Kommunstyrelsens sammantrÃ¤de - Ãstersunds kommun

§ -3, KS 2012-01-24 08:30 

Kallelse till 

Kommunstyrelsens 

sammanträde 

2012-01-24 

kl 08.30 

i Domsalen

§ -2, KS 2012-01-24 08:30 

LEDAMÖTER 

AnnSofie Andersson, s, ordförande 

Från/ 

Närv 

OMRÖSTNINGAR 

§ § § 

JA NEJ JA NEJ JA NEJ 

Katarina Nyberg Finn, s, 1:e vice ordförande 

Carina Zetterström, c, 2:e vice ordförande 

Björn Sandal, s 

Linn Berglin, s 

Emil Burman, s 

Mona Modin Tjulin, s 

Karin Thomasson, mp 

Stefan Konradsson, v 

Pär Jönsson, m 

Lise Hjemgaard-Svensson, m 

Tord Jemteborn, m 

Carina Asplund, c 

Nisse Svensson, c 

Pär Löfstrand, fp 

Kholod Mahmood, s, ersättare 

Anton Waara, s, ersättare 

Anders Edvinsson, s, ersättare 

Maria Gerdin, s, ersättare 

Victor Svedberg, s, ersättare

§ -2, KS 2012-01-24 08:30 

Anders Fredriksen, s, ersättare 

Angelica Lindahl, mp, ersättare 

Christina Hedin, v, ersättare 

Jananders Mattsson, m, ersättare 

Sverker Jonsson, m, ersättare 

Joel Nordkvist, m 

Ulf Edström, c, ersättare 

Magnus Andersson, c, ersättare 

Emanuel Sandberg, kd, ersättare 

Mats El Kott, fp, ersättare 

Inte tjänstgörande:

§ 1, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2147/2011 

Införande av kundcenter 

PROTOKOLL 

Finansutskottet 

2011-12-15 Dnr 2147-2011 

Östersunds kommun har under våren, sommaren och hösten genomfört en 

utredning kring införande av en kundcenterorganisation. Utredningen har 

utförts av externa konsulter tillsammans med stora delar av de olika förvaltningarnas 

tjänstemän. Utredningen har finansierats genom bidrag från samtliga 

förvaltningar. Slutrapport levererades av konsulterna den 26 oktober 

2011. 

Underlag för beslut 

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21 

Kundcenter slutrapport version 1.0 2011-10-26 

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21 

Kostnadsuppskattningar 2011-10-24 

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen 

1. Slutrapport kundcenter godkänns. 

2. Kommundirektören får i uppdrag att implementera kundcenter. 

3. Kommundirektören disponerar de 1000 tkr som finns avsatta för kundcenter 

2012. 

_____ 

Utdrag till samtliga förvaltningar 

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND 

telefonnummer 063-143000 växel 

www.ostersund.se

§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1 

2011-11-21 Dnr 2147-2011 

Lars Andersson 

Kommunstyrelsen 

Införande av kundcenter 

Östersunds kommun har under våren, sommaren och hösten genomfört en 

utredning kring införande av en kundcenterorganisation. Utredningen har 

utförts av externa konsulter tillsammans med stora delar av de olika förvaltningarnas 

tjänstemän. Utredningen har finansierats genom bidrag från samtliga 

förvaltningar. Slutrapport levererades av konsulterna den 26 oktober 

2011. 



Kundcenter slutrapport version 1.0 2011-10-26 

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21 

Kostnadsuppskattningar 2011-10-24 

Förslag till beslut 

Finansutskottets förslag till Kommunstyrelsen 

1. Slutrapport kundcenter godkänns. 

2. Kommundirektören får i uppdrag att implementera kundcenter. 

3. Kommundirektören disponerar de 1000 tkr som finns avsatta för kundcenter 

2012. 

Bakgrund 

Inom Östersunds kommun bedrivs insatser för ökad tillgänglighet till de 

kommunala tjänsterna för kommunens medborgare och företagare. Tillgänglighet 

är en av kommunens fyra kvalitetsdimensioner där bemötande, 

inflytande och kompetens är de övriga. En kundcenterlösning har identifierats 

som ett stort steg för ökad tillgänglighet till kommunen. 

Kommunen har inspirerats av andra kommuners arbete med kundcenterlösningar, 

t ex Skellefteå kommun. Med anledning av detta fattade kommundirektören 

tillsammans med samtliga förvaltningschefer beslut om att genomföra 

en förstudie/utredning om förutsättningarna för att etablera ett kundcenter 

i Östersund. 

Uppdraget till konsulterna var att ta fram slutsatser och rekommendationer 

till kommunledningsgruppen vilka åtgärder som bör genomföras och i vil- 



www.ostersund.se

§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-21 Dnr 2147-2011 

ken ordning. Dessutom skulle konsulterna presentera konkreta handlingsplaner, 

vilka skulle vara både förvaltningsspecifika och gemensamma. 

Slutrapporten skulle därför innehålla preciserade åt gärder för ett genomförande 

i lämpliga etapper. Slutrapporten skulle också innehålla en bedömning 

av de organisationsförändringar som i så fall blir aktuella. Rapporten 

ska kunna användas som en övergripande framtida projektplan för införandet. 

Sammanfattningsvis föreslår förstudien följande principer för kundcenter i 

Östersunds kommun: 

• Alla kommunvägledare ger information och vägledning om kommunens 

samtliga verksamheter. Därutöver har varje kommunvägledare 

verksamhetsspecifika uppdrag inom ett eller flera fackområden. 

• Direktnummer till handläggare med frekventa medborgarkontakter 

stängs. 

• Inkommande samtal till 14 30 00 fördelas till första lediga kommunvägledare 

i KC. Knappval används inte i fas ett. 

• Inkommande samtal registreras i kundtjänstsystemet. 

• Målet är att KC i full drift med föreslaget arbetssätt och stöd av ITsystem 

och digitala kanaler ska besvara och avsluta 80 % av inkommande 

kontakter. 

• Kommunvägledarna har tillgång till verksamhetssystem i den omfattning 

som krävs för att kunna lösa sin uppgift. 

• Omstyrda samtal från förvaltningarna fördelas till kommunvägledare 

efter verksamhetsområde i första hand. 

• Återanrop på samtal på direktnummer till förvaltningarna kopplas 

till telefonistfunktion. 

• Interna samtal styrs till telefonistfunktion. 

• Externa samtal för andra organisationer styrs till telefonistfunktion. 

• KC tar emot inkommande samtal för företagslots och föreningsservice. 

Dessa samtal kopplas som förstahandsval till kommunvägledare 

med särskilt ansvar för dessa ärenden. 

Baserat på kundcenters uppdrag och antalet inkommande samtal mm föreslås 

följande bemanning: 

1 kundcenterchef 

1 kommunvägledare/verksamhetssamordnade 

1 kommunvägledare/systemadministratör 

12 Kommunvägledare 



www.ostersund.se

§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-21 Dnr 2147-2011 

Den föreslagna lösningen har en projektkostnad på cirka 4,6 - 5 mkr och investeringar 

på 900 tkr – 1,5 mkr. 

Den årliga driftkostnaden år 2014 beräknas till cirka 8,5 – 9 mkr. 

För att uppnå hemtagningseffekter krävs att förvaltningarna överför uppdrag 

enligt överenskommelser samt genomför möjliga rationaliseringar. 

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Bengt Marsh 

Kommundirektör 

Bert-Olof Åkerström 

Bitr Kommundirektör 

Utdrag till samtliga förvaltningar 



www.ostersund.se

§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26 

Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport 

Sida: 

Version 1.0 

1(29) 

Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den: 

2011-10-26 

Kundcenter i 

Östersunds kommun 

Brev/e-post 

Fax 

Telefon 

SMS/MMS 

Kundcenter 

Webb 

E-tjänst 

Besök 

Bilagor 

1. Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 

2. Kompetensprofiler 

3. Ärendelistor 

4. Kostnadsuppskattningar 

5. Plan för genomförande av kundcenter 

6. Krav på tekniklösning för kundcenter 

7. Förslag på överenskommelse mellan kundcenter och förvaltning



Sida: 

Version 1.0 

2(29) 


2011-10-26 

Innehåll 

1. Sammanfattning ......................................................................................................................................... 3 

2. Kort om uppdraget ..................................................................................................................................... 5 

2.1. Inledning ............................................................................................................................................. 5 

2.2. Genomförande: metodik/teknik .......................................................................................................... 6 

2.3. Versioner ............................................................................................................................................. 7 

2.4. Referenser ........................................................................................................................................... 7 

3. Nulägesbeskrivning ................................................................................................................................... 8 

3.1. Inledning ............................................................................................................................................. 8 

3.2. Faktaunderlag, telefoni och öppettider................................................................................................ 8 

3.3. Nulägesanalys ..................................................................................................................................... 8 

4. Kundcenter i Östersunds kommun........................................................................................................... 11 

4.1. Principer ............................................................................................................................................ 11 

4.2. Kundernas behov............................................................................................................................... 11 

4.3. Kundcenters målsättning ................................................................................................................... 12 

4.4. Styrning, ledning och organisation ................................................................................................... 12 

4.5. Förslag huvudprocess ........................................................................................................................ 13 

4.6. Arbetssätt, relation kundcenter – linjeorganisationen ....................................................................... 14 

4.7. Inlotsning av kontakter...................................................................................................................... 16 

4.8. Förslag på ärendetyper per förvaltning som är möjliga att hantera i kundcenter ............................. 17 

4.9. Kanaler för kontakt med kundcenter ................................................................................................. 18 

5. Bemanningsbehov, kompetensprofil ....................................................................................................... 19 

5.1. Roller i kundcenter ............................................................................................................................ 19 

5.2. Kompetens i kundcenter.................................................................................................................... 19 

5.3. Bemanningsbehov ............................................................................................................................. 20 

5.4. Omställning av personal.................................................................................................................... 21 

5.5. Krav på lokaler och översiktlig utformning ...................................................................................... 21 

5.6. Överenskommelse mellan kundcenter och fackförvaltning .............................................................. 22 

5.7. Juridiska frågeställningar .................................................................................................................. 22 

6. Teknik ...................................................................................................................................................... 23 

6.1. Inledning ........................................................................................................................................... 23 

6.2. Teknik-lösning .................................................................................................................................. 23 

7. Ekonomi ................................................................................................................................................... 24 

7.1. Inledning ........................................................................................................................................... 24 

7.2. Finansiering ....................................................................................................................................... 24 

7.3. Uppskattning av kostnader ................................................................................................................ 24 

7.4. Grovt beräknade ekonomiska effekter .............................................................................................. 25 

8. Plan för genomförande ............................................................................................................................ 28 

9. Rekommendationer .................................................................................................................................. 29



Sida: 

Version 1.0 

3(29) 


2011-10-26 

1. Sammanfattning 

Denna rapport utgör resultatet av den förstudie om kundcenter i Östersunds kommun som genomfördes 

under perioden maj – oktober 2011. 

Syftet är att Östersunds kommun, med hjälp av förstudiens resultat och i förstudien framtagen 

plan för genomförande som nästa steg ska kunna fatta beslut om och starta det projekt som skapar 

och bemannar ett kundcenter. 

En viktig utgångspunkt vid utformningen av förslag till kundcenters uppdrag, arbetssätt och bemanning 

har varit projektdirektivets önskan att öka tillgängligheten och avlasta handläggarna 

genom att stänga anknytningar och styra samtal om till kundcenter. 

Förstudien bygger bland annat på arbetsmöten med förvaltningarna samt teknikarbetsmöte. I 

möten med förvaltningarna har utredaren analyserat och tagit fram förslag på vilka ärenden som 

kan hanteras av ett kundcenter. 

Förstudien föreslår följande principer för kundcenter i Östersunds kommun: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alla kommunvägledare ger information och vägledning om kommunens samtliga verksamheter. 

Därutöver har varje kommunvägledare verksamhetsspecifika uppdrag inom ett 

eller flera fackområden. 

Direktnummer till handläggare med frekventa medborgarkontakter stängs. 

Inkommande samtal till 14 30 00 fördelas till första lediga kommunvägledare i KC. 

Knappval används inte i fas ett. 

Inkommande samtal registreras i kundtjänstsystemet. 

Målet är att KC i full drift med föreslaget arbetssätt och stöd av IT-system och digitala 

kanaler ska besvara och avsluta 80 % av inkommande kontakter . Kommunvägledarna 

har tillgång till verksamhetssystem i den omfattning som krävs för att kunna lösa sin 

uppgift. 

Omstyrda samtal från förvaltningarna fördelas till kommunvägledare efter verksamhetsområde 

i första hand. 

Återanrop på samtal på direktnummer till förvaltningarna kopplas till telefonistfunktion. 

Interna samtal styrs till telefonistfunktion. 

Externa samtal för andra organisationer styrs till telefonistfunktion. 

KC tar emot inkommande samtal för företagslots och föreningsservice. Dessa samtal 

kopplas som förstahandsval till kommunvägledare med särskilt ansvar för dessa ärenden. 

Baserat på det uppdrag som föreslås kundcenter och antalet inkommande samtal mm föreslås 

följande bemanning: 




12 Kommunvägledare



Sida: 

Version 1.0 

4(29) 


2011-10-26 

Den föreslagna lösningen har en projektkostnad på cirka 4,6 - 5 mkr och investeringar på 900 tkr 

– 1,5 mkr. 

Den årliga driftkostnaden år 2014 beräknas till cirka 8,5 – 9 mkr. 

För att uppnå hemtagningseffekter krävs att förvaltningarna överför uppdrag enligt överenskommelser 

samt genomför möjliga rationaliseringar. 

Rekommendationer 

För att projektet att införa ett kundcenter ska bli så framgångsrikt som möjligt rekommenderar vi 

följande: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunledningen aktivt stödjer och står bakom projektet och målsättningen med kundcenter. 

Att etappindela införandet och ha ett tre-årsperspektiv på utvecklingen. 

Att startpunkt kundcenter anpassas efter det nya telefoniavtalet samt när det är lämpligt att genomföra 

utbildningar etc med hänsyn till semestrar. Vi föreslår att kundcenter öppnad i oktober 

2013. 

Kundcenter-chefen anställs först och får vara med och forma sin organisation. 

Rekrytering av kommunvägledare sker mot en tydlig kompetensprofil där även service är en viktig 

förmåga. 

Att kundcenter får tydliga och accepterade uppdrag från förvaltningarna (ärende och vad som får 

utföras). 

Förvaltningarna tar fram och genomför utbildningar inom de uppdrag/områden som kundcenter 

enligt överenskommelser ska verka. 

Att det sker en omställning i arbetssätt och styrning av inkommande samtal på förvaltningarna så 

att den möjliga effektiviseringen och ökade tillgängligheten verkligen realiseras. 

Att kommunvägledarna börjar vid ungefär samma tidpunkt. Då kan utbildningar och teambuilding 

genomföras vid ett eller ett fåtal tillfällen. 

Nödvändiga resurser för genomförandes ställs till förfogande. Detta gäller både pengar och personal.



Sida: 

Version 1.0 

5(29) 


2011-10-26 

2. Kort om uppdraget 

2.1. Inledning 

2.1.1. Bakgrund 

Östersunds kommuns fyra kvalitetsdimensioner är tillgänglighet, bemötande, inflytande och 

kompetens. Inom kommunen bedrivs för närvarande insatser för ökad tillgänglighet till de kommunala 

tjänsterna för kommunens medborgare och företagare. En kundcenterlösning har identifierats 

som ett stort steg för en sådan ökad tillgänglighet. Kommunen har inspirerats av andra 

kommuners arbete med kundcenterlösningar, t ex Skellefteå kommun. Östersunds kommun behöver 

nu hjälp att klara ut hur ett totalgrepp om en kundcenter lösning bör införas och implementeras 

i organisationen. 

2.1.2. Syfte 

Syftet med förstudien är att Östersunds kommun, med hjälp av förstudiens resultat och i förstudien 

framtagen plan för genomförande som nästa steg ska kunna fatta beslut om och starta det 

projekt som skapar och bemannar ett kundcenter. 

2.1.3. Avgränsningar 

Bemanningsförslaget baseras på en schablonberäkning grundad på samtalsmätning i växeln 

och på en erfarenhetsdatabas från liknande projekt. 

De beräknade ekonomiska effekterna baseras på tillgängliga nulägesdata.( detta gäller 

exempelvis kostnader för nuvarande arbetssätt och organisation.) 

Vissa beräkningar baseras på schabloner från liknande projekt. E-post, besök och fax har 

inte mätts i nulägesanalysen. 

2.1.4. Läsanvisningar 

Det förutsätts att läsaren är väl insatt i Östersunds kommuns verksamhet och har grundläggande 

kännedom om kundcenter. 

2.1.5. Begrepp 

Följande begrepp används i rapporten: 

Kommunservice 

Kund 

Kommunvägledare 

KC 

Funktion 

Kundtjänstsystem 

Befintlig växel och reception 

Alla som tar kontakt med Östersunds kommun 

exempelvis boende, näringsidkare, besökare 

Personer som arbetar med information, vägledning 

och handläggning i kundcenter 

Kundcenter 

En enskild handläggare eller grupp av handläggare 

med ett definierat ansvarsområde ex bygglov, 

försörjningsstöd etc 

Stödsystem för kundcenters ärendehantering.



Sida: 

Version 1.0 

6(29) 


2011-10-26 

2.2. Genomförande: metodik/teknik 

2.2.1. Metodik 

Genomförandet av förstudien utgår från beställarens direktiv och bygger på förankring och delaktighet 

från de verksamheter som i första hand kommer att bli involverade i kundcenters uppdrag. 

Samtliga förvaltningar har varit representerade i projektgruppen och samtliga förvaltningar 

har medverkat i arbetsmöten med diskussion kring kundcenter allmänt och egna ärenden. 

I förstudien har ROSA-metoden (Rationell Organisering av ServiceAdministrationen) använts 

för att beskriva innehållet i ett ärende och vilka delar av ett ärende som skulle kunna flyttas till 

ett kundcenter. Modellen har använts under ett flertal år i ett stort antal svenska kommuner inför 

inrättandet av kundcenter. Enligt modellens ”funktionsfördelare” kan alla ärenden inom offentlig 

verksamhet delas in i åtta olika moment efter innehållet, nämligen: 

1. Information och upplysning 

2. Vägledning och rådgivning 

3. Administrativa förberedelser 

4. Rutin- och regelstyrda beslut 

5. Verksamhetsspecifika förberedelser 

6. Värderande handläggning 

7. Ledning 

8. Politisk styrning 

Inom moment 1-4 finns möjliga uppdrag för kundcenter. 

Information 

Upplysning 

Vägledning 

Rådgivning 

Administrativ 

hantering 

Rutin- och 

regelstyrt 

beslut 

Verksamhetsspecifika 

förberedelser 

Värderande 

beslut 

Ledning 

Politisk 

styrning 

Kontaktcenter 

80% av medborgarkontakterna 

Figur ROSA-metodens funktionsdelare 

Medlyssning i växeln, samt mätning av inkommande samtal, tillgänglighet och fördelning mellan 

verksamheter har genomförts under en vecka. Kompletterande statistik har tagits fram från telefonisystemet 

för jämförelse.



Sida: 

Version 1.0 

7(29) 


2011-10-26 

Erfarenheter från liknande projekt i andra kommuner har bidragit med underlag för att uppskatta 

volymen i kundcenters uppdrag, kompetens, antal tjänster, teknik- och lokalbehov. 

2.2.2. Aktiviteter 

Utredningen har omfattat följande aktiviteter: 

Startmöten med kommunledning samt projektgrupp 

Intervjuer med chefer för verksamheter med frekvent medborgarkontakt 

Tillgänglighetsundersökning i växeln, med samtalsmätning och statistik 

Medlyssning i växeln 

Arbetsmöten med samtliga förvaltningar kring möjliga uppdrag för kundcenter 

Arbetsmöte kring funktionella krav och teknik 

Projektmöten 

Utredningen genomfördes under perioden maj – oktober 2011 av Know IT Business Consulting 

AB och RungKonsulter HB. 

2.3. Versioner 

Version 

Beskrivning 

0.9 Levererad version 2011-10-21 

0.95 Uppdaterad version efter avstämningsmöte 2011-10-24 

1.0 Levererad version 2011-10-26 

2.4. Referenser 

 

 

Östersunds kommuns IT-tekniska miljö och krav på framtida applikationer, reviderad 

2011-10-03 

Kommunövergripande servicedeklarationer



Sida: 

Version 1.0 

8(29) 


2011-10-26 

3. Nulägesbeskrivning 


Nulägesbeskrivningen fokuserar på de kontaktvägar och funktioner som är frekvent använda och 

efterfrågade av medborgarna. Bedömningen av tillgänglighet, kvalitet i service till medborgarna 

samt handläggarnas arbetssituation grundar sig på genomförda aktiviteter, statistik från Östersund 

samt erfarenhetsdatabas från liknande projekt. 

3.2. Faktaunderlag, telefoni och öppettider 

Sammanställning av statistisk från 2010: 

Antal inkommande samtal 2010 Totalt 184545 

Avslutande i växeln 110017 (ca 60%) 

Kopplades fram 73 528 (ca 40%) 

Svarsfrekvens i växeln Svarade samtal 92% 

Tappade samtal 8% 

Samtalsmätning v33 av 4380 

samtal Kom tillbaka till växel 1625 (37%) 

Kom fram eller till röstbrevlåda 

2287 (52%) 

Kunden lade på 469 (11%) 

Antal anknytningar: cirka 2000 

Antal tjänster; Telefonist/receptionist 2, telefonist 2,25, totalt 4,25 tjänster 

Växel och reception har öppettider 08.00-17.00 (september-maj), 08.00-16.00 (juniaugusti). 

Expeditioner har öppettider 09.00-12.00 samt 13.00 - 16.00 (september-maj) 09.00-15.00 

(juni-augusti) 

Handläggare har möjlighet till flexibel arbetstid mellan 08.00 - 09.00, 11.30 - 13.30 samt 

15.00 - 16.00 alternativt 16.00 - 17.00. 

Mottagningsteamet inom socialtjänsten (försörjningsstöd) har telefontid må-fr kl 09.00- 

09.45 

Biståndshandläggarna har telefontid må-fr 08.00 - 09.30. 

Östersunds kommun har ett telefoniavtal som går ut 2013-06-30. En upphandling kommer att ske 

av ett nytt avtal. 

3.3. Nulägesanalys 

Telefoni är fortfarande den vanligaste kontaktformen. Vid genomförda kartläggningar i andra 

kommuner står telefonin för 50-60% av kontakterna. Därefter kommer e-post och i olika ordning 

brev, besök, e-tjänster och fax, beroende på hur många e-tjänster som kommunen erbjuder. Nyligen 

genomförd undersökning i en kommun visar att endast varannan av de som ringer till kommunen 

har besökt hemsidan.



Sida: 

Version 1.0 

9(29) 


2011-10-26 

Medlyssning i växeln ger en bild av mycket gott bemötande från telefonisterna. Man försöker 

hjälpa till, men man har så begränsade möjligheter p.g.a. rådande telefonikultur och brist på 

samarbete med förvaltningarna. 

Externa nationella mätningar under 2011 har visat att Östersund ligger över genomsnitt när det 

gäller att besvara e-post men under genomsnitt när det gäller att få kontakt med rätt handläggare 

eller funktion via telefon. Det faktum att Östersunds kommun ligger över genomsnitt när det 

gäller att besvara e-post säger dock ingenting om volymen av e-post i förhållande till jämförda 

kommuner. Inom förstudien har vi inte gjort någon mätning av e-post utan använder schablonberäkningar 

från andra kommuner när vi beräknar e-postens betydelse för den föreslagna bemanningen 

i kundcenter. 

Vid samtalsmätning inom förstudien blev resultatet att vart annat samtal kan inte kan kopplas 

fram till sökt handläggare utan avslutas i växeln. Det finns ingen samlad statistik som redovisar 

hur den bristande tillgängligheten fördelar sig mellan olika verksamheter eller vilka frågor som 

är mest frekventa. Utannonserade telefontider hålls inte alltid, upplevs för korta och är förlagda 

till tider som inte passar medborgarna. Generellt är det en mycket dålig kultur när det gäller att 

sköta hänvisningen av sin telefon. Detta ger som resultat en stor mängd återanrop (samtalet går 

tillbaka till växeln) och där telefonisten inte kan ge något besked om när den som ringer kan 

komma i kontakt med sökt handläggare. Växeln används också internt i stor utsträckning för att 

koppla samtal till kollegor eller att fråga om kollegas telefonnummer. Tillsammans med den 

stora volymen återanrop ger detta en onödig belastning som kräver resurser. 

Växelns öppettider är 08.00-17-00 ( sommartid 08.00-16.00). Handläggarna har möjlighet till 

flextid 08.00-09.00 samt 16.00-17.00. Flextiden infaller under tider på dagen när många medborgare 

ringer. Handläggare som flexar har oftast inte registrerat detta i hänvisningssystemet, 

vilket gör att växeln inte kan lämna besked om när handläggaren finns på plats utan kan bara 

svara att sökt person inte finns anträffbar. Frekvent sökta funktioner har lunchstängt mellan 12 

och 13 (eller med flex från 11.30 – 13.30). 

Kommunservice (växel och reception) har haft återkommande möten med representanter för de 

mest efterfrågade funktionerna för att försöka förbättra kommunikationen och öka tillgängligheten, 

men utan resultat. 

Genom bristen på kommunikation mellan kommunservice och verksamheterna finns ingen 

kvalitetssäkring av den information som växel och reception lämnar till medborgarna. Det finns 

inte heller upparbetade kanaler för strukturerad återkoppling från kommunservice till verksamheterna. 

Handläggarna uppger att många telefonsamtal handlar om enkla frågor som att lämna ut blanketter 

eller ge allmän information i en fråga. Man upplever också att det kommer ”fel frågor” där 

man inte kan ge svar utan måste skicka samtalet vidare. Telefonen upplevs av många som stressande 

och orsak till brist på arbetsro. När man inte har möjlighet att hålla en egen telefontid p g a 

möte eller annan frånvaro är även detta stressande. 

Idag finns cirka 2000 direktnummer till anställda i Östersunds kommun. Av dessa utgör cirka 

475 direktnummer till personer med s k serviceadministrativt arbete i form av information om 

och handläggning av servicetjänster eller myndighetsutövning. I denna grupp om 475 personer



Sida: 

Version 1.0 

10(29) 


2011-10-26 

finns de mest efterfrågade funktionerna, som samtidigt har mycket dålig tillgänglighet enligt 

samtalsmätningar. 

I Rådhuset finns en reception som tar emot och anmäler besökare, men en besökare kan också 

komma oanmäld och gå rakt in i huset till vem som helst. 

Befintliga servicedeklarationer är dåligt kända i verksamheterna och därmed efterlevs de inte.



Sida: 

Version 1.0 

11(29) 


2011-10-26 

4. Kundcenter i Östersunds kommun 

Detta kapitel innehåller förslag på principer och arbetssätt för kundcenter i Östersunds kommun. 

4.1. Principer 

Följande principer föreslås för kundcenter (KC) Östersunds kommun: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alla kommunvägledare ger information och vägledning om kommunens samtliga verksamheter. 

Därutöver har varje kommunvägledare verksamhetsspecifika uppdrag inom ett 

eller flera fackområden. 

Direktnummer till handläggare med frekventa medborgarkontakter stängs. 

Inkommande samtal till 14 30 00 fördelas till första lediga kommunvägledare i KC. 

Knappval används inte i fas ett 

Inkommande samtal registreras i kundtjänstsystemet. 

Målet är att KC i full drift med föreslaget arbetssätt och stöd av IT-system och digitala 

kanaler ska besvara och avsluta 80 % av inkommande kontakter . 

Kommunvägledarna har tillgång till verksamhetssystem i den omfattning som krävs för 

att kunna lösa sin uppgift. 

Omstyrda samtal från förvaltningarna fördelas till kommunvägledare efter verksamhetsområde 

i första hand. 

Återanrop på samtal på direktnummer till förvaltningarna kopplas till telefonistfunktion. 

Interna samtal styrs till telefonistfunktion. 

Externa samtal för andra organisationer styrs till telefonistfunktion. 

KC tar emot inkommande samtal för företagslots och föreningsservice. Dessa samtal 

kopplas som förstahandsval till kommunvägledare med särskilt ansvar för dessa ärenden. 

4.2. Kundernas behov 

Alla har i något skede av sitt liv behov av kommunal service i någon form. I det här sammanhanget 

begränsar vi oss till den del som rör information, hänvisning, enklare rådgivning och enklare 

regelstyrda ärenden. Erfarenhetsmässigt står denna service för 80 % av alla kontakter invånarna 

har med kommunen. Det handlar alltså om information och administrativ service till skillnad 

från t ex kommunens kärnverksamhet i form av vård, omsorg, renhållning och utbildning. 

De krav man som kommuninvånare med rätta kan ställa på servicen är att bli mött på sina egna 

villkor och förutsättningar. Tjänster och service skall erbjudas lättillgängligt såväl innehållsmässigt, 

tidsmässigt, kanaloberoende och attitydmässigt. Man skall som invånare mötas av god service 

och inte av myndighetsattityder. 

När invånaren väljer att ta kontakt med kommunen har hon/han en förväntan om att få omedelbar 

hjälp med sitt eller sina problem. Uppgiften för kundcenter är att leva upp till detta eller, som en 

lägsta nivå, åtminstone ”grundregistrera” ärendet och på ett fastställt och kontrollerat sätt fördela 

till rätt funktion/handläggare och ange senast när en återkoppling kan förväntas. 

Den som tar emot ett ärende i kundcenter ”äger ärendet” ur ett serviceperspektiv och ansvarar för 

att följa upp att ärendet tas om hand av funktion/handläggare. Kundcenter har dock aldrig ansvar 

för själva ärendet/processen. Detta ligger fortfarande kvar på respektive förvaltning.



Sida: 

Version 1.0 

12(29) 


2011-10-26 

4.3. Kundcenters målsättning 

Kundcenters målsättning ska motsvara Östersunds kommuns kvalitetspolicy där fyra kvalitetsdimensioner 

anges: 

Tillgång och tillgänglighet; ”Du ska inte behöva ringa mer än ett samtal. Vi ser till att 

rätt person kontaktar dig inom två arbetsdagar” 

Inflytande; ”Du ska uppleva att du som medborgare genom dialog har möjlighet att vara 

delaktig och ha inflytande över kommunala tjänsters utformande. 

Bemötande; ”Du kan alltid förvänta dig att du av alla anställda får ett positivt och respektfullt 

bemötande och att kvalitetsbrister snabbt åtgärdas” 

Kompetens; ”Vår ambition är att förfoga över god och mångsidig kompetens och genom 

det kunna utföra alla tjänster med rätt och god kvalitet och säkerhet. 

Kundcenter har ”alla som målgrupp” och ska vara tillgängligt genom generösa öppettider med 

ett korrekt, vänligt och kompetent bemötande. Kunden ska kunna välja mellan olika sätt att kontakta 

kommunen för information och tjänster. 

I kundcenter ska Östersunds kommuns alla verksamheter finnas representerade. Kunden ska där 

direkt få hjälp med information och enklare ärenden. Kundcenter ska bidra till en effektiv hantering 

för såväl våra kunder som verksamheter. Kundcenter ska samla alla frågor på en plats, bidra 

till kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling genom uppföljning, återrapportering och förslag 

till förbättringar. 

4.4. Styrning, ledning och organisation 

Kundcenter ska styras av ett uppdragsavtal mellan kundcenter och kundcenteransvarig förvaltning, 

som reglerar: 

 

 

 

 

 

 

Övergripande målsättning och inriktning för verksamheten 

Samarbetsformer mellan kundcenter och förvaltningarna 

Redovisning av ärendestatistik, servicenivåer och kundnöjdhet 

Modell för hur kostnaderna ska fördelas i förhållande till förvaltningarna 

Ekonomiska ramar 

Roller och ansvar 

Med respektive förvaltning upprättas överenskommelser anpassade utifrån verksamheten. 

Alternativ placering kan vara Kommunledningsförvaltningen eller Serviceförvaltningen. 

4.4.1. Ledning 

Kundcenterchefen har personal- och ekonomiansvar. Ansvarar för verksamhetsuppföljning och 

vidareutveckling. 

Till sin hjälp av kundcenterchefen två kommunvägledare med ansvar för verksamhetsutveckling 

respektive system.



Sida: 

Version 1.0 

13(29) 


2011-10-26 

4.5. Förslag huvudprocess 

Kunden kontaktar kommunen genom vald kanal. Genom en förutbestämd överenskommelse 

styrs kontakten till kundcenter eller till funktion/handläggare. Kundcenter bedömer inkommen 

kontakt, hanterar och avslutar de frågor som ligger inom kundcenters uppdrag. Frågor utanför 

uppdraget hanteras enligt överenskommelse med respektive verksamhet. Det kan ske genom 

direkt kontakt med en handläggare eller genom att ärendet fördelas från kundcenter till funktion/handläggare. 

Kontakter som fördelas till funktion/handläggare bevakar kundcenter enligt 

överenskomna regler. 

Huvudprocess kundcenter 

Kunden 

Start 

Väljer kanal 

Kontaktar 

kommunen 

Stopp 

Stopp 

Kundcenter 

Kontakt Bedömer Handlägger 

Avslutar 

Bevakar 

frågan 

Fördelar 

Förfrågan 

Handläggare/funktion inom 

förvaltning 

Avslut 

Handlägger 

Tar emot 

Bedömer 

Fig. Huvudprocess för kundcenter



Sida: 

Version 1.0 

14(29) 


2011-10-26 

4.6. Arbetssätt, relation kundcenter – linjeorganisationen 

Kundcenter utför ärenden på uppdrag av respektive förvaltning. Den som tar emot ärendet i 

kundcenter ”äger ärendet” ur ett serviceperspektiv men det är respektive förvaltning som är processägare 

och har ansvar för själva ärendet. 

I kundcenter ska samtliga kommunvägledare ha den kompetens som krävs för att ge information 

och vägleda i de mest frekventa generella frågorna om kommunens samtliga verksamheter, förvaltningar 

och politiska organisation. Därutöver ska kommunvägledarna ha en eller flera verksamhetsspecifika 

kunskaper för vägledning och handläggning i okomplicerade ärenden inom 

egna ansvarsområden, exempelvis barnomsorg, ekonomiskt bistånd, felanmälan etc. 

Kundcenter ska använda ostersund.se och kommunens intranät där merparten av information 

inom området okomplicerade ärenden ska finnas. Kommunvägledarna har dessutom tillgång till 

de verksamhetssystem, eller de avgränsade delar, som behövs för det uppdrag som förvaltningen 

lagt ut till kundcenter. 

För att leva upp till önskad servicenivå och flexibilitet arbetar kommunvägledarna med ett telefonisystem, 

s k call center-system, där samtal kan styras till lämplig kompetens oavsett kontaktsätt 

eller geografisk placering. 

Alla inkommande kontakter loggas i ett kundcentersystem. I kundcentersystemet finns checklistor 

och FAQ-listor (vanliga frågor och svar). Via kundcentersystemet kan kundcenter efter överenskomna 

rutiner flöda och bevaka meddelanden från kund till handläggare och vidarebefordra 

ärenden till person eller grupper på förvaltningarna. Via statistik från kundcentersystemet får 

förvaltningarna information om tillgänglighet och servicenivåer. 

Kundcenter ska kunna ta emot besök vid disk men även ha tillgång till besöksrum för besök med 

känsliga ärenden. 

Verksamheten i kundcenter varierar över tiden allt eftersom kundernas behov ändras. Därför 

måste ett kundcenter kunna redovisa verksamheten för uppföljning och vidareutveckling. En 

annan viktig uppgift är att redovisa fördelning av kundcenters uppdrag mellan olika verksamheter 

och ärendetyper. 

Kundcenters arbetssätt ska bidra till en sortering och effektiv styrning av kundkontakterna. En 

viktig uppgift för kundcenter är att guida östersundsborna till att hitta information och använda 

e-tjänster via ostersund.se. 

4.6.1. Relation mellan kundcenter och linjeorganisationen 

Direktnummer till efterfrågade funktioner styrs om till kundcenter. Om ärendet inte kan lösas i 

kundcenter ställer kommunvägledaren en fråga eller fördelar kontakten till rätt funktion. Kundcenter 

bevakar att ärendet tas om hand. 

Inkommande samtal till externa organisationer (ex Jämtlands Gymnasieförbund) interna samtal 

samt återanrop från direktnummerstyrs till telefonist 

Handläggare/funktion kan efter överenskommelse styra om sin anknytning till kundcenter tillfälligt. 

På samma sätt kan e-post i funktionsbrevlådor eller för enskilda handläggare styras om till 

kundcenter för bevakning.



Sida: 

Version 1.0 

15(29) 


2011-10-26 

Kundcenter utser förvaltnings- eller verksamhetsansvariga som i sin tur har kontaktpersoner på 

förvaltningarna för de olika verksamheterna. Kundcenter återkopplar händelser och ger förslag 

på förbättringar och förvaltningarna informerar om pågående eller planerade förändringar i verksamheterna. 

Samverkan mellan kundcenter och förvaltningarna ska leda till en ständigt pågående verksamhetsutveckling.



Sida: 

Version 1.0 

16(29) 


2011-10-26 

4.7. Inlotsning av kontakter 

4.7.1. Inlotsning via telefoni, SMS/MMS och besök 

Fig. översikt över inlotsning av kontakter via telefoni, SMS/MMS och besök.



Sida: 

Version 1.0 

17(29) 


2011-10-26 

4.7.2. Inlotsning av e-tjänster, epost 

Fig. inlotsning av e-tjänster och e-post. 

4.7.3. Inlotsning via fax 

Kommunens officiella fax-nummer riktas till kundcenter. Specifika faxnummer som används i 

förvaltningarna värderas från fall till fall. I vissa fall används dessa av andra myndigheter vid 

direktkontakt med exempelvis socialtjänster och bör därför finnas kvar. 

4.8. Förslag på ärendetyper per förvaltning som är möjliga att hantera 

i kundcenter 

Uppdraget för kundcenter kan omfatta all information, hänvisning, allmän rådgivning samt handläggning 

av okomplicerade och frekventa frågor och ärenden inom kommunens samtliga verksamheter 

(d v s steg 1-4 i ovan beskrivna ROSA-metoden). Helt genomfört med kundcenter, e- 

tjänster och tillgång till aktuell information på hemsidan kan dessa funktioner ta hand om större 

delen av medborgarnas kontakter när det gäller information och enklare ärenden. 

I förstudien har genomförts en workshop per förvaltning för att ta fram förslag på möjliga ärenden 

för kundcenter att hantera, se bilagor 

Genomgående har förvaltningarna ställt sig positiva till att lämna över information och generellvägledning 

till kundcenter. När det gäller nya ansökningar, statusfrågor i befintliga ärenden samt 

rutin- och regelstyrda ärenden av karaktären direkthandläggning har vi identifierat ett antal ären-



Sida: 

Version 1.0 

18(29) 


2011-10-26 

den som skulle kunna flyttas till kundcenter. Här har uttalats tveksamhet uttryckt i oro för kvalitet 

i kundcenters sätt att utföra uppdraget samt oro för hur den egna organisationen påverkas. 

4.9. Kanaler för kontakt med kundcenter 

En invånare ska kunna kontakta kundcenter via; 

besök 

brev 

telefon 

e-post 

e-tjänst eller webbformulär på kommunens hemsida 

SMS/MMS 

via fax 

På sikt ska en invånare även kunna kontakta kundcenter via chat.



Sida: 

Version 1.0 

19(29) 


2011-10-26 

5. Bemanningsbehov, kompetensprofil 

Bemanningsbehovet grundar sig på förväntat resultat av ett kundcenter i projektdirektivet samt 

de förutsättningar och önskemål som framkommit inom förstudien. 

Kommunvägledaren ger personlig betjäning med god service, tillgänglighet, kvalitet och korrekta 

svar till alla som kontaktar. Kommunvägledaren bedömer inkommen fråga, besvarar och 

handlägger ärenden inom kundcenters uppdrag samt ställer fråga eller fördelar övriga ärenden till 

rätt funktion/person enligt överenskommelse. I uppdraget ingår att bidra till verksamhetsutveckling 

och effektivisering genom uppföljning och förslag till förbättringar i processer och användning 

av teknik. Kommunvägledaren ska upprätthålla en god och konstruktiv dialog med förvaltningarna. 

5.1. Roller i kundcenter 

5.1.1. Kundcenterchef 

Kundcenterchefen har i uppdrag att styra och leda kundcenter. I detta ingår verksamhetsansvar, 

personalansvar, ekonomiskt ansvar, dialog med förvaltningarna, uppföljning av verksamhet och 

kundnytta samt att utveckla kundcenter inom områdena; nya uppdrag, kundnytta, processutveckling 

och digitalisering 

5.1.2. Kommunvägledare/verksamhetssamordnare 

Arbetar som kommunvägledare med har som del av tjänst ansvar för verksamhetssamordning. 

Ansvarar för daglig drift i kundcenter med resursfördelning och stöd till gruppen under dagen. 

Schemaläggning och samordning av ledigheter som semestrar och korttidsfrånvaro. 

Medlyssning och coaching i gruppen. Introducera nyanställda och vikarier i verksamheten 

5.1.3. Kommunvägledare/systemadministratör 

Arbetar som kommunvägledare med har som del av tjänst ansvar för systemadministration av 

kundcenters stödsystem. 

Ansvarar för administration av hänvisningssystem, call center-system samt kundtjänstsystem. 

Här ingår att lägga in nya användare, utbilda och ge support. Systemadministratören ska också 

föreslå förbättringar/krav för vidareutveckling av IT-stödet i kundcenter. 

5.2. Kompetens i kundcenter 

Kundcenter är en ny verksamhet i kommunen och kommunvägledare är en ny yrkesroll. 

Uppdragets art med bedömningar av kundens behov, handläggningsärenden från förvaltningarna, 

problemlösning med förslag till förbättringar i processerna, ständig utveckling av det egna arbetet 

gör att en högskoleutbildning som grund förordas. Alternativt att motsvarande kunskaper förvärvats 

på annat sätt. 

Den viktigaste förmågan för personalen i kundcenter är att vara serviceinriktad. 

Vid rekrytering är det viktigt att kundcenterchefen finns på plats. Vidare bör personalen genomgå 

lämplighetstester ex social kompetens, problemlösning och praktisk arbetsplatstest vid 

telefon och dator. Kravspecifikation finns i bilaga.



Sida: 

Version 1.0 

20(29) 


2011-10-26 

5.3. Bemanningsbehov 

Bemanningsbehov i kundcenter har beräknats. Detta redovisas i detalj i bilaga. Beräkningen baseras 

på följande: 

beställarens direktiv, 

föreslagna uppdrag som tagits fram i genomförda arbetsmöten med förvaltningarna, 

statistik och samtalsmätning från växeln samt 

schablonberäkningar från tidigare genomförda kartläggningar i kommuner 

I förstudien har projektgruppen gjort en uppskattning av antalet handläggare med frekventa 

medborgarkontakter. Antalet uppskattades till 475. Efter jämförelser av erfarenheter från bemanning 

i andra kundcentra har vi bedömt antalet handläggare som i första hand kommer att betjänas 

av kundcenter till max 350. 

Baserat på detta föreslås följande bemanning: 




12 Kommunvägledare 

Procentuell fördelning av uppdrag och förslag till resursfördelning av bemanningen i kundcenter 

från olika verksamheter enligt projektgruppens uppskattning. Detta baseras på uppskattat antal 

handläggare med frekventa medborgarkontakter. 

I denna uppskattning utgår vi från att nuvarande receptionstjänst i Rådhuset finns kvar inom Serviceförvaltningen 

samt under en övergångsperiod 1 telefonist kvar i Serviceförvaltningen.



Sida: 

Version 1.0 

21(29) 


2011-10-26 

5.4. Omställning av personal 

Vid bemanning av kundcenter kan en obalans uppstå p g a att personal, som idag utför arbetsuppgift 

som flyttas till kundcenter, inte vill söka tjänst i kundcenter eller inte uppfyller uppsatta 

krav för kommunvägledare. Detta kan resultera i att en eller flera verksamheter får en omställning 

av personal som hanteras inom respektive förvaltning. 

5.5. Krav på lokaler och översiktlig utformning 

Den fysiska placeringen av kundcenter ska kunna nås med bil, kollektivtrafik och vara lättillgängligt för besökare 

med funktionsnedsättning. Det ska finnas parkeringsplatser för besökande. En placering i Rådhuset 

möjliggör delad funktion för besöksmottagning till handläggare och befintlig intern service med nycklar, biluthyrning, 

bokning av konferenslokaler etc. Ur ett kundperspektiv och för möjligheten att skapa bra besöksfunktioner 

och en god arbetsmiljö kan en lokal placerad i centrum vara minst lika bra. 

Lokalen bör dimensioneras för 15 personer vid start år ett med möjlighet att expandera. 

5.5.1. Besöksdel 

Kundcenter ska kunna ta emot besök både vid disk och i avskilt mötesrum. I entrén ska finnas plats för publika 

datorer och informationsskärmar. 

5.5.2. Gemensamma ytor för kommunvägledarna 

Lokalen ska erbjuda möjlighet till överblick av bemanningen i lokalen och därför utgöras av ett större sammanhängande 

rum med ytor som möjliggör indelning av arbetsplatser i grupper. Grupperna bör vara avdelade 

från övrig yta med genomskinliga väggar. Lokalen ska vara bra ljudisolerad(exempelvis med heltäckande 

ljudisolerande matta) Lokalen får inte vara placerad intill störande verksamheter (ljud, passage). 

