Utlandsstudier och internationellt utbyte - sammanfattande rapport

programkontoret.se

Utlandsstudier och internationellt utbyte - sammanfattande rapport

Sifoundersökning 2008

Utlandsstudier och internationellt utbyte

En undersökning bland Sveriges studenter, lärare och prefekter inom

högre utbildning – om deras attityder till utlandsstudier och internationellt

utbyte i allmänhet, och kunskaper om och attityder till Erasmusprogrammet

i synnerhet. Utförd av Sifo Research International, på uppdrag

av Internationella programkontoret.


INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET

Undersökning bland studenter

Projektnummer 1517098

Stockholm 2008-04-14

Ingemar Boklund


UNDERSÖKNING BLAND STUDENTER

1. Uppdraget

Internationella programkontoret (IPK) har givit Sifo Research International i uppdrag att

genomföra en undersökning bland studenter inskrivna vid landets universitet och

högskolor. Syftet har varit att undersöka studenternas attityder till utlandsstudier i

allmänhet och deras kunskaper om och attityder till Erasmus i synnerhet. Undersökningen

är tänkt som ett led i en större informationskampanj om Erasmus.

2. Undersökningens genomförande

Målgrupp för undersökningen har varit studenter vid de lärosäten som har möjlighet att

ingå i Erasmus. Intervjuerna har genomförts per telefon. Urvalet har hämtats från Centrala

studiestödsnämndens register som innehållit såväl fasta telefonnummer som

mobiltelefonnummer. Urvalet är slumpmässigt och har ombesörjts av CSN. Urval och

svarsfrekvens framgår av nedanstående sammanställning.

Bruttourval (efter rensning från dubbletter) 2717

Ej använt urval 697

Ej målgruppsaktuella 380

Nettourval 1640

Bortfall 640

Genomförda intervjuer 1000

Svarsfrekvens 61%

Ej målgruppsaktuella:

Hänvisningston, fel nummer 293

Redan tillfrågad 2

Utanför målgruppen 37

Annat 48

Bortfall:

Återkom senare 36

Bortrest 11

Hör dåligt 1

Intervjun avbruten 4

Talar inte svenska 9

Vill ej medverka/har inte tid 248

Vägran, princip 109

Ej kontakt 222

3


Svarsfrekvensen är något lägre än normalt och förklaras av att fler än vanligt inte velat

medverka och att fler än vanligt inte kunnat nås. Vi har i första hand sökt studenterna via

deras mobiltelefon där sådan funnits vilket åtminstone delvis kan förklara obenägenheten

att medverka. Svarsfrekvensen får ändå ses som acceptabel för undersökningens syften.

Frågorna framgår av bilaga 4 och har tagits fram i samverkan mellan uppdragsgivaren

och Sifo.

Datainsamlingen ägde rum under perioden 13-31 mars 2008.

3. Undersökningens resultat

I det följande redovisas undersökningens huvudsakliga resultat. Detaljer återfinns i

tabellerna (bilaga 2). De ”+” och ”– ”tecken som finns i tabellerna är ett resultat av en

signifikanstest som görs vid urvalsundersökningar. Ett ”+” betyder att värdet är signifikant

högre än totalvärdet och ett ”–” att värdet är signifikant lägre.

I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, civilstånd, hemmavarande barn,

ämnesområde, program/fristående kurs samt intressegraden för utlandsstudier. Här är

antalet intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om

resultatet. I en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest

antal intervjuer (minst ca 30). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt

stort för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan

resultaten i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att

borra vidare i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången.

Vissa samband finns mellan undergrupperna.

Naturvetenskap studeras i högre utsträckning av män, Medicin och Lärarutbildning av

kvinnor.

Naturvetenskap samlar något yngre studenter, Medicin och Lärarutbildning något

äldre.

Naturvetenskapare är i högre utsträckning ensamstående medan Medicin och

Lärarutbildning i något högre utsträckning är gifta/sambor.

Naturvetenskap har i mindre utsträckning hemmavarande barn medan Medicin och

Lärarutbildning har det i något högre utsträckning.

Studenter över 30 år är till allra största delen kvinnor.

Kvinnliga studenter är i högre utsträckning gifta/sambor och har i högre utsträckning

hemmavarande barn.

Andelen gifta/sambor resp. med hemmavarande barn ökar med stigande ålder.

4


Vid genomgången nedan hänvisas till framtagen grafik. Numret på bilderna återfinns

längst ned på bilden. Frågor med öppna svar – främst de som svarat ”annat” – redovisas i

bilaga 3.

Vad studerar studenten?

Av bild 1 framgår att samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik är de största

ämnesområdena, humaniora/konst det minsta.

88% av studenterna läser ett program medan 12% läser en fristående kurs (bild 2). Det är

framför allt inom humaniora/konst och samhällsvetenskap som de fristående kurserna

bedrivs, inte minst vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

Intresset/potentialen för studier utomlands

80% anger att det egna studieprogrammet ger möjligheter att studera utomlands. 9% anger

att möjligheten inte finns medan 12% är osäkra. Inom humaniora/konst är det färre som

anger att de har möjligheter. Även de som läser fristående kurser har färre möjligheter. På

Linköpings universitet är möjligheterna större medan det på Lärarhögskolan och vid

Karlstads universitet finns en högre okunskap. Svaren på denna fråga präglas också i viss

utsträckning av vilket intresse man har av att studera utomlands. Andelen som inte känner

till ökar i takt med ett minskat intresse.

61% av de som angett att möjligheter till utlandsstudier finns kände till möjligheterna

redan när man sökte till utbildningen, lärarutbildning i något mindre utsträckning. Yngre,

ensamstående och utan hemmavarande barn hade något högre kännedom.

Av bild 3 framgår studenternas intresse för utlandsstudier. 44% är mycket eller ganska

intresserade medan 56% är mindre intresserade eller inte intresserade alls. 3% har redan

studerat utomlands. Intresset är högre inom samhällsvetenskap och lägre inom

lärarutbildning. Intresset är störst i åldersgruppen 23-25 år, bland ensamstående och utan

hemmavarande barn. I gruppen över 30 år är man påtagligt mindre intresserad av

utlandsstudier. Bland lärosätena är intresset större på Stockholms universitet och mindre

vid Mittuniversitetet.

En stor majoritet av de som är intresserade (86%) anger att utbildningens kvalitet och

innehåll är det viktigaste skälet till utlandsstudier – inte ”att få komma utomlands”. Ingen

skillnad mellan undergrupper.

Lite mer i detalj är det ”personlig utveckling/att få erfarenheter”, ”ta del av ny kultur”

samt ”lära språket” som är de främsta anledningarna till att man skulle vilja studera

utomlands (bild 4). Dessa tre skäl är viktigast i såväl alla ämnesområdena som

undergrupperna i övrigt. Härtill kan nämnas att ”lära språket” är mindre betydelsefullt för

medicin medan ”personlig utveckling” är mindre betydelsefullt för humaniora. Det bör

nämnas att det varit möjligt att nämna fler alternativ. Under rubriken ”annat” nämns

främst att knyta kontakter och att se hur olika saker med koppling till utbildningen

fungerar i ett annat land.

5


19% har spontant nämnt ”ökat meritvärde” som en betydelsefull faktor. Betydligt fler -

62% - anger att meritvärdet skulle väga tungt för de utlandsstudier som skulle kunna vara

aktuella (bild 5). För yngsta åldersgruppen – 22 år eller yngre – väger meriterna tyngst.

Meritvärdet minskar i takt med minskat intresse för utlandsstudier. Meritvärdet väger

tyngre vid Chalmers och Stockholms universitet.

