Internationalisering i skolan - Internationella programkontoret för ...

programkontoret.se

Internationalisering i skolan - Internationella programkontoret för ...

Om internationellt

samarbete och

läroplanerna för

förskola, grundskola

och gymnasieskola

Internationalisering

i skolan

Universitets- och högskolerådet 2013

13


2 Universitets- och högskolerådet 2013


Internationellt samarbete

och skolans läroplaner

Vad innebär internationalisering? Varför ska skolan arbeta med det och hur kan det

göras i praktiken? Här kan du läsa mer om hur internationellt sam arbete kan utveckla

undervisningen och om internationalisering utifrån skolans läroplaner. Du får också veta

mer om de möjligheter Universitets- och högskolerådet erbjuder förskolor och skolor för

att föra in Norden, Europa och världen i klassrummet.

Att arbeta med internationalisering kan innebära att

öka kunskapen om och förståelsen för andra länder

och kulturer. Det kan också handla om att fördjupa

elevernas kunskaper i olika ämnen och frågor genom ett

internationellt perspektiv. Hur påverkar klimatförändringarna

länder i olika delar av världen? Vad har religioner

och livsåskådningar för betydelse i andra nationer? Vilka

effekter får den interna tionella handeln för välfärden i

olika världsdelar?

I 2011 års läroplaner för förskolan, grundskolan

och gymnasie skolan står det: ”Det svenska samhällets

internation alisering och den växande rörligheten över

nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga

att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell

mångfald”. Här slås fast att skolan har ett ansvar för att

stärka elevers och lärares förmåga att förstå och leva sig

in i andra människors villkor och värderingar.

Ett internationellt perspektiv

Enligt de svenska styrdokumenten ska ett etiskt, internationellt

och miljöperspektiv prägla skolutbildningen.

Det har sin grund i ett antal internationella överenskommelser

som Sverige har ingått med bland annat FN, EU

och Nordiska ministerrådet.

Med dem som utgångspunkt har Sverige beslutat att

en internationell och hållbar utveckling ska genomsyra

alla politik områden och att svensk skola och utbildning ska

stärka kunskapen i internationella frågor.

vad säger skolans läroplaner?

Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har från och

med hösten 2011 nya läroplaner, kursplaner, ämnesplaner

och examensmål. Där finns återkommande och tydliga

skrivningar om att skolan kan, och ska, ta upp det internationella

perspektivet:

• ”Det svenska samhällets internationalisering ställer höga

krav på människors förmåga att leva med och förstå de

värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är

en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna

förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer

internationaliserat samhälle.” (Läroplan för förskolan)

• ”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se

den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för

att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett

samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.

Det internationella perspektivet innebär också

att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom

landet.” (Läroplan för grundskolan och Läroplan för de

frivilliga skolformerna)

• ”Skolan ska bidra till att människor får en identitet som

kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt

svenska utan också det nordiska, det europeiska och

ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte

med utlandet och praktik i andra länder

ska främjas.” (Läroplan för de frivilliga skolformerna)

Pedagogiska vinster

Att samarbeta internationellt, till exempel i form av ett

projekt samarbete med en skola i ett annat land, är ett sätt

att möta kraven i läroplaner och kursplaner. Det ger goda

möjligheter att arbeta med ett eller flera ämnen utifrån ett

tematiskt perspektiv och ger också ofta pedagogiska vinster.

Till exempel i form av en möjlighet att reflektera över den

egna verksamheten och ett ökat engagemang för lärandet

från lärare och elever.

Dessutom innebär internationellt samarbete insikter i

nya utbildningsmiljöer och kan, genom erfarenhetsutbyten

med lärare och skolledare i andra länder, utmynna i nya sätt

att undervisa.

Universitets- och högskolerådet 2013

3


Universitets- och högskolerådet

— stöd och inspiration

Ett av Universitets- och högskolerådets

uppdrag är att främja utbildning och lärande

om internationella frågor. Vi erbjuder förskolor,

grundskolor och gymnasieskolor, liksom aktörer

inom andra delar av svensk utbildning, en rad

möjligheter när det gäller att arbeta med ett

internationellt perspektiv i undervisningen.

Internationella samarbetsprojekt med elev- och

lärar utbyten, utlands praktik för elever på yrkesförberedande

gymnasieprogram eller internationell kompetensutveckling

för dig som är lärare och skolledare.

Det är bara några av de möjligheter som finns för att

öka internationaliseringen inom svensk skola.

En integrerad del

i undervisningen

Utgångspunkten för Universitets- och högskolerådets

aktiviteter är att det internationella perspektivet ska

vara en integrerad del i den ordinarie skolundervisningen.

