Om systematiskt arbetsmiljöarbete - Östersunds kommun

ostersund.se

Om systematiskt arbetsmiljöarbete - Östersunds kommun

MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Kapitel: 1. Allmänt om systematiskt arbetsmiljöarbete

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Alla anställda utsätts dagligen för alla de fysiska och psykosociala faktorer som finns på arbetsplatsen.

Samtidigt är varje person unik, och uppfattar samma arbetsmiljö olika.

De faktorer som verkar negativt på en person, påverkar kanske inte alls en annan.

Arbetsmiljö är därför ett komplext begrepp och omfattar alla de faktorer i arbetssituationen som påverkar

individen fysiskt eller psykiskt i positiv eller negativ riktning.

Det regelverk som behandlar arbetsmiljö är därför omfattande.

De grundläggande bestämmelserna finns i:

• Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160

• Arbetsmiljöförordningen SFS 1997:1166

• Arbetstidslagen SFS 1982:673

Arbetsmiljölagens första paragraf anger lagens ändamål: "...att förebygga ohälsa och olycksfall i

arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö."

Arbetsmiljöförordningen kompletterar arbetsmiljölagen och anger vissa regler om lokal

skyddsverksamhet, om skyldighet att anmäla inträffande arbetsskador m.m.

Föreskrifterna för systematiskt arbetsmiljöarbete kungörs av Arbetsmiljöverket:

• Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1

Denna manual omfattar även förbundets system för systematiskt brandskyddsarbete (SBA).

Bestämmelserna för detta anges i:

• Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778

• Räddningsverkets föreskrift SRVFS 2004:3

SBA innebär att man på ett organiserat och strukturerat sätt planerar, utbildar, dokumenterar, kontrollerar

och följer upp brandskyddsarbetet i en organisation. SBA är ett kvalitetshöjande arbete som påminner om

såväl internt arbetsmiljöarbete som övrigt kvalitetsarbete. Strukturen är densamma liksom metodiken,

varför vi finner fördelar med att integrera det med arbetsmiljösystemet.

I denna dokumentation beskrivs hur systematiskt arbetsmiljöarbete (SAA) samt systematiskt

brandskyddsarbete (SBA) genomförs hos Jämtlands Räddningstjänstförbund.

Dokumentationen finns tillgänglig på förbundets interna datanät.

Ansvarig för uppdatering är förbundschef.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 2. Arbetsmiljöpolicy

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Arbetsmiljöpolicyn utgör förbundsledningens viljeinriktning med arbetsmiljö- och brandskyddsarbetet.

Jämtlands Räddningstjänstförbund anger här hur arbetsmiljön skall ge goda arbetsförhållanden och hur

det systematiska arbetsmiljö- och brandskyddsarbetet skall leda till detta.

Policyns innehåll skall värderas och om så bedöms nödvändigt omarbetas i samband med genomgång

av systemet, se kapitel 5.

Arbetsmiljöpolicy:

• Alla medarbetare skall få möjlighet att verka i en god, säker och utvecklande arbetsmiljö.

• Arbetsmiljö- och brandskyddsarbetet skall i första hand bedrivas lokalt vid varje anläggning.

• Mål och handlingsplaner för bättre arbetsmiljö skall fastställas, se kapitel 5.

• Alla anställda skall få utbildning eller information om arbetsmiljöfrågor för att kunna utföra sitt arbete

på ett säkert sätt, se kapitel 9.

• Inträffade tillbud eller olycksfall skall dokumenteras, rapporteras och utredas så att upprepning

undviks, se kapitel 7.

• Förändringar eller förbättringar som inte genast kan vidtas, skall tidsplaneras för åtgärd, se kapitel 5.

• Företagshälsovårdens resurser skall användas för att:

- Förebygga ohälsa.

- Medverka vid rehabiliteringsutredningar, årliga läkartester, sjukdom och drogberoende, se kapitel 8.

- Bedöma t.ex. kemikaliers och verktygs lämplighet i verksamheten.

• Jämtlands Räddningstjänstförbund skall verka för att inte kränkande beteende eller bemötande, samt

särbehandling eller mobbing i någon som helst form förkommer på arbetsplatsen, se kapitel 13.

__________________________________________________________________

Morgan Olsson, förbundschef


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 3. Delegering av ansvar

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för att arbetsförhållandena är sådana att riskerna för de anställda

minimeras (3 kap. 2 § AML). Det innebär att direktionen är ansvarig för arbetsmiljö och brandskydd.

Förbundschef ansvarar för:

- Att arbetsgivarens ansvar uppfylls.

- Att delegeringen som beskrivs nedan uppfylls.

- Att i budgetarbetet beakta de arbetsmiljöinvesteringar som bedöms

vara nödvändiga för att uppnå mål och policy.

Det är dock de personer som genom sina befattningar har en närmare möjlighet att direkt påverka

förhållandena på arbetsplatsen och fatta beslut om verksamheten lokalt.

Detta är anledningen till att ansvaret delegeras. (§ 6 AFS 2001:1)

Hos Jämtlands Räddningstjänstförbund sker delegeringen i steg:

• Från direktionsordförande till förbundschef.

• Från förbundschef till avdelningschef, räddningsavdelningen.

• Från förbundschef till avdelningschef förebyggande avdelningen.

• Från chef räddningsavdelningen till enhetschef för metod och taktik.

• Från chef räddningsavdelningen till enhetschef för beredskap och insats.

• Från enhetschef för beredskap och insats till teamledare.

• Från enhetschef för beredskap och insats till chef för deltid.

Dokumenten under länkarna ovan finns utskrivna och undertecknade av respektive person. Dessa

diarieförs.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 4. Skyddsronder

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

För att fortlöpande kartlägga arbetsförhållanden och bedöma eventuella risker, skall skyddsronder

genomföras vid behov eller minst en gång per år (§ 8 AFS 2001:1).

Ronderna kan med fördel utföras i flera små omgångar. T.ex. ett tio- femtontal punkter enligt checklistan

fördelat på 4 gånger/år.

Vid dessa skyddsronder kallas:

- Stationsansvarig

- Skyddsombud

- Ev. representant från företagshälsovården

Sammankallande är stationsansvarig.

För att dokumentera resultatet skall "Checklista skyddsrond " användas. Checklistan utgör underlag för

åtgärder (åtgärdsplan) som behandlas vid skyddskommittémöte (se kapitel 5).


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Kapitel: 5. Skyddskommitté, genomgång av arbetsmiljön

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Vid behov eller minst 2-4 gånger per år skall skyddskommittémöte genomföras vid varje arbetsställe.

Till dessa möten kallas:

- Förbundschef

- Chef räddningsavdelningen

- Chef förebyggande avdelningen

- Huvudskyddsombud

- Skyddsombud

- Ev. representant från företagshälsovården

Sammankallande är förbundschef.

Agendan för mötet skall minst omfatta:

- Genomgång av resultat från senast genomförda skyddsrond.

- Beslut om åtgärder med anledning av denna.

- Eventuella kvarvarande ärenden från tidigare genomförda skyddsronder.

- Genomgång av rapporterade tillbud/arbetsskador.

Varje skyddskommittémöte skall protokollföras. Av protokollet skall framgå vilka åtgärder som vidtagits

och vilka åtgärder som återstår att genomföra.

Om det är praktiskt möjligt skall åtgärderna genomföras utan dröjsmål. De åtgärder som inte kan

genomföras omedelbart skall tidsplaneras.

I det årliga budgetarbetet skall förbundsledningen beakta eventuella större åtgärder som kräver

investeringar.

Årligen skall också en övergripande genomgång av arbetsmiljön ske.

Vid denna genomgång skall följande punkter utvärderas:

• Bedömning av effektiviteten med det systematiska arbetsmiljöarbetet,

dvs ev. brister i arbetsmiljö- eller brandskyddsarbetet.

• Värdering av gällande arbetsmiljöpolicy, översyn av checklistor.

• Sammanfattande resultat av årets genomförda skyddskommittémöten.

• Genomgång av inträffade sjukdomsfall, tillbud och händelser.

• Kommande årets planer för arbetsmiljöarbetet.

• Eventuell förändring av verksamheten, med anledning av t.ex. ny

utrustning, ombyggnad m.m.

• Planering för genomförande av eventuell utbildning.

• Övrigt.

Eventuella åtgärder med anledning av genomgången skall dokumenteras och planeras.

Dokumentationen förvaras hos förbundschef.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 6. Lagar och föreskrifter

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Aktuella lagar finns att hämta på följande hemsida, www.notisum.se

Aktuella föreskrifter finns att hämta på arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se

Aktuella lagar för brandskyddsarbetet finns att hämta på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps hemsida,

www.msb.se


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 7. Ohälsa/Tillbud/Olycksfall

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Orsakerna till ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet skall utredas och skriftligt sammanställas.

Alla tillbud skall rapporteras av den som råkat ut för tillbudet på blanketten "Tillbudsrapport". Rapporten

skall skickas till skyddsombud och förbundschef (ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till

ohälsa eller olycksfall).

Ansvarig för att rapporten skickas är närmaste chef.

I vissa fall skall Arbetsmiljöinspektionen omgående underrättas. Det gäller vid:

- Allvarligt tillbud

- Arbetsolycksfall som orsakat dödsfall, svårare personskada, eller olycksfall som drabbat flera

arbetstagare.

- Ohälsa som drabbat flera arbetstagare.

Tillbud och/eller inträffade händelser skall dokumenteras i en sammanställning.

Denna sammanställning är underlag inför skyddskommittémöte och årlig genomgång av arbetsmiljön.

Arbetsskada (liksom sjukdom) skall anmälas till Försäkringskassan.

Vid inträffat allvarligt tillbud eller arbetsskada skall en utredning genomföras. Utredningen skall om

möjligt ta fram alla bakomvarande orsaker till att händelsen inträffat. Syftet med utredningen, är att kunna

genomföra åtgärder för att förhindra att händelsen upprepas. Utredningen skall dokumenteras. Av

dokumentationen skall framgå troliga eller möjliga orsaker till händelsen, och förslag till åtgärder.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 8. Rehabilitering

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Enligt AFS 1994:1 skall arbetsgivaren genomföra en Rehabiliteringsutredning när den anställde:

- Varit sjuk en längre sammanhängande period. (4 veckor)

- Varit sjuk flera kortare perioder under en viss tid. (fler än 6 ggr under en 12 mån period)

- Själv begär det.

Närmaste chef skall initiera rehabiliteringsutredningen.

Utredningen skall lämnas till Försäkringskassan som tillsammans med arbetsgivaren skall upprätta en

Rehabiliteringsplan.

Arbetsgivaren har tystnadsplikt när det gäller uppgifter om den anställdes hälsotillstånd och övriga

personliga förhållanden.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 9. Utbildning

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Alla arbetstagares kunskaper om arbetsmiljön dess risker och övriga förhållanden skall vara tillräckliga för

att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (§ 7, AFS 2001:1)

Värdering av kunskaperna görs kontinuerligt och tas även upp på den årliga systemgenomgången (se flik

5).

Om det bedöms som viktigt ur arbetsmiljösynpunkt skall utbildning övervägas.

Alla utbildningar skall ske i samråd mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Introduktion av nyanställda beträffande arbetsmiljöfrågor skall genomföras enligt checklistan och

dokumenteras på respektive arbetsställe. Ansvarig är anställande chef.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 10. Skydd & Säkerhet

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Vid olyckstillbud som t.ex. brand, utsläpp av gaser, rök, kemikalier etc. skall arbetsplatsen snarast

utrymmas för att undvika personskador.

En plan för utrymning finns för respektive anläggning. Det skall även finnas angivet var

återsamlingsplatsen är belägen. Den skall markeras dels på utrymningsplan men även ute på plats.

Ansvarig är respektive stationsansvarig.

Det är respektive stationsansvarigs ansvar att människor som vistas i lokalerna har kännedom om vad

som gäller vid utrymning etc. via t.ex. utrymningsplan.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Kapitel: 11. Första hjälpen och krisstöd

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Även om vi vidtar åtgärder för att hindra olycksfall kan det inte alltid undvikas att människor drabbas på

olika sätt. Det är därför viktigt att ha en handlingsberedskap för att drabbade så snabbt som möjligt skall

komma under lämplig behandling.

Första hjälpen:

På varje arbetsställe finns utrustning för första hjälpen vid skador och olycksfall.

- Förbandsmaterial

- Ögonduschar

- Ev. sjukbår

Varje anställd skall känna till var utrustningen finns och hur den används. Ansvarig för detta är

stationsansvarig för respektive station.

Krisstöd:

Det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta

krissituationer och liknande allvarliga händelser kan vara:

* Arbetsolyckor och allvarliga tillbud

* Våld och hot om våld

* Arbetskamraters död eller svåra sjukdomar

* Olyckor och katastrofer på och utanför arbetsplatsen

* Andra förhållanden i arbetet som kan innebära psykisk påfrestning

Kamratstöd:

Förbundet har ett tiotal personer som är utbildade kamratstödjare. Syftet med dessa är att ge stöd till

egen personal vid särskild händelse eller kritisk situation.

En åtgärdsplan finns som är uppdelad enligt följande:

• Händelsetyper

• Nivåer av stöd

• Handläggning av händelse

• Organisering av samordningsgrupp

• Telefonlista kamratstödsgruppen

Händelsetyper

Hotsituationer:

Enskild eller grupp utsatt för allvarlig händelse som uppfattas som hot mot liv eller hälsa.