För god röstergonomi behöver lokalen vara väl ventilerad, hålla en god luftfuktighet och jämn temperatur 

enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer. 

5.5.3. Arbetsplatser 

Arbetsplatserna ska vara ergonomiskt utformade för varierad arbetsställning och har behov av plats för två 

eller tre bildskärmar. Behov av arbetsyta för efterarbete mellan telefonsamtal. Ljudisolerande skärmar mellan 

arbetsplatserna ska vara brutna med genomskinlig del i ögonhöjd för överblick över lokalen. 

Dessutom finns behov av ett arbetsrum för kundcenterchefen. 

Kundcenter behöver tillgång till mötesrum för arbetsplanering och uppföljning. 

Lokalen måste anpassas efter en säkerhetsbedömning. Exempel på detta kan vara hur besöksrum ska vara 

lokaliserade och utformade samt vilken utrustning som behövs vid behov av att påkalla hjälp.



Sida: 

Version 1.0 

22(29) 


2011-10-26 

5.5.4. Sammanfattande lokalbehov 

Entré med publika ytor samt besöksdisk 

Två besöksrum i anslutning till entrén 

Ett rum för kundcenters chef 

En gemensam yta för kommunvägledarna 

Ett mötesrum för kommunvägledarnas arbetsplanering och möten 

Tillgång till personalutrymme. 

Uppskattat behov total yta 200 kvm. 

5.6. Överenskommelse mellan kundcenter och fackförvaltning 

Se förslag i bilaga. 

5.7. Juridiska frågeställningar 

Frågan har stämts av med andra kundcentra och jurist på SKL. 

I Föreningen Sambruks (en ideell förening för kommunal verksamhetsutveckling med ett 100-tal 

medlemmar) rapport om sammanhållen ärendehantering (2010-08-31) skriver Malmö stads jurist 

”En och samma tjänsteman kan arbeta under delegation från flera nämnder utifrån lämplighet 

sett ur kompetenssynpunkt. De nämnder som helt eller delvis delegerat utförande av tjänster och 

kanske också beslutanderätt till en tjänsteman i kundcenter som ingår i en annan organisatorisk 

enhet bör fortfarande behålla ärendeansvaret. I och med att tjänstemannen har med handläggning 

av ärendet att göra blir tillgången till sekretesskänslig information tillåten. Den enskilda tjänstemannen 

är dock alltid ansvarig för att hålla sekretessen.” 

Det vanligaste sättet för att kundcenter ska kunna hantera sekretessärenden är att en eller flera 

kommunvägledare (handläggare i kundcenter) får delegation för att utföra ärendet och därmed 

tillgång till de uppgifter i verksamhetssystem som behövs. 

Datainspektionen gjorde 2008 och 2010 besök i Skellefteå kommuns kundtjänst för att studera 

hur personuppgifter hanteras i förhållande till PUL (Personuppgiftslagen). Detta har lett till att 

Skellefteå på försök infört rutiner för gallring av personuppgifter i kundtjänstsystemet efter sex 

månader. I övrigt sker registrering och hantering av ärenden som tidigare. 

Vi föreslår att de juridiska frågeställningarna slutligen stäms av med Östersunds kommuns jurister 

efter det att kundcenters uppdrag beslutats.



Sida: 

Version 1.0 

23(29) 


2011-10-26 

6. Teknik 


Baserat på verksamhetens krav har en beskrivning av krav på tekniklösningar tagits fram, se bilaga. 

Till stöd för sitt arbete har kommunvägledarna följande teknik-stöd: 

Telefoni-funktion (växelfunktion med möjlighet för olika uppsättningar när det gäller inkommande 

samtal, grupper av användare mm) 

Call-center-funktionalitet – möjlighet att köa, prioritera och styra samtal mellan undergrupper 

och handläggare. 

Ärendehantering – registrering och stöd vid handläggning. Vidareförmedling till handläggare 

på förvaltning. 

Statistik – statistikfunktioner för att mäta inkommande ärenden per kanal och ärendetyp 

mm samt tider för samtal och handläggning. 

Utöver detta har kommunvägledarna tillgång till verksamhetssystem i den omfattning som uppdraget 

kräver. 

6.2. Teknik-lösning 

Baserat på kraven har en inventering gjorts av befintliga ärendehanteringssystem i kommunen 

(utfördes i samband med teknikworkshop). Utredningen har inte funnit något lämpligt, varför 

upphandling av ett nytt ärendehanteringssystem utformat för kundcenterverksamhet bör ske. 

Vidare föreslås att krav på telefoni och call-center-funktion tas med i upphandling av ny telefonifunktion. 

Denna telefonifunktion ska ersätta nuvarande, vars avtal går ut per 2013-06-30.



Sida: 

Version 1.0 

24(29) 


2011-10-26 

7. Ekonomi 


Den ekonomiska kalkylen baseras på en uppdelning i projektkostnader och löpande driftkostnader. 

Projektkostnader täcker samtliga kostnader från projektstart till tidpunkten då kundcenter 

öppnar. En uppdelning har även gjorts i investeringar och löpande kostnader. 

7.2. Finansiering 

Finansiering av löpande kostnader sker genom att dessa kostnader fördelas på förvaltningarna i 

förhållande till nyttjandet av kundcenter. Basen för detta bör vara en basmätning av antalet ärenden 

och som genomförs innan kundcenter öppnas. Justering av kostnadsfördelningen sker därefter 

årsvis i samband med budgeteringen. 

7.3. Uppskattning av kostnader 

Kostnader har uppskattats och sammanställts, se bilaga. I denna bilaga finns vissa antaganden. 

Av dessa antaganden bör följande särskilt beaktas: 

Nytt funktionsavtal för telefoni kommer att upphandlas (avtalet går ut 2013-06-30). Ingen extra kostnad 

för telefoni eller växel har tagits med i kalkylen. Det går att köpa till nödvändiga funktioner till 

befintlig telefonväxel, men då fördelas kostnaden för detta på återstående löptid. Detta ger en för hög 

och felaktig kostnadsbild för dessa funktioner. 

 

För kundcenter-ärendehanteringssystem finns inga gällande prislistor från leverantörer, utan prissättning 

sker från fall till fall. Vi vill därför understryka att kostnaden för ärendehanteringssystem är en 

grov uppskattning och kan komma att ändras då marknaden utvecklas. Detta gäller speciellt då Östersund 

kommuns upphandling kan komma att ske om cirka ett år (se plan för genomförande i bilaga). 

Kostnadsuppskattningen baseras på följande antaganden: 

Projektstart: januari månad 2012. 

Rekrytering kundcenterchef kan inledas i januari 2012. Lämplig person bör kunna börja 1 

maj 2012 och därmed inleda arbetet med övrig rekrytering, överenskommelser med förvaltningarna, 

planering av projektet mm. 

Kostnader för telefoni ingår ej eftersom en ny lösning ska upphandlas. Det är ännu ej 

klart vilka delar i denna som borde belasta kundcenter. 

Kundcenter öppnar i oktober månad 2013. 

Personalen anställs enligt följande: 

Kundcenterchef börjar i maj 2012 

Verksamhetssamordnare och systemadministratör börjar i augusti 2012 

12 st kommunvägledare rekryteras och börjar under augusti 2013



Sida: 

Version 1.0 

25(29) 


2011-10-26 

Sammanfattningsvis är kostnaderna; 

Projektkostnad år 2012 

Projektkostnad 2013 

Totalt cirka: 

Investeringar 

1,5 mkr 

3,1 mkr (jan – sep) 

4,6 – 5 mkr 

0,9 – 1,5 mkr 

Löpande kostnader år 1 2,2 mkr (okt-dec 2013) 

Löpande kostnader år 2 8,5 – 9 mkr (2014) 

I dessa summor ingår inga reservationer för oförutsedda kostnader. 

7.4. Grovt beräknade ekonomiska effekter 

Nyttan av kundcenter kan beräknas rent ekonomiskt och/eller som en nyttokalkyl. 

Den ekonomiska kalkylen är enligt följande har beräknats för två olika fall beroende på den 

verkliga kostnaden för ärendehanteringssystem: 

Löpande finansiering 

2014 Anmärkning 

Årlig driftkostnad 8318 

Avskrivning investeringar 283 

Avgår: befintliga kostnader 0 

Förslagsvis reduceras dagens kommunservice o 

service med 2,75 tjänster 

Att finansiera löpande 8601 

Uträkning besparingsmål antal handläggare 

Snittlönekostnad per handläggare och år, tkr 

Ger besparingsmål antal handläggare 

474 (28 kkr/månad) 

18 st



Sida: 

Version 1.0 

26(29) 


2011-10-26 

Alternativ kalkyl (investering 1,45 mkr , löpande kostnader 8,7 mkr) 









19 st 

Besparingsmålet är uträknat som kostnad 2014 dividerat med lönekostnad, inklusive sociala 

kostnader, för en genomsnittlig handläggare i Östersunds kommun. 

Baserat på dessa beräkningar krävs att 18-19 tjänster rationaliseras eller inte återbesätts vid exempelvis 

pension.



Sida: 

Version 1.0 

27(29) 


2011-10-26 

Komponenter i en nyttokalkyl skulle kunna vara enligt följande bild: 

Ökad 

medborgarnytta 

Högre 

effektivitet i 

handläggning 

Färre avbrott i 

handläggning 

pga 

telefonsamtal 

Avlastning av 

enkla ärenden 

och frågor. 

Frigjord tid hos 

handläggare 

Snabbare 

handläggning 

på förvaltning 

Ökad service 

Snabbare svar 

på frågor 

Ökad 

tillgänglighet 

för medborgare 

Fig. översiktlig beskrivning av nyttor



Sida: 

Version 1.0 

28(29) 


2011-10-26 

8. Plan för genomförande 

Förslag på plan för genomförande finns i bilaga. Översiktligt sammanfattas genomförandet med 

följande aktiviteter: 

KC.chef 

anställs 

Vsamordn 

anställs 

Tfn-växel i 

drift 

Kundcenter 

öppnar 

Systemadm 

anställs 

Överenskommelser med verksamheterna 

Vsamh utb tas fram 

Utbildning 

verksamhet 

Ta fram checklistor/FAQ 

Förändring av förvaltningarnas processer mm 

Upphandling system 

Införande system 

Utbildning 

system 

Specifikation av 

lokal 

Inflyttning 

Rekrytering av kommunvägledare 

Utbildning roll 

maj 

2012 

Aug/sep 

2012 

1 jul 

2013 

Aug/sep 

2013 

1 okt 

2013 

Startpunkter och längden på aktiviteterna är indikationer och kan ändras.



Sida: 

Version 1.0 

29(29) 


2011-10-26 

9. Rekommendationer 

För att projektet att införa kundcenter ska bli så framgångsrikt som möjligt rekommenderar vi 

följande: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunledningen aktivt stödjer och står bakom projektet och målsättningen med kundcenter. 

Att etappindela införandet och ha ett tre-årsperspektiv på utvecklingen. 

Att startpunkt kundcenter anpassas efter det nya telefoniavtalet samt när det är lämpligt att genomföra 

utbildningar etc med hänsyn till semestrar. Vi föreslår att kundcenter öppnad i oktober 

2013. 

Kundcenter-chefen anställs först och får vara med och forma sin organisation. 

Rekrytering av kommunvägledare sker mot en tydlig kompetensprofil där även service är en viktig 

förmåga. 

Att kundcenter får tydliga och accepterade uppdrag från förvaltningarna (ärende och vad som får 

utföras). 

Förvaltningarna tar fram och genomför utbildningar inom de uppdrag/områden som kundcenter 

enligt överenskommelser ska verka. 

Att det sker en omställning i arbetssätt och styrning av inkommande samtal på förvaltningarna så 

att den möjliga effektiviseringen och ökade tillgängligheten verkligen realiseras. 

Att kommunvägledarna börjar vid ungefär samma tidpunkt. Då kan utbildningar och teambuilding 

genomföras vid ett eller ett fåtal tillfällen. 

Nödvändiga resurser för genomförandes ställs till förfogande. Detta gäller både pengar och personal.

§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21 

Dokumentnamn: 

Sida: 1 (7) 

Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 

Skapad av: Bertil Thunberg/Eva 

Gustavsson 

Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21 

Bilaga 1 - Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 

Kundcenters uppdrag är att ta hand om alla inkommande samtal via kommunens 

huvudnummer 143000, omstyrda samtal från handläggare, e-post, SMS samt besök vid disk. 

För att beräkna resursbehovet vid start av kontaktcenter får man uppskatta den förväntade 

volymen och innehållet i uppdraget. Underlag för denna beräkning är 

 

 

 

 

beställarens uppdrag 

statistik och samtalsmätning från växeln 

de föreslagna uppdrag som tagits fram i genomförda arbetsmöten med förvaltningarna 

schablonberäkning från tidigare genomförda kartläggningar i kommuner 

Föreslagen bemanning 


1 kommunvägledare/verksamhetssamordnare 


12 kommunvägledare 

Slutsatser 

Det finns inte några absoluta värden att använda i beräkningen vid etablering av ett nytt 

kundcentra. Det man initialt kan utgå från är de inkommande kontakter som kundcenter ska ta 

hand om från start och inom den planerade utvecklingen de närmaste åren. Vidare hur långt 

kundcenters uppdrag sträcker sig, d v s i vilken om fattning kundcenter förutom information 

och vägledning sak hantera ansökning, statusfrågor samt handläggning. Detta påverkar såväl 

kompetens som antal . 

De jämförelsefakta som kan användas är: 

Kommunstorlek antal invånare 

Antal handläggare med frekventa medborgarkontakter 

Antal inkommande samtal till kommunens huvudnummer 

Antal inkommande kontakter via andra kanaler än telefon 

I vilken mån handläggningsärenden kommer att ingå i kundcenters uppdrag 

Om kundcenter ska ta emot omstyrda direktanknytningar från handläggare 

Faktorer som påverkar är 

I vilken mån handläggningsärenden kommer att ingå i kundcenters uppdrag 

Hur många stängda direktanknytningar till handläggare ska styras om till kundcenter 

Hur många behövs för den tänkta organisationen, ex vis svarsgrupper 

Om telefonistfunktion ska vara kvar 

Hur många behövs för att garantera tillgänglighet enligt uppsatta servicemål i 

svarstider, samtalslängd samt kommunikation med förvaltningarna och den ständigt 

pågående verksamhetsutvecklingen.


Dokumentnamn: 

Sida: 2 (7) 



Gustavsson 


Jämförelse mellan några olika kommuner 

Kommun 

Ant 

invånare 

ca 

Ant samtal till 

vx/huvudnummer 

per år 

Ant anställda 

i kundcenter 

Telefonist Omstyrda 

direktnummer 

från 

handläggare 

Skellefteå 73 000 416 000 32 Nej Ja 

Botkyrka 82 000 176 000 17* 1 av 17 Nej 

Jönköping 127 000 312 000 17 2 av 17 Nej 

Huddinge 100 000 334 000 15 2 av 15r Nej 

*Därutöver ca 75 000 besök i Botkyrka kommuns fem medborgarkontor. 

I genomsnitt minskar antalet inkommande samtal till kommunens huvudnummer med 30% 

första året efter starten av kundcenter. 

Genomsnittlig tid per ärende i kundcenter beräknas till 3 min för informationsärenden och 

ärenden med direktavslut under samtalet. 

Beräkning volymer 

Inkommande samtal till Östersunds kommun via 14 30 00 var 2010 184 000 

Inkommande samtal till kundcenter via 14 30 00 samt via omstyrda anknytningar från 

handläggare/funktioner uppskattas tillsammans till 312 000. Denna beräkning grundar sig på 

schabloner ex: 

Kommunstorlek 60 000 inv 

Antal handläggare med frekvent medborgarkontakt 350 st. Antal inkommande samtal till 

dessa handläggare via växel eller direktnummer 6 000/vecka = 312 000 samtal 

312 000 inkommande samtal x ggr 3 min = 936 000 min/60 = 15 600 tim /1320 = 12 (11,8) 

tjänster. 

Erfarenheter från andra kundcentra visar att volymen inkommande samtal till växelnumret 

sjunker med ca 30% när kundcenter införs. Detta ger utrymme för kundcenter att ta hand om 

övriga kontakter (e-post, besök etc) inom den beräknade bemanningen. 

I beräkningen ingår att utöver ovanstående bemanning finns 2 telefonist/receptionist. Dessa 

två tar emot interna samtal, återanrop frånförvaltningarna samt samtal för externa 

organisationer. Därutöver ingår att ta emot besökande till Rådhuset, försäljning av 

profilprodukter, bokning av bilar och interna konferenslokaler, utlämning av nycklar etc.


Dokumentnamn: 

Sida: 3 (7) 



Gustavsson 


I beräkningen ingår även projektgruppens uppskattning av antalet användare i ett framtida 

kundtjänstsystem. Se nedan. 

Användare från förvaltningarna i ett framtida KC ÄHS 

Förvaltning 

Antal användare 

Samhällsbyggnad 65 

Vård och omsorgsförvaltningen 100 (ytterst osäkert mht läget på vårdenheterna) 

Serviceförvaltningen 25-30 

Teknisk förvaltning 50 

Barn och utbildningsförvaltningen 100 (osäkra siffror eftersom datorstödet i 

skolorna ökar) 

Socialförvaltningen 100 

Kommunledningsförvaltningen 30 

Fördelning av resurser utifrån uppskattat antal handläggare enligt tabellen ovan


Dokumentnamn: 

Sida: 4 (7) 



Gustavsson 


Fördelning av resurser efter justering av barn och utbildning från 100 till 75, där siffran i 

tabellen uppges osäker och där vi bedömer den lägre som realistiskt. 

Exempel på beräkningsmodell 

Arbetstidsmått; 52 v x 40 tim =2080 tim/år 

Avgår; semester 6 v/år + röda dagar 2 v = 320 tim/år 

Möjlig årsarbetstid 1760 tim/år 

Möjlig produktiv tid i kontaktcenter 75% = 1320 tim/år. Mellanskillnaden beräknas gå till 

utbildning, sjukfrånvaro, interna möten, pauser mm. 

Referenser för beräkningar 

Vid jämförelse mellan befintliga kundcentra tar vi hänsyn till de olika modeller, olika uppdrag 

som man valt samt hur lång till man varit i gång. Exempel på dessa variationer är 

 

 

 

 

Om kommunen har kvar växelfunktion eller denna är integrerad i kundcenter 

Om kundcenter tar emot besök 

Om verksamheterna styrt över samtal från handläggare till kundcenter 

I vilken omfattning kundcenter tagit över uppdrag utöver information och vägledning, 

ex ansökningar, statusfrågor på ärenden eller handläggning


Dokumentnamn: 

Sida: 5 (7) 



Gustavsson 


Exempel från Botkyrka kommun 

Botkyrka kommun är en av de kommuner som har längst erfarenhet av kundcenter i form av 

medborgarkontor sedan 25 år tillbaka (idag fem stycken lokaliserade i olika kommundelar) 

samt ett kontaktcenter sedan 2007. Fördelningen är den att besökare vänder sig till 

medborgarkontoren övriga kontaktformer går via kontktcenter. 

Kontaktcenter i Botkyrka tar emot inkommande samtal på kommunens huvudnummer 08- 

53061000. Ingen omstyrning av direktnummer från handläggare till kontaktcenter har skett. 

De fem medborgarkontoren tar endast emot besök, inga externa samtal. 

Från 2011 är en stor del av verksamheternas funktionsbrevlådor styrda till kontaktcenter samt 

har publiceringen av direktnummer till handläggare minskat på hemsidan. 

Uppdragen från förvaltningarna spänner från information och vägledning till hantering av 

ansökningar, statusfrågor på enskilda ärenden samt ett flertal handläggningsärenden, även 

myndighetsutövning. 

Fakta Botkyrka 

Cirka 83 000 invånare 

Ca 5500 anställda 

Antal anställda i kontaktcenter 

Kontaktcenter 1 chef 

1 samordnare 

14 kommunvägledare 

1 telefonist 

Antal anställda i medborgarkontoren (fem stycken) 

1 chef 

17 samhällsvägledare 

Redovisning av telefonsamtal och besök i medborgarkontor 

Inkommande samtal till kontaktcenter via kommunens huvudnummer år 2009 var 175 586. (år 

2008 var inkommande samtal 199 965). Från start av kontaktcenter hösten 2007 minskade 

inkommande samtal till kommunens huvudnummer med ca 30% redan andra månaden. Detta 

tolkades som att ”kunden behövde endast ringa en gång”. 

Antal besök till de fem medborgarkontoren var år 2009 75 068 (år 2008 var antalet besök 84 

814) vilket innebar en minskning med 11%. 

Detta är ett resultat av en medveten styrning enligt kommunen kanalstrategi med 

kontaktvägarna webb, kontaktcenter och medborgarkontor 

I kontaktcenter uppskattar man antalet handläggare med de mest efterfrågade 

nyckelfunktioner till 150. Dess handläggare kan fortfarande nås via direktnummer och är 

alltså inte omstyrda till kontaktcenter.


Dokumentnamn: 

Sida: 6 (7) 



Gustavsson 


Exempel från Skellefteå kommun 

Skellefteå kommun startade sin kundtjänst i etapper. Den första etappen 2007 innebar att man 

tog över frågor från tre förvaltningar, tekniska, bygg och miljö samt kommunledning. Den 

”gamla växeln” var fortfarande kvar. Ingen besöksmottagning fanns då. I etapp två 2009 togs 

så frågor från alla tio förvaltningar över. Den gamla växeln upphörde och en reception med 

kundmottagning infördes. 

I etapp två styrdes gamla direktnummer till kundtjänst samtidigt som nya nummer delades ut 

Mer än 2000 nummer styrdes därmed om till kundtjänst. Kontaktvägarna till Skellefteå 

kommun via kundtjänst blev: telefon, talsvar, webb, e-post, besök, fax och chatt. Från start 

2009 har kundtjänst öppet måndag till fredag mellan 07.00-19.00. Kundtjänst etablerades i ett 

stängt kontorslandskap på ingångsplan till kommunalhuset. Utanför finns det en reception 

som alltid bemannas av 1-2 personer. Dessa personer har direktchatt till de övriga i kundtjänst 

om de behöver mer assistans eller om hotbild uppstår. Alla på kundtjänst turas om att sitta i 

receptionen. 

Inkommande samtal till kundtjänsten 2009 uppskattas till ca 8 000 per vecka eller 416 000 per 

år. Observera att i denna siffra ingår den effektivisering som uppnåtts efter införande av 

kundtjänsten genom att medborgarna endast behöver ringa en gång. 

Fakta 

Antal invånare ca 73 000 

Antal anställda 8 000 

Antal chefer ca 360 

Antal anställda i kundtjänst 

År 2009 när etapp två införts var det 32 kundtjänsthandläggare anställda (år 2007 var det 15 

kundtjänsthandläggare förutom befintlig växel). 

Exempel från Jönköpings kommun 

Kontaktcenter öppnades 2009. Från start integrerades befintlig växelfunktion, successivt har 

telefonistfunktionen minskat och från årsskiftet 2011/2012 finns två telefonisttjänster kvar. 

Ingen omstyrning av direktnummer från handläggare till kontaktcenter har skett. 

I Jönköping gjordes en kartläggning av medborgarkontakter både till innehåll, kontaktform 

och antal. I denna kartläggning deltog ca 700 handläggare med frekventa medborgarkontakter. 

Mätning gjordes under en vecka med resultat drygt 12 000 telefonkontakter varav ca 8 000 

kom via direktnummer och 4 000 via växeln. Växelns total inkommande samtal var drygt 

6 000, vilket ger 312 000 inkommande samtal under ett år. 

Fakta 

Antal inv ca 127000 

Antal anställda ca 11 000 

Antal anställda i kontaktcenter från årsskiftet 2011/2012


Dokumentnamn: 

Sida: 7 (7) 



Gustavsson 


1 kontakcenterchef 

1 processledare 

1 verksamhetsutvecklare 

1 systemförvaltare 

2 telefonist 

11 kommunvägledare

§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24 

Dokumentnamn: 

Kostnadsuppskattningar 


Gustavsson 

Sida: 1 (7) 


Bilaga 4: Kostnadsuppskattningar 

Kostnadsuppskattningarna bygger på följande antagande och riktlinjer: 

Genomförande startar i början av 2012 med rekrytering med mål att öppna kundcenter 

i oktober 2013. 

Beräkningarna är uppdelade i projektkostnader (från start till oktober 2013) samt 

driftkostnader (oktober 2013 och framåt). 

Löner och personalkostnader baseras på att anställningar sker i den takt som anges i 

plan för genomförande av kundcenter. Löner är uppskattade för Östersund. 

Utrustning och licenser baseras på föreslaget antal kommunvägledare. 

Ingen kostnad har tagits upp för telefoni. Denna funktion kommer att upphandlas för 

att börja gälla efter 2013-06-30 och det är svårt att veta lösning och prisnivå i de 

offererade lösningarna. 

Inga kostnader för intern tid har tagits med. Det kommer att krävas en hel del internt 

arbete för att genomföra kundcenterprojektet. 

Vi vill särskilt understryka att kostnaden för ärendehanteringssystem är en grov 

uppskattning och kan komma att ändras då marknaden utvecklas. 

För kundcenter-ärendehanteringssystem finns inga gällande prislistor från 

leverantörer, utan prissättning sker från fall till fall. Utredaren har tagit in 

prisuppgifter från två leverantörer, Flexeurope AB (Flexite) och Jayway AB 

(Streamflow). Troligtvis kommer marknaden för kundcentersystem att utvecklas fram 

till tidpunkten när Östersunds kommun ska genomföra sin upphandling. Priserna och 

prismodellerna kan därför komma att förändras. Leverantörerna har även angivit att 

priserna kan justeras beroende på om direktupphandling eller öppen upphandling 

används. Om en öppen upphandling används kommer priserna att vara väsentlig 

högre. Dock kan ingen leverantör ange hur mycket. Vi har tagit en aktuell 

kostnadsuppskattning i kalkylen, men även gjort en alternativ kalkyl som tar hänsyn 

till eventuellt höjda licenskostnader. Det bör även noteras att ett av alternativen är 

open source, vilket innebär att ingen licensavgift utgår. Det finns dock ett 

underhållspaket till denna programvara, som har ett högre pris än motsvarande 

underhåll för den alternativa produkten. 

En schablonkostnad har tagits upp för databasservrar. Ingen kostnad har tagits upp för 

databas. Utgångspunkten har varit databas kan vara befintlig SQL Server-licens eller 

öppen databas. 

Påslag sociala kostnader mm faktor: 1,41 

Avskrivningstid: 3 år 

Kostnader är i tkr och exklusive gällande mervärdesskatt.


Dokumentnamn: 



Gustavsson 

Sida: 2 (7) 


Löpande kostnader Investeringar 

2012 2013 2012 2013 Anm 

Projektkostnader 

jan-sept 

Personal, rekrytering utbildning 

Rekrytering chef 50 Tester av kandidater 

Lönekostnad chef 440 495 Anställs i maj. Projektet täcker kostnad til 1 okt 2013 

Rekrytering verksamhetssamordn och 

systemadm 10 

Lönekostnad verksamhetssamordnare 

samt systemadministratör 451 812 

Rekrytering kommunvägl 60 15 st testas, 5 kkr/st 

2 personer. Anställs i aug 2012. Projektet täcker kostnad till 

1 okt 2013 

Lönekostnad kommunvägl 0 948 Anställs i aug/sept 2013. Projektet tar kostnad till 1 okt 2013 

Utbildning 200 

Extern utbildning. Teambuilding samt KC-system och 

callcenter-system 

Studiebesök 20 75 besök på andra KC etc. 

Utbildning verksamhetssystem 0 0 sker internt 

Lokaler 

Lokalkostnad 0 167 

Teknik, arbetsplatser 

hyra av lokal 2 kkr/kvm och år. Hyra lokal from maj 2013. 

Cirka 200 kvm. OBS ENDAST UPPSKATTNING! 

KC- system investering 400 

450 användare, öppen databas eller befintlig databas. 

Hårdvara 100 tkr* 

KC -system löpande licenskostn 10 40 kkr/år 

Licenskostnader verksamhetssystem 50 

Callcenter-system 0 56 9 kkr per st och år, totalt 15 licenser


Dokumentnamn: 



Gustavsson 

Sida: 3 (7) 


Telefoniutrustning 

Avgränsnng, kompletteras efter upphandling av telefoni. 

Datorer/arbetsplatser 14 84 

3 st datorer 12 mån, övriga from juni, 9,6 kkr/år plus 

kostnad för extra bildskärm, totalt 11 kkr/år och st. 

Övr arbetsplatsutrustning 450 möbler etc 30 kkr/st 

Externt stöd 

Externt verksamhetsstöd 300 100 

Extern teknikstöd 200 100 Impl av KC-system och callcenter-system 

SUMMA 1545 3096 850 0 

TOTALT FÖR PROJEKTET 4641 850 

*) eftersom marknaden för ärendehanteringssystem för kundcenter är under utveckling, kan priserna för licenser komma att ändras. 

En leverantör erbjuder open source med initial underhållskostnad cirka 300 tkr samt efterföljande år 175 tkr. 

Investeringen i programvara bör för säkerhets skull beräknas till cirka 500 - 1 000 tkr.


Dokumentnamn: 



Gustavsson 

Sida: 4 (7) 


2013 2014 Anm 

Driftkostnader 

okt-dec 

Personal, rekrytering utbildning 

Rekrytering chef 0 

Lönekostnad chef 165 660 Projektet täcker kostnad fram till 1 okt 2013 

Rekrytering teamledare 0 

Lönekostnad 

verksamhetssamordnare samt 

systemadministratör 271 1083 Projektet täcker kostnad fram till 1 okt 2013 

Rekrytering kommunvägl 0 15 st testas, 5 kkr/st 

Lönekostnad kommunvägl 1421 5685 Projektet täcker kostnad till 1 okt 2013 

Utbildning 100 100 

Extern utbildning. Teambuilding samt KC-system och 

callcenter-system 

Studiebesök 0 0 besök på andra KC etc. 

Utbildning verksamhetssystem 0 0 sker internt 

Lokaler 

Lokalkostnad 100 400 hyra av lokal. 2 kkr/kvm och år. OBS ENDAST UPPSKATTNING! 

Teknik, arb-plats 

KC- system investering 0 0 

KC -system löpande licenskostn 10 40 40 kkr/år 

Licenskostnader verksamhetssystem 50 50 

Callcenter-system 34 135 9 kkr per st och år


Dokumentnamn: 



Gustavsson 

Sida: 5 (7) 


Telefoniutrustning 

Avgränsning, kompletteras efter upphandling av telefoni. 

Datorer/arbetsplat 41 165 

9,6 kkr/år plus kostnad för extra bildskärm, totalt 11 kkr/år 

och st. 15 st 

Övr arbetsplatsutrustning 0 möbler etc 30 kkr/st 

Externt stöd 

Externt verksamhetsstöd 0 0 

Extern teknikstöd 0 0 Impl av KC-system och callcenter-system 

Övrigt 

OH-kostnader etc 75 300 20 kkr/tjänst och år 

SUMMA 2192 8318 

*) eftersom marknaden för ärendehanteringssystem för kundcenter är under utveckling, kan priserna för licenser komma att ändras. 

En leverantör erbjuder open source med initial underhållskostnad cirka 300 tkr samt efterföljande år 175 tkr. 

För säkerhets skull bör driftkostnad för 2014 beräknas till 8,5 - 9 mkr.


Dokumentnamn: 



Gustavsson 

Sida: 6 (7) 


Löpande finansiering 

2014 Anmärkning 




Förslagsvis reduceras dagens kommunservice och 

föreningsservice med 2,75 tjänster 






18 st 

Alternativ kalkyl (investering 1,45 mkr , löpande kostnader 8,7 mkr) 




Att finansiera löpande 9183


Dokumentnamn: 



Gustavsson 

Sida: 7 (7) 






19 st 

Baserat på dessa beräkningar krävs att 18-19 tjänster rationaliseras eller inte återbesätts vid exempelvis pension.

§ 2, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1362/2010 


2012-01-17 Dnr 1362-2010 

Ellen Arnesson 


Byggande av ny arena - passivhustekniker 

Kommunfullmäktige gav den 8 december 2011 § 173 Ledningsgruppen för 

arenan i uppdrag att ”ur klimatsynpunkt och för att sänka kostnaderna utreda 

passivhustekniker och andra lågenergitekniker i byggkonstruktion och 

val av värmesystem etc. Utred hur arenans värme- och kylanläggningar kan 

samköras och optimeras för att minsta möjliga energiförluster inom arenaområdet, 

men också närliggande fastigheter”. 



Östersunds Arena och passivhuskrav, Teknikpartners utredning 2012-01-11 

Kommunstyrelsens förslag till beslut 

Kommunfullmäktiges beslut 

Utredningen om att använda passivhustekniker godkänns. 

Bakgrund 

Se bifogade utredning från Teknikpartner norr AB. I Bilaga I sidan 25 och 

26 (Östersund Arena januari 2012) beskrivs närmare vilka tekniska lösningar 

som valts. De teknikval som gjorts är genomgående energieffektiva 

lösningar. Det har bland annat gjorts en ”merinvestering ”på 2, 4 miljoner 

kronor som med dagens energipriser minskar driftkostnaden med 600 000 

kronor per år. 


Bengt Marsh 

Bertil Åsén 

Utdrag med utredning till Elin Andersson 



www.ostersund.se

§ 2, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-17 Dnr 1362-2010 



Byggande av ny arena - passivhustekniker 

Kommunfullmäktige gav den 8 december 2011 § 173 Ledningsgruppen för 

arenan i uppdrag att ”ur klimatsynpunkt och för att sänka kostnaderna utreda 

passivhustekniker och andra lågenergitekniker i byggkonstruktion och 

val av värmesystem etc. Utred hur arenans värme- och kylanläggningar kan 

samköras och optimeras för att minsta möjliga energiförluster inom arenaområdet, 

men också närliggande fastigheter”. 



Östersunds Arena och passivhuskrav, Teknikpartners utredning 2012-01-11 

Kommunstyrelsens förslag till beslut 


Utredningen om att använda passivhustekniker godkänns. 

Bakgrund 

Se bifogade utredning från Teknikpartner norr AB. I Bilaga I sidan 25 och 

26 (Östersund Arena januari 2012) beskrivs närmare vilka tekniska lösningar 

som valts. De teknikval som gjorts är genomgående energieffektiva 

lösningar. Det har bland annat gjorts en ”merinvestering ”på 2, 4 miljoner 

kronor som med dagens energipriser minskar driftkostnaden med 600 000 

kronor per år. 


Bengt Marsh 

Bertil Åsén 

Utdrag med utredning till Elin Andersson 



www.ostersund.se

§ 2, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Passivhus 

1 (2) 

ÖSTERSUNDS ARENA OCH PASSIVHUSKRAVEN 

Bakgrund 

Östersunds kommun har i kommunfullmäktige beslutat att ”vi ska utreda energibesparande 

åtgärder och däri ingående delar och tillämpning av passivhustekniken” 

På uppdrag av Bo Jonsson Bygg & Projektering, Östersunds Kommun, har vi utrett huruvida 

passivhus-konceptet kan tillämpas i samband med projektering/uppförande av Östersunds Arena 

samt vilka energibesparande åtgärder som vidtagits. 

Energibesparande åtgärder vid Östersunds Arena 

I samband med framtagning av systemhandlingar för Östersunds Arena har stort fokus lagts på 

att erhålla en energieffektiv anläggning med låga driftkostnader. 

• Ett tätt klimatskal med effektiv isolering 

• Behovsanpassad ventilation med hög återvinningsgrad 

• Ventilationen i ishallarna utformas så att luftrörelser över de kalla isytorna undviks 

• Effektiva kylmaskiner för isbanorna som körs med optimerade drifttemperaturer 

• Energieffektiv avfuktning av luften i de två ishallarna. 

• Överskottsvärme från kylmaskinerna återvinns i största möjliga utsträckning bland 

annat med hjälp av värmepump. Detta medför att behovet av tillskottsvärme i form av 

fjärrvärme är förhållandevis litet. 

Passivhus 

Begreppet passivhus myntades av Dr Wolfgang Feist som byggde Tysklands första 

passivhus och är grundare av Passivhaus Institut i Darmstadt. 

I Sverige har Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY) utvecklat en kravspecifikation 

anpassad för svenska förhållanden. 

Kortfattat kan denna teknik förklaras med att man bygger energisnålt genom att: 

• minimera värmeförluster genom klimatskalet (väggar, tak, golv, fönster, dörrar) 

• installera effektiv ventilation 

• tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol 

Detta innebär krav på ett lufttätt klimatskal med extra tjock isolering samt fönster och dörrar 

med låga energiförluster. 

I riktlinjerna för passivhus ingår att byggnaden inte får använda mer än en viss mängd energi 

per m²/år. 

För bostäder och lokaler i vår klimatzon anger de svenska normerna för passivhus att tillförd 

effekt för uppvärmning inte får överstiga 14 W/m², vid lägsta utomhustemperatur. 

Filinformation: C:\DOCUME~1\KERFRI~1.OST\LOCALS~1\Temp\2d\epj_att_5_2.doc

§ 2, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Passivhus 

2 (2) 

Passivhus-konceptet är således ursprungligen tänkt för bostäder där värme från boende och 

hushållsmaskiner står för en betydande del av husets värmebehov. 

I en arenaanläggning av detta slag: 

• är ”persontätheten” och därmed avgiven personvärme mycket lägre än i en bostad 

• är takhöjden ca 4 ggr högre än i en bostad 

• krävs förhållandevis stor tillförd effekt/energi till kylmaskinerna för isytorna 

• de kalla isytorna kyler luften i ishallarna 

• är temperaturen i ishallarna lägre än i bostäder 

Slutsatser angående passivhusteknik vid Östersunds Arena 

1. Ovanstående faktorer medför att kraven på effektbehov resp energiförbrukning enligt 

Passivhus-konceptet ej är tillämpbara för denna typ av byggnad. 

2. Kraven enl Passivhus-konceptet kan tillämpas beträffande: 

• lufttäthet i klimatskalet 

• effektiv ventilation 

3. Extra isolering i väggar och tak utöver krav enl bygglagstiftning, kan ej motiveras pga tillgång 

av billig överskottsvärme från kylmaskiner/värmepump. 

I de två ishallarna är dessutom värmeförlusterna genom klimatskalet mindre än hälften 

beroende på att temperaturen här är betydligt lägre än vad som är normalt. 

Östersund 2012-01-11 

Teknikpartner norr AB 

Bertil Nordenberg 

Filinformation: C:\DOCUME~1\KERFRI~1.OST\LOCALS~1\Temp\2d\epj_att_5_2.doc

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1362/2010 


2012-01-12 Dnr 1362 -2010 



Byggande av ny arena – slutlig utformning och ambitionsnivå 

Kommunfullmäktige beslutade den 28 april 2010 § 76 att ”kommunfullmäktige 

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter 

genomförd projektering”. Projekteringen är nu slutförd till och med systemhandlingsnivå 

och drift- och investeringskalkylerna är klara. Kulturoch 

fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare tillstyrkt den slutliga 

utformningen och ambitionsnivåer för arenan samt upprättat preliminär 

driftkostnadskalkyl. 



Östersund Arena januari 2012, Bilaga I 

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2012-01-18 § 

Kultur- och fritidsnämndens tjänstemannaförslag 2012-01-12, Bilaga II 

Kommunstyrelsens beslut 

Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att undersöka intresset för 

sponsring av namn på arenan och eventuellt ”upphandla” sponsor. 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 

Kommunfullmäktiges förslag 

1. Slutlig utformning och ambitionsnivåer för byggande av ny arena enligt 

Bilaga I fastställs. 

2. Igångsättningstillstånd för byggande av ny arena beviljas. 

3. Investeringskostnaden ska rymmas inom given ram max 260 miljoner 

kronor. 

Bakgrund 

Kommunfullmäktige fattade den 8 december 2011 § 173 ett antal beslut om 

ambitionsnivåer för den nya arenan. Därefter har systemhandlingar i form 

av ritningar och beskrivningar upprättats och kostnadskalkyler har färdigställts 

och kvalitetssäkrats. Investeringskostnaden ryms inom given ram, 



www.ostersund.se

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1362/2010 


2012-01-12 Dnr 1362 -2010 

260 miljoner kronor. Den preliminära driftkostnaden uppgår till drygt 26 

miljoner kronor. 

Investeringskalkyl 

Till grund för kostnadsbedömningen ligger så kallade systemhandlingar, 

som innehåller ritningar och beskrivningar, som ska vara underlag för projektering 

av bygghandlingar. I kalkylen ingår alla entreprenadkostnader för 

en totalentreprenad inklusive PEAB:s procentpåslag på nedlagda kostnader 

(6,9 % enligt anbud). I kalkylen som bygger på infordrade offerter ingår 

alltså kostnader för PEAB:s egna arbeten, materialinköp, upphandlade 

tjänster som till exempel VVS- installationer, el, styr- och reglersystem, 

målning och golvläggning. Byggherrekostnaden är cirka 31 miljoner kronor. 

I kalkylen finns en buffert för oförutsedda kostnader. Prisnivån är kostnadsläget 

december 2011. 

Det är först nu som projektet har ett bra kalkylunderlag. Det är en logisk 

följd av valet att arbeta via den så kallade partneringmetoden. Tidigare beräkningar 

har byggt på översiktliga underlag, uppskattade ambitionsnivåer 

samt erfarenhetsmässiga schablonvärden för kvadratmeterkostnader. I den 

första kostnadsbedömningen som låg till grund för fullmäktiges beslut den 

28 april 2010 fanns till exempel ritningar endast i form av situationsplaner i 

skala 1:2000. Den andra kostnadsbedömningen som låg till grund för kommunfullmäktiges 

inriktningsbeslut den 8 december 2011 baserades på underlag 

i form av lokalprogram, skalenliga arkitektskisser samt en övergripande 

teknisk beskrivning. 

Driftkostnadskalkyl 

Kultur- och fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare upprättat 

förslag till preliminär driftkostnadskalkyl. Beräkningarna bygger på vissa 

givna förutsättningar som redovisas i Bilaga II. Driftkostnaden sjunker år 

för år i takt med att räntekostnaden minskar när amorteringar görs. Driftkostnadskalkylen 

är preliminär och kommer så att vara fram till dess att 

arenan tas i bruk säsongen 2013/2014. 

Ledningsgruppen har vid ett flertal tillfällen diskuterat att undersöka marknadens 

intresse att sponsra arenanamnet, när kommunfullmäktige fattat beslut 

om den slutliga utformningen. I avvaktan på att frågan blir utredd har 

kulturoch fritidsnämnden valt att inte ta upp några intäkter för sponsring i 

driftkostnadskalkylen. 

Dialog och samverkan 

Under projekteringsarbetet har det varit ett intensivt arbete för 10 - 15 konsulter 

samt PEAB:s och kommunens projektledning. Projekteringsmöten 

med alla konsulter har hållits från tisdagseftermiddag till onsdagseftermiddag 

varannan vecka. Varje gång har representanter för idrotten, tillgänglighetsrådet 

och Jämtland/ Härjedalens handikappidrottsförbund varit inbjudna 



www.ostersund.se

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1362/2010 


2012-01-12 Dnr 1362 -2010 

att träffa arkitekten och projektledningen för att orienteras om projekteringen 

och ge synpunkter. Detta har upplevts mycket positivt av alla parter. 

Kultur- och fritidsnämndens kansli har påbörjat diskussioner med berörda 

föreningar om hyresprinciper, hyresnivåer, öppethållande och andra praktiska 

frågor. Processen är omfattande och beräknas pågå under våren. 

Utformning, funktioner och expansionsmöjligheter 

Arenans placering, utformning, funktioner och expansionsmöjligheter i stort 

framgår av Bilaga I. 

Tidigare process 

Beslutsunderlag med mera för perioden maj 2010 till oktober 2011 redovisas 

i Projektrapport I Östersunds Arena daterad den 4 oktober 2011 (Dnr 

1362-2010). Rapporten innehåller också en utförligare beskrivning av hela 

projektet (mål, syfte, projektdirektiv med mera). 

Fortsatt process 

Det förväntade resultatet när arenan är färdigbyggd är enligt projektdirektivet 

punkt 3.1 

- en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas väl fylla de behov 

som angavs i fullmäktigebeslutet 

- att projektet har bedrivits kostandseffektivt och hållit ekonomiska ramar 

och tidsramar 

- den politiska ledningen anser att man fått bra information och haft goda 

möjligheter att styra projektet 

- projektets målgrupper anser att dialogen med kommunen har fungerat 

väl 

För att uppnå ovan förväntade resultat är det viktigt att ledningsgruppen 

även fortsättningsvis träffas kontinuerligt, förslagsvis i samband med finansutskottets 

sammanträden. Ledningsgruppen definierade själv vid sitt 

sammanträde den 30 maj 2011 sin uppgift till att 

- under byggskedet leda och utöva kontroll så att projektet håller sig inom 

de ramar som fastställs av kommunfullmäktige vad gäller utformning, 

ambitionsnivå och kostnad 

Det finns också ett antal uppdrag som ännu inte påbörjats och som kräver 

politiska ställningstaganden. Ett sådant uppdrag är att ”utreda förutsättningar 

och undersöka eventuellt intresse hos externa intressenter att bygga och 

driva restaurang med kompletterande ytor i en egen fastighet (bildad genom 

tredimensionell fastighetsbildning) sammanbyggd med arenan”. Uppdraget 

kommer att påbörjas inom kort. 



www.ostersund.se

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1362/2010 


2012-01-12 Dnr 1362 -2010 

Projektet ska även framöver präglas av öppenhet, dialog och samverkan. 


