Ladda hem Magasinet Östersund nummer 1/2013 här. - Östersunds ...
10.05.2014 • Views
Share Embed Flag

Ladda hem Magasinet Östersund nummer 1/2013 här. - Östersunds ...

Ladda hem Magasinet Östersund nummer 1/2013 här. - Östersunds ...

Ladda hem Magasinet Östersund nummer 1/2013 här. - Östersunds ...

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
ostersund.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

Ett magasin från<br />

Östersunds kommun<br />

# 1/<strong>2013</strong><br />

Påverka<br />

Så funkar medborgarförslag<br />

Tvåspråkigt<br />

Snart kan du läsa skyltar på samiska<br />

En ny framtid<br />

Så här tar vi emot nyanlända<br />

Rolig räkning<br />

Nya grepp i skolan gör att fler gillar matte<br />

Se upp i backen!<br />

Och fler vårvintertips för <strong>hem</strong>mablinda

E t magasin från<br />

ÖstErsunds kommun<br />

# 1/<strong>2013</strong><br />

ledare<br />

Ett öppet Östersund<br />

Östersunds kommun har länge arbetat för att tillgängliggöra förslag, skrivelser,<br />

handlingar och beslut. Det är viktigt att du som medborgare ska ha största<br />

möjliga insyn i kommunen. Det finns inga <strong>hem</strong>ligheter.<br />

Kommunen har också öppna sammanträden, allmänhetens frågestund och alla<br />

medborgare i Östersund kan lämna medborgarförslag.<br />

Det här har vi för att du som medborgare ska kunna påverka utvecklingen<br />

i Östersund och för att du ska få svar på dina frågor i ämnen som är viktiga för dig.<br />

Som folkvald välkomnar jag att du som medborgare engagerar dig och<br />

intresserar dig för det vi gör i kommunen.<br />

Det kanske kan leda till att du engagerar dig i ett av de politiska partier<br />

som finns i Östersund. Det vore väldigt bra. Vi behöver duktiga och engagerade<br />

människor i politiken, som är beredda att ta ett större ansvar för hur våra<br />

gemensamma resurser ska fördelas.<br />

Vi vet att vi också behöver förbättra möjligheten för våra medborgare, våra<br />

företagare med flera att komma i kontakt med oss.<br />

Därför öppnar Östersunds kommun ett kundcenter till årsskiftet. Det kommer<br />

att innebära att du som medborgare får en ännu bättre service från oss, i form av<br />

både bättre tillgänglighet och snabbare svar.<br />

AnnSofie om<br />

…Vinterparken<br />

Jag hör från barn som varit där att<br />

Vinterparken är den bästa på många år.<br />

Borgen, snöhögarna, allt är tydligen hur<br />

kul som helst. Ni som inte varit där än,<br />

åk dit, njut och lek.<br />

…det ”oväntade” överskottet<br />

I tidningarna har det sagts att kommunen<br />

gick med ett ”oväntat” överskott på 136<br />

miljoner kronor 2012. Men så oväntat<br />

var det inte. Prognosen i augusti pekade<br />

mot 117 miljoner. Nu blev det 136 miljoner,<br />

det vill säga cirka 20 miljoner bättre<br />

än väntat. Den totala budgeten är på<br />

AnnSofie Andersson<br />

Kommunstyrelsens ordförande (S)<br />

3,6 miljarder kronor. Så jag tycker vi har<br />

bra koll på pengarna.<br />

…dataserverhallar<br />

Vårt arbete med att få till en etablering<br />

av internationella dataserver hallar<br />

i Östersund fortsätter. Vi har fina<br />

förutsättningar: ett väl utbyggt elnät,<br />

bra mark och inte minst väldigt duktiga<br />

människor som jobbar hårt för att vi ska<br />

lyckas. De arbetar både på vårt Näringslivskontor,<br />

på Samhällsbyggnad, på Jämtkraft,<br />

Mid Scand, samt Business Sweden.<br />

Jag tror att vi lyckas få till det här rätt<br />

snart. Håll tummarna.<br />

<strong>Magasinet</strong> Östersund delas<br />

ut tre gånger under <strong>2013</strong> till<br />

hushåll i Östersunds kommun.<br />

Du hittar alla utgåvor på<br />

www.ostersund.se/magasinet<br />

innehåll<br />

Skyltar på samiska 4<br />

Vinterspecial 7<br />

På jobbet 12<br />

Flyktingmottagande 13<br />

Visionen 17<br />

Medborgarförslag 18<br />

Nytt inflyttningsprojekt 20<br />

Din kommundel – Torvalla 23<br />

Om vägar till musiken 26<br />

Värdegrundutbildning 28<br />

Utvecklingsgruppen 29<br />

Anhörigstöd 32<br />

Vatten Östersund 34<br />

Renhållning 36<br />

Rena Nyheter 37<br />

Näringsliv 38<br />

Redaktionsansvarig:<br />

Kommundirektör Bengt Marsh<br />

Redak t ion :<br />

Informationschef Eva Larsson<br />

Infobyrån, Östersunds kommun<br />

Grafisk form:<br />

Mattis Karlsson<br />

Ett hjärtsäkrare<br />

Östersund<br />

Plötsligt hjärtstopp kan drabba vem<br />

som helst. Varje år drabbas runt<br />

10 000 personer av detta utanför<br />

sjukhus i Sverige. Enligt Svenska Rådet<br />

för Hjärt-lungräddning är det bara 500<br />

av dessa som överlever. Det är en siffra<br />

som vi kan förändra med omedelbar<br />

behandling. Genom att starta hjärtoch<br />

lungräddning tillsammans med<br />

en elektrisk stöt från en hjärtstartare<br />

ökar chansen att överleva.<br />

Östersunds kommun tycker att det<br />

är viktigt att alla ska känna sig trygga<br />

i den offentliga miljön och har därför<br />

beslutat att placera ut ett antal hjärtstartare.<br />

Dessa kan vem som helst<br />

använda om det uppstår en allvarlig<br />

situation.<br />

Teckenspråkstolkning på<br />

kommunens webbplats<br />

Många döva och hörselskadade har svenskt teckenspråk<br />

som sitt förstaspråk och svenska som sitt andraspråk.<br />

Därför finns information nu översatt till teckenspråk på<br />

kommunens webbplats, www.ostersund.se. De sidor som är<br />

översatta är märkta med en särskild teckenspråkssymbol.<br />

Högt kreditbetyg till Östersunds kommun<br />

Här hittar du hjärtstartare i Östersunds<br />

kommuns verksamheter:<br />

• Östersunds bibliotek • Badhusparken<br />

• Sporthallen<br />

(Sjötorget)<br />

• Busstorget • Storsjöbadet<br />

• Skidstadion • Litsbadet<br />

• Gustavsbergsbacken • Östbergsbadet<br />

• Östersunds Stugby • Återvinnings-<br />

& Camping<br />

centralen Odenskog<br />

• Storsjöteatern<br />

Siktar på nytt<br />

skidskytte-VM<br />

Östersund bör ansöka om att få<br />

arrangera VM i skidskytte 2019. Det<br />

anser Kommunstyrelsen som ställer<br />

sig bakom en ansökan från Svenska<br />

skidskytte förbundet. Men än så länge<br />

finns inga bestämda beslut om ekonomiska<br />

åtaganden.<br />

Beslutet om var VM ska arrangeras<br />

tas vid Internationella skidskytteförbundet,<br />

IBUs, kongress i slutet<br />

av augusti 2014.<br />

Håll koll på din<br />

vattenmätare!<br />

noterat<br />

De flesta som äger en fastighet<br />

som är ansluten till det kommunala<br />

vattennätet ska läsa av sin<br />

vatten mätare varje år. Avläsningen<br />

avgör hur stor årsförbrukningen<br />

och dina kommande fakturor blir.<br />

Därför gäller det att läsa av mätaren<br />

rätt.<br />

– Blir fel siffror avlästa kan<br />

det även bli fel på fakturorna,<br />

säger Charlotte Bengtsson på Vatten<br />

Östersund.<br />

Många missar vilken mätare<br />

som ska läsas av. På bilden ser du<br />

hur en vattenmätare ser ut. Det är<br />

siffrorna på rad som ska anges.<br />

Vill du bli god man?<br />

Som god man gör du en insats<br />

för en medmänniska som av olika<br />

anledningar inte själv klarar av<br />

att ta tillvara på sina rättigheter.<br />

Uppdragen varierar beroende<br />

på hjälpbehov. Det kan handla<br />

om att se till att räkningar blir<br />

betalda, att den hjälpbehövande<br />

har ett bra boende och får den<br />

hjälp som den har rätt till. Du lär<br />

dig mycket av uppdraget och får<br />

ersättning för tiden som du<br />

lägger ned.<br />

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s har gett Östersunds kommun det näst<br />

Intresserad?<br />

högsta kreditbetyget. Detta gör att kommunen nu kommer att kunna låna billigare<br />

Läs mer på<br />

På omslaget: Monica Landin och Liselotte Olsson blir barn på nytt<br />

tryck :<br />

jämfört med traditionella lån. I sin analys framhåller Standard & Poor´s att kommunens www.ostersund.se/overformyndaren<br />

i pulkabacken vid Odensala sportfält. Tack också till Expedition Åre som<br />

Tryckservice AB, Ängelholm<br />

starka sidor bland annat är ett gott ekonomiskt resultat, budgetdisciplin och en god eller ring 063-14 30 00<br />

