HÃ¶gskoleenhetens Ã¥rsredovisning 2006 (pdf) - Internationella ...

Internationella programkontoret för utbildningsområdet 

Kungsbroplan 3a, 2 tr. Box 22007 104 22 Stockholm 

Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01 

www.programkontoret.se registrator@programkontoret.se 

Internationella programkontorets rapportserie 19 H-ÅR 2006 – Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan 

Internationella programkontorets rapportserie 

19 

H-ÅR 2006 

Internationella samarbeten 

och utbyten inom högskolan

Program för högskolan 

Nordplusprogrammen 

Tempus 

EU-USA 

EU-Kanada 

Programmet för 

livslångt lärande (LLP) 

Alßan 

Tempus 

IAESTE 

Minor Field Studies 

Linnaeus-Palme 

Sidas resestipendium 

EU-Japan 

ASEM-DUO 

Asia-Link 

EU-Australien 

EU-Nya Zeeland 

EU:s nya ramprogram (2007–2013): 

Programmet för 

livslångt lärande (LLP) 

Erasmus, Comenius, Grundtvig 

och Leonardo da Vinci 

EU - länderna: 

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, 

Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, 

Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, 

Slovenien, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, 

Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 

EES - länderna: 

Island, Liechtenstein och Norge. 

Kandidatländerna: 

Kroatien, Makedonien och Turkiet.


Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

Internationella programkontorets rapportserie nr 19 


Internationella samarbeten och utbyten 

inom högskolan

Rapportserie 19 

Internationella programkontoret 2007 

Textbearbetning: Cecilia Andrae 

Form och layout: Jöns Ahlén 

Omslagsfoto: David Muir/Scanpix 

Tryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2007

Innehåll 

1. Inledning 9 

2. Program där högskolan har deltagit 11 

3. Översikt över lärosätenas programdeltagande 2006 115 

4. Övriga program där högskolan kan delta 118 

5. Särskilda projekt och rapporter 122 

6. Evenemang och aktiviteter i IPK:s regi 127 

7. Medverkan i externa konferenser och seminarier 142 

8. Samråd och styrgrupp 146 

9. Kontaktpersoner 150 

10. Rapporter, referensmaterial och länkar 154

Kort om Internationella programkontoret 

Internationella programkontoret 

• är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet 

• har hand om ett 60-tal olika program och programområden/verksamheter 

för internationalisering av utbildning, 

• har fyra målgrupper – skola, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxnas 

lärande 

• har 50 årsarbetskrafter 

Internationella programkontoret under 2006 

(2005 års siffror inom parantes) 

• hanterade över 7 000 (7 000) ansökningar om stöd 

• fördelade knappt 200 (180) miljoner kronor i olika slag av stöd och 

• gav närmare 9 000 (8 000) personer möjlighet att ta del av den fria rörligheten 

i Europa 

• Lanserade EU:s nya program för livslångt lärande på 17 platser i Sverige 

genom 28 

konferenser och nådde över 2 000 personer i samband med detta. 

Beviljade medel inom högskoleområdet 

Inom högskoleområdet beviljade Internationella programkontoret under 2006 ca X 

(103) miljoner SEK inom följande nio program:

Program 2005 (SEK) 2006 (SEK) 

Erasmus 38 081 116 47 976 000 

Linnaeus-Palme 31 314 212 30 463 000 

MFS 18 125 405 17 869 000 

Sidas resestipendium 3 910 000 4 025 000 

Tempus 1 057 000 1 060 000 

Leonardo da Vinci 10 295 349 15 417 375 

Comenius språkassistenter 547 836 1 135 268 1 

Totalt 103 825 391 120 413 332 

Även inom andra program på Enheten för skola och vuxenutbildning och Yrkesutbildningsenheten 

har beviljats medel till högskolor. För Förberedande besök inom 

Grundtvig förmedlades under 2006 dock inga medel till svenska högskolor. I övrigt 

är uppgifterna för de program som hanteras av Enheten för skola och vuxenutbildning 

och Yrkesutbildningsenheten, och som rör högskolan, inte möjliga att särredovisa. 

1 Uppgiften gäller för praktik under läsåret 2006/07 och kan förändras eftersom en del assistenter väljer att förlänga sin 

vistelse.

Förord 

Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet 

under Utbildningsdepartementet. IPK är programkontor för alla EU:s utbildningsprogram, 

förutom Erasmus Mundus, och andra internationella program och projekt 

som regeringen beslutar om. Verksamheten riktar sig mot fyra målgrupper: skola, 

yrkesutbildning, högskola och vuxenutbildning. 

Under 2006 har IPK haft ansvaret för totalt 60 olika program och delprogram. Hit 

hör för högskolans del till exempel EU-programmen Erasmus och Tempus, de 

nordiska programmen – Nordplus, Nordplus Nabo och Nordplus Språk – samt de 

Sida-finansierade programmen Linnaeus-Palme, Minor Field Studies och resestipendierna. 

Även den internationella organisationen IAESTE ingår. I myndighetens 

ansvar ligger oftast såväl information och rådgivning som administration av medel, 

uppföljning och spridning av resultat. 

”H-ÅR 2006” presenterar IPK:s verksamhet inom högskoleområdet under 2006 

(H = Högskola). I fokus för framställningen finns lärosätenas deltagande. Högskolans 

deltagande i IPK:s program fortsätter att växa – antalet aktiva lärosätena 

/institutioner ökar liksom de beviljade medlen. Med H-ÅR 2006, som utgår från 

myndighetens årsredovisning 2006, vill vi stimulera till fortsatt utveckling av det 

internationella samarbetet genom att sprida resultat inklusive goda exempel. Det 

finns gott om goda exempel, som vi med glädje lyfter fram. Vi ser mycket fram emot 

nya utmaningar och samarbeten med er som arbetar för internationalisering på universitet 

och högskolor. 

Med förhoppning om inspirerande läsning i internationaliseringens tecken! 

Stockholm april 2007 

Ulf Melin 

Generaldirektör 

Margareta Sandewall 

Enhetschef Högskoleenheten

1. Inledning 

IPK:s uppdrag är att underlätta för olika aktörer inom skola, yrkesutbildning, högre 

utbildning och vuxenutbildning att ta till vara de möjligheter till internationellt 

utbyte och arbete som programmen erbjuder. IPK är programkontor för alla EU:s 

utbildningsprogram, förutom Erasmus Mundus, och andra internationella program 

och projekt som regeringen beslutar om. Under år 2006 har IPK haft ansvaret för 

60 olika program och delprogram. I vårt ansvar ligger oftast såväl information och 

rådgivning som administration och uppföljning. I vissa program är vårt uppdrag 

begränsat till enbart information. 

Under 2006 har IPK haft som viktigaste verksamhetsmål att det svenska deltagandet 

i EU-programmen ska öka samt att informera om det nya EU-programmet för livslångt 

lärande (LLP), som träder i kraft 2007. Detta nya ramprogram ersätter Sokrates 

och Leonardo da Vinci. 

Som framgår av denna rapport deltog 2 530 svenska studenter i Erasmusutbytet, vilket 

är en minskning jämfört med 2005, då 2 698 deltog. Regeringens mål på 3 000 

utresande studenter har därmed inte uppnåtts. Särskilt allvarligt är det relativt låga 

antalet utresande studenter på lärarutbildningarna. En särskild satsning för att öka 

antalet lärarstudenter inom Erasmus är det s k Lärarlyftet, ett projekt som bedöms 

ge positiva effekter på sikt. 

Vad gäller målet på 700 utresande högskolelärare har det inte uppnåtts trots särskilda 

informationsinsatser. Deltagandet har dock ökat något mot föregående år. Under 

2006 ägde 502 lärarutbyten rum. Det innebär en viss ökning jämfört med 2005 då 484 

utbyten genomfördes. 

Inom Tempus-programmet har såväl antalet ansökningar som beviljade projekt 

inom Gemensamma europeiska projekt samt Strukturella och kompletterande 

åtgärder ökat under 2006. Intresset för de Sida-finansierade utbytesprogrammen 

fortsätter att öka. Inom Linnaeus-Palmeprogrammet har fler än 200 svenska lärare 

undervisat en period i ett utvecklingsland och nära 250 svenska studenter deltagit i 

INLEDNING 

9

ett studentutbyte inom programmet. Inom Minor Field Studies (MFS) har samtliga 

de av Sida avsatta stipendierna kunnat fördelas. Det innebär att 551 studenter under 

2006 har deltagit i programmet. Deltagandet i programmet Sidas resestipendier ligger 

på en oförändrad nivå jämfört med tidigare år. 

Inom högskolans delar av de nordiska programmen noteras en viss ökning i deltagandet 

när det gäller Nordplus Nabo, medan Nordplus Språk och Nordplus noterar 

en smärre minskning. Inom praktikutbytesprogrammet IAESTE har deltagandet 

återigen minskat under 2006, vilket förklaras av svårigheter att få fram praktikplatser 

på svenska företag. 

En väsentlig inriktning för år 2006 har varit att fortsätta att höja kvaliteten i IPK:s arbete. 

Detta har gällt all verksamhet, från god service till våra avnämare, hög kvalitet i 

all administration och god informationsverksamhet till en fortsatt utveckling av IPK 

som en bra arbetsplats. Nästa steg i arbetet med att effektivisera och kvalitetssäkra 

administrationen, snabba på ansökningsprocesserna och underlätta för våra kunder 

var att påbörja arbetet med att införa ett nytt ärendehanteringssystem. 

Under våren 2005 tillsatte regeringen en särskild utredare som skulle komma med 

förslag till hur IPK skulle organiseras inför det nya utbildningsprogrammet 2007, 

om en framtida lokalisering samt samverkansformer för utbildningsmyndigheternas 

arbete kring internationalisering i skolor och vid lärosäten. I månadsskiftet 

januari-februari lämnade utredaren över betänkandet ”Ett förnyat programkontor” 

till Utbildningsdepartementet. 

De viktigaste förslagen var att IPK:s uppdrag vidgas till att innefatta en tydlig strategisk 

roll i fråga om internationellt utbyte och mobilitet, ansvar för uppföljning 

och utvärdering för ”free movers”, ansvar för programmen Erasmus Mundus, APU 

i utlandet och e-twinning samt att IPK får ansvar för information om utlandsstudier 

och ansvar för portalen Eurydike. Remissinstanserna var övervägande positiva till 

utredningens förslag. 

Platsbesöken utgör ett självklart och mycket värdefullt inslag i Högskoleenhetens 

kontakt med lärosätena. Under 2006 besökte IPK Umeå universitet, Lärarhögskolan 

i Stockholm och Linköpings universitet. 

10 H-ÅR 2006

2. Program där högskolan har 

deltagit 

Program med finansiering från EU 

SOKRATES 14 

ERASMUS 15 

Erasmus studentutbyten 16 

Erasmus lärarutbyten 22 

Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM) 28 

European Credit Transfer System (ECTS) 29 

Erasmus intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) 30 

Erasmus intensivprogram 32 

Erasmus kursutv.projekt och projekt för genomförande och spridning 33 

Erasmus tematiska nätverk 34 

NATIONELLA BOLOGNAPROMOTORSGRUPPEN 36 

COMENIUS 39 

Comenius språkassistenter 39 

Comenius utvecklingsprojekt 41 

Lärarmobilitet inom Comenius utvecklingsprojekt 43 

Comenius fortbildningsstipendier 44 

GRUNDTVIG 46 

Grundtvig partnerskap för lärande 46 

Grundtvig förberedande besök 47 

PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 

11

Grundtvig fortbildningsstipendier 48 

Grundtvig utvecklingsprojekt 49 

Grundtvig nätverk 50 

ARION 52 

LEONARDO DA VINCI 53 

Praktik och utbyten (Procedur A) 55 

Utvecklingsprojekt (Procedur B) 59 

EUROGUIDANCE SWEDEN 63 

EUROPASS 64 

CEDEFOP 65 

TEMPUS 67 

EU-AUSTRALIEN, EU-NYA ZEELAND OCH EU-JAPAN 76 

ALFA 78 

ASIA-LINK 79 

Program med finansiering från Nordiska ministerrådet 

NORDPLUS 80 

Nordplus 80 

Nordplus Nabo 84 

Nordplus Språk 86 

Nordplus Vuxen 88 


Program med finansiering från Sida 

LINNAEUS-PALME 89 

MINOR FIELD STUDIES 96 

SIDAS RESESTIPENDIUM 104 

Övriga 

IAESTE 107 

ASEM-DUO 112 


13

Program med finansiering från EU 

SOKRATES 

Sokrates var mellan 1995 och 2006 ett av EU:s två stora utbildningsprogram. 

Sokrates II sträckte sig mellan år 2000 och 2006. Syftet var att främja samarbete 

och rörlighet och att stärka den europeiska dimensionen i utbildningen. Sokrates 

spände över hela utbildningsfältet - från förskola till vuxenutbildning. 

Verksamheten var brett upplagd och omfattade såväl skolpartnerskap som 

analyser av utbildningspolitiken i de länder som deltar. Sokrates var uppdelat 

i åtta olika delområden. Av dessa delar berördes högskolan främst av Erasmus, 

Minerva, Grundtvig, Lingua, delar av Comenius, Observation och förnyelse 

(där Arion ingår), Gemensamma åtgärder och Kompletterande insatser. 

Inom dessa områden gavs bidrag till följande typer av verksamhet: 

• Transnationell rörlighet för personer inom utbildningsområdet i 

Europa 

• Projekt som byggde på transnationella partnerskap vilka skulle 

stimulera till förnyelse och höjd kvalitet inom utbildningen 

• Främjande av språkkunskaper och förståelse för olika kulturer 

• Användning av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen 

• Nätverk för transnationellt samarbete för att underlätta utbyte 

av erfarenheter och bra metoder 

• Observation och jämförande analys av utbildningssystem 

• Verksamhet som främjade informationsutbyte och spridning av 

bra metoder och innovationer. 

Inom Sokrates olika programområden togs beslut om stöd av 

• Europeiska kommissionen (centraliserade områden) eller 

• IPK (decentraliserade områden) 


Aktuella länder för samarbete inom Sokrates var: 

1) EU och EES-länderna: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, 

Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, 

Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Sverige, Österrike, 

Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, 

Slovakien, Tjeckien, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Island, 

Liechtenstein och Norge 

2) Kandidatländerna: Kroatien, Makedonien och Turkiet 

Erasmus är från 2007 ett av delprogrammen i EU:s nya ramprogram för utbildning, 

Programmet för livslångt lärande (LLP). 

ERASMUS 

Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska 

dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till transnationellt 

samarbete mellan högskolor. Andra mål är att främja rörligheten över 

gränserna för studenter och lärare, samt att öka öppenheten och förbättra det 

akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer i hela EU. En förutsättning 

för att ett lärosäte ska kunna delta i Erasmus är att det har ansökt om och 

blivit beviljat ett Erasmus University Charter (EUC) från Europeiska kommissionen. 

Internationella programkontorets arbete med Erasmus styrs av en nationell 

handlingsplan, National Action Plan (NAP). Det är ett policydokument som 

kommissionen har godkänt och som tas fram för varje verksamhetsår. Dokumentet 

beskriver prioriteringar och riktlinjer för Erasmus på nationell nivå. 

Handlingsplanen finns på IPK:s webbplats, www.programkontoret.se. 

IPK administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar 

om och sprider resultat från de centraliserade delarna. 


15

Programmets decentraliserade delar omfattar: 

• Student- och lärarutbyten (SM och TS) – IPK fördelar medel till 

lärosätena som i sin tur handlägger ansökningar från studenter 

och lärare. 

• Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) 

• Organisering av mobilitet (OM) 

• European Credit Transfer System (ECTS) - introduktionsstöd 

och besök av internationella ECTS-rådgivare. ECTS administreras 

i samarbete med Högskoleverket, som har det övergripande 

ansvaret för ECTS i Sverige. 

De centraliserade delarna inom Erasmus är: 

• Intensivprogram 2 

• Kursutvecklingsprojekt 

• Projekt för genomförande och spridning 

• Tematiska nätverk 

Under läsåret 2005/2006 deltog 38 svenska universitet och högskolor i Erasmus. 

Sammanlagt beviljade IPK ca 41,4 miljoner kronor under läsåret till de svenska 

lärosäten som deltar i programmet. Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade 

för 2005/2006 har 100 procent av stipendiemedlen för studenter utnyttjats 

(99 procent 04/05), 91 procent av medlen för lärare (94 procent 04/05) och 100 

procent av medlen för EILC (100 procent även 04/05). 

Erasmus studentutbyten 

(decentraliserat område) 

Antalet utresande svenska Erasmusstudenter ökade mellan läsåren 2002/03 och 

2004/05 svagt varje år. Denna utveckling bröts dock under 2005/2006 då antalet utresande 

studenter minskade något, till 2 531 personer jämfört med 2 699 året innan. 

Gruppen inresande Erasmusstudenter fortsätter dock att växa. Läsåret 2004/05 var 

antalet inresande Erasmusstudenter mer än dubbelt så många som de utresande. 

2 Från och med 2007 tillhör Intensivprogram en av Erasmus decentraliserade delar. Ansökan görs till Internationella 

programkontoret. 


Figur 1: Antal ut- och inresande studenter, från/till Sverige, inom Erasmus 1992–2006 

7000 

6000 

6626 

5000 

4000 

Inresande 

Utresande 

3000 

2699 

2530 

2000 

1072 

1000 

623 

0 

92/93 

93/94 

94/95 95/96 

96/97 

97/98 

98/99 99/00 

00/01 

01/02 

02/03 03/04 04/05 05/06 

På uppdrag av Europeiska kommissionen fördelade IPK ca 31,5 miljoner kronor (28,2 

miljoner för läsåret 2004/05) i studentstipendiemedel till svenska lärosäten för läsåret 

2005/2006. 

Tabell: Antal Erasmusstudenter per läsår 

02/03 03/04 04/05 05/06 

Utresande 2 656 2 667 2699 2530 

Kvinnor 1618 1 592 1 677 1543 

Män 1 038 1 075 1 022 987 

Inresande 5 326 6 082 6 626 i.u. 

Knappt hälften av lärosätena har haft ett ökat deltagande i Erasmus under 2005/06, 

jämfört med läsåret innan. Samtidigt har knappt hälften haft ett minskat deltagande. 

De två lärosäten där antalet utresande studenter har ökat mest (i antal studenter) är 

Lunds universitet (+39) och Högskolan Halmstad (+10). De lärosäten som hade den 


17

största nedgången av utresande studenter är Linköpings universitet (-29), Växjö universitet 

(-26), KTH (-26) och Högskolan i Jönköping (-26). Många lärosäten anger att 

studenternas intresse av att åka utanför Europa håller i sig liksom intresset för att åka 

till engelskspråkiga länder (även inom Europa). Under läsåret 2005/06 var andelen 

Erasmusstudenter, av den totala studentpopulationen vid de deltagande svenska lärosätena, 

i genomsnitt 0,65 procent (0,68 procent läsåret 2004/05). Av de 13 lärosäten 

som ligger över det nationella genomsnittet har Danshögskolan, Handelshögskolan i 

Stockholm och Konstfack högst andel Erasmusstudenter. Av de 25 lärosäten som ligger 

under genomsnittet har Högskolan Dalarna och Ersta Sköndals högskola lägst andel. 

Figur 2: Andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid de deltagande 

lärosätena 

Danshögskolan 3,93 % 

Handelshögskolan i Stockholm 

3,27 % 

Konstfack 

3,24 % 

Kungl. musikhögskolan 

1,52 % 

Högskolan i Jönköping 

Lunds universitet 

Linköpings universitet 

Uppsala universitet 

Karolinska institutet 

Södertörns högskola 

Kungl. tekniska högskolan 

Växjö universitet 

Chalmers tekniska högskola 

Sveriges lantbruksuniversitet 

Stockholms universitet 

Göteborgs universitet 

Högskolan i Kalmar 

Högskolan i Skövde 

Högskolan i Halmstad 

Umeå universitet 

Högskolan i Borås 

Kungl. konsthögskolan 

Högskolan Kristianstad 

Malmö högskola 

Örebro universitet 

Luleå tekniska universitet 

Mälardalens högskola 

Högskolan på Gotland 

Kalrstad universitet 

Högskolan Väst 

Mittuniversitetet 

Högskolan i Gävle 

Röda Korsets högskola 

Lärarhögskolan i Stockholm 

Blekinge tekniska högskola 

Högskolan Dalarna 

Ersta Sköndal Högskola 

1,10 % 

1,00 % 

0,95 % 

0,93 % 

0,93 % 

0,93 % 

0,86 % 

0,78 % 

0,68 % 

0,62 % 

0,57 % 

0,56 % 

0,52 % 

0,49 % 

0,49 % 

0,46 % 

0,43 % 

0,40 % 

0,37 % 

0,36 % 

0,34 % 

0,34 % 

0,31 % 

0,26 % 

0,24 % 

0,21 % 

0,20 % 

0,19 % 

0,17 % 

0,13 % 

0,13 % 

0,11 % 

0,09 % 

0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 % 3,0 % 3,5 % 4,0 % 4,5 % 


Populära destinationer, ämnesområden 

och könsskillnader 

De svenska Erasmusstudenterna valde läsåret 2005/06 att åka till alla länder som 

omfattas av programmet, förutom Malta, Liechtenstein och Luxemburg. Studenterna 

åkte liksom de senaste åren främst till Frankrike, Storbritannien, Tyskland, 

Spanien och Nederländerna. Storbritannien tappade sin position som det mest 

populära värdlandet; antalet studenter som åkte till Storbritannien minskade med 

45 personer jämfört med läsåret innan. Under läsåret 2005/2006 var istället Frankrike 

det mest populära värdlandet. Intresset för att studera i Turkiet ökade. Under 

2005/06 åkte 18 svenska Erasmusstudenter till det nya deltagarlandet jämfört med 

tre året innan. 