• Hot från allmänheten.

• Olyckor eller brister i eget arbete som t.ex. övertändningar, fallolyckor, förlorad

orientering under rökdykning m.m.

• Komplicerade högriskinsatser.

• Exponering av kemiska eller biologiska ämnen.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Kapitel: 11. Första hjälpen och krisstöd

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

• Hot om juridiska åtgärder mot personal efter larm.

Förlust eller identifikation:

Händelse som innebär att insatspersonal själva drabbats eller identifierat sig med offer för

olyckan. Egen personal som omkommit eller skadats allvarligt i tjänsten. Svårt skadade

eller omkomna barn. Egen personal som drabbats psykiskt pga. nära eller omfattande

kontakt med offer eller anhöriga till offer.

• Dödsfall eller allvarlig skada på egen personal.

• Barn som är svårt skadade eller döda.

• Groteska och grymma upplevelser.

• Stor omfattande olycka med många skadade eller döda.

• Ny oerfaren personal, praktikanter e.d. inblandade i händelser.

• Starka reaktioner från anhöriga eller ögonvittnen.

• Kända offer såsom vänner, släktingar kändisar eller andra officiella personer.

• Polis eller ambulans inblandade i olycka.

Ansvar:

Personal inom räddningstjänsten som orsakar eller upplever sig orsaka dödsfall, svår

personskada, svårare trafikolycka eller materiella skador:

• Egen trafikolycka med personskador.

• Prioriteringssituationer.

• Orsakar skada på person eller egendom.

• Allvarlig kritik på insats internt.

• Högt medietryck.

Särskilda händelser:

Med särskild händelse menas situationer där belastningen snarare består av att situationen

är utsträckt i tid eller omfattning. Belastningen är snarare fysisk än av psykisk art. Stödet

kan här komma att bestå av i huvudsak praktiska åtgärder.

• Räddningsinsatser utomlands.

• Förberedelse och uppställning vid högrisksituationer.

• Ovanligt långa och omfattande insatser.

Nivåer

Nivå 1:

Händelse av mindre omfattning. Styrkeledaren tar själv hand om egen personal. Detta

sker lämpligen genom s.k. avlastningssamtal. Detta sker i nära anslutning till händelsen

och leds av styrkeledare. Insatsledaren informerar kamratstödjare. Bedömning av vidare

åtgärder eller uppföljning görs av styrkeledare i samråd med kamratstödjare.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Kapitel: 11. Första hjälpen och krisstöd

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Handläggning

• Gruppen tas tillfälligt ur tjänst under samtalet genom i första hand omdisponering i

samråd med insatsledare.

• Dokumentera åtgärd i insatsrapport.

• Informera kamratstödjare.

Nivå 2:

Händelse av allvarligare art eller där styrkeledare själv upplever att extern hjälp behövs.

Kamratstödjare inkallas. I samråd med insatsledare och stab vidtas lämpliga åtgärder.

Beslut om uppföljning samt andra åtgärder tas i samarbete med stab, insatsledare och

styrkeledare.

• Gruppen tas tillfälligt ur tjänst under samtalet genom i första hand omdisponering.

• Vid allvarligare händelse övervägs att gruppen tas ur tjänst resten av arbetspasset.

• Dokumentera åtgärd i insatsrapport.

Nivå 3:

Händelse av mycket stor omfattning med många inblandade, svåra skador eller dödsfall på

egen personal, stor massmedial uppmärksamhet eller konfliktliknande situation.

Samordningsgrupp bildas (se nedan) som handlägger och beslutar om åtgärder på kort

och lång sikt.

Allmänt:

Efterarbete som är kopplat till denna åtgärdsplan är att betrakta som en del av larmet dvs.

händelsen är inte avslutad förrän de åtgärder som beslutas är avslutade. Det innebär att

åtgärder enligt plan har hög prioritet.

Begäran om hjälp:

Varje anställd oberoende av tjänsteställning kan begära stöd enligt denna åtgärdsplan.

Vid begäran om hjälp skall alltid insatsledare informeras oavsett vem som begärt stöd.

Larmoperatör:

Anser larmoperatör att en kritisk händelse inträffat enligt ovan skall omedelbart

Insatsledare underrättas.

Inre befäl:

Tar beslut om vilka interna eller externa resurser som skall aktiveras. Samverkar och

informerar kamratstödjare. Räddningsledare på plats skall informeras om vilka åtgärder

som skall aktiveras. I de fall ambulans är inblandad skall även arbetsledare ambulansen

kontaktas. Om personskada uppstår skall alltid förbundschef eller dennes ersättare

omedelbart underrättas.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Kapitel: 11. Första hjälpen och krisstöd

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Organisering av samordningsgrupp

Samordningsgrupp:

Vid svår personskada, dödsfall i tjänsten, stora händelser och katastrofer skall en

samordningsgrupp handlägga stödet. Samordningsgruppens uppgift är att planera och

genomföra både kort – och långsiktigt stöd till de inblandade.

Samordningsgruppen bör bestå av följande representanter:

• Representant från ledningen

• Chef från drabbad avdelning

• Kamratstödjare

• Psykolog/Präst

• Protokollförare

Stöd till tredje man

Stöd till offer anhöriga eller andra vid allvarliga händelser sköts av POSOM.

Telefonlista kamratstödjare:

Kamratstödjare: Ort: Telefonnr: Mobiltelefonnr:

Jan Hjortzberg Strömsund 0670-131 34 070-379 79 09

Mats Nyman Nälden 0640-205 62 070-583 75 90

Kjell Eriksson Änge 0640-304 79 070-297 40 87

Melker Kjellgren Strömsund 0670-126 69 070-208 17 68

Hans Swärd Östersund 063-10 30 88 073-180 14 75

Bengt Svedberg Östersund 063-10 40 82 070-247 84 06

Jimmy Kristoffersson Östersund 063-51 25 10 070-224 21 25

Niklas Gustafsson Järpen 0647-61 11 23 070-656 50 33

Anders Björklund Åre 0647-66 03 33 070-650 92 94


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Kapitel: 12. Användning av skyddsutrustning

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Vid många typer av arbeten som förekommer i vår verksamhet är man utsatt för risker som kräver

personlig skyddsutrustning. Det kan t.ex. vara handskar, glasögon, andningsskydd o.s.v.

Förbundet tillhandahåller sådan utrustning, och det är varje anställds skyldighet att alltid använda

personlig skyddsutrustning när arbetsuppgifterna så kräver (se även AFS 2001:3).

Närmaste chef ansvarar för att skyddsutrustning bärs.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Jämtlands räddningstjänstförbund ska som arbetsgivare erbjuda ett

arbetsliv fritt från våld och trakasserier och där alla, kvinnor och män,

värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och

anställningsvillkor.

Inledning

Likabehandlingsplanen syftar till att beskriva det förhållningssätt och inriktning

arbetet skall ha för ett aktivt och effektivt resultat. Som underlag för arbetet finns

jämställdhetslagen och diskrimineringslagstiftningen. Det yttersta ansvaret för

arbetet med planen har förbundschefen. Förbundets samtliga medarbetare med

arbetsledande funktion, i likhet med de fackliga företrädarna, har ett väsentligt

ansvar att verka för planens genomförande. Planen är framtagen i samverkan

mellan arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter i en gemensam arbetsgrupp.

Kartläggning och nulägesanalys

Jämtlands räddningstjänstförbunds organisation består av en heltidsstyrka

placerad i Östersund, räddningsmän i beredskap (deltid) på 24 orter samt 20 orter

med brandvärn, som bygger på frivilliga bland ortens befolkning. Heltidsstyrkan

omfattar fyra skift. Varje skift har en teamledare med kompetens räddningsledare

b och en styrkeledare med kompetens räddningsledare a . Tjänsterna som

teamledare och en av brandmannatjänsterna delas av fem personer vardera och

har schemaläggning 80% skifttjänst/20% dagtid. Under semesterperioden gäller

traditionell skifttjänst. För räddningsmän i beredskap är räddningstjänstförbundet, i

det flesta fall, inte huvudarbetsgivare. Beredskapsarbetet regleras i avtal (RIB)

som baseras på ett fast arvode för beredskap i hemmet var tredje alternativt var

fjärde vecka med en inställelse tid till stationen på 5-8 minuter efter larm.

Bemanningen skiljer sig åt för de olika orterna men omfattar ett befäl och en till

fem brandmän. På stationen i Östersund finns även en avdelning för förebyggande

arbete. Den operativa verksamheten styrs av ett inre befäl från

räddningscentralen. Vid större och mer komplicerade räddningsinsatser utgår yttre


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

befäl från Östersund. Alla deltidsstyrkor är bemannade med styrke- eller enhets

ledare totalt 27 befäl/arbetsledare i beredskap.

Kön och åldersfördelning

Antalet anställda i förbundet 2012 är på heltid 46 personer, som räddningsman i

beredskap 299 personer och uppdragstagare på räddningsvärnen 150 personer.

Totalt 495 personer.

Könsfördelningen bland tillsvidareanställd personal i heltidskår är 5 kvinnor (11 %)

och 41 män (89%), motsvarande i deltidskår är 26 kvinnor (9%) och 273 män

(91%) och motsvarande på räddningsvärnen är 7 kvinnor (5%) och 143 män

(95%).

Åldersfördelning (i procent)

Den genomsnittliga medelåldern för tillsvidareanställd personal är 44,8 år för

heltidskåren och 45 år för deltidskåren. För kvinnor är medelåldern 41 resp. 44,3år

och för män 48,7 resp. 45,6 år.

Åldersfördelning samtliga anställda under 2006

- 29 år 32 personer

30 – 39 år 101 personer

40 – 49 år 112 personer

50 – 54 år 40 personer

55 – 59 år 37 personer

60 – år 23 personer

Sysselsättningsgrad

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda i heltidskår är

95,7 %. Under år 2006 arbetade fyra person deltid (50 % vardera).


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Arbetstid

Arbetsledande befattningar

Inom deltidskåren (räddningsman i beredskap) finns det idag ca 50 män och två

kvinnor i arbetsledande funktion. Motsvarande för heltidskåren i Östersund är 10

män.

Mål och åtgärdsplan för jämställdhet och diskriminering

Utgångspunkten för formulering av mål och åtgärder har varit

samverkansgruppens önskemål om att arbeta med attityder och beteenden inom

förbundet samt utbildning och rollfördelning. Arbetsgruppen har utgått från att

arbetet med jämställdhetsfrågor ska ta sin början i grundläggande diskussioner om

normer och värderingar utifrån tre prioriterade områden:

- Arbetsklimat

- Rekrytering

- Trakasserier

Handlingsplanen är utarbetad för att enkelt kunna följas upp i samverkansgruppen.

Trakasserier

Jämställdhetsplanen har kompletterats med en handlingsplan för att förebygga och

förhindra alla former av trakasserier; sexuella trakasserier, trakasserier pga. kön,

etnicitet, religion eller annan tro samt funktionshinder och sexuell läggning.

Lönekartläggning

I jämställdhetslagen står att arbetsgivaren särskilt skall verka för att utjämna och

förhindra skillnader i löner och anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Utifrån

att det inte finns någon jämförbar grupp med kvinnor (en kvinna, ensam inom

yrkesområdet) inom heltidskåren har ingen kartläggning genomförts. För

deltidskåren gäller lön enligt avtal (RIB 05). Förbundet erbjuder heltidsanställning,

vilket övervägande del av de anställda har (99,3 %).


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Jämtlands Räddningstjänstförbunds Likabehandlingsplan

Område Mål Åtgärd - Aktivitet Ansvarig Datum Uppföljning

Ett jämställdhetsperspektiv

skall

genomsyra det

arbete vi gör som

arbetsgivare

Alla anställda ska

känna till förbundets

likabehandlingsplan

Ökad

medvetenheten om

jämställdhet och

diskriminering

Planen ska

diskuteras vid en

arbetsplatsträff

Jämställdhet och

diskriminering är en

diskussionspunkt i

samverkansgruppen

Samtliga i

arbetsledande

funktioner

2008 SVG

Förbundschef 2008 SVG

Uppföljning av

jämställdhetsmål och

åtgärder i

samverkansgruppen

Arbetsklimat

Förena arbetsliv och

föräldraskap

Alla anställda ska

erbjudas möjlighet till

utbildning och

kompetensutveckling

Inom förbundet skall

man arbeta för att

underlätta för

medarbetare med

barn

Införa nya rutiner för

hur uttagning till

utbildningar sker (så

att alla har samma

möjligheter)

Anpassa mötestider

Underlätta uttag av

föräldraledighet

genom en öppen och

positiv inställning.

Samtliga i

arbetsledande

funktioner

Samtliga i

arbetsledande

funktioner

2008 SVG

2008 SVG

Område Mål Åtgärd - Aktivitet Ansvarig Datum Uppföljning

Arbetsförhållanden

som passar alla

Skapa en

arbetsplats där alla

känner tillhörighet

(oavsett kön, annan

etnisk bakgrund,

sexuelläggning eller

funktionshinder)

Föreläsning om

normer och

värderingar samt

diskussioner i

grupper.