Bengt Marsh 

Bertil Åsén 

Utdrag till Bertil Åsén 



www.ostersund.se

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 1362 -2010 



Byggande av ny arena – slutlig utformning och ambitionsnivå 

Kommunfullmäktige beslutade den 28 april 2010 § 76 att ”kommunfullmäktige 

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter 

genomförd projektering”. Projekteringen är nu slutförd till och med systemhandlingsnivå 

och drift- och investeringskalkylerna är klara. Kulturoch 

fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare tillstyrkt den slutliga 

utformningen och ambitionsnivåer för arenan samt upprättat preliminär 

driftkostnadskalkyl. 



Östersund Arena januari 2012, Bilaga I 

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2012-01-18 § 

Kultur- och fritidsnämndens tjänstemannaförslag 2012-01-12, Bilaga II 


Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att undersöka intresset för 

sponsring av namn på arenan och eventuellt ”upphandla” sponsor. 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 

Kommunfullmäktiges förslag 

1. Slutlig utformning och ambitionsnivåer för byggande av ny arena enligt 

Bilaga I fastställs. 

2. Igångsättningstillstånd för byggande av ny arena beviljas. 

3. Investeringskostnaden ska rymmas inom given ram max 260 miljoner 

kronor. 

Bakgrund 

Kommunfullmäktige fattade den 8 december 2011 § 173 ett antal beslut om 

ambitionsnivåer för den nya arenan. Därefter har systemhandlingar i form 

av ritningar och beskrivningar upprättats och kostnadskalkyler har färdigställts 

och kvalitetssäkrats. Investeringskostnaden ryms inom given ram, 



www.ostersund.se

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 1362 -2010 

260 miljoner kronor. Den preliminära driftkostnaden uppgår till drygt 26 

miljoner kronor. 

Investeringskalkyl 

Till grund för kostnadsbedömningen ligger så kallade systemhandlingar, 

som innehåller ritningar och beskrivningar, som ska vara underlag för projektering 

av bygghandlingar. I kalkylen ingår alla entreprenadkostnader för 

en totalentreprenad inklusive PEAB:s procentpåslag på nedlagda kostnader 

(6,9 % enligt anbud). I kalkylen som bygger på infordrade offerter ingår 

alltså kostnader för PEAB:s egna arbeten, materialinköp, upphandlade 

tjänster som till exempel VVS- installationer, el, styr- och reglersystem, 

målning och golvläggning. Byggherrekostnaden är cirka 31 miljoner kronor. 

I kalkylen finns en buffert för oförutsedda kostnader. Prisnivån är kostnadsläget 

december 2011. 

Det är först nu som projektet har ett bra kalkylunderlag. Det är en logisk 

följd av valet att arbeta via den så kallade partneringmetoden. Tidigare beräkningar 

har byggt på översiktliga underlag, uppskattade ambitionsnivåer 

samt erfarenhetsmässiga schablonvärden för kvadratmeterkostnader. I den 

första kostnadsbedömningen som låg till grund för fullmäktiges beslut den 

28 april 2010 fanns till exempel ritningar endast i form av situationsplaner i 

skala 1:2000. Den andra kostnadsbedömningen som låg till grund för kommunfullmäktiges 

inriktningsbeslut den 8 december 2011 baserades på underlag 

i form av lokalprogram, skalenliga arkitektskisser samt en övergripande 

teknisk beskrivning. 

Driftkostnadskalkyl 

Kultur- och fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare upprättat 

förslag till preliminär driftkostnadskalkyl. Beräkningarna bygger på vissa 

givna förutsättningar som redovisas i Bilaga II. Driftkostnaden sjunker år 

för år i takt med att räntekostnaden minskar när amorteringar görs. Driftkostnadskalkylen 

är preliminär och kommer så att vara fram till dess att 

arenan tas i bruk säsongen 2013/2014. 

Ledningsgruppen har vid ett flertal tillfällen diskuterat att undersöka marknadens 

intresse att sponsra arenanamnet, när kommunfullmäktige fattat beslut 

om den slutliga utformningen. I avvaktan på att frågan blir utredd har 

kulturoch fritidsnämnden valt att inte ta upp några intäkter för sponsring i 

driftkostnadskalkylen. 

Dialog och samverkan 

Under projekteringsarbetet har det varit ett intensivt arbete för 10 - 15 konsulter 

samt PEAB:s och kommunens projektledning. Projekteringsmöten 

med alla konsulter har hållits från tisdagseftermiddag till onsdagseftermiddag 

varannan vecka. Varje gång har representanter för idrotten, tillgänglighetsrådet 

och Jämtland/ Härjedalens handikappidrottsförbund varit inbjudna 



www.ostersund.se

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 1362 -2010 

att träffa arkitekten och projektledningen för att orienteras om projekteringen 

och ge synpunkter. Detta har upplevts mycket positivt av alla parter. 

Kultur- och fritidsnämndens kansli har påbörjat diskussioner med berörda 

föreningar om hyresprinciper, hyresnivåer, öppethållande och andra praktiska 

frågor. Processen är omfattande och beräknas pågå under våren. 

Utformning, funktioner och expansionsmöjligheter 

Arenans placering, utformning, funktioner och expansionsmöjligheter i stort 

framgår av Bilaga I. 

Tidigare process 

Beslutsunderlag med mera för perioden maj 2010 till oktober 2011 redovisas 

i Projektrapport I Östersunds Arena daterad den 4 oktober 2011 (Dnr 

1362-2010). Rapporten innehåller också en utförligare beskrivning av hela 

projektet (mål, syfte, projektdirektiv med mera). 

Fortsatt process 

Det förväntade resultatet när arenan är färdigbyggd är enligt projektdirektivet 

punkt 3.1 

- en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas väl fylla de behov 

som angavs i fullmäktigebeslutet 

- att projektet har bedrivits kostandseffektivt och hållit ekonomiska ramar 

och tidsramar 

- den politiska ledningen anser att man fått bra information och haft goda 

möjligheter att styra projektet 

- projektets målgrupper anser att dialogen med kommunen har fungerat 

väl 

För att uppnå ovan förväntade resultat är det viktigt att ledningsgruppen 

även fortsättningsvis träffas kontinuerligt, förslagsvis i samband med finansutskottets 

sammanträden. Ledningsgruppen definierade själv vid sitt 

sammanträde den 30 maj 2011 sin uppgift till att 

- under byggskedet leda och utöva kontroll så att projektet håller sig inom 

de ramar som fastställs av kommunfullmäktige vad gäller utformning, 

ambitionsnivå och kostnad 

Det finns också ett antal uppdrag som ännu inte påbörjats och som kräver 

politiska ställningstaganden. Ett sådant uppdrag är att ”utreda förutsättningar 

och undersöka eventuellt intresse hos externa intressenter att bygga och 

driva restaurang med kompletterande ytor i en egen fastighet (bildad genom 

tredimensionell fastighetsbildning) sammanbyggd med arenan”. Uppdraget 

kommer att påbörjas inom kort. 



www.ostersund.se

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 1362 -2010 

Projektet ska även framöver präglas av öppenhet, dialog och samverkan. 


Bengt Marsh 

Bertil Åsén 

Utdrag till Bertil Åsén 



www.ostersund.se

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1 

Bilaga I 

ÖSTERSUND ARENA 

JANUARI 2012 

ILLUSTRATION FRÅN SYDVÄST, FRÅN ENTRÉ VID JÄMTKRAFT ARENA


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

2 

Projektbeskrivning sid 3-5 

Översiktsbild sid 6 

Situationsplan sid 7 

Situationsplan Expansion sid 8 

Utomhusmiljö –närmiljö kring byggnad sid 9 

Utomhusmiljö –bandy sid 10 

Lokalprogram sid 11-13 

Planritningar våning 1-3 sid 14-16 

Våning 3 Expansion sid 17 

Omklädningsrum, alternativa lösningar sid 18 

Fasader –översikt sid 19 

Utvändig Illustration sid 20 

Illustration: A-hall mot Foajé sid 21 

Illustration: Foajé mot Gymnastikhall sid 22 

Illustration: Bandypist mot Arenabyggnaden sid 23 

Byggnadskonstruktion sid 24 

Energi sid 25-26 

El, tele sid 27 

Tillgänglighet sid 28


PROJEKTBESKRIVNING 3


PROJEKTBESKRIVNING FORTS. 4


PROJEKTBESKRIVNING FORTS. 5 

ARKITEKT SAR/MSA Bengt Aili


ÖVERSIKTSBILD 

6


SITUATIONSPLAN 

7 

7


SITUATIONSPLAN EXPANSION 

8


9 

UTOMHUSMILJÖ 

NÄRMILJÖ KRING BYGGNAD 

Angöringsväg för verksamheten 

och räddningstjänst 

Angöringszon för teknik, 

avfall, inlastning A-hall, 

OB-bussar etc 

Entré aktiva 

BANDYPIST 

Gång- och vistelseytor, 

Cyklar 

Bef naturmark utvecklas 

till entrépark 

Cyklar 

Entré aktiva 

”Torget” 

Angöringszon 

för publik 

Cyklar 

Gångväg till bandy 

Handikappparkering 

Personalparkering 

inkl hkp-platser 

Transformatorstation 

Handikappparkering 

Planteringar och 

flaggstänger


UTOMHUSMILJÖ 

BANDY 

10 

Garage och 

kylteknik 

Plank på gavelsida 

Naturmark, 

snöupplag 

Vall / slänt 

Läktare 

Serviceväg 

Sekretariat 

Läktare 

Yta för uppvärmning 

mm 

Slänt 

Bef skogsridå 

GC-väg


LOKALPROGRAM 

11


12


13


VÅNING 1 

14


VÅNING 2 

15


VÅNING 3 

16


VÅNING 3 - EXPANSION 

17


OMKLÄDNINGSRUM, ALTERNATIVA LÖSNINGAR 

18 

HYRESGÄSTANPASSNING 

GRUNDUTFÖRANDE 

18


FASADER ÖVERSIKT 

19


ILLUSTRATION FRÅN SYDVÄST, FRÅN ENTRÉ VID JÄMTKRAFT ARENA 

20 

Huvudentré 

Befintlig parkeringsyta 

Entréyta framför Jämtkraft Arena 

Arenavägen


ILLUSTRATION: A-HALLEN MOT FOAJÉ 

21 

FOAJÉ 

Hkp-platser Hkp-platser Hkp-platser 

Hkp-platser


ILLUSTRATION: FOAJÉ MOT GYMNASTIKHALL 

22 

GYMNASTIKHALL 

FOAJÉ


23 

GYMNASTIKHALL 

FOAJÉ


BYGGNADSKONSTRUKTION 

24


ENERGI 

25


26


27


28

§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II














§ 4, KS 2012-01-24 08:30 

MSN: 2618/2011 


2012-01-12 Dnr 2618-2011 

Krister Frykberg 


Remiss - Begäran om tillstyrkan avseende Åskälen-Österåsen vindkraftsanläggning, 

Strömsunds och Östersunds kommuner 

Länsstyrelsens dnr 551-2366-11 

Daehlie Kraft AB ansöker hos länsstyrelsen om tillstånd enligt miljöbalken 

för uppförande, drift och avveckling av en vindkraftpark mellan Österåsen 

och Hammerdal i Östersunds och Strömsunds kommuner. Miljöprövningsdelegationen 

önskar besked om kommunens ställningstagande till etableringen, 

enligt 16 kap 4 § miljöbalken. Yttrandet önskas till den 31 januari 

men anstånd har medgetts till den 15 februari 2012. 

Miljö- och samhällsnämnden har samtidigt getts tillfälle att yttra sig i ärendet. 

Ärendet tas upp på nämndens sammanträde den 25 januari. 



Kompletteringar till tillståndsansökan Daehlie Kraft AB, inkommen till 

länsstyrelsen 2011-12-08 

Tillståndsansökan Daehlie Kraft AB med miljökonsekvensbeskrivning 

2011-04-28 


1. Östersunds kommun tillstyrker att tillstånd beviljas för vindkraftanläggning 

Åskälen-Österåsen. 

2. Tillstånd bör förses med villkor att exploatören senast ett år efter ianspråktagandet 

av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten med en 

handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas med sådan teknik för 

hinderbelysning att verksamheten blir helt förenlig med översiktsplanens 

rekommendationer. 



www.ostersund.se

§ 4, KS 2012-01-24 08:30 

MSN: 2618/2011 


2012-01-12 Dnr 2618-2011 

Bakgrund 

Ansökan omfattar sammanlagt högst 105 st. vindkraftverk. Etableringen är 

kommungränsöverskridande, med det övervägande antalet verk i Strömsunds 

kommun och ett 20-tal verk inom Östersunds kommun. Verken får en 

högsta totalhöjd av 180 meter, med en navhöjd av 120 meter. Etableringen 

sträcker sig över ett stort område och är uppdelad i 7 st. avgränsade delområden 

som omfattar sammanlagt nästan 4000 hektar, i huvudsak privatägd 

skogsmark. De byar som ligger närmast parken är Granbo, en kilometer 

ifrån och Ollsta 3 km ifrån. Hela investeringen beräknas uppgå till 3,6 miljarder 

kronor. 

Den sammanlagda energiproduktionen beräknas till ca 750 GWh per år. Till 

följd av etableringen anläggs en ny kraftledning i riktning sydost, till Midskog. 

Koncessionsprövning av denna pågår parallellt med tillståndsprövningen 

av vindkraftparken. 

Samråd har genomförts med myndigheter, berörda boende och markägare 

m fl. och redovisas i samrådsredogörelse. Remisser har skickats till Försvarsmakten, 

Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät, Boverket, 

Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning. Enligt försvarsmakten 

stör vissa delar av vindkraftparken deras tekniska system. Trafikverket 

och SGU rekommenderade utredningar för infrastruktur och områdets 

geologi. Flygplatsen Åre-Östersund airport meddelar att höjd hinderyta 

krävs. Från lokalbefolkningens sida finns endast ett yttrande, som är positivt 

till anläggningen. 

Vindkraftparkens lokalisering överensstämmer med gällande översiktsplan 

för kommunen. I tillägg till översiktsplan ”Vindkraft i Östersunds kommun” 

antagen i kommunfullmäktige den 17 mars 2011 redovisas det aktuella 

området, i planen benämnt Trekilen, som ett av fem ”gröna” områden där 

storskalig vindkraftsutbyggnad kan prövas. 

Miljö- och samhällsnämnden har under 2011 lämnat synpunkter på ansökan 

och miljökonsekvensbeskrivning och då angett önskemål om kompletterande 

uppgifter och utredningar, avseende följdföretag i form av täkter och 

kraftledningar, utformning av hinderbelysning, natura 2000-området Öjsjömyrarna, 

påverkan på rennäring och landskapsbild samt beskrivning av 

kumulativa effekter av att flera vindkraftparker planeras i denna del av 

kommunen och angränsande delar av Strömsunds kommun. Ansökan har 

kompletterats enligt önskemål i flertalet fall men när det gäller hinderbelysningen 

följs inte översiktsplanens rekommendationer. 

Verken ska enligt ansökan förses med hinderbelysning enligt gällande bestämmelser 

från Transportstyrelsen. Det betyder att verk i parkens ytterkanter 

vars höjd överstiger 150 meter ska markeras med högintensivt vitt 

blinkande ljus. Det behövs flera verk i varje delområde med denna typ av 

belysning och fast rött sken för övriga verk. 



www.ostersund.se

§ 4, KS 2012-01-24 08:30 

MSN: 2618/2011 


2012-01-12 Dnr 2618-2011 

Översiktsplanen har som rekommendation att bästa teknik ska användas för 

hinderbelysning, i de fall hinderljusen bedöms bli störande för bebyggelse 

eller naturreservat, vilket det sannolikt kan bli i detta fall. Bästa teknik innebär 

att ljusen inte är igång hela tiden utan endast tänds vid behov, det vill 

säga vid risk för kollision. I miljökonsekvensbeskrivningen uppger bolaget 

att man inlett diskussioner med Obstacle Collission Avoidance Systems 

(OCAS) för att utreda möjligheten att utrusta vindkraftverken med sådan radarteknik 

så att hinderbelysning kan vara släckt under tiden då luftfarkoster 

inte uppehåller sig i närområdets luftrum. Bolaget anger nu att denna teknik 

för närvarande inte är aktuell och att bolagets åtaganden är att uppfylla 

Transportstyrelsens gällande krav på hinderbelysning. 

Invånare har av olika skäl bosatt sig området, men upplevelsen av ”orörd” 

natur och natthimmel torde inte vara av ringa betydelse. En utvecklad turism- 

och besöknäring lyfts även fram som en framgångsfaktor i kommunens 

tillväxtprogram, som en näring med stor samhällsekonomisk betydelse 

och utvecklingspotential. I tillägg till översiktplan angående vindkraft i Östersunds 

kommun anges att skogslandskapet som rekreationsresurs kommer 

att öka i värde, framförallt för utländska gäster. Det handlar då inte enbart 

om jakt och fiske, utan även om andra upplevelsevärden, där de stora skogarna 

i sig och ”vildmarken” utgör det som lockar. De framtida förutsättningarna 

att nyttja denna potential kan påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad. 

En stor förändring av ljusimpulser i landskapet, och då framförallt 

under vinterhalvårets korta dagar, kan medföra att stora arealer inte 

längre upplevs som ”vildmark”. 

OCAS eller motsvarande teknik bör anses vara bästa möjliga teknik enligt 

miljöbalken. Bolaget bör använda sådan teknik för att inte begränsa områdets 

nutida och framtida attraktionskraft för turism och boende. 

Kommunen konstaterar samtidigt att gällande praxis för tillstånd till vindkraftparker 

är att uppfylla Transportstyrelsens krav på hinderbelysning. Då 

vindkraftparken bedöms ha en livstid på minst 20 år, anser kommunen att 

krav kan ställas att utforma parken och välja sådan utrustning att OCAS eller 

motsvarande teknik i ett senare skede kan implementeras, för det fall bolaget 

inte frivilligt åtar sig detta. Teknikutvecklingen inom området medför 

sannolikt att sådan utrustning, inom ett kortare tidsperspektiv än 20 år, 

kommer att utgöra praxis för bästa möjliga teknik enligt miljöbalkens allmänna 

hänsynsregler. 

Eventuellt tillstånd för anläggningen bör därför villkoras med att exploatören 

senast ett år efter ianspråktagandet av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten 

med en handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas 

med sådan teknik för hinderbelysning att verksamheten blir fullt förenlig 

med översiktsplanens rekommendationer. 

Vindkraftsanläggningen föreslås tillstyrkas med tillägg angående hinderbelysning 

enligt ovan. 



www.ostersund.se

§ 4, KS 2012-01-24 08:30 

MSN: 2618/2011 


2012-01-12 Dnr 2618-2011 

Tjänstemannaförslaget har upprättats i samråd med samhällsbyggnad. 


Bengt Marsh 



Utdrag till Länsstyrelsen i Jämtlands län, miljöprövningsdelegationen 

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet 



www.ostersund.se

§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 2618-2011 



Remiss - Begäran om tillstyrkan avseende Åskälen-Österåsen vindkraftsanläggning, 

Strömsunds och Östersunds kommuner 

Länsstyrelsens dnr 551-2366-11 

Daehlie Kraft AB ansöker hos länsstyrelsen om tillstånd enligt miljöbalken 

för uppförande, drift och avveckling av en vindkraftpark mellan Österåsen 

och Hammerdal i Östersunds och Strömsunds kommuner. Miljöprövningsdelegationen 

önskar besked om kommunens ställningstagande till etableringen, 

enligt 16 kap 4 § miljöbalken. Yttrandet önskas till den 31 januari 

men anstånd har medgetts till den 15 februari 2012. 

Miljö- och samhällsnämnden har samtidigt getts tillfälle att yttra sig i ärendet. 

Ärendet tas upp på nämndens sammanträde den 25 januari. 



Kompletteringar till tillståndsansökan Daehlie Kraft AB, inkommen till 

länsstyrelsen 2011-12-08 

Tillståndsansökan Daehlie Kraft AB med miljökonsekvensbeskrivning 

2011-04-28 


1. Östersunds kommun tillstyrker att tillstånd beviljas för vindkraftanläggning 

Åskälen-Österåsen. 

2. Tillstånd bör förses med villkor att exploatören senast ett år efter ianspråktagandet 

av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten med en 

handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas med sådan teknik för 

hinderbelysning att verksamheten blir helt förenlig med översiktsplanens 

rekommendationer. 



www.ostersund.se

§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 2618-2011 

Bakgrund 

Ansökan omfattar sammanlagt högst 105 st. vindkraftverk. Etableringen är 

kommungränsöverskridande, med det övervägande antalet verk i Strömsunds 

kommun och ett 20-tal verk inom Östersunds kommun. Verken får en 

högsta totalhöjd av 180 meter, med en navhöjd av 120 meter. Etableringen 

sträcker sig över ett stort område och är uppdelad i 7 st. avgränsade delområden 

som omfattar sammanlagt nästan 4000 hektar, i huvudsak privatägd 

skogsmark. De byar som ligger närmast parken är Granbo, en kilometer 

ifrån och Ollsta 3 km ifrån. Hela investeringen beräknas uppgå till 3,6 miljarder 

kronor. 

Den sammanlagda energiproduktionen beräknas till ca 750 GWh per år. Till 

följd av etableringen anläggs en ny kraftledning i riktning sydost, till Midskog. 

Koncessionsprövning av denna pågår parallellt med tillståndsprövningen 

av vindkraftparken. 

Samråd har genomförts med myndigheter, berörda boende och markägare 

m fl. och redovisas i samrådsredogörelse. Remisser har skickats till Försvarsmakten, 

Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät, Boverket, 

Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning. Enligt försvarsmakten 

stör vissa delar av vindkraftparken deras tekniska system. Trafikverket 

och SGU rekommenderade utredningar för infrastruktur och områdets 

geologi. Flygplatsen Åre-Östersund airport meddelar att höjd hinderyta 

krävs. Från lokalbefolkningens sida finns endast ett yttrande, som är positivt 

till anläggningen. 

Vindkraftparkens lokalisering överensstämmer med gällande översiktsplan 

för kommunen. I tillägg till översiktsplan ”Vindkraft i Östersunds kommun” 

antagen i kommunfullmäktige den 17 mars 2011 redovisas det aktuella 

området, i planen benämnt Trekilen, som ett av fem ”gröna” områden där 

storskalig vindkraftsutbyggnad kan prövas. 

Miljö- och samhällsnämnden har under 2011 lämnat synpunkter på ansökan 

och miljökonsekvensbeskrivning och då angett önskemål om kompletterande 

uppgifter och utredningar, avseende följdföretag i form av täkter och 

kraftledningar, utformning av hinderbelysning, natura 2000-området Öjsjömyrarna, 

påverkan på rennäring och landskapsbild samt beskrivning av 

kumulativa effekter av att flera vindkraftparker planeras i denna del av 

kommunen och angränsande delar av Strömsunds kommun. Ansökan har 

kompletterats enligt önskemål i flertalet fall men när det gäller hinderbelysningen 

följs inte översiktsplanens rekommendationer. 

Verken ska enligt ansökan förses med hinderbelysning enligt gällande bestämmelser 

från Transportstyrelsen. Det betyder att verk i parkens ytterkanter 

vars höjd överstiger 150 meter ska markeras med högintensivt vitt 

blinkande ljus. Det behövs flera verk i varje delområde med denna typ av 

belysning och fast rött sken för övriga verk. 



www.ostersund.se

§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 2618-2011 

Översiktsplanen har som rekommendation att bästa teknik ska användas för 

hinderbelysning, i de fall hinderljusen bedöms bli störande för bebyggelse 

eller naturreservat, vilket det sannolikt kan bli i detta fall. Bästa teknik innebär 

att ljusen inte är igång hela tiden utan endast tänds vid behov, det vill 

säga vid risk för kollision. I miljökonsekvensbeskrivningen uppger bolaget 

att man inlett diskussioner med Obstacle Collission Avoidance Systems 

(OCAS) för att utreda möjligheten att utrusta vindkraftverken med sådan radarteknik 

så att hinderbelysning kan vara släckt under tiden då luftfarkoster 

inte uppehåller sig i närområdets luftrum. Bolaget anger nu att denna teknik 

för närvarande inte är aktuell och att bolagets åtaganden är att uppfylla 

Transportstyrelsens gällande krav på hinderbelysning. 

Invånare har av olika skäl bosatt sig området, men upplevelsen av ”orörd” 

natur och natthimmel torde inte vara av ringa betydelse. En utvecklad turism- 

och besöknäring lyfts även fram som en framgångsfaktor i kommunens 

tillväxtprogram, som en näring med stor samhällsekonomisk betydelse 

och utvecklingspotential. I tillägg till översiktplan angående vindkraft i Östersunds 

kommun anges att skogslandskapet som rekreationsresurs kommer 

att öka i värde, framförallt för utländska gäster. Det handlar då inte enbart 

om jakt och fiske, utan även om andra upplevelsevärden, där de stora skogarna 

i sig och ”vildmarken” utgör det som lockar. De framtida förutsättningarna 

att nyttja denna potential kan påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad. 

En stor förändring av ljusimpulser i landskapet, och då framförallt 

under vinterhalvårets korta dagar, kan medföra att stora arealer inte 

längre upplevs som ”vildmark”. 

OCAS eller motsvarande teknik bör anses vara bästa möjliga teknik enligt 

miljöbalken. Bolaget bör använda sådan teknik för att inte begränsa områdets 

nutida och framtida attraktionskraft för turism och boende. 

Kommunen konstaterar samtidigt att gällande praxis för tillstånd till vindkraftparker 

är att uppfylla Transportstyrelsens krav på hinderbelysning. Då 

vindkraftparken bedöms ha en livstid på minst 20 år, anser kommunen att 

krav kan ställas att utforma parken och välja sådan utrustning att OCAS eller 

motsvarande teknik i ett senare skede kan implementeras, för det fall bolaget 

inte frivilligt åtar sig detta. Teknikutvecklingen inom området medför 

sannolikt att sådan utrustning, inom ett kortare tidsperspektiv än 20 år, 

kommer att utgöra praxis för bästa möjliga teknik enligt miljöbalkens allmänna 

hänsynsregler. 

Eventuellt tillstånd för anläggningen bör därför villkoras med att exploatören 

senast ett år efter ianspråktagandet av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten 

med en handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas 

med sådan teknik för hinderbelysning att verksamheten blir fullt förenlig 

med översiktsplanens rekommendationer. 

Vindkraftsanläggningen föreslås tillstyrkas med tillägg angående hinderbelysning 

enligt ovan. 



www.ostersund.se

§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 2618-2011 

Tjänstemannaförslaget har upprättats i samråd med samhällsbyggnad. 


Bengt Marsh 



Utdrag till Länsstyrelsen i Jämtlands län, miljöprövningsdelegationen 




www.ostersund.se

§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-19 Remiss från Länsstyrelsen - övriga handlingar

§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-19 Remiss från Länsstyrelsen - övriga handlingar

§ 5, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2420/2011 


2012-01-12 Dnr 2420-2011 

Ulla Nordin 


Yttrande över Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010: På 

jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga 

upphandlingen (SOU 2011:73) 

Östersunds kommun har fått delbetänkandet av Upphandlingsutredningen 

2010 ”På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga 

upphandlingen (SOU 2011:73”) för yttrande. Delbetänkandet belyser 

ett antal frågor vilka man avser att återkomma till i slutbetänkandet som 

ska vara klart i juni 2012. Yttrande från Östersunds kommun ska vara socialdepartementet 

tillhanda senast den 27 januari 2012. 



Yttrande från Östersunds kommun, 2012-01-11 

Sammanfattning av Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 ”På 

jakt efter den goda affären” – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen 

(SOU 2011:73) 


Förslag till remissyttrande fastställs. 

Bakgrund 

Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet. 


Bengt Marsh 

kommundirektör 

Bert Olof Åkerström 

bitr kommundirektör 

Utdrag i elektronisk form, både wordformat och pdf-format, skickas till Socialdepartementet 

via e-post: registrator@social.ministry.se och till 

s.ru@social.ministry.se 



www.ostersund.se

§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 2420-2011 

Ulla Nordin 


Yttrande över Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010: På 

jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga 

upphandlingen (SOU 2011:73) 

Östersunds kommun har fått delbetänkandet av Upphandlingsutredningen 

2010 ”På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga 

upphandlingen (SOU 2011:73”) för yttrande. Delbetänkandet belyser 

ett antal frågor vilka man avser att återkomma till i slutbetänkandet som 

ska vara klart i juni 2012. Yttrande från Östersunds kommun ska vara socialdepartementet 

tillhanda senast den 27 januari 2012. 



Yttrande från Östersunds kommun, 2012-01-11 

Sammanfattning av Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 ”På 

jakt efter den goda affären” – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen 

(SOU 2011:73) 


Förslag till remissyttrande fastställs. 

Bakgrund 

Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet. 


Bengt Marsh 









www.ostersund.se

§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds kommun över Delbetänkande av U 

YTTRANDE 1 

2012-01-11 Dnr 2420-2011 

Fredric Kilander 

Serviceförvaltningen/ 

Upphandlingskontoret 

Socialdepartementet 

Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010: På jakt efter den 

goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen 

(SOU 2011:73) 

I delbetänkandet På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter 

av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) belyser Upphandlingsutredningen 

2010 ett antal frågor vilka man avser att återkomma till i slutbetänkandet. 

Slutbetänkandet ska vara klart i juni 2012. 

Sammanfattning 

• Östersunds kommun anser att det är positivt att utredningen har den 

goda affären som ut gångspunkt i sitt arbete. Likaså anser Östersunds 

kommun att det är positivt att utredningen uttrycker att man önskar 

förenkla nuvarande regelverk. 

• Östersunds kommun menar att utredningen ska fortsätta arbeta för 

en förenkling av det regelverk som omgärdar offentlig upphandling. 

Enklare och mer ändamålsenliga regler är önskvärt och kommer alla 

inblandande parter till godo. 

• Överprövningar av offentliga upphandlingar är ett problem och det 

är mycket bra att denna problematik åskådliggörs. Östersunds kommun 

anser att det är angeläget att något görs åt denna problematik 

skyndsamt. 

• Östersunds kommun är av den meningen att beloppsgränsen för direktupphandling 

bör höjas. Likaså måste det vara möjligt att tillämpa 

direktupphandlingsformen under pågående överprövningsprocess 

när det gäller myndigheters obligatoriska uppgifter. 

• Östersunds kommun anser att regelverket som omgärdar ramavtal 

bör förändras för att möjliggöra dels större valfrihet, dels större flexibilitet. 

• Östersunds kommun tycker att det är positivt med utökat utrymme 

för förhandling och dialog mellan leverantörer och upphandlande 

myndigheter i samband med offentlig upphandling. 

• Östersunds kommun ser fördelar av en förbättrad uppföljning och 

utvärdering. Detta ska dock inte regleras i lagstiftning utan det ska 

vara upp till varje myndighet att bestämma formerna för uppföljning 

och utvärdering. 



www.ostersund.se


YTTRANDE 2 

2012-01-11 Dnr 2420-2011 

• På flera områden föreslår utredningen både vägledningar och förtydliganden. 

Östersunds kommun tillstyrker fler vägledningar och förtydliganden 

vilket sannolikt underlättar tillämpningen av regelverket 

som omgärdar offentlig upphandling. 

• Östersunds kommun ser det som mycket positivt att utredningen 

överväger flera åt gärder i syfte att öka små och medelstora företags 

möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. 

• Östersunds kommun ställer sig positivt till förbättrad upphandlingsstatistik 

och kan se fördelar med detta. Men, en förbättrad upphandlingsstatistik 

får inte innebära allt för betungande arbetsuppgifter för 

de upphandlande myndigheterna. 

Allmänna synpunkter 

Östersunds kommun anser att det är positivt att utredningen tar upp flera 

frågeställningar som är viktiga för kommunen. Östersunds kommun delar 

utredningens uppfattning att offentlig upphandling är att se som en viktig 

och strategisk verksamhet, inte minst med tanke på den ekonomiska betydelse 

offentlig upphandling har. 

Östersunds kommun menar att det är bra att utredningens utgångspunkt är 

den goda affären, d.v.s. att tillgodose verksamheternas behov, inklusive 

kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnad. I begreppet ”den goda 

affären” ingår också medborgarperspektivet, eftersom merparten av det som 

upphandlas syftar till att möjliggöra god service till medborgarna. 

Östersunds kommun tycker, i enlighet med utredningen, att översynen av 

upphandlingslagstiftningen primärt ska bidra till förenkling. Det är inte befogat 

att regelverket som omgärdar offentlig upphandling ska vara så pass 

krångligt att fokus hamnar på formalia istället för resultatet av upphandlingen. 

Både upphandlande myndigheter och företag, särskilt små, tjänar på 

en förenkling av nuvarande regelverk. 

Östersunds kommun tillstyrker utredningens uppfattning att stärka den statliga 

upphandlingsstödjande verksamheten. Icke att förglömma är leverantörernas 

upphandlingskompetens i detta sammanhang. 

Prövning av upphandlingsmål i allmän förvaltningsdomstol 

Det stora, och växande, antalet överprövningar avseende offentliga upphandlingar 

är ett stort och kostsamt problem. Östersunds kommun delar utredningens 

problembild som återges i delbetänkandet. Något bör göras åt 

detta problem skyndsamt. 

Östersunds kommun delar även utredningens bedömning att det bör vara uttryckligen 

tillåtet att genomföra direktupphandlingar i det fall en överprövning 

drar ut på tiden och det rör sig om, i första hand, en obligatorisk verk- 



www.ostersund.se


YTTRANDE 3 

2012-01-11 Dnr 2420-2011 

samhet för myndigheten. En upphandlande myndighet ska inte behöva välja 

vilken lag den ska bryta mot i en sådan situation. Det faller på sin egen 

orimlighet. 

Beloppsgränserna för direktupphandling 

Östersunds kommun anser att beloppsgränsen för direktupphandling är för 

lågt satt. Nuvarande beloppsgräns är ekonomiskt oförsvarbar med tanke på 

transaktionskostnaderna för upphandlingar av lågt värde. 

Östersunds kommuns inställning ovan bekräftas av den av utredningen anlitade 

professorn vid Lunds universitet, Jerker Holm. En högre beloppsgräns 

skulle medföra att upphandlande myndigheter skulle kunna lägga mer resurser 

på upphandlingar av ett större värde där det sannolikt finns mer utrymme 

för de upphandlande myndigheterna att göra goda affärer. 

Östersunds kommun är även av den åsikten att en höjning av beloppsgränsen 

för direktupphandling skulle vara gynnsamt också för små företag som 

många gånger anser att offentlig upphandling över beloppsgränsen är för 

krångligt. 

Ökade möjligheter till förhandling och dialog mellan parterna 

Östersunds kommun tillstyrker utredningens uppfattning att ökade möjligheter 

till förhandling och dialog vore önskvärt. Sådana möjligheter innebär 

sannolikt en förenkling för mindre företag att lämna anbud då en utökad 

möjlighet ges till att beskriva sitt anbud muntligt. Likaså kan ökad förhandling 

och dialog underlätta innovativ upphandling. 

Ramavtal 

Östersunds kommun anser att regelverket kring ramavtal till viss del är problematiskt. 

Kravet på rangordning av leverantörer passar inte för alla typer 

av varor och tjänster vilket även utredningen konstaterar. Det måste klargöras 

att rangordning ibland inte är möjlig. 

Vidare anser Östersunds kommun att kravet på att minst tre leverantörer ska 

antas till ett ramavtal kan medföra onödiga transaktionskostnader för både 

upphandlande myndigheter och leverantörer. Östersunds kommun anser, i 

likhet med utredningen, att regelverket bör ändras på sådant sätt så att ramavtal 

får tecknas med valfritt antal leverantörer. 

Utvärderingsmodeller och viktningskrav 

Östersunds kommun delar utredningens uppfattning om att det behövs vägledning 

om vilka utvärderingsmodeller som är lämpliga i olika situationer. 

Dessutom bör reglerna ses över med utredningens uttalade mål vad gäller 

att skapa enklare regler. 



www.ostersund.se


YTTRANDE 4 

2012-01-11 Dnr 2420-2011 

Den offentliga upphandlingens strategiska betydelse och förbättrad 

upphandlingskompetens 

Östersunds kommun konstaterar att utredningen överväger att lämna förslag 

innebärande att kraftigt förstärka den statliga upphandlingsstödjande verksamheten. 

Detta förslag är bra. 

Uppföljning och utvärdering av kontrakt 

Utredningens arbete visar att uppföljning av avtal är bristfällig idag och att 

myndigheter löper risk att inte få det man betalar för och att de löper stor 

risk att gå miste om värdefulla erfarenheter inför framtida upphandlingar. 

Östersunds kommun delar utredningens inställning innebärande att uppföljning 

och utvärdering av kontrakt är en mycket viktig del i en upphandlingsprocess. 

Östersunds kommun anser inte att uppföljning och utvärdering ska 

lagstiftas utan att det är en fråga för varje upphandlande myndighet och från 

fall till fall. Däremot är det bra om det statliga upphandlingsstödet fortsätter 

att arbeta med att ta fram vägledningar rörande uppföljning och utvärdering 

av kontrakt. 

Uteslutning av leverantör 

Östersunds kommun delar utredningens uppfattning att nuvarande regler är 

svåra att tillämpa och att de behöver förtydligas. Idag leder otydligheten till 

osäkerhet vad gäller tillämpning vilket inte är bra. 

Offentlig upphandling som ett styrmedel för att nå samhällspolitiska 

mål på hållbarhetsområdet 

Östersunds kommun delar utredningens uppfattning om att det bör tas fram 

en vägledning som tydliggör i vilka sammanhang offentlig upphandling utgör 

ett samhällsekonomiskt effektivt och verksamt styrmedel i arbetet för 

en hållbar utveckling. 

Östersunds kommun anser att det finns risker med någon form av central 

styrning över vad som ska upphandlas och hur kraven ska vara utformade. 

Det är istället den enskilda upphandlande myndighetens behov som ska 

vara styrande för att den offentliga upphandlingens möjligheter ska kunna 

vara ett flexibelt styrinstrument. 

Krav i upphandlingar som går utöver EU:s minimilagstiftning och 

harmoniserande lagstiftning 

Östersunds kommun instämmer i utredningens bedömning att det behövs ett 

klargörande över möjligheterna att i upphandlingar ställa miljökrav och sociala 

krav som går utöver EU:s minimilagstiftning och harmoniserande lagstiftning. 

I sammanhanget är det även av vikt att klargöra graden av uppföljning 

av ställda krav. 

Gröna innovationer och andra hållbara lösningar 

Östersunds kommun anser, i likhet med utredningen, att det behövs vägledning 

som på ett tydligt sätt beskriver både motiv och fördelar med att ställa 



www.ostersund.se


YTTRANDE 5 

2012-01-11 Dnr 2420-2011 

funktions- och prestandakrav samt hur sådana upphandlingar kan genomföras. 

Krav på villkor i nivå med svenska kollektivavtal samt krav på arbetsmiljö 

och ILO:s kärnkonventioner 

Östersunds kommun bedömer, i enlighet med utredningen, att det finns behov 

av både klargörande och upphandlingsstödjande åtgärder på området. 

Små och medelstora företags medverkan i offentliga upphandlingar 

Utredningen överväger flera åt gärder i syfte att öka små och medelstora företags 

möjlighet att delta i offentliga upphandlingar vilket Östersunds 

kommun ser som mycket positivt. Den offentliga marknaden ska vara öppen 

för samtliga aktörer, oavsett dess storlek. Små och medelstora företag 

ska ha lika möjlighet att som stora erhålla kontrakt med det allmänna. 

En förbättrad nationell upphandlingsstatistik 

Östersunds kommun ställer sig positiv till en förbättrad nationell upphandlingsstatistik 

men vill betona att den administrativa bördan för de upphandlande 

myndigheterna förenat med detta måste minimeras. Utredningen måste, 

som utgångspunkt, väga nyttan av detaljeringsgrad mot kostnaden för att 

samla in och hantera denna information. 

------------------------------------------- 

I detta ärende har kommunstyrelsen beslutat. Kommundirektören har varit 

föredragande. 

ÖSTERSUNDS KOMMUN 


Annsofie Andersson 

Bengt Marsh 






www.ostersund.se

§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Remiss




§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning













§ 6, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1804/2011 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 1804-2011 

Remiss - Betänkandet spara i goda tider – för en stabil kommunal 

verksamhet (SOU 2011:59) 

Östersunds kommun har tillsammans med ytterligare 330 kommuner, landsting, 

organisationer och myndigheter inbjudits/anmodats av Finansdepartementet 

att utgöra remissinstans för rubricerat betänkande. Remisstiden 

sträcker sig till den 13 januari 2012. 


Kommunförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02 

Kommunförvaltningens förslag till yttrande 2012-01-02 

Sammanfattning, utdrag ur SOU 2011:59 


Förslag till yttrande den 2 januari 2012 antas som Östersunds kommuns yttrande. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-02 Dnr 1804-2011 

Christine Wåhlén 


Remiss - Betänkandet spara i goda tider – för en stabil kommunal 

verksamhet (SOU 2011:59) 

Östersunds kommun har tillsammans med ytterligare 330 kommuner, landsting, 

organisationer och myndigheter inbjudits/anmodats av Finansdepartementet 

att utgöra remissinstans för rubricerat betänkande. Remisstiden 

sträcker sig till den 13 januari 2012. 


Kommunförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02 

Kommunförvaltningens förslag till Yttrande 2012-01-02 

Sammanfattning, utdrag ur SOU 2011:59 

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut 

Förslag till Yttrande 2012-01-02 antas som Östersunds kommuns yttrande. 

Bakgrund 

Regeringen beslutade i mars 2010 att initiera en utredning med uppgift att 

lämna förslag om hur procykliska variationer i kommuners och landstings 

verksamheten kan förebyggas, samt hur en kommunal stabil verksamhet 

över konjunkturcykler kan främjas. 

Utredningen kom att benämnas Kommunsektorn och konjunkturen, och utredare 

Clas Olsson har efter slutfört arbete i september 2011 avgett sitt betänkande 

och enligt uppdraget förslagit vissa förändringar. 

I korthet har utgångspunkten i uppdraget varit att analysera de kommunala 

finansernas konjunkturkänslighet och med utgångspunkt från denna analys: 

- Föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska 

förvaltningen i kommuner och landsting, t ex avseende det 

kommunala balanskravet, och i regelverket för den kommunala redovisningen 

- Lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter 

över en konjunkturcykel 

- 

Sammanfattningsvis har utredaren kommit fram till att: 

- Samband mellan konjunkturer och de kommunala finanserna finns – 

dock varken starka eller stabila 

- Förändringar kan göras som ökar lokalt konjunktursparande 



www.ostersund.se

§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-02 Dnr 1804-2011 

- Förändringar kan göras genom att forma ett centralt system som kan 

ge mer stabila planeringsförutsättningar för såväl staten och kommunerna, 

vilket i sig torde ha en stabiliserande effekt på den kommunala 

verksamheten. 

Utredaren gör dessa bedömningar: 

- Förordar åtgärder som påverkar det lokala beslutsfattandet 

- En kombination av lokala och centrala åt gärder är möjliga 

- Förordar ett centralt system endast vid djupare konjunkturnedgång 

- I det centrala systemet är det mest ändamålsenliga en garanti för 

lägsta tillväxt av skatteunderlaget 

- Det centrala systemet ska finansieras genom en generell avgift för 

kommuner alternativt en minskning av generella statsbidraget. 

- Förändringar beräknas kunna tärda i kraft år 2013. 

Utredarens förslag i korthet: 

- Tillskapa möjlighet för kommunerna att bygga upp en resultatutjämningsreserv 

inom ramen för det egna kapitalet. 

- Dvs avsätta del av överskott i goda tider för att ianspråkta vid underskott 

i lågkonjunktur. En procent (1 %) av skatteintäkter, generella 

statsbidrag och bidrag i det kommunala utjämningssystemet får avsättas. 

- Fullmäktige ska besluta om föreskrifter om innebörden av god ekonomisk 

hushållning, vilka ska ligga till grund för mål och riktlinjer i 

verksamheten och ekonomin som fastställs i budget, samt innehålla 

regler för hantering av resultatutjämningsreserven. 

- Ett nytt begrepp – balanskravsresultat – införs i den kommunala redovisningen, 

och ska vara årets resultat efter balanskravsjusteringar 

och förändring av resultatutjämningsreserv. Resultaträkningen skall 

kompletteras med dessa rader. 

- Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av kommunens 

ekonomiska ställning. 

- Kommuner ska ha rätt till stabiliseringsbidrag för att uppnå en garanterad 

ökning av skatteunderlaget om 2,2 %/år. 

- Stabiliseringssystemet ska finansieras med avgifter från kommunerna 

till en s k kommunstabiliseringsfond i Riksgäldskontoret. Fonderade 

medel ska täcka kostnader för stabiliseringsbidrag och förvaltning 

av fonden. 

