
För några av resultaten finns jämförelser med riket.
Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur
Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra,
men jämförelserna måste ses med försiktighet då
landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är dessutom
inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd
eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i
förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden
göras utifrån vilken målbild som finns i Östersunds
kommun och utifrån de förutsättningar som finns här.
Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?
• Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten
av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärtoch
kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk
ohälsa.
• En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar.
• Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar
samhället minst 120 miljarder kronor per år.
• Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och
ekonomisk tillväxt.
• Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre
folkhälsa genom policybeslut på nationell och
internationell nivå.
• De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet
är alla möjliga att påverka genom politiska
beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut,
2010).
Nationell inriktning på folkhälsoarbetet
Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges
är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god
hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Barn och
unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper
för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Folkhälsa
handlar om allt från individens egna val och vanor till
strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska
rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken
finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet
nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen,
2008):
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.
I den nya folkhälsopolitiken sätter man fokus på bestämningsfaktorer.
Med bestämningsfaktorer menar
man alla de faktorer i samhället och i människors
livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa och
ohälsa (se figur 1). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer
är att man kan sätta mål som går att
uppnå genom politiska initiativ och beslut. Man kan
helt enkelt påverka bestämningsfaktorerna genom olika
typer av samhällsinsatser (Statens folkhälsoinstitut).
Ny länsövergripande folkhälsopolicy
Under 2010 har en länsövergripande folkhälsopolicy
arbetats fram av Jämtlands läns landsting tillsammans
med länets kommuner, på uppdrag av Regionala rådet.
Visionen för länets folkhälsoarbete har formulerats
till ”Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en
hållbar utveckling i Jämtlands län”, och fyra utvecklingsområden
har arbetats fram:
• Trygga uppväxtvillkor
• Utbildning och arbete
• Hälsofrämjande miljö
• Delaktighet och inflytande
9

Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer.
Alla de fält som omger människorna i
figuren är olika faktorer som påverkar
människans hälsa. Bild efter Dahlgren
och Whitehead, 1991
Östersunds kommun inriktning på
folkhälsoarbetet
Utifrån resultaten i 2007 års välfärdsredovisning har
fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet
politiskt prioriterats för 2009-2011. Barn och ungdomar
samt äldre är prioriterade grupper i Östersunds
kommuns folkhälsoarbete. De tre första utvecklingsområdena
har stor bäring på visionen om ett socialt
hållbart Östersund och de strategier som fullmäktige
antagit för detta.
• Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar.
• Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen
och användning av tobak, lösningsmedel
och andra droger bland ungdomar.
• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn,
ungdomar och äldre.
• Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för
äldre.
Utifrån denna välfärdsredovisning ska de prioriterade
områdena ses över inför perioden 2012-2015. Den
länsövergripande folkhälsopolicyn kommer att vara
utgångspunkt i förslag till nya prioriterade områdena.
Hälsa och hållbar utveckling
”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt
hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande
visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten
för det långsiktiga politiska arbetet.” Så
har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande
vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att
uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier
formulerats i dokumentet ”Strategier för att uppnå ett
socialt hållbart Östersund”:
• Ett barnvänligt Östersund
• Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla
• Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan
och den ständiga kampen mot droger
I budget 2010 betonas kopplingen mellan Välfärdsredovisningen
och visionen om ett demokratiskt och
socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet
(2006) är hälsa, delaktighet och trygghet
fokus inom den sociala hållbarheten. En god folkhälsa
är av betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna
av en hållbar utveckling.
I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit
i fokus som en variabel som i hög utsträckning
påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till
en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. En bra
hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda
möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande
(Sveriges kommuner och landsting (SKL) m.fl., 2009a).
I bilaga 2 redovisas vilka indikatorer i Välfärdsredovisningen
som följer upp kommunens dimensioner av en
hållbar utveckling
Kommunens miljömål
Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark
koppling till folkhälsa: ”Miljön i Östersund är hållbar,
trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden
samt en bra stads- och landskapsmiljö.”
En jämlik hälsa
Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt
10

folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har
den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Befolkningen
i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa
under de senaste decennierna, men stora sociala skillnader
i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, kvarstår
och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med
några få undantag till de mindre gynnade gruppernas
nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det
är möjligt att åstadkomma en bättre folkhälsa och
hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en
rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas
hälsa. Det är möjligt att minska skillnaderna i hälsa
(Sveriges kommuner och landsting m.fl., 2009a).
Hälsa hos personer med funktionsnedsättning
En stor del av den samlade ohälsan i landet finns hos
människor med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut
säger samtidigt att en stor del av denna
ohälsa egentligen inte alls har med själva funktionsnedsättningen
att göra. Mer än en femtedel av befolkningen
i åldern 16-84 år har någon nedsatt funktion.
Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda
försämrad hälsa, även om det kan vara en hälsorisk
(Arnhof, 2008).
Genusskillnader i hälsa
Huvuddelen av de hälsoskillnader som existerar mellan
kvinnor och män är exempel på åtgärdbara skillnader.
De har sitt ursprung i maktstrukturer samt kulturella
och ideologiska föreställningar som existerar i samhället.
Självklart finns också biologiska skillnader som
påverkar hälsoutfall men dessa tenderar i många fall
att överskattas (Hammarström, Hensing, 2008).
Innehåll i välfärdsredovisningen
Välfärdsredovisningen är det här året upplagt utifrån
de 11 nationella målområdena och är därmed mer
omfattande än den varit de senaste åren. Anledningen
till det är att de fyra politiskt prioriterade områdena
kommunen nu har är tagna t.o.m. 2011 och det är
därför läge att se över prioriteringarna inför 2012 och
framåt.
Nio av de 11 nationella målområdena finns presenterade
i välfärdsredovisningen. Under varje målområde
finns ett antal indikatorer som visar på befolkningens
hälsa eller faktorer som påverkar hälsan. Några av
indikationerna benämns basindikationer då dessa är
särskilt viktiga för folkhälsan.
Varje indikator följs av en beskrivning vilket samband
den har med hälsan. Det är viktigt att poängtera att
dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå
utan det är generella samband som beskrivs, vilka har
studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter
kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i
Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län.
Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator.
Välfärdsredovisningen har tagits fram i utvecklingsforum
folkhälsa, tillsammans med representanter
från kommunens olika verksamheter, landstinget och
gymnasieförbundet, vilka medverkat i diskussionerna
kring resultaten och innehållet i kommentarerna.
Exempelvis har ett par representanter från elevhälsan
kommenterat resultaten, vilka benämns ”elevhälsan” i
kommentarerna.
Uppgifterna till Välfärdsredovisning 2010 är hämtade
från ett antal olika enkätundersökningar: befolkningsenkäten
Hälsa på lika villkor samt elevenkäterna Häsosamtal
i skolan, LUPP-enkäten och UHU-enkäten (se
förklaringar nedan). Andra uppgifter är hämtade ur
databaser och statistik från olika myndigheter samt
från kommunens och landstingets egna verksamheter.
Nationella folkhälsoenkäten -Hälsa på lika villkor
Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationellenkätundersökning,
Hälsa på lika villkor, som riktar sig till
befolkningen 16-84 år. Vart fjärde år köper Östersunds
kommun och Jämtlands läns landsting in extra
enkäter till kommunens respektive länets befolkning.
Under våren 2010 gick enkäten ut till 4131 personer i
Östersunds kommun, varar 2445 personer besvarade
den. Det ger en svarsfrekvens på 59,2 procent, vilket
är lågt jämfört med förra undersökningen men högre
än genomsnittet i länet och riket. Resultaten redovisas
i diagram uppdelat efter kön och fyra åldersgrupper,
16-29 år, 30-44 år, 45-64 år och 65-84 år.
Svarsfrekvensen är högre bland de äldre åldersgrupperna.
Det har också gjorts jämförelser av resultaten mellan
personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen.
Där det finns en signifikant skillnad, dvs. en
statistiskt säkerställd skillnad, i resultaten mellan de
båda grupperna redovisas detta i text, annars redovisas
ingenting. Av de svarande i Östersunds kommun
har 25 % en funktionsnedsättning. Det är betydligt
fler äldre än yngre som har en funktionsnedsättning,
10 procent av personerna mellan 16-29 år jämfört
med 37 procent i åldersgruppen 65-84.
11

Funktionsnedsättning* definieras här som synskada,
hörselskada, rörelsehinder eller annan funktionsnedsättning.
Resultaten delas även upp efter geografiskt område
uppdelat på sex kommundelar: Brunflo, Centrala stan,
Frösön, Lit, Odensala och Torvalla. Resultaten visas
i text där det finns en signifikant skillnad mellan ett
kommundelsområde och genomsnittet i kommunen.
Även för kön redovisas resultaten i text där det finns
en signifikant skillnad i resultaten mellan kvinnor och
män.
I den här enkätundersökningen har vi frågat en liten
del av befolkningen 16-84 år i kommunen, men vill
ändå uttala oss om hela befolkningen i åldersintervallet.
För att kunna göra det har vi använt oss av statistiska
beräkningar. Utifrån dessa beräkningar får man fram
ett så kallat konfidensintervall – alltså vad som är
troligt att svaret skulle bli om alla blev tillfrågade. Om
hela befolkningen i kommunen hade tillfrågats skulle
svaren med 95 procents sannolikhet röra sig inom konfidensintervallet.
I varje stapel är konfidensintervallet
markerat med svarta streck/markeringar.
Hälsosamtal i skolan
Hälsosamtalen i skolan är en modell som utarbetats i
Västernorrland. Den bygger på att eleverna besvarar
en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö
som fylls i under ett klassbesök av skolsköterskan. Enkäten
utgör underlag vid skolsköterskans hälsosamtal
med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen
har genomförts för 6-, 10- och 14-åringar
samt i årskurs 1 på gymnasiet.
från att väga och mäta sig. På gymnasieskolorna
i Östersund kommer ca 40 % av eleverna utanför
kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. I denna
välfärdsredovisning presenteras utvalda resultat från
hälsosamtalen höstterminen 2009. För 6-åringarna
skickas enkäten hem och föräldrarna uppmanas att
fylla i den tillsammans med barnen. Barnen och föräldrarna
kallas till samtal med skolsköterskan för att
gå igenom enkäten.
LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)
LUPP är en återkommande nationell uppföljning som
Ungdomsstyrelsen genomför. Östersunds kommun har
tillsammans med de flesta andra kommuner i Jämtland
genomfört undersökningen under hösten 2006 och
2009. Under 2009 besvarade 388 ungdomar i årskurs
8 enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 63 %. Svarsfrekvensen
har sjunkit från år 2006 då den var 79 %.
Enkäten har även gjorts i årskurs 2 på gymnasiet,
med en svarsfrekvens på endast 32 %. Pga. den låga
svarsfrekvensen i årskurs 2 är endast resultaten från
årskurs 8 presenterade i välfärdsredovisningen.
UHU (Ungas hälsosamma utveckling)
I projektet Ungas hälsosamma utveckling har Katja
Gillander Gådin, docent i folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet,
tagit fram en enkät om skolans arbetsmiljö,
levnadsvanor och hälsa. Enkäten har gjorts på
alla skolor med elever i klass 6-9, med undantag för
tre friskolor. Enkäten kommer att göras tre år i sträck
med start vårterminen 2010, vars resultat presenteras
i välfärdsredovisningen.
Hälsosamtalen används på samtliga kommunala
skolor. Friskolorna finns inte med i uppgifterna som
presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är hög.
414 (ca 76 %) av 6-åringarna, 424 (ca 82 %) av
10-åringar, 387 (ca 75 %) av 14-åringar och 813 av
eleverna i åk 1 på gymnasiet har besvarat enkäten. På
gymnasiet besvarar i stort sett alla enkäten och kommer
på hälsosamtalet, men det är många som avstår
Fotnot sid 11. * Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?
De som svarat ja på den här frågan och också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan: medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt
eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? Kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning? De som svarat
nej (inte ens med glasögon) på den här frågan Kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer? De som svarat
nej (inte ens med hörapparat) på den här frågan. Personer med rörelsehinder: De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte
kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att
förflytta sig utomhus.
12

Delaktighet och inflytande i samhället
Nationellt målområde 1
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de
mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
Brist på inflytande och möjligheter att påverka
den egna livssituationen har ett starkt samband med
hälsa (FHI, 2010).
Redovisade indikatorer
Valdeltagande (bas)
Ungdomars inflytande
Social delaktighet
Tillit
Diskriminering
I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor
lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga
och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande
gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om
individer eller grupper upplever att de inte kan påverka
de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället
uppstår maktlöshet. Unga som kommer från hem med
lågutbildade föräldrar eller föräldrar i arbetaryrken
har lägre demokratisk delaktighet än unga från hem
med högutbildade föräldrar och högre tjänstemän.
Dessutom har de lägre förväntningar på sitt eget framtida
demokratiska deltagande.
För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet
ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och
möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt
och socialt utsatta personer samt vid barns,
ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och
delaktighet i samhället (FHI, 2010).
Valdeltagande i Östersund (bas)
Av förstagångsväljarna i Östersund röstade 70,7 %
i valet till kommunfullmäktige 2010. Det innebär en
ökning i samtliga kommundelsområden jämfört med
valet 2006 (se välfärdsredovisning 2008).
Totalt röstade 81,2 % av de röstberättigade i Östersund
i valet till kommunfullmäktige, vilket är en ökning
med 2,97 % sedan valet 2006. I Sverige var valdeltagande
79, 7 %.
Kommentarer
Valdeltagandet till kommunfullmäktige i Östersund
har ökat sedan förra valet och ligger totalt högre än
i Sverige, vilket är positivt. Anledningar till ökningen
kan bl.a. vara av att lokala politiker varit aktiva i sitt
kampanjarbete. Även förstagångsväljarna ökade sitt
valdeltagande. Ungdomsrådet gjorde en satsning med
mångfaldsdagar riktat till alla elever i åk 3 i gymnasiet
som en upplysande åtgärd för att få fler att rösta
i valet.
100
80
60
40
20
0
%
85
79 81
74
71
73
Centrala
Frösön
Valdeltagande
Odensala
Förstagångsväljare
80 80
76
69 70 68
Torvalla
Totalt
Brunflo
Figur 2: Andelen röstande av de röstberättigade av förstagångsväljarna
och totalt i valet till kommunfullmäktige 2010 (Valnämnden
och Valmyndigheten)
Ungdomars inflytande i Östersund
Hälften av eleverna i årskurs 8 har svarat att de inte
vet hur stora möjligheter de har att föra fram sina
åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Intresset
för att vara med och påverka i kommunen har minskat
något sedan 2006. Det är ändå nästan 40 procent
som vill vara med och påverka i den kommun där de
bor. Om de själva fick vara med och påverka i kommunen
så prioriterar ungdomarna lika lön för kvinnor
och män, sjukvård och skola högst. Andelen som skulle
vilja träffa beslutsfattare har minskat från 30 till 24
procent (LUPP, 2009)
Lit
14

