Miljöredovisning 2011 - Östersunds kommun

ostersund.se

Miljöredovisning 2011 - Östersunds kommun

Miljöredovisning 2011

Östersunds kommun


INLEDNING.........................................................3

Inriktningsmål.........................................................3

Goda exempel..........................................................4

Uppföljning av miljömålen........................................4

KOMMUNENS MILJÖMÅL

OCH RESULTAT.................................................5

Luft och klimat........................................................5

Energi...................................................................16

Miljön i Östersund..................................................20

BESKRIVNING AV KOMMUNENS

MILJÖARBETE................................................26

Vår verksamhet......................................................26

Så här arbetar vi med miljöfrågor..........................27

Nämndernas måluppfyllelse....................................31

MILJÖASPEKTREGISTER........................... 40

KÄRNINDIKATORER...................................... 43

Bureau Veritas Certification

Bo Sundwall

Swedac ackreditering 1236 EMAS

datum för godkännande: 2012-03-15

10000110/3

Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun • Östersund 2012-03-06

2


Inledning

”Det är en utmaning att på sikt bli klimatneutrala”

Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete

och en redovisning av uppföljningen av kommunens miljömål.

Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett

samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen

har fastslagit.

Alla kommuner har betydelsefulla uppgifter i arbetet

för att uppnå miljömålen genom sitt myndighetsarbete,

genom sitt ansvar för samhällsplanering och genom

åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier

och kommunal samhällsplanering ger ramar

och underlag för miljöarbetet på lokal nivå, liksom

arbetet inom miljöledningssystemet och samordning

med Agenda 21-arbetet.

Vi kommer att påverkas av det som sker i omvärlden.

Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som

orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp.

Det är en utmaning att bli fossilbränslefria och på sikt

klimatneutrala.

En annan stor utmaning gäller vår konsumtion och

livsstil. Kunskap är viktigt för att kunna göra bra

miljöval och medverkan och delaktighet är viktiga

frågor i arbetet för ett hållbart samhälle.

Östersunds kommun arbetar med miljöledningssystem.

Hela verksamheten miljöcertifierades redan 2007

enligt den internationella standarden ISO 14001 och

EMAS registrerades. Syftet med miljöledningssystemet

är att kommunen ska minska sin miljöbelastning

och att kvalitetssäkra arbetssättet.

Varje år har uppföljande revisioner gjorts av externa

revisorer och 2010 gjordes en systemrevision. Endast

mindre avvikelser har konstaterats och Östersund har

fått behålla sitt certifikat.

Inriktningsmål

Kommunfullmäktige har i budgeten för 2011

beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller

hela kommunen:

• Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser

minskar. Utsläppen av växthusgaser

minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med

1990.

• Energianvändningen minskar. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker

och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden

samt en bra stads- och landskapsmiljö.

3


Goda exempel från miljöarbetet

Här är några exempel på händelser inom miljöområdet

2011:

• Gatukontontoret har på försök belagt en del ytor

med så kallat ”green asphalt”. Energiåtgången

vid tillverkning minskar med 20 % och koldioxidutsläppen

med 30 %.

• 95 % av personbilarna inom Teknisk förvaltning

är miljöbilar.

• Renhållning har tre gasdrivna sopbilar.

• Fastighets energiledningssystem blev certifierat

enligt SS-EN 16001 i februari 2011.

• Fastighets energimål är att spara 25 % energi

per kvadratmeter 1995-2020. Fram till första

halvåret 2011 har man sparat cirka 20 %.

• Inom Green Highway har den första snabbladdningsstationen

för elbilar invigts. Det fanns laddplatser

för 26 fordon i Östersund i december.

• En ny omgång av Vintertramparna startade.

Intresset för att delta var stort. De skriver på

avtal att cykla 60 % av alla arbetsresor och

att använda cykelhjälm. I kampanjen 2010-2011

cyklade deltagarna 45 277 km.

• Östersund blev utnämnd till årets elbilskommun av

Gröna bilister.

• Östersund blev Topp tio i Miljöaktuellts granskning

(delad 6:e plats) och Gröna bilisters miljöbilsgranskning

(9:e plats).

• Grön Trafiks arbete med Östersunds arrangemang

av European Mobility week nominerades som en

av tio bästa i EU.

• Omställningen av kollektivtrafiken till förnyelsebara

bränslen pågår, 7 etanol, 1 biogas och

18 RME bussar trafikerar Östersund.

• Serviceförvaltningen har minskat elanvändningen

i sina lokaler på Artillerigatan med 18 %.

• Kommunens måltidsservice arbete för att minska

matsvinnet i skolrestaurangerna resulterade i ett

hedersomnämnande vid miljöprisutdelningen 2011.

• Andelen ekologiska livsmedel inköpt totalt

i kommunen 2011 var 14 %.

• Vecka 40 arrangerades en matvecka i skolorna

där lokal mat lyftes fram.

• Drygt 20 % av skolmaten var ekologisk.

• Östersund blev Matlandethuvudstad 2011.

Uppföljning av miljömålen

Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen

av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna.

Varje nämnd beslutar och föreslår

effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige

när budgeten antas.

Uppföljning av miljöaspekterna görs varje år.

Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna

och årsredovisningen. Arbetet med

styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad

i den kommungemensamma budgetprocessen.

4


Kommunens miljömål och resultat

Miljömålen styr mot flera av de nationella miljömålen

I det här kapitlet redovisas uppföljningen av de kommunala miljömålen

på en övergripande nivå.

1. Luft och klimat

Mål

Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser

minskar. Utsläppen av växthusgaser

minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med

1990.

Resultat

Resultatet av mätningarna av luftföroreningar

säsong 2010/11, visar på en bra luftkvalitet och

miljökvalitetsnormerna klaras. Den nedåtgående

trenden har dock avstannat och för kvävedioxider

ses en ökning de senaste åren. Utsläppen

av växthusgaser i Östersunds kommun har

minskat med cirka 38 % mellan 1990-2009,

enligt uppgifter från SMED*.

Miljömålsportalen** 2011: Det är mycket svårt att

till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet

om begränsad klimatpåverkan. Tillståndet

i miljön förändras i en negativ rikting. Det nuvarande

nationella delmålet om utsläpp av växthusgaser

ersätts av två etappmål: begränsad ökning av den

globala medeltemperaturen till 2 grader C och koncentrationen

av växthusgaser stabiliseras på högst

400 ppm koldioxidekvivalenter. Till år 2020 ska utsläppen

av växthusgaser i Sverige, från verksamheter

som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter,

minska med 40 procent jämfört med 1990.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i snabb

takt och den globala medeltemperaturen ökar. Nya

forskningsrön tyder på att klimatförändringarna går

ännu snabbare än vad vi tidigare trott. Skyfall och

värmeböljor kommer att inträffa oftare och med högre

intensitet. Forskare har visat att atmosfärens innehåll

av metan (kraftigare växthusgas än koldioxid)

har ökat och dikväveoxid (lustgas) släpps ut i högre

omfattning än man trott. 2009 fördes förhandlingar

om ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn för att

ersätta Kyotoavtalet som löper ut 2012, och i december

2011 fördes förhandlingar i Durban som dock inte

utmynnade i något bindande avtal. Siktet är att ta

fram ett nytt avtal.

EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som

innebär att företrädare för Europas städer och regioner

ansluter sig till ett avtal, Borgmästaravtalet, för

innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med

undertecknandet av avtalet att gå längre än EU:s mål

när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Östersund

undertecknade Borgmästaravtalet 2009. Cirka

1 000 europeiska städer/regioner har undertecknat

avtalet och i avtalet finns ett antal åtaganden:

1. Ta fram åtgärdsplaner för hållbar energi

2. Mobilisera det civila samhället i förvaltningsområdena

så att de deltar i utvecklingen av åtgärdsplanen

3. Avge rapport om genomförandet

4. Dela med oss av våra erfarenheter och sprida

information om avtalet

5. Anordna/organisera energidagar

6. Vi ska delta i och bidra till EU:s årliga borgmästarkonferens

för hållbar energi i Europa.

Enligt forskarna räknar man med att klimatförändringarna

kommer att gå snabbare i Norrland än globalt.

Vi antas få ökad sommarnederbörd med 4 %, en

minskning av antalet dagar med snötäcke med 45-75

procent, avrinningen ökar liksom vegetationsperiodens

längd. Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser

m m påverkar samhället och miljön och frågor

om hur framtida extremväder påverkar dimensionering

av anläggningar, fysisk planering, räddningstjäns-

* Svenska MiljöEmissionsData. ** Samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet.

5


tens arbete och beredskapsbehov i övrigt är viktiga.

Länsstyrelsen har tagit fram en regional klimat- och

energistrategi. Under våren 2011 startade en samverkansprocess

mellan länets aktörer, med syfte att ta

fram konkreta handlingsplaner.

Antalet isdygn på Storsjön i länet varierar mycket

mellan åren, men den långsiktiga trenden visar på ett

minskande antal isdygn. I slutet av 1800-talet varade

isperioden i medel 165 dagar men är nu nere i 140

dagar, vilket innebär nästan en månad kortare isperiod

på Storsjön.

Växthusgaser

De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är

koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade

gaser. Koldioxid som kommer från användning av

fossila bränslen, är den dominerande gasen och står

för nästan 80 % av de totala utsläppen i Sverige.

Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och

industriprocesser och står för cirka 11 procent av de

totala svenska utsläppen. Metan kommer främst från

jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 8

procent av de totala utsläppen.

Fluorerade gaser, HFC, PFC och SF6, kommer enbart

från industriprocesser och svarar för cirka 2 procent

av de totala utsläppen.

Utsläpp av växthusgaser i Östersund

Data om växthusgaser kommer från SMED. Sedan

förra året har beräkningsmetoderna förändrats, detta

på grund av att sekretess för vissa data har släppts

och att grupperingen av kommuner gjorts om. Data

från tidigare år har omräknats retroaktivt.

Den ändrade metoden påverkar den procentuella

minskningen av växthusgasutsläpp för vilken målet

60 % från 1990 till 2020 är satt. Enligt den tidigare

beräkningsmetoden uppnåddes en minskning från 1990

till 2008 på 50 % medan den nya metoden ger en

minskning på 38 % för samma period.

Av de totala utsläppen 2009 står transportsektorn för

den enskilt största andelen med 41,9 % och därefter

kommer energiförsörjning med 23,3 % och jordbruk

med 13,3 %.

Diagram 1 Isperiodens längd på Storsjön i Jämtlands län (1871-2010)

Källa: Miljömålsportalen

6


Diagram 2 Växthusgaser i Östersunds kommun

450000

400000

350000

koldiodekvivalenter (ton)

300000

250000

200000

150000

100000

409097

297289

305747

266775

280483

256987

252712

50000

0

1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009

Källa: SMED

7


Diagram 3 Växthusgaser fördelat på sektorer i Östersunds kommun

Växthusgaser totalt Östersunds kommun enl. SMED

180000

160000

140000

Koldioxidekvivalenter (ton)

120000

100000

80000

60000

40000

20000

0

Lösningsmedelsa

Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner

Jordbruk Avfall och avlopp

nvändning

1990 146261 89 164169 24000 2080 34801 37694

2000 54534 3122 146228 23857 1733 35877 31941

2005 74479 4836 143925 22178 1887 32275 26152

2006 66758 5100 111079 23705 1865 32956 25295

2007 80323 5436 111585 24926 1780 33086 23352

2008 60317 5715 108634 26001 1840 33549 20934

2009 58930 5890 105777 26868 1840 33691 19699

Källa: SMED

Koldioxid

De fossila koldioxidutsläppen ökade med 13 % mellan

år 2009 och 2010 i hela Sverige, och trafiken stod för

den största ökningen.