De svenska studenterna valde liksom tidigare år att studera framförallt ett fåtal 

ämnesområden när de åkte ut. Företagsekonomi var det överlägset vanligaste ämnesområdet, 

följt av samhällsvetenskap och ingenjörsvetenskap/teknologi. Inom 

företagsekonomi (793 utresande studenter) åkte dubbelt så många studenter ut som 

inom samhällsvetenskap (358) och ingenjörsvetenskap (319). Samtidigt stod ämnesområdet 

företagsekonomi för den största minskningen med 64 färre utresande 

studenter jämfört med läsåret 2005/06. Några ämnesområden som ökade var naturvetenskap, 

lärarutbildning, jordbruksvetenskap, konst och design samt kommunikations- 

och informationsvetenskap. 

Liksom tidigare år är majoriteten av alla utresande studenter kvinnor (61 procent). 

Andelen män har ökat något jämfört med läsåret 2004/05 då andelen män var 48 

procent. Fördelningen mellan utresande kvinnor och män motsvarar den fördelning 

mellan könen som i stort råder i bland det totala antalet studenter i Sverige. 

Läsåret 2005/06 fick en utresande svensk Erasmusstudent i genomsnitt 217 euro 

per studentmånad i stipendiebelopp vilket innebär en ökning jämfört med läsåret 

innan. Då var genomsnittsstipendiet per månad 168 euro. 

Tabell: Beviljade och förbrukade Erasmus studentstipendiemedel, antal studenter och 

medelstipendium per studentmånad per lärosäte 2005/2006 

Universitet / 

högskola 

Beviljade 

medel 

Förbrukade 

medel 

Antal studenter 

Euro per 

studentmånad 

Högskolan i Borås 42 789 42 789 36 213 

Högskolan Dalarna 22 328 22 328 10 406 

Ersta Sköndal 

högskola 

1 536 768 1 154 


19

Universitet / 

högskola 

Beviljade 

medel 

Förbrukade 

medel 


Euro per 

studentmånad 

Högskolan i Gävle 18 938 18 938 20 218 


Chalmers tekniska 

högskola 




268 685 269 671 198 220 

118 025 118 025 68 213 

55 729 55 804 38 204 

87 437 87 723 85 200 

128 673 128 673 105 217 

Högskolan i Kalmar 47 884 45 662 46 209 

Blekinge tekniska 

högskola 

Karlstads universitet 



Luleå tekniska 

universitet 

13 896 13 851 8 243 

38 234 38 234 29 245 

32 440 33 400 29 215 

361 973 359 950 211 216 

53 720 52 365 36 224 

Lunds universitet 499 795 516 933 355 224 

Malmö högskola 56 002 58 292 56 226 

Mittuniversitetet 35 120 35 120 30 242 

Örebro universitet 53 823 46 040 42 202 

Högskolan i Skövde 40 998 40 996 29 226 


Lärarhögskolan i 

Stockholm 

Karolinska Institutet 

290 505 290 478 191 214 

14 208 13 847 16 201 

60 373 71 822 83 249 


Universitet / 

högskola 

Kungl. Tekniska 

högskolan 

Beviljade 

medel 

Förbrukade 

medel 


Euro per 

studentmånad 

262 050 264 447 147 221 

Handelshögskolan 47 193 47 142 54 216 

Danshögskolan 4 650 1 610 7 70 

Konstfack 8 611 8 610 14 205 

Kungl. Konsthögskolan 

Kungl. Musikhögskolan 

Röda Korsets 

Högskola 

Gymnastik- och 

Idrottshögskolan 

2 687 512 1 128 

20 034 14 760 12 155 

3 916 1 500 1 500 

1 045 691 1 138 

Högskolan Väst 12 332 12 133 13 209 

Umeå universitet 127 326 131 641 110 247 

Uppsala universitet 341 446 341 446 284 205 



41 074 41 074 30 201 

53 130 53 130 38 220 

Växjö universitet 99 325 99 318 85 209 

Högskolan på 

Gotland 

15 082 8 090 11 126 

Total: 3 383 012 3 387 813 2 530 

217 (medelvärde) 

Uppgifter om antalet utländska studenter som läsåret 2005/2006 bedrev Erasmusstudier 

i Sverige finns ännu inte tillgängliga från Europeiska kommissionen. Under 

läsåret 2004/2005 var antalet inresande studenter 6 626. 


21

Erasmus lärarutbyten 


Antalet utresande Erasmuslärare har kontinuerligt ökat sedan 1997/98, med undantag 

för läsåret 2001/02 och 2004/05 då det skedde en viss minskning jämfört med 

läsåret innan. 

Figur 3: Antal ut- och inresande lärare inom Erasmus 1997–2006 

Inresande 

Utresande 

600 

503 

500 

404 

484 

502 

400 

300 

294 

200 

100 

0 

97/98 

98/99 

99/00 

00/01 

01/02 

02/03 

03/04 

04/05 

05/06 

För läsåret 2005/2006 fördelade IPK ca. 4,3 miljoner kronor till Erasmus lärarutbyten 

på uppdrag av Europeiska kommissionen. Uppgifter om antalet inresande lärare 

läsåret 2005/2006 finns ännu inte tillgängliga från Europeiska kommissionen. En 

tillbakablick visar att antalet inresande lärare ökade med 9 procent 2004/05 jämfört 

med 2003/04. 


Tabell: Antal utresande och inresande svenska lärare inom Erasmus per läsår 

02/03 03/04 04/05 05/06 

Utresande 428 507 483 502 

Kvinnor 178 205 192 218 

Män 250 303 291 284 

Inresande 474 461 503 i.u. 

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) stod för den största ökningen av antalet lärarutbyten 

under 2005/06 med 9 fler utbyten än året innan. Antalet lärarutbyten ökade 

även året innan på SLU. Några av de andra lärosäten som också ökar för andra året 

i rad är Karolinska Institutet (+5 lärarutbyten från 04/05) Umeå universitet (+ 3 lärarutbyten 

från 04/05). Högskolan i Jönköping hade den största nedgången i antalet 

utresande lärare (- 7 lärarutbyten) jämfört med läsåret 2004/05. 

Genomsnittet för andelen utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen 

(forskande och undervisande personal) vid de deltagande lärosätena var ca 1,5 

procent läsåret 2005/06 3 . Kungl. Musikhögskolan hade den högsta andelen utresande 

Erasmuslärare med ca 7,2 procent, följt av Högskolan Dalarna (5,8 procent) 

och Högskolan i Halmstad (4,9 procent). Totalt hade 18 lärosäten en högre andel utresande 

Erasmuslärare 2005/06 än genomsnittet i Sverige. Bland de 20 lärosäten som 

ligger under genomsnittet har KTH, Södertörns högskola och Stockholms universitet 

lägst deltagandegrad. Handelshögskolan i Stockholm, Röda Korsets högskola 

och Gymnastik- och Idrottshögskolan hade inga utresande lärare 2005/06 (se figur 

4, sid. 24). 

Läsåret 2005/06 åkte de svenska Erasmuslärarna till 27 av 30 möjliga länder. Endast 

Cypern, Liechtenstein och Luxemburg blev utan svenskt lärarbesök. Spanien 

och Storbritannien ligger i topp bland värdländerna (49 respektive 48 lärarutbyten), 

följda av Tyskland (41 lärarutbyten), Frankrike (39 lärarutbyten) och Belgien 

(32 lärarutbyten). Nederländerna står för den största ökningen med 12 fler svenska 

lärarutbyten under 2005/06 jämfört med 2004/05 (från 17 till 29 lärarutbyten). Storbritannien 

fortsätter att minska med 5 färre lärarutbyten jämfört med 2004/05. Även 

Tyskland och Finland gick tillbaka som värdland för svenska Erasmuslärare med 12 

respektive 13 färre utbyten än läsåret innan, vilket var de största nedgångarna i antal. 

Det nya Erasmuslandet Turkiet tog emot 7 svenska Erasmuslärare under 2005/06. 

Medicin var liksom tidigare läsår det vanligaste ämnesområdet bland svenska utresande 

Erasmuslärare (18 procent), följt av samhällsvetenskap (14 procent), under- 

3 Baserat på uppgifter från SCB om antalet anställda vid universitet och högskolor år 2005, administrativ och teknisk 

personal ej inräknad. 


23

visning (10 procent), konst och design (9 procent) samt ingenjörsvetenskap/teknologi 

(8 procent). Den största ökningen i antal utbyten har skett inom ämnesområdet 

matematik, informatik (+ 18 lärare). Även samhällsvetenskap (+ 10 lärare) och kommunikations- 

och informationsvetenskap (+ 10 lärare) ökade jämfört med läsåret 

innan. Störst minskning har skett inom ämnesområdena ingenjörsvetenskap/teknologi 

(- 13 lärare) och naturvetenskap (- 13 lärare). 

Männen fortsätter att vara i majoritet av alla utresande lärare (57 procent). Fördelningen 

mellan män och kvinnor bland de utresande lärarna motsvaras i stort av den 

fördelning som gäller för samtliga lärare vid svenska universitet och högskolor. 

Figur 4: Andelen utresande Erasmuslärare av den totala forskande och undervisande 

personalen vid de deltagande lärosätena 

Kungl. Musikhögskolan 7,19 % 


5,85 % 


4,93 % 

Högskolan i Kristianstad 









Danshögskolan 




Blekinge tekniska högskola 



Karlstad universitet 



Ersta Sköndal högskola 


Lärarhögskolan, Sthlm 




Konstfack 


Chalmers tekniska högskola 



Kungl. Tekniska högskolan 


3,52 % 

3,51 % 

3,13 % 

2,93 % 

2,90 % 

2,86 % 

2,48 % 

2,38 % 

2,08 % 

2,00 % 

1,57 % 

1,56 % 

1,56 % 

1,53 % 

1,46 % 

1,42 % 

1,39 % 

1,33 % 

1,30 % 

1,28 % 

1,19 % 

1,15 % 

1,12 % 

1,08 % 

1,02 % 

0,96 % 

0,87 % 

0,66 % 

0,60 % 

0,46 % 

0,45 % 

0,24 % 

Gymnastik- och idrottshögsk. 


0 

0 

Handelshögskolan, Sthlm 0 

0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 


Läsåret 2005/06 fick en utresande svensk lärare i genomsnitt 799 euro i Erasmusstipendium 

(785 euro 04/05). 

Tabell: Beviljade och utnyttjade Erasmusmedel (euro), antal lärare och utbytesdagar samt 

summa stipendiemedel per lärare och lärosäte 2005/2006 

Universitet / 

högskola 

Beviljade 

medel 

(euro) 

Förbrukade 

medel (euro) 

Antal 

lärare 

Antal 

dagar 

Euro 

per 

lärare* 

Högskolan i Borås 5 110 5 100 6 42 850 

Högskolan Dalarna 17 500 17 725 22 133 806 

Ersta Sköndal högskola 

907 800 1 5 800 

Högskolan i Gävle 6 814 6 814 10 99 681 



högskola 


45 309 45 287 48 525 943 

6 704 5 258 9 38 584 

7 942 4 998 7 35 714 

Södertörns högskola 1 429 800 1 4 800 


14 643 10 400 13 56 800 

Högskolan i Kalmar 5 357 4 000 5 35 800 


högskola 

2 611 3 160 4 22 790 

Karlstads universitet 8 164 8 000 10 46 800 




8 982 9 600 12 110 800 

40 714 20 000 25 116 800 

12 698 13 600 12 91 1 133 

Lunds universitet 85 970 64 200 77 354 834 

Malmö högskola 11 814 9 600 10 60 960 

Mittuniversitetet 13 929 10 305 15 105 687 


25

Universitet / 

högskola 

Beviljade 

medel 

(euro) 

Förbrukade 

medel (euro) 

Antal 

lärare 

Antal 

dagar 

Euro 

per 

lärare* 

Örebro universitet 5 357 3 200 4 18 800 

Högskolan i Skövde 8 800 8 000 10 29 800 



Stockholm 

7 942 9 600 12 86 800 

2 832 2 605 5 24 521 

Karolinska Institutet 36 592 26 596 38 149 700 

Kungl. Tekniska 

högskolan 

5 714 7 027 9 66 781 

Handelshögskolan 357 0 0 0 0 

Danshögskolan 1 071 400 1 4 400 

Konstfack 800 800 1 5 800 



Röda Korsets Högskola 


Idrottshögskolan 

907 780 1 5 780 

9 181 9 600 12 60 800 

357 0 0 0 0 

714 0 0 0 0 

Högskolan Väst 2 857 2 283 3 12 761 

Umeå universitet 28 296 23 921 30 210 797 

Uppsala universitet 19 643 27 592 29 200 951 



9 646 9 646 22 87 438 

12 344 12 344 19 80 650 

Växjö universitet 15 618 15 618 18 131 868 


3 571 1 600 1 10 1 600 

Total: 469 196 401 259 502 3 052 799** 

* Det genomsnittliga beloppet för respektive lärosäte per utbytesperiod 

** Det genomsnittliga beloppet för de deltagande lärosätena. I beloppet räknas även in de medel som överförts till lärarstipendier 

från Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM). 


Lättare lärarutbyte genom Erasmus 

intensivprogram 

– Den mest positiva erfarenheten av att medverka i lärarutbyte har skett genom min 

medverkan i ett Erasmus intensivprogram som löpt under olika teman sedan början av 

1990-talet. 

Det säger Ingrid Jönsson vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Hon har 

arbetat som internationell koordinator vid institutionen sedan början av 1990-talet. 

Ingrid Jönsson har själv aktivt deltagit i 

bland annat Erasmus lärarutbyte (TS) 

inom ramen för Erasmus intensivprogram 

(IP). Institutionen har hela tiden 

haft en mycket positiv inställning till 

internationaliseringsarbete. 

– Jag har själv deltagit sedan mitten 

av 1990-talet och har besökt bland annat 

Bulgarien, England och Belgien. I detta 

intensivprogram ingår ett tiotal europeiska 

universitet som medverkar med lärare 

och sammanlagt ca 30–40 studenter 

per gång vi träffas. 

Hon tycker att det är svårare att arrangera 

vanligt lärarutbyte på ett meningsfullt 

sätt. 

– Det kräver betydligt mer av planering 

om det ska kunna ingå i den reguljära 

undervisningen och inte bara som 

gästlärare, säger hon. 

Ingrid Jönsson har ibland kombinerat 

sitt lärarutbyte inom Erasmus med det 

kontakt- och uppbyggnadsarbete hon 

arbetar med som internationell koordinator. 

Oftast har IP förlagts till badorter 

i Spanien eller Portugal i februari på 

grund av ekonomiska skäl. 

Programmet är upplagt så att medverkande 

lärare bidrar med föreläsningar 

och deltar i seminarier och gruppdiskussioner 

under den dryga vecka som IP 

varar. Studenterna får i förväg en reader 

med föreläsningar. Erfarenheterna 

från första årets föreläsningar ligger till 

grund för revidering av det material som 

används andra året. Flera av artikelsamlingarna 

har legat till grund för böcker 

som publicerats internationellt. 

Ingrid Jönsson säger att samarbetet 

med kolleger från andra europeiska universitet 

har varit mycket stimulerande 

och de erfarenheter som studenterna 

gjort har upplevts som mycket berikande. 

Det har funnits stor kontinuitet 

bland medverkande lärare vilket underlättat 

planering och genomförande. 

Ingrid Jönsson menar att mötet mellan 

olika akademiska kulturer är lärorikt för 

både studenter och lärare. 

I Lund får lärare som genomför Erasmus 

lärarutbyte ett ekonomiskt stöd 

på som mest 800 Euro. Ingrid Jönssons 

egen arbetsinsats har legat inom ramen 

för hennes roll som internationella koordinator. 


27

Mobiliteten inom Erasmus på europeisk nivå 

Uppgifter om antalet Erasmusstudenter och lärare som under läsåret 2005/06 studerade 

i ett annat europeiskt land finns ännu inte tillängliga från Europeiska kommissionen. 

Mellan läsåren 2003/04 och 2004/05 ökade antalet Erasmusstudenter i Europa 

med 6,1 procent. En ännu större ökning, med 13 procent, ägde mellan samma läsår 

rum när det gäller lärarmobiliteten. 

Andelen svenska utresande Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen 

i Sverige låg läsåret 2004/05, liksom åren innan, under det europeiska genomsnittet. 

Även andelen svenska utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen 

i Sverige låg under det europeiska genomsnittet. Proportionerligt var fler lärare än 

studenter rörliga. 

Erasmusmedel för organisering 

av mobilitet (OM) 


Lärosätena får själva välja vad Erasmusmedlen för organisering av mobilitet ska användas 

till, förutsatt att de används för aktiviteter som rör Erasmusmobilitet och 

att kommissionens finansiella regler för beviljade kommissionsmedel följs. Möjliga 

aktiviteter är t.ex. förberedelse, uppföljning och utvärdering av student- och lärarmobilitet, 

besök på partnerlärosäten, språkkurser för deltagande studenter och lärare, 

informationsaktiviteter samt aktiviteter som rör implementeringen av ECTS 

och Diploma Supplement. 

En preliminär fördelning görs före det aktuella läsåret utifrån genomsnittet av 

antalet utresande studenter och lärare de två senaste läsåren. Slutligen fördelas OMmedlen 

efter hur många studenter och lärare som faktiskt åkte ut under det läsår 

OM-medlen beviljades. 

IPK fördelade cirka 485 000 euro i OM-medel till de lärosäten som deltog i Erasmus 

under läsåret 2005/06. 


European Credit Transfer System 

(ECTS) 


Under 2005 beslutade kommissionen på förslag av Högskoleverket och IPK att två 

lärosäten skulle få besök av en ECTS-rådgivare under läsåret 2005/2006. Ett besök 

ägde rum i september månad 2006 på Mittuniversitetet. Det andra lärosätet, Lärarhögskolan 

i Stockholm, var tvunget att ställa in sitt besök på grund av administrativa 

hinder. IPK har fördelat drygt 38 200 kronor till Mittuniversitetet. 

Tabell: Besök av internationell ECTS-rådgivare 2005/2006 

2004/05 2005/06 2006/07 

Ansökningar 4 4 2 

Beviljade 3 2 2 

Läsåret 2006/07 beviljades två lärosäten, Högskolan i Kalmar och Högskolan i Skövde, 

ett besök av en ECTS-rådgivare. Enligt planeringen ska besöken genomföras under 

vårterminen 2007. 

ECTS introduktionsstöd 

Endast de lärosäten som inte hade beviljats introduktionsstöd för ECTS före läsåret 

2003/04 var berättigade att söka och få medel för 2006/07. Enligt kommissionens 

regler är endast ett lärosäte i Sverige berättigat att ansöka om och få stöd för denna 

aktivitet. Inget lärosäte ansökte 2006 om ECTS introduktionsstöd. 


29

Erasmus intensivkurser 

i mindre utbredda språk (EILC) 


EILC 4 (Erasmus Intensive Language Course) är intensivkurser i mindre utbredda 

språk, både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Kurserna vänder sig 

till studenter och lärare som ska studera respektive undervisa i ett annat land 

genom Erasmus. Intensivkurserna betonar värdet av språkkunskaper, gör dem 

synliga och stimulerar studenter till att lära sig främmande språk. 

