Kommunfullmäktiges sammanträde - Östersunds kommun

ostersund.se

Kommunfullmäktiges sammanträde - Östersunds kommun

§ -3, KF 2011-03-17 10:00

Kallelse till

Kommunfullmäktiges

sammanträde

2011-03-17

kl 10.00

i PB-hallen, Folkets Hus

• Gruppmöten

S, MP, V Onsdag 16 mars kl 18.00 I Rådhuset Rådhussalen

S, MP, V Torsdag 17 mars kl 08.30 Rum 2

• Alliansen i Sonaten 1 kl 08.00


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

LEDAMÖTER

Kjell Svantesson, ordf, s

N

OMRÖSTNINGAR

§ § § §

J N J N J N J N

Abbe Elhachimi, s, 1:e vice

Sven Hellström, c, 2:e vice ordf

AnnSofie Andersson, s

Katarina Nyberg Finn, s

Mona Modin Tjulin, s

Anders Edvinsson, s

Anna Eriksson, s

Anton Waara, s


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

Emil Burman, s

J N J N J N J N

Amanda Werin, s

Catriné Allansdotter Sandberg, s

Latifa Motia, s

Björn Sandal, s

Linn Berglin, s

Maria Gerdin, s

Hans Lingblom, s

Mona Nyberg, s

Bendigt Eriksson, s

Kholod Mahmood, s


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

Henrik Kvist, s

J N J N J N J N

AnnMari Sandberg Nilsson, s

Roger Johansson, s

Per Svensson, s

Tomas Frank, s

Thomas Andersson, s

Annika Olofsson, s

Stefan Konradsson, v

Christina Hedin, v

Nisse Sandqvist, v

Anna-Karin Bergman, v


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

Jan Moberg, mp

J N J N J N J N

Hans ten Berg, mp

Angelika Lindahl, mp

Bosse Säll, mp

Karin Thomasson, mp

Maj-Britt Saltin, m

Sven Ringvall, m

Brita Pettersson, m

Sverker Jonsson, m

Lars Carlsson, m

Tord Jemteborn, m


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

Lise Hjemgaard-Svensson, m

J N J N J N J N

Jananders Mattsson, m

Pär Jönsson, m

Jon Halvarsson, m

Amanda Sahlin, m

Gunnar Hjelm, m

Jannike Hillding, m

Anders Hafstad, m

Magnus Andersson, c

Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, c

Ulf Edström, c


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

Carina Asplund, c

J N J N J N J N

Carina Zetterström, c

Nisse Svensson, c

Pelle Lundgren, c

Susanne Edfeldt Sjöling, c

Bosse Svensson, c

Elin Andersson, c

Linnea Svensson, c

Kia Carlsson, fp

Pär Löfstrand, fp

Mats El Kott, fp


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

Lennart Ledin, fp

J N J N J N J N

Emanuel Sandberg, kd

Gerhard Carlsson, sd

Ersättare

Östersund Staden

Arbetarpartiet – Socialdemokraterna

Sven Graff, Roddarvägen 4 A, 83152 Östersund

Linnea Swedenmark, Samuel Permans gata 35 A, 83142 Östersund

Jim Nilsson, Freskvägen 13,3 tr, 83145 Östersund

Gun Kaalen, Grundläggargränd 38, 83136 Östersund

Ertu Gencturk, Färjemansgatan 21 C, 83141 Östersund

Britt Wikman, Krondikesvägen 72 B, 83146 Östersund

Ralph Rodin, Krondikesvägen 75, 83148 Östersund

Niklas Nilsson, Fjällgatan 10 A, 83242 Frösön

Marie Olofsson, Opevägen 88, 83192 Östersund

Bert Nyman, Kolvedsvägen 6, 83173 Östersund

Ruth Karlsson, Olof Hasselgrens väg 4, 830 30 Lit

Roland Sundström, Vetevägen 23, BV, 831 74 Östersund

Alvi Berglund, Nyby 205, 830 30 Lit

Moderata samlingspartiet

Viveca Jonsson, Konstapelgränd 17, 83138 Östersund

Tobias Mattsson, Köpmangatan 47 C, 83130 Östersund

Ragna Unger, Biblioteksgatan 29 C, 831 42 Östersund

Jocke Ekroth, Övre Hantverksgatan 33 A, 83136 Östersund

Ola Reihammar, Färgargränd 2, 83151 Östersund

Ive Hörnfeldt, Brunnsgränd 11, 831 34 Östersund

Kalle Olsson, Bultvägen 11, 831 61 Östersund


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

Centern

Gunvor Sundin, Husås 445, 83692 Lit

Per Ericsson, Jämtlands Nyby 145, 83692 Lit

Erika Hermansson, Konstapelgränd 32, 83138 Östersund

Anders Granbom, Lits-Bye 345, 83691 Lit

Irene Göransson, Postvägen 5 A, 83432 Brunflo

Bertil Jonsson, Kari-Larsvägen 4, 83294 Orrviken

Vänsterpartiet

Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, 83146 Östersund

Reidar Lunde, Stickvägen 2, 831 61 Östersund

Miljöpartiet de gröna

Charlotte Oster, Havrevägen 142 ,83174 Östersund

Jimmy Eriksson, Regementsgatan 36 A, 83135 Östersund

Karin Österberg, Härkevägen 40, 83296 Frösön

Folkpartiet Liberalerna

Anna Larsson, Sikvägen 42, 83253 Frösön

Gunnar Dovner, Ängegatan 31, 831 36 Östersund

Kristdemokraterna

Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, 83147 Östersund

Karl-Göran Eriksson, Brogränd 10, 83130 Östersund

Sverigedemokraterna

Åke Durre, Torvollsvägen 80, 83192 Östersund

Johnny Svensson, Hornsgatan 11 B, 83242 Frösön

Ersättare

Östersund utom staden

Arbetarpartiet – Socialdemokraterna

Niklas Nilsson, Fjällgatan 10 A, 83242 Frösön


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

Marie Olofsson, Opevägen 88, 83192 Östersund

Bert Nyman, Kolvedsvägen 6, 83173 Östersund

Ruth Karlsson, Olof Hasselgrens väg 4, 830 30 Lit

Roland Sundström, Vetevägen 23, BV, 831 74 Östersund

Alvi Berglund, Nyby 205, 830 30 Lit

Sven Graff, Roddarvägen 4 A, 83152 Östersund

Linnea Swedenmark, Samuel Permans gata 35 A, 83142 Östersund

Jim Nilsson, Freskvägen 13, 83145 Östersund

Gun Kaalen, Grundläggargränd 38, 83136 Östersund

Ertu Gencturk, Färjemansgatan 21 C, 83141 Östersund

Britt Wikman, Krondikesvägen 72 B, 83146 Östersund

Ralph Rodin, Krondikesvägen 75, 83148 Östersund

Moderata samlingspartiet

Viveca Jonsson, Konstapelgränd 17, 83138 Östersund

Tobias Mattsson, Köpmangatan 47 C, 83130 Östersund

Ragna Unger, Biblioteksgatan 29 C, 831 42 Östersund

Jocke Ekroth, Övre Hantverksgatan 33 A, 83136 Östersund

Ola Reihammar, Färgargränd 2, 83151 Östersund

Ive Hörnfeldt, Brunnsgränd 11, 831 34 Östersund

Kalle Olsson, Bultvägen 11, 83161 Östersund

Centern

Gunvor Sundin, Husås 445, 83692 Lit

Per Ericsson, Jämtlands Nyby 145, 83692 Lit

Erika Hermansson, Konstapelgränd 32, 83138 Östersund

Anders Granbom, Lits-Bye 345, 83691 Lit

Irene Göransson, Postvägen 5 A, 83432 Brunflo

Bertil Jonsson, Kari-Larsvägen 4, 83294 Orrviken

Vänsterpartiet

Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, 83146 Östersund

Reidar Lunde, Stickvägen 2, 831 61 Östersund

Miljöpartiet de gröna

Charlotte Oster, Havrevägen 142 ,83174 Östersund

Jimmy Eriksson, Regementsgatan 36 A, 83135 Östersund

Karin Österberg, Härkevägen 40, 83296 Frösön

Folkpartiet Liberalerna


§ -2, KF 2011-03-17 10:00

Anna Larsson, Sikvägen 42, 83253 Frösön

Gunnar Dovner, Ängegatan 31, 831 36 Östersund

Kristdemokraterna

Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, 83147 Östersund

Karl-Göran Eriksson, Brogränd 10, 83130 Östersund

Sverigedemokraterna

Åke Durre, Torvollsvägen 80, 83192 Östersund

Johnny Svensson, Hornsgatan 11 B, 83242 Frösön


§ 1, KF 2011-03-17 10:00

KS: 9/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 9-2011

Meddelanden om nya ledamöter och ersättare

1. Anna Ebenmark, s, avsäger sig uppdraget som kommunfullmäktigeledamot.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 3 januari 2011 att till ny ledamot i

Anna Ebenmarks ställe har Annika Olofsson, s, utsetts.

Till ny ersättare i Annika Olofssons ställe har Alvi Berglund, s, utsetts.

2. Susanné Wallner, m, avsäger sig samtliga uppdrag.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 11 januari 2011 att till ny ledamot i

Susanne Wallners ställe har Anders Hafstad, m, utsetts.

Till ny ersättare i Anders Hafstads ställe har Ive Hörnfeldt, m, utsetts.

3. Elin Hoffner, v, avsäger sig samtliga uppdrag.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 1 februari 2011 att till ny ledamot i

Elin Hoffner, v, ställe har Inga-Karin Bergman, v, utsetts.

Till ny ersättare i Inga-Karin Bergmans ställe har Reidar Lunde, v, utsetts.

4. Per Svensson, s, avsäger sig samtliga uppdrag.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 8 mars 2011 att till ny ledamot i Per

Svensson, s, ställe har Niklas Nilsson, s, utsetts.

Till ny ersättare i Niklas Nilssons ställe har Anders Widen, s, utsetts.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 1, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Avsägelse Anna Ebenmark, s


§ 1, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Avsägelse Susanne Wallner, m


§ 1, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Avsägelse Elin Hoffner, v


§ 2, KF 2011-03-17 10:00

KS: 18/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 18-2011

Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

Valärenden

1. Gemensam nämnd mellan Bergs, Härjedalens, Krokoms, Åres och

Östersunds kommuner för upphandlingssamverkan med gemensamt

upphandlingskontor 2011-2014

Ordinarie

Katarina Nyberg Finn, s

Carina Zetterström, c

Ersättare

Catrine Allansdotter-Sandberg, s

Sverker Jonsson, m

Ordförande: Katarina Nyberg Finn, s

Vice ordförande: Carina Zetterström, c

2. Vestibulum AB (under avveckling)

(Valda från ordinarie bolagsstämma 2011 fram till bolagets avveckling)

Ombud

Ordinarie

AnnSofie Andersson, s

Ersättare

Ulf Edström, c

Styrelse

Tord Andnor, s, ordförande

Sven Ringvall, m, vice ordförande

Bengt Rådman, tjänsteman

Revisorer: Staffan Ekström, s och Rune Larsson, kd

3. Östersunds Rådhus AB 2011-2014

(Valda från ordinarie bolagsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma

2015)

Ombud

Ordinarie

Katarina Nyberg Finn, s

Ersättare

Carina Zetterström, c

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

Styrelse

AnnSofie Andersson, s

Emil Burman, s

Stefan Konradsson, v

Ulf Edström, c

Pär Jönsson, m

Ordförande: AnnSofie Andersson, s

Vice ordförande: Pär Jönsson, m

Revisorer: Sonja Wredendahl, mp, och Kjell Ericson, fp

4. Östersunds Turist- och Kongressbyrå AB 2011-2014

(Valda från extra bolagsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma

2015)

Ombud

Ordinarie

Nisse Svensson, c

Ersättare

AnnSofie Andersson, s

Styrelse

Bengt Marsh

Eva Larsson

Magnus Lindgren

Lars Sillrén

Susann Norman

Ordförande: Bengt Marsh

Revisorer: Göran Fürstenberg, m, och Lars Andersson, sd

5. Östersundsbostäder AB 2011-2014

(Valda från ordinarie bolagsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma

2015)

Ombud

Ordinarie

AnnSofie Andersson, s

Ersättare

Carina Zetterström, c

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

Styrelse

Ordinarie

Tord Andnor, s

Anna Gundersson, s

Bert Nyman, s

Karin Österberg, mp

Magnus Andersson, c

Sven Ringvall, m

Viveca Jonsson, m

Ersättare

Siw Karlsson, s

Gunnar Danielsson-Edfalk, s

Anna Norlén, s

Maria Forslund, v

Danuta Finke, c

Ragna Unger, m

Rolf Östlund, m

Ordförande: Tord Andnor, s

Vice ordförande: Sven Ringvall, m

Revisorer: Staffan Ekström, s och Rune Larsson, kd

6. Marieby brandstodsfond ”Marieby bästa” (2011-2014)

(Styrelsen utser inom sig ordförande och kassaförvaltare)

Ordinarie

Ersättare

Henrik Kvist, s xxxxxxxxxxxxxx

Valter Hemå, c Stefan Macknow, c

Frank Nilsson, c Mona Nilsson, c

Eva Olausson, m

Margareta Norén–Nilsson, c

Revisorer

Val av 2 revisorer

7. Gode män vid fastighetsbildningsförrättningar 2011-2014

Göte Murén, s

Lillemor Rydow, s

Börje Jonsson, s

Bendigt Eriksson, s

Iris Moritz, m

Sören Björklund, c

8. Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek 2011 – 2014 (förvaltas av kulturoch

fritidsnämnden)

Revisorer: Kick Leijnse, v, Lars Andersson, sd, ordinarie och Sonja Wredendahl,

mp, som ersättare.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

9. Stiftelsen Jämtlands läns museum 2011-2014

Ordinarie

Karin Thomasson, mp

Susanne Edfeldt Sjöling, c

Ersättare

Tomas Frank, s

Vice ordförande: Susanne Edfeldt Sjöling, c, vice ordf

Revisorer: Göran Fürstenberg, m, ordinarie och Per Söderberg, c, ersättare

10. Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län (Zenit) 2011-2014

Ombud

Ordinarie

Mona Modin Tjulin, s

Ersättare

Carina Asplund, c

Styrelseledamot

(Avvaktar utredning om Zeniths framtid)

11. Stiftelsen Åsanförvaltningen 2011-2014

Catrine Allansdotter Sandberg, s

Bert Eriksson, s

Sören Björklund, c

12. Bostadsrättsföreningen Körfältets centrum

(Valda från och med ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie

bolagsstämma 2015)

Ombud

Ordinarie

AnnSofie Andersson, s

Ersättare

Pär Jönsson, m

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

Styrelse

Ordinarie

Carl-Arne Åhlin, s

Ersättare

Robert Mohlin, m

Nominerad: Jan Högberg, tjänsteman

Nominerad ersättare: Nils Burman, tjänsteman

Revisorer

Ordinarie

Staffan Ekström, s

Ersättare

Kick Leijnse, v

13. Bostadsrättsföreningen Lugnviks centrum 2011-2014

(Valda från och med ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie

bolagsstämma 2015)

Ombud

Ordinarie

Ersättare

Katarina Nyberg Finn, s Pär Jönsson, m

Styrelse

Ordinarie

AnnSofie Andersson, s

Stefan Konradsson, v.

Arne Eskilsson, c

Anders Granbom, c

Ersättare

AnnMari Sandberg Nilsson, s

Inga-Karin Bergman, v

Gunnar Dovner, fp

Robert Mohlin, m

Nominerad: Jan Högberg, tjänsteman

Revisorer

Ordinarie

Rune Larsson, kd

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

14. Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum 2011-2014

(Valda från och med ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie

bolagsstämma 2015)

Ombud

Ordinarie

AnnSofie Andersson, s

Ersättare

Ulf Edström, c

Styrelse

Kjell Svantesson, s

Lillemor Rydow, s

Bertil Andersson, fp

Bert Nyman, s

Bengt-Erik Eriksson, s

Jannike Hillding, m

Per Leijon, c??

Nominerade: Jan Högberg, tjänsteman

Revisorer

Ordinarie

Karl-Åke Karlsson, c

15. Bostadsrättsföreningen Åkerärtan) 2011-2014

(Valda från ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma

2015)

Ombud

Ordinarie

AnnSofie Andersson, s

Ersättare

Karin Andersson, c

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

Styrelse

Ordinarie

Börje Jonsson, s

Ersättare

Benny Hiller, m

Nominerad: Jan Högberg, tjänsteman

Revisorer - nominering

Ordinarie

Per Söderberg, c

16. Brf Östersundshus nr 36 Bonden 2011-2014

(Valda från ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma

2015)

Ombud

Ordinarie

Katarina Nyberg Finn, s

Ersättare

Martin Axelsson, c

Styrelse

Linn Berglin, s

Stefan Konradsson, v

Iris Moritz, m

Lena Hansson-Cedervall, c

Ulla Modén, s

Inga-Karin Bergman, v

Stefan Machnow, c

Finn Cromberger, fp

Revisorer - nominering

Ordinarie

Sonja Wredendahl, mp

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

17. Ungdomsrådet – 5 kontaktpersoner 2011-2014

Ordinarie

Emil Burman, s

Nisse Sandqvist, v

Jimmy Eriksson, mp

Lars Carlsson, m

Linnea Svensson, c

Ersättare

Anders Edvinsson, s

Stefan Konradsson, v

Charlotte Oster, mp

Amanda Sahlin, m

Pelle Lundgren, c

18. Naboer AB 2011-2014

Ombud

Nisse Svensson, c

Ersättare

AnnSofie Andersson, s

19. Jämtlands räddningstjänstförbund 2011-2014

Revisor: Kjell Ericson, fp

20. Länstrafiken AB

Ombud

Mona Modin Tjulin, s

Ersättare

Per Ericsson, c

Revisor: Staffan Ekström, s

21. Östersunds Sport- och Eventarena AB 2011-2014

Ombud

Karin Thomasson, mp

Ersättare

Carina Zetterström, c

Styrelse

AnnSofie Andersson, s

Per Lundgren, c

Jens Nilsson, s

Gunnar Karlsson, m

Bengt Åsengård??

Revisorer: Kjell Ericson, fp, ordinarie

Sonja Wredendahl, mp, ersättare

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

22. Inlandsbanan AB 2011-2014

Nomineringar

Ordförande

Styrelseledamot:

Ombud

AnnSofie Andersson, s

Jan-Erik Sandberg

Kjell Svantesson, s

Ersättare

Nisse Svensson, c

Revisor

Nils Hultin, c

23. Jämtkraft AB 2011-2014

(Valda från ordinarie bolagsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma

2015)

Ombud

Katarina Nyberg Finn, s

Ersättare

Carina Zetterström, c

Styrelse

Ordinarie

Ersättare

AnnSofie Andersson, s

Kjell Svantesson, s

Emil Burman, s

Gabriella Jonasson, s

Andreas Englund, mp ????????

Ulf Edström, c ????????

Pär Jönsson, m

Gunnar Hjelm, m

Ordförande: AnnSofie Andersson, s

Vice ordförande: Ulf Edström, c

Revisorer (valda för moderbolaget, samtliga dotterbolag inklusive eventuella

dotterdöttrar)

Ordinarie

Per Söderberg, c

Ersättare

Staffan Ekström, s

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 3, KF 2011-03-17 10:00

KS: 11/2011

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 11-2011

24. Val av re visorer i Jämtlands gymnasieförbund (3 på förslag av de

övriga kommunerna) 2011-2014

Staffan Ekström, s

Bräcke

Krokom

Ragunda

Östersund, ordförande

25. FINSAM (under avveckling 2011)

Revisor

Per Söderberg, c

26. Val av ersättare i kommunstyrelsen i Susanné Wallner, m, ställe.

27. Val av ersättare i kommunstyrelsen i Elin Hoffner, v, ställe.

Förslag Christina Hedin, v

28. Val av ersättare i miljö- och samhällsnämnden i Elin Hoffner, v, ställe.

Förslag Inger Jansson, v.

29. Val av ny nämndeman i Elin Hoffner, v, ställe.

Förslag Inger Jansson, v.

30. Val av ny ledamot i miljö- och samhällsnämnden i Per Svensson, s,

ställe.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KF 2011-03-17 10:00

KS: 14/2011

Dialog med revisionen

Revisionsrapporter:

KALLELSE

Kommunfullmäktige

1. Ombyggnad Västervik Södra strand

2. Kontanthantering

3. Uppföljning av 2008 års granskning

2011-03-17 Dnr 14-2011

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 4, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Revisionsrapport kontanthantering

Sammanfattning av

revisionsrapport

Östersunds kommun

Hela rapporten finns på www.ostersund.se

Kontanthantering

På uppdrag av kommunens valda revisorer har Komrev inom PwC granskat kontanthanteringen vid

fem olika arbetsplatser i kommunen samt hur den interna kontrollen i detta avseende fungerar.

Granskningen har inriktats på Storsjöbadets cafeteria, Brunflobadet, Ängsmoskolans fritidsgård,

Biblioteket och Ängegården. Följande revisionsfråga har varit aktuell:

‣ Är den interna kontrollen för hantering av kontanta medel tillfredställande?

Vår sammanfattande revisionella bedömning är att redovisningen av kontanta medel inte är helt

tillfredställande inom tre av fem granskade platser. Vår bedömning grundar sig bland annat på

följande granskningsiakttagelser:

• Positiva och negativa kassadifferenser förekommer i kassarapporter och i en del fall utan

notering om orsak.

• Manuell rättning av dagrapporter har förekommit.

• Felaktigt momsavdrag har används.

• Personliga inloggningsfunktioner i kassaapparater används inte fullt ut.

• Det förekommer att kassaavstämningar mot underlag endast görs en gång per vecka.

• Rutinbeskrivning finns inte på alla arbetsplatser.

• Dokumentation över utsedd kassaansvarig saknas på samtliga granskade arbetsplatser.

Vi lämnar följande förbättringsförslag:

• Kassadifferenser ska redovisas enligt kommunens gällande anvisningar.

• Manuella rättningar av dagrapporter får inte förekomma utan rättning ska registreras i kassaapparaten

för att redovisningen ska överrensstämma med kontrollremsan.

• Felaktiga momsavdrag ska utredas och rättas.

• Personlig inloggningsfunktion i kassaapparaterna bör användas där det är praktiskt möjligt

för att säkerställa spårbarheten av eventuellt gjorda felaktigheter.

• Kassan ska stämmas av dagligen och inte endast vid veckorapportering. Detta bl a för att

kunna spåra vilken dag eventuella felaktigheter uppstått.

• Rutinbeskrivningar tas fram där sådana saknas, alternativt uppdateras, vad gäller registrering

i kassaapparat, redovisning, hantering och förvaring av kontanta medel enligt kommunens

anvisningar

• Dokumentation över utsedd kassaansvarig ska upprättas enligt kommunens anvisningar.

Anneth Nyqvist

Komrev inom PwC

anneth.nyqvist@se.pwc.com

063-635 11 75, 070-288 06 90


§ 4, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Revisionsrapport ombyggnad Västervik

Sammanfattning av

revisionsrapport

Östersunds kommun

Hela rapporten finns på www.ostersund.se

Ombyggnad Västervik - Södra Strand

Komrev inom PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Östersunds kommun genomfört

en granskning avseende ombyggnaden av Västervik som färdigställts under 2010. Ombyggnad

Västervik fanns med i utförarstyrelsens budget för 2009 med 10 mnkr. I projektkalkylen

som upprättades inför investeringen fanns 16,1 mnkr upptaget för investeringen och slutlig investeringsutgift

bedöms landa på 16,3 mnkr.

Den övergripande revisionsfrågan är om investeringen har handlagts med tillräcklig tillförlitlighet

och säkerhet. Kontrollmålen är:

- Har investeringen skett utifrån korrekt fattade och väl underbyggda beslut?

- Har investeringar skett i enlighet med kommunens upphandlingsregler och LOU?

- Är uppföljning och återrapportering av investeringen tillfredsställande?

Ombyggnaden av Västervik har inneburit att kommunens dagverksamhet för personer med demens

flyttades till renoverade lokaler på ”Södra strand”, Västervik. På andra våningen har man

inrett för anhörigavlösning. Ombyggnaden gjordes i expeditions- och kontorslokaler samt i ett

kök och en lunchmatsal för äldre i det s.k. E-huset på Västervik.

Med utgångspunkt i en samlad bedömning av kontrollmålen bedömer vi att investeringen handlagts

med tillräcklig tillförlitlighet och säkerhet. Att döma av förvaltningens egen bedömning har

den verksamhet som idag bedrivs på ”Södra strand” goda förutsättningar att vara ändamålsenlig

och lokalerna är väl anpassade för verksamheten.

Sammantaget ger de riktlinjer som finns för investeringsprocessen förutsättningar för en tillräcklig

intern kontroll. Vi rekommenderar dock att tekniska förvaltningen på ett mer systematiskt sätt

säkerställer en tillräcklig kommunikation med beställaren för att undvika att frågor om t.ex.

byggnadsinventarier/verksamhetsinventarier hamnar mellan stolarna. Vi noterar vidare att det belopp

som tagits upp i investeringsbudgeten är lägre än den slutligen projekterade kostnaden. Då

avgörande för investeringen är om beställande nämnd har utrymme att ta en ökad hyreskostnad

som uppstår av investeringen så bedömer vi att underlaget för beslutet är tillräckligt. Däremot är

det otydligt vilken betydelse det upptagna beloppet i investeringsbudgeten har haft i detta enskilda

fall. Om investeringsbudgeten ska kunna vara ett verktyg för att kunna följa och styra kommunens

ekonomi utifrån investeringsnivåer så bedömer vi att när ett anslag ändras i den omfattning

som i detta fall bör beslut tas om att budgeterat belopp ändras.

Anneth Nyqvist

Komrev inom PwC

anneth.nyqvist@se.pwc.com

063-635 11 75, 070-288 06 90


§ 4, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Revisionsrapport sammanfattning av 2008 års granskningar

Sammanfattning av

revisionsrapport

Östersunds kommun

Hela rapporten finns på www.ostersund.se

Uppföljning av 2008 års granskningar

Målet med revisorernas arbete är inte bara att det efter årets slut ska leda till en revisionsberättelse.

Revisorernas arbete ska också leda till en bättre trygghet, säkerhet och effektivitet.

Därför är det nödvändigt att de förslag som lämnats tidigare år löpande följs upp så att revisorerna

kan bedöma om erforderliga åtgärder vidtagits från kommunens sida. Östersunds kommuns förtroendevalda

revisorer har därför gett Komrev inom PwC i uppdrag att göra en uppföljande studie

av de granskningar som genomfördes under 2008.

Vår bedömning är att nämnderna i stor utsträckning har genomfört eller håller på att genomföra

de åtgärder som revisorerna föreslagit i sina granskningar.

Vår bedömning grundar sig bl.a. på följande:

- Internkontroller finns framtagna för samtliga nämnder och reglementen är uppdaterade med en

skrivning om nämndernas ansvar för internkontrollen.

- Socialnämnden har fortsatt att utveckla kvalitetssystemet och kontrollen är stärkt att processerna

kring placeringar, uppföljningar är effektiva och säkerställda.

- Inom vård- och omsorgsförvaltningen pågår arbetet med att ta fram ett heltäckande ledningssystem

för kvalitet samt metoder för att enklare kunna jämföra kostnader och kvalitet mellan olika

enheter.

- Utförarstyrelsen har tagit fram en rutinbeskrivning för investeringsprojekt och stärkt rutiner

kring rapportering av direktupphandlingar och anmälan av delegationsbeslut Nyckeltal används

i högre grad för kostverksamheten och ett flertal nyckeltal finns i budgeten.

- Socialnämnden har beslutat om mål och ambitionsnivå för tillsynsverksamheten.

- Miljö- och samhällsnämnden har avsatt utbildningsdagar för genomgång av reglementen och

ansvarsområden, verksamhetsplaner fasställs och följs upp, frågor av principiell politisk art diskuteras

behandlas vid flera tillfällen i nämnden samt bevakning sker att beslutunderlag är tydliga.

Nämnden har även tagit fram en tillgänglighetsplan med styrande avhjälpande insatser. Enligt

nämndens bedömning kommer dock inte alla enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade förrän

2015.

- Barn- och utbildningsförvaltningen har tydliggjort för nämnden om kommunens räkne- och redovisningssystems

grunder och innehåll för bidrag till fristående skolor.

- Kommunstyrelsen har tillsatt en ny kommitté för att följa efterlevnaden av de olika barnkonventionerna,

fler nyckeltal är framtagna och ungas inflytande har förstärkts.

Utifrån nämndernas lämnade svar återstår vidare uppföljningsarbete kring:

- Risk-, väsentlighet- och konsekvensanalysarbetet då svar ej erhållits från alla nämnder.

- Utförarstyrelsens arbete med framtagandet av kostpolicy och jourhållandet av ritningsunderlag.

- Lämnade förbättringsförslag i granskningen om luftmätningar då svar ej erhållits från Miljö- och

samhällsnämnden.

Anneth Nyqvist

Komrev inom PwC

anneth.nyqvist@se.pwc.com

063-635 11 75, 070-288 06 90


§ 5, KF 2011-03-17 10:00

KS: 407/2011

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 407-2011

Budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014

Enligt kommunens styrmodell för den ekonomiska planeringen och budgetarbetet

fastställer kommunfullmäktige budgetdirektiv och ramar för nämndernas

arbete med budget 2012 och flerårsplan 2013-2014.

Kommunledningsförvaltningen har upprättat baskalkyl 2011-02-11, reviderad

2011-02-23, som redovisar ekonomiskt utgångsläge samt de behov som

förts fram från respektive förvaltning vid genomförd inventering av budgetförutsättningarna.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2011-02-23

Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas gemensamma

förslag till budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013-

2014

Anteckning

Alliansens förslag till budgetdirektiv kommer till kommunfullmäktiges

sammanträde den 17 mars 2011

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

1. Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas gemensamma

förslag till budgetdirektiv och ramar för budget 2012 och flerårsplan

2013-2014, inklusive besparingskrav, fastställs.

2. Kommunens befolkningsmålsättning/planeringstal för kommande planeringsperiod

fastställs till 60.050 invånare 2012, 60.300 invånare 2013 och

60.550 invånare 2014.

3. Kommunens internränta sänks från 4,3 % 2011 till 4,2 % 2012 i enlighet

med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation för nytillkomna

objekt.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

Datum Dnr 407-2011

2011-02-23

Christine Wåhlén

Kommunstyrelsen

Budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014

Enligt kommunens styrmodell för den ekonomiska planeringen och budgetarbetet

fastställer kommunfullmäktige budgetdirektiv och ramar för nämndernas

arbete med budget 2012 och flerårsplan 2013-2014.

Kommunledningsförvaltningen har upprättat baskalkyl 2011-02-11, reviderad

2011-02-23, som redovisar ekonomiskt utgångsläge samt de behov som

förts fram från respektive förvaltning vid genomförd inventering av budgetförutsättningarna.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2011-02-23.

Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas gemensamma

förslag till budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013-

2014.

Förslag till driftbudgetramar 2012-2014.

Baskalkyl med budgetförutsättningar och budgetläge 2012-2014; kommunledningsförvaltningens

PM 2011-02-11, reviderad 2011-02-23.

Budgetbalansering enligt s, v och mp:s förslag till ramar och sparkrav,

2011-02-xx.

Alliansens förslag till budgetdirektiv.

Kommunstyrelsens förslag till beslut

Kommunfullmäktiges beslut

1. … … … … … … … … … ... förslag till budgetdirektiv och ramar för budget

2012 och flerårsplan 2013-2014, inklusive besparingskrav, fastställs.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

Datum Dnr 407-2011

2011-02-23

2. Kommunens befolkningsmålsättning/planeringstal för kommande planeringsperiod

fastställs till 60 050 invånare 2012, 60 300 invånare 2013 och

60 550 invånare 2014.

3. Kommunens internränta sänks från 4,3 % 2011 till 4,2 % 2012 i enlighet

med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation för nytillkomna

objekt.

Bakgrund

Kommunledningsförvaltningens baskalkyl med avstämning av budgetförutsättningar

och budgetläge visar på en viss förbättring av budgetläget 2012-

2013 jämfört med gällande flerårsplan. Den viktigaste orsaken är förbättringen

av skatte- och statsbidragsintäkter enligt den senaste skatteunderlagsprognosen

från SKL. Trots förbättringen visar baskalkylen på minus i

utgångsläget. Enligt kalkylen saknas ca 85 Mkr 2012 för att nå resultatkravet

för god ekonomisk hushållning.

I baskalkylen görs indexuppräkning med 2,5 % för löneökningar per år plus

en lönereserv/buffert motsvarande 0,6 % år 2012, 1 % för år 2013 och 1,3

% för år 2014. Indexuppräkning görs med 1 % för övriga kostnadsökningar/inflation

för år 2012, och med 1,5 % för åren 2013 respektive 2014. Internräntan

föreslås sänkas från 4,3 % 2011 till 4,2 % 2012, i enlighet med

SKL:s rekommendation, för nytillkomna objekt.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert-Olof Åkerström

Utdrag till kommunens nämnder och förvaltningar samt Jämtlands Gymnasieförbund

och Jämtlands Räddningstjänstförbund

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

Vers 4/Revidering 2011-02-23 BILAGA 1

Budgetförutsättningar och budgetläge

inför direktiv och ramar för budget 2012

och flerårsplan 2013-2014

Kommunledningsförvaltningen


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

INLEDNING..............................................................................................................................1

BEFOLKNINGSUTVECKLING - BEFOLKNINGSMÅL....................................................2

Prognosframskrivning till år 2020.....................................................................................................3

DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR.................................................................................3

INDEXUPPRÄKNING FÖR LÖNEÖKNINGAR OCH INFLATION.................................5

Inflation.........................................................................................................................................6

Löneökning....................................................................................................................................6

BUFFERTAR/RESERVER OCH ANSLAG FÖR OFÖRUTSEDDA BEHOV................7

INTERNRÄNTA.......................................................................................................................7

PO-PÅLÄGG/ARBETSGIVARAVGIFT ...............................................................................8

SKATTE- OCH STATSBIDRAGSINTÄKTER....................................................................8

PENSIONER ............................................................................................................................9

UPPTAGANDE AV LÅN........................................................................................................9

Finansiella kostnader upplåning.......................................................................................................9

FINANSIELLA INTÄKTER KOMMUNALA BOLAG.......................................................10

Finansiell intäkt Rådhus AB...........................................................................................................10

Finansiell intäkt Jämtkraft AB.......................................................................................................10

BUDGETUTFALL 2010 OCH BUDGETPÅVERKAN 2011...........................................10

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/RESURSTILLSKOTT I GÄLLANDE BUDGET

OCH FLERÅRSPLAN ..........................................................................................................11

Budget 2011.................................................................................................................................11

Gällande flerårsplan 2012-2013......................................................................................................12

AVSTÄMNING AV BUDGETLÄGET – BUDGETMÄSSIGA EFTERSLÄPNINGAR,

TILLKOMMANDE BEHOV M M .........................................................................................13

1 Kategori 1 - Faktorer som direkt påverkar verksamheternas kostnader......................................14


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

2. Kategori 2 - Osäkerheter/Aktiviteter som kan inträffa..............................................................15

4. Kategori 4 - Strategiska utredningar att ta ställning till.............................................................17

5. Kategori 5 – Aktiviteter inom taxefinansierad verksamhet.........................................................18

6. Kategori 6 – Investeringar.....................................................................................................18

SAMMANFATTNING AV BUDGETLÄGET......................................................................20

Baskalkyl budgetläge 2012-2014 .....................................................................................................20

SAMMANFATTNING AV EKONOMISKA LÄGET..........................................................22


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

1(21)

Vers 4/Revidering 2010-02-23

Dnr 407-2011

”Vers4Rev110223Baskalkyl2012-2014”

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGETLÄGE INFÖR

DIREKTIV OCH RAMAR FÖR BUDGET 2012 OCH FLERÅRSPLAN 2013-

2014

Inledning

Inför det årligen återkommande budgetarbetet görs en avstämning av budgetförutsättningar

och budgetläge. Denna gång gäller avstämningen budgetläget inför arbetet med

budgetdirektiv och ramar för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014.

Innevarande års budget, 2011, är balanserad med ett resultat på 30 mnkr. I det resultatet

har avsatts ett utrymme om 15 mnkr för oförutsedda behov. För 2011 lades inget sparkrav

ut, och det budgeterade resultatet uppnår ej kommunens mål om god ekonomisk

hushållning.

För flerårsplan 2012-2013 är utgångsläget ett annat, det är minusresultat på -16,1 mnkr

för 2012, och -28,2 mnkr för 2013. Det har i flerårsbudget därmed förutsatts att kommunen

ska avveckla verksamhet motsvarande 75 mnkr 2012 och ytterligare 15 mnkr

2013. Således finns redan, i den budget som fullmäktige antog i december 2010, ett

sparkrav som förutsättning för att nå den resultatnivå som krävs för att nå kommunens

mål om god ekonomisk hushållning.

Detta är alltså utgångsläget för den avstämning som nu görs inför direktiven och ramarna

för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014.

Med den skatteberäkning som ingår i baskalkylen och som grundas på SKL:s skatteunderlagsprognos

från 15 februari 2011 visar kalkylen på ett något förbättrat budgetläge

2011-2013 jämfört med gällande budget och flerårsplan. Enligt den prognosen blir skatteintäkterna

15,2 mnkr högre 2011 än antagen budget, 18,3 mnkr högre 2012 och 10,8

mnkr högre 2013. Samt 28,5 mnkr högre 2014 jämfört med tidigare SKL-prognos.


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

2

Befolkningsutveckling - befolkningsmål

Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick kommunens folkmängd till 59.136 invånare och den 1

november 2010 till 59.427 invånare. Vid årsskiftet 2010/2011 är antalet 59.416, d v s en

befolkningsökning 2010 med 280.

Både inflyttning och födande bidrog till befolkningsökningen. Nettoinflyttningen uppgick

till 106 personer (inflyttning 3.161, utflyttning 3.055) och födelseöverskottet (skillnaden

mellan antalet födda och döda) uppgick till 185. Under 2010 föddes 761 barn,

vilket är 43 fler än enligt kommunens prognos och 52 fler än 2009. Samtidigt har ungefär

samma antal barn i åldern 1-5 år flyttat från kommunen.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är en viktig faktor för befolkningsutvecklingen. Generellt

kan sägas att arbetsmarknaden förbättras nu snabbt tack vare den växande efterfrågan,

men nedgången i arbetslösheten går dock ganska långsamt eftersom inte bara

sysselsättningen utan också arbetskraften växer. I Östersund och länet, till skillnad från

riket, har den totala arbetslösheten ökat jämfört med december föregående år. Ungdomsarbetslösheten

är oroande hög i länet och i Östersund, och växande. Hur detta påverkar

kommunens befolkningsutveckling i slutändan återstår att se. Så länge arbetsmarknaden

är lika svag i hela landet finns inga jobb på andra håll att flytta till. Befolkningsutvecklingen

åren framöver måste betraktas som en osäkerhetsfaktor.

Inför arbetet med 2008 års budget beslutade fullmäktige anta en befolkningsmålsättning

om en ökning med 250 invånare per år de närmaste åren. Tabellen visar hur

verkligt utfall korresponderat till målen hittills.

År Utfall 31/12 Verklig

förändring

Mål förändring Mål antaget

2008

2008 58.915 228 250 59.050

2009 59.136 222 250 59.300

2010 59.416 280 250 59.550

2011 250 59.800

2012 250 60.050

2013 250 60.300

Som framgår ovan uppgick invånarantalet till 59.416 personer 31 december 2010. Befolkningsmålet

59.550 invånare uppnåddes således inte fullt ut. Differensen minskar

dock mellan utfall och mål. Vid årsskiftet 2009/2010 var differensen preliminärt 134

personer.

I kommunens Tillväxtprogram har kommunen som mål att öka befolkningen till 65.000

invånare år 2020. Med utgångspunkt från dagens verkliga nivå skulle det innebära en

genomsnittlig årlig ökning på ca 550 personer varje år den kommande tioårsperioden.

Mot bakgrund av den mycket positiva befolkningsutvecklingen 2010, men att vi ännu

ligger under målet, föreslås i nuläget att den av fullmäktige beslutade befolkningsmålsättning,

om en ökning på 250 invånare per år, fortsätter gälla för planeringen kommande

treårsperiod 2012-2014. På samma sätt som föregående år görs en ”nivåjustering” för

invånarantalet 2010 vid beräkningen av kommunens skatteintäkter och statsbidrag.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 2


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

3

(Kommunens planeringstal/befolkningsmål används bl a vid beräkning av skatte- och

statsbidragsintäkter och planering av barnomsorg, skola och äldreomsorg.)

En ny befolkningsprognos med basår 2010 kommer att göras under våren 2011 (troligen

i april) när erforderlig statistik och prognosunderlag från 2010 föreligger. De demografiska

beräkningarna och budgetramarna för vård- och omsorgsnämnden och barn- och

utbildningsnämnden samt gymnasieförbundet kommer att revideras när den nya befolkningsprognosen

är klar.

Prognosframskrivning till år 2020

Någon ny prognosframskrivning till år 2020 kan inte göras i nuläget. En ny framskrivning

kommer att göras i samband med framtagandet av en ny befolkningsprognos i vår.

Bilden torde inte ha förändrats nämnvärt på ett år.

Översiktligt kan befolkningsutvecklingen i de olika planeringsåldrarna beskrivas enligt

följande:

- Antalet barn i förskoleåldrarna fortsätter att öka. 2010 uppgick antalet 1-5 åringar

preliminärt till 3 470 och, enligt fjolårets framskrivning, skulle antalet successivt

öka till ca 3 600 år 2020.

- År 2010 bottnade elevantalet inom grundskolan, då antalet 6-15 åringar preliminärt

uppgick till ca 5 740. Från 2011 kommer antalet elever inom grundskolan

att öka successivt, för att uppgå till drygt 7 000 vid 2020.

- Elevminskningen inom gymnasiet bottnar 2016 då antalet 16-18 åringar uppgår

till ca 1650. Därefter kommer elevantalet att öka successivt, och uppgå mot ca

2 000, dvs ngt lägre än dagens nivå, ca 2 300.

- I de äldre åldersgrupperna ökar framför allt antalet 65-79 åringar. 2010 uppgår

de till prel ca 7 890 och, enligt fjolårets framskrivning, ökar antalet till över

10 000 år 2020. Det är ”40-talisterna” som svarar för den kraftiga ökningen.

- Däremot kommer antalet 80 år och äldre att öka endast marginellt under motsvarande

tid. Från ca 3 300 vid 2010 till ca 3 500 år 2020.

Demografiska förändringar

I budget och flerårsplan ingår ramförändringar utifrån de s k demografiska förändringarna,

alltså förändring i befolkningsstrukturen i de olika planeringsåldrarna enlig kommunens

befolkningsprognos. Som framgår av avsnittet om befolkning är avvikelserna

mellan befintlig befolkningsprognos och den preliminära befolkningsstatistiken marginella

förutom antalet födda som översteg prognosen med 43 barn. Som nämnts görs de

demografiska beräkningarna efter att officiell statistik för 2010 erhållits. Av budgettekniska

skäl föreslås att redan nu i baskalkylen göra en preliminär nedjustering för de ca

46 utflyttade barnen, vilket motsvarar ca 2,9 mnkr.

Den demografiska ramberäkningen som ingår i gällande flerårsplan skall dock kompletteras

med en preliminär beräkning för 2014. Med denna komplettering blir de preliminära

demografiska ramförändringarna 2014 följande:

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 3


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

4

Mnkr (2012 års prisnivå) 2012 2013 2014

Barnomsorg/Förskola 1-5 år +1,8 -0,8 -0,6

Skol-BO 6-9, 10-12 år +1,4 +1,5 +1,0

Grundskola +5,2 +10,2 +11,0

Gymnasieskola (Ks) -7,3 -9,0 -6,3

Äldreomsorg +5,4 +4,2 +2,6

Totalt: +6,5 +6,1 +7,7

De senaste årens ökade födande och ökad efterfrågenivå har inneburit betydande demografiska

ramtillskott till förskolan. Under 2010 föddes 761 barn mot prognostiserade

718. Något barn avled under sitt första levnadsår, 19 barn 0 år flyttade in till kommunen

men 28 flyttade ut, vilket innebär ett nettotillskott med 751 barn 0 år under 2010. 1-

åringar finns 704 stycken, 2-åringar 693 stycken, 3-åringar 697 stycken. Under 2010

flyttade 152 1–5-åringar in till kommunen och 198 1–5-åringar ut, vilket innebär en

nettoutflyttning av 46 stycken 1–5-åringar. Nettounderskottet bedöms till stor del bero

på utflyttningen av barnfamiljer till Krokoms området Sånghusvallen. Nettoutflyttningen

kan antas minska i och med att utbyggnaden av Stadsdel Norr påbörjats.

Under 2011 släpps 12 + 20 tomter för villor i Brittsbo, av vilka 12 villor torde vara inflyttningsklara

till 2012. Totalt är området planerat för 100 tomter med 170 lägenheter,

vilket bedöms vara färdigutbyggt inom 5 år. Av Tallbackens 40 tomter är 25-30 sålda

och torde vara inflyttningsklara under 2011. Dock kan noteras att dessa tomter och hus

hittills främst har lockat köpare i lite högre ålder och med bättre finansiella möjligheter,

varför sannolikheten att det här tillkommer så många yngre barn inte är så trolig. Om

även hyreshusen, som börjat byggas, lockar personer som vill lämna sitt villaboende

stämmer inte normala antaganden. Enligt gällande befolkningsprognos kommer ökningen

av antalet förskolebarn, 1-5 åringar, att plana ut 2012 och minska något fr o m 2013.

Från 2011 börjar elevantalet inom grundskolan öka. Ökningen accentueras från 2013

och därmed ökar det demografiska ramtillskottet till grundskolan. Ser man till hur

många elever som maximalt har kunnat inrymmas i de befintliga skollokalerna, skulle

det vara möjligt att rymma maximalt 7.500 elever i kommunen. Enligt nämndens

prognos räknar man med 4.800 elever i den kommunala skolan höstterminen 2012 och

ytterligare drygt 1.000 elever i fristående skolor. Detta är en svag minskning med 30-

talet elever i kommunal skola och en ökning i de fristående skolorna med ca 150 elever.

Bedömningen av platsbehovet i kommunala skolorna sammantaget är inte över 5.000

platser förrän ht 2015 då man räknar med att behovet ökar till 5.050 och ht 2016 till

5.250. Detta trots att antalet barn ökar hela tiden. Det minskade behovet kommer sig av

en fortsatt beräknad ökning av antalet platser i de enskilt drivna skolorna i kommunen.

Sammantaget borde det finnas möjlighet att maximalt inrymma 7.500 elever i de kommunala

skolorna medan friskolorna har plats för 775 elever före de planerade utökningarna.

Det torde idag således finnas ett stort överskott på ytor om man utgår ifrån vad

som maximalt kunnat rymmas i befintliga skolor.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 4


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

5

Område Max platser Prognostiserat behov ht 2012

Norra 1300 820

Södra 1090 600

Frösön 1400 1050

Odensala 960 680

Torvalla 1430 830

Brunflo 1360 830

Fristående 1050

7500 5860 varav 4790 i kommunala skolor

Inom gymnasieskolan nåddes kulmen i elevtillströmningen år 2008 med åtföljande ramtillskott

i kommunens budget för gymnasieskolan. Från 2009 (ht-09) minskar elevantalet

från Östersund. Ersättningen till gymnasieförbundet betalas numera ut som en eleversättning

(antalet elever gånger platspris) och inte som ett budgeterat anslag. Budgetramen

är därmed inte direkt kopplad till ersättningen. I kommunens budget justeras

dock budgetramen med hänsyn till minskat elevantal med åtföljande demografisk ramförändring.

Det kan i sammanhanget nämnas att antalet 18-19-åringar har ökat de senaste åren och

kulminerar 2010. Ökningen torde ha bidragit till socialnämndens kostnadsökningar.

Nämnden har fått betydande resurstillskott för att klara dessa kostnadsökningar. Under

kommande 3-årsperiod kommer antalet 18-19-åringar att minska kraftigt och därmed

borde socialnämndens kostnader minska för denna grupp. I sammanhanget måste sambandet

med hög ungdomsarbetslöshet dock beaktas.

Beräkningarna av resursbehovet inom äldreomsorgen görs enligt den s k standardkostnadsmetoden,

d v s den beräkningsmetod som används i den nationella kostnadsutjämningen

för äldreomsorgen. Som en följd av att andelen äldre ökar tillförs vård- och omsorgsnämnden

ökade resurser. Ett preliminärt ramtillskott på 2,6 mnkr 2014 läggs in i

baskalkylen tills vidare.

Med de gjorda kompletteringarna 2014 av den demografiska ramberäkningen skall en

ytterligare kostnad på 7,7 mnkr 2014 läggas in i baskalkylen.

Beräkningarna av de demografiska förändringarna i nämndernas ramar är preliminära.

Nya beräkningar kommer att göras senare i vår när en ny befolkningsprognos föreligger.

Indexuppräkning för löneökningar och inflation

Som nämnts pågår f n en konjukturell återhämtning arbetsmarknaden, m a a växande

efterfrågan. Dock är nedgången i arbetslösheten långsam pga att arbetskraften också

växer. Den höga arbetslösheten får till följd en låg löneökningstakt, som dock kommer

att tillta när arbetsmarknaden förbättras ytterligare. En del förändringar har skett på

riksplanet under december 2010 och januari 2011, varför talen har kommit att förbättrats.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 5


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

6

Inflationen har under 2010 legat på en relativt låg nivå, i genomsnitt 1,3 %, men kan

jämfört med 2009 års deflation, -0,3, ändå anses hög. Inflationstrycket kommer att öka

successivt, för att under planperioden nå strax över Riksbankens inflationsmål på 2 %.

Dock varierar takten mellan prognosmakarna till när målet nås.

Inflation

Konjunkturinstitutet (KI) bedömer i sin decemberrapport inflationen/KPI-ökningen till

2,2 % redan 2011 och samma värde 2012. Därefter prognostiserar de en höjning till 2,6

% för 2013 och 2,8 % 2014. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer nu i

sin prognos 15 februari 2011, KPI-ökningen till 2,3 % 2011, 2,2 % 2012, 2,6 % 2013

och för 2014 2,3 %. En bidragande orsak till att inflationstakten ökar 2011 är stigande

räntor och energipriser. Det är troligt att även KI kommer att ändra sina siffror när ny

konjunkturrapport ges ut.

Två viktiga faktorer i KPI-utvecklingen är prisutvecklingen för varor och tjänster, där

priset på tjänster i december steg ca 3 gånger mer än för varor. Dock har råvarupriser,

och t ex priser på livsmedel haft stark stigning i början av år 2011.

Ett annat mått som mäter inflationen är KPIX, som är KPI exklusive räntekostnader,

skatter och subventioner, och som därmed beskriver den underliggande inflationen. Vid

bedömning för prisutveckling för kommunens kostnader torde indexuppräkning i budgetramarna

med KPIX som bas, vara ett bättre riktmärke än KPI även om högre räntekostnader

i viss mån påverkar priserna. Högre räntekostnader har dock störst genomslag

på boendekostnader. Räntorna har idag 15 februari gått upp 0,25% och väntas stiga vid

flera tillfällen under 2011.

Enligt KI:s bedömning i december 2010 ökar KPIX med 1,1 % 2011, 1,2 % 2012, 1,7 %

2013 och 1,8 % 2014. SKLs bedömning 16 februari 2011 är 1,2 % 2011, 1,1% 2012, 1,5

% 2013 och 1,5 % 2014. Skillnaden mellan de två bedömarna är uppfattningen om styrräntans

utvecklingstakt. Det troliga är att KI reviderar sina KPIX-tal, vi antar till ca

1,5%/år i genomsnitt.

Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av inflationsbedömningarna föreslås i nämndernas

budgetramar för 2012-2014 en indexuppräkning per år med 1,0 % år 2012 och

1,5% för åren 2013-2014, dvs en uppräkning åren 2013-2014 med 0,5% mot gällande

flerårsplan. Baskalkylen påverkas därmed av ändrat inflationsantagande. Inflationen enl

KPIX kan år 2014 komma att bli högre än 1,5 % men en bättre bedömning får göras vid

budgetarbetet för 2013.

Löneökning

Den generella indexuppräkningen för löneökningar uppgår till 2 % i budget 2011 plus

en buffert på 0,7 % mnkr. Slutlig löneavstämning för 2010 gav 2,3 %. Merparten av de

centrala löneavtalen löpte ut 2010 och nya centrala avtal har ännu inte slutits. Enligt

överenskommelse mellan arbetsgivare och fackliga parter kommer inte hela bufferten

att ”läggas ut” 2011. Under hösten har dock de centrala parterna slutit avtal som reglerar

omställningsåtgärder vid övertalighet, vars kostnader måste täckas ur kvarvarande buf-

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 6


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

7

fert. I nuläget görs bedömningen att åtminstone 0,6 % av bufferten 2011 kommer att

behövas.

Även i gällande flerårsplan 2012-2013 är indexuppräkningen för löner 2 % per år plus

en buffert på ytterligare 17 mnkr per år 2012 och 2013. Det budgeterade löneökningsutrymmet

uppgår således till 3,0 % per år 2012-2013. Avsikten var att avsätta 3,5 % för

2013 men medlen uppgick endast till 3 %.

SKL:s senaste skatteunderlagsprognos (feb10) bygger på en löneökning enligt konjunkturlönestatistiken

med 2,7 % år 2011. Sedan ökar prognosen till 3,1% 2012, 3,5% 2013

och 3,8% år 2014. KI bedömer (dec10) löneökningstakten för hela arbetsmarknaden till

2,7 % 2011 och 3,3 % 2012. För kommunsektorn bedömer KI löneökningarna bli något

lägre och uppgå till 2,6 % 2011 och 3,2 % år 2012. För åren 2013 och 2014 bedöms de

till 3,7 % respektive 3,9 %. Det är troligt att KI reviderar sina siffror.

Osäkerheten om avtalssituationen inför år 2012 och följande löneutveckling är därmed

stor. Mot bakgrund av SKL:s löneantaganden föreslås i nuläget en indexuppräkning för

löneökningar med 2,5 % per år 2012-2014 plus en buffert motsvarande 0,6 % 2012, 1 %

2013 och 1,3 % 2014. Det eventuella behov av uppjustering av löneberäkningen 2014

får göras vid budgetarbetet 2013, då en bättre bedömning kan göras. Den föreslagna

indexuppräkningen innebär att baskalkylen ändras/justeras upp beträffande löneantagandet.

Buffertar/reserver och anslag för oförutsedda behov

I kommunens budget ingår numera inga buffertar/reserver – förutom en buffert/reserv

för löneutrymme enligt ovan. Även det särskilda anslaget för oförutsedda behov har

tagits bort. I stället får, enligt fullmäktiges beslut, högst 15 mnkr av det budgeterade

resultatet/rörelsekapitalet användas för oförutsedda behov. Det innebär att eventuella

tilläggsanslag som beslutas under 2011 och som gäller 2011 och framåt påverkar resultatet

innevarande år och budgetläget 2012 och framåt – och därmed baskalkylen 2012-

2014. En av anledningarna till att ha ett resultat som motsvarar resultatkravet för god

ekonomisk hushållning är att ha beredskap för oförutsedda kostnader.

Internränta

Internräntan skall i huvudsak spegla den genomsnittliga kostnaden för kommunens investeringar

samt i vissa fall kommunens avkastningskrav.

