KommunfullmÃ¤ktiges sammantrÃ¤de - Ãstersunds kommun

§ -3, KF 2011-03-17 10:00 

Kallelse till 

Kommunfullmäktiges 

sammanträde 

2011-03-17 

kl 10.00 

i PB-hallen, Folkets Hus 

• Gruppmöten 

S, MP, V Onsdag 16 mars kl 18.00 I Rådhuset Rådhussalen 

S, MP, V Torsdag 17 mars kl 08.30 Rum 2 

• Alliansen i Sonaten 1 kl 08.00

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

LEDAMÖTER 

Kjell Svantesson, ordf, s 

N 

OMRÖSTNINGAR 

§ § § § 

J N J N J N J N 

Abbe Elhachimi, s, 1:e vice 

Sven Hellström, c, 2:e vice ordf 

AnnSofie Andersson, s 

Katarina Nyberg Finn, s 

Mona Modin Tjulin, s 

Anders Edvinsson, s 

Anna Eriksson, s 

Anton Waara, s

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Emil Burman, s 


Amanda Werin, s 

Catriné Allansdotter Sandberg, s 

Latifa Motia, s 

Björn Sandal, s 

Linn Berglin, s 

Maria Gerdin, s 

Hans Lingblom, s 

Mona Nyberg, s 

Bendigt Eriksson, s 

Kholod Mahmood, s

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Henrik Kvist, s 


AnnMari Sandberg Nilsson, s 

Roger Johansson, s 

Per Svensson, s 

Tomas Frank, s 

Thomas Andersson, s 

Annika Olofsson, s 

Stefan Konradsson, v 

Christina Hedin, v 

Nisse Sandqvist, v 

Anna-Karin Bergman, v

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Jan Moberg, mp 


Hans ten Berg, mp 

Angelika Lindahl, mp 

Bosse Säll, mp 

Karin Thomasson, mp 

Maj-Britt Saltin, m 

Sven Ringvall, m 

Brita Pettersson, m 

Sverker Jonsson, m 

Lars Carlsson, m 

Tord Jemteborn, m

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Lise Hjemgaard-Svensson, m 


Jananders Mattsson, m 

Pär Jönsson, m 

Jon Halvarsson, m 

Amanda Sahlin, m 

Gunnar Hjelm, m 

Jannike Hillding, m 

Anders Hafstad, m 

Magnus Andersson, c 

Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, c 

Ulf Edström, c

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Carina Asplund, c 


Carina Zetterström, c 

Nisse Svensson, c 

Pelle Lundgren, c 

Susanne Edfeldt Sjöling, c 

Bosse Svensson, c 

Elin Andersson, c 

Linnea Svensson, c 

Kia Carlsson, fp 

Pär Löfstrand, fp 

Mats El Kott, fp

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Lennart Ledin, fp 


Emanuel Sandberg, kd 

Gerhard Carlsson, sd 

Ersättare 

Östersund Staden 

Arbetarpartiet – Socialdemokraterna 

Sven Graff, Roddarvägen 4 A, 83152 Östersund 

Linnea Swedenmark, Samuel Permans gata 35 A, 83142 Östersund 

Jim Nilsson, Freskvägen 13,3 tr, 83145 Östersund 

Gun Kaalen, Grundläggargränd 38, 83136 Östersund 

Ertu Gencturk, Färjemansgatan 21 C, 83141 Östersund 

Britt Wikman, Krondikesvägen 72 B, 83146 Östersund 

Ralph Rodin, Krondikesvägen 75, 83148 Östersund 

Niklas Nilsson, Fjällgatan 10 A, 83242 Frösön 

Marie Olofsson, Opevägen 88, 83192 Östersund 

Bert Nyman, Kolvedsvägen 6, 83173 Östersund 

Ruth Karlsson, Olof Hasselgrens väg 4, 830 30 Lit 

Roland Sundström, Vetevägen 23, BV, 831 74 Östersund 

Alvi Berglund, Nyby 205, 830 30 Lit 

Moderata samlingspartiet 

Viveca Jonsson, Konstapelgränd 17, 83138 Östersund 

Tobias Mattsson, Köpmangatan 47 C, 83130 Östersund 

Ragna Unger, Biblioteksgatan 29 C, 831 42 Östersund 

Jocke Ekroth, Övre Hantverksgatan 33 A, 83136 Östersund 

Ola Reihammar, Färgargränd 2, 83151 Östersund 

Ive Hörnfeldt, Brunnsgränd 11, 831 34 Östersund 

Kalle Olsson, Bultvägen 11, 831 61 Östersund

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Centern 

Gunvor Sundin, Husås 445, 83692 Lit 

Per Ericsson, Jämtlands Nyby 145, 83692 Lit 

Erika Hermansson, Konstapelgränd 32, 83138 Östersund 

Anders Granbom, Lits-Bye 345, 83691 Lit 

Irene Göransson, Postvägen 5 A, 83432 Brunflo 

Bertil Jonsson, Kari-Larsvägen 4, 83294 Orrviken 

Vänsterpartiet 

Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, 83146 Östersund 

Reidar Lunde, Stickvägen 2, 831 61 Östersund 

Miljöpartiet de gröna 

Charlotte Oster, Havrevägen 142 ,83174 Östersund 

Jimmy Eriksson, Regementsgatan 36 A, 83135 Östersund 

Karin Österberg, Härkevägen 40, 83296 Frösön 

Folkpartiet Liberalerna 

Anna Larsson, Sikvägen 42, 83253 Frösön 

Gunnar Dovner, Ängegatan 31, 831 36 Östersund 

Kristdemokraterna 

Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, 83147 Östersund 

Karl-Göran Eriksson, Brogränd 10, 83130 Östersund 

Sverigedemokraterna 

Åke Durre, Torvollsvägen 80, 83192 Östersund 

Johnny Svensson, Hornsgatan 11 B, 83242 Frösön 

Ersättare 

Östersund utom staden 

Arbetarpartiet – Socialdemokraterna 

Niklas Nilsson, Fjällgatan 10 A, 83242 Frösön

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Marie Olofsson, Opevägen 88, 83192 Östersund 

Bert Nyman, Kolvedsvägen 6, 83173 Östersund 

Ruth Karlsson, Olof Hasselgrens väg 4, 830 30 Lit 

Roland Sundström, Vetevägen 23, BV, 831 74 Östersund 

Alvi Berglund, Nyby 205, 830 30 Lit 

Sven Graff, Roddarvägen 4 A, 83152 Östersund 

Linnea Swedenmark, Samuel Permans gata 35 A, 83142 Östersund 

Jim Nilsson, Freskvägen 13, 83145 Östersund 

Gun Kaalen, Grundläggargränd 38, 83136 Östersund 

Ertu Gencturk, Färjemansgatan 21 C, 83141 Östersund 

Britt Wikman, Krondikesvägen 72 B, 83146 Östersund 

Ralph Rodin, Krondikesvägen 75, 83148 Östersund 

Moderata samlingspartiet 

Viveca Jonsson, Konstapelgränd 17, 83138 Östersund 

Tobias Mattsson, Köpmangatan 47 C, 83130 Östersund 

Ragna Unger, Biblioteksgatan 29 C, 831 42 Östersund 

Jocke Ekroth, Övre Hantverksgatan 33 A, 83136 Östersund 

Ola Reihammar, Färgargränd 2, 83151 Östersund 

Ive Hörnfeldt, Brunnsgränd 11, 831 34 Östersund 

Kalle Olsson, Bultvägen 11, 83161 Östersund 

Centern 

Gunvor Sundin, Husås 445, 83692 Lit 

Per Ericsson, Jämtlands Nyby 145, 83692 Lit 

Erika Hermansson, Konstapelgränd 32, 83138 Östersund 

Anders Granbom, Lits-Bye 345, 83691 Lit 

Irene Göransson, Postvägen 5 A, 83432 Brunflo 

Bertil Jonsson, Kari-Larsvägen 4, 83294 Orrviken 

Vänsterpartiet 

Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, 83146 Östersund 

Reidar Lunde, Stickvägen 2, 831 61 Östersund 

Miljöpartiet de gröna 

Charlotte Oster, Havrevägen 142 ,83174 Östersund 

Jimmy Eriksson, Regementsgatan 36 A, 83135 Östersund 

Karin Österberg, Härkevägen 40, 83296 Frösön 

Folkpartiet Liberalerna

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Anna Larsson, Sikvägen 42, 83253 Frösön 

Gunnar Dovner, Ängegatan 31, 831 36 Östersund 

Kristdemokraterna 

Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, 83147 Östersund 

Karl-Göran Eriksson, Brogränd 10, 83130 Östersund 

Sverigedemokraterna 

Åke Durre, Torvollsvägen 80, 83192 Östersund 

Johnny Svensson, Hornsgatan 11 B, 83242 Frösön

§ 1, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 9/2011 

KALLELSE 

Kommunfullmäktige 

2011-03-17 Dnr 9-2011 

Meddelanden om nya ledamöter och ersättare 

1. Anna Ebenmark, s, avsäger sig uppdraget som kommunfullmäktigeledamot. 

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 3 januari 2011 att till ny ledamot i 

Anna Ebenmarks ställe har Annika Olofsson, s, utsetts. 

Till ny ersättare i Annika Olofssons ställe har Alvi Berglund, s, utsetts. 

2. Susanné Wallner, m, avsäger sig samtliga uppdrag. 

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 11 januari 2011 att till ny ledamot i 

Susanne Wallners ställe har Anders Hafstad, m, utsetts. 

Till ny ersättare i Anders Hafstads ställe har Ive Hörnfeldt, m, utsetts. 

3. Elin Hoffner, v, avsäger sig samtliga uppdrag. 

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 1 februari 2011 att till ny ledamot i 

Elin Hoffner, v, ställe har Inga-Karin Bergman, v, utsetts. 

Till ny ersättare i Inga-Karin Bergmans ställe har Reidar Lunde, v, utsetts. 

4. Per Svensson, s, avsäger sig samtliga uppdrag. 

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 8 mars 2011 att till ny ledamot i Per 

Svensson, s, ställe har Niklas Nilsson, s, utsetts. 

Till ny ersättare i Niklas Nilssons ställe har Anders Widen, s, utsetts. 

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND 

telefonnummer 063-143000 växel 

www.ostersund.se

§ 1, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Avsägelse Anna Ebenmark, s

§ 1, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Avsägelse Susanne Wallner, m

§ 1, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Avsägelse Elin Hoffner, v

§ 2, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 18/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 18-2011 

Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Valärenden 

1. Gemensam nämnd mellan Bergs, Härjedalens, Krokoms, Åres och 

Östersunds kommuner för upphandlingssamverkan med gemensamt 

upphandlingskontor 2011-2014 

Ordinarie 



Ersättare 

Catrine Allansdotter-Sandberg, s 

Sverker Jonsson, m 

Ordförande: Katarina Nyberg Finn, s 

Vice ordförande: Carina Zetterström, c 

2. Vestibulum AB (under avveckling) 

(Valda från ordinarie bolagsstämma 2011 fram till bolagets avveckling) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 

Ulf Edström, c 

Styrelse 

Tord Andnor, s, ordförande 

Sven Ringvall, m, vice ordförande 

Bengt Rådman, tjänsteman 

Revisorer: Staffan Ekström, s och Rune Larsson, kd 

3. Östersunds Rådhus AB 2011-2014 

(Valda från ordinarie bolagsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma 

2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 




www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Styrelse 






Ordförande: AnnSofie Andersson, s 

Vice ordförande: Pär Jönsson, m 

Revisorer: Sonja Wredendahl, mp, och Kjell Ericson, fp 

4. Östersunds Turist- och Kongressbyrå AB 2011-2014 

(Valda från extra bolagsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma 

2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 


Styrelse 

Bengt Marsh 

Eva Larsson 

Magnus Lindgren 

Lars Sillrén 

Susann Norman 

Ordförande: Bengt Marsh 

Revisorer: Göran Fürstenberg, m, och Lars Andersson, sd 

5. Östersundsbostäder AB 2011-2014 


2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 




www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Styrelse 

Ordinarie 

Tord Andnor, s 

Anna Gundersson, s 

Bert Nyman, s 

Karin Österberg, mp 

Magnus Andersson, c 

Sven Ringvall, m 

Viveca Jonsson, m 

Ersättare 

Siw Karlsson, s 

Gunnar Danielsson-Edfalk, s 

Anna Norlén, s 

Maria Forslund, v 

Danuta Finke, c 

Ragna Unger, m 

Rolf Östlund, m 

Ordförande: Tord Andnor, s 

Vice ordförande: Sven Ringvall, m 

Revisorer: Staffan Ekström, s och Rune Larsson, kd 

6. Marieby brandstodsfond ”Marieby bästa” (2011-2014) 

(Styrelsen utser inom sig ordförande och kassaförvaltare) 

Ordinarie 

Ersättare 

Henrik Kvist, s xxxxxxxxxxxxxx 

Valter Hemå, c Stefan Macknow, c 

Frank Nilsson, c Mona Nilsson, c 

Eva Olausson, m 

Margareta Norén–Nilsson, c 

Revisorer 

Val av 2 revisorer 

7. Gode män vid fastighetsbildningsförrättningar 2011-2014 

Göte Murén, s 

Lillemor Rydow, s 

Börje Jonsson, s 

Bendigt Eriksson, s 

Iris Moritz, m 

Sören Björklund, c 

8. Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek 2011 – 2014 (förvaltas av kulturoch 

fritidsnämnden) 

Revisorer: Kick Leijnse, v, Lars Andersson, sd, ordinarie och Sonja Wredendahl, 

mp, som ersättare. 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

9. Stiftelsen Jämtlands läns museum 2011-2014 

Ordinarie 


Susanne Edfeldt Sjöling, c 

Ersättare 

Tomas Frank, s 

Vice ordförande: Susanne Edfeldt Sjöling, c, vice ordf 

Revisorer: Göran Fürstenberg, m, ordinarie och Per Söderberg, c, ersättare 

10. Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län (Zenit) 2011-2014 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 

Carina Asplund, c 

Styrelseledamot 

(Avvaktar utredning om Zeniths framtid) 

11. Stiftelsen Åsanförvaltningen 2011-2014 

Catrine Allansdotter Sandberg, s 

Bert Eriksson, s 

Sören Björklund, c 

12. Bostadsrättsföreningen Körfältets centrum 

(Valda från och med ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie 

bolagsstämma 2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 




www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Styrelse 

Ordinarie 

Carl-Arne Åhlin, s 

Ersättare 

Robert Mohlin, m 

Nominerad: Jan Högberg, tjänsteman 

Nominerad ersättare: Nils Burman, tjänsteman 

Revisorer 

Ordinarie 

Staffan Ekström, s 

Ersättare 

Kick Leijnse, v 

13. Bostadsrättsföreningen Lugnviks centrum 2011-2014 



Ombud 

Ordinarie 

Ersättare 

Katarina Nyberg Finn, s Pär Jönsson, m 

Styrelse 

Ordinarie 


Stefan Konradsson, v. 

Arne Eskilsson, c 

Anders Granbom, c 

Ersättare 

AnnMari Sandberg Nilsson, s 

Inga-Karin Bergman, v 

Gunnar Dovner, fp 

Robert Mohlin, m 


Revisorer 

Ordinarie 

Rune Larsson, kd 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

14. Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum 2011-2014 



Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 


Styrelse 

Kjell Svantesson, s 

Lillemor Rydow, s 

Bertil Andersson, fp 

Bert Nyman, s 

Bengt-Erik Eriksson, s 

Jannike Hillding, m 

Per Leijon, c?? 

Nominerade: Jan Högberg, tjänsteman 

Revisorer 

Ordinarie 

Karl-Åke Karlsson, c 

15. Bostadsrättsföreningen Åkerärtan) 2011-2014 

(Valda från ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma 

2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 

Karin Andersson, c 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Styrelse 

Ordinarie 

Börje Jonsson, s 

Ersättare 

Benny Hiller, m 


Revisorer - nominering 

Ordinarie 

Per Söderberg, c 

16. Brf Östersundshus nr 36 Bonden 2011-2014 

(Valda från ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma 

2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 

Martin Axelsson, c 

Styrelse 

Linn Berglin, s 


Iris Moritz, m 

Lena Hansson-Cedervall, c 

Ulla Modén, s 

Inga-Karin Bergman, v 

Stefan Machnow, c 

Finn Cromberger, fp 

Revisorer - nominering 

Ordinarie 

Sonja Wredendahl, mp 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

17. Ungdomsrådet – 5 kontaktpersoner 2011-2014 

Ordinarie 


Nisse Sandqvist, v 

Jimmy Eriksson, mp 

Lars Carlsson, m 

Linnea Svensson, c 

Ersättare 

Anders Edvinsson, s 


Charlotte Oster, mp 

Amanda Sahlin, m 

Pelle Lundgren, c 

18. Naboer AB 2011-2014 

Ombud 


Ersättare 


19. Jämtlands räddningstjänstförbund 2011-2014 

Revisor: Kjell Ericson, fp 

20. Länstrafiken AB 

Ombud 


Ersättare 

Per Ericsson, c 

Revisor: Staffan Ekström, s 

21. Östersunds Sport- och Eventarena AB 2011-2014 

Ombud 


Ersättare 


Styrelse 


Per Lundgren, c 

Jens Nilsson, s 

Gunnar Karlsson, m 

Bengt Åsengård?? 

Revisorer: Kjell Ericson, fp, ordinarie 

Sonja Wredendahl, mp, ersättare 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

22. Inlandsbanan AB 2011-2014 

Nomineringar 

Ordförande 

Styrelseledamot: 

Ombud 


Jan-Erik Sandberg 


Ersättare 


Revisor 

Nils Hultin, c 

23. Jämtkraft AB 2011-2014 


2015) 

Ombud 


Ersättare 


Styrelse 

Ordinarie 

Ersättare 




Gabriella Jonasson, s 

Andreas Englund, mp ???????? 

Ulf Edström, c ???????? 


Gunnar Hjelm, m 

Ordförande: AnnSofie Andersson, s 

Vice ordförande: Ulf Edström, c 

Revisorer (valda för moderbolaget, samtliga dotterbolag inklusive eventuella 

dotterdöttrar) 

Ordinarie 


Ersättare 




www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

24. Val av re visorer i Jämtlands gymnasieförbund (3 på förslag av de 

övriga kommunerna) 2011-2014 


Bräcke 

Krokom 

Ragunda 

Östersund, ordförande 

25. FINSAM (under avveckling 2011) 

Revisor 


26. Val av ersättare i kommunstyrelsen i Susanné Wallner, m, ställe. 

27. Val av ersättare i kommunstyrelsen i Elin Hoffner, v, ställe. 

Förslag Christina Hedin, v 

28. Val av ersättare i miljö- och samhällsnämnden i Elin Hoffner, v, ställe. 

Förslag Inger Jansson, v. 

29. Val av ny nämndeman i Elin Hoffner, v, ställe. 

Förslag Inger Jansson, v. 

30. Val av ny ledamot i miljö- och samhällsnämnden i Per Svensson, s, 

ställe. 



www.ostersund.se

§ 4, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 14/2011 

Dialog med revisionen 

Revisionsrapporter: 

KALLELSE 


1. Ombyggnad Västervik Södra strand 

2. Kontanthantering 

3. Uppföljning av 2008 års granskning 

2011-03-17 Dnr 14-2011 



www.ostersund.se

§ 4, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Revisionsrapport kontanthantering 

Sammanfattning av 

revisionsrapport 

Östersunds kommun 

Hela rapporten finns på www.ostersund.se 

Kontanthantering 

På uppdrag av kommunens valda revisorer har Komrev inom PwC granskat kontanthanteringen vid 

fem olika arbetsplatser i kommunen samt hur den interna kontrollen i detta avseende fungerar. 

Granskningen har inriktats på Storsjöbadets cafeteria, Brunflobadet, Ängsmoskolans fritidsgård, 

Biblioteket och Ängegården. Följande revisionsfråga har varit aktuell: 

‣ Är den interna kontrollen för hantering av kontanta medel tillfredställande? 

Vår sammanfattande revisionella bedömning är att redovisningen av kontanta medel inte är helt 

tillfredställande inom tre av fem granskade platser. Vår bedömning grundar sig bland annat på 

följande granskningsiakttagelser: 

• Positiva och negativa kassadifferenser förekommer i kassarapporter och i en del fall utan 

notering om orsak. 

• Manuell rättning av dagrapporter har förekommit. 

• Felaktigt momsavdrag har används. 

• Personliga inloggningsfunktioner i kassaapparater används inte fullt ut. 

• Det förekommer att kassaavstämningar mot underlag endast görs en gång per vecka. 

• Rutinbeskrivning finns inte på alla arbetsplatser. 

• Dokumentation över utsedd kassaansvarig saknas på samtliga granskade arbetsplatser. 

Vi lämnar följande förbättringsförslag: 

• Kassadifferenser ska redovisas enligt kommunens gällande anvisningar. 

• Manuella rättningar av dagrapporter får inte förekomma utan rättning ska registreras i kassaapparaten 

för att redovisningen ska överrensstämma med kontrollremsan. 

• Felaktiga momsavdrag ska utredas och rättas. 

• Personlig inloggningsfunktion i kassaapparaterna bör användas där det är praktiskt möjligt 

för att säkerställa spårbarheten av eventuellt gjorda felaktigheter. 

• Kassan ska stämmas av dagligen och inte endast vid veckorapportering. Detta bl a för att 

kunna spåra vilken dag eventuella felaktigheter uppstått. 

• Rutinbeskrivningar tas fram där sådana saknas, alternativt uppdateras, vad gäller registrering 

i kassaapparat, redovisning, hantering och förvaring av kontanta medel enligt kommunens 

anvisningar 

• Dokumentation över utsedd kassaansvarig ska upprättas enligt kommunens anvisningar. 

Anneth Nyqvist 

Komrev inom PwC 

anneth.nyqvist@se.pwc.com 

063-635 11 75, 070-288 06 90

§ 4, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Revisionsrapport ombyggnad Västervik 





Ombyggnad Västervik - Södra Strand 

Komrev inom PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Östersunds kommun genomfört 

en granskning avseende ombyggnaden av Västervik som färdigställts under 2010. Ombyggnad 

Västervik fanns med i utförarstyrelsens budget för 2009 med 10 mnkr. I projektkalkylen 

som upprättades inför investeringen fanns 16,1 mnkr upptaget för investeringen och slutlig investeringsutgift 

bedöms landa på 16,3 mnkr. 

Den övergripande revisionsfrågan är om investeringen har handlagts med tillräcklig tillförlitlighet 

och säkerhet. Kontrollmålen är: 

- Har investeringen skett utifrån korrekt fattade och väl underbyggda beslut? 

- Har investeringar skett i enlighet med kommunens upphandlingsregler och LOU? 

- Är uppföljning och återrapportering av investeringen tillfredsställande? 

Ombyggnaden av Västervik har inneburit att kommunens dagverksamhet för personer med demens 

flyttades till renoverade lokaler på ”Södra strand”, Västervik. På andra våningen har man 

inrett för anhörigavlösning. Ombyggnaden gjordes i expeditions- och kontorslokaler samt i ett 

kök och en lunchmatsal för äldre i det s.k. E-huset på Västervik. 

Med utgångspunkt i en samlad bedömning av kontrollmålen bedömer vi att investeringen handlagts 

med tillräcklig tillförlitlighet och säkerhet. Att döma av förvaltningens egen bedömning har 

den verksamhet som idag bedrivs på ”Södra strand” goda förutsättningar att vara ändamålsenlig 

och lokalerna är väl anpassade för verksamheten. 

Sammantaget ger de riktlinjer som finns för investeringsprocessen förutsättningar för en tillräcklig 

intern kontroll. Vi rekommenderar dock att tekniska förvaltningen på ett mer systematiskt sätt 

säkerställer en tillräcklig kommunikation med beställaren för att undvika att frågor om t.ex. 

byggnadsinventarier/verksamhetsinventarier hamnar mellan stolarna. Vi noterar vidare att det belopp 

som tagits upp i investeringsbudgeten är lägre än den slutligen projekterade kostnaden. Då 

avgörande för investeringen är om beställande nämnd har utrymme att ta en ökad hyreskostnad 

som uppstår av investeringen så bedömer vi att underlaget för beslutet är tillräckligt. Däremot är 

det otydligt vilken betydelse det upptagna beloppet i investeringsbudgeten har haft i detta enskilda 

fall. Om investeringsbudgeten ska kunna vara ett verktyg för att kunna följa och styra kommunens 

ekonomi utifrån investeringsnivåer så bedömer vi att när ett anslag ändras i den omfattning 

som i detta fall bör beslut tas om att budgeterat belopp ändras. 




063-635 11 75, 070-288 06 90

§ 4, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Revisionsrapport sammanfattning av 2008 års granskningar 





Uppföljning av 2008 års granskningar 

Målet med revisorernas arbete är inte bara att det efter årets slut ska leda till en revisionsberättelse. 

Revisorernas arbete ska också leda till en bättre trygghet, säkerhet och effektivitet. 

Därför är det nödvändigt att de förslag som lämnats tidigare år löpande följs upp så att revisorerna 

kan bedöma om erforderliga åtgärder vidtagits från kommunens sida. Östersunds kommuns förtroendevalda 

revisorer har därför gett Komrev inom PwC i uppdrag att göra en uppföljande studie 

av de granskningar som genomfördes under 2008. 

Vår bedömning är att nämnderna i stor utsträckning har genomfört eller håller på att genomföra 

de åtgärder som revisorerna föreslagit i sina granskningar. 

Vår bedömning grundar sig bl.a. på följande: 

- Internkontroller finns framtagna för samtliga nämnder och reglementen är uppdaterade med en 

skrivning om nämndernas ansvar för internkontrollen. 

- Socialnämnden har fortsatt att utveckla kvalitetssystemet och kontrollen är stärkt att processerna 

kring placeringar, uppföljningar är effektiva och säkerställda. 

- Inom vård- och omsorgsförvaltningen pågår arbetet med att ta fram ett heltäckande ledningssystem 

för kvalitet samt metoder för att enklare kunna jämföra kostnader och kvalitet mellan olika 

enheter. 

- Utförarstyrelsen har tagit fram en rutinbeskrivning för investeringsprojekt och stärkt rutiner 

kring rapportering av direktupphandlingar och anmälan av delegationsbeslut Nyckeltal används 

i högre grad för kostverksamheten och ett flertal nyckeltal finns i budgeten. 

- Socialnämnden har beslutat om mål och ambitionsnivå för tillsynsverksamheten. 

- Miljö- och samhällsnämnden har avsatt utbildningsdagar för genomgång av reglementen och 

ansvarsområden, verksamhetsplaner fasställs och följs upp, frågor av principiell politisk art diskuteras 

behandlas vid flera tillfällen i nämnden samt bevakning sker att beslutunderlag är tydliga. 

Nämnden har även tagit fram en tillgänglighetsplan med styrande avhjälpande insatser. Enligt 

nämndens bedömning kommer dock inte alla enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade förrän 

2015. 

- Barn- och utbildningsförvaltningen har tydliggjort för nämnden om kommunens räkne- och redovisningssystems 

grunder och innehåll för bidrag till fristående skolor. 

- Kommunstyrelsen har tillsatt en ny kommitté för att följa efterlevnaden av de olika barnkonventionerna, 

fler nyckeltal är framtagna och ungas inflytande har förstärkts. 

Utifrån nämndernas lämnade svar återstår vidare uppföljningsarbete kring: 

- Risk-, väsentlighet- och konsekvensanalysarbetet då svar ej erhållits från alla nämnder. 

- Utförarstyrelsens arbete med framtagandet av kostpolicy och jourhållandet av ritningsunderlag. 

- Lämnade förbättringsförslag i granskningen om luftmätningar då svar ej erhållits från Miljö- och 

samhällsnämnden. 




063-635 11 75, 070-288 06 90

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 407/2011 

PROTOKOLL 

Kommunstyrelsen 

2011-03-01 Dnr 407-2011 

Budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 

Enligt kommunens styrmodell för den ekonomiska planeringen och budgetarbetet 

fastställer kommunfullmäktige budgetdirektiv och ramar för nämndernas 

arbete med budget 2012 och flerårsplan 2013-2014. 

Kommunledningsförvaltningen har upprättat baskalkyl 2011-02-11, reviderad 

2011-02-23, som redovisar ekonomiskt utgångsläge samt de behov som 

förts fram från respektive förvaltning vid genomförd inventering av budgetförutsättningarna. 

Underlag för beslut 

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2011-02-23 

Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas gemensamma 

förslag till budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013- 

2014 

Anteckning 

Alliansens förslag till budgetdirektiv kommer till kommunfullmäktiges 

sammanträde den 17 mars 2011 

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 

Kommunfullmäktiges beslut 

1. Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas gemensamma 

förslag till budgetdirektiv och ramar för budget 2012 och flerårsplan 

2013-2014, inklusive besparingskrav, fastställs. 

2. Kommunens befolkningsmålsättning/planeringstal för kommande planeringsperiod 

fastställs till 60.050 invånare 2012, 60.300 invånare 2013 och 

60.550 invånare 2014. 

3. Kommunens internränta sänks från 4,3 % 2011 till 4,2 % 2012 i enlighet 

med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation för nytillkomna 

objekt. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1 

Datum Dnr 407-2011 

2011-02-23 

Christine Wåhlén 


Budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 

Enligt kommunens styrmodell för den ekonomiska planeringen och budgetarbetet 

fastställer kommunfullmäktige budgetdirektiv och ramar för nämndernas 

arbete med budget 2012 och flerårsplan 2013-2014. 

Kommunledningsförvaltningen har upprättat baskalkyl 2011-02-11, reviderad 

2011-02-23, som redovisar ekonomiskt utgångsläge samt de behov som 

förts fram från respektive förvaltning vid genomförd inventering av budgetförutsättningarna. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2011-02-23. 

Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas gemensamma 

förslag till budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013- 

2014. 

Förslag till driftbudgetramar 2012-2014. 

Baskalkyl med budgetförutsättningar och budgetläge 2012-2014; kommunledningsförvaltningens 

PM 2011-02-11, reviderad 2011-02-23. 

Budgetbalansering enligt s, v och mp:s förslag till ramar och sparkrav, 

2011-02-xx. 

Alliansens förslag till budgetdirektiv. 

Kommunstyrelsens förslag till beslut 


1. … … … … … … … … … ... förslag till budgetdirektiv och ramar för budget 

2012 och flerårsplan 2013-2014, inklusive besparingskrav, fastställs. 



www.ostersund.se

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum Dnr 407-2011 

2011-02-23 

2. Kommunens befolkningsmålsättning/planeringstal för kommande planeringsperiod 

fastställs till 60 050 invånare 2012, 60 300 invånare 2013 och 

60 550 invånare 2014. 

3. Kommunens internränta sänks från 4,3 % 2011 till 4,2 % 2012 i enlighet 

med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation för nytillkomna 

objekt. 

Bakgrund 

Kommunledningsförvaltningens baskalkyl med avstämning av budgetförutsättningar 

och budgetläge visar på en viss förbättring av budgetläget 2012- 

2013 jämfört med gällande flerårsplan. Den viktigaste orsaken är förbättringen 

av skatte- och statsbidragsintäkter enligt den senaste skatteunderlagsprognosen 

från SKL. Trots förbättringen visar baskalkylen på minus i 

utgångsläget. Enligt kalkylen saknas ca 85 Mkr 2012 för att nå resultatkravet 

för god ekonomisk hushållning. 

I baskalkylen görs indexuppräkning med 2,5 % för löneökningar per år plus 

en lönereserv/buffert motsvarande 0,6 % år 2012, 1 % för år 2013 och 1,3 

% för år 2014. Indexuppräkning görs med 1 % för övriga kostnadsökningar/inflation 

för år 2012, och med 1,5 % för åren 2013 respektive 2014. Internräntan 

föreslås sänkas från 4,3 % 2011 till 4,2 % 2012, i enlighet med 

SKL:s rekommendation, för nytillkomna objekt. 

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Bengt Marsh 

Bert-Olof Åkerström 

Utdrag till kommunens nämnder och förvaltningar samt Jämtlands Gymnasieförbund 

och Jämtlands Räddningstjänstförbund 



www.ostersund.se

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge 

Vers 4/Revidering 2011-02-23 BILAGA 1 

Budgetförutsättningar och budgetläge 

inför direktiv och ramar för budget 2012 

och flerårsplan 2013-2014 

Kommunledningsförvaltningen


INLEDNING..............................................................................................................................1 

BEFOLKNINGSUTVECKLING - BEFOLKNINGSMÅL....................................................2 

Prognosframskrivning till år 2020.....................................................................................................3 

DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR.................................................................................3 

INDEXUPPRÄKNING FÖR LÖNEÖKNINGAR OCH INFLATION.................................5 

Inflation.........................................................................................................................................6 

Löneökning....................................................................................................................................6 

BUFFERTAR/RESERVER OCH ANSLAG FÖR OFÖRUTSEDDA BEHOV................7 

INTERNRÄNTA.......................................................................................................................7 

PO-PÅLÄGG/ARBETSGIVARAVGIFT ...............................................................................8 

SKATTE- OCH STATSBIDRAGSINTÄKTER....................................................................8 

PENSIONER ............................................................................................................................9 

UPPTAGANDE AV LÅN........................................................................................................9 

Finansiella kostnader upplåning.......................................................................................................9 

FINANSIELLA INTÄKTER KOMMUNALA BOLAG.......................................................10 

Finansiell intäkt Rådhus AB...........................................................................................................10 

Finansiell intäkt Jämtkraft AB.......................................................................................................10 

BUDGETUTFALL 2010 OCH BUDGETPÅVERKAN 2011...........................................10 

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/RESURSTILLSKOTT I GÄLLANDE BUDGET 

OCH FLERÅRSPLAN ..........................................................................................................11 

Budget 2011.................................................................................................................................11 

Gällande flerårsplan 2012-2013......................................................................................................12 

AVSTÄMNING AV BUDGETLÄGET – BUDGETMÄSSIGA EFTERSLÄPNINGAR, 

TILLKOMMANDE BEHOV M M .........................................................................................13 

1 Kategori 1 - Faktorer som direkt påverkar verksamheternas kostnader......................................14


2. Kategori 2 - Osäkerheter/Aktiviteter som kan inträffa..............................................................15 

4. Kategori 4 - Strategiska utredningar att ta ställning till.............................................................17 

5. Kategori 5 – Aktiviteter inom taxefinansierad verksamhet.........................................................18 

6. Kategori 6 – Investeringar.....................................................................................................18 

SAMMANFATTNING AV BUDGETLÄGET......................................................................20 

Baskalkyl budgetläge 2012-2014 .....................................................................................................20 

SAMMANFATTNING AV EKONOMISKA LÄGET..........................................................22


1(21) 

Vers 4/Revidering 2010-02-23 

Dnr 407-2011 

”Vers4Rev110223Baskalkyl2012-2014” 

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGETLÄGE INFÖR 

DIREKTIV OCH RAMAR FÖR BUDGET 2012 OCH FLERÅRSPLAN 2013- 

2014 

Inledning 

Inför det årligen återkommande budgetarbetet görs en avstämning av budgetförutsättningar 

och budgetläge. Denna gång gäller avstämningen budgetläget inför arbetet med 

budgetdirektiv och ramar för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014. 

Innevarande års budget, 2011, är balanserad med ett resultat på 30 mnkr. I det resultatet 

har avsatts ett utrymme om 15 mnkr för oförutsedda behov. För 2011 lades inget sparkrav 

ut, och det budgeterade resultatet uppnår ej kommunens mål om god ekonomisk 

hushållning. 

För flerårsplan 2012-2013 är utgångsläget ett annat, det är minusresultat på -16,1 mnkr 

för 2012, och -28,2 mnkr för 2013. Det har i flerårsbudget därmed förutsatts att kommunen 

ska avveckla verksamhet motsvarande 75 mnkr 2012 och ytterligare 15 mnkr 

2013. Således finns redan, i den budget som fullmäktige antog i december 2010, ett 

sparkrav som förutsättning för att nå den resultatnivå som krävs för att nå kommunens 

mål om god ekonomisk hushållning. 

Detta är alltså utgångsläget för den avstämning som nu görs inför direktiven och ramarna 

för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014. 

Med den skatteberäkning som ingår i baskalkylen och som grundas på SKL:s skatteunderlagsprognos 

från 15 februari 2011 visar kalkylen på ett något förbättrat budgetläge 

2011-2013 jämfört med gällande budget och flerårsplan. Enligt den prognosen blir skatteintäkterna 

15,2 mnkr högre 2011 än antagen budget, 18,3 mnkr högre 2012 och 10,8 

mnkr högre 2013. Samt 28,5 mnkr högre 2014 jämfört med tidigare SKL-prognos.


2 

Befolkningsutveckling - befolkningsmål 

Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick kommunens folkmängd till 59.136 invånare och den 1 

november 2010 till 59.427 invånare. Vid årsskiftet 2010/2011 är antalet 59.416, d v s en 

befolkningsökning 2010 med 280. 

Både inflyttning och födande bidrog till befolkningsökningen. Nettoinflyttningen uppgick 

till 106 personer (inflyttning 3.161, utflyttning 3.055) och födelseöverskottet (skillnaden 

mellan antalet födda och döda) uppgick till 185. Under 2010 föddes 761 barn, 

vilket är 43 fler än enligt kommunens prognos och 52 fler än 2009. Samtidigt har ungefär 

samma antal barn i åldern 1-5 år flyttat från kommunen. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden är en viktig faktor för befolkningsutvecklingen. Generellt 

kan sägas att arbetsmarknaden förbättras nu snabbt tack vare den växande efterfrågan, 

men nedgången i arbetslösheten går dock ganska långsamt eftersom inte bara 

sysselsättningen utan också arbetskraften växer. I Östersund och länet, till skillnad från 

riket, har den totala arbetslösheten ökat jämfört med december föregående år. Ungdomsarbetslösheten 

är oroande hög i länet och i Östersund, och växande. Hur detta påverkar 

kommunens befolkningsutveckling i slutändan återstår att se. Så länge arbetsmarknaden 

är lika svag i hela landet finns inga jobb på andra håll att flytta till. Befolkningsutvecklingen 

åren framöver måste betraktas som en osäkerhetsfaktor. 

Inför arbetet med 2008 års budget beslutade fullmäktige anta en befolkningsmålsättning 

om en ökning med 250 invånare per år de närmaste åren. Tabellen visar hur 

verkligt utfall korresponderat till målen hittills. 

År Utfall 31/12 Verklig 

förändring 

Mål förändring Mål antaget 

2008 

2008 58.915 228 250 59.050 

2009 59.136 222 250 59.300 

2010 59.416 280 250 59.550 

2011 250 59.800 

2012 250 60.050 

2013 250 60.300 

Som framgår ovan uppgick invånarantalet till 59.416 personer 31 december 2010. Befolkningsmålet 

59.550 invånare uppnåddes således inte fullt ut. Differensen minskar 

dock mellan utfall och mål. Vid årsskiftet 2009/2010 var differensen preliminärt 134 

personer. 

I kommunens Tillväxtprogram har kommunen som mål att öka befolkningen till 65.000 

invånare år 2020. Med utgångspunkt från dagens verkliga nivå skulle det innebära en 

genomsnittlig årlig ökning på ca 550 personer varje år den kommande tioårsperioden. 

Mot bakgrund av den mycket positiva befolkningsutvecklingen 2010, men att vi ännu 

ligger under målet, föreslås i nuläget att den av fullmäktige beslutade befolkningsmålsättning, 

om en ökning på 250 invånare per år, fortsätter gälla för planeringen kommande 

treårsperiod 2012-2014. På samma sätt som föregående år görs en ”nivåjustering” för 

invånarantalet 2010 vid beräkningen av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. 

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx 

Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 2


3 

(Kommunens planeringstal/befolkningsmål används bl a vid beräkning av skatte- och 

statsbidragsintäkter och planering av barnomsorg, skola och äldreomsorg.) 

En ny befolkningsprognos med basår 2010 kommer att göras under våren 2011 (troligen 

i april) när erforderlig statistik och prognosunderlag från 2010 föreligger. De demografiska 

beräkningarna och budgetramarna för vård- och omsorgsnämnden och barn- och 

utbildningsnämnden samt gymnasieförbundet kommer att revideras när den nya befolkningsprognosen 

är klar. 

Prognosframskrivning till år 2020 

Någon ny prognosframskrivning till år 2020 kan inte göras i nuläget. En ny framskrivning 

kommer att göras i samband med framtagandet av en ny befolkningsprognos i vår. 

Bilden torde inte ha förändrats nämnvärt på ett år. 

Översiktligt kan befolkningsutvecklingen i de olika planeringsåldrarna beskrivas enligt 

följande: 

- Antalet barn i förskoleåldrarna fortsätter att öka. 2010 uppgick antalet 1-5 åringar 

preliminärt till 3 470 och, enligt fjolårets framskrivning, skulle antalet successivt 

öka till ca 3 600 år 2020. 

- År 2010 bottnade elevantalet inom grundskolan, då antalet 6-15 åringar preliminärt 

uppgick till ca 5 740. Från 2011 kommer antalet elever inom grundskolan 

att öka successivt, för att uppgå till drygt 7 000 vid 2020. 

- Elevminskningen inom gymnasiet bottnar 2016 då antalet 16-18 åringar uppgår 

till ca 1650. Därefter kommer elevantalet att öka successivt, och uppgå mot ca 

2 000, dvs ngt lägre än dagens nivå, ca 2 300. 

- I de äldre åldersgrupperna ökar framför allt antalet 65-79 åringar. 2010 uppgår 

de till prel ca 7 890 och, enligt fjolårets framskrivning, ökar antalet till över 

10 000 år 2020. Det är ”40-talisterna” som svarar för den kraftiga ökningen. 

- Däremot kommer antalet 80 år och äldre att öka endast marginellt under motsvarande 

tid. Från ca 3 300 vid 2010 till ca 3 500 år 2020. 

Demografiska förändringar 

I budget och flerårsplan ingår ramförändringar utifrån de s k demografiska förändringarna, 

alltså förändring i befolkningsstrukturen i de olika planeringsåldrarna enlig kommunens 

befolkningsprognos. Som framgår av avsnittet om befolkning är avvikelserna 

mellan befintlig befolkningsprognos och den preliminära befolkningsstatistiken marginella 

förutom antalet födda som översteg prognosen med 43 barn. Som nämnts görs de 

demografiska beräkningarna efter att officiell statistik för 2010 erhållits. Av budgettekniska 

skäl föreslås att redan nu i baskalkylen göra en preliminär nedjustering för de ca 

46 utflyttade barnen, vilket motsvarar ca 2,9 mnkr. 

Den demografiska ramberäkningen som ingår i gällande flerårsplan skall dock kompletteras 

med en preliminär beräkning för 2014. Med denna komplettering blir de preliminära 

demografiska ramförändringarna 2014 följande: 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 3


4 

Mnkr (2012 års prisnivå) 2012 2013 2014 

Barnomsorg/Förskola 1-5 år +1,8 -0,8 -0,6 

Skol-BO 6-9, 10-12 år +1,4 +1,5 +1,0 

Grundskola +5,2 +10,2 +11,0 

Gymnasieskola (Ks) -7,3 -9,0 -6,3 

Äldreomsorg +5,4 +4,2 +2,6 

Totalt: +6,5 +6,1 +7,7 

De senaste årens ökade födande och ökad efterfrågenivå har inneburit betydande demografiska 

ramtillskott till förskolan. Under 2010 föddes 761 barn mot prognostiserade 

718. Något barn avled under sitt första levnadsår, 19 barn 0 år flyttade in till kommunen 

men 28 flyttade ut, vilket innebär ett nettotillskott med 751 barn 0 år under 2010. 1- 

åringar finns 704 stycken, 2-åringar 693 stycken, 3-åringar 697 stycken. Under 2010 

flyttade 152 1–5-åringar in till kommunen och 198 1–5-åringar ut, vilket innebär en 

nettoutflyttning av 46 stycken 1–5-åringar. Nettounderskottet bedöms till stor del bero 

på utflyttningen av barnfamiljer till Krokoms området Sånghusvallen. Nettoutflyttningen 

kan antas minska i och med att utbyggnaden av Stadsdel Norr påbörjats. 

Under 2011 släpps 12 + 20 tomter för villor i Brittsbo, av vilka 12 villor torde vara inflyttningsklara 

till 2012. Totalt är området planerat för 100 tomter med 170 lägenheter, 

vilket bedöms vara färdigutbyggt inom 5 år. Av Tallbackens 40 tomter är 25-30 sålda 

och torde vara inflyttningsklara under 2011. Dock kan noteras att dessa tomter och hus 

hittills främst har lockat köpare i lite högre ålder och med bättre finansiella möjligheter, 

varför sannolikheten att det här tillkommer så många yngre barn inte är så trolig. Om 

även hyreshusen, som börjat byggas, lockar personer som vill lämna sitt villaboende 

stämmer inte normala antaganden. Enligt gällande befolkningsprognos kommer ökningen 

av antalet förskolebarn, 1-5 åringar, att plana ut 2012 och minska något fr o m 2013. 

Från 2011 börjar elevantalet inom grundskolan öka. Ökningen accentueras från 2013 

och därmed ökar det demografiska ramtillskottet till grundskolan. Ser man till hur 

många elever som maximalt har kunnat inrymmas i de befintliga skollokalerna, skulle 

det vara möjligt att rymma maximalt 7.500 elever i kommunen. Enligt nämndens 

prognos räknar man med 4.800 elever i den kommunala skolan höstterminen 2012 och 

ytterligare drygt 1.000 elever i fristående skolor. Detta är en svag minskning med 30- 

talet elever i kommunal skola och en ökning i de fristående skolorna med ca 150 elever. 

Bedömningen av platsbehovet i kommunala skolorna sammantaget är inte över 5.000 

platser förrän ht 2015 då man räknar med att behovet ökar till 5.050 och ht 2016 till 

5.250. Detta trots att antalet barn ökar hela tiden. Det minskade behovet kommer sig av 

en fortsatt beräknad ökning av antalet platser i de enskilt drivna skolorna i kommunen. 

Sammantaget borde det finnas möjlighet att maximalt inrymma 7.500 elever i de kommunala 

skolorna medan friskolorna har plats för 775 elever före de planerade utökningarna. 

Det torde idag således finnas ett stort överskott på ytor om man utgår ifrån vad 

som maximalt kunnat rymmas i befintliga skolor. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 4


5 

Område Max platser Prognostiserat behov ht 2012 

Norra 1300 820 

Södra 1090 600 

Frösön 1400 1050 

Odensala 960 680 

Torvalla 1430 830 

Brunflo 1360 830 

Fristående 1050 

7500 5860 varav 4790 i kommunala skolor 

Inom gymnasieskolan nåddes kulmen i elevtillströmningen år 2008 med åtföljande ramtillskott 

i kommunens budget för gymnasieskolan. Från 2009 (ht-09) minskar elevantalet 

från Östersund. Ersättningen till gymnasieförbundet betalas numera ut som en eleversättning 

(antalet elever gånger platspris) och inte som ett budgeterat anslag. Budgetramen 

är därmed inte direkt kopplad till ersättningen. I kommunens budget justeras 

dock budgetramen med hänsyn till minskat elevantal med åtföljande demografisk ramförändring. 

