På väg BORGÅ stads kultuRpROGRam föR ÅRen 2007 ... - Porvoo

porvoo.fi

På väg BORGÅ stads kultuRpROGRam föR ÅRen 2007 ... - Porvoo

KULTTUURIPERINTÖ JA -YMPÄRISTÖ

På väg

Borgå stads kulturprogram

för åren 2007–2015

BORGÅ 2007

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


UTARBETANDE AV KULTURPROGRAMMET

kulturväsendet i Borgå stad inledde arbetet med kulturprogrammet

i september 2006. För programuppföljningen

tillsattes en styrgrupp, vars medlemmar är aktörer inom

kulturbranschen i Borgå. Medlemmar i styrgruppen och de

instanser de representerar var följande:

Magnus Björklund, styrelsemedlem i Kulturföreningen

Grand r.f., Susanne Dahlqvist, ombudsman för Stiftelsen

för Konstfabriken i Borgå och projektchef för Posintra Oy

(kultur- och turismprojekt), Topi Haapanen, Östra Nylands

förbund, regionutvecklingssekreterare (i synnerhet kulturturism),

Tove Hagman, projektchef för Östra Nylands regioncentrumprogram

och styrelsemedlem i Konstföreningen i

Borgå, Merja Herranen, museidirektör vid Borgå museum.

Kulturväsendets representanter i styrgruppen har varit

Leena Anttonen (kultursekreterare), Susann Hartman

(kulturdirektör och styrgruppens ordförande) och Eva-Rita

Helin (styrgruppens sekreterare). Kulturprogrammet har

skrivits och redigerats av Sari Hilska (fm).

kommuninvånarna har haft möjlighet att påverka innehållet

i kulturprogrammet. Utöver styrgruppsmötena

har kulturprogrammet formats under temaverkstäder i

november och december 2006. De tre verkstäderna var

öppna för alla kommuninvånare och hade följande teman:

k Kulturtjänster för specialgrupper (barn och unga,

seniorer, invandrare m.m.).

k Kulturarv och kulturmiljö (andlig och materiell

kultur, stad, landsbygd och skärgård).

k Kultur- och konstproffs (konstnärer, hantverkare,

producenter, läroanstalter i branschen).

i verkstäderna deltog cirka 70 personer, vilka representerade

bl.a. följande instanser: Borgå hantverks- och konstindustriskola,

eftermiddagsverksamheten, Östra Nylands

förbund, biblioteket, skolorna, turistbyrån, ungdomsväsendet,

Nylands Hantverk r.f., Borgå stads planläggningsavdelning,

Borgå konstskola, Borgånejdens musikinstitut,

Porvoon teatteri, daghemmen, utlänningsbyrån samt andra

aktörer och föreningar inom kulturbranschen. Dessutom

deltog privata personer.

i maj 2007 arrangerades ett öppet seminarium där innehållet

i kulturprogrammet presenterades och kommenterades

innan det slutgiltiga programmet offentliggjordes.

programmet godkändes av kultur- och fritidssektionen och

bildningsnämnden hösten 2007.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


innehåll

UTARBETANDE AV KULTURPROGRAMMET 3

I UTGÅNGSPUNKTER FÖR KULTURPROGRAMMET 6

1. Kulturväsendets uppgifter 6

Genom samarbete skapas en fungerande kultur 6

Intressegrupper och regionalt samarbete 7

2. Kulturprogrammets koppling till övriga strategier 8

Kulturprogrammet kompletterar Borgå stads strategi 8

Övriga regionala och nationella program

8

3. Kommunernas serviceproduktion förnyas 9

Kulturens samhälleliga betydelse ökar 9

Kulturtjänster över kommungränser 10

Utgångspunkter och utmaningar för kulturen i Borgå 10

II KULTURPROGRAMMETS VISION OCH SPETSPROJEKT 13

Kulturprogrammets spetsprojekt under åren 2008-2010 13

III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN 15

1. Kulturtjänster 15

1.1 Kulturtjänster och kulturfostran för barn och unga 15

1.1.1 Daghem och skolor i nyckelroll 15

1.1.2 Kulturskolan inspirerar till kreativ inlärning 16

1.1.3 Den grundläggande konstundervisningen utvidgas genom samarbete 16

1.1.4 Kultur- och konstfostran förutsätter

ändamålsenliga utrymmen 17

1.2 Kulturtjänster för åldringar och specialgrupper 17

1.3 Internationell och mångkulturell verksamhet 19

1.3.1 Kulturtjänster för invandrare 19

1.3.2 Internationellt konstnärsutbyte 19

1.3.3 Samarbete med Ryssland 20

1.3.4 Vänortsverksamhet 20

1.4 Kulturevenemang 22

1.4.1 Unika festtraditioner i Borgå 22

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


1.4.2 Evenemangsarrangörerna behöver stöd 22

1.5 Teater och övrig scenkonst 23

2. Kulturhus 25

2.1 Konstfabriken 25

2.2 Kulturhuset Grand 25

3. Kulturarv och kulturmiljö 26

3.1 Kulturarvet är en resurs 26

3.1.1 Integration med hjälp av kultur 26

3.1.2 Invånar-, stadsdels- och byaföreningar 26

3.2 Kulturhistoriskt värdefulla områden 27

3.2.1 Den nationella stadsparken 27

3.2.2 Användningen av kulturhistoriskt viktiga områden utvecklas 28

3.2.3 Uteområden som evenemangsplatser 29

3.3 Museitjänster och konstsamlingar 29

3.3.1 Staden är en central finansiär av museitjänster 30

3.3.2 Stadens konstsamling är en del av kulturarvet 30

3.3.3 Konstföreningen i Borgå svarar för galleriverksamheten 30

3.4 Ny konstmuseienhet 31

4. Kulturutbildning, kulturnäringar och kulturproffs 32

4.1 Skapande branscher 32

4.1.1 Kulturundervisning inom räckhåll för alla 32

4.1.2 Vägen till professionalitet 32

4.1.3 Brännpunkt-programmet stöder proffs inom skapande branscher 32

4.1.4 Staden som understödare av konstproffs

och procentprincipen

33

4.1.5 Konstnärshuset 33

4.2 Kulturturism 33

5. Personalresurser och kommunikation 34

5.1 Personalen vid kulturväsendet 34

5.2 Kommunikation och invånardelaktighet 34

5.2.1 Kulturforum 34

5.2.2 Kommun- och servicestrukturreformen 34

6. Uppföljning och utvärdering av kulturprogrammet 35

IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV KULTURPROGRAMMET 37

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


I UTGÅNGSPUNKTER

FÖR KULTURPROGRAMMET

Kultur i alla former erbjuder erfarenheter och upplevelser

och överlag stunder som ger färg åt vardagen.

tarja halonen

1. Kulturväsendets uppgifter

en levande och fungerande kultur har en central plats i

Borgå stads strategi. Kulturen ökar välbefinnandet bland

personer i alla åldrar. Vitt omfattande kulturtjänster som

utgår från invånarnas behov leder till en känsla av samhörighet

och ökar trivseln bland invånarna, uppmuntrar kreativiteten

och nyskapandet, förebygger marginalisering och

skapar en positiv gemenskap.

kulturen är både fritidsservice och välfärdsservice. Den

bör också vara en del av den basservice som erbjuds alla

kommuninvånare.

kommunernas kulturverksamhet är lagstadgad (lag om

kommunernas kulturverksamhet 728/1992). Uppgifterna

för kulturväsendet i Borgå stad är således att:

k främja, stödja och arrangera kulturverksamhet,

k erbjuda kommuninvånarna grundläggande

konstundervisning,

k ordna undervisning inom olika konstgrenar,

k skapa förutsättningar för yrkesmässig konstutövning

och hobbyverksamhet,

k erbjuda konst- och kulturtjänster,

k ansvara för hembygdsarbetet samt värna om

och främja den lokala kulturtraditionen.

i borgå ansvarar kulturväsendet för de nämnda uppgifterna

inom ramen för de resurser som står till buds. Kulturväsendets

uppgift är dessutom att trygga förutsättningarna

för kulturverksamheten, såsom ekonomiska resurser

och utrymmen. Kulturväsendet leder utvecklingsarbetet

inom kulturen och främjar processer som berör densamma

samt beaktar t.ex. kultursynpunkter inom stadsplaneringen

och beträffande integreringen av invandrare. Kulturväsendet

går in för att bli ett mer samordnande organ, till

vars uppgifter bl.a. hör att skapa och upprätthålla nätverk

mellan olika instanser och aktörer.

Genom samarbete skapas

en fungerande kultur

borgå har ett anseende som en historisk kulturstad. Detta

är en attraktionsfaktor som lockar både nya invånare och

turister till staden. Kulturen är ett värdefullt och unikt

redskap som ger Borgå stad en chans att hävda sig bland

andra städer.

som grund för ett gott anseende behövs konkreta åtgärder.

Borgå stad bör genom sina värderingar, sina beslut och

åtgärder visa att anseendet som kulturstad inte är grundlöst.

Kulturprogrammet förverkligas endast om staden

förbinder sig att följa upp det och reserverar resurser för

det. Här innehar stadens beslutsfattare, tjänsteinnehavare

och olika intressegrupper därför en central roll i framtiden.

borgå bör sträva efter ett samarbete mellan sektorerna

där olika synpunkter om kulturarv, kulturmiljö och kulturtjänster

i den egna verksamheten beakts. Målet är att

kulturtjänsterna på ett mångsidigt sätt når olika ålders-,

språk-, nationalitets- och socialgrupper. Detta förutsätter

ett systematiskt och fortgående samarbete mellan stadens

olika sektorer. På motsvarande sätt drar de övriga sektorerna

nytta av kulturaktörernas sakkännedom och nätverk,

med vilka det är möjligt att utgående från kommuninvånaren

skapa varierande och högklassiga tjänster.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


en verksamhetsmodell som betonar samarbete stöder

samtidigt Borgås särprägel och attraktionskraft; staden

infriar de förväntningar som ställts på den som kulturstaden

som satsar på invånarnas välbefinnande.

Intressegrupper och regionalt samarbete

kulturväsendets viktigaste intressegrupper och samarbetspartner

utanför stadens organisation är Östra Nylands

förbund och dess regioncentrumprogram, Kulturföreningen

Grand r.f., Borgå museum/Östra Nylands landskapsmuseum,

Stiftelsen för Konstfabriken i Borgå, Posintra Oy

(kultur- och turismprojekt), Konstföreningen i Borgå r.f.

och församlingarna i Borgå. Regionalt samarbete idkas

dessutom med de övriga kommunerna i Östra Nyland, i

synnerhet med Sibbo och Lovisa.

Övriga samarbetspartner är läroanstalterna inom kulturoch

konstbranschen, Borgå hantverks- och konstindustriskola,

Borgå folkakademi samt yrkeshögskolorna Haaga-

Helia och Laurea. Bland aktörerna inom tredje sektorn är

de viktigaste Nylands Hantverk r.f., Magnusborgs konstnärsförening,

Porvoon Kulttuurinystävät ry, Porvoo a-i-r

ry. (konstnärsresidensföreningen), Borgå turistguider r.f.

och Porvoo Tours. En betydande samarbetspartner utanför

Östra Nyland är kammarorkestern Avanti!, som har arrangerat

evenemanget Sommarmusik i Borgå sedan år 1986.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


I UTGÅNGSPUNKTER FÖR KULTURPROGRAMMET

2. Kulturprogrammets koppling till övriga strategier

Kulturprogrammet kompletterar

Borgå stads strategi

i borgå stads strategi för 2006–2015 har kulturen en

exceptionellt betydelsefull ställning. Visionen “Alla tiders

Borgå” baserar sig till en del på stadens historia och traditioner.

I strategin konstateras bl.a. att Borgå stad skall

utveckla kompetens och företagsverksamhet och vara

en innovativ och känd stad där utbildning, kultur, turism,

tjänster och industri koncentreras. Dessutom skall Borgå

stad bli södra Finlands trivsammaste kulturstad som värdesätter

sina traditioner, sin miljö och sina invånare.

kulturprogrammet kompletterar och stöder Borgå stads

strategi. Stadens strategiska målsättningar och delmål

bestämmer hur de tjänster som staden erbjuder skall

arrangeras. I kulturprogrammet presenteras dessutom hur

delmålen för kulturväsendets del kommer att förverkligas.