Kurserna ger studenter möjlighet att studera värdlandets språk under tre till 

åtta veckor innan de påbörjar sina Erasmusstudier i landet. Studenten ska ha 

antagits som Erasmusstudent och ansöker om EILC vid sitt hemlärosäte, som 

sedan vidarebefordrar ansökan till det organiserande lärosätet. Språkkurserna 

är kostnadsfria. Studenterna kan också få extra stipendiemedel för kurstiden. 

Tabell: Antal studenter som har läst EILC per läsår 

2004/05 2005/06 2006/07 

Utresande 48 70 i.u. 

Inresande 307 292 346 

IPK bjöd i december 2005 in alla lärosäten till att organisera EILC 2006/07. Alla de 

lärosäten som ansökte om att få organisera EILC fick också möjlighet att göra det. 

Sverige tillämpar ett decentraliserat system för studentantagning till EILC. Under 

ett möte på IPK med kontaktpersoner för samtliga organiserande lärosäten fastställdes 

den preliminära antagningen av inresande EILC-studenter. 

Under 2006/07 organiserade åtta svenska lärosäten intensivkurser i svenska, samma 

antal som läsåret innan. 571 studenter ansökte om en EILC-plats, en ökning med 

18 procent jämfört med 2005/06. Lärosätena erbjöd totalt 373 platser på sina EILC, 

jämfört med 306 året innan. Sammanlagt 346 studenter genomförde kurserna, vilket 

innebar en ökning med 18 procent jämfört med läsåret innan. 

4 Tidigare kallat ILPC 


Tabell: För att organisera EILC fick lärosätena EU-medel från kommissionen och nationella 

medel från Utbildningsdepartementet enligt följande: 

Lärosäten Euro (EU-medel) SEK (nationella medel) 

Göteborgs universitet 13 940 25 573 

Högskolan Dalarna 20 247 15 344 

Högskolan Kristianstad 5 263 21 481 

Linköpings universitet 12 327 16 622 

Lärarhögskolan i Stockholm 21 471 30 688 

Malmö högskola 19 807 35 802 

Mittuniversitetet 12 953 35 802 

Uppsala universitet 29 670 30 688 

Totalt 135 680 212 000 

Lärarhögskolan i Stockholm satsar 

på språkkurser 

Lärarhögskolan i Stockholm har, inom ramen för EILC, varje sommar sedan 2002 

organiserat kurser i svenska för utländska studenter. Gunilla Colliander, lärare vid 

Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (UKL), tycker att 

EILC-kurserna är praktiska och lätta att anordna. 

– Internationella programkontoret servade 

med ett informationsmöte, vilket 

jag upplevde som givande, säger hon. 

Genom kontakten med lärare och samordnare 

från andra lärosäten fick jag mer 

information och idéer om litteratur och 

uppläggning av kurserna. Rent administrativt 

var det som att starta andra 

kurser. 

Gunilla Colliander pekar på att en gemensam 

strävan i samhället idag är att 

verka för internationalisering. Hon ser 

EILC-kurserna som ett led i det arbetet. 

– Jag tycker att det är värdefullt för 

ett lärosäte att vara känt för en positiv 

inställning till internationalisering. Vi 

planerar att fortsätta ge kurser i samma 

skala som hittills, eventuellt med något 

tidigarelagda kurser. 

Gunilla Colliander har sett ett ökat 

intresse för språkkurserna. Det tror hon 

beror på att det inom Europa sker ett 

aktivt arbete för att studenter och lärare 

ska besöka andra länders lärosäten. En 


31

annan orsak kan vara att kursen har gott 

rykte. 

Det finns många tips som Gunilla 

Colliander kan ge de lärosäten som är 

intresserade av att organisera EILC. 

– Inse hur intressant det är att få gäststuderande 

från andra länder. Var nyfiken 

på dem och låt dem vara nyfikna på 

vårt land och på varandra. Låt nyfikenheten 

vara utgångspunkt får språket! 

Erasmus intensivprogram 

(centraliserat område) 

Erasmus intensivprogram samlar studenter och lärare från olika länder för att 

de ska kunna träffas och delta i undervisning som de annars inte har tillgång 

till. Kurserna varar mellan tio dagar och tre månader och deltagarna ska komma 

från lärosäten i minst tre länder. Dessa kan vara på kandidat-, magister- eller 

doktorandnivå. 

Inom intensivprogram deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners 

i ett antal projekt. Antalet nya svensksamordnade projekt har minskat och de 

två godkända ansökningarna handlade om fortsättning av gamla projekt, inga nya 

godkändes. Antalet ansökningar var dock detsamma som året innan. Antalet projekt 

med utländska samordnare där Sverige är med ingick inte i årets rapportering 

från kommissionen. 

Tabell: Antal intensivprogram per läsår 

2004/05 2005/06 2006/07 

Svensksamordnade 5 5 2 

Utlandssamordnade 36 29 i.u. 

Antalet svenska samordnare av intensivprogram ligger på en fortsatt låg nivå. Förhoppningen 

är dock att decentraliseringen av intensivprogrammen till nationell 

nivå läsåret 2007/08, ska bidra till att det blir fler svenska ansökningar. 

De lärosäten som läsåret 2006/07 samordnar intensivprogram i Sverige är: 



Performance, Personal Growth and Communal Learning (PPCL) 


TLCE: Turkic languages and cultures in Europe 

Erasmus kursutvecklingsprojekt 

och projekt för genomförande 

och spridning 


Kursutvecklingsprojekt gör att lärosäten i olika länder kan gå samman och utarbeta 

kursprogram, studiemoduler, kursplaner eller särskilda kursplaner för 

magisterstudier. Syftet är också att projektresultaten från kursutvecklingsprojekt 

ska bli tillgängliga utanför projektpartnerskapet. 

Det totala antalet beviljade projekt i Europa har gått upp, men inga svenska projekt 

beviljades finansiering. Antalet projekt med utländska samordnare där Sverige är 

med ingick inte i årets rapportering från kommissionen. Det totala antalet projekt 

som beviljades i Europa under 2006 var 41 (motsvarande siffra 2005 var 35). 

Tabell 13: Antal kursutvecklingsprojekt med svenskt deltagande per läsår 

2004/05 2005/06 2006/07 

Ansökningar totalt 130 82 86 


Beviljade totalt 41 35 41 




33

Erasmus tematiska nätverk 


Tematiska nätverk ger möjlighet att genom samarbete mellan universitet, fakulteter 

eller institutioner höja kvaliteten och utveckla en europeisk dimension 

inom ett visst ämnes- eller studieområde. Om möjligt bör samarbetet även inkludera 

akademiska sammanslutningar och sällskap, branschorgan, andra parter 

av social och ekonomisk betydelse i den offentliga eller privata sektorn och, 

om lämpligt, studentorganisationer. 

För läsåret 2006/07 beviljades i hela Europa totalt 14 tematiska nätverksprojekt, vilket 

var fler än läsåret innan. Inga nya svensksamordnade projekt beviljades för läsåret 

2006/07. 

Tabell: Antal tematiska nätverk med svenskt deltagande per läsår 

2004/05 2005/06 2006/07 


Svensksamordnade i.u. i.u. i.u. 

Beviljade totalt 16 19 14 


Utlandssamordnade 

med svenska partners 

Svenska partners i 

pågående nätverk 

15 18 14 

87 59 i.u. 

I antalen ingår även spridningsprojekt inom Tematiskt nätverk. Sverige deltar som 

partner i alla projekt. 

Platsbesök inom Erasmus under 2006 

Platsbesöken är en obligatorisk uppgift för IPK inom Erasmusprogrammet, men 

även ett viktigt sätt att hålla kontakt med verksamheten på lärosätena. Syftet är 

både att granska de slutrapporterade uppgifterna från läsåret innan och få en ge- 


nerell bild av lärosätets internationaliseringsaktiviteter, främst inom Erasmusprogrammet. 

Det är även meningen att IPK ska bistå med information, bl.a. om de delar 

av programmet som eventuellt inte utnyttjas av lärosätet. 

Besöken har skett vid fyra olika lärosäten, vilka representerar en geografisk och 

ämnesmässig spridning. Lärosätena har själva genomfört programmet inom de områden 

som IPK har angett. 

Vid platsbesöken deltar personer på ledningsnivå, ansvariga för internationaliseringsarbetet, 

Erasmushandläggare på central nivå och på institutionsnivå, samt lärare 

och studenter. Lärosätet presenterar sin internationella verksamhet med särskilt 

fokus på Erasmus. Deltagarna diskuterar goda exempel, problem och frågor. Som en 

separat del av platsbesöket sker också en ekonomisk kontroll. Urvalet av kontrollerade 

studenter och lärare sker slumpmässigt men hänsyn tas till kön, geografisk spridning, 

ämnesmässig spridning, utbytesperiodens längd samt stipendiets storlek. 

Vid följande lärosäten har platsbesök genomförts under verksamhetsåret 2006: 

Lärosäte Kontaktperson Datum 

Umeå universitet Jenny Ahlinder 8-9 februari 

Linköpings universitet Helena Iacobaeus 22-23 mars 

Lärarhögskolan i Stockholm Caroline Bergström 19-20 april 

Kontaktpersoner för Erasmus 

Jari Rusanen, tfn: 08-453 72 42, jari.rusanen@programkontoret.se 

Anders Ahlstrand, tfn: 08-453 72 38, anders.ahlstrand@programkontoret.se 

Beatrice Mancini Ulbrich, tfn: 08-453 72 79, 

beatrice.mancini.ulbrich@programkontoret.se 


35

NATIONELLA 

BOLOGNAPROMOTORSGRUPPEN 


På initiativ av Europeiska kommissionen har nationella grupper av Bolognapromotorer 

inrättats i de Sokrates-länder som deltar i Bolognaprocessen. 

Bolognapromotorerna ska stödja lärosätenas arbete med Bolognaprocessen och 

fungera som experter och rådgivare till dem som är engagerade i arbetet. 

Under den Nationella Bolognapromotorsgruppens andra kontraktsperiod (1 juli 

2005 – 31 december 2006) utökades gruppen successivt från åtta till elva personer. 

Arbetet med rådgivning till svenska lärosäten har fortsatt och under kontraktsperioden 

genomfördes 55 promotorsbesök vid svenska lärosäten och en handfull organisationer. 

Bolognapromotorerna fokuserade under 2006 på regionala och tematiska seminarier. 

I samarbete med Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Sveriges Universitetsoch 

Högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för nätverk och samarbete inom 

högre utbildning (NSHU) organiserade gruppen en seminarieserie kring fyra teman 

på olika platser i landet. 

Målsättningen med att erbjuda i princip samma seminarium fyra gånger på fyra 

olika platser var dels att underlätta resandet för deltagare från lärosätena, dels att 

underlätta nätverkande mellan lärosäten i dessa frågor. 

Syfte: Att informera om utvalda delar inom Bolognaprocessen samt underlätta kontaktskapande 

och nätverksbyggande, som sedan kan vara ett stöd för lärosätenas 

fortsatta arbete. Samtliga seminarier hade formen av arbetsseminarier med mycket 

diskussioner både i grupper och i plenum. 

Målgrupp: Beroende på tema deltog olika kategorier från lärosätena – Bolognakoordinatorer, 

lärosätets ledning, kvalitetsansvariga, administratörer, lärare och studenter. 

Seminariernas teman och lokala värdar var följande: 


Learning outcomes & competencies 

Ansvarig organisation: IPK/Bolognapromtorerna 

Totalt antal deltagare: 258 

Umeå universitet: 15–16 december 2005 

Växjö universitet: 6–7 februari 

Mälardalens högskola, Västerås: 26–27 januari 

Högskolan Väst, Trollhättan: 16–17 februari 

Kvalitetssäkring 

Ansvarig organisation: SUHF 


Högskolan i Kalmar: 2–3 maj 

Luleå tekniska universitet: 8–9 maj 

Stockholms universitet: 16–17 maj 

Karlstads universitet: 22–23 maj 

Progression 

Ansvarig organisation: NSHU 


Göteborgs universitet: 11–12 september 

Malmö högskola: 18–19 september 

Mittuniversitetet, Sundsvall: 20–21 september 

Linköpings universitet, Norrköping: 27–28 september 

Anställningsbarhet 

Ansvarig organisation: SFS 


Uppsala universitet: 13–14 december 

Högskolan i Skövde 7–8 december 

Högskolan Kristianstad 4–5 december 

Som ytterligare en aktivitet under året arrangerade Bolognapromotorsgruppen 25-26 

september 2006 ett internat för att gå djupare i diskussioner kring Bologna och för 

att uppdatera varandra vad gällde olika delar av Bolognaprocessen. Till detta internat 

bjöds också Bolognapromotorer från Nederländerna, Storbritannien, Tyskland 

och Norge in för att ge en internationell dimension åt diskussionerna. 

Medlemmarna i den svenska Bolognapromotorsgruppen år 2005-06 har varit: 

Moa Andersson, student vid Södertörns högskola (t o m augusti 2006) 


37

Lars Ekholm, fd generalsekreterare vid Sveriges universitetsoch högskoleförbund 

Nina Gustafsson Åberg, student och medlem av ESIBs Bolognakommitté 

Lennart Hågeryd, ECTS-promotor och universitetsadjunkt vid Linköpings universitet 

Karin Järplid Linde, utredare vid Högskoleverket (fr o m september 2006) 

Janerik Lundquist, ECTS/DS nationell kontaktperson och universitetslektor vid Linköpings 

universitet 

Kerstin Norén, prorektor vid Göteborgs universitet 

Gun Román, lektor och internationaliseringsansvarig vid Danshögskolan (fr o m maj 

2006) 

Rickard Sewerin Ekström, student vid Högskolan i Kristianstad (fr o m september 

2006) 

Elvy Westlund, vicerektor vid Mälardalens högskola (fr o m maj 2006) 

Marita Wigren-Svensson, internationell koordinator vid Uppsala universitet 

Eva Åkesson, vicerektor vid Lunds universitet 

Ulf Öhlund, utredare vid Högskoleverket (t o m augusti 2006) 

Kontaktperson för Nationella Bolognapromotorsgruppen 

För mer information kontakta Viktoria Jendmyr tfn: 08-453 72 09 


COMENIUS 

Comenius inriktar sig primärt på utbildningens första stadier: från förskola 

till gymnasieskola. Programmet har även delar i vilka lärarutbildande och fortbildande 

organisationer, som högskolor och universitet, kan delta. Det gäller: 

Språkassistenter, Utvecklingsprojekt, Fortbildningsstipendier och Nätverk. 

Verksamheten vänder sig till alla aktörer inom utbildningssystemet: lärare, 

övrig pedagogisk personal och elever. 

Comenius är från 2007 ett av delprogrammen i EU:s nya ramprogram för utbildning, 

Programmet för livslångt lärande (LLP). 

Comenius språkassistenter 


Svenska lärarstuderande kan få ett stipendium för att praktisera som Språkassistenter 

vid en skola i ett annat europeiskt land. Målet är att kompetensutveckla 

lärare och blivande lärare samt att höja kvaliteten i skolundervisningen. 

Språkassistenterna deltar i första hand i språkundervisningen, men kan även 

integreras i annan verksamhet i skolan. 

Comeniusassistent är från 2007 den nya benämningen på den som inom ramen 

för Comenius praktiserar vid en skola i ett annat europeiskt land. 

Tabell: Antal Comenius språkassistenter per år 

2003 2004 2005 2006 

Ansökningar, varav 30 29 26 39 

Kvinnor 25 28 25 35 

Män 5 1 1 4 

Beviljade 29 28 24 39 


39

2003 2004 2005 2006 

Deltagande, varav 17 15 13 27 

Kvinnor 15 15 12 24 

Män 2 0 1 3 

Den nedåtgående trenden vad gäller antalet inlämnade och beviljade ansökningar 

samt deltagande assistenter har brutits och antalet inlämnade ansökningar ökade 

under 2006 med 50 procent jämfört med året innan. 

De sökande önskar i första hand praktisera i något av de stora skolspråksländerna. 

De mest populära länderna under 2006 har varit Spanien, Storbritannien, Frankrike 

och Cypern. Även Tjeckien och Nederländerna återfinns bland de sökandes förstahandsval. 

Språkassistent i Grekland 

Vårterminen 2006 praktiserade Olga Papadopoulou som Comenius språkassistent på 3:rd 

Primary School of Kastoria i Grekland. Olga studerar vid Lärarhögskolan i Stockholm med 

målet att ta examen som lärare mot yngre åldrar. Genom praktiken såg hon en möjlighet 

att utveckla sina ämneskunskaper och utvecklas som lärare. Olga berättar: 

»Innan jag åkte iväg till Grekland för att 

börja min praktik som språkassistent på engelska 

hade jag ständigt kontakt med rektorn 

på skolan. Han hjälpte mig med alla funderingar 

och frågor som jag hade vad det gäller 

mitt schema, vad jag skulle göra, vilka förväntningar 

jag borde ha, bostad etc. När jag 

väl kom till Grekland besökte jag skolan ett 

par veckor innan praktiken skulle börja, för 

att möta min handledare och övrig personal 

på skolan, men också för att bekanta mig med 

skolmiljön. Redan då kände jag mig varmt 

välkommen och att detta skulle komma att bli 

en mycket lärorik, intressant, men också rolig 

period. För eleverna introducerades jag när 

praktiken började klass för klass. 

Jag hade ett väldigt bra samarbete med 

min handledare. Vi kom mycket bra överens 

och bytte många idéer, tankar och material 

med varandra. Vad det gäller lektionsplaneringen, 

brukade vi planera tillsammans och 

jag kom med idéer och förslag på övningar 

och lekar (annorlunda än det som de är vana 

vid), anpassade för respektive lektionstillfälle. 

Handledaren var mycket öppen och såg 

fram emot de aktiviteter som jag planerade. 

När det gäller eleverna hade jag även där redan 

från början god kontakt och samarbete. 

Både elever och personal visade stort intresse 

för Sverige, när det gäller olika saker, så som 

skolsystemet och hur landet fungerar, men 

också skillnader och likheter med Grekland. 


Jag känner att min praktik i Grekland 

har hjälpt mig att mogna som lärare. Att se 

och arbeta inom ett annat skolsystem än det 

svenska har hjälpt mig att vara mer öppen 

och se saker från olika sidor och använda 

det positiva från två världar. Min tid här 

kommer att vara en livserfarenhet för mig. 

Jag känner att jag har vänner och arbetskamrater 

för livet.« 

Comenius utvecklingsprojekt 


I detta delprogram samarbetar lärosäten och organisationer, till exempel 

kommun er och gymnasieskolor, för att förbättra grundutbildning och fortbildning 

för lärare och andra personalgrupper inom skolutbildning. 

Projekten förväntas leda till utarbetande av till exempel kursplan, kurs, metod 

eller läromedel som kan användas för grundutbildning eller fortbildning 

av lärare. Ett partnerskap ska alltid omfatta minst tre olika länder och minst 

tre lärosäten. Minst en partnerinstitution per land ska bedriva fortbildning av 

lärare vid grund och gymnasieskolor. 

Tabell: Antal utvecklingsprojekt per år 

2003 2004 2005 2006 


Svensksamordnade 4 4 5 6 

Utlandssamordnade 25 22 23 18 

Beviljade, varav 11 13 5 13 



Antalet inkomna ansökningar sjönk marginellt, men antalet beviljade ansökningar 

uppgick till 2004 års nivå. Noterbart är att kommissionen för första gången på 

många år beviljade två svenskkoordinerade projekt. 

Mälardalens högskola och Malmö högskola är koordinatorer för varsitt projekt: 


41


EPT - European Portfolio for Teachers - Interpersonal, Intercultural, Social and Civic Competences 

for EURO Teachers 


MentorMigration: Training of students as mentors for migrant children in Europe 

Även Linköpings universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Lärarhögskolan i Stockholm 

och Uppsala universitet deltar som partners i olika projekt. 

Generellt uppvisade årets ansökningar till kommissionen en högre kvalitet än 

förra året. Under 2005 beviljade kommissionen endast ca 18 procent av alla ansökningar, 

medan motsvarande siffra för 2006 är 28 procent. Sett i beviljandegrad ligger 

Sverige i år på 15:e plats bland alla 28 ansökarländer, vilket för ett litet land är mycket 

framgångsrikt. Även jämfört med våra nordiska grannar har vi dels fler lärosäten 

som söker och dels har svenska lärosäten sedan 2003 fått minst ett projekt beviljat i 

varje ansökningsomgång. Inget annat nordiskt land har varit lika framgångsrikt. 