Ett internationellt samarbets projekt bör

användas för att arbeta med frågor som redan finns på

agendan i klassrummet och bidra till att eleverna når

målen i styrdokumenten.

Skolsamarbete och

kompetensutveckling

Att samarbeta internationellt med stöd av Universitetsoch

högskolerådet kan handla om att söka finansiering

från något av våra program för ett internationellt

skolsamarbete eller kompetensutveckling utomlands.

Det kan även innebära att, kostnadsfritt, få kontakt

med utländska skolor och genomföra ett samarbetsprojekt

med hjälp av eTwinnings digitala verktyg. Eller

om att som lärare och pedagog, på hemmaplan, öka

sina kunskaper om globala frågor för hållbar utveckling

genom Den Globala Skolans seminarieverksamhet.

Här är några av de möjligheter till internationellt

samarbete som finns genom Universitets- och

högskolerådet:

• Internationellt projektsamarbete

Ett- till treåriga samarbetsprojekt mellan skolor i

Sverige och andra länder i världen. Samarbetet kan

vara mellan två eller flera länder och omfatta elev- och

lärarutbyte. Fokus i samarbetet ligger på processen

och erfarenhetsutbytet mellan de deltagande skolorna.

Det finns även möjlighet att söka stöd för att förbereda

ett samarbete.

Program: Athena, Atlas partnerskap, Nordplus junior

och EU:s nya utbildningsprogram (start 2014)

• Utlandspraktik för gymnasieelever

Elever på yrkesförberedande gymnasieprogram har

möjlighet att genomföra arbetsplatsförlagt lärande,

APL, utomlands. Det är gymnasieskolan som ansöker

om bidrag för att skicka iväg elever på praktik. Beroende

på var i världen praktiken äger rum finns olika

program att söka finansiering ifrån.

Program: Atlas praktik, Nordplus junior och EU:s nya

utbildningsprogram (start 2014)

• Kompetensutveckling för skolpersonal

Personal inom förskola och skola har möjlighet att

delta i kurser och internationella konferenser med

kollegor från andra delar av världen. Det går också att

söka bidrag för ”arbetsskuggning”, där man följer en

europeisk lärarkollega i arbetet.

Program: Atlas konferens, Nordplus junior och EU:s

nya utbildningsprogram (start 2014)

4 Universitets- och högskolerådet 2013


Nytt EU-program

Den 1 januari 2014 startar EU:s nya

program för utbildningssamarbetet

i Europa. Programmet kommer att

ge förskolor och skolor möjlighet

till internationella aktiviteter i form

av samarbetsprojekt, utbyten

och kompetensutveckling för

personal. Mer information om det

nya programmet publiceras under

hösten 2013 på www.utbyten.se

• Utvecklingsprojekt och nätverk

Projekt som har till syfte att tillsammans skapa,

genomföra och överföra nyskapande inslag inom

utbildningsområdet. Det kan röra sig om nya

kurser, utbildningsprogram, system för tillgodoräkning

med mera. Spridningen av resultat är en

viktig del av projekten.

Program: Nordplus Nordiska språk, Nordplus

Horisontal och EU:s nya utbildningsprogram

(start 2014)

Vill du veta mer?

Mer utförlig information om de olika aktiviteterna

och programmen, kontaktpersoner, ansökningsdatum,

ansöknings blanketter och handledning

inför ansökan finns på webbplatsen

www.utbyten.se

Hur kan internationellt samarbete utveckla undervisningen?

Läs om erfarenheter från några skolor

som redan bedriver internationella projekt. w

Fler möjligheter:

eTwinning är ett internetbaserat verktyg för digitalt

samarbete mellan skolor i Europa. eTwinning riktar sig till

pedagoger från förskolan till gymnasiet, som här kan få

kontakt med kollegor i andra länder för projektsamarbete.

Den Globala Skolan riktar sig till förskola, skola och

vuxenutbildning och erbjuder aktiviteter inom området

lärande om globala frågor för hållbar utveckling. Den

Globala Skolan bedriver bland annat en omfattande regional

seminarieverksamhet och anordnar fortbildningskurser i hela

Sverige och globala resor till olika delar av världen.

Euroguidance Sweden är ett informationscenter för

studie- och yrkesvägledare. Som vägledare kan du få stöd i

ditt arbete med internationella frågor och även få information

om dina egna möjligheter på området.

Universitets- och högskolerådet 2013

5


Skandinaviskt lärarutbyte

utvecklar undervisningen

i nordiska språk

En mer levande språkundervisning och ett ökat elevintresse för danska och norska. Det

är ett par effekter av det nordiska samarbetsprojektet på temat skandinaviska språk och

litteratur som Sannarpsgymnasiet i Halmstad deltar i sedan tolv år tillbaka.

