KRAVEN PÃ LIVSMEDELSLOKALER - Porvoo

KRAVEN PÅ LIVSMEDELSLOKALER
Borgå stads hälsoskydd 2011
1

Innehåll
1 Inledning ................................................................... 4
2 Anmälan om livsmedelslokal.................................... 4
3 Att ta i beaktande i planeringen ............................... 5
4 Byggnadstekniska krav ............................................. 5
4.1 Arbets-, förvarings- och lagerrum ................................... 5
4.2 Kylförvaring och lagerrum ............................................... 6
4.3 Ventilation, temperatur och belysning ............................ 6
4.4 Tvättställen för händer, kärl och redskap ....................... 7
4.5 Förvaringsrum för städredskap ....................................... 7
4.6 Hushållsvatten ................................................................ 8
4.7 Personalens socialrum ................................................... 8
4.8 Material i lokaler och inventarier ..................................... 8
4.9 Golv och golvbrunnar ..................................................... 9
4.10 Vindfång........................................................................ 9
4.11 Avfallshantering ............................................................ 9
4.12 Lastningsplats ............................................................... 9
5 Specialkrav som verksamheten ställer ................... 10
5.1 Transport ...................................................................... 10
5.2 Packning ....................................................................... 10
5.3 Avkylning ...................................................................... 10
5.4 Framläggning och servering ......................................... 10
5.5 Nerfrysning ................................................................... 11
2

5.6 Upptining ................................................................... 11
6 Mobila livsmedelslokaler (vagn, tält) ...................... 11
6.1 Tillredning och servering av livsmedel i utomhusförsäljning
............................................................................................ 12
7 Övrigt att beakta ..................................................... 12
7.1 Toaletter........................................................................ 12
7.2 Buller ............................................................................. 14
7.3 Avloppsvatten ............................................................... 14
8 Lagstiftning ............................................................. 15
8.1. Lagstiftning .................................................................. 15
8.2. Stadganden och bestämmelser om livsmedelslokaler i övrig
lagstiftning ........................................................................... 16
3

1 Inledning
I denna Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa och Sibbo kommuners anvisning
har antecknats minimikraven för livsmedelslokaler. Kraven och rekommendationerna
(skrivna med kursiv) tillämpas i handläggningen av anmälningar i enlighet
med 13 § i livsmedelslagen (23/2006) samt i övervakningen av befintliga eller
motsvarande livsmedelslokaler. Denna anvisning tillämpas inte på framställning
av livsmedel hemma eller i gårdsbruk för eget bruk och inte på undantagen som
avses i 13 § i livsmedelslagen (23/2006) och inte på undantagen som avses i 2
momentet i EG:s förordning om livsmedelshygien (852/2004) om leverans av små
mängder direkt till den slutliga användaren på försorg av producenten av primärproduktionens
produkter. I texten finns hänvisningar till officiella föreskrifter, om
det finns noggrannare rikt- eller gränsvärden att tillgå.
Livsmedelslokaler eller anläggningar, i vilka behandlas livsmedel med animaliskt
ursprung före minutförsäljning och på vilka tillämpas förordningen om anläggningar,
behandlas från fall till fall.
2 Anmälan om livsmedelslokal
Ett villkor för att livsmedelslokalen får inleda sin verksamhet är att den uppfyller
kraven i 10 § och kraven som har ställts med stöd av den.
En skriftlig anmälan om livsmedelslokalen ska göras till Borgå stads hälsoskydd.
Anmälan ska alltid göras skriftligt 4 veckor innan verksamheten påbörjas eller en
livsmedelslokal där verksamheten pågår väsentligen ändras.
Till den skriftliga anmälan kan det med fördel fogas en utredning av den idkade
verksamheten, planritning med planerade inventarier och anläggningar. Livsmedelsföretagaren
ska utreda det av byggnadstillsynen godkända användningsändamålet
och ventilationens tillräcklighet. Vid behov ska brandmyndigheten och polisen
kontaktas.
Anmälan kan handläggas när alla handlingar har sänts till Borgå stads hälsoskydd
för att registreringen kan ske, varefter det till livsmedelföretagaren sänds ett skriftligt
intyg över handläggningen av anmälan och om att lokalen är ett tillsynsobjekt
av livsmedelstillsynen. För handläggningen av anmälan om livsmedelslokalen tas
ut en handläggningsavgift.
Hälsoskyddet gör avgiftsbelagda kontroller i livsmedelslokaler inom ramen för den
regelbundna tillsynen. Vid den första inspektionen konstateras, om livsmedelslokalen
uppfyller lagstiftningens krav.
4