Studenter mentorer för invandrarbarn 

Malmö högskola har under tio års tid drivit projektet Näktergalen, en mentorsverksamhet 

som för samman barn i åldrarna 8–12 år med studenter. Erfarenheten visar att studenterna 

via sitt mentorskap fått större insikt och förståelse för barns olika uppväxt och 

levnadsvillkor. Det kan också bidra till att öka kunskapen om och motverka kulturella och 

sociala fördomar. 

För ett par år sedan bestämde man sig för att vidga projektet till internationell nivå, 

genom Comenius utvecklingsprojekt. 

Carina Sild Lönroth, som är verksamhetsledare 

för Näktergalen, berättar om 

hur planerna på att utvidga projektet till 

andra länder kom upp: 

– Jag var delaktig i nätverket MIR 

(Migration and Intercultural Relation) 

och fick där möjlighet att på olika nätverksträffar 

och konferenser presentera 

och föreläsa om Näktergalens mentorsverksamhet. 

Flera länder inom detta 

nätverk blev på så sätt intresserade och 

ville själv starta ett liknande projekt. Jag 

bjöd därefter in ett antal partners på 

ett så kallat ”Preparatory meeting” till 

Malmö där vi diskuterade en spridning 

av Näktergalen i Europa. 

För att kunna sprida projektet till 

andra europeiska länder beviljades 


Malmö högskola under 2006 medel från 

Comenius utvecklingsprojekt. Målet 

med projektet MentorMigration är att 

implementera centrala delar av Näktergalen 

i de sex andra europeiska länder 

som deltar i projektet, samt sprida goda 

exempel. Projektet omfattar Slovenien, 

Schweiz, Tyskland, Spanien, Norge och 

Österrike. Ansökan till Comenius förbereddes 

gemensamt. 

– Jag påbörjade arbetet med ansökan 

men fick stor hjälp av framförallt min 

partner i Norge, berättar Carina Sild 

Lönroth. Vi och en partner från Schweiz 

bildade en så kallad main-group. Vi träffades 

först vid ett tillfälle i Norge december 

2005 och sedan i februari 2006 i 

Schweiz, då vi också i stort skrev färdigt 

ansökan, 

En av de innovativa aspekterna i Comeniusprojektet 

MentorMigration är 

att långsiktigt påverka undervisningen 

och studenters lärande. I de deltagande 

länderna kommer lärarutbildningar att 

samarbeta med lokala skolor och med 

barn och föräldrar från olika kulturella 

och etniska grupper. De lärosäten som 

ingår i projektet kommer att ha webbaserade 

möten, projektmöten och seminarier 

med erfarenhetsutbyten. Målet är 

att det i varje deltagande land ska finnas 

en självständig organisation som bygger 

på Näktergalen-modellen. 

Lärarmobilitet inom Comenius 

utvecklingsprojekt 

Inom Comenius utvecklingsprojekt kan det ingå praktik under 1-10 veckor för 

lärarstuderande. En förutsättning är att praktiken ingår som en del av utvecklingsprojektet 

och att den är godkänd av kommissionen. Vidare ska den institution 

som deltar i samband med projektstarten ha ansökt om och fått ett intyg 

från sitt programkontor om finansiering av lärarmobiliteten. 

Tabell: Antal Comenius utvecklingsprojekt med lärarmobilitet per år 

2003 2004 2005 2006 

Ansökningar 1 4 2 1 

Antal personer 6 29 32 15 


Antal personer 6 29 21 15 


43

Fyra svenska lärarhögskolor, Mälardalens högskola, Högskolan i Malmö, Linköpings 

universitet samt Lärarhögskolan i Stockholm, har under 2006 erhållit ett så kallat 

Letter of Agreement, genom vilket IPK i princip förbinder sig att bevilja bidrag för 

ett bestämt antal studenter. 

Comenius fortbildningsstipendier 


Lärare och annan personal inom skolan kan söka stipendier för att delta i fortbildning 

i ett annat europeiskt land under en till fyra veckor. Högskolor och 

universitet kan ansöka till Europeiska kommissionen om att anordna kurser 

där lärare kan fortbilda sig. 

Fortbildningen kan gälla språk eller allmänna teman. Den kan ha formen 

av en kurs, men även praktik vid en partnerskola i ett annat europeiskt land är 

möjlig. Målet för verksamheten är kompetensutveckling och att höja kvaliteten 

i skolarbetet. Ett viktigt syfte är också att knyta kontakter för framtida Comeniusprojekt. 

För att ett lärosäte ska kunna vara kursanordnare inom Comenius, 

måste det först ha deltagit i ett utvecklingsprojekt. 

Tabell: Antal fortbildningsstipendier per år 

2003 2004 2005 2006 

Ansökningar 351 355 509 467 

Beviljade 238 263 323 350 

Deltagande 225 258 313 349 

Enligt tillgänglig information arrangerade Uppsala universitet och Högskolan i 

Skövde fortbildningskurser under 2006. 


Tabell: Antal språkkurser per år 

2003 2004 2005 2006 


Kvinnor 217 180 217 199 

Män 46 33 79 37 

Beviljade 172 154 193 176 


Kvinnor 137 127 164 151 

Män 25 24 22 24 

Tabell: Antal allmänna kurser per år 

2003 2004 2005 2006 


Kvinnor 60 103 142 173 

Män 28 39 71 58 

Beviljade 66 109 130 174 


Kvinnor 38 77 94 132 

Män 25 30 33 42 

Kontaktpersoner för Comenius 

Cristina Pontis, tfn: 08-453 72 49, cristina.pontis@programkontoret.se 

Suzanne Jenner, tfn: 08-453 72 95, suzanne.jenner@programkontoret.se 

Theodor Bjursell, tfn: 08-453 72 22, theodor.bjursell@programkontoret.se 


45

GRUNDTVIG 

Grundtvig ger stöd till transnationellt samarbete och rörlighet mellan organisationer 

som främjar vuxnas lärande. Målet är att öka det europeiska samarbetet 

för livslångt lärande och att förbättra vuxnas möjligheter till lärande och utbildning 

av hög kvalitet. 

Inom Grundtvig kan högskolan delta i: Partnerskap för lärande, Förberedande 

besök, Fortbildningsstipendier, Utvecklingsprojekt och Nätverk. 

Grundtvig är från 2007 ett av delprogrammen i EU:s nya ramprogram för 

utbildning, Programmet för livslångt lärande (LLP). 

Som framgår nedan har färre svenska ansökningar kunnat beviljas under 2006 inom 

de decentraliserade områdena Partnerskap för lärande, Förberedande besök och 

Fortbildningsstipendier. Orsaken till detta är att den totala av Europeiska kommissionen 

tilldelade budgeten för Grundtvigs decentraliserade delar har minskat. 

Grundtvig partnerskap för lärande 


I detta delprogram samarbetar förhållandevis små organisationer inom området 

vuxnas lärande kring ett gemensamt tema. Minst tre partnerorganisationer 

i tre olika länder krävs för att ett projekt ska få stöd. Integrering av invandrare, 

personer med behov av särskilt stöd och IT i vuxenutbildningen är ofta förekommande 

teman. Studerandedeltagande eftersträvas. Begreppet studerande 

ska ses i vid bemärkelse, som lärande personer vilka kan dra nytta av projektens 

resultat. 

Universitet och högskolor kan delta inom ramen för sin tredje uppgift, den som är 

vänd mot allmänheten. Denna möjlighet utnyttjades år 2006 av ett lärosäte, vars ansökan 

beviljades. Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska universitet, är samordnare 


för ett projekt vars syfte är att utväxla erfarenheter kring och utveckla metodologier 

för att på olika vis kunna bidra till vuxnas informella lärande till och genom musik. 

Antalet inlämnade ansökningar under 2006 var betydligt fler jämfört med 2005, 

medan antalet beviljade ansökningar och deltagande projekt har minskat av budgetskäl. 

Tabell: Antal Partnerskap för lärande per år 

2003 2004 2005 2006 




Beviljade projekt, varav 30 33 48 40 



Deltagande projekt, varav 30 33 43 38 



Grundtvig förberedande besök 


Förberedande besök syftar till att ge potentiella aktörer inom Partnerskap för 

lärande möjlighet att träffas och förbereda projektansökan eller att delta i s.k. 

kontaktseminarier för att knyta kontakter för projektsamarbete. 

Tabell 22: Antal förberedande besök per år 

2003 2004 2005 2006 

Ansökningar 23 22 50 30 


47

2003 2004 2005 2006 

Beviljade ansökningar 14 15 50 22 

Deltagande 14 15 48 20 

Att antalet ansökningar, och därigenom även deltagare, minskade under 2006, till 

skillnad mot 2005, kan främst förklaras av att IPK år 2005 anordnade ett kontaktseminarium 

med ett stort antal svenska deltagare. Detta var en speciell satsning som 

fick ett märkbart genomslag i antalet ansökningar. 

Under 2006 genomförde IPK ett mindre kontaktseminarium, varför inte samma 

nivå behölls som för 2006. I jämförelse med 2004 har dock både antalet ansökningar 

och deltagandet ökat. Främst kan detta förklaras av den riktade informationen i 

”IPK:s vuxenätverk”. De meddelanden som skickas till nätverket (450 personer) har 

ökat kunskapen om möjligheterna till deltagande i kontaktseminarier. Nätverket har 

kompletterat nyheterna på webbplatsen och i nyhetsbreven. 

Bland ansökningarna gäller 75 procent kontaktseminarier, medan 25 procent gäller 

förberedande besök. Skälen till avslag är vanligtvis att ansökaren nyligen beviljats 

bidrag eller att flera ansökningar sänts in från samma organisation. 

En rutin med rullande ansökningsdatum, som har gagnat sökande som med kort 

varsel önskat genomföra sina besök, har ändras till fasta ansökningsdatum för att 

möjliggöra en hantering som följer Europeiska kommissionens nya regler om urvalsförfarande. 

Under 2006 har inte några lärosäten ansökt om eller deltagit i förberedande besök. 

Grundtvig fortbildningsstipendier 


Lärare och annan personal inom vuxenutbildningen kan söka bidrag för att 

delta i en fortbildningskurs, en konferens eller ett studiebesök i ett annat europeiskt 

land. Fortbildningen kan även ske i form av så kallad job-shadowing, 

dvs. man följer en kollega i det dagliga arbetet. Fortbildningen ska omfatta en 

till fyra veckor, med undantag för konferenser och studiebesök som kan vara 

kortare. 


Antalet inlämnade ansökningar och beviljade projekt har ökat under 2006. 

Tabell: Antal fortbildningsstipendier per år 

2003 2004 2005 2006 


Kvinnor 39 24 46 83 

Män 20 13 23 27 



Kvinnor 27 19 35 28 

Män 13 10 20 11 

Riktade informationsinsatser till exempelvis IPK:s vuxennätverk och samordning 

med Arionansökningar har gett god utdelning. Bland de sökande och beviljade 

fanns dock inga lärare som arbetar med vuxenutbildning inom högskolan. 

Enligt tillgänglig information arrangerade Uppsala universitet och Högskolan i 

Skövde fortbildningskurser under 2006. 

Grundtvig utvecklingsprojekt 


Inom detta delprogram samarbetar vuxenutbildningsinstitutioner för att utveckla 

och förbättra vuxenutbildningen. Lärosäten efterfrågas ofta som partners. 

Inför 2006 har antalet föransökningar fortsatt att öka, liksom antalet slutligt inlämnade 

ansökningar. 


49

Tabell: Antal Grundtvig utvecklingsprojekt per år 

2003 2004 2005 

2005 

inför 

2006 

Föransökningar, varav 38 48 63 77 



Vidare till fullst. ansökan, 

varav 

32 27 28 27 



Beviljade projekt (2006), varav 11 14 18 12 



Bland de svensksamordnade föransökningarna var det bara tre projektförslag som 

gick vidare till fullständig ansökan. Inget av dessa projekt beviljades stöd. En av 12 

svenska partners var en högskola, Lärarhögskolan i Stockholm. 

Det totala antalet ansökningar inom Grundtvig utvecklingsprojekt ökar stadigt 

och konkurrensen blir hårdare, samtidigt som kommissionen har börjat tillämpa en 

princip med att ge större budget men till färre projekt, detta i syfte att bättre säkra 

att dessa når avsedda resultat. Av 430 föransökningar inbjöds 152 att lämna fullständig 

ansökan och 47 beviljades bidrag. Året innan beviljades 71 projekt medel. 

Grundtvig nätverk 


Detta programområde innefattar nätverk och tematiska seminarier. 

Nätverk syftar till att öka synergieffekterna och samarbetet mellan Grundtvigprojekt 

inom ett temaområde och att sprida resultat från dessa projekt. Ett 

nätverk ska omfatta minst tio partnerländer. 


Tematiska seminarier ska bana väg för framtida Nätverk inom temaområden 

där sådana saknas. Organisationer från minst tre länder kan ansöka om att få 

anordna Tematiska seminarier. 

Tabell: Antal Grundtvig nätverk per år 

Grundtvig Nätverk 2003 2004 2005 

Föransökningar i.u. 11 i.u 14 

Svensksamordnade - 4 i.u 0 

Utlandssamordnade - 7 i.u 14 

Vidare till fullständig ansökan 4 4 10 5 



Beviljade projekt 2 1 6 1 


Utlandssamordnade 2 1 6 

2005 

inför 2006 

Ett system med föransökan tillämpades inför ansökan 2006. Årligen godkänns totalt 

endast ett tiotal projekt av kommissionen och med det ökande söktrycket blir det allt 

svårare att få ett projekt godkänt. Ingen svensk högskola fanns representerad bland 

samordnare eller partner. 

Kontaktperson för Grundtvig 

Kerstin Hagblom, tfn: 08-453 72 26, kerstin.hagblom@programkontoret.se 


51

ARION 

Studiebesöksprogrammet Arion ska ge skolledare, övriga beslutsfattare samt 

experter inom utbildningsområdet möjlighet att delta i en internationell diskussion 

kring utbildningsfrågor. 


Efter flera års konstant ökning av antalet ansökningar sjönk antalet under 2006 med 

40 procent. Det är första gången på över sex år som programmet noterar en minskning. 

Rekordsiffran 2005 motsvarade en ökning på 400 procent sedan sekelskiftet. 

Det ökade antalet ansökningar påverkar dessvärre inte det antal stipendier som Sverige 

tilldelas av kommissionen, tvärtom har antalet sjunkit. Den låga beviljandegraden 

är troligen en av förklaringarna till det sjunkande antalet ansökningar. Bland de 

sökande dominerar de prioriterade målgrupperna (80 procent): 

• Personal inom förskola, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning 

som har ledningsuppgifter eller arbetar med utvärdering. I undantagsfall 

kan även lärare med ansvar för internationalisering, som föreslagits av skolans 

rektor, samt studieoch yrkesvägledare komma ifråga 

• Personal inom lärarutbildningen 

• Politiker och tjänstemän inom statlig, regional eller kommunal förvaltning 

med arbetsuppgifter som inriktar sig på utbildningsfrågor. 

Under 2006 års ansökningsomgång inkom totalt fyra ansökningar från personer 

knutna till universitet. Ansökningarna kom från Luleå Tekniska Universitet, Umeå 

Universitet, Uppsala Universitet samt Växjö Universitet. De lärosäten som beviljades 

varsitt stipendium för att delta i studiebesök var Växjö universitet, Institutionen 

för pedagogik, och Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning. I båda fallen 

gällde stipendierna besök i Italien. 

Tabell: Antal studiebesök per år 

Arion 2004 2005 2006 



Arion 2004 2005 2006 


Deltagare, varav 61 60 54 

Kvinnor 37 34 35 

Män 24 26 19 

Kontaktpersoner för Arion 

Anna Gudmundsson, tfn: 08-453 72 00, anna.gudmundsson@programkontoret.se 

Anna Andersson, tfn: 08-453 72 72, anna.andersson@programkontoret.se 

LEONARDO DA VINCI 

Leonardo da Vinci är EU:s program för yrkesutbildning och kompetensutveckling. 

Programmet har tre mål: 

1) Att förbättra färdigheter och kvalifikationer hos deltagare i grundläggande 

yrkesutbildning på alla nivåer; 

2) Att förbättra kvalitet och tillgänglighet av fortsatt yrkesutbildning i 

ett livslångt perspektiv; 

3) Att främja och förstärka yrkesutbildningens bidrag till förnyelseprocessen 

i syfte att förbättra konkurrensförmågan och företagarandan. 


53

Leonardo da Vinci startade 1995 och den andra fasen sträcker sig mellan 2000 

och 2006. 31 länder medverkar i programmet. 

Prioriteringar 

I utlysningen inför ansökningsomgången för 2006 finns fyra prioriteringar med 

som kommissionen har beslutat om: 

1) Främja insyn och jämförbarhet i kompetenser 

2) Utveckla kvalitetssäkringsverktyg 

3) Utveckla innovativt innehåll i e-learning 

4) Kompetensutveckling av lärare och utbildare inom yrkesutbildning 

Procedurer 

Leonardo da Vinci är indelat i tre s.k. procedurer, beroende på vem som ansvarar 

för besluten om tilldelning av stöd: 

1) Procedur A – Beslut i det egna landet och decentraliserad administration; 

IPK ansvarar helt för administrationen. 

2) Procedur B – Tvådelat ansökningsförfarande, föransökan och fullständig 

ansökan. Slutligt beslut om ekonomiskt stöd fattas av Europeiska 

kommissionen. IPK ansvarar för administrationen. 

3) Procedur C – Tvådelat ansökningsförfarande, som ovan, beslut och 

administration sköts av Europeiska kommissionen. 

De tre procedurerna är indelade i fem delområden: 

Delområde 

Procedur 

1) Transnationell rörlighet (praktik och utbyten) A 

2) Pilotprojekt B 

3) Transnationella nätverk B 

4) Utveckling av språkkompetens B 

5) Referensmaterial C 

Leonardo da Vinci är från 2007 ett av delprogrammen i EU:s nya ramprogram 

för utbildning, Programmet för Livslångt lärande (LLP) 


Praktik och utbyten (Procedur A) 


Praktikdelarna inom Leonardo da Vinci vänder sig till följande målgrupper: 

• Studerande i grundläggande yrkesutbildning 

• Universitetsstuderande 

• Unga yrkesarbetare, nyutexaminerade och arbetslösa 

Utbytesdelarna i programmet vänder sig till följande målgrupper: 

• Personalansvariga i företag, utbildningsansvariga och utbildningsplanerare 

i yrkesutbildning, utbildare och yrkesvägledare 

• Språkutbildare 

Praktikprojekt 

Praktikdelarna i programmet är inriktade på att erbjuda möjligheter till praktik i 

Europa för elever i grundläggande yrkesutbildning, högskolestudenter samt nyutexaminerade, 

arbetstagare och arbetslösa. I dessa projekt samarbetar en eller flera 

skolor, universitet, organisationer eller företag med motsvarande verksamheter i ett 

eller flera EU-länder. 

IPK utlyser en till två ansökningsomgångar per år och godkända projekt kan sedan 

löpa över maximalt två år. 

År 2006 tilldelades Sverige 2 225 000 euro till de decentraliserade praktikprojekten. 

IPK valde att anordna två ansökningstillfällen. Den totala uppgången i antalet 

ansökningar för de båda ansökningstillfällena år 2006 är 37 procent jämfört med 

föregående år. Stora ökningar noteras för praktik för unga arbetstagare (+30 procent) 

samt praktik för ungdomar i grundläggande yrkesutbildning (+28 procent). 

Antalet inlämnade projektansökningar har kraftigt ökat inom området praktik. 

Antalet beviljade projekt har dock ökat marginellt. Anledningen till det är att IPK 

i stor utsträckning har godkänt stora projekt med många deltagare, vilket avspeglar 

sig i det ökade antalet deltagare 2006. 


55

Tabell: Antal praktikprojekt per år 

2003 2004 2005 2006 

Ansökningar totalt 87 84 89 118 


Ansökningar lärosäten 6 6 8 8 

Beviljade projekt lärosäten 5 5 8 6 

Antal deltagande studenter 111 155 171 173 

(Siffrorna i tabellen är inte baserade på projektens slutrapporter) 

År 2006 inkom fyra ansökningar från svenska lärosäten i en första ansökningsomgång. 

Alla ansökningarna godkändes. I ett försök att få in fler ansökningar, bl.a. från 

högskolor och universitet, anordnade IPK en andra ansökningsomgång under våren 

2006. Tack vare direkta informationsinsatser mot målgruppen kom det in ytterligare 

fyra ansökningar. Två godkändes, en blev placerad på reservlista och en godkändes 

inte. 