I enlighet med SKL:s rekommendation för 2011 justerades kommunens internränta upp

från 4,0 % 2010 till 4,3 % 2011. För 2012 är SKL:s rekommendation en internränta på

4,2 %, dvs en mindre sänkning. SKLs rekommendationer grundas på dess prognos över

den långa statsobligationsräntan.

Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunen följer SKL:s rekommendation

och justerar internräntan till 4,2 % 2012.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 7


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

8

Internräntejusteringar skulle egentligen för de intäktsfinansierade verksamheterna (vatten,

renhållning, industrihus och camping) förändra taxor, hyror och avgifter - en höjning

förbättra budgetläget, en sänkning försämra. En så marginell förändring (totalt

kommunen 43 tkr) som denna leder knappast till justering av taxor, hyror eller avgifter

och en effekt på budgetläget uteblir. För den anslagsfinansierade verksamheten är justeringar

av internräntan ett nollsummespel. I kalkylen markeras tills vidare ingen påverkan

på budgetläget.

PO-pålägg/arbetsgivaravgift

I budgetramarna för 2011 ingår ett PO-pålägg på 39,08 %. (Därutöver belastas verksamheten

med ett påslag på 0,05 % för utfördelning av kommunens premiekostnader för

ansvarsförsäkring.) Inför 2012 sänks pålägget schablonmässigt till 38,98%, vilket tas in

i kalkylen.

Skatte- och statsbidragsintäkter

Skatteberäkningen i gällande budget och flerårsplan 2011-2013 grundas på SKL:s skatteunderlagsprognos

från februari 2011.

Efter budgetbeslutet i december har det definitiva taxeringsutfallet av 2010 års taxering

och SCB:s definitiva beräkningar för kostnadsutjämningssystemet 2011 blivit klara.

Den 15 februari presenterade också Sveriges Kommuner och Landsting en ny skatteunderlagsprognos.

Enligt det definitiva taxeringsutfallet ökade skatteunderlaget i riket med 1,31 % (dvs

2009 års inkomster) vilket kan jämföras med 5,45 % året innan. Det är en marginell

avvikelse mot SKL:s oktoberprognos (-0,02 procentenheter). Den nya skatteunderlagsprognosen

från februari innebär en uppjustering 2011, och en relativt stark skatteunderlagstillväxt

prognostiseras i riket 2012-2014. Skatteunderlaget bedöms nu öka 1,8 %

2010, 2,3 % 2011, 4,1 % 2012 resp 2013 och 4,0 % 2014.

För att inte över- el underskatta skatteintäkter görs, som nämnts i avsnittet ”Befolkningsutveckling”,

en nivåjustering för det lägre el högre invånarantal som kan skönjas

vid årsskiftet. Vid årsskiftet 2010/2011 kan befolkningstalet utifrån det exakta utfallet 1

november 2010, antas öka med 75 personer mot tidigare budgetsiffror som gällande

skatte- och statsbidragsintäkter grundas på.

Det definitiva taxeringsutfallet 2010, definitiv beräkning av kostnadsutjämningen 2010,

och nivåjustering för invånarantalet 31 december 2010 samt SKLs skatteunderlagsprognos

från februari innebär högre skatte- och statsbidragsintäkter för Östersunds kommun.

Därmed läggs in i baskalkylen 15,2 mnkr 2011, 18,3 mnkr 2012 och 10,8 mnkr

ytterligare jämfört med gällande budget och flerårsplan. 2014 blir skatte- och statsbidragsintäkterna

28,5 mnkr högre än enligt förra prognosen. Detta gäller s a s ”allt annat

lika”.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 8


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

9

Pensioner

Kommunen har i bokslutet för 2010 bokfört pensionsmedel som en anläggningstillgång,

Östersunds kommuns pensionskassa, uppgående till 433 mnkr. Syftet med denna tillgång

är att den ska utjämna den påfrestning som sker i kommunens ekonomi när pensionsutbetalningarna

i fast penningvärde ökar från 52 mnkr 2010 till nära 80 mnkr år.

Pensionskapitalet, 433 mnkr, tillsammans med en real avkastning på en procent årligen

ska medverka till att utbetalningsnivån för pensioner intjänade före 1998 framgent i fast

penningvärde inte ska överstiga 2010 års nivå, nämligen 52 mkr.

Från och med budget 2011 kommer därför uttag ur pensionsfonden, att ske för att reglera

att de pensionsutbetalningar som avser åren före 1998, inte ska belasta budgeten med

högre belopp än vad som motsvarar 2010 års nivå, d v s 52 mkr. Nivån 52 Mkr uppräknas

kalkylmässigt under perioden 2012 – 2014 med ca 3 % årligen. Beloppen blir ca 56

mnkr 2012, 57 mnkr 2013 och 59 mnkr 2014.

Upptagande av lån

Investeringsnivån 2010 uppgick till drygt 190 mnkr att jämföras med budget som var

288 mnkr. Driftresultatet 65 mnkr inklusive avskrivningar på 125 mnkr, totalt 190

mnkr, innebär att kommunen kunde skattefinansiera genomförda investeringar i sin helhet

2010 och kommunen behövde därför inte låna pengar 2010.

Enligt gällande flerårsbudget ska kommunen investera 1 160 mnkr under perioden 2011

- 2013. Med det utgångsläge som gäller före eventuella besparingar måste kommunen

låna 770 miljoner för att finansiera av denna investeringsnivå. År 2014 kan kommunen

investera 130 mnkr utan ytterligare upplåning.

Finansiella kostnader upplåning

Räntekostnaderna i baskalkylen beräknas öka jämfört med befintlig flerårsbudget.

Förklaringar till detta är:

1. Baskalkylens resultat före besparingar är ett negativt resultat, och då finns det inga

pengar för att finansiera investeringar överhuvudtaget.

2. Likvida medel har bundits i den pensionskassa på 433 mnkr som överförts till kapitalförvaltning.

Den 1 januari 2011 uppgår kommunens likvida medel till 45 mnkr. Denna

låga likviditet medför behov av att ta upp lån redan vid årets ingång istället för

som tidigare planerats vid halvårsskiftet. Detta medför högre räntekostnader investeringsåret

jämfört med flerårsbudgetens antagande.

3. Till detta kommer att räntenivån bedöms bli högre än vad som beräknats enligt gällande

flerårsbudget. Det bedöms att snitträntan blir 0,25 % högre för 2012 och 0,5 %

högre för 2013 jämfört med befintlig flerårsbudget.

Sammantaget beräknas räntekostnaderna bli 7,9 mnkr högre för 2012 och 12,9 mnkr

högre för 2013 än i nu gällande flerårsplan. För 2014 bedöms kostnaden till 14,4 mnkr.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 9


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

10

Finansiella intäkter kommunala bolag

Finansiell intäkt Rådhus AB

Riksdagen beslutade den 10 december 2008 att anta det förslag som regeringen lagt

fram i prop. 2008/09:65 och som innebär att kommunala moderbolag från och med

2009 inte får avdrag för kostnadsränta på interna lån som använts för förvärv av aktier

från kommunen. Regeringsrättens dom avseende avdragsrätt för lån som tas upp för

finansiering av aktieförvärv inväntas. Rådhus AB planerar att ta upp lån i takt med att

lån omsätts i koncernen. Effekten för kommunkoncernen med det ändrade arbetssättet

är svårt att förutse. I baskalkylen fortsätter vi anta att det i nuläget inte blir någon nettointäkt

utifrån överförda koncernbidrag från dotterbolag.

Det finns emellertid en risk för att Östersundsbostäder de kommande åren inte kommer

att redovisa några större positiva resultat. Dessutom kommer, i och med Vestibulums

avveckling, inga positiva resultat att överföras från detta håll. Låg vinst från Östersundsbostäder

samt Vestibulums upphörande medför att det finns liten finansiering av

de räntekostnader som uppstår på det lån på 550 mnkr som upptagits för förvärv av

Jämtkraft ABs aktier och som ligger i koncernbolaget.

Finansiell intäkt Jämtkraft AB

I avvaktan på Regeringsrättens dom, se ovan, sker ingen förändring i gällande flerårsplan

avseende beräknad aktieutdelning från Jämtkraft.

Budgetutfall 2010 och budgetpåverkan 2011

Kommunens resultat 2010 före s k extraordinära poster är 65 mnkr. I jämförelse med

prognos per augusti, 91 mnkr, så är bokslutsresultatet en försämring med 29 mnkr. Resultatet

är emellertid bättre än det budgeterade resultatet som, efter tilläggsbudgeteringar,

är 33 mnkr. Nämnderna redovisar ett överskott på 3 mnkr samtidigt som finansförvaltningens

resultat före extraordinära poster är 62 Mnkr. Det budgeterade finansiella

resultatet var 33 mnkr. Plusposterna finns inom skatteintäkter och finansnetto.

De extraordinära posterna uppgår till netto -335 mnkr och består av uppbokning av pensionsskuld,

433 mnkr, som avser del av den totala ansvarsförbindelsen avseende pensionsintjänande

före 1998 och som uppgår till totalt 1 550 mnkr. Den andra extraordinära

posten avser engångsutdelning från Jämtkraft uppgående till 98 mnkr.

När de extraordinära posterna inkluderas i årsresultatet blir det slutliga resultatet för

2010 -270 mnkr.

Det är osäkert om verksamheten 2011 kommer att kunna utföras inom budgeterade ramar.

Vård och Omsorgsnämnden redovisar 2010 underskott med 30 mnkr. Nämnden

redovisar att underskottet beror på ökade brukarvolymer och konsekvenserna av dessa.

Den låga omsättningen inom äldreboenden har medfört att belastningen på alla övriga

delar inom äldreomsorgen varit mycket hög. Kostnaderna har ökat under senare delen

av året för hemtjänst, korttidsverksamhet och betalningsansvar för färdigbehandlade

patienter. De preliminära mätningar som gjorts i januari 2011 visar på att antalet bruka-

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 10


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

11

re i hemtjänsten minskat liksom kostnaderna för betalningsansvaret. LSS uppvisar underskott

till följd av ökade kostnader för bland annat utökade behov för befintliga brukare,

fler brukare med korttidsvård vuxna och personlig assistans.

Särskild redovisning av 2010 års resultat gavs av vård- och omsorgsnämnden vid Budgetkonferensen.

Nämnden har begärt tilläggsanslag med 16 mnkr 2011 och åren 2012 – 2014. Finansutskottet

har beslutat, inför vidare behandling av ärendet, tillstyrka 12,2 mnkr av detta.

Denna kostnadsökning läggs in i budgetkalkylen och försämrar budgetläget med motsvarande

belopp. Detta antagande innebär att nämnden måste kunna finansiera eventuellt

ytterligare straffavgifter och volymförändringar inom sin budgetram (som innehåller

ökade ramar för demografiska förändringar).

Verksamhetsförändringar/resurstillskott i gällande budget och flerårsplan

Nedan redogörs kortfattat för resurstillskott i gällande budget 2011 och flerårsplan

2012-2013. Förändringarna finns specificerade på sidorna 82-85 i kommunens budget

2011 och flerårsplan 2012-2013 (i f n otryckt budget).

Budget 2011

I 2011 års budget ingår ca 37 mnkr i reala resurstillskott, utöver indexuppräkning för

löneökningar och inflation. 2011 års budget innehåller inga besparingar.

De största resurstillskotten i 2011 års budget får vård- och omsorgsnämnden, utförarstyrelsen

(tekniska förvaltningen) och miljö- och samhällsnämnden. De större posterna

beskrivs nedan.

Utöver det demografiska ramtillskottet på 9,6 mnkr för fler äldre har vård- och omsorgsnämndens

resurser ökat netto med 7,8 mnkr 2010. Resurstillskott, har erhållits bl a

för tre nya LSS-gruppboenden 2011 med brutto 10,9 mnkr. Utökade resurser har även

erhållits för daglig verksamhet LSS med 1 mnkr. Kompensation för ökade fastighetskostnader

har tillförts med ca 1 mnkr.

Utförarstyrelsen, tekniska förvaltningen, har bl a fått 3 mnkr för ökat fastighetsunderhåll

2011 samt 1,7 mnkr som kompensation för elprishöjningar. Båda kostnaderna utfördelas

f o m 2012 till berörda nämnder/hyresgäster.

Miljö- och samhällsnämnden har fått ramkompensation 2 mnkr för uteblivet momsavdrag

på gatuparkering.

I övrigt kan kommenteras att även kommunstyrelsen får större tillskott, p g a att vissa

verksamheter budgeteras centralt under övergångstid. Resurstillskott 2011 gäller bl a för

åtgärder mot ungdomsarbetslöshet 5 mnkr, samt två buffertar om vardera 2 mnkr dels

p g a osäkerhet kring flyktingverksamhetens nya kostnader och dels för ev ökade kostnader

för försörjningsstöd. Samtidigt tas 5 mnkr i tidigare utvecklingsmedel bort.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 11


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

12

Socialnämnden har övertagit ansvaret för Skogsgläntan från Vård- och omsorgsnämnden

varför en intern omföring av 3,6 mnkr skett. För ev ökning av försörjningsstöd finns

en mindre buffert reserverad inom kommunstyrelsen.

Kultur- och fritidsnämnden har bl a tillskjutits 1 mnkr för underhåll i sporthallen i Östersund.

Gymnasieskolan får genom minskat elevantal en neddragning på 6,2 mnkr.

Gällande flerårsplan 2012-2013

Gällande flerårsplan 2012-2013 innehåller – förutom indexuppräkning för löneökningar

och inflation - resurstillskott med netto totalt 25-30 mnkr per år. Exkluderas ramförändringar

föranledda av demografisk utveckling, d v s elevminskning inom gymnasieskolan,

ökat antal äldre inom vård- och omsorg samt ökat antal barn och ungdom, uppgår

resurstillskotten till över 22 mnkr 2012 och ytterligare ca 21 mnkr 2013. Dessa resurstillskott

2012 och 2012 gäller framförallt vård- och omsorgsnämnden och barn- och

utbildningsnämnden. Ett mindre tillskott 2012 får även kultur- och fritidsnämnden, och

dito miljö- och samhällsnämnden 2013.

Vård- och omsorgsnämndens resurstillskott uppgår till 18 mnkr 2012 och ytterligare 17

mnkr 2013 och gäller i huvudsak utbyggnad av LSS-boenden och demografiska ramtillskott

för fler äldre. 2012 tillförs åter 10,8 mnkr för tre nya LSS-gruppboenden och 2013

12 mnkr för ytterligare 3 LSS-gruppboenden. 1 mnkr per år tillförs för daglig verksamhet

LSS. Det demografiska ramtillskottet för fler äldre uppgår till 5,4 mnkr 2012 och

ytterligare 4,2 mnkr 2013.

För barn- och utbildningsnämnden innehåller flerårsplanen ramtillskott 20 mnkr 2012

och ytterligare 13 mnkr 2013. Till förskolan 1-5 och 6-12 år ingår demografiskt ramtillskott

med 3,2 2012 och ytterligare 0,7 Mnkr 2013. Från 2011 ökar elevantalet inom

grundskolan och det demografiska ramtillskottet uppgår till 5,2 Mnkr 2012 och ytterligare

10,2 mnkr 2013.

För miljö- och samhällsnämnden innehåller flerårsplanen en ramminskning med 0,5

mnkr 2012 främst maa rationalisering av gatubelysning. År 2013 återkommer det ramtillskott

på 3,2 mnkr för underhållsbeläggning på högtrafikerat vägnät, som tillskjuts

vart tredje år.

I kultur- och fritidsnämndens flerårsplan ökas ramen med 6,9 mnkr 2012, främst maa

ökade drift- och kapitalkostnader vid investering i ny Arena.

För socialnämnden ingår inga ytterligare resurstillskott i flerårsplanen. Kommunstyrelsens

ram minskar både 2012 och 2013 med totalt 1 mnkr. Även utförarstyrelsens ram

minskar, med ca 5 mnkr 2012.

Som en följd av den demografiska förändringen med färre elever inom gymnasieskolan

minskas den budgeterade ersättning till gymnasieskolan med 7,1 mnkr 2012 och ytterligare

8,9 mnkr 2013. Ramen 2012 minskas också som en följd av de effektiviseringar

som, enlig budgetpropositionen 2009, uppkommer vid införandet av nya gymnasieskolan.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 12


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

13

Avstämning av budgetläget – budgetmässiga eftersläpningar, tillkommande behov

m m

Uppgifter har inhämtats från samtliga förvaltningar angående budgetläget kommande

planperiod 2012-2014. Det gäller bl a budgetmässiga eftersläpningar, tillkommande

behov p g a ändrad lagstiftning, behov som inte beaktats i gällande flerårsplan, strategiska

utvecklingsfrågor samt justeringar som behöver göras. En genomgång av materialet

och uppgifterna har gjorts med respektive förvaltning.

1. Inträffade faktorer som direkt påverkar verksamhetens kostnader - med åtföljande

ramjusteringar/resurstillskott i baskalkylen.

2. Osäkerheter –kostnader/aktiviteter som kan inträffa och som det behövs en

beredskap för genom ett plusresultat i budgeten som motsvarar resultatkravet för

god ekonomisk hushållning. I denna grupp redovisas också ev brister i kompensation

enligt finansieringsprincipen.

3. Åtgärder som kan betraktas som ambitionshöjningar – och som i nuläget inte

lagts in som resurstillskott i baskalkylen. Vi har redovisat de åtgärder som antingen

initierats av externa samarbetspartners, statliga initiativ eller motsvarande.

Rena önskemål om ambitionshöjningar i den egna verksamheten har vi inte tagit

med.

4. I detta avsnitt har vi redovisat de övergripande strategiska utredningar som

kommer att kräva politiska inriktningsbeslut i samband med fastställande av budgetdirektiven.

5. Aktiviteter för taxefinansierade verksamheter.

6. Investeringar.

Lista på aktiviteter, se följande framställning.

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 13


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

14

1 Kategori 1 - Faktorer som direkt påverkar verksamheternas kostnader

Typ av aktivitet årligt, tkr 2012 2013 2014

Öv erförmyndaren – Tilläggsbudgetering flera år har ej korrigerats

i ram. Ökad volym på verksamheten samt höjda arvoden gör

att verksamheten redovisar återkommande underskott i storleksordningen

1 mnkr.

1 000 1 000 1 000

Jämtlands Räddningstjänstförbund – Ökad hyreskostnad på

Certus/Fyrvalla. I baskalkylen för 2011 uppskattades hyreskostnadsökningen

till 1,5 mnkr, varav Östersunds andel till 550 tkr

2012. Nyligt framtaget underlag visar på att sänkning ram är möjlig.

-370 -285 -80

Kultur- och fritidsnämnden - Snöproduktion

I kommunen arrangeras World Cup-tävlingar vid Östersunds Skidstadion

varje år och även SM-vecka under perioden 2011-2014.

Snöproduktion, som är en förutsättning för att kunna arrangera, har

budgeterats på den nivå som räcker år då snö ej behöver finnas för

WC-tävlingar. 500 tkr/år saknas i budget. Uppfattningen har varit

att detta redan legat i budgetram, vilket var missledande inför beslut

om övriga tillskott i samma ärende vid budgetberedning 2010.

500 500 500

Samtliga nämnder och styrelser -Besparing på telefoni utifrån

nytt avtal.

Vård och omsorgsnämnden – Begäran om tilläggsanslag med 16

mnkr 2011, enligt tjänstemannaskrivelse föranledd av kostnadsökningar

inom LSS-området.

Vård och omsorgsnämnden – Fler brukare, boende med särskilt

stöd, vuxna LSS. 2012 resp 2013 2 boenden utöver ram, tot 5 st.

2014 3 LSS-bostäder.

Vård och omsorgsnämnden – Antalet brukare med behov av

daglig verksamhet ökar i samma takt som behov av LSS boende

ramtillskott erfordras för 2014.

Kommunstyrelsen - Nationell e-hälsa. Kommunstyrelsen har vid

sitt januari-sammanträde 2011 föreslagit att Östersunds kommun

ska delta i regionprojektet tillsammans med övriga kommuner.

Fullmäktige fattar beslut vid sitt marssammanträde. (1230 tkr avser

driftskostnader. Se vidare avsnitt Kategori 6 Investering under

Vård- och omsorgsnämnden)

-1 200 -1 200 -1 200

12 200 12 200 12 200

9 000 9 000 13 500

1 500

1 230 1 230 200

Summa tkr 22 360 22 445 27 620

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 14


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

15

2. Kategori 2 - Osäkerheter/Aktiviteter som kan inträffa

2. Osäkerheter - Aktiviteter som kan inträffa

Typ av aktivitet årligt, tkr 2012 2013 2014

Gemensamt flera nämnder - El och fjärrvärme

600 600 600

För 2011-2013 har elkostnader budgeterats till en nivå på 50

öre/kWh. Fjärrvärme är genomsnittligt budgeterat till priset 330

kr/Mwh. Trolig utveckling 2012… … osäkerhet att ta ställning till.

Ökade el och fjärrvärmekostnader har också tidigare medfört justering

av ersättning till föreningsdrivna arenor. Brunflo ishall har

redovisat att tidigare avtal med Jämtkraft har sagts upp för reglering.

Merkostnaden kan uppskattas till 300 tkr. Även fjärrvärmekostnader

för Jämtkraft Arena är en osäker post. Prissättning av

ovanstående uppskattas till 600-800 tkr.

Barn- och utbildningsnämnden – Implementering av nya skollagen.

1) Krav på huvudmannen avs kompetensutveckling av all

personal. Behovet är beräknat till 1 dag/pedagog och år. Utb anordnas

i grupper om 15 pedagoger, leds av interna resurser. Kostnad

1.192 tkr/år.

2) Kompetensutveckling av lärare som inte tidigare har satt betyg.

Gäller f o m 2013 för pedagoger verksamma i dagens F-5-skolor.

Kostnad 1.351tkr/år.

3) Ändrade behörighetskrav skapar ökat behov av kompletteringsfortbildning

för redan yrkesverksamma pedagoger. Beräknas att en

femtedel av pedagogerna behöver komplettera sin utbildning i exvis

engelska, bild, naturvetenskapliga ämnen samt att varje pedagog

behöver en termins studier som fortbildning. Detta kan ändras när

riktlinjerna blir tydligare. I beräkningarna har man utgått ifrån att

studierna kan anordnas via MIUN, dvs inga rese-/övernattningskostnader

är medräknade. Behörighetsreglerna ändras från 2015

vilket innebär att det troligtvis finns behov av kompletteringar även

innev år. Kostnaderna beräknad till 14.588.000 kronor vilket fördelat

på 4 år blir en kostnad på 3.647.000 per år.

(År 2012 1192+0+3647=4839 tkr, 2013-14 1192+1351+3647=6190

tkr)

Barn- och utbildningsnämnden – Uppsägningar av personal på

grund av demografiska förändringar, friskoleökningen och eventuella

besparingar, kommer att behöva göras 2012. Troligen kan vissa

omställningskostnader inte helt undvikas

4 800 6 200 6 200

1 000

Jämtlands Gymnasieförbund – Införandekostnaderna förGY

2011 beräknas till 6,8 mkr 2012 och 4,8 mkr 2013, varav 62 % beräknats

falla på Östersund. Oklart ifall ökat statsbidrag kommer att

tillföras kommunerna.

Jämtlands Räddningstjänstförbund - Sambandssystemet RA-

KEL kräver ökade årliga kostnader. Enligt förbundets beräkningar

ökar kostnaden med 750 tkr per år. Enligt ägarsamrådet 2008-01-

31 utgår ägarsamrådet från att staten klarar ut/står för finansieringen.

Bedöms 110208 rymmas inom förbundets tillgängliga

budget.

4 200 3 000

750

-750

750

-750

750

-750

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 15


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

16

Kommunstyrelsen - Genomförande av medarbetarutbildning

syftande till att skapa utveckling i verksamheten och ökad kvalitet i

utförandet av tjänster. Kostnad för genomförande med obligatoriskt

deltagande för samtliga medarbetare (4800) (exkl lönekostnader

men inkl vikariekostnader) uppskattas till mellan 6 - 8,5 mnkr beräknat

på två år. Totalt finns 3 mnkr avsatt i flerårsplan i 2011 års

budgetbeslut (1385 tkr 2012,1560 tkr 2013). För ett alternativt genomförande

till lägre kostnad finns ingen detaljbudget framtagen

men kostnaden uppskattas till ca 5 mnkr fördelat över minst två år.

750 1 500

Kommunstyrelsen - Förtroendemannautbildning 500

Kommunstyrelsen - Rättigheter för facklig förtroendeman finns

reglerade i lag och i centrala kollektivavtal. Kostnader har tidgare

felaktigt belastat enskilda enheter. Under 2010 har översyn av

kostnader gjorts vilket visat att behov finns av ramökning av det

centrala anslaget. Under de närmast åren krävs också investeringar

i lokaler och inventarier.

500 500 500

Kommunstyrelsen - Fairtrade. Ansökan om att bli Fairtrade

kommun innebär kostnadsökningar eftersom dessa produkter är

dyrare än konventionellt odlade produkter. Medborgarförslag.

Kommunstyrelsen - Mat om Mat. Medborgarförslag med önskemål

om att kommunen vid upphandling av livsmedel ställer krav

på att följa svensk djurskyddslagstiftning. Detta är inte möjligt men

alternativet är att köpa fler ekologiska produkter (ställer högre

krav på djurskydd), detta innebär dock merkostnader eftersom

dessa generellt är dyrare.

2 000 2 000 2 000

5 500 5 500 5 500

Kommunstyrelsen - Aktiv markpolitik. Bilaga/Separat dragning. 15 000 15 000 15 000

Kultur- och fritidsnämnden - Källargolv i biblioteket. Berggrunden

under länsbibliotekets källare sväller och pressas upp genom

källargolvet. Flera sektioner med kompaktsystem är avstängda.

Golv 10 mnkr, kompaktssytem 2 mnkr.

12 000

Socialnämnden – Osäkerhet kring kostnader för ekonomiskt bistånd

är stor. Nettokostnaderna 2010 ökade med 4,3 Mkr jämfört

med 2009. Läget förbättrades något under slutet 2010 men normalt

sker en fördröjning innan detta slår igenom helt.

Utförarstyrelsen / SF - Omställning av måltidsservice med anledning

av övertagandet av all måltidsverksamhet från barn och

utbildning. I innevarande budget finns 1,5 mkr avsatta och i plan för

år 2012-2013 finns 1,5 mkr för omställning av måltidsservice. Utrymmet

behövs även 2014 då antalet serveringsställen antas vara

detsamma.

Utförarstyrelsen / TF - Nya krav, ny avgift vid larm med blåljusutryck-ning

samt revisionsbesiktning, från Räddningstjänstförbundet

innebär ökade kostnader 0,5 mnkr realitet redan under 2011

och full effekt 2013.

Vård och omsorgsnämnden –Mer personal kan komma att krävas

pga. tydligare krav på bemanning framförallt nattetid (låsning

inte ska vara tillåten). Socialstyrelsen driver inställningen att kommunerna

ska bemanna upp för att omedelbart kunna ta hand om

varje brukare som vill gå ut på natten. Socialstyrelsen har en stram

hållning i frågan. I nuvarande läge anges inget belopp då vof ser

det som omöjligt att redovisa men vill ända peka på ev. kommande

behov. Merkostnad mycket svårt att uppskatta.

1 500

500 500 500

? ? ?

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 16


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

17

Vård och omsorgsnämnden - Momslyft kan ej göras för servicehus

- Skatteverket kan komma att endast tillåta momsavdrag för

bostäder för brukare med heldygnsomsorg. (2,8 mnkr/år)

Summa tkr (ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 47 350 34 800 31 800

4. Kategori 4 - Strategiska utredningar att ta ställning till

Typ av aktivitet årligt, tkr 2012 2013 2014

Barn- och utbildningsnämnden – I tillväxtprogrammet förväntas

utveckling av entreprenörskap i skola/förskola samt införande

av IT-plattform för samarbetet mellan skola och arbetsliv. Under

en treårsperiod behövs en personell resurs, heltid, för att genomföra

detta. Efter 2014 kan resursen minskas till ½-tid.

550 550 275

Kommunstyrelsen - Införande av Kundcenter. Syftet är att

främst ökad medborgarservice men även ökad intern effektivitet.

Under januari/februari upphandlas en konsultinsats för utredning av

hur en kundcenterlösning kan införas i Östersunds kommun. Förfrågningsunderlaget

anger att utredningen ska vara klar i oktober

2011. Med ett lyckat resultat ifrån utredningen kan planering, om så

beslutas, påbörjas för ett införande. (Driftkostnader?) (Se vi dare Investeringar,

Kategori 6, under Miljö- och Samhällsnämnden, Digitalisera arki v.)

3 000 3 000

Kommunstyrelsen - Nationalmuseum Norr. Jamtli föreslår i

samarbete med Nationalmuseum en etablering av en ”filial” på

Jamtli. Jamtli bygger och har önskemål om bidrag från kommun

och landsting m.fl. Det kommunala bidraget skulle uppgå till 3 mnkr

år 1 och en utökning av verksamhetsbidraget årligen med 500 tkr.

3 600 500 500

Kommunstyrelsen/Gymnasieskolan - Naturbruksgymnasium i

Ås? Utredning enligt beslut i kommunstyrelsen. Oklart om ev framtida

kostnader.

Kommunstyrelsen - Varumärkesbyggande 500

Kommunstyrelsen - Utvecklingsresurser för genomförande av

Tillväxtprogrammet. Strategiskt stärka och utveckla Campus

Östersund 2011-2014, inom 3 samverkansområden; 1) Nationellt

Vintersportcentrum - Prestationsidrott och Folkhälsa, Sporttech/

Sportteknologi, ETOUR -Turism och upplevelser. 2)

Bygg/Ekoteknik/ Miljövetenskap, Fordon, Friform, Arbetsliv och

hälsa, Kris och risk, Samhällsentreprenörskap, Teknikinformationcentrum.

3) Samverkan gymnasieskolan, samverkan Yrkeshögskolan.

Kultur- och fritidsnämnden / Storsjöbadet - Fördjupad utredning

ang Kontinuerlig utv eckling av anläggningen. Därefter ev

investeringar.

Utförarstyrelsen TF / Camping - Fortsatt yttre och inre underhåll

för ca 1 miljon/år

4 000 5 000 6 000

1 000 1 000 1 000

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 17


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

18

Utförarstyrelsen TF / Renhållning - Samverkan med Sundsvall

om en behandlingsanläggning för organiskt avfall har inletts under

2010. Tidigast under 2014 kan en ny anläggning vara i drift, i mellanperioden

kan det bli frågan om en tillfällig lösning på vår behandling

av matavfall på Gräfsåsen. Det beror på vad tillståndsmyndigheten

beslutar i det utredningsvillkor som gäller vår nuvarande

behandling av matavfall på Gräfsåsen.

Summa tkr (ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 12 650 10 050 7 775

5. Kategori 5 – Aktiviteter inom taxefinansierad verksamhet

Typ av aktivitet årligt, tkr 2012 2013 2014

Utförarstyrelsen / Renhållning - Förslaget till nya avfallsregler

från miljödepartementet är inte beslutat än. Det förslag som skulle

innebära förändringar för kommunal renhållning är förslaget om ett

”frival” för hushållsavfall som uppkommer i verksamheter. Vid en

förändring förlorar kommunen rådigheten över det hushålls- eller

hushållsliknande avfall som uppstår i verksamheter. Det innebär

intäktsbortfall, men också en mindre mängd sopor att hantera för

Renhållning. Förslaget har varit ute på remiss och skulle ha beslutas

under 2010, men ingenting har hänt ännu.

Utförarstyrelsen TF / Vatten - Åtgärdsprogram post crypto. Åtg

enligt åtgärdsprogram samt VA-Plan tas ut via höjd VA-taxa.

Summa tkr (ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 0 0 0

6. Kategori 6 – Investeringar

Typ av aktivitet, Mnkr 2012 2013 2014

Miljö- och samhällsnämnden - Digitalisera arkiv. Totalt skulle 0,4

investeringen gå på 3 Mkr. Ska ses ihop med Kundcenter, se

avsnitt Kategori 4.

Miljö- och samhällsnämnden - Medfinansiering 2 nya rondeller

(Trafikverket) Vallaleden-Önevägen samt Vallaleden-Vallsundsbron

(ej med i flerårsplan). Investering.

Kultur- och fritidsnämnden - Ombyggnad Sporthallen. Nämnden

har fått investeringsmedel för utbyggnad av sporthallen utifrån

basketens behov. Kostnadsberäkningarna i studien är betydligt

högre än de investeringsmedel som anvisats till nämnden för utbyggnad

av Sporthallen. Nämnden har lyft frågan till kommunstyrelsen

för att få ett kommunövergripande perspektiv när det gäller

utbyggnad och investering i Sporthallen.

6,0

Kultur- och fritidsnämnden - Fortsatt utv eckling av skidstadion.

Nämnden arbetar med en långsiktig strategisk utvecklingsplan

för skidstadion, vilken ska ligga till grund för framtida utveckling och

för prioriteringar och satsningar på skidstadion. Bygga om stadion

för skidskytte och längdskidor, alternativt enbart skidskytte. Investering.

20-100

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 18


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

19

Utförarstyrelsen TF / Camping - Båda servicehusen är gamla och

slitna och de uppfyller inte dagens krav för att vara 4 stjärnig

camping. Inom en treårsperiod krävs åtminstone ett nytt servicehus

á 5-6 miljoner för att behålla 4 stjärnor. Indragning av fjärrvärme

i ca 20 stugor/år kostar ca 2 miljoner/år. 14 stugor på 25

kvm kommer att rivas 2012 och ersättas med nya moderna. Prissättning

stugor?

Utförarstyrelsen SF -Enligt den förstudie som genomförts inför

införande av den nya CITRIX versionen saknas vissa delar för att

uppfylla en acceptabel säkerhetsnivå. Bland annat saknas en redundant

SAN miljö vilket medför risk att två till tre dagars långa

driftstopp skulle kunna inträffa på grund av någon form av hårdvarufel.

Kommunledningsförvaltningen ser behovet av att skapa redundans

för det SAN som redan finns för att säkerställa tillgängligheten

till kommunens IT-system. Den bedömning som görs är också

att det redundanta SANet fysiskt bör placeras i en annan lokal

än det andra SANet. Även eventuell behov av redundans för kommunikation

bör beaktas i en sådan investering.

2,0 2,0 5,0

1,0

Vård- och Omsorgsnämnden - Nationell e-hälsa. Se beskrivning

under avsnitt 2.

Summa tkr

(ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser)

0,5

29,9-

109,9

2,0 5,0

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 19


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

20

Sammanfattning av budgetläget

Med redovisade förutsättningar skulle budgetläget inför direktiven vara följande:

Baskalkyl budgetläge 2012-2014

2011-02-23

Mnkr (- = försämring, + =förbättring) 2012 2013 2014

Utgångsläge i gällande flerårsplan (inkl utrymme för

oförutsedda behov, exkl sparkrav 75 mnkr 2012 och

ytterligare 15 mnkr från 2013 -16,1 -28,2 -30,0

Skatteintäkter och statsbidrag (skatteprognos feb11) 18,3 10,8 28,5

Personalomkostnadspålägg 1,2 1,2 1,2

Ränteeffekt, upplåning m a a höjd investeringsnivå -7,9 -12,9 -14,4

Demografisk ramförändring 0,0 0,0 -7,7

Demogr prel nedjustering, 46 färre barn 2010 än prgn 2,9 2,9 3,0

Kommunal fastighetsavgift 2,0 2,0 2,0

Nettoförändring löneram och lönebuffert -1,7 -10,2 -23,8

Indexuppr inflation 1% 2012,1,5% 2013-2014 (1%=flerårsplan) 0,0 -5,0 -5,0

Justeringar enl Kategori 1: Faktorer som påverkar

Samtl nämnder/styrelser. Besparing telefoni, nytt avtal. 1,2 1,2 1,2

KS. Nationell e-hälsa (f d IT-strategin för vård o omsorg) -1,2 -1,2 -0,2

JR. Ökad hyreskostnad Certus/Fyrvalla (=minskning) 0,4 0,3 0,1

KFN. Snöproduktion. Tid beviljat vid WC tävl. Nu varje

år -0,5 -0,5 -0,5

VON. Tilläggsanslag ökade LSS-kostn. -12,2 -12,2 -12,2

VON. Fler brukare boende ssk stöd vuxna LSS, utöver

ram -9,0 -9,0 -13,5

VON. Behov av daglig verksamhet LSS-boende 2014. 0,0 0,0 -1,5

ÖFM. Tilläggsbudget ej korrigerad i ram. -1,0 -1,0 -1,0

Resultat / budgetbalansering -23,6 -61,8 -73,8

Krav för "God ekonomisk hushållning", ca 60,0 60,0 60,0

Saknas mot "God ekonomisk hushållning" 83,6 121,8 133,8

Katerogi 2: Osäkerheter/Aktiviteter som kan inträffa

Gemensamt flera nämnder, el o fjv-pris, ofullständigt belopp

-0,6 -0,6 -0,6

BUN, Implemementering ny skollag; omställningskostn -5,8 -6,2 -6,2

JGY, Införandekostnad GY 2011 -4,2 -3,0 0,0

JR, Sambandssystemet RAKEL 0,0 0,0 0,0

KS, Fairtrade (soc/etiskt), Mat om Mat (ekologiskt) -7,5 -7,6 -7,7

KS, Medarb-, Förtroendemanna-, Fackl förtr utbildning -1,8 -2,0 -0,5

KS, Aktiv markpolitik -15,0 -15,0 -15,0

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 20


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

21

KFN, Källargolv i Biblioteket -12,0 0,0 0,0

SON, Ekonomiskt bistånd, oberäknat belopp

US/Sf, Omställning måltidservice 0,0 0,0 -1,5

US/Tf, Ny avgift för larm -0,5 -0,5 -0,5

VON, Bemanning nattetid; Uteblivet momslyft, ofullst belopp

Delsumma 2 OBS ofullständiga belopp angivna -47,4 -34,9 -32,0

Katerogi 3: Ambitionshöjningar (bortprioriterade) 0,0 0,0 0,0

Kategori 4: Strategiska utredningar och frågor

BUN, Utveckl entreprenörskap; Införande av IT-plattform -0,6 -0,6 -0,3

KS, 5 aktiviteter, se lista, ofullständigt belopp -11,1 -8,5 -6,5

KFN, Utredn Kontinuerlig utveckl Storsjöbandet? Ofullständ

US/Tf, Forts u-håll Camping; Anl organiskt avfall. Ofullständigt

-1,0 -1,0 -1,0

Delsumma 4 OBS ofullständiga belopp angivna -12,7 -10,1 -7,8

Kategori 5: Taxefinansierat OBS inga belopp angivna

US/Tf, Nya avfallsregler; Åtg prgr post crypto

Summa kategori 2-5, Driftbudget -60,1 -45,0 -39,8

Kategori 6: Investeringar

MSN. Digital arkiv (Kundcenter); Medfinansier rondeller -6,4

KFN. Omb Sporthallen; Forts utveckl Skidstadion, ofullst -100,0

US/Sf. Redundant SAN-miljö (IT-säkerhet) -1,0

US/Tf. Camping Nytt Servicehus/indragn fjv/14 nya stugor

-2,0 -2,0 5,0

VON. Nationell e-hälsa. (Investeringsår 2=2012) -0,5

S:a Kat 6, Investeringsbudget OBS ofullst belopp angivna -109,9 -2,0 5,0

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 21


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge

22

Sammanfattning av ekonomiska läget

Utgångsläget enligt gällande flerårsplan är ett minusresultat på 16 Mnkr 2012 och

28 Mnkr 2013 exklusive sparkravet på 75 Mnkr 2012 och ytterligare 15 Mnkr från

2013.

Efter insortering av dels finansiella förändringar, dels faktorer som påverkar budgetläget

blir differensen till ett resultat som motsvarar god ekonomisk hushållning – och därmed

behovet av besparingar – ca 85 Mnkr 2012, ca 120 Mnkr 2013 och ca 135 Mnkr 2014.

Redan beslutat sparkrav på 75 Mnkr 2012 skulle således behöva höjas 10 mnkr, och

höjas ca 30 Mnkr 2013 mot de planerade 90 Mnkr, för att nå god ekonomisk hushållning.

Med reservation för en stor osäkerhet i kalkylen 2014 ökar behovet av besparingar

ytterligare 2014.

I det budgeterade resultatet i gällande flerårsplan, som uppgår till 59 Mnkr 2012 och 62

Mnkr 2013 ligger en kapacitet att möta oförutsedda händelser med 15 Mnkr. Resten av

överskottet används för att ha en egenfinansiering av investeringar. Om kommunen inte

når ett resultat på ca 59 Mnkr bör resultatminskningen medföra motsvarande sänkning

av investeringsnivån. En sådan strategi innebär att låneskulden inte ökar utöver vad som

planerats i flerårsplanen. Om gällande flerårsbudgets investeringsvolym omprövas kan

för varje 100 miljoner kronor lägre investering resultatet förbättras med ca 8 mnkr (ränta

och avskrivning).

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert-Olof Åkerström

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx

Fax 063 – 14 32 18

www.ostersund.se 22


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Baskalkyl budgetläge 2012

Budgetläge 2012-2014 enl S, V, och MP budgetdirektiv

2011-03-01 BILAGA 2

Mnkr (- = försämring, + =förbättring) 2012 2013 2014

Reviderad Baskalkyl 2011-02-23 -23,6 -61,8 -73,8

KS Fjärrvärme (Beredskap) -0,5 -0,5 -0,5

KS Samarbete Mittuniversitetet (Extra satsning) -4,0 -5,0 -6,0

KS Kundcenter, införandekostnader -1,0 -2,0

Reviderat läge efter nytillskott -29,1 -69,3 -80,3

Besparingsbeting

KS 3,0 3,0 3,0

BoUN 24,0 24,0 24,0

BoUN Sänkt ram hyra nya lokaler 5,0 5,0 5,0

KoFN 2,8 2,8 2,8

MoSN 7,0 7,0 7,0

SocN 8,0 8,0 8,0

US-SF 4,0 4,0 4,0

US-TF 7,0 7,0 7,0

VoO 20,0 30,0 30,0

VoO 2 Särskilda boenden -5,0 -5,0

Summa nämnder/styrelser 80,8 85,8 85,8

Läge efter besparingsbeting 51,7 16,5 5,5

JGY 0,0 0,0 0,0

JR 0,0 0,0 0,0

Generell besparing 34,0 45,0

Totalt läge efter besparingar 51,7 50,5 50,5

Finansiella kostnader

Sänkta räntekostnader som effekt av god ek hushållning 1,8 1,8 1,8

Sänkt räntekostn s effekt av sänkt invest volym 100 mnkr 8,0 8,0 8,0

Ränta och amortering nytt boende (Ökad upplåning) -1,5

Totalt ekonomiskt läge 60,0 60,3 60,3


§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Ramar sammandrag

2011-03-10

DRIFTBUDGETRAM År 2012, 2013 och 2014 FÖR ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET (nettokostnad, tkr), 2012 års prisnivå.

2011-03-08

År 2012 År 2013 År 2014

Nämnd Befintlig Verksamhets- Spar- DRIFT- Verksamhets- Spar- DRIFT- Verksamhets- Spar- DRIFTverksamhet

förändringar krav BUDGET- förändringar krav BUDGET- förändringar krav BUDGET-

(2011 års budget i flerårsplan, RAM 2012 i flerårsplan, RAM 2013 i flerårsplan, RAM 2014

i 2012 års prisnivå demografiska effekter av effekter av

inkl just för ändring förändringar m m ändrad befolkn. ändrad befolkn.

av po-pålägg (jmf m 2011) (jmf m 2012) (jmf m 2013)

Revision 2 460 2 460 2 460 2 460

Valnämnd 51 51 51 51

Överförmyndare 5 125 1 105 6 230 100 6 330 6 330

Kommunstyrelse, klf 185 760 5 635 3 000 188 395 10 180 198 575 -2 595 195 980

Kommunstyrelse, buffert 1 735 10 455 12 190 17 425 29 615 22 650 52 265

Miljö- o samhällsnämnd 148 965 -540 7 000 141 425 3 460 144 885 -3 225 141 660

Socialnämnd 239 600 35 8 000 231 635 231 635 231 635

Barn- o utbildningsnämnd 926 740 11 890 24 000 914 630 15 035 929 665 11 400 941 065

Vård - o omsorgsnämnd 1 043 540 40 515 20 000 1 064 055 22 460 10 000 1 076 515 2 600 1 079 115

Kultur- o fritidsnämnd 111 255 7 275 2 800 115 730 615 116 345 116 345

Utförarstyrelse, Mex och Lob 18 500 18 500 18 500 18 500

Räddningstjänstförbund 31 085 235 31 320 31 320 31 320

Gymnasieförbundet 217 730 -10 480 207 250 -8 035 199 215 -6 300 192 915

Utförarstyrelse;

- teknisk förvaltning 7 000 -7 000 -7 000 -7 000

- serviceförvaltning 4 000 -4 000 -4 000 -4 000

Generell besparing 34 000 -34 000 11 000 -45 000

Ändring av index övriga kostnader 2 635 2 635 2 635

TOTALT 2 932 546 66 125 75 800 2 922 871 63 875 44 000 2 942 746 24 530 11 000 2 956 276

BIL 3


§ 6, KF 2011-03-17 10:00

KS: 10/2011

Allmänhetens frågestund

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 10-2011

1. Åke Durre ställer en fråga till vård- och omsorgsnämndens ordförande

Linn Berglin, s, angående vården av gamla.

2. Åke Durre ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande AnnSofie

Andersson, s, beträffande gamla polisstationen.

3. Carl Festin ställer frågan om kommunen är beredd att ge stöd till Festins

talan och på så sätt tillse att beslut om multiarenan aldrig vinner laga kraft

och undvika en kostsam och tidskrävande folkomröstning.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 6, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Åke Durre - ang polisstationen

TILL ÖSTERSUNDS KOMMUN

ALLMÄNHETENS FRÅGESTUNDEN

Fråga till AnnSofie Andersson beträffande gamla polisstationen.

Gamla Polisstationen står stilla och saknar organiserad aktivitet för tillfället,

Fråga:

Det råder stora brister på studentboende!

Gamla polisstationen ligger i ett väldigt attraktivt läge för ett studentboende och

föreslår en utredning om detta.

Svar räcker muntligt.

Åke Durre


§ 6, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Åke Durre ang vården av äldre

Till allmänna frågestunden Östersunds kommunalfullmäktige.

Fråga till Äldrevårdens ordf.

beträffande vården av våra gamla.

Läser ofta i allmänna pressen att vid vård av gamla saknas personal nattetid.

1/ Hur är förhållandena med kommunens äldrevård med kompetent personal

nattetid?

2/ Hur är förhållandet nattetid med personal inom äldrevården i de privata boendet

för våra gamla?

3/ Är det lagstadgat att våra gamla, inom vården, skall vistas ute angiven tid

dagligen?

4/ Orsak och varför tillåts 500 äldre stå i kö för väntan på ett boende när vår

kommun har så god ekonomi?

5/ Undernäring bland äldre har konstaterats och även bekräftats efter en utredning

av Östersunds kommun samtidigt som nattfastan, måltid mellan frukost och

kvällsmål, skall ej överstiga 11 tim men är vanligt mellan 12-13 timmar ibland

ännu mera!

Har försök att åtgärda ovan beskrivet förfall åtgärdads?

Svar önskas både muntligt och skriftligt.

Åke Durre


§ 6, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Carl Festin

Frågor till Östersunds-KF mars 2011.

Bakgrund.

I mål 2548-10 har Förvaltningsrätten i Härnösand meddelat dom angående klagan av beslut

28/4 2010 i byggande av multiarena. Förvaltningsrätten avslår klagan.

Undertecknad kommer att överklaga beslutet och söka prövningstillstånd. Förvaltningsrätten i

sin dom anger att kommunallagen inte ställer några kvalitetskrav på beredningen.

I detta avseende kommer ärendet av överklagas enär undertecknad har uppfattningen att med

beredning innefattas ett kvalitativt krav i svenskt språkbruk. Det ger således inte utrymme för

borttagande eller undanhållande av kunskap eller information. Ej heller kan man i något

sammanhang i företagsmässig eller annan verksamhet gå till beslut om sådana brister finns att

ärendet inte är att betrakta som förberett.

Med detta som sakskäl kommer ärendet att överlämnas för prövningstillstånd.

Konsekvensen är således att beslut 28/4 2010 av kommunfullmäktige om multiarena

fortfarande inte vunnit laga kraft.

Enär det nu framkommit att kommunens investeringsvolym kräver betydande besparingar på

andra håll så har det från kommunfullmäktigeledamöter yrkats folkomröstning om

multiarenan. Det framgår också att det inom gruppen i KF som stödde beslutet fanns

betydande tveksamheter och ånger när nu konsekvenserna av beslutet blir uppenbara. I målet

är Östersunds kommun motpart. Om majoriteten av KF-ledamöterna ger stöd för min

överklagan så saknar den motpart.

Fråga.

Är Östersunds kommunfullmäktige beredd att ge stöd till min talan och på så sätt tillse att

beslut om multiarena aldrig vinner laga kraft och undvika en kostsam och tidskrävande

folkomröstning?

Carl Festin

Gräftågränd 45

831 71 Östrsund.


§ 7, KF 2011-03-17 10:00

KS: 1828/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-01-25 Dnr 1828-2010

Medborgarförlag - Anslå tomtmark för moské, buddisttempel och

eventuella andra trosinriktningar

Carl Festin föreslår i medborgarförslag den 4 oktober 2010 att kommunen

inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde anslår tomtmark

för moské, buddisttempel och eventuella andra trosinriktningar. Miljö- och

samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Utvecklingsutskottet 2010-12-15, § 91

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-24

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-11-17 § 343

Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2010-10-26

Medborgarförslag 2010-10-04

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget föranleder ingen åtgärd eftersom förslaget tillgodoses

inom nuvarande antagna detaljplaner.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2010-11-24 Dnr 1828-2010

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Medborgarförlag - Anslå tomtmark för moské, buddisttempel och

eventuella andra trosinriktningar

Carl Festin föreslår i medborgarförslag den 4 oktober 2010 att kommunen

inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde anslår tomtmark

för moské, buddisttempel och eventuella andra trosinriktningar. Miljö- och

samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-24

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-11-17 § 343

Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2010-10-26

Medborgarförslag 2010-10-04

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget föranleder ingen åtgärd eftersom förslaget tillgodoses

inom nuvarande antagna detaljplaner.

Bakgrund

Se skrivelse samhällsbyggnad, 2010-10-26. Kommunledningsförvaltningen

konstaterar att det inom nuvarande antagna detaljplaner finns möjlighet att

uppföra religiösa lokaler men att kommunen inte förfogar över mark i det

föreslagna området. I5 kasernområde eller Stadsdel Norr som det idag heter

ägs av fastighetsbolaget Fältjägaren AB.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag till Carl Festin, Gräftågränd 45, 831 71 Östersund samt miljö- och

samhällsnämnden

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 343, MSN 2010-11-17 08.30

PROTOKOLL 1

Miljö- och samhällsnämnden

2010-11-17 Dnr 1828-2010

Medborgarförlag - anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella

andra trosinriktningar

Medborgarförslaget lyder: Inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde

anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella andra

trosinriktningar.

Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från miljö- och samhällsnämnden.

Yttrande

Religiösa lokaler och andra samlingslokaler kan enligt Boverkets anvisningar

för detaljplanläggning inrymmas inom markanvändningen betecknad

C, som står för centrum. C är en bred och flexibel markanvändning som kan

innefatta många olika lokaler av publik karaktär – som butiker, service, bio,

föreningslokaler, restauranger m.m. Det finns sällan anledning att i planen

precisera ändamålet ytterligare.

Efter nedläggningen år 2005 har större delen av kasernområdet detaljplanelagts

för ny användning. I de tre detaljplaner som hittills upprättats för de

mest centrala delarna är användningssättet C genomgående, i enlighet med

målsättningen om en funktionsblandad stadsdel. Det finns alltså möjligheter

att etablera de lokaler som nämns i medborgarförslaget inom ramen för gällande

markanvändningsbestämmelser. Förutsättningen för detta är givetvis

att det finns intresse från något trossamfund och att fastighetsägaren kan

upplåta mark eller befintliga byggnader för ändamålet. Kommunen är inte

ägare till någon disponibel kvartersmark inom eller i direkt anslutning till

kasernområdet.

Mot bakgrund av att planmässiga förutsättningar för religiösa lokaler redan

finns för det tidigare kasernområdet bör medborgarförslaget avslås.

Underlag för beslut

Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2010-10-26

Medborgarförslag 2010-10-04

Miljö- och samhällsnämndens beslut

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget.

Motiv: Kommunen är inte ägare till någon disponibel kvartersmark inom

eller i direkt anslutning till kasernområdet. De planmässiga förutsättningarna

för religiösa lokaler finns redan för det tidigare kasernområdet.

______

Utdrag till kommunledningsförvaltningen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

Datum 2010-10-26 Dnr 1828-2010

Krister Frykberg

Miljö- och samhällsnämnden

Medborgarförlag - anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella

andra trosinriktningar.

Medborgarförslaget lyder: Inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde

anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella andra

trosinriktningar.

Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från miljö- och samhällsnämnden.

Yttrande

Religiösa lokaler och andra samlingslokaler kan Boverkets anvisningar för

detaljplanläggning inrymmas inom markanvändningen betecknad C, som

står för centrum. C är en bred och flexibel markanvändning som kan innefatta

många olika lokaler av publik karaktär – som butiker, service, bio, föreningslokaler,

restauranger m.m. Det finns sällan anledning att i planen

precisera ändamålet ytterligare.

Efter nedläggningen år 2005 har större delen av kasernområdet detaljplanelagts

för ny användning. I de tre detaljplaner som hittills upprättats för de

mest centrala delarna är användningssättet C genomgående, i enlighet med

målsättningen om en funktionsblandad stadsdel. Det finns alltså möjligheter

att etablera de lokaler som nämns i medborgarförslaget inom ramen för gällande

markanvändningsbestämmelser. Förutsättningen för detta är givetvis

att det finns intresse från något trossamfund och att fastighetsägaren kan

upplåta mark eller befintliga byggnader för ändamålet. Kommunen är inte

ägare till någon disponibel kvartersmark inom eller i direkt anslutning till

kasernområdet.

Mot bakgrund av att planmässiga förutsättningar för religiösa lokaler redan

finns för det tidigare kasernområdet bör medborgarförslaget avslås.

Underlag för beslut

Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2010-10-26

Medborgarförslag 2010-10-04

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

Datum 2010-10-26 Dnr 1828-2010

Förslag till beslut

1. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget

SAMHÄLLSBYGGNAD

Lars Andersson

Förvaltningschef

Krister Frykberg

Planarkitekt

Utdrag till kommunledningsförvaltningen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-05 Medborgarförslag


§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 91, UU 2010-12-15 08.30

PROTOKOLL

Utvecklingsutskottet

2010-12-15 Dnr 1828-2010

Medborgarförlag - Anslå tomtmark för moské, buddisttempel och

eventuella andra trosinriktningar

Carl Festin föreslår i medborgarförslag den 4 oktober 2010 att kommunen

inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde anslår tomtmark

för moské, buddisttempel och eventuella andra trosinriktningar. Miljö- och

samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-24

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-11-17 § 343

Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2010-10-26

Medborgarförslag 2010-10-04

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget föranleder ingen åtgärd eftersom förslaget tillgodoses

inom nuvarande antagna detaljplaner.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 8, KF 2011-03-17 10:00

KS: 2110/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-01-25 Dnr 2110-2010

Medborgarförslag - evenemang för allmänheten där våra flyktingar

ges möjlighet att dominera med sitt deltagande

Åke Durre har i skrivelse till kommunfullmäktige i Östersunds kommun,

daterad den 29 oktober 2010, lämnat ett förslag till eventuellt evenemang

för allmänheten, där de asylsökande som bor vid det tillfälliga boendet på

Frösöpark ”ges möjlighet att dominera med sitt deltagande”. Åke Durre

önskar få ett beslut om kommunens bidrag till att uppföra en festival med

temat allas lika värde.