lånande ut sin kälke till fotografering av vinterreportaget på s. 7-11.<br />

kontroll över kostnaderna.<br />

Omslagsfoto:<br />

2 östersund Sverker Berggren<br />

östersund 3<br />

Påverka<br />

Tvåspråkigt<br />

En ny framtid<br />

Rolig räkning<br />

Så funkar medborgarförslag<br />

Snart kan du läsa skyltar på samiska<br />

Så här tar vi emot nyanlända<br />

Nya grepp i skolan gör a t fler gi lar ma te<br />

Se upp i backen!<br />

Och fler vårvintertips för <strong>hem</strong>mablinda

Ol Johán Sikku och Annelie Johnsson<br />

Jernunger tycker att det är bra att nya skyltar<br />

kommer upp. ”Det gör att man synliggör att<br />

samer finns här i staden”, säger Anneli.<br />

Östersunds bibliotek<br />

Trafik och park<br />

Staaren gærjagåetie<br />

”När jag flyttade till Östersund Valkese och jih såafoesijjie<br />

”hamnade” utanför det samiska<br />

samhället tappade jag språket”,<br />

berättar Annelie Johnsson Jernunger.<br />

Vallaskolan<br />

Vallan skuvle<br />

Bibliotek<br />

Gærjagåetie<br />

Fritidsgård<br />

Noeri-siebrie<br />

”Skyltarna gör att det syns att vi finns”<br />

I vår kommer nya skyltar till några av kommunens verksamheter<br />

att dyka upp. Skyltarna kompletterar de som<br />

redan finns. Det som är nytt är texten. Den är på sydsamiska.<br />

text elisabet aagård foto sverker berggren<br />

– När jag började i skolan hade vi en<br />

samisktalande lärarinna. Men hennes<br />

uppgift var att lära oss att tala svenska,<br />

säger Ol Johán Sikku.<br />

Han och Annelie Johnsson Jernunger<br />

sitter på Östersunds bibliotek. De talar<br />

om samiskan. Språket som har en stark<br />

kulturell förankring men länge har varit<br />

förtryckt. Ol Johán och Annelie har olika<br />

relation till vad det innebär att prata<br />

samiska.<br />

– Jag fick lära mig enstaka ord på<br />

sydsamiska när jag var liten och läste<br />

det i skolan. Samiska var för mig ett<br />

sommarspråk som vi pratade till fjälls.<br />

När jag flyttade till Östersund och<br />

”hamnade” utanför det samiska samhället<br />

tappade jag språket, berättar<br />

annelie som har börjat studera sydsamiska<br />

i vuxen ålder för att kunna lära<br />

sina barn. Hon växte upp i Offerdal och<br />

har sina rötter i Jovnevaerie sameby.<br />

Ol Johán kommer från en annan<br />

språklig bakgrund. I Soppero, nära<br />

den finska gränsen i norra Sverige,<br />

var språken nordsamiska, finska och<br />

svenska en naturlig språkflora för alla<br />

som levde där.<br />

Biblioteket, där Ol Johán och Annelie<br />

sitter, är tillsammans med badhus, skidbackar<br />

och den nya arenan först ut bland<br />

de kommunala rum som kommer att få<br />

skyltar på sydsamiska.<br />

– Det är jätteviktigt! Skyltar i<br />

kommunen gör att man synliggör att samer<br />

finns här i staden. Och det innebär också<br />

en stolthet att kunna få läsa en skylt på<br />

samiska, säger Annelie.<br />

– Det bor ju massor av samer i Östersund,<br />

men vi syns inte. Vi går till jobbet<br />

som alla andra, men vi bär en helt annan<br />

kultur inom oss. Och att uppmärksamma<br />

den på det här viset är väldigt viktigt,<br />

menar Ol Johán.<br />

Nyskyltningen är en del av Östersunds<br />

kommuns uppdrag som förvaltningskommun<br />

i det samiska området.<br />

Minoritets reformen som trädde i kraft<br />

2010 innebär också att kommunen har<br />

ett ansvar att ge nationella minoriteter en<br />

möjlighet att få använda sitt språk.<br />

– Kommunen vill medverka till att<br />

stärka människors rättigheter, vilket bland<br />

annat gäller rätten till sitt <strong>hem</strong>språk, säger<br />

kommundirektör Bengt Marsh.<br />

– Vi erbjuder idag till exempel förskola<br />

och vill kunna erbjuda äldreomsorg för den<br />

samiska språkgruppen. Vi har också en<br />

tjänsteman som arbetar som språkambassadör<br />

för att alla förvaltningar ska tänka<br />

i helhetslösningar som tillgodoser alla våra<br />

medborgare.<br />

Som förvaltningskommun i det samiska<br />

området har kommunen en handlingsplan<br />

för att synliggöra de samiska språken och<br />

den samiska kulturen. Handlingsplanen har<br />

Kommunstyrelsen enats om.<br />

– En del av planen tar fasta på att<br />

kommunen ska synliggöra att vi är en tvåspråkig<br />

kommun och i den strävan ingår<br />

bland annat skyltningen, berättar Johan<br />

Palm som är kanslichef för Kultur- och<br />

fritidsnämnden.<br />

– Vi håller också på att rekrytera en<br />

sydsamisk översättare som bland annat ska<br />

arbeta med <strong>hem</strong>sidor och blanketter till<br />

kommunen.<br />

Men nyskyltningen handlar inte bara om<br />

samers identitet. Det handlar också om<br />

identiteten hos ett samhälle där samer<br />

och svenskar har levt sida vid sida sedan<br />

mannaminne.<br />

– Jag tycker att den samiska kulturen<br />

ger ett mervärde till Östersund och att den<br />

är en positiv del av varumärket Östersund,<br />

säger Eva Larsson som är informationschef<br />

på kommunen.<br />

Och just stärkandet av den kulturella,<br />

men framför allt den personliga, identiteten<br />

är något som både Ol Johán och<br />

annelie återkommer till flera gånger.<br />

– Språket är en stor identitetsmarkör.<br />

Jag har släktingar som bytte till svenska<br />

efternamn för att det var fult att heta<br />

något samiskt. Men idag är det många som<br />

i stället ser tillbaka och blir stolta över att<br />

de är samer, säger Ol Johán.<br />

– Jag tänker att man är same oavsett<br />

om man kan språket eller har renar, men<br />

att kunna samiska stärker ens identitet.<br />

Och skyltarna gör att det syns att vi finns,<br />

säger Annelie.<br />

Så här kan de nya<br />

skyltarna komma att se ut.<br />

Östersunds bibliotek<br />

Staaren gærjagåetie<br />

Utrotningshotat<br />

språk<br />

Samtliga Vallaskolan samiska språk är<br />

klassade<br />

Vallan<br />

som<br />

skuvleutrotnings-<br />

hotade Bibliotek av FN-organet UNESCO.<br />

Gærjagåetie<br />

En av orsakerna var att det<br />

Fritidsgård<br />

ända Noeri-siebrie fram till 1960-talet var<br />

förbjudet för samer att tala<br />

samiska i skolan. Det ledde till<br />

att många samer tappade sitt<br />

språk. Många samiska föräldrar<br />

på 1960- och 70-talet lät<br />

bli att lära sina barn samiska<br />

på grund av sina egna upplevelser<br />

som samisktalande<br />

i skolan – de ville underlätta<br />

för barnen och i stället bara<br />

lära dem svenska.<br />

4 östersund östersund 5

Vårvintertips för<br />

<strong>hem</strong>mablinda...<br />

Lopme<br />

– kärt barn har över 300 namn<br />

Så här års ligger ett vitt och vackert täcke<br />

över vår kommun. För det mesta glädjer<br />

snön oss då vi kan leka och ha kul i den.<br />

Ibland ställer den också till förtret. Men hur<br />

många svenska ord kan du egentligen komma<br />

på för att beskriva snö? Kramsnö, slask,<br />

puder... och några fler. Sedan tar det kanske<br />

stopp.<br />

Det gör det inte för många samer. Under<br />

århundraden har de utvecklat ett mycket rikt<br />

ordförråd för att beskriva olika typer av snö.<br />

Närmare bestämt över 300 ord. Det beror<br />

bland annat på att det för en renskötare är<br />

viktigt att tydligt kunna beskriva hur förhållandena<br />

ser ut.<br />

Till exempel om renen kan hitta föda under<br />

snön eller om snön har sådan konsi stens att<br />

renen lätt sjunker ned i den. Genom olika<br />

årstider kan man exempelvis också följa hur<br />

skidföret är, hur djup snön är och hur mycket<br />

den smälter.<br />

text liselotte olsson<br />

foto sverker berggren<br />

Boktips Läs mer om hela det samiska snökunnandet i boken ”Snö: En renskötare<br />

