Kommunstyrelsens sammanträde - Östersunds kommun

ostersund.se

Kommunstyrelsens sammanträde - Östersunds kommun

§ -3, KS 2012-01-24 08:30

Kallelse till

Kommunstyrelsens

sammanträde

2012-01-24

kl 08.30

i Domsalen


§ -2, KS 2012-01-24 08:30

LEDAMÖTER

AnnSofie Andersson, s, ordförande

Från/

Närv

OMRÖSTNINGAR

§ § §

JA NEJ JA NEJ JA NEJ

Katarina Nyberg Finn, s, 1:e vice ordförande

Carina Zetterström, c, 2:e vice ordförande

Björn Sandal, s

Linn Berglin, s

Emil Burman, s

Mona Modin Tjulin, s

Karin Thomasson, mp

Stefan Konradsson, v

Pär Jönsson, m

Lise Hjemgaard-Svensson, m

Tord Jemteborn, m

Carina Asplund, c

Nisse Svensson, c

Pär Löfstrand, fp

Kholod Mahmood, s, ersättare

Anton Waara, s, ersättare

Anders Edvinsson, s, ersättare

Maria Gerdin, s, ersättare

Victor Svedberg, s, ersättare


§ -2, KS 2012-01-24 08:30

Anders Fredriksen, s, ersättare

Angelica Lindahl, mp, ersättare

Christina Hedin, v, ersättare

Jananders Mattsson, m, ersättare

Sverker Jonsson, m, ersättare

Joel Nordkvist, m

Ulf Edström, c, ersättare

Magnus Andersson, c, ersättare

Emanuel Sandberg, kd, ersättare

Mats El Kott, fp, ersättare

Inte tjänstgörande:


§ 1, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2147/2011

Införande av kundcenter

PROTOKOLL

Finansutskottet

2011-12-15 Dnr 2147-2011

Östersunds kommun har under våren, sommaren och hösten genomfört en

utredning kring införande av en kundcenterorganisation. Utredningen har

utförts av externa konsulter tillsammans med stora delar av de olika förvaltningarnas

tjänstemän. Utredningen har finansierats genom bidrag från samtliga

förvaltningar. Slutrapport levererades av konsulterna den 26 oktober

2011.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21

Kundcenter slutrapport version 1.0 2011-10-26

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21

Kostnadsuppskattningar 2011-10-24

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

1. Slutrapport kundcenter godkänns.

2. Kommundirektören får i uppdrag att implementera kundcenter.

3. Kommundirektören disponerar de 1000 tkr som finns avsatta för kundcenter

2012.

_____

Utdrag till samtliga förvaltningar

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-11-21 Dnr 2147-2011

Lars Andersson

Kommunstyrelsen

Införande av kundcenter

Östersunds kommun har under våren, sommaren och hösten genomfört en

utredning kring införande av en kundcenterorganisation. Utredningen har

utförts av externa konsulter tillsammans med stora delar av de olika förvaltningarnas

tjänstemän. Utredningen har finansierats genom bidrag från samtliga

förvaltningar. Slutrapport levererades av konsulterna den 26 oktober

2011.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21

Kundcenter slutrapport version 1.0 2011-10-26

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21

Kostnadsuppskattningar 2011-10-24

Förslag till beslut

Finansutskottets förslag till Kommunstyrelsen

1. Slutrapport kundcenter godkänns.

2. Kommundirektören får i uppdrag att implementera kundcenter.

3. Kommundirektören disponerar de 1000 tkr som finns avsatta för kundcenter

2012.

Bakgrund

Inom Östersunds kommun bedrivs insatser för ökad tillgänglighet till de

kommunala tjänsterna för kommunens medborgare och företagare. Tillgänglighet

är en av kommunens fyra kvalitetsdimensioner där bemötande,

inflytande och kompetens är de övriga. En kundcenterlösning har identifierats

som ett stort steg för ökad tillgänglighet till kommunen.

Kommunen har inspirerats av andra kommuners arbete med kundcenterlösningar,

t ex Skellefteå kommun. Med anledning av detta fattade kommundirektören

tillsammans med samtliga förvaltningschefer beslut om att genomföra

en förstudie/utredning om förutsättningarna för att etablera ett kundcenter

i Östersund.

Uppdraget till konsulterna var att ta fram slutsatser och rekommendationer

till kommunledningsgruppen vilka åtgärder som bör genomföras och i vil-

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-11-21 Dnr 2147-2011

ken ordning. Dessutom skulle konsulterna presentera konkreta handlingsplaner,

vilka skulle vara både förvaltningsspecifika och gemensamma.

Slutrapporten skulle därför innehålla preciserade åt gärder för ett genomförande

i lämpliga etapper. Slutrapporten skulle också innehålla en bedömning

av de organisationsförändringar som i så fall blir aktuella. Rapporten

ska kunna användas som en övergripande framtida projektplan för införandet.

Sammanfattningsvis föreslår förstudien följande principer för kundcenter i

Östersunds kommun:

• Alla kommunvägledare ger information och vägledning om kommunens

samtliga verksamheter. Därutöver har varje kommunvägledare

verksamhetsspecifika uppdrag inom ett eller flera fackområden.

• Direktnummer till handläggare med frekventa medborgarkontakter

stängs.

• Inkommande samtal till 14 30 00 fördelas till första lediga kommunvägledare

i KC. Knappval används inte i fas ett.

• Inkommande samtal registreras i kundtjänstsystemet.

• Målet är att KC i full drift med föreslaget arbetssätt och stöd av ITsystem

och digitala kanaler ska besvara och avsluta 80 % av inkommande

kontakter.

• Kommunvägledarna har tillgång till verksamhetssystem i den omfattning

som krävs för att kunna lösa sin uppgift.

• Omstyrda samtal från förvaltningarna fördelas till kommunvägledare

efter verksamhetsområde i första hand.

• Återanrop på samtal på direktnummer till förvaltningarna kopplas

till telefonistfunktion.

• Interna samtal styrs till telefonistfunktion.

• Externa samtal för andra organisationer styrs till telefonistfunktion.

• KC tar emot inkommande samtal för företagslots och föreningsservice.

Dessa samtal kopplas som förstahandsval till kommunvägledare

med särskilt ansvar för dessa ärenden.

Baserat på kundcenters uppdrag och antalet inkommande samtal mm föreslås

följande bemanning:

1 kundcenterchef

1 kommunvägledare/verksamhetssamordnade

1 kommunvägledare/systemadministratör

12 Kommunvägledare

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2011-11-21 Dnr 2147-2011

Den föreslagna lösningen har en projektkostnad på cirka 4,6 - 5 mkr och investeringar

på 900 tkr – 1,5 mkr.

Den årliga driftkostnaden år 2014 beräknas till cirka 8,5 – 9 mkr.

För att uppnå hemtagningseffekter krävs att förvaltningarna överför uppdrag

enligt överenskommelser samt genomför möjliga rationaliseringar.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Bitr Kommundirektör

Utdrag till samtliga förvaltningar

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

1(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

Kundcenter i

Östersunds kommun

Brev/e-post

Fax

Telefon

SMS/MMS

Kundcenter

Webb

E-tjänst

Besök

Bilagor

1. Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter

2. Kompetensprofiler

3. Ärendelistor

4. Kostnadsuppskattningar

5. Plan för genomförande av kundcenter

6. Krav på tekniklösning för kundcenter

7. Förslag på överenskommelse mellan kundcenter och förvaltning


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

2(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

Innehåll

1. Sammanfattning ......................................................................................................................................... 3

2. Kort om uppdraget ..................................................................................................................................... 5

2.1. Inledning ............................................................................................................................................. 5

2.2. Genomförande: metodik/teknik .......................................................................................................... 6

2.3. Versioner ............................................................................................................................................. 7

2.4. Referenser ........................................................................................................................................... 7

3. Nulägesbeskrivning ................................................................................................................................... 8

3.1. Inledning ............................................................................................................................................. 8

3.2. Faktaunderlag, telefoni och öppettider................................................................................................ 8

3.3. Nulägesanalys ..................................................................................................................................... 8

4. Kundcenter i Östersunds kommun........................................................................................................... 11

4.1. Principer ............................................................................................................................................ 11

4.2. Kundernas behov............................................................................................................................... 11

4.3. Kundcenters målsättning ................................................................................................................... 12

4.4. Styrning, ledning och organisation ................................................................................................... 12

4.5. Förslag huvudprocess ........................................................................................................................ 13

4.6. Arbetssätt, relation kundcenter – linjeorganisationen ....................................................................... 14

4.7. Inlotsning av kontakter...................................................................................................................... 16

4.8. Förslag på ärendetyper per förvaltning som är möjliga att hantera i kundcenter ............................. 17

4.9. Kanaler för kontakt med kundcenter ................................................................................................. 18

5. Bemanningsbehov, kompetensprofil ....................................................................................................... 19

5.1. Roller i kundcenter ............................................................................................................................ 19

5.2. Kompetens i kundcenter.................................................................................................................... 19

5.3. Bemanningsbehov ............................................................................................................................. 20

5.4. Omställning av personal.................................................................................................................... 21

5.5. Krav på lokaler och översiktlig utformning ...................................................................................... 21

5.6. Överenskommelse mellan kundcenter och fackförvaltning .............................................................. 22

5.7. Juridiska frågeställningar .................................................................................................................. 22

6. Teknik ...................................................................................................................................................... 23

6.1. Inledning ........................................................................................................................................... 23

6.2. Teknik-lösning .................................................................................................................................. 23

7. Ekonomi ................................................................................................................................................... 24

7.1. Inledning ........................................................................................................................................... 24

7.2. Finansiering ....................................................................................................................................... 24

7.3. Uppskattning av kostnader ................................................................................................................ 24

7.4. Grovt beräknade ekonomiska effekter .............................................................................................. 25

8. Plan för genomförande ............................................................................................................................ 28

9. Rekommendationer .................................................................................................................................. 29


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

3(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

1. Sammanfattning

Denna rapport utgör resultatet av den förstudie om kundcenter i Östersunds kommun som genomfördes

under perioden maj – oktober 2011.

Syftet är att Östersunds kommun, med hjälp av förstudiens resultat och i förstudien framtagen

plan för genomförande som nästa steg ska kunna fatta beslut om och starta det projekt som skapar

och bemannar ett kundcenter.

En viktig utgångspunkt vid utformningen av förslag till kundcenters uppdrag, arbetssätt och bemanning

har varit projektdirektivets önskan att öka tillgängligheten och avlasta handläggarna

genom att stänga anknytningar och styra samtal om till kundcenter.

Förstudien bygger bland annat på arbetsmöten med förvaltningarna samt teknikarbetsmöte. I

möten med förvaltningarna har utredaren analyserat och tagit fram förslag på vilka ärenden som

kan hanteras av ett kundcenter.

Förstudien föreslår följande principer för kundcenter i Östersunds kommun:











Alla kommunvägledare ger information och vägledning om kommunens samtliga verksamheter.

Därutöver har varje kommunvägledare verksamhetsspecifika uppdrag inom ett

eller flera fackområden.

Direktnummer till handläggare med frekventa medborgarkontakter stängs.

Inkommande samtal till 14 30 00 fördelas till första lediga kommunvägledare i KC.

Knappval används inte i fas ett.

Inkommande samtal registreras i kundtjänstsystemet.

Målet är att KC i full drift med föreslaget arbetssätt och stöd av IT-system och digitala

kanaler ska besvara och avsluta 80 % av inkommande kontakter . Kommunvägledarna

har tillgång till verksamhetssystem i den omfattning som krävs för att kunna lösa sin

uppgift.

Omstyrda samtal från förvaltningarna fördelas till kommunvägledare efter verksamhetsområde

i första hand.

Återanrop på samtal på direktnummer till förvaltningarna kopplas till telefonistfunktion.

Interna samtal styrs till telefonistfunktion.

Externa samtal för andra organisationer styrs till telefonistfunktion.

KC tar emot inkommande samtal för företagslots och föreningsservice. Dessa samtal

kopplas som förstahandsval till kommunvägledare med särskilt ansvar för dessa ärenden.

Baserat på det uppdrag som föreslås kundcenter och antalet inkommande samtal mm föreslås

följande bemanning:

1 kundcenterchef

1 kommunvägledare/verksamhetssamordnade

1 kommunvägledare/systemadministratör

12 Kommunvägledare


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

4(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

Den föreslagna lösningen har en projektkostnad på cirka 4,6 - 5 mkr och investeringar på 900 tkr

– 1,5 mkr.

Den årliga driftkostnaden år 2014 beräknas till cirka 8,5 – 9 mkr.

För att uppnå hemtagningseffekter krävs att förvaltningarna överför uppdrag enligt överenskommelser

samt genomför möjliga rationaliseringar.

Rekommendationer

För att projektet att införa ett kundcenter ska bli så framgångsrikt som möjligt rekommenderar vi

följande:











Kommunledningen aktivt stödjer och står bakom projektet och målsättningen med kundcenter.

Att etappindela införandet och ha ett tre-årsperspektiv på utvecklingen.

Att startpunkt kundcenter anpassas efter det nya telefoniavtalet samt när det är lämpligt att genomföra

utbildningar etc med hänsyn till semestrar. Vi föreslår att kundcenter öppnad i oktober

2013.

Kundcenter-chefen anställs först och får vara med och forma sin organisation.

Rekrytering av kommunvägledare sker mot en tydlig kompetensprofil där även service är en viktig

förmåga.

Att kundcenter får tydliga och accepterade uppdrag från förvaltningarna (ärende och vad som får

utföras).

Förvaltningarna tar fram och genomför utbildningar inom de uppdrag/områden som kundcenter

enligt överenskommelser ska verka.

Att det sker en omställning i arbetssätt och styrning av inkommande samtal på förvaltningarna så

att den möjliga effektiviseringen och ökade tillgängligheten verkligen realiseras.

Att kommunvägledarna börjar vid ungefär samma tidpunkt. Då kan utbildningar och teambuilding

genomföras vid ett eller ett fåtal tillfällen.

Nödvändiga resurser för genomförandes ställs till förfogande. Detta gäller både pengar och personal.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

5(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

2. Kort om uppdraget

2.1. Inledning

2.1.1. Bakgrund

Östersunds kommuns fyra kvalitetsdimensioner är tillgänglighet, bemötande, inflytande och

kompetens. Inom kommunen bedrivs för närvarande insatser för ökad tillgänglighet till de kommunala

tjänsterna för kommunens medborgare och företagare. En kundcenterlösning har identifierats

som ett stort steg för en sådan ökad tillgänglighet. Kommunen har inspirerats av andra

kommuners arbete med kundcenterlösningar, t ex Skellefteå kommun. Östersunds kommun behöver

nu hjälp att klara ut hur ett totalgrepp om en kundcenter lösning bör införas och implementeras

i organisationen.

2.1.2. Syfte

Syftet med förstudien är att Östersunds kommun, med hjälp av förstudiens resultat och i förstudien

framtagen plan för genomförande som nästa steg ska kunna fatta beslut om och starta det

projekt som skapar och bemannar ett kundcenter.

2.1.3. Avgränsningar

Bemanningsförslaget baseras på en schablonberäkning grundad på samtalsmätning i växeln

och på en erfarenhetsdatabas från liknande projekt.

De beräknade ekonomiska effekterna baseras på tillgängliga nulägesdata.( detta gäller

exempelvis kostnader för nuvarande arbetssätt och organisation.)

Vissa beräkningar baseras på schabloner från liknande projekt. E-post, besök och fax har

inte mätts i nulägesanalysen.

2.1.4. Läsanvisningar

Det förutsätts att läsaren är väl insatt i Östersunds kommuns verksamhet och har grundläggande

kännedom om kundcenter.

2.1.5. Begrepp

Följande begrepp används i rapporten:

Kommunservice

Kund

Kommunvägledare

KC

Funktion

Kundtjänstsystem

Befintlig växel och reception

Alla som tar kontakt med Östersunds kommun

exempelvis boende, näringsidkare, besökare

Personer som arbetar med information, vägledning

och handläggning i kundcenter

Kundcenter

En enskild handläggare eller grupp av handläggare

med ett definierat ansvarsområde ex bygglov,

försörjningsstöd etc

Stödsystem för kundcenters ärendehantering.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

6(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

2.2. Genomförande: metodik/teknik

2.2.1. Metodik

Genomförandet av förstudien utgår från beställarens direktiv och bygger på förankring och delaktighet

från de verksamheter som i första hand kommer att bli involverade i kundcenters uppdrag.

Samtliga förvaltningar har varit representerade i projektgruppen och samtliga förvaltningar

har medverkat i arbetsmöten med diskussion kring kundcenter allmänt och egna ärenden.

I förstudien har ROSA-metoden (Rationell Organisering av ServiceAdministrationen) använts

för att beskriva innehållet i ett ärende och vilka delar av ett ärende som skulle kunna flyttas till

ett kundcenter. Modellen har använts under ett flertal år i ett stort antal svenska kommuner inför

inrättandet av kundcenter. Enligt modellens ”funktionsfördelare” kan alla ärenden inom offentlig

verksamhet delas in i åtta olika moment efter innehållet, nämligen:

1. Information och upplysning

2. Vägledning och rådgivning

3. Administrativa förberedelser

4. Rutin- och regelstyrda beslut

5. Verksamhetsspecifika förberedelser

6. Värderande handläggning

7. Ledning

8. Politisk styrning

Inom moment 1-4 finns möjliga uppdrag för kundcenter.

Information

Upplysning

Vägledning

Rådgivning

Administrativ

hantering

Rutin- och

regelstyrt

beslut

Verksamhetsspecifika

förberedelser

Värderande

beslut

Ledning

Politisk

styrning

Kontaktcenter

80% av medborgarkontakterna

Figur ROSA-metodens funktionsdelare

Medlyssning i växeln, samt mätning av inkommande samtal, tillgänglighet och fördelning mellan

verksamheter har genomförts under en vecka. Kompletterande statistik har tagits fram från telefonisystemet

för jämförelse.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

7(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

Erfarenheter från liknande projekt i andra kommuner har bidragit med underlag för att uppskatta

volymen i kundcenters uppdrag, kompetens, antal tjänster, teknik- och lokalbehov.

2.2.2. Aktiviteter

Utredningen har omfattat följande aktiviteter:

Startmöten med kommunledning samt projektgrupp

Intervjuer med chefer för verksamheter med frekvent medborgarkontakt

Tillgänglighetsundersökning i växeln, med samtalsmätning och statistik

Medlyssning i växeln

Arbetsmöten med samtliga förvaltningar kring möjliga uppdrag för kundcenter

Arbetsmöte kring funktionella krav och teknik

Projektmöten

Utredningen genomfördes under perioden maj – oktober 2011 av Know IT Business Consulting

AB och RungKonsulter HB.

2.3. Versioner

Version

Beskrivning

0.9 Levererad version 2011-10-21

0.95 Uppdaterad version efter avstämningsmöte 2011-10-24

1.0 Levererad version 2011-10-26

2.4. Referenser



Östersunds kommuns IT-tekniska miljö och krav på framtida applikationer, reviderad

2011-10-03

Kommunövergripande servicedeklarationer


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

8(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

3. Nulägesbeskrivning

3.1. Inledning

Nulägesbeskrivningen fokuserar på de kontaktvägar och funktioner som är frekvent använda och

efterfrågade av medborgarna. Bedömningen av tillgänglighet, kvalitet i service till medborgarna

samt handläggarnas arbetssituation grundar sig på genomförda aktiviteter, statistik från Östersund

samt erfarenhetsdatabas från liknande projekt.

3.2. Faktaunderlag, telefoni och öppettider

Sammanställning av statistisk från 2010:

Antal inkommande samtal 2010 Totalt 184545

Avslutande i växeln 110017 (ca 60%)

Kopplades fram 73 528 (ca 40%)

Svarsfrekvens i växeln Svarade samtal 92%

Tappade samtal 8%

Samtalsmätning v33 av 4380

samtal Kom tillbaka till växel 1625 (37%)

Kom fram eller till röstbrevlåda

2287 (52%)

Kunden lade på 469 (11%)

Antal anknytningar: cirka 2000

Antal tjänster; Telefonist/receptionist 2, telefonist 2,25, totalt 4,25 tjänster

Växel och reception har öppettider 08.00-17.00 (september-maj), 08.00-16.00 (juniaugusti).

Expeditioner har öppettider 09.00-12.00 samt 13.00 - 16.00 (september-maj) 09.00-15.00

(juni-augusti)

Handläggare har möjlighet till flexibel arbetstid mellan 08.00 - 09.00, 11.30 - 13.30 samt

15.00 - 16.00 alternativt 16.00 - 17.00.

Mottagningsteamet inom socialtjänsten (försörjningsstöd) har telefontid må-fr kl 09.00-

09.45

Biståndshandläggarna har telefontid må-fr 08.00 - 09.30.

Östersunds kommun har ett telefoniavtal som går ut 2013-06-30. En upphandling kommer att ske

av ett nytt avtal.

3.3. Nulägesanalys

Telefoni är fortfarande den vanligaste kontaktformen. Vid genomförda kartläggningar i andra

kommuner står telefonin för 50-60% av kontakterna. Därefter kommer e-post och i olika ordning

brev, besök, e-tjänster och fax, beroende på hur många e-tjänster som kommunen erbjuder. Nyligen

genomförd undersökning i en kommun visar att endast varannan av de som ringer till kommunen

har besökt hemsidan.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

9(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

Medlyssning i växeln ger en bild av mycket gott bemötande från telefonisterna. Man försöker

hjälpa till, men man har så begränsade möjligheter p.g.a. rådande telefonikultur och brist på

samarbete med förvaltningarna.

Externa nationella mätningar under 2011 har visat att Östersund ligger över genomsnitt när det

gäller att besvara e-post men under genomsnitt när det gäller att få kontakt med rätt handläggare

eller funktion via telefon. Det faktum att Östersunds kommun ligger över genomsnitt när det

gäller att besvara e-post säger dock ingenting om volymen av e-post i förhållande till jämförda

kommuner. Inom förstudien har vi inte gjort någon mätning av e-post utan använder schablonberäkningar

från andra kommuner när vi beräknar e-postens betydelse för den föreslagna bemanningen

i kundcenter.

Vid samtalsmätning inom förstudien blev resultatet att vart annat samtal kan inte kan kopplas

fram till sökt handläggare utan avslutas i växeln. Det finns ingen samlad statistik som redovisar

hur den bristande tillgängligheten fördelar sig mellan olika verksamheter eller vilka frågor som

är mest frekventa. Utannonserade telefontider hålls inte alltid, upplevs för korta och är förlagda

till tider som inte passar medborgarna. Generellt är det en mycket dålig kultur när det gäller att

sköta hänvisningen av sin telefon. Detta ger som resultat en stor mängd återanrop (samtalet går

tillbaka till växeln) och där telefonisten inte kan ge något besked om när den som ringer kan

komma i kontakt med sökt handläggare. Växeln används också internt i stor utsträckning för att

koppla samtal till kollegor eller att fråga om kollegas telefonnummer. Tillsammans med den

stora volymen återanrop ger detta en onödig belastning som kräver resurser.

Växelns öppettider är 08.00-17-00 ( sommartid 08.00-16.00). Handläggarna har möjlighet till

flextid 08.00-09.00 samt 16.00-17.00. Flextiden infaller under tider på dagen när många medborgare

ringer. Handläggare som flexar har oftast inte registrerat detta i hänvisningssystemet,

vilket gör att växeln inte kan lämna besked om när handläggaren finns på plats utan kan bara

svara att sökt person inte finns anträffbar. Frekvent sökta funktioner har lunchstängt mellan 12

och 13 (eller med flex från 11.30 – 13.30).

Kommunservice (växel och reception) har haft återkommande möten med representanter för de

mest efterfrågade funktionerna för att försöka förbättra kommunikationen och öka tillgängligheten,

men utan resultat.

Genom bristen på kommunikation mellan kommunservice och verksamheterna finns ingen

kvalitetssäkring av den information som växel och reception lämnar till medborgarna. Det finns

inte heller upparbetade kanaler för strukturerad återkoppling från kommunservice till verksamheterna.

Handläggarna uppger att många telefonsamtal handlar om enkla frågor som att lämna ut blanketter

eller ge allmän information i en fråga. Man upplever också att det kommer ”fel frågor” där

man inte kan ge svar utan måste skicka samtalet vidare. Telefonen upplevs av många som stressande

och orsak till brist på arbetsro. När man inte har möjlighet att hålla en egen telefontid p g a

möte eller annan frånvaro är även detta stressande.

Idag finns cirka 2000 direktnummer till anställda i Östersunds kommun. Av dessa utgör cirka

475 direktnummer till personer med s k serviceadministrativt arbete i form av information om

och handläggning av servicetjänster eller myndighetsutövning. I denna grupp om 475 personer


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

10(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

finns de mest efterfrågade funktionerna, som samtidigt har mycket dålig tillgänglighet enligt

samtalsmätningar.

I Rådhuset finns en reception som tar emot och anmäler besökare, men en besökare kan också

komma oanmäld och gå rakt in i huset till vem som helst.

Befintliga servicedeklarationer är dåligt kända i verksamheterna och därmed efterlevs de inte.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

11(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

4. Kundcenter i Östersunds kommun

Detta kapitel innehåller förslag på principer och arbetssätt för kundcenter i Östersunds kommun.

4.1. Principer

Följande principer föreslås för kundcenter (KC) Östersunds kommun:












Alla kommunvägledare ger information och vägledning om kommunens samtliga verksamheter.

Därutöver har varje kommunvägledare verksamhetsspecifika uppdrag inom ett

eller flera fackområden.

Direktnummer till handläggare med frekventa medborgarkontakter stängs.

Inkommande samtal till 14 30 00 fördelas till första lediga kommunvägledare i KC.

Knappval används inte i fas ett

Inkommande samtal registreras i kundtjänstsystemet.

Målet är att KC i full drift med föreslaget arbetssätt och stöd av IT-system och digitala

kanaler ska besvara och avsluta 80 % av inkommande kontakter .

Kommunvägledarna har tillgång till verksamhetssystem i den omfattning som krävs för

att kunna lösa sin uppgift.

Omstyrda samtal från förvaltningarna fördelas till kommunvägledare efter verksamhetsområde

i första hand.

Återanrop på samtal på direktnummer till förvaltningarna kopplas till telefonistfunktion.

Interna samtal styrs till telefonistfunktion.

Externa samtal för andra organisationer styrs till telefonistfunktion.

KC tar emot inkommande samtal för företagslots och föreningsservice. Dessa samtal

kopplas som förstahandsval till kommunvägledare med särskilt ansvar för dessa ärenden.

4.2. Kundernas behov

Alla har i något skede av sitt liv behov av kommunal service i någon form. I det här sammanhanget

begränsar vi oss till den del som rör information, hänvisning, enklare rådgivning och enklare

regelstyrda ärenden. Erfarenhetsmässigt står denna service för 80 % av alla kontakter invånarna

har med kommunen. Det handlar alltså om information och administrativ service till skillnad

från t ex kommunens kärnverksamhet i form av vård, omsorg, renhållning och utbildning.

De krav man som kommuninvånare med rätta kan ställa på servicen är att bli mött på sina egna

villkor och förutsättningar. Tjänster och service skall erbjudas lättillgängligt såväl innehållsmässigt,

tidsmässigt, kanaloberoende och attitydmässigt. Man skall som invånare mötas av god service

och inte av myndighetsattityder.

När invånaren väljer att ta kontakt med kommunen har hon/han en förväntan om att få omedelbar

hjälp med sitt eller sina problem. Uppgiften för kundcenter är att leva upp till detta eller, som en

lägsta nivå, åtminstone ”grundregistrera” ärendet och på ett fastställt och kontrollerat sätt fördela

till rätt funktion/handläggare och ange senast när en återkoppling kan förväntas.

Den som tar emot ett ärende i kundcenter ”äger ärendet” ur ett serviceperspektiv och ansvarar för

att följa upp att ärendet tas om hand av funktion/handläggare. Kundcenter har dock aldrig ansvar

för själva ärendet/processen. Detta ligger fortfarande kvar på respektive förvaltning.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

12(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

4.3. Kundcenters målsättning

Kundcenters målsättning ska motsvara Östersunds kommuns kvalitetspolicy där fyra kvalitetsdimensioner

anges:

Tillgång och tillgänglighet; ”Du ska inte behöva ringa mer än ett samtal. Vi ser till att

rätt person kontaktar dig inom två arbetsdagar”

Inflytande; ”Du ska uppleva att du som medborgare genom dialog har möjlighet att vara

delaktig och ha inflytande över kommunala tjänsters utformande.

Bemötande; ”Du kan alltid förvänta dig att du av alla anställda får ett positivt och respektfullt

bemötande och att kvalitetsbrister snabbt åtgärdas”

Kompetens; ”Vår ambition är att förfoga över god och mångsidig kompetens och genom

det kunna utföra alla tjänster med rätt och god kvalitet och säkerhet.

Kundcenter har ”alla som målgrupp” och ska vara tillgängligt genom generösa öppettider med

ett korrekt, vänligt och kompetent bemötande. Kunden ska kunna välja mellan olika sätt att kontakta

kommunen för information och tjänster.

I kundcenter ska Östersunds kommuns alla verksamheter finnas representerade. Kunden ska där

direkt få hjälp med information och enklare ärenden. Kundcenter ska bidra till en effektiv hantering

för såväl våra kunder som verksamheter. Kundcenter ska samla alla frågor på en plats, bidra

till kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling genom uppföljning, återrapportering och förslag

till förbättringar.

4.4. Styrning, ledning och organisation

Kundcenter ska styras av ett uppdragsavtal mellan kundcenter och kundcenteransvarig förvaltning,

som reglerar:







Övergripande målsättning och inriktning för verksamheten

Samarbetsformer mellan kundcenter och förvaltningarna

Redovisning av ärendestatistik, servicenivåer och kundnöjdhet

Modell för hur kostnaderna ska fördelas i förhållande till förvaltningarna

Ekonomiska ramar

Roller och ansvar

Med respektive förvaltning upprättas överenskommelser anpassade utifrån verksamheten.

Alternativ placering kan vara Kommunledningsförvaltningen eller Serviceförvaltningen.

4.4.1. Ledning

Kundcenterchefen har personal- och ekonomiansvar. Ansvarar för verksamhetsuppföljning och

vidareutveckling.

Till sin hjälp av kundcenterchefen två kommunvägledare med ansvar för verksamhetsutveckling

respektive system.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

13(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

4.5. Förslag huvudprocess

Kunden kontaktar kommunen genom vald kanal. Genom en förutbestämd överenskommelse

styrs kontakten till kundcenter eller till funktion/handläggare. Kundcenter bedömer inkommen

kontakt, hanterar och avslutar de frågor som ligger inom kundcenters uppdrag. Frågor utanför

uppdraget hanteras enligt överenskommelse med respektive verksamhet. Det kan ske genom

direkt kontakt med en handläggare eller genom att ärendet fördelas från kundcenter till funktion/handläggare.

Kontakter som fördelas till funktion/handläggare bevakar kundcenter enligt

överenskomna regler.

Huvudprocess kundcenter

Kunden

Start

Väljer kanal

Kontaktar

kommunen

Stopp

Stopp

Kundcenter

Kontakt Bedömer Handlägger

Avslutar

Bevakar

frågan

Fördelar

Förfrågan

Handläggare/funktion inom

förvaltning

Avslut

Handlägger

Tar emot

Bedömer

Fig. Huvudprocess för kundcenter


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

14(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

4.6. Arbetssätt, relation kundcenter – linjeorganisationen

Kundcenter utför ärenden på uppdrag av respektive förvaltning. Den som tar emot ärendet i

kundcenter ”äger ärendet” ur ett serviceperspektiv men det är respektive förvaltning som är processägare

och har ansvar för själva ärendet.

I kundcenter ska samtliga kommunvägledare ha den kompetens som krävs för att ge information

och vägleda i de mest frekventa generella frågorna om kommunens samtliga verksamheter, förvaltningar

och politiska organisation. Därutöver ska kommunvägledarna ha en eller flera verksamhetsspecifika

kunskaper för vägledning och handläggning i okomplicerade ärenden inom

egna ansvarsområden, exempelvis barnomsorg, ekonomiskt bistånd, felanmälan etc.

Kundcenter ska använda ostersund.se och kommunens intranät där merparten av information

inom området okomplicerade ärenden ska finnas. Kommunvägledarna har dessutom tillgång till

de verksamhetssystem, eller de avgränsade delar, som behövs för det uppdrag som förvaltningen

lagt ut till kundcenter.

För att leva upp till önskad servicenivå och flexibilitet arbetar kommunvägledarna med ett telefonisystem,

s k call center-system, där samtal kan styras till lämplig kompetens oavsett kontaktsätt

eller geografisk placering.

Alla inkommande kontakter loggas i ett kundcentersystem. I kundcentersystemet finns checklistor

och FAQ-listor (vanliga frågor och svar). Via kundcentersystemet kan kundcenter efter överenskomna

rutiner flöda och bevaka meddelanden från kund till handläggare och vidarebefordra

ärenden till person eller grupper på förvaltningarna. Via statistik från kundcentersystemet får

förvaltningarna information om tillgänglighet och servicenivåer.

Kundcenter ska kunna ta emot besök vid disk men även ha tillgång till besöksrum för besök med

känsliga ärenden.

Verksamheten i kundcenter varierar över tiden allt eftersom kundernas behov ändras. Därför

måste ett kundcenter kunna redovisa verksamheten för uppföljning och vidareutveckling. En

annan viktig uppgift är att redovisa fördelning av kundcenters uppdrag mellan olika verksamheter

och ärendetyper.

Kundcenters arbetssätt ska bidra till en sortering och effektiv styrning av kundkontakterna. En

viktig uppgift för kundcenter är att guida östersundsborna till att hitta information och använda

e-tjänster via ostersund.se.

4.6.1. Relation mellan kundcenter och linjeorganisationen

Direktnummer till efterfrågade funktioner styrs om till kundcenter. Om ärendet inte kan lösas i

kundcenter ställer kommunvägledaren en fråga eller fördelar kontakten till rätt funktion. Kundcenter

bevakar att ärendet tas om hand.

Inkommande samtal till externa organisationer (ex Jämtlands Gymnasieförbund) interna samtal

samt återanrop från direktnummerstyrs till telefonist

Handläggare/funktion kan efter överenskommelse styra om sin anknytning till kundcenter tillfälligt.

På samma sätt kan e-post i funktionsbrevlådor eller för enskilda handläggare styras om till

kundcenter för bevakning.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

15(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

Kundcenter utser förvaltnings- eller verksamhetsansvariga som i sin tur har kontaktpersoner på

förvaltningarna för de olika verksamheterna. Kundcenter återkopplar händelser och ger förslag

på förbättringar och förvaltningarna informerar om pågående eller planerade förändringar i verksamheterna.

Samverkan mellan kundcenter och förvaltningarna ska leda till en ständigt pågående verksamhetsutveckling.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

16(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

4.7. Inlotsning av kontakter

4.7.1. Inlotsning via telefoni, SMS/MMS och besök

Fig. översikt över inlotsning av kontakter via telefoni, SMS/MMS och besök.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

17(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

4.7.2. Inlotsning av e-tjänster, epost

Fig. inlotsning av e-tjänster och e-post.

4.7.3. Inlotsning via fax

Kommunens officiella fax-nummer riktas till kundcenter. Specifika faxnummer som används i

förvaltningarna värderas från fall till fall. I vissa fall används dessa av andra myndigheter vid

direktkontakt med exempelvis socialtjänster och bör därför finnas kvar.

4.8. Förslag på ärendetyper per förvaltning som är möjliga att hantera

i kundcenter

Uppdraget för kundcenter kan omfatta all information, hänvisning, allmän rådgivning samt handläggning

av okomplicerade och frekventa frågor och ärenden inom kommunens samtliga verksamheter

(d v s steg 1-4 i ovan beskrivna ROSA-metoden). Helt genomfört med kundcenter, e-

tjänster och tillgång till aktuell information på hemsidan kan dessa funktioner ta hand om större

delen av medborgarnas kontakter när det gäller information och enklare ärenden.

I förstudien har genomförts en workshop per förvaltning för att ta fram förslag på möjliga ärenden

för kundcenter att hantera, se bilagor

Genomgående har förvaltningarna ställt sig positiva till att lämna över information och generellvägledning

till kundcenter. När det gäller nya ansökningar, statusfrågor i befintliga ärenden samt

rutin- och regelstyrda ärenden av karaktären direkthandläggning har vi identifierat ett antal ären-


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

18(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

den som skulle kunna flyttas till kundcenter. Här har uttalats tveksamhet uttryckt i oro för kvalitet

i kundcenters sätt att utföra uppdraget samt oro för hur den egna organisationen påverkas.

4.9. Kanaler för kontakt med kundcenter

En invånare ska kunna kontakta kundcenter via;

besök

brev

telefon

e-post

e-tjänst eller webbformulär på kommunens hemsida

SMS/MMS

via fax

På sikt ska en invånare även kunna kontakta kundcenter via chat.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

19(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

5. Bemanningsbehov, kompetensprofil

Bemanningsbehovet grundar sig på förväntat resultat av ett kundcenter i projektdirektivet samt

de förutsättningar och önskemål som framkommit inom förstudien.

Kommunvägledaren ger personlig betjäning med god service, tillgänglighet, kvalitet och korrekta

svar till alla som kontaktar. Kommunvägledaren bedömer inkommen fråga, besvarar och

handlägger ärenden inom kundcenters uppdrag samt ställer fråga eller fördelar övriga ärenden till

rätt funktion/person enligt överenskommelse. I uppdraget ingår att bidra till verksamhetsutveckling

och effektivisering genom uppföljning och förslag till förbättringar i processer och användning

av teknik. Kommunvägledaren ska upprätthålla en god och konstruktiv dialog med förvaltningarna.

5.1. Roller i kundcenter

5.1.1. Kundcenterchef

Kundcenterchefen har i uppdrag att styra och leda kundcenter. I detta ingår verksamhetsansvar,

personalansvar, ekonomiskt ansvar, dialog med förvaltningarna, uppföljning av verksamhet och

kundnytta samt att utveckla kundcenter inom områdena; nya uppdrag, kundnytta, processutveckling

och digitalisering

5.1.2. Kommunvägledare/verksamhetssamordnare

Arbetar som kommunvägledare med har som del av tjänst ansvar för verksamhetssamordning.

Ansvarar för daglig drift i kundcenter med resursfördelning och stöd till gruppen under dagen.

Schemaläggning och samordning av ledigheter som semestrar och korttidsfrånvaro.

Medlyssning och coaching i gruppen. Introducera nyanställda och vikarier i verksamheten

5.1.3. Kommunvägledare/systemadministratör

Arbetar som kommunvägledare med har som del av tjänst ansvar för systemadministration av

kundcenters stödsystem.

Ansvarar för administration av hänvisningssystem, call center-system samt kundtjänstsystem.

Här ingår att lägga in nya användare, utbilda och ge support. Systemadministratören ska också

föreslå förbättringar/krav för vidareutveckling av IT-stödet i kundcenter.

5.2. Kompetens i kundcenter

Kundcenter är en ny verksamhet i kommunen och kommunvägledare är en ny yrkesroll.

Uppdragets art med bedömningar av kundens behov, handläggningsärenden från förvaltningarna,

problemlösning med förslag till förbättringar i processerna, ständig utveckling av det egna arbetet

gör att en högskoleutbildning som grund förordas. Alternativt att motsvarande kunskaper förvärvats

på annat sätt.

Den viktigaste förmågan för personalen i kundcenter är att vara serviceinriktad.

Vid rekrytering är det viktigt att kundcenterchefen finns på plats. Vidare bör personalen genomgå

lämplighetstester ex social kompetens, problemlösning och praktisk arbetsplatstest vid

telefon och dator. Kravspecifikation finns i bilaga.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

20(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

5.3. Bemanningsbehov

Bemanningsbehov i kundcenter har beräknats. Detta redovisas i detalj i bilaga. Beräkningen baseras

på följande:

beställarens direktiv,

föreslagna uppdrag som tagits fram i genomförda arbetsmöten med förvaltningarna,

statistik och samtalsmätning från växeln samt

schablonberäkningar från tidigare genomförda kartläggningar i kommuner

I förstudien har projektgruppen gjort en uppskattning av antalet handläggare med frekventa

medborgarkontakter. Antalet uppskattades till 475. Efter jämförelser av erfarenheter från bemanning

i andra kundcentra har vi bedömt antalet handläggare som i första hand kommer att betjänas

av kundcenter till max 350.

Baserat på detta föreslås följande bemanning:

1 kundcenterchef

1 kommunvägledare/verksamhetssamordnade

1 kommunvägledare/systemadministratör

12 Kommunvägledare

Procentuell fördelning av uppdrag och förslag till resursfördelning av bemanningen i kundcenter

från olika verksamheter enligt projektgruppens uppskattning. Detta baseras på uppskattat antal

handläggare med frekventa medborgarkontakter.

I denna uppskattning utgår vi från att nuvarande receptionstjänst i Rådhuset finns kvar inom Serviceförvaltningen

samt under en övergångsperiod 1 telefonist kvar i Serviceförvaltningen.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

21(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

5.4. Omställning av personal

Vid bemanning av kundcenter kan en obalans uppstå p g a att personal, som idag utför arbetsuppgift

som flyttas till kundcenter, inte vill söka tjänst i kundcenter eller inte uppfyller uppsatta

krav för kommunvägledare. Detta kan resultera i att en eller flera verksamheter får en omställning

av personal som hanteras inom respektive förvaltning.

5.5. Krav på lokaler och översiktlig utformning

Den fysiska placeringen av kundcenter ska kunna nås med bil, kollektivtrafik och vara lättillgängligt för besökare

med funktionsnedsättning. Det ska finnas parkeringsplatser för besökande. En placering i Rådhuset

möjliggör delad funktion för besöksmottagning till handläggare och befintlig intern service med nycklar, biluthyrning,

bokning av konferenslokaler etc. Ur ett kundperspektiv och för möjligheten att skapa bra besöksfunktioner

och en god arbetsmiljö kan en lokal placerad i centrum vara minst lika bra.

Lokalen bör dimensioneras för 15 personer vid start år ett med möjlighet att expandera.

5.5.1. Besöksdel

Kundcenter ska kunna ta emot besök både vid disk och i avskilt mötesrum. I entrén ska finnas plats för publika

datorer och informationsskärmar.

5.5.2. Gemensamma ytor för kommunvägledarna

Lokalen ska erbjuda möjlighet till överblick av bemanningen i lokalen och därför utgöras av ett större sammanhängande

rum med ytor som möjliggör indelning av arbetsplatser i grupper. Grupperna bör vara avdelade

från övrig yta med genomskinliga väggar. Lokalen ska vara bra ljudisolerad(exempelvis med heltäckande

ljudisolerande matta) Lokalen får inte vara placerad intill störande verksamheter (ljud, passage).

För god röstergonomi behöver lokalen vara väl ventilerad, hålla en god luftfuktighet och jämn temperatur

enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer.

5.5.3. Arbetsplatser

Arbetsplatserna ska vara ergonomiskt utformade för varierad arbetsställning och har behov av plats för två

eller tre bildskärmar. Behov av arbetsyta för efterarbete mellan telefonsamtal. Ljudisolerande skärmar mellan

arbetsplatserna ska vara brutna med genomskinlig del i ögonhöjd för överblick över lokalen.

Dessutom finns behov av ett arbetsrum för kundcenterchefen.

Kundcenter behöver tillgång till mötesrum för arbetsplanering och uppföljning.

Lokalen måste anpassas efter en säkerhetsbedömning. Exempel på detta kan vara hur besöksrum ska vara

lokaliserade och utformade samt vilken utrustning som behövs vid behov av att påkalla hjälp.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

22(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

5.5.4. Sammanfattande lokalbehov

Entré med publika ytor samt besöksdisk

Två besöksrum i anslutning till entrén

Ett rum för kundcenters chef

En gemensam yta för kommunvägledarna

Ett mötesrum för kommunvägledarnas arbetsplanering och möten

Tillgång till personalutrymme.

Uppskattat behov total yta 200 kvm.

5.6. Överenskommelse mellan kundcenter och fackförvaltning

Se förslag i bilaga.

5.7. Juridiska frågeställningar

Frågan har stämts av med andra kundcentra och jurist på SKL.

I Föreningen Sambruks (en ideell förening för kommunal verksamhetsutveckling med ett 100-tal

medlemmar) rapport om sammanhållen ärendehantering (2010-08-31) skriver Malmö stads jurist

”En och samma tjänsteman kan arbeta under delegation från flera nämnder utifrån lämplighet

sett ur kompetenssynpunkt. De nämnder som helt eller delvis delegerat utförande av tjänster och

kanske också beslutanderätt till en tjänsteman i kundcenter som ingår i en annan organisatorisk

enhet bör fortfarande behålla ärendeansvaret. I och med att tjänstemannen har med handläggning

av ärendet att göra blir tillgången till sekretesskänslig information tillåten. Den enskilda tjänstemannen

är dock alltid ansvarig för att hålla sekretessen.”

Det vanligaste sättet för att kundcenter ska kunna hantera sekretessärenden är att en eller flera

kommunvägledare (handläggare i kundcenter) får delegation för att utföra ärendet och därmed

tillgång till de uppgifter i verksamhetssystem som behövs.

Datainspektionen gjorde 2008 och 2010 besök i Skellefteå kommuns kundtjänst för att studera

hur personuppgifter hanteras i förhållande till PUL (Personuppgiftslagen). Detta har lett till att

Skellefteå på försök infört rutiner för gallring av personuppgifter i kundtjänstsystemet efter sex

månader. I övrigt sker registrering och hantering av ärenden som tidigare.

Vi föreslår att de juridiska frågeställningarna slutligen stäms av med Östersunds kommuns jurister

efter det att kundcenters uppdrag beslutats.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

23(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

6. Teknik

6.1. Inledning

Baserat på verksamhetens krav har en beskrivning av krav på tekniklösningar tagits fram, se bilaga.

Till stöd för sitt arbete har kommunvägledarna följande teknik-stöd:

Telefoni-funktion (växelfunktion med möjlighet för olika uppsättningar när det gäller inkommande

samtal, grupper av användare mm)

Call-center-funktionalitet – möjlighet att köa, prioritera och styra samtal mellan undergrupper

och handläggare.

Ärendehantering – registrering och stöd vid handläggning. Vidareförmedling till handläggare

på förvaltning.

Statistik – statistikfunktioner för att mäta inkommande ärenden per kanal och ärendetyp

mm samt tider för samtal och handläggning.

Utöver detta har kommunvägledarna tillgång till verksamhetssystem i den omfattning som uppdraget

kräver.

6.2. Teknik-lösning

Baserat på kraven har en inventering gjorts av befintliga ärendehanteringssystem i kommunen

(utfördes i samband med teknikworkshop). Utredningen har inte funnit något lämpligt, varför

upphandling av ett nytt ärendehanteringssystem utformat för kundcenterverksamhet bör ske.

Vidare föreslås att krav på telefoni och call-center-funktion tas med i upphandling av ny telefonifunktion.

Denna telefonifunktion ska ersätta nuvarande, vars avtal går ut per 2013-06-30.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

24(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

7. Ekonomi

7.1. Inledning

Den ekonomiska kalkylen baseras på en uppdelning i projektkostnader och löpande driftkostnader.