Delaktighet och inflytande i skolan
tjejer
killar
Möjlighet att påverka i kommunen
4
7
11
16
0 5 10 15 20 %
Figur 3: Andel elever i åk 8 som tycker att de har ganska eller
mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som
bestämmer i kommunen (LUPP, 2006, 2009).
2009
2006
38 % av flickorna och 43 % av pojkarna i årskurs 8
tycker att de har fått veta vad eleverna ska ha inflytande
över i skolan. Det är en marginell minskning
sedan 2006.
43 % av flickorna respektive 44 % av pojkarna i årskurs
8 tycker att skolan uppmuntrar dem till att aktivt
medverka i klassråd och elevråd. Motsvarande siffra
var 55 % år 2006.
50 % av flickorna och 55 % av pojkarna tycker att
elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i
skolan. Motsvarande siffra för 2006 var 60 % (LUPP,
2009, 2006).
Kommentarer
Det är väldigt få ungdomar som tycker att de har
möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer
i kommunen. Elevhälsan har bilden av att det
är många ungdomar som tycker att det är svårt att påverka
sin egen situation, och att påverka i kommunen
kan då kännas långt borta. Elevhälsan menar också
att många ungdomar inte tycker att vuxna lyssnar på
dem.
Kommentarer
Delaktigheten i skolan i form av elevråd verkar, enligt
den här undersökningen, ha minskat sedan förra
mätningen 2006. Att känna att man har möjlighet att
påverka är något som måste grundläggas i skolan, som
är elevernas närmaste miljö i förhållande till kommunen
i stort. Om man inte anser sig kunna påverka
i skolan är det ett stort steg att försöka påverka i
exempelvis kommunen.
Ungdomsrådet är en arena där ungdomar kan komma
till tals och påverka, och dit kan även andra ungdomar
kan vända sig. Men inte heller ungdomsrådet tycker,
enligt en utvärdering, att de haft så stora möjligheter
att påverka.
Under senaste året, efter att LUPP-undersökningen
gjordes så har kommunen satsat mer på medborgardialoger
där ungdomar är en viktig målgrupp, vilket
förhoppningsvis kan bidra till mer positiva resultat
framöver.
Social deltaktighet
%
100
80 88
93
88
86
79
81
60
63
67
40
20
0
16-29 30-44 45-64 65-84
man
kvinna
Förra gången undersökningen gjordes, 2006, så hade
det precis varit val och lokalpolitiker var ute och träffade
bl.a. ungdomar på olika arenor, vilket kan vara en
förklaring till varför resultatet var högre då.
”Politiker
använder sig för lite av modern teknik,
t.ex. facebook, för att nå ut till unga.” ”Det
finns få ställen där man kan skriva och faktiskt få
svar, som alternativ till insändare där det skrivs mest
negativa kommentarer.” ”Som ung är man mer intresserad
av det som rör skolan och elevrådet.”
”Kommunen hade tidigare ungdomsfullmäktige
varje år som var bra.”
- Ungdomsrådet
Figur 4: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som deltagit
i minst två av 14 olika föreslagna aktiviteter* under de senaste
12 månaderna (Hälsa på lika villkor, 2010).
En mindre andel av personer med funktionsnedsättning
(69 %) har ett socialt deltagande, jämfört med
den övriga befolkningen (85 %).
Brunflo (74 %), Lit (75 %) och Torvalla (75 %) har
något lägre socialt deltagande än övriga områden (84-
87 %).
*Studiecirkel/kurs på arbetsplats, Studiecirkel/kurs på fritid,
fackföreningsmöte, annat föreningsmöte, teater/bio, konstutställning,
religiös sammankomst, sporttillställning, skrivit insändare,
demonstration, offentlig tillställning, större släktsammankomst
eller privat fest.
15

Kommentarer
Den äldsta åldersgruppen och personer med funktionsnedsättning
är mindre socialt delaktiga än i de
yngre åldersgrupperna. Det är också ett lägre socialt
deltagande i kommunens ytterområden, där runt
en fjärdedel inte har deltagit i två av de föreslagna
aktiviteterna under ett år. Det skulle till viss del kunna
handla om att tillgängligheten till exempelvis teater/
bio, offentliga tillställningar är mindre, samtidigt finns
det i byarna ofta ett stort föreningsliv med byalag och
lokala aktiviteter. Bland alternativen på aktiviteter
finns inte vardagsmötena med, när man exempelvis
träffas några stycken på fika.
Tillit
Det finns ett stort antal studier som ger belägg för
sociala relationers hälsofrämjande effekt, framförallt i
termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande,
tillit, socialt sammanhang, integrering och
socialt kapital (FHI, 2010).
%
100
80
60
40
20
0
71
65
Litar på de flesta människor
79
82
Figur 5: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger
att de i allmänhet tycker att man kan lita på de flesta människor
(Hälsa på lika villkor, 2010).
En mindre andel i åldersgruppen 16-29 år (68 %)
litar på de flesta människor jämfört med de övriga
åldersgrupperna (81-88 %).
En något mindre andel av personer med funktionsnedsättning
(77 %) litar i allmänhet på de flesta människor,
jämfört med den övriga befolkningen (83 %).
I Torvalla (71 %) är det en mindre andel som i allmänhet
litar på de flesta människor än genomsnittet i
kommunen (81 %).
Det är något fler som i allmänhet litar på de flesta
människor 2010 (81 %) än det var 2006 (77 %).
89
87
88
85
16-29 30-44 45-64 65-84
man
kvinna
Kommentarer
Den yngre åldersgruppen har inte tillit i lika hög
utsträckning som de äldre, vilket också var fallet
2006. Anledningar som kan påverka detta kan vara
flera. Vilken relation har eleverna till sina jämnåriga
och vuxna som de möter i exempelvis skolvärlden? På
vilket sätt tas ungdomars synpunkter emot av vuxna i
allmänhet?
”Ungdomar träffar mest ungdomar
och de känns mer opålitliga än andra. Anledningar
till det kan vara att de är osäkra och söker sin identitet.
Det blir lätt rivalitet. ”
- Ungdomsrådet
Diskriminering
Alla människors rätt till likabehandling, det vill säga
icke-diskriminering, är en fundamental del av de
mänskliga rättigheterna. Detta innebär att ingen människa
ska behandlas annorlunda än någon annan på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
(FHI, 2005b). Den självupplevda diskrimineringen
minskar generellt i befolkningen i Sverige. Ohälsan
är dock stor bland dem som upplever diskriminering
enligt diskrimineringsgrunderna (FHI, 2010).
I Östersund
%
50
40
30
20
10
0
14
39
Utsatt för kränkande bemötande
18
31
Figur 6: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som under
de senaste tre månaderna någon eller flera gånger svarat att de
blivit behandlade/bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta
(Hälsa på lika villkor, 2010).
En större andel kvinnor (23 %) svarar att de har blivit
utsatta för kränkande behandling än män (13 %).
En större andel i åldersgrupperna 16-44 år svarar att
de har blivit utsatta för kränkande behandling än de
äldre åldersgrupperna.
13
16
16-29 30-44 45-64 65-84
6
8
man
kvinna
16

En större andel av befolkningen i Torvalla (26 %) svarar
att de har blivit utsatt för kränkande behandling
än genomsnittet i kommunen (18 %).
De vanligaste orsakerna till att personerna blivit
kränkta är ålder, utseende och kön. De allra flesta
svarar dock alternativen ”annat” eller ”vet ej”.
Kommentarer
Ordet kränkt har blivit ett modeord och definieras
olika från person till person. En betydligt större andel
kvinnor jämfört med män har blivit kränkta. Kan psykisk
ohälsa, självkänsla och hur man uppfattar olika
bemötanden hänga ihop? En fjärdedel av befolkningen
i Torvalla har blivit kränkta, vilket är mer än i övriga
kommunen. Kan det hänga ihop med områdets sociala
och fysiska struktur med bl.a. lägre utbildningsnivå
och med mycket in- och utflyttning?
”En anledning till att det
är så mycket färre killar som blivit kränkta
kan va att man kanske inte uppfattar sig som
kränkt för att det inte är manligt. Det kanske finns
ett mörkertal bland killarna?”
- Ungdomsrådet
17

Ekonomiska och sociala förutsättningar
Nationella målområden 2
Redovisade indikatorer
Ekonomisk och social trygghet är en av de mest
grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det
finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett
samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet,
jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa.
Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar
ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder också
till ökad ojämlikhet i hälsa (FHI, 2010).
Befolkningsstruktur
Utbildningsnivå (bas)
Arbetssökande (bas)
Sommarjobb
Inkomstnivå (bas)
Socialt stöd
Sexuella trakasserier
Tandhälsa
Befolkningsstruktur
Medellivslängden i Sverige fortsätter alltjämt att öka
och ökar mer bland män än bland kvinnor, vilket gör
att könsskillnaderna i medellivslängd minskar. Den
främsta orsaken till den ökande medellivslängden är
att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar, på
grund av minskad rökning samt lägre blodfetter och
blodtryck, och bland dem som insjuknar har dödligheten
minskat kraftigt. I ett internationellt perspektiv
är medellivslängden hög i Sverige. En följd av ökad
medellivslängd är att de äldres andel i befolkningen
har ökat i mer än ett sekel och beräknas fortsätta öka
(Socialstyrelsen, 2009).
Östersund Jämtland Riket
Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor %
0 - 17 år 9,9 9,4 9,9 9,5 10,6 10,0
18 - 64 år 30,9 31,4 30,7 29,2 31,1 30,2
65 - 84 år 6,9 8,6 8,4 9,2 7,2 8,3
85 + 0,9 2 1,1 2,2 0,9 1,8
Tabell 1: Åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i kommunen, länet och riket (31 dec 2009) (SCB).
Kommentarer
Östersunds befolkningsstruktur liknar till stor del
rikets, medan Jämtland har en något högre andel äldre
än både Östersund och riket. Precis som i övriga riket
har Östersund en ökande andel äldre, vilket kommer
innebära förändringar framöver. Vilken förberedelse
har vi i kommunen för denna förändring?
Utbildningsnivå (bas)
Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå
och hälsa. Statistik visar att ohälsa i form av t.ex.
värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan,
oro och ångest är betydligt vanligare bland personer
med kort utbildning än bland de med lång utbildning.
De största skillnaderna i ohälsa finns mellan dem
som enbart har förgymnasial utbildning och dem som
har eftergymnasial utbildning. Även dödligheten är
genomgående lägst för personer med eftergymnasial
utbildning och högst för personer med förgymnasial
utbildning som högsta utbildning (FHI, 2005).
Andelen högutbildade ökar generellt i Sverige, och en
allt större andel kvinnor går igenom högre utbildning.
Det finns dock stora skillnader i socioekonomisk rekrytering
till högre utbildning. Personer med funktionsnedsättning
har också en lägre utbildningsnivå än den
övriga befolkningen (Folkhälsoinstitutet, 2010a)
18

I Östersund
%
70
60
50
40
30
20
10
0
Föräldrar med lång utbildning
61 62
54
41 43
38
Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit
2004
2008
mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens
längd. Det är också känt att sjukvårdsutnyttjande
och läkemedelskonsumtion ökar vid långvarig
arbetslöshet, unga män ökar sin konsumtion av alkohol
och unga kvinnor röker mer (FHI, 2005a).
20
15
%
Arbetssökande
16,6
Figur 7: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med eftergymnasial
utbildning, år 2004 och 2008. I första hand räknas moderns utbildning
(SCB).
Östersund Jämtland Riket
Män 36 % 28 % 33 %
Kvinnor 47 % 40 % 42 %
Tabell 2: Andel personer 25-64 år med eftergymnasial utbildning
2009 (SCB)
Kommentarer
Utbildningsnivån i Östersund har ökat inom alla kommundelsområden
och ligger totalt över rikets och
Jämtlands. En förklaring till att fler har eftergymnasial
utbildning nu är tidigare kan vara att den yngre generationen
har längre utbildning samt att flera statliga
myndigheter har flyttat till Östersund och bidragit till
att personer med eftergymnasialutbildning flyttat hit.
Östersund är en universitetsstad och har överlag en
betoning på tjänstemannajobb och väldigt få industrier.
Det är en tydlig skillnad i utbildningsnivån mellan
kommunens olika områden där de centrala delarna har
högre utbildningsnivå än de yttre områdena, som mer
motsvarar utbildningsnivån i övriga Jämtland.
Arbetssökande (bas)
Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har
ökat snabbt under de senaste åren. För de högutbildade
öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen
går upp, medan unga som inte har avslutat sin gymnasieutbildning
med fullständiga betyg riskerar fortsatt
arbetslöshet. Även personer med funktionsnedsättning
har en genomgående högre andel arbetslösa än befolkningen
i stort (FHI, 2010a).
Långvarig arbetslöshet har på många sätt en negativ
effekt på hälsan, då samband har visats med både
fysisk och psykisk hälsa, hälsovanor samt dödlighet.
En översikt av nordiska studier visar på ett samband
10
5
0
2007 2008 2009 2010
Ungdomar 18-24 år,
Östersund
Kvinnor 16-64 år,
Östersund
Män 16-64 år,
Östersund
11,4
7,9
6,9
6,5
Kommentarer
Ungdomsarbetslösheten i Östersund är hög (16,6 %
i september 2010), och under 2010 har ungdomsabetslösheten
i Östersund fortsatt att öka medan riket
ligger kvar på samma nivå som 2009
(11 %).
Arbetsförmedlingen erbjuder jobbcoacher till alla
arbetslösa ungdomar och program för sysselsättning,
men det är svårt att hitta program till alla ungdomar
som behöver och det finns få jobb att söka. Ett antal
ungdomar får praktik av kommunen, bl.a. genom lyftet.
Navigatorcentrum erbjuder olika stödjande verksamheter
för att söka jobb, exempelvis orienteringskurs
som studieförberedande genom studieförbund.
Kommunens tillväxtprogram har som mål att öka
antal arbetstillfällen till 2013. Ger de olika åtgärderna
önskat resultat eller krävs det större satsningar för att
bryta den uppåtgående trenden för ungdomsarbetslösheten?
9,5
Ungdomar 18-24 år,
riket
Kvinnor 16-64 år, riket
Män 16-64 år, riket
Figur 8: Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd
i Östersunds kommun och i riket. Siffrorna avser september
månad (Arbetsförmedlingen).
19