— Enligt Skolverkets kursmål ska eleverna ha kännedom och kunskaper om andra

nordiska språk. Det här är ett sätt att möta det kravet, säger Lis-Britt Eklund, lärare

och projektansvarig på skolan.

Foto: Jesper Petersson

”Eleverna förstår att det faktiskt

inte är så krångligt att läsa en

dansk eller norsk text. Även om

man inte förstår varje ord går det

att förstå sammanhanget.”

Lis-Britt Eklund, lärare och projektansvarig

på Sannarpsgymnasiet i Halmstad.

6 Universitets- och högskolerådet 2013


Sannarpsgymnasiet och skol orna i Hamar i Norge

och Varde i Danmark drog igång projektet, som

finansieras med pengar från Nordplus-programmet, i

början av 2000-talet. Samarbetet har formen av ett

regelbundet lärarutbyte mellan länderna, där lärare

varje termin besöker någon av partnerskolorna för att

undervisa eleverna i sitt modersmål.

Litteratur, grammatik

och språkhistoria

Det är värdlandet som bestämmer vad den gästande

läraren ska undervisa om. Det kan handla om modern

eller äldre litteratur från landet ifråga, om språkhistoria

eller om grammatiska skillnader mellan de skandinaviska

språken.

– När vi har danska lärare på besök vill vi gärna att

de ska tala om HC Andersen och analysera sagor ur

olika stilistiska perspektiv. Vi svenska lärare får ofta

prata om Strindberg, säger Lis-Britt Eklund.

– Utgångspunkten är att det man talar om som

gästlärare inte ska vara något ”extra”, utan sådant som

ingår i undervisningen och som den ordinarie läraren

ska ta upp i alla fall.

I projektet ingår också att de inblandade lärarna

besöker varandra en vecka varje höst och vår för att

diskutera frågor som rör skolutveckling och aktuella

skolreformer i de skandinaviska länderna.

Gör språkundervisningen

levande

Syftet med projektet är att eleverna ska bli medvetna

om hur viktiga de nordiska språken är. Rent pedagogiskt

är det större för eleverna att möta och ha en

dialog med en person ”live” än att lyssna på exempelvis

en ljudupptagning, menar Lis-Britt Eklund.

– Idag är det ofantligt många svenska ungdomar

som studerar och arbetar i både Norge och Danmark.

De har därför en enorm nytta av att lära sig lite av

grannländernas språk och det vill vi göra dem medvetna

om.

Många elever kan ta del

av projektet

En utgångspunkt för samarbetet har varit att projektet

och dess resultat ska komma så många elever

som möjligt till del. Det är en anledning till att man

valt att satsa på just lärarutbyte, och att inte resa

med några elever.

– Om vi åkt med elevklasser hade det varit

maximalt runt 30 plus 30 elever som fått ta del av

projektet. Som utbyteslärare kan vi träffa uppåt 400

elever på en och samma skola, och det ger många

fler elever möjlighet att utveckla sina kunskaper.

De konkreta resultaten då? När elever fått utvärdera

projektet har flera bland annat skrivit att de

numera vågar både lyssna och svara när de träffar

danskar eller norrmän. Tidigare har man gärna tagit

till engelskan. ”I somras var jag i Danmark och pratade

svenska med en dansk”, är en eleverfarenhet Lis-Britt

tagit del av.

– Eleverna förstår att det faktiskt inte är så krångligt

att läsa en dansk eller norsk text. Även om man

inte förstår varje ord går det att förstå sammanhanget.

Och det är jätteviktigt för vår fortsatta språkutveckling

i Norden.

Lis-Britt Eklunds tre tips

inför ett internationellt

projekt samarbete:

• Ha tålamod när ni letar efter en skola att samarbeta

med. Det gäller att vara envis och lägga fram

idéerna om vad ni vill uppnå på ett tydligt sätt för

den möjliga sam arbetspartnern.

• Se till att ni och partnerskolan är samspelta – att

ni har samma ambitioner och energi inför samarbetet.

• I vårt fall har det varit en fördel att vi samarbetar

med skolor i liknande miljöer. Jag tror att det hade

varit svårare att samarbeta med en skola i till

exempel en huvudstad, eftersom prioriteringarna

där kan se annorlunda ut.

Om Nordplus

junior

Nordplus junior är ett samarbetsprogram

för förskolor och skolor

inom Norden och Baltikum.

Det finansieras av Nordiska

ministerrådet och ger möjlighet

till projektsamarbete och elevoch

lärarutbyten.