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun

som geografisk enhet

Östersund hade fram till och med 2010 ett mål om

koldioxidutsläpp som fastställts av kommunfullmäktige;

Utsläppen av koldioxid ska minska med

25 % till 2010 i förhållande till 1998. Eftersom det är

en eftersläpning av statistik kan resultatet redovisas

först i 2011 års miljöredovisning. Utsläppen av fossil

koldioxid räknat från år 1998 till år 2010 minskade

med 4,6 % Mellan 2009 och 2010 ökade de beräknade

koldioxidutsläppen med 18,8 % (37 804 ton).

Den största utsläppsökningen härrör från elanvändningen,

trots att elanvändningen har minskat. De

ökade utsläppen beror på att den lokala elmixen för

2010 innehöll mer el från icke förnybara källor. En

anledning till detta är att Jämtkrafts kunder under

2010 valt att köpa mer ospecificerad el och mindre

ursprungsmärkt el från förnybara källor jämfört med

2009. Andelen ursprungsmärkt el har gått ned från

48 % till 14 % och ersatts med inköpt el från Nord

Pool, för vilken årets emissionsfaktor dessutom mer än

tredubblats.

Jämtkraft producerar fortfarande ungefär lika mycket

förnybar el som tidigare. En del har sålts till andra

bolag som därigenom kunnat tillgodoräkna sig en

renare elmix. Export av förnybar el från norden och

import av europeisk mix med höga utsläppsvärden har

påverkat utsläppen.

Transporter stod för huvuddelen av de totala fossila

koldioxidutsläppen under 2010 med 64%, medan

uppvärmning, el och övrigt stod för 36 %. Utsläpp

8


Miljöfordon i hela kommunen (geografisk enhet)

Biogasbilar, antal: 276

Elbilar, antal: 12

Miljöfordon i kommunen som geografisk enhet, andel: 6,2 % (30/6 2011)

Personbilar i trafik, antal per 1 000 invånare: 507

från diesel har ökat betydligt, med 14 097 ton, mellan

2009 till 2010 och mindre ökningar från eldningsolja,

flyg och E85 (bensinfraktionen) har skett. Utsläpp

från bensin och torv minskade däremot.

Hållbara transporter och resor

Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer hållbara

transporter. Krav har ställts vid upphandling av

skolskjutsar och färdtjänst och i Stadsbussupphandlingarna.

Miljö- och samhällsnämnden har beslutat

att tillåta miljöbilar att parkera mot en årlig avgift.

Hösten 2011 hade 882 bilar tillstånd för miljöbilsparkering.

I SÖT-projektet deltar Östersunds kommun

tillsammans med Sundsvall och Trondheim i ett projekt

om Infrastruktur och hållbara kommunikationer.

Här ingår flera delprojekt t ex om Cykelbypad, påverkansåtgärder

för elektrifiering av Meråkerbanan,

miljöbilsanalys och reseplanläggare. I delprojekten

om elbilsinformation och Green Highway deltar även

kraftbolagen. År 2011 fanns 26 laddplatser i Östersund.

Grön Trafik* arbetar på många olika sätt för hållbara

transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen

och även informera om klimatfrågan.

Några exempel: arrangör av Europeiska trafikantveckan,

cykelfrågor som till exempel cykelrapporten,

cykelprogram och cykelkampanjer, information om

miljöbilar, Östersunds biogassatsning, information om

elbilar, bidrag till nya elbilar, projekt om ISA**, elbilssatsning

och Green Highway.

Kommunen har beslutat att endast miljöfordon ska kö-

Diagram 4 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton)

ton

300 000

250 000

200 000

150 000

69 955

14 196

54 904

13 927

55 857

14 141

43 645

14 824

47 169

14 235

65 481

22 537

66 127

9 254

47 120

6 927

50 139

17 907

53 592

9 939

35 210

14 160

35 699

21 589

36 726

49 290

100 000

50 000

165 728

159 741

152 179

149 614

155 492

158 713

154 960

142 000

142 914

145 639

144 577

143 376

152 453

0

1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** 2008** 2009** 2010**

Uppvärmning, industri & övrigt

El

* exklusive EO2-5

Transporter

** exklusive Gasol

Källa: Grön Trafik

* Kommunens mobilitetskontor.

** IntelligentSpeed Adaption – system för hastighetsanpassning.

9


Diagram 5 Beräknade fossila Fossila koldioxidutsläpp koldioxidutsläpp i Östersunds i Östersunds kommun kommun (ton)

som geografisk enhet

100 000

90 000

80 000

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

El (lokal

Bensin E85/E75 ED95 Diesel EO1 EO2-5

mix)*

Flyg ** Kol Torv Gasol***

1998 88 599 65 644 29 449 14 406 14 196 11 485 2 367 23 733 0

1999 90 039 62 255 28 812 13 620 13 927 7 447 482 11 990 0

2000 85 083 57 556 35 837 14 141 9 540 482 19 101 438

2001 88 672 54 694 20 285 4 434 14 824 6 248 202 18 610 114

2002 92 023 54 564 19 613 3 897 14 235 8 904 41 23 496 123

2003 88 362 39 61 145 18 776 10 740 22 537 9 167 0 35 820 145

2004 85 896 101 61 389 16 189 12 132 9 254 7 574 0 37 674 132

2005 79 848 152 57 150 15 603 6 132 6 927 4 850 0 25 384

2006 78 323 194 60 785 13 508 10 914 17 907 3 613 0 25 717

2007 71 390 343 70 457 7 412 8 409 9 939 3 449 0 37 771

2008 70 095 510 17 70 833 5 195 9 487 14 160 3 122 0 20 528

2009 74 369 398 17 65 964 3 177 9 865 21 589 2 627 0 22 657

2010 69 193 452 18 80 061 6 792 10 566 49 290 2 729 0 19 367

Källa: Grön Trafik

pas in till kommunförvaltningen. Kommunens resepolicy

(reviderad 2009) anger att kommunens kostnader

för resor ska minska, resandet ska ske mer trafiksäkert

och vårt sätt att resa ska blir mer miljöanpassat.

Busstrafik

Östersunds kommun har avtal med Länstrafiken som

under år 2010 förhandlat med Stadsbussarna för att

förverkliga den miljöprofil som kommunen skrivit in

i det gällande avtalet. Från januari 2011 kommer en

omställning till förnyelsebart att innebära att CO2-

utsläppen från busstrafiken minskar med nästan tre

fjärdedelar i Östersunds tätort, det innebär en minskning

från 2 263 ton per år till 643 ton.

Elfordon

Östersunds kommun har tillsammans med Jämtkraft

fått medel från Energimyndigheten för ett demonstrationsprojekt

av 28 elbilar i vintermiljö. Vehicle

Technical Centre Östersund Mid Sweden (VTC) har

nyligen tagit fram en el-skoter med stöd av Vinnova

och Energimyndigheten.

Kommunala resor och transporter,

jämförelse mellan 2009 och 2010

• Körsträckan vid resande med egen bil har ökat

med 12,9 % sedan föregående år, detta trots att

antalet bilavtal har minskat marginellt, från 201

till 199.

• Utsläppen från flygresor har ökat något i förhållande

till föregående år, plus 2 %. Detta trots att

antalet flygresor, liksom flygsträckan har minskat

med 20 %. Det beror på skillnader i de emmissionsfaktorer

som använts mellan Resia som

* Lokal elmix, Jämtkraft. ** LTO och motorprov. ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt.

10


Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolag

Biogasbilar i kommunförvaltningen, antal:

Elbilar i kommunförvaltningen, antal:

88 st

4 st

Östersunds kommun

Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal:

2009: 300 st 2010: 305 st 2011: 315 st

Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal:

2009: 157 st 2010: 155 st 2011: 170 st

Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel:

2009: 52 % 2010: 50 % 2011: 54 %

Östersunds kommun plus bolag

Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal:

2009: 452 st 2010: 442 st 2011: 472 st

Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal:

2009: 165 st 2010: 163 st 2011: 184 st

Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel:

2009: 37 % 2010: 37 % 2011: 39 %

Diagram 6 Beräknade koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet

4500

Fossila koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

El (lokal mix Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 Alkylatbensin Tjänsteresor

flyg

Tjänsteresor

tåg inkl

Arlanda

Tjänsteresor

buss inkl

flygbuss

Tjänsteresor Tjänsteresor

taxi hyrbil

Busstrafik Externa entre

Frakt av avfa

Färdtjänst Skolskjutsar (Swebus/Sta prenörer

till Sundsval

dsbussarna) (Snöröjning

1998 460 176 1147

1999 1219 2478 1561 406 417 1353 333 1,21 1,05 0,43 435 269 4238

2000 358 470 1361

2001 267 538 1346

2002 230 571 1400

2003 1972 3182 1389 291 520 1329 21 5

2004 826 2711 899 298 496 1335 26 9,6 123 0,007 0,3 11

2005 609 2048 682 261 515 1434 36 9,6 157 0,003 24 2208

2006 1550 2135 293 264 500 1487 38 10,8 263 0,004 0,8 13 157 131 2200

2007 765 2618 594 180 568 1441 39 9,9 282 0,008 4,1 16 188 136 2260 703

2008 1166 1486 278 131 496 1579 38 10,3 210 0,008 2,3 3,0 15 735 45 2002 956 13

2009 1749 1843 435 83 485 1511 36 7,5 169 0,005 1,3 2,9 9 899 232 2116 738 13

2010 4137 2017 508 94 497 1555 29 8,7 173 0,002 1,0 3,2 5 881 216 2184 678 13

Källa: Grön Trafik

11


hade ramavtalet till och med februari 2010 och

Big Travel som tog över efter Resia. Den totala

klimateffekten av flygresor bedöms vara högre än

beräkningarna på grund av utsläpp från kväveoxider,

vattenånga med mera på hög höjd.

• Tjänsteresorna med buss har minskat med 46 %.

Antalet bussresor är lågt i förhållande till andra

typer av resor. Ganska små förändringar i antal

åstadkommer stora variationer procentuellt sett.

• Antalet tågresor ökade med 22 %, ressträckan

med 12 % och de fossila koldioxidutsläppen med

60 % beroende på skillnad i emissionsfaktorer

som använts av Resia resp Big Travel.

• Uthyrningarna i Rådhusets cykelpool minskade

med 44%. Kvaliteten på cyklarna i poolen är inte

längre särskilt bra vilket kan göra att färre väljer

att använda dem.

• Tankning av bensin har ökat med 2,5 %

(5 502 liter) och relaterade fossila koldioxidutsläpp

ökade med 12,3 ton.

• Tankning av diesel har ökat med 2,9 %

(17 944 liter) och relaterade fossila koldioxidutsläpp

ökade med 43,3 ton.

• Tankningen av E85 minskade med 18,8 %

(15 929 liter) och under 2010 tankades 68 714

liter, vilket motsvarar 50 899 liter bensin och en

fossil koldioxidreduktion på cirka 84,9 ton räknat

vid avgasrör. Under 2010 såldes 9 kommunala

etanolbilar.

• Tankningen av biogas har ökat med 4,1 %

(3 450 nm3). Kommunens fordon har under 2010

tankat 87 159 normalkubikmeter biogas, vilket

motsvarar 95 875 liter bensin och 215 ton lägre

utsläpp av fossil koldioxid.

• Tankning av ED95, etanolbaserat dieselbränsle

i Stadsbussarna ökade med 6,2 % (6 973 liter).

Även tankning av diesel för stadsbusstrafiken

ökade med 3,2 % (27 650 liter).

• För upphandlad färdtjänst ökade användningen av

biogas med 61,8 % och användningen av E85 som

inte användes alls under 2009 återupptogs.

• Skolskjutsar ökade användningen av biogas något.

Diagram 7 Drivmedel färdtjänst 2010 (liter)

Drivmedel i upphandlad färdtjänst

400000

350000

300000

295842

360301 365052

250000

200000

150000

100000

154302

110237

178416

2008

2009

2010

50000

0

960713183

12825 13877

0

0

Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm

Källa: Grön Trafik

Diagram 8 Drivmedel skolskjutsar (liter)

Drivmedel i upphandlade skolskjutsar

120000

100000

96073

89362

80000

60000

2009

2010

40000

20000

0

0 0 1198 717 1968 2266

Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm

Källa: Grön Trafik

12


Uppvärmning och el i kommunal verksamhet

Den totala energianvändningen var 109762 MWh år

2010 och 102382 MWh år 2009. Elförbrukningen

minskade 0,4 % mellan 2009 och 2010. Med beräkning

baserad på lokal elmix ökade dock de fossila

koldioxidutsläppen från elanvändning med 137 %.

