beskrivningen (bilaga - Porvoo

1 

Detaljplan 401 

DETALJPLANEBESKRIVNING 

1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 

1.1 Identifikationsuppgifter 

BORGÅ 

VÄSTRA ÅSTRANDEN, 

FORTSÄTTNING PÅ DEN MODERNA 

TRÄSTADEN 

Stadsdel 22, Kvarteren 440, 447 - 448 och 454 - 455 

gatu- och parkområden samt vattenområde

2 

Detaljplaneändringen gäller en del av kvarter 448, gatu- och parkområden 

samt vattenområde i stadsdel 22 

Västra åstranden 

Lagmansgatan, Alexandersbågen, Västra Alexandersgatan, Alexisstigen 

Ändring av detaljplan 

Väckande av frågan om detaljplaneändring: 

Ändringen av detaljplanen togs in i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram för 2004 i 

planläggnings- och byggnadsnämnden 26.2.2004 § 68 

Behandling av detaljplaneändringen: 

Förslaget till detaljplaneändring i planläggnings- och byggnadsnämnden 

27.4.2006 § 160 och 3.5.2006 § 167 

Förslaget till detaljplaneändring i stadsstyrelsen 

22.5.2006 § 213; 4.12.2006 § 551 

Godkännande av detaljplaneändringen: 

Stadsfullmäktige 13.12.2006 § 102 

1.2 Planområdets läge 

Ändringen av detaljplanen gäller byggnadssättet och byggnadseffektiviteten i ett nästan helt 

obebyggt område i Borgå centrum på den s.k. Västra åstranden. 

Planeringsområdet innebär en fortsättning på utbyggnaden av den nya stadsdelen längs Borgå å 

mot sydsydost som inleddes med det Moderna trästadsområdet (kvarteren 441–446). 

Planeringsområdet gränsar i ostnordost till Borgå å, i sydsydost till Västra Alexandersgatan och i 

västsydväst till Alexandersbågen. I nordnordost gränsar området till Lagmansgatan samt till det 

parkområde som kommer att anläggas söder om kvarter 446, ett område av vilket en del hör till 

denna detaljplan (bilaga 1). 

1.3 Planändringens syfte 

Målet är att ändra detaljplanen så att det blir möjligt att utan avbrott fortsätta utbyggnaden av 

Västra åstranden som kommit bra i gång och att de valda planeringsprinciperna skall kunna följas 

i planeringen. 

1.5 Förteckning över bifogade handlingar 

Bilaga 1. Områdets läge 

Bilaga 2. Detaljplanesammanställning och förminskning av detaljplanekarta 

Bilaga 3. Program för deltagande och bedömning 

Bilaga 4. Sammandrag av utlåtanden och anmärkningar 

Bilaga 5. Den fortsatta planeringen av Västra åstranden i början av 2000-talet: 

Historia, landskapsstruktur, byggnadsbestånd. En utredning som grund för 

detaljplanearbetet 

Bilaga 6. Byggbestämmelser (med illustrationer) 

2 SAMMANDRAG 

2.1 Olika skeden i planprocessen 

Grunden för planläggningen av Västra åstranden är stadsstyrelsens beslut (4.1.1999 § 6) om de 

principiella riktlinjerna, enligt vilka detaljplanerna för området kommer att ändras en del i sänder. 

Planeringsområdet togs in i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram för 2004.

3 

2.2 Detaljplanen 

När planeringsområdet byggs ut kommer Borgå centrums stadsstruktur att fortsätta i den riktning 

som Alexandersgatans bro utstakar över ån. Samtidigt får det Moderna trästadsområdets 

kvartersstruktur en fortsättning i riktning längs ån. Planeringsområdet kopplar för sin del det s.k. 

Borgå Ports höghusområde från 1960–70-talet till en del av centrumstrukturen. 

2.3 Genomförande av detaljplanen 

I området råder stor efterfrågan på bostadstomter i bolagsform. Marken måste saneras från 

föroreningar från tidigare industriell verksamhet och strandområdet måste sannolikt stabiliseras 

innan byggande kan påbörjas. Preliminärt överväger man konkurrensutsättning av 

tomtöverlåtelserna för att uppnå ett med tanke på stadsstrukturen och arkitekturen högklassigt 

slutresultat. Beslut om de här praktiska arrangemangen fattar Borgå stad som markägare senare. 

3 UTGÅNGSPUNKTER 

3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 

3.1.1 En allmän beskrivning av området 

Planeringsområdet är låglänt gammal åkermark och industritomter, som från två håll gränsas av 

centrala trafikleder. Den östra delen gränsar till Borgå å. 

Planeringsområdet är ca 3,75 ha stort 

3.1.2 Naturmiljön 

Efter att den industriella verksamheten upphört har området snabbt blivit bevuxet med ungskog, 

som i synnerhet i väster är av ganska obestämd art. Intill Kokonvägen finns några äldre träd. På 

stranden har uppstått en för området rätt typisk björkdunge i gott skick samt en skött gräsplan. I 

bilaga 5 presenteras områdets landskapsstruktur, landskapsbild, klimat och vattenförhållanden. 

Områdets östra del är en del av Borgå ådals nationellt betydande kulturlandskap och ingår också 

i den preliminära avgränsningen för nationalstadsparken. 

3.1.3 Den byggda miljön 

På planeringsområdet finns en minigolfbana med servicebyggnader, som anlagts med tillfälliga 

bygglov på 1990-talet, samt en trädgårdsaffär. Trädgårdsaffären flyttar enligt hyreskontraktet bort 

under sommaren 2006. Minigolfbanan måste också flytta undan den park som skall anläggas på 

platsen, som det nu ser ut före sommaren 2007. Områdets södra del har hört till Konstfabrikens 

(tidigare verkstads- och träindustri) gårdsplan, och efter den tidigare verksamheten måste marken 

saneras innan den bebyggs. Det gamla industribyggnadsbeståndet revs redan tidigare, före 1980- 

talet. I bilaga 5 finns närmare uppgifter om områdets byggnadshistoria och byggnadsbeståndet i 

omgivningen. 

3.1.4 Markägarförhållanden 

Planändringsområdet och marken under den närmaste omgivningen ägs av Borgå stad. 

3.1.5 Trafik 

Stadens centrala matarleder avgränsar området på två sidor. I strandzonen, men också i mitten 

av området, behövs en gång- och cykelvägsförbindelse i nord-sydlig riktning. Behovet är en gångoch 

cykelväg från gångbron i riktning mot Alexandersbågen som går diagonalt genom planeringsområdet. 

Servicetrafiken till båtplatserna vid åstranden måste ordnas via området. 

3.1.6 Teknisk försörjning 

Området kan anslutas till det kommunaltekniska nätet på Västra åstranden. Det gamla 

samlingsavloppet på nordsidan av området går snett över området och måste byggas om redan 

av dimensioneringsskäl. 

3.1.7 Service 

Området är nära anslutet till servicestrukturen i centrum.

3.1.8 Grundvatten och jordmån 

Jordmånen i området är mjuk mark som blir djupare mot ån. Området är inte grundvattenområde. 

Konsekvenserna av tidvis förekommande översvämningar i ån måste beaktas i synnerhet i de 

östra delarna av området. 

3.1.9 Störande faktorer 

Trafiken på matarlederna i områdets södra och västra delar medför damm- och bullerstörningar 

som är typiska för centrumboende. 

3.2 Planeringssituationen 

3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet 

Landskaps- och regionplan 

I sammanställningen av region- och landskapsplanen 5.4.2002 är området utmärkt som område 

för centrumfunktioner (C). Hela området ligger innanför gränserna för ett nationellt värdefullt 

landskapsområde (ma), varför alla åtgärder i området måste ta särskild hänsyn till bevarande av 

miljövärdena. 

Utkastet till landskapsplan 

I utkastet till landskapsplan 28.2.2005 är området fortfarande utmärkt som område för 

centrumfunktioner (C). 

Generalplan 

I delgeneralplanen för de centrala delarna (godkänd 15.12.2004) är området område för 

centrumfunktioner (C). En gång- och cykelväg går genom området i åns riktning. Remsan på 

åsidan av planeringsområdet är närrekreationsområde (VL). I områdets södra del finns ett 

markområde som måste saneras/iståndsättas i närheten av Konstfabrikens tidigare gårdsplan. I 

nästan hela planeringsområdet finns dessutom en anteckning om miljövärden som skall bevaras. 

Detaljplan 

En detaljplan för området godkändes 14.3.1996. I detaljplanen finns i området kvartersområde för 

allmänna byggnader (Y), kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL-25) och 

park (VP). Enligt stadsstyrelsens beslut 4.1.1999 om de principiella riktlinjerna genomförs den 

fastställda detaljplanen inte, utan området planeras på nytt enligt de ändrade planeringsprinciperna. 

Tomtindelning och register 

Området saknar fastställd tomtindelning. 

Baskarta 

Planeringsområdets baskarta följer förordningen om planläggningsmätning (1284/99). Fastighetsoch 

mätningsavdelningen upprätthåller baskartans datamaterial. 

Skyddsbeslut 

Området ingår i Borgå ås nationellt betydande kulturlandskap. 

Området har planerats som ett utbyggnadsområde för centrum ända sedan 1960-ltalet. För hela 

västra stranden av Borgå å utarbetades en stomplan 7.3.1991 efter planläggningsarbetet som 

följde på arkitektbyrå Kay Bierganns idétävlingsseger. För detta detaljplanearbete har 

stadsplaneringsavdelningen gjort en utredning som belyser utgångsläget också i närmiljön, och 

den finns som bilaga till beskrivningen (bilaga 5). För marksaneringsbehovet i området har 

gatuavdelningen gjort upp en iståndsättningsplan i början av 2006. 

4 

4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 

4.1 Behovet av detaljplanering 

Enligt de principiella riktlinjer som stadsstyrelsen har dragit upp skall detaljplanerna ändras att 

motsvara dagens planeringsbehov. I och med kommunsammanslagningen försvann behovet att 

försöka maximera byggandet i området till och med på bekostnad av beboeligheten. 

Detaljplanearbetet ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram 2004.

5 

4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 

Planläggningen av Västra åstranden bygger på de principiella riktlinjer som stadsstyrelsen har 

dragit upp (4.1.1999 § 6). De detaljplaner som fastställs enligt dessa principer ses över så att 

områdena ges en ”Borgåanblick”: ett människonära, mångsidigt och högklassigt alternativ till 

huvudstadsregionen. 

Planläggningsordningen för Västra åstranden behandlades i planläggnings- och byggnadsnämnden 

26.2.2004 (§ 68). Planeringsområdet togs då in i stadsplaneringsavdelningens 

arbetsprogram för 2004. 

4.3 Deltagande och samarbete 

4.3.1 Intressenter, anhängiggörande, deltagande och växelverkan samt myndigheternas samråd 

Deltagandet genomförs enligt programmet för deltagande och bedömning (Bilaga 3). 

Av programmet framgår intressenterna, förfarandena för deltagande och växelverkan samt 

myndigheternas samråd. Planändringsområdet har ett centralt läge i stadsstrukturen och är en 

del av ett nationellt betydande kulturlandskap. Samtidigt är också planändringar i de angränsande 

områdena under arbete, och därför anknyter detaljplanearbetet direkt till en större planeringshelhet. 

Om planändringen ordnades myndighetssamråd i inledningsskedet med Nylands 

miljöcentral 27.10.2005. 

Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet till detaljplaneändring var framlagda 

enligt MarkByggL 62 § och MarkByggF 30 § 28.9–21.10.2005. Mot utkastet till detaljplan 

lämnades en medborgaråsikt. 

Samtidigt begärdes preliminära utlåtanden av myndighetsintressenter. I utlåtandena fanns flera 

preciseringar som gällde detaljer, och dessa har beaktas i förslaget till detaljplan. Ett 

sammandrag av utlåtandena samt bemötandena finns i bilaga 4. 

Förslaget till detaljplaneändring var offentligt framlagt enligt MarkByggF 27 § 22.6. - 10.8.2006. 

I de officiella utlåtandena föreslogs några preciseringar i detaljerna vilka beaktades då förslaget 

till detaljplanen färdigställdes. I förhandlingarna med Museiverkets marinarkeologiska enhet 

konstaterade man att en undervattensinventering av kulturhistorian bör utarbetas. Inventeringen 

görs före sommaren 2007, och ett villkor om den har lagts till i detaljplanebestämmelserna. Mot 

planen lämnades tre anmärkningar i vilka man tog upp servicekörningen till bryggorna och 

parkområdenas dimensionering. Utlåtandena i förkortade versioner och bemötandena följer som 

bilaga 4. 

4.4 Mål för detaljplanen 

Målet är att ändra detaljplanen så att stadsstyrelsens och planläggnings- och byggnadsnämndens 

målsättningar gällande skala, mångsidighet och omgivningens kvalitativa nivå uppnås. Genom 

detaljplanen vill man trygga områdets centrumliknande, representativa och särpräglade karaktär, 

beakta olika behov av trafikförbindelser samt nå en så hög kvalitativ nivå på byggande som 

möjligt. Särskild vikt fästs vid byggande vid åstranden och områdets anpassning till kulturmiljön 

vid Borgå å. 

4.5 Alternativen i detaljplanelösningen 

Planeringen av Västra åstranden går långt tillbaka i tiden. Planeringshistorian framgår av bilaga 5. 

Den aktuella planeringen av området startade med en granskning av olika strukturmodeller för 

Västra åstrandens tre delområden (detaljplanerna 401– 403) parallellt. Av dessa gick 

planeringsområdet under arbetsnamnet delområde 1. 

I de preliminära strukturmodellerna för planeringsområdet undersöktes ett tätt urbant, men 

småskaligt byggande. I våningarna på marknivå ville man från första början ha affärs- och 

kontorslokaler för att liva upp den centrala gatubilden. Antalet våningar varierade från två till fyra. I 

valet av material lyftes trä fram som första alternativ i såväl fasader som stomkonstruktioner. I 

samtliga alternativ följde det smala kvarteret söder om Engelparken enhälligt strukturen för den 

Moderna trästaden. Alternativen skilde sig från varandra på området mellan Lagmansgatan och 

Västra Alexandersgatan, där den huvudsakliga byggrätten i området ligger.

I alternativ 1 var kvarterstrukturen av typen kringbyggt kvarter och byggnaderna i huvudsak i 2–3 

våningar. I underalternativen 1A och 1B undersöktes hur gaturummet vid Alexandersbågen 

formas alternativt med punkthus eller lamellhus som följer bågen. I alternativ 2 undersöktes en 

modell som var en våning högre, där byggnadsmassorna med undantag för strandfasaden löper i 

öst-västlig riktning. I alternativ 3 återgick man igen till att efterlikna det Moderna trästadsområdets 

småkorniga modell med högst två våningar. 

Planläggnings- och byggnadsnämnden övervägde de alternativa strukturmodellerna 9.12.2004 

(§ 470). Nämnden följde upp arbetsprocessen ytterligare vid mötet 2.6.2005 § 235. Av de 

framlagda modellerna valde planläggnings- och byggnadsnämnden 16.6.2005 § 242 alternativ 1A 

som grund för den fortsatta planeringen. Strukturmodellerna presenterades och kommenterades i 

planläggnings- och byggnadsnämnden och dessutom i stadsstyrelsen och medierna (se bilder på 

följande sida). 

6 

5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 

Detaljplanen är uppgjord enligt principerna för lättare detaljplaner som stadsstyrelsen har godkänt 

samt enligt den strukturmodell som planläggnings- och byggnadsnämnden har godkänt. 

5.1 Planens struktur 

Kvartersområdena skall huvudsakligen användas för boende. Längs Västra Alexandersgatan och 

Alexandersbågen, som är centrala matarleder i Borgå centrums stadsstruktur, uppmuntras en 

placering av affärs- och kontorslokaler i marknivå. I den breda stranzonen tillåts två 

strandrestauranger/-kaféer som smälter in i miljön och stöder rekreationsverksamheten på 

åstranden. 

5.1.1 Dimensionering 

5.1.2 Service 

5.1.3 Trafiknätet 

För flervåningshus, radhus och fristående hus anvisas tre kvarter, som kan indelas i två till fyra 

tomter. Kvarteren har en sammanlagd yta på cirka 23.350 m 2 . Tomternas sammanlagda byggrätt 

är 14.990 m 2 –vy, varvid den genomsnittliga kvartersexploateringen är i klass e = 0,65. 

Bebyggelseexploateringen följer det Moderna trästadsområdets linje ”tätt och lågt”, men blir dock 

effektivare till följd av områdets mera centrumliknande karaktär. I de inre delarna av kvarteren är 

det dessutom möjligt att bygga 660 m 2 –vy gemensamma lokaler för invånarna eller för daghem. 

Längs matargatorna kan byggas 350 m 2 –vy affärs- och kontorslokaler utöver våningsytan för 

boende. Med detta vill man bidra till att skapa en levande gatubild. För strandzonens 

restauranger/kaféer anvisas 360 m 2 –vy byggnadsrätt. 

Den föreslagna dimensioneringen i detaljplanen är cirka 290 invånare. Arbetsplatserna 

uppskattas till 10 - 20 beroende på verksamhetens art. 

Områdets kommersiella och offentliga tjänster ligger i Borgås affärscentrum på cirka 350 meters 

avstånd. Dessutom finns det väst och sydväst om området två dagligvaruaffärer (i dag Lidl och S- 

Market Näse). Affärslokalerna som placeras i området kompletterar servicen i centrumkvarteren. 

Området tangeras från två håll av centrala matarleder. Den interna tomttrafiken sker via 

Lagmansgatan. 

Genom området löper ungefär i nord-sydlig riktning en parkartad led genom kvarteret som utöver 

tomttrafiken huvudsakligen betjänar gång- och cykeltrafiken som en större led ända från 

Näsebacken till Kokon. Servicetrafiken till strandrestaurangerna samt båtplatserna vid stranden är 

möjlig via en förlängning av Lagmansgatan, där det också kan reserveras parkeringsplatser för 

båtfolk.

7 

Alternativa strukturmodeller.

8 

5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet 

Målet är att trygga en optimal kvalitetsnivå på byggande i området och en trivsam miljö genom 

detaljplanelösningar och samarbete med myndigheterna. 

I området tillämpas byggbestämmelser som fastställs senare. Med dem kan man styra byggande 

så att skalan och det allmänna intrycket i illustrationerna till detaljplanen uppnås. 

De minsta höjdlägena som i detaljplanen fastställs för gator och gårdsplaner är till för att utesluta 

problem till följd av tidvis förekommande översvämningar i ån. Med hjälp av träd som planteras 

längs gatorna eftersträvar man en trivsam och högklassig urban miljö. 

5.3 Områdesreserveringar 

5.3.1 Kvartersområden: beteckningarnas centrala innehåll 

Kvartersområdesreserveringarna i detaljplanen framgår av detaljplanekartan, av vilken en 

förminskning finns som bilaga till beskrivningen (bilaga 2). 

Genom detaljplanen vill man trygga områdets centrumliknande, representativa och särpräglade 

karaktär, beakta olika behov av trafikförbindelser samt nå en så hög kvalitativ nivå på byggande 

som möjligt. Skalan är tät och urban, men samtidigt småskalig. Området kommer i enlighet med 

sitt arbetsnamn att fortsätta det modernistiska sättet att bygga städer som inleddes på det 

Moderna trästadsområdet i början av 2000-talet och som tolkar träbyggandets traditioner på ett 

nytt och fräscht sätt. 

Byggnadstyperna i området är byggnader av småhustyp i 2–2 2/3 våningar, som kan byggas 

antingen som radhus eller flervåningshus. Längs Alexandersbågen placeras två punkthus med 

3 2/3 våningar. Avvikande från det Moderna trästadsområdet finns det i området vid Västra 

Alexandersgatan och Alexandersbågen ett tydligt behov av servicelokaler av typ mindre affärer, 

kontor eller verkstäder som framhäver gatubilden och höjer servicenivån. Särskild vikt fästs vid 

byggande vid åstranden och områdets anpassning till kulturmiljön vid Borgå å. 