De dokument som gäller egenkontrollen och ansluter sig till den ska vara i arbetstagarnas
bruk och tillgängliga för myndigheter. Den skriftliga egenkontrollplanen
och egenkontrollens användbarhet kontrolleras vid inspektioner i samband med
den regelbundna tillsynen.
Avbrytande av verksamheten, avslutande av verksamheten eller byte av verksamhetsidkare
ska dessutom omedelbart anmälas till Borgå stads hälsoskydd.
3 Att ta i beaktande i planeringen
Utgångsläget för planeringen av lokalen är verksamhetens art och omfattning. På
arten av verksamheten inverkar behandlingen och användningen av lättfördärvliga
livsmedel, kundgrupperna samt hushållsvattnets kvalitet.
Livsmedelslokalerna ska beträffande planritningen, planeringen, byggnadssättet,
placeringen och storleken vara sådana att de kan underhållas, rengöras och/eller
desinficeras på vederbörligt sätt, att man i dem kan förhindra eller minska de föroreningar
som kommer via luften och att det i lokalerna finns tillräckliga arbetsrum
för utförande av alla verksamheter på ett hygieniskt sätt; att lokalen gör det möjligt
att följa god livsmedelshygienisk praxis, att det därtill är möjligt att skydda lokalen
mot smuts och särskilt mot skadedjur.
Livsmedelslokalen ska på ett vederbörligt sätt vara avskild från utrymmen eller
verksamheter som kan äventyra den hygieniska kvaliteten på livsmedel som behandlas
eller förvaras i livsmedelslokalen. Livsmedelslokalen och platsen för primärproduktion
får inte användas för bostadsändamål.
Livsmedelslokalen får inte förorsaka buller-, lukt- eller dammolägenheter för boendena
i bostäderna i närheten av livsmedelslokalen eller övrig verksamhet som
sker i närheten av livsmedelslokalen. Övrig verksamhet som sker i närheten av
livsmedelslokalen får inte förorsaka lukt- eller dammolägenhet och inte mikrobiologisk
eller kemisk risk för behandlingen av livsmedel.
4 Byggnadstekniska krav
4.1 Arbets-, förvarings- och lagerrum
Livsmedelslokalen och primärproduktionsstället ska ha arbetsrum, förvaringsrum
och lagerrum som är tillräckligt stora med tanke på verksamheten.
För behandlingen av rå fisk och rått kött ska det finnas en arbetsbänk med tappställe.
För behandlingen av kött av fjäderfä, om behandlingen är ofta återkommande och
inte kan tidsmässigt avskiljas från behandlingen av annat rått kött, ska det för ändamålet
finnas en separat arbetsbänk med tappställe.
5