”Det är en
stor omsättning på call centerjobb
i Östersund, det är oftast den vägen man
går. Det är både en styrka och en svaghet att det finns
så många sådana jobb. Det är en väldigt konjunkturkänslig
bransch och det är många som drabbas när de lägger ner.
Det är svårt att få ett ”riktigt” jobb. Man vill ha ett jobb som
inte är psykiskt nedbrytande, som många av call center-jobben
är. Man behandlas inte bra och har en arbetsbörda
som är orimlig på vissa ställen.”
- Ungdomsrådet
Feriepraktik
Sommaren 2010 erbjöd kommunen 1 442 ungdomar
(cirka hälften av kommunens ungdomar i åldern), 15-
18 år, feriepraktik i tre veckor, varav 1 230 av dessa
fullgjorde sin praktik.
• 96 % av de ungdomar som sökte feriepraktik
fick erbjudande om sommarjobb, varav 51 % var
flickor och 49 % pojkar.
• Av dem som var födda 1989-1993 fick samtliga
sökande erbjudande om sommarjobb, medan 97 %
av dem födda 1994 och 46 % av dem födda 1995
blev erbjudna sommarjobb.
• Inom kommunen hade vård- och omsorgsförvaltningen
16 % av alla feriepraktikplatser, teknisk
förvaltning hade 12 % och barn- och utbildningsförvaltningen
7,3 %.
• Utom kommunen hade ideella föreningar 43 %
av alla feriepraktikplatser och Jamtli hade 18 %
(Arbetsmarknadsenheten).
Kommentarer
De allra flesta som sökte feriepraktik blev erbjudna en
plats, vilket är mycket positivt. Att få sommarjobba
är positiv för självkänslan och det är nyttigt att få
känna sig behövd. Feriepraktik är också en bra väg in i
arbetslivet och många ungdomar får en första referens
att använda för kommande jobb. De flesta som
tackade nej till sin plats hade fått ett annat sommarjobb.
Ungdomar som av olika skäl är utsatta och även
äldre ungdomar har förtur till platserna, i övrigt är det
slumpen som avgör vilka som får en plats. Barn och
utbildning och socialförvaltningen kan se en stor vinst
med att erbjuda elever feriepraktik redan från åk 8, då
det för många är en strulig period då mycket händer i
utvecklingen.
Inkomstnivå (bas)
Svenska och internationella studier visar att människors
hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras
med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten
blir. Det finns t.ex. ett tydligt samband mellan
hjärt- och kärlsjukdomar och låga inkomster. Ojämlika
inkomster har en negativ påverkan på den genomsnittliga
hälsonivån i samhället. Det finns också ett omvänt
samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och
ekonomiska situation (FHI, 2005a). År 2007 uppmättes
de högsta inkomstskillnaderna sedan dessa började
mätas 1975 (FHI, 2010a).
Figur 9: Andel personer i respektive åldergrupp med låg inkomst
(300.000 kr, av tjänst och näringsverksamhet) i Östersunds
kommun 2004 och 2008 (SCB).
%
Låg- och höginkomsttagare
100
85
80
70
70
61
62
60
51
46
48
37 39
42
40
33
25 26 27
18
23
22
18
20
13 16
16 16
15
9 10
11
10
8
2 4
5
2
3
2
0
0 0
män kvinnor män kvinnor
4
00
Låginkomsttagare
Höginkomsttagare
20-24 år 2004
20-24 år 2008
25-34 år 2004
25-34 år 2008
35-64 år 2004
35-64 år 2008
65-84 år 2004
85+ år 2004
65-84 år 2008 85+ år 2008
20

Kommentarer
Mellan 2004 och 2008 har skillnaderna i inkomst
ökat i Östersund. En större andel i samtliga åldrar är
låginkomsttagare 2008 än 2004, framförallt i gruppen
85 +. Samtidigt är en större andel i samtliga åldrar
höginkomsttagare 2008 än 2004, vilket till viss del
kan förklaras av inflationen. Detta leder till slutsatsen
att andelen medelinkomsttagare har minskat och
ytterligheterna låg- och höginkomsttagare har ökat.
Detta är en trend som går i motsatt riktning mot det
nationella folkhälsomålet om att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen. Vilka effekter får det ur ett barnperspektiv?
Socialt stöd
Flera studier har visat att väl integrerade personer
med starka band till familj eller omgivning lever längre
och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta
sig från sjukdom än socialt isolerade individer
(FHI, 2010).
I Östersund
%
100
80
60
40
20
0
88
93
Har emotionellt stöd
92 91
84
92
91
92
16-29 30-44 45-64 65-84
man
kvinna
Barn och unga i Östersund
100
80
60
40
20
0
%
94
Tillgång till vuxen att prata med
98
90
89 91
pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor
10-åringar 14-åringar åk 1 i gymn
Figur 11: Andel elever som uppger att de har någon vuxen som de
kan prata med om det som är viktigt för dem (Hälsosamtal i skolan
2007-2009).
Av eleverna i åk 6-9 svarar 43 % av pojkarna och 38
% av flickorna att det finns någon vuxen på skolan de
kan prata med om de får problem (UHU, 2010).
Kommentarer
De allra flesta elever har någon vuxen att prata med
om det som är viktigt för dem. Samtidigt är det 13
% av tjejerna i åk 1 på gymnasiet som inte har någon
vuxen att prata med. Elevhälsan menar att vissa saker
vill inte ungdomarna prata med sina föräldrar om,
men skulle det verkligen krisa så har de allra flesta
någon att vända sig till. Ungdomarna vänder sig oftast
till sina föräldrar, men även till kompisars föräldrar,
moster/faster, eller tränare etc. Elevhälsan fångar upp
elever som mår dåligt eller har problem och kan om
det behövs slussa dessa vidare till kurator, specialpedagog,
mentor, föräldrar eller BUP.
87
2007
2008
2009
Figur 10: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som har
någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt (Hälsa
på lika villkor, 2010).
Det är ingen signifikant skillnad mellan personer med
funktionsnedsättning och den övriga befolkningen,
eller mellan män och kvinnor, eller mellan de olika
kommundelarna.
Kommentarer
De allra flesta i samtliga åldrar och grupper uppger
att de har någon att dela sina innersta känslor med.
Det är positivt att det är en sådan jämn fördelning
eftersom emotionellt är en stor friskfaktor för psykisk
hälsa. Trots att det är en hög andel så innebär det ett
utanförskap för dem som inte har något emotionellt
stöd.
Trygg miljö
Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste
mänskliga behoven och är centralt för människors
välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla som
inte behöver ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet
eller i risken för att själv bli utsatt för våld.
Graden av rädsla för brott har sannolikt samband med
den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som
människor lever under. Det finns samband mellan känslan
av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk
och psykisk hälsa (FHI, 2005a).
I Östersund
Det är en betydligt större andel kvinnor (31 %) som
ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam på grund
av rädsla än män (6 %).
21

I Lit (11 %) är det en mindre andel som avstår från
att gå ut ensam på grund av rädsla än genomsnittet i
kommunen (19 %)
Hur media framställer olika händelser har betydelse
för den upplevda tryggheten. Vid den förra mätningen
2006 var det mycket skriverier om Hagamannen i
Umeå, vilket kan ha påverkat det resultatet negativt.
En mindre andel avstår från att gå ut p.g.a. rädsla
2010 (19 %) än 2006 (27 %). Det är framförallt
bland kvinnor in åldersgruppen 30-64 som minskningen
skett.
%
50
40
30
20
10
0
5
35
5
Känner otrygghet
28
7
25
7
38
16-29 30-44 45-64 65-84
man
kvinna
Figur 12: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som
ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli
överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad (Hälsa på lika villkor,
2010).
Barn och unga i Östersund
I stort sett alla elever i årskurs 8 uppger att de oftast
eller alltid känner sig trygga på väg till eller från skolan
och i klassrummet. Så såg det ut både 2009 och
2006 när undersökningen gjordes senast.
På frågan om man känner sig trygg utomhus i bostadsområdet
på kvällen svarar 97 % av pojkarna och
89 % av flickorna att de oftast eller alltid känner sig
trygga. Det är däremot betydligt fler killar än tjejer
som alltid känner sig trygga i bostadsområdet på kvällen,
71 % jämfört med 41 % (LUPP, 2006, 2009).
Sexuella trakasserier
Att vara utsatt för sexuella trakasserier är något som
strider mot den likabehandlingslag och lagen mot
kränkande behandling som skolan ska följa. Alla elever
ska omfattas av en likabehandlingsplan och det står i
lagen att eleverna ska vara delaktiga i utarbetandet av
planen.
Kommentarer
Det är färre som känner otrygghet 2010 än 2006.
Fortfarande är det dock höga siffror för framförallt
kvinnor. Det är väl känt att trygghet är en subjektiv
upplevelse och att det är betydligt fler män som råkar
ut för överfall utomhus än kvinnor. Resultaten om
kvinnors otrygghet från förra mätningen har diskuterats
och belysts mycket sedan dess, framförallt i den
fysiska planeringen. Trots minskad belysning i vissa delar
i kommunen har gång- och cykelvägar prioriterats.
Lit är en kommundel som har mycket landsbygd och
har liksom övriga Jämtland få som känner otrygghet.
Östersund är den kommun i länet som har högst
otrygghet, vilket verkar vara ett stadsfenomen.
”Senast i tisdags
valde jag att ta bussen hem istället för att
gå, för att en tjej hade blivit misshandlad på den
vägen en vecka tidigare. Otryggheten byggs på av det
som skrivs i media. Även om det är mycket vanligare att
killar drabbas, så är det värre för en tjej att bli våldtagen
än en kille att bli misshandlad. ”
- Ungdomsrådet
Barn och unga i Östersund
24 % av tjejerna i åk 6-9 har under det senaste
halvåret mot sin vilja blivit utsatta för att någon rört
vid eller tafsat på dem på ett sexuellt vis. Verbala
kränkningar, såsom att bli kalla ord med homosexuell
anknytning (lesbisk, bög eller liknande) är något som
drabbar killar i högre utsträckning än tjejer.
För övrigt är sexuella trakasserier ett kränkande beteende
som drabbar tjejer i högre utsträckning än killar.
Både verbala och fysiska kränkningar av sexuell natur
ökar från årskurs sex till nio för tjejerna, men är mer
jämt fördelat över åren för killarna (UHU, 2010)
Frågorna om sexuella trakasserier gäller inte bara det
eleverna blir utsatta för i skolmiljön, men det är ändå
oftast där eleverna har blivit utsatta.
Hälften av eleverna i Östersunds skolor vet att det
finns en likabehandlingsplan på skolan. Av dessa är
det 38 % som säger att de vet vad den innehåller,
dvs. knappt var femte elev i åk 6-9 vet att det finns en
likabehandlingsplan på skolan och vet dessutom vad
den innehåller.
22

Försökt kyssa eller krama
dig fast du inte ville
Dragit i/av dina kläder på ett
sexuellt vis (t.ex. dragit i BHbanden,
dragit i kalsongerna
eller dragit upp kjolen)
Trängt in dig i ett hörn på ett
sexuellt vis
Andel tjejer och killar som svarat att de blivit utsatta för något ovälkommet
fysiskt beteende av sexuell natur en eller flera gånger (procent)
6
9
9
11
17
21
Killar
Tjejer
Figur 13: Andel
elever i åk 6-9
som mot sin vilja
blivit utsatta för
fysiskt beteende
av sexuell natur
det senaste halvåret
(UHU, 20
Rört vid eller tafsat på dig på
ett sexuellt sätt
12
24
0 5 10 15 20 25 30
Kommentarer
Det är första gången som sexuella trakasserier finns
med i välfärdsredovisningen. Att så många som en
fjärdedel av alla tjejer i åk 6-9 har blivit rörda eller
tafsade på, på ett sexuellt sätt, är inte acceptabelt.
Skolmiljön är den vanligaste platsen för trakasserier,
men elevhälsan menar att det förekommer mycket
mobbning via internet och att detta har ökat.
Det är anmärkningsvärt att inte fler elever känner
till innehållet i skolans likabehandlingsplan. Trots det
anser elevhälsan att likabehandlingsplanen används
mer än tidigare och att arbetet med den har förbättrat
situationen på skolorna genom att lärarna snabbare
går in med åtgärder. Hur har arbetet med respekt och
bra bemötande mellan elever på skolorna utvecklas?
Tandhälsa i Östersund
Det är en större andel personer med funktionsnedsättning
(12 %) som uppger att de har dålig tandhälsa än
övriga befolkningen (7 %).
Det är också en något större andel män (9 %) som
uppger att de har dålig tandhälsa än kvinnor (6 %).
Befolkningen i Torvalla (13 %) uppger i något högre
utsträckning att de har dålig tandhälsa än genomsnittet
i kommunen (8 %).
2006 hade en större andel dålig tandhälsa (11 %)
än 2010 (7,8 %). Minskningen har främst skett i den
äldre åldersgruppen 65-84 år.
25
20
15
10
5
0
%
4
6
11
7
Dålig tandhälsa
Det serveras t.ex. betydligt mindre sötsaker på skolorna
nu än tidigare. Den socioekonomiska situationen
har betydelse för tandhälsan, vilket avspeglar sig på
tandhälsan i Torvalla. Den ekonomiska krisen verkar
överlag än så länge inte ha påverkat tandhälsan i
Östersund. 2008 infördes tandvårdsreformen vilket
kan ha haft en positiv effekt. Att männen har sämre
tandhälsa skulle kunna vara en effekt av många års
snusning.
12
16-29 30-44 45-64 65-84
6
8
6
man
kvinna
Figur 14: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som
uppger att de har ganska eller mycket dålig tandhälsa (Hälsa på
lika villkor, 2010).
Kommentarer
Både i kommunen och länet har tandhälsan blivit något
bättre sedan senaste mätningen 2006. Anledningar
till detta kan bl.a. vara att många har blivit mer
medvetna om sina matvanor och äter mindre sötsaker.
23

Barns och ungas uppväxtvillkor
Nationella målområde 3
Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor
betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan
under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer
regeringen att barn och unga är en av de viktigaste
målgrupperna inom folkhälsoarbetet (FHI, 2010).
Redovisade indikatorer
Självskattad hälsa
Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)
Skolk
Trivsel i skolan
Orättvis/kränkande behandling
Barnfattigdom (bas)
Sysselsättning
Framtidstro
Självskattad hälsa
Under de senaste tjugo åren har förekomsten av psykiska
besvär ökat kraftigt, särskilt bland unga. Enligt
upprepade undersökningar har andelen med psykiska
besvär fördubblats eller tredubblats sedan slutet av
1980-talet även om ökningarna kan ha avstannat
under de senaste två –tre åren. Trenderna är mycket
likartade bland både män och kvinnor. Det är därför
inte troligt att orsakerna ligger i könsspecifika riskfaktorer.
Aktuella rapporter pekar istället på bidraget
från övergripande förändringar av arbetsmarknad
och utbildningsväsende. Samtidigt är såväl mildare
oro som ångest och depression 1,5-3 gånger vanligare
hos kvinnor än hos män. Orsakerna till denna könsskillnad
är fortfarande oklara (FHI, 2009a). Det har
blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga,
har svårt att sova och har värk, dvs. lättare psykiska
besvär som oftast inte innebär en psykiatrisk diagnos.
Dessa besvär beskrivs ofta som tecken på stress (Statens
offentliga utredningar, SOU, 2006).
Barn och unga i Östersund
%
100
80
60
40
20
0
26 25
71 72
Jag mår bra för det mesta
32
61
29 44
68
pojkar flickor pojkar flickor pojkarflickor pojkar flickor
6-åringar 10-åringar 14-åringar åk 1 i gymn
39
50 48
35
59
54
35
2007
2008
2009
Ganska
bra
Mycket
bra
Figur 15: Andel elever som uppger att de för det mesta mår bra
(ganska bra eller mycket bra) (Hälsosamtal i skolan 2007-2009).
50
40
30
20
10
%
0
22
Psykosomatiska besvär
15
14
11
9
5 6 7
6 6 7 7
3 3 4
1 2 2 3 3 3 3
besvärande
huvudvärk
6-åringar pojkar
6-åringar flickor
10-åringar pojkar
10-åringar flickor
ledsen eller
nedstämd
sömnbesvär
14-åringar pojkar
14-åringar flickor
åk 1 gymn. pojkar
åk 1 gymn. flickor
Figur 17: Andel elever som svarat ”alltid” eller ”ofta” på de positivt
ställda frågorna de senaste sex månaderna (UHU, 2010).
24
32
13
26
stressad över
skolarbetet
Figur 16: Andel elever som uppger att de under de senaste tre
månaderna ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk, känt sig
ledsen eller nedstämd, om de sällan eller aldrig sover bra samt om
de ofta eller alltid de senaste tre månaderna har varit stressad
över skolarbetet. (Alla frågor ställdes inte till 6-och 10-åringarna)
(Hälsosamtal i skolan, 2009).
Omtänksam mot andra
Bra kontakt med andra
Mycket energi
Känt dig frisk
Lätt för att visa känslor
Lätt att koncentrera sig
Sovit bra
Beslutsam
Idérik och kreativ
Lugn, avslappnad
Glad, optimistisk
Pigg
Positiva hälsofrågor
Killar
Tjejer
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
25