Särdrag i kvartersområdena är möjligheten att bygga loftgångar, stora trapphus, hissar samt 

balkonger och skyddade uterum i anslutning till bostäderna utöver byggnadsrätten. Bilplatserna 

skall absolut byggas som täckta eller i garage, som får byggas utöver den byggnadsrätt som 

anvisas för kvartersområdet. Med höga staket och takkonstruktioner i gatunivå som 

sammanbinder byggnaderna eftersträvas ett högklassigt urbant och egenartat slutresultat. 

Som parkeringsnorm används för boende 1 bp/85 m 2 –vy eller minst 1,2 bp/bostad. Det här är ett 

klart strängare krav än det som allmänt tillämpas i centrumområdet, 1 bp/100 m 2 –vy. För affärsoch 

kontorslokaler är parkeringskravet 1 bp/60 m 2 –vy. För området anvisas ett kvartersområde 

för bilplatser, på vilket anvisas bilplatser för kvarter 448 (bostadshus) samt kvarteren 454 och 455 

(strandrestauranger/kaféer). Dessutom anvisas i planen ett betydande antal parkeringsplatser vid 

gatan på Lagmansgatan för gästparkering, serviceparkering i anslutning till båtplatserna samt för 

affärslokalernas kundparkering. 

5.3.2 Övriga områden 

Parkområde 

Den del av Engelparken som byggs som fortsättning på gångbron utgör en pendang till 

Runebergsparken i Empirecentrum. I strandparkszonen finns två byggplatser för högklassiga 

paviljongartade byggnader som kompletterar åstrandens serviceutbud genom att erbjuda 

restaurang-, kafé- samt eventuellt också båthamnstjänster. Av strandpaviljongerna kan den ena 

byggas för åretruntverksamhet med en golvnivå ovanför den teoretiska översvämningsgränsen. 

Den andra paviljongen ligger alldeles intill vattenbrynet, och kan då förses med en bryggliknande 

uteservering. 

5.4 Planens konsekvenser 

De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till nuläget. Separata 

konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som en led i planläggningsprocessen.

5.4.1 Konsekvenserna för utvecklingen av service- och samhällsstrukturen 

Planändringen inverkar för sin del positivt på samhällsstrukturen genom att komplettera ett 

centralt beläget område i stadsstrukturen som inte utnyttjas till fullo. En utbyggnad av området 

fogar också bl.a. Borgå Ports höghuskvarter till en mera sammanhängande del av 

centrumstrukturen. I området uppmuntras en placering av centrumbetonade mindre affärs- och 

kontorslokaler i gatunivån, vilket gör att gatubilden blir mera levande på ett för stadskärnor typiskt 

sätt. Restaurang- och kafébyggnader vid stranden kompletterar och förbättrar servicenivån vid 

åstranden. 

5.4.2 Konsekvenserna för såväl naturmiljön som den byggda miljön 

Området saknar naturmiljö som bör bevaras. Det nuvarande oskötta trädbeståndet är 

huvudsakligen från tiden efter den industriella verksamheten, då området inte utnyttjats till fullo. 

Planens inverkan på den byggda miljön är positiv när området får en vårdad prägel värdig läget 

och anpassad till stadskärnan. Samtidigt förbättras situationen i omgivningen när bl.a. gång- och 

cykeltrafikens förbindelser genom planeringsområdet kompletteras. Utbyggnaden av planeringsområdet 

ansluter sig skalmässigt både till det Moderna trästadsområdet och till Empirecentrum 

på motsatta stranden. 

5.4.3 Konsekvenserna för det nationellt värdefulla kulturlandskapet 

Målet är att styra volymen och placeringen av byggande i området så att byggnaderna på ett 

naturligt sätt smälter in som en del av de angränsande områdenas kornighet. Med en 

målmedveten men diskret avgränsning av årummet får årummets randzoner en vårdad anblick. 

Strandparken som breddas mot åmynningen ger möjligheter att utveckla servicen och 

rekreationsanvändningen av åstranden till en del av stadsbornas gemensamma ”vardagsrum”. 

Områdets åfasad utgör en diskret pendang till Empirecentrums fasadlänga och en fortsättning på 

gavellängan på det Moderna trästadsområdet. 

5.4.4 Konsekvenserna för områdets trafikförhållanden; också vattentrafiken 

Trafiken i området kommer att öka till följd av nya invånare och det rätt begränsade antalet affärsoch 

kontorslokaler som placeras mellan bostäderna. I planeringen av Alexandersgatan har den 

ökade fordonstrafiken beaktats. Behovet av gång- och cykelvägar har ägnats särskild 

uppmärksamhet i områdets trafiknät. 

Servicetrafiken till strandområdet och båtplatserna sker från ändan av Lagmansgatan. 

Möjligheten till vattenbyggande, främst placeringen av bryggor, har begränsats så att det blir 

tillräckligt rum för vattentrafiken på ån. 

5.4.5 Konsekvenserna för vattenbyggande 

I detaljplanen bestäms de områden där bryggkonstruktioner kan placeras. Målet är att det trots 

den stora efterfrågan på båtplatser också skall finnas kvar områden där stadsborna har möjlighet 

att uppleva en direkt kontakt med vattenelementet. 

5.4.6 Konsekvenserna av förorenad mark för markanvändningen 

Markföroreningarna till följd av den tidigare industriella verksamheten har utretts och en 

iståndsättningsplan för området har gjorts upp. Området kan saneras och kommer att saneras till 

en nivå som motsvarar den planerade användningen i enlighet med iståndsättningsplanen. 

5.4.7 Beredskap inför översvämningar av ån 

I detaljplanen definieras de lägsta tillåtna höjdlägena för golvytor samt gårdar och delvis också 

gator för att det skall vara möjligt att rädda sig från området också i yttersta översvämningslägen. 

Det lägsta tillåtna höjdläget för byggnadernas golv (+ 3,0 meter från normalvattennivån) är 1,3 

meter högre än det största någonsin mätta höjdläget för översvämningar. På en del av området är 

det inte tillåtet att bygga källare. 

5.5 Störande faktorer i miljön 

Planeringsområdet inom stadens expanderande centrumområde gränsas av livligt trafikerade 

matarleder. Buller- och dammolägenheter från fordonstrafiken har beaktats genom krav på 

ljudisolering i byggnadsväggarna samt styrning av luftintaget till bostäderna enligt hälsoskyddets 

bestämmelser. 

I åfårans dalsänka samlas tidvis kall luft och dimma, ett bekant fenomen sedan länge i Gamla 

stans strandkvarter samt Empirecentrums kvarter vid Ågatan. Det är viktigt att skapa ett trivsamt 

mikroklimat bl.a. med hjälp av inglasade balkonger och planteringar på gårdarna. 

9

10 

5.6 Planbeteckningar och planbestämmelser 

Planbeteckningarna förklaras i detaljplanekartan (bilaga 2). 

6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 

6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet 

För att styra genomförandet av detaljplanen har man gjort upp särskilda bestämmelser om 

byggsätt. I området konkurrensutsätts sannolikt tomtöverlåtelserna, och därför måste möjligheten 

lämnas öppen att ändra bestämmelserna för byggande på basis av resultaten. 

6.2 Genomförande och tidsplanering 

Eftersom staden äger området är det staden som fastställer tidsplanen för genomförandet. 

Området stöder på färdig kommunalteknik, som till vissa delar måste förnyas att motsvara den 

ökade förbrukningen. Saneringen och stabiliseringen av marken i området bestämmer i sista 

hand tidsplanen för tomtöverlåtelserna. Överlåtelsen av tomterna för byggarna torde komma i 

gång tidigast år 2007. 

Borgå 27.4.2006, 9.5.2006, 1.11.2006 

J. P. Pfeifer Pekka Mikkola 

Stadsplaneringschef 

Planläggare

BORGÅ BILAGA 3 

VÄSTRA ÅSTRANDEN, 

FORTSÄTTNING PÅ DEN MODERNA TRÄSTADEN 

STADSDEL 22, KVARTEREN 440, 447-448 OCH 454-455, GATU- OCH PARKOMRÅDEN 1 (4) 

SAMT VATTENOMRÅDE 

LAGMANSGATAN, ALEXANDERSBÅGEN, VÄSTRA ALEXANDERSGATAN, ALEXISSTIGEN 

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 

Nr 401 

ÄNDRING AV DETALJPLAN 

1. Planområde Ändringen av detaljplanen gäller byggnadssättet och byggnadseffektiviteten 

på ett obebyggt område i Borgå centrum på den sk. Västra 

åstranden. 

Planeringsområdet fortsätter byggandet av en ny stadsdel i Borgå ås riktning 

mot sydost i och med att det Moderna trästadsområdet på Västra 

åstranden (kvarteren 441-446) förverkligas. Området gränsar i ostnordost 

till Borgå å, i sydsydväst till Västra Alexandersgatan och i västsydväst till 

Alexandersbågen. I nordnordost gränsar området till Lagmansgatan samt 

till det parkområde som kommer att byggas söder om 446 kvarteret och 

av vilket område en del hör till denna detaljplan. 

2. Bakgrunden till projektet Grunden för planläggningen av Västra åstranden är de av stadsstyrelsen 

(4.1.1999 § 6) fattade besluten om principerna för linjedragningen. De 

detaljplaner som fastställts i enlighet med principerna gås igenom sålunda, 

att det på områdena bildas ett ”Borgåutseende”: ett människonära, 

mångsidigt, högklassigt alternativ till huvudstadsregionen. 

Planläggningsordningen för Västra åstranden behandlades vid planläggnings- 

och byggnadsnämndens möte 26.2.2004 (§ 68). Planeringsområdet 

togs då med i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram för 2004. 

Planläggnings- och byggnadsnämnden övervägde olika alternativa strukturmodeller 

för tre delområden på Västra åstranden 9.1.2004 (§ 470). Av 

dessa gavs planeringsområdet arbetsnamnet delområde 1. I nämnden 

följde man med hur arbetet framskridit 2.6.2005 § 235. Planläggnings- och 

byggnadsnämnden valde av de förelagda modellerna ett alternativ till 

grund för del fortsatta planeringen 16.6.2005 § 242. 

I den valda strukturmodellen är utgångsläget ett tätt stadsliknande byggande, 

men i liten skala. Förutom bostäder borde i husens våningar i 

markplanet finnas affärs- och kontorslokaler för att liva upp den centrala 

gatubilden. Våningstalet kunde variera från två till fyra våningar. Det fasad- 

och också stomkonstruktionsmaterial som främst rekommenderas 

skulle vara trä. Nämnden konstaterade att det i den fortsatta planeringen 

är skäl att särskilt ta i beaktande förbindelserna för lätt trafik genom området 

samt att parkeringsarrangemangen är naturliga i den relativt effektiva 

strukturen. 

3. Målet för planeringen Målet är att ändra detaljplanen sålunda, att det är möjligt att utan avbrott 

fortsätta byggandet på Västra åstranden som fått en bra start och att de 

valda planeringsprinciperna blir verkställda i planen. 

4. Utgångsuppgifter Allmänt: 

(plansituation, verkställd 

plan, o.s.v.) 

Då planeringsområdet blir verkställt kommer Borgå centrums 

stadsstruktur att fortsätta i Alexandersgatans bros riktning över ån. Samtidigt 

får det Moderna trästadsområdets kvartersstruktur en fortsättning i 

riktning längs ån. Planeringsområdet kopplar för sin del ihop det sk. Borgå 

Ports höghusområde, som byggdes på 1960-70-talet, med centrumstrukturen.

Planeringsområdet är c. 3,75 ha. 

Generalplan: I delgeneralplanen för centrumområdena (godkänd 

15.12.2004) är området område för centrumfunktioner (C). 

Leden för lätt trafik går igenom området i riktning längs ån. 

Planeringsområdets remsa mot ån är närrekreationsområde 

(VL). I södra delen av området finns ett markområde som 

skall renas/iståndsättas i närheten av Fiskars f.d. gårdsplan. 

Detaljplan: 

Detaljplanen för området har godkänts 14.3.1996. I detaljplanen 

finns på området kvartersområde för allmänna byggnader 

(Y), kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader 

(AL-25) och park (VP). I enlighet med de principlinjedragningar 

som stadsstyrelsen beslutat om 4.1.1999 kommer den 

fastställda detaljplanen inte att verkställas som sådan, utan 

området planläggs på nytt i enlighet med de ändrade planeringsprinciperna. 

Servitutområden: 

På planeringsområdet finns inte detaljplaneenliga servitut. 

Markägarförhållanden: 

Planeringsområdet ägs av Borgå stad. 

Byggd miljö: På området finns en trädgårdsaffär som byggts i slutet på 

1980-talet och en minigolfbana med servicebyggnad i samma 

ålder. De talrika industri- och lagerbyggnader som funnits 

tidigare på området har rivits i början på 1980-talet. 

Boende och arbetsplatser: 

På området finns några säsongbetonade arbetsplatser på 

golfbanan och i trädgårdsaffären. Ingen bosättning. 

Naturmiljö: 

Åkerdalen är gammal odlingsmiljö som tagits till industritomter 

under 1900-talets tidigare decennier. Efter det att industriverksamheten 

upphört, har området blivit skogsbevuxet 

och där finns ung blandskog och buskagen. På strandzonen 

finns skött gräsplan och björkdungar. På grund av att området 

ligger lågt måste man ta i beaktande översvämningar i 

Borgå å särskilt på de delar som ligger mot ån. 

Kommunalteknik: 

Området kan anslutas till kommunaltekniken. 

5. De centrala konsekvenserna 

av planläggningen 

De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till 

nuläget. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna 

bedöms som en led i planläggningsprocessen. 

Följande konsekvenser bedöms. 

- Konsekvenserna för utvecklingen av service- och samhällsstrukturen 

- Konsekvenserna för naturmiljön och den bebyggda miljön 

- Konsekvenserna för det nationellt värdefulla kulturlandskapet 

- Konsekvenserna för områdets trafikförhållanden; också vattentrafiken 

- Konsekvenserna för vattenbyggande 

- Konsekvenserna av förorenad mark för markanvändningen 

- Beredskap inför översvämningar av ån

6. Intressenter Markägare: 

Borgå stad 

Invånare och företag: 

Stiftelsen för Konstfabriken: Heini Korpelainen 

446-1 och 2 (Näse-Juttes gata 5-7): SRV Westerlund Oy/As Oy 

Porvoon Jokineito 

444-10 (Magnus Erikssonsgatan 12): As. Oy Porvoon Rantavehnä 

Övriga intressenter: 

Borgå Energi Ab 

Sonera/Carrier 

Elisa Networks Ab 

Porvoon Alueverkko Oy 

Borgå fjärrvärme 

Myndigheter och andra intressenter som hörs under planläggningen: 

Nylands miljöcentral 

Östra Nylands förbund 

Nylands vägdistrikt 

Finska vikens sjöfartsdistrikt 

Landskapsmuseum för östra nyland 

Museiverket 

Följande enheter inom Borgå stad: 

Fastighets- och mätningsavdelningen 

Gatu- och trafikavdelningen 

Idrottsväsendet 

Borgå vatten 

Parkenheten 

Räddningsverket 

Byggnadstillsynen 

Hälsoskyddet 

Miljövården 

Nämnder: 

Planläggnings- och byggnadsnämnden 

Tekniska nämnden 

Miljövårdsnämnden 

7. Ordnande av deltagande 

och växelverkan 

Hörande i planeringsskedet: (MarkByggL 62 §, MarkByggF 30 §) 

Utkastet till plan och de övriga planläggningshandlingarna är framlagda på 

stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, 3 vån. Intressenterna bereds möjlighet 

att skriftligen framföra åsikter. 

Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna samt grannar som är markägare/-innehavare 

i planområdet att utkastet till plan är framlagt. Framläggningen 

meddelas dessutom med kungörelse på stadens officiella anslagstavla och i tidningarna 

Uusimaa och Borgåbladet. 

Preliminära utlåtanden, s.k. remissbehandling: 

Kommentarer/preliminära utlåtanden av myndigheter, Borgå Energi -bolagen och 

Sonera. 

Samråd: 

På basis av de kommentarer som man får in ordnas vid behov samråd med olika 

intressenter. Innan planen godkänns förhandlas med dem som ansökt om planändringen.

8. Tidsplan för planläggningsprojektet 

Offentligt hörande: (MarkByggL 65 §, MarkByggF 27 §) 

Förslaget till plan och de övriga handlingarna är offentligt framlagda på stadsplaneringsavdelningen, 

Krämaretorget B, 3 vån. Intressenterna bereds möjlighet att 

skriftligen framföra anmärkningar. 

Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna i planområdet samt grannar 

som är markägare/-innehavare, vars hemkommun är på en annan ort, att förslaget 

till plan är framlagt. Framläggningen meddelas dessutom med kungörelse på 

stadens officiella anslagstavla samt i tidningarna Uusimaa och Borgåbladet. 

Offentliga utlåtanden: (MarkByggF 28 §) 

Nylands miljöcentral 

Östra Nylands förbund 

Nylands vägdistrikt 

Finska vikens sjöfartsdistrikt 

Landskapsmuseum för östra nyland 

Miljövårdsnämnden 

Tekniska nämnden 

Hälsovårdscentralens Hälsoskyddssektion 

Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning: (MarkByggL 65 § 2) 

De som gjort en anmärkning och som skriftligt har begärt det skall underrättas om 

kommunens motiverade ställningstagande till anmärkningen. 

Meddelande om godkännandet av plan: (MarkByggL 67 §) 

Ett skriftligt meddelande till Nylands miljöcentral och till dem som skriftligt begärt 

det. 

Kungörelse om plan som vunnit laga kraft: (MarkByggF 93 §) 

Meddelande på kommunens officiella anslagstavla och annons i tidningarna Uusimaa, 

Borgåbladet och Itäväylä. 

Arbetet med detaljplaneändringen inleds i september 2005. Målet är att 

planläggnings- och byggnadsnämnden godkänner planändringen under 

2006. 

9. För beredningen ansvarar Stadsplaneringschef Planeringsassistent 

J. P. Pfeifer Birgitta Soiramo 

tel. 520 2733 

johan.pfeifer@porvoo.fi birgitta.soiramo@porvoo.fi 

Stadsplaneringsavdelningen Planläggare 

PL 23 

Pekka Mikkola 

06100 BORGÅ tel. 520 2757 

Besöksadress: 

pekka.mikkola@porvoo.fi 

Krämaretorget B, III vån. 

Datum 28.9.2005, 6.4.2006 

J.P.Pfeifer 

Stadsplaneringschef

SAMMANDRAG ÖVER HÖRANDE BILAGA 4 

VÄSTRA ÅSTRANDEN, FORTSÄTTNING PÅ DEN MODERNA TRÄSTADEN 

STADSDEL 22, KVARTEREN 440, 447-448 OCH 454-455, GATU- OCH PARKOMRÅDEN SAMT VATTENOMRÅDE 

LAGMANSGATAN, ALEXANDERSBÅGEN, VÄSTRA ALEXANDERSGATAN, ALEXISSTIGEN 

DETALJPLAN 401 

ÄNDRING AV DETALJPLAN 

1. Hörande i beredningsskedet (§ 30 MarkByggL) 

Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt enligt § 30 MarkByggL på stadsplaneringsavdelningen 

28.9 - 21.10.2005. En anmärkning lämnades om förslaget. 

Förslaget har kungjorts på stadens officiella anslagstavlor, i Uusimaa och Borgåbladet. 

Ett brev har skickats till rågrannarna och tomtägarna. 

Preliminära utlåtanden (21.10.2005 ) begärts och inlämnats av följande: 

PRELIMINÄRA UTLÅTANDEN 

Utlåtandet lämnades av 

Utlåtandet i sammandrag 

Ledningen för teknik- och miljösektorn / Matti Arvinen 

Gatu-och trafikavdelningen/ Kari Hällström och 

Mikko Kaunisto 9.11.2005: 

När långtidsparkeringen på västra åstranden försvinner 

behövs ett ersättande område för 80-100 bilar. 