För behandlingen av sallader och grönsaker ska det finnas en separat arbetsbänk
med tappställe.
Färdigt tillredda livsmedel kan behandlas på samma bänk som sallader och grönsaker,
om behandlingen av dem tidsmässigt och funktionellt avskilts från behandlingen
av sallader och grönsaker. (För behandlingen av tillredda livsmedel ska det
finnas ett separat arbetsbräde.)
För behandlingen av specialdietprodukter ska det finnas en separat arbetsbänk
och separata arbetsredskap.
För bakning och beredningen av efterrätter ska det finnas en separat arbetsbänk,
om behandlingen är ofta återkommande och den inte tidsmässigt kan avskiljas
från behandlingen av övriga livsmedel.
För hantering av jordiga rotfrukter ska det reserveras en separat plats med tappställe.
För rensning av fisk ska det reserveras en separat plats med tappställe.
4.2 Kylförvaring och lagerrum
För fisk och kött, rotfrukter och grönsaker samt mjölkprodukter och tillredda livsmedel
ska det reserveras separata kylförvaringsutrymmen med beaktande också
av kraven på olika temperaturer för förvaringen. Så ska det till exempel i ett tillredningskök
finnas minst 3 olika kylanläggningar och vid behov ett tillräckligt antal
frysar. För rå fisk rekommenderas ett separat kylförvaringsutrymme, om förvaringen
är ofta återkommande.
Om fryslagret är 10 m 3 eller större, ska det i lagret finnas ett mätnings- och registreringsinstrument
som kontinuerligt mäter temperaturen. Temperaturens mätnings-
och registreringsinstrument ska motsvara ställda krav, standarderna EN
12830, EN13485 och/eller EN13486.
Kondensvattnet från kallrummen och kylrummen ska ledas direkt till avloppet.
Som handlager för livsmedel kan man planera en s.k. kyldisk med draglådor som
enbart är avsedd för förvaring av råvaror som samma dag används för sammanställning
av måltiderna.
För torra livsmedel, transportlådor för livsmedel, kärl samt packningsmaterial ska
det reserveras tillräckligt stort lagerrum.
För packning av den mat som levereras från köket ska det reserveras en tillräckligt
stor arbetsbänk samt rum för rengöring, tvätt, torkning och förvaring av transportkärlen.
För försäljning och lagring av andra varor än livsmedel ska det ordnas egna separata
hyllor eller bord avskilt från livsmedlen.
4.3 Ventilation, temperatur och belysning
Vid dimensioneringen av ventilationen ska riktvärdena i Finlands byggbestämmelsesamling
D2 användas.
I allmänhet når man den ventilationskapacitet som behövs endast med maskinell
ventilation. Förutom den allmänna ventilationen ska ovanför utrustningen för upp-
6

värmning av mat finnas punktutsug som försetts med huva. Huvan ska täcka hela
området där utrustningen för uppvärmning av mat finns.
Ovanför anstaltdiskmaskin ska det finnas punktutsugning med huva som konstruerats
för att leda ut överflödig värme och ånga. För diskmaskin som installerats i
bänk krävs ingen separat huva.
Frånluften från livsmedelslokal ska avledas så, att den inte förorsakar lukt- eller
annan olägenhet. Frånluften från mattillredningslokal ska avledas så, att den inte
strömmar till andra lokaler i fastigheten. Frånluften ska avledas så, att luften
strömmar från rena utrymmen till smutsigare utrymmen. Ventilationsanordningarna
ska planeras och byggas så, att de kan underhållas och rengöras. I planering
av ventilationen ska brandsäkerhetsföreskrifter beaktas.
Temperaturen i livsmedelslokalen får inte bli så hög att livsmedlens kvalitet försämras
av denna orsak. Temperaturhöjningen ska vid behov förhindras till exempel
med kylanordningar.
Livsmedelslokalen ska planeras så, att ett direkt solljus inte äventyrar kvaliteten
på livsmedlen.
Allmänbelysningen i tillredningslokalen ska vara tillräcklig. Armaturerna ska vara
lätta att rengöra och inkapslade.
4.4 Tvättställen för händer, kärl och redskap
I livsmedelslokalen ska det finnas i relation till verksamhetens natur tillräckligt
många lättåtkomliga handtvättställen, som försetts med engångshanddukar, handtvättmedel
och avfallskärl. Lavoaren för handtvätt ska vara tillräckligt stor.
För diskningen av kärl ska det i köket/försäljningsstället finnas minst ett tappställe.
Om serveringen av maten eller framläggningen av den sker på kärl som ska diskas,
ska det i lokalen finnas en diskmaskin. För rena och smutsiga kärl ska det
reserveras tillräckligt med avställningsyta. Disklinjen kan med fördel placeras skilt
från de utrymmen där livsmedel hanteras. Placering av ett handtvättställe i den
rena ändan av disklinjen rekommenderas.
Till handtvättstället rekommenderas icke-manuella, till exempel elektroniska kranar.
4.5 Förvaringsrum för städredskap
I livsmedelslokalen ska det finnas åtminstone ett vederbörligen utrustat förvaringsrum
för städredskap.
Förvaringsrummet för städredskap ska vara så stort att man där ska kunna rengöra,
underhålla och torka städredskapen.
I det rum där livsmedel hanteras eller i närheten ska det finnas för underhåll och
förvaring av städredskap ett eget förvaringsrum som försetts med tappställe, vask,
ventilation och torkslinga. Förvaringsrummet ska ha väggställ för städredskap
7