- Regeringen ska fastställa den uppräkningsfaktor som utgör underlag 

för fastställande av förändring i bidragsgrundande skatteunderlag. 

Skatteverket ska besluta om stabiliseringsbidrag och –avgifter, vilka 

samordnas med det preliminära kommunalskattemedlens utbetalning. 



www.ostersund.se

§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-02 Dnr 1804-2011 

Konsekvenser för kommunen av föreliggande förslag 

För Östersunds kommun del innebär 1% avsättning i en eventuell lokal utjämningsreserv 

cirka 29 miljoner kronor/år, de år då kommunen visar positivt 

resultat. 

En avgift till kommunstabiliseringsfonden uppgår till ca 11 mnkr för Östersunds 

kommun. 

En preliminär beräkning av effekter av en garanterad nivå för skatteunderlagets 

tillväxt skulle för de tre senaste åren ha inneburit ett nettobidrag 2009 

på ca 4 mnkr, ett nettobidrag 2010 på ca 20 mnkr och för 2011 ett nettoavgift 

på ca 11 mnkr. 

Utredningen redovisades för finansutskottet den 15 december och utskottets 

synpunkter ligger till grund för förslag till kommunens yttrande. 


Bengt Marsh 


Kopia Finansdepartementet 



www.ostersund.se

§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande Spara i goda tider 

YTTRANDE 1 

Datum Dnr 1804-2011 

2012-01-02 

Christine Wåhlén 

Finansdepartementet 

Betänkandet Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet 

(SOU 2011:59, dnr Fi 2011/3843) 

Sammanfattning 

Östersunds kommun avstyrker det förslag som utredaren avger vad gäller 

kommunstabiliseringsfond. Förslaget angående lokal resultatutjämningsreserv 

kan godkännas under förutsättning att reglerna för maximal 

avsättning blir högre än vad som föreslås i utredningen. Dock föredrar 

Östersunds kommun istället att en friare användning av eget kapital tillåts 

inom kommunallagens regler. 

Östersunds kommun önskar en mer flexiblare möjlighet än nu att, utan att 

behöva anföra synnerliga skäl men inom ramen för god ekonomisk 

hushållning, få använda delar av det egna kapitalet för att täcka tillfälliga 

underskott. Det innebär att en ändring i nuvarande regler bör göras, och i det 

fallet behövs inte en resultatutjämningsreserv. Föreslagna regler om 

balanskravsresultat skulle därvid kunna tillämpas. 

Östersunds kommun delar utredarens förslag om att kommunfullmäktige 

ska besluta om föreskrifter om innebörden av god ekonomisk hushållning 

och därmed reglera hur denna flexiblare användning av eget kapital får ske. 

Vidare, att den ekonomiska analysen bör utvecklas bl a genom utvärdering 

av den ekonomiska ställningen. 

Inledning 

Östersunds kommun anser att god ekonomisk hushållning i kommunerna är 

viktigt och måste värnas, liksom den kommunala självstyrelsen. 

Kommentarer enligt betänkandets disposition 

Avsnitt 9.3 ff – ”Lokal” resultatutjämningsreserv 

Avsikten med föreslagen kommunal resultatutjämningsreserv är att avsätta 

delar av överskott i goda tider för att möta underskott vid lågkonjunkturer. 

Östersunds kommun anser att idén är god men att variationer i intäkternas 

storlek också kan hanteras genom konsekvent budgetdisciplin. 



www.ostersund.se

§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande Spara i goda tider 

YTTRANDE 2 

Datum Dnr 1804-2011 

2012-01-02 

Detaljregleringen om en avsättning om 1 % av skatteintäkter, generella 

statsbidrag och intäkter från kommunala utjämningssystemet medför ej 

heller att den summa som blir möjlig att reservera bedöms tillräcklig. Det 

senare årens snabba förändringar avser högre belopp än vad de 1 % ger. Det 

ser också olika ut i kommunerna och det medför en nackdel med för hård 

generell styrning enligt förslaget. 

Vid år med överskott innebär troligen också att lånebehov för investeringar 

minskar, vilket i sig stärker en lokal god ekonomi. 

Resultat- och balansräkningar ska vara av den kvalitet att de tydligt ger en 

rättvisande bild. Införande av ny resultatutjämningsreserv och därmed 

justeringsposter för detta känns som en återgång till det tidigare systemet 

med reservationer och bokslutsdispositioner, som kommunala sektorn har 

lämnat. Däremot kan förslaget att införa ett balanskravsresultat vara ett sätt 

att redovisa användningen av skattemedel sett över flera år och på detta sätt 

undvika att ett enskilt års överuttag av skattemedel blir inlåsta på grund av 

kommunallagens krav på budget i balans. 

Avsnitt 9.4 ff – Centralt system för stabilisering 

Föreslaget är ett av kommunerna själva finansierat system, en 

kommunstabiliseringsfond, som syftar att utjämna vid djupare 

konjunkturnedgångar genom att garantera en lägstanivå för tillväxt av 

skatteunderlaget. 

Östersunds kommun anser att idén om garanterad lägsta-nivå i skattetillväxt 

är god, men att stabiliseringspolitik är statens ansvar. Det sätt stabiliseringsfonden 

föreslås finansieras på medför det ett ofrivilligt, tvingande sparande 

för kommunerna vilket kan ifrågasättas ur synen kommunal självstyrelse. 

Detaljregleringen om 2,2 % som lägsta nivå på garanterad skatteunderlagstillväxt 

förefaller för låg för att ge ett reellt stöd vid djup lågkonjunktur. 


AnnSofie Andersson 

Kommunstyrelsens ordförande 



www.ostersund.se 

Bengt Marsh 

Kommundirektör

§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning



















§ 7, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1034/2011 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 1034-2011 

Budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 för kommunstyrelsen 

Kommunfullmäktige beslutade 8 december 2011 om en justering i kommunstyrelsens 

budget. Budgeten för tomhyror och ökade hyreskostnader 

under verksamhetskod 74030 minskas med 2 miljoner kronor. 



Finansutskottets beslut 

Budgeten utanför kommunledningsförvaltningens verksamhet, verksamhetskod 

74030, sänks från 5 219 000 kronor till 3 219 000 kronor med anledning 

av kommunfullmäktiges beslut 8 december 2011. 

_____ 

Utdrag till förvaltningsekonom 



www.ostersund.se

§ 7, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-02 Dnr 1034-2011 

Björn Strindlund 


Budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 för kommunstyrelsen 







Budgeten utanför klf:s verksamhet, verksamhetskod 74030 sänks från 

5 219 000 kronor till 3 219 000 kronor med anledning av kommunfullmäktiges 

beslut 8 december 2011. 

Bakgrund 





Bengt Marsh 


Utdrag till förvaltningsekonom 



www.ostersund.se

§ 8, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1936/2011 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 1936-2011 

Anhållan om betalningsbefrielse av borgensavgift och amorteringsfrihet 

Kooperativet Sunnebacken begär i en skrivelse anhållan om betalningsbefrielse 

av borgensavgift och amorteringsfrihet på lån. 



Ekonomisk analys 


1. Sunnebackens ekonomiska förening får befrielse från borgensavgift 

år 2012. 

2. Sunnebacken får minska amorteringen från 88.000 kr per år till 44.000 kr 

under år 2012. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 8, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 1936-2011 

Ante Strängby 


Anhållan om betalningsbefrielse av borgensavgift och amorteringsfrihet 

Kooperativet Sunnebacken begär i en skrivelse anhållan om betalningsbefrielse 

av borgensavgift och amorteringsfrihet på lån. 



Bilaga 1: Ekonomisk analys 

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut 

1. Medge Sunnebackens ekonomiska förening befrielse från borgensavgift 

år 2012-2014 

2. Medge Sunnebacken att minska den årliga amorteringen från 88.000 kr 

per år till 44.000 kr per år under åren 2012-2014 

Bakgrund 

Kooperativet Sunnebacken ekonomisk förening har genom avtal av den 

1996-07-15 skyldighet att erlägga en årlig avgift för sin kommunala borgen. 

Avgiften enligt ursprungligt avtal är 0,5 % på aktuell borgenssumma, men 

korrigerades till 0,4 % i KS § 67/2011. Den totala låneskulden uppgår till 

4 459 250 kr och avgiften enligt beslut uppgår till 17 837 kr. 

Kooperativet Sunnebacken begär i en skrivelse daterad 2011-10-17 anhållan 

om betalningsbefrielse av borgensavgift och amorteringsfrihet på lån. 

Motiveringen till anhållan är att föreningen arbetat hårt för att få ordning på 

ekonomin, både genom att se över kostnader i form t ex energianvändning 

men även genom hyreshöjningar på ca 14 % under perioden 2009-2011. 

Kassaflödet har under en lång tid varit negativt och likviditeten inte större 

än ca 50 000 kr. Att påföras borgensavgift skulle försämra kooperativets 

ekonomi och en amorteringsfrihet skulle behövas för att bygga upp en likviditet. 

En genomgång av kooperativets ekonomi redovisas som bilaga och understryker 

den i skrivelsen beskrivna bistra ekonomiska verkligheten. Bl a bedöms 

hyresnivån vara hög och inte kan höjas i någon större utsträckning. 

Amorteringsnivån för kooperativet är hög i förhållande till bostadsrättsföreningar 

med kommunal borgen. 



www.ostersund.se

§ 8, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-12 Dnr 1936-2011 

Inför beslutet i kommunstyrelsen 2011 undersöktes möjligheten att kooperativet 

lånade på pantbrev, det var enbart delvis möjligt varför den kommunala 

borgen till sin helhet består. 


Bengt Marsh 



Bitr kommundirektör 

Utdrag till Kooperativet Sunnebacken ekonomisk förening, c/o Torbjörn 

Norrlund, Önsved 155, 832 94 ORRVIKEN, kommunledningsförvaltningen 

Linda Stenman, Serviceförvaltningen Ante Strängby. 




www.ostersund.se

§ 8, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Ekonomisk analys 

Bilaga 1: Ekonomisk analys – Kooperativet Sunnebacken 

Fastigheten byggd 1995/96, består av 8 lägenheter i Orrviken. Enligt stadgar + 50 boende. Idag äldre personer + 

80 med ett undantag. 6 av 8 har hemhjälp från kommunen. 

Storleken varierar mellan 50 – 66 m2 och hyran under perioden oktober 2009- oktober 2011 har höjts med 15 % 

till en genomsnittshyra på 1055 kr/m2 vilket motsvarar hyran för Östersundsbostäder lägenheter (Rådhusgatan) 

byggda 1995 och för lägenheter i samma storlek. 

Fastigheten bedöms enligt egen utsago vara i gott skick. God efterfrågan, inga vakanser och kölista. 

Taxeringsvärde: 2 312 000 kr 

Bedömt värde enligt fastighetsvärdering (2011-01): ca 3 mnkr 

Låneskuld: 4,4 mnkr 

2008 – 2010 har fastigheten haft negativa kassaflöden, hittills i år med befrielse från borgensavgift är kassaflödet 

nätt och jämnt positivt (osäkerhet kring resterande del av året). Borgensavgiften ca 18 000 kr/år är inte 

medräknad i budget 2012. Negativt eget kapital! 

Resultaträkning 

Budget 2012 2011 2010 2009 2008 

Rörelsens intäkter 

tom oktober 

Årsavgifter 15 000 21 000 2 600 4 300 4 300 

Hyresintäkter 469 000 372 285 431 195 399 650 396 400 

Erhållna st atliga bidr ag 858 46 736 16 083 22 914 

Övriga int äkter 252 2 206 16 558 1 070 

Summa rörelseintäkter 484 000 394 395 482 737 436 591 424 684 

Rörelsens kostnader 

El -100 000 -91 509 -60 407 -72 663 -75 472 

Vatten och avlopp -15 000 -15 288 -12 811 -9 337 -9 900 

Renhållning oc h städning -5 184 -7 197 

Fas tighets köts el mm -21 000 -15 408 -20 561 -18 045 

Fas tighets köts el ink l st ädning 

Reparation och underhåll -15 000 -6 978 -22 781 -4 088 -88 727 

Fastighetsskatt -8 000 -7 075 -5 600 

Försäkringspremier -14 000 -12 920 0 -17 696 

Övriga fastighetskostnader -35 315 -1 061 

Redovisningstjänster -11 100 -12 025 

Styrelsearvode -3 000 -2 000 

Övriga kostnader -15 000 -5 606 -94 170 -6 992 -2 621 

Summa rörelsens kost nader -191 000 -134 789 -258 965 -135 545 -221 238 

Avskrivningar -88 000 -66 000 -88 000 -114 052 -115 092 

Ränteintäkter 0 137 6 408 

Räntekostnader -199 000 -172 120 -230 830 -231 732 -198 189 

Borgensavgift 

Årets resultat 6 000 21 486 -95 058 -44 601 -103 427 

Balansräkning 

Byggnader oc h mark 3 894 952 3 960 952 4 048 952 4 158 453 

Mark 248 016 248 016 248 016 248 016 

Markanläggningar 36 411 40 962 40 962 45 513 

Summa anläggningstillgångar 4 179 379 4 249 930 4 337 930 4 451 982 

Fordringar 4 551 41 234 29 178 

Kassa och bank 72 828 73 342 153 905 192 454 

Summa tillgångar 4 256 758 4 323 272 4 533 069 4 673 615 

Eget kapital -202 492 -223 979 -128 921 -84 319 

Långfris tiga skulder 4 459 250 4 547 250 4 635 250 4 723 250 

Kortfristiga skulder 26 739 34 684 

Summa skulder och eget kapital 4 256 758 4 323 272 4 533 069 4 673 615 

Kassaf lö de 

Årets res ultat 21 486 -95 058 -44 601 -103 427 

Avskrivning 66 000 88 000 114 052 115 092 

Inv estering 

Amortering lån -88 000 -88 000 -88 000 -88 000 

Upptagna lån 

Förändring i kortfristiga fordringar 41 234 -12 056 

Förändring i kortfristiga skulder -26 739 -7 945 

Förändring i kassaflöde -514 -80 563 -38 550 -76 335 

Ingående kassa & bank 73 342 153 905 192 454 268 789 

Årets kassaflöde -514 -80 563 -38 550 -76 335 

Utgående kassa & bank 72 828 73 342 153 904 192 454

§ 9, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2662/2011 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 2662-2011 

Kommunens borgensåtaganden och borgensavgifter 

Kommunen lämnar borgen till det delägda bolaget Jämtkraft AB samt till de 

helägda bolagen Östersundsbostäder AB samt Östersunds Rådhus AB. Från 

och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan innebärande bland annat 

att marknadsmässiga borgensavgifter ska fastställas. Det nya regelverket 

inklusive statsstödsregler är även tillämpligt för borgen till övriga kommunägda 

företag. Kommunen behöver därför se över de regler som ska gälla vid 

beviljande av borgen. Statsstödsreglerna innebär att de kommunala företagen 

inte ska erhålla några konkurrensfördelar då kommunen går i borgen 

eller vidareförmedlar krediter. 




Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 9, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag 


2012-01-18 Dnr 2662-2011 

Sven-Ove Nilsson 


Kommunens borgensåtaganden och borgensavgifter 

Kommunen lämnar borgen till det delägda bolaget Jämtkraft AB samt till de 

helägda bolagen Östersundsbostäder AB samt Östersunds Rådhus AB. Från 

och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan innebärande bland 

annat att marknadsmässiga borgensavgifter ska fastställas. Det nya 

regelverket inklusive statsstödsregler är även tillämpligt för borgen till 

övriga kommunägda företag. Kommunen behöver därför se över de regler 

som ska gälla vid beviljande av borgen. Statsstödsreglerna innebär att de 

kommunala företagen inte ska erhålla några konkurrensfördelar då 

kommunen går i borgen eller vidareförmedlar krediter. 



En modell för kommunala borgensavgifter 2011-12-22, SKL m fl 


Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt förslag om 

borgensavgifter, bemyndigar kommunstyrelsen finanschefen att besluta om 

borgensavgifter i enlighet med de kreditofferter, inklusive och exklusive 

kommunal borgen, som erhålls från bankerna i samband med 

låneupphandlingarna. Delegationsbestämmelser ska ändras i enlighet 

härmed. 



1. På nytillkommande lån för Jämtkraft AB, Östersundsbostäder AB, 

Östersunds Rådhus AB samt Östersunds Sport- och Eventarena AB ska 

borgensavgiften utgöra ränteskillnaden mellan lån med kommunal 

borgen och lån utan kommunal borgen. 

2. Som kompensation för den ekonomiska fördel det innebär för 

Östersundsbostäder AB att inte behöva ställa pantbrev som säkerhet ska 

bolaget, utöver avgift enligt punkt 1, betala en avgift motsvarande 0,05 

%. 

3. För äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 ska den borgensavgift 

som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009 och 2011 

gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts. 



www.ostersund.se



2012-01-18 Dnr 2662-2011 

4. För Östersunds Sport- och Eventarena AB utgör borgensavgiften för lån 

upptaget före 2012, 0,30 %. 

5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om borgensavgiftens storlek 

i varje enskilt fall. 

Bakgrund 

Kommunens nuvarande borgensåtaganden till kommunala bolag och övriga 

organisationer ser ut på nedanstående sätt. Den borgensavgift som f n gäller 

för kommunala bolag beslutades av kommunfullmäktige den 1 november 

2006. Beträffande Östersunds Rådhus AB fattade kommunfullmäktige 

beslut den 8 december 2011, § 182 om borgensavgift. 

Bolag 

Beviljad 

borgenslimit 

Utnyttjad 

borgen 

Gällande 

borgensavgift 

Jämtkraft AB 908,4 0,0 0,30 % 

Östersundsbostäder 906,0 700,0 0,20 % 

AB 

Vestibulum AB 15,1 0 0,20 % 

Östersunds Rådhus 710,0 660,0 0,30 % 

AB 

Östersunds Sport- och 25,0 22,0 0,0 % 

Eventarena 

Summa 2 564,5 1 382,0 

Enligt kommunfullmäktiges beslut den 20 oktober 1997 beviljades 

Östersundsbostäder AB en borgenslimit på 964 miljoner. Borgenslimiten 

minskar med 1,5 procent per år och uppgår den sista december 2011 till 816 

mnkr. 

År 2000 beviljade kommunen Jämtkraft AB en borgenslimit på 1 300,0 

mnkr. I enlighet med kommunfullmäktiges 2006-11-01 begränsades 

borgenslimiten till 966 mnkr motsvarande låneskulden per sista december 

2005. Limiten skulle enligt samma beslut minskas med 1,5 procent årligen. 

Kommunfullmäktige fattade 2009-03-12, § 15, beslut om att borgen till 

Östersundsbostäder, Jämtkraft AB och Vestibulum AB även ska innefatta 

möjlighet för Östersunds Rådhus AB att uppta lån med kommunal borgen 

inom ramen för den av fullmäktige totalt beviljade borgenslimiten. 

Kommunfullmäktige fattade därutöver den 10 december 2009 beslut om att 

bevilja Östersunds Rådhus AB en egen borgensram med 550 mnkr i 

samband med kommunens förvärv av Vattenfalls aktier i Jämtkraft AB. 

Nya regler för som påverkar borgensbeslut 



www.ostersund.se



2012-01-18 Dnr 2662-2011 

Från och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan. Kommunerna är 

numera enligt lag skyldiga att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och 

ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsbolag. De nya 

reglerna gäller även för övriga kommunägda företag. Reglerna för att en 

kommuns borgen till företag måste vara affärsmässigt betingat grundar sig 

på EU:s statsstödsregler. Med statsstöd avses alla insatser av ekonomisk art 

som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna ett 

visst företag eller viss produktion. Lagstiftningen innebär 

sammanfattningsvis att de kommunala företagen inte ska erhålla några 

konkurrensfördelar då kommunen går i borgen eller vidareförmedlar 

krediter. EU-lagstiftningen i EU-fördraget sätter en gräns för hur låg 

avgiften kan vara för att inte bryta mot statsstödsreglerna. I de fall 

kommunen är osäker på om borgensavgiften är att betrakta som statsstöd 

eller ej är kommunen skyldig att lämna upplysningar till Regeringen eller 

till den myndighet som regeringen bestämmer om alla former av stöd som 

planeras och som kan bli föremål för prövning av EU-kommissionen. 

Marknadsmässig nivå på borgensavgifterna 

En utredningsgrupp bestående av representanter från SKL, SABO, 

Kommuninvest, Stockholms stad och AGL, ett finanskonsultföretag, har 

genomfört en utredning med syfte att ta fram ett förslag på modell för hur 

en marknadsmässig avgift kan beräknas. Utredningens föreslagna modell 

syftar till att i möjligaste mån säkerställa att borgen eller lån till kommunala 

bolag inte ska betraktas som stöd och inte ska behöva anmälas till EU 

kommissionen i förväg. Enligt utredningsgruppen ska finansmarknaden 

fungera som ett riktmärke för att bestämma borgensavgiften enligt den 

marknadsmässiga investerarprincipen. Beslutsprocessen vid fastställande av 

borgensavgiften bör utifrån denna princip utformas så att beslutet om 

borgensavgiftens storlek kan fattas i anslutning till den enskilda 

upplåningen. 

Beträffande äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 förelås att den 

borgensavgift som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009 

och 2011 ska gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts. Denna princip 

beträffande borgensavgift för äldre lån är ett avsteg från den teoretiskt 

korrekta modellen för beräkning av avgiften, men bedöms med ändå med 

hänsyn till att nära två tredjedelar av Östersundsbostäders låneportfölj 

omsätts under 2012, vara rimlig. Den teoretiskt korrekta modellen bygger 

nämligen på att varje historisk låneupphandling behöver dokumenteras med 

kreditmarginal inklusive och exklusive kommunal borgen. Denna utredning 

är i praktiken omöjlig att genomföra. 

Östersundsbostäder behöver dessutom, för att inte otillåtet statsstöd ska 

uppstå, betala en kompensation till kommunen för den ekonomiska fördel 

det innebär för bolaget att inte behöva ställa ut pantbreven som säkerhet. 

Denna ekonomiska fördel kan med utgångspunkten 2 procent stämpelskatt 

på pantbrevens belopp och 2,5 procent årlig avskrivning beräknas till en 

årlig avgift om 0,05 procent. 



www.ostersund.se



2012-01-18 Dnr 2662-2011 

Borgensavgifter för kommunägda företag 

Utifrån den princip som nämns ovan, nämligen att finansmarknaden ska 

fungera som riktmärke vid fastställande av borgensavgiften, föreslås 

följande beslut fattas. 

1. Vid fastställande av borgensavgift för Jämtkraft AB, 

Östersundsbostäder AB, Östersunds Rådhus AB samt för Östersunds 

Sport- och Eventarena AB ska avgiften fastställas i samband med 

upplåningen. Borgensavgiften utgör skillnaden mellan lån med 

kommunal borgen och med lån utan kommunal borgen. Det innebär att 

kommunen vid borgenstecknandet från respektive bolag måste ha ett 

underlag som utvisar kreditmarginal inklusive och exklusive kommunal 

borgen. 

2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att komplettera 

kommunstyrelsens delegationsbestämmelser så att finanschefen 

bemyndigas besluta om borgensavgifter i enlighet med de 

kreditmarginaler, inklusive och exklusive borgen, som i samband med 

låneupphandlingarna erhålls från bankerna. 

3. För äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 ska den borgensavgift 

som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009 gälla i 

avvaktan på att respektive lån omsätts. 

Borgensavgifter för övriga organisationer 

Separat utredning pågår för att fastställa borgensavgifter för övriga 

organisationer som kommunen lämnat borgen för. 


Bengt Marsh 






www.ostersund.se

§ 10, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2663/2011 

Revidering av finanspolicy 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 2663-2011 

Jämtkraft tillsammans med sina dotterbolag Scandem AB och Scandem 

Market AB bedriver handel av el via elbörserna Nordpool Spot och 

NASDAQ OMX Commodities i syfte att minska riskerna i elaffärerna, egen 

produktion, köp av kunders produktion och försäljning av el till kund. Elsäkringar 

får endast användas till att minska eller sprida riskerna och inte i 

spekulativt syfte. Elbörserna handlar i euro och fakturor skickas även till 

kunder i euro. För att minska valutarisken finns behov av att säkra betalningen 

till svenska kronor via s.k. valutasäkringar. Valutasäkringen får endast 

användas till att minska eller sprida risken och inte i spekulativt syfte. 

Nuvarande finanspolicy tillåter inte säkring av elhandel och valutasäkringar 

via derivatinstrument varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6, 

¨derivatinstrument¨ behöver ske. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30. 

Förslag till reviderad finanspolicy, daterad den 30 december 2011, med 

föreslagna justeringar understrukna. 



Förslag till reviderad finanspolicy daterad den 30 december 2011 antas. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-30 Dnr 2663-2011 

Sven-Ove Nilsson 


Revidering av finanspolicy 


Market AB bedriver handel av el via elbörserna Nordpool Spot och 

NASDAQ OMX Commodities i syfte att minska riskerna i elaffärerna, egen 

produktion, köp av kunders produktion och försäljning av el till kund. Elsäkringar 

får endast användas till att minska eller sprida riskerna och inte i 

spekulativt syfte. Elbörserna handlar i euro och fakturor skickas även till 

kunder i euro. För att minska valutarisken finns behov av att säkra betalningen 

till svenska kronor via s k valutasäkringar. Valutasäkringen får endast 

användas till att minska eller sprida risken och inte i spekulativt syfte. 

Nuvarande finanspolicy tillåter inte säkring av elhandel och valutasäkringar 

via derivatinstrument varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6, 



Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30. 

Förslag till reviderad finanspolicy, daterad 2011-12-30, med föreslagna justeringar 

understrukna. 



Förslag till reviderad finanspolicy daterad 2011-12-30 antas. 

Bakgrund 


Market AB bedriver verksamhet inom elproduktion och elhandel, försäljning 

av egen produktion och köp eller försäljning av el till eller från kunder. 

Bolaget har redovisat att denna verksamhet säkras mot elmarknaden via användande 

av standardiserade säkringsinstrument på etablerade marknadsplatser, 

viss handel görs i säkringssyfte direkt mot enskild bilateral motpart 

men endast under förutsättning att motparten godkänts vid kreditprövning 

och godkänts i intern riskpolicy. 

Enligt bolaget sker all handel via marknadsplatsen Nordpool Spot och NAS- 

DAQ OMX Commodities i euro, för vissa delar kan fakturering från marknadsplats 

ske i SEK mot avgift. Flera kunder begär dessutom idag att bli 



www.ostersund.se

§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-30 Dnr 2663-2011 

fakturerade i euro. För att minska valutarisken finns därför behov av att säkra 

betalningen till svenska kronor via s k valutasäkringar. 

Säkringar får inte göras för annat syfte än att minska risken och inte i spekulativt 

syfte. Kommunledningsförvaltningen vill i detta sammanhang påminna 

om skrivningen i gällande ägardirektiv om styrelsens ansvar för den interna 

kontrollen. 

Styrning och kontroll av finansiella företag 

Styrelsen har det yttersta ansvaret för företagets organisation och förvaltning 

av dess angelägenheter och svarar för att Finansinspektionens allmänna 

råd om styrning och kontroll av finansiella företag (FFFS 2005:1) uppfylls 

och efterlevs. 

Styrelsen ska känna till befintliga, nya eller ändrade regelverk och erhålla 

utbildning i det särskilda regelsystemet. 

Styrelsen har att verka för att en god intern kontroll präglar organisationen 

och driften av företagets verksamhet. Styrelsen ska se till att företagets 

hantering av risker och uppföljningen av företagets risker är tillfredsställande 

och att organisation av regelefterlevnad har tillräckliga resurser och 

tillräckligt fristående organisation för att kunna verka effektivt. 

Styrelsen ska tillgodose att styrelsen erhåller löpande information om regelefterlevnaden. 

Användandet av såväl ränte-, el- som valutasäkringar förutsätter god kunskap 

om hur derivatinstrumenten fungerar samt att handläggning och rapportering 

sker på betryggande sätt. Nuvarande finanspolicy tillåter inte eloch 

valutasäkringar varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6, 


Följande förändringar föreslås ske i finanspolicyn: 

Avsnitt 6, ¨Derivatinstrument: 

Kommunen och koncernföretagen får ingå: 

För Elhandel: På den nordiska finansmarknaden sedvanliga förekommande 

avtal i syfte att minska och/eller sprida de förekommande riskerna. 

6.2 Godkända instrument för elhandel: 

Nedanstående finansiella instrument får användas: 

- Elterminer, eloptioner, CFD kontrakt (prisområdessäkringar), valutaterminer 

och valutaoptioner, strukturerade valutaprodukter så som genomsnittsterminer. 

6.3 Godkända motparter: 

Övriga derivatinstrument för elhandel gäller endast koncernföretag och får 

ske enbart med motparter som godkänts i kreditprövning i enlighet med kreditpolicy 

och respektive företags riskpolicy. 



www.ostersund.se

§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-30 Dnr 2663-2011 


Bengt Marsh 






www.ostersund.se

§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011 

2011-12-30 

FINANSPOLICY 

Östersunds kommun 

Fastställd av kommunfullmäktige 2009-09-10, § 116 

Förslag till ändringar i avsnitt 6 som är understrukna


2 


1 INLEDNING ................................................................................................................3 

1.1 FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING .............................................................3 

1.2 UPPDATERING AV FINANSPOLICYN..........................................................................3 

1.3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FINANSVERKSAMHETEN..................................................3 

1.4 ORGANISATION AV FINANSFÖRVALTNINGEN...........................................................4 

1.4.1 Kommunen och de kommunala bolagen ..........................................................4 

1.4.2 Fördelning av ansvar och befogenheter ..........................................................4 

2 LIKVID ITETS FÖRVALTNING...............................................................................5 

3 RISKER........................................................................................................................6 

4 TILLGÅNGAR............................................................................................................7 

4.1 ALLMÄNT ................................................................................................................7 

4.2 UTLÅNING................................................................................................................7 

4.2.1. Godkända motparter för utlåning.....................................................................7 

4.3 SÄRSKILDA RIKTLINJER FÖR PLACERINGAR SOM AVSER LÅNGFRISTIGA ÄNDAMÅL..8 

5 SKULDER....................................................................................................................8 

5.1 ALLMÄNT ................................................................................................................8 

5.2 UPPLÅNING..............................................................................................................8 

5.2.1. Godkända motparter för upplåning..................................................................9 

5.2.2. Hantering av ränterisk - räntebindning ............................................................9 

5.2.3. Hantering av finansieringsrisk – kreditlöften, kapitalbindning .......................9 

6 DERIVATINSTRUMENT - FÖRSÄKRINGSINSTRUMENT..............................9 

6.1. GODKÄNDA INSTRUMENT ......................................................................................10 

6.2. GODKÄNDA MOTPARTER .......................................................................................10 

8 STYRNING OCH RAPPORTERING ....................................................................10 

8.1 STYRNING..............................................................................................................10 

8.2 KONTROLL, RAPPORT ERING OCH UPPFÖLJNING.....................................................10 

8.2.1 Rapportering...................................................................................................11 

8.2.3 Uppföljning....................................................................................................11 

10 ÖVERGÅNGSREGLER...........................................................................................11


3 

1 INLEDNING 

1.1 FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING 

Finanspolicyn syftar till att i ett sammanhang lägga fast mål och riktlinjer för kommunen 

och de kommunala företagen inom följande finansiella områden: 

‣ beslutanderätt, organisation 

‣ koncernsamordning av finansverksamheten 

‣ likviditetsplanering 

‣ placering/utlåning 

‣ upplåning 

‣ försäkringsinstrument 

‣ styrning och rapportering 

I enlighet med kommunfullmäktiges delegation fattar kommunstyrelsen beslut om 

firmatecknare och fastställer delegationsordning som utvisar vilka personer som inom det 

finansiella området har rätt att ingå och påteckna avtal mm för kommunens räkning. 

I kommunfullmäktiges årliga budgetbeslut fastläggs resultat-, finansierings- och 

balansbudgets, olika kompletterande riktlinjer, beloppsgränser anslagspreciseringar mm. 

Den finansiella verksamheten skall anpassas efter de beslut som fattats i 

kommunfullmäktige. 

1.2 UPPDAT ERING AV FINANSPOLICYN 

Denna finanspolicy skall vid behov omprövas av kommunfullmäktige. 

Om förutsättningar i kommunen/bolaget eller omvärlden förändras på ett sätt som 

motiverar ändringar i policyns riktlinjer skall finansfunktionen föreslå uppdatering av 

finanspolicyn. 

1.3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FINANSVERKSAMHETEN 

Inom ramen för kommunallagens bestämmelser och denna policy skall på lång sikt 

kommunkoncernens upplåning ske till så låg kostnad som möjligt och de egna medlen 

placeras så att god avkastning erhålls. 

Kommunkoncernens finansverksamhet skall drivas så att den medverkar till att 

säkerställa koncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt. 

Finansverksamheten skall genomföras på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa 

inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. 

Finansverksamheten skall medverka till att kapitalanskaffning och kapitalanvändning i 

kommunen och dess företag blir effektiv. 

Med beaktande av de riskbegränsningar som anges i finanspolicyn är målsättningen att 

uppnå bästa möjliga finansnetto för kommunkoncernen.


4 

1.3.1 Organisation av finansförvaltningen 

1.3.2 Kommunen och de kommunala bolagen 

För att hantera koncernens ekonomi effektivt skall kommunen på det sätt och inom de 

ramar som kommunfullmäktige beslutar, samordna de finansiella frågorna för de enheter 

som ingår i kommunkoncernen. 

Samordningen mellan kommunen och de kommunala företagen regleras i denna policy 

och i ägardirektiv till företagen. 

1.3.3 Fördelning av ansvar och befogenheter 

Följande ansvarsfördelning gäller för den finansiella verksamheten i Östersunds 


Kommunfullmäktige: - fastställer Finanspolicy för Östersunds kommun 

- fastställer kommunens upplåningsbehov i samband med 

årsbudgeten eller i särskilt beslut under löpande år. 

Kommunstyrelsen: - har det övergripande ansvaret för kommunens medelsförvaltning. 

- har det övergripande ansvaret för finansfunktionen. 


- bereder ärenden rörande medelsförvaltning som skall behandlas i 

kommunstyrelsen och avgör ärenden på delegation enligt delegationsbestämmelser. 

Biträdande - ansvarar för uppföljning av finansfunktionens efterlevnad av 

kommundirektören: kommunens finanspolicy. 

- köper via tjänsteköp de tjänster som omnämns nedan under 

finansfunktion från Ekonomi/Finans. 

Finansfunktion: 

Genom finansfunktionen samordnas finansiella flöden och 

stordriftsfördelar skapas vid upphandling av finansiella tjänster. 

Finansfunktionen gör det möjligt att arbeta med en gemensam 

likviditetsreserv för hela kommunkoncernen och koncernföretagen 

kan via kreditlimiter på koncernkontot få lägre lånekostnader än vad 

som är möjligt på den externa marknaden. 

Ekonomi/Finans utgör kommunens finansfunktion, med de 

arbetsuppgifter som anges nedan. Det övergripande operativa 

ansvaret för finansfunktionen har chefen för Ekonomi/Finans. 

Finansfunktionens arbetsuppgifter: 

- genom koncernkontot samordna koncernens flöden för att 

minimera float- och transaktionskostnader 

- interna lån mellan koncernkontoföretagen via kreditlimiter på 

koncernkontot 

- hålla god marknadskontakt, förmedling av marknadsinformation 

samt finansiell rådgivning.


5 

Chefen för 

Ekonomi/Finans 

Koncernkontogruppen: 

Bolag: 

- Initierar och utarbetar förslag till uppdatering av finanspolicy. 

- Ansvarar för koncernens likviditetsbudget 

- Ansvarar för upplåning för kommunen 

- Ansvarar för koncernkontot 

- Beviljar kreditlimiter på koncernkontot till koncernföretagen. 

Gruppens uppgift skall vara att utveckla koncernens finanshantering 

och tillvarata intressen för samtliga parter som ingår i den finansiella 

samordningen. Koncernkontogruppen företräder kommunkoncernen 

vid upphandling av koncernkonto och liknande större affärer. 

Gruppen består av ledamöter från kommunen, Jämtkraft AB, 

Östersundsbostäder AB samt Vestibulum AB. I koncernkontot 

medverkar dessutom Jämtlands Gymnasieförbund, Norra Jämtlands 

Räddningstjänstförbund och bostadsrättsföreningen Torvalla 

Centrum. Chefen för Ekonomi/Finans är ordförande i gruppen. 

Respektive bolag antar denna finanspolicy i enlighet med 

ägardirektiv. 

1.3.3.1 Koncernkonto 

För att effektivisera penninghanteringen skall samtliga saldon och likvidströmmar i 

kommunkoncernens olika enheter vara samordnade i räntebärande koncernkonto. 

1.3.3.2 Förvaltning av andra organisationers medel 

Vid förvaltning av annan organisations (t ex donationsmedel) medel skall skriftligt avtal 

om förvaltningen upprättas. Kommunen eller i kommunkoncernen ingående företag får 

inte åta sig förvaltningsuppdrag som innebär att risktagandet eller utfästelsen går utöver 

kommunkoncernens finanspolicy. Förvaltning av andra organisationers medel skall 

godkännas av kommunstyrelsen. 

2 LIKVIDITETSFÖRVALTNING 

För att nå en effektiv penninghantering skall likviditetsplaneringen för hela 

kommunkoncernen vara samordnad. För att denna ska bli så korrekt som möjligt, skall 

kommunen och koncernföretagen upprätta egna likviditetsplaner. Likviditetsplanerna 

skall uppdateras på tider som finansfunktionen bestämmer. Härutöver rapporteras utan 

anmaning större förväntade avvikelser i penningflödet. Förvaltningarnas och 

koncernföretagens planer sammanställs i en gemensam likviditetsplan för 

kommunkoncernen. 

Likviditetsplaneringen skall 

• ligga till grund för bedömning av betalningsberedskapen på kort och lång sikt, 

• utgöra underlag för beslut om upplåning och placering av likvida medel.


6 

Finansfunktionen skall tillse att det i kommunkoncernen finns en tillfredsställande 

betalningsberedskap, vilken skall uppnås genom egen likviditet, avtalade kreditlöften, 

koncernkontokredit samt bemyndigande om upptagande av kortfristiga krediter. 

Betalningsberedskapen är beroende av tillgången på likvida medel, d v s kontanter eller 

sådana tillgångar som snabbt kan omsättas i kontanter samt koncernkontokredit.. 

3 RISK 

All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande. 

En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera 

risker. Genom en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande 

av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. 

Några av de risker som kan identifieras är: 

• valutarisk - värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor 

Kommunkoncernen skall inte ta några valutarisker vid placering av likviditeten. Endast 

placeringar i svensk valuta får förekomma. Kommunkoncernen skall inte ta några 

valutarisker vid nyupplåning. Endast upplåning i svensk valuta får förekomma. 

• ränterisk – värdeförändring på en räntebärande position som följd av ändrade 

marknadsräntor 

Ränte- och kursriskerna begränsas dels genom begränsningar av vilka instrument som är 

tillåtna dels genom begränsning av bindningstider. 

• kreditrisk - motpartsrisk – risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser 

Motpartsrisken begränsas genom att godkända motparter för affärer fastställs. 

• likviditetsrisk – risken att en placering inte kan omsättas i likvida medel utan påtaglig 

kostnadsökning. 

Likviditetsriskerna begränsas genom likviditetsplanering och val av placeringsformer/ 

värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Löptiden på placerade medel 

skall anpassas till framtida behov av betalningsmedel på kort och medellång sikt i 

enlighet med likviditetsplanen. 

• finansieringsrisk/refinansieringsrisk – risken att likvida medel inte kan lånas upp eller 

bara med en påtaglig kostnadsökning. 

Finansieringsrisken kan minimeras genom att försäkra sig om kreditlöften. 

Refinansieringsrisken innebär att det i vissa situationer kan vara svårt att till fördelaktiga 

villkor placera om lån. Genom att sprida låneportföljens förfallotider jämnt över tiden, 

blir refinansieringsrisken mindre.


7 

4 TILLGÅNGAR 

4.1 ALLMÄNT 

Kommunkoncernens kassaflöden skall samlas i ett koncernkonto så att 

kommunkoncernens ut- och ingående betalningsströmmar kan kvittas mot varandra. 

Kravet på god säkerhet i kommunkoncernens medelsplacering, innebär bl a att kredit-, 

ränte- och likviditetsrisker skall undvikas eller minimeras. 

Vid placering av kommunkoncernens medel skall därför sådana former väljas att kravet 

på lågt risktagande tillgodoses och att – med beaktande av detta – bästa möjliga 

förräntning eftersträvas. 

Vid placering av medel skall minst tre banker/finansinstitut tillfrågas om 

placeringsvillkor innan placering verkställs. 

4.2 UTLÅNING 

Utlåning d v s placering av överskottslikviditet, skall ske med beaktande av kravet på 

godtagbar kreditrisk och med hänsynstagande till övriga risker och likviditetsaspekter av 

sådana placeringar. Högsta möjliga avkastning skall eftersträvas inom ramen för 

finanspolicyns riskbegränsningar. Vid utlåning till kommunägt bolag skall 

marknadsmässiga villkor tillämpas. Utlåning till kommunägt bolag kan ske endast upp 

den av kommunfullmäktige beslutade borgenslimit som belöper på respektive bolag. 

4.2.1. Godkända motparter för utlåning 

Följande instrument och löptider är tillåtna för utlåning: 

KATEGORI LÅNTAGARE/VÄRDEPAPPER INSTRUMENT 

LÖPTID 

MAXIMAL 

A Svenska staten Statsskuldväxlar, 5 år 

obligationer, 

realränteobligationer, 

övriga statspapper 

Kommuner och landsting Certifikat, 5 år 

Obligationer 

Kommunala bolagen, Östersunds- Reverslån 5 år 

bostäder AB, Vestibulum AB 

samt Jämtkraft AB 

Statligt helägda bolag Certifikat 5 år


8 

Banker med svensk Kontoinlåning, 5 år 

bankoktroj deposit, 

certifikat 

Svenska bostadsinstitut Obligationer 5 år 

B Emittent med kortfristig rating K1 Certifikat 3 mån 

enligt Standard & Poors’ Nordisk 

Rating AB 

4.2.2 Maximal genomsnittlig löptid för placeringar 

Placerade medel inklusive medel på koncernkonto får ha en maximal genomsnittlig löptid 

på nio månader. 

4.3 SÄRSKILDA RIKTLINJER FÖR PLACERINGAR SOM AVSER LÅNGFRISTIGA ÄNDAMÅL 

Kommunfullmäktige kan fastställa att viss del av likviditeten skall användas för 

långfristiga ändamål t ex för framtida pensionsutbetalningar och därför skall placeras 

enligt andra regler än vad som gäller för likvida medel enligt ovan. 

5 SKULDER 

5.1 ALLMÄNT 

Upplåning får genomföras för långfristiga finansieringar eller för att trygga 

kommunkoncernens kortfristiga betalningsberedskap. 

Vid upplåning och skuldförvaltning skall kravet på låg risk beaktas och lägsta möjliga 

finansieringskostnader eftersträvas vid den valda risknivån. 

Upplåning som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst 

(arbitrageaffär) är inte tillåtet. Detta får dock inte förhindra att upplåning sker vid en 

tidpunkt som bedöms vara lämplig för senare finansiering. 

För att uppnå låga finansieringskostnader måste konkurrensen i upplåningen 

upprätthållas. Kommunkoncernens enheter får inte sluta långfristiga kreditavtal som 

undanröjer konkurrensen mellan olika långivare. Vid upphandling bör förfrågan ske hos 

minst tre kreditinstitut. Undantag får göras vid befarade stora ränterörelser. 

5.2 UPPLÅNING 

I samband med beslut om årsbudget fattar kommunfullmäktige beslut om storleken av 

kommunens långfristiga nyupplåning som skall gälla för budgetåret. Därutöver kan 

fullmäktige under löpande år besluta om upplåning för finansiering av t ex utökad 

investeringsvolym.


9 

5.2.1. Godkända motparter för upplåning 

Godkända motparter för upplåning: 

- Staten 

- Kommunen eller företag inom kommunkoncernen 

- Annan kommun eller landsting 

- Svenska banker, kreditmarknadsföretag och hypoteksinstitut 

- Utländsk bank eller finansinstitut om upplåningen sker med tillämpning av svensk lag 

och svensk lånedokumentation. 

- Svenska försäkringsbolag 

- Europeiska Investerings Banken (EIB) 

- Nordiska Investeringsbanken (NIB) 

- Europeiska Utvecklingsbanken (CEB) 

5.2.2. Hantering av ränterisk - räntebindning 

Med ränterisk avses hur kostnaden på en räntebärande skuld påverkas av en förändring av 

räntenivån. Denna risk beror främst på räntebindningstiden. För att begränsa ränterisken 

bör räntebindningstiden för olika lån spridas över tiden. 

Räntebindningstiden får ändras inom angivna gränser genom att använda godkända 

derivatinstrument. 

Andelen kortfristig räntebindning får variera inom nedan angivna intervall beroende på 

ränteläget. Räntebindningstiden för varje enskilt lån bör inte överstiga 10 år. Den 

genomsnittliga räntebindningstiden får inte understiga tre månader och inte överstiga 60 

månader. 