berättar” av Yngve Ryd.<br />

Lär dig några snöord<br />

på sydsamiska<br />

Dïelhvere lopme - Klabbföre.<br />

Dïmhpere lopme - Kramsnö.<br />

Gåavrelopme - Väldigt lös snö.<br />

Jïengeds - Isblandat regn.<br />

Lopmedahke - Snöföre om<br />

hösten.<br />

Saenjehtje, saevries - Kornsnö<br />

under nysnö.<br />

Saevlie - Grovkornig snö.<br />

Sahpoe - Lös lite blöt snö som<br />

inte klabbar.<br />

Sïeblie - Våt snö.<br />

Skåerie - Fin skare på snön.<br />

Tjarve - Skare.<br />

Skåaredh - Skare som knarrar<br />

när man går på den (svårare<br />

att jaga).<br />

Tjaste - Våt kornsnö om våren.<br />

Traapke - Svag skare som<br />

håller på att ge med sig.<br />

Tråapkadahke - Tunn skare<br />

som håller på att ge med sig.<br />

Tråaepkiehtidh - Plötsligt<br />

brister skaren.<br />

Tsievie - Hårdsnö.<br />

Tsukngie - Snörök eller dimma<br />

så att man inte ser höjdförhållandena.<br />

Aajma - Oväder, snöstorm.<br />

Ballestidh - Snöa lite grann.<br />

Ballehtassh - Snöflingor som<br />

är som små lätta fjun.<br />

Fåskoes - Nyfallen lätt snö.<br />

Gåaltoe-aajmoe - Snörök, yrsnö.<br />

Jïenge-tjuenjele - Hagel.<br />

Lopme-måekie - Snöby.<br />

Rasne - Rimfrost.<br />

Skïjle - Snöskorpa (på betet).<br />

...och alla andra.<br />

Det handlar om självklarheter. Men det är självklarheter som vi inte vill<br />

att du ska missa. Se de följande sidorna som en vänskaplig spark i baken<br />

– ut och njut. text jörgen vikström foto sverker berggren<br />

6 östersund östersund 7

Sköna<br />

skär 2<br />

Sköna skär 1<br />

Centrifugalkraften. Kanske är det den. Eller så är<br />

det flowet i svängarna. Eller farten. Kanske allt det<br />

tillsammans. Svårt att säga.<br />

Skönast är det när svängarna föds fram ur farten,<br />

genom knappt förnimbara korrigeringar av skidorna så<br />

att stålkanterna möter snön, går igenom den och skapar<br />

ett rent skär. Det är obegripligt skönt egentligen<br />

och man blir aldrig riktigt van. Tur det.<br />

Åk här<br />

Gustavsbergsbacken på Frösön bjuder på makalös utsikt<br />

över staden. Här finns även barnbacken Silverling.<br />

Ladängen på Frösön är det senaste tillskottet av Östersunds<br />

slalombackar. Backen har två breda nedfarter,<br />

en lift, värmestuga och en grillplats. Litsbacken ligger<br />

i Lit på södra sidan av Indalsälven. Backen har en nedfart<br />

och en lift. Värmestuga och grillplats finns.<br />

På www.ostersund.se/skidor hittar du öppettider<br />

och mer information om slalombackarna.<br />

Långfärdsskridskoåkarna lever<br />

i ett rus så länge snön inte behagar<br />

falla på de blanka isarna. Men det<br />

gör den, förr eller senare. Tur då<br />

att Medvinden på Storsjön finns.<br />

På den blanka autostradan kan du<br />

uppleva skridskoåkningens fröjder.<br />

Bara du, fartvinden och den meditativa<br />

njutningen av de behagliga,<br />

lugna Men skären man behöver isen. inte bara<br />

åka rakt fram och långt. Testa<br />

någon av stans isbanor med<br />

hockeyrören och kör en match<br />

med familjen. Eller prova att göra<br />

piruetter i Badhusparken med<br />

klassisk musik och kulörta lyktor<br />

som stämningshöjare. Kom ihåg<br />

hjälmen!<br />

Staka på<br />

Använd gärna längdstavar när du<br />

åker på Medvinden. Då kan du<br />

hjälpa till genom att staka.<br />

En vacker vårvinterdag är det<br />

skönt att ta med en spade, liggunderlag<br />

och gott fika och gräva en<br />

solgrop i en snödriva intill banan.<br />

På www.ostersund.se/<br />

skridskor hittar du en karta<br />

som visar var isbanorna ligger.<br />

8 östersund östersund 9

Längd håller<br />

i längden<br />

Temperaturen faller, gårdagens svårvallade kramsnö<br />

fryser till och spåren är nu hårda som betong. I dag är<br />

glidet nästan farligt bra och du får plogbromsa<br />

i backar för att få ner farten.<br />

Härligast är det om vårvintern när kroppen fått<br />

många sköna längdmil och styrkan, konditionen och<br />

tekniken sitter. Att staka iväg en solig dag, susa fram<br />

mellan träden, över ängar och kullar. Det är livskvalitet<br />

som håller i längden.<br />

Lek här<br />

Frösö skidlek är en anläggning för lekfull skidåkning,<br />

en av de största i sitt slag i Europa. Skidleken har sin<br />

verksamhet i Hästhagen, nära Lövsta idrottsplats på<br />

Frösön. Belysningen är tänd varje dag klockan 15–22.<br />

Ved finns för grillning och skidor för utlåning. Allt är gratis.<br />

På www.ostersund.se/skidspar kan du läsa mer<br />

om kommunens skidspår.<br />

Varför inte?<br />

När solen skiner och det är vindstilla är det lätt att må bra.<br />

Varför inte parkera i en solstol i Vinterparken för att<br />

under några timmar njuta av att äntligen ha solen i ansiktet<br />

efter en lång mörk vinter?<br />

Varför inte ta fram kälken eller madrassen och bli barn<br />

på nytt i pulkabacken?<br />

Varför inte åka till en lugn plats i skogen, gräva en grop,<br />

lägga sig på liggunderlaget intill elden och njuta?<br />

Varför inte boka in Vinterbadet i Badhusparken en kväll?<br />

Bada bastu och i badtunna.<br />

Varför inte? Säg det. Gör det bara. Egentligen är det inte<br />

svårare att njuta fullt ut.<br />

Läs mer om Vinterparken och olika vinteraktiviteter<br />

på www.ostersund.se/vinterparken<br />

10 östersund östersund 11

på jobbet<br />

INTEGRATION<br />

Lite spårvett från Roger<br />

• Det är skojigt att åka skidor med hund men<br />

det är viktigt att bara göra det i de markerade hundspår<br />

du hittar på spårkartan. Tänk på hundrädda!<br />

I december kom Sharol Yesenia<br />

Macanilla Luna, Juanita Macanilla<br />

Luna och Danasofia Macanilla<br />

Vargas till Östersund tillsammans<br />

med sina familjer.<br />

• Pulka är trevligt men passar bättre på fjället än<br />

i längdskidåkningsspår.<br />

• Gå inte i spåren! Och inte heller i områden<br />

för skate. Det innebär en olycksrisk och<br />

dessutom förstörs spåren.<br />

Med känsla för snö<br />

Vi är många i Östersund som njuter av att åka skidor på längden.<br />

Oavsett om vi är klädda i tajta trikåer eller iförda anorak<br />

och utrustade med en termos varm mjölkchoklad finns det<br />

något för de flesta. Möt en av eldsjälarna som gör det möjligt<br />

– Roger Hedlund. text liselotte olsson foto roger strandberg<br />

– Att sitta ensam i pistmaskinen mitt<br />

i natten och då och då vända sig bakåt<br />

för att se resultatet. En vit orörd<br />

manchestermatta. Det är njutning.<br />

Arbetsledaren Roger Hedlund ler där<br />

han sitter på det lilla kontoret uppe vid<br />

skidstadion. Men här inne i värmen hinner<br />

han inte sitta så ofta. För det mesta kör<br />

han och hans kollegor i stället pistmaskin.<br />

Ofta på natten, i gryningen eller på<br />

kvällen. Ibland tolv timmar om dagen<br />

och även under helgen. Och att vara väldigt<br />

flexibel är ett måste då det här med<br />

snötillverkning och spårpreparering är en<br />

hel vetenskap.<br />

– Vi följer väderleksrapporterna<br />

rätt slaviskt och vissa nätter ställer jag<br />

klockan varje timme för att kolla hur<br />

mycket det snöar. Sen är det viktigt med<br />

lite fingertoppskänsla. Jag har själv en<br />

bakgrund som skidåkare och det tror jag<br />

ger en bra förståelse, säger Roger.<br />

Det är två fast anställda på Teknisk<br />

förvaltning som sköter preparering av<br />

skidspår, skidstadion och snötillverkning.<br />

När det är stora tävlingar på stadion<br />

blir det extra mycket att göra då spåren<br />

måste vara i absolut toppskick.<br />

– Det bästa med jobbet är alla människor<br />

man får träffa, menar Roger.<br />

Från elitåkare och tränare till vanliga<br />

motionärer.<br />

– De flesta som vi träffar i skidspåret<br />

är väldigt nöjda och glada. Det värmer<br />

naturligtvis, säger Roger.<br />

Men ibland kommer det också klagomål.<br />

Kanske har man sett fram emot en<br />

skön dag på skidor och så kommer man<br />

fram till ett spår som inte är i bra skick.<br />

– Vi tycker att det är bra att personer<br />

hör av sig och berättar när något är<br />

fel. Ofta är det något som vi kan fixa<br />

direkt men när det gäller prepareringen<br />

är vi beroende av väder och framför allt<br />

snömängd.<br />

Dessutom kan det i vissa områden<br />

också vara ojämn mark och nedfallna<br />

träd som gör det svårt och till med<br />

farligt för Roger och hans kollegor att<br />

köra traktor eller pistmaskin.<br />

– Vi vill så klart att alla östersundare<br />

och även besökare ska kunna njuta av<br />

att åka skidor i så fina spår som möjligt.<br />

Samtidigt har vi begränsade resurser<br />

och då får vi prioritera de områden som<br />

är populära, som spåren från skidstadion<br />

till Odensala, avslutar Roger.<br />

Runt 25 mil spår<br />

i kommunen<br />

På skidstadion jobbar två anställda<br />

heltid medan en tredje medarbetare<br />

sköter om Lövsta och Lugnvik. Lit<br />

prepareras separat.<br />

Det ska ha kommit minst fem centimeter<br />

nysnö för att Roger och hans<br />

kollegor ska kunna preparera spåren.<br />

På www.ostersund.se/sparstatus kan<br />

du följa en GPS som sitter på pistmaskinen<br />

för att se vilka spår som har<br />

preparerats.<br />

Mot en ny framtid i Östersund<br />

Ökade oroligheter i världen gör att Östersunds kommun i år arbetar för att<br />

ta emot fler flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Möt tre nyanlända<br />

familjer från Colombia och personalen på Integrationsservice som ska<br />

stötta dem under den första tiden här.<br />

text liselotte olsson foto roger strandberg<br />

12 östersund östersund 13

INTEGRATION<br />

”Vi har haft det mycket svårt tidigare så det känns väldigt lugnt<br />

och tryggt här. Alla är vänliga och vi känner oss välkomna”<br />

– Ingår elen i hyran eller kommer det en<br />

räkning? Och vad står det i det här brevet?<br />

Via en tolk förklarar handläggaren Cristina<br />

Mellergårdh att elräkningen skickas separat<br />

och kommer senare. Brevet kommer från<br />

Skatteverket och innebär att familjerna nu har<br />

fått sina fullständiga person<strong>nummer</strong> och ska<br />

hämta ut en svensk legitimation.<br />

Det har knappt gått en månad sedan de tre<br />

familjerna kom till Östersund och frågorna är<br />

många. Allt är nytt. För ungefär ett år sedan<br />

tvingades de fly från sitt <strong>hem</strong>land Colombia<br />

och fick till sist komma till Sverige som kvotflyktingar.<br />

– Vi har haft det mycket svårt tidigare så<br />

det känns väldigt lugnt och tryggt här. Alla<br />

är vänliga och vi känner oss välkomna, säger<br />

Leonardo Macanilla Perea.<br />

– Men allt är väldigt annorlunda. Maten,<br />

kylan och så ser man så få människor ute. Det<br />

kanske är kylan? funderar Katherine Vargas<br />

Lombada.<br />

Familjerna befinner sig just nu på Integrationsservice<br />

för ett möte med sina handläggare.<br />

Medan barnen leker och stojar med spännande<br />

leksaker så går de vuxna igenom post.<br />

– Vissa papper från myndigheter är ju<br />

svåra att förstå även för oss som är uppväxta<br />

i Sverige. Då kan man bara tänka sig<br />

hur svårt det är för de här familjerna, säger<br />

cristina Mellergårdh.<br />

På Integrationsservice får nyanlända flyktingar<br />

praktisk hjälp i samband med att de<br />

bosätter sig i kommunen, och även hjälp att<br />

kontakta skola, barnomsorg och sjukvård.<br />

De får också en hel del information, både om<br />

närsamhället och saker som är viktiga att<br />

känna till om samhället i stort.<br />

– Dessutom erbjuds alla SFI-undervisning,<br />

Svenska för invandrare och samhällsinformation.<br />

Etableringstiden motsvarar ett<br />

heltidsarbete med närvarorapportering och<br />

inom två år är målet att nå egen försörjning.<br />

Det är ganska tuffa krav, säger Jens Fladvad<br />

som är chef på Integrationsservice.<br />

Tidigare har Östersunds kommun mestadels<br />

tagit emot kvotflyktingar från bland<br />

annat Eritrea, Irak, Afghanistan och Somalia.<br />

Texten fortsätter på sidan 16 >>><br />

Vem gör vad?<br />

Sedan etableringsreformen<br />

2010 så delar<br />

Arbetsförmedlingen och<br />

landets kommuner på<br />

ansvaret för att ta emot nyanlända<br />

flyktingar som har<br />

fått uppehållstillstånd.<br />

Arbetsförmedlingen har<br />

ansvaret för nyanländas<br />

planering och försörjning<br />

under etableringstiden.<br />

Ersättningen betalas ut av<br />

Försäkringskassan.<br />

Kommunen ansvarar<br />

bland annat för att erbjuda<br />

SFI-undervisning, samhällsorientering<br />

och insatser<br />

för barn och unga.<br />

I väntan på besked om<br />

tillfälligt eller permanent<br />

uppehållstillstånd är det<br />

Migrationsverket som<br />

ansvarar för flyktingars<br />

boende och ekonomi. Kommunen<br />

ska erbjuda skola<br />

och förskola till alla under<br />

18 år.<br />

För de delar som kommunen<br />

ansvarar för utgår till<br />

viss del statlig ersättning.<br />

14 östersund<br />

Familjerna träffar handläggarna<br />

Cristina Mellergårdh och Mirja<br />

Israelsson på Integrationsservice.<br />

Med sitter tolken Birgitta Kruse.<br />

Juanita Macanilla Luna, Yeimy<br />

Carolina Macanilla Suaza,<br />

Danasofia Macanilla Vargas och<br />

Sharol Yesenia Macanilla Luna<br />

hittar spännande leksaker på<br />

Integrationservice.

INTEGRATION<br />

demokrati<br />

De senaste månaderna har kommunen<br />

haft en box på turné där invånare har<br />

kunnat tycka till om översiktsplanen<br />

Östersund 2040. Här skissar Karolina<br />

och Esmeralda Bryngelsson på<br />

framtidens Östersund.<br />

– På grund av den svåra situationen<br />

i bland annat Syrien tror vi att<br />

vi i år kommer att ta emot betydligt<br />

fler flyktingar med uppehållstillstånd<br />

som på egen hand har tagit<br />

sig till Sverige för att söka asyl,<br />

säger Jens Fladvad.<br />

Under hösten har också Migrationsverket<br />

etablerat tillfälliga boenden<br />

för asylsökande i Lit, Grytan och på<br />

Frösön.<br />

Om en familj får stanna i Sverige<br />

så blir det första steget att de vuxna,<br />

tillsammans med Arbetsförmedlingen<br />

gör en etableringsplanering.<br />

Arbetsförmedlingen kontaktar sedan<br />

en passande kommun för att se om<br />

kommunen just då har lediga lägenheter<br />

i lämplig storlek för att kunna<br />

ta emot familjen. Sedan är det upp<br />

till familjen att bestämma om de vill<br />

flytta till den kommunen eller inte.<br />

– Vi vill gärna kunna erbjuda de<br />

asylsökande, som fått sina uppehållstillstånd<br />

och nu finns i kommunen,<br />

möjligheten att få stanna.<br />

Både för att kommunen vill växa<br />

rent befolkningsmässigt men också<br />

av humana skäl. Har man väl bott<br />

in sig och trivs på en plats ska man<br />

inte behöva ryckas upp igen, säger<br />

Jens Fladvad.<br />

Men då behövs också lämpliga<br />

bostäder, vilket är en utmaning<br />

i Östersunds kommun. Tidigare år<br />

har kommunen tagit emot mellan<br />

80 och 100 flyktingar. På grund av<br />

ständigt ökade prognoser på antalet<br />

asyl sökande har kommunen ambitionen<br />

att under <strong>2013</strong> utöka mottagandet<br />

upp till 320 flyktingar inklusive<br />

ensamkommande flyktingbarn.<br />

Att hitta lägenheter är ett ständigt<br />

pågående arbete men är särskilt viktigt<br />

nu när behoven ökar. De flesta<br />

av flyktingarna kommer att kunna<br />

bo i kommunala bostäder men bland<br />

annat ska också Rotegården i Lit<br />

byggas om till bostäder.<br />

– Att bygga om tar dock tid, tid<br />

vi inte har med tanke på att behoven<br />

är här och nu. Kommunen behöver<br />

därför hjälp från alla tänkbara fastighetsägare,<br />

annars kommer det bli<br />

oerhört svårt att lyckas ta emot de<br />

nyanlända, säger Jens Fladvad.<br />

De tre bröderna Macanilla Perea med sina familjer.<br />

Övre raden från vänster: Katherine Vargas Lombada,<br />

Yerson Macanilla Perea, Leonardo Macanilla<br />

Perea, Belkis Carmen Luna Acosta, Adriana Suaza<br />

Casallas och Adrian Macanilla Perea.<br />

Undre raden från vänster: Danasofia Macanilla<br />

Vargas, Hillary Macanilla Luna, Sharol Yesenia<br />

Macanilla Luna, Juanita Macanilla Luna och Yeimy<br />

Carolina Macanilla Suaza.<br />

Fakta<br />

Kvotflyktingar: Är personer som<br />

via FN och Migrationsverket redan har fått<br />

uppehållstillstånd och kommer direkt från<br />

det land de befinner sig i, ofta i gränstrakter<br />

i stora flyktingläger, till den svenska<br />

mottagningskommunen.<br />

Asylsökande: Är personer som på egen<br />

hand flyr till Sverige utan att ha uppehållstillstånd.<br />

Under tiden som man söker asyl<br />

får man bo i asylboenden som Migrationsverket<br />

ansvarar för. Det finns även asylsökande<br />

som bor inneboende hos andra eller<br />

i eget boende i väntan på att deras ärende<br />

prövas. Om de får uppehållstillstånd ordnar<br />

de i många fall sitt boende på egen hand.<br />

Ensamkommande barn: Östersunds kommun<br />

har avtal med Migrationsverket om<br />

mottagande av ensamkommande barn och<br />

ungdomar från 14 år, både asylsökande och<br />

de som fått permanent uppehållstillstånd.<br />

Kommunen ansvarar för barnens omvårdnad<br />

och boende.<br />

Vill du hjälpa till? Bli Vägvisare & Vän!<br />

Som Vägvisare & Vän ställer du upp ideellt som kontaktperson för att underlätta den första tiden för nyanlända med<br />

uppe hållstillstånd. Du fungerar som en länk till lokalsamhället, kulturen och det svenska språket.<br />

På www.ostersund.se/integrationsservice kan du läsa mer om hur du gör. Där hittar du också kontaktuppgifter.<br />