Användningen av fjärrvärme ökade med 15,5% vilket

är naturligt då 2010 var ett mycket kallare år än

2009. De fossila koldioxidutsläppen från fjärrvärme

ökade också med 7 %. Vad gäller eldningsolja ökade

både leveranser och utsläpp med 16,8 %. Leveranser

av flis och pellets ökade med 21,1 %. Samtliga

ökningar på uppvärmningssidan kan relateras till det

mycket kalla vädret under 2010.

Luftföroreningar

Östersund har generellt ren luft men luftkvalitén kan

vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder

och vind, trafik och i vissa fall eldning. När det är kall

väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid,

bensen och små partiklar bli förhöjda vid hårt trafikerade

vägar. Det finns miljökvalitetsnormer* för utomhusluften.

Dessa omfattar: kvävedioxid, kväveoxid,

kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon

och PM 10 (små partiklar) benso(a) pyren, arsenik,

kadmium och nickel.

Luftmätningar

Östersund deltar sedan flera år i ”Urbanmätnätet” där

IVL (Svenska miljöinstitutet AB) i samarbete med ca

40 kommuner genomfört ett långsiktigt mätprogram

för luftkvalitetsövervakning. Syftet är bland annat att

kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att kunna jämföra

uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer.

Mätningarna sker antingen i en tätorts så

kallade urbana bakgrund (stadsmiljö), för att spegla

den generella luftföroreningsbelastningen, alternativt

i ett gaturum.

I Östersund mäts PM 10 (små partiklar), bensen och

toluen samt kvävedioxid. Mätvärdena räknas om

till vinterhalvårsmedelvärden. Det är dessa som

redovisas i diagrammen. Utsläpp av svavel och NOX

(kväveoxider) från fjärrvärmen i Östersund,

se diagram 16.

Diagram 9 Bensen (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³)

7

6

5

Bensen

4

3

Bensen

2

1

0

93/94

95/96

97/98

99/00

01/02.

03/04.

05/06.

07/08.

09/10.

Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa

Förklaring till diagram: Mätvärdena för bensen och toluen har visat en nedåtgående trend sedan 1994,

men de senaste åren har den positiva trenden avtagit. Miljökvalitetsnomen klaras.

* Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön.

14


Marknära ozon

Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen

sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala

staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn

och Bränna). De mätningar som gjordes visade

medelvärden per månad som underskrider miljökvalitetsnormen.

Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar

i Bredkälen i Strömsunds kommun som är

en nationell mätplats.

Diagram 10 Små partiklar (PM 10, medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³)

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

00/01

01/02.

02/03.

03/04.

PM 10

04/05.

05/06.

06/07.

07/08.

08/09.

09/10.

10/11.

PM 10

Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa

Förklaring till diagram: När det gäller små partiklar (PM 10) klaras miljökvalitetsnormen men den nedre

utvärderingströskeln överskrids, vilket innebär att kommunen måste mäta.

Diagram 11 Kvävedioxid (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³)

30

25

20

15

10

5

0

1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa

Förklaring till diagram: Uppmätt halt av kvävedioxid har ökat de senaste åren, liksom i andra städer.

En trolig orsak är ökningen av dieselfordon vilket även syns i statistiken över levererade mängder diesel.

15


2. Energianvändning

Mål

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

Resultat (avser 2010, senast tillgängliga

värden)

Elanvändningen var år 2010 11,1 % lägre än

1996. Därmed ligger man i närheten av att

nå det uppsatta målet som motsvarar 13,1 %

minskning under perioden 1996-2010.

Jämfört med föregående år minskade elförbrukningen

med 3,9 %, eller 26 113 MWh.

Denna minskning är inte väderrelaterad då

2010 var ett kallare år än 2009.

Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter,

industri och service. En del av energin ”försvinner”

vid distribution och omvandling. För transporter

dominerar fortfarande de fossila bränslena. Oljans

andel av den totala energitillförseln har minskat i

Sverige.

Bebyggelsen står för cirka 40 % av den totala användningen

av energi i Sverige. Användningen av fossila

energikällor för uppvärmning minskade med nästan

50 % i Sverige mellan 1995-2005. Den totala energianvändningen

per ytenhet har minskat.

EU har antagit paketet ”En energipolitik för Europa”,

där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp

med 20 % senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska

ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och

genom att se till att förnybara energikällor står för 20

% av energimixen. Östersund undertecknade Borgmästaravtalet

2009. Se även sidan 5.

Total energianvändning i Östersunds kommun

(geografisk enhet)

Enligt Energibalansstudie, framtagen av energikontoren

i Jämtland och Västernorrland 2011, hade kommunen

har en total energianvändning på 1 907 GWh

år 2009. De största sektorerna är transporter och

Diagram 12 Energiflöden i Östersunds kommun 2009

Källa: Energibalansstudier Västernorrlands och Jämtlands län

16


hushåll som tillsammans står för 62 % av energianvändningen

inom kommunen. Främsta energibränsle

som tillförs är träbränsle med 42 % av den tillförda

energin, därefter kommer oljeprodukter med 30 %

av tillförda bränslen.

Elanvändning

Elanvändningen i Östersund (som geografisk enhet)

var år 2010 11,1 % lägre än 1996. Därmed ligger

man i närheten av att nå det uppsatta Agenda 21-

målet på 13,1 % minskning under perioden 1996-

2010. (Elförbrukningen kan inte delas upp på kategorier

och analyseras då dessa data är sekretessbelagda

hos SCB).

Enligt Jämtkraft beror minskningen i elförbrukning

jämfört med 1996 på ökat antal fjärrvärmeanslutna,

kraftvärme och Arctura samt ökad pelletseldning med

mera.

Under 2010 anslöts 360 villor i Brunflo till fjärrvärmen.

Kommunens belysningsprogram har resulterat

i årliga förbrukningsminskningar på 450 MWh för

installationer utförda 2009, 300 MWh för 2010 och

250 MWh 2011 och därutöver minskningar i belysningsföreningar

på cirka 50-100 MWh respektive år.

Enligt Energibalansstudien fördelade sig elanvändningen

under år 2009 på: Hushåll 31 %, Övriga tjänster:

28,6 %, Industri, byggverksamhet: 17,2 %, offentlig

verksamhet: 16,7 %, Jordbruk, skogsbruk, fiske:

4,6% och transporter 1,8 %. Proportionerna antas

vara likadana år 2010.

Elenergi från Jämtkraft

Jämtkraft har ett årsbehov av elenergi på cirka 1 500

GWh. Ett normalår är den egna produktionen cirka

1 130 GWh. Återstoden täcks genom långsiktiga avtal

med andra elproducenter och inköp från Nord Pool.

Jämförelse av elens ursprung mellan 2009 och 2010:

Elförsäljning utan tillval utgjordes 2009 av 56 % förnybar

energi, 31 % kärnkraft och 13 % fossil energi

inklusive torv. 2010 var förhållandet 40,6 % förnybar

energi, 31,6 % kärnkraft och 27,8 % fossil energi

inklusive torv (källa www.jamtkraft.se).

Fördelningen av elens ursprung räknas ut i efterhand

och redovisas för föregående år. Jämtkrafts kunder,

som valde ursprungsmärkt el från förnybara energikällor

minskade under 2010 från 48 % till 14 %.

Se diagram 14 och 15 på följande sida.

Uppvärmning

Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen

är till största delen baserad på biobränsle.

Fjärrvärmen står för den största delen av de minskade

fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare

år. Många hushåll installerar värmepumpar. En nackdel

med värmepumparna är att värmeproduktionen till

ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som

påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är

värmepumpen ett bra alternativ eller komplement till

eluppvärming eller användning av fossila bränslen.

Vindkraft

Översiktsplanen för vindkraft antogs av kommunfullmäktige

den 17 mars 2011. Planen syftar till att ange

Diagram 13 Elförbrukningen i Östersunds kommun (geografiskt enhet)

Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt)

MWh

900000

800000

700000

600000

729387

729 387

726060

722093

747155

714872

732976

707723

744257

700646

772076

693640

741383

686703

726 997

679836

706 376

673038

689 924

666308

688 737

659645

709 926

653048

674 296

646518

674 660

640052

648 547

633652

Nätleveranser

Östersunds

kommun

500000

400000

300000

Mål i agenda

21

200000

100000

0

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Källa: Grön Trafik

17


Diagram 14 och 15 Jämförelse av elens

ursprung mellan 2009 och 2010

Samlad elförsörjning 2009

förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv

16%

7%

77%

Samlad elförsörjning 2010

2009

Källa: www.jamtkraft.se

förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv

24%

27%

49%

2010

Källa: www.jamtkraft.se

lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad

och områden där vindkraft inte tillåts på grund av

andra intressen. Förslaget innehåller även riktlinjer

för övriga områden. I kommunen finns för närvarande

inget vindkraftverk, men vindkraftparker planeras.

Vattenkraft

Vattenkraften står för halva Sveriges elproduktion. En

stor andel av länets större sjöar och vattendrag har

påverkats av vattenkraftsutbyggnad. De återstående

oreglerade vattendragen och vattendragavsnitten är

få och har stora naturvärden. Växt- och djurlivet har

påverkats negativt och vattenytorna har ändrats, både

till yta och till sträckning. Östersunds kommun är majoritetsägare

i energibolaget Jämtkraft. Vattenkraften

är stommen i Jämtkrafts produktion, de har 17 vattenkraftstationer

i Jämtland. Ett normalår producerar

de cirka 930 GWh. I kommunen finns en kraftstation

med en normal årsproduktion på 62 GWh. Den är

belägen i Hårkan, ett biflöde till Indalsälven.

Kommunförvaltningens energianvändning

Totalt äger Teknisk Förvaltning fastighet (TF) cirka

160 fastighetsobjekt med cirka 375 000 kvadratmeter

bruksarea. TF fastighet arbetar med målsättningen

att energianvändningen per kvadratmeter i deras fastigheter

ska vara minst 25 % lägre år 2020 jämfört

med 1995. 2010 var minskningen 21 % (Energibokslut

2010).

TF genomför åtgärder för att minska energianvändningen

i kommunens skolor, förskolor och äldreboenden.

Ökningen av energikostnaderna har bromsats och

enligt Energibokslut 2010 gett ackumulerade kostnadsbesparingar

på 22 miljoner. Varje månad kontrolleras

energianvändningen, databearbetas och eventuella

avvikelser kan snabbt rättas till. Personal inom

skola, förskolor och äldreboende kan hämta statistik

över energianvändningen på sina arbetsplatser och energispartips.

Energianvändningen från oljeuppvärmda

anläggningar har minskat med 49 % mellan 2004 och

2010.

Ett energiledningssystem har införts och certifierats

under 2011. TF:s fastigheter har energideklarationer

och åtgärder genomförs enligt plan. TF arbetar med

att ta fram kravdokument för nybyggnation avseende

isolering, ventilation och el. Vid nybyggnad ska energibehovet

för uppvärmning och fastighetsdrift uppgå till

maximalt 80 kWh/m2 A temp, år. TF strävar efter att

närma sig passivstandard och efter att kunna miljöklassa

byggnader enligt Miljöbyggnad som ställer krav

på energi, innemiljö, kemikalier och materialval. Mer

information finns i Energibokslut 2010, Fastighet.

Energirådgivning

Kommunens energirådgivare ger energirådgivning till

enskilda, företag och organisationer. Energirådgivaren

medverkar i mässor och utställningar och samarbetar

med Energikontoret i länet. Energikontoret arbetar

för minskade utsläpp av växthusgaser genom projekt

och aktiviteter som syftar till effektivare energianvändning

och ökad användning av förnybar energi.