Hälften av studenterna – i något högre utsträckning inom medicin - tycker det räcker med

en termins utlandsstudier, 43% skulle vilja vara borta i två terminer.

Den världsdel studenterna helst skulle åka till om man skulle studera utomlands är Europa

(32%). På andra plats kommer Nordamerika. Medicin har Afrika på andra plats efter

Europa, humaniora har Asien på andra plats och Lärarutbildning har Central- och

Sydamerika på andra plats. (Bild 6). Vid Karolinska institutet är Afrika särskilt intressant

och vid Uppsala universitet Australien.

De som inte angivit alternativet Europa fick frågan om Europa ändå är ett intressant

alternativ. 74% anser detta. Total samstämmighet mellan undergrupperna. Sammantaget

har alltså 83% av alla intresserade studenter Europa som en tänkbar världsdel att studera i.

De som angivit Europa som ett intressant alternativ fick följdfrågan varför Europa är

intressant. Av de öppna svaren framgår att de flesta angett svar som inte gäller specifikt

för Europa, tex annan kultur, kul att komma iväg från Sverige etc. De i övrigt två mest

nämnda skälen handlar om närheten hem och att det finns bra skolor. Skolorna nämns

särskilt inom området naturvetenskap. Härutöver nämns att det är lätt att kommunicera

(engelskspråkigt), enkelt med liknande kultur (tex socialförsäkring) samt jobbmöjligheterna.

Inom samhällsvetenskap nämns EU-perspektivet oftare.

De som svarat att Europa inte är ett intressant alternativ – 16% av alla intresserade - fick

följdfrågan varför Europa inte är intressant. De öppna svaren handlar nästan uteslutande

om att Europa ligger för nära Sverige, är för lika Sverige och att man då lika gärna kunde

studera i Sverige. Dessa studenter vill i stället uppleva något speciellt, någon speciell

kultur. Ska de studera utomlands kan de lika gärna göra det långt hemifrån.

Alla som angivit att de är åtminstone något lite intresserade av utlandsstudier – 67% - fick

frågan om man tror att man faktiskt kommer att studera utomlands. Av bild 7 framgår att

38% tror det, i högre grad inom samhällsvetenskap och i lägre grad inom medicin. De som

är över 25 år, gifta/sambor och har hemmavarande barn tror i mindre utsträckning att de

verkligen kommer att studera utomlands. Av de 21% som är mycket intresserade av

utlandsstudier tror 75% att de faktiskt kommer att studera utomlands. Vid Stockholms

universitet är tron på utlandsstudier högre än vid andra universitet och högskolor.

De som inte tror att de kommer att studera utomland – trots intresse – fick frågan varför

man tror att det inte blir av. Av bild 8 framgår att en stor orsak är familjeskäl (22%). Detta

gäller alla undergrupper och i synnerhet inom medicin. Nästan hälften av de svarande har

dock under rubriken ”annat” formulerat egna svar. Här framkommer att det stora flertalet

nu är inne i en avlutande period av studier, dvs man har inte tid eller tycker det är för sent

med utlandsstudier.

6


Till de 31% som i intressefrågan angivit att de inte är intresserade av eller tveksamma till

utlandsstudier ställdes frågan av vilket eller vilka skäl man inte är intresserad eller är

tveksam. Svaren visar samma mönster som ovan. 54% anger familjeskäl och 28% svarar

”annat” (bild 9). Inom ämnesområdena naturvetenskap och humaniora anges i något liten

utsträckning också att det inte finns någon relevant utbildning. De allra yngsta anger också

att det inte finns något land som lockar. Under rubriken ”annat” anges i stor utsträckning

även här att man snart är klar med sin utbildning men också att man inte känner något

behov samt att man trivs bra hemma med sin utbildning.

Ytterligare några s.k. instämmandefrågor ställdes till samtliga studenter (bild 10). Härvid

framkommer följande.

38% tycker att utlandsstudier verkligen uppmuntras av lärosätet. 60% gör det inte,

i högre utsträckning inom lärarutbildning. De som är mycket intresserade av

utlandsstudier liksom de som redan varit utomlands har en mer positiv uppfattning.

Även på KTH har man en mycket positiv uppfattning.

Att förlägga en obligatorisk kurs utomlands får stort stöd av ca hälften av

studenterna medan den andra halvan är mer skeptisk. Särskilt negativa är den

äldsta åldersgruppen, gifta/sambor och de som har hemmavarande barn dvs i stor

utsträckning de som inte är intresserade av utlandsstudier. Även på KI är man

mindre positiv till detta.

46% av samtliga studenter känner sig av språkskäl bundna till studier i

engelsktalande länder. Inom medicin/hälsa samt vid Karlstads och Örebro

universitet är siffran ännu lite högre. De som läser fristående kurs är i mindre

utsträckning bundna till engelskan.

49% tycker att de fått tillräcklig information om möjligheterna till utlandsstudier (i

allmänhet) (bild 18). Män tycker det i större utsträckning än kvinnor. KI och KTH är mer

positiva, Stockholms universitet mer negativa.

Om Erasmus

Av bild 11 framgår att drygt hälften av alla studenter hört talas om Erasmus, de allra flesta

spontant, 9% efter en kort beskrivning av vad Erasmus står för. Kännedomen är högre

inom humaniora/konst och samhällsvetenskap samt vid Linköpings och Stockholms

universitet. Kännedomen är lägre vid Karlstads universitet och Mälardalens högskola.

54% har hört talas om eller tagit del av information kring Erasmus genom det egna

lärosätet, 33% från annat håll. Ingen skillnad mellan undergrupper.

De som fått information genom lärosätet har i första hand fått det genom

informationsdagar på lärosätet (28%). I övrigt är det en jämn spridning mellan olika

kanaler (bild 12). Svarsstrukturen överensstämmer mellan de olika undergrupperna,

möjligen med undantag för studievägledaren som har mindre betydelse för den äldsta

7


åldersgruppen och för de som har hemmavarande barn. Under ”annat” nämns e-post och

att man hört talas om Erasmus under en föreläsning.

De som fått information om Erasmus från annat håll har främst fått den genom

vänner/familj (49%), kvinnor i högre utsträckning än män. 18% uppger att man sett

webbsida, i högre utsträckning inom naturvetenskap. Under ”annat” nämns många

varierande svar inte minst studenter från andra lärosäten. Se vidare bild 13.

Kunskapen om Erasmus testades i några ja/nej-frågor. Av dessa framgår följande (bild

14+15). Obs att basen är de som angett att de känner till Erasmus.

35% kände till att Erasmusprogrammet ger ett stipendium till alla deltagande

studenter. Inom lärarutbildning och bland studenter med hemmavarande barn är

kunskapen sämre. Av de som kände till stipendiet vet ca en tredjedel att det är EU

som finansierar Erasmusprogrammet.

70% kände till att man kan tillgodoräkna sig poängen i den svenska utbildningen,

lärarutbildning och studenter med hemmavarande barn i mindre utsträckning.

49% visste att man inte behöver betala någon terminsavgift om man studerar

genom Erasmus, samhällsvetenskap i högre utsträckning, humaniora,

lärarutbildning och äldsta åldersgruppen i mindre utsträckning.

De som kände till Erasmusprogrammet fick frågan om man inom sin utbildning har

möjlighet att delta. 54% svarar ja, 9% nej och 37% vet ej. Okunskapen är högre i den

äldsta åldersgruppen och bland dem som inte är intresserade av utbildning utomlands (bild

16).