Under 2006 deltog, liksom tidigare år, ett flertal högskolor och universitet i relativt 

få ansökningar. En orsak kan vara att fler högskolor och universitet väljer att 

skriva gemensamma ansökningar och skicka ut studenter från flera lärosäten inom 

samma projekt. En ansökan kan alltså ge studenter vid flera lärosäten möjlighet att 

delta i programmet. 

Universitet och högskolor som under året har varit involverade i studentpraktikprojekt 

inom Leonardo da Vinci är: 


OTHELLO (Organised Training for Higher Education students through Leonardo pLacements 

in Oraniziatio), ett mobilitetsprojekt som syftar till att ge studenter inom 

framförallt teknik, kemi, media, design och turism praktisk yrkeskunskap och internationell 

erfarenhet. 


WiTEC Student/Trainee 2006 är ett mobilitetsprojekt som vänder sig till kvinnliga 

studerande inom teknik, naturvetenskap och IT. 

Partners är Chalmers Tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, 

Högskolan på Gotland, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds 

universitet, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Umeå universitet, Växjö universitet. 


Kungliga Tekniska Högskolan 

SMARTIE (Student Mobility And Research Training in Enterprises), ett mobilitetsprojekt 

som vänder sig till alla studenter på KTH och syftar till att genom praktik förbereda 

studenter för arbetslivet i en internationell miljö. 


PESUUS2 (Practice in Europe Support for Uppsala University Students 2) 

Projektet syftar till att ge studenter möjlighet att genomföra en praktikperiod i något 

annat europeiskt land samt att stödja och uppmuntra studenter som vill pröva sina 

teoretiska kunskaper på arbetsmarkanden. 

Euroinfo Centre 

EuropaStudent 3 

Syftet med projektet är att öka möjligheterna för svenska och europeiska studenter 

som läser vid Högskolan i Jönköping att göra praktik i anslutning till sin utbildning. 

Inom ramen för projektet är det även möjligt för utländska studenter att praktisera 

på företag i Jönköpings län. 


Culinary Studies in Food-Science-Culture-Hospitality 

Projektets syfte är att stärka och främja den kulinariska högskoleutbildningen i Grythyttan-Örebro 

Universitet. Genom projektet får studenterna tillgång till de mest betydelsefulla 

och nytänkande företagen inom mat- och dryckesbranschen i Europa. 

Utbytesprojekt 

Utbytesdelen av Leonardo da Vinci är inriktad på att erbjuda möjligheter till erfarenhetsutbyte 

för personalansvariga, personer som planerar och administrerar program 

för yrkesinriktad utbildning, utbildare och yrkesvägledare samt utbildare och 

handledare inom språkområdet. Även dessa projekt kan löpa över maximalt två år. 

Antalet inkomna ansökningar har ökat markant jämfört med tidigare år. År 2006 

tilldelades Sverige 482 000 euro till de decentraliserade utbytesprojekten. 

IPK anordnade två ansökningstillfällen under året och den totala uppgången i 

antalet ansökningar för de båda ansökningstillfällena år 2006 är 37 procent jämfört 

med föregående år. Den största ökningen noteras för utbildarutbyten (+50 procent). 


57

Tabell: Antal utbytesprojekt per år 

2003 2004 2005 2006 

Ansökningar totalt 44 46 34 61 


Ansökningar lärosäten 1 3 3 4 

Beviljade ansökningar lärosäten 1 3 3 4 

Antal deltagande utbildare för båda 

målgrupper 

4 50 26 17 

År 2006 inkom 61 utbildarutbytesansökningar, varav en beviljades inom kategorin 

Språkutbildare. De lärosäten som lämnade in och beviljades en ansökan var KTH, 

Högskolan Gotland, Högskolan Halmstad och Umeå universitet. Beviljandegraden 

för ansökningar från lärosäten har de senaste åren varit hög inom utbytesprojekt. 

Likaså har de svenska lärosätenas deltagande i utbildarutbyten legat på en stabil 

nivå sedan 2004. Däremot varierar antalet deltagande individer i hög grad. I årets 

ansökningsomgång har IPK, på grund av stor efterfrågan, behövt skära ner antalet 

deltagare med hälften. 

Leonardo da Vincis Kvalitetspris 2006 

Den 12 oktober 2006 korades 4 vinnare till Internationella programkontorets kvalitetspris 

inom Leonardo da Vinci - transnationell rörlighet (mobilitet). 

Priset, som delades ut för tredje året i rad, gick till de kvalitativt bäst genomförda 

och dokumenterade projekten från 2004-års ansökningsomgång. Projekten genomfördes 

mellan 2004-2006. Kvalitetsprisen delades ut till projekt inom fyra delområden: 

• Elevpraktik (elever inom grundläggande yrkesutbildning) 

• Studentpraktik (studenter på högskola, universitet) 

• Arbetstagare (arbetstagare, arbetslösa, KY-studenter) och 

• Utbildare (lärare, handledare, språkutbildare, personalansvariga) 

2006 års vinnare i delområdet Studentpraktik var Euro Info Centre i Jönköpings län. 

Projektet är ett samarbete mellan Ingenjörshögskolan, Internationella Handelshögskolan 

och Euro Info Centre i Jönköping och har resulterat i praktik för 25 svenska 


och utländska studenter på företag i Europa och i Jönköpings län. Vinnarna kommer 

även att nomineras till det europeiska kvalitetspriset för mobilitet. 

Utvecklingsprojekt (Procedur B) 


• Pilotprojekt 

• Transnationella nätverk 

• Utveckling av språkkompetens 

Under 2006 beviljades 14 ansökningar inom Leonardo da Vinci utvecklingsprojekt. 

Tre av dem är projekt som samordnas av lärosäten. 

Pilotprojekt 

Ett pilotprojekt inom Leonardo da Vinci syftar till att utveckla nya undervisningsmetoder, 

utbildningsmaterial och nya samarbetsmöjligheter mellan olika aktörer på 

yrkesutbildningsområdet. Projektet måste vara nyskapande och ska utmynna i ett 

konkret resultat som motsvarar ett identifierat behov. Det är inte möjligt att få stöd 

för att genomföra utbildningsaktiviteter. 

Nedan följer de lärosäten som under 2006 beviljades pilotprojekt: 

Sjöfartshögskolan Kalmar 

SECURITAS MARE II – Spreading of knowledge about crowd and crisis management 

training, in accordance with the newly developed EU standard, to all relevant target groups. 

Syftet med projektet är att utveckla och sprida resultatet från ett tidigare framgångsrikt 

projekt om krishantering i skeppsbranschen. 


Joint program in vocational training of public health nutritionists 

Projektet ska ta fram ett gemensamt europeiskt program i näringsfysiologi som svarar 

mot behoven från olika intressenter och kan ta fram rekommendationer till be- 


59

slutsfattare. Fem partnerorganisationer från fem länder deltar i projektet. 


EPRODEC – European Production Engineer Certification 

Målet med projektet är att identifiera och specificera enhetliga krav för vad som krävs 

för högskoleingenjörsexamen (BSc-nivå) för europeiska produktingenjörer. Projektet 

har även för avsikt att öka växelverkan mellan industrin och universitet i Europa. 

Bättre krishantering till sjöss 

Securitas Mare är namnet på ett av de senaste årens framgångsrika svenska 

utvecklingsprojekt. Det har bland annat resulterat i en ny typ av utbildning för 

krishantering på sjön. 

Sjöfartshögskolan i Kalmar var 2002– 

2005 projektsamordnare för utvecklingsprojektet 

Securitas Mare inom ramen för 

Leonardo da Vinci. Den övergripande 

målsättningen var att förbättra kompetensen 

inom krishantering på sjön. Inte 

mindre än 15 partners från nio länder deltog 

i projektet. Syftet var att öka förståelsen 

och beredskapen för krishantering 

på sjön i ett multinationellt perspektiv 

och därigenom stärka yrkesutbildningen 

på området. Genom projektet utvecklades 

en ny typ av utbildning för krishantering 

på sjön. Den fokuserar på hur 

människor reagerar i krissituationer och 

på mänskliga faktorer. 

Målgrupp för projektet var personal 

på färjor och andra passagerarfartyg 

samt personer på beslutsfattande nivå 

inom sjöfartsbranschen och andra grupper 

som involveras vid kriser såsom 

sjukvårdspersonal och brandkår. 

Under 2006 fick Sjöfartshögskolan 

en fortsättning på detta projekt beviljat, 

Securitas Mare II. Målsättningen är att 

sprida och utveckla resultaten från det 

tidigare projektet och även föra över det 

till andra grupper där det finns behov 

av att utveckla kunskapen om krishantering, 

så som polis, brandkår och sjukvård. 

I början av december 2006 anordnade 

det finska Leonardokontoret spridningskonferensen 

”From Copenhagen to Helsinki”. 

Projektet Securitas Mare var ett 

av tre svenska projekt av totalt 50 som 

valdes ut av kommissionen att ingå i 

en projektkatalog över de utvecklingsprojekt 

under åren 2000–2006 som bäst 

stödjer Köpenhamnsprocessen. 

En annan viktig del i konferensen var 

att utse de tio vinnarna för utvecklingsprojekt 

som på bästa sätt stödjer Köpenhamnsprocessen. 

Att en så stor andel 

(6 procent) av de utvalda projekten är 

svensksamordnade visar att Sverige se- 


naste åren inte bara utmärkt sig genom 

ett ökat antal beviljade projektansökningar, 

utan även genom att de beviljade 

projekten håller en hög kvalitet. 

Transnationella nätverk 

Ett nätverksprojekt sammanför och utvecklar kunskap, innovativa metoder och 

produkter inom yrkesutbildningsområdet på europeisk nivå. Nätverkets främsta 

funktion är att sprida nytt material och resultat inom ett visst område i så stor utsträckning 

som möjligt. 

Nätverk kan skapas inom en specifik sektor eller inom särskilda regioner. Nätverken 

ska också kunna bidra till att förbättra analys och planering för nya behov 

inom grundläggande yrkesutbildning eller fortbildning. De som ingår i nätverket 

ska komplettera varandra, det vill säga återfinnas inom olika kompetensområden. 

Utveckling av språkkompetens 

Ett projekt för utveckling av språkkompetens ska stödja livslångt lärande och bygga 

upp kunskaper, färdigheter och kompetenser. Målet är att höja den språkliga kompetensen 

inom ramen för yrkesutbildningen. Ett särskilt mål är att främja de mindre 

språken, som inte lärs ut eller talas av så många. På det sättet ökar förståelsen för 

olika kulturer. 

Projekten kan bland annat röra åtgärder som ökar medvetenheten om språk- och 

kulturkompetens i små och medelstora företag. Det kan också handla om utveckling 

av redskap i form av till exempel läroplaner och undervisningsmaterial som är anpassade 

till olika yrkesområden. 

Sveriges deltagande i Leonardo da Vinci: 

Procedur B 

Tabell: Antal svenska ansökningar inom hela Procedur B. Se nästa sida. 


61

Tabell: Antal svenska ansökningar inom hela Procedur B 

2002 2003 2004 2005 2006 

Föransökan 26 (5) 27 (9) 23 (6) 32 (5) 41 (10) 

Vidare till fullständig 

ansökan 

16 (3) 17 (3) 16 (5) 21(5) 31 (9) 

Beviljade 9 (3) 6 (3) 6 (3) 8 (2) 14 (3) 

Siffran inom parentes anger antal lärosäten. 

Sveriges andel av områdets totala beviljade medel har ökat från 3,35 procent under 

2005 till 5,10 procent 2006. Detta innebär att Sverige hamnar på åttonde plats, av 31 

länder. 

Enligt IPK:s regleringsbrev var målet att minst tio svensksamordnade utvecklingsprojekt 

skulle godkännas 2006. Detta mål uppnåddes med råge. Såväl antalet 

föransökningar som antalet ansökningar som kvalificerade sig till fullständig ansökan 

ökade gentemot 2005. Även antalet beviljade projekt ökade. Därtill har antalet 

föransökningar från lärosäten ökat, medan antalet beviljade projekt med lärosäten 

som samordnare ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare år. 

Projektsamordnarna för de 14 godkända svensksamordnade projekten fördelar sig 

enligt följande: tre högskolor, två gymnasieskolor, två utbildningsorganisationer, två 

myndigheter, en folkhögskola, en arbetsgivarorganisation, en ekonomisk förening 

(samarbete inom vuxenutbildning mellan sex kommuner), ett kommunalt utbildningscentrum 

och en ideell förening. 

Utöver den redovisade statistiken för svensksamordnade projekt deltar många 

svenska lärosäten som partners i både svensk- och utlandssamordnade projekt. 

Kontaktpersoner för Leonardo da Vinci 

Christina Jansson, tfn: 08-453 72 71, christina.jansson@programkontoret.se 

Isabella Palomba Rydén, tfn: 08-453 72 69, 

isabella.palomba.ryden@programkontoret.se 

Marianne Feldt, tfn; 08-453 72 74, marianne.feldt@programkontoret.se 

Bengt Landfeldt, tfn: 08-453 72 64, bengt.landfeldt@programkontoret.se 


EUROGUIDANCE SWEDEN 

Euroguidance Sweden är ett resurscenter för studieoch yrkesvägledare inom 

grund-, gymnasie- och högskolan. Centret ska stödja och uppmuntra mobilitet 

i Europa. Euroguidance Sweden är en del av Leonardo da Vinci och centret 

ingår i ett nätverk, där alla medlemsländer inom EU samt EES- och ansökarländerna 

ingår. 

Under 2006 har Euroguidance Sweden medverkat på informationsdagar och konferenser 

för högskolornas vägledare samt hållit föreläsningar för studenterna på vägledarutbildningarna 

vid Lärarhögskolan i Stockholm och vid Umeå universitet. 

Bland andra aktiviteter under året kan nämnas handboken ”Europa för studieoch 

yrkesvägledare”, som har utvecklats till en elektronisk publikation. Ett särskilt 

aktivt samarbete med Euroguidance Denmark har bl a resulterat i en gemensam 

dansk-svensk webbpublikation om mobilitet och vägledning. Inom det myndighetsnätverk 

som är knutet till Euroguidance Sweden har centret tagit initiativ till att 

utarbeta information för utländska vägledare och andra intressenter inom ramen för 

publikationen ”Education, Work, Guidance in Sweden”. 

Euroguidance Sweden har under året också representerat Sverige i den av kommissionen 

tillsatta ”PLOTEUS coordination group”, som arbetar med att länka utbildningsdatabasen 

PLOTEUS till nationella databaser i de olika länderna. Centret 

har även ansvarat för att uppdatera det svenska innehållet i databasen samt för att 

svara på frågor från allmänheten som genererats via portalen. 

Kontaktperson för Euroguidance 

Nina Ahlroos, tfn: 08-453 72 17, nina.ahlroos@programkontoret.se 


63

EUROPASS 

Europass är ett ramverk som består av fem dokument som syftar till att hjälpa 

studerande och arbetstagare att göra sina färdigheter och kompetenser tydliga 

och lätta att förstå inom Europa. Europass kan användas i alla EU-länder, Efta/ 

EES-länderna och kandidatländerna. 

De fem dokumenten som ingår i ramverket är: 

• Europass meritförteckning 

• Europass språkpass 

• Europass mobilitet 

• Europass tillägg till slutbetyg 

• Europass bilaga till examensbevis 

Internationella programkontoret är Sveriges Nationella Europasscenter och ansvarar 

för dokumentet Europass mobilitet. Arbetsmarknadsstyrelsen ansvarar för Europass 

meritförteckning, Uppsala universitet för Europass språkpass, Skolverket för Europass 

tillägg till slutbetyg och Högskoleverket för Europass bilaga till examensbevis. 

Kontaktpersoner för Europass 

Bengt Landfeldt, tfn: 08-453 72 64, bengt.landfeldt@programkontoret.se 

Nona Pelevic, tfn: 08-453 72 87, nona.pelevic@programkontoret.se 


CEDEFOP 

Cedefop (Centre pour le développement de la formation professionnelle) är 

det europeiska centret för utveckling av yrkesutbildning. Genom Cedefop arrangeras 

årligen ett sjuttiotal studiebesök i Europa för beslutsfattare inom yrkesutbildningsområdet. 

Cedefop svarar också för viss dokumentation inom 

yrkesutbildningsområdet, där Skolverket är den svenska kontaktpunkten. 

Syftet med studiebesök inom Cedefop är dels att överföra kunskap om yrkesutbildning, 

dels att skapa kontakter och nätverk mellan specialister i olika 

länder. Studiebesöken ska också uppmuntra till europeiskt samarbete och 

skapa förutsättningar för samarbete inom olika EU-program, t.ex. Leonardo 

da Vinci. 

Antalet ansökningar är återigen uppe på den nivå som redovisades 2004. Deltagarna 

kommer från högskolor, arbetsförmedlingar, kommuner, landsting, gymnasieskolor, 

vuxenutbildningar, arbetsmarknadens parter, företag och myndigheter. 

Tabell: Svenskt deltagande i Cedefop per år 

2002 2003 2004 2005 2006 

Ansökningar 77 68 (8) 97 (6) 72(6) 97(9) 

Deltagande 32+1* 32 (4) 32 (2) 30(3) 30(4) 

Siffran inom parentes anger antal lärosäten 

* Medel för ett extra studiebesök 

Ovanstående siffror visar antalet ansökare som sökt bidrag för studiebesök som genomförts 

under det redovisade året. För 2006 innebär detta att ansökningar som 

kommit in under oktober 2005 och mars 2006 redovisas ovan. 

Inom Cedefop ansökte totalt 97 personer om att få göra studiebesök under 2006. 

IPK kunde bevilja 30 ansökningar, vilket motsvarar Sveriges kvot inom programmet. 

Nio representanter från högskola/universitet ansökte under 2006. Av dessa beviljades 

fyra stipendier, varav två till Högskolan i Borås. 


65


Vocational training institutions and SME:s 

Istanbul, Turkiet 


Recognition and assessment of non-formal and informal learning 

Slovenien 

Luleå Tekniska Universitet 

Initial and continuing training in IT 

Bonn, Tyskland 


A vehicle towards equal opportunities 

Valletta, Malta 

I Sverige anordnar IPK årligen, inom ramen för Cedefop, ett antal studiebesök för 

utländska deltagare. Medverkar gör bland annat myndigheter, svenska branschorganisationer, 

företag och utbildningsinstitutioner. 

IPK organiserade under 2006 fyra studiebesök på följande teman: 

• Using Mobility to attract young people 

• Lifelong guidance in Sweden 

• Recognising Sports Qualifications 

• The training needs of those with low qualification 

Kontaktperson för Cedefop 

Heléne Säll Matsson, tfn: 08-453 72 75, helene.sall.matsson@programkontoret.se 


TEMPUS 

Tempus (Trans-European Mobility Scheme för Higher Education) är ett EUfinansierat 

samarbetsprogram inom högre utbildning. Syftet med programmet 

är att stödja moderniseringsprocessen inom högre utbildning i partnerländerna. 

Tempus ska också stödja den demokratiska utvecklingen och främja den 

kulturella dialogen. Programmet har sedan 1990 möjliggjort samarbete mellan 

högskolor, företag och myndigheter i EU och partnerländerna. Tre typer av anslag 

kan beviljas: 

• Gemensamma europeiska projekt (JEP) avser anslag till samarbeten mellan 

flera högskolor. Projekten är två- eller treåriga och omfattar bl.a. 

kursutveckling, institutionsuppbyggnad och universitetsadministration. 

Studentmobilitet kan ingå i kursutvecklingsprojekten. Budget är 

max 500 000 euro. 

• Strukturella och kompletterande åtgärder (SCM) kan pågå under max 

ett år och ska möta aktuella behov i partnerländerna. Budget är max 

150 000 euro. 

• Individuella mobilitetsanslag (IMG) är en kompletterande åtgärd som 

i första hand möjliggör resor och konferensdeltagande för högskolepersonal 

och beslutsfattare i partnerländerna. Även EU-länderna kan göra 

besök i partnerländerna 

Utöver de anslag som Europeiska kommissionen beviljar, disponerar IPK särskilda 

medel från Utbildningsepartementet för att främja svenskt deltagande i 

Tempus. För 2006 uppgick detta belopp till 1 120 000 kronor. 

Tempus partnerländer är följande: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, 

Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, 

Moldavien, Ryssland, Ukraina, Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, 

Serbien, Montenegro och Kosovo samt Marocko, Algeriet, Tunisien, 

Egypten, Jordanien, Syrien, Palestinska myndigheten, Libanon och Israel (som 

deltar med självfinansiering). Turkiet, Bulgarien och Rumänien kan delta på 

självfinansierad basis. Detta gäller även för Australien, Kanada, Japan, Island, 

Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland, Schweiz och USA. 