Tillsammans med bland andra Östersunds kommun

driver man projektet ”Folkbildning för klimatsmart

småhusbyggande” inom Klimatinvesteringsprogrammet.

Målet med projektet är att integrera miljöhänsyn

och resurshushållning vid byggande av enbostadshus

med betoning på minskade koldioxidutsläpp genom

ökade kunskaper hos fastighetsägare om byggande,

drift och underhåll.

18


Diagram 16 Energitillförsel fjärrvärme Östersund

GWh,ton

1200

1000

800

600

SVAVEL

400

200

NOx

0

-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 2001 2003 2005 2007 2009 2011

OLJA

TORV

VÄRMEPUMP

SVAVELEMISSON

KOL

TRÄD

SPILLV.,GAS

NOX - UTSLÄPP

RÖKGASKOND.

ELPANNOR

DEPONIGAS

Elproduktion KVV+ deponigasmotor

Källa: Prognos november 2011, Jämtkraft

Minskning av energianvändning 2004-2010 (Teknisk förvaltning, Fastighet)

Fördelat per energislag

Energislag Förändring (%) 2004- 2010 2010 (MWh)

Fjärrvärme 14 % 38 582

Elvärme -25 % 1 133

Fastbränsle, pellets 1 % 3 798

Källa: Energibokslut TF, 2010

19


3. Miljön i Östersund

Mål

Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker

och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden

samt en bra stads- och landskapsmiljö.

Resultat

Kommunen arbetar för att skapa en hållbar,

trygg och säker miljö och bidrar till att goda

levnadsförhållanden och en bra stads- och

landskapsmiljö bibehålls och skapas. För att

kunna följa utvecklingen behövs dock preciseringar

till målet och att indikatorer och nyckeltal

utvecklas.

Hållbar utveckling omfattar fyra dimensioner – den

demokratiska, den ekonomiska, den ekologiska och

den sociala. Den sociala dimensionen inrymmer bland

annat etiska aspekter, jämställdhet, kultur, arbetsmiljö

och upphandling. Hållbar utveckling är en grundläggande

strävan inom kommunen, och den är uttryckt

i kommunens övergripande vision, och styr både Tillväxtprogrammet

som Agendadokumentet.

Sammanfattningsvis arbetar kommunen brett för att

skapa en hållbar, trygg och säker miljö och bidrar till

att goda levnadsförhållanden och en bra stads- och

landskapsmiljö bibehålls och skapas. För att kunna

följa utvecklingen behövs dock preciseringar till målet

och att indikatorer och nyckeltal utvecklas. För goda

sociala levnadsförhållanden hänvisas till kommunens

Välfärdsredovisning, där indikatorer utifrån kommunens

strategiska utvecklingsområden för folkhälsa

redovisas.

För att följa upp målet 2011, eller visa på en trend

som indikerar att vi närmar oss målet, har vi valt att

följa upp olika nyckeltal. Dessa har koppling till betydande

miljöaspekter. Även ett antal andra nyckeltal

redovisas.

Miljöaspekterna är: Skydd av kommunala grundvattentäkter,

Användande av Storsjön som resurs,

Samhällsbyggande och fysisk planering, Hushållsoch

industriavfall, Radon i bostäder, Hantering av

slam, Användning/återvinning av miljöstörande ämnen,

Upphandling, Utbildning, Brand och olycka samt

Tillsyn.

Se redovisning och värdering av dessa faktorer i tabellen

på följande sidor:

20


Resultat – uppföljning av nyckeltal (nyckeltalen för uppföljning av målet är framtaget utifrån

kommunens betydande miljöaspekter och de nationella miljömålen

Grundvatten av god

kvalitet

Skydd av kommunala

grundvattentäkter

Beskrivning indikator/

nyckeltal

Antal kommunala grundvattentäkter/

Antal kommunala

grundvattentäkter

med skyddsområde

Resultat

4 st/4 st

Översyn av skyddsområde

i Tandsbyn pågår

Kommentar

Viktigt för dricksvattenförsörjningen

att grundvattentäkterna

är väl skyddade

för att minska risken för

att vattentäkterna påverkas.

Radon i vatten

Levande sjöar och

vattendrag

Användande av Storsjön

som resurs

Radon har mätts i alla

kommunala grundvattentäkter.

Uran har kontrollerats i

två kommunala vattentäkter.

Miljö och hälsa har

erbjudit hjälp med mätningar

i enskilda vattentäkter

i Lillsjöhögen.

Beskrivning indikator/

nyckeltal

Skyddsområde ytvattentäkt

Miljökvalitetsnormer:

God ekologisk status 2021

God kemisk status (exkl.

kvicksilver)

Förhöjda värden i Lillsjöhögens

kommunala

vattentäkt har åtgärdats.

Radonfilter bytt 2010.

Ca 75 % av analyser

(2008) i enskilda vattentäkter

i Lillsjöhögen

visade höga värden. Utökad

provtagning i närområdet

visade ca 50% av analyserna

höga värden (2009).

Resultat

Upprättande pågår

Miljökvalitetsnormer

Status 2009: måttlig ekologisk

status

Status 2009: god kemisk

ytvattenstatus

Radonet avges till inomhusluften

och kan på sikt

orsaka lungcancer.

Uran i vatten kan orsaka

njurskador. WHO har ett

riktvärde på 15 mg/l, om

det överskrids bör åtgärder

vidtas.

Kommentar

Storsjön är en skyddsvärd

del av kommunens naturmiljö

och en viktig resurs

för dricksvattenförsörjning

och recipient för spill- och

dagvatten i Östersunds

kommun.

Större delen av kommuninvånarna

får dricksvatten

från Storsjön.

Under 2010 inträffade

ett utbrott av vattenburen

smitta. Orsaken var en

parasit, Cryptosporidium.

Recipientprovtagning och

utsläpp av näringsämnen i

Storsjön= status

Dagvattenpåverkan

Näringsfattig, god vattenkvalité

enligt provtagning

2010 Indalsälvens vattenvårdsförbund

Tillsynsprojekt

Miljö och hälsa: pågår

EU:s vattendirektiv har

målet en god vattenstatus.

Vattenmyndigheten har

tagit fram förvaltningsplan

och åtgärdsprogram för

distriktet under 2010.

21


Levande sjöar och

vattendrag(fortsättning)

Beskrivning indikator/

nyckeltal

Badvattenprover resultat

Trafik på sjön; båt,

vatten- och snöskoter

Resultat

Badvattenprover resultat:

2009: 15 prover varav två

tjänliga med anmärkning.

2010: 16 prover alla

tjänliga.

2011:18 prover varav

3 med anmärkning.

Vattenskotertrafik är tillåten

i allmänna farleder och

i av länsstyrelsen anvisade

områden.

Kommentar

Badvattnets kvalité kan

påverkas av olika faktorer,

och resultatet tjänligt

med anmärkning leder till

förnyad provtagning eller

utredning av om det kan

finnas föroreningskällor.

God bebyggd

miljö

Resursanvändande vid

samhällsbyggande och

fysisk planering

Beskrivning indikator/

nyckeltal

Nyckeltal ska utvecklas.

Användning av naturgrus

(delmål, miljömålsuppföljning

nationellt).

Resultat

Uppgift saknas för

närvarande, men kan tas

fram.

Kommentar

Den fysiska planeringen

är viktig när det gäller de

fysiska villkoren för markanvändning

och boende,

drift av tekniska system,

industriverksamhet, resurshushållning.

Avfall

Hushållsavfall (ton/år)

2011

Totalt insamlat hushållsavfall:

15 759, 265 kg

person/år

Brännbart avfall: 11 159

Kompost: 3 957

Hushållsavfall, deponi: 648

Ökning/minskning

2011 jmfr 2010

-

-

-

-

Vår konsumtion medför

restprodukter. En hållbar

avfallshantering innebär

minskat resursutnyttjande

och ökad grad av återanvändning/återvinning.

Insamlat återvunnet material

från hushållen (ton/år)

2009/2010

Tidningar: 2 908/3 349

Returkartong: 758/838

Glas: 1 317/1 371

Plast: 310/480

Metall: 113/141

Wellpapp: uppgift saknas

+

+

+

+

+

Plockanalyser av utsorterat

brännbart hushållsavfall

visar att hushållens avfallssortering

bör bli bättre.

Två tredjedelar består av

annat; matavfall, förpackningar,

deponirest.

Uppgifter för 2011 kommer

2012.

Avfall från företagen

(ton/år)

Brännbart industriavfall:

895

Organiskt industriavfall:

60

Bygg- och industriavfall,

deponi: 20 604, varav

15 000 jord, sluttäckning.

Ökning/minskning 2011

jmfr 2010

-

-

- (exklusive jord)

22


God bebyggd

miljö (fortsättning)

Radon i bostäder

Beskrivning indikator/

nyckeltal

Antal radonmätningar i

bostäder under året/antal

med värden över riktvärdet

Åtgärdade bostäder

Resultat

År/mätningar/över

riktvärde

2007/08: 205/32

2008/09: 250/80

2009/10 : 241/43

2010/11: 294/81

Uppgift saknas.

Kommentar

Radon från berggrunden

eller byggmaterial kan ge

höga radonhalter inomhus

vilket ökar risken för

lungcancer.

Antal radonmätningar i

skolor/förskolor/antal med

värden över riktvärdet.

Åtgärdade skolor/fsk.

Inga skolor fsk med värden

över riktvärdet har

redovisats.

Totala antalet mätta bostäder/antal

som behöver

mätas.

Ca 4 534 småhus och

4 000 lgh har mätts via

Miljö och hälsa. Det totala

antalet småhus är ca

10 500 och 21 000 lgh.

Det finns även privata

företag som mäter radon.

Dessa mätningar har kommunen

ingen uppgift om.

Giftfri miljö

Hantering av slam från

enskilda avlopp och

kommunala reningsverk

Beskrivning indikator/

nyckeltal

Andel slam som kommer

till användning (som t ex

jordförbättringsmedel)

slam som deponeras.

Resultat

Slammet komposteras med

bark för att vidareförädlas

till anläggningsjord och all

jord används.

Kommentar

I slammet från våra avlopp

koncentreras ämnen

som t.ex. kemikalier och

läkemedel. Slammet bör

användas som en resurs

och deponering av slam är

inte tillåtet.

Användning/ återvinning av

miljöstörande ämnen

Innehåll av miljöstörande/giftiga

ämnen i slam i

förhållande till rikt- och

gränsvärden.

Mängd insamlat farligt

avfall från hushåll/per

invånare

Halten av koppar är hög

enligt preliminärt resultat.

2010: 21,4 kg/inv

2011: 26,7 kg/inv

Användningen av miljöstörande

ämnen medför

en risk att de sprids och

orsakar påverkan på hälsa

och miljö. Viktigt att minska

den totala användningen

av miljöstörande ämnen

och att minska risken för

utsläpp och spridning.

Avfallet ska samlas in och

tas om hand säkert.

Användning av bekämpningsmedel

Antal anmälningar om

användning och tillståndsansökningar.

Banverket och Inlandsbanan

har anmält till Miljö

och hälsa.

Analysresultat av dricksvatten

map bekämpningsmedelsrester.

Inga resthalter funna vid

årlig analys.

23


Giftfri miljö (fortsättning) Beskrivning indikator/

nyckeltal

Förorenade områden Antal riskklassade områden

(MIFO) i klass 1 och

klass 2.

2011

Klass 1: 0

Klass 2: 17

Klass 3: 140

Klass 4: 85

2010

Klass 1: 0

Klass 2: 17

Klass 3: 67

Klass 4: 26

Resultat

2009

Klass 1: 0 st

Klass 2: 10 st

Klass 3: 41 st

Klass 4: 17 st

Kommentar

1: mycket stor risk

2: stor risk

3: måttlig risk

4: liten risk

Platser där risken är

mycket stor (klass 1) eller

stor (klass 2) bör undersökas

vidare och eventuellt

vidtas åtgärder.