samt tillräckligt med hyllutrymme. Vid behov ska en städvagn få plats i förvaringsrummet.
I serveringsställen med mattillredning ska det för städning av kundutrymmen finnas
ett separat vederbörligt utrustat förvaringsrum för städredskap.
Rengörings- och desinficeringsmedel ska förvaras i förvaringsrummet för städredskap
eller i för ändamålet avsett skåp.
Om städmetoderna förutsätter användning av maskiner, ska det för dem i förvaringsrummet
för städredskap reserveras service- och förvaringsplats samt plats
för laddning av ackumulatordrivna maskiner.
4.6 Hushållsvatten
Kallt och hett tryckvatten ska finnas att tillgå. Vattenkvaliteten kontrolleras regelbundet.
Beträffande hushållsvattnet ska social- och hälsovårdsministeriets förordningar
om kvalitetskrav på hushållsvatten följas (461/2000 och 401/2001).
4.7 Personalens socialrum
Arbetstagarnas social- och omklädningsrum ska placeras så, att man inte behöver
gå klädd i civila kläder genom behandlingsrum för oförpackade livsmedel.
Livsmedelsarbetarna ska ha en separat toalett, som inte får ha dörr direkt till lokalen
där livsmedel behandlas, säljs eller serveras. Socialrummen ska ha ett tillräckligt
antal ställen för handtvätt.
Livsmedelsarbetarnas toalett ska placeras tillräckligt nära arbetsplatsen.
Livsmedelsarbetarna ska ha ett med lås försett klädskåp.
För skodonen ska det ordnas förvaringshyllor eller motsvarande, om de inte kan
förvaras i klädskåpet.
För använda skyddskläder ska det finnas ett separat uppsamlingskärl eller dylikt.
Om klädvården sköts själv, ska det för tvätt och vård av skyddskläderna finnas ett
separat rum.
4.8 Material i lokaler och inventarier
Ytmaterialen i lokalerna ska väljas enligt de krav som verksamheten ställer. Vid
behov ska ytorna tåla vatten, ånga, värme, fetter och mekaniskt slitage och materialen
ska vara giftfria. Ytmaterialens fogar ska tätas.
Rostfritt stål är det ytmaterial som rekommenderas för bord.
Trä ska inte alls användas som ytmaterial i tillredningslokaler. Man rekommenderar
inte heller att inventarier med sockel eller trösklar används i tillredningslokaler.
I behandlingsrum för oförpackade livsmedel borde elledningar, ledningsbryggor,
ventilationskanaler m.fl. rör inkapslas.
8

