Internationalisering i skolan - Internationella programkontoret för ...

programkontoret.se

Internationalisering i skolan - Internationella programkontoret för ...

InternatioNella Programkontoret

Internationalisering i skolan

Om internationellt samarbete och de nya läroplanerna

för förskola, grundskola och gymnasieskola


2

Internationella programkontoret


Internationalisering i skolan

3

internationellt samarbete

och de nya läroplanerna

Vad innebär internationalisering? Varför ska skolan arbeta med det och hur

kan det göras i praktiken? Här kan du läsa mer om hur internationellt samarbete

kan utveckla undervisningen och om internationalisering utifrån 2011

års nya läroplaner. Du får också veta mer om de möjligheter Internationella

programkontoret erbjuder förskolor och skolor för att föra in Norden, Europa

och världen i klassrummet.

Att arbeta med internationalisering kan innebära att öka kunskapen

om och förståelsen för andra länder och kulturer. Det kan

också handla om att fördjupa elevernas kunskaper i olika ämnen

och frågor genom ett internationellt perspektiv. Hur påverkar

klimatförändringarna länder i olika delar av världen? Vad har

religioner och livsåskådningar för betydelse i andra nationer?

Vilka effekter får den internationella handeln för välfärden i

olika världsdelar?

I 2011 års läroplaner för förskolan, grundskolan och

gymnasie skolan står det: ”Det svenska samhällets internationalisering

och den växande rörligheten över nationsgränserna

ställer höga krav på människors förmåga att leva med och

inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”. Här slås

fast att skolan har ett ansvar för att stärka elevers och lärares

förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor

och värderingar.

Ett internationellt perspektiv

Enligt de svenska styrdokumenten ska ett etiskt, internationellt

och miljöperspektiv prägla skolutbildningen. Det har sin

grund i ett antal internationella överenskommelser som Sverige

har ingått med bland annat FN, EU och Nordiska ministerrådet.

Med dem som utgångspunkt har Sverige beslutat att

en internationell och hållbar utveckling ska genomsyra alla

politik områden och att svensk skola och utbildning ska stärka

kunskapen i internationella frågor.

vad säger skolans läroplaner?

Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har från och med

hösten 2011 nya läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål.

Där finns återkommande och tydliga skrivningar om att

skolan kan, och ska, ta upp det internationella perspektivet:

• ”Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav

på människors förmåga att leva med och förstå de värden som

ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell

mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda

barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle.”

(Läroplan för förskolan)

• ”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den

egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa

internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta

kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella

perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella

mångfalden inom landet.” (Läroplan för grundskolan och

Läroplan för de frivilliga skolformerna)

• ”Skolan ska bidra till att människor får en identitet som kan

relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också

det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella

kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra

länder ska främjas.” (Läroplan för de frivilliga skolformerna)

Pedagogiska vinster

Att samarbeta internationellt, till exempel i form av ett projektsamarbete

med en skola i ett annat land, är ett sätt att möta

kraven i läroplaner och kursplaner. Det ger goda möjligheter att

arbeta med ett eller flera ämnen utifrån ett tematiskt perspektiv

och ger också ofta pedagogiska vinster. Till exempel i form av en

möjlighet att reflektera över den egna verksamheten och ett ökat

engagemang för lärandet från lärare och elever.

Dessutom innebär internationellt samarbete insikter i nya

utbildningsmiljöer och kan, genom erfarenhetsutbyten med lärare

och skolledare i andra länder, utmynna i nya sätt att undervisa.


4

Internationella programkontoret

Internationella

programkontoret

— stöd och inspiration

Internationella programkontorets uppdrag är att främja utbildning

och lärande om internationella frågor. Vi erbjuder förskolor,

grundskolor och gymnasieskolor, liksom aktörer inom andra

delar av svensk utbildning, en rad möjligheter när det gäller att

arbeta med ett internationellt perspektiv i undervisningen.

Internationella samarbetsprojekt med elev- och lärarutbyten,

utlands praktik för elever på yrkesförberedande gymnasieprogram

eller internationell kompetensutveckling för dig som är lärare och

skolledare. Det är bara några av de möjligheter som finns för att

öka internationaliseringen inom svensk skola.

En integrerad del i undervisningen

Utgångspunkten för Internationella programkontorets aktiviteter

är att det internationella perspektivet ska utgöra en integrerad

del i den ordinarie skolundervisningen. Ett internationellt

samarbets projekt bör användas för att arbeta med frågor som

redan finns på agendan i klassrummet och bidra till att eleverna

når målen i styrdokumenten.