Antalet förändras eftersom

saneringar görs och inventering/klassning

sker kontinuerligt

i länsstyrelsens regi.

För 3 st nedlagda deponier

samt Semsån och Sågbladet

1 sker provtagning enligt

kontrollprogram. Spimfab

fortsätter sanering av nedlagda

bensinstationer.

Köldmedia användning Avveckling HCFC Pågår Kommunens mål enligt

”Luft och klimatplanen”

(antagen av kommunfullmäktige

dec 2001) är att

utsläpp av ozonnedbrytbara

ämnen till största delen ska

ha upphört år 2010 vilket

även är ett regionalt mål.

Upphandling

Övriga

Beskrivning indikator/

nyckeltal

Har miljökrav ställts i varje

upphandling?

Resultat

Miljökrav ställs där det är

relevant.

Kommentar

Kommunen upphandlar

varor och tjänster för

stora summor årligen.

Enligt upphandlingspolicyn

ska hänsyn tas till kvalitets-

och miljökrav i varje

upphandling.

Kommunledningen har mål

för ramavtalstrohet. Uppföljning

av levererade varor

och tjänster och återkoppling

till upphandlaren är

nödvändigt för att förbättra

upphandlingsförfarandet ur

miljö- och hälsosynpunkt.

Uppfylls mål för ramavtalstrohet?

2010: 94 %

2011: ingen uppgift

På grund av införande av

ny databas under 2011.

24


Upphandling

Övriga

Beskrivning indikator/

nyckeltal

Beslut om 20 % ekologisk

skolmat

Andel Miljömärkt el

Resultat

Prel: 22 % (oktober 2011)

skolrestauranger.

0 %

Kommentar

Andelen ekologisk skolmat

avser kostnad.

Utbildning/Medvetenhet

Utbildning i skolan:

Barn/elever har utifrån

sin mognad kunskap om

energianvändning och hur

den ska minska. Minst

hälften av skolor/förskolor

skall ha en fungerande

handlingsplan inom område

miljö med fokus på energianvändning.

Antal skolor med miljödiplomering

eller certifiering

Antal utbildningstillfällen,

miljöombud:

Informationsträffar:

Miljöblad för miljöombud:

Alla skolor/ fsk har en

handlingsplan med energifokus.

Antal skolor med Grön

Flagg, 2011: 4 st. 2010:

4 st. 2009: 6 st. 2007: 9 st.

Uppgift från: www.hsr.se

2

2

2

Påverkan på miljön beroende

på invånarnas medvetenhet

och utbildning inom

miljöområdet är betydande.

Skolan har ett tydligt

uppdrag att bidra till en

socialt, ekonomiskt och

ekologiskt hållbar utveckling.

Uppdraget formuleras

i nationella styrdokument

som skollag, läroplaner

och kursplaner Kommunen

är också en stor arbetsgivare

vilket ger stor effekt

när den egna personalen

utbildas.

Målgrupp är kommunens

ca 200 miljöombud.

Antal miljöfrukostar för

företagen:

Antal miljöcertifierade

företag i kommunen

3 st

2011: 50 st. 2010: 52 st.

Uppgifter från databas:

www. certifiering.nu

Seminarier och annan

extern information om

miljöfrågor

Medverkan i utställning/

mässor, seminarier om

klimatfrågor, biogas,

energieffektivt byggande,

info i hushållstidningen,

och på hemsidan.

Brand och olycka

Nyckeltal tas fram, t ex.

förebyggande arbete,

riskombud, rapportering av

tillbud etc.

Systematiskt brandskyddsarbete

genomförs. Riskombud

är utsedda. 2010:

19 tillbud, 5 bränder.

2011: 8 tillbud, 6 bränder.

Tillsyn Målstyrd miljötillsyn Miljötillsynen är målstyrd

och riskbaserad.

Se tillsynsplanering 2011.

Brand/olyckor ex utsläpp

av kemikalier påverkar

miljön genom utsläpp till

luft, mark och vatten. Med

hjälp av riskanalyser och

förebyggande arbetet kan

risken för olyckor minskas.

I miljöbalken anges att

tillsynen ska säkerställa

syftet med balken; främja

en hållbar utveckling så att

nuvarande och kommande

generationer tillförsäkras

en hälsosam och god miljö.

25


Kommunens miljöarbete

Så här arbetar vi

Östersunds kommun har drygt 59 400 invånare och ligger vid Storsjön,

mitt i Jämtland. Kommunen är cirka 2 500 km² till ytan och något mindre än

landskapet Blekinge.

Kommunens centrum är tätorten Östersund-Frösön.

Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden

har ett livligt centrum med många butiker, restauranger,

caféer och samlingslokaler av olika slag. Stadskärnan

är väl bevarad och den har förklarats som

riksintresse ur kulturmiljösynpunkt. Inom kommunen

finns ett stort antal små och medelstora företag inom

tillverkningsindustri, kunskaps-, tjänste- och turismföretag.

Kommunen är den största arbetsgivaren. Andra

stora arbetsgivare är landstinget och Mittuniversitetet.

Vår verksamhet

Kommunen tillhandahåller service för medborgare,

företag och besökare. Till exempel: teknisk service

som distribution av dricksvatten, rening av avloppsvatten

och avfallshantering. Kommunen svarar också för

social omsorg och utbildning. Samhällsplanering och

myndighetsutövning är kommunens ansvar. Verksamheten,

som inte är vinstdrivande, finansieras med

allmänna medel och avgifter. Resurserna fördelas mellan

de olika verksamheterna på politiska grunder. Ett

demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund är den gemensamma, grundläggande

visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten

för det långsiktiga politiska arbetet.

Östersunds kommun och de kommunala förvaltningarna

måste i sin verksamhet följa en rad lagar och

förordningar bland annat kommunallagen, förvaltningslagen,

miljöbalken med förordningar, lagen om

offentlig upphandling, livsmedelslagstiftningen och

lokala föreskrifter.

Kommunens verksamhet styrs under kommunfullmäktige

och kommunstyrelsen av nämnder som bland

annat ansvarar för mål och prioriteringar inom sina

respektive områden. För att kunna utföra sina uppgifter

har nämnderna förvaltningar med anställd

personal. Kommunen som organisation bedrivs både i

förvaltnings- och bolagsform. Totalt har koncernen en

omsättning på cirka 3,8 miljarder kronor och antalet

anställda är cirka 5 000.

Kommunledningen arbetar med samordning, styrning

och uppföljning av kommunens verksamhet, övergripande

fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta

innebär bland annat ansvar för att verksamheten är

effektiv, att internkontroll genomförs och att de mål

och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag

i hela organisationen. Andra arbetsuppgifter är

ärendehantering för kommunstyrelsen och fullmäktige

samt frågor som gäller utveckling, personalpolitik,

juridik, näringsliv och arbetsmarknad/vuxenutbildning.

Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet,

skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgårdar

och för samverkan mellan skola och arbetsliv.

Vård och Omsorg ansvarar för hemtjänst, hemsjukvård,

särskilda boendeformer, sysselsättningsenheten

MICA och habiliteringsteamet. Man fattar även beslut

om bistånd till stöd för äldre och funktionshindrade.

Verksamheten bedrivs både av kommunens enheter

och av externa entreprenörer.

Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrågor,

miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, trafikplanering,

trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter

och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive

färdtjänst samt kart- och mätteknisk verksamhet. På

Samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda

21 och den kommunala lantmäterimyndigheten.

Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och

familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn

enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering.

Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom

kulturskolan och biblioteket. Nämnden stödjer via bi-

26


drag kultur- och idrottsföreningar. Nämnden ansvarar

och beställer verksamheten för idrotts-, fritids- och

kulturanläggningar. De anställda som utför arbetena

inom dessa områden finns främst inom teknisk förvaltning

men också externa utförare, exempelvis Storsjöteatern.

Teknisk verksamhet ansvarar för den tekniska verksamheten

inom flera områden, som till exempel vatten,

avlopp, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning,

trafikanläggningar och parker.

Intern service ansvarar för service till förvaltningarna,

till exempel upphandling, städ, verkstad, kommunservice,

matproduktion, ekonomi/finans och löneadministration.

Så här arbetar vi med miljöfrågor

Agenda 21

Den lokala Agendan är en vision för ett hållbart samhälle.

Syftet med den lokala Agendan är att vara ett

hjälpmedel och en pådrivare i den långsiktiga process

som utvecklingen mot ett hållbart samhälle innebär.

Den första Agendavisionen antogs 1997. En reviderad

vision, med sikte på 2040,antogs av kommunfullmäktige

den 9 februari 2009.

Samarbetsavtal

Kommunen har under tiden 2004-2011 samarbetat

med Vägverket/Trafikverket för att utveckla kommunens

trafikmiljöarbete. Samarbetet har fått gott betyg

vid de utvärderingar som gjorts.

I samarbetsavtalet 2008 -2011 ingår bland annat

projekt inom Grön Trafik, flera cykelprojekt som till

exempel Vintertramparna, hastighetsanpassning

(ISA), Grön Rutt med flera. Ett annat exempel är

projektet ”Jämställt transportsystem”.

Sundsvall-Östersund och Trondheim samarbetar bland

annat om Green Highway, en fossilbränslefri transportkorridor

mellan städerna. Kommunen har undertecknat

Borgmästaravtalet.

Miljötillsyn

Tillsyn och kontroll utförs av avdelningen miljö och

hälsa på Samhällsbyggnad. Den grundläggande delen i

verksamheten är handläggning av tillstånds och anmälningsärenden

samt kontroll av verksamheter genom

bland annat inspektioner, granskning av miljörapporter

och företagens egenkontroll. Tillsynen är mål och riskbaserad

och beskrivs i verksamhetsplanen. Information

och rådgivning är en stor och viktig del i verksamheten.

Dessutom hanteras klagomål från allmänheten

och yttrande till andra myndigheter. Miljöövervakning

i form av mätningar av vatten- och luftkvalitet, radon

och bakgrundsstrålning utförs av miljö och hälsa.

Miljöledningssystem

Kommun har infört miljöledningssystem. Syftet är att

kommunen ska minska sin miljöbelastning. Att organisationen

har ett miljöledningssystem innebär att man

strävar efter att ständigt förbättra sitt arbete. Genom

att arbeta enligt den internationella standarden ISO

14001 så kvalitetssäkras arbetssättet.

Arbetet med att få en certifiering slutfördes under

våren 2007 och Östersunds kommun blev certifierad

enligt ISO 14001 och EMAS registrerad. Under 2008,

2009 och 2011 har uppföljande revisioner gjorts.

Endast mindre avvikelser konstaterades och Östersund

fick behålla sitt certifikat. 2010 gjordes en systemrevision,

med endast mindre avvikelser.

Organisation

En organisation har fastställts för miljöledningsarbetet.

Kommunstyrelsen utgör den politiska ledningen

och kommunledningsgruppen, (kommundirektörerna,

förvaltningschefer/personal- och informationschef)

står för ledningen av arbetet. Arbetet samordnas

i ett miljöforum där centrala och lokala processansvariga

träffas, planerar och följer upp miljöledningsarbetet.

För att styra verksamheten har ett antal kommungemensamma

rutiner tagits fram. De finns tillgängliga

i Miljöhandboken på kommunens hemsida:

www.ostersund.se. Där finns också miljöpolicy, miljömål

och information exempelvis om miljöombuden,

miljöforum, internrevisioner m.m. I miljöhandboken

finns även tillämplig lagstiftning samlad i en lagförteckning.

Kommunen har utbildat ett antal internrevisorer som

regelbundet gör internrevisioner för att se hur väl

infört miljöledningssystem fungerar. Miljöledningssystemet

genomgår även årliga revisioner av en ackrediterad

(godkänd) miljörevisor.

EMAS

EMAS är en förkortning av ”Eco Management and

Audit Scheme” och är EU:s miljöstyrnings- /miljörevisionsordning.