Tillrednings-, kärlvårds- och lagerrum borde förses med stötskydd i dörrar och
väggar.
Maskinerna och utrustningen ska vara så konstruerade att de vid behov kan monteras
isär för rengöring.
Konstruktionerna ska vara planerade, byggda och utrustade sålunda, att skadedjur
inte kan komma in i livsmedelslokalerna.
4.9 Golv och golvbrunnar
I de lokaler där golvet jämnt och ständigt är vått eller ofta ska sköljas ska det i golvet
finnas till avloppet kopplad golvbrunn samt ändamålsenlig utrustning för sköljning
av golvet.
Golven ska slutta mot golvbrunnen. Golvbrunnen ska vara lätt att rengöra och
lämplig för ändamålet.
I grillar samt i kök ska det i golvbrunnen installeras en fettavskiljare i enlighet med
byggbestämmelsesamlingen.
4.10 Vindfång
Livsmedelslokalen får inte ha in- och utgång direkt ut, utan vara försedd med antingen
vindfång eller vara på annat sätt avskild utifrån.
Livsmedelslokalens tillredningsrum får inte ha dörr direkt ut.
4.11 Avfallshantering
Sopkärlen ska vara hela, vattentäta, tvättbara och därtill försedda med lock vid
bruk utomhus. Sopkärlen ska kunna tvättas såväl på yttre som inre sidan. Det rekommenderas
att det för sopkärlen ordnas ett täckt, låsbart förvaringsställe utomhus,
som försetts med avlopp vid behov och tappställe för vatten samt underlag
som är lätt att hålla rent, exempelvis asfaltering.
Bioavfallskärlen ska skyddas för direkt solljus och för bioavfall som uppbevaras
inomhus ska det finnas ett särskilt frysrum. Det rekommenderas att det i frysrummet
finns en golvbrunn och vattenslang för rengöring av rummet.
Skadedjuren ska hindras att komma in i rummen med avfall och sopor.
I planeringen och utrustningen av avfallsrummet ska det beaktas de krav som
ställts i kommunens / stadens bestämmelser om avfallshantering.
4.12 Lastningsplats
Lastningsplatsen ska vara täckt och ytbehandlad så att den inte dammar. Vid behov
ska lastningsramper finnas.
För transportlådorna och rullpallarna samt för transportcontainrarna ska reserveras
ett eget lagerrum t.ex. inne eller i en täckt lastningsbrygga. Rummet ska vara
9

så tätt att lådorna är skyddade mot skadedjur (fåglar och gnagare) och växlingar i
vädret. Lastningsplatsens stödkonstruktioner ska vara sådana att fåglarna inte
kan vistas där eller bygga bo.
5 Specialkrav som verksamheten ställer
5.1 Transport
Transportfordonet ska till lämpliga delar fylla de krav som ställs på livsmedelslokaler.
Transportutrymmet och utrustningen ska vara helt, tätt och materialen sådana
att de är lätta att hålla rena.
För kyltransport ska transportfordonet ha kylanläggning eller annan utrustning
som tryggar kraven på livsmedlens transporttemperaturer. Termometer ska finnas
i kylrummet. På motsvarande sätt ska det finnas anläggningar eller utrustning för
tryggande av temperaturen för livsmedel som transporteras heta.
I fordon för transport av djupfrusta livsmedel ska det finnas utrustning för registrering
av temperaturen i enlighet med standarden EN 12830 och EN 13486.
Transportfordonet ska ha separata avdelningar (värmegardin) eller container/tät
låda för transport av livsmedel, om det i bilen samtidigt transporteras annat än
livsmedel, detta gäller också beträffande distributionstransporter.
5.2 Packning
För packning av varor ska det finnas tillräckligt med utrymme samt bordsyta.
Ett separat packningsrum rekommenderas.
Vederbörliga lagerrum ska finnas för packningsmaterialet.
Cateringverksamhet, centralkök och bagerier ska ha separata packningsrum. För
rengöring och tvätt av transportkärl, -lådor och -vagnar ska det finnas tvätt-, torkoch
lagerplats.
5.3 Avkylning
Om den mat som hettats upp i beredningen eller förbehandlingen inte serveras
eller säljs omedelbart efter tillredningen, ska det för avkylning finnas separata tillräckligt
effektiva avkylningsapparater, i vilka inte förvaras andra livsmedel.
5.4 Framläggning och servering
För framläggning och servering av lättfördärvliga produkter ska det finnas en
lämplig anläggning för kylförvaring (under + 6 C) eller för varmförvaring (över
+ 60 C).
10