Skolsamarbete och kompetensutveckling

Att samarbeta internationellt med stöd av Internationella

programkontoret kan handla om att söka finansiering från

något av våra program för ett internationellt skolsamarbete

eller individuell kompetensutveckling utomlands. Det kan även

innebära att, kostnadsfritt, få kontakt med utländska skolor

och genomföra ett samarbetsprojekt med hjälp av eTwinnings

digitala verktyg. Eller om att som lärare och pedagog, på

hemmaplan, öka sina kunskaper om globala frågor för hållbar

utveckling genom Den Globala Skolans seminarieverksamhet.

Här är några av de möjligheter till internationellt samarbete som

finns genom Internationella programkontoret:

• Internationellt projektsamarbete

Ett- till tvååriga samarbetsprojekt mellan skolor i Sverige och

andra länder i världen. Samarbetet kan vara mellan två eller flera

länder och omfatta elev- och lärarutbyte. Fokus i samarbetet

ligger på processen och erfarenhetsutbytet mellan de deltagande

skolorna. Det finns även möjlighet att söka stöd för att förbereda

ett samarbete.

Program: Athena, Atlas partnerskap, Comenius partnerskap, Grundtvig

partnerskap, Leonardo partnerskap, Nordplus junior.

• Utlandspraktik för gymnasieelever

Elever på yrkesförberedande gymnasieprogram har möjlighet att

genomföra arbetsplatsförlagt lärande, APL, utomlands. Det är

gymnasieskolan som ansöker om bidrag för att skicka iväg elever

på praktik. Beroende på var i världen praktiken äger rum finns

olika program att söka finansiering ifrån.

Program: Atlas praktik, Leonardo praktik och utbyten, Nordplus junior.


Internationalisering i skolan

5

Fler möjligheter:

eTwinning är ett internetbaserat verktyg för digitalt

samarbete mellan skolor i Europa. eTwinning riktar sig till

pedagoger från förskolan till gymnasiet, som här kan få

kontakt med kollegor i andra länder för projektsamarbete.

• Individuell kompetensutveckling för

skolpersonal

Personal inom förskola och skola har möjlighet att delta i kurser

och internationella konferenser med kollegor från andra delar av

världen. Det går också att söka bidrag för ”arbetsskuggning”, där

man följer en europeisk lärarkollega i arbetet och – för skolledare

– för kortare studiebesök i Europa.

Program: Atlas konferens, Comenius fortbildning, Grundtvig besök

och utbyten, Grundtvig fortbildning, Leonardo praktik och utbyten,

Nordplus junior, Studiebesök.

• Utvecklingsprojekt och nätverk

Projekt som har till syfte att tillsammans skapa, genomföra och

överföra nyskapande inslag inom utbildningsområdet. Det kan röra

sig om nya kurser, utbildningsprogram, system för tillgodoräkning

med mera. Spridningen av resultat är en viktig del av projekten.

Program: Comenius multilaterala projekt, Comenius nätverk, Comenius

regio partnerskap, Grundtvig multilaterala projekt, Grundtvig nätverk,

Leonardo multilaterala projekt, Leonardo nätverk, Leonardo vidareutvecklingsprojekt.

Den Globala Skolan riktar sig till förskola, skola och

vuxenutbildning och erbjuder aktiviteter inom området

lärande om globala frågor för hållbar utveckling. Den

Globala Skolan bedriver bland annat en omfattande

regional seminarieverksamhet och anordnar

fortbildningskurser i hela Sverige och globala resor till

olika delar av världen.

Euroguidance Sweden är ett informationscenter för

studie- och yrkesvägledare. Som vägledare kan du få

stöd i ditt arbete med internationella frågor och även få

information om dina egna möjligheter på området.

Vill du veta mer?

Mer utförlig information om de olika verksamheterna

och programmen, kontaktpersoner, ansökningsdatum,

ansöknings blanketter och handledning inför ansökan finns

på vår webbplats, www.programkontoret.se

Hur kan internationellt samarbete utveckla undervisningen?

Läs om erfarenheter från några skolor som redan bedriver

internationella projekt. ≥


6

Internationella programkontoret

Skandinaviskt lärarutbyte

utvecklar undervisningen i

nordiska språk

En mer levande språkundervisning och ett ökat elevintresse för danska och norska.