Märkningen för Lagmansgatans fortsättning och 

körförbindelsen till stranden bör ses över. 

Gårdarnas höjdläge bör vara minst +2,5. 

Om man vill plantera en rad med träd längs Västra 

Alexandersgatan, bör träden planteras längs vägområdets 

kant, man bör således beakta det när kvartersgränsen 

bestäms. 

Kvartersgränsen mot stranden bör flyttas till västra 

kanten av den nuvarande Kokonvägen. 

Parkeringsnormen måste vara flexibel. 

En undersökning av föroreningar i jordmånen i området 

blir färdig och resultaten av den bör beaktas i den 

fortsatta planeringen. 

Fastighets- och mätningsavdelningen/ Maarit Ståhlberg 

Fastighets- och mätningsavdelningen / Terhi Pöllänen 

Idrottssektorn /Per Högström 

21.10.2005: Behovet av gång- och cykelvägar i området 

bör beaktas. 

Byggnadsinspektionen / Henning Johansson 

4.10.2005: inga kommentarer 

Räddningsverket i Ö.N./ Göran Westerlund 

28.9.2005: I den fortsatta planeringen bör man fästa 

uppmärksamhet vid utrymningsvägar i byggnaderna. 

När fastighetstekniken byggs bör man också beakta 

behovet av brandposter. 

Borgå vatten/ K-G Björkell 21.10.2005: En servitutsreservering 

på 10 m bör införas vid LPA-områdets 

norra gräns. För att kunna dra avloppsledningar i 

området krävs att markytans höjdläge är på en miniminivå. 

Hälsoskyddet/ Kaisa Mäntynen 

12.10.2005: För de byggnader som vetter mot Alexandersgatan 

och Alexandersbågen bör införas krav 

om ljusisolering. Trafikolägenheterna bör beaktas i 

ventilationen, i planeringen av gårdarna och placeringen 

av gång- och cykelvägarna. Kontors- och affärslokalerna 

i bostadshusen föranleder extra krav på 

Stadsplaneringsavdelningens genmäle 

Frågan om långtidsparkeringen kan lösas senast när områdena söder om 

Konstfabriken planläggs på nytt och i samband med detaljplanläggningen av 

Näsebacken. En parkeringsanläggning eller parkeringsområden byggs i 

området. 

En del av Lagmansgatans fortsättning ändras till gata och för LPA-området 

anvisas servitut för servicetrafik till stranden. 

Det lägsta tillåtna höjdläget för golvnivåerna, gårdarna och gatorna märks ut i 

detaljplanen. 

Gränsen för det kvartersområde som vetter mot stranden flyttas så att det är 

tillräckligt långt från den västra ändan av Alexandersgatans bro. 

I samband med planläggningen strävar man efter att se över de parkeringsnormer 

som hittills fastställts för centrumområdet, så att de motsvarar efterfrågan 

bättre än hittills. 

Eventuellt förorenad jord och behovet av marksanering beaktas i planläggningen 

när resultaten av utredningen är klara. 

I samband med detaljplanläggningen gör en så omfattande helhetsbedömning 

av gång- och cykelvägarna som möjligt. 

- 

Dimensioneringen och förekomsten av utrymningsvägar säkerställs i den 

fortsatta beredningen. 

Till detaljplanen läggs ett minimikrav för höjdlägen för vägytor, gårdar och 

byggnaders golvyta. LPA-området ändras till gatuområde. 

Till detaljplanebestämmelserna läggs ett krav på ljudisolering för väggkonstruktionerna 

i de byggnader som gränsar till Alexandersbågen och Västra 

Alexandersgatan samt en bestämmelse om att trafikolägenheterna bör beaktas 

när gårdarna planeras. På grund av översvämningsrisken ställs ett minimikrav 

på golvens höjdläge för byggnadsytorna. 

Föroreningen av marken och de åtgärder som den föranleder utreds separat i 

samband med planläggningen. De krav som affärslokaler i bostadshus med-

ventilation och ljudisolering. I Konstfabrikens omgivning 

finns förorenad mark som skall saneras innan 

byggandet inleds. 

Miljövård / Jukka Palmgren 29.11.2005: I området 

finns förorenad mark. Det är skäl att genom planbestämmelser 

försäkra sig om att områdena sätts i ett 

sådant skick som änvändningsändamålet kräver. För 

de bostadshus som byggs invid den livligt trafikerade 

gatan bör man beakta behoven av bullerskydd. Husen 

skall också byggas radonsäkra. 

Sonera/Carrier / Harry Andersson 

7.10.2005: Den telefoncentral som finns i området 

flyttas under våren 2006 till den central som blir färdig 

vid Lagmansstigen 12. Tidtabellen för flyttningen, 

som också berör kablar i området, bör beaktas. 

för, avgörs i samband med byggnadsplaneringen på det sätt som förutsätts i 

Finlands byggbestämmelsesamling. 

I detaljplanebestämmelserna för de delar som vetter mot Alexandersbågen 

och Västra Alexandersgatan införs ett krav på ljudisolering. I bestämmelserna 

ingår krav på radonsäkert byggande. Föroreningen av marken och saneringsåtgärderna 

utreds i samband med planläggningen. Ett specialbestämmelse 

läggs till detaljplanebestämmelserna: ”Eventuella föroreningar som 

kan finnas i marken skall undersökas. Innan byggnadslov beviljas skall eventuell 

förorenad marksubstans behandlas på det sätt som miljövårdsmyndigheterna 

förutsätter.” 

Tidtabellen för flyttningen av telefoncentralen och telefonkablar beaktas i 

planen. 

Borgå Energi Ab/ Kari Janhunen 

Kaukolämpö / Kaj Kulju 

Elisa Networks Oy / Heikki Nenonen 

Borgå Regionnät Ab / Jyrki Havukainen 

Nylands miljöcentral. Brita Dahlqvist-Solin, Jussi 

Heinämies 24.1.2006: I samband med myndigheternas 

samråd 27.10.2005 kom det fram sådant som bör 

beaktas i planeringen. De förorenade områdena skall 

anvisas i planen. Det är viktigt att försäkra sig om att 

man också placerar kontors-, service- och affärslokaler 

bland bostäderna för att göra området levande. 

Miljöcentralen anser det vara viktigt att byggnaderna 

på strandområdet passar in i åmiljön. Vattenlandskapet 

skall lämnas öppet. 

De saker som skall beaktas i planeringen har lagts till programmet för deltagande 

och bedömning. Man har strävat efter att placera affärslokaler vid 

huvudvägarna i byggnadernas marknivå. För att byggandet på strandområdet 

skall vara behärskat kommer man att styra det genom planbestämmelser 

och anvisningar. Ett specialbestämmelse läggs till detaljplanebestämmelserna: 

”Eventuella föroreningar som kan finnas i marken skall undersökas. Innan 

byggnadslov beviljas skall eventuell förorenad marksubstans behandlas på 

det sätt som miljövårdsmyndigheterna förutsätter.” 

GRANNAR OCH ANDRA INTRESSENTER 

Porvoon Kipparit / Tuomo Saari 

Stiftelsen för Konstfabriken i Borgå / Heini Korpelainen 

20.10.2005: inga anmärkningar 

Wilénius båtvarv/ Ivar Nordlund 

Kokon skidcenter: Oy Kokon-Sport Ab / Krister Blomander 

K. 444, T. 10: As. Oy Porvoon Rantavehnä / SATO- 

Rakennuttajat Oy 

K. 446: SRV Westerlund Oy / Pasi Heikkonen 

K. 431 – 434: Borgå värme/ Mika Vuori 

K. 453, T. 1: OSLA / Tuula Frondén 

INVÅNARNAS ÅSIKTER 

1.11.2005 Veikko Poutanen: Invid Konstfabriken 

skulle det vara skäl att reservera ett område för en 

stor hall eller allaktivitetsplan och dessutom beakta 

behovet av parkeringsplatser. 

Trafikregleringarna för Alexanders-bågen och Västra 

Alexandersgatan gör gaturummet trångt med tanke 

på framtida behov. Områden borde reserveras för 

breddning av gatorna. 

En övergripande plan borde utarbetas för området 

innan man börjar med planläggningen. 

- 

Området söder om Konstfabriken planläggs senare och då ses reserveringarna 

över på nytt. 

Alexandersbågen har byggts enligt gatuplanen med beaktande av trafikmässiga 

behov. 

Underlag för planläggningen är den utredning om ådalens helhetsstruktur 

som utarbetades för den gällande planen och principerna för småskaligare 

byggande i detaljplanerna för västra axeln. När områdesanvändningen övervägs, 

bör man beakta det centrala läget i stadsstrukturen och den utvecklingsriktning 

som området modern trästad visar.

2. Offentligt hörande (MarkByggF 27 §) 

Planutkastet och planhandlingarna hölls offentligt framlagda enligt § 27 i MarkByggF på stadsplaneringsavdelningen 

22.6-10.8.2006. Mot planen lämnades tre anmärkningar. 

Kungörelser var uppsatta på stadens officiella anslagstavla och publicerades i tidningarna Uusimaa, Itäväylä och 

Borgåbladet. 

Utlåtanden har begärts (före 10.8.2006, av marinarkeologiska enheten vid Museiverket dock före 11.9.2006) och erhållits 

av följande: 

UTLÅTANDEN 

utlåtandet har getts av 

utlåtandet i förkortad version 

Tekniska nämnden, 12.9.2006 (115 §): 

Nämnden anser att förslaget till detaljplaneändringen - 

kan godkännas, även om behovet av parkeringsplatser 

inte tillräckligt beaktats med tanke på bl.a. båtplatserna 

och utvecklingen av det promenadvänliga centrumet. 

Detta skall beaktas vid den fortsatta planläggningen av 

västra åstranden. 

Räddningsverket i Östra Nyland, Göran Westerlund 

14.7.2006: 

- 

inga anmärkningar 

Miljövårdsnämnden, 16.8.2006 (140 §): 

Detaljplanens bestämmelser för miljöskyddet är motiverade. 

Det rekommenderas att ädla lövträd planteras i 

parkområdena. Nämnden ber att parkområdenas trafikregleringar 

utreds vad båtplatserna beträffar. 

Hälsoskyddssektionen, 22.8.2006 (55 §): 

inga anmärkningar - 

Vattenverkets direktion, 7.9.2006 (43 §): 

inga anmärkningar - 

Nylands miljöcentral, Brita Dahlqvist-Solin, Jussi 

Heinämies 26.10.2006: 

Det är skäl att ändra de ungefärliga markhöjderna till 

lägsta tillåtna markhöjder. Beskrivningens krav på den 

lägsta golvhöjden (+ 3,00 meter över normalvattenståndet) 

skall preciseras i planen. Förklaringarna för 

beteckningarna för våningstalen fattas. 

Östra Nylands förbund, Christel Liljeström, Jaakko 

Mikkola 21.8.2006: inga anmärkningar 

Nylands vägdistrikt, Mirja Hyvärinta, Hannu Palmén 

15.8.2006: Planområdet är beläget utanför landsvägarnas 

influensområde. Inga anmärkningar. 

Sjöfartsverket, Simo Kerkelä, Yrjö Laaksolahti 

29.9.2006: 

inga anmärkningar 

Landskapsmuseum för Östra Nyland, Merja Herranen, 

Henrik Wager 17.8.2006: Det skall ses över om 

våningstalet för punkthusen vid Alexandersbågen 

stämmer överens med planbeskrivningen. Byggnadsmassorna 

kan ge ett trångt intryck. Konsekvenserna av 

lägre byggnader för stadsbilden borde undersökas. 

Portkonstruktionen i den södra delen av Alexisstigen 

ger ett stängt intryck. Borgå museum anser att områdets 

kvartersgårdar och planeringen av parkområdet 

som gränsar i ån är lyckade. Ett utlåtande om undervattensarkeologin 

vid åstranden och i vattenområdet 

skall bes av Museiverkets marinarkeologiska enhet. 

Museiverket, arkeologiska avdelningen, marinarkeologiska 

enheten: Leena Söyrinki-Harmo, Maija 

Matikka 8.9.2006: 

En undervattensinventering skall göras i de områden 

som anvisats för byggandet av bryggor innan vattenbyggnadsarbeten 

som planen möjliggör, påbörjas. 

stadsplaneringsavdelningens bemötande 

I bygganvisningarna ges anvisningar bl.a. om att plantera ädelträd i parkområdena. 

Möjligheten till servicekörning till båtplatserna längs parkgångarna avgörs i 

samband med parkplaneringen. Även ledernas bärighet beaktas. 

De ungefärliga markhöjderna har ändrats till lägsta tillåtna markhöjder. Till 

plankartan har man lagt till en bestämmelse: ”Den lägsta golvhöjden i kvarteren 

440, 447 och 448 är +3,00 meter över normalvattenståndet och i kvarteret 

455 +2,20 meter över normalvattenståndet. Golvnivån i kvarteret 454 

får vara högst 0,40 meter högre än den omgivande strandparken.” Servicebyggnaderna 

i strandparken följer de lägre höjdlägen som rekommenderas 

enligt utkastet till byggnadsordningen så att byggnaderna kan anpassas i 

det känsliga kulturlandskapet. Beteckningarna för våningstalen förklaras på 

detaljplanekartan. 

- 

- 

- 

Byggnadsytorna i de två punkthusen som ligger vid Alexandersbågen är 

tredelade, varav den mittersta delen får ha fyra och de övriga tre våningar. 

På det sättet är byggnadens totala våningsyta i enlighet med beskrivningen 

ungefär 3 2/3. Områdets helhetsstruktur har utarbetats utgående från tre 

olika modeller. Den modell som planläggnings- och byggnadsnämnden 

valde hade ytterligare två underalternativ. Byggexploateringen, tätheten och 

stadsbilden har alltså undersökts rätt så noggrant vid utarbetandet av förslaget 

till detaljplanen. Portkonstruktionen vid Alexisstigen bildar ett eftersträvat, 

något slutet intryck i anslutning till gatufasaderna omkring. En begäran 

om utlåtande skickades till Museiverkets marinarkeologiska enhet 

24.8.2006 och utlåtandet begärdes före 11.9.2006. 

I förhandlingarna med marinarkeologiska enheten konstaterades att det är 

skäl att göra undervattensinventeringen så snabbt som möjligt. Förslaget till 

detaljplanen kan godkännas efter att följande villkor läggs till i de särskilda 

bestämmelserna: ”Innan man påbörjar byggnadsarbetena på stranden eller i 

de vattenområden i Borgå å som anvisas i detaljplanen, skall man göra en 

undervattensinventering av kulturtraditionen i hela planområdets vattenområde.

ANMÄRKNINGAR 

Med stöd av lagen om fornminnen bestäms separat om undersökningen 

eller övrigt beaktande av objekt som eventuellt hittas vid inventeringen.” 

As. Oy Porvoon Jokineito c/o Porvoon SKV Oy, Rolf 

Gabrielsson, Markku Kemppi 8.8.2006: 

Engelsparken skall utvidgas (enligt kartbilagan) genom 

att flytta den norra gränsen av kvarteret 447 ca 10 m 

söderut samt den östra gränsen av kvarteren 447 och 

448 ca 10 m västerut. Anmärkningen motiveras med 

behovet att utvidga grönområdena. Därutöver påminns 

om betydelsen av en heltäckande trafikplanering vid 

täta och låga kvartersstrukturen. 

Grönområdena ligger på ett centralt ställe i stadsstrukturen och dess storlek 

har övervägts noggrant. Den del av Engelsparken som ligger väster om 

gångbron är lika bred som Runebergsesplanaden och stöder sig på det 

sättet i empirestadsdelens rutmönster. Strandparken blir bredare mot söder. 

Parkområdet enligt förslaget är tillräckligt stort för olika friluftslivs- och rekreationsverksamheter 

då man beaktar dess centrala läge. 

Borgå Navigationsklubb rf., Rabbe Lutz 9.8.2006: 

Det finns inte plats för båtförarnas bilar inom rimligt 

avstånd från bryggorna. Enligt rekommendationen är 

normen en bilplats/en båtplats. Servicekörning till 

bryggorna bör vara möjlig. 

Porvoon Kipparit ry, Tuomo Saari 9.8.2006: 

Det finns inte plats för båtförarnas bilar i omedelbar 

närhet av bryggorna. Förslagen till detaljplanerna bör 

ses över angående parkeringen. 

Det finns tillräckligt med parkeringsplatser i närheten av bryggorna vid 

Näse-Juttes gata och på de nya parkeringsplatserna som byggs vid Kokonvägen. 

De båtplatser som hyrs ut i området mellan gångbron och Alexandersgatans 

bro skall i fortsättningen i första hand hyras till bostäderna och 

lokaliteterna i de närmaste kvarteren. 

I samband med planerna för byggandet av parkerna avgörs frågorna angående 

servicekörningen till bryggorna och vägarnas bärighet. 

Det finns tillräckligt med parkeringsplatser i närheten av bryggorna vid 

Näse-Juttes gata och på de nya parkeringsplatserna som byggs vid Kokonvägen. 

De båtplatser som hyrs ut i området mellan gångbron och Alexandersgatans 

bro skall i fortsättningen i första hand hyras till bostäderna och 

lokaliteterna i de närmaste kvarteren.

PORVOO 

BORGÅ 

BILAGA 5 

Den fortsatta planläggningen av 

Västra åstranden i början av 

2000-talet 

Historia, landskapsstruktur, 

byggnadsbestånd 

En utredning som grund 

för detaljplanearbetet 

Stadsplaneringsavdelningen 

februari 2006

Innehållsförteckning 

Inledning 2 

Borgå stads allmänna historia och stadsbyggnadshistoria 3 

Gamla stan i Borgå 3 

Empirecentrumet 3 

Perioden för förortsbyggande 3 

Tiden efter kommunsammanslagningen 3 

Utvecklingstrender i början av 2000-talet 3 

Landskapsstruktur och miljöförhållanden 5 

Jordmån 5 

Klimat 6 

Vegetation 6 

Synpunkter på skyddet 6 

Miljöproblem och skadeverkningar på landskapet 7 

Olika byggskeden på västra åstranden 8 

Agrarperioden 8 

Trävaruindustri och hamnfunktioner 8 

Den industriella verksamhetens uppsving och nedgång 9 

Bostadsbyggande under perioden för områdesbyggnad, Borgåporten 9 

1980-talet, S-Market Näse 9 

Början av 2000-talet, den moderna trästaden 9 

Broarna 10 

Olika skeden i planeringen av västra åstranden 13 

1970-talet 13 

1980-talet 13 

Idétävlingen år 1989 14 

Inbjudningstävlingen ”Den moderna trästaden” år 1998 15 

Planeringen i dag 16 

Omslag. Bild 1. Flygbild över Borgå å 28.10.2004. 

Planområdet avgränsas på bilden. 

- 1 -

Inledning 

Under det första decenniet på 2000-talet började man se över detaljplanerna för västra 

åstranden. Området som är beläget i den nationellt betydande Borgå ådalen är 

centrumets utvidgningsområde och utgör motpolen till empirecentrumet som avgränsar 

åstranden. 

För området gäller de detaljplaner som utarbetades utgående från idétävlingen år 1989. 

Byggandet i området påbörjades dock först efter en ny idétävling för den moderna 

trästaden i och med att detaljplanen för områdets nordöstra del omarbetades år 2000 så 

att den skulle motsvara de ändrade planeringsidealen och stadens åsikter om dess tillväxt. 

Nu skall resten av detaljplanerna för området ses över i sin helhet utgående från 

byggsättet i området som byggs som bäst. 

Man har ansett att en bakgrundsutredning behövs eftersom västra åstranden till läge, 

terrängförhållanden, det omgivande byggnadsbeståndet och med tanke på landskapet är 

ett exceptionellt utmanande planområde. 