Oskyddade livsmedel ska säljas/framläggas skyddade för droppsmitta, t.ex. vitrin
eller serveringsdisk.
En golvbrunn rekommenderas under värmeri med vattenbad så att vattnet från
badet kan ledas till avloppet.
För kundrummet rekommenderas handtvättställe i närheten av serveringsdisken.
5.5 Nerfrysning
Nerfrysning av livsmedel är tillåten i storhushåll, om där finns en separat anläggning
för nerfrysning. Anläggningen ska kunna justeras till kallare än till -18 C, då
det tar högst 24 timmar att frysa ner livsmedlen.
5.6 Upptining
Om frysta/djupfrysta livsmedel upptinas, ska det för ändamålet reserveras tillräckligt
med utrymme i kylanläggningen och man bör se till att vattnet från de upptinade
varorna inte rinner till andra produkter.
6 Mobila livsmedelslokaler (vagn, tält)
En anmälan om en mobil livsmedelslokal ska göras i enlighet med 13 § i livsmedelslagen.
En mobil livsmedelslokal ska fylla kraven på livsmedelslokaler med beaktande
av verksamheten i tillämpliga delar.
Livsmedel som erbjuds till försäljning ska ändamålsenligt skyddas mot fukt,
damm, värme, ljus och annan skadlig påverkan. Området för utomhusförsäljning
ska vara asfalterat eller annars sådant, att man kan undvika damm m.m. olägenheter.
Då man handskas med oförpackade livsmedel ska markgrund av sand och
gräs skyddas t.ex. med plast. En mobil livsmedelslokal ska vara skyddad upptill,
baktill och från sidorna med exempelvis tak och tre väggar av tältduk.
De livsmedel som utbjuds till försäljning ska hållas på försäljningsdisk eller underlag.
Oförpackade livsmedel ska skyddas med droppskydd. På försäljningsområdet
ska det finnas möjlighet till hygienisk tvätt av händer och redskap.
Om det till varusortimentet hör lättfördärvliga livsmedel, ska försäljningsstället ha
tillräckligt med kylanläggningar som håller livsmedlets temperatur inom lagstadgade
temperaturgränser.
Lättnad: Fiskeprodukter, levande musslor och förpackade förädlade fiskeprodukter kan i
stället för kylanläggning säljas och förvaras i is, om smältvattnet kan
avlägsnas hygieniskt och därtill kan lättfördärvliga livsmedel säljas
och förvaras också i isolerade med lock försedda förvaringslådor med kylklampar
eller helt utan kylutrustning, om förvaringstemperaturen på grund av väderförhållandena
hålls i enlighet med de försäljnings- och förvaringstemperaturer som lagstiftningen kräver.
11

Därtill ska det finnas ett vederbörligt stödutrymme för lagring av livsmedlen utanför
försäljningstiden och för rengöring och underhåll av anläggningarna. Stödutrymmet
ska vara försett med vederbörlig städskrubb.
Livsmedelsarbetarna ska ha tillgång till vattenklosett med handtvättställe. Livsmedelsföretagaren
ska sköta om uppsamlingen av avfallet och avloppsvattnet från
sitt försäljningsställe.
6.1 Tillredning och servering av livsmedel i utomhusförsäljning
I tält kan det tillredas matportioner endast av förbehandlade råvaror för servering
på ort och ställe. För handtvätt och tvätt av redskap ska det finnas en med kran
försedd vattencistern vars vatten ska fylla kvalitetskraven på hushållsvatten. I den
mobila livsmedelslokalen ska det finnas vederbörligt förvaringsutrymme för förvaring
av arbetskläder, minst till exempel en låda med lock. I en mobil livsmedelslokal
ska det finnas ett vederbörligt förvaringsutrymme för de städredskap som behövs
under dagen. Serveringsstället bör ha avfallskärl för kunderna. Serveringsstället
bör ha tillgång till kundtoaletter, om kundplatsernas antal överstiger 6
stycken.
Övervakningsmyndigheten kan beroende på fallet tillåta tillredning av livsmedel i
en mobil livsmedelslokal, om livsmedlens behandlings- och förvaringsförhållanden
kan jämställas med motsvarande fasta livsmedelslokal, till exempel en vederbörligen
utrustad försäljningsvagn.
7 Övrigt att beakta
Beträffande kundutrymmen ska det också följas hälsoskyddslagen (763/1994 &
ändringar) och lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (693/1976 &
ändringar).
7.1 Toaletter
I livsmedelslokaler med över 6 kundplatser ska det för kundernas bruk finnas ett
tillräckligt antal vederbörligt försedda toaletter. Ingången till toaletten får inte ske
direkt från livsmedlens behandlings-, försäljnings- eller serveringsställe.
Lokalens förbindelseleder, trappor och andra planskillnader och minst ett toalettutrymme
inklusive förbindelselederna bör vara lämpliga för rörelsehindrade (byggbestämmelsesamlingen
F1).
I förplägnadsrörelser med högst 10 kundplatser förutsätts inte toalett för rörelsehindrade.
12