Ett demokratiskt hållbart Östersund<br />

Vår kommun jobbar för att nå visionen om ett hållbart Östersund. Vi har tidigare berättat<br />

om visionens ekologiska, ekonomiska och sociala del. Nu är det dags för den fjärde och<br />

sista delen – ett demokratiskt hållbart Östersund. text linda bylund foto sverker berggren<br />

– Alla människor ska känna att Öster sund är till för dem och<br />

att de kan påverka sin situation.<br />

Så säger kommundirektör Bengt Marsh om den demokratiska<br />

visionen för Östersunds kommun.<br />

Varför behövs en vision?<br />

– Vi vill ha ett samhälle med mångfald som inte präglas av<br />

motsättningar. Vi är en bra bit på väg mot detta, men det är en<br />

stor utmaning att nå ända fram. Därför är visionen viktig, för<br />

att vi hela tiden ska ha ett tydligt mål att sträva mot.<br />

Vad är strategin för att nå målet?<br />

– Kommunen arbetar med många olika metoder. Ett<br />

exem pel är medborgardialog där varje nämnd tittar på hur<br />

medborgarna ska få inflytande i aktuella frågor. I höstas kunde<br />

till exempel allmänheten träffa politiker och ställa frågor om<br />

framtiden för idrott och kultur i Lit.<br />

Finns det fler sätt för medborgare att göra sin röst hörd?<br />

– Ja, du kan till exempel lämna in ett medborgarförslag samt<br />

följa beslut och ställa frågor på Kommunfullmäktige. Möten kan<br />

du också se via webb-TV.<br />

Är det alltid medborgaren som måste söka upp kommunen?<br />

– Nej, vi jobbar också för att finnas ute där folk rör sig.<br />

Den senaste tiden har vi haft en box på turné som invånare har<br />

kunnat besöka för att ställa frågor och tycka till om översiktsplanen<br />

Östersund 2040.<br />

Bra idé att finnas där medborgarna finns. Går det att veta<br />

vad östersundarna tycker om demokratin i kommunen?<br />

– Varje år gör Statistiska centralbyrån, SCB, mätningar<br />

för att bland annat se hur väl medborgarna upplever att de har<br />

inflytande. Överlag säger medborgarna att man tycker att man<br />

har en högre grad av inflytande än genomsnittet i andra kommuner.<br />

Det kan vi vara stolta över.<br />

Det låter som att det på flera plan jobbas för att mål<br />

ska nås. Finns det något som behöver utvecklas?<br />

– Vi är i dag rätt så bra på medborgardialog, men vi<br />

kan alltid bli bättre. Därför försöker vi hela tiden utveckla<br />

nya metoder som ska göra det lättare för de förtroendevalda<br />

att kommunicera med medborgarna. Kommunens<br />

tillväxtprogram ska revideras under året och är ett exempel<br />

på fråga där vi ska testa nya metoder.<br />

16 östersund östersund 17

demokrati<br />

…och så här tar vi hand<br />

om medborgarförslagen<br />

När du lämnar ett medborgarförslag sätter du igång hela det<br />

kommunala beslutsmaskineriet. Det här är vad som händer.<br />

text jörgen vikström foto sverker berggren<br />

Alla ärenden<br />

går inte hela<br />

vägen till fullmäktige<br />

Under 2011 och 2012 kom<br />

det varje år in ett hundratal<br />

medborgarförslag. De<br />

flesta förslagen gick inte<br />

vidare till fullmäktige.<br />

– Det beror på att<br />

många förslag kräver<br />

snabba svar och åtgärder.<br />

Det är orimligt att fullmäktige<br />

tar ställning till<br />

exempelvis avfasningar av<br />

trottoarer och den typen<br />

av enkla frågor. Det måste<br />

vi lösa snabbare, berättar<br />

kommundirektör Bengt<br />

Marsh och fortsätter:<br />

– Att inte alla förslag<br />

går hela vägen till fullmäktige<br />

beror ofta på att de<br />

handlar om sådant som<br />

nämnderna redan arbetar<br />

med, säger han.<br />

18 östersund östersund 19

Nytt projekt ska vässa kampen om <strong>hem</strong>vändare<br />

Ulrika Holmgren vill ta med sig familjen och<br />

flytta ”<strong>hem</strong>” till Östersund och Jämtland.<br />

foto: privat<br />

Östersund söker fler östersundare. Många vill också<br />

flytta hit men för att det ska bli verklighet behöver<br />

många bitar falla på plats. I ett nytt EU- projekt<br />

satsar kommunen framför allt på att matcha<br />

<strong>hem</strong> vändare mot potentiella arbetsgivare.<br />

text mattias eliasson foto sverker berggren<br />

Precis som en rad andra svenska kommuner jobbar Östersund för att fler<br />

ska vilja flytta hit. År 2020 är målet att vi ska vara 65 000 invånare och<br />

alla kommer att behövas. Andelen människor i arbetsför ålder minskar samtidigt<br />

som arbetsgivarna efterfrågar rätt kompetens för de jobb som finns.<br />

– Östersund har ett bra utgångsläge i kampen om inflyttarna eftersom<br />

vår region är populär och staden omtyckt, säger Karin Henriksson som leder<br />

det nya projektet ”Välkommen till Östersund”.<br />

Projektet som finansieras med pengar från EU ska hitta lösningar som gör<br />

det lättare för personer att flytta hit. Karin berättar att hon redan i dag har<br />

hundratals namn på människor som vill flytta till Östersund.<br />

– Men det funkar ju inte riktigt så att man bara flyttar. Man behöver<br />

jobb, bostad och kanske barnomsorg och skola. Sen behöver man också ett<br />

nätverk och en givande fritid för att trivas. Vi vill erbjuda hela kakan, det<br />

ska vara lätt att flytta hit, säger Karin.<br />

Målgruppen är framför allt <strong>hem</strong>vändare och det viktigaste för att de ska<br />

våga ta steget att flytta ”<strong>hem</strong>” är ofta jobb. Samtidigt efterfrågar arbetsgivarna<br />

i dag väldigt specifik kompetens för att verksamheten ska kunna<br />

utvecklas och växa.<br />

– Vi måste därför bli bättre på att fånga upp inflyttare som söker nytt<br />

jobb och matcha dem mot arbetsgivare. Delvis handlar det om att vi myndigheter<br />

måste samarbeta mer men vi ska framför allt vara duktiga på att ha<br />

koll på vad vårt näringsliv behöver, säger Karin.<br />

Det här händer i projektet<br />

”Välkommen till Östersund”<br />

• Under Storsjöyran passar vi på att charma våra <strong>hem</strong>vändare lite extra<br />

med olika ”happenings”.<br />

• Kompetensjakten: Alla som vi kommer i kontakt med i projektet och som<br />

kommer på arbetsintervju i Östersund lockas med ett paketerbjudande.<br />

• Vi möter våra <strong>hem</strong>vändare på plats i både Stockholm och Göteborg.<br />

• I Vinterparken ordnar vi en aktivitetsdag för <strong>hem</strong>vändare och andra nyfikna.<br />

• Byalagen hjälper till att marknadsföra livet på landet.<br />

• Nyinflyttade får äta middag med en lokal värdfamilj.<br />

• Vi åker till Holland för att marknadsföra Östersund.<br />

Ovan: Familjer i Östersund ska bjuda nyinflyttade på middag.<br />

Till vänster: Många vill flytta tillbaka till lugnet och naturen.<br />

Nedan: Under Storsjöyran kommer det att ordnas ”happenings” för <strong>hem</strong>vändare.<br />

”Vi vill också bli<br />

östersundare!”<br />

Ulrika och Oskar vill flytta till Östersund.<br />

De ser en framtid där de, tillsammans<br />

med barnen, åker skidor och<br />

pulka på vintrarna istället för att trängas<br />

i bilköer. Men innan den drömmen<br />

kan bli sann återstår några hinder.<br />

Ulrika Holmgren lever tillsammans med sin sambo<br />

Oskar Öhrström och de båda barnen Sigge och Märta<br />

i Stockholm. Barnen går i förskolan, medan Oskar och<br />

Ulrika jobbar som jurister på statliga myndigheter.<br />

– Jag är född och uppvuxen i Östersund, och känner<br />

att det är dags att flytta <strong>hem</strong>. Närheten till fjäll och<br />

natur, miljön, storleken på staden, folkmängden och<br />

familj är nog de viktigaste orsakerna. Jag tror att<br />

fritiden på olika sätt kan bli mer givande, säger Ulrika.<br />

Andra fördelar hon ser med Östersund är att man<br />

kanske inte behöver kompromissa så mycket när det gäller<br />

boendet här. Det är också renare luft, mindre trängsel<br />

och kortare avstånd mellan hållpunkterna i vardagen.<br />

– Jag upplever ett lugn här <strong>hem</strong>ma som jag inte gör<br />

i Stockholm, säger Ulrika.<br />

I den andra vågskålen ligger förstås mycket av det<br />

man alltid ställs inför vid en flytt. Det är vemodigt att<br />

lämna släkt och vänner. Storstadens utbud och mångfald<br />

när det gäller allt från konsumtionsvaror till kultur<br />

och människor är också något Ulrika nämner.<br />

Men framför allt är det att hitta jobb till henne och<br />

Oskar som är ett bekymmer.<br />

– De problem vi står inför just nu är att hitta två<br />

nya arbeten och att vi helst vill börja jobba samtidigt,<br />

avslutar hon.<br />

20 östersund östersund 21

noterat<br />

Östersunds camping rustar<br />

för fler utlandsgäster<br />

Campingen höjer nu standarden<br />

för tält och husvagnsgäster och ett<br />

nytt servicehus ska stå klart till<br />

som maren. Totalt finns det 218<br />

stugor med 916 bäddar för turister<br />

sommar tid. Under perioden september–maj<br />

används 170 av stugorna<br />

som studentbostäder. Resterande<br />

stugor är avsedda för turistboende.<br />

Får du besök är du<br />

välkommen att kontakta<br />

oss på 063-14 46 15 eller<br />

www.ostersundscamping.se<br />

Rött eller ljusblått<br />

hos <strong>hem</strong>tjänsten<br />

Från och med i vår kommer<br />

personalen på kommunens<br />

äldreboenden och i <strong>hem</strong>tjänsten<br />

att ha speciella arbetskläder.<br />

Lilian Sandqvist som<br />

jobbar på <strong>hem</strong>tjänsten Marielund/Söder<br />

var en av de som<br />

provade den nya kollektionen.<br />

– Jag tycker att det är bra<br />

med arbetskläder. Man slipper<br />

slita på sina egna, och jag tror också att det är en trygghet för brukarna att de kan<br />

känna igen oss på kläderna.<br />

Hur känns då personalen igen? Jo, under en mörkblå jacka kommer <strong>hem</strong>tjänstpersonalen<br />

att ha röd eller ljusblå pikétröja. På äldreboenden blir det tunikor<br />

i motsvarande färger. Alla plaggen pryds av kommunvapnet.<br />

Positivt med passiva larm<br />

Malin Fröberg och Lilian<br />

Sandqvist provar de nya<br />

arbetskläderna.<br />

Ökad trygghet för anhöriga och till viss del också ökad självständighet för brukare<br />

med demenssjukdom. Det visar en utvärdering av passiva larm som Vård- och<br />

omsorgsförvaltningen gjort med stöd av Hjälpmedelsinstitutet. Ett passivt larm<br />

aktiveras när exempelvis en dörr öppnas. I sju av de elva fall man studerade innebar<br />

larmen också lägre kostnader för kommunen, eftersom brukarna kunde bo kvar<br />

<strong>hem</strong>ma längre. Du kan läsa hela rapporten på www.ostersund.se/aldreprojekt<br />

”Jag pratar<br />

för Torvalla”<br />

Urskog och Vinterfestival. Gemenskap och hjortronmyrar. Men också<br />

arbetslöshet. Följ med till den kontrastrika stadsdelen Torvalla för att träffa<br />