Det kan i sammanhanget nämnas att antalet 18-19-åringar har ökat de senaste åren och 

kulminerar 2010. Ökningen torde ha bidragit till socialnämndens kostnadsökningar. 

Nämnden har fått betydande resurstillskott för att klara dessa kostnadsökningar. Under 

kommande 3-årsperiod kommer antalet 18-19-åringar att minska kraftigt och därmed 

borde socialnämndens kostnader minska för denna grupp. I sammanhanget måste sambandet 

med hög ungdomsarbetslöshet dock beaktas. 

Beräkningarna av resursbehovet inom äldreomsorgen görs enligt den s k standardkostnadsmetoden, 

d v s den beräkningsmetod som används i den nationella kostnadsutjämningen 

för äldreomsorgen. Som en följd av att andelen äldre ökar tillförs vård- och omsorgsnämnden 

ökade resurser. Ett preliminärt ramtillskott på 2,6 mnkr 2014 läggs in i 

baskalkylen tills vidare. 

Med de gjorda kompletteringarna 2014 av den demografiska ramberäkningen skall en 

ytterligare kostnad på 7,7 mnkr 2014 läggas in i baskalkylen. 

Beräkningarna av de demografiska förändringarna i nämndernas ramar är preliminära. 

Nya beräkningar kommer att göras senare i vår när en ny befolkningsprognos föreligger. 

Indexuppräkning för löneökningar och inflation 

Som nämnts pågår f n en konjukturell återhämtning arbetsmarknaden, m a a växande 

efterfrågan. Dock är nedgången i arbetslösheten långsam pga att arbetskraften också 

växer. Den höga arbetslösheten får till följd en låg löneökningstakt, som dock kommer 

att tillta när arbetsmarknaden förbättras ytterligare. En del förändringar har skett på 

riksplanet under december 2010 och januari 2011, varför talen har kommit att förbättrats. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 5


6 

Inflationen har under 2010 legat på en relativt låg nivå, i genomsnitt 1,3 %, men kan 

jämfört med 2009 års deflation, -0,3, ändå anses hög. Inflationstrycket kommer att öka 

successivt, för att under planperioden nå strax över Riksbankens inflationsmål på 2 %. 

Dock varierar takten mellan prognosmakarna till när målet nås. 

Inflation 

Konjunkturinstitutet (KI) bedömer i sin decemberrapport inflationen/KPI-ökningen till 

2,2 % redan 2011 och samma värde 2012. Därefter prognostiserar de en höjning till 2,6 

% för 2013 och 2,8 % 2014. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer nu i 

sin prognos 15 februari 2011, KPI-ökningen till 2,3 % 2011, 2,2 % 2012, 2,6 % 2013 

och för 2014 2,3 %. En bidragande orsak till att inflationstakten ökar 2011 är stigande 

räntor och energipriser. Det är troligt att även KI kommer att ändra sina siffror när ny 

konjunkturrapport ges ut. 

Två viktiga faktorer i KPI-utvecklingen är prisutvecklingen för varor och tjänster, där 

priset på tjänster i december steg ca 3 gånger mer än för varor. Dock har råvarupriser, 

och t ex priser på livsmedel haft stark stigning i början av år 2011. 

Ett annat mått som mäter inflationen är KPIX, som är KPI exklusive räntekostnader, 

skatter och subventioner, och som därmed beskriver den underliggande inflationen. Vid 

bedömning för prisutveckling för kommunens kostnader torde indexuppräkning i budgetramarna 

med KPIX som bas, vara ett bättre riktmärke än KPI även om högre räntekostnader 

i viss mån påverkar priserna. Högre räntekostnader har dock störst genomslag 

på boendekostnader. Räntorna har idag 15 februari gått upp 0,25% och väntas stiga vid 

flera tillfällen under 2011. 

Enligt KI:s bedömning i december 2010 ökar KPIX med 1,1 % 2011, 1,2 % 2012, 1,7 % 

2013 och 1,8 % 2014. SKLs bedömning 16 februari 2011 är 1,2 % 2011, 1,1% 2012, 1,5 

% 2013 och 1,5 % 2014. Skillnaden mellan de två bedömarna är uppfattningen om styrräntans 

utvecklingstakt. Det troliga är att KI reviderar sina KPIX-tal, vi antar till ca 

1,5%/år i genomsnitt. 

Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av inflationsbedömningarna föreslås i nämndernas 

budgetramar för 2012-2014 en indexuppräkning per år med 1,0 % år 2012 och 

1,5% för åren 2013-2014, dvs en uppräkning åren 2013-2014 med 0,5% mot gällande 

flerårsplan. Baskalkylen påverkas därmed av ändrat inflationsantagande. Inflationen enl 

KPIX kan år 2014 komma att bli högre än 1,5 % men en bättre bedömning får göras vid 

budgetarbetet för 2013. 

Löneökning 

Den generella indexuppräkningen för löneökningar uppgår till 2 % i budget 2011 plus 

en buffert på 0,7 % mnkr. Slutlig löneavstämning för 2010 gav 2,3 %. Merparten av de 

centrala löneavtalen löpte ut 2010 och nya centrala avtal har ännu inte slutits. Enligt 

överenskommelse mellan arbetsgivare och fackliga parter kommer inte hela bufferten 

att ”läggas ut” 2011. Under hösten har dock de centrala parterna slutit avtal som reglerar 

omställningsåtgärder vid övertalighet, vars kostnader måste täckas ur kvarvarande buf- 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 6


7 

fert. I nuläget görs bedömningen att åtminstone 0,6 % av bufferten 2011 kommer att 

behövas. 

Även i gällande flerårsplan 2012-2013 är indexuppräkningen för löner 2 % per år plus 

en buffert på ytterligare 17 mnkr per år 2012 och 2013. Det budgeterade löneökningsutrymmet 

uppgår således till 3,0 % per år 2012-2013. Avsikten var att avsätta 3,5 % för 

2013 men medlen uppgick endast till 3 %. 

SKL:s senaste skatteunderlagsprognos (feb10) bygger på en löneökning enligt konjunkturlönestatistiken 

med 2,7 % år 2011. Sedan ökar prognosen till 3,1% 2012, 3,5% 2013 

och 3,8% år 2014. KI bedömer (dec10) löneökningstakten för hela arbetsmarknaden till 

2,7 % 2011 och 3,3 % 2012. För kommunsektorn bedömer KI löneökningarna bli något 

lägre och uppgå till 2,6 % 2011 och 3,2 % år 2012. För åren 2013 och 2014 bedöms de 

till 3,7 % respektive 3,9 %. Det är troligt att KI reviderar sina siffror. 

Osäkerheten om avtalssituationen inför år 2012 och följande löneutveckling är därmed 

stor. Mot bakgrund av SKL:s löneantaganden föreslås i nuläget en indexuppräkning för 

löneökningar med 2,5 % per år 2012-2014 plus en buffert motsvarande 0,6 % 2012, 1 % 

2013 och 1,3 % 2014. Det eventuella behov av uppjustering av löneberäkningen 2014 

får göras vid budgetarbetet 2013, då en bättre bedömning kan göras. Den föreslagna 

indexuppräkningen innebär att baskalkylen ändras/justeras upp beträffande löneantagandet. 

Buffertar/reserver och anslag för oförutsedda behov 

I kommunens budget ingår numera inga buffertar/reserver – förutom en buffert/reserv 

för löneutrymme enligt ovan. Även det särskilda anslaget för oförutsedda behov har 

tagits bort. I stället får, enligt fullmäktiges beslut, högst 15 mnkr av det budgeterade 

resultatet/rörelsekapitalet användas för oförutsedda behov. Det innebär att eventuella 

tilläggsanslag som beslutas under 2011 och som gäller 2011 och framåt påverkar resultatet 

innevarande år och budgetläget 2012 och framåt – och därmed baskalkylen 2012- 

2014. En av anledningarna till att ha ett resultat som motsvarar resultatkravet för god 

ekonomisk hushållning är att ha beredskap för oförutsedda kostnader. 

Internränta 

Internräntan skall i huvudsak spegla den genomsnittliga kostnaden för kommunens investeringar 

samt i vissa fall kommunens avkastningskrav. 

I enlighet med SKL:s rekommendation för 2011 justerades kommunens internränta upp 

från 4,0 % 2010 till 4,3 % 2011. För 2012 är SKL:s rekommendation en internränta på 

4,2 %, dvs en mindre sänkning. SKLs rekommendationer grundas på dess prognos över 

den långa statsobligationsräntan. 

Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunen följer SKL:s rekommendation 

och justerar internräntan till 4,2 % 2012. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 7


8 

Internräntejusteringar skulle egentligen för de intäktsfinansierade verksamheterna (vatten, 

renhållning, industrihus och camping) förändra taxor, hyror och avgifter - en höjning 

förbättra budgetläget, en sänkning försämra. En så marginell förändring (totalt 

kommunen 43 tkr) som denna leder knappast till justering av taxor, hyror eller avgifter 

och en effekt på budgetläget uteblir. För den anslagsfinansierade verksamheten är justeringar 

av internräntan ett nollsummespel. I kalkylen markeras tills vidare ingen påverkan 

på budgetläget. 

PO-pålägg/arbetsgivaravgift 

I budgetramarna för 2011 ingår ett PO-pålägg på 39,08 %. (Därutöver belastas verksamheten 

med ett påslag på 0,05 % för utfördelning av kommunens premiekostnader för 

ansvarsförsäkring.) Inför 2012 sänks pålägget schablonmässigt till 38,98%, vilket tas in 

i kalkylen. 

Skatte- och statsbidragsintäkter 

Skatteberäkningen i gällande budget och flerårsplan 2011-2013 grundas på SKL:s skatteunderlagsprognos 

från februari 2011. 

Efter budgetbeslutet i december har det definitiva taxeringsutfallet av 2010 års taxering 

och SCB:s definitiva beräkningar för kostnadsutjämningssystemet 2011 blivit klara. 

Den 15 februari presenterade också Sveriges Kommuner och Landsting en ny skatteunderlagsprognos. 

Enligt det definitiva taxeringsutfallet ökade skatteunderlaget i riket med 1,31 % (dvs 

2009 års inkomster) vilket kan jämföras med 5,45 % året innan. Det är en marginell 

avvikelse mot SKL:s oktoberprognos (-0,02 procentenheter). Den nya skatteunderlagsprognosen 

från februari innebär en uppjustering 2011, och en relativt stark skatteunderlagstillväxt 

prognostiseras i riket 2012-2014. Skatteunderlaget bedöms nu öka 1,8 % 

2010, 2,3 % 2011, 4,1 % 2012 resp 2013 och 4,0 % 2014. 

För att inte över- el underskatta skatteintäkter görs, som nämnts i avsnittet ”Befolkningsutveckling”, 

en nivåjustering för det lägre el högre invånarantal som kan skönjas 

vid årsskiftet. Vid årsskiftet 2010/2011 kan befolkningstalet utifrån det exakta utfallet 1 

november 2010, antas öka med 75 personer mot tidigare budgetsiffror som gällande 

skatte- och statsbidragsintäkter grundas på. 

Det definitiva taxeringsutfallet 2010, definitiv beräkning av kostnadsutjämningen 2010, 

och nivåjustering för invånarantalet 31 december 2010 samt SKLs skatteunderlagsprognos 

från februari innebär högre skatte- och statsbidragsintäkter för Östersunds kommun. 

Därmed läggs in i baskalkylen 15,2 mnkr 2011, 18,3 mnkr 2012 och 10,8 mnkr 

ytterligare jämfört med gällande budget och flerårsplan. 2014 blir skatte- och statsbidragsintäkterna 

28,5 mnkr högre än enligt förra prognosen. Detta gäller s a s ”allt annat 

lika”. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 8


9 

Pensioner 

Kommunen har i bokslutet för 2010 bokfört pensionsmedel som en anläggningstillgång, 

Östersunds kommuns pensionskassa, uppgående till 433 mnkr. Syftet med denna tillgång 

är att den ska utjämna den påfrestning som sker i kommunens ekonomi när pensionsutbetalningarna 

i fast penningvärde ökar från 52 mnkr 2010 till nära 80 mnkr år. 

Pensionskapitalet, 433 mnkr, tillsammans med en real avkastning på en procent årligen 

ska medverka till att utbetalningsnivån för pensioner intjänade före 1998 framgent i fast 

penningvärde inte ska överstiga 2010 års nivå, nämligen 52 mkr. 

Från och med budget 2011 kommer därför uttag ur pensionsfonden, att ske för att reglera 

att de pensionsutbetalningar som avser åren före 1998, inte ska belasta budgeten med 

högre belopp än vad som motsvarar 2010 års nivå, d v s 52 mkr. Nivån 52 Mkr uppräknas 

kalkylmässigt under perioden 2012 – 2014 med ca 3 % årligen. Beloppen blir ca 56 

mnkr 2012, 57 mnkr 2013 och 59 mnkr 2014. 

Upptagande av lån 

Investeringsnivån 2010 uppgick till drygt 190 mnkr att jämföras med budget som var 

288 mnkr. Driftresultatet 65 mnkr inklusive avskrivningar på 125 mnkr, totalt 190 

mnkr, innebär att kommunen kunde skattefinansiera genomförda investeringar i sin helhet 

2010 och kommunen behövde därför inte låna pengar 2010. 

Enligt gällande flerårsbudget ska kommunen investera 1 160 mnkr under perioden 2011 

- 2013. Med det utgångsläge som gäller före eventuella besparingar måste kommunen 

låna 770 miljoner för att finansiera av denna investeringsnivå. År 2014 kan kommunen 

investera 130 mnkr utan ytterligare upplåning. 

Finansiella kostnader upplåning 

Räntekostnaderna i baskalkylen beräknas öka jämfört med befintlig flerårsbudget. 

Förklaringar till detta är: 

1. Baskalkylens resultat före besparingar är ett negativt resultat, och då finns det inga 

pengar för att finansiera investeringar överhuvudtaget. 

2. Likvida medel har bundits i den pensionskassa på 433 mnkr som överförts till kapitalförvaltning. 

Den 1 januari 2011 uppgår kommunens likvida medel till 45 mnkr. Denna 

låga likviditet medför behov av att ta upp lån redan vid årets ingång istället för 

som tidigare planerats vid halvårsskiftet. Detta medför högre räntekostnader investeringsåret 

jämfört med flerårsbudgetens antagande. 

3. Till detta kommer att räntenivån bedöms bli högre än vad som beräknats enligt gällande 

flerårsbudget. Det bedöms att snitträntan blir 0,25 % högre för 2012 och 0,5 % 

högre för 2013 jämfört med befintlig flerårsbudget. 

Sammantaget beräknas räntekostnaderna bli 7,9 mnkr högre för 2012 och 12,9 mnkr 

högre för 2013 än i nu gällande flerårsplan. För 2014 bedöms kostnaden till 14,4 mnkr. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 9


10 

Finansiella intäkter kommunala bolag 

Finansiell intäkt Rådhus AB 

Riksdagen beslutade den 10 december 2008 att anta det förslag som regeringen lagt 

fram i prop. 2008/09:65 och som innebär att kommunala moderbolag från och med 

2009 inte får avdrag för kostnadsränta på interna lån som använts för förvärv av aktier 

från kommunen. Regeringsrättens dom avseende avdragsrätt för lån som tas upp för 

finansiering av aktieförvärv inväntas. Rådhus AB planerar att ta upp lån i takt med att 

lån omsätts i koncernen. Effekten för kommunkoncernen med det ändrade arbetssättet 

är svårt att förutse. I baskalkylen fortsätter vi anta att det i nuläget inte blir någon nettointäkt 

utifrån överförda koncernbidrag från dotterbolag. 

Det finns emellertid en risk för att Östersundsbostäder de kommande åren inte kommer 

att redovisa några större positiva resultat. Dessutom kommer, i och med Vestibulums 

avveckling, inga positiva resultat att överföras från detta håll. Låg vinst från Östersundsbostäder 

samt Vestibulums upphörande medför att det finns liten finansiering av 

de räntekostnader som uppstår på det lån på 550 mnkr som upptagits för förvärv av 

Jämtkraft ABs aktier och som ligger i koncernbolaget. 

Finansiell intäkt Jämtkraft AB 

I avvaktan på Regeringsrättens dom, se ovan, sker ingen förändring i gällande flerårsplan 

avseende beräknad aktieutdelning från Jämtkraft. 

Budgetutfall 2010 och budgetpåverkan 2011 

Kommunens resultat 2010 före s k extraordinära poster är 65 mnkr. I jämförelse med 

prognos per augusti, 91 mnkr, så är bokslutsresultatet en försämring med 29 mnkr. Resultatet 

är emellertid bättre än det budgeterade resultatet som, efter tilläggsbudgeteringar, 

är 33 mnkr. Nämnderna redovisar ett överskott på 3 mnkr samtidigt som finansförvaltningens 

resultat före extraordinära poster är 62 Mnkr. Det budgeterade finansiella 

resultatet var 33 mnkr. Plusposterna finns inom skatteintäkter och finansnetto. 

De extraordinära posterna uppgår till netto -335 mnkr och består av uppbokning av pensionsskuld, 

433 mnkr, som avser del av den totala ansvarsförbindelsen avseende pensionsintjänande 

före 1998 och som uppgår till totalt 1 550 mnkr. Den andra extraordinära 

posten avser engångsutdelning från Jämtkraft uppgående till 98 mnkr. 

När de extraordinära posterna inkluderas i årsresultatet blir det slutliga resultatet för 

2010 -270 mnkr. 

Det är osäkert om verksamheten 2011 kommer att kunna utföras inom budgeterade ramar. 

Vård och Omsorgsnämnden redovisar 2010 underskott med 30 mnkr. Nämnden 

redovisar att underskottet beror på ökade brukarvolymer och konsekvenserna av dessa. 

Den låga omsättningen inom äldreboenden har medfört att belastningen på alla övriga 

delar inom äldreomsorgen varit mycket hög. Kostnaderna har ökat under senare delen 

av året för hemtjänst, korttidsverksamhet och betalningsansvar för färdigbehandlade 

patienter. De preliminära mätningar som gjorts i januari 2011 visar på att antalet bruka- 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 10


11 

re i hemtjänsten minskat liksom kostnaderna för betalningsansvaret. LSS uppvisar underskott 

till följd av ökade kostnader för bland annat utökade behov för befintliga brukare, 

fler brukare med korttidsvård vuxna och personlig assistans. 

Särskild redovisning av 2010 års resultat gavs av vård- och omsorgsnämnden vid Budgetkonferensen. 

Nämnden har begärt tilläggsanslag med 16 mnkr 2011 och åren 2012 – 2014. Finansutskottet 

har beslutat, inför vidare behandling av ärendet, tillstyrka 12,2 mnkr av detta. 

Denna kostnadsökning läggs in i budgetkalkylen och försämrar budgetläget med motsvarande 

belopp. Detta antagande innebär att nämnden måste kunna finansiera eventuellt 

ytterligare straffavgifter och volymförändringar inom sin budgetram (som innehåller 

ökade ramar för demografiska förändringar). 

Verksamhetsförändringar/resurstillskott i gällande budget och flerårsplan 

Nedan redogörs kortfattat för resurstillskott i gällande budget 2011 och flerårsplan 

2012-2013. Förändringarna finns specificerade på sidorna 82-85 i kommunens budget 

2011 och flerårsplan 2012-2013 (i f n otryckt budget). 

Budget 2011 

I 2011 års budget ingår ca 37 mnkr i reala resurstillskott, utöver indexuppräkning för 

löneökningar och inflation. 2011 års budget innehåller inga besparingar. 

De största resurstillskotten i 2011 års budget får vård- och omsorgsnämnden, utförarstyrelsen 

(tekniska förvaltningen) och miljö- och samhällsnämnden. De större posterna 

beskrivs nedan. 

Utöver det demografiska ramtillskottet på 9,6 mnkr för fler äldre har vård- och omsorgsnämndens 

resurser ökat netto med 7,8 mnkr 2010. Resurstillskott, har erhållits bl a 

för tre nya LSS-gruppboenden 2011 med brutto 10,9 mnkr. Utökade resurser har även 

erhållits för daglig verksamhet LSS med 1 mnkr. Kompensation för ökade fastighetskostnader 

har tillförts med ca 1 mnkr. 

Utförarstyrelsen, tekniska förvaltningen, har bl a fått 3 mnkr för ökat fastighetsunderhåll 

2011 samt 1,7 mnkr som kompensation för elprishöjningar. Båda kostnaderna utfördelas 

f o m 2012 till berörda nämnder/hyresgäster. 

Miljö- och samhällsnämnden har fått ramkompensation 2 mnkr för uteblivet momsavdrag 

på gatuparkering. 

I övrigt kan kommenteras att även kommunstyrelsen får större tillskott, p g a att vissa 

verksamheter budgeteras centralt under övergångstid. Resurstillskott 2011 gäller bl a för 

åtgärder mot ungdomsarbetslöshet 5 mnkr, samt två buffertar om vardera 2 mnkr dels 

p g a osäkerhet kring flyktingverksamhetens nya kostnader och dels för ev ökade kostnader 

för försörjningsstöd. Samtidigt tas 5 mnkr i tidigare utvecklingsmedel bort. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 11


12 

Socialnämnden har övertagit ansvaret för Skogsgläntan från Vård- och omsorgsnämnden 

varför en intern omföring av 3,6 mnkr skett. För ev ökning av försörjningsstöd finns 

en mindre buffert reserverad inom kommunstyrelsen. 

Kultur- och fritidsnämnden har bl a tillskjutits 1 mnkr för underhåll i sporthallen i Östersund. 

Gymnasieskolan får genom minskat elevantal en neddragning på 6,2 mnkr. 

Gällande flerårsplan 2012-2013 

Gällande flerårsplan 2012-2013 innehåller – förutom indexuppräkning för löneökningar 

och inflation - resurstillskott med netto totalt 25-30 mnkr per år. Exkluderas ramförändringar 

föranledda av demografisk utveckling, d v s elevminskning inom gymnasieskolan, 

ökat antal äldre inom vård- och omsorg samt ökat antal barn och ungdom, uppgår 

resurstillskotten till över 22 mnkr 2012 och ytterligare ca 21 mnkr 2013. Dessa resurstillskott 

2012 och 2012 gäller framförallt vård- och omsorgsnämnden och barn- och 

utbildningsnämnden. Ett mindre tillskott 2012 får även kulturoch fritidsnämnden, och 

dito miljö- och samhällsnämnden 2013. 

Vård- och omsorgsnämndens resurstillskott uppgår till 18 mnkr 2012 och ytterligare 17 

mnkr 2013 och gäller i huvudsak utbyggnad av LSS-boenden och demografiska ramtillskott 

för fler äldre. 2012 tillförs åter 10,8 mnkr för tre nya LSS-gruppboenden och 2013 

12 mnkr för ytterligare 3 LSS-gruppboenden. 1 mnkr per år tillförs för daglig verksamhet 

LSS. Det demografiska ramtillskottet för fler äldre uppgår till 5,4 mnkr 2012 och 

ytterligare 4,2 mnkr 2013. 

För barn- och utbildningsnämnden innehåller flerårsplanen ramtillskott 20 mnkr 2012 

och ytterligare 13 mnkr 2013. Till förskolan 1-5 och 6-12 år ingår demografiskt ramtillskott 

med 3,2 2012 och ytterligare 0,7 Mnkr 2013. Från 2011 ökar elevantalet inom 

grundskolan och det demografiska ramtillskottet uppgår till 5,2 Mnkr 2012 och ytterligare 

10,2 mnkr 2013. 

För miljö- och samhällsnämnden innehåller flerårsplanen en ramminskning med 0,5 

mnkr 2012 främst maa rationalisering av gatubelysning. År 2013 återkommer det ramtillskott 

på 3,2 mnkr för underhållsbeläggning på högtrafikerat vägnät, som tillskjuts 

vart tredje år. 

I kulturoch fritidsnämndens flerårsplan ökas ramen med 6,9 mnkr 2012, främst maa 

ökade drift- och kapitalkostnader vid investering i ny Arena. 

För socialnämnden ingår inga ytterligare resurstillskott i flerårsplanen. Kommunstyrelsens 

ram minskar både 2012 och 2013 med totalt 1 mnkr. Även utförarstyrelsens ram 

minskar, med ca 5 mnkr 2012. 

Som en följd av den demografiska förändringen med färre elever inom gymnasieskolan 

minskas den budgeterade ersättning till gymnasieskolan med 7,1 mnkr 2012 och ytterligare 

8,9 mnkr 2013. Ramen 2012 minskas också som en följd av de effektiviseringar 

som, enlig budgetpropositionen 2009, uppkommer vid införandet av nya gymnasieskolan. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 12


13 

Avstämning av budgetläget – budgetmässiga eftersläpningar, tillkommande behov 

m m 

Uppgifter har inhämtats från samtliga förvaltningar angående budgetläget kommande 

planperiod 2012-2014. Det gäller bl a budgetmässiga eftersläpningar, tillkommande 

behov p g a ändrad lagstiftning, behov som inte beaktats i gällande flerårsplan, strategiska 

utvecklingsfrågor samt justeringar som behöver göras. En genomgång av materialet 

och uppgifterna har gjorts med respektive förvaltning. 

1. Inträffade faktorer som direkt påverkar verksamhetens kostnader - med åtföljande 

ramjusteringar/resurstillskott i baskalkylen. 

2. Osäkerheter –kostnader/aktiviteter som kan inträffa och som det behövs en 

beredskap för genom ett plusresultat i budgeten som motsvarar resultatkravet för 

god ekonomisk hushållning. I denna grupp redovisas också ev brister i kompensation 

enligt finansieringsprincipen. 

3. Åtgärder som kan betraktas som ambitionshöjningar – och som i nuläget inte 

lagts in som resurstillskott i baskalkylen. Vi har redovisat de åtgärder som antingen 

initierats av externa samarbetspartners, statliga initiativ eller motsvarande. 

Rena önskemål om ambitionshöjningar i den egna verksamheten har vi inte tagit 

med. 

4. I detta avsnitt har vi redovisat de övergripande strategiska utredningar som 

kommer att kräva politiska inriktningsbeslut i samband med fastställande av budgetdirektiven. 

5. Aktiviteter för taxefinansierade verksamheter. 

6. Investeringar. 

Lista på aktiviteter, se följande framställning. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 13


14 

1 Kategori 1 - Faktorer som direkt påverkar verksamheternas kostnader 

Typ av aktivitet årligt, tkr 2012 2013 2014 

Öv erförmyndaren – Tilläggsbudgetering flera år har ej korrigerats 

i ram. Ökad volym på verksamheten samt höjda arvoden gör 

att verksamheten redovisar återkommande underskott i storleksordningen 

1 mnkr. 

1 000 1 000 1 000 

Jämtlands Räddningstjänstförbund – Ökad hyreskostnad på 

Certus/Fyrvalla. I baskalkylen för 2011 uppskattades hyreskostnadsökningen 

till 1,5 mnkr, varav Östersunds andel till 550 tkr 

2012. Nyligt framtaget underlag visar på att sänkning ram är möjlig. 

-370 -285 -80 

Kultur- och fritidsnämnden - Snöproduktion 

I kommunen arrangeras World Cup-tävlingar vid Östersunds Skidstadion 

varje år och även SM-vecka under perioden 2011-2014. 

Snöproduktion, som är en förutsättning för att kunna arrangera, har 

budgeterats på den nivå som räcker år då snö ej behöver finnas för 

WC-tävlingar. 500 tkr/år saknas i budget. Uppfattningen har varit 

att detta redan legat i budgetram, vilket var missledande inför beslut 

om övriga tillskott i samma ärende vid budgetberedning 2010. 

500 500 500 

Samtliga nämnder och styrelser -Besparing på telefoni utifrån 

nytt avtal. 

Vård och omsorgsnämnden – Begäran om tilläggsanslag med 16 

mnkr 2011, enligt tjänstemannaskrivelse föranledd av kostnadsökningar 

inom LSS-området. 

Vård och omsorgsnämnden – Fler brukare, boende med särskilt 

stöd, vuxna LSS. 2012 resp 2013 2 boenden utöver ram, tot 5 st. 

2014 3 LSS-bostäder. 

Vård och omsorgsnämnden – Antalet brukare med behov av 

daglig verksamhet ökar i samma takt som behov av LSS boende 

ramtillskott erfordras för 2014. 

Kommunstyrelsen - Nationell e-hälsa. Kommunstyrelsen har vid 

sitt januari-sammanträde 2011 föreslagit att Östersunds kommun 

ska delta i regionprojektet tillsammans med övriga kommuner. 

Fullmäktige fattar beslut vid sitt marssammanträde. (1230 tkr avser 

driftskostnader. Se vidare avsnitt Kategori 6 Investering under 

Vård- och omsorgsnämnden) 

-1 200 -1 200 -1 200 

12 200 12 200 12 200 

9 000 9 000 13 500 

1 500 

1 230 1 230 200 

Summa tkr 22 360 22 445 27 620 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 14


15 

2. Kategori 2 - Osäkerheter/Aktiviteter som kan inträffa 

2. Osäkerheter - Aktiviteter som kan inträffa 


Gemensamt flera nämnder - El och fjärrvärme 

600 600 600 

För 2011-2013 har elkostnader budgeterats till en nivå på 50 

öre/kWh. Fjärrvärme är genomsnittligt budgeterat till priset 330 

kr/Mwh. Trolig utveckling 2012… … osäkerhet att ta ställning till. 

Ökade el och fjärrvärmekostnader har också tidigare medfört justering 

av ersättning till föreningsdrivna arenor. Brunflo ishall har 

redovisat att tidigare avtal med Jämtkraft har sagts upp för reglering. 

Merkostnaden kan uppskattas till 300 tkr. Även fjärrvärmekostnader 

för Jämtkraft Arena är en osäker post. Prissättning av 

ovanstående uppskattas till 600-800 tkr. 

Barn- och utbildningsnämnden – Implementering av nya skollagen. 

1) Krav på huvudmannen avs kompetensutveckling av all 

personal. Behovet är beräknat till 1 dag/pedagog och år. Utb anordnas 

i grupper om 15 pedagoger, leds av interna resurser. Kostnad 

1.192 tkr/år. 

2) Kompetensutveckling av lärare som inte tidigare har satt betyg. 

Gäller f o m 2013 för pedagoger verksamma i dagens F-5-skolor. 

Kostnad 1.351tkr/år. 

3) Ändrade behörighetskrav skapar ökat behov av kompletteringsfortbildning 

för redan yrkesverksamma pedagoger. Beräknas att en 

femtedel av pedagogerna behöver komplettera sin utbildning i exvis 

engelska, bild, naturvetenskapliga ämnen samt att varje pedagog 

behöver en termins studier som fortbildning. Detta kan ändras när 

riktlinjerna blir tydligare. I beräkningarna har man utgått ifrån att 

studierna kan anordnas via MIUN, dvs inga rese-/övernattningskostnader 

är medräknade. Behörighetsreglerna ändras från 2015 

vilket innebär att det troligtvis finns behov av kompletteringar även 

innev år. Kostnaderna beräknad till 14.588.000 kronor vilket fördelat 

på 4 år blir en kostnad på 3.647.000 per år. 

(År 2012 1192+0+3647=4839 tkr, 2013-14 1192+1351+3647=6190 

tkr) 

Barn- och utbildningsnämnden – Uppsägningar av personal på 

grund av demografiska förändringar, friskoleökningen och eventuella 

besparingar, kommer att behöva göras 2012. Troligen kan vissa 

omställningskostnader inte helt undvikas 

4 800 6 200 6 200 

1 000 

Jämtlands Gymnasieförbund – Införandekostnaderna förGY 

2011 beräknas till 6,8 mkr 2012 och 4,8 mkr 2013, varav 62 % beräknats 

falla på Östersund. Oklart ifall ökat statsbidrag kommer att 

tillföras kommunerna. 

Jämtlands Räddningstjänstförbund - Sambandssystemet RA- 

KEL kräver ökade årliga kostnader. Enligt förbundets beräkningar 

ökar kostnaden med 750 tkr per år. Enligt ägarsamrådet 2008-01- 

31 utgår ägarsamrådet från att staten klarar ut/står för finansieringen. 

Bedöms 110208 rymmas inom förbundets tillgängliga 

budget. 

4 200 3 000 

750 

-750 

750 

-750 

750 

-750 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 15


16 

Kommunstyrelsen - Genomförande av medarbetarutbildning 

syftande till att skapa utveckling i verksamheten och ökad kvalitet i 

utförandet av tjänster. Kostnad för genomförande med obligatoriskt 

deltagande för samtliga medarbetare (4800) (exkl lönekostnader 

men inkl vikariekostnader) uppskattas till mellan 6 - 8,5 mnkr beräknat 

på två år. Totalt finns 3 mnkr avsatt i flerårsplan i 2011 års 

budgetbeslut (1385 tkr 2012,1560 tkr 2013). För ett alternativt genomförande 

till lägre kostnad finns ingen detaljbudget framtagen 

men kostnaden uppskattas till ca 5 mnkr fördelat över minst två år. 

750 1 500 

Kommunstyrelsen - Förtroendemannautbildning 500 

Kommunstyrelsen - Rättigheter för facklig förtroendeman finns 

reglerade i lag och i centrala kollektivavtal. Kostnader har tidgare 

felaktigt belastat enskilda enheter. Under 2010 har översyn av 

kostnader gjorts vilket visat att behov finns av ramökning av det 

centrala anslaget. Under de närmast åren krävs också investeringar 

i lokaler och inventarier. 

500 500 500 

Kommunstyrelsen - Fairtrade. Ansökan om att bli Fairtrade 

kommun innebär kostnadsökningar eftersom dessa produkter är 

dyrare än konventionellt odlade produkter. Medborgarförslag. 

Kommunstyrelsen - Mat om Mat. Medborgarförslag med önskemål 

om att kommunen vid upphandling av livsmedel ställer krav 

på att följa svensk djurskyddslagstiftning. Detta är inte möjligt men 

alternativet är att köpa fler ekologiska produkter (ställer högre 

krav på djurskydd), detta innebär dock merkostnader eftersom 

dessa generellt är dyrare. 

2 000 2 000 2 000 

5 500 5 500 5 500 

Kommunstyrelsen - Aktiv markpolitik. Bilaga/Separat dragning. 15 000 15 000 15 000 

Kultur- och fritidsnämnden - Källargolv i biblioteket. Berggrunden 

under länsbibliotekets källare sväller och pressas upp genom 

källargolvet. Flera sektioner med kompaktsystem är avstängda. 

Golv 10 mnkr, kompaktssytem 2 mnkr. 

12 000 

Socialnämnden – Osäkerhet kring kostnader för ekonomiskt bistånd 

är stor. Nettokostnaderna 2010 ökade med 4,3 Mkr jämfört 

med 2009. Läget förbättrades något under slutet 2010 men normalt 

sker en fördröjning innan detta slår igenom helt. 

Utförarstyrelsen / SF - Omställning av måltidsservice med anledning 

av övertagandet av all måltidsverksamhet från barn och 

utbildning. I innevarande budget finns 1,5 mkr avsatta och i plan för 

år 2012-2013 finns 1,5 mkr för omställning av måltidsservice. Utrymmet 

behövs även 2014 då antalet serveringsställen antas vara 

detsamma. 

Utförarstyrelsen / TF - Nya krav, ny avgift vid larm med blåljusutryck-ning 

samt revisionsbesiktning, från Räddningstjänstförbundet 

innebär ökade kostnader 0,5 mnkr realitet redan under 2011 

och full effekt 2013. 

Vård och omsorgsnämnden –Mer personal kan komma att krävas 

pga. tydligare krav på bemanning framförallt nattetid (låsning 

inte ska vara tillåten). Socialstyrelsen driver inställningen att kommunerna 

ska bemanna upp för att omedelbart kunna ta hand om 

varje brukare som vill gå ut på natten. Socialstyrelsen har en stram 

hållning i frågan. I nuvarande läge anges inget belopp då vof ser 

det som omöjligt att redovisa men vill ända peka på ev. kommande 

behov. Merkostnad mycket svårt att uppskatta. 

1 500 

500 500 500 

? ? ? 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 16


17 

Vård och omsorgsnämnden - Momslyft kan ej göras för servicehus 

- Skatteverket kan komma att endast tillåta momsavdrag för 

bostäder för brukare med heldygnsomsorg. (2,8 mnkr/år) 

Summa tkr (ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 47 350 34 800 31 800 

4. Kategori 4 - Strategiska utredningar att ta ställning till 


Barn- och utbildningsnämnden – I tillväxtprogrammet förväntas 

utveckling av entreprenörskap i skola/förskola samt införande 

av IT-plattform för samarbetet mellan skola och arbetsliv. Under 

en treårsperiod behövs en personell resurs, heltid, för att genomföra 

detta. Efter 2014 kan resursen minskas till ½-tid. 

550 550 275 

Kommunstyrelsen - Införande av Kundcenter. Syftet är att 

främst ökad medborgarservice men även ökad intern effektivitet. 

Under januari/februari upphandlas en konsultinsats för utredning av 

hur en kundcenterlösning kan införas i Östersunds kommun. Förfrågningsunderlaget 

anger att utredningen ska vara klar i oktober 

2011. Med ett lyckat resultat ifrån utredningen kan planering, om så 

beslutas, påbörjas för ett införande. (Driftkostnader?) (Se vi dare Investeringar, 

Kategori 6, under Miljö- och Samhällsnämnden, Digitalisera arki v.) 

3 000 3 000 

Kommunstyrelsen - Nationalmuseum Norr. Jamtli föreslår i 

samarbete med Nationalmuseum en etablering av en ”filial” på 

Jamtli. Jamtli bygger och har önskemål om bidrag från kommun 

och landsting m.fl. Det kommunala bidraget skulle uppgå till 3 mnkr 

år 1 och en utökning av verksamhetsbidraget årligen med 500 tkr. 

3 600 500 500 

Kommunstyrelsen/Gymnasieskolan - Naturbruksgymnasium i 

Ås? Utredning enligt beslut i kommunstyrelsen. Oklart om ev framtida 

kostnader. 

Kommunstyrelsen - Varumärkesbyggande 500 

Kommunstyrelsen - Utvecklingsresurser för genomförande av 

Tillväxtprogrammet. Strategiskt stärka och utveckla Campus 

Östersund 2011-2014, inom 3 samverkansområden; 1) Nationellt 

Vintersportcentrum - Prestationsidrott och Folkhälsa, Sporttech/ 

Sportteknologi, ETOUR -Turism och upplevelser. 2) 

Bygg/Ekoteknik/ Miljövetenskap, Fordon, Friform, Arbetsliv och 

hälsa, Kris och risk, Samhällsentreprenörskap, Teknikinformationcentrum. 

3) Samverkan gymnasieskolan, samverkan Yrkeshögskolan. 

Kultur- och fritidsnämnden / Storsjöbadet - Fördjupad utredning 

ang Kontinuerlig utv eckling av anläggningen. Därefter ev 

investeringar. 

Utförarstyrelsen TF / Camping - Fortsatt yttre och inre underhåll 

för ca 1 miljon/år 

4 000 5 000 6 000 

1 000 1 000 1 000 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 17


18 

Utförarstyrelsen TF / Renhållning - Samverkan med Sundsvall 

om en behandlingsanläggning för organiskt avfall har inletts under 

2010. Tidigast under 2014 kan en ny anläggning vara i drift, i mellanperioden 

kan det bli frågan om en tillfällig lösning på vår behandling 

av matavfall på Gräfsåsen. Det beror på vad tillståndsmyndigheten 

beslutar i det utredningsvillkor som gäller vår nuvarande 

behandling av matavfall på Gräfsåsen. 

Summa tkr (ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 12 650 10 050 7 775 

5. Kategori 5 – Aktiviteter inom taxefinansierad verksamhet 


Utförarstyrelsen / Renhållning - Förslaget till nya avfallsregler 

från miljödepartementet är inte beslutat än. Det förslag som skulle 

innebära förändringar för kommunal renhållning är förslaget om ett 

”frival” för hushållsavfall som uppkommer i verksamheter. Vid en 

förändring förlorar kommunen rådigheten över det hushålls- eller 

hushållsliknande avfall som uppstår i verksamheter. Det innebär 

intäktsbortfall, men också en mindre mängd sopor att hantera för 

Renhållning. Förslaget har varit ute på remiss och skulle ha beslutas 

under 2010, men ingenting har hänt ännu. 

Utförarstyrelsen TF / Vatten - Åtgärdsprogram post crypto. Åtg 

enligt åtgärdsprogram samt VA-Plan tas ut via höjd VA-taxa. 

Summa tkr (ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 0 0 0 

6. Kategori 6 – Investeringar 

Typ av aktivitet, Mnkr 2012 2013 2014 

Miljö- och samhällsnämnden - Digitalisera arkiv. Totalt skulle 0,4 

investeringen gå på 3 Mkr. Ska ses ihop med Kundcenter, se 

avsnitt Kategori 4. 

Miljö- och samhällsnämnden - Medfinansiering 2 nya rondeller 

(Trafikverket) Vallaleden-Önevägen samt Vallaleden-Vallsundsbron 

(ej med i flerårsplan). Investering. 

Kultur- och fritidsnämnden - Ombyggnad Sporthallen. Nämnden 

har fått investeringsmedel för utbyggnad av sporthallen utifrån 

basketens behov. Kostnadsberäkningarna i studien är betydligt 

högre än de investeringsmedel som anvisats till nämnden för utbyggnad 

av Sporthallen. Nämnden har lyft frågan till kommunstyrelsen 

för att få ett kommunövergripande perspektiv när det gäller 

utbyggnad och investering i Sporthallen. 

6,0 

Kultur- och fritidsnämnden - Fortsatt utv eckling av skidstadion. 

Nämnden arbetar med en långsiktig strategisk utvecklingsplan 

för skidstadion, vilken ska ligga till grund för framtida utveckling och 

för prioriteringar och satsningar på skidstadion. Bygga om stadion 

för skidskytte och längdskidor, alternativt enbart skidskytte. Investering. 

20-100 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 18


19 

Utförarstyrelsen TF / Camping - Båda servicehusen är gamla och 

slitna och de uppfyller inte dagens krav för att vara 4 stjärnig 

camping. Inom en treårsperiod krävs åtminstone ett nytt servicehus 

á 5-6 miljoner för att behålla 4 stjärnor. Indragning av fjärrvärme 

i ca 20 stugor/år kostar ca 2 miljoner/år. 14 stugor på 25 

kvm kommer att rivas 2012 och ersättas med nya moderna. Prissättning 

stugor? 

Utförarstyrelsen SF -Enligt den förstudie som genomförts inför 

införande av den nya CITRIX versionen saknas vissa delar för att 

uppfylla en acceptabel säkerhetsnivå. Bland annat saknas en redundant 

SAN miljö vilket medför risk att två till tre dagars långa 

driftstopp skulle kunna inträffa på grund av någon form av hårdvarufel. 

Kommunledningsförvaltningen ser behovet av att skapa redundans 

för det SAN som redan finns för att säkerställa tillgängligheten 

till kommunens IT-system. Den bedömning som görs är också 

att det redundanta SANet fysiskt bör placeras i en annan lokal 

än det andra SANet. Även eventuell behov av redundans för kommunikation 

bör beaktas i en sådan investering. 

2,0 2,0 5,0 

1,0 

Vård- och Omsorgsnämnden - Nationell e-hälsa. Se beskrivning 

under avsnitt 2. 

Summa tkr 

(ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 

0,5 

29,9- 

109,9 

2,0 5,0 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 19


20 

Sammanfattning av budgetläget 

Med redovisade förutsättningar skulle budgetläget inför direktiven vara följande: 

Baskalkyl budgetläge 2012-2014 

2011-02-23 

Mnkr (- = försämring, + =förbättring) 2012 2013 2014 

Utgångsläge i gällande flerårsplan (inkl utrymme för 

oförutsedda behov, exkl sparkrav 75 mnkr 2012 och 

ytterligare 15 mnkr från 2013 -16,1 -28,2 -30,0 

Skatteintäkter och statsbidrag (skatteprognos feb11) 18,3 10,8 28,5 

Personalomkostnadspålägg 1,2 1,2 1,2 

Ränteeffekt, upplåning m a a höjd investeringsnivå -7,9 -12,9 -14,4 

Demografisk ramförändring 0,0 0,0 -7,7 

Demogr prel nedjustering, 46 färre barn 2010 än prgn 2,9 2,9 3,0 

Kommunal fastighetsavgift 2,0 2,0 2,0 

Nettoförändring löneram och lönebuffert -1,7 -10,2 -23,8 

Indexuppr inflation 1% 2012,1,5% 2013-2014 (1%=flerårsplan) 0,0 -5,0 -5,0 

Justeringar enl Kategori 1: Faktorer som påverkar 

Samtl nämnder/styrelser. Besparing telefoni, nytt avtal. 1,2 1,2 1,2 

KS. Nationell e-hälsa (f d IT-strategin för vård o omsorg) -1,2 -1,2 -0,2 

JR. Ökad hyreskostnad Certus/Fyrvalla (=minskning) 0,4 0,3 0,1 

KFN. Snöproduktion. Tid beviljat vid WC tävl. Nu varje 

år -0,5 -0,5 -0,5 

VON. Tilläggsanslag ökade LSS-kostn. -12,2 -12,2 -12,2 

VON. Fler brukare boende ssk stöd vuxna LSS, utöver 

ram -9,0 -9,0 -13,5 

VON. Behov av daglig verksamhet LSS-boende 2014. 0,0 0,0 -1,5 

ÖFM. Tilläggsbudget ej korrigerad i ram. -1,0 -1,0 -1,0 

Resultat / budgetbalansering -23,6 -61,8 -73,8 

Krav för "God ekonomisk hushållning", ca 60,0 60,0 60,0 

Saknas mot "God ekonomisk hushållning" 83,6 121,8 133,8 

Katerogi 2: Osäkerheter/Aktiviteter som kan inträffa 

Gemensamt flera nämnder, el o fjv-pris, ofullständigt belopp 

-0,6 -0,6 -0,6 

BUN, Implemementering ny skollag; omställningskostn -5,8 -6,2 -6,2 

JGY, Införandekostnad GY 2011 -4,2 -3,0 0,0 

JR, Sambandssystemet RAKEL 0,0 0,0 0,0 

KS, Fairtrade (soc/etiskt), Mat om Mat (ekologiskt) -7,5 -7,6 -7,7 

KS, Medarb-, Förtroendemanna-, Fackl förtr utbildning -1,8 -2,0 -0,5 

KS, Aktiv markpolitik -15,0 -15,0 -15,0 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 20


21 

KFN, Källargolv i Biblioteket -12,0 0,0 0,0 

SON, Ekonomiskt bistånd, oberäknat belopp 

US/Sf, Omställning måltidservice 0,0 0,0 -1,5 

US/Tf, Ny avgift för larm -0,5 -0,5 -0,5 

VON, Bemanning nattetid; Uteblivet momslyft, ofullst belopp 

Delsumma 2 OBS ofullständiga belopp angivna -47,4 -34,9 -32,0 

Katerogi 3: Ambitionshöjningar (bortprioriterade) 0,0 0,0 0,0 

Kategori 4: Strategiska utredningar och frågor 

BUN, Utveckl entreprenörskap; Införande av IT-plattform -0,6 -0,6 -0,3 

KS, 5 aktiviteter, se lista, ofullständigt belopp -11,1 -8,5 -6,5 

KFN, Utredn Kontinuerlig utveckl Storsjöbandet? Ofullständ 

US/Tf, Forts u-håll Camping; Anl organiskt avfall. Ofullständigt 

-1,0 -1,0 -1,0 

Delsumma 4 OBS ofullständiga belopp angivna -12,7 -10,1 -7,8 

Kategori 5: Taxefinansierat OBS inga belopp angivna 

US/Tf, Nya avfallsregler; Åtg prgr post crypto 

Summa kategori 2-5, Driftbudget -60,1 -45,0 -39,8 

Kategori 6: Investeringar 

MSN. Digital arkiv (Kundcenter); Medfinansier rondeller -6,4 

KFN. Omb Sporthallen; Forts utveckl Skidstadion, ofullst -100,0 

US/Sf. Redundant SAN-miljö (IT-säkerhet) -1,0 

US/Tf. Camping Nytt Servicehus/indragn fjv/14 nya stugor 

-2,0 -2,0 5,0 

VON. Nationell e-hälsa. (Investeringsår 2=2012) -0,5 

S:a Kat 6, Investeringsbudget OBS ofullst belopp angivna -109,9 -2,0 5,0 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 21


22 

Sammanfattning av ekonomiska läget 

Utgångsläget enligt gällande flerårsplan är ett minusresultat på 16 Mnkr 2012 och 

28 Mnkr 2013 exklusive sparkravet på 75 Mnkr 2012 och ytterligare 15 Mnkr från 

2013. 