Enligt rekommendationen ska toaletterna avsedda för förplägnadsrörelsernas
kunder dimensioneras enligt följande:
Kundplatsernas Toaletternas antal
antal
För kvinnor För män
400 Från fall till fall
* Om det i lokalen huvudsakligen serveras alkoholhaltiga drycker, ska det alltid finnas separata
wc-utrymmen för kvinnor och män oberoende av kundplatsernas antal.
Vid dimensioneringen av antalet wc-utrymmen ska man också ta i beaktande serveringsplatserna
utomhus, exempelvis på en uteservering. Kundplatserna på en uteservering ökar
antalet behövliga wc-utrymmen med koefficienten 0,5. Till exempel om det inomhus finns
40 kundplatser och utomhus 20 kundplatser (koefficient 0,5), ger beräkningen sammanlagt
50 kundplatser. Om kundplatsernas antal utomhus är större än serveringsplatsernas antal
inomhus, ska antalet toalettplatser uppskattas på basis av serveringsplatserna utomhus
utan koefficient. Beträffande säsongbetonade sommaruteserveringar med mat- och alkoholdryckservering
övervägs antalet toalettplatser från fall till fall.
I en personalrestaurang behövs inte kundtoaletter, om det i arbetsplatsens andra utrymmen
finns nödvändiga toaletter. Det är dock att rekommendera att det i samband med personalrestaurang
finns toaletter med handtvättmöjligheter för matgäster.
I köpcentrum eller motsvarande kan flera förplägnadsställen (kaféer e.d.) ha gemensamma
wc-utrymmen. Även då används i dimensioneringen av wc-utrymmena ovan nämnda tabell.
13

En restaurang eller ett kafé i ett köpcentrum ska dock i sådant fall ha egna wc-utrymmen,
om ingången till dessa kan ske utifrån och de kan vara öppna trots att köpcentrumet är
stängt.
7.2 Buller
Vid planeringen av livsmedelslokal ska man se till att man inte i de omgivande bostadslokalerna
förorsakar bullernivåer som överskrider nivåerna 35 dB (A) dagtid
och 30 dB (A) nattetid (Anvisning om boendehälsa).
Placering av nattrestauranger i bostadshöghus ska undvikas.
7.3 Avloppsvatten
Beträffande avloppsvatten ska det följas bl.a. med stöd av miljöskyddslagen givna
krav på behandling av avloppsvatten och kommunala direktiv om behandling av
avloppsvatten på glesbebyggda områden.
14