I kulturprogrammet ingår därtill en utvecklingsstrategi, där

man behandlar kulturväsendets, dess intressegruppers och

kommuninvånarnas behov av att utveckla kulturtjänsterna.

Övriga regionala och nationella program

vid utarbetandet av kulturprogrammet har man beaktat

andra aktuella regionala program och verksamhetsplaner

som är viktiga med tanke på hur kulturverksamheten

utvecklas. De främsta är Kulturprogrammet för

Östra Nyland fram till år 2010 (utarbetat år 2003), Polte

– Brännpunkt/Utvecklingsprogrammet för de skapande

branscherna i Östra Nyland 2007–2011, Östra Nylands

turismstrategi 2007–2013 och dess plan för genomförande

2007–2010 samt verksamhetsplanen för Rysslandsprojektet

2007–2010. Dessutom har Borgå stads plan för

småbarnsfostran (2007), de kommunvisa läroplanerna,

Borgå stads integrationsprogram (2006) och Borgå stads

äldrepolitiska program uppmärksammats.

av de nationella programmen kan nämnas undervisningsministeriets

publikationar Konst- och konstnärspolitiska

program (2003), Barnkulturpolitiska programmet

2003–2007, Lika tillgång till konst och kultur 2006–2010

och Kreativitetsstrategin (2006).

kulturen i borgå stads strategi

k Borgå erbjuder goda möjligheter till fritidsaktiviteter och rekreation.

k I Borgå möts generationerna. I planeringen av välfärdstjänsterna och stadsstrukturen beaktas

de olika befolkningsgruppernas behov.

k I staden råder en mångkulturell och internationell atmosfär.

k Utvecklingsprogrammet inom den skapande ekonomin har genomförts (kultur, turism, planering,

formgivning, design och upplevelseindustri).

k Kungsportens och Konstfabrikens områden har i samarbete med andra aktörer utvecklats till

en attraktionsfaktor för Borgå.

k Livskraften och boendemiljön i skärgården har stärkts.

k Parkerna och torgområdena har byggts med pietet för det gemensamma stadsrummet.

k Gamla stan i Borgå och Empirestadsdelen samt nationalstadsparken är attraktionsfaktorer. Ett traditionellt

byggnadssätt som passar in i kulturmiljön är rådande.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


I UTGÅNGSPUNKTER FÖR KULTURPROGRAMMET

3. Kommunernas serviceproduktion förnyas

borgå är en del av Helsingfors metropolområde, dit Nyland,

Östra Nyland, Egentliga Tavastland och Östra Tavastland

hör. Som Finlands enda metropolområde utgör huvudstadsregionen

ett alldeles särskilt betydelsefullt centrum

för kommun- och nationalekonomin.

i framtiden kommer invånarantalet att öka mest i storstadsregionerna,

samtidigt som befolkningen i Finland

åldras. Kommunernas begränsade ekonomiska resurser,

högre anspråk bland invånarna, arbetskraftsbristen, pensioneringen

av de stora åldersklasserna och funktionernas

allmänna marknadsvillkor kommer att ställa krav på att

serviceproduktionen inom kommunerna förnyas. Därför

kommer samarbetet att bli allt viktigare, vilket också

undersökningar inom kommunbranschen påvisar.

det är skäl att fördjupa och bredda samarbetet mellan

kulturen och de övriga sektorerna, särskilt mellan socialoch

hälsovården, bildningsväsendet samt ungdoms- och

idrottsväsendet. Det regionala samarbetet, samarbetet

mellan kommunen och tredje sektorn samt den internationella

nätverksbildningen kommer i framtiden att få en allt

större betydelse. De globala kulturströmningarna kommer

att föra kommunernas verksamhet i en mångkulturell riktning

och leda till att kulturtjänsterna utvecklas.

Kulturens samhälleliga betydelse ökar

kulturen är en samhällelig resurs, vars sociala, ekonomiska

och kulturella betydelse i samhället ökar. De kommunala

kulturtjänsterna främjar invånarnas välbefinnande

och identitet. Kulturens värde när det gäller att förebygga

hälso- eller sociala problem, marginalisering till exempel, är

påtaglig. En levande och fungerande kultur upprätthåller

dessutom den regionala livskraften.

Den pågående kommun- och servicestrukturreformen

skapar ett behov av nya kulturprocesser. Målsättningen

för reformen är en sammangång till större administrativa

enheter så att verksamheten koordineras och arrangeras

centraliserat (t.ex. museiverksamhet och konstfostran). De

egentliga kulturtjänsterna bör ändå fortsättningsvis vara

tillgängliga för kommuninvånarna i deras egen miljö.

g

k Ett aktivt kulturliv och olika evenemang skapar trivsel och förstärker dragningskraften.

k Invånarna är nöjda med de tjänster som Borgå stad ordnar.

k Invånarenkäter genomförs regelbundet och resultaten jämförs med andra motsvarande städer.

k Invånarnas möjligheter att påverka har utvecklats.

k Högklassiga tjänster ordnas på finska och svenska och, som följd av mångkulturalismen

och internationalismen, också på andra språk.

k Jämställdhetsfrågorna är beaktade i anordnandet av tjänsterna.

k Rollfördelningen mellan de egna och de köpta tjänsterna är klar och baserar sig på en servicestrategi.

k Stadens personal är kompetent och motiverad.

k Strategin är förankrad och förverkligas i ekonomiplanen.

k Staden genomför ett välstrukturerat och balanserat investeringsprogram.

k Staden fördelar sina resurser rättvist över hela staden.


PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


I UTGÅNGSPUNKTER FÖR KULTURPROGRAMMET

Kulturtjänster över kommungränser

kulturtjänsterna arrangeras huvudsakligen för kommunens egna invånare.

Borgås läge i närheten av huvudstadsregionen och stadens roll som drivande

kraft för landskapet Östra Nyland utvidgar ändå verksamhetsfältet och förutsätter

samarbete med närkommunerna.

borgås ställning som en viktig historisk stad skapar samarbetsmöjligheter i

synnerhet inom utvecklandet av kulturturismen. Konstläroanstalterna i Borgå,

Borgånejdens musikinstitut och Borgå konstskola samt Borgå hantverks- och

konstindustriskola och Borgå folkakademi fungerar redan nu i de övriga östnyländska

kommunerna. Borgå stadsbibliotek är samtidigt landskapsbibliotek

och på motsvarande sätt fungerar Borgå museum som landskapsmuseum.

borgå hör till Helsingfors metropolområde, vilket skapar egna utmaningar för

kulturtjänsterna, men erbjuder också möjligheter. Det nationellt betydande

kulturutbudet i huvudstadsregionen konkurrerar med de lokala yrkesmässigt

producerade kulturtjänsterna. Å andra sidan är huvudstadsregionens kulturtjänster

lättillgängliga och gör utbudet mer mångsidigt. Med tanke på kulturoch

företagsturismen samt kulturnäringen är läget inom metropolområdet en

fördel och en resurs som kan utnyttjas.

Utgångspunkter och utmaningar för kulturen i Borgå

kulturidentiteten i Borgå är ovanligt mångfasetterad. Grunden för den

består av ett starkt kulturarv och en särpräglad skärgårds-, landsbygds- och

stadskultur samt två språk.

tvåspråkigheten i Borgå och Östra Nyland präglar kulturlivet i området. Skillnaderna

mellan den finskspråkiga och svenskspråkiga kulturen berikar utbudet.

Å andra sidan kräver den tvåspråkiga serviceproduktionen större ekonomiska

resurser och kan leda till parallell verksamhet.

inom produktionen av kulturtjänster bör man i framtiden i högre utsträckning

också beakta andra nationalitets- och språkgrupper. Serviceproduktion

på andra språk än finska eller svenska betjänar invånarna, men också turisterna.

Inflyttningsöverskottet och i synnerhet det växande antalet barnfamiljer

ökar behovet av kulturtjänster.

enligt Borgå stads strategi skall staden erbjuda sina invånare goda och

mångsidiga möjligheter till fritidsaktiviteter och rekreation. Bildningsväsendet

har definierat barn och unga som sin huvudsakliga målgrupp. Utöver dessa bör

kulturtjänsterna för äldre personer och andra specialgrupper särskilt uppmärksammas.

Kulturtjänsterna bör vara tillgängliga för Borgåbor i alla åldrar och i

alla livssituationer. U

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

10


II KULTURPROGRAMMETS

VISION OCH SPETSPROJEKT

Vi är på väg mot år 2015

och alla tiders Borgå, där kulturen tillhör alla.

Projekten omnämns i den ordning de presenteras

i kapitel III Kulturprogrammets delområden.

1. Kulturprojekt för barn och unga:

k kulturskolans verksamhet utvidgas,

k samarbetsprojektet för grundläggande konstundervisning enligt allmän lärokurs inleds,

k en befattning som koordinator för kulturprojekt för barn och unga inrättas.

2. Kulturtjänster för äldre personer och andra specialgrupper utvecklas.

3. Kulturprojekt som främjar det internationalla och mångkulturella stöds och utvecklas.

4. Jubileumsprojektet för Borgå lantdag genomförs under åren 2008-2009.

5. Bidragsanslagen för tredje sektorn ökas stegvis.

6. En paraplyorganisation skapas för att stöda verksamheten inom scenkonst.

7. Konstfabriken grundrenoveras till ett kulturellt allaktivitetshus.

8. Man slår vakt om kulturmiljön genom projekt i miljöfostran.

9. Planeringen som siktar på att en ny konstmuseienhet grundas inleds.

10. Procentprincipen tillämpas i stadens byggnads- och grundrenoveringsprojekt.

13 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


KULTTUURIPERINTÖ JA -YMPÄRISTÖ

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

14

Cajsa Svennas undersöker färger

i Kontskolans undervisningsgrupp 0b.


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

1. KULTURTJÄNSTER

1.1.1 Daghem och

skolor i nyckelroll

S O N Y K Å H R E

1.1 Kulturtjänster och

kulturfostran för barn och unga

till kulturprogrammets viktigaste målsättningar hör

att stärka ställningen för kulturtjänster och kultur- och

konstfostran för barn och unga. Kulturutbudet och kulturfostran

stöder barnens personliga utveckling och ger dem

en trygg och balanserad uppväxt. Kulturen blir en genuin

och naturlig del av livet: den berikar vardag och fest samt

ökar välbefinnandet.

det hör till de vuxnas uppgifter att värna om barnens kreativitet.

Barn och unga bör ha möjligheter till egen skapande

verksamhet och till att genomföra egna kulturprojekt.

Den skapande verksamheten kan erbjuda barnen känslan

av att lyckas, lära dem att handskas med besvikelser, ge

dem möjligheter att pröva sina egna gränser och stärker

därmed barnens självkänsla och självkännedom. Att göra

och uppleva saker tillsammans med andra stärker gemenskapen

mellan barnen och ökar deras förmåga att tolerera

och uppskatta andra.

den historiska stads- och kulturmiljön erbjuder en

utmärkt uppväxtmiljö. Barn och unga har rätt att få kunskap

om sin boendemiljö för att de skall kunna uppleva den som

sin egen och bli medvetna om tid och rum samt om sin plats

i det kulturhistoriska sammanhanget. Att växa upp till en

aktiv medborgare förutsätter kännedom om förhållandet

mellan kulturhistoria och modern kultur.

barn och unga är beroende av det kulturutbud som vuxna

erbjuder dem. Hemort, familjens förmögenhet, den kulturella

och språkliga bakgrunden samt bl.a. föräldrarnas egna

attityder inverkar på vilken sorts kulturtjänster barnen

kommer i kontakt med.

stadens uppgift är att garantera kulturtjänster samt

bastjänster inom kultur- och konstfostran till alla barn och

unga oberoende av deras egna utgångspunkter. Här har

daghemmen och skolorna en nyckelroll, eftersom de når

merparten av de barn som fyllt 3 år och alla barn fr.o.m.

förskoleåldern.

i daghemmen och skolorna är den s.k. vardagskulturen en

naturlig del av verksamheten. Seder, bruk, matkultur och

årliga fester med tillhörande traditioner samt skötseln av

den egna närmiljön hör till daghemmens och skolornas

vardag.

att värna om dessa traditioner är viktigt med tanke på

barnets egen identitet och för att kulturarvet skall föras

vidare. En viktig del i miljöfostran är att bekanta sig med

den del av den egna hembygden som är viktig för den nationella

historien.

skolornas möjligheter att ge konst- och kulturfostran

begränsas av läroplanernas knappa timresurser för konstoch

färdighetsämnen.