Det är ett par effekter av det nordiska samarbetsprojektet på temat skandinaviska

språk och litteratur som Sannarpsgymnasiet i Halmstad deltar i sedan tolv år tillbaka.

— Enligt Skolverkets kursmål ska eleverna ha kännedom och kunskaper om andra

nordiska språk. Det här är ett sätt att möta det kravet, säger Lis-Britt Eklund, lärare

och projektansvarig på skolan.

Foto: Jesper Petersson


Internationalisering i skolan

7

Sannarpsgymnasiet och skolorna

i Hamar i Norge och Varde

i Danmark drog igång projektet, som

finansieras med pengar från Nordplusprogrammet,

i början av 2000-talet.

Samarbetet har formen av ett regelbundet

lärarutbyte mellan länderna, där lärare

varje termin besöker någon av partnerskolorna

för att undervisa eleverna i sitt

modersmål.

Litteratur, grammatik och

språkhistoria

Det är värdlandet som bestämmer vad

den gästande läraren ska undervisa om.

Det kan handla om modern eller äldre

litteratur från landet ifråga, om språkhistoria

eller om grammatiska skillnader

mellan de skandinaviska språken.

– När vi har danska lärare på besök vill

vi gärna att de ska tala om HC Andersen

och analysera sagor ur olika stilistiska

perspektiv. Vi svenska lärare får ofta prata

om Strindberg, säger Lis-Britt Eklund.

– Utgångspunkten är att det man talar

om som gästlärare inte ska vara något

”extra”, utan sådant som ingår i undervisningen

och som den ordinarie läraren ska

ta upp i alla fall.

I projektet ingår också att de inblandade

lärarna besöker varandra en vecka

varje höst och vår för att diskutera frågor

som rör skolutveckling och aktuella skolreformer

i de skandinaviska länderna.

Gör språkundervisningen

levande

Syftet med projektet är att eleverna ska

bli medvetna om hur viktiga de nordiska

språken är. Rent pedagogiskt är det större

för eleverna att möta och ha en dialog

med en person ”live” än att lyssna på

exempelvis en ljudupptagning, menar

Lis-Britt Eklund.

– Idag är det ofantligt många svenska

Eleverna förstår att det faktiskt

inte är så krångligt att läsa en dansk

eller norsk text. Även om man inte

förstår varje ord går det att förstå

sammanhanget.

ungdomar som studerar och arbetar i

både Norge och Danmark. De har därför

en enorm nytta av att lära sig lite av

grannländernas språk och det vill vi göra

dem medvetna om.

Många elever kan ta del av

projektet

En utgångspunkt för samarbetet har varit

att projektet och dess resultat ska komma

så många elever som möjligt till del. Det

är en anledning till att man valt att satsa

på just lärarutbyte, och att inte resa med

några elever.

– Om vi åkt med elevklasser hade det

varit maximalt runt 30 plus 30 elever

som fått ta del av projektet. Som utbyteslärare

kan vi träffa uppåt 400 elever

på en och samma skola, och det ger

många fler elever möjlighet att utveckla

sina kunskaper.

De konkreta resultaten då? När elever

fått utvärdera projektet har flera bland

annat skrivit att de numera vågar både

lyssna och svara när de träffar danskar eller

norrmän. Tidigare har man gärna tagit

till engelskan. ”I somras var jag i Danmark

och pratade svenska med en dansk”, är en

eleverfarenhet Lis-Britt tagit del av.

– Eleverna förstår att det faktiskt inte

är så krångligt att läsa en dansk eller

norsk text. Även om man inte förstår varje

ord går det att förstå sammanhanget. Och

det är jätteviktigt för vår fortsatta språkutveckling

i Norden.

Lis-Britt eklunds

tre tips inför

ett internationellt

projekt samarbete:

• Ha tålamod när ni letar efter en

skola att samarbeta med. Det

gäller att vara envis och lägga fram

idéerna om vad ni vill uppnå på ett

tydligt sätt för den möjliga samarbetspartnern.

• Se till att ni och partnerskolan

är samspelta – att ni har samma

ambitioner och energi inför

samarbetet.

• I vårt fall har det varit en fördel att

vi samarbetar med skolor i liknande

miljöer. Jag tror att det hade varit

svårare att samarbeta med en

skola i till exempel en huvudstad,

eftersom prioriteringarna där kan

se annorlunda ut.

Om Nordplus junior

Nordplus junior är ett samarbetsprogram

för förskolor och skolor inom

Norden och Baltikum. Det finansieras

av Nordiska ministerrådet och ger

möjlighet till projektsamarbete och

elev- och lärarutbyten.