Uppfattningen om hur det egna lärosätet informerat om Erasmus är negativ (bild 17). 75%

anser att lärosätet informerat dåligt eller inte alls. Bland de som läser fristående kurser och

de som har hemmavarande barn är det fler som anser att lärosätena inte informerat alls.

Bland lärosätena är Linköpings universitet mer positivt medan Karlstads universitet och

Lärarhögskolan i Stockholm är mer negativt.

Det sätt som studenterna skulle vilja få information på om Erasmusprogrammet är främst

genom lärare/studievägledaren (bild 19). Svarsmönstret överensstämmer i alla avseenden

mellan undergrupperna. Svaren under ”annat” är mycket varierande. Se vidare bilaga 3.

Om studenterna skulle vara intresserade av Erasmusstudier skulle man i första hand vända

sig till studievägledaren (bild 20). Även här är svarsmönstret samstämmigt mellan

undergrupperna. Humaniora/konst har dock lite större spridning mellan svarsalternativen.

Svaren under ”annat” är mycket varierade.

8


Om Internationella programkontoret (IPK)

8% av studenterna har hört talas om IPK, de som redan studerat utomlands i högre

utsträckning (bild 21). De som hört talas om IPK har gjort det genom i första hand

hemsidan (14%). Under ”annat” nämns främst olika personer med koppling till det egna

lärosätet.

Sammanfattande intryck

Två tredjedelar av samtliga studenter är åtminstone lite intresserade av att studera

utomlands. De huvudsakliga skälen är personlig utveckling, ta del av ny kultur samt lära

språk. Potentialen är därmed hög. Det är det dock bara 38% av dessa – motsvarande 25%

av samtliga studenter – som tror att utlandsstudier faktiskt blir av. Två huvudskäl finns

bakom detta: familjeskäl och att man hunnit så långt med studierna så att det inte finns tid.

Samma huvudsakliga skäl återfinns i den tredjedel av studenterna som är ointresserade

eller tveksamma till utlandsstudier. Potentialen är således begränsad bland de äldsta

studenterna ( i synnerhet kvinnor), de som är gifta/sambor och de som har hemmavarande

barn. Överlappningen mellan dessa grupper är också påtaglig. Inom medicin/hälsa och

lärarutbildning är dessa grupper vanligare än inom övriga ämnesområden.

83% av alla som är intresserade av utlandsstudier har Europa som en intressant världsdel

att studera i. Det motsvarar 57% av samtliga studenter. Intresset för Europa är således

påtagligt.

Utlandsstudier uppmuntras inte påtagligt på lärosätena och informationen om

utlandsstudier är måttlig. Endast 38% av studenterna tycker att lärosätena verkligen

uppmuntrar till utlandsstudier och ”bara” hälften av studenterna tycker att de fått

tillräcklig information om utlandsstudier. Om man därtill lägger att tre fjärdedelar av

studenterna tycker att lärosätena informerat dåligt eller inte alls om Erasmusprogrammet

drar det ytterligare ned betyget på informationen. 56% av studenterna har hört talas om

Erasmus men kunskapen om programmet är klart begränsad liksom kunskapen om man

har möjlighet att delta i Erasmus. Kunskaper i allmänhet liksom uppfattningen om

informationen om utlandsstudier är klart korrelerad med graden av intresse för

utlandsstudier. Ju starkare intresse desto positivare resultat.

9


Intresset för studier utomlands

Totalt

-25

-31

22

20

3

Naturvet. / Teknik

-30

-30

18

21

2

Medicin / hälsa

-24

-33

16

25

1

Humaniora / konst

-26

-28

21

22

4

Samhällsvet.

-20

-24

33

19

4

Lärarutbildning

-27

-41

13

15

3

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Inte alls intresserad

Mycket intresserad

Har studerat utomlands

Lite intresserad

Ganska intresserad

1517098 IPK Undersökning bland studenter 2

SIFO Research International


Orsaker till att man vill studera utomlands

Bas: Intresserade

Personlig utv. /

få erfarenheter

58

Ta del av ny

kultur

45

Lära språket

35

Ökat

meritvärde

19

Ha kul / äventyr

18

Bättre kurser /

utbildning

11

Annat

11

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 3

SIFO Research International


Meritvärdets betydelse / vikt

Bas: Samtliga

Totalt

-24

-8

12

49

Naturvet. / Teknik

-23

-7

9

54

Medicin / hälsa

-29

-12

7

46

Humaniora / konst

-20

-9

16

50

Samhällsvet.

-22

-6

19

50

Lärarutbildning

-30

-9

9

44

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Inget värde alls

Mycket tungt

Inte särskilt tungt

Ganska tungt

1517098 IPK Undersökning bland studenter 4

SIFO Research International


Tror att man faktiskt kommer att studera utomlands

Bas: Intresserade

Totalt

38

= 1/4 av totala antalet studenter

Naturvet. /

teknik

33

Medicin / Hälsa

22

Humaniora /

konst

38

Samhällsvet.

50

Lärarutbildning

34

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 5

SIFO Research International


Världsdel man helst studerar i

Bas: Intresserad av utlandsstudier (67%)

Europa

32

Nordamerika

20

Asien

13

Australien

12

Central- och

Sydamerika

8

Afrika

7

Annan

1

Tveksam

8

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 6

SIFO Research International


Orsaker till att utlandsstudier ej blir av

Bas: Tror ej utlandsstudier blir av

Familjeskäl

22

Krångligt /

jobbigt att söka

9

Kostnadsskäl

8

Studietiden

försenas

7

Ingen relevant

utbildning

5

Utb. Kan ej

tillgodoräknas

4

Problem med

språket

3

Inget land

lockar

2

Annat

47

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 7

SIFO Research International


Påståenden / Instämmanden

Bas: Samtliga studenter

Utlandsstudier

uppmuntras på mitt

lärosäte

-40

-20

17

21

Obligatorisk utl.-

utbildning är attraktivt

-20

-27

29

23

Kan bara studera i

engelsktalande länder

-14

-39

34

12

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Instämmer inte alls

Instämmer helt

Instämmer något

Instämmer till stor del

1517098 IPK Undersökning bland studenter 8

SIFO Research International


Hört talas om ERASMUS

Bas: Samtliga studenter

Totalt

49

7

Naturvet. /

teknik

46

5

Medicin / Hälsa

46

9

Humaniora /

konst

59

5

Samhällsvet.

57

5

Lärarutbildning

40

9

0 20 40 60 80 100

Spontan erinran

Hjälpt erinran

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 9

SIFO Research International


Tagit del av information om Erasmus genom…

Bas: Hört talas om Erasmus genom lärosätet (54 %)

info.dagar

28

Erasmusansvarig

studievägledaren

19

andra stud

16

broschyr/

affisch

16

lärare

15

webbsida

15

15

sett anslag

11

annat

10

deltagit själv

2

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 10

SIFO Research International


Har man möjlighet att delta i Erasmus?

Bas: Hört talas om Erasmus

Totalt

-37

-9

54

Naturvet. / Teknik

-37

-4

59

Medicin / hälsa

-32

-10

58

Humaniora / konst

-36

-16

48

Samhällsvet.

-40

-8

51

Lärarutbildning

-38

-7

55

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Nej Vet ej Ja

1517098 IPK Undersökning bland studenter 11

SIFO Research International


Hur har lärosätet informerat om Erasmus?

Bas: Samtliga

Totalt

-21

-22

-33

6

16

Naturvet. / Teknik

-22

-23

-32

4

15

Medicin / hälsa

-16

-21

-36

6

18

Humaniora / konst

-18

-17

-37

7

20

Samhällsvet.