Universitets- och högskolerådet 2013

7


”Våra elever har blivit friare

i att prata engelska”

Zlatan, Chopin och Copernicus. Det är några av alla europeiska personligheter

som passerat revy under Beringskolans samarbete med skolor i sex länder i

Europa. Tack vare projektet har mellanstadieeleverna i Örkelljunga både lärt

känna andra europeiska kulturer och förbättrat sina kunskaper i engelska.

Foto: Stefan Lindblom

”Our geniouses, our culture” heter det tvååriga

projektet, där Beringskolan genom stöd från programmet

Comenius partnerskap samarbetat med skolor i Frankrike,

Polen, Slovenien, Italien, Spanien och Holland.

De sju skolorna har varje termin arbetat kring olika

teman, så som historia, idrott, geografi, musik och litteratur.

Utifrån respektive område har eleverna i varje

land tagit fram presentationer och annat material, som

man sedan skickat till partnerskolorna.

Roxette och Astrid Lindgren

I de andra länder har historiska personlig heter som

Nicolaus Copernicus och Frédéric Chopin (Polen)

varit föremål för elevernas arbeten och presentationer.

Beringskolans elever har uppmärksammat sina europe­

iska kamrater på bland annat Roxette, Zlatan Ibrahimovic

och Astrid Lindgren.

– Vi gjorde en musikal utifrån Astrid Lindgrens böcker

som vi spelade upp för personal, elever och föräldrar

här i Örkelljunga. Sedan filmade vi den och skickade

till de andra skolorna, berättar Yvonne Knutsson, lärare

på Beringskolan.

Utbyte för lärare och elever

Projektet har även omfattat lärar- och elevutbyte. Lärare

från de olika länderna har varje termin besökt varandra

och ett mindre antal elever från Sverige har fått möjlighet

att hälsa på i de andra skolorna. Elever från samarbetsskolorna

i Europa har också kommit till Örkelljunga.

Däremellan har klasserna talat med varandra via Skype.

8 Universitets- och högskolerådet 2013


”Projektet har inneburit att våra

elever har blivit friare i att prata

engelska. När de utländska

eleverna kommer hit är det

’på riktigt’ och de kan inte ta

till svenskan.”

Yvonne Knutsson, lärare på Beringskolan.

– Projektet har inneburit att våra elever har blivit

friare i att prata engelska. När de utländska eleverna

kommer hit är det ”på riktigt” och de kan inte ta till

svenskan, säger Yvonne Knutsson.

Både likheter och skillnader

Ett resultat av samarbetet är att så väl elever som

lärare på Beringskolan fått perspektiv på sin egen

skola och vardag. Eleverna har sett både likheter

och skillnader.

– Det har varit allt från känslan att vi har det

ganska bra i Sverige, till upplevelser som att ”aha,

så där skulle ju vi också kunna göra”.

– Som lärare betyder det mycket att tvingas

reflektera kring sin egen verksamhet. När man ska

berätta om verksamheten för en kollega från ett annat

land måste man tänka igenom och sätta ord på vad

man gör och varför.

Dessutom har projektet fört med sig att det blivit

naturligt att jobba ämnes övergripande, förklarar

Yvonne Knutsson.

– Ämnesövergripande arbetssätt lyfts fram

mycket i 2011 års läroplan för grundskolan. Man kan

väl säga att vi har fått en extra kick när det gäller det.

Yvonne Knutssons

tre tips inför ett

internationellt projekt:

• Utse en ansvarig person och ge honom eller

henne tid för arbetet.

• Integrera projektet i ämnena med stöd av Lgr 11 3.

• Begränsa er!

Nytt EU-program

Den 1 januari 2014 startar

EU:s nya program för

utbildningssamarbetet i Europa.

Programmet kommer, bland annat,

att ge skolor möjlighet till utbyten

och samarbeten med andra

länder i Europa, motsvarande de

möjligheter som tidigare funnits

inom Comenius partnerskap.

Universitets- och högskolerådet 2013

9


Internationell

arbetslivserfarenhet genom

praktik på Volvo i Peking

Kunskap om bilmarknaden i Asien, erfarenhet av engelska som arbetsspråk

och av en arbetsplats med många olika kulturer. Det var några saker eleverna

på Göteborgs tekniska gymnasieskola (GTG) hade med sig hem efter nio

veckors praktik på Volvos Asienkontor i Peking.

— På Volvo var man så nöjd med deras insatser

att eleverna uppmanades att söka jobb där när de

avslutat sina högre studier, säger Gisela Bohlin,

internationell koordinator på GTG.

