Utlandsstudier och internationellt utbyte - sammanfattande rapport

programkontoret.se

Utlandsstudier och internationellt utbyte - sammanfattande rapport

Vid genomgången nedan hänvisas till framtagen grafik. Numret på bilderna återfinns

längst ned på bilden. Frågor med öppna svar – främst de som svarat ”annat” – redovisas i

bilaga 3.

Vad studerar studenten?

Av bild 1 framgår att samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik är de största

ämnesområdena, humaniora/konst det minsta.

88% av studenterna läser ett program medan 12% läser en fristående kurs (bild 2). Det är

framför allt inom humaniora/konst och samhällsvetenskap som de fristående kurserna

bedrivs, inte minst vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

Intresset/potentialen för studier utomlands

80% anger att det egna studieprogrammet ger möjligheter att studera utomlands. 9% anger

att möjligheten inte finns medan 12% är osäkra. Inom humaniora/konst är det färre som

anger att de har möjligheter. Även de som läser fristående kurser har färre möjligheter. På

Linköpings universitet är möjligheterna större medan det på Lärarhögskolan och vid

Karlstads universitet finns en högre okunskap. Svaren på denna fråga präglas också i viss

utsträckning av vilket intresse man har av att studera utomlands. Andelen som inte känner

till ökar i takt med ett minskat intresse.

61% av de som angett att möjligheter till utlandsstudier finns kände till möjligheterna

redan när man sökte till utbildningen, lärarutbildning i något mindre utsträckning. Yngre,

ensamstående och utan hemmavarande barn hade något högre kännedom.

Av bild 3 framgår studenternas intresse för utlandsstudier. 44% är mycket eller ganska

intresserade medan 56% är mindre intresserade eller inte intresserade alls. 3% har redan

studerat utomlands. Intresset är högre inom samhällsvetenskap och lägre inom

lärarutbildning. Intresset är störst i åldersgruppen 23-25 år, bland ensamstående och utan

hemmavarande barn. I gruppen över 30 år är man påtagligt mindre intresserad av

utlandsstudier. Bland lärosätena är intresset större på Stockholms universitet och mindre

vid Mittuniversitetet.

En stor majoritet av de som är intresserade (86%) anger att utbildningens kvalitet och

innehåll är det viktigaste skälet till utlandsstudier – inte ”att få komma utomlands”. Ingen

skillnad mellan undergrupper.

Lite mer i detalj är det ”personlig utveckling/att få erfarenheter”, ”ta del av ny kultur”

samt ”lära språket” som är de främsta anledningarna till att man skulle vilja studera

utomlands (bild 4). Dessa tre skäl är viktigast i såväl alla ämnesområdena som

undergrupperna i övrigt. Härtill kan nämnas att ”lära språket” är mindre betydelsefullt för

medicin medan ”personlig utveckling” är mindre betydelsefullt för humaniora. Det bör

nämnas att det varit möjligt att nämna fler alternativ. Under rubriken ”annat” nämns

främst att knyta kontakter och att se hur olika saker med koppling till utbildningen

fungerar i ett annat land.

5

More magazines by this user
Similar magazines