Underlag för beslut

Utvecklingsutskottet 2010-12-15, § 92

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-17

Medborgarförslag – evenemang för allmänheten där våra flyktingar ges

möjlighet att dominera med sitt deltagande 2010-10-29

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget avslås.

Motivering till beslutet:

Migrationsverket avvecklar verksamheten den 1 februari 2011. Det är inte

en kommunal uppgift att anordna festivaler. För de asylsökande är det sannolikt

inte ett festivalarrangemang som är det mest önskvärda i avvaktan på

beslut om avvisning eller uppehållstillstånd.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

Datum 2010-11-17 Dnr 2110-2010

Annika Hermansson

Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - evenemang för allmänheten där våra flyktingar

ges möjlighet att dominera med sitt deltagande

Åke Durre har i skrivelse till kommunfullmäktige i Östersunds kommun,

daterad den 29 oktober 2010, lämnat ett förslag till eventuellt evenemang

för allmänheten, där de asylsökande som bor vid det tillfälliga boendet på

Frösöpark ”ges möjlighet att dominera med sitt deltagande”. Durre önskar

få ett beslut om kommunens bidrag till att uppföra en festival med temat allas

lika värde.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-17

Medborgarförslag – evenemang för allmänheten där våra flyktingar ges

möjlighet att dominera med sitt deltagande 2010-10-29

Förslag till beslut

Kommunledningsförvaltningen avslår förslaget.

Bakgrund

Åke Durre har i skrivelse till kommunfullmäktige i Östersunds kommun,

daterad den 29 oktober 2010, lämnat ett förslag till eventuellt evenemang

för allmänheten, där de asylsökande som bor vid det tillfälliga boendet vid

Frösöpark ”ges möjlighet att dominera med sitt deltagande”. Durre önskar

få ett beslut om kommunens bidrag till att uppföra en festival med temat allas

lika värde.

Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av asylsökande. Med

anledning av Migrationsverkets snabba upprättande av ett tillfälligt anläggningsboende

på Frösö Park var verksamhet och aktivitet för de asylsökande

inledningsvis begränsat.

Med Röda Korset som samordnande aktör är nu ett antal aktiviteter planerade

för de asylsökande ute på Frösö Park. Röda Korset har utbildat närmare

ett 40-tal frivilliga i frågor som rör bland annat flyktingprocessen. Röda

Korset och andra aktörer inom frivilligsektorn kommer att dela de lokaler

som kommunen använder för att driva förskole- och skolliknande verksamhet

för de asylsökande barn som bor på Frösö Park. Tillsammans med andra

frivilligkrafter kommer Röda Korset upprätta ett schema där kontaktska-

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

Datum 2010-11-17 Dnr 2110-2010

pande verksamhet och olika aktiviteter kommer att bedrivas 3-4 dagar i

veckan.

Att utöver detta planera och samordna de asylsökande för att delta i en festival,

utifrån Åke Durres förslag, är inte realistiskt. Med tanke på att personerna

i fråga befinner sig i en situation där de väntar på besked om de ska få

stanna i Sverige eller inte, är sannolikheten inte särskilt stor att en festivalaktivitet

är vad de i första hand behöver. En festival kan rent av uppfattas

som cynisk i sammanhanget då den sänder ut fel signaler. Att vara med och

planera och träna inför en festival de kanske inte ens har möjlighet att delta

i själva, eftersom de vid själva festivaltillfället kan ha fått ett avslag på sin

asylansökan, gör dessutom att festivalen rent praktiskt lär bli svår att

genomföra. Röda Korset och andra frivilligkrafter kan utifrån sin erfarenhet

på området bidra med mer lämplig sysselsättning och stöd för målgruppen.

Av dessa skäl föreslår Kommunledningsförvaltningen att kommunen inte

stödjer festivalaktiviteten.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING

Bengt Marsh

Åsa Brandelius

Utdrag till Åke Durre

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-11-09 Medborgarförslag


§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 92, UU 2010-12-15 08.30

PROTOKOLL

Utvecklingsutskottet

2010-12-15 Dnr 2110-2010

Medborgarförslag - evenemang för allmänheten där våra flyktingar

ges möjlighet att dominera med sitt deltagande

Åke Durre har i skrivelse till kommunfullmäktige i Östersunds kommun,

daterad den 29 oktober 2010, lämnat ett förslag till eventuellt evenemang

för allmänheten, där de asylsökande som bor vid det tillfälliga boendet på

Frösöpark ”ges möjlighet att dominera med sitt deltagande”. Durre önskar

få ett beslut om kommunens bidrag till att uppföra en festival med temat allas

lika värde.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-17

Medborgarförslag – evenemang för allmänheten där våra flyktingar ges

möjlighet att dominera med sitt deltagande 2010-10-29

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget avslås.

Motivering:

Migrationsverket avvecklar verksamheten den 1 februari 2011. Det är inte

en kommunal uppgift att anordna festivaler. För de asylsökande är det sannolikt

inte ett festivalarrangemang som är det mest önskvärda i avvaktan på

beslut om avvisning eller uppehållstillstånd.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00

KS: 1565/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - Badplats Önsjön

2011-01-25 Dnr 1565-2010

Helen Malmberg har, den 19 augusti 2010, lämnat in ett medborgarförslag

till Östersunds kommun och föreslår att Östersunds kommun, tillsammans

med Krokoms kommun, ska tillhandahålla en badplats i Önsjön till kommuninvånarna.

Kultur- och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet

Underlag för beslut

Finansutskottet 2010-12-14, § 165

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-22

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2010-10-27 § 82

Tjänstemannaförslag 2010-10-18

Medborgarförslag 2010-08-19

Yrkande

Pär Löfstrand, fp: Medborgarförslaget bifalls.

Proposition

Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen

avslår detta.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget avslås.

Motivering till beslutet:

Sedan 2006 pågår arbete inom miljö- och samhällsnämnden med att förverkliga

”Strandprogram för Östersund” som innebär att öka tillgängligheten

till naturstränder runt Storsjön. Dessa åtgärder, tillsammans med badplatsen

i Lillsjön, Storsjöbadet, Brunflobadet och Lövstabadet tillgodoser

behovet av bad i närområdet.

_____

Protokollsanteckning

Önsjön ligger i Östersunds omedelbara närområde och är en liten och attraktiv

badsjö dit familjer från Östersund vallfärdat i decennier. Vi anser att

medborgarförslaget är bra och skulle om det genomfördes ge Östersundaren

en oas i tillvaron.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00

KS: 1565/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-01-25 Dnr 1565-2010

Önsjön är mindre och inte lika djup som Storsjön och vattnet blir varmt tidigare.

Vidare har Önsjön troligen ett annat vattensystem än Storsjön och

därmed en annan bakterie och parasitflora vilket gör den badbar även när

vattenkonditionen i Storsjön inte håller tillräcklig kvalité. Även om Önsjön

inte ligger i Östersunds kommun är det i huvudsak Östersunds innevånare

som nyttjar den varav en kontakt med Krokoms kommun snarast bör upptas

för att göra Önsjön till det badparadis den tidigare varit.

Pär Löfstrand, fp

Tord Jemteborn, m

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2010-11-22 Dnr 1565-2010

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - Badplats Önsjön

Helen Malmberg har, den 19 augusti 2010, lämnat in ett medborgarförslag

till Östersunds kommun och föreslår att Östersunds kommun, tillsammans

med Krokoms kommun, ska tillhandahålla en badplats i Önsjön till kommuninvånarna.

Kultur- och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-22

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2010-10-27 § 82

Tjänstemannaförslag 2010-10-18

Medborgarförslag 2010-08-19

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget avslås.

Motivering

Sedan 2006 pågår arbete inom miljö- och samhällsnämnden med att förverkliga

”Strandprogram för Östersund” som innebär att öka tillgängligheten

till naturstränder runt Storsjön. Dessa åtgärder, tillsammans med badplatsen

i Lillsjön, Storsjöbadet, Brunflobadet och Lövstabadet tillgodoser

behovet av bad i närområdet.

Bakgrund

Kultur- och fritidnämnden var ålagda stora sparkrav under 1990-talet och

avvecklade då de kommunala badplatserna, bl.a. Önsjön. Nämnden föreslår

i sitt yttrande avslag på medborgarförslaget med motiveringen att det i

nämndens budget inte finns ekonomiskt utrymme för att anordna och driva

badplatser samt att det är tveksamt utifrån den kommunala kompetensen.

Kommunen driver alltså idag inga kommunala badplatser dvs. badplatser

med omklädningsrum, toaletter och personal som övervakar anläggningen.

Däremot pågår ett arbete med att ställa i ordning och handikappanpassa

stränder runt Storsjön för att öka tillgängligheten för allmänheten. År 2006

antog miljö- och samhällsnämnden ett ”Strandprogram för Östersund” och

flera åt gärder i programmet har genomförts (se www.ostersund.se/Bo och

Leva/Samhällsplanering och Byggande/Övriga planer och program/ Strandprogram).

Minnesgärdet har nyligen försetts med bl.a. gångvägar, p-platser

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2010-11-22 Dnr 1565-2010

och en fiskebrygga som också kan användas som badbrygga. Under 2010

pågår arbete med att göra Badhusparken mer attraktiv.

Idag finns en mängd naturstränder 1 runt Östersund som ger allmänheten

inkl. barnfamiljer möjlighet att bada i nära anslutning till stadskärnan. Exempel

på detta är Göviken, Minnesgärdet, Frösön norr om Frösöbron, Bynäset,

Andersön m.fl.

Förslagsställaren föreslår att Östersunds kommun, tillsammans med

Krokoms kommun ska köpa och driva Önsjön som kommunal badplats.

Önsjön är som bekant belägen i Krokoms kommun och även om kommunallagens

lokaliseringsprincip (2 kap 1 §) bygger på en territoriell indelning

finns undantag i rättspraxis som gör det möjligt för en kommun att investera

i en annan kommun förutsatt att detta är en angelägenhet av allmänt intresse.

Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige

att avslå medborgarförslaget med hänvisning till det arbete som

miljö- och samhällsnämnden bedriver som innebär att öka tillgängligheten

till naturstränder runt Storsjön. Samtidigt har kommunfullmäktige nyligen

investerat i Storsjöbadet för att göra detta mer attraktivt för barnfamiljer och

tillsammans med Badplatsen i Lillsjön, Brunflobadet och Lövstabadet finns

idag flera möjligheter till bad i närområdet för allmänheten.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag till Helen Malmberg, helen.m@comhem.se samt kultur- och fritidsnämnden

1 Ej omklädningsrum och allmänna toaletter

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-08-19 Medborgarförslag


§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2010-10-18 Dnr 1565-2010

Bert-Olof Zackrisson

Kultur- och fritidsnämnden

Medborgarförslag - Badplats Önsjön

Helen Malmberg har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att Östersunds

kommun tillsammans med Krokoms kommun ska anordna en badplats

i Önsjön. Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget

till kultur- och fritidsnämnden för yttrande.

Beslutsunderlag

Kansliet tjänstemannaförslag 2010-10-18

Kommunledningsförvaltningens handläggningsbeslut 2010-08-19

Skrivelse från Helen Malmberg, inkommen 2010-08-19

Beslutsförslag

Kultur- och fritidsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget med motiveringen

att det i nämndens budget ej finns ekonomiskt utrymme för att

anordna och driva badplatser.

Bakgrund

Helen Malmberg har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att Östersunds

kommun tillsammans med Krokoms kommun ska anordna en badplats

i Önsjön. Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget

till kultur- och fritidsnämnden för yttrande.

Kansliets bedömning

Fler badplatser skulle allmänt sett bidra till god livskvalitet och vara en del i

en attraktiv totalupplevelse av Östersund. Kommunen har tidigare drivit

verksamhet med badplatser men till följd av ekonomiska sparkrav lades

dessa badplatser ned under 1990-talet.

Det skulle givetvis vara positivt om enskilda eller föreningar vore beredda

att iordningsställa och ta ansvar för driften av en badplats. En generella erfarenhet

i sammanhanget är att i aktuella områden söka gemensamma lokala

lösningar denna typ av frågor.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2010-10-18 Dnr 1565-2010

Däremot har kultur- och fritidsnämnden själv inte för avsikt att anordna och

driva badplatser. Det finns tyvärr inte heller ekonomiskt utrymme för drift

av badplatser i nämndens budget.

Önsjön är dessutom beläget i en annan kommun varför det även kan ses

som tveksamt vad gäller den kommunala kompetensen om Östersunds

kommun skulle börja bedriva verksamhet i en annan kommun.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI

Johan Palm

Kanslichef

Bert-Olof Zackrisson

Nämndråd

Utdrag till kommunledningsförvaltningen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 82, KFN 2010-10-27 13.00

PROTOKOLL

Kultur- och fritidsnämnden

Medborgarförslag - Badplats Önsjön

2010-10-27 Dnr 1565-2010

Helen Malmberg har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att

Östersunds kommun tillsammans med Krokoms kommun ska anordna en

badplats i Önsjön. Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget

till kultur- och fritidsnämnden för yttrande.

Underlag för beslut

Kansliet tjänstemannaförslag 2010-10-18

Kommunledningsförvaltningens handläggningsbeslut 2010-08-19

Skrivelse från Helen Malmberg, inkommen 2010-08-19

Kultur- och fritidsnämndens beslut

Kultur- och fritidsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget.

Motivering till beslutet:

I nämndens budget finns ej ekonomiskt utrymme för att anordna och driva

badplatser.

Önsjön är dessutom belägen i en annan kommun varför nämnden anser det

vara tveksamt vad gäller den kommunala kompetensen om Östersunds

kommun skulle börja bedriva verksamhet i en annan kommun.

_____

Utdrag till kommunstyrelsen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 165, FU 2010-12-14 13.00

PROTOKOLL

Finansutskottet

Medborgarförslag - Badplats Önsjön

2010-12-14 Dnr 1565-2010

Helen Malmberg har, den 19 augusti 2010, lämnat in ett medborgarförslag

till Östersunds kommun och föreslår att Östersunds kommun, tillsammans

med Krokoms kommun, ska tillhandahålla en badplats i Önsjön till kommuninvånarna.

Kultur- och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-22

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2010-10-27 § 82

Tjänstemannaförslag 2010-10-18

Medborgarförslag 2010-08-19

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget avslås.

Motivering till beslutet:

Sedan 2006 pågår arbete inom miljö- och samhällsnämnden med att förverkliga

”Strandprogram för Östersund” som innebär att öka tillgängligheten

till naturstränder runt Storsjön. Dessa åtgärder, tillsammans med badplatsen

i Lillsjön, Storsjöbadet, Brunflobadet och Lövstabadet tillgodoser

behovet av bad i närområdet.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KF 2011-03-17 10:00

KS: 267/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-01-25 Dnr 267-2010

Medborgarförslag - Trygghetsboende för äldre i fd Landstingshuset på

Frösön

Det har inkommit ett medborgarförslag från sex Frösöbor, Rolf Swedbergh,

Anne Marie Häggblad, Vera Byström, Eivor Nordman, Karl Gustav Brygg

ordförande PRO Frösön och Nils-Olof Ångman vice ordförande SPF

Frösön. Medborgarförslaget handlar om ett förslag att kommunen köper in

centralt belägna lokaler i kv Kommunalmannen på Frösön för att kunna

vara beredd att erbjuda trygghetsboende till äldre som önskar och har behov

av det.

Underlag för beslut

Finansutskottet 2011-01-13, § 5

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-12-13

Östersunds bostäders yttrande 2010-12-10

Teknisk förvaltnings yttrande 2010-09-14

Vård och omsorgsnämndens beslut 2010-05-25 § 44

Vård och omsorgsnämndens tjänstemannaförslag 2010-05- 03

Medborgarförslag – Trygghetsboende för äldre i f.d. landstingshuset på

Frösön 2010-02-01

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget om trygghetsboende i före detta landstingshuset avslås.

Motivering till beslutet:

Vård och omsorgsnämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med

andra lokaliseringar och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer.

Teknisk förvaltning anger att förslaget inte är genomförbart då det strider

mot gällande detaljplan som vann laga kraft i februari 2009.

Östersunds bostäder konstaterar i sitt yttrande att de inte har möjlighet att

genomföra projektet och få ekonomi i det, då hyresnivåer skulle överstiga

den nivå som Östersunds bostäder har för nyproducerade lägenheter.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2010-12-13 Dnr 267-2010

Olliann Lundberg

Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - Trygghetsboende för äldre i fd Landstingshuset på

Frösön

Det har inkommit ett medborgarförslag från sex Frösöbor, Rolf Swedbergh,

Anne Marie Häggblad, Vera Byström, Eivor Nordman, Karl Gustav Brygg

ordförande PRO Frösön och Nils-Olof Ångman vice ordförande SPF

Frösön. Medborgarförslaget handlar om ett förslag att kommunen köper in

centralt belägna lokaler i kv Kommunalmannen på Frösön för att kunna

vara beredd att erbjuda trygghetsboende till äldre som önskar och har behov

av det.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-12-13

Östersunds bostäders yttrande 2010-12-10

Teknisk förvaltnings yttrande 2010-09-14

Vård och omsorgsnämndens beslut 2010-05-25 § 44

Vård och omsorgsnämndens tjänstemannaförslag 2010-05- 03

Medborgarförslag – Trygghetsboende för äldre i f.d. landstingshuset på

Frösön 2010-02-01

Finansutskottet förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget om trygghetsboende i före detta landstingshuset avslås.

Motivering till beslutet:

Vård och omsorgsnämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med

andra lokaliseringar och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer.

Teknisk förvaltning anger att förslaget inte är genomförbart då det strider

mot gällande detaljplan som vann laga kraft i februari 2009.

Östersunds bostäder konstaterar i sitt yttrande att de inte har möjlighet att

genomföra projektet och få ekonomi i det, då hyresnivåer skulle överstiga

den nivå som Östersunds bostäder har för nyproducerade lägenheter.

Bakgrund

Det har inkommit ett medborgarförslag från sex Frösöbor, Rolf Swedbergh,

Anne Marie Häggblad, Vera Byström, Eivor Nordman, Karl Gustav Brygg

ordförande PRO Frösön och Nils-Olof Ångman vice ordförande SPF

Frösön. Medborgarförslaget handlar om ett förslag att kommunen köper in

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2010-12-13 Dnr 267-2010

centralt belägna lokaler i kv Kommunalmannen på Frösön för att kunna

vara beredd att erbjuda trygghetsboende till äldre som önskar och har behov

av det.

Förslagsställarna vill att Östersunds kommun beslutar sig för att köpa tillbaks

Frösöns före detta Medborgarhus och hela området med gård och parkeringsplatser

i samråd med Frösö församling. Och att hela området byggs

om till ett äldrecenter och inrättar mottagningar i hus A för läkare, sjuksköterskor

och sjukgymnaster med inriktning mot äldrevård.

Medborgarförslaget har remitterats till vård och omsorgsnämnden för yttrande.

Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget

om trygghetsboende i f.d. landstingshuset avslås. Med motiveringen

att nämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med andra lokaliseringar

och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer t.ex.

Östersundsbostäder.

Teknisk förvaltning gavs också i uppdrag att yttra sig över medborgarförslaget.

Förvaltningen anger i yttrandet att förslaget inte är genomförbart i de

befintliga byggnaderna eftersom det strider mot gällande detaljplan som

vann laga kraft i februari 2009.Enligt planen är det inte tillåtet att inrätta

varken bostäder eller vårdverksamhet i de befintliga byggnaderna. Däremot

finns det byggrätter för bostäder om totalt 1 800 kvm på gräsmattan norr om

byggnaderna.

Förskola är enligt detaljplanen tillåtet att upprätta, men barn och utbildningsförvaltningen

anger i sin tur att deras behov inte motsvarar att hela

fastigheten förvärvas.

Teknisk förvaltning ser därför inget skäl till att kommunen ska gå in och

förvärva fastigheten i dagsläget.

Östersunds bostäder anger i sitt yttrande att en översiktlig hyreskalkyl utifrån

en bedömd möjlig ombyggnad av befintliga lokaler till bostäder, indikerar

på en hyresnivå som överstiger den hyresnivå som Östersunds bostäder

har i sina övriga nyproducerade lägenheter med över 1 000 kr/m 2 .

Med den kunskap Östersunds bostäder har om Östersunds hyresmarknad

bedömer man att det blir omöjligt att hyra ut bostäder till den prisnivån.

Kommunledningsförvaltningen har inget övrigt att tillägga i ärendet.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Biträdande kommundirektör

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2010-12-13 Dnr 267-2010

Utdrag till: Vård- och omsorgsnämnden, Börje Hoflin vård- och omsorgsförvaltningen,

Teknisk förvaltning Anne-Katrin Ågnell,

Rolf G Swedbergh, Risslersgatan 21 B, 832 43 Frösön

Vera Byström, Aspnäsgatan 5, 832 44 Frösön

Anne Marie Häggblad, Fjällgatan 16 A, 832 42 Frösön

Eivor Nordman, Norra Strandvägen 19, 832 41 Frösön

Karl Gustav Brygg, Hårdvallsgatan 25 A, 832 53 Frösön

Nils-Olof Ångman, Fjällglimten 16, 832 46 Frösön

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-12-13 Yttrande


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-09-14 Yttrande


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 44, ON 2010-05-25 08.30

PROTOKOLL 1

Vård- och omsorgsnämnden

2010-05-25 Dnr 267-2010

Medborgarförslag - Trygghetsboende för äldre i fd Landstingshuset på

Frösön

Vård- och omsorgsnämnden har fått rubricerade medborgarförslag för yttrande

till kommunledningsförvaltningen. I skrivelsen föreslås att kommunen

förvärvar före detta medborgarhuset på Frösön och inrättar ett äldrecenter

med mottagning för läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster mm samt

bygger om delar till trygghetsboende och aktivitetslokaler.

Underlag för beslut

Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-05-03

Medborgarförslag 2010-02-01

Vård- och omsorgsnämndens beslut

Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget

om trygghetsboende i före detta landstingshuset avslås.

Motivering till beslutet:

Nämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med andra lokaliseringar

och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer.

Utdrag till kommunstyrelsen.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2010-05-03 Dnr 267-2010

Börje Hoflin

Vård- och omsorgsnämnden

Medborgarförslag - Trygghetsboende för äldre i fd Landstingshuset på

Frösön

Vård- och omsorgsnämnden har fått rubricerade medborgarförslag för yttrande

till kommunledningsförvaltningen. I skrivelsen föreslås att kommunen

förvärvar före detta medborgarhuset på Frösön och inrättar ett äldrecenter

med mottagning för läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster mm samt

bygger om delar till trygghetsboende och aktivitetslokaler.

Underlag för beslut

Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-05-03

Medborgarförslag inkommet 2010-02-01

Förslag till beslut

Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget

om trygghetsboende i fd landstingshuset avslås.

Motivering till beslutet:

Nämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med andra lokaliseringar

och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer.

Bakgrund

Vård- och omsorgsnämnden har fått rubricerade medborgarförslag för yttrande

till kommunledningsförvaltningen. I skrivelsen föreslås att kommunen

förvärvar före detta medborgarhuset på Frösön och inrättar ett äldrecenter

med mottagning för läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster mm samt

bygger om delar till trygghetsboende och aktivitetslokaler.

Vård- och omsorgsförvaltningen delar förslagsställarnas åsikt om att behovet

av centralt belägna tillgängliga bostäder för äldre är stort. Behovet av

trygghetsbostäder och seniorboenden bör tillgodoses av den bostadsmarknaden

där Östersundsbostäder är den aktör som vi kontinuerligt samverkar

med.

Huruvida den föreslagna fastigheten lämpar sig för ombyggnad till bostadslägenheter

är en fråga som t ex Östersundsbostäder bättre kan svara på.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2010-05-03 Dnr 267-2010

När det gäller förslaget om att inrätta äldrevårdsmottagning med läkare m fl

funktioner finns det för närvarande inga planer i den riktningen. Läkarvård

för äldre (även vid äldreboenden) är primärvårdens ansvar. Kommunen ansvarar

för hemsjukvården upp till distriktssköterskenivå och organiserar den

i hemtjänstteamen. Vid äldreboenden med heldygnsomsorg (vård- och omsorgsboende)

finns sjuksköterskor stationerade på varje boende.

VÅRD-OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Marie Sundvisson

Förvaltningschef

Börje Hoflin

Chefsekonom

Utdrag till kommunledningsförvaltningen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-02-01 Medborgarförslag


§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-02-01 Medborgarförslag


§ 11, KF 2011-03-17 10:00

KS: 849/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 849-2010

Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen och konstfruset på

Odenvallen

Erland Lithner föreslår, i medborgarförslag den 12 april 2010, kommunen,

med anledning av arenautredning, att bygga ut Sporthallen med en andra

läktare och att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen. Kulturoch

fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Finansutskottet 2011-02-21, § 20

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-18 med följande

förslag:

1. Medborgarförslaget tillstyrks i den del som avser utbyggnad av Sporthallen

med hänvisning till kommunstyrelsens beslut den 23 november 2010

om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad av

Sporthallen.

2. Medborgarförslaget avslås i den del som avser anläggande av en konstfrusen

bandybana på Odenvallen.

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2010-12-08 § 104

Kansliets tjänstemannaförslag 2010-11-30

Medborgarförslag 2010-04-12

Yrkande

Carina Zetterström, c:

1. Punkt 1 i kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag antas.

2. Punkt 2 får följande lydelse: Medborgarförslaget bifalls i den del som

avser anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen.

Proposition

Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms yrkande nr 1 och finner

att kommunstyrelsen antar detta.

Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms yrkande nr 2 och finner

att kommunstyrelsen avslår detta.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 11, KF 2011-03-17 10:00

KS: 849/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 849-2010

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

1. Medborgarförslaget tillstyrks i den del som avser utbyggnad av Sporthallen

med hänvisning till kommunstyrelsens beslut den 23 november 2010

om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad av

Sporthallen.

2. Medborgarförslaget avslås i den del som avser anläggande av en konstfrusen

bandybana på Odenvallen.

Motivering till beslutet:

Kommunfullmäktige har beslutat att bygga en arena med lokalisering inom

Stadsdel Norr, R3-området som bl.a. innefattar en konstfrusen bandyplan i

anslutning till arenan.

_____

Reservation

Mot beslutet, till förmån för Carina Zetterströms yrkande, reserverar sig Carina

Zetterström, c, Carina Asplund, c, Pär Jönsson, m, Tord Jemteborn, m,

Lise Hjemgaard Svensson, m , och Pär Löfstrand, fp.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-01-18 Dnr 849-2010

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen och konstfruset på

Odenvallen

Erland Lithner föreslår, i medborgarförslag den 12 april 2010, kommunen,

med anledning av arenautredning, att bygga ut Sporthallen med en andra

läktare och att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen. Kulturoch

fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-18

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2010-12-08 § 104

Kansliets tjänstemannaförslag 2010-11-30

Medborgarförslag 2010-04-12

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

1. Medborgarförslaget tillstyrks i den del som avser utbyggnad av Sporthallen

med hänvisning till kommunstyrelsens beslut den 23 november

2010 om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad

av Sporthallen.

2. Medborgarförslaget avslås i den del som avser anläggande av en konstfrusen

bandybana på Odenvallen.

Motivering

Kommunfullmäktige har beslutat att bygga en arena med lokalisering inom

Stadsdel Norr, R3-området som bl.a. innefattar en konstfrusen bandyplan i

anslutning till arenan.

Bakgrund

Se skrivelse kultur- och fritidsnämndens kansli 2010-11-30. Kommunledningsförvaltningen

har inga ytterligare synpunkter i ärendet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-01-18 Dnr 849-2010

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag till Erland Lithner, Skolgången 5, 831 61 Östersund och kultur- och

fritidsnämnden

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 104, KFN 2010-12-08 08.30

PROTOKOLL

Kultur- och fritidsnämnden

2010-12-08 Dnr 849-2010

Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen - konstfruset på

Odenvallen

Erland Lithner har lämnat in ett medborgarförslag med anledning av kommunens

arenautredning. Han föreslår dels utbyggnad av Sporthallen med en

andra läktare, dels att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen.

Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget till kultur-

och fritidsnämnden för yttrande.

Underlag för beslut

Kansliets tjänstemannaförslag 2010-11-30

Erland Lithners medborgarförslag 2010-04-12

Kultur- och fritidsnämndens beslut

1. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att medborgarförslagets del som avser

utbyggnad av Sporthallen bifalls med hänvisning till kommunstyrelsens

beslut om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad av

Sporthallen.

2. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att medborgarförslagets del som avser

anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen avslås.

Motivering:

Kommunfullmäktige har beslutat att bygga en arena med lokalisering inom

Stadsdel Norr, R3-området, med bl a en konstfrusen bandyplan i anslutning

till arenan.

_____

Protokollsanteckning

Folkpartiet anser att båda önskemålen i medborgarförslaget ska bejakas. En

konstfrusen bandyplan på Odenvallen ingår i det koncept på alternativ användning

av multiarenans investeringsram som framlagts tidigare. En

spridning av bra anläggningar i flera områden i Östersund gagnar bättre

barn- och ungdomars behov än att samla allt i ett av stadens utkanter. Farhågan,

som jag framfört åtskilliga gånger, att denna multiarena ska "ta"

pengar av redan befintliga anläggningar som då kommer att försvinna, besannas

redan nu!

Kia Carlsson

Fp

Utdrag till kommunstyrelsen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2010-11-30 Dnr 849-2010

Bert-Olof Zackrisson

Kultur- och fritidsnämnden

Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen - konstfruset på Odenvallen

Erland Lithner har lämnat in ett medborgarförslag med anledning av kommunens

arenautredning. Han föreslår dels utbyggnad av Sporthallen med en

andra läktare, dels att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen.

Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget till kultur-

och fritidsnämnden för yttrande.

Underlag för beslut

Kansliets tjänstemannaförslag 2010-11-30

Erland Lithners medborgarförslag 2010-04-12

Förslag till beslut

1. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att medborgarförslagets del som avser

utbyggnad av Sporthallen tillstyrks med hänvisning till kommunstyrelsens

beslut om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en

utbyggnad av Sporthallen.

2. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att medborgarförslagets del som avser

anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen avslås med

motivering av kommunfullmäktiges beslut om att bygga en arena med

lokalisering inom Stadsdel Norr, R3-området, med bl a en konstfrusen

bandyplan i anslutning till arenan.

Kansliets kommentarer

Kultur- och fritidsnämndens kansli har följande kommentarer till medborgarförslaget:

Medborgarförslaget avser två delar:

a) Det ena delen gäller förslag på utbyggnad av Sporthallen med en andra

läktare

En särskild studie har genomförts kring en utbyggnad av Sporthallen för idrottens

behov, samordnat med Jämtlands gymnasieförbunds planer för en

gymnasieby.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2010-11-30 Dnr 849-2010

Den kalkyl som redovisas uppgår till drygt 90 miljoner för investeringen

och detta överstiger de ramar som finns avsatt i kommunens investeringsbudget.

Kultur och fritidsnämnden har beslutat föra frågan om utbyggnad

av Sporthallen för idrottens behov vidare till kommunstyrelsen och dess

budgetberedning. Vid budgetberedningens behandling av frågan kom beredningen

fram till att ytterligare utredning måste ske för att redovisa ett

slutligt beslutsunderlag i frågan.

Kommunstyrelsen beslutade 2010-11-23 att ge kommunledningsförvaltningen

i uppdrag att redovisa ett samordnat beslutsunderlag för investering

och driftkostnader för en utbyggd sporthall som omfattar både realisering

av gymnasieförbundets samt kultur och fritidsnämndens behov. Alternativet

baskethall integrerad i kommande multiarena ska inte utredas.

b) Den andra delen gäller ett förslag att anlägga en konstfrusen bandybana

på Odenvallen.

Det bör nämnas att kommunstyrelsen den 25 november 2008 § 331 beslutade

att utreda en ny arena. Till grund för beslutet låg anläggningsgruppens

utredning om prioritering av långsiktiga investeringar i arenor och anläggningar

i Östersunds kommun. Utredningen genomfördes i två etapper från

november 2008 till februari 2010 (med tilläggsutredning i mars 2010).

Den 28 april 2010, § 76, beslutade kommunfullmäktige att godkänna utredningen

och att ”en arena ska byggas med lokalisering inom Stadsdel Norr,

alternativ R3”. Arenan ska i första hand tillgodose de lokala issporternas

behov av tre isytor samt gymnastikens behov av en egen hall. Arenan ska

även rymma 3 000 åskådare vid evenemang där man även nyttjar isytan. I

förslaget ingår också byggande av en konstfrusen bandyplan i anslutning till

arenan. Kommunstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att omgående starta och

samordna projekteringen av den nya arenan. Fullmäktige anslog i beslutet

den 28 april 10 miljoner kronor för projektering under 2010 och i beslut den

16 september budgeterades 125 miljoner kronor i investering för vartdera

av åren 2011 och 2012.

Kommunledningsförvaltningen har tidigare under hösten 2010 utarbetat förslag

till projektdirektiv för byggandet av den nya arenan Stadsdel Norr, R3-

området, vilka kommunstyreslen fastställde den 12 oktober 2010. Av direktiven

framgår att att arenaprojektet ska omfatta:

-Tre ishockeyrinkar varav en med kanadensiska mått. Samtliga rinkar ska

vara konstfrusna och inomhus.

-Huvudarenan ska rymma 3000 sittande åskådare vid evenemang (om isytan

nyttjas) och 2500 sittande åskådare om inte isytan tas i anspråk för

åskådare.

-Gymnastikhall på cirka 1750 kvadratmeter med invändig takhöjd på 10

meter för del av ytan. Utrustning för gymnastik ingår till en kostnad av cirka

5 miljoner kronor.

-Bandyplanen ska vara en konstfrusen bandyplan utomhus godkänd för seriematcher

med belysning för kvällsmatcher.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2010-11-30 Dnr 849-2010

Förväntade resultat är en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas

väl uppfylla de behov som angavs i fullmäktigebeslutet. Vidare att projektet

har bedrivits kostnadseffektivt och hållit ekonomiska ramar och tidsramar,

att.den politiska ledningen anser att man fått bra information och

haft goda möjligheter att styra projektet samt att projektets målgrupper anser

att dialogen med kommunen rörande projektet har fungerat väl.

I projektet bildas tre referensgrupper för dialog med idrotten, skolan, arrangörer

av evenemang och andra brukare. Två brukargrupper med blandad

sammansättning (idrott, skola, ungdomsråd, pensionärsråd, tillgänglighetsråd)

och en grupp för evenemang. Gruppernas uppdrag är att koordinera

sina behov, intressen och önskemål. Grupperna ska präglas av mångfald

vad gäller ålder, kön, erfarenheter, med mera. Deltagarna ska också ha skilda

funktioner i sina respektive organisationer. Referensgruppernas arbete

ska ske i dialog med dem som leder projektet. Grupperna förväntas ”ta med

sig” information, frågeställningar, diskussioner med mera till sina egna föreningar/organisationer

samt ”återföra” deras synpunkter, ställningstaganden

med mera till projektledningen. Målsättningen är att grupperna ska arbeta

tämligen självständigt utifrån projektledningens riktlinjer. Löpande avstämningsmöten

ska hållas under pågående utredning och projektering.

I två av referensgrupperna ingår bl a olika idrottsgrenar med vardera två representanter

för bandy, gymnastik, ishockey och konståkning.

Kansliet kan konstatera att medborgarförslaget rör förslag och åtgärder som

prövats i omfattande utredningar som kommunen initierat till och som därefter

underställts berörda beslutsinstanser inom kommunen. Det har inte

heller framkommit nya skäl varför kommunen skulle ompröva sina tidigare

gjorda ställningstaganden.

Kansliet föreslår därför att kultur- och fritidsnämnden ska tillstyrka medborgarförslagets

del som avser utbyggnad av Sporthallen med hänvisning

till kommunstyrelsens beslut om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag

för en utbyggnad av Sporthallen.

Kultur- och fritidsnämnden föreslår vidare att medborgarförslagets del som

avser anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen ska avslås

med motivering av kommunfullmäktiges beslut om att bygga en arena med

lokalisering inom Stadsdel Norr, R3-området, med bl a en konstfrusen bandyplan

i anslutning till arenan.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI

Johan Palm

Kanslichef

Bert-Olof Zackrisson

Nämndråd

Utdrag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-04-13 Medborgarförslag


§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-04-13 Medborgarförslag


§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 20, FU 2011-02-21 08.30

PROTOKOLL

Finansutskottet

2011-02-21 Dnr 849-2010

Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen och konstfruset på

Odenvallen

Erland Lithner föreslår, i medborgarförslag den 12 april 2010, kommunen,

med anledning av arenautredning, att bygga ut Sporthallen med en andra

läktare och att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen. Kulturoch

fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-18

Kultur- och fritidsnämndens beslut 2010-12-08 § 104

Kansliets tjänstemannaförslag 2010-11-30

Medborgarförslag 2010-04-12

Finansutskottets beslut

Ärendet tas direkt i kommunstyrelsen.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00

KS: 1638/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2010-03-01 Dnr 1638-2010

Medborgarförslag - Förändrad trafikbild i centrala Östersund

Lars Turesson har i medborgarförslag, den 1 september 2010, föreslagit

kommunen att ändra färdväg för kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag

kör bussarna ut på Kyrkgatan till Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet,

Torvalla och Brunflo. Förslagsställaren vill att bussarna istället ska köra via

Brunnsgränd (enkelriktningen måste då hävas) och ut på Rådhusgatan.

Denna förändring skulle enligt förslaget minska tomgångskörningen, öka

genomströmningshastigheten hos trafiken och minska underhållskostnaderna

av trafikljus. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Utvecklingsutskottet 2011-02-10, § 12

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-12-30

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-12-15 § 384

Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2010-12-02

Medborgarförslag 2010-09-01

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget avslås.

Motivering till beslutet:

Kommunen bedömer, i dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken, att förslaget

skulle medföra en sämre trafiksituation jämfört med dagens situation

med ökad stillastående trafik, ökade utsläppsmängder samt en sämre kollektivtrafik.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2010-12-30 Dnr 1638-2010

Ulla Nordin

Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - Förändrad trafikbild i centrala Östersund

Lars Turesson har i medborgarförslag, den 1 september 2010, föreslagit

kommunen att ändra färdväg för kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag

kör bussarna ut på Kyrkgatan till Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet,

Torvalla och Brunflo. Förslagsställaren vill att bussarna istället ska köra via

Brunnsgränd (enkelriktningen måste då hävas) och ut på Rådhusgatan.

Denna förändring skulle enligt förslaget minska tomgångskörningen, öka

genomströmningshastigheten hos trafiken och minska underhållskostnaderna

av trafikljus. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-12-30

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-12-15 § 384

Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2010-12-02

Medborgarförslag 2010-09-01

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget avslås.

Motivering

Kommunen bedömer, i dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken, att förslaget

skulle medföra en sämre trafiksituation jämfört med dagens situation

med ökad stillastående trafik, ökade utsläppsmängder samt en sämre kollektivtrafik.

Bakgrund

Se skrivelse samhällsbyggnad 2010-12-02. Kommunledningsförvaltningen

har inga ytterligare synpunkter i ärendet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2010-12-30 Dnr 1638-2010

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert Olof Åkerström

bitr kommundirektör

Utdrag till miljö- och samhällsnämnden

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 384, MSN 2010-12-15 08.30

PROTOKOLL

Miljö- och samhällsnämnden

2010-12-15 Dnr 1638-2010

Medborgarförslag - Förändrad trafikbild i centrala Östersund

Ett medborgarförslag vill flytta kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag

kör bussarna på Kyrkgatan ut på Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet,

Torvalla, Brunflo mm. Medborgarförslaget vill att bussarna istället ska köra

på Brunnsgränd (enkelriktning måste hävas) och ut på Rådhusgatan.

Underlag för beslut

Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag den 2 dec 2010

Medborgarförslag inkommet 2010-09-01

Miljö- och samhällsnämndens beslut

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Nuvarande

trafikutformning ska bestå.

Motiv

Som förslaget påpekar skulle detta lätta upp de tillfälliga trafikstockningar

som finns på Gränsgatan när trafikljusen ger busstrafiken förkörsrätt. Dock

skulle en flyttning av busstrafiken till Brunnsgränd leda till en rad nya problem.

• På Kyrkgatan där busstrafiken ska svänga vänster upp på Brunnsgränd

är risk för trafikproblem så att bussarna ej kommer fram utan blir låst av

trafik som ska rakt fram in mot centrum på Kyrkgatan.

• Fastigheterna längs med Brunnsgränd blir utsatta för buller.

• Bussarna har svårt att klara högersvängen från Brunnsgränd ut på Rådhusgatan.

• Trafik i östlig riktning längs med Rådhusgatan kommer att drabbas av

lika stora störningar som idag finns på Gränsgatan men med följdkonsekvensen

att även andra korsningar drabbas.

Efter dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken anser de att medborgarförslaget

skulle försämra deras möjligheter till en bra trafikering och de vill ej

att förslaget genomförs.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 384, MSN 2010-12-15 08.30

PROTOKOLL

Miljö- och samhällsnämnden

2010-12-15 Dnr 1638-2010

Totalt sett skulle medborgarförslaget ge sämre trafiksituation i centrala Östersund

med ökad stillastående trafik samt ökade utsläppsmängder och en

sämre kollektivtrafik jämfört med dagens situation.

______

Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

Datum 2010-12-02 Dnr 1638-2010

Björn Gunnarsson

Miljö- och samhällsnämnden

Medborgarförslag - Förändrad trafikbild i centrala Östersund

Ett medborgarförslag vill flytta kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag

kör bussarna på med Kyrkgatan ut på Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet,

Torvalla, Brunflo mm. Medborgarförslaget vill att bussarna istället

ska köra på Brunnsgränd (enkelriktning måste hävas) och ut på Rådhusgatan.

Underlag för beslut

Tjänstemannaförslag 2 dec 2010

Förslag till beslut

Medborgarförslaget avslås och nuvarande trafikutformning består.

Motiv

Ett medborgarförslag har kommit in som vill flytta kollektivtrafiken. Idag

kör kollektivtrafiken på Kyrkgatan ut på Gränsgatan för fortsatt färd mot

Körfältet, Torvalla, Brunflo mm. Medborgarförslaget vill att bussarna istället

ska köra på Brunnsgränd (enkelriktning måste hävas) och ut på Rådhusgatan.

Som förslaget påpekar skulle detta lätta upp de tillfälliga trafikstockningar

som finns på Gränsgatan när trafikljusen ger busstrafiken förkörsrätt.

Dock skulle en flyttning av busstrafiken till Brunnsgränd leda till en rad nya

problem.

• På Kyrkgatan där busstrafiken ska svänga vänster upp på Brunnsgränd

är risk för trafikproblem så att bussarna ej kommer fram utan

blir låst av trafik som ska rakt fram in mot centrum på Kyrkgatan.

• Fastigheterna längs med Brunnsgränd blir utsatta för buller

• Bussarna har svårt att klara högersvängen från Brunnsgränd ut på

Rådhusgatan.

• Trafik i östlig riktning längs med Rådhusgatan kommer att drabbas

av lika stora störningar som idag finns på Gränsgatan men med

följdkonsekvensen att även andra korsningar drabbar.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

Datum 2010-12-02 Dnr 1638-2010

Efter dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken anser de att medborgarförslaget

skulle försämra deras möjligheter till en bra trafikering och vill ej att

förslaget genomförs.

Totalt sett skulle medborgarförslaget ge sämre trafiksituation i centrala Östersund

med ökad stillastående trafik samt ökade utsläppsmängder och en

sämre kollektivtrafik jämfört med dagens situation.

FÖRVALTNING

Lars Andersson

Förvaltningschef

Samhällsbyggnad

Bertil Danielsson

Enhetschef

Trafik och Park

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-09-01 Medborgarförslag


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Bilaga till medborgarförslag

Medborgarförslag

Detta medborgarförslag syftar till att:

• förbättra miljön genom minskad tomgångskörning

• öka genomströmningshastigheten hos trafiken i

Östersunds City

• minska underhållskostnaderna av trafikljus


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Bilaga till medborgarförslag

När trafikljuset vid

Gränsgatan visar rött under

rusningstid så stannar, på

grund av intensiv trafik,

trafiken helt och hållet vid de

rödmarkerade områdena i

cirka 40 sekunder per tillfälle

Under rusningstid händer

det att trafik, på framförallt

Rådhusgatan och

Stuguvägen, kan få vänta i

upp till 10-15 minuter för att

ta sig genom City.

Det blir en lång väntan

och mycket onödig

tomgångskörning!


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Bilaga till medborgarförslag

Idag kör busstrafiken i dessa

körfält när de skall

íntegreras i den existerande

trafikströmmen.


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Bilaga till medborgarförslag

Jag föreslår att busstrafiken

skall läggas om så att

integrationen med den

existerande trafikströmmen

kan ske smidigare.

För att det skall fungera

måste enkelriktningen på

Brunnsgränd och Tullgatan

läggas om.

Lämna företräde från

Rådhusgatan garanterar att

bussarna får företräde ut i

rondellen.

Då minskar vi tomgångskörningen

och ökar

genomströmningshastigheten

i Östersunds

City.

Därmed behövs inga

trafikljus på Gränsgatan.

Då slipper vi underhållskostnader

för trafikljusen

på Gränsgatan.


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 12, UU 2011-02-10 08.30

PROTOKOLL

Utvecklingsutskottet

2010-02-10 Dnr 1638-2010

Medborgarförslag - Förändrad trafikbild i centrala Östersund

Lars Turesson har i medborgarförslag, den 1 september 2010, föreslagit

kommunen att ändra färdväg för kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag

kör bussarna ut på Kyrkgatan till Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet,

Torvalla och Brunflo. Förslagsställaren vill att bussarna istället ska köra via

Brunnsgränd (enkelriktningen måste då hävas) och ut på Rådhusgatan.

Denna förändring skulle enligt förslaget minska tomgångskörningen, öka

genomströmningshastigheten hos trafiken och minska underhållskostnaderna

av trafikljus. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-12-30

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-12-15 § 384

Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2010-12-02

Medborgarförslag 2010-09-01

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Medborgarförslaget avslås.

Motivering till beslutet:

Kommunen bedömer, i dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken, att förslaget

skulle medföra en sämre trafiksituation jämfört med dagens situation

med ökad stillastående trafik, ökade utsläppsmängder samt en sämre kollektivtrafik.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 13, KF 2011-03-17 10:00

KS: 330/2011

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 330-2011

Medborgarförslag - informationsmöte för allmänheten om tarmparasiten

Åke Durre har kommit in med ett medborgarförslag om att kommunfullmäktige

bör kalla till ett möte på OSD för att ge allmänheten möjlighet att

ställa frågor om orsaker och eventuella skadeersättningar med anledning av

kommunens problem med dricksvattnet de senaste månaderna.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-23

Medborgarförslag 2011-02-04

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Förslaget föranleder inga ytterligare åt gärder eftersom planering redan pågår

för ett möte av den karaktären förslagsställaren önskar.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 13, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-02-04 Medborgarförslag


§ 13, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-02-23 Dnr 330-2011

Eva Larsson

Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - informationsmöte för allmänheten om tarmparasiten

Åke Durre har kommit in med ett medborgarförslag om att kommunfullmäktige

bör kalla till ett möte på OSD för att ge allmänheten möjlighet att

ställa frågor om orsaker och eventuella skadeersättningar med anledning av

kommunens problem med dricksvattnet de senaste månaderna.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-23

Medborgarförslag 2011-02-04

Förslag till beslut

1. Förslaget föranleder inga ytterligare åt gärder eftersom planering redan

pågår för ett möte av den karaktären förslagsställaren önskar.

Bakgrund

Ett medborgarförslag har kommit in om att kommunfullmäktige bör kalla

till ett möte på OSD för att ge allmänheten möjlighet att ställa frågor om orsaker

och eventuella skadeersättningar med anledning av kommunens problem

med dricksvattnet de senaste månaderna. Planering för ett sådant

medborgarmöte har pågått sedan en tid och kommer att genomföras i slutet

av mars eller början av april. Utvecklingsutskottet informerades om detta

vid sitt sammanträde den 10 februari. Syftet med mötet är att fullfölja kommunens

strategi om stor transparens i händelsen med cryptosporidieutbrottet.

Under mötet kommer kommunen att redogöra för händelsen och berätta

om framtida satsningar med anledning av händelsen. Tanken är att mötets

form ska innebära medborgardialog, alltså möjlighet att ställa frågor och

framföra synpunkter. Kommunen deltar i ett medborgardialogprojekt till

sammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och en diskussion

förs med dem om de kan bistå oss i det här mötet. Förslaget föranleder där

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 13, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-02-23 Dnr 330-2011

för inga ytterligare åt gärder då förslagsställarens önskemål tillgodoses genom

de vidtagna åt gärderna.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Eva Larsson

Informationschef

Kopia på beslutet med tjänstemannaskrivelse skickas till Åke Durre.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 14, KF 2011-03-17 10:00

KS: 13/2011

Interpellationer och frågor

Interpellationer

KALLELSE

Kommunfullmäktige

2011-03-17 Dnr 13-2011

Gerhard Carlsson, sd, ställer en interpellation till miljö- och samhällsnämndens

och socialnämndens ordföranden angående alkohol- och rökförbud på

Stortorget mm.

Frågor

Mats El Kott, fp, ställer en fråga till ordförande i utförarstyrelsen angående

snöskottning, läckage mm.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 14, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Interpellation från Gerhard Carlsson, sd ang alkohol- och


§ 14, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Mats El Kott, fp, ang snöskottning och läckage

Folkpartiet Liberalerna

Östersund

Fråga

till ordförande i utförarstyrelsen, kommunfullmäktige i

Östersund

Mats El Kott

SNÖ

I dag noterade jag att taket på Norra Skolan skottades, detta alltså efter ett antal dagars

tö och efter en dag av regn. Det framgick klart att skottarna hade stora problem eftersom

det nu har frusit på igen.

Skottning av tak bör helst ske innan det blir tö för att dels underlätta skottningen, dels

minska risken för läckage in i byggnaderna och dels minska risken för skador på grund

av fallande snö och is.

Jag undrar nu

• Vilken planering har kommunen för snöskottning av tak?

• Har det blivit läckage på Norra Skolan?

• Hur minimeras risken för personskador på grund fallande snö och is på

kommunens skolor och andra arbetsplatser?

Östersund 3 februari 2011

Mats El Kott


§ 15, KF 2011-03-17 10:00

KS: 279/2009

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 279-2009

Tillägg till översiktsplan för Östersunds kommun - vindkraft

Arbetet med översiktsplanen för vindkraft i Östersunds kommun har pågått

sedan 2008. Samråd skedde under våren 2009. Utställning gjordes under

våren 2010. Kommunfullmäktige beslutade den 23 juni 2010 att återremittera

översiktsplanen för ny utställning.

Anledningen att planen ställdes ut igen var att ändringar gjorts i planen.

Ändringen avser Norderön i Storsjön. I det tidigare utställda planförslaget

ingick Norderön i ett större sammanhängande ”rött” område, där vindkraft

inte tillåts. I det senast utställda förslaget redovisas Norderön som ett ”vitt”

område, där enstaka verk och mindre grupper kan prövas.

Under utställningstiden har 13 yttranden kommit in. Synpunkterna redovisas

i Utlåtande 2.

Den särskilda sammanställningen beskriver hur miljöbedömningen av översiktsplanen

gått till. Sammanställningen ska offentliggöras särskilt.

Underlag för beslut

Utvecklingsutskottet 2011-02-10, § 3

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-25

Utlåtande 2011-01-21

Yrkande

Pär Jönsson, m: (Som punkt 1 i beslutet) Planförslag enligt alternativ B antas.

AnnSofie Andersson, s: Som punkt 1 i beslutet) Planförslag enligt alternativ

A antas.

Proposition

Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen

antar AnnSofie Anderssons yrkande.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 15, KF 2011-03-17 10:00

KS: 279/2009

Kommunfullmäktiges beslut

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

1 . Planförslag enligt alternativ A antas.

2011-03-01 Dnr 279-2009

2. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 21 januari 2011 antas som

kommunfullmäktiges eget.

3. Den särskilda sammanställningen för miljökonsekvensbeskrivningen offentliggörs

kommunens officiella anslagstavla samt på kommunens hemsida

efter planens antagande.

4. Tillägget till översiktsplanen Vindkraft i Östersunds kommun revideras i

enlighet med utlåtandet.

_____

Reservation

Mot beslutet, till förmån för Pär Jönssons yrkande, reserverar sig Pär Jönsson

och Tord Jemteborn, båda m.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

Datum 2011-01-31 Dnr 279-2009

Maria Boberg

Kommunstyrelsen

Tillägg till översiktsplan för Östersunds kommun - vindkraft

Arbetet med översiktsplanen för vindkraft i Östersunds kommun har pågått

sedan 2008. Samråd skedde under våren 2009. Utställning gjordes under

våren 2010. Kommunfullmäktige beslutade den 23 juni 2010 att återremittera

översiktsplanen för ny utställning.

Anledningen att planen ställdes ut igen var att ändringar gjorts i planen.

Ändringen avser Norderön i Storsjön. I det tidigare utställda planförslaget

ingick Norderön i ett större sammanhängande ”rött” område, där vindkraft

inte tillåts. I det senast utställda förslaget redovisas Norderön som ett ”vitt”

område, där enstaka verk och mindre grupper kan prövas.

Under utställningstiden har 13 yttranden kommit in. Synpunkterna redovisas

i Utlåtande 2.

Den särskilda sammanställningen beskriver hur miljöbedömningen av översiktsplanen

gått till. Sammanställningen ska offentliggöras särskilt.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-25

Utlåtande 2011-01-21

Förslag till beslut

1. Planförslag enligt alternativ A antas (alternativt förslag ”Planförslag enligt

alternativ B antas).

2. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad 2011-01-21 antas som kommunfullmäktiges

eget.

3. Den särskilda sammanställningen för miljökonsekvensbeskrivningen offentliggörs

kommunens officiella anslagstavla samt på kommunens hemsida

efter planens antagande.

4. Tillägget till översiktsplanen Vindkraft i Östersunds kommun revideras i

enlighet med utlåtandet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

Datum 2011-01-31 Dnr 279-2009

Bakgrund

Samrådsförslaget redovisade hela Storsjöbygden som röd, det vill säga område

där vindkraftsutbyggnad ej tillåts. Efter samrådet och de önskemål som

framfördes om möjlighet till vindkraftsutbyggnad vid Bjärme fattade kommunstyrelsen

ett beslut att ett vitt område som möjliggör för enstaka verk

och mindre grupper skulle läggas till norr om Bjärme. Efter utställningen

fattade kommunfullmäktige beslut om att även tillåta motsvarande vitt område

som möjliggör enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk på

Norderön samt att ny utställning skulle ske.

Länsstyrelsen har under utställningarna inkommit med synpunkter på att

vindkraftsetableringar tillåts inom Storsjöbygden som är av riksintresse för

naturvård, kulturvård och det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsen anser att

Storsjöbygden har så många sammanhängande skyddsvärden i form av allmänna

intressen att den bör undantas från vindkraftsutbyggnad.

Inför antagandet föreslås kommunfullmäktige ta ställning till två alternativa

planförslag.