Projektkostnader täcker samtliga kostnader från projektstart till tidpunkten då kundcenter

öppnar. En uppdelning har även gjorts i investeringar och löpande kostnader.

7.2. Finansiering

Finansiering av löpande kostnader sker genom att dessa kostnader fördelas på förvaltningarna i

förhållande till nyttjandet av kundcenter. Basen för detta bör vara en basmätning av antalet ärenden

och som genomförs innan kundcenter öppnas. Justering av kostnadsfördelningen sker därefter

årsvis i samband med budgeteringen.

7.3. Uppskattning av kostnader

Kostnader har uppskattats och sammanställts, se bilaga. I denna bilaga finns vissa antaganden.

Av dessa antaganden bör följande särskilt beaktas:

Nytt funktionsavtal för telefoni kommer att upphandlas (avtalet går ut 2013-06-30). Ingen extra kostnad

för telefoni eller växel har tagits med i kalkylen. Det går att köpa till nödvändiga funktioner till

befintlig telefonväxel, men då fördelas kostnaden för detta på återstående löptid. Detta ger en för hög

och felaktig kostnadsbild för dessa funktioner.


För kundcenter-ärendehanteringssystem finns inga gällande prislistor från leverantörer, utan prissättning

sker från fall till fall. Vi vill därför understryka att kostnaden för ärendehanteringssystem är en

grov uppskattning och kan komma att ändras då marknaden utvecklas. Detta gäller speciellt då Östersund

kommuns upphandling kan komma att ske om cirka ett år (se plan för genomförande i bilaga).

Kostnadsuppskattningen baseras på följande antaganden:

Projektstart: januari månad 2012.

Rekrytering kundcenterchef kan inledas i januari 2012. Lämplig person bör kunna börja 1

maj 2012 och därmed inleda arbetet med övrig rekrytering, överenskommelser med förvaltningarna,

planering av projektet mm.

Kostnader för telefoni ingår ej eftersom en ny lösning ska upphandlas. Det är ännu ej

klart vilka delar i denna som borde belasta kundcenter.

Kundcenter öppnar i oktober månad 2013.

Personalen anställs enligt följande:

Kundcenterchef börjar i maj 2012

Verksamhetssamordnare och systemadministratör börjar i augusti 2012

12 st kommunvägledare rekryteras och börjar under augusti 2013


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

25(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

Sammanfattningsvis är kostnaderna;

Projektkostnad år 2012

Projektkostnad 2013

Totalt cirka:

Investeringar

1,5 mkr

3,1 mkr (jan – sep)

4,6 – 5 mkr

0,9 – 1,5 mkr

Löpande kostnader år 1 2,2 mkr (okt-dec 2013)

Löpande kostnader år 2 8,5 – 9 mkr (2014)

I dessa summor ingår inga reservationer för oförutsedda kostnader.

7.4. Grovt beräknade ekonomiska effekter

Nyttan av kundcenter kan beräknas rent ekonomiskt och/eller som en nyttokalkyl.

Den ekonomiska kalkylen är enligt följande har beräknats för två olika fall beroende på den

verkliga kostnaden för ärendehanteringssystem:

Löpande finansiering

2014 Anmärkning

Årlig driftkostnad 8318

Avskrivning investeringar 283

Avgår: befintliga kostnader 0

Förslagsvis reduceras dagens kommunservice o

service med 2,75 tjänster

Att finansiera löpande 8601

Uträkning besparingsmål antal handläggare

Snittlönekostnad per handläggare och år, tkr

Ger besparingsmål antal handläggare

474 (28 kkr/månad)

18 st


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

26(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

Alternativ kalkyl (investering 1,45 mkr , löpande kostnader 8,7 mkr)

Årlig driftkostnad 8700

Avskrivning investeringar 483

Avgår: befintliga kostnader 0

Att finansiera löpande 9183

Uträkning besparingsmål antal handläggare

Snittlönekostnad per handläggare och år, tkr

Ger besparingsmål antal handläggare

474 (28 kkr/månad)

19 st

Besparingsmålet är uträknat som kostnad 2014 dividerat med lönekostnad, inklusive sociala

kostnader, för en genomsnittlig handläggare i Östersunds kommun.

Baserat på dessa beräkningar krävs att 18-19 tjänster rationaliseras eller inte återbesätts vid exempelvis

pension.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

27(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

Komponenter i en nyttokalkyl skulle kunna vara enligt följande bild:

Ökad

medborgarnytta

Högre

effektivitet i

handläggning

Färre avbrott i

handläggning

pga

telefonsamtal

Avlastning av

enkla ärenden

och frågor.

Frigjord tid hos

handläggare

Snabbare

handläggning

på förvaltning

Ökad service

Snabbare svar

på frågor

Ökad

tillgänglighet

för medborgare

Fig. översiktlig beskrivning av nyttor


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

28(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

8. Plan för genomförande

Förslag på plan för genomförande finns i bilaga. Översiktligt sammanfattas genomförandet med

följande aktiviteter:

KC.chef

anställs

Vsamordn

anställs

Tfn-växel i

drift

Kundcenter

öppnar

Systemadm

anställs

Överenskommelser med verksamheterna

Vsamh utb tas fram

Utbildning

verksamhet

Ta fram checklistor/FAQ

Förändring av förvaltningarnas processer mm

Upphandling system

Införande system

Utbildning

system

Specifikation av

lokal

Inflyttning

Rekrytering av kommunvägledare

Utbildning roll

maj

2012

Aug/sep

2012

1 jul

2013

Aug/sep

2013

1 okt

2013

Startpunkter och längden på aktiviteterna är indikationer och kan ändras.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport

Sida:

Version 1.0

29(29)

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:

2011-10-26

9. Rekommendationer

För att projektet att införa kundcenter ska bli så framgångsrikt som möjligt rekommenderar vi

följande:











Kommunledningen aktivt stödjer och står bakom projektet och målsättningen med kundcenter.

Att etappindela införandet och ha ett tre-årsperspektiv på utvecklingen.

Att startpunkt kundcenter anpassas efter det nya telefoniavtalet samt när det är lämpligt att genomföra

utbildningar etc med hänsyn till semestrar. Vi föreslår att kundcenter öppnad i oktober

2013.

Kundcenter-chefen anställs först och får vara med och forma sin organisation.

Rekrytering av kommunvägledare sker mot en tydlig kompetensprofil där även service är en viktig

förmåga.

Att kundcenter får tydliga och accepterade uppdrag från förvaltningarna (ärende och vad som får

utföras).

Förvaltningarna tar fram och genomför utbildningar inom de uppdrag/områden som kundcenter

enligt överenskommelser ska verka.

Att det sker en omställning i arbetssätt och styrning av inkommande samtal på förvaltningarna så

att den möjliga effektiviseringen och ökade tillgängligheten verkligen realiseras.

Att kommunvägledarna börjar vid ungefär samma tidpunkt. Då kan utbildningar och teambuilding

genomföras vid ett eller ett fåtal tillfällen.

Nödvändiga resurser för genomförandes ställs till förfogande. Detta gäller både pengar och personal.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21

Dokumentnamn:

Sida: 1 (7)

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21

Bilaga 1 - Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter

Kundcenters uppdrag är att ta hand om alla inkommande samtal via kommunens

huvudnummer 143000, omstyrda samtal från handläggare, e-post, SMS samt besök vid disk.

För att beräkna resursbehovet vid start av kontaktcenter får man uppskatta den förväntade

volymen och innehållet i uppdraget. Underlag för denna beräkning är





beställarens uppdrag

statistik och samtalsmätning från växeln

de föreslagna uppdrag som tagits fram i genomförda arbetsmöten med förvaltningarna

schablonberäkning från tidigare genomförda kartläggningar i kommuner

Föreslagen bemanning

1 kundcenterchef

1 kommunvägledare/verksamhetssamordnare

1 kommunvägledare/systemadministratör

12 kommunvägledare

Slutsatser

Det finns inte några absoluta värden att använda i beräkningen vid etablering av ett nytt

kundcentra. Det man initialt kan utgå från är de inkommande kontakter som kundcenter ska ta

hand om från start och inom den planerade utvecklingen de närmaste åren. Vidare hur långt

kundcenters uppdrag sträcker sig, d v s i vilken om fattning kundcenter förutom information

och vägledning sak hantera ansökning, statusfrågor samt handläggning. Detta påverkar såväl

kompetens som antal .

De jämförelsefakta som kan användas är:

Kommunstorlek antal invånare

Antal handläggare med frekventa medborgarkontakter

Antal inkommande samtal till kommunens huvudnummer

Antal inkommande kontakter via andra kanaler än telefon

I vilken mån handläggningsärenden kommer att ingå i kundcenters uppdrag

Om kundcenter ska ta emot omstyrda direktanknytningar från handläggare

Faktorer som påverkar är

I vilken mån handläggningsärenden kommer att ingå i kundcenters uppdrag

Hur många stängda direktanknytningar till handläggare ska styras om till kundcenter

Hur många behövs för den tänkta organisationen, ex vis svarsgrupper

Om telefonistfunktion ska vara kvar

Hur många behövs för att garantera tillgänglighet enligt uppsatta servicemål i

svarstider, samtalslängd samt kommunikation med förvaltningarna och den ständigt

pågående verksamhetsutvecklingen.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21

Dokumentnamn:

Sida: 2 (7)

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21

Jämförelse mellan några olika kommuner

Kommun

Ant

invånare

ca

Ant samtal till

vx/huvudnummer

per år

Ant anställda

i kundcenter

Telefonist Omstyrda

direktnummer

från

handläggare

Skellefteå 73 000 416 000 32 Nej Ja

Botkyrka 82 000 176 000 17* 1 av 17 Nej

Jönköping 127 000 312 000 17 2 av 17 Nej

Huddinge 100 000 334 000 15 2 av 15r Nej

*Därutöver ca 75 000 besök i Botkyrka kommuns fem medborgarkontor.

I genomsnitt minskar antalet inkommande samtal till kommunens huvudnummer med 30%

första året efter starten av kundcenter.

Genomsnittlig tid per ärende i kundcenter beräknas till 3 min för informationsärenden och

ärenden med direktavslut under samtalet.

Beräkning volymer

Inkommande samtal till Östersunds kommun via 14 30 00 var 2010 184 000

Inkommande samtal till kundcenter via 14 30 00 samt via omstyrda anknytningar från

handläggare/funktioner uppskattas tillsammans till 312 000. Denna beräkning grundar sig på

schabloner ex:

Kommunstorlek 60 000 inv

Antal handläggare med frekvent medborgarkontakt 350 st. Antal inkommande samtal till

dessa handläggare via växel eller direktnummer 6 000/vecka = 312 000 samtal

312 000 inkommande samtal x ggr 3 min = 936 000 min/60 = 15 600 tim /1320 = 12 (11,8)

tjänster.

Erfarenheter från andra kundcentra visar att volymen inkommande samtal till växelnumret

sjunker med ca 30% när kundcenter införs. Detta ger utrymme för kundcenter att ta hand om

övriga kontakter (e-post, besök etc) inom den beräknade bemanningen.

I beräkningen ingår att utöver ovanstående bemanning finns 2 telefonist/receptionist. Dessa

två tar emot interna samtal, återanrop frånförvaltningarna samt samtal för externa

organisationer. Därutöver ingår att ta emot besökande till Rådhuset, försäljning av

profilprodukter, bokning av bilar och interna konferenslokaler, utlämning av nycklar etc.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21

Dokumentnamn:

Sida: 3 (7)

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21

I beräkningen ingår även projektgruppens uppskattning av antalet användare i ett framtida

kundtjänstsystem. Se nedan.

Användare från förvaltningarna i ett framtida KC ÄHS

Förvaltning

Antal användare

Samhällsbyggnad 65

Vård och omsorgsförvaltningen 100 (ytterst osäkert mht läget på vårdenheterna)

Serviceförvaltningen 25-30

Teknisk förvaltning 50

Barn och utbildningsförvaltningen 100 (osäkra siffror eftersom datorstödet i

skolorna ökar)

Socialförvaltningen 100

Kommunledningsförvaltningen 30

Fördelning av resurser utifrån uppskattat antal handläggare enligt tabellen ovan


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21

Dokumentnamn:

Sida: 4 (7)

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21

Fördelning av resurser efter justering av barn och utbildning från 100 till 75, där siffran i

tabellen uppges osäker och där vi bedömer den lägre som realistiskt.

Exempel på beräkningsmodell

Arbetstidsmått; 52 v x 40 tim =2080 tim/år

Avgår; semester 6 v/år + röda dagar 2 v = 320 tim/år

Möjlig årsarbetstid 1760 tim/år

Möjlig produktiv tid i kontaktcenter 75% = 1320 tim/år. Mellanskillnaden beräknas gå till

utbildning, sjukfrånvaro, interna möten, pauser mm.

Referenser för beräkningar

Vid jämförelse mellan befintliga kundcentra tar vi hänsyn till de olika modeller, olika uppdrag

som man valt samt hur lång till man varit i gång. Exempel på dessa variationer är





Om kommunen har kvar växelfunktion eller denna är integrerad i kundcenter

Om kundcenter tar emot besök

Om verksamheterna styrt över samtal från handläggare till kundcenter

I vilken omfattning kundcenter tagit över uppdrag utöver information och vägledning,

ex ansökningar, statusfrågor på ärenden eller handläggning


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21

Dokumentnamn:

Sida: 5 (7)

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21

Exempel från Botkyrka kommun

Botkyrka kommun är en av de kommuner som har längst erfarenhet av kundcenter i form av

medborgarkontor sedan 25 år tillbaka (idag fem stycken lokaliserade i olika kommundelar)

samt ett kontaktcenter sedan 2007. Fördelningen är den att besökare vänder sig till

medborgarkontoren övriga kontaktformer går via kontktcenter.

Kontaktcenter i Botkyrka tar emot inkommande samtal på kommunens huvudnummer 08-

53061000. Ingen omstyrning av direktnummer från handläggare till kontaktcenter har skett.

De fem medborgarkontoren tar endast emot besök, inga externa samtal.

Från 2011 är en stor del av verksamheternas funktionsbrevlådor styrda till kontaktcenter samt

har publiceringen av direktnummer till handläggare minskat på hemsidan.

Uppdragen från förvaltningarna spänner från information och vägledning till hantering av

ansökningar, statusfrågor på enskilda ärenden samt ett flertal handläggningsärenden, även

myndighetsutövning.

Fakta Botkyrka

Cirka 83 000 invånare

Ca 5500 anställda

Antal anställda i kontaktcenter

Kontaktcenter 1 chef

1 samordnare

14 kommunvägledare

1 telefonist

Antal anställda i medborgarkontoren (fem stycken)

1 chef

17 samhällsvägledare

Redovisning av telefonsamtal och besök i medborgarkontor

Inkommande samtal till kontaktcenter via kommunens huvudnummer år 2009 var 175 586. (år

2008 var inkommande samtal 199 965). Från start av kontaktcenter hösten 2007 minskade

inkommande samtal till kommunens huvudnummer med ca 30% redan andra månaden. Detta

tolkades som att ”kunden behövde endast ringa en gång”.

Antal besök till de fem medborgarkontoren var år 2009 75 068 (år 2008 var antalet besök 84

814) vilket innebar en minskning med 11%.

Detta är ett resultat av en medveten styrning enligt kommunen kanalstrategi med

kontaktvägarna webb, kontaktcenter och medborgarkontor

I kontaktcenter uppskattar man antalet handläggare med de mest efterfrågade

nyckelfunktioner till 150. Dess handläggare kan fortfarande nås via direktnummer och är

alltså inte omstyrda till kontaktcenter.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21

Dokumentnamn:

Sida: 6 (7)

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21

Exempel från Skellefteå kommun

Skellefteå kommun startade sin kundtjänst i etapper. Den första etappen 2007 innebar att man

tog över frågor från tre förvaltningar, tekniska, bygg och miljö samt kommunledning. Den

”gamla växeln” var fortfarande kvar. Ingen besöksmottagning fanns då. I etapp två 2009 togs

så frågor från alla tio förvaltningar över. Den gamla växeln upphörde och en reception med

kundmottagning infördes.

I etapp två styrdes gamla direktnummer till kundtjänst samtidigt som nya nummer delades ut

Mer än 2000 nummer styrdes därmed om till kundtjänst. Kontaktvägarna till Skellefteå

kommun via kundtjänst blev: telefon, talsvar, webb, e-post, besök, fax och chatt. Från start

2009 har kundtjänst öppet måndag till fredag mellan 07.00-19.00. Kundtjänst etablerades i ett

stängt kontorslandskap på ingångsplan till kommunalhuset. Utanför finns det en reception

som alltid bemannas av 1-2 personer. Dessa personer har direktchatt till de övriga i kundtjänst

om de behöver mer assistans eller om hotbild uppstår. Alla på kundtjänst turas om att sitta i

receptionen.

Inkommande samtal till kundtjänsten 2009 uppskattas till ca 8 000 per vecka eller 416 000 per

år. Observera att i denna siffra ingår den effektivisering som uppnåtts efter införande av

kundtjänsten genom att medborgarna endast behöver ringa en gång.

Fakta

Antal invånare ca 73 000

Antal anställda 8 000

Antal chefer ca 360

Antal anställda i kundtjänst

År 2009 när etapp två införts var det 32 kundtjänsthandläggare anställda (år 2007 var det 15

kundtjänsthandläggare förutom befintlig växel).

Exempel från Jönköpings kommun

Kontaktcenter öppnades 2009. Från start integrerades befintlig växelfunktion, successivt har

telefonistfunktionen minskat och från årsskiftet 2011/2012 finns två telefonisttjänster kvar.

Ingen omstyrning av direktnummer från handläggare till kontaktcenter har skett.

I Jönköping gjordes en kartläggning av medborgarkontakter både till innehåll, kontaktform

och antal. I denna kartläggning deltog ca 700 handläggare med frekventa medborgarkontakter.

Mätning gjordes under en vecka med resultat drygt 12 000 telefonkontakter varav ca 8 000

kom via direktnummer och 4 000 via växeln. Växelns total inkommande samtal var drygt

6 000, vilket ger 312 000 inkommande samtal under ett år.

Fakta

Antal inv ca 127000

Antal anställda ca 11 000

Antal anställda i kontaktcenter från årsskiftet 2011/2012


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21

Dokumentnamn:

Sida: 7 (7)

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21

1 kontakcenterchef

1 processledare

1 verksamhetsutvecklare

1 systemförvaltare

2 telefonist

11 kommunvägledare


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24

Dokumentnamn:

Kostnadsuppskattningar

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Sida: 1 (7)

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24

Bilaga 4: Kostnadsuppskattningar

Kostnadsuppskattningarna bygger på följande antagande och riktlinjer:

Genomförande startar i början av 2012 med rekrytering med mål att öppna kundcenter

i oktober 2013.

Beräkningarna är uppdelade i projektkostnader (från start till oktober 2013) samt

driftkostnader (oktober 2013 och framåt).

Löner och personalkostnader baseras på att anställningar sker i den takt som anges i

plan för genomförande av kundcenter. Löner är uppskattade för Östersund.

Utrustning och licenser baseras på föreslaget antal kommunvägledare.

Ingen kostnad har tagits upp för telefoni. Denna funktion kommer att upphandlas för

att börja gälla efter 2013-06-30 och det är svårt att veta lösning och prisnivå i de

offererade lösningarna.

Inga kostnader för intern tid har tagits med. Det kommer att krävas en hel del internt

arbete för att genomföra kundcenterprojektet.

Vi vill särskilt understryka att kostnaden för ärendehanteringssystem är en grov

uppskattning och kan komma att ändras då marknaden utvecklas.

För kundcenter-ärendehanteringssystem finns inga gällande prislistor från

leverantörer, utan prissättning sker från fall till fall. Utredaren har tagit in

prisuppgifter från två leverantörer, Flexeurope AB (Flexite) och Jayway AB

(Streamflow). Troligtvis kommer marknaden för kundcentersystem att utvecklas fram

till tidpunkten när Östersunds kommun ska genomföra sin upphandling. Priserna och

prismodellerna kan därför komma att förändras. Leverantörerna har även angivit att

priserna kan justeras beroende på om direktupphandling eller öppen upphandling

används. Om en öppen upphandling används kommer priserna att vara väsentlig

högre. Dock kan ingen leverantör ange hur mycket. Vi har tagit en aktuell

kostnadsuppskattning i kalkylen, men även gjort en alternativ kalkyl som tar hänsyn

till eventuellt höjda licenskostnader. Det bör även noteras att ett av alternativen är

open source, vilket innebär att ingen licensavgift utgår. Det finns dock ett

underhållspaket till denna programvara, som har ett högre pris än motsvarande

underhåll för den alternativa produkten.

En schablonkostnad har tagits upp för databasservrar. Ingen kostnad har tagits upp för

databas. Utgångspunkten har varit databas kan vara befintlig SQL Server-licens eller

öppen databas.

Påslag sociala kostnader mm faktor: 1,41

Avskrivningstid: 3 år

Kostnader är i tkr och exklusive gällande mervärdesskatt.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24

Dokumentnamn:

Kostnadsuppskattningar

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Sida: 2 (7)

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24

Löpande kostnader Investeringar

2012 2013 2012 2013 Anm

Projektkostnader

jan-sept

Personal, rekrytering utbildning

Rekrytering chef 50 Tester av kandidater

Lönekostnad chef 440 495 Anställs i maj. Projektet täcker kostnad til 1 okt 2013

Rekrytering verksamhetssamordn och

systemadm 10

Lönekostnad verksamhetssamordnare

samt systemadministratör 451 812

Rekrytering kommunvägl 60 15 st testas, 5 kkr/st

2 personer. Anställs i aug 2012. Projektet täcker kostnad till

1 okt 2013

Lönekostnad kommunvägl 0 948 Anställs i aug/sept 2013. Projektet tar kostnad till 1 okt 2013

Utbildning 200

Extern utbildning. Teambuilding samt KC-system och

callcenter-system

Studiebesök 20 75 besök på andra KC etc.

Utbildning verksamhetssystem 0 0 sker internt

Lokaler

Lokalkostnad 0 167

Teknik, arbetsplatser

hyra av lokal 2 kkr/kvm och år. Hyra lokal from maj 2013.

Cirka 200 kvm. OBS ENDAST UPPSKATTNING!

KC- system investering 400

450 användare, öppen databas eller befintlig databas.

Hårdvara 100 tkr*

KC -system löpande licenskostn 10 40 kkr/år

Licenskostnader verksamhetssystem 50

Callcenter-system 0 56 9 kkr per st och år, totalt 15 licenser


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24

Dokumentnamn:

Kostnadsuppskattningar

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Sida: 3 (7)

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24

Telefoniutrustning

Avgränsnng, kompletteras efter upphandling av telefoni.

Datorer/arbetsplatser 14 84

3 st datorer 12 mån, övriga from juni, 9,6 kkr/år plus

kostnad för extra bildskärm, totalt 11 kkr/år och st.

Övr arbetsplatsutrustning 450 möbler etc 30 kkr/st

Externt stöd

Externt verksamhetsstöd 300 100

Extern teknikstöd 200 100 Impl av KC-system och callcenter-system

SUMMA 1545 3096 850 0

TOTALT FÖR PROJEKTET 4641 850

*) eftersom marknaden för ärendehanteringssystem för kundcenter är under utveckling, kan priserna för licenser komma att ändras.

En leverantör erbjuder open source med initial underhållskostnad cirka 300 tkr samt efterföljande år 175 tkr.

Investeringen i programvara bör för säkerhets skull beräknas till cirka 500 - 1 000 tkr.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24

Dokumentnamn:

Kostnadsuppskattningar

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Sida: 4 (7)

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24

2013 2014 Anm

Driftkostnader

okt-dec

Personal, rekrytering utbildning

Rekrytering chef 0

Lönekostnad chef 165 660 Projektet täcker kostnad fram till 1 okt 2013

Rekrytering teamledare 0

Lönekostnad

verksamhetssamordnare samt

systemadministratör 271 1083 Projektet täcker kostnad fram till 1 okt 2013

Rekrytering kommunvägl 0 15 st testas, 5 kkr/st

Lönekostnad kommunvägl 1421 5685 Projektet täcker kostnad till 1 okt 2013

Utbildning 100 100

Extern utbildning. Teambuilding samt KC-system och

callcenter-system

Studiebesök 0 0 besök på andra KC etc.

Utbildning verksamhetssystem 0 0 sker internt

Lokaler

Lokalkostnad 100 400 hyra av lokal. 2 kkr/kvm och år. OBS ENDAST UPPSKATTNING!

Teknik, arb-plats

KC- system investering 0 0

KC -system löpande licenskostn 10 40 40 kkr/år

Licenskostnader verksamhetssystem 50 50

Callcenter-system 34 135 9 kkr per st och år


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24

Dokumentnamn:

Kostnadsuppskattningar

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Sida: 5 (7)

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24

Telefoniutrustning

Avgränsning, kompletteras efter upphandling av telefoni.

Datorer/arbetsplat 41 165

9,6 kkr/år plus kostnad för extra bildskärm, totalt 11 kkr/år

och st. 15 st

Övr arbetsplatsutrustning 0 möbler etc 30 kkr/st

Externt stöd

Externt verksamhetsstöd 0 0

Extern teknikstöd 0 0 Impl av KC-system och callcenter-system

Övrigt

OH-kostnader etc 75 300 20 kkr/tjänst och år

SUMMA 2192 8318

*) eftersom marknaden för ärendehanteringssystem för kundcenter är under utveckling, kan priserna för licenser komma att ändras.

En leverantör erbjuder open source med initial underhållskostnad cirka 300 tkr samt efterföljande år 175 tkr.

För säkerhets skull bör driftkostnad för 2014 beräknas till 8,5 - 9 mkr.


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24

Dokumentnamn:

Kostnadsuppskattningar

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Sida: 6 (7)

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24

Löpande finansiering

2014 Anmärkning

Årlig driftkostnad 8318

Avskrivning investeringar 283

Avgår: befintliga kostnader 0

Förslagsvis reduceras dagens kommunservice och

föreningsservice med 2,75 tjänster

Att finansiera löpande 8601

Uträkning besparingsmål antal handläggare

Snittlönekostnad per handläggare och år, tkr

Ger besparingsmål antal handläggare

474 (28 kkr/månad)

18 st

Alternativ kalkyl (investering 1,45 mkr , löpande kostnader 8,7 mkr)

Årlig driftkostnad 8700

Avskrivning investeringar 483

Avgår: befintliga kostnader 0

Att finansiera löpande 9183


§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24

Dokumentnamn:

Kostnadsuppskattningar

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva

Gustavsson

Sida: 7 (7)

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24

Uträkning besparingsmål antal handläggare

Snittlönekostnad per handläggare och år, tkr

Ger besparingsmål antal handläggare

474 (28 kkr/månad)

19 st

Baserat på dessa beräkningar krävs att 18-19 tjänster rationaliseras eller inte återbesätts vid exempelvis pension.


§ 2, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1362/2010

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-17 Dnr 1362-2010

Ellen Arnesson

Kommunstyrelsen

Byggande av ny arena - passivhustekniker

Kommunfullmäktige gav den 8 december 2011 § 173 Ledningsgruppen för

arenan i uppdrag att ”ur klimatsynpunkt och för att sänka kostnaderna utreda

passivhustekniker och andra lågenergitekniker i byggkonstruktion och

val av värmesystem etc. Utred hur arenans värme- och kylanläggningar kan

samköras och optimeras för att minsta möjliga energiförluster inom arenaområdet,

men också närliggande fastigheter”.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-17

Östersunds Arena och passivhuskrav, Teknikpartners utredning 2012-01-11

Kommunstyrelsens förslag till beslut

Kommunfullmäktiges beslut

Utredningen om att använda passivhustekniker godkänns.

Bakgrund

Se bifogade utredning från Teknikpartner norr AB. I Bilaga I sidan 25 och

26 (Östersund Arena januari 2012) beskrivs närmare vilka tekniska lösningar

som valts. De teknikval som gjorts är genomgående energieffektiva

lösningar. Det har bland annat gjorts en ”merinvestering ”på 2, 4 miljoner

kronor som med dagens energipriser minskar driftkostnaden med 600 000

kronor per år.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bertil Åsén

Utdrag med utredning till Elin Andersson

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 2, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-17 Dnr 1362-2010

Ellen Arnesson

Kommunstyrelsen

Byggande av ny arena - passivhustekniker

Kommunfullmäktige gav den 8 december 2011 § 173 Ledningsgruppen för

arenan i uppdrag att ”ur klimatsynpunkt och för att sänka kostnaderna utreda

passivhustekniker och andra lågenergitekniker i byggkonstruktion och

val av värmesystem etc. Utred hur arenans värme- och kylanläggningar kan

samköras och optimeras för att minsta möjliga energiförluster inom arenaområdet,

men också närliggande fastigheter”.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-17

Östersunds Arena och passivhuskrav, Teknikpartners utredning 2012-01-11

Kommunstyrelsens förslag till beslut

Kommunfullmäktiges beslut

Utredningen om att använda passivhustekniker godkänns.

Bakgrund

Se bifogade utredning från Teknikpartner norr AB. I Bilaga I sidan 25 och

26 (Östersund Arena januari 2012) beskrivs närmare vilka tekniska lösningar

som valts. De teknikval som gjorts är genomgående energieffektiva

lösningar. Det har bland annat gjorts en ”merinvestering ”på 2, 4 miljoner

kronor som med dagens energipriser minskar driftkostnaden med 600 000

kronor per år.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bertil Åsén

Utdrag med utredning till Elin Andersson

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 2, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Passivhus

1 (2)

ÖSTERSUNDS ARENA OCH PASSIVHUSKRAVEN

Bakgrund

Östersunds kommun har i kommunfullmäktige beslutat att ”vi ska utreda energibesparande

åtgärder och däri ingående delar och tillämpning av passivhustekniken”

På uppdrag av Bo Jonsson Bygg & Projektering, Östersunds Kommun, har vi utrett huruvida

passivhus-konceptet kan tillämpas i samband med projektering/uppförande av Östersunds Arena

samt vilka energibesparande åtgärder som vidtagits.

Energibesparande åtgärder vid Östersunds Arena

I samband med framtagning av systemhandlingar för Östersunds Arena har stort fokus lagts på

att erhålla en energieffektiv anläggning med låga driftkostnader.

• Ett tätt klimatskal med effektiv isolering

• Behovsanpassad ventilation med hög återvinningsgrad

• Ventilationen i ishallarna utformas så att luftrörelser över de kalla isytorna undviks

• Effektiva kylmaskiner för isbanorna som körs med optimerade drifttemperaturer

• Energieffektiv avfuktning av luften i de två ishallarna.

• Överskottsvärme från kylmaskinerna återvinns i största möjliga utsträckning bland

annat med hjälp av värmepump. Detta medför att behovet av tillskottsvärme i form av

fjärrvärme är förhållandevis litet.

Passivhus

Begreppet passivhus myntades av Dr Wolfgang Feist som byggde Tysklands första

passivhus och är grundare av Passivhaus Institut i Darmstadt.

I Sverige har Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY) utvecklat en kravspecifikation

anpassad för svenska förhållanden.

Kortfattat kan denna teknik förklaras med att man bygger energisnålt genom att:

• minimera värmeförluster genom klimatskalet (väggar, tak, golv, fönster, dörrar)

• installera effektiv ventilation

• tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol

Detta innebär krav på ett lufttätt klimatskal med extra tjock isolering samt fönster och dörrar

med låga energiförluster.

I riktlinjerna för passivhus ingår att byggnaden inte får använda mer än en viss mängd energi

per m²/år.

För bostäder och lokaler i vår klimatzon anger de svenska normerna för passivhus att tillförd

effekt för uppvärmning inte får överstiga 14 W/m², vid lägsta utomhustemperatur.

Filinformation: C:\DOCUME~1\KERFRI~1.OST\LOCALS~1\Temp\2d\epj_att_5_2.doc


§ 2, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Passivhus

2 (2)

Passivhus-konceptet är således ursprungligen tänkt för bostäder där värme från boende och

hushållsmaskiner står för en betydande del av husets värmebehov.

I en arenaanläggning av detta slag:

• är ”persontätheten” och därmed avgiven personvärme mycket lägre än i en bostad

• är takhöjden ca 4 ggr högre än i en bostad

• krävs förhållandevis stor tillförd effekt/energi till kylmaskinerna för isytorna

• de kalla isytorna kyler luften i ishallarna

• är temperaturen i ishallarna lägre än i bostäder

Slutsatser angående passivhusteknik vid Östersunds Arena

1. Ovanstående faktorer medför att kraven på effektbehov resp energiförbrukning enligt

Passivhus-konceptet ej är tillämpbara för denna typ av byggnad.

2. Kraven enl Passivhus-konceptet kan tillämpas beträffande:

• lufttäthet i klimatskalet

• effektiv ventilation

3. Extra isolering i väggar och tak utöver krav enl bygglagstiftning, kan ej motiveras pga tillgång

av billig överskottsvärme från kylmaskiner/värmepump.

I de två ishallarna är dessutom värmeförlusterna genom klimatskalet mindre än hälften

beroende på att temperaturen här är betydligt lägre än vad som är normalt.

Östersund 2012-01-11

Teknikpartner norr AB

Bertil Nordenberg

Filinformation: C:\DOCUME~1\KERFRI~1.OST\LOCALS~1\Temp\2d\epj_att_5_2.doc


§ 3, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1362/2010

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-12 Dnr 1362 -2010

Ellen Arnesson

Kommunstyrelsen

Byggande av ny arena – slutlig utformning och ambitionsnivå

Kommunfullmäktige beslutade den 28 april 2010 § 76 att ”kommunfullmäktige

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter

genomförd projektering”. Projekteringen är nu slutförd till och med systemhandlingsnivå

och drift- och investeringskalkylerna är klara. Kulturoch

fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare tillstyrkt den slutliga

utformningen och ambitionsnivåer för arenan samt upprättat preliminär

driftkostnadskalkyl.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12

Östersund Arena januari 2012, Bilaga I

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2012-01-18 §

Kultur- och fritidsnämndens tjänstemannaförslag 2012-01-12, Bilaga II

Kommunstyrelsens beslut

Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att undersöka intresset för

sponsring av namn på arenan och eventuellt ”upphandla” sponsor.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Kommunfullmäktiges förslag

1. Slutlig utformning och ambitionsnivåer för byggande av ny arena enligt

Bilaga I fastställs.

2. Igångsättningstillstånd för byggande av ny arena beviljas.

3. Investeringskostnaden ska rymmas inom given ram max 260 miljoner

kronor.

Bakgrund

Kommunfullmäktige fattade den 8 december 2011 § 173 ett antal beslut om

ambitionsnivåer för den nya arenan. Därefter har systemhandlingar i form

av ritningar och beskrivningar upprättats och kostnadskalkyler har färdigställts

och kvalitetssäkrats. Investeringskostnaden ryms inom given ram,

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1362/2010

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-12 Dnr 1362 -2010

260 miljoner kronor. Den preliminära driftkostnaden uppgår till drygt 26

miljoner kronor.

Investeringskalkyl

Till grund för kostnadsbedömningen ligger så kallade systemhandlingar,

som innehåller ritningar och beskrivningar, som ska vara underlag för projektering

av bygghandlingar. I kalkylen ingår alla entreprenadkostnader för

en totalentreprenad inklusive PEAB:s procentpåslag på nedlagda kostnader

(6,9 % enligt anbud). I kalkylen som bygger på infordrade offerter ingår

alltså kostnader för PEAB:s egna arbeten, materialinköp, upphandlade

tjänster som till exempel VVS- installationer, el, styr- och reglersystem,

målning och golvläggning. Byggherrekostnaden är cirka 31 miljoner kronor.

I kalkylen finns en buffert för oförutsedda kostnader. Prisnivån är kostnadsläget

december 2011.

Det är först nu som projektet har ett bra kalkylunderlag. Det är en logisk

följd av valet att arbeta via den så kallade partneringmetoden. Tidigare beräkningar

har byggt på översiktliga underlag, uppskattade ambitionsnivåer

samt erfarenhetsmässiga schablonvärden för kvadratmeterkostnader. I den

första kostnadsbedömningen som låg till grund för fullmäktiges beslut den

28 april 2010 fanns till exempel ritningar endast i form av situationsplaner i

skala 1:2000. Den andra kostnadsbedömningen som låg till grund för kommunfullmäktiges

inriktningsbeslut den 8 december 2011 baserades på underlag

i form av lokalprogram, skalenliga arkitektskisser samt en övergripande

teknisk beskrivning.

Driftkostnadskalkyl

Kultur- och fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare upprättat

förslag till preliminär driftkostnadskalkyl. Beräkningarna bygger på vissa

givna förutsättningar som redovisas i Bilaga II. Driftkostnaden sjunker år

för år i takt med att räntekostnaden minskar när amorteringar görs. Driftkostnadskalkylen

är preliminär och kommer så att vara fram till dess att

arenan tas i bruk säsongen 2013/2014.

Ledningsgruppen har vid ett flertal tillfällen diskuterat att undersöka marknadens

intresse att sponsra arenanamnet, när kommunfullmäktige fattat beslut

om den slutliga utformningen. I avvaktan på att frågan blir utredd har

kultur- och fritidsnämnden valt att inte ta upp några intäkter för sponsring i

driftkostnadskalkylen.

Dialog och samverkan

Under projekteringsarbetet har det varit ett intensivt arbete för 10 - 15 konsulter

samt PEAB:s och kommunens projektledning. Projekteringsmöten

med alla konsulter har hållits från tisdagseftermiddag till onsdagseftermiddag

varannan vecka. Varje gång har representanter för idrotten, tillgänglighetsrådet

och Jämtland/ Härjedalens handikappidrottsförbund varit inbjudna

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1362/2010

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-12 Dnr 1362 -2010

att träffa arkitekten och projektledningen för att orienteras om projekteringen

och ge synpunkter. Detta har upplevts mycket positivt av alla parter.

Kultur- och fritidsnämndens kansli har påbörjat diskussioner med berörda

föreningar om hyresprinciper, hyresnivåer, öppethållande och andra praktiska

frågor. Processen är omfattande och beräknas pågå under våren.

Utformning, funktioner och expansionsmöjligheter

Arenans placering, utformning, funktioner och expansionsmöjligheter i stort

framgår av Bilaga I.

Tidigare process

Beslutsunderlag med mera för perioden maj 2010 till oktober 2011 redovisas

i Projektrapport I Östersunds Arena daterad den 4 oktober 2011 (Dnr

1362-2010). Rapporten innehåller också en utförligare beskrivning av hela

projektet (mål, syfte, projektdirektiv med mera).

Fortsatt process

Det förväntade resultatet när arenan är färdigbyggd är enligt projektdirektivet

punkt 3.1

- en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas väl fylla de behov

som angavs i fullmäktigebeslutet

- att projektet har bedrivits kostandseffektivt och hållit ekonomiska ramar

och tidsramar

- den politiska ledningen anser att man fått bra information och haft goda

möjligheter att styra projektet

- projektets målgrupper anser att dialogen med kommunen har fungerat

väl

För att uppnå ovan förväntade resultat är det viktigt att ledningsgruppen

även fortsättningsvis träffas kontinuerligt, förslagsvis i samband med finansutskottets

sammanträden. Ledningsgruppen definierade själv vid sitt

sammanträde den 30 maj 2011 sin uppgift till att

- under byggskedet leda och utöva kontroll så att projektet håller sig inom

de ramar som fastställs av kommunfullmäktige vad gäller utformning,

ambitionsnivå och kostnad

Det finns också ett antal uppdrag som ännu inte påbörjats och som kräver

politiska ställningstaganden. Ett sådant uppdrag är att ”utreda förutsättningar

och undersöka eventuellt intresse hos externa intressenter att bygga och

driva restaurang med kompletterande ytor i en egen fastighet (bildad genom

tredimensionell fastighetsbildning) sammanbyggd med arenan”. Uppdraget

kommer att påbörjas inom kort.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1362/2010

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4

2012-01-12 Dnr 1362 -2010

Projektet ska även framöver präglas av öppenhet, dialog och samverkan.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bertil Åsén

Utdrag till Bertil Åsén

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-12 Dnr 1362 -2010

Ellen Arnesson

Kommunstyrelsen

Byggande av ny arena – slutlig utformning och ambitionsnivå

Kommunfullmäktige beslutade den 28 april 2010 § 76 att ”kommunfullmäktige

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter

genomförd projektering”. Projekteringen är nu slutförd till och med systemhandlingsnivå

och drift- och investeringskalkylerna är klara. Kulturoch

fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare tillstyrkt den slutliga

utformningen och ambitionsnivåer för arenan samt upprättat preliminär

driftkostnadskalkyl.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12

Östersund Arena januari 2012, Bilaga I

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2012-01-18 §

Kultur- och fritidsnämndens tjänstemannaförslag 2012-01-12, Bilaga II

Kommunstyrelsens beslut

Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att undersöka intresset för

sponsring av namn på arenan och eventuellt ”upphandla” sponsor.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Kommunfullmäktiges förslag

1. Slutlig utformning och ambitionsnivåer för byggande av ny arena enligt

Bilaga I fastställs.

2. Igångsättningstillstånd för byggande av ny arena beviljas.

3. Investeringskostnaden ska rymmas inom given ram max 260 miljoner

kronor.

Bakgrund

Kommunfullmäktige fattade den 8 december 2011 § 173 ett antal beslut om

ambitionsnivåer för den nya arenan. Därefter har systemhandlingar i form

av ritningar och beskrivningar upprättats och kostnadskalkyler har färdigställts

och kvalitetssäkrats. Investeringskostnaden ryms inom given ram,

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-12 Dnr 1362 -2010

260 miljoner kronor. Den preliminära driftkostnaden uppgår till drygt 26

miljoner kronor.

Investeringskalkyl

Till grund för kostnadsbedömningen ligger så kallade systemhandlingar,

som innehåller ritningar och beskrivningar, som ska vara underlag för projektering

av bygghandlingar. I kalkylen ingår alla entreprenadkostnader för

en totalentreprenad inklusive PEAB:s procentpåslag på nedlagda kostnader

(6,9 % enligt anbud). I kalkylen som bygger på infordrade offerter ingår

alltså kostnader för PEAB:s egna arbeten, materialinköp, upphandlade

tjänster som till exempel VVS- installationer, el, styr- och reglersystem,

målning och golvläggning. Byggherrekostnaden är cirka 31 miljoner kronor.

I kalkylen finns en buffert för oförutsedda kostnader. Prisnivån är kostnadsläget

december 2011.

Det är först nu som projektet har ett bra kalkylunderlag. Det är en logisk

följd av valet att arbeta via den så kallade partneringmetoden. Tidigare beräkningar

har byggt på översiktliga underlag, uppskattade ambitionsnivåer

samt erfarenhetsmässiga schablonvärden för kvadratmeterkostnader. I den

första kostnadsbedömningen som låg till grund för fullmäktiges beslut den

28 april 2010 fanns till exempel ritningar endast i form av situationsplaner i

skala 1:2000. Den andra kostnadsbedömningen som låg till grund för kommunfullmäktiges

inriktningsbeslut den 8 december 2011 baserades på underlag

i form av lokalprogram, skalenliga arkitektskisser samt en övergripande

teknisk beskrivning.

Driftkostnadskalkyl

Kultur- och fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare upprättat

förslag till preliminär driftkostnadskalkyl. Beräkningarna bygger på vissa

givna förutsättningar som redovisas i Bilaga II. Driftkostnaden sjunker år

för år i takt med att räntekostnaden minskar när amorteringar görs. Driftkostnadskalkylen

är preliminär och kommer så att vara fram till dess att

arenan tas i bruk säsongen 2013/2014.

Ledningsgruppen har vid ett flertal tillfällen diskuterat att undersöka marknadens

intresse att sponsra arenanamnet, när kommunfullmäktige fattat beslut

om den slutliga utformningen. I avvaktan på att frågan blir utredd har

kultur- och fritidsnämnden valt att inte ta upp några intäkter för sponsring i

driftkostnadskalkylen.

Dialog och samverkan

Under projekteringsarbetet har det varit ett intensivt arbete för 10 - 15 konsulter

samt PEAB:s och kommunens projektledning. Projekteringsmöten

med alla konsulter har hållits från tisdagseftermiddag till onsdagseftermiddag

varannan vecka. Varje gång har representanter för idrotten, tillgänglighetsrådet

och Jämtland/ Härjedalens handikappidrottsförbund varit inbjudna

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-12 Dnr 1362 -2010

att träffa arkitekten och projektledningen för att orienteras om projekteringen

och ge synpunkter. Detta har upplevts mycket positivt av alla parter.

Kultur- och fritidsnämndens kansli har påbörjat diskussioner med berörda

föreningar om hyresprinciper, hyresnivåer, öppethållande och andra praktiska

frågor. Processen är omfattande och beräknas pågå under våren.

Utformning, funktioner och expansionsmöjligheter

Arenans placering, utformning, funktioner och expansionsmöjligheter i stort

framgår av Bilaga I.

Tidigare process

Beslutsunderlag med mera för perioden maj 2010 till oktober 2011 redovisas

i Projektrapport I Östersunds Arena daterad den 4 oktober 2011 (Dnr

1362-2010). Rapporten innehåller också en utförligare beskrivning av hela

projektet (mål, syfte, projektdirektiv med mera).