EMAS syftar till att effektivisera och

27


ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett

trovärdigt budskap om resultatet. Östersunds kommun

har byggt upp sitt miljöledningssystem enligt nedanstående

bild.

Miljöledningssystem

Miljöaspekter

För respektive miljömål har sedan de förhållanden och

aktiviteter som orsakar miljöpåverkan bedömts beroende

på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller stor

miljöpåverkan. De klassas därefter som ”ingen betydande

miljöaspekt” eller ”betydande miljöaspekt” och

prioriteras. Syftet är att prioritera vilka miljöaspekter

och miljöområden som är betydelsefulla samt ange där

kommunen är beredd att genomföra åtgärder.

Miljöredovisning

En miljöredovisning upprättas årligen som beskriver

resultatet av kommunens miljöarbete och fungerar

som underlag till det fortsatta miljöarbetet. I miljöredovisningen

ska även en avstämning göras om

miljöarbetet styr mot Agendavisionen. Enligt EMAS

krav ska en offentlig redovisning tas fram som granskas

av en oberoende revisor. Miljöredovisningen publiceras

kommunens hemsida och i sammandrag

i kommunens årsredovisning.

Miljöutredning

En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur

kommunens verksamhet påverkar miljön. Miljöutredningen

utgör underlag för att kunna säkerställa att vi

arbetar med rätt områden och lägger resurser där de

ger bäst miljöförbättring. Miljötillståndet i kommunen

har granskats med utgångspunkt från Agenda 21, de

nationella miljömålen (undantaget Hav i balans och

Storslagen fjällmiljö) samt ytterligare fyra områden:

upphandling, utbildning och medvetenhet, brand och

olycka samt tillsyn. Miljöutredningen uppdaterades

och reviderades under 2010.

Prioriterade miljöaspekter 2011

• Utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner

• Koldioxidutsläpp

• Användning av förnyelsebara bränslen till fordon

och motorredskap

• Hushålls- och industriavfall

• Energianvändningen

• Resursanvändande vid samhällsbyggande och

fysisk planering

• Skydd av kommunala grundvattentäkter

• Användande av Storsjön som resurs

• Radon i bostäder

• Hantering av slam

• Användning/återvinning av miljöstörande ämnen

• Utbildning/medvetenhet

• Brand och olycka

• Upphandling

Miljöpolicy för Östersunds kommun

Kommunfullmäktige i Östersunds kommun har fastställt

en miljöpolicy som anger den inriktning som

kommunens miljöarbete ska ha.

Miljöpolicyn granskas vid ledningens genomgång och

uppdateras vid behov. Kommunens verksamhet skall

bygga på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad

miljömedvetenhet hos kommunens invånare.

• Nyttjande av mark och vatten ska karaktäriseras

av långsiktig hushållning som möjliggör att en

rik variation av naturtyper, biotoper och arter

bibehålls.

• Användningen av energi och material ska vara

effektiv i relation till nyttan.

• Kommunen ska i all verksamhet klara alla gällande

lagkrav inom miljöområdet.

• Kommunen ska i all sin verksamhet sträva

efter att minimera sin negativa inverkan på

omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och

vatten.

• Kommunen ska inte använda kemiska bekämp-

28


ningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal

mark.

• Kommunen ska aktivt arbeta för att förbättra och

utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och

förebygga förorening.

• Kommunen ska i rollen som Agenda-21 ansvarig

formulera och förankra lokala och regionala miljömål

och aktivt påverka kommunmedborgare och

näringsliv genom indirekta åtgärder.

• Kommunen ska verka för att leverantörer och

entreprenörer informeras om kommunens miljöarbete.

• Kommunens miljöpolicy ska öppet kommuniceras

med alla anställda och i tillämpliga delar med

personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen

samt övriga intresserade.

• Östersunds kommun motsätter sig all prospektering,

provbrytning och brytning av uran i kommunen

Uppföljning av miljömålen

Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen

av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna.

Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål

som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten

antas. Respektive förvaltning/enhet upprättar

handlingsplaner som innefattar ansvar, resurser och

tidplan för genomförandet av aktiviteterna. Uppföljning

sker löpande under året. Inriktningsmålen ses

över när en revidering av miljöaspekterna har gjorts.

Uppföljning av nämndernas mål

Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna

och årsredovisningen. Respektive

nämnd föreslår och följer upp effektmål och enhetscheferna

ansvarar för att handlingsplaner upprättas,

genomförs och följs upp på enheterna. Arbetet med

styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad

i den kommungemensamma budgetprocessen. Se

följande sidor.

Ständig förbättring

Ledningen följer upp miljöledningsarbetet årligen

(förvaltningsledningar och kommunledningsgruppen)

och granskar vilka miljöresultat som uppnåtts, tar

ställning till om miljöpolicy och miljömål ska revideras,

lagefterlevnad, ny eller förändrad verksamhet, behov

av nya rutiner, utbildningsbehov, resultat från revisioner,

avvikelser som inträffat under året mm.

Nästa EMAS – miljöredovisning

Nästa miljöredovisning avser 2012 och kommer under

våren 2013.

Miljömål 2012:

• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö

minimeras risker för föroreningar av vattendrag

och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning

och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen

vidtas.

• Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser

minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar

med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990.

• Energianvändningen minskar. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

Prioriterade miljöaspekter 2012

• Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner

• Utsläpp av växthusgaser

• Förnyelsebara bränslen till transporter

• Energianvändning

• Skydd av kommunala grundvattentäkter

• Miljöpåverkan från dagvatten

• Användande av Storsjön som resurs

• Ytvattentäkt

För mer information och kontakt

Mer information om kommunens miljöarbete finns på www.ostersund.se/miljöarbete.

Ulla Nordin 063-14 38 87

Christina Breding 063-14 46 52

Iren Karlsson-Berglund 063-14 32 72

29


Uppföljning av nämndernas miljömål 2011 (1 november 2010-31 oktober 2011)

Prioriterade miljöaspekter

3.11.1 Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering

3.11.2 Radon i bostäder

3.12.3 Hantering av slam från enskilda avlopp och kommunala reningsverk

3.12.4 Användning/ återvinning av miljöstörande ämnen

3.2.2 Skydd av kommunala grundvattentäkter

3.3.1 Användande av Storsjön som resurs

4.1 Upphandling

4.2 Utbildning / medvetenhet

4.3 Brand och olycka

Inriktningsmål

Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra

stads- och landskapsmiljö.

Effektmål

Kommunstyrelsen

Östersunds kommun bedriver ett offensivt miljöarbete

och är ISO certifierad och EMAS registrerad.

Resultat

Målet är uppfyllt.

Resultat av miljörevisorernas årliga granskning 2011

är att Östersund fick behålla ISO certifikat och EMAS

registrering.

Kommunens personal ska aktivt påverka genom att informera

medborgare, företagare, studenter och elever

om miljöarbetet.

• Antal miljöfrukostmöten med företagare uppgår

till minst 3 st

• Antal informations- och utbildningstillfällen för

miljöombud uppgår till minst 2 st.

• Minst 2 st informationsblad distribueras till miljöombuden.

Målet är uppfyllt.

Antal möten miljöfrukost: 3 st

Antal informationstillfällen och utbildningstillfällen

miljöombud: 4 st

Antal utgivna informationsblad: 2 st

En företagsträff med miljötema.

Samtliga anställda inom förvaltningen får information

om kommunens övergripande miljöarbete och ges

förståelse för sin roll som inspi ratör för andra. Antal

informationstillfällen uppgår till minst 2 per år.

Målet är uppfyllt.

Antal informationstillfällen 2011: 2 st

Miljö- och samhällsnämnden

Alla detaljplaner av större betydelse, miljöplaner samt

planering och skötsel av gator, gång- och cykelvägar

samt kollektivtrafik skall redovisa hur jämställdhet,

ekologisk hållbarhet samt bättre folkhälsa med

särskild tyngdpunkt på barnens trygghet och säkerhet

beaktas.

Målet är uppfyllt.

Samtliga sexton detaljplaner som antagits har jämställdhet,

ekologisk hållbarhet samt trygghet och

säkerhet beskrivits.

Totalt antal km GC-vägar 91,4 km, varav antal km

nyproducerade: Nämnden genomför investering i GC

nätet längs Vallsundsvägen med 0,9 km.

31


Effektmål

Miljö- och samhällsnämnden

Resultat

Antal km gator med lägre hastighet än 50 km/tim i

förhållande till totala gatunätet: Hastighetsplanen

för Östersund har gjorts om. Totalt har 12,5 km väg

gjorts om från 50 km/h till 30 km/h.

Luftens kvalité ska uppfylla gällande kvalitetsnormer.

Målet är uppfyllt.

Luftkvalitén uppfyller nationella kvalitetsnormer.

Vattnets kvalité ska uppfylla gällande kvalitetsnormer.

Tillgängligheten ska öka till parker och gator samt

i kollektivtrafiken genom att lätt avhjälpta hinder

undanröjs.

Målet är uppfyllt.

Vattenkvalitén uppfyller nationella kvalitetsnormer.

Målet är uppfyllt.

Nämnden har genomfört åtgärder för att öka tillgängligheten

enligt plan med åtgärder med lätt avhjälpta

hinder.

Socialnämnden

Socialnämnden är aktiv och medverkar i adekvata

planer för samhällsutvecklingen.

Målet är uppfyllt

Socialnämnden medverkar i samhällsplaneringen

genom deltagande i plangrupp.

Barn- och utbildningsnämnden

Representanter för barn och utbildning deltar i

planberedningen i syfte att uppnå bra placeringar av

förskolor och skolor.

Målet är uppfyllt.

Representanter från barn- och utbildningsförvaltningen

har deltagit i de möten man blivit kallade till.

Kultur- och fritidsnämnden

Förutsättning för bidrag till barn- och ungdomsverksamhet

är att föreningar bedriver verksamheten i en

trygg social miljö för och med barn och ungdom och

verkar för deras goda utveckling.

Målet är uppfyllt.

Under 2011 har 91 föreningar som uppfyller kulturoch

fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet

sökt och beviljats verksamhetsbidrag.

Under året har kultur- och fritidsnämnden besökt fem

föreningar enligt nämndens utvärderingsplan.

Vid större idrottsarrangemang har nämnden som krav

för arrangemangsstöd, att arrangören upprättar en

miljöplan.

Målet är uppfyllt

Antal större idrottsarrangemang med miljöplan uppgår

till sex stycken under 2011.

Vid kultur- och fritidsnämndens anläggningar där

sophämtning sker, ska källsortering tillämpas.

Målet är delvis uppfyllt

I personalutrymmen och befintliga serveringsytor

finns det källsortering. Källsortering tillämpas dock

inte i omklädningsrum. För Storsjöbadet sker källsortering

i köket. I cafeteriadelen fungerar inte källsorteringen

fullt ut, men vi provar med ytterligare information

gentemot våra gäster.

32


Effektmål

Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsförvaltningen är aktiv och medverkar

i adekvata planprocesser för samhällsutvecklingen.

Resultat

Målet är uppfyllt.

Vård- och omsorgsförvaltningen medverkar

i samhällsplaneringen genom deltagande i plangrupp.

Prioriterade miljöaspekter

3.15.1 Koldioxidutsläpp i Ösd kommun

3.15.5 Användning av förnyelsebara bränslen till fordon och motorredskap

3.1.7 Utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner

Inriktningsmål

Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar.

Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jmf med 1990.

Effektmål

Kommunstyrelsen

Gods transporteras på järnväg till och från Östersund.

Kommunen medverkar till ett miljömässigt hållbart

och tryggt resande genom utveckling av olika reseslag,

såsom flyg och tåg.

Green Highway är ett av kommunens miljöbudskap för

den fossilbränslefria kommunen.

Resultat

Målet är delvis uppfyllt.

Projektering för kombiterminal pågår.

Målet är uppfyllt.

20 informationsträffar med företag om förändrade

resvanor är genomförda.

Restiden till Sundsvall är 2 tim 15 minuter och till

Stockholm 5 tim 1 min.