67

Antalet ansökningar om Gemensamma europeiska projekt, liksom antalet beviljade 

projekt med svenskt deltagande, ökade 2006. 

Tabell: Sveriges deltagande i gemensamma europeiska projekt 2003-2006 (JEP) 

2004 2005 2006 


Svensk kontraktor 39 40 40 

Svensk koordinator 25 28 24 

Svensk partner 35 38 42 





Under 2006 beviljade Europeiska kommissionen tjugo Gemensamma europeiska 

projekt med svenskt deltagande. Sverige är därmed, liksom de senaste åren, ett av de 

mest aktiva europeiska länderna i Tempus. I tolv av de tjugo projekten med svenskt 

deltagande har ett svenskt lärosäte rollen som kontraktor och i tio projekt rollen 

som både koordinator och kontraktor. Fjorton av de tjugo beviljade Gemensamma 

europeiska projekten med svenskt deltagande rör kursutveckling. Tre avser institutionsuppbyggnad 

och lika många projekt har som mål att utveckla administrationen 

vid lärosäten i partnerländerna. 

Under 2006 märktes en ökning av antalet projekt med MEDA-länderna 6 . Åtta av 

de beviljade projekten innebär samarbete med ett MEDA-land. Motsvarande siffra 

för 2005 var två projekt. Antalet beviljade projekt med ett Tacis-land 7 sjönk från elva 

under 2005 till nio 2006. Med CARDS-länder 8 beviljades Sverige under 2006 tre 

projekt och året innan fem projekt. 

På nästa sida visas en figur över vilka länder Sverige beviljades Tempusprojekt 

tillsammans med under 2006. 

6 MEDA-programmet är det främsta finansiella verktyget inom Euro-Mediterranean Partnership 

7 Technical Assistance for the Commonwealth of Independant States 

8 Community Assistance for Reconstruction, Development and Stabilisation 


Figur 5: Partnerländer med vilka Sverige beviljades Tempusprojekt 2006 

Kommissionen beviljade 2006 totalt 103 projekt bland 556 ansökningar om Gemensamma 

europeiska projekt. Detta innebar att något färre projekt bland fler ansökningar 

beviljades jämfört med året innan (108 projekt bland 540 ansökningar). Sverige 

är kontraktor i 11 procent (2005:9) av alla beviljade Gemensamma europeiska 

projekt. 

Kungliga tekniska högskolan (KTH) fortsatte under 2006 att vara mycket aktivt 

inom Tempus och deltog i elva av de tjugo beviljade projekten med svenskt deltagande. 

Bland övriga lärosäten som deltog fanns Lunds universitet, Karolinska institutet, 

Växjö universitet, Karlstad universitet, Luleå tekniska universitet och Högskolan i 

Jönköping (se figur 6 nästa sida). De tre sistnämnda samarbetar för första gången med 

ett MEDA-land inom ramen för Tempus. 

Sverige har ett högt deltagande i Strukturella och kompletterande åtgärder. I andra 

ansökningsomgången 2005 beviljade kommissionen sammanlagt 37 projekt och 

i den första 2006 beviljades 58 projekt. Sverige deltar i 19 procent av alla beviljade 

projekt. 

Data för 2006 inkluderar andra ansökningsomgången 2005 (oktober) och första 

ansökningsomgången 2006 (februari). Projekt för dessa ansökningsomgångar beviljades 

under 2006. 


69

Figur 6: Lärosäten vilka deltar i Gemensamma europeiska projekt beviljade 2006 

KTH 



Karlstad universitet 





0 2 4 6 8 10 12 

Tabell: Antal Strukturella och kompletterande åtgärder (SCM) per år 

2004 2005 2006 





Beviljade projekt 7 8 18 




Tabell: Individuella mobilitetsanslag 

2004 2005 2006 


Deltagande 19 7 6 


Under 2006 beviljades sex Individuella mobilitetsanslag med svenskt deltagande. 

Det svenska deltagandet i Individuella mobilitetsanslag minskade något, liksom det 

totala antalet ansökningar jämfört med föregående år. Detta kan antas vara en effekt 

av att kommissionen beslutat bevilja betydligt färre IMG än året innan. 

Särskilda medel inom Tempus 

IPK disponerar nationella medel för att stödja svenska lärosäten som vill delta i 

Tempusprogrammet. Medlen har under året använts till kontaktresor för svenska 

lärosäten och ett kontaktseminarium i Egypten. IPK har också betalat ut tilläggsfinansering 

som stöd till de svenska lärosäten som beviljats Gemensamma europeiska 

projekt och Strukturella och kompletterande åtgärder i de senaste ansökningsomgångarna. 

IPK noterar ett stort intresse för Tempus, vilket bland annat återspeglar sig i antalet 

ansökningar till kommissionen som involverar svenska lärosäten. Antalet ansökningar 

om kontaktresemedel och antalet beviljade kontaktresor minskade dock 

något jämfört med året innan. Samtidigt lockade det kontaktseminarium som IPK 

1-3 november, i samarbete med National Tempus Office – Egypt, genomförde i Kairo 

och Alexandria ett stort antal svenska deltagare. 27 personer från nio olika svenska 

lärosäten deltog i seminariet. I den svenska delegationen fanns även representanter 

från Högskoleverket och Vetenskapsrådet. Under den första konferensdagen i Kairo 

deltog närmare 200 personer från universitet i hela Egypten. 

I en uppföljning som IPK gjorde efter kontaktseminariet i Egypten uppgav elva 

personer ur den svenska gruppen att de i december 2006 skulle ansöka om ett Gemensamt 

europeiskt projekt tillsammans med egyptiska lärosäten. 

Tabell: Följande lärosäten beviljades kontaktresemedel under 2006 (SEK): 

Lärosäte Land Summa (SEK) 

Växjö universitet Vitryssland 12 430 

Högskolan i Gävle Ryssland 7 407 

Växjö universitet Ryssland 12 907 

Växjö universitet Ukraina 14 514 

Karolinska universitetssjukhuset Kirgizistan 9 111 

Stockholms universitet Ryssland 33 000 


71

Lärosäte Land Summa (SEK) 

Högskolan i Gävle Ryssland 7 706 

Göteborgs universitet Ryssland 8 943 

Umeå universitet Kroatien 11 704 

KTH Ryssland 15 878 

Lunds universitet Egypten 22 065 

Högskolan i Borås Egypten 28 240 

Lunds universitet Egypten 28 740 

Summa 212 645 

Stödfinansieringen rör de pågående Gemensamma europeiska projekt och de Strukturella 

och kompletterande åtgärder med svenskt deltagande som Europeiska kommissionen 

beviljade i ansökningsomgångarna december 2005 (JEP) och februari 

2006 (SCM). Finansieringen står i proportion till det ansvar och arbete som antas 

följa med de olika rollerna i projektet. Följande finansieringskategorier och belopp 

tillämpades: 

Gemensamma europeiska projekt: 

1) Projekt för vilka det svenska lärosätet är kontraktor och koordinator tilldelades 

82 000 kronor. 

2) Projekt för vilka det svenska lärosätet är kontraktor tilldelades 40 000 kronor. 

3) Projekt för vilka det svenska lärosätet är koordinator tilldelades 37 000 

kronor. 

4) Projekt för vilka det svenska lärosätet är partner tilldelades 17 000 kronor. 

Strukturella och kompletterande åtgärder: 

1) Projekt för vilka det svenska lärosätet är kontraktor och koordinator tilldelas 

25 000 kronor 

2) Projekt för vilka det svenska lärosätet är kontraktor eller koordinator tilldelas 

15 000 kronor. 

3) Projekt för vilka det svenska lärosätet är partner tilldelas 12 000 kronor. 

Anledningen till att projekt med MEDA-länderna inte ingår i fördelningen, är att 

Europeiska kommissionen vid tidpunkten för IPK:s beslut om stödfinansiering inte 


hade fattat beslut om vilka MEDA-projekt som skulle beviljas medel. 

Tabell: Följande lärosäten beviljades stödfinansiering under 2006 (SEK): 

Lärosäte 

Land 

Gemensamma 

europeiska projekt 

Summa 


Tadzjikistan 

Biomedical Engineering 

in Tajikistan 

82 000 

KTH 

Kazakstan och 

Tadzjikistan 

Curriculum development 

in Renewable 

Engergy Technolgies 

in Central Asia Universities 

17 000 

KTH 

Uzbekistan 

Land Resource Management 

in Uzbekistan 

82 000 

KTH/Karolinska 

institutet 

Tadzjikistan 

Capacity building 

in ICT for medical 

professionals in 

Tajikistan 

77 000 

KTH 

Uzbekistan 

New Curriculum in 

CAE/CAD/CAM 

82 000 

KTH 

Tadzjikistan 

International IT- 

Training Courses for 

ShifoCom Secondary 

School Academics 

Network 

17 000 


Vitryssland 

Elaboration of a New 

Study Programme in 

Social Pedagogy and 

Social Work 

82 000 

KTH 

Kirgizistan 

Development of Master 

Program in Environmental 

Protection 

and Rational Use of 

Natural Resources at 

KSUCTA 

82 000 

KTH 

Ukraina 

Promoting Excellence 

in Aviation Engineering 

82 000 


73

Lärosäte 

Land 

Gemensamma 

europeiska projekt 

Summa 


Kosovo 

Development of 

Masters and PhD 

Programmes in Economics 

and Business 

in Kosovo 

17 000 

KTH 

Bosnien- 

Hercegovina 

Development of 

Master Program in 

Industrial Ecology in 

Bosnia and Hercegovina 

82 000 


Makedonien 

New curriculum 

models for educating 

food engineers 

17 000 

Lärosäte 

Land 

Strukturella och 

kompletterande 

åtgärder 

Summa 


Tadzjikistan 

Quality Assurance 

for e-learning in 

Tajikistan 

25 000 


högskola 

Georgien 

Establishing Quality 

Assurance Services 

in the Georgian 

Higher Education 

Institutions 

12 000 

KTH 

Moldavien 


in implementing Bologna 

objectives 

12 000 

KTH 

Tadzjikistan 


and Standardisation 

of Engineering Education 

in Tajikistan 

25 000 


Makedonien 

Upgrading of a 

system for quality 

assessment at the 

University St Kliment 

Ohridski in Bitola 

12 000 


Serbien, Montenegro 

och Makedonien 

International Relations 

Policy for 

Regional Integration 

Promotion 

12 000 


BioMedISTAN – Tempussamarbete 

med Centralasien 

Karolinska institutet (KI) och Karolinska universitetssjukhuset (KS) har de senaste åren 

ansvarat för flera Tempusprojekt med Centralasien. Inom ett av projekten, BioMedISTAN, 

ska ett centrum för biomedicinsk teknik etableras i Tadzjikistan. 

I projektet BioMediSTAN ska studenter, 

läkare, sjuksköterskor och ingenjörer Tempus partnerländer – fick Rustam 

– ett reseanslag som möjliggör besök i 

kunna gå kurser i bland annat ultraljudsteknologi, 

kliniska laboratorieme- 

att besöka kollegor i Tadzjikistan. Det 

Nabiev innan ansökan gjordes möjlighet 

toder och datortomografi (skiktröntgen). gav parterna utrymme att diskutera projektidéer 

och KI en chans att bättre lära 

Inget universitet i Tadzjikistan erbjuder 

för närvarande något liknande. Behovet känna förutsättningarna vid de tadzjikiska 

lärosätena. 

är med andra ord stort. 

Projektet har startat enligt planerna. KI och KS kommer i framtiden att 

Efter att lokaler för centrat har valts ut, fortsätta samarbetet med utvecklingsländer 

inom områden som biomedi- 

ska nu utrustning köpas in och sedan 

kurser utvecklas. 

cinsk teknik, medicinsk informatik och 

När det gäller fördelarna med Tempus 

säger Rustam Nabiev, forsknings- 

– Mitt eget framtida arbete kommer 

kvalitetssäkring. 

ingenjör vid Karolinska institutet och att innebära forskning, utveckling och 

Karolinska universitetssjukhuset: utbildningsprojekt med utvecklingsländer, 

säger Rustam Nabiev. Tempus 

– Programmet ger anställda vid universitet 

i partnerländerna goda möjligheter 

att få erfarenhet av samarbete och lägga grunden för ett sådant arbete. 

innebar en fantastisk möjlighet att börja 

bygga upp långsiktiga relationer med 

lärosäten i Europa. 

Genom Tempus kontaktresemedel * 

* Ansökan om Tempus kontaktresemedel görs löpande till Internationella programkontoret. 

Kontaktperson för Tempus 



75

EU-AUSTRALIEN, 

EU-NYA ZEELAND OCH EU-JAPAN 


Syftet med EU-Australien, EU-Nya Zeeland och EU-Japan är att främja samarbete 

mellan EU och Australien, Nya Zeeland respektive Japan inom högre 

utbildning. Den huvudsakliga målsättningen är att skapa förutsättningar för 

studentutbytesprojekt på magisternivå (Master’s degree). Inom EU-Australien 

omfattas även studenter på grundutbildningsnivå 

Programmen har inte haft någon ansökningsomgång under 2006. 

Under 2006 presenterades dock resultatet från den ansökningsomgång inom EU- 

Australien som ägde rum 2005. Kommissionen fick då in 37 ansökningar och svenska 

lärosäten var involverade i fem av dessa. Totalt beviljades fyra projekt. Malmö högskola 

koordinerar ett av de beviljade projekten (se nedan) och Linköpings universitet 

är partner i ett projekt. 

Malmö Högskola 

Global Citizenship: European and Australian perspecitves 

Det är första gången svenska lärosäten deltar i projekt inom EU-Australien. 

Tabell: Antal projekt inom EU-Australien 2003-2005 

2003 2004 2005 

Ansökningar i.u. i.u. 37 



Utlandssamordnade med 

svensk partner 

0 0 1 


Projekt med globala frågeställningar 

Som första lärosäte i Sverige har Malmö högskola beviljats ett projekt inom programmet 

EU-Australien. Studenterna inom projektet ska studera olika aspekter av globalt 

medborgarskap. Målet är att utveckla ramar för studentutbyte mellan lärosätena. 

Utöver Malmö högskola deltar Utrecht University i Nederländerna, University of 

Cyprus på Cypern och University of Roma Tre i Italien. De tre australiensiska lärosäten 

som deltar är Macquarie University, La Trobe University och Flinders University. 

Alla deltagande institutioner är specialiserade inom globala studier, internationella 

relationer, utvecklingsstudier och språk. 

Studenterna ska studera olika aspekter av globalt medborgarskap, dels med utgångspunkt 

i Europas transnationella institutioner och dels från ett australiensiskt 

regionalt perspektiv. Kurser ska ges under sommarskolor i Utrecht och Malmö och 

ett program i globalt ledarskap ska ges vid Macquarie University. Poäng kommer att 

ges för alla kurser som studeras vid partneruniversiteten. 

Enligt planeringen ska projektet genomföras i fyra steg: 

1) Design and Development (2006): Institutional Convenors will meet to design 

the programme. A website will be developed incorporating reading material, 

staff research papers and chat room. Strategies for evaluation and continuation 

of the programme in the longer term will be explored. 

2) Student Exchanges (2007–2009): Mobility grants will be awarded to students 

to undertake elective courses towards their undergraduate degrees at 

the participating institutions. 

3) Staff Mobility (2007–2009): One staff member per institution will spend 

up to one semester at a partner institution to teach in the programme and 

develop curriculum. 

4) Evaluation and continuity (2009): Strategies will be implemented to extend 

the programme beyond 2009, such as the development of a fee-paying programme 

offering scholarships to students from participating institutions. 

Kontaktperson är Knut Bergknut, internationell chef vid Malmö högskola. 

Kontaktperson för EU-Australien, EU-Japan och EU-Nya Zeeland 



77

ALFA 


Alfa (América Latina - Formación Académica) var ett samarbetsprogram mellan 

EU:s medlemsstater och 18 länder i Latinamerika. Högskolor, organisationer 

och företag kunde delta i projekten som fokuserade på student-, lärar- och 

administratörsutbyte samt högskoleadministration. Under programmets andra 

programperiod 2000-2005 delades cirka 42 miljoner euro ut till projekt. 

Programmets tionde och sista ansökningsomgång 2005 ställdes in, liksom de planerade 

elfte och tolfte ansökningsomgångarna. Ansökningar hade dock redan tagits 

emot inom ramen för den tionde ansökningsomgången och flera ansökningar som 

egentligen var godkända fick inget stöd. I februari 2007 meddelades att elva projekt 

som godkänts inom ramen för den tionde ansökningsomgången nu också tilldelats 

medel. Ett svenskt lärosäte deltar som partner i ett av dessa projekt: 


Trama – Training in Motion Analysis 

Projektets längd: 36 månader 

Koordinator: Politécnico de Milano (IT) 

Partnerländer: Mexico, Colombia, Chile, Italien, Belgien 

Kontaktperson för Alfa 



ASIA-LINK 


Asia-Link startade 2002 och är ett samarbetsprogram inom högre utbildning 

mellan EU och Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Burma, Kambodja, Östtimor, 

Indien, Indonesien, Laos, Malaysia, Maldiverna, Mongoliet, Nepal, 

Nordkorea, Pakistan, Filippinerna, Sri Lanka, Thailand, Vietnam och Kina 

(exklusive Hong Kong, Kinesiska Taipei och Macau). Sedan starten har programmet 

gett stöd till 155 projekt som involverar över 700 lärosäten i EU och 

Asien. 

Asia-Link ger stöd till två aktivitetsområden: 

• Partnerskapsprojekt – projekt med målsättningen att utveckla kompetens, 

nya kurser/program och att förbättra lärosätens administration. 

• Andra stödaktiviteter – till exempel informationsarbete, undersökningar, 

marknadsföringsprojekt, kapacitetsuppbyggnad och spridning 

av resultat. 

Projekten kan pågå mellan 6 och 36 månader. Ett projekt skall omfatta ett konsortium 

om minst fyra lärosäten – två lärosäten från två EU-länder och två 

lärosäten från två länder i Asien. I informations- och kapacitetsuppbyggandeprojekt 

kan även forskningsinstitut, departement, myndigheter och organisationer 

som arbetar med akademiskt utbyte delta. 

Ett godkänt projekt tilldelas mellan 200 000 och 750 000 euro, vilket motsvarar 

maximalt 75 procent av den totala projektbudgeten. Om ett projekt från 

den asiatiska sidan inkluderar enbart lärosäten från Afghanistan, Bangladesh, 

Bhutan, Burma, Kambodja, Laos, Maldiverna och Nepal kan projektet tilldelas 

medel upp till 90procent av den totala budgeten. projekt som från den asiatiska 

sidan inkluderar lärosäten enbart från specifika regioner som drabbades särskilt 

av tsunamin 2005 kan tilldelas 100 procent av projektbudgeten. 

Sista ansökningsdag under 2006 var 19 oktober. Vilka projekt som beviljas presenteras 

under våren 2007. I denna ansökningsomgång ska 12,6 miljoner euro fördelas. 


79

Tabell: Antal Asia-Linkprojekt 2004–2006 

2004 2005 2006 


Svensksamordnade 11 i.u 15 

Utlandssamordnade 17 i.u. 30 

Beviljade totalt 52 i.u. i.u. 

Svensksamordnade 4 3 i.u. 


Kontaktperson för Asia-Link 


Program med finansiering från 

Nordiska ministerrådet 

NORDPLUS 

Nordplus 

Nordplus vänder sig till lärare och studerande vid nordiska universitet, högskolor 

och andra postgymnasiala utbildningar. Nordplus baseras på nätverkssamarbete. 

Aktiviteter som kan ingå är till exempel lärarutbyte och studentutbyte 

inom de nordiska länderna, utveckling av gemensamma kurser, intensivkurser, 

läromedel och gemensamma studieprogram. 

IPK är så kallad medadministratör för Nordplus. Huvudadministratör är 

CIMO (Center for International Mobility) i Finland. IPK skall som medadministratör 

svara för information om programmet och ge vägledning till sökan- 


de, bistå CIMO i bedömningen av ansökningar samt i övrigt vara ett stöd för 

huvudadministratören i utvecklingen och administrationen av programmet. 

Slutligt beslut om tilldelning av medel till nätverk fattas av Nordiska ministerrådets 

styrgrupp för högre utbildning – HÖGUT 10 

Antalet svensksamordnade ansökningar om nätverk som beviljats har minskat men 

antal gemensamma studieprogram (GSP) som koordineras av ett svenskt lärosäte 

har ökat. 