Fortsatt process

Det förväntade resultatet när arenan är färdigbyggd är enligt projektdirektivet

punkt 3.1

- en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas väl fylla de behov

som angavs i fullmäktigebeslutet

- att projektet har bedrivits kostandseffektivt och hållit ekonomiska ramar

och tidsramar

- den politiska ledningen anser att man fått bra information och haft goda

möjligheter att styra projektet

- projektets målgrupper anser att dialogen med kommunen har fungerat

väl

För att uppnå ovan förväntade resultat är det viktigt att ledningsgruppen

även fortsättningsvis träffas kontinuerligt, förslagsvis i samband med finansutskottets

sammanträden. Ledningsgruppen definierade själv vid sitt

sammanträde den 30 maj 2011 sin uppgift till att

- under byggskedet leda och utöva kontroll så att projektet håller sig inom

de ramar som fastställs av kommunfullmäktige vad gäller utformning,

ambitionsnivå och kostnad

Det finns också ett antal uppdrag som ännu inte påbörjats och som kräver

politiska ställningstaganden. Ett sådant uppdrag är att ”utreda förutsättningar

och undersöka eventuellt intresse hos externa intressenter att bygga och

driva restaurang med kompletterande ytor i en egen fastighet (bildad genom

tredimensionell fastighetsbildning) sammanbyggd med arenan”. Uppdraget

kommer att påbörjas inom kort.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4

2012-01-12 Dnr 1362 -2010

Projektet ska även framöver präglas av öppenhet, dialog och samverkan.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bertil Åsén

Utdrag till Bertil Åsén

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

Bilaga I

ÖSTERSUND ARENA

JANUARI 2012

ILLUSTRATION FRÅN SYDVÄST, FRÅN ENTRÉ VID JÄMTKRAFT ARENA


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2

Projektbeskrivning sid 3-5

Översiktsbild sid 6

Situationsplan sid 7

Situationsplan Expansion sid 8

Utomhusmiljö –närmiljö kring byggnad sid 9

Utomhusmiljö –bandy sid 10

Lokalprogram sid 11-13

Planritningar våning 1-3 sid 14-16

Våning 3 Expansion sid 17

Omklädningsrum, alternativa lösningar sid 18

Fasader –översikt sid 19

Utvändig Illustration sid 20

Illustration: A-hall mot Foajé sid 21

Illustration: Foajé mot Gymnastikhall sid 22

Illustration: Bandypist mot Arenabyggnaden sid 23

Byggnadskonstruktion sid 24

Energi sid 25-26

El, tele sid 27

Tillgänglighet sid 28


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

PROJEKTBESKRIVNING 3


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

PROJEKTBESKRIVNING FORTS. 4


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

PROJEKTBESKRIVNING FORTS. 5

ARKITEKT SAR/MSA Bengt Aili


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

ÖVERSIKTSBILD

6


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

SITUATIONSPLAN

7

7


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

SITUATIONSPLAN EXPANSION

8


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

9

UTOMHUSMILJÖ

NÄRMILJÖ KRING BYGGNAD

Angöringsväg för verksamheten

och räddningstjänst

Angöringszon för teknik,

avfall, inlastning A-hall,

OB-bussar etc

Entré aktiva

BANDYPIST

Gång- och vistelseytor,

Cyklar

Bef naturmark utvecklas

till entrépark

Cyklar

Entré aktiva

”Torget”

Angöringszon

för publik

Cyklar

Gångväg till bandy

Handikappparkering

Personalparkering

inkl hkp-platser

Transformatorstation

Handikappparkering

Planteringar och

flaggstänger


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

UTOMHUSMILJÖ

BANDY

10

Garage och

kylteknik

Plank på gavelsida

Naturmark,

snöupplag

Vall / slänt

Läktare

Serviceväg

Sekretariat

Läktare

Yta för uppvärmning

mm

Slänt

Bef skogsridå

GC-väg


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

LOKALPROGRAM

11


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

12


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

13


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

VÅNING 1

14


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

VÅNING 2

15


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

VÅNING 3

16


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

VÅNING 3 - EXPANSION

17


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

OMKLÄDNINGSRUM, ALTERNATIVA LÖSNINGAR

18

HYRESGÄSTANPASSNING

GRUNDUTFÖRANDE

18


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

FASADER ÖVERSIKT

19


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

ILLUSTRATION FRÅN SYDVÄST, FRÅN ENTRÉ VID JÄMTKRAFT ARENA

20

Huvudentré

Befintlig parkeringsyta

Entréyta framför Jämtkraft Arena

Arenavägen


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

ILLUSTRATION: A-HALLEN MOT FOAJÉ

21

FOAJÉ

Hkp-platser Hkp-platser Hkp-platser

Hkp-platser


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

ILLUSTRATION: FOAJÉ MOT GYMNASTIKHALL

22

GYMNASTIKHALL

FOAJÉ


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

23

GYMNASTIKHALL

FOAJÉ


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

BYGGNADSKONSTRUKTION

24


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

ENERGI

25


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

26


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

27


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1

28


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II


§ 4, KS 2012-01-24 08:30

MSN: 2618/2011

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-12 Dnr 2618-2011

Krister Frykberg

Kommunstyrelsen

Remiss - Begäran om tillstyrkan avseende Åskälen-Österåsen vindkraftsanläggning,

Strömsunds och Östersunds kommuner

Länsstyrelsens dnr 551-2366-11

Daehlie Kraft AB ansöker hos länsstyrelsen om tillstånd enligt miljöbalken

för uppförande, drift och avveckling av en vindkraftpark mellan Österåsen

och Hammerdal i Östersunds och Strömsunds kommuner. Miljöprövningsdelegationen

önskar besked om kommunens ställningstagande till etableringen,

enligt 16 kap 4 § miljöbalken. Yttrandet önskas till den 31 januari

men anstånd har medgetts till den 15 februari 2012.

Miljö- och samhällsnämnden har samtidigt getts tillfälle att yttra sig i ärendet.

Ärendet tas upp på nämndens sammanträde den 25 januari.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-16

Kompletteringar till tillståndsansökan Daehlie Kraft AB, inkommen till

länsstyrelsen 2011-12-08

Tillståndsansökan Daehlie Kraft AB med miljökonsekvensbeskrivning

2011-04-28

Förslag till beslut

1. Östersunds kommun tillstyrker att tillstånd beviljas för vindkraftanläggning

Åskälen-Österåsen.

2. Tillstånd bör förses med villkor att exploatören senast ett år efter ianspråktagandet

av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten med en

handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas med sådan teknik för

hinderbelysning att verksamheten blir helt förenlig med översiktsplanens

rekommendationer.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KS 2012-01-24 08:30

MSN: 2618/2011

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-12 Dnr 2618-2011

Bakgrund

Ansökan omfattar sammanlagt högst 105 st. vindkraftverk. Etableringen är

kommungränsöverskridande, med det övervägande antalet verk i Strömsunds

kommun och ett 20-tal verk inom Östersunds kommun. Verken får en

högsta totalhöjd av 180 meter, med en navhöjd av 120 meter. Etableringen

sträcker sig över ett stort område och är uppdelad i 7 st. avgränsade delområden

som omfattar sammanlagt nästan 4000 hektar, i huvudsak privatägd

skogsmark. De byar som ligger närmast parken är Granbo, en kilometer

ifrån och Ollsta 3 km ifrån. Hela investeringen beräknas uppgå till 3,6 miljarder

kronor.

Den sammanlagda energiproduktionen beräknas till ca 750 GWh per år. Till

följd av etableringen anläggs en ny kraftledning i riktning sydost, till Midskog.

Koncessionsprövning av denna pågår parallellt med tillståndsprövningen

av vindkraftparken.

Samråd har genomförts med myndigheter, berörda boende och markägare

m fl. och redovisas i samrådsredogörelse. Remisser har skickats till Försvarsmakten,

Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät, Boverket,

Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning. Enligt försvarsmakten

stör vissa delar av vindkraftparken deras tekniska system. Trafikverket

och SGU rekommenderade utredningar för infrastruktur och områdets

geologi. Flygplatsen Åre-Östersund airport meddelar att höjd hinderyta

krävs. Från lokalbefolkningens sida finns endast ett yttrande, som är positivt

till anläggningen.

Vindkraftparkens lokalisering överensstämmer med gällande översiktsplan

för kommunen. I tillägg till översiktsplan ”Vindkraft i Östersunds kommun

antagen i kommunfullmäktige den 17 mars 2011 redovisas det aktuella

området, i planen benämnt Trekilen, som ett av fem ”gröna” områden där

storskalig vindkraftsutbyggnad kan prövas.

Miljö- och samhällsnämnden har under 2011 lämnat synpunkter på ansökan

och miljökonsekvensbeskrivning och då angett önskemål om kompletterande

uppgifter och utredningar, avseende följdföretag i form av täkter och

kraftledningar, utformning av hinderbelysning, natura 2000-området Öjsjömyrarna,

påverkan på rennäring och landskapsbild samt beskrivning av

kumulativa effekter av att flera vindkraftparker planeras i denna del av

kommunen och angränsande delar av Strömsunds kommun. Ansökan har

kompletterats enligt önskemål i flertalet fall men när det gäller hinderbelysningen

följs inte översiktsplanens rekommendationer.

Verken ska enligt ansökan förses med hinderbelysning enligt gällande bestämmelser

från Transportstyrelsen. Det betyder att verk i parkens ytterkanter

vars höjd överstiger 150 meter ska markeras med högintensivt vitt

blinkande ljus. Det behövs flera verk i varje delområde med denna typ av

belysning och fast rött sken för övriga verk.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KS 2012-01-24 08:30

MSN: 2618/2011

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-12 Dnr 2618-2011

Översiktsplanen har som rekommendation att bästa teknik ska användas för

hinderbelysning, i de fall hinderljusen bedöms bli störande för bebyggelse

eller naturreservat, vilket det sannolikt kan bli i detta fall. Bästa teknik innebär

att ljusen inte är igång hela tiden utan endast tänds vid behov, det vill

säga vid risk för kollision. I miljökonsekvensbeskrivningen uppger bolaget

att man inlett diskussioner med Obstacle Collission Avoidance Systems

(OCAS) för att utreda möjligheten att utrusta vindkraftverken med sådan radarteknik

så att hinderbelysning kan vara släckt under tiden då luftfarkoster

inte uppehåller sig i närområdets luftrum. Bolaget anger nu att denna teknik

för närvarande inte är aktuell och att bolagets åtaganden är att uppfylla

Transportstyrelsens gällande krav på hinderbelysning.

Invånare har av olika skäl bosatt sig området, men upplevelsen av ”orörd”

natur och natthimmel torde inte vara av ringa betydelse. En utvecklad turism-

och besöknäring lyfts även fram som en framgångsfaktor i kommunens

tillväxtprogram, som en näring med stor samhällsekonomisk betydelse

och utvecklingspotential. I tillägg till översiktplan angående vindkraft i Östersunds

kommun anges att skogslandskapet som rekreationsresurs kommer

att öka i värde, framförallt för utländska gäster. Det handlar då inte enbart

om jakt och fiske, utan även om andra upplevelsevärden, där de stora skogarna

i sig och ”vildmarken” utgör det som lockar. De framtida förutsättningarna

att nyttja denna potential kan påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad.

En stor förändring av ljusimpulser i landskapet, och då framförallt

under vinterhalvårets korta dagar, kan medföra att stora arealer inte

längre upplevs som ”vildmark”.

OCAS eller motsvarande teknik bör anses vara bästa möjliga teknik enligt

miljöbalken. Bolaget bör använda sådan teknik för att inte begränsa områdets

nutida och framtida attraktionskraft för turism och boende.

Kommunen konstaterar samtidigt att gällande praxis för tillstånd till vindkraftparker

är att uppfylla Transportstyrelsens krav på hinderbelysning. Då

vindkraftparken bedöms ha en livstid på minst 20 år, anser kommunen att

krav kan ställas att utforma parken och välja sådan utrustning att OCAS eller

motsvarande teknik i ett senare skede kan implementeras, för det fall bolaget

inte frivilligt åtar sig detta. Teknikutvecklingen inom området medför

sannolikt att sådan utrustning, inom ett kortare tidsperspektiv än 20 år,

kommer att utgöra praxis för bästa möjliga teknik enligt miljöbalkens allmänna

hänsynsregler.

Eventuellt tillstånd för anläggningen bör därför villkoras med att exploatören

senast ett år efter ianspråktagandet av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten

med en handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas

med sådan teknik för hinderbelysning att verksamheten blir fullt förenlig

med översiktsplanens rekommendationer.

Vindkraftsanläggningen föreslås tillstyrkas med tillägg angående hinderbelysning

enligt ovan.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KS 2012-01-24 08:30

MSN: 2618/2011

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4

2012-01-12 Dnr 2618-2011

Tjänstemannaförslaget har upprättats i samråd med samhällsbyggnad.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Krister Frykberg

Utdrag till Länsstyrelsen i Jämtlands län, miljöprövningsdelegationen

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-12 Dnr 2618-2011

Krister Frykberg

Kommunstyrelsen

Remiss - Begäran om tillstyrkan avseende Åskälen-Österåsen vindkraftsanläggning,

Strömsunds och Östersunds kommuner

Länsstyrelsens dnr 551-2366-11

Daehlie Kraft AB ansöker hos länsstyrelsen om tillstånd enligt miljöbalken

för uppförande, drift och avveckling av en vindkraftpark mellan Österåsen

och Hammerdal i Östersunds och Strömsunds kommuner. Miljöprövningsdelegationen

önskar besked om kommunens ställningstagande till etableringen,

enligt 16 kap 4 § miljöbalken. Yttrandet önskas till den 31 januari

men anstånd har medgetts till den 15 februari 2012.

Miljö- och samhällsnämnden har samtidigt getts tillfälle att yttra sig i ärendet.

Ärendet tas upp på nämndens sammanträde den 25 januari.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12

Kompletteringar till tillståndsansökan Daehlie Kraft AB, inkommen till

länsstyrelsen 2011-12-08

Tillståndsansökan Daehlie Kraft AB med miljökonsekvensbeskrivning

2011-04-28

Förslag till beslut

1. Östersunds kommun tillstyrker att tillstånd beviljas för vindkraftanläggning

Åskälen-Österåsen.

2. Tillstånd bör förses med villkor att exploatören senast ett år efter ianspråktagandet

av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten med en

handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas med sådan teknik för

hinderbelysning att verksamheten blir helt förenlig med översiktsplanens

rekommendationer.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-12 Dnr 2618-2011

Bakgrund

Ansökan omfattar sammanlagt högst 105 st. vindkraftverk. Etableringen är

kommungränsöverskridande, med det övervägande antalet verk i Strömsunds

kommun och ett 20-tal verk inom Östersunds kommun. Verken får en

högsta totalhöjd av 180 meter, med en navhöjd av 120 meter. Etableringen

sträcker sig över ett stort område och är uppdelad i 7 st. avgränsade delområden

som omfattar sammanlagt nästan 4000 hektar, i huvudsak privatägd

skogsmark. De byar som ligger närmast parken är Granbo, en kilometer

ifrån och Ollsta 3 km ifrån. Hela investeringen beräknas uppgå till 3,6 miljarder

kronor.

Den sammanlagda energiproduktionen beräknas till ca 750 GWh per år. Till

följd av etableringen anläggs en ny kraftledning i riktning sydost, till Midskog.

Koncessionsprövning av denna pågår parallellt med tillståndsprövningen

av vindkraftparken.

Samråd har genomförts med myndigheter, berörda boende och markägare

m fl. och redovisas i samrådsredogörelse. Remisser har skickats till Försvarsmakten,

Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät, Boverket,

Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning. Enligt försvarsmakten

stör vissa delar av vindkraftparken deras tekniska system. Trafikverket

och SGU rekommenderade utredningar för infrastruktur och områdets

geologi. Flygplatsen Åre-Östersund airport meddelar att höjd hinderyta

krävs. Från lokalbefolkningens sida finns endast ett yttrande, som är positivt

till anläggningen.

Vindkraftparkens lokalisering överensstämmer med gällande översiktsplan

för kommunen. I tillägg till översiktsplan ”Vindkraft i Östersunds kommun

antagen i kommunfullmäktige den 17 mars 2011 redovisas det aktuella

området, i planen benämnt Trekilen, som ett av fem ”gröna” områden där

storskalig vindkraftsutbyggnad kan prövas.

Miljö- och samhällsnämnden har under 2011 lämnat synpunkter på ansökan

och miljökonsekvensbeskrivning och då angett önskemål om kompletterande

uppgifter och utredningar, avseende följdföretag i form av täkter och

kraftledningar, utformning av hinderbelysning, natura 2000-området Öjsjömyrarna,

påverkan på rennäring och landskapsbild samt beskrivning av

kumulativa effekter av att flera vindkraftparker planeras i denna del av

kommunen och angränsande delar av Strömsunds kommun. Ansökan har

kompletterats enligt önskemål i flertalet fall men när det gäller hinderbelysningen

följs inte översiktsplanens rekommendationer.

Verken ska enligt ansökan förses med hinderbelysning enligt gällande bestämmelser

från Transportstyrelsen. Det betyder att verk i parkens ytterkanter

vars höjd överstiger 150 meter ska markeras med högintensivt vitt

blinkande ljus. Det behövs flera verk i varje delområde med denna typ av

belysning och fast rött sken för övriga verk.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-12 Dnr 2618-2011

Översiktsplanen har som rekommendation att bästa teknik ska användas för

hinderbelysning, i de fall hinderljusen bedöms bli störande för bebyggelse

eller naturreservat, vilket det sannolikt kan bli i detta fall. Bästa teknik innebär

att ljusen inte är igång hela tiden utan endast tänds vid behov, det vill

säga vid risk för kollision. I miljökonsekvensbeskrivningen uppger bolaget

att man inlett diskussioner med Obstacle Collission Avoidance Systems

(OCAS) för att utreda möjligheten att utrusta vindkraftverken med sådan radarteknik

så att hinderbelysning kan vara släckt under tiden då luftfarkoster

inte uppehåller sig i närområdets luftrum. Bolaget anger nu att denna teknik

för närvarande inte är aktuell och att bolagets åtaganden är att uppfylla

Transportstyrelsens gällande krav på hinderbelysning.

Invånare har av olika skäl bosatt sig området, men upplevelsen av ”orörd”

natur och natthimmel torde inte vara av ringa betydelse. En utvecklad turism-

och besöknäring lyfts även fram som en framgångsfaktor i kommunens

tillväxtprogram, som en näring med stor samhällsekonomisk betydelse

och utvecklingspotential. I tillägg till översiktplan angående vindkraft i Östersunds

kommun anges att skogslandskapet som rekreationsresurs kommer

att öka i värde, framförallt för utländska gäster. Det handlar då inte enbart

om jakt och fiske, utan även om andra upplevelsevärden, där de stora skogarna

i sig och ”vildmarken” utgör det som lockar. De framtida förutsättningarna

att nyttja denna potential kan påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad.

En stor förändring av ljusimpulser i landskapet, och då framförallt

under vinterhalvårets korta dagar, kan medföra att stora arealer inte

längre upplevs som ”vildmark”.

OCAS eller motsvarande teknik bör anses vara bästa möjliga teknik enligt

miljöbalken. Bolaget bör använda sådan teknik för att inte begränsa områdets

nutida och framtida attraktionskraft för turism och boende.

Kommunen konstaterar samtidigt att gällande praxis för tillstånd till vindkraftparker

är att uppfylla Transportstyrelsens krav på hinderbelysning. Då

vindkraftparken bedöms ha en livstid på minst 20 år, anser kommunen att

krav kan ställas att utforma parken och välja sådan utrustning att OCAS eller

motsvarande teknik i ett senare skede kan implementeras, för det fall bolaget

inte frivilligt åtar sig detta. Teknikutvecklingen inom området medför

sannolikt att sådan utrustning, inom ett kortare tidsperspektiv än 20 år,

kommer att utgöra praxis för bästa möjliga teknik enligt miljöbalkens allmänna

hänsynsregler.

Eventuellt tillstånd för anläggningen bör därför villkoras med att exploatören

senast ett år efter ianspråktagandet av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten

med en handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas

med sådan teknik för hinderbelysning att verksamheten blir fullt förenlig

med översiktsplanens rekommendationer.

Vindkraftsanläggningen föreslås tillstyrkas med tillägg angående hinderbelysning

enligt ovan.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4

2012-01-12 Dnr 2618-2011

Tjänstemannaförslaget har upprättats i samråd med samhällsbyggnad.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Krister Frykberg

Utdrag till Länsstyrelsen i Jämtlands län, miljöprövningsdelegationen

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-19 Remiss från Länsstyrelsen - övriga handlingar


§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-19 Remiss från Länsstyrelsen - övriga handlingar


§ 5, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2420/2011

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-12 Dnr 2420-2011

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Yttrande över Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010: På

jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga

upphandlingen (SOU 2011:73)

Östersunds kommun har fått delbetänkandet av Upphandlingsutredningen

2010 ”På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga

upphandlingen (SOU 2011:73”) för yttrande. Delbetänkandet belyser

ett antal frågor vilka man avser att återkomma till i slutbetänkandet som

ska vara klart i juni 2012. Yttrande från Östersunds kommun ska vara socialdepartementet

tillhanda senast den 27 januari 2012.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12

Yttrande från Östersunds kommun, 2012-01-11

Sammanfattning av Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 ”På

jakt efter den goda affären” – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen

(SOU 2011:73)

Kommunstyrelsens beslut

Förslag till remissyttrande fastställs.

Bakgrund

Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag i elektronisk form, både wordformat och pdf-format, skickas till Socialdepartementet

via e-post: registrator@social.ministry.se och till

s.ru@social.ministry.se

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-12 Dnr 2420-2011

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Yttrande över Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010: På

jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga

upphandlingen (SOU 2011:73)

Östersunds kommun har fått delbetänkandet av Upphandlingsutredningen

2010 ”På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga

upphandlingen (SOU 2011:73”) för yttrande. Delbetänkandet belyser

ett antal frågor vilka man avser att återkomma till i slutbetänkandet som

ska vara klart i juni 2012. Yttrande från Östersunds kommun ska vara socialdepartementet

tillhanda senast den 27 januari 2012.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12

Yttrande från Östersunds kommun, 2012-01-11

Sammanfattning av Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 ”På

jakt efter den goda affären” – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen

(SOU 2011:73)

Kommunstyrelsens beslut

Förslag till remissyttrande fastställs.

Bakgrund

Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag i elektronisk form, både wordformat och pdf-format, skickas till Socialdepartementet

via e-post: registrator@social.ministry.se och till

s.ru@social.ministry.se

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds kommun över Delbetänkande av U

YTTRANDE 1

2012-01-11 Dnr 2420-2011

Fredric Kilander

Serviceförvaltningen/

Upphandlingskontoret

Socialdepartementet

Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010: På jakt efter den

goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen

(SOU 2011:73)

I delbetänkandet På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter

av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) belyser Upphandlingsutredningen

2010 ett antal frågor vilka man avser att återkomma till i slutbetänkandet.

Slutbetänkandet ska vara klart i juni 2012.

Sammanfattning

• Östersunds kommun anser att det är positivt att utredningen har den

goda affären som ut gångspunkt i sitt arbete. Likaså anser Östersunds

kommun att det är positivt att utredningen uttrycker att man önskar

förenkla nuvarande regelverk.

• Östersunds kommun menar att utredningen ska fortsätta arbeta för

en förenkling av det regelverk som omgärdar offentlig upphandling.

Enklare och mer ändamålsenliga regler är önskvärt och kommer alla

inblandande parter till godo.

• Överprövningar av offentliga upphandlingar är ett problem och det

är mycket bra att denna problematik åskådliggörs. Östersunds kommun

anser att det är angeläget att något görs åt denna problematik

skyndsamt.

• Östersunds kommun är av den meningen att beloppsgränsen för direktupphandling

bör höjas. Likaså måste det vara möjligt att tillämpa

direktupphandlingsformen under pågående överprövningsprocess

när det gäller myndigheters obligatoriska uppgifter.

• Östersunds kommun anser att regelverket som omgärdar ramavtal

bör förändras för att möjliggöra dels större valfrihet, dels större flexibilitet.

• Östersunds kommun tycker att det är positivt med utökat utrymme

för förhandling och dialog mellan leverantörer och upphandlande

myndigheter i samband med offentlig upphandling.

• Östersunds kommun ser fördelar av en förbättrad uppföljning och

utvärdering. Detta ska dock inte regleras i lagstiftning utan det ska

vara upp till varje myndighet att bestämma formerna för uppföljning

och utvärdering.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds kommun över Delbetänkande av U

YTTRANDE 2

2012-01-11 Dnr 2420-2011

• På flera områden föreslår utredningen både vägledningar och förtydliganden.

Östersunds kommun tillstyrker fler vägledningar och förtydliganden

vilket sannolikt underlättar tillämpningen av regelverket

som omgärdar offentlig upphandling.

• Östersunds kommun ser det som mycket positivt att utredningen

överväger flera åt gärder i syfte att öka små och medelstora företags

möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.

• Östersunds kommun ställer sig positivt till förbättrad upphandlingsstatistik

och kan se fördelar med detta. Men, en förbättrad upphandlingsstatistik

får inte innebära allt för betungande arbetsuppgifter för

de upphandlande myndigheterna.

Allmänna synpunkter

Östersunds kommun anser att det är positivt att utredningen tar upp flera

frågeställningar som är viktiga för kommunen. Östersunds kommun delar

utredningens uppfattning att offentlig upphandling är att se som en viktig

och strategisk verksamhet, inte minst med tanke på den ekonomiska betydelse

offentlig upphandling har.

Östersunds kommun menar att det är bra att utredningens utgångspunkt är

den goda affären, d.v.s. att tillgodose verksamheternas behov, inklusive

kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnad. I begreppet ”den goda

affären” ingår också medborgarperspektivet, eftersom merparten av det som

upphandlas syftar till att möjliggöra god service till medborgarna.

Östersunds kommun tycker, i enlighet med utredningen, att översynen av

upphandlingslagstiftningen primärt ska bidra till förenkling. Det är inte befogat

att regelverket som omgärdar offentlig upphandling ska vara så pass

krångligt att fokus hamnar på formalia istället för resultatet av upphandlingen.

Både upphandlande myndigheter och företag, särskilt små, tjänar på

en förenkling av nuvarande regelverk.

Östersunds kommun tillstyrker utredningens uppfattning att stärka den statliga

upphandlingsstödjande verksamheten. Icke att förglömma är leverantörernas

upphandlingskompetens i detta sammanhang.

Prövning av upphandlingsmål i allmän förvaltningsdomstol

Det stora, och växande, antalet överprövningar avseende offentliga upphandlingar

är ett stort och kostsamt problem. Östersunds kommun delar utredningens

problembild som återges i delbetänkandet. Något bör göras åt

detta problem skyndsamt.

Östersunds kommun delar även utredningens bedömning att det bör vara uttryckligen

tillåtet att genomföra direktupphandlingar i det fall en överprövning

drar ut på tiden och det rör sig om, i första hand, en obligatorisk verk-

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds kommun över Delbetänkande av U

YTTRANDE 3

2012-01-11 Dnr 2420-2011

samhet för myndigheten. En upphandlande myndighet ska inte behöva välja

vilken lag den ska bryta mot i en sådan situation. Det faller på sin egen

orimlighet.

Beloppsgränserna för direktupphandling

Östersunds kommun anser att beloppsgränsen för direktupphandling är för

lågt satt. Nuvarande beloppsgräns är ekonomiskt oförsvarbar med tanke på

transaktionskostnaderna för upphandlingar av lågt värde.

Östersunds kommuns inställning ovan bekräftas av den av utredningen anlitade

professorn vid Lunds universitet, Jerker Holm. En högre beloppsgräns

skulle medföra att upphandlande myndigheter skulle kunna lägga mer resurser

på upphandlingar av ett större värde där det sannolikt finns mer utrymme

för de upphandlande myndigheterna att göra goda affärer.

Östersunds kommun är även av den åsikten att en höjning av beloppsgränsen

för direktupphandling skulle vara gynnsamt också för små företag som

många gånger anser att offentlig upphandling över beloppsgränsen är för

krångligt.

Ökade möjligheter till förhandling och dialog mellan parterna

Östersunds kommun tillstyrker utredningens uppfattning att ökade möjligheter

till förhandling och dialog vore önskvärt. Sådana möjligheter innebär

sannolikt en förenkling för mindre företag att lämna anbud då en utökad

möjlighet ges till att beskriva sitt anbud muntligt. Likaså kan ökad förhandling

och dialog underlätta innovativ upphandling.

Ramavtal

Östersunds kommun anser att regelverket kring ramavtal till viss del är problematiskt.

Kravet på rangordning av leverantörer passar inte för alla typer

av varor och tjänster vilket även utredningen konstaterar. Det måste klargöras

att rangordning ibland inte är möjlig.

Vidare anser Östersunds kommun att kravet på att minst tre leverantörer ska

antas till ett ramavtal kan medföra onödiga transaktionskostnader för både

upphandlande myndigheter och leverantörer. Östersunds kommun anser, i

likhet med utredningen, att regelverket bör ändras på sådant sätt så att ramavtal

får tecknas med valfritt antal leverantörer.

Utvärderingsmodeller och viktningskrav

Östersunds kommun delar utredningens uppfattning om att det behövs vägledning

om vilka utvärderingsmodeller som är lämpliga i olika situationer.

Dessutom bör reglerna ses över med utredningens uttalade mål vad gäller

att skapa enklare regler.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds kommun över Delbetänkande av U

YTTRANDE 4

2012-01-11 Dnr 2420-2011

Den offentliga upphandlingens strategiska betydelse och förbättrad

upphandlingskompetens

Östersunds kommun konstaterar att utredningen överväger att lämna förslag

innebärande att kraftigt förstärka den statliga upphandlingsstödjande verksamheten.

Detta förslag är bra.

Uppföljning och utvärdering av kontrakt

Utredningens arbete visar att uppföljning av avtal är bristfällig idag och att

myndigheter löper risk att inte få det man betalar för och att de löper stor

risk att gå miste om värdefulla erfarenheter inför framtida upphandlingar.

Östersunds kommun delar utredningens inställning innebärande att uppföljning

och utvärdering av kontrakt är en mycket viktig del i en upphandlingsprocess.

Östersunds kommun anser inte att uppföljning och utvärdering ska

lagstiftas utan att det är en fråga för varje upphandlande myndighet och från

fall till fall. Däremot är det bra om det statliga upphandlingsstödet fortsätter

att arbeta med att ta fram vägledningar rörande uppföljning och utvärdering

av kontrakt.

Uteslutning av leverantör

Östersunds kommun delar utredningens uppfattning att nuvarande regler är

svåra att tillämpa och att de behöver förtydligas. Idag leder otydligheten till

osäkerhet vad gäller tillämpning vilket inte är bra.

Offentlig upphandling som ett styrmedel för att nå samhällspolitiska

mål på hållbarhetsområdet

Östersunds kommun delar utredningens uppfattning om att det bör tas fram

en vägledning som tydliggör i vilka sammanhang offentlig upphandling utgör

ett samhällsekonomiskt effektivt och verksamt styrmedel i arbetet för

en hållbar utveckling.

Östersunds kommun anser att det finns risker med någon form av central

styrning över vad som ska upphandlas och hur kraven ska vara utformade.

Det är istället den enskilda upphandlande myndighetens behov som ska

vara styrande för att den offentliga upphandlingens möjligheter ska kunna

vara ett flexibelt styrinstrument.

Krav i upphandlingar som går utöver EU:s minimilagstiftning och

harmoniserande lagstiftning

Östersunds kommun instämmer i utredningens bedömning att det behövs ett

klargörande över möjligheterna att i upphandlingar ställa miljökrav och sociala

krav som går utöver EU:s minimilagstiftning och harmoniserande lagstiftning.

I sammanhanget är det även av vikt att klargöra graden av uppföljning

av ställda krav.

Gröna innovationer och andra hållbara lösningar

Östersunds kommun anser, i likhet med utredningen, att det behövs vägledning

som på ett tydligt sätt beskriver både motiv och fördelar med att ställa

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds kommun över Delbetänkande av U

YTTRANDE 5

2012-01-11 Dnr 2420-2011

funktions- och prestandakrav samt hur sådana upphandlingar kan genomföras.

Krav på villkor i nivå med svenska kollektivavtal samt krav på arbetsmiljö

och ILO:s kärnkonventioner

Östersunds kommun bedömer, i enlighet med utredningen, att det finns behov

av både klargörande och upphandlingsstödjande åtgärder på området.

Små och medelstora företags medverkan i offentliga upphandlingar

Utredningen överväger flera åt gärder i syfte att öka små och medelstora företags

möjlighet att delta i offentliga upphandlingar vilket Östersunds

kommun ser som mycket positivt. Den offentliga marknaden ska vara öppen

för samtliga aktörer, oavsett dess storlek. Små och medelstora företag

ska ha lika möjlighet att som stora erhålla kontrakt med det allmänna.

En förbättrad nationell upphandlingsstatistik

Östersunds kommun ställer sig positiv till en förbättrad nationell upphandlingsstatistik

men vill betona att den administrativa bördan för de upphandlande

myndigheterna förenat med detta måste minimeras. Utredningen måste,

som utgångspunkt, väga nyttan av detaljeringsgrad mot kostnaden för att

samla in och hantera denna information.

-------------------------------------------

I detta ärende har kommunstyrelsen beslutat. Kommundirektören har varit

föredragande.

ÖSTERSUNDS KOMMUN

Kommunstyrelsen

Annsofie Andersson

Bengt Marsh

Utdrag i elektronisk form, både wordformat och pdf-format, skickas till Socialdepartementet

via e-post: registrator@social.ministry.se och till

s.ru@social.ministry.se

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Remiss


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Remiss


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Remiss


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Remiss


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1804/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 1804-2011

Remiss - Betänkandet spara i goda tider – för en stabil kommunal

verksamhet (SOU 2011:59)

Östersunds kommun har tillsammans med ytterligare 330 kommuner, landsting,

organisationer och myndigheter inbjudits/anmodats av Finansdepartementet

att utgöra remissinstans för rubricerat betänkande. Remisstiden

sträcker sig till den 13 januari 2012.

Underlag för beslut

Kommunförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02

Kommunförvaltningens förslag till yttrande 2012-01-02

Sammanfattning, utdrag ur SOU 2011:59

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Förslag till yttrande den 2 januari 2012 antas som Östersunds kommuns yttrande.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-02 Dnr 1804-2011

Christine Wåhlén

Kommunstyrelsen

Remiss - Betänkandet spara i goda tider – för en stabil kommunal

verksamhet (SOU 2011:59)

Östersunds kommun har tillsammans med ytterligare 330 kommuner, landsting,

organisationer och myndigheter inbjudits/anmodats av Finansdepartementet

att utgöra remissinstans för rubricerat betänkande. Remisstiden

sträcker sig till den 13 januari 2012.

Underlag för beslut

Kommunförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02

Kommunförvaltningens förslag till Yttrande 2012-01-02

Sammanfattning, utdrag ur SOU 2011:59

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut

Förslag till Yttrande 2012-01-02 antas som Östersunds kommuns yttrande.

Bakgrund

Regeringen beslutade i mars 2010 att initiera en utredning med uppgift att

lämna förslag om hur procykliska variationer i kommuners och landstings

verksamheten kan förebyggas, samt hur en kommunal stabil verksamhet

över konjunkturcykler kan främjas.

Utredningen kom att benämnas Kommunsektorn och konjunkturen, och utredare

Clas Olsson har efter slutfört arbete i september 2011 avgett sitt betänkande

och enligt uppdraget förslagit vissa förändringar.

I korthet har utgångspunkten i uppdraget varit att analysera de kommunala

finansernas konjunkturkänslighet och med utgångspunkt från denna analys:

- Föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska

förvaltningen i kommuner och landsting, t ex avseende det

kommunala balanskravet, och i regelverket för den kommunala redovisningen

- Lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter

över en konjunkturcykel

-

Sammanfattningsvis har utredaren kommit fram till att:

- Samband mellan konjunkturer och de kommunala finanserna finns –

dock varken starka eller stabila

- Förändringar kan göras som ökar lokalt konjunktursparande

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-02 Dnr 1804-2011

- Förändringar kan göras genom att forma ett centralt system som kan

ge mer stabila planeringsförutsättningar för såväl staten och kommunerna,

vilket i sig torde ha en stabiliserande effekt på den kommunala

verksamheten.

Utredaren gör dessa bedömningar:

- Förordar åtgärder som påverkar det lokala beslutsfattandet

- En kombination av lokala och centrala åt gärder är möjliga

- Förordar ett centralt system endast vid djupare konjunkturnedgång

- I det centrala systemet är det mest ändamålsenliga en garanti för

lägsta tillväxt av skatteunderlaget

- Det centrala systemet ska finansieras genom en generell avgift för

kommuner alternativt en minskning av generella statsbidraget.

- Förändringar beräknas kunna tärda i kraft år 2013.

Utredarens förslag i korthet:

- Tillskapa möjlighet för kommunerna att bygga upp en resultatutjämningsreserv

inom ramen för det egna kapitalet.

- Dvs avsätta del av överskott i goda tider för att ianspråkta vid underskott

i lågkonjunktur. En procent (1 %) av skatteintäkter, generella

statsbidrag och bidrag i det kommunala utjämningssystemet får avsättas.

- Fullmäktige ska besluta om föreskrifter om innebörden av god ekonomisk

hushållning, vilka ska ligga till grund för mål och riktlinjer i

verksamheten och ekonomin som fastställs i budget, samt innehålla

regler för hantering av resultatutjämningsreserven.

- Ett nytt begrepp – balanskravsresultat – införs i den kommunala redovisningen,

och ska vara årets resultat efter balanskravsjusteringar

och förändring av resultatutjämningsreserv. Resultaträkningen skall

kompletteras med dessa rader.

- Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av kommunens

ekonomiska ställning.

- Kommuner ska ha rätt till stabiliseringsbidrag för att uppnå en garanterad

ökning av skatteunderlaget om 2,2 %/år.

- Stabiliseringssystemet ska finansieras med avgifter från kommunerna

till en s k kommunstabiliseringsfond i Riksgäldskontoret. Fonderade

medel ska täcka kostnader för stabiliseringsbidrag och förvaltning

av fonden.

- Regeringen ska fastställa den uppräkningsfaktor som utgör underlag

för fastställande av förändring i bidragsgrundande skatteunderlag.

Skatteverket ska besluta om stabiliseringsbidrag och –avgifter, vilka

samordnas med det preliminära kommunalskattemedlens utbetalning.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-02 Dnr 1804-2011

Konsekvenser för kommunen av föreliggande förslag

För Östersunds kommun del innebär 1% avsättning i en eventuell lokal utjämningsreserv

cirka 29 miljoner kronor/år, de år då kommunen visar positivt

resultat.

En avgift till kommunstabiliseringsfonden uppgår till ca 11 mnkr för Östersunds

kommun.

En preliminär beräkning av effekter av en garanterad nivå för skatteunderlagets

tillväxt skulle för de tre senaste åren ha inneburit ett nettobidrag 2009

på ca 4 mnkr, ett nettobidrag 2010 på ca 20 mnkr och för 2011 ett nettoavgift

på ca 11 mnkr.

Utredningen redovisades för finansutskottet den 15 december och utskottets

synpunkter ligger till grund för förslag till kommunens yttrande.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert-Olof Åkerström

Kopia Finansdepartementet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande Spara i goda tider

YTTRANDE 1

Datum Dnr 1804-2011

2012-01-02

Christine Wåhlén

Finansdepartementet

Betänkandet Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet

(SOU 2011:59, dnr Fi 2011/3843)

Sammanfattning

Östersunds kommun avstyrker det förslag som utredaren avger vad gäller

kommunstabiliseringsfond. Förslaget angående lokal resultatutjämningsreserv

kan godkännas under förutsättning att reglerna för maximal

avsättning blir högre än vad som föreslås i utredningen. Dock föredrar

Östersunds kommun istället att en friare användning av eget kapital tillåts

inom kommunallagens regler.

Östersunds kommun önskar en mer flexiblare möjlighet än nu att, utan att

behöva anföra synnerliga skäl men inom ramen för god ekonomisk

hushållning, få använda delar av det egna kapitalet för att täcka tillfälliga

underskott. Det innebär att en ändring i nuvarande regler bör göras, och i det

fallet behövs inte en resultatutjämningsreserv. Föreslagna regler om

balanskravsresultat skulle därvid kunna tillämpas.

Östersunds kommun delar utredarens förslag om att kommunfullmäktige

ska besluta om föreskrifter om innebörden av god ekonomisk hushållning

och därmed reglera hur denna flexiblare användning av eget kapital får ske.

Vidare, att den ekonomiska analysen bör utvecklas bl a genom utvärdering

av den ekonomiska ställningen.

Inledning

Östersunds kommun anser att god ekonomisk hushållning i kommunerna är

viktigt och måste värnas, liksom den kommunala självstyrelsen.

Kommentarer enligt betänkandets disposition

Avsnitt 9.3 ff – ”Lokal” resultatutjämningsreserv

Avsikten med föreslagen kommunal resultatutjämningsreserv är att avsätta

delar av överskott i goda tider för att möta underskott vid lågkonjunkturer.

Östersunds kommun anser att idén är god men att variationer i intäkternas

storlek också kan hanteras genom konsekvent budgetdisciplin.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande Spara i goda tider

YTTRANDE 2

Datum Dnr 1804-2011

2012-01-02

Detaljregleringen om en avsättning om 1 % av skatteintäkter, generella

statsbidrag och intäkter från kommunala utjämningssystemet medför ej

heller att den summa som blir möjlig att reservera bedöms tillräcklig. Det

senare årens snabba förändringar avser högre belopp än vad de 1 % ger. Det

ser också olika ut i kommunerna och det medför en nackdel med för hård

generell styrning enligt förslaget.

Vid år med överskott innebär troligen också att lånebehov för investeringar

minskar, vilket i sig stärker en lokal god ekonomi.

Resultat- och balansräkningar ska vara av den kvalitet att de tydligt ger en

rättvisande bild. Införande av ny resultatutjämningsreserv och därmed

justeringsposter för detta känns som en återgång till det tidigare systemet

med reservationer och bokslutsdispositioner, som kommunala sektorn har

lämnat. Däremot kan förslaget att införa ett balanskravsresultat vara ett sätt

att redovisa användningen av skattemedel sett över flera år och på detta sätt

undvika att ett enskilt års överuttag av skattemedel blir inlåsta på grund av

kommunallagens krav på budget i balans.

Avsnitt 9.4 ff – Centralt system för stabilisering

Föreslaget är ett av kommunerna själva finansierat system, en

kommunstabiliseringsfond, som syftar att utjämna vid djupare

konjunkturnedgångar genom att garantera en lägstanivå för tillväxt av

skatteunderlaget.

Östersunds kommun anser att idén om garanterad lägsta-nivå i skattetillväxt

är god, men att stabiliseringspolitik är statens ansvar. Det sätt stabiliseringsfonden

föreslås finansieras på medför det ett ofrivilligt, tvingande sparande

för kommunerna vilket kan ifrågasättas ur synen kommunal självstyrelse.

Detaljregleringen om 2,2 % som lägsta nivå på garanterad skatteunderlagstillväxt

förefaller för låg för att ge ett reellt stöd vid djup lågkonjunktur.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

AnnSofie Andersson

Kommunstyrelsens ordförande

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se

Bengt Marsh

Kommundirektör


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss


§ 7, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1034/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 1034-2011

Budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 för kommunstyrelsen

Kommunfullmäktige beslutade 8 december 2011 om en justering i kommunstyrelsens

budget. Budgeten för tomhyror och ökade hyreskostnader

under verksamhetskod 74030 minskas med 2 miljoner kronor.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02

Finansutskottets beslut

Budgeten utanför kommunledningsförvaltningens verksamhet, verksamhetskod

74030, sänks från 5 219 000 kronor till 3 219 000 kronor med anledning

av kommunfullmäktiges beslut 8 december 2011.

_____

Utdrag till förvaltningsekonom

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 7, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-02 Dnr 1034-2011

Björn Strindlund

Finansutskottet

Budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 för kommunstyrelsen

Kommunfullmäktige beslutade 8 december 2011 om en justering i kommunstyrelsens

budget. Budgeten för tomhyror och ökade hyreskostnader

under verksamhetskod 74030 minskas med 2 miljoner kronor.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02

Förslag till beslut

Budgeten utanför klf:s verksamhet, verksamhetskod 74030 sänks från

5 219 000 kronor till 3 219 000 kronor med anledning av kommunfullmäktiges

beslut 8 december 2011.

Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade 8 december 2011 om en justering i kommunstyrelsens

budget. Budgeten för tomhyror och ökade hyreskostnader

under verksamhetskod 74030 minskas med 2 miljoner kronor.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert-Olof Åkerström

Utdrag till förvaltningsekonom

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 8, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1936/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 1936-2011

Anhållan om betalningsbefrielse av borgensavgift och amorteringsfrihet

Kooperativet Sunnebacken begär i en skrivelse anhållan om betalningsbefrielse

av borgensavgift och amorteringsfrihet på lån.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-04

Ekonomisk analys

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

1. Sunnebackens ekonomiska förening får befrielse från borgensavgift

år 2012.

2. Sunnebacken får minska amorteringen från 88.000 kr per år till 44.000 kr

under år 2012.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 8, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-12 Dnr 1936-2011

Ante Strängby

Kommunstyrelsen

Anhållan om betalningsbefrielse av borgensavgift och amorteringsfrihet

Kooperativet Sunnebacken begär i en skrivelse anhållan om betalningsbefrielse

av borgensavgift och amorteringsfrihet på lån.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-04

Bilaga 1: Ekonomisk analys

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut

1. Medge Sunnebackens ekonomiska förening befrielse från borgensavgift

år 2012-2014

2. Medge Sunnebacken att minska den årliga amorteringen från 88.000 kr

per år till 44.000 kr per år under åren 2012-2014

Bakgrund

Kooperativet Sunnebacken ekonomisk förening har genom avtal av den

1996-07-15 skyldighet att erlägga en årlig avgift för sin kommunala borgen.

Avgiften enligt ursprungligt avtal är 0,5 % på aktuell borgenssumma, men

korrigerades till 0,4 % i KS § 67/2011. Den totala låneskulden uppgår till

4 459 250 kr och avgiften enligt beslut uppgår till 17 837 kr.

Kooperativet Sunnebacken begär i en skrivelse daterad 2011-10-17 anhållan

om betalningsbefrielse av borgensavgift och amorteringsfrihet på lån.

Motiveringen till anhållan är att föreningen arbetat hårt för att få ordning på

ekonomin, både genom att se över kostnader i form t ex energianvändning

men även genom hyreshöjningar på ca 14 % under perioden 2009-2011.

Kassaflödet har under en lång tid varit negativt och likviditeten inte större

än ca 50 000 kr. Att påföras borgensavgift skulle försämra kooperativets

ekonomi och en amorteringsfrihet skulle behövas för att bygga upp en likviditet.

En genomgång av kooperativets ekonomi redovisas som bilaga och understryker

den i skrivelsen beskrivna bistra ekonomiska verkligheten. Bl a bedöms

hyresnivån vara hög och inte kan höjas i någon större utsträckning.

Amorteringsnivån för kooperativet är hög i förhållande till bostadsrättsföreningar

med kommunal borgen.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 8, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-12 Dnr 1936-2011

Inför beslutet i kommunstyrelsen 2011 undersöktes möjligheten att kooperativet

lånade på pantbrev, det var enbart delvis möjligt varför den kommunala

borgen till sin helhet består.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Bitr kommundirektör

Utdrag till Kooperativet Sunnebacken ekonomisk förening, c/o Torbjörn

Norrlund, Önsved 155, 832 94 ORRVIKEN, kommunledningsförvaltningen

Linda Stenman, Serviceförvaltningen Ante Strängby.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 8, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Ekonomisk analys

Bilaga 1: Ekonomisk analys – Kooperativet Sunnebacken

Fastigheten byggd 1995/96, består av 8 lägenheter i Orrviken. Enligt stadgar + 50 boende. Idag äldre personer +

80 med ett undantag. 6 av 8 har hemhjälp från kommunen.

Storleken varierar mellan 50 – 66 m2 och hyran under perioden oktober 2009- oktober 2011 har höjts med 15 %

till en genomsnittshyra på 1055 kr/m2 vilket motsvarar hyran för Östersundsbostäder lägenheter (Rådhusgatan)

byggda 1995 och för lägenheter i samma storlek.

Fastigheten bedöms enligt egen utsago vara i gott skick. God efterfrågan, inga vakanser och kölista.

Taxeringsvärde: 2 312 000 kr

Bedömt värde enligt fastighetsvärdering (2011-01): ca 3 mnkr

Låneskuld: 4,4 mnkr

2008 – 2010 har fastigheten haft negativa kassaflöden, hittills i år med befrielse från borgensavgift är kassaflödet

nätt och jämnt positivt (osäkerhet kring resterande del av året). Borgensavgiften ca 18 000 kr/år är inte

medräknad i budget 2012. Negativt eget kapital!