Målet är uppfyllt.

Alla biogas- och elladdningsstationer är marknadsförda

som en del av Green Highway. Åre/Östersund

flygplats, SJ centralstation samt busstationen är

marknadsförda som en del av Green Highway.

Kommunen har god försörjning av biogas för fordon.

Inom ramen för Green Highway ökar andelen fordon

som drivs med fossilfria bränslen.

Samtliga anställda använder i möjligaste mån kommunens

miljöbilar, buss eller cykel i tjänsten. Högst 15

avvikelser per år.

Kommunledningsförvaltningen påverkar andra och i

större omfattning genomför möten i form av telefonoch/eller

videokonferenser.

Målet är inte uppfyllt.

Två tankställen nås inte då biogastankställe i Odenskog

ännu ej är genomfört. Målet kvarstår 2012.

Målet är uppfyllt.

20 elfordon, 282 biogasfordon, 797 etanoldrivna

fordon.

Målet är uppfyllt.

1 avvikelse finns pga. miljöbilbrist vid ett enstaka

hyrtillfälle.

Målet är uppfyllt.

49 st video-/tele-/webbkonferenser genomförda

524 st. telefontolkningar

33


Effektmål

Utförarstyrelsen/TF

Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/timme mätt

i bensinekvivalenter1 ska minska med 5 % till utgången

av 2011 jämfört med 2005.

Gatukontoret

Resultat

Målet är uppfyllt.

Den snittförbrukning Gatukontoret haft under 2011

har minskat bränsleförbrukningen med cirka 5,3 m3

bränsle jämfört med om de kört med 2005:s snittförbrukning

under 2011. Detta motsvarar en bränslebesparing

på 13 %. Årens resultat redovisas i tabellen

nedan. Variationerna i mängd besparat bränsle

beror på hur mycket statistik som inkommit samt hur

mycket Gatukontoret totalt förbrukat (enligt inkommen

statistik).

20

15

10

5

0

17

16 15

13

9

9 10

6

4

5

5

4

2006 2007 2008 2009 2010 2011

% besparing m3 sparat bränsle

Källa: Teknisk förvaltning

Bränsleförbrukningen i liter/ton samt liter/timme mätt

i bensinekvivalenter* ska minska med 5 % till utgången

av 2011 jämfört med 2009.

Renhållning

Målet är inte uppfyllt.

Observera att måltalet för insamlingen är ändrat till

liter/mil pga. tekniska problem med liter/ton. För insamlingen

har snittförbrukningen ökat bränsleförbrukningen

med cirka 1,9 m3 bränsle jämfört med om de

kört med 2009:s snittförbrukning under 2011. Detta

motsvarar en bränsleökning på 2,1 %. Under 2010

ökade bränsleförbrukningen med 3,3 m3 jämfört med

basår. Detta motsvarar en bränsleökning på 2,8%. Så

en trend åt rätt håll kan ändå utläsas.

Basåret för Gräfsåsen är 2010. Den snittförbrukning

Gräfsåsens avfallsanläggning haft 2011 har

ökat bränsleförbrukningen med cirka 4,6 m3 bränsle

jämfört med om de kört med 2010:s snittförbrukning

under 2011. Detta motsvarar en bränsleökning på 11

%. Observera att Gräfsåsens bränslestatistik baseras

på endast några få fordon pga. tekniska problem med

statistik för de övriga fordonen.

* Bensinekvivalenter är ett sätt att jämföra olika bränsleslag energimässigt. Exempelvis motsvarar 1 liter bensin 1,35 liter etanol.

34


Utförarstyrelsen/TF

Effektmål

Resultat

Det behövs en repetitionsutbildning i sparsam körning

för våra chaufförer. I samband med att alla måste ta

ett sk ”yrkesförarkompetensbevis” kommer ett block

med eco-driving ingå. Det är prioriterat och utbildningen

planeras att komma igång senast våren 2012.

Andelen miljöbilar av åretruntbilar ska öka och vara

minst 80 % av personbilsflottan.

Målet är uppfyllt.

Andelen miljöbilar (personbilar) uppgår till 95%.

40

35

30

25

20

15

10

5

0

35

15

1 1

3

Gas Etanol Hybrid El Ej miljö

Antal bilar

Källa:Teknisk förvaltning

Tf ska ersätta 700 bilresor kortare än 5 km i tjänsten

genom att välja miljövänligt alternativ t.ex. cykla, buss

osv… under 2011.

Målet är uppfyllt.

Vi har ersatt 885 tjänsteresor med bil med mindre

miljöbelastande alternativ enligt nedan:

600

400

200

0

521

133 181

Cykel Promenad Buss

Ersatta bilresor

Källa: Teknisk förvaltning

Två enheter har flyttat till centralare lokaler. De går/

cyklar numera istället för att åka bil. Det är svårt att

uppskatta antalet resor för de enheterna, så de är inte

inräknade i resultatet ovan.

Pappersanvändningen ska minska med 30% 2011

jämfört med 2006.

Målet är uppfyllt.

Förbrukat papper (uppskattning) 2006: 275.000 ark.

Förbrukat papper 101101-111031: 180.000 ark.

Pappersförbrukningen har minskat med 35%.

35


Effektmål

Utförarstyrelsen/SF

Volymen matavfall vid måltidsservice restaurang på

Östbergsskolan ska minska med 20 % jämfört 2010.

Resultat

Målet är inte uppfyllt.

Arbete för att minska volymen matavfall har pågått

under året där b la insatser för att öka medvetenheten

hos såväl kökspersonal som elever gjorts. Ambitionen

att minska matavfallet med 20 % på ett år visades sig

vara väl ambitiöst och slutade istället på 12 %. Insatser

för fortsatt minskning under 2012 finns redan

planerade då även fler kök omfattas av målet.

Miljö- och samhällsnämnden

Miljöfordon ska erbjudas gratis parkering i staden.

Målet är uppfyllt.

882 bilar har gratis parkering per 2011-08-31,

743 stycken 2010, 898 stycken 2009.

Nyproduktion av bostäder, service och arbetsplatser

samt trafikförsörjning ska ske klimatsmart.

Målet är uppfyllt.

I alla detaljplaner för bostäder, service och arbetsplatser

beaktas möjligheter till kollektivtrafik, gång- och

cykeltrafik, energiförbrukning.

Kultur- och fritidsnämnden

TF/Fritids fordon med icke förnyelsebart bränsle byts

succesivt ut mot fordon med förnyelsebart bränsle.

Målet är uppfyllt.

Andel fordon med förnyelsebart bränsle inom TF/Fritid

var 2010 3 av 6 personbilar, dvs. 50%. 2011 har

andelen ökat till 67%, dvs. till 4 av 6 personbilar.

Socialnämnden

Minst 80 % av förvaltningens personal ska ha genomgått

utbildning i energibesparande åtgärder minst en

gång under året.

Målet är uppfyllt.

86 % av förvaltningens personal har genomgått

utbildning i energibesparande åtgärder.

Barn- och utbildningsnämnden

Minst en tredjedel av antalet längre resor ska ske med

tåg i stället för flyg då detta är möjligt och rimligt.

Målet är uppfyllt.

Av 584 resor har 315 gjorts med tåg vilket motsvarar

54 %.

3.15.3 Energianvändning i Östersunds kommun

Prioriterade miljöaspekter

Inriktningsmål

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Effektmål

Kommunstyrelsen/KLF

Kommunens invånare och företag stimuleras till

energibesparingar och energieffektiviseringar.

Resultat

Målet är uppfyllt.

Information sker vid miljöfrukostar för företag

(3 st), info på webben samt via energikontoret.

36


Kommunstyrelsen/KLF

Effektmål

Resultat

Råd och stöd ges av Energikontoret. Näringslivskontoret

har arrangerat företagsträffar tillsammans med

energirådgivaren.

Anställdas kunskap om energisparande åtgärder

utvecklas.

Målet är uppfyllt.

Personalen har informerats om energiåtgärder som

var och en kan göra vid en KLF-träff.

Socialnämnden

Minst 80 % av förvaltningens personal ska ha genomgått

utbildning i miljöbesparande åtgärder minst en

gång under året.

Målet är uppfyllt.

86 % har genomgått utbildning i miljöbesparande

åtgärder.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om energianvändning

och hur den ska minska. Alla skolor/förskolor

har en fungerande handlingsplan inom område

miljö med fokus på energianvändning.

Målet är uppfyllt.

Alla förskolor och skolor har en fungerande handlingsplan.

Utförarstyrelsen/TF

Energianvändningen per kvadratmeter i våra fastigheter

skall 2020 vara minst 25 % lägre än år 1995.

Delmål 2011: sparat 20 %.

Fastighet

Vid nybyggnad och omfattande om-/ tillbyggnad skall

energiprestandan uppgå till maximalt 80 kWh/m2 och

år.

Fastighet

Den totala elanvändningen per besökare ska minska

med 2% på Storsjöbadet 2011 jmf 2009 års elanvändning.

Den totala fjärrvärmeanvändningen per besökare ska

minska med 2% på Storsjöbadet 2011 jmf 2009 års

fjärrvärmeanvändning.

Storsjöbadet och Fastighet

Målet är uppfyllt.

Energianvändningen per m2 okt 2010 - sept 2011 jmf

helår 1995:

Totalt -20 %

El -24 %

Värme -19 %

Målet är delvis uppfyllt.

Nybyggen under 2008-2011 har ett beräknat energibehov

på 62-100 kWh/m2 och år. Mätning på de som

färdigställts visar ett verkligt energibehov mellan 100

och 150 kWh/m2 och år. Uppföljning pågår. Det senaste

nybyggda boendet Åkermannen landar på cirka

100 första året, mot beräknat 80 kWh/m2 och år.

Målet är uppfyllt.

Energianvändningen per m2 101001-110930 jämfört

med 081001-090930:

El: -2 % Fjärrvärme: -21 %

Energianvändningen per besökare 101001-110930

jämfört med 081001-090930:

El: -21 % Fjärrvärme: -36 %

Detta motsvarar nästan 1 GWh lägre energianvändning

(955 MWh el, 40 MWh värme) och 460.000 kr

lägre energikostnad (2011 års energipris). Observera

att besöksantalet under januari-februari 2011 var

nära noll pga. Cryptosporidiumutbrottet.

37


Effektmål

Utförarstyrelsen/TF

Energimedvetenheten ska öka under 2011 hos TF:s

personal.

Alla fastigheter skall ha månadsvis energistatistik som

visar värme, el och vatten senast 2011-12-31.

Utförarstyrelsen/TF

Elförbrukningen vid förvaltningens lokaler på Artillerigatan

3 ska minska med 2 % jämfört 2010.

Resultat

Målet är uppfyllt.

63 energibesparingsåtgärder / energiinvesteringsåtgärder

är genomförda / planerade, där Fastighet står

för huvuddelen. Några energibesparingsåtgärder / –

investeringar är strukna pga. åtstramningar i budget.

Målet är uppfyllt

Alla fastigheter/anläggningar där energistatistik är

ekonomiskt realistisk att föra har energistatistik.

Målet är uppfyllt.

Mätning av elförbrukningen vid Artillerigatan 3 påbörjades

1 juli 2010 då särskild mätare installe rades.

Jämförelse av förbrukningen under perioden julioktober

för respektive år 2010-2011 visar att

elförbrukningen minskat med 18 %.

Miljö- och samhällsnämnden

Elförbrukningen för gatubelysning ska minska med 2

% i förhållande till föregående år.

Nybebyggelse av bostadshus som uppfyller energimyndighetens

definition av passivhus, befrias från avgifter

för bygglov, bygganmälan, nybyggnadskartor och

enskilda avlopp.

Målet kommer att uppfyllas.

Förnyelseprogram för gatubelysning har genomförts

enligt plan. Elförbrukningen bör gå ner med ca 3 %

under 2011 och målet kommer alltså att nås.

Målet är uppfyllt.

Två bostäder har uppförts och som godkänts som

passivhus.