8

Internationella programkontoret

Foto: Stefan Lindblom

”Våra elever har blivit friare i

att prata engelska”

Zlatan, Chopin och Copernicus. Det är några av alla europeiska personligheter som

passerat revy under Beringskolans samarbete med skolor i sex länder i Europa.

Tack vare projektet har mellanstadieeleverna i Örkelljunga både lärt känna andra

europeiska kulturer och förbättrat sina kunskaper i engelska.

”Our geniouses, our culture”

heter det tvååriga projektet, där Beringskolan

genom stöd från programmet

Comenius partnerskap samarbetat med

skolor i Frankrike, Polen, Slovenien,

Italien, Spanien och Holland.

De sju skolorna har varje termin arbetat

kring olika teman, så som historia,

idrott, geografi, musik och litteratur.

Utifrån respektive område har eleverna i

varje land tagit fram presentationer och

annat material, som man sedan skickat

till partnerskolorna.

Roxette och Astrid Lindgren

I de andra länder har historiska personligheter

som Nicolaus Copernicus och Frédéric

Chopin (Polen) varit föremål för elevernas

arbeten och presentationer. Beringskolans

elever har uppmärksammat sina europeiska

kamrater på bland annat Roxette, Zlatan

Ibrahimovic och Astrid Lindgren.

– Vi gjorde en musikal utifrån Astrid

Lindgrens böcker som vi spelade upp för personal,

elever och föräldrar här i Örkelljunga.

Sedan filmade vi den och skickade till de

andra skolorna, berättar Yvonne Knutsson.

Ämnesöver grip

ande arbetssätt

kommer mycket i

2011 års läroplan

för grund skolan.

Man kan väl säga att

vi har fått en extra

kick inför det.


Internationalisering i skolan

9

Utbyte för lärare och elever

Projektet har även omfattat lärar- och

elevutbyte. Lärare från de olika länderna

har varje termin besökt varandra och ett

mindre antal elever från Sverige har fått

möjlighet att hälsa på i de andra skolorna.

Elever från samarbetsskolorna i Europa

har också kommit till Örkelljunga. Däremellan

har klasserna talat med varandra

via Skype.

– Projektet har inneburit att våra

elever har blivit friare i att prata engelska.

När de utländska eleverna kommer hit

är det ”på riktigt” och de kan inte ta till

svenskan, säger Yvonne Knutsson.

Både likheter och skillnader

Ett resultat av samarbetet är att så väl

elever som lärare på Beringskolan fått

perspektiv på sin egen skola och vardag.

Eleverna har sett både likheter och

skillnader.

– Det har varit allt från känslan att vi

har det ganska bra i Sverige, till upplevelser

som att ”aha, så där skulle ju vi också

kunna göra”.

– Som lärare betyder det mycket att

tvingas reflektera kring sin egen verksamhet.

När man ska berätta om verksamheten

för en kollega från ett annat land

måste man tänka igenom och sätta ord

på vad man gör och varför.

Dessutom har projektet fört med

sig att det blivit naturligt att jobba

ämnes övergripande, förklarar Yvonne

Knutsson.

– Ämnesövergripande arbetssätt är

något som kommer mycket i 2011 års

läroplan för grundskolan. Man kan väl

säga att vi har fått en extra kick inför det.

Yvonne Knutssons

tre tips inför ett

internationellt projekt:

• Utse en ansvarig person och ge

honom eller henne tid för arbetet.

• Integrera projektet i ämnena med

stöd av Lgr 11 3.

• Begränsa er!

Om Comenius partnerskap

Comenius partnerskap är ett EUfinansierat

program som ger svenska

förskolor, grundskolor och gymnasieskolor

möjlighet att samarbeta med

skolor i andra länder i Europa. Projekten

är tvååriga och kan vara mellan två skolor

(bilaterala partnerskap) eller flera skolor

(multilaterala partnerskap).


10

Internationella programkontoret

Internationell arbetslivserfarenhet

genom praktik

på Volvo i Peking

Kunskap om bilmarknaden i Asien, erfarenhet av engelska som arbetsspråk och

av en arbetsplats med många olika kulturer. Det var några saker eleverna på

Göteborgs tekniska gymnasieskola (GTG) hade med sig hem efter nio veckors

praktik på Volvos Asienkontor i Peking.