Införa nya rutiner för

tester där

medarbetarens

Förbundsledning 2008-

2009

2008


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

integritet skyddas.

Trakasserier

Trakasserier och

kränkande

behandling ska ej

förekomma.

Handlingsplan för

förbundet

För att förebygga

trakasserier skall

information ges på

arbetsplatsträff minst

en gång per år

Förbundsledning

Samtliga

arbetsledande

funktioner

Se

bifogad

fil

2008

Rekrytering

Kvalitetssäkra

rekryteringsrutinerna

i syfte att främja en

jämn könsfördelning

och motverka

diskriminering

Utbildning i

rekrytering

Förbundsledning

Utbildning

planeras

av Ösd.

Kommun

under

2007

Handlingsplan mot trakasserier

Sexuella trakasserier och trakasserier betyder ovälkommet uppträdande av sexuell

natur eller annat kränkande uppträdande som påverkar kvinnor och mäns integritet på

arbetsplatsen och som skapar en skrämmande, fientlig eller förnedrande arbetsmiljö.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Detta kan inkludera fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande (t.ex. beröringar,

förslag, skämt, blickar eller bilder).

Du som utsätts för trakasserier

Vid ett ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller trakasserier (pga. kön eller

etnicitet) så är det dina upplevelser av vad som är kränkande och förnedrande som

bestämmer gränserna för vad du accepterar. Om du upplever att du utsätts för

trakasserier ska du tydligt markera att du inte accepterar och uppskattar uppträdandet.

Detta kan göras muntligt, skriftligt eller med hjälp av kontaktpersoner.

Om trakasserierna ändå fortsätter är det bra om du dokumenterar dina upplevelser. Det

kan vara värdefull information vid en utredning. För att få stöd i din situation kan du

berätta vad som sker för någon som du har förtroende för.

Du som blir utsatt för trakasserier kan vända dig till din närmsta chef alternativt chef på

högre nivå. Enligt lagen (jämställdhetslagen och lagen om diskriminering pga. etnisk,

religion eller annan trosuppfattning) är chefen skyldig att utreda omständigheterna kring

de upplevda trakasserierna och i förekommande fall vidta åtgärder så att trakasserierna

upphör och inte upprepas. Utredningen ska ske så snabbt arbetsgivaren får reda på att

trakasserier sker. Om inte arbetsgivaren vidtar åtgärder för att utreda påstående om

trakasserier eller vidtar åtgärder mot fortsatta trakasserier kan arbetsgivaren komma att

få betala skadestånd till den som uppger sig vara trakasserad.

Du kan även vända dig till kontaktpersoner inom företagshälsovården eller ditt

skyddsombud eller din fackliga organisation, dessa kan ge dig hjälp och stöd.

Du som anklagas för trakasserier

Om en person säger till dig att den upplever att du trakasserar den ska du respektera

dennes känslor och genast sluta med ditt agerande. Tänk på att ett nej alltid är ett nej.

Om du inte upphör med ditt beteende kan din arbetsgivare vidta åtgärder som

omplacering eller uppsägning. Grova trakasserier som ofredande, sexuellt ofredande

och sexuellt utnyttjande är straffbelagda handlingar enligt brottsbalken.

Arbetsgivare

Sexuella trakasserier eller trakasserier ska inte förekomma inom Jämtlands

Räddningstjänstförbund. Chefer på alla nivåer ska göra detta klart för sina anställda.

Enligt lagen (jämställdhetslagen och diskriminering pga. etnicitet) är det arbetsgivaren

som ska vidta förebyggande åtgärder och förhindra att arbetstagarna utsätts för

sexuella trakasserier eller trakasserier. Om inte arbetsgivaren uppfyller sina


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

skyldigheter enligt lag kan denne komma att få betala skadestånd till arbetstagaren för

den kränkning som detta innebär.

Som arbetsgivare är det viktigt att agera omedelbart vid förekomst av trakasserier, det

finns två alternativ: det informella förfarandet och formell handläggning. Fyra

huvudregler som gäller är snabbhet, konfrontation, diskretion och uppföljning.

Informellt förfarande

I första hand överväger du om det räcker med ett informellt förfarande, om inte formell

handläggning. Det informella förfarandet:

• Konfrontera den som klagar med den utpekade trakasseraren och ha ett samtal

med dem.

• Agera snabbt och diskret. Det minskar risken för att ärendet ska påverka

stämningen på arbetsplatsen ytterligare.

Om den klagande inte vill träffa den utpekade, kan ett ombud göra det istället, till

exempel facklig företrädare eller skyddsombud.

• Låt båda parter få berätta sina versioner av det inträffade. Det är viktigt att visa

båda respekt! Observera dock att man måste tydligt ta avstånd från kränkande

beteenden av olika slag.

• Se till att den klagande parten får tillfälle att tydligt göra klart för den person som

är skyldig till det oönskade beteendet att det är ovälkommet.

• Alla fall av sexuella trakasserier måste följas upp. Som arbetsgivare måste du

försäkra dig om att trakasserierna har upphört. Den trakasserade ska erbjudas

uppföljningssamtal vid behov.

I bästa fall räcker det med att den anklagade får veta att beteendet inte är önskvärt, för

att han/hon ska sluta med det. Om inte, måste ett formellt förfarande användas. Detta

kan bli aktuellt om den klagande tillhör ett kön som är i stark minoritet, eller om den

utpekade är en överordnad. Dessa är exempel på när det kan vara svårt för den

klagande att ansikte mot ansikte säga ifrån till den som trakasserar.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Formell handläggning

Även vid formell handläggning ska du som arbetsgivare agera snabbt och diskret, med

respekt för båda parter. Om anmälaren väljer att dra tillbaka sin anmälan ska

utredningen stoppas, förutsatt att det inte finns en risk för att brist på åtgärder kommer

att leda till nya problem på arbetsplatsen. Rutiner för utredningsarbetet vi formell

handläggning:

• Båda parter ska bli hörda och få utveckla sina argument och synpunkter.

• Uppgifter som lämnas bör skrivas ner, så att alla inblandade kan gå igenom

anteckningarna och kontrollera att de stämmer med deras egen uppfattning om

vad som har sagts.

Om den klagande och den anklagade arbetar nära varandra kan det vara

nödvändigt att tillfälligt ändra någondera partens arbetsuppgifter.

• Handläggningen ska ske under samma sekretess som i andra personalärenden,

bland annat för att hindra ryktesspridning.

• Båda parter ska kunna representeras av en annan person, till exempel facklig

företrädare eller skyddsombud.

Om anmälan är befogad ska åtgärder vidtas. Åtgärdernas art och amfattning beror på

omständigheterna i det enskilda fallet. I första hand gäller tillsägelser och uppmaningar,

därefter varning eller omplacering och ytterst uppsägning av trakasseraren (LAS 7 §).

Innan frågan om påföljder väcks måste trakasserarens fackliga organisation kopplas in

om det inte redan gjorts.

Kontaktpersoner

Kontakta din närmaste chef alternativt chef på högre nivå som kan ta emot och utreda

anmälningar om sexuella trakasserier.

Du kan även kontakta företagshälsovården för råd och stöd.

Du kan också kontakta din fackliga organisation. Respektive organisation har namnet

på ditt skyddsombud.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

TRAKASSERIER

Du som blir utsatt för trakasserier kan vända dig till din närmsta chef alternativt chef på

högre nivå. Enligt lagen (jämställdhetslagen och lagen om diskriminering pga. etnisk,

religion eller annan trosuppfattning) är chefen skyldig att utreda omständigheterna kring

de upplevda trakasserierna och i förekommande fall vidta åtgärder så att trakasserierna

upphör och inte upprepas. Utredningen ska ske så snabbt arbetsgivaren får reda på att

trakasserier sker.

Du kan även vända dig till kontaktpersoner inom företagshälsovården eller ditt

skyddsombud eller din fackliga organisation, dessa kan ge dig hjälp och stöd.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 14. Underhåll av utrustning

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Tillsyn och underhåll av maskiner, lyftar, installationer eller andra tekniska anordningar som används i

verksamheten, är mycket viktiga ur arbetsmiljösynpunkt.

Dessa utrustningar skall därför regelbundet ses över för att säkerhet och funktion skall bibehållas.

För att genomföra tillsynen kan Checklista underhåll användas. Se även AFS 2006:4.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 15. Drogpolicy

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Arbetsgivaren accepterar inte att det nyttjas/intas någon form av alkohol eller droger under arbetstid eller

inom organisationens lokaler.

Om medarbetare uppträder påverkad eller kommer påverkad till sin arbetsplats ska ansvarig chef se till

att han/hon kommer hem på ett betryggande sätt.

Om medarbetare vid upprepade tillfällen är påverkad eller kommer påverkad till sin arbetsplats ska

personligt samtal och rehabiliteringsutredning genomföras. Initiativ tas av ansvarig chef.

Arbetsgivaren är skyldig att vid misstanke om missbruk eller när sådant är uppenbart, anmäla detta till

lokal rehabiliteringsgrupp (bestående av lokal ledningsgrupp samt vid behov företagshälsovård,

försäkringskassa, personalrepresentant). Vidare utredning med åtgärdsprogram ska ske så snart som

möjligt.

Rehabilitering av medarbetare som har missbruksproblem ska ske på frivillig grund men kan initieras av

den anställde eller arbetsgivaren.

Den anställde är skyldig att genomgå den av företagshälsovårdens läkare och förbundet föreslagna

rehabiliteringsplanen för att han/hon ska kunna hävda sin anställning i företaget.

Det är alltid närmaste chef som har ansvaret att fånga upp dessa situationer!


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 16. Riskbedömning

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

För att förebygga att någon skadas eller blir sjuk av arbetet undersöker förbundet regelbundet de

arbetsförhållanden som föreligger. Man får då fram vilka fysiska och psykiska risker som finns i arbetet.

Riskbedömningen genomförs som en del av skyddsronden (frågor i checklistan).


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 17. Samordningsansvar

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

När två eller flera arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna

säkra arbetsförhållanden. Respektive arbetsgivare är skyldig att se till att inte hans verksamhet eller

anordningar på arbetsstället utsätter någon annan för risker. Det innebär särskilda risker då flera företag

arbetar jämsides och det är just dessa risker som måste ägnas uppmärksamhet i samarbetet.

3 kap § 7 i arbetsmiljölagen anger:

"Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för samordning av åtgärder till skydd

mot ohälsa och olycksfall på gemensamt arbetsställe för verksamheten. Om fast driftsställe är

gemensamt arbetsställe för flera verksamheter, har den som råder över arbetsstället motsvarande

ansvar.

Den som har ansvar enligt denna paragraf skall se till att:

1. arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas på det gemensamma

arbetsstället,

2. arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av

att olika verksamheter pågår på arbetsstället,

3. allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället

utfärdas,

4. ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller vissa arbeten klargörs,

och

5. personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning.

Övriga arbetsgivare och de som arbetar på det gemensamma arbetsstället skall följa de anvisningar som

den samordningsansvarige lämnar. Lag (1994:579)."

På Jämtlands Räddningstjänstförbunds driftsställen är det stationsansvarig som är samordningsansvariga

och på varje driftställe skall detta anges via ett anslag.

Att det finns en samordningsansvarig arbetsgivare gör inte att de andra arbetsgivarna slipper det normala

ansvaret för de egna arbetstagarnas arbetsmiljö. Samordningsansvaret gäller bara samordningen och är

inte något totalansvar för alla inblandade organisationers skyddsarbete.

Det är lämpligt att via ett avtal klargöra förhållandena mellan Jämtlands Räddningstjänstförbund och de

entreprenörer som utför större eller mer riskfyllda uppdrag i våra lokaler.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 18. Hobbykvällar

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Det händer inte alltför sällan att arbetsgivaren upplåter sina lokaler till de anställda för att tex. reparera

familjens fordon, s.k. hobbykväll. Regler kring detta stipuleras av respektive stationsansvarig lokalt, men

om lokalerna upplåts för hobbykvällar skall en instruktion finnas som fastställts av respektive

stationsansvarig.

Hobbyarbete får aldrig inkräkta på ordinarie verksamhet!

Instruktionen skall all personal ta del av. Ansvarig för detta är respektive stationsansvarig.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 19. IT-policy

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Medborgare

e‐demokrati

e‐service

Ägarna

Personalen

e‐förvaltning

IT‐planen 2008 ska redovisa NJR:s syn på verksamhetsutveckling

De tre perspektiven är;

e‐demokrati:

Beskriva metoder att skapa elektroniska mötesplatser och dialog mellan medborgare och politiker.

e‐service: Medborgarnas möjligheter att nå tjänster och service över elektroniska kanaler.

e‐förvaltning: För att e‐service ska vara möjligt måste de administrativa systemen och processerna

kunna hantera de data och elektroniska dokument som skapas, detta benämns e‐förvaltning. e‐

förvaltning möjliggör också intern effektivisering inom JR.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 19. IT-policy

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Vision för

verksamhetsutveckling

med

hjälp av IT

E‐demokratiutveckling

med

hjälp av IT

E‐förvaltning: JR:s

vision av ett eget

nät

Policy för

köp av datorer

Policy för

utbildning

Policy för köp av

dataprogram

Policy för

användare

Ett verksamhetsförbättrande och kostnadseffektivt nyttjande av förbundets

resurser skall komma medborgarna tillgodo i form av bra och snabb service.