Cecilia och flera andra torvallabor som berättar varför de inte vill flytta.<br />

text jörgen vikström foto sverker berggren<br />

Häng med på tåget<br />

Som du säkert redan vet växer det<br />

fram en ny stadsdel i Östersund.<br />

Storsjö Strand kommer att bli ett av<br />

våra mest sjönära och vackra områden<br />

och vi vill gärna ha dina åsikter<br />

under arbetets gång. Var ska husen<br />

ligga? Hur höga ska de vara? Och<br />

hur ska området närma sig sjön?<br />

På www.storsjostrand.nu eller<br />

via vår app ”Storsjö Strand”<br />

har du möjlighet att tycka till.<br />

Anna Erlandssons mosaik med skärvor<br />

av porslin skapar igenkänning.<br />

Konst som väcker<br />

minnen till liv<br />

I januari flyttade de första hyresgästerna<br />

in i kommunens nybyggda<br />

äldreboende på Skogsbruksvägen<br />

i Torvalla.<br />

Äldreboendet är unikt på många<br />

sätt. Förutom tillgängliga uteplatser,<br />

miljötänk och spa-avdelning med<br />

bastu har en stor satsning gjorts på<br />

konst för de äldre. Hela 13 konstnärer<br />

har varit involverade i projektet där<br />

varje avdelning har fått sin speciella<br />

prägel. På den blå avdelningen hänger<br />

till exempel Anna Erlandssons<br />

spännande konst av mosaik med<br />

skärvor av porslin.<br />

– Tanken med porslinskärvorna<br />

är att de ska gå att känna igen från<br />

porslin som funnits under lång tid,<br />

förklarar Anna.<br />

Läs mer om konstnärerna på<br />

www.ostersund.se/konstwebben<br />

22 östersund östersund 23

Sunari Pakham och Whipawi Chaikhampa<br />

är nöjda med sitt thai-takeaway. ”Åh, det<br />

är bra att vara här. Många från Torvalla<br />

äter här och många andra också.<br />

Cecilia Broddesson tar en promenad i Ängsmon.<br />

Britt-Marie Höglin och Jan Bergquist<br />

pratar på ABF:s café i Torvalla.<br />

”Torvalla är<br />

prioriterat<br />

område”<br />

Kyrkklockorna dånar över torget.<br />

– Åh, de låter så himla högt. Man<br />

kan inte vara här då, säger Cecilia Broddesson<br />

och ler.<br />

Det är en kall vinterdag i Torvalla<br />

centrum. Förutom kyrkan så finns här<br />

skola, fritidsgård och sporthall. Men<br />

också flera matbutiker, bibliotek och<br />

lite oväntat en hästbutik. Cecilia är 26<br />

år och tänker börja plugga, kanske till<br />

beteendevetare.<br />

– Varför jag bor just här? Jag har en<br />

schysst tvåa till ett bra pris i Ängsmon.<br />

Man får mycket boende för pengarna<br />

i Torvalla. Sedan trivs jag här. Det<br />

bor många barnfamiljer här och det är<br />

mycket lugnt.<br />

Jag är i Torvalla för att försöka ge<br />

en komplett bild av stadsdelen. Jisses,<br />

hur ska det gå till, tänker jag. Inte blir<br />

det lättare när jag träffar Jan Bergquist<br />

som jobbar på ABF:s café. Han berättar<br />

nämligen att det bor 7 000 personer här.<br />

Det är fler än vad som bor i Bräcke eller<br />

Ragunda kommun.<br />

Alla som bor här har sin bild av Torvalla<br />

och alla deras bilder är säkert sannare<br />

än den jag kan förmedla. Här samsas<br />

färgglada villor tillsammans med flervåningshus.<br />

Här kan du kliva direkt ut<br />

i långa skidspår samtidigt som du har<br />

nära till det mesta. Här finns socialt<br />

utsatta, men också barnfamiljer som<br />

bygger hus för att satsa på en framtid.<br />

Här kan du spana på spännande utomhuskonst,<br />

träna i multisportarenan eller<br />

flanera i värdefull urskog. Här finns<br />

framåtanda med en nystartad företagarförening<br />

och Vinterfestival.<br />

Jan är bekymrad över arbetslösheten,<br />

som han menar märks<br />

extra tydligt just där han bor.<br />

På morgonarna ser man ibland inga<br />

spår i snön utanför husen. Många har<br />

inget jobb att gå till.<br />

Han berättar att man nu planerar att<br />

försöka starta en lokalförening inom Riksförbundet<br />

för Social och Mental hälsa.<br />

– De som är arbetslösa mår inte bra.<br />

Föreningen behövs, tror jag.<br />

Ändå: Jan gillar sitt Torvalla. Det gör<br />

även Britt-Marie Höglin som sitter vid<br />

kaffebordet. Hon har bott i Torvalla i 22<br />

år och vill absolut inte flytta.<br />

– Så många underbara människor<br />

bor här, det är en stor samhörighet. Nytt<br />

folk flyttar in hela tiden. Jag tycker om<br />

det. Det gör Torvalla speciellt.<br />

Hon berättar drömskt om hjortronmyrarna,<br />

orkidéängarna norr om<br />

E 14 och de fina promenadstigarna.<br />

I Torvalla bor man med vildmarken<br />

runt knuten, menar hon.<br />

I en liten matbutik i centrum med<br />

inriktning på thailändsk och filippinsk<br />

kokkonst står Supa Wadee.<br />

– Jag har drivit butiken i tre år<br />

och det brukar vara lugnt så här<br />

efter jul och nyår då många har ont<br />

om pengar. Fast butiken går bra,<br />

säger Supa.<br />

Supa har tre barn. Hon tycker<br />

att Torvalla är ett bra ställe för<br />

barnen att växa upp i.<br />

– Tryggt och bra. Grannarna är<br />

snälla och trevliga och stämningen<br />

är varm, säger hon.<br />

Jag är tillbaka hos Cecilia på torget.<br />

Hon tycker ibland att Torvalla har<br />

ett oförtjänt dåligt rykte på grund<br />

av gamla fördomar om kriminalitet.<br />

– Jag känner mig trygg här.<br />

Hon tystnar ett tag och säger<br />

sedan:<br />

– Jag pratar för Torvalla. Det är<br />

ett bra område, stort och levande.<br />

Cecilia ska handla lite mat, så<br />

jag säger adjö och åker till Sunari<br />

Pakham och Whipawi Chaikhampa.<br />

De har precis öppnat sitt thaitakeaway<br />

för dagen.<br />

Fullständigt övertygad om att<br />

jag inte kommer att kunna ge en<br />

komplett bild av Torvalla åker jag<br />

tillbaks till kontoret. Inser att det<br />

blir svårt att beskriva känslan av<br />

samhörighet, mänsklig värme och<br />

öppenhet. Kanske måste man vara<br />

i Torvalla för att få den. Den kan<br />

man inte läsa sig till.<br />

Sedan något år tillbaka driver kommunen<br />

ett stadsdelsutvecklingsprojekt i Torvalla.<br />

De som bor i de olika moarna och i<br />

centrum har kommit med runt 120 förslag.<br />

Av dem har 68 prioriterats och flera har<br />

redan genomförts. Ett förslag var att<br />

Torvalla ska ha en egen Vinterfestival och<br />

den gick av stapeln i början av mars.<br />

– Politikerna har pekat ut Torvalla som<br />

prioriterat område i det här utvecklingsprojektet.<br />

Det är mycket bra som händer<br />

där, säger projektledaren Theresia Grön på<br />

kommunen.<br />

Hon berättar att förslagen från de som<br />

bor i Torvalla har en väldig bredd.<br />

Men en gemensam nämnare är att<br />

förslagen handlar om trivselfrågor, inte så<br />

mycket om cykelvägar och infrastruktur<br />

som i systerprojektet i Orrviken.<br />

– I Torvalla handlar det mycket om<br />

kulturkvällar, festivaler, mötesplatser och<br />

att få ett vackrare och mer välkomnande<br />

Torvalla genom bänkar, blommor och<br />

tydliga skyltar, säger hon.<br />

24 östersund östersund 25

”Vi vill nå ut med vår musik”<br />

stadiet i Torvalla spelade de i ett band<br />

tillsammans med några klasskompisar.<br />

– Vi började i ett garage men sedan<br />

kunde vi repa i fritidsgårdens lokaler.<br />

Där fanns också instrument som vi<br />

kunde låna, berättar Madde.<br />

Både Martina och Madde menar att<br />

Kulturskolan har gett en bra musikalisk<br />

grund även om drivkraften till att hålla<br />

på med musik kommer från dem själva.<br />

Madde tar idag lektioner en gång i veckan<br />

hos Björn Larsson som är pianolärare<br />

på Kulturskolan. Björn menar att det<br />

finns många olika vägar för unga musikintresserade<br />

i Östersund.<br />

– Vi har rockbanden i Tingshuset och<br />

garagen, jazzen på Birka, Palmcrantzs<br />

musiklinje och många fler, säger han och<br />

funderar en stund.<br />

– Men det finns nog ingen typisk väg<br />

att gå. Vi har ungefär 900 elever här<br />

på Kulturskolan, och det finns nästan<br />

lika många olika orsaker till att de är<br />

hos oss. Allt från de som tidigt känner<br />

att musik är något de vill satsa på till de<br />

som ”bara provar på”.<br />

På Kulturskolan får elever framför allt<br />

lära sig grunderna.<br />

– De måste ha något i botten för att<br />

sedan kunna forma och utveckla det från<br />

sig själva. Det viktigaste blir då att vi<br />

kan förmedla spelglädje. Man vill att alla<br />

elever ska gå härifrån med ett leende,<br />

säger Björn och fortsätter:<br />

– Det är ju inte heller så att vi ska<br />

”skapa” musiker. De som brinner för<br />

musiken hittar vägarna ändå. Det kanske<br />

är ännu viktigare att satsa på dem som<br />

bara är ”ganska” intresserade. Kanske<br />

är det i deras liv som musiken kommer<br />

att spela störst roll, fast på ett annat<br />

sätt, fortsätter Björn.<br />

Det pratas en hel del om att det saknas<br />

en renodlad konsertlokal i Östersund,<br />

och på kommunen jobbar man med en<br />

förstudie om ett eventuellt kulturhus.<br />

Vad tror ni skulle kunna utveckla<br />

musikstaden Östersund?<br />

– Tingshuset är viktigt för musiken<br />

här. Där finns replokaler och många får<br />

chansen att spela för publik, men det är<br />

viktigt att det finns scener i olika storlekar<br />

i en stad. Tingssalen känns ofta<br />

som att den är lite för trång för en del<br />

spelningar, säger Martina.<br />

Madde fyller i att det ibland kan<br />

kännas lite splittrat med många olika<br />

lokaler.<br />

– Det skulle vara bra med en naturlig<br />

samlingsplats för olika musiker och band.<br />

Pianoläraren Björn Larsson säger att det<br />

viktigaste på Kulturskolan är att förmedla<br />

spelglädje.<br />

Kulturskolan<br />

Östersunds kommunala<br />

musikskola startade 1950. Även om<br />

basverksamheten fortfarande består<br />

av musiklektioner så är drama- och<br />

teaterverksamheten en stor del av<br />

Kulturskolan.<br />

På www.ostersund.se/kulturskolan<br />

kan du läsa mer om utbudet och hur<br />

man anmäler sig.<br />

Olika vägar till musiken.<br />

Martina Sandström går<br />

musiklinjen på Palmcrantz<br />

och Madeleine Gbakagna<br />

tar pianolektioner på<br />

Kulturskolan.<br />

Hur hittar man vägen till musiken i Östersund? Det finns flera men ofta är Kulturskolan<br />

en gemensam nämnare. Här lär man sig hantverket men allra viktigast är<br />

spelglädjen. Möt duon martina&madeleine och pianoläraren Björn Larsson.<br />

text mattias eliasson foto sverker berggren<br />

et är en gråmulen eftermiddag<br />

och vi är tillbaka<br />

där allt en gång började.<br />

I Kulturskolans lokaler på<br />

OSD (Folkets Hus) sitter Martina<br />

Sandström, 19 år, och Madeleine<br />

”Madde” Gbakagna, 16 år, som tillsammans<br />

bildar singer/songwriterbandet<br />

Martina&Madeleine.<br />

– Jag och Martina var grannar<br />

i Torvalla när vi var barn så vi två har<br />

sjungit tillsammans nästan så länge jag<br />

kan minnas, säger Madde.<br />

– I lågstadiet började vi ju också spela<br />

fiol här på Kulturskolan, påminner Martina.<br />

Fiolerna är numera utbytta mot både<br />

piano och gitarr och tillsammans har<br />

de sjungit stämsång ”seriöst”, som de<br />

säger, i ungefär fyra år. Den 16 mars<br />

ställer de upp i musiktävlingen Musik<br />

Direkt för tredje gången.<br />

– Vi vill nå ut med vår musik och våra<br />

texter för att dela med oss av sådant<br />

som vi varit med om. Att kunna ge något,<br />

det är anledningen till att vi håller på i<br />

dag, säger Martina.<br />

För Martina och Madde har det funnits<br />

många vägar till musiken. Kulturskolan<br />

har varit en men de har också<br />

musikintresserade familjer. På hög-<br />

26 östersund östersund 27

P-O Larsson som jobbar på Sikvägen är<br />

<strong>hem</strong>ma hos Krister Edblad. Tillsammans<br />

ska de städa lite innan det är dags att<br />

handla mat till fredagsmyset.<br />

men också som nu, när vi nu fick chansen<br />

att träffa andra kollegor under seminarier,<br />

säger P-O Larsson som jobbar på<br />

LSS*–boendet Sikvägen på Frösön.<br />

Där bor vuxna personer som har<br />

någon form av funktionsnedsättning<br />

som kan innebära att de till exempel har<br />

extra svårt att motivera sig för att träna<br />

eller äta hälsosamt. Det kan också vara<br />

besvärligt att hantera ekonomin eller ta<br />

hand om sin sociala utveckling. Alltså<br />

mer långsiktiga och abstrakta delar av<br />

tillvaron – sådant som kan vara nog<br />

svårt för vem som helst.<br />

– Det är ju inte konstigt att man föredrar<br />

att fika framför att träna. Har<br />

man dessutom svårt att se kopplingen<br />

mellan träning och att man mår bra, så<br />

är det väldigt svårt att välja träningen.<br />

Här kan vi hjälpa till genom att prata<br />

och motivera, och till slut brukar vi<br />

kunna hitta ett bra sätt, säger Mikael<br />

Rande som jobbar på Sikvägen.<br />

Roligare matte ger<br />

bättre resultat<br />

Just nu pågår ett matteprojekt i årskurs 6–9 på Storsjöskolan i Odensala. Målet är att<br />

fler elever ska börja gilla matte och klara kunskapsmålen. text linda bylund foto sverker berggren<br />