Tabell: Antal Nordplus nätverk per år 

2004 2005 2006 


varav svensksamordnade 58 51 54 


varav svensksamordnade 51 51 40 

Antalet ansökningar om student- och lärarutbyten ligger på en fortsatt hög nivå. År 

2006 beviljades i genomsnitt 26 procent (2005:33 procent) av den totala sökta mobiliteten 

inom Norden. Detta innebär att totalt i Norden finansierades 1 727 studenter 

(2005: 1 993) i 7 853 månader (2005: 8 972) och 1 224 lärare (2005:1 034) i 1 083 veckor 

(2005:1 263). 

I ansökningsomgången 2006 ansökte i Sverige 1 489 studenter (2005:1 340) och 753 

lärare (2005:689) om utbyten med de övriga nordiska länderna. 

Förutom stöd till nätverk och stipendier för student- och lärarmobilitet omfattar 

Nordplus stöd till Intensivkurser och till Gemensamma studieprogram. Under 2006 

godkändes 41 Intensivkurser (2005:46), varav fyra samordnas av svenska lärosäten 

(2005: 8). Fjorton Gemensamma studieprogram godkändes 2006 (2005:10), varav tre 

samordnas av svenska lärosäten (2005:1). 

Antal nätverk inom Nordplus med svensk partner, se figur på nästa sida. 

10 Ledningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning 


81

Figur 7: Antal nätverk inom Nordplus med svenskt deltagande (10 största) 

Nordplus Intensivkurser med svensk samordnare: 


Control of Contagious Diseases 

Partner: Den Kgl Veterinär- og Landbohöjskole, Helsingfors universitet, Norges Veterinärhögskole, 

Landbunadarhaskoli Islands, Universitetet för Miljö- og Biovitenskap 

Kungliga musikhögskolan 

Sångens/sångarens roll i ensemblen 

Partner: Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Luleå tekniska universitet, 

Lunds universitet, Örebro universitet, Det Fynske Musikkonservatorium, Carl Niel- 


sen Academy, Det Jyske Musikkonservatorium, Nordjysk Musikkonservatorium, 

Rytmisk Musikkonservatorium, Vestjysk Musikkonservationerium, Helsingin Ammattikorkeakoulu, 

Stadia Phjois.Karjalan Ammattikorkeakoulu, Savonia Ammattikorkeakoulu, 

Sibelius Akatemia, Högskolen i Agder, Universitetet i Stavanger, 

Högskolen i Tromsö, Norges Musikkhögskole NTNU, Universitetet i Bergen, Tónlistarskóli 

FIH 


Radiografisk Diagnostik 

Partner: KBHS Amt, Sygepleje- og RadiografuddannelsenSundheds, CVU Aalborg 

– Radiografuddannelsen, Helsingin Ammattikorkeakoulu Stadia, Svenska Yrkeshögskolan, 

Haskólinn í Reykjavik, Högskolen i Oslo 


Kulturella perspektiv på omvårdnad 

Partner: Yrkeshögskolan Sydväst, Háskólinn á Akureyri, Högskolen i Buskerud, 

SVU Sönderjylland 

Följande svenska lärosäten är partner i Nordplus intensivkurser: 

Sveriges lantbruksuniversitet • Göteborgs universitet • Konstfack • Kungliga 

konsthögskolan • Lunds universitet • Umeå universitet • Stockholms universitet 

• Karlstads universitet • Kungliga musikhögskolan i Stockholm •Luleå tekniska 

universitet • Örebro universitet •Danshögskolan • Malmö högskola • Dramatiska 

institutet • Teaterhögskolan i Stockholm • Högskolan Dalarna • Högskolan i 

Skövde • Högskolan i Jönköping • Högskolan i Gävle • Linköpings universitet • 

Uppsala universitet •Mittuniversitetet • Mälardalens högskola • Växjö universitet • 

Sophiahemmets högskola • Chalmers tekniska högskola • Högskolan i Kalmar 

Nordplus Gemensamma studieprogram med svensk samordnare: 


Joint Nordic Programme in Biosystems Engineering (NORBE) 

Partner: Sveriges lantbruksuniversitet (SE) Universitetet for miljø- og biovitenskap 

(NO) Helsingfors universitet (FI) Den Kgl. Veterinær og Landbohøjskole (DK) 


83


Joint Nordic Programme in Agriculture and Freshwater Fisheries Management 

Partner: Universitetet for miljø- og biovitenskap (NO) Norges veterninærhøgskole 

(NO) Landbunadarháskoli Íslands (IS) Den Kgl. Veterinær og Landbohøjskole(DK) 

Sveriges lantbruksuniversitet (SE) 


Nordisk master i arkitektoniskt kulturarv (MAK) 

Partner: Arkitektskolen Aarhus (DK) Kunstakademiets Arkitektskole København 

(DK) Tekniska högskolan (FI) Arkitektur- og Designhøgskolen i Oslo (NO) Göteborgs 

universitet (SE) 

Följande svenska lärosäten är partner i Nordplus gemensamma studieprogram: 

Lunds universitet • Kungliga musikhögskolan i Stockholm • Stockholms 

universitet • Umeå universitet • Kungliga Tekniska Högskolan • Mälardalens 

högskola • Uppsala universitet • Luleå tekniska universitet • Göteborgs universitet 

• Högskolan i Borås • Växjö universitet • Högskolan i Skövde 

Kontaktperson för Nordplus 


Nordplus Nabo 

Nordplus Nabo syftar till att stödja nätverkssamarbeten mellan Norden och 

dess närområden - Estland, Lettland, Litauen och nordvästra Ryssland (t o m 

2006). Nordplus Nabo omfattar såväl det formella som det informella utbildningssystemet 

på alla nivåer. 


IPK är så kallad medadministratör för programmet. Huvudadministratör är 

Norges Forskningsråd. 11 

Som medadministratör ska IPK svara för information om programmet och 

vägledning till sökande, bistå Norges Forskningsråd i bedömningen av ansökningar 

med svensk koordinator och i övrigt vara ett stöd för huvudadministratören 

i utvecklingen och administrationen av programmet. IPK samverkar med 

Svenska institutet i frågor som rör information och vägledning till sökande. 

Nordplus Nabo upphör 2008 i och med att de baltiska länderna kommer att 

delta i Nordplus. Ett särskilt kommande samarbetsprogram kommer att röra 

samarbete med Ryssland. 

Antalet ansökningar inom Nordplus Nabo minskade under 2006, medan antalet beviljade 

projekt ökade något. 

Tabell: Antal Nordplus NABO-projekt 2004-2006 

2004 2005 2006 

Ansökningar, varav 218 182 120 

Svensk samordnare 29 17 14 

Svensk partner 120 100 i.u. 

Beviljade projekt, varav 48 57 62 



De tre svenska lärosäten som koordinerar projekt 

beviljade år 2006 är: 


Nordic-Baltic-Russian academic network in sustainable forestry 

11 T o m 2006. Under programmets avslutande år, 2007, är SIU (www.siu.no), Senter for internasjonalisering av høyere 

utdanning, huvudadministratör. 


85


Technology transfer for sustainable development 


• NORBAF Nordic Network for Benthic Algae in Freshwater 

• The effects of climate change on lakes in Northern Europe 

• Summer research school for students aged 17-19 about the ecology of the Baltic Sea 

Sverige deltar också som partner i ett stort antal projekt. 

Kontaktperson för Nordplus Nabo 


Nordplus Språk 

Det övergripande målet för Nordplus Språk är att den nordiska språkgemenskapen 

skall bestå och stärkas. Projekten inom programmet ska främja samnordiska 

lösningar. Nordplus Språk är ett tvärgående program med en mycket 

bred målgrupp. Stöd kan huvudsakligen beviljas institutioner och organisationer, 

nätverk, samt enskilda personer. Nordplus Språk beviljar stöd till en rad 

olika aktiviteter: kurser, konferenser, forskningsprojekt, utredningar, publikationer, 

ordboks- och terminologiarbete, utveckling och utgivning av läromedel 

och undervisningsmaterial, språkteknologiska projekt, etablering av nätverk 

mellan aktörer på språkområdet samt allmänt informationsarbete. 

IPK är så kallad medadministratör för Nordplus Språk. Huvudadministratör 

är Det internationale kontor på Island. IPK ska bistå huvudadministratören 

i bedömningen av ansökningar samt i övrigt vara ett stöd i utvecklingen och 

administrationen av programmet. I detta program samverkar IPK med Svenska 

institutet som svarar för information och vägledning till sökande. Slutligt beslut 

om tilldelning av medel till projekt fattas av Nordens Språkråd. 


Antalet svenska ansökningar och beviljade projekt inom Nordplus Språk har stabiliserats. 

Tabell: Antal projekt inom Nordplus Språk 2004–2006 

2004 2005 2006 

Ansökningar, varav 82 75 67 



Beviljade projekt, varav 48 45 46 



De lärosäten som koordinerar projekt beviljade år 2006 är: 


• Nordkurs 

• Danska – passiv språkbehärskning 


Text och språk i moderna facktexter, särskilt läromedel 


Att interagera på engelska med nordiska språk som modersmål 


Nordisk datorstödd språk- och uttalsträning med virtuell språklärare 

Kontaktperson för Nordplus Språk 



87

Nordplus Vuxen 

Nordplus Vuxen ska bidra till att skapa samarbete, utveckling och förnyelse i 

Norden för alla former av vuxnas lärande. 

Programmet erbjuder möjligheter till såväl Mobilitetsprojekt som Utvecklingsprojekt. 

Minst två länder ska samarbeta för att ett projekt ska kunna beviljas 

stöd. Målgruppen för Nordplus Vuxen är samma som för Grundtvig och 

delar av Leonardo da Vinci. Nordplus Vuxen ger möjlighet till stöd för både 

allmänt lärande och yrkesutbildning. 

IPK är så kallad medadministratör för Nordplus Vuxen. Huvudadministratör 

är Cirius i Danmark, som också utbetalar stöd inom Nordplus Vuxen. IPK 

ska som medadministratör svara för information om programmet och vägledning 

till sökande, bistå Cirius i bedömningen av ansökningar och i övrigt vara 

ett stöd för Cirius i utvecklingen och administrationen av programmet. 

Under 2006 minskade antalet inlämnade ansökningar med svensk samordnare. Detsamma 

gällde för antalet beviljade projekt. 

Tabell: Antal projekt inom Nordplus Vuxen 2004–2006 

Nordplus Vuxen 2004 2005 2006 


varav med svensk samordnare 24 31 22 

Beviljade projekt 92 80 61 

varav med svensk samordnare 18 20 14 

Kontaktperson för Nordplus Vuxen 

Kerstin Hagblom, tfn: 08-453 72 26, kerstin.hagblom@programkontoret.se 


Program med finansiering från Sida 

LINNAEUS-PALME 

Det Sida-finansierade utbytesprogrammet Linnaeus-Palme riktar sig till lärare 

och studenter på högskolans grundnivå. Programmet startade 2000 och syftar 

till att långsiktigt stimulera samarbete mellan institutioner vid lärosäten i ett 

utvecklingsland och i Sverige, till ömsesidig nytta. Medel kan sökas för planeringsresor, 

lärar- och studentutbyten samt för språkutbildning för utresande 

svenska lärare. 

Under 2006 beslutade Sida att förlänga tiden för ett projekts deltagande i 

programmet till åtta år (istället för fem). Ansökan om deltagande i programmet 

sker årligen. Vilka länder som är giltiga partnerländer, för närvarande 118 

länder, beslutas av Sida och utgår från OECD:s DAC-lista 

Intresset för Linnaeus-Palme fortsätter att öka. IPK beviljade lärosäten drygt 33 miljoner 

kronor läsåret 2006/07. Detta är en ökning med ca 2 miljoner kronor jämfört 

med 2005/06. 

Figur 8: Beviljade medel per ansökningsomgång 2000–2006 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2000/01 

2001/02 

2002/03 

2003/04 

2004/05 

2005/06 

2006/07 


89

Tabell: Projektansökningar och beviljade projekt 2002–2007 

02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 

Ansökningar 259 235 274 276 288 

Beviljade 146 172 184 190 209 

Det ökade intresset för Linnaeus-Palme märks i fler ansökningar varje år. Antalet 

ansökningar var 2006 större än något tidigare år. Från 34 olika lärosäten inkom 288 

ansökningar. Av dessa beviljades 209 ansökningar. Av de beviljade ansökningarna 

gällde 152 en fortsättning på samarbeten som tidigare har beviljats stöd och 55 gällde 

nya projekt. 

Tabell: Ansökta, beviljade och genomförda utbyten 2004–2006 

2004/05 2005/06 2006/07 

Ansökta Beviljade Deltagande Ansökta Beviljade Deltagande* Ansökta Beviljade 

Utresande 

lärare** 

Inresande 

lärare** 

Utresande 

studenter 

Inresande 

studenter 

462 244 217 484 239 203 479 221 

428 234 203 442 235 184 456 224 

377 221 197 388 245 193 395 249 

411 232 205 430 255 222 428 264 

* Uppgifterna är preliminära. 

* Inkluderar även deltagande i planeringsresor. 

Genomförandegraden inom programmet är hög. Läsåret 2005/06 var genomförandegraden 

närmare 90 procent för både student- och lärarutbytena. När det gäller könsfördelning 

är andelen kvinnliga utresande (Linnaeus) studenter högre än andelen 

kvinnliga registrerade studenter (68 procent jämfört med 60procent). Antalet utresande 

män och kvinnor som deltar i lärarutbyten motsvarar dock andelen manliga 

och kvinnliga lärare på svenska lärosäten. Se figur på nästa sida. 

Underlag saknas för att göra motsvarande statistik för inresande (Palme) studenter 

och lärare. När det gäller inresande studenter och lärare är dock andelen kvinnor 

något lägre jämfört med utresande. 


Figur 9: Antal genomförda aktiviteter 2004–2006 

Antal 

Lärarutbyte 

Studentutbyte 

Planeringsresa 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2000/01 

2001/02 

2002/03 

2003/04 

2004/05 

2005/06 

Totalt beviljades 1 064 utbytesaktiviteter (exklusive språkkurser) för läsåret 2006/07. 

Av dessa var 118 planeringsresor, 437 lärarutbyten och 509 studentutbyten. Det är en 

jämn fördelning mellan ut- och inresande lärare men däremot något fler inresande 

studenter jämfört med antal utresande . 

Tabell: Beviljade medel och antal projekt per lärosäte ansökningsomgången 2006-2007, 

samt antal projekt 2005/2006 

Lärosäte 

Beviljat 

belopp 

Antal projekt 

06–07 

Antal projekt 

05–06 

Blekinge tekniska högskola 871 728 4 2 

Chalmers tekniska högskola 466 100 2 2 

Ersta Sköndal högskola 542 715 2 2 

Göteborgs universitet 3 192 378 21 14 


91

Lärosäte 

Beviljat 

belopp 

Antal projekt 

06–07 

Antal projekt 

05–06 

Högskolan Dalarna 1 104 188 5 6 

Högskolan i Borås 839 486 8 6 

Högskolan i Gävle 1 993 693 11 8 

Högskolan i Halmstad 70 000 1 1 

Högskolan i Jönköping 3 500 888 17 17 

Högskolan i Kalmar 501 252 3 1 

Högskolan i Skövde 198 588 1 1 

Högskolan Kristianstad 570 889 4 3 

Högskolan på Gotland 187 730 2 1 

Högskolan Väst 530 650 2 2 

Karlstads universitet 454 780 4 3 

Karolinska Institutet 3 434 694 20 21 

Konstfack 662 750 2 3 

Kungl. Konsthögskolan 192 938 2 1 

Kungl. Musikhögskolan 250 168 1 2 

Kungl. Tekniska Högskolan 1 107 546 9 9 

Linköpings universitet 899 204 7 8 

Luleå Tekniska Universitet 477 276 3 3 

Lunds universitet 1 009 100 6 9 

Lärarhögskolan i Stockholm 232 382 2 2 

Malmö högskola 1 667 467 9 8 

Mittuniversitetet 53 084 1 1 

Mälardalens högskola 215 337 1 1 

Stockholms universitet 966 230 5 8 

Sveriges Lantbruksuniv. 493 248 7 3 

Södertörns högskola 657 590 5 2 

Umeå universitet 1 593 911 10 13 

Uppsala universitet 2 165 094 14 13 

Växjö universitet 1 021 155 9 6 

Örebro universitet 1 411 795 9 7 

Totalt 33 236 034 209 190 


Figur 10: Beviljade projekt per ämnesområde 2006/2007 

En stor del av högskolans ämnesinriktningar är företrädda. Det dominerande ämnesområdet, 

med knappt en tredjedel av alla beviljade projekt 2006/07, är medicin 

och hälsovård. De beviljade projektansökningarna gällde samarbete med universitet 

i 42 olika länder (av 136 möjliga partnerländer). 

Flest beviljade projekt 2006/07 finns med universitet i Afrika (82) följt av Asien 

(68) och Latinamerika och Karibien (55). En förflyttning av projekten har skett jämfört 

med läsåret 2005/06 då flest projekt genomfördes med lärosäten i Asien (73) följt 

av Afrika (69). Sydafrika är fortfarande det mest förekommande samarbetslandet 

bland de beviljade ansökningarna. Det förekommer i en femtedel av alla samarbeten 

2006/07. Därefter finns flest samarbeten med Kina och Indien. För första gången 

beviljades medel för samarbete med ett universitet i Bosnien-Hercegovina. Örebro 

universitet beviljades medel för samarbete med Sarajevo university. 

Se figur på nästa sida. 


93

Figur 11: Antal beviljade projekt per land ansökningsomgången 2007/08 

Latinamerika/ 

Karibien (52) 

Argentina 4 Jamaica 1 

Bolivia 1 Kuba 10 

Brasilien 11 Mexiko 1 

Chile 10 Nicaragua 3 

Costa Rica 3 Peru 5 

Ecuador 2 

Grenada 1 

Östra Europa (1) 

Albanien 2 

Asien (103) 

Bangladesh 3 

Azerbajdzjan 1 Filippinerna 4 

Bosnien-Hercegovina 1 Indien 23 

Georgien 2 Indonesien 6 

Iran 2 

Jordanien 4 

Kina 24 

Afrika (98) 

Malaysia 2 

Botswana 4 Moçambique 1 

Egypten 4 Namibia 4 

Etiopien 3 Sydafrika 41 

Gambia 1 Tanzania 8 

Ghana 7 Uganda 11 

Kenya 6 Zambia 3 

Malawi 2 Zimbabwe 1 

Mauritius 1 

Mongoliet 1 

Nepal 1 

Pakistan 4 

Sri Lanka 3 

Thailand 6 

Vietnam 13 

Västbanken/ 

Gaza 2 

Oceanien (1) 

Samoa 1 

– Vi ville se vad vi kunde lära oss 

av Kubas utbildningssystem 

Att öka det interkulturella inslaget i utbildningen, lära av ett annat utbildningssystem 

och studera arbetet med hälsofrågor och folkhälsa. Det är några av målsättningarna i ett 

utbyte inom Linnaeus-Palme mellan Högskolan för Lärande och kummunikation i Jönköping 

och Universidad de Cienfuegos på Kuba. 

Initiativet till Linnaeus-Palmeutbyte 

mellan Högskolan för Lärande och 

kommunikation (HLK) i Jönköping och 

Kuba togs för några år sedan av en grupp 

lärarstuderande. HLK hade då inga kontakter 

med lärosäten i Kuba, men fick 

genom Svensk-kubanska föreningen 

kontakt med bland annat Universidad 

de Cienfuegos (UCf). 

Jörgen Svedbom, koordinator för Linnaeus-Palme-utbytet 

mellan HLK och 

UCf berättar: 

– Det visade sig att UCf hade utbildningar 

som skulle passa för ett utbyte 

med oss. Vi är nämligen lika till storlek, 

struktur och innehåll. 

HLK beviljades medel från Linnaeus- 

Palme för planeringsresor, som genom- 


fördes våren 2002. De ledde till 

att lärarutbyte kunde börja året 

därpå och studentutbyte läsåret 

efter. Syftet med samarbetet är 

dels att öka det interkulturella 

inslaget i HLK:s lärarutbildning 

och dels att öka lärarnas kompetens 

att undervisa i interkulturella 

sammanhang. UCf visade sig 

vara ett lämpligt utbytesuniversitet, 

eftersom det har ett mycket 

stort inslag av internationella 

studenter. 