Via Internet presenteras förbundets verksamhet och kommunmedborgarna

kan hämta information om samt kommunicera med förbundet. Det ska vara

möjligt för medborgarna att ställa frågor till politiker och tjänstemän, skapa

debatt och lämna synpunkter.

Förbundets yta är omfattande vilket kräver att kommunikationsmöjligheterna

utvecklas och att förutsättningar för en gemensam plattform skapas. Frågan

är komplex eftersom den inrymmer såväl ekonomi, utbildning som

kommunikationer samt personligt intresse.

JR skall äga sina datorer. Avskrivningstiden är 3 år.

Dagpersonal konsulterar sin närmaste chef om portabel eller stationär dator

skall köpas.

Deltidskårer skall rustas med stationära datorer, samt skrivare, svart/vit.

Den personal som åtar sig ansvarsområde erhåller den utbildning som krävs

och underlättar uppdraget.

Övrig personal erhåller utbildning i word, power point och excel, utbildningen

som är frivillig sker internt och ersätts ej.

Alla dataprogram som JR köper eller leasar skall rapporteras och godkännas

av förbundets IT strateg. Behov, totalkostnad samt användare skall definieras

före inköp.

Som anställd hos JR är det inte tillåtet att besöka sidor på Internet som enligt

svensk lag är förbjudna eller kan bedömas som moraliskt antastliga.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 19. IT-policy

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Handlingsplan

koppling till

avsnitt i

beskrivningen

Aktivitet Åtgärd Ansvarig Datum

Övergripande

Möjlighet för

medborgare att

söka

information

Uppdatering sker

kontinuerligt

Förbundssekreterare Löpande

Datorer till

deltidskårer

Datorer till för

ledning och

utalarmering

Inköp av datorer,

uppkoppling samt

utbildningsinventering

Kontinuerligt bevaka

och säkerställa

funktioner för ledning

och utalarmering

IT strateg

IT strateg

Löpande

Löpande

Datorer till

heltidsanställda

Inköp av datorer,

uppkoppling samt

utbildningsinventering

IT strateg

Löpande


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Kapitel: 20. Elsäkerhetspolicy

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Stationsansvarig för respektive station är ansvarig för elsäkerheten på sin arbetsplats.

Stationsansvarig kan utse någon/några som får åtgärda de enklare fel som man får

göra med nödig kännedom t.ex. byta kontakter på skarvsladd, byta vägguttag samt byta

säkringar. Men även för detta krävs utbildning, man måste t ex. ”megga” en skarvsladd

som man gjort eller kapat, så att det inte är felkopplad jord eller att en av kardelerna är i

kontakt med något som den inte skall.

Alla anställda får i sin arbetsmiljöutbildning kunskap om vad man skall hålla under

uppsikt på sin egen arb. plats. Detta varierar naturligtvis mellan våra stationer, där

Östersund, Krokom, Strömsund, Bräcke, Hammarstrand och Svenstavik har de flesta

tekniska faciliteterna.

Skyddsombuden och stationsansvariga skall rondera elsäkerheten en gång per år, detta

sker vid den ordinarie skyddsronden.

Fel som inte kan åtgärdas omedelbart ska anmälas på förbundets felanmälningssystem,

”Felanmälan”. Oavsett om det tillhör fastigheten eller innehavaren så skall det

rapporteras. Från deltidsstationerna sker anmälan via stationsansvarig och i Östersund

via berörd arbetsledare.

Det är ingen skillnad på arbetsmiljöansvaret om det är normalläge eller utryckning. Det

är i första hand arbetsledaren, eller vid utryckning räddningsledaren som är

arbetsmiljöansvarig.


MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Fastställd av

direktionen

2011-12-22

Kapitel: 21.Uthyrning av fordon och material

Datum

2011-12-05

Ersätter Utgåva: 3

Uthyrning av förbundet fordon och material utanför förbundets verksamhet skall endast ske i

undantagsfall och medföra samhällsnytta. Vid speciella tillfällen då förbundets utrustning och

kompetens är unika sker uthyrning i Förbundets regi. Fordon och material skall även vid sådant

tillfälle finnas tillgängligt för ordinarie utryckningsverksamhet.

Uthyrning och ev. arbete utförs och debiteras alltid i Förbundets regi.

Beslut om uthyrning av fordon och material kan fattas av räddningschef, enhetschef metod

och taktik, enhetschef insats och beredskap eller i brådskande fall av inre befäl.


den 6 december 2011

FÖRDELNING AV

ARBETSMILJÖARBETSUPPGIFTER

Förbundschef Jämtlands Räddningstjänstförbund

Förbundschefen har att skaffa sig kunskap om arbetsmiljölagen, lagen

om allmän försäkring, andra författningar, regler och avtal som rör

området samt kunskap om befintlig skyddsorganisation.

Förbundschefen ska:

- Organisera arbetsmiljöarbetet vad avser planering, ledning

och kontroll inom förbundet.

- Tillse att underställd personal, t ex via områdesträffar,

fortlöpande får den information och de instruktioner som är

nödvändiga för att förebygga ohälsa och olycksfall. Momentet

ska ingå i introduktionen till all personal.

- Tillse att årlig sammanställning görs över ohälsa, olyckor

och tillbud.

- Tillse att riskanalys av arbetsmiljön finns och uppdateras.

- Tillse att handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet upprättas

och att insatserna för arbetsmiljön följs upp.

- Tillse att det inom förbundet finns en på lämpligt sätt

organiserad arbetsanpassnings- och

rehabiliteringsverksamhet.

- Tillse att det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen revideras.

- Fortlöpande arbeta för att skapa ekonomiska och personella

förutsättningar för ett i praktiken fungerande arbetsmiljöarbete.

- Tillse att gällande fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter

klart visar vem i organisationen som har ansvaret för varje

typ av fråga.

Post och besöksadress Telefon Telefax

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063-14 30 10

Regementsgatan 23

831 41 Östersund


den 6 december 2011

- Stimulera initiativ på arbetsmiljöområdet.

- Åtgärda brister i arbetsmiljön inom givna fördelningsbestämmelser

eller returnera frågan till förbundets direktion.

- Informationsskyldighet till avdelningschefer.

- Tillse att riskanalyser görs inför förändringar i organisationen

eller i arbetsmiljön och att dessa följs upp.

Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat

ovanstående

Östersund den ..........................

........................................ ……………………………

Anders Edvinsson

Ordförande

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Morgan Olsson

Förbundschef

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Post och besöksadress Telefon Telefax

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063-14 30 10

Regementsgatan 23

831 41 Östersund


den 6 december 2011

FÖRDELNING AV

ARBETSMILJÖARBETSUPPGIFTER

Chef Räddningsavdelningen, Jämtlands

Räddningstjänstförbund

Chef Räddningsavdelningen har att skaffa sig kunskap om

arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring, andra författningar, regler

och avtal som rör området samt om befintlig skyddsorganisation.

Chef Räddningsavdelningen ska inom sitt verksamhetsområde:

- Organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och

rehabiliteringsverksamheten.

- Tillse att underställd personal fortlöpande får den information och de

instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och

olycksfall. Momentet skall ingå i introduktionen till all personal.

- Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön eller returnera

frågan till förbundschefen.

- Ta vara på olika lösningar på arbetsmiljöproblem och rapportera

dessa till förbundschefen.

- Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten inom sitt

område i samband med budgetarbetet och övrig

verksamhetsplanering.

- Tillse att skyddsronder genomförs enligt förbundets rutin.

- Tillse att riskanalys görs inför förändringar i arbetsorganisationen

eller arbetsmiljön och att dessa följs upp.

- Tillse att planerade arbetsmiljöinsatser genomförs och följa upp om

de fått avsedd effekt.

- Utreda och anmäla ohälsa, olyckor och tillbud enligt förvaltningens

rutin samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns.

Post och besöksadress Telefon Telefax

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Regementsgatan 23

831 41 Östersund


den 6 december 2011

- Fortlöpande arbeta för att skapa ekonomiska och personella

förutsättningar för arbetsmiljöförbättringar samt arbetsanpassningsoch

rehabiliteringsverksamhet.

- Tillse att bestämmelserna i arbetsmiljölagen, lagen om allmän

försäkring samt andra bestämmelser i avtal m m följs och att

information om reglerna ges.

- Stimulera arbetsmiljöverksamhet bland personalen bl a genom att

regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor vid olika typer av

arbetsplatsträffar.

- Till förbundschefen returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken chef

räddningsavdelningen saknar befogenhet.

- Tillse att ev ingripande (förbud eller föreläggande) från

Arbetsmiljöinspektionen respekteras och efterlevs.

- Tillse att den anställdes rehabiliteringsbehov klarläggs, att

rehabiliteringsutredning görs samt att erforderliga arbetslivsinriktade

rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med bestämmelserna i Lag

om allmän försäkring.

Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat

ovanstående

Östersund den ..........................

........................................ ……………………………

Morgan Olsson

Förbundschef

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Lars Nyman

Chef Räddningsavdelningen

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Post och besöksadress Telefon Telefax

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Regementsgatan 23

831 41 Östersund


den 6 december 2011

FÖRDELNING AV

ARBETSMILJÖARBETSUPPGIFTER

Chef Förebyggande avdelningen, Jämtlands

Räddningstjänstförbund

Chef Förebyggande avdelningen har att skaffa sig kunskap om

arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring, andra författningar, regler

och avtal som rör området samt om befintlig skyddsorganisation.

Chef Förebyggande avdelningen ska inom sitt verksamhetsområde:

- Organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och

rehabiliteringsverksamheten.

- Tillse att underställd personal fortlöpande får den information och de

instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och

olycksfall. Momentet skall ingå i introduktionen till all personal.

- Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön eller returnera

frågan till förbundschefen.

- Ta vara på olika lösningar på arbetsmiljöproblem och rapportera

dessa till förbundschefen.

- Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten inom sitt

område i samband med budgetarbetet och övrig

verksamhetsplanering.

- Tillse att skyddsronder genomförs enligt förbundets rutin.

- Tillse att riskanalys görs inför förändringar i arbetsorganisationen

eller arbetsmiljön och att dessa följs upp.

- Tillse att planerade arbetsmiljöinsatser genomförs och följa upp om

de fått avsedd effekt.

- Utreda och anmäla ohälsa, olyckor och tillbud enligt förvaltningens

rutin samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns.

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

83143 Östersund


den 6 december 2011

- Fortlöpande arbeta för att skapa ekonomiska och personella

förutsättningar för arbetsmiljöförbättringar samt arbetsanpassningsoch

rehabiliteringsverksamhet.

- Tillse att bestämmelserna i arbetsmiljölagen, lagen om allmän

försäkring samt andra bestämmelser i avtal m m följs och att

information om reglerna ges.

- Stimulera arbetsmiljöverksamhet bland personalen bl a genom att

regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor vid olika typer av

arbetsplatsträffar.

- Till förbundschefen returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken chef

förebyggande avdelningen saknar befogenhet.

- Tillse att ev ingripande (förbud eller föreläggande) från

Arbetsmiljöinspektionen respekteras och efterlevs.

- Tillse att den anställdes rehabiliteringsbehov klarläggs, att

rehabiliteringsutredning görs samt att erforderliga arbetslivsinriktade

rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med bestämmelserna i Lag

om allmän försäkring.

Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat

ovanstående

Östersund den ..........................

........................................ ……………………………

Morgan Olsson

Förbundschef

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Håkan Olsen

Chef Förebyggande avdelningen

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

83143 Östersund


den 6 december 2011

FÖRDELNING AV

ARBETSMILJÖARBETSUPPGIFTER

Enhetschef för Metod och Taktik, Jämtlands

Räddningstjänstförbund

Enhetschef för metod och taktik har att skaffa sig kunskap om

arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring, andra författningar, regler

och avtal som rör området samt om befintlig skyddsorganisation.

Enhetschef för metod och taktik ska inom sitt verksamhetsområde:

- Organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och

rehabiliteringsverksamheten.

- Tillse att underställd personal fortlöpande får den information och de

instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och

olycksfall. Momentet skall ingå i introduktionen till all personal.

- Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön eller returnera

frågan till chef för räddningsavdelningen.

- Ta vara på olika lösningar på arbetsmiljöproblem och rapportera

dessa till chef för räddningsavdelningen.

- Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten inom sitt

område i samband med budgetarbetet och övrig

verksamhetsplanering.

- Tillse att skyddsronder genomförs enligt förbundets rutin.

- Tillse att riskanalys görs inför förändringar i arbetsorganisationen

eller arbetsmiljön och att dessa följs upp.

- Tillse att planerade arbetsmiljöinsatser genomförs och följa upp om

de fått avsedd effekt.

- Utreda och anmäla ohälsa, olyckor och tillbud enligt förbundets rutin

samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns.

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

831 21 Östersund


den 6 december 2011

- Fortlöpande arbeta för att skapa ekonomiska och personella

förutsättningar för arbetsmiljöförbättringar samt arbetsanpassningsoch

rehabiliteringsverksamhet.

- Tillse att bestämmelserna i arbetsmiljölagen, lagen om allmän

försäkring samt andra bestämmelser i avtal mm följs och att

information om reglerna ges.