A. Planförslag enligt senaste utställningen. Ett område vid Bjärme och

ett område runt Norderön är vita på plankartan, det vill säga här tilllåts

enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk.

B. Planförslag där hela Storsjöbygden, inklusive Norderön och Bjärme

är rödmarkerad på plankartan, det vill säga område där vindkraftsutbyggnad

ej tillåts. I övrigt som senaste utställningsförslaget. Texten

anpassas till kartan.

Konsekvenserna av att anta alternativ A är att kommunen får en översiktsplan

som står i konflikt med Länsstyrelsens yttranden och inte bedöms tillvarata

statens intressen på ett bra sätt. Tillståndsprövning av mindre grupper

av vindkraftverk ligger hos kommunen, men vid eventuell överprövning av

bygglov och tillståndsbeslut kommer statliga myndigheter att hantera ärendet.

Konsekvensen blir också att kommunen frångår principen om att undvika

utbyggnad av vindkraft inom områden av riksintresse och områden med

värdefull landskapsbild. En risk finns att ännu ej kända exploateringsintressen

dyker upp inom riksintresseområdena i Storsjöbygden efter planens antagande.

Dessa kan komma att kräva att bli behandlade på samma sätt som

projekten på Norderön och i Bjärme. På sikt kan skyddet kring det värdefulla

området kring Storsjöbygden komma att urholkas.

Att göra Norderön till ett vitt område innebär också en risk att en större

vindkraftsetablering lokaliseras till ön. I dagsläget är önskemålet ett vindkraftverk.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

Datum 2011-01-31 Dnr 279-2009

En etablering av vindkraft på Norderön och vid Bjärme strider mot översiktsplanens

planeringsprinciper som anger att utbyggnad av vindkraft ska

undvikas i riksintresseområden. Mot bakgrund av detta och Länsstyrelsens

yttrande förordas att alternativ B antas.

Att anta alternativ B innebär att kommunens översiktliga strategi är att

vindkraftverk inte ska byggas inom Storsjöbygden. Planen redovisar en

konsekvent syn på Storsjöbygdens utveckling. Då översiktsplanen inte är

juridiskt bindande finns möjlighet att vid prövning av enskilda ärenden

medge etableringar som inte överensstämmer med planen. Varje ärende om

etablering av vindkraftverk prövas för sig, och när det gäller enstaka verk

eller mindre grupper ligger besluten hos kommunen.

Argument som talar för vindkraft är etableringens koppling till arbetstillfällen,

både under bygg- och driftperiod, samt kommunens positiva syn på lokala

initiativ och landsbygdsutveckling. I en framtidsorienterad kommun

måste kulturmiljöintressen vägas mot möjlighet till landsbygdsutveckling

och byars överlevnad genom investeringar och nyetableringar.

Hur man uppfattar vindkraftverks påverkan på landskapsbilden är en fråga

som är väldigt individuell. Vissa människor ser dem enbart som positiva inslag

och en del av det moderna samhället, medan andra anser att vindkraftverk

och tillhörande kraftledningar är främmande, industriella objekt som

bör byggas där de inte syns och inte kommer i konflikt med värdefulla kulturmiljöer.

I de alternativa förlagen handlar de aktuella projekten om fem

vindkraftverk nordost om Bjärme med en navhöjd på 105 meter och ett

vindkraftverk med en navhöjd på 50 meter på Nordeön.

Under utställningen har synpunkter inkommit från markägare i områdena

kring Bjärme och Norderön som inte vill att det ska byggas vindkraftverk

inom de utpekade områdena. Det lokala intresset för byggande av vindkraft

är inte enigt och i utlåtandet framgår att det föreligger starka motstående intressen.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Biträdande kommundirektör

Utdrag till Samhällsbyggnad

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

Dnr Ädh 279/2009

Dnr planmodul: P 08/0012

Vindkraft i Östersunds kommun

Tillägg till Översiktsplan

UTLÅTANDE 2

Översiktsplanen ställdes ut 14 december 2009 - 20 april 2010.

Kommunfullmäktige beslutade den 23 juni 2010 att återremittera översiktsplanen

för ny utställning.

Anledningen att planen ställdes ut igen var att ändringar gjorts i planen.

Ändringen avser Norderön i Storsjön. I det tidigare utställda planförslaget

ingick Norderön i ett större sammanhängande ”rött” område, där vindkraft

inte tillåts. I det nu utställda förslaget redovisas Norderön som ett ”vitt” område,

där enstaka verk och mindre grupper kan prövas.

Planen har därför ställts ut på nytt i Rådhuset, på Länsbiblioteket i Östersund

samt på kommunens hemsida under tiden 30 september – 2 december

2010. Utställningen annonserades i ortstidningarna den 2 oktober 2010.

Utställningshandlingarna som skickats ut består av fyra sidor, s 30 (Norderön)

s 33 och 34 (miljökonsekvensbeskrivningen) och s 37 (plankartan).

Övriga sidor i den tidigare utskickade utställningsversionen av översiktsplanen

berörs ej av ändringen. Fullständiga handlingar (beskrivning av förslaget

med tillhörande kartor och en redovisning av översiktsplanens konsekvenser,

samrådsredogörelse och utlåtande) har varit tillgängliga på kommunens

hemsida samt i Rådhuset och på Länsbiblioteket.

Planhandlingarna har sänts till myndigheter, sammanslutningar och enskilda

som har ett väsentligt intresse av planförslaget.

Under utställningstiden har 13 yttranden kommit in till Samhällsbyggnad.

Yttrandena refereras nedan i korthet.

YTTRANDEN

Statliga och regionala myndigheter och organisationer

Länsstyrelsen: Länsstyrelsen har under den första utställningen lämnat ett

granskningsyttrande den 19 april 2010. Det nu aktuella yttrande berör bara

området Norderön och ska ses som ett komplement till det tidigare granskningsyttrandet,

som fortfarande gäller, och som skall läsas tillsammans med

detta yttrande vad gäller ställningstagande i alla andra frågor och övriga

områden.

Norderön är utpekat i översiktsplanen som lämpligt för enstaka verk eller

mindre grupper (upp till 5 verk). Området ligger inom riksintresse för fri-

1


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

luftsliv (enligt 3 kap 6 § MB) och kulturmiljövård (Z25, Storsjöbygden, 3kap

6§MB).

Storsjöbygden är en enhetlig kulturhistorisk miljö där Storsjön är den självklara

utgångspunkten och där vida utblickar mot landskapet är ett värde i

sig. Ett storskaligt landskap där man kan läsa alla kulturhistoriska lager

och samtidigt har fjällvärlden som bakgrund med dess symboliska karaktär

som direkt anspelar till storslagen natur är känsligt mot ”industriella” inslag.

Detta kan påverka upplevelsevärdena negativt allmänt och särskilt

från speciella kulturmiljöer som angetts som uttryck av riksintresset Z25

Storsjöbygden, som t.ex. Frösö kyrka och själva Norderöns centrala del.

Vissa kulturhistoriska miljöer av riksintresse har även en landskapsbildsmässig

dimension som är en viktig del av de unika förutsättningar som

präglar Storsjöbygden. Riksintresset för kulturmiljövård Z25 Storsjöbygden

berör även område som administrativt ligger inom andra kommuner (Åre,

Krokom, Berg), där den visuella exponeringen av vindkraft på Norderön

kan påverka andra viktiga utblickar.

Därför, och i linje med tidigare yttrande, menar länsstyrelsen att Storsjöbygden

har så många sammanhängande skyddsvärden i form av allmänna

intressen (natur, kultur, landskapsbild, friluftsliv, turism osv.) att den bör

undantas från vindkraftsutbyggnad. Vidare konstaterar länsstyrelsen att en

eventuell vindkraftsetablering i området strider mot kommunens planeringsprinciper

(s.19), där står att ” Utbyggnad av vindkraft undviks inom

natur- och kulturmiljöer som är av riksintresse, områden med värdefull

landskapsbild, områden av betydelse för kommunens turism. Vid utbyggnad

inom sådana områden måste påvisas att de aktuella värdena inte påtagligt

skadas.” Länsstyrelsen instämmer med dessa ställningstaganden men har

samtidigt svårt att se hur de är förenliga med en vindkraftsetablering mitt i

Storsjöbygden. Området bör undantas från vindkraftsutbyggnad om det inte

kan visas att berörda riksintressen inte skadas påtagligt. Länsstyrelsen kan

också konstatera att möjligheten att nå de regionala och nationella målen

för vindkraft är goda. Tillägget till översiktsplanen för vindkraft i Östersunds

kommun pekar ut andra områden för större etableringar av vindkraft

som bidrar till att nå de ovannämnda målen. Till granskningsyttrandet bifogas

yttrande från andra statliga myndigheter som innehåller upplysningar

och förslag till kompletteringar. Särskilt uppmärksammas MSB:s yttrande

som kompletterar sitt tidigare uttalande med synpunkter vad gäller radiokommunikationssystemet

Rakel.

Kommentar: Norderön är markerat som vitt område, dvs enstaka verk och

mindre grupper av verk kan tillåtas. Vid en etablering av vindkraft i området

krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I denna måste påverkan på berörda

riksintressen visas. Projektet får inte genomföras om det inte kan visas att

det kan göras utan påtaglig skada på riksintressena. Se vidare under Ställningstagande.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: MSB har stråk för radiokommunikationssystemet

Rakel i området Trekilen. För att undvika att vindkraftverken

stör Rakelsystemet är det viktigt att MSB (enheten för Infrastruktur

Rakel) får möjlighet att lämna synpunkter då processen kommit

2


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

längre och när det finns mer specifika uppgifter om var vindkraftverken ska

placeras.

Kommentar: Texten kompletteras med uppgift om att samråd ska ske med

MSB.

Försvarsmakten: Det finns inga konflikter beträffande det tillkommande

vindkraftsområdet på Norderön. Försvarsmaktens tidigare synpunkter kvarstår.

Jamtli: Museet anser att etablering av vindkraftverk på Norderön inte är

lämpligt då större delen av Norderön utgörs av en kulturhistoriskt intressant

miljö inom riksintresset Z 25, Storsjöbygden. Skulle ett vindkraftverk

trots detta etableras på ön är aktuellt placeringsförslag möjligt då det ligger

utanför det centrala värdebärande områdena med sockenkyrka, odlingslandskap

och gårdsbebyggelse. Av stor vikt är då att navhöjden på vindkraftverket

hålls låg samt att eventuell etablering förgås av fotomontage

från närliggande byar. Vi ser fram emot fortsatt samråd vid bygglovsärendet

för vindkraftsetableringen i det utpekade området.

Kommentar: Se kommentar till Länsstyrelsen samt vidare under Ställningstagande.

Energimyndigheten: Det är Energimyndighetens ståndpunkt att vindbruk i

stor utsträckning är förenligt med riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv,

vilket även kan påvisas genom praxis i frågan. Restriktioner bör

därför inte generaliseras för dessa områden utan bör avgöras vid prövning

av specifik etablering där påverkan på riksintresset bedöms utifrån ett

grundligare beslutsunderlag än vad som omfattas vid en översiktsplanering.

Planeringramen för vindbruk är 30 tWh vindel per år 2020 beslutades av

riksdagen i juni 2009, och det tidigare planeringsmålet på 10 TWh till 2015

är således inaktuellt. Observera skillnaden i betydelse mellan planeringsmål

och planeringsram, den senare syftar inte till en konkret utbyggnad, utan att

det ska finnas planmässiga förutsättningar.

Regionalt miljömål på 1 TWh per år till 2015 är baserat på ett inaktuellt

nationellt planeringsmål som upphört att gälla, vilket bör anges.

Uppgiften om att ”detta kan vara ett alternativ till kommunens bygglovprövning”

avseende tillståndsprövning av vindkraftverk är missvisande.

Bygglov är kommunens prövning enligt plan- och bygglagen. Föreläggande

om tillståndsprövning för vindkraftsetableringar ska inte användas för att

ersätta kommunens bygglovprövning.

Om man kräver en naturinventering vid varje planerad vindkraftsetablering

bör omfattningen av denna klargöras, då det sannolikt finns många lokaliseringar

där det kan räcka med befintliga planeringsunderlag.

Att generellt kräva en fågelinventering vid varje planerad vindkraftsetablering

kan anses vara obefogat då det sannolikt finns många lokaliseringar

3


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

där det kan räcka med befintliga generaliserbara beslutsunderlag. Behov av

platsspecifika inventeringar bör beslutas i det enskilda ärendet för att undvika

omotiverat resurskrävande insatser.

Naturvårdsverkets nationella riktvärde på 35 dBA avser områden som planlagts

för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Lokala avvikelser bör undvikas.

Kommentar: Meningen om tillståndsprövning som ett alternativ till kommunens

bygglovprövning avser en frivillig prövning från exploatörens sida.

Sker en miljöprövning ersätter den bygglovprövningen. Det framgår av planen

att särskilda fågelinventeringar endast krävs i de fall utbyggnad bedöms

kunna påverka fågellivet. Omfattningen av varje enskild naturinventering

kommer att bedömas från fall till fall.

Trafikverket: Det bör framgå av översiktsplanen att Trafikverket ska vara

remissinstans i alla vindkrafts- och mätmastärenden. Vid vindkraftsetableringar

ska LFV kontaktas för lokaliseringsprövning för vindkraft. Uppförande

av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma att

påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning ska göras av LFV.

Även LFV (flygtrafiktjänsten) ska kontaktas vid vindkraftsetableringar eftersom

vindkraftverk kan påverka den radioutrustning som krävs för att kunna

ta sig mellan flygplatser. De flygplatser som berörs av vindkraftsetableringar

är att beteckna som sakägare och ska ges möjlighet till yttranden i dessa

ärenden. Åre-Östersunds flygplats anses vara sakägare för alla etableringar

inom ca 55-60 km radie från flygplatsen. Värt att tänka på är också att

vindkraftverk i skogsmiljö kan försvåra skogsbrandsbekämpning, sjö- och

våtmarkskalkning samt skogsgödsling.

Norderön berörs av närheten till Åre-Östersunds flygplats som är av riksintresse.

Närmast berörs området av flygplatsens instrumentflygprocedurer

inom en ”minimum sector altitide”, MSA, som baseras på en cirkel med en

radie av 55-60 kom från flygplatsen. Master och vindkraftverk kan riskera

att genomtränga de hinderytor som definieras av riksintressets influensområden,

vilket kan medföra restriktioner för flygplatsfunktionen och anses

medföra påtaglig skada på riksintresset. Innanför MSA-ytan finns ett antal

procedurytor för in- respektive utflygning till/från flygplatsen.

Vad gäller etableringar av vindkraftsparker, även mindre grupper, enstaka

verk och gårdsverk, så är det området inom en radie på ca 20 kilometer från

flygplatsen som är känsligast men även placeringar på höga höjder ut till

55 kilometer från flygplatsen måste man ta hänsyn till. Om vindkraftverkets

totalhöjd är 690 meter eller högre över havet innebär det i vissa sektorer

runt Åre-Östersunds flygplats att verket blir ett hinder för flyget och åtgärder

måste vidtas. Åre-Östersund Airport vill ha särskilda samråd inför eventuella

etableringar inom de vita områdena: Norderön, Bjärme och Grytans

skjutfält.

I övrigt hänvisas till tidigare yttranden från Vägverket, Banverket samt Luftfartsverket.

4


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

Kommentar: Texten förtydligas angående remisser till Trafikverket och

Åre-Östersund Airport.

Swedavia AB, Åre Östersund Airport: Vad gäller etableringar av vindkraftsparker,

även mindre grupper, enstaka verk och gårdsverk, så är det

området inom en radie på ca 20 kilometer från flygplatsen som är känsligast

men även placeringar på höga höjder ut till 55 kilometer från flygplatsen

måste man ta hänsyn till. Om vindkraftverkets totalhöjd är 690 meter

eller högre över havet innebär det i vissa sektorer runt Åre-Östersunds flygplats

att verket blir ett hinder för flyget och åtgärder måste vidtas. Åre-

Östersund Airport vill ha särskilda samråd inför eventuella etableringar

inom de vita områdena: Norderön, Bjärme och Grytans skjutfält.

Kommentar: Se kommentar till Trafikverket.

Svenska Kraftnät: Det är viktigt med ett visst säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk

och våra anläggningar. Avståndet får inte vara sådant att ett vindkraftverk

skulle kunna falla över en kraftledning vid ett haveri. Avstånden

måste även vara tillräckliga för säker flygbesiktning samt tillräckliga mellan

jordpunkter på vindkraftverk respektive kraftledning. Svenska Kraftnät

önskar därför vara delaktigt i ärenden då lokalisering av vindkraftverk planeras

närmare än 200 meter från våra anläggningar.

Kommentar: Remiss sker till alla sakägare och intressenter i bygglov- och

miljöprövning.

Bergs kommun: Har ingenting att erinra.

Ragunda kommun: Har ingenting att erinra.

Åre kommun: Har ingenting att erinra.

Härjedalens kommun: Har ingenting att erinra.

Strömsunds kommun: Har ingenting att erinra mot det reviderade planförslaget.

Kommunen önskar yttra sig över planerade vindkraftverk nära kommungränsen.

Kommunala förvaltningar och bolag, politiska partier

Räddningstjänsten: Under förutsättning att framtagna skyddsavstånd kan

hållas till såväl bostäder som vägar och kraftledningar har räddningstjänsten

inget att erinra.

Jämtkraft: Har ingenting att erinra.

5


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

Övriga organisationer, företag och enskilda

Eva Hammar, ägare till fastigheten Norderöns-Backen 1:16: Mina åsikter

om planerna på att sätta upp ett vindkraftverk på Norderön ur perspektiven

kulturhistoria, rekreation och friluftsliv såväl som turism framfördes i yttrande

5 jan 2010. (Synpunkter som framfördes är att vindkraftverket inte

passar i denna kulturhistoriskt värdefulla bygd, och en stor del av strövområdena

som nyttjas av bär- och svampplockare kommer att förstöras, djurlivet

kommer att förändras och detta kommer att få konsekvenser för boendekvaliteten

och den påbörjade turistnäringen på ön och utsikten kommer att

påverkas.)

I ett land som Sverige med stora glest bebygga områden syns det mig ur

samhälls-/ företagsekonomisk synvinkel vara fel att planera ett vindkraftbygge

på Norderön. För att uppnå ett optimalt förhållande mellan kostnaderna

för uppsättandet, infrastrukturen, underhållet och det nödvändiga

utbyggandet av elnätet för att klara av inmatningen och intäkterna borde

bara den större typen av vindkraftverk i större grupper byggas. Därvidlag

bör ur juridisk synvinkel områden väljas med stora markområden per

markägare. På Norderön är ägarstrukturen genom de förhållandevis små

skogskiftena olämplig, då många markägare träffas av upprättandet med

åtföljande känslomässiga och reala inskränkningar i nyttjanderätten.

Förslaget till utbyggnad av vindkraftverk på Norderön kommer framför allt

från ägare boende i Ålsta som inte kommer att vare sig se, höra eller på

något annat sätt störas av upprättandet. Deras förslag kommer att påverka

boende och ägare i närheten av vindkraftverket. Det förorsakar redan nu

sociala spänningar som säkerligen inte kommer att minska varken under

byggnadstiden med buller, tung trafik och förändringar i infrastrukturen

eller efter en genomförd installation av vindkraftverket.

Kommentar: Se kommentar till Länsstyrelsen samt vidare under Ställningstagande.

Ulrika Thornquist, ägare till fastigheten Bjurhuskälen 1:15: Det är ytterst

beklagligt att kommunen väljer att ta ut områden som kan vara lämpliga för

vindkraft utan någon tanke på oss som enskilda personer utan det är upp till

mig att försvara den mark jag äger. Jag ifrågasätter även om jag som privatperson

ska förstå att det finns planer på att bygga vindkraft och därmed

är det upp till mej att leta den informationen i media. Jag har inte i min vildaste

fantasi trott att mitt skifte på 208 ha mitt ute i skogen skulle komma att

kunna bli en stor vindkraftpark.

Vi kommer under inga omständigheter att tillåta någon etablering av vindkraft

på vår mark. Marken har funnits i vår ägo sedan mitten av 1800-talet

och är rik på gamla ödesbölen, älggropar, kolbottnar osv. På vår mark har

vi även ett område med biotopskydd. Skiftet är även skyddsdikat med totalt

17 km diken. På skiftet står en gammal fäbodvall där vi tillbringar mycket

tid och vi skulle uppleva det som mycket störande med ljudvolym och den

förändrade landskapsbild som skulle uppstå. Vi har denna plats där vi kan

6


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

koppla av med jakt och bärplockning. Det är helt otänkbart för oss att låta

något bolag sätta upp vindsnurror på vår mark och vi ser även att det inte

sätts upp några snurror på den mark som gränsar till vår. Vi vill även uttrycka

vårt missnöje med att denna översiktsplan togs fram under våren -09

och att vi som markägare inte blev kontaktade.

Kommentar: Alla gröna områden är på grund av kartornas skala väldigt

schematiskt redovisade. Vindkraftverk kan aldrig byggas mot en markägares

vilja, då det förutsätter att exploatören arrenderar marken. Så länge nuvarande

fastighetsägare inte vill ha vindkraftverk på sin mark kan det alltså

aldrig byggas vindkraftverk där, oavsett vad översiktsplanen säger. Utskick

till markägare har inte gjorts på grund av det mycket stora antalet berörda.

Information om arbetet med denna översiktsplan har skett via tidningsannonser,

artiklar samt på kommunens hemsida. Den har även under samrådsoch

utställningstid funnits tillgänglig på Länsbiblioteket och i Rådhuset.

Markägare och boende i Bjärme, underskrivet av 13 fastighetsägare och 7

boende: Exploatören (Näsbygdens Vind AB) vars aktieägare inte själva,

utom möjligen i ett gränsfall har äganderätt till någon som helst mark inom

det vitmarkerade området vid Bjärme har uttryckt sin avsikt genom arrendeavtal,

giltiga under 35 år, skaffa sig erforderlig dispositionsrätt till området.

Som markägare inom det vitmarkerade området emotsätter vi oss, tillsammans

med ett antal övriga boende i Bjärme by, efter moget övervägande,

dessa planer. Vi befarar att såväl skogsbruk, jakt och övrigt friluftsliv,

liksom allmänna kultur – och naturvärden, som sedan fäbodtiden genom

genrationer haft betydelse för vår livskvalitet, kraftigt och negativt kommer

att påverkas såväl under verkens uppbyggnad som under efterföljande driftperiod.

Vi vill med skärpa framföra att de synpunkter som Näsbygdens vind

framfört i sina skrivningar till kommunen på intet sätt representerar vår

mening utan skall ses som en partsinlaga av en tilltänkt exploatör. Vi är inte

delägare och saknar beslutsrätt i detta bolag och har heller inga planer på

att genom arrendeavtal med detsamma upplåta vår mark för vindkraftsutbyggnad.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att det vitmarkerade

området nordost om Bjärme tas bort och återgår till omgivande rödmarkerat

område där vindkraftsutbyggnad ej tillåts.

Vi anser att det kommer att bli ansenliga ingrepp i det skyddsvärda området,

där det finns en hel del känsliga växter, ovanliga orkidéer tex. Dessutom

anser vi att det kommer att inkräkta på skogsbruket genom att det måste

byggas vägar och dras högspänningsledningar och inte minst jakten i området

som är en viktig del för oss markägare. I det bolag som vill exploatera

ingår det av alla markägare endast två stycken. Östersunds kommun satsar

ju mycket på turism och mycket och bra friluftsliv för invånarna och då

tycker vi att närheten till Svartsjöarna från ev vindkraftverk inte är så lyckad.

Landskapsbilden kommer ju dessutom att ändras då ev vindkraftverk

kommer att syns över hela Storsjöbygden och Storsjön. Vi vill därför att

området på Bjärmeskogen fortsatt ska vara ett rött område, där vindkraft ej

ska förekomma. Bifogar insändare.

Kommentar: Bjärme är markerat som vitt område, dvs enstaka verk och

mindre grupper av verk kan tillåtas. Vid en etablering av vindkraft i området

7


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I denna måste påverkan på berörda

riksintressen visas. Projektet får inte genomföras om det inte kan visas att

det kan göras utan påtaglig skada på riksintressena. Se vidare under Ställningstagande.

Jägareförbundet: Av MKB:n framgår att vissa begränsningar av skjutriktningar

med mera kan bli aktuella för att undvika skott mot ståltornen. Förbundet

ser praktiska svårigheter om sådana införs, i form av avstånd och

vinklar från kraftverket. Inskränkningar i jakträtten kan även medföra att

jakträtten minskar i värde. Jaktlagen reglerar jägarens strikta ansvar; ”jakten

skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att

människor och egendom inte utsätts för fara.” Sammantaget anser förbundet

att några inskränkningar i jakten inte bör införas.

Kommentar: Översiktplanen förordar inte att några inskränkningar görs i

jakten.

DONG Energy meddelar att DONG Energy på bakgrund av de preliminära

analyser av de i översiktsplanens utpekade områden (Prisgårdsbodarna)

har beslutat att inte fortsätta projektutvecklingen på nuvarande tidpunkt, då

vi bedömer att områdena är mindre intressanta för vindkraft i dagsläget.

KVARSTÅENDE SYNPUNKTER

Följande synpunkter som lämnades under samråd och utställning tillgodoses

inte i planen. (Beroende på vilket alternativ som antas.)

Utställning 2

- Vitt område vid Bjärme bör ut gå.

- Vitt område vid Norderön bör utgå.

- Vindkraft bör inte tillåtas inom delar av området Prisgårdsbodarna.

Utställning 1

- Vitt område vid Bjärme bör ut gå.

- Vindkraft bör tillåtas på Norderön och i Storsjöbygden.

- Det gröna området Grytan bör utökas till att omfatta Opeflon.

- Det gröna området Trekilen bör utökas i sydlig riktning.

- Det gröna området Storhögen bör utökas i sydlig riktning.

- Vindkraft bör tillåtas på fastigheten Kånkbacken 1:3.

- Vindkraft bör inte tillåtas inom delar av området Prisgårdsbodarna.

Samråd

- Området Trekilen och Storhögen bör utökas och kopplas samman.

8


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

- Vindkraftverk bör tillåtas på Opeflon

- Utöka gröna området i Trekilen

- Området Storhögen bör utvidgas till att även omfatta ett område söder

om Stocklunda.

- Vindkraftverk bör inte byggas i Munkflohögen.

STÄLLNINGSTAGANDE

Samrådsförslaget redovisade hela Storsjöbygden som röd, det vill säga område

där vindkraftsutbyggnad ej tillåts. Efter samrådet och de önskemål som

framfördes om möjlighet till vindkraftsutbyggnad vid Bjärme fattade kommunstyrelsen

ett beslut att ett vitt område som möjliggör för enstaka verk

och mindre grupper skulle läggas till norr om Bjärme. Efter utställningen

fattade kommunfullmäktige beslut om att även tillåta motsvarande vitt område

som möjliggör enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk på

Norderön samt att ny utställning skulle ske.

Länsstyrelsen har under utställningarna inkommit med synpunkter på att

vindkraftsetableringar tillåts inom Storsjöbygden som är av riksintresse för

naturvård, kulturvård och det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsen anser att

Storsjöbygden har så många sammanhängande skyddsvärden i form av allmänna

intressen att den bör undantas från vindkraftsutbyggnad.

Inför antagandet föreslås kommunfullmäktige ta ställning till två alternativa

planförslag.

A) Planförslag enligt senaste utställningen. Ett område vid Bjärme och

ett område runt Norderön är vita på plankartan, det vill säga här tilllåts

enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk.

B) Planförslag där hela Storsjöbygden, inklusive Norderön och Bjärme

är rödmarkerad på plankartan, det vill säga område där vindkraftsutbyggnad

ej tillåts. I övrigt som senaste utställningsförslaget. Texten

anpassas till kartan.

Konsekvenserna av att anta alternativ A är att kommunen får en översiktsplan

som står i konflikt med Länsstyrelsens yttranden och inte bedöms tillvarata

statens intressen på ett bra sätt. Tillståndsprövning av mindre grupper

av vindkraftverk ligger hos kommunen, men vid eventuell överprövning av

bygglov och tillståndsbeslut kommer statliga myndigheter att hantera ärendet.

Konsekvensen blir också att kommunen frångår principen om att undvika

utbyggnad av vindkraft inom områden av riksintresse och områden med

värdefull landskapsbild. En risk finns att ännu ej kända exploateringsintressen

dyker upp inom riksintresseområdena i Storsjöbygden efter planens antagande.

Dessa kan komma att kräva att bli behandlade på samma sätt som

9


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

projekten på Norderön och i Bjärme. På sikt kan skyddet kring det värdefulla

området kring Storsjöbygden komma att urholkas.

Att göra Norderön till ett vitt område innebär också en risk att en större

vindkraftsetablering lokaliseras till ön. I dagsläget är önskemålet ett vindkraftverk

med en totalhöjd på 66 meter.

En etablering av vindkraft på Norderön och vid Bjärme strider mot översiktsplanens

planeringsprinciper som anger att utbyggnad av vindkraft ska

undvikas i riksintresseområden. Mot bakgrund av detta och Länsstyrelsens

yttrande förordas att alternativ B antas.

Att anta alternativ B innebär att kommunens översiktliga strategi är att

vindkraftverk inte ska byggas inom Storsjöbygden. Planen redovisar en konsekvent

syn på Storsjöbygdens utveckling. Då översiktsplanen inte är juridiskt

bindande finns möjlighet att vid prövning av enskilda ärenden medge

etableringar som inte överensstämmer med planen. Varje ärende om etablering

av vindkraftverk prövas för sig, och när det gäller enstaka verk eller

mindre grupper ligger besluten hos kommunen.

REVIDERING

Med anledning av de inkomna synpunkterna föreslås översiktsplanen kompletteras

och förtydligas med följande punkter.

Under rubriken ”Luftfarten” ändras texten angående störningar från hinderljus

till meningen: Om vindkraftverkens hinderljus bedöms bli störande för bebyggelse

eller naturreservat ska bästa teknik användas, där ljusen endast

tänds vid risk för kollision. Detta förutsätter att tekniken kan godkännas.

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING

Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen

Under första utställningen inkom följande synpunkter:

Länsstyrelsen anser att texten på sidan 33 under Myllrande våtmarker samt

sidan 34 under Beaktande av mål är felaktig.

Kommentar: Texten har justerats.

Miljöpartiet anser att man bör förklara hur viktningen gått till av de positiva

och negativa aspekterna för landsbygdsutvecklingen under Samhällsekonomiska

aspekter (rubriken Landsbygdsutveckling i samrådsversionen).

Kommentar: Texten har förtydligats.

10


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2

SAMMANFATTNING

Efter utställningen har mindre ändringar av redaktionell karaktär gjorts i text

och karta.

Förslag till kommunfullmäktiges beslut:

1. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad 2011-01-21 antas som kommunfullmäktiges

eget.

2. Den särskilda sammanställningen för miljökonsekvensbeskrivningen offentliggörs

kommunens officiella anslagstavla samt på kommunens hemsida

efter planens antagande.

3. Tillägget till översiktsplanen Vindkraft i Östersunds kommun revideras i

enlighet med utlåtandet.

4. Planförslag enligt alternativ A) eller B) antas.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Östersund den 2011-01-21

Siv Reuterswärd

Stadsarkitekt

Maria Boberg

Planarkitekt

Bilagor:

Länsstyrelsens granskningsyttrande

Utlåtande 1

Samrådsredogörelse

11


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Plankarta Alt A

Plankarta Alternativ A

Tillägg till Östersunds översiktsplan

I ”gröna” områden är det möjligt att större

vindparker kan byggas efter miljöprövning och

långsiktig skadekompensation till rennäringen

vid eventuell skada.

I ”röda” områden finns värdefulla landskap

för t.ex rennäringen, turismen, naturvården

eller kulturmiljön som riskerar att påtagligt

skadas av vindkraftexploateringar. Där tillåts

inte stora vindkraftverk. Små gårdsverk kan

eventuellt få bygglov.

I ”vita”, omarkerade områden kan enstaka

vindkraftverk eller små grupper eventuellt

få bygglov om de är väl åtskilda och följer

rekommendationerna i översiktsplanen.

Kartan visar också föreslagna ”röda” och

”gröna” områden i Åre, Krokom, Strömsund,

Ragunda och Bräcke kommuner.

Område där större vindkraftsparker

kan prövas

Område där vindkraftsutbyggnad

ej tillåts

Område där enstaka verk

och mindre grupper kan

prövas

Stugun

Krokom

Frösön

Prisgårdsbodarna

Munkflohögen

Trekilen

Häggenås

Storhögen

Lit

Östersund

Grytans skjutfält

Brunfl o

Tandsbyn

Gällö

Hammerdal

37


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Plankarta Alt B

Plankarta Alternativ B

Tillägg till Östersunds översiktsplan

I ”gröna” områden är det möjligt att större

vindparker kan byggas efter miljöprövning och

långsiktig skadekompensation till rennäringen

vid eventuell skada.

I ”röda” områden finns värdefulla landskap

för t.ex rennäringen, turismen, naturvården

eller kulturmiljön som riskerar att påtagligt

skadas av vindkraftexploateringar. Där tillåts

inte stora vindkraftverk. Små gårdsverk kan

eventuellt få bygglov.

I ”vita”, omarkerade områden kan enstaka

vindkraftverk eller små grupper eventuellt

få bygglov om de är väl åtskilda och följer

rekommendationerna i översiktsplanen.

Kartan visar också föreslagna ”röda” och

”gröna” områden i Åre, Krokom, Strömsund,

Ragunda och Bräcke kommuner.

Område där större vindkraftsparker

kan prövas

Område där vindkraftsutbyggnad

ej tillåts

Område där enstaka verk

och mindre grupper kan

prövas

Stugun

Krokom

Frösön

Prisgårdsbodarna

Munkflohögen

Trekilen

Häggenås

Storhögen

Lit

Östersund

Grytans skjutfält

Brunfl o

Tandsbyn

Gällö

Hammerdal

37


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

Dnr Ädh 279/2009

Dnr planmodul: P 08/0012

Vindkraft i Östersunds kommun

Tillägg till Översiktsplan

UTLÅTANDE

Översiktsplanen har hållits utställd i Rådhuset, på Länsbiblioteket i Östersund

samt på kommunens hemsida under tiden 14 december 2009 - 20 april

2010. Utställningen annonserades i ortstidningarna den 20 februari 2010.

Utställningshandlingarna består av en beskrivning av förslaget med tillhörande

kartor och en redovisning av översiktsplanens konsekvenser samt en

samrådsredogörelse.

Planhandlingarna har sänts till myndigheter, sammanslutningar och enskilda

som har ett väsentligt intresse av planförslaget.

Under utställningstiden har 28 yttranden kommit in till Samhällsbyggnad.

Yttrandena refereras nedan i korthet.

YTTRANDEN

Statliga och regionala myndigheter och organisationer

Länsstyrelsen: Kommunen har i stort tagit hänsyn till länsstyrelsens synpunkter

som framfördes under samrådet. En av översiktsplanens viktiga

uppgifter är att redovisa riksintressen och hur dessa långsiktigt tillgodoses.

Länsstyrelsen anser att överväganden och angivna riktlinjerna för vindkraftsutbyggnad

tillgodoser riksintressen och visar kommunens intention att

värna dem. Några preciseringar behövs vad gäller området Trekilen, Grytan

och Bjärme.

Ett nytt område, som inte var med i samrådsförslaget, redovisas som lämpligt

för enstaka verk/mindre grupper (upp till 5 verk), Bjärme. Utpekandet

strider mot flera av kommunens riktlinjer som beskrivs under kapitlet Omgivningspåverkan,

övervägande och riktlinjer. Länsstyrelsen ställer sig tveksam

till området då det inte kunnat visas att berörda riksintressen, naturvård,

friluftsliv och kulturmiljövård, inte kommer att skadas påtagligt.

Bjärme ligger inom riksintresse för friluftsliv (enligt 3 kap 6 § MB) och kulturmiljövård

(Z25, Storsjöbygden, 3kap 6§MB). Vidare ligger området delvis

inom riksintresset för naturvård (Svartsjöarna, 3 kap 6§ MB) och inom

våtmarksinventeringens (VMI) klass 1 område och i myrskyddsplan för Sverige.

Området är inte av riksintresse för vindkraft. En eventuell vindkraftsetablering

i området strider mot kommunens planeringsprinciper (s.19), där

står att ” Utbyggnad av vindkraft undviks inom natur- och kulturmiljöer

som är av riskintresse, områden med värdefull landskapsbild, områden av

betydelse för kommunens turism. Vid utbyggnad inom sådana områden måste

påvisas att de aktuella värdena inte påtagligt skadas.” Slutligen konstateras

att en eventuell vindkraftsetablering i området strider mot kommunens

1


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

mål som beskrivs på s.34 med följande ”...11. Myllrande våtmarker Någon

utbyggnad inom riksintressanta våtmarker medges ej....” Länsstyrelsen instämmer

med dessa ställningstaganden men har samtidigt svårt att se hur de

är förenliga med en vindkraftsetablering i Bjärme. Området bör undantas

från vindkraftsutbyggnad om det inte kan visas att berörda riksintressen inte

skadas påtagligt.

Under samråd ställde Försvarsmakten sig tveksam till en exploatering för

vindkraft i området Trekilen. Vidare hade länsstyrelsen invändningar pga.

de höga naturvärdena i anslutning till området (Öjsjömyrarna, som är ett

Natura 2000-område, naturreservat samt riksintresseområde för naturvård).

Kommunen, i linje med länsstyrelsens synpunkter i samrådsyttrandet,

föreslog i sin samrådsredogörelse (2009-10-05) att området skulle strykas. I

successiva kontakter mellan kommunen och försvarsmakten visade det sig

att området, med vissa justeringar, kunde accepteras från försvarsmaktens

sida och således pekas ut som lämpligt för vindkraft. Kommunstyrelsen beslutade

att redovisa Trekilen som lämpligt område för större etableringar. I

följd av de successiva kontakterna med försvarsmakten och kommunens

ställningstagande i planbeskrivningen menar länsstyrelsen att området kan

vara lämplig för större etableringar under vissa förutsättningar:

- utformningen av framtida vindkraftspark måste ta hänsyn till försvarsmaktens

synpunkter.

- vidare måste en utbyggnad av vindkraft undvika negativ påverkan på de

höga naturvårdsvärdena i anslutning till området (Öjsjömyrarnas naturreservat).

Detta skall även ses i ett perspektiv av att kumulativa effekter (t.ex.

på fågellivet) kan uppkomma pga en eventuell exploatering av grannområdet

Storhögen som ligger bara få kilometer söder om Trekilen. Detta behov

av hänsynstagande framgår inte tydligt av planen.

Vad gäller Grytan förutsätter länsstyrelsen att hänsyn tas till det i området

belägna extremrikkärret som är av riksintresse.

Området Prisgårdsbodarna, som anses lämpligt för större vindkraftsetableringar

berör delvis ett område av riksintresse för rennäring. På grund av

den grova avgränsningen i översiktsplanen och att ytan som berörs är av

mindre omfattning, anser länsstyrelsen att det finns förutsättningar för att

kunna ta hänsyn till rennäringens intresse även med en vindkraftsutbyggnad.

Planbeskrivningen bör dock kompletteras med en redovisning av nödvändigt

hänsynstagande till rennäringen.

Inom Östersunds kommun finns ett område, Z015, Storhögen, som av Energimyndigheten

bedöms vara av riksintresse för vindbruk och som kommunen

pekar ut som lämpligt för större etableringar. Länsstyrelsen har inga invändningar

mot kommunens ställningstagande. Området har en större utbredning

än energimyndighetens förslag. Länsstyrelsen kan, efter antagande

av översiktsplanen, anmäla det av kommunen avgränsade området för

omprövning av riksintresseområdena enligt 4 § förordningen om hushållning

med mark- och vattenresurserna.

I översiktsplanen ska framgå om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken

följs. För vindkraft är det framför allt buller och skuggor som kan för-

2


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

orsaka besvärligheter för människor i närheten av verken. Dessa olägenheter

påverkar inte gällande miljökvalitetsnormer. Inte heller den aktuella

trafikmängden i samband med byggande av vindparker bedöms påverka

miljökvalitetsnormer för luft på ett oacceptabelt sätt.

Länsstyrelsen anser att mellankommunal samordning har skett på ett bra

sätt. Vad gäller de ”gröna” områdena vid gränsen mellan Östersunds och

Strömsunds kommuner anser länsstyrelsen att det under tillståndsprocessen

finns utrymme för att kunna samordna frågan mellan kommunerna på ett

acceptabelt sätt och undvika en splittrad landskapsbild och oacceptabla

visuella störningar.

Östersunds kommun anger på sid. 33 i planen, under Myllrande våtmarker,

att ”Inga riksintressanta våtmarker blir påtagligt påverkade.” Kommunen

anger dessutom på sidan 34 under Beaktande av mål att ”Någon utbyggnad

inom riksintressanta våtmarker medges ej” Länsstyrelsen konstaterar att

såväl Svartsjöarna, Öjsjömyrana och Grytan har våtmarker av riksintresse

för naturvärden och att dessa kan påverkas negativt vid en ovarsam vindkraftetablering

enligt förslagen i planen.

I flera områden finns ett antal fågelarter, orkidéer m.m. som omfattas av

artskyddsförordningen. Detta innebär att det utan dispens enligt 4§ artskyddsförordningen

är förbjudet att:

”… 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings- uppfödnings-,

övervintrings- och flyttningsperioder

4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet

gäller alla levnadsstadier hos djuren… .”

Gränserna för området Munkflohögen bör justeras enligt försvarsmaktens

anvisningar.

Länsstyrelsens granskiningsyttrande bifogas utlåtandet.

Kommentar: Området vid Bjärme är markerat som vitt, dvs enstaka verk

och mindre grupper av verk kan tillåtas. Vid en etablering av vindkraft i

området krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I denna måste påverkan på

berörda riksintressen visas. Projektet får inte genomföras om det inte kan

visas att det kan göras utan påtaglig skada på riksintressena. Bara en mindre

del av det vita området ingår i riksintresset för naturvård. Samhällsbyggnad

är enig med länsstyrelsen i frågan att en etablering av vindkraft i Bjärme

strider mot kommunens egna planeringsprinciper som anger att utbyggnad

av vindkraft ska undvikas i riksintresseområden. Förslaget om ett vitt område

i Bjärme beslutades dock av kommunstyrelsen inför utställningen av

översiktsplanen.

Översiktsplanen kompletteras med information om att det är viktigt att de

kumulativa effekterna som kan uppkomma om både Storhögen och Trekilen

exploateras uppmärksammas i tillståndsansökan.

Avsnittet om Grytan kompletteras med information om att hänsyn måste tas

till extremrikkärret av riksintresse, och var det ligger.

3


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

Texten om Prisgårdsbodarna kompletteras med information om att hänsyn

måste tas till rennäringen.

Gränserna för området Munkflohögen föreslås justeras enligt försvarsmaktens

synpunkter.

Beträffande våtmarker av riksintresse förtydligas texten i miljökonsekvensbeskrivningen.

Banverket: Mittbanan (Sundsvall-Storlien) är av riksintresse av internationell

betydelse för järnväg enl 3 kap 8§ miljöbalken. Detta framgår inte av

planen. Även banor och anläggningar som inte är av riksintresse ska så

långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten

eller utnyttjandet av anläggningarna. Norr om Häggenås passerar

banan genom område där enstaka verk och mindre grupper kan prövas.

Inom detta delområde bör särskild hänsyn tas till järnvägens intresse. Under

avsnittet ”säkerhet” s 18 saknas säkerhetshänsyn till järnväg. Kontakt

ska tas med Banverket för att undvika störningar på Banverkets anläggningar.

Vid etablering av vindkraftverk bör avståndet mellan järnvägsbank/

kontaktledning och vindkraftverk vara minst totalhöjden på vindkraftverket,

dock alltid minst 50 meter. Minst rekommenderat avstånd mellan spårmitt

och vindkraftverk är totalhöjden utökad med 20 meter.

Alla detaljplaner och bygglov som rör vindkraftverk med totalhöjd över 50

meter belägna inom 30 km från järnväg bör remitteras till Banverket. Även

vindkraftverk med den totalhöjd under 50 meter samt master belägna inom

500 meter från järnväg bör remitteras till Banverket. I de fall masten är en

mätmast för planerad vindkraft är det bra om kontakt tas tidigt med Banverket.

Remiss bör även ske till Banverket vad det gäller korsning järnväg

och tillfartsvägar till vindkraftsparker.

Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med riksintresse för järnvägen

och säkerhetshänsyn till järnväg.

Försvarsmakten: Mindre delar av områdena Trekilen och Munkflohögen är

i konflikt med totalförsvarets intressen och gränserna bör justeras. Munkflohögen

bör justeras så att ”svansen” i SO tas bort. Trekilen bör reduceras

något både i den östra och västra kanten. Det kan vara möjligt att etablera

enstaka vindkraftverk inom nämnda delområden utan att konflikt uppstår.

Särskild analys måste göras på position och höjd på föreslagna vindkraftverk.

Även inom 20 km radie från väderradarstationen kan enstaka verk

vara möjliga att uppföra efter särskild analys.

Kommentar: Det gröna området Munkflohögen föreslås justeras enligt försvarsmaktens

synpunkt. Placering av vindkraftverken i området Trekilen så

att inte konflikt uppstår med försvarets intressen hanteras i tillståndsprocessen.

Vägverket: Har lämnat synpunkter i samrådsskedet och har i övrigt inget

att erinra.

4


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

Transportstyrelsen: Våra synpunkter från tidigare yttrande har beaktats.

Texten på s 16 bör ändras så att det framgår att alla vindkraftverk över 45

meter ska förses med blinkande hinderbelysning. Verk med en höjd över 45

men under 150 meter ska förses med medelintensivt rött blinkande ljus och

verk med en höjd av 150 meter och högre med högintensivt vitt blinkande

ljus. För vindkraftparker gäller att endast de verk som utgör parkens yttre

gräns ska markeras enligt ovan. Övriga verk inne i parken kan förses med

lågintensivt fast rött ljus. Ytterligare lättnader i markeringskravet framgår

av föreskriften LFS 2008:47.

Kommentar: Texten kompletteras enligt Transportstyrelsens synpunkter.

PTS: Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av

radiolänksignaler på ett negativt sätt. Speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser.

PTS Rekommenderar att ett samrådsförfarande genomförs

mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av

vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna.

Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda

radiolänkoperatörerna är.

Kommentar: Detta framgår redan av översiktsplanen.

Svenska Kraftnät: Vi vill påminna om de gällande tekniska krav som omfattar

alla vindkraftverk och vindkraftsparker med kapacitet större än 1,5 MW.

Dessa krav finns beskrivna i föreskriften SvKF2005:2 ” Affärsverket svenska

kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning

av produktionsanläggningar”.

Kommentar: Texten kompletteras med informationen.

Jamtli: Har inget att erinra ur kulturhistorisk synpunkt och ser fram emot

fortsatt samråd i händelse av etablering av vindkraftverk i de utpekade områdena.

Luftfarstverket Åre östersund Airport: Vi vill ha fortsatt delaktighet i processen

angående planerna på vindkraft i Grytan. Det är det område som

kan få största påverkan på Åre Östersund Airport. Flygplatsen vill även ha

ytterligare samråd vad gäller vindkraft i Prisgårdsbodarna och Bjärme. För

övriga områden krävs inget ytterligare samråd förutom att Åre Östersund

Airport på alla etableringar måste informeras minst 6 månader innan själva

byggandet påbörjas för att hinna publicera de eventuella förändringar i

flygplatsens kartdataunderlag som kommer av etableringen av vindsnurrorna.

Kommentar: Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är

beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Åre-Östersunds

flygplats. I övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål

från berörda remissinstanser. Översiktsplanen kompletteras med text om

information till flygplatsen innan byggandet påbörjas.

5


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

Energimyndigheten: Områden som utgör riksintresse för natur, friluftsliv,

turism samt för rennäringen har generellt bedömts som olämpliga för utbyggnad

av vindbruk. Det är Energimyndighetens ståndpunkt att praxis pekar

på att vindbruk i stor utsträckning är förenligt med samtliga ovanstående

riksintressen och restriktioner bör därför inte generaliseras för dessa

områden. När det gäller riksintresse för kultur har man uttryckt att ”hänsyn

skall tas” till dessa riksintressen, vilket är ett lämpligare sätt att utrycka

restriktivitet i en översiktsplan. Att generellt kräva en fågelinventering vid

varje planerad vindkraftetablering kan anses vara obefogat då det sannolikt

finns många lokaliseringar där det kan räcka med befintligt generaliserbara

beslutsunderlag. Behov av platsspecifika inventeringar bör beslutas i det

enskilda ärendet för att undvika omotiverat resurskrävande insatser. Det

gäller även det generella kravet på att genomföra en naturinventering för

varje planerad vindkraftsutbyggnad.

På s 6 och 7 bör texten ändras till att den nya planeringsramen för vindkraft

på 30 Twh till år 2020 beslutades av riksdagen juni 2009. På s 9 i texten

står ”även för anläggningar som anmäls enligt MB och tillståndprövas med

bygglov” Formuleringen ”tillståndsprövas ”låter påskina att det handlar

om ett tillståndsärende och kan missuppfattas då det avser ett anmälningsärende.

På s 18; naturvårdsverkets nationella riktvärde på 35 dBA avser

områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Lokala

avvikelser bör undvikas. S 18; det saknas i dagsläget lagstöd för att ställa

krav på villkor angående finansiella garantier vid anmälningsärenden samt

för bygglov. På s 19 fastslås att utbyggnad av vindkraft undviks inom naturoch

kulturmiljöer av riksintresse. På s 15 är ställningstagandet att ”hänsyn

skall tas” till riksintressen för kulturminnesvården. Dessa ståndpunkter är

inte konsekventa, och det senare uttalandet bedöms mer lämpligt att använda

i en översiktsplan.

Kommentar: Bedömningen har gjorts att de områden som är av riksintresse

för natur, friluftsliv och turism i stort sett inte är lämpliga för utbyggnad av

större vindkraftparker. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning i detta.

När det gäller Storsjöbygden har området så många sammanfallande

skyddsvärda intressen att kommunen vidhåller att området är olämpligt för

större vindkraftsutbyggnad. Texten angående krav på fågelinventering justeras

något. Texten på s 6, 7 och 18 justeras i enlighet med Energimyndighetens

synpunkter.

Fortifikationsverket: Önskemålet om utvidgad yta för vindkraft inom området

Grytan kvarstår. Området för vindkraft inom Grytan har minskats markant

i förhållande till området upptaget i samrådshandling. Vi har tagit del

av Försvarsmaktens svar men anser att det av oss tidigare föreslagna området

bör kunna kvarstå med en särskild skrivning gällande att prövning av

varje vindkraftverk inom den del som faller inom väderradarns radie skall

ske.

Kommentar: Enligt försvarsmakten kan enstaka verk komma att godkännas

inom en radie på 20 km från väderradarstationen. Med hänsyn till detta anser

inte samhällsbyggnad att området är lämpligt att klassas som grönt utan

vidhåller att det ska vara vitt, vilket innebär att inom området kan enstaka

6


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

verk och mindre grupper komma att tillåtas efter prövning. Planens utgångspunkt

är att i de gröna områdena redovisa områden där inga tungt

vägande motstående intressen finns utan marken är lämplig för större vindkraftsutbyggnad.

Ragunda kommun: Har ingenting att erinra.

Åre kommun: Har ingenting att erinra.

Strömsunds kommun: Har ingenting att erinra.

Kommunala förvaltningar och bolag, politiska partier

Miljöpartiet de gröna: Man har generellt behandlat parametrar som är

relevanta och tagit hänsyn till dem på ett lämpligt sätt. I Miljökonsekvensbeskrivningen

(MKB) har man viktat goda effekter mot negativa sådana och

på så sätt hittat vad man kan kalla för nettoeffekt, detta är positivt.

Förhållningssättet är dock något snävt. Genom att likställa vindkraft med

stora vindkraftsparker begränsas möjligheterna till nytänk och utveckling.

Det finns ett tydligt intresse, ute på landsbygden, för ny modern småskalig

energiproduktion. Ett aktuellt exempel är Norderön. Det är av yttersta vikt

att man inte begränsar utvecklingsmöjligheterna genom att enbart utgå

ifrån dagens etablerade teknik, utan att man även tittar på den teknik som

är på väg. Dagens infrastruktur och teknik bygger så gott som enbart på

storskalig produktion. Denna produktion och strukturer kring den gör det i

det närmaste omöjligt med småskalig energiproduktion. Detta måste man

vara medveten om och därmed vara beredd på att det kan ändras, därför

bör man i översiktsplanen ta hänsyn till sådana kommande möjligheter. Vad

beträffar hänsyn till kulturmiljöer bör man beakta att vindkraft är en del av

kulturmiljön, det är bara en ny form. Man skall vara medveten om att det

görs ingrepp i landskap och kulturmiljöer som med lätthet kan mäta sig med

vindkraft.

Under rubriken Landsbygdsutveckling beskriver man ett stort antal positiva

effekter medan de som beskrivs som negativa är betydligt färre, bedömningen

blir ändå att vindkraften inte anses ge betydande påverkan på landsbygdsutvecklingen.

Här bör man förklara hur viktningen gått till.

Man säger i texten att små gårdsverk kan efter prövning ges dispens och att

gränsen för gårdsverk ligger på 125 kW, frågan är om effekten på vindkraftverket

är den parameter som skall beaktas eller om man skall ta hänsyn

till störningen. Vi anser att det är fel parameter som styr. Om det handlar

om vad nätet kan ta emot bör detta framgå tydligt så att man kan ta hänsyn

till det.

Kommentar: I utställningshandlingen reviderades definitionen av gårdsverk

från 125 kW som det stod i samrådshandlingen, till en totalhöjd på 50

meter. Samhällsbyggnad gör bedömningen att denna höjd är lämplig med

hänsyn till landskapsbilden och riksintressena. Storsjöbygdens geografi med

7


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

Storsjön i mitten och stor andel öppen mark innebär att det finns många utsiktspunkter

och att sikten är god i området, på många platser ser man mycket

långt. Detta är ett av skälen till att det bedöms olämpligt att sprida ut

vindkraftverk över ett större område kring Storsjön. Översiktsplanen syftar

till att avgränsa områdena för större vindkraftverk så att opåverkade utblickar

kommer att finnas kvar åt några håll. Vindkraftverk i Grytan och i Bjärme

kommer att synas på långa avstånd och då är det viktigt att det finns andra

delar kring Storsjön som inte byggs ut med vindkraftverk av större storlek.

Beträffande påverkan på landsbygdsutvecklingen är förklaringen till bedömningen

att vindkraften inte bedöms ge betydande påverkan att positiva

effekterna i form av nya arbetstillfällen blir förhållandevis små. Texten i

miljökonsekvensbeskrivningen justeras något.

Jämtkraft: Har inga erinringar.

Övriga organisationer, företag och enskilda

Christer Persson, Ope 5:39: På sidan 24 står i andra stycket:

”Särskilda beräkningar har gjorts som visar att endast enstaka verk är möjliga

att bygga närmare än 20 km från väderradarn. Det gröna området har

anpassats till ett avstånd om 20 km från väderradarstationen.” Denna text

måste ändras. Nämnda beräkning var endast preliminär och ungefärlig.

SMHI och Energimyndigheten arbetar nu gemensamt på projektet

”VINDRAD”, som beräknas vara klart inom ett år. Detta projekt kommer

att möjliggöra precisa beräkningar över vilka vindkraftverk, som kan accepteras

inom 5-20 km från väderradarn.