Kommentarer
Elever i Östersund mår överlag bra, och de yngre
barnen uppger bäst självskattad hälsa. Eleverna i
gymnasiet åk 1 uppger något bättre självskattad hälsa
än tidigare år. Liksom tidigare år har dock tjejer 14
år och i åk 1 på gymnasiet något sämre självskattad
hälsa än övriga.
Även vad gäller de psykosomatiska besvären så har
tjejerna 14 år och i åk 1 på gymnasiet mer besvär än
övriga. Förändringar från tidigare år är att tjejerna
i åk 1 på gymnasiet inte är ledsna/nedstämda eller
stressade över skolarbetet i lika hög grad som tidigare.
Däremot är 14-åriga killar betydligt mer stressade
över skolarbetet än tidigare.
På gymnasiet diskuterar lärarlaget problemet med
stressade tjejer och hur det kan hanteras. Eleverna
läser flera parallella kurser samtidigt och det kan vara
svårt att planera på ett bra sätt. Många av tjejerna
som är högpresterande i skolan är ofta mycket idrottsaktiva
också, vilket vissa får lägga ner när de börjar
gymnasiet. I grundskolan ska lärarlaget samarbeta för
att lägga upp en så bra spridning på proven som möjligt
under terminerna. Finns det ett behov av att mer
lära ut verktyg för planering och studieteknik?
Elevhälsan beskriver att fler tjejer kommer in i stresscykler
på ett annat sätt än killarna. Fler tjejer jämfört
med killar vet vad de ska läsa på gymnasiet och kan
därför vara mer målinriktade, men även mer stressade
över det. Tjejerna har ibland större press hemifrån och
större krav att leva upp till en mediebild av att se ut
och vara på ett visst sätt.
Figuren från UHU-enkäten visar på flera positiva
resultat där de flesta elever i senareskolan (åk 6-9)
uppger att de oftast känner sig glada, optimistiska,
friska, har mycket energi, har bra kontakt och är omtänksamma
mot andra människor.
”Tjejer har oftast
högre krav på sig själva. De är mer
självkritiska och kanske känner att de har mer
att bevisa. Det är fler tjejer som väljer teoretiska
ämnen i gymnasiet och de ger mer stress.
”Jag tycker att man ska vara stressad över skolarbetet.
Jag tycker inte att det är något problem.”
- Ungdomsrådet
Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)
Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars
framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan
bryts desto sämre tenderar framtidsutsikterna att
bli. Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande
betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett
barnens socioekonomiska uppväxtbakgrund. De grupper
som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan
har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala
problem, exempelvis allvarlig kriminalitet,
bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende.
(Socialstyrelsen, 2010).
I Östersund
100
95
90
85
80
75
70
%
Elever med behörighet till gymnasiet
2006 2007 2008 2009 2010
Frösön
Vallaskolan
Ösd Norra
Treälven
Torvalla
Ängsmogården
Frösön
Östbergsskolan
Ösd Södra
Parkskolan
Odensala
Storsjöskolan
Ösd Norra
Lugnviksskolan
Torvalla
Torvallaskolan
Brunflo
Kastalskolan
Figur 18: Andel elever i åk 9 vt 2010 i Östersunds kommun med
minst godkänt i kärnämnena (svenska, engelska och matematik,
vilket ger behörighet till nationellt program på gymnasiet (Barnoch
utbildningsförvaltningen).
Totalt var 90,1 % (89, 4 % våren 2009) av eleverna i
Östersunds grundskolor behöriga till nationellt program
i gymnasiet våren 2010, motsvarande siffra för
Sverige var 88,2 % (88,8 % våren 2009).
Elever i
friskola
2007 2008 2009 2010
10,9 % 12,5 % 12,1 % 12,9 %
Tabell 3: Andel elever som går i friskolor i grundskolan i Östersunds
kommun 2007-2010.
Det finns fem friskolor för grundskolan i kommunen.
Totalt gick 733 elever i en friskola åk 1-9 hösten 2010.
26

Kommentarer
Östersund har en något högre andel elever med behörighet
till gymnasiet än i riket. Under den senaste
femårsperioden går det att se vissa trender över de
olika skolornas resultat. Några skolor skiftar mycket
i spridningen över åren, vilket i vissa fall kan förklaras
av att skolorna är små och enstaka elever får då
stor betydelse i statistiken. Vilka åtgärder görs på de
skolorna som under flera år har en stor andel elever
som inte klarar behörighetsnivån till gymnasiet? Är
åtgärderna tillräckligt effektiva?
tjejer
killar
Skolk
0 2 4 6 8 10 12
%
6
7
8
8
2009
2006
Figur 19: Andel elever i åk 8 som uppger att de skolkar någon gång
i månaden eller oftare (LUPP, 2006,2009)
Betygssystemet kommer inom kort att förändras och
ställa högre krav på godkända betyg i fler ämnen.
Vilken effekt kommer detta att få för vidaregången
till gymnasiet? Även nu riskerar de elever som inte har
betyg i alla ämnen att inte klara av gymnasiets krav
och i värsta fall hoppa av.
Teknisk förvaltning kan se kopplingar mellan låga
betygsnivåerna och mängden skadegörelsen på de olika
skolorna.
Skolk
Forskning visar att de som skolkar är betydligt mer
problembelastade på både kort och lång sikt. Skolk
har visat sig vara en av de viktigaste prediktorerna för
kriminalitet, missbruk och asocialt beteende senare
i livet. En förklaring till skolkares dåliga prognos är
att skolk är starkt kopplat till framtida avhopp från
skolan. De som avbryter en utbildning i förtid riskerar
i högre utsträckning arbetslöshet i vuxen ålder och
har oftare lågavlönade arbeten med låg status. De
som slutar skolan för tidigt är oftare deprimerade och
missnöjda med livet. Skolk kan därför betraktas som
en del i en process som börjar med att eleven kommer
för sent till lektioner, som fortsätter med att eleven
skolkar enstaka timmar, därefter skolkar hela dagar
och som i värsta fall slutar med att eleven hoppar
av från utbildningen. För varje steg i processen ökar
risken för fortsatt upptrappning (Sundell, El-Khouri &
Månsson, 2005).
I Östersund
Enligt UHU-enkäten skolkar ca 7 % av eleverna i åk
6-9 en gång i månaden eller oftare den senaste terminen.
Av dem som skolkat svarar 31 % att lärarna ofta
eller alltid gör något när de skolkar, t.ex. kontaktar
föräldrarna eller försöker ta reda på varför de inte
varit där (UHU, 2010).
Kommentarer
De båda undersökningarna stämmer bra överens med
ca 7 % av eleverna i senareskolan som skolkar någon
gång i månader eller oftare. Troligt är att en del av de
som brukar skolka inte fanns på lektionen när enkäten
gjordes, så resultaten är troligen i underkant. En
knapp tredjedel av eleverna menar att lärarna ofta eller
alltid gör något när de skolkar, vilket är väldigt lite.
Vad händer med de elever där lärarna inte reagerar på
skolket? Eftersom skolk ofta är ett första steg och en
varning för att något inte står rätt till är det viktigt att
personal reagerar. Enligt barn och utbildning jobbas
det mycket med att förebygga skolk på skolorna, men
det är inte givet att eleverna kopplar ihop åtgärderna
med just skolk. Grundskolan håller på att införa ett
nytt system för att följa upp skolk och göra föräldrarna
mer delaktiga.
Trivsel i skolan
Hur man trivs i skolan har visat sig vara en viktig
faktor som hänger samman med hur man trivs i livet
(Danielsson, 2006).
I Östersund
%
100
80
60
40
20
0
91 94
86
Trivs i skolan
94
77
83
93 95
pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor
6-åringar 10-åringar 14-åringar åk 1 i gymn
2007
2008
2009
Figur 20: Andel elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan
2007-2009 (Hälsosamtal i skolan 2007-2009).
27

Kommentarer
De flesta elever trivs bra i skolan. De 14-åriga pojkarna
har en dipp där en tredjedel inte trivs bra. Elevhälsans
tolkning av resultaten är att pojkar kommer i
puberteten i olika åldrar, och där många av dem som
inte kommit i puberteten som 14-åringar upplever det
jobbigt. De 6-åringar som inte trivs tycker ofta att det
är jobbigt att sitta still. För 10-åringarna är trivsel
starkt kopplat till kompisar, raster och om de kommer
överens med läraren. 14-åringar som inte trivs är
mycket kopplat till stress och hur proven är fördelade.
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Mobbning
Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9
Killar
Tjejer
Orättvis behandling
Mobbning i skolan kan ses som ett tecken på att
skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat.
Mobbning drabbar ofta de ängsliga och försiktiga
eleverna som har svårt att hävda sig. Att utsättas för
kränkningar skadar självkänslan allvarligt, men även
de elever som mobbar far illa på olika sätt. Det är
ofta samma elever som skolkar som utsätter andra
för mobbning. Elever som mobbar utgör dessutom en
riskgrupp när det gäller missbruk och kriminalitet, och
det är viktigt att fånga upp dessa tidigt (FHI, 2010).
Barn och unga i Östersund
30
25
20
15
10
5
0
%
21
24
Illa behandlad i skolan
16
11
5 5
1 1
pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor
6-åringar 10-åringar 14-åringar åk 1 gymn.
2007
2008
2009
Figur 21: Andel elever som uppger att de blivit retad, utstött eller
på annat sätt illa behandlad av andra elever i skolan (Hälsosamtal
i skolan, 2007-2009). (Uppgifter för 6-åringar finns endast för
2010)
Några enstaka elever (0-2 %) uppger att de blivit illa
behandlade av vuxna i skolan.
Kommentarer
Det är enligt hälsosamtalen vanligt i de yngre åldrarna
att man upplever att man blivit illa behandlad av
andra elever, vilket ofta är ganska kortvarigt och inte
så allvarligt. Elevhälsan menar att med åldern höjer
eleverna toleransen för vad som är acceptabelt. Bland
de äldre eleverna byts knuffar och kommentarer ofta
Figur 22: Andel elever som svarat ja på frågan ”Det händer att en
eller flera elever tillsammans retas, bråkar med någon eller lämnar
någon utanför. Har det hänt dig det senaste halvåret?” (UHU,
2010)
istället ut mot mer diskreta blickar och suckar. Det är
färre elever av 10-åringarna och 14-åriga tjejer som
enligt hälsosamtalen blir illa behandlade än tidigare år.
Enligt UHU-enkäten är det betydligt fler elever i
senareskolan som blivit mobbade än i hälsosamtalen,
där 14-åringar motsvarar elever i åk 8. Frågorna är
ställda på lite olika sätt så det är svårt att helt jämföra.
UHU-enkäten är just en enkät tillskillnad från ett
samtal i hälsosamtalen, vilket kan förklara en del av
den stora skillnaden i resultaten. I hälsosamtalen ställs
endast frågan om illa behandling i skolan, medan man
i UHU-enkäten frågar om mobbning i allmänhet, vilket
då också kan förekomma över internet och på fritiden.
Enligt hälsosamtalen är endast 1 % av eleverna i åk
1 i gymnasiet utsatta för illa behandling, vilket är
otroligt lite. Hälsosamtalet är frivilligt på gymnasiet
och en förklaring till att så få svarat ja kan vara att de
som är mest utsatta kanske inte kommer till samtalet.
Det som kanske är mest relevant att fokusera på är att
endast 14-21 % av eleverna i senareskolan tycker att
lärare brukar se till att mobbningen upphör. Personalen
på elevhälsan tycker samtidigt att likabehandlingsplanen
används mer än tidigare och har förbättrat situationen,
vilket förhoppningsvis kommer att avspegla
sig i svaren framöver.
”Det är nog
en tolkningsfråga om man
blivit illa behandlad i gymnasiet. Det är
nog många som ser tillbaka och uppfattar sig
som illa behandlade i efterhand. ”
- Ungdomsrådet
28

Barnfattigdom (bas)
Familjens ekonomiska resurser har endast små effekter
på barns hälsa. De begränsade effekterna i dagens
rika länder är sannolikt en följd av de sociala skyddssystem
som finns, och som dämpar effekterna av
föräldrarnas bristande ekonomi. Även om det är oklart
om familjernas ekonomi påverkar barnens hälsa så
har bristande ekonomiska resurser uppenbara effekter
på barnens välfärd i övrigt. Exempelvis påverkar
ekonomiska resurser barnens val av fritidsaktiviteter.
Den avsevärt sämre hälsan bland barn i socialt utsatta
familjer kan dock sannolikt inte förklaras av familjernas
ekonomi (FHI).
och följa andel barnfamiljer med långvarigt behov av
försörjningsstöd.
Fritidssysselsättning för unga i Östersund
killar
tjejer
Finns att göra på fritiden
84
82
75
78
0 20 40 60 80 100 %
2009
2006
I Östersund
%
12
10
8
6
4
2
0
Försörjningsstöd
10
9
8 8
7 7 7 7 7 7
6 6 6 6
5 5
2000 2002 2004 2006 2008 2009
Östersund
Jämtland
Riket
Figur 24: Andel elever i åk 8 som tycker att det finns ganska eller
väldigt mycket, av det de är intresserade av, att göra på fritiden
(LUPP, 2006, 2009).
När det gäller medlemskap i någon förening så är det
idrottsförening/klubb som är vanligast (50 %), vilket
har ökat sedan 2006. Kulturförening (15 %) och skolförening
(13 %) kommer på andra och tredje plats.
16 % av både killarna och tjejerna uppger att det
finns saker de inte kan göra på grund av sitt kön. När
ungdomar träffar kompisar träffas de oftast hemma
hos varandra men även utomhus (Westring Nordh &
Södermark, 2010).
Figur 23: Andel barn 0-15 år i hushåll med försörjningsstöd (socialbidrag)
(Socialstyrelsen).
Barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd,
till skillnad från barn i familjer med låga inkomster
men som inte mottar ekonomiskt bistånd, löper höga
överrisker att utvecklas ogynnsamt i flera avseenden
som till exempel låg utbildningsnivå, tonårsföräldraskap,
missbruk eller psykisk sjukdom. Ekonomiskt
bistånd är därför inte bara tecken på dålig ekonomi
i familjen utan också en riskmarkör för ogynnsam
utveckling för barnen i framtiden (Socialstyrelsen,
2006).
Kommentarer
Östersund ligger strax under riket i andel barn i
familjer med försörjningsstöd. I 2009 års välfärdsredovisning
visades barnfattigdomsindex, som förutom
familjer med socialbidrag även innefattade hushåll
med låg inkomst. Även i det perspektivet hade Östersund
färre barn i ekonomiskt utsatta hushåll än riket.
En fjärdedel av alla barn med utländsk bakgrund i
Östersund levde i ekonomiskt utsatta hushåll. Fr.o.m.
2011 kommer socialförvaltningen att kunna mäta
Kommentarer
Det är något fler pojkar än flickor som tycker att det
finns mycket att göra på fritiden. En fjärdedel av flickorna
tycker inte att det finns mycket att göra på fritiden
av det de är intresserade av. Förutom hur utbudet
ser ut så kan ekonomin vara ett hinder för att kunna
syssla med den aktivitet man är intresserad av.
”Om ungdomar är aktiva eller
inte beror ofta på vilka hemförhållanden de har
och om de har skjuts till olika aktiviteter. Därför är
bra bussförbindelser avgörande för många. Det är störst
behov av aktiviteter på lov och helger. Därför är det bra
med rabatterade aktiviteter då så att alla kan ta del av det och
att fritidsgårdar håller öppet. Samlingsplatser för ungdomar
överhuvudtaget är viktiga! Det finns många arenor som vänder
sig till en ganska smal målgrupp. Det behövs något som är mer
mainstream med något för alla som ändå inte konkurrerar
med övriga verksamheter. Kan man ordna en typ av ungdomsgård
i gamla polishuset som har större bredd
än kulturutbud, med ex biljardbord?”
- Ungdomsrådet
29