Arbetet med detaljplanerna för planområdet som denna utredning berör fortsätts under 

det första decenniet på 2000-talet. Utredningen utgör käll- och referensmaterial för 

arbetet som omfattar flera separata detaljplaner. Med hjälp av utredningen är det i 

planbeskrivningarna möjligt att noggrant motivera och bedöma planeringslösningarna för 

varje planområde. Utredningen är egentligen en sammanfattning av det omfattande 

materialet som samlats vid stadsplaneringsavdelningen under flera decenniers tid och som 

inte tidigare sammanställts. 

stadsplaneringschef 

J P Pfeifer 

planläggare planläggare planeringsassistent 

Anne Rihtniemi-Rauh Pekka Mikkola Birgitta Soiramo 

Bild 2. Avgränsning av planområdet på kartan. 

. 

- 2 -

Borgå stads allmänna historia och stadsbyggnadshistoria 

Gamla stan i Borgå 

Borgåregionen började bosättas på 1200-talet. Borgå är den näst äldsta staden i Finland 

som antagligen grundades år 1346. Handelsplatsen började utveckla sig i korsningen av 

ån och den stora strandvägen, invid den historiska fästningen på Borgbacken. Enligt 

uppgifter började man först bygga runt kyrkan och senare nere vid rådhustorget. Den 

största delen av de byggnader som i dag finns i gamla stan byggdes efter branden år 

1760. Brandfarlig verksamhet, så som ett bryggeri, placerades på västra åstranden redan 

i ett tidigt skede. 

De byggnader som ligger på trånga tomter är i två våningar och de som ligger på mer 

rymliga i en våning. Gaturummet var slutet och omgavs av staket och portar. De smala 

gränderna är 3-4 meter breda. Huvudgatorna är 6-8 meter breda och löper parallellt med 

sluttningens höjdkurva. En del av tvärgatorna till huvudgatorna är mycket branta. 

Kvartersstorleken varierar mycket på grund av den fasta kvartersstrukturen som grundar 

sig på terrängformerna. I de centrala delarna är kvarteren ca 55 meter breda och till 

exempel kvarteret 1303 är 120 meter långt. Gamla stan skyddas genom en detaljplan. 

Empirecentrumet 

I början av 1800-talet gjorde Johan Fredrik Barck ett utkast till en detaljplan för hela 

staden. Målet var ett hälsosamt och brandsäkert byggande. C.L. Engel färdigställde 

planen år 1832. Empireplanen genomfördes dock inte i hela stadens område, och således 

bevarades gamla stan fram till våra dagar. I den södra, mer glesbebyggda delen av 

staden genomfördes den nya empireplanen i huvudsak under åren 1841-1859 eftersom 

området ännu delvis var obyggt. Kvarteren i empirecentrumet är 90 x 124 meter stora 

och gatorna ca 16 meter breda. Våningstalet är ca 1,5. Empirestadsdelen skyddades 

genom en detaljplan år 1985. 

Det nuvarande affärscentrumet bildades av empirecentrumet. Gamla stan har utvecklats 

från sitt förnedringstillstånd på 1970-talet till ett mycket uppskattat bostadsområde som 

årligen lockar hundratals turister med sina kameror. 

Bostadsområdena 

Stadsstrukturen i Borgå spridde sig redan på 1800-talet även nordöst om gamla stan där 

det uppstod byggande som inte styrdes (t.ex. Adertonbacken och Prästgårdsbacken). På 

Kvarnbacken och Jonasbacken, de östra och södra kanterna av empirestadsdelen, finns 

sluttningshus som tagit intryck av 1920-talets ideologi om trädgårdsstaden. Från och med 

1940-talet byggde man bostadsområden längre norr, nordöst och sydöst om centrumet. I 

dessa områden byggdes husen i en stil som påminner om frontmannahus i 

massproduktion, och i dag är områdena mycket uppskattade. Redan från början av 1900- 

talet växte motsvarande trästadsdelar fram i Borgå landskommun kring sågverksindustrin i 

Hammars och cellulosafabriken i Tolkis. Väster om Borgå å, vid kanterna av 

odlingslandskapet, uppstod verkstads- och träförädlingsindustri samt lagring. 

Industrispåret förlängdes från stationen till nuvarande Konstfabriken. 

Perioden för förortsbyggande 

I slutet av 1960-talet köpte Neste Sköldviks gård och byggde ett oljeraffinaderi i området. 

I och med industrianläggningen ändrades behovet av bostäder på en gång. Borgå stad 

och Borgå landskommun erbjöd i kapp tidsenliga höghuslägenheter för arbetstagare. På 

landskommunens sida, invid den gamla fiskarbyn Hammars, växte förorten Gammelbacka 

fram. De långa lamell- och punkthusen uppe på kullen ritades av Alvar Aalto och byggdes 

i form av en solfjäder. Gammelbacka blev centrumet för landskommunen, och ännu på 

1980-talet planerade man att bygga ett ämbetshus där. 

I Borgå stad var första objektet för områdesbyggnad de stora kvarteren i den s.k. 

Borgåporten samt Vårbergaområdet som byggdes som resultatet av en tävling. Byggandet 

i Vårberga är en för 1960-talet typisk variant av rutplanen. Staden och landskommunen 

växte sida vid sida i skuggan av en inbördes tävling. 

Tiden efter kommunsammanslagningen 

Kommunsammanslagningen genomfördes 1.1.1997. Staden och landskommunen slogs 

samman och nuvarande Borgå stad grundades. Utgångspunkterna för stadsbyggnad 

ändrades så att områdesreserveringarna och byggexploateringen kunde minskas. Man gav 

upp planerna på att bygga en förvaltningscentral i landskommunen och trycket på att 

bygga i grönområdena minskade. Samtidigt uppstod ett behov att ansluta före detta 

landskommunens västra förorter till servicestrukturen i det historiska stadscentrumet. 

Utvecklingstrender i början av 2000-talet 

Enligt delgeneralplanen för de centrala delarna skall de nya bostadsområdena stödja sig 

på den existerande stadsstrukturen. De mest centrala utvecklingsområdena ligger öster 

och sydöst om centrumet samt i närheten av den s.k. Västaxeln i Haiko och Tolkis där 

bostadsområdena i Hammars, Lövhammars och Tolkis förenas så småningom. Västra 

åstranden spelar en central roll i att ansluta landskommunens viktigaste områden till 

centrumet. 

- 3 -

Bild 3. De olika delarna av centrumet representerar sin tids ideal för stadsbyggnad. 

Västra åstranden är ett planområde, där det före detta industriområdet och det forntida 

odlingslandskapet ändras till ett centrumliknande bostadsområde. 

Bild 4. Tätortsstrukturen i Borgå utgörs av centrumet (gamla stan, 

empirecentrumet, västra åstranden), Vårberga och Gammelbacka. 

- 4 -

Landskapsstruktur och miljöförhållanden 

Jordmån 

Lerdalen på västra åstranden kantas av en åsformation samt de omgivande backarna 

(Borgbacken, Näsebacken, Kokonbacken, Jonasbacken). Vid den gamla bron, dvs. gamla 

Stora strandvägen, korsar raden av åsarna med ådalen och formar en knutpunkt i 

landskapet. 

Berggrunden i området är ojämn, och på områdets högsta ställen finns det i huvudsak 

granit. Åsarna är viktiga som en vattendelare samt för att grundvatten skall uppstå. 

Förekomsten av grus och sand på åsarna användes för marktäkt varefter man kunde 

anlägga ett bassängbad vid Tolkisvägen efter att grundvatten strömmade ner i 

grusgropen. 

Dalen på västra åstranden består nästan helt av lera som avlagrats av vattnet i 

litorinahavet på stenåldern. Då Borgå stad grundades var västra åstranden alltså en 

havsvik. Lerskiktet är upp till 40 meter tjockt och består till största delen av mycket styv 

lera samt gyttjelera som är lämpligt som odlingsmark. Lerdalen har länge använts för 

odling och därför är dalområdena i landskapet klart avgränsade. I den geotekniska 

undersökningen som utarbetades för arbetet med delgeneralplanen för de centrala 

delarna konstaterade man att västra åstranden är mycket bra belägen men mycket dyr att 

bygga på. Där finns också förorenad mark som måste avlägsnas. 

På grund av den industriella verksamheten finns det skadliga ämnen i jordmånen. I början 

av året 2006 färdigställs en plan på behovet av rengöring. Det finns arsenik, metaller och 

oljekolväten i jordmånen åtminstone kring Konstfabriken där marken förorenats även av 

ett oljeläckage år 2001. Därutöver finns det ämnen från ytbehandling av båtar vid det 

kulturhistoriskt värdefulla Wilenius båtvarv som nu siktar på en ny blomning. 

Ån slammar kraftigt upp och rätt så grund, på de djupaste ställen endast ca fyra meter 

djup. Vid sidan av åsen finns två källor, från vilka vattnet leds till ån längs utfallsdiket som 

följer åsen i den södra delen av planområdet. 

Förutom avloppsvattnet från Lahtis leds det orenat vatten till Borgå å även från andra 

ställen. Den diffusa belastningen har ökat i och med att vattenreningsverken blivit mer 

effektiva. Detta betyder att näringshalterna i sin helhet vuxit. Efter att reningsverket på 

Hermansö blev färdigt, har reningsverket i Kokon använts framför allt som en 

reservanläggning. Vattnet i ån är grumligt, vilket är obehagligt med tanke på 

rekreationsanvändning. 

Bild 5. Jordmån och klimat. 

- 5 -

Klimat 

Borgå tillhör ekzonen på södra och sydvästra kusten där läget vid havet ger ett milt 

klimat. 

Dalsänkan i planområdet är vindskyddad. Tidvis strömmar det kall luft till ådalen och då 

ökar luftfuktigheten ibland så pass mycket att det kan förekomma dimma. Även om de 

hårda havsvindarna inte på grund av skärgården når staden, är den rådande 

vindriktningen sydvästlig och den smala ådalen förstärker luftströmmarna. Med hjälp av 

kvartersstrukturen och växtligheten kan man i en byggd miljö försöka åstadkomma ett 

gynnsamt mikroklimat. 

Luften belastas av trafiken i centrumet och av fjärrtransport genom luften från 

oljeraffinaderiet i Sköldvik och från motorvägen. Efter att Alexandersgatans bro i oktober 

2004 öppnades, har det kört ca 10 000 fordon/dygn genom västra åstranden. Den tunga 

trafiken styrs i huvudsak förbi centrumet längs motorvägen och begränsas på 

Alexandersgatans bro på grund av miljöorsaker. 

Vegetation 

På Näsebacken växer kulturpåverkad talldominerad skog och kring herrgården gammal 

trädgårdsvegetation. På Kokonbacken är trädbeståndet grandominerat på frisk mo. 

Lerdalens parkskogsliknande vegetation på västra åstranden väntar på skötselåtgärder i 

och med att området utvecklas. På strandzonen växer ungt videsnår, björkar, klibbalar, 

aspar och granar. De gamla åkerområdena har ställvis vuxit igen men man kan 

fortfarande se gränsen mellan den gamla åkern och skogen. Öster om Konstfabriken finns 

en liten park där det växer stora silverpilar. Parken är lite förfallen. I området finns inte 

vårdbiotoper eller värdefullt trädbestånd som skall bevaras. 

Synpunkter på skyddet 

Området på västra åstranden ingår i flera skyddsprogram. Enligt miljöministeriets och 

Museiverkets klassificering är landskapsområdet i Borgå ådal, naturlandskapet kring Borgå 

å och det kulturhistoriskt viktiga centrumområdet i Borgå nationellt värdefulla. Bl.a. 

ådalen, de fuktiga högörtsängarna och den skogiga naturen på åsarna är naturtyper som 

skyddas genom Natura 2000-programmet. Kokonbacken är ett viktigt häckningsområde 

för gråhägrar. Den och Näsebacken är viktiga med tanke på rekreation och stadsbilden. 

Bild 6. Landskapsstruktur. 

- 6 -

Strandzonen på västra åstranden ingår i det aktuella projektet med nationalstadsparken. 

På västra åstranden finns inga värdefulla byggnader som skall skyddas. Enligt den 

gällande planen skall dock Konstfabrikens norra och östra fasad samt en del av den västra 

fasaden bevaras. Även om Wilénius varv s byggnader inte är betydande, har stället 

kulturhistorisk betydelse. 

Miljöproblem och skadeverkningar på landskapet 

I den sydvästra kanten av planområdet finns det miljöskador efter grustäkt. Skadorna 

iståndsätts i samband med byggandet i området. Gatuvyn vid Tolkisvägen förbättras. 

Backens höjd framhävs av de gamla grustäkterna och av den trädlösa slalombacken. 

Slalombacken har under decennierna blivit en godkänd del av stadens siluett och kan 

därför inte anses vara en skadeverkan på landskapet som skall åtgärdas. Den terrasserade 

Helsingforsvägen öster om Näsebacken byggdes i och med att Mannerheimgatans bro 

öppnades ca år 1956. Vägen avviker från den naturliga formen på åkerdalens norra kant. 

Bild 7. Två flygbilder 14.10.2004. 

- 7 - 

Bild 8. Topografi. Jordytans höjd i området som i kartan märks med vågräta linjer 

är under två meter från det normala vattenståndet. För att undvika skador som 

orsakas av eventuella vattenhöjningar skall man vid byggandet i området se till att 

golvnivån ligger på minst tre meters höjd.

Olika byggskeden på västra åstranden 

Agrarperioden 

Redan i ett tidigt skede placerade man brandfarlig verksamhet på västra åstranden. 

Området var dock till största delen Näse gårds odlingsjord på vars åkrar fanns små 

magasin. Näse gård är ett bostadshus i ett plan i gustaviansk stil antagligen från 1770- 

talet. Den har mansardtak som är valmat i ändarna. På gården ligger ett gammalt 

magasin och en timrad bod. År 1981 byggde Rautakirja en kubformad kioskbyggnad på 

gården. Staden har redan under en lång tid ägt Näse gård som är i bostadsbruk. För 

tillfället undersöker man dock om det vore möjligt att använda den för turism. 

Borgå stad har ägt Konstfabriken ända sedan 1980-talet. Konstfabriken, så som namnet 

antyder, fungerar som en verkstad för konstnärer samt som en plats där evenemang och 

konserter som kräver ett stort utrymme, kan hållas. Ur arkitektonisk synvinkel är det röda 

tvåvåningshuset av rött tegel inte speciellt, men det representerar sin tids typiska 

industribyggande. Byggnaden är tekniskt delvis i rätt så dåligt skick. För att kunna ordna 

med behövlig finansiering för renovering har man utarbetat och utarbetar fortfarande olika 

utredningar. 

Trävaruindustri och hamnfunktioner 

På 1800-talet byggdes det lagerbyggnader i närheten av stranden. I ett berömt foto av 

Natalia Linsén från år 1898 kan man se ett stort område med brädstaplar samt en grupp 

av rätt så små skjul bredvid bryggorna. Man började bygga den helhet av 

industribyggnader som i dag är känd som Konstfabriken på 1910-talet. Strandzonen 

delades upp i lagertomter. Från och med 1910-talet fungerade Ludvig Wilénius berömda 

båtvarv på stranden. Varvets träbåtar är kända runtom i världen bland 

träbåtsintresserade. Varvets tre byggnader byggdes i huvudsak på 1930-talet och efter att 

verksamheten i varvet upphörde, har det fungerat som småbåtsvarv för 

träbåtsintresserade. Byggnaderna ligger på mark som vid översvämningar täcks helt av 

vatten och dessutom har byggnaderna svaga grunder. Därför är de i mycket dåligt skick 

även om verksamheten under den senaste tiden har fått en vitamininjektion i och med en 

ny ledare. Det ser dock ut att byggnaden längst söderut måste rivas och en ny byggnad 

byggas i stället eftersom byggnadens grunder gav vika år 2003 troligen på grund av att 

lerjorden torkat. 

Den industriella verksamhetens uppsving och nedgång 

Vid övergången till 1950-talet fanns det många byggnader av olika storlek på stranden 

mittemot empirecentrumet. Den massivaste av byggnaderna var ett lager med ett brant 

sadeltak alldeles vid ån. Lagret var över 200 meter långt och stod parallellt med ån. I 

början av 1960-talet byggdes Labors (senare Hankkijas) lagerhallar söder om vägen som 

byggdes i och med Mannerheimgatans bro. Till en början fungerade Alba Nova Ab:s 

fanerfabrik i nuvarande Konstfabriken, senare fungerade där en hästskofabrik, Haikka 

ramlistfabrik och Fiskars. Verksamheten övergick från trävaruindustri till verkstadsindustri. 

Vid övergången till 2000-talet hade verksamheten i området upphört och den största 

delen av byggnaderna rivits. Även Hankkijas byggnader revs i början av 2000-talet ur 

vägen för den moderna trästaden. 

Bild 9. Utsikt mot sydöst från Näse sten. Den övre bilden Natalia Linsén 

1898, 

Teollisen 

den nedre 

toiminnan 

31.3.2005. 

voimistuminen ja hiipuminen 

- 8 -

På en backe öster om S-Market finns en hall från början av 1960-talet. Hallens bärande 

konstruktion är limträbågar men i fasaderna han man använt tidens nyhet, lättbetong. 

Byggnaden byggdes till en början för textilindustrins behov och har senare varit Raul 

Hellberg Oy:s redskapsskjul. I dag fungerar bolaget, som grundades år 1926, som 

partiaffär för cyklar och tillbehör och har sina lokaler i Vanda. Hallen är känd som 

Hellbergs hall och ägs av staden. För tillfället används den som en idrottslokal, men anses 

inte vara värd att bevaras. 

i stället en ungefär lika stor byggnad för affären Lidl år 2003. A ffären representerar det 

halliknande betongbyggandet som kedjan gynnar och påminner om kedjans hemland med 

sitt sadeltak av betongtegel. 

Bild 10. Fanerfabriken i början av 1900-talet. 

Bostadsbyggande under perioden för områdesbyggnad, 

Borgåporten 

Bostadsbyggandet i området påbörjades som områdesbyggnad på 1960-talet framför allt 

eftersom arbetstagarna vid oljeraffinaderiet Neste behövde bostäder. Områdena som är 

kända som Borgåporten och Nedre Näse uppstod. De första höghusen byggdes av 

Valubetoni Oy år 1967 och planerades av Arkkitehtitoimisto Erik Castrén ja Lauri Saarinen 

från Lahtis. Tomterna är ca 115 x 100 meter stora och ingår i empirecentrumets 

koordinatsystem. På en tomt ligger tre lamellhus med tre eller fyra trapphus. Husen är 

placerade så att de formar bokstaven U och avgränsar den stora gården. De höga husen 

har tio och de låga fyra våningar samt tidsenliga källarvåningar ovanför jorden. 

Fyra av tomterna byggdes enligt samma planer. Den sista av tomterna (434-3) byggdes 

först i mitten av 1970-talet, planerad av Arkkitehtitoimisto Vuorelma & Salo. På 2000-talet 

har alla husen genomgått fönster- och fasadrenovering och fått en beige nyans i stället för 

den gamla ljusgråa. 

Stadsborna uppskattar området på grund av dess centrala läge. I Borgåporten finns även 

en gammal värmecentral och ett lågt köpcentrum som var sin tids föregångare. Efter att 

verksamheten i köpcentrumet upphörde, rev man byggnaden och byggde på samma plats 

- 9 - 

Bild 11. Panoramabilder över Kokonbacken, 1960-talet och 12.4.2004. 

1980-talet, S-Market Näse 

Osuuskauppa Osla Handelslag, som är ett av de största företagen i Borgå, var den första 

att bygga en dagligvarubutik utanför centrumet (med undantag av närservicen i 

bostadsområden). S-Market Näse byggdes år 1998. A rkkitehtitoimisto Innovarch från 

Esbo, som planerat mycket för S-gruppen, planerade affärsbyggnaden som är ca 3 500 m 2 

stor. A ffären vill utvidga sig kraftigt. Efter otaliga förhandlingar mellan Osuusliike Osla Hlg 

och Borgå stad har man nått enighet om hur S-Market byggs ut. Enligt stadsstyrelsens 

beslut av 19.12.2005 (611 §) inleds ändringen av detaljplanen för området som gör det 

möjligt att bygga ut affärsfastigheten under år 2006. 