En expertbedömning är att fler vindkraftverk på Opeflon kommer att godkännas

efter VINDRAD-mätningarna. Det är därför fel att utesluta Opeflon

som möjligt etableringsområde tills resultaten från VINDRADs mätningar

är klara. Jag yrkar därför att ovannämnda text i andra stycket på sidan 24

ändras till: ”Preliminära beräkningar har visat att endast enstaka verk är

möjliga att bygga närmare än 20 km från väderradarn. Inom ett år kommer

emellertid SMHI och Energimyndigheten att inom VINDRAD-projektet göra

noggranna mätningar, vilka bedöms medföra att fler verk kommer att godkännas.

Det gröna området kommer därför att tills vidare innehålla även

den planerade vindkraftsparken på Opeflon tills mer information erhållits.”

Kommentar: Se kommentar till Fortifikationsverket.

Bättersia EK Förening, Ordf.Frank Nilsson skriver:

1. Förorda den senaste teknologin Typ "MAGLEV WINDTURBINES".

2. Den skulle ge en mindre miljöpåverkan än att bygga omoderna propellerverk.

3. Det skulle ge mer effekt och El till halva priset mot dagens vindkraft.

4. Det finns verk med storlek 10 MW - 2 GW.

5. Exempel på detta skulle vara att det största av dessa verk skulle ersätta

500 st normal verk.

6. Värna om vårt vackra landskap med så liten miljöpåverkan som möjligt.

8


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

7. Låt (%) på vinsten gå tillbaka till de bygder i länet som påverkas.

Kommentar: Översiktsplanen tar inte ställning till vilken typ av vindkraftverk

som kan byggas ut.

Norderö Energi: I samrådsredogörelsen skrivs det att kulturvärden på platsen

kommer att påverkas negativt vid en byggnation av ett vindkraftverk.

Redan 1912 fanns ett vindkraftverk i drift på Verkön. Norderön/Verkön har

med andra ord en 100-årig tradition av vindkraft och rent kulturhistoriskt

är ett vindkraftverk inte något främmande på dessa öar, utan en fortsättning

av något som påbörjades för nära 100 år sedan.

Vidare skrivs det att ett vindkraftverk på Norderön/Verkön påverkar landskapsbild

samt natur- och kulturvärden negativt på platsen. Då byggnationen

avser ett verk med en navhöjd på max 60 meter, kommer detta att endast

i ringa utsträckning påverka landskapbilden. Det kommer inte bli aktuellt

att bygga fler vindkraftverk på Norderön/Verkön eftersom det inte finns

möjlighet att det lokala elnätet, via sjökabeln till fastlandet, klarar av mer

energi än vad ett verk producerar. Detta enligt Jämtkraft, som för övrigt

ställer sig positivt till en byggnation. All byggnation, ny eller gammal, påverkar

landskapsbilden i någon utsträckning. Det borde vara upp till lokalbefolkningen

att avgöra huruvida detta är negativt eller positivt. En majoritet

av öns fasta befolkning håller sig mycket positiv till en byggnation, enligt

det stormöte som hölls på ön i januari 2008.

Synpunkter finns på att ett vindkraftverk skulle påverka friluftslivet negativt.

Detta påstående finner vi inga belägg för. Vindkraftverket kommer uppta i

markyta en cirkel med en radie på cirka en trädlängd. Den väg som behövs

byggas gäller en sträcka om cirka 75 meter, resterande vägavsnitt finns

redan i form av en ledningsgata som Jämtkraft tagit upp. Vad gäller turistnäring

anser Norderö Energi att denna förändras i positiv bemärkelse

bland annat genom att ett vindkraftverk på Norderön/Verkön kommer sätta

dessa öar på kartan och skapa goda möjligheter till utvecklad turism med

studiebesök och därtill knuten verksamhet. Ett vindkraftverk på Norderön/Verkön

visar dels på framtidstro i Norrlands inland och dels på historisk

sammankoppling med överstelöjtnant Behms teknikintresse på Verkön.

Vi Norderöbor engagerade i Norderö Energi tror starkt på att ett vindkraftverk

på Norderön/Verkön kommer att bidra positivt till att vi kan bevara

dessa öars kulturhistoria och vidareutveckla detta i turistiskt perspektiv för

att därigenom skapa arbetstillfällen.

Norderö Energi yrkar därför på att det i översiktsplanen införs ett undantag

för en byggnation av ett vindkraftverk på Norderön. Det finns bara en ö i

Sverige med de förutsättningar som Norderön, därför finns det ingen risk

för att undantaget kommer att brukas av andra byar än Norderön. Vidare

begränsar sjökabeln mellan Norderön och fastlandet möjligheten till att

bygga ett hur stort verk som helst. Slutligen är öborna inte intresserade av

en vindkraftspark. Intresset ligger i att inte vara beroende av fastlandet för

elenergi samt att kunna använda den ständigt närvarande vinden på ett konstruktivt

och miljömässigt positivt sätt.

9


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

Kommentar: Med hänsyn till Storjöbygdens starka skydd i form av de olika

riksintressena och Norderöns placering centralt i Storsjön bedöms inte ett

undantag i översiktsplanens röda område vara möjligt. Synpunkten bemöttes

även i samrådsredogörelsen och kommunstyrelsen tog då beslutet att ställa

ut planen utan förändring beträffande Norderön. Se även kommentar till

Miljöpartiet.

Mats El Kott lämnar följande synpunkter avseende det område som något

ospecificerat benämns Storsjöbygden: Av kartan på sid 30 i utställningsmaterialet

kan man se att inom området Storsjöbygden återfinns tätorterna

Östersund, Frösön och Brunflo. Inom hela detta område utom en liten plätt

vid Bjärme läggs en röd (död) hand innebärande att här får inga enstaka

större vindkraftverk byggas. Däremot får det byggas relativt stora kraftverk

tillsammans med gårdar, ”gårdsverk” i en icke specificerad mängd, vilket

redan det tycks lite motsägelsefullt. Det framgår inte vad definitionen av

gård i det här sammanhanget är.

Som grund för den röda handen eller kanske snarare det röda täcket anges

ett antal så kallade riksintressen. Av kartan på sid 40 framgår ett antal vägar

av riksintresse vilka passerar genom Storsjöbygden. Det riksintresset

kan naturligtvis inte störas av enstaka vindkraftverk som inte ligger i direkt

anslutning till någon av vägarna.

Att placeringen av Åre/Östersund flygplats (riksintresse för luftfarten)

är olämplig torde vara uppenbart, men nu ligger den där den ligger. Av

handlingarna i ärendet framkommer att det finns vissa avstånd från bana

respektive väderradar som måste beaktas. I övrigt utgör detta riksintresse

inget hinder för enstaka större vindkraftverk.

Av kartan på sid 40 framgår ett mindre och ett något större område (Svartsjöarna?)

som anges vara av riksintresse för naturvård. Där finns redan en

mycket hög radiomast vilken redan den torde utgöra visst hinder för större

vindkraftverk. I övrigt torde inte vindkraftverk på andra ställen i Storsjöbygden

förhindras av riksintresse naturvård.

Av kartan på sid 40 förefaller allt landområde inom Storsjöbygden med undantag

för vissa delar av tätorterna Östersund och Brunflo ha ett sådant

riksintresse avseende kulturmiljövård att inga enstaka vindkraftverk kan

byggas. Det är med viss förvåning jag noterar att det inte bara är Jamtli

som är Jamtli utan snarare allt vi ser från Östersund och Frösön. Frågan

kan då möjligtvis bli vad man ser när man blickar mot Östersund och

Frösön.

Bilaga 1 till det utställda materialet – en landskapsstudie ”Vindkraft i Jämtland”

är en utmärkt liten skrift som inte alls tycks beaktad i den här delen.

Där redogörs bland annat för den Europeiska Landskapskonventionen, vilken,

måste jag erkänna, tidigare var mig helt okänd. En av utgångspunkterna

i konventionen är ” acceptera förändring av landskapet, som ett uttryck

för strävan till förbättringar och långsiktig utveckling för samhället i stort”

Det förefaller mig som just den utgångspunkten inte alls är beaktad i det

10


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

utställda förslaget. Förutsatt då att kommunen menar att det ska bo och leva

människor utanför de tre tätorterna.

Stora områden inom Storsjöbygden består av skog och vatten. Det är svårt

att se på vilket sett ett riksintresse av kulturmiljövård skulle störas av vindkraftverk

där. Vi har under de senaste 40 åren byggt fem stora broar, varav

fyra i och på gränsen till Östersunds kommun. Det är fråga om broar som

förmodligen kommer stå kvar långt längre än eventuella vindkraftverk och

som har ett avsevärt större påverkan på kulturlandskapet än några enstaka

vindkraftverk. Det här formuleras mycket poetiskt i landskapsstudien:

”Storsjöbygden skriver just nu på sin framtida historia.

Kanske inte lika ödmjukt och milt infogas det nya till

landskapsbilden. Vägar, cirkulationsplatser, avfarter

påfarter och broar, breddningar och upplag, industrier

och bostadsområden tillförs bilden och adderas till det

gamla och många gånger hävdvunna. Storsjöbygden

byter långsamt ansiktsutryck, men glimten i ögonvrån

lever trots allt kvar. Om ”glimten” är vattnet är landområdena

det som förändras sakta, för bygden lever högst

modernt och med sin tid. Vilket då också innebär att

mindre miljöer avvecklas eller utvecklas om man så

vill.”

Det finns också senkomna förändringar som mycket radikalt förändrar

landskapsbilden i Storsjöbygden i vart fall för dem som bor utanför tätorten

Östersund. Jag tänker då på Arctura, värmekraftverket och inte minst belysningarna

från fotbolls- och skidarenorna. Något hinder på den här grunden

att bygga en Björntand på Frösöberget tycks inte heller ha förelegat.

Jämfört med dessa exempel tycks mig enstaka vindkraftverk i kanske en icke

så iögonfallande färg (varför inte mörkgröna) vara en bagatell. Dessutom

lär det ha funnits ett vindkraftverk av inte helt oansenlig storlek på Verkön

en gång i tiden.

Det är något oklart varför det rörliga friluftslivet kring Storsjöbygden skulle

vara av riksintresse. Sjöfarten på Storsjön är inte särskilt intensiv och kommer

näppeligen att påverkas av enstaka vindkraft. Skidåkningen främjas just

nu genom att man hugger ned en hel del skog på Frösöberget i riktning in

emot Storsjöbygden, med, kan man förmoda, åtföljande ökande kvällsbelysning.

Det går inte att finna att enstaka vindkraftverk skulle påverka skidåkningen

negativt. Det har väl aldrig varit så mycket människor kring Svartsjöarna

som nu trots det mycket höga tornet där som inte tycks försämra

naturupplevelsen. Inte heller bär- och svampplockare kan störas på ett

nämnvärt sett av enstaka vindkraftverk. Jag kan hålla med om att Andersön

är olämpligt område, men det torde redan vara skyddat på grund av närheten

till flygplatsen. Jakten är jag för dåligt insatt i för att yttra mig över.

Fågellivet kan naturligtvis påverkas av vindkraftverk, men detta är inget

specifikt för Storsjöbygden.

Svepande hänvisningar till luddiga riksintressen är inga bra utgångspunkter

för översiktsplaner som också ska gynna ett samhälles utvecklig. Östersund

11


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

och Jämtland har gått en stadig kräftgång. Vi kan inte bli ett Stor-Jamtli

som ska besökas av Stor-Svenskar och folk från landet i väster. De måste

också flytta hit och se att här finns ett landskap att leva och utvecklas i. Beakta

vad som står i landskapsstudien på sid 16: ”Storsjöbygdens landskap

kan stå inför en förändring inom några år, till bilden kan adderas något nytt

– Vindkraft”!

Kommentar: Texten förtydligas vad gäller definitionen av vad som menas

med en gård. Kommunen har i översiktsplan antagen 1991 redovisat kommunens

syn på hur de statligt utpekade riksintressena ska beaktas och förslår

ingen ändring nu. Översiktsplanens syfte är att redovisa områden lämpliga

för större vindkraftsutbyggnad och områden där vindkraft ej är lämpligt med

hänsyn till de restriktioner och bevarandevärden som finns. Sammantaget är

översiktsplanen positiv till vindkraft och redovisar förhållandevis stora områden

för utbyggnad. Se även kommentar till Miljöpartiet.

Bertil Johansson, fastighetsägare Österåsen 6:8: På sidan 27 beskrivs området

Trekilen där vindkraftsutbyggnad skulle kunna genomföras. Jag ställer

mig positiv till en utbyggnad i området. Naturligtvis är jag intresserad

av att mer av min mark omfattas av planerna och yrkar därför att det ”gröna”

området (sid 27) utökas i sydlig riktning för att omfatta en större del av

området mellan Dalbodarna och Nilsgårdsbodarna i riktning mot Gremmelgård

på kartan. Detta är ju i motsatt riktning från det skyddsvärda Naturaområdet

och kommer inte i närheten av någon bebyggelse. En placering

av vindkraftverk i detta område skulle inte på något sätt inverka menligt på

landskapsbilden. Dessutom utnyttjas då på ett mycket bättre sätt det befintliga

vägnätet vilket gör en eventuell etablering mer ekonomisk hållbar samt

att åverkan på naturen blir mindre.

Kommentar: Det gröna området Trekilen är inte lämpligt att utöka åt sydväst

på grund av avståndet till väderradarstationen och bebyggelse. Området

anges i stället som ”vitt”, vilket innebär att mindre grupper och enstaka verk

kan prövas.

Bertil Segerström, Uppsala: I samrådsredogörelsen sid 13 refereras till

Vindvision Norr AB och RenVind AB önskemål om en utvidgning av område

Storhögen till att även omfatta ett mindre område söder Stocklunda. Jag

tolkar deras önskemål så, att de som sakkunniga och väl insatta föreslår en

liten utvidgning av området och en liten förflyttning i sydlig riktning för att

komma bort från känsliga våtmarker och dessutom komma längre bort från

radaranläggningar. Området är som man påpekar troligtvis konfliktfritt och

har relativ närhet till Midskogs dämningsområde och anslutningspunkter

till kraftnät och därmed goda förutsättningar till en effektiv lastbalansering

mot vattenkraft. Enligt SGU är marken tunt moränlager nära berg och därmed

ur miljösynpunkt lämpligt för nybyggnation och även lätt att i efterhand

återställa vid en avveckling.

Kommentar: På grund av närhet till väderradarstation, väg och bebyggelse

anses inte området lämpligt som grönt, dvs för större vindkraftsutbyggnad.

Kommunstyrelsen tog efter samrådet ställning i frågan och beslöt att ställa

ut planen utan förändring.

12


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

Erling Ragnarsson, Trekilen, Högen 1:38: Jag har bott på Trekilen sedan

1993 och är för en utbyggnad av vindkraft. Synen av vindkraft stör mig inte

när jag redan ser kraftverk på Ollebacken och Offerdal. Vägnätet kommer

att rustas upp och det är välkommet. Vi måste även ta tillvara alla arbetstillfällen

vilket jag också ser som en möjlig utveckling av byn. Jag är övertygad

om att viltet och vindkraft går hand i hand. Som åretruntboende ser

jag detta som en start på många möjligheter för vår by. Om dessutom byföreningen

får ta del av avkastningen från vindkraften. Då kan vi tillsammans

i vår vackra by rusta upp stigar, åkrar, renovera hus alltså en allmän upprustning

av byn.

Ulrika Thornquist, ägare till fastigheten Bjurhuskälen 1:15: Min och min

brors fastighet har pekats ut som ett område där det skulle gå att etablera

en större vindkraftsanläggning. Vi kommer under inga omständigheter att

tillåta någon etablering av vindkraft på vår mark. Marken har funnits i vår

ägo sedan mitten av 1800-talet och är rik på gamla ödesbölen, älggropar,

kolbottnar osv. På vår mark har vi även ett område med biotopskydd. På

skiftet står en gammal fäbodvall där vi tillbringar mycket tid och vi skulle

uppleva det som mycket störande med ljudvolym och den förändrade landskapsbild

som skulle uppstå. Vi har denna plats där vi kan koppla av med

jakt och bärplockning. Det är helt otänkbart för oss att låta något bolag

sätta upp vindsnurror på vår mark och vi ser även att det inte sätts upp några

snurror på den mark som gränsar till vår. Vi vill även uttrycka vårt missnöje

med att denna översiktsplan togs fram under våren -09 och att vi som

markägare inte blev kontaktade.

Kommentar: Alla gröna områden är på grund av kartornas skala väldigt

schematiskt redovisade. Det gröna området ”Prisgårdbodarna” föreslås

minskas i sydöst så att bebyggelsen untantas. Vindkraftverk kan aldrig byggas

mot en markägares vilja, då det förutsätter att exploatören arrenderar

marken. Utskick till markägare har inte gjorts på grund av det mycket stora

antalet berörda. Information om arbetet med denna översiktsplan har skett

via tidningsannonser, artiklar samt på kommunens hemsida. Den har även

under samråds- och utställningstid funnits tillgänglig på Länsbiblioteket och

i Rådhuset.

Stig-Ragnar Delsvi, Munkflohögen: Bygg vindkraftverk mellan Knytta och

byn och på Frösön också. Då kunde liftarna drivas med uppumpat vatten.

Kommentar: Samhällsbyggnad anser att Storjsön och Frösön är olämpliga

områden för vindkraftsutbyggnad på grund av närheten till bebyggelse mm.

Triventus Consulting AB och Daehlie Kraft AB: Område Trekilen bör

även fortsättningsvis ingå som ett område lämpligt för vindkraftsutbyggnad,

i enlighet med utställningsförslaget. Anledningarna för detta är många och

väger tungt om man inom Östersunds kommun har som målsättning och

ambition att leva upp till nationella och regionala energi- och miljöstrategier.

Daehlie Kraft AB:s ståndpunkt är att den eventuella lokala negativa påverkan

på områdets natur- och kulturmiljövärden som uppförandet av en

13


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

vindkraftpark skulle kunna medföra, väl uppvägs av den långsiktiga, globala

miljövinst en etablering skulle innebära.

Windico: Vi har på uppdrag av en markägare genomfört en förstudie för

etablering av vindkraftverk på fastigheten Kånkbacken 1:3 i Östersunds

kommun. Förstudien visade på goda förutsättningar för etablering av vindkraft

på området. Beräknade vindar är goda, och lokala ingrepp kan minimeras

tack vare god infrastruktur. Förstudien visade på vissa frågeställningar

Windico hade för avsikt att kartlägga vidare vid en eventuell kommande

samrådsprocess.

I tillägget till översiktsplan finns på sid 36 ett område definierat där vindkraftsutbyggnad

ej tillåts. Vid den första revisionen fanns vissa frågetecken

huruvida Kånkbacken 1:3 omfattades i det område där vindkraftsutbyggnad

ej tillåts. I revision december 2009 fanns dock inget tvivel på att fastigheten

Kånkbacken 1:3 var inom det område där vindkraftutbyggnad ej tillåts. Efter

dialog med Östersunds kommun framkom att de två främsta orsakerna

till att vindkraftutbyggnad kring Kånkbacken 1:3 ej tillåts var:

• Närhet till väderradar

• Närhet till Östersund och dess visuella påverkan på stadsbilden.

Windico har därför gjort en fördjupning av dessa två frågor inför detta yttrande.

Inom det europeiska meteorologiska samarbetsorganet EUMETNET har

gemensamma riktlinjer tagits fram för hur nära en radar ett vindkraftverk

kan placeras för att inte innebära en störning. Försvarsmakten och SMHI

använder dessa riktlinjer i sin remisshantering på följande sätt: För den typ

av väderradar som vi har i Sverige ska inga vindkraftverk placeras närmare

än 5 km. Mellan 5 - 20 km från en radar kan enskilda vindkraftverk accepteras

efter individuell bedömning. När det gäller vindparker, d.v.s. 2 vindkraftverk

eller flera i grupp bör effekten av dessa analyseras innan yttrande

avges för att säkerställa att de inte ger upphov till en oacceptabel störning.

Faktorer som topografi, vindkraftverkens storlek och placering samt utbredning

av vindkraftsparken spelar in när bedömningen görs. Det har också

betydelse om det redan finns etablerade vindkraftverk i närområdet. På

avstånd över 20 km från radarn behövs inga restriktioner, eftersom påverkan

då bedöms vara försumbar. De planerade verken står ca 10 km från

väderradarstationen, varför Windico lämnade in 4 olika planeringsförslag

på remiss till försvarsmakten för analys gällande de olika förslagens påverkan

på väderradar. Remisserna skickades in den 3’e april, och vanligtvis

behandlas förfrågningar skyndsamt, men vissa kan ta upp till 2 månader att

behandla. I skrivande stund är samtliga planeringsförslag inte analyserade.

En muntlig återkoppling visade på att vissa verk ej var möjliga, medan

andra var möjliga under vissa förutsättningar. Slutliga besked på de olika

alternativen förväntas runt v17.

Påverkan på landskapsbilden är en av de svårare frågorna att klargöra

gällande vindkraft. Vissa delar är entydiga och klara, såtillvida att vindkraftverk

i närheten till sk kontemplativa rum såsom kyrkor etc ej är lämpligt.

Över lag är dock påverkan på landskapsbilden en subjektiv fråga. Den

metod som används för att visualisera påverkan på landskapsbilden är att

14


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

göra sk fotomontage. Windico har arbetat fram ett antal fotomontage baserat

på ett av de förslag som skickades på remiss till försvarsmakten.

De fotomontage som arbetats fram visar på en viss inverkan på stadsbilden

i Östersund. Vindkraftverken är synliga, om än i varierande omfattning. I

vissa fall är endast vindkraftverkens vingar synliga, vilket ger en partiell

synlighet när verkens vingar är i sitt uppåtriktade läge. Vid en eventuell

tillståndsprövning är givetvis en fördjupad landskapsanalys en ingående

del. Givet fotomontagen så anser Windico dock att den visuella påverkan på

stadsbilden kring Östersund är begränsad, givet att den totala bygghöjden

hålls under 150 meter. Försvarsmaktens muntliga yttrande pekar på att

vindkraft kan tillåtas under vissa villkor. Det skriftliga svaret är dock direkt

avgörande. Det är Windicos åsikt att frågan kring visuell påverkan på

stadsbilden samt påverkan på väderradar pekar på att viss vindkraftutbyggnad

kring Kånkbacken 1:3 borde vara möjlig. Därav vårt yttrande att området

kring Kånkbacken 1:3 skall undantas från Området där vindkraftsutbyggnad

ej tillåts enligt s 36. Det är givetvis inte liktydigt med att vindkraftverk

skall byggas, men det är av avgörande betydelse för Windico. I det fall

Östersunds kommun delar vår åsikt gällande stadsbilden, samt att försvarsmaktens

skriftliga utlåtande är för oss positivt, kommer Windico att

inleda arbetet med framtagande av samrådsunderlag för fortsatt arbete.

Kommentar: Samhällsbyggnad vidhåller att förutom de eventuella restriktioner

som närheten till väderradarstationen kan ge så är området olämpligt

för större vindkraftverk på grund av närheten till staden, både landskapsbildmässigt

och med hänsyn till stadens framtida utveckling. Se även kommentar

till Miljöpartiet angående Storsjöbygden.

DONG Energy lämnar ett intressetillkännagivande för en eventuell utveckling

av vindkraftsprojekt i områdena Prisgårdsbodarna, vilka är angivna

som möjliga vindkraftsområden enligt " Vindkraft i Östersunds kommun,

Tillägg till Översiktsplan".

DONG Energy är ett energibolag som ägs av den danska staten. Det är en

av de ledande energikoncernerna i Norden och sysselsätter cirka 6000 personer,

varav merparten i Nordvästeuropa. Verksamheten består i att köpa

in, producera, distribuera, handla med och sälja energi och relaterade produkter

i norra Europa.

En växande del av verksamheten utgörs av vindkraft vilket DONG Energy

har varit involverat i över 20 år. DONG Energy förknippas huvudsakligen i

vindkraftsbranschen och media med vindkraftsparker till havs, av vilka bolaget

har byggt över hälften av parkerna nu i drift globalt. Horns Rev 2,

beläget utanför Danmarks västkust, är DONG Energys senaste tillskott och

med sina 211 MW är den världens för närvarande största operationella

offshore vindkraftspark.

Inom vindkraft på land är DONG Energy bland annat verksamt i Sverige

tack vare vindkraftsparken Storrun som gick i drift 2009. Storrun, som

närmre bestämt ligger vid Övre Oldsjön norr om byn Frankrike i Krokoms

kommun, ägs av Storrun Vindkraft AB som in sin tur ägs av DONG Energy

15


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

(80%) och nu Universal Wind Power Production AB (20%). Projektet som

anlades i 2008-2009 består av 12 turbiner på vardera 2,5 MW. Mer information

om projektet finns på: www.storrun.se. I förbindelse med bygget av

Storrun har vi dragit viktiga lärdomar om anläggning av vindkraft i fjällmiljö.

Nu önskar vi undersöka möjligheterna för ytterligare etablering av vindkraft

i området.

KVARSTÅENDE SYNPUNKTER

Följande synpunkter som lämnades under samråd och utställning tillgodoses

inte i planen.

Utställning

- Vitt område vid Bjärme bör ut gå.

- Vindkraft bör tillåtas på Norderön och i Storsjöbygden.

- Det gröna området Grytan bör utökas till att omfatta Opeflon.

- Det gröna området Trekilen bör utökas i sydlig riktning.

- Det gröna området Storhögen bör utökas i sydlig riktning.

- Vindkraft bör tillåtas på fastigheten Kånkbacken 1:3.

- Vindkraft bör inte tillåtas inom delar av området Prisgårdsbodarna.

Samråd

- Området Trekilen och Storhögen bör utökas och kopplas samman.

- Vindkraftverk bör tillåtas på Opeflon

- Utöka gröna området i Trekilen

- Området Storhögen bör utvidgas till att även omfatta ett område söder

om Stocklunda.

- Vindkraftverk bör inte byggas i Munkflohögen.

STÄLLNINGSTAGANDE

I samrådsredogörelsen respektive utlåtandet motiveras varför kvarstående

synpunkter inte kan tillgodoses i planförslaget. Se kommentar till yttrandena.

Två mindre justeringar på plankartan föreslås efter utställningen.

REVIDERING

Med anledning av de inkomna synpunkterna föreslås översiktsplanen kompletteras

och förtydligas med följande punkter.

Gränserna för området Munkflohögen justeras enligt försvarsmaktens synpunkter,

dvs minskas ”svansen” i sydost.

16


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

Det gröna området ”Prisgårdsbodarna” minskas i sydöst, enligt fastighetsägarens

synpunkter.

Översiktsplanens text kompletteras och justeras enligt följande:

- Det är viktigt att de kumulativa effekterna som kan uppkomma om

både Storhögen och Trekilen exploateras uppmärksammas i tillståndsansökan.

- Hänsyn måste tas till extremrikkärret av riksintresse vid eventuell

exploatering i Grytan.

- Hänsyn måste tas till rennäringen vid eventuell exploatering i Prisgårdsbodarna

- Riksintresse för järnvägen och säkerhetshänsyn till järnväg.

- Information om hinderbelysning enligt Transportstyrelsens synpunkter.

- Information om gällande tekniska krav.

- Texten angående krav på fågelinventering justeras något.

- Texten ändras till att den nya planeringsramen för vindkraft på 30

Twh till år 2020 beslutades av riksdagen juni 2009.

- Formuleringen på s 9 angående tillståndsärende / anmälningsärende

ändras.

- Stycket angående krav på villkor angående finansiella garantier vid

anmälningsärenden samt för bygglov korrigeras.

- Förtydligande av vad som menas med en gård.

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING

Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen

Länsstyrelsen anser att texten på sidan 33 under Myllrande våtmarker samt

sidan 34 under Beaktande av mål är felaktig.

Kommentar: Texten justeras.

Miljöpartiet anser att man bör förklara hur viktningen gått till av de positiva

och negativa aspekterna för landsbygdsutvecklingen under Samhällsekonomiska

aspekter (rubriken Landsbygdsutveckling i samrådsversionen).

Kommentar: Texten förtydligas.

SAMMANFATTNING

Efter utställningen har mindre ändringar av redaktionell karaktär gjorts i text

och karta.

17


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-05-11 Utlåtande 1

Förslag till kommunfullmäktiges beslut:

1. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad 2010-05-11 antas som kommunfullmäktiges

eget.

2. Den särskilda sammanställningen för miljökonsekvensbeskrivningen offentliggörs

kommunens officiella anslagstavla samt på kommunens hemsida

efter planens antagande.

3. Tillägget till översiktsplanen Vindkraft i Östersunds kommun revideras i

enlighet med utlåtandet och antas.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Östersund den 2010-05-11

Siv Reuterswärd

Stadsarkitekt

Maria Boberg

Planarkitekt

Bilagor

Länsstyrelsens granskningsyttrande

Samrådsredogörelse

18


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

1

Dnr Ädh 279/2009

Dnr planmodul: P 08/0012

Vindkraft i Östersunds kommun

Tillägg till Översiktsplan

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Översiktsplanen har varit utsänd för samråd under tiden 20 april till den 22

juni 2009. Samrådshandlingarna består av en beskrivning av förslaget med

tillhörande kartor och en redovisning av översiktsplanens konsekvenser.

Planhandlingarna har sänts till myndigheter, sammanslutningar och enskilda

som har ett väsentligt intresse av planförslaget. Planhandlingarna har också

funnits tillgängliga i Rådhusets reception, på Länsbiblioteket samt på

kommunens hemsida. Två samrådsmöten hölls, den 27 april på

Länsbiblioteket i Östersund och den 4 maj i Häggenås sporthall.

Annons om samrådsmötet var införd i ortstidningarna den 18 april 2009

samt på kommunens hemsida från den 17 april 2009.

SAMRÅDSMÖTE

Vid de två samrådsmötena deltog 8 + 8 personer. Information gavs om

översiktsplanens huvuddrag. Det gavs därefter möjlighet till frågor. Frågor

som kom upp var följande:

- Turistföretagare i Munkflohögen är oroliga för sin verksamhet.

Vindkraftsexploatering förstör upplevelsen av orörd natur som

kunderna söker.

- Boende i Munkflohögen har flyttat hit för att få lugn och ro,

vindkraftverken kommer att förstöra detta.

- Boende i Näsbygden framför att man vill bygga vindraftverk nordost

om Bjärme.

- Hur blir man delägare i en vindkraftpark?

- Vindkraft visar på framstående ingenjörskonst och är ett positivt

inslag i naturen.

- Bygg vindkraft på Bynäset.

- Snart kommer tekniken att ha utvecklat vindkraftverken ytterligare

så den typ av verk vi planerar för idag är inaktuell.


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

2

SAMRÅDSYTTRANDEN

42 skriftliga yttranden har kommit in till Samhällsbyggnad. Yttrandena

refereras nedan i korthet. Länsstyrelsens yttrande bifogas som bilaga till

samrådsredogörelsen.

Statliga och regionala myndigheter och organisationer

Länsstyrelsen: (Yttrande bifogas i sin helhet)

Länsstyrelsen anser att samrådshandlingarna är väl bearbetade och

strukturerade. Kommunens bedömning av förutsättningar samt förslag är

konsekventa och väl motiverade. Vindkraftsproblematiken redovisas tydligt

och länsstyrelsen delar kommunens slutsatser angående

planeringsprinciper och riktlinjer. Det gemensamma arbete som har skett

tillsammans med kommunerna Berg, Åre, Krokom, Ragunda och Bräcke har

varit fördelaktigt.

Några områden är i konflikt med riksintresset för totalförsvaret. Områdena

bör justeras enligt Försvarsmaktens synpunkter. Ett tidigt samråd är viktigt

för att precisera avgränsningar /omfattning av vindkraftsetablering och

undvika kontroversiella lokaliseringar.

Länsstyrelsen ser positivt på att i översiktsplanens förslag redovisas

riksintresse för rennäringen enligt länsstyrelsens redovisning år 2003. Ett

nytt förslag till riksintresse för rennäringen har skickats till länsstyrelsen på

remiss av Sametinget och visar utökningar av vissa områden inom

Östersunds kommun. Länsstyrelsen har preliminärt ställt sig tveksam till

utökningar av område av riksintresse utan en närmare precisering av motiv

till dessa och avvaktar Sametingets utpekande för att bedöma eventuell

påverkan på riksintresse för rennäring.

Inom Östersunds kommun finns ett område, Z015, Storhögen, som av

Energimyndigheten bedöms vara av riksintresse för vindbruk. Området, som

i planförslaget är utpekat som lämpligt för större vindkraftsparker, har en

större utbredning än energimyndighetens förslag. Länsstyrelsen kan, efter

antagande av översiktsplanen, anmäla det av kommunen avgränsat området

för omprövning av riksintresseområdena enligt 4 § förordningen om

hushållning med mark- och vattenresurserna.

Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att det inom utpekade gröna

områden inte behöver upprättas detaljplan för etablering av vindkraft,

liksom att kommunen kan kräva detaljplan i område där stöd saknas i

översiktsplanen (men även i de ”gröna” områden om

översiktsplaneprocessen visar att det finns kvarvarande påtagliga

intressekonflikter).

Länsstyrelsen menar att en kilometer allmänt är ett lämpligt minsta avstånd

från örnbo till vindkraftsverk, men, som kommunen belyser, en bättre

bedömning är nödvändig i varje enskilt fall. Det råder en viss osäkerhet


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

3

omkring problematiken med fåglar och vindkraftverk och översiktsplanens

bedömningar vilar på ett mycket översiktligt underlagsmaterial.

Säkerhetsavståndet måste vara tillräckligt flexibelt för att garantera en

långsiktig bevarandestatus och en livskraftig population. Detta är ännu

viktigare i ”vita” omarkerade områden där enstaka verk och mindre

grupper kan prövas. Här finns risken att flera verk blir utspridda i samma

område utan att påverkan på rovfåglar utreds i rätt skala. Det bör anges

tydligt i planen att även i dessa områden behövs rovfågelinventeringar som

gäller ett tillräckligt stort geografiskt område.

Länsstyrelsen instämmer med kommunens riktlinjer angående

landskapsbilden och betonar vikten av att vindkraftsparker bör byggas ut i

sammanhållna och ordnade grupper. Det är positivt att ange cirka 20 km

avstånd mellan de större etableringarna och cirka 10 km avstånd mellan

mindre grupper/enskilda verk för att minimera eventuella kumulativa

effekter på landskapsbilden.

Länsstyrelsen instämmer med de planeringsprinciper som kommunen

beskriver. Ställningstaganden är tydliga och planförslaget är väl grundat

och kan bidra till att ta fram de bästa områdena för vindkraftsutbyggnad

med så små motstridande intressen som möjligt. Redovisningen av områden

är tydligt och effektivt. I planförslaget föreslås en begränsning till 3 verk/10

MW grupper som kan utföras i de ”vita” områden och anger minst 10 km

avstånd mellan grupper/enstaka verk. Rekommendationerna minimerar

eventuella negativa effekter på rovfåglar, landskapsbild, rennäringen m.m.

som kan förekomma pga en mer splittrad utbyggnad av vindkraftverk. En

fråga att bedöma är emellertid om just begränsningen tre verk kan bli för

ensartad för de aktuella områdena och begränsa ett rationellt nyttjande av

området.

Av planförslaget framgår inte hur stora områdena är. Det vore intressant

att veta hur stor del av kommunen de ”gröna” och ”vita” områdena utgör.

Generellt för all etablering av vindkraft gäller att en naturvärdesinventering

måste genomföras i samband med exploatering. På sidan 13, i avsnittet

gällande rovfågel, står: ”Då översiktsplanens bedömningar vilar på ett

mycket översiktligt underlagsmaterial skall särskilda fågelinventeringar

genomföras för varje planerad utbyggnad”. Länsstyrelsen menar att en

motsvarande skrivning skall läggas till riktlinjerna för naturmiljön på sidan

12 så att det även gäller naturmiljön i stort vid samtliga

vindkraftexploateringar, alltså inte enbart från fågelsynpunkt.

I området Prisgårdsbodarna finns rikkärr och den sydöstra delen

biotopskydd. Särskild hänsyn skall tas till dessa områden och

landskapsbilden vid etablering av vindkraft. I övrigt ett lämpligt område

från naturvårdssynpunkt.

I området Munkflohögen finns våtmarker varav flera rikkärr samt

nyckelbiotoper. Särskild hänsyn skall tas till dessa områden vid etablering

av vindkraft.


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

4

Grytans skjutfält har naturvården intressen i form av höga naturvärden

knutna till kalkbarrskogar, kalkkärr och övriga våtmarker. Särskild hänsyn

skall tas till dessa höga naturvärden i samband med exploatering. Området

är synnerligen rikt på skyddsvärda våtmarker, som täcker en stor del av

områdets areal. Vindkraftutbyggnaden måste därför anpassas efter den

höga andelen skyddsvärda våtmarker. Området har ett utbyggt vägnät som

kan nyttjas.

Området vid Trekilen ligger vid Öjsjömyrarna som är kommunens största

naturreservat med vildmarkskaraktär. Länsstyrelsen anser det inte är

lämpligt att omringa det värdefulla reservatet med en vindkraftpark.

Förutom naturreservat innehåller området värdefulla kalkkärr och ingår

dessutom i myrskyddsplan för Sverige. Hägglund-Pelleflon i norra delen

ingår också i myrskyddsplanen. Sammantaget menar länsstyrelsen att här

finns så starka naturvårdsintressen som kan vara svåra att förena med en

storskalig vindkraftutbyggnad och föreslår i stället en utökning av

förbudsområdet till att inkludera Öjsjömyrarna.

I området vid Storhögen finns våtmarker med höga naturvärden (VMI klass

2) och rikkärr. Särskild hänsyn ska tas till dessa områden vid exploatering.

En vindkraftetablering här kommer sannolikt att påverka landskapsbilden

från naturreservatet Öjsjömyrarna. Länsstyrelsen ser området som

lämpligare än Trekilen eftersom det ligger på andra sidan E45 från

reservatet.

Det norra förbudsområdet längs Hårkan bör utökas och breddas.

Förbudsområdet bör här utökas till att även omfatta Öjsjömyrarna nordväst

om väg E45. Förbudsområdet bör även innefatta Storrödflon som är av

riksintresse för naturvården.

Förbudsområdet längs Indalsäven i kommunens östra del bör utökas. Här

finns ett planerat naturreservat, riksintresse för naturvård,

myrskyddsplanområde och flera rikkärr som har högsta skyddsklass.

Förbudsområdet bör utökas att omfatta hela ”kilen” i Östersunds kommun

vid Skylnäs som inte är förbudsområde enligt nuvarande förslag. Den här

”kilen” ligger nära Forsaleden som nyttjas flitigt av det rörliga friluftslivet

av vandrare och fiskare.

Länsstyrelsen förväntar sig att generell hänsyn tas till alla vatten inom

utpekade eventuella vindkraftsparksområden, men vill särskilt påpeka vikten

av att bibehålla vattenföringen och särskilt undvika grumling i Mångan i

område Prisgårdsbodarna och Hällån med biflöden i område 3, Grytans

Skjutfält.

Kommentar: Med hänsyn till försvarsintressen och naturvårdsintressen

föreslås område 4, Trekilen att utgå ur översiktsplanen som ett område

lämpligt för större vindkraftspark.


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

5

Planen kompletteras med text om rovfågelsinventeringar och

naturinventeringar enligt Länsstyrelsens önskemål.

Inom vita områden ändras begränsningen högst tre verk till högst fem verk.

Ytan på områdena ska framgå av planen.

De röda förbudsområdena utökas delvis enligt Länsstyrelsens önskemål.

Banverket belyser behovet av tidig kontakt i samband med lokalisering av

vindkraft för att undvika störningar på Banverkets anläggningar och interna

telekommunikation.

Kommentar: Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är

beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Banverket. I övriga

fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål från berörda

remissinstanser.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap menar att fler risker bör

uppmärksammas i planen under rubriken Säkerhet (t.ex. brand, blixtnedslag

osv.).

Kommentar: Kommunen anser att dessa typer av säkerhetsfrågor hanteras

bäst av exploatörer i miljöprövning och konsekvensbeskrivning för

respektive vindkraftsexploatering.

SGU

Sveriges Geologiska Undersökning konstaterar att inom inget av de

utpekade områdena finns för närvarande av bergmästaren beviljade

undersökningstillstånd. Översiktsplanen är översiktlig men utgående från

tillgänglig information om lokalisering av vindkraftverk, vägnät och

ledningsnät är det svårt att se något som ur jordartssynpunkt skulle kunna

ge upphov till konflikter. I samband med anläggning av vindkraftverk finns

det en risk för negativ påverkan på grundvattnet till följd av de

schaktningsarbeten som måste utföras på den plats där vindkraftverket ska

anläggas samt för dragning av vägar och elledningar till verket.

Miljökonsekvensbeskrivningen bör innehålla information om identifierade

risker för grundvattnet, hur dessa kan minimeras och vilka skyddsåtgärder

som kan behövas.

Kommentar: I översiktsplanen görs endast översiktliga bedömningar av

områden lämpliga för vindkraft. I varje enskild vindkraftsexploatering

kommer en miljökonsekvensbeskrivning för projektet att krävas. Då ska

information om identifierade risker för grundvattnet, hur dessa kan

minimeras och vilka skyddsåtgärder som kan behövas redovisas.

Transportstyrelsen, Luftfartsavdelningen påpekar att Östersunds flygplats

är av riksintresse för luftfarten. Ny bebyggelse och verksamheter bör inte

lokaliseras i anslutning till viktiga flygplatser så att verksamhetens funktion


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

6

äventyras. Inte bara flygplatsområdet, utan även omgivande

influensområden för buller och höjdbegränsande områden ska skyddas.

Transportstyrelsen föreslår några justeringar på s 16 och 20 angående

påverkan av Luftfarten och markering av byggnader, master och andra

föremål enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Vidare belyses att samråd

med Åre-Östersunds flygplats behövs pga eventuell negativ påverkan av en

vindkraftsetablering vid Grytans skjutfält.

Kommentar: Justeringar görs på s 16 och 20 enligt Transportstyrelsens

önskemål. Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är

beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Åre-Östersunds

flygplats.

Vägverket belyser att transporterna av vindkraftverk kommer att kräva en

delikat logistik och planering för att kunna genomföras och beskriver

allmänt vilka problem som kan uppstå i frågan. I översiktsplanen bör vägar

av riksintresse redovisas.

Kommentar: Planen kompletteras med vägar av riksintresse.

Luftfartsverket, Åre Östersund Airport: Beroende på storleken på de verk

som placeras på Grytans skjutfält kan de få inverkan för Åre Östersund

Airport. Vill absolut ha fortsatt delaktighet i processen vad gäller vindkraft

här. Övriga områden har inte så stor påverkan, de kan komma att påverka

flyghöjder som flygplanen använder under anflygning mot flygplatsen.

Dessa områden kommer inte att påverka regularitet eller landningsminima.

Kommentar: Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är

beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Åre-Östersunds

flygplats. I övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål

från berörda remissinstanser.

Försvarsmakten, Högkvarteret: Det finns flera olika typer av konflikter

inom föreslagna vindkraftsområden. Inom 5 km från väderradarstationen

kan inga vindkraftverk byggas. Mellan 5 och 20 km är enstaka verk möjliga,

två och fler i grupp kräver särskilda beräkningar. När beräkningar har

gjorts har det visat sig att även 18-20 km ut från väderradar blir det

restriktioner för vindkraftsutbyggnaden. Föreslaget område på Grytans

skjutfält ligger i inflygningen till Östersunds flygplats och helt inom

bedömningsområde för militär luftfart. Den civila luftfarten har ett annat

bedömningsområde. Det är risk för höjdbegränsningar även här. Hur stora

begränsningarna blir kan redovisas först när exakta positioner och höjder

på vindkraftverken finns framme. På bifogad karta framgår att västra delen

av Grytans område samt område 4, Trekilen bör utgå. Alla plan, lov- och

tillståndsärenden avseende vindkraft och andra höga objekt måste

remitteras till Förvarsmakten. Minst 30 dagar före resningen av ett högt

objekt ska en sk flygsäkerhetsanmälan/uppförandmeddelande skickas in av

den ansvariga. Blankett finns på www.mil.se.


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

7

Kommentar: Översiktsplanens områden justeras med hänsyn till

väderradarstationen, område 3, Grytans skjutfält minskas.

Med hänsyn till försvarsintressen och naturvårdsintressen föreslås område 4,

Trekilen att utgå ur översiktsplanen som ett område lämpligt för större

vindkraftspark.

Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är beslutande

myndighet kommer ärenden att remitteras till Förvarsmakten. I övriga fall

förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål från berörda

remissinstanser.

Fortifikationsverket, Försäljningsenheten har förslag till komplettering av

ytor för vindkraftsetablering vid Grytans skjutfält enligt bifogad karta. I

övrigt ingen erinran.

Kommentar: Det gröna området vid Grytans skjutfält minskas enligt

kommentar till Länsstyrelsen och Försvarsmakten. En liten utökning görs i

sydvästlig riktning.

Skogsstyrelsen: En etablering av vindkraft innebär förändringar av

naturmiljön och landskapsbilden. En försiktig och arealmässig

koncentration av anläggningarna torde vara helt i linje med de nationella

miljömålen. Skogsbruket påverkas inte i någon nämnvärd negativ riktning.

Ett utbyggt och förbättrat vägnät torde verka för ett intensivare skogbruk.

De utpekade områdena 1,2,4 och 5 är förhållandevis fattiga på kända

nyckelbiotoper eller andra markområden med registrerade höga

naturvärden. Grytanområdet däremot har klassats som en ”värdetrakt” i

Skogsstyrelsens naturvärdesregister. Där finns ett antal större

nyckelbiotoper och andra intressanta våtmarksområden. Inför en

vindkraftsutbyggnad måste dock en förnyad och fördjupad

naturvärdesinventering göras. Det är troligt att naturvärden som inte är

kända idag upptäcks och att anpassningar får göras. Eventuella

avverkningar ska anmälas till Skogsstyrelsen minst 6 veckor innan åtgärden

påbörjas. Byggnation av vägar för vindkraftverkens etablering anmäls till

länsstyrelsen. Skogsstyrelsen förutsätter att den hänsyn som normalt tas vid

skogsbruksåtgärder också tas i samband med vindkraftutbyggnad.

Kommentar: Planen kompletteras med text om naturinventeringar.

Jämtlands läns museum har inget att erinra ur kulturhistorisk synpunkt.

Ser fram emot fortsatt samråd i händelse av etablering av vindkraft i de

utpekade områdena.

Kommentar: Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är

beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Jämtlands läns

museum. I övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål

från berörda remissinstanser.


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

8

Svenska Kraftnät framför att texten på s 18 bör kompletteras med att det är

viktigt med ett visst säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och

kraftledningar. Ett vindkraftverk får tex aldrig placeras så nära en

kraftledning att det skulle kunna falla ner över kraftledningen vid ett haveri.

Ett antal stamnätsledningar finns inom Östersunds kommun och Svenska

Kraftnät önskar vara delaktig i varje enskilt ärende när det är frågan om

lokalisering av vindkraft i närheten av våra anläggningar.

Kommentar: Texten på s 18 kompletteras. Vid etableringar av

vindkraftsanläggningar där kommunen är beslutande myndighet kommer

ärenden att remitteras till Svenska Kraftnät.

Energimyndigheten anser att handlingen redovisar ett väl genomarbetat

arbete. På s 19 bör en motsägelsefull formulering justeras. (”Ingen

utbyggnad av vindkraft inom natur-” och ”vid utbyggnad inom sådana

områden måste..”)

Kommentar: Texten på s 19 justeras.

Grannkommuner

Strömsunds kommun har inga erinringar. Kommunen förutsätter att

kommunen kommer att kunna yttra sig över de vindkraftverk som planeras

nära kommungränsen.

Krokoms kommun har inget att erinra.

Bräcke kommun har inget att erinra.

Kommunala förvaltningar och bolag

Miljö- och samhällsnämnden anser att förslaget till områden för storskalig

vindkraft hat valts utifrån största möjliga hänsyn till motstående intressen

och överensstämmer väl med kommunens Agenda 21 och miljö- och

samhällsnämndens intentioner. Nämnden tillstyrker förslaget i sin helhet.

Vård och omsorgsnämnden avstår från att yttra sig.

Barn- och utbildningsnämnden har inga synpunkter.

Jämtkraft anser att kommunen har gjort en rimlig bedömning av de

motstående intressen som kan finnas i samband med en storskalig

utbyggnad av vindkraft. Vår bedömning är att acceptansen för vindkraft

ökar i samhället. En viktig förutsättning för en lyckad vindkraftsatsning är

att kringboende erbjuds möjlighet till lokalt delägande och att det sker en

utveckling av annan infrastruktur av betydelse för bygden. Jämtkraft

hänvisar till två studier av vindkraftens effekt på turistnäringen. Den snabba

tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet gör det relativt svårt att idag


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

9

förutse vilka områden som kan komma i fråga för investeringar. Planen bör

vara flexibel och omprövning kan behöva ske relativt ofta.

Övriga organisationer, företag och enskilda

Naturskyddsföreningen Östersund ställer sig i stort positiv till en

utbyggnad av vindkraften i kommunen. Förslaget är bra och genomarbetat.

De områden som pekats ut som icke utbyggningsbara, Storsjöbygden och

älvdalarna bör absolut inte bli föremål för utbyggnad. Dessa områden är av

stort intresse för natur- och kulturmiljövården samt för friluftslivet.

Det största fysiska ingreppet i naturen i samband med byggandet av

vindkraftverk är infrastrukturen runt själva verken. Kraven på vägarna är

ofta betydligt större än på en normal skogsbilväg. Ett alternativ till

ombyggnad av vägar kan vara att använda helikopter för att få verken på

plats. Även kraftledningarna kring en vindkraftspark är omfattande. I så

stor omfattning som möjligt bör vindkraftverken läggas i närheten av

befintliga kraftledningar och de nya ledningar som behöver dras bör läggas

som jordkabel i vägområdet.

Även om ett område inte är dokumenterat skyddsvärt kan det hysa stora

naturvärden. Det bör inför varje vindkraftsetablering göras en

naturvärdesinventering. Skulle inventeringen visa på stora naturvärden bör

etableringen omlokaliseras. Man bör göra allt för att bevara de spillror av

gammalskog /naturskog som finns kvar.

Kommentar: Planen kompletteras med text om naturinventeringar.

Ohredahke sameby finner att samebyn berörs i mindre grad när det gäller

större vindkraftparker och områden där enstaka verk och mindre grupper

kan komma att prövas. Samebyn nyttjar marker för vinterbete i områden

som gränsar mot kommunens östra del. Vid svåra betesförhållanden kan

renarna spridas och därmed också beta på marker som ligger inom

kommungränsen. Tillkommande vägar vid en vindkraftsutbyggnad kommer

sannolikt leda till spridning av renhjorden. Samebyn ska kontaktas för tidigt

samråd vid en ev exploatering i ex Grytans skjutfält och andra områden i

östra delen av kommunen.

Kommentar: Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är

beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till berörd sambey. I

övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål från

berörda remissinstanser.

Njaarke sameby skriver att de områden som planeras för vindkraftsparker

ligger utanför de områden där Njaarke sameby bedriver renskötsel.

Samebyn har inget att erinra.

Fastighetsägare Högarna föreslår att området 4, Trekilen och 5, Storhögen

utökas och kopplas samman enligt bifogad kara. Denna utökning har


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

10

jämförbara förutsättningar för vindkraft som de i förslaget och eventuell

miljöpåverkan bör vara jämförbar, det mest känsliga området bör vara

naturreservatet och det är även i detta tillägg lämnat utanför området.

Området vi vill ska inkluderas är relativt glest befolkat, även med

jämtländska mått mätt, och eventuell visuell och ljudpåverkan bör vara

mycket begränsad. Området bör vara likvärdigt de redan utvalda områdena

vad gäller produktionsförmåga och miljöpåverkan. Området Högarna –

Fagerland – Ollsta, även kallat Byssboområdet, är ett område med stark

entreprenörsanda och kooperativa samarbeten. Möjligheterna att på ett

förenklat sätt kunna satsa på vindkraft i detta område är en förutsättning för

fortsatt stark utveckling i området. Prospekteringen av större parkområden

fortsätter och ett större område ger bättre möjligheter till optimering och

samordningsfördelar mellan olika verkbyggen. Den totala satsningen på

vindkraft i Jämtland gör att de områden utvalda i förslaget ej kommer att

räcka till för det totala antalet verk som ska byggas. För att säkerställa att

större del av investeringarna ska ske i Östersunds kommun bör man söka

efter så stora områden som möjligt i översiktsplanen med förhållandevis

liten miljöpåverkan En utvidgning tycker vi är en naturlig och

samhällsnyttig del av föreslagen översiktsplan som vi tror gynnar både

kommunens vindkraftsplaner, vindkraftsprospekterarna och byutvecklingen

i området Byssbon.

Kommentar: Med hänsyn till försvarsintressen och naturvårdsintressen

föreslås område 4, Trekilen att utgå ur översiktsplanen som ett område

lämpligt för större vindkraftspark. Förslag till utökningen av området norr

om område 5, Storhögen bedöms ej lämplig med hänsyn bland annat till

närhet till bebyggelse.

SCA Skog AB skriver att bolaget har stora ägarintressen i två av de fem

utpekade områdena för större vindkraftsparker, Storhögen och Trekilen. En

förstudie har inletts för att undersöka förutsättningarna för etablering av

vindkraft. Hittills har framkommit att båda områdena är intressanta för

storskalig utbyggnad. Områdena har god vindenergi, bra tillgång till vägar,

flera alternativa möjligheter för anslutning till överliggande nät.

Omkringliggande mark är glest befolkad och saknar naturvärden eller

andra värden som är oförenliga med vindkraftsetableringar. Bolaget anser

att det är angeläget att de två områdena utpekas som lämpliga för

storskalig vindkraftutbyggnad.

Kommentar: Med hänsyn till försvarsintressen och naturvårdsintressen

föreslås område 4, Trekilen att utgå ur översiktsplanen som ett område

lämpligt för större vindkraftspark.

Opebo och fastighetsägare Ope 1:47 tillstyrker planerna på en

vindkraftspark inom område 3. En vindpark ska helst ligga nära ett

förbrukningsområde av el. En centralare plats i förhållande till Östersund

men ändå avskilt från människor finns ju knappast i Jämtland. Området är

dessutom redan påverkat av torvbrytningen så miljöpåverkan finns ju redan.


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

11

Opebo och fastighetsägare Ope 3:12 tillstyrker planerna på en

vindkraftspark inom område 3. Opeflon är ett område som nästan aldrig

besöks av människor bortsett från Jämtkrafts nu pågående torvbrytning. De

28 vindkraftverk som planeras av Rabbaldhede Enegrgi nordost om

Opesjön kan inte störa någon, varken med ljud- eller synintryck. En bättre

plats för vindkraftverk går knappas att finna.

Opebo och fastighetsägare Ope 4:11 tillstyrker planerna på en

vindkraftspark inom område 3. Opeflon är ett område som nästan aldrig

besöks av människor. De 28 vindkraftverk som planeras nordost om

Opesjön kan inte störa någon. En bättre plats för vindkraftverk går

knappast att finna.

Opebo och fastighetsägare Ope 4:10 tillstyrker planerna på en

vindkraftspark inom område 3. Den vindparken kan inte störa någon.

Opebo och fastighetsägare Ope 10:1 tillstyrker planerna på en

vindkraftspark inom område 3. Ingen kan väl ha någonting emot en

vindpark på denna öde plats. Ope- och Torvallaborna har i alla tider sett

radiomasten på andra sidan Brunfloviken utan att ta någon anstöt av dem.