Med skolornas frivilliga klubbverksamhet och eftermiddagsklubbverksamhet

kan man i vissa skolor delvis kompensera

underskottet av undervisning i färdighetsämnen, dock

inte tillräckligt eller heltäckande för alla barn.

15 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

1.1.2 Kulturskolan inspirerar

till kreativ inlärning

borgå kulturskola är ett samarbetsprojekt mellan Borgånejdens

musikinstitut, Borgå konstskola, Borgå museum,

biblioteksväsendet och kulturväsendet. Kulturskolan har

utvecklat ett nätverkssamarbete mellan skolor och arrangörer

av kulturfostran sedan år 2001. I kulturskolan lär eleverna

känna den lokala kulturen med hjälp av bl.a. historia,

musik, bildkonst, teater, dans och film. Temat för verksamheten

är ”Borgå – min stad”.

i kulturskolan poängteras barnets egen kreativa verksamhet

och informationsökning genom olika metoder. Ett

mångsidigt tillvägagångssätt som integrerar olika ämnen

förstärker självkänslan hos t.ex. barn som har dåligt självförtroende

och lider av olika inlärningssvårigheter.

kulturskolan har etablerat sin ställning som arrangör

av konstfostran och undervisning i kulturarvet. Tillsvidare

har verksamheten p.g.a. resursbrist begränsats till fyra

eller fem kulturskolklasser per läsår. Målsättningen är att

utvidga verksamheten så att den jämlikt omfattar barn och

unga i olika åldrar och i olika delar av Borgå.

1.1.3 Den grundläggande konstundervisningen

utvidgas genom samarbete

borgå konstskola och Borgånejdens musikinstitut

erbjuder undervisning i bildkonst och musik enligt den

fördjupade lärokursen. Bägge är etablerade och högklassiga

samt mångsidiga läroanstalter. De har dessutom i flera års

tid utvecklat och idkat samarbete med daghem och skolor.

Både konstskolan och musikinstitutet fungerar i flera

kommuner och erbjuder undervisning också för vuxna.

utöver bildkonst och musik erbjuds undervisning i

dans- och cirkuskonst enligt allmän lärokurs. Hösten 2008

startas ett samarbetsprojekt för konstläroanstalterna och

andra aktörer som erbjuder konstfostran. Målsättningen

med projektet är att undervisning enligt den allmänna

lärokursen arrangeras inom följande konstgrenar: musik,

ordkonst, dans, cirkuskonst, teaterkonst, arkitektur, audiovisuell

konst, bildkonst och hantverk. I verksamheten deltar

både kommunala och privata aktörer som erbjuder utbildningstjänster.

Utöver barn och unga erbjuds även vuxna

grundläggande konstundervisning enligt allmänna lärokursen.

Verksamheten kommer att utvecklas under de

kommande åren.

visste du att?

k Grundläggande konstundervisning är konstfostran som arrangeras utanför skolan i första hand för barn och

unga. Den grundläggande konstundervisningen inom olika konstgrenar fortskrider målinriktat från nivå till nivå och ger

eleven färdigheter att uttrycka sig själv samt att söka sig vidare till yrkes- eller högskoleutbildning inom branschen.

Undervisningen efterföljer de grunder för läroplanen som utbildningsstyrelsen fastställt. Studierna kan till sin omfattning

följa endera den allmänna eller den fördjupade lärokursen.

k Borgånejdens musikinstitut fungerar i 13 kommuner (Artsjö, Askola, Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Mörskom,

Mäntsälä, Pernå, Borgnäs, Pukkila, Strömfors, Sibbo och Borgå). Institutet erbjuder barn och unga grundläggande

konstundervisning enligt allmän och fördjupad lärokurs och erbjuder även undervisning för vuxna. I början av läsåret

2006–2007 studerade cirka 1950 elever vid musikinstitutet. Det tvåspråkiga musikinstitutet grundades år 1964.

k Borgå konstskola grundades år 1985. Under läsåret 2006–2007 studerade 650 elever i skolan.

Den tvåspråkiga konstskolan är till elevantalet den tredje största konstskolan för barn och unga i Finland (år 2007).

Konstskolan erbjuder undervisning även i Sibbo och har som mål att utvidga sin verksamhet till andra kommuner.

Konstskolan arrangerar även kursverksamhet för vuxna.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015 16


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

1.1.4 Kultur- och konstfostran

förutsätter ändamålsenliga utrymmen

i daghem och skolor finns vanligtvis utrymmen som lämpar

sig för kulturfostran, klass-, och klubbrum samt gymnastiksalar.

En betydande fördel med dessa är att de finns nära

användarna, så inga kostnader uppstår för resor. Dessutom

är det lätt att förena den kulturverksamhet som arrangeras

i egna utrymmen med vardagen i daghemmet eller skolan.

målsättningen är att Borgå konstskola och Borgånejdens

musikinstitut kan koncentrera sin verksamhet i permanenta

och ändamålsenliga utrymmen på en central plats.

i utrymmena kan också ordnas annan kultur- och konstfostran,

t.ex. kulturskolans verkstäder. För tillfället fungerar

läroanstalterna i Borgå på flera olika verksamhetsplatser

och till en del i hyrda utrymmen, vilket försvårar

verksamheten och den långsiktiga planeringen.

1.2 Kulturtjänster för åldringar och specialgrupper

alla kommuninvånare skall ha jämlika möjligheter att ta

del av kulturutbudet. I synnerhet de befolkningsgrupper

som har begränsade möjligheter att själva ta sig till kulturtjänsterna

bör uppmärksammas.

Med specialgrupper avses personer med handikapp

i sinnes- och rörelseorganen, utvecklingshämmade, olika

typer av långtidssjuka och konvalescenter som återhämtar

sig från sjukdomar. Specialgrupper är också äldre personer

som bor på åldringshem och i servicehus samt invandrare

och andra språk- och kulturminoriteter.

då befolkningens åldersstruktur ändras kommer

i synnerhet äldre personers behov av service med stor

sannolikhet att öka kraftigt jämfört med den nuvarande

situationen.

Kulturtjänsternas tillgänglighet liksom nya verksamhetsformer

och serviceinnehåll bör planeras i samarbete

med kommuninvånarna. Att producera service samt att

integrera tjänsterna i verksamheten på t.ex. åldringshem

och servicehus förutsätter att de nuvarande resurserna

utökas.

visste du att?

k Tillgänglighet främjar jämlikhet. Tillgängliga kulturtjänster nås av alla. Med tillgänglighet avses bl.a. en

lättframkomlig byggnadsmiljö, lättillgänglig information, möjlighet att förflytta sig mödolöst från en plats till

en annan samt möjligheten att använda olika sinnen för att ta del av information och tjänster. I planeringen

av tillgängliga kulturtjänster bör dessutom ekonomiska, sociala och kulturella aspekter beaktas.

k Framkomligheten är en del av tillgängligheten. Framkomligheten anknyter till funktionaliteten i utrymmena

och tjänsterna. Framkomligheten tjänar alla, men i synnerhet rörelse- och verksamhetshämmade personer.

17 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

1.3 Internationell och mångkulturell verksamhet

internationell och mångkulturell verksamhet berikar

kulturlivet. Exempel på detta är bl.a. de internationella

festivaler och musikevenemang som arrangeras i Borgå,

t.ex. festivalen för romsk musik, Avanti! sommarmusik och

övrig konsertverksamhet.

tillsvidare saknar Borgå stad en strategi för internationell

verksamhet. Förverkligandet av projekt som främjar

internationella kontakter och produktionen av mångsidiga

kulturtjänster på olika språk kräver framförallt ekonomiska

och personalresurser.

För tillfället produceras kulturtjänster i huvudsak på

finska och svenska. Museitjänsterna och Borgå turistguiders

guidetjänster är undantag, eftersom de produceras

på flera olika språk.

1.3.1 Kulturtjänster för invandrare

borgåbor av utländsk härkomst är personer i olika åldrar

och livssituationer, som kommit till Finland från olika delar

av världen p.g.a. arbete, studier, familjeförhållanden eller

flyktingskap. Stadens uppgift är att stöda invandrarnas

integration i den nya boendemiljön och i det finländska

samhället.

planeringen av kulturtjänster tillsammans med invandrarna

främjar integrationen och förebygger marginalisering.

Barn och unga har en speciell ställning i invandrarfamiljerna.

Den kultur- och konstfostran som ges i daghem

och skolor, liksom kännedomen om finländska och lokala

traditioner och seder, förmedlas så småningom via barnet

till hela familjen.

utöver att staden erbjuder invandrare kulturtjänster bör

invandrarnas möjligheter att utöva och föra fram sin egen

kultur och samtidigt möta andra Borgåbor främjas. I många

fall har invandrarna dessutom omfattande och fungerande

kontakter utomlands. Genom att utnyttja dem kan kulturutbytet

till olika länder ökas.

1.3.2 Internationellt konstnärsutbyte

även föreningarna är centrala aktörer inom internationellt

samarbete. Det internationella konstnärsutbytet, dvs.

g

19 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

”Artist in Residence”-verksamheten, startade i Borgå år

1996. Föreningen Porvoo a-i-r r.f. svarar för verksamheten

i Konstfabriken, med papperskonst, jazzmusik, ljus- och

mediekonst och teater som specialområden. Föreningen

erbjuder de gästande konstnärerna både arbetsutrymmen

och bostad.

Föreningens målsättning är att utvidga sin verksamhet

över kommungränserna till ett regionalt residenscenter

samt att aktivt få med professionella konstnärer och skolor

i programmet.

1.3.3 Samarbete med Ryssland

borgå stad deltar i utvecklingsprojektet för ökandet av

kunskapen om Ryssland i Östra Nyland. Enligt stadens

linjedragningar har samarbetet med Ryssland en särställning.

Utvecklingsprojektets kulturvision sträcker sig ända

fram till år 2010. Enligt visionen idkar Östra Nyland ett

mångsidigt och högklassigt kultursamarbete med Ryssland,

vid sidan av den övriga internationella kulturverksamheten.

Borgås roll är att fungera som centrum för ryska och

finländska kulturaktörer samt som ett samarbetsforum.

1.3.4 Vänortsverksamhet

borgå har långa samarbetstraditioner med vänorter i olika

länder (Island, Lettland, Norge, Polen, Sverige, Tyskland,

Danmark, Estland och Förenta Staterna). Upprätthållandet

av kontakter och utvecklandet av nya verksamhetsformer

förutsätter aktivitet och tillräckliga verksamhetsresurser.

Utöver att staden själv upprätthåller kontakter till vänorterna

är målet att i synnerhet stöda samarbetsinitiativ av

samfund och enskilda kommuninvånare samt kontakter till

vänorterna. U

Borgåbor

47 000

Ester 194

Ryssar 159

Svenskar 109

Utlänningar totalt 1 170

Vietnameser 97

Andra 611

Invandrare i Borgå

k Enligt befolkningsregistret bodde cirka 1 170 utlänningar från 76 olika länder i Borgå år 2006. Av dessa var de

största grupperna ester, ryssar, svenskar och vietnameser. Övriga företrädda länder var Serbien och Montenegro,

Thailand, f.d. Jugoslavien, Iran, Tyskland, Bosnien-Hercegovina och Irak.

k Borgå har sedan 1988 årligen tagit emot 25–30 flyktingar. Uppskattningsvis var tredje invandrare som bor i Borgå

har flyktingbakgrund. I Borgå har cirka 300 personer, som fått finskt medborgarskap, invandrarbakgrund.

källa: borgå stads integrationsprogram 2006

PÅ VÄG PORVOO 2007–2015

20


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

1.4 Kulturevenemang

kulturevenemangen är den form av kulturtjänster som

ofta får mest publicitet och berör kommuninvånarna mest.