Framtidstro
killar
83
87
tjejer
81
88
0 20 40 60 80 100
2009
2006
%
Framtidstro
Kommentarer
Framtidstron har minskat något, främst för tjejer,
sedan förra mätningen 2006. Framtidstron påverkas
av det som är aktuellt i samhället och världen just nu,
hur media framställer verkligheten och vad som pågår
i ens vardag. Att ungdomsarbetslösheten är hög har
troligen inverkan på ungas framtidstro.
Figur 25: Andel elever i åk 8 som ser allmänt positivt på framtiden
för sin egen del (LUPP, 2006, 2009).
30

Hälsa i arbetslivet
Nationellt målområde 4
Målområde 4:Ett bra arbetsliv med väl fungerande
arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade
ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar
till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en
nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt (FHI,
2010).
Redovisade indikatorer
Ohälsotal
Självskattad hälsa
Ohälsotal
Självskattad hälsa
Antal dagar
70
60
55
50
43
40
34
30 31
20
10
Ohälsotal
66
62
59
51 51 49
54
44
39 38
35 34
36
32 33
29
43
36
28
25
Östersund kvinnor
Östersund män
Riket kvinnor
Riket män
%
100
80
60
40
86
77
Bra allmänt hälsotillstånd
79
73
71
65
61
57
man
kvinna
0
2000 2002 2004 2006 2008 2010
20
0
16-29 30-44 45-64 65-84
Figur 26: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning,
rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning
(före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från
socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade
(befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar,
t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag (Försäkringskassan).
Kommentarer
Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt
sedan 2002, framförallt för kvinnor. Trots minskningen
har Östersund fortfarande högre ohälsotal än riket
och kvinnor i Östersund har betydligt fler sjukdagar än
män.
En del av minskningen kan troligen förklaras av
systemförändringar i vad som räknas som ohälsodagar
och inte, och står troligen därför inte enbart för
att befolkningen blivit friskare och kunnat återgå till
arbetet. Vilka effekter kan det få för de sjukskrivna
och samhället?
Figur 27: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som
uppger sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra (Hälsa
på lika villkor, 2010).
Det är en betydligt mindre andel personer med funktionsnedsättning
(42 %) som uppger att de har bra
allmänt hälsotillstånd jämfört med övriga befolkningen
(79 %).
Det är också en något mindre andel kvinnor (68 %)
som uppger att de har bra allmänt hälsotillstånd jämfört
med männen (74 %).
Av befolkningen i Torvalla (64 %) uppger en något
mindre andel att de har bra allmänt hälsotillstånd än
genomsnittet i kommunen (71 %).
Kommentarer
Det är nästan hälften så många personer med funktionsnedsättning
som uppger att de har bra allmänt
hälsotillstånd som övriga befolkningen. Det är sannolikt
betydligt mer än själva funktionsnedsättningen
som är orsak till varför det ser ut så.
31

I välfärdsredovisningen har vi visat att personer med
funktionsnedsättning bl.a. också har lägre socialt deltagande,
något lägre tillit till människor i allmänhet,
har sämre tandhälsa och är mindre fysiskt aktiva. Det
är också känt att personer med funktionsnedsättning
har sämre tillgång till arbete och sämre ekonomi, vilka
alla har påverkan på det allmänna hälsotillståndet.
Även Torvalla har stuckit ut negativt på flera av
frågorna för bl.a. tillit, tandhälsa, fysisk aktivitet och
dagligrökare. Detta tillsammans med socioekonomiska
faktorer har sannolikt betydelse för att befolkningen i
Torvalla skattar sin hälsa lägre än övriga kommunen.
Totalt är det nära 30 % som inte tycker att man har
ett bra allmänt hälsotillstånd. Det är naturligt att
hälsotillståndet upplevs sämre med stigande ålder.
%
50
Nedsatt psykiskt välbefinnande
40
30
20
18
27
20
27
15
17
11
10
man
kvinna
10
0
16-29 30-44 45-64 65-84
Figur 28: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som enligt
ett frågebatteri (GHQ12)* har nedsatt psykiskt välbefinnande
(Hälsa på lika villkor, 2010).
En större andel personer med funktionsnedsättning
(24 %) har nedsatt psykiskt välbefinnande än övriga
befolkningen (17 %).
Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare i de yngre
åldersgrupperna 16-44 år (22-23 %) än i de äldre 45-
84 år (11-16 %).
Kommentarer
Att totalt 18 % enligt detta frågebatteri har nedsatt
psykiskt välbefinnande är beaktansvärt. Även det
psykiska välbefinnandet är lägre för personer med
funktionsnedsättning än övriga befolkningen. Det är
också vanligare ibland yngre personer än äldre, vilket
är oroväckande. Psykisk ohälsa har ökat bland framför
allt unga kvinnor/tjejer de senaste åren. Någon
signifikant skillnad mellan kvinnor och män går dock
inte att se i den här undersökningen.
* General Health Questionnaire består av 12 frågor, vilka avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar
snarare än psykisk ohälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den ”normala” funktionen snarare än livslång karakteristika.
32

Miljöer och produkter
Nationellt målområde 5
Sunda och säkra miljöer är av grundläggande betydelse
för folkhälsan. Insatserna inom området ska
utgå ifrån miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi
som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik
samt de konsumentpolitiska målen (FHI, 2010).
Redovisade indikatorer
Höftfrakturer
Höftfrakturer
Det flesta fallolyckor sker obemärkt utan svårare skador,
men med åldern ökar de allvarligare konsekvenserna.
Risken för en kvinna som fyllt 50 år att drabbas
av en höftfraktur under återstoden av sitt liv är nära
50 procent. För män är det drygt 20 procent. Med
tanke på detta blir äldres fallolyckor och fallrelaterade
frakturer en stor befolkningsangelägenhet eftersom
äldres hälsa och trygghet berörs i hög grad.
Förutom fysiska skador för ett fall med sig negativa
psykosociala konsekvenser som till exempel nedsatt
självtillit till sin förmåga, en ökad rädsla för fall och en
minskad social aktivitet. Detta kan leda till minskad
självständighet och nedsatt livskvalitet för den äldre
(SKL, 2009b).
Höftfrakturer står för 56 procent av fallrelaterade
frakturer för äldre, kotfrakturer 17 procent, axel/
överarm 17 procent och handledsfraktur 9 procent.
De senaste årens forskning har visat att kostnaden för
en kotfraktur är lika stor som vid en höftfraktur och
medför lika stora förluster i livskvalitet (FHI, 2009b).
I Östersund
%
4
3
2
1
0
2,35
1,86
1,09
2,88
2,14
Höftfrakturer
3,48 3,51
1,76
1,25 1,32
1,20
3,19 3,18
2,14 2,08
1,07
0,44
0,15
2004 2005 2006 2007 2008 2009
1,2
0,71
0,28
kvinna ≥ 80 år
man ≥ 80 år
kvinna 65-79 år
man 65-79 år
Totalt ≥ 65år
Figur 29: Andel höftfrakturer för män och kvinnor över 65 år boende
i Östersunds kommun (Ortopedkliniken, Östersunds sjukhus).
Totalt drabbades ca 130 personer över 65 år av en
höftfraktur 2009, jämfört med 114 personer 2008
(Ortopedkliniken, Östersunds sjukhus). Av dem som
drabbades av en höftfraktur under 2009 bodde:
• ca 45 % i eget boende utan hemtjänstinsatser
(42 % 2008)
• ca 30 % bodde i eget boende med hemtjänstinsatser
(24 % 2008)
• ca 24 % bodde i särskilt boende (34 % 2008)
Kommentarer
Höftfrakturer för personer över 65 år har ökat marginellt
mellan 2008 till 2009, men är på längre sikt relativt oförändrat.
Mätningarna för 2009 har en viss felmarginal och
ligger troligen i överkant då några höftfrakturer registreras
dubbelt, t.ex. vid reoperationer för spikar som glidit.
För personer i särskilt boende har andelen höftfrakturer
minskat från 2008, medan de ökat för personer i egna
boenden både med och utan hemtjänstinsatser. Vård- och
omsorgsförvaltningen har sedan ett antal år haft projekt för
fallförebyggande arbete som riktar sig till deras brukare, i
särskilt boende och personer med hemtjänst.
Sedan tidigare år är det känt att det allra vanligaste är fall
inomhus, framförallt för personer över 75 år, som ofta vistas
mer inomhus än tidigare. Inaktivitet är en av de största
orsakerna till fallolyckor och benskörhet är särskilt vanligt
för kvinnor. Trots att de flesta faller inne har utemiljön stor
betydelse. Fysisk aktivitet och solljus är viktiga faktorer för
att förebygga benskörhet.
Kostnaderna för en höftfraktur är enligt Räddningsverket
skattad till 200 000 kr, uppräknat till 2009 års prisindex,
varav 56 % är en kostnad för kommunen (Räddningsverket,
2003). Höftfrakturerna under 2009 skulle för Östersunds
kommun därmed uppgå till ca 14,5 miljoner kronor. Fallolyckor
och höftfrakturer hos äldre går att förebygga och
får stora hälsoekonomiska effekter och stora besparingar i
mänskligt lidande.
33

Skydd mot smittspridning
Nationellt målområde 7
Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste
bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som
gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma
sjukdomar ska gå förlorade (FHI, 2010).
Redovisade indikatorer
Klamydia
Klamydia
Ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 29 år står
för drygt 85 procent av alla klamydiafall. Mellan
åren 1997 och 2007 skedde en ökning med över 200
procent, trots att sex- och samlevnadsundervisning är
obligatorisk och ungdomsmottagningarna har byggts
ut successivt i landet. I linje med utvecklingen av sexuellt
överförbara infektioner (STI) är också trenden de
senaste åren att aborterna ökar i alla åldersgrupper
förutom bland tonåringarna. Världshälsoorganisationens
(WHO) undersökning bland sexuellt aktiva
femtonåriga
skolungdomar visade att Sverige låg sämst till beträffande
kondomanvändning. Kondomanvändningen i
Sverige går inte hand i hand med den allt liberalare
synen på tillfälliga sexuella kontakter och ökade medvetenheten
om hälsorisker (FHI, 2010b).
jämfört med tidigare år då det skett en kraftig ökning.
Jämtland har hela tiden legat något över rikssnittet,
så även 2009. Teorier om varför det ser ut så är att
Jämtland har bra smittspårning och att många testar
sig, vilket kan innebära ett mindre mörkertal än övriga
i landet. En annan teori om varför Jämtland ligger
högt är att universitetet har många studenter utanför
länet, vilket innebär fler risktaganden. Jämtland har
också generellt en stor turism i förhållande till befolkningen.
Små toppar kan ses i statistiken i samband
med Åres turistsäsong. Finns det behov av att utveckla
sex- och samlevnadsundervisningen i skolan?
I Östersund
Anmälda fall av klamydia i Jämtland
Antal fall per 100.000 invånare
600
500
400
300
200
100
0
547
502 510
440
454
405
351 358 357
277
239
217
2000 2002 2004 2006 2008 2009
Jämtlands län
Riket
Figur 30: Antal anmälda fall av klamydia per 100.000 invånare,
oavsett smittland, i Jämtlands län och i riket (Smittskyddsinstitutet,
2010).
Kommentarer
Trenden i länet för diagnostiserade fall av klamydia
verkar sedan 2006 ligga på en ganska jämn nivå,
35

Fysisk aktivitet
Nationellt målområde 9
Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling.
Målet för de samlade insatserna inom
detta område ska vara att samhället utformas så att
det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet
för hela befolkningen (FHI, 2010).
Redovisade indikatorer
Fysisk aktivitet
Skolvägar
Parksoffor och offentliga toaletter
Närhet till service
Promenader i hemtjänsten
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter
på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk
aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad
energiomsättning.
Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan
att åsamka skada. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor
för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ
2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa
och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar
till att människor kan leva ett oberoende liv långt
upp i åldern.
Med regelbunden fysisk aktivitet menas enligt rekommendationen
en aktivitet som utförs dagligen i 30
minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt
minst tre gånger per vecka om den är högintensiv.
Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet
varje dag och bör omfatta både måttlig och hård
aktivitet (FHI, 2010).
I Östersund
%
100
80
60
40
20
0
61 61
54
49
Fysiskt aktiva
49 50
Av personer med funktionsnedsättning (46 %) är
det en något lägre andel som uppger att de är fysiskt
55
51
16-29 30-44 45-64 65-84
man
kvinna
Figur 31: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger
att de är fysiskt aktiva* i genomsnitt 30 minuter eller mer per
dag (Hälsa på lika villkor, 2010).
aktiva minst 30 minuter per dag jämfört med övriga
befolkningen (55 %).
Det är en något mindre andel av befolkningen i Torvalla
(44 %) som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per
dag jämfört med genomsnittet i kommunen (53 %).
66 % av befolkningen uppger att de vill öka sin fysiska
aktivitet, och tror att de kan klara det själv. 10 %
svarar att de vill öka sin fysiska aktivitet, men behöver
stöd (Hälsa på lika villkor, 2010).
Kommentarer
Drygt hälften av kommunens invånare 16-84 år är
fysiskt aktiva 30 minuter eller mer per dag, vilket är
rekommendationen för att bibehålla en bra hälsa. I
Torvalla är det ännu färre, vilket kan bero på att det
är svårare att ta sig med gång eller cykel till jobb och
andra aktiviteter som ligger utanför Torvalla, som
saknar större arbetsplatser i området. Torvalla har
ett utbrett gång- och cykelnät. Har gång- och cykelvägarna
tillräckligt bra placering och koppling till övriga
stan?
Tre fjärdedelar av befolkningen vill öka sin fysiska
aktivitet, med eller utan hjälp. Aktiv transport, att
gå eller cykla för att transportera sig, är ett bra sätt
att öka sin fysiska aktivitet och komma upp i de 30
minuterna per dag.
Oavsett om personer vill ha stöd eller inte för att öka
sin fysiska aktivitet så måste goda förutsättningar
för det skapas, både i den fysiska miljön men också i
andra strukturer. I Östersunds stad erbjuds många alternativ
som stimulerar till fysisk aktivitet och naturen
finns på nära håll. På vintertid t.ex. nyttjas snön och
isen på många sätt genom bl.a. vinterparken, skridsko-
*Måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm. T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling,
simning.
36