Början av 2000-talet, den moderna trästaden 

Det sista skedet av byggandet på västra åstranden inleddes år 2001, då byggandet i den 

moderna trädstaden påbörjades. Etelä-Suomen YH-rakennuttajaosuuskunta började bygga 

i det första kvarteret och arkitekt Mari Matomäki från Arkkitehtitoimisto Hedman & 

Matomäki Oy svarade för byggnadsplaneringen. Byggnaderna följer bygganvisningarna 

rätt så noggrant. Det invidliggande kvarteret som blir färdigt i början av året 2006, har 

planerats av en yngre generation från samma byrå som utarbetade planerna för 

Borgåporten i början av 1970-talet. Avvikande från träbyggandet i det första kvarteret har

man i kvarteret 442 använt betongstomme men träbeklädnad. Det första punkthuset som 

blev färdigt var ett betongelementhus med rödmyllefärg som Arkkitehtikonttori Vainio & 

Ekman Oy planerat. 

Broarna 

Under en lång tid ledde det endast en träbro (”gamla bron”) över Borgå å. Brodäcket är 

byggt på stålbalkar och står på en massig grund av natursten. Brodäcket är veterligen 

från 1950-talet. 

Kring år 1956 öppnades Mannerheimgatans bro (officiellt den nya bron i Borgå, U-593), 

som blev en del av det rikstäckande vägnätet. Brons rätt så tunna brodäck av armerad 

betong ligger på grova stålbalkar. Hela däckkonstruktionen ligger ca tio meter över det 

normala vattenståndet på höga bropelare som står på brokistor av natursten. Avsikten var 

först att godstågen skulle rymmas under den västra ändan av bron till industriområdet på 

västra åstranden. Vägförvaltningen äger fortfarande bron som borde renoveras så gott 

som genast. Man har undersökt möjligheten att i stället för en stor renovering ersätta 

bron med en träbro varvid det vore möjligt att avlägsna terrasseringarna som förfular 

stadsbilden på båda sidorna av bron som byggdes onaturligt högt samt att återställa 

markytan ungefär på den tidigare nivån. 

I mitten av 1970-talet blev den smala spännbetongbron för gång- och cykeltrafik färdig. 

Bron är känd som gångbron och byggdes vid Runebergsparken. Bron belönades på grund 

av att den var tekniskt avancerad. 

Alexandersgatans bro öppnades i oktober 2004 efter beredningar som pågått i decennier. 

Vid byggandet beaktades även den framtida trafikens behov i och med att bron är 22 

meter bred. Gång- och cykelvägen under bron leder över vattnet och omges av en 

vattenkonstruktion, vilket gör bron exceptionell. Arkitekt Mikko Kaira har ritat bron som 

byggdes av armerad betong. 

Bild 13. Byggnadsbeståndet på v ästra åstranden. Planområdet är avgränsat. Med 

hjälp av kvarters- och tomtnumren går det att hitta ytterligare uppgifter om områdets 

nuvarande byggnadsbestånd i tabellerna på de följande sidorna. 

Bild 12. Höghusarkitektur på västra åstranden från 1960-talet till 2000-talet. 

- 10 -

VÄSTRA ÅSTRANDENS NUVARANDE BYGGNADSBESTÅND (02/2006) 

korttelitontti 

kvarter – 

tomt 

nimi, namn 

osoite,address 

421 - 8 Taidetehdas 

Konstfabriken 

Kokonniementie 6 

Kokonvägen 6 

431 - 1 As. Oy Porvoonportti 

Bost. Ab Borgåport 

Raatimiehenkatu 8, 10, 12 

Rådmansgatan 8, 10, 12 



Raatimiehenkatu 2, 4, 6 

Rådmansgatan 2, 4, 6 

432 - 1 Oy Porvoon Lämpö 

Ab Borgå Värme 

Maistraatinkatu 4 

Magistratsgatan 4 

432 - 2 Lidl Suomi Ky 

Maistraatinkatu 2 

Magistratsgatan 2 



Pormestarinkatu 1, 3, 5 

Borgmästargatan 1, 3, 5 

434 - 1 As. Oy Näsinkumpu 

Bost. Ab Näsehöjd 



434 - 3 As. Oy Näsinsilta 

Bost. Ab Näsebro 



rak.lupa, 

byggn. 

lov 

useita, 

flera 

1933 - 

1977 

7/1987 

133/1988 

6/1989 

139/1992 

2/1993 

587/1997 

609/1997 

2017/2001 

722/2005 

110/1966 

69/1967 

393/1997 

1037/2001 

1039/2002 

110/1966 

1111/1999 

1038/2001 

111/1966 

75/1978 

1112/2002 

649/2001 

1175/2004 

110/1966 

1010/2001 

55/1970 

107/1970 

508/2000 

1079/2000 

1080/2000 

1006/2002 

73/1972 

151/1973 

3/1996 

1112/1998 

1168/1999 

1169/1999 

1170/1999 

valmistunut 

färdig 

1910- 

luku/ 

talet, 

1930- 

1938, 

1965- 

1972, 

1977 

purkua, 

rives 

1991- 

2001 

1967- 

1968 

1968- 

1969 

krs 

vån 

k-m 2 

m 2 -vy 

alkup. suunnittelija, 

ursprunglig 

planerare 

2 8732 M. Alfthan, 

P-E Enehielm, ins.tsto 

P. Kaista & L-O 

Sebbas, 

Porvoon kaupunki – 

Borgå stad, 

Arkkit.tsto Risto 

Mäkelä Ky, 

arkkit. Lauri Rissanen 

arkkit. Olli Heininen 

4 

9 

4 

4 

9 

4 

2355 

4904 

1970 

2355 

4959 

2047 

Arkkit.tsto Erik Castren 

ja Lauri Saarinen, 

Lahti 



Lahti 

1967 1 1100 Arkkit.tsto Erik Castren 


Lahti 

2002 1 1445 Suunnittelulinja Kimmo 

Kotro Oy, Turku 

arkkit. Jarmo Similä 

1970 4 

4 

4 

1971- 

1972 

1973- 

1975 

4 

9 

4 

4 

9 

4 

2015 

2018 

2041 

1677 

4174 

1707 

1998 

4030 

1979 



Lahti 



Lahti 

Arkkit.tsto Vuorelma & 

Salo Ky, Salpakangas, 

arkkit. Jorma 

Vuorelma 

- 11 - 

441 - 2 As. Oy Porvoon 

Laamanninpolku 10 


Lagmansstigen 10 









442 - 3 As. Oy Porvoon Mäntypuisto 

Bost. Ab Borgå Tallparken 

Juttenpolku 4 G, H, I, J 

Juttesstigen 4 G, H, I, J 

442 - 4 As. Oy Porvoon Siltavahti 

Bost. Ab Borgå Brovakten 

Juttenpolku 2 A, B, C, D, E , F 

Juttesstigen 2 A, B, C, D, E, F 

442 - 5 As. Oy Porvoon Porttikello 

Näse-Jutten katu 4 O, P, Q, R 

Näse-Juttes gata 4 O, P, Q, R 

442 - 6 As. Oy Porvoon Mäntypuisto 

Bost. Ab Borgå Tallparken 

Laamanninpolku 9 K, L, M, N 

Lagmansstigen 9 K, L, M, N 

443 - 2 As. Oy Porvoon Länsiranta 

Juttenpolku 9 A, B 

Juttesstigen 9 A, B 


Näse-Jutten katu 12 C, D, E , 

F, G, H, I, J, K, L 

Näse-Juttes gata 12 C, D, E , 

F, G, H, I, J, K, L 


Näse-Jutten katu 10 E , F, G, 

H, I, J, K 

61/2005 2006 4 1275 Arkkitehtikonttori 

Vainio & Ekman Oy, 

RA Sami Ekman, 

Tampere 

708/2004 2006 4 1275 Arkkitehtikonttori 



Tampere 

734/2003 

1197/2004 

350/2004 

351/2004 

352/2004 

353/2004 

378/2003 

379/2003 

380/2003 

381/2003 

382/2003 

1123/2003 

546/2005 

547/2005 

548/2005 

549/2005 

354/2004 

355/2004 

356/2004 

1077/2004 

492/2001 

493/2001 

494/2001 

1125/2001 

497/2001 

498/2001 

499/2001 

500/2001 

501/2001 

502/2001 

503/2001 

504/2001 

505/2001 

506/2001 

507/2001 

508/2001 

509/2001 

1127/2001 

1089/2004 

532/2001 

533/2001 

534/2001 

2005 4 1275 Arkkitehtikonttori 



Tampere 

2005 2 

2 

2 

2 

2005 2 

2 

2 

2 

2 

- 

2006 2 

2 

2 

2 

2006 2 

2 

2 

- 

2003 2 

2 

1 

- 

2003- 

2004 

2 

2 

2 

2 

2 

2 

2 

2 

2 

2 

1 

1 

1 

- 

- 

2004 2 

2 

2 

396 

190 

378 

190 

670 

143,5 

394,5 

376,5 

124,5 

0 

400 

218 

313 

676 

396 

365 

408 

0 

755 

395 

50 

0 

138 

138 

141 

141 

141 

141 

170 

170 

180 

170 

25 

25 

25 

0 

0 

138 

138 

137 

Vuorelma Arkkitehdit 

Oy, arkkit. Heikki 

Vuorelma, Helsinki 








Oy, 

arkkit. Heikki 


Arkkit.tsto Hedman & 

Matomäki Oy, 

arkkit. Mari Matomäki, 

Helsinki 


Matomäki Oy, 


Helsinki 


Matomäki Oy, 

arkkit. Mari Matomäki,

Näse-Juttes gata 10 E , F, G, 

H, I, J, K 

443 - 5 As. Oy Porvoon Rantapuisto 

Juttenpolku 7 A, B, C 

Juttesstigen 7 A, B, C 

444 - 8 As. Oy Porvoon Merikarhu 



444 - 9 As. Oy Porvoon Merikarhu 



444 - 10 As. Oy Porvoon Rantavehnä 

Mauno Eerikinpojankatu 12 

Magnus Erikssonsgatan 12 

444 - 11 rakentamaton - obebyggt 

445 - 5 rakentamaton - ob ebyggt 

445 - 6 rakentamaton - ob ebyggt 

446 - 1 As. Oy Porvoon Jokineito 

Näse-Jutten katu 5 A, B, C, D 

Näse-Juttes gata 5 A, B, C, D 

446 - 2 As. Oy Porvoon Jokineito 

Näse-Jutten katu 7 A, B, C, D, 

E, F, G, H 

Näse-Juttes gata 7 A, B, C, D, 

E, F, G, H 

535/2001 

536/2001 

537/2001 

538/2001 

539/2001 

540/2001 

1138/2001 

541/2001 

542/2001 

543/2001 

544/2001 

545/2001 

1139/2001 

1088/2004 

2 

2 

2 

2 

1 

1 

- 

2004 2 

2 

2 

2 

1 

- 

137 

170 

170 

170 

25 

25 

0 

715 

250 

250 

400 

50 

0 

Helsinki 


Matomäki Oy, 


Helsinki 

279/2004 2005 4 1266 Optiplan Oy, 

arkkit. Jari Antila, 

Turku 

280/2004 2005 4 1266 Optiplan Oy, 

arkkit. Jari Antila, 

Turku 

400/2004 

401/2004 

573/2004 

574/2004 

575/2004 

576/2004 

577/2004 

578/2004 

579/2004 

580/2004 

581/2004 

582/2004 

583/2004 

584/2004 

585/2004 

586/2004 

2006 4 

1 

2006 2 

2 

2 

2 

2006 1 

2 

2 

2 

2 

2 

2 

2 

2 

1 

1226 

12 

350 

226 

128 

487 

105 

168 

112 

135 

112 

112 

138 

138 

113 

25 

Arkve Oy, 

arkkit. Jussi 

Vepsäläinen, Helsinki 

Arkkit.tsto Tuomo 

Siitonen, arkkit. 

Tuomo Siitonen, 

Helsinki 

Arkkit.tsto Tuomo 

Siitonen, arkkit. 

Tuomo Siitonen, 

Helsinki 

Näse 

1:12 

Näse 

1:12 

Näse 

1:12 

Näse 

1:12 

Näse 

1:12 

Näse 

1:12 

Näse 

1:12 

Näse 

1:12 

Vinnarvägen 1 

Näsin kartano 

Näse gård 

Näsinmäentie 1 

Näsebackavägen 1 

R-kioski 

R-kiosken 

Näsinmäentie 

Näsebackavägen 

Muuntamo 

Helsingintie 

Helsingforsvägen 

Puutarhamyymälä 

Trädgårdsbutik 

133/1991 1770- 

luku/ 

talet 

222/1981 

81/1996 

1 

1 

260 

148 

rkm Reija Häkkinen 

1981 1 48 Rautakirja Oy, 

Pertti Aalto 

12/1964 1964 1 Holger Lindberg 

614/2000 

(tilap.) 

2001 1 63 piirt. Christina 

Träskelin 

Minigolf 208/1999 1 104 JRT-Trading Oy/ 

Jan Grönqvist 

Wiléniuska varvet 

Kokonniementie 

Kokonvägen 

Kokonniemen laskettelukeskus 

Kokon skidcentrum, Oy Kokon- 

Sport Ab 


Kokonvägen 

Kokonniemen pumppaamo 

Kokon pumpstation 

(alunp. kemiallinen 

jätevedenpuhdistamo INKA) 


Kokonvägen 

1937 

nov. 1953 

1187/1986 

343/1989 

1472/1988 

51A/1991 

1142/1999 

285/2000 

32/1972 

112/1986 

1010/2001 

1910- 

1930- 

luku 

1988 

1989 

1986 

1 

1 

1 

1 

- 

1 

- 

84 

336 

146 

- 

Emil Seger 

Porvoon kaupunki 

Nils Blomander 

Börje Boström 

Rak.suunn.tsto 

Jorma Pulkkinen, 

Lieksa 

1972 - 336 Perusyhtymä Oy, Hki 

Suunnittelukeskus Oy, 

Hki 

452 - 1 Hellbergska hallen 

Hevosenkengänkatu 2 

Hästskogatan 2 

75/1959 

558/2001 

1963 1 1050 Arkkit. Otto von 

Laufen, Helsinki 

453 - 1 S-Market Näsi 

Aleksanterinkaari 1 

Alexandersbågen 1 

223/1997 

1047/1998 

1173/2002 

1055/2003 

2002 1 3851 Arkkit.tsto Innovarch, 

arkkit. Pertti 

Hakamäki, Espoo 

490 - 1 Tennis - squash 

Voittajantie 1 

159/1985 

23/1986 

1986 1 1766 Makrotalo Oy, Helsinki 

/ Talomyynti Ky, 

Porvoo, 

- 12 - 

Bild 14. Wilénius varv från östra åstranden 26.10.2005.

Olika skeden i planeringen av västra åstranden 

Redan på 1960-talet planerade man att centrumet kunde utvidgas på västra åstranden. 

Även om det i och med detaljplanen för industri som fastställdes 28.3.1960 blev möjligt 

att bygga bl.a. Hankkijas byggnader och Hellbergs hall, var det klart att efter att 

Alexandersgatans bro byggs, blir området en del av stadscentrumet och domineras av 

bostäder och service. Man hade börjat ta industrilokaler kring Hankkija i affärs- och 

kontorsbruk, vilket också placeringen av Östra Nylands regionplansförbunds kontor 

påvisade. Man konstaterade att bron behövs och började förbereda byggandet. Efter 

några händelserika och även svåra decennier blev bron till slut färdig hösten 2004 och 

lättade trafiksituationen på Mannerheimgatans bro på vilken trafiken hade börjat stocka 

sig mer och mer. 

1970-talet 

Efter att utredningen om detaljplanläggningen för Borgå centrum blev färdig år 1970 

började man, fortfarande under ledning av stadsarkitekt Aarne Launos, utarbeta en 

mellanrapport om stomplanen för Borgå centrum. Rapporten blev färdig år 1972 och 

enligt den var den västra sidan av ån eventuellt den enda realistiska riktningen för 

utvidgandet och därför ansåg man att planeringen av området skulle vara rätt så 

långtgående. Man konstaterade att detaljplanen för industrin måste upphävas. Västra 

åstranden delades i fem delområden, av vilka de stora kvarteren i Borgåporten redan i 

huvuddrag var färdiga. Till all tur var man av den åsikten att området inte mera kunde 

utvidgas. I det område där den moderna trästaden i dag byggs placerades enbart 

affärsverksamhet och avsikten var också att flytta busstationen från salutorget vid 

Helsingforsvägen. Man planerade att offentliga rum, bl.a. flera kulturbyggnader och ett 

hotell, byggs på strandzonen. Stranden söder om Alexandersgatan skulle reserveras för 

ett parkområde. Balansen mellan boendet och affärsverksamheten i området kring 

Konstfabriken var ännu inte klar. Även tidens markägarförhållanden gjorde planeringen 

svårare. Rätt så träffande räknade man med att industrin i området upphör så att det på 

1980-talet blir aktuellt att planera området mer ingående. 

Bild 15. Byggsituationen enligt sockenkartan från år 1937. 

1980-talet 

I mitten av 1980-talet utarbetade planläggningsavdelningen under ledning av 

planläggningschef J P Pfeifer utkast som grund för planläggningen av västra åstranden. Av 

mycket olika experimentella strukturmodeller valdes två alternativ som dominerades av 

boende. Den största skillnaden mellan dessa alternativ var bevarandet eller rivandet av 

Konstfabriken. Planerna utgick från empiretidens rutplan och enligt dem förenades de nya 

kvarteren till det gamla centrumet med raka vägsträckningar över ån. I den sydvästra 

delen av området vände man på koordinatsystemet för att kvartersstrukturen skulle följa 

åsarna i Kokon och skolområdet i Näse vilka omger området. V id åstranden reserverade 

man en stor strandzon. 

- 13 - 

Bild 16. Stadsarkitekt Aarne Launos skiss från år 1972.

Inom kvarteren som kantades av trevåningshus kunde man med hjälp av mindre 

byggnader och parkeringsregleringar skapa små gårdar. Kvartersexploateringen varierade 

mellan 0,8-1,0 (medeltal 0,85). Våningstalet varierade från 2 till 3, och var i medeltal 3. 

För hela området hade man anvisat våningsyta ca 157 000 m 2 -vy. 

Planerna från år 1987 fastnade i den byråkratiska kvarnen. Beslutsfattarna tog extra tid 

för det svåra ärendet genom att ordna en idétävling. 

Idétävlingen år 1989 

Den allmänna idétävlingen om västra åstranden ordnades 26.1 - 20.6.1989. 

Stadsstyrelsen beslutade att utgångspunkten för tävlingen var att mångsidigt utreda 

områdets möjligheter och att uppnå ett högklassigt resultat. Regionaplanförbundet hade 

tillsammans med staden och landskommunen utarbetat en strukturplan enligt vilken de 

funktionella förbindelserna till landskommunen, speciellt till dess centrum Gammelbacka, 

skulle beaktas vid den fortsatta planeringen av västra åstranden. I stället för att godkänna 

denna strukturplan verkade staden för kommunsammanslagningen som också 

genomfördes år 1997. I tävlingsprogrammet framhävde man att de extra kostnaderna för 

svåra grundläggningsförhållanden kan minskas genom att öka våningstalet. Man 

framhävde dock också att den nya stadsstrukturens dimensionering i förhållande till 

ålandskapet och den existerande staden samt en högklassig miljö skall prioriteras i stället 

för att maximera våningstalet. 

Bild 17. Planläggningsavdelningens strukturmodell från år 1987. 

Den totala våningsytan i planområdet skulle vara 160 000 – 220 000 m 2 -vy, varav minst 

70 000 m 2 -vy för boende och minst 60 000 m 2 -vy för lokaliteter. Det stora antalet 

lokaliteter omfattade kultur- och hobbylokaler, en läroanstalt, ett daghem, servicehus, 

kontorslokaler, två hotell och en busstation. Man ansåg det vara viktigt att bevara och 

utveckla slalombacken och varvet eftersom de var verksamheter som var karakteristiska 

för området. 