Evenemangen erbjuder möjligheter till uppträdanden och

upplevelser för både publiken och dem som uppträder samt

förstärker gemenskapen. Nationellt betydelsefulla evenemang

med dragningskraft och internationella konstnärer,

som t.ex. Avanti! sommarmusik, lockar dessutom turister till

staden. Evenemangens betydelse för näringslivet är stor.

mångsidigt och högklassigt producerade kulturevenemang

stöder den kreativa atmosfären och Borgås anseende

som kulturstad. Evenemangens betydelse ökar ytterligare

p.g.a. att staden saknar konstinstitutioner som stadsorkester

och stadsteater. Speciellt konsertverksamheten,

den aktiva amatörteaterverksamheten liksom övrigt evenemangsutbud

ersätter till en del denna brist.

litteraturen är en viktig beståndsdel i stadens kulturidentitet.

Exempel på detta är bl.a. J.L. Runeberg och wsoy.

Runebergs litteraturpris är ett av de mest uppskattade

prisen som årligen tilldelas författare. Sedan 1974 har

Runebergsdagen firats med författarbesök i skolorna. Traditionen

med författargäster är veterligen den äldsta i landet

och det största evenemanget för litteratur och ordkonst i

denna form.

1.4.1 Unika festtraditioner i Borgå

festtraditionerna i Borgå, som festligheterna under

Runebergsdagen, utlysningen av julfreden och Luciadagen,

är enastående och samtidigt en del av hela Finlands

kulturhistoria. Tack vare stadens rika kulturarv har de tillställningar

och fester Borgå stad ordnat under 2000-

talet poängterat kulturpersoners märkesår (J.L. Runeberg,

Albert Edelfelt, Ville Vallgren och Fredrika Runeberg).

Borgå stads 650-årsjubileum firades år 1996 och Borgå

lantdagsjubileum infaller år 2009.

firandet av märkesåren har påvisat rikedomen och mångsidigheten

i kulturarvet i Borgå och har för egen del stärkt

Borgåidentiteten. Utöver att staden själv arrangerat

program under jubileumsåren har staden understött föreningar

genom bidrag. Jubileumsåren har tydligt motiverat

och aktiverat föreningarna.

1.4.2 Evenemangsarrangörerna

behöver stöd

i borgå arrangeras kulturevenemang av varierande slag

och för olika målgrupper året om. Evenemangen förverkligas

i huvudsak av privata aktörer och kulturföreningar,

som bidrar till ett mångsidigt utbud. Ett livskraftigt föreningsliv

och ett stort antal aktiva utövare är en rikedom som

staden bör stöda.

utmaningarna och problemen med att arrangera evenemang

gäller i synnerhet evenemangskoordinering, -finansiering,

-marknadsföring och utmattning bland föreningarnas

frivilliga arbetare. Många evenemang och nationellt

betydelsefulla festivaler, som festivalen för romsk musik,

Musica Futura och Laterna Magica Film Fest, arrangeras

med talkokrafter.

för evenemangsarrangörerna är de ekonomiska bidragen

den viktigaste stödformen som staden erbjuder. Staden

delar årligen ut projektbidrag till privata aktörer och föreningar

inom kulturområdet. Bidragsanslagen är otillräckliga.

P.g.a. det stora antalet sökande är de enskilda bidragen

anspråkslösa. År 2007 utdelades totalt 46 000 euro till cirka

åttio sökande.

i borgå upplevs ofta att informationen om och marknadsföringen

av kulturevenemangen är bristfällig. Information

finns nog, men den når inte alltid fram. Aktörerna inom

kulturbranschen har sällan ekonomiska möjligheter till synlig

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

22


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

marknadsföring och det är inte alltid lätt att samordna

informationen. Därför krävs det att kunderna själva är

aktiva och söker information från olika källor. Evenemangsarrangörerna

upplever avsaknaden av allmänna anslagstavlor

i staden som ett särskilt problem.

som ett projekt under Brännpunkt-programmet, som

är gemensamt för Borgå stad, Östra Nylands regioncentrumprogram

och Nylands regionutvecklingsbolag Culminatum,

grundas en festivalbyrå för åren 2007–2009.

Dess uppgift är att utveckla evenemangsarrangörernas

samt övriga skapande branschers verksamhetsmiljö och

nätverksbildning.

till festivalbyråns uppgifter hör bl.a. att planera och

förverkliga en sparringsring för evenemangsarrangörer.

Sparringsringens målsättning är att skapa ett samarbetsnätverk

för evenemangen och förbättra innehållet i evenemangen,

marknadsföringen och den långsiktiga planeringen

av ekonomin samt den professionella produktionen. I sparringsringen

finns flera evenemang inom konst- och kulturområdena

företrädda.

1.5 Teater och övrig scenkonst

teaterverksamheten i Borgå handhas långt av amatörgrupper

som stöds av professionella krafter. En stor del av

teaterutbudet skapas separat för varje produktion. Långsiktig

teaterverksamhet idkas endast av Porvoon teatteri

ry., som har egna utrymmen i Konstfabriken.

målsättningen är att samla Borgånejdens finsk- och

svenskspråkiga teaterverksamhet under en gemensam

paraplyorganisation. Detta skulle göra det möjligt att

planera verksamheten på lång sikt och att effektivt

använda både ekonomiska och personalresurser. Målet är

att skapa en verksamhetsmodell där olika grupper skulle ha

möjlighet att använda gemensamma övnings- och scenutrymmen

samt förråd. Utrymmena för teaterverksamhet

kunde dessutom erbjuda övnings- och scenutrymme för

övrig scenkonst, som dans och cirkuskonst.

Uppförande av sommarteaterscen i Kokon

våren 2006 utredde kulturväsendet tillsammans med

representanter för teaterverksamheten möjligheten att

uppföra en permanent sommarteater i Borgå. Arbetsgruppens

förslag är att en sommarteater byggs i Kokon, där

den skulle vara en del av Kokon rekreationsområde. Teaterscenen

med anknytande utrymmen skulle även betjäna

övrig scenkonst och andra publika tillställningar.

23

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

2. KULTURHUS

i borgå arrangeras kulturevenemang i första hand i Konstfabriken

och Kulturhuset Grand. Som kulturutrymmen fungerar

också bl.a. biblioteken, Borgå Domkyrka samt salarna

i Borgå Gymnasium och Linnankosken lukio. Föreningslokalerna

i byarna används också i kulturella syften och tjänar

i synnerhet lokala byaföreningar. De nämnda utrymmena

svarar ändå inte till alla delar mot de olika användargruppernas

behov. Inte heller löser de behovet av permanent

och långsiktig kulturverksamhet. Undantaget är Grand där

utrymmena, tekniken och de övriga tjänsterna i huvudsak

motsvarar efterfrågan.

bristen på permanent inredda utrymmen med tillhörande

redskap, förråd och teknik betyder att man om och om igen

är tvungen att bygga scener, läktare, kafé- och sociala

utrymmen för konserter och teaterföreställningar. Detta

belastar föreningarnas och amatörgruppernas ekonomi och

personalresurser på ett oskäligt sätt. Tillfälliga utrymmen

lämpar sig inte heller för långsiktig och professionell verksamhet.

i borgå finns ett behov av scen- och övningsutrymmen

av olika storlek och för olika funktioner. Det akuta utrymmesbehovet

gäller i synnerhet konsertutrymmen samt

utrymmen som lämpar sig för teater, dans och cirkuskonst.

Ändamålsenliga utrymmen behövs också för medie- och

bildkonst.

permanenta kulturutrymmen på en central plats erbjuder

konstproffs och amatörer en samlingsplats, som möjliggör

samarbete samt utbyte av kunskap och färdigheter. Kulturkafé,

klubbrum samt utställningsutrymmen i anknytning till

ett kafé ger å sin sida föreningarna och amatörgrupperna

en möjlighet att presentera sin verksamhet och att bilda

nätverk.

i planeringen av utrymmen bör man dessutom beakta tillgänglighetsaspekterna

och olika användargruppers behov,

för att alla kommuninvånare skall få en jämlik möjlighet att

delta i kulturevenemangen.

2.1 Konstfabriken

konstfabriken är en fabriksfastighet som byggts under

1920–1960-talen. Industriverksamhet idkades fram till

1980-talet och Borgå stad köpte fastigheten år 1986. Stiftelsen

för Konstfabriken i Borgå grundades år 1999. Stiftelsens

syfte är att utveckla kulturverksamheten i fastigheten

och att främja renoveringen av Konstfabriken.

utvecklandet av Konstfabriken till ett allaktivitetshus

för kultur och konst har en central plats i stadens strategi.

Redan nu är Konstfabriken en aktiv och branschöverskridande

gemenskap, som samlar både proffs och amatörer

inom skapande branscher. I fabriken fungerar för tillfället

cirka 40 stadigvarande hyresgäster. Konstfabrikens salar

erbjuder de största mötes- och evenemangsutrymmena i

landskapet.

Med en planenlig utveckling och en grundlig renovering av

Konstfabriken kan många av de nämnda utrymmesproblemen

lösas för kulturens del. Utvecklingsprojektet för Konstfabriken

och området däromkring, som främjar kultur- och turismfunktionerna,

pågår som bäst under Borgå stads ledning i samarbete

med Stiftelsen för Konstfabriken i Borgå.

2.2 Kulturhuset Grand

kulturföreningen Grand r.f. svarar för verksamheten i

Kulturhuset Grand. Föreningen hyr ut utrymmen i Svenska

Gården på Biskopsgatan 28 till evenemangsarrangörer.

Grands sal lämpar sig för teater, konserter och som auditorium.

Vidare finns fest- och mötesutrymmen av olika

storlek.

kulturväsendet hyr salen i Grand under 60 dagar per

år; användningstiden beviljas som bidrag åt arrangörer av

olika evenemang. Grands Luckan fungerar dessutom som

informations- och biljettförsäljningspunkt för kulturen.

I samband med Luckan fungerar också Evenemax som är

en svenskspråkig evenemangskalender och informationspunkt.

I Grands aula ordnas småskaliga utställningar.

25 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

3. KULTURARV OCH KULTURMILJÖ

3.1 Kulturarvet är en resurs

borgås unika materiella och andliga kulturarv utgör

grunden för lokalidentiteten och är en lokal resurs. Till

skillnad från många andra städer är kulturarvet på ett

synligt sätt närvarande i Borgåbornas vardag. Borgå åmynning,

skärgården, Borgbacken, Gamla stan och empirestadsdelen

är nationellt sett viktiga kulturlandskap och –miljöer.

de många historiska kulturlagren och den rika byggnadskulturen

från olika tidsperioder syns i stadsmiljön och dess

omgivning. Att värna om den bebyggda kulturmiljön är av

största vikt i Borgå. Den unika och nationellt viktiga historiska

miljön lockar årligen många turister till staden.

att slå vakt om det traditionella kulturlandskapet samt att

bevara det som en levande boendemiljö kräver samarbete

mellan flera olika aktörer. Utöver staden är det i synnerhet

Östra Nylands landskapsmuseum (Borgå museum) och

Östra Nylands förbund som fungerar som aktiva påverkare

och experter som hjälp för planeringen och beslutsfattandet.

borgå museum verkar som museum för nejdens materiella

kulturarv, konst och naturhistoria. Östra Nylands landskapsbibliotek

(Borgå stadsbibliotek) ansvarar för sin del för

nejdens litterära hembygdssamling.

3.1.1 Integration med hjälp av kultur

borgå är en kommun med inflyttningsöverskott. Många

av de nyinflyttade Borgåborna jobbar i huvudstadsregionen.

Som följd av pendlingen bekantar sig flera av dessa

endast ytligt med boendeorten och integrationen tar tid.

Ett mångsidigt och livligt kulturutbud samt kulturtjänster

som svarar mot invånarnas behov främjar integrationen av

de nyinflyttade.

Kulturverksamheten samlar människor, erbjuder upplevelser

och skapar en samhörighetskänsla bland deltagarna.