Resultaträkning

Budget 2012 2011 2010 2009 2008

Rörelsens intäkter

tom oktober

Årsavgifter 15 000 21 000 2 600 4 300 4 300

Hyresintäkter 469 000 372 285 431 195 399 650 396 400

Erhållna st atliga bidr ag 858 46 736 16 083 22 914

Övriga int äkter 252 2 206 16 558 1 070

Summa rörelseintäkter 484 000 394 395 482 737 436 591 424 684

Rörelsens kostnader

El -100 000 -91 509 -60 407 -72 663 -75 472

Vatten och avlopp -15 000 -15 288 -12 811 -9 337 -9 900

Renhållning oc h städning -5 184 -7 197

Fas tighets köts el mm -21 000 -15 408 -20 561 -18 045

Fas tighets köts el ink l st ädning

Reparation och underhåll -15 000 -6 978 -22 781 -4 088 -88 727

Fastighetsskatt -8 000 -7 075 -5 600

Försäkringspremier -14 000 -12 920 0 -17 696

Övriga fastighetskostnader -35 315 -1 061

Redovisningstjänster -11 100 -12 025

Styrelsearvode -3 000 -2 000

Övriga kostnader -15 000 -5 606 -94 170 -6 992 -2 621

Summa rörelsens kost nader -191 000 -134 789 -258 965 -135 545 -221 238

Avskrivningar -88 000 -66 000 -88 000 -114 052 -115 092

Ränteintäkter 0 137 6 408

Räntekostnader -199 000 -172 120 -230 830 -231 732 -198 189

Borgensavgift

Årets resultat 6 000 21 486 -95 058 -44 601 -103 427

Balansräkning

Byggnader oc h mark 3 894 952 3 960 952 4 048 952 4 158 453

Mark 248 016 248 016 248 016 248 016

Markanläggningar 36 411 40 962 40 962 45 513

Summa anläggningstillgångar 4 179 379 4 249 930 4 337 930 4 451 982

Fordringar 4 551 41 234 29 178

Kassa och bank 72 828 73 342 153 905 192 454

Summa tillgångar 4 256 758 4 323 272 4 533 069 4 673 615

Eget kapital -202 492 -223 979 -128 921 -84 319

Långfris tiga skulder 4 459 250 4 547 250 4 635 250 4 723 250

Kortfristiga skulder 26 739 34 684

Summa skulder och eget kapital 4 256 758 4 323 272 4 533 069 4 673 615

Kassaf lö de

Årets res ultat 21 486 -95 058 -44 601 -103 427

Avskrivning 66 000 88 000 114 052 115 092

Inv estering

Amortering lån -88 000 -88 000 -88 000 -88 000

Upptagna lån

Förändring i kortfristiga fordringar 41 234 -12 056

Förändring i kortfristiga skulder -26 739 -7 945

Förändring i kassaflöde -514 -80 563 -38 550 -76 335

Ingående kassa & bank 73 342 153 905 192 454 268 789

Årets kassaflöde -514 -80 563 -38 550 -76 335

Utgående kassa & bank 72 828 73 342 153 904 192 454


§ 9, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2662/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 2662-2011

Kommunens borgensåtaganden och borgensavgifter

Kommunen lämnar borgen till det delägda bolaget Jämtkraft AB samt till de

helägda bolagen Östersundsbostäder AB samt Östersunds Rådhus AB. Från

och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan innebärande bland annat

att marknadsmässiga borgensavgifter ska fastställas. Det nya regelverket

inklusive statsstödsregler är även tillämpligt för borgen till övriga kommunägda

företag. Kommunen behöver därför se över de regler som ska gälla vid

beviljande av borgen. Statsstödsreglerna innebär att de kommunala företagen

inte ska erhålla några konkurrensfördelar då kommunen går i borgen

eller vidareförmedlar krediter.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30

Finansutskottets beslut

Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-18 Dnr 2662-2011

Sven-Ove Nilsson

Kommunstyrelsen

Kommunens borgensåtaganden och borgensavgifter

Kommunen lämnar borgen till det delägda bolaget Jämtkraft AB samt till de

helägda bolagen Östersundsbostäder AB samt Östersunds Rådhus AB. Från

och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan innebärande bland

annat att marknadsmässiga borgensavgifter ska fastställas. Det nya

regelverket inklusive statsstödsregler är även tillämpligt för borgen till

övriga kommunägda företag. Kommunen behöver därför se över de regler

som ska gälla vid beviljande av borgen. Statsstödsreglerna innebär att de

kommunala företagen inte ska erhålla några konkurrensfördelar då

kommunen går i borgen eller vidareförmedlar krediter.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-18

En modell för kommunala borgensavgifter 2011-12-22, SKL m fl

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt förslag om

borgensavgifter, bemyndigar kommunstyrelsen finanschefen att besluta om

borgensavgifter i enlighet med de kreditofferter, inklusive och exklusive

kommunal borgen, som erhålls från bankerna i samband med

låneupphandlingarna. Delegationsbestämmelser ska ändras i enlighet

härmed.

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

1. På nytillkommande lån för Jämtkraft AB, Östersundsbostäder AB,

Östersunds Rådhus AB samt Östersunds Sport- och Eventarena AB ska

borgensavgiften utgöra ränteskillnaden mellan lån med kommunal

borgen och lån utan kommunal borgen.

2. Som kompensation för den ekonomiska fördel det innebär för

Östersundsbostäder AB att inte behöva ställa pantbrev som säkerhet ska

bolaget, utöver avgift enligt punkt 1, betala en avgift motsvarande 0,05

%.

3. För äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 ska den borgensavgift

som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009 och 2011

gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-18 Dnr 2662-2011

4. För Östersunds Sport- och Eventarena AB utgör borgensavgiften för lån

upptaget före 2012, 0,30 %.

5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om borgensavgiftens storlek

i varje enskilt fall.

Bakgrund

Kommunens nuvarande borgensåtaganden till kommunala bolag och övriga

organisationer ser ut på nedanstående sätt. Den borgensavgift som f n gäller

för kommunala bolag beslutades av kommunfullmäktige den 1 november

2006. Beträffande Östersunds Rådhus AB fattade kommunfullmäktige

beslut den 8 december 2011, § 182 om borgensavgift.

Bolag

Beviljad

borgenslimit

Utnyttjad

borgen

Gällande

borgensavgift

Jämtkraft AB 908,4 0,0 0,30 %

Östersundsbostäder 906,0 700,0 0,20 %

AB

Vestibulum AB 15,1 0 0,20 %

Östersunds Rådhus 710,0 660,0 0,30 %

AB

Östersunds Sport- och 25,0 22,0 0,0 %

Eventarena

Summa 2 564,5 1 382,0

Enligt kommunfullmäktiges beslut den 20 oktober 1997 beviljades

Östersundsbostäder AB en borgenslimit på 964 miljoner. Borgenslimiten

minskar med 1,5 procent per år och uppgår den sista december 2011 till 816

mnkr.

År 2000 beviljade kommunen Jämtkraft AB en borgenslimit på 1 300,0

mnkr. I enlighet med kommunfullmäktiges 2006-11-01 begränsades

borgenslimiten till 966 mnkr motsvarande låneskulden per sista december

2005. Limiten skulle enligt samma beslut minskas med 1,5 procent årligen.

Kommunfullmäktige fattade 2009-03-12, § 15, beslut om att borgen till

Östersundsbostäder, Jämtkraft AB och Vestibulum AB även ska innefatta

möjlighet för Östersunds Rådhus AB att uppta lån med kommunal borgen

inom ramen för den av fullmäktige totalt beviljade borgenslimiten.

Kommunfullmäktige fattade därutöver den 10 december 2009 beslut om att

bevilja Östersunds Rådhus AB en egen borgensram med 550 mnkr i

samband med kommunens förvärv av Vattenfalls aktier i Jämtkraft AB.

Nya regler för som påverkar borgensbeslut

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-18 Dnr 2662-2011

Från och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan. Kommunerna är

numera enligt lag skyldiga att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och

ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsbolag. De nya

reglerna gäller även för övriga kommunägda företag. Reglerna för att en

kommuns borgen till företag måste vara affärsmässigt betingat grundar sig

på EU:s statsstödsregler. Med statsstöd avses alla insatser av ekonomisk art

som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna ett

visst företag eller viss produktion. Lagstiftningen innebär

sammanfattningsvis att de kommunala företagen inte ska erhålla några

konkurrensfördelar då kommunen går i borgen eller vidareförmedlar

krediter. EU-lagstiftningen i EU-fördraget sätter en gräns för hur låg

avgiften kan vara för att inte bryta mot statsstödsreglerna. I de fall

kommunen är osäker på om borgensavgiften är att betrakta som statsstöd

eller ej är kommunen skyldig att lämna upplysningar till Regeringen eller

till den myndighet som regeringen bestämmer om alla former av stöd som

planeras och som kan bli föremål för prövning av EU-kommissionen.

Marknadsmässig nivå på borgensavgifterna

En utredningsgrupp bestående av representanter från SKL, SABO,

Kommuninvest, Stockholms stad och AGL, ett finanskonsultföretag, har

genomfört en utredning med syfte att ta fram ett förslag på modell för hur

en marknadsmässig avgift kan beräknas. Utredningens föreslagna modell

syftar till att i möjligaste mån säkerställa att borgen eller lån till kommunala

bolag inte ska betraktas som stöd och inte ska behöva anmälas till EU

kommissionen i förväg. Enligt utredningsgruppen ska finansmarknaden

fungera som ett riktmärke för att bestämma borgensavgiften enligt den

marknadsmässiga investerarprincipen. Beslutsprocessen vid fastställande av

borgensavgiften bör utifrån denna princip utformas så att beslutet om

borgensavgiftens storlek kan fattas i anslutning till den enskilda

upplåningen.

Beträffande äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 förelås att den

borgensavgift som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009

och 2011 ska gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts. Denna princip

beträffande borgensavgift för äldre lån är ett avsteg från den teoretiskt

korrekta modellen för beräkning av avgiften, men bedöms med ändå med

hänsyn till att nära två tredjedelar av Östersundsbostäders låneportfölj

omsätts under 2012, vara rimlig. Den teoretiskt korrekta modellen bygger

nämligen på att varje historisk låneupphandling behöver dokumenteras med

kreditmarginal inklusive och exklusive kommunal borgen. Denna utredning

är i praktiken omöjlig att genomföra.

Östersundsbostäder behöver dessutom, för att inte otillåtet statsstöd ska

uppstå, betala en kompensation till kommunen för den ekonomiska fördel

det innebär för bolaget att inte behöva ställa ut pantbreven som säkerhet.

Denna ekonomiska fördel kan med utgångspunkten 2 procent stämpelskatt

på pantbrevens belopp och 2,5 procent årlig avskrivning beräknas till en

årlig avgift om 0,05 procent.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4

2012-01-18 Dnr 2662-2011

Borgensavgifter för kommunägda företag

Utifrån den princip som nämns ovan, nämligen att finansmarknaden ska

fungera som riktmärke vid fastställande av borgensavgiften, föreslås

följande beslut fattas.

1. Vid fastställande av borgensavgift för Jämtkraft AB,

Östersundsbostäder AB, Östersunds Rådhus AB samt för Östersunds

Sport- och Eventarena AB ska avgiften fastställas i samband med

upplåningen. Borgensavgiften utgör skillnaden mellan lån med

kommunal borgen och med lån utan kommunal borgen. Det innebär att

kommunen vid borgenstecknandet från respektive bolag måste ha ett

underlag som utvisar kreditmarginal inklusive och exklusive kommunal

borgen.

2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att komplettera

kommunstyrelsens delegationsbestämmelser så att finanschefen

bemyndigas besluta om borgensavgifter i enlighet med de

kreditmarginaler, inklusive och exklusive borgen, som i samband med

låneupphandlingarna erhålls från bankerna.

3. För äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 ska den borgensavgift

som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009 gälla i

avvaktan på att respektive lån omsätts.

Borgensavgifter för övriga organisationer

Separat utredning pågår för att fastställa borgensavgifter för övriga

organisationer som kommunen lämnat borgen för.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Bitr kommundirektör

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2663/2011

Revidering av finanspolicy

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 2663-2011

Jämtkraft tillsammans med sina dotterbolag Scandem AB och Scandem

Market AB bedriver handel av el via elbörserna Nordpool Spot och

NASDAQ OMX Commodities i syfte att minska riskerna i elaffärerna, egen

produktion, köp av kunders produktion och försäljning av el till kund. Elsäkringar

får endast användas till att minska eller sprida riskerna och inte i

spekulativt syfte. Elbörserna handlar i euro och fakturor skickas även till

kunder i euro. För att minska valutarisken finns behov av att säkra betalningen

till svenska kronor via s.k. valutasäkringar. Valutasäkringen får endast

användas till att minska eller sprida risken och inte i spekulativt syfte.

Nuvarande finanspolicy tillåter inte säkring av elhandel och valutasäkringar

via derivatinstrument varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6,

¨derivatinstrument¨ behöver ske.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30.

Förslag till reviderad finanspolicy, daterad den 30 december 2011, med

föreslagna justeringar understrukna.

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Förslag till reviderad finanspolicy daterad den 30 december 2011 antas.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-12-30 Dnr 2663-2011

Sven-Ove Nilsson

Kommunstyrelsen

Revidering av finanspolicy

Jämtkraft tillsammans med sina dotterbolag Scandem AB och Scandem

Market AB bedriver handel av el via elbörserna Nordpool Spot och

NASDAQ OMX Commodities i syfte att minska riskerna i elaffärerna, egen

produktion, köp av kunders produktion och försäljning av el till kund. Elsäkringar

får endast användas till att minska eller sprida riskerna och inte i

spekulativt syfte. Elbörserna handlar i euro och fakturor skickas även till

kunder i euro. För att minska valutarisken finns behov av att säkra betalningen

till svenska kronor via s k valutasäkringar. Valutasäkringen får endast

användas till att minska eller sprida risken och inte i spekulativt syfte.

Nuvarande finanspolicy tillåter inte säkring av elhandel och valutasäkringar

via derivatinstrument varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6,

¨derivatinstrument¨ behöver ske.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30.

Förslag till reviderad finanspolicy, daterad 2011-12-30, med föreslagna justeringar

understrukna.

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Förslag till reviderad finanspolicy daterad 2011-12-30 antas.

Bakgrund

Jämtkraft tillsammans med sina dotterbolag Scandem AB och Scandem

Market AB bedriver verksamhet inom elproduktion och elhandel, försäljning

av egen produktion och köp eller försäljning av el till eller från kunder.

Bolaget har redovisat att denna verksamhet säkras mot elmarknaden via användande

av standardiserade säkringsinstrument på etablerade marknadsplatser,

viss handel görs i säkringssyfte direkt mot enskild bilateral motpart

men endast under förutsättning att motparten godkänts vid kreditprövning

och godkänts i intern riskpolicy.

Enligt bolaget sker all handel via marknadsplatsen Nordpool Spot och NAS-

DAQ OMX Commodities i euro, för vissa delar kan fakturering från marknadsplats

ske i SEK mot avgift. Flera kunder begär dessutom idag att bli

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-12-30 Dnr 2663-2011

fakturerade i euro. För att minska valutarisken finns därför behov av att säkra

betalningen till svenska kronor via s k valutasäkringar.

Säkringar får inte göras för annat syfte än att minska risken och inte i spekulativt

syfte. Kommunledningsförvaltningen vill i detta sammanhang påminna

om skrivningen i gällande ägardirektiv om styrelsens ansvar för den interna

kontrollen.

Styrning och kontroll av finansiella företag

Styrelsen har det yttersta ansvaret för företagets organisation och förvaltning

av dess angelägenheter och svarar för att Finansinspektionens allmänna

råd om styrning och kontroll av finansiella företag (FFFS 2005:1) uppfylls

och efterlevs.

Styrelsen ska känna till befintliga, nya eller ändrade regelverk och erhålla

utbildning i det särskilda regelsystemet.

Styrelsen har att verka för att en god intern kontroll präglar organisationen

och driften av företagets verksamhet. Styrelsen ska se till att företagets

hantering av risker och uppföljningen av företagets risker är tillfredsställande

och att organisation av regelefterlevnad har tillräckliga resurser och

tillräckligt fristående organisation för att kunna verka effektivt.

Styrelsen ska tillgodose att styrelsen erhåller löpande information om regelefterlevnaden.

Användandet av såväl ränte-, el- som valutasäkringar förutsätter god kunskap

om hur derivatinstrumenten fungerar samt att handläggning och rapportering

sker på betryggande sätt. Nuvarande finanspolicy tillåter inte eloch

valutasäkringar varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6,

¨derivatinstrument¨ behöver ske.

Följande förändringar föreslås ske i finanspolicyn:

Avsnitt 6, ¨Derivatinstrument:

Kommunen och koncernföretagen får ingå:

För Elhandel: På den nordiska finansmarknaden sedvanliga förekommande

avtal i syfte att minska och/eller sprida de förekommande riskerna.

6.2 Godkända instrument för elhandel:

Nedanstående finansiella instrument får användas:

- Elterminer, eloptioner, CFD kontrakt (prisområdessäkringar), valutaterminer

och valutaoptioner, strukturerade valutaprodukter så som genomsnittsterminer.

6.3 Godkända motparter:

Övriga derivatinstrument för elhandel gäller endast koncernföretag och får

ske enbart med motparter som godkänts i kreditprövning i enlighet med kreditpolicy

och respektive företags riskpolicy.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2011-12-30 Dnr 2663-2011

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Bitr kommundirektör

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

2011-12-30

FINANSPOLICY

Östersunds kommun

Fastställd av kommunfullmäktige 2009-09-10, § 116

Förslag till ändringar i avsnitt 6 som är understrukna


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ................................................................................................................3

1.1 FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING .............................................................3

1.2 UPPDATERING AV FINANSPOLICYN..........................................................................3

1.3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FINANSVERKSAMHETEN..................................................3

1.4 ORGANISATION AV FINANSFÖRVALTNINGEN...........................................................4

1.4.1 Kommunen och de kommunala bolagen ..........................................................4

1.4.2 Fördelning av ansvar och befogenheter ..........................................................4

2 LIKVID ITETS FÖRVALTNING...............................................................................5

3 RISKER........................................................................................................................6

4 TILLGÅNGAR............................................................................................................7

4.1 ALLMÄNT ................................................................................................................7

4.2 UTLÅNING................................................................................................................7

4.2.1. Godkända motparter för utlåning.....................................................................7

4.3 SÄRSKILDA RIKTLINJER FÖR PLACERINGAR SOM AVSER LÅNGFRISTIGA ÄNDAMÅL..8

5 SKULDER....................................................................................................................8

5.1 ALLMÄNT ................................................................................................................8

5.2 UPPLÅNING..............................................................................................................8

5.2.1. Godkända motparter för upplåning..................................................................9

5.2.2. Hantering av ränterisk - räntebindning ............................................................9

5.2.3. Hantering av finansieringsrisk – kreditlöften, kapitalbindning .......................9

6 DERIVATINSTRUMENT - FÖRSÄKRINGSINSTRUMENT..............................9

6.1. GODKÄNDA INSTRUMENT ......................................................................................10

6.2. GODKÄNDA MOTPARTER .......................................................................................10

8 STYRNING OCH RAPPORTERING ....................................................................10

8.1 STYRNING..............................................................................................................10

8.2 KONTROLL, RAPPORT ERING OCH UPPFÖLJNING.....................................................10

8.2.1 Rapportering...................................................................................................11

8.2.3 Uppföljning....................................................................................................11

10 ÖVERGÅNGSREGLER...........................................................................................11


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

3

1 INLEDNING

1.1 FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING

Finanspolicyn syftar till att i ett sammanhang lägga fast mål och riktlinjer för kommunen

och de kommunala företagen inom följande finansiella områden:

‣ beslutanderätt, organisation

‣ koncernsamordning av finansverksamheten

‣ likviditetsplanering

‣ placering/utlåning

‣ upplåning

‣ försäkringsinstrument

‣ styrning och rapportering

I enlighet med kommunfullmäktiges delegation fattar kommunstyrelsen beslut om

firmatecknare och fastställer delegationsordning som utvisar vilka personer som inom det

finansiella området har rätt att ingå och påteckna avtal mm för kommunens räkning.

I kommunfullmäktiges årliga budgetbeslut fastläggs resultat-, finansierings- och

balansbudgets, olika kompletterande riktlinjer, beloppsgränser anslagspreciseringar mm.

Den finansiella verksamheten skall anpassas efter de beslut som fattats i

kommunfullmäktige.

1.2 UPPDAT ERING AV FINANSPOLICYN

Denna finanspolicy skall vid behov omprövas av kommunfullmäktige.

Om förutsättningar i kommunen/bolaget eller omvärlden förändras på ett sätt som

motiverar ändringar i policyns riktlinjer skall finansfunktionen föreslå uppdatering av

finanspolicyn.

1.3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FINANSVERKSAMHETEN

Inom ramen för kommunallagens bestämmelser och denna policy skall på lång sikt

kommunkoncernens upplåning ske till så låg kostnad som möjligt och de egna medlen

placeras så att god avkastning erhålls.

Kommunkoncernens finansverksamhet skall drivas så att den medverkar till att

säkerställa koncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt.

Finansverksamheten skall genomföras på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa

inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls.

Finansverksamheten skall medverka till att kapitalanskaffning och kapitalanvändning i

kommunen och dess företag blir effektiv.

Med beaktande av de riskbegränsningar som anges i finanspolicyn är målsättningen att

uppnå bästa möjliga finansnetto för kommunkoncernen.


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

4

1.3.1 Organisation av finansförvaltningen

1.3.2 Kommunen och de kommunala bolagen

För att hantera koncernens ekonomi effektivt skall kommunen på det sätt och inom de

ramar som kommunfullmäktige beslutar, samordna de finansiella frågorna för de enheter

som ingår i kommunkoncernen.

Samordningen mellan kommunen och de kommunala företagen regleras i denna policy

och i ägardirektiv till företagen.

1.3.3 Fördelning av ansvar och befogenheter

Följande ansvarsfördelning gäller för den finansiella verksamheten i Östersunds

kommun.

Kommunfullmäktige: - fastställer Finanspolicy för Östersunds kommun

- fastställer kommunens upplåningsbehov i samband med

årsbudgeten eller i särskilt beslut under löpande år.

Kommunstyrelsen: - har det övergripande ansvaret för kommunens medelsförvaltning.

- har det övergripande ansvaret för finansfunktionen.

Finansutskottet

- bereder ärenden rörande medelsförvaltning som skall behandlas i

kommunstyrelsen och avgör ärenden på delegation enligt delegationsbestämmelser.

Biträdande - ansvarar för uppföljning av finansfunktionens efterlevnad av

kommundirektören: kommunens finanspolicy.

- köper via tjänsteköp de tjänster som omnämns nedan under

finansfunktion från Ekonomi/Finans.

Finansfunktion:

Genom finansfunktionen samordnas finansiella flöden och

stordriftsfördelar skapas vid upphandling av finansiella tjänster.

Finansfunktionen gör det möjligt att arbeta med en gemensam

likviditetsreserv för hela kommunkoncernen och koncernföretagen

kan via kreditlimiter på koncernkontot få lägre lånekostnader än vad

som är möjligt på den externa marknaden.

Ekonomi/Finans utgör kommunens finansfunktion, med de

arbetsuppgifter som anges nedan. Det övergripande operativa

ansvaret för finansfunktionen har chefen för Ekonomi/Finans.

Finansfunktionens arbetsuppgifter:

- genom koncernkontot samordna koncernens flöden för att

minimera float- och transaktionskostnader

- interna lån mellan koncernkontoföretagen via kreditlimiter på

koncernkontot

- hålla god marknadskontakt, förmedling av marknadsinformation

samt finansiell rådgivning.


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

5

Chefen för

Ekonomi/Finans

Koncernkontogruppen:

Bolag:

- Initierar och utarbetar förslag till uppdatering av finanspolicy.

- Ansvarar för koncernens likviditetsbudget

- Ansvarar för upplåning för kommunen

- Ansvarar för koncernkontot

- Beviljar kreditlimiter på koncernkontot till koncernföretagen.

Gruppens uppgift skall vara att utveckla koncernens finanshantering

och tillvarata intressen för samtliga parter som ingår i den finansiella

samordningen. Koncernkontogruppen företräder kommunkoncernen

vid upphandling av koncernkonto och liknande större affärer.

Gruppen består av ledamöter från kommunen, Jämtkraft AB,

Östersundsbostäder AB samt Vestibulum AB. I koncernkontot

medverkar dessutom Jämtlands Gymnasieförbund, Norra Jämtlands

Räddningstjänstförbund och bostadsrättsföreningen Torvalla

Centrum. Chefen för Ekonomi/Finans är ordförande i gruppen.

Respektive bolag antar denna finanspolicy i enlighet med

ägardirektiv.

1.3.3.1 Koncernkonto

För att effektivisera penninghanteringen skall samtliga saldon och likvidströmmar i

kommunkoncernens olika enheter vara samordnade i räntebärande koncernkonto.

1.3.3.2 Förvaltning av andra organisationers medel

Vid förvaltning av annan organisations (t ex donationsmedel) medel skall skriftligt avtal

om förvaltningen upprättas. Kommunen eller i kommunkoncernen ingående företag får

inte åta sig förvaltningsuppdrag som innebär att risktagandet eller utfästelsen går utöver

kommunkoncernens finanspolicy. Förvaltning av andra organisationers medel skall

godkännas av kommunstyrelsen.

2 LIKVIDITETSFÖRVALTNING

För att nå en effektiv penninghantering skall likviditetsplaneringen för hela

kommunkoncernen vara samordnad. För att denna ska bli så korrekt som möjligt, skall

kommunen och koncernföretagen upprätta egna likviditetsplaner. Likviditetsplanerna

skall uppdateras på tider som finansfunktionen bestämmer. Härutöver rapporteras utan

anmaning större förväntade avvikelser i penningflödet. Förvaltningarnas och

koncernföretagens planer sammanställs i en gemensam likviditetsplan för

kommunkoncernen.

Likviditetsplaneringen skall

• ligga till grund för bedömning av betalningsberedskapen på kort och lång sikt,

• utgöra underlag för beslut om upplåning och placering av likvida medel.


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

6

Finansfunktionen skall tillse att det i kommunkoncernen finns en tillfredsställande

betalningsberedskap, vilken skall uppnås genom egen likviditet, avtalade kreditlöften,

koncernkontokredit samt bemyndigande om upptagande av kortfristiga krediter.

Betalningsberedskapen är beroende av tillgången på likvida medel, d v s kontanter eller

sådana tillgångar som snabbt kan omsättas i kontanter samt koncernkontokredit..

3 RISK

All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande.

En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera

risker. Genom en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande

av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker.

Några av de risker som kan identifieras är:

• valutarisk - värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor

Kommunkoncernen skall inte ta några valutarisker vid placering av likviditeten. Endast

placeringar i svensk valuta får förekomma. Kommunkoncernen skall inte ta några

valutarisker vid nyupplåning. Endast upplåning i svensk valuta får förekomma.

• ränterisk – värdeförändring på en räntebärande position som följd av ändrade

marknadsräntor

Ränte- och kursriskerna begränsas dels genom begränsningar av vilka instrument som är

tillåtna dels genom begränsning av bindningstider.

• kreditrisk - motpartsrisk – risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser

Motpartsrisken begränsas genom att godkända motparter för affärer fastställs.

• likviditetsrisk – risken att en placering inte kan omsättas i likvida medel utan påtaglig

kostnadsökning.

Likviditetsriskerna begränsas genom likviditetsplanering och val av placeringsformer/

värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Löptiden på placerade medel

skall anpassas till framtida behov av betalningsmedel på kort och medellång sikt i

enlighet med likviditetsplanen.

• finansieringsrisk/refinansieringsrisk – risken att likvida medel inte kan lånas upp eller

bara med en påtaglig kostnadsökning.

Finansieringsrisken kan minimeras genom att försäkra sig om kreditlöften.

Refinansieringsrisken innebär att det i vissa situationer kan vara svårt att till fördelaktiga

villkor placera om lån. Genom att sprida låneportföljens förfallotider jämnt över tiden,

blir refinansieringsrisken mindre.


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

7

4 TILLGÅNGAR

4.1 ALLMÄNT

Kommunkoncernens kassaflöden skall samlas i ett koncernkonto så att

kommunkoncernens ut- och ingående betalningsströmmar kan kvittas mot varandra.

Kravet på god säkerhet i kommunkoncernens medelsplacering, innebär bl a att kredit-,

ränte- och likviditetsrisker skall undvikas eller minimeras.

Vid placering av kommunkoncernens medel skall därför sådana former väljas att kravet

på lågt risktagande tillgodoses och att – med beaktande av detta – bästa möjliga

förräntning eftersträvas.

Vid placering av medel skall minst tre banker/finansinstitut tillfrågas om

placeringsvillkor innan placering verkställs.

4.2 UTLÅNING

Utlåning d v s placering av överskottslikviditet, skall ske med beaktande av kravet på

godtagbar kreditrisk och med hänsynstagande till övriga risker och likviditetsaspekter av

sådana placeringar. Högsta möjliga avkastning skall eftersträvas inom ramen för

finanspolicyns riskbegränsningar. Vid utlåning till kommunägt bolag skall

marknadsmässiga villkor tillämpas. Utlåning till kommunägt bolag kan ske endast upp

den av kommunfullmäktige beslutade borgenslimit som belöper på respektive bolag.

4.2.1. Godkända motparter för utlåning

Följande instrument och löptider är tillåtna för utlåning:

KATEGORI LÅNTAGARE/VÄRDEPAPPER INSTRUMENT

LÖPTID

MAXIMAL

A Svenska staten Statsskuldväxlar, 5 år

obligationer,

realränteobligationer,

övriga statspapper

Kommuner och landsting Certifikat, 5 år

Obligationer

Kommunala bolagen, Östersunds- Reverslån 5 år

bostäder AB, Vestibulum AB

samt Jämtkraft AB

Statligt helägda bolag Certifikat 5 år


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

8

Banker med svensk Kontoinlåning, 5 år

bankoktroj deposit,

certifikat

Svenska bostadsinstitut Obligationer 5 år

B Emittent med kortfristig rating K1 Certifikat 3 mån

enligt Standard & Poors’ Nordisk

Rating AB

4.2.2 Maximal genomsnittlig löptid för placeringar

Placerade medel inklusive medel på koncernkonto får ha en maximal genomsnittlig löptid

på nio månader.

4.3 SÄRSKILDA RIKTLINJER FÖR PLACERINGAR SOM AVSER LÅNGFRISTIGA ÄNDAMÅL

Kommunfullmäktige kan fastställa att viss del av likviditeten skall användas för

långfristiga ändamål t ex för framtida pensionsutbetalningar och därför skall placeras

enligt andra regler än vad som gäller för likvida medel enligt ovan.

5 SKULDER

5.1 ALLMÄNT

Upplåning får genomföras för långfristiga finansieringar eller för att trygga

kommunkoncernens kortfristiga betalningsberedskap.

Vid upplåning och skuldförvaltning skall kravet på låg risk beaktas och lägsta möjliga

finansieringskostnader eftersträvas vid den valda risknivån.

Upplåning som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst

(arbitrageaffär) är inte tillåtet. Detta får dock inte förhindra att upplåning sker vid en

tidpunkt som bedöms vara lämplig för senare finansiering.

För att uppnå låga finansieringskostnader måste konkurrensen i upplåningen

upprätthållas. Kommunkoncernens enheter får inte sluta långfristiga kreditavtal som

undanröjer konkurrensen mellan olika långivare. Vid upphandling bör förfrågan ske hos

minst tre kreditinstitut. Undantag får göras vid befarade stora ränterörelser.

5.2 UPPLÅNING

I samband med beslut om årsbudget fattar kommunfullmäktige beslut om storleken av

kommunens långfristiga nyupplåning som skall gälla för budgetåret. Därutöver kan

fullmäktige under löpande år besluta om upplåning för finansiering av t ex utökad

investeringsvolym.


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

9

5.2.1. Godkända motparter för upplåning

Godkända motparter för upplåning:

- Staten

- Kommunen eller företag inom kommunkoncernen

- Annan kommun eller landsting

- Svenska banker, kreditmarknadsföretag och hypoteksinstitut

- Utländsk bank eller finansinstitut om upplåningen sker med tillämpning av svensk lag

och svensk lånedokumentation.

- Svenska försäkringsbolag

- Europeiska Investerings Banken (EIB)

- Nordiska Investeringsbanken (NIB)

- Europeiska Utvecklingsbanken (CEB)

5.2.2. Hantering av ränterisk - räntebindning

Med ränterisk avses hur kostnaden på en räntebärande skuld påverkas av en förändring av

räntenivån. Denna risk beror främst på räntebindningstiden. För att begränsa ränterisken

bör räntebindningstiden för olika lån spridas över tiden.

Räntebindningstiden får ändras inom angivna gränser genom att använda godkända

derivatinstrument.

Andelen kortfristig räntebindning får variera inom nedan angivna intervall beroende på

ränteläget. Räntebindningstiden för varje enskilt lån bör inte överstiga 10 år. Den

genomsnittliga räntebindningstiden får inte understiga tre månader och inte överstiga 60

månader.

5.2.3. Hantering av finansieringsrisk – kreditlöften, kapitalbindning

Finansieringsrisk innebär att medel inte kan lånas upp eller bara till kraftigt ökade

kostnader. Genom att försäkra sig om kreditlöften kan risken minimeras.

Genom att sprida låneportföljens förfallotider jämnt över tiden, blir också

refinansieringsrisken mindre.

6 DERIVATINSTRUMENT –FÖRSÄKR INGSINSTRUMENT

Kommunen och koncernföretagen får ingå:

För Upplåning: På den svenska finansmarknaden sedvanliga förekommande avtal, i syfte

att minska och/eller sprida de med upplåningen förekommande riskerna.

För Elhandel: På den nordiska finansmarknaden sedvanliga förekommande avtal i syfte

att minska och/eller sprida de förekommande riskerna.

För samtliga derivatinstrument gäller att de endast får användas under förutsättning att

det finns en koppling till underliggande position. Derivatinstrument får användas endast

för att minska och sprida riskerna. Användandet av säkringsinstrument förutsätter god


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

10

kunskap om hur dessa fungerar samt att handläggning och uppföljning sker på ett

betryggande sätt.

6.1. GODKÄNDA INSTRUMENT FÖR UPPLÅNING

Nedanstående finansiella instrument får användas:

- Ränteoptioner, (cap & floor) Cap, räntetak, skyddar mot höjningar av marknadsräntan.

Precis som för en försäkring erläggs en premie. Den ut går i form av en engångspremie

och betalas i sin helhet vid köpet av räntetaket. Premiens storlek beror på de aktuella

marknadsläget, lånets löptid samt vilken garantiränta som väljs. Med floor, räntegolv,

menas att låneräntan aldrig kan understiga räntegolvet. I det fall det sker är det

kreditgivaren som erhåller skillnaden mellan räntegolv och aktuell marknadsränta.

- Ränteswappar. En ränteswap är ett avtal om byte av ränteflöden mellan två parter och

därmed ett fristående instrument utan koppling till eventuell kredit. Ränteswap används

för att förändra räntekonstruktionen. Genom att kombinera ett lån med rörlig ränta och en

ränteswap skapas ett fast ränteflöde på lånet, vilket därmed kan jämföras med ett

traditionellt lån med fast ränta. Ränteswap kan även vara ett alternativ som är billigare än

ett traditionellt lån med fast ränta.

6.2. GODKÄNDA INSTRUMENT FÖR ELHANDEL

Nedanstående finansiella instrument får användas:

- Elterminer, Eloptioner, CFD kontakt (Prisområdessäkringar), Valutaterminer och

Valutaoptioner, Strukturerade valutaprodukter så som Genomsnittsterminer.

6.3. GODKÄNDA MOTPARTER

Handel med derivatinstrument för ränta och valuta får endast ske med banker med svensk

bankoktroj. Övriga derivatinstrument för Elhandel gäller endast koncernföretag och får

ske enbart med motparter som godkänts i kreditprövning i enlighet med kreditpolicy och

respektive företags riskpolicy

8 STYRNING OCHRAPPORTERING

8.1 STYRNING

För att fastställa likviditetsflödet inom kommunkoncernen skall kommunen och bolagen

upprätta likviditetsbudgets. Dessa sammanställs av finansfunktionen.

Bolagen skall fortlöpande samråda med finansfunktionen i finansiella frågor och i god tid

informera finansfunktionen om alla finansiella behov såsom upplånings- och

placeringsbehov.

8.2 KONT ROLL, RAPPORT ERING OCH UPPFÖLJNING

Kommunen och de bolag som omfattas av policyn skall ha rutiner som säkerställer god

kontroll, rapportering, uppföljning och utvärdering. Det är därför av stor vikt att det finns

en ändamålsenlig organisation, klara rutiner och ett fungerande kontrollsystem i form av

en utvecklad ränteriskhantering, en uppföljning via benchmark och rapportkrav.


§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011

11

Affärstransaktioner inklusive ingångna swapavatal skall dagligen/löpande noteras i en

affärsjournal. Det ska i respektive organisation finnas två personer som är uppdaterade i

samtliga handlingar/transaktioner som rör finansverksamheten

8.2.1 Rapportering

För att ge kommunens ledning kontinuerlig information som rör medelsförvaltningens

utveckling, skall ett väl fungerande rapportsystem finnas. Kommunens och

koncernföretagens (de som ingår i koncernkontot) placerings- och låneportföljers

sammansättning samt den finansiella riskexponeringen i övrigt skall i samband med

uppföljning per april och augusti, samt per 31 december, rapporteras till

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Rapporteringen skall separat redovisa

kommunen och koncernföretagen. Avvikelser från fastlagd policy skall snarast

rapporteras. Rapporteringen skall minst innehålla de uppgifter som framgår nedan.

* Skuldportföljens sammansättning

* Förändring av skuldportföljens sammansättning enligt ovan sedan föregående rapport

* Skuldportföljens genomsnittliga räntesats

* Skuldportföljens genomsnittliga kredit- och räntebindningstid

* Omfattningen av skuldportföljens derivat

- ränteswappar

- ränteoptioner

- valutaswapar

* Volymen av kommunens borgensåtagande fördelade på respektive företag

* Aktuell likviditetssituation

*Likviditetsprognos

*Placeringar

8.2.3 Uppföljning

Uppföljning mot finanspolicy bör ske fortlöpande vid varje transaktion. Utvärdering mot

benchmark bör ske och i den omfattning som befinns nödvändigt och avrapporteras i den

omfattning övrig rapportering sker.

10 ÖVERGÅNGSREGLER

Samtliga tidigare antagna föreskrifter om medelsförvaltningen eller annat område som

behandlas i denna policy upphävs. Om låneportföljen behöver förändras till följd av

denna policy, gäller att förändringen skall genomföras så snart som möjligt, dock senast

12 månader efter beslutsdagen.

Kommunfullmäktiges tidigare utfästelser rörande borgensåtagande, upplåning, utlåning

eller motsvarande och som genom avtal gäller i förhållande till annan part, förändras ej så

länge det tidigare åtagandet kvarstår.


§ 11, KS 2012-01-24 08:30

KS: 140/2012

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 140-2012

Fastighetsförsäljning enligt ägardirektiv

Enligt gällande ägardirektiv för Vestibulum ska bolaget vid marknadsmässigt

lämpligt tillfälle avveckla befintliga fastigheter genom försäljning. Bolagets

styrelse ska genomföra varje enskild försäljning så att bästa ekonomiska

utdelning uppnås för ägaren. Bolagets styrelse ska inhämta finansutskottets

yttrande inför varje enskild försäljning.

Kommunen har via sitt bolag Nekcurt 11 AB förvärvat fastigheten Östersund

Trucken.

Finansutskottet förslag till kommunstyrelsen

1. Godkänna att avtal upprättas om försäljning av Nekcurt 11 AB för

4.257.000 kronor.

2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att slutföra förhandling av

aktieöverlåtelseavtal inkl att köparen ska ställa fullgod säkerhet för avtalens

fullgörande.

3. Formellt beslut om aktieöverlåtelseavtal fattas av kommunstyrelsen den

24 januari.

4. Försäljning av Bussgaraget sker ej i nuläget på grund av för lågt bud.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2421/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

Delårsrapport 2011 – Regionförbundet

2011-12-15 Dnr 2421-2011

Regionförbundet Jämtlands län har upprättat delårsrapport per 31 augusti

2011 som överlämnats till kommunen. Förbundet redovisar efter årets första

åtta månader ett överskott på 3,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för

2011 uppgår till +1,7 mnkr. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster

inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet

av projekt inom landsbygdsutvecklingen.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09

Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011

Pwc revisionsrapport 2011-11-01

Revisionsutlåtande 2011-11-07

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011

godkänns.

_____

Utdrag och tjänstemannaförslag till Regionförbundet Jämtlands län och

Christina Westman, kommunledningsförvaltningen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-12-09 Dnr 2421-2011

Christina Westman

Finansutskottet

Delårsrapport 2011 - Regionförbundet

Regionförbundet Jämtlands län har upprättat delårsrapport per 31 augusti

2011 som överlämnats till kommunen. Förbundet redovisar efter årets första

åtta månader ett överskott på 3,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för

2011 uppgår till +1,7 mnkr. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster

inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet

av projekt inom landsbygdsutvecklingen.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09

Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011

Pwc revisionsrapport 2011-11-01

Revisionsutlåtande 2011-11-07

Beslutsförslag

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011

godkänns

Bakgrund

Regionförbundet Jämtlands län bildades den 1 januari 2011. Verksamheter

från landstinget, länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes för att

bli spjutspetsen för regional utveckling. Det förarbete och planering som

den tillfälliga direktionen och projektledaren för nybildandet av regionförbundet

arbetat med under hösten 2010 avslutades i februari 2011. Den fortsatta

planeringen och driften av förbundet övertogs formellt av den nyvalda

styrelsen den 13 januari 2011.

Regionförbundet Jämtlands län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap

av detta har förbundet fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser.

Förbundet arbetar med uppdrag från olika statliga myndigheter

för att stärka regionens utveckling inom ett antal områden. Regionförbundet

Jämtlands läns övergripande mål och uppgift är att verka för en

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-12-09 Dnr 2421-2011

hållbar ekonomisk och social utveckling i Jämtlands län. I förvaltningsberättelsen

finns rapporterat enhetens verksamhet och resultat för perioden januari

till augusti 2011.

Enligt förbundets delårsrapport per 31 augusti 2011 uppgår resultatet till

+ 3 375 tkr. Prognosen visar på ett överskott om 1700 tkr för Regionförbundets

första verksamhetsår. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster,

bland annat som statistiker, inte tillsatts under året och avveckling av personal

i samband med avslutandet av projekt inom landsbygdsutvecklingen.

Vidare har arbetet med de operativa programmen senarelagts i förhållande

till den ursprungliga planeringen. Försämringen jämfört med resultatet per

augusti beror främst på att förbundet hade lägre kostnader i början av året,

under uppstartsfasen.

Förbundet har i balansräkningen materiella anläggningstillgångar bokförda

till 531 465 kronor. I förvaltningsberättelsen anges att inga avskrivningar

har gjorts på grund av att beslut inte har fattats i alla kommuner (per

110831) om lånefinansiering av övertagna anläggningstillgångar. I prognosen

räknar förbundet med att detta är utklarat till årsskiftet.

I revisionsberättelsen påtalas att förbundet bör utarbeta verksamhetsmål av

betydelse för vad som utgör god ekonomisk hushållning. Dessutom uppmärksammas

fullmäktige om att planerade revisionsinsatser för 2012 kommer

att kräva utökade anslag från medlemmarna för att revisionsuppdraget

skall fullgöras enligt ”god revisionssed ”.

I revisionsrapporten uppmärksammar förbundet om kommunallagens krav

på verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning.

Av delårsrapporten framgår inte hur regionförbundet använt de medel som

överförts från Kommunförbundet Jämtland. Dessa medel ska disponeras av

kommunerna genom beslut i primärkommunala nämnden.

Kommunledningsförvaltningen föreslår att delårsrapporten godkänns.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag och tjänstemannaförslag till Regionförbundet Jämtlands län och

Christina Westman, kommunledningsförvaltningen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2011

Version: 1

Ansvarig: Regiondirektör Anders Byström


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 2 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET OCH RESULTAT...........3

1.1 REGIONDIREKTÖREN .....................................................................................3

1.2 LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄ N....................................................................4

1.3 LANDSBYGDSUTVECKLING / JILU ...............................................................5

1.3.1 Projekt inom lantbruk:............................................................................5

1.3.2 Projekt inom skog....................................................................................5

1.3.3 Projekt inom Trä ......................................................................................6

1.3.4 Projekt inom Klimat och Energi............................................................6

1.4 JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI ...........................6

1.5 REGIONAL UTVECKLING ................................................................................7

1.5.1 Projektstöd................................................................................................7

1.5.2 Folkhälsa....................................................................................................8

1.5.3 Miljö ............................................................................................................8

1.5.4 Infrastruktur.............................................................................................9

1.5.5 Internationella nätverk mm ..................................................................9

1.6 SOCIAL VÄLFÄRD.............................................................................................9

1.7 UTBILDNINGSENHETEN...............................................................................10

1.8 ENERGIKONTORET ........................................................................................10

1.9 KONCERNBOLAGEN.......................................................................................11

1.9.1 AV-Media AB............................................................................................11

1.9.2 Almi Företagspartner Mitt AB..............................................................11

1.9.3 Jämtland-Härjedalen Turism...............................................................12

2 PERSONA L............................................................................................................13

2.1 ANTAL A NSTÄLLDA (EXKL TIMA NSTÄLLDA)............................................13

2.2 ÖVERTID OCH MERTID.................................................................................13

2.3 SJUKFRÅ NVARO .............................................................................................13

3 EKONOMISKT UTFALL 2011-08-31 ................................................................15

3.1 EKONOMISKT UTFALL...................................................................................15

3.1.1 Investeringar..........................................................................................16

3.2 PROGNOS FÖR EKONOMISKT UTFALL 2011 ............................................16

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 3 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET

OCH RESULTAT

1.1 REGIONDIREKTÖREN

Regionförbundet Jämtlands län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap av detta har vi

fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar med uppdrag från

olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling inom ett antal områden. Vårt

övergripande mål och vår uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk och social utveckling i

Jämtlands län. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar

förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers medverkan.

Regionförbundet Jämtlands län bildades den 1 januari 2011. Verksamheter från landstinget,

länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes för att bli spjutspetsen för regional

utveckling. Det förarbete och planering som den tillfälliga direktionen och projektledaren för

nybildandet av regionförbundet arbetat med under hösten 2010 avslutades i februari 2011. Den

fortsatta planeringen och driften av förbundet övertogs formellt av den nyvalda styrelsen den 13

januari 2011.

Då verksamheterna lyftes över i befintligt skick från tidigare organisationer förlängdes även

chefernas förordnanden till den 15 september. Detta i avvaktan på den organisationsöversyn

vars syfte är att bygga ihop förbundets verksamheter. Vårens fokus har varit att på kort tid få till

en fungerande verksamhet. Tillskapande av tydliga rutiner och interna arbetsdokument utifrån

lagar och förordningar har prioriterats. I mars startades arbetet med att se över och forma det

nya förslaget till organisationen. Ledningsgruppen arbetade fram ett antal förslag och

medarbetarna gavs tillfälle att komma med synpunkter. Dessutom inhämtades synpunkter från

en utomstående referensgrupp. Det slutgiltiga förslaget beslutades av regionstyrelsen den 20

juni 2011. Den nya organisationen innebär i korthet att verksamheten delas in i de fem områden

som bygger på förbundets kärnuppdrag och innehållet i länets utvecklingsstrategi.