-25

-19

-30

8

15

Lärarutbildning

-20

-27

-32

3

13

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Inte alls Mycket dåligt Ganska dåligt

Mycket bra

Ganska bra

1517098 IPK Undersökning bland studenter 12

SIFO Research International


Vill få information om Erasmus genom följande kanaler

Bas: Samtliga

Lärare/ studievägledare

51

E-post

21

Webbsida

21

Broschyr

17

Till hemadressen

13

Anslagstavla

4

Annat

6

Vill ej ha info

3

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 13

SIFO Research International


INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET

Undersökning bland universitets- och högskolelärare

Projektnummer 1517352

Stockholm 2008-06-16

Ingemar Boklund


UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE

1. Uppdraget

Internationella programkontoret (IPK) har givit Sifo Research International i uppdrag att

genomföra en undersökning bland lärare vid landets universitet och högskolor. Syftet har

varit att undersöka lärarnas såväl som institutionernas inställning till och arbete med

internationellt utbyte i allmänhet och Erasmusprogrammet i synnerhet. Undersökningen

är tänkt som ett led i en större informationskampanj om Erasmus och liknade

undersökningar har därför genomförts också bland prefekter och studenter.

2. Undersökningens genomförande

Målgrupp för undersökningen har varit lärare vid de lärosäten som har möjlighet att ingå i

Erasmus. Intervjuerna har genomförts per telefon. Urvalet är slumpmässigt och har

dimensionerats efter SCBs statistik över antalet lärare vid resp. lärosäte. Resp.

universitet/högskola kontaktades av Sifo med begäran om registeruppgifter på lärare.

Antingen gjorde resp. högskola urvalet efter anvisningar från Sifo eller så fick Sifo

uppgifter om alla lärare för att därefter göra ett urval. Urval och svarsfrekvens totalt sett

framgår av nedanstående sammanställning.

Bruttourval (efter rensning från dubbletter) 2.906

Ej använt urval 547

Ej målgruppsaktuella 729

Nettourval 1.630

Bortfall 630

Genomförda intervjuer 1000

Svarsfrekvens 61%

Ej målgruppsaktuella:

Hänvisningston, fel nummer 350

Letat, ej hittat telefonnummer 247

Undervisar ej 108

Annat 24

Bortfall:

Återkom senare 117

Bortrest 50

Talar inte svenska 38

Långvarigt sjuk 1

Vill ej medverka/har inte tid 257

Vägran, princip 164

Ej kontakt 3

3


Svarsfrekvensen är något låg för den här typen av undersökningar men bedöms ändock ge

ett tillräckligt tillförlitligt resultat mot bakgrund av undersökningens syfte.

Frågorna framgår av bilaga 4 och har tagits fram i samverkan mellan uppdragsgivaren

och Sifo.

Datainsamlingen ägde rum under perioden 12-27 maj 2008.

3. Undersökningens resultat

I det följande redovisas undersökningens huvudsakliga resultat. Detaljer återfinns i

tabellerna (bilaga 2). De ”+” och ”– ”tecken som finns i tabellerna är ett resultat av en

signifikanstest som görs vid urvalsundersökningar. Ett ”+” betyder att värdet är signifikant

högre än totalvärdet och ett ”–” att värdet är signifikant lägre.

I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, små resp. stora lärosäten samt ämnesområde.

”Små” lärosäten definieras som att antalet lärare understiger ca 400. Här är antalet

intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om resultatet. I

en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest antal

intervjuer (minst ca 30). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt stort

för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan resultaten

i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att borra vidare

i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången.

Vissa samband finns mellan undergrupperna.

Inom ämnesområdet Naturvetenskap – inte minst inom KTH - dominerar manliga

lärare, medan omvänt gäller för Medicin, framför allt Karolinska. Sammantaget är

56% av de intervjuade män, 44% kvinnor.

Bland de större lärosätena finns en övervikt av manliga lärare medan de små har en

marginell övervikt av kvinnliga lärare.

Inom Naturvetenskap är åldern genomsnittligt något lägre än vid övriga

ämnesområden. Inom ämnesområdet Medicin är åldern högre. Sammantaget är hälften

av lärarna över 50 år. Detta gäller både manliga och kvinnliga lärare.

Vid Chalmers är åldern väsentligt lägre än genomsnittligt medan Göteborgs universitet

har en högre genomsnittsålder.

Vid genomgången nedan hänvisas till framtagen grafik. Numret på bilderna återfinns

längst ned på bilden. Frågor med öppna svar – främst de som svarat ”annat” – redovisas i

bilaga 3.

4


Inom vilka ämnesområden undervisar lärarna?

Av bild 1 framgår att Naturvetenskap/Teknik har en tredjedel av alla lärare,

Samhällsvetenskap en fjärdedel.

Intresset för utbyte

41% av lärarna har undervisat utomlands på högskole-/universitetsnivå (bild 2), män i

högre utsträckning än kvinnor och äldre i högre utsträckning än yngre. Lärarna inom

Umeå universitet har i mindre utsträckning undervisat utomlands. Inget ämnesområde

utmärker sig särskilt.

Av bilaga 3 framgår de länder man undervisat i. Alla ämnesområden uppvisar en

mångfald av länder där inget land utmärker sig mer frekvent.

Av bild 3 framgår hur länge man varit borta senast. Genomsnittet (medianvärdet) ligger

på ca 2 veckor.

Inga stora skillnader mellan undergrupper.

Personlig utveckling och ”förstärka institutionens internationella kontakter” är de två

främsta skälen till att man deltagit i lärarutbyte (bild 4). Särskilt mindre lärosäten vill

förstärka kontakterna medan det i övrigt inte skiljer så mycket mellan undergrupperna.

Under ”annat” anges i stor utsträckning att det var fråga om forskning, projektsamarbete,

att man blev tillfrågad och att den egna sakkunskapen behövdes. Ofta anges också att ”det

var fråga om ett utbytesprogram” och ”det var inget lärarutbyte”.

70% av de lärare som undervisat utomlands upplever att utbytet gjort dem till bättre

lärare (bild 5), Humaniora/konst i något lite högre utsträckning.

41% av de senaste utbytena gjordes inom ramen för ett etablerat utbytesprogram (bild 6).

I högre utsträckning gjordes detta inom Lärarutbildning, av kvinnor, ju äldre man är samt

av mindre lärosäten. Inom Lunds universitet har man gjort det i betydligt mindre

omfattning.

Alla lärare fick frågan hur intresserad man är av att i framtiden delta i lärarutbyte eller

undervisa utomlands. Av bild 7 framgår att 89% åtminstone något lite är intresserade, i

något högre utsträckning inom Humaniora/konst och i mindre utsträckning inom

Naturvetenskap/teknik.

Personlig utveckling, ta del av annan kultur samt knyta egna internationella kontakter är

de tre främsta orsakerna till att man vill undervisa utomlands. Detta gäller för samtliga

ämnesområden. Vid mindre lärosäten är ”ta del av annan kultur” en vanligare orsak än

vid större lärosäten. Karriärutvecklande/meriterande är en viktigare orsak för lärare i den

yngre åldersklassen. Under ”annat” nämns orsaker som spännande, trevligt/kul,

utbyta/utveckla idéer samt att se hur utbildningen fungerar i andra länder.

5


Europa är den världsdel som lärarna inom alla undergrupper helst skulle åka till (bild 9).