— På Volvo var man så nöjd med

deras insatser att eleverna uppmanades

att söka jobb där när de avslutat sina

högre studier, säger Gisela Bohlin, internationell

koordinator på GTG.

Fyra elever på GTG genomförde under

läsåret 2010/2011 nio veckors arbetsplatsförlagt

lärande, APL, på AB Volvos

Asienkontor i Peking. Praktikprojektet

genomfördes med stöd av programmet

Atlas praktik, som ger gymnasieskolor

med yrkesförberedande program möjlighet

att söka finansiering för att skicka

elever på APL till ett annat land.

Foto: Ida Lindström

Arbete med försäljningsstatistik

De fyra elever som praktiserade i Peking –

två på hösten och två på våren – gick alla

tredje året på GTG:s specialutformade industritekniska

program. Under praktiken

fick de utföra arbetsuppgifter kopplade till

bland annat Volvos försäljnings statistik,

återförsäljar nätverk och eftermarknadsanalys.

– Praktiken är direkt knuten till

gymnasiekursen Arbetslivskunskap.

Men de hade även nytta av kurser som

Kultur och kommunikation, Engelska

och Datorkunskap under tiden i Kina,

säger Gisela Bohlin.


På Volvo var man så nöjd med deras

insatser att eleverna uppmanades att söka

jobb där när de avslutat sina högre studier.

Foto: Ida Lindström

En mångkulturell arbetsplats

Under praktiken fördjupade eleverna

sina kunskaper i Excel och lärde sig

att använda engelska som arbetsspråk.

Volvokontoret är också en mångkulturell

arbetsplats med anställda från åtskilliga

länder i framför allt Asien. Det innebar

att eleverna fick inblick i många kulturer

och prova på att samarbeta med människor

av olika nationalitet.

– En stor del handlar också om den

personliga utveckling eleverna genomgår

under tiden utomlands. De växer genom

att få ta ansvar för allt i vardagen – att

planera sin ekonomi och sina matinköp,

säger Gisela Bohlin.

Internationalisering — ett

strategiskt val

GTG har sedan verksamheten startade

för tolv år sedan bedrivit ett omfattande

internationellt arbete med både

APL utomlands och andra former av

internationella projekt. Under det senaste

läsåret har yrkeselever praktiserat

i Phoenix i USA, i Barcelona i Spanien

och i belgiska Gent. Kommande läsår

kommer elever att åka på praktik till

bland annat Bangalore i Indien och till

Sydafrika.

Jan Johansson, rektor och VD för skolan,

förklarar att det har varit ett tydligt

strategiskt val ända sedan starten att satsa

på internationellt samarbete och utbyte.

Skolan, som samägs av Göteborgs kommun

och Volvo, gjorde redan från början

en omvärldsanalys.

– En av slutsatserna var att den

globala dimensionen är viktig och att

nya krav skulle komma att ställas på

elever. Krav som man behöver utblick

utanför Sverige för att möta. Vi kan

inte utbilda människor som bara kan

jobba i Göteborg eller dess närområden,

konstaterar Jan Johansson.

Giselas Bohlins tre tips

inför ett internationellt

utbyte:

• Se till att träffa chefer och anställda

i företaget ordentligt innan ni

drar igång ett praktikprojekt. Det är

viktigt för att göra upp vad praktikplatserna

ska innehålla och för att

klargöra varandras åtaganden.

• Etablera en bra kommunikation

med skolan, företaget eller organisationen

ni ska samarbeta med. Det

gäller att hitta kommunikationsvägar

som fungerar, och som

fungerar snabbt, om något inträffar

medan eleverna är utomlands.

• Tydliggör för alla inblandade vem

som ska stå för olika kostnader under

tiden utomlands – är det skolan

i Sverige, eleven eller företaget?

Om Atlas praktik

Atlas praktik ger gymnasieskolor

möjlighet att söka bidrag för att skicka

elever på yrkesförberedande program

på arbetsplatsförlagt lärande, APL,

utomlands. Liknande möjligheter finns

inom programmet Leonardo praktik

och utbyten (APL inom Europa).


Internationella programkontoret 2011. Texter: Karin Andrén. Grafisk form: Matador kommunikation. Foto: Maskot, Nicho Sodling, Adam Haglund, Mikael Damkier, Jörgen Wiklund & Co, Photobank & olies. Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, 2011.

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Box 220 07, 104 22 Stockholm

Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01

registrator@programkontoret.se www.programkontoret.se

More magazines by this user
Similar magazines