5.2.3. Hantering av finansieringsrisk – kreditlöften, kapitalbindning 

Finansieringsrisk innebär att medel inte kan lånas upp eller bara till kraftigt ökade 

kostnader. Genom att försäkra sig om kreditlöften kan risken minimeras. 

Genom att sprida låneportföljens förfallotider jämnt över tiden, blir också 

refinansieringsrisken mindre. 

6 DERIVATINSTRUMENT –FÖRSÄKR INGSINSTRUMENT 

Kommunen och koncernföretagen får ingå: 

För Upplåning: På den svenska finansmarknaden sedvanliga förekommande avtal, i syfte 

att minska och/eller sprida de med upplåningen förekommande riskerna. 

För Elhandel: På den nordiska finansmarknaden sedvanliga förekommande avtal i syfte 

att minska och/eller sprida de förekommande riskerna. 

För samtliga derivatinstrument gäller att de endast får användas under förutsättning att 

det finns en koppling till underliggande position. Derivatinstrument får användas endast 

för att minska och sprida riskerna. Användandet av säkringsinstrument förutsätter god


10 

kunskap om hur dessa fungerar samt att handläggning och uppföljning sker på ett 

betryggande sätt. 

6.1. GODKÄNDA INSTRUMENT FÖR UPPLÅNING 


- Ränteoptioner, (cap & floor) Cap, räntetak, skyddar mot höjningar av marknadsräntan. 

Precis som för en försäkring erläggs en premie. Den ut går i form av en engångspremie 

och betalas i sin helhet vid köpet av räntetaket. Premiens storlek beror på de aktuella 

marknadsläget, lånets löptid samt vilken garantiränta som väljs. Med floor, räntegolv, 

menas att låneräntan aldrig kan understiga räntegolvet. I det fall det sker är det 

kreditgivaren som erhåller skillnaden mellan räntegolv och aktuell marknadsränta. 

- Ränteswappar. En ränteswap är ett avtal om byte av ränteflöden mellan två parter och 

därmed ett fristående instrument utan koppling till eventuell kredit. Ränteswap används 

för att förändra räntekonstruktionen. Genom att kombinera ett lån med rörlig ränta och en 

ränteswap skapas ett fast ränteflöde på lånet, vilket därmed kan jämföras med ett 

traditionellt lån med fast ränta. Ränteswap kan även vara ett alternativ som är billigare än 

ett traditionellt lån med fast ränta. 

6.2. GODKÄNDA INSTRUMENT FÖR ELHANDEL 


- Elterminer, Eloptioner, CFD kontakt (Prisområdessäkringar), Valutaterminer och 

Valutaoptioner, Strukturerade valutaprodukter så som Genomsnittsterminer. 

6.3. GODKÄNDA MOTPARTER 

Handel med derivatinstrument för ränta och valuta får endast ske med banker med svensk 

bankoktroj. Övriga derivatinstrument för Elhandel gäller endast koncernföretag och får 

ske enbart med motparter som godkänts i kreditprövning i enlighet med kreditpolicy och 

respektive företags riskpolicy 

8 STYRNING OCHRAPPORTERING 

8.1 STYRNING 

För att fastställa likviditetsflödet inom kommunkoncernen skall kommunen och bolagen 

upprätta likviditetsbudgets. Dessa sammanställs av finansfunktionen. 

Bolagen skall fortlöpande samråda med finansfunktionen i finansiella frågor och i god tid 

informera finansfunktionen om alla finansiella behov såsom upplånings- och 

placeringsbehov. 

8.2 KONT ROLL, RAPPORT ERING OCH UPPFÖLJNING 

Kommunen och de bolag som omfattas av policyn skall ha rutiner som säkerställer god 

kontroll, rapportering, uppföljning och utvärdering. Det är därför av stor vikt att det finns 

en ändamålsenlig organisation, klara rutiner och ett fungerande kontrollsystem i form av 

en utvecklad ränteriskhantering, en uppföljning via benchmark och rapportkrav.


11 

Affärstransaktioner inklusive ingångna swapavatal skall dagligen/löpande noteras i en 

affärsjournal. Det ska i respektive organisation finnas två personer som är uppdaterade i 

samtliga handlingar/transaktioner som rör finansverksamheten 

8.2.1 Rapportering 

För att ge kommunens ledning kontinuerlig information som rör medelsförvaltningens 

utveckling, skall ett väl fungerande rapportsystem finnas. Kommunens och 

koncernföretagens (de som ingår i koncernkontot) placerings- och låneportföljers 

sammansättning samt den finansiella riskexponeringen i övrigt skall i samband med 

uppföljning per april och augusti, samt per 31 december, rapporteras till 

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Rapporteringen skall separat redovisa 

kommunen och koncernföretagen. Avvikelser från fastlagd policy skall snarast 

rapporteras. Rapporteringen skall minst innehålla de uppgifter som framgår nedan. 

* Skuldportföljens sammansättning 

* Förändring av skuldportföljens sammansättning enligt ovan sedan föregående rapport 

* Skuldportföljens genomsnittliga räntesats 

* Skuldportföljens genomsnittliga kredit- och räntebindningstid 

* Omfattningen av skuldportföljens derivat 

- ränteswappar 

- ränteoptioner 

- valutaswapar 

* Volymen av kommunens borgensåtagande fördelade på respektive företag 

* Aktuell likviditetssituation 

*Likviditetsprognos 

*Placeringar 

8.2.3 Uppföljning 

Uppföljning mot finanspolicy bör ske fortlöpande vid varje transaktion. Utvärdering mot 

benchmark bör ske och i den omfattning som befinns nödvändigt och avrapporteras i den 

omfattning övrig rapportering sker. 

10 ÖVERGÅNGSREGLER 

Samtliga tidigare antagna föreskrifter om medelsförvaltningen eller annat område som 

behandlas i denna policy upphävs. Om låneportföljen behöver förändras till följd av 

denna policy, gäller att förändringen skall genomföras så snart som möjligt, dock senast 

12 månader efter beslutsdagen. 

Kommunfullmäktiges tidigare utfästelser rörande borgensåtagande, upplåning, utlåning 

eller motsvarande och som genom avtal gäller i förhållande till annan part, förändras ej så 

länge det tidigare åtagandet kvarstår.

§ 11, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 140/2012 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 140-2012 

Fastighetsförsäljning enligt ägardirektiv 

Enligt gällande ägardirektiv för Vestibulum ska bolaget vid marknadsmässigt 

lämpligt tillfälle avveckla befintliga fastigheter genom försäljning. Bolagets 

styrelse ska genomföra varje enskild försäljning så att bästa ekonomiska 

utdelning uppnås för ägaren. Bolagets styrelse ska inhämta finansutskottets 

yttrande inför varje enskild försäljning. 

Kommunen har via sitt bolag Nekcurt 11 AB förvärvat fastigheten Östersund 

Trucken. 

Finansutskottet förslag till kommunstyrelsen 

1. Godkänna att avtal upprättas om försäljning av Nekcurt 11 AB för 

4.257.000 kronor. 

2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att slutföra förhandling av 

aktieöverlåtelseavtal inkl att köparen ska ställa fullgod säkerhet för avtalens 

fullgörande. 

3. Formellt beslut om aktieöverlåtelseavtal fattas av kommunstyrelsen den 

24 januari. 

4. Försäljning av Bussgaraget sker ej i nuläget på grund av för lågt bud. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 12, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2421/2011 

PROTOKOLL 


Delårsrapport 2011 – Regionförbundet 

2011-12-15 Dnr 2421-2011 

Regionförbundet Jämtlands län har upprättat delårsrapport per 31 augusti 

2011 som överlämnats till kommunen. Förbundet redovisar efter årets första 

åtta månader ett överskott på 3,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för 

2011 uppgår till +1,7 mnkr. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster 

inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet 

av projekt inom landsbygdsutvecklingen. 



Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011 

Pwc revisionsrapport 2011-11-01 

Revisionsutlåtande 2011-11-07 




godkänns. 

_____ 

Utdrag och tjänstemannaförslag till Regionförbundet Jämtlands län och 

Christina Westman, kommunledningsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-09 Dnr 2421-2011 

Christina Westman 


Delårsrapport 2011 - Regionförbundet 

Regionförbundet Jämtlands län har upprättat delårsrapport per 31 augusti 

2011 som överlämnats till kommunen. Förbundet redovisar efter årets första 

åtta månader ett överskott på 3,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för 

2011 uppgår till +1,7 mnkr. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster 

inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet 

av projekt inom landsbygdsutvecklingen. 




Pwc revisionsrapport 2011-11-01 

Revisionsutlåtande 2011-11-07 

Beslutsförslag 




godkänns 

Bakgrund 

Regionförbundet Jämtlands län bildades den 1 januari 2011. Verksamheter 

från landstinget, länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes för att 

bli spjutspetsen för regional utveckling. Det förarbete och planering som 

den tillfälliga direktionen och projektledaren för nybildandet av regionförbundet 

arbetat med under hösten 2010 avslutades i februari 2011. Den fortsatta 

planeringen och driften av förbundet övertogs formellt av den nyvalda 

styrelsen den 13 januari 2011. 

Regionförbundet Jämtlands län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap 

av detta har förbundet fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. 

Förbundet arbetar med uppdrag från olika statliga myndigheter 

för att stärka regionens utveckling inom ett antal områden. Regionförbundet 

Jämtlands läns övergripande mål och uppgift är att verka för en 



www.ostersund.se

§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-09 Dnr 2421-2011 

hållbar ekonomisk och social utveckling i Jämtlands län. I förvaltningsberättelsen 

finns rapporterat enhetens verksamhet och resultat för perioden januari 

till augusti 2011. 

Enligt förbundets delårsrapport per 31 augusti 2011 uppgår resultatet till 

+ 3 375 tkr. Prognosen visar på ett överskott om 1700 tkr för Regionförbundets 

första verksamhetsår. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster, 

bland annat som statistiker, inte tillsatts under året och avveckling av personal 

i samband med avslutandet av projekt inom landsbygdsutvecklingen. 

Vidare har arbetet med de operativa programmen senarelagts i förhållande 

till den ursprungliga planeringen. Försämringen jämfört med resultatet per 

augusti beror främst på att förbundet hade lägre kostnader i början av året, 

under uppstartsfasen. 

Förbundet har i balansräkningen materiella anläggningstillgångar bokförda 

till 531 465 kronor. I förvaltningsberättelsen anges att inga avskrivningar 

har gjorts på grund av att beslut inte har fattats i alla kommuner (per 

110831) om lånefinansiering av övertagna anläggningstillgångar. I prognosen 

räknar förbundet med att detta är utklarat till årsskiftet. 

I revisionsberättelsen påtalas att förbundet bör utarbeta verksamhetsmål av 

betydelse för vad som utgör god ekonomisk hushållning. Dessutom uppmärksammas 

fullmäktige om att planerade revisionsinsatser för 2012 kommer 

att kräva utökade anslag från medlemmarna för att revisionsuppdraget 

skall fullgöras enligt ”god revisionssed ”. 

I revisionsrapporten uppmärksammar förbundet om kommunallagens krav 

på verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. 

Av delårsrapporten framgår inte hur regionförbundet använt de medel som 

överförts från Kommunförbundet Jämtland. Dessa medel ska disponeras av 

kommunerna genom beslut i primärkommunala nämnden. 

Kommunledningsförvaltningen föreslår att delårsrapporten godkänns. 


Bengt Marsh 




Utdrag och tjänstemannaförslag till Regionförbundet Jämtlands län och 

Christina Westman, kommunledningsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 

DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2011 

Version: 1 

Ansvarig: Regiondirektör Anders Byström


Delårsbokslut augusti 2011 2 (16) 

2011-10-20 Dnr: 2011-401 

Anders Byström 


1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET OCH RESULTAT...........3 

1.1 REGIONDIREKTÖREN .....................................................................................3 

1.2 LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄ N....................................................................4 

1.3 LANDSBYGDSUTVECKLING / JILU ...............................................................5 

1.3.1 Projekt inom lantbruk:............................................................................5 

1.3.2 Projekt inom skog....................................................................................5 

1.3.3 Projekt inom Trä ......................................................................................6 

1.3.4 Projekt inom Klimat och Energi............................................................6 

1.4 JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI ...........................6 

1.5 REGIONAL UTVECKLING ................................................................................7 

1.5.1 Projektstöd................................................................................................7 

1.5.2 Folkhälsa....................................................................................................8 

1.5.3 Miljö ............................................................................................................8 

1.5.4 Infrastruktur.............................................................................................9 

1.5.5 Internationella nätverk mm ..................................................................9 

1.6 SOCIAL VÄLFÄRD.............................................................................................9 

1.7 UTBILDNINGSENHETEN...............................................................................10 

1.8 ENERGIKONTORET ........................................................................................10 

1.9 KONCERNBOLAGEN.......................................................................................11 

1.9.1 AV-Media AB............................................................................................11 

1.9.2 Almi Företagspartner Mitt AB..............................................................11 

1.9.3 Jämtland-Härjedalen Turism...............................................................12 

2 PERSONA L............................................................................................................13 

2.1 ANTAL A NSTÄLLDA (EXKL TIMA NSTÄLLDA)............................................13 

2.2 ÖVERTID OCH MERTID.................................................................................13 

2.3 SJUKFRÅ NVARO .............................................................................................13 

3 EKONOMISKT UTFALL 2011-08-31 ................................................................15 

3.1 EKONOMISKT UTFALL...................................................................................15 

3.1.1 Investeringar..........................................................................................16 

3.2 PROGNOS FÖR EKONOMISKT UTFALL 2011 ............................................16 

Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1



2011-10-20 Dnr: 2011-401 


1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET 

OCH RESULTAT 

1.1 REGIONDIREKTÖREN 

Regionförbundet Jämtlands län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap av detta har vi 

fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar med uppdrag från 

olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling inom ett antal områden. Vårt 

övergripande mål och vår uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk och social utveckling i 

Jämtlands län. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar 

förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers medverkan. 

Regionförbundet Jämtlands län bildades den 1 januari 2011. Verksamheter från landstinget, 

länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes för att bli spjutspetsen för regional 

utveckling. Det förarbete och planering som den tillfälliga direktionen och projektledaren för 

nybildandet av regionförbundet arbetat med under hösten 2010 avslutades i februari 2011. Den 

fortsatta planeringen och driften av förbundet övertogs formellt av den nyvalda styrelsen den 13 

januari 2011. 

Då verksamheterna lyftes över i befintligt skick från tidigare organisationer förlängdes även 

chefernas förordnanden till den 15 september. Detta i avvaktan på den organisationsöversyn 

vars syfte är att bygga ihop förbundets verksamheter. Vårens fokus har varit att på kort tid få till 

en fungerande verksamhet. Tillskapande av tydliga rutiner och interna arbetsdokument utifrån 

lagar och förordningar har prioriterats. I mars startades arbetet med att se över och forma det 

nya förslaget till organisationen. Ledningsgruppen arbetade fram ett antal förslag och 

medarbetarna gavs tillfälle att komma med synpunkter. Dessutom inhämtades synpunkter från 

en utomstående referensgrupp. Det slutgiltiga förslaget beslutades av regionstyrelsen den 20 

juni 2011. Den nya organisationen innebär i korthet att verksamheten delas in i de fem områden 

som bygger på förbundets kärnuppdrag och innehållet i länets utvecklingsstrategi. 

En förutsättning för den nya organisationen är att kunna samla stora delar av de gemensamma 

resurserna under samma tak. I juni i år stod nya lokaler klara för inflyttning vid f d 

Österängsskolan. 

I Regionförbundets verksamhets plan finns följande prioriterade aktiviteter som skall 

genomföras under 2011: 

• Fullfölja pågående och beslutade åtaganden 

• Utifrån politiska besluta verkställa den regionala utvecklingsstrategin inför ny 

programperiod 

• Utarbetalänsgemensamma strategier till stöd för den regionala utvecklingsstrategin. 

• Upprätta, samt påbörja genomförandet, av operativa program inom de politiskt 

prioriterade utvecklingsområdena. 

• Aktivt etablera partnerskap så att regionen framgångsrikt konkurrerar om 

utvecklingsmedel 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


• Aktivt stödja processer som gör att aktörer i regionen blir bättre på att nyttja 

finansieringskällor i relation till de utvecklingsbehov som finns. 

• Göra regionförbundets uppdrag och verksamhet kända 

• Ge stöd till de förtroendevalda i arbetet för länets utveckling ochtillväxt. 

• Forma en effektiv organisation som anpassas till verksamheten 

• Upprätta en kommunikationspolicy till stöd för genomförandet av uppdraget. 

• T a fram en bedömningsmall för prioritering av projektstöd. 

• Genomföra seminarieserier för medarbetare och samarbetspartners med målet att öka 

kompetensen inom regional utveckling 

• Utarbeta styrdokument tillstöd för samverkan, arbetsmiljöarbete och 

värdegrundsarbete. 

Förutom de prioriterade aktiviteterna består höstens arbete av att genomföra regeringens 

uppdrag att rapportera in länets prioriterade områden för tillväxt. Regionförbundets uppdrag 

som trafikmyndighet från 1 januari 2012 ska formeras. Om huvudmännen fattar beslut om 

överförande av folkhögskolor och Länskulturen från landstinget från 1 januari 2012 kommer 

även detta att vara en av de frågor regionförbundet ska arbeta med under hösten. 

1.2 LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄN 

Lärcentra är en regional samordning och utvecklingsverksamhet för kommunernas 

Lärcentra/vuxenutbildning i länet. 

Verksamheten finansieras dels av kommunernas dels genom projektmedel från EU och 

nationella myndigheter. 

Under årets första 8 månader har samordning skett som tidigare år genom länsmöten och 

konferenser där frågor runt vuxenutbildningen och Lärcentra har diskuterats och samråd skett 

kring vissa praktiska områden som information/marknadsföring, webb, teknikfrågor kring 

videokonferens, samverkan med utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen och med 

högskolor och universitet vad gäller distansutbildningar. 

En speciell samordning har skett kring Yrkesvux som är en utbildningsform med 

yrkesutbildning för vuxna där staten betalar kommunerna ett statsbidrag om 50 tkr per 

årselevplats. Vi har i länet haft en gemensam ansökan om dessa medel i 6 av länets kommuner 

där vi erhållit 258 årsplatser. För hela länet är siffran närmare 300 för 2011. Ansökan om 

lärlingsutbildning för vuxna har också samordnats genom en gemensam ansökan i länet, här är 

det färre platser och dessa är kopplade till projektet Lärlingslotsen. 

Vidare har samordning skett kring utredning om samhällsinformation för nyanlända. 

Diskussioner och planering har också skett kring möjligheten av utbyten med vuxenstuderande 

med andra regioner inom EU. Diskussion och dialog har också skett kring utveckling av 

kompetensplattform i länet. 

Lärcentra har också under perioden drivit projekten Lärlingslotsen och Drop outs i enlighet med 

resp. projektplan och med stöd från Tillväxtverket samt ESF. Ett förprojekt för Lärlingslotsen 

steg 2 har också inlämnats och beviljats av ESF. I samarbete med ALMI bedrivs också projekt 

Arena för entreprenörskap under 2011. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


1.3 LANDSBYGDSUTVECKLING / JILU 

De första åtta månaderna av året har för JiLU:s del präglats av inre ovisshet inför framtiden. 

Icke desto mindre har medarbetarna gjort bra och engagerade arbetsinsatser för att inte tappa 

fart i den utåtriktade verksamheten. 

1.3.1 Projekt inom lantbruk 

-Företagarutbildning 12v. Under vårterminen deltog 19 unga företagare i utbildningen. 11 av 

dessa blev planenligt klara med studierna under våren medan 8 fortsätter under hösten. 

Ytterligare 6 nya deltagare ansluter i höst. Efter genomgången kurs har deltagaren rätt att söka 

startstöd från landsbygdsprogrammet. Om samtliga 11 söker och beviljas stöd inbringar det 2,75 

miljoner kr till länet 

-Mittnordisk lantbrukshögskola och utbildningen Grönt entreprenörskap. Under våren 

avslutades pilotgenomförandet av Grönt entreprenörskap på JiLU resp Grön 

näringslivsutveckling på HINT. 10 svenska studenter klarade samtliga tentor och har nu 

möjlighet att läsa ytterligare ett år på HINT för att erhålla en batchelorexamen. 

Utvecklingsprojektet löper enligt projektplanen. Under hösten skall beslut fattas om regionen 

vill ha kvar högskolan efter projekttidens utgång. 

-Fårkurs för nya fårägare med 16 deltagare har pågått under våren och slutförs under hösten. 

-Ullforumprojektet avslutades den 30/6 efter 3 mycket framgångsrika år. Bland resultaten kan 

nämnas:1) en helt ny fårras, Jämtlandsfåret, är framavlat och finns idag till ett antal av 300 

moderdjur, ägda av fårbönder runt om i länet. 2) Ett minispinneri är inköpt och testat och kan 

idag producera finfibrigt garn som har en mycket hög kvalite. Garnet fungerar i småskalig 

produktion likväl som i WoolPowers stickningsmaskiner. 3) Ett helt designkoncept under 

namnet ”design of Jamtland” bestående av en hel kollektion finfibriga yllekläder (från skor till 

mössor)som rönt stor uppmärksamhet på regionala och nationella designmässor. 4) Regionen 

Limousin i Frankrike har beslutat att importera hela UllFORuM:s projektupplägg för att försöka 

göra samma resa i Frankrike som den vi lyckats med i Jämtland. 

-Lärlingslotsen startade som ett samarbete mellan Kommunförbundet och JiLU och har under 

året fortsatt i enlighet med projektplanen. En medarbetare från JiLU har idag anställning i 

projektet. 

-Ruraland, interreg 4C projektet, som handlar om erfarenhetsutbyte kring landsbygdsutveckling 

mellan 10 regioner i 9 länder inom EU, framskrider enligt projektplanen med seminarier och 

studieresor. 

1.3.2 Projekt inom skog 

-Löv och Barr. Projektet handlar om system för samodling av björk och gran. Genom att först 

gynna björken för att sedan gynna granen erhålls två skördar i stället för en. Mer än 300 

skogsfastigheter har deltagit i projektet som rönt stor uppskattning ifrån skogsägrna. Projektet 

avslutades 30/6. 

-Högproducerande trädslag handlar om att ta fram aspkloner som är anpassade för odling i 

Jämtland och norrlands inland. Inom projektet har en rad försöksodlingar anlagts och resultaten 

så här långt visar på stora möjligheter till lönsam bioenergiproduktion. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


-Bioenergy promotion handlar om erfarenhetsutbyte mellan östersjöländerna och inspel till 

kommissonen inom området bioenergi . Projektet har genomförts enligt plan och kommer att 

avslutas under hösten 2011. 

-Julgransodling o pyntegrönt är en pilotkurs för presumtiva julgransodlare. Projektet har 

finansierats via landsbygdsprogrammet. 

1.3.3 Projekt inom Trä 

Interregprojektet TRE-ff, Träbranschens mötesplats i NGB löpt enligt plan och sysselsätter 2 

heltidstjänster. 

Bland aktiviteterna kan nämnas OurWOODENfuture med deltagande från 160 elever i 

Jämtland, studieresor till Martinssons trä/ Lindbäcksbygg i Västerbotten samt mässresa till 

Ligna, Hannover, utbildningar i 3D-CAD och renovering av timmerhus och dagliga kontakter 

inom företagsnätverket. 

1.3.4 Projekt inom Klimat och Energi 

Interregprojektet RenRen har pågått enligt plan, med aktiviteterna en workshop i Tjeckien och 

anordnandet av ett seminarium inom ramen för ”energy week” i Bryssel. Därtill skrivande av ett 

”paper” om Best practice och ett studiebesök i Polen. Fem nya interregansökningar inom 4C har 

skrivits fram. Inom ramen för projektet Ruraland har en studieresa till Spanien företagits. Inför 

framtiden är det slutförandet av RenRen och uppstart av nya Interreg 4c projekt som står för 

dörren. 

1.4 JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI 

Jegreliusinstitutets verksamheter har under årets första åtta månader utvecklats mycket positivt. 

Området tillämpad Grön kemi är under stark utveckling nationellt och regionalt, vilket markant 

har höjt intresset för de utvecklingssatsningar som institutet driver med sina kunder och 

finansiärer. Vår ekonomi är stark, i balans, och med en fördubblad omsättning utifrån 

verksamhetsanslaget. En miljövetare och en kommunikatör har rekryterats under perioden vilket 

ger totalt 7 anställda. 

Innovationsupphandling, som instrument för att snabba på introduktion och användning av 

framtidens miljöanpassade produkter, har uppmärksammats vid flertalet tillfällen av Regeringen 

under 2010 och 2011. Området medicinteknisk utrustning framhålls som särskilt prioriterat, 

vilket gör det extra prestigefullt att Jegreliusinstitutet i augusti 2011 har blivit tilldelat medel 

från EU’s miljöfond LIFE+. Projektet, som omsätter totalt ca 20 miljoner under fyra år, har 

fokus på att snabba på utveckling och introduktion av PVC-fria blodpåsar inom Europeisk 

sjukvård. Vi har ansvaret att koordinera projektets demonstrationsverksamheter av de nya PVCfria 

alternativen, i samverkan med Karolinska sjukhuset och de fyra medverkande företagen, 

samt verka för en koordinering av möjliga köpargrupperingar inom sjukvården med fokus på en 

kommande Europeisk innovationsupphandling. Projektet har en mycket stor internationell 

potential med möjlighet att sätta regionen och Jämtland på kartan som ett centrum för 

innovationsdriven hållbar upphandling. 

Jegreliusinstitutets kompetens inom innovationsupphandling har även efterfrågats av 

Naturvårdsverket i en förstudie av alternativ till giftiga bottenfärger på båtar samt hållbara 

toalettavfallslösningar för fritidsbåtar. En förstudie har levererats med mycket gott resultat 

under sommaren. Svenska Båtunionen (SBU), som är branschorganisationen för ca 900 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


båtklubbar i Sverige, vill driva projektet vidare mot en innovationsupphandling och en ansökan 

förbereds där ett urval av tekniklösningar för toalettavfall och båtförvaring planeras att testas i 

bl.a. Storsjön under 2012-2013. Vår roll, förutom kompetens inom innovationsdriven 

upphandling, blir att koordinera kommuner och landsting med liknande behov av miljödrivna 

lösningar nationellt. 

Vårt nationella spetsprojekt att tillskapa referensmiljöer för framtidens miljödrivna lösningar, 

finansierat av bl.a. Tillväxtverket och Strukturfonderna, har utvecklats mycket väl. Över 30- 

företag, regionalt och nationellt, deltar i en urvalsprocess och stöds i sin 

marknadskommunikation om deras produkters miljöprestanda. En arbetsmetodik håller på att 

byggas upp för hur detta arbete kan spridas vidare i det företagarnätverk som är under framväxt 

vilket kommer resultera i en helt ny regional plattform för hur miljöteknikföretag i vår region 

kan samverka med nationella spetsföretag och möjliggör nya och bättre affärer. 

Arbete med att utreda och kommunicera Jämtländska hushålls exponering för kemikalier utifrån 

konsumtion av vardagsprodukter har rönt stor uppmärksamhet. Riksmedier med Ekot (SR) i 

spetsen uppmärksammade stort våra rön om miljögiftet Bisphenol A i s.k. termopapper t.ex. 

kassakvitton. Slutrapporten presenteras under hösten 2011 och förväntas ge stort avtryck i 

medierna och bidra till den aktiva debatt som nu finns om den ofrivilliga kemikalieexponering 

som vi utsätts för dagligen i våra hem. 

Under hösten 2011 finns planer på att mer aktivt kommunicera vår verksamhet till våra ägare, 

finansiärer och kunder. En stor regional satsning planeras på området tillämpad Grön kemi i 

samverkan med de synnerligen kompetenta aktörer som nu finns i regionen. Jegreliusinstitutet 

har fått förfrågan att koordinera denna process som bl.a. innefattar verksamheter i Örnsköldsvik 

(framtidens bioraffinaderi), forskning om organisk katalys vid Mittuniversitet i Sundsvall, 

skogsindustrierna i Sundsvall (Packaging Mid Sweden), Science Parkerna vid Åkroken och 

Östersund inom Mittuniversitetet samt verksamheterna inom Ekoteknik samt Sportstech vid 

Mittuniversitetet i Östersund. Målsättningen är att starta en uppbyggnadsprocess av en 

Europeisk klusterbildning på området tillämpad Grön kemi med start under 2012. 

1.5 REGIONAL UTVECKLING 

Enheten bildades genom verksamhet från landstingets stab för regional utveckling samt den 

verksamhet för projektstöd som fördes över från länsstyrelsen. Även ansvar för 

infrastrukturplaneringen har legat på enheten. 

1.5.1 Projektstöd 

Under första halvåret har vi skapat de rutiner som behövs för projekthanteringen inom 

Regionförbundet. Dvs tagit fram information om projektstödet samt alla de blanketter som 

gäller för att kunna söka och redovisa ett projekt. Dessa handlingar finns idag utlagda på 

Regionförbundets hemsida. 

Under första halvåret har vi tagit beslut och registrerat om medfinansiering av 22 projektansökningar. 

Totalt beslutat projektstödet är på 23 100 tkr. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


Dessa är fördelade enligt följande på olika program – 

Mål 2 8 st 

Interreg 4 st 

Regionalt 8 st 

Landsb.prog. 2 st 

Ytterligare tagna beslut, men ej registrerade, uppgår till 22 692 tkr, vilket gör att 

projektengagemanget för tagna beslut för närvarande uppgår till 45 792 tkr. 

Inför den utlysningsperiod som stänger 22 september för Mål 2 har Regionförbundet föreslagit 

att medfinansiera 11 projektansökningar med 16 747 tkr. Sammanlagt uppgår Regionförbundets 

engagemang för tagna beslut och föreslagna beslut till 62 539 tkr. 

1.5.2 Folkhälsa 

Folkhälsopolicyn har överlämnats från Jämtlands läns landsting. En kommunikationsplan samt 

ett antal stöddokument till policyn har tagits fram. Policyn har under våren och sommaren 

antagits i flertalet av länets fullmäktigeförsamlingar inom kommunerna och på landstinget. 

Planering av det fortsatta arbetet med policyn samt utvecklandet av framtida kommunala 

handlingsplaner har skett i nära samverkan med Östersunds kommun samt Folkhälsocentrum på 

landstinget. 

En fortsatt utveckling av det MittNordiska samarbetet pågår i två olika processer - ett med fokus 

på utvecklad samverkan över landsgränsen med de två regionerna i Tröndelag samt ett 

folkhälsofokuserat samarbetsnät, MittNordens Folkhälsonätverk. 

Mittnordens folkhälsonätverk har fortsatt sin utvecklingsprocess i och med att ett första möte 

med våra finska kollegor genomfördes under maj månad. 

Kompetensstödet till EU:s Regionkommittés interregionala grupp för hälsa har under året 

medfört ett antal insatser i att utveckla själva arbetsprogrammet. Ett flertal möten har 

genomförts samt ett antal dokument har skrivits fram. Folkhälsopolitiska strategen ingår numer i 

den exekutiva ledningsgruppen. 

1.5.3 Miljö 

Den andra regionala utvecklingskonferensen i Östersund genomfördes i juni efter 

planeringsarbete i samverkan med länsstyrelsen. Mötet föregicks av besök i Bryssel där möten 

med bl a den svenska representationen samt The Climate Group genomfördes för att 

marknadsföra Östersundskonferensen. 

Möte med OECD i Paris samt ett antal planeringsmöten hemmavid inför OECD studien kring 

"förnyelsebar energi som en motor för regional utveckling". Arbetet med studien har också 

innefattat studiebesök till regionen Puglia i Italien, som liksom vi deltar i OECD studien. 

Ett antal planeringsmöten har genomförts med landstingets grupp för hållbar upphandling där 

miljöstrategen är ordförande. 

De fyra länsstyrelserna i norr driver projektet energisamverkan Norr där miljöstrategen ingår i 

styrgruppen, Projektet har haft ett antal styrgruppsmöten under våren. Inom Europaforum Norr 

har både tjänstemannamöten och rapportörsmöten genomförts. Möten kring landstingets energi 

och klimatstrategi har och skett. 

Encore möte i T jeckien(styrgrupp) samt möte i Monaco kring energieffektivitet. Möte i Florens 

kring fördjupande samarbete med Toscana kring hållbar turism samt agriturism. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


Arbete med att ta fram en miljöpolicy för Regionförbundet pågår. 

1.5.4 Infrastruktur 

De resurser som fördes över från länsstyrelsen för infrastrukturplanering har inte kunnat 

besättas. Arbetet har därför, i avvaktan på utformning av förbundets organisation, lagts på 

enheten för regional utveckling. Beredningen för infrastruktur, kollektivtrafik och tillgänglighet 

har påbörjat sitt arbete och har haft tjänstemannastöd från enheten. Samverkan med Trafikverket 

är etablerad och ett antal frågor har hanterats tillsammans. Det rör framför allt genomförandet 

av länstransportplanen. Beredningen har inrättat ett samrådsorgan – referensgrupp för 

infrastruktur och kommunikationer - med företrädare för näringsliv och myndigheter. Yttranden 

över olika nationella utredningar har lämnats. Förbundet deltar i flera projekt inom infrastruktur 

och transporter. Arbetet med att bilda kollektivtrafikmyndigheten och omformningen av 

länstrafikbolaget med dotterbolag har påbörjats och kommer att intensifieras under hösten. 

1.5.5 Internationella nätverk mm 

Arbetet i de internationella nätverken har fortsatt i samma ordning som tidigare. Olika 

aktiviteter har genomförts, främst i Europaforum Norra Sverige (inkl NSPA). AER och 

Mittnordenkommittén, med viktigaste syfte just nu att påverka kommande 

sammanhållningspolitik och EU:s långtidsbudget. Arbetet med organisering och utformning av 

uppdrag till Mid Sweden Office har pågått hela året och beräknas vara slutfört under oktober. 

1.6 SOCIAL VÄLFÄRD 

Enheten social välfärd/administration har förutom enhetschef/social handläggare haft ca 9 

personer anställda med varierande sysselsättningsgrad. Dels i ordinarie verksamhet men de 

flesta i projektform. Enhetschef har under året även varit chef för enheterna FoU välfärd samt 

familjerådgivningen 

Social välfärd omfattar, socialtjänst, LSS och kommunal hälso- och sjukvård. Administrationen 

omfattar utbildningsenheten (konferenser, kurser m.m.) 

Social handläggare finansieras av förbundsavgiften, utbildningsenheten av avgifter från 

kommunerna. 

Länet har fått statsbidrag för uppbyggnad av stödstrukturer inom äldreområdet/socialtjänsten 

som i en förlängning ska utgöra en plattform för en kunskapsbaserad praktik inom hela 

socialtjänsten och de delar av landstingets verksamhet som berörs. Projektet är under tre år. 

Övriga områden/projekt som är kopplade till arbetet med stödstrukturerna är Kunskap T ill 

Praktik - implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. E-hälsa 

strategi - ett treårigt projekt med start 1 september 2011 (finansieras till en del av statliga medel 

men övervägande del av kommunerna). Sociala barn- ungdomsvården med start 5 september ett 

projekt som finansieras av statliga medel. 

Nedan kort information från projekten som hittills är igång: 

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling och Bättre liv för sjuka äldre 

Utifrån resultatet av en kartläggning har en handlingsplan arbetats fram där en rad aktiviteter 

planeras för 2011-2013. Syftet med aktiviteterna är att skapa förutsättningar för en 

evidensbaserad praktik samt att bygga strukturer för att inhämta kunskap och för 

kunskapsspridning inom äldreområdet. Samarbete kommer att i tillämpliga delar ske med 

individ- och familjeomsorgens verksamheter. En projektledare på heltid finansieras av staten. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


Staten finansierar också utvecklingsledare inom äldreområdet de utgör ett stöd för 

äldreområdets verksamheter i arbetet med att införa ett vårdpreventivt arbetssätt. Under året har 

förankringsarbete skett samt planering inför hur stödet ska utformas. Inom vissa kommuner har 

ett praktiskt stöd redan påbörjats. Under hösten kommer utvecklingsledarnas tjänstgöringsgrader 

höjas då efterfrågan av stöd ökar. Ytterligare en projektledare kommer att anställas för att ta 

fram en modell för mottagande/implementering av nationella riktlinjer inom äldreområdet. 

Jämtlands läns landsting är en viktig part i ovanstående satsningar. Projekten finansieras av 

statliga medel. 

Kunskap Till Praktik (KTP) 

KTP påbörjades den 1 sept. 2009 (överenskommelse med SKL). Området avser missbruks- och 

beroendevården. En projektledare på heltid finansieras av SKL för utvecklingsarbetet. 

Kvarstående öronmärkta medel från Länsstyrelsen har använts för arbetet med ”stimulans till 

bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk” varvid en ytterligare person 

anställts. 

Under 2011 har statliga medel avsatts för att ”implementera system för uppföljning av insatser i 

syfte att åstadkomma en kontinuerlig och systematisk kvalitetssäkring och förbättring av 

arbetet”. Ledningsgrupp är bildad i länet för uppdraget, ännu har inga medel nyttjats för detta 

under året. KTP är från och med 2011 en del av en större överenskommelse om evidensbaserad 

praktik i socialtjänsten. 

1.7 UTBILDNINGSENHETEN 

Enheten arbetar med kompetensutveckling för all personal inom länets kommuner även för 

landstinget. Två personer arbetar på enheten f.n. ca 50% samt 60%. Verksamheten är 

konjunkturkänslig eftersom utbildningsanslaget är bland det första som stryks när kommunerna 

ska spara. Det ser dock bra ut med anmälningar i år. 

1.8 ENERGIKONTORET 

Energikontoret har under 2011 beviljats uppdraget att verka som regional energiaktör samt 

samordnare för de kommunala energi- och klimatrådgivarna i länet för åren 2011-2012. Vid 

ansökan har även länets kommuner samt Jämtlands läns Landsting (numer Regionförbundet 

Jämtlands län) beslutat om finansiering för Energikontorets verksamhet. Dessa två uppdrags 

indikatorer utgörs av antal nätverk, nätverksträffar, seminarier, aktiviteter, 

kompetensutvecklingsinsatser, medverkan i förfrågningar utifrån och antal projektansökningar. 

Utöver dessa ska även beräknad eller uppskattad energibesparing i kWh redovisas. Under de 

första åtta månaderna har större delen av de aktiviteter och nätverk, som enligt uppdraget ska 

genomföras, genomförts. Under de kommande månaderna kommer ytterligare aktiviteter samt 

beräkningar för eventuella energibesparingar genomföras. 

Sedan den 1 januari 2010 kan alla kommuner och landsting söka ett energieffektiviseringsstöd 

från Energimyndigheten. I länet har 8 av 9 organisationer sökt och beviljats stödet. Tre av 

kommunerna har gett Energikontoret i uppdrag att projektleda/samordna det arbetet. Det arbetet 

kommer att fortsätta året ut och det skiljer sig något åt mellan de tre kommunerna då det är 

kommunernas arbetsgrupper som sätter agendan för arbetet. Gemensamt är att Energikontoret 

rapporterar till och har kontakten med Energimyndigheten. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


Utöver detta sköter Energikontoret den kommunala energi- och klimatrådgivningen för fyra av 

länets kommuner. Arbetet sker löpande och aktiviteter utöver inkommande samtal och att 

annonsera har skett genom medverkan på mässorna: Jamtli Vårmarknad och Fäviken Game 

Fair. Återstående mässor att deltaga vid tillsammans med övriga rådgivare i länet är Åre 

höstmarknad och Världscuppremiären i skidskytte. 

Energikontoret är en verksamhet som medverkar i flera olika projekt med olika projektägare och 

har uppdrag med olika uppdragsgivare. Dessa uppdrag fördelas på 4,5 tjänster. Verksamheten är 

i sin helhet projektfinansierad och efter de åtta första månadernas under 2011 visar det 

preliminära utfallet på ett resultat enligt budget vid årsskiftet. 

1.9 KONCERNBOLAGEN 

1.9.1 AV-Media AB 

Bolagets omsättning per 31 augusti 2011 har minskat med 101 tkr jämfört med samma period 

föregående år och uppgår nu till 5 896 tkr. Kostnaderna under perioden har också minskat och 

uppgår nu till 5 544 tkr (5 704 tkr). Resultatet före skatt har därmed förbättrats med 59 tkr 

jämfört med samma period föregående år och uppgår nu till 351 tkr (293 tkr). 

Balansomslutningen per 31 augusti 2011 uppgår till 4 241 kkr. Eget kapital uppgår till 2 731 tkr 

och obeskattade reserver till 126 kkr. Nyckeltalet för soliditet var på balansdagen 67 % (55 %). 

Nyckeltalet för soliditet definieras som eget kapital och obeskattade reserver i förhållande till 

balansomslutning. 

Noteras att reglerna för avskrivningsinventarier har ändrats i pågående räkenskapsår. Ändringen 

innebär att direktavskrivning nu tillämpas om inventaries anskaffningsvärde inte överstiger 20 

tkr. 

I helårsprognosen för 2011 beräknas intäkterna uppgå till 8 949 tkr och kostnaderna till 8 711 

tkr. Resultatet för 2011 beräknas därmed uppgå till 299 tkr, vilket motsvarar 3,3 % av 

omsättningen. Bolagets mål för året är att resultatet före bokslutsdispositioner och skatter ska 

motsvara lägst 3,0 % av omsättningen. 

1.9.2 Almi Företagspartner Mitt AB 

Bolagets ekonomiska resultat följer budget per andra kvartalet 2011. Per 110630 uppgår 

nyutlåningen till 45 mkr att jämföra med årets prognostiserade utlåning om 120 mkr. Således 

krävs en aktiv höst för att nå upp till volymmålet. Antalsmässigt är nyutlåningen nästan i fas 

med 134 lån per sista juni att jämföra med helårsbudget om 300 lån. En konkret åtgärd avseende 

detta är den säljkurs som samtliga finansieringsrådgivare kommer att delta i under senare delen 

av hösten. 

Affärsrådgivningen ligger väl i fas vad gäller start av nya företag (218/400 startade) samt antal 

rådgivningskunder (845/1 775 kunder). Vi har fortfarande en hög aktivitet gällande 

seminarier/aktiviteter och här ligger vi över budget (2 221/3 250 deltagare). När det gäller antal 

kommersialiserade innovationer (5/35 st) ligger vi dock långt under budget vilket för övrigt 

gäller hela koncernen. Vi har vidtagit åtgärder för att komma i fas med detta, för 

innovationsverksamheten, viktiga mål. 

Verksamheten i projektet Arena för Entreprenörskap löper enligt plan och vi har och kommer att 

ha en hög aktivitetsnivå ända in i mål. Fortfarande en hög andel kvinnor som deltar, 54 %. 

Parallellt med våra egna insatser så intensifierar vi vårt samarbete med det nyetablerade 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


Nyföretagarcentrum Jämtland där vi är medlem och även deltar i styrelsearbetet. Detta för att vi 

enligt plan ska växla över nyföretagarrådgivningen mot privatpersonen till Nfc i Jämtlands län. 

Då vi planerar för en etablering av ett ALMI-kontor i Åre så har vi sökt och fått ett fortsatt 

samarbete med Åre kommun. 

Efter en vår av viss upphandlingsfrustration har nu verksamheten inom projektet 

InnovationsAlliansen II fallit på plats och rådgivarna har bra verktyg för verifieringsfasen. 

Förutom det löpande rådgivningsarbetet från ALMIs sida pågår ett utvecklingsarbete i och 

mellan inkubatorerna i Östersund och Sundsvall. Inom Östersunds kommun har också ett beslut 

tagits att finansiera ett Science Park-företag med start 2012 vilket är den part som vi ser ska 

överta inkubatorn från 2013. Även beslutet om att Mittuniversitetet får bilda holdingbolag 

påverkar det framtida innovationsarbetet, forskning-näringsliv, positivt. 

Inom projektet Globala Rummet har en plan lagts hur verksamheten ska se ut för kommande 10 

månader efter ett positivt beslut om förlängning t o m 2012-06-30. Vi har redan nu nått de 

volymmål som vi har i projektet (1976/1500 deltagare med ca 50 % kvinnor samt i fördjupade 

aktiviteter/workshops 272/250 företag). 

Interreg IV-projekt Mini Europe är nu avslutat per den 31 augusti. Ett projekt som varit 

framgångsrikt så till vida att vi kunnat skapa mycket bra kontakter till oss själva och andra 

samarbetspartners i regionen. Kontakter som lever vidare även efter projektavslut. Det finns här 

en ny projektansökan ”Smart Europe” som ska ses som en fortsättning tillsammans med tolv 

partners och som är inriktat mot innovation vilket skulle ligga i linje med vårt uppdrag. Beslut 

om det nya projektet kommer i december. 

Genom Regionförbundet i Jämtland har vi fått ett uppdrag att genomföra Inspirationsdagar i 

samtliga kommuner för att få fler kvinnor intresserade av att starta företag. Vi har även fått extra 

resurser för att även kunna erbjuda individuell rådgivning inför 2012. 

1.9.3 Jämtland-Härjedalen Turism 

JHT har under det första halvåret bl a uppdaterat det tidigare utarbetade strategidokumentet för 

besöksnäringen i JämtlandHärjedalen, vilket antagits av JHT:s styrelse. 