Att motivera<br />

med respekt<br />

Att vilja någon väl och samtidigt respektera dennes fria<br />

vilja är en utmaning som vård- och omsorgspersonal ofta<br />

ställs inför. Med en ny utbildning satsar man därför på att<br />

vässa värdegrundsarbetet i praktiken.<br />

text mattias eliasson foto roger strandberg<br />

Vård- och omsorgspersonalen på kommunen<br />

möter dagligen människor som<br />

är i behov av stöd och hjälp på grund<br />

av att de har en funktionsnedsättning<br />

eller sjukdom. Ganska ofta uppstår<br />

en konflikt mellan vad som är bra för<br />

en människa på lång sikt och vad hen<br />

vill göra precis just nu. Vad är ”bra”?<br />

Vem ska bestämma? Och hur hittar<br />

man dialogen som gör att man kan<br />

komma överens?<br />

– Ja, de här frågorna är alltid på<br />

bordet, men det betyder ju inte att man<br />

någonsin blir färdig. Det handlar om att<br />

man hela tiden lär sig något nytt. Både<br />

i den dagliga kontakten med brukarna,<br />

Han och kollegorna har tagit del av<br />

utbildningspaketet ”Värdegrundsarbete<br />

i praktiken”. Genom detta vill<br />

Vård- och omsorgsförvaltningen bidra<br />

med fler infallsvinklar och nya grepp<br />

i frågor som personalen ständigt jobbar<br />

med. Paketet kan användas på<br />

flera olika sätt men det handlar om<br />

att hitta vägar till en balans mellan<br />

att vilja någon väl och att respektera<br />

dennes fria vilja och integritet.<br />

På Frösön har man valt att börja med<br />

självstudier, som sedan följts upp med<br />

diskussioner i tvärgrupper tillsammans<br />

med andra enheter. Alla tillfällen<br />

som ges för att diskutera och utbyta<br />

erfarenheter är värdefulla, menar<br />

personalen.<br />

– En sak som alltid är viktig är<br />

att ta in erfarenheter från brukarna<br />

själva. Det får man i vardagen, men att<br />

se en föreställning med Teater Barda<br />

ger också ett väldigt bra diskussionsunderlag,<br />

från deras perspektiv, säger<br />

Göran Gustafsson, som också jobbar på<br />

Sikvägen.<br />

*LSS: Lagen om stöd och service till<br />

vissa funktionshindrade<br />

– Vad blir tio delat med två? Läraren Tove Johansson frågar<br />

klassen samtidigt som hon skriver uppgiften på tavlan. Varje<br />

elev har en whiteboard-skiva som de nu ivrigt börjar att skriva<br />

på. Snart viftar alla med varsin plastskiva i luften.<br />

Tove noterar att fem elever svarat på ett sätt, medan nio<br />

elever svarat på ett annat. På Pelles skylt står hela uppgiften<br />

redovisad. Längst ner står det ”Svar: fem”.<br />

– Hur tänkte du, Pelle? frågar Tove.<br />

– Jag tänkte, hur många gånger går två i tio?<br />

– Precis. Kan man tänka på något annat sätt? Är det någon<br />

som tänker i pengar till exempel?<br />

Klassen lyssnar fokuserat. Samtalet fortsätter tills Tove<br />

känner att hon har fått med sig alla i resonemanget. Alla ska<br />

förstå. Samtidigt finns det utmaningar för den snabbtänkte.<br />

Tilde Hagelin som går i klass 6A på<br />

Storsjöskolan gillar whiteboard-skivan.<br />

– Det är roligt för man lär sig bättre<br />

än att bara jobba i boken.<br />

– Vi diskuterar samma sak från olika infallsvinklar. Det<br />

är viktigt att reflektera, ”hur tänkte jag?” innan man rusar<br />

vidare. Eleverna ska bli medvetna om sin egen inlärning.<br />

Tilde Hagelin går i klass 6A och gillar att jobba med whiteboard-skivan.<br />

– Det är roligt för man lär sig bättre än att bara jobba i boken.<br />

Klasskamraterna Kalise Jonasson och Andreas Granlöf<br />

håller med och talar gott om sin lärare.<br />

– Tove förklarar så man fattar, säger Kalise.<br />

– Hon är snäll men sträng. Sträng på ett bra sätt, säger Andreas.<br />

De senaste åren har svenska elever försämrat sina resultat<br />

i matematik i internationella mätningar. Därför har Skolverket<br />

gett kommuner och skolor möjlighet att söka pengar för att<br />

28 östersund östersund 29

– Det är viktigt att eleverna blir<br />

medvetna om sin egen inlärning,<br />

säger läraren Tove Johansson.<br />

Kalise Jonasson tycker att det är<br />

roligare att jobba med whiteboardskivan<br />

än i den vanliga boken.<br />

”Den som drar högsta vinsten är den som först inte förstår,<br />

men sedan förstår. Den bär med sig en ny kunskap”<br />

förbättra undervisningen i matematik. Östersunds kommun<br />

sökte och fick pengar för att starta projektet ”Matematik<br />

i årskurs 6-9”. Det finns nio skolor med dessa årskurser<br />

i Östersund och alla deltar i projektet.<br />

Det är Elisabet Ekerlid i utvecklingsgruppen, en ny del<br />

av Barn- och utbildningsförvaltningen, som håller i projektet.<br />

Gruppen består av sju personer som har kompetens inom<br />

många ämnen, till exempel språk, matematik och teknik. Deras<br />

uppgift är att stödja, förbättra och utveckla kvaliteten<br />

i kommunens skolor och förskolor.<br />

Till stor del utvecklar skolorna sin egen undervisning. Men<br />

när en förskola eller skola ser ett större behov där man vill ha<br />

stöd kontaktas Utvecklingsgruppen.<br />

– Det kan till exempel handla om att för få elever i årskurs 3<br />

kan läsa eller att ny teknik behöver integreras bättre i undervisningen,<br />

förklarar Michael Lindgren som är utvecklingsledare.<br />

För de behov som framträder mest skapas utvecklingsprojekt.<br />

”Matematik i årskurs 6-9” är just ett sådant. Whiteboardskivorna<br />

är en konkret metod inom projektet, som underlättar<br />

för Tove att få snabb respons från sin klass.<br />

– Jag kan se att alla hänger med, säger hon.<br />

Tove använder fler metoder för att få respons på kunskapsläget<br />

i klassen. Varje elev har en stapel med pappmuggar<br />

i olika färger.<br />

– Blå överst betyder ”Det går bra nu, jag jobbar på” medan<br />

röd betyder ”Jag har kört fast och behöver hjälp”, förklarar<br />

Tove. Muggarna ger henne en överblick medan hon går runt<br />

i klassen.<br />

– Ser jag sju-åtta röda muggar, då kanske det är dags för<br />

en ny genomgång på tavlan.<br />

Det är viktigt att våga fråga och det har eleverna inga<br />

problem med. Tove är alltid noga med att hålla diskussionen<br />

levande i klassen.<br />

– Den som drar högsta vinsten är den som först inte förstår,<br />

men sedan förstår. Den bär med sig en ny kunskap, säger Tove.<br />

Det är vi som är Utvecklingsgruppen. Från vänster: Elisabet Ekerlid,<br />

Birgitta Melin, Mikael Åsberg, Emma Svande Wärdell, Michael<br />

Lindgren och Mathias Larsson. Ej med på bild: Mattias Olsson.<br />

Några fler av Utvecklingsgruppens projekt<br />

• Likvärdig bedömning: Arbetet för att säkerställa likvärdig bedömning och<br />

betygssättning utifrån de nya kursplanerna.<br />

• Fritids<strong>hem</strong>: Handlar om att förverkliga de nationella målen i praktisk verksamhet.<br />

• Handledning för jämställdhet och kunskap: Ett projekt i förskolan som ska utveckla<br />

alla barns språkliga förutsättningar utifrån ett jämställdhetsperspektiv.<br />

Om du vill veta mer om Utvecklingsgruppens arbete kan du vända dig till<br />

vikarierande utvecklingsledare Michael Lindgren.<br />

Telefon: 063-14 47 01. E-post: michael.lindgren@ostersund.se<br />

Nytt projekt för att<br />

förbättra digital<br />

undervisning<br />

Bärbara datorer och lärplattor<br />

syns nu i nästan varje skola. Men<br />

mer forskning behövs kring digitaliseringen<br />

i skolan. På vilket sätt<br />

ska den nya tekniken användas?<br />

Vilka effekter har den på elevers<br />

lärande? Hur bör undervisningen<br />

förändras för att bäst utnyttja<br />

teknikens möjligheter? Det ska ett<br />

nytt projekt som drar igång under<br />

<strong>2013</strong> ta reda på.<br />

Projektet är en förstudie till ett<br />

forsknings- och utbildningsprogram<br />

som Östersund deltar i tillsammans<br />

med flera andra kommuner<br />

i Sverige. Kommunförbundet Skåne<br />

samt forskningsinstitutet Ifous står<br />

bakom projektet.<br />

Målet är att inom något år kunna<br />

erbjuda skolor ett utbildningsprogram<br />

för hur lärare bäst kan<br />

anpassa sin undervisning till ny<br />

teknik. Detta ska i sin tur leda till<br />

att elever lättare kan nå kunskapsmålen.<br />

30 östersund östersund 31

Siv läser för Bengt. Hon berättar att<br />

anhörigstödet är oerhört viktigt för<br />

att man ska orka med att må bra själv.<br />

Så här fungerar anhörigstöd<br />

Varje kommun är skyldig att erbjuda<br />

stöd för att underlätta för personer som<br />

vårdar/stödjer en närstående som är långvarigt<br />

sjuk, äldre och/eller funktionshindrad.<br />

Definition:<br />

Anhörig: Person som ger omsorg och vård.<br />

Närstående: Person som får omsorg och vård.<br />

Att stötta den<br />

som vårdar<br />

Även den som tar hand om behöver tas<br />

omhand. Det har Östersunds kommun<br />

tagit fasta på och utvecklat ett brett<br />

anhörigstöd.<br />

text elisabet aagård foto roger strandberg<br />

Östersunds kommun erbjuder direkt stöd<br />

till dig som anhörig i form av:<br />

• Stödsamtal.<br />

• Deltagande i anhöriggrupp.<br />

• Besöka AMMIS, en mötesplats för anhöriga.<br />

• Information och föreläsningar för anhöriga.<br />

Östersunds kommun erbjuder indirekt<br />

anhörigstöd i form av:<br />

Du som anhörig och din närstående kan<br />

ansöka om <strong>hem</strong>tjänst, trygghetslarm,<br />

ledsagarservice, växelvård, korttidsboende<br />

och dagverksamhet. För att få din ansökan<br />

prövad, kontakta kommunens biståndshandläggare<br />

via kommunens växel 063-14 30 00.<br />

– Hej hej, välkomna! Bengt kommer gående i hallen.<br />

Det är en rimfrostig dag. Solen skiner och hallen badar<br />

i ljus. Bengt och hans fru Siv visar oss in i vardagsrummet.<br />

Ena långväggen är full av hundratals böcker som Bengt har<br />

läst genom åren då han jobbat inom skolan. Men nu är det slut<br />

på läsandet. Minnet sviker. Demensen, den där smygande, har<br />

tagit över.<br />

– Ibland är det tungt, säger Siv, men lägger snabbt till att<br />

hon vill att Bengt ska kunna fortsätta att bo <strong>hem</strong>ma.<br />

Bengt bor <strong>hem</strong>ma och Siv är anhörigvårdare sedan ungefär tre<br />