En förutsättning för den nya organisationen är att kunna samla stora delar av de gemensamma

resurserna under samma tak. I juni i år stod nya lokaler klara för inflyttning vid f d

Österängsskolan.

I Regionförbundets verksamhets plan finns följande prioriterade aktiviteter som skall

genomföras under 2011:

• Fullfölja pågående och beslutade åtaganden

• Utifrån politiska besluta verkställa den regionala utvecklingsstrategin inför ny

programperiod

• Utarbetalänsgemensamma strategier till stöd för den regionala utvecklingsstrategin.

• Upprätta, samt påbörja genomförandet, av operativa program inom de politiskt

prioriterade utvecklingsområdena.

• Aktivt etablera partnerskap så att regionen framgångsrikt konkurrerar om

utvecklingsmedel

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 4 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

• Aktivt stödja processer som gör att aktörer i regionen blir bättre på att nyttja

finansieringskällor i relation till de utvecklingsbehov som finns.

• Göra regionförbundets uppdrag och verksamhet kända

• Ge stöd till de förtroendevalda i arbetet för länets utveckling ochtillväxt.

• Forma en effektiv organisation som anpassas till verksamheten

• Upprätta en kommunikationspolicy till stöd för genomförandet av uppdraget.

• T a fram en bedömningsmall för prioritering av projektstöd.

• Genomföra seminarieserier för medarbetare och samarbetspartners med målet att öka

kompetensen inom regional utveckling

• Utarbeta styrdokument tillstöd för samverkan, arbetsmiljöarbete och

värdegrundsarbete.

Förutom de prioriterade aktiviteterna består höstens arbete av att genomföra regeringens

uppdrag att rapportera in länets prioriterade områden för tillväxt. Regionförbundets uppdrag

som trafikmyndighet från 1 januari 2012 ska formeras. Om huvudmännen fattar beslut om

överförande av folkhögskolor och Länskulturen från landstinget från 1 januari 2012 kommer

även detta att vara en av de frågor regionförbundet ska arbeta med under hösten.

1.2 LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄN

Lärcentra är en regional samordning och utvecklingsverksamhet för kommunernas

Lärcentra/vuxenutbildning i länet.

Verksamheten finansieras dels av kommunernas dels genom projektmedel från EU och

nationella myndigheter.

Under årets första 8 månader har samordning skett som tidigare år genom länsmöten och

konferenser där frågor runt vuxenutbildningen och Lärcentra har diskuterats och samråd skett

kring vissa praktiska områden som information/marknadsföring, webb, teknikfrågor kring

videokonferens, samverkan med utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen och med

högskolor och universitet vad gäller distansutbildningar.

En speciell samordning har skett kring Yrkesvux som är en utbildningsform med

yrkesutbildning för vuxna där staten betalar kommunerna ett statsbidrag om 50 tkr per

årselevplats. Vi har i länet haft en gemensam ansökan om dessa medel i 6 av länets kommuner

där vi erhållit 258 årsplatser. För hela länet är siffran närmare 300 för 2011. Ansökan om

lärlingsutbildning för vuxna har också samordnats genom en gemensam ansökan i länet, här är

det färre platser och dessa är kopplade till projektet Lärlingslotsen.

Vidare har samordning skett kring utredning om samhällsinformation för nyanlända.

Diskussioner och planering har också skett kring möjligheten av utbyten med vuxenstuderande

med andra regioner inom EU. Diskussion och dialog har också skett kring utveckling av

kompetensplattform i länet.

Lärcentra har också under perioden drivit projekten Lärlingslotsen och Drop outs i enlighet med

resp. projektplan och med stöd från Tillväxtverket samt ESF. Ett förprojekt för Lärlingslotsen

steg 2 har också inlämnats och beviljats av ESF. I samarbete med ALMI bedrivs också projekt

Arena för entreprenörskap under 2011.

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 5 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

1.3 LANDSBYGDSUTVECKLING / JILU

De första åtta månaderna av året har för JiLU:s del präglats av inre ovisshet inför framtiden.

Icke desto mindre har medarbetarna gjort bra och engagerade arbetsinsatser för att inte tappa

fart i den utåtriktade verksamheten.

1.3.1 Projekt inom lantbruk

-Företagarutbildning 12v. Under vårterminen deltog 19 unga företagare i utbildningen. 11 av

dessa blev planenligt klara med studierna under våren medan 8 fortsätter under hösten.

Ytterligare 6 nya deltagare ansluter i höst. Efter genomgången kurs har deltagaren rätt att söka

startstöd från landsbygdsprogrammet. Om samtliga 11 söker och beviljas stöd inbringar det 2,75

miljoner kr till länet

-Mittnordisk lantbrukshögskola och utbildningen Grönt entreprenörskap. Under våren

avslutades pilotgenomförandet av Grönt entreprenörskap på JiLU resp Grön

näringslivsutveckling på HINT. 10 svenska studenter klarade samtliga tentor och har nu

möjlighet att läsa ytterligare ett år på HINT för att erhålla en batchelorexamen.

Utvecklingsprojektet löper enligt projektplanen. Under hösten skall beslut fattas om regionen

vill ha kvar högskolan efter projekttidens utgång.

-Fårkurs för nya fårägare med 16 deltagare har pågått under våren och slutförs under hösten.

-Ullforumprojektet avslutades den 30/6 efter 3 mycket framgångsrika år. Bland resultaten kan

nämnas:1) en helt ny fårras, Jämtlandsfåret, är framavlat och finns idag till ett antal av 300

moderdjur, ägda av fårbönder runt om i länet. 2) Ett minispinneri är inköpt och testat och kan

idag producera finfibrigt garn som har en mycket hög kvalite. Garnet fungerar i småskalig

produktion likväl som i WoolPowers stickningsmaskiner. 3) Ett helt designkoncept under

namnet ”design of Jamtland” bestående av en hel kollektion finfibriga yllekläder (från skor till

mössor)som rönt stor uppmärksamhet på regionala och nationella designmässor. 4) Regionen

Limousin i Frankrike har beslutat att importera hela UllFORuM:s projektupplägg för att försöka

göra samma resa i Frankrike som den vi lyckats med i Jämtland.

-Lärlingslotsen startade som ett samarbete mellan Kommunförbundet och JiLU och har under

året fortsatt i enlighet med projektplanen. En medarbetare från JiLU har idag anställning i

projektet.

-Ruraland, interreg 4C projektet, som handlar om erfarenhetsutbyte kring landsbygdsutveckling

mellan 10 regioner i 9 länder inom EU, framskrider enligt projektplanen med seminarier och

studieresor.

1.3.2 Projekt inom skog

-Löv och Barr. Projektet handlar om system för samodling av björk och gran. Genom att först

gynna björken för att sedan gynna granen erhålls två skördar i stället för en. Mer än 300

skogsfastigheter har deltagit i projektet som rönt stor uppskattning ifrån skogsägrna. Projektet

avslutades 30/6.

-Högproducerande trädslag handlar om att ta fram aspkloner som är anpassade för odling i

Jämtland och norrlands inland. Inom projektet har en rad försöksodlingar anlagts och resultaten

så här långt visar på stora möjligheter till lönsam bioenergiproduktion.

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 6 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

-Bioenergy promotion handlar om erfarenhetsutbyte mellan östersjöländerna och inspel till

kommissonen inom området bioenergi . Projektet har genomförts enligt plan och kommer att

avslutas under hösten 2011.

-Julgransodling o pyntegrönt är en pilotkurs för presumtiva julgransodlare. Projektet har

finansierats via landsbygdsprogrammet.

1.3.3 Projekt inom Trä

Interregprojektet TRE-ff, Träbranschens mötesplats i NGB löpt enligt plan och sysselsätter 2

heltidstjänster.

Bland aktiviteterna kan nämnas OurWOODENfuture med deltagande från 160 elever i

Jämtland, studieresor till Martinssons trä/ Lindbäcksbygg i Västerbotten samt mässresa till

Ligna, Hannover, utbildningar i 3D-CAD och renovering av timmerhus och dagliga kontakter

inom företagsnätverket.

1.3.4 Projekt inom Klimat och Energi

Interregprojektet RenRen har pågått enligt plan, med aktiviteterna en workshop i Tjeckien och

anordnandet av ett seminarium inom ramen för ”energy week” i Bryssel. Därtill skrivande av ett

”paper” om Best practice och ett studiebesök i Polen. Fem nya interregansökningar inom 4C har

skrivits fram. Inom ramen för projektet Ruraland har en studieresa till Spanien företagits. Inför

framtiden är det slutförandet av RenRen och uppstart av nya Interreg 4c projekt som står för

dörren.

1.4 JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI

Jegreliusinstitutets verksamheter har under årets första åtta månader utvecklats mycket positivt.

Området tillämpad Grön kemi är under stark utveckling nationellt och regionalt, vilket markant

har höjt intresset för de utvecklingssatsningar som institutet driver med sina kunder och

finansiärer. Vår ekonomi är stark, i balans, och med en fördubblad omsättning utifrån

verksamhetsanslaget. En miljövetare och en kommunikatör har rekryterats under perioden vilket

ger totalt 7 anställda.

Innovationsupphandling, som instrument för att snabba på introduktion och användning av

framtidens miljöanpassade produkter, har uppmärksammats vid flertalet tillfällen av Regeringen

under 2010 och 2011. Området medicinteknisk utrustning framhålls som särskilt prioriterat,

vilket gör det extra prestigefullt att Jegreliusinstitutet i augusti 2011 har blivit tilldelat medel

från EU’s miljöfond LIFE+. Projektet, som omsätter totalt ca 20 miljoner under fyra år, har

fokus på att snabba på utveckling och introduktion av PVC-fria blodpåsar inom Europeisk

sjukvård. Vi har ansvaret att koordinera projektets demonstrationsverksamheter av de nya PVCfria

alternativen, i samverkan med Karolinska sjukhuset och de fyra medverkande företagen,

samt verka för en koordinering av möjliga köpargrupperingar inom sjukvården med fokus på en

kommande Europeisk innovationsupphandling. Projektet har en mycket stor internationell

potential med möjlighet att sätta regionen och Jämtland på kartan som ett centrum för

innovationsdriven hållbar upphandling.

Jegreliusinstitutets kompetens inom innovationsupphandling har även efterfrågats av

Naturvårdsverket i en förstudie av alternativ till giftiga bottenfärger på båtar samt hållbara

toalettavfallslösningar för fritidsbåtar. En förstudie har levererats med mycket gott resultat

under sommaren. Svenska Båtunionen (SBU), som är branschorganisationen för ca 900

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 7 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

båtklubbar i Sverige, vill driva projektet vidare mot en innovationsupphandling och en ansökan

förbereds där ett urval av tekniklösningar för toalettavfall och båtförvaring planeras att testas i

bl.a. Storsjön under 2012-2013. Vår roll, förutom kompetens inom innovationsdriven

upphandling, blir att koordinera kommuner och landsting med liknande behov av miljödrivna

lösningar nationellt.

Vårt nationella spetsprojekt att tillskapa referensmiljöer för framtidens miljödrivna lösningar,

finansierat av bl.a. Tillväxtverket och Strukturfonderna, har utvecklats mycket väl. Över 30-

företag, regionalt och nationellt, deltar i en urvalsprocess och stöds i sin

marknadskommunikation om deras produkters miljöprestanda. En arbetsmetodik håller på att

byggas upp för hur detta arbete kan spridas vidare i det företagarnätverk som är under framväxt

vilket kommer resultera i en helt ny regional plattform för hur miljöteknikföretag i vår region

kan samverka med nationella spetsföretag och möjliggör nya och bättre affärer.

Arbete med att utreda och kommunicera Jämtländska hushålls exponering för kemikalier utifrån

konsumtion av vardagsprodukter har rönt stor uppmärksamhet. Riksmedier med Ekot (SR) i

spetsen uppmärksammade stort våra rön om miljögiftet Bisphenol A i s.k. termopapper t.ex.

kassakvitton. Slutrapporten presenteras under hösten 2011 och förväntas ge stort avtryck i

medierna och bidra till den aktiva debatt som nu finns om den ofrivilliga kemikalieexponering

som vi utsätts för dagligen i våra hem.

Under hösten 2011 finns planer på att mer aktivt kommunicera vår verksamhet till våra ägare,

finansiärer och kunder. En stor regional satsning planeras på området tillämpad Grön kemi i

samverkan med de synnerligen kompetenta aktörer som nu finns i regionen. Jegreliusinstitutet

har fått förfrågan att koordinera denna process som bl.a. innefattar verksamheter i Örnsköldsvik

(framtidens bioraffinaderi), forskning om organisk katalys vid Mittuniversitet i Sundsvall,

skogsindustrierna i Sundsvall (Packaging Mid Sweden), Science Parkerna vid Åkroken och

Östersund inom Mittuniversitetet samt verksamheterna inom Ekoteknik samt Sportstech vid

Mittuniversitetet i Östersund. Målsättningen är att starta en uppbyggnadsprocess av en

Europeisk klusterbildning på området tillämpad Grön kemi med start under 2012.

1.5 REGIONAL UTVECKLING

Enheten bildades genom verksamhet från landstingets stab för regional utveckling samt den

verksamhet för projektstöd som fördes över från länsstyrelsen. Även ansvar för

infrastrukturplaneringen har legat på enheten.

1.5.1 Projektstöd

Under första halvåret har vi skapat de rutiner som behövs för projekthanteringen inom

Regionförbundet. Dvs tagit fram information om projektstödet samt alla de blanketter som

gäller för att kunna söka och redovisa ett projekt. Dessa handlingar finns idag utlagda på

Regionförbundets hemsida.

Under första halvåret har vi tagit beslut och registrerat om medfinansiering av 22 projektansökningar.

Totalt beslutat projektstödet är på 23 100 tkr.

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 8 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

Dessa är fördelade enligt följande på olika program –

Mål 2 8 st

Interreg 4 st

Regionalt 8 st

Landsb.prog. 2 st

Ytterligare tagna beslut, men ej registrerade, uppgår till 22 692 tkr, vilket gör att

projektengagemanget för tagna beslut för närvarande uppgår till 45 792 tkr.

Inför den utlysningsperiod som stänger 22 september för Mål 2 har Regionförbundet föreslagit

att medfinansiera 11 projektansökningar med 16 747 tkr. Sammanlagt uppgår Regionförbundets

engagemang för tagna beslut och föreslagna beslut till 62 539 tkr.

1.5.2 Folkhälsa

Folkhälsopolicyn har överlämnats från Jämtlands läns landsting. En kommunikationsplan samt

ett antal stöddokument till policyn har tagits fram. Policyn har under våren och sommaren

antagits i flertalet av länets fullmäktigeförsamlingar inom kommunerna och på landstinget.

Planering av det fortsatta arbetet med policyn samt utvecklandet av framtida kommunala

handlingsplaner har skett i nära samverkan med Östersunds kommun samt Folkhälsocentrum på

landstinget.

En fortsatt utveckling av det MittNordiska samarbetet pågår i två olika processer - ett med fokus

på utvecklad samverkan över landsgränsen med de två regionerna i Tröndelag samt ett

folkhälsofokuserat samarbetsnät, MittNordens Folkhälsonätverk.

Mittnordens folkhälsonätverk har fortsatt sin utvecklingsprocess i och med att ett första möte

med våra finska kollegor genomfördes under maj månad.

Kompetensstödet till EU:s Regionkommittés interregionala grupp för hälsa har under året

medfört ett antal insatser i att utveckla själva arbetsprogrammet. Ett flertal möten har

genomförts samt ett antal dokument har skrivits fram. Folkhälsopolitiska strategen ingår numer i

den exekutiva ledningsgruppen.

1.5.3 Miljö

Den andra regionala utvecklingskonferensen i Östersund genomfördes i juni efter

planeringsarbete i samverkan med länsstyrelsen. Mötet föregicks av besök i Bryssel där möten

med bl a den svenska representationen samt The Climate Group genomfördes för att

marknadsföra Östersundskonferensen.

Möte med OECD i Paris samt ett antal planeringsmöten hemmavid inför OECD studien kring

"förnyelsebar energi som en motor för regional utveckling". Arbetet med studien har också

innefattat studiebesök till regionen Puglia i Italien, som liksom vi deltar i OECD studien.

Ett antal planeringsmöten har genomförts med landstingets grupp för hållbar upphandling där

miljöstrategen är ordförande.

De fyra länsstyrelserna i norr driver projektet energisamverkan Norr där miljöstrategen ingår i

styrgruppen, Projektet har haft ett antal styrgruppsmöten under våren. Inom Europaforum Norr

har både tjänstemannamöten och rapportörsmöten genomförts. Möten kring landstingets energi

och klimatstrategi har och skett.

Encore möte i T jeckien(styrgrupp) samt möte i Monaco kring energieffektivitet. Möte i Florens

kring fördjupande samarbete med Toscana kring hållbar turism samt agriturism.

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 9 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

Arbete med att ta fram en miljöpolicy för Regionförbundet pågår.

1.5.4 Infrastruktur

De resurser som fördes över från länsstyrelsen för infrastrukturplanering har inte kunnat

besättas. Arbetet har därför, i avvaktan på utformning av förbundets organisation, lagts på

enheten för regional utveckling. Beredningen för infrastruktur, kollektivtrafik och tillgänglighet

har påbörjat sitt arbete och har haft tjänstemannastöd från enheten. Samverkan med Trafikverket

är etablerad och ett antal frågor har hanterats tillsammans. Det rör framför allt genomförandet

av länstransportplanen. Beredningen har inrättat ett samrådsorgan – referensgrupp för

infrastruktur och kommunikationer - med företrädare för näringsliv och myndigheter. Yttranden

över olika nationella utredningar har lämnats. Förbundet deltar i flera projekt inom infrastruktur

och transporter. Arbetet med att bilda kollektivtrafikmyndigheten och omformningen av

länstrafikbolaget med dotterbolag har påbörjats och kommer att intensifieras under hösten.

1.5.5 Internationella nätverk mm

Arbetet i de internationella nätverken har fortsatt i samma ordning som tidigare. Olika

aktiviteter har genomförts, främst i Europaforum Norra Sverige (inkl NSPA). AER och

Mittnordenkommittén, med viktigaste syfte just nu att påverka kommande

sammanhållningspolitik och EU:s långtidsbudget. Arbetet med organisering och utformning av

uppdrag till Mid Sweden Office har pågått hela året och beräknas vara slutfört under oktober.

1.6 SOCIAL VÄLFÄRD

Enheten social välfärd/administration har förutom enhetschef/social handläggare haft ca 9

personer anställda med varierande sysselsättningsgrad. Dels i ordinarie verksamhet men de

flesta i projektform. Enhetschef har under året även varit chef för enheterna FoU välfärd samt

familjerådgivningen

Social välfärd omfattar, socialtjänst, LSS och kommunal hälso- och sjukvård. Administrationen

omfattar utbildningsenheten (konferenser, kurser m.m.)

Social handläggare finansieras av förbundsavgiften, utbildningsenheten av avgifter från

kommunerna.

Länet har fått statsbidrag för uppbyggnad av stödstrukturer inom äldreområdet/socialtjänsten

som i en förlängning ska utgöra en plattform för en kunskapsbaserad praktik inom hela

socialtjänsten och de delar av landstingets verksamhet som berörs. Projektet är under tre år.

Övriga områden/projekt som är kopplade till arbetet med stödstrukturerna är Kunskap T ill

Praktik - implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. E-hälsa

strategi - ett treårigt projekt med start 1 september 2011 (finansieras till en del av statliga medel

men övervägande del av kommunerna). Sociala barn- ungdomsvården med start 5 september ett

projekt som finansieras av statliga medel.

Nedan kort information från projekten som hittills är igång:

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling och Bättre liv för sjuka äldre

Utifrån resultatet av en kartläggning har en handlingsplan arbetats fram där en rad aktiviteter

planeras för 2011-2013. Syftet med aktiviteterna är att skapa förutsättningar för en

evidensbaserad praktik samt att bygga strukturer för att inhämta kunskap och för

kunskapsspridning inom äldreområdet. Samarbete kommer att i tillämpliga delar ske med

individ- och familjeomsorgens verksamheter. En projektledare på heltid finansieras av staten.

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 10 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

Staten finansierar också utvecklingsledare inom äldreområdet de utgör ett stöd för

äldreområdets verksamheter i arbetet med att införa ett vårdpreventivt arbetssätt. Under året har

förankringsarbete skett samt planering inför hur stödet ska utformas. Inom vissa kommuner har

ett praktiskt stöd redan påbörjats. Under hösten kommer utvecklingsledarnas tjänstgöringsgrader

höjas då efterfrågan av stöd ökar. Ytterligare en projektledare kommer att anställas för att ta

fram en modell för mottagande/implementering av nationella riktlinjer inom äldreområdet.

Jämtlands läns landsting är en viktig part i ovanstående satsningar. Projekten finansieras av

statliga medel.

Kunskap Till Praktik (KTP)

KTP påbörjades den 1 sept. 2009 (överenskommelse med SKL). Området avser missbruks- och

beroendevården. En projektledare på heltid finansieras av SKL för utvecklingsarbetet.

Kvarstående öronmärkta medel från Länsstyrelsen har använts för arbetet med ”stimulans till

bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk” varvid en ytterligare person

anställts.

Under 2011 har statliga medel avsatts för att ”implementera system för uppföljning av insatser i

syfte att åstadkomma en kontinuerlig och systematisk kvalitetssäkring och förbättring av

arbetet”. Ledningsgrupp är bildad i länet för uppdraget, ännu har inga medel nyttjats för detta

under året. KTP är från och med 2011 en del av en större överenskommelse om evidensbaserad

praktik i socialtjänsten.

1.7 UTBILDNINGSENHETEN

Enheten arbetar med kompetensutveckling för all personal inom länets kommuner även för

landstinget. Två personer arbetar på enheten f.n. ca 50% samt 60%. Verksamheten är

konjunkturkänslig eftersom utbildningsanslaget är bland det första som stryks när kommunerna

ska spara. Det ser dock bra ut med anmälningar i år.

1.8 ENERGIKONTORET

Energikontoret har under 2011 beviljats uppdraget att verka som regional energiaktör samt

samordnare för de kommunala energi- och klimatrådgivarna i länet för åren 2011-2012. Vid

ansökan har även länets kommuner samt Jämtlands läns Landsting (numer Regionförbundet

Jämtlands län) beslutat om finansiering för Energikontorets verksamhet. Dessa två uppdrags

indikatorer utgörs av antal nätverk, nätverksträffar, seminarier, aktiviteter,

kompetensutvecklingsinsatser, medverkan i förfrågningar utifrån och antal projektansökningar.

Utöver dessa ska även beräknad eller uppskattad energibesparing i kWh redovisas. Under de

första åtta månaderna har större delen av de aktiviteter och nätverk, som enligt uppdraget ska

genomföras, genomförts. Under de kommande månaderna kommer ytterligare aktiviteter samt

beräkningar för eventuella energibesparingar genomföras.

Sedan den 1 januari 2010 kan alla kommuner och landsting söka ett energieffektiviseringsstöd

från Energimyndigheten. I länet har 8 av 9 organisationer sökt och beviljats stödet. Tre av

kommunerna har gett Energikontoret i uppdrag att projektleda/samordna det arbetet. Det arbetet

kommer att fortsätta året ut och det skiljer sig något åt mellan de tre kommunerna då det är

kommunernas arbetsgrupper som sätter agendan för arbetet. Gemensamt är att Energikontoret

rapporterar till och har kontakten med Energimyndigheten.

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 11 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

Utöver detta sköter Energikontoret den kommunala energi- och klimatrådgivningen för fyra av

länets kommuner. Arbetet sker löpande och aktiviteter utöver inkommande samtal och att

annonsera har skett genom medverkan på mässorna: Jamtli Vårmarknad och Fäviken Game

Fair. Återstående mässor att deltaga vid tillsammans med övriga rådgivare i länet är Åre

höstmarknad och Världscuppremiären i skidskytte.

Energikontoret är en verksamhet som medverkar i flera olika projekt med olika projektägare och

har uppdrag med olika uppdragsgivare. Dessa uppdrag fördelas på 4,5 tjänster. Verksamheten är

i sin helhet projektfinansierad och efter de åtta första månadernas under 2011 visar det

preliminära utfallet på ett resultat enligt budget vid årsskiftet.

1.9 KONCERNBOLAGEN

1.9.1 AV-Media AB

Bolagets omsättning per 31 augusti 2011 har minskat med 101 tkr jämfört med samma period

föregående år och uppgår nu till 5 896 tkr. Kostnaderna under perioden har också minskat och

uppgår nu till 5 544 tkr (5 704 tkr). Resultatet före skatt har därmed förbättrats med 59 tkr

jämfört med samma period föregående år och uppgår nu till 351 tkr (293 tkr).

Balansomslutningen per 31 augusti 2011 uppgår till 4 241 kkr. Eget kapital uppgår till 2 731 tkr

och obeskattade reserver till 126 kkr. Nyckeltalet för soliditet var på balansdagen 67 % (55 %).

Nyckeltalet för soliditet definieras som eget kapital och obeskattade reserver i förhållande till

balansomslutning.

Noteras att reglerna för avskrivningsinventarier har ändrats i pågående räkenskapsår. Ändringen

innebär att direktavskrivning nu tillämpas om inventaries anskaffningsvärde inte överstiger 20

tkr.

I helårsprognosen för 2011 beräknas intäkterna uppgå till 8 949 tkr och kostnaderna till 8 711

tkr. Resultatet för 2011 beräknas därmed uppgå till 299 tkr, vilket motsvarar 3,3 % av

omsättningen. Bolagets mål för året är att resultatet före bokslutsdispositioner och skatter ska

motsvara lägst 3,0 % av omsättningen.

1.9.2 Almi Företagspartner Mitt AB

Bolagets ekonomiska resultat följer budget per andra kvartalet 2011. Per 110630 uppgår

nyutlåningen till 45 mkr att jämföra med årets prognostiserade utlåning om 120 mkr. Således

krävs en aktiv höst för att nå upp till volymmålet. Antalsmässigt är nyutlåningen nästan i fas

med 134 lån per sista juni att jämföra med helårsbudget om 300 lån. En konkret åtgärd avseende

detta är den säljkurs som samtliga finansieringsrådgivare kommer att delta i under senare delen

av hösten.

Affärsrådgivningen ligger väl i fas vad gäller start av nya företag (218/400 startade) samt antal

rådgivningskunder (845/1 775 kunder). Vi har fortfarande en hög aktivitet gällande

seminarier/aktiviteter och här ligger vi över budget (2 221/3 250 deltagare). När det gäller antal

kommersialiserade innovationer (5/35 st) ligger vi dock långt under budget vilket för övrigt

gäller hela koncernen. Vi har vidtagit åtgärder för att komma i fas med detta, för

innovationsverksamheten, viktiga mål.

Verksamheten i projektet Arena för Entreprenörskap löper enligt plan och vi har och kommer att

ha en hög aktivitetsnivå ända in i mål. Fortfarande en hög andel kvinnor som deltar, 54 %.

Parallellt med våra egna insatser så intensifierar vi vårt samarbete med det nyetablerade

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 12 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

Nyföretagarcentrum Jämtland där vi är medlem och även deltar i styrelsearbetet. Detta för att vi

enligt plan ska växla över nyföretagarrådgivningen mot privatpersonen till Nfc i Jämtlands län.

Då vi planerar för en etablering av ett ALMI-kontor i Åre så har vi sökt och fått ett fortsatt

samarbete med Åre kommun.

Efter en vår av viss upphandlingsfrustration har nu verksamheten inom projektet

InnovationsAlliansen II fallit på plats och rådgivarna har bra verktyg för verifieringsfasen.

Förutom det löpande rådgivningsarbetet från ALMIs sida pågår ett utvecklingsarbete i och

mellan inkubatorerna i Östersund och Sundsvall. Inom Östersunds kommun har också ett beslut

tagits att finansiera ett Science Park-företag med start 2012 vilket är den part som vi ser ska

överta inkubatorn från 2013. Även beslutet om att Mittuniversitetet får bilda holdingbolag

påverkar det framtida innovationsarbetet, forskning-näringsliv, positivt.

Inom projektet Globala Rummet har en plan lagts hur verksamheten ska se ut för kommande 10

månader efter ett positivt beslut om förlängning t o m 2012-06-30. Vi har redan nu nått de

volymmål som vi har i projektet (1976/1500 deltagare med ca 50 % kvinnor samt i fördjupade

aktiviteter/workshops 272/250 företag).

Interreg IV-projekt Mini Europe är nu avslutat per den 31 augusti. Ett projekt som varit

framgångsrikt så till vida att vi kunnat skapa mycket bra kontakter till oss själva och andra

samarbetspartners i regionen. Kontakter som lever vidare även efter projektavslut. Det finns här

en ny projektansökan ”Smart Europe” som ska ses som en fortsättning tillsammans med tolv

partners och som är inriktat mot innovation vilket skulle ligga i linje med vårt uppdrag. Beslut

om det nya projektet kommer i december.

Genom Regionförbundet i Jämtland har vi fått ett uppdrag att genomföra Inspirationsdagar i

samtliga kommuner för att få fler kvinnor intresserade av att starta företag. Vi har även fått extra

resurser för att även kunna erbjuda individuell rådgivning inför 2012.

1.9.3 Jämtland-Härjedalen Turism

JHT har under det första halvåret bl a uppdaterat det tidigare utarbetade strategidokumentet för

besöksnäringen i JämtlandHärjedalen, vilket antagits av JHT:s styrelse.

Exportprojektet löper under treår from juni 2010, Matreseprojektet from april 2010 tom 2012

och förhoppningar finns om finansiering av fortsatt arbete med Destination Storsjön. En

förstudie med inriktning Film och Event är påbörjad. Uppgraderingen av länsturistdatabasen är

genomförd, webplatsen www.jamtland.se har fått en ny design och struktur och Upplev

JämtlandHärjedalen har givits ut i nytt format.

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 13 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

2 PERSONAL

2.1 ANTAL ANSTÄLLDA (EXKL TIMANSTÄLLDA)

Kvinnor 50

Män 47

Tot alt 97

Antal anställda

2011-08-31

2.2 ÖVERTID OCH M ERTID

Mertid

1101-1108 (timmar)

72 701

Övertid

1101-1108 (timmar)

Analys

Övertidsuttaget i Regionförbundet är förhållandevis lågt. Juni var den månad då det arbetades

flest övertidstimmar (250 tim). Anledningen till övertiden var bland annat att flertalet projekt

som skulle slutredovisas och att vårbruket vid Torsta som måste anpassas till vädret.

2.3 SJUKFRÅNVARO

Antal

sjuktimmar

0-1

dgr

2-14

dgr

15-30

dgr

31- 59

dgr

60-180

dgr

180>

dgr

Sjukersättning

2011-08 56 862 0 266 1138 0 328

Nyckeltal 2011-08

1. Total sjukfrånvarotid i procent av

sammanlagd ordinarie arbetstid

2. Långtidssjukfrånvaro 60 dagar och mer

i procent av total sjukfrånvarotid

3. Sjukfrånvarotid för kvinnor i procent av

ordinarie arbetstid för kvinnor

2,0 %

49 %

2,7 %

4. Sjukfrånvarotid för män i procent av 1,3 %

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 14 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

ordinarie arbetstid för män

5. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 29 år

eller yngre i procent av ordinarie

arbetstid för åldersgruppen 29 år eller

yngre

6. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 30-49

år i procent av ordinarie arbetstid för

åldersgruppen 30-49 år

7. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 50 år

eller äldre i procent av ordinarie

arbetstid för åldersgruppen 50 år eller

äldre

1,1 %

2,8 %

1,9 %

8. Antal sjukfrånvarodagar per anställd 3,1 dagar/anställd

9. Andel medarbetare med 0 dagar i

sjukfrånvaro

64,9 %

Analys

Orsaken till flera av de längre sjukskrivningarna är operationer och andra medicinska tillstånd.

Där det har behövts har rehabiliteringsåtgärder satts in. Även många kortare sjukskrivningar på

grund av bl. a förkylningar har förekommit. Där det funnits tecken på tidiga signaler för längre

sjukskrivning har samtal genomförts.

Av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för perioden januari till augusti är 2 % sjukfrånvarotid.

För kvinnor är sjukfrånvarotiden 2,7 % och för männen 1,3 %. Uppdelat på ålder så har man

flest sjukfrånvarotimmar i åldersgruppen 30-49 år.

Inga arbetsskador har rapporterats.

Andelen helt friska medarbetare är 64,9 %, dvs de har inte en enda sjukdag!

Sammantaget är sjukfrånvaron låg i Regionförbundet.

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 15 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

3 EKONOMISKT UTFALL 2011-08-31

tkr

Utfall Prognos Årsbudget

2011-08 2011-12-31 2011

Externa intäkter 32 339 58 000 58 721

Interna intäkter 14 826 18 000 9 665

Grundfinansiering 34 867 52 300 53 449

SUMMA INTÄKTER 82 032 128 300 121 835

Personalkostnader -33 624 -51 000 -52 122

Externa kostnader -30 207 -57 000 -59 471

Interna kostnader -14 826 -18 000 -9 665

Avskrivningar 0 -600 -577

SUMMA

KOS TNAD ER

-78 657 -126 600 -121 835

RES ULTA T 3 375 1 700 0

3.1 EKONOMISKT UTFALL

Resultatet efter årets första åtta månader är ett överskott om 3 375 tkr.

Externa intäkter

Våra medel från länsanslaget 1:1 intäkts- och kostnadsbokförs i samma takt som vi betalar ut

enligt gjorda rekvisitioner. Av årets 12 000 tkr har per augusti hittills 443 tkr bokförts.

Prognosen utgår från att medel rekvireras i snabbare takt. Om så inte blir fallet kommer såväl

externa intäkter som externa kostnader att bli lägre, varför det inte får någon påverkan på

resultatet.

Interna intäkter ock kostnader

Båda posterna överstiger budget beroende på att många av projektens ”köp” av personal från

basverksamheten inte budgeterats internt. Avvikelsen påverkar inte resultatet.

Grundfinansiering

Enligt beslut av primärkommunerna, i samband med avvecklingen av Kommunförbundet

Jämtlands län skall kostnader för den politiska verksamheten finansieras med det överförda egna

kapitalet. Bokförda externa intäkter för grundfinansiering kommer därför att understiga

budgeten med 1148 tkr.

Personalkostnader

Personalkostnaderna följer i stort budget. Viss reducering av kostnaderna pga vakanta tjänster

och uppsägningar i samband med avslutade projekt.

Externa omkostnader

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011

Delårsbokslut augusti 2011 16 (16)

2011-10-20 Dnr: 2011-401

Anders Byström

Utfall och prognos för de externa omkostnaderna är starkt kopplade till de externa intäkterna –

se kommentar ovan.

Avskrivningar och internränta

Avskrivningar och internränta kommer att beräknas i samband med bokslutet. På grund av att

beslut inte fattats i alla kommuner (per 110831) om lånefinansiering av övertagna

anläggningstillgångar har inga avskrivningar gjorts. I prognosen räknar vi med att detta är

utklarat till årsskiftet.

3.1.1 Investeringar

(tkr)

Investering i

maskiner och

utrustning

Kommentar

Utfall 2011-08-31 350

Budget 2011 helår 2 327

Prognos utfall 2011 helår

3 000 Varav 2 327 avser övertagande

av inventarier från landstinget.

Övrigt avser investeringar i

möbler och serverkapacitet på

Regionkontoret samt

videokonferensutrustning på

Rösta

3.2 PROGNOS FÖR EKONOMISKT UTFALL 2011

Prognosen visar på ett överskott om 1700 tkr för Regionförbundets första verksamhetsår.

Främsta orsaken till överskottet är att tjänster, bland annat som statistiker, inte tillsatts under

året och avveckling av personal i samband med avslutandet av projekt inom

landsbygdsutvecklingen. Vidare har arbetet med de operativa programmen senarelagts i

förhållande till den ursprungliga planeringen. Försämringen jämfört med resultatet per augusti

beror främst på att förbundet hade lägre kostnader i början av året, under uppstartsfasen.

Bilagor:

- Resultaträkning 2011-08-31

- Balansräkning 2011-08-31

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Balansräkning till delårsbokslutet


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Balansräkning till delårsbokslutet


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Utlåtande


§ 13, KS 2012-01-24 08:30

KS: 725/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 725 - 2011

Budgetuppföljning och delårsbokslut Jämtkraft

Jämtkraft AB har överlämnat en prognos 2 för 2011. Den prognosen fanns

inte när fullmäktige fick redovisning av budgetuppföljning och delårsbokslut

vid sitt sammanträde den 3 november. Bolaget redovisar ett beräknat

resultat på ca 350 miljoner kronor. I samband med prognosen har frågan

om ytterligare nedskrivning av bokfört värde för optokabelnätet uppkommit.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Nedskrivning i Jämtkrafts kommande årsredovisning för 2011 med 50 – 70

miljoner avseende optokabelnätet godkänns.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 13, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-03 Dnr 725 - 2011

Bert Olof Åkerström

Kommunstyrelsen

Budgetuppföljning och delårsbokslut Jämtkraft

Jämtkraft AB har överlämnat en prognos 2 för 2011. Den prognosen fanns

inte när fullmäktige fick redovisning av budgetuppföljning och delårsbokslut

vid sitt sammanträde den 3 november. Bolaget redovisar ett beräknat

resultat på ca 350 miljoner kronor. I samband med prognosen har frågan

om ytterligare nedskrivning av bokfört värde för optokabelnätet uppkommit.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Nedskrivning i Jämtkrafts kommande årsredovisning för 2011 med 50 – 70

miljoner avseende optokabelnätet godkänns.

Bakgrund

Jämtkraft har under senare delen av november kompletterat tidigare uppgifter

om delårsbokslut med en prognos 2. Bolaget beräknar ett resultat på ca

350 miljoner efter finansnettto. Det beräknade resultatet överstiger fastställda

avkastningskrav. Under arbetet med prognosen har frågan om det bokförda

värdet av optokabelnätet är realistiskt. En kassaflödesberäkning har

gjorts av framtida inbetalningar vilket pekar på ett behov av nedskrivning i

storleksordningen 50 – 70 miljoner kronor för att en lönsamhet ska kunna

redovisas framgent för telecomverksamheten. Analysen pekar på att de investeringar

som gjorts av bolaget inte kommer att kunna redovisa lönsamhet

utan ytterligare nedskrivning, tidigare har nedskrivning av optokabelnätet

skett med 110 miljoner kronor. Investeringarna har gett en värdefull infrastruktur

av optofiber inom bolagets verksamhetsområde men investeringarna

är, trots statsbidrag, inte är lönsamma pga av för lågt kundunderlag.

Av de senaste ägardirektiven framgår att bolagets styrelse ska fatta beslut

om investeringar och engagemang, baserat på att bolagets verksamhet be-

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 13, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-03 Dnr 725 - 2011

drivs på affärsmässiga grunder. Bolaget konstaterar också att kommande

investeringar i fibernät ska baseras på att investeringarna är lönsamma.

Det beräknade resultatet 2011 ger en möjlighet för bolaget att skriva ner

bokfört värde av optokabelnätet till ett mer realistiskt värde och kommunledningsförvaltningen

föreslår därför att fullmäktige fattar ett principbeslut i

frågan.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert Olof Åkerström

Utdrag till Jämtkraft AB, Christina Westman, Bert Olof Åkerström

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 14, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2088/2011

PROTOKOLL

Utvecklingsutskottet

2012-01-10 Dnr 2088-2011

Årsavtal 2012 avseende Stiftelsen Jamtli

Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting upprättar var för sig, men

i samråd, årligen avtal med Stiftelsen Jamtli i syfte att reglera uppdrag, effektmål

och ekonomisk ersättning. Övergripande basuppdrag, mål och inriktning

finns fastställda i Huvudmannadirektiv för Stiftelsen Jamtli 2011-

2014 och gäller som övergripande styrdokument (bilaga 1). Förslag till årsavtal

avseende 2012 har upprättats i samråd med Jämtlands läns landsting/Länskulturen

och Landsantikvarien.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2011-11-18

Årsavtal 2012 med Stiftelsen Jamtli, 2011-11-18 samt bilaga Huvudmannadirektiv

Stiftelsen Jamtli 2011-2014

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Årsavtal för verksamhetsåret 2012, daterat den 18 november 2011, avseende

Stiftelsen Jamtli fastställs att gälla från och med den 1 januari 2012 till

och med den 31 december 2012.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-11-18 Dnr 2088-2011

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Årsavtal 2012 avseende Stiftelsen Jamtli

Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting upprättar var för sig, men

i samråd, årligen avtal med Stiftelsen Jamtli i syfte att reglera uppdrag, effektmål

och ekonomisk ersättning. Övergripande basuppdrag, mål och inriktning

finns fastställda i Huvudmannadirektiv för Stiftelsen Jamtli 2011-

2014 och gäller som övergripande styrdokument (bilaga 1). Förslag till årsavtal

avseende 2012 har upprättats i samråd med Jämtlands läns landsting/Länskulturen

och Landsantikvarien.

Beslutsunderlag

Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2011-11-18

Årsavtal 2012 med Stiftelsen Jamtli, 2011-11-18 samt bilaga Huvudmannadirektiv

Stiftelsen Jamtli 2011-2014

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens beslut

Årsavtal för verksamhetsåret 2012, 2011-11-18, avseende Stiftelsen Jamtli

fastställs att gälla fr.o.m. den 1 januari 2012 till och med den 31 december

2012.

Bakgrund

Jämtlands läns landsting, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands

läns konstförening är bildare av Stiftelsen Jämtlands läns museum. Enligt

stiftelseurkund från den 6 september 1973 ska verksamheten bekostas av

stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor.

Enligt stiftelsens stadgar, antagna 1974, ”är stiftelsens ändamål att förvalta

stiftelsens samlingar och markområden och hålla den tillgängliga för allmänheten.

Stiftelsen skall inom i huvudsak Jämtlands län bedriva och främja

kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig

och närstående kulturell verksamhet. Stiftelsen äger även, då så befinnes

lämplig i egen regi eller genom särskilt bildat organ, genom uthyrning eller

annorledes affärsmässigt utnyttja de byggnader varöver stiftelsen äger förfoga”.

Landstinget i Jämtlands län, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands

läns konstförening har beskrivit huvuduppdraget i nya huvudmannadirektiv

för perioden 2011-2014.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-11-18 Dnr 2088-2011

Östersunds kommun lämnar en årlig ersättning för del av basuppdraget. Ersättningen

kan variera under perioden. Östersunds kommun förutsätter att

styrelsen aktivt arbetar för att höja graden av egenfinansiering av Jamtli.

Jamtli som är ett kulturhistoriskt besöksmål ska, så långt det är möjligt, bära

sina egna kostnader.

Ersättning för uppdraget som regleras i detta avtal avser ersättning för del

av basuppdraget eftersom kommunen och landstinget gemensamt ansvarar

för verksamheten (35/65). Ersättning för 2012 ut går med 7 969 000 kronor i

2012 års pris. I ersättningen ingår kompensation för stiftelsens lönerörelse

2012. Ersättningen avser såväl driftkostnader som investeringar för verksamhetsåret

2012.

Från och med 2012 kommer Östersunds kommun att utbetala verksamhetsbidraget

direkt till Stiftelsen Jamtli. Mål för antal besök föreslås ligga på

2011 års nivå, alltså 200 000 besökare, med anledning av att stiftelsen under

flera år har erhållit minskade bidrag från kommunen och landstinget.

Upprättat förslag till avtal gäller under perioden 1 januari 2012 – 31 december

2012.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag till Ulla Nordin, Ingrid Printz, Länskulturen/JLL samt stiftelsen

Jamtli/Henrik Zipsane

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18

Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 1 (5)

Upprättad av: Ulla Nordin

2011-11-18

Beslutad av: kommunstyrelsen

2012-01

Dnr:

2011-2088

Årsavtal mellan Östersunds kommun och

Stiftelsen Jamtli för verksamhetsåret 2012

Jämtlands läns landsting, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening

är bildare av Stiftelsen Jamtli. Enligt stiftelseurkund från den 6 september 1973 ska verksamheten

bekostas av stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor. Enligt stiftelsens

stadgar, antagna 1974, ”är stiftelsens ändamål att förvalta stiftelsens samlingar och markområden

och hålla den tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen skall inom i huvudsak Jämtlands

län bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig

och närstående kulturell verksamhet. Stiftelsen äger även, då så befinnes lämplig i egen

regi eller genom särskilt bildat organ, genom uthyrning eller annorledes affärsmässigt utnyttja

de byggnader varöver stiftelsen äger förfoga”.

Landstinget i Jämtlands län, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening

har beskrivit huvuduppdraget i huvudmannadirektiv 2011-2014 fastställda av kommunfullmäktige

och landstingsfullmäktige. Östersunds kommun lämnar följande uppdrag för

verksamhetsåret 2012.

§1 UPPDRAG

I Kulturprogram för Jämtlands län, antaget av samtliga fullmäktigeorgan i länet, anges att länets

kulturinstitutioner har som målsättning att bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till

en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. I kommunens Plan för kultur har kommunfullmäktige

som mål att – skapande verksamhet och kulturella upplevelser bidrar till ökad livskvalitet

samt kulturen utvecklas och kulturella uttrycksformer ökar vilket bidrar till lokal och regional

utveckling, skapande och bevarande av positiva livsmiljöer och förbättring av folkhälsan.

Inom ramen för huvudmannadirektivet och kommunens ersättning som regleras i detta avtal

ska stiftelsen under verksamhetsåret 2012 särskilt arbeta med:

• Att attrahera ungdomar i större omfattning

• Mångfaldsfrågor, bland annat genom insatser för att stärka medborgarnas kunskaper

och förståelse för andra kulturer. Länsmuseet ska genomföra aktiviteter och utställningar

som bidrar till att öka länsinvånarnas kunskaper om andra kulturer och sedvanor.

• Jamtli ska delta i marknadsföringen av Östersund som besöksstad i syfte att bidra till

att uppnå Östersunds kommuns inriktningsmål “Östersund arbetar för en demokratisk

och social hållbar utveckling och är en av Sveriges mest attraktiva och spännande

mötesplatser”. Jamtli genomför marknadsföringsinsatser av Jamtli Historieland

och Jamtli Vinterland i samarbete med Turist- och kongressbyrån i Östersund samt

J/H T urism.