Exportprojektet löper under treår from juni 2010, Matreseprojektet from april 2010 tom 2012 

och förhoppningar finns om finansiering av fortsatt arbete med Destination Storsjön. En 

förstudie med inriktning Film och Event är påbörjad. Uppgraderingen av länsturistdatabasen är 

genomförd, webplatsen www.jamtland.se har fått en ny design och struktur och Upplev 

JämtlandHärjedalen har givits ut i nytt format. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


2 PERSONAL 

2.1 ANTAL ANSTÄLLDA (EXKL TIMANSTÄLLDA) 

Kvinnor 50 

Män 47 

Tot alt 97 

Antal anställda 

2011-08-31 

2.2 ÖVERTID OCH M ERTID 

Mertid 

1101-1108 (timmar) 

72 701 

Övertid 

1101-1108 (timmar) 

Analys 

Övertidsuttaget i Regionförbundet är förhållandevis lågt. Juni var den månad då det arbetades 

flest övertidstimmar (250 tim). Anledningen till övertiden var bland annat att flertalet projekt 

som skulle slutredovisas och att vårbruket vid Torsta som måste anpassas till vädret. 

2.3 SJUKFRÅNVARO 

Antal 

sjuktimmar 

0-1 

dgr 

2-14 

dgr 

15-30 

dgr 

31- 59 

dgr 

60-180 

dgr 

180> 

dgr 

Sjukersättning 

2011-08 56 862 0 266 1138 0 328 

Nyckeltal 2011-08 

1. Total sjukfrånvarotid i procent av 

sammanlagd ordinarie arbetstid 

2. Långtidssjukfrånvaro 60 dagar och mer 

i procent av total sjukfrånvarotid 

3. Sjukfrånvarotid för kvinnor i procent av 

ordinarie arbetstid för kvinnor 

2,0 % 

49 % 

2,7 % 

4. Sjukfrånvarotid för män i procent av 1,3 % 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


ordinarie arbetstid för män 

5. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 29 år 

eller yngre i procent av ordinarie 

arbetstid för åldersgruppen 29 år eller 

yngre 

6. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 30-49 

år i procent av ordinarie arbetstid för 

åldersgruppen 30-49 år 

7. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 50 år 

eller äldre i procent av ordinarie 

arbetstid för åldersgruppen 50 år eller 

äldre 

1,1 % 

2,8 % 

1,9 % 

8. Antal sjukfrånvarodagar per anställd 3,1 dagar/anställd 

9. Andel medarbetare med 0 dagar i 

sjukfrånvaro 

64,9 % 

Analys 

Orsaken till flera av de längre sjukskrivningarna är operationer och andra medicinska tillstånd. 

Där det har behövts har rehabiliteringsåtgärder satts in. Även många kortare sjukskrivningar på 

grund av bl. a förkylningar har förekommit. Där det funnits tecken på tidiga signaler för längre 

sjukskrivning har samtal genomförts. 

Av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för perioden januari till augusti är 2 % sjukfrånvarotid. 

För kvinnor är sjukfrånvarotiden 2,7 % och för männen 1,3 %. Uppdelat på ålder så har man 

flest sjukfrånvarotimmar i åldersgruppen 30-49 år. 

Inga arbetsskador har rapporterats. 

Andelen helt friska medarbetare är 64,9 %, dvs de har inte en enda sjukdag! 

Sammantaget är sjukfrånvaron låg i Regionförbundet. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


3 EKONOMISKT UTFALL 2011-08-31 

tkr 

Utfall Prognos Årsbudget 

2011-08 2011-12-31 2011 

Externa intäkter 32 339 58 000 58 721 

Interna intäkter 14 826 18 000 9 665 

Grundfinansiering 34 867 52 300 53 449 

SUMMA INTÄKTER 82 032 128 300 121 835 

Personalkostnader -33 624 -51 000 -52 122 

Externa kostnader -30 207 -57 000 -59 471 

Interna kostnader -14 826 -18 000 -9 665 

Avskrivningar 0 -600 -577 

SUMMA 

KOS TNAD ER 

-78 657 -126 600 -121 835 

RES ULTA T 3 375 1 700 0 

3.1 EKONOMISKT UTFALL 

Resultatet efter årets första åtta månader är ett överskott om 3 375 tkr. 

Externa intäkter 

Våra medel från länsanslaget 1:1 intäkts- och kostnadsbokförs i samma takt som vi betalar ut 

enligt gjorda rekvisitioner. Av årets 12 000 tkr har per augusti hittills 443 tkr bokförts. 

Prognosen utgår från att medel rekvireras i snabbare takt. Om så inte blir fallet kommer såväl 

externa intäkter som externa kostnader att bli lägre, varför det inte får någon påverkan på 

resultatet. 

Interna intäkter ock kostnader 

Båda posterna överstiger budget beroende på att många av projektens ”köp” av personal från 

basverksamheten inte budgeterats internt. Avvikelsen påverkar inte resultatet. 

Grundfinansiering 

Enligt beslut av primärkommunerna, i samband med avvecklingen av Kommunförbundet 

Jämtlands län skall kostnader för den politiska verksamheten finansieras med det överförda egna 

kapitalet. Bokförda externa intäkter för grundfinansiering kommer därför att understiga 

budgeten med 1148 tkr. 

Personalkostnader 

Personalkostnaderna följer i stort budget. Viss reducering av kostnaderna pga vakanta tjänster 

och uppsägningar i samband med avslutade projekt. 

Externa omkostnader 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 


Utfall och prognos för de externa omkostnaderna är starkt kopplade till de externa intäkterna – 

se kommentar ovan. 

Avskrivningar och internränta 

Avskrivningar och internränta kommer att beräknas i samband med bokslutet. På grund av att 

beslut inte fattats i alla kommuner (per 110831) om lånefinansiering av övertagna 

anläggningstillgångar har inga avskrivningar gjorts. I prognosen räknar vi med att detta är 

utklarat till årsskiftet. 

3.1.1 Investeringar 

(tkr) 

Investering i 

maskiner och 

utrustning 

Kommentar 

Utfall 2011-08-31 350 

Budget 2011 helår 2 327 

Prognos utfall 2011 helår 

3 000 Varav 2 327 avser övertagande 

av inventarier från landstinget. 

Övrigt avser investeringar i 

möbler och serverkapacitet på 

Regionkontoret samt 

videokonferensutrustning på 

Rösta 

3.2 PROGNOS FÖR EKONOMISKT UTFALL 2011 

Prognosen visar på ett överskott om 1700 tkr för Regionförbundets första verksamhetsår. 

Främsta orsaken till överskottet är att tjänster, bland annat som statistiker, inte tillsatts under 

året och avveckling av personal i samband med avslutandet av projekt inom 

landsbygdsutvecklingen. Vidare har arbetet med de operativa programmen senarelagts i 

förhållande till den ursprungliga planeringen. Försämringen jämfört med resultatet per augusti 

beror främst på att förbundet hade lägre kostnader i början av året, under uppstartsfasen. 

Bilagor: 

- Resultaträkning 2011-08-31 

- Balansräkning 2011-08-31 


§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31





§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Balansräkning till delårsbokslutet

§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Balansräkning till delårsbokslutet

§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport





§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Utlåtande

§ 13, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 725/2011 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 725 - 2011 

Budgetuppföljning och delårsbokslut Jämtkraft 

Jämtkraft AB har överlämnat en prognos 2 för 2011. Den prognosen fanns 

inte när fullmäktige fick redovisning av budgetuppföljning och delårsbokslut 

vid sitt sammanträde den 3 november. Bolaget redovisar ett beräknat 

resultat på ca 350 miljoner kronor. I samband med prognosen har frågan 

om ytterligare nedskrivning av bokfört värde för optokabelnätet uppkommit. 





Nedskrivning i Jämtkrafts kommande årsredovisning för 2011 med 50 – 70 

miljoner avseende optokabelnätet godkänns. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 13, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-03 Dnr 725 - 2011 



Budgetuppföljning och delårsbokslut Jämtkraft 

Jämtkraft AB har överlämnat en prognos 2 för 2011. Den prognosen fanns 

inte när fullmäktige fick redovisning av budgetuppföljning och delårsbokslut 

vid sitt sammanträde den 3 november. Bolaget redovisar ett beräknat 

resultat på ca 350 miljoner kronor. I samband med prognosen har frågan 

om ytterligare nedskrivning av bokfört värde för optokabelnätet uppkommit. 





Nedskrivning i Jämtkrafts kommande årsredovisning för 2011 med 50 – 70 

miljoner avseende optokabelnätet godkänns. 

Bakgrund 

Jämtkraft har under senare delen av november kompletterat tidigare uppgifter 

om delårsbokslut med en prognos 2. Bolaget beräknar ett resultat på ca 

350 miljoner efter finansnettto. Det beräknade resultatet överstiger fastställda 

avkastningskrav. Under arbetet med prognosen har frågan om det bokförda 

värdet av optokabelnätet är realistiskt. En kassaflödesberäkning har 

gjorts av framtida inbetalningar vilket pekar på ett behov av nedskrivning i 

storleksordningen 50 – 70 miljoner kronor för att en lönsamhet ska kunna 

redovisas framgent för telecomverksamheten. Analysen pekar på att de investeringar 

som gjorts av bolaget inte kommer att kunna redovisa lönsamhet 

utan ytterligare nedskrivning, tidigare har nedskrivning av optokabelnätet 

skett med 110 miljoner kronor. Investeringarna har gett en värdefull infrastruktur 

av optofiber inom bolagets verksamhetsområde men investeringarna 

är, trots statsbidrag, inte är lönsamma pga av för lågt kundunderlag. 

Av de senaste ägardirektiven framgår att bolagets styrelse ska fatta beslut 

om investeringar och engagemang, baserat på att bolagets verksamhet be- 



www.ostersund.se

§ 13, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-03 Dnr 725 - 2011 

drivs på affärsmässiga grunder. Bolaget konstaterar också att kommande 

investeringar i fibernät ska baseras på att investeringarna är lönsamma. 

Det beräknade resultatet 2011 ger en möjlighet för bolaget att skriva ner 

bokfört värde av optokabelnätet till ett mer realistiskt värde och kommunledningsförvaltningen 

föreslår därför att fullmäktige fattar ett principbeslut i 

frågan. 


Bengt Marsh 


Utdrag till Jämtkraft AB, Christina Westman, Bert Olof Åkerström 




www.ostersund.se

§ 14, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2088/2011 

PROTOKOLL 

Utvecklingsutskottet 

2012-01-10 Dnr 2088-2011 

Årsavtal 2012 avseende Stiftelsen Jamtli 

Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting upprättar var för sig, men 

i samråd, årligen avtal med Stiftelsen Jamtli i syfte att reglera uppdrag, effektmål 

och ekonomisk ersättning. Övergripande basuppdrag, mål och inriktning 

finns fastställda i Huvudmannadirektiv för Stiftelsen Jamtli 2011- 

2014 och gäller som övergripande styrdokument (bilaga 1). Förslag till årsavtal 

avseende 2012 har upprättats i samråd med Jämtlands läns landsting/Länskulturen 

och Landsantikvarien. 


Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2011-11-18 

Årsavtal 2012 med Stiftelsen Jamtli, 2011-11-18 samt bilaga Huvudmannadirektiv 

Stiftelsen Jamtli 2011-2014 

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen 

Årsavtal för verksamhetsåret 2012, daterat den 18 november 2011, avseende 

Stiftelsen Jamtli fastställs att gälla från och med den 1 januari 2012 till 

och med den 31 december 2012. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-18 Dnr 2088-2011 

Ulla Nordin 


Årsavtal 2012 avseende Stiftelsen Jamtli 

Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting upprättar var för sig, men 

i samråd, årligen avtal med Stiftelsen Jamtli i syfte att reglera uppdrag, effektmål 

och ekonomisk ersättning. Övergripande basuppdrag, mål och inriktning 

finns fastställda i Huvudmannadirektiv för Stiftelsen Jamtli 2011- 

2014 och gäller som övergripande styrdokument (bilaga 1). Förslag till årsavtal 

avseende 2012 har upprättats i samråd med Jämtlands läns landsting/Länskulturen 

och Landsantikvarien. 

Beslutsunderlag 

Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2011-11-18 

Årsavtal 2012 med Stiftelsen Jamtli, 2011-11-18 samt bilaga Huvudmannadirektiv 

Stiftelsen Jamtli 2011-2014 



Årsavtal för verksamhetsåret 2012, 2011-11-18, avseende Stiftelsen Jamtli 

fastställs att gälla fr.o.m. den 1 januari 2012 till och med den 31 december 

2012. 

Bakgrund 

Jämtlands läns landsting, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands 

läns konstförening är bildare av Stiftelsen Jämtlands läns museum. Enligt 

stiftelseurkund från den 6 september 1973 ska verksamheten bekostas av 

stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor. 

Enligt stiftelsens stadgar, antagna 1974, ”är stiftelsens ändamål att förvalta 

stiftelsens samlingar och markområden och hålla den tillgängliga för allmänheten. 

Stiftelsen skall inom i huvudsak Jämtlands län bedriva och främja 

kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig 

och närstående kulturell verksamhet. Stiftelsen äger även, då så befinnes 

lämplig i egen regi eller genom särskilt bildat organ, genom uthyrning eller 

annorledes affärsmässigt utnyttja de byggnader varöver stiftelsen äger förfoga”. 

Landstinget i Jämtlands län, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands 

läns konstförening har beskrivit huvuduppdraget i nya huvudmannadirektiv 

för perioden 2011-2014. 



www.ostersund.se

§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-18 Dnr 2088-2011 

Östersunds kommun lämnar en årlig ersättning för del av basuppdraget. Ersättningen 

kan variera under perioden. Östersunds kommun förutsätter att 

styrelsen aktivt arbetar för att höja graden av egenfinansiering av Jamtli. 

Jamtli som är ett kulturhistoriskt besöksmål ska, så långt det är möjligt, bära 

sina egna kostnader. 

Ersättning för uppdraget som regleras i detta avtal avser ersättning för del 

av basuppdraget eftersom kommunen och landstinget gemensamt ansvarar 

för verksamheten (35/65). Ersättning för 2012 ut går med 7 969 000 kronor i 

2012 års pris. I ersättningen ingår kompensation för stiftelsens lönerörelse 

2012. Ersättningen avser såväl driftkostnader som investeringar för verksamhetsåret 

2012. 

Från och med 2012 kommer Östersunds kommun att utbetala verksamhetsbidraget 

direkt till Stiftelsen Jamtli. Mål för antal besök föreslås ligga på 

2011 års nivå, alltså 200 000 besökare, med anledning av att stiftelsen under 

flera år har erhållit minskade bidrag från kommunen och landstinget. 

Upprättat förslag till avtal gäller under perioden 1 januari 2012 – 31 december 

2012. 


Bengt Marsh 




Utdrag till Ulla Nordin, Ingrid Printz, Länskulturen/JLL samt stiftelsen 

Jamtli/Henrik Zipsane 



www.ostersund.se

§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18 

Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 1 (5) 

Upprättad av: Ulla Nordin 

2011-11-18 

Beslutad av: kommunstyrelsen 

2012-01 

Dnr: 

2011-2088 

Årsavtal mellan Östersunds kommun och 

Stiftelsen Jamtli för verksamhetsåret 2012 

Jämtlands läns landsting, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening 

är bildare av Stiftelsen Jamtli. Enligt stiftelseurkund från den 6 september 1973 ska verksamheten 

bekostas av stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor. Enligt stiftelsens 

stadgar, antagna 1974, ”är stiftelsens ändamål att förvalta stiftelsens samlingar och markområden 

och hålla den tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen skall inom i huvudsak Jämtlands 

län bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig 

och närstående kulturell verksamhet. Stiftelsen äger även, då så befinnes lämplig i egen 

regi eller genom särskilt bildat organ, genom uthyrning eller annorledes affärsmässigt utnyttja 

de byggnader varöver stiftelsen äger förfoga”. 

Landstinget i Jämtlands län, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening 

har beskrivit huvuduppdraget i huvudmannadirektiv 2011-2014 fastställda av kommunfullmäktige 

och landstingsfullmäktige. Östersunds kommun lämnar följande uppdrag för 

verksamhetsåret 2012. 

§1 UPPDRAG 

I Kulturprogram för Jämtlands län, antaget av samtliga fullmäktigeorgan i länet, anges att länets 

kulturinstitutioner har som målsättning att bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till 

en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. I kommunens Plan för kultur har kommunfullmäktige 

som mål att – skapande verksamhet och kulturella upplevelser bidrar till ökad livskvalitet 

samt kulturen utvecklas och kulturella uttrycksformer ökar vilket bidrar till lokal och regional 

utveckling, skapande och bevarande av positiva livsmiljöer och förbättring av folkhälsan. 

Inom ramen för huvudmannadirektivet och kommunens ersättning som regleras i detta avtal 

ska stiftelsen under verksamhetsåret 2012 särskilt arbeta med: 

• Att attrahera ungdomar i större omfattning 

• Mångfaldsfrågor, bland annat genom insatser för att stärka medborgarnas kunskaper 

och förståelse för andra kulturer. Länsmuseet ska genomföra aktiviteter och utställningar 

som bidrar till att öka länsinvånarnas kunskaper om andra kulturer och sedvanor. 

• Jamtli ska delta i marknadsföringen av Östersund som besöksstad i syfte att bidra till 

att uppnå Östersunds kommuns inriktningsmål “Östersund arbetar för en demokratisk 

och social hållbar utveckling och är en av Sveriges mest attraktiva och spännande 

mötesplatser”. Jamtli genomför marknadsföringsinsatser av Jamtli Historieland 

och Jamtli Vinterland i samarbete med Turist- och kongressbyrån i Östersund samt 

J/H T urism. 

§ 2 MÅL OCH RESULTAT 

Övergripande mål finns beskrivna i ”Huvudmannadirektiv för Stiftelsen Jämtlands läns museum 

2011-2014” (bilaga 1) och gäller som övergripande dokument. Följande målområden 

finns angivna;




2011-11-18 


2012-01 

Dnr: 

2011-2088 

Upplevelse och besöksmål 

• Stiftelsen attraherar nya grupper av besökare och ökar kontinuerligt antal besök på 

anläggningen jämfört med tidigare år 

• Graden av egenfinansiering är minst på 2008 års nivå 

Bevarande och förmedling av kulturarvet 

• Stiftelsen strävar efter att vara ledande inom utveckling av kulturarvspedagogisk 

verksamhet och barnoch ungdomar är en prioriterad grupp 

• Stiftelsen bidrar till hållbar regional utveckling 

Utveckla det regionala kulturlivet 

• Utveckla samverkan och öka den sociala gemenskapen för främjande av kulturell 

mångfald, demokratiskt medborgarskap och geografisk spridning av kulturutbud 

• Stiftelsen bidrar genom sin verksamhet till att öka intresset för konst, foto och samtida 

uttryck 

Effektmål 2012 

Utifrån ovanstående övergripande mål har stiftelsen att verka för att nedanstående effektmål 

uppnås för 2012: 

• Antal besökare på Jamtli är minst 200 000 

• Antal skol- och förskolebesök är på lägst samma nivå som för 2011. (Särskilt avtal 

om bussning finns mellan JLL, Jamtli och Länstrafiken). 

• Jamtli initierar och genomför ett kulturarvspedagogiskt utvecklingsprojekt med nya 

brukargrupper. 

• Jamtli deltar i ett flertal nordiska eller europeiska samarbetsprojekt. 

§ 3 UTVECKLING AV KVALITET OCH STRATEGISKA UTVECKLINGSOM- 

RÅDEN 

Kommunen och landstinget arbetar kontinuerligt med utveckling av kvalitet inom sina verksamheter 

och stiftelsen ska arbeta med nedanstående kvalitetsdimensioner i syfte att höja och 

säkra kvaliteten på verksamheten. Stiftelsen ansvarar för löpande utvärderingar av verksamheten 

där besökare ges möjlighet att lämna synpunkter avseende kvalitetet. I samarbete med 

andra, ex vis Turist- och kongressbyrån, genomförs större utvärderingar typ marknadsanalyser. 

Huvudmännen ska årligen få en återkoppling av resultatet av kvalitetsarbetet via årsredovisningen. 

Stiftelsen ska redovisa vilka aktiviteter som genomförts och resultatet av utvärderingar. 

Kommunens kvalitetspolicy ska vara styrande i arbetet. 

Följande kvalitetsdimensioner ska redovisas: 

• Tillgång/tillgänglighet 

• Inflytande och deltagande 

• Bemötande 

• Kompetens 

Följande utvecklingsområden ska redovisas: 

• Integration och mångfald 

• Ekologisk hållbar kommun 

• Folkhälsa och Barnkonventionen 

• Jämställdhet och Internationalisering




2011-11-18 

§ 4 NYCKELTAL 


2012-01 

Dnr: 

2011-2088 

För att bättre kunna följa upp verksamheten har ett antal nyckeltal utarbetats. Följande nyckeltal 

ska redovisas i årsredovisningen per den 31 december varje år. 

Nyckeltal/volymtal 

Öppethållande på Jamtli 

Öppettider 

Antal öppetdagar 

Antal dagar med kvällsöppet (efter kl.18.00) 

Besök (totalt) 

Antal besök 

Antal avgiftsfria besök 

Antal sålda årskort 

Antal deltagare i mångfaldsarbete på flykt, åk 9 

Antal besök barn/ungdom 

Antal besök skolor/förskolor 

Antal besök hemsida 

Publika aktiviteter 

Visningar totalt 

därav skolor/förskolor 

Stadsvandringar/exkursioner 


Kurser, studiecirklar ledda av museets personal 


Övrig programverksamhet på Jamtli 


Övrig programverksamhet utanför Jamtli 


Utställningar 

Antal tillfälliga utställningar 

Antal nyproducerade utställningar 

Antal vandringsutställningar 

därav nyproducerade 

Antal utställningsplatser 

Samverkansprojekt 

Omslutning regionala projekt (kr) 

Omslutning internationella projekt (kr) 

Informationsinsatser 

Antal utställningskataloger 

Antal studie-/undervisningsmaterial 

Antal andra publikationer/trycksaker 

Antal mässor där Jamtli deltagit 

Samlingar (den 31 dec) 

Antal föremål 

därav dokumenterade i digital form 

Antal fotografier 


Antal volymer till bibliotek 


Arkivalier hyllmeter 


Personal 

Antal årsverken med minst 3 års högskolestudier 

Antal lönebidragsanställda




2011-11-18 


2012-01 

Dnr: 

2011-2088 

Andel kvinnor/män 

Antal visstids- och timanställda 

Antal uppdrags- och intäktsfinansierade årsverken 

Antal årsverken i barnoch ungdomsverksamheten 

Ekonomi 

Omsättning totalt 

därav statligt stöd 

därav regionalt stöd (kommun och landsting) 

därav EU stöd 

därav inträdesavgi fter 

Andel egenfinansiering (%) 

§ 5 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING och INFORMATION 

Styrelsen skall ha utarbetat rutiner för intern kvalitetskontroll och utvärdering. Kontrollen 

skall omfatta såväl kvalitet ur ett besökarperspektiv som skötsel av fastigheter och anläggningar. 

Det angivna effektmålet och nyckeltalen följs upp årligen av Östersunds kommun. 

Redovisning av måluppfyllelse och uppföljning av nyckeltal lämnas av stiftelsen i årsredovisningen. 

Årsredovisningen ska skickas in till kommunen senast den 1 mars och redovisas 

i finansutskottet, kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. 

§ 6 MILJÖ 

Styrelsen har att följa kommunens miljöpolicy i sitt miljöarbete för ekologisk hållbar utveckling 

i Östersunds kommun. 

§ 7 ERSÄTTNING FÖR UPPDRAGET 

Basuppdrag 

Östersunds kommun lämnar en årlig ersättning för uppdraget och ersättningen kan variera 

under perioden. Östersunds kommun förutsätter att styrelsen aktivt arbetar för att höja graden 

av egenfinansiering av Jamtli. Jamtli som är ett kulturhistoriskt besöksmål ska, så långt det 

är möjligt, bära sina egna kostnader. Ersättning för uppdraget som regleras i detta avtal avser 

ersättning för del av uppdraget eftersom kommunen och landstinget gemensamt ansvarar för 

verksamheten (35/65). 

Ersättning för 2012 utgår med 7 969 000 kronor i 2012 års pris avseende basuppdraget, en 

uppräkning med 1,8 % från 2011 års nivå. Ersättningen avser alla driftkostnader år 2012 

inkl. kostnader för lönerörelsen 2012. Ersättningen avser såväl drift- och investeringskostnader. 

Ersättningen avseende basuppdraget har tidigare utbetalats av Östersunds kommun via Jämtlands 

läns landsting. Från och med 2012 kommer ersättningen att betalas ut direkt till stiftelsen 

Jamtli. Ersättning betalas ut i förskott den 20:e varje månad. 

Om förändringar behöver göras avseende ersättningsnivån eller väsentliga förändringar i 

verksamheten skall en dialog föras mellan huvudmännen och med stiftelsen. 

Övriga bidrag 

Utöver ersättning för basuppdraget erhåller stiftelsen nedanstående bidrag. Bidragen betalas 

ut efter särskild faktura från stiftelsen.




2011-11-18 


2012-01 

Dnr: 

2011-2088 

Stiftelsen erhåller fr.o.m. år 2007 ett årligt bidrag för investeringar på Jamtli. 2007-2009 

var bidraget 1 miljon kronor av vardera kommunen och landstinget. Men fr.o.m. 2010 har 

bidraget sänkts till 600 000 kronor. Landstinget har fattat ett motsvarande beslut om en reducering. 

För verksamhetsåret 2012 erhåller stiftelsen 600 000 kronor vardera från kommunen 

och landstinget. 

Stiftelsen erhåller dessutom ett ekonomiskt stöd med 100 000 kronor per år för åren 2010- 

2012 för verksamheten Nordiskt center för kulturarvspedagogik, NCK (beslut i KS 2009- 

08-27 § 212). Jamtli får också använda 100 000 kronor av ordinarie driftbidrag som motfinansiering 

för NCK-verksamheten. Jämtlands läns landsting beslutade den 28 augusti 2009 

om ett ekonomiskt stöd med 100 000 kronor per år till verksamheten under nämnda period. 

Kommunstyrelsen har beslutat (2009-02-24 § 69) att bevilja stiftelsen bidrag för fastighe tsunderhåll 

motsvarande 1 500 000 kronor under perioden 2009-2012. Bidraget fördelas med 

500 000 kronor 2009 och 2010 samt 250 000 kronor 2011 och 2012. Landstinget beslutade 

den 21 april 2009 att ge stiftelsen bidrag med 3 mnkr till fastighetsunderhåll under nämnda 

period. 

Stiftelsen erhåller fr.o.m. den 1 januari 2011 ett bidrag med 100 000 kronor per år till hyra 

av magasin i bergrum ”Bergrum Lockne-Östersund-Rossbol 6:39”. Bidraget ingår som en 

del i det årliga verksamhetsbidraget (beslut i utvecklingsutskottet den 23 september 2010 § 

61). 

§ 8 AVTALSTID 

Upprättat avtal gäller under perioden 1 januari 2012 – 31 december 2012. 

§ 9 OMFÖRHANDLING 

Båda parter äger rätt påkalla omförhandling om förutsättningarna för verksamheten väsentligt 

förändras under avtalsperioden. 

Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. 

Östersund 2012- Östersund 2012 - 

För Ö stersunds kommun 

För Stiftelsen Jamtli 


Kommunstyrelsens 

ordförande 

Lena Bäckelin 

Ordförande 

Bengt Marsh 


Henrik Zip Sane 

Landsantikvarie

§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam





§ 15, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1755/2011 

PROTOKOLL 

Utvecklingsutskottet 

Ägardirektiv Mid Sweden Science Park 

2012-01-10 Dnr 1755-2011 

Östersunds kommun är delägare och delfinansiär av Mid Sweden Science 

Park AB. Efter diskussion vid extra bolagsstämma i bolaget har kommunen 

tillfrågats om föreliggande förslag till ägardirektiv kan godkännas. 


Kommunledningförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30 

Förslag till Ägardirektiv i Mid Sweden Science Park AB framlagt vid extra 

bolagsstämma 2011-12-05 


Östersunds kommun godkänner förslaget till ägardirektiv. 

_____ 

Utdrag till Olle Martinelle, Peak Business & Sports AB, 

olle.martinelle@telia.com 



www.ostersund.se

§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-12-30 Dnr 1755-2011 

Magnus Lindgren 


Ägardirektiv Mid Sweden Science Park 

Östersunds kommun är delägare och delfinansiär av Mid Sweden Science 

Park AB. Efter diskussion vid extra bolagsstämma i bolaget har kommunen 

tillfrågats om föreliggande förslag till ägardirektiv kan godkännas. 


Kommunledningförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30 

Förslag till Ägardirektiv i Mid Sweden Science Park AB framlagt vid extra 

bolagsstämma 2011-12-05 


1. Östersunds kommun godkänner förslaget till ägardirektiv 

Bakgrund 

Kommunstyrelsen beslöt den 8 april 2008 att medverka till att bilda en science 

park (teknikpark) i Östersund. Den 30 oktober samma år beslöt kommunen 

att ingå som delägare i teknikparken. Ägarandelen uppgår idag till 

15 %. Vidare beslöt Kommunstyrelsen den 11 oktober 2011 att för åren 

2012 – 2014 årligen finansiera Mid Sweden Science Park AB (MSSP) med 

500.000 kr, vilket motsvarar 25 % av det grundkapital om 2.000.000 kr per 

år vilket bedömts behövas för att få igång driften i bolaget. 

Förslaget till ägardirektiv har under 2011 arbetats fram av en arbetsgrupp 

där Kommunledningsförvaltningen funnits representerad. Förslaget har 

även godkänts av den ägargrupp som förberedde frågan inför den extra bolagsstämman, 

men nu har kommunen alltså fått en ytterligare möjlighet att 

inkomma med synpunkter. 

Kommunledningsförvaltningen föreslår att ägardirektiven godkänns. 



www.ostersund.se

§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-12-30 Dnr 1755-2011 


Bengt Marsh 


Magnus Lindgren 

Näringslivschef 

Kopia av beslutet skickas till Olle Martinelle, Peak Business & Sports AB, 

olle.martinelle@telia.com 



www.ostersund.se

§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-05 Ägardirektiv MSSP 

Förslag till Ägardirektiv i Mid Sweden Science Park AB 

framlagt vid extra bolagsstämma 2011-12-05 

Bolag: 556730-‐0727 Mid Sweden Science Park AB 

Syfte 

Mid Sweden Science Park AB, nedan kallat MSSP (alt. Bolaget), ägs av 

• Östersunds kommun (15 %) 

• Åre kommun (7,5 %) 

• Krokoms kommun (7,5 %) 

• Regionförbundet Jämtland (15 %) 

• Peak Business & Sports AB (36,2 %) 

• VTC Service AB (18,8 %) 

• Mittuniversitetet är ej ägare, men representeras med ägarliknande befogenheter i 

enlighet med gällande aktieägaravtal. 

Det breda ägandet av MSSP är en unik tillgång, både för bolaget i sig och för respektive ägare 

och regionen. Ägarna tydliggör i dessa ägardirektiv sina gemensamma intentioner avseende 

inriktningen av MSSP:s verksamhet utöver de förutsättningar som framgår av gällande 

bolagsordning. 

Uppgifter och verksamhetskrav 

MSSP ska utgöra regionen Jämtlands plattform där kunskapsintensiva företag, 

Mittuniversitetet (MiUN) och andra aktörer kan samarbeta i ett regionalt 

innovationssystem. Målsättningen är att etablera MSSP som en organisatör och 

sammanhållande kraft av regionens befintliga och planerade innovationssatsningar. 

Målgruppen är kunskapsintensiva och utvecklingsbenägna företag i regionen som vill 

utveckla sin verksamhet med nya idéer, produkter eller tjänster. MSSP driver idag det 

etablerade innovationssystemet Peak Innovation. 

MSSP:s syfte är att driva utvecklingen av regionens innovationssystem. Verksamheten skall 

tillsammans med universitet driva öppna innovationsprocesser och verka för att akademisk 

kompetens och resurser blir tillgängliga för näringslivet så att regionens attraktionskraft och 

universitetets konkurrenskraft förbättras. MSSP skall bidra till att systemet för 

innovatörsstöd utvecklas genom samarbete med andra regioner och forskningsmiljöer. 

MSSP är en del av infrastrukturen för att MiUN och regionen ska finna medel för forskning, 

innovation och affärsutveckling. Ett uppdrag är att samspela med myndigheter och 

departement i strategiska frågor som påverkar regionens forsknings-‐ och 

innovationsfinansiering.


Ekonomiska mål och riktlinjer 

Bolagets intäkter ska huvudsakligen genereras från uppdrag, projekt och aktiviteter. 

Bolagets ekonomiska planering ska präglas av god ekonomisk hushållning, överskott ska 

återinvesteras i verksamheten. Vinst ska inte delas ut till aktieägare. 

Bolaget har rätt att generera intäkter genom att licensiera ut namnet Mid Sweden Science 

Park till fastighetsägare som önskar skapa fysiska miljöer för bolagets målgrupp. 

Bolaget får inte pantsätta aktier eller skuldebrev och inte lämna borgen utan samtliga ägares 

medgivande. 

Uppföljning och övriga verksamhetskrav 

MSSP ska i årliga verksamhetsplaner definiera och redovisa mål för verksamheten i linje med 

detta direktiv, hur dessa mål ska mätas och vilka insatser som planeras. I samband med att 

årsredovisningen avges ska Bolaget lämna en rapport till ägarna om genomförda aktiviteter 

och grad av måluppfyllelse. 

Bolaget ska årligen upprätta en strategisk plan för verksamheten på 3-‐5 års sikt. Av denna 

ska framgå en bedömning av målgruppernas framtida behov, långsiktiga mål och den 

strategi som väljs för att nå dessa mål, inklusive en bedömning av MSSP:s potential, 

kapacitet och funktion i innovationssystemet. 

Bolagets styrelse ska arbeta i enlighet med de riktlinjer som är tillämpliga enligt ”god sed för 

bolagsstyrning”. 

Styrelsen ska: 

• Årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast 

styrelseledamöterna skall närvara 

• Fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot ägarnas ändamål med 

verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts 

• Se till att erforderliga riktlinjer fastställts för bolagets uppträdande i etiskt hänseende 

gentemot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande samhället i övrigt 

• Diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets namn 

• Årligen utvärdera sitt eget arbete, varvid utvärderingen skall minst omfatta om styr-‐ 

elsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbets-former 

fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell 

arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver 

åtgärdas skall styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets aktieägare 

• Se till att ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning om bolaget, dess 

verksamhet, organisation, marknad m.m. 

• Styrelsens lagstadgade instruktioner i form av arbetsordning, instruktion för 

verkställande direktören samt rapporteringsinstruktion skall vara anpassade till 

bolagets förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta att de kan tjäna som 

styrdokument för styrelsens arbete. Styrelsen ansvarar för såväl årlig som löpande 

verksamhetsrapportering till bolagets aktieägare. 

• Tillsätta styrelseledamöter i dotterbolag och föreslå styrelsekandidater till 

intressebolag. 

• Skall fastställa riktlinjer för bolagets arbete med miljö, mångfald och 

jämställdhet.


Detta ägardirektiv har upprättats i åtta originalexemplar, varav parterna tagit var sitt och ett 

överlämnats till Bolaget. 

Östersund den 2011 Östersund den 2011 

_______________________ 

mr/ms x 

Regionförbundet Jämtland 

_________________________ 

mr/ms x 

Östersunds kommun 


_______________________ 

mr/ms x 

Peak Business & Sports AB 

_________________________ 

mr/ms x 

VTC Service AB 


_______________________ 

mr/ms x 

Krokoms kommun 

_________________________ 

mr/ms x 

Åre kommun 

Östersund den 

2011 

_______________________ 

mr/ms x 

Mittuniversitetet

§ 16, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1853/2011 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 1853-2011 

Klagomål - Trafikbuller från Frösövägen 

Katarina och Roger Lindahl, Frösövägen 26, 832 42 Frösön har i en skrivelse 

inkommen till kommunstyrelsen den 10 oktober 2011 anfört klagomål 

mot buller härrörande från vägtrafik vid sin bostad. Ärendet handläggs enligt 

miljöbalkens regler, och tillsynsmyndighet är kommunstyrelsen i 

Östersunds kommun. 

Trafikhuvudmannen, samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 17 

november 2011 meddelat att i ett förslag till ny hastighetsplan föreslås hastigheten 

längs Frösövägen sänkas från nuvarande 50 km/h till 40 km/h, vilket 

kan sänka bullernivån med några decibel. Klagomålen föranleder i övrigt 

ingen ytterligare åtgärd från väghållaren, då beräknade värden understiger 

de riktvärden som tillämpas i kommunen. 

Förslaget till beslut har kommunicerats med den klagande. Yttrande har inte 

kommit in. 


Kommunledningsförvaltningens förslag 2011-12-20 

Samhällsbyggnads skrivelse 2011-11-17 

Protokoll från bullerberäkning 2011-10-25 

Klagoskrivelsen 2011-10-10 


Klagomålen föranleder ingen åtgärd. 

_____ 

Pär Jönsson deltar inte i handläggning och beslut 



www.ostersund.se

§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-20 Dnr 1853-2011 

Sven-Olof Gustafsson 

Tel 063-143206 


Klagomål - Trafikbuller från Frösövägen 

Katarina och Roger Lindahl, Frösövägen 26, 832 42 Frösön har i en skrivelse 

inkommen till kommunstyrelsen den 10 oktober 2011 anfört klagomål 

mot buller härrörande från vägtrafik vid sin bostad. Ärendet handläggs enligt 

miljöbalkens regler, och tillsynsmyndighet är kommunstyrelsen i Östersunds 


Trafikhuvudmannen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 17 

november 2011 meddelat att i ett förslag till ny hastighetsplan föreslås hastigheten 

längs Frösövägen sänkas från nuvarande 50 km/h till 40 km/h, vilket 

kan sänka bullernivån med några decibel. Klagomålen föranleder i övrigt 

ingen ytterligare åtgärd från väghållaren, då beräknade värden understiger 

de riktvärden som tillämpas i kommunen. 

Förslaget till beslut har kommunicerats med den klagande. Yttrande har ej 

inkommit. 



Klagoskrivelsen 2011-10-10 

Protokoll från bullerberäkning 2011-10-25 




Bakgrund 

Miljöbalken (1998:808) föreskriver bl a att balken skall tillämpas så att 

människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Enl balkens 1 kap 3 

§ skall alla som bedriver en verksamhet, i detta fall gata upplåten för trafik, 

utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått 

i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att 

verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa. Yrkesmässig 

verksamhet skall använda bästa möjliga teknik. Kraven i miljöbalken 

gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. I 

balkens 9 kap 12 § regleras att Regeringen får meddela de föreskrifter som 

behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Regeringen har i 

förordning (1998:899) föreskrivit att bostäder skall ge betryggande skydd 



www.ostersund.se

§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-20 Dnr 1853-2011 

mot bl a buller i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa. 

Bullret från trafiken härrörande från Frösövägen har beräknats i enlighet 

med Naturvårdsverkets beräkningsmodell, version 8.6 för buller från väg. 

Den s k ekvivalentnivån (vägt medelvärde över dygnet) har därvid beräknats 

till 59 dB(A) som frifältsvärde vid bostadens fasad (utomhusbuller), 

och till ca 30-35 dB(A) som inomhusnivå efter korrektion för fasadisolering. 

Inomhusbullret har ej uppmätts med bullermätare. 

Vid tillämpning av reglerna i miljöbalken har normalt buller från vägtrafik 

understigande 40 dB(A) inomhus i befintligt bostadsbestånd bedömts som 

acceptabelt för boende. 

Kommunledningsförvaltningen bedömer att bullret från vägtrafik i detta fall 

inte utgör en sådan olägenhet, att rimliga krav enligt miljöbalken kan ställas 

mot trafikhuvudmannen om begränsningar av bullernivån. Oavsett detta har 

väghållaren redovisat att de avser sänka tillåten hastighet längs Frösövägen 

i anslutning till de klagandes bostad, vilket kommer att sänka bullernivån 

något. 

Klagomålen bör därför ej föranleda någon åtgärd från tillsynsmyndigheten. 


Bengt Marsh 



Utdrag till klagande och Samhällsbyggnad 


Besvärshänvisning bilägges beslutet 



www.ostersund.se

§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-17 Yttrande

§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullerberäkning

§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-10 Förfrågan

§ 17, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1806/2011 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 1806-2011 

Klagomål - trafikbuller från Bergsgatan, Frösön 

Helena Edwang, Bergsgatan 19 B, Frösön har i en skrivelse inkommen till 

kommunstyrelsen den 27 september 2011 anfört klagomål mot buller härrörande 

från vägtrafik i sin bostad. Ärendet handläggs enligt miljöbalkens 

regler, och tillsynsmyndighet är kommunstyrelsen i Östersunds kommun. 

Trafikhuvudmannen, samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 25 

november 2011 meddelat att klagomålen inte föranleder någon åtgärd från 

deras sida, eftersom beräkningen av bullret understiger de värden som normalt 

anses som acceptabla från biltrafik. De meddelar dock att en sänkning 

av hastighetsgränsen längs Bergsgatan vid bostaden från nuvarande 50 

km/tim till 40 km/tim föreslås i en hastighetsplan, vilket kan sänka bullret 

från Bergsgatan med några dB(A). 

Fastighetsägaren, Brf Fyra Hörn, har getts tillfälle att yttra sig i ärendet. Det 

har begärts att Brf i yttrandet skall redovisa om de har för avsikt att vidta 

bullerdämpande åtgärder, ex vis byte av fönster. Något yttrande har dock ej 

inkommit. 

Förslaget till beslut har kommunicerats med den klagande. Eventuellt 

yttrande skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 5 januari 2012. 




Protokoll från bullermätning 2011-11-03--04 

Den klagandes skrivelse 2011-09-27 



_____ 

Pär Jönsson deltar inte i handläggning och beslut 



www.ostersund.se

§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-20 Dnr 1806-2011 


Tel 063-143206 


Klagomål - trafikbuller från Bergsgatan, Frösön 

Helena Edwang, Bergsgatan 19 B, Frösön har i en skrivelse inkommen till 

kommunstyrelsen den 27 september 2011 anfört klagomål mot buller härrörande 

från vägtrafik i sin bostad. Ärendet handläggs enligt miljöbalkens 

regler, och tillsynsmyndighet är kommunstyrelsen i Östersunds kommun. 

Trafikhuvudmannen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 25 

november 2011 meddelat att klagomålen inte föranleder någon åtgärd från 

deras sida, eftersom beräkningen av bullret understiger de värden som normalt 

anses som acceptabla från biltrafik. De meddelar dock att en sänkning 

av hastighetsgränsen längs Bergsgatan vid bostaden från nuvarande 50 

km/tim till 40 km/tim föreslås i en hastighetsplan, vilket kan sänka bullret 

från Bergsgatan med några dB(A). 

Fastighetsägaren, Brf Fyra Hörn, har getts tillfälle att yttra sig i ärendet. Det 

har begärts att brf i yttrandet skall redovisa om de har för avsikt att vidta 

bullerdämpande åtgärder, ex vis byte av fönster. Något yttrande har dock ej 

inkommit. 

Förslaget till beslut har kommunicerats med den klagande. Ev yttrande skall 

vara kommunstyrelsen tillhanda senast 2012-01-05. 



Den klagandes skrivelse 2011-09-27 


Protokoll från bullermätning 3-4 november 2011 



Bakgrund 

Miljöbalken (1998:808) föreskriver bl a att balken skall tillämpas så att 

människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Enl balkens 1 kap 3 

§ skall alla som bedriver en verksamhet, i detta fall vägtrafik eller upplåtelse 

för boende, utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta 

de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller mot- 



www.ostersund.se

§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-20 Dnr 1806-2011 

verka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa. 

Yrkesmässig verksamhet skall använda bästa möjliga teknik. Kraven i miljöbalken 

gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla 

dem. I balkens 9 kap 12 § regleras att Regeringen får meddela de föreskrifter 

som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Regeringen 

har i förordning (1998:899) föreskrivit att bostäder särskilt skall ge betryggande 

skydd mor bl a buller i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för 

människors hälsa. 

Bullret från vägtrafiken längs Bergsgatan har beräknats i enlighet med Naturvårdsverkets 

beräkningsmodell, version 8.6 för buller från väg. Den s k 

ekvivalentnivån (vägt medelvärde över dygnet) har därvid beräknats till 61 

dB(A) som frifältsvärde vid bostadens fasad (utomhusbuller), och till ca 35- 

36 dB(A) som inomhusvärde efter korrektion för fasadisolering. Beräkningen 

har gjorts utifrån att gatan trafikeras med ca 2.500 fordon per dygn, och 

att höjden från gatan till lägenheten är ca 4 meter. Inomhusbullret har dessutom 

mätts under ett dygn (3-4 november 2011) i vardagsrum, och under 

denna mättid uppgått till 35 dB(A) ekvivalentnivå. 

Vid tillämpning av reglerna i miljöbalken har normalt buller från vägtrafik 

understigande 40 dB(A) inomhus i befintligt bostadsbestånd bedömts som 

acceptabelt för boende. 