år tillbaka. De klarar mycket tillsammans, Siv och Bengt. Men<br />

utöver Siv som anhörigvårdare får paret hjälp av kommunens<br />

anhörigstöd för att få livet att gå ihop.<br />

– Bengt går på dagverksamhet för personer med demens på<br />

Södra Strand tre dagar i veckan, berättar Siv.<br />

Där läser de tidningar, spelar boule och har gymnastik. Om<br />

sommaren odlar de i trädgården och gör utflykter.<br />

– Och på Södra Strand där känner du ju lite folk sedan<br />

innan, säger hon till Bengt.<br />

– Jadå. Det har inte gått någon nöd på mig, skrattar han.<br />

Siv berättar att anhörigstödet och den hjälp det innebär för<br />

anhörigvårdare är oerhört viktig för att man ska orka. Orka med<br />

att må bra själv och med administrationen av resten av livet. Det<br />

där levandet som sker utanför vårdandet av en sjuk anhörig.<br />

– Det är bra verksamhet! De som deltar sitter inte bara av<br />

tiden utan aktiveras. Det har varit viktigt för mig, att Bengt<br />

får komma ut och gå till exempel. När vi är <strong>hem</strong>ma försöker vi<br />

komma ut två gånger om dagen på korta promenader.<br />

Utöver dagverksamheten har Bengt möjlighet att bo en vecka<br />

i månaden på ett korttidsboende. Där har han ett eget rum som<br />

han känner igen. Kommunen ser så klart till att den som är i behov av vård<br />

har det bra, men anhörigstödets fokus ligger egentligen på den som vårdar.<br />

I Östersunds kommun finns till exempel en anhörigkonsulent som på heltid<br />

arbetar med stöd till anhörigvårdarna. Siv berättar att det har varit lätt att<br />

få stöd från kommunen.<br />

– Det som är så fantastiskt med dagverksamheten är till exempel att<br />

de har inställningen att problem är till för att lösas. Det är en väldigt skön<br />

inställning.<br />

Siv själv lever ett aktivt liv. Åker skidor, motionerar, reser när hon kan.<br />

Samma eftermiddag som vi träffas ska hon hälsa på sina barnbarn.<br />

– Att kunna komma iväg är viktigt för att man själv inte ska gå i däck.<br />

Det skulle inte vara bra för Bengt heller…<br />

Och Bengt då? Han ska en tur till Valla servicehus och lyssna på musik innan<br />