- Stimulera arbetsmiljöverksamhet bland personalen bl a genom att

regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor vid olika typer av

arbetsplatsträffar.

- Till chef för räddningsavdelningen returnera varje arbetsmiljöfråga,

för vilken enhetschef för metod och taktik saknar befogenhet.

- Tillse att ev ingripande (förbud eller föreläggande) från

Arbetsmiljöinspektionen respekteras och efterlevs.

- Tillse att den anställdes rehabiliteringsbehov klarläggs, att

rehabiliteringsutredning görs samt att erforderliga arbetslivsinriktade

rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med bestämmelserna i Lag

om allmän försäkring.

Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat

ovanstående

Östersund den ..........................

........................................ …………………………

Lars Nyman

Chef Räddningsavdelningen

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Jörgen Eriksson

Enhetschef

Metod och Taktik

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

831 21 Östersund


den 6 december 2011

FÖRDELNING AV

ARBETSMILJÖARBETSUPPGIFTER

Enhetschef för beredskap och insats, Jämtlands

Räddningstjänstförbund

Enhetschef för beredskap och insats har att skaffa sig kunskap om

arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring, andra författningar, regler

och avtal som rör området samt om befintlig skyddsorganisation.

Enhetschef för beredskap och insats ska inom sitt verksamhetsområde:

- Organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och

rehabiliteringsverksamheten.

- Tillse att underställd personal fortlöpande får den information och de

instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och

olycksfall. Momentet skall ingå i introduktionen till all personal.

- Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön eller returnera

frågan till chef för räddningsavdelningen.

- Ta vara på olika lösningar på arbetsmiljöproblem och rapportera

dessa till chef för räddningsavdelningen.

- Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten inom sitt

område i samband med budgetarbetet och övrig

verksamhetsplanering.

- Tillse att skyddsronder genomförs enligt förbundets rutin.

- Tillse att riskanalys görs inför förändringar i arbetsorganisationen

eller arbetsmiljön och att dessa följs upp.

- Tillse att planerade arbetsmiljöinsatser genomförs och följa upp om

de fått avsedd effekt.

- Utreda och anmäla ohälsa, olyckor och tillbud enligt förbundets rutin

samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns.

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

831 21 Östersund


den 6 december 2011

- Fortlöpande arbeta för att skapa ekonomiska och personella

förutsättningar för arbetsmiljöförbättringar samt arbetsanpassningsoch

rehabiliteringsverksamhet.

- Tillse att bestämmelserna i arbetsmiljölagen, lagen om allmän

försäkring samt andra bestämmelser i avtal mm följs och att

information om reglerna ges.

- Stimulera arbetsmiljöverksamhet bland personalen bl a genom att

regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor vid olika typer av

arbetsplatsträffar.

- Till chef för räddningsavdelningen returnera varje arbetsmiljöfråga,

för vilken enhetschef för beredskap och insats saknar befogenhet.

- Tillse att ev ingripande (förbud eller föreläggande) från

Arbetsmiljöinspektionen respekteras och efterlevs.

- Tillse att den anställdes rehabiliteringsbehov klarläggs, att

rehabiliteringsutredning görs samt att erforderliga arbetslivsinriktade

rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med bestämmelserna i Lag

om allmän försäkring.

Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat

ovanstående

Östersund den ..........................

........................................ …………………………

Lars Nyman

Chef Räddningsavdelningen

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Thomas Fredriksson

Enhetschef

Beredskap och Insats

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

831 21 Östersund


den 6 december 2011

FÖRDELNING AV

ARBETSMILJÖARBETSUPPGIFTER

Team ledare, Jämtlands Räddningstjänstförbund

Team ledare har att skaffa sig kunskap om arbetsmiljölagen, lagen om

allmän försäkring, andra författningar, regler och avtal som rör området

samt om befintlig skyddsorganisation.

Team ledare ska:

- Organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och

rehabiliteringsarbetet inom sitt ansvarsområde.

- Tillse att underställd personal fortlöpande får den information och de

instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och

olycksfall. Momentet skall ingå i introduktionen till all personal.

- Tillse att, där detta är aktuellt, befintliga hjälpmedel används och

personlig skyddsutrustning används.

- Tillse att vedertagen arbets-/lyftteknik används.

- Tillse att skyddsronder genomförs enligt förbundets rutin.

- Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten i samband

med budgetarbetet och övrig verksamhetsplanering.

- Tillse att rutinerna för riskanalys av arbetsmiljön följs.

- Genomföra planerade arbetsmiljöinsatser och följa upp om de fått

avsedd effekt.

- Utreda och anmäla ohälsa, olyckor och tillbud enligt förvaltningens

rutin, samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns.

- Informera om bestämmelserna i Arbetsmiljölagen, Lagen om allmän

försäkring samt andra bestämmelser i avtal m m som rör

arbetsmiljön.

- Stimulera arbetsmiljöverksamhet bland personalen genom att regelbundet

diskutera arbetsmiljöfrågor.

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

831 21 Östersund


den 6 december 2011

- Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön och till enhetschef

för beredskap och insats returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken

befogenhet saknas.

- Ta vara på olika lösningar på arbetsmiljöproblem och rapportera

dessa till enhetschef för metod och taktik.

- Tillse att ev ingripande (förbud eller föreläggande) från

Arbetsmiljöinspektionen respekteras och efterlevs.

- Tillse att den anställdes rehabiliteringsbehov klarläggs, att

rehabiliteringsutredningar görs, samt att erforderliga

arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med

bestämmelserna i Lag om Allmän försäkring.

Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat

ovanstående

Östersund den ..........................

........................................ ……………………………

Thomas Fredriksson

Enhetschef

Beredskap och Insats

Jämtlands Räddningstjänstförbund

NN

Team ledare

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

831 21 Östersund


den 6 december 2011

FÖRDELNING AV

ARBETSMILJÖARBETSUPPGIFTER

Sektionschef Deltid, Jämtlands

Räddningstjänstförbund

Sektionschef för deltid har att skaffa sig kunskap om arbetsmiljölagen,

lagen om allmän försäkring, andra författningar, regler och avtal som rör

området samt om befintlig skyddsorganisation.

Sektionschef för deltid ska:

- Organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och

rehabiliteringsarbetet inom sitt ansvarsområde.

- Tillse att underställd personal fortlöpande får den information och de

instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och

olycksfall. Momentet skall ingå i introduktionen till all personal.

- Tillse att, där detta är aktuellt, befintliga hjälpmedel används och

personlig skyddsutrustning används.

- Tillse att vedertagen arbets-/lyftteknik används.

- Tillse att skyddsronder genomförs enligt förbundets rutin.

- Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten i samband

med budgetarbetet och övrig verksamhetsplanering.

- Tillse att rutinerna för riskanalys av arbetsmiljön följs.

- Genomföra planerade arbetsmiljöinsatser och följa upp om de fått

avsedd effekt.

- Utreda och anmäla ohälsa, olyckor och tillbud enligt förvaltningens

rutin, samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns.

- Informera om bestämmelserna i Arbetsmiljölagen, Lagen om allmän

försäkring samt andra bestämmelser i avtal m m som rör

arbetsmiljön.

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

831 21 Östersund


den 6 december 2011

- Stimulera arbetsmiljöverksamhet bland personalen genom att regelbundet

diskutera arbetsmiljöfrågor.

- Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön och till enhetschef

för beredskap och insats returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken

befogenhet saknas.

- Ta vara på olika lösningar på arbetsmiljöproblem och rapportera

dessa till enhetschef för beredskap och insats.

- Tillse att ev ingripande (förbud eller föreläggande) från

Arbetsmiljöinspektionen respekteras och efterlevs.

- Tillse att den anställdes rehabiliteringsbehov klarläggs, att

rehabiliteringsutredningar görs, samt att erforderliga

arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med

bestämmelserna i Lag om Allmän försäkring.

Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat

ovanstående

Östersund den ..........................

........................................ ……………………………

Thomas Fredriksson

Enhetschef

Beredskap och Insats

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Torbjörn Mårtensson

Sektionschef Deltid

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Besöksadress Telefon Telefax

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10

Fyrvallavägen 4

831 21 Östersund


Checklista skyddsrond för stationer och värn

Använd checklistan så här:

Besvara frågorna med Ja eller Nej.

Vid någon form av åtgärd, fortsätt att fylla i de tre fälten till höger.

Den ifyllda listan utgör även en handlingsplan.

Datum:

Ort:

Deltagare:

Stryk de frågor eller avsnitt som inte är relevanta för denna rond.

Följ upp att beslutade åtgärder har vidtagits.

Rödmarkerade frågor gäller för Brandvärn

Gul och Röd markerade frågor gäller för Deltidskårer

Grön, Gul och Rödmarkerade frågor gäller för Heltidsstationer

Sätt en ring ( O ) runt det svar som gäller

( Ja eller Nej ) Vad behöver göras? Behövs hjälp?

Ventilation:

1. Finns både till och frånluftsventilation?

Ja Nej

2. Används avgasutsug vid behov?

(om tillgängligt)

Ja Nej

3. Finns fungerande rutiner för byte/rengöring/ underhåll

av filter och kanaler?

Ja Nej

Klimat:

4. Förekommer det drag från fönster, portar,

ventilationssystem?

Ja Nej

5. Upplever de flesta att temperaturen

är lagom i lokalerna?

Ja Nej

Buller:

6 Vet man hur hög ljudnivån är vid olika arbetsmoment?

Ja Nej

7. Om bullernivån överskrider 85dbA, finns åtgärdsplan

och används hörselskydd?

Ja Nej

Belysning:

8. Är belysningsarmaturerna rengjorda och hela?

Ja Nej

9. Finns tillräcklig platsbelysning vid respektive

arbetsplats och är den riktigt utformad (bländfri)?

Ja Nej

10. Är allmänbelysningen tillräcklig i

lokalerna?

Ja Nej

Vem ansvarar

för att det blir

gjort ?

När skall det vara klart?


Sätt en ring ( O ) runt det svar som gäller

( Ja eller Nej ) Vad behöver göras? Behövs hjälp?

Arbetsplatsutformning och arbetsorganisation:

11. Är allt arbete ordnat så att ingen arbetar enbart med

ensidiga och tunga arbeten?

Ja Nej

12. Är stolar, bord mm utformade så att

de ger goda arbetsställningar?

Ja Nej

13. Är lokalerna trevliga att arbeta i?

Ja Nej

14. Upplevs någon arbetsuppgift som så

stressig att arbetets uppläggning behöver

ses över?

Ja

Nej

Personal & Olycksfall:

15. Har ev. nyanställd personal fått tillräcklig

information/utbildning om arbetsmiljön (risker/skydd)?

Ja Nej

16. Har allvarliga arbetssjukdomar olycksfall och tillbud

rapporterats till Arbetsmiljöinspektionen?

Ja Nej

17. Är någon långtidssjukskriven pga

arbetsrelaterad sjukdom?

Ja Nej

18. Har tillbud olycksfall och arbetsskador följts upp, och

har åtgärder vidtagits?

Ja Nej

19. Utbildas personalen regelbundet t ex

om kemiska hälsorisker och andra arbetsmiljöfaktorer

som är viktiga på arbetsplatsen?

Ja Nej

Ordning:

20. Är ordningen på arbetsplatsen sådan att olyckor

undviks, att utrymningsvägar är fria att lagrat gods inte

rasar e.t.c?

Ja

Nej

21. Har golvet gott fäste så att halkrisk kan minimeras?

Ja Nej

22. Är elinstallationer rätt utförda och i

bra skick?

Ja Nej

23. Är trappor/stegar utförda på ett sådant sätt att

fallolyckor kan undvikas? (försedda med ledstänger,

skyddsräcken etc.)

Ja Nej

Skyddsutrustning:

24. Finns och används personlig skyddsutrustning?

Ja Nej

25. Finns det beredskap för första hjälpen vid olyckor,

tex. förbandsutrustning för lättare skador (märkt med

skyltar)?

Ja Nej

26. Finns ögon och nöddusch alt. flaskor med

tempererat vatten?

Ja Nej

Brand och andra nödsituationer:

27. Är brandskyddsutrustning tillgänglig och i fullgott

skick? Vet personalen var den finns och hur den

används?

Ja Nej

28. Är nödutrymningsvägar märkta med skyltar som

syns även när det är mörkt?

Ja Nej

29. Finns och övas åtgärdsplaner för

nödsituationer, t ex utrymning vid brand,

gasläcka, tankhaveri?

Vem ansvarar

för att det blir

gjort ?

När skall det vara klart?


Sätt en ring ( O ) runt det svar som gäller

( Ja eller Nej ) Vad behöver göras? Behövs hjälp?

Ja Nej

Vem ansvarar

för att det blir

gjort ?

När skall det vara klart?


Sätt en ring ( O ) runt det svar som gäller

( Ja eller Nej ) Vad behöver göras? Behövs hjälp?

Lyftanordningar/Lyftteknik:

30. Kontrolleras lyftanordningar, stroppar, pallbockar

etc. av särskild utbildad personal?

Ja Nej

31. Finns speciellt besvärliga arbetsställningar?

Ja Nej

32. Är arbete med armarna över brösthöjd vanligt?

Ja Nej

33. Är det vanligt att man böjer eller lyfter samtidigt som

kroppen vrids?