Kommunledningsförvaltningen bedömer att bullret från vägtrafiken i detta 

fall inte utgör en sådan olägenhet, att rimliga krav enligt miljöbalken kan 

ställas mot trafikhuvudmannen om begränsningar av bullernivån. Förvaltningen 

konstaterar dock att en nedsatt hastighetsgräns enligt förslag längs 

Bergsgatan kommer att kunna minska den upplevda olägenheten av buller. 

Kommunledningsförvaltningen finner ej heller anledning att krav skall ställas 

mot fastighetsägaren om bättre isolering e dyl av husfasaden för att begränsa 

bullret utifrån, även om möjligheter torde finnas att genom byte till 

fönster med bättre isolering minska den upplevda störningen. 

Klagomålen bör därför ej föranleda någon åtgärd från tillsynsmyndigheten. 


Bengt Marsh 



Tjänstemannaförslag biläggs beslutet. 

Utdrag till klagande, trafikhuvudmannen samt brf Fyra Hörn 

Besvärshänvisning bilägges beslutet 



www.ostersund.se

§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-25 Yttrande

§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullermätning




§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-09-27 Inkommet brev

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 

ON: 1534/2010 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 1534-2010 

Gemensam vision och kostpolicy för Östersunds kommun 

Vård- och omsorgsnämndens och barnoch utbildningsnämndens har en 

gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett kommunövergripande 

arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Samtliga nämnder 

har varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets 

projekt ”Fokus Matglädje” med syfte att lyfta fram den offentliga 

maten. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela 

kommunen. 


Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag 

2012-01-04 

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, 2011-11-07 



_____ 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 

Sammanfattande 


2012-01-04 Dnr 1534-2010 

Ulla Nordin 


Gemensam vision och kostpolicy för Östersunds kommun 



arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Samtliga nämnder 

har varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets 

projekt ”Fokus Matglädje” med syfte att lyfta fram den offentliga 

maten. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela 

kommunen. 


Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag 

2012-01-04 

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, 2011-11-07 



1. Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, 2011-11- 

07, fastställs. 

2. Tidigare fullmäktigebeslut, 2008-09-11, §§ 149 och 150, att inte köpa 

torsk, förändras till att kommunen framgent ska köpa fisk från hållbara 

bestånd och kontrollerat fiske. 

Bakgrund 

Arbetet med att förtydliga kostpolicyn har resulterat i ett förslag, 2011-11- 

07, som behandlats i utförarstyrelsen den 6 december 2011 § 77, i vård- och 

omsorgsnämnden den 13 december 2011, § 129 och i barnoch utbildningsnämnden 

den 14 december 2011, § 110. När policyn är fastställd i 

kommunfullmäktige ska varje nämnd att utarbeta och besluta om egna 

handlingsplaner med ut gångspunkt från kostpolicyn. 

Utförarstyrelsens beslut 

1. Kostpolicyn godkänns. 

2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva de tidigare besluten 

från 2008 § 149 och § 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta 

fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 



2012-01-04 Dnr 1534-2010 

Vård- och omsorgsnämndens beslut 

1. Den förtydligade kostpolicyn godkänns. 

2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva de 

tidigare beslut från 2008 § 149, § 150 som innebär stopp att köpa och servera 

torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och 

kontrollerat fiske. 

3. Vård- och omsorgsnämnden utser Hans Lingblom, S, Annika Olofsson, 

S, Carina Zetterström, C och Anna Larsson, FP till styrgrupp för arbetet 

med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn. 

4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för 

att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn. 

Yrkanden 

Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 1 (tillägg i skrivningen på sidan 1): 

Alla mat gäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas 

god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö som 

anpassas utifrån matgästens behov. 

Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 2 (tillägg till punktlistan på sidan 2): 

7. Maten till äldre och skolelever skall så långt som möjligt lagas från grunden 

samt lagas nära det bord den ska serveras på. 

Linn Berglin, S: avslag på ändringsyrkandena. 

Reservation 

Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Lars Eliasson, M, Irene 

Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till 

förmån för Carina Zetterströms yrkanden. 

Synpunkter - vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning 

Tillgång/tillgänglighet (för brukare): ingen kommentar 

Bemötande/inflytande (för brukare): ingen kommentar 

Personalpolitiska mål: ingen kommentar 

Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål: en tydligare kostpolicy 

bidrar till att målen avseende miljö och folkhälsa kan uppnås 

Budgetmål: i kostpolicyn finns markeringar om vilka förtydliganden som 

kan vara kostnadsdrivande. 

Övriga konsekvenser: ingen kommentar 

Barn- och utbildningsnämndens beslut 

1. Förtydligande av kostpolicyn godkänns. 

2. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva 

det tidigare beslutet från 2008 §§ 149 och 150 avseende att inte köpa torsk. 

3. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta 

att fisk som köps in skall komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. 

4. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan 

med den förtydligade kostpolicyn som grund. 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 



2012-01-04 Dnr 1534-2010 

5. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utse en styrgrupp för arbetet 

med handlingsplanen utifrån den förtydligade kostpolicyn. 

Protokollsanteckning 

Hans Ten Berg (mp ) yrkar: ”att kostpolicyn under avsnitt ”Mer hänsyn till 

miljön och rörande inköp av fisk (punkt 3) , lägger till att krokfångad fisk 

ska upphandlas framför fisk fångad med trål i de fall där det är möjligt.” 

Vill du ta del av facknämndernas tjänstemannaförslag och protokoll finns 

de på kommunens hemsida under Vem är du – förtroendevald. 


Bengt Marsh 




Utdrag till alla nämnder 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut 

2011-11-07 

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds Kommun 

Vision: 

Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar 

på sikt för både hälsa och miljö. 

Kostpolicy 

I ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att: 

• Måltiden är en positiv helhetsupplevelse som ger näring, stimulans, tid för 

avkoppling och trevlig samvaro. 

Detta innebär att: 

1. Planering och sammansättning av matsedlar och måltider ska utgå från Livsmedelsverkets 

råd för ”Bra mat i skola, förskola och äldreomsorg” eller motsvarande dokument. Måltider ska 

följa SNR (svenska näringsrekommendationer) för respektive målgrupp.* 

2. Matgästerna ska stimuleras till bra matvanor. 

3. Sensoriska värden, så som doft, smak, utseende och konsistens ska tas till vara och 

förmedlas till matgästen. 

4. Det positiva med olika mattraditioner ska tas till vara vid utformning av matsedlar. 

5. Personal ska ha en god servicekänsla och känna till grunderna för bra mat och bidra till 

trivsamma måltider. 

6. Måltiderna ska serveras på rekommenderade tider och matgästen ska ha tillräckligt mycket tid 

på sig att äta sin mat.* 

7. Måltidsmiljön ska vara trivsam, utan buller och störningar för att främja socialgemenskap och 

samtal.* 

* Aktiviteter som genomförs för att uppnå dessa punkter kan vara kostnadsdrivande. 

Se exemplen på Handlingsplan för respektive förvaltning. 

1


2011-11-07 

• Maten som serveras tillagas av säkra råvaror med hög livsmedelshygienisk 

kvalitet, den är väl sammansatt och tillgodoser olika behov. 


1. Livsmedel köps in från registrerade eller godkända livsmedelsanläggningar och med de 

undantag som finns i livsmedelslagstiftningen.* 

2. Kök och serveringslokaler är säkra och anpassade efter verksamhetens omfattning.** 

3. Maten ska tillredas så nära serveringen, i tid och rum, som möjligt. Varmhållningstider ska 

hållas korta.*** 

4. Måltider anpassade efter individuella behov utifrån medicinska och i möjligaste mån etiska, 

religiösa och kulturella skäl ska erbjudas. 

5. Livsmedelspersonal har kunskaper i livsmedelshygien och näringslära. De känner till vilka 

behov som finns och tillgodoser behoven i möjligaste mån. 

6. Maten ska tillagas utifrån följande nyckelbegrepp; från grunden, efter säsong, med ekonomisk 

hushållning, undvik hel- och halvfabrikat.**** 

* Med undantagen avses de möjligheter som finns att köpa in tex svamp, bär, fisk och vilt direkt från ”samlare”, 

fiskare och jägare. 

**Anpassning av kök och serveringslokaler kan vara kostnadsdrivande i det fall renovering och ombyggnation 

krävs för att verksamhetens omfattning (tillagning, mottagning eller servering) ska fortgå. I annat fall krävs 

anpassning av kökets verksamhet utifrån lokalernas förutsättningar, tex att ett mottagningskök görs om till 

serveringskök. 

*** Skrivningen tillåter att kök med anpassad utrustning kan ta till vara mat från dagens servering, kyla ner och 

servera som extrarätt vid ett senare tillfälle. Att hålla varmhållningstider korta kan vara kostnadsdrivande, då det 

påverkar beslut om ökat antal transporter kontra att göra om befintliga mottagningskök till tillagningskök. 

**** Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär. 

Därför är det viktigt att vi, Östersunds kommun, definierar vad vi menar med begreppet, ”laga mat från 

grunden”. Beroende på hur begreppet definieras, kan punkten vara mer eller mindre kostnadsdrivande. 

T ex om vi definierar ”att laga från grunden” som att alla maträtter och tillbehör/komponenter som serveras ska 

beredas/tillagas i köken blir detta mycket kostnadsdrivande. Maträtter som tex kåldolmar, kalvsylta, 

blodpudding, isterband, falukorv, pannkaka, köttbullar etc, och tillbehör som tex sylt, mjukt bröd, paltbröd, 

kryddblandningar, ketchup, pasta etc är inte möjliga att producera säkert i stora mängder med den utrustning 

och personaltäthet som finns i köken idag. Alternativet blir att dessa maträtter och tillbehör/komponenter inte 

kan serveras vilket påverkar matsedelns variation och näringsriktighet negativt. Det innebär också att 

differentierade matsedlar för tex förskola och skola blir aktuellt då verksamhetens och kökslokalers olika 

förutsättningar påverkar valet av möjliga maträtter. 

Att tillaga mat efter säsong och med ekonomisk hushållning innebär bl a att välja råvaror utifrån när deras 

kvalité är som bäst och priset som lägst och servera maträtter som speglar årstidernas växlingar och tradition. 

Med ekonomisk hushållning menas också möjligheten att ta till vara råvaror och tillagad mat på bästa möjliga 

sätt utifrån, gästernas förväntningar och önskemål, personalens kunnande, kökens förutsättningar och interna 

transporter mellan olika enheter. 

2


KF-beslut med koppling till ovanstående är: 

2011-11-07 

2008 § 202. Östersunds kommun fri från genetiskt modifierade grödor (GMO) 

Centerkvinnorna i Jämtlands län, genom Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, föreslår att länets samtliga kommuner 

ska utropa sig som GMO fria zoner. Målsättningen är att inga genetiskt modifierade grödor odlas i Jämtland, 

ingen mat ska produceras med hjälp av genetiskt modifierade grödor och ingen genmodifierad mat ska återfinnas 

i butikerna. Vidare ska kommunen besluta om att kräva GMO fritt i sina upphandlingsregler samt skriva in 

en målsättning att inom kommunens gränser ska inga kommersiella odlingar eller fältförsök förekomma. Berörda 

nämnder har lämnat yttrande i ärendet. 

Komm unfullm äktiges beslut 

2. Motionen bifalls också i den del som avser kommunens upphandlingspolicy vid upphandling av livsmedel 

och i fortsättningen ska kommunen ställa kvalitetskrav att upphandling av livsmedel, avseende märkningspliktiga 

mängder, som är baserade på genetiskt modifierade grödor inte ska köpas in till kommunal verksamhet. 

3


2011-11-07 

• Det finns tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden 

och dess miljö 


1. I verksamheten ska finnas möjlighet till daglig dialog och en återkoppling av synpunkter 

2. Verksamheterna ska erbjuda olika former av råd. 

3. Råden ska erbjuda dialog med möjlighet till påverkan, information samt lärande om mat, 

måltider och måltidsmiljö. 

4


2011-11-07 

• Kommunen ska i sin måltidsverksamhet ta ansvar och hänsyn till miljön 


1. Östersunds kommun ska göra sina inköp medvetet med hänsyn till miljön, klimatet, 

arbetsmiljön och hälsan. 

2. Ät-SMART modellen ska genomsyra all måltidsverksamhet, för att kombinera svenska 

näringsrekommendationer med svenska miljömål*. 

3. Fisk som köps in ska komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.** 

4. All måltidsverksamhet ska arbeta efter kommunens prioriterade miljöaspekter och 

inriktningsmål.(se resp förvaltnings inriktningsmål 2011) 

*Ät-SMART-modellen är ett väl etablerat och känt begrepp inom offentlig mat. Modellen är framtagen av 

Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting med stöd från Konsumentverket och 

Livsmedelverket. Modellen presenterar en rad förslag inom 5 olika områden på hur man kan äta hälsosamt och 

miljövänligt. 

Modellens 5 områden är: 

S. större andel vegetabilier 

M. mindre tomma kalorier 

A. andel ekologiskt ökas 

R. rätt kött, rätt grönsaker 

T. transportsnålt 

Att Ät-SMART modellen genomsyrar all måltidsverksamhet ger en tydlig inriktning på hur en kommun vill arbeta 

med sambandet mellan mat och miljö. I handlingsplaner för resp förvaltning definieras sedan olika aktiviteter 

som ligger i linje med ÄT-SMART. Tex läggs beslutet om En vegetarisk dag i veckan från 2010 in i 

Handlingsplanen för BUF samt beslutet om ekologiska inköp från 2007, eftersom det endast berör BUF. 

**I förtydligan har vi valt att omformulera beslutet om torskstopp från 2008. Eftersom en utveckling inom fiske 

och fiskbestånd har skett och förutsättningarna idag är andra än då beslutet togs 2008, så uppfyller inte beslutet 

sitt syfte. Omformuleringen syftar istället till att fisk från hållbara bestånd ska köpas in, oavsett hur utvecklingen 

av olika fiskbestånd ser ut i framtiden. Att dessutom köpa fisk från kontrollerat fiske innebär att alltid köpa 

MSC-märkt och Kravmärkt fisk vilket bidrar till ett uthålligt fiske. Därmed blir punkten kostnadsdrivande då 

MSC-märkt och Kravmärkt fisk är dyrare än omärkt fisk. Samtidigt kan totala kostnaden för fiskinköp bli 

detsamma eller t o m lägre då viss torsk kan köpas istället för sej/hoki. 

KF-beslut med koppling till ovanstående är: 

2010 § 13. En vegetarisk dag i kommunen 

Hannah Dolata har i medborgarförslag, 16 februari 2009, föreslagit kommunfullmäktige att kommunen serverar 

enbart vegetarisk mat en dag i veckan i alla kommunala verksamheter. Utförarstyrelsen, barnoch utbildningsnämnden 

och vård- och omsorgsnämnden har, till kommunstyrelsens sammanträde den 27 augusti 2009, 

lämnat yttrande i ärendet och kommunstyrelsen återremitterade ärendet för att få ett bättre beslutsunderlag om 

vilka grupper som skulle kunna få vegetarisk mat en gång i veckan samt vilka ekonomiska konsekvenser detta 

skulle få. 


Medborgarförslaget bifalls på så sätt att Östersunds kommun serverar enbart vegetarisk mat en dag i veckan 

inom förskola, grundskola och gymnasium. Utvärdering görs efter ett år. 

2011 - § 51. Utvärdering av en vegetarisk dag i kommunen 

Kommunfullmäktige beslutade efter yrkande ifrån Angelika Lindahl, mp, med bifall av Mona Modin Tjulin, s, och 

Elin Andersson, c, den 18 mars 2010 att 

5


2011-11-07 

Östersunds kommun serverar enbart vegetarisk mat en dag i veckan inom förskola, grundskola och 

gymnasium. Vidare beslutades att utvärdering görs efter ett år. Något syfte att utvärdera effekten av beslutet 

mot angavs inte. Beslut om utvärdering samt vad resultatet av beslutet ska värderas mot fordras. 


Som ett led i ett utvecklings- och förändringsarbete för ett måltidslyft, deltar måltidsservice i projektet Matglädje. 

Målet med projektet är att ta ställning för matglädje och hållbar måltidsutveckling. I projektet ingår också 

utbildning för måltidspersonal där målet är att matgästen ska få ännu godare och varierad mat. I ett 

förändringsarbete ingår det också att utvärdera ekonomiska utfall och inhämta barn och ungdomars synpunkter 

på maten. 

Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 

2006 - § 195. Budget 2007 – ekologiska matinköp 

Minst 20 % av matinköpen till kommunens skolrestauranger ska vara ekologiska. 

2008 § 149. Köp ej torsk – välj miljövänliga alternativ 

Centerns ungdomsförbund föreslår i medborgarförslag, 2008-02-13, att Östersunds kommun inför köpstopp på 

den utrotningshotade torsken och i stället satsar på de miljövänliga ”gröna” alternativen. Yttrande har lämnats 

från vård- och omsorgs- och barnoch utbildningsnämnden samt utförarstyrelsen. 


Medborgarförslaget bifalls i sin helhet. 

2008 § 150. Inför torskstopp i Östersunds kommun 

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion, 2008-02-21, att Östersunds kommun inför köpstopp på torsk och slutar 

att servera torsk i skolor, förskolor och äldreboenden. Yttrande har lämnats från vård- och omsorgs- och barnoch 

utbildningsnämnden samt utförarstyrelsen. 


Motionen bifalls i sin helhet. 

6


2011-11-07 

KF-beslut som rör all kommunal verksamhet 

2010 § 12. Förbud mot inköp av flaskvatten 

Jon Mattsson har, i medborgarförslag, föreslagit kommunfullmäktige att förbjuda inköp av vatten på flaska inom 

samtliga verksamhetsområden ur miljö- och ekonomiskt perspektiv. 


Medborgarförslaget bifalls med undantag för inköp av mineralvatten till äldre. 

2006 - § 26. Krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av varor och tjänster 

Stig Söderin (v) och Angelika Lindahl (mp) har den 7 september 2005 lämnat in en motion om att kommunen, i 

sina verksamheter ställer krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av varor och tjänster. Motionärerna 

föreslår också att kommunen, om möjligt, rekommenderar sina verksamheter att köpa in varor med 

beteckningen Fairtrade/rättvisemärkt i så stor utsträckning som möjligt. 


1. Motionen bifalls genom att kommunen ställer krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av 

kaffe och te. Detta ska ske genom att kvalitetskrav motsvarande Rättvisemärkt anges som ett väsentligt 

kvalitetskrav vid kommande upphandlingar. 

2011 § 78. Gör Östersund till en Fairtrade City 

Linda Svedberg, Anna Kjellström och Ester Hedin har i medborgarförslag 2010-01-19, föreslagit kommunfullmäktige 

att vidta ett antal åtgärder som på sikt gör Östersund till en Fairtrade City – en kommun som engagerar 

sig för etisk konsumtion. 


3. Beslut om i vilken takt kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i kommunens 

alla inköp, prövas i samband med respektive års budgetarbete. 

KF-beslut som avslagits 

2009 § 87 

Medborgarförslag - näringsdeklaration till skolmaten 

Matilda Amundsen Bergström hemställer i medborgarförslag att kommunen erbjuder en lättillgänglig 

näringsdeklaration till varje måltid som serveras vid kommunens skolor. Vidare föreslås att näringsdeklarationen 

ska innehålla information om rekommenderat dagligt intag av de olika näringsämnena samt information om 

förekomsten av transfetter, olika sockerarter och de olika tillsatser som maten innehåller. 


Medborgarförslaget avslås. Elever och föräldrar ska känna sig trygga i att den mat som serveras i kommunens 

skolor och förskolor är näringsrik och väl sammansatt utan onödiga tillsatser. Informationen om vad som 

serveras, ursprung och varumärke ska i möjligaste mån alltid finnas. 

7

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 129, ON 2011-12-13 08.30 

PROTOKOLL 1 

Vård- och omsorgsnämnden 

2011-12-13 Dnr 1534-2010 

Gemensam vision och kostpolicy för vård- och omsorgsnämnden och 

barnoch utbildningsnämnden 


gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett gemensamt arbete 

med att förtydliga kostpolicyn genomförts, samtliga nämnder varit representerade. 

Arbetet har varit en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet 

är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Efter 

beslut i kommunfullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma 

handlingsplaner inom varje verksamhetsområde. 


Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21 

Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun 2011-11-07 

Yrkanden 

Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 1 (tillägg i skrivningen på sidan 1): 

Alla mat gäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas 

god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö som 

anpassas utifrån matgästens behov. 

Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 2 (tillägg till punktlistan på sidan 2): 

7. Maten till äldre och skolelever skall så långt som möjligt lagas från grunden 

samt lagas nära det bord den ska serveras på. 

Linn Berglin, S: avslag på ändringsyrkandena. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på första tilläggsyrkandet och finner att 

nämnden avslår det. 

Omröstning 

Omröstning begärs. 

Propositionsordning 

Följande propositionsordning godkänns: 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 129, ON 2011-12-13 08.30 

PROTOKOLL 2 


2011-12-13 Dnr 1534-2010 

Ja-röst för bifall för Linn Berglins yrkande 

Nej-röst för bifall för Carina Zetterströms yrkande. 

Omröstningsresultat 

Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden 

att avslå Carina Zetterströms första ändringsyrkande. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på andra tilläggsyrkandet och finner att 

nämnden avslår det. 

Omröstning 

Omröstning begärs. 

Propositionsordning 

Följande propositionsordning godkänns: 

Ja-röst för bifall för Linn Berglins yrkande. 

Nej-röst för bifall för Carina Zetterströms yrkande. 

Omröstningsresultat 

Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden 

att avslå Carina Zetterströms andra ändringsyrkande. 

Vård- och omsorgsnämndens beslut 

1. Den förtydligade kostpolicyn godkänns. 





3. Vård- och omsorgsnämnden utser Hans Lingblom, S, Annika Olofsson, 

S, Carina Zetterström, C och Anna Larsson, FP till styrgrupp för arbetet 

med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn. 





www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 129, ON 2011-12-13 08.30 

PROTOKOLL 3 


2011-12-13 Dnr 1534-2010 

Reservation 

Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Lars Eliasson, M, Irene 

Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till 

förmån för Carina Zetterströms yrkanden. 

Utdrag till kommunstyrelsen. 

Tjänstemannaförslaget och förslag till förtydligad kostpolicy ska skickas 

med beslutet. 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-21 Dnr 1534-2010 

Christina Taraldsson 


Gemensam vision och kostpolicy för vård- och omsorgsnämnden och 

barnoch utbildningsnämnden 


gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett gemensamt arbete 

med att förtydliga kostpolicyn genomförts, samtliga nämnder varit representerade. 

Arbetet har varit en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet 

är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Efter 

beslut i kommunfullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma 

handlingsplaner inom varje verksamhetsområde. 


Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21 








3. Vård- och omsorgsnämnden utser en styrgrupp bestående av fyra personer 

för arbetet med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn. 



Bakgrund 

I december 2010 beslutade vård- och omsorgsnämnden om den gemensamma 

vision och kostpolicy som utarbetats tillsammans med barnoch utbildningsnämnden. 

Under sommaren och hösten 2011 har ett gemensamt 

arbete utförts för att förtydliga kostpolicyn. Den ska vara gemensam för 

hela kommunen. Samtliga nämnder varit representerade i arbetet och det 

har varit en del i hushållningssällskapets projekt ”Fokus Matglädje” med 

syfte att lyfta fram den offentliga maten. 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-21 Dnr 1534-2010 

I nästa steg när policyn är beslutad, ska varje nämnd utarbeta och besluta 

om egna handlingsplaner med ut gångspunkt från kostpolicyn. 

Vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning 

Tillgång/tillgänglighet (för brukare) 

Ingen kommentar 

Bemötande/inflytande (för brukare) 


Personalpolitiska mål 


Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål 

En tydligare kostpolicy bidrar till att målen avseende miljö och folkhälsa 

kan uppnås 

Budgetmål 

I kostpolicyn finns markeringar om vilka förtydliganden som kan vara 

kostnadsdrivande. 

Övriga konsekvenser 


VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 

Marie Sundvisson, 

förvaltningschef 

Christina Taraldsson, 

handläggare 


Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beslut BounKostpolicy2011-12-14 

PROTOKOLLS UTDRAG 

Barn- och utbildningsnämnden 

2011-12-14 Dnr 1610-2010 

§ 110 Gemensam vision och kostpolicy för barnoch utbildningsnämnden 

och vård- och omsorgsnämnden 

Barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har en 

gemensam vision och kostpolicy. En arbetsgrupp med representanter från 

serviceförvaltningen, barnoch utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, 

vård- och omsorgsförvaltningen samt kommunledningsförvaltningen 

har haft ett uppdrag att förtydliga kostpolicyn. I förslaget till 

förtydligande finns markerat vad som kan vara kostnadsdrivande. 

Efter beslut i respektive nämnd skall ärendet behandlas i kommunfullmäktige. 


Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12- 02 


Barn- och utbildningsnämndens beslut 

1. Förtydligande av kostpolicyn godkänns. 

2. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva 

det tidigare beslutet från 2008 §§ 149 och 150 avseende att inte köpa torsk. 

3. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta 

att fisk som köps in skall komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. 

4. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan 

med den förtydligade kostpolicyn som grund. 

5. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utse en styrgrupp för arbetet 

med handlingsplanen utifrån den förtydligade kostpolicyn. 

Protokollsanteckning 

Hans Ten Berg (mp ) yrkar: ”att kostpolicyn under avsnitt ”Mer hänsyn till 

miljön och rörande inköp av fisk (punkt 3) , lägger till att krokfångad fisk 

ska upphandlas framför fisk fångad med trål i de fall där det är möjligt.” 

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx 

www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beslut BounKostpolicy2011-12-14 

PROTOKOLLS UTDRAG 

Barn- och utbildningsnämnden 

2011-12-14 Dnr 1610-2010 


Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. 

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx 

www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 77, US 2011-12-06 08.30 

PROTOKOLL 

Utförarstyrelsen 

2011-12-06 Dnr 1534-2010 

Vision och kostpolicy med förtydligande 



arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Arbetet har varit 

en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn 

ska vara gemensam för hela kommunen. Efter beslut i kommunfullmäktige 

arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde. 


Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24 


Utförarstyrelsens beslut 


2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva det tidigare besluten 

från 2008 §149 och § 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta 


_______ 

Utdrag till kommunstyrelsen, tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet 

samt kommunledningsförvaltningen, nämndadministration. 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-24 Dnr 1534-2010 

Ann Rydén 

Utförarstyrelsen 

Vision och kostpolicy med förtydligande 



arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Arbetet har varit 

en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn 

ska vara gemensam för hela kommunen. Efter beslut i kommunfullmäktige 

arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde. 


Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24 




2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva det tidigare besluten 

från 2008 §149 och § 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta 


Bakgrund 

Under hösten 2010 beslutade vård- och omsorgsnämnden och barnoch utbildningsnämnden 

om den gemensamma vision och kostpolicy som utarbetats 

tillsammans med. Under sommaren och hösten 2011 har ett gemensamt 

arbete utförts för att förtydliga kostpolicyn. Den ska vara gemensam för 

hela kommunen. Samtliga berörda nämnder har varit representerade i arbetet 

och det har varit en del i hushållningssällskapets projekt ”Fokus Matglädje” 

med syfte att lyfta fram den offentliga maten. 

I nästa steg när policyn är beslutad, ska varje nämnd utarbeta och besluta 

om sina egna handlingsplaner med utgångspunkt från kostpolicyn. För utförarstyrelsen 

del kommer det innebära tydligare beställningar och en tydligare 

inriktning vad beställande nämnder önskar. 



www.ostersund.se

§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-24 Dnr 1534-2010 

SERVICEFÖRVALTNINGEN 

Ann Rydén 


Utdrag till kommunstyrelsen, tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet 

samt kommunledningsförvaltningen, nämndadministration. 



www.ostersund.se

§ 19, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2519/2011 

PROTOKOLL 


Granskning bostadsrättsföreningar 

2011-12-15 Dnr 2519-2011 

I enlighet med rutiner för bevakning av kommunens borgensåtaganden har 

Ekonomi/finans granskat räkenskaperna hos bostadsrättsföreningar som 

kommunen ingått borgen för enligt kommunfullmäktigebeslut. 2010-12-31 

uppgick beloppet för bostadsrättsföreningars lån med kommunal borgen till 

247,7 mnkr. Det är en minskning med 41,5 mnkr jämfört med föregående 

år. Minskningen förklaras av försäljning av Västergård 17 mnkr, att Brf 

Björktrasten lånar på pantbrev 21,7 mnkr samt amorteringar på övriga föreningar 

2,4 mnkr. 

Utifrån genomförd granskning av räkenskaperna konstateras att inga nya 

uppgifter framkommit som påvisar någon ökad risk för infrianden av borgensåtaganden. 

Efterfrågan på bostäder har under en längre tid varit stor 

och inneburit prisökningar på bostadsrätter. På senare tid har signaler kommit 

om att priserna sjunkit. Om detta är en tillfällighet eller en ny trend går 

inte att uttala sig om. Dock påverkar en minskad efterfrågan, med prisfall 

som följd, kommunens risktagande i negativ riktning. 



Sammanställning 2010: Bostadsrättsföreningar med kommunal borgen 


Granskningen godkänns och läggs till handlingarna. 

_____ 

Utdrag till Ante Strängby, Ekonomi/finans 



www.ostersund.se

§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


Datum 2011-12-12 Dnr 2519-2011 

Ante Strängby 


Granskning bostadsrättsföreningar 


Ekonomi/finans granskat räkenskaperna hos bostadsrättsföreningar som 

kommunen ingått borgen för enligt kommunfullmäktigebeslut. 2010-12-31 

uppgick beloppet för bostadsrättsföreningars lån med kommunal borgen till 

247,7 mnkr. Det är en minskning med 41,5 mnkr jämfört med föregående 

år. Minskningen förklaras av försäljning av Västergård 17 mnkr, att Brf 

Björktrasten lånar på pantbrev 21,7 mnkr samt amorteringar på övriga föreningar 

2,4 mnkr. 

Utifrån genomförd granskning av räkenskaperna konstateras att inga nya 

uppgifter framkommit som påvisar någon ökad risk för infrianden av borgensåtaganden. 

Efterfrågan på bostäder har under en längre tid varit stor 

och inneburit prisökningar på bostadsrätter. På senare tid har signaler kommit 

om att priserna sjunkit. Om detta är en tillfällighet eller en ny trend går 

inte att uttala sig om. Dock påverkar en minskad efterfrågan, med prisfall 

som följd, kommunens risktagande i negativ riktning. 



Sammanställning 2010: Bostadsrättsföreningar med kommunal borgen 



1. Granskningen godkänns och läggs till handlingarna. 

Bakgrund 


Ekonomi/finans analyserat räkenskaperna hos bostadsrättsföreningar som 

kommunen ingått borgen för. Ett sammandrag av analysen medföljer som 

bilaga till denna skrivelse. 

Analysen bygger på nyckeltal som tagits fram ur bostadsrättsföreningarnas 

årsredovisningar för 2010. De nyckeltal som presenteras är: 

- Årsavgift, kr/m2 

- Resultat, kr/m2 (Årets resultat/bostadsarea) 



www.ostersund.se

§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


Datum 2011-12-12 Dnr 2519-2011 

- Avskrivningsplan, antal år (Anskaffningsvärde, byggnader och mark/ årets 

avskrivning) 

- Amorteringsplan, antal år (Räntebärande skuld/årets amortering) 

- Skulder/taxeringsvärde (Räntebärande skuld/taxeringsvärde) 

- Soliditet (Eget kapital/Totala tillgångar) 

- Likviditet (Kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder) 

I sammanställningen finns även redovisat uppgifter som indirekt har betydelse 

för bedömning av föreningarnas ekonomiska situation: 

- Byggnadsår (har betydelse för anskaffningsvärde per m2) 

- Anskaffningsvärde (har betydelse för låneskuldens storlek) 

- Antal lägenheter (större bostadsrättsföreningar har generellt gynnsammare 

ekonomisk situation än mindre) 

- Placering (attraktionskraft) 

Förutom det som går att utläsa ur årsredovisningen finns ytterligare faktorer 

som påverkar bostadsrättsföreningens ekonomi. T ex: 

- Fastighetens skick; behov av reparationer, ombyggnad, byte av värmesystem 

etc. 

- Vad som ingår i årsavgift? 

- Pris på bostadsrätter? 

Sådana faktorer finns inte med i vår genomgång. 

Det går inte att utifrån något enskilt nyckeltal bedöma föreningens ekonomiska 

situation. Dessa nyckeltal måste ses i ett sammanhang och behöver 

kompletteras med andra uppgifter för att kunna göra en exakt bedömning av 

den ekonomiska situationen. Nyckeltalen ger dock en bra vägledning om 

var eventuella problem kan dyka upp. 

Sammanfattning: 

• Utifrån granskningen kan det konstateras att det inte föreligger någon 

risk för omedelbara ekonomiska problem för någon av de 

granskade föreningarna. Däremot är det av vikt att följa utvecklingen 

då flera föreningar har fått höja sina avgifter för att klara drifts- , 

underhålls- och räntekostnader. 

• Samtliga föreningar har haft lägre räntekostnader jämfört med föregående 

år. 

• Sex föreningar (föregående år fyra) redovisar för 2010 negativt resultat. 

Orsaken till resultatet är i samtliga fall större omfattning på 

underhåll. 

• Nio föreningar höjde under 2010 årsavgiften. 

• Efterfrågan på bostäder har under en längre tid varit stor och inneburit 

prisökningar på bostadsrätter. På senare tid har dock kommit signaler 

om att priserna sjunkit. Om detta är en tillfällighet eller en ny 

trend går inte att uttala sig om. Dock påverkar en minskad efterfrågan 

och prisfall på bostadsrätter kommunens risktagande i negativ 

riktning. 



www.ostersund.se

§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


Datum 2011-12-12 Dnr 2519-2011 

• Två föreningar har ökat sin låneskuld, det är Björktrasten som växlar 

säkerhet från kommunal borgen till pantbrev och Östersundshus 

6 som bara till liten andel har kommunal borgen på sina lån. 


Bengt Marsh 



Biträdande kommundirektör 

Utdrag till Ante Strängby, Ekonomi/finans 



www.ostersund.se

§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanställning 2010, bostadsrättsföreningar med kommunal borgen 

Bilaga: Sammanställning 2010 Bostadsrättsföreningar med kommunal borgen 

Bostadsrättsförening Bygg Placering Antal Area Borgens Års Resultat Ränte Amortering Avskrivning Anskaffnings Långfristiga 

år lgh belopp avgift 

kostnader =låneskuld/ =ansk.värde/ vär de skuld er 

st m2 kr/m2 kr/m2 kr/m2 amortering avskrivni ng kr/m2 kr/m2 

Skulder/ 

t ax.vär de 

% 

Soliditet 

Likviditet 

% % 

HSB Vävstolen 1987 Torvall a 43 4 256 28 594 500 771+ -217 271 - 345 123 7 128 6 719 153% + 6%- 216% - 

HSB Getingen 1987 Östersund 40 2 792 11 516 200 769+ 81 259 - 98 155 8 422 6 990 98% + 19% + 199% + 

HSB Nejonögat 1988 Östersund 75 5 773 51 640 000 800+ 43 410 - 86 165 10 003 8 945 109% + 14% + 240% = 

HSB Fönstret 1989 Torvall a 23 2 680 20 291 054 710= 247 173 - 56 175 9 413 7 615 169% + 20% + 142% + 

HSB Fr ösöd al 1958 Frösön 80 4 879 952 875 562+ -33 56- 39 50 2 746 1 440 30% + 25% - 155% - 

HSB Borgmästaren 1943 Östersund 37 1 778 14 585 034 898= 123 334 - 101 186 9 708 8 204 109% + 11% + 202% + 

HSB Eldaren 1944 Frösön 13 869 5 470 425 840+ 50 204 - 50 198 7 677 6 295 94% + 14% + 84%- 

HSB Björktraste n 1952 Östersund 140 10 044 11 664 000 605+ -43 112 - - 211 4 479 3 330 57% + 10% = 65%+ 

HSB Tiljan 1989 Torvall a 36 3 895 28 686 816 645+ 156 184 - 66 175 9 199 7 363 199% + 23% + 250% + 

HSB Riksbanken 1991 Östersund 22 1 469 16 811 103 954= -65 324 - 87 198 16 368 11 43 6 134% + 24% - 189% - 

HSB Solrosen 1988 Östersund 13 955 8 718 850 808+ -28 443 - 93 165 10 505 9 134 125% + 16% = 308% + 

RB Brunflohus 6 1989 Brunflo 14 873 8 093 143 777+ 139 166 - 506 596 10 931 9 272 196% + 15% + 340% + 

RB Ösdhus 6 1950 Östersund 117 7 531 111 444 485+ -113 30- - 85 1 241 920 16% + 7%- 279% + 

RB Ösdhus 31 1989 Östersund 4 407 3 524 600 785= -50 432 - 160 186 11 994 8 978 172% + 23% = 235% - 

RB Ösdhus 35 1991 Östersund 45 3 906 37 034 516 841= 121 279 - 293 355 14 236 11 77 2 163% + 16% + 500% + 

247 694 560 750 28 245- 132 202 8 937 7227 121%+ 16% 227% 

2009 289 218 752 795 37 325 143 226 9 823 7 922 171% 17% 222% 

2008 290 228 150 785 49 330 - - 9 845 8 138 - 17% 265% 

Beräknade genomsnitt är per förening och således inte vägt genomsnitt. 

De +/- som finns noterade för vissa nyckeltal avser jämförelse med föregående år och där + avser en ökning av talet och - avser en minskning. De anger alltså inte positiva eller negativa förändringar.

§ 20, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 190/2012 


2012-01-16 Dnr 190-2012 

Tobias Lundberg 


Projekt - Östersunds skidstadion som arena för stora internationella 

tävlingar 

Vid sammanträdet den 22 november 2011, §322 gav kommunstyrelsen 

kommunledningsförvaltningen uppdraget att ta fram projektdirektiv för 

fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande stora arrangemang. 



Kommunstyrelsens beslut 2011-11-22, § 322 

Projektdirektiv 2012-01-16 


1. Projektdirektiv upprättat den 16 januari 2012 för projektet Östersunds 

skidstadion som arena för stora internationella tävlingar fastställs. 

2. 360 000 kr avsätts till projektets genomförande. 

3. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för stora arrangemang verksamhet 

12029, ansvar 010. 

4. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att verkställa projektet inom 

utsatt tid. 

Bakgrund 

Östersunds målsättning är att vara förstahandsval som arrangör av framtida 

stora arrangemang inom vintersporter. För att det ska vara möjligt krävs en 

fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion för att förbättra förutsättningarna 

att kunna anordna stora arrangemang på nationell och internationell 

nivå. Om detta inte görs kan den konkurrensfördel som Östersund har inom 

kort att vara borta. Med andra ord kan internationella arrangemang såsom 

skid- och skidskyttevärldscuper och VM gå till andra orter. 



www.ostersund.se

§ 20, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 190/2012 


2012-01-16 Dnr 190-2012 

Den 21 september 2011 §66 godkände kulturoch fritidsnämnden rapporten: 

Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion – en arena i världsklass. 

Nästa steg är att säkerställa och kostnadsberäkna de investeringsförslag som 

föreslås i utvecklingsplanen. Vid sammanträdet den 22 november 2011, 

§322 gav kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen uppdraget att ta 

fram projektdirektiv för fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande 

stora arrangemang. 


Bengt Marsh 


Utdrag till kultur-och fritidsnämnden, finansutskottet, teknisk förvaltning/fritid/bygg- 

och projektering, kommundirektören 



www.ostersund.se

§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-16 Dnr 190-2012 

Tobias Lundberg 


Projekt - Östersunds skidstadion som arena för stora internationella 

tävlingar 

Vid sammanträdet den 22 november 2011, §322 gav kommunstyrelsen 

kommunledningsförvaltningen uppdraget att ta fram projektdirektiv för 

fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande stora arrangemang. 



Kommunstyrelsens beslut 2011-11-22, § 322 

Projektdirektiv 2012-01-16 


1. Projektdirektiv upprättat den 16 januari 2012 för projektet Östersunds 

skidstadion som arena för stora internationella tävlingar fastställs. 

2. 360 000 kr avsätts till projektets genomförande. 

3. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för stora arrangemang verksamhet 

12029, ansvar 010. 

4. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att verkställa projektet inom 

utsatt tid. 

Bakgrund 

Östersunds målsättning är att vara förstahandsval som arrangör av framtida 

stora arrangemang inom vintersporter. För att det ska vara möjligt krävs en 

fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion för att förbättra förutsättningarna 

att kunna anordna stora arrangemang på nationell och internationell 

nivå. Om detta inte görs kan den konkurrensfördel som Östersund har inom 

kort att vara borta. Med andra ord kan internationella arrangemang såsom 

skid- och skidskyttevärldscuper och VM gå till andra orter. 



www.ostersund.se

§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-16 Dnr 190-2012 

Den 21 september 2011 §66 godkände kulturoch fritidsnämnden rapporten: 

Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion – en arena i världsklass. 

Nästa steg är att säkerställa och kostnadsberäkna de investeringsförslag som 

föreslås i utvecklingsplanen. Vid sammanträdet den 22 november 2011, 

§322 gav kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen uppdraget att ta 

fram projektdirektiv för fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande 

stora arrangemang. 


Bengt Marsh 


Utdrag till kultur-och fritidsnämnden, finansutskottet, teknisk förvaltning/fritid/bygg- 

och projektering, kommundirektören 



www.ostersund.se

§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 - Nivåer av kostnadsbedömningar 

Dokumentnamn: Bilaga 1: Nivåer på kostnadsberäkningar Sida: 1 

Skapad av: Tobias Lundberg 

Nivåer på kostnadsberäkningar 

Det helt avgörande för tillförlitligheten av kostnadsbedömningar och kalkyler för 

investeringar i byggprojekt är kvaliteten och tillförlitligheten i det underlag som de grundas 

på. Underlag utgörs av vilka funktioner som ska lösas och hur mycket lokal- och markyta 

detta anges kräva, liksom vilken standard som det ska vara på lokaler och markbehandling. 

Även erfarenhetsvärden på kvadratmeterkostnader brukar bli ganska rätt förutsatt att antalet 

kvadratmeter av olika slag stämmer. Det svåra är att utan tillräckligt utredningsmaterial kunna 

korrekt bedöma omfattningen av det som ska byggas. 

Kostnadsbedömningar och kalkyler för investeringar kan delas in i och beskrivas i tre olika 

nivåer: 

1. Mycket tidiga skeden 

Kostnadsbedömningen kan grundas på mycket översiktliga beskrivningar av vad projektet 

förväntas omfatta. Utifrån dessa beskrivningar försöker man göra en bedömning av hur 

stora lokalytor som erfordras och hur stort markområde som behöver behandlas och på 

vilket sätt. Utifrån detta underlag görs en kostnadsbedömning grundad på 

erfarenhetsmässiga kvadratmeterkostnader. En sådan kostnadsbedömning innehåller 

många frågetecken om ytbehov, utformning, lösningar, materialval med mera. En 

bedömning gjord på detta sätt får aldrig ses annat än som ett första tidigt försök att 

bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd för ett framtida säkrare 

beslutsunderlag. Kalkylosäkerheten brukar ibland anges till 15 procent upp eller ned 

förutsatt att antagna ytbehov stämmer. Ju mer specialfunktioner det är frågan om desto 

större är osäkerheten i bedömningen av ytbehov. 

2. Utredningsskede 

När man påbörjat ett utredningsskede och kommit så långt att man fått fram ett 

lokalprogram innehållande vilka typer av lokaler som erfordras och hur stora de behöver 

vara kan man ta fram arkitektskisser och övergripande beskrivningar. Ett sådant underlag 

ger en betydligt säkrare kostnadsbedömning, men även denna grundas på 

erfarenhetsmässiga kvadratmeterkostnader och innehåller osäkerheter. 

3. Systemhandlingsskede 

Systemhandlingar är ritningar och beskrivningar som är så genomarbetade att de kan vara 

underlag för att upprätta detaljerade ritningar och beskrivningar som man kan bygga efter, 

så kallade ”bygghandlingar”. Bygghandlingarna kan i sin tur ligga till grund för att 

upphandla en ren utförandeentreprenad till fast pris. Systemhandlingarna i sig kan också 

vara underlag för en ganska säker kalkyl som grundar sig på infordrade offerter på 

material och tjänster och en ganska detaljerad beräkning av entreprenörens egna 

arbetskostnader och arbetsplatsomkostnader.

§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - Risker i projektet 

Dokumentnamn: Bilaga 2: Risker i projektet Sida: 1 

Skapad av: Tobias Lundberg 

Risker i projektet 

Risk 

Att de krav som FIS och IBU ställer på Östersunds 

skidstadion inte är möjliga att kombinera vilket omöjliggör 

att få fram bra ekonomiska investerings- och 

driftslösningar. 

Riskåtgärd 

Kräver en tät dialog med framför allt de nationella 

och internationella förbunden. 

Det kan uppstå problem med kommunikation och dialog 

med arrangörer, nationella och internationella förbunden, 

brukare och allmänhet och detta kan i sin tur innebära 

missnöje och negativ uppmärksamhet i media. 

Åtgärder för att minimera risken är att ägna stor 

omsorg åt denna del av projektet och att 

förtroendevalda deltar aktivt. 