Den som känner till sin egen boendemiljö trivs också

bättre.

till borgå flyttar många barnfamiljer, vars integration

naturligt sker via daghem, skolor och barnens fritidssysselsättningar.

I invandrarfamiljer fungerar barnen ofta som

en bro till den nya boendemiljön och för anpassningen till

kulturen. Barnen förmedlar den allmänna kulturkunskapen,

det lokala kulturarvet och uppskattningen av kulturen till

hemmen.

3.1.2 Invånar-, stadsdelsoch

byaföreningar

invånar-, stadsdels- och byaföreningarna värnar om

kulturarvet i den egna boendemiljön. Föreningarna tar i sin

verksamhet fasta på den lokala kulturen och strävar efter

att bevara traditionerna och föra dem vidare till följande

generationer.

många föreningar har ett mycket stort ansvar för värdefulla

kulturmiljöer, till exempel Tove Janssons sommarställe

Klovharun i Pellinge och Postbacken i Illby. Olika föreningar

spelar dessutom en viktig roll när det gäller att integrera

nya invånare i Borgå regionen.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

26


KULTTUURIPERINTÖ JA -YMPÄRISTÖ

J U K K A P Y L VÄ S

Vy från Näsebacken över Gamla stan.

3.2 Kulturhistoriskt värdefulla områden

3.2.1 Den nationella stadsparken

de kulturhistoriskt värdefulla områdena i Borgå är

också nationellt viktiga. I Finland grundas cirka 15 nationella

stadsparker på sådana områden där den bebyggda

stadsmiljön utgör en värdefull helhet med välbevarade och

kulturhistoriskt viktiga grön- och skyddsområden. Varje

nationell stadspark har en egen roll.

Borgå nationella stadsparks roll skulle vara att berätta

om den finländska stadshistorien ända från landets tidiga

bosättningsskeden. Till helheten hör den medeltida Borgbacken

och stadsarkitekturen i Gamla stan.

nationallandskapets mångformiga stadsnatur i Borgå

ådal kompletteras av åmynningen samt Stensböle gårds

kulturlandskap och urskog. Stadsvyerna, skogarna och

skärgårdslandskapet, som hör till den nationalromantiska

periodens landskapsbild, har bevarat sin form i Borgå.

huvudsyftet med att grunda en nationell stadspark är

att bevara, utveckla och vårda kulturhistoriskt värdefulla

landskap på så sätt att deras värde bibehålls. Den andra

uppgiften gäller information och delaktighet. Centrala

offentliga uterum, grönområden, torg och parker utvecklas

till aktiva verksamhets- och evenemangsområden. Avsikten

g

27 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

är att återställa de nästan bortglömda historiska parkerna

som rekreationsområden.

det kulturhistoriskt värdefulla Kokonområdet alldeles

invid centrum hör på ett väsentligt sätt till stadsparksprojektet

i Borgå. Utvecklandet av Kokon till ett mångsidigt

och levande rekreationsområde är en möjlighet som förutsätter

samarbete mellan stadens olika sektorer och privata

aktörer. I och med den nationella stadsparken är det

möjligt att fästa uppmärksamhet vid grönmiljön och föra

en offentlig diskussion om läget i staden. Om den nationella

stadsparken blir verklighet är det ett starkt bevis på

Borgå stads vilja att bevara och utveckla kulturmiljön på en

hållbar grund.

3.2.2 Användningen av kulturhistoriskt

viktiga områden utvecklas

utöver Gamla stan utgör Empirestadsdelen som utformades

på 1800-talet en annan byggnadshistoriskt betydande

helhet i Borgå centrum. Borgå stad äger en del av

byggnaderna i empirekvarteret som avgränsas av Alexandersgatan,

Runebergsgatan, Gymnasiegatan och Biskopsgatan.

Kvarterets byggnadsbestånd och miljö bildar en

helhet, som bör tryggas även i fortsättningen. Vidare är det

önskvärt att området i framtiden på ett mångsidigt sätt kan

användas t.ex. som plats för småskaliga kulturevenemang

eller som hantverkskvarter.

övriga kulturhistoriskt värdefulla områden och helheter

är bl.a. Borgbacken, området vid gamla järnvägsstationen

i Borgå, Staffas gård, Näse gård och Postbacken i Illby.

Dessa områden erbjuder ramar för utveckling av kulturturismen.

Planeringen och förverkligandet bör beakta områdenas

karakteristiska drag och respektera miljövärdena.

inom stadens gränser finns också många andra historiskt

intressanta och värdefulla områden i skärgården och

på landsbygden, vars historia och kulturvärde borde lyftas

fram. Skärgårds- och kustkulturen är stark på bl.a. Pellinge,

Vessö, Pörtö och Emsalö. Värdefulla kulturmiljöer på landsbygden

är bl.a. bymiljön i Ylike.

en konkret metod för att öka förståelsen för kulturmiljön

är miljöfostran. Målsättningen är att erbjuda kommuninvånare

i alla åldrar, liksom också sommarinvånare, information

om den egna boendemiljön. Samtidigt som det gemensamma

kulturarvet blir känt, föds positiva miljöattityder.

visste du att?

Den svenskspråkiga kulturen i Borgå lever i synnerhet i byarna i skärgården och på kusten. Turismnäringarna och

olika upplevelsetjänster har blivit allt viktigare näringar vid sidan av de traditionella skärgårdsyrkena.

Det kulturhistoriskt viktiga byggnadsarvet i Borgå skärgård representeras av bl.a. Söderskärs fyr som arkitekt

Ernst Lohrmann ritade år 1862 samt författaren, konstnären Tove Janssons och konstgrafiker Tuulikki Pietiläs

sommarställe på Klovharun utanför Pellinge. I byarna på kusten finns dessutom flera hembygdsmuseer som värnar

om den lokala kulturen.

Till den östnyländska skärgården hör totalt 1 805 öar, strandlinjen uppgår till sammanlagt 3 538 kilometer.

År 2004 fanns det 17 347 fritidsbostäder i Östra Nyland och 42 044 regelbundna stuganvändare.

källa: skärgårdsprogrammet 2007-2010, inrikesministeriet

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015 28


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

3.2.3 Uteområden som evenemangsplatser

olika slags kulturevenemang arrangeras även utomhus

i olika miljöer. Genom stadsplaneringen och anläggningen

av grönområden skapas förutsättningarna för utomhusevenemang

och för en s.k. vardagskultur: trivsamma mötesplatser

där man kan fördriva tiden, utrymmen för evenemang

och stadskulturens olika fenomen.

naturliga och använda evenemangsplatser i Borgå

är Gamla Rådhustorget, stadens övriga torg och öppna

platser, Stadsparken, Runebergsparken, åstranden, Konstfabriksområdet,

Postbacken i Illby och området vid Staffas

gård. Kokon och Maren är traditionella fritidsområden där

man också idag arrangerar kulturevenemang.

uteområdena i staden kan användas mer och mångsidigare

än hittills. Utomhusevenemangen ger liv åt stadsbilden,

når jämlikt stora grupper av människor, ökar gemenskapen

och den allmänna trivseln. Evenemangen får ändå

inte störa invånarna i närområdet och inte heller skada den

värdefulla kulturmiljön.

3.3 Museitjänster och konstsamlingar

borgå museum har ett centralt ansvar för stadens museitjänster.

Utöver Gamla rådhuset och Holmska gården

svarar Borgå museum för museal verksamhet och vård i

J.L. Runebergs hem, Yrjö A. Jänttis konstsamling, Walter

Runebergs skulptursamling och stadens konstsamling.

Borgå naturhistoriska museum sammanslogs med Borgå

museum år 2007.

gamla rådhuset fungerar som historiskt museum.

Holmska gården öppnades sommaren 2007 som ett 1700-

tals köpmansmuseum.

Grundrenoveringen av museibyggnaderna inleddes år

2004 och fortsätter fram till år 2009. Samtidigt förnyas

basutställningarna.

museets kansli finns sedan 1999 i Krigarbyn, i det s.k.

Museimagasinet. Borgå stad gick i borgen för det lån som

museiföreningen tog för renoveringen. I byggnaden finns

dessutom museets förråd, arkiv och konserveringsutrymmen.

borgå museums verksamhet styrs av bestämmelserna i

museilagen. Borgå museum producerar lagstadgade museitjänster

som sakkunnig för det materiella kulturarvet och

den bebyggda kulturmiljön i Borgå och landskapet Östra

Nyland. Efter sammanslagningen med Borgå naturhistoriska

museum fungerar Borgå museum också som expert på natur

och djur i Östra Nyland. Borgå naturhistoriska museum är

beläget i Borgågården och museilagret finns i Huktis.

visste du att?

Enligt museilagen är museiverksamhetens målsättning att upprätthålla och förstärka invånarnas

förståelse för sin kultur, historia och miljö. Museerna bör främja tillgängligheten av information om kultur- och

naturarvet genom att dokumentera och bevara materiellt och visuellt kulturarv för kommande generationer

samt genom att idka tillhörande forsknings-, undervisnings-, informations-, utställnings- och publikationsverksamhet.

Staten beviljar statsbidrag till professionellt skötta museer.

källa: museilagen 3. 8. 1992 /729

29 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

3.3.1 Staden är en central

finansiär av museitjänster

borgå stad stöder årligen privatägda Borgå museum med

verksamhetsbidrag. Verksamhetsmedlen för J.L. Runebergs

hem, Walter Runebergs skulptursamling och Yrjö A. Jänttis

konstsamling ingår i kulturväsendets budget.

alla museibyggnader ägs av staden med undantag av

Yrjö A. Jänttis konstsamling som fungerar i hyrda utrymmen

och J.L. Runebergs hem som ägs av staten. Staden står för

hyreskostnaderna för museiutrymmena. Borgå museum

finansierar dessutom sin verksamhet med statsandelar,

försäljningsintäkter, bidrag och sponsormedel.

3.3.2 Stadens konstsamling

är en del av kulturarvet

stadens kulturväsende har i uppgift att se till att det

lokala kulturarvet bevaras för kommande generationer bl.a.

genom inköp av konstverk av lokala konstnärer. Anslagen

för konstanskaffningar har ändå i flera år varit små. Under

2000-talet har stadens konstsamling utökats med ett

par anskaffningar per år. Stadens konstanskaffningar

representerar modern konst. Verken placeras i offentliga

utrymmen och personalrum.

3.3.3 Konstföreningen i Borgå

svarar för galleriverksamheten

enligt ett avtal mellan Borgå stad och Konstföreningen

i Borgå svarar konstföreningen för utställningsverksamheten

i Gamla Kaplansgården och Konsthallen. För detta

ändamål beviljas konstföreningen verksamhetsbidrag av

kulturväsendet. Konstföreningen svarar också för verksamheten

i Artotek Konsta.

staden äger Gamla Kaplansgården. Konsta och Konsthallen

finns i Konstfabriken (Konsthallen från hösten 2007). Utöver

den utställningsverksamhet som konstföreningen upprätthåller

fungerar dessutom privata gallerier i staden, som t.ex.

Staffasgalleriet i en fastighet som ägs av staden.

visste du att?

Borgå stads konstsamling omfattar cirka 500 verk. I samlingen finns närmast verk av konstnärer från Borgå.

Verken är utplacerade i stadens verksamhetsutrymmen, som bibliotek och hälsostationer. Borgå Gymnasiums konstsamling,

historiska bibliotek och samling av gamla möbler bildar en egen exceptionellt värdefull helhet i stadens

samling. Senast inventerades konstsamlingen år 1999.

Yrjö A. Jänttis konstsamling: wsoy:s generaldirektör Yrjö A. Jäntti (1905-1985) donerade år 1984 sin konstsamling

till Borgå stad. I samlingen finns över tusen verk från 1900-talet: målningar, mindre skulpturer, grafik, teckningar

och medaljer. Samlingen inventerades preliminärt år 2005. Samlingen visas i det sanerade utställningsutrymmet

i wsoy-huset. Upphängningen förnyades år 2005. I utrymmet ordnas också växlande utställningar.

Hyresavtalet för Jänttis konstsamling löper ut år 2009.