Tillsammans med Nordamerika resp. Asien utgör dessa världsdelar de tre som alla

undergrupper har som främsta alternativ, utom Lärarutbildning som placerar Australien

på andra plats efter Europa. De som inte nämnt Europa som första alternativ fick frågan

om Europa ändock kunde vara ett intressant alternativ. 91% svarade ja på denna fråga

vilket innebär att 97% av alla intresserade (motsvarar 86% av alla lärare) angivit Europa

som ett intressant alternativ. Dessa fick följdfrågan ”varför?” . Svaren framgår av bilaga

3. De främsta orsakerna kretsar till lättillgängligheten dvs nära Sverige, likartad kultur,

likartat utbildningsväsende. Andra vanliga skäl är att det bedrivs bra forskning i Europa,

att man medverkar i ett kontaktnät, att man redan har mycket samarbete etc.

Bolognaprocessen nämns dessutom ofta.

De som inte ansett att Europa är ett intressant alternativ fick också följdfrågan ”varför?”.

Även dessa framgår av bilaga 3 och här nämns främst familjeskäl, att man är för

gammal/för nära pensionen och att Europa är för likt Sverige.

De som är intresserade av att undervisa utomlands och som inte gjort det tidigare fick

frågan vad som hittills hindrat dem från utbyte. Tidsbrist, familjeskäl och ”annat” är tre

lika stora orsaker (ca 30%) till detta (bild 10). Samhällsvetenskap anger i högre

utsträckning familjeskäl men i övrigt är det inga stora skillnader mellan undergrupperna.

Under ”annat” (bilaga 3) nämns i första hand att det bara inte blivit av, rätt tillfälle har

inte uppstått, inga erbjudanden har kommit.

De som från början sagt att de inte alls är intresserade av att undervisa utomlands – 10% -

fick frågan av vilka skäl man inte är intresserad. Av bild 11 framgår att familjeskäl och

”annat” dominerar skälen. Under ”annat” anges nästan uteslutande åldern, att man närmar

sig pensioneringen.

Institutionens och lärosätets arbete med internationellt utbyte.

Inledningsvis ställdes till samtliga lärare några s.k. påståendefrågor/instämmandefrågor

om lärarnas utbyte (bild 12). Således anser …

47%, i högre utsträckning Umeå universitet, att lärarna på den egna institutionen

uppmuntras delta i internationellt utbyte

71% att lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet

43% att utlandserfarenhet är meriterande vid tjänstetillsättning på institutionen

83% att det inom det egna ämnesområdet är viktigt med internationellt samarbete

och utbyte. KTH instämmer i något mindre utsträckning.

66% att fler utresande lärare leder till ökat deltagande i studentutbyte

92% att man själv har en positiv inställning till utbyte för lärare

Härefter ställdes följande påstående-/instämmandefrågor om studenternas utbyte (bild

13). Därvid framkom att …

69% anser att studenterna på det egna lärosätet uppmuntras till utbytesstudier

64% anser att studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet, Lärarutbildning

i något högre utsträckning

6


61% anser att institutionen arbetar aktivt med studentutbyte, Stockholms

universitet i något mindre utsträckning

94% anser att man själv har en positiv inställning till utbyte för studenter

62% av lärarna (bild 14) anger att den egna institutionen har en

plan/strategi/målsättning när det gäller internationellt utbyte, Naturvetenskap/teknik –

i synnerhet Lantbruksuniversitetet - och Humaniora/konst i något mindre utsträckning,

mindre lärosäten i högre utsträckning än större.

Lärarnas benägenhet att uppmuntra studenterna till utbyte är måttlig. 44% gör det ofta,

53% gör det sällan eller aldrig. Naturvetenskap/teknik gör det mer sällan liksom de

yngsta lärarna (bild 15).

Tre fjärdedelar av lärarna vet vem man ska vända sig till för att få information om

lärarutbyte (bild 16). Lärare över 50 år samt inom Lärarutbildningen vet man det i

högre grad, Naturvetenskap/teknik – i synnerhet Chalmers – och Uppsala universitet i

mindre utsträckning. Av dessa som känner till vart man ska vända sig nämner drygt

hälften ”speciell ansvarig för internationella frågor på institutionen” (bild 16), i

betydligt mindre utsträckning dock på Stockholms universitet. Humaniora/konst och

Lunds universitet anger oftare ”centrala internationella sekretariatet på lärosätet”.

Under rubriken ”annat” anges kollegor, närmaste chef, studierektor, prefekten och

ytterligare funktioner i en varierande omfattning.

Om Erasmus

96% av alla lärare har i arbetet kommit i kontakt med eller hört talas om Erasmus

(bild17). Dessa fick frågan om institutionen har något utbytesavtal med andra

europeiska lärosäten inom Erasmus. 71% svarar ja, 8% nej medan 21% inte känner till

(bild 18). Okunskapen är högre inom Natur/teknik och bland de yngre lärarna.

Av de som känner till att utbytesavtal finns säger sig 54% känna till vilka lärosäten

institutionen har avtal med (bild 19). Även här är okunskapen högre inom Natur/teknik

och bland de yngre lärarna. Bland lärosätena är kunskapen något högre inom

Stockholms universitet, något lägre inom Lantbruksuniversitetet.

De som hört talas om Erasmus – dvs nästan alla – fick frågan om de kände till att det

finns EU-finansiering för att genomföra lärarutbyte. 72% svarar ja, 26% nej.

Kunskapen är högre inom Lärarutbildning och på Göteborgs universitet, lägre bland de

yngre lärarna och på Uppsala universitet.

De som hört talas om Erasmus har gjort det genom många olika kanaler (bild 20).

Främst kommer informationen från Erasmusansvarig/Internationaliseringsansvarig och

från andra lärare. Hälften av lärarna får sin information därifrån. Erasmusansvarig är

en vanligare källa inom medicin/hälsa, något mindre vanlig inom

Naturvetenskap/teknik. Bland lärosätena är Erasmusansvarig vanligare på Linköpings

7


universitet medan studievägledaren har en större roll på Lunds universitet. Det handlar

dock inte om några stora skillnader. Svaren under ”annat” varierar kraftigt med

undantag för E-post från olika håll som är ett vanligt återkommande svar.

61% av de lärare som känner till Erasmus tycker att lärosätet informerar mycket eller

ganska bra om Erasmus (bild 21). Inga nämnvärda skillnader mellan undergrupper.

Andelen positiva ökar med stigande ålder och inom Chalmers är missnöjet något

högre.

Av bild 22 framgår hur lärarna helst vill ha information kring Erasmus. E-post,

muntlig information från studievägledare och webbsida är de tre främsta kanalerna

som anges. Svarsmönstret går igen i alla undergrupper utom inom

Lantbruksuniversitetet där studievägledaren ges en underordnad roll medan

information till hemadressen anges som viktigare. Under ”annat” nämns många olika

kanaler. Gemensamt för många svar är önskemål om mer organiserad/gemensam

informationsspridning t.ex i form av möten av olika slag.

Det låga deltagandet i Erasmus från Sveriges sida kommenteras av 71% av lärarna. Av

svaren (jfr bilaga 3) framgår inledningsvis att det stora flertalet av kommentarerna

gäller studenternas situation. Vad gäller lärarna anges huvudsakligen

arbetsbelastning/tidsbrist som skäl för lågt deltagande. När det gäller studenterna

återfinns skäl som vi fann i studentundersökningen såsom familjeskäl, ekonomiska

skäl, ej meriterande och krångligt. Utmärkande för lärarnas synpunkter är att ”dålig

information/okunskap hos studenterna” genomsyrar svaren. Lärarna synes också i hög

utsträckning betona språkets roll. Många studenter uppfattas dra sig för länder där

undervisning inte sker på engelska. Ofta nämns också att studenterna är för bekväma,

har det bra hemma, har en bra utbildning. Se vidare bilaga 3.

97% av lärarna anser att utbyte mellan lärosäten inom Europa generellt sett är viktigt.