Tidplanen kan bli alltför komprimerad i och med att 

materialet ska färdigställas så att det kan användas för att 

stärka VM och VC-kandidaturerna. Konsekvensen av detta 

kan bli att projektet hamnar i tidsnöd, vilket 

erfarenhetsmässigt innebär fördyringar och kvalitetsbrister. 

Åtgärder för att minimera risken är att tillsätta 

tillräckligt med resurser och att förvalta avsatt tid så 

effektivt som möjligt.

§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor 

Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för 

internationella tävlingar 

Sida: 1 (5) 

Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den: 

PROJEKTDIREKTIV FÖR SKIDSTADION SOM 

ARENA FÖR INTERNATIONELLA TÄVLINGAR 

1 BESTÄLLNING 

Projektdirektivet är fastställt av kommunstyrelsen 2012-01-24 § 

2 SYFTE, MÅL och UPPDRAG 

2.1 Bakgrund 

Östersunds skidstadion är viktig för vinterstaden Östersund och har en strategisk betydelse för 

länets och kommunens besöksnäring. Stora vintersportsevenemang som VM 2008 och 

världscuppremiärerna i skidskytte har gett omfattande positiv publicitet för Östersund och 

vinterstaden. Östersunds kommun har länge haft som ambition att skidstadion ska vara en 

tränings- och tävlingsarena i världsklass för vintersporter. 

I kommunens tillväxtprogram pekas på att Östersund måste anses som utmanande, spännande 

och attraktivt för att locka fler besökare, invånare företag och kapital. Ett led i att göra 

Östersund mer attraktivt handlar om att fortsätta satsa på förutsättningarna för att skapa stora 

internationella evenemang, så som VM och världscuper i skidskytte och eventuella 

världscuper i längdskidåkning. Östersunds kommuns satsningar på idrottsevenemang och 

arenor ska göras utifrån ett tillväxtsperspektiv. 

Fram tills idag har ca 100 miljoner kronor investerats i skidstadion varav ca 80 miljoner 

kronor under 2000-talet. Skidsporterna står inför en konstant utveckling och kraven på 

arenorna från de internationella förbunden ökar i takt med ökat tryck från bland annat media 

och sponsorer. Inriktningen på hittills gjorda investeringar har främst varit att utveckla arenan 

för att kvalitetssäkra tävlingarna. Utmaningarna för Östersund är nu främst att anpassa 

skidstadion efter nya högre krav på infrastruktur för tävlande, media och sponsorer. 

Konkurrensen om stora tävlingar ökar mellan arrangörsorter och det gäller att följa med i 

utvecklingen. 

Den 21 september 2011 §66 godkände kulturoch fritidsnämnden rapporten: Utvecklingsplan 

för Östersunds skidstadion – en arena i världsklass. Utvecklingsplanen är grundad på en bred 

behovsinventering gällande skidstadions fortsatta utveckling dels när det gäller stora 

arrangemang men även utifrån skidstadion som en arena för träning och rekreation året runt. 

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för skidstadions utveckling när det gäller träning och 

rekreation, medan kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingsfrågorna som rör stora 

arrangemang. Därför beslutade kulturoch fritidsnämnden den 21 september §66 att lämna 

över den del av utvecklingsplanen som rör stora arrangemang till kommunstyrelsen för vidare 

ställningstagande. I utvecklingsplanen föreslås kommunstyrelsen ta ställning till tre nivåer på 

ambitionsnivåer när det gäller framtida tävlingar på skidstadion. Från nivå ett med satsning på




Sida: 2 (5) 


fortsatta världscuptävlingar, till nivå tre med satsningar på världscuptävlingar i skidskytte och 

längdskidåkning samt VM i skidskytte. 

Kommunstyrelsen beslutade den 25 augusti § 218 att stödja Svenska skidskytteförbundets 

kampanj för att få arrangera VM i skidskytte i Östersund 2017 och har för kampanjen avsatt 

1,2 mkr. Dock är inga medel ännu avsatta till skidstadion för att säkerställa en VMkompatibel 

arena till 2017. Därför är det nu viktigt att vidare utreda vilka åtgärder som 

kommer att krävas på skidstadion inför ett VM. Det är emellertid inte bara frågan om 

värdskap för VM som är viktig. I september 2012 beslutar också IBU om världscuporter för 

de kommande fyra åren efter 2013. 

När det gäller världscuptävlingar i längdskidåkning har det efter dialog med Svenska 

skidförbundet (SSF) framkommit att Östersund har goda chanser att få arrangera en VCtävling 

2015. Det är tävlingen före VM i Falun ska avgöras i Sverige och Östersund är enligt 

SSF mest lämplig som arrangörsort. Dessutom för SSF diskussioner med FIS om att Sverige 

ska stå som värdnation för världscuppremiären varje år. Då skulle premiären, enligt SSF, 

kunna läggas i Gällivare och Östersund vartannat år. Utifrån dessa förutsättningar behöver det 

vidare utredas vilka åtgärder som krävs för att skidstadion ska vara kompatibel för 

världscuptävlingar i längdskidåkning. Det ska poängteras att det är satsningar på VM och 

fortsatta världscuper i skidskytte som är första fokus. 

Hela området med skidstadion, Jämtkraft Arena och så småningom nya Östersund Arena är 

ett sammanhängande arenaområde. Utifrån de krav som ställs på skidstadion inför stora 

internationella tävlingar behöver det utredas hur arenaområdet kan samnyttjas på bästa sätt. 

2.2 Syfte 

Syftet med projektet är att få fram ett underlag för att säkerställa att: 

- Östersund kan vidareutvecklas som en attraktiv stad för vinteridrott och internationella 

idrottsevenemang 

- Östersund kan genomföra idrottsevenemang på hög nivå 

2.3 Mål 

Målet är att kommunfullmäktige med projektresultatet ska kunna fatta ett inriktningsbeslut 

den 26 juni 2012 om skidstadions fortsatta utveckling. 

2.4 Uppdrag 

Uppdraget är att ta fram ett beslutsunderlag med åtgärder innehållande investeringskostnader, 

driftkostnadskalkyl och etappindelning för att säkra kommande års VC i skidskytte, VM i 

skidskytte 2017 eller 2019 alternativt 2020 samt permanenta VC i längd. Uppdraget är vidare 

att redovisa möjlig samordning med övrig utveckling inom Östersunds skidstadion för att 

säkra verksamhet året om på skidstadion. Dessutom ska samordningsmöjligheter med övriga 

arenor i området utredas.




Sida: 3 (5) 


I uppdraget ingår att: 

1. Kvalitetssäkra uppgifterna om vilka åtgärder (eller insatser) som krävs för att 

Östersunds skidstadion ska uppfylla de krav som ställs på en arena för: 

A. Världscuptävlingar i skidskytte (genom dialog med IBU) 

B. VM i skidskytte (genom dialog med IBU) 

C. Världscuptävlingar i längdskidåkning (genom dialog med FIS) 

2. Utreda vilka samordningsmöjligheter som finns med Östersund Arena och Jämtkraft 

Arena. 

3. Utreda de mest kostnadseffektiva permanenta och/eller tillfälliga lösningar på de 

åtgärds/investeringsförslag som redovisas. 

4. Ta fram en översiktlig kostnadsberäkning för de investeringsförslag som redovisas. 

5. Ta fram en driftkostnadskalkyl. 

6. Ge förslag på etappindelning för åt gärdsförslagen. 

Anmärkning till punkt 4 

Det avgörande för tillförlitligheten av kostnadsbedömningar och kalkyler för investeringar i 

byggprojekt är kvaliteten och tillförlitligheten i det underlag som de grundas på. Underlag 

utgörs av vilka funktioner som ska lösas och hur mycket lokal- och markyta detta anges 

kräva, liksom vilken standard som det ska vara på lokaler och markbehandling. Även 

erfarenhetsvärden på kvadratmeterkostnader brukar bli ganska rätt förutsatt att antalet 

kvadratmeter av olika slag stämmer. Det svåra är att med begränsat utredningsmaterial kunna 

korrekt bedöma omfattningen av det som ska byggas. 

Den kostnadsbedömning som ska göras enligt punkt fyra ovan avses göras enligt 

beskrivningen i bilaga 1: Mycket tidiga skeden. Den får inte ses annat än som ett första tidigt 

försök att bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd för ett framtida säkrare 

beslutsunderlag. 

2.5 Framgångsfaktorer 

Viktiga framgångsfaktorer är att den politiska ledningen är välinformerad och ger tydliga 

direktiv, att projektet drivs av kompetent personal, att dialogen med berörda intressenter 

fungerar väl samt att tillräckligt med resurser avsätts. 

2.6 Avgränsningar 

Projektet hanterar i första hand frågan behov inför stora arrangemang med fokus på behov av 

utvecklingen på skidstadion inför fortsatta världscuper och världsmästerskap i skidskytte och 

världscuptävlingar i längdskidåkning. Övriga utvecklingsbehov för skidstadion som inte är




Sida: 4 (5) 


lika kostnadskrävande hanteras löpande av kulturoch fritidsnämnden utifrån prioriteringar. 

Däremot söks största möjliga samordningsvinster i de investeringar som kommer att föreslås 

för att undvika investeringar i ytor som står tomma under resterande del av året då det inte är 

något evenemang. 

3 ORGANISATION och BEMANNING 

Projektorganisationen består av en ledningsgrupp, styrgrupp och projektgrupp. 

Som ledningsgrupp för projektet föreslås finansutskottet utökat med kulturoch 

fritidsnämndens presidium. Under ledningsgruppen föreslås en styrgrupp bestående av 

kommundirektör, ekonomidirektör, kulturoch fritidsnämndens kanslichef. Under 

ledningsgrupp och styrgrupp har projektledaren det totala ansvaret för projektets 

genomförande. 

Projektgruppen består av enhetschefen på Teknisk Förvaltning: Fritid, projektledare från bygg 

och projektering samt utredare från kulturoch fritidnämndens kansli. Projektledaren 

rapporterar således vidare till styrgrupp och ledningsgrupp. 

Övriga intressenter kommer att få möjlighet att ge ett remissyttrande. 

4a INTRESSENTER 

Under arbetet med utvecklingsplanen bidrog ett stort antal av skidstadions intressenter med 

synpunkter, bl a berörda idrottsföreningar, företag samt nationella- och internationella 

idrottsförbund. Det är viktigt att dessa intressenter även fortsättningsvis har möjlighet att 

påverka utvecklingen. 

Eftersom ökad samordning inom hela arenaområdet eftersträvas ska det också föras en dialog 

med övriga verksamheter som kan komma att påverkas. 

Alla berörda intressenter kommer att erbjudas att lämna ett remissyttrande på de 

åtgärdsförslag som kommer tas fram under projektet. 

4b MEDBORGARD IALOG 

Projektet handlar i första hand om att utreda vilka åtgärder som krävs för att skidstadion ska 

uppfylla de krav som ställs på en arena för VM och världscuper i skidskytte och för 

världscuptävlingar i längdskidåkning. För att utforma en arena som ska samnyttjas av flera 

idrotter och som ska klara stora internationella tävlingar krävs en nära dialog med berörda 

föreningar och arrangörer. Medborgardialog är mindre intressant i det här skedet eftersom det 

i första hand handlar om att skapa en väl fungerande tävlingsarena. 

5 METOD 

Det material som finns i Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion samt tillkomna uppgifter 

kommer att kvalitetssäkras genom dialog med de nationella och internationella förbunden och 

andra intressenter. En studieresa till Falun kommer att genomföras där Faluns mångåriga




Sida: 5 (5) 


erfarenhet av att genomföra världscuptävlingar i längdskidåkning ska beaktas. Eventuella 

förändringar i de förslag som kommit fram i utvecklingsplanen kommer att skickas ut på 

remiss till skidstadions lokala intressenter samt förbunden. I anslutning till remissomgången 

presenteras det framtagna materialet på ett möte med intressenterna i syfte att få ett högre 

deltagande. Kostnadsberäkningar kommer sedan att göras enligt steg 1: Mycket tidiga 

skeden. Rapportering och avstämningar sker regelbundet och vid behov med styrgrupp och 

ledningsgrupp. 

6 RES URS ER 

Utredare 

200 timmar 

Köp av tjänst 

• Bygg och projektering 240 000 kr 

• Extern konsult 60 000 kr 

Övriga kostnader 

60 000 kr (Studieresa VC i Falun, översättn, tryck) 

Total kostnad: 

360 000 kr 

7 TIDPLAN 

Aktivitet 

Ledningsgrupp – Finansutskottet 

Budgetkonferens 


Tid eller 

period 

Ansv ar för 

genomförande 

Klart när 

9 februari 

16 februari 

13 mars 

Studieresa till Falun (Längd) Tobias L 14-18 mars 

Steg 1: Kvalitetssäkring av investeringsförslag jan – mars Bengt G 21 mars 

Steg 2: Utredning samordningsmöjligheter - 

arenaområdet 


Jan - mars Bengt G 21 mars 

28 mars 

Steg 3: Utredning av investeringsförslag Jan - april Bengt G 11 april 

Remissomgång intressenter 11 - 20 april Tobias L 20 april 


2 maj 

Steg 4:Kostnadsberäkning investeringsförslag Mars - maj Bengt G 16 maj 

Steg 5: Beräkning av driftkostnadskalkyl Mars - maj Bengt G 16 maj 

Steg 6: Etappindelning investeringar Mars - maj Bengt G 16 maj 

Utkast slutrapport Jan - maj Tobias L 16 maj 


28 maj 

Slutrapport Jan - juni Tobias L 4 juni 

Budgetkonferens/budgetberedning 

Kommunfullmäktige 

12-14 juni 

26 juni

§ 21, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 169/2012 


2012-01-14 Dnr 169-2012 



Nedskrivning bokfört värde S/S Thomée 

Under våren 2011 investerades 430 000 kronor i akuta åtgärder för att s/s 

Thomée skulle kunna trafikera Storsjön under sommaren 2011. Med anledning 

av fullmäktiges beslut september 2011, om externa lösningar för Thomée, 

bör nedskrivning ske av det bokförda värdet på Thomée då värdet är 

att se som ett marknadsvärde och detta bedöms vara för högt. 




Fullmäktiges beslut 

Bokfört värde på s/s Thomée skrivs ned till noll. Kostnaden 430 000 kronor 

belastar 2011 års resultat. 

Bakgrund 

I samband med kulturoch fritidsnämndens arbete med budgeten för 2010 

och flerårsplan för 2011-2012 fick kulturoch fritidsnämndens kansli i 

uppdrag att genomföra en brett upplagd utredning av kommunens båt s/s 

Thomée. Bakgrunden till uppdraget var de besparingskrav som nämnden 

hade för 2010 samt de kostnader som driften av ångbåten varje år medför. 

Syftet var att i enlighet med framtagna direktiv utreda drift och verksamhet 

för s/s Thomée samt presentera förslag på ångbåtens framtida användning. 

Utredningen redovisades den 8 december 2010 till kultur och fritidsnämnden 

som med anledning av utredningen beslutade: 

- Rapporten utredning av s/s Thomée, daterad den 24 november 2010, 

godkänns. 

- För genomförande av nödvändiga akuta investerings- och underhållsåtgärder 

avsätts 430.000 kronor under 2011. 

- Pengarna tas från nämndens budget för maskininvesteringar, verksamhet 

34000, projekt 82431. 

- För att möjliggöra fortsatt drift av s/s Thomée, med höjda personalkostnader, 

utökas nämndens ersättning till teknisk förvaltning/fritid med 70.000 



www.ostersund.se

§ 21, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 169/2012 


2012-01-14 Dnr 169-2012 

kronor. 

- Behov av utökad budget för långsiktigt återkommande underhållsåt gärder 

får täckas inom ramen för nämndens årliga underhållsplan. 

- Övriga behov i form av ytterligare utökad budget för personalinsatser, 

kompetensutveckling, marknadsföring, nya turer och koncept samt kort och 

långsiktiga underhållsbehov får tas med i nämndens arbete med budgeten 

för 2012. 

De åtgärder som genomfördes för 430 000 kronor avsåg akuta insatser som 

krävdes för att båten skulle kunna användas under sommaren 2011. 

Vid fullmäktiges beslut den 15 september om budget 2012 – 2014 beslutade 

fullmäktige bl a: 

- Nuvarande avtal avseende drift och underhåll av Verkön samt servering 

på SS Thomée avvecklas. 

-Ansvaret för Thomée förs över från kulturoch fritidsnämnden till kommunstyrelsen. 

-Kommunstyrelsen får i uppdrag att till den sista februari 2012 i första hand 

söka alternativ intressent för ägande av Thomée kombinerat med möjligheten 

att arrendera ut Verkön och i andra hand avveckla Thomée och Verkön. 

-Kommunstyrelsen tillförs 100.000 kronor för att klara kostnader för Thomée 

och Verkön fram till 31 maj 2012. 

Finansutskottet beslutade den 12 januari att ge kommunledningsförvaltningen 

i uppdrag att via annons undersöka intresse att hyra s/s Thomée. 

Som villkor för uthyrning ska gälla att ångbåten Thomée trafikerar Storsjön 

under minst 20 dagar per säsong. Kommunledningsförvaltningen har fått 

uppdraget att teckna erforderligt avtal för uthyrning av s/s Thomée förutsatt 

att inga kostnader ska belasta kommunen (bareboat charteravtal). Att inga 

kostnader ska belasta kommunen följer av fullmäktiges beslut om att tillskjuta 

medel till kommunstyrelsen för att klara kostnader för Thomée och 

Verkön till 31 maj 2012. 

Den investering om 430 000 kronor som gjorts 2011 innebär att kommunstyrelsen 

kommer att belastas med kapitalkostnader om ca 100 000 kronor 

2012, kostnader som måste täckas av hyran för att inga kostnader som är 

förenade med drift av s/s Thomée ska belasta kommunen. De kostnader 

som är förenade med löpande drift av Thomée är av en omfattning att sannolikheten 

att få in en hyra som även täcker kapitalkostnaderna inte bedöms 

sannolik. Det bokförda värdet på Thomée kommer således förmodligen inte 

att kunna täckas med hyresintäkter, detta torde också kraftigt påverka det 

verkliga försäljningsvärdet. 

I enlighet med redovisningslagen kap 6, § 5, får nedskrivning av anläggningstillgång 

ske när det verkliga värdet på balansdagen är lägre än anskaffningsvärde 

minus gjorda avskrivningar. Nedgången ska vara bestående. 

Utifrån en bedömning av faktiskt marknadsvärde på Thomée torde man 



www.ostersund.se

§ 21, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 169/2012 


2012-01-14 Dnr 169-2012 

kunna konstatera att detta marknadsvärde inte täcker den investering som 

gjorts under 2011. 

Kommunledningsförvaltningen anser att man, till skillnad från om frågan 

skulle avse förvaltningsfastigheter som behövs för kommunens långsiktiga 

verksamhet, kan diskutera ett marknadsvärde för Thomées del då denna 

tillgång avser kommunens frivilliga verksamhet. Rekommendationen är således 

att skriva ner det bokförda värde som Thomée har i redovisningen per 

sista december 2011. Nedskrivning föreslås ske i samband med upprättande 

av årsredovisning för 2011 och kostnaden för detta föreslås få belasta 

kommunens totala resultat. 


Bengt Marsh 


Utdrag till redovisning/finans, kultur och fritidsnämndens kansli. 




www.ostersund.se

§ 21, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-14 Dnr 169-2012 



Nedskrivning bokfört värde S/S Thomée 

Under våren 2011 investerades 430 000 kronor i akuta åtgärder för att s/s 

Thomée skulle kunna trafikera Storsjön under sommaren 2011. Med anledning 

av fullmäktiges beslut september 2011, om externa lösningar för Thomée, 

bör nedskrivning ske av det bokförda värdet på Thomée då värdet är 

att se som ett marknadsvärde och detta bedöms vara för högt. 




Fullmäktiges beslut 

Bokfört värde på s/s Thomée skrivs ned till noll. Kostnaden 430 000 kronor 

belastar 2011 års resultat. 

Bakgrund 

I samband med kulturoch fritidsnämndens arbete med budgeten för 2010 

och flerårsplan för 2011-2012 fick kulturoch fritidsnämndens kansli i 

uppdrag att genomföra en brett upplagd utredning av kommunens båt s/s 

Thomée. Bakgrunden till uppdraget var de besparingskrav som nämnden 

hade för 2010 samt de kostnader som driften av ångbåten varje år medför. 

Syftet var att i enlighet med framtagna direktiv utreda drift och verksamhet 

för s/s Thomée samt presentera förslag på ångbåtens framtida användning. 

Utredningen redovisades den 8 december 2010 till kultur och fritidsnämnden 

som med anledning av utredningen beslutade: 

- Rapporten utredning av s/s Thomée, daterad den 24 november 2010, 

godkänns. 

- För genomförande av nödvändiga akuta investerings- och underhållsåtgärder 

avsätts 430.000 kronor under 2011. 

- Pengarna tas från nämndens budget för maskininvesteringar, verksamhet 

34000, projekt 82431. 

- För att möjliggöra fortsatt drift av s/s Thomée, med höjda personalkostnader, 

utökas nämndens ersättning till teknisk förvaltning/fritid med 70.000 



www.ostersund.se

§ 21, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-14 Dnr 169-2012 

kronor. 

- Behov av utökad budget för långsiktigt återkommande underhållsåt gärder 

får täckas inom ramen för nämndens årliga underhållsplan. 

- Övriga behov i form av ytterligare utökad budget för personalinsatser, 

kompetensutveckling, marknadsföring, nya turer och koncept samt kort och 

långsiktiga underhållsbehov får tas med i nämndens arbete med budgeten 

för 2012. 

De åtgärder som genomfördes för 430 000 kronor avsåg akuta insatser som 

krävdes för att båten skulle kunna användas under sommaren 2011. 

Vid fullmäktiges beslut den 15 september om budget 2012 – 2014 beslutade 

fullmäktige bl a: 

- Nuvarande avtal avseende drift och underhåll av Verkön samt servering 

på SS Thomée avvecklas. 

-Ansvaret för Thomée förs över från kulturoch fritidsnämnden till kommunstyrelsen. 

-Kommunstyrelsen får i uppdrag att till den sista februari 2012 i första hand 

söka alternativ intressent för ägande av Thomée kombinerat med möjligheten 

att arrendera ut Verkön och i andra hand avveckla Thomée och Verkön. 

-Kommunstyrelsen tillförs 100.000 kronor för att klara kostnader för Thomée 

och Verkön fram till 31 maj 2012. 

Finansutskottet beslutade den 12 januari att ge kommunledningsförvaltningen 

i uppdrag att via annons undersöka intresse att hyra s/s Thomée. 

Som villkor för uthyrning ska gälla att ångbåten Thomée trafikerar Storsjön 

under minst 20 dagar per säsong. Kommunledningsförvaltningen har fått 

uppdraget att teckna erforderligt avtal för uthyrning av s/s Thomée förutsatt 

att inga kostnader ska belasta kommunen (bareboat charteravtal). Att inga 

kostnader ska belasta kommunen följer av fullmäktiges beslut om att tillskjuta 

medel till kommunstyrelsen för att klara kostnader för Thomée och 

Verkön till 31 maj 2012. 

Den investering om 430 000 kronor som gjorts 2011 innebär att kommunstyrelsen 

kommer att belastas med kapitalkostnader om ca 100 000 kronor 

2012, kostnader som måste täckas av hyran för att inga kostnader som är 

förenade med drift av s/s Thomée ska belasta kommunen. De kostnader 

som är förenade med löpande drift av Thomée är av en omfattning att sannolikheten 

att få in en hyra som även täcker kapitalkostnaderna inte bedöms 

sannolik. Det bokförda värdet på Thomée kommer således förmodligen inte 

att kunna täckas med hyresintäkter, detta torde också kraftigt påverka det 

verkliga försäljningsvärdet. 

I enlighet med redovisningslagen kap 6, § 5, får nedskrivning av anläggningstillgång 

ske när det verkliga värdet på balansdagen är lägre än anskaffningsvärde 

minus gjorda avskrivningar. Nedgången ska vara bestående. 

Utifrån en bedömning av faktiskt marknadsvärde på Thomée torde man 



www.ostersund.se

§ 21, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-14 Dnr 169-2012 

kunna konstatera att detta marknadsvärde inte täcker den investering som 

gjorts under 2011. 

Kommunledningsförvaltningen anser att man, till skillnad från om frågan 

skulle avse förvaltningsfastigheter som behövs för kommunens långsiktiga 

verksamhet, kan diskutera ett marknadsvärde för Thomées del då denna 

tillgång avser kommunens frivilliga verksamhet. Rekommendationen är således 

att skriva ner det bokförda värde som Thomée har i redovisningen per 

sista december 2011. Nedskrivning föreslås ske i samband med upprättande 

av årsredovisning för 2011 och kostnaden för detta föreslås få belasta 

kommunens totala resultat. 


Bengt Marsh 


Utdrag till redovisning/finans, kultur och fritidsnämndens kansli. 




www.ostersund.se

§ 22, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1453/2011 

PROTOKOLL 


2012-01-12 Dnr 1453-2011 

Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade 

Alex C Kallberg har i medborgarförslag den 10 augusti 2011, föreslagit 

kommunen att utrusta en centralt belägen handikapptoalett med taklyft samt 

erbjuda bra öppettider. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i 

ärendet. 



Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-12-14 § 337 

Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-10 

Medborgarförslag 2011-08-10 



_____ 



www.ostersund.se

§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-28 Dnr 1453-2011 

Ulla Nordin 



Alex C Kallberg har i medborgarförslag den 10 augusti 2011, föreslagit 

kommunen att utrusta en centralt belägen handikapptoalett med taklyft samt 

erbjuda bra öppettider. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i 

ärendet. 



Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-12-14 § 337 





Medborgarförslaget avslås. 

Motivering 

Utgiften för om- och påbyggnad samt installation av taklyft i den befintliga 

toaletten på Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig byggnad 

innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad krävs 

för att rymma hissanordning/teknikrum. Detta gör att utgiften för åtgärderna 

blir orimligt höga i befintlig byggnad. I kommunens investeringsplaner ingår 

att bygga ytterligare en offentlig toalett i centralt läge. Här ska det då 

vara en förutsättning att taklyft ingår men en sådan investering finns idag 

inte med i kommunens budget/flerårsplan 2012-2014. 

Bakgrund 

Se skrivelse samhällsbyggnad 2011-11-10. Kommunledningsförvaltningen 

vill informera om att offentliga toaletter med handikappanpassning finns 

också i hamnen, nära Glashyttan och på P-huset. Trafik och Park meddelar 

att den beräknade investeringskostnaden för en taklyft, 0,5 – 1,0 mkr, är i 

stort sett densamma oavsett var den installeras. 



www.ostersund.se

§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-12-28 Dnr 1453-2011 


Bengt Marsh 




Utdrag till Alex C Kallberg och miljö- och samhällsnämnden 



www.ostersund.se

§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 337, MSN 2011-12-14 08.30 

PROTOKOLL 1 

Miljö- och samhällsnämnden 

2011-12-14 Dnr 1453-2011 


Kommunledningsförvaltningen har för yttrande översänt ett medborgarförslag 

från Alex C Kallberg om att kommunen utrustar en centralt belägen 

handikapptoalett med taklyft samt erbjuder utökade öppettider. 



Medborgarförslag från Alex C Kallberg 2011-08-10 

Miljö- och samhällsnämndens beslut 

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. 

Motiv: Utgiften för om- och påbyggnad samt installation av taklyft i den 

befintliga toaletten på Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig 

byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad 

krävs för att rymma hissanordningen/teknikrum. Detta gör att utgiften för 

åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad. 

I kommunens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett 

i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår. Investeringen 

ingår inte i nämndens budgetförslag för 2012-2014. 

______ 

Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag 



www.ostersund.se

§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-10 Dnr 1453-2011 

Jan Asplund 

Miljö- och samhällsnämnden 


Kommunledningsförvaltningen har för yttrande översänt ett medborgarförslag 

från Alex C Kallberg om att kommunen utrustar en centralt belägen 

handikapptoalett med taklyft och erbjuder utökade öppettider. 



Medborgarförslag från Alex C Kallberg 2011-08-10 


Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. 

Motiv: Utgiften för om- och påbyggnad och installation av taklyft i den befintliga 

toaletten i Biblioteksgatan beräknas till 0,5 - 1,0 mkr. Befintlig 

byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad 

krävs för att rymma hissanordningen/teknikrum. Detta gör att utgiften för 

åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad. 

I kommunens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett 

i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår. Investeringen 

ingår inte i nämndens budgetförslag för 2012-2014. 

Bakgrund 

Medborgarförslaget från Alex C Kallberg med innebörden att en centralt 

belägen offentlig toalett utrustas med taklyft så att en rörelsehindrad person 

i rullstol ska kunna gå på toaletten och uträtta sina behov även på en sen 

kväll. 

Den i dag mest centralt placerade är den i Biblioteksgatan nedanför Prästgatan. 

Toaletten är en färdig modultoalett som har byggds in i en byggnad 

som är anpassat till stadsmiljön och som även inrymmer en transformatorstation. 

Leverantören av modulerna bedömer att det är möjligt att bygga till 

en taklyft till en kostnad på 0,5 – 1 miljon kronor. 



www.ostersund.se

§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2011-11-10 Dnr 1453-2011 

Den höga kostnaden hänförs till att nuvarande teknikrum måste flyttas för 

att lyften ska kunna låsas in bakom toalettutrymmet och att byggnaden måste 

utökas. Det tillkommer ett kodlåssystem för att den som har behov av lyften 

ska komma åt den. En sådan anordning är inget som går att ha öppet och 

tillgängligt för alla. I en framtida utökning av en offentlig toalett i ett centralt 

läge så bör behovet av hissanordning tillgodoses. 

SAMHÄLLSBYGGNAD 

Lars Andersson 


Bertil Danielsson 

avd chef trafik och park 

Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag 



www.ostersund.se

§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-08-10 Medborgarförslag

§ 23, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 1845/2011 

PROTOKOLL 


2011-11-08 Dnr 1845-2011 

Medborgarförslag - Analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds 

kommuns framtid 

Bengt Åsengård, Mikael Berlin, Nils Ericsson, Birgit Eriksson, Lennart 

Sundström och Bertil Byström föreslår i medborgarförslag den 7 oktober 

2011 att ”Östersunds kommunfullmäktige föreslås ta initiativ till en egen, 

fristående analys av hur kommunens framtid påverkas under olika förutsättningar, 

att vara kvar som motor i Jämtlands län, ingå som en minoritet i 

Mittsverigeregionen eller i ett Stornorrland. Med tanke på tidsaspekten i regionbildningsprocessen 

begärs samtidigt att medborgarförslaget behandlas 

skyndsamt”. Förslagsställarnas synpunkter och argument redovisas i bifogade 

medborgarförslag. 


Förslag från kommunstyrelsens ordförande 2011-10-24 




Medborgarförslaget om analys av hur regionbildningen påverkar 

Östersunds kommuns framtid avslås. 

Motivering till beslutet: 

En bärande tanke i processen har varit att det är de politiska partierna som 

ska peka ut färdriktningen, beslut i frågan fattas också av landstingsfullmäktigeförsamlingarna. 

Det har hållits flera öppna möten kring regionbildningsfrågan, 

bland annat har föreningen för Region MittSverige haft möten 

i varje kommun i länet. Vid dessa möten har även Framtid Jämtland varit 

representerad. Konsekvenser av regionbildningen för Östersund är viktiga 

men bör utredas i regionsammanhang. Östersunds kommun har i egenskap 

av medlem i den ideella föreningen MittSverige deltagit i och påverkat beredningsprocessen. 

Kommunen har inte för avsikt att göra någon egen analys 

eller föra medborgardialog i frågan. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 23, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 

FÖRS LAG 

2011-10-24 Dnr 1845-2011 


Medborgarförslag - Analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds 

kommuns framtid 

Bengt Åsengård, Mikael Berlin, Nils Ericsson, Birgit Eriksson, Lennart 

Sundström och Bertil Byström föreslår i medborgarförslag den 7 oktober 

2011 att ”Östersunds kommunfullmäktige föreslås ta initiativ till en egen, 

fristående analys av hur kommunens framtid påverkas under olika förutsättningar, 

att vara kvar som motor i Jämtlands län, ingå som en minoritet i 

Mittsverigeregionen eller i ett Stornorrland. Med tanke på tidsaspekten i regionbildningsprocessen 

begärs samtidigt att medborgarförslaget behandlas 

skyndsamt”. Förslagsställarnas synpunkter och argument redovisas i bifogade 

medborgarförslag. 


Förslag från kommunstyrelsens ordförande 2011-10-24 




Medborgarförslag om analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds 

kommuns framtid avslås. 

Motivering till beslutet 

En bärande tanke i processen har varit att det är de politiska partierna som 

ska peka ut färdriktningen, beslut i frågan fattas också av landstingsfullmäktigeförsamlingarna. 

Det har hållits flera öppna möten kring regionbildningsfrågan, 

bland annat har föreningen för Region MittSverige haft möten 

i varje kommun i länet. Vid dessa möten har även Framtid Jämtland varit 

representerad. Konsekvenser av regionbildningen för Östersund är viktiga 

men bör utredas i regionsammanhang. Östersunds kommun har i egenskap 

av medlem i den ideella föreningen MittSverige deltagit i och påverkat beredningsprocessen. 

Kommunen har inte för avsikt att göra någon egen analys 

eller föra medborgardialog i frågan. 


Utdrag till förslagsställarna 



www.ostersund.se 

Carina Zetterström



§ 24, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2367/2011 


2012-01-02 Dnr 2367-2011 

Rev 2012-01-14 



Motion - Plan för investeringsutrymmet 

Ulf Edström har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att ta 

fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan skall vara vägledande 

för utrymmet för framtida investeringar. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02, rev 2012- 

01-14 

Motion av Ulf Edström 



Motionen bifalls på så sätt att kommunens treårsbudget avseende investeringar 

utökas till fem år av vilka åren 3 – 5 endast ska uttrycka tillgängligt 

investeringsutrymme (investeringstak) utöver redan preciserade investeringsprojekt. 

Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns påverkan på 

räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar. Detta för att tydligt 

visa den valda investeringsnivåns påverkan på utrymmet för verksamhetsutveckling 

alternativt behov av besparingar inom oförändrad skattenivå. 

Före beslut om enskilda investeringsprojekt ska eventuellt tillkommande 

driftkostnader redovisas. Investeringar som kan redovisas vara lönsamma, 

omfattas inte av föreslaget investeringstak. 

Bakgrund 

Ulf Edström har i en motion föreslagit att en löpande plan för kommunens 

investeringsutrymme ska tas fram. Planen ska sedan vara vägledande för 

kommunens framtida investeringar. Ulf Edström anser att kommunen måste 

öka sitt fokus på utrymmet för framtida investeringar och konstatera vilket 

utrymme som finns för att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I 

motionen redovisas sambandet mellan kommunens höga investeringstakt 

jämfört med de årliga avskrivningarna och det upplåningsbehov som finns i 

gällande budget. 

Kommunledningsförvaltningen konstaterar att motionen pekar på viktiga 

samband som måste hållas levande för att kommunen i tid ska inse vilken 

inverkan aktuell investeringsnivå har på kommunens framtida ekonomi. 

Motionens förslag bör enligt förvaltningens mening integreras i den årliga 



www.ostersund.se

§ 24, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2367/2011 


2012-01-02 Dnr 2367-2011 

Rev 2012-01-14 

budget som kommunen har att utarbeta enligt kommunallagen. Frågan om 

utrymme för framtida investeringsnivå kan med fördel ingå som en del i de 

budgetdirektiv som fullmäktige lägger fast som förutsättning för respektive 

års budgetarbete. 

Om kommunen har en högre investeringsnivå än de årliga avskrivningarna 

så uppstår ett behov av att låna pengar – detta under förutsättning att kommunen 

inte har ett positivt resultat som medger direktfinansiering av årets 

investeringar utöver årets avskrivningar. 

Det finansiella mål fullmäktige lagt fast i budget 2012 är att nå ett resultat 

om 60 miljoner kronor. Av detta resultat har fullmäktige angett att 10 miljoner 

får användas för oförutsedda behov dvs oförutsedda kostnader som 

uppstår under det löpande budgetåret. Ca 5 miljoner ska användas för att 

amortera på den låneskuld som kommunen numera har och planerar att öka. 

Detta innebär att det finns 45 miljoner kvar som ett förstärkt kassaflöde disponibelt 

för direktfinansiering av kommunens investeringar utöver de årliga 

avskrivningarna. 

Det finns ett starkt samband mellan resultat, avskrivningar och investeringar. 

År 2012 beräknas kommunens avskrivningar uppgå till ca 140 miljoner. 

I ett budgetläge där kommunen endast uppfyller det lagstadgande balanskravet 

är 140 miljoner också den långsiktiga investeringsnivå som kommunen 

kan ha utan att öka sin låneskuld (observera dock att kommunen måste 

ha ett positivt resultat för att amortera på de lån som redan tagits upp respektive 

beräknas tas upp för att finansiera de investeringar som planeras 

genomföras enligt gällande budget och flerårsplan). 

Enligt kommunallagen 8 kap 5 § ska kommunen upprätta budget för en period 

om tre år. Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de 

finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Den 

definition av god ekonomisk hushållning som framgår av kommunens budget 

är att det ska finnas ett ekonomiskt utrymme (dvs ett plusresultat) om 45 

miljoner för direktfinansiering av investeringar. Detta innebär att investeringsutrymmet 

för kommunen utan att låna pengar är 185 miljoner kronor 

per år förutsatt att kommunen har ett tillräckligt plusresultat. En högre investeringsnivå 

måste lånefinansieras vilket i sig medför ökade räntekostnader 

samt behov av kassaflöde för amorteringar på de upptagna lånen. Ökade 

räntekostnader och behov av amorteringar ställer krav på besparingar i befintlig 

verksamhet för att oförändrad utdebitering ska kunna vidmakthållas. 

En hög investeringsnivå under en begränsad period kan finansieras av en 

investeringsnivå som är lägre än investeringsutrymmet under ett antal år. 

Det investeringsutrymme som räknats ut enligt ovan är en genomsnittlig investeringsnivå 

sett över flera år och inte ett mått för varje enskilt år. För 

kommunens del kan således de ökade räntekostnader som följer av gällande 

flerårsplans höga investeringsnivå sänkas genom att kommunen de närmast 

följande åren tillåter en väsentligt lägre investeringsnivå än de årliga av- 



www.ostersund.se

§ 24, KS 2012-01-24 08:30 

KS: 2367/2011 


2012-01-02 Dnr 2367-2011 

Rev 2012-01-14 

skrivningarna då detta ger ett kassaflöde som kan användas för att snabbt 

amortera ner kommunens låneskuld. 

Enligt motionen har intresset för investeringar kommit i skymyndan ”då 

kommunens budgetering och ekonomisk rapportering fokuseras nästan uteslutande 

på resultatet”. Kommunledningsförvaltningen anser att det inte är 

”antingen eller” utan ”både och” då det viktigt att ”ha koll” både på resultat 

och investeringsutrymme. Detta eftersom det finns ett omedelbart samband 

mellan resultat och investeringar som påverkar långsiktigt god ekonomisk 

hushållning. 

Den plan för investeringsutrymme som efterfrågas i motionen kan enkelt 

redovisas enligt ovan beskrivna samband. Enligt motionen ska också detta 

investeringsutrymme sedan vara vägledande för utrymmet för kommande 

framtida investeringar. 

Formellt finns redan detta krav uttryckt i kommunallagen via de krav som 

finns att kommunen ska ha en budget och finansiella mål som är av betydelse 

för god ekonomisk hushållning. Frågan om respektive års budgetnivå bör 

lämpligtvis integreras i kommunens budgetarbete och inte via en fristående 

plan. Att uppfylla motionens intention om att ha fokus även på investeringarna 

och dess påverkan på upplåning och kapitalkostnader och därmed resultat 

är viktigt att hålla levande i dialogen om god ekonomisk hushållning. 

För att stärka sambandet mellan investeringsnivå och konsekvenser för 

kommunens långsiktiga ekonomi föreslås att kommunens investeringsbudget 

som nu omfattar tre år utökas till fem år utökas till fem år där åren 3 – 5 

endast ska uttrycka tillgängligt investeringsutrymme utöver redan preciserade 

investeringsprojekt. Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns 

påverkan på räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar på nyupptagna 

lån. Detta för att tydligt visa den valda investeringsnivåns påverkan 

på utrymmet för verksamhetsutveckling alternativt behov av besparingar 

för att finansiera vald investeringsnivå inom oförändrad skattenivå. 

Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen bifalls på så sätt att 

nuvarande treåriga investeringsbudget utökas till fem år. Förvaltningen föreslår 

också att fullmäktige i sitt budgetarbete ska ägna tid åt att diskutera 

utrymmet för framtida investeringar i enlighet med motionens intentioner. 

Investeringar som ger rationaliseringar och således är lönsamma att genomföra 

ska inte omfattas av föreslaget investeringstak. 


Bengt Marsh 


Utdrag Ulf Edström, samtliga gruppledare, Christine Wåhlén, Anneli 

Svensson 



www.ostersund.se

§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-02 Dnr 2367-2011 

Rev 2012-01-14 



Motion - Plan för investeringsutrymmet 

Ulf Edström har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att ta 

fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan skall vara vägledande 

för utrymmet för framtida investeringar. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02, rev 2012- 

01-14 

Motion av Ulf Edström 



Motionen bifalls på så sätt att kommunens treårsbudget avseende investeringar 

utökas till fem år av vilka åren 3 – 5 endast ska uttrycka tillgängligt 

investeringsutrymme (investeringstak) utöver redan preciserade investeringsprojekt. 

Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns påverkan på 

räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar. Detta för att tydligt 

visa den valda investeringsnivåns påverkan på utrymmet för verksamhetsutveckling 

alternativt behov av besparingar inom oförändrad skattenivå. 

Före beslut om enskilda investeringsprojekt ska eventuellt tillkommande 

driftkostnader redovisas. Investeringar som kan redovisas vara lönsamma, 

omfattas inte av föreslaget investeringstak. 

Bakgrund 

Ulf Edström har i en motion föreslagit att en löpande plan för kommunens 

investeringsutrymme ska tas fram. Planen ska sedan vara vägledande för 

kommunens framtida investeringar. Ulf Edström anser att kommunen måste 

öka sitt fokus på utrymmet för framtida investeringar och konstatera vilket 

utrymme som finns för att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I 

motionen redovisas sambandet mellan kommunens höga investeringstakt 

jämfört med de årliga avskrivningarna och det upplåningsbehov som finns i 

gällande budget. 

Kommunledningsförvaltningen konstaterar att motionen pekar på viktiga 

samband som måste hållas levande för att kommunen i tid ska inse vilken 

inverkan aktuell investeringsnivå har på kommunens framtida ekonomi. 

Motionens förslag bör enligt förvaltningens mening integreras i den årliga 



www.ostersund.se

§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 


2012-01-02 Dnr 2367-2011 

Rev 2012-01-14 

budget som kommunen har att utarbeta enligt kommunallagen. Frågan om 

utrymme för framtida investeringsnivå kan med fördel ingå som en del i de 

budgetdirektiv som fullmäktige lägger fast som förutsättning för respektive 

års budgetarbete. 

Om kommunen har en högre investeringsnivå än de årliga avskrivningarna 

så uppstår ett behov av att låna pengar – detta under förutsättning att kommunen 

inte har ett positivt resultat som medger direktfinansiering av årets 

investeringar utöver årets avskrivningar. 

Det finansiella mål fullmäktige lagt fast i budget 2012 är att nå ett resultat 

om 60 miljoner kronor. Av detta resultat har fullmäktige angett att 10 miljoner 

får användas för oförutsedda behov dvs oförutsedda kostnader som 

uppstår under det löpande budgetåret. Ca 5 miljoner ska användas för att 

amortera på den låneskuld som kommunen numera har och planerar att öka. 

Detta innebär att det finns 45 miljoner kvar som ett förstärkt kassaflöde disponibelt 

för direktfinansiering av kommunens investeringar utöver de årliga 

avskrivningarna. 

Det finns ett starkt samband mellan resultat, avskrivningar och investeringar. 

År 2012 beräknas kommunens avskrivningar uppgå till ca 140 miljoner. 

I ett budgetläge där kommunen endast uppfyller det lagstadgande balanskravet 

är 140 miljoner också den långsiktiga investeringsnivå som kommunen 

kan ha utan att öka sin låneskuld (observera dock att kommunen måste 

ha ett positivt resultat för att amortera på de lån som redan tagits upp respektive 

beräknas tas upp för att finansiera de investeringar som planeras 

genomföras enligt gällande budget och flerårsplan). 

Enligt kommunallagen 8 kap 5 § ska kommunen upprätta budget för en period 

om tre år. Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de 

finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Den 

definition av god ekonomisk hushållning som framgår av kommunens budget 

är att det ska finnas ett ekonomiskt utrymme (dvs ett plusresultat) om 45 

miljoner för direktfinansiering av investeringar. Detta innebär att investeringsutrymmet 

för kommunen utan att låna pengar är 185 miljoner kronor 

per år förutsatt att kommunen har ett tillräckligt plusresultat. En högre investeringsnivå 

måste lånefinansieras vilket i sig medför ökade räntekostnader

Kommunstyrelsens sammantrÃ¤de - Ãstersunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Kommunstyrelsens sammantrÃ¤de - Ãstersunds kommun