Efter insortering av dels finansiella förändringar, dels faktorer som påverkar budgetläget 

blir differensen till ett resultat som motsvarar god ekonomisk hushållning – och därmed 

behovet av besparingar – ca 85 Mnkr 2012, ca 120 Mnkr 2013 och ca 135 Mnkr 2014. 

Redan beslutat sparkrav på 75 Mnkr 2012 skulle således behöva höjas 10 mnkr, och 

höjas ca 30 Mnkr 2013 mot de planerade 90 Mnkr, för att nå god ekonomisk hushållning. 

Med reservation för en stor osäkerhet i kalkylen 2014 ökar behovet av besparingar 

ytterligare 2014. 

I det budgeterade resultatet i gällande flerårsplan, som uppgår till 59 Mnkr 2012 och 62 

Mnkr 2013 ligger en kapacitet att möta oförutsedda händelser med 15 Mnkr. Resten av 

överskottet används för att ha en egenfinansiering av investeringar. Om kommunen inte 

når ett resultat på ca 59 Mnkr bör resultatminskningen medföra motsvarande sänkning 

av investeringsnivån. En sådan strategi innebär att låneskulden inte ökar utöver vad som 

planerats i flerårsplanen. Om gällande flerårsbudgets investeringsvolym omprövas kan 

för varje 100 miljoner kronor lägre investering resultatet förbättras med ca 8 mnkr (ränta 

och avskrivning). 


Bengt Marsh 



Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 22

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Baskalkyl budgetläge 2012 

Budgetläge 2012-2014 enl S, V, och MP budgetdirektiv 

2011-03-01 BILAGA 2 

Mnkr (- = försämring, + =förbättring) 2012 2013 2014 

Reviderad Baskalkyl 2011-02-23 -23,6 -61,8 -73,8 

KS Fjärrvärme (Beredskap) -0,5 -0,5 -0,5 

KS Samarbete Mittuniversitetet (Extra satsning) -4,0 -5,0 -6,0 

KS Kundcenter, införandekostnader -1,0 -2,0 

Reviderat läge efter nytillskott -29,1 -69,3 -80,3 

Besparingsbeting 

KS 3,0 3,0 3,0 

BoUN 24,0 24,0 24,0 

BoUN Sänkt ram hyra nya lokaler 5,0 5,0 5,0 

KoFN 2,8 2,8 2,8 

MoSN 7,0 7,0 7,0 

SocN 8,0 8,0 8,0 

US-SF 4,0 4,0 4,0 

US-TF 7,0 7,0 7,0 

VoO 20,0 30,0 30,0 

VoO 2 Särskilda boenden -5,0 -5,0 

Summa nämnder/styrelser 80,8 85,8 85,8 

Läge efter besparingsbeting 51,7 16,5 5,5 

JGY 0,0 0,0 0,0 

JR 0,0 0,0 0,0 

Generell besparing 34,0 45,0 

Totalt läge efter besparingar 51,7 50,5 50,5 

Finansiella kostnader 

Sänkta räntekostnader som effekt av god ek hushållning 1,8 1,8 1,8 

Sänkt räntekostn s effekt av sänkt invest volym 100 mnkr 8,0 8,0 8,0 

Ränta och amortering nytt boende (Ökad upplåning) -1,5 

Totalt ekonomiskt läge 60,0 60,3 60,3

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Ramar sammandrag 

2011-03-10 

DRIFTBUDGETRAM År 2012, 2013 och 2014 FÖR ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET (nettokostnad, tkr), 2012 års prisnivå. 

2011-03-08 

År 2012 År 2013 År 2014 

Nämnd Befintlig Verksamhets- Spar- DRIFT- Verksamhets- Spar- DRIFT- Verksamhets- Spar- DRIFTverksamhet 

förändringar krav BUDGET- förändringar krav BUDGET- förändringar krav BUDGET- 

(2011 års budget i flerårsplan, RAM 2012 i flerårsplan, RAM 2013 i flerårsplan, RAM 2014 

i 2012 års prisnivå demografiska effekter av effekter av 

inkl just för ändring förändringar m m ändrad befolkn. ändrad befolkn. 

av po-pålägg (jmf m 2011) (jmf m 2012) (jmf m 2013) 

Revision 2 460 2 460 2 460 2 460 

Valnämnd 51 51 51 51 

Överförmyndare 5 125 1 105 6 230 100 6 330 6 330 

Kommunstyrelse, klf 185 760 5 635 3 000 188 395 10 180 198 575 -2 595 195 980 

Kommunstyrelse, buffert 1 735 10 455 12 190 17 425 29 615 22 650 52 265 

Miljö- o samhällsnämnd 148 965 -540 7 000 141 425 3 460 144 885 -3 225 141 660 

Socialnämnd 239 600 35 8 000 231 635 231 635 231 635 

Barn- o utbildningsnämnd 926 740 11 890 24 000 914 630 15 035 929 665 11 400 941 065 

Vård - o omsorgsnämnd 1 043 540 40 515 20 000 1 064 055 22 460 10 000 1 076 515 2 600 1 079 115 

Kultur- o fritidsnämnd 111 255 7 275 2 800 115 730 615 116 345 116 345 

Utförarstyrelse, Mex och Lob 18 500 18 500 18 500 18 500 

Räddningstjänstförbund 31 085 235 31 320 31 320 31 320 

Gymnasieförbundet 217 730 -10 480 207 250 -8 035 199 215 -6 300 192 915 

Utförarstyrelse; 

- teknisk förvaltning 7 000 -7 000 -7 000 -7 000 

- serviceförvaltning 4 000 -4 000 -4 000 -4 000 

Generell besparing 34 000 -34 000 11 000 -45 000 

Ändring av index övriga kostnader 2 635 2 635 2 635 

TOTALT 2 932 546 66 125 75 800 2 922 871 63 875 44 000 2 942 746 24 530 11 000 2 956 276 

BIL 3

§ 6, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 10/2011 

Allmänhetens frågestund 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 10-2011 

1. Åke Durre ställer en fråga till vård- och omsorgsnämndens ordförande 

Linn Berglin, s, angående vården av gamla. 

2. Åke Durre ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande AnnSofie 

Andersson, s, beträffande gamla polisstationen. 

3. Carl Festin ställer frågan om kommunen är beredd att ge stöd till Festins 

talan och på så sätt tillse att beslut om multiarenan aldrig vinner laga kraft 

och undvika en kostsam och tidskrävande folkomröstning. 



www.ostersund.se

§ 6, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Åke Durre - ang polisstationen 

TILL ÖSTERSUNDS KOMMUN 

ALLMÄNHETENS FRÅGESTUNDEN 

Fråga till AnnSofie Andersson beträffande gamla polisstationen. 

Gamla Polisstationen står stilla och saknar organiserad aktivitet för tillfället, 

Fråga: 

Det råder stora brister på studentboende! 

Gamla polisstationen ligger i ett väldigt attraktivt läge för ett studentboende och 

föreslår en utredning om detta. 

Svar räcker muntligt. 

Åke Durre

§ 6, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Åke Durre ang vården av äldre 

Till allmänna frågestunden Östersunds kommunalfullmäktige. 

Fråga till Äldrevårdens ordf. 

beträffande vården av våra gamla. 

Läser ofta i allmänna pressen att vid vård av gamla saknas personal nattetid. 

1/ Hur är förhållandena med kommunens äldrevård med kompetent personal 

nattetid? 

2/ Hur är förhållandet nattetid med personal inom äldrevården i de privata boendet 

för våra gamla? 

3/ Är det lagstadgat att våra gamla, inom vården, skall vistas ute angiven tid 

dagligen? 

4/ Orsak och varför tillåts 500 äldre stå i kö för väntan på ett boende när vår 

kommun har så god ekonomi? 

5/ Undernäring bland äldre har konstaterats och även bekräftats efter en utredning 

av Östersunds kommun samtidigt som nattfastan, måltid mellan frukost och 

kvällsmål, skall ej överstiga 11 tim men är vanligt mellan 12-13 timmar ibland 

ännu mera! 

Har försök att åtgärda ovan beskrivet förfall åtgärdads? 

Svar önskas både muntligt och skriftligt. 

Åke Durre

§ 6, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Carl Festin 

Frågor till Östersunds-KF mars 2011. 

Bakgrund. 

I mål 2548-10 har Förvaltningsrätten i Härnösand meddelat dom angående klagan av beslut 

28/4 2010 i byggande av multiarena. Förvaltningsrätten avslår klagan. 

Undertecknad kommer att överklaga beslutet och söka prövningstillstånd. Förvaltningsrätten i 

sin dom anger att kommunallagen inte ställer några kvalitetskrav på beredningen. 

I detta avseende kommer ärendet av överklagas enär undertecknad har uppfattningen att med 

beredning innefattas ett kvalitativt krav i svenskt språkbruk. Det ger således inte utrymme för 

borttagande eller undanhållande av kunskap eller information. Ej heller kan man i något 

sammanhang i företagsmässig eller annan verksamhet gå till beslut om sådana brister finns att 

ärendet inte är att betrakta som förberett. 

Med detta som sakskäl kommer ärendet att överlämnas för prövningstillstånd. 

Konsekvensen är således att beslut 28/4 2010 av kommunfullmäktige om multiarena 

fortfarande inte vunnit laga kraft. 

Enär det nu framkommit att kommunens investeringsvolym kräver betydande besparingar på 

andra håll så har det från kommunfullmäktigeledamöter yrkats folkomröstning om 

multiarenan. Det framgår också att det inom gruppen i KF som stödde beslutet fanns 

betydande tveksamheter och ånger när nu konsekvenserna av beslutet blir uppenbara. I målet 

är Östersunds kommun motpart. Om majoriteten av KF-ledamöterna ger stöd för min 

överklagan så saknar den motpart. 

Fråga. 

Är Östersunds kommunfullmäktige beredd att ge stöd till min talan och på så sätt tillse att 

beslut om multiarena aldrig vinner laga kraft och undvika en kostsam och tidskrävande 

folkomröstning? 

Carl Festin 

Gräftågränd 45 

831 71 Östrsund.

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1828/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 1828-2010 

Medborgarförlag - Anslå tomtmark för moské, buddisttempel och 

eventuella andra trosinriktningar 

Carl Festin föreslår i medborgarförslag den 4 oktober 2010 att kommunen 

inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde anslår tomtmark 

för moské, buddisttempel och eventuella andra trosinriktningar. Miljö- och 

samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. 


Utvecklingsutskottet 2010-12-15, § 91 

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-24 

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-11-17 § 343 

Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2010-10-26 

Medborgarförslag 2010-10-04 



Medborgarförslaget föranleder ingen åtgärd eftersom förslaget tillgodoses 

inom nuvarande antagna detaljplaner. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-24 Dnr 1828-2010 

Ulla Nordin 













Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen 




Bakgrund 

Se skrivelse samhällsbyggnad, 2010-10-26. Kommunledningsförvaltningen 

konstaterar att det inom nuvarande antagna detaljplaner finns möjlighet att 

uppföra religiösa lokaler men att kommunen inte förfogar över mark i det 

föreslagna området. I5 kasernområde eller Stadsdel Norr som det idag heter 

ägs av fastighetsbolaget Fältjägaren AB. 


Bengt Marsh 

kommundirektör 

Bert Olof Åkerström 

bitr kommundirektör 

Utdrag till Carl Festin, Gräftågränd 45, 831 71 Östersund samt miljö- och 

samhällsnämnden 



www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 343, MSN 2010-11-17 08.30 

PROTOKOLL 1 

Miljö- och samhällsnämnden 

2010-11-17 Dnr 1828-2010 

Medborgarförlag - anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella 

andra trosinriktningar 

Medborgarförslaget lyder: Inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde 

anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella andra 

trosinriktningar. 

Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från miljö- och samhällsnämnden. 

Yttrande 

Religiösa lokaler och andra samlingslokaler kan enligt Boverkets anvisningar 

för detaljplanläggning inrymmas inom markanvändningen betecknad 

C, som står för centrum. C är en bred och flexibel markanvändning som kan 

innefatta många olika lokaler av publik karaktär – som butiker, service, bio, 

föreningslokaler, restauranger m.m. Det finns sällan anledning att i planen 

precisera ändamålet ytterligare. 

Efter nedläggningen år 2005 har större delen av kasernområdet detaljplanelagts 

för ny användning. I de tre detaljplaner som hittills upprättats för de 

mest centrala delarna är användningssättet C genomgående, i enlighet med 

målsättningen om en funktionsblandad stadsdel. Det finns alltså möjligheter 

att etablera de lokaler som nämns i medborgarförslaget inom ramen för gällande 

markanvändningsbestämmelser. Förutsättningen för detta är givetvis 

att det finns intresse från något trossamfund och att fastighetsägaren kan 

upplåta mark eller befintliga byggnader för ändamålet. Kommunen är inte 

ägare till någon disponibel kvartersmark inom eller i direkt anslutning till 

kasernområdet. 

Mot bakgrund av att planmässiga förutsättningar för religiösa lokaler redan 

finns för det tidigare kasernområdet bör medborgarförslaget avslås. 


Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2010-10-26 


Miljö- och samhällsnämndens beslut 

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. 

Motiv: Kommunen är inte ägare till någon disponibel kvartersmark inom 

eller i direkt anslutning till kasernområdet. De planmässiga förutsättningarna 

för religiösa lokaler finns redan för det tidigare kasernområdet. 

______ 

Utdrag till kommunledningsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-10-26 Dnr 1828-2010 

Krister Frykberg 


Medborgarförlag - anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella 

andra trosinriktningar. 

Medborgarförslaget lyder: Inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde 

anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella andra 

trosinriktningar. 

Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från miljö- och samhällsnämnden. 

Yttrande 

Religiösa lokaler och andra samlingslokaler kan Boverkets anvisningar för 

detaljplanläggning inrymmas inom markanvändningen betecknad C, som 

står för centrum. C är en bred och flexibel markanvändning som kan innefatta 

många olika lokaler av publik karaktär – som butiker, service, bio, föreningslokaler, 

restauranger m.m. Det finns sällan anledning att i planen 

precisera ändamålet ytterligare. 

Efter nedläggningen år 2005 har större delen av kasernområdet detaljplanelagts 

för ny användning. I de tre detaljplaner som hittills upprättats för de 

mest centrala delarna är användningssättet C genomgående, i enlighet med 

målsättningen om en funktionsblandad stadsdel. Det finns alltså möjligheter 

att etablera de lokaler som nämns i medborgarförslaget inom ramen för gällande 

markanvändningsbestämmelser. Förutsättningen för detta är givetvis 

att det finns intresse från något trossamfund och att fastighetsägaren kan 

upplåta mark eller befintliga byggnader för ändamålet. Kommunen är inte 

ägare till någon disponibel kvartersmark inom eller i direkt anslutning till 

kasernområdet. 

Mot bakgrund av att planmässiga förutsättningar för religiösa lokaler redan 

finns för det tidigare kasernområdet bör medborgarförslaget avslås. 


Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2010-10-26 




www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-10-26 Dnr 1828-2010 

Förslag till beslut 

1. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget 

SAMHÄLLSBYGGNAD 

Lars Andersson 

Förvaltningschef 

Krister Frykberg 

Planarkitekt 




www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-05 Medborgarförslag

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 91, UU 2010-12-15 08.30 

PROTOKOLL 

Utvecklingsutskottet 

2010-12-15 Dnr 1828-2010 
















_____ 



www.ostersund.se

§ 8, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 2110/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 2110-2010 

Medborgarförslag - evenemang för allmänheten där våra flyktingar 

ges möjlighet att dominera med sitt deltagande 

Åke Durre har i skrivelse till kommunfullmäktige i Östersunds kommun, 

daterad den 29 oktober 2010, lämnat ett förslag till eventuellt evenemang 

för allmänheten, där de asylsökande som bor vid det tillfälliga boendet på 

Frösöpark ”ges möjlighet att dominera med sitt deltagande”. Åke Durre 

önskar få ett beslut om kommunens bidrag till att uppföra en festival med 

temat allas lika värde. 




Medborgarförslag – evenemang för allmänheten där våra flyktingar ges 

möjlighet att dominera med sitt deltagande 2010-10-29 



Medborgarförslaget avslås. 

Motivering till beslutet: 

Migrationsverket avvecklar verksamheten den 1 februari 2011. Det är inte 

en kommunal uppgift att anordna festivaler. För de asylsökande är det sannolikt 

inte ett festivalarrangemang som är det mest önskvärda i avvaktan på 

beslut om avvisning eller uppehållstillstånd. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-11-17 Dnr 2110-2010 

Annika Hermansson 







Frösöpark ”ges möjlighet att dominera med sitt deltagande”. Durre önskar 

få ett beslut om kommunens bidrag till att uppföra en festival med temat allas 

lika värde. 






Kommunledningsförvaltningen avslår förslaget. 

Bakgrund 



för allmänheten, där de asylsökande som bor vid det tillfälliga boendet vid 



lika värde. 

Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av asylsökande. Med 

anledning av Migrationsverkets snabba upprättande av ett tillfälligt anläggningsboende 

på Frösö Park var verksamhet och aktivitet för de asylsökande 

inledningsvis begränsat. 

Med Röda Korset som samordnande aktör är nu ett antal aktiviteter planerade 

för de asylsökande ute på Frösö Park. Röda Korset har utbildat närmare 

ett 40-tal frivilliga i frågor som rör bland annat flyktingprocessen. Röda 

Korset och andra aktörer inom frivilligsektorn kommer att dela de lokaler 

som kommunen använder för att driva förskole- och skolliknande verksamhet 

för de asylsökande barn som bor på Frösö Park. Tillsammans med andra 

frivilligkrafter kommer Röda Korset upprätta ett schema där kontaktska- 



www.ostersund.se

§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-11-17 Dnr 2110-2010 

pande verksamhet och olika aktiviteter kommer att bedrivas 3-4 dagar i 

veckan. 

Att utöver detta planera och samordna de asylsökande för att delta i en festival, 

utifrån Åke Durres förslag, är inte realistiskt. Med tanke på att personerna 

i fråga befinner sig i en situation där de väntar på besked om de ska få 

stanna i Sverige eller inte, är sannolikheten inte särskilt stor att en festivalaktivitet 

är vad de i första hand behöver. En festival kan rent av uppfattas 

som cynisk i sammanhanget då den sänder ut fel signaler. Att vara med och 

planera och träna inför en festival de kanske inte ens har möjlighet att delta 

i själva, eftersom de vid själva festivaltillfället kan ha fått ett avslag på sin 

asylansökan, gör dessutom att festivalen rent praktiskt lär bli svår att 

genomföra. Röda Korset och andra frivilligkrafter kan utifrån sin erfarenhet 

på området bidra med mer lämplig sysselsättning och stöd för målgruppen. 

Av dessa skäl föreslår Kommunledningsförvaltningen att kommunen inte 

stödjer festivalaktiviteten. 

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING 

Bengt Marsh 

Åsa Brandelius 

Utdrag till Åke Durre 

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet 



www.ostersund.se


§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 92, UU 2010-12-15 08.30 

PROTOKOLL 


2010-12-15 Dnr 2110-2010 








lika värde. 








Motivering: 

Migrationsverket avvecklar verksamheten den 1 februari 2011. Det är inte 

en kommunal uppgift att anordna festivaler. För de asylsökande är det sannolikt 

inte ett festivalarrangemang som är det mest önskvärda i avvaktan på 

beslut om avvisning eller uppehållstillstånd. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1565/2010 

PROTOKOLL 


Medborgarförslag - Badplats Önsjön 

2011-01-25 Dnr 1565-2010 

Helen Malmberg har, den 19 augusti 2010, lämnat in ett medborgarförslag 

till Östersunds kommun och föreslår att Östersunds kommun, tillsammans 

med Krokoms kommun, ska tillhandahålla en badplats i Önsjön till kommuninvånarna. 

Kultur- och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet 


Finansutskottet 2010-12-14, § 165 


Kultur- och fritidsnämndens beslut 2010-10-27 § 82 

Tjänstemannaförslag 2010-10-18 


Yrkande 

Pär Löfstrand, fp: Medborgarförslaget bifalls. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen 

avslår detta. 





Sedan 2006 pågår arbete inom miljö- och samhällsnämnden med att förverkliga 

”Strandprogram för Östersund” som innebär att öka tillgängligheten 

till naturstränder runt Storsjön. Dessa åtgärder, tillsammans med badplatsen 

i Lillsjön, Storsjöbadet, Brunflobadet och Lövstabadet tillgodoser 

behovet av bad i närområdet. 

_____ 

Protokollsanteckning 

Önsjön ligger i Östersunds omedelbara närområde och är en liten och attraktiv 

badsjö dit familjer från Östersund vallfärdat i decennier. Vi anser att 

medborgarförslaget är bra och skulle om det genomfördes ge Östersundaren 

en oas i tillvaron. 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1565/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 1565-2010 

Önsjön är mindre och inte lika djup som Storsjön och vattnet blir varmt tidigare. 

Vidare har Önsjön troligen ett annat vattensystem än Storsjön och 

därmed en annan bakterie och parasitflora vilket gör den badbar även när 

vattenkonditionen i Storsjön inte håller tillräcklig kvalité. Även om Önsjön 

inte ligger i Östersunds kommun är det i huvudsak Östersunds innevånare 

som nyttjar den varav en kontakt med Krokoms kommun snarast bör upptas 

för att göra Önsjön till det badparadis den tidigare varit. 

Pär Löfstrand, fp 

Tord Jemteborn, m 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-22 Dnr 1565-2010 

Ulla Nordin 












Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen 



Motivering 






Bakgrund 

Kultur- och fritidnämnden var ålagda stora sparkrav under 1990-talet och 

avvecklade då de kommunala badplatserna, bl.a. Önsjön. Nämnden föreslår 

i sitt yttrande avslag på medborgarförslaget med motiveringen att det i 

nämndens budget inte finns ekonomiskt utrymme för att anordna och driva 

badplatser samt att det är tveksamt utifrån den kommunala kompetensen. 

Kommunen driver alltså idag inga kommunala badplatser dvs. badplatser 

med omklädningsrum, toaletter och personal som övervakar anläggningen. 

Däremot pågår ett arbete med att ställa i ordning och handikappanpassa 

stränder runt Storsjön för att öka tillgängligheten för allmänheten. År 2006 

antog miljö- och samhällsnämnden ett ”Strandprogram för Östersund” och 

flera åt gärder i programmet har genomförts (se www.ostersund.se/Bo och 

Leva/Samhällsplanering och Byggande/Övriga planer och program/ Strandprogram). 

Minnesgärdet har nyligen försetts med bl.a. gångvägar, p-platser 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-22 Dnr 1565-2010 

och en fiskebrygga som också kan användas som badbrygga. Under 2010 

pågår arbete med att göra Badhusparken mer attraktiv. 

Idag finns en mängd naturstränder 1 runt Östersund som ger allmänheten 

inkl. barnfamiljer möjlighet att bada i nära anslutning till stadskärnan. Exempel 

på detta är Göviken, Minnesgärdet, Frösön norr om Frösöbron, Bynäset, 

Andersön m.fl. 

Förslagsställaren föreslår att Östersunds kommun, tillsammans med 

Krokoms kommun ska köpa och driva Önsjön som kommunal badplats. 

Önsjön är som bekant belägen i Krokoms kommun och även om kommunallagens 

lokaliseringsprincip (2 kap 1 §) bygger på en territoriell indelning 

finns undantag i rättspraxis som gör det möjligt för en kommun att investera 

i en annan kommun förutsatt att detta är en angelägenhet av allmänt intresse. 

Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige 

att avslå medborgarförslaget med hänvisning till det arbete som 

miljö- och samhällsnämnden bedriver som innebär att öka tillgängligheten 

till naturstränder runt Storsjön. Samtidigt har kommunfullmäktige nyligen 

investerat i Storsjöbadet för att göra detta mer attraktivt för barnfamiljer och 

tillsammans med Badplatsen i Lillsjön, Brunflobadet och Lövstabadet finns 

idag flera möjligheter till bad i närområdet för allmänheten. 


Bengt Marsh 




Utdrag till Helen Malmberg, helen.m@comhem.se samt kulturoch fritidsnämnden 

1 Ej omklädningsrum och allmänna toaletter 



www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-10-18 Dnr 1565-2010 

Bert-Olof Zackrisson 

Kultur- och fritidsnämnden 


Helen Malmberg har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att Östersunds 

kommun tillsammans med Krokoms kommun ska anordna en badplats 

i Önsjön. Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget 

till kulturoch fritidsnämnden för yttrande. 

Beslutsunderlag 

Kansliet tjänstemannaförslag 2010-10-18 

Kommunledningsförvaltningens handläggningsbeslut 2010-08-19 

Skrivelse från Helen Malmberg, inkommen 2010-08-19 

Beslutsförslag 

Kultur- och fritidsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget med motiveringen 

att det i nämndens budget ej finns ekonomiskt utrymme för att 

anordna och driva badplatser. 

Bakgrund 

Helen Malmberg har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att Östersunds 

kommun tillsammans med Krokoms kommun ska anordna en badplats 

i Önsjön. Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget 


Kansliets bedömning 

Fler badplatser skulle allmänt sett bidra till god livskvalitet och vara en del i 

en attraktiv totalupplevelse av Östersund. Kommunen har tidigare drivit 

verksamhet med badplatser men till följd av ekonomiska sparkrav lades 

dessa badplatser ned under 1990-talet. 

Det skulle givetvis vara positivt om enskilda eller föreningar vore beredda 

att iordningsställa och ta ansvar för driften av en badplats. En generella erfarenhet 

i sammanhanget är att i aktuella områden söka gemensamma lokala 

lösningar denna typ av frågor. 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-10-18 Dnr 1565-2010 

Däremot har kulturoch fritidsnämnden själv inte för avsikt att anordna och 

driva badplatser. Det finns tyvärr inte heller ekonomiskt utrymme för drift 

av badplatser i nämndens budget. 

Önsjön är dessutom beläget i en annan kommun varför det även kan ses 

som tveksamt vad gäller den kommunala kompetensen om Östersunds 

kommun skulle börja bedriva verksamhet i en annan kommun. 

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI 

Johan Palm 

Kanslichef 


Nämndråd 




www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 82, KFN 2010-10-27 13.00 

PROTOKOLL 



2010-10-27 Dnr 1565-2010 

Helen Malmberg har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att 

Östersunds kommun tillsammans med Krokoms kommun ska anordna en 

badplats i Önsjön. Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget 



Kansliet tjänstemannaförslag 2010-10-18 

Kommunledningsförvaltningens handläggningsbeslut 2010-08-19 

Skrivelse från Helen Malmberg, inkommen 2010-08-19 

Kultur- och fritidsnämndens beslut 

Kultur- och fritidsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget. 


I nämndens budget finns ej ekonomiskt utrymme för att anordna och driva 

badplatser. 

Önsjön är dessutom belägen i en annan kommun varför nämnden anser det 

vara tveksamt vad gäller den kommunala kompetensen om Östersunds 

kommun skulle börja bedriva verksamhet i en annan kommun. 

_____ 

Utdrag till kommunstyrelsen 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 165, FU 2010-12-14 13.00 

PROTOKOLL 

Finansutskottet 


2010-12-14 Dnr 1565-2010 



















_____ 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 267/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 267-2010 

Medborgarförslag - Trygghetsboende för äldre i fd Landstingshuset på 

Frösön 

Det har inkommit ett medborgarförslag från sex Frösöbor, Rolf Swedbergh, 

Anne Marie Häggblad, Vera Byström, Eivor Nordman, Karl Gustav Brygg 

ordförande PRO Frösön och Nils-Olof Ångman vice ordförande SPF 

Frösön. Medborgarförslaget handlar om ett förslag att kommunen köper in 

centralt belägna lokaler i kv Kommunalmannen på Frösön för att kunna 

vara beredd att erbjuda trygghetsboende till äldre som önskar och har behov 

av det. 




Östersunds bostäders yttrande 2010-12-10 

Teknisk förvaltnings yttrande 2010-09-14 

Vård och omsorgsnämndens beslut 2010-05-25 § 44 

Vård och omsorgsnämndens tjänstemannaförslag 2010-05- 03 

Medborgarförslag – Trygghetsboende för äldre i f.d. landstingshuset på 

Frösön 2010-02-01 



Medborgarförslaget om trygghetsboende i före detta landstingshuset avslås. 


Vård och omsorgsnämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med 

andra lokaliseringar och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer. 

Teknisk förvaltning anger att förslaget inte är genomförbart då det strider 

mot gällande detaljplan som vann laga kraft i februari 2009. 

Östersunds bostäder konstaterar i sitt yttrande att de inte har möjlighet att 

genomföra projektet och få ekonomi i det, då hyresnivåer skulle överstiga 

den nivå som Östersunds bostäder har för nyproducerade lägenheter. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-13 Dnr 267-2010 

Olliann Lundberg 



Frösön 







av det. 



Östersunds bostäders yttrande 2010-12-10 

Teknisk förvaltnings yttrande 2010-09-14 

Vård och omsorgsnämndens beslut 2010-05-25 § 44 

Vård och omsorgsnämndens tjänstemannaförslag 2010-05- 03 

Medborgarförslag – Trygghetsboende för äldre i f.d. landstingshuset på 

Frösön 2010-02-01 

Finansutskottet förslag till kommunstyrelsen 


Medborgarförslaget om trygghetsboende i före detta landstingshuset avslås. 


Vård och omsorgsnämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med 

andra lokaliseringar och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer. 

Teknisk förvaltning anger att förslaget inte är genomförbart då det strider 

mot gällande detaljplan som vann laga kraft i februari 2009. 

Östersunds bostäder konstaterar i sitt yttrande att de inte har möjlighet att 

genomföra projektet och få ekonomi i det, då hyresnivåer skulle överstiga 

den nivå som Östersunds bostäder har för nyproducerade lägenheter. 

Bakgrund 







www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-13 Dnr 267-2010 



av det. 

Förslagsställarna vill att Östersunds kommun beslutar sig för att köpa tillbaks 

Frösöns före detta Medborgarhus och hela området med gård och parkeringsplatser 

i samråd med Frösö församling. Och att hela området byggs 

om till ett äldrecenter och inrättar mottagningar i hus A för läkare, sjuksköterskor 

och sjukgymnaster med inriktning mot äldrevård. 

Medborgarförslaget har remitterats till vård och omsorgsnämnden för yttrande. 

Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget 

om trygghetsboende i f.d. landstingshuset avslås. Med motiveringen 

att nämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med andra lokaliseringar 

och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer t.ex. 

Östersundsbostäder. 

Teknisk förvaltning gavs också i uppdrag att yttra sig över medborgarförslaget. 

Förvaltningen anger i yttrandet att förslaget inte är genomförbart i de 

befintliga byggnaderna eftersom det strider mot gällande detaljplan som 

vann laga kraft i februari 2009.Enligt planen är det inte tillåtet att inrätta 

varken bostäder eller vårdverksamhet i de befintliga byggnaderna. Däremot 

finns det byggrätter för bostäder om totalt 1 800 kvm på gräsmattan norr om 

byggnaderna. 

Förskola är enligt detaljplanen tillåtet att upprätta, men barn och utbildningsförvaltningen 

anger i sin tur att deras behov inte motsvarar att hela 

fastigheten förvärvas. 

Teknisk förvaltning ser därför inget skäl till att kommunen ska gå in och 

förvärva fastigheten i dagsläget. 

Östersunds bostäder anger i sitt yttrande att en översiktlig hyreskalkyl utifrån 

en bedömd möjlig ombyggnad av befintliga lokaler till bostäder, indikerar 

på en hyresnivå som överstiger den hyresnivå som Östersunds bostäder 

har i sina övriga nyproducerade lägenheter med över 1 000 kr/m 2 . 

Med den kunskap Östersunds bostäder har om Östersunds hyresmarknad 

bedömer man att det blir omöjligt att hyra ut bostäder till den prisnivån. 

Kommunledningsförvaltningen har inget övrigt att tillägga i ärendet. 


Bengt Marsh 

Kommundirektör 


Biträdande kommundirektör 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-13 Dnr 267-2010 

Utdrag till: Vård- och omsorgsnämnden, Börje Hoflin vård- och omsorgsförvaltningen, 

Teknisk förvaltning Anne-Katrin Ågnell, 

Rolf G Swedbergh, Risslersgatan 21 B, 832 43 Frösön 

Vera Byström, Aspnäsgatan 5, 832 44 Frösön 

Anne Marie Häggblad, Fjällgatan 16 A, 832 42 Frösön 

Eivor Nordman, Norra Strandvägen 19, 832 41 Frösön 

Karl Gustav Brygg, Hårdvallsgatan 25 A, 832 53 Frösön 

Nils-Olof Ångman, Fjällglimten 16, 832 46 Frösön 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-12-13 Yttrande

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-09-14 Yttrande

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 44, ON 2010-05-25 08.30 

PROTOKOLL 1 

Vård- och omsorgsnämnden 

2010-05-25 Dnr 267-2010 


Frösön 

Vård- och omsorgsnämnden har fått rubricerade medborgarförslag för yttrande 

till kommunledningsförvaltningen. I skrivelsen föreslås att kommunen 

förvärvar före detta medborgarhuset på Frösön och inrättar ett äldrecenter 

med mottagning för läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster mm samt 

bygger om delar till trygghetsboende och aktivitetslokaler. 


Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-05-03 


Vård- och omsorgsnämndens beslut 

Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget 

om trygghetsboende i före detta landstingshuset avslås. 


Nämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med andra lokaliseringar 

och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer. 

Utdrag till kommunstyrelsen. 

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-05-03 Dnr 267-2010 

Börje Hoflin 



Frösön 








Medborgarförslag inkommet 2010-02-01 


Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget 

om trygghetsboende i fd landstingshuset avslås. 


Nämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med andra lokaliseringar 

och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer. 

Bakgrund 






Vård- och omsorgsförvaltningen delar förslagsställarnas åsikt om att behovet 

av centralt belägna tillgängliga bostäder för äldre är stort. Behovet av 

trygghetsbostäder och seniorboenden bör tillgodoses av den bostadsmarknaden 

där Östersundsbostäder är den aktör som vi kontinuerligt samverkar 

med. 

Huruvida den föreslagna fastigheten lämpar sig för ombyggnad till bostadslägenheter 

är en fråga som t ex Östersundsbostäder bättre kan svara på. 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-05-03 Dnr 267-2010 

När det gäller förslaget om att inrätta äldrevårdsmottagning med läkare m fl 

funktioner finns det för närvarande inga planer i den riktningen. Läkarvård 

för äldre (även vid äldreboenden) är primärvårdens ansvar. Kommunen ansvarar 

för hemsjukvården upp till distriktssköterskenivå och organiserar den 

i hemtjänstteamen. Vid äldreboenden med heldygnsomsorg (vård- och omsorgsboende) 

finns sjuksköterskor stationerade på varje boende. 

VÅRD-OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 

Marie Sundvisson 


Börje Hoflin 

Chefsekonom 




www.ostersund.se



§ 11, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 849/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 849-2010 

Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen och konstfruset på 

Odenvallen 

Erland Lithner föreslår, i medborgarförslag den 12 april 2010, kommunen, 

med anledning av arenautredning, att bygga ut Sporthallen med en andra 

läktare och att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen. Kulturoch 

fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. 



Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-18 med följande 

förslag: 

1. Medborgarförslaget tillstyrks i den del som avser utbyggnad av Sporthallen 

med hänvisning till kommunstyrelsens beslut den 23 november 2010 

om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad av 

Sporthallen. 

2. Medborgarförslaget avslås i den del som avser anläggande av en konstfrusen 

bandybana på Odenvallen. 


Kansliets tjänstemannaförslag 2010-11-30 


Yrkande 

Carina Zetterström, c: 

1. Punkt 1 i kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag antas. 

2. Punkt 2 får följande lydelse: Medborgarförslaget bifalls i den del som 

avser anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms yrkande nr 1 och finner 

att kommunstyrelsen antar detta. 

Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms yrkande nr 2 och finner 

att kommunstyrelsen avslår detta. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 849/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 849-2010 




med hänvisning till kommunstyrelsens beslut den 23 november 2010 

om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad av 

Sporthallen. 




Kommunfullmäktige har beslutat att bygga en arena med lokalisering inom 

Stadsdel Norr, R3-området som bl.a. innefattar en konstfrusen bandyplan i 

anslutning till arenan. 

_____ 

Reservation 

Mot beslutet, till förmån för Carina Zetterströms yrkande, reserverar sig Carina 

Zetterström, c, Carina Asplund, c, Pär Jönsson, m, Tord Jemteborn, m, 

Lise Hjemgaard Svensson, m , och Pär Löfstrand, fp. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-18 Dnr 849-2010 

Ulla Nordin 



Odenvallen 













med hänvisning till kommunstyrelsens beslut den 23 november 

2010 om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad 

av Sporthallen. 



Motivering 


Stadsdel Norr, R3-området som bl.a. innefattar en konstfrusen bandyplan i 

anslutning till arenan. 

Bakgrund 

Se skrivelse kulturoch fritidsnämndens kansli 2010-11-30. Kommunledningsförvaltningen 

har inga ytterligare synpunkter i ärendet. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-18 Dnr 849-2010 


Bengt Marsh 




Utdrag till Erland Lithner, Skolgången 5, 831 61 Östersund och kulturoch 

fritidsnämnden 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 104, KFN 2010-12-08 08.30 

PROTOKOLL 


2010-12-08 Dnr 849-2010 

Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen - konstfruset på 

Odenvallen 

Erland Lithner har lämnat in ett medborgarförslag med anledning av kommunens 

arenautredning. Han föreslår dels utbyggnad av Sporthallen med en 

andra läktare, dels att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen. 

Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget till kultur- 

och fritidsnämnden för yttrande. 



Erland Lithners medborgarförslag 2010-04-12 

Kultur- och fritidsnämndens beslut 

1. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att medborgarförslagets del som avser 

utbyggnad av Sporthallen bifalls med hänvisning till kommunstyrelsens 

beslut om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad av 

Sporthallen. 


anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen avslås. 

Motivering: 


Stadsdel Norr, R3-området, med bl a en konstfrusen bandyplan i anslutning 

till arenan. 

_____ 


Folkpartiet anser att båda önskemålen i medborgarförslaget ska bejakas. En 

konstfrusen bandyplan på Odenvallen ingår i det koncept på alternativ användning 

av multiarenans investeringsram som framlagts tidigare. En 

spridning av bra anläggningar i flera områden i Östersund gagnar bättre 

barn- och ungdomars behov än att samla allt i ett av stadens utkanter. Farhågan, 

som jag framfört åtskilliga gånger, att denna multiarena ska "ta" 

pengar av redan befintliga anläggningar som då kommer att försvinna, besannas 

redan nu! 

Kia Carlsson 

Fp 

Utdrag till kommunstyrelsen 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-30 Dnr 849-2010 



Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen - konstfruset på Odenvallen 

Erland Lithner har lämnat in ett medborgarförslag med anledning av kommunens 

arenautredning. Han föreslår dels utbyggnad av Sporthallen med en 

andra läktare, dels att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen. 

Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget till kultur- 

och fritidsnämnden för yttrande. 



Erland Lithners medborgarförslag 2010-04-12 



utbyggnad av Sporthallen tillstyrks med hänvisning till kommunstyrelsens 

beslut om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en 

utbyggnad av Sporthallen. 


anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen avslås med 

motivering av kommunfullmäktiges beslut om att bygga en arena med 

lokalisering inom Stadsdel Norr, R3-området, med bl a en konstfrusen 

bandyplan i anslutning till arenan. 

Kansliets kommentarer 

Kultur- och fritidsnämndens kansli har följande kommentarer till medborgarförslaget: 

Medborgarförslaget avser två delar: 

a) Det ena delen gäller förslag på utbyggnad av Sporthallen med en andra 

läktare 

En särskild studie har genomförts kring en utbyggnad av Sporthallen för idrottens 

behov, samordnat med Jämtlands gymnasieförbunds planer för en 

gymnasieby. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-30 Dnr 849-2010 

Den kalkyl som redovisas uppgår till drygt 90 miljoner för investeringen 

och detta överstiger de ramar som finns avsatt i kommunens investeringsbudget. 

Kultur och fritidsnämnden har beslutat föra frågan om utbyggnad 

av Sporthallen för idrottens behov vidare till kommunstyrelsen och dess 

budgetberedning. Vid budgetberedningens behandling av frågan kom beredningen 

fram till att ytterligare utredning måste ske för att redovisa ett 

slutligt beslutsunderlag i frågan. 

Kommunstyrelsen beslutade 2010-11-23 att ge kommunledningsförvaltningen 

i uppdrag att redovisa ett samordnat beslutsunderlag för investering 

och driftkostnader för en utbyggd sporthall som omfattar både realisering 

av gymnasieförbundets samt kultur och fritidsnämndens behov. Alternativet 

baskethall integrerad i kommande multiarena ska inte utredas. 

b) Den andra delen gäller ett förslag att anlägga en konstfrusen bandybana 

på Odenvallen. 

Det bör nämnas att kommunstyrelsen den 25 november 2008 § 331 beslutade 

att utreda en ny arena. Till grund för beslutet låg anläggningsgruppens 

utredning om prioritering av långsiktiga investeringar i arenor och anläggningar 

i Östersunds kommun. Utredningen genomfördes i två etapper från 

november 2008 till februari 2010 (med tilläggsutredning i mars 2010). 

Den 28 april 2010, § 76, beslutade kommunfullmäktige att godkänna utredningen 

och att ”en arena ska byggas med lokalisering inom Stadsdel Norr, 

alternativ R3”. Arenan ska i första hand tillgodose de lokala issporternas 

behov av tre isytor samt gymnastikens behov av en egen hall. Arenan ska 

även rymma 3 000 åskådare vid evenemang där man även nyttjar isytan. I 

förslaget ingår också byggande av en konstfrusen bandyplan i anslutning till 

arenan. Kommunstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att omgående starta och 

samordna projekteringen av den nya arenan. Fullmäktige anslog i beslutet 

den 28 april 10 miljoner kronor för projektering under 2010 och i beslut den 

16 september budgeterades 125 miljoner kronor i investering för vartdera 

av åren 2011 och 2012. 

Kommunledningsförvaltningen har tidigare under hösten 2010 utarbetat förslag 

till projektdirektiv för byggandet av den nya arenan Stadsdel Norr, R3- 

området, vilka kommunstyreslen fastställde den 12 oktober 2010. Av direktiven 

framgår att att arenaprojektet ska omfatta: 

-Tre ishockeyrinkar varav en med kanadensiska mått. Samtliga rinkar ska 

vara konstfrusna och inomhus. 

-Huvudarenan ska rymma 3000 sittande åskådare vid evenemang (om isytan 

nyttjas) och 2500 sittande åskådare om inte isytan tas i anspråk för 

åskådare. 

-Gymnastikhall på cirka 1750 kvadratmeter med invändig takhöjd på 10 

meter för del av ytan. Utrustning för gymnastik ingår till en kostnad av cirka 

5 miljoner kronor. 

-Bandyplanen ska vara en konstfrusen bandyplan utomhus godkänd för seriematcher 

med belysning för kvällsmatcher. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-30 Dnr 849-2010 

Förväntade resultat är en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas 

väl uppfylla de behov som angavs i fullmäktigebeslutet. Vidare att projektet 

har bedrivits kostnadseffektivt och hållit ekonomiska ramar och tidsramar, 

att.den politiska ledningen anser att man fått bra information och 

haft goda möjligheter att styra projektet samt att projektets målgrupper anser 

att dialogen med kommunen rörande projektet har fungerat väl. 

I projektet bildas tre referensgrupper för dialog med idrotten, skolan, arrangörer 

av evenemang och andra brukare. Två brukargrupper med blandad 

sammansättning (idrott, skola, ungdomsråd, pensionärsråd, tillgänglighetsråd) 

och en grupp för evenemang. Gruppernas uppdrag är att koordinera 

sina behov, intressen och önskemål. Grupperna ska präglas av mångfald 

vad gäller ålder, kön, erfarenheter, med mera. Deltagarna ska också ha skilda 

funktioner i sina respektive organisationer. Referensgruppernas arbete 

ska ske i dialog med dem som leder projektet. Grupperna förväntas ”ta med 

sig” information, frågeställningar, diskussioner med mera till sina egna föreningar/organisationer 

samt ”återföra” deras synpunkter, ställningstaganden 

med mera till projektledningen. Målsättningen är att grupperna ska arbeta 

tämligen självständigt utifrån projektledningens riktlinjer. Löpande avstämningsmöten 

ska hållas under pågående utredning och projektering. 

I två av referensgrupperna ingår bl a olika idrottsgrenar med vardera två representanter 

för bandy, gymnastik, ishockey och konståkning. 

Kansliet kan konstatera att medborgarförslaget rör förslag och åtgärder som 

prövats i omfattande utredningar som kommunen initierat till och som därefter 

underställts berörda beslutsinstanser inom kommunen. Det har inte 

heller framkommit nya skäl varför kommunen skulle ompröva sina tidigare 

gjorda ställningstaganden. 

Kansliet föreslår därför att kulturoch fritidsnämnden ska tillstyrka medborgarförslagets 

del som avser utbyggnad av Sporthallen med hänvisning 

till kommunstyrelsens beslut om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag 

för en utbyggnad av Sporthallen. 

Kultur- och fritidsnämnden föreslår vidare att medborgarförslagets del som 

avser anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen ska avslås 

med motivering av kommunfullmäktiges beslut om att bygga en arena med 

lokalisering inom Stadsdel Norr, R3-området, med bl a en konstfrusen bandyplan 

i anslutning till arenan. 