Stor samstämmighet mellan undergrupperna även om lärarna inom Humaniora/konst

uttrycker sig något starkare (bild 23).

Om Internationella programkontoret (IPK)

34% av lärarna har hört talas om Internationella programkontoret,

Naturvetenskap/teknik i mindre utsträckning, Samhällsvetenskap och Lärarutbildning i

högre utsträckning (bild 24). Kännedomen ökar med stigande ålder. Mindre lärosäten

har en större kännedom än större lärosäten. På Chalmers och Lantbruksuniversitetet är

det mycket få som hört talas om IPK.

De som hört talas om IPK har enligt bild 25 gjort det framför allt på ”annat” sätt. Av

de öppna svaren (bilaga 3) framgår att många själva varit i kontakt med IPK, att man

hört från kollegor och andra funktioner inom Lärosätet samt att man fått e-post från

olika håll. Svaren är därutöver mycket varierande.

8


Sammanfattning

Nästan samtliga lärare har en positiv inställning till såväl lärarutbyte som

studentutbyte och nästan samtliga lärare anser det generellt viktigt med lärarutbyten

mellan lärosäten inom Europa.

40% av lärarna har undervisat utomlands tidigare, i genomsnitt ca 2 veckor. Skälen till

att man undervisat utomlands varierar kraftigt. Inte minst projekt-

/forskningssamarbete tycks vara en vanlig orsak. 40% av utlandsundervisningen har

skett inom ramen för ett etablerat utbytesprogram.

Undervisning utomlands förväntas ge en rad positiva effekter. Bl.a. anser två

tredjedelar av dem som varit utomlands att de blivit bättre lärare och lärarna tror i

övrigt på att grundutbildningens kvalitet ökar liksom att lärarutbyte leder till ökat

studentutbyte.

Tre fjärdedelar av alla lärare är intresserade att i framtiden undervisa utomlands,

framför allt pga personlig utveckling eller för att ta del av annan kultur. 97% av alla

intresserade lärare har Europa som ett intressant alternativ. Potentialen för utbyte är

således god.

De hinder som funnits för att lärarna hittills inte kommit iväg är framför allt

familjeskäl och tidsbrist (arbetsbelastning). Det kan också konstateras att lärarna i

beskedlig utsträckning blivit uppmuntrade att delta.

60% av institutionerna har en strategi för internationalisering. Kunskapen om vart man

vänder sig för att få information om lärarutbyte är också god. 75% känner till det och

skulle i första hand vända sig till speciell ansvarig på institutionen eller till lärosätets

internationella sekretariat.

Lärosätena uppfattas vara bättre på att uppmuntra studenterna till utbyte än att

uppmuntra lärarna. Lärarna å sin sida är dock inte särskilt bra på att själva uppmuntra

studenterna. Endast drygt 40% gör det mycket eller ganska ofta.

I stort samtliga har hört talas om Erasmus. En stor majoritet känner också till att

utbytes avtal finns men bara hälften av dessa känner till med vilka länder avtal knutits.

60% anser att lärosätet informerar bra om Erasmus. På denna punkt finns således en

informationspotential.

9


Har undervisat utomlands

Totalt

41

Naturvet. /

teknik

36

Medicin / Hälsa

42

Humaniora /

konst

40

Samhällsvet.

46

Lärarutbildning

40

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 15

SIFO Research International


Har utbytet lett till att man blivit en bättre lärare?

Bas: Undervisat utomlands

Totalt

-25

24

46

Naturvet. / Teknik

-24

22

49

Medicin / hälsa

-30

21

43

Humaniora / konst

-12

24

54

Samhällsvet.

-31

26

40

Lärarutbildning

-18

32

46

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Nej Ja, mycket Ja, något

1517098 IPK Undersökning bland studenter 16

SIFO Research International


Gjordes utbytet inom ett etablerat utbytesprogram?

Bas: Undervisat utomlands

Totalt

-57

41

Naturvet. / Teknik

-60

39

Medicin / hälsa

-58

38

Humaniora / konst

-49

47

Samhällsvet.

-60

37

Lärarutbildning

-43

55

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Nej

Ja

1517098 IPK Undersökning bland studenter 17

SIFO Research International


Intresset för att i framtiden undervisa utomlands

Totalt

-18

-10

38

33

Naturvet. / Teknik

-26

-13

26

34

Medicin / hälsa

-18

-8

38

35

Humaniora / konst

-14

-5

50

31

Samhällsvet.

-15

-9

42

33

Lärarutbildning

-16

-10

45

29

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Inte alls intresserad

Mycket intresserad

Lite intresserad

Ganska intresserad

1517098 IPK Undersökning bland studenter 18

SIFO Research International


Hinder för att delta i utbyte hittills

Bas: Intresserade som ej tidigare undervisat utomlands

Tidsbrist

29

Familjeskäl

30

Ej meriterande

4

Krångligt/ jobbigt att söka

3

Dålig info om möjligh.

8

Kostnadsskäl

5

Motstånd från arb.givare /

instit.ledn.

2

Finns ingen partner / instit. som

passar mig

4

Bristande språk- kunskaper

3

Annat

29

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 19

SIFO Research International


Påståenden/Instämmanden om lärarnas utbyte

Bas: Samtliga

Lärarna på inst.

uppmuntras att delta

-16

-9

21

25

27

Lärarutbyte ökar

grundutbildningens

kvalitet

-4

-1

35

37

22

Utlandserfarenhet är

meriterande på instit.

-12

-9

17

26

26

Viktigt med int.

samarbete inom

ämnesområdet

-4 -1

58

25

12

Fler intresserade lärare

leder till ökat

studentutbyte

-6 -2

31

34

20

Har själv positiv

inställn. till lärarutbyte

-1 -1

65

27

7

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Instämmer inte alls (1) (2)

Instämmer helt (5) (4)

(3)

1517098 IPK Undersökning bland studenter 20

SIFO Research International


Påståenden/Instämmanden om studenternas utbyte

Bas: Samtliga

På lärosätet

uppmuntras

studenterna till utbyte

-6 -2

33

36

21

Studentutbyte ökar

grundutbildningens

kvalitet

-6

-2

29

35

25

Instit. arbetar aktivt med

studentutbyte

-10 -5

31

30

22

Har själv positiv

inställn. till

studentutbyte

-1

68

26

5

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Instämmer inte alls (1) (2)

Instämmer helt (5) (4)

(3)

1517098 IPK Undersökning bland studenter 21

SIFO Research International


Instit. har strategi för internationalisering

Totalt

62

Naturvet. /

teknik

51

Medicin / Hälsa

69

Humaniora /

konst

54

Samhällsvet.

70

Lärarutbildning

64

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 22

SIFO Research International


Hört talas om ERASMUS

Bas: Samtliga

Totalt

96

Naturvet. /

teknik

96

Medicin / Hälsa

95

Humaniora /

konst

95

Samhällsvet.

97

Lärarutbildning

94

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 23

SIFO Research International


Hur informerar lärosätet om Erasmus?

Bas: Hört talas om Erasmus

Totalt

-27

-4

10

51

Naturvet. / Teknik

-30

-6 7

48

Medicin / hälsa

-27

-2

12

51

Humaniora / konst

-29

-4

11

50

Samhällsvet.

-26

-6

12

49

Lärarutbildning

-27

-3

6

59

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Mycket dåligt

Mycket bra

Ganska dåligt

Ganska bra

1517098 IPK Undersökning bland studenter 24

SIFO Research International


Betydelsen generellt sett av utbyte mellan lärosäten

inom Europa

Totalt

-2

55

42

Naturvet. / Teknik

-2

46

52

Medicin / hälsa

-2

58

40

Humaniora / konst

-2

64

33

Samhällsvet.