J.L. Runebergs hem är Finlands äldsta personhistoriska museum.

Nationalskaldens hem öppnades år 1882. Finska staten äger byggnaden och lösöret. Delegationen för J.L. Runebergs

hem svarar för administrationen av hemmuseet. Till delegationen hör representanter från Museiverket, Borgå museum

och Borgå stad. Grundrenoveringen av Runebergs hem och iståndsättandet av den historiska trädgården blev klara år

2004. Samlingen inventerades i samband med grundrenoveringen.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015 30


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

3.4 Ny konstmuseienhet

bildkonstutbudet i Borgå består i huvudsak av växlande

utställningar i gallerierna, Yrjö A. Jänttis konstsamling

och Borgå museum. Utställningar arrangeras också regelbundet

i biblioteken och Kulturhuset Grand. Stadens konstsamling

finns i huvudsak upphängd i stadens olika verksamhetsplatser

och i personalutrymmen. Efter förnyandet

av utställningarna i samband med renoveringen av Historiska

museet och Holmska gården, är en stor del av Borgå

museums konstsamling fortsättningsvis magasinerad.

Modern konst från Borgå finns överhuvudtaget inte permanent

framme.

Borgå saknar ett högklassigt utställningsutrymme som

lämpar sig för visuell konst och museiverk, dvs. ett konstmuseum.

Målsättningen med en ny konstmuseienhet

är att ställa ut stadens visuella kulturarv och presentera

den moderna konsten under ett tak. Utrymmen för tillfälliga

utställningar gör det möjligt att visa utställningar

som andra arrangörer eller museer sammanställt. Genom

att koncentrera museitjänsterna till en byggnad kan man

effektivera kundservicen, utveckla museipedagogiken samt

centraliserat sköta om museisamlingar och andra museifunktioner.

Den nya museienheten skulle omfatta utställningsutrymmen

för Borgå museums konstsamling,

Walter Runebergs skulptursamling och Yrjö A. Jänttis

konstsamling, som nu fungerar i hyrda utrymmen.

I framtiden är målsättningen att sammanslå de små enheter

som nu fungerar skilt för sig till en helhet som bättre tjänar

publiken och är centralt belägen. En del av denna helhet kan

dessutom utgöras av en naturhistorisk utställning.

I samband med museienheten bör ett tillräckligt stort

museiförråd uppföras. Borgå museums nuvarande förrådsutrymmen

räcker inte till för Yrjö A. Jänttis konstsamlings,

J.L. Runebergs hems, Walter Runebergs skulptursamlings

eller Naturhistoriska museets behov.

Adekvata förrådsutrymmen är en förutsättning för att

det materiella kulturarvet skall kunna bevaras. Förrådet är

som en bank för oersättliga kulturföremål. Ändamålsenliga

förrådssutrymmen sparar dessutom på konserveringskostnader

i det långa loppet.

Walter Runebergs skulptursamling. Walter Runeberg (1838-1929) var en av de första utbildade bildhuggarna

i vårt land. Skulptursamlingen innehåller över 100 konstverk, i huvudsak gipsskulpturer och olika utkast till

monumentalverk, ett omfattande porträttgalleri samt värdefullt arkivmaterial.

Borgå museum, Östra Nylands landskapsmuseum, leder och styr museiverksamheten i regionen. Samlingen i det år

1896 grundade museet ägs av Borgå museiförening rf, som också svarar för verksamheten. Museets verksamhetsområden

är historia, bildkonst och den bebyggda kulturmiljön. Borgå museum är en av de största kulturinrättningarna

i regionen. Till museets samlingar hör nationellt viktiga verk av bl.a. Johan Knutson, Albert Edelfelt och Ville Vallgren

samt värdefulla konstindustriella samlingar av keramik och möbler från Irisfabriken samt Saara Hopeas glaskonst.

Borgå naturhistoriska museum sammanslogs år 2007 med Borgå museum. Den naturhistoriska samlingen inventeras

under de närmaste åren.

Övriga privata museer: Postbackens friluftsmuseum, Albert Edelfelts ateljémuseum, Hörbergsgården,

Kråkö båtbyggarmuseum och Borgå dock- och leksaksmuseum.

31

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

4. KULTURUTBILDNING,

KULTURNÄRINGAR OCH KULTURPROFFS

4.1 Skapande branscher

4.1.1 Kulturundervisning

inom räckhåll för alla

porvoon kansalaisopisto och Borgå medborgarinstitut

spelar en betydande roll för stadens kulturutbud. Som läroinrättningar

inom den fria bildningen bidrar de till att göra

kulturen känd och tillgänglig för alla.

medborgarinstituten ökar invånarnas kulturkännedom

och erbjuder hobbyverksamhet inom olika konstgrenar.

Inom flera kulturområden är det just medborgarinstituten

som aktivt tar hand om undervisningen i kulturämnen och

därmed värnar om kulturarvet.

4.1.2 Vägen till professionalitet

den lokalt upprätthållna yrkesutbildningen inom kulturoch

turistbranschen (Amisto, Borgå folkakademi, Borgå

hantverks- och konstindustriskola samt yrkeshögskolorna

Haaga-Helia och Laurea) erbjuder ungdomar och vuxna

en möjlighet att utbilda sig för professionell verksamhet

genom direkt yrkesutbildning eller genom att ge behörighet

för fortsatta studier i högskolor och universitet.

Den yrkesinriktade utbildningen, liksom läroavtalsutbildningen

inom kulturbranschen, befrämjar ett ökat utbud

av lokalt producerade hantverk och konst och bidrar till att

säkerställa återväxten av hantverkare och konstnärer.

Läroinrättningarna står även för en egen kulturproduktion i

form av utställningar, filmer, webbproduktioner m.m.

4.1.3 Brännpunkt-programmet

stöder proffs inom skapande branscher

i framtiden är de skapande branscherna allt viktigare

näringsgrenar. I Borgå bor och jobbar många proffs inom

olika kulturbranscher, som författare, musiker, bildkonstnärer

och hantverkare. Andra yrkesverksamma personer

inom skapande branscher är planerare, kulturproducenter

och proffs inom media. Deras ställning och verksamhetsförutsättningar

utvecklas genom Brännpunkt-programmet.

Programmet är ett utvecklingsprojekt som Borgå stad och

Östra Nylands regioncentrumprogram startade i början av

år 2007. Projektet har planerats i samarbete med Nylands

regionutvecklingsbolag Culminatum.

utvecklingsprojektet som genomförs åren 2007-

2011 strävar efter att öka områdets dragningskraft samt

ekonomiska handlingskraft genom att utveckla nätverk,

kunnandet och infrastrukturen för skapande branscher.

Utvecklingsarbetet fokuserar på viktiga affärsverksamhetsområden

och innovativ verksamhet. Utvecklingsprojektets

målsättning är att utveckla:

k marknadsföringskunnandet hos företagare

och proffs inom skapande branscher,

k substans- och företagsekonomiskt kunnande,

k samarbete mellan kultur- och näringsliv,

k nätverk och företagskoncentrationer.

i april 2007 valdes Nylands regionutvecklingsbolag Culminatum

Ltd Oy att genomföra Brännpunkt-programmet.

Bolagets uppgift är att administrera paraplyorganisationen

och förverkliga projekt i anknytning till programmet.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

32


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

4.1.4 Staden som understödare

av konstproffs och procentprincipen

professionella konstnärer stöds bäst genom konstinköp,

arbetstillfällen, stipendium och bidrag samt arbetsrum.

Utöver det egna skapande arbetet sysselsätts bildkonstnärer

i Borgå i synnerhet av läroanstalter, Borgå konstskola

och medborgarinstituten.

i flera kommuner i Finland tillämpas procentprincipen,

som innebär att kommunerna förbinder sig att använda

en mindre procentuell andel av byggnadskostnaderna för

nybyggen till anskaffning av konst och/eller konstnärlig

planering. Procentprinciprekommendationen efterföljs

inte för tillfället i Borgå. På 2000-talet har ändå konstverk

inköpts till enskilda byggnadsobjekt. Utöver det har man

konserverat både konstverk och andra föremål i samband

med renoveringen av museerna och Borgå Gymnasium.

i borgå bör procentprincipen även följas i allt övrigt offentligt

byggande som i planering och förverkligande av grönområden,

gator, vägar och broar. Konst i offentliga utrymmen

och estetisk planering ökar kommuninvånarnas trivsel

och skapar en positiv och kulturbejakande atmosfär. Då

nybyggen och mer omfattande grundrenoveringar planeras

bör konstnärer anställas för att planera den visuella miljön

i projekt som daghem, skolor, vårdanstalter och idrottsanläggningar.

Konstnärernas yrkeskunskap om estetisk och

visuell planering bör utnyttjas redan i ett tidigt skede.

en yrkesutövning inom de skapande branscherna förutsätter

lämpliga verksamhetsutrymmen och arbetsrum.

I Konstfabriken togs 16 nya arbetsrum i bruk år 2006.

Stiftelsen för Konstfabriken subventionerar hyrorna för

arbetsrummen. Totalt verkar nästan femtio hyresgäster i

fabriken (år 2007). I och med grundrenoveringen av Konstfabriken

är man tvungen att avstå från en del av de gamla

arbetsutrymmena och således minskar det totala antalet

arbetsrum. Därmed blir det nödvändigt att hitta ersättande

utrymmen.

4.1.5 Konstnärshuset i Borgå

konstnärshuset på Skolgränd 4 ägs av Borgå stad och

erbjuder en stipendiebostad och arbetsutrymmen åt en

ung professionell konstnär. Ingen hyra uppbärs för utrymmena,

men invånaren svarar själv för de övriga boendekostnaderna

(el, värme). Invånaren i Konstnärshuset väljs

på basis av ansökan för fyra år i taget.

målsättningen är att ändra urvalskriterierna för Konstnärshuset

så att den konstnär som blir vald samtidigt

fungerar som stadskonstnär under en kortare tid, t.ex.

några månader per år. Konstnären skall då delta i projekt

inom kultur och kulturfostran i t.ex. skolor, daghem och

vårdinrättningar. Uppgifterna definieras enligt behov och

konstnärens eget intresse. Stadskonstnären väljs för viss

tid eller tre år. Stadskonstnärerna bör representera olika

konstgrenar. U

4.2 Kulturturism

kulturprogrammet beaktar Östra Nylands turismstrategi

och dess utvecklingsprogram för åren 2007-2013.

Turismstrategins centrala tyngdpunkter är utvecklandet

av evenemang, företagsturism och turismtjänster i skärgården

samt skapandet av en elektronisk handelsplats.

En välmående kulturbransch är viktig för turismnäringen,

som skall kunna erbjuda turister innehållsrika och högklassiga

upplevelser. I Östra Nylands turismstrategi ses kultursektorn

som en central aktör för produktutveckling. Dessutom

svarar förstärkandet av dialogen mellan aktörer inom

kultur- och turismbranscherna på innovationsutmaningen

för turismutvecklingen. U

33

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


III KULTURPROGRAMMETS DELOMRÅDEN

5. PERSONALRESURSER OCH KOMMUNIKATION

5.1 Personalen vid kulturväsendet i Borgå

inom kulturväsendets förvaltning finns tre ordinarie

anställda: kulturdirektören, kultursekreteraren och byråsekreteraren.

Den övriga personalen inom kulturväsendet

består av konstskolans personal samt museivårdare och

utställningsövervakare. Tidvis används praktikanter och

projektarbetare.

de nuvarande personalresurserna räcker inte till för

kulturverksamhetens nya utvecklingsprojekt och ett fullvärdigt

genomförande av kulturprogrammet. Personalen

bör förstärkas så att både kvantiteten och kunnandet

motsvarar verksamhetsbehovet. Behovet gäller i synnerhet

koordinering och utveckling av kultur- och konstfostran

samt uppgifter i anknytning till kommunikation.

5.2 Kommunikation och invånardelaktighet

en fungerande kommunikation som når alla invånare på

lika villkor är en förutsättning för att invånarna får information

om kulturtjänsterna och kan använda dem. Kommunikationen

bör vara målinriktad och regelbundet återkommande

och nå olika intresse- och målgrupper utgående från

deras behov. I synnerhet de nya invånarna i Borgå bör få

information om stadens kultur- och fritidstjänster.

en målsättning är att öka kulturens synlighet i medierna.