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI 

Johan Palm 

Kanslichef 


Nämndråd 

Utdrag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige 



www.ostersund.se



§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 20, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-21 Dnr 849-2010 


Odenvallen 










Finansutskottets beslut 

Ärendet tas direkt i kommunstyrelsen. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1638/2010 

PROTOKOLL 


2010-03-01 Dnr 1638-2010 

Medborgarförslag - Förändrad trafikbild i centrala Östersund 

Lars Turesson har i medborgarförslag, den 1 september 2010, föreslagit 

kommunen att ändra färdväg för kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag 

kör bussarna ut på Kyrkgatan till Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet, 

Torvalla och Brunflo. Förslagsställaren vill att bussarna istället ska köra via 

Brunnsgränd (enkelriktningen måste då hävas) och ut på Rådhusgatan. 

Denna förändring skulle enligt förslaget minska tomgångskörningen, öka 

genomströmningshastigheten hos trafiken och minska underhållskostnaderna 

av trafikljus. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. 











Kommunen bedömer, i dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken, att förslaget 

skulle medföra en sämre trafiksituation jämfört med dagens situation 

med ökad stillastående trafik, ökade utsläppsmängder samt en sämre kollektivtrafik. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-30 Dnr 1638-2010 

Ulla Nordin 



















Motivering 




Bakgrund 

Se skrivelse samhällsbyggnad 2010-12-02. Kommunledningsförvaltningen 

har inga ytterligare synpunkter i ärendet. 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-30 Dnr 1638-2010 


Bengt Marsh 




Utdrag till miljö- och samhällsnämnden 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 384, MSN 2010-12-15 08.30 

PROTOKOLL 


2010-12-15 Dnr 1638-2010 


Ett medborgarförslag vill flytta kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag 

kör bussarna på Kyrkgatan ut på Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet, 

Torvalla, Brunflo mm. Medborgarförslaget vill att bussarna istället ska köra 

på Brunnsgränd (enkelriktning måste hävas) och ut på Rådhusgatan. 


Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag den 2 dec 2010 

Medborgarförslag inkommet 2010-09-01 

Miljö- och samhällsnämndens beslut 

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Nuvarande 

trafikutformning ska bestå. 

Motiv 

Som förslaget påpekar skulle detta lätta upp de tillfälliga trafikstockningar 

som finns på Gränsgatan när trafikljusen ger busstrafiken förkörsrätt. Dock 

skulle en flyttning av busstrafiken till Brunnsgränd leda till en rad nya problem. 

• På Kyrkgatan där busstrafiken ska svänga vänster upp på Brunnsgränd 

är risk för trafikproblem så att bussarna ej kommer fram utan blir låst av 

trafik som ska rakt fram in mot centrum på Kyrkgatan. 

• Fastigheterna längs med Brunnsgränd blir utsatta för buller. 

• Bussarna har svårt att klara högersvängen från Brunnsgränd ut på Rådhusgatan. 

• Trafik i östlig riktning längs med Rådhusgatan kommer att drabbas av 

lika stora störningar som idag finns på Gränsgatan men med följdkonsekvensen 

att även andra korsningar drabbas. 

Efter dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken anser de att medborgarförslaget 

skulle försämra deras möjligheter till en bra trafikering och de vill ej 

att förslaget genomförs. 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 384, MSN 2010-12-15 08.30 

PROTOKOLL 


2010-12-15 Dnr 1638-2010 

Totalt sett skulle medborgarförslaget ge sämre trafiksituation i centrala Östersund 

med ökad stillastående trafik samt ökade utsläppsmängder och en 

sämre kollektivtrafik jämfört med dagens situation. 

______ 

Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-12-02 Dnr 1638-2010 

Björn Gunnarsson 



Ett medborgarförslag vill flytta kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag 

kör bussarna på med Kyrkgatan ut på Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet, 

Torvalla, Brunflo mm. Medborgarförslaget vill att bussarna istället 

ska köra på Brunnsgränd (enkelriktning måste hävas) och ut på Rådhusgatan. 


Tjänstemannaförslag 2 dec 2010 


Medborgarförslaget avslås och nuvarande trafikutformning består. 

Motiv 

Ett medborgarförslag har kommit in som vill flytta kollektivtrafiken. Idag 

kör kollektivtrafiken på Kyrkgatan ut på Gränsgatan för fortsatt färd mot 

Körfältet, Torvalla, Brunflo mm. Medborgarförslaget vill att bussarna istället 

ska köra på Brunnsgränd (enkelriktning måste hävas) och ut på Rådhusgatan. 

Som förslaget påpekar skulle detta lätta upp de tillfälliga trafikstockningar 

som finns på Gränsgatan när trafikljusen ger busstrafiken förkörsrätt. 

Dock skulle en flyttning av busstrafiken till Brunnsgränd leda till en rad nya 

problem. 

• På Kyrkgatan där busstrafiken ska svänga vänster upp på Brunnsgränd 

är risk för trafikproblem så att bussarna ej kommer fram utan 

blir låst av trafik som ska rakt fram in mot centrum på Kyrkgatan. 

• Fastigheterna längs med Brunnsgränd blir utsatta för buller 

• Bussarna har svårt att klara högersvängen från Brunnsgränd ut på 

Rådhusgatan. 

• Trafik i östlig riktning längs med Rådhusgatan kommer att drabbas 

av lika stora störningar som idag finns på Gränsgatan men med 

följdkonsekvensen att även andra korsningar drabbar. 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-12-02 Dnr 1638-2010 

Efter dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken anser de att medborgarförslaget 

skulle försämra deras möjligheter till en bra trafikering och vill ej att 

förslaget genomförs. 

Totalt sett skulle medborgarförslaget ge sämre trafiksituation i centrala Östersund 

med ökad stillastående trafik samt ökade utsläppsmängder och en 

sämre kollektivtrafik jämfört med dagens situation. 

FÖRVALTNING 

Lars Andersson 


Samhällsbyggnad 

Bertil Danielsson 

Enhetschef 

Trafik och Park 



www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Bilaga till medborgarförslag 

Medborgarförslag 

Detta medborgarförslag syftar till att: 

• förbättra miljön genom minskad tomgångskörning 

• öka genomströmningshastigheten hos trafiken i 

Östersunds City 

• minska underhållskostnaderna av trafikljus


När trafikljuset vid 

Gränsgatan visar rött under 

rusningstid så stannar, på 

grund av intensiv trafik, 

trafiken helt och hållet vid de 

rödmarkerade områdena i 

cirka 40 sekunder per tillfälle 

Under rusningstid händer 

det att trafik, på framförallt 

Rådhusgatan och 

Stuguvägen, kan få vänta i 

upp till 10-15 minuter för att 

ta sig genom City. 

Det blir en lång väntan 

och mycket onödig 

tomgångskörning!


Idag kör busstrafiken i dessa 

körfält när de skall 

íntegreras i den existerande 

trafikströmmen.


Jag föreslår att busstrafiken 

skall läggas om så att 

integrationen med den 

existerande trafikströmmen 

kan ske smidigare. 

För att det skall fungera 

måste enkelriktningen på 

Brunnsgränd och Tullgatan 

läggas om. 

Lämna företräde från 

Rådhusgatan garanterar att 

bussarna får företräde ut i 

rondellen. 

Då minskar vi tomgångskörningen 

och ökar 

genomströmningshastigheten 

i Östersunds 

City. 

Därmed behövs inga 

trafikljus på Gränsgatan. 

Då slipper vi underhållskostnader 

för trafikljusen 

på Gränsgatan.

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 12, UU 2011-02-10 08.30 

PROTOKOLL 


2010-02-10 Dnr 1638-2010 






















_____ 



www.ostersund.se

§ 13, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 330/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 330-2011 

Medborgarförslag - informationsmöte för allmänheten om tarmparasiten 

Åke Durre har kommit in med ett medborgarförslag om att kommunfullmäktige 

bör kalla till ett möte på OSD för att ge allmänheten möjlighet att 

ställa frågor om orsaker och eventuella skadeersättningar med anledning av 

kommunens problem med dricksvattnet de senaste månaderna. 






Förslaget föranleder inga ytterligare åt gärder eftersom planering redan pågår 

för ett möte av den karaktären förslagsställaren önskar. 

_____ 



www.ostersund.se


§ 13, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 330-2011 

Eva Larsson 


Medborgarförslag - informationsmöte för allmänheten om tarmparasiten 

Åke Durre har kommit in med ett medborgarförslag om att kommunfullmäktige 

bör kalla till ett möte på OSD för att ge allmänheten möjlighet att 

ställa frågor om orsaker och eventuella skadeersättningar med anledning av 

kommunens problem med dricksvattnet de senaste månaderna. 





1. Förslaget föranleder inga ytterligare åt gärder eftersom planering redan 

pågår för ett möte av den karaktären förslagsställaren önskar. 

Bakgrund 

Ett medborgarförslag har kommit in om att kommunfullmäktige bör kalla 

till ett möte på OSD för att ge allmänheten möjlighet att ställa frågor om orsaker 

och eventuella skadeersättningar med anledning av kommunens problem 

med dricksvattnet de senaste månaderna. Planering för ett sådant 

medborgarmöte har pågått sedan en tid och kommer att genomföras i slutet 

av mars eller början av april. Utvecklingsutskottet informerades om detta 

vid sitt sammanträde den 10 februari. Syftet med mötet är att fullfölja kommunens 

strategi om stor transparens i händelsen med cryptosporidieutbrottet. 

Under mötet kommer kommunen att redogöra för händelsen och berätta 

om framtida satsningar med anledning av händelsen. Tanken är att mötets 

form ska innebära medborgardialog, alltså möjlighet att ställa frågor och 

framföra synpunkter. Kommunen deltar i ett medborgardialogprojekt till 

sammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och en diskussion 

förs med dem om de kan bistå oss i det här mötet. Förslaget föranleder där 



www.ostersund.se

§ 13, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 330-2011 

för inga ytterligare åt gärder då förslagsställarens önskemål tillgodoses genom 

de vidtagna åt gärderna. 


Bengt Marsh 


Eva Larsson 

Informationschef 

Kopia på beslutet med tjänstemannaskrivelse skickas till Åke Durre. 



www.ostersund.se

§ 14, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 13/2011 

Interpellationer och frågor 

Interpellationer 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 13-2011 

Gerhard Carlsson, sd, ställer en interpellation till miljö- och samhällsnämndens 

och socialnämndens ordföranden angående alkohol- och rökförbud på 

Stortorget mm. 

Frågor 

Mats El Kott, fp, ställer en fråga till ordförande i utförarstyrelsen angående 

snöskottning, läckage mm. 



www.ostersund.se

§ 14, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Interpellation från Gerhard Carlsson, sd ang alkohol- och

§ 14, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Mats El Kott, fp, ang snöskottning och läckage 

Folkpartiet Liberalerna 

Östersund 

Fråga 

till ordförande i utförarstyrelsen, kommunfullmäktige i 

Östersund 

Mats El Kott 

SNÖ 

I dag noterade jag att taket på Norra Skolan skottades, detta alltså efter ett antal dagars 

tö och efter en dag av regn. Det framgick klart att skottarna hade stora problem eftersom 

det nu har frusit på igen. 

Skottning av tak bör helst ske innan det blir tö för att dels underlätta skottningen, dels 

minska risken för läckage in i byggnaderna och dels minska risken för skador på grund 

av fallande snö och is. 

Jag undrar nu 

• Vilken planering har kommunen för snöskottning av tak? 

• Har det blivit läckage på Norra Skolan? 

• Hur minimeras risken för personskador på grund fallande snö och is på 

kommunens skolor och andra arbetsplatser? 

Östersund 3 februari 2011 

Mats El Kott

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 279/2009 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 279-2009 

Tillägg till översiktsplan för Östersunds kommun - vindkraft 

Arbetet med översiktsplanen för vindkraft i Östersunds kommun har pågått 

sedan 2008. Samråd skedde under våren 2009. Utställning gjordes under 

våren 2010. Kommunfullmäktige beslutade den 23 juni 2010 att återremittera 

översiktsplanen för ny utställning. 

Anledningen att planen ställdes ut igen var att ändringar gjorts i planen. 

Ändringen avser Norderön i Storsjön. I det tidigare utställda planförslaget 

ingick Norderön i ett större sammanhängande ”rött” område, där vindkraft 

inte tillåts. I det senast utställda förslaget redovisas Norderön som ett ”vitt” 

område, där enstaka verk och mindre grupper kan prövas. 

Under utställningstiden har 13 yttranden kommit in. Synpunkterna redovisas 

i Utlåtande 2. 

Den särskilda sammanställningen beskriver hur miljöbedömningen av översiktsplanen 

gått till. Sammanställningen ska offentliggöras särskilt. 




Utlåtande 2011-01-21 

Yrkande 

Pär Jönsson, m: (Som punkt 1 i beslutet) Planförslag enligt alternativ B antas. 

AnnSofie Andersson, s: Som punkt 1 i beslutet) Planförslag enligt alternativ 

A antas. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen 

antar AnnSofie Anderssons yrkande. 




www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 279/2009 


PROTOKOLL 


1 . Planförslag enligt alternativ A antas. 

2011-03-01 Dnr 279-2009 

2. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 21 januari 2011 antas som 

kommunfullmäktiges eget. 

3. Den särskilda sammanställningen för miljökonsekvensbeskrivningen offentliggörs 

på kommunens officiella anslagstavla samt på kommunens hemsida 

efter planens antagande. 

4. Tillägget till översiktsplanen Vindkraft i Östersunds kommun revideras i 

enlighet med utlåtandet. 

_____ 

Reservation 

Mot beslutet, till förmån för Pär Jönssons yrkande, reserverar sig Pär Jönsson 

och Tord Jemteborn, båda m. 



www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2011-01-31 Dnr 279-2009 

Maria Boberg 




















1. Planförslag enligt alternativ A antas (alternativt förslag ”Planförslag enligt 

alternativ B antas). 

2. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad 2011-01-21 antas som kommunfullmäktiges 

eget. 








www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2011-01-31 Dnr 279-2009 

Bakgrund 

Samrådsförslaget redovisade hela Storsjöbygden som röd, det vill säga område 

där vindkraftsutbyggnad ej tillåts. Efter samrådet och de önskemål som 

framfördes om möjlighet till vindkraftsutbyggnad vid Bjärme fattade kommunstyrelsen 

ett beslut att ett vitt område som möjliggör för enstaka verk 

och mindre grupper skulle läggas till norr om Bjärme. Efter utställningen 

fattade kommunfullmäktige beslut om att även tillåta motsvarande vitt område 

som möjliggör enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk på 

Norderön samt att ny utställning skulle ske. 

Länsstyrelsen har under utställningarna inkommit med synpunkter på att 

vindkraftsetableringar tillåts inom Storsjöbygden som är av riksintresse för 

naturvård, kulturvård och det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsen anser att 

Storsjöbygden har så många sammanhängande skyddsvärden i form av allmänna 

intressen att den bör undantas från vindkraftsutbyggnad. 

Inför antagandet föreslås kommunfullmäktige ta ställning till två alternativa 

planförslag. 

A. Planförslag enligt senaste utställningen. Ett område vid Bjärme och 

ett område runt Norderön är vita på plankartan, det vill säga här tilllåts 

enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk. 

B. Planförslag där hela Storsjöbygden, inklusive Norderön och Bjärme 

är rödmarkerad på plankartan, det vill säga område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts. I övrigt som senaste utställningsförslaget. Texten 

anpassas till kartan. 

Konsekvenserna av att anta alternativ A är att kommunen får en översiktsplan 

som står i konflikt med Länsstyrelsens yttranden och inte bedöms tillvarata 

statens intressen på ett bra sätt. Tillståndsprövning av mindre grupper 

av vindkraftverk ligger hos kommunen, men vid eventuell överprövning av 

bygglov och tillståndsbeslut kommer statliga myndigheter att hantera ärendet. 

Konsekvensen blir också att kommunen frångår principen om att undvika 

utbyggnad av vindkraft inom områden av riksintresse och områden med 

värdefull landskapsbild. En risk finns att ännu ej kända exploateringsintressen 

dyker upp inom riksintresseområdena i Storsjöbygden efter planens antagande. 

Dessa kan komma att kräva att bli behandlade på samma sätt som 

projekten på Norderön och i Bjärme. På sikt kan skyddet kring det värdefulla 

området kring Storsjöbygden komma att urholkas. 

Att göra Norderön till ett vitt område innebär också en risk att en större 

vindkraftsetablering lokaliseras till ön. I dagsläget är önskemålet ett vindkraftverk. 



www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2011-01-31 Dnr 279-2009 

En etablering av vindkraft på Norderön och vid Bjärme strider mot översiktsplanens 

planeringsprinciper som anger att utbyggnad av vindkraft ska 

undvikas i riksintresseområden. Mot bakgrund av detta och Länsstyrelsens 

yttrande förordas att alternativ B antas. 

Att anta alternativ B innebär att kommunens översiktliga strategi är att 

vindkraftverk inte ska byggas inom Storsjöbygden. Planen redovisar en 

konsekvent syn på Storsjöbygdens utveckling. Då översiktsplanen inte är 

juridiskt bindande finns möjlighet att vid prövning av enskilda ärenden 

medge etableringar som inte överensstämmer med planen. Varje ärende om 

etablering av vindkraftverk prövas för sig, och när det gäller enstaka verk 

eller mindre grupper ligger besluten hos kommunen. 

Argument som talar för vindkraft är etableringens koppling till arbetstillfällen, 

både under bygg- och driftperiod, samt kommunens positiva syn på lokala 

initiativ och landsbygdsutveckling. I en framtidsorienterad kommun 

måste kulturmiljöintressen vägas mot möjlighet till landsbygdsutveckling 

och byars överlevnad genom investeringar och nyetableringar. 

Hur man uppfattar vindkraftverks påverkan på landskapsbilden är en fråga 

som är väldigt individuell. Vissa människor ser dem enbart som positiva inslag 

och en del av det moderna samhället, medan andra anser att vindkraftverk 

och tillhörande kraftledningar är främmande, industriella objekt som 

bör byggas där de inte syns och inte kommer i konflikt med värdefulla kulturmiljöer. 

I de alternativa förlagen handlar de aktuella projekten om fem 

vindkraftverk nordost om Bjärme med en navhöjd på 105 meter och ett 

vindkraftverk med en navhöjd på 50 meter på Nordeön. 

Under utställningen har synpunkter inkommit från markägare i områdena 

kring Bjärme och Norderön som inte vill att det ska byggas vindkraftverk 

inom de utpekade områdena. Det lokala intresset för byggande av vindkraft 

är inte enigt och i utlåtandet framgår att det föreligger starka motstående intressen. 


Bengt Marsh 



Biträdande kommundirektör 

Utdrag till Samhällsbyggnad 



www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2 

Dnr Ädh 279/2009 

Dnr planmodul: P 08/0012 

Vindkraft i Östersunds kommun 

Tillägg till Översiktsplan 

UTLÅTANDE 2 

Översiktsplanen ställdes ut 14 december 2009 - 20 april 2010. 

Kommunfullmäktige beslutade den 23 juni 2010 att återremittera översiktsplanen 

för ny utställning. 




inte tillåts. I det nu utställda förslaget redovisas Norderön som ett ”vitt” område, 

där enstaka verk och mindre grupper kan prövas. 

Planen har därför ställts ut på nytt i Rådhuset, på Länsbiblioteket i Östersund 

samt på kommunens hemsida under tiden 30 september – 2 december 

2010. Utställningen annonserades i ortstidningarna den 2 oktober 2010. 

Utställningshandlingarna som skickats ut består av fyra sidor, s 30 (Norderön) 

s 33 och 34 (miljökonsekvensbeskrivningen) och s 37 (plankartan). 

Övriga sidor i den tidigare utskickade utställningsversionen av översiktsplanen 

berörs ej av ändringen. Fullständiga handlingar (beskrivning av förslaget 

med tillhörande kartor och en redovisning av översiktsplanens konsekvenser, 

samrådsredogörelse och utlåtande) har varit tillgängliga på kommunens 

hemsida samt i Rådhuset och på Länsbiblioteket. 

Planhandlingarna har sänts till myndigheter, sammanslutningar och enskilda 

som har ett väsentligt intresse av planförslaget. 

Under utställningstiden har 13 yttranden kommit in till Samhällsbyggnad. 

Yttrandena refereras nedan i korthet. 

YTTRANDEN 

Statliga och regionala myndigheter och organisationer 

Länsstyrelsen: Länsstyrelsen har under den första utställningen lämnat ett 

granskningsyttrande den 19 april 2010. Det nu aktuella yttrande berör bara 

området Norderön och ska ses som ett komplement till det tidigare granskningsyttrandet, 

som fortfarande gäller, och som skall läsas tillsammans med 

detta yttrande vad gäller ställningstagande i alla andra frågor och övriga 

områden. 

Norderön är utpekat i översiktsplanen som lämpligt för enstaka verk eller 

mindre grupper (upp till 5 verk). Området ligger inom riksintresse för fri- 

1


luftsliv (enligt 3 kap 6 § MB) och kulturmiljövård (Z25, Storsjöbygden, 3kap 

6§MB). 

Storsjöbygden är en enhetlig kulturhistorisk miljö där Storsjön är den självklara 

utgångspunkten och där vida utblickar mot landskapet är ett värde i 

sig. Ett storskaligt landskap där man kan läsa alla kulturhistoriska lager 

och samtidigt har fjällvärlden som bakgrund med dess symboliska karaktär 

som direkt anspelar till storslagen natur är känsligt mot ”industriella” inslag. 

Detta kan påverka upplevelsevärdena negativt allmänt och särskilt 

från speciella kulturmiljöer som angetts som uttryck av riksintresset Z25 

Storsjöbygden, som t.ex. Frösö kyrka och själva Norderöns centrala del. 

Vissa kulturhistoriska miljöer av riksintresse har även en landskapsbildsmässig 

dimension som är en viktig del av de unika förutsättningar som 

präglar Storsjöbygden. Riksintresset för kulturmiljövård Z25 Storsjöbygden 

berör även område som administrativt ligger inom andra kommuner (Åre, 

Krokom, Berg), där den visuella exponeringen av vindkraft på Norderön 

kan påverka andra viktiga utblickar. 

Därför, och i linje med tidigare yttrande, menar länsstyrelsen att Storsjöbygden 

har så många sammanhängande skyddsvärden i form av allmänna 

intressen (natur, kultur, landskapsbild, friluftsliv, turism osv.) att den bör 

undantas från vindkraftsutbyggnad. Vidare konstaterar länsstyrelsen att en 

eventuell vindkraftsetablering i området strider mot kommunens planeringsprinciper 

(s.19), där står att ” Utbyggnad av vindkraft undviks inom 

naturoch kulturmiljöer som är av riksintresse, områden med värdefull 

landskapsbild, områden av betydelse för kommunens turism. Vid utbyggnad 

inom sådana områden måste påvisas att de aktuella värdena inte påtagligt 

skadas.” Länsstyrelsen instämmer med dessa ställningstaganden men har 

samtidigt svårt att se hur de är förenliga med en vindkraftsetablering mitt i 

Storsjöbygden. Området bör undantas från vindkraftsutbyggnad om det inte 

kan visas att berörda riksintressen inte skadas påtagligt. Länsstyrelsen kan 

också konstatera att möjligheten att nå de regionala och nationella målen 

för vindkraft är goda. Tillägget till översiktsplanen för vindkraft i Östersunds 

kommun pekar ut andra områden för större etableringar av vindkraft 

som bidrar till att nå de ovannämnda målen. Till granskningsyttrandet bifogas 

yttrande från andra statliga myndigheter som innehåller upplysningar 

och förslag till kompletteringar. Särskilt uppmärksammas MSB:s yttrande 

som kompletterar sitt tidigare uttalande med synpunkter vad gäller radiokommunikationssystemet 

Rakel. 

Kommentar: Norderön är markerat som vitt område, dvs enstaka verk och 

mindre grupper av verk kan tillåtas. Vid en etablering av vindkraft i området 

krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I denna måste påverkan på berörda 

riksintressen visas. Projektet får inte genomföras om det inte kan visas att 

det kan göras utan påtaglig skada på riksintressena. Se vidare under Ställningstagande. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: MSB har stråk för radiokommunikationssystemet 

Rakel i området Trekilen. För att undvika att vindkraftverken 

stör Rakelsystemet är det viktigt att MSB (enheten för Infrastruktur 

Rakel) får möjlighet att lämna synpunkter då processen kommit 

2


längre och när det finns mer specifika uppgifter om var vindkraftverken ska 

placeras. 

Kommentar: Texten kompletteras med uppgift om att samråd ska ske med 

MSB. 

Försvarsmakten: Det finns inga konflikter beträffande det tillkommande 

vindkraftsområdet på Norderön. Försvarsmaktens tidigare synpunkter kvarstår. 

Jamtli: Museet anser att etablering av vindkraftverk på Norderön inte är 

lämpligt då större delen av Norderön utgörs av en kulturhistoriskt intressant 

miljö inom riksintresset Z 25, Storsjöbygden. Skulle ett vindkraftverk 

trots detta etableras på ön är aktuellt placeringsförslag möjligt då det ligger 

utanför det centrala värdebärande områdena med sockenkyrka, odlingslandskap 

och gårdsbebyggelse. Av stor vikt är då att navhöjden på vindkraftverket 

hålls låg samt att eventuell etablering förgås av fotomontage 

från närliggande byar. Vi ser fram emot fortsatt samråd vid bygglovsärendet 

för vindkraftsetableringen i det utpekade området. 

Kommentar: Se kommentar till Länsstyrelsen samt vidare under Ställningstagande. 

Energimyndigheten: Det är Energimyndighetens ståndpunkt att vindbruk i 

stor utsträckning är förenligt med riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv, 

vilket även kan påvisas genom praxis i frågan. Restriktioner bör 

därför inte generaliseras för dessa områden utan bör avgöras vid prövning 

av specifik etablering där påverkan på riksintresset bedöms utifrån ett 

grundligare beslutsunderlag än vad som omfattas vid en översiktsplanering. 

Planeringramen för vindbruk är 30 tWh vindel per år 2020 beslutades av 

riksdagen i juni 2009, och det tidigare planeringsmålet på 10 TWh till 2015 

är således inaktuellt. Observera skillnaden i betydelse mellan planeringsmål 

och planeringsram, den senare syftar inte till en konkret utbyggnad, utan att 

det ska finnas planmässiga förutsättningar. 

Regionalt miljömål på 1 TWh per år till 2015 är baserat på ett inaktuellt 

nationellt planeringsmål som upphört att gälla, vilket bör anges. 

Uppgiften om att ”detta kan vara ett alternativ till kommunens bygglovprövning” 

avseende tillståndsprövning av vindkraftverk är missvisande. 

Bygglov är kommunens prövning enligt plan- och bygglagen. Föreläggande 

om tillståndsprövning för vindkraftsetableringar ska inte användas för att 

ersätta kommunens bygglovprövning. 

Om man kräver en naturinventering vid varje planerad vindkraftsetablering 

bör omfattningen av denna klargöras, då det sannolikt finns många lokaliseringar 

där det kan räcka med befintliga planeringsunderlag. 

Att generellt kräva en fågelinventering vid varje planerad vindkraftsetablering 

kan anses vara obefogat då det sannolikt finns många lokaliseringar 

3


där det kan räcka med befintliga generaliserbara beslutsunderlag. Behov av 

platsspecifika inventeringar bör beslutas i det enskilda ärendet för att undvika 

omotiverat resurskrävande insatser. 

Naturvårdsverkets nationella riktvärde på 35 dBA avser områden som planlagts 

för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Lokala avvikelser bör undvikas. 

Kommentar: Meningen om tillståndsprövning som ett alternativ till kommunens 

bygglovprövning avser en frivillig prövning från exploatörens sida. 

Sker en miljöprövning ersätter den bygglovprövningen. Det framgår av planen 

att särskilda fågelinventeringar endast krävs i de fall utbyggnad bedöms 

kunna påverka fågellivet. Omfattningen av varje enskild naturinventering 

kommer att bedömas från fall till fall. 

Trafikverket: Det bör framgå av översiktsplanen att Trafikverket ska vara 

remissinstans i alla vindkrafts- och mätmastärenden. Vid vindkraftsetableringar 

ska LFV kontaktas för lokaliseringsprövning för vindkraft. Uppförande 

av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma att 

påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning ska göras av LFV. 

Även LFV (flygtrafiktjänsten) ska kontaktas vid vindkraftsetableringar eftersom 

vindkraftverk kan påverka den radioutrustning som krävs för att kunna 

ta sig mellan flygplatser. De flygplatser som berörs av vindkraftsetableringar 

är att beteckna som sakägare och ska ges möjlighet till yttranden i dessa 

ärenden. Åre-Östersunds flygplats anses vara sakägare för alla etableringar 

inom ca 55-60 km radie från flygplatsen. Värt att tänka på är också att 

vindkraftverk i skogsmiljö kan försvåra skogsbrandsbekämpning, sjö- och 

våtmarkskalkning samt skogsgödsling. 

Norderön berörs av närheten till Åre-Östersunds flygplats som är av riksintresse. 

Närmast berörs området av flygplatsens instrumentflygprocedurer 

inom en ”minimum sector altitide”, MSA, som baseras på en cirkel med en 

radie av 55-60 kom från flygplatsen. Master och vindkraftverk kan riskera 

att genomtränga de hinderytor som definieras av riksintressets influensområden, 

vilket kan medföra restriktioner för flygplatsfunktionen och anses 

medföra påtaglig skada på riksintresset. Innanför MSA-ytan finns ett antal 

procedurytor för in- respektive utflygning till/från flygplatsen. 

Vad gäller etableringar av vindkraftsparker, även mindre grupper, enstaka 

verk och gårdsverk, så är det området inom en radie på ca 20 kilometer från 

flygplatsen som är känsligast men även placeringar på höga höjder ut till 

55 kilometer från flygplatsen måste man ta hänsyn till. Om vindkraftverkets 

totalhöjd är 690 meter eller högre över havet innebär det i vissa sektorer 

runt Åre-Östersunds flygplats att verket blir ett hinder för flyget och åtgärder 

måste vidtas. Åre-Östersund Airport vill ha särskilda samråd inför eventuella 

etableringar inom de vita områdena: Norderön, Bjärme och Grytans 

skjutfält. 

I övrigt hänvisas till tidigare yttranden från Vägverket, Banverket samt Luftfartsverket. 

4


Kommentar: Texten förtydligas angående remisser till Trafikverket och 

Åre-Östersund Airport. 

Swedavia AB, Åre Östersund Airport: Vad gäller etableringar av vindkraftsparker, 

även mindre grupper, enstaka verk och gårdsverk, så är det 

området inom en radie på ca 20 kilometer från flygplatsen som är känsligast 

men även placeringar på höga höjder ut till 55 kilometer från flygplatsen 

måste man ta hänsyn till. Om vindkraftverkets totalhöjd är 690 meter 

eller högre över havet innebär det i vissa sektorer runt Åre-Östersunds flygplats 

att verket blir ett hinder för flyget och åtgärder måste vidtas. Åre- 

Östersund Airport vill ha särskilda samråd inför eventuella etableringar 

inom de vita områdena: Norderön, Bjärme och Grytans skjutfält. 

Kommentar: Se kommentar till Trafikverket. 

Svenska Kraftnät: Det är viktigt med ett visst säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk 

och våra anläggningar. Avståndet får inte vara sådant att ett vindkraftverk 

skulle kunna falla över en kraftledning vid ett haveri. Avstånden 

måste även vara tillräckliga för säker flygbesiktning samt tillräckliga mellan 

jordpunkter på vindkraftverk respektive kraftledning. Svenska Kraftnät 

önskar därför vara delaktigt i ärenden då lokalisering av vindkraftverk planeras 

närmare än 200 meter från våra anläggningar. 

Kommentar: Remiss sker till alla sakägare och intressenter i bygglov- och 

miljöprövning. 

Bergs kommun: Har ingenting att erinra. 

Ragunda kommun: Har ingenting att erinra. 

Åre kommun: Har ingenting att erinra. 

Härjedalens kommun: Har ingenting att erinra. 

Strömsunds kommun: Har ingenting att erinra mot det reviderade planförslaget. 

Kommunen önskar yttra sig över planerade vindkraftverk nära kommungränsen. 

Kommunala förvaltningar och bolag, politiska partier 

Räddningstjänsten: Under förutsättning att framtagna skyddsavstånd kan 

hållas till såväl bostäder som vägar och kraftledningar har räddningstjänsten 

inget att erinra. 

Jämtkraft: Har ingenting att erinra. 

5


Övriga organisationer, företag och enskilda 

Eva Hammar, ägare till fastigheten Norderöns-Backen 1:16: Mina åsikter 

om planerna på att sätta upp ett vindkraftverk på Norderön ur perspektiven 

kulturhistoria, rekreation och friluftsliv såväl som turism framfördes i yttrande 

5 jan 2010. (Synpunkter som framfördes är att vindkraftverket inte 

passar i denna kulturhistoriskt värdefulla bygd, och en stor del av strövområdena 

som nyttjas av bär- och svampplockare kommer att förstöras, djurlivet 

kommer att förändras och detta kommer att få konsekvenser för boendekvaliteten 

och den påbörjade turistnäringen på ön och utsikten kommer att 

påverkas.) 

I ett land som Sverige med stora glest bebygga områden syns det mig ur 

samhälls-/ företagsekonomisk synvinkel vara fel att planera ett vindkraftbygge 

på Norderön. För att uppnå ett optimalt förhållande mellan kostnaderna 

för uppsättandet, infrastrukturen, underhållet och det nödvändiga 

utbyggandet av elnätet för att klara av inmatningen och intäkterna borde 

bara den större typen av vindkraftverk i större grupper byggas. Därvidlag 

bör ur juridisk synvinkel områden väljas med stora markområden per 

markägare. På Norderön är ägarstrukturen genom de förhållandevis små 

skogskiftena olämplig, då många markägare träffas av upprättandet med 

åtföljande känslomässiga och reala inskränkningar i nyttjanderätten. 

Förslaget till utbyggnad av vindkraftverk på Norderön kommer framför allt 

från ägare boende i Ålsta som inte kommer att vare sig se, höra eller på 

något annat sätt störas av upprättandet. Deras förslag kommer att påverka 

boende och ägare i närheten av vindkraftverket. Det förorsakar redan nu 

sociala spänningar som säkerligen inte kommer att minska varken under 

byggnadstiden med buller, tung trafik och förändringar i infrastrukturen 

eller efter en genomförd installation av vindkraftverket. 

Kommentar: Se kommentar till Länsstyrelsen samt vidare under Ställningstagande. 

Ulrika Thornquist, ägare till fastigheten Bjurhuskälen 1:15: Det är ytterst 

beklagligt att kommunen väljer att ta ut områden som kan vara lämpliga för 

vindkraft utan någon tanke på oss som enskilda personer utan det är upp till 

mig att försvara den mark jag äger. Jag ifrågasätter även om jag som privatperson 

ska förstå att det finns planer på att bygga vindkraft och därmed 

är det upp till mej att leta den informationen i media. Jag har inte i min vildaste 

fantasi trott att mitt skifte på 208 ha mitt ute i skogen skulle komma att 

kunna bli en stor vindkraftpark. 

Vi kommer under inga omständigheter att tillåta någon etablering av vindkraft 

på vår mark. Marken har funnits i vår ägo sedan mitten av 1800-talet 

och är rik på gamla ödesbölen, älggropar, kolbottnar osv. På vår mark har 

vi även ett område med biotopskydd. Skiftet är även skyddsdikat med totalt 

17 km diken. På skiftet står en gammal fäbodvall där vi tillbringar mycket 

tid och vi skulle uppleva det som mycket störande med ljudvolym och den 

förändrade landskapsbild som skulle uppstå. Vi har denna plats där vi kan 

6


koppla av med jakt och bärplockning. Det är helt otänkbart för oss att låta 

något bolag sätta upp vindsnurror på vår mark och vi ser även att det inte 

sätts upp några snurror på den mark som gränsar till vår. Vi vill även uttrycka 

vårt missnöje med att denna översiktsplan togs fram under våren -09 

och att vi som markägare inte blev kontaktade. 

Kommentar: Alla gröna områden är på grund av kartornas skala väldigt 

schematiskt redovisade. Vindkraftverk kan aldrig byggas mot en markägares 

vilja, då det förutsätter att exploatören arrenderar marken. Så länge nuvarande 

fastighetsägare inte vill ha vindkraftverk på sin mark kan det alltså 

aldrig byggas vindkraftverk där, oavsett vad översiktsplanen säger. Utskick 

till markägare har inte gjorts på grund av det mycket stora antalet berörda. 

Information om arbetet med denna översiktsplan har skett via tidningsannonser, 

artiklar samt på kommunens hemsida. Den har även under samrådsoch 

utställningstid funnits tillgänglig på Länsbiblioteket och i Rådhuset. 

Markägare och boende i Bjärme, underskrivet av 13 fastighetsägare och 7 

boende: Exploatören (Näsbygdens Vind AB) vars aktieägare inte själva, 

utom möjligen i ett gränsfall har äganderätt till någon som helst mark inom 

det vitmarkerade området vid Bjärme har uttryckt sin avsikt genom arrendeavtal, 

giltiga under 35 år, skaffa sig erforderlig dispositionsrätt till området. 

Som markägare inom det vitmarkerade området emotsätter vi oss, tillsammans 

med ett antal övriga boende i Bjärme by, efter moget övervägande, 

dessa planer. Vi befarar att såväl skogsbruk, jakt och övrigt friluftsliv, 

liksom allmänna kultur – och naturvärden, som sedan fäbodtiden genom 

genrationer haft betydelse för vår livskvalitet, kraftigt och negativt kommer 

att påverkas såväl under verkens uppbyggnad som under efterföljande driftperiod. 

Vi vill med skärpa framföra att de synpunkter som Näsbygdens vind 

framfört i sina skrivningar till kommunen på intet sätt representerar vår 

mening utan skall ses som en partsinlaga av en tilltänkt exploatör. Vi är inte 

delägare och saknar beslutsrätt i detta bolag och har heller inga planer på 

att genom arrendeavtal med detsamma upplåta vår mark för vindkraftsutbyggnad. 

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att det vitmarkerade 

området nordost om Bjärme tas bort och återgår till omgivande rödmarkerat 

område där vindkraftsutbyggnad ej tillåts. 

Vi anser att det kommer att bli ansenliga ingrepp i det skyddsvärda området, 

där det finns en hel del känsliga växter, ovanliga orkidéer tex. Dessutom 

anser vi att det kommer att inkräkta på skogsbruket genom att det måste 

byggas vägar och dras högspänningsledningar och inte minst jakten i området 

som är en viktig del för oss markägare. I det bolag som vill exploatera 

ingår det av alla markägare endast två stycken. Östersunds kommun satsar 

ju mycket på turism och mycket och bra friluftsliv för invånarna och då 

tycker vi att närheten till Svartsjöarna från ev vindkraftverk inte är så lyckad. 

Landskapsbilden kommer ju dessutom att ändras då ev vindkraftverk 

kommer att syns över hela Storsjöbygden och Storsjön. Vi vill därför att 

området på Bjärmeskogen fortsatt ska vara ett rött område, där vindkraft ej 

ska förekomma. Bifogar insändare. 

Kommentar: Bjärme är markerat som vitt område, dvs enstaka verk och 

mindre grupper av verk kan tillåtas. Vid en etablering av vindkraft i området 

7


krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I denna måste påverkan på berörda 

riksintressen visas. Projektet får inte genomföras om det inte kan visas att 

det kan göras utan påtaglig skada på riksintressena. Se vidare under Ställningstagande. 

Jägareförbundet: Av MKB:n framgår att vissa begränsningar av skjutriktningar 

med mera kan bli aktuella för att undvika skott mot ståltornen. Förbundet 

ser praktiska svårigheter om sådana införs, i form av avstånd och 

vinklar från kraftverket. Inskränkningar i jakträtten kan även medföra att 

jakträtten minskar i värde. Jaktlagen reglerar jägarens strikta ansvar; ”jakten 

skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att 

människor och egendom inte utsätts för fara.” Sammantaget anser förbundet 

att några inskränkningar i jakten inte bör införas. 

Kommentar: Översiktplanen förordar inte att några inskränkningar görs i 

jakten. 

DONG Energy meddelar att DONG Energy på bakgrund av de preliminära 

analyser av de i översiktsplanens utpekade områden (Prisgårdsbodarna) 

har beslutat att inte fortsätta projektutvecklingen på nuvarande tidpunkt, då 

vi bedömer att områdena är mindre intressanta för vindkraft i dagsläget. 

KVARSTÅENDE SYNPUNKTER 

Följande synpunkter som lämnades under samråd och utställning tillgodoses 

inte i planen. (Beroende på vilket alternativ som antas.) 

Utställning 2 

- Vitt område vid Bjärme bör ut gå. 

- Vitt område vid Norderön bör utgå. 

- Vindkraft bör inte tillåtas inom delar av området Prisgårdsbodarna. 

Utställning 1 


- Vindkraft bör tillåtas på Norderön och i Storsjöbygden. 

- Det gröna området Grytan bör utökas till att omfatta Opeflon. 

- Det gröna området Trekilen bör utökas i sydlig riktning. 

- Det gröna området Storhögen bör utökas i sydlig riktning. 

- Vindkraft bör tillåtas på fastigheten Kånkbacken 1:3. 


Samråd 

- Området Trekilen och Storhögen bör utökas och kopplas samman. 

8


- Vindkraftverk bör tillåtas på Opeflon 

- Utöka gröna området i Trekilen 

- Området Storhögen bör utvidgas till att även omfatta ett område söder 

om Stocklunda. 

- Vindkraftverk bör inte byggas i Munkflohögen. 

STÄLLNINGSTAGANDE 

Samrådsförslaget redovisade hela Storsjöbygden som röd, det vill säga område 

där vindkraftsutbyggnad ej tillåts. Efter samrådet och de önskemål som 

framfördes om möjlighet till vindkraftsutbyggnad vid Bjärme fattade kommunstyrelsen 

ett beslut att ett vitt område som möjliggör för enstaka verk 

och mindre grupper skulle läggas till norr om Bjärme. Efter utställningen 

fattade kommunfullmäktige beslut om att även tillåta motsvarande vitt område 

som möjliggör enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk på 

Norderön samt att ny utställning skulle ske. 

Länsstyrelsen har under utställningarna inkommit med synpunkter på att 

vindkraftsetableringar tillåts inom Storsjöbygden som är av riksintresse för 

naturvård, kulturvård och det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsen anser att 

Storsjöbygden har så många sammanhängande skyddsvärden i form av allmänna 

intressen att den bör undantas från vindkraftsutbyggnad. 

Inför antagandet föreslås kommunfullmäktige ta ställning till två alternativa 

planförslag. 

A) Planförslag enligt senaste utställningen. Ett område vid Bjärme och 

ett område runt Norderön är vita på plankartan, det vill säga här tilllåts 

enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk. 

B) Planförslag där hela Storsjöbygden, inklusive Norderön och Bjärme 

är rödmarkerad på plankartan, det vill säga område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts. I övrigt som senaste utställningsförslaget. Texten 

anpassas till kartan. 

Konsekvenserna av att anta alternativ A är att kommunen får en översiktsplan 

som står i konflikt med Länsstyrelsens yttranden och inte bedöms tillvarata 

statens intressen på ett bra sätt. Tillståndsprövning av mindre grupper 

av vindkraftverk ligger hos kommunen, men vid eventuell överprövning av 

bygglov och tillståndsbeslut kommer statliga myndigheter att hantera ärendet. 

Konsekvensen blir också att kommunen frångår principen om att undvika 

utbyggnad av vindkraft inom områden av riksintresse och områden med 

värdefull landskapsbild. En risk finns att ännu ej kända exploateringsintressen 

dyker upp inom riksintresseområdena i Storsjöbygden efter planens antagande. 

Dessa kan komma att kräva att bli behandlade på samma sätt som 

9


projekten på Norderön och i Bjärme. På sikt kan skyddet kring det värdefulla 

området kring Storsjöbygden komma att urholkas. 

Att göra Norderön till ett vitt område innebär också en risk att en större 

vindkraftsetablering lokaliseras till ön. I dagsläget är önskemålet ett vindkraftverk 

med en totalhöjd på 66 meter. 

En etablering av vindkraft på Norderön och vid Bjärme strider mot översiktsplanens 

planeringsprinciper som anger att utbyggnad av vindkraft ska 

undvikas i riksintresseområden. Mot bakgrund av detta och Länsstyrelsens 

yttrande förordas att alternativ B antas. 

Att anta alternativ B innebär att kommunens översiktliga strategi är att 

vindkraftverk inte ska byggas inom Storsjöbygden. Planen redovisar en konsekvent 

syn på Storsjöbygdens utveckling. Då översiktsplanen inte är juridiskt 

bindande finns möjlighet att vid prövning av enskilda ärenden medge 

etableringar som inte överensstämmer med planen. Varje ärende om etablering 

av vindkraftverk prövas för sig, och när det gäller enstaka verk eller 

mindre grupper ligger besluten hos kommunen. 

REVIDERING 

Med anledning av de inkomna synpunkterna föreslås översiktsplanen kompletteras 

och förtydligas med följande punkter. 

Under rubriken ”Luftfarten” ändras texten angående störningar från hinderljus 

till meningen: Om vindkraftverkens hinderljus bedöms bli störande för bebyggelse 

eller naturreservat ska bästa teknik användas, där ljusen endast 

tänds vid risk för kollision. Detta förutsätter att tekniken kan godkännas. 

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING 

Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen 

Under första utställningen inkom följande synpunkter: 

Länsstyrelsen anser att texten på sidan 33 under Myllrande våtmarker samt 

sidan 34 under Beaktande av mål är felaktig. 

Kommentar: Texten har justerats. 

Miljöpartiet anser att man bör förklara hur viktningen gått till av de positiva 

och negativa aspekterna för landsbygdsutvecklingen under Samhällsekonomiska 

aspekter (rubriken Landsbygdsutveckling i samrådsversionen). 

Kommentar: Texten har förtydligats. 

10


SAMMANFATTNING 

Efter utställningen har mindre ändringar av redaktionell karaktär gjorts i text 

och karta. 

Förslag till kommunfullmäktiges beslut: 


eget. 






4. Planförslag enligt alternativ A) eller B) antas. 

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 

Östersund den 2011-01-21 

Siv Reuterswärd 

Stadsarkitekt 

Maria Boberg 

Planarkitekt 

Bilagor: 

Länsstyrelsens granskningsyttrande 

Utlåtande 1 

Samrådsredogörelse 

11

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Plankarta Alt A 

Plankarta Alternativ A 

Tillägg till Östersunds översiktsplan 

I ”gröna” områden är det möjligt att större 

vindparker kan byggas efter miljöprövning och 

långsiktig skadekompensation till rennäringen 

vid eventuell skada. 

I ”röda” områden finns värdefulla landskap 

för t.ex rennäringen, turismen, naturvården 

eller kulturmiljön som riskerar att påtagligt 

skadas av vindkraftexploateringar. Där tillåts 

inte stora vindkraftverk. Små gårdsverk kan 

eventuellt få bygglov. 