-2

55

40

Lärarutbildning

-2

59

39

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Inte alls viktigt

Mycket viktigt

Inte särskilt viktigt

Ganska viktigt

1517098 IPK Undersökning bland studenter 25

SIFO Research International


INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET

Undersökning bland prefekter

Projektnummer 1517353

Stockholm 2008-06-16

Ingemar Boklund


UNDERSÖKNING BLAND PREFEKTER

1. Uppdraget

Internationella programkontoret (IPK) har givit Sifo Research International i uppdrag att

genomföra en undersökning bland prefekter vid landets universitet och högskolor. Syftet

har varit att undersöka prefekternas såväl som institutionernas inställning till och arbete

med internationellt utbyte i allmänhet och Erasmusprogrammet i synnerhet.

Undersökningen är tänkt som ett led i en större informationskampanj om Erasmus och

liknade undersökningar har därför genomförts också bland lärare och studenter.

2. Undersökningens genomförande

Målgrupp för undersökningen har varit prefekter vid de lärosäten som har möjlighet att

ingå i Erasmus. Intervjuerna har genomförts per telefon. Underlag för urvalet har hämtats

från Internet och har tagits fram av IPK medan Sifo svarat för det slutliga urvalet. Urvalet

är slumpmässigt. Urval och svarsfrekvens framgår av nedanstående sammanställning.

Bruttourval (efter rensning från dubbletter) 599

Ej använt urval 119

Ej målgruppsaktuella 71

Nettourval 409

Bortfall 109

Genomförda intervjuer 300

Svarsfrekvens 74%

Ej målgruppsaktuella:

Hänvisningston, fel nummer 56

Redan tillfrågad 4

Har slutat, ersättare saknas 4

Annat 7

Bortfall:

Återkom senare 51

Bortrest 7

Talar inte svenska 1

Finns på annat arbetsställe 2

Vill ej medverka/har inte tid 14

Vägran, princip 12

Ej kontakt 22

3


Svarsfrekvensen är normal för den här typen av undersökningar och ger därmed ett

representativt resultat för målgruppen.

Frågorna framgår av bilaga 4 och har tagits fram i samverkan mellan uppdragsgivaren

och Sifo.

Datainsamlingen ägde rum under perioden 12-20 maj 2008.

3. Undersökningens resultat

I det följande redovisas undersökningens huvudsakliga resultat. Detaljer återfinns i

tabellerna (bilaga 2). De ”+” och ”– ”tecken som finns i tabellerna är ett resultat av en

signifikanstest som görs vid urvalsundersökningar. Ett ”+” betyder att värdet är signifikant

högre än totalvärdet och ett ”–” att värdet är signifikant lägre.

I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, små resp. stora lärosäten samt ämnesområde.

”Små” lärosäten definieras som att antalet lärare understiger ca 400. Här är antalet

intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om resultatet. I

en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest antal

intervjuer (minst ca 20). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt stort

för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan resultaten

i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att borra vidare

i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången.

Vissa samband finns mellan undergrupperna.

Inom ämnesområdet Naturvetenskap dominerar manliga prefekter, medan

Lärarutbildningen har ungefär lika stora andelar män som kvinnor. Sammantaget är

70% av de intervjuade män.

Vid Lärarutbildningen är åldern något högre än vid övriga ämnesområden.

Sammantaget är två tredjedelar av prefekterna över 50 år. Detta gäller både manliga

och kvinnliga prefekter.

Vid större lärosäten är genomsnittsåldern högre än vid små lärosäten.

Vid genomgången nedan hänvisas till framtagen grafik. Numret på bilderna återfinns

längst ned på bilden. Frågor med öppna svar – främst de som svarat ”annat” – redovisas i

bilaga 3.

Var finns prefekterna?

Av bild 1 framgår att över 40 % av prefekterna finns på institutioner med koppling till

Naturvetenskap/Teknik. Antalet prefekter inom Medicin/Hälsa resp. Lärarutbildning är

4


litet. Om detta beror på att det faktiskt finns färre prefekter inom dessa områden eller om

fler prefekter där ej velat medverka ger undersökningen inget svar på.

Om institutionens utbytesverksamhet

83% av institutionerna arbetar efter någon strategi eller policy för internationalisering

inom grundutbildningen. Det kan antingen vara en egen strategi för institutionen eller en

gemensam för hela lärosätet. Ingen nämnvärd skillnad mellan ämnesområden (se bild 2).

Institutionerna prioriterar arbetet med internationellt samarbete och utbyte högt. Nästan

hälften av institutionerna anger att arbetet är högprioriterat, Humaniora/konst dock i

något lägre utsträckning. Totalt 11 % av institutionerna prioriterar arbetet lågt. (Bild 3.)

I några s.k. ”instämmande frågor” (bild 4) framkommer positiva effekter av

utbytesverksamheten. Således anser…

60% - i högre utsträckning små lärosäten - att internationaliseringen inom

grundutbildningen skulle utvecklas positivt om lärosäten som visar högt

deltagande i student- och lärarutbyte belönades med större andel av statsanslagen,

67% att utlandserfarenhet är meriterande vid tillsättning av lärartjänster vid

institutionen. Naturvetenskap/teknik i högre utsträckning, Lärarutbildning i

mindre.

79% att lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet,

75% att studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet.

Genomgående är andelen negativa låg.

Nästan två tredjedelar av prefekterna anser att de själva i mycket eller ganska stor

utsträckning uppmuntrar till lärarutbyte på institutionen. (Bild 5.)

57% av institutionerna avsätter pengar för arbete med student- och lärarutbyte, i 20% av

fallen är det lärosätet som gör det och i lika många fall sker ingen avsättning alls av

pengar. Samhällsvetenskap och Lärarutbildning avsätter i högre grad själva medan

Naturvetenskap/teknik och Medicin/hälsa gör det i mindre utsträckning. (Bild 6.)

Två tredjedelar av institutionerna har någon med särskilt avsatt tid för arbete med

student- och lärarutbyte, Naturvetenskap/teknik i mindre utsträckning (särskilt SLU),

Samhällsvetenskap i något större. Ca 60% av de som avsatt tid anger att denna motsvarar

mellan 1 och 25% av en heltidstjänst (bild 8). Detta gäller framför allt Stockholms

universitet. Medicin/hälsa har marginellt mer tid avsatt.

Den viktigaste världsdelen för institutionen när det gäller studentutbyte inom

grundutbildningen är Europa. 69% av prefekterna anser det, i mindre utsträckning

Lärarutbildning som i stället anger ”ingen särskild” i högre utsträckning. Övriga

världsdelar spelar en underordnad roll. (Bild 9.) Prefekterna fick motivera sitt val. Svaren

framgår av bilaga 3, uppdelade efter dels ämnesområde dels världsdel. Vad gäller Europa

5


– som är den världsdel som är viktigast – handlar skälen mycket om att det redan finns ett

etablerat samarbete, att studenterna ofta väljer Europa, lättillgängligheten samt att EUaspekten

är viktig.

Generellt sett anser nästan samtliga prefekter att utbyte mellan lärosäten i Europa är

viktigt, 62% mycket viktigt. Ingen skillnad mellan undergrupper. Möjligen kan man säga

att de mindre lärosätena uttrycker sig något starkare.

Om Erasmus

I princip alla prefekter känner till Erasmusprogrammet. 75% av institutionerna har

utbytesavtal med andra europeiska lärosäten inom Erasmus, Medicin/hälsa och

Lärarutbildning i något mindre omfattning (bild 11).