Kultur- och fritidsnämnden

Den totala elförbrukningen vid Z-hallen, Spor t hallen

och biblioteket minskar. För biblioteket gäller minst

1 % jämfört med föregående år.

Målet är uppfyllt.

Z-hallen har minskat den totala elförbrukningen med

-1,7 % Det beror på att anläggningen har infört närvarostyrd

belysning. De har även haft ett försök med

minskad temperatur till curlinghallens is. Det försöket

har nu avbrutits då isen inte fungerade till de nya

hårdare stenarna*.

Sporthallen har minskat den totala elförbrukningen

med -6,4 %. På grund av PCB-saneringen som genomförts

på Sporthallens fönster har Sporthallen haft

begränsat öppethållande under sommaren 2011 vilket

har påverkat elförbrukningen.

Huvudbiblioteket vid Rådhusgatan har minskat elförbrukningen

med -9,1 % för perioden nov 2010 – okt

2011, jämfört med perioden nov 2009 – okt 2010.

Byte till lågenergilampor, systematisk avstängning av

datorer och släckt belysning i rum.

* Curlinghallen är en föreningsägd anläggning som är påkopplad nämndens kylsystem vilket påverkar energiförbrukningen på Z-hallen.

38


Effektmål

Kultur- och fritidsnämnden

Den totala elförbrukningen per besökare vid Storsjöbadet

minskar med 1 % jämfört med föregående år.

Resultat

Målet är uppfyllt.

Under december 2010 - februari 2011 hade Storsjöbadet

betydligt färre gäster jämfört med normalår

pga. Cryptosporidiumutbrottet. Om perioden dec-feb

utesluts för målår och basår blir energianvändningen

per besökare:

El: -7,4%

Fjärrvärme: -18,6%

Vård- och omsorgsnämnden

Vid nybyggnation ska en strävan vara att uppnå Guldnivå

enligt normen Bygga Bo.

Målet är uppfyllt.

Utbildning i energisparåtgärder

Målet är uppfyllt.

39


Miljöaspektregister 2011

Med miljöaspekt avses verksamhet/aktivitet/produkter eller tjänster som kan

påverka miljön. Värdering görs kvalitativt i en skala från 0-3 och de miljöaspekter

som bedöms vara viktigast prioriteras..

Miljöaspekt Värdering Prioriterad

Begränsad klimatpåverkan

3.15.1 Koldioxidutsläpp i Östersunds kommun 3 Prioriterad

3.15.2 Utvinnande av biogas vid hantering av organiskt avfall 2

3.15.3 Energianvändning i Östersunds kommun 3 Prioriterad

3.15.4 Användande av fjärrvärme 2

3.15.5 Användande av förnyelsebara bränslen till fordon och motorredskap 3 Prioriterad

Frisk luft

3.1.1 Marknära ozon 2

3.1.2 VOC 2

3.1.3 PM 10 2

3.1.4 Kväve- och svaveloxider 1

3.1.5 Utsläpp från enskilda anläggningar för uppvärmning 1

3.1.6 Utsläpp från snöskoteranvändning 2

3.1.7 Utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner 3 Prioriterad

3.1.8 Utsläpp från flyget 1

3.1.9 Utsläpp från fjärrvärmeproduktion 1

3.1.10 Utsläpp från oljepannor >50 kW som inte ingår i fjärrvärmen 1

3.1.11 Godstransport 2

Skyddande ozonskikt

3.14.1 Köldmedieanvändning i Östersunds kommun 2

Grundvatten av god kvalitet

3.2.1 Radon i vatten 0

3.2.2 Skydd av kommunala grundvattentäkter 3 Prioriterad

3.2.3 Vattenföreningar och enskilda vattentäkter 2

3.2.4 Förekomst av naturgrus 1

3.2.5 Lakvattenhantering vid avfallsdeponier i drift 1

Levande sjöar och vattendrag

3.3.1 Användande av Storsjön som resurs 3 Prioriterad

3.3.2 Miljöpåverkan från dagvatten 1

3.3.3 Miljöpåverkan från snöupplag 1

3.3.4 Vattenkvalitet i sjöar 0

3.3.5 Ytvattentäkter 2

Myllrande våtmarker

3.4.1 Våtmarker i kommunen 1

3.4.2 Torvtäkter i kommunen 2

40


Miljöaspekt Värdering Prioriterad

Bara naturlig försurning

3.7.1 Biologiska skador i sjöar och vattendrag på grund av antropogen 0

(mänsklig) försurning.

3.7.2 Utsläpp av svavel och kväveoxider från kommunens industri och 1

transportsektor.

3.7.3 Försurning av mark och vatten på grund av skogsbruk. 1

Ingen övergödning

3.6.1 Användande av konstgödsel 1

3.6.2 Näringsstatus i sjöar 0

Levande skogar

3.8.1 Skogsinnehav och skogsbruk i Östersunds kommun. 1

3.8.2 Skydd av känslig natur 1

Ett rikt odlingslandskap

3.9.1 Hävd av ängs- och hagmarker 1

3.9.2 Ekologisk odling 2

God bebyggd miljö

3.11.1 Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering. 3 Prioriterad

3.11.2 Radon i bostäder 3 Prioriterad

3.11.3 Avfallsdeponier i drift 2

3.11.4 Återvinning av utsorterat avfall 1

3.11.5 Hushålls- och industriavfall 3 Prioriterad

3.11.6 Buller från väg- och tågtrafik 1

Giftfri miljö

3.12.1 Lakvattenhantering vid nedlagda avfallsdeponier 1

3.12.2 Hantering av avloppsvatten i Östersunds kommun 2

3.12.3 Hantering av slam från enskilda avlopp och kommunala reningsverk 3 Prioriterad

3.12.4 Användning/återvinning av miljöstörande ämnen 3 Prioriterad

3.12.5 Tungmetaller, cesium och PCB i fisk 0

3.12.6 Användande av bekämpningsmedel 3 Inte prioriterad

3.12.7 Förorenade områden 2

Säker strålmiljö

3.13.1 Bakgrundsstrålning i referenspunkter 0

Ett rikt växt- och djurliv

3.16.1 Ett rikt växt- och djurliv

(Riksdagen har fastställt ett nytt nationellt 16:e miljömål – ett rikt

växt- och djurliv. Detta miljöaspektsregister som framtagits bedöms

täcka även detta mål, utifrån att målet är beroende av flertalet av

tidigare miljömål.)

Övriga

4.1 Upphandling 3 Prioriterad

4.2 Utbildning och medvetenhet 3 Prioriterad

4.3 Brand och olycka 3 Prioriterad

4.4 Tillsyn 3 Inte prioriterad

41


Kärnindikatorer

Enligt EMAS

Om en eller flera kärnindikatorer bedöms inte vara relevanta får organisationen

välja att inte rapportera. Det ska då motiveras.

Kärnindikator, enl

EMAS bilaga IV

Energieffektivitet (2ai)

Anges i

Total direkt energianvändning

i MWh eller GJ

För hela kommunen:

39 071 kWh/invånare

år 2009 (Energibalanssudie

2011, Jämtlands

och Västernorrlands läns

Energikontor).

För hela kommunförvaltningen:

El och värme: 109 762

MWh, 2010 (102 382

MWH, 2009) senast

tillgängliga uppgifter

(källa: Grön Trafik).

Kommentar

Svårt att ta fram uppgifter för hela kommunförvaltningen.

Inhyrda lokaler, lokaler som förvaltas

av annan än Fastighet har ej inventerats, ex

gruppbostäder.

Svårt att ta fram för kommunen som geografisk

enhet. Många små användare pellets/flis- vedpannor,

värmepumpar har vi inte kännedom om.

Kräver omfattande inventering.

Total ”förnybar

energi-användning”

Fjärrvärme, huvudsakligen

biobränslebaserad,

38 582 MWh, 2010

(39 924 MWH, 2009).

Energibalansstudie 2011, med uppgifter från

2009: Träbränsle 73, Fjärrvärme 532 och

el 660 GWh.

Elvärme, lokal mix från

Jämtkraft, 1 133 MWh*,

2010 (1 186 MWh,

2009).

Fastbränsle, pellets,

3 798 MWh, 2010.

(3 279 MWh, 2009).

Uppgift från Energibokslut

2010. Teknisk förvaltning

Fastighet som förvaltar

skolor, förskolor, äldreboenden,

kontorslokaler

mm upprättar energibokslut

varje år.

* Här har all elvärme redovisats som förnybar, vilket är tveksamt om man ser till inköpt el hos Jämtkraft.

43


Kärnindikator, enl

EMAS bilaga IV

Anges i

Kommentar

Materialeffektivitet (2aii) Årligt massflöde Vår bedömning är att denna kärnindikator inte

är relevant för kommunens verksamhet. Kommunen

är ett tjänsteföretag. Materialeffektivitet är

inte någon identifierad miljöaspekt i vårt miljöledningssystem.

Vatten (2aiii)

Sammanlagd årlig vattenförbrukning

Vår bedömning är att denna kärnindikator inte

är relevant för kommunens verksamhet. Sammanlagd

årlig vattenförbrukning är inte någon

betydande miljöaspekt i vårt miljöledningssystem.

Däremot är skydd av vattentäkter och

användande av Storsjön betydande miljöaspekter.

Kommunen levererar drickvatten till ca 90 % av

kommunmedborgarna. Total mängd levererat vatten

från kommunens vattenverk: Vatten Östersund

producerar dricksvatten i sex vattenverk, fyra är

grundvatten- och två är ytvattenverk, som tillsammans

försörjer drygt 53 000 personer med vatten.

Varje år produceras ca 6,5 miljoner m³ vatten.

Avfall (2a iv)

Sammanlagd årlig produktion

i ton, fördelat på

typ

I miljöredovisningen finns uppgifter om:

- Insamlat hushållsavfall, brännbart, kompost,

deponirest.

- Producentansvar förpackningar och tidningar.

- Industri och byggavfall som levereras till kommunen

avfallsanläggning Gräfsåsen.

Avfallsmängden från hushållen i Östersunds kommun

20000

till deponi

15000

Brännbart

Kompost

10000

2009

5000

0

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Källa: Renhållning, Östersund

44


Kärnindikator, enl

EMAS bilaga IV

Avfall (2a iv)

Anges i

Sammanlagd årlig produktion

farligt avfall i ton

Kommentar

Uppgifter går inte att ta fram för hela kommunen.

I miljöredovisningen finns uppgifter om hushållens

farliga avfall. Totalt samlades ca 222 ton farligt

avfall in via återvinningscentralerna och i flerbostadshus

under 2011. Farligt avfall i kommunens

verksamhet: 64,4 ton, 2011.

Biologisk mångfald (2 a vi)

Markanvändning i m2

bebyggt område

Vår bedömning är att denna kärnindikator inte

är relevant. Biologisk mångfald är inte någon

betydande miljöaspekt i vårt miljöledningssystem

2011.

Vid samhällsplanering tas hänsyn till biologisk

mångfald. Av kommunens yta är ca 2% bebyggd.

Utsläpp(2 a vii)

Växthusgaser (CO2, CH4,

N2O, hydrofluorkarboner,

perfluorkarboner,

SF 6 )i ton koldioxidekvivalenter.

I miljöredovisningen finns dessa uppgifter redovisade.

Se diagram 2.

År 2009: 252 712 ton koldioxidekvivalenter enligt

SMED.

Årliga utsläpp till luft av

SO2, NOx, PM i kilo eller

ton

I miljöredovisningen redovisas NO2 och PM 10

mot bakgrund av miljökvalitetsnormerna.

Se diagram 10 och 11.

Då redovisade i halter eftersom miljökvalitetsnormerna

anges så. SO2 redovisas inte på grund av

att halterna har varit försumbara under många

år. Uppmätt halt kvävedioxid har ökat de senaste

åren.

45


Östersunds kommun

831 82 Östersund. 063-14 30 00 vx. www.ostersund.se

More magazines by this user
Similar magazines