I ”vita”, omarkerade områden kan enstaka 

vindkraftverk eller små grupper eventuellt 

få bygglov om de är väl åtskilda och följer 

rekommendationerna i översiktsplanen. 

Kartan visar också föreslagna ”röda” och 

”gröna” områden i Åre, Krokom, Strömsund, 

Ragunda och Bräcke kommuner. 

Område där större vindkraftsparker 

kan prövas 

Område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts 

Område där enstaka verk 

och mindre grupper kan 

prövas 

Stugun 

Krokom 

Frösön 

Prisgårdsbodarna 

Munkflohögen 

Trekilen 

Häggenås 

Storhögen 

Lit 

Östersund 

Grytans skjutfält 

Brunfl o 

Tandsbyn 

Gällö 

Hammerdal 

37

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Plankarta Alt B 

Plankarta Alternativ B 

Tillägg till Östersunds översiktsplan 

I ”gröna” områden är det möjligt att större 

vindparker kan byggas efter miljöprövning och 

långsiktig skadekompensation till rennäringen 

vid eventuell skada. 

I ”röda” områden finns värdefulla landskap 

för t.ex rennäringen, turismen, naturvården 

eller kulturmiljön som riskerar att påtagligt 

skadas av vindkraftexploateringar. Där tillåts 

inte stora vindkraftverk. Små gårdsverk kan 

eventuellt få bygglov. 

I ”vita”, omarkerade områden kan enstaka 

vindkraftverk eller små grupper eventuellt 

få bygglov om de är väl åtskilda och följer 

rekommendationerna i översiktsplanen. 

Kartan visar också föreslagna ”röda” och 

”gröna” områden i Åre, Krokom, Strömsund, 

Ragunda och Bräcke kommuner. 

Område där större vindkraftsparker 

kan prövas 

Område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts 

Område där enstaka verk 

och mindre grupper kan 

prövas 

Stugun 

Krokom 

Frösön 

Prisgårdsbodarna 

Munkflohögen 

Trekilen 

Häggenås 

Storhögen 

Lit 

Östersund 

Grytans skjutfält 

Brunfl o 

Tandsbyn 

Gällö 

Hammerdal 

37


Dnr Ädh 279/2009 




UTLÅTANDE 

Översiktsplanen har hållits utställd i Rådhuset, på Länsbiblioteket i Östersund 

samt på kommunens hemsida under tiden 14 december 2009 - 20 april 

2010. Utställningen annonserades i ortstidningarna den 20 februari 2010. 

Utställningshandlingarna består av en beskrivning av förslaget med tillhörande 

kartor och en redovisning av översiktsplanens konsekvenser samt en 

samrådsredogörelse. 


som har ett väsentligt intresse av planförslaget. 

Under utställningstiden har 28 yttranden kommit in till Samhällsbyggnad. 

Yttrandena refereras nedan i korthet. 

YTTRANDEN 


Länsstyrelsen: Kommunen har i stort tagit hänsyn till länsstyrelsens synpunkter 

som framfördes under samrådet. En av översiktsplanens viktiga 

uppgifter är att redovisa riksintressen och hur dessa långsiktigt tillgodoses. 

Länsstyrelsen anser att överväganden och angivna riktlinjerna för vindkraftsutbyggnad 

tillgodoser riksintressen och visar kommunens intention att 

värna dem. Några preciseringar behövs vad gäller området Trekilen, Grytan 

och Bjärme. 

Ett nytt område, som inte var med i samrådsförslaget, redovisas som lämpligt 

för enstaka verk/mindre grupper (upp till 5 verk), Bjärme. Utpekandet 

strider mot flera av kommunens riktlinjer som beskrivs under kapitlet Omgivningspåverkan, 

övervägande och riktlinjer. Länsstyrelsen ställer sig tveksam 

till området då det inte kunnat visas att berörda riksintressen, naturvård, 

friluftsliv och kulturmiljövård, inte kommer att skadas påtagligt. 

Bjärme ligger inom riksintresse för friluftsliv (enligt 3 kap 6 § MB) och kulturmiljövård 

(Z25, Storsjöbygden, 3kap 6§MB). Vidare ligger området delvis 

inom riksintresset för naturvård (Svartsjöarna, 3 kap 6§ MB) och inom 

våtmarksinventeringens (VMI) klass 1 område och i myrskyddsplan för Sverige. 

Området är inte av riksintresse för vindkraft. En eventuell vindkraftsetablering 

i området strider mot kommunens planeringsprinciper (s.19), där 

står att ” Utbyggnad av vindkraft undviks inom naturoch kulturmiljöer 

som är av riskintresse, områden med värdefull landskapsbild, områden av 

betydelse för kommunens turism. Vid utbyggnad inom sådana områden måste 

påvisas att de aktuella värdena inte påtagligt skadas.” Slutligen konstateras 

att en eventuell vindkraftsetablering i området strider mot kommunens 

1


mål som beskrivs på s.34 med följande ”...11. Myllrande våtmarker Någon 

utbyggnad inom riksintressanta våtmarker medges ej....” Länsstyrelsen instämmer 

med dessa ställningstaganden men har samtidigt svårt att se hur de 

är förenliga med en vindkraftsetablering i Bjärme. Området bör undantas 

från vindkraftsutbyggnad om det inte kan visas att berörda riksintressen inte 

skadas påtagligt. 

Under samråd ställde Försvarsmakten sig tveksam till en exploatering för 

vindkraft i området Trekilen. Vidare hade länsstyrelsen invändningar pga. 

de höga naturvärdena i anslutning till området (Öjsjömyrarna, som är ett 

Natura 2000-område, naturreservat samt riksintresseområde för naturvård). 

Kommunen, i linje med länsstyrelsens synpunkter i samrådsyttrandet, 

föreslog i sin samrådsredogörelse (2009-10-05) att området skulle strykas. I 

successiva kontakter mellan kommunen och försvarsmakten visade det sig 

att området, med vissa justeringar, kunde accepteras från försvarsmaktens 

sida och således pekas ut som lämpligt för vindkraft. Kommunstyrelsen beslutade 

att redovisa Trekilen som lämpligt område för större etableringar. I 

följd av de successiva kontakterna med försvarsmakten och kommunens 

ställningstagande i planbeskrivningen menar länsstyrelsen att området kan 

vara lämplig för större etableringar under vissa förutsättningar: 

- utformningen av framtida vindkraftspark måste ta hänsyn till försvarsmaktens 

synpunkter. 

- vidare måste en utbyggnad av vindkraft undvika negativ påverkan på de 

höga naturvårdsvärdena i anslutning till området (Öjsjömyrarnas naturreservat). 

Detta skall även ses i ett perspektiv av att kumulativa effekter (t.ex. 

på fågellivet) kan uppkomma pga en eventuell exploatering av grannområdet 

Storhögen som ligger bara få kilometer söder om Trekilen. Detta behov 

av hänsynstagande framgår inte tydligt av planen. 

Vad gäller Grytan förutsätter länsstyrelsen att hänsyn tas till det i området 

belägna extremrikkärret som är av riksintresse. 

Området Prisgårdsbodarna, som anses lämpligt för större vindkraftsetableringar 

berör delvis ett område av riksintresse för rennäring. På grund av 

den grova avgränsningen i översiktsplanen och att ytan som berörs är av 

mindre omfattning, anser länsstyrelsen att det finns förutsättningar för att 

kunna ta hänsyn till rennäringens intresse även med en vindkraftsutbyggnad. 

Planbeskrivningen bör dock kompletteras med en redovisning av nödvändigt 

hänsynstagande till rennäringen. 

Inom Östersunds kommun finns ett område, Z015, Storhögen, som av Energimyndigheten 

bedöms vara av riksintresse för vindbruk och som kommunen 

pekar ut som lämpligt för större etableringar. Länsstyrelsen har inga invändningar 

mot kommunens ställningstagande. Området har en större utbredning 

än energimyndighetens förslag. Länsstyrelsen kan, efter antagande 

av översiktsplanen, anmäla det av kommunen avgränsade området för 

omprövning av riksintresseområdena enligt 4 § förordningen om hushållning 

med mark- och vattenresurserna. 

I översiktsplanen ska framgå om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken 

följs. För vindkraft är det framför allt buller och skuggor som kan för- 

2


orsaka besvärligheter för människor i närheten av verken. Dessa olägenheter 

påverkar inte gällande miljökvalitetsnormer. Inte heller den aktuella 

trafikmängden i samband med byggande av vindparker bedöms påverka 

miljökvalitetsnormer för luft på ett oacceptabelt sätt. 

Länsstyrelsen anser att mellankommunal samordning har skett på ett bra 

sätt. Vad gäller de ”gröna” områdena vid gränsen mellan Östersunds och 

Strömsunds kommuner anser länsstyrelsen att det under tillståndsprocessen 

finns utrymme för att kunna samordna frågan mellan kommunerna på ett 

acceptabelt sätt och undvika en splittrad landskapsbild och oacceptabla 

visuella störningar. 

Östersunds kommun anger på sid. 33 i planen, under Myllrande våtmarker, 

att ”Inga riksintressanta våtmarker blir påtagligt påverkade.” Kommunen 

anger dessutom på sidan 34 under Beaktande av mål att ”Någon utbyggnad 

inom riksintressanta våtmarker medges ej” Länsstyrelsen konstaterar att 

såväl Svartsjöarna, Öjsjömyrana och Grytan har våtmarker av riksintresse 

för naturvärden och att dessa kan påverkas negativt vid en ovarsam vindkraftetablering 

enligt förslagen i planen. 

I flera områden finns ett antal fågelarter, orkidéer m.m. som omfattas av 

artskyddsförordningen. Detta innebär att det utan dispens enligt 4§ artskyddsförordningen 

är förbjudet att: 

”… 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings- uppfödnings-, 

övervintrings- och flyttningsperioder 

4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet 

gäller alla levnadsstadier hos djuren… .” 

Gränserna för området Munkflohögen bör justeras enligt försvarsmaktens 

anvisningar. 

Länsstyrelsens granskiningsyttrande bifogas utlåtandet. 

Kommentar: Området vid Bjärme är markerat som vitt, dvs enstaka verk 

och mindre grupper av verk kan tillåtas. Vid en etablering av vindkraft i 

området krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I denna måste påverkan på 

berörda riksintressen visas. Projektet får inte genomföras om det inte kan 

visas att det kan göras utan påtaglig skada på riksintressena. Bara en mindre 

del av det vita området ingår i riksintresset för naturvård. Samhällsbyggnad 

är enig med länsstyrelsen i frågan att en etablering av vindkraft i Bjärme 

strider mot kommunens egna planeringsprinciper som anger att utbyggnad 

av vindkraft ska undvikas i riksintresseområden. Förslaget om ett vitt område 

i Bjärme beslutades dock av kommunstyrelsen inför utställningen av 

översiktsplanen. 

Översiktsplanen kompletteras med information om att det är viktigt att de 

kumulativa effekterna som kan uppkomma om både Storhögen och Trekilen 

exploateras uppmärksammas i tillståndsansökan. 

Avsnittet om Grytan kompletteras med information om att hänsyn måste tas 

till extremrikkärret av riksintresse, och var det ligger. 

3


Texten om Prisgårdsbodarna kompletteras med information om att hänsyn 

måste tas till rennäringen. 

Gränserna för området Munkflohögen föreslås justeras enligt försvarsmaktens 

synpunkter. 

Beträffande våtmarker av riksintresse förtydligas texten i miljökonsekvensbeskrivningen. 

Banverket: Mittbanan (Sundsvall-Storlien) är av riksintresse av internationell 

betydelse för järnväg enl 3 kap 8§ miljöbalken. Detta framgår inte av 

planen. Även banor och anläggningar som inte är av riksintresse ska så 

långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten 

eller utnyttjandet av anläggningarna. Norr om Häggenås passerar 

banan genom område där enstaka verk och mindre grupper kan prövas. 

Inom detta delområde bör särskild hänsyn tas till järnvägens intresse. Under 

avsnittet ”säkerhet” s 18 saknas säkerhetshänsyn till järnväg. Kontakt 

ska tas med Banverket för att undvika störningar på Banverkets anläggningar. 

Vid etablering av vindkraftverk bör avståndet mellan järnvägsbank/ 

kontaktledning och vindkraftverk vara minst totalhöjden på vindkraftverket, 

dock alltid minst 50 meter. Minst rekommenderat avstånd mellan spårmitt 

och vindkraftverk är totalhöjden utökad med 20 meter. 

Alla detaljplaner och bygglov som rör vindkraftverk med totalhöjd över 50 

meter belägna inom 30 km från järnväg bör remitteras till Banverket. Även 

vindkraftverk med den totalhöjd under 50 meter samt master belägna inom 

500 meter från järnväg bör remitteras till Banverket. I de fall masten är en 

mätmast för planerad vindkraft är det bra om kontakt tas tidigt med Banverket. 

Remiss bör även ske till Banverket vad det gäller korsning järnväg 

och tillfartsvägar till vindkraftsparker. 

Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med riksintresse för järnvägen 

och säkerhetshänsyn till järnväg. 

Försvarsmakten: Mindre delar av områdena Trekilen och Munkflohögen är 

i konflikt med totalförsvarets intressen och gränserna bör justeras. Munkflohögen 

bör justeras så att ”svansen” i SO tas bort. Trekilen bör reduceras 

något både i den östra och västra kanten. Det kan vara möjligt att etablera 

enstaka vindkraftverk inom nämnda delområden utan att konflikt uppstår. 

Särskild analys måste göras på position och höjd på föreslagna vindkraftverk. 

Även inom 20 km radie från väderradarstationen kan enstaka verk 

vara möjliga att uppföra efter särskild analys. 

Kommentar: Det gröna området Munkflohögen föreslås justeras enligt försvarsmaktens 

synpunkt. Placering av vindkraftverken i området Trekilen så 

att inte konflikt uppstår med försvarets intressen hanteras i tillståndsprocessen. 

Vägverket: Har lämnat synpunkter i samrådsskedet och har i övrigt inget 

att erinra. 

4


Transportstyrelsen: Våra synpunkter från tidigare yttrande har beaktats. 

Texten på s 16 bör ändras så att det framgår att alla vindkraftverk över 45 

meter ska förses med blinkande hinderbelysning. Verk med en höjd över 45 

men under 150 meter ska förses med medelintensivt rött blinkande ljus och 

verk med en höjd av 150 meter och högre med högintensivt vitt blinkande 

ljus. För vindkraftparker gäller att endast de verk som utgör parkens yttre 

gräns ska markeras enligt ovan. Övriga verk inne i parken kan förses med 

lågintensivt fast rött ljus. Ytterligare lättnader i markeringskravet framgår 

av föreskriften LFS 2008:47. 

Kommentar: Texten kompletteras enligt Transportstyrelsens synpunkter. 

PTS: Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av 

radiolänksignaler på ett negativt sätt. Speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. 

PTS Rekommenderar att ett samrådsförfarande genomförs 

mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av 

vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. 

Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda 

radiolänkoperatörerna är. 

Kommentar: Detta framgår redan av översiktsplanen. 

Svenska Kraftnät: Vi vill påminna om de gällande tekniska krav som omfattar 

alla vindkraftverk och vindkraftsparker med kapacitet större än 1,5 MW. 

Dessa krav finns beskrivna i föreskriften SvKF2005:2 ” Affärsverket svenska 

kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning 

av produktionsanläggningar”. 

Kommentar: Texten kompletteras med informationen. 

Jamtli: Har inget att erinra ur kulturhistorisk synpunkt och ser fram emot 

fortsatt samråd i händelse av etablering av vindkraftverk i de utpekade områdena. 

Luftfarstverket Åre östersund Airport: Vi vill ha fortsatt delaktighet i processen 

angående planerna på vindkraft i Grytan. Det är det område som 

kan få största påverkan på Åre Östersund Airport. Flygplatsen vill även ha 

ytterligare samråd vad gäller vindkraft i Prisgårdsbodarna och Bjärme. För 

övriga områden krävs inget ytterligare samråd förutom att Åre Östersund 

Airport på alla etableringar måste informeras minst 6 månader innan själva 

byggandet påbörjas för att hinna publicera de eventuella förändringar i 

flygplatsens kartdataunderlag som kommer av etableringen av vindsnurrorna. 

Kommentar: Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är 

beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Åre-Östersunds 

flygplats. I övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål 

från berörda remissinstanser. Översiktsplanen kompletteras med text om 

information till flygplatsen innan byggandet påbörjas. 

5


Energimyndigheten: Områden som utgör riksintresse för natur, friluftsliv, 

turism samt för rennäringen har generellt bedömts som olämpliga för utbyggnad 

av vindbruk. Det är Energimyndighetens ståndpunkt att praxis pekar 

på att vindbruk i stor utsträckning är förenligt med samtliga ovanstående 

riksintressen och restriktioner bör därför inte generaliseras för dessa 

områden. När det gäller riksintresse för kultur har man uttryckt att ”hänsyn 

skall tas” till dessa riksintressen, vilket är ett lämpligare sätt att utrycka 

restriktivitet i en översiktsplan. Att generellt kräva en fågelinventering vid 

varje planerad vindkraftetablering kan anses vara obefogat då det sannolikt 

finns många lokaliseringar där det kan räcka med befintligt generaliserbara 

beslutsunderlag. Behov av platsspecifika inventeringar bör beslutas i det 

enskilda ärendet för att undvika omotiverat resurskrävande insatser. Det 

gäller även det generella kravet på att genomföra en naturinventering för 

varje planerad vindkraftsutbyggnad. 

På s 6 och 7 bör texten ändras till att den nya planeringsramen för vindkraft 

på 30 Twh till år 2020 beslutades av riksdagen juni 2009. På s 9 i texten 

står ”även för anläggningar som anmäls enligt MB och tillståndprövas med 

bygglov” Formuleringen ”tillståndsprövas ”låter påskina att det handlar 

om ett tillståndsärende och kan missuppfattas då det avser ett anmälningsärende. 

På s 18; naturvårdsverkets nationella riktvärde på 35 dBA avser 

områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Lokala 

avvikelser bör undvikas. S 18; det saknas i dagsläget lagstöd för att ställa 

krav på villkor angående finansiella garantier vid anmälningsärenden samt 

för bygglov. På s 19 fastslås att utbyggnad av vindkraft undviks inom naturoch 

kulturmiljöer av riksintresse. På s 15 är ställningstagandet att ”hänsyn 

skall tas” till riksintressen för kulturminnesvården. Dessa ståndpunkter är 

inte konsekventa, och det senare uttalandet bedöms mer lämpligt att använda 

i en översiktsplan. 

Kommentar: Bedömningen har gjorts att de områden som är av riksintresse 

för natur, friluftsliv och turism i stort sett inte är lämpliga för utbyggnad av 

större vindkraftparker. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning i detta. 

När det gäller Storsjöbygden har området så många sammanfallande 

skyddsvärda intressen att kommunen vidhåller att området är olämpligt för 

större vindkraftsutbyggnad. Texten angående krav på fågelinventering justeras 

något. Texten på s 6, 7 och 18 justeras i enlighet med Energimyndighetens 

synpunkter. 

Fortifikationsverket: Önskemålet om utvidgad yta för vindkraft inom området 

Grytan kvarstår. Området för vindkraft inom Grytan har minskats markant 

i förhållande till området upptaget i samrådshandling. Vi har tagit del 

av Försvarsmaktens svar men anser att det av oss tidigare föreslagna området 

bör kunna kvarstå med en särskild skrivning gällande att prövning av 

varje vindkraftverk inom den del som faller inom väderradarns radie skall 

ske. 

Kommentar: Enligt försvarsmakten kan enstaka verk komma att godkännas 

inom en radie på 20 km från väderradarstationen. Med hänsyn till detta anser 

inte samhällsbyggnad att området är lämpligt att klassas som grönt utan 

vidhåller att det ska vara vitt, vilket innebär att inom området kan enstaka 

6


verk och mindre grupper komma att tillåtas efter prövning. Planens utgångspunkt 

är att i de gröna områdena redovisa områden där inga tungt 

vägande motstående intressen finns utan marken är lämplig för större vindkraftsutbyggnad. 

Ragunda kommun: Har ingenting att erinra. 

Åre kommun: Har ingenting att erinra. 

Strömsunds kommun: Har ingenting att erinra. 

Kommunala förvaltningar och bolag, politiska partier 

Miljöpartiet de gröna: Man har generellt behandlat parametrar som är 

relevanta och tagit hänsyn till dem på ett lämpligt sätt. I Miljökonsekvensbeskrivningen 

(MKB) har man viktat goda effekter mot negativa sådana och 

på så sätt hittat vad man kan kalla för nettoeffekt, detta är positivt. 

Förhållningssättet är dock något snävt. Genom att likställa vindkraft med 

stora vindkraftsparker begränsas möjligheterna till nytänk och utveckling. 

Det finns ett tydligt intresse, ute på landsbygden, för ny modern småskalig 

energiproduktion. Ett aktuellt exempel är Norderön. Det är av yttersta vikt 

att man inte begränsar utvecklingsmöjligheterna genom att enbart utgå 

ifrån dagens etablerade teknik, utan att man även tittar på den teknik som 

är på väg. Dagens infrastruktur och teknik bygger så gott som enbart på 

storskalig produktion. Denna produktion och strukturer kring den gör det i 

det närmaste omöjligt med småskalig energiproduktion. Detta måste man 

vara medveten om och därmed vara beredd på att det kan ändras, därför 

bör man i översiktsplanen ta hänsyn till sådana kommande möjligheter. Vad 

beträffar hänsyn till kulturmiljöer bör man beakta att vindkraft är en del av 

kulturmiljön, det är bara en ny form. Man skall vara medveten om att det 

görs ingrepp i landskap och kulturmiljöer som med lätthet kan mäta sig med 

vindkraft. 

Under rubriken Landsbygdsutveckling beskriver man ett stort antal positiva 

effekter medan de som beskrivs som negativa är betydligt färre, bedömningen 

blir ändå att vindkraften inte anses ge betydande påverkan på landsbygdsutvecklingen. 

Här bör man förklara hur viktningen gått till. 

Man säger i texten att små gårdsverk kan efter prövning ges dispens och att 

gränsen för gårdsverk ligger på 125 kW, frågan är om effekten på vindkraftverket 

är den parameter som skall beaktas eller om man skall ta hänsyn 

till störningen. Vi anser att det är fel parameter som styr. Om det handlar 

om vad nätet kan ta emot bör detta framgå tydligt så att man kan ta hänsyn 

till det. 

Kommentar: I utställningshandlingen reviderades definitionen av gårdsverk 

från 125 kW som det stod i samrådshandlingen, till en totalhöjd på 50 

meter. Samhällsbyggnad gör bedömningen att denna höjd är lämplig med 

hänsyn till landskapsbilden och riksintressena. Storsjöbygdens geografi med 

7


Storsjön i mitten och stor andel öppen mark innebär att det finns många utsiktspunkter 

och att sikten är god i området, på många platser ser man mycket 

långt. Detta är ett av skälen till att det bedöms olämpligt att sprida ut 

vindkraftverk över ett större område kring Storsjön. Översiktsplanen syftar 

till att avgränsa områdena för större vindkraftverk så att opåverkade utblickar 

kommer att finnas kvar åt några håll. Vindkraftverk i Grytan och i Bjärme 

kommer att synas på långa avstånd och då är det viktigt att det finns andra 

delar kring Storsjön som inte byggs ut med vindkraftverk av större storlek. 

Beträffande påverkan på landsbygdsutvecklingen är förklaringen till bedömningen 

att vindkraften inte bedöms ge betydande påverkan att positiva 

effekterna i form av nya arbetstillfällen blir förhållandevis små. Texten i 

miljökonsekvensbeskrivningen justeras något. 

Jämtkraft: Har inga erinringar. 


Christer Persson, Ope 5:39: På sidan 24 står i andra stycket: 

”Särskilda beräkningar har gjorts som visar att endast enstaka verk är möjliga 

att bygga närmare än 20 km från väderradarn. Det gröna området har 

anpassats till ett avstånd om 20 km från väderradarstationen.” Denna text 

måste ändras. Nämnda beräkning var endast preliminär och ungefärlig. 

SMHI och Energimyndigheten arbetar nu gemensamt på projektet 

”VINDRAD”, som beräknas vara klart inom ett år. Detta projekt kommer 

att möjliggöra precisa beräkningar över vilka vindkraftverk, som kan accepteras 

inom 5-20 km från väderradarn. 

En expertbedömning är att fler vindkraftverk på Opeflon kommer att godkännas 

efter VINDRAD-mätningarna. Det är därför fel att utesluta Opeflon 

som möjligt etableringsområde tills resultaten från VINDRADs mätningar 

är klara. Jag yrkar därför att ovannämnda text i andra stycket på sidan 24 

ändras till: ”Preliminära beräkningar har visat att endast enstaka verk är 

möjliga att bygga närmare än 20 km från väderradarn. Inom ett år kommer 

emellertid SMHI och Energimyndigheten att inom VINDRAD-projektet göra 

noggranna mätningar, vilka bedöms medföra att fler verk kommer att godkännas. 

Det gröna området kommer därför att tills vidare innehålla även 

den planerade vindkraftsparken på Opeflon tills mer information erhållits.” 

Kommentar: Se kommentar till Fortifikationsverket. 

Bättersia EK Förening, Ordf.Frank Nilsson skriver: 

1. Förorda den senaste teknologin Typ "MAGLEV WINDTURBINES". 

2. Den skulle ge en mindre miljöpåverkan än att bygga omoderna propellerverk. 

3. Det skulle ge mer effekt och El till halva priset mot dagens vindkraft. 

4. Det finns verk med storlek 10 MW - 2 GW. 

5. Exempel på detta skulle vara att det största av dessa verk skulle ersätta 

500 st normal verk. 

6. Värna om vårt vackra landskap med så liten miljöpåverkan som möjligt. 

8


7. Låt (%) på vinsten gå tillbaka till de bygder i länet som påverkas. 

Kommentar: Översiktsplanen tar inte ställning till vilken typ av vindkraftverk 

som kan byggas ut. 

Norderö Energi: I samrådsredogörelsen skrivs det att kulturvärden på platsen 

kommer att påverkas negativt vid en byggnation av ett vindkraftverk. 

Redan 1912 fanns ett vindkraftverk i drift på Verkön. Norderön/Verkön har 

med andra ord en 100-årig tradition av vindkraft och rent kulturhistoriskt 

är ett vindkraftverk inte något främmande på dessa öar, utan en fortsättning 

av något som påbörjades för nära 100 år sedan. 

Vidare skrivs det att ett vindkraftverk på Norderön/Verkön påverkar landskapsbild 

samt naturoch kulturvärden negativt på platsen. Då byggnationen 

avser ett verk med en navhöjd på max 60 meter, kommer detta att endast 

i ringa utsträckning påverka landskapbilden. Det kommer inte bli aktuellt 

att bygga fler vindkraftverk på Norderön/Verkön eftersom det inte finns 

möjlighet att det lokala elnätet, via sjökabeln till fastlandet, klarar av mer 

energi än vad ett verk producerar. Detta enligt Jämtkraft, som för övrigt 

ställer sig positivt till en byggnation. All byggnation, ny eller gammal, påverkar 

landskapsbilden i någon utsträckning. Det borde vara upp till lokalbefolkningen 

att avgöra huruvida detta är negativt eller positivt. En majoritet 

av öns fasta befolkning håller sig mycket positiv till en byggnation, enligt 

det stormöte som hölls på ön i januari 2008. 

Synpunkter finns på att ett vindkraftverk skulle påverka friluftslivet negativt. 

Detta påstående finner vi inga belägg för. Vindkraftverket kommer uppta i 

markyta en cirkel med en radie på cirka en trädlängd. Den väg som behövs 

byggas gäller en sträcka om cirka 75 meter, resterande vägavsnitt finns 

redan i form av en ledningsgata som Jämtkraft tagit upp. Vad gäller turistnäring 

anser Norderö Energi att denna förändras i positiv bemärkelse 

bland annat genom att ett vindkraftverk på Norderön/Verkön kommer sätta 

dessa öar på kartan och skapa goda möjligheter till utvecklad turism med 

studiebesök och därtill knuten verksamhet. Ett vindkraftverk på Norderön/Verkön 

visar dels på framtidstro i Norrlands inland och dels på historisk 

sammankoppling med överstelöjtnant Behms teknikintresse på Verkön. 

Vi Norderöbor engagerade i Norderö Energi tror starkt på att ett vindkraftverk 

på Norderön/Verkön kommer att bidra positivt till att vi kan bevara 

dessa öars kulturhistoria och vidareutveckla detta i turistiskt perspektiv för 

att därigenom skapa arbetstillfällen. 

Norderö Energi yrkar därför på att det i översiktsplanen införs ett undantag 

för en byggnation av ett vindkraftverk på Norderön. Det finns bara en ö i 

Sverige med de förutsättningar som Norderön, därför finns det ingen risk 

för att undantaget kommer att brukas av andra byar än Norderön. Vidare 

begränsar sjökabeln mellan Norderön och fastlandet möjligheten till att 

bygga ett hur stort verk som helst. Slutligen är öborna inte intresserade av 

en vindkraftspark. Intresset ligger i att inte vara beroende av fastlandet för 

elenergi samt att kunna använda den ständigt närvarande vinden på ett konstruktivt 

och miljömässigt positivt sätt. 

9


Kommentar: Med hänsyn till Storjöbygdens starka skydd i form av de olika 

riksintressena och Norderöns placering centralt i Storsjön bedöms inte ett 

undantag i översiktsplanens röda område vara möjligt. Synpunkten bemöttes 

även i samrådsredogörelsen och kommunstyrelsen tog då beslutet att ställa 

ut planen utan förändring beträffande Norderön. Se även kommentar till 

Miljöpartiet. 

Mats El Kott lämnar följande synpunkter avseende det område som något 

ospecificerat benämns Storsjöbygden: Av kartan på sid 30 i utställningsmaterialet 

kan man se att inom området Storsjöbygden återfinns tätorterna 

Östersund, Frösön och Brunflo. Inom hela detta område utom en liten plätt 

vid Bjärme läggs en röd (död) hand innebärande att här får inga enstaka 

större vindkraftverk byggas. Däremot får det byggas relativt stora kraftverk 

tillsammans med gårdar, ”gårdsverk” i en icke specificerad mängd, vilket 

redan det tycks lite motsägelsefullt. Det framgår inte vad definitionen av 

gård i det här sammanhanget är. 

Som grund för den röda handen eller kanske snarare det röda täcket anges 

ett antal så kallade riksintressen. Av kartan på sid 40 framgår ett antal vägar 

av riksintresse vilka passerar genom Storsjöbygden. Det riksintresset 

kan naturligtvis inte störas av enstaka vindkraftverk som inte ligger i direkt 

anslutning till någon av vägarna. 

Att placeringen av Åre/Östersund flygplats (riksintresse för luftfarten) 

är olämplig torde vara uppenbart, men nu ligger den där den ligger. Av 

handlingarna i ärendet framkommer att det finns vissa avstånd från bana 

respektive väderradar som måste beaktas. I övrigt utgör detta riksintresse 

inget hinder för enstaka större vindkraftverk. 

Av kartan på sid 40 framgår ett mindre och ett något större område (Svartsjöarna?) 

som anges vara av riksintresse för naturvård. Där finns redan en 

mycket hög radiomast vilken redan den torde utgöra visst hinder för större 

vindkraftverk. I övrigt torde inte vindkraftverk på andra ställen i Storsjöbygden 

förhindras av riksintresse naturvård. 

Av kartan på sid 40 förefaller allt landområde inom Storsjöbygden med undantag 

för vissa delar av tätorterna Östersund och Brunflo ha ett sådant 

riksintresse avseende kulturmiljövård att inga enstaka vindkraftverk kan 

byggas. Det är med viss förvåning jag noterar att det inte bara är Jamtli 

som är Jamtli utan snarare allt vi ser från Östersund och Frösön. Frågan 

kan då möjligtvis bli vad man ser när man blickar mot Östersund och 

Frösön. 

Bilaga 1 till det utställda materialet – en landskapsstudie ”Vindkraft i Jämtland” 

är en utmärkt liten skrift som inte alls tycks beaktad i den här delen. 

Där redogörs bland annat för den Europeiska Landskapskonventionen, vilken, 

måste jag erkänna, tidigare var mig helt okänd. En av utgångspunkterna 

i konventionen är ” acceptera förändring av landskapet, som ett uttryck 

för strävan till förbättringar och långsiktig utveckling för samhället i stort” 

Det förefaller mig som just den utgångspunkten inte alls är beaktad i det 

10


utställda förslaget. Förutsatt då att kommunen menar att det ska bo och leva 

människor utanför de tre tätorterna. 

Stora områden inom Storsjöbygden består av skog och vatten. Det är svårt 

att se på vilket sett ett riksintresse av kulturmiljövård skulle störas av vindkraftverk 

där. Vi har under de senaste 40 åren byggt fem stora broar, varav 

fyra i och på gränsen till Östersunds kommun. Det är fråga om broar som 

förmodligen kommer stå kvar långt längre än eventuella vindkraftverk och 

som har ett avsevärt större påverkan på kulturlandskapet än några enstaka 

vindkraftverk. Det här formuleras mycket poetiskt i landskapsstudien: 

”Storsjöbygden skriver just nu på sin framtida historia. 

Kanske inte lika ödmjukt och milt infogas det nya till 

landskapsbilden. Vägar, cirkulationsplatser, avfarter 

påfarter och broar, breddningar och upplag, industrier 

och bostadsområden tillförs bilden och adderas till det 

gamla och många gånger hävdvunna. Storsjöbygden 

byter långsamt ansiktsutryck, men glimten i ögonvrån 

lever trots allt kvar. Om ”glimten” är vattnet är landområdena 

det som förändras sakta, för bygden lever högst 

modernt och med sin tid. Vilket då också innebär att 

mindre miljöer avvecklas eller utvecklas om man så 

vill.” 

Det finns också senkomna förändringar som mycket radikalt förändrar 

landskapsbilden i Storsjöbygden i vart fall för dem som bor utanför tätorten 

Östersund. Jag tänker då på Arctura, värmekraftverket och inte minst belysningarna 

från fotbolls- och skidarenorna. Något hinder på den här grunden 

att bygga en Björntand på Frösöberget tycks inte heller ha förelegat. 

Jämfört med dessa exempel tycks mig enstaka vindkraftverk i kanske en icke 

så iögonfallande färg (varför inte mörkgröna) vara en bagatell. Dessutom 

lär det ha funnits ett vindkraftverk av inte helt oansenlig storlek på Verkön 

en gång i tiden. 

Det är något oklart varför det rörliga friluftslivet kring Storsjöbygden skulle 

vara av riksintresse. Sjöfarten på Storsjön är inte särskilt intensiv och kommer 

näppeligen att påverkas av enstaka vindkraft. Skidåkningen främjas just 

nu genom att man hugger ned en hel del skog på Frösöberget i riktning in 

emot Storsjöbygden, med, kan man förmoda, åtföljande ökande kvällsbelysning. 

Det går inte att finna att enstaka vindkraftverk skulle påverka skidåkningen 

negativt. Det har väl aldrig varit så mycket människor kring Svartsjöarna 

som nu trots det mycket höga tornet där som inte tycks försämra 

naturupplevelsen. Inte heller bär- och svampplockare kan störas på ett 

nämnvärt sett av enstaka vindkraftverk. Jag kan hålla med om att Andersön 

är olämpligt område, men det torde redan vara skyddat på grund av närheten 

till flygplatsen. Jakten är jag för dåligt insatt i för att yttra mig över. 

Fågellivet kan naturligtvis påverkas av vindkraftverk, men detta är inget 

specifikt för Storsjöbygden. 

Svepande hänvisningar till luddiga riksintressen är inga bra utgångspunkter 

för översiktsplaner som också ska gynna ett samhälles utvecklig. Östersund 

11


och Jämtland har gått en stadig kräftgång. Vi kan inte bli ett Stor-Jamtli 

som ska besökas av Stor-Svenskar och folk från landet i väster. De måste 

också flytta hit och se att här finns ett landskap att leva och utvecklas i. Beakta 

vad som står i landskapsstudien på sid 16: ”Storsjöbygdens landskap 

kan stå inför en förändring inom några år, till bilden kan adderas något nytt 

– Vindkraft”! 

Kommentar: Texten förtydligas vad gäller definitionen av vad som menas 

med en gård. Kommunen har i översiktsplan antagen 1991 redovisat kommunens 

syn på hur de statligt utpekade riksintressena ska beaktas och förslår 

ingen ändring nu. Översiktsplanens syfte är att redovisa områden lämpliga 

för större vindkraftsutbyggnad och områden där vindkraft ej är lämpligt med 

hänsyn till de restriktioner och bevarandevärden som finns. Sammantaget är 

översiktsplanen positiv till vindkraft och redovisar förhållandevis stora områden 

för utbyggnad. Se även kommentar till Miljöpartiet. 

Bertil Johansson, fastighetsägare Österåsen 6:8: På sidan 27 beskrivs området 

Trekilen där vindkraftsutbyggnad skulle kunna genomföras. Jag ställer 

mig positiv till en utbyggnad i området. Naturligtvis är jag intresserad 

av att mer av min mark omfattas av planerna och yrkar därför att det ”gröna” 

området (sid 27) utökas i sydlig riktning för att omfatta en större del av 

området mellan Dalbodarna och Nilsgårdsbodarna i riktning mot Gremmelgård 

på kartan. Detta är ju i motsatt riktning från det skyddsvärda Naturaområdet 

och kommer inte i närheten av någon bebyggelse. En placering 

av vindkraftverk i detta område skulle inte på något sätt inverka menligt på 

landskapsbilden. Dessutom utnyttjas då på ett mycket bättre sätt det befintliga 

vägnätet vilket gör en eventuell etablering mer ekonomisk hållbar samt 

att åverkan på naturen blir mindre. 

Kommentar: Det gröna området Trekilen är inte lämpligt att utöka åt sydväst 

på grund av avståndet till väderradarstationen och bebyggelse. Området 

anges i stället som ”vitt”, vilket innebär att mindre grupper och enstaka verk 

kan prövas. 

Bertil Segerström, Uppsala: I samrådsredogörelsen sid 13 refereras till 

Vindvision Norr AB och RenVind AB önskemål om en utvidgning av område 

Storhögen till att även omfatta ett mindre område söder Stocklunda. Jag 

tolkar deras önskemål så, att de som sakkunniga och väl insatta föreslår en 

liten utvidgning av området och en liten förflyttning i sydlig riktning för att 

komma bort från känsliga våtmarker och dessutom komma längre bort från 

radaranläggningar. Området är som man påpekar troligtvis konfliktfritt och 

har relativ närhet till Midskogs dämningsområde och anslutningspunkter 

till kraftnät och därmed goda förutsättningar till en effektiv lastbalansering 

mot vattenkraft. Enligt SGU är marken tunt moränlager nära berg och därmed 

ur miljösynpunkt lämpligt för nybyggnation och även lätt att i efterhand 

återställa vid en avveckling. 

Kommentar: På grund av närhet till väderradarstation, väg och bebyggelse 

anses inte området lämpligt som grönt, dvs för större vindkraftsutbyggnad. 

Kommunstyrelsen tog efter samrådet ställning i frågan och beslöt att ställa 

ut planen utan förändring. 

12


Erling Ragnarsson, Trekilen, Högen 1:38: Jag har bott på Trekilen sedan 

1993 och är för en utbyggnad av vindkraft. Synen av vindkraft stör mig inte 

när jag redan ser kraftverk på Ollebacken och Offerdal. Vägnätet kommer 

att rustas upp och det är välkommet. Vi måste även ta tillvara alla arbetstillfällen 

vilket jag också ser som en möjlig utveckling av byn. Jag är övertygad 

om att viltet och vindkraft går hand i hand. Som åretruntboende ser 

jag detta som en start på många möjligheter för vår by. Om dessutom byföreningen 

får ta del av avkastningen från vindkraften. Då kan vi tillsammans 

i vår vackra by rusta upp stigar, åkrar, renovera hus alltså en allmän upprustning 

av byn. 

Ulrika Thornquist, ägare till fastigheten Bjurhuskälen 1:15: Min och min 

brors fastighet har pekats ut som ett område där det skulle gå att etablera 

en större vindkraftsanläggning. Vi kommer under inga omständigheter att 

tillåta någon etablering av vindkraft på vår mark. Marken har funnits i vår 

ägo sedan mitten av 1800-talet och är rik på gamla ödesbölen, älggropar, 

kolbottnar osv. På vår mark har vi även ett område med biotopskydd. På 

skiftet står en gammal fäbodvall där vi tillbringar mycket tid och vi skulle 

uppleva det som mycket störande med ljudvolym och den förändrade landskapsbild 

som skulle uppstå. Vi har denna plats där vi kan koppla av med 

jakt och bärplockning. Det är helt otänkbart för oss att låta något bolag 

sätta upp vindsnurror på vår mark och vi ser även att det inte sätts upp några 

snurror på den mark som gränsar till vår. Vi vill även uttrycka vårt missnöje 

med att denna översiktsplan togs fram under våren -09 och att vi som 

markägare inte blev kontaktade. 

Kommentar: Alla gröna områden är på grund av kartornas skala väldigt 

schematiskt redovisade. Det gröna området ”Prisgårdbodarna” föreslås 

minskas i sydöst så att bebyggelsen untantas. Vindkraftverk kan aldrig byggas 

mot en markägares vilja, då det förutsätter att exploatören arrenderar 

marken. Utskick till markägare har inte gjorts på grund av det mycket stora 

antalet berörda. Information om arbetet med denna översiktsplan har skett 

via tidningsannonser, artiklar samt på kommunens hemsida. Den har även 

under samråds- och utställningstid funnits tillgänglig på Länsbiblioteket och 

i Rådhuset. 

Stig-Ragnar Delsvi, Munkflohögen: Bygg vindkraftverk mellan Knytta och 

byn och på Frösön också. Då kunde liftarna drivas med uppumpat vatten. 

Kommentar: Samhällsbyggnad anser att Storjsön och Frösön är olämpliga 

områden för vindkraftsutbyggnad på grund av närheten till bebyggelse mm. 

Triventus Consulting AB och Daehlie Kraft AB: Område Trekilen bör 

även fortsättningsvis ingå som ett område lämpligt för vindkraftsutbyggnad, 

i enlighet med utställningsförslaget. Anledningarna för detta är många och 

väger tungt om man inom Östersunds kommun har som målsättning och 

ambition att leva upp till nationella och regionala energi- och miljöstrategier. 

Daehlie Kraft AB:s ståndpunkt är att den eventuella lokala negativa påverkan 

på områdets naturoch kulturmiljövärden som uppförandet av en 

13


vindkraftpark skulle kunna medföra, väl uppvägs av den långsiktiga, globala 

miljövinst en etablering skulle innebära. 

Windico: Vi har på uppdrag av en markägare genomfört en förstudie för 

etablering av vindkraftverk på fastigheten Kånkbacken 1:3 i Östersunds 

kommun. Förstudien visade på goda förutsättningar för etablering av vindkraft 

på området. Beräknade vindar är goda, och lokala ingrepp kan minimeras 

tack vare god infrastruktur. Förstudien visade på vissa frågeställningar 

Windico hade för avsikt att kartlägga vidare vid en eventuell kommande 

samrådsprocess. 

I tillägget till översiktsplan finns på sid 36 ett område definierat där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts. Vid den första revisionen fanns vissa frågetecken 

huruvida Kånkbacken 1:3 omfattades i det område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts. I revision december 2009 fanns dock inget tvivel på att fastigheten 

Kånkbacken 1:3 var inom det område där vindkraftutbyggnad ej tillåts. Efter 

dialog med Östersunds kommun framkom att de två främsta orsakerna 

till att vindkraftutbyggnad kring Kånkbacken 1:3 ej tillåts var: 

• Närhet till väderradar 

• Närhet till Östersund och dess visuella påverkan på stadsbilden. 

Windico har därför gjort en fördjupning av dessa två frågor inför detta yttrande. 

Inom det europeiska meteorologiska samarbetsorganet EUMETNET har 

gemensamma riktlinjer tagits fram för hur nära en radar ett vindkraftverk 

kan placeras för att inte innebära en störning. Försvarsmakten och SMHI 

använder dessa riktlinjer i sin remisshantering på följande sätt: För den typ 

av väderradar som vi har i Sverige ska inga vindkraftverk placeras närmare 

än 5 km. Mellan 5 - 20 km från en radar kan enskilda vindkraftverk accepteras 

efter individuell bedömning. När det gäller vindparker, d.v.s. 2 vindkraftverk 

eller flera i grupp bör effekten av dessa analyseras innan yttrande 

avges för att säkerställa att de inte ger upphov till en oacceptabel störning. 

Faktorer som topografi, vindkraftverkens storlek och placering samt utbredning 

av vindkraftsparken spelar in när bedömningen görs. Det har också 

betydelse om det redan finns etablerade vindkraftverk i närområdet. På 

avstånd över 20 km från radarn behövs inga restriktioner, eftersom påverkan 

då bedöms vara försumbar. De planerade verken står ca 10 km från 

väderradarstationen, varför Windico lämnade in 4 olika planeringsförslag 

på remiss till försvarsmakten för analys gällande de olika förslagens påverkan 

på väderradar. Remisserna skickades in den 3’e april, och vanligtvis 

behandlas förfrågningar skyndsamt, men vissa kan ta upp till 2 månader att 

behandla. I skrivande stund är samtliga planeringsförslag inte analyserade. 

En muntlig återkoppling visade på att vissa verk ej var möjliga, medan 

andra var möjliga under vissa förutsättningar. Slutliga besked på de olika 

alternativen förväntas runt v17. 

Påverkan på landskapsbilden är en av de svårare frågorna att klargöra 

gällande vindkraft. Vissa delar är entydiga och klara, såtillvida att vindkraftverk 

i närheten till sk kontemplativa rum såsom kyrkor etc ej är lämpligt. 

Över lag är dock påverkan på landskapsbilden en subjektiv fråga. Den 

metod som används för att visualisera påverkan på landskapsbilden är att 

14


göra sk fotomontage. Windico har arbetat fram ett antal fotomontage baserat 

på ett av de förslag som skickades på remiss till försvarsmakten. 

De fotomontage som arbetats fram visar på en viss inverkan på stadsbilden 

i Östersund. Vindkraftverken är synliga, om än i varierande omfattning. I 

vissa fall är endast vindkraftverkens vingar synliga, vilket ger en partiell 

synlighet när verkens vingar är i sitt uppåtriktade läge. Vid en eventuell 

tillståndsprövning är givetvis en fördjupad landskapsanalys en ingående 

del. Givet fotomontagen så anser Windico dock att den visuella påverkan på 

stadsbilden kring Östersund är begränsad, givet att den totala bygghöjden 

hålls under 150 meter. Försvarsmaktens muntliga yttrande pekar på att 

vindkraft kan tillåtas under vissa villkor. Det skriftliga svaret är dock direkt 

avgörande. Det är Windicos åsikt att frågan kring visuell påverkan på 

stadsbilden samt påverkan på väderradar pekar på att viss vindkraftutbyggnad 

kring Kånkbacken 1:3 borde vara möjlig. Därav vårt yttrande att området 

kring Kånkbacken 1:3 skall undantas från Området där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts enligt s 36. Det är givetvis inte liktydigt med att vindkraftverk 

skall byggas, men det är av avgörande betydelse för Windico. I det fall 

Östersunds kommun delar vår åsikt gällande stadsbilden, samt att försvarsmaktens 

skriftliga utlåtande är för oss positivt, kommer Windico att 

inleda arbetet med framtagande av samrådsunderlag för fortsatt arbete. 