§ 2 MÅL OCH RESULTAT

Övergripande mål finns beskrivna i ”Huvudmannadirektiv för Stiftelsen Jämtlands läns museum

2011-2014” (bilaga 1) och gäller som övergripande dokument. Följande målområden

finns angivna;


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18

Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 2 (5)

Upprättad av: Ulla Nordin

2011-11-18

Beslutad av: kommunstyrelsen

2012-01

Dnr:

2011-2088

Upplevelse och besöksmål

• Stiftelsen attraherar nya grupper av besökare och ökar kontinuerligt antal besök på

anläggningen jämfört med tidigare år

• Graden av egenfinansiering är minst på 2008 års nivå

Bevarande och förmedling av kulturarvet

• Stiftelsen strävar efter att vara ledande inom utveckling av kulturarvspedagogisk

verksamhet och barn- och ungdomar är en prioriterad grupp

• Stiftelsen bidrar till hållbar regional utveckling

Utveckla det regionala kulturlivet

• Utveckla samverkan och öka den sociala gemenskapen för främjande av kulturell

mångfald, demokratiskt medborgarskap och geografisk spridning av kulturutbud

• Stiftelsen bidrar genom sin verksamhet till att öka intresset för konst, foto och samtida

uttryck

Effektmål 2012

Utifrån ovanstående övergripande mål har stiftelsen att verka för att nedanstående effektmål

uppnås för 2012:

• Antal besökare på Jamtli är minst 200 000

• Antal skol- och förskolebesök är på lägst samma nivå som för 2011. (Särskilt avtal

om bussning finns mellan JLL, Jamtli och Länstrafiken).

• Jamtli initierar och genomför ett kulturarvspedagogiskt utvecklingsprojekt med nya

brukargrupper.

• Jamtli deltar i ett flertal nordiska eller europeiska samarbetsprojekt.

§ 3 UTVECKLING AV KVALITET OCH STRATEGISKA UTVECKLINGSOM-

RÅDEN

Kommunen och landstinget arbetar kontinuerligt med utveckling av kvalitet inom sina verksamheter

och stiftelsen ska arbeta med nedanstående kvalitetsdimensioner i syfte att höja och

säkra kvaliteten på verksamheten. Stiftelsen ansvarar för löpande utvärderingar av verksamheten

där besökare ges möjlighet att lämna synpunkter avseende kvalitetet. I samarbete med

andra, ex vis Turist- och kongressbyrån, genomförs större utvärderingar typ marknadsanalyser.

Huvudmännen ska årligen få en återkoppling av resultatet av kvalitetsarbetet via årsredovisningen.

Stiftelsen ska redovisa vilka aktiviteter som genomförts och resultatet av utvärderingar.

Kommunens kvalitetspolicy ska vara styrande i arbetet.

Följande kvalitetsdimensioner ska redovisas:

• Tillgång/tillgänglighet

• Inflytande och deltagande

• Bemötande

• Kompetens

Följande utvecklingsområden ska redovisas:

• Integration och mångfald

• Ekologisk hållbar kommun

• Folkhälsa och Barnkonventionen

• Jämställdhet och Internationalisering


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18

Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 3 (5)

Upprättad av: Ulla Nordin

2011-11-18

§ 4 NYCKELTAL

Beslutad av: kommunstyrelsen

2012-01

Dnr:

2011-2088

För att bättre kunna följa upp verksamheten har ett antal nyckeltal utarbetats. Följande nyckeltal

ska redovisas i årsredovisningen per den 31 december varje år.

Nyckeltal/volymtal

Öppethållande på Jamtli

Öppettider

Antal öppetdagar

Antal dagar med kvällsöppet (efter kl.18.00)

Besök (totalt)

Antal besök

Antal avgiftsfria besök

Antal sålda årskort

Antal deltagare i mångfaldsarbete på flykt, åk 9

Antal besök barn/ungdom

Antal besök skolor/förskolor

Antal besök hemsida

Publika aktiviteter

Visningar totalt

därav skolor/förskolor

Stadsvandringar/exkursioner

därav skolor/förskolor

Kurser, studiecirklar ledda av museets personal

därav skolor/förskolor

Övrig programverksamhet på Jamtli

därav skolor/förskolor

Övrig programverksamhet utanför Jamtli

därav skolor/förskolor

Utställningar

Antal tillfälliga utställningar

Antal nyproducerade utställningar

Antal vandringsutställningar

därav nyproducerade

Antal utställningsplatser

Samverkansprojekt

Omslutning regionala projekt (kr)

Omslutning internationella projekt (kr)

Informationsinsatser

Antal utställningskataloger

Antal studie-/undervisningsmaterial

Antal andra publikationer/trycksaker

Antal mässor där Jamtli deltagit

Samlingar (den 31 dec)

Antal föremål

därav dokumenterade i digital form

Antal fotografier

därav dokumenterade i digital form

Antal volymer till bibliotek

därav dokumenterade i digital form

Arkivalier hyllmeter

därav dokumenterade i digital form

Personal

Antal årsverken med minst 3 års högskolestudier

Antal lönebidragsanställda


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18

Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 4 (5)

Upprättad av: Ulla Nordin

2011-11-18

Beslutad av: kommunstyrelsen

2012-01

Dnr:

2011-2088

Andel kvinnor/män

Antal visstids- och timanställda

Antal uppdrags- och intäktsfinansierade årsverken

Antal årsverken i barn- och ungdomsverksamheten

Ekonomi

Omsättning totalt

därav statligt stöd

därav regionalt stöd (kommun och landsting)

därav EU stöd

därav inträdesavgi fter

Andel egenfinansiering (%)

§ 5 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING och INFORMATION

Styrelsen skall ha utarbetat rutiner för intern kvalitetskontroll och utvärdering. Kontrollen

skall omfatta såväl kvalitet ur ett besökarperspektiv som skötsel av fastigheter och anläggningar.

Det angivna effektmålet och nyckeltalen följs upp årligen av Östersunds kommun.

Redovisning av måluppfyllelse och uppföljning av nyckeltal lämnas av stiftelsen i årsredovisningen.

Årsredovisningen ska skickas in till kommunen senast den 1 mars och redovisas

i finansutskottet, kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige.

§ 6 MILJÖ

Styrelsen har att följa kommunens miljöpolicy i sitt miljöarbete för ekologisk hållbar utveckling

i Östersunds kommun.

§ 7 ERSÄTTNING FÖR UPPDRAGET

Basuppdrag

Östersunds kommun lämnar en årlig ersättning för uppdraget och ersättningen kan variera

under perioden. Östersunds kommun förutsätter att styrelsen aktivt arbetar för att höja graden

av egenfinansiering av Jamtli. Jamtli som är ett kulturhistoriskt besöksmål ska, så långt det

är möjligt, bära sina egna kostnader. Ersättning för uppdraget som regleras i detta avtal avser

ersättning för del av uppdraget eftersom kommunen och landstinget gemensamt ansvarar för

verksamheten (35/65).

Ersättning för 2012 utgår med 7 969 000 kronor i 2012 års pris avseende basuppdraget, en

uppräkning med 1,8 % från 2011 års nivå. Ersättningen avser alla driftkostnader år 2012

inkl. kostnader för lönerörelsen 2012. Ersättningen avser såväl drift- och investeringskostnader.

Ersättningen avseende basuppdraget har tidigare utbetalats av Östersunds kommun via Jämtlands

läns landsting. Från och med 2012 kommer ersättningen att betalas ut direkt till stiftelsen

Jamtli. Ersättning betalas ut i förskott den 20:e varje månad.

Om förändringar behöver göras avseende ersättningsnivån eller väsentliga förändringar i

verksamheten skall en dialog föras mellan huvudmännen och med stiftelsen.

Övriga bidrag

Utöver ersättning för basuppdraget erhåller stiftelsen nedanstående bidrag. Bidragen betalas

ut efter särskild faktura från stiftelsen.


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18

Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 5 (5)

Upprättad av: Ulla Nordin

2011-11-18

Beslutad av: kommunstyrelsen

2012-01

Dnr:

2011-2088

Stiftelsen erhåller fr.o.m. år 2007 ett årligt bidrag för investeringar på Jamtli. 2007-2009

var bidraget 1 miljon kronor av vardera kommunen och landstinget. Men fr.o.m. 2010 har

bidraget sänkts till 600 000 kronor. Landstinget har fattat ett motsvarande beslut om en reducering.

För verksamhetsåret 2012 erhåller stiftelsen 600 000 kronor vardera från kommunen

och landstinget.

Stiftelsen erhåller dessutom ett ekonomiskt stöd med 100 000 kronor per år för åren 2010-

2012 för verksamheten Nordiskt center för kulturarvspedagogik, NCK (beslut i KS 2009-

08-27 § 212). Jamtli får också använda 100 000 kronor av ordinarie driftbidrag som motfinansiering

för NCK-verksamheten. Jämtlands läns landsting beslutade den 28 augusti 2009

om ett ekonomiskt stöd med 100 000 kronor per år till verksamheten under nämnda period.

Kommunstyrelsen har beslutat (2009-02-24 § 69) att bevilja stiftelsen bidrag för fastighe tsunderhåll

motsvarande 1 500 000 kronor under perioden 2009-2012. Bidraget fördelas med

500 000 kronor 2009 och 2010 samt 250 000 kronor 2011 och 2012. Landstinget beslutade

den 21 april 2009 att ge stiftelsen bidrag med 3 mnkr till fastighetsunderhåll under nämnda

period.

Stiftelsen erhåller fr.o.m. den 1 januari 2011 ett bidrag med 100 000 kronor per år till hyra

av magasin i bergrum ”Bergrum Lockne-Östersund-Rossbol 6:39”. Bidraget ingår som en

del i det årliga verksamhetsbidraget (beslut i utvecklingsutskottet den 23 september 2010 §

61).

§ 8 AVTALSTID

Upprättat avtal gäller under perioden 1 januari 2012 – 31 december 2012.

§ 9 OMFÖRHANDLING

Båda parter äger rätt påkalla omförhandling om förutsättningarna för verksamheten väsentligt

förändras under avtalsperioden.

Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt.

Östersund 2012- Östersund 2012 -

För Ö stersunds kommun

För Stiftelsen Jamtli

AnnSofie Andersson

Kommunstyrelsens

ordförande

Lena Bäckelin

Ordförande

Bengt Marsh

Kommundirektör

Henrik Zip Sane

Landsantikvarie


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam


§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam


§ 15, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1755/2011

PROTOKOLL

Utvecklingsutskottet

Ägardirektiv Mid Sweden Science Park

2012-01-10 Dnr 1755-2011

Östersunds kommun är delägare och delfinansiär av Mid Sweden Science

Park AB. Efter diskussion vid extra bolagsstämma i bolaget har kommunen

tillfrågats om föreliggande förslag till ägardirektiv kan godkännas.

Underlag för beslut

Kommunledningförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30

Förslag till Ägardirektiv i Mid Sweden Science Park AB framlagt vid extra

bolagsstämma 2011-12-05

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Östersunds kommun godkänner förslaget till ägardirektiv.

_____

Utdrag till Olle Martinelle, Peak Business & Sports AB,

olle.martinelle@telia.com

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-12-30 Dnr 1755-2011

Magnus Lindgren

Kommunstyrelsen

Ägardirektiv Mid Sweden Science Park

Östersunds kommun är delägare och delfinansiär av Mid Sweden Science

Park AB. Efter diskussion vid extra bolagsstämma i bolaget har kommunen

tillfrågats om föreliggande förslag till ägardirektiv kan godkännas.

Underlag för beslut

Kommunledningförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30

Förslag till Ägardirektiv i Mid Sweden Science Park AB framlagt vid extra

bolagsstämma 2011-12-05

Förslag till beslut

1. Östersunds kommun godkänner förslaget till ägardirektiv

Bakgrund

Kommunstyrelsen beslöt den 8 april 2008 att medverka till att bilda en science

park (teknikpark) i Östersund. Den 30 oktober samma år beslöt kommunen

att ingå som delägare i teknikparken. Ägarandelen uppgår idag till

15 %. Vidare beslöt Kommunstyrelsen den 11 oktober 2011 att för åren

2012 – 2014 årligen finansiera Mid Sweden Science Park AB (MSSP) med

500.000 kr, vilket motsvarar 25 % av det grundkapital om 2.000.000 kr per

år vilket bedömts behövas för att få igång driften i bolaget.

Förslaget till ägardirektiv har under 2011 arbetats fram av en arbetsgrupp

där Kommunledningsförvaltningen funnits representerad. Förslaget har

även godkänts av den ägargrupp som förberedde frågan inför den extra bolagsstämman,

men nu har kommunen alltså fått en ytterligare möjlighet att

inkomma med synpunkter.

Kommunledningsförvaltningen föreslår att ägardirektiven godkänns.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-12-30 Dnr 1755-2011

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Magnus Lindgren

Näringslivschef

Kopia av beslutet skickas till Olle Martinelle, Peak Business & Sports AB,

olle.martinelle@telia.com

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-05 Ägardirektiv MSSP

Förslag till Ägardirektiv i Mid Sweden Science Park AB

framlagt vid extra bolagsstämma 2011-12-05

Bolag: 556730-­‐0727 Mid Sweden Science Park AB

Syfte

Mid Sweden Science Park AB, nedan kallat MSSP (alt. Bolaget), ägs av

• Östersunds kommun (15 %)

• Åre kommun (7,5 %)

• Krokoms kommun (7,5 %)

• Regionförbundet Jämtland (15 %)

• Peak Business & Sports AB (36,2 %)

• VTC Service AB (18,8 %)

• Mittuniversitetet är ej ägare, men representeras med ägarliknande befogenheter i

enlighet med gällande aktieägaravtal.

Det breda ägandet av MSSP är en unik tillgång, både för bolaget i sig och för respektive ägare

och regionen. Ägarna tydliggör i dessa ägardirektiv sina gemensamma intentioner avseende

inriktningen av MSSP:s verksamhet utöver de förutsättningar som framgår av gällande

bolagsordning.

Uppgifter och verksamhetskrav

MSSP ska utgöra regionen Jämtlands plattform där kunskapsintensiva företag,

Mittuniversitetet (MiUN) och andra aktörer kan samarbeta i ett regionalt

innovationssystem. Målsättningen är att etablera MSSP som en organisatör och

sammanhållande kraft av regionens befintliga och planerade innovationssatsningar.

Målgruppen är kunskapsintensiva och utvecklingsbenägna företag i regionen som vill

utveckla sin verksamhet med nya idéer, produkter eller tjänster. MSSP driver idag det

etablerade innovationssystemet Peak Innovation.

MSSP:s syfte är att driva utvecklingen av regionens innovationssystem. Verksamheten skall

tillsammans med universitet driva öppna innovationsprocesser och verka för att akademisk

kompetens och resurser blir tillgängliga för näringslivet så att regionens attraktionskraft och

universitetets konkurrenskraft förbättras. MSSP skall bidra till att systemet för

innovatörsstöd utvecklas genom samarbete med andra regioner och forskningsmiljöer.

MSSP är en del av infrastrukturen för att MiUN och regionen ska finna medel för forskning,

innovation och affärsutveckling. Ett uppdrag är att samspela med myndigheter och

departement i strategiska frågor som påverkar regionens forsknings-­‐ och

innovationsfinansiering.


§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-05 Ägardirektiv MSSP

Ekonomiska mål och riktlinjer

Bolagets intäkter ska huvudsakligen genereras från uppdrag, projekt och aktiviteter.

Bolagets ekonomiska planering ska präglas av god ekonomisk hushållning, överskott ska

återinvesteras i verksamheten. Vinst ska inte delas ut till aktieägare.

Bolaget har rätt att generera intäkter genom att licensiera ut namnet Mid Sweden Science

Park till fastighetsägare som önskar skapa fysiska miljöer för bolagets målgrupp.

Bolaget får inte pantsätta aktier eller skuldebrev och inte lämna borgen utan samtliga ägares

medgivande.

Uppföljning och övriga verksamhetskrav

MSSP ska i årliga verksamhetsplaner definiera och redovisa mål för verksamheten i linje med

detta direktiv, hur dessa mål ska mätas och vilka insatser som planeras. I samband med att

årsredovisningen avges ska Bolaget lämna en rapport till ägarna om genomförda aktiviteter

och grad av måluppfyllelse.

Bolaget ska årligen upprätta en strategisk plan för verksamheten på 3-­‐5 års sikt. Av denna

ska framgå en bedömning av målgruppernas framtida behov, långsiktiga mål och den

strategi som väljs för att nå dessa mål, inklusive en bedömning av MSSP:s potential,

kapacitet och funktion i innovationssystemet.

Bolagets styrelse ska arbeta i enlighet med de riktlinjer som är tillämpliga enligt ”god sed för

bolagsstyrning”.

Styrelsen ska:

• Årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast

styrelseledamöterna skall närvara

• Fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot ägarnas ändamål med

verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts

• Se till att erforderliga riktlinjer fastställts för bolagets uppträdande i etiskt hänseende

gentemot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande samhället i övrigt

• Diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets namn

• Årligen utvärdera sitt eget arbete, varvid utvärderingen skall minst omfatta om styr-­‐

elsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbets-­former

fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell

arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver

åtgärdas skall styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets aktieägare

• Se till att ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning om bolaget, dess

verksamhet, organisation, marknad m.m.

• Styrelsens lagstadgade instruktioner i form av arbetsordning, instruktion för

verkställande direktören samt rapporteringsinstruktion skall vara anpassade till

bolagets förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta att de kan tjäna som

styrdokument för styrelsens arbete. Styrelsen ansvarar för såväl årlig som löpande

verksamhetsrapportering till bolagets aktieägare.

• Tillsätta styrelseledamöter i dotterbolag och föreslå styrelsekandidater till

intressebolag.

• Skall fastställa riktlinjer för bolagets arbete med miljö, mångfald och

jämställdhet.


§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-05 Ägardirektiv MSSP

Detta ägardirektiv har upprättats i åtta originalexemplar, varav parterna tagit var sitt och ett

överlämnats till Bolaget.

Östersund den 2011 Östersund den 2011

_______________________

mr/ms x

Regionförbundet Jämtland

_________________________

mr/ms x

Östersunds kommun

Östersund den 2011 Östersund den 2011

_______________________

mr/ms x

Peak Business & Sports AB

_________________________

mr/ms x

VTC Service AB

Östersund den 2011 Östersund den 2011

_______________________

mr/ms x

Krokoms kommun

_________________________

mr/ms x

Åre kommun

Östersund den

2011

_______________________

mr/ms x

Mittuniversitetet


§ 16, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1853/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 1853-2011

Klagomål - Trafikbuller från Frösövägen

Katarina och Roger Lindahl, Frösövägen 26, 832 42 Frösön har i en skrivelse

inkommen till kommunstyrelsen den 10 oktober 2011 anfört klagomål

mot buller härrörande från vägtrafik vid sin bostad. Ärendet handläggs enligt

miljöbalkens regler, och tillsynsmyndighet är kommunstyrelsen i

Östersunds kommun.

Trafikhuvudmannen, samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 17

november 2011 meddelat att i ett förslag till ny hastighetsplan föreslås hastigheten

längs Frösövägen sänkas från nuvarande 50 km/h till 40 km/h, vilket

kan sänka bullernivån med några decibel. Klagomålen föranleder i övrigt

ingen ytterligare åtgärd från väghållaren, då beräknade värden understiger

de riktvärden som tillämpas i kommunen.

Förslaget till beslut har kommunicerats med den klagande. Yttrande har inte

kommit in.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens förslag 2011-12-20

Samhällsbyggnads skrivelse 2011-11-17

Protokoll från bullerberäkning 2011-10-25

Klagoskrivelsen 2011-10-10

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Klagomålen föranleder ingen åtgärd.

_____

Pär Jönsson deltar inte i handläggning och beslut

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-12-20 Dnr 1853-2011

Sven-Olof Gustafsson

Tel 063-143206

Kommunstyrelsen

Klagomål - Trafikbuller från Frösövägen

Katarina och Roger Lindahl, Frösövägen 26, 832 42 Frösön har i en skrivelse

inkommen till kommunstyrelsen den 10 oktober 2011 anfört klagomål

mot buller härrörande från vägtrafik vid sin bostad. Ärendet handläggs enligt

miljöbalkens regler, och tillsynsmyndighet är kommunstyrelsen i Östersunds

kommun.

Trafikhuvudmannen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 17

november 2011 meddelat att i ett förslag till ny hastighetsplan föreslås hastigheten

längs Frösövägen sänkas från nuvarande 50 km/h till 40 km/h, vilket

kan sänka bullernivån med några decibel. Klagomålen föranleder i övrigt

ingen ytterligare åtgärd från väghållaren, då beräknade värden understiger

de riktvärden som tillämpas i kommunen.

Förslaget till beslut har kommunicerats med den klagande. Yttrande har ej

inkommit.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens förslag 2011-12-20

Klagoskrivelsen 2011-10-10

Protokoll från bullerberäkning 2011-10-25

Samhällsbyggnads skrivelse 2011-11-17

Förslag till beslut

Klagomålen föranleder ingen åtgärd.

Bakgrund

Miljöbalken (1998:808) föreskriver bl a att balken skall tillämpas så att

människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Enl balkens 1 kap 3

§ skall alla som bedriver en verksamhet, i detta fall gata upplåten för trafik,

utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått

i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att

verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa. Yrkesmässig

verksamhet skall använda bästa möjliga teknik. Kraven i miljöbalken

gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. I

balkens 9 kap 12 § regleras att Regeringen får meddela de föreskrifter som

behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Regeringen har i

förordning (1998:899) föreskrivit att bostäder skall ge betryggande skydd

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-12-20 Dnr 1853-2011

mot bl a buller i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa.

Bullret från trafiken härrörande från Frösövägen har beräknats i enlighet

med Naturvårdsverkets beräkningsmodell, version 8.6 för buller från väg.

Den s k ekvivalentnivån (vägt medelvärde över dygnet) har därvid beräknats

till 59 dB(A) som frifältsvärde vid bostadens fasad (utomhusbuller),

och till ca 30-35 dB(A) som inomhusnivå efter korrektion för fasadisolering.

Inomhusbullret har ej uppmätts med bullermätare.

Vid tillämpning av reglerna i miljöbalken har normalt buller från vägtrafik

understigande 40 dB(A) inomhus i befintligt bostadsbestånd bedömts som

acceptabelt för boende.

Kommunledningsförvaltningen bedömer att bullret från vägtrafik i detta fall

inte utgör en sådan olägenhet, att rimliga krav enligt miljöbalken kan ställas

mot trafikhuvudmannen om begränsningar av bullernivån. Oavsett detta har

väghållaren redovisat att de avser sänka tillåten hastighet längs Frösövägen

i anslutning till de klagandes bostad, vilket kommer att sänka bullernivån

något.

Klagomålen bör därför ej föranleda någon åtgärd från tillsynsmyndigheten.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Sven-Olof Gustafsson

Utdrag till klagande och Samhällsbyggnad

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Besvärshänvisning bilägges beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-17 Yttrande


§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullerberäkning


§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-10 Förfrågan


§ 17, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1806/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 1806-2011

Klagomål - trafikbuller från Bergsgatan, Frösön

Helena Edwang, Bergsgatan 19 B, Frösön har i en skrivelse inkommen till

kommunstyrelsen den 27 september 2011 anfört klagomål mot buller härrörande

från vägtrafik i sin bostad. Ärendet handläggs enligt miljöbalkens

regler, och tillsynsmyndighet är kommunstyrelsen i Östersunds kommun.

Trafikhuvudmannen, samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 25

november 2011 meddelat att klagomålen inte föranleder någon åtgärd från

deras sida, eftersom beräkningen av bullret understiger de värden som normalt

anses som acceptabla från biltrafik. De meddelar dock att en sänkning

av hastighetsgränsen längs Bergsgatan vid bostaden från nuvarande 50

km/tim till 40 km/tim föreslås i en hastighetsplan, vilket kan sänka bullret

från Bergsgatan med några dB(A).

Fastighetsägaren, Brf Fyra Hörn, har getts tillfälle att yttra sig i ärendet. Det

har begärts att Brf i yttrandet skall redovisa om de har för avsikt att vidta

bullerdämpande åtgärder, ex vis byte av fönster. Något yttrande har dock ej

inkommit.

Förslaget till beslut har kommunicerats med den klagande. Eventuellt

yttrande skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 5 januari 2012.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens förslag 2011-12-20

Samhällsbyggnads skrivelse 2011-11-25

Protokoll från bullermätning 2011-11-03--04

Den klagandes skrivelse 2011-09-27

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Klagomålen föranleder ingen åtgärd.

_____

Pär Jönsson deltar inte i handläggning och beslut

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-12-20 Dnr 1806-2011

Sven-Olof Gustafsson

Tel 063-143206

Kommunstyrelsen

Klagomål - trafikbuller från Bergsgatan, Frösön

Helena Edwang, Bergsgatan 19 B, Frösön har i en skrivelse inkommen till

kommunstyrelsen den 27 september 2011 anfört klagomål mot buller härrörande

från vägtrafik i sin bostad. Ärendet handläggs enligt miljöbalkens

regler, och tillsynsmyndighet är kommunstyrelsen i Östersunds kommun.

Trafikhuvudmannen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 25

november 2011 meddelat att klagomålen inte föranleder någon åtgärd från

deras sida, eftersom beräkningen av bullret understiger de värden som normalt

anses som acceptabla från biltrafik. De meddelar dock att en sänkning

av hastighetsgränsen längs Bergsgatan vid bostaden från nuvarande 50

km/tim till 40 km/tim föreslås i en hastighetsplan, vilket kan sänka bullret

från Bergsgatan med några dB(A).

Fastighetsägaren, Brf Fyra Hörn, har getts tillfälle att yttra sig i ärendet. Det

har begärts att brf i yttrandet skall redovisa om de har för avsikt att vidta

bullerdämpande åtgärder, ex vis byte av fönster. Något yttrande har dock ej

inkommit.

Förslaget till beslut har kommunicerats med den klagande. Ev yttrande skall

vara kommunstyrelsen tillhanda senast 2012-01-05.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens förslag 2011-12-20

Den klagandes skrivelse 2011-09-27

Samhällsbyggnads skrivelse 2011-11-25

Protokoll från bullermätning 3-4 november 2011

Förslag till beslut

Klagomålen föranleder ingen åtgärd.

Bakgrund

Miljöbalken (1998:808) föreskriver bl a att balken skall tillämpas så att

människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Enl balkens 1 kap 3

§ skall alla som bedriver en verksamhet, i detta fall vägtrafik eller upplåtelse

för boende, utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta

de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller mot-

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-12-20 Dnr 1806-2011

verka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa.

Yrkesmässig verksamhet skall använda bästa möjliga teknik. Kraven i miljöbalken

gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla

dem. I balkens 9 kap 12 § regleras att Regeringen får meddela de föreskrifter

som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Regeringen

har i förordning (1998:899) föreskrivit att bostäder särskilt skall ge betryggande

skydd mor bl a buller i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för

människors hälsa.

Bullret från vägtrafiken längs Bergsgatan har beräknats i enlighet med Naturvårdsverkets

beräkningsmodell, version 8.6 för buller från väg. Den s k

ekvivalentnivån (vägt medelvärde över dygnet) har därvid beräknats till 61

dB(A) som frifältsvärde vid bostadens fasad (utomhusbuller), och till ca 35-

36 dB(A) som inomhusvärde efter korrektion för fasadisolering. Beräkningen

har gjorts utifrån att gatan trafikeras med ca 2.500 fordon per dygn, och

att höjden från gatan till lägenheten är ca 4 meter. Inomhusbullret har dessutom

mätts under ett dygn (3-4 november 2011) i vardagsrum, och under

denna mättid uppgått till 35 dB(A) ekvivalentnivå.

Vid tillämpning av reglerna i miljöbalken har normalt buller från vägtrafik

understigande 40 dB(A) inomhus i befintligt bostadsbestånd bedömts som

acceptabelt för boende.

Kommunledningsförvaltningen bedömer att bullret från vägtrafiken i detta

fall inte utgör en sådan olägenhet, att rimliga krav enligt miljöbalken kan

ställas mot trafikhuvudmannen om begränsningar av bullernivån. Förvaltningen

konstaterar dock att en nedsatt hastighetsgräns enligt förslag längs

Bergsgatan kommer att kunna minska den upplevda olägenheten av buller.

Kommunledningsförvaltningen finner ej heller anledning att krav skall ställas

mot fastighetsägaren om bättre isolering e dyl av husfasaden för att begränsa

bullret utifrån, även om möjligheter torde finnas att genom byte till

fönster med bättre isolering minska den upplevda störningen.

Klagomålen bör därför ej föranleda någon åtgärd från tillsynsmyndigheten.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Sven-Olof Gustafsson

Tjänstemannaförslag biläggs beslutet.

Utdrag till klagande, trafikhuvudmannen samt brf Fyra Hörn

Besvärshänvisning bilägges beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-25 Yttrande


§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullermätning


§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullermätning


§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullermätning


§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullermätning


§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-09-27 Inkommet brev


§ 18, KS 2012-01-24 08:30

ON: 1534/2010

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 1534-2010

Gemensam vision och kostpolicy för Östersunds kommun

Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en

gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett kommunövergripande

arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Samtliga nämnder

har varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets

projekt ”Fokus Matglädje” med syfte att lyfta fram den offentliga

maten. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela

kommunen.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag

2012-01-04

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, 2011-11-07

Finansutskottets beslut

Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

Sammanfattande

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-04 Dnr 1534-2010

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Gemensam vision och kostpolicy för Östersunds kommun

Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en

gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett kommunövergripande

arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Samtliga nämnder

har varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets

projekt ”Fokus Matglädje” med syfte att lyfta fram den offentliga

maten. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela

kommunen.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag

2012-01-04

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, 2011-11-07

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

1. Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, 2011-11-

07, fastställs.

2. Tidigare fullmäktigebeslut, 2008-09-11, §§ 149 och 150, att inte köpa

torsk, förändras till att kommunen framgent ska köpa fisk från hållbara

bestånd och kontrollerat fiske.

Bakgrund

Arbetet med att förtydliga kostpolicyn har resulterat i ett förslag, 2011-11-

07, som behandlats i utförarstyrelsen den 6 december 2011 § 77, i vård- och

omsorgsnämnden den 13 december 2011, § 129 och i barn- och utbildningsnämnden

den 14 december 2011, § 110. När policyn är fastställd i

kommunfullmäktige ska varje nämnd att utarbeta och besluta om egna

handlingsplaner med ut gångspunkt från kostpolicyn.

Utförarstyrelsens beslut

1. Kostpolicyn godkänns.

2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva de tidigare besluten

från 2008 § 149 och § 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta

fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

Sammanfattande

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-04 Dnr 1534-2010

Vård- och omsorgsnämndens beslut

1. Den förtydligade kostpolicyn godkänns.

2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva de

tidigare beslut från 2008 § 149, § 150 som innebär stopp att köpa och servera

torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och

kontrollerat fiske.

3. Vård- och omsorgsnämnden utser Hans Lingblom, S, Annika Olofsson,

S, Carina Zetterström, C och Anna Larsson, FP till styrgrupp för arbetet

med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn.

4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för

att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn.

Yrkanden

Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 1 (tillägg i skrivningen på sidan 1):

Alla mat gäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas

god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö som

anpassas utifrån matgästens behov.

Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 2 (tillägg till punktlistan på sidan 2):

7. Maten till äldre och skolelever skall så långt som möjligt lagas från grunden

samt lagas nära det bord den ska serveras på.

Linn Berglin, S: avslag på ändringsyrkandena.

Reservation

Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Lars Eliasson, M, Irene

Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till

förmån för Carina Zetterströms yrkanden.

Synpunkter - vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning

Tillgång/tillgänglighet (för brukare): ingen kommentar

Bemötande/inflytande (för brukare): ingen kommentar

Personalpolitiska mål: ingen kommentar

Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål: en tydligare kostpolicy

bidrar till att målen avseende miljö och folkhälsa kan uppnås

Budgetmål: i kostpolicyn finns markeringar om vilka förtydliganden som

kan vara kostnadsdrivande.

Övriga konsekvenser: ingen kommentar

Barn- och utbildningsnämndens beslut

1. Förtydligande av kostpolicyn godkänns.

2. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva

det tidigare beslutet från 2008 §§ 149 och 150 avseende att inte köpa torsk.

3. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta

att fisk som köps in skall komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.

4. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan

med den förtydligade kostpolicyn som grund.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

Sammanfattande

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-04 Dnr 1534-2010

5. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utse en styrgrupp för arbetet

med handlingsplanen utifrån den förtydligade kostpolicyn.

Protokollsanteckning

Hans Ten Berg (mp ) yrkar: ”att kostpolicyn under avsnitt ”Mer hänsyn till

miljön och rörande inköp av fisk (punkt 3) , lägger till att krokfångad fisk

ska upphandlas framför fisk fångad med trål i de fall där det är möjligt.”

Vill du ta del av facknämndernas tjänstemannaförslag och protokoll finns

de på kommunens hemsida under Vem är du – förtroendevald.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag till alla nämnder

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut

2011-11-07

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds Kommun

Vision:

Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar

på sikt för både hälsa och miljö.

Kostpolicy

I ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att:

• Måltiden är en positiv helhetsupplevelse som ger näring, stimulans, tid för

avkoppling och trevlig samvaro.

Detta innebär att:

1. Planering och sammansättning av matsedlar och måltider ska utgå från Livsmedelsverkets

råd för ”Bra mat i skola, förskola och äldreomsorg” eller motsvarande dokument. Måltider ska

följa SNR (svenska näringsrekommendationer) för respektive målgrupp.*

2. Matgästerna ska stimuleras till bra matvanor.

3. Sensoriska värden, så som doft, smak, utseende och konsistens ska tas till vara och

förmedlas till matgästen.

4. Det positiva med olika mattraditioner ska tas till vara vid utformning av matsedlar.

5. Personal ska ha en god servicekänsla och känna till grunderna för bra mat och bidra till

trivsamma måltider.

6. Måltiderna ska serveras på rekommenderade tider och matgästen ska ha tillräckligt mycket tid

på sig att äta sin mat.*

7. Måltidsmiljön ska vara trivsam, utan buller och störningar för att främja socialgemenskap och

samtal.*

* Aktiviteter som genomförs för att uppnå dessa punkter kan vara kostnadsdrivande.

Se exemplen på Handlingsplan för respektive förvaltning.

1


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut

2011-11-07

• Maten som serveras tillagas av säkra råvaror med hög livsmedelshygienisk

kvalitet, den är väl sammansatt och tillgodoser olika behov.

Detta innebär att:

1. Livsmedel köps in från registrerade eller godkända livsmedelsanläggningar och med de

undantag som finns i livsmedelslagstiftningen.*

2. Kök och serveringslokaler är säkra och anpassade efter verksamhetens omfattning.**

3. Maten ska tillredas så nära serveringen, i tid och rum, som möjligt. Varmhållningstider ska

hållas korta.***

4. Måltider anpassade efter individuella behov utifrån medicinska och i möjligaste mån etiska,

religiösa och kulturella skäl ska erbjudas.

5. Livsmedelspersonal har kunskaper i livsmedelshygien och näringslära. De känner till vilka

behov som finns och tillgodoser behoven i möjligaste mån.

6. Maten ska tillagas utifrån följande nyckelbegrepp; från grunden, efter säsong, med ekonomisk

hushållning, undvik hel- och halvfabrikat.****

* Med undantagen avses de möjligheter som finns att köpa in tex svamp, bär, fisk och vilt direkt från ”samlare”,

fiskare och jägare.

**Anpassning av kök och serveringslokaler kan vara kostnadsdrivande i det fall renovering och ombyggnation

krävs för att verksamhetens omfattning (tillagning, mottagning eller servering) ska fortgå. I annat fall krävs

anpassning av kökets verksamhet utifrån lokalernas förutsättningar, tex att ett mottagningskök görs om till

serveringskök.

*** Skrivningen tillåter att kök med anpassad utrustning kan ta till vara mat från dagens servering, kyla ner och

servera som extrarätt vid ett senare tillfälle. Att hålla varmhållningstider korta kan vara kostnadsdrivande, då det

påverkar beslut om ökat antal transporter kontra att göra om befintliga mottagningskök till tillagningskök.

**** Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.

Därför är det viktigt att vi, Östersunds kommun, definierar vad vi menar med begreppet, ”laga mat från

grunden”. Beroende på hur begreppet definieras, kan punkten vara mer eller mindre kostnadsdrivande.

T ex om vi definierar ”att laga från grunden” som att alla maträtter och tillbehör/komponenter som serveras ska

beredas/tillagas i köken blir detta mycket kostnadsdrivande. Maträtter som tex kåldolmar, kalvsylta,

blodpudding, isterband, falukorv, pannkaka, köttbullar etc, och tillbehör som tex sylt, mjukt bröd, paltbröd,

kryddblandningar, ketchup, pasta etc är inte möjliga att producera säkert i stora mängder med den utrustning

och personaltäthet som finns i köken idag. Alternativet blir att dessa maträtter och tillbehör/komponenter inte

kan serveras vilket påverkar matsedelns variation och näringsriktighet negativt. Det innebär också att

differentierade matsedlar för tex förskola och skola blir aktuellt då verksamhetens och kökslokalers olika

förutsättningar påverkar valet av möjliga maträtter.

Att tillaga mat efter säsong och med ekonomisk hushållning innebär bl a att välja råvaror utifrån när deras

kvalité är som bäst och priset som lägst och servera maträtter som speglar årstidernas växlingar och tradition.

Med ekonomisk hushållning menas också möjligheten att ta till vara råvaror och tillagad mat på bästa möjliga

sätt utifrån, gästernas förväntningar och önskemål, personalens kunnande, kökens förutsättningar och interna

transporter mellan olika enheter.

2


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut

KF-beslut med koppling till ovanstående är:

2011-11-07

2008 § 202. Östersunds kommun fri från genetiskt modifierade grödor (GMO)

Centerkvinnorna i Jämtlands län, genom Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, föreslår att länets samtliga kommuner

ska utropa sig som GMO fria zoner. Målsättningen är att inga genetiskt modifierade grödor odlas i Jämtland,

ingen mat ska produceras med hjälp av genetiskt modifierade grödor och ingen genmodifierad mat ska återfinnas

i butikerna. Vidare ska kommunen besluta om att kräva GMO fritt i sina upphandlingsregler samt skriva in

en målsättning att inom kommunens gränser ska inga kommersiella odlingar eller fältförsök förekomma. Berörda

nämnder har lämnat yttrande i ärendet.

Komm unfullm äktiges beslut

2. Motionen bifalls också i den del som avser kommunens upphandlingspolicy vid upphandling av livsmedel

och i fortsättningen ska kommunen ställa kvalitetskrav att upphandling av livsmedel, avseende märkningspliktiga

mängder, som är baserade på genetiskt modifierade grödor inte ska köpas in till kommunal verksamhet.

3


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut

2011-11-07

• Det finns tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden

och dess miljö

Detta innebär att:

1. I verksamheten ska finnas möjlighet till daglig dialog och en återkoppling av synpunkter

2. Verksamheterna ska erbjuda olika former av råd.

3. Råden ska erbjuda dialog med möjlighet till påverkan, information samt lärande om mat,

måltider och måltidsmiljö.

4


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut

2011-11-07

• Kommunen ska i sin måltidsverksamhet ta ansvar och hänsyn till miljön

Detta innebär att:

1. Östersunds kommun ska göra sina inköp medvetet med hänsyn till miljön, klimatet,

arbetsmiljön och hälsan.

2. Ät-SMART modellen ska genomsyra all måltidsverksamhet, för att kombinera svenska

näringsrekommendationer med svenska miljömål*.

3. Fisk som köps in ska komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.**

4. All måltidsverksamhet ska arbeta efter kommunens prioriterade miljöaspekter och

inriktningsmål.(se resp förvaltnings inriktningsmål 2011)

*Ät-SMART-modellen är ett väl etablerat och känt begrepp inom offentlig mat. Modellen är framtagen av

Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting med stöd från Konsumentverket och

Livsmedelverket. Modellen presenterar en rad förslag inom 5 olika områden på hur man kan äta hälsosamt och

miljövänligt.

Modellens 5 områden är:

S. större andel vegetabilier

M. mindre tomma kalorier

A. andel ekologiskt ökas

R. rätt kött, rätt grönsaker

T. transportsnålt

Att Ät-SMART modellen genomsyrar all måltidsverksamhet ger en tydlig inriktning på hur en kommun vill arbeta

med sambandet mellan mat och miljö. I handlingsplaner för resp förvaltning definieras sedan olika aktiviteter

som ligger i linje med ÄT-SMART. Tex läggs beslutet om En vegetarisk dag i veckan från 2010 in i

Handlingsplanen för BUF samt beslutet om ekologiska inköp från 2007, eftersom det endast berör BUF.

**I förtydligan har vi valt att omformulera beslutet om torskstopp från 2008. Eftersom en utveckling inom fiske

och fiskbestånd har skett och förutsättningarna idag är andra än då beslutet togs 2008, så uppfyller inte beslutet

sitt syfte. Omformuleringen syftar istället till att fisk från hållbara bestånd ska köpas in, oavsett hur utvecklingen

av olika fiskbestånd ser ut i framtiden. Att dessutom köpa fisk från kontrollerat fiske innebär att alltid köpa

MSC-märkt och Kravmärkt fisk vilket bidrar till ett uthålligt fiske. Därmed blir punkten kostnadsdrivande då

MSC-märkt och Kravmärkt fisk är dyrare än omärkt fisk. Samtidigt kan totala kostnaden för fiskinköp bli

detsamma eller t o m lägre då viss torsk kan köpas istället för sej/hoki.

KF-beslut med koppling till ovanstående är:

2010 § 13. En vegetarisk dag i kommunen

Hannah Dolata har i medborgarförslag, 16 februari 2009, föreslagit kommunfullmäktige att kommunen serverar

enbart vegetarisk mat en dag i veckan i alla kommunala verksamheter. Utförarstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden

och vård- och omsorgsnämnden har, till kommunstyrelsens sammanträde den 27 augusti 2009,

lämnat yttrande i ärendet och kommunstyrelsen återremitterade ärendet för att få ett bättre beslutsunderlag om

vilka grupper som skulle kunna få vegetarisk mat en gång i veckan samt vilka ekonomiska konsekvenser detta

skulle få.

Komm unfullm äktiges beslut

Medborgarförslaget bifalls på så sätt att Östersunds kommun serverar enbart vegetarisk mat en dag i veckan

inom förskola, grundskola och gymnasium. Utvärdering görs efter ett år.

2011 - § 51. Utvärdering av en vegetarisk dag i kommunen

Kommunfullmäktige beslutade efter yrkande ifrån Angelika Lindahl, mp, med bifall av Mona Modin Tjulin, s, och

Elin Andersson, c, den 18 mars 2010 att

5


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut

2011-11-07

Östersunds kommun serverar enbart vegetarisk mat en dag i veckan inom förskola, grundskola och

gymnasium. Vidare beslutades att utvärdering görs efter ett år. Något syfte att utvärdera effekten av beslutet

mot angavs inte. Beslut om utvärdering samt vad resultatet av beslutet ska värderas mot fordras.

Komm unfullm äktiges beslut

Som ett led i ett utvecklings- och förändringsarbete för ett måltidslyft, deltar måltidsservice i projektet Matglädje.

Målet med projektet är att ta ställning för matglädje och hållbar måltidsutveckling. I projektet ingår också

utbildning för måltidspersonal där målet är att matgästen ska få ännu godare och varierad mat. I ett

förändringsarbete ingår det också att utvärdera ekonomiska utfall och inhämta barn och ungdomars synpunkter

på maten.

Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

2006 - § 195. Budget 2007 – ekologiska matinköp

Minst 20 % av matinköpen till kommunens skolrestauranger ska vara ekologiska.

2008 § 149. Köp ej torsk – välj miljövänliga alternativ

Centerns ungdomsförbund föreslår i medborgarförslag, 2008-02-13, att Östersunds kommun inför köpstopp på

den utrotningshotade torsken och i stället satsar på de miljövänliga ”gröna” alternativen. Yttrande har lämnats

från vård- och omsorgs- och barn- och utbildningsnämnden samt utförarstyrelsen.

Komm unfullm äktiges beslut

Medborgarförslaget bifalls i sin helhet.

2008 § 150. Inför torskstopp i Östersunds kommun

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion, 2008-02-21, att Östersunds kommun inför köpstopp på torsk och slutar

att servera torsk i skolor, förskolor och äldreboenden. Yttrande har lämnats från vård- och omsorgs- och barnoch

utbildningsnämnden samt utförarstyrelsen.

Komm unfullm äktiges beslut

Motionen bifalls i sin helhet.

6


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut

2011-11-07

KF-beslut som rör all kommunal verksamhet

2010 § 12. Förbud mot inköp av flaskvatten

Jon Mattsson har, i medborgarförslag, föreslagit kommunfullmäktige att förbjuda inköp av vatten på flaska inom

samtliga verksamhetsområden ur miljö- och ekonomiskt perspektiv.

Komm unfullm äktiges beslut

Medborgarförslaget bifalls med undantag för inköp av mineralvatten till äldre.

2006 - § 26. Krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av varor och tjänster

Stig Söderin (v) och Angelika Lindahl (mp) har den 7 september 2005 lämnat in en motion om att kommunen, i

sina verksamheter ställer krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av varor och tjänster. Motionärerna

föreslår också att kommunen, om möjligt, rekommenderar sina verksamheter att köpa in varor med

beteckningen Fairtrade/rättvisemärkt i så stor utsträckning som möjligt.

Komm unfullm äktiges beslut

1. Motionen bifalls genom att kommunen ställer krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av

kaffe och te. Detta ska ske genom att kvalitetskrav motsvarande Rättvisemärkt anges som ett väsentligt

kvalitetskrav vid kommande upphandlingar.

2011 § 78. Gör Östersund till en Fairtrade City

Linda Svedberg, Anna Kjellström och Ester Hedin har i medborgarförslag 2010-01-19, föreslagit kommunfullmäktige

att vidta ett antal åtgärder som på sikt gör Östersund till en Fairtrade City – en kommun som engagerar

sig för etisk konsumtion.

Komm unfullm äktiges beslut

3. Beslut om i vilken takt kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i kommunens

alla inköp, prövas i samband med respektive års budgetarbete.

KF-beslut som avslagits

2009 § 87

Medborgarförslag - näringsdeklaration till skolmaten

Matilda Amundsen Bergström hemställer i medborgarförslag att kommunen erbjuder en lättillgänglig

näringsdeklaration till varje måltid som serveras vid kommunens skolor. Vidare föreslås att näringsdeklarationen

ska innehålla information om rekommenderat dagligt intag av de olika näringsämnena samt information om

förekomsten av transfetter, olika sockerarter och de olika tillsatser som maten innehåller.

Komm unfullm äktiges beslut

Medborgarförslaget avslås. Elever och föräldrar ska känna sig trygga i att den mat som serveras i kommunens

skolor och förskolor är näringsrik och väl sammansatt utan onödiga tillsatser. Informationen om vad som

serveras, ursprung och varumärke ska i möjligaste mån alltid finnas.

7


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 129, ON 2011-12-13 08.30

PROTOKOLL 1

Vård- och omsorgsnämnden

2011-12-13 Dnr 1534-2010

Gemensam vision och kostpolicy för vård- och omsorgsnämnden och

barn- och utbildningsnämnden

Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en

gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett gemensamt arbete

med att förtydliga kostpolicyn genomförts, samtliga nämnder varit representerade.

Arbetet har varit en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet

är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Efter

beslut i kommunfullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma

handlingsplaner inom varje verksamhetsområde.

Underlag för beslut

Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun 2011-11-07

Yrkanden

Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 1 (tillägg i skrivningen på sidan 1):

Alla mat gäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas

god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö som

anpassas utifrån matgästens behov.

Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 2 (tillägg till punktlistan på sidan 2):

7. Maten till äldre och skolelever skall så långt som möjligt lagas från grunden

samt lagas nära det bord den ska serveras på.

Linn Berglin, S: avslag på ändringsyrkandena.

Proposition

Ordförande ställer proposition på första tilläggsyrkandet och finner att

nämnden avslår det.

Omröstning

Omröstning begärs.

Propositionsordning

Följande propositionsordning godkänns:

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 129, ON 2011-12-13 08.30

PROTOKOLL 2

Vård- och omsorgsnämnden

2011-12-13 Dnr 1534-2010

Ja-röst för bifall för Linn Berglins yrkande

Nej-röst för bifall för Carina Zetterströms yrkande.

Omröstningsresultat

Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden

att avslå Carina Zetterströms första ändringsyrkande.

Proposition

Ordförande ställer proposition på andra tilläggsyrkandet och finner att

nämnden avslår det.

Omröstning

Omröstning begärs.

Propositionsordning

Följande propositionsordning godkänns:

Ja-röst för bifall för Linn Berglins yrkande.

Nej-röst för bifall för Carina Zetterströms yrkande.

Omröstningsresultat

Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden

att avslå Carina Zetterströms andra ändringsyrkande.

Vård- och omsorgsnämndens beslut

1. Den förtydligade kostpolicyn godkänns.

2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva de

tidigare beslut från 2008 § 149, § 150 som innebär stopp att köpa och servera

torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och

kontrollerat fiske.

3. Vård- och omsorgsnämnden utser Hans Lingblom, S, Annika Olofsson,

S, Carina Zetterström, C och Anna Larsson, FP till styrgrupp för arbetet

med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn.

4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för

att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 129, ON 2011-12-13 08.30

PROTOKOLL 3

Vård- och omsorgsnämnden

2011-12-13 Dnr 1534-2010

Reservation

Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Lars Eliasson, M, Irene

Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till

förmån för Carina Zetterströms yrkanden.

Utdrag till kommunstyrelsen.

Tjänstemannaförslaget och förslag till förtydligad kostpolicy ska skickas

med beslutet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-11-21 Dnr 1534-2010

Christina Taraldsson

Vård- och omsorgsnämnden

Gemensam vision och kostpolicy för vård- och omsorgsnämnden och

barn- och utbildningsnämnden

Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en

gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett gemensamt arbete

med att förtydliga kostpolicyn genomförts, samtliga nämnder varit representerade.

Arbetet har varit en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet

är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Efter

beslut i kommunfullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma

handlingsplaner inom varje verksamhetsområde.

Underlag för beslut

Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun 2011-11-07

Förslag till beslut

1. Kostpolicyn godkänns.

2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva de

tidigare beslut från 2008 § 149, § 150 som innebär stopp att köpa och servera

torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och

kontrollerat fiske.

3. Vård- och omsorgsnämnden utser en styrgrupp bestående av fyra personer

för arbetet med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn.

4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för

att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn.

Bakgrund

I december 2010 beslutade vård- och omsorgsnämnden om den gemensamma

vision och kostpolicy som utarbetats tillsammans med barn- och utbildningsnämnden.

Under sommaren och hösten 2011 har ett gemensamt

arbete utförts för att förtydliga kostpolicyn. Den ska vara gemensam för

hela kommunen. Samtliga nämnder varit representerade i arbetet och det

har varit en del i hushållningssällskapets projekt ”Fokus Matglädje” med

syfte att lyfta fram den offentliga maten.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-11-21 Dnr 1534-2010

I nästa steg när policyn är beslutad, ska varje nämnd utarbeta och besluta

om egna handlingsplaner med ut gångspunkt från kostpolicyn.

Vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning

Tillgång/tillgänglighet (för brukare)

Ingen kommentar

Bemötande/inflytande (för brukare)

Ingen kommentar

Personalpolitiska mål

Ingen kommentar

Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål

En tydligare kostpolicy bidrar till att målen avseende miljö och folkhälsa

kan uppnås

Budgetmål

I kostpolicyn finns markeringar om vilka förtydliganden som kan vara

kostnadsdrivande.

Övriga konsekvenser

Ingen kommentar

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Marie Sundvisson,

förvaltningschef

Christina Taraldsson,

handläggare

Utdrag till kommunstyrelsen.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beslut BounKostpolicy2011-12-14

PROTOKOLLS UTDRAG

Barn- och utbildningsnämnden

2011-12-14 Dnr 1610-2010

§ 110 Gemensam vision och kostpolicy för barn- och utbildningsnämnden

och vård- och omsorgsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har en

gemensam vision och kostpolicy. En arbetsgrupp med representanter från

serviceförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen,

vård- och omsorgsförvaltningen samt kommunledningsförvaltningen

har haft ett uppdrag att förtydliga kostpolicyn. I förslaget till

förtydligande finns markerat vad som kan vara kostnadsdrivande.

Efter beslut i respektive nämnd skall ärendet behandlas i kommunfullmäktige.

Underlag för beslut

Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12- 02

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun 2011-11-07

Barn- och utbildningsnämndens beslut

1. Förtydligande av kostpolicyn godkänns.

2. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva

det tidigare beslutet från 2008 §§ 149 och 150 avseende att inte köpa torsk.

3. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta

att fisk som köps in skall komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.

4. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan

med den förtydligade kostpolicyn som grund.

5. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utse en styrgrupp för arbetet

med handlingsplanen utifrån den förtydligade kostpolicyn.

Protokollsanteckning

Hans Ten Berg (mp ) yrkar: ”att kostpolicyn under avsnitt ”Mer hänsyn till

miljön och rörande inköp av fisk (punkt 3) , lägger till att krokfångad fisk

ska upphandlas framför fisk fångad med trål i de fall där det är möjligt.”

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beslut BounKostpolicy2011-12-14

PROTOKOLLS UTDRAG

Barn- och utbildningsnämnden

2011-12-14 Dnr 1610-2010

Utdrag till kommunstyrelsen.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 77, US 2011-12-06 08.30

PROTOKOLL

Utförarstyrelsen

2011-12-06 Dnr 1534-2010

Vision och kostpolicy med förtydligande

Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en

gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett kommunövergripande

arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Arbetet har varit

en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn

ska vara gemensam för hela kommunen. Efter beslut i kommunfullmäktige

arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde.

Underlag för beslut

Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun 2011-11-07

Utförarstyrelsens beslut

1. Kostpolicyn godkänns.

2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva det tidigare besluten

från 2008 §149 och § 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta

fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.

_______

Utdrag till kommunstyrelsen, tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

samt kommunledningsförvaltningen, nämndadministration.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-11-24 Dnr 1534-2010

Ann Rydén

Utförarstyrelsen

Vision och kostpolicy med förtydligande

Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en

gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett kommunövergripande

arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Arbetet har varit

en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn

ska vara gemensam för hela kommunen. Efter beslut i kommunfullmäktige

arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde.

Underlag för beslut

Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun 2011-11-07

Förslag till beslut

1. Kostpolicyn godkänns.

2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva det tidigare besluten

från 2008 §149 och § 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta

fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.

Bakgrund

Under hösten 2010 beslutade vård- och omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden

om den gemensamma vision och kostpolicy som utarbetats

tillsammans med. Under sommaren och hösten 2011 har ett gemensamt

arbete utförts för att förtydliga kostpolicyn. Den ska vara gemensam för

hela kommunen. Samtliga berörda nämnder har varit representerade i arbetet

och det har varit en del i hushållningssällskapets projekt ”Fokus Matglädje”

med syfte att lyfta fram den offentliga maten.

I nästa steg när policyn är beslutad, ska varje nämnd utarbeta och besluta

om sina egna handlingsplaner med utgångspunkt från kostpolicyn. För utförarstyrelsen

del kommer det innebära tydligare beställningar och en tydligare

inriktning vad beställande nämnder önskar.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-11-24 Dnr 1534-2010

SERVICEFÖRVALTNINGEN

Ann Rydén

förvaltningschef

Utdrag till kommunstyrelsen, tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

samt kommunledningsförvaltningen, nämndadministration.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2519/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

Granskning bostadsrättsföreningar

2011-12-15 Dnr 2519-2011

I enlighet med rutiner för bevakning av kommunens borgensåtaganden har

Ekonomi/finans granskat räkenskaperna hos bostadsrättsföreningar som

kommunen ingått borgen för enligt kommunfullmäktigebeslut. 2010-12-31

uppgick beloppet för bostadsrättsföreningars lån med kommunal borgen till

247,7 mnkr. Det är en minskning med 41,5 mnkr jämfört med föregående

år. Minskningen förklaras av försäljning av Västergård 17 mnkr, att Brf

Björktrasten lånar på pantbrev 21,7 mnkr samt amorteringar på övriga föreningar

2,4 mnkr.

Utifrån genomförd granskning av räkenskaperna konstateras att inga nya

uppgifter framkommit som påvisar någon ökad risk för infrianden av borgensåtaganden.

Efterfrågan på bostäder har under en längre tid varit stor

och inneburit prisökningar på bostadsrätter. På senare tid har signaler kommit

om att priserna sjunkit. Om detta är en tillfällighet eller en ny trend går

inte att uttala sig om. Dock påverkar en minskad efterfrågan, med prisfall

som följd, kommunens risktagande i negativ riktning.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-12

Sammanställning 2010: Bostadsrättsföreningar med kommunal borgen

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Granskningen godkänns och läggs till handlingarna.

_____

Utdrag till Ante Strängby, Ekonomi/finans

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

Datum 2011-12-12 Dnr 2519-2011

Ante Strängby

Kommunstyrelsen

Granskning bostadsrättsföreningar

I enlighet med rutiner för bevakning av kommunens borgensåtaganden har

Ekonomi/finans granskat räkenskaperna hos bostadsrättsföreningar som

kommunen ingått borgen för enligt kommunfullmäktigebeslut. 2010-12-31

uppgick beloppet för bostadsrättsföreningars lån med kommunal borgen till

247,7 mnkr. Det är en minskning med 41,5 mnkr jämfört med föregående

år. Minskningen förklaras av försäljning av Västergård 17 mnkr, att Brf

Björktrasten lånar på pantbrev 21,7 mnkr samt amorteringar på övriga föreningar

2,4 mnkr.

Utifrån genomförd granskning av räkenskaperna konstateras att inga nya

uppgifter framkommit som påvisar någon ökad risk för infrianden av borgensåtaganden.

Efterfrågan på bostäder har under en längre tid varit stor

och inneburit prisökningar på bostadsrätter. På senare tid har signaler kommit

om att priserna sjunkit. Om detta är en tillfällighet eller en ny trend går

inte att uttala sig om. Dock påverkar en minskad efterfrågan, med prisfall

som följd, kommunens risktagande i negativ riktning.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-12

Sammanställning 2010: Bostadsrättsföreningar med kommunal borgen

Förslag till beslut

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

1. Granskningen godkänns och läggs till handlingarna.

Bakgrund

I enlighet med rutiner för bevakning av kommunens borgensåtaganden har

Ekonomi/finans analyserat räkenskaperna hos bostadsrättsföreningar som

kommunen ingått borgen för. Ett sammandrag av analysen medföljer som

bilaga till denna skrivelse.

Analysen bygger på nyckeltal som tagits fram ur bostadsrättsföreningarnas

årsredovisningar för 2010. De nyckeltal som presenteras är:

- Årsavgift, kr/m2

- Resultat, kr/m2 (Årets resultat/bostadsarea)

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

Datum 2011-12-12 Dnr 2519-2011

- Avskrivningsplan, antal år (Anskaffningsvärde, byggnader och mark/ årets

avskrivning)

- Amorteringsplan, antal år (Räntebärande skuld/årets amortering)

- Skulder/taxeringsvärde (Räntebärande skuld/taxeringsvärde)

- Soliditet (Eget kapital/Totala tillgångar)

- Likviditet (Kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder)

I sammanställningen finns även redovisat uppgifter som indirekt har betydelse

för bedömning av föreningarnas ekonomiska situation:

- Byggnadsår (har betydelse för anskaffningsvärde per m2)

- Anskaffningsvärde (har betydelse för låneskuldens storlek)

- Antal lägenheter (större bostadsrättsföreningar har generellt gynnsammare

ekonomisk situation än mindre)

- Placering (attraktionskraft)

Förutom det som går att utläsa ur årsredovisningen finns ytterligare faktorer

som påverkar bostadsrättsföreningens ekonomi. T ex:

- Fastighetens skick; behov av reparationer, ombyggnad, byte av värmesystem

etc.

- Vad som ingår i årsavgift?

- Pris på bostadsrätter?

Sådana faktorer finns inte med i vår genomgång.

Det går inte att utifrån något enskilt nyckeltal bedöma föreningens ekonomiska

situation. Dessa nyckeltal måste ses i ett sammanhang och behöver

kompletteras med andra uppgifter för att kunna göra en exakt bedömning av

den ekonomiska situationen. Nyckeltalen ger dock en bra vägledning om

var eventuella problem kan dyka upp.

Sammanfattning:

• Utifrån granskningen kan det konstateras att det inte föreligger någon

risk för omedelbara ekonomiska problem för någon av de

granskade föreningarna. Däremot är det av vikt att följa utvecklingen

då flera föreningar har fått höja sina avgifter för att klara drifts- ,

underhålls- och räntekostnader.

• Samtliga föreningar har haft lägre räntekostnader jämfört med föregående

år.

• Sex föreningar (föregående år fyra) redovisar för 2010 negativt resultat.

Orsaken till resultatet är i samtliga fall större omfattning på

underhåll.

• Nio föreningar höjde under 2010 årsavgiften.

• Efterfrågan på bostäder har under en längre tid varit stor och inneburit

prisökningar på bostadsrätter. På senare tid har dock kommit signaler

om att priserna sjunkit. Om detta är en tillfällighet eller en ny

trend går inte att uttala sig om. Dock påverkar en minskad efterfrågan

och prisfall på bostadsrätter kommunens risktagande i negativ

riktning.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

Datum 2011-12-12 Dnr 2519-2011

• Två föreningar har ökat sin låneskuld, det är Björktrasten som växlar

säkerhet från kommunal borgen till pantbrev och Östersundshus

6 som bara till liten andel har kommunal borgen på sina lån.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Biträdande kommundirektör

Utdrag till Ante Strängby, Ekonomi/finans

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanställning 2010, bostadsrättsföreningar med kommunal borgen

Bilaga: Sammanställning 2010 Bostadsrättsföreningar med kommunal borgen

Bostadsrättsförening Bygg Placering Antal Area Borgens Års Resultat Ränte Amortering Avskrivning Anskaffnings Långfristiga

år lgh belopp avgift

kostnader =låneskuld/ =ansk.värde/ vär de skuld er

st m2 kr/m2 kr/m2 kr/m2 amortering avskrivni ng kr/m2 kr/m2

Skulder/

t ax.vär de

%

Soliditet

Likviditet

% %

HSB Vävstolen 1987 Torvall a 43 4 256 28 594 500 771+ -217 271 - 345 123 7 128 6 719 153% + 6%- 216% -

HSB Getingen 1987 Östersund 40 2 792 11 516 200 769+ 81 259 - 98 155 8 422 6 990 98% + 19% + 199% +

HSB Nejonögat 1988 Östersund 75 5 773 51 640 000 800+ 43 410 - 86 165 10 003 8 945 109% + 14% + 240% =

HSB Fönstret 1989 Torvall a 23 2 680 20 291 054 710= 247 173 - 56 175 9 413 7 615 169% + 20% + 142% +

HSB Fr ösöd al 1958 Frösön 80 4 879 952 875 562+ -33 56- 39 50 2 746 1 440 30% + 25% - 155% -

HSB Borgmästaren 1943 Östersund 37 1 778 14 585 034 898= 123 334 - 101 186 9 708 8 204 109% + 11% + 202% +

HSB Eldaren 1944 Frösön 13 869 5 470 425 840+ 50 204 - 50 198 7 677 6 295 94% + 14% + 84%-

HSB Björktraste n 1952 Östersund 140 10 044 11 664 000 605+ -43 112 - - 211 4 479 3 330 57% + 10% = 65%+

HSB Tiljan 1989 Torvall a 36 3 895 28 686 816 645+ 156 184 - 66 175 9 199 7 363 199% + 23% + 250% +

HSB Riksbanken 1991 Östersund 22 1 469 16 811 103 954= -65 324 - 87 198 16 368 11 43 6 134% + 24% - 189% -

HSB Solrosen 1988 Östersund 13 955 8 718 850 808+ -28 443 - 93 165 10 505 9 134 125% + 16% = 308% +

RB Brunflohus 6 1989 Brunflo 14 873 8 093 143 777+ 139 166 - 506 596 10 931 9 272 196% + 15% + 340% +

RB Ösdhus 6 1950 Östersund 117 7 531 111 444 485+ -113 30- - 85 1 241 920 16% + 7%- 279% +

RB Ösdhus 31 1989 Östersund 4 407 3 524 600 785= -50 432 - 160 186 11 994 8 978 172% + 23% = 235% -

RB Ösdhus 35 1991 Östersund 45 3 906 37 034 516 841= 121 279 - 293 355 14 236 11 77 2 163% + 16% + 500% +

247 694 560 750 28 245- 132 202 8 937 7227 121%+ 16% 227%

2009 289 218 752 795 37 325 143 226 9 823 7 922 171% 17% 222%

2008 290 228 150 785 49 330 - - 9 845 8 138 - 17% 265%

Beräknade genomsnitt är per förening och således inte vägt genomsnitt.

De +/- som finns noterade för vissa nyckeltal avser jämförelse med föregående år och där + avser en ökning av talet och - avser en minskning. De anger alltså inte positiva eller negativa förändringar.


§ 20, KS 2012-01-24 08:30

KS: 190/2012

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-16 Dnr 190-2012

Tobias Lundberg

Kommunstyrelsen

Projekt - Östersunds skidstadion som arena för stora internationella

tävlingar

Vid sammanträdet den 22 november 2011, §322 gav kommunstyrelsen

kommunledningsförvaltningen uppdraget att ta fram projektdirektiv för

fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande stora arrangemang.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-16

Kommunstyrelsens beslut 2011-11-22, § 322

Projektdirektiv 2012-01-16

Förslag till beslut

1. Projektdirektiv upprättat den 16 januari 2012 för projektet Östersunds

skidstadion som arena för stora internationella tävlingar fastställs.

2. 360 000 kr avsätts till projektets genomförande.

3. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för stora arrangemang verksamhet

12029, ansvar 010.

4. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att verkställa projektet inom

utsatt tid.

Bakgrund

Östersunds målsättning är att vara förstahandsval som arrangör av framtida

stora arrangemang inom vintersporter. För att det ska vara möjligt krävs en

fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion för att förbättra förutsättningarna

att kunna anordna stora arrangemang på nationell och internationell

nivå. Om detta inte görs kan den konkurrensfördel som Östersund har inom

kort att vara borta. Med andra ord kan internationella arrangemang såsom

skid- och skidskyttevärldscuper och VM gå till andra orter.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KS 2012-01-24 08:30

KS: 190/2012

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-16 Dnr 190-2012

Den 21 september 2011 §66 godkände kultur- och fritidsnämnden rapporten:

Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion – en arena i världsklass.

Nästa steg är att säkerställa och kostnadsberäkna de investeringsförslag som

föreslås i utvecklingsplanen. Vid sammanträdet den 22 november 2011,

§322 gav kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen uppdraget att ta

fram projektdirektiv för fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande

stora arrangemang.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Utdrag till kultur-och fritidsnämnden, finansutskottet, teknisk förvaltning/fritid/bygg-

och projektering, kommundirektören

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-16 Dnr 190-2012

Tobias Lundberg

Kommunstyrelsen

Projekt - Östersunds skidstadion som arena för stora internationella

tävlingar

Vid sammanträdet den 22 november 2011, §322 gav kommunstyrelsen

kommunledningsförvaltningen uppdraget att ta fram projektdirektiv för

fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande stora arrangemang.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-16

Kommunstyrelsens beslut 2011-11-22, § 322

Projektdirektiv 2012-01-16

Förslag till beslut

1. Projektdirektiv upprättat den 16 januari 2012 för projektet Östersunds

skidstadion som arena för stora internationella tävlingar fastställs.

2. 360 000 kr avsätts till projektets genomförande.

3. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för stora arrangemang verksamhet

12029, ansvar 010.

4. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att verkställa projektet inom

utsatt tid.

Bakgrund

Östersunds målsättning är att vara förstahandsval som arrangör av framtida

stora arrangemang inom vintersporter. För att det ska vara möjligt krävs en

fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion för att förbättra förutsättningarna

att kunna anordna stora arrangemang på nationell och internationell

nivå. Om detta inte görs kan den konkurrensfördel som Östersund har inom

kort att vara borta. Med andra ord kan internationella arrangemang såsom

skid- och skidskyttevärldscuper och VM gå till andra orter.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-16 Dnr 190-2012

Den 21 september 2011 §66 godkände kultur- och fritidsnämnden rapporten:

Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion – en arena i världsklass.

Nästa steg är att säkerställa och kostnadsberäkna de investeringsförslag som

föreslås i utvecklingsplanen. Vid sammanträdet den 22 november 2011,

§322 gav kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen uppdraget att ta

fram projektdirektiv för fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande

stora arrangemang.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Utdrag till kultur-och fritidsnämnden, finansutskottet, teknisk förvaltning/fritid/bygg-

och projektering, kommundirektören

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 - Nivåer av kostnadsbedömningar

Dokumentnamn: Bilaga 1: Nivåer på kostnadsberäkningar Sida: 1

Skapad av: Tobias Lundberg

Nivåer på kostnadsberäkningar

Det helt avgörande för tillförlitligheten av kostnadsbedömningar och kalkyler för

investeringar i byggprojekt är kvaliteten och tillförlitligheten i det underlag som de grundas

på. Underlag utgörs av vilka funktioner som ska lösas och hur mycket lokal- och markyta

detta anges kräva, liksom vilken standard som det ska vara på lokaler och markbehandling.

Även erfarenhetsvärden på kvadratmeterkostnader brukar bli ganska rätt förutsatt att antalet

kvadratmeter av olika slag stämmer. Det svåra är att utan tillräckligt utredningsmaterial kunna

korrekt bedöma omfattningen av det som ska byggas.

Kostnadsbedömningar och kalkyler för investeringar kan delas in i och beskrivas i tre olika

nivåer:

1. Mycket tidiga skeden

Kostnadsbedömningen kan grundas på mycket översiktliga beskrivningar av vad projektet

förväntas omfatta. Utifrån dessa beskrivningar försöker man göra en bedömning av hur

stora lokalytor som erfordras och hur stort markområde som behöver behandlas och på

vilket sätt. Utifrån detta underlag görs en kostnadsbedömning grundad på

erfarenhetsmässiga kvadratmeterkostnader. En sådan kostnadsbedömning innehåller

många frågetecken om ytbehov, utformning, lösningar, materialval med mera. En

bedömning gjord på detta sätt får aldrig ses annat än som ett första tidigt försök att

bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd för ett framtida säkrare

beslutsunderlag. Kalkylosäkerheten brukar ibland anges till 15 procent upp eller ned

förutsatt att antagna ytbehov stämmer. Ju mer specialfunktioner det är frågan om desto

större är osäkerheten i bedömningen av ytbehov.

2. Utredningsskede

När man påbörjat ett utredningsskede och kommit så långt att man fått fram ett

lokalprogram innehållande vilka typer av lokaler som erfordras och hur stora de behöver

vara kan man ta fram arkitektskisser och övergripande beskrivningar. Ett sådant underlag

ger en betydligt säkrare kostnadsbedömning, men även denna grundas på

erfarenhetsmässiga kvadratmeterkostnader och innehåller osäkerheter.

3. Systemhandlingsskede

Systemhandlingar är ritningar och beskrivningar som är så genomarbetade att de kan vara

underlag för att upprätta detaljerade ritningar och beskrivningar som man kan bygga efter,

så kallade ”bygghandlingar”. Bygghandlingarna kan i sin tur ligga till grund för att

upphandla en ren utförandeentreprenad till fast pris. Systemhandlingarna i sig kan också

vara underlag för en ganska säker kalkyl som grundar sig på infordrade offerter på

material och tjänster och en ganska detaljerad beräkning av entreprenörens egna

arbetskostnader och arbetsplatsomkostnader.


§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - Risker i projektet

Dokumentnamn: Bilaga 2: Risker i projektet Sida: 1

Skapad av: Tobias Lundberg

Risker i projektet

Risk

Att de krav som FIS och IBU ställer på Östersunds

skidstadion inte är möjliga att kombinera vilket omöjliggör

att få fram bra ekonomiska investerings- och

driftslösningar.

Riskåtgärd

Kräver en tät dialog med framför allt de nationella

och internationella förbunden.

Det kan uppstå problem med kommunikation och dialog

med arrangörer, nationella och internationella förbunden,

brukare och allmänhet och detta kan i sin tur innebära

missnöje och negativ uppmärksamhet i media.

Åtgärder för att minimera risken är att ägna stor

omsorg åt denna del av projektet och att

förtroendevalda deltar aktivt.

Tidplanen kan bli alltför komprimerad i och med att

materialet ska färdigställas så att det kan användas för att

stärka VM och VC-kandidaturerna. Konsekvensen av detta

kan bli att projektet hamnar i tidsnöd, vilket

erfarenhetsmässigt innebär fördyringar och kvalitetsbrister.

Åtgärder för att minimera risken är att tillsätta

tillräckligt med resurser och att förvalta avsatt tid så

effektivt som möjligt.


§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor

Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för

internationella tävlingar

Sida: 1 (5)

Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:

PROJEKTDIREKTIV FÖR SKIDSTADION SOM

ARENA FÖR INTERNATIONELLA TÄVLINGAR

1 BESTÄLLNING

Projektdirektivet är fastställt av kommunstyrelsen 2012-01-24 §

2 SYFTE, MÅL och UPPDRAG

2.1 Bakgrund

Östersunds skidstadion är viktig för vinterstaden Östersund och har en strategisk betydelse för

länets och kommunens besöksnäring. Stora vintersportsevenemang som VM 2008 och

världscuppremiärerna i skidskytte har gett omfattande positiv publicitet för Östersund och

vinterstaden. Östersunds kommun har länge haft som ambition att skidstadion ska vara en

tränings- och tävlingsarena i världsklass för vintersporter.

I kommunens tillväxtprogram pekas på att Östersund måste anses som utmanande, spännande

och attraktivt för att locka fler besökare, invånare företag och kapital. Ett led i att göra

Östersund mer attraktivt handlar om att fortsätta satsa på förutsättningarna för att skapa stora

internationella evenemang, så som VM och världscuper i skidskytte och eventuella

världscuper i längdskidåkning. Östersunds kommuns satsningar på idrottsevenemang och

arenor ska göras utifrån ett tillväxtsperspektiv.

Fram tills idag har ca 100 miljoner kronor investerats i skidstadion varav ca 80 miljoner

kronor under 2000-talet. Skidsporterna står inför en konstant utveckling och kraven på

arenorna från de internationella förbunden ökar i takt med ökat tryck från bland annat media

och sponsorer. Inriktningen på hittills gjorda investeringar har främst varit att utveckla arenan

för att kvalitetssäkra tävlingarna. Utmaningarna för Östersund är nu främst att anpassa

skidstadion efter nya högre krav på infrastruktur för tävlande, media och sponsorer.

Konkurrensen om stora tävlingar ökar mellan arrangörsorter och det gäller att följa med i

utvecklingen.

Den 21 september 2011 §66 godkände kultur- och fritidsnämnden rapporten: Utvecklingsplan

för Östersunds skidstadion – en arena i världsklass. Utvecklingsplanen är grundad på en bred

behovsinventering gällande skidstadions fortsatta utveckling dels när det gäller stora

arrangemang men även utifrån skidstadion som en arena för träning och rekreation året runt.

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för skidstadions utveckling när det gäller träning och

rekreation, medan kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingsfrågorna som rör stora

arrangemang. Därför beslutade kultur- och fritidsnämnden den 21 september §66 att lämna

över den del av utvecklingsplanen som rör stora arrangemang till kommunstyrelsen för vidare

ställningstagande. I utvecklingsplanen föreslås kommunstyrelsen ta ställning till tre nivåer på

ambitionsnivåer när det gäller framtida tävlingar på skidstadion. Från nivå ett med satsning på


§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor

Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för

internationella tävlingar

Sida: 2 (5)

Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:

fortsatta världscuptävlingar, till nivå tre med satsningar på världscuptävlingar i skidskytte och

längdskidåkning samt VM i skidskytte.

Kommunstyrelsen beslutade den 25 augusti § 218 att stödja Svenska skidskytteförbundets

kampanj för att få arrangera VM i skidskytte i Östersund 2017 och har för kampanjen avsatt

1,2 mkr. Dock är inga medel ännu avsatta till skidstadion för att säkerställa en VMkompatibel

arena till 2017. Därför är det nu viktigt att vidare utreda vilka åtgärder som

kommer att krävas på skidstadion inför ett VM. Det är emellertid inte bara frågan om

värdskap för VM som är viktig. I september 2012 beslutar också IBU om världscuporter för

de kommande fyra åren efter 2013.

När det gäller världscuptävlingar i längdskidåkning har det efter dialog med Svenska

skidförbundet (SSF) framkommit att Östersund har goda chanser att få arrangera en VCtävling

2015. Det är tävlingen före VM i Falun ska avgöras i Sverige och Östersund är enligt

SSF mest lämplig som arrangörsort. Dessutom för SSF diskussioner med FIS om att Sverige

ska stå som värdnation för världscuppremiären varje år. Då skulle premiären, enligt SSF,

kunna läggas i Gällivare och Östersund vartannat år. Utifrån dessa förutsättningar behöver det

vidare utredas vilka åtgärder som krävs för att skidstadion ska vara kompatibel för

världscuptävlingar i längdskidåkning. Det ska poängteras att det är satsningar på VM och

fortsatta världscuper i skidskytte som är första fokus.

Hela området med skidstadion, Jämtkraft Arena och så småningom nya Östersund Arena är

ett sammanhängande arenaområde. Utifrån de krav som ställs på skidstadion inför stora

internationella tävlingar behöver det utredas hur arenaområdet kan samnyttjas på bästa sätt.

2.2 Syfte

Syftet med projektet är att få fram ett underlag för att säkerställa att:

- Östersund kan vidareutvecklas som en attraktiv stad för vinteridrott och internationella

idrottsevenemang

- Östersund kan genomföra idrottsevenemang på hög nivå

2.3 Mål

Målet är att kommunfullmäktige med projektresultatet ska kunna fatta ett inriktningsbeslut

den 26 juni 2012 om skidstadions fortsatta utveckling.

2.4 Uppdrag

Uppdraget är att ta fram ett beslutsunderlag med åtgärder innehållande investeringskostnader,

driftkostnadskalkyl och etappindelning för att säkra kommande års VC i skidskytte, VM i

skidskytte 2017 eller 2019 alternativt 2020 samt permanenta VC i längd. Uppdraget är vidare

att redovisa möjlig samordning med övrig utveckling inom Östersunds skidstadion för att

säkra verksamhet året om på skidstadion. Dessutom ska samordningsmöjligheter med övriga

arenor i området utredas.


§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor

Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för

internationella tävlingar

Sida: 3 (5)

Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:

I uppdraget ingår att:

1. Kvalitetssäkra uppgifterna om vilka åtgärder (eller insatser) som krävs för att

Östersunds skidstadion ska uppfylla de krav som ställs på en arena för:

A. Världscuptävlingar i skidskytte (genom dialog med IBU)

B. VM i skidskytte (genom dialog med IBU)

C. Världscuptävlingar i längdskidåkning (genom dialog med FIS)

2. Utreda vilka samordningsmöjligheter som finns med Östersund Arena och Jämtkraft

Arena.

3. Utreda de mest kostnadseffektiva permanenta och/eller tillfälliga lösningar på de

åtgärds/investeringsförslag som redovisas.

4. Ta fram en översiktlig kostnadsberäkning för de investeringsförslag som redovisas.

5. Ta fram en driftkostnadskalkyl.

6. Ge förslag på etappindelning för åt gärdsförslagen.

Anmärkning till punkt 4

Det avgörande för tillförlitligheten av kostnadsbedömningar och kalkyler för investeringar i

byggprojekt är kvaliteten och tillförlitligheten i det underlag som de grundas på. Underlag

utgörs av vilka funktioner som ska lösas och hur mycket lokal- och markyta detta anges

kräva, liksom vilken standard som det ska vara på lokaler och markbehandling. Även

erfarenhetsvärden på kvadratmeterkostnader brukar bli ganska rätt förutsatt att antalet

kvadratmeter av olika slag stämmer. Det svåra är att med begränsat utredningsmaterial kunna

korrekt bedöma omfattningen av det som ska byggas.

Den kostnadsbedömning som ska göras enligt punkt fyra ovan avses göras enligt

beskrivningen i bilaga 1: Mycket tidiga skeden. Den får inte ses annat än som ett första tidigt

försök att bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd för ett framtida säkrare

beslutsunderlag.

2.5 Framgångsfaktorer

Viktiga framgångsfaktorer är att den politiska ledningen är välinformerad och ger tydliga

direktiv, att projektet drivs av kompetent personal, att dialogen med berörda intressenter

fungerar väl samt att tillräckligt med resurser avsätts.

2.6 Avgränsningar

Projektet hanterar i första hand frågan behov inför stora arrangemang med fokus på behov av

utvecklingen på skidstadion inför fortsatta världscuper och världsmästerskap i skidskytte och

världscuptävlingar i längdskidåkning. Övriga utvecklingsbehov för skidstadion som inte är


§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor

Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för

internationella tävlingar

Sida: 4 (5)

Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:

lika kostnadskrävande hanteras löpande av kultur- och fritidsnämnden utifrån prioriteringar.

Däremot söks största möjliga samordningsvinster i de investeringar som kommer att föreslås

för att undvika investeringar i ytor som står tomma under resterande del av året då det inte är

något evenemang.

3 ORGANISATION och BEMANNING

Projektorganisationen består av en ledningsgrupp, styrgrupp och projektgrupp.

Som ledningsgrupp för projektet föreslås finansutskottet utökat med kultur- och

fritidsnämndens presidium. Under ledningsgruppen föreslås en styrgrupp bestående av

kommundirektör, ekonomidirektör, kultur- och fritidsnämndens kanslichef. Under

ledningsgrupp och styrgrupp har projektledaren det totala ansvaret för projektets

genomförande.

Projektgruppen består av enhetschefen på Teknisk Förvaltning: Fritid, projektledare från bygg

och projektering samt utredare från kultur- och fritidnämndens kansli. Projektledaren

rapporterar således vidare till styrgrupp och ledningsgrupp.

Övriga intressenter kommer att få möjlighet att ge ett remissyttrande.

4a INTRESSENTER

Under arbetet med utvecklingsplanen bidrog ett stort antal av skidstadions intressenter med

synpunkter, bl a berörda idrottsföreningar, företag samt nationella- och internationella

idrottsförbund. Det är viktigt att dessa intressenter även fortsättningsvis har möjlighet att

påverka utvecklingen.

Eftersom ökad samordning inom hela arenaområdet eftersträvas ska det också föras en dialog

med övriga verksamheter som kan komma att påverkas.

Alla berörda intressenter kommer att erbjudas att lämna ett remissyttrande på de

åtgärdsförslag som kommer tas fram under projektet.

4b MEDBORGARD IALOG

Projektet handlar i första hand om att utreda vilka åtgärder som krävs för att skidstadion ska

uppfylla de krav som ställs på en arena för VM och världscuper i skidskytte och för

världscuptävlingar i längdskidåkning. För att utforma en arena som ska samnyttjas av flera

idrotter och som ska klara stora internationella tävlingar krävs en nära dialog med berörda

föreningar och arrangörer. Medborgardialog är mindre intressant i det här skedet eftersom det

i första hand handlar om att skapa en väl fungerande tävlingsarena.

5 METOD

Det material som finns i Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion samt tillkomna uppgifter

kommer att kvalitetssäkras genom dialog med de nationella och internationella förbunden och

andra intressenter. En studieresa till Falun kommer att genomföras där Faluns mångåriga


§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor

Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för

internationella tävlingar

Sida: 5 (5)

Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:

erfarenhet av att genomföra världscuptävlingar i längdskidåkning ska beaktas. Eventuella

förändringar i de förslag som kommit fram i utvecklingsplanen kommer att skickas ut på

remiss till skidstadions lokala intressenter samt förbunden. I anslutning till remissomgången

presenteras det framtagna materialet på ett möte med intressenterna i syfte att få ett högre

deltagande. Kostnadsberäkningar kommer sedan att göras enligt steg 1: Mycket tidiga

skeden. Rapportering och avstämningar sker regelbundet och vid behov med styrgrupp och

ledningsgrupp.

6 RES URS ER

Utredare

200 timmar

Köp av tjänst

• Bygg och projektering 240 000 kr

• Extern konsult 60 000 kr

Övriga kostnader

60 000 kr (Studieresa VC i Falun, översättn, tryck)

Total kostnad:

360 000 kr

7 TIDPLAN

Aktivitet

Ledningsgrupp – Finansutskottet

Budgetkonferens

Ledningsgrupp – Finansutskottet

Tid eller

period

Ansv ar för

genomförande

Klart när

9 februari

16 februari

13 mars

Studieresa till Falun (Längd) Tobias L 14-18 mars

Steg 1: Kvalitetssäkring av investeringsförslag jan – mars Bengt G 21 mars

Steg 2: Utredning samordningsmöjligheter -

arenaområdet

Ledningsgrupp – Finansutskottet

Jan - mars Bengt G 21 mars

28 mars

Steg 3: Utredning av investeringsförslag Jan - april Bengt G 11 april

Remissomgång intressenter 11 - 20 april Tobias L 20 april

Ledningsgrupp – Finansutskottet

2 maj

Steg 4:Kostnadsberäkning investeringsförslag Mars - maj Bengt G 16 maj

Steg 5: Beräkning av driftkostnadskalkyl Mars - maj Bengt G 16 maj

Steg 6: Etappindelning investeringar Mars - maj Bengt G 16 maj

Utkast slutrapport Jan - maj Tobias L 16 maj

Ledningsgrupp – Finansutskottet

28 maj

Slutrapport Jan - juni Tobias L 4 juni

Budgetkonferens/budgetberedning

Kommunfullmäktige

12-14 juni

26 juni


§ 21, KS 2012-01-24 08:30

KS: 169/2012

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-14 Dnr 169-2012

Bert-Olof Åkerström

Kommunstyrelsen

Nedskrivning bokfört värde S/S Thomée

Under våren 2011 investerades 430 000 kronor i akuta åtgärder för att s/s

Thomée skulle kunna trafikera Storsjön under sommaren 2011. Med anledning

av fullmäktiges beslut september 2011, om externa lösningar för Thomée,

bör nedskrivning ske av det bokförda värdet på Thomée då värdet är

att se som ett marknadsvärde och detta bedöms vara för högt.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-14

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Fullmäktiges beslut

Bokfört värde på s/s Thomée skrivs ned till noll. Kostnaden 430 000 kronor

belastar 2011 års resultat.

Bakgrund

I samband med kultur- och fritidsnämndens arbete med budgeten för 2010

och flerårsplan för 2011-2012 fick kultur- och fritidsnämndens kansli i

uppdrag att genomföra en brett upplagd utredning av kommunens båt s/s

Thomée. Bakgrunden till uppdraget var de besparingskrav som nämnden

hade för 2010 samt de kostnader som driften av ångbåten varje år medför.

Syftet var att i enlighet med framtagna direktiv utreda drift och verksamhet

för s/s Thomée samt presentera förslag på ångbåtens framtida användning.

Utredningen redovisades den 8 december 2010 till kultur och fritidsnämnden

som med anledning av utredningen beslutade:

- Rapporten utredning av s/s Thomée, daterad den 24 november 2010,

godkänns.

- För genomförande av nödvändiga akuta investerings- och underhållsåtgärder

avsätts 430.000 kronor under 2011.

- Pengarna tas från nämndens budget för maskininvesteringar, verksamhet

34000, projekt 82431.

- För att möjliggöra fortsatt drift av s/s Thomée, med höjda personalkostnader,

utökas nämndens ersättning till teknisk förvaltning/fritid med 70.000

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 21, KS 2012-01-24 08:30

KS: 169/2012

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-14 Dnr 169-2012

kronor.

- Behov av utökad budget för långsiktigt återkommande underhållsåt gärder

får täckas inom ramen för nämndens årliga underhållsplan.

- Övriga behov i form av ytterligare utökad budget för personalinsatser,

kompetensutveckling, marknadsföring, nya turer och koncept samt kort och

långsiktiga underhållsbehov får tas med i nämndens arbete med budgeten

för 2012.

De åtgärder som genomfördes för 430 000 kronor avsåg akuta insatser som

krävdes för att båten skulle kunna användas under sommaren 2011.

Vid fullmäktiges beslut den 15 september om budget 2012 – 2014 beslutade

fullmäktige bl a:

- Nuvarande avtal avseende drift och underhåll av Verkön samt servering

på SS Thomée avvecklas.

-Ansvaret för Thomée förs över från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen.

-Kommunstyrelsen får i uppdrag att till den sista februari 2012 i första hand

söka alternativ intressent för ägande av Thomée kombinerat med möjligheten

att arrendera ut Verkön och i andra hand avveckla Thomée och Verkön.

-Kommunstyrelsen tillförs 100.000 kronor för att klara kostnader för Thomée

och Verkön fram till 31 maj 2012.

Finansutskottet beslutade den 12 januari att ge kommunledningsförvaltningen

i uppdrag att via annons undersöka intresse att hyra s/s Thomée.

Som villkor för uthyrning ska gälla att ångbåten Thomée trafikerar Storsjön

under minst 20 dagar per säsong. Kommunledningsförvaltningen har fått

uppdraget att teckna erforderligt avtal för uthyrning av s/s Thomée förutsatt

att inga kostnader ska belasta kommunen (bareboat charteravtal). Att inga

kostnader ska belasta kommunen följer av fullmäktiges beslut om att tillskjuta

medel till kommunstyrelsen för att klara kostnader för Thomée och

Verkön till 31 maj 2012.

Den investering om 430 000 kronor som gjorts 2011 innebär att kommunstyrelsen

kommer att belastas med kapitalkostnader om ca 100 000 kronor

2012, kostnader som måste täckas av hyran för att inga kostnader som är

förenade med drift av s/s Thomée ska belasta kommunen. De kostnader

som är förenade med löpande drift av Thomée är av en omfattning att sannolikheten

att få in en hyra som även täcker kapitalkostnaderna inte bedöms

sannolik. Det bokförda värdet på Thomée kommer således förmodligen inte

att kunna täckas med hyresintäkter, detta torde också kraftigt påverka det

verkliga försäljningsvärdet.

I enlighet med redovisningslagen kap 6, § 5, får nedskrivning av anläggningstillgång

ske när det verkliga värdet på balansdagen är lägre än anskaffningsvärde

minus gjorda avskrivningar. Nedgången ska vara bestående.

Utifrån en bedömning av faktiskt marknadsvärde på Thomée torde man

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 21, KS 2012-01-24 08:30

KS: 169/2012

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-14 Dnr 169-2012

kunna konstatera att detta marknadsvärde inte täcker den investering som

gjorts under 2011.

Kommunledningsförvaltningen anser att man, till skillnad från om frågan

skulle avse förvaltningsfastigheter som behövs för kommunens långsiktiga

verksamhet, kan diskutera ett marknadsvärde för Thomées del då denna

tillgång avser kommunens frivilliga verksamhet. Rekommendationen är således

att skriva ner det bokförda värde som Thomée har i redovisningen per

sista december 2011. Nedskrivning föreslås ske i samband med upprättande

av årsredovisning för 2011 och kostnaden för detta föreslås få belasta

kommunens totala resultat.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert Olof Åkerström

Utdrag till redovisning/finans, kultur och fritidsnämndens kansli.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 21, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-14 Dnr 169-2012

Bert-Olof Åkerström

Kommunstyrelsen

Nedskrivning bokfört värde S/S Thomée

Under våren 2011 investerades 430 000 kronor i akuta åtgärder för att s/s

Thomée skulle kunna trafikera Storsjön under sommaren 2011. Med anledning

av fullmäktiges beslut september 2011, om externa lösningar för Thomée,

bör nedskrivning ske av det bokförda värdet på Thomée då värdet är

att se som ett marknadsvärde och detta bedöms vara för högt.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-14

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Fullmäktiges beslut

Bokfört värde på s/s Thomée skrivs ned till noll. Kostnaden 430 000 kronor

belastar 2011 års resultat.

Bakgrund

I samband med kultur- och fritidsnämndens arbete med budgeten för 2010

och flerårsplan för 2011-2012 fick kultur- och fritidsnämndens kansli i

uppdrag att genomföra en brett upplagd utredning av kommunens båt s/s

Thomée. Bakgrunden till uppdraget var de besparingskrav som nämnden

hade för 2010 samt de kostnader som driften av ångbåten varje år medför.

Syftet var att i enlighet med framtagna direktiv utreda drift och verksamhet

för s/s Thomée samt presentera förslag på ångbåtens framtida användning.

Utredningen redovisades den 8 december 2010 till kultur och fritidsnämnden

som med anledning av utredningen beslutade:

- Rapporten utredning av s/s Thomée, daterad den 24 november 2010,

godkänns.

- För genomförande av nödvändiga akuta investerings- och underhållsåtgärder

avsätts 430.000 kronor under 2011.

- Pengarna tas från nämndens budget för maskininvesteringar, verksamhet

34000, projekt 82431.

- För att möjliggöra fortsatt drift av s/s Thomée, med höjda personalkostnader,

utökas nämndens ersättning till teknisk förvaltning/fritid med 70.000

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 21, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-14 Dnr 169-2012

kronor.

- Behov av utökad budget för långsiktigt återkommande underhållsåt gärder

får täckas inom ramen för nämndens årliga underhållsplan.

- Övriga behov i form av ytterligare utökad budget för personalinsatser,

kompetensutveckling, marknadsföring, nya turer och koncept samt kort och

långsiktiga underhållsbehov får tas med i nämndens arbete med budgeten

för 2012.

De åtgärder som genomfördes för 430 000 kronor avsåg akuta insatser som

krävdes för att båten skulle kunna användas under sommaren 2011.

Vid fullmäktiges beslut den 15 september om budget 2012 – 2014 beslutade

fullmäktige bl a:

- Nuvarande avtal avseende drift och underhåll av Verkön samt servering

på SS Thomée avvecklas.

-Ansvaret för Thomée förs över från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen.

-Kommunstyrelsen får i uppdrag att till den sista februari 2012 i första hand

söka alternativ intressent för ägande av Thomée kombinerat med möjligheten

att arrendera ut Verkön och i andra hand avveckla Thomée och Verkön.

-Kommunstyrelsen tillförs 100.000 kronor för att klara kostnader för Thomée

och Verkön fram till 31 maj 2012.

Finansutskottet beslutade den 12 januari att ge kommunledningsförvaltningen

i uppdrag att via annons undersöka intresse att hyra s/s Thomée.