Varför skulle någon må illa av att se vindkraftverk i Ope? En bättre plats

för vindkraftverk går knappast att finna. Det ligger centralt i förhållande till

förbrukningsstället Östersund men långt från människors rörelser och

boningar.

Opebo och fastighetsägare Ope 9:1 tillstyrker planerna på en

vindkraftspark inom område 3. Ingen kan väl ha någonting emot en

vindpark på denna öde plats. Ope- och Torvallaborna har i alla tider sett

radiomasten på andra sidan Brunfloviken utan att ta någon anstöt av dem.

Varför skulle någon må illa av att se vindkraftverk i Ope?

Opebo och fastighetsägare är positiv till vindkraftspark på Opeflon inom

område 3.

Opebo och fastighetsägare Ope 1:6 tycker att den planerade

vindkraftsparken på Opeflon inom område 3 är bra placerad. Den kan

knappast störa någon.

Opebo och fastighetsägare Ope 3:12 tillstyrker planerna på en

vindkraftspark inom område 3.

Kommentar till yttranden från fastighetsägare i Ope: Det gröna området

vid Grytans skjutfält minskas enligt kommentar till Länsstyrelsen och

Försvarsmakten.

Fastighetsägare Kånkbacken 1:3 önskar då vår fastighet torde ha ett av

områdets bästa vindlägen att även denna fastighet tilläggs till det tillåtna

området för vindkraft. Området är heller inte speciellt tätbefolkat och vad vi

förstår kommer det heller ej att exploateras för nya husbyggnationer varför

störningen torde bli marginell.


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

12

Kommentar: Med hänsyn till fastighetens närhet till väderradarn och

Östersunds centrum bedöms inte området som lämpligt för större

vindkraftspark.

Boende och fastighetsägare Trekilen skriver att han och familjen flyttade

till Trekilen för att det är tyst och lugnt och har investerat mycket i

fastigheten. Jag vill slippa en boendesituation då jag och min familj tvingas

bo mitt i en vindkraftpark utan ersättning för detta intrång. Denna situation

skulle ändras om områdesgränsen ändrades något, utan att den för den

skull skulle förändra störningen för oss eller övriga markägare i byn.

Förändringen skulle innebära möjlighet till vindkraftverk på våra marker

och därmed ersättning. Vi är två bofasta familjer i byn och om inte hänsyn

tas till mitt förslag kommer vinsten av denna utbyggnad enbart att hamna

hos exploatören och markägare på annan ort. Karta över två förslag på

utökning bifogas.

Kommentar: Med hänsyn till försvarsintressen och naturvårdsintressen

föreslås område 4, Trekilen att utgå ur översiktsplanen som ett område

lämpligt för större vindkraftspark.

Projektgruppen för vindkraft på Norderön skriver att intresset att etablera

vindkraftverk på Norderön är stort. Projektgruppen arbetar med

vindkraftverk som ska leverera tillräckligt med el för de boende på ön, men

inte så mycket mer och att de i majoritet ska ägas av byborna gemensamt.

Det är olyckligt att Norderön rödlistats som olämpligt för

vindkraftsutbyggnad. Ön är unik i kommunen och landet, en fjällnära ö i en

fjällnära sjö med lång dokumenterad bebyggelse. Förutsättningarna för

boende och företagsamhet på ön präglas av detta. Av hävd vill gärna

norderöborna klara sig själva. Ett eget vindkraftverk vore efter

komposteringsprojekt och omhändertagande av hushållsavfall ett ytterligare

sådant projekt som dessutom skulle stärka öns gemenskap och det externa

intresset för ön, vilket skulle skapa incitament för företagsetableringar på

ön inom både turism och tekniksektorn. Detta skulle leda till fler

arbetstillfällen på ön, vilket gynnar både inflyttningen och minskar resandet

från ön. Ett eller flera vindkraftverk ger fler miljövinster än enbart lokal

energiförsörjning. Vi anser att det på Norderön ska vara tillåtet att etablera

1-3 vindkraftverk om vardera max 600 kw. Låt oss även i fortsättningen ha

möjlighet att välja själva i vilken utsträckig vi vill vara beroende av

fastlandet.

Kommentar: Översiktsplanens syfte är bland annat att göra en avvägning

mellan allmänna intressen och olika konkurrerande anspråk, samt redovisa

hur riksintressen tillgodoses. Kommunen har i översiktsplanen gjort

bedömningen att området kring Storsjön har så tungt vägande allmänna

intressen i form av friluftsliv, landskapsbild, natur och kulturvärden att

vindkraftsetableringar inte är lämpliga här. Yttrandet föranleder ingen

ändring av planförslaget.

Näsbygdens Vind AB skriver att området runt Bjärme har i översiktsplanen

kategoriserats som icke lämpligt för vindkraft. Byutvecklingsbolaget håller


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

13

inte med om att de motstående intressen som redovisats i översiktsplanen

stämmer överens med det aktuella område som bolaget har kartlagt som

område för vindkraft i Bjärme. Rennäringen har inte existerat i området.

NVAB har genomfört en förstudie där man med en vindkartering visat på

mycket goda vindförhållanden i området. Natura 2000 ligger inte inom

området. Inga friluftsanläggningar ligger i området och det är inte populärt

som strövområde. Avstånd till bostäder är över en km. Här finns mycket

goda förhållanden att med liten miljöpåverkan upprätta vindkraftverk. De

idag redan färdigställda skogsbilvägarna i området är av mycket bra

bärighet och behöver bara kompletteras med förstärkt bärlager samt korta

instickvägar till planerat vindkraftverk. En 40 kv ledning går redan genom

området. Planerade verk ligger ca 5 km från Svartsjöarna mot väg 45.

Vindkraftverkens navhöjd är initialt planerade att vara ca 100 m höga vilket

gör att de delvis kommer att vara synbara över långa avstånd. De kommer

inte att skymma några vyer av naturupplevelsekaraktär. Fotomontage är

under framtagande. Bakom NVAB ligger bygdeintressen med engagemang

från enskilda, företagare och föreningar inom Näsbygden. Etableringen av

vindkraftverk har stor betydelse för bygdens utveckling, och de modeller

som ligger till grund för ekonomisk kompensation kommer både markägare

och bygden till del. Den initiala beräkningen av energiproduktion innebär

en vindkraftpark på mellan 5 och 10 vindkraftverk. En initial utvärdering av

möjligheterna att etablera vindkraft i området runt Bjärme bifogas.

Kommentar: Se kommentar till Projekt gruppen för vindkraft på Norderön.

Yttrandet föranleder ingen ändring av planförslaget.

Vindvision Norr AB och RenVind AB har önskemål om att området S.

Storhögen utvidgas till att även omfatta ett område söder om Stocklunda.

Området är glest befolkat och relativt konfliktfritt. Vår bedömning är även

att vindresurserna i detta område är tillräckligt goda för att etablera

vindkraftverk. Östersunds kommun har få utpekade utbyggnadsområden,

vilket gör detta område angeläget. Skyddsavstånd med ca 150 m till allmän

väg innebär att det inte föreligger risk eller betydande påverkan av

landskapsbilden för vägtrafikanter. Vi anser att frågan är viktig för bygden

och den framtida energiförsörjningen, samt att man undviker alltför små

vindkraftetableringar. Området har goda elanslutningsmöjligheter i

samverkan med andra projekt till stamnätet vid Midskogsforsens kraftverk.

Kommentar: Det föreslagna området ligger delvis inom 20 km från

väderradarn där restriktioner för vindkraftsutbyggnad finns. Området

bedöms inte heller lämpligt för större vindkraftsutbyggnad då det innebär

två större områden på relativt kort avstånd ifrån varandra, sydväst och

nordväst om Storhögen. Att området är vitt på plankartan innebär att det är

möjligt att pröva möjligheten att bygga en mindre grupp på upp till 5 verk i

området. Yttrandet föranleder ingen ändring av planförslaget.

Jaktledare för Storbränna (boende Munkflohögen) och jaktledare för

Munkflohögen anser att ljud, skugga och förändrad livsmiljö kommer att

påverka djur och naturupplevelse under jakten. Hur ser byggprocessen ut,

hur lång blir byggtiden? Hur ser säkerhetsaspekterna ut runt parken? Hur


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

14

många ha kommer att tas i anspråk av verk, säkerhetsavstånd, vägar,

kraftledningen? Säkerheten är en av de viktigaste aspekterna. Om tex en

skottskada skulle inträffa på något av verken, vem är skyldig? Om någon

person blir träffad av en rikoschett? Vi vill gärna få information inte bara

från de som har ekonomiska intressen av projektet, utan även av

vetenskaplig och opartisk instans, ex Naturvårdsverket eller

Jägarförbundet.

Kommentar: En vindkraftpark kommer att innebära stora förändringar i

naturmiljön där den byggs. En vindkraftsutbyggnad är dock i linje med

nationella, regionala och kommunala mål och kommunen bedömer att de

områden som utpekas i översiktsplanen är lämpliga för vindkraft. Störningar

och förändringar i naturmiljön bedöms bli godtagbara. Yttrandet föranleder

ingen ändring av planförslaget.

Frågor kring byggprocessen, byggtid, ytor, vägar och kraftledningar

vidarebefordras till aktuell exploatör. Säkerhetsfrågorna kring vindkraftverk

och jakt skiljer sig inte från andra typer av byggnader och anläggningar.

Egenföretagare inom ekoturism, Munkflohögen anser att han borde blivit

vidtalad innan vidare utveckling av företaget. Investeringar ses som

bortkastade både i tid, energi och pengar. Hundspannsturer i naturskön

skog och öppet landskap ger gäster från hela världen en vildmarkskänsla

som kommer att försvinna bland vinnande rotorblad, röda varningslampor

och blänkande metall. Vår engelska samarbetspartner har redan skickat

signaler om att de avbryter samarbetet om vi hamnar mitt i vindkraftparken.

Dagens massiva utbyggnadsplaner skrämmer och kan lätt hamna i konflikt

med en växande näring med tusentals små natur- och ekoturismarrangörer.

Kommentar: Kommunen har inte haft kännedom om planerade

vindkraftsanläggningar eller översiktsplanens innehåll någon längre tid

innan samrådet. Se även kommentar till jaktledare för Storbränna (boende

Munkflohögen) och jaktledare för Munkflohögen

Boende i Storbränna skriver att de innan de köpte hus fick information från

kommunen sept 2008 att inga planer eller större förändringar var

planerade i området. Vi fick inte heller information efter köpet i nov 2008.

Idag ser vi att hela vår vy och utsikten kommer att bestå av vindkraftverk

om planerna blir verkställda.

Kommentar: Se kommentar till egenföretagare inom ekoturism,

Munkflohögen.

Fastighetsägare i Munkflohögen skriver att bybor som bor på

Munkflohögens övre vägen kommer att bli kraftigt berörda av utsikten av

vindkraftverken. Vi anser att vindkraftplanerna blev introducerade i

samband med högspänningsledning och övrig kabeldragning i området. Vi

borde fått besked om planerna i ett tidigare stadium och nu önskar vi en

skälig ersättning på lokal nivå som kommer alla bybor till handa. Teorin om

att det skulle innebära lokala arbetstillfällen är kortsiktig och inte så


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind

15

kraftfull som man vill gälla. Projekt brukar oftast leda till kortsiktiga

investeringar och arbetstillfällen. Vi som redan har etablerade företag på

Munken torde kunna utveckla oss till att kunna ge samma arbetstillfällen på

längre sikt och bli bättre på att ta tillvara traktens naturliga förutsättningar

om inte naturområden blir drabbade av projektering och byggtider.

Förhoppningsvis behöver inte snurrorna placeras på de högsta topparna,

eftersom opåverkade horisonter och vildmarkskänsla faktiskt skapar viktiga

turist- och exportintäkter. Övriga inflyttade i byarna har inte heller valt att

flytta till glesbygden för att den ska exploateras och endast användas för

ekonomiska intressen. Det finns en vilja att minska på energin i stället. Vi

vill ha en rak och öppen dialog och en skälig ersättning för intrång i vår

vardag, en eventuell minskning av värdet på våra fastigheter. Vilken form

av ersättning för lokalbefolkning finns det i vindkraftplaneringen idag?

Kommentar: Översiktsplanen tar inte upp frågan om ersättning från

vindkraftsexploatörer till boende för intrång. Kommunen arbetar med en

policy för frågan om lokal nytta tillsammans med övriga kommuner i länet.

Se kommentar till egenföretagare inom ekoturism, Munkflohögen.

Hyresgästföreningen Östersund: Har ingen erinran.

STÄLLNINGSTAGANDE

Med anledning av samrådet föreslås planförslaget ändras enligt följande och

därefter ställas ut:

• Grönt område 4, Trekilen stryks.

• Grönt område 3, Grytans skjutfält minskas.

• Rött område utökas längs Hårkan, Indalsäven och vid Skylnäs.

• I de vita områdena ändras rekommendationen från ”mindre grupper

på upp till tre verk” till ”upp till fem verk”.

Dessutom görs ett antal mindre, redaktionella justeringar av text och kartor.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Östersund den 2009-10-05

Siv Reuterswärd

Stadsarkitekt

Maria Boberg

Planarkitekt


§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 3, UU 2011-02-10 08.30

PROTOKOLL

Utvecklingsutskottet

2011-02-10 Dnr 279-2009

Tillägg till översiktsplan för Östersunds kommun - vindkraft

Arbetet med översiktsplanen för vindkraft i Östersunds kommun har pågått

sedan 2008. Samråd skedde under våren 2009. Utställning gjordes under

våren 2010. Kommunfullmäktige beslutade den 23 juni 2010 att återremittera

översiktsplanen för ny utställning.

Anledningen att planen ställdes ut igen var att ändringar gjorts i planen.

Ändringen avser Norderön i Storsjön. I det tidigare utställda planförslaget

ingick Norderön i ett större sammanhängande ”rött” område, där vindkraft

inte tillåts. I det senast utställda förslaget redovisas Norderön som ett ”vitt”

område, där enstaka verk och mindre grupper kan prövas.

Under utställningstiden har 13 yttranden kommit in. Synpunkterna redovisas

i Utlåtande 2.

Den särskilda sammanställningen beskriver hur miljöbedömningen av översiktsplanen

gått till. Sammanställningen ska offentliggöras särskilt.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-25

Utlåtande 2011-01-21

Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

1. Planförslag enligt alternativ A antas.

2. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 21 januari 2011 antas som

kommunfullmäktiges eget.

3. Den särskilda sammanställningen för miljökonsekvensbeskrivningen offentliggörs

kommunens officiella anslagstavla samt på kommunens hemsida

efter planens antagande.

4. Tillägget till översiktsplanen Vindkraft i Östersunds kommun revideras i

enlighet med utlåtandet.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KF 2011-03-17 10:00

KS: 1932/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 1932-2010

Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl.

antagande av detaljplanen och godkännande av exploateringsavtal

Detaljplan för handel på fastigheterna Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 i Odenskog har

upprättats i samverkan med fastighetsägarna, främst NHP Östersund AB.

Utvecklingsutskottet tog ett inriktningsbeslut 2010-11-10, vilket bl.a. innebar

medgivande i detaljplaneförslaget till 4.250 kvadratmeter bruttoarea för

dagligvaruhandel samt att exploateringsavtal skulle träffas.

Miljö- och samhällsnämnden godkände detaljplanen 2011-02-23 och överlämnade

den till kommunfullmäktige för antagande.

Samtidigt föreslår mark- och exploateringskontoret exploateringsavtal för

betalning av exploateringsavgift från NHP om 3.477.000 kronor till följd av

höjd standard på infrastrukturen i Odenskog.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-24.

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-02-23 med planhandlingar på

kommunens hemsida www.ostersund.se under Bo/Leva – Samhällsplanering

och byggande – Detaljplaner på gång – Handel i Odenskog, Släpvagnen

1, 2, 7, 8, 9 m.fl.

Förslag till exploateringsavtal med NHP Östersund AB om bl.a. en exploateringsavgift

om 3.477.000 kronor godkänns.

Yrkande

Karin Thomasson, mp, med bifall av Stefan Konradsson, v: Ytterligare

handel med dagligvaror ska inte tillåtas.

AnnSofie Andersson, s: Dagligvaruhandel ska tillåtas.

Proposition

Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen

antar AnnSofie Anderssons yrkande.

Kommunstyrelsens beslut

1. Exploateringsavtal med NHP Östersund AB för genomförande av detaljplanen

godkänns.

2. Exploateringsavgiften om 3.477.000 kronor bidrar till finansiering av

kommunens åtaganden för anordnande av gata och annan allmän plats inom

planområdet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KF 2011-03-17 10:00

KS: 1932/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 1932-2010

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl., upprättad

2010-12-15, reviderad enligt utlåtande 2011-02-11 och godkänd

2011-02-23 i miljö- och samhällsnämnden, antas.

_____

Reservation

Härmed reserverar sig miljöpartiet de gröna och vänsterpartiet mot beslutet

att anta detaljplanen enligt tjänstemannaförslaget.

Vi vill att vardagen för människor ska vara så enkel som möjligt. Man

ska lätt kunna uträtta sina ärenden och handla mat på väg hem från jobbet

eller skolan. Vi vill att livsmedelsaffärer och annan service ska ligga där

människor bor och jobbar, dit man lätt kan ta sig även om man inte äger en

bil. Därför är vi helt emot att man placerar stora livsmedelsbutiker utanför

centrum eftersom det utarmar utbudet av affärer i bostadsnära områden eller

mindre orter runtom i kommunen.

Vi arbetar idag med ett levande centrum med utveckling av Stortorget, Badhusparken

etc. då känns det paradoxalt att förlägga livsmedelhandel i utkanten

av staden vilket utgör stor risk för de mindre livsmedelshandlarna i centrala

staden. De delar av kommunen som är landsbygd, ett antal orter, löper

risk att mista sina livsmedelsbutiker om ytterligare en etablering av en stormarknad

görs i Lillänge. Detta har hänt om man blickar tillbaka inte allt för

många år.

Då detta handlar om en plan vilken syftar till att sätta upp ramarna för framtida

verksamheter bör man behandla den så att vi strävar efter ett modernt

samhälle som inte baseras på bilresor och externa köpcentra.

Vi ska i framtiden ha en kommun med attraktiva bostadsområden både i

centrum och på landsbygden som erbjuder god service och hög livskvalitet.

Karin Thomasson, Miljöpartiet de gröna

Stefan Konradsson, Vänsterpartiet

Utdrag till NHP Östersund AB, miljö- och samhällsnämnden, mark- och

exploateringskontoret

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2010-11-02 Dnr 1932-2010

Rolf Lundell

Utvecklingsutskottet

Kvarteret Släpvagnen Odenskog - Dagligvaruhandel

NHP Östersund AB har ansökt om detaljplan för kv. Släpvagnen efter att ha

förvärvat större delen av kvarteret. Detaljplaneförslag har varit på samråd.

Planförslaget innehöll två alternativ, med och utan dagligvaruhandel om

4250 kvadratmeter bruttoarea motsvarande ca 3000 kvadratmeter säljyta.

Eftersom kommunstyrelsen ansvarar för kommunens handelspolicy behöver

utvecklingsutskottet ta ett inriktningsbeslut i planärendet.

Ärendets karaktär av rent politiskt ställningstagande innebär att här lämnas

alternativa förslag till beslut.

Underlag för beslut

1. Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-02.

2. Samrådsförslag till detaljplan upprättad 2010-06-22 (se kommunens

hemsida under Bo Leva / Samhällsplanering och byggande / Detaljplaner på

gång / Handel i Odenskog, Släpvagnen 1 m.fl.).

3. Utdrag ur konsekvensanalys december 2007 av Handelns Utredningsinstitut.

Uppdatering härav är under upprättande och kommer att komplettera

handlingarna.

Förslag till beslut

1. Utställningsförslag till detaljplan för kv. Släpvagnen utformas enligt ettdera

av följande två alternativ

a) dagligvaruhandel om 4 250 kvadratmeter bruttoarea tillåts i detaljplanen

b) dagligvaruhandel medges inte i kv. Släpvagnen.

2. Miljö- och samhällsnämnden anmodas att inarbeta valt beslut enligt

punkt 1 i utställningshandlingen.

3. Med anledning av områdets principiella och ekonomiska betydelse bör

detaljplanen antas av kommunfullmäktige.

4. Mark- och exploateringskontoret får i uppdrag att träffa exploateringsavtal

med fastighetsägaren avseende bl.a. exploateringsavgift för upprustning

av Hagvägen.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2010-11-02 Dnr 1932-2010

Bakgrund

Handelspolicyn godkändes i kommunfullmäktige 2007-06-28.

Beträffande expansionsmöjligheter utmed Hagvägen (område B) beslutades

att ”Ny yta för dagligvaror prövas från fall till fall”. Det är kommunstyrelsen/utvecklingsutskottet

som har att pröva detta även om det är ett ställningstagande

i detaljplaneärendet för kvarteret Släpvagnen, som ingår i

”område B”. Inför utställningsbeslutet ska bara ett alternativ finnas beträffande

dagligvaruhandel i kvarteret, d.v.s. med eller utan dagligvaruhandel.

Det förutsätts att detaljplanen ur planteknisk synpunkt kan innehålla dagligvaruhandel

eftersom det ingick som ett alternativ i samrådshandlingen.

Detaljplaneförslaget har föregåtts av ett planprogram godkänt av kommunfullmäktige

2008-04-24. Den fjärde punkten i det beslutet avser exploateringsavgift

enligt tidigare antagna principer, d.v.s då mark planläggs för ny

handel. Detta ska tillämpas i föreliggande planärende för NHP.

Konsekvensbedömning

Inför planprogrammet gjordes en konsekvensanalys av Handelns Utredningsinstitut

(HUI) avseende utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge.

Sedan dess har ICA Maxi öppnat i stadsdel Norr. I samrådshandlingen

finns HUI:s konsekvensanalys relaterad men ytterligare aspekter har tillförts.

En kompletterande konsekvensbedömning har beställts av HUI.

Denna föreligger dock inte förrän till utvecklingsutskottets sammanträde,

varför utdrag ur den föregående rapporten bifogas.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Rolf Lundell

Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, samhällsbyggnadsförvaltningen,

näringslivskontoret, mark- och exploateringskontoret

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-02-24 Dnr 1932-2010

Rolf Lundell

Kommunstyrelsen

Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl.

antagande av detaljplanen och godkännande av exploateringsavtal

Detaljplan för handel på fastigheterna Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 i Odenskog har

upprättats i samverkan med fastighetsägarna, främst NHP Östersund AB.

Utvecklingsutskottet tog ett inriktningsbeslut 2010-11-10, vilket bl.a. innebar

medgivande i detaljplaneförslaget till 4 250 kvadratmeter bruttoarea för

dagligvaruhandel samt att exploateringsavtal skulle träffas.

Miljö- och samhällsnämnden godkände detaljplanen 2011-02-23 och överlämnade

den till kommunfullmäktige för antagande.

Samtidigt föreslår mark- och exploateringskontoret exploateringsavtal för

betalning av exploateringsavgift från NHP om 3 477 000 kronor till följd av

höjd standard på infrastrukturen i Odenskog.

Underlag för beslut

1. Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-24.

2. Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-02-23 med planhandlingar på

kommunens hemsida

www.ostersund.se under Bo/Leva – Samhällsplanering och byggande –

Detaljplaner på gång – Handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl.

3. Förslag till exploateringsavtal med NHP Östersund AB om bl.a. en exploateringsavgift

om 3 477 000 kronor godkänns.

Förslag till beslut

1. Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl.,

upprättad 2010-12-15, reviderad enligt utlåtande 2011-02-11 och

godkänd 2011-02-23 i miljö- och samhällsnämnden, antas.

2. Exploateringsavtal med NHP Östersund AB för genomförande av detaljplanen

godkänns.

3. Exploateringsavgiften om 3 477 000 kronor bidrar till finansiering av

kommunens åtaganden för anordnande av gata och annan allmän plats inom

planområdet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-02-24 Dnr 1932-2010

Bakgrund

Gällande handelspolicy godkändes 2007-06-28 av kommunfullmäktige.

Den innebar bl.a. att etableringar av handel med sällanköpsvaror huvudsakligen

ska ske i stadskärnan och ett utökat Lillänge/Odenskog. Som en följd

härav upprättades ett planprogram för ”Utökad detaljhandel i Odenskog”,

vilket godkändes av kommunfullmäktige 2008-04-24. Inriktningen för området

utmed Hagvägen är att skapa expansionsmöjligheter för handel men

dagligvaror ska prövas från fall till fall. Detta gjorde utvecklingsutskottet

2010-11-10 så det föreliggande detaljplaneförslaget innehåller möjlighet till

handel med dagligvaror.

Detaljplanen medger handel för Släpvagnen 1, 2, 7 och 8 om sammanlagt

19 400 kvm bruttoarea. Av detta utgör således 4 250 kvm dagligvaror.

Totala byggrätten i detaljplaneområdet är 22 600 kvm.

Återstående 3 200 kvm är småindustri/kontor.

Exploateringskalkyl

I planprogrammet finns ett avsnitt om genomförande där en exploateringsavgift

om 200 kronor per kvadratmeter bruttoarea som medges för handel

på mark som tidigare varit småindustri e.d. ska tas ut i stället för gatukostnader

enligt plan- och bygglagens bestämmelser om gatukostnadsbidrag.

Beloppet är indexreglerat, f.n. till 212 kronor.

Av detaljplanens 19 400 kvm för handel har 3 000 kvm reglerats för JULA,

d.v.s. den exploateringsavgiften om 600 000 kronor är betald. Resten av

byggrätten för handel är således 16 400 kvm. Med indexpåslag blir summan

för NHP att betala 3 477 000 kronor. Exploateringsavgiften kan delbetalas

efter den etappvisa utbyggnad som sker, men den ska vara betald innan

bygglov för sådan etapp beviljas.

Dessa två inkomstposter om sammanlagt 4 077 000 kronor jämte tidigare

erhållen avgift för Hejaren 1 om 2 400 000 kronor samt den gatukostnad om

drygt 900 000 kronor, som ingår i kommunens tomtpris för handelstomten

vid djursjukhuset enligt nya detaljplanen för handel på delar av Odensala

13:1 och 14:1, summa således drygt 7 377 000 kronor, ska medfinansiera

kommunens åtgärder på allmän plats. Dessa är i övrigt är budgeterade hos

miljö- och samhällsnämnden åren 2010-13.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Rolf Lundell

Utdrag till NHP Östersund AB, miljö- och samhällsnämnden, mark- och

exploateringskontoret

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 84, UU 2010-11-10 08.30

PROTOKOLL

Utvecklingsutskottet

2010-11-10 Dnr 1932-2010

Kvarteret Släpvagnen Odenskog - Dagligvaruhandel

NHP Östersund AB har ansökt om detaljplan för kv. Släpvagnen efter att ha

förvärvat större delen av kvarteret. Detaljplaneförslag har varit på samråd.

Planförslaget innehöll två alternativ, med och utan dagligvaruhandel om

4250 kvadratmeter bruttoarea motsvarande ca 3000 kvadratmeter säljyta.

Eftersom kommunstyrelsen ansvarar för kommunens handelspolicy behöver

utvecklingsutskottet ta ett inriktningsbeslut i planärendet.

Ärendets karaktär av rent politiskt ställningstagande innebär att här lämnas

alternativa förslag till beslut.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-02.

Samrådsförslag till detaljplan upprättad 2010-06-22 (se kommunens hemsida

under Bo Leva / Samhällsplanering och byggande / Detaljplaner på gång

/ Handel i Odenskog, Släpvagnen 1 m.fl.).

Utdrag ur konsekvensanalys december 2007 av Handelns Utredningsinstitut.

Utvecklingsutskottets beslut

1. Utställningsförslag till detaljplan för kv. Släpvagnen utformas så att dagligvaruhandel

om 4 250 kvadratmeter bruttoarea tillåts i detaljplanen

2. Miljö- och samhällsnämnden anmodas att inarbeta valt beslut enligt

punkt 1 i utställningshandlingen.

3. Med anledning av områdets principiella och ekonomiska betydelse bör

detaljplanen antas av kommunfullmäktige.

4. Mark- och exploateringskontoret får i uppdrag att träffa exploateringsavtal

med fastighetsägaren avseende bl.a. exploateringsavgift för upprustning

av Hagvägen.

_____

Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, samhällsbyggnadsförvaltningen,

näringslivskontoret, mark- och exploateringskontoret

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Konsekvensanalys dagligvaruhandel

Utdrag ur HUI:s konsekvensanalys från december 2007 av

utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge

Anm.

Utdraget avser endast de delar av rapporten som behandlar dagligvaruhandel.

Nedanstående text är citat från konsultens rapport 2007.

Scenario 1 är det som gäller i detaljplaneförslag för kv. Släpvagnen

(4250 kvm bruttoarea eller 3000 kvm säljyta).

ICA Maxi i stadsdel Norr är öppnat sedan ett år tillbaka.

Kompletterande konsekvensbedömning är beställd från konsulten

att levereras i slutet av v. 44/2010.

4.6.1 Viktiga faktorer vid bedömningen av hur enskilda butiker kan påverkas

Det finns ett antal faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid bedömningen av hur enskilda

butiker kommer att påverkas av den ökade konkurrens och det minskade tillväxtutrymme

etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär. Dessa faktorer är

främst hur väl de befintliga butikerna lyckas konkurrera med de nya etableringarna i form av

storlek, utbud, prisnivåer, kvalitet, fräschhet och tillgänglighet. Här gäller principen att ju

större likheter det finns mellan butikerna, desto större blir konkurrenseffekterna.

Stormarknader konkurrerar ofta med andra stormarknader och större butiker som har ett

likartat utbud. Mindre butiker, som till exempel bostadsområdesbutiker, och hårt nischade

butiker, som till exempel Lidl, konkurrerar i mindre omfattning med stormarknader.

En annan viktigt faktor för att bedöma i vilken utsträckning enskilda butiker påverkas är det

geografiska avståndet till ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge. Enkelt

uttryckt: ju kortare avstånd, desto större påverkan i och med att konsumenterna utan att

behöva åka särskilt långt kan välja att genomföra en del av sina inköp i ICA Maxi eller i den

nya dagligvarubutiken i Lillänge.

Det är också viktigt poängtera att en mycket betydelsefull faktor för hur en butik klarar sig i

konkurrensen med en ny aktör är hur väl butiken lyckas med att skapa och utveckla ett

attraktivt erbjudande i form av service, kundbemötande, fräschhet med mera. En butik som

lyckas med att differentiera sig från nyetableringarna kan både behålla gamla och locka nya

kunder trots att de ligger nära en ny etablering och varken har ett större utbud eller lägre

priser. På samma sätt kan en butik bli en förlorare om de enbart fokuserar på att konkurrera

med samma medel som den nya aktören.

4.6.2 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i östersunds kommun

Scenario 1

För den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun innebär etableringarna av ICA

Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge att tillväxtutrymmet inte bara minskar utan även att det

blir negativt. Detta beror på att de nya etableringarna, för att komma upp i förväntade

omsättningsnivåer, behöver ta hela det utrymme för tillväxt som skapas i kommunen under

perioden. De nya etableringarna behöver dessutom ta omkring 240 miljoner av den befintliga

dagligvaruhandelns omsättning idag. Detta innebär sannolikt att någon eller några

dagligvarubutiker i Östersunds kommun kan behöva stänga som en direkt konsekvens av de

nya etableringarna. Dessutom kan ytterligare några dagligvarubutiker få en minskad

omsättning.

De butiker som löper störst risk att drabbas är större butiker med ett likartat utbud och

koncept som de nya etableringarna. Exempel på sådana butiker är ICA Matpiraten och

Hemköp på Bangårdsgatan. Dessa butiker ligger visserligen centralt men de har också


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Konsekvensanalys dagligvaruhandel

problem med tillgängligheten. Hemköp är dessutom en ganska dålig butik idag. Om någon av

dessa butiker tvingas slå igen innebär det att invånarna i närområdet får en försämrad

tillgänglighet vad gäller utbudet av butiker.

Det är svårt att uttala sig om hur stor risken är för att någon butik slås ut eftersom vi inte

känner till deras ekonomiska situation idag, men butikerna kommer helt klart att påverkas

omsättningsmässigt av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna och i

förlängningen kan det medföra att de flyttas eller läggs ned

Det finns också en risk att någon butik i Östersunds centrum (ICA, Konsum eller Hemköp)

kan behöva slå igen eftersom det idag finns en relativt hög butikstäthet där. Detta innebär att

invånarna kan få färre butiker att välja mellan, men de inte får avsevärt längre till närmaste

butik.

Coop Forum och Willys kommer sannolikt att få minskad omsättning initialt och förmodligen

till viss del även senare. Detta beror på att både ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge

har ett stort och brett utbud av dagligvaror precis som Coop och Willys och att lika butiker

slår mot lika. Hur stora dessa omsättningsminskningar blir är en funktion av hur väl butikerna

lyckas möta den nya konkurrensen genom att utveckla sitt erbjudande i form av service,

prisnivå, kvalitet med mera.

Även andra livsmedelsbutiker i Östersunds kommun kan få en minskad omsättning eller till

och med slås ut på grund av konkurrensen från de nya etableringarna. I Torvalla och

Odenslund finns idag endast en dagligvarubutik i respektive område. Den ökade konkurrensen

från ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär sannolikt att butikerna i Torvalla och

Odenslund får en minskad omsättning. Om en butik redan idag har problem med dålig

lönsamhet kan det leda till att den blir tvungen att lägga ned verksamheten. Detta skulle i så

fall innebära att de som bor i Torvalla eller Odenslund blir utan en lokal dagligvarubutik och

blir tvungna att åka längre till närmaste butik. En butiksnedläggning i Torvalla eller

Odenslund innebär därmed en klart försämrad tillgänglighet för de boende i området. Det är

svårt att säga om en butik kommer att överleva eller inte baserat på omsättningsminskningen.

Detta beror på att vi inte vet något om butikens nuvarande lönsamhet och att butikens framtid

är starkt beroende av hur väl den, genom lokal anpassning av sortiment, service med mera,

lyckas med att utveckla sitt erbjudande som områdesbutik och ett fungerande komplement till

de nya etableringarna i Lillänge och stadsdel Norr. De erfarenheter HUI har från liknade

situationer visar att i de fall en bostadsområdesbutik slås ut av en ny etablering är det nästan

alltid frågan om fall då det från början finns två butiker i området. Det som händer vid

etablering av en ny stor butik i kommunen är att en av bostadsområdesbutikerna slår igen och

att den andra blir kvar. Det finns också ett så pass stort lokalt kundunderlag i Torvalla och

Odenslund att det finns goda möjligheter att överleva för dagligvarubutikerna i dessa

områden.

ICA Kvantum i Odensala kommer naturligtvis att känna av den nya konkurrensen, men enligt

HUI föreligger ingen risk för att den ska behöva slå igen som en direkt konsekvens av

konkurrensen från de nya etableringarna.

För de som bor i Lugnvik innebär etableringen av ICA Maxi att de får cirka 3 kilometer

närmare till en riktig dagligvarubutik, eftersom det idag endast finns en bensinstation som

säljer dagligvaror.

Lidl påverkas ytterst lite eftersom de har ett så pass begränsat utbud att det är svårt för

kunderna att göra alla sina inköp av dagligvaror i dessa butiker utan butiken fungerar mer som

ett komplement till vanliga livsmedelsbutiker.

Etableringen av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär att utrymmet för

ytterligare nyetableringar inom Östersunds dagligvaruhandel är mycket litet. Det finns


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Konsekvensanalys dagligvaruhandel

sannolikt endast utrymme för etablering av enstaka små bostads- eller trafikorienterade

dagligvarubutiker.

4.6.3 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i omkringliggande

kommuner

Scenario 1

För dagligvaruhandeln i övriga kommuner i upptagningsområdet innebär konkurrensen från

de nya etableringarna sannolikt inte så stora konsekvenser då de nya etableringarna att hämtar

köpkraft från i första hand Östersunds kommun och att det främst är butiker som liknar de nya

etableringarna som påverkas. I de omkringliggande kommunerna finns i huvudsak

bostadsnära och relativt små dagligvarubutiker och de har oftast läget och inte utbudet som

främsta konkurrensmedel mot större butiker. Dock kan enstaka butiker få en minskad

omsättningstillväxt eller minskad omsättning om de ligger geografiskt nära de nya

etableringarna.

4.6.6 Positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel i Östersunds kommun

Att någon eller några aktörer påverkas negativt av konkurrensen från en ny aktör innebär inte

automatiskt att slutsatsen blir att aktören inte ska tillåtas att etablera sig. Det finns även en hel

del positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel för företagen och inte minst för

medborgarna i en kommun eller region.

Det finns många studier som visar att en utbyggd dagligvaruhandel i form av nya etableringar

kan vara positivt för den övriga dagligvaruhandeln i en kommun eller region. En utbyggd

handel med en effektiv konkurrens kan även ge positiva effekter för medborgarna i

kommunen eller regionen.

Nyetableringar kan leda till prispress, press på andra aktörer att bli mer konkurrenskraftiga

och till en ökad innovationsgrad i handeln. Resultat tyder på att etableringar av stormarknader

leder till att produktiviteten ökar för den genomsnittliga butiken och de butiker som är minst

effektiva.

5 SLUTSATSER

5.1 SCENARIO 1

Dagligvaruhandeln

Köpkraften i Östersunds kommun år 2012 räcker inte för tillväxt inom den befintliga handeln

om de nya etableringarna ska nå upp i förväntade omsättningsnivåer. Detta betyder att

etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge leder till omfördelningseffekter

inom kommunens dagligvaruhandel. Det är främst dagligvarubutiker i Östersunds kommun

som kan komma att påverkas av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna. Eftersom

påverkan blir större ju större likhet det finns mellan butikernas utbud och koncept, är det

främst större dagligvarubutiker som påverkas. Det finns risk för att någon eller några butiker i

kommunen kan behöva stänga och det är sannolikt att några butiker får en minskad

omsättning.

För dagligvarubutiker i omkringliggande kommuner blir påverkan inte lika stor, men det kan

hända att butiker som ligger geografiskt nära de nya etableringarna i Östersund och som har

ett likartat utbud och koncept får en minskad omsättning.


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Konsekvensanalys dagligvaruhandel

5.2.1 Kommentarer till scenarierna

… … Frågan är dock vad som händer om det etableras ännu en stor dagligvarubutik i

kommunen, det vill säga vilka de samlade effekterna blir. Analysen visar att de samlade

effekterna till viss del beror på hur stor butiken i Lillänge blir. Ju större butik, desto mer

köpkraft behöver tas från den befintliga handeln och desto större blir därmed

omfördelningseffekterna inom handeln i Östersunds kommun och de omkringliggande

kommunerna. För att undvika allt för kraftiga samlade effekter i ett initialt skede, kan det

vara klokt bygga dagligvarubutiken i Lillänge i två etapper. Om butiken i Lillänge får en

försäljningsyta runt 3 000 kvadratmeter i den första etappen kan man göra en utvärdering av

effekterna innan beslut fattas

5.3 VAD INNEBÄR KONSEKVENSERNA FÖR HANDELN FÖR

INVÅNARNA I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER

Etableringarna av två stora dagligvarubutiker i Östersund innebär att konkurrensen på

dagligvarumarknaden hårdnar. En god konkurrens leder normalt till lägre priser för

medborgarna. De nya etableringarna innebär också att invånarna i Östersund och

omkringliggande kommuner får ett större urval av dagligvarubutiker med ett stort utbud än de

tidigare haft.

En utbyggnad av dagligvaruhandeln i Östersund leder till ökad konkurrens på

dagligvarumarknaden. Som nämnts tidigare leder detta i första hand till att en del butiker kan

få en minskad omsättningstillväxt och i andra hand att några får en minskad omsättning. Det

dock inte säkert att alla butiker klarar den nya konkurrensen. Om någon butik tvingas lägga

ned kan det få negativa konsekvenser för ett begränsat antal av medborgarna i

upptagningsområdet. Det kan bli så att en del människor får längre till sin närmaste butik eller

mer troligt att de får ett mindre utbud av butiker i sin närhet.

Om den sista butiken i ett bostadsområde slås ut får det stora konsekvenser för de boende i

området eftersom de då tvingas åka längre för att handla dagligvaror. HUI:s analys av vilka

butiker som riskerar att slås ut visar dock att det främst handlar om butiker i områden där det

idag finns mer än en butik. Utslagningen av en enskild butik innebär då att tillgängligheten

minskar i form av valmöjligheter, men inte i form av väsentligt ökat avstånd.

Eventuella nackdelar med en utbyggnad av dagligvaruhandeln i form av en eventuell

utslagning av enskilda butiker måste också vägas mot att invånarna får lägre matpriser och att

de butiker som klarar konkurrensen förmodligen gör det tack vare att de blir bättre på att

erbjuda service, kvalitet, lokal anpassning av sortiment med mera.


§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Reservationmp och v.doc

Reservation ärende 7, KS 110301. MP och V

Härmed reserverar sig Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet mot beslutet att anta

detaljplanen enligt tjänstemannaförslaget

Vi vill att vardagen för människor ska vara så enkel som möjligt. Man

ska lätt kunna uträtta sina ärenden och handla mat på väg hem från jobbet eller skolan. Vi vill

att livsmedelsaffärer och annan service ska ligga där människor bor och jobbar, dit man lätt

kan ta sig även om man inte äger en bil. Därför är vi helt emot att man placerar stora

livsmedelsbutiker utanför centrum eftersom det utarmar utbudet av affärer i bostadsnära

områden eller mindre orter runtom i kommunen.

Vi arbetar idag med ett levande centrum med utveckling av Stortorget, Badhusparken etc. då

känns det paradoxalt att förlägga livsmedelhandel i utkanten av staden vilket utgör

stor risk för de mindre livsmedelshandlarna i centrala staden.

De delar av kommunen som är landsbygd, ett antal orter, löper risk att mista sina

livsmedelsbutiker om ytterligare en etablering av en stormarknad görs i Lillänge. Detta har

hänt om man blickar tillbaka inte allt för många år.

Då detta handlar om en plan vilken syftar till att sätta upp ramarna för framtida verksamheter

bör man behandla den så att vi strävar efter ett modernt samhälle som inte baseras på bilresor

och externa köpcentra.

Vi skall i framtiden ha en kommun med attraktiva bostadsområden både i centrum och på

landsbygden som erbjuder god service och hög livskvallitet.

Karin Thomasson, Miljöpartiet de gröna

Stefan Konradsson, Vänsterpartiet


§ 17, KF 2011-03-17 10:00

KS: 321/2011

Personalpolitiska mål 2012

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 321-2011

För att kunna tillgodose organisationens behov av kompetens är det ytterst

viktigt att bedriva en aktiv personalpolitik. Personalpolitiken bör sträva efter

att Östersunds kommun ska leva upp till rollen som en god arbetsgivare

och vara en attraktiv arbetsplats, både för redan anställda men också för att

klara framtidens stora behov av personalrekrytering. De föreslagna målen

utgår från strategiskt viktiga områden i sammanhanget.

Underlag för beslut

Personalutskottet 2011-02-21, § 4

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-07

MBL-protokoll 2011-02-18

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

1. Följande personalpolitiska inriktningsmål fastställs för 2012:

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa,

trivsel och arbetsglädje.

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder

utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden.

Östersunds kommun har arbetsplatser där alla medarbetare värderas lika

och ges samma möjligheter till utveckling och goda arbets- och anställningsförhållanden.

2. Följande kommunövergripande personalpolitiska effektmål fastställs för

2012:

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %.

Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex(NMI) bibehålls

eller förbättras jämfört med värdet 2011.

Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2010. År

2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i

Östersunds kommun.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-02-07 Dnr 321-2011

Regina Stenlund

Kommunstyrelsen

Personalpolitiska mål 2012

För att kunna tillgodose organisationens behov av kompetens är det ytterst

viktigt att bedriva en aktiv personalpolitik. Personalpolitiken bör sträva efter

att Östersunds kommun ska leva upp till rollen som en god arbetsgivare

och vara en attraktiv arbetsplats, både för redan anställda men också för att

klara framtidens stora behov av personalrekrytering. De föreslagna målen

utgår från strategiskt viktiga områden i sammanhanget.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-07

MBL-protokoll 2011-02-18

Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

1. Följande personalpolitiska inriktningsmål fastställs för 2012:

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa,

trivsel och arbetsglädje.

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder

utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden.

Östersunds kommun har arbetsplatser där alla medarbetare värderas lika

och ges samma möjligheter till utveckling och goda arbets- och anställningsförhållanden.

2. Följande kommunövergripande personalpolitiska effektmål fastställs för

2012:

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %.

Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex(NMI) bibehålls

eller förbättras jämfört med värdet 2011.

Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2010. År

2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i

Östersunds kommun.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-02-07 Dnr 321-2011

Bakgrund

Arbetet för att nå de personalpolitiska målen är ett långsiktigt arbete. Inriktningsmålen

för 2011 föreslås gälla även för 2012, med ett effektmål för varje

inriktningsmål. Att bedriva en medveten och aktiv personalpolitik är strategiskt

viktigt för att tillgodose organisationens behov av kompetens. Under

den närmaste tioårsperioden kommer Östersunds kommun att behöva rekrytera

ca 4000 nya medarbetare. I det sammanhanget är det viktigt att kommunens

personalpolitik också fortsättningsvis fokuserar på att utveckla

kommunen som en attraktiv arbetsgivare.

De föreslagna målen ut går från följande strategiska utvecklingsområden:

Arbetsmiljö och hälsa

Östersunds kommun ska sträva efter en arbetsmiljö som skapar förutsättningar

för våra medarbetare att vara friska, att trivas, utvecklas och kunna

göra ett gott arbete. Kommunen har sänkt sin sjukfrånvaro markant under

de senaste åren. Att fortsätta arbeta för sänkta sjuktal är centralt men i sammanhanget

är det också viktigt att flytta fokus från efterhjälpande till förebyggande

och främjande insatser.

Personal- och kompetensförsörjning

Personal- och kompetensförsörjning handlar om att attrahera, rekrytera, utveckla

och behålla medarbetare. Utbildningsnivån i kommunerna har blivit

allt högre under de senaste åren och Östersunds kommun är inget undantag.

I konkurrens med andra arbetsgivare är det av yttersta vikt att vara en så attraktiv

arbetsgivare att vi lyckas attrahera och rekrytera medarbetare med

den kompetens organisationen behöver. Att våra befintliga medarbetare är

nöjda är en förutsättning för att vi ska få behålla dem och också den viktigaste

signalen på hur väl vi lyckas vara en attraktiv arbetsgivare som kan attrahera

nya medarbetare.

Likabehandling

Att vara en attraktiv arbetsgivare förutsätter en likvärdig syn på och behandling

av alla människor. Mångfald i våra verksamheter skapar utveckling

och ger tillgång till olika perspektiv och kunskap samt större förståelse

för och bättre kommunikation med brukare, elever och kunder.

Ur ett personalförsörjningsperspektiv är det av yttersta vikt att vi nyttjar den

arbetskraftsresurs som finns på arbetsmarknaden för att kunna bemanna organisationen.

Den kommande generationsväxlingen innebär att vi kommer

att ha ett stort rekryteringsbehov och vi värdesätter den kompetens som en

jämn ålders- och könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför.

Ett strategiskt område som genomsyrar samtliga övriga områden är ledaroch

medarbetarskap. Att aktivt utveckla ledar- och medarbetarskapet är en

förutsättning för att nå fastställda mål. Med fokus på föreslagna strategiska

utvecklingsområden och mål ska Östersunds kommun bedriva en aktiv personalpolitik

för att fortsätta utvecklas som en attraktiv arbetsgivare.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2011-02-07 Dnr 321-2011

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Anne Vågström

Personalchef

Utdrag till kommundirektör, personalchef och alla nämnder/styrelse

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: MBL-protokoll 2011-02-18


§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 4, POU 2011-02-21 13.00

Personalpolitiska mål 2012

PROTOKOLL

Personalutskottet

2011-02-21 Dnr 321-2011

För att kunna tillgodose organisationens behov av kompetens är det ytterst

viktigt att bedriva en aktiv personalpolitik. Personalpolitiken bör sträva efter

att Östersunds kommun ska leva upp till rollen som en god arbetsgivare

och vara en attraktiv arbetsplats, både för redan anställda men också för att

klara framtidens stora behov av personalrekrytering. De föreslagna målen

utgår från strategiskt viktiga områden i sammanhanget.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-07

MBL-protokoll 2011-02-18

Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

1. Följande personalpolitiska inriktningsmål fastställs för 2012:

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa,

trivsel och arbetsglädje.

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder

utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden.

Östersunds kommun har arbetsplatser där alla medarbetare värderas lika

och ges samma möjligheter till utveckling och goda arbets- och anställningsförhållanden.

2. Följande kommunövergripande personalpolitiska effektmål fastställs för

2012:

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %.

Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex(NMI) bibehålls

eller förbättras jämfört med värdet 2011.

Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2010. År

2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i

Östersunds kommun.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KF 2011-03-17 10:00

KS: 327/2011

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-02-07 Dnr 327-2011

Vård- och omsorgsnämndens resultat 2010

Vård och omsorgsnämnden redovisar underskott med 30 mnkr för 2010 års

verksamhet. Nämnden har i ett beslut den 1 februari begärt tilläggsanslag

med 16 mnkr för 2011 avseende LSS-verksamheten. I nämndens detaljbudget

2011 har man angett att det inte finns någon reserv avsatt för eventuella

straffavgifter. Risken för sådana avgifter kan inte uteslutas och kommunstyrelsen

har att agera utifrån sin uppsiktsplikt.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-07

Kommunstyrelsens beslut

1. Vård och omsorgsnämnden uppmanas att omgående vidta konkreta åtgärder

för att nämndens utfall 2011 ska rymmas inom tilldelad budget.

2. Nämnden uppmanas att utveckla en mer noggrann månadsrapportering

av nämndens kostnader och intäkter.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

1. Vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att vidta konkreta åtgärder för

att nämndens kostnader 2011 ska rymmas inom tilldelad budget.

2. Åtgärdsplan och redovisning av verkställande av åtgärdsplan ska redovisas

löpande till kommunstyrelsen.

_____

Utdrag till vård och omsorgsnämnden, vård och omsorgsförvaltningen,

kommunledningsförvaltningen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-02-07 Dnr 327-2011

Bert-Olof Åkerström

Kommunstyrelsen

Vård- och omsorgsnämndens resultat 2010

Vård och omsorgsnämnden redovisar underskott med 30 mnkr för 2010 års

verksamhet. Nämnden har i ett beslut den 1 februari begärt tilläggsanslag

med 16 mnkr för 2011 avseende LSS-verksamheten. I nämndens detaljbudget

2011 har man angett att det inte finns någon reserv avsatt för eventuella

straffavgifter. Risken för sådana avgifter kan inte uteslutas och kommunstyrelsen

har att agera utifrån sin uppsiktsplikt.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-07

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens beslut

1. Vård och omsorgsnämnden uppmanas omgående vidta konkreta åt gärder

för att nämndens utfall 2011 ska rymmas inom tilldelad budget.

2. Nämnden uppmanas utveckla en mer noggrann månadsrapportering av

nämndens kostnader och intäkter.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

1. Vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att vidta konkreta åtgärder för

att nämndens kostnader 2011 ska rymmas inom tilldelad budget.

2. Åtgärdsplan och redovisning av verkställande av åtgärdsplan ska redovisas

löpande till kommunstyrelsen.

Bakgrund

Vård och omsorgsnämnden redovisar för 2010 ett underskott med 30 miljoner

kronor. I ett beslut om detaljbudget som nämnden fattade den 1 februari

framgår att nämnden räknar med tilläggsanslag med 16 miljoner för LSSverksamheten.

I vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag redovisas

att det inte finns någon buffert för nya straffavgifter (vilket torde vara

högst sannolikt att det kommer nya förelägganden). Risken för att inte heller

budget 2011 kommer att hålla är stor enligt kommunledningsförvaltningens

bedömning.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 18, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-02-07 Dnr 327-2011

Vård och omsorgsnämnden har inte tagit något aktivt beslut om uppdrag att

genomföra åt gärdsplan för att kostnaderna för nämndens verksamhet ska

rymmas inom budget 2011.

Enligt nämndens reglemente 6 § (beslutat av fullmäktige) gäller:

”Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige och kommunstyrelse rapportera

hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under

budgetåret.

Inget överskridande accepteras av någon nämnd eller styrelse. Det är fastställd

budget som gäller och varje nämnd/styrelse har ansvar för att detta

följs.

Om nämnden upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske,

ska nämnden omedelbart besluta om åtgärder för att minska kostnaderna

och redovisa detta till kommunstyrelsen.”

Någon konkret redovisning av åtgärder har nämnden ej redovisat för kommunstyrelsen.

Styrelsen har därför i sin uppsiktsplikt att uppmana nämnden

att vidta konkreta åtgärder samt att uppmärksamma fullmäktige på den risk

för budgetunderskott 2011 som föreligger.

Vård och omsorgsförvaltningen har inför budgetarbetet 2012 redovisat ett

antal besparingsförslag. Ett antal av dessa förslag kan genomföras redan

2011 som ett sätt att omgående minska nämndens kostnader. Förslagen avser

bl a färre timanställda, administrativa rutiner men även gruppboende

och regler kring val av särskilt boende.

I sammanhanget konstaterar kommunledningsförvaltningen att nämndens

uppföljning per augusti var en mer positiv prognos än det nu redovisade resultatet.

Även den månadsrapport som finansutskottet tog del av vid sitt decembersammanträde

visade inte ett ekonomiskt utfall som antydde ett underskott

med 30 mnkr. Inte heller förvaltningsledningens muntliga rapport

vid utskottsmötet innehöll sådan information. Det torde vara ett utvecklingsarbete

för förvaltningen att utveckla en mer noggrann månadsrapportering

som omfattar kostnaderna för färdigbehandlade patienter och även

eventuella straffavgifter så snart kunskap finns om risken för sådana kostnader.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Bert Olof Åkerström

Utdrag till vård och omsorgsnämnden, vård och omsorgsförvaltningen,

kommunledningsförvaltningen.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00

ON: 118/2011

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 118 - 2011

Begäran om tilläggsanslag för vård- och omsorgsnämnden

Vård och omsorgsnämnden har till kommunfullmäktige lämnat en begäran

om tilläggsanslag 2011med 16 miljoner kronor för kostnadsökningar inom

LSS verksamheten. Nämnden redovisar för 2010 års verksamhet ett underskott

med 30 miljoner kronor och redovisar nu behov av utökad budgetram

för 2011.

Underlag för beslut

Finansutskottet 2011-02-21, § 33

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-19

Vård och omsorgsnämndens protokollsutdrag 2011-02-01

Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-19

Yrkande

Pär Jönsson, m: En extern utredning tillsätts som utreder och analyserar

vård- och omsorgsnämndens ekonomi. Jämförelse med andra kommuner

och privata utförare ska ske. En fullständig analys av ledning, styrning och

ekonomirapportering ska genomföras.

Proposition

Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen

antar detta.

Kommunstyrelsens beslut

En extern utredning tillsätts som utreder och analyserar vård- och omsorgsnämndens

ekonomi. Jämförelse med andra kommuner och privata utförare

ska ske. En fullständig analys av ledning, styrning och ekonomirapportering

ska genomföras.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

1. Vård- och omsorgsnämndens beviljas ramtillskott avseende LSS verksamhet

2011 med 12,2 miljoner kronor att finansieras inom kommunens

budgeterade ökning av rörelsekapitalet 2011.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00

ON: 118/2011

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 118 - 2011

2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att slutföra uppdraget att i

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som ska ligga

till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd inom

LSS-verksamheten.