Kommentar: Samhällsbyggnad vidhåller att förutom de eventuella restriktioner 

som närheten till väderradarstationen kan ge så är området olämpligt 

för större vindkraftverk på grund av närheten till staden, både landskapsbildmässigt 

och med hänsyn till stadens framtida utveckling. Se även kommentar 

till Miljöpartiet angående Storsjöbygden. 

DONG Energy lämnar ett intressetillkännagivande för en eventuell utveckling 

av vindkraftsprojekt i områdena Prisgårdsbodarna, vilka är angivna 

som möjliga vindkraftsområden enligt " Vindkraft i Östersunds kommun, 

Tillägg till Översiktsplan". 

DONG Energy är ett energibolag som ägs av den danska staten. Det är en 

av de ledande energikoncernerna i Norden och sysselsätter cirka 6000 personer, 

varav merparten i Nordvästeuropa. Verksamheten består i att köpa 

in, producera, distribuera, handla med och sälja energi och relaterade produkter 

i norra Europa. 

En växande del av verksamheten utgörs av vindkraft vilket DONG Energy 

har varit involverat i över 20 år. DONG Energy förknippas huvudsakligen i 

vindkraftsbranschen och media med vindkraftsparker till havs, av vilka bolaget 

har byggt över hälften av parkerna nu i drift globalt. Horns Rev 2, 

beläget utanför Danmarks västkust, är DONG Energys senaste tillskott och 

med sina 211 MW är den världens för närvarande största operationella 

offshore vindkraftspark. 

Inom vindkraft på land är DONG Energy bland annat verksamt i Sverige 

tack vare vindkraftsparken Storrun som gick i drift 2009. Storrun, som 

närmre bestämt ligger vid Övre Oldsjön norr om byn Frankrike i Krokoms 

kommun, ägs av Storrun Vindkraft AB som in sin tur ägs av DONG Energy 

15


(80%) och nu Universal Wind Power Production AB (20%). Projektet som 

anlades i 2008-2009 består av 12 turbiner på vardera 2,5 MW. Mer information 

om projektet finns på: www.storrun.se. I förbindelse med bygget av 

Storrun har vi dragit viktiga lärdomar om anläggning av vindkraft i fjällmiljö. 

Nu önskar vi undersöka möjligheterna för ytterligare etablering av vindkraft 

i området. 

KVARSTÅENDE SYNPUNKTER 

Följande synpunkter som lämnades under samråd och utställning tillgodoses 

inte i planen. 

Utställning 


- Vindkraft bör tillåtas på Norderön och i Storsjöbygden. 

- Det gröna området Grytan bör utökas till att omfatta Opeflon. 

- Det gröna området Trekilen bör utökas i sydlig riktning. 

- Det gröna området Storhögen bör utökas i sydlig riktning. 

- Vindkraft bör tillåtas på fastigheten Kånkbacken 1:3. 


Samråd 

- Området Trekilen och Storhögen bör utökas och kopplas samman. 

- Vindkraftverk bör tillåtas på Opeflon 

- Utöka gröna området i Trekilen 

- Området Storhögen bör utvidgas till att även omfatta ett område söder 

om Stocklunda. 

- Vindkraftverk bör inte byggas i Munkflohögen. 


I samrådsredogörelsen respektive utlåtandet motiveras varför kvarstående 

synpunkter inte kan tillgodoses i planförslaget. Se kommentar till yttrandena. 

Två mindre justeringar på plankartan föreslås efter utställningen. 

REVIDERING 

Med anledning av de inkomna synpunkterna föreslås översiktsplanen kompletteras 

och förtydligas med följande punkter. 

Gränserna för området Munkflohögen justeras enligt försvarsmaktens synpunkter, 

dvs minskas ”svansen” i sydost. 

16


Det gröna området ”Prisgårdsbodarna” minskas i sydöst, enligt fastighetsägarens 

synpunkter. 

Översiktsplanens text kompletteras och justeras enligt följande: 

- Det är viktigt att de kumulativa effekterna som kan uppkomma om 

både Storhögen och Trekilen exploateras uppmärksammas i tillståndsansökan. 

- Hänsyn måste tas till extremrikkärret av riksintresse vid eventuell 

exploatering i Grytan. 

- Hänsyn måste tas till rennäringen vid eventuell exploatering i Prisgårdsbodarna 

- Riksintresse för järnvägen och säkerhetshänsyn till järnväg. 

- Information om hinderbelysning enligt Transportstyrelsens synpunkter. 

- Information om gällande tekniska krav. 

- Texten angående krav på fågelinventering justeras något. 

- Texten ändras till att den nya planeringsramen för vindkraft på 30 

Twh till år 2020 beslutades av riksdagen juni 2009. 

- Formuleringen på s 9 angående tillståndsärende / anmälningsärende 

ändras. 

- Stycket angående krav på villkor angående finansiella garantier vid 

anmälningsärenden samt för bygglov korrigeras. 

- Förtydligande av vad som menas med en gård. 

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING 

Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen 

Länsstyrelsen anser att texten på sidan 33 under Myllrande våtmarker samt 

sidan 34 under Beaktande av mål är felaktig. 

Kommentar: Texten justeras. 

Miljöpartiet anser att man bör förklara hur viktningen gått till av de positiva 

och negativa aspekterna för landsbygdsutvecklingen under Samhällsekonomiska 

aspekter (rubriken Landsbygdsutveckling i samrådsversionen). 

Kommentar: Texten förtydligas. 

SAMMANFATTNING 

Efter utställningen har mindre ändringar av redaktionell karaktär gjorts i text 

och karta. 

17


Förslag till kommunfullmäktiges beslut: 


eget. 





enlighet med utlåtandet och antas. 




Stadsarkitekt 

Maria Boberg 

Planarkitekt 

Bilagor 

Länsstyrelsens granskningsyttrande 

Samrådsredogörelse 

18

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind 

1 

Dnr Ädh 279/2009 




SAMRÅDSREDOGÖRELSE 

Översiktsplanen har varit utsänd för samråd under tiden 20 april till den 22 

juni 2009. Samrådshandlingarna består av en beskrivning av förslaget med 

tillhörande kartor och en redovisning av översiktsplanens konsekvenser. 


som har ett väsentligt intresse av planförslaget. Planhandlingarna har också 

funnits tillgängliga i Rådhusets reception, på Länsbiblioteket samt på 

kommunens hemsida. Två samrådsmöten hölls, den 27 april på 

Länsbiblioteket i Östersund och den 4 maj i Häggenås sporthall. 

Annons om samrådsmötet var införd i ortstidningarna den 18 april 2009 

samt på kommunens hemsida från den 17 april 2009. 

SAMRÅDSMÖTE 

Vid de två samrådsmötena deltog 8 + 8 personer. Information gavs om 

översiktsplanens huvuddrag. Det gavs därefter möjlighet till frågor. Frågor 

som kom upp var följande: 

- Turistföretagare i Munkflohögen är oroliga för sin verksamhet. 

Vindkraftsexploatering förstör upplevelsen av orörd natur som 

kunderna söker. 

- Boende i Munkflohögen har flyttat hit för att få lugn och ro, 

vindkraftverken kommer att förstöra detta. 

- Boende i Näsbygden framför att man vill bygga vindraftverk nordost 

om Bjärme. 

- Hur blir man delägare i en vindkraftpark? 

- Vindkraft visar på framstående ingenjörskonst och är ett positivt 

inslag i naturen. 

- Bygg vindkraft på Bynäset. 

- Snart kommer tekniken att ha utvecklat vindkraftverken ytterligare 

så den typ av verk vi planerar för idag är inaktuell.


2 

SAMRÅDSYTTRANDEN 

42 skriftliga yttranden har kommit in till Samhällsbyggnad. Yttrandena 

refereras nedan i korthet. Länsstyrelsens yttrande bifogas som bilaga till 

samrådsredogörelsen. 


Länsstyrelsen: (Yttrande bifogas i sin helhet) 

Länsstyrelsen anser att samrådshandlingarna är väl bearbetade och 

strukturerade. Kommunens bedömning av förutsättningar samt förslag är 

konsekventa och väl motiverade. Vindkraftsproblematiken redovisas tydligt 

och länsstyrelsen delar kommunens slutsatser angående 

planeringsprinciper och riktlinjer. Det gemensamma arbete som har skett 

tillsammans med kommunerna Berg, Åre, Krokom, Ragunda och Bräcke har 

varit fördelaktigt. 

Några områden är i konflikt med riksintresset för totalförsvaret. Områdena 

bör justeras enligt Försvarsmaktens synpunkter. Ett tidigt samråd är viktigt 

för att precisera avgränsningar /omfattning av vindkraftsetablering och 

undvika kontroversiella lokaliseringar. 

Länsstyrelsen ser positivt på att i översiktsplanens förslag redovisas 

riksintresse för rennäringen enligt länsstyrelsens redovisning år 2003. Ett 

nytt förslag till riksintresse för rennäringen har skickats till länsstyrelsen på 

remiss av Sametinget och visar utökningar av vissa områden inom 

Östersunds kommun. Länsstyrelsen har preliminärt ställt sig tveksam till 

utökningar av område av riksintresse utan en närmare precisering av motiv 

till dessa och avvaktar Sametingets utpekande för att bedöma eventuell 

påverkan på riksintresse för rennäring. 

Inom Östersunds kommun finns ett område, Z015, Storhögen, som av 

Energimyndigheten bedöms vara av riksintresse för vindbruk. Området, som 

i planförslaget är utpekat som lämpligt för större vindkraftsparker, har en 

större utbredning än energimyndighetens förslag. Länsstyrelsen kan, efter 

antagande av översiktsplanen, anmäla det av kommunen avgränsat området 

för omprövning av riksintresseområdena enligt 4 § förordningen om 

hushållning med mark- och vattenresurserna. 

Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att det inom utpekade gröna 

områden inte behöver upprättas detaljplan för etablering av vindkraft, 

liksom att kommunen kan kräva detaljplan i område där stöd saknas i 

översiktsplanen (men även i de ”gröna” områden om 

översiktsplaneprocessen visar att det finns kvarvarande påtagliga 

intressekonflikter). 

Länsstyrelsen menar att en kilometer allmänt är ett lämpligt minsta avstånd 

från örnbo till vindkraftsverk, men, som kommunen belyser, en bättre 

bedömning är nödvändig i varje enskilt fall. Det råder en viss osäkerhet


3 

omkring problematiken med fåglar och vindkraftverk och översiktsplanens 

bedömningar vilar på ett mycket översiktligt underlagsmaterial. 

Säkerhetsavståndet måste vara tillräckligt flexibelt för att garantera en 

långsiktig bevarandestatus och en livskraftig population. Detta är ännu 

viktigare i ”vita” omarkerade områden där enstaka verk och mindre 

grupper kan prövas. Här finns risken att flera verk blir utspridda i samma 

område utan att påverkan på rovfåglar utreds i rätt skala. Det bör anges 

tydligt i planen att även i dessa områden behövs rovfågelinventeringar som 

gäller ett tillräckligt stort geografiskt område. 

Länsstyrelsen instämmer med kommunens riktlinjer angående 

landskapsbilden och betonar vikten av att vindkraftsparker bör byggas ut i 

sammanhållna och ordnade grupper. Det är positivt att ange cirka 20 km 

avstånd mellan de större etableringarna och cirka 10 km avstånd mellan 

mindre grupper/enskilda verk för att minimera eventuella kumulativa 

effekter på landskapsbilden. 

Länsstyrelsen instämmer med de planeringsprinciper som kommunen 

beskriver. Ställningstaganden är tydliga och planförslaget är väl grundat 

och kan bidra till att ta fram de bästa områdena för vindkraftsutbyggnad 

med så små motstridande intressen som möjligt. Redovisningen av områden 

är tydligt och effektivt. I planförslaget föreslås en begränsning till 3 verk/10 

MW grupper som kan utföras i de ”vita” områden och anger minst 10 km 

avstånd mellan grupper/enstaka verk. Rekommendationerna minimerar 

eventuella negativa effekter på rovfåglar, landskapsbild, rennäringen m.m. 

som kan förekomma pga en mer splittrad utbyggnad av vindkraftverk. En 

fråga att bedöma är emellertid om just begränsningen tre verk kan bli för 

ensartad för de aktuella områdena och begränsa ett rationellt nyttjande av 

området. 

Av planförslaget framgår inte hur stora områdena är. Det vore intressant 

att veta hur stor del av kommunen de ”gröna” och ”vita” områdena utgör. 

Generellt för all etablering av vindkraft gäller att en naturvärdesinventering 

måste genomföras i samband med exploatering. På sidan 13, i avsnittet 

gällande rovfågel, står: ”Då översiktsplanens bedömningar vilar på ett 

mycket översiktligt underlagsmaterial skall särskilda fågelinventeringar 

genomföras för varje planerad utbyggnad”. Länsstyrelsen menar att en 

motsvarande skrivning skall läggas till riktlinjerna för naturmiljön på sidan 

12 så att det även gäller naturmiljön i stort vid samtliga 

vindkraftexploateringar, alltså inte enbart från fågelsynpunkt. 

I området Prisgårdsbodarna finns rikkärr och den sydöstra delen 

biotopskydd. Särskild hänsyn skall tas till dessa områden och 

landskapsbilden vid etablering av vindkraft. I övrigt ett lämpligt område 

från naturvårdssynpunkt. 

I området Munkflohögen finns våtmarker varav flera rikkärr samt 

nyckelbiotoper. Särskild hänsyn skall tas till dessa områden vid etablering 

av vindkraft.


4 

Grytans skjutfält har naturvården intressen i form av höga naturvärden 

knutna till kalkbarrskogar, kalkkärr och övriga våtmarker. Särskild hänsyn 

skall tas till dessa höga naturvärden i samband med exploatering. Området 

är synnerligen rikt på skyddsvärda våtmarker, som täcker en stor del av 

områdets areal. Vindkraftutbyggnaden måste därför anpassas efter den 

höga andelen skyddsvärda våtmarker. Området har ett utbyggt vägnät som 

kan nyttjas. 

Området vid Trekilen ligger vid Öjsjömyrarna som är kommunens största 

naturreservat med vildmarkskaraktär. Länsstyrelsen anser det inte är 

lämpligt att omringa det värdefulla reservatet med en vindkraftpark. 

Förutom naturreservat innehåller området värdefulla kalkkärr och ingår 

dessutom i myrskyddsplan för Sverige. Hägglund-Pelleflon i norra delen 

ingår också i myrskyddsplanen. Sammantaget menar länsstyrelsen att här 

finns så starka naturvårdsintressen som kan vara svåra att förena med en 

storskalig vindkraftutbyggnad och föreslår i stället en utökning av 

förbudsområdet till att inkludera Öjsjömyrarna. 

I området vid Storhögen finns våtmarker med höga naturvärden (VMI klass 

2) och rikkärr. Särskild hänsyn ska tas till dessa områden vid exploatering. 

En vindkraftetablering här kommer sannolikt att påverka landskapsbilden 

från naturreservatet Öjsjömyrarna. Länsstyrelsen ser området som 

lämpligare än Trekilen eftersom det ligger på andra sidan E45 från 

reservatet. 

Det norra förbudsområdet längs Hårkan bör utökas och breddas. 

Förbudsområdet bör här utökas till att även omfatta Öjsjömyrarna nordväst 

om väg E45. Förbudsområdet bör även innefatta Storrödflon som är av 

riksintresse för naturvården. 

Förbudsområdet längs Indalsäven i kommunens östra del bör utökas. Här 

finns ett planerat naturreservat, riksintresse för naturvård, 

myrskyddsplanområde och flera rikkärr som har högsta skyddsklass. 

Förbudsområdet bör utökas att omfatta hela ”kilen” i Östersunds kommun 

vid Skylnäs som inte är förbudsområde enligt nuvarande förslag. Den här 

”kilen” ligger nära Forsaleden som nyttjas flitigt av det rörliga friluftslivet 

av vandrare och fiskare. 

Länsstyrelsen förväntar sig att generell hänsyn tas till alla vatten inom 

utpekade eventuella vindkraftsparksområden, men vill särskilt påpeka vikten 

av att bibehålla vattenföringen och särskilt undvika grumling i Mångan i 

område Prisgårdsbodarna och Hällån med biflöden i område 3, Grytans 

Skjutfält. 

Kommentar: Med hänsyn till försvarsintressen och naturvårdsintressen 

föreslås område 4, Trekilen att utgå ur översiktsplanen som ett område 

lämpligt för större vindkraftspark.


5 

Planen kompletteras med text om rovfågelsinventeringar och 

naturinventeringar enligt Länsstyrelsens önskemål. 

Inom vita områden ändras begränsningen högst tre verk till högst fem verk. 

Ytan på områdena ska framgå av planen. 

De röda förbudsområdena utökas delvis enligt Länsstyrelsens önskemål. 

Banverket belyser behovet av tidig kontakt i samband med lokalisering av 

vindkraft för att undvika störningar på Banverkets anläggningar och interna 

telekommunikation. 


beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Banverket. I övriga 

fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål från berörda 

remissinstanser. 

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap menar att fler risker bör 

uppmärksammas i planen under rubriken Säkerhet (t.ex. brand, blixtnedslag 

osv.). 

Kommentar: Kommunen anser att dessa typer av säkerhetsfrågor hanteras 

bäst av exploatörer i miljöprövning och konsekvensbeskrivning för 

respektive vindkraftsexploatering. 

SGU 

Sveriges Geologiska Undersökning konstaterar att inom inget av de 

utpekade områdena finns för närvarande av bergmästaren beviljade 

undersökningstillstånd. Översiktsplanen är översiktlig men utgående från 

tillgänglig information om lokalisering av vindkraftverk, vägnät och 

ledningsnät är det svårt att se något som ur jordartssynpunkt skulle kunna 

ge upphov till konflikter. I samband med anläggning av vindkraftverk finns 

det en risk för negativ påverkan på grundvattnet till följd av de 

schaktningsarbeten som måste utföras på den plats där vindkraftverket ska 

anläggas samt för dragning av vägar och elledningar till verket. 

Miljökonsekvensbeskrivningen bör innehålla information om identifierade 

risker för grundvattnet, hur dessa kan minimeras och vilka skyddsåtgärder 

som kan behövas. 

Kommentar: I översiktsplanen görs endast översiktliga bedömningar av 

områden lämpliga för vindkraft. I varje enskild vindkraftsexploatering 

kommer en miljökonsekvensbeskrivning för projektet att krävas. Då ska 

information om identifierade risker för grundvattnet, hur dessa kan 

minimeras och vilka skyddsåtgärder som kan behövas redovisas. 

Transportstyrelsen, Luftfartsavdelningen påpekar att Östersunds flygplats 

är av riksintresse för luftfarten. Ny bebyggelse och verksamheter bör inte 

lokaliseras i anslutning till viktiga flygplatser så att verksamhetens funktion


6 

äventyras. Inte bara flygplatsområdet, utan även omgivande 

influensområden för buller och höjdbegränsande områden ska skyddas. 

Transportstyrelsen föreslår några justeringar på s 16 och 20 angående 

påverkan av Luftfarten och markering av byggnader, master och andra 

föremål enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Vidare belyses att samråd 

med Åre-Östersunds flygplats behövs pga eventuell negativ påverkan av en 

vindkraftsetablering vid Grytans skjutfält. 

Kommentar: Justeringar görs på s 16 och 20 enligt Transportstyrelsens 

önskemål. Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är 


flygplats. 

Vägverket belyser att transporterna av vindkraftverk kommer att kräva en 

delikat logistik och planering för att kunna genomföras och beskriver 

allmänt vilka problem som kan uppstå i frågan. I översiktsplanen bör vägar 

av riksintresse redovisas. 

Kommentar: Planen kompletteras med vägar av riksintresse. 

Luftfartsverket, Åre Östersund Airport: Beroende på storleken på de verk 

som placeras på Grytans skjutfält kan de få inverkan för Åre Östersund 

Airport. Vill absolut ha fortsatt delaktighet i processen vad gäller vindkraft 

här. Övriga områden har inte så stor påverkan, de kan komma att påverka 

flyghöjder som flygplanen använder under anflygning mot flygplatsen. 

Dessa områden kommer inte att påverka regularitet eller landningsminima. 



flygplats. I övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål 

från berörda remissinstanser. 

Försvarsmakten, Högkvarteret: Det finns flera olika typer av konflikter 

inom föreslagna vindkraftsområden. Inom 5 km från väderradarstationen 

kan inga vindkraftverk byggas. Mellan 5 och 20 km är enstaka verk möjliga, 

två och fler i grupp kräver särskilda beräkningar. När beräkningar har 

gjorts har det visat sig att även 18-20 km ut från väderradar blir det 

restriktioner för vindkraftsutbyggnaden. Föreslaget område på Grytans 

skjutfält ligger i inflygningen till Östersunds flygplats och helt inom 

bedömningsområde för militär luftfart. Den civila luftfarten har ett annat 

bedömningsområde. Det är risk för höjdbegränsningar även här. Hur stora 

begränsningarna blir kan redovisas först när exakta positioner och höjder 

på vindkraftverken finns framme. På bifogad karta framgår att västra delen 

av Grytans område samt område 4, Trekilen bör utgå. Alla plan, lov- och 

tillståndsärenden avseende vindkraft och andra höga objekt måste 

remitteras till Förvarsmakten. Minst 30 dagar före resningen av ett högt 

objekt ska en sk flygsäkerhetsanmälan/uppförandmeddelande skickas in av 

den ansvariga. Blankett finns på www.mil.se.


7 

Kommentar: Översiktsplanens områden justeras med hänsyn till 

väderradarstationen, område 3, Grytans skjutfält minskas. 

Med hänsyn till försvarsintressen och naturvårdsintressen föreslås område 4, 

Trekilen att utgå ur översiktsplanen som ett område lämpligt för större 

vindkraftspark. 

Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är beslutande 

myndighet kommer ärenden att remitteras till Förvarsmakten. I övriga fall 

förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål från berörda 

remissinstanser. 

Fortifikationsverket, Försäljningsenheten har förslag till komplettering av 

ytor för vindkraftsetablering vid Grytans skjutfält enligt bifogad karta. I 

övrigt ingen erinran. 

Kommentar: Det gröna området vid Grytans skjutfält minskas enligt 

kommentar till Länsstyrelsen och Försvarsmakten. En liten utökning görs i 

sydvästlig riktning. 

Skogsstyrelsen: En etablering av vindkraft innebär förändringar av 

naturmiljön och landskapsbilden. En försiktig och arealmässig 

koncentration av anläggningarna torde vara helt i linje med de nationella 

miljömålen. Skogsbruket påverkas inte i någon nämnvärd negativ riktning. 

Ett utbyggt och förbättrat vägnät torde verka för ett intensivare skogbruk. 

De utpekade områdena 1,2,4 och 5 är förhållandevis fattiga på kända 

nyckelbiotoper eller andra markområden med registrerade höga 

naturvärden. Grytanområdet däremot har klassats som en ”värdetrakt” i 

Skogsstyrelsens naturvärdesregister. Där finns ett antal större 

nyckelbiotoper och andra intressanta våtmarksområden. Inför en 

vindkraftsutbyggnad måste dock en förnyad och fördjupad 

naturvärdesinventering göras. Det är troligt att naturvärden som inte är 

kända idag upptäcks och att anpassningar får göras. Eventuella 

avverkningar ska anmälas till Skogsstyrelsen minst 6 veckor innan åtgärden 

påbörjas. Byggnation av vägar för vindkraftverkens etablering anmäls till 

länsstyrelsen. Skogsstyrelsen förutsätter att den hänsyn som normalt tas vid 

skogsbruksåtgärder också tas i samband med vindkraftutbyggnad. 

Kommentar: Planen kompletteras med text om naturinventeringar. 

Jämtlands läns museum har inget att erinra ur kulturhistorisk synpunkt. 

Ser fram emot fortsatt samråd i händelse av etablering av vindkraft i de 

utpekade områdena. 


beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Jämtlands läns 

museum. I övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål 

från berörda remissinstanser.


8 

Svenska Kraftnät framför att texten på s 18 bör kompletteras med att det är 

viktigt med ett visst säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och 

kraftledningar. Ett vindkraftverk får tex aldrig placeras så nära en 

kraftledning att det skulle kunna falla ner över kraftledningen vid ett haveri. 

Ett antal stamnätsledningar finns inom Östersunds kommun och Svenska 

Kraftnät önskar vara delaktig i varje enskilt ärende när det är frågan om 

lokalisering av vindkraft i närheten av våra anläggningar. 

Kommentar: Texten på s 18 kompletteras. Vid etableringar av 

vindkraftsanläggningar där kommunen är beslutande myndighet kommer 

ärenden att remitteras till Svenska Kraftnät. 

Energimyndigheten anser att handlingen redovisar ett väl genomarbetat 

arbete. På s 19 bör en motsägelsefull formulering justeras. (”Ingen 

utbyggnad av vindkraft inom natur-” och ”vid utbyggnad inom sådana 

områden måste..”) 

Kommentar: Texten på s 19 justeras. 

Grannkommuner 

Strömsunds kommun har inga erinringar. Kommunen förutsätter att 

kommunen kommer att kunna yttra sig över de vindkraftverk som planeras 

nära kommungränsen. 

Krokoms kommun har inget att erinra. 

Bräcke kommun har inget att erinra. 

Kommunala förvaltningar och bolag 

Miljö- och samhällsnämnden anser att förslaget till områden för storskalig 

vindkraft hat valts utifrån största möjliga hänsyn till motstående intressen 

och överensstämmer väl med kommunens Agenda 21 och miljö- och 

samhällsnämndens intentioner. Nämnden tillstyrker förslaget i sin helhet. 

Vård och omsorgsnämnden avstår från att yttra sig. 

Barn- och utbildningsnämnden har inga synpunkter. 

Jämtkraft anser att kommunen har gjort en rimlig bedömning av de 

motstående intressen som kan finnas i samband med en storskalig 

utbyggnad av vindkraft. Vår bedömning är att acceptansen för vindkraft 

ökar i samhället. En viktig förutsättning för en lyckad vindkraftsatsning är 

att kringboende erbjuds möjlighet till lokalt delägande och att det sker en 

utveckling av annan infrastruktur av betydelse för bygden. Jämtkraft 

hänvisar till två studier av vindkraftens effekt på turistnäringen. Den snabba 

tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet gör det relativt svårt att idag


9 

förutse vilka områden som kan komma i fråga för investeringar. Planen bör 

vara flexibel och omprövning kan behöva ske relativt ofta. 


Naturskyddsföreningen Östersund ställer sig i stort positiv till en 

utbyggnad av vindkraften i kommunen. Förslaget är bra och genomarbetat. 

De områden som pekats ut som icke utbyggningsbara, Storsjöbygden och 

älvdalarna bör absolut inte bli föremål för utbyggnad. Dessa områden är av 

stort intresse för naturoch kulturmiljövården samt för friluftslivet. 

Det största fysiska ingreppet i naturen i samband med byggandet av 

vindkraftverk är infrastrukturen runt själva verken. Kraven på vägarna är 

ofta betydligt större än på en normal skogsbilväg. Ett alternativ till 

ombyggnad av vägar kan vara att använda helikopter för att få verken på 

plats. Även kraftledningarna kring en vindkraftspark är omfattande. I så 

stor omfattning som möjligt bör vindkraftverken läggas i närheten av 

befintliga kraftledningar och de nya ledningar som behöver dras bör läggas 

som jordkabel i vägområdet. 

Även om ett område inte är dokumenterat skyddsvärt kan det hysa stora 

naturvärden. Det bör inför varje vindkraftsetablering göras en 

naturvärdesinventering. Skulle inventeringen visa på stora naturvärden bör 

etableringen omlokaliseras. Man bör göra allt för att bevara de spillror av 

gammalskog /naturskog som finns kvar. 

Kommentar: Planen kompletteras med text om naturinventeringar. 

Ohredahke sameby finner att samebyn berörs i mindre grad när det gäller 

större vindkraftparker och områden där enstaka verk och mindre grupper 

kan komma att prövas. Samebyn nyttjar marker för vinterbete i områden 

som gränsar mot kommunens östra del. Vid svåra betesförhållanden kan 

renarna spridas och därmed också beta på marker som ligger inom 

kommungränsen. Tillkommande vägar vid en vindkraftsutbyggnad kommer 

sannolikt leda till spridning av renhjorden. Samebyn ska kontaktas för tidigt 

samråd vid en ev exploatering i ex Grytans skjutfält och andra områden i 

östra delen av kommunen. 


beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till berörd sambey. I 

övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål från 

berörda remissinstanser. 

Njaarke sameby skriver att de områden som planeras för vindkraftsparker 

ligger utanför de områden där Njaarke sameby bedriver renskötsel. 

Samebyn har inget att erinra. 

Fastighetsägare Högarna föreslår att området 4, Trekilen och 5, Storhögen 

utökas och kopplas samman enligt bifogad kara. Denna utökning har


10 

jämförbara förutsättningar för vindkraft som de i förslaget och eventuell 

miljöpåverkan bör vara jämförbar, det mest känsliga området bör vara 

naturreservatet och det är även i detta tillägg lämnat utanför området. 

Området vi vill ska inkluderas är relativt glest befolkat, även med 

jämtländska mått mätt, och eventuell visuell och ljudpåverkan bör vara 

mycket begränsad. Området bör vara likvärdigt de redan utvalda områdena 

vad gäller produktionsförmåga och miljöpåverkan. Området Högarna – 

Fagerland – Ollsta, även kallat Byssboområdet, är ett område med stark 

entreprenörsanda och kooperativa samarbeten. Möjligheterna att på ett 

förenklat sätt kunna satsa på vindkraft i detta område är en förutsättning för 

fortsatt stark utveckling i området. Prospekteringen av större parkområden 

fortsätter och ett större område ger bättre möjligheter till optimering och 

samordningsfördelar mellan olika verkbyggen. Den totala satsningen på 

vindkraft i Jämtland gör att de områden utvalda i förslaget ej kommer att 

räcka till för det totala antalet verk som ska byggas. För att säkerställa att 

större del av investeringarna ska ske i Östersunds kommun bör man söka 

efter så stora områden som möjligt i översiktsplanen med förhållandevis 

liten miljöpåverkan En utvidgning tycker vi är en naturlig och 

samhällsnyttig del av föreslagen översiktsplan som vi tror gynnar både 

kommunens vindkraftsplaner, vindkraftsprospekterarna och byutvecklingen 

i området Byssbon. 



lämpligt för större vindkraftspark. Förslag till utökningen av området norr 

om område 5, Storhögen bedöms ej lämplig med hänsyn bland annat till 

närhet till bebyggelse. 

SCA Skog AB skriver att bolaget har stora ägarintressen i två av de fem 

utpekade områdena för större vindkraftsparker, Storhögen och Trekilen. En 

förstudie har inletts för att undersöka förutsättningarna för etablering av 

vindkraft. Hittills har framkommit att båda områdena är intressanta för 

storskalig utbyggnad. Områdena har god vindenergi, bra tillgång till vägar, 

flera alternativa möjligheter för anslutning till överliggande nät. 

Omkringliggande mark är glest befolkad och saknar naturvärden eller 

andra värden som är oförenliga med vindkraftsetableringar. Bolaget anser 

att det är angeläget att de två områdena utpekas som lämpliga för 

storskalig vindkraftutbyggnad. 



lämpligt för större vindkraftspark. 

Opebo och fastighetsägare Ope 1:47 tillstyrker planerna på en 

vindkraftspark inom område 3. En vindpark ska helst ligga nära ett 

förbrukningsområde av el. En centralare plats i förhållande till Östersund 

men ändå avskilt från människor finns ju knappast i Jämtland. Området är 

dessutom redan påverkat av torvbrytningen så miljöpåverkan finns ju redan.


11 


vindkraftspark inom område 3. Opeflon är ett område som nästan aldrig 

besöks av människor bortsett från Jämtkrafts nu pågående torvbrytning. De 

28 vindkraftverk som planeras av Rabbaldhede Enegrgi nordost om 

Opesjön kan inte störa någon, varken med ljud- eller synintryck. En bättre 

plats för vindkraftverk går knappas att finna. 


vindkraftspark inom område 3. Opeflon är ett område som nästan aldrig 

besöks av människor. De 28 vindkraftverk som planeras nordost om 

Opesjön kan inte störa någon. En bättre plats för vindkraftverk går 

knappast att finna. 


vindkraftspark inom område 3. Den vindparken kan inte störa någon. 


vindkraftspark inom område 3. Ingen kan väl ha någonting emot en 

vindpark på denna öde plats. Ope- och Torvallaborna har i alla tider sett 

radiomasten på andra sidan Brunfloviken utan att ta någon anstöt av dem. 

Varför skulle någon må illa av att se vindkraftverk i Ope? En bättre plats 

för vindkraftverk går knappast att finna. Det ligger centralt i förhållande till 

förbrukningsstället Östersund men långt från människors rörelser och 

boningar. 


vindkraftspark inom område 3. Ingen kan väl ha någonting emot en 

vindpark på denna öde plats. Ope- och Torvallaborna har i alla tider sett 

radiomasten på andra sidan Brunfloviken utan att ta någon anstöt av dem. 

Varför skulle någon må illa av att se vindkraftverk i Ope? 

Opebo och fastighetsägare är positiv till vindkraftspark på Opeflon inom 

område 3. 

Opebo och fastighetsägare Ope 1:6 tycker att den planerade 

vindkraftsparken på Opeflon inom område 3 är bra placerad. Den kan 

knappast störa någon. 


vindkraftspark inom område 3. 

Kommentar till yttranden från fastighetsägare i Ope: Det gröna området 

vid Grytans skjutfält minskas enligt kommentar till Länsstyrelsen och 

Försvarsmakten. 

Fastighetsägare Kånkbacken 1:3 önskar då vår fastighet torde ha ett av 

områdets bästa vindlägen att även denna fastighet tilläggs till det tillåtna 

området för vindkraft. Området är heller inte speciellt tätbefolkat och vad vi 

förstår kommer det heller ej att exploateras för nya husbyggnationer varför 

störningen torde bli marginell.


12 

Kommentar: Med hänsyn till fastighetens närhet till väderradarn och 

Östersunds centrum bedöms inte området som lämpligt för större 

vindkraftspark. 

Boende och fastighetsägare Trekilen skriver att han och familjen flyttade 

till Trekilen för att det är tyst och lugnt och har investerat mycket i 

fastigheten. Jag vill slippa en boendesituation då jag och min familj tvingas 

bo mitt i en vindkraftpark utan ersättning för detta intrång. Denna situation 

skulle ändras om områdesgränsen ändrades något, utan att den för den 

skull skulle förändra störningen för oss eller övriga markägare i byn. 

Förändringen skulle innebära möjlighet till vindkraftverk på våra marker 

och därmed ersättning. Vi är två bofasta familjer i byn och om inte hänsyn 

tas till mitt förslag kommer vinsten av denna utbyggnad enbart att hamna 

hos exploatören och markägare på annan ort. Karta över två förslag på 

utökning bifogas. 



lämpligt för större vindkraftspark. 

Projektgruppen för vindkraft på Norderön skriver att intresset att etablera 

vindkraftverk på Norderön är stort. Projektgruppen arbetar med 

vindkraftverk som ska leverera tillräckligt med el för de boende på ön, men 

inte så mycket mer och att de i majoritet ska ägas av byborna gemensamt. 

Det är olyckligt att Norderön rödlistats som olämpligt för 

vindkraftsutbyggnad. Ön är unik i kommunen och landet, en fjällnära ö i en 

fjällnära sjö med lång dokumenterad bebyggelse. Förutsättningarna för 

boende och företagsamhet på ön präglas av detta. Av hävd vill gärna 

norderöborna klara sig själva. Ett eget vindkraftverk vore efter 

komposteringsprojekt och omhändertagande av hushållsavfall ett ytterligare 

sådant projekt som dessutom skulle stärka öns gemenskap och det externa 

intresset för ön, vilket skulle skapa incitament för företagsetableringar på 

ön inom både turism och tekniksektorn. Detta skulle leda till fler 

arbetstillfällen på ön, vilket gynnar både inflyttningen och minskar resandet 

från ön. Ett eller flera vindkraftverk ger fler miljövinster än enbart lokal 

energiförsörjning. Vi anser att det på Norderön ska vara tillåtet att etablera 

1-3 vindkraftverk om vardera max 600 kw. Låt oss även i fortsättningen ha 

möjlighet att välja själva i vilken utsträckig vi vill vara beroende av 

fastlandet. 

Kommentar: Översiktsplanens syfte är bland annat att göra en avvägning 

mellan allmänna intressen och olika konkurrerande anspråk, samt redovisa 

hur riksintressen tillgodoses. Kommunen har i översiktsplanen gjort 

bedömningen att området kring Storsjön har så tungt vägande allmänna 

intressen i form av friluftsliv, landskapsbild, natur och kulturvärden att 

vindkraftsetableringar inte är lämpliga här. Yttrandet föranleder ingen 

ändring av planförslaget. 

Näsbygdens Vind AB skriver att området runt Bjärme har i översiktsplanen 

kategoriserats som icke lämpligt för vindkraft. Byutvecklingsbolaget håller


13 

inte med om att de motstående intressen som redovisats i översiktsplanen 

stämmer överens med det aktuella område som bolaget har kartlagt som 

område för vindkraft i Bjärme. Rennäringen har inte existerat i området. 

NVAB har genomfört en förstudie där man med en vindkartering visat på 

mycket goda vindförhållanden i området. Natura 2000 ligger inte inom 

området. Inga friluftsanläggningar ligger i området och det är inte populärt 

som strövområde. Avstånd till bostäder är över en km. Här finns mycket 

goda förhållanden att med liten miljöpåverkan upprätta vindkraftverk. De 

idag redan färdigställda skogsbilvägarna i området är av mycket bra 

bärighet och behöver bara kompletteras med förstärkt bärlager samt korta 

instickvägar till planerat vindkraftverk. En 40 kv ledning går redan genom 

området. Planerade verk ligger ca 5 km från Svartsjöarna mot väg 45. 

Vindkraftverkens navhöjd är initialt planerade att vara ca 100 m höga vilket 

gör att de delvis kommer att vara synbara över långa avstånd. De kommer 

inte att skymma några vyer av naturupplevelsekaraktär. Fotomontage är 

under framtagande. Bakom NVAB ligger bygdeintressen med engagemang 

från enskilda, företagare och föreningar inom Näsbygden. Etableringen av 

vindkraftverk har stor betydelse för bygdens utveckling, och de modeller 

som ligger till grund för ekonomisk kompensation kommer både markägare 

och bygden till del. Den initiala beräkningen av energiproduktion innebär 

en vindkraftpark på mellan 5 och 10 vindkraftverk. En initial utvärdering av 

möjligheterna att etablera vindkraft i området runt Bjärme bifogas. 

Kommentar: Se kommentar till Projekt gruppen för vindkraft på Norderön. 

Yttrandet föranleder ingen ändring av planförslaget. 

Vindvision Norr AB och RenVind AB har önskemål om att området S. 

Storhögen utvidgas till att även omfatta ett område söder om Stocklunda. 

Området är glest befolkat och relativt konfliktfritt. Vår bedömning är även 

att vindresurserna i detta område är tillräckligt goda för att etablera 

vindkraftverk. Östersunds kommun har få utpekade utbyggnadsområden, 

vilket gör detta område angeläget. Skyddsavstånd med ca 150 m till allmän 

väg innebär att det inte föreligger risk eller betydande påverkan av 

landskapsbilden för vägtrafikanter. Vi anser att frågan är viktig för bygden 

och den framtida energiförsörjningen, samt att man undviker alltför små 

vindkraftetableringar. Området har goda elanslutningsmöjligheter i 

samverkan med andra projekt till stamnätet vid Midskogsforsens kraftverk. 

Kommentar: Det föreslagna området ligger delvis inom 20 km från 

väderradarn där restriktioner för vindkraftsutbyggnad finns. Området 

bedöms inte heller lämpligt för större vindkraftsutbyggnad då det innebär 

två större områden på relativt kort avstånd ifrån varandra, sydväst och 

nordväst om Storhögen. Att området är vitt på plankartan innebär att det är 

möjligt att pröva möjligheten att bygga en mindre grupp på upp till 5 verk i 

området. Yttrandet föranleder ingen ändring av planförslaget. 

Jaktledare för Storbränna (boende Munkflohögen) och jaktledare för 

Munkflohögen anser att ljud, skugga och förändrad livsmiljö kommer att 

påverka djur och naturupplevelse under jakten. Hur ser byggprocessen ut, 

hur lång blir byggtiden? Hur ser säkerhetsaspekterna ut runt parken? Hur


14 

många ha kommer att tas i anspråk av verk, säkerhetsavstånd, vägar, 

kraftledningen? Säkerheten är en av de viktigaste aspekterna. Om tex en 

skottskada skulle inträffa på något av verken, vem är skyldig? Om någon 

person blir träffad av en rikoschett? Vi vill gärna få information inte bara 

från de som har ekonomiska intressen av projektet, utan även av 

vetenskaplig och opartisk instans, ex Naturvårdsverket eller 

Jägarförbundet. 

Kommentar: En vindkraftpark kommer att innebära stora förändringar i 

naturmiljön där den byggs. En vindkraftsutbyggnad är dock i linje med 

nationella, regionala och kommunala mål och kommunen bedömer att de 

områden som utpekas i översiktsplanen är lämpliga för vindkraft. Störningar 

och förändringar i naturmiljön bedöms bli godtagbara. Yttrandet föranleder 

ingen ändring av planförslaget. 

Frågor kring byggprocessen, byggtid, ytor, vägar och kraftledningar 

vidarebefordras till aktuell exploatör. Säkerhetsfrågorna kring vindkraftverk 

och jakt skiljer sig inte från andra typer av byggnader och anläggningar. 

Egenföretagare inom ekoturism, Munkflohögen anser att han borde blivit 

vidtalad innan vidare utveckling av företaget. Investeringar ses som 

bortkastade både i tid, energi och pengar. Hundspannsturer i naturskön 

skog och öppet landskap ger gäster från hela världen en vildmarkskänsla 

som kommer att försvinna bland vinnande rotorblad, röda varningslampor 

och blänkande metall. Vår engelska samarbetspartner har redan skickat 

signaler om att de avbryter samarbetet om vi hamnar mitt i vindkraftparken. 

Dagens massiva utbyggnadsplaner skrämmer och kan lätt hamna i konflikt 

med en växande näring med tusentals små naturoch ekoturismarrangörer. 

Kommentar: Kommunen har inte haft kännedom om planerade 

vindkraftsanläggningar eller översiktsplanens innehåll någon längre tid 

innan samrådet. Se även kommentar till jaktledare för Storbränna (boende 

Munkflohögen) och jaktledare för Munkflohögen 

Boende i Storbränna skriver att de innan de köpte hus fick information från 

kommunen sept 2008 att inga planer eller större förändringar var 

planerade i området. Vi fick inte heller information efter köpet i nov 2008. 

Idag ser vi att hela vår vy och utsikten kommer att bestå av vindkraftverk 

om planerna blir verkställda. 

Kommentar: Se kommentar till egenföretagare inom ekoturism, 

Munkflohögen. 

Fastighetsägare i Munkflohögen skriver att bybor som bor på 

Munkflohögens övre vägen kommer att bli kraftigt berörda av utsikten av 

vindkraftverken. Vi anser att vindkraftplanerna blev introducerade i 

samband med högspänningsledning och övrig kabeldragning i området. Vi 

borde fått besked om planerna i ett tidigare stadium och nu önskar vi en 

skälig ersättning på lokal nivå som kommer alla bybor till handa. Teorin om 

att det skulle innebära lokala arbetstillfällen är kortsiktig och inte så


15 

kraftfull som man vill gälla. Projekt brukar oftast leda till kortsiktiga 

investeringar och arbetstillfällen. Vi som redan har etablerade företag på 

Munken torde kunna utveckla oss till att kunna ge samma arbetstillfällen på 

längre sikt och bli bättre på att ta tillvara traktens naturliga förutsättningar 

om inte naturområden blir drabbade av projektering och byggtider. 

Förhoppningsvis behöver inte snurrorna placeras på de högsta topparna, 

eftersom opåverkade horisonter och vildmarkskänsla faktiskt skapar viktiga 

turist- och exportintäkter. Övriga inflyttade i byarna har inte heller valt att 

flytta till glesbygden för att den ska exploateras och endast användas för 

ekonomiska intressen. Det finns en vilja att minska på energin i stället. Vi 

vill ha en rak och öppen dialog och en skälig ersättning för intrång i vår 

vardag, en eventuell minskning av värdet på våra fastigheter. Vilken form 

av ersättning för lokalbefolkning finns det i vindkraftplaneringen idag? 

Kommentar: Översiktsplanen tar inte upp frågan om ersättning från 

vindkraftsexploatörer till boende för intrång. Kommunen arbetar med en 

policy för frågan om lokal nytta tillsammans med övriga kommuner i länet. 

Se kommentar till egenföretagare inom ekoturism, Munkflohögen. 

Hyresgästföreningen Östersund: Har ingen erinran. 


Med anledning av samrådet föreslås planförslaget ändras enligt följande och 

därefter ställas ut: 

• Grönt område 4, Trekilen stryks. 

• Grönt område 3, Grytans skjutfält minskas. 

• Rött område utökas längs Hårkan, Indalsäven och vid Skylnäs. 

• I de vita områdena ändras rekommendationen från ”mindre grupper 

på upp till tre verk” till ”upp till fem verk”. 

Dessutom görs ett antal mindre, redaktionella justeringar av text och kartor. 




Stadsarkitekt 

Maria Boberg 

Planarkitekt

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 3, UU 2011-02-10 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-10 Dnr 279-2009 




















1. Planförslag enligt alternativ A antas. 

2. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 21 januari 2011 antas som 

kommunfullmäktiges eget. 






_____ 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1932/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 1932-2010 

Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl. 

antagande av detaljplanen och godkännande av exploateringsavtal 

Detaljplan för handel på fastigheterna Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 i Odenskog har 

upprättats i samverkan med fastighetsägarna, främst NHP Östersund AB. 

Utvecklingsutskottet tog ett inriktningsbeslut 2010-11-10, vilket bl.a. innebar 

medgivande i detaljplaneförslaget till 4.250 kvadratmeter bruttoarea för 

dagligvaruhandel samt att exploateringsavtal skulle träffas. 

Miljö- och samhällsnämnden godkände detaljplanen 2011-02-23 och överlämnade 

den till kommunfullmäktige för antagande. 

Samtidigt föreslår mark- och exploateringskontoret exploateringsavtal för 

betalning av exploateringsavgift från NHP om 3.477.000 kronor till följd av 

höjd standard på infrastrukturen i Odenskog. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-24. 