anor och en stor mängd skidspår som finns tillgängliga
i olika delar av kommunen.
Barn och ungdomar i Östersund
%
100
80
60
40
20
0
82 80
Fysiskt aktiva på fritiden
86 86
Enligt hälsosamtalen är det betydligt fler som är
fysiskt aktiva en gång i veckan eller oftare än 3-4
gånger i veckan. Mest aktiva är 6- och 10-åringarna
där nära 100 % är fysiskt aktiva en gång i veckan eller
oftare. Av pojkarna 14 år och i åk 1 på gymnasiet
är 78-79 % fysiskt aktiva en gång i veckan eller mer.
En större andel flickor är fysiskt aktiva så ofta.
Kommentarer
Frågorna i hälsosamtalen och UHU-enkäten är ställda
något olika och därför inte helt jämförbara. Andelen
elever som är fysiskt aktiva på fritiden är betydligt
högre för 6- och 10-åringarna än för 14-åringarna
och i gymnasiet. En förklaring till denna skillnad kan
vara att frågan formulerats på olika sätt till de olika
åldersgrupperna. Enligt hälsosamtalen är det något
färre killar än tjejer i de äldre åldersgrupperna som är
62
70
62 60
pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor
6-åringar 10-åringar 14-åringar åk 1 i gymn
2007
2008
2009
Figur 32: Andel elever som leker och är fysiskt aktiva (6- och 10-
åringar) eller motionerar/idrottar på fritiden (14-åringar och i åk 1
på gymnasiet) 3-4 gånger i veckan eller mer (Hälsosamtal i skolan
2007-2009).
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Tränar minst en gång i veckan
Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9
Killar
Tjejer
Figur 33: Andelen tjejer och killar som tränar oftare än en gång i
veckan (UHU, 2010)
fysiskt aktiva. Elevhälsan beskriver att det är vanligt
att ungdomar, framförallt killar, hoppar av föreningslivet
högre upp i åldrarna för att de inte längre platsar
i laget. Vissa elever slutar med idrotten för att de vill
satsa på betygen istället, vilket inte borde utesluta
vartannat.
Samtidigt som eleverna motionerar mindre på fritiden
med stigande ålder minskar även den fysiska aktiviteten
under skoltid. Från förskolan och uppåt sker
satsningar för ökad fysisk aktivitet. Utifrån det har
satsningar gjorts på utemiljö och utevistelse, t.ex. planerade
rastaktiviteter, inköp av utesaker för rörelse,
undervisning ute samt utbildning av personal. Dessa
satsningar sker dock mer i tidigareskolorna, även om
satsningar i senareskolorna har ökat. För många av de
äldre eleverna minskar idrottslektionerna enligt timplan
och på många senareskolor och gymnasieskolor
finns det mycket att utveckla i miljön för att stimulera
till fysisk aktivitet.
Skolvägar
Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig faktor för
barns nuvarande och framtida hälsa, såväl fysisk som
psykisk och social. Barn rekommenderas minst 60
minuters fysisk aktivitet varje dag.
Barns rörelsefrihet och möjligheter att på egen hand
röra sig i närmiljön/staden har begränsats de senaste
årtiondena, mycket till följd av olika samhällshinder.
Exempelvis så har andelen barn i Sverige som själva
går eller cyklar till skolan kraftigt sjunkigt sedan 70-
talet:
• 70-talet 94 %
• 90-talet 77 %
• 2006 under 60 % (Faskunger, 2008a).
Att gå och cykla till skolan gynnar både hälsan, miljön
och trafiksäkerheten, och är ett enkelt sätt att få in
fysisk aktivitet i vardagen. Då sunda resvanor grundläggs
i tidig ålder, är målgruppen barn och ungdomar
särskilt viktiga att rikta olika samhällsinsatser mot.
Om aktiva transporter kan bli en naturlig del av deras
vardag, är sannolikheten betydligt större att det följer
dem i vuxen ålder (NCFF, 2010).
37

I Östersund
Figur 34: Elever i grundskolans väg till skolan. Blå prickar motsvarar kommunala skolor och lila prickar friskolor. Ju grövre sträck desto
fler elever har den skolvägen (samhällsbyggnad, 2010).
Kommentarer
Det kartan visar är att de allra flesta elever i grundskolan
i Östersunds stad har gångavstånd till skolan.
Några undantag finns, bl.a. för dem som bor på andra
sidan Vallsundsbron och går i skola i stan eller på
Frösön.
Många föräldrar skjutsar idag sina barn till skolan,
trots att de har gångavstånd, vilket bl.a. bidrar till
ökad trafik utanför skolorna och därmed också en
större säkerhetsrisk för de barn som går eller cyklar.
Detta leder lätt till en ond cirkel där fler föräldrar
börjar skjutsa sina barn för att det verkar säkrare. En
angelägen fråga att jobba med tycker elevhälsan. Att
få fler barn att gå och cykla till skolan ställer krav på
ett föräldraansvar, men hur kan kommunen på olika
sätt underlätta och stimulera?
Parksoffor och offentliga toaletter
För att underlätta utevistelse och motivera de äldre
att gå ut har närmiljöns utformning betydelse. Skötsel
av gångbanor och trottoarer är av stor vikt för den fysiska
säkerheten. Det gäller allt från snöröjning till att
underlaget inte är grusat eller på annat sätt försvårat
för rullstols- och rollatorbrukare. Känslan av säkerhet
ökar också om trottoarer och gator saknar lutningar,
backar och ojämnheter, liksom av att det finns tillräckligt
med många sittplatser längs promenadvägen. Om
bänkar har både rygg- och armstöd blir det lättare att
såväl sätta sig ner som att resa sig upp (FHI, 2007).
38

I Östersund
Plats
Östersund C 280
Sommartid
(fasta och lösa soffor)
Östersund N 122 30
(54 %)
Lugnvik 20 0
Östersund S 204 68
Vintertid
(fasta och kvarlämnade lösa
soffor)
87
(53 %) 40%
Odensala 137 (14 %) 69 (20 %) 12 %
Torvalla 37 (3,2 %) 22 (6,4 %) 6,5 %
Frösön 123 (11 %) 45 (13 %) 20 %
Brunflo, Tandsbyn 43 (3,7 %) 16 (4,6 %) 13 %
Lit 21 (1,8 %) 9 (2,6 %) 7,3 %
TOTALT 1154 (100%) 346 (100%) 100%
Andel personer
70 år och äldre
Tabell 4: Fördelningen av antal (och andel) parksoffor i Östersunds kommun under sommartid respektive vintertid. Exklusive
fasta soffor i bussvindskydd, på Stortorget och gradänger vid GIII samt bänkar som inte tillhör kommunen (Teknisk
förvaltning). Samt befolkningen 70 år och äldre fördelat på kommundelsområden (SCB).
Det har sedan förra årets redovisning köpts in tio
stycken fasta soffor med armstöd till Lugnvik, som
kommer att sättas upp under våren 2011. Dessutom
har det köps in handikappanpassade bänkbord och
stockbänkar som skall ställas ut längs Odensalabäcken
(Teknisk förvaltning).
Offentliga toaletter finns vid Sjötorget, Badhusparken,
Parkeringshuset, Biblioteksgatan, busstorget och i
Brunflo (Samhällsbyggnad).
Kommentarer
Tabellen visar hur placeringen av parksoffor är fördelade
i kommunen och hur de är fördelade i förhållande
till hur många personer 70 år och äldre som bor
i kommundelarna. För många äldre och personer med
funktionsnedsättning kan soffor och deras placering
vara avgörande för att kunna röra sig utomhus.
Av tabellen framgår att knappt en tredjedel av sofforna
finns kvar ute även på vintern. Det är anmärkningsvärt
eftersom det under vinterförhållanden är ett ännu
större behov av soffor för att dessa målgrupper ska
kunna röra sig ute. Tabellen visar också att på Frösön
exempelvis bor en femtedel av andelen 70+ i kommunen,
men endast 11-13 % av sofforna finns där. På
Frösön finns också populära promenadområden med
kuperad terräng som skulle gynnas av parksoffor.
Hur sofforna placeras beror på hur förutsättningar för
gång ser ut i området. Många områden, framförallt
i kommunens ytterområden, är mer uppbyggda för
bilanvändning.
Offentliga toaletter, som också är en förutsättning för
många för att kunna vistas ute, finns på sex platser
i kommunen. Kan skyltar i centrum, exempelvis på
Stortorget, visa var närmaste toalett finns?
Närhet till service
Utglesning av servicepunkter i städer har en lång rad
negativa effekter på hälsan. Flera studier visar att
detta i allmänhet får negativa konsekvenser för den
fysiska aktiviteten. Människor som bok i samhällen
med hög täthet promenerar mer, väger mindre och har
mindre risk för att bli feta eller att utveckla högt blodtryck,
än människor som bor i utglesade samhällen,
oberoende av socioekonomiska faktorer (Faskunger,
2008b).
39

I Östersund
År 2000
År 2009
Figur 35: De rödaBostadsområden med mindre än 600 meter till närmaste livsmedelsbutik (svarta prickar), fågelvägen 2000 och 2009
(samhällsbyggnad).
40

År 2000 fanns det 20 livsmedelsbutiker och 80 %
bodde inom 600 meter från en butik. Nio år senare
(2009) fanns det 14 livsmedelsbutiker i Östersund stad
och 57 % av stadsbefolkningen bodde inom 600 meters
avstånd från en butik. Det innebär att ca 10.000
personer har förlorat sin närbutik under de senaste 10
åren (samhällsbyggnad).
Kommentarer
På en tioårsperiod har andelen personer med närhet
till en livsmedelsbutik minskat från 80 % till 57 %.
Utvecklingen med nedlagda närbutiker har dock pågått
under en betydligt längre period än 10 år. Under
senaste tioårsperioden har bl.a. Lugnvik, Körfältet
och Lillsjön mist sina närbutiker, medan större livsmedelsaffärer
etablerats i Lillänge och på stadsdel
norr. Konsekvenser av detta kan bl.a. vara en minskad
fysisk aktivitet och en ökad bilanvändning. Det kan
också innebära en avsaknad av en social mötesplats
för många. För många äldre och personer med funktionsnedsättning
i områden som saknar närbutik kan
det vara svårt eller omöjligt att handla själva. Lokala
servicefunktioner är ofta beroende av varandra och att
en livsmedelsbutik läggs ner kan därför också leda till
att andra servicefunktioner i området lägger ner.
är fler som blivit äldre och sämre och därmed inte
orkar med promenader. Promenader kan också ingå
i andra former av stöd, exempelvis social samvaro.
Flera av dem som är i behov av stöd saknar hiss, vilket
därmed försvårar att de kommer ut. Det har gjorts en
uppdatering av vilka biståndsbeslut som är aktuella,
vilket också kan vara en av orsakerna till minskningen.
Flera brukare tackar nej till stöd för promenader.
Inom hemtjänsten lyfter man ett behov av att utveckla
arbetsmetoder för hur de kan erbjuda stöd och hjälp
på ett bra sätt.
Promenader i hemtjänsten
Promenader i hemtjänsten
%
25
20
18 18
22
18
15
14
10
5
0
2006 2007 2008 2009 2010
Figur 36: Andel personer över 65 år, boende i eget boende, med
någon form av hemtjänstinsats, som beviljats stöd för att komma ut
på promenader vid minst ett tillfälle i veckan (Vård- och omsorgsförvaltningen).
Antalet personer med promenad som beviljad insats är
310 (Vård- och omsorgsförvaltningen).
Kommentarer
Inom vård- och omsorgsförvaltningen pågår ett projekt
för att förebygga fallolyckor, där fysisk aktivitet
är en del i arbetet. Stödet för promenader har minskat
något sedan 2009 och orsaker till det är bl.a. att det
41

Matvanor och livsmedel
Nationellt målområde 10
Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda
matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är
en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda
matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet,
kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis
hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar
i rörelseorganen, vissa cancerformer och även
psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem
har samband med maten (FHI, 2010).
Redovisade indikatorer
Matvanor
Övervikt och fetma (BMI)
Matvanor
Kosten är av stor betydelse för välbefinnandet. En
välnärd kropp orkar prestera såväl fysiskt som mentalt
och hålla ut längre än en hungrig eller undernärd.
Både äldre och yngre människor kan bli deprimerade
om de äter för lite. Sjukdomar och bristsymtom kan
uppstå eller förvärras om kroppen saknar de byggstenar
och bränsle som behövs för underhåll och reparationer.
Man kan vara överviktig men ändå undernärd.
Regelbundna måltider spridda under dygnet ger jämnt
näringsupptag och då mår vi bättre med färre humörsvängningar
och sötsug, som ofta är hunger (Livsmedelsverket).
I Sverige har barns matvanor förbättrats,
fler äter frukt och grönsaker medan konsumtionen av
läsk och godis har sjunkit markant under senare år
(Socialstyrelsen, 2009).
I Östersund
En större andel kvinnor (11 %) än män (4 %) äter
%
25
20
15
10
5
0
6
11
Äter frukt och grönt 5 gånger/dag
3
12
16-29 30-44 45-64 65-84
frukt och grönt fem gånger per dag eller mer.
2
12
4
8
man
kvinna
Figur 37: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger
att de äter frukt och grönsaker fem gånger per dag eller mer
(Hälsa på lika villkor, 2010).
Befolkningen i Lit (4 %) äter frukt och grönt fem
gånger per dag eller mer i något mindre utsträckning
än genomsnittet i kommunen (7 %).
60 % uppger att de vill öka sitt intag av frukt och
grönsaker.
Kommentarer
Det är få som äter frukt och grönsaker minst fem
gånger per dag, särskilt av männen där endast 4 %
äter så mycket frukt och grönt. Är kvinnor i allmänhet
mer hälsomedvetna än män? Samtidigt vill 60 % av
de tillfrågade öka sitt intag, vilket är mycket positivt.
En majoritet av befolkningen vill öka sitt frukt- och
gröntintag. Hur kan kommunen stimulera det?
Barn och unga i Östersund
Av 6- och 10-åringarna äter nära 100 % frukost,
lunch och middag minst tre till fyra skoldagar i veckan.
Av 14-åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet äter
mellan 80–88 % frukost minst 3-4 skoldagar i veckan,
och mellan 92-97 % äter lunch minst tre till fyra skoldagar
i veckan, (Hälsosamtal i skolan, 2009)
Kommentarer
Mönstret för elevers matvanor har sett likadant ut de
senaste åren, där de yngre eleverna regelbundet äter
frukost, lunch och middag dagligen, medan en stor
andel av de äldre eleverna hoppar över frukosten och/
eller lunchen någon gång i veckan. De allra flesta äter
dock lunch minst tre till fyra skoldagar i veckan. För
43