Beslut om kultur bör synliggöras i större utsträckning än

hittills. Dessutom borde en allmän diskussion om aktuella

ärenden som berör kulturlivet och kulturmiljön väckas.

Kommuninvånarna bör ha jämlika möjligheter att påverka

utvecklandet av kulturtjänster genom önskemål och initiativ.

Invånarna bör uppmuntras till aktivitet. För att skapa

en dialog förutsätts att kommunikationsmetoder, som

lämpar sig för olika befolkningsgrupper tas i bruk. Kommunikationen

planeras och utvecklas tillsammans med andra

aktörer inom kulturbranschen. Utökandet av personalresurserna

och anslagen för kommunikation är en central

förutsättning för utvecklingsarbetet.

5.2.1 Kulturforum

en målsättning är att skapa ett öppet kulturforum som

stöd för utvecklingsarbetet av stadens kulturverksamhet.

Forumet erbjuder kulturbranschens aktörer, intressegrupper

och kommuninvånarna en jämbördig diskussionsarena

för aktuella kulturärenden. Kulturforumet ökar

kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter och synligheten

för kulturen och kulturdiskussionen. Dess verksamhetsformer

är verkstäder, utbildnings- och planeringsdagar,

seminarier och föreläsningar.

Kulturväsendet sammankallar forumet en eller två

gånger per år. Under åren 2007-2011 idkas samarbete med

Östra Nylands regioncentrumprogram, som ordnar ett

landskapsforum en gång per år.

5.2.2 Kommun- och

servicestrukturreformen

Den pågående kommun- och servicestrukturreformen (kssr)

har visat på ett behov att samarbeta med andra kommuner

gällande koordinering och produktion av kulturtjänster

i Östra Nyland. Detta får ändå inte äventyra servicens

mångfald eller tillgänglighet. I motsats till andra sektorer

överskrider kultur- och fritidstjänsterna redan nu kommungränserna;

så gott som all service kan fritt användas av

invånare i andra kommuner och även av turister. U

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

34


KULTTUURIPERINTÖ JA -YMPÄRISTÖ

6. UPPFÖLJNING OCH

UTVÄRDERING AV KULTURPROGRAMMET

kulturprogrammet följs årligen upp i samband med att

kulturväsendets budget, bokslut och verksamhetsplan

godkänns.

Genom kulturforumet erhålls värdefull respons av

kommuninvånare och intressegrupper. Regelbundna

kundenkäter är dessutom ett sätt att kartlägga hur nöjda

kommuninvånarna och turisterna är med den service som

erbjuds.

På basis av responsen utvärderas målsättningarna i

kulturprogrammet och betoningen i programmet justeras.

Kulturprogrammet uppdateras år 2010 i samråd med

intressegrupperna. U

35 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE

AV KULTURPROGRAMMET

Projekten fastställer utvecklingsåtgärderna fram till år 2015.

En separat tidtabell för projekten under treårsperioden 2008-2010 har uppgjorts,

varefter programmet uppdateras. Projektnumreringen motsvarar numreringen

i kapitel III Kulturprogrammets delområden.

1. KULTURTJÄNSTER

1.1 Befattning som kulturkoordinator

En befattning som ansvarig kulturkoordinator inrättas.

Koordinatorn svarar för planeringen, utvecklingen och

organiseringen av kultur- och konstfostran för barn och

unga. Till arbetsuppgifterna hör bl.a. ansvar för kulturskolan,

utvecklingsprojektet för grundläggande konstundervisning

enligt allmän lärokurs samt samarbetsprojekt

med skolor, daghem och läroanstalter inom konst.

Tidtabell: befattningen inrättas 1. 1. 2008

Kostnader: 40 000 €/år (lön)

Finansiering: staden, statsandel för grundläggande

konstundervisning

Samarbetsparter: kulturväsendet tillsammans med

andra producenter av kulturtjänster för barn och unga

1.1.1 Daghem och skolor

k Kulturverksamhet integreras i daghem och skolor:

teaterföreställningar, konserter, vandringsutställningar,

konstnärsbesök.

k Besök till museer och kulturhus arrangeras: staden står

för resekostnader och inträdesavgifter.

k Daghemspersonal och lärare erbjuds utbildning

och kulturfostran.

k Nya verksamhetsformer utvecklas i samarbete med

daghem, skolor och konstproffs, t.ex. fadderkonstnärer,

samarbetslärare i daghem och skolor, morgon- och

eftermiddagsverksamhet, klubbverksamhet, verkstäder.

Tidtabell: 2008–2010 (utvecklingsprojekt)

Kostnader: 30 000 €/år

Finansiering: staden

Samarbetsparter: kulturväsendet, daghem, skolor,

morgon- och eftermiddagsverksamhet, konstoch

kulturproffs, museer och kulturhus

1.1.2 Kulturskolan

k Borgå Kulturskola vidareutvecklas. Under läsåret

2007-2008 är målsättningen att skapa en

”kulturkappsäck”, dvs. en ambulerande verksamhet

kring kulturfostran.

k Innehållet i kulturfostran planeras så att det stöder

och kompletterar de kommunvisa läroplanerna.

k Undervisningsmaterial om det lokala kulturarvet

produceras för olika målgrupper.

k Samarbete med olika aktörer utvecklas.

Tidtabell: fortlöpande

Kostnader: 10 000 €/år

Finansiering: staden, skilt ansökta externa bidrag

37 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV KULTURPROGRAMMET

Samarbetsparter: kulturväsendet, Borgå konstskola,

Borgånejdens musikinstitut, biblioteket, Borgå museum,

skolor och daghem

1.1.3 och 1.1.4 Grundläggande

konstundervisning

k Verksamhetsförutsättningarna och bestående

verksamhetsutrymmen för konstskolan och musikinstitutet

garanteras.

k Projektet för att förenhetliga och utvidga den grundläggande

konstundervisningen enligt allmän lärokurs

(yom-projektet) stöds och utvecklas.

k Ett samarbetsnätverk för konstläroinrättningarna

i Östra Nyland skapas (into).

k Ett utvecklingsprogram för grundläggande konstundervisning

utarbetas under år 2008.

Tidtabell: utveckling av grundläggande konstundervisning

enligt allmän lärokurs fr.o.m. 1.8.2008, fortlöpande

Kostnader: 3 000 €/år bl.a. gemensamt informationsoch

marknadsföringsmaterial, utveckling av utvärdering

20 000 €/år fr.o.m. år 2009 verksamhetsbidrag för privata

arrangörer.

Finansiering: staden, statsandel för grundläggande

konstundervisning

Samarbetsparter: kulturväsendet, Borgånejdens

musikinstitut, Borgå konstskola, Borgå medborgarinstitut,

Hantverksskolan FLINK, Porvoon tanssistudio, Sirkuskoulu

Bravuuri, Sydkustens landskapsförbund, Taidetehtaan

tanssikoulu, Taito Uusimaa, övriga kommuner i Östra

Nyland

1.2 Kulturtjänster för

åldringar och specialgrupper

k Nya samarbetsformer skapas i samarbete med äldre

omsorgen och handikappservicen inom social- och

hälsovårdssektorn.

k Kulturtjänster för specialgrupper planeras tillsammans

med användarna.

Tidtabell: 2009 (planering)

Kostnader: 5 000 €/år

Finansiering: kulturväsendet, social- och hälsovårdssektorn,

skilt ansökta externa understöd

1.3 Internationell och

mångkulturell verksamhet

k En strategi för internationell verksamhet utarbetas

i samarbete med övriga sektorer.

k Kulturtjänster för invandrare planeras i samarbete

med invandrarrepresentanter, utlänningsbyrån och

övriga uppgiftsområden inom bildningsväsendet.

k Utrymmen för mångkulturell verksamhet anvisas

t.ex. mötesplatser, kulturkafé, verksamhets- och

utställningsutrymmen.

k Kulturprojekt genomförs inom ramen för samarbete

med Ryssland.

k Internationella evenemang stöds genom bidrag till

arrangörer: festivaler, konstnärsresidensverksamhet,

nordiskt samarbete.

k Museitjänster erbjuds på flera språk: guidning och

informationsmaterial.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

38


IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV KULTURPROGRAMMET

1.3.1 Kulturtjänster för invandrare

Tidtabell: beredning 2009 (ettårigt pilotprojekt)

Kostnader: 10 000 €/år

Finansiering: kulturväsendet, social- och hälsovårdssektorn

och utlänningstjänster, skilt ansökta externa understöd

Samarbetsparter: kultur- och fritidsväsendet, socialoch

hälsovårdssektorn, utlänningstjänster, Borgå museum,

Borgå turistguider

1.3.3 Samarbete med Ryssland

Tidtabell: 2007–2010

Kostnader: enligt projekt

Finansiering: Borgå stad, övriga aktörer

Samarbetsparter: Rysslandsnätverket, konst- och

kulturproffs

Samarbetsform: sakkunnigtjänster

Borgå lantdag 2009

Tidtabell: 2007–2009

Kostnader: 200 000 €

Finansiering: Borgå stad, skilt ansökta externa understöd

(undervisningsministeriet, stiftelser, Östra Nylands

förbund)

Ansvarig part: kommittén för jubileumsåret (Borgå stad,

Borgå museum, Östra Nylands förbund, församlingarna,

domkapitlet)

Samarbetsparter: nationella delegationen för märkesåret

1809 (statsrådets kansli) och lokala aktörer

S T E F A N B R E M E R

1.4 Kulturevenemang

Avanti! är en återkommande sommargäst i Borgå.

1.4.1 Utveckling av

traditioner och evenemang

k Lokala traditioner uppmärksammas och nya evenemang

utvecklas tillsammans med andra aktörer inom kulturoch

turismbranschen.

k Jubileumsprojektet för Borgå lantdag

genomförs 2007-2009.

k Regelbundna enkäter genomförs bland invånarna som

stöd för utvecklingen av evenemang.

1.4.2 Stöd åt evenemangsarrangörer

k Antalet högklassiga evenemang utökas

och utvecklingsmöjligheterna förbättras genom

förhöjda bidragsanslag.

k Förverkligande av festivalbyrå och sparringsring stöds

i enlighet med Brännpunkt-programmet.

k Nya verksamhetsformer utvecklas som stöd åt

föreningsverksamhet, t.ex. föreningsevenemang

i samarbete med bildningssektorns övriga uppgiftsom-

39 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV KULTURPROGRAMMET

råden (jfr Smällen i Borgå år 2005 och 2006).

k Samarbetet med Kulturföreningen Grand och andra

aktörer utvecklas i syfte att inrätta en mångsidig

kulturinformationspunkt som även betjänar på kvällstid

och under veckoslut.

Förhöjning av bidragsanslag

Tidtabell: fortlöpande

Kostnader: årlig höjning 10 000 euro

Finansiering: Borgå stad

1.5 Teater och övrig scenkonst

k En paraplyorganisation skapas för att stöda

scenkonsten.

k En sommarteaterscen byggs i Kokon.

Tidtabell: 2007 projektplan för sommarteaterscen

uppgörs, 2008–2009 teaterscenen byggs

Finansiering: Borgå stad

Samarbetsparter: teknik och miljösektorn, aktörer inom

teater

2. KULTURHUS

2.1 Konstfabriken

Centrala utrymmen som redan nu är i kulturbruk bevaras

i samband med en grundlig renovering av fastigheten.

Dessa utrymmen är:

Ateljévåningen och nuvarande Aktiasalen

Ateljévåningen kvarstår som arbets- och utställningsutrymmen

för konstnärer. Målet är att förena utställningsverksamheten

med bl.a. verkstadsverksamhet.

Konsthallen flyttar till ateljévåningen och verksamheten

utvecklas i samarbete med kulturväsendet, Konstföreningen

i Borgå och Konstfabrikens hyreskommitté. Även i

husets övriga delar anvisas utrymmen åt konstnärer.