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-02-23 med planhandlingar på 

kommunens hemsida www.ostersund.se under Bo/Leva – Samhällsplanering 

och byggande – Detaljplaner på gång – Handel i Odenskog, Släpvagnen 

1, 2, 7, 8, 9 m.fl. 

Förslag till exploateringsavtal med NHP Östersund AB om bl.a. en exploateringsavgift 

om 3.477.000 kronor godkänns. 

Yrkande 

Karin Thomasson, mp, med bifall av Stefan Konradsson, v: Ytterligare 

handel med dagligvaror ska inte tillåtas. 

AnnSofie Andersson, s: Dagligvaruhandel ska tillåtas. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen 

antar AnnSofie Anderssons yrkande. 

Kommunstyrelsens beslut 

1. Exploateringsavtal med NHP Östersund AB för genomförande av detaljplanen 

godkänns. 

2. Exploateringsavgiften om 3.477.000 kronor bidrar till finansiering av 

kommunens åtaganden för anordnande av gata och annan allmän plats inom 

planområdet. 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1932/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 1932-2010 



Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl., upprättad 

2010-12-15, reviderad enligt utlåtande 2011-02-11 och godkänd 

2011-02-23 i miljö- och samhällsnämnden, antas. 

_____ 

Reservation 

Härmed reserverar sig miljöpartiet de gröna och vänsterpartiet mot beslutet 

att anta detaljplanen enligt tjänstemannaförslaget. 

Vi vill att vardagen för människor ska vara så enkel som möjligt. Man 

ska lätt kunna uträtta sina ärenden och handla mat på väg hem från jobbet 

eller skolan. Vi vill att livsmedelsaffärer och annan service ska ligga där 

människor bor och jobbar, dit man lätt kan ta sig även om man inte äger en 

bil. Därför är vi helt emot att man placerar stora livsmedelsbutiker utanför 

centrum eftersom det utarmar utbudet av affärer i bostadsnära områden eller 

mindre orter runtom i kommunen. 

Vi arbetar idag med ett levande centrum med utveckling av Stortorget, Badhusparken 

etc. då känns det paradoxalt att förlägga livsmedelhandel i utkanten 

av staden vilket utgör stor risk för de mindre livsmedelshandlarna i centrala 

staden. De delar av kommunen som är landsbygd, ett antal orter, löper 

risk att mista sina livsmedelsbutiker om ytterligare en etablering av en stormarknad 

görs i Lillänge. Detta har hänt om man blickar tillbaka inte allt för 

många år. 

Då detta handlar om en plan vilken syftar till att sätta upp ramarna för framtida 

verksamheter bör man behandla den så att vi strävar efter ett modernt 

samhälle som inte baseras på bilresor och externa köpcentra. 

Vi ska i framtiden ha en kommun med attraktiva bostadsområden både i 

centrum och på landsbygden som erbjuder god service och hög livskvalitet. 

Karin Thomasson, Miljöpartiet de gröna 

Stefan Konradsson, Vänsterpartiet 

Utdrag till NHP Östersund AB, miljö- och samhällsnämnden, mark- och 

exploateringskontoret 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-02 Dnr 1932-2010 

Rolf Lundell 


Kvarteret Släpvagnen Odenskog - Dagligvaruhandel 

NHP Östersund AB har ansökt om detaljplan för kv. Släpvagnen efter att ha 

förvärvat större delen av kvarteret. Detaljplaneförslag har varit på samråd. 

Planförslaget innehöll två alternativ, med och utan dagligvaruhandel om 

4250 kvadratmeter bruttoarea motsvarande ca 3000 kvadratmeter säljyta. 

Eftersom kommunstyrelsen ansvarar för kommunens handelspolicy behöver 

utvecklingsutskottet ta ett inriktningsbeslut i planärendet. 

Ärendets karaktär av rent politiskt ställningstagande innebär att här lämnas 

alternativa förslag till beslut. 


1. Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-02. 

2. Samrådsförslag till detaljplan upprättad 2010-06-22 (se kommunens 

hemsida under Bo Leva / Samhällsplanering och byggande / Detaljplaner på 

gång / Handel i Odenskog, Släpvagnen 1 m.fl.). 

3. Utdrag ur konsekvensanalys december 2007 av Handelns Utredningsinstitut. 

Uppdatering härav är under upprättande och kommer att komplettera 

handlingarna. 


1. Utställningsförslag till detaljplan för kv. Släpvagnen utformas enligt ettdera 

av följande två alternativ 

a) dagligvaruhandel om 4 250 kvadratmeter bruttoarea tillåts i detaljplanen 

b) dagligvaruhandel medges inte i kv. Släpvagnen. 

2. Miljö- och samhällsnämnden anmodas att inarbeta valt beslut enligt 

punkt 1 i utställningshandlingen. 

3. Med anledning av områdets principiella och ekonomiska betydelse bör 

detaljplanen antas av kommunfullmäktige. 

4. Mark- och exploateringskontoret får i uppdrag att träffa exploateringsavtal 

med fastighetsägaren avseende bl.a. exploateringsavgift för upprustning 

av Hagvägen. 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-02 Dnr 1932-2010 

Bakgrund 

Handelspolicyn godkändes i kommunfullmäktige 2007-06-28. 

Beträffande expansionsmöjligheter utmed Hagvägen (område B) beslutades 

att ”Ny yta för dagligvaror prövas från fall till fall”. Det är kommunstyrelsen/utvecklingsutskottet 

som har att pröva detta även om det är ett ställningstagande 

i detaljplaneärendet för kvarteret Släpvagnen, som ingår i 

”område B”. Inför utställningsbeslutet ska bara ett alternativ finnas beträffande 

dagligvaruhandel i kvarteret, d.v.s. med eller utan dagligvaruhandel. 

Det förutsätts att detaljplanen ur planteknisk synpunkt kan innehålla dagligvaruhandel 

eftersom det ingick som ett alternativ i samrådshandlingen. 

Detaljplaneförslaget har föregåtts av ett planprogram godkänt av kommunfullmäktige 

2008-04-24. Den fjärde punkten i det beslutet avser exploateringsavgift 

enligt tidigare antagna principer, d.v.s då mark planläggs för ny 

handel. Detta ska tillämpas i föreliggande planärende för NHP. 

Konsekvensbedömning 

Inför planprogrammet gjordes en konsekvensanalys av Handelns Utredningsinstitut 

(HUI) avseende utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge. 

Sedan dess har ICA Maxi öppnat i stadsdel Norr. I samrådshandlingen 

finns HUI:s konsekvensanalys relaterad men ytterligare aspekter har tillförts. 

En kompletterande konsekvensbedömning har beställts av HUI. 

Denna föreligger dock inte förrän till utvecklingsutskottets sammanträde, 

varför utdrag ur den föregående rapporten bifogas. 


Bengt Marsh 

Rolf Lundell 

Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, samhällsbyggnadsförvaltningen, 

näringslivskontoret, mark- och exploateringskontoret 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-24 Dnr 1932-2010 

Rolf Lundell 


Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl. 

antagande av detaljplanen och godkännande av exploateringsavtal 

Detaljplan för handel på fastigheterna Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 i Odenskog har 

upprättats i samverkan med fastighetsägarna, främst NHP Östersund AB. 

Utvecklingsutskottet tog ett inriktningsbeslut 2010-11-10, vilket bl.a. innebar 

medgivande i detaljplaneförslaget till 4 250 kvadratmeter bruttoarea för 

dagligvaruhandel samt att exploateringsavtal skulle träffas. 

Miljö- och samhällsnämnden godkände detaljplanen 2011-02-23 och överlämnade 

den till kommunfullmäktige för antagande. 

Samtidigt föreslår mark- och exploateringskontoret exploateringsavtal för 

betalning av exploateringsavgift från NHP om 3 477 000 kronor till följd av 

höjd standard på infrastrukturen i Odenskog. 


1. Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-24. 

2. Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-02-23 med planhandlingar på 

kommunens hemsida 

www.ostersund.se under Bo/Leva – Samhällsplanering och byggande – 

Detaljplaner på gång – Handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl. 

3. Förslag till exploateringsavtal med NHP Östersund AB om bl.a. en exploateringsavgift 

om 3 477 000 kronor godkänns. 


1. Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl., 

upprättad 2010-12-15, reviderad enligt utlåtande 2011-02-11 och 

godkänd 2011-02-23 i miljö- och samhällsnämnden, antas. 

2. Exploateringsavtal med NHP Östersund AB för genomförande av detaljplanen 

godkänns. 

3. Exploateringsavgiften om 3 477 000 kronor bidrar till finansiering av 

kommunens åtaganden för anordnande av gata och annan allmän plats inom 

planområdet. 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-24 Dnr 1932-2010 

Bakgrund 

Gällande handelspolicy godkändes 2007-06-28 av kommunfullmäktige. 

Den innebar bl.a. att etableringar av handel med sällanköpsvaror huvudsakligen 

ska ske i stadskärnan och ett utökat Lillänge/Odenskog. Som en följd 

härav upprättades ett planprogram för ”Utökad detaljhandel i Odenskog”, 

vilket godkändes av kommunfullmäktige 2008-04-24. Inriktningen för området 

utmed Hagvägen är att skapa expansionsmöjligheter för handel men 

dagligvaror ska prövas från fall till fall. Detta gjorde utvecklingsutskottet 

2010-11-10 så det föreliggande detaljplaneförslaget innehåller möjlighet till 

handel med dagligvaror. 

Detaljplanen medger handel för Släpvagnen 1, 2, 7 och 8 om sammanlagt 

19 400 kvm bruttoarea. Av detta utgör således 4 250 kvm dagligvaror. 

Totala byggrätten i detaljplaneområdet är 22 600 kvm. 

Återstående 3 200 kvm är småindustri/kontor. 

Exploateringskalkyl 

I planprogrammet finns ett avsnitt om genomförande där en exploateringsavgift 

om 200 kronor per kvadratmeter bruttoarea som medges för handel 

på mark som tidigare varit småindustri e.d. ska tas ut i stället för gatukostnader 

enligt plan- och bygglagens bestämmelser om gatukostnadsbidrag. 

Beloppet är indexreglerat, f.n. till 212 kronor. 

Av detaljplanens 19 400 kvm för handel har 3 000 kvm reglerats för JULA, 

d.v.s. den exploateringsavgiften om 600 000 kronor är betald. Resten av 

byggrätten för handel är således 16 400 kvm. Med indexpåslag blir summan 

för NHP att betala 3 477 000 kronor. Exploateringsavgiften kan delbetalas 

efter den etappvisa utbyggnad som sker, men den ska vara betald innan 

bygglov för sådan etapp beviljas. 

Dessa två inkomstposter om sammanlagt 4 077 000 kronor jämte tidigare 

erhållen avgift för Hejaren 1 om 2 400 000 kronor samt den gatukostnad om 

drygt 900 000 kronor, som ingår i kommunens tomtpris för handelstomten 

vid djursjukhuset enligt nya detaljplanen för handel på delar av Odensala 

13:1 och 14:1, summa således drygt 7 377 000 kronor, ska medfinansiera 

kommunens åtgärder på allmän plats. Dessa är i övrigt är budgeterade hos 

miljö- och samhällsnämnden åren 2010-13. 


Bengt Marsh 

Rolf Lundell 

Utdrag till NHP Östersund AB, miljö- och samhällsnämnden, mark- och 

exploateringskontoret 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 84, UU 2010-11-10 08.30 

PROTOKOLL 


2010-11-10 Dnr 1932-2010 

Kvarteret Släpvagnen Odenskog - Dagligvaruhandel 

NHP Östersund AB har ansökt om detaljplan för kv. Släpvagnen efter att ha 

förvärvat större delen av kvarteret. Detaljplaneförslag har varit på samråd. 

Planförslaget innehöll två alternativ, med och utan dagligvaruhandel om 

4250 kvadratmeter bruttoarea motsvarande ca 3000 kvadratmeter säljyta. 

Eftersom kommunstyrelsen ansvarar för kommunens handelspolicy behöver 

utvecklingsutskottet ta ett inriktningsbeslut i planärendet. 

Ärendets karaktär av rent politiskt ställningstagande innebär att här lämnas 

alternativa förslag till beslut. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-02. 

Samrådsförslag till detaljplan upprättad 2010-06-22 (se kommunens hemsida 

under Bo Leva / Samhällsplanering och byggande / Detaljplaner på gång 

/ Handel i Odenskog, Släpvagnen 1 m.fl.). 

Utdrag ur konsekvensanalys december 2007 av Handelns Utredningsinstitut. 

Utvecklingsutskottets beslut 

1. Utställningsförslag till detaljplan för kv. Släpvagnen utformas så att dagligvaruhandel 

om 4 250 kvadratmeter bruttoarea tillåts i detaljplanen 

2. Miljö- och samhällsnämnden anmodas att inarbeta valt beslut enligt 

punkt 1 i utställningshandlingen. 

3. Med anledning av områdets principiella och ekonomiska betydelse bör 

detaljplanen antas av kommunfullmäktige. 

4. Mark- och exploateringskontoret får i uppdrag att träffa exploateringsavtal 

med fastighetsägaren avseende bl.a. exploateringsavgift för upprustning 

av Hagvägen. 

_____ 

Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, samhällsbyggnadsförvaltningen, 

näringslivskontoret, mark- och exploateringskontoret 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Konsekvensanalys dagligvaruhandel 

Utdrag ur HUI:s konsekvensanalys från december 2007 av 

utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge 

Anm. 

Utdraget avser endast de delar av rapporten som behandlar dagligvaruhandel. 

Nedanstående text är citat från konsultens rapport 2007. 

Scenario 1 är det som gäller i detaljplaneförslag för kv. Släpvagnen 

(4250 kvm bruttoarea eller 3000 kvm säljyta). 

ICA Maxi i stadsdel Norr är öppnat sedan ett år tillbaka. 

Kompletterande konsekvensbedömning är beställd från konsulten 

att levereras i slutet av v. 44/2010. 

4.6.1 Viktiga faktorer vid bedömningen av hur enskilda butiker kan påverkas 

Det finns ett antal faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid bedömningen av hur enskilda 

butiker kommer att påverkas av den ökade konkurrens och det minskade tillväxtutrymme 

etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär. Dessa faktorer är 

främst hur väl de befintliga butikerna lyckas konkurrera med de nya etableringarna i form av 

storlek, utbud, prisnivåer, kvalitet, fräschhet och tillgänglighet. Här gäller principen att ju 

större likheter det finns mellan butikerna, desto större blir konkurrenseffekterna. 

Stormarknader konkurrerar ofta med andra stormarknader och större butiker som har ett 

likartat utbud. Mindre butiker, som till exempel bostadsområdesbutiker, och hårt nischade 

butiker, som till exempel Lidl, konkurrerar i mindre omfattning med stormarknader. 

En annan viktigt faktor för att bedöma i vilken utsträckning enskilda butiker påverkas är det 

geografiska avståndet till ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge. Enkelt 

uttryckt: ju kortare avstånd, desto större påverkan i och med att konsumenterna utan att 

behöva åka särskilt långt kan välja att genomföra en del av sina inköp i ICA Maxi eller i den 

nya dagligvarubutiken i Lillänge. 

Det är också viktigt poängtera att en mycket betydelsefull faktor för hur en butik klarar sig i 

konkurrensen med en ny aktör är hur väl butiken lyckas med att skapa och utveckla ett 

attraktivt erbjudande i form av service, kundbemötande, fräschhet med mera. En butik som 

lyckas med att differentiera sig från nyetableringarna kan både behålla gamla och locka nya 

kunder trots att de ligger nära en ny etablering och varken har ett större utbud eller lägre 

priser. På samma sätt kan en butik bli en förlorare om de enbart fokuserar på att konkurrera 

med samma medel som den nya aktören. 

4.6.2 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i östersunds kommun 

Scenario 1 

För den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun innebär etableringarna av ICA 

Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge att tillväxtutrymmet inte bara minskar utan även att det 

blir negativt. Detta beror på att de nya etableringarna, för att komma upp i förväntade 

omsättningsnivåer, behöver ta hela det utrymme för tillväxt som skapas i kommunen under 

perioden. De nya etableringarna behöver dessutom ta omkring 240 miljoner av den befintliga 

dagligvaruhandelns omsättning idag. Detta innebär sannolikt att någon eller några 

dagligvarubutiker i Östersunds kommun kan behöva stänga som en direkt konsekvens av de 

nya etableringarna. Dessutom kan ytterligare några dagligvarubutiker få en minskad 

omsättning. 

De butiker som löper störst risk att drabbas är större butiker med ett likartat utbud och 

koncept som de nya etableringarna. Exempel på sådana butiker är ICA Matpiraten och 

Hemköp på Bangårdsgatan. Dessa butiker ligger visserligen centralt men de har också


problem med tillgängligheten. Hemköp är dessutom en ganska dålig butik idag. Om någon av 

dessa butiker tvingas slå igen innebär det att invånarna i närområdet får en försämrad 

tillgänglighet vad gäller utbudet av butiker. 

Det är svårt att uttala sig om hur stor risken är för att någon butik slås ut eftersom vi inte 

känner till deras ekonomiska situation idag, men butikerna kommer helt klart att påverkas 

omsättningsmässigt av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna och i 

förlängningen kan det medföra att de flyttas eller läggs ned 

Det finns också en risk att någon butik i Östersunds centrum (ICA, Konsum eller Hemköp) 

kan behöva slå igen eftersom det idag finns en relativt hög butikstäthet där. Detta innebär att 

invånarna kan få färre butiker att välja mellan, men de inte får avsevärt längre till närmaste 

butik. 

Coop Forum och Willys kommer sannolikt att få minskad omsättning initialt och förmodligen 

till viss del även senare. Detta beror på att både ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge 

har ett stort och brett utbud av dagligvaror precis som Coop och Willys och att lika butiker 

slår mot lika. Hur stora dessa omsättningsminskningar blir är en funktion av hur väl butikerna 

lyckas möta den nya konkurrensen genom att utveckla sitt erbjudande i form av service, 

prisnivå, kvalitet med mera. 

Även andra livsmedelsbutiker i Östersunds kommun kan få en minskad omsättning eller till 

och med slås ut på grund av konkurrensen från de nya etableringarna. I Torvalla och 

Odenslund finns idag endast en dagligvarubutik i respektive område. Den ökade konkurrensen 

från ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär sannolikt att butikerna i Torvalla och 

Odenslund får en minskad omsättning. Om en butik redan idag har problem med dålig 

lönsamhet kan det leda till att den blir tvungen att lägga ned verksamheten. Detta skulle i så 

fall innebära att de som bor i Torvalla eller Odenslund blir utan en lokal dagligvarubutik och 

blir tvungna att åka längre till närmaste butik. En butiksnedläggning i Torvalla eller 

Odenslund innebär därmed en klart försämrad tillgänglighet för de boende i området. Det är 

svårt att säga om en butik kommer att överleva eller inte baserat på omsättningsminskningen. 

Detta beror på att vi inte vet något om butikens nuvarande lönsamhet och att butikens framtid 

är starkt beroende av hur väl den, genom lokal anpassning av sortiment, service med mera, 

lyckas med att utveckla sitt erbjudande som områdesbutik och ett fungerande komplement till 

de nya etableringarna i Lillänge och stadsdel Norr. De erfarenheter HUI har från liknade 

situationer visar att i de fall en bostadsområdesbutik slås ut av en ny etablering är det nästan 

alltid frågan om fall då det från början finns två butiker i området. Det som händer vid 

etablering av en ny stor butik i kommunen är att en av bostadsområdesbutikerna slår igen och 

att den andra blir kvar. Det finns också ett så pass stort lokalt kundunderlag i Torvalla och 

Odenslund att det finns goda möjligheter att överleva för dagligvarubutikerna i dessa 

områden. 

ICA Kvantum i Odensala kommer naturligtvis att känna av den nya konkurrensen, men enligt 

HUI föreligger ingen risk för att den ska behöva slå igen som en direkt konsekvens av 

konkurrensen från de nya etableringarna. 

För de som bor i Lugnvik innebär etableringen av ICA Maxi att de får cirka 3 kilometer 

närmare till en riktig dagligvarubutik, eftersom det idag endast finns en bensinstation som 

säljer dagligvaror. 

Lidl påverkas ytterst lite eftersom de har ett så pass begränsat utbud att det är svårt för 

kunderna att göra alla sina inköp av dagligvaror i dessa butiker utan butiken fungerar mer som 

ett komplement till vanliga livsmedelsbutiker. 

Etableringen av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär att utrymmet för 

ytterligare nyetableringar inom Östersunds dagligvaruhandel är mycket litet. Det finns


sannolikt endast utrymme för etablering av enstaka små bostads- eller trafikorienterade 

dagligvarubutiker. 

4.6.3 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i omkringliggande 

kommuner 

Scenario 1 

För dagligvaruhandeln i övriga kommuner i upptagningsområdet innebär konkurrensen från 

de nya etableringarna sannolikt inte så stora konsekvenser då de nya etableringarna att hämtar 

köpkraft från i första hand Östersunds kommun och att det främst är butiker som liknar de nya 

etableringarna som påverkas. I de omkringliggande kommunerna finns i huvudsak 

bostadsnära och relativt små dagligvarubutiker och de har oftast läget och inte utbudet som 

främsta konkurrensmedel mot större butiker. Dock kan enstaka butiker få en minskad 

omsättningstillväxt eller minskad omsättning om de ligger geografiskt nära de nya 

etableringarna. 

4.6.6 Positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel i Östersunds kommun 

Att någon eller några aktörer påverkas negativt av konkurrensen från en ny aktör innebär inte 

automatiskt att slutsatsen blir att aktören inte ska tillåtas att etablera sig. Det finns även en hel 

del positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel för företagen och inte minst för 

medborgarna i en kommun eller region. 

Det finns många studier som visar att en utbyggd dagligvaruhandel i form av nya etableringar 

kan vara positivt för den övriga dagligvaruhandeln i en kommun eller region. En utbyggd 

handel med en effektiv konkurrens kan även ge positiva effekter för medborgarna i 

kommunen eller regionen. 

Nyetableringar kan leda till prispress, press på andra aktörer att bli mer konkurrenskraftiga 

och till en ökad innovationsgrad i handeln. Resultat tyder på att etableringar av stormarknader 

leder till att produktiviteten ökar för den genomsnittliga butiken och de butiker som är minst 

effektiva. 

5 SLUTSATSER 

5.1 SCENARIO 1 

Dagligvaruhandeln 

Köpkraften i Östersunds kommun år 2012 räcker inte för tillväxt inom den befintliga handeln 

om de nya etableringarna ska nå upp i förväntade omsättningsnivåer. Detta betyder att 

etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge leder till omfördelningseffekter 

inom kommunens dagligvaruhandel. Det är främst dagligvarubutiker i Östersunds kommun 

som kan komma att påverkas av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna. Eftersom 

påverkan blir större ju större likhet det finns mellan butikernas utbud och koncept, är det 

främst större dagligvarubutiker som påverkas. Det finns risk för att någon eller några butiker i 

kommunen kan behöva stänga och det är sannolikt att några butiker får en minskad 

omsättning. 

För dagligvarubutiker i omkringliggande kommuner blir påverkan inte lika stor, men det kan 

hända att butiker som ligger geografiskt nära de nya etableringarna i Östersund och som har 

ett likartat utbud och koncept får en minskad omsättning.


5.2.1 Kommentarer till scenarierna 

… … Frågan är dock vad som händer om det etableras ännu en stor dagligvarubutik i 

kommunen, det vill säga vilka de samlade effekterna blir. Analysen visar att de samlade 

effekterna till viss del beror på hur stor butiken i Lillänge blir. Ju större butik, desto mer 

köpkraft behöver tas från den befintliga handeln och desto större blir därmed 

omfördelningseffekterna inom handeln i Östersunds kommun och de omkringliggande 

kommunerna. För att undvika allt för kraftiga samlade effekter i ett initialt skede, kan det 

vara klokt bygga dagligvarubutiken i Lillänge i två etapper. Om butiken i Lillänge får en 

försäljningsyta runt 3 000 kvadratmeter i den första etappen kan man göra en utvärdering av 

effekterna innan beslut fattas 

5.3 VAD INNEBÄR KONSEKVENSERNA FÖR HANDELN FÖR 

INVÅNARNA I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER 

Etableringarna av två stora dagligvarubutiker i Östersund innebär att konkurrensen på 

dagligvarumarknaden hårdnar. En god konkurrens leder normalt till lägre priser för 

medborgarna. De nya etableringarna innebär också att invånarna i Östersund och 

omkringliggande kommuner får ett större urval av dagligvarubutiker med ett stort utbud än de 

tidigare haft. 

En utbyggnad av dagligvaruhandeln i Östersund leder till ökad konkurrens på 

dagligvarumarknaden. Som nämnts tidigare leder detta i första hand till att en del butiker kan 

få en minskad omsättningstillväxt och i andra hand att några får en minskad omsättning. Det 

dock inte säkert att alla butiker klarar den nya konkurrensen. Om någon butik tvingas lägga 

ned kan det få negativa konsekvenser för ett begränsat antal av medborgarna i 

upptagningsområdet. Det kan bli så att en del människor får längre till sin närmaste butik eller 

mer troligt att de får ett mindre utbud av butiker i sin närhet. 

Om den sista butiken i ett bostadsområde slås ut får det stora konsekvenser för de boende i 

området eftersom de då tvingas åka längre för att handla dagligvaror. HUI:s analys av vilka 

butiker som riskerar att slås ut visar dock att det främst handlar om butiker i områden där det 

idag finns mer än en butik. Utslagningen av en enskild butik innebär då att tillgängligheten 

minskar i form av valmöjligheter, men inte i form av väsentligt ökat avstånd. 

Eventuella nackdelar med en utbyggnad av dagligvaruhandeln i form av en eventuell 

utslagning av enskilda butiker måste också vägas mot att invånarna får lägre matpriser och att 

de butiker som klarar konkurrensen förmodligen gör det tack vare att de blir bättre på att 

erbjuda service, kvalitet, lokal anpassning av sortiment med mera.

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Reservationmp och v.doc 

Reservation ärende 7, KS 110301. MP och V 

Härmed reserverar sig Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet mot beslutet att anta 

detaljplanen enligt tjänstemannaförslaget 

Vi vill att vardagen för människor ska vara så enkel som möjligt. Man 

ska lätt kunna uträtta sina ärenden och handla mat på väg hem från jobbet eller skolan. Vi vill 

att livsmedelsaffärer och annan service ska ligga där människor bor och jobbar, dit man lätt 

kan ta sig även om man inte äger en bil. Därför är vi helt emot att man placerar stora 

livsmedelsbutiker utanför centrum eftersom det utarmar utbudet av affärer i bostadsnära 

områden eller mindre orter runtom i kommunen. 

Vi arbetar idag med ett levande centrum med utveckling av Stortorget, Badhusparken etc. då 

känns det paradoxalt att förlägga livsmedelhandel i utkanten av staden vilket utgör 

stor risk för de mindre livsmedelshandlarna i centrala staden. 

De delar av kommunen som är landsbygd, ett antal orter, löper risk att mista sina 

livsmedelsbutiker om ytterligare en etablering av en stormarknad görs i Lillänge. Detta har 

hänt om man blickar tillbaka inte allt för många år. 

Då detta handlar om en plan vilken syftar till att sätta upp ramarna för framtida verksamheter 

bör man behandla den så att vi strävar efter ett modernt samhälle som inte baseras på bilresor 

och externa köpcentra. 

Vi skall i framtiden ha en kommun med attraktiva bostadsområden både i centrum och på 

landsbygden som erbjuder god service och hög livskvallitet. 

Karin Thomasson, Miljöpartiet de gröna 

Stefan Konradsson, Vänsterpartiet

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 321/2011 

Personalpolitiska mål 2012 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 321-2011 

För att kunna tillgodose organisationens behov av kompetens är det ytterst 

viktigt att bedriva en aktiv personalpolitik. Personalpolitiken bör sträva efter 

att Östersunds kommun ska leva upp till rollen som en god arbetsgivare 

och vara en attraktiv arbetsplats, både för redan anställda men också för att 

klara framtidens stora behov av personalrekrytering. De föreslagna målen 

utgår från strategiskt viktiga områden i sammanhanget. 


Personalutskottet 2011-02-21, § 4 


MBL-protokoll 2011-02-18 



1. Följande personalpolitiska inriktningsmål fastställs för 2012: 

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, 

trivsel och arbetsglädje. 

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder 

utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden. 

Östersunds kommun har arbetsplatser där alla medarbetare värderas lika 

och ges samma möjligheter till utveckling och goda arbets- och anställningsförhållanden. 

2. Följande kommunövergripande personalpolitiska effektmål fastställs för 

2012: 

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %. 

Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex(NMI) bibehålls 

eller förbättras jämfört med värdet 2011. 

Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2010. År 

2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i 

Östersunds kommun. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 321-2011 

Regina Stenlund 












Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen 










2012: 









www.ostersund.se

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 321-2011 

Bakgrund 

Arbetet för att nå de personalpolitiska målen är ett långsiktigt arbete. Inriktningsmålen 

för 2011 föreslås gälla även för 2012, med ett effektmål för varje 

inriktningsmål. Att bedriva en medveten och aktiv personalpolitik är strategiskt 

viktigt för att tillgodose organisationens behov av kompetens. Under 

den närmaste tioårsperioden kommer Östersunds kommun att behöva rekrytera 

ca 4000 nya medarbetare. I det sammanhanget är det viktigt att kommunens 

personalpolitik också fortsättningsvis fokuserar på att utveckla 

kommunen som en attraktiv arbetsgivare. 

De föreslagna målen ut går från följande strategiska utvecklingsområden: 

Arbetsmiljö och hälsa 

Östersunds kommun ska sträva efter en arbetsmiljö som skapar förutsättningar 

för våra medarbetare att vara friska, att trivas, utvecklas och kunna 

göra ett gott arbete. Kommunen har sänkt sin sjukfrånvaro markant under 

de senaste åren. Att fortsätta arbeta för sänkta sjuktal är centralt men i sammanhanget 

är det också viktigt att flytta fokus från efterhjälpande till förebyggande 

och främjande insatser. 

Personal- och kompetensförsörjning 

Personal- och kompetensförsörjning handlar om att attrahera, rekrytera, utveckla 

och behålla medarbetare. Utbildningsnivån i kommunerna har blivit 

allt högre under de senaste åren och Östersunds kommun är inget undantag. 

I konkurrens med andra arbetsgivare är det av yttersta vikt att vara en så attraktiv 

arbetsgivare att vi lyckas attrahera och rekrytera medarbetare med 

den kompetens organisationen behöver. Att våra befintliga medarbetare är 

nöjda är en förutsättning för att vi ska få behålla dem och också den viktigaste 

signalen på hur väl vi lyckas vara en attraktiv arbetsgivare som kan attrahera 

nya medarbetare. 

Likabehandling 

Att vara en attraktiv arbetsgivare förutsätter en likvärdig syn på och behandling 

av alla människor. Mångfald i våra verksamheter skapar utveckling 

och ger tillgång till olika perspektiv och kunskap samt större förståelse 

för och bättre kommunikation med brukare, elever och kunder. 

Ur ett personalförsörjningsperspektiv är det av yttersta vikt att vi nyttjar den 

arbetskraftsresurs som finns på arbetsmarknaden för att kunna bemanna organisationen. 

Den kommande generationsväxlingen innebär att vi kommer 

att ha ett stort rekryteringsbehov och vi värdesätter den kompetens som en 

jämn ålders- och könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför. 

Ett strategiskt område som genomsyrar samtliga övriga områden är ledaroch 

medarbetarskap. Att aktivt utveckla ledaroch medarbetarskapet är en 

förutsättning för att nå fastställda mål. Med fokus på föreslagna strategiska 

utvecklingsområden och mål ska Östersunds kommun bedriva en aktiv personalpolitik 

för att fortsätta utvecklas som en attraktiv arbetsgivare. 



www.ostersund.se

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 321-2011 


Bengt Marsh 


Anne Vågström 

Personalchef 

Utdrag till kommundirektör, personalchef och alla nämnder/styrelse 



www.ostersund.se

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: MBL-protokoll 2011-02-18

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 4, POU 2011-02-21 13.00 


PROTOKOLL 

Personalutskottet 

2011-02-21 Dnr 321-2011 










Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen 










2012: 







_____ 



www.ostersund.se

§ 18, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 327/2011 


2011-02-07 Dnr 327-2011 

Vård- och omsorgsnämndens resultat 2010 

Vård och omsorgsnämnden redovisar underskott med 30 mnkr för 2010 års 

verksamhet. Nämnden har i ett beslut den 1 februari begärt tilläggsanslag 

med 16 mnkr för 2011 avseende LSS-verksamheten. I nämndens detaljbudget 

2011 har man angett att det inte finns någon reserv avsatt för eventuella 

straffavgifter. Risken för sådana avgifter kan inte uteslutas och kommunstyrelsen 

har att agera utifrån sin uppsiktsplikt. 




1. Vård och omsorgsnämnden uppmanas att omgående vidta konkreta åtgärder 

för att nämndens utfall 2011 ska rymmas inom tilldelad budget. 

2. Nämnden uppmanas att utveckla en mer noggrann månadsrapportering 

av nämndens kostnader och intäkter. 



1. Vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att vidta konkreta åtgärder för 

att nämndens kostnader 2011 ska rymmas inom tilldelad budget. 

2. Åtgärdsplan och redovisning av verkställande av åtgärdsplan ska redovisas 

löpande till kommunstyrelsen. 

_____ 

Utdrag till vård och omsorgsnämnden, vård och omsorgsförvaltningen, 

kommunledningsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 18, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 327-2011 



Vård- och omsorgsnämndens resultat 2010 

Vård och omsorgsnämnden redovisar underskott med 30 mnkr för 2010 års 

verksamhet. Nämnden har i ett beslut den 1 februari begärt tilläggsanslag 

med 16 mnkr för 2011 avseende LSS-verksamheten. I nämndens detaljbudget 

2011 har man angett att det inte finns någon reserv avsatt för eventuella 

straffavgifter. Risken för sådana avgifter kan inte uteslutas och kommunstyrelsen 

har att agera utifrån sin uppsiktsplikt. 





1. Vård och omsorgsnämnden uppmanas omgående vidta konkreta åt gärder 

för att nämndens utfall 2011 ska rymmas inom tilldelad budget. 

2. Nämnden uppmanas utveckla en mer noggrann månadsrapportering av 

nämndens kostnader och intäkter. 


1. Vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att vidta konkreta åtgärder för 

att nämndens kostnader 2011 ska rymmas inom tilldelad budget. 

2. Åtgärdsplan och redovisning av verkställande av åtgärdsplan ska redovisas 

löpande till kommunstyrelsen. 

Bakgrund 

Vård och omsorgsnämnden redovisar för 2010 ett underskott med 30 miljoner 

kronor. I ett beslut om detaljbudget som nämnden fattade den 1 februari 

framgår att nämnden räknar med tilläggsanslag med 16 miljoner för LSSverksamheten. 

I vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag redovisas 

att det inte finns någon buffert för nya straffavgifter (vilket torde vara 

högst sannolikt att det kommer nya förelägganden). Risken för att inte heller 

budget 2011 kommer att hålla är stor enligt kommunledningsförvaltningens 

bedömning. 



www.ostersund.se

§ 18, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 327-2011 

Vård och omsorgsnämnden har inte tagit något aktivt beslut om uppdrag att 

genomföra åt gärdsplan för att kostnaderna för nämndens verksamhet ska 

rymmas inom budget 2011. 

Enligt nämndens reglemente 6 § (beslutat av fullmäktige) gäller: 

”Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige och kommunstyrelse rapportera 

hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under 

budgetåret. 

Inget överskridande accepteras av någon nämnd eller styrelse. Det är fastställd 

budget som gäller och varje nämnd/styrelse har ansvar för att detta 

följs. 

Om nämnden upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske, 

ska nämnden omedelbart besluta om åtgärder för att minska kostnaderna 

och redovisa detta till kommunstyrelsen.” 

Någon konkret redovisning av åtgärder har nämnden ej redovisat för kommunstyrelsen. 

Styrelsen har därför i sin uppsiktsplikt att uppmana nämnden 

att vidta konkreta åtgärder samt att uppmärksamma fullmäktige på den risk 

för budgetunderskott 2011 som föreligger. 

Vård och omsorgsförvaltningen har inför budgetarbetet 2012 redovisat ett 

antal besparingsförslag. Ett antal av dessa förslag kan genomföras redan 

2011 som ett sätt att omgående minska nämndens kostnader. Förslagen avser 

bl a färre timanställda, administrativa rutiner men även gruppboende 

och regler kring val av särskilt boende. 

I sammanhanget konstaterar kommunledningsförvaltningen att nämndens 

uppföljning per augusti var en mer positiv prognos än det nu redovisade resultatet. 

Även den månadsrapport som finansutskottet tog del av vid sitt decembersammanträde 

visade inte ett ekonomiskt utfall som antydde ett underskott 

med 30 mnkr. Inte heller förvaltningsledningens muntliga rapport 

vid utskottsmötet innehöll sådan information. Det torde vara ett utvecklingsarbete 

för förvaltningen att utveckla en mer noggrann månadsrapportering 

som omfattar kostnaderna för färdigbehandlade patienter och även 

eventuella straffavgifter så snart kunskap finns om risken för sådana kostnader. 


Bengt Marsh 


Utdrag till vård och omsorgsnämnden, vård och omsorgsförvaltningen, 

kommunledningsförvaltningen. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 

ON: 118/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 118 - 2011 

Begäran om tilläggsanslag för vård- och omsorgsnämnden 

Vård och omsorgsnämnden har till kommunfullmäktige lämnat en begäran 

om tilläggsanslag 2011med 16 miljoner kronor för kostnadsökningar inom 

LSS verksamheten. Nämnden redovisar för 2010 års verksamhet ett underskott 

med 30 miljoner kronor och redovisar nu behov av utökad budgetram 

för 2011. 




Vård och omsorgsnämndens protokollsutdrag 2011-02-01 

Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-19 

Yrkande 

Pär Jönsson, m: En extern utredning tillsätts som utreder och analyserar 

vård- och omsorgsnämndens ekonomi. Jämförelse med andra kommuner 

och privata utförare ska ske. En fullständig analys av ledning, styrning och 

ekonomirapportering ska genomföras. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen 

antar detta. 


En extern utredning tillsätts som utreder och analyserar vård- och omsorgsnämndens 

ekonomi. Jämförelse med andra kommuner och privata utförare 

ska ske. En fullständig analys av ledning, styrning och ekonomirapportering 

ska genomföras. 



1. Vård- och omsorgsnämndens beviljas ramtillskott avseende LSS verksamhet 

2011 med 12,2 miljoner kronor att finansieras inom kommunens 

budgeterade ökning av rörelsekapitalet 2011. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 

ON: 118/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 118 - 2011 

2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att slutföra uppdraget att i 

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som ska ligga 

till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd inom 

LSS-verksamheten. 

3. Ställningstagande i frågan om ramtillskott 2012 – 2014 behandlas i ärendet 

om budgetdirektiv. 

_____ 


Oppositionen använder, med facit på hand, argument som dålig koll vilket 

är ett påstående som inte stämmer med verkligheten. Dessutom är det ett 

anmärkningsvärt påhopp eftersom opposition haft samma information som 

majoritet och inget annat yrkande har funnits vare sig i vård- och omsorgsnämnd 

eller i finansutskott. Att ha bra koll innebär att man väger behoven 

mot de insatser som görs. Strävan är att nå jämvikt för då används resurserna 

på det optimalaste sättet för såväl underskott som överskott i boendeplatser 

påverkar ekonomin negativt. Under förra mandatperioden invigdes två 

nya äldreboenden och beslut om ett tredje fattades. För ett och ett halvt år 

sedan, när äldreboendet Fältvägen invigdes, var det jämvikt i förhållandet 

antalet äldre och antalet platser. Den utveckling som därefter skett är inte att 

antalet äldre ökat. Det som skett är att behovet av hjälp och stöd ökat vilket 

är en utveckling som inte känns igen över tid. Om vi idag skulle ha haft effekt 

på fler boendeplatser skulle beslut om ytterligare ett boende fattats i 

samband med att Fältvägen invigdes och ingen kö till särskilt boende förelåg. 

Nämnden har, såväl majoritet som opposition, haft den information som var 

tillgänglig och inget politiskt parti eller block har ifrågasatt den informationen 

och inte heller haft anledning att föreslå andra lösningar. Så sent som i 

december rapporterades till nämnden ett befarat underskott på 5 miljoner 

som i bokslutet slutade på drygt 30 miljoner en utveckling som naturligtvis 

inte är acceptabel. Merparten är dock kostnader som härrörs till särskilda 

avgifter till stat och landsting, krav som kom i slutet av året. Medarbetare i 

såväl den kommunala organisationen som den privata har gjort ett fantastiskt 

arbete i att möta en ökad efterfrågan. Särskilt hemtjänsten har varit hårt 

belastad. Revisorerna planerar att genomföra en granskning vilket jag, som 

tidigare ordförande, välkomnar. Jag anser att kommunstyrelsen bör invänta 

den granskningen innan stora resurser läggs på en extern utredning. 




www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

Olliann Lundberg 

Christina Westman 

Christine Wåhlén 


Begäran om tilläggsanslag för Vård och omsorgsnämnden 





för 2011. 










2. Vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att slutföra uppdraget att i 

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som ska 

ligga till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd 

inom LSS-verksamheten. 

3. Ställningstagande i frågan om ramtillskott 2012 – 2014 behandlas i 

ärendet om budgetdirektiv. 

Bakgrund 

Vård och omsorgsnämnden har den 1 februari 2011 lämnat in en begäran 

om tilläggsanslag för kostnadsökningar inom LSS verksamheten. LSS är en 

förkortning av ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshinder”. 

Nämnden har årligen tillförts tillskott för utökning av LSS boenden (tidigare 

kallat gruppbostäder) För 2011 tillfördes 10,9 Mnkr och i flerårsbudget 

för 2012 ytterligare 10,8 Mnkr och för 2013 12 Mnkr. Utöver det tillförs 

nämnden årligen tillskott för daglig verksamhet LSS med 1 Mnkr per år. 

Nämndens totala ramökning för 2011 uppgår till 17,4 Mnkr där 9,6 Mnkr 

avser så kallade demografiskt tillskott beroende av utvecklingen av antalet 

äldre brukare. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

I vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag beskrivs vad som 

krävs för att nämnden ska kunna tillgodose redan fattade beslut gällande 

LSS boende nämligen att under 2011 skulle behöva färdigställa ytterligare 4 

boende (ca 20 lgh) utöver de tre som nämnden fått ramtillskott för. 

Vård och omsorgsförvaltningen gör dock bedömningen att det under 2011 

inte är möjligt att starta ytterligare LSS-boenden utöver de tre som planeras. 

2005 gjorde vård- och omsorgsnämnden en framställan (dnr.1182 – 2004) 

om tilläggsanslag för vårdtyngdsökning inom LSS, med 2,5 Mnkr. De orsaker 

som då angavs till uppkommet behov är i stora delar de som nu anges. 

Det som skiljer är att behoven har ökat både till att beröra fler verksamhetsområden 

inom LSS och till totalsumma. 

Kommunfullmäktige tog vid det tillfället (28 april 2005, Dnr 411-2005) beslutet 

att vård- och omsorgsnämnden beviljades ramtillskott för redovisad 

vårdtyngdsökning avseende 2005. Nämnden gavs också uppdraget att i 

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som skulle 

ligga till grund för bedömning av omfattning och typ av vårdtyngd LSS 

verksamheten. Med en sådan modell skulle nämnden kunna få utökad ram 

för påvisad vårdtyngdsökning. Detta uppdrag har nämnden inte slutfört. 

Vård och omsorgsnämnden/förvaltningen redovisar att man tidigare klarat 

kostnadsökningarna inom LSS genom det årliga ramtillskott till utökning av 

LSS boende som tillskjutits. Budgetöverskott har funnits eftersom man inte 

kunnat tillgodose byggandet av boende i den takt som motsvarat budgetramen. 

Nu anger nämnden/förvaltningen i sin begäran att kostnaderna för LSS 

verksamheten ökat under 2010 i en sådan omfattning att den inte kunde 

täckas inom befintlig ram. En anledning är att nämnden byggt boenden i 

den takt så att man numera ligger i fas med planerade antal för respektive 

år. 

Vård och Omsorgsnämndens kostnader för LSS-verksamheten redovisas i 

nedanstående tabell. 

Kostnader (Mnkr) 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

284,8 304,2 319,6 340,7 356,8 380,6 

Ramuppräkning inkl. ramtillskott (Mnkr) 

302,7 320,4 338,6 357,5 373,7 

Diffe rens 6,9 

Besparingar (Mnkr) 2009 2010 

3,0 11,0 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

Kostnaderna är med prisuppräkning 58,4 miljoner kronor högre 2010 jämfört 

med 2005. Nämnden har under samma period fått tillskott till budgetram 

för boenden, ökad vårdtyngd och daglig verksamhet med totalt 51,5 

miljoner kronor. Kostnadsökningen överstiger därför ramtillskotten med 6,9 

miljoner kronor. Denna summa skulle kunna vara det logiska behovet av 

tilläggsanslag. 

Nämnden har redovisat föreslag till besparingar inom LSS-verksamheten 

2009 och 2010 med totalt 11 miljoner kr. Enligt budget 2009 skulle verksamhetsutveckling 

inom LSS-verksamheten generera kostnadsminskning 

med 3 miljoner kronor. I budget 2010 har nämnden redovisat besparing dels 

genom konkurrensutsättning av LSS-verksamheter (1 miljon) och dels översyn 

av LSS-verksamheten genom införandet av behov/bemanning (7 miljoner) 

d.v.s totalt 8 miljoner kronor lägre kostnader. Om man lägger samman 

summan för nämndens budgeterade besparingar 2009 och 2010 med den 

differensen mellan verksamhetens kostnadsutveckling och beviljade ramuppräkning, 

skiljer i stort den summa som nämnden begär som tilläggsanslag. 

. 

Kommunledningsförvaltningen har inte fått en fullständig redovisning om 

de beslutade besparingarna också har genomförts och gett budgeterad kostnadssänkning 

inom verksamheten. Förvaltningen har redovisat att budgettilldelningen 

till verksamheten sänkts med beslutad besparing. Någon redovisning 

av att konkreta åtgärder vidtagits för att också sänka kostnaderna 

har inte erhållits ännu. Om inte verksamhetens kostnader sänks har nämnden 

endast gjort en sänkning av sin budgetmarginal vilket ökar risken för ett 

budgetöverskridande. 

Vård och omsorgsnämnden begär tilläggsanslag för följande insatser: 

Vård och omsorgsförvaltningen har i sin tjänsteskrivelse daterad 19 januari 

beskrivit kostnadsökningarna inom LSS enligt nedan (Mnkr). 