Ja Nej

34. Finns det lyfthjälpmedel vid tyngre lyft och transport?

Ja Nej

Kemikalier:

35. Finns förteckning över alla kemikalier som används

på arbetsplatsen?

Ja Nej

36. Är kemikalierna märkta på rätt sätt, och förstår

berörd personal symbolerna?

Ja Nej

37. Finns varuinformation tillgänglig för personalen som

använder de kemiska produkterna?

Ja Nej

Arbete med motorbränslen (bensin, diesel, etanol):

38. Tas bränslespill upp omedelbart med

absorberingsmedel? (OBS! STOR BRANDRISK!)

Ja Nej

39. Slängs papper, trasor o.d. i brandsäkert kärl med

självstängande lock?

Ja Nej

Laddning och lagring av batterier:

40. Sker batteriladdning i separat, välventilerat

utrymme?

Ja Nej

41. Används alltid skyddsglasögon vid hantering av

batterier?

Ja Nej

Transporter:

42. Är vägar för gång och fordonstrafik (inom- och

utomhus) åtskilda, och är de markerade och ej

blockerade?

Ja Nej

43. Är transportvägarna lättframkomliga, utan trösklar,

trappsteg eller lutande plan och med uppställda dörrar?

Ja Nej

Yttre Miljö:

44. Lämnas så mycket som möjligt av

ert avfall till återvinning eller återanvändning

(glas, papper, kartong, batterier mm)?

Ja Nej

45. Lämnar ni miljöfarligt avfall (t ex

olje-, färg-, lim- och lösningsrester) så att

de kan tas om hand på rätt sätt?

Ja Nej

46. Gör man åtgärder för att minska

energiförbrukningen?

Ja Nej

Tvätthall / Spolplatta:

47. Sker biltvätt i ett separat och väl ventilerat utrymme

och med lågbullrande utrustning?

Ja Nej

Arbete med hjul och däck:

48. Används lyftvagn, lyftspets eller dylikt vid förflyttning

av hjul?

Ja

Nej

Vem ansvarar

för att det blir

gjort ?

När skall det vara klart?


Sätt en ring ( O ) runt det svar som gäller

( Ja eller Nej ) Vad behöver göras? Behövs hjälp?

Arbete under tippflak, förarhytt och upplyftade

fordonsdelar:

49. Är fordonet fixerat så att det inte kan falla ner?

Ja Nej

50. Kontrolleras att spärranordningarna är säkra?

Ja Nej

51. Används endast godkända, felfria och inte lagade

pallbockar? (Obs! Inga "hemmatillverkade" delar)

Ja Nej

52. Ser man till att hytt inte tippas med motorn igång?

Ja Nej

Riskbedömning av arbetet:

53. Finns fysiska risker i arbetet som kan bedömas som

allvarliga?

Ja Nej

54. Finns psykiska risker i arbetet som kan bedömas

som allvarliga?

Ja Nej

Övrigt:

55. Vet ni vilka lagar och föreskrifter

som gäller för er arbetsmiljö och följer ni dem?

Ja Nej

56. Är rökning avgränsad till speciella

utrymmen? Är det klart angivet var man

får/inte får röka?

Ja Nej

57. Finns behov att anpassa arbetsplatser

till rörelsehindrade/handikappade

(t ex toaletter, hissar, trösklar)?

Ja Nej

58. Följer man upp månadskontroller på portar och

klipputrustning?

Ja Nej

59. Finns det dokumenterade rutiner för arbetsmoment

(fylla släckare, fylla lufttuber, hantera gasolcontainer och

övningsverksamhet)

Ja Nej

60. Finns det övriga risker som ej är specifierat i

checklistan?

Ja Nej

Utrustning på utryckningsfordon:

61. Finns det skyddsglasögon tillgängligt (5 par)?

Ja Nej

62. Finns det hörselskydd/proppar tillgängligt (5 par)?

Ja Nej

63. Finns det engångsmasker (damm) (5 par)?

Ja Nej

64. Om motorsåg finns på bilen, finns tillhörande

skyddsutrustning tillgänglig (skyddshjälm, byxor och

stövlar)?

Ja Nej

65. Finns det förstahjälpen (för personal) på bilen?

Ja Nej

66. Finns det skyddshandskar (gummi/latex) på bilen?

(5 par)

Ja Nej

67. Finns det ögondusch lätt tillgängligt?

Ja Nej

68. Utförs och följs vecko och månadskontroller upp?

Ja Nej

69. Finns det uppsamlingskärl för använda förband,

kanyler och sprutor?

Ja Nej

Vem ansvarar

för att det blir

gjort ?

När skall det vara klart?


Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Tillbudsrapport

MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Fastställd av

Datum

direktionen

2011-12-05

2011-12-22

Ersätter Utgåva: 3

(Denna anmälan skall göras omgående efter inträffad händelse)

Namn:……………………………………… Kår:…………………………………..

Datum för händelsen: ……………………. Datum för anmälan: ………………..………

Från brandstation: ……………………………………….

Arbetsskadeanmälan gjord/kommer göras?: Ja Nej

1. Vid vilket arbetsmoment inträffade tillbudet/skadan?

2. Vad hände?

3. Vad orsakade tillbudet/skadan?

4. Vilken personskada eller allvarlig olycka kunde ha inträffat?

5. Hur kan man undvika att tillbudet/skadan upprepas?


Utfärdad av (namn)

Morgan Olsson

Tillbudsrapport

MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete

Fastställd av

Datum

direktionen

2011-12-05

2011-12-22

Ersätter Utgåva: 3

6. Vilka åtgärder kommer att vidtagas?

7. Övriga kommentarer

Delgivits (sign.) Arbetsledning Skyddsombud Skyddskommitté Arbetsmiljöinspektionen

________________

Datum

___________________________________________

Chef/arbetsledare

Plats för skiss


Sammanställning av olycksfall/tillbud

Skadedatum Avd. Händelse *Olycksfall/

sjukskrivning

Åtgärd Ansvarig Klart

senast

Åtgärdat

* Följande förkortningar används för att beskriva vad händelsen medfört: Arbetsolycksfall med sjukskrivning (=Olycka/ja), Arbetsolycksfall utan sjukskrivning (=Olycka/nej),

Anmäld arbetssjukdom med eller utan sjukskrivning (=Arbsjuk/ja eller nej), Färdolycksfall (=Färd/ja eller nej), Tillbud (=Tillbud)

Sid 1 (1)


Introduktion av nyanställda

En alltför stor del av olyckor på svenska arbetsplatser drabbar nyanställda. En genomgång av arbetsmiljön, risker

och skyddsåtgärder är därför speciellt viktig för dem. Checklistan nedan kan vara till hjälp vid introduktion av

nyanställda.

Gå igenom följande punkter:

Förbundet

Ägare, vision/målsättning, organisation, personal, anläggningar.

Administrativa rutiner

Anställningsavtal, löner, sjukfrånvaro, företagshälsovård, arbetstider, raster, tidrapporter, semester och annan

ledighet.

Information

Hur sköts information till de anställda? Var finns anslag?

Lokaler

Rundvandring, nödutrymning, brandredskap, transport- och truckvägar etc., omklädningsrum, toaletter, dusch.

Arbetskamrater och närmaste chef

Speciella rutiner, luncher, kafferaster etc.

Facklig verksamhet

Kontaktpersoner.

Arbetsmiljö allmänt

Vem vänder man sig till? Vem är skyddsombud? Gå igenom förbundets arbetsmiljöpolicy.

Risker i arbetet

Gå igenom de risker som finns vid olika lokala maskiner/utrustningar. Ge gärna skriftliga skyddsinstruktioner.

Speciell utbildning

Vissa arbetsuppgifter får inte göras av personer som inte har utbildning, t.ex. köra truck, hantering av farligt gods

etc.

Personlig skyddsutrustning

När används den? Var finns den? Hur sköts den? Kom ihåg att det är arbetsgivarens skyldighet att se till att

arbetstagarna använder skyddsutrustning.

Första hjälpen

Var finns den? Ögondusch, nöddusch? Telefonnummer, larm?

Minderåriga och ensamarbete

Vilka arbeten får respektive får inte utföras?

Övrigt

Ev. förslagsverksamhet, personalförmåner etc.

_________________________

För förbundet

_________________________

Anställd

2011-12-06 Introduktion av nyanställda 2.doc UTGÅVA 2, 2006-02-22 - MO


UNDERHÅLLSPROGRAM FÖR TEKNISK ANORDNING År: Ort:

Utfärdare:

Omfattning 1:a kvartalet 2:a kvartalet 3:a kvartalet 4:a kvartalet Ansvarig Anmärkning

Belysning, fasta

armaturer

Dieselstation

Lyftanordningar

P ortar

Smörj- och oljesystem

Kompressorer

Tvättanläggningar,

bil/detalj

Tvättmaskin

Truckar

Ventilationsutrustning

Yttertak och gård


Arbetsgivare och arbetstagare skall

samverka för att åstadkomma en god

arbetsmiljö.

Samordningsansvarig för arbetsmiljön på detta arbetsställe är

_____________________________

Samordningsansvarig (Stationsansvarig)

Enligt arbetsmiljölagen skall övriga arbetsgivare och de som arbetar på

arbetsstället följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar.

_____________________________

Arbetsställe


Avtal avseende ansvarsfördelning och samordning beträffande

arbetsmiljö och säkerhet vid in-/uthyrning av personal.

Parter:

Jämtlands Räddningstjänstförbund, nedan inhyraren

____________________________________, nedan uthyraren

Inhyraren/samordningsansvarige förbinder sig att:

• Informera uthyrarens personal om lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter samt visa dessa på

vem på företaget som är samordningsansvarig. Ett väl synligt anslag med samordningsansvarig

skall anslås.

• Informera uthyrarens personal om rutinerna vid ev. utrymningslarm, om utrymningsvägar och

återsamlingsplatsens belägenhet.

• Informera uthyrarens personal om var 1: a-hjälpenutrustning finns och vem/vilka som har

genomgått 1: a-hjälpenutbildning.

• Tillse att uthyrarens personal får de instruktioner som de behöver för att kunna arbeta på ett säkert

sätt med den utrustning, de verktyg, de maskiner som inhyraren tillhandahåller.

• Inhyrarens arbetsledare genom regelbunden tillsyn förvissar sig om att även uthyrarens personal

har goda förutsättningar att kunna arbeta utan risk för ohälsa eller olycksfall.

Uthyraren/entreprenören förbinder sig att:

• Tillse att uthyrd personal har kompetens för de aktuella arbetsuppgifterna.

• Tillse att uthyrd personal är införstådd med skyldigheten att i alla delar följa inhyrarens lokala

säkerhetsföreskrifter och instruktioner.

• Tillse att uthyrd personal har ingående kännedom om utrustning, maskiner och verktyg som de

medför till inhyraren och är väl förtrogen med instruktioner och säkerhetsföreskrifter som

uthyraren utfärdat.

För de skador som uthyrarens personal vid sitt arbete hos inhyraren eventuellt orsakar för tredje man,

gäller den företagsförsäkring som inhyraren tecknat såsom för sin egen personal.

För de skador som uthyrarens personal eventuellt orsakar på person eller egendom hos inhyraren gäller

den företagsförsäkring som uthyraren tecknat, under förutsättning att inhyraren i alla delar uppfyllt

sina åtaganden enligt ovan.

_____________________________

Ort & datum

_____________________________

För inhyraren

_____________________________

För uthyraren


Instruktion för hobbykvällar

Hobbykväll är när förbundet upplåter sina lokaler till anställda som vill arbeta utom ordinarie

arbetstid.

Allmänt:

Enligt arbetsmiljölagen vilar huvudansvaret för att arbetsmiljön uppfyller de krav som

anvisningar och föreskrifter föreskriver på arbetsgivaren. Vid upplåtelse av verkstaden för

arbete på egna fordon utanför ordinarie arbetstid är emellertid arbetsmiljölagen inte tillämplig

eftersom ”arbete ej utförs för arbetsgivares räkning och lokal ej upplåts för yrkesmässig

verksamhet”.

Något arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen föreligger således ej.

Arbetsgivaren svarar dock som upplåtare enligt allmänna skadestånds- och straffmässiga

principer för att verktyg, material, hjälpmedel och lokaler som används under hobbykvällar är

i sådant skick att skador på person eller material ej uppstår.

Ansvaret för själva handhavandet åligger däremot självfallet den enskilde brukaren.

Instruktion:

Endast arbete på fordon tillhörande

________________________________________________får utföras under hobbykvällar.

• Arbete skall utföras på ordinarie arbetsplats.

• Arbete skall utföras med ordinarie verktyg, material och hjälpmedel.

• Arbete skall utföras på konventionellt sätt under användande av gängse skydds- och

säkerhetsanordningar.

• Endast sådant arbete som ingår i ordinarie arbetsuppgiften får utföras under hobbykvällar.

• Det åligger envar att återställa lånade verktyg mm efter brukandet samt att före påföljande

arbetsdags början anmäla eventuella defekter eller liknande på lånat material.

• Arbetsplatsen skall lämnas i sådant skick at ordinarie arbete ej förhindras.

Dessa regler gäller vid Jämtlands Räddningstjänstförbunds lokaler i _______________.

Ort, datum

____________________________

____________________________

Stationsansvarig


Agenda skyddskommitté

1. Genomgång av resultat från senast genomförda

skyddsronder.