3. Ställningstagande i frågan om ramtillskott 2012 – 2014 behandlas i ärendet

om budgetdirektiv.

_____

Protokollsanteckning

Oppositionen använder, med facit på hand, argument som dålig koll vilket

är ett påstående som inte stämmer med verkligheten. Dessutom är det ett

anmärkningsvärt påhopp eftersom opposition haft samma information som

majoritet och inget annat yrkande har funnits vare sig i vård- och omsorgsnämnd

eller i finansutskott. Att ha bra koll innebär att man väger behoven

mot de insatser som görs. Strävan är att nå jämvikt för då används resurserna

på det optimalaste sättet för såväl underskott som överskott i boendeplatser

påverkar ekonomin negativt. Under förra mandatperioden invigdes två

nya äldreboenden och beslut om ett tredje fattades. För ett och ett halvt år

sedan, när äldreboendet Fältvägen invigdes, var det jämvikt i förhållandet

antalet äldre och antalet platser. Den utveckling som därefter skett är inte att

antalet äldre ökat. Det som skett är att behovet av hjälp och stöd ökat vilket

är en utveckling som inte känns igen över tid. Om vi idag skulle ha haft effekt

på fler boendeplatser skulle beslut om ytterligare ett boende fattats i

samband med att Fältvägen invigdes och ingen kö till särskilt boende förelåg.

Nämnden har, såväl majoritet som opposition, haft den information som var

tillgänglig och inget politiskt parti eller block har ifrågasatt den informationen

och inte heller haft anledning att föreslå andra lösningar. Så sent som i

december rapporterades till nämnden ett befarat underskott på 5 miljoner

som i bokslutet slutade på drygt 30 miljoner en utveckling som naturligtvis

inte är acceptabel. Merparten är dock kostnader som härrörs till särskilda

avgifter till stat och landsting, krav som kom i slutet av året. Medarbetare i

såväl den kommunala organisationen som den privata har gjort ett fantastiskt

arbete i att möta en ökad efterfrågan. Särskilt hemtjänsten har varit hårt

belastad. Revisorerna planerar att genomföra en granskning vilket jag, som

tidigare ordförande, välkomnar. Jag anser att kommunstyrelsen bör invänta

den granskningen innan stora resurser läggs på en extern utredning.

Katarina Nyberg Finn, s

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-02-19 Dnr 118 - 2011

Olliann Lundberg

Christina Westman

Christine Wåhlén

Kommunstyrelsen

Begäran om tilläggsanslag för Vård och omsorgsnämnden

Vård och omsorgsnämnden har till kommunfullmäktige lämnat en begäran

om tilläggsanslag 2011med 16 miljoner kronor för kostnadsökningar inom

LSS verksamheten. Nämnden redovisar för 2010 års verksamhet ett underskott

med 30 miljoner kronor och redovisar nu behov av utökad budgetram

för 2011.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-19

Vård och omsorgsnämndens protokollsutdrag 2011-02-01

Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-19

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

1. Vård- och omsorgsnämndens beviljas ramtillskott avseende LSS verksamhet

2011 med 12,2 miljoner kronor att finansieras inom kommunens

budgeterade ökning av rörelsekapitalet 2011.

2. Vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att slutföra uppdraget att i

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som ska

ligga till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd

inom LSS-verksamheten.

3. Ställningstagande i frågan om ramtillskott 2012 – 2014 behandlas i

ärendet om budgetdirektiv.

Bakgrund

Vård och omsorgsnämnden har den 1 februari 2011 lämnat in en begäran

om tilläggsanslag för kostnadsökningar inom LSS verksamheten. LSS är en

förkortning av ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshinder”.

Nämnden har årligen tillförts tillskott för utökning av LSS boenden (tidigare

kallat gruppbostäder) För 2011 tillfördes 10,9 Mnkr och i flerårsbudget

för 2012 ytterligare 10,8 Mnkr och för 2013 12 Mnkr. Utöver det tillförs

nämnden årligen tillskott för daglig verksamhet LSS med 1 Mnkr per år.

Nämndens totala ramökning för 2011 uppgår till 17,4 Mnkr där 9,6 Mnkr

avser så kallade demografiskt tillskott beroende av utvecklingen av antalet

äldre brukare.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-02-19 Dnr 118 - 2011

I vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag beskrivs vad som

krävs för att nämnden ska kunna tillgodose redan fattade beslut gällande

LSS boende nämligen att under 2011 skulle behöva färdigställa ytterligare 4

boende (ca 20 lgh) utöver de tre som nämnden fått ramtillskott för.

Vård och omsorgsförvaltningen gör dock bedömningen att det under 2011

inte är möjligt att starta ytterligare LSS-boenden utöver de tre som planeras.

2005 gjorde vård- och omsorgsnämnden en framställan (dnr.1182 – 2004)

om tilläggsanslag för vårdtyngdsökning inom LSS, med 2,5 Mnkr. De orsaker

som då angavs till uppkommet behov är i stora delar de som nu anges.

Det som skiljer är att behoven har ökat både till att beröra fler verksamhetsområden

inom LSS och till totalsumma.

Kommunfullmäktige tog vid det tillfället (28 april 2005, Dnr 411-2005) beslutet

att vård- och omsorgsnämnden beviljades ramtillskott för redovisad

vårdtyngdsökning avseende 2005. Nämnden gavs också uppdraget att i

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som skulle

ligga till grund för bedömning av omfattning och typ av vårdtyngd LSS

verksamheten. Med en sådan modell skulle nämnden kunna få utökad ram

för påvisad vårdtyngdsökning. Detta uppdrag har nämnden inte slutfört.

Vård och omsorgsnämnden/förvaltningen redovisar att man tidigare klarat

kostnadsökningarna inom LSS genom det årliga ramtillskott till utökning av

LSS boende som tillskjutits. Budgetöverskott har funnits eftersom man inte

kunnat tillgodose byggandet av boende i den takt som motsvarat budgetramen.

Nu anger nämnden/förvaltningen i sin begäran att kostnaderna för LSS

verksamheten ökat under 2010 i en sådan omfattning att den inte kunde

täckas inom befintlig ram. En anledning är att nämnden byggt boenden i

den takt så att man numera ligger i fas med planerade antal för respektive

år.

Vård och Omsorgsnämndens kostnader för LSS-verksamheten redovisas i

nedanstående tabell.

Kostnader (Mnkr)

2005 2006 2007 2008 2009 2010

284,8 304,2 319,6 340,7 356,8 380,6

Ramuppräkning inkl. ramtillskott (Mnkr)

302,7 320,4 338,6 357,5 373,7

Diffe rens 6,9

Besparingar (Mnkr) 2009 2010

3,0 11,0

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2011-02-19 Dnr 118 - 2011

Kostnaderna är med prisuppräkning 58,4 miljoner kronor högre 2010 jämfört

med 2005. Nämnden har under samma period fått tillskott till budgetram

för boenden, ökad vårdtyngd och daglig verksamhet med totalt 51,5

miljoner kronor. Kostnadsökningen överstiger därför ramtillskotten med 6,9

miljoner kronor. Denna summa skulle kunna vara det logiska behovet av

tilläggsanslag.

Nämnden har redovisat föreslag till besparingar inom LSS-verksamheten

2009 och 2010 med totalt 11 miljoner kr. Enligt budget 2009 skulle verksamhetsutveckling

inom LSS-verksamheten generera kostnadsminskning

med 3 miljoner kronor. I budget 2010 har nämnden redovisat besparing dels

genom konkurrensutsättning av LSS-verksamheter (1 miljon) och dels översyn

av LSS-verksamheten genom införandet av behov/bemanning (7 miljoner)

d.v.s totalt 8 miljoner kronor lägre kostnader. Om man lägger samman

summan för nämndens budgeterade besparingar 2009 och 2010 med den

differensen mellan verksamhetens kostnadsutveckling och beviljade ramuppräkning,

skiljer i stort den summa som nämnden begär som tilläggsanslag.

.

Kommunledningsförvaltningen har inte fått en fullständig redovisning om

de beslutade besparingarna också har genomförts och gett budgeterad kostnadssänkning

inom verksamheten. Förvaltningen har redovisat att budgettilldelningen

till verksamheten sänkts med beslutad besparing. Någon redovisning

av att konkreta åtgärder vidtagits för att också sänka kostnaderna

har inte erhållits ännu. Om inte verksamhetens kostnader sänks har nämnden

endast gjort en sänkning av sin budgetmarginal vilket ökar risken för ett

budgetöverskridande.

Vård och omsorgsnämnden begär tilläggsanslag för följande insatser:

Vård och omsorgsförvaltningen har i sin tjänsteskrivelse daterad 19 januari

beskrivit kostnadsökningarna inom LSS enligt nedan (Mnkr).

1. Utökade behov 10,7

2. LSS boende för lågt ramtillskott

befintliga nystartade 5,0

3. tillsyn över 12 år 0,8

4. Kontaktperson 1,0

5. Personlig ass kommunal 2,3

6. Personlig ass LASS 2,0

7. Korttidsvistelse 1,0

Summa 22,8

Vård och omsorgsförvaltningen anger att några av ovanstående kostnadsökningar

inte är av strukturell karaktär och därför anser att ett rimligt tillskott

är 16 Mnkr (som exempel har förändrad vårdform för en person inneburit

att kostnaden minskat under utökade behov).

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4

2011-02-19 Dnr 118 - 2011

Utökade behov. Förvaltningen anger som exempel att personer och vårdbehoven

ökat för tex. individer med stora och komplexa behov (dygnet runt

tillsyn), personer som blivit äldre och inte orkar vara på dagverksamhet och

kräver personalstöd i boendet även under dagtid. En ökning har också skett

av personer med lätt utvecklingsstörning men med social problematik som

behöver insatser. Nämnden får också stå för elevhemsboende på annan ort,

det gäller få personer men kostnaderna kan bli höga.

Denna kostnadsökning - utökade behov ligger inom ramen för vad nämnden

fått i uppdrag att ta fram kriterier för vad som ev. kan ge ramtillskott gällande

ökad vårdtyngd (KF beslut 28 april 2005). Behovet av en tydlig modell

för mätning av vårdtyngd torde vara en förutsättning för en effektiv

konkurrensutsättning.

LSS boende för lågt ramtillskott befintliga nystartade. Vård och omsorgsförvaltningen

anger att de faktiska kostnaderna för LSS boenden är högre

än det man hittills fått ramtillskott med, vilket är 3,5 Mnkr. Varje LSS boende

anges nu kosta 4,5 Mnkr.(drift och hyra) d.v.s. en kostnadsökning med

28 %. Förvaltningen redovisar att de 5 LSS boenden som färdigställts under

2009 – 2010 har uppgått till ca 4,5 Mnkr/per enhet vilket förklarar behovet

av ramtillskott på 5 Mnkr. Det tillskott för 3 LSS boende som nämnden tillförs

medel för 2011 är på 3,5 Mnkr per boende. Vård- och omsorgsförvaltningen

anger att den ramen kan hållas 2011 p.g.a. boendena färdigställs senare

vid olika tillfällen under året och att det då inte blir helårseffekt för

driftkostnaderna.

• Kostnadsutvecklingen anges bero på att fleras behov tillgodoses

inom ramen för respektive LSS boende i och med att servicelägenheter

kopplas till den så kallade gruppbostaden.

• Vissa kostnadsökningar beror på att nämnden de senaste åren byggt

egna hus på grund av att det under några år inte byggts flerfamiljshus

i tillräcklig omfattning som kunnat nyttjas för LSS boende.

Vård- och omsorgsförvaltningen har tidigare beskrivit att boendefrågan löses

med andra typer av LSS boende idag än genom rena gruppbostäderna

om 4 lägenheter. Det är vanligt att man till den så kallade gruppbostaden

kopplar ett antal servicelägenheter, och då kan kostnaden för dessa lägenheter

varierar mellan olika tillfällen och boende. En redovisning per år kan

behöva göras för kostnader per LSS boende beroende på vilken sammansättning

de olika boenden har. I stället för nuvarande rutin att ge nämnden

ramökning med ett schablonbelopp per LSS boende och år bör en annan

modell övervägas som bättre stämmer mot kostnaderna för faktiskt framtagna

LSS bostäder.

Tillsyn över 12 år –insatsen verkställs av Gymnasieförbundet men finansieras

inom vård och omsorgsnämndens ram. Antalet personer med insatsen

har ökat varje år från att 2005 ha berört 11 personer till att 2010 gälla 19

personer. Ursprungligen fick nämnden tillskott med 1,25 Mnkr från 2006

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 5

2011-02-19 Dnr 118 - 2011

års budget och framöver till att nu uppgå till en kostnad om 2,0 Mnkr en

ökning med drygt 0,75 Mnkr. Kostnadsökningen kan hänföras till ökat antal

personer som har insatser.

Kontaktperson - Insatsen kontaktperson ligger inom de insatser som de

som tillhör LSS personkrets kan beviljas. Det bör till stor del gå att förutse

som behov och kostnad för nämnden. Att man lyckas rekrytera kontaktpersoner

är ju glädjande både för de personer det gäller och för kommunen

som slipper betala vite/särskild avgift för icke verkställda beslut.

Personlig assistans - Vad gäller ökade kostnader för Personlig assistans

som faller inom kommunens ansvar (utifrån gällande lagstiftning) och Personlig

assistans som försäkringskassan beslutar om så ligger det utom möjlighet

för förvaltningen att påverka.

Korttidstillsyn –Den ökade kostnaden för korttidstillsyn är kopplade till

ökade väntetider till boende vilket får ses som en naturlig effekt av det tillstånd

som råder, med 27 personer i kö för LSS boende varav 15 personer

har väntat ett år eller längre utan att få erbjudande.

Nämndens verksamhetsberättelse till fullmäktige i årsredovisning 2010

Kommunledningsförvaltningen har nyligen fått en reviderad version av

nämndens verksamhetsberättelse för 2010 års verksamhet. Verksamhetsberättelsen

är det dokument där nämnden ska redovisa till fullmäktige som en

del i kommunens totala årsredovisning. Enligt detta senare dokument ges en

delvis avvikande beskrivning av budgetavvikelser 2010 (tkr).

1. Ökade brukarbehov och fler brukare

inom LSS-boende 6,0

2. Kostnader för personlig assistans 1,0

3. Korttidsvistelse 1,0

4. Kontaktpersoner 1,0

5. Tillsyn över 12 år 0,4

6. Viten för icke verkställda beslut 2,8

Summa 12,2

Kommunledningsförvaltningens bedömning är, efter dialog med vård och

omsorgsförvaltning, verksamhetsberättelse/bokslut 2010 och arbetsmaterial

gällande vård och omsorgsnämndens resultat, att vård och omsorgsnämnden

är i behov av ramtillskott för att kunna nå en budget i balans 2011.

Kommunledningsförvaltningen har dock svårt att föreslå ett större

tilläggsanslag till LSS-verksamheten än det belopp som nämnden redovisar

som budgetöverskridande för 2010 d.v.s 12,2 miljoner kronor i stället för

av nämnden begärda 16 miljoner kronor.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 6

2011-02-19 Dnr 118 - 2011

Av vård- och omsorgsnämndens/-förvaltningens redovisning framgår att

underskottet 2010 i stora delar är kopplat till verksamhet gällande äldreomsorg

i form av brist på särskilt boende, ökade kostnader för utskrivningsklara,

ökad hemtjänstbehov och korttidsverksamhet. LSS verksamheten nämns

i mindre omfattning som bidragande orsak till nämndens underskott.

Om samma utveckling gäller under 2011 måste åtgärder omgående vidtas

för att nämndens ekonomi ska förbättras eftersom inget nytt särskilt boende

färdigställs förrän hösten 2012.

Det finns stora behov av att kunna mäta ökad vårdtyngd inom LSSverksamheten

och vård och omsorgsnämnden bör ges i uppdrag att slutföra

det uppdrag nämnden fick 2005 att ta fram förslag till kriterier som ska ligga

till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd inom

kommunens LSS-verksamhet.

I förslag till besparingsåt gärder 2012 har vård- och omsorgsförvaltningen

redovisat alternativa strukturella åtgärder inom LSS-verksamheten. Dessa

åtgärder bör genomföras omgående för att på så sätt omedelbart sänka kostnadsnivån

inom kommunens LSS verksamhet.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Bitr.kommundirektör

Utdrag till: Vård- och omsorgsnämnden, Marie Sundvisson,

Börje Hoflin och Lars Backus Vård- och omsorgsförvaltningen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag VoF 2011-01-19

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-01-19 Dnr 118-2011

Börje Hoflin

Lars Backus

Vård- och omsorgsnämnden

Begäran om tilläggsanslag för LSS-verksamhet år 2011

Vård- och omsorgsnämnden begär tilläggsanslag för kostnadsökningar i

LSS-verksamheten.

Underlag för beslut

Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-18

Förslag till beslut

Vård- och omsorgsnämnden begär hos kommunfullmäktige tilläggsanslag

under 2011 med 16 miljoner kronor för kostnadsökningar i LSSverksamheten.

Bakgrund

I vård- och omsorgsnämndens prognos/delårsbokslut för 2010 bedömdes att

LSS-verksamheten skulle uppvisa ett underskott om ca sex miljoner kronor.

Detta uppvägdes dock i prognosen av andra plusposter varför nämnden inte

begärde några tillskott vid det tillfället. Under senhösten och vintern förvärrades

situationen inom äldreomsorgen, främst till följd av låg omsättning på

äldreboendena varför bokslutet för 2010 kommer att uppvisa ett större underskott.

När det gäller äldreomsorgen får nämnden tillskott för demografiska förändringar.

Tillfälliga svängningar i utbud och behov påverkar därför enstaka

års utfall men över tiden bör tilldelade resurser överensstämma med

uppkommande behov.

Kostnadsökningarna inom LSS har hittills uppvägts av att förvaltningen erhållet

ramtillskott för utökningar av LSS-boenden som ej kunnat verkställas.

Under 2010 var dock den ackumulerade kostnadsökningen för hög för

att kunna täckas inom befintlig budgetram. Dels var kostnadsökningarna

höga och dels har planerade boenden kunnat färdigställas i takt med budgettillskotten.

Behov av LSS-bostad är stort. Den 31 december 2010 redovisar vård- och

omsorgsnämnden till Socialstyrelsen 27 beslut som inte verkställts inom tre

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag VoF 2011-01-19

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-01-19 Dnr 118-2011

månader. Besluten avser gruppbostad eller servicebostad. Socialstyrelsen

har utifrån nämndens rapportering kvartal 1-3 2010 av ej verkställda beslut

begärt i 18 ärenden, att förvaltningsrätten ålägger Östersunds kommun att

betala en särskild avgift enligt 28 a § Lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) för underlåtenhet att inom skälig tid verkställt beslut

enligt 9§9 p LSS. Socialstyrelsens yrkande om särskild avgift uppgår

totalt till ca 6, miljoner kronor. Förvaltningsrätten har ännu inte fattat beslut.

Vård- och omsorgsnämnden har ett ramtillskott 2011 med 10,5 miljoner

kronor som motsvarar tre LSS-boenden (12-15 lägenheter). För att nämnden

ska kunna verkställa redan fattade beslut (inom tre månader) om LSSbostad

behöver utöver redan beslutade ramtillskott för LSS-bostäder ytterligare

18 miljoner kronor motsvarande 4 LSS-boenden (20 lägenheter).

Förvaltningens bedömning är att det under 2011 inte är möjligt att starta ytterligare

fyra LSS-boenden utöver de tre som nämnden får ramtillskott för

2011.

Vård- och omsorgsnämndens nuvarande ramtillskott för ett LSS-boende är

3,5 miljoner kronor. Resurstillskottet har inte motsvarat den kostnad som

nämnden haft för nystartade LSS-boenden. Kostnaderna för de fem LSSboenden

som startat 2009-2010 har uppgått till ca 4,5 miljoner kronor per

boende.

Utökade behov inom befintlig verksamhet kan till exempel vara en person

som bor i LSS-bostad som haft daglig verksamhet men av åldersskäl avslutat

denna och nu behöver personal dagtid i boendet eller brukare som kortare

eller längre tider behöver ha vaken personal nattetid. Dessa förändrade

behov varierar mellan åren. När förvaltningen senast begärde tillskott för

dessa behov 2005 uppskattades behovet till ca 2,5 miljoner kronor per år.

Varje ärende om utökning beslutas i Vård- och omsorgsnämnden.

Från 2007 och fram till och med 2010 har nettokostnadsökningen för dessa

beslut varit 10,9 miljoner kronor, 2,7 miljoner i snitt per år.

Vidare har antalet brukare ökat inom tillsyn över 12 år som verkställs av

Gymnasieförbundet men finansieras inom nämndens budget. Ursprungligen

fick nämnden tillskott med 1 250 000 (2006 års budget och framåt). Antalet

brukare har ökat varje år och kostnaden för 2010 uppgår till 2 035 000 kr,

en ökning med 785 000 kronor. Antalet brukare har ökat från 11 2005 till

19 2010.

Under perioden september 2008 till december 2010 har antalet ej verkställda

beslut om kontaktperson minskat från 112 till 36. Nämnden har i dagsläget

263 verkställda beslut om kontaktperson. Kostnad för ett verkställt beslut

är 2 123 kronor per månad. Nämnden följer Sveriges Kommuner och

Landsting (SKL) rekommendationer för både omkostnadsersättningar och

arvodesersättningar.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag VoF 2011-01-19

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2011-01-19 Dnr 118-2011

Även kostnaderna för personlig assistens har ökat pga. fler brukare och för

att den strikta bedömning som försäkringskassan gör innebär att en större

andel av kostnaderna faller på kommunen. I några fall avslår kassan på

grund av att det grundläggande behovet är under 20 timmar i veckan fast

brukaren har hjälpbehov dygnet runt. Kommunen får då svara för hela kostnaden

för alla insatser. Kostnaden för kommunal personlig assistans (där

kassan inte är med och finansierar) ökade från 7,4 miljoner kronor 2007 till

9,7 miljoner 2010 (dvs. med 2,3 mnkr).

Den personliga assistans som försäkringskassan delfinansierar har ökat. Där

svarar kommunen dels för de 20 första timmarna varje månad och dels för

vikariekostnader och tillfälliga utökningar. För varje brukare är kommunens

kostnad ca 300 000 kronor. Här har kostnadsökningen varit ca två miljoner

kronor mellan 2009 och 2010.

Slutligen har korttidstillsyn vuxna LSS fördubblats under senaste året – en

kostnadsökning på ca en miljon kronor. Till största delen följer det av väntetiderna

till boende.

Vård- och omsorgsförvaltningen har påbörjat ett arbete med att ta fram en

modell för resursfördelning LSS. Resursfördelnings modellen ska utgå från

brukarnas behov och vara införd 2012.

Sammanställning av samtliga kostnadsökningar:

Kostnadsökningar LSS Tkr

Utökade behov 10 700

LSS-boende för lågt ramtillskott

befintliga nystartade

5 000

Tillsyn över 12 år 785

Kontaktperson 1 000

Personlig ass kommunal 2 300

Personlig ass LASS 2 000

Korttidsvistelse vuxna 1 000

Summa 22 785

Med hänsyn till att några av ovanstående kostnadsökningar inte är av strukturell

karaktär bör ett rimligt tillskott uppgå till 16 miljoner kronor.

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Marie Sundvisson,

förvaltningschef

Börje Hoflin,

chefekonom

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 5, ON 2011-02-01

PROTOKOLL 1

Vård- och omsorgsnämnden

2011-02-01 Dnr 118-2011

Begäran om tilläggsanslag för LSS-verksamhet år 2011

Vård- och omsorgsnämnden begär tilläggsanslag för kostnadsökningar i

LSS-verksamheten.

Underlag för beslut

Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-19

Vård- och omsorgsnämndens beslut

Nämnden begär hos kommunfullmäktige tilläggsanslag under 2011 med 16

miljoner kronor för kostnadsökningar i LSS-verksamheten.

Utdrag till kommunstyrelsen. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 33, FU 2011-02-21 08.30

PROTOKOLL

Finansutskottet

2011-02-21 Dnr 118 - 2011

Begäran om tilläggsanslag för vård- och omsorgsnämnden

Vård och omsorgsnämnden har till kommunfullmäktige lämnat en begäran

om tilläggsanslag 2011med 16 miljoner kronor för kostnadsökningar inom

LSS verksamheten. Nämnden redovisar för 2010 års verksamhet ett underskott

med 30 miljoner kronor och redovisar nu behov av utökad budgetram

för 2011.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-19

Vård och omsorgsnämndens protokollsutdrag 2011-02-01

Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-19

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

1. Vård- och omsorgsnämndens beviljas ramtillskott avseende LSS verksamhet

2011 med 12,2 miljoner kronor att finansieras inom kommunens

budgeterade ökning av rörelsekapitalet 2011.

2. Vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att slutföra uppdraget att i

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som ska

ligga till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd

inom LSS-verksamheten.

3. Ställningstagande i frågan om ramtillskott 2012 – 2014 behandlas i

ärendet om budgetdirektiv.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KF 2011-03-17 10:00

KS: 327/2011

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 327 - 2011

Vård och omsorgsnämndens resultat 2010 – utökning särskilda boenden

Vård och omsorgsnämnden redovisar för 2010 års verksamhet underskott

med 30 miljoner kronor. Kommunstyrelsen uppmanade den 17 februari

nämnden att omgående vidta konkreta åtgärder för att nämndens utfall 2011

ska rymmas inom tilldelad budget. Ett stort problem har under 2010 varit

bristen på särskilda boenden med följden att kostnaderna dels för ersättning

till landstinget för utskrivningsklara patienter har uppgått till 13 miljoner

kronor dels viten för ej verkställda beslut. Vård- och omsorgsförvaltningen

har nu redovisat ett alternativ att utvidga pågående projektering av särskilt

boende på Skogsbruksvägen i Torvalla till dubbla kapaciteten.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-23

Kalkyl för två boenden

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

1. Utförarstyrelsens investeringsbudget 2012 utökas med 60 miljoner kronor

utöver nuvarande flerårsbudget så att ett särskilt boende med 64 lägenheter

kan uppföras på Skogsbruksvägen.

2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen

utreda alternativa former för hyressättning av särskilda boenden

att redovisas till kommunstyrelsens budgetberedning i juni 2011.

_____

Utdrag till vård- och omsorgsnämnden, vård- och omsorgsförvaltningen

Marie Sundvisson, Börje Hoflin

utförarstyrelsen, tekniska förvaltningen Anne-Katrin Ångnell, Jorma

Putaansuu, Jan Högberg.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: kalkyl två hus

Bygga mer säbo och växla ut gamla till LSS-gruppboende och eller elevhem

Kalkylen bygger på att vi bygger två säbon på samma tomt - dvs vi sparar i investering:

Större delen av projekteringskostnaden

Del av tomtkostnad (vi utökar marken som förvärvas men inte dubbelt)

Byggkostnaden blir lägre - större projekt på samma ställe ger mindre kostnader för planering, etablering osv större volymer material kan köpas in)

Investering ett säbo 32 lgh ( är uppskattat till 60 - 65 mnkr här räknar vi med 65)

Investering säbo nr 2 32 lgh kan uppskattas till ?

Antagande 1 behovet av säbo ökar enklaste billigaste och snabbaste sättet att utöka antalet platser

Antagande 2 behovet av säbo ökar inte fasa ut ineffektiva enheter - ger besparing

ett litet säbo är ca 75-100 tkr dyrare per brukare och år än ett med "lagom" antal platser

om vi fasar ut boendena nedan =38 ger det minst 2 850 000,00 kr per år

Arbets

miljökrav

kök

Antal lgh

LSS (ca)

Namn Antal lgh

Ljungen 9 Ja 5 boende vuxna

Konditorivägen 9 Ja 6 boende äldre LSS

Vickervägen 50 13 Nej 8 elevhem

Myren 7 Ja 6 boende vuxna

Summa 38 25 obs ca


§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-02-23 Dnr 327 - 2011

BertOlof Åkerström

Börje Hoflin

Kommunstyrelsen

Vård och omsorgsnämndens resultat 2010 – utökning särskilda boenden

Vård och omsorgsnämnden redovisar för 2010 års verksamhet underskott

med 30 miljoner kronor. Kommunstyrelsen uppmanade den 17 februari

nämnden att omgående vidta konkreta åtgärder för att nämndens utfall 2011

ska rymmas inom tilldelad budget. Ett stort problem har under 2010 varit

bristen på särskilda boenden med följden att kostnaderna dels för ersättning

till landstinget för utskrivningsklara patienter har uppgått till 13 miljoner

kronor dels viten för ej verkställda beslut. Vård- och omsorgsförvaltningen

har nu redovisat ett alternativ att utvidga pågående projektering av särskilt

boende på Skogsbruksvägen i Torvalla till dubbla kapaciteten.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-23

Kalkyl för två boenden

Förslag till beslut

Kommunfullmäktiges beslut

1. Utförarstyrelsens investeringsbudget 2012 utökas med 60 miljoner kronor

utöver nuvarande flerårsbudget så att ett särskilt boende med 64 lägenheter

kan uppföras på Skogsbruksvägen.

2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen

utreda alternativa former för hyressättning av särskilda boenden

att redovisas till kommunstyrelsens budgetberedning i juni 2011.

Bakgrund

Planeringen för ett nytt äldreboende har pågått sen våren 2010. Den bästa

av de då tillgängliga lokaliseringarna var tomten på Skogsbruksvägen i

Torvalla. Framförallt var den tomten tillgänglig och i princip byggklar. Flera

av de andra alternativen kräver exploateringsprocess, framtagande av detaljplan

mm vilket kan ta rätt lång tid. Det bästa andra alternativet var

Brittsbo – där har nämnden nu valt att bygga ett LSS-boende så det alternativet

kvarstår inte i dag.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-02-23 Dnr 327 - 2011

Förutom Skogsbruksvägen har vård- och omsorgsförvaltningen också en

planering för äldreboende på Remonthagen i samverkan med Östersundsbostäder.

Ursprunglig tidplan innebar inflyttning sent hösten 2012. Den planeringen

är nu framskjuten och det är i dag oklart när byggstart kan ske även

om detaljplanen numera vunnit laga kraft.

Det särskilda boendet planeras med 32 lägenheter (varav fyra tvåor för parboende)

i fyra grupper.

På grund av den låga omsättningen på äldreboendeplatser under hela 2010

ökade kostnaderna för hemtjänst, betalningsansvar och korttidsvistelse.

Dessutom kräver Socialstyrelsen vite för beslut som inte kan verkställas

inom rimlig tid. I denna situation undersökte vård- och omsorgsförvaltningen

vilka möjligheter som finns för att snabbt åstadkomma fler äldreboendeplatser

alternativt korttidsplatser (behovet är boende men en plats på korttids

är billigare än betalningsansvaret).

En av möjligheterna som diskuterades var någon typ av prefabricerad paviljongbyggnad.

Detta utreddes översiktligt av kommunens tekniska förvaltning.

Bedömningen är att en sådan lösning skulle bli relativt kostsam för en

lägre kvalitet men ändå beständig. En avgörande fråga var hur snabbt en sådan

lösning kunde bli färdigställd d v s möjligheten att snabbt ordna mark

för placeringen (vilket ofta tar tid). I detta läge började en alternativ lösning

diskuteras nämligen att utöka det projekt som projekterats på Skogsbruksvägen

genom att bygga ytterligare ett, likadant, hus på samma tomt. Fördelen

med ett sådant alternativ är att det bli hållbart över tiden både ur verksamhetssynvinkel

och från t ex miljöaspekter.

Förslaget som nu läggs är att bygga ytterligare ett hus på samma tomt på

Skogsbruksvägen. Tomten bedöms vara tillräckligt stor för detta och andra

alternativ bedöms som sämre. Investeringen för ”hus 2” bör blir lägre än för

”hus 1”. Entreprenadkostnaden bör bli lägre vid en större volym då det bl a

ger en lägre etableringskostnad mm. Ett större projekt skulle kunna vara

mer intressant för entreprenörer vilket i sig skulle kunna ge en bättre konkurrens.

Planering och projektering är i stort sett klar för ”hus 1” vilket gör att ett

ställningstagande brådskar för att en tidsfördröjning inte ska uppstå. En viss

försening uppstår jämfört med att omgående starta byggnationen av ”hus

1”. Det som krävs är att studera formen för sammanbyggnad av de två husen

och placering på tomten m m. En justering av befintlig detaljplan måste

göras då en mindre del av tomten är planlagd för allmänt ändamål (t ex förskola).

Möjligheten att ta anläggningen i anspråk i två etapper studeras av

vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med den tekniska förvaltningen.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2011-02-23 Dnr 327 - 2011

Några väsentliga nackdelar har inte identifierats.

I kommunens investeringsbudget finns upptaget medel för ett hus med 25

miljoner kr år 2011 och 39,8 miljoner kronor år 2012. Ytterligare ett hus innebär

uppskattningsvis ca 60 miljoner i ytterligare investeringsutrymme.

Merparten av investeringen kommer under 2012 – inflyttning bör kunna ske

under våren 2013 varför det bör tillföras investeringsbudget om 60 miljoner

kronor 2012.

Vård- och omsorgsnämnden tillförs regelmässigt ramtillskott för demografiska

förändringar (fler äldre). Med den korta handläggningstid som funnits

till förfogande har endast en översiktlig hyreskalkyl kunnat upprättas.

Kalkylen visar att byggnation av särskilt boende inte är intäktsfinansierat i

sin helhet. För ett hus beräknas en kostnad för vård- och omsorgsnämnden

uppstå med ca 2,7 miljoner kronor med helårseffekt. För två hus blir kostnaden

5 miljoner kronor per år.

Nämndens kostnader beror naturligtvis dels på vilken hyresnivå som debiteras

och dels på storleken av varje hyreslägenhet. Även sättet att bygga boendet

påverkar investeringsnivån. Utformning av husen har klara effekter

på behov av personal för tillsyn och omvårdnad. Att i nuläget utreda alternativa

byggutformningar och konsekvenser för driftkostnader innebär ytterligare

försening av byggprojekten.

När det gäller lägenheternas storlek har vård och omsorgsförvaltningen svarat

att frågorna om storlek är noga avvägda. Samtliga funktioner som krävs

för att det ska bli en "bostad" ingår. Vissa kommuner bygger särskilda boenden

utan köksfunktioner men i Östersunds lösning finns en minimal

köksfunktion (två plattor kylskåp och diskvask) i varje lägenhet. Det som

framförallt styr storleken är arbetsmiljöreglerna (för dubbelbemanning)

kring badrummen och möjligheten att kunna möblera med både en säng av

"sjukhusmodell", taklyft och en liten sittgrupp med tv. I planeringen för

Rådmansgatan byggdes en enkel modellägenhet i verklig storlek upp där

funktioner och hjälpmedel testades. T ex måste man kunna komma in med

en duschsäng i badrummet.

Vård- och omsorgsnämnden planerar för lägenheter om ca 40 kvm - ett

rum, badrum och en liten hall. Enligt tillsynsmyndigheten bör ett boende

bestå av fler rum, ett för varje "funktion". Sovrum för vila skilt från

kök/matplats.

Förvaltningen redovisar att bland de övriga objekt nämnden förfogar över

finns lägenheter som är något mindre vilket på sikt skapar problem. Björkbacka

anger man som exempel på boende som i dag är svårare att hyra ut.

(brukarna tackar nej och står då kvar med ett icke verkställt äldreboendebe-

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4

2011-02-23 Dnr 327 - 2011

slut - hur domstol bedömer ett sådant läge d.v.s om kommunen uppfyllt sitt

åtagande eller ej kommer att prövas i aktuella ärenden om straffavgift).

Västervik har helt byggts om under en tioårsperiod. Häradsgården med flera

måste enligt vård- och omsorgsförvaltningen byggas om för att kunna kvarstå

som äldreboende.

I sammanhanget kan konstateras att båda förvaltningarna anser att byggande

av två huskroppar så nära varandra ger goda förutsättningar för rationella

lösningar i bemanning och därmed lägre driftkostnader per lägenhet än i ett

alternativ att husen skulle ha byggts på två olika ställen.

Frågan om hyressättning kan utredas under våren och redovisas till kommunstyrelsens

budgetberedning i juni 2011. Vård- och omsorgsnämndens

eventuella behov av ramtillskott för de nya boendena kan då beslutas.

En annan fråga är om etableringen av 64 lägenheter medför en för hög kapacitet

för särskilda boenden. Denna fråga har studerats översiktligt och en

preliminär bedömning visar att flera av nuvarande mindre särskilda boenden

kan omvandlas till gruppbostäder och annat boende som nämnden har

behov av för andra målgrupper. Utökning av dessa typer av boenden finns i

nämndens befintliga budgetramar och en omvandling av befintliga fastigheter

borde därför kunna vara ett effektivt sätt att anpassa kapaciteten av särskilda

boenden.

Vård- och omsorgsnämnden tar normalt beslut om investeringar i två steg.

Först ett uppdrag till Teknisk Förvaltning att projektera och ta in anbud och

därefter när kostnaden är känd beslut om byggstart. Det som nu erfordras är

att utöka beslutet om projektering och anbudsinfordran med det tillkommande

huset.

För att vård- och omsorgsnämnden ska kunna fatta ett sådant beslut måste

dock kommunfullmäktige redan i detta skede ta ställning till en utökning av

kommunens investeringsplan för 2012 med 60 miljoner kronor.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Bitr.kommundirektör

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 5

2011-02-23 Dnr 327 - 2011

Utdrag till Vård- och omsorgsnämnden, Vård- och omsorgsförvaltningen

Marie Sundvisson, Börje Hoflin

Utförarstyrelsen, Tekniska förvaltningen Anne-Katrin Ångnell, Jorma Putaansuu,

Jan Högberg.

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 21, KF 2011-03-17 10:00

KS: 340/2011

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-02-17 Dnr 340-2011

Handlingsplan för framtida åtgärder för att trygga dricksvattenförsörjningen

i kommunen

Under 2010 har ett stort utbrott av magsjuka inträffat i kommunen, vilket

har sin grund i spridning av parasiten Cryptosporidium via dricksvattnet.

Dricksvattnet tas ur Storsjön, och har sedan många år renats i vattenverket i

Minnesgärde genom pH-justering, ozonering med filtrering samt klorering.

Med anledning av sjukdomsutbrottet har reningen i vattenverket sedan december

2010 kompletterats med UV-ljus, vilket är en effektiv reningsmetod

för Cryptosporidier, Giardia m fl mikroorganismer. Genom dessa åtgärder i

kombination med rengöring av vattenledningsnätet bedöms dricksvattnet

om någon vecka kunna vara tjänligt som dricksvatten.

I en promemoria 2011-01-19 har kommunledningsförvaltningen beskrivit

bakgrund och vidtagna åt gärder med anledning av smittan. Den nu aktuella

skrivelsen handlar istället om framtida åtgärder, dvs åtgärder efter det att

vattnet bedömts tjänligt som dricksvatten. De händelser som inträffat under

2010 motiverar att kommunen tar initiativ till ett antal åtgärder för att trygga

en säker tillgång på bra dricksvatten i framtiden.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2011-02-07

Kommunstyrelsens beslut

1. Kommunstyrelsen tar initiativ till att upprätta en vattenanvändningsplan

för Storsjön. Samtliga kommuner runt Storsjön, Länsstyrelsen samt Regionförbundet

och Indalsälvens vattenvårdsförbund ska ingå i arbetet. Länsstyrelsen

kan alternativt vara huvudman för arbetet. Frågor som rör mark- och

vattenanvändning lyfts in i kommunens översiktsplan.

2. Utförarstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningar för alternativa

råvattenuttag från såväl yt- som grundvattentäkter. Arbetet ska föregås av

en analys av hela processen för dricksvattenframställning.

3. Utförarstyrelsen får i uppdrag att slutföra arbetet med erforderliga

skyddsområdesbestämmelser för kommunens vattentäkter.

4. Utförarstyrelsen får i uppdrag att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser,

förmågebedömning samt åtgärder inom verksamhetsområdet enligt

Myndighetens för samhällsskydd och beredskap föreskrift 2010:6.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 21, KF 2011-03-17 10:00

KS: 340/2011

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-02-17 Dnr 340-2011

5. Kommunstyrelsen infordrar nämndernas förslag till effektmål och nyckeltal

utifrån det övergripande miljömålet för 2012 om vattenförsörjningen i

kommunen

6. Kommunstyrelsen tar initiativ till att genomföra seminarier, informationsträffar

etc i syfte att sprida kunskap om erfarenheter och konsekvenser

av händelsen.

7. Med beaktande av vattensmittan och i samråd med näringslivet vidta

kommunstyrelsen åtgärder som underlättar för en fortsatt positiv utveckling

för turism och annat näringsliv i kommunen.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Kommunfullmäktige tillsätter en beredning med uppdrag att utreda och föreslå

en plan för kommunens vatten- och avloppsförsörjning, vilket ska inkludera

alternativa lösningar för vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhantering

i kommunen.

_____

Protokollsanteckning från Carina Zetterström, c, ligger som bilaga till protokollet.

Utdrag till kommunstyrelsen och utförarstyrelsen

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

2011-02-07 Dnr 340-2011

Sven-Olof Gustafsson

Kommunstyrelsen

Handlingsplan för framtida åtgärder för att trygga dricksvattenförsörjningen

i kommunen

Under 2010 har ett stort utbrott av magsjuka inträffat i kommunen, vilket

har sin grund i spridning av parasiten Cryptosporidium via dricksvattnet.

Dricksvattnet tas ur Storsjön, och har sedan många år renats i vattenverket

i Minnesgärde genom pH-justering, ozonering med filtrering samt klorering.

Med anledning av sjukdomsutbrottet har reningen i vattenverket sedan

december 2010 kompletterats med UV-ljus, vilket är en effektiv reningsmetod

för Cryptosporidier, Giardia m fl mikroorganismer. Genom

dessa åtgärder i kombination med rengöring av vattenledningsnätet bedöms

dricksvattnet om någon vecka kunna vara tjänligt som dricksvatten.

I en promemoria 2011-01-19 har kommunledningsförvaltningen beskrivit

bakgrund och vidtagna åt gärder med anledning av smittan. Den nu aktuella

skrivelsen handlar istället om framtida åtgärder, dvs åtgärder efter det

att vattnet bedömts tjänligt som dricksvatten. De händelser som inträffat

under 2010 motiverar att kommunen tar initiativ till ett antal åtgärder för

att trygga en säker tillgång på bra dricksvatten i framtiden.

FÖRS LAG TILL HANDLINGS PLAN

1. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ till att upprätta en

vattenanvändningsplan för Storsjön. Samtliga kommuner runt

Storsjön, Länsstyrelsen samt Regionförbundet och Indalsälvens

vattenvårdsförbund skall ingå i arbetet. Länsstyrelsen kan alternativt

vara huvudman för arbetet. Frågor som rör mark- och vattenanvändning

lyfts in i kommunens översiktsplan.

2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige tillsätta en beredning

med uppdrag att utreda och föreslå en plan för kommunens

vatten- och avloppsförsörjning, vilket skall inkludera alternativa

lösningar för vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhantering

i kommunen.

3. Utförarstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningar för alternativa

råvattenuttag från såväl yt- som grundvattentäkter. Arbetet

skall föregås av en analys av hela processen för dricksvattenframställning.

4. Utförarstyrelsen ges i uppdrag att slutföra arbetet med erforderliga

skyddsområdesbestämmelser för kommunens vattentäkter.


§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

5. Utförarstyrelsen ges i uppdrag att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser,

förmågebedömning samt åtgärder inom verksamhetsområdet

enligt Myndighetens för samhällsskydd och beredskap föreskrift

2010:6.

6. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2011 infordra nämndernas

förslag till effektmål och nyckeltal utifrån det övergripande

miljömålet för 2012 om vattenförsörjningen i kommunen.

7. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ till att genomföra

seminarier, informationsträffar etc i syfte att sprida kunskap om erfarenheter

och konsekvenser av händelsen.

8. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att med beaktande av vattensmittan

i samråd med näringslivet vidta åtgärder som underlättar för en

fortsatt positiv utveckling för turism och annat näringsliv i kommunen.

BAKGRUND

Vattenkvalitén i Storsjön

Vattenverket har sitt vattenuttag i Storsjön. Storsjön ingår som en del i

Indalsälven. Ett mångårigt provtagningsprogram har funnits i systemet,

men också utvecklat inom Storsjön. Sammanlagt tas prover vid 21 stationer

i Indalsälven/Storsjön samordnat sedan 1993. Provtagningen utförs 2-6

ggr per år. Dessutom provtas dricksvattenintaget i Storsjön veckovis vad

avser bakteriologisk standard. Det är viktigt att komma ihåg att Storsjön är

ett ytvatten, och därmed relativt känsligt för yttre påverkan.

Sammantaget visar provtagningen att Indalsälven, och därmed Storsjön,

är ett klart, syrerikt och mycket näringsfattigt vattendrag. Den industriella

föroreningsbelastningen är liten. Påverkan från jord- och skogsbruk samt

avloppsutsläpp och dagvatten från bebyggda områden utgör idag de största

föroreningskällorna. Den stora vattenmassan i Storsjön, och den höga omsättningstiden,

medför att sjön fungerar som ett effektivt vattenreningssystem

för älven med avseende på bakterier, vilket medför att Storsjöns vatten

med några få undantag håller dricksvattenkvalité.

Förekomst av Cryptosporidium har nu kunnat konstateras i området runt

vattenintaget till vattenverket. Andra provtagningspunkter i Storsjön har ej

innehållit parasiten, varför förekomsten troligen ej omfattar hela vattensystemet.

Det kan inte uteslutas att sporidien i framtiden kan komma att finnas

i vattensystemet.

Viktiga åt gärder inför framtiden

Sida 2 av 6


§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

Under arbetet i det akuta skedet för att åstadkomma ett bra dricksvatten

har också frågor om nödvändiga åtgärder inför framtiden diskuterats. Frågorna

har väckts inom beredskapsorganisationen, men även i den allmänna

diskussionen som förts inom kommunens olika förvaltningar och när

framtida övergripande mål för kommunens miljöarbete övervägts. Frågor

som diskuterats har varit

• Ett nytt övergripande miljömål för kommunen med inriktning att

minimera risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse

för dricksvattenförsörjningen och att åtgärder för minskad

sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas. Åtgärder som kan bli en

följd av ett sådant mål kan vara

- Nya kretsloppsanpassade lösningar för försörjning av vatten

och avlopp till bostadsområden samt i bostäder och lokaler,

- Nya lösningar för omhändertagande av dagvatten,

- Åtgärder som innebär bättre skydd av vattenintaget eller utredning

av förutsättningarna för ett nytt vattenintag.

• Upprättande av en vattenanvändningsplan för Storsjön i samråd

med länsstyrelsen och övriga berörda kommuner.

• Fastställande av skyddsföreskrifter för vattenintaget genom

skyddsområdesbestämmelser.

• Upprättande av en plan för vatten- och avloppsförsörjningen för

Östersund.

Händelserna som inträffat motiverar dessutom att kommunen tar initiativ

till ett antal åtgärder för att trygga varumärket för Östersund, dvs synen på

hur attraktiv kommunen är för potentiella inflyttare, besökare, företagsetableringar

mm. Likaledes är det av stor betydelse att ha en fortsatt god

kommunikation med kommunens medborgare. Detta kan avse

• Seminarier, informationsträffar mm om vattenkvalitén i Östersund

liksom om erfarenheter från händelsen.

• Träffar med näringslivet i syfte att fånga problem och ge underlag

för en fortsatt god utveckling för turismnäring m fl.

Kommunen behöver också hantera frågor om inkomna anspråk på ersättning

för skadelidande till följd av smittan. Med hänsyn till pågående utredningar

dels inom polisen och åklagarväsendet om vållande till skadan

mm, dels hos vårt försäkringsbolag om ersättningsgrunder föreslås inga

åtgärder i denna handlingsplan. Så snart underlag från pågående utredningar

föreligger kommer handlingsplanen att kompletteras i detta avseende.

Sida 3 av 6


§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

Planer för seminarier mm

Livsmedelsverket har fått pengar genom Myndigheten för samhällsskydd

och beredskap till utvärdering och forskning kring händelsen med Cryptosporidium.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har fått uppdraget att

bistå med projektledare genom Livsmedelsverket. Ett startmöte kommer

hållas med dessa centrala aktörer och kommunen, landstinget och Mittuniversitetet

den 24 februari 2011. Syftet med träffen är att alla ska kunna dra

erfarenheter av varandra och påbörja planeringen för en lärandeprocess av

händelsen.

Det bedöms som viktigt att kommunen är med redan nu och aktivt jobbar

med att arrangemang avseende vatten hamnar inom kommunen och att vi

redan under våren kan genomföra något seminarium lokalt.

Det förslag till kommunikationsstrategi som kommunförvaltningen ser

som nödvändig att fokusera på i avsikt att bevara och stärka vårt varumärke

innehåller åtgärder för att kommunicera med medborgarna; inta rollen

som kunskapsnod; genomföra undersökningar, samt; förstärka profileringsarbetet

för en positiv bild av Östersund. Dessa prioriterade områden

innehåller ett antal olika insatser, ex vis extra utgåva av Magasinet Östersund,

en strävan efter att delta i relevanta konferenser och seminarier för

att delge våra erfarenheter, samt insatser för att försöka skapa allmän, positiv

publicitet kring Östersund i nationell media.

Övergripande miljömål för 2012

Ett nytt övergripande miljömål förslås gälla fr om 2012 för att ge fokus på

arbetet för att inför framtiden säkra en bra dricksvattenkvalité. Målet föreslås

lyda

• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras

risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för

dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen

vidtas.

Varje nämnd skall utifrån det övergripande målet formulera effektmål och

nyckeltal för sitt ansvarsområde.

Det kan övervägas om kommunfullmäktige/kommunstyrelsen redan under

våren 2011 skall begära resp nämnds förslag till effektmål med anledning

av inriktningsmålet. Detta skulle påskynda arbetet för att säkra vattenförsörjningen.

Vattenanvändningsplan för Storsjön

Sida 4 av 6


§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

Under 1990-talet påbörjades ett arbete för att lägga fast en vattenanvändningsplan

för Storsjön. I planen skall olika intressen vägas mot varandra

för att trygga vattenkvalitén samtidigt som utvecklingsmöjligheterna tillvaratas.

Exempel på intressen som finns är uttaget av dricksvatten, behovet

av att bli kvitt avloppsvatten såväl från kommunala avloppsanläggningar

som industrin, rekreationsintressen, strandskydd, vattenbruk, båtliv,

fiske mm.

Arbetet omfattade alla kommuner runt Storsjön. Eftersom avvägningarna

är interkommunala ansågs det viktigt att länsstyrelsen tog en ledande roll i

arbetet.

Ett stort kartläggningsarbete genomfördes, ex vis vad avser vattenkvalité,

fiskreproduktion, förteckning och kvalité över tillrinnande åar och vattendrag,

behov för avloppsanläggningar mm. Av olika anledningar har arbetet

ej slutförts, dock ställde kommunen resurser till länsstyrelsens förfogande

för slutförandet.

Som en funktion av arbetet bildades Indalsälvens Vattenvårdsförbund

1997. Förbundet har ca 25 medlemmar, som representerar intressenterna

runt Storsjön.

Det är angeläget att arbetet återupptas. Länsstyrelsen bör fortsatt ha huvudansvaret

för planeringsjobbet utifrån att det omfattar flera kommuner

och utgör en del av kraven om vattenplanering enligt vattendirektivet –

alternativt kan arbetet genomföras på initiativ från berörda kommuner och

med medverkan från länsstyrelse, Regionförbund och Indalsälvens vattenvårdförbund.

Vattendirektivets krav innebär bl a kunskap om vattnet utifrån

tillstånd, användning, påverkan, miljökvalitetsnormer, åtgärder och

övervakning. Huruvida inventeringsarbetet behöver uppdateras och kompletteras

är oklart.

Vattenanvändningsplanen är av stor betydelse som en del i kommunens

översiktsplan. Ett förslag till översiktsplan utarbetas f n, och en utställning

av förslaget planeras till november 2011 - februari 2012. Arbetet med en

vattenanvändningsplan bör därför samordnas med arbetet med en ny översiktsplan

för kommunen, bl a för att täcka in alla delar av intressena runt

Storsjön.

Plan för vatten- och avloppsförsörjning

Sida 5 av 6


§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag

Planen skulle kunna lägga fast utvecklingen för VA-lösningar i kommunen.

Planen kan innehålla kvalitetskrav vad avser hantering av dagvatten

(bräddningsrisker), anslutningar/verksamhetsområden för VA-nätet, underhållsplaner

för VA-nätet samt alternativa, kretsloppsanpassade lösningar

för vatten och avlopp.

Planarbetet skulle med fördel kunna hanteras via en fullmäktigeberedning

för att öka inflytandet för den politiska nivån samtidigt som en stark medborgarförankring

kan åstadkommas.

Alternativa råvattenintag

Idag tas råvattnet från Storsjön utanför Minnesgärde vattenverk. Intagsplatsens

läge bör diskuteras/utredas utifrån den smitta av vattnet som nu

skett. Skall en alternativ intagsplats väljas i Storsjön? Finns förutsättningar

att tro att ett bättre skydd mot föroreningar finns på annan plats?

Frågan om förstärkt skydd vad gäller filtrering av vattnet behöver redas ut.

Skulle ett s k långsamfilter öka säkerheten om råvattnet även fortsättningsvis

tas ur sjön?

Skulle ett grundvattenuttag vara möjligt för vattenförsörjningen? Detta

förutsätter en relativt lång utredningsperiod, där möjlig placering måste

hittas, provpumpningar måste genomföras under olika årstider mm. En

sådan lösning kräver en relativt omfattande utredning innan beslut kan tas.

En utredning av alternativa uttag av vatten bör föregås av en analys/genomlysning

av vattenreningsprocesserna utifrån råvattenkvalité,

råvattentillgång, reningsalternativ mm, dvs utredningen bör ställas i ljuset

av olika möjligheter.

Östersund som ovan

Bengt Marsh

Kommundirektör

Sven-Olof Gustafsson

Sida 6 av 6


§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: ProtokollsanteckningCarinaZetterström

Protokollsanteckning

Vid extra kommunstyrelsesammanträde den 17 februari 2011 togs beslut

om en handlingsplan för framtida åtgärder för att trygga

dricksvattenförsörjningen i kommunen. Handlingsplanen innehåller flera

olika uppgifter som kommunstyrelse och utförarstyrelse ska genomföra. I

beslutet föreslår kommunstyrelsen vidare att kommunfullmäktige bör fatta

beslut om att tillsätta en beredning med uppdrag att utreda och föreslå en

plan för kommunens vatten- och avloppsförsörjning. Centerpartiets ställde

i ett initiativärende till kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari

krav på att en parlamentarisk grupp skulle tillsättas för att ta fram förslag

på hur kommunens framtida vattenförsörjning ska säkras. Centerpartiets

krav på parlamentarisk grupp uppfylls i och med att en

fullmäktigeberedning tillsätts.

Under kommunstyrelsesammanträdet diskuterades och framfördes starka

önskemål om politisk enighet vid fastställandet av handlingsplan för

vattenförsörjningen. Det ska samtidigt påpekas att trots önskemål om

partiövergripande syn hade det förslag till en handlingsplan på sju punkter

som lades fram vid kommunstyrelsens sammanträde inte diskuterats med

oppositionen. Centerpartiet yrkade först vid mötet att den parlamentariska

gruppen som utses av kommunfullmäktige borde ha ett övergripande

ansvar såsom ledningsgrupp för hela arbetet. Så som beslutet blev så ges

nu uppdrag till dels kommunstyrelsen dels utförarstyrelsen att genomföra

olika åt gärder. Centerpartiets mening var att det borde finnas en samlad

ledningsgrupp som samordnar och har överblicken över de olika delarna.