8 Lagstiftning
8.1. Lagstiftning
Livsmedelslagen 23/2006 och ändringar 352/8.4.2011 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060023
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygienen i vissa livsmedelslokaler
28/2009, senare förordning om livsmedelslokaler
http://www.evira.fi/attachments/elintarvikkeet/lainsaadanto/mmma_eraiden_elintarvikehuoneistojen_elintarvikehygi
eniasta.pdf
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning
om livsmedelshygienen i vissa livsmedelslokaler 1170/2009
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2009/20091170
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien i livsmedel av animaliskt ursprung
37/VLA/2006, senare anläggningsförordningen http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2006/20060787
Statsrådets förordning om livsmedelstillsyn (420/2011)
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110420
Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning (EG)
nr 178/2002, senare allmän livsmedelsförordning
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2002:031:0001:0024:SV:PDF
Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelshygien (EG) Nr 852/2004, senare allmänna förordningen
om livsmedelshygien
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2004:226:0003:0021:SV:PDF
Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av särskilda regler för livsmedel av animaliskt
ursprung (EG) Nr 853/2004, senare hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung
http://eurlex.europa.eu/Notice.do?val=387321%3Acs&lang=fi&list=457114%3Acs%2C444793%3Acs%2C490370%
3Acs%2C484125%3Acs%2C452120%3Acs%2C387321%3Acs%2C387320%3Acs%2C485338%3Acs%2C46
2735%3Acs%2C454140%3Acs%2C&pos=6&page=4&nbl=41&pgs=10&hwords=853%2F2004%7E
Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden
av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EG) nr
882/2004, senare kontrollförordningen http://eurlex.
europa.eu/Notice.do?val=453560%3Acs&lang=fi&list=493619%3Acs%2C444793%3Acs%2C490370%3
Acs%2C481411%3Acs%2C476816%3Acs%2C475570%3Acs%2C468111%3Acs%2C466110%3Acs%2C46
4114%3Acs%2C454140%3Acs%2C&pos=10&page=1&nbl=33&pgs=10&hwords=882%2F2004%7E
Förordning om djupfrysta livsmedel 165/1994 http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1994/19940165
Kommissionens förordning (EG) nr 37/2005 om övervakning av temperatur i utrymmen för transport,
förvaring och lagring av djupfrysta livsmedel, senare kommissionens förordning om djupfrysta livsmedel
http://eurlex.
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2005:010:0018:0019:SV:PDF
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter
som inte är avsedda att användas som livsmedel, senare biproduktförordningen
http://eurlex.
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2002:273:0001:0095:SV:PDF
15

Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel, senare
förordning om mikrobkriterier http://eurlex.
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2005:338:0001:0026:SV:PDF
Hälsoskyddslag 763/1994 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1994/19940763
Överenskommelsen om internationell transport av lättfördärvliga livsmedel och om specialutrustning för
sådan transport 48/1981, senare ATP-överenskommelse
http://www.evira.fi/attachments/elintarvikkeet/elintarviketietoa/elintarvikekuljetukset/atp-sopimuskaannos.pdf
bilaga 2 tillägg 2
http://www.evira.fi/attachments/elintarvikkeet/elintarviketietoa/elintarvikekuljetukset/atpsopimuksen_liitteet.pdf
8.2. Stadganden och bestämmelser om livsmedelslokaler i övrig lagstiftning
I Finlands byggbestämmelsesamling ingår också byggnadstekniska krav på livsmedelslokaler
http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=384870&lan=FI&clan=sv
I statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (577/2003) stadgas också om personalens
toaletter och omklädningsrum
http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2003/20030577?search%5Btype%5D=pika&search%5Bpika%5D=ty%C3
%B6turvallisuus%2A.
I lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (693/1976) stadgas om klienters rökning i livsmedelslokaler
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1976/19760693
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten
(461/2000) http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2000/20000461
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små
enheter (401/2001) http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2001/20010401
16

Borgå stad
Hälsoskyddet
Porvoon kaupunki Terveydensuojelu, Tekniikankaari 1 A, 06100 PORVOO puh. (019) 520 4246 faksi (019) 524 5600, www.porvoo.fi
Borgå stad Hälsoskyddet, Teknikbågen 1 A, 06100 Borgå tfn (019) 520 4246 fax (019) 524 5600, www.borga.fi
City of Porvoo Terveydensuojelu, Tekniikankaari 1 A, 06100 PORVOO tel. (019) 520 4246 fax (019) 524 5600, www.porvoo.fi