killar 14 år har andelen som äter lunch varje skoldag
minskat från 83 % till 69 % senaste året. En orsak
till minskningen skulle kunna vara den vegetariska
dagen som införts under det senaste året. Den vegetariska
dagen har fått mycket kritik från många elever,
menar elevhälsan. Många elever hoppar över lunchen
den dagen och många av dem som äter tar mindre mat
än vanligt. På gymnasiet serveras sedan tidigare alltid
en vegetarisk rätt varje dag som alternativ. Det är
också många som hoppar över frukost eller lunch när
de har håltimme som ger sovmorgon.
Elevhälsan anser att skolmaten överlag har blivit mer
attraktiv, men att det beror på vem som tillagar den.
Det finns fortfarande en hel del klagomål från eleverna
på vissa rätter. Miljön är fortfarande bullrig och stressig
för många klasser, som ska äta på kort tid. Det
finns också ett kompistryck på vissa skolor att välja
bort lunchen om det finns närliggande kiosker och affärer.
Hur kan Östersund som mathuvudstad komma
skolan till del?
Regelbundna matvanor
%
100
80
96
94 93
92
75
70 70
65
9899
9492
76
69
8180
98 98 9899
97
92 9592
60
40
pojkar
flickor
20
0
6-
åringar
10-
åringar
14-
åringar
åk 1
gymn.
6-
åringar
10-
åringar
14-
åringar
åk 1
gymn.
6-
åringar
10-
åringar
14-
åringar
Äter frukost Äter lunch Äter middag
åk 1
gymn.
Figur 38: Andel elever
som varje skoldag äter
frukost, lunch och
middag (Hälsosamtal
i skolan, 2009).
Övervikt och fetma (BMI)
Överviktiga personer har en ökad risk för att drabbas
av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Man har
beräknat att personer med fetma har i genomsnitt
6-7 år kortare livslängd jämfört med normalviktiga
(Socialstyrelsen, 2009). Andelen barn och vuxna med
övervikt och fetma verkar ha avstannat under 2000-
talet, men den är fortfarande historiskt sett hög. Det
finns tydliga skillnader mellan högutbildade med god
ekonomi och lågutbildade med dålig ekonomi när det
gäller matvanor, övervikt och fetma (FHI, 2010a).
Fetma under förskoleåldern har tidigare inte ansetts
vara något problem. Man menade att runda barn
brukade springa av sig sin övervikt när de började
leka utomhus. Underlaget för detta påstående är idag
osäkert. Fetma vid 4 och 5 års ålder innebär kraftigt
ökad risk för fetma också vid 10 års ålder. En amerikansk
studie visar att överviktiga tonåringar som regel
förvärvat sin övervikt redan före 5 års ålder (12). Det
är visat att förekomsten av övervikt och fetma är högre
på landsbygd och i glesbygd än i tätort (Jämtlands
läns landsting, 2009).
I Östersund
%
100
80
60
40
20
0
4 6
20 19
Övervikt och fetma
11
52
14
23
16
52
19
34
man kvinna man kvinna man kvinna
16-29 30-44 45-64
fetma
övervikt
Figur 39: Andel personer 16-64 år i Östersunds kommun som
har övervikt (BMI 25-29,9) eller fetma (BMI 30-) (Hälsa på lika
villkor, 2010).
44

En större andel personer med funktionsnedsättning
(58 %) har övervikt eller fetma jämfört med övriga
befolkningen (46 %).
En större andel av männen (54 %) har övervikt eller
fetma jämfört med kvinnorna (43 %).
En betydligt mindre andel personer i åldern 16-29 år
(25 %) har övervikt eller fetma jämfört med de övriga
åldersgrupperna (51-59 %)
En större andel av befolkningen i Lit (58 %) har övervikt
eller fetma än genomsnittet i kommunen (49 %).
Sedan 2006 har andel personer med fetma totalt sett
ökat. Övervikten har ökat för kvinnor 16-29 år och
fetman har främst ökat för kvinnor 45-64 år i Östersund.
Kommentarer
En viss ökning av övervikt och fetma har skett sedan
2006 i Östersund. För den yngsta åldersgruppen har
en fjärdedel övervikt eller fetma, jämt fördelat på
kvinnor och män. I åldersgrupperna 30-64 har mer än
hälften övervikt eller fetma, och det är betydligt vanligare
hos män än kvinnor. Det innebär stora hälsorisker
med övervikt och fetma som ofta kommer i skymundan
av en utseendefixering.
Flickor
Pojkar
Födelseår 2004 2005 2004 2005
Övervikt 13,3 % 13,0 % 9,4 % 9,7 %
Fetma 2,3 % 2,8 % 2,1 % 2,3 %
Tabell 5: Andel 4-åringar i Jämtlands län med övervikt och fetma
(Jämtlands läns landsting, 2009).
Kommentarer
Andelen med övervikt eller fetma ligger relativt konstant
runt 20 % av barnen i åldern 6-14 år. Det går
inte att se några direkta trender under den treårsperiod
som visas i figuren. Även sammanställning av övervikt-/fetmasituationen
bland länets 4-åringar visar en
oförändrad situation de senaste två åren. Övervikten
och fetman bland barn i kommunen ligger på ungefär
samma nivå som landet där 15-20 % av alla barn är
överviktiga och 3-5 % är feta. Övervikt och fetma
har idag normaliserats och många föräldrar är inte
medvetna om att deras barn är överviktiga, eftersom
det är så vanligt. Förekomsten av övervikt och fetma
är direkt kopplat till matvanor och fysisk aktivitet.
Den äldsta åldersgruppen 65-84 år har inte redovisats
eftersom att andra gränsvärden används för personer
över 70 år, och viss övervikt kan t.o.m. ha en skyddande
effekt för äldre. För äldre är istället undervikt och
undernäring de största problemen. Även om törst och
hungersignaler avtar när man bli äldre så har kroppen
samma näringsbehov, men kunskapen hos äldre,
anhöriga och vården saknas ofta. När insatser väl sats
in är det ofta allt för sent och irreversibel viktnedgång
har skett (Vård- och omsorgsförvaltningen).
Barn och unga i Östersund
%
25
20
15
10
5
0
6
12
4 6
17
Övervikt och fetma
5
4 3
15 15 14 16
pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor
6-åringar 10-åringar 14-åringar
2007
2008
2009
Fetma
Övervikt
Figur 40: Andel elever i Östersunds kommun som har övervikt eller
fetma (beräknat efter ålders- och könsspecifika gränser som gäller
för BMI* hos barn) (Hälsosamtal i skolan, 2007-2009).
* Den metod som bäst avspeglar mängden kroppsfett är kroppsmasseindexet
BMI (body mass index), som utrycker kroppsvikten i relation till personens längd. En allvarlig svaghet med BMI är dock att
måttet inte skiljer på fett- och muskelmassa. Därför är också midjeomfånget ett viktigt mått för att spegla bukfetma, som har ett starkt
samband med ökad sjuklighet (Socialstyrelsen, 2005). 45

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Nationellt målområde 11
Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende
påverkar hälsan. De övergripande målen
för samhällets insatser inom dessa områden är:
• Minskat bruk av alkohol och tobak
• Ett samhälle fritt från narkotika och dopning
• Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.
Redovisade indikatorer
Tobaksvanor
Alkoholvanor
Tillgänglighet till alkohol
Narkotikamissbruk
Alkohol- och narkotikaproblem
Tobaksvanor
Tobaksrökningen är den största enskilda riskfaktorn
för sjukdom och förtida död. Alla som röker skadas av
sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla
kroppens organsystem. Varannan rökare dör i förtid
av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin
förväntade livslängd.
Snusning är ett omdebatterat tobaksbruk där den vetenskapliga
forskningen länge varit eftersatt. En sammanställning
av all tillgänglig forskning visar dock att
snus är cancerframkallande, de starkaste indicierna
finns för bukspottkörtelcancer. Snus ökar även risken
att dö i hjärt- och kärlsjukdomar och stroke och orsakar
skador i munnen bland annat i form av skadade
slemhinnor och frilagda tandhalsar (FHI).
I Östersund
%
50
40
30
20
10
0
3
11
5
9
Dagligrökare
13
Det är en något större andel kvinnor (12 %) som
röker dagligen jämfört med männen (8 %).
Det är störst andel dagligrökare i åldersgruppen 45-
64 år (14 %) jämfört med de övriga åldersgrupperna
(7-9 %).
Det är en större andel dagligrökare i Torvalla (15 %)
15
16-29 30-44 45-64 65-84
9
9
man
kvinna
Figur 41: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som röker
dagligen (Hälsa på lika villkor, 2010).
än genomsnittet i kommunen (10 %).
Det verkar som att rökningen minskat något sedan
2006, men det finns inga signifikanta skillnader i resultaten
för Östersund, förutom för män 16-29 år där
rökningen minskat.
I Sverige är 13 % av kvinnorna och 12 % av männen
dagligrökare.
Kommentarer
Tobaksbruket i Sverige har minskat under de senaste
åren. Höjd skatt på tobak och ny lagstiftning för
rökfria miljöer är två åtgärder som har bidragit till
minskningen. Det är positivt att rökningen verkar gå
åt samma håll även i Östersund. Östersund har något
färre dagligrökare än genomsnittet i Sverige, framförallt
för männen, vilket kan bero på att en större andel
snusar istället. Mönstret i Östersund följer annars
resten av Sverige där det främst är kvinnor i medelåldern
som är den vanligaste rökaren. Socioekonomiska
faktorer spelar stor roll för rökningen, vilket troligen
är en förklaring till de höga siffrorna i Torvalla.
I Östersund
%
50
40
30
20
10
0
Dagligsnusare
31
25
22 6
12
11
14
16-29 30-44 45-64 65-84
Figur 42: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som
snusar dagligen (Hälsa på lika villkor, 2010).
0
man
kvinna
46

Det är en betydligt större andel män (24 %) som snusar
dagligen jämfört med kvinnor (7 %).
I Sverige är 20 % av männen och 4 % av kvinnorna
dagligsnusare.
Enligt LUPP-undersökningen, som gjordes höstterminen
2009, svarade 11 % av pojkarna och 13 % av
flickorna i åk 8 att de rökt cigaretter någon gång i
månaden eller oftare (LUPP, 2009).
Kommentarer
Bilden för dagligsnusare ser ungefär likadant ut som
den gjorde 2006. Östersund har en större andel både
kvinnor och män som snusar jämfört med genomsnittet
i Sverige.
Barn och unga i Östersund
%
25
20
15
10
5
0
4
0
3
Elevers tobaksvanor
1
röker snusar röker snusar röker snusar röker snusar
pojkar flickor pojkar flickor
14-åringar
23
21
åk 1 gymn.
15
9
2007
2008
2009
5 % av pojkarna och 3 % av flickorna i åk 8 svarade
att de snusade någon gång i månaden eller oftare
(LUPP, 2009).
Kommentarer
De olika undersökningarna skiljer sig åt i resultaten
kring hur många som röker, från att vara några enstaka
elever 14 år (motsvarar åk 8) enligt hälsosamtalen
till uppemot var femte tjej i åk 8 enligt UHU-enkäten.
De flesta av hälsosamtalen, liksom LUPP-enkäten,
görs under hösten, medan UHU-enkäten görs i början
på vårterminen, vilket kan göra en viss skillnad i resultaten.
Enligt UHU-enkäten som visar på flest rökare
är det ändå 72 % som svarar att de aldrig rökt, vilket
är den stora majoriteten och därför borde lyftas fram
mer som norm.
Figur 43: Andel elever som röker respektive snusar någon gång i
månaden eller oftare (Hälsosamtal i skolan).
%
25
20
15
10
5
0
5
8
9
Elever som röker
11
Av eleverna i åk 6-9 svarar 72 % att de aldrig rökt i
UHU-enkäten.
12
19
14
åk 6 åk 7 åk 8 åk 9
Figur 44: Andel elever i åk 6 till 9 som uppger att de röker någon
gång i månaden eller oftare (UHU, 2010).
%
25
20
15
10
5
0
3
1
5
Elever som snusar
2
4
10
22
5 5
åk 6 åk 7 åk 8 åk 9
pojkar
flickor
Figur 45: Andel elever i åk 6 till 9 som uppger att de snusar, mindre
än en gång i veckan eller oftare (UHU, 2010).
pojkar
flickor
Enligt elevhälsan och hälsosamtalen har rökningen generellt
minskat i de flesta senareskolor. Många skolor
har jobbat aktivt genom tobakspolicyer och engagerat
föräldrar mm, vilket verkar ha gett resultat.
Rökningen är en tidig indikator på andra riskbeteenden
och kan bl.a. hänga ihop med skolk. Det handlar också
ofta om ett socialt tryck från andra ungdomar och en
statusfråga, vilket kan innebära att många av dem
som röker är samlade i grupper på enskilda skolor.
Enligt ungdomsrådet röks det mycket på gymnasiernas
skolgårdar. Det finns också tydliga mönster på vilka
gymnasieprogram som det röks mest, t.ex. barn- och
fritidsprogrammet, där många kommer att arbeta med
barn och fungera som förebilder.
Föräldrars tobaksvanor
Andel av de gravida 2009 i vecka 32 som rökte i:
Torvalla 6,9 %
Odensala 3,6 %
Zäta-huset 4,3 %
Frösön 0,4 %
Lugnvik 1,4 %
Lit 2,0 %.
(Föräldra-Barnhälsan, JLL)
I stort sett alla sexåringarna i hälsosamtalet svarade
att vuxna aldrig eller sällan röker inomhus där de bor.
47

Av tioåringarna svarade 95 % att vuxna aldrig eller
sällan röker inomhus där de bor.
Det är en större andel män (15 %) som har riskabla
alkoholvanor jämfört med kvinnorna (9 %).
Av blivande mödrar i Östersunds kommun 2009 var
det:
• 9 % som snusade tre månader innan graviditeten
• 3,8 % som snusade vid inskrivning till mödrahälsovården,
och
• 2,9 % som snusade i graviditetsvecka 32 (Föräldra-Barnhälsan,
JLL).
Kommentarer
Många blivande mödrar lyckas sluta röka eller snusa
vid graviditet. Det är ett bra tillfälle då de flesta har
stor motivation att förändra sitt beteende. Huruvida
man röker i graviditeten skiljer sig åt i de olika
kommundelsområdena där Torvalla har flest rökande
gravida och Frösön nästan ingen alls.
Alkoholvanor
Omfattande alkoholkonsumtion återfinns bland de fem
största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår,
enligt WHO:s beräkningar. Under de senaste 10 åren
har den uppskattade totala alkoholkonsumtionen i
Sverige ökat med drygt 30 procent och mellan 5 och
10 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende.
Hög alkoholkonsumtion ger på sikt allvarliga
medicinska skadeverkningar och förknippas med
sjukdomar och tillstånd som lever- och bukspottskörtelcancer
samt högt blodtryck. Vidare ökar risken för
nedsatt psykisk hälsa, alkoholpsykoser och självmord.
Antalet unga som vårdats för alkoholrelaterade diagnoser
ökar. Alkohol är en starkt bidragande faktor för
skador, olycksfall och dödsfall som drunkningsolyckor,
trafikskador, självmord och skador orsakade av våld
(SKL m.fl. 2009a).
I Östersund
%
50
Riskabla alkoholvanor
En större andel unga personer (16-29 år) (26 %) har
riskabla alkoholvanor jämfört med övriga åldersgrupper
(2-12 %), vilket är ungefär samma nivå som rikssnittet
för åldersgruppen 16-29.
Kommentarer
En stor andel unga, runt en fjärdedel, har en riskkonsumtion
av alkohol. Att i ung ålder skaffa sig
ett riskbruk ökar risken för ett alkoholberoende och
alkoholrelaterade skador. Universitetsstäder har ofta
en stark dryckeskultur bland sina studenter.
Barn och unga i Östersund
%
100
80
60
40
20
0
Ungdomars alkoholvanor
2 3
Av eleverna 14 år svarade 61 % att de aldrig druckit
alkohol. I åk 1 på gymnasiet var det 22-23 % som
aldrig druckit alkohol (Hälsosamtal).
45
42
pojkar flickor pojkar flickor
14-åringar
åk 1 gymn.
2007
2008
2009
Figur 47: Andel elever som dricker alkohol någon gång i månaden
eller oftare (Hälsosamtal i skolan). (14-åringarna går i åk 8.)
%
50
40
30
20
10
12
8
Någonsin druckit sig berusad
15 16
14
27
39
33
pojkar
flickor
40
30
20
10
0
26
25
16
7
13
16-29 30-44 45-64 65-84
4
4
1
man
kvinna
Figur 46: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som har
riskabla alkoholvanor enligt indexberäkning* (Hälsa på lika villkor,
2010).
Enligt LUPP-undersökningen, som gjordes höstterminen
2009, svarade 77 % av pojkarna och 73 % av
flickorna i åk 8 att de aldrig dricker alkohol i form av
starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit.
* Kvinnor: att dricka alkohol 2-3 gånger per vecka, vanligtvis 1-2 ”glas” per gång men minst 6 ”glas” vid ett och samma tillfälle en gång
per vecka Män: att dricka alkohol 4 gånger per vecka, vanligtvis 3-4 ”glas” men minst 6 ”glas” vid ett och samma tillfälle en gång per
vecka. Med ett ”glas” menas t ex 1 burk folköl, 10-15 cl rödvin eller 4 cl whisky (Hälsa på lika villkor, 2006).
48
0
åk 6 åk 7 åk 8 åk 9
Figur 48: Andel elever som uppger att de någonsin druckit så
mycket alkohol så att de blivit riktigt berusade (UHU, 2010).