Fyra elever på GTG genomförde under läsåret

2010/2011 nio veckors arbetsplats förlagt lärande,

APL, på AB Volvos Asienkontor i Peking. Praktikprojektet

genomfördes med stöd av programmet Atlas

praktik, som ger gymnasieskolor med yrkesförberedande

program möjlighet att söka finansiering för att

skicka elever på APL till ett annat land.

Arbete med försäljningsstatistik

De fyra elever som praktiserade i Peking – två på hösten

och två på våren – gick alla tredje året på GTG:s

specialutformade industritekniska program. Under

praktiken fick de utföra arbetsuppgifter kopplade till

bland annat Volvos försäljnings statistik, återförsäljarnätverk

och eftermarknadsanalys.

– Praktiken är direkt knuten till gymnasiekursen

Arbetslivskunskap. Men de hade även nytta av kurser

som Kultur och kommunikation, Engelska och Datorkunskap

under tiden i Kina, säger Gisela Bohlin.

Foto: Ida Lindström

En mångkulturell

arbetsplats

Under praktiken fördjupade eleverna sina kunskaper

i Excel och lärde sig att använda engelska som

arbetsspråk. Volvokontoret är också en mångkulturell

arbetsplats med anställda från åtskilliga länder i

framför allt Asien. Det innebar att eleverna fick inblick

i många kulturer och prova på att samarbeta med

människor av olika nationalitet.

– En stor del handlar också om den personliga

utveckling eleverna genomgår under tiden utomlands.

De växer genom att få ta ansvar för allt i vardagen

– att planera sin ekonomi och sina matinköp, säger

Gisela Bohlin.

10 Universitets- och högskolerådet 2013


”På Volvo var man så nöjd

med deras insatser att

eleverna uppmanades att söka

jobb där när de avslutat sina

högre studier.”

Gisela Bohlin, internationaliseringsansvarig

vid Göteborgs Tekniska Gymnasium.

Internationalisering

— ett strategiskt val

GTG har sedan verksamheten

startade för

tolv år sedan bedrivit

ett omfattande internationellt

arbete med

både APL utomlands

och andra former av

internationella projekt.

Under det sen aste

läsåret har yrkeselever

praktiserat i Phoenix

i USA, i Barcelona i

Spanien och i belgiska

Gent. Kommande läsår

kommer elever att åka på praktik till bland annat

Bangalore i Indien och till Sydafrika.

Jan Johansson, rektor och VD för skolan,

förklarar att det har varit ett tydligt strategiskt

val ända sedan starten att satsa på internationellt

samarbete och utbyte. Skolan, som samägs av

Göteborgs kommun och Volvo, gjorde redan från

början en omvärldsanalys.

– En av slutsatserna var att den globala

dimensionen är viktig och att nya krav skulle

komma att ställas på elever. Krav som man

behöver utblick utanför Sverige för att möta.

Vi kan inte utbilda människor som bara kan jobba

i Göteborg eller dess närområden, konstaterar

Jan Johansson.

Foto: Ida Lindström

Giselas Bohlins tre tips

inför ett internationellt

utbyte:

• Se till att träffa chefer och anställda i företaget

ordentligt innan ni drar igång ett praktikprojekt.

Det är viktigt för att göra upp vad praktikplatserna

ska innehålla och för att klargöra

varandras åtaganden.

• Etablera en bra kommunikation med skolan,

företaget eller organisationen ni ska samarbeta

med. Det gäller att hitta kommunikations vägar

som fungerar, och som fungerar snabbt, om

något inträffar medan eleverna är utomlands.

• Tydliggör för alla inblandade vem som ska

stå för olika kostnader under tiden utomlands

– är det skolan i

Sverige, eleven

eller företaget?

Om Atlas praktik

Atlas praktik ger gymnasieskolor

möjlighet att söka bidrag för att

skicka elever på yrkesförberedande

program på arbetsplatsförlagt

lärande, APL, utomlands. Liknande

möjligheter kommer att finnas

inom EU:s nya program för

utbildningssamarbetet i Europa,

som startar 2014.

Universitets- och högskolerådet 2013

11


Universitets- och högskolerådet

Box 450 93, 104 30 Stockholm

Tel: 010-470 03 00

Fax: 010-470 04 01

registrator@uhr.se

www.utbyten.se

www.uhr.se

Universitets- och högskolerådet 2013. Texter: Karin Andrén. Grafisk form: Matador kommunikation. Foto: Maskot, Nicho Sodling, Adam Haglund, Mikael Damkier, Jörgen Wiklund & Co, Photobank & olies. Tryck: Davidsons tryckeri, 2013.

More magazines by this user
Similar magazines