1. Utökade behov 10,7 

2. LSS boende för lågt ramtillskott 

befintliga nystartade 5,0 

3. tillsyn över 12 år 0,8 

4. Kontaktperson 1,0 

5. Personlig ass kommunal 2,3 

6. Personlig ass LASS 2,0 

7. Korttidsvistelse 1,0 

Summa 22,8 

Vård och omsorgsförvaltningen anger att några av ovanstående kostnadsökningar 

inte är av strukturell karaktär och därför anser att ett rimligt tillskott 

är 16 Mnkr (som exempel har förändrad vårdform för en person inneburit 

att kostnaden minskat under utökade behov). 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

Utökade behov. Förvaltningen anger som exempel att personer och vårdbehoven 

ökat för tex. individer med stora och komplexa behov (dygnet runt 

tillsyn), personer som blivit äldre och inte orkar vara på dagverksamhet och 

kräver personalstöd i boendet även under dagtid. En ökning har också skett 

av personer med lätt utvecklingsstörning men med social problematik som 

behöver insatser. Nämnden får också stå för elevhemsboende på annan ort, 

det gäller få personer men kostnaderna kan bli höga. 

Denna kostnadsökning - utökade behov ligger inom ramen för vad nämnden 

fått i uppdrag att ta fram kriterier för vad som ev. kan ge ramtillskott gällande 

ökad vårdtyngd (KF beslut 28 april 2005). Behovet av en tydlig modell 

för mätning av vårdtyngd torde vara en förutsättning för en effektiv 

konkurrensutsättning. 

LSS boende för lågt ramtillskott befintliga nystartade. Vård och omsorgsförvaltningen 

anger att de faktiska kostnaderna för LSS boenden är högre 

än det man hittills fått ramtillskott med, vilket är 3,5 Mnkr. Varje LSS boende 

anges nu kosta 4,5 Mnkr.(drift och hyra) d.v.s. en kostnadsökning med 

28 %. Förvaltningen redovisar att de 5 LSS boenden som färdigställts under 

2009 – 2010 har uppgått till ca 4,5 Mnkr/per enhet vilket förklarar behovet 

av ramtillskott på 5 Mnkr. Det tillskott för 3 LSS boende som nämnden tillförs 

medel för 2011 är på 3,5 Mnkr per boende. Vård- och omsorgsförvaltningen 

anger att den ramen kan hållas 2011 p.g.a. boendena färdigställs senare 

vid olika tillfällen under året och att det då inte blir helårseffekt för 

driftkostnaderna. 

• Kostnadsutvecklingen anges bero på att fleras behov tillgodoses 

inom ramen för respektive LSS boende i och med att servicelägenheter 

kopplas till den så kallade gruppbostaden. 

• Vissa kostnadsökningar beror på att nämnden de senaste åren byggt 

egna hus på grund av att det under några år inte byggts flerfamiljshus 

i tillräcklig omfattning som kunnat nyttjas för LSS boende. 

Vård- och omsorgsförvaltningen har tidigare beskrivit att boendefrågan löses 

med andra typer av LSS boende idag än genom rena gruppbostäderna 

om 4 lägenheter. Det är vanligt att man till den så kallade gruppbostaden 

kopplar ett antal servicelägenheter, och då kan kostnaden för dessa lägenheter 

varierar mellan olika tillfällen och boende. En redovisning per år kan 

behöva göras för kostnader per LSS boende beroende på vilken sammansättning 

de olika boenden har. I stället för nuvarande rutin att ge nämnden 

ramökning med ett schablonbelopp per LSS boende och år bör en annan 

modell övervägas som bättre stämmer mot kostnaderna för faktiskt framtagna 

LSS bostäder. 

Tillsyn över 12 år –insatsen verkställs av Gymnasieförbundet men finansieras 

inom vård och omsorgsnämndens ram. Antalet personer med insatsen 

har ökat varje år från att 2005 ha berört 11 personer till att 2010 gälla 19 

personer. Ursprungligen fick nämnden tillskott med 1,25 Mnkr från 2006 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

års budget och framöver till att nu uppgå till en kostnad om 2,0 Mnkr en 

ökning med drygt 0,75 Mnkr. Kostnadsökningen kan hänföras till ökat antal 

personer som har insatser. 

Kontaktperson - Insatsen kontaktperson ligger inom de insatser som de 

som tillhör LSS personkrets kan beviljas. Det bör till stor del gå att förutse 

som behov och kostnad för nämnden. Att man lyckas rekrytera kontaktpersoner 

är ju glädjande både för de personer det gäller och för kommunen 

som slipper betala vite/särskild avgift för icke verkställda beslut. 

Personlig assistans - Vad gäller ökade kostnader för Personlig assistans 

som faller inom kommunens ansvar (utifrån gällande lagstiftning) och Personlig 

assistans som försäkringskassan beslutar om så ligger det utom möjlighet 

för förvaltningen att påverka. 

Korttidstillsyn –Den ökade kostnaden för korttidstillsyn är kopplade till 

ökade väntetider till boende vilket får ses som en naturlig effekt av det tillstånd 

som råder, med 27 personer i kö för LSS boende varav 15 personer 

har väntat ett år eller längre utan att få erbjudande. 

Nämndens verksamhetsberättelse till fullmäktige i årsredovisning 2010 

Kommunledningsförvaltningen har nyligen fått en reviderad version av 

nämndens verksamhetsberättelse för 2010 års verksamhet. Verksamhetsberättelsen 

är det dokument där nämnden ska redovisa till fullmäktige som en 

del i kommunens totala årsredovisning. Enligt detta senare dokument ges en 

delvis avvikande beskrivning av budgetavvikelser 2010 (tkr). 

1. Ökade brukarbehov och fler brukare 

inom LSS-boende 6,0 

2. Kostnader för personlig assistans 1,0 

3. Korttidsvistelse 1,0 

4. Kontaktpersoner 1,0 

5. Tillsyn över 12 år 0,4 

6. Viten för icke verkställda beslut 2,8 

Summa 12,2 

Kommunledningsförvaltningens bedömning är, efter dialog med vård och 

omsorgsförvaltning, verksamhetsberättelse/bokslut 2010 och arbetsmaterial 

gällande vård och omsorgsnämndens resultat, att vård och omsorgsnämnden 

är i behov av ramtillskott för att kunna nå en budget i balans 2011. 

Kommunledningsförvaltningen har dock svårt att föreslå ett större 

tilläggsanslag till LSS-verksamheten än det belopp som nämnden redovisar 

som budgetöverskridande för 2010 d.v.s 12,2 miljoner kronor i stället för 

av nämnden begärda 16 miljoner kronor. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

Av vård- och omsorgsnämndens/-förvaltningens redovisning framgår att 

underskottet 2010 i stora delar är kopplat till verksamhet gällande äldreomsorg 

i form av brist på särskilt boende, ökade kostnader för utskrivningsklara, 

ökad hemtjänstbehov och korttidsverksamhet. LSS verksamheten nämns 

i mindre omfattning som bidragande orsak till nämndens underskott. 

Om samma utveckling gäller under 2011 måste åtgärder omgående vidtas 

för att nämndens ekonomi ska förbättras eftersom inget nytt särskilt boende 

färdigställs förrän hösten 2012. 

Det finns stora behov av att kunna mäta ökad vårdtyngd inom LSSverksamheten 

och vård och omsorgsnämnden bör ges i uppdrag att slutföra 

det uppdrag nämnden fick 2005 att ta fram förslag till kriterier som ska ligga 

till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd inom 

kommunens LSS-verksamhet. 

I förslag till besparingsåt gärder 2012 har vård- och omsorgsförvaltningen 

redovisat alternativa strukturella åtgärder inom LSS-verksamheten. Dessa 

åtgärder bör genomföras omgående för att på så sätt omedelbart sänka kostnadsnivån 

inom kommunens LSS verksamhet. 


Bengt Marsh 



Bitr.kommundirektör 

Utdrag till: Vård- och omsorgsnämnden, Marie Sundvisson, 

Börje Hoflin och Lars Backus Vård- och omsorgsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag VoF 2011-01-19 


2011-01-19 Dnr 118-2011 

Börje Hoflin 

Lars Backus 


Begäran om tilläggsanslag för LSS-verksamhet år 2011 

Vård- och omsorgsnämnden begär tilläggsanslag för kostnadsökningar i 





Vård- och omsorgsnämnden begär hos kommunfullmäktige tilläggsanslag 

under 2011 med 16 miljoner kronor för kostnadsökningar i LSSverksamheten. 

Bakgrund 

I vård- och omsorgsnämndens prognos/delårsbokslut för 2010 bedömdes att 

LSS-verksamheten skulle uppvisa ett underskott om ca sex miljoner kronor. 

Detta uppvägdes dock i prognosen av andra plusposter varför nämnden inte 

begärde några tillskott vid det tillfället. Under senhösten och vintern förvärrades 

situationen inom äldreomsorgen, främst till följd av låg omsättning på 

äldreboendena varför bokslutet för 2010 kommer att uppvisa ett större underskott. 

När det gäller äldreomsorgen får nämnden tillskott för demografiska förändringar. 

Tillfälliga svängningar i utbud och behov påverkar därför enstaka 

års utfall men över tiden bör tilldelade resurser överensstämma med 

uppkommande behov. 

Kostnadsökningarna inom LSS har hittills uppvägts av att förvaltningen erhållet 

ramtillskott för utökningar av LSS-boenden som ej kunnat verkställas. 

Under 2010 var dock den ackumulerade kostnadsökningen för hög för 

att kunna täckas inom befintlig budgetram. Dels var kostnadsökningarna 

höga och dels har planerade boenden kunnat färdigställas i takt med budgettillskotten. 

Behov av LSS-bostad är stort. Den 31 december 2010 redovisar vård- och 

omsorgsnämnden till Socialstyrelsen 27 beslut som inte verkställts inom tre 



www.ostersund.se



2011-01-19 Dnr 118-2011 

månader. Besluten avser gruppbostad eller servicebostad. Socialstyrelsen 

har utifrån nämndens rapportering kvartal 1-3 2010 av ej verkställda beslut 

begärt i 18 ärenden, att förvaltningsrätten ålägger Östersunds kommun att 

betala en särskild avgift enligt 28 a § Lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade (LSS) för underlåtenhet att inom skälig tid verkställt beslut 

enligt 9§9 p LSS. Socialstyrelsens yrkande om särskild avgift uppgår 

totalt till ca 6, miljoner kronor. Förvaltningsrätten har ännu inte fattat beslut. 

Vård- och omsorgsnämnden har ett ramtillskott 2011 med 10,5 miljoner 

kronor som motsvarar tre LSS-boenden (12-15 lägenheter). För att nämnden 

ska kunna verkställa redan fattade beslut (inom tre månader) om LSSbostad 

behöver utöver redan beslutade ramtillskott för LSS-bostäder ytterligare 

18 miljoner kronor motsvarande 4 LSS-boenden (20 lägenheter). 

Förvaltningens bedömning är att det under 2011 inte är möjligt att starta ytterligare 

fyra LSS-boenden utöver de tre som nämnden får ramtillskott för 

2011. 

Vård- och omsorgsnämndens nuvarande ramtillskott för ett LSS-boende är 

3,5 miljoner kronor. Resurstillskottet har inte motsvarat den kostnad som 

nämnden haft för nystartade LSS-boenden. Kostnaderna för de fem LSSboenden 

som startat 2009-2010 har uppgått till ca 4,5 miljoner kronor per 

boende. 

Utökade behov inom befintlig verksamhet kan till exempel vara en person 

som bor i LSS-bostad som haft daglig verksamhet men av åldersskäl avslutat 

denna och nu behöver personal dagtid i boendet eller brukare som kortare 

eller längre tider behöver ha vaken personal nattetid. Dessa förändrade 

behov varierar mellan åren. När förvaltningen senast begärde tillskott för 

dessa behov 2005 uppskattades behovet till ca 2,5 miljoner kronor per år. 

Varje ärende om utökning beslutas i Vård- och omsorgsnämnden. 

Från 2007 och fram till och med 2010 har nettokostnadsökningen för dessa 

beslut varit 10,9 miljoner kronor, 2,7 miljoner i snitt per år. 

Vidare har antalet brukare ökat inom tillsyn över 12 år som verkställs av 

Gymnasieförbundet men finansieras inom nämndens budget. Ursprungligen 

fick nämnden tillskott med 1 250 000 (2006 års budget och framåt). Antalet 

brukare har ökat varje år och kostnaden för 2010 uppgår till 2 035 000 kr, 

en ökning med 785 000 kronor. Antalet brukare har ökat från 11 2005 till 

19 2010. 

Under perioden september 2008 till december 2010 har antalet ej verkställda 

beslut om kontaktperson minskat från 112 till 36. Nämnden har i dagsläget 

263 verkställda beslut om kontaktperson. Kostnad för ett verkställt beslut 

är 2 123 kronor per månad. Nämnden följer Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL) rekommendationer för både omkostnadsersättningar och 

arvodesersättningar. 



www.ostersund.se



2011-01-19 Dnr 118-2011 

Även kostnaderna för personlig assistens har ökat pga. fler brukare och för 

att den strikta bedömning som försäkringskassan gör innebär att en större 

andel av kostnaderna faller på kommunen. I några fall avslår kassan på 

grund av att det grundläggande behovet är under 20 timmar i veckan fast 

brukaren har hjälpbehov dygnet runt. Kommunen får då svara för hela kostnaden 

för alla insatser. Kostnaden för kommunal personlig assistans (där 

kassan inte är med och finansierar) ökade från 7,4 miljoner kronor 2007 till 

9,7 miljoner 2010 (dvs. med 2,3 mnkr). 

Den personliga assistans som försäkringskassan delfinansierar har ökat. Där 

svarar kommunen dels för de 20 första timmarna varje månad och dels för 

vikariekostnader och tillfälliga utökningar. För varje brukare är kommunens 

kostnad ca 300 000 kronor. Här har kostnadsökningen varit ca två miljoner 

kronor mellan 2009 och 2010. 

Slutligen har korttidstillsyn vuxna LSS fördubblats under senaste året – en 

kostnadsökning på ca en miljon kronor. Till största delen följer det av väntetiderna 

till boende. 

Vård- och omsorgsförvaltningen har påbörjat ett arbete med att ta fram en 

modell för resursfördelning LSS. Resursfördelnings modellen ska utgå från 

brukarnas behov och vara införd 2012. 

Sammanställning av samtliga kostnadsökningar: 

Kostnadsökningar LSS Tkr 

Utökade behov 10 700 

LSS-boende för lågt ramtillskott 

befintliga nystartade 

5 000 

Tillsyn över 12 år 785 

Kontaktperson 1 000 

Personlig ass kommunal 2 300 

Personlig ass LASS 2 000 

Korttidsvistelse vuxna 1 000 

Summa 22 785 

Med hänsyn till att några av ovanstående kostnadsökningar inte är av strukturell 

karaktär bör ett rimligt tillskott uppgå till 16 miljoner kronor. 

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 

Marie Sundvisson, 

förvaltningschef 

Börje Hoflin, 

chefekonom 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 5, ON 2011-02-01 

PROTOKOLL 1 


2011-02-01 Dnr 118-2011 

Begäran om tilläggsanslag för LSS-verksamhet år 2011 

Vård- och omsorgsnämnden begär tilläggsanslag för kostnadsökningar i 




Vård- och omsorgsnämndens beslut 

Nämnden begär hos kommunfullmäktige tilläggsanslag under 2011 med 16 

miljoner kronor för kostnadsökningar i LSS-verksamheten. 

Utdrag till kommunstyrelsen. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 33, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-21 Dnr 118 - 2011 

Begäran om tilläggsanslag för vård- och omsorgsnämnden 





för 2011. 










2. Vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att slutföra uppdraget att i 

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som ska 

ligga till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd 

inom LSS-verksamheten. 

3. Ställningstagande i frågan om ramtillskott 2012 – 2014 behandlas i 

ärendet om budgetdirektiv. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 327/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 327 - 2011 

Vård och omsorgsnämndens resultat 2010 – utökning särskilda boenden 

Vård och omsorgsnämnden redovisar för 2010 års verksamhet underskott 

med 30 miljoner kronor. Kommunstyrelsen uppmanade den 17 februari 

nämnden att omgående vidta konkreta åtgärder för att nämndens utfall 2011 

ska rymmas inom tilldelad budget. Ett stort problem har under 2010 varit 

bristen på särskilda boenden med följden att kostnaderna dels för ersättning 

till landstinget för utskrivningsklara patienter har uppgått till 13 miljoner 

kronor dels viten för ej verkställda beslut. Vård- och omsorgsförvaltningen 

har nu redovisat ett alternativ att utvidga pågående projektering av särskilt 

boende på Skogsbruksvägen i Torvalla till dubbla kapaciteten. 



Kalkyl för två boenden 



1. Utförarstyrelsens investeringsbudget 2012 utökas med 60 miljoner kronor 

utöver nuvarande flerårsbudget så att ett särskilt boende med 64 lägenheter 

kan uppföras på Skogsbruksvägen. 

2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen 

utreda alternativa former för hyressättning av särskilda boenden 

att redovisas till kommunstyrelsens budgetberedning i juni 2011. 

_____ 

Utdrag till vård- och omsorgsnämnden, vård- och omsorgsförvaltningen 

Marie Sundvisson, Börje Hoflin 

utförarstyrelsen, tekniska förvaltningen Anne-Katrin Ångnell, Jorma 

Putaansuu, Jan Högberg. 




www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: kalkyl två hus 

Bygga mer säbo och växla ut gamla till LSS-gruppboende och eller elevhem 

Kalkylen bygger på att vi bygger två säbon på samma tomt - dvs vi sparar i investering: 

Större delen av projekteringskostnaden 

Del av tomtkostnad (vi utökar marken som förvärvas men inte dubbelt) 

Byggkostnaden blir lägre - större projekt på samma ställe ger mindre kostnader för planering, etablering osv större volymer material kan köpas in) 

Investering ett säbo 32 lgh ( är uppskattat till 60 - 65 mnkr här räknar vi med 65) 

Investering säbo nr 2 32 lgh kan uppskattas till ? 

Antagande 1 behovet av säbo ökar enklaste billigaste och snabbaste sättet att utöka antalet platser 

Antagande 2 behovet av säbo ökar inte fasa ut ineffektiva enheter - ger besparing 

ett litet säbo är ca 75-100 tkr dyrare per brukare och år än ett med "lagom" antal platser 

om vi fasar ut boendena nedan =38 ger det minst 2 850 000,00 kr per år 

Arbets 

miljökrav 

kök 

Antal lgh 

LSS (ca) 

Namn Antal lgh 

Ljungen 9 Ja 5 boende vuxna 

Konditorivägen 9 Ja 6 boende äldre LSS 

Vickervägen 50 13 Nej 8 elevhem 

Myren 7 Ja 6 boende vuxna 

Summa 38 25 obs ca

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

BertOlof Åkerström 

Börje Hoflin 


Vård och omsorgsnämndens resultat 2010 – utökning särskilda boenden 

Vård och omsorgsnämnden redovisar för 2010 års verksamhet underskott 

med 30 miljoner kronor. Kommunstyrelsen uppmanade den 17 februari 

nämnden att omgående vidta konkreta åtgärder för att nämndens utfall 2011 

ska rymmas inom tilldelad budget. Ett stort problem har under 2010 varit 

bristen på särskilda boenden med följden att kostnaderna dels för ersättning 

till landstinget för utskrivningsklara patienter har uppgått till 13 miljoner 

kronor dels viten för ej verkställda beslut. Vård- och omsorgsförvaltningen 

har nu redovisat ett alternativ att utvidga pågående projektering av särskilt 

boende på Skogsbruksvägen i Torvalla till dubbla kapaciteten. 



Kalkyl för två boenden 



1. Utförarstyrelsens investeringsbudget 2012 utökas med 60 miljoner kronor 

utöver nuvarande flerårsbudget så att ett särskilt boende med 64 lägenheter 

kan uppföras på Skogsbruksvägen. 

2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen 

utreda alternativa former för hyressättning av särskilda boenden 

att redovisas till kommunstyrelsens budgetberedning i juni 2011. 

Bakgrund 

Planeringen för ett nytt äldreboende har pågått sen våren 2010. Den bästa 

av de då tillgängliga lokaliseringarna var tomten på Skogsbruksvägen i 

Torvalla. Framförallt var den tomten tillgänglig och i princip byggklar. Flera 

av de andra alternativen kräver exploateringsprocess, framtagande av detaljplan 

mm vilket kan ta rätt lång tid. Det bästa andra alternativet var 

Brittsbo – där har nämnden nu valt att bygga ett LSS-boende så det alternativet 

kvarstår inte i dag. 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

Förutom Skogsbruksvägen har vård- och omsorgsförvaltningen också en 

planering för äldreboende på Remonthagen i samverkan med Östersundsbostäder. 

Ursprunglig tidplan innebar inflyttning sent hösten 2012. Den planeringen 

är nu framskjuten och det är i dag oklart när byggstart kan ske även 

om detaljplanen numera vunnit laga kraft. 

Det särskilda boendet planeras med 32 lägenheter (varav fyra tvåor för parboende) 

i fyra grupper. 

På grund av den låga omsättningen på äldreboendeplatser under hela 2010 

ökade kostnaderna för hemtjänst, betalningsansvar och korttidsvistelse. 

Dessutom kräver Socialstyrelsen vite för beslut som inte kan verkställas 

inom rimlig tid. I denna situation undersökte vård- och omsorgsförvaltningen 

vilka möjligheter som finns för att snabbt åstadkomma fler äldreboendeplatser 

alternativt korttidsplatser (behovet är boende men en plats på korttids 

är billigare än betalningsansvaret). 

En av möjligheterna som diskuterades var någon typ av prefabricerad paviljongbyggnad. 

Detta utreddes översiktligt av kommunens tekniska förvaltning. 

Bedömningen är att en sådan lösning skulle bli relativt kostsam för en 

lägre kvalitet men ändå beständig. En avgörande fråga var hur snabbt en sådan 

lösning kunde bli färdigställd d v s möjligheten att snabbt ordna mark 

för placeringen (vilket ofta tar tid). I detta läge började en alternativ lösning 

diskuteras nämligen att utöka det projekt som projekterats på Skogsbruksvägen 

genom att bygga ytterligare ett, likadant, hus på samma tomt. Fördelen 

med ett sådant alternativ är att det bli hållbart över tiden både ur verksamhetssynvinkel 

och från t ex miljöaspekter. 

Förslaget som nu läggs är att bygga ytterligare ett hus på samma tomt på 

Skogsbruksvägen. Tomten bedöms vara tillräckligt stor för detta och andra 

alternativ bedöms som sämre. Investeringen för ”hus 2” bör blir lägre än för 

”hus 1”. Entreprenadkostnaden bör bli lägre vid en större volym då det bl a 

ger en lägre etableringskostnad mm. Ett större projekt skulle kunna vara 

mer intressant för entreprenörer vilket i sig skulle kunna ge en bättre konkurrens. 

Planering och projektering är i stort sett klar för ”hus 1” vilket gör att ett 

ställningstagande brådskar för att en tidsfördröjning inte ska uppstå. En viss 

försening uppstår jämfört med att omgående starta byggnationen av ”hus 

1”. Det som krävs är att studera formen för sammanbyggnad av de två husen 

och placering på tomten m m. En justering av befintlig detaljplan måste 

göras då en mindre del av tomten är planlagd för allmänt ändamål (t ex förskola). 

Möjligheten att ta anläggningen i anspråk i två etapper studeras av 

vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med den tekniska förvaltningen. 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

Några väsentliga nackdelar har inte identifierats. 

I kommunens investeringsbudget finns upptaget medel för ett hus med 25 

miljoner kr år 2011 och 39,8 miljoner kronor år 2012. Ytterligare ett hus innebär 

uppskattningsvis ca 60 miljoner i ytterligare investeringsutrymme. 

Merparten av investeringen kommer under 2012 – inflyttning bör kunna ske 

under våren 2013 varför det bör tillföras investeringsbudget om 60 miljoner 

kronor 2012. 

Vård- och omsorgsnämnden tillförs regelmässigt ramtillskott för demografiska 

förändringar (fler äldre). Med den korta handläggningstid som funnits 

till förfogande har endast en översiktlig hyreskalkyl kunnat upprättas. 

Kalkylen visar att byggnation av särskilt boende inte är intäktsfinansierat i 

sin helhet. För ett hus beräknas en kostnad för vård- och omsorgsnämnden 

uppstå med ca 2,7 miljoner kronor med helårseffekt. För två hus blir kostnaden 

5 miljoner kronor per år. 

Nämndens kostnader beror naturligtvis dels på vilken hyresnivå som debiteras 

och dels på storleken av varje hyreslägenhet. Även sättet att bygga boendet 

påverkar investeringsnivån. Utformning av husen har klara effekter 

på behov av personal för tillsyn och omvårdnad. Att i nuläget utreda alternativa 

byggutformningar och konsekvenser för driftkostnader innebär ytterligare 

försening av byggprojekten. 

När det gäller lägenheternas storlek har vård och omsorgsförvaltningen svarat 

att frågorna om storlek är noga avvägda. Samtliga funktioner som krävs 

för att det ska bli en "bostad" ingår. Vissa kommuner bygger särskilda boenden 

utan köksfunktioner men i Östersunds lösning finns en minimal 

köksfunktion (två plattor kylskåp och diskvask) i varje lägenhet. Det som 

framförallt styr storleken är arbetsmiljöreglerna (för dubbelbemanning) 

kring badrummen och möjligheten att kunna möblera med både en säng av 

"sjukhusmodell", taklyft och en liten sittgrupp med tv. I planeringen för 

Rådmansgatan byggdes en enkel modellägenhet i verklig storlek upp där 

funktioner och hjälpmedel testades. T ex måste man kunna komma in med 

en duschsäng i badrummet. 

Vård- och omsorgsnämnden planerar för lägenheter om ca 40 kvm - ett 

rum, badrum och en liten hall. Enligt tillsynsmyndigheten bör ett boende 

bestå av fler rum, ett för varje "funktion". Sovrum för vila skilt från 

kök/matplats. 

Förvaltningen redovisar att bland de övriga objekt nämnden förfogar över 

finns lägenheter som är något mindre vilket på sikt skapar problem. Björkbacka 

anger man som exempel på boende som i dag är svårare att hyra ut. 

(brukarna tackar nej och står då kvar med ett icke verkställt äldreboendebe- 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

slut - hur domstol bedömer ett sådant läge d.v.s om kommunen uppfyllt sitt 

åtagande eller ej kommer att prövas i aktuella ärenden om straffavgift). 

Västervik har helt byggts om under en tioårsperiod. Häradsgården med flera 

måste enligt vård- och omsorgsförvaltningen byggas om för att kunna kvarstå 

som äldreboende. 

I sammanhanget kan konstateras att båda förvaltningarna anser att byggande 

av två huskroppar så nära varandra ger goda förutsättningar för rationella 

lösningar i bemanning och därmed lägre driftkostnader per lägenhet än i ett 

alternativ att husen skulle ha byggts på två olika ställen. 

Frågan om hyressättning kan utredas under våren och redovisas till kommunstyrelsens 

budgetberedning i juni 2011. Vård- och omsorgsnämndens 

eventuella behov av ramtillskott för de nya boendena kan då beslutas. 

En annan fråga är om etableringen av 64 lägenheter medför en för hög kapacitet 

för särskilda boenden. Denna fråga har studerats översiktligt och en 

preliminär bedömning visar att flera av nuvarande mindre särskilda boenden 

kan omvandlas till gruppbostäder och annat boende som nämnden har 

behov av för andra målgrupper. Utökning av dessa typer av boenden finns i 

nämndens befintliga budgetramar och en omvandling av befintliga fastigheter 

borde därför kunna vara ett effektivt sätt att anpassa kapaciteten av särskilda 

boenden. 

Vård- och omsorgsnämnden tar normalt beslut om investeringar i två steg. 

Först ett uppdrag till Teknisk Förvaltning att projektera och ta in anbud och 

därefter när kostnaden är känd beslut om byggstart. Det som nu erfordras är 

att utöka beslutet om projektering och anbudsinfordran med det tillkommande 

huset. 

För att vård- och omsorgsnämnden ska kunna fatta ett sådant beslut måste 

dock kommunfullmäktige redan i detta skede ta ställning till en utökning av 

kommunens investeringsplan för 2012 med 60 miljoner kronor. 


Bengt Marsh 



Bitr.kommundirektör 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

Utdrag till Vård- och omsorgsnämnden, Vård- och omsorgsförvaltningen 

Marie Sundvisson, Börje Hoflin 

Utförarstyrelsen, Tekniska förvaltningen Anne-Katrin Ångnell, Jorma Putaansuu, 

Jan Högberg. 




www.ostersund.se

§ 21, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 340/2011 

PROTOKOLL 


2011-02-17 Dnr 340-2011 

Handlingsplan för framtida åtgärder för att trygga dricksvattenförsörjningen 

i kommunen 

Under 2010 har ett stort utbrott av magsjuka inträffat i kommunen, vilket 

har sin grund i spridning av parasiten Cryptosporidium via dricksvattnet. 

Dricksvattnet tas ur Storsjön, och har sedan många år renats i vattenverket i 

Minnesgärde genom pH-justering, ozonering med filtrering samt klorering. 

Med anledning av sjukdomsutbrottet har reningen i vattenverket sedan december 

2010 kompletterats med UV-ljus, vilket är en effektiv reningsmetod 

för Cryptosporidier, Giardia m fl mikroorganismer. Genom dessa åtgärder i 

kombination med rengöring av vattenledningsnätet bedöms dricksvattnet 

om någon vecka kunna vara tjänligt som dricksvatten. 

I en promemoria 2011-01-19 har kommunledningsförvaltningen beskrivit 

bakgrund och vidtagna åt gärder med anledning av smittan. Den nu aktuella 

skrivelsen handlar istället om framtida åtgärder, dvs åtgärder efter det att 

vattnet bedömts tjänligt som dricksvatten. De händelser som inträffat under 

2010 motiverar att kommunen tar initiativ till ett antal åtgärder för att trygga 

en säker tillgång på bra dricksvatten i framtiden. 


Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2011-02-07 


1. Kommunstyrelsen tar initiativ till att upprätta en vattenanvändningsplan 

för Storsjön. Samtliga kommuner runt Storsjön, Länsstyrelsen samt Regionförbundet 

och Indalsälvens vattenvårdsförbund ska ingå i arbetet. Länsstyrelsen 

kan alternativt vara huvudman för arbetet. Frågor som rör mark- och 

vattenanvändning lyfts in i kommunens översiktsplan. 

2. Utförarstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningar för alternativa 

råvattenuttag från såväl yt- som grundvattentäkter. Arbetet ska föregås av 

en analys av hela processen för dricksvattenframställning. 

3. Utförarstyrelsen får i uppdrag att slutföra arbetet med erforderliga 

skyddsområdesbestämmelser för kommunens vattentäkter. 

4. Utförarstyrelsen får i uppdrag att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, 

förmågebedömning samt åtgärder inom verksamhetsområdet enligt 

Myndighetens för samhällsskydd och beredskap föreskrift 2010:6. 



www.ostersund.se

§ 21, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 340/2011 

PROTOKOLL 


2011-02-17 Dnr 340-2011 

5. Kommunstyrelsen infordrar nämndernas förslag till effektmål och nyckeltal 

utifrån det övergripande miljömålet för 2012 om vattenförsörjningen i 

kommunen 

6. Kommunstyrelsen tar initiativ till att genomföra seminarier, informationsträffar 

etc i syfte att sprida kunskap om erfarenheter och konsekvenser 

av händelsen. 

7. Med beaktande av vattensmittan och i samråd med näringslivet vidta 

kommunstyrelsen åtgärder som underlättar för en fortsatt positiv utveckling 

för turism och annat näringsliv i kommunen. 



Kommunfullmäktige tillsätter en beredning med uppdrag att utreda och föreslå 

en plan för kommunens vatten- och avloppsförsörjning, vilket ska inkludera 

alternativa lösningar för vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhantering 

i kommunen. 

_____ 

Protokollsanteckning från Carina Zetterström, c, ligger som bilaga till protokollet. 

Utdrag till kommunstyrelsen och utförarstyrelsen 



www.ostersund.se

§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag 

2011-02-07 Dnr 340-2011 

Sven-Olof Gustafsson 


Handlingsplan för framtida åtgärder för att trygga dricksvattenförsörjningen 

i kommunen 

Under 2010 har ett stort utbrott av magsjuka inträffat i kommunen, vilket 

har sin grund i spridning av parasiten Cryptosporidium via dricksvattnet. 

Dricksvattnet tas ur Storsjön, och har sedan många år renats i vattenverket 

i Minnesgärde genom pH-justering, ozonering med filtrering samt klorering. 

Med anledning av sjukdomsutbrottet har reningen i vattenverket sedan 

december 2010 kompletterats med UV-ljus, vilket är en effektiv reningsmetod 

för Cryptosporidier, Giardia m fl mikroorganismer. Genom 

dessa åtgärder i kombination med rengöring av vattenledningsnätet bedöms 

dricksvattnet om någon vecka kunna vara tjänligt som dricksvatten. 

I en promemoria 2011-01-19 har kommunledningsförvaltningen beskrivit 

bakgrund och vidtagna åt gärder med anledning av smittan. Den nu aktuella 

skrivelsen handlar istället om framtida åtgärder, dvs åtgärder efter det 

att vattnet bedömts tjänligt som dricksvatten. De händelser som inträffat 

under 2010 motiverar att kommunen tar initiativ till ett antal åtgärder för 

att trygga en säker tillgång på bra dricksvatten i framtiden. 

FÖRS LAG TILL HANDLINGS PLAN 

1. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ till att upprätta en 

vattenanvändningsplan för Storsjön. Samtliga kommuner runt 

Storsjön, Länsstyrelsen samt Regionförbundet och Indalsälvens 

vattenvårdsförbund skall ingå i arbetet. Länsstyrelsen kan alternativt 

vara huvudman för arbetet. Frågor som rör mark- och vattenanvändning 

lyfts in i kommunens översiktsplan. 

2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige tillsätta en beredning 

med uppdrag att utreda och föreslå en plan för kommunens 

vatten- och avloppsförsörjning, vilket skall inkludera alternativa 

lösningar för vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhantering 

i kommunen. 

3. Utförarstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningar för alternativa 

råvattenuttag från såväl yt- som grundvattentäkter. Arbetet 

skall föregås av en analys av hela processen för dricksvattenframställning. 

4. Utförarstyrelsen ges i uppdrag att slutföra arbetet med erforderliga 

skyddsområdesbestämmelser för kommunens vattentäkter.


5. Utförarstyrelsen ges i uppdrag att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, 

förmågebedömning samt åtgärder inom verksamhetsområdet 

enligt Myndighetens för samhällsskydd och beredskap föreskrift 

2010:6. 

6. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2011 infordra nämndernas 

förslag till effektmål och nyckeltal utifrån det övergripande 

miljömålet för 2012 om vattenförsörjningen i kommunen. 

7. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ till att genomföra 

seminarier, informationsträffar etc i syfte att sprida kunskap om erfarenheter 

och konsekvenser av händelsen. 

8. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att med beaktande av vattensmittan 

i samråd med näringslivet vidta åtgärder som underlättar för en 

fortsatt positiv utveckling för turism och annat näringsliv i kommunen. 

BAKGRUND 

Vattenkvalitén i Storsjön 

Vattenverket har sitt vattenuttag i Storsjön. Storsjön ingår som en del i 

Indalsälven. Ett mångårigt provtagningsprogram har funnits i systemet, 

men också utvecklat inom Storsjön. Sammanlagt tas prover vid 21 stationer 

i Indalsälven/Storsjön samordnat sedan 1993. Provtagningen utförs 2-6 

ggr per år. Dessutom provtas dricksvattenintaget i Storsjön veckovis vad 

avser bakteriologisk standard. Det är viktigt att komma ihåg att Storsjön är 

ett ytvatten, och därmed relativt känsligt för yttre påverkan. 

Sammantaget visar provtagningen att Indalsälven, och därmed Storsjön, 

är ett klart, syrerikt och mycket näringsfattigt vattendrag. Den industriella 

föroreningsbelastningen är liten. Påverkan från jord- och skogsbruk samt 

avloppsutsläpp och dagvatten från bebyggda områden utgör idag de största 

föroreningskällorna. Den stora vattenmassan i Storsjön, och den höga omsättningstiden, 

medför att sjön fungerar som ett effektivt vattenreningssystem 

för älven med avseende på bakterier, vilket medför att Storsjöns vatten 

med några få undantag håller dricksvattenkvalité. 

Förekomst av Cryptosporidium har nu kunnat konstateras i området runt 

vattenintaget till vattenverket. Andra provtagningspunkter i Storsjön har ej 

innehållit parasiten, varför förekomsten troligen ej omfattar hela vattensystemet. 

Det kan inte uteslutas att sporidien i framtiden kan komma att finnas 

i vattensystemet. 

Viktiga åt gärder inför framtiden 

Sida 2 av 6


Under arbetet i det akuta skedet för att åstadkomma ett bra dricksvatten 

har också frågor om nödvändiga åtgärder inför framtiden diskuterats. Frågorna 

har väckts inom beredskapsorganisationen, men även i den allmänna 

diskussionen som förts inom kommunens olika förvaltningar och när 

framtida övergripande mål för kommunens miljöarbete övervägts. Frågor 

som diskuterats har varit 

• Ett nytt övergripande miljömål för kommunen med inriktning att 

minimera risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse 

för dricksvattenförsörjningen och att åtgärder för minskad 

sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas. Åtgärder som kan bli en 

följd av ett sådant mål kan vara 

- Nya kretsloppsanpassade lösningar för försörjning av vatten 

och avlopp till bostadsområden samt i bostäder och lokaler, 

- Nya lösningar för omhändertagande av dagvatten, 

- Åtgärder som innebär bättre skydd av vattenintaget eller utredning 

av förutsättningarna för ett nytt vattenintag. 

• Upprättande av en vattenanvändningsplan för Storsjön i samråd 

med länsstyrelsen och övriga berörda kommuner. 

• Fastställande av skyddsföreskrifter för vattenintaget genom 

skyddsområdesbestämmelser. 

• Upprättande av en plan för vatten- och avloppsförsörjningen för 

Östersund. 

Händelserna som inträffat motiverar dessutom att kommunen tar initiativ 

till ett antal åtgärder för att trygga varumärket för Östersund, dvs synen på 

hur attraktiv kommunen är för potentiella inflyttare, besökare, företagsetableringar 

mm. Likaledes är det av stor betydelse att ha en fortsatt god 

kommunikation med kommunens medborgare. Detta kan avse 

• Seminarier, informationsträffar mm om vattenkvalitén i Östersund 

liksom om erfarenheter från händelsen. 

• Träffar med näringslivet i syfte att fånga problem och ge underlag 

för en fortsatt god utveckling för turismnäring m fl. 

Kommunen behöver också hantera frågor om inkomna anspråk på ersättning 

för skadelidande till följd av smittan. Med hänsyn till pågående utredningar 

dels inom polisen och åklagarväsendet om vållande till skadan 

mm, dels hos vårt försäkringsbolag om ersättningsgrunder föreslås inga 

åtgärder i denna handlingsplan. Så snart underlag från pågående utredningar 

föreligger kommer handlingsplanen att kompletteras i detta avseende. 

Sida 3 av 6


Planer för seminarier mm 

Livsmedelsverket har fått pengar genom Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap till utvärdering och forskning kring händelsen med Cryptosporidium. 

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har fått uppdraget att 

bistå med projektledare genom Livsmedelsverket. Ett startmöte kommer 

hållas med dessa centrala aktörer och kommunen, landstinget och Mittuniversitetet 

den 24 februari 2011. Syftet med träffen är att alla ska kunna dra 

erfarenheter av varandra och påbörja planeringen för en lärandeprocess av 

händelsen. 

Det bedöms som viktigt att kommunen är med redan nu och aktivt jobbar 

med att arrangemang avseende vatten hamnar inom kommunen och att vi 

redan under våren kan genomföra något seminarium lokalt. 

Det förslag till kommunikationsstrategi som kommunförvaltningen ser 

som nödvändig att fokusera på i avsikt att bevara och stärka vårt varumärke 

innehåller åtgärder för att kommunicera med medborgarna; inta rollen 

som kunskapsnod; genomföra undersökningar, samt; förstärka profileringsarbetet 

för en positiv bild av Östersund. Dessa prioriterade områden 

innehåller ett antal olika insatser, ex vis extra utgåva av Magasinet Östersund, 

en strävan efter att delta i relevanta konferenser och seminarier för 

att delge våra erfarenheter, samt insatser för att försöka skapa allmän, positiv 

publicitet kring Östersund i nationell media. 

Övergripande miljömål för 2012 

Ett nytt övergripande miljömål förslås gälla fr om 2012 för att ge fokus på 

arbetet för att inför framtiden säkra en bra dricksvattenkvalité. Målet föreslås 

lyda 

• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras 

risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för 

dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen 

vidtas. 

Varje nämnd skall utifrån det övergripande målet formulera effektmål och 

nyckeltal för sitt ansvarsområde. 

Det kan övervägas om kommunfullmäktige/kommunstyrelsen redan under 

våren 2011 skall begära resp nämnds förslag till effektmål med anledning 

av inriktningsmålet. Detta skulle påskynda arbetet för att säkra vattenförsörjningen. 

Vattenanvändningsplan för Storsjön 

Sida 4 av 6


Under 1990-talet påbörjades ett arbete för att lägga fast en vattenanvändningsplan 

för Storsjön. I planen skall olika intressen vägas mot varandra 

för att trygga vattenkvalitén samtidigt som utvecklingsmöjligheterna tillvaratas. 

Exempel på intressen som finns är uttaget av dricksvatten, behovet 

av att bli kvitt avloppsvatten såväl från kommunala avloppsanläggningar 

som industrin, rekreationsintressen, strandskydd, vattenbruk, båtliv, 

fiske mm. 

Arbetet omfattade alla kommuner runt Storsjön. Eftersom avvägningarna 

är interkommunala ansågs det viktigt att länsstyrelsen tog en ledande roll i 

arbetet. 

Ett stort kartläggningsarbete genomfördes, ex vis vad avser vattenkvalité, 

fiskreproduktion, förteckning och kvalité över tillrinnande åar och vattendrag, 

behov för avloppsanläggningar mm. Av olika anledningar har arbetet 

ej slutförts, dock ställde kommunen resurser till länsstyrelsens förfogande 

för slutförandet. 

Som en funktion av arbetet bildades Indalsälvens Vattenvårdsförbund 

1997. Förbundet har ca 25 medlemmar, som representerar intressenterna 

runt Storsjön. 

Det är angeläget att arbetet återupptas. Länsstyrelsen bör fortsatt ha huvudansvaret 

för planeringsjobbet utifrån att det omfattar flera kommuner 

och utgör en del av kraven om vattenplanering enligt vattendirektivet – 

alternativt kan arbetet genomföras på initiativ från berörda kommuner och 

med medverkan från länsstyrelse, Regionförbund och Indalsälvens vattenvårdförbund. 

Vattendirektivets krav innebär bl a kunskap om vattnet utifrån 

tillstånd, användning, påverkan, miljökvalitetsnormer, åtgärder och 

övervakning. Huruvida inventeringsarbetet behöver uppdateras och kompletteras 

är oklart. 

Vattenanvändningsplanen är av stor betydelse som en del i kommunens 

översiktsplan. Ett förslag till översiktsplan utarbetas f n, och en utställning 

av förslaget planeras till november 2011 - februari 2012. Arbetet med en 

vattenanvändningsplan bör därför samordnas med arbetet med en ny översiktsplan 

för kommunen, bl a för att täcka in alla delar av intressena runt 

Storsjön. 

Plan för vatten- och avloppsförsörjning 

Sida 5 av 6


Planen skulle kunna lägga fast utvecklingen för VA-lösningar i kommunen. 

Planen kan innehålla kvalitetskrav vad avser hantering av dagvatten 

(bräddningsrisker), anslutningar/verksamhetsområden för VA-nätet, underhållsplaner 

för VA-nätet samt alternativa, kretsloppsanpassade lösningar 

för vatten och avlopp. 

Planarbetet skulle med fördel kunna hanteras via en fullmäktigeberedning 

för att öka inflytandet för den politiska nivån samtidigt som en stark medborgarförankring 

kan åstadkommas. 

Alternativa råvattenintag 

Idag tas råvattnet från Storsjön utanför Minnesgärde vattenverk. Intagsplatsens 

läge bör diskuteras/utredas utifrån den smitta av vattnet som nu 

skett. Skall en alternativ intagsplats väljas i Storsjön? Finns förutsättningar 

att tro att ett bättre skydd mot föroreningar finns på annan plats? 

Frågan om förstärkt skydd vad gäller filtrering av vattnet behöver redas ut. 

Skulle ett s k långsamfilter öka säkerheten om råvattnet även fortsättningsvis 

tas ur sjön? 

Skulle ett grundvattenuttag vara möjligt för vattenförsörjningen? Detta 

förutsätter en relativt lång utredningsperiod, där möjlig placering måste 

hittas, provpumpningar måste genomföras under olika årstider mm. En 

sådan lösning kräver en relativt omfattande utredning innan beslut kan tas. 

En utredning av alternativa uttag av vatten bör föregås av en analys/genomlysning 

av vattenreningsprocesserna utifrån råvattenkvalité, 

råvattentillgång, reningsalternativ mm, dvs utredningen bör ställas i ljuset 

av olika möjligheter. 

Östersund som ovan 

Bengt Marsh 


Sven-Olof Gustafsson 

Sida 6 av 6

§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: ProtokollsanteckningCarinaZetterström 


Vid extra kommunstyrelsesammanträde den 17 februari 2011 togs beslut 

om en handlingsplan för framtida åtgärder för att trygga 

dricksvattenförsörjningen i kommunen. Handlingsplanen innehåller flera 

olika uppgifter som kommunstyrelse och utförarstyrelse ska genomföra. I 

beslutet föreslår kommunstyrelsen vidare att kommunfullmäktige bör fatta 

beslut om att tillsätta en beredning med uppdrag att utreda och föreslå en 

plan för kommunens vatten- och avloppsförsörjning. Centerpartiets ställde 

i ett initiativärende till kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari 

krav på att en parlamentarisk grupp skulle tillsättas för att ta fram förslag 

på hur kommunens framtida vattenförsörjning ska säkras. Centerpartiets 

krav på parlamentarisk grupp uppfylls i och med att en 

fullmäktigeberedning tillsätts. 

Under kommunstyrelsesammanträdet diskuterades och framfördes starka 

önskemål om politisk enighet vid fastställandet av handlingsplan för 

vattenförsörjningen. Det ska samtidigt påpekas att trots önskemål om 

partiövergripande syn hade det förslag till en handlingsplan på sju punkter 

som lades fram vid kommunstyrelsens sammanträde inte diskuterats med 

oppositionen. Centerpartiet yrkade först vid mötet att den parlamentariska 

gruppen som utses av kommunfullmäktige borde ha ett övergripande 

ansvar såsom ledningsgrupp för hela arbetet. Så som beslutet blev så ges 

nu uppdrag till dels kommunstyrelsen dels utförarstyrelsen att genomföra 

olika åt gärder. Centerpartiets mening var att det borde finnas en samlad 

ledningsgrupp som samordnar och har överblicken över de olika delarna. 

Carina Zetterström 

opposition

KommunfullmÃ¤ktiges sammantrÃ¤de - Ãstersunds kommun

Create successful ePaper yourself

KommunfullmÃ¤ktiges sammantrÃ¤de - Ãstersunds kommun