2. Beslut om åtgärder med anledning av dessa.

3. Eventuella kvarvarande ärenden från tidigare genomförda

skyddsronder.

4. Genomgång av rapporterade tillbud/arbetsskador.


Agenda systemgenomgång ”systematiskt arbetsmiljöarbete”

§ 1. Bedömning av effektiviteten med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

§ 2. Värdering av gällande arbetsmiljöpolicy, översyn av checklistor.

§ 3. Sammanfattande resultat av årets genomförda skyddskommittémöten.

§ 4. Genomgång av inträffade sjukdomsfall, tillbud och händelser.

§ 5. Kommande årets planer för arbetsmiljöarbetet.

§ 6. Eventuell förändring av verksamheten, med anledning av t.ex. ny

utrustning, ombyggnad m.m.

§ 7. Planering för genomförande av eventuell utbildning.

§ 8. Övriga frågor.

Morgan Olsson

2011-12-06


1 Allmänt om systematiskt arbetsmiljöarbete

2 Arbetsmiljöpolicy

3 Delegering av ansvar

4 Skyddsronder

5 Skyddskommitté, genomgång av arbetsmiljön

6 Lagar och föreskrifter

7 Ohälsa/Tillbud/Olycksfall

8 Rehabilitering

9 Utbildning

10 Skydd & Säkerhet

11 Första hjälpen och krisstöd

12 Användning av skyddsutrustning

13 Likabehandlingsplan

14 Underhåll av utrustning

15 Drogpolicy

16 Riskbedömning

17 Samordningsansvar

18 Hobbykvällar

19 IT-policy

20 Elsäkerhetspolicy

21 Uthyrning av fordon och material

22

23 Blanketter/checklistor

24 Delegationer arbetsmiljöansvar

25 Sammanställning av genomförda skyddsronder

26 Sammanställning olycksfall/tillbud

27 Skyddskommittémöten

28 Utvärdering av systematiskt arbetsmiljöarbete

29 Arbetsmiljöverket

30

31


Delegationsprotokoll

Jämtlands

Räddningstjänstförbund

Ordf § 1

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att se till att

arbetsmiljön är så säker som möjligt. Det yttersta ansvaret för detta

ligger hos förbundets direktion. Direktionen har för sin räkning att

delegera till förbundschefen. Denne har sedan att fördela ansvar och

uppgifter inom förbundet.

Fastställda delegationsbestämmelser, 19 mars 2004 och den 27

mars 2004 medger att direktions ordförande kan att besluta på

direktionens vägnar i ärenden som är så brådskande att direktionens

avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nästa

sammanträde.

Beslutsunderlag

Förbundschefens skrivelse 2006-06-01

Bilagor

Ordförande beslutar med stöd av fastställd delegation

1. Direktionen delegerar arbetsmiljöansvar till förbundschefen i

enlighet med bilaga 1 till tjänstemannaförslag 2006-06-01.

2. Förbundschefen har att delegera ansvar och uppgifter inom

förbundet.

---

Utdrag till förbundschef

Delegat:…………………………………………….

ordförande

1


Riskanalys vid ensamarbete.

Anvisningar för ensamarbete regleras i AFS 1982:3.

I samband med ensamarbete skall följande rutiner följas:

1. §4 anger: ”Kan godtagbar säkerhet inte erhållas på annat sätt får arbetet inte utföras utan

att jämte arbetstagaren annan person är närvarande under arbetet”.

2. Oavsett arbete skall alltid säkerheten sättas i främsta rummet. Om arbetstagaren anser

arbetet vara för riskabelt skall arbetsledare omedelbart kontaktas.

3. Arbetstagare skall alltid bära trådlös telefon så att möjlighet finns för att nå hjälp.

Ovanstående godkännes

___________________________________ ___________________________________

För arbetstagarorganisation (XXX) För Jämtlands Räddningstjänstförbund


JPPersonalnet

2006-06-05

Om systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM

Varje arbetsgivare är skyldig att planera, leda och kontrollera sin

verksamhet så att kraven i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets

föreskrifter uppfylls. Det kallas systematiskt arbetsmiljöarbete. Per

Axell ger oss svar på frågorna varför, hur, när och vem.

År 1993 infördes ”Internkontroll av arbetsmiljön” som ett nytt begrepp i

arbetsmiljölagstiftningen. Det var då som Arbetarskyddsstyrelsens första

föreskrifter om de systematiska arbetsmiljöarbetet trädde i kraft. 1993 års

föreskrift uppdaterades 1996, även den med samma namn. Termen

”internkontroll av arbetsmiljön” kom dock med tiden att anses svårbegriplig

och därför ersattes 1996 år föreskrift från och med den 1 juli 2001 med AFS

2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta namn anger på ett bättre sätt

vad föreskrifterna går ut på. Den grundläggande metodiken skiljer sig inte från

den tidigare internkontrollen.

Uttrycket systematiskt arbetsmiljöarbete står för kvalitetssäkring av

arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete innefattar

de åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att vidta för att planera, leda och

kontrollera verksamheten så att kraven i Arbetsmiljölagen och

Arbetsmiljöverkets föreskrifter uppfylls. Skyldigheten för arbetsgivaren att

upprätthålla systematiskt arbetsmiljöarbete följer av en särskild regel i

Arbetsmiljölagen (3 kap 2a§) som kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrift

AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4.

Vad är syftet med systematiskt arbetsmiljöarbete ?

Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall förhindra att arbetstagarna drabbas

av olycksfall, sjukdom eller andra negativa följder av förhållandena i

arbetsmiljön.

Ett korrekt genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete ger arbetsgivaren en


egelbundenhet i arbetsmiljöarbetet vilket gör att risker kan upptäckas och

åtgärdas i tid. och att insatser som inte kan genomföras med detsamma, kan

planeras på lite sikt. God framförhållning leder till en bättre arbetsmiljö vilket

gynnar både verksamheten och personalen. Genom det systematiska

arbetsmiljöarbetet uppnår man en klarare arbetsfördelning om sådant som rör

arbetsmiljön och får en kontroll av att företaget klarar kraven i

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Vem ska medverka i SAM?

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det företagets chefer som har ansvaret

för SAM. Då menas chefer på olika nivåer i linjeorganisationen. Högste chefen

hos Arbetsgivaren (t ex VD) har huvudansvaret för arbetsmiljön. SAM gäller för

alla verksamheter, både privata och offentliga, där det finns anställda. Det är

nödvändigt att företagets chefer känner till Arbetsmiljölagen och de

arbetsmiljöregler som gäller för företaget för att arbetsmiljöarbetet ska kunna

läggas upp på ett bra sätt. Arbetsgivaren kan vara en juridisk person (t ex

aktiebolag, kommuner, landsting, statliga myndigheter och ekonomiska

föreningar) eller en fysisk person (ägaren till rörelsen eller den enskilda

firman). Arbetsgivare som anlitar inhyrd arbetskraft har ett särskilt

arbetsmiljöansvar för dessa arbetstagare och i de fall där entreprenörer anlitas

kan arbetsgivaren få ett samordningsansvar.

Arbetsgivaren har en långtgående undersökningsplikt.

Arbetstagarna skall enligt Arbetsmiljölagen samverka med arbetsgivaren.

Begreppet arbetstagare innefattar praktikanter, lärlingar, vikarier, prov- och

projektanställda, elever, värnpliktiga och andra som tjänstgör inom

totalförsvaret samt personer på vårdinstitutioner som utför anvisat arbete.

Arbetstagarna har ett ansvar att följa givna säkerhetsinstruktioner. Det är

väsentligt att arbetsgivaren och arbetstagarna kommer överens om lämpliga

samverkansformer, t ex arbetsplatsträffar och gemensamma undersökningar

av arbetsmiljön.

Arbetstagarna deltar också genom att t ex rapportera om risker, sjukdom,

olycksfall och tillbud samt lämna sina synpunkter på det som åtgärdats. Att

som arbetsgivare stimulera sin personal till en dialog om arbetsmiljön är till

gagn för företaget.

Skyddsombudet, -n deltar i planering och genomförande av arbetet, t ex vid

undersökning av arbetsförhållandena (skyddsronder). De skall bevaka att

arbetsgivaren inte bryter mot några regler. Åtgärdsplanering och uppföljning är

aktiviteter där skyddsombudens medverkan bör vara självklar. Skyddsombudet

har inget juridiskt ansvar för arbetsmiljön utan har samma ansvar som övriga

arbetstagare.

Företagshälsovården är företagets expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Den kan

man anlita vid riskbedömningar, undersökningar och när det handlar om att


föreslå åtgärder och att utbilda personal.

Det praktiska innehållet i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan

liknas vid en cykel eller ett kretslopp bestående av följande

huvudfaser: kartläggning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning.

1. Kartläggning

Föreskriften innehåller krav på att arbetsgivaren skall undersöka arbetsmiljön,

d v s att kartlägga hur teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation påverkar

arbetstagarna i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende. En undersökning av

arbetsmiljön bildar en naturlig utgångspunkt för det systematiska

arbetsmiljöarbetet.

För att arbetsmiljöarbetet skall vara systematiskt, krävs det rutiner som talar

om när, hur och av vem de olika uppgifterna skall genomföras. Det skall finnas

rutiner både för regelbundna undersökningar som för hantering av problem

som dyker upp plötsligt, som t ex tillbud eller olyckor. Rutinerna skall ge en

”action plan” för på vilket sätt olika situationer hanteras.

För att förebygga att inte arbetstagarna skadas, blir sjuka eller far illa på annat

sätt, föreskriver SAM att arbetsgivaren skall fortlöpande undersöka risker i

arbetet.

Detta sker vid systematiska kartläggningar som t ex skyddsronder eller vid

arbetsplatsträffar.

Information om arbetsförhållanden kan också hämtas t ex genom:

medarbetar- och utvecklingssamtal, intervjuer med arbetstagare och

skyddsombud, enkäter och olika slags mätningar i den fysiska arbetsmiljön.

Några exempel på faktorer som kan innebära risker i arbetet:

arbetsbelastning, arbetstempo och arbetstid, maskiner, arbetsorganisation och

ledarskap, sociala kontakter, möjlighet till inflytande och återhämtning.

Även stor korttidsfrånvaro, vantrivsel och problem vid sociala kontakter i

arbetet kan utgöra riskfaktorer.

Risker uppstår ofta av flera orsaker och därför är det viktigt att arbetsgivaren

skaffar sig en samlad bild av arbetstagarnas arbetsförhållanden.

Viktiga hjälpmedel vid undersökning av arbetsmiljön är faktaunderlag såsom:

iakttagelser från arbetstagare och skyddsombud, sjukdom, olycksfall och

tillbud samt sjukskrivningar, branschinformation och företagshälsovårdens

kunskaper.

Det är viktigt att arbetsgivaren skapar rutiner i form av checklistor för hur

undersökningar i arbetsmiljön skall gå till. Det är viktigt att det skall framgå

tydligt:


• Vad skall undersökas och när skall undersökningen göras?

• Vem i linjeorganisationen skall genomföra undersökningen?

• Vilka andra skall medverka förutom skyddsombud?

• Hur skall undersökningen gå till?

• Finns erfarenheter från tidigare undersökningar?

• Finns uppgifter om tillbud och skador i arbetet?

• Finns uppgifter om sjukskrivningar?

• Vilka arbetsmiljöregler är aktuella?

• Vilka checklistor är bra att använda?

• Finns något lämpligt material från branschen?

2. Riskbedömning

Efter att ha undersökt eller spontant upptäckt vilka risker som finns i

verksamheten skall arbetsgivaren bedöma riskerna och anteckna huruvida

riskerna är allvarliga eller inte, vidta åtgärder avseende akuta risker och följa

upp dem. Risker som inte åtgärdas omedelbart skall tas upp i handlingsplanen.

Vid bedömningen skall arbetsgivaren dels beakta arbetssituationer

innehållande riskmoment, dels risker i specifika arbetstagargrupper. Vid behov

finns det olika metoder att mäta en risks värde, alltifrån enkla poängsystem till

avancerade, av vissa branscher utvecklade metoder.

Alla risker kan inte undvikas helt men de skall förebyggas så långt som möjligt.

Som exempel på särskilt riskfyllda arbeten kan nämnas reparations- och

underhållsarbete, störningar och haverier i maskiner. Risksituationer vid

myndighetsutövning i den offentliga sektorn kan uppstå t ex vid kontakter med

våldsamma personer. Exempel på grupper som kan vara särskilt utsatta för

risksituationer är gravida kvinnor, minderåriga arbetstagare och personer med

funktionshinder. Arbetsgivaren skall t ex ge arbetstagarna särskilda

instruktioner, stöd och handledning samt förse dem med personlig

skyddsutrustning.

Ibland handlar det om att förutse konsekvenser i form av risker. Förändringar i

verksamheten kan medföra risker för arbetstagarna. Det kan t ex röra sig om

ombyggnation, ny teknik, nya maskiner eller omorganisation. Innan en

förändring genomförs skall arbetsgivaren anteckna risker som skulle kunna

uppstå och göra en riskbedömning. Risker som framkommit skall antingen

åtgärdas omedelbart eller föras in i handlingsplanen.