Det inlämnades 34 godkända förslag av varierande nivåer till tävlingen, vilken arkitekt Kay 

Bierganns förslag ”Alexandersbågen” vann. Man ansåg att förslaget var rikt och personligt 

och att anslutningen till stadskärnan var vacker. Förslagets styrka låg i den skickliga 

rumsbildningen och tidlösheten samt i att planen kunde genomföras etappvis. 

Kay Bierganns utarbetade en stomplan för västra åstranden år 1991. Detaljplanen 

fastställdes 14.3.1996 och är tekniskt uppdelad i flera delar. Exploateringstalet för 

bostadskvarteren varierar mellan 0,8 och 1,1 (medeltal 0,85). Våningstalet varierar mellan 

2,5 – 5 och är i medeltal 3. V åningsytan uppdelas i kvartersområden för boende (99 730 

m 2 -vy), affärs- och kontorsbyggnader (50 050 m 2 -vy) samt allmänna byggnader (22 400 

m 2 -vy). Enligt stomplanen som utarbetades mycket noggrant var den totala våningsytan 

för området 172 180 m 2 -vy. Byggandet i området påbörjades dock inte. Detta berodde 

åtminstone delvis på den djupa depressionen i början av 1990-talet. 

Bild 18. Det vinnande förslaget i idétävlingen år 1989: arkitekt Kay 

Bierganns ”Alexandersbågen”. 

- 14 -

Egentligen har endast den del av planen som berör S-Market i Näse, som ännu inte har 

uppfyllt byggnadsplikten i sin helhet, genomförts. Därutöver byggdes Västra 

Alexandersgatan och Alexandersbågen i samband med byggandet av Alexandersgatans 

bro. 

Inbjudningstävlingen ”Den moderna trästaden” år 1998 

En ny tävling om områdets norra del ordnades 12.2 - 11.5.1998 eftersom man ansåg att 

den fastställda detaljplanen inte längre kunde genomföras på grund av bl.a. kostnaderna 

för underjordisk parkering och exploateringstalet som man tyckte var för högt. Antalet 

lokaliteter var också för stort. Eftersom det är rätt så dyrt att ordna en öppen tävling, 

ordnade man i stället en inbjudningstävling i vilken fem arkitektbyråer deltog. Uppgiften 

var att planera en modern trästad enligt bostadstyp på den plats den nu ligger på. 

Byggrätten skulle utgå från stadsbilden och stadsstrukturen genom att undersöka vilket 

byggsätt som skulle vara lämpligt. 

Alla fem arkitektbyråer kom med ett förslag. Det var viktigt att ån skulle vara ett centralt 

stadsrum. En av de viktigaste uppgifterna i tävlingen var att de nya bostadstyperna skulle 

fortsätta den historiska trästadstraditionen. Arkitekt, professor Tuomo Siitonens förslag 

"Urbs arbor" vann tävlingen. Förslaget ansågs representera stor fördomsfrihet och dess 

största styrka låg i att det byggde på den lokala traditionen och drog nytta av den. 

Empirestadens rationalitet och gröna karaktär förenades med gamla stans mångfald, inre 

miljö och mänsklig skala. Det kreativa i förslaget var att kunna bygga tätt och 

stadsliknande också i låga småhusliknande hus. 

Bild 19. Professor Tuomo Siitonens ”Urbs 

Arbor” som vann tävlingen om den moderna tråstaden 

(observera bildens skala). 

Stadsstyrelsen beslutade i oktober 1998 att detaljplanerna för den s.k. Västaxeln (mot 

västra åstranden och Gammelbacka) måste ses över. Den största orsaken till detta var att 

kommungränserna avlägsnats. Detaljplanerna för västra åstranden var nämligen 

överdimensionerade på grund av den tidigare konkurrenssituationen mellan kommunerna. 

Situationen med reserveringen för allmänna byggnader hade ändrats och därför var man i 

alla fall tvungen att ändra planerna. Tävlingen om den moderna trästaden visade också 

att planeringsidealen redan under en så kort tid ändrats. Principen för att se över 

detaljplanerna gäller fortfarande och styr planeringen. Utgångspunkten är en 

”borgåanblick” som representeras av träbyggande, sadeltak och småskaligt byggande. De 

centrala utgångspunkterna för planeringen är mindre våningstal, förbättring av 

grönförbindelser samt att boendet prioriteras. Konstfabriken torde bevaras och kring den 

reserveras plats för offentligt byggande. Tävlingen om den moderna trästaden utgjorde 

utgångspunkten vid förnyandet av detaljplanen för områdets norra del. 

Bild 20. Byggsituationen på västra åstranden i början av år 2006. 

De obyggda tomterna i den moderna trästaden torde byggas 

enligt bilden. 

- 15 -

Detaljplanen för den moderna trästaden (fastställd 29.3.2000) utarbetades i samarbete 

mellan professor Tuomo Siitonen och stadsplaneringsavdelningen. De lamelliknande 

byggnadsmassorna vid Magnus Erikssonsgatan ändrades till punkthus i fyra våningar. 

Husens övre våningar är indragna. Planerna för servicehuset som ursprungligen 

planerades i området fortskred ända till en detaljplaneändring. 

Byggexploateringen i den moderna trästaden uppdelas i kvarteren för småhus och 

kvarteren för punkthus. Våningstalet för kvarteren för småhus är 2 och exploateringstalet i 

medeltal 0,47. För kvarteret för servicehuset är våningstalet 2 och exploateringstalet 

t.o.m. 0,79 som härstammar från planändringen från år 2003. Våningstalet för kvarteren 

för punkthus är 3 2/3 och exploateringstalet ca 0,82. Den totala byggrätten för den 

moderna trästaden är 30 160 m 2 -vy, som med undantag av servicehuset är för bostäder. 

Enligt planen är det möjligt att bygga även affärs-, café-, verkstads- och övriga lokaler i 

strandhusen (ca 30 m 2 -vy/bostad), och denna möjlighet har man också utnyttjat. 

Planeringen i dag 

Planläggnings- och byggnadsnämnden godkände 26.2.2004 (68 §) ett program för att se 

över detaljplanerna för västra åstranden under åren 2004 – 2007. Planläggningen 

fortskrider ett område i sänder så att de tomter som näst överlåts ligger i närheten av 

färdig kommunalteknik. 

Stadsplaneringsavdelningen i Borgå, under ledning av stadsplaneringschef J P Pfeifer, 

svarar för planeringen som ett tjänstemannaarbete. Enligt tidtabellen har detaljplanerna 

för de tre första områdena kommit till förslagsskedet på vårvintern 2006. Planeringen 

utgår från principerna för att se över planerna för Västaxeln från år 1998. En högklassig 

stadsbild är ett viktigare mål än byggexploateringen. 

Bild 21. Ordningen för den fortsatta planläggningen av västra åstranden. 

(PBN 26.2.2004, 68 §) 

- 16 -

Detaljplan 401 

BILAGA 6 

BYGGANVISNINGAR 

SAMT ÖVERSIKTSPLAN 

FÖR OFFENTLIGA RUM 

PBN 3.5.2006 

STST 22.5.2006; 4.12.2006 

SF 13.12.2006 

Västra åstranden, 

Fortsättning på 

den moderna trästaden 

Stadsdel 22, 

kvarteren 440, 447 - 448 och 454 - 455, 

gatu- och parkområdena samt vattenområde 

1

Borgå stad 

stadsplaneringsavdelningen 

INNELHÅLL 

ALLMÄNT 3 

DE STADSBILDSMÄSSIGA MÅLEN 3 

KVARTER 447 En spegling av den moderna trästaden 4 

söder om Engelsparken 

KVARTER 440 Det kraftigt exploaterade kvarteret 8 

som gränsar i Alexandersbågen 

KVARTER 448 Strandkvarteret som gränsar i 13 

åstranden och Västra Alexandersgaten 

KVARTER 454 En lätt strandpaviljong 18 

KVARTER 455 En vinterbonad strandrestaurang 20 

ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM 22 

Pärm: illustration, ca 1 : 2000 

2

ALLMÄNT 

Bygganvisningarna och översiktsplanen för offentliga rum berör kvarteren 440, 447 

- 448 och 454 - 455 samt gatu- och parkområdena i stadsdelen 22 på västra 

åstranden. Därutöver ingår en del av vattenområdet i Borgå å i detaljplanen. Den 

sammanräknade våningsytan i planområdet är 16 010 m2. Området gränsar i 

centrumområdets centrala matarledar, Västra Alexandersgatan och 

Alexandersbågen, i den s.k. moderna trästaden samt i öster i en bred strandpark 

vid Borgå å. 

Området utvecklas med iakttagande av detaljplanen och dessa anvisningar. Det är 

fråga om minimikrav på byggnadernas, gårdsplanernas och de offentliga rummens 

kvalitet med avseende på stadsbilden. 

Vid utarbetandet av dessa anvisningar har man i tillämpliga delar utnyttjat 

bygganvisningarna och planen för offentliga rum för det moderna trästadsområdet. 

Senare kan avvikelser från anvisningarna ske på punkter som specificeras i mera 

detalj, förutsatt att sådana lösningsmodeller som garanterar ett minst likvärdigt 

slutresultat står att finna i samband med konkurrensutsättningen av 

tomtöverlåtelser i området. 

DE STADSBILDSMÄSSIGA MÅLEN 

Stadsstyrelsens och planläggnings- och byggnadsnämndens målsättning avseende 

dimensionering, mångsidighet och miljökvalitet är utgångspunkter för detaljerna i 

utförandet. Syftet med detaljplanen är att trygga områdets centrumlika, 

representativa och särpräglade karaktär, behovet av vägförbindelser samt en 

maximal kvalitetsnivå vid byggandet. Som dimensioneringsgrund används en tät 

stadsstruktur, men i mänsklig skala. Området fortsätter det 2000-talets 

modernistiska stadsbyggande som man tillämpat i den moderna trästaden och som 

tolkar det traditionella träbyggandet på ett nytt, fräscht sätt. 

användning av lutande innertak, balkonger med en utformning som liknar en 

takterrass och andra planeringslösningar som framhäver den översta våningens 

speciella karaktär för att åstadkomma högklassiga och stiliga lösningar för boende. 

I de delar av kvarteret som är utsatt för trafikbuller rekommenderas det att i 

bostäder som består av flera plan möjligheten att placera vistelseutrymmena på de 

översta våningarna övervägs. Med hjälp av balkongerna kan man sträva efter att 

även bostäderna som finns inne i kvarteren kan få en utsikt till ån. 

Utöver den våningsyta som anvisas för kvartersområdet är det tillåtet att bygga 

högst 2,6 meter djupa gröna rum samt inglasade balkonger, terrasser och 

loftgångar. Med detaljplanen har man därmed velat sporra till sammankoppling av 

vistelseutrymmen som i varierande grad är uppvärmda till bostadsutrymmen inom 

det centrumliknande området, där möjligheterna att använda gårdsplanerna till 

egentlig vistelse kan vara begränsade. 

Byggnaderna i området är småhuslikande i 2-2 2/3 våningar som kan antingen vara 

radhus eller höghus. Vid Alexandersbågen placeras två punkthus i 3 2/3 våningar. I 

strandparken finns två byggplatser för högklassiga, paviljongliknande restaurangoch 

cafébyggnader samt eventuellt även för en byggnad för hamnservice vilka 

kompletterar serviceutbudet på åstranden. Den ena av strandpaviljongerna kan 

vara i åretrunt- bruk och dess golvnivå ligger ovanför den teoretiska 

översvämningsnivån. Den andra paviljongen placeras i omedelbar närhet av ån för 

att kunna ansluta en bryggliknande terrass. En byggnads golvnivå i den betydande 

kulturmiljön vid Borgå å kan dock inte höjas ovanför den teoretiska 

översvämningsnivån och därför måste byggnaden byggas på det sättet att den i 

extremfall kortvarigt kan ligga under vatten. En byggnad som är säsongbetonad, 

inte uppvärmd, lätt och välskött till exteriör är lämplig på detta ställe. 

Avvikande från den moderna trästaden behövs det i området mindre affärs-, 

kontors- eller verkstadslokaler som höjer gatubilden och områdets servicenivå vid 

Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen. Särskild vikt fästs vid byggande vid 

åstranden och områdets anpassning till kulturmiljön vid Borgå å. 

Man rekommenderar att det huvudsakliga fasadmaterialet i området är trä som 

kompletteras av naturstensbeläggning på socklar och gatufasader. Även i 

stomkonstruktionerna skall trä i mån av möjlighet gynnas. En- och 

tvåvåningsbyggnaderna skall ha trästomme och brädfodring. Det rekommenderas 

att man vid planeringen av lokaliteter på de översta våningarna överväger 

3

KVARTER 447 

En spegling av den 

moderna trästaden söder 

om Engelsparken 

Fasader 

Det huvudsakliga fasadmaterialet är finsågat eller hyvlat trä. Med de träbeklädda 

fasaddelarna eftersträvas ett intryck av massivträ, och därför bör brädfodringen i 

huvudsak utföras av virke som är minst 200 mm brett. I fasadytornas disposition 

används enhetliga liggande eller stående fält av regelbunden storlek. Fälten skall 

vara minst lika höga som våningen. De enhetliga väggytorna kan förses med små 

öppningar där det mindre måttet på ljusöppningen i regel är högst 40 cm. 

Träfasaderna behandlas med kokt färg. Färgerna väljs från en separat 

färgsättningsplan. 

Balkonger och terrasser är i huvudsak infällda. I övrigt eftersträvas 

byggnadsmassor med en enkel grundform och endast obetydliga utskjutande delar 

utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. 

PLANERING AV BYGGNADER 

Allmänt 

Med tanke på stadsstrukturen utgör kvarteret söder om Engelsparken en motpol till 

kvarteret 446 i den moderna trästaden. Utgångspunkten för bygganvisningarna för 

kvarteret har varit bygganvisningarna för kvarteret 446 (detaljplan 330) för den 

moderna trästaden tillämpat efter väderstrecken. Bostadsrummens golvnivå i den 

första våningen skall ligga minst 0,7 m högre än det intilliggande gatuplanet eller 

parkgången, dock minst på nivå +3,0. 

Kvarteret uppdelas i brandtekniska grupper på högst 1 600 m2-vy på samma sätt 

som i den moderna trästaden. En sådan grupp kan med tanke på brandtekniken 

behandlas på samma sätt som en lika stor byggnad av klass P3. Om avståndet 

mellan byggnaderna är under 8 m skall åtminstone en av byggnaderna ha en 

dubbelsidig brandvägg av klass EI 30. Ytterligare uppgifter om väggarnas 

öppningar finns i Finlands byggbestämmelsesamling, del E1, samt i 

miljöministeriets miljöhandledning nr 39 (Rakennusten paloturvallisuus & 

Paloturvallisuus korjausrakentamisessa). 

Byggnaden skall byggas så att den bildar en enhetlig massa vars delar inte får vara 

högre än vad våningstalet anvisar. Byggnadens fasad får vara högst 6,5 meter från 

markytans och sockelns skärningspunkt till fasadens och takets skärningspunkt. 

Vid gavlarna kan fasaderna vara högre. 

Ingångar 

Ingång till bostäder ordnas i regel från kvartersgården. 

Takform 

Byggnaderna vid stranden har sadeltak, på de övriga byggnadsytorna kan taket 

även vara ett brutet sadeltak. Taklutningen är 1 : 2 och takåsens riktning den 

samma som i den moderna trästaden, dvs. vinkelrätt mot östra åstranden. 

Takmaterialet är maskinfalsad slät svart plåt. Takplåten på taket mot söder kan 

också ersättas med mörk solpanel. Taket bör bilda en enhetlig och lugn helhet där 

det inte får finnas utskjutande delar. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid 

taklyktorna och de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Takskägget skall sticka 

ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm från fasadlinjen. Takskägget bör lämnas 

öppet, dvs. det får förses med brädfodring. 

Bostädernas gemensamma utrymmen 

Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För 

cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som 

är skyddade för regn och kan användas dagligen.. 

EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, PARKERING, 

INGÄRDNING 

Ekonomibyggnader, skyddstak och staket på gårdsplanerna är viktiga 

stadsbildselement som kompletterar kvartershelheten. Tillsammans med 

bostadsbyggnaderna skall de bilda en till karaktär, material, färgsättning och 

höjdförhållanden enhetlig miljö. De utförs i huvudsak med trästomme. 

Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak. De 

synliga takfallen är, på samma sätt som i bostadsbyggnaderna, av slät 

maskinfalsad plåt, och färgen är svart. Takskäggen skall vara öppna, så de får inte 

förses med brädfodring. 

4

Parkeringsområdet byggs på en sådan nivå att det naturligt ansluter 

kvartersgården till gatans höjdläge. Parkeringsområdet omges med en mur av 

obrännbart byggmaterial som får vara högst 2,3 meter hög på parkeringsområdets 

sida. Muren skall ha en finslipad yta. Muren anpassas till staketet runt 

kvartersområdet och till byggnaderna genom att använda träspaljéer och 

motsvarande konstruktioner. Bilplatserna enligt kravet på bilplatser i kvarteret bör 

absolut byggas över. Det är tillåtet att i tillägg till den anvisade byggrätten bygga 

garage i kvartersområdet. Eventuella extra bilplatser, så som till exempel 

gästplatser, behöver inte byggas över. 

Sophusen placeras så att tömning utan besvär kan ske från gatan. Sophusen 

förses med betongbotten. 

Inne i kvartersområdet är det inte tillåtet att bygga staket mellan tomterna. 

Principerna för byggande av staket beskrivs nedan under rubriken 

”Sammanpassning av kvartersområde och offentligt rum”. 

PLANERING AV KVARTERSGÅRDAR 

Allmänt 

Kvartersgårdar anläggs vid en nivå som är högre än gatans eller parkens marknivå, 

så att höjdskillnaden mellan gatans eller parkens marknivå och bostadens golvnivå 

jämnas ut. Små höjdvariationer används för att bilda uterum med varierande grad 

av offentlig karaktär. Tillgänglighetsaspekten bör dock tas i beaktande vid 

planeringen av gångrutter, även med tanke på höjdskillnaderna. 

Bild 1. Raden av fasader i kvarteret. 

Kvartersgårdarna bör bilda enhetliga rum där olika byggnaders gårdsplaner inte 

separeras från varandra. Gårdsfunktioner som orsakar störning, t.ex. 

piskställningar och avfallsbehållare bör avskärmas från den övriga gårdsplanen 

med häck eller galler. Remsan vid byggnadssockeln skall beläggas med stenar. 

Innan gårdsplanen anläggs, är marksättning att vänta. Sättningen kan vara olika 

stor på olika delar av gårdsplanen. Alla de vattniga svackor som då bildas bör 

jämnas ut, så att regnvattnet kan avledas till gårdsplanens dräneringssystem. 

En bostads andel av gårdsplanen 

De privata gårdsdelarna bör tydligt avskiljas från de gemensamma delarna av 

gårdsplanen. Ansvaret för skötseln av de privata områdena skall fördelas på ett 

entydigt sätt, så att det inte på gården uppstår obestämda områden som ingen 

sköter. Bostadsgårdarna skall avgränsas med häckar. Finns det en terrass, 

används till avgränsning också ett galler som delvis ansluter sig till terrassen. Vid 

gallret planteras klängväxter. Det privata området får inte ingärdas med ett staket 

som man inte kan se igenom. Vid avgränsning av privat område får gallrets andel 

vara högst 1/3 av längden på det privata områdets gräns. 

Bild 2: Kvarteret 446 i den moderna trästaden. Ett staket ansluter sig till 

byggnadernas socklar och fasader. Dess övre del ger ett luftigt intryck och i 

staketet finns en öppning genom vilken man kan se till gården. Porten i staketet 

framhävs med en försynt belysning. Lyktstolpen på bilden belyser bostäderna och 

är därför inte ett gott exempel. 