9 % av pojkarna och 12 % av flickorna i åk 8 svarade
att de dricker alkohol någon gång i månaden eller
oftare (LUPP, 2009).
Cirka 5 % av eleverna i åk 8 svarar att får dricka
alkohol för sina föräldrar, medan 24 % inte vet om de
får dricka alkohol för sina föräldrar (LUPP, 2009).
Det vanligaste sättet att få tag på alkohol för elever
i åk 8 är enligt LUPP-enkäten från kompisar eller
kompisars syskon.
Kommentarer
De olika undersökningarnas frågor skiljer sig åt och
det är därför svårt att jämföra resultaten. Enligt
UHU-enkäten finns elever med i statistiken om de
druckit sig berusade en gång, medan hälsosamtalen
frågar om eleverna regelbundet dricker alkohol, vilket
verkar vara betydligt färre. UHU-enkäten visar också
att mellan 8-12 % av eleverna i åk 6 (21 pojkar och
16 flickor enligt enkäten) har druckit sig berusade,
vilket pekar på en väldigt tidig alkoholdebut för dessa.
Det finns en attityd bland många vuxna att det hör till
att dricka alkohol i tonåren, vilket visar sig i LUPP-enkäten
där några menar att de får lov och en fjärdedel
av eleverna inte vet om de får lov att dricka alkohol eller
inte. Samtidigt är det drygt 60 % av 14-åringarna
som aldrig druckit alkohol enligt hälsosamtalen och
ännu fler enligt LUPP, vilket borde lyftas upp mer och
fungera som den norm det faktiskt är.
Tillgänglighet till alkohol
Flera tillänglighetsbegränsande metoder och åtgärder
har fått stor spridning på regional och lokal nivå de
senaste fem åren. De samlade tillgänglighetsbegränsande
åtgärderna har dock inte kunnat motverka att
vi totalt sett fått en ökad tillgänglighet till alkohol de
senaste fem åren. Faktorer bakom utvecklingen är
bland annat ökad köpkraft, billigare alkohol, handel
med alkohol över Internet och fler serveringstillstånd
(FHI, 2010a).
Antal per 10.000
35
30
25
20
15
10
5
0
12
Serveringstillstånd
Figur 50: Försäljning på Systembolaget i antal liter 100 %-ig
alkohol per invånare över 15 år (2009.12.31) (FHI, Kommunala
basfakta).
Kommentarer
Nyligen infördes försäljning av receptfria läkemedel på
andra ställen än bara apoteket. I kommunen är det 47
(20101231) försäljningsställen som nu säljer receptfria
läkemedel. Detta är en bra service för många men
innebär också en större risk för missbruk. Fältarbetsgruppen
stöter på läkemedel bland ungdomar och de
menar att en del tjejer överdoserar alvedon. Alvedon
är lätt att få tag på och finns tillgängligt på många
sätt.
Antalet serveringstillstånd per 10.000 invånare är
något lägre i Östersund än genomsnittet i Sverige. Åre
däremot är mycket tätt på serveringsställen, vilka till
viss del kan ses även vara tillgängliga för östersundsborna.
30
14
Östersund Jämtland Riket
Figur 49: Antal serveringstillstånd per 10.000 invånare över 15 år
(2009.12.31) (FHI, Kommunala basfakta).
liter 100 %-ig alkohol/inv.
10
8
6
4
2
0
Försäljning på systembolateg
8,7 8,8
5,7
Östersund Jämtland Riket
Antal försäljningsställen av öl, tobak och läkemedel
i Östersunds kommun (2010.12.31):
Öl 35
Tobak 56
Läkemedel 47
(Tillståndsenheten)
Östersund har däremot en hög försäljning på systembolaget
jämfört med riket. End el av denna försäljning
står norska turister för, men då systembolaget är en av
de viktigaste källorna till alkohol är den ändå relevant
att presentera. Försäljningen på systembolaget har
ökat mycket kraftigt under de senaste tio åren, främst
försäljningen av öl och vin. Det är inte känt vilka de
49

huvudsakliga köparna är, om alkoholen huvudsakligen
dricks i Östersund eller hur mycket av den som langas
vidare till ungdomar.
Narkotikamissbruk
Flera faktorer tyder på att bruket av narkotika ökar i
Sverige, trots ökade åtgärder för att begränsa tillgängligheten
(FHI, 2010a). Narkotikamissbruk medför,
liksom alkoholmissbruk, kraftigt ökade risker för
skador av olika slag. Skadorna kan vara medicinska
eller sociala och de kan vara akuta eller uppstå först
efter en längre tids missbruk (FHI, 2008)
I Östersund
Enligt LUPP-undersökningen (2009) hade ingen av
tjejerna i åk 8 använt hasch, marijuana eller annan
narkotika. 4 % av pojkarna i åk 8 hade använt hasch
eller marijuana och 6 % hade använt annan narkotika.
minskning av problemen eller om det beror på andra
faktorer, t.ex. polisens resurser och satsningar. Det är
stor koncentration på alkoholbrott under vår- och sommarmånaderna
vilket sammanfaller med flera större
högtider som valborg, skolavslutning och student. För
narkotikabrotten finns inte alls samma fördelningsmönster.
Vad gäller brott mot narkotikastrafflagen
kan det finnas ett stort mörkertal då flera av de droger
som används inte klassas som narkotika och inte heller
ger utslag för det.
Socialförvaltningens statistik saknas detta år p.g.a.
byte av verksamhetssystem.
Kommentarer
Fältarbetsgruppen beskriver att drogen spice var
väldigt vanlig innan den narkotikaklassades för något
år sedan. Sedan dess har det istället tillkommit många
andra varianter av drogen, som ännu inte är narkotikaklassade.
Fler har också börjat röka cannabis
istället .
Alkohol- och narkotikaproblem
Brott mot alkohol- och
narkotikastrafflagen i Östersund
De flesta brott mot alkohollagen sker under andra
kvartalet på året. Under de tre första kvartalen anmäldes
enligt polisens statistik 114 brott mot alkohollagen
2010 jämfört med 185 brott under samma
period år 2009. De allra flesta brotten anmäldes i
samband med Valborg, skolavslutning och student
(Polismyndigheten Jämtlands län).
Vad gäller anmälningar om brott mot narkotikastrafflagen
är det något vanligare under det första
kvartalet. De allra flesta anmälningar gäller personer
över 18 år, med några undantag. Under de tre första
kvartalen anmäldes enligt polisens statistik 231 brott
mot narkotikastrafflagen 2010 jämfört med 247 brott
2009 (Polismyndigheten Jämtlands län).
Kommentarer
Anmälningarna för brott mot alkohol- och narkotikastrafflagen
har minskat sedan samma period under
2009. Det är svårt att säg om detta är en faktisk
50

Ordlista
Bestämningsfaktor: Varje faktor som påverkar hälsotillståndet eller andra karakteristiska som studeras (Janlert,
2000).
Folkhälsa: Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En
god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt
fördelad som möjligt (Janlert, 2000) .
Hälsa: Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt
och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Hälsa ses också som en resurs för en
handlande människa att nå ”något annat” (Medin & Alexanderson, 2000).
Indikator: Ett förhållande eller ämne som används som markör för ett visst annat förhållande, t.ex. utbildning
som indikator på socioekonomisk position eller lackmuspapper för fastställande av en lösnings surhetsgrad (Janlert,
2000). –Basindikator: Några av indikatorerna som tagits fram av FHI och Sveriges kommuner och landsting
till välfärdsbokslut benämns basindikatorer då dessa är strategiskt viktiga.
Psykisk hälsa: är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin
tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga
att hantera livets normala motgångar.
Psykisk ohälsa: används idag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk
sjukdom.
Psykiska besvär: beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psyksik obalans eller symtom som oro,
ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika
grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta
normala reaktioner på en påfresande livvssituation.
Välfärd: En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som
regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etc.
(Nationalencyklopedin).
52

Referenser
Böcker, publikationer, rapporter
• Arnhof, Y. (2008). Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut.
• Danielsson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2006:10.
• Jämtlands läns landsting. (2009). Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län, 2009
• Faskunger J. (2008a). Barns miljöer för fysisk aktivitet –samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet
hos barn och unga. Statens folkhälsoinstitut.
• Faskunger J. (2008b).Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut.
• Hammarström, A. Hensing, G. (2008). Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv. Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering
och könsrelaterat våld. Statens folkhälsoinstitut.
• Hållbarhetsrådet. (2006). Gör din kommun hållbar! Till dig som vill få en introduktion till lokala verktyg och arbetsmetoder
för hållbar utveckling.
• Regeringen. (2008). Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik.
• Räddningsverket. (2003). Fallolyckor bland äldre –samhällets direkta kostnader.
• Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010.
• Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2010a). Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa – allas ansvar.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2010b). Samtal om sexualitet. STI (sexuellt överförda infektioner) och oönskad graviditet
– förebyggande insatser och behov.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2009a). Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2009b). Fallolyckor bland äldre. En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2008). Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007. Rapport om det förebyggande
arbetet mot alkohol-, narkotika- och tobaksproblem i Sverige under 2007.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI).(2007) Utemiljöns betydelse -för äldre och funktionshindrade vis särskilda boenden.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2006a). Att göra det möjliga. -Att skapa trygghet i skolan och stärka det alkohol- och
narkotikaförebyggande arbetet.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2005a). Folkhälsopolitisk rapport 2005.
• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2005b). Särbehandlad och kränkt – en rapport om sambanden mellan diskriminering
och hälsa.
• Statens offentliga utredningar. (SOU). (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa –Analyser och förslag till åtgärder.
SOU 2006:77.
• Sundell, K. El-Khouri, B. & Månsson, J. (2005). Elever på vift. Vilka är skolkarna? Stockholms stadsledningskontor.
FOU-rapport 2005:15.
• Sveriges kommuner och landsting (SKL), Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen. (2009a) Öppna jämförelser 2009
–Folkhälsa.
• Sveriges kommuner och landsting (SKL). (2009b). Att förklara kommunala skillnader i fallskada bland äldre – en kunskapssammanställning.
• Westring Nordh M. & Söderback J. (2010). Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur
ett läns- och kommunperspektiv. FOU Jämt.
53

Webbsidor
• Livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se
• Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF): www.oru.se/NCFF/
• Skolverket: www.skolverket.se
• Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se
• Statens folkhälsoinstitut (FHI): www.fhi.se
• Statistiska centralbyrån (SCB). Vissa uppgifter tillgängliga via: www.scb.se
Enkätundersökningar
• Hälsa på lika villkor. 2006 & 2010. Statens folkhälsoinstitut.
• Hälsosamtal i skolan. 2007, 2008 & 2009. Elevhälsan, barn- och utbildningsförvaltningen.
• LUPP: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. 2009 & 2006. Ungdomsstyrelsen.
• UHU: Ungas hälsosamma utveckling. 2010. Mittuniversitetet & barn- och utbildningsförvaltningen.
Övriga källor
• Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun.
• Jämtlands läns landsting
• Polismyndigheten i Jämtland
• Samhällsbyggnad, Östersunds kommun
• Teknisk förvaltning, Östersunds kommun
• Ungdomsrådet, Östersund
• Vård- och omsorgsförvaltningen, Östersunds kommun
54

Bilaga 1
Indikatorer kopplat till hållbar utveckling och fullmäktiges
strategier
Indikator Målgrupp Folkhälsomål Sidhänvisning
Socialt hållbar utveckling
Befolkningsstruktur* Samtliga 18
Inkomstnivå* 20-64 år 2 20
Tandhälsa 16-84 år 2 23
Ohälsotal* 16-64 år 4 31
Höftfrakturer Äldre 5 33
Parksoffor och offentliga toaletter Äldre 9 38
Närhet till service Samtliga 9 39
Promenader i hemtjänsten Äldre 9 41
Strategi 1: Ett barnvänligt Östersund
Ungdomars inflytande Åk 8 1 14
Feriepraktik 15-18 år 2 20
Självskattad hälsa* Barn och ungdomar, 16-84 år 25,31
Betyg och behörighet till gymnasieskolan* Åk 9 3 26
Trivsel i skolan Barn och ungdomar 3 27
Barnfattigdom* 0-15 år 3 29
Fritidssysselsättning Åk 8 3 29
Framtidstro Åk 8 3 30
Strategi 2: Ett solidariskt Östersund skapar trygghet
Valdeltagande 18 + år 1 14
Social delaktighet 16-84 år 1 16
Tillit 16-84 år 1 16
Diskriminering 16-84 år 1 21
Socialt stöd* 16-84 år, Barn och ungdomar 2 21
Trygg miljö 16-84 år, barn och ungdomar 2 28
Orättvis/kränkande behandling Barn och ungdomar 3 15
Strategi 3: Samverkan för livsstilspåverkan och kampen mot droger
Skolk Barn 3 27
Klamydia Samtliga 7 35
Fysisk aktivitet* 16-84 år, barn och ungdomar 9 36
Skolvägar Barn och ungdomar 9 37
Matvanor 16-84 år, barn och ungdomar 10 43
Övervikt/fetma* 16-84 år, barn och ungdomar 10 44
Tobaksvanor* 16-84 åt, ungdomar och föräldrar 11 46
Alkoholvanor* 16-84 år och ungdomar 11 48
Tillgänglighet till alkohol Samtliga 11 49
Narkotikamissbruk Åk 8 11 50
Alkohol- och narkotikaproblem Samtliga 11 50
Ekonomiskt hållbar utveckling
Utbildningsnivå Föräldrar 2 18
Arbetssökande* 16-64 år och ungdomar 2 19
Indikatorer för den ekologiskt hållbara utvecklingen följs upp i kommunens miljöredovisning.
* Indikatorn överensstämmer med indikatorer för hållbar utveckling, ur Regeringens skrivelse 2005/06:126 ”Strategiska utmaningar – En
vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling”.
55

För dig som vill veta mer
Mer information om Östersunds kommuns folkhälsoarbete
finner du på vår hemsida - www.ostersund.se
Östersunds kommun
831 82 Östersund. Tel. 063- 14 30 00 vx. www.ostersund.se