– Då HLK är en institution 

som utbildar lärare, ville vi också 

se vad vi kunde lära oss av det 

Jörgen Svedbom, Högskolan för Lärande och kommunikation, 

tillsmmans med kubanska kollegor. 

framgångsrika utbildningssystem 

som Kuba har. Ett ytterligare 

syfte var att studera, och dra lärdomar 

av hur man på Kuba arbetar med hälsofrågor 

och folkhälsa. Detta är intressant 

för oss, eftersom vi är en högskola som 

delvis specialiserat oss mot miljö- och 

hälsoundervisning och mot hälsa och 

lärande. 

Jörgen Svedbom konstaterar att de 

flesta av förväntningarna på projektet 

har uppfyllts. Från kubanskt håll ser 

man detta utbyte som ett sätt att bryta 

den isolering man delvis är utsatt för. 

Det kan också öka de kubanska lärarnas 

och studenternas kunskaper i engelska. 

Under samarbetets gång har det även 

dykt upp utmaningar: 

– Tre problem har varit tydliga, språkkunskaperna, 

visumprocedurerna och 

framförhållningen, säger Jörgen Svedbom. 

Flera kubanska lärare som besökt 

HLK har inte kunnat undervisa på engelska. 

Undervisningen har fått genomföras 

via tolk, vilket inte alltid varit lätt 

att ordna. Viseringar för de svenska deltagarna 

beviljas ofta mycket sent, samtidigt 

som svenska ambassaden i Havanna 

tycks ha ökat kraven för att bevilja kubaner 

visum för längre tid än tre månader. 

Detta har fördröjt en del utbyten och 

också medfört att HLK varit tvungna att 

ansöka om förlängt uppehållstillstånd 

hos Migrationsverket. 

Jörgen Svedbom konstaterar en viss 

brist på ”administrativ framförhållning” 

vid UCf, men säger: 

– Min personliga reflektion kring detta 

förhållande är att det kan vara ganska 

nyttigt för oss stressade svenskar, som 

ofta kräver extremt lång framförhållning, 

att uppleva ett annat sätt att tänka. 

Den latinamerikanska inställningen att 

”det mesta brukar ordna sig” är ganska 

hälsosam när man väl vant sig vid den. 


95

Kontaktpersoner för Linnaeus-Palme 

Karin Granevi, tfn: 08-453 72 93, karin.granevi@programkontoret.se 

Eva Ehdwall, tfn: 08-453 72 28, eva.ehdwall@programkontoret.se 

MINOR FIELD STUDIES 

MFS startade 1968 som Sidas stipendieprogram Minor Research Task (MRT) i 

syfte att ge svenska studenter möjligheter till en första fältpraktik i ett utvecklingsland. 

Programmet har funnits i sin nuvarande form sedan 1985. De senaste 

åren har 540 stipendier delats ut årligen. Under 2006 har IPK beviljat drygt 17,9 

miljoner kr i stipendiemedel inom detta program. 

Programmet ger i första hand studenter, men även lärare (indirekt via handledarresor), 

vid svenska universitet och högskolor möjligheter att inhämta 

kunskap om utvecklingsländer och utvecklingsfrågor samt att knyta kontakter 

med institutioner, organisationer och forskningsinstitut i dessa länder. Instrumentet 

för detta är ett resestipendium som möjliggör för studenter på C- och 

D-nivå eller motsvarande att samla in material till sin uppsats genom en fältstudie 

under minst åtta veckor. Lärare som handleder MFS-studenter kan få 

stöd för handledarresor. 

Under 2006 har IPK beviljat cirka 2,4 miljoner kr till förberedelsekurser för utresande 

MFS-studenter. Alla MFS-stipendiater går en obligatorisk förberedelsekurs 

som ges vid tre institutioner, så kallade noder, vid universiteten i Göteborg, Umeå 

och Uppsala. 

I servicearkivet för MFS-uppsatser, som är knutet till förberedelsekursportalen 

www.mfs.nu, finns majoriteten av de MFS-uppsatser som skrivits av studenter som 

gått förberedelsekursen från och med 2003. Uppsatserna är sökbara efter land, ämnesområde 

och årtal. I slutet av 2006 öppnades även en funktion för att publicera 

MFS-studenternas reseberättelser i förberedelsekursportalen. 

Under 2006 beviljade IPK totalt 167 088 kr till nio ansökningar om handledarresor 

samt 77 675 kronor till två ansökningar om uppföljningsseminarium för MFS-studenter 

som genomfört sin fältstudie. Efter att ha minskat något under 2005 gick 

deltagandet i programmet åter upp under 2006 till 553 genomförda MFS-studier. 


Tabell: Antal MFS-stipendier per år 

2002 2003 2004 2005 2006 

Ansökande institutioner 87 93 106 110 122 

Beviljade stipendier 500 534 540 550 540 

Deltagande personer 547 547 588 545 553 

Kvinnor 389 397 424 399 414 

Män 158 150 164 146 139 

Under 2006 avsatte Sida medel motsvarande 540 stipendier till 103 deltagande institutioner. 

Av dessa var fyra nya aktörer. 

Tabell: Antalet sökta och beviljade MFS-stipendier per lärosäte 2006 

Lärosäte Sökt 2006 Beviljat 2006 

Blekinge tekniska högskola 18 9 

Chalmers Tekniska Högskola 16 5 

Ersta Sköndal högskola 8 2 

Göteborgs universitet 114 60 

Handelshögskolan 8 7 

Högskolan i Skövde 10 0 

Högskolan i Borås 10 7 

Högskolan i Dalarna 7 7 

Högskolan i Gävle 6 5 

Högskolan i Halmstad 8 7 

Högskolan i Jönköping 17 13 

Högskolan i Kalmar 10 9 

Högskolan Väst 5 5 

Högskolan Kristianstad 13 7 

Högskolan på Gotland 6 6 

Karlstads universitet 12 12 

Karolinska Institutet 20 10 

Konstfack 8 5 

KTH 45 30 


97

Lärosäte Sökt 2006 Beviljat 2006 

Linköpings universitet 40 28 

Luleå tekniska universitet 10 6 

Lunds universitet 102 63 

Lärarhögskolan i Stockholm 30 8 

Malmö högskola 20 15 

Mittuniversitetet 4 3 

Mälardalens högskola 8 4 

Stockholms universitet 72 38 

SLU 60 38 

Södertörns högskola 10 7 

Umeå universitet 60 44 

Uppsala universitet 120 54 

Växjö universitet 20 17 

Örebro universitet 14 9 

Summa sökta 911 

Summa beviljade 540 

Flest MFS-stipendiater åker ut inom ämnesområdet samhällsvetenskap, följt av ingenjörsvetenskap/teknologi 

och jordbruksvetenskap. 

Tabell: Ämnesmässig fördelning av beviljade stipendier 2006 

Ämnesområde 

Antal 

Jordbruksvetenskap 38 

Arkitektur, stads- och lokalplanering 0 

Konst och design 8 

Företagsekonomi och företagsledning 18 

Undervisning, lärarutbildning 31 

Ingenjörsvetenskap, teknologi 41 

Geografi, geologi 25 

Humaniora 13 

Språk och språkvetenskap 2 


Juridik 19 

Matematik, informatik 0 

Medicin, hälsovård 45 

Naturvetenskap 20 

Samhällsvetenskap 172 

Kommunikations- och 

informationsvetenskap 

Andra studieområden och lärosäte 

centralt 

5 

103 

Summa 540 

Afrika är den världsdel dit flest MFS-stipendiater åker; drygt 40 procent av MFSstudenterna 

genomförde sina fältstudier i Afrika under 2006. Sydafrika, Tanzania 

och Indien var de länder som tog emot flest MFS-studenter under 2006. 

Tabell: Antal genomförda MFS-studier under 2006 per land och världsdel: 

Land Kvinna Man Antal 

Egypten 2 0 2 

Etiopien 10 3 13 

Gambia 2 0 2 

Ghana 1 2 3 

Guinea-Bissau 1 0 1 

Kamerun 1 0 1 

Kenya 21 4 25 

Kongo 0 1 1 

Liberia 3 0 3 

Madagaskar 1 1 2 

Malawi 4 2 6 

Mali 3 0 3 

Marocko 2 2 4 

Moçambique 4 3 7 

Namibia 7 2 9 


99


Nigeria 2 0 2 

Rwanda 6 2 8 

Senegal 3 0 3 

Sudan 4 1 5 

Sydafrika 40 9 49 

Tanzania 47 19 66 

Uganda 23 5 28 

Zambia 4 3 7 

Zimbabwe 1 0 1 

Totalt Afrika 194 59 253 

Andel av totalen 46 % 


Bangladesh 4 1 5 

Cook öarna 3 0 3 

Fiji 1 0 1 

Filippinerna 0 2 2 

Indien 26 9 35 

Indonesien 4 3 7 

Iran 2 0 2 

Jordanien 2 1 3 

Kambodja 6 1 7 

Kazakstan 1 1 2 

Kina 9 8 17 

Kirgizistan 2 0 2 

Kiribati 0 2 2 

Laos 8 4 12 

Libanon 1 0 1 

Malaysia 12 1 13 

Nepal 1 0 1 

Pakistan 2 0 2 

Papua Nya Guinea 1 1 2 



Samoa 2 1 3 

Solomon öarna 1 0 1 

Sri Lanka 12 1 13 

Tadzjikistan 1 0 1 

Thailand 11 3 14 

Vietnam 18 10 28 

Västbanken/Gaza 1 0 1 

Totalt Asien 131 49 180 



Albanien 1 0 1 

Bosnien-Hercegovina 2 0 2 

Kosovo 0 2 2 

Kroatien 0 1 1 

Serbien 1 0 1 

Turkiet 2 0 2 

Totalt Europa 6 3 9 



Bolivia 13 3 16 

Brasilien 7 1 8 

Chile 3 3 6 

Colombia 2 2 4 

Costa Rica 10 1 11 

Ecuador 4 2 6 

El Salvador 4 1 5 

Grenada 1 0 1 

Guatemala 9 2 11 

Honduras 2 1 3 

Jamaica 1 0 1 


101


Kuba 2 0 2 

Nicaragua 16 8 24 

Panama 1 3 4 

Peru 7 1 8 

Venezuela 1 0 1 

Totalt Latinamerika 83 28 111 


Totalt 4 världsdelar 414 139 553 

75 % 25 % 100 % 

Studenternas ex-jobb: 

att analysera flodvatten i Vietnam 

Kemistudenterna Jörgen Johansson och Malin Arvidsson från Umeå universitet tillbringade 

hösten 2006 tio veckor på ett laboratorium i Ho Chi Minh City. De gjorde sitt ex-jobb på 

”The Center of Water Quality and Environment”. Deras vistelse i Vietnam blev möjlig genom 

ett Minor Field Study projekt. 

Jörgen Johansson och Malin Arvidsson 

är båda mycket nöjda med sin tid i 

Vietnam. 

– Under detta projekt fick vi inte bara 

ny erfarenhet om hur en helt annan 

kultur och folkslag fungerar, utan även 

kunskap om hur vi själva fungerar i en 

annan miljö. Vi hade också möjlighet att 

resa runt i Vietnam och se andra ställen 

än Ho Chi Minh City, vilket var otroligt 

intressant. I och med denna resa stötte 

vi på människor vi aldrig annars skulle 

ha kommit i kontakt med, vilket har varit 

en fördel både på det personliga och 

yrkesmässiga planet. 

Det var när Jörgen och Malin studerade 

analytisk kemi på Umeå Universitet 

under vintern 2005 som de för första 

gången fick information om möjligheten 

att göra ett Minor Field Study-projekt. 

Under det följande året växte intresset 

mer och mer för att få ta del av 

en annan kultur, se hur saker och ting 

generellt fungerar i ett utvecklingsland, 

samt i samband med detta även kunna 

utnyttja kunskaperna från utbildningen 


i Teknisk naturvetenskaplig kemi. 

Önskan om att bli placerade i Vietnam 

var ett gemensamt val, eftersom 

etablerade kontakter sedan många år 

fanns mellan ”The Center of Water 

Quality and Environment” och Kemiska 

institutionen, Analytisk kemi, Umeå 

universitet. 

I Vietnam är bristen på praktisk erfarenhet 

hos kemistudenterna stor, liksom 

bristen på analytiska instrument. Målet 

var att de svenska studenterna inom ramen 

för sitt ex-jobb skulle jämföra vattenprover 

från ett svenskt reningsverk 

med vattenprover från ett vietnamesiskt. 

Detta visade sig dock inte vara möjligt 

på grund av att inga reningsverk fanns 

att tillgå i närheten. Istället fick analyser 

på flodvatten av olika slag göras. I 

samarbetet med ”The Center of Water 

Quality and Environment” ingick också 

att reparera ett trasigt instrument som 

inte längre användes i Sverige, för att 

sedan ta med det till Vietnam. På plats i 

Vietnam installerades instrumentet och 

analysmetoden lärdes ut. 

– Vi är båda enormt glada över att 

vi fick denna chans och rekommenderar 

andra att söka stipendium för MFS 

projekt om möjlighet finns. Det är en 

erfarenhet för livet!, säger studenterna 

avslutningsvis. 

Kontaktperson för MFS 

Niklas Dahlberg, tfn: 08-453 72 91, niklas.dahlberg@programkontoret.se 

Platsbesök inom Linnaeus-Palme och MFS 

Som en del av den kvalitativa uppföljningen inom Linnaeus-Palme och MFS genomför 

IPK platsbesök på svenska och utländska lärosäten som deltar i programmen. 

Under en vecka i september/oktober 2006 genomförde IPK ett platsbesök i 

Vietnam. 

Besöket inleddes på den svenska ambassaden i Hanoi där personalen från IPK 

informerade om de program myndigheten ansvarar för. Under besöket fick personalen 

från IPK också höra om situationen i Vietnam och speciellt om högskolevärlden. 

Därefter gjordes ett besök på Hanoi Medical University där information gavs 

om samarbeten med Göteborgs universitet och Karolinska institutet. Gruppen från 

IPK fick också tillfälle att besöka ett barnsjukhus där vissa Linnaeus-studenter gör 

sin praktik. I Hanoi anordnade IPK ett möte för alla MFS- och L-P studenter som 

befann sig i Hanoi just då. Alla studenterna fick berätta om sina projekt, hur de 


103

upplevde sin vistelse i Vietnam och vad de hade för erfarenheter hittills. 

I Ho Chi Minh City tillbringades en heldag på University of Natural Sciences, 

som samarbetar med Umeå universitet. Lars Lundmark, som är svensk kontaktperson 

för projektet, medverkade vid besöket. Gruppen från IPK besökte även Hanoi 

University of Pedagogy, en lärarhögskola som har samarbete med Högskolan i Jönköping 

och Ho Chi Minh Agricultural University, som ställer upp med handledare 

för MFS-studenter från SLU. 

Deltagarna från IPK skriver i sin reserapport: ”Vid alla universiteten blev vi mycket 

väl mottagna och alla kontakter och kommunikationer fungerade otroligt smidigt. 

Vi behövde aldrig ta till ”plan B”, som några av MFS-studenterna hade behövt göra 

i sina projekt efter ett tag i Vietnam! Alla som vi mötte, rektorer, lärare, studenter 

utryckte sin tacksamhet över de svenska programmen och de möjligheter som de har 

medfört. Alla lärare och studenter beskrev tydligt vad just de hade kunnat ta med sig 

tillbaka från Sverige till Vietnam. Det de flesta (kanske alla) framhöll som positivt 

var sättet att lära ut, själva metodiken vi använder i Sverige men också kommunikationen 

och förhållandet mellan lärare och studenter. I ett av projekten hade en lärare 

t.ex. fått se och lära sig hur Problembaserat Lärande (PBL) fungerar i Sverige och 

provade det i sin undervisning efter hemkomst.” 

SIDAS RESESTIPENDIUM 

Sidas resestipendium riktar sig till studenter och nyutexaminerade vid högskolan 

som blivit antagna till obetald praktik inom internationella organisationer, 

företrädesvis FN:s och EU:s organ. Stipendiet syftar till att främja intresset hos 

yngre akademiker att i framtiden söka tjänster inom internationella organisationer 

som arbetar med frågor som berör det svenska utvecklingssamarbetet. 

Under 2006 har nya riktlinjer för stipendiet införts. Dessa innebär att ytterligare 

fokus läggs på praktik vid FN:s och EU:s olika organ. Därutöver beviljas 

praktik vid några av Sveriges ständiga representationer (Sveriges FN-delegationer 

i New York, Wien, Genève och Sveriges OSSE-delegation i Wien) samt ett 

fåtal namngivna internationella organisationers huvudkontor. 


Tabell: Antal beviljade stipendier under åren 2003-2006 

2003 2004 2005 2006 

Ansökningar 219 237 273 278 

Beviljade 135 168 174 176 

Den totala beviljade stipendiesumman för 2006 uppgick till drygt 4 miljoner kronor, 

vilket är en ökning med 125 000 kronor jämfört med 2005. För att kunna bevilja 

samtliga behöriga ansökningar har Sida sedan 2005 ökat medelsanslaget. Detta har 

inneburit att samtliga ansökningar som uppfyllt villkoren har beviljats. Den vanligaste 

anledningen till avslag var att praktikplatsen inte uppfyllde kriterierna. 

Figur 11: Fördelning beviljade organisationer 2006 

10 % 

14 % 

FN 

EU & svenska repr. 

Övriga NGO:s 

76 % 

Av stipendiaterna praktiserade 76 procent i ett FN-organ, 14 procent vid ett EU-organ 

eller någon av de svenska representationerna. Cirka 10 procent praktiserade vid 

huvudkontoret på internationella organisationer/NGO:s. 

De flesta stipendiaterna valde, liksom under 2004 och 2005, att förlägga sin praktik 

utanför Europa. Mest representerat var FN:s högkvarter i New York, men en lika 

stor andel av stipendiaterna praktiserade i utvecklingsländer. 

Se figur på nästa sida. 


105

Figur 12: Beviljade stipendier per geografiskt område 2006 

3 % 

30 % 

USA 

33 % 

Utanför Europa 

Europa 

Norden 

34 % 

En övervägande majoritet av stipendiaterna studerade/hade examen i statsvetenskap, 

internationella relationer eller mänskliga rättigheter. Även stipendiater som 

läser/har läst juridik eller ekonomi förekommer i programmet. I kategorin Medicin/Hälsa 

hade de flesta stipendiater pågående eller avslutade studier i till exempel 

folkhälsovetenskap och inom kategorin Övrigt finns stipendiater från exempelvis 

civilingenjörsområdet. 

Figur 13: Representerade ämnesområden, Sidas resestipendium 2006 

Procent 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Samhällsorienterat 

Juridik 

Ekonomi 

Medicin/hälsa 

Övrigt 


Uppsala (31 studenter) respektive Lunds universitet (30 studenter) var de lärosäten 

som flest praktikanter studerade vid/hade examen från. Därefter kom Göteborgs 

universitet med 21 studenter. Detta är en förändring från 2005 då Lund följt av 

Stockholms universitet var de mest representerade lärosätena. Chalmers i Göteborg 

och Mälardalens högskola fanns inte representerade i programmet 2005, men har 

tillkommit 2006. 

Kvinnor är fortsatt starkt överrepresenterade i detta program. Under 2006 var 77 

procent av de beviljade stipendiaterna kvinnor. De sökande anger att de i de flesta 

fall fått information om stipendiet från en person som tidigare varit på praktik. 

Kontaktperson för Sidas resestipendium 

Viktoria Jendmyr, tfn: 08-453 72 09, viktoria.jendmyr@programkontoret.se 

Övriga program 

IAESTE 

IAESTE (The International Association for the Exchange of Students for 

Technical Experience) är en internationell organisation som förmedlar praktikplatser, 

och i vissa fall också ex-jobb, till högskolestuderande civilingenjörer, 

ingenjörer och naturvetare över hela världen. Cirka 95 länder ingår i organisationen. 

IAESTEs verksamhet baseras på ett ömsesidigt utbyte av praktikplatser för 

studenter, vilket innebär att medlemsländerna i organisationen byter praktikplatser 

med varandra. Studenterna ansöker om utlandspraktiken hos sina nationella 

IAESTE-kontor. Programmet förmedlar avlönade praktikplatser och 

ett fåtal stipendier. Under 2006 delade IAESTE Sverige ut tre stipendier. 


107

Det nationella kansliet för IAESTE är placerat på Internationella programkontoret. 

Åtta lokalkommittéer vid lika många lärosäten har till uppgift att 

marknadsföra programmet. De studenter som lokalt arbetar med organisationen 

ska även hitta praktikplatser och stödja sökande. Lokalkommittéerna finns 

vid följande lärosäten: Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Uppsala 

universitet, Stockholms universitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet 

och Göteborgs universitet. 

Antalet ansökningar och deltagare har minskat något under 2006. 

Tabell: Antal sökande och deltagande