5

Till häck bör användas buskar som förblir låga, under 1,5 meter. Häcken bör i 

huvudsak vara enhetlig för hela kvartersgården. Vid en sida på bostadsgården, 

eller cirka 1/3 av häckens längd, bör häcken vara mångformigare med flera 

buskarter vid sidan av den dominerande arten. I denna mångformiga del kan man 

till avgränsning av privatgården även använda högre, dock inte mera än fem meter 

höga blommande buskar eller små träd eller vintergröna pelarformiga buskar och 

små träd. 

Ytor som planteras 

Tomterna skall planteras på de ytor som inte används för byggande eller som 

gångvägar. Den planterade ytan kan till sin karaktär vara en trädgård eller den kan 

användas till lek eller andra gårdsfunktioner. De planterade vegetationen skall vara 

mångsidig med träd, buskar och klängväxter. Att enbart anlägga en gräsmatta 

uppfyller inte kravet. 

Ytor med planteringar får inte beläggas med asfalt. Ordnar man plats för torkning 

eller vädring av kläder, bilplats eller servicerutt på en yta med planteringar, skall 

platsen beläggas med gräsarmeringsstenar eller med plattor med gräsfogar. Det 

sammanhängande plattbelagda området får inte utgöra en stor enformig yta. Därför 

bör man genom disposition och planering och med hjälp olika material och 

läggningsmönster skapa ett uttrycksfullt resultat. 

Bild 3. Tvärsektion av gångvägens struktur på gården. 

Träd, buskar och marktäckande växter på gården 

På kvartersgården skall rutten för fotgängare planeras så att den blir naturlig och 

förses med beläggning där man varierar mellan plattor och markstenar. Gräsmattor 

och planterade ytor skall avskiljas från gångrutten med kantstöd. Kantstöden bör 

bestå av naturstenar eller kantstödselement av betong och de skall tåla maskinell 

snöplogning. Kantstöden bör vara minst 5 cm höga. Rutterna för brandmateriel 

inom gårdsplansområdet bör förstärkas och beläggas med gräsarmeringsstenar 

eller gräsarmering med tillräcklig bärighet för fordon. 

Ytorna framför ingången på gårdssidan skall beläggas med sten eller plattor så att 

man åstadkommer ett representativt resultat. I anslutning till ingången bör man 

placera något igenkännbart personligt element, t.ex. en bänk, en planteringskruka 

med växter enligt säsong, eller ett galler med klängväxter. Ingången och ytan 

framför den bör förses med en behaglig belysning. 

Lekplats för barn och vistelseutrymme på kvartersgården 

Lekplatser bör placeras i kvartersgårdsdelens varmaste och soligaste del. Sikten 

från bostäderna till lekplatsen skall vara god. Lekplatsen på gården skall förses 

med lekredskap och sittgrupp. I anslutning till lekplatsen skall placeras en liten 

spelplats, t.ex. 5x10 meter, med yta av konstgräs. Vistelseutrymmet på 

kvartersgården skall placeras på en plats med sol på eftermiddagen och kvällen. 

Platsen bör rustas upp med bänkar och bord och planteras för ökad trivsel. 

Bild 4. Hur man avskiljer en bilplats utan tak från gårdsplanen. 

6


Det befintliga trädbeståndet bör i mån av möjlighet bevaras. Kvartersgårdarna är 

tämligen små, och där finns inte plats för många stora träd. De större träden skall 

vara ädelträd. Mindre prydnadsträd kan man ha flera på samma gård. Arter och 

sorter som rekommenderas är prydnadsäppel och körsbär. På gårdarna får 

planteras också några smala och lågväxta barrträd och -buskar, exempelvis 

pelartuja. 

De större träden och barrträden skall placeras så att inte skuggan från träden på 

eftermiddagen och kvällen faller på lek- och vistelseplatsen utan helst på ett garage 

eller en ekonomibyggnad. 

Gårdarna skall planteras med skyddande buskar för att avskilja gaturummet och 

parkeringsområdena från gårdsrummet. I anslutning till vistelseplatserna och i 

bakgrunden till dem bör anläggas vackra planteringar med många arter av buskar, 

perenner eller klängväxter. 

Ytorna vid planterade buskar bör planteras med en undervegetation bestående av 

vintergröna marktäckande växter. Detta underlättar skötseln av buskarna och gör 

det lättare att hålla ytorna snygga också under den snöfria tiden på vintern. Arter 

som rekommenderas till undervegetationen är bl.a. jordreva, waldsteinia, krypginst 

och sugor. Också vid roten rekommenderas plantering av marktäckande växter så 

att det blir lättare att sköta gräsmattan och så att trädstommarna inte skadas när 

man klipper gräset. Buskplanteringarna bör förses med låga skyddsstaket som kan 

avlägsnas när buskarna har blivit större. På ställen där planterade buskar gränsar 

till gångvägens innerkurva, bör man utöver kantstödet använda också andra 

körhinder eller pollare för att skydda buskarna. Körhindren skall passa ihop med de 

övriga gårdsmöblerna. 

SAMMANPASSNING AV KVARTERSOMRÅDE OCH 

OFFENTLIGT RUM 

Byggnaderna placeras i regel fast i tomtgränsen. Markytan på tomterna höjs upp 

en aning från gatan, strandvägen eller Engelsparken och vid tomtgränserna byggs 

en stödmur, en vall som stenläggs, en låg stenmur eller någon motsvarande till 

formen väldefinierad och med omsorg utförd konstruktion som på ett naturligt sätt 

ansluter sig till byggnadernas sockel av natursten. Nivåskillnaden får inte jämnas ut 

med en ramp. 

Vid de delar av tomtgränsen där byggnaderna inte avgränsar tomten byggs på 

stödmuren ett staket som till anblick och färgsättning är lämpligt för fasaderna. 

Staketet skall vara minst 2,1 meter högt från gatan eller marknivån i parken. Det 

rekommenderas att det finns öppningar i staketet för varierande utsikter mellan det 

privata och det offentliga rummet. Staketet som finns på strandens sida skall ha 

tillräckligt med öppningar så att man kan se ån även från kvarterets inre delar. 

Gången till tomterna sker via portarna i staketet. Porten framhävs med belysning 

och planteringar som gränsar gaturummet. 

Belysningen utförs så att utearmaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom 

fönstren. I gatufasaderna kan man genom diskret belysning plocka fram sådana 

detaljer som framhäver kvarterets speciella betydelse. 

Belysning 

Gångrutterna, ingångarna, vistelseutrymmet samt platserna framför 

lagerbyggnaderna skall förses med ändamålsenlig belysning. Belysningen på 

gårdsplanen utförs så att armaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom 

fönstren. Därför bör man vid gångrutterna använda låga armaturer som endast 

belyser gångrutten. Trots kravet på bländfrihet bör belysningsstyrkan vara 

tillräcklig. 

En del av utearmaturerna kan monteras på väggar. Ljuset från väggarmaturen skall 

i huvudsak vara riktad nedåt från armaturen. I synnerhet vid användning av 

fristående stolparmaturer bör uppmärksamhet fästas vid att armaturen stilmässigt 

passar ihop med den övriga möbleringen av gården. Portar och gångrutter 

framhävs genom belysning. Också ett antal armaturer för punktbelysning 

rekommenderas med vilka man belyser någon central plantering eller övre delen av 

ett träd på gården. 

7

KVARTER 440 

Det kraftigt exploaterade 

kvarteret som gränsar i 

Alexandersbågen 


Bild 5. Punkthusen vid Alexandersbågen. 

Allmänt 

De två punkthusen vid Alexandersbågen är en fortsättning på stadsstrukturen och 

byggsättet i kvarteren 441 och 444 i den moderna trästaden. De lamelliknande 

husen i kvarterets östra delar kopplar kvarteret både till småhuskvarteren i den 

moderna trästaden och till kvartersstrukturen i empirecentrumet på den andra sidan 

av ån. 

I bostäder som placeras på bottenvåningen skall golvnivån ligga minst 0,7 m över 

gatans nivå. I affärslokaler kan golvnivån ligga på gatunivån. 

Med undantag av punkthusen vid Alexandersbågen skall byggnaderna bilda en 

enhetlig massa vars delar inte får vara högre än vad våningstalet anvisar. 

Byggnadens fasad får vara högst 6,5 meter då våningstalet är två, 8 meter då 

våningstalet är 2 2/3 och 11 meter då våningstalet är 3 1/2, mätt från markytans 

och sockelns skärningspunkt till fasadens och takets skärningspunkt. Vid gavlarna 

kan fasaderna vara högre. 

Ingångar 

Ingång till bostäder ordnas i regel från kvartersgården. Ingång till affärslokaler vid 

Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen ordnas direkt från gatan. 

Fasader 

I gatuplan bör fasaderna mot gatan i huvudsak utföras på ett sätt som avviker från 

de övre våningarna. För att undvika ett utseende som liknar en sockel bör man 

använda stora fönster samt högklassiga material och metoder. 

Bild 6. I gatuplanet i bostadshuset vid Alexandersbågen finns kontors- och 

affärslokaler. Ovanför fönstren finns skärmtak som fästs vid fasaden ovan. 

Gaturummet kan göras livligare också med en planteringslåda och en sits i 

anslutning till byggnadens sockel. 

8

Vid ingångar till affärs- och kontorslokaler kan användas ett lätt skärmtak för att i 

höjdled avgränsa gaturummet för fotgängare. Skärmtaket fästs vid fasaden 

ovanför. Taket bör också i tillräcklig mån skydda mot regn. Den fria höjden på 

takets nedre kant bör enligt Byggbestämmelsesamlingen, del F2, vara minst 2,2 

meter. Takmaterialet bör släppa igenom ljus. 

Vid fasaderna mot gatan tillåts användning av planteringslådor för att göra 

gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och 

den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från 

gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som 

monteras på väggen. 

Det huvudsakliga fasadmaterialet till de övre våningarna är trä eller, med undantag 

av punkthusen vid Alexandersbågen, tunn rappning. Tvåvåningsbyggnaderna skall 

ha trästomme och brädfodring. Med de träbeklädda fasaddelarna eftersträvas ett 

intryck av massivträ, och därför bör brädfodringen i huvudsak utföras av virke som 

är minst 200 mm brett. Fasadytorna disponeras med enhetliga liggande eller 

stående fält av regelbunden storlek.. 

De enhetliga väggytorna kan förses med små öppningar där det mindre måttet på 

ljusöppningen i regel är högst 40 cm. Fasaderna på punkthusen vid 

Alexandersbågen skall vara av trä som behandlats med kokt målfärg. De övriga 

byggnadernas träfasader behandlas med halvmatt högtäckande färg. Den rappade 

fasadytan utgör högst 50 % av byggnadernas fasader på tomten med undantag av 

ekonomibyggnaderna och de täckta bilplatserna. Färgerna väljs från en separat 

färgsättningsplan 

Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av 

detaljplanebeskrivningens illustrationer. Balkonger och terrasser är i huvudsak 

infällda. I byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform och endast obetydliga 

utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. 

.Takform 

Taket skall vara ett sadeltak eller ett brutet sadeltak. Taklutningen är minst 1 : 3 

och högst 1 : 1,5. Takåsens riktning följer byggnadens längre sida. Punkthusen vid 

Alexandersbågen skall ha platt tak. 

Bild 7. Fasader vid Västra Alexandersgatan. 

9

Som takmaterial bör användas slät maskinfalsad plåt i mörkgrått eller svart. Takplåt 

kan också ersättas med mörk solpanel. Taket bör bilda en lugn helhet. Vid takfallen 

tillåts en högst 1,6 m bred taklykta per 10 meter tak. Taklyktan bör ha en klar och 

enkel utformning, beklädd på sidorna och ovanpå med takplåt. Takskägget bildar 

en enhetlig linje, också vid taklyktorna och de infällda eller utskjutande 

fasaddelarna. Takskägget skall sticka ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm 

från fasadlinjen. Takskägget bör lämnas öppet, dvs. det får inte förses med 

brädfodring. 

I de översta våningarna kan man bygga även indragna utsiktsbalkonger som blir 

bostädernas utevistelseplatser mot den livligt trafikerade Västra Alexandersgatan, 

ett gynnsamt vädersträck. I mitten av kvarteret är det möjligt att ha utsikter mot ån 

över taken på de hus som ligger närmare ån. Då en takbalkong byggs, skall den 

förses med ett takskägg som ett spänstgivande element som i enlighet med 

illustrationen avbryter fasaden i höjdriktning och placeras så högt att ett separat 

balkongräcke inte behövs. Eventuell inglasning av balkonger skall utföras så att de 

fasta konstruktionerna inte stiger ovanför takfallet. 




är skyddade för regn och kan användas dagligen. I kvartersområdet har man 

anvisat byggnadsytor för gemensamma rum för invånarna, daghem osv. Dessa 

servicelokaler byggs med beaktande av anvisningarna nedan. 

EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, PARKERING 





Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak, 

sadeltak eller brutet sadeltak. De synliga takfallen är, på samma sätt som i 

bostadsbyggnaderna, av slät maskinfalsad plåt, och färgen är svart eller mörkgrå. 

Takskäggen skall vara öppna, så de får inte förses med brädfodring. 

Parkeringsområdets höjd anpassas så att den naturligt ansluter sig till gatans 

höjdläge. Bilplatserna enligt kravet på bilplatser i kvarteret bör absolut byggas över. 

Takskägget på de täckta bilplatserna och garagen utanför parkeringsområdet får 

vara högst 2,1 meter ovanför jordytan. Det är tillåtet att bygga garage i 

kvartersområdet i tillägg till den anvisade byggrätten. Det är inte nödvändigt att 

bygga ett tak över eventuella extra parkeringsplatser så som gästplatser. 

De täckta bilplatserna och garagen brädfodras med finsågat eller hyvlat trä eller 

byggs av sten. Träytorna målas med målfärg som är lika glansigt som kokt färg, 

med en nyans som motsvarar rödmylle eller med mellangrått. Stenmuren beläggs 

så att den blir grå. 




Allmänt 














För bostäder på bottenvåningen byggs en bostadsgård i anslutning till 

kvartersgården, vid en nivå som är högre än markytan i omgivningen. 












buskarter utöver den dominerande arten. I denna mångformiga del kan man till 

avgränsning av privatgården även använda högre, dock inte mera än fem meter 


små träd. 

10




användas till lek eller andra gårdsfunktioner. Den planterade vegetationen skall 

vara mångsidig med träd, buskar och klängväxter. Att enbart anlägga en gräsmatta 






bör man genom disposition och planering och med hjälp av olika material och 


Gångrutter på gårdsplanen 








Bild 8. Tvärsektion av gångvägen på gården.. 





framför den bör förses med en behaglig belysning.. 










tämligen små, och det finns inte plats för många stora träd. De större träden skall 




pelartuja. 


De större träden och barrträden skall placeras så att inte skuggan från träden på 

eftermiddagen och kvällen faller på lek- och vistelseplatsen utan helst på ett garage 

eller en ekonomibyggnad. 

11















övriga gårdsmöblerna. 

Belysning 






tillräcklig. 

privata och det offentliga rummet. Vid Västra Alexandersgatan byggs en 

takliknande konstruktion på staketet för att anpassa det till form och material till de 

utskjutande takskäggen på de intilliggande byggnaderna. 


och planteringar som gränsar gaturummet. Nivåskillnaden vid gången jämnas ut 

med en ramp. 



Höjdskillnaden jämnas ut med en stödmur, inte en ramp. Bostadsgårdarna gränsas 

med ett lågt, högst 1,2 meter högt staket eller häck som ansluts i stödmuren. I 

kvarterets inre delar får staket mellan tomter inte byggas. 

Belysningen utförs så att utearmaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom 

fönstren. I gatufasaderna vid Alexandersbågen och Västra Alexandersgatan kan 

man genom diskret belysning plocka fram sådana detaljer i raden av fasader som 

gör gaturummet livigare.. 





framhävs genom belysning. Också ett antal armaturer för punktbelysning 





Byggnaderna placeras i huvudsak fast i tomtgränsen. Markytan på tomterna höjs 

upp en aning från gatan, och vid tomtgränserna byggs en stödmur, en vall som 

stenläggs, en låg stenmur eller någon motsvarande till formen väldefinierad och 

med omsorg utförd konstruktion som anvisar tomtgränsen. Nivåskillnaden får inte 

jämnas ut med en ramp. 





Bild 10. Fasaderna i punkthusen i kvarteret 441 i den moderna trästaden 

framhävs med tvådelade armaturer. 

12

KVARTER 448 

Strandkvarteret som gränsar 

i åstranden och Västra 

Alexandersgatan 


Allmänt 

Med massorna av lamellhus i de slutna kvarteren kopplas kvarteret både till 

småhuskvarteren i den moderna trästaden och till kvartersstrukturen i 

empirecentrumet på den andra sidan av ån. 

I bostäder som placeras på bottenvåningen skall golvnivån ligga minst 0,7 m över 

gatans eller parkgångens nivå. Den lägsta golnivån i bostäder är dock + 3,0. I 

affärslokaler kan golvnivån ligga på gatunivån. 

Byggnaden skall byggas så att den bildar en enhetlig massa vars delar inte får vara 

högre än vad våningstalet anvisar. Byggnadens fasad får vara högst 6,5 meter då 

våningstalet är två och 8 meter då våningstalet är 2 1/2 eller 2 2/3, mätt från 

markytans och sockelns skärningspunkt till fasadens och takets skärningspunkt. 

Vid gavlarna kan fasaderna vara högre. 

Ingångar 

Ingång till bostäder ordnas i regel från kvartersgården. Ingång till affärslokalerna 

vid Västra Alexandersgatan ordnas direkt från gatan.. 

Fasader 

I gatuplan bör fasaderna mot gatan i huvudsak utföras på ett sätt som avviker från 

de övre våningarna. För att undvika ett utseende som liknar en sockel bör man 

använda stora fönster samt högklassiga material och metoder. Vid ingångar till 

affärs- och kontorslokaler kan användas ett lätt skärmtak för att i höjdled avgränsa 

gaturummet för fotgängare. Skärmtaket fästs vid fasaden ovanför. 

Bild 11. Västra Alexandersgatan. Längst till vänster finns planteringslådan vid 

hussockeln. I mitten den höga porten i ändan av Alexisstigen. I byggnaden till 

höger finns en infälld utsiktsbalkong i vindsvåningen. 

Taket bör också i tillräcklig mån skydda mot regn. Den fria höjden på takets nedre 

kant bör enligt Byggbestämmelsesamlingen, del F2, vara minst 2,2 meter. 

Takmaterialet bör släppa igenom ljus. 

Vid fasaderna mot gatan tillåts användning av planteringslådor för att göra 

gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och 

den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från 

gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som 

monteras på väggen. 

Det huvudsakliga fasadmaterialet till de övre våningarna är trä eller tunn rappning. 

Tvåvåningsbyggnaderna skall ha trästomme och brädfodring. Med de träbeklädda 

fasaddelarna eftersträvas ett intryck av massivträ, och därför bör brädfodringen i 

huvudsak utföras av virke som är minst 200 mm brett. Fasadytorna disponeras 

med enhetliga liggande eller stående fält av regelbunden storlek. De enhetliga 

väggytorna kan förses med små öppningar där det mindre måttet på ljusöppningen 

i regel är högst 40 cm. De övriga byggnadernas träfasader behandlas med 

halvmatt högtäckande färg. Den rappade fasadytan utgör minst 50 % av 

byggnadernas fasader på tomten med undantag av ekonomibyggnaderna och de 

täckta bilplatserna. Färgerna väljs från en separat färgsättningsplan. 

13

Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av 

detaljplanebeskrivningens illustrationer. Balkonger och terrasser är i huvudsak 

infällda. I byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform och endast obetydliga 

utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. 

Takform 

Taket skall vara ett sadeltak eller ett brutet sadeltak. Taklutningen är minst 1 : 3 

och högst 1 : 1,5. Takåsens riktning följer byggnadens längre sida. 

Som takmaterial bör användas slät maskinfalsad plåt i mörkgrått eller svart. Takplåt 

kan också ersättas med mörk solpanel. Taket bör bilda en lugn helhet. Vid takfallen 

mot norr och öster tillåts en högst 1,6 m bred taklykta per 10 meter tak. Taklyktan 

bör ha en klar och enkel utformning, beklädd på sidorna och ovanpå med takplåt. 