Som villkor för uthyrning ska gälla att ångbåten Thomée trafikerar Storsjön

under minst 20 dagar per säsong. Kommunledningsförvaltningen har fått

uppdraget att teckna erforderligt avtal för uthyrning av s/s Thomée förutsatt

att inga kostnader ska belasta kommunen (bareboat charteravtal). Att inga

kostnader ska belasta kommunen följer av fullmäktiges beslut om att tillskjuta

medel till kommunstyrelsen för att klara kostnader för Thomée och

Verkön till 31 maj 2012.

Den investering om 430 000 kronor som gjorts 2011 innebär att kommunstyrelsen

kommer att belastas med kapitalkostnader om ca 100 000 kronor

2012, kostnader som måste täckas av hyran för att inga kostnader som är

förenade med drift av s/s Thomée ska belasta kommunen. De kostnader

som är förenade med löpande drift av Thomée är av en omfattning att sannolikheten

att få in en hyra som även täcker kapitalkostnaderna inte bedöms

sannolik. Det bokförda värdet på Thomée kommer således förmodligen inte

att kunna täckas med hyresintäkter, detta torde också kraftigt påverka det

verkliga försäljningsvärdet.

I enlighet med redovisningslagen kap 6, § 5, får nedskrivning av anläggningstillgång

ske när det verkliga värdet på balansdagen är lägre än anskaffningsvärde

minus gjorda avskrivningar. Nedgången ska vara bestående.

Utifrån en bedömning av faktiskt marknadsvärde på Thomée torde man

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 21, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-14 Dnr 169-2012

kunna konstatera att detta marknadsvärde inte täcker den investering som

gjorts under 2011.

Kommunledningsförvaltningen anser att man, till skillnad från om frågan

skulle avse förvaltningsfastigheter som behövs för kommunens långsiktiga

verksamhet, kan diskutera ett marknadsvärde för Thomées del då denna

tillgång avser kommunens frivilliga verksamhet. Rekommendationen är således

att skriva ner det bokförda värde som Thomée har i redovisningen per

sista december 2011. Nedskrivning föreslås ske i samband med upprättande

av årsredovisning för 2011 och kostnaden för detta föreslås få belasta

kommunens totala resultat.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert Olof Åkerström

Utdrag till redovisning/finans, kultur och fritidsnämndens kansli.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1453/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 1453-2011

Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade

Alex C Kallberg har i medborgarförslag den 10 augusti 2011, föreslagit

kommunen att utrusta en centralt belägen handikapptoalett med taklyft samt

erbjuda bra öppettider. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i

ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-28

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-12-14 § 337

Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-10

Medborgarförslag 2011-08-10

Finansutskottets beslut

Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-12-28 Dnr 1453-2011

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade

Alex C Kallberg har i medborgarförslag den 10 augusti 2011, föreslagit

kommunen att utrusta en centralt belägen handikapptoalett med taklyft samt

erbjuda bra öppettider. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i

ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-28

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-12-14 § 337

Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-10

Medborgarförslag 2011-08-10

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget avslås.

Motivering

Utgiften för om- och påbyggnad samt installation av taklyft i den befintliga

toaletten på Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig byggnad

innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad krävs

för att rymma hissanordning/teknikrum. Detta gör att utgiften för åtgärderna

blir orimligt höga i befintlig byggnad. I kommunens investeringsplaner ingår

att bygga ytterligare en offentlig toalett i centralt läge. Här ska det då

vara en förutsättning att taklyft ingår men en sådan investering finns idag

inte med i kommunens budget/flerårsplan 2012-2014.

Bakgrund

Se skrivelse samhällsbyggnad 2011-11-10. Kommunledningsförvaltningen

vill informera om att offentliga toaletter med handikappanpassning finns

också i hamnen, nära Glashyttan och på P-huset. Trafik och Park meddelar

att den beräknade investeringskostnaden för en taklyft, 0,5 – 1,0 mkr, är i

stort sett densamma oavsett var den installeras.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-12-28 Dnr 1453-2011

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag till Alex C Kallberg och miljö- och samhällsnämnden

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 337, MSN 2011-12-14 08.30

PROTOKOLL 1

Miljö- och samhällsnämnden

2011-12-14 Dnr 1453-2011

Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade

Kommunledningsförvaltningen har för yttrande översänt ett medborgarförslag

från Alex C Kallberg om att kommunen utrustar en centralt belägen

handikapptoalett med taklyft samt erbjuder utökade öppettider.

Underlag för beslut

Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-10

Medborgarförslag från Alex C Kallberg 2011-08-10

Miljö- och samhällsnämndens beslut

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget.

Motiv: Utgiften för om- och påbyggnad samt installation av taklyft i den

befintliga toaletten på Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig

byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad

krävs för att rymma hissanordningen/teknikrum. Detta gör att utgiften för

åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad.

I kommunens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett

i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår. Investeringen

ingår inte i nämndens budgetförslag för 2012-2014.

______

Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-11-10 Dnr 1453-2011

Jan Asplund

Miljö- och samhällsnämnden

Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade

Kommunledningsförvaltningen har för yttrande översänt ett medborgarförslag

från Alex C Kallberg om att kommunen utrustar en centralt belägen

handikapptoalett med taklyft och erbjuder utökade öppettider.

Underlag för beslut

Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-10

Medborgarförslag från Alex C Kallberg 2011-08-10

Förslag till beslut

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget.

Motiv: Utgiften för om- och påbyggnad och installation av taklyft i den befintliga

toaletten i Biblioteksgatan beräknas till 0,5 - 1,0 mkr. Befintlig

byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad

krävs för att rymma hissanordningen/teknikrum. Detta gör att utgiften för

åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad.

I kommunens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett

i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår. Investeringen

ingår inte i nämndens budgetförslag för 2012-2014.

Bakgrund

Medborgarförslaget från Alex C Kallberg med innebörden att en centralt

belägen offentlig toalett utrustas med taklyft så att en rörelsehindrad person

i rullstol ska kunna gå på toaletten och uträtta sina behov även på en sen

kväll.

Den i dag mest centralt placerade är den i Biblioteksgatan nedanför Prästgatan.

Toaletten är en färdig modultoalett som har byggds in i en byggnad

som är anpassat till stadsmiljön och som även inrymmer en transformatorstation.

Leverantören av modulerna bedömer att det är möjligt att bygga till

en taklyft till en kostnad på 0,5 – 1 miljon kronor.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-11-10 Dnr 1453-2011

Den höga kostnaden hänförs till att nuvarande teknikrum måste flyttas för

att lyften ska kunna låsas in bakom toalettutrymmet och att byggnaden måste

utökas. Det tillkommer ett kodlåssystem för att den som har behov av lyften

ska komma åt den. En sådan anordning är inget som går att ha öppet och

tillgängligt för alla. I en framtida utökning av en offentlig toalett i ett centralt

läge så bör behovet av hissanordning tillgodoses.

SAMHÄLLSBYGGNAD

Lars Andersson

förvaltningschef

Bertil Danielsson

avd chef trafik och park

Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-08-10 Medborgarförslag


§ 23, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1845/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2011-11-08 Dnr 1845-2011

Medborgarförslag - Analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds

kommuns framtid

Bengt Åsengård, Mikael Berlin, Nils Ericsson, Birgit Eriksson, Lennart

Sundström och Bertil Byström föreslår i medborgarförslag den 7 oktober

2011 att ”Östersunds kommunfullmäktige föreslås ta initiativ till en egen,

fristående analys av hur kommunens framtid påverkas under olika förutsättningar,

att vara kvar som motor i Jämtlands län, ingå som en minoritet i

Mittsverigeregionen eller i ett Stornorrland. Med tanke på tidsaspekten i regionbildningsprocessen

begärs samtidigt att medborgarförslaget behandlas

skyndsamt”. Förslagsställarnas synpunkter och argument redovisas i bifogade

medborgarförslag.

Underlag för beslut

Förslag från kommunstyrelsens ordförande 2011-10-24

Medborgarförslag 2011-10-07

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget om analys av hur regionbildningen påverkar

Östersunds kommuns framtid avslås.

Motivering till beslutet:

En bärande tanke i processen har varit att det är de politiska partierna som

ska peka ut färdriktningen, beslut i frågan fattas också av landstingsfullmäktigeförsamlingarna.

Det har hållits flera öppna möten kring regionbildningsfrågan,

bland annat har föreningen för Region MittSverige haft möten

i varje kommun i länet. Vid dessa möten har även Framtid Jämtland varit

representerad. Konsekvenser av regionbildningen för Östersund är viktiga

men bör utredas i regionsammanhang. Östersunds kommun har i egenskap

av medlem i den ideella föreningen MittSverige deltagit i och påverkat beredningsprocessen.

Kommunen har inte för avsikt att göra någon egen analys

eller föra medborgardialog i frågan.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 23, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

FÖRS LAG

2011-10-24 Dnr 1845-2011

Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - Analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds

kommuns framtid

Bengt Åsengård, Mikael Berlin, Nils Ericsson, Birgit Eriksson, Lennart

Sundström och Bertil Byström föreslår i medborgarförslag den 7 oktober

2011 att ”Östersunds kommunfullmäktige föreslås ta initiativ till en egen,

fristående analys av hur kommunens framtid påverkas under olika förutsättningar,

att vara kvar som motor i Jämtlands län, ingå som en minoritet i

Mittsverigeregionen eller i ett Stornorrland. Med tanke på tidsaspekten i regionbildningsprocessen

begärs samtidigt att medborgarförslaget behandlas

skyndsamt”. Förslagsställarnas synpunkter och argument redovisas i bifogade

medborgarförslag.

Underlag för beslut

Förslag från kommunstyrelsens ordförande 2011-10-24

Medborgarförslag 2011-10-07

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslag om analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds

kommuns framtid avslås.

Motivering till beslutet

En bärande tanke i processen har varit att det är de politiska partierna som

ska peka ut färdriktningen, beslut i frågan fattas också av landstingsfullmäktigeförsamlingarna.

Det har hållits flera öppna möten kring regionbildningsfrågan,

bland annat har föreningen för Region MittSverige haft möten

i varje kommun i länet. Vid dessa möten har även Framtid Jämtland varit

representerad. Konsekvenser av regionbildningen för Östersund är viktiga

men bör utredas i regionsammanhang. Östersunds kommun har i egenskap

av medlem i den ideella föreningen MittSverige deltagit i och påverkat beredningsprocessen.

Kommunen har inte för avsikt att göra någon egen analys

eller föra medborgardialog i frågan.

AnnSofie Andersson

Utdrag till förslagsställarna

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se

Carina Zetterström


§ 23, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-07 Medborgarförslag


§ 23, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-07 Medborgarförslag


§ 24, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2367/2011

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-02 Dnr 2367-2011

Rev 2012-01-14

Bert-Olof Åkerström

Kommunstyrelsen

Motion - Plan för investeringsutrymmet

Ulf Edström har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att ta

fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan skall vara vägledande

för utrymmet för framtida investeringar.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02, rev 2012-

01-14

Motion av Ulf Edström

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Motionen bifalls på så sätt att kommunens treårsbudget avseende investeringar

utökas till fem år av vilka åren 3 – 5 endast ska uttrycka tillgängligt

investeringsutrymme (investeringstak) utöver redan preciserade investeringsprojekt.

Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns påverkan på

räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar. Detta för att tydligt

visa den valda investeringsnivåns påverkan på utrymmet för verksamhetsutveckling

alternativt behov av besparingar inom oförändrad skattenivå.

Före beslut om enskilda investeringsprojekt ska eventuellt tillkommande

driftkostnader redovisas. Investeringar som kan redovisas vara lönsamma,

omfattas inte av föreslaget investeringstak.

Bakgrund

Ulf Edström har i en motion föreslagit att en löpande plan för kommunens

investeringsutrymme ska tas fram. Planen ska sedan vara vägledande för

kommunens framtida investeringar. Ulf Edström anser att kommunen måste

öka sitt fokus på utrymmet för framtida investeringar och konstatera vilket

utrymme som finns för att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I

motionen redovisas sambandet mellan kommunens höga investeringstakt

jämfört med de årliga avskrivningarna och det upplåningsbehov som finns i

gällande budget.

Kommunledningsförvaltningen konstaterar att motionen pekar på viktiga

samband som måste hållas levande för att kommunen i tid ska inse vilken

inverkan aktuell investeringsnivå har på kommunens framtida ekonomi.

Motionens förslag bör enligt förvaltningens mening integreras i den årliga

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2367/2011

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-02 Dnr 2367-2011

Rev 2012-01-14

budget som kommunen har att utarbeta enligt kommunallagen. Frågan om

utrymme för framtida investeringsnivå kan med fördel ingå som en del i de

budgetdirektiv som fullmäktige lägger fast som förutsättning för respektive

års budgetarbete.

Om kommunen har en högre investeringsnivå än de årliga avskrivningarna

så uppstår ett behov av att låna pengar – detta under förutsättning att kommunen

inte har ett positivt resultat som medger direktfinansiering av årets

investeringar utöver årets avskrivningar.

Det finansiella mål fullmäktige lagt fast i budget 2012 är att nå ett resultat

om 60 miljoner kronor. Av detta resultat har fullmäktige angett att 10 miljoner

får användas för oförutsedda behov dvs oförutsedda kostnader som

uppstår under det löpande budgetåret. Ca 5 miljoner ska användas för att

amortera på den låneskuld som kommunen numera har och planerar att öka.

Detta innebär att det finns 45 miljoner kvar som ett förstärkt kassaflöde disponibelt

för direktfinansiering av kommunens investeringar utöver de årliga

avskrivningarna.

Det finns ett starkt samband mellan resultat, avskrivningar och investeringar.

År 2012 beräknas kommunens avskrivningar uppgå till ca 140 miljoner.

I ett budgetläge där kommunen endast uppfyller det lagstadgande balanskravet

är 140 miljoner också den långsiktiga investeringsnivå som kommunen

kan ha utan att öka sin låneskuld (observera dock att kommunen måste

ha ett positivt resultat för att amortera på de lån som redan tagits upp respektive

beräknas tas upp för att finansiera de investeringar som planeras

genomföras enligt gällande budget och flerårsplan).

Enligt kommunallagen 8 kap 5 § ska kommunen upprätta budget för en period

om tre år. Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de

finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Den

definition av god ekonomisk hushållning som framgår av kommunens budget

är att det ska finnas ett ekonomiskt utrymme (dvs ett plusresultat) om 45

miljoner för direktfinansiering av investeringar. Detta innebär att investeringsutrymmet

för kommunen utan att låna pengar är 185 miljoner kronor

per år förutsatt att kommunen har ett tillräckligt plusresultat. En högre investeringsnivå

måste lånefinansieras vilket i sig medför ökade räntekostnader

samt behov av kassaflöde för amorteringar på de upptagna lånen. Ökade

räntekostnader och behov av amorteringar ställer krav på besparingar i befintlig

verksamhet för att oförändrad utdebitering ska kunna vidmakthållas.

En hög investeringsnivå under en begränsad period kan finansieras av en

investeringsnivå som är lägre än investeringsutrymmet under ett antal år.

Det investeringsutrymme som räknats ut enligt ovan är en genomsnittlig investeringsnivå

sett över flera år och inte ett mått för varje enskilt år. För

kommunens del kan således de ökade räntekostnader som följer av gällande

flerårsplans höga investeringsnivå sänkas genom att kommunen de närmast

följande åren tillåter en väsentligt lägre investeringsnivå än de årliga av-

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KS 2012-01-24 08:30

KS: 2367/2011

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-02 Dnr 2367-2011

Rev 2012-01-14

skrivningarna då detta ger ett kassaflöde som kan användas för att snabbt

amortera ner kommunens låneskuld.

Enligt motionen har intresset för investeringar kommit i skymyndan ”då

kommunens budgetering och ekonomisk rapportering fokuseras nästan uteslutande

på resultatet”. Kommunledningsförvaltningen anser att det inte är

”antingen eller” utan ”både och” då det viktigt att ”ha koll” både på resultat

och investeringsutrymme. Detta eftersom det finns ett omedelbart samband

mellan resultat och investeringar som påverkar långsiktigt god ekonomisk

hushållning.

Den plan för investeringsutrymme som efterfrågas i motionen kan enkelt

redovisas enligt ovan beskrivna samband. Enligt motionen ska också detta

investeringsutrymme sedan vara vägledande för utrymmet för kommande

framtida investeringar.

Formellt finns redan detta krav uttryckt i kommunallagen via de krav som

finns att kommunen ska ha en budget och finansiella mål som är av betydelse

för god ekonomisk hushållning. Frågan om respektive års budgetnivå bör

lämpligtvis integreras i kommunens budgetarbete och inte via en fristående

plan. Att uppfylla motionens intention om att ha fokus även på investeringarna

och dess påverkan på upplåning och kapitalkostnader och därmed resultat

är viktigt att hålla levande i dialogen om god ekonomisk hushållning.

För att stärka sambandet mellan investeringsnivå och konsekvenser för

kommunens långsiktiga ekonomi föreslås att kommunens investeringsbudget

som nu omfattar tre år utökas till fem år utökas till fem år där åren 3 – 5

endast ska uttrycka tillgängligt investeringsutrymme utöver redan preciserade

investeringsprojekt. Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns

påverkan på räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar på nyupptagna

lån. Detta för att tydligt visa den valda investeringsnivåns påverkan

på utrymmet för verksamhetsutveckling alternativt behov av besparingar

för att finansiera vald investeringsnivå inom oförändrad skattenivå.

Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen bifalls på så sätt att

nuvarande treåriga investeringsbudget utökas till fem år. Förvaltningen föreslår

också att fullmäktige i sitt budgetarbete ska ägna tid åt att diskutera

utrymmet för framtida investeringar i enlighet med motionens intentioner.

Investeringar som ger rationaliseringar och således är lönsamma att genomföra

ska inte omfattas av föreslaget investeringstak.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert Olof Åkerström

Utdrag Ulf Edström, samtliga gruppledare, Christine Wåhlén, Anneli

Svensson

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2012-01-02 Dnr 2367-2011

Rev 2012-01-14

Bert-Olof Åkerström

Kommunstyrelsen

Motion - Plan för investeringsutrymmet

Ulf Edström har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att ta

fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan skall vara vägledande

för utrymmet för framtida investeringar.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02, rev 2012-

01-14

Motion av Ulf Edström

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Motionen bifalls på så sätt att kommunens treårsbudget avseende investeringar

utökas till fem år av vilka åren 3 – 5 endast ska uttrycka tillgängligt

investeringsutrymme (investeringstak) utöver redan preciserade investeringsprojekt.

Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns påverkan på

räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar. Detta för att tydligt

visa den valda investeringsnivåns påverkan på utrymmet för verksamhetsutveckling

alternativt behov av besparingar inom oförändrad skattenivå.

Före beslut om enskilda investeringsprojekt ska eventuellt tillkommande

driftkostnader redovisas. Investeringar som kan redovisas vara lönsamma,

omfattas inte av föreslaget investeringstak.

Bakgrund

Ulf Edström har i en motion föreslagit att en löpande plan för kommunens

investeringsutrymme ska tas fram. Planen ska sedan vara vägledande för

kommunens framtida investeringar. Ulf Edström anser att kommunen måste

öka sitt fokus på utrymmet för framtida investeringar och konstatera vilket

utrymme som finns för att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I

motionen redovisas sambandet mellan kommunens höga investeringstakt

jämfört med de årliga avskrivningarna och det upplåningsbehov som finns i

gällande budget.

Kommunledningsförvaltningen konstaterar att motionen pekar på viktiga

samband som måste hållas levande för att kommunen i tid ska inse vilken

inverkan aktuell investeringsnivå har på kommunens framtida ekonomi.

Motionens förslag bör enligt förvaltningens mening integreras i den årliga

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2012-01-02 Dnr 2367-2011

Rev 2012-01-14

budget som kommunen har att utarbeta enligt kommunallagen. Frågan om

utrymme för framtida investeringsnivå kan med fördel ingå som en del i de

budgetdirektiv som fullmäktige lägger fast som förutsättning för respektive

års budgetarbete.

Om kommunen har en högre investeringsnivå än de årliga avskrivningarna

så uppstår ett behov av att låna pengar – detta under förutsättning att kommunen

inte har ett positivt resultat som medger direktfinansiering av årets

investeringar utöver årets avskrivningar.

Det finansiella mål fullmäktige lagt fast i budget 2012 är att nå ett resultat

om 60 miljoner kronor. Av detta resultat har fullmäktige angett att 10 miljoner

får användas för oförutsedda behov dvs oförutsedda kostnader som

uppstår under det löpande budgetåret. Ca 5 miljoner ska användas för att

amortera på den låneskuld som kommunen numera har och planerar att öka.

Detta innebär att det finns 45 miljoner kvar som ett förstärkt kassaflöde disponibelt

för direktfinansiering av kommunens investeringar utöver de årliga

avskrivningarna.

Det finns ett starkt samband mellan resultat, avskrivningar och investeringar.

År 2012 beräknas kommunens avskrivningar uppgå till ca 140 miljoner.

I ett budgetläge där kommunen endast uppfyller det lagstadgande balanskravet

är 140 miljoner också den långsiktiga investeringsnivå som kommunen

kan ha utan att öka sin låneskuld (observera dock att kommunen måste

ha ett positivt resultat för att amortera på de lån som redan tagits upp respektive

beräknas tas upp för att finansiera de investeringar som planeras

genomföras enligt gällande budget och flerårsplan).

Enligt kommunallagen 8 kap 5 § ska kommunen upprätta budget för en period

om tre år. Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de

finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Den

definition av god ekonomisk hushållning som framgår av kommunens budget

är att det ska finnas ett ekonomiskt utrymme (dvs ett plusresultat) om 45

miljoner för direktfinansiering av investeringar. Detta innebär att investeringsutrymmet

för kommunen utan att låna pengar är 185 miljoner kronor

per år förutsatt att kommunen har ett tillräckligt plusresultat. En högre investeringsnivå

måste lånefinansieras vilket i sig medför ökade räntekostnader

samt behov av kassaflöde för amorteringar på de upptagna lånen. Ökade

räntekostnader och behov av amorteringar ställer krav på besparingar i befintlig

verksamhet för att oförändrad utdebitering ska kunna vidmakthållas.

En hög investeringsnivå under en begränsad period kan finansieras av en

investeringsnivå som är lägre än investeringsutrymmet under ett antal år.

Det investeringsutrymme som räknats ut enligt ovan är en genomsnittlig investeringsnivå

sett över flera år och inte ett mått för varje enskilt år. För

kommunens del kan således de ökade räntekostnader som följer av gällande

flerårsplans höga investeringsnivå sänkas genom att kommunen de närmast

följande åren tillåter en väsentligt lägre investeringsnivå än de årliga av-

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2012-01-02 Dnr 2367-2011

Rev 2012-01-14

skrivningarna då detta ger ett kassaflöde som kan användas för att snabbt

amortera ner kommunens låneskuld.

Enligt motionen har intresset för investeringar kommit i skymyndan ”då

kommunens budgetering och ekonomisk rapportering fokuseras nästan uteslutande

på resultatet”. Kommunledningsförvaltningen anser att det inte är

”antingen eller” utan ”både och” då det viktigt att ”ha koll” både på resultat

och investeringsutrymme. Detta eftersom det finns ett omedelbart samband

mellan resultat och investeringar som påverkar långsiktigt god ekonomisk

hushållning.

Den plan för investeringsutrymme som efterfrågas i motionen kan enkelt

redovisas enligt ovan beskrivna samband. Enligt motionen ska också detta

investeringsutrymme sedan vara vägledande för utrymmet för kommande

framtida investeringar.

Formellt finns redan detta krav uttryckt i kommunallagen via de krav som

finns att kommunen ska ha en budget och finansiella mål som är av betydelse

för god ekonomisk hushållning. Frågan om respektive års budgetnivå bör

lämpligtvis integreras i kommunens budgetarbete och inte via en fristående

plan. Att uppfylla motionens intention om att ha fokus även på investeringarna

och dess påverkan på upplåning och kapitalkostnader och därmed resultat

är viktigt att hålla levande i dialogen om god ekonomisk hushållning.

För att stärka sambandet mellan investeringsnivå och konsekvenser för

kommunens långsiktiga ekonomi föreslås att kommunens investeringsbudget

som nu omfattar tre år utökas till fem år utökas till fem år där åren 3 – 5

endast ska uttrycka tillgängligt investeringsutrymme utöver redan preciserade

investeringsprojekt. Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns

påverkan på räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar på nyupptagna

lån. Detta för att tydligt visa den valda investeringsnivåns påverkan

på utrymmet för verksamhetsutveckling alternativt behov av besparingar

för att finansiera vald investeringsnivå inom oförändrad skattenivå.

Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen bifalls på så sätt att

nuvarande treåriga investeringsbudget utökas till fem år. Förvaltningen föreslår

också att fullmäktige i sitt budgetarbete ska ägna tid åt att diskutera

utrymmet för framtida investeringar i enlighet med motionens intentioner.

Investeringar som ger rationaliseringar och således är lönsamma att genomföra

ska inte omfattas av föreslaget investeringstak.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert Olof Åkerström

Utdrag Ulf Edström, samtliga gruppledare, Christine Wåhlén, Anneli

Svensson

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-24 Motion


§ 25, KS 2012-01-24 08:30

KS: 1687/2011

PROTOKOLL

Finansutskottet

2012-01-12 Dnr 1687-2011

Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds

kommun

Carina Zetterström, C, yrkar i en motion den 13 september 2011, att det

skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen

lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun. Barnoch

utbildningsnämnden, utförarstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden

har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag

2011-12-28

Vård- och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13 §128

Utförarstyrelsens beslut 2011-12-06 § 78

Barn- och utbildningsnämndens beslut 2011-12-02 § 111

Motion 2011-09-13

Finansutskottets beslut

Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

Sammanfattande

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-12-28 Dnr 1687-2011

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds

kommun

Carina Zetterström, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 september 2011,

att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka

andelen lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.

Barn- och utbildningsnämnden, utförarstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden

har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag

2011-12-28

Barn- och utbildningsnämndens beslut 2011-12-02 § 111

Utförarstyrelsens beslut 2011-12-06 § 78

Vård- och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13 §128

Motion 2011-09-13

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Motionen avslås.

Motivering

Det finns ett behov av att definiera vad det innebär att laga mat från grunden

och beroende på definition så kan det finnas behov av investeringar i

kökslokaler, utbildning av personal, förändrad personaltäthet och förändrade

matsedlar. Den förtydligande kostpolicyn som berörda nämnder/styrelse

antagit tillgodoser motionärens ambition på sikt men i den takt ekonomin

tillåter.

Bakgrund

Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar

och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare

höja matkvalitén. Detta bör ske genom att andelen lagad mat ökar från

idag 70 % till 80/100 %. Maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas

som möjligt och andelen mat som värms upp inför servering bör minska.

Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från grunden

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

Sammanfattande

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-12-28 Dnr 1687-2011

skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten som

serveras innehåller.

Protokoll från berörda nämnder/styrelse bifogas i handlingarna. Samtliga

nämnder pekar på att det inte finns någon vedertagen definition av vad ”lagad

mat från grunden” innebär och att motionen därför bör avslås. I barnoch

utbildningsnämndens beslutsunderlag finns följande redovisning.

Definition av begreppet ”lagat från grunden”

Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.

För att utreda vilka åtgärder som krävs för att öka ambitionen och laga 80%

respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat, måste Östersunds

kommun börja med att definiera vad som avses med att laga mat

från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och

inte. Beroende på hur begreppet definieras, påverkas kostnaderna för matlagningen,

då olika stora investering i köken och ökad personal täthet

kommer att krävs.

Konsekvenser på matsedeln

Den definition av ”laga mat från grunden” som en utredning kommer fram

till påverkar i nästa steg vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert

sätt med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln

minskar, vilket påverkar matsedelns näringsriktighet negativt. Exempel på

helfabrikat som används på förskola/skola idag är: stekta köttbullar, biffar,

hamburgare, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt fisk, blodpudding, falukorv,

varmkorv och rökt skinka. Inom äldreomsorgen används tex. kalvsylta,

kroppkakor, kåldolmar, paltbröd, frukostkorv, isterband och kassler.

Även tillbehör som ketchup, senap, majonnäs, sylt, keso, ost hårt och mjukt

bröd samt kryddblandningar etc. används. Halvfabrikat är ett livsmedel som

har behandlats och endast behöver tillagning. Exempel på halvfabrikat som

används i Måltidsservice kök idag är: pasta, mjöl, gryner, krossade tomater

och andra konserver, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling, köttfärs, buljong/

fonder, panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis mm. En matsedel

helt utan hel- och halvfabrikat uppfyller inte kraven på näringsriktighet för

målgrupperna.

Laga maten nära gästen

Sista steget i utredningen är att inventera kommunens alla mottagnings- och

serveringskök inom förskola och skola, ca 42 stycken och äldreomsorgens

mottagningskök/avdelningskök, ca 70-80 stycken för att gå igenom det behov

av ombyggnation och investeringar som krävs för att laga mat från

grunden i köken. Förutom köksinventeringen krävs en inventering av personalbehov

och kompetens, liksom en plan för omorganisation, rekrytering

och utbildning. Slutligen ska inventerade behov och åtgärder kostnadsberäknas.

Den matutredning som genomfördes i kommunen 2009 hade till

uppdrag att utreda den mest kostnadseffektiva köksorganisationen för

kommunen och tog därmed inte hänsyn till faktorer som ”laga mat från

grunden” vilket är en av förutsättningarna i motionen.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

Sammanfattande

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2011-12-28 Dnr 1687-2011

I vård- och omsorgsnämndens beslutsunderlag redovisas ett underlag som

har begärts in från två av köken som lagar mat till särskilt boende, kommunens

Måltidsservice och Carema kök.

I svar från Måltidsservice anges att det är behov av att definiera vad som

avses med att laga mat från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat

som inte kan tillåtas. Det går inte att göra en utredning och kostnadsberäkning

om vad det innebär innan de frågorna är identifierade. Att tillaga

maten nära gästen kan även innebära stora investeringar i kök.

På Carema anser de frågan om att öka andelen tillagd mat från grunden är

svår att besvara. Det finns en otydlighet i vad som avses. Ska maten tillagas

på varje boende, eller i varje avdelningskök så krävs investeringar i kökslokaler

och i personal och utbildning av personal. I det stora köket på Björkbacka

krävs även ny utrustning för att minimera halvfabrikat.

I kommunens arbete med att förtydliga kostpolicyn som ska beslutas av

samtliga nämnder och därefter i kommunfullmäktige kommer sedan varje

nämnd att arbeta med handlingsplaner för kosten. I detta arbete kan även

varje nämnd besluta om att förtydliga hur nära brukaren maten ska tillagas.

Samtliga nämnder pekar på att den gemensamma kostpolicyn innehåller en

vision och policy för kommunens arbete med kost till barn, unga och äldre:

Vision - ”Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas

god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och

miljö.”

Kostpolicy - I ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att:

· Måltiden är en positiv helhetsupplevelse som ger näring, stimulans, tid för

avkoppling och trevlig samvaro.

· Maten som serveras tillagas av säkra råvaror med hög livsmedelshygienisk

kvalitet, den är väl sammansatt och tillgodoser olika behov.

· Det finns tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden

och dess miljö.

· Kommunen ska i sin måltidsverksamhet ta ansvar och hänsyn till miljön.

Kommunledningsförvaltningen konstaterar att fullmäktige har att ta ställning

till kostpolicyn vid samma sammanträde som denna motion kommer

att behandlas.

Facknämndernas tjänstemannaförslag finns de på kommunens hemsida under

Vem är du – förtroendevald.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

Sammanfattande

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4

2011-12-28 Dnr 1687-2011

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag till Carina Zetterström, c, barn- och utbildningsnämnden, vård- och

omsorgsnämnden samt utförarstyrelsen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-09-13 Motion


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 111, BOUN 2011-12-14 08.30

PROTOKOLL

Barn- och utbildningsnämnden

2011-12-02 Dnr KS 1687/2011

Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds

kommun

Carina Zetterström, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 september 2011,

att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka

andelen lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.

Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar,

och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare

höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst

vara 100%. Maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som möjligt,

och andelen mat som värms upp inför servering bör minska.

Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från grunden

skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten innehåller

som serveras.

Barn- och utbildningsnämnden har fått motionen för yttrande till kommunledningsförvaltningen

senast 13 januari 2012.

Underlag för beslut

Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12- 02

Motion 2011-09-13

Yttrande från Måltidsservice

Yrkande

Bogna Wojtkiewicz Adolfsson ( c ) yrkar bifall till motionen, dvs att det

skyndsamt utreds vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen lagad

mat från 70 % till 80 % respektive 100 % i Östersunds kommun

Proposition

Ordförande ställer proposition på förslagen

1 Bognas yrkande om bifall till motionen

2. liggande förslag om avslag av motionen

och finner att förslaget avslås enligt liggande förslag

Barn- och utbildningsnämndens beslut

Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen

om att öka andelen lagad mat i Östersunds kommun avslås.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 111, BOUN 2011-12-14 08.30

PROTOKOLL

Barn- och utbildningsnämnden

2011-12-02 Dnr KS 1687/2011

Motiveringen till beslutet är, att det idag inte finns någon vedertagen definition

av vad ”lagad mat från grunden” innebär, och beroende av hur begreppet

”lagad mat från grunden” definieras krävs olika stora investeringar i köken

samt olika ökningsbehov avseende personaltäthet.

Utdrag till kommunstyrelsen.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-12-02 Dnr KS 1687/2011

Svante Sundbergh

Barn- och utbildningsnämnden

Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds

kommun

Carina Zetterström, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 september 2011,

att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka

andelen lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.

Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar,

och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare

höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst

vara 100%. Maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som möjligt,

och andelen mat som värms upp inför servering bör minska.

Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från grunden

skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten innehåller

som serveras.

Barn- och utbildningsnämnden har fått motionen för yttrande till kommunledningsförvaltningen

senast 13 januari 2012.

Underlag för beslut

Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12- 02

Motion 2011-09-13

Yttrande från Måltidsservice

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen

om att öka andelen lagad mat i Östersunds kommun avslås.

Motiveringen till beslutet är, att det idag inte finns någon vedertagen definition

av vad ”lagad mat från grunden” innebär, och beroende av hur begreppet

”lagad mat från grunden” definieras krävs olika stora investeringar i köken

samt olika ökningsbehov avseende personaltäthet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-12-02 Dnr KS 1687/2011

Bakgrund

I motionen från Carina Zetterström, Centerpartiet yrkas det på, att det

skyndsamt bör utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen

lagad mat från 70 % till 80 % respektive 100 %.

I yttrandet från Måltidsservice framgår, att det inte går att göra en sådan utredning

innan begreppet ”lagad mat från grunden” definierats samt vilka

hel- eller halvfabrikat som kan tillåts. Där framhålls även, att definitionen

påverkar vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert sätt, och

därmed riskerar variationen på matsedeln att minska, vilket i sin tur påverkar

näringsriktigheten negativt.

I kommunens arbete med att förtydliga kostpolicyn, föreslås att varje

nämnd arbetar fram handlingsplaner för kosten. Där kan även bedömningar

göras hur nära ”det bord där den ska ätas” maten ska lagas.

Eftersom det, med hänvisning till ovannämnda skrivning, inte bedöms möjligt

att göra en seriös utredning enligt motionens yrkande bör motionen avslås.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Annika Källgård

Förvaltningschef

Utdrag till kommunstyrelsen.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: BUF Underlag till svar på motion 100% lagat från grunde 3

Förskola och skola

Underlag till svar på Motion –Öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds

kommun Dnr 1687-2011

Bakgrund

Måltidsservice har beräknat att av maten som serveras på förskolor och skolor tillagas ca 70%

från grunden i våra kök. Vår tolkning av att laga mat från grunden betyder att kockar bereder

och tillagar en maträtt eller ett tillbehör utifrån ett recept där både råvaror, hel- och

halvfabrikat ingår. Vi tillagar tex varma och kalla såser, pastarätter/såser, gratänger, frestelser,

grytor, Stroganoff, soppor, sallader, potatismos från grunden med ett recept som bas.

Maträtter och tillbehör som vi inte räknar som lagade från grunden är tex köttbullar,

hamburgare, biffar, pannkaka, potatisbullar, blodpudding, varmkorv, sprödbakad fisk,

soppbröd, pålägg, sylt etc.

* se definition av hel- och halvfabrikat

Utredning

För att kunna göra en utredning och kostnadsberäkning på vad som krävs för att öka

ambitionen och laga 80% respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat,

måste Östersunds kommun börja med att definiera vad som avses med att laga mat från

grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och inte.

Laga mat från grunden

Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.

Beroende på hur begreppet definieras, krävs olika stora investering i köken och ökad personal

täthet. Definitionen påverkar också vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert sätt

med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln minskar, vilket påverkar

matsedelns näringsriktighet negativt.

Definition av Hel- och halvfabrikat

Helfabrikat är helt färdigställda livsmedel som kan serveras kalla eller där endast

uppvärmning behövs. Helfabrikat kan vara måltidskomponenter eller kompletta maträtter.

Exempel på helfabrikat som används på förskola/skola idag är:

Stekta köttbullar, biffar, hamburgare, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt fisk,

blodpudding, falukorv, varmkorv, rökt skinka och kassler. Även tillbehör som ketchup, senap,

majonnäs, sylt, keso, ost, pålägg, bröd hårt och mjukt, kryddblandningar etc används.

Halvfabrikat är ett livsmedel som har behandlats och endast behöver tillagning. Till vissa

halvfabrikat behöver vätska tillsättas.

Exempel på halvfabrikat som används på förskola/skola till idag är:

Pasta, mjöl, gryner, krossade tomater och andra konserver, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling,

köttfärs, buljong/fonder, panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis.

Östersunds kommun, Måltidsservice, 831 82 Östersund

maltidsservice@osterund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 128, ON 2011-12-13 08.30

PROTOKOLL 1

Vård- och omsorgsnämnden

2011-12-13 Dnr 1687-2011

Motion - öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds

kommun

Carina Zetterström, Centerpartiet yrkar i en motion till kommunfullmäktige

att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka

andelen lagad mat från 70 % till 80 % respektive 100 % i Östersunds kommun.

Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet

förpliktigar och att det är dags för kommunen att ytterligare höja matkvaliteten

i kommunen. Mat ska tillagas så nära det bord där den ska ätas och

andelen mat som värms upp inför servering bör minska. Genom att öka andelen

lagad mat från grunden, skulle kunna ge färre halvfabrikat och därmed

större kunskap om vad maten innehåller som serveras. Vård- och omsorgsnämnden

har fått motionen för yttrande till kommunledningsförvaltningen

senast den 13 januari 2012.

Underlag för beslut

Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21

Motion 2011-09-13

Underlag från Måltidsservice 2011-11-21

Yrkanden

Carina Zetterström, C: I första hand återremiss av ärendet där det definieras

vad det innebär att laga mat från grunden samt vilka investeringar i kökslokaler,

personal samt investeringar i utbildning av personal och förändring

av matsedlar det skulle kunna innebära. Faller förstahandsyrkandet yrkas

bifall till motionen.

Henrik Kvist, S: Motionen avslås, med föreslagen motivering.

Proposition

Ordförande ställer proposition på återremissen och finner att nämnden beslutar

att avgöra ärendet idag.

Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar

enligt Henrik Kvists förslag.

Omröstning

Omröstning begärs

Propositionsordning

Följande propositionsordning godkänns:

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 128, ON 2011-12-13 08.30

PROTOKOLL 2

Vård- och omsorgsnämnden

2011-12-13 Dnr 1687-2011

Ja-röst för bifall för Henrik Kvist yrkande.

Nej-röst för bifall till Carina Zetterströms yrkande.

Omröstningsresultat

Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden

att bifalla Henrik Kvist yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna

har röstat.

Vård- och omsorgsnämndens beslut

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen om att öka andelen lagad

mat avslås.

Motivering till beslutet: Det är ett behov av att definiera vad det innebär att

laga mat från grunden. Beroende på definition av begreppet så är det behov

av olika investeringar i kökslokaler, personal samt investering i utbildning

av personal och en förändring av matsedlar. Det kan även medföra en ökad

kostnad för den enskilde brukaren och för vård- och omsorgsnämnden.

Reservation

Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Ive Hörnfeldt, M, Irene

Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till

förmån för Carina Zetterströms yrkande.

Utdrag till kommunstyrelsen.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-11-21 Dnr 1687-2011

Christina Taraldsson

Vård- och omsorgsnämnden

Motion - öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds

kommun

Carina Zetterström, Centerpartiet yrkar i en motion till kommunfullmäktige

att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka

andelen lagad mat från 70 % till 80 % respektive 100 % i Östersunds kommun.

Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet

förpliktigar och att det är dags för kommunen att ytterligare höja matkvaliteten

i kommunen. Mat ska tillagas så nära det bord där den ska ätas och

andelen mat som värms upp inför servering bör minska. Genom att öka andelen

lagad mat från grunden, skulle kunna ge färre halvfabrikat och därmed

större kunskap om vad maten innehåller som serveras. Vård- och omsorgsnämnden

har fått motionen för yttrande till kommunledningsförvaltningen

senast den 13 januari 2012.

Underlag för beslut

Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21

Motion 2011-09-13

Underlag från Måltidsservice 2011-11-21

Förslag till beslut

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen/medborgarförslaget om

att öka andelen lagad mat avslås.

Motivering till beslutet: Det är ett behov av att definiera vad det innebär att

laga mat från grunden. Beroende på definition av begreppet så är det behov

av olika investeringar i kökslokaler, personal samt investering i utbildning

av personal och en förändring av matsedlar. Det kan även medföra en ökad

kostnad för den enskilde brukaren och för vård- och omsorgsnämnden.

Bakgrund

I en motion från Carina Zetterström, Centerpartiet yrkas det på att skyndsamt

utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen lagad mat

från 70 % till 80 % respektive 100 %.

Underlag har begärts in från två av köken som lagar mat till särskilt boende

Det är kommunens Måltidsservice och Carema kök.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-11-21 Dnr 1687-2011

I svar från Måltidsservice anges att det är behov av att definiera vad som

avses med att laga mat från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat

som inte kan tillåtas. Det går inte att göra en utredning och kostnadsberäkning

om vad det innebär innan de frågorna är identifierade. Att tillaga

maten nära gästen kan även innebära stora investeringar i kök.

På Carema anser de frågan om att öka andelen tillagd mat från grunden är

svår att besvara. Det finns en otydlighet i vad som avses. Ska maten tillagas

på varje boende, eller i varje avdelningskök så krävs investeringar i kökslokaler

och i personal och utbildning av personal. I det stora köket på Björkbacka

krävs även ny utrustning för att minimera halvfabrikat.

I kommunens arbete med att förtydliga kostpolicyn som ska beslutas av

samtliga nämnder och därefter kommunfullmäktige i mars 2012 kommer

varje nämnd att arbeta med handlingsplaner för kosten. I detta arbete kan

även varje nämnd besluta om att förtydliga hur nära brukaren maten ska

tillagas.

Motionen bör avslås eftersom det är omöjligt att göra en bra utredning innan

det är fastställt vad som avses med att laga mat från grunden.

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Marie Sundvisson,

förvaltningschef

Christina Taraldsson,

handläggare

Utdrag till kommunstyrelsen.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 78, US 2011-12-06 08.30

PROTOKOLL

Utförarstyrelsen

2011-12-06 Dnr 1687-2011

Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds

kommun

Carina Zetterstöm, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 sept 2011 att det

skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen

lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.

Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar

och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare

höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst

vara 100% och att maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som

möjligt. Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från

grunden skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten

innehåller som serveras. Utförarstyrelsen har fått motionen för yttrande

till kommunledningsförvaltningen senast 13 jan 2012.

Underlag för beslut

Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24

Motion 2011-09-13

Utförarstyrelsens beslut

Serviceförvaltningen föreslår att motionen- öka andelen lagad mat för skolelever

och äldre i Östersunds kommun avslås. Motiveringen är att den utredning

som motionen yrkar innebär ett omfattade arbete som inte ryms

inom förvaltningens ordinarie resurser.

_______

Utdrag till kommunledningsförvaltningen med tjänstemannaförslag

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-11-24 Dnr 1687-2011

Evonne K Mattson

Utförarstyrelsen

Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds

kommun

Carina Zetterstöm, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 sept 2011 att det

skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen

lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds kommun.

Förslagsställaren anser att kommunens utmärkelser inom matområdet förpliktigar

och att det är dags för kommunen att ta nästa steg för att ytterliggare

höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst

vara 100% och att maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som

möjligt. Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från

grunden skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten

innehåller som serveras. Utförarstyrelsen har fått motionen för yttrande

till kommunledningsförvaltningen senast 13 jan 2012.

Underlag för beslut

Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24

Motion 2011-09-13

Förslag till beslut

Serviceförvaltningen föreslår att motionen- öka andelen lagad mat för skolelever

och äldre i Östersunds kommun avslås. Motiveringen är att den utredning

som motionen yrkar innebär ett omfattade arbete som inte ryms

inom förvaltningens ordinarie resurser.

Bakgrund

Laga mat från grunden är ett flitigt använt begrepp idag som dock saknar

definition på vad det innebär. Serviceförvaltningen har i sina beräkningar

kommit fram till att av maten som serveras på förskolor och skolor idag

tillagas ca 70% från grunden i våra kök. Till äldreomsorgen tillagas ca 70%

av maten på tallriken från grunden. Förvaltningens tolkning av att laga mat

från grunden betyder att kockar bereder och tillagar en maträtt eller ett tillbehör

utifrån ett recept där både råvaror, hel- och halvfabrikat ingår. Serviceförvaltningen

kommer att i samverkan med beställande förvaltningar fortsätta

arbetet med att utveckla bra måltider utifrån nyckelbegreppen; från

grunden, efter säsong, med ekonomisk hushållning, undvik hel- och halvfabrikat.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-11-24 Dnr 1687-2011

Utredning

En utredning om vilka åtgärder som krävs för att öka andelen lagad mat

från dagens 70% till 80% respektive 100% innebär ett omfattande arbetet

som kan beskrivas i tre steg.

1. Definition av begreppet ”lagat från grunden”

Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.

För att utreda vilka åtgärder som krävs för att öka ambitionen och laga 80%

respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat, måste Östersunds

kommun börja med att definiera vad som avses med att laga mat

från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och

inte. Beroende på hur begreppet definieras, påverkas kostnaderna för matlagningen,

då olika stora investering i köken och ökad personal täthet

kommer att krävs.

2. Konsekvenser på matsedeln

Den definition av ”laga mat från grunden” som en utredning kommer fram

till påverkar i nästa steg vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert

sätt med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln

minskar, vilket påverkar matsedelns näringsriktighet negativt. Exempel på

helfabrikat som används på förskola/skola idag är: stekta köttbullar, biffar,

hamburgare, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt fisk, blodpudding, falukorv,

varmkorv och rökt skinka. Inom äldreomsorgen används tex. kalvsylta,

kroppkakor, kåldolmar, paltbröd, frukostkorv, isterband och kassler.

Även tillbehör som ketchup, senap, majonnäs, sylt, keso, ost hårt och mjukt

bröd samt kryddblandningar etc. används. Halvfabrikat är ett livsmedel som

har behandlats och endast behöver tillagning. Exempel på halvfabrikat som