Lagen tar ingen hänsyn till arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att

förebygga risker i arbetet. I praktiken handlar det dock om vad som kan anses

vara ”tekniskt känt och ekonomiskt möjligt”.


Riskbedömningen skall vara skriftlig. Den tillsammans med övrigt relevant

material utgör underlag för kommande åtgärder.

3. Åtgärder

Handlingsplan

Arbetsgivaren är skyldig att upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet. En

handlingsplan skall vara skriftlig men lagen talar inte om när och hur ofta

handlingsplaner skall upprättas, de skall upprättas när behov uppstår. Det kan

ändå vara bra att upprätta en handlingsplan minst en gång per år, gärna innan

budgeten slås fast. Detta för att kunna lägga in kostnader för kommande årets

investeringar i budgeten. Handlingsplan skall upprättas av arbetsgivarens

representanter, d v s chefer på olika nivåer. Skyddsombud, i förekommande

fall skyddskommitté, skall medverka.

Med handlingsplan menas en förteckning över de insatser som behövs för att

förbättra arbetsmiljön, en tidplan och vem som ansvarar för att insatserna blir

genomförda. Handlingsplanen skall ange alla arbetsmiljöinsatser som planeras

under det framförliggande året. Den skall dock inte innehålla åtgärder som

arbetsgivaren är skyldig att genomföra omedelbart. Om exempelvis en viss

arbetsgivare upptäcker att man i verksamheten inte följer någon av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter skall man inte ta upp detta i handlings- planen;

arbetsgivaren är alltid skyldig att följa föreskrifterna. Ej heller risker som redan

avhjälpts efter eventuella tillbud eller olyckor skall tas upp i handlingsplanen.

När man formulerar handlingsplanen är det bra att utgå från själva

arbetsmiljöbegreppet. Vad som planeras inom områdena teknik, arbetsinnehåll

och arbetsorganisation under det kommande året och på vilket sätt

arbetstagarna påverkas i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende.

Handlingsplanen skall inte vara för detaljrik. Den behöver inte i detalj ange hur

saker och ting skall göras (ej innehålla ritningar och dylikt).

Ett skyddsrondsprotokoll kan tjäna som en utmärkt handlingsplan förutsatt att

det innehåller uppgifter om vem som är ansvarig för åtgärderna samt en

tidplan.

Handlingsplanen skall delas ut till alla som är involverade i genomförandet av

åtgärderna enligt handlingsplanen

Arbetsmiljöpolicy

Syftet med arbetsmiljöpolicy är att tydliggöra arbetsgivarens viljeinriktning

avseende arbetsmiljön i arbetet samt ge chefer/arbetsledare tydliga mål att

följa. Utgångspunkten för policyn är de risker som finns i verksamheten. Det


finns två typer av mål i arbetsmiljöpolicy, dels övergripande och långsiktiga mål

som sannolikt ingår i verksamhetens personalpolitiska strategi, dels kortsiktiga,

handlingsinriktade mål. Båda typerna av arbetsmiljömål skall vara så konkreta

att de kan utvärderas och följas upp.

Ett exempel på långsiktigt mål är att arbetet skall vara så utformat att ingen

skall bli skadad eller sjuk av arbetet.

De kortsiktiga målen skall vara så konkreta att de går att mäta. De kan gärna

vara tidplanerade (t ex på 2 – 5 års sikt). Vanliga kortsiktiga mål handlar om

att minska arbetsskador, olyckor, sjukfrånvaro och personalomsättning.

I ett litet företag kan handlingsplaner (se ovan) fungera som en

arbetsmiljöpolicy.

Uppgiftsfördelning

I skyldigheten att leda arbetsmiljöarbetet ingår två moment:

• Arbetsgivaren skall klargöra vilka arbetsmiljöarbetsuppgifter som finns i

verksamheten

• Arbetsgivaren skall klargöra uppgiftsfördelning, alltså vilka den har

delegerat olika arbetsmiljöarbetsuppgifter till

En förutsättning för en juridiskt korrekt delegering och därmed en överföring

av ansvaret är att de personer som får arbetsmiljöarbetsuppgifterna är

tillräckligt många och har den kompetens och de resurser och befogenheter

(att agera) som behövs.

Varje uppgift skall läggas på en person eller befattning för att undvika att

uppgiften/ansvaret inte skall hamna mellan två stolar. Alla på företaget skall

känna till hur uppgiftsfördelningen ser ut för att vid behov kunna vända sig till

rätt person.

I företag med tio eller fler anställda måste uppgiftsfördelningen vara skriftlig.

Den kan bestå av t ex arbetsordningar, beslutsordningar, delegationsordningar

och befattningsbeskrivningar där ansvarsområden, befogenheter och resurser

framgår eller, något som jag rekommenderar, av en särskilt framtagen

delegeringshandling. I mindre företag kan delegering vara mindre formel, men

inte mindre viktig eller mindre tydlig.

Kunskaper

All personal, chefer, arbetsledare och övriga arbetstagare som deltar i

arbetsmiljöarbetet behöver ha tillräcklig och för hans/hennes


arbetsmiljöarbetsuppgifter relevant utbildning i arbetsmiljöfrågor.

Chefer och arbetsledande personal behöver ha tillräckliga kunskaper om

reglerna i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen liksom föreskrifterna

från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Exempel på övriga regler

som dessa befattningshavare behöver ha kunskap om är kollektivavtal om

arbetsmiljö (samverkansavtal), Arbetstidslagen eller kollektivavtal om arbetstid,

diskrimineringslagarna och tobakslagen. De måste även ha klart för sig hur

reglerna skall tillämpas i verksamheten. Vidare ställs krav på att cheferna skall

ha kunskap om:

• Arbetsförhållanden i verksamheten (fysiska, psykiska och sociala)

• Förebyggande åtgärder

• Vad som allmänt främjar en god arbetsmiljö

Alla arbetstagare måste veta vilka risker han eller hon kan vara utsatt för i

arbetet för att i möjligaste mån förebygga sjukdom och olycksfall.

Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att kunskaperna hela tiden hålls

aktuella samt att kontrollera att arbetstagarna klarar av att utföra sina

arbetsuppgifter och att de följer de instruktioner som finns, m a o, klarar av

arbetet ur arbetsmiljösynpunkt.

Dokumentation

Föreskriften ställer krav på att vissa saker dokumenteras i verksamheten.

Däremot finns det inga krav på hur olika dokument eller blanketter skall vara

utformade. Dokumentationen syftar till att ge en översikt av verksamhetens

arbetsmiljö.

1. Arbetsgivaren är skyldig att göra riskbedömning som skall dokumenteras

skriftligen. Den skriftliga riskbedömningen avser de risker som kommer

fram vid de regelbundna undersökningarna. Även de risker som

avhjälpts omedelbart skall tas med i riskbedömningen. Det är en fördel

att samordna riskbedömningarna med handlingsplanerna

2. Sjukdom, olycksfall och allvarliga tillbud skall sammanställas skriftligen

en gång per år. Sjukfrånvaro kan bero på ohälsa eller olycksfall som

orsakats av förhållanden i arbetsmiljön. Det är viktigt att ta reda på om

frånvaron har samband med arbetsförhållandena

3. Handlingsplaner (se ovan)

4. Instruktioner om allvarliga risker

Exempel på när det behövs skriftliga instruktioner är vid arbeten med


haverier, driftstörningar, tillbud och olycksfall. Detta gäller även för

reparation, underhåll och annan service liksom för svårbemästrade

situationer i arbeten med t ex klienter och patienter. Det är viktigt att

instruktionerna är tillgängliga på arbetsplatsen och är lätta att förstå. De

skall hållas aktuella och innehålla uppgift när de är uppdaterade.

De arbetsgivare som har tio anställda eller fler skall även dokumentera

5. Arbetsmiljöpolicy (se ovan)

6. Rutiner (se ovan, kartläggning)

7. Uppgiftsfördelning (se ovan)

8. Uppföljning (se nedan p.4)

4. Uppföljning

Det systematiska arbetsmiljöarbetet kräver dels en uppföljning av vidtagna

arbetsmiljöåtgärder och dels en uppföljning av att kontrollsystemet fungerar,

en revision:

Uppföljning av vidtagna arbetsmiljöåtgärder

- den chef som är ansvarig för en handlingsplan måste kontrollera att de

planerade åtgärderna har vidtagits och haft avsedd effekt

- även åtgärder som vidtagits omedelbart, t ex i samband med ett tillbud eller

en olycksfall måste följas upp

Visar det sig att de vidtagna åtgärderna varit otillräckliga och inte lett till en

förväntad förbättring, och om missförhållandet inte rättas till på en gång,

måste ärendet föras tillbaka till handlingsplanen för att åtgärdas på nytt.

Skyddsombud och skyddskommitté skall medverka vid uppföljning av vidtagna

åtgärder.

Revision

Med revision avses kontroll av att själva systemet med det egna

arbetsmiljöarbetet fungerar enligt föreskriften om SAM, alltså kontroll av

kontrollen. Revision avser inte arbetsmiljön. Kontrollen innebär bl a att man

går igenom uppgiftsfördelningen och de rutiner som finns och kontrollerar att

handlingsplanen överförts till praktisk handling som det var tänkt. Lika viktig är

information som inhämtas genom intervjuer med olika befattningshavare;

chefer, arbetstagare och skyddsombud. Är arbetsmiljötänkandet en integrerad


del i det dagliga arbetet?

Det är högste chefens arbetsmiljöarbetsuppgift att se till att revision

genomförs. Själva revisionsuppgiften kan delegeras till någon annan i

organisationen eller också kan någon utomstående, t ex företagshälsovården

anlitas. Revision är en typisk ledningsfråga som rör hela verksamheten och

därför är det viktigt att högsta ledningen engagerar sig för att markera vikten

av det systematiska arbetsmiljöarbetet i organisationen.

Eftersom revisionen skall göras med jämna mellanrum, minst en gång per år,

kan det vara praktiskt att göra den samtidigt med budget och bokslut. Tätare

uppföljningar bör göras vid omorganisation och i samband med olyckor och

allvarliga tillbud.

Sist och slutligen är det förbättringarna i arbetsmiljön som talar om hur det

systematiska arbetsmiljöarbetet har fungerat.

_________________________

Vad kan hända om arbetsgivaren bryter mot SAM?

Arbetsmiljöverket har som uppgift att kontrollera att arbetsgivarna tillämpar

föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Denna kontroll sker vanligtvis

genom inspektion, s k systemtillsyn.

Har man vid en inspektion uppmärksammat några brister i arbetsmiljön, leder

detta till att Arbetsmiljöverket i ett s k inspektionsmeddelande uppmanar

arbetsgivaren att vidta vissa åtgärder inom en bestämd tid. Om inte

arbetsgivaren svarar eller vidtar åtgärder, kan myndigheten meddela ett

föreläggande eller ett förbud, som förbjuder viss hantering eller verksamhet.

I samband med föreläggandet eller förbudet kan Arbetsmiljöverket också sätta

ut ett vite, d v s bestämma att arbetsgivaren skall betala en viss summa

pengar om han inte rättar sig efter kraven. Det är Länsrätten som dömer ut

vitet. Domen kan överklagas.

Om föreläggandet eller förbudet inte innehåller något hot om vite kan en

ansvarig person hos arbetsgivaren i stället dömas till dagsböter eller fängelse i

upp till ett år. Det är allmän domstol, vanligtvis tingsrätten som dömer ut

straffet efter det att åklagaren åtalat en person (chef) på företaget. Vem som

åtalas i verksamheten, beror på eventuell delegering. Föreligger ingen korrekt

delegering, är det företagets högste chef som åtalas. Bestämmelserna om

påföljder för brott mot Arbetsmiljölagen och föreskrifterna finns i 8 kap

Arbetsmiljölagen.

Handlar brottet om vållande till sjukdom, kroppsskada eller dödsfall utkrävs


ansvar enligt Brottsbalken (3 kap). Påföljden kan bli dagsböter eller fängelse.

En vanlig påföljd i praktiken är villkorlig dom och dagsböter. Förutsättningen

för att straff skall kunna utdömas är att brottet skett med uppsåt, d v s

avsiktligt, eller av oaktsamhet, d v s av vårdslöshet.

Per Axell/JPPersonalnet

JP Infonet Förlag AB, Ferkens gränd 1, 111 30 Stockholm, information@jpinfonet.se, www.jpinfonet.se


Sammanställning av genomförda skyddsronder tom 2010-09-03

Ort

Gäddede

Hoting

Strömsund

Backe

Hammerdal

Stora Blåsjön

Jormvattnet

Norråker

Svaningen

Alanäs

Rossön

Hotagen

Föllinge

Änge

Trångsviken

Nälden

Krokom

Laxsjö

Skärvången

Rönnöfors

Alsen

Lit

Brunflo

Östersund

Furulund

Norderön

Sid 1 (2)

Datum för

genomförande

Rapporterade större

risker

Åtgärder Ansvarig Klart

senast

Åtgärdat

datum


Sammanställning av genomförda skyddsronder tom 2010-09-03

Orrviken

Tandsbyn

Bräcke

Gällö

Kälarne

Sörbygden

Pilgrimstad

Myrviken

Ljungdalen

Svenstavik

Åsarna

Rätan

Hackås

Börtnan

Gillhov

Klövsjö

Sid 2 (2)

More magazines by this user
Similar magazines