Taklyktor tillåts dock inte på fasaderna mot stranden. Takskägget en bildar en 

enhetlig linje, också vid taklyktorna och de infällda eller utskjutande fasaddelarna. 

Takskägget skall sticka ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm från fasadlinjen. 

Takskägget bör lämnas öppet, dvs. det får inte förses med brädfodring. 

Parkeringsområdets höjd anpassas så att den naturligt ansluter sig till gatans 

höjdläge. Det skall absolut byggas ett tak över bilplatserna enligt kravet på 

bilplatser i kvartersområdet. Takskägget på de täckta bilplatserna och garagen 

utanför parkeringsområdet får vara högst 2,1 meter ovanför jordytan. Det är tillåtet 

att bygga garage i kvartersområdet i tillägg till den anvisade byggrätten. Det är inte 

nödvändigt att bygga ett tak över eventuella extra parkeringsplatser så som 

gästplatser. 

De täckta bilplatserna och garagen brädfodras med finsågat eller hyvlat trä eller 

byggs av sten. Träytorna målas med målfärg som är lika glansigt som kokt färg, 

med en nyans som motsvarar rödmylle eller med mellangrått. Stenmuren beläggs 

så att den blir grå. 



I de översta våningarna kan man bygga även indragna utsiktsbalkonger som blir 

bostädernas utevistelseplatser mot den livligt trafikerade Västra Alexandersgatan, 

ett gynnsamt vädersträck. I mitten av kvarteret är det möjligt att ha utsikter mot ån 

över taken på de hus som ligger närmare ån. Då en takbalkong byggs, skall den 

förses med ett takskägg som ett spänstgivande element som i enlighet med 

illustrationen avbryter fasaden i höjdriktning och placeras så högt att ett separat 

balkongräcke inte behövs. Eventuell inglasning av balkonger skall utföras så att de 

fasta konstruktionerna inte stiger ovanför takfallet. 




är skyddade för regn och kan användas dagligen. I kvartersområdet har man 

anvisat byggnadsytor för gemensamma rum för invånarna, daghem osv. Dessa 

servicelokaler byggs med beaktande av anvisningarna nedan.. 

EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, PARKERING 





Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak, 

sadeltak eller brutet sadeltak. De synliga takfallen är, på samma sätt som i 

bostadsbyggnaderna, av slät maskinfalsad plåt, och färgen är svart eller mörkgrå. 

Takskäggen skall vara öppna, så de får inte förses med brädfodring. 

Bild 12. Utsikt från gården. För bostäder byggs en terrass vid en nivå som är högre 

än markytan i omgivningen. I mitten ett kvartershus för gemensamt bruk.. 

14


Allmänt 













Bild13. Tvärsektion av gångvägen på gården. 















buskarter utöver den dominerande arten. I denna mångformiga del kan man till 

avgränsning av privatgården även använda högre, dock inte mera än fem meter 


små träd.. 




användas till lek eller andra gårdsfunktioner. De planterade vegetationen skall vara 

mångsidig med träd, buskar och klängväxter. Att enbart anlägga en gräsmatta 







bör man genom disposition och planering och med hjälp av olika material och 


15

Gångrutter på gårdsplanen 












framför den bör förses med en behaglig belysning. 










tämligen små, och det finns inte plats för många stora träd. De större träden skall 




pelartuja. De större träden och barrträden skall placeras så att inte skuggan från 

träden på eftermiddagen och kvällen faller på lek- och vistelseplatsen utan helst på 

ett garage eller en ekonomibyggnad. 















övriga gårdsmöblerna.. 

Belysning 






tillräcklig. 





framhävs genom belysning. Också att ett antal armaturer för punktbelysning 




OFFENTLIGT RUM, INGÄRDNING 

Byggnaderna placeras i huvudsak fast i tomtgränsen. Markytan på tomterna höjs 

upp en aning från gatan, och vid tomtgränserna byggs en stödmur, en vall som 

stenläggs, en låg stenmur eller någon motsvarande till formen väldefinierad och 

med omsorg utförd konstruktion som anvisar tomtgränsen. Nivåskillnaden får inte 

jämnas ut med en ramp. 





privata och offentliga rummet samt speciellt från de inre delarna i kvarteret vid 

stranden till ån. Vid Västra Alexandersgatan och vid stranden byggs en takliknande 

konstruktion på staketet för att anpassa det till form och material till de utskjutande 

takskäggen på de intilliggande byggnaderna. 


och planteringar som avgränsar gaturummet. Nivåskillnaden vid gången jämnas ut 

med en ramp. 

16

Belysningen utförs så 

att utearmaturerna 

inte i onödan belyser 

bostäderna genom 

fönstren. I 

gatufasaderna vid 

Alexandersbågen och 

Västra 

Alexandersgatan kan 

man genom diskret 

belysning plocka fram 

sådana detaljer i 

raden av fasader som 

gör gaturummet 

livigare. 

Bild 15. Detaljplaneområdet i fågelperspektiv.. 

17

KVARTER 454 

En lätt strandpaviljong 

Terrassen skall i huvudsak ha träyta och den skall vara lätt och bryggliknande. En 

del av terrassen kan sträcka sig över vattnet och den kan vara flytande. 

Serveringsområdena skall disponeras så att en allmän gång- och cykelväg som är 

minst fyra meter bred kan leda längs stranden vid den fasta terrassen. 

För att garantera att den visuella gatusträckningen fortsätter från Stadshusgatan 

över ån till Lagmansgatan får man inte i byggnadens norra gavel bygga delar som 

skjuter ut norr om södra gränsen av kvartersområdet för bilplatser som ligger vid 

Lagmansgatan och söder om gatan. 

PLANERING AV BYGGNADEN 

Allmänt 

Paviljongen placeras invid vattnet, varvid en bryggliknande terrass kan anslutas till 

den. Golvnivån i en byggnad som placeras i den betydande kulturmiljön vid Borgå 

å kan dock inte höjas ovanför den teoretiska översvämningsnivån. Därför måste 

byggnaden byggas på det sättet att den i extremfall kortvarigt kan ligga under 

vatten. En snygg och lätt byggnad som periodvis är öppen och inte uppvärms är 

lämplig för detta ställe. 

Avsikten är att byggnaden och dess gård smidigt ansluter sig till strandparken även 

om man i detaljplanen anvisat en klar gräns för kvartersområdet. Området får inte 

ingärdas och gården inte utvidgas till strandparken till exempel med planteringar. 

Ingångar 

Ingången ordnas så att byggnaden ser öppen och inbjudande ut både från 

Lagmansgatan och från ån. 

Fasader och terrass 

Trä och glas är de huvudsakliga fasadmaterialen. Byggnaden skall till intrycket vara 

lätt, genomskinlig och paviljongliknande. Den genomskinliga delen av fasaden 

utgör minst 60 %. Genom användning av trä ansluts byggnaden till lokala 

traditioner och strandmiljön. 

Takform 

Taket kan utformas av takåsar som står vinkelrätt mot stranden och som har en 

taklutning på 1:2. Alternativt kan taket vara ett pulpettak med långa takskägg som 

ger ett lätt och luftigt intryck. Takmaterialet är maskinfalsad slät svart plåt. Ett flackt 

pulpettak kan vara också av tjärpapp. Takplåt kan också ersättas med mörk 

solpanel. Taket bör bilda en lugn helhet, utskjutande delar tillåts inte. Takskägget 

bildar en enhetlig linje, också vid infällda eller utskjutande fasaddelarna. 

Takskägget skall sticka ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm från fasadlinjen. 

Takskägget bör lämnas öppet, dvs. det får inte förses med brädfodring. Om man 

använder pulpettak, kan man med hjälp av bärande konstruktioner ge ett intryck av 

lätthet. 

Terrassen kan täckas med markiser eller parasoller. Parasollerna skall dock vara 

tillräckligt stora, minst 5 x 5 meter, för att ge ett lugnt helhetsintryck. 

Servicelokaler 

Förvaringen av avfallsbehållare och övriga varor ordnas inne i byggnadsmassan, i 

ändamålsenliga avfalls- och lagerrum. På en så synlig och värdefull plats kan 

fristående avfallsbehållare eller lagring av varor utomhus inte tillåtas. 

Uteområden 

Ändamålsenliga ställningar reserveras för cyklar. 

Träet skall i huvudsak vara brunt eller grått beroende på behandlingen. Byggnaden 

skall vara modern, inte i något fall historisk. I fall delar av byggnaden har 

timmerkonstruktion, tillåts knuttimring inte. Paviljongen skall bilda en lämplig 

kontrast till formerna i de bakomliggande kvarteren 447 och 448. 

18

SAMMANPASSNING AV 

KVARTERSOMRÅDE OCH 


Byggnaden byggs på samma nivå som 

strandparken eller högst 40 cm högre. På det 

sättet ligger byggnaden ovanför den teoretiska 

översvämningsnivån vilket skall beaktas vid 

byggnadens användningsändamål och 

konstruktionslösningar. Oberoende dessa 

utgångspunkter är byggnaden nödvändigtvis inte 

speciellt långlivad även om den eventuellt måste 

repareras flera gånger. Byggnaden kan även vara 

flytande men i så fall måste detta beaktas i 

strandmurens konstruktion. 

Tomten får inte ingärdas. Parkering i området skall 

undvikas. Kundparkeringen sker i kvartersområdet 

för bilplatser som ingår i det invidliggande kvarteret 

448. Om en tillfällig parkeringsplats närmast för 

personalen och servicetrafiken byggs, beläggs den 

med grå naturstensplattor som har gräsfog. På 

tomten, med undantag av gångrutterna, anläggs en 

gräsmatta som ansluter tomten till det omgivande 

parkområdet. Byggnaden kan med planteringar 

skyddas på några ställen men man skall sträva 

efter att gränsen mellan tomten och parkområdet i 

övrigt inte är synlig. 

Det är önskvärt att byggnaderna förses med en 

diskret belysning så att de blir en representativ del 

av strandparken.. 

Bild 16. Till den lätta strandpaviljongen kan anslutas en bryggliknande terrass, genom vilken en allmän gångförbindelse leder 

längs stranden. Takformen kan även vara ett pulpettak parallellt med stranden.. 

19

PLANERING AV BYGGNADEN 

KVARTER 455 

En vinterbonad 

strandrestaurang 

Allmänt 

Byggnadsytan ligger över 20 meter från ån, varvid byggnaden kan och måste ligga 

ovanför översvämningsnivån. I samband med byggnadsplaneringen skall höjdnivån 

undersökas noggrannare fall för fall. Restaurangen kunde ligga en aning lägre än 

de invidliggande bostadskvarteren för att den inte skall skymma utsikten till ån från 

bostäderna. Enligt utkastet till byggnadsordning är den lägsta golvnivån i 

bostadskvarteren +3,00. Den högsta översvämningen hittills var i januari 2005 då 

vattnet steg ungefär till nivån +1,75. Det kan således rekommenderas att 

byggnadens golvnivå är +2,20 - +2,50, varvid också de höga kraven på att anpassa 

byggnaden till sin omgivning beaktas. 

Restaurangen skall planeras noggrant, eftersom den placeras i den nationellt 

värdefulla kulturmiljön i Borgå ådal samt i närheten av Alexandersgatans bro vars 

form skall beaktas vid byggandet. 

Avsikten är att byggnaden och dess gård smidigt ansluter sig till strandparken även 

om man i detaljplanen anvisat en klar gräns för kvartersområdet. Området får inte 

ingärdas och gården inte utvidgas till strandparken till exempel med planteringar. 

Byggnaden skall vara modern, inte i något fall historisk. Den skall passa till 

formerna i det bakomliggande kvarteret 448 samt till Alexandersgatans bro. 

Fasadens trädelar målas med högtäckande färg av en nyans som lämpar sig i 

miljön. För att ge ett lätt intryck kan eventuella spaljéer behandlas också med 

lasyrfärg. 

Terrassen skall i mån av möjlighet ha stenläggning (natur- eller betongsten) eller 

träyta. Om terrassen har stenläggning, skall speciell uppmärksamhet fästas vid att 

terrasskanterna smidigt ansluter sig till strandparkens gräsmatta, dvs. att 

användning av sockel bör undvikas. Eftersom byggnaden och terrassen måste 

byggas högre än den övriga strandparken (helst högst på samma nivå som gångoch 

cykelvägen väster om byggplatsen), skall nivåskillnaden mellan terrassen och 

strandparken speciellt noggrant undersökas genom att använda till exempel 

bryggliknande trappor, gräsarmeringsstenar, låga buskar eller motsvarande. I 

praktiken måste terrassen antagligen byggas i olika nivåer. 

Takform 

Takformen är ett flackt pulpettak med långa takskägg som ger ett lätt och luftigt 

intryck och som mot stranden kan göras lättare även med separata takskägg. 

Takmaterialet är maskinfalsad slät plåt eller tjärpapp. Taket skall vara svart. 

Takplåt kan också ersättas med mörk solpanel. 

Terrassen kan täckas med ett fartfyllt segeltak som gör den behärskade helheten 

livligare. Terrassen kan även täckas med markiser eller parasoller. Parasollerna 

skall dock vara tillräckligt stora, minst 5 x 5 meter, för att ge ett lugnt helhetsintryck. 

Servicelokaler 

Förvaringen av avfallsbehållare och övriga varor ordnas inne i byggnadsmassan, i 

ändamålsenliga avfalls- och lagerrum. På en så synlig och värdefull plats kan 

fristående avfallsbehållare eller lagring av varor utomhus inte tillåtas. 

Uteområden 

Ändamålsenliga ställningar reserveras för cyklar. 

Ingångar 

Ingången ordnas så att byggnaden nås både från väst från gångvägen och från ån. 

Fasader och terrass 

Trä och glas är de huvudsakliga fasadmaterialen. Byggnaden skall till intrycket vara 

lätt, genomskinlig och paviljongliknande. Den genomskinliga delen av fasaden 

utgör minst 50 %. Genom användning av trä ansluts byggnaden till lokala 

traditioner och strandmiljön. 

20

SAMMANPASSNING AV 

KVARTERSOMRÅDE OCH 


Byggnaden byggs på samma nivå som 

gång- och cykelvägen väster om den. 

Tomten får inte ingärdas. Parkering i området 

skall undvikas. Kundparkeringen sker i 

kvartersområdet för bilplatser i kvarteret 448. Om 

en tillfällig parkeringsplats närmast för 

personalen och servicetrafiken byggs, beläggs 

den med grå naturstensplattor som har gräsfog 

eller annan beläggning som är lämplig med tanke 

på beläggningen av den invidliggande gång- och 

cykelvägen. På tomten, med undantag av 

gångrutterna, anläggs en gräsmatta som ansluter 

tomten till det omgivande parkområdet. Genom 

att bygga terrassens kanter i olika nivåer samt 

genom att bygga ramper anpassas byggnadens 

höjdnivå till strandparkens höjdnivå i öster så att 

lodräta, över 32 cm höga delar inte uppstår. Se 

även punkt Fasader och terrass ovan. 

Byggnaden kan med planteringar skyddas på 

några ställen men man skall sträva efter att 

gränsen mellan tomten och parkområdet i övrigt 

inte är synlig. 

Det är önskvärt att byggnaderna förses med en 

diskret belysning så att de blir en representativ 

del av strandparken. Om man bygger ett segeltak 

över terrassen kan belysning av taket underifrån 

ge ett behärskat intryck som samtidigt är luftigt. 

Belysningen skall vara behärskad så att den inte 

tävlar med Alexandersgatans bro. 

Bild 17. I strandbyggnaden som till intryck är så genomskinlig som möjligt kan anslutas ett fartfyllt tak. Genom att bygga 

terrassen i olika nivåer strävar man efter att höjdskillnaden mellan byggnadens golv och strandparken anpassas. 

21

ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM 

Gatuområden 

Lagmansgatan är en tomtgata. Mellan körbanan och gång- och cykelvägen 

anläggs parkeringsplatser och trädplanteringar turvis. Parkeringsplatserna 

stenläggs och mellan dem och gång- och cykelvägen anläggs kantstenar. Lindar 

och björkar rekommenderas. 

Den öppna platsen i korsningen av Lagmansgatan och Trästigen-Alexisstigen 

byggs så att den blir en torgliknande del av gatuområdet. Platsen stenläggs så att 

gång- och cykelvägarna avskiljs från körbanan med kantstenar. I den södra kanten 

av platsen planteras några ädla lövträd. 

Vid den östra delen av Lagmansgatan byggs en tillräckligt bred gång- och cykelväg 

i den norra delen av gatuområdet. Vägen avskiljs från körbanan med en trädrad. 

Den södra delen av gatuområdet på detta ställe gränsar i kvartersområdet för 

bilplatser (LPA) där parkeringsplatserna som ligger vinkelrätt mot gatan disponeras 

med trädplanteringar i helheter på högst åtta bilplatser.. 

Alexisstigen är en gång- och cykelgata som liknar en gårdsgata. På den är 

servicekörning och körning till tomter tillåten. De delar av gatuområdet som 

används för gång asfalteras eller beläggs med betongstenar eller naturstenar. 

Beläggningens kanter beläggs med en rad av naturstenar. I gatuområdet planteras 

några lövträd och gräsplaner med buskar. I Alexisstigens ända mot Västra 

Alexandersgatan byggs en portkonstruktion vid de invidliggande byggnadernas 

väggar. Konstruktionen skall vara minst fem meter hög och dess övre del 

genomskinlig (t.ex. en spaljé). Avsikten med konstruktionen är att visuellt avbryta 

Alexisstigen och att anvisa infarten till tomten via Lagmansgatan till Alexisstigen. 

Porten skall ha en tillräckligt bred öppning för lätt trafik som alltid är öppen och det 

skall gå att lätt öppna portkonstruktionen för utryckningsfordon.. 

Bild 18. Alexisstigen byggs som en högklassig gång- och cykelgata på vilken 

körning till tomter är tillåten. Alexisstigen är en del av nätverket av gång- och 

cykelvägar som leder genom området. 

Gatubelysningen bör vara tillräckligt effektiv och så bländfri som möjligt. 

Armaturerna bör i mån av möjlighet placeras så att de inte i onödan belyser 

bostäderna inomhus genom fönstren. 

. 

Bild 19. I Alexisstigens ända mot Västra Alexandersgatan byggs en 

portkonstruktion vars övre del är ställvis genomskinlig.. 

22

Bild 20. Riktgivande tvärsektion av den östra delen av Lagmansgatan.. 

Parkområden 

Områdets parker blir stadsparker. Det strävas efter att alla parker i området är så 

högklassiga och representativa som möjligt.. 

Engelsparken på västra åstranden utgör motpolen till Runebergsesplanaden. 

Därför är ett centralt mål vid byggandet av parken att man uppnår en representativ 

och behärskad helhet. Genom Engelsparken leder också en central gång- och 

cykelväg från gångbron via Trästigen/Juttesstigen mot Tolkisvägen. Man kan 

plantera en rad av stora ädelträd i parkområdet mellan kvartersområdena för att 

åstadkomma ett stadsparksliknande intryck.. 

Strandparken är en del av det nationellt viktiga landskapsområdet i Borgå ådal och 

har en central betydelse för stadens nätverk av grönområden 

Parkområdet skall ge ett öppet och luftigt intryck mot kvarterens rätt så täta 

struktur. Raden av fasader mot stranden kan forma en ståtlig och klar kant till 

parken och hela åstranden. Därför får strandparken på detta ställe vara rätt så 

öppen och genomskinlig. I synnerhet i strandparken skall man undvika för kraftfullt 

parkbyggande, så som lodräta element. 

Det kan vara utmanande att utnyttja det befintliga trädbeståndet i områdets parker 

eftersom marken måste höjas en del. Det finns en björkdunge i gott skick i den 

södra delen av strandparken i närheten av Alexandersgatans bro. Björkdungen 

skall i mån av möjlighet bevaras. 

23

beskrivningen (bilaga - Porvoo

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?