Carina Zetterström

oppositionsråd, Centerpartiet


§ 22, KF 2011-03-17 10:00

KS: 2424/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-01-25 Dnr 2424-2010

Nationell e-Hälsa

Arbetet med den nationella IT-strategin startade 2005 och Kommunstyrelsen

i Östersund antog strategin den 9 juni 2008, § 180. 2010 ändrades namnet

från nationella IT-strategin för vård- och omsorg till Nationell e-Hälsa –

strategin för tillgänglig och säker information inom vård- och omsorg.

Namnändringen ska visa ett ökat fokus på införandet, användningen och

nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen.

Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en förstudie inom Jämtlands

län. Beställare av uppdraget var kommunförbundet och resultatet var

en rapport innehållande handlingsplan med specificerade aktiviteter per utförare.

Underlag för beslut

Finansutskottet 2011-01-13, § 12

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-04

Utkast till projektdirektiv för kommunens lokala projekt 2011-01-04

Budget kostnad Ehälsa 2010-12-01

Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands län kring strategi för Nationell

eHälsa 2010-10-21

Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Strategi för Nationell eHälsa i

Jämtlands län 2010-10-21

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

1. Östersunds kommun ska delta i regionprojektet nationell eHälsa och

godkänner alternativ 2 som underlag för kostnadsfördelningen mellan länets

kommuner.

2. Vård och omsorgsnämndens investeringsram 2011 höjs med 500.000

kronor att finansieras genom ianspråktagande av det utrymme på 15 miljoner

som reserverats för oförutsedda ändamål inom kommunens rörelsekapital.

3. Driftkostnaderna 2011 för det centrala projektet med 280.000 kronor

samt det lokala projektet med 400.000 det vill säga totalt 680.000 kronor finansieras

genom ianspråktagande av det utrymme på 15 miljoner som reserverats för

oförutsedda ändamål inom kommunens rörelsekapital.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KF 2011-03-17 10:00

KS: 2424/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-01-25 Dnr 2424-2010

4. Frågan om resterande finansiering för projektet 2012 och 2013 läggs in i

kommande baskalkyl för ställningstagande i budget 2012-2014.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-01-04 Dnr 2424-2010

Eva Rodin Svantesson

Kommunstyrelsen

Nationell e-Hälsa

Arbetet med den nationella IT-strategin startade 2005 och Kommunstyrelsen

i Östersund antog strategin den 9 juni 2008, § 180. 2010 ändrades namnet

från nationella IT-strategin för vård- och omsorg till Nationell eHälsa –

strategin för tillgänglig och säker information inom vård- och omsorg.

Namnändringen ska visa ett ökat fokus på införandet, användningen och

nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen.

Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en förstudie inom Jämtlands

län. Beställare av uppdraget var kommunförbundet och resultatet var

en rapport innehållande handlingsplan med specificerade aktiviteter per utförare.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-04

Utkast till projektdirektiv för kommunens lokala projekt 2011-01-04

Budget kostnad Ehälsa 2010-12-01

Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands län kring strategi för Nationell

eHälsa 2010-10-21

Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Strategi för Nationell eHälsa i

Jämtlands län 2010-10-21

Förslag till beslut

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

1. Östersunds kommun ska delta i regionprojektet nationell eHälsa och

godkänner alternativ 2 som underlag för kostnadsfördelningen mellan länets

kommuner.

2. Vård och omsorgsnämndens investeringsram 2011 höjs med 500 000

kronor att finansieras genom ianspråktagande av det utrymme på 15 miljoner

som reserverats för oförutsedda ändamål inom kommunens rörelsekapital.

3. Driftkostnaderna 2011 för det centrala projektet med 280 000 kronor

samt det lokala projektet med 400 000 dvs totalt 680 000 kronor finansieras

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-01-04 Dnr 2424-2010

genom ianspråktagande av det utrymme på 15 miljoner som reserverats för

oförutsedda ändamål inom kommunens rörelsekapital.

4. Frågan om resterande finansiering för projektet 2012 och 2013 läggs in i

kommande baskalkyl för ställningstagande i budget 2012- 2014.

Bakgrund

Under 2010 beslutade regeringen och SKL om en reviderad strategi för nationell

eHälsa, där kommunerna får en mer central roll.

I arbetet med nationell eHälsa ska man fokusera på process och kvalitetsutveckling,

inte teknikutveckling. Området har utvidgats till att också innefatta

socialtjänstens verksamhet för att ge ett samlat beslutsunderlag för vård

och omsorgsinsatser. Arbetet ska säkerställa kontinuitet mellan olika utförare

och undanröja organisatoriska hinder. Den nationella eHälsan ska ge

verksamheten möjlighet att möta individens behov och önskemål och ge individen

verktyg för rörlighet och valfrihet. Det ska också ge beslutsfattare

bättre underlag att planera och utveckla vård- och omsorg. Alla de här delarna

ställer krav på samordning inom länet och en lokal utveckling av infrastrukturen

för säker behörighetsinloggning.

Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en förstudie inom Jämtlands

län. Beställare av uppdraget var kommunförbundet och resultatet var

en rapport innehållande handlingsplan med specificerade aktiviteter per utförare.

Förstudien presenterades vid en konferens i april 2010. Vid konferensen

framkom, efter grupparbete, en viljeinriktning om ett fortsatt gemensamt

arbete enligt förslagen i förstudien. En arbetsgrupp har arbetet vidare

med förslagen i förstudien och har presenterat ett förslag på hur det fortsatta

arbetet ska kunna bedrivas. I underlaget föreslås att en projektledare anställs

under tre år hos regionförbundet, projektledaren ansvarar bland annat för att

driva på de olika delprojekten och kommunernas lokala arbete.

Kommunförbundet har i sitt underlag lämnat två olika förslag på hur kostnaderna

ska fördelas. I första alternativet baseras fördelningen enbart på befolkningsstorleken,

i det andra förslaget ingår en fast kostnad för samtliga

kommuner och därefter en fördelning efter kommunstorlek. Kostnadsfördelningen

ger inte en rättvis bild över nyttjandegraden av de resurser som

ingår i det länsgemensamma projektet eftersom samtliga kommuner har lika

stort behov av tjänsterna.

Kostnadsfördelningen enligt alternativ 2 blir för Östersunds kommun

280 000 kr under 2011 och 650 000 kronor under 2012 och 2013 till det

centrala projektet.

De lokala kostnaderna för Östersunds kommun beräknas till en investering

på ca 1 000 000 kronor och en årlig driftkostnad på ca 580 000 kronor un-

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2011-01-04 Dnr 2424-2010

der projekttiden. I investeringskostnaden ingår bland annat kortläsare, kort

och nya tunna klienter. I driftkostnaden ingår förutom avskrivningar även

lokal projektledare på 25 % och övriga administrativa kostnader. Vård och

omsorgsförvaltningen har meddelat att vård och omsorgsnämndens budget

2011 är mycket svag och att man inte kan finansiera de kostnader som följer

av att driva projektet. Förvaltningen anser att projektet är viktigt för att anpassa

teknisk infrastruktur till den nya lagstiftningen och det initiativ som

sker Sverigeövergripande för att möjliggöra säker överföring av patientinformation

mellan olika sjukvårdshuvudmän. Barn och utbildningsförvaltningens

andel i projektet är en mindre andel och investeringar som följer av

projektet bedöms kunna finansieras inom tillgängliga ramar. Kommunledningsförvaltningen

gör bedömningen att projektet inte kommer att kunna

bedrivas med helårseffekt redan 2011 och föreslår därför att investeringsnivån

2011 sätts till 500 000 kronor samt att driftkostnaden för det lokala projektet

maximeras till 400 000 kronor. För finansiering måste medel anvisas

ur kommunens rörelsekapital.

Kommuncheferna i Jämtlands län har kommit överens att kostnadsfördelning

enligt alternativ 2 ska gälla för projektet nationell eHälsa

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

Biträdande kommundirektör

Utdrag till vård- och omsorgsförvaltningen, datacenter, kommunledningsförvaltningen

Christine Wåhlén

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-12-01 Budget_kostnad_Ehälsa

Budget

År 2011 2012 2013

Intäkter

Stimulansmedel för regional samverkan

inom IT-området 2010 238 000

Övriga statliga bidrag 400 000 400 000 400 000

Kommunal medfinansiering -fast kostnad

per kommun 10.000 år 2011 och 25.000 kr

år 2012 och 2013 80 000 200 000 200 000

Kommunal medfinansiering baserad på

kommunstorlek 562 000 1 300 000 1 300 000

Summa intäkter 1 280 000 1 900 000 1 900 000

Summa totala intäkter 5 080 000

Kostnadsfördelning mellan kommunerna %

Ragunda 32 480 77 000 77 000 4

Bräcke 38 100 90 000 90 000 5

Berg 43 720 103 000 103 000 6

Härjedalen 54 960 129 000 129 000 8

Östersund 279 760 649 000 649 000 48

Krokom 71 820 168 000 168 000 11

Strömsund 66 200 155 000 155 000 10

Åre 54 960 129 000 129 000 8

Delsumma 642 000 1 500 000 1 500 000 100

Kostnad

Projektledare 600 000 800 000 800 000

Delprojektledare 300 000 600 000 600 000

Lokalkostnader 40 000 50 000 50 000

Administration 40 000 50 000 50 000

Konsultarvode 80 000 100 000 100 000

Resor Hotell för arbetsgrupp 80 000 100 000 100 000

Kompetensutveckling 40 000 50 000 50 000

Övriga kostnader 100 000 150 000 150 000

Summa kostnader 1 280 000 1 900 000 1 900 000

Summa totalkostnad 5 080 000


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands

1(5)

2010-10-21

Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands län kring strategi för

Nationell e-Hälsa

Bakgrund

Arbetet med den nationella IT-strategin startade under 2005 och 2006 ställde sig Sveriges

kommuner och landsting, samt regering och riksdag bakom den. I Jämtlands län genomfördes

2008 en strategidag för att öka kunskapen kring den Nationella IT strategin. Samtidigt

beslutades om en gemensam förstudie som skulle ge förslag på hur den kommunala ITstrategin

skulle realiseras i Jämtlands län, och vilka aktiviteter som måste genomföras hos

respektive utförare. Förstudien pressenterades vid en konferens i april 2010

Vid konferensen framkom, efter grupparbete, en viljeinriktning om ett fortsatt gemensamt

arbete enligt förslagen i förstudien. I förstudien finns de aktiviteter som föreslås genomföras

på kort och lång sikt.

Under 2010 beslutar regeringen och SKL om en reviderad strategi för nationell eHälsa, där

kommunerna får en mer central roll.

Nationell eHälsa:

• Fokuserar på process och kvalitetsutveckling, inte teknikutveckling

• Utvidgas till att innefatta socialtjänstens verksamhet för att ge ett samlat beslutsunderlag för vård och

omsorgsinsatser

• Säkerställer kontinuitet mellan olika utförare och undanröjer organisatoriska hinder

• Ger verksamheten möjlighet att möta individens behov och önskemål

• Ger individen verktyg för rörlighet och valfrihet

• Ger beslutsfattare bättre underlag att planera och utveckla vård- och omsorg

Infrastruktur

Lagstiftning

Informationsstruktur

T eknisk infrastruktur

Stödja, engagera och motivera

medborgare

• Webbaserad information för ökad kunskap för att

underlätta val

• Personliga tjänster för åtkomst till egen information och för

att följa sin egen process

• Tjänster för kommunikation

Stöd till verksamhet

• eLärande

• Dokumentationsstöd

• Beslutsstöd/förskrivarstöd

• Anpassade journalsystem

• Patientöversikt

• Varning/alert

Stöd till beslutsfattande

• Öppna jämförelser

• Automatiskt genererade kunskapsunderlag

• Utveckling av register och statistik för

FOU

• Uppföljning och utvärdering

Nationell eHälsa lägger fokus på hur individen kan dra nytta av införandet av olika eHälsotjänster. För att uppnå en bred användning och

därmed nyttja tekniken till dess fulla potential krävs ett starkt engagemang från verksamheter och beslutsfattare.


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands

2(5)

2010-10-21

Förslagen i förstudien

Förslagen i förstudien kan sammanfattas i nedanstående bild, där alla delar är beroende av

varandra som ett kugghjul.

Teknisk infrastruktur

• Tjänstekort med SITHS certifikat

• Anpassa vård omsorgssystemen

• Målsättning för gemensam eförvaltning för länets

kommuner

• Sjunet anslutning

• HSA katalog

• Anpassa den lokala infrastrukturen

• Följa pågående nationella projekt

Informationsstrukturer

• Samordningsgrupp – socialstyrelsens arbete

• Följa pågående nationella projekt

Samverkan och erfarenhetsutbyte

• Inhämta kundskap och lära av andra

• Gemensam målbild

• Patiendatalagen

• Nationell patientöversikt (NPÖ)

• Beslut om länsgrupp

• Beslut om målbild

• Samverka nationellt

Fortsatta arbetet

För att kunna realisera förslagen i förstudien krävs resurser i form av pengar och

personal. Projektgruppen har tagit fram ett förslag till hur organisationen skulle

kunna se ut. I förslaget ingår en anställning av en projektledare på 3 år. Ett projekt

direktiv finns framtaget (bifogas) som beskriver projektledarens uppdrag.

Referensgrupper ska finnas för de delar där behov finns. Skolhälsovården och övrig

socialtjänst kommer också beröras.


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands

3(5)

2010-10-21

Organisation E-hälsa Jämtlands län

Kommuner

Ledningsgrupp

Kommunchefer

Styrgrupp kortsikt 3 år

En person med från varje Kommun, Landsting och Regionf örbundet

Projektledare 3 år

Anställs av regionf örbundet

Projektgrupp

Projektledare kommuner samt projektledare delprojekten

Projektgrupper

Kommuner

Delprojekt Delprojekt Delprojekt

Budget

I nedanstående förslag till budget ingår de gemensamma kostnader för att driva projektet

framåt. Det finns 2 olika förslag på hur kostnaderna ska fördelas. I första alternativet baseras

fördelningen enbart på befolkningsstorleken, i det andra förslaget ingår en fast kostnad för

samtliga kommuner och därefter en fördelning efter kommunstorlek.

De kostnader som tillkommer är lokala resurser i varje kommun och kostnader för anpassning

av IT infrastrukturen exempelvis SITHS kort och kortläsare. Kostnaden för varje kommun

preciseras av varje kommun under projektet.

Alternativ 1 – Kostnadsfördelning baserad på kommunstorlek.

Budget

År 2011 2012 2013

Intäkter

Stimulansmedel för regional samverkan

inom IT-området 2010 238 000

Övriga statliga bidrag 400 000 400 000 400 000

Kommunal medfinansiering 642 000 1 500 000 1 500 000

Summa intäkter 1 280 000 1 900 000 1 900 000

Summa totala intäkter 5 080 000

Kostnadsfördelning mellan

kommunerna %

Ragunda 25 680 60 000 60 000 4

Bräcke 32 100 75 000 75 000 5

Berg 38 520 90 000 90 000 6

Härjedalen 51 360 120 000 120 000 8

Östersund 308 160 720 000 720 000 48

Krokom 70 620 165 000 165 000 11

Strömsund 64 200 150 000 150 000 10


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands

4(5)

2010-10-21

Åre 51 360 120 000 120 000 8

Delsumma 642 000 1 500 000 1 500 000 100

Kostnad

Projektledare 600 000 800 000 800 000

Delprojektledare 300 000 600 000 600 000

Lokalkostnader 40 000 50 000 50 000

Administration 40 000 50 000 50 000

Konsultarvode 80 000 100 000 100 000

Resor Hotell för arbetsgrupp 80 000 100 000 100 000

Kompetensutveckling 40 000 50 000 50 000

Övriga kostnader 100 000 150 000 150 000

Summa kostnader 1 280 000 1 900 000 1 900 000

Summa totalkostnad 5 080 000

Alternativ 2 – Kostnadsfördelning med en fast kostnad och fördelning baserad på

kommunstorlek.

Budget

År 2011 2012 2013

Intäkter

Stimulansmedel för regional samverkan

inom IT-området 2010 238 000

Övriga statliga bidrag 400 000 400 000 400 000

Kommunal medfinansiering -fast kostnad

per kommun 10.000 år 2011 och 25.000

kr år 2012 och 2013 80 000 200 000 200 000

Kommunal medfinansiering baserad på

kommunstorlek 562 000 1 300 000 1 300 000

Summa intäkter 1 280 000 1 900 000 1 900 000

Summa totala intäkter 5 080 000

Kostnadsfördelning mellan

kommunerna %

Ragunda 32 480 77 000 77 000 4

Bräcke 38 100 90 000 90 000 5

Berg 43 720 103 000 103 000 6

Härjedalen 54 960 129 000 129 000 8

Östersund 279 760 649 000 649 000 48

Krokom 71 820 168 000 168 000 11

Strömsund 66 200 155 000 155 000 10

Åre 54 960 129 000 129 000 8

Delsumma 642 000 1 500 000 1 500 000 100

Kostnad

Projektledare 600 000 800 000 800 000

Delprojektledare 300 000 600 000 600 000

Lokalkostnader 40 000 50 000 50 000

Administration 40 000 50 000 50 000

Konsultarvode 80 000 100 000 100 000

Resor Hotell för arbetsgrupp 80 000 100 000 100 000

Kompetensutveckling 40 000 50 000 50 000

Övriga kostnader 100 000 150 000 150 000


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands

5(5)

2010-10-21

Summa kostnader 1 280 000 1 900 000 1 900 000

Summa totalkostnad 5 080 000

Avsiktsförklaring gällande program för en god äldreomsorg i Jämtlands län

Jämtlands läns landsting och kommunerna i Jämtlands län har genom kommunförbundet gjort

en gemensam avsiktsförklaring som har skickats till SKL. Underlaget används för att söka

statliga bidrag. I avsiktsförklaringen står att nästa steg blir att verkställa delar av

handlingsplanen som har tagits fram i den gemensamma förstudien. Avsiktsförklaringen

fokuserar på det som ska genomföras gemensamt av kommunerna och landstinget. En viktig

del är tillsättandet av en projektledare, för projektet nationell eHälsa.

Stimulansmedel för regional samverkan inom IT-området 2010

Kommunförbundet Jämtlands län har ansökt och fått 138 000 kronor i statligt stimulansbidrag

för att fortsätta det pågående arbetet med att stödja och förstärka en fortsatt och utbyggd

kommunsamverkan på IT-området. Uppdraget som stimulansmedel söktes för var för

genomförandet av vissa delar i förstudien, framförallt de aktiviteter som kan genomföras

gemensamt av kommunerna och landstinget inom länet.

Beslut

För att kunna påbörja arbetet krävs formella beslut i respektive kommun. Ambitionen är att

projektet startar i januari 2011.

Kommunförbundet Jämtlands län

Lena Hallquist

Kommunförbundsdirektör

Ordlista

HSA – Hälso- och sjukvårdens adressregister (bytt innebörd till Nationell Katalog)

SITHS – Säker IT i hälso- och sjukvård

Sjunet - Kommunikationsnätverk

SVR (Inera) – Sjukvårdsrådgivningen (bytt namn till Inera AB i mars 2010)

SKL – Sveriges Kommuner och Landsting

Meddix – System för samordnad vårdplanering

BIF – Bastjänster för informationsförsörjning

PDL - Patientdatalagen

PDLiP - Patientdatalagen i praktiken

NPÖ – Nationell patientöversikt

BHD – Barnhälsodataprojektet


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Stra

Projektdirektiv

1

2010-10-21

Utgåva

0.9

Projektdirektiv

Projektledarens uppdrag i Strategi för Nationell

eHälsa i Jämtlands län

Filnamn:

epj_att_25_4.doc


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Stra

Projektdirektiv

2

2010-10-21

Utgåva

0.9

Projektnamn/identitet

Projektledarens uppdrag i strategi för nationell e-hälsa i Jämtlands län.

Bakgrund/effektmål

Arbetet med den nationella IT-strategin startade under 2005 och 2006 ställde sig Sveriges kommuner

och landsting, samt regering och riksdag bakom den. I Jämtlands län genomfördes 2008 en

strategidag för att öka kunskapen kring den Nationella IT strategin. Samtidigt beslutades om en

gemensam förstudie som skulle ge förslag på hur den kommunala IT-strategin skulle realiseras i

Jämtlands län, och vilka aktiviteter som måste genomföras hos respektive utförare. Förstudien

presenterades vid en konferens i april 2010. Vid konferensen framkom, efter grupparbete, en

viljeinriktning om ett fortsatt gemensamt arbete enligt förslagen i förstudien. I förstudien finns de

aktiviteter som föreslås genomföras på kort och lång sikt.

Under 2010 beslutar regeringen och SKL om en reviderad strategi för nationell eHälsa, där

kommunerna får en mer central roll.

Nationell eHälsa:

• Fokuserar på process och kvalitetsutveckling, inte teknikutveckling

• Utvidgas till att innefatta socialtjänstens verksamhet för att ge ett samlat beslutsunderlag för vård

och omsorgsinsatser

• Säkerställer kontinuitet mellan olika utförare och undanröjer organisatoriska hinder

• Ger verksamheten möjlighet att möta individens behov och önskemål

• Ger individen verktyg för rörlighet och valfrihet

• Ger beslutsfattare bättre underlag att planera och utveckla vård- och omsorg

Filnamn:

epj_att_25_4.doc


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Stra

Projektdirektiv

3

2010-10-21

Utgåva

0.9

Nyttan med projektet är:

Infrastruktur

Lagstiftning

Informationsstruktur

T eknisk infrastruktur

Stödja, engagera och motivera

medborgare

Webbaserad information för ökad kunskap för att underlätta val

Personliga tjänster för åtkomst till egen information och för att

följa sin egen process

Tjänster för kommunikation

Stöd till verksamhet

eLärande

Dokumentationsstöd

Beslutsstöd/förskrivarstöd

Anpassade journalsystem

Patientöversikt

Stöd till beslutsfattande

Öppna jämförelser

Automatiskt genererade kunskapsunderlag

Utveckling av register och statistik för FOU

Uppföljning och utvärdering

Nationell eHälsa l ägger fokus på hur indi viden kan dra nytta av införandet av oli ka eHälsotj änster. För att uppnå en bred

användning och därmed nyttja tekniken till dess fulla potenti al krävs ett starkt engagemang från ver ksamheter och

besluts fattare.

Underlag

Det finns flera underlag framtagna under förstudien och även tidigare i arbetet med den nationella ITstrategin

som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. Några exempel på dokumentation är:

• Förstudien i Jämtlands län

• Nationell IT strategi för vård och omsorg, Socialdepartementet

• IT i kommunal vård och omsorg, SKL

• Patientdatalagen i Praktiken, Slutrapport version 2.0

• Enkätresultat Infrastrukturinventering SKL, Jämtlands kommuner

• Förvaltningsdokumentation Sjunet, HSA, SITHS, SVR

• Kommunernas IT-infrastruktur och plattformar 2009, SKL

• Nationell kommunsamverkan kring teknisk arkitektur, SKL

• IT-strategiska prioriteringar, SKL

• Vägledning för utformning av IT-arkitektur, SKL

• Resultat från nationella pilotprojekt

Filnamn:

epj_att_25_4.doc


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Stra

Projektdirektiv

4

2010-10-21

Utgåva

0.9

Förutsättningar

Nationella

• Aktivt följa och implementera de lösningar som tas fram i de nationella piloterna för ITinfrastruktur.

Regionala

• Förutsättningar för att projektledaren skall lyckas är att de finns en tydlig projektorganisation där

även landstinget ingår.

• Samtliga kommuner tillsätter de resurser som krävs både personellt och ekonomiskt.

• Intresserade personer i kommunerna som är beredd att ta på sig delprojektledaransvar.

Lokala

• Samtliga kommuner tillsätter de resurser som krävs både personellt och ekonomiskt.

• Intresserade personer i kommunerna som är beredd att ta på sig internt projektledaransvar.

Projektorganisation

Projektet kommer att drivas av kommunerna I Jämtlands län, regionförbundet tar ansvar som

projektägare och anställer huvudprojektledaren.

Organisation E-hälsa Jämtlands län

Kommuner

Ledningsgrupp

Kommunchefer

Styrgrupp kortsikt 3 år

En person med från varje Kommun, Landsting och Regionf örbundet.

Projektledare 3 år

Anställs av Regionförbundet

Projektgrupp

Projektledare kommuner samt projektledare delprojekten

Projektgrupper

Kommuner

Delprojekt Delprojekt Delprojekt

Filnamn:

epj_att_25_4.doc


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Stra

Projektdirektiv

5

2010-10-21

Utgåva

0.9

Tidsplan och kalkyl för förberedelserna

Åtagande t o m Tidpunkt Beskrivning

Information

Beslutspunkt

Beslutspunkt

2010-10-31 Underlag till kommuncheferna

2010-12-31 Beslut KF/KS

2011-02-28 Beslut om projektplaner och

bemanning av delprojekten.

Avgränsningar

Det totala projektet omfattar enbart aktiviteterna i förstudien.

Projektmål, uppdragsgivarens krav och önskemål

Projektets resultat – projektledarens ansvar:

Kort sikt – Regionala aktiviteter (1-2 år):

Kommunerna enas om en målbild för hur realiseringen av IT strategin skall genomföras i länet,

i vilken takt och med vilken omfattning. Målbilden ska vara klar 2011-06-30.

• Ett delprojekt genomförs för att realisera HSA på kort och lång sikt utifrån den

gemensamma målbilden. Projektet ska vara genomfört 2011-09-30

• Ett delprojekt genomförs för att ge ut elektroniska tjänstekort med SITHS certifikat till

alla användare av e-Dos i kommunerna. Projektet ska vara genomfört 2011-12-31 För

SITHS-korten ska en förvaltningsorganisation etableras.

• Framtagning av rekommendation för länsgemensam kommunikationslösning för

anslutning till de nationella tjänsterna.

• Utnyttja befintliga forum för att arbeta för en enhetlig informationsstruktur inom vårdoch

omsorg för samtliga kommuner i överensstämmande med det arbete som sker vid

Socialstyrelsen.

• Utnyttja befintliga forum för att arbeta med uttolkningen och följsamheten av

Patientdatalagen, skapa regional samsyn samt samordna utbildning, information och

riktlinjer.

• Hålla sig ajour med vad som händer inom området nationell eHälsa, delta i nationella

nätverk inom området.

• Stödja och stimulera det lokala arbetet med projektet i kommunerna.

Lång sikt – Regionala aktiviteter (2-5 år)

• Ett delprojekt genomförs för anslutning av länets kommuner till NPÖ (Nationell

patientöversikt).

Filnamn:

epj_att_25_4.doc


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Stra

Projektdirektiv

6

2010-10-21

Utgåva

0.9

Projektets sluttidpunkt

Projektet skall vara genomfört 2013-12-31.

Projektets kostnad

Kostnad 2011 2012 2013

Projektledare 600 000 800 000 800 000

Delprojektledare 300 000 600 000 600 000

Lokalkostnader 40 000 50 000 50 000

Administration 40 000 50 000 50 000

Konsultarvode 80 000 100 000 100 000

Resor Hotell för arbetsgrupp 80 000 100 000 100 000

Kompetensutveckling 40 000 50 000 50 000

Övriga kostnader 100 000 150 000 150 000

Summa kostnader 1 280 000 1 900 000 1 900 000

Uppskattad budget för att genomföra projektet under kommande 3 års period.

Budgeten utgör ett estimat med reservation för resursbehov som framkommer i den fortsatta

projektplaneringen.

Kommunnamn

Ange antal användare SITHS Kort 0

Lokala kostnader för varje kommun Engångskostnad Antal Summa Summa/år

Kort Mall 10 000 1 10 000 2 000

Fotoutrustning 15 000 1 15 000 3 000

Kort 160 0 0 0

Korthållare med clips 22 0 0 0

Kort programvara 25 0 0 0

Kort läsare 250 0 0 0

HSA/Landsting - kortsiktigt 200 0 0 0

Central SITHS admin kost per kommun En kommun för länet 1 10 000 10 000

Central SITHS admin Östersund En kommun för länet 0 75 000 0

Lokal SITHS admin 1 40 000 40 000

Sjunet kost per kommun 1 2 000 2 000

Sjunet Östersund 0 13 000 0

Information/Utbildning/Tjänsteköp 1 50 000 50 000

Personal

Projektledare Lokalt

25% 1 150 000 150 000

Projektledare Lokalt

Personal Östersund

50% 0 300 000 0

Summa 257 000

Filnamn:

epj_att_25_4.doc


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Stra

Projektdirektiv

7

2010-10-21

Utgåva

0.9

Övriga frågor att ta ställning till

Lokala infrastruktur

Kortens användning för framtiden

Byte/kompl hårdvara

ex

inpassering/inloggning

Projektmålets prioritering

Prioritering: 0.5 Resultat 0.3 Tidpunkt 0.2 Kostnad

Projektorganisation

Bemanning från kommunerna i de nationella projekten

Nationella IT-arkitekturgruppen – Eva Rodin Svantesson.

Nationella Informationsstrukturgruppen – Stefan Söderberg.

Nationella Samordningsgruppen – Lena Hallquist.

Bemanning i det regionala projektet

Kan inte redovisas förrän projektet är beslutat och deltagare i arbetsgrupper och delprojekt är utsedda.

Bemanning i det lokala kommunprojektet

Kan inte redovisas förrän projektet är beslutat och behovet av deltagare i lokalt projekt är definierat.

Finansiering

Projektet finansieras genom statliga stimulansmedel och kommunal medfinansiering baserad på

kommunstorlek.

Beställare/Projektägare:

Projektledare:



Filnamn:

epj_att_25_4.doc


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-04 Utkast till projektdirektiv

Dokumentnamn: Projektdirektiv nationell eHälsa 2011 Sida: 1 (4)

Skapad av: Eva Rodin Svantesson och

Börje Hoflin

Beslutad av: Reviderad den: 2011-01-04

Utkast till PROJEKTDIREKTIV nationell eHälsa 2011

1 BESTÄLLNING

1.1 Godkännande

Projektdirektivet godkänt av:

Uppdragsgivare/Beställare:

Projektledare:

… … … … … … … … … … … … … …

NN

(Östersunds Kommun)

… … … … … … … … … … … … … …

NN

(Östersunds Kommun)

Bakgrund

Arbetet med den nationella IT-strategin startade 2005 och Kommunstyrelsen i Östersund

antog strategin den 9 juni 2008, § 180. 2010 ändrades namnet från nationella IT-strategin för

vård- och omsorg till Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom

vård- och omsorg. Namnändringen ska visa ett ökat fokus på införandet, användningen och

nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen.

Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en förstudie inom Jämtlands län. Beställare

av uppdraget var kommunförbundet och resultatet var en rapport innehållande handlingsplan

med specificerade aktiviteter per utförare.

Under 2011 kommer fokus att ligga på att genomföra ett projekt för att ge ut elektroniska

tjänstekort med SITHS certifikat till alla användare av e-Dos i kommunerna

Genom att delta i ett projekt för att dela ut elektroniska tjänstekort med SITHS certifikat

kommer man i ett första steg kunna nyttja det för tillgång till e-Dos. I ett senare skede

kommer det även att vara en förutsättning för att använda Meddix I ett längre perspektiv

krävs ett elektroniskt tjänstekort för att få tillgång till NPÖ (Nationell patientöversikt) och

även för användning i verksamhetssystemen när de anpassats till BIF. Genom etablering av

elektroniska tjänstekort får man också förutsättningar för fortsatt arbete mot en samordning

och samförvaltning av system och tjänster inom länet

I e-förvaltningsperspektivet kommer katalogtjänst och e-id/certifikat vara viktiga delar för att

kunna skapa systemintegrationer och medborgar/medarbetartjänster.

Det initiala arbetet med att använda elektroniska tjänstekort för e-Dos kräver att man går

igenom sin tekniska plattform för att se vilka förutsättningar och vilka förändringar man

behöver göra i den lokala IT miljön. En förstudie och tester för att kunna använda tjänstekort


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-04 Utkast till projektdirektiv

Dokumentnamn: Projektdirektiv nationell eHälsa 2011 Sida: 2 (4)

Skapad av: Eva Rodin Svantesson och

Börje Hoflin

Beslutad av: Reviderad den: 2011-01-04

med SITHS certifikat behöver göras. Kortläsare, programvara för certifikatläsning (NetID)

och nätverkskommunikation behöver testas.

HSA katalogen behöver fyllas med information om medarbetare och organisation. Detta

arbete görs tillsammans med landstingets förvaltare av HSA. En matris för vilken information

som skall sammanställas i kommunen skapas i en förstudie vid landstingets HSA förvaltning

och sedan sker utbildning/information till utsedd administratör i kommunen. En uppdatering

av kataloginformationen på månadsbasis bedöms som rimlig inledningsvis.

Sjunetanslutning genomförs av Östersunds kommun i samverkan med förvaltningen av Sjunet

vid SVR. En process för anslutning följs och efter att all dokumentation skapats levereras

Sjunet som en tjänst.

Etablering av SITHS förvaltning genomförs av Östersunds kommun och följer en process som

leds av nationell SITHS förvaltning vid SVR. Efter att rutiner etablerats och utbildning av

administratörer skett får man dela ut tjänstekort.

MÅL

Målet med projektet 2011 är att anpassa infrastrukturen för att kunna hantera tjänstekort med

SITHS-certifikat, så att användarna av e-dos kan byta ut lösenordsgeneratorerna till tjänstekort.

PROJEKTETS OMFATTNING

Projektet berör

Användare av e-dos kort inom vård- och omsorgsförvaltningen och hos externa utförare inom

Österusnds kommun.

Andra pågående projekt som har påverkan på projektet nationell eHälsa

Utvärderingen av tunna klienter

Utveckling av katalogtjänsten och ev. möjligheter att koppla personalsystemet till

befolkningsregistret och skattverket.

RES URS ER OCH ORGAN IS ATION

Styrgrupp: Bert-Olof Åkerström, Marie Sundvisson, Peter Andrén och Börje Hoflin

Lokal projektledare: Projektet drivs av kommunens IT-strateg tillsammans med en resurs från

vård-och omsorgsförvaltningen

Projektgrupp: Datacenter, Stefan Söderberg, Barbro Toutin, deltagare från regionprojektet

TID- OCH AKTIVITETSPLAN

Aktivitet Ansv ar för genomförande Klart när

Framtagning av strategi och beslut om den

framtida användningen av tjänstekort i

östersunds kommun, ex. vis inpassering,

inloggning, kopiering osv.

Framtagning av kommunikationsplan

Kunskapsuppbyggnad kring HSA, SITHS och

nationell eHälsa.


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-04 Utkast till projektdirektiv

Dokumentnamn: Projektdirektiv nationell eHälsa 2011 Sida: 3 (4)

Skapad av: Eva Rodin Svantesson och

Börje Hoflin

Beslutad av: Reviderad den: 2011-01-04

Följa med vad som händer i regionprojektet

Processgenomgång och dokumentation

Etablera förvaltningsorganisation

Genomför förstudie avseende teknisk

infrastruktur (kortläsare, mjukvara och

kommunikation) och för användning av

tjänstekort med SITHS certifikat med syfte att

kunna autentisera sig mot e-Dos. Beställ

eventuellt testkort från SVR

Utvärdera och testa tunna klienter för SITHS kort

Utvärdera och testa mobila lösningar för SITHS

kort

Beslut om tekniska lösningar

Upphandling tunna klienter, kortläsare osv

Beställ tillsammans med övriga kommuner en

förstudie vid JLL avseende förändring av HSA

struktur i katalog, inläsningsförfarande och

ersättningsmodell av förvaltning

Beställ HSA katalog för kommunen vid JLL.

Utse ansvarig administratör av HSA i

kommunen. Denna person uppdaterar

nödvändig HSA information på månadsbasis

Genomför utbildning av HSA administratörer

Genomför anslutning till Sjunet (Östersunds

kommun)

Etablera central SITHS förvaltning (Östersunds

kommun) i samverkan med Inera

Etablera lokal SITHS förvaltning i samtliga

kommuner i samverkan med Inera

Utbilda e-dos användare i att använda

tjänstekort för inloggning

Aktivitet HSA katalog

* Insamling av den information som ska finnas i

katalogen

KOS TNADER FÖR KOMMUN ENS LOKALA PROJEKT

Finansiering enligt beslut den xx

Kommunnamn

Östersund

Ange antal användare SITHS Kort 300


§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-04 Utkast till projektdirektiv

Dokumentnamn: Projektdirektiv nationell eHälsa 2011 Sida: 4 (4)

Skapad av: Eva Rodin Svantesson och

Börje Hoflin

Beslutad av: Reviderad den: 2011-01-04

Lokala kostnad er för varje kommun Engångskostnad Antal Summa Summa/år

Kort Mall 10 000 1 10 000 2 090

Fotoutrustni ng 15 000 1 15 000 3 135

Kort 160 300 48 000 10 032

Korthållare med clips 22 300 6 600 1 379

Kort programvara 25 300 7 500 1 568

Kort läs are 250 300 75 000 15 675

Lokal a infras truktur

Byte/kompl hårdvara,

om användning i

infrastrukturen 2 500 300 750 000 156 750

HSA/Lands ting kortsi ktigt 300 200 60 000

Central SITHS admi n kost per

kommun En kommun för länet 0 10 000 0

Central SITHS admi n Östersund En kommun för länet 1 75 000 75 000

Lokal SITHS admin 1 40 000 40 000

Sjunet kos t per kommun 0 2 000 0

Sjunet Östersund 1 13 000 13 000

Infor mati on/Utbildning/Tjänsteköp 1 50 000 50 000

Personal

Projektledare Lokalt

25% 1 150 000 150 000

Summa 578 629

Beställare:

… … … … … … … … … … … … … …

NN


§ 23, KF 2011-03-17 10:00

KS: 1339/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-01-25 Dnr 1339-2010

Ansvarig utgivare för webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden

Kommunfullmäktiges ordförande Kjell Svantesson, s, utsågs av kommunfullmäktige

den 28 juni 2007, § 107, som ansvarig utgivare för webbsända

kommunfullmäktigesammanträden. Sven Hellström, c, har utsetts till andre

vice ordförande och ansvarig utgivare. Som förste vice ordförande i kommunfullmäktige

utsågs efter valet Abbe Elhachimi, s.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-12-15

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Abbe Elhachimi, s, utses som ställföreträdande utgivare i Agneta Åhlin, s,

ställe.

_____

Utdrag till Radio- och TV-verket och Abbe Elhachimi

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 23, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag Klf

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2010-12-15 Dnr 1339-2010

Kerstin Fridlund-Jonasson

Kommunstyrelsen

Ansvarig utgivare för webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden

Kommunfullmäktiges ordförande Kjell Svantesson, s, utsågs av kommunfullmäktige

den 28 juni 2007, § 107, som ansvarig utgivare för webbsända

kommunfullmäktigesammanträden. Sven Hellström, c, har utsetts till andre

vice ordförande och ansvarig utgivare. Som förste vice ordförande i kommunfullmäktige

utsågs efter valet Abbe Elhachimi, s.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-12-15

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Abbe Elhachimi, s, utses som ställföreträdande utgivare i Agneta Åhlin, s,

ställe.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

Kommundirektör

Linda Stenman

Chef för kommunstyrelsens kansli

Utdrag till Radio- och TV-verket och Abbe Elhachimi

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KF 2011-03-17 10:00

KS: 39/2011

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 39-2011

Motion - Närvarorätt i samtliga nämnder under hela mandatperioden

Gerhard Carlsson, sd, fullmäktigeledamot, har i motion till kommunstyrelsen

dels ifrågasatt handläggningen av mandatfördelningen till kommunens

nämnder och dels begärt närvarorätt i samtliga nämnder under nuvarande

mandatperiod.

Underlag för beslut

Finansutskottet 2011-02-21, § 17

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-04

Motion 2011-01-03

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Motionen om närvarorätt i samtliga styrelser och nämnder i kommunen avslås.

Motivering till beslutet:

Den utökade närvarorätt som idag ges genom kommunens reglementen ger

en bra avvägning mellan dels principen om valutslagets betydelse för ett

partis ställning och inflytande i den kommunala verksamheten och dels de

intressen som politiska minoriteter företräder. Mot bakgrund härav ska motionen

avslås.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-02-04 Dnr 39-2011

Maria Lewandowski

Kommunstyrelsen

Motion - Närvarorätt i samtliga nämnder under hela mandatperioden

Gerhard Carlsson, SD, fullmäktigeledamot, har i motion till kommunstyrelsen

dels ifrågasatt handläggningen av mandatfördelningen till kommunens

nämnder och dels begärt närvarorätt i samtliga nämnder under nuvarande

mandatperiod.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-04

Motion 2011-01-03

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsens

Kommunfullmäktiges beslut

1. Motionen om närvarorätt i samtliga styrelser och nämnder i kommunen

avslås.

Motivering till beslut

Den utökade närvarorätt som idag ges genom kommunens reglementen ger

en bra avvägning mellan dels principen om valutslagets betydelse för ett

partis ställning och inflytande i den kommunala verksamheten och dels de

intressen som politiska minoriteter företräder. Mot bakgrund härav ska motionen

avslås.

Bakgrund

Gerhard Carlsson, SD, har genom motion ifrågasatt det formella handhavandet

av mandatfördelningen till kommunens styrelser och nämnder då

han inte anser sig kallad till valberedningens sammanträde och fått besked

om beslut om vilka ledamöter och ersättare som ska ingå i styrelserna och

nämnderna först när detta varit beslutat. Gerhard Carlsson har med anledning

av detta begärt att SD får närvarorätt i samtliga nämnder under kommande

mandatperiod. Gerhard Carlsson har slutligen ifrågasatt lämpligheten

att oppositionsrådet på ett kommunfullmäktigesammanträde meddelar

att något samarbete med Sverigedemokraterna inte skulle förekomma från

oppositionens sida.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-02-04 Dnr 39-2011

Såsom motionen får förstås föreslår Gerhard Carlsson att SD ska ha närvarorätt

i samtliga styrelser och nämnder i kommunen. Övriga synpunkter

uppfattas inte som förslag till fullmäktige.

Angående valberedningens förslag till beslut om utseende av ledamöter och

ersättare i kommunens styrelser och nämnder.

Av kommunfullmäktiges beslut den 4 november 2010 framgår att kommunfullmäktige,

i enlighet med 39 § Arbetsordning för kommunfullmäktige i

Östersunds kommun, för tiden fram till den 1 november 2014 utsett de ledamöter

och ersättare som ska ingå i valberedningen. I valberedningen ingår

1 ledamot och 1 ersättare från varje parti som finns representerat i

kommunfullmäktige. Av beslutet framgår att som representant för SD har

Gerhard Carlsson valts till ledamot och Åke Durré till ersättare. Vidare

framgår av sändlista att Gerhard Carlsson erhållit kallelse till valberedningens

möte.

Vid valberedningens sammanträde den 9 december 2010 beslutade valberedningens

ledamöter om vilka ledamöter och ersättare som skulle föreslås

ingå i kommunens styrelse och nämnder. Kommunfullmäktige fattade den 9

december 2010 beslut i enlighet med valberedningens förslag.

Valberedningens beslut om vilka ledamöter som ska föreslås föregås av

diskussioner mellan de politiska partierna och blocken. När en överenskommelse

nåtts, dvs. tillräcklig majoritet för visst förslag föreligger, mellan

partierna om vilka representanter som ska finnas i styrelser och nämnder

fattas beslut. Vid en sådan överenskommelse kan ett minoritetsparti erhålla

representation som ledamot eller ersättare.

Fördelningen av platser för partierna i styrelser och nämnder är ett resultat

av valutslaget samt eventuella uppgörelser mellan partierna. Med ett mandat

i fullmäktige finns ingen laglig grund för plats i t.ex. kommunstyrelsen

enligt lagen (1992:339) om proportionellt valsätt som reglerar processen.

Att mindre partier av samma storlek som SD finns med som ersättare i t.ex.

kommunstyrelsen beror på en uppgörelse om fördelning inom oppositionsgruppen

och sker ”på bekostnad” av något större partis andel av platserna.

När någon sådan uppgörelse inte finns gäller lagen som föreskriver en fördelning

efter storlek.

Kommunledningsförvaltningen kan med anledning av ovanstående inte se

att något fel gjorts i samband med utseende av ledamöter och ersättare i de

kommunala styrelserna och nämnderna.

Närvarorätt i styrelser och nämnder.

Huvudregeln är att rätten att närvara vid sammanträden primärt tillkommer

nämndens ledamöter och dess ersättare. 4 kap. 23 § kommunallagen finns

en bestämmelse som ger fullmäktige rätt att genom reglemente eller särskilt

beslut bestämma om en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i

en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden. Fullmäktige avgör

då i vilken eller vilka nämnder som närvarorätt ska föreligga och om

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3

2011-02-04 Dnr 39-2011

den ska begränsas till att gälla för viss tid eller för visst ärende eller viss

grupp av ärenden. Fullmäktige kan i sitt beslut inskränka sig till att enbart

reglera närvarorätten, men den förtroendevalde kan även ges rätt att delta i

överläggningarna – dock inte besluten – liksom att få sin mening protokollförd.

Fullmäktige i Östersunds kommun har beslutat om att fullmäktiges ledamöter

ska ha närvarorätt vid kommunstyrelsens, barn- och utbildningsnämndens,

kultur- och fritidsnämndens, miljö- och samhällsnämndens, socialnämndens,

vård- och omsorgsnämndens, valnämndens och utförarstyrelsens

(dvs. samtliga styrelser och nämnders) sammanträden men inte rätt att närvara

vid överläggning eller beslut. Rätt att närvara föreligger inte heller

vid behandling av ärenden som rör myndighetsutövning eller vid ärende

som på annat sätt bedömts nödvändigt att det behandlas internt i kommunstyrelsen.

Av den lagliga möjlighet som fullmäktige har att besluta om närvarorätt

har endast rätten att delta vid överläggning undantagits. Kommunledningsförvaltningen

anser att den utökade närvarorätt som idag ges genom

kommunens reglementen ger en bra avvägning mellan dels principen

om valutslagets betydelse för ett partis ställning och inflytande i den kommunala

verksamheten och dels de intressen som politiska minoriteter företräder.

Mot bakgrund härav föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen

avslås.

Lämplighetsbedömning avseende ett uttalande.

Enligt regeringsformen 2 kap 1 § är var och en är gentemot det allmänna

tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat

sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna

regel har även stöd i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och

Europakonventionen. Exempel på begränsningar av yttrandefriheten är hot

om våld, förtal och hets mot folkgrupp. I dessa fall träder den straffrättsliga

regleringen in och begränsar yttrandefriheten. I det aktuella fallet var inlägget

en del av en allmänpolitisk diskussion där en ledamot redovisade en

principiell politisk inställning. Detta kan på intet sätt begränsas utan tillhör

en fri och öppen debatt som inte kan eller ska begränsas.

Kommunledningsförvaltningen anser mot bakgrund av detta att fullmäktige

inte kan uttala sig om lämpligheten av ifrågavarande uttalande.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

biträdande kommundirektör

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4

2011-02-04 Dnr 39-2011

Utdrag av beslut samt tjänstemannaförlag till Gerhard Carlsson.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-03 Motion


§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 17, FU 2011-02-21 08.30

PROTOKOLL

Finansutskottet

2011-02-21 Dnr 39-2011

Motion - Närvarorätt i samtliga nämnder under hela mandatperioden

Gerhard Carlsson, SD, fullmäktigeledamot, har i motion till kommunstyrelsen

dels ifrågasatt handläggningen av mandatfördelningen till kommunens

nämnder och dels begärt närvarorätt i samtliga nämnder under nuvarande

mandatperiod.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-04

Motion 2011-01-03

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Motionen om närvarorätt i samtliga styrelser och nämnder i kommunen avslås.

Motivering till beslutet:

Den utökade närvarorätt som idag ges genom kommunens reglementen ger

en bra avvägning mellan dels principen om valutslagets betydelse för ett

partis ställning och inflytande i den kommunala verksamheten och dels de

intressen som politiska minoriteter företräder. Mot bakgrund härav ska motionen

avslås.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KF 2011-03-17 10:00

KS: 2426/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

2011-03-01 Dnr 2426-2010

Motion - Förfrågan till näringslivet om ett övertagande av de kommunala

skolorna

Gerard Carlsson, sd, har föreslagit att kommunen ska lämna en förfrågan till

näringslivet om övertagande av de kommunala skolorna.

Underlag för beslut

Finansutskottet 2011-02-21, § 18

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-04

Motion 2010-12-29

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Motionen avslås.

Motivering till beslutet:

Enligt kommunallagen och skollagen är förskola, förskoleklass, grundskola,

grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning,

särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och

fritidshem en del av kommunens obligatoriska verksamhet för vilken ansvaret

inte kan läggas på annan. Det skulle därför strida mot nämnda lagstiftning

att lämna en förfrågan till näringslivet om övertagande av de kommunala

skolorna.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-02-04 Dnr 2426-2010

Maria Lewandowski

Kommunstyrelsen

Motion - Förfrågan till näringslivet om ett övertagande av de kommunala

skolorna

Gerard Carlsson, SD, har föreslagit att kommunen ska lämna en förfrågan

till näringslivet om övertagande av de kommunala skolorna.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-04

Motion 2010-12-29

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Motionen avslås.

Motivering till beslut

Enligt kommunallagen och skollagen är förskola, förskoleklass, grundskola,

grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning,

särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och

fritidshem en del av kommunens obligatoriska verksamhet för vilken ansvaret

inte kan läggas på annan. Det skulle därför strida mot nämnda lagstiftning

att lämna en förfrågan till näringslivet om övertagande av de kommunala

skolorna.

Bakgrund

Gerard Carlsson, SD, har föreslagit att kommunen ska lämna en förfrågan

till näringslivet om övertagande av de kommunala skolorna. Bakgrunden

till förslaget har delvis uppgivits vara att privat drivna skolor uppvisar stora

ekonomiska vinster vilket bekräftar att kommunerna brister i sitt förvaltarskap.

Dessutom anförs att den bristfälliga undervisningen resulterat i färre

personer med högskoleutbildning vilket i sin tur bland annat påverkat den

sämre verkningsgraden av svenska kärnkraftverk i förhållande till övriga

Europa.

Av kommunallagens 2 kapitel framgår dels vad kommunen får ägna sig åt,

den så kallade allmänna kompetensen, och dels framgår av 4 § att kommunens

befogenheter och skyldigheter på vissa områden regleras i särskilda

föreskrifter. Av skollagens (2010:800) 2 kapitel 2 § framgår att kommuner

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2

2011-02-04 Dnr 2426-2010

är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,

gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning

för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem.

Med beaktande av dessa regler, som föreskriver att kommunen har en skyldighet

att bedriva förskola, skola etc., skulle det strida mot gällande lagstiftning

att lämna en förfrågan till näringslivet om ett allmänt övertagande

av det kommunala ansvaret för ifrågavarande utbildningsverksamhet.

Skollagen ger dock kommuner en möjlighet att genom avtal låta en enskild

fysisk eller juridisk person utföra vissa mycket begränsade uppgifter inom

utbildningsverksamheten. Huvudmannaskapet kan dock aldrig överlåtas till

annan. För grundskola och gymnasieskola kan uppgiften att bedriva undervisning

genom entreprenad endast ske efter godkännande av regeringen.

Östersunds kommun ansökte år 2009 om sådant tillstånd (Dnr 677-2009)

men detta avslogs med motiveringen att sådana särskilda skäl som lagen föreskriver

inte förelåg. Som skäl för ansökan hade kommunen då uppgivit att

man ville skapa bättre förutsättningar för att ta ansvar för planering av alla

barns skolgång och att det engagemang som finns hos medborgarna skulle

kunna tillvaratas genom att lägga ut skolverksamheten på entreprenad.

Med beaktande av att skollagen i mycket begränsad utsträckning medger att

undervisningsmomentet läggs ut på entreprenad utan medgivande av regeringen

och då det av motionen inte framkommit sådana särskilda skäl i övrigt

som krävs för regeringens godkännande anser kommunledningsförvaltningen

att motionen ska avslås.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bengt Marsh

kommundirektör

Bert-Olof Åkerström

biträdande kommundirektör

Utdrag av beslut samt tjänstemannaförslag till Gerhard Carlsson.

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 25, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-12-29 Motion


§ 25, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 18, FU 2011-02-21 08.30

PROTOKOLL

Finansutskottet

2011-02-21 Dnr 2426-2010

Motion - Förfrågan till näringslivet om ett övertagande av de kommunala

skolorna

Gerard Carlsson, SD, har föreslagit att kommunen ska lämna en förfrågan

till näringslivet om övertagande av de kommunala skolorna.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-04

Motion 2010-12-29

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut

Motionen avslås.

Motivering till beslutet:

Enligt kommunallagen och skollagen är förskola, förskoleklass, grundskola,

grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning,

särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och

fritidshem en del av kommunens obligatoriska verksamhet för vilken ansvaret

inte kan läggas på annan. Det skulle därför strida mot nämnda lagstiftning

att lämna en förfrågan till näringslivet om övertagande av de kommunala

skolorna.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 26, KF 2011-03-17 10:00

KS: 2427/2010

PROTOKOLL

Kommunstyrelsen

Motion - Bordlägg projekt multiarenan

2011-03-01 Dnr 2427-2010

Gerhard Carlsson, sd, har i en motion yrkat på att kommunfullmäktige ska

bordlägga projektering av multiarenan i avvaktan på att de slutliga kostnaderna

för återställande av drickbart vatten redovisats.

Underlag för beslut

Finansutskottet 2011-02-21, § 19

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-30

Motion från Gerhard Carlsson 2010-12-29

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

Motionen från Gerhard Carlsson avslås.

Motivering till beslutet:

När kommunfullmäktige den 28 april 2010 beslutade om projektering av en

multiarena i Stadsdel Norr villkorades beslutet av att kommunfullmäktige

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter genomförd

projektering. Motionens syfte torde därför vara uppfyllt.

_____

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND

telefonnummer 063-143000 växel

www.ostersund.se


§ 26, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga:

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1

2011-01-30 Dnr 2427-2010

BertOlof Åkerström

Kommunstyrelsen

Motion - Bordlägg projekt multiarenan

Gerhard Carlsson har i en motion yrkat på att kommunfullmäktige ska bordlägga

projektering av multiarenan i avvaktan på att de slutliga kostnaderna

för återställande av drickbart vatten redovisats.

Underlag för beslut

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-30

Motion från Gerhard Carlsson 2010-12-29

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen

Fullmäktiges beslut

Motionen från Gerhard Carlsson avslås.

Motivering.

När kommunfullmäktige den 28 april 2010 beslutade om projektering av en

multiarena i Stadsdel Norr villkorades beslutet av att kommunfullmäktige

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter genomförd

projektering. Motionens syfte torde därför vara uppfyllt.

Bakgrund

När fullmäktige den 28 april 2010, § 76, beslutade starta projektering av en

arena med lokalisering inom Stadsdel Norr villkorade fullmäktige att fullmäktige

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter

genomförd projektering.

Projekteringsarbetet av arenan pågår och formellt finns i nuläget inget beslutsförslag

att yrka bordläggning av. Även arbetet med att utreda framtida

utvecklingsbehov av vatten- och avloppsförsörjningen inom kommunen pågår

och kommer att redovisas till fullmäktige. Även frågan om eventuellt

skadestå