Avantisalen med anknytande utrymmen

Avantisalen erbjuder flexibla och mångsidiga utrymmen

för stora publiktillställningar (konserter, mässor, utställningar,

fester, seminarier o.s.v.). Kammarorkestern Avanti!

ordnar sitt sommarmusikevenemang i salen.

Till de anknytande utrymmena hör en foajé, pausrum för

artister, förråd och tekniska utrymmen.

Teater och övrig scenkonst

De utrymmen (foajé, pausrum för artister, teatergarderob

och förråd) som används av Porvoon teatteri renoveras för

att även betjäna andra teatergrupper samt övriga utövare

av scenkonst, som cirkus- och danskonst.

Verkstadsverksamhet

Till Konstfabriken koncentreras keramik-, trä-, metall- och

grafikverkstäderna. Stadens grafikverkstad som nu fungerar

på Krämaregatan flyttas till Konstfabriken. Verkstäderna

betjänar både amatörer, proffs och skolor (bl.a.

Borgå konstskola, kulturskolan, medborgarinstituten).

Undervisnings- och mötesutrymmen

Undervisnings- och mötesutrymmen tjänar olika hobbygrupper

samt kulturskolan och naturskolan och den mångkulturella

verksamheten.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

40


IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV KULTURPROGRAMMET

k Konstfabriken genomgår en grundlig renovering till

ett allaktivitetshus för kulturproffs och –amatörer.

Konstfabriken är en mötesplats för Borgåbor i alla

åldrar.

k Konstfabriken erbjuder utrymmen för permanent

teaterverksamhet och arbetsrum för konstproffs

i ateljévåningen samt tillräckliga förrådsutrymmen.

k En allaktivitetssal med modern scenteknik byggs.

Den professionella konsertverksamhetens behov

beaktas speciellt. I anknytning till salen reserveras

ändamålsenliga sidoutrymmen (sociala utrymmen,

kundserviceutrymmen, kafé/restaurang o.s.v.)

k En verksamhetsmodell för utveckling av kulturförvaltning

och -verksamhet utarbetas.

Renovering och utveckling av Konstfabriken

Tidtabell: 2007

Ansvarig part: Borgå stad och byggherren

Samarbetsparter: Stiftelsen för Konstfabriken i Borgå,

kulturväsendet, Konstföreningen i Borgå, teknik och miljösektorn.

2.2 Kulturhuset Grand

Kulturhuset Grands ställning som kulturinformationscentrum

utvecklas i samarbete med Kulturföreningen Grand.

Antalet årliga kvotdagar utökas.

Tidtabell: 2009

Kostnader: 30 000 € (förhöjning av Grandkvoten)

Finansiering: Borgå stad

Ansvarig part: Kulturföreningen Grand r.f.

Samarbetsparter: kulturväsendet, Fastighets Ab

Svenska Gården i Borgå och Evenemax

3. KULTURARV

OCH KULTURMILJÖ

3.1 Att värna om kulturarvet och –miljön

k Ett tätare samarbete med stadsplaneringen

(planläggningen, parkavdelningen), byggnadstillsynen,

miljöbyrån, landskapsmuseet och Östra Nylands

förbund eftersträvas.

k Kulturarvets synlighet utökas, t.ex. utmärks landskapsminnesmärken

i terrängen genom informationstavlor.

k Informationsmaterial och utbildningsprojekt i miljöfostran

planeras för barn och vuxna i samarbete med

bl.a. landskapsmuseet, miljöbyrån och Salvus

(Östnylands Byggnadsvårdsstiftelse).

k Östra Nylands landskapsbiblioteks Via Regis –databas

utvecklas och kompletteras med uppgifter om musiker

och konstnärer.

k Invånarnas samt invånar-, stadsdels- och byaföreningarnas

roll som bevarare och utvecklare av det

materiella och andliga kulturarvet, kulturlandskapet,

miljövården och byggnadskulturen stöds.

Miljöfostran

Tidtabell: 2010– (pilotprojekt)

Kostnader: 10 000 €/år

Finansiering: Borgå stad, skilda understöd

Samarbetsparter: Borgå museum, kulturväsendet,

miljöbyrån, konstläroanstalter, Itu-safa, Salvus, invånaroch

byaföreningar

41 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV KULTURPROGRAMMET

3.2 Kulturhistoriskt värdefulla områden

k Förverkligandet av den nationella stadsparken

understöds.

k Rekreationsanvändningsplanen för Kokon

uppdateras och förverkligas i samarbete med stadsplaneringen,

parkavdelningen, kultur- och idrottsväsendet

samt privata aktörer på området.

k Kulturturismprojekt i kulturhistoriskt viktiga områden

planeras och utvecklas i samarbete med andra.

Tidtabell: fortlöpande

Kostnader: enligt projekt

Finansiering: enligt projekt

Samarbetsparter: kultur- och idrottsväsendena, teknik

och miljösektorn, Borgå museum och Borgå turistbyrå

3.2.3 Uteområden som evenemangsplatser

Förutsättningar för utnyttjande av uteområden för olika

evenemang skapas i samarbete med teknik och miljösektorn,

turistbyrån och idrottsväsendet.

Tidtabell: fortlöpande

Kostnader: enligt projekt

Finansiering: Borgå stad

Samarbetsparter: teknik och miljösektorn, turistbyrån

och idrottsväsendet

3.3 Museitjänster och konstsamlingar

3.3.1 Utställningsverksamhet i Aktia-salen

Arrangerande av utställningsverksamhet i Konstfabrikens

ateljévåning tillsammans med Konstföreningen i Borgå,

Stiftelsen för Konstfabriken och Konstfabrikens hyresgästskommitté

under åren 2007-2008.

Tidtabell: 2007–2008

Kostnader: 90 000 € (renovering av utrymmen till

utställningsbruk)

Finansiering: Stiftelsen för Konstfabriken i Borgå

Samarbetsparter: kulturväsendet, Konstföreningen

i Borgå, Stiftelsen för Konstfabriken och Konstfabrikens

hyreskommitté

3.3.2 Befattning som museimästare

En befattning som museimästare inrättas fr.o.m. 1. 6. 2009.

Befattningen underlyder Borgå museum. Museimästaren

betjänar alla musei- och utställningsenheter i Borgå stad

och Borgå museum.

Tidtabell: 1. 6. 2009–

Kostnader: 35 000 €/år (lön)

Finansiering: Borgå stad, statsandel

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

42


IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV KULTURPROGRAMMET

3.3.3 Ny basutställning i Gamla Rådhuset

Tidtabell: 2008–2009

Kostnader: ingår i investeringsanslaget för grundrenoveringen

Finansiering: Borgå stad, staten

Ansvarig part: Borgå museum

3.4 Ny konstmuseienhet grundas

k Planeringen av verksamhetsmodell och organisation för

en ny konstmuseienhet inleds.

k Enheten placeras i första hand på Västra åstranden

invid Konstfabriken.

k I planeringen beaktas stadens och Borgå museums

behov av gemensamma museiförråd, service- och

konserveringsutrymmen samt museipedagogikens

utrymmesbehov.

k Samarbetsprojekt i anslutning till museiverksamheten

främjas, speciellt kultur- och konstfostran och

föremålskonservering.

Tidtabell: planering 2010

Finansiering: Borgå stad

Samarbetsparter: Borgå stad, Borgå museum, Konstföreningen

i Borgå

4. KULTURNÄRINGAR

4.1 Skapande branscher

k Förverkligandet av Brännpunkt-programmet stöds.

k Om procentprincipen i nybyggen och i samband med

större grundrenoveringar informeras aktivt.

k Reglerna för Konstnärshuset i Borgå förnyas: konstnärshusets

invånare fungerar som stadskonstnär och

deltar i projekt för konstfostran åt barn och unga.

k Arbetstillfällen skapas för konstnärer som konsulter,

verkstadshandledare och fadderkonstnärer i skolor,

daghem och vårdinrättningar.

4.1.3 Brännpunkt-programmet

Tidtabell: 2007–2011

Kostnader: 2007, 100 000 €/år

2008–2011, 150 000 €/år

Basfinansiering: Borgå stad och Östra Nylands förbund

Ansvarig part: Borgå stad

Samarbetsparter: Borgå stad, Östra Nyland förbund,

Culminatum Ltd Oy

43 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV KULTURPROGRAMMET

4.1.4 Procentprincipen

Tidtabell: fortlöpande

Kostnader: en procent eller annan fastställd summa av

projektets totala kostnader

Finansiering: Borgå stad

Samarbetsparter: projektets byggnadskommitté tillsammans

med kulturväsendet och professionella konstnärer

4.1.5 Förnyande av regler

för konstnärshuset

Tidtabell: beredning 2008

Kostnader: 2000 €/år (material- och resekostnader)

Finansiering: kulturväsendet

Ansvarig part: bildningsnämnden och kulturväsendet

4.2 Kulturturism

k Utvecklingen av kulturturismen främjas bl.a. genom

möten mellan konstproffs och turister.

5. PERSONALRESURSER

OCH KOMMUNIKATION

5.1 Personalen inom stadens kulturväsende

k Ett sektoröverskridande arbetssätt utvecklas.

k Satsning på personalutbildning.

5.2. Kommunikation och invånardelaktighet

k En befattning som informatör inrättas.

Informatören svarar bl.a. för kulturväsendets,

konstskolans och musikinstitutets interna och externa

kommunikation samt marknadsföring.

k En kommunikationsplan för kulturväsendet utarbetas.

k Kommunikationen förverkligas mångsidigt med

beaktande av specialgruppernas behov: informationsblad,

broschyrer, internet, publiktillställningar.

k Samarbete idkas med bildningssektorns övriga

uppgiftsområden och tredje sektorn: nya invånare

kontaktas aktivt och erbjuds information om

bildningssektorns tjänster (tryckta produkter,

webbpublikationer)

k Kulturportalen som administreras av Östra Nylands

förbund utvecklas tillsammans med andra intressegrupper.

k Evenemang- och webbinformationen utvecklas,

anslagstavlor uppställs i staden.

Befattning son informatör

Tidtabell: Fr.o.m. 1. 1. 2009

Kostnader: 40 000 €/år (lön)

Finansiering: kulturväsendet, konstskolan, musikinstitutet

samt bildningssektorns övriga uppgiftsområden

Samarbetsparter: kulturväsendet, konstskolan, musikinstitutet

samt bildningssektorns övriga uppgiftsområden

Invånardelaktighet

k Invånarnas responsmöjligheter och interaktiva

webbtjänster utvecklas.

k Regelbundna enkäter utförs i samarbete med

t.ex. Haaga-Helia.

PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015

44


IV PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV KULTURPROGRAMMET

Tidtabell: 2008–2015

Kostnader: 3 000 €/år

Finansiering: kulturväsendet

Ansvarig part: kulturväsendet

Samarbetsparter: Haaga-Helia

5.2.1 Kulturforum

k Ett kulturforum sammankallas för att förstärka

samarbetet mellan kulturväsendet, dess intressegrupper

och tredje sektorn.

k Seminarier, utbildnings- och informationstillfällen

arrangeras för kulturens olika intressegrupper.

Tidtabell: fortlöpande

Kostnader: 1 000 €/år

Finansiering: kulturväsendet och Östra Nylands regioncentrumprogram

tillsammans med olika intressegrupper

Ansvarig part: kulturväsendet

Samarbetsparter: kulturväsendet, Östra Nylands regioncentrumprogram

5.2.2 Kommun- och

servicestrukturreformen (KSSR)

k En regional utredning om kommunala och övriga

kulturtjänster utarbetas som grund för den fortsatta

beredningen av kssr-projektet i Östra Nyland.

Tidtabell: 2007

Samarbetsparter: Kommunerna i Östra Nyland

45 PÅ VÄG BORGÅ 2007–2015


på väg 2007–2015

skrivits och redigerats av sari hilska layout jukka pylväs illustration jenni tuominen och jukka pylväs

pärmbild hanne kauppinen tryckeri tt-urex 2007

kulturväsendet i borgå stad krämaregatan 4a, 06100 borgå | tfn 019 520 211 | kulttuuritoimi@porvoo.fi


PÅ VÄG 2007–2015

Kulturväsendet i Borgå stads publikation 2007

More magazines by this user
Similar magazines