De som angett att de hade utbytesavtal fick frågan hur samarbetet fungerar (bild 12). 84%

anser att samarbetet fungerar mycket eller ganska bra, Naturvetenskap/teknik och

Medicin/hälsa i högre utsträckning, Humaniora/konst och Lärarutbildning i mindre

utsträckning. Mindre lärosäten är något mer positiva än större. Allra mest positiva är

dock prefekterna på Lunds universitet.

78% anser att arbetet med Erasmus i mycket eller ganska stor utsträckning stöds eller

uppmuntras av lärosätets centrala ledning (bild 13). Inom Lärarutbildningen finns något

sämre stöd liksom vid universitetet i Karlstad.

Institutionernas personal får information om Erasmus genom ett flertal kanaler (bild14).

Främst är det ”särskilt ansvarig person” samt webben som gäller. Ca 40% anger dessa

kanaler. (Obs att det har varit tillåtet att ange flera kanaler.). Övriga kanaler anges av ca

20%. Mindre lärosäten anger i mindre utsträckning webben och i högre utsträckning

särskilt ansvarig. Humaniora/konst anger i högre utsträckning studievägledaren liksom

även Göteborgs universitet. Under ”annat” nämns i första hand ”mail”, därutöver en rad

olika kanaler/funktioner inom lärosätet.

Samma fråga ställdes om institutionernas studenter. Här gäller i stort samma

svarsmönster med den skillnaden att studievägledaren är den vanligaste kanalen med

”särskilt ansvarig” och webben något mindre förekommande. Skillnaden mellan större

och mindre lärosäten är här mer påtaglig. Det är framför allt i de större lärosätena som

studievägledaren är den vanligaste kanalen medan ”särskilt ansvarig” är det i de mindre

lärosätena. Webben är mindre vanlig i de mindre lärosätena och vanligare i de större.

Inom Medicin/hälsa spelar studievägledaren en mindre roll och inom Samhällsvetenskap

spelar ”särskilt ansvarig” en viktigare roll. Skillnaderna mellan exempelvis Göteborgs

universitet och Karlstads universitet är mycket stora vad gäller studievägledaren (viktig i

Göteborg) och webben (också viktig i Göteborg). Svaren under ”annat” är mycket

varierade. ”Lärare” återkommer dock i viss utsträckning.

6


Två tredjedelar av prefekterna tycker att det egna lärosätet informerar bra om Erasmus,

inom Lärarutbildningen i något mindre utsträckning. Lund får ett bättre betyg medan

Stockholms universitet får ett sämre.

Drygt 80% av prefekterna har angivit viktiga åtgärder för att öka lärar- och studentutbytet

(jfr bilaga 3). De allra flesta åtgärderna handlar om information/stimulation av olika slag.

Inte minst förordas ”det goda exemplets makt” t.ex. genom att vidarebefordra på olika sätt

de positiva erfarenheter som studenter/lärare upplevt. För lärarna bör etablerade kontakter

utnyttjas. För både lärare och studenter bör administrationen kunna förbättras. Den

upplevs nu som för krånglig. För studenterna anses möjligheterna till undervisning på

engelska böra utökas och för framför allt lärarna spelar ekonomin stor roll. Det bör ej

kosta något för lärarna. För lärarna gäller också en bättre resurstilldelning (t.ex. för

vikarier), bättre framförhållning och ökat utrymme för flexibilitet.

Sammanfattning

Nästan samtliga prefekter anser generellt att utbyten mellan lärosäten inom Europa är

viktigt. De allra flesta institutionerna arbetar också efter en plan/strategi för

internationalisering och det internationella arbetet anses vara högt prioriterat.

Tre fjärdedelar av institutionerna avsätter pengar för student- och lärarutbyte och två

tredjedelar avsätter tid för detta arbete.

Prefekterna är överens om att utbyte ger en rad positiva effekter bl. a att dessa ökar

grundutbildningens kvalitet och att de är meriterande vid lärartillsättningar.

Europa är den klart viktigaste världsdelen för utbyte och tre fjärdedelar av prefekterna

anger att utbytesavtal finns med europeiska länder. Samarbetet där fungerar också bra.

Erasmusarbetet anses få ett bra stöd från lärosätets centrala ledning. Webben och särskilt

ansvarig är de främsta informationskanalerna till lärarna. Samma kanaler med tillägg för

studievägledaren gäller för studenterna.

Två tredjedelar av prefekterna tycker lärosätet informerar bra om Erasmus. Två

tredjedelar anser också att de själva är bra på att uppmuntra till lärarutbyte.

Viktiga åtgärder för att öka utbytet är informationsåtgärder av olika slag, förenklad

administration samt förbättrad finansiering/utökade resurser.

7


Institutionens prioritering av int. samarbete

Totalt

-11

46

42

Naturvet. / Teknik

-11

51

36

Medicin / hälsa

-8

49

43

Humaniora / konst

-12

38

50

Samhällsvet.

-8

45

47

Lärarutbildning

-4

40

56

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Inte alls

Högprioriterat

Inte särskilt

Ganska prioriterat

1517098 IPK Undersökning bland studenter 27

SIFO Research International


Institutionen avsätter pengar för

student- och lärarutbyte

Totalt

-21

57

20

Naturvet. / Teknik

-27

50

20

Medicin / hälsa

-19

51

27

Humaniora / konst

-16

56

26

Samhällsvet.

-13

75

10

Lärarutbildning

-12

72

16

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Nej Ja Nej, men lärosätet

1517098 IPK Undersökning bland studenter 28

SIFO Research International


Tid har avsatts för arbete med

student- och lärarutbyte

Totalt

67

Naturvet. /

teknik

59

Medicin / Hälsa

62

Humaniora /

konst

68

Samhällsvet.

76

Lärarutbildning

72

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 29

SIFO Research International


Hur stor del av en heltidstjänst

motsvarar den avsatta tiden?

Bas: Har avsatt tid

1-25%

59

26-50%

19

51-75%

4

76%- heltid

7

1,5 heltid

5

2 heltider

1

>2 heltider

1

0 20 40 60 80 100

%

1517098 IPK Undersökning bland studenter 30

SIFO Research International


Påståenden / Instämmanden

Positivt om högt

deltagande fick större

anslag

-9

-3

30

30

25

Utlandserf. meriterande

vid lärartillsättningar

-4

-4

32

35

22

Lärarutbyte ökar

grundutbildningens

kvalitet

-2

-1

36

42

17

Studentutbyte ökar

grundutbildningens

kvalitet

-5

-1

36

39

18

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Instämmer inte alls (1) (2) Helt (5) (4) (3)

1517098 IPK Undersökning bland studenter 31

SIFO Research International


Betydelsen av utbyte mellan lärosäten

Totalt

-2

-1

62

35

Naturvet. / Teknik

-2

59

39

Medicin / hälsa

-5

-3

62

30

Humaniora / konst

-3

65

31

Samhällsvet.

-1

70

29

Lärarutbildning

-4

64

32

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Inte särskilt viktig

Mycket viktig

Inte alls viktig

Ganska viktig

1517098 IPK Undersökning bland studenter 32

SIFO Research International


Hur samarbetena inom Erasmusprogrammet

fungerar

Bas: Utbytesavtal finns

Totalt

-9

18

66

Naturvet. / Teknik

-5

23

70

Medicin / hälsa

17

74

Humaniora / konst

-20

14

59

Samhällsvet.

-8

11

73

Lärarutbildning

-25

25

44

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

%

Inte särskilt bra

Mycket bra

Inte alls

Ganska bra

1517098 IPK Undersökning bland studenter 33

SIFO Research International

More magazines by this user
Similar magazines