Siv åker.<br />

– Ja, inte går det någon nöd på mig inte, konstaterar han.<br />

Hit kan du vända dig<br />

Kontakta kommunens anhörigkonsulent<br />

för råd eller stöd till dig som anhörig.<br />

Anhörigkonsulent Anette Svensson<br />

Telefon: 063-14 32 36, 073-274 89 82<br />

E-post: anette.svensson@ostersund.se<br />

Södra Strand<br />

Södra Strand är en enhet som kommunen<br />

upprättat för att utveckla anhörigstödet.<br />

På enheten finns anhörigkonsulent,<br />

drop-in, dagverksamhet för personer med<br />

demenssjukdom, korttidsplatser för anhörigavlösning<br />

och växelvård.<br />

32 östersund östersund 33

Anna Janson tyckte att det var bra att i<br />

god tid få kontakt med Vatten Östersund.<br />

Anslut<br />

stuprören rätt<br />

Ring Vatten Östersund innan du gräver<br />

Har du planer på att asfaltera eller gräva kring ditt hus?<br />

Gör saker i rätt ordning så blir det billigare i längden.<br />

text linda bylund foto roger strandberg / linda bylund<br />

– Ring oss när du är i planeringstagen, uppmanar Håkan<br />

Sandström på Vatten Östersund, Teknisk förvaltning. Han och<br />

kollegan Anette Wahlström informerar och hjälper fastighetsägare<br />

som har frågor om hur de ska ansluta sig till kommunens<br />

ledningsnät för vatten och avlopp.<br />

Det är smart att höra av sig till Vatten Östersund innan du till<br />

exempel dränerar om eller asfalterar din garageuppfart.<br />

– Annars finns risken att asfalten måste grävas upp igen,<br />

när vi ska kontrollera att ledningarna är rätt kopplade. Det<br />

innebär en onödig kostnad, säger Anette.<br />

Före 1967 fanns inget separat ledningsnät för dagvatten.<br />

Fortfarande leds en del dagvatten bort på fel sätt, med<br />

spillvattennätet. Det orsakar en hög belastning på ledningar,<br />

pumpstationer och reningsverk.<br />

– Vi jobbar för att få bort allt felkopplat vatten, berättar<br />

Anette. Det minskar risken för översvämningar i källare och<br />

utsläpp av förorenat avloppsvatten i Storsjön.<br />

Om ditt hus är byggt före 1967 är risken alltså stor att<br />

ledningarna för dag- och spillvatten inte är separerade. Om du<br />

är osäker går det bra att fråga.<br />

– Med lite tur kan vi ha ritningar på ditt hus, säger Håkan.<br />

Med varma vinterkläder och ett stort leende möter Anna<br />

Janson upp utanför huset på Frösön där hon bor. Hon är<br />

ordförande i bostadsrättsföreningen på Hornsgatan 26.<br />

Huset, som är byggt 1957, hade en gammal lösning för vattenavrinningen<br />

från taket.<br />

– Anette ringde mig och förklarade att det måste åtgärdas,<br />

berättar Anna.<br />

Vatten Östersund var då på gång att dra fram dagvattenledningar<br />

på Annas gata.<br />

– Det var därför praktiskt att passa på när ingreppet ändå<br />

skulle ske. Det var också lätt att motivera för medlemmarna<br />

i föreningen. Vi bestämde oss för att samordna våra planer<br />

med kommunens.<br />

– Vi skaffade en entreprenör som fick mäta och diskutera<br />

med kommunens medarbetare så att man grävde tillräckligt<br />

djupt, berättar Anna.<br />

Resultatet blev en riktigt bra helhetslösning. Ledningarna<br />

för dag- och spillvatten separerades. Ny asfalt lades<br />

kring huset, för första gången sedan det byggdes. Taket<br />

fick sig en översyn och lövavskiljare ordnades till stuprören.<br />

Dessutom värms nu ett av stuprören för att förhindra<br />

isproppar.<br />

Anna menar att hon har lärt sig massor och tycker att det<br />

var bra att få kontakt med Anette i ett tidigt skede.<br />

– Hon var ett bra stöd under resans gång. Jag kunde ställa<br />

alla mina frågor till henne.<br />

Anette Wahlström och Håkan<br />

Sandström kollar fastighetskartan<br />

innan de drar ut på uppdrag.<br />

Vatten och Avlopp<br />

Avloppsvatten delas in i spillvatten och<br />

dagvatten.<br />

Spillvatten är förorenat vatten från exempelvis<br />

toalett, dusch och bad. Det förs till reningsverk via<br />

ett särskilt ledningsnät i marken.<br />

Dagvatten är regn- och smältvatten från exempelvis<br />

tak och gårdar. Det förs via dagvattenledningar<br />

direkt ut i sjöar och vattendrag.<br />

Kontakta Vatten Östersund<br />

Telefon: 063-14 33 07, -14 33 26, -14 33 28<br />

E-post: vatten.sopor@ostersund.se<br />

Webbsida: www.ostersund.se/vatten<br />

34 östersund östersund 35

RENA NYHETER<br />

Thomas Ivansson och Thomas Lindström tar hand om<br />

ditt matavfall och ser till att det blir användbar jord.<br />

Alla kompostsopor samlas i prydliga limpformade<br />

rader och blandas med trädgårdsavfall.<br />

Kan bättre sopsortering<br />

bromsa<br />

hyreshöjningar?<br />

Så kommer<br />

dina matrester<br />

till nytta<br />

För hämtning av de vanliga<br />

soporna i flerbostadshus<br />

tar vi betalt för varje<br />

tömning vi utför. Ju bättre<br />

ni boende är på att sortera<br />

ut förpackningar och matavfall<br />

i ert hus, desto färre<br />

soppåsar blir det, desto<br />

färre tömningar utför vi<br />

och desto mindre tar vi<br />

betalt för hämtningen av<br />

”Sopor till förbränning”.<br />

Fyll ett kärl i taget, men<br />

överfyll inte!<br />

Överfullt eller felsorterat<br />

– hundra spänn!<br />

Gör rätt i soprummet! Det<br />

kostar inget extra och du<br />

slipper känna dig som en<br />

sopniding.<br />

Illustratör: Märit Jonsson<br />

Var tar all mat som vi slänger vägen? Och<br />

varför är det så viktigt att du sorterar och<br />

slänger i rätt påse? Följ med till Gräfsåsens<br />

avfallsanläggning där Thomas och Thomas<br />

ser till att dina äppelskruttar, torkade<br />

blommor och äggskal kommer till nytta.<br />

text liselotte olsson foto roger strandberg<br />

blir det till sist jord som kommer väl till pass nu när den gamla<br />

soptippen på Gräfsåsen ska sluttäckas. Den började användas på<br />

70-talet då sopor nästan inte sorterades överhuvudtaget utan allt<br />

hamnade på ”tippen”. Till exempel saker som läckte miljöfarliga<br />

ämnen och metaller som hade kunnat smältas ned och återvinnas.<br />

Dina sopor är vår arbetsmiljö men det handlar också om<br />

din trivsel. För att slippa soppåsar som ramlar på golvet<br />

när vi tömmer tar vi ut en extra avgift på 100 kronor för<br />

överfulla kärl. Från och med årsskiftet kan vi också ta ut<br />

en extra avgift för felsorterade sopor. Då handlar det om<br />

grava felsorteringar som exempelvis om det ligger miljöfarligt<br />

avfall synligt i sopkärlen eller om vanliga soppåsar<br />

ligger i kompostkärlen.<br />

Öppettider för våra återvinningscentraler<br />

– Man kan ju inte låta bli att påverkas av att se hur mycket<br />

mat som tyvärr slängs, säger tippskötaren Thomas Ivansson.<br />

– Mycket är faktiskt sådant som är fullt ätbart. Det är<br />

sorgligt.<br />

Kanske har du någon gång funderat på var all mat du<br />

slänger egentligen tar vägen? Gör du rätt, det vill säga slänger<br />

dina matrester i en grön komposterbar påse som du kan hämta<br />

gratis på Östersunds kommun, hamnar det förr eller senare hos<br />

Thomas Ivansson och hans kollegor på Gräfsåsen.<br />

– Gör du fel hamnar ditt avfall också hos oss men ställer till<br />

en hel del problem, säger Thomas och visar hur vanliga platspåsar<br />

som inte är nedbrytbara ligger slängda bland de gröna<br />

kompostpåsarna.<br />

– Det förstör hela processen eftersom plasten fastnar<br />

i maskinerna. Man kan hitta mycket annat också, en gång<br />

fiskade jag upp en bärbar dator i komposten, men det är nog<br />

ganska ovanligt, säger han.<br />

Thomas hoppar in i en hjullastare för att plocka upp en<br />

hög med matavfall, köra iväg och lasta av. Alla kompostsopor<br />

samlas sedan i prydliga limpformade rader. Underst ligger en<br />

matta av krossat trädgårdsavfall, sedan ett lager av kompostsopor<br />

och överst återigen trädgårdsavfall.<br />

Kollegan Thomas Lindström sitter i en stor kompostvändare.<br />

Jättelika knivar fräser, strimlar och blandar ihop<br />

komposten.<br />

– Två till tre gånger i veckan måste vi vända limporna för<br />

att syre ska tillföras och temperaturen kontrolleras, berättar<br />

Thomas Lindström.<br />

När det finns tillräckligt med syre och fukt i komposten sätter<br />

nedbrytningen igång. Den alstrar värme som påskyndar<br />

processen. När det mesta av materialet brutits ned samlas det<br />

ihop för efterkompostering.<br />

När kompostavfallet legat och mognat tillräckligt länge<br />

Enligt dagens lagstiftning måste sådana gamla soptippar sluttäckas.<br />

Med sluttäckning menas att soporna täcks över med<br />

material i flera skikt där ett skikt ska vara så vattentätt som<br />

möjligt. Det är för att regn och smältvatten inte ska sippra igenom<br />

så att miljöfarliga ämnen sköljs ur de gamla soporna.<br />

Täckningen kommer att ta minst fem år och mycket jordmassor<br />

kommer att behövas för att täcka den elva hektar stora<br />

och 26 meter höga soptippen.<br />

– Genom att använda kompostjorden sparar kommunen<br />

pengar eftersom man slipper köpa all jord som krävs, säger<br />

thomas Ivansson.<br />

Fakta 2012 samlades 4 095 ton matavfall in vilket<br />

är cirka 69 kg per invånare och år. Det har varken ökat<br />

eller minskat de senaste åren. Men östersundarnas soppåsar<br />

består fortfarande till cirka 20 procent av matavfall. Det är<br />

matavfall som Renhållning gärna vill göra jord av.<br />

Odenskog:<br />

Måndag, onsdag 7–19, Tisdag, torsdag, fredag 7–16<br />

Lördag 9–13<br />

Brunflo:<br />

Tisdag, torsdag 16–19, Lördag, jämna veckor 9–13<br />

Lit:<br />

Måndag, onsdag 16–19, Lördag, udda veckor 9–13<br />

Håll ut! Snart är det vår och då inför vi<br />

sommar tider med utökade öppettider på<br />

Återvinningscentralen i Odenskog.<br />

Renhållning 063-14 31 00<br />

Telefontid klockan 8–12<br />

renhallning@ostersund.se<br />

www.ostersund.se/sopor<br />

36 östersund östersund 37

Fokus<br />

på landet i staden<br />

Östersund är mer än själva staden. Den omgivande bygden<br />

är en fantastisk resurs och nu ska arbetet med utvecklingen<br />

här vässas med hjälp av ett särskilt landsbygdsprogram.<br />

text mattias eliasson foto roger strandberg<br />

– Det är en stor fördel att kunna<br />

erbjuda både stadens och landsbygdens<br />

möjligheter. Det gör kommunen<br />

attraktiv, både för oss som redan bor<br />

här och för de som funderar på att flytta<br />

hit eller hälsar på, säger projektledaren<br />

Örjan Wiklund som är landsbygdsutvecklare<br />

vid kommunens näringslivskontor.<br />

Han menar att det är viktigt att<br />

komma ihåg att förutsättningarna för<br />

utveckling är olika och att det är därför<br />

som kommunen nu satsar på ett särskilt<br />

landsbygdsprogram.<br />

Tyck till!<br />

Örjan Wiklund vill att den lokala<br />

kunskapen ska tas till vara när<br />

landsbygdsprogrammet utformas.<br />

Landsbygdsprogrammet ska bli<br />

grunden för de delar av utvecklingsarbetet<br />

som handlar om företagande,<br />

tillväxt och sysselsättning i de tätorter<br />

och byar som ligger utanför centrala<br />

Östersund. Arbetet med att ta fram programmet<br />

ska göras i år och det kommer<br />

sedan att gälla för åren 2014–2020.<br />

Det är framför allt de som själva bor<br />

och jobbar i de olika områdena som ska<br />

bestämma hur programmet utformas.<br />

Därför kommer det att bli många lokala<br />

möten och samtal för landsbygdsutvecklaren<br />

under året.<br />

– Tänk på all kunskap och erfarenhet<br />

som redan finns lokalt. Ta till exempel<br />

alla kreativa mathantverkare och våra<br />

nötdjursproducenter som levererar ekologiskt<br />

nötkött. Eller byn som arrangerar en<br />

fantastisk välbesökt lokal energimässa…<br />

Ja, det finns massor med goda exempel.<br />

I och med det här kan vi samla och visa<br />

upp dem på ett bra sätt, säger Örjan.<br />

Det färdiga landsbygdsprogrammet ska<br />

bli ett stöd för invånarna och företagarna<br />

i deras arbete med att utveckla<br />

bygden. Det ska vara lätt att förstå innehållet,<br />

man ska inspireras av läsningen<br />

och det ska förmedla idéer. För det är<br />

nämligen inte kommunen, utan medborgarna<br />

själva, som sitter inne med<br />

kunskapen och de goda uppslagen.<br />

Utmaningen ligger i att vara en så bra<br />

partner som det bara går.<br />

– Det är inte meningen att kommunen<br />

ska styra utvecklingen i detalj, utan<br />

programmet ska spegla de mer allmänna<br />

ambitionerna vi har för hela Östersund.<br />

Vi vill visa på de viktigaste inriktningarna<br />

och ge uppslag på hur man kan<br />

förverkliga goda idéer, säger Örjan.<br />

foto: jamtli<br />

På gång i Östersund<br />

15 Tzeitel, klezmermusik<br />

Mar på Klubb Sam<br />

16 Max Schultz, Tommy Berndtsson,<br />

Lars Ericsson på Staffes Jazzklubb på<br />

Jazzköket<br />

16 Jämtkraftrännet, 42 km eller 21 km<br />

på skridskor, Vinterparken<br />

17 Al Pitcher – Påtår Tour <strong>2013</strong>,<br />

Storsjöteatern<br />

21 ”Open Minds” med Tore Johansen och<br />

Sarah Riedel samt Lars Janssons Trio,<br />

Movitz på Plaza<br />

22–23 Icebug Winter Run, Storsjöns is<br />

28 Basse on tour, Stortorget<br />

3 Arja Saijonmaa, Storsjöteatern<br />

APR<br />

6 Seriepremiär Superettan ÖFK – Assyriska,<br />

Jämtkraft arena<br />

10–12 Rent, Storsjöteatern<br />

12 Musikbuffé med Hildegun, OSD<br />

Här ser du ett porträtt av Agnes Cleve<br />

skapat av konstnären Carl Wilhelmsson.<br />

Östersund är<br />

bäst på elbilar<br />

19 Sagan om den lilla farbrorn, Storsjöteatern<br />

20–21 Giacomo Puccinis La Bohème,<br />

Storsjöteatern<br />

25 Elliot Murphy, Oliver Durand och<br />

Basse Wickman, Gamla Teatern<br />

30 Valborg i Vinterparken<br />

2 Norrdans med Gjallarhorn<br />

MAJ i regi av Klubb Sam<br />

5–7 Cirkus Cirkör, Storsjöteatern<br />

6 Hjärtebarnsturen med Martin<br />

Stenmarck och Markoolio<br />

16–18 Peter Carlsson & Blå Grodorna,<br />

OSD<br />

18 SpringMeet bilträff, Optands flygfält<br />

18–19 Jamtli Vårmarknad, Jamtli<br />

25–26 Motormässa, Z-hallen<br />

6 Jämthjulingen, cykellopp<br />

JUN 6 Nationaldagsfirande vid<br />

Rådhuset och på Jamtli<br />

6–8 Travhelg med Jämtlands stora pris<br />

Upplev de fyra årstiderna<br />

Hur framställs vårljus som silar genom skir<br />

grönska? Hur många färger kan snö ha? Den<br />

21 april till 10 november kan du besöka konstutställningen<br />

”De fyra årtstiderna” på Jamtli.<br />

Vid slutet av 1800-talet blev skildringar<br />

av årstider vanliga i den nordiska konsten.<br />

Konstnärer hämtade sina motiv från naturens<br />

växlingar och den folkliga traditionen kring<br />

olika högtider.<br />

Läs mer om vårens konstutställningar på<br />

www.jamtli.com<br />

Östersund kniper första<br />

platsen som Sveriges bästa<br />

elbilskommun. En rapport<br />

från företaget EasyCharge<br />

visar att det jämfört med<br />

andra kommuner finns<br />

många elbilar och bra möjligheter<br />

att ladda dem här.<br />

– Det är glädjande att<br />

det börjar rulla så många<br />

elbilar på gatorna. Kommunen har som mål att bli fossilbränslefri och energieffektiv,<br />

säger Anne Sörensson, projektledare för Green Highway.<br />

Succé för<br />

hälsosam körsång<br />

Att sjunga i kör är inte bara kul<br />

– det är bra för hälsan också.<br />

Kroppen syresätts, spänningarna<br />

släpper och stresshormonerna<br />

minskar. Det har kommunen tagit<br />

fasta på och erbjuder nu körsång<br />

som friskvård - och rehabilitering för<br />

medarbetare under våren.<br />

– Det är fantastiskt roligt att<br />

över 120 personer från kommunen<br />

vill vara med och sjunga. Det<br />

tycker jag är riktigt häftigt, säger<br />

Mary Lam Eriksson som jobbar på<br />

Område HR.<br />

Körsångsledare är Camilla<br />

Karlsson och det finns två olika<br />

körgrupper. En som riktar sig till<br />

personer som är sjukskrivna och en<br />

som riktar sig till alla medarbetare.<br />

Ledig lokal?<br />

noterat<br />

Om du har en ledig fastighet eller<br />

lokal att hyra ut eller sälja till ett<br />

företag kan Näringslivskontoret<br />

hjälpa till. Kommunen har tecknat<br />

ett samarbetsavtal med Objektvision,<br />

som innebär att fastighetsägare<br />

gratis kan lägga in lediga<br />

objekt på www.objektvision.se.<br />

För att göra det kontaktar man<br />

Objektvision på telefon<br />

0480-47 75 60, och hänvisar till avtalet.<br />

På www.ostersund.se/foretagslots<br />

hittar du länken under rubriken<br />

”Lediga lokaler”.<br />

38 östersund östersund 39

sist...<br />

”Det är enkelt<br />

att bo här”<br />

Sedan Anna Ottosson slutade sin alpina karriär 2007 har mycket hänt.<br />

Hon har startat eget, lagt till ett efternamn – Blixth, fått barn och köpt hus.<br />

Och trots all världsvana blev <strong>hem</strong>mabasen ett tegelhus i Östersund.<br />

intervju elisabet aagård foto roger strandberg<br />

Du är just <strong>hem</strong>kommen från Österrike,<br />

vad har du gjort där?<br />

– Jag har varit där med ett gäng ”gubbar” och<br />

åkt skidor. Jag jobbar som projektledare på ett<br />

företag som skräddarsyr företagsevenemang<br />

i kombination med konferenser och den här<br />

gången åkte vi till Österrike.<br />

Det var sex år sedan du slutade tävla, hur<br />

har övergången till ett vanligt liv gått?<br />

– För mig har det gått bra. Jag<br />

vill gärna ha koll på läget så jag<br />

för beredde mig under nästan två<br />

års tid när jag visste att jag skulle<br />

sluta. Jag pluggade ekonomi med<br />

inriktning mot marknadsföring<br />

under tiden som jag tävlade. Och<br />

när jag väl slutat fick jag jobb<br />

direkt.<br />

Hur kommer det sig att det<br />

gick så bra?<br />

– Jag hade ett bra socialt<br />

nätverk här i Östersund och<br />

så tror jag att det är bra att<br />

sluta medan det fortfarande<br />

är kul. Då blir det ett aktivt<br />

beslut. Men jag kan förstå<br />

dem som har det svårt, det<br />

är ju en hel identitet som man<br />

byter. Det är nog lite som att gå<br />

i pension?<br />

Kan du sakna tävlandet?<br />

– Ja, det är skithärligt att åka skidor! Det är<br />

vackert, härligt och kul, men samtidigt blir det<br />

som ett jobb, det är rätt slitigt. Och så kan jag<br />

sakna lagkamraterna och gemenskapen. Men vi<br />

har kontakt fortfarande, den behöver man ju<br />

inte tappa.<br />

Du har sett halva världen i ditt tävlande,<br />

hur kommer det sig att ni valde att bo i<br />

Östersund?<br />

– Vi trivs väldigt bra i Östersund. Både<br />

jag och Jens kommer härifrån och jag har<br />

alltid fått kraft och energi av att komma<br />

<strong>hem</strong>. Men egentligen har jag inte bott<br />

här så mycket. Jag gick skidgymnasiet<br />

i Järpen och efter det har jag varit ute<br />

och rest. Så jag får egentligen uppleva<br />

Östersund som en <strong>hem</strong>vändare.<br />

Men vad var det som gjorde att<br />

det ändå blev Östersund<br />

i slutändan?<br />

– Vi är ju aktiva både jag och<br />

Jens, som är triathlet, och tycker om<br />

skidåkning, att ta oss till fjällen,<br />

cykla, springa. Allt finns här i<br />

när heten. Det är gångavstånd till<br />

dagis, eller ner till Campus där Jens<br />

jobbar och ner till stan. Det är enkelt att<br />

bo här. Och så har vi familjen här och det<br />

har varit viktigt för oss.<br />

Anna Ottosson Blixth Ålder: 37 år Familj: Maken Jens Blixth, Nils, snart 4 år och Tuva, snart 1 år.<br />

Äter helst: ”Gärna och mycket” Italieninspirerat, gärna <strong>hem</strong>gjord pizza. Läser helst: ”Allt och mycket” Har ett bibliotek<br />

med pocketböcker i källaren. ”Igelkottens elegans” av Muriel Barbery är en favorit. Vårvintertips: Gå på tur i Svartsjöarna eller<br />

skejta på skaren till fjälls. Ta dig ut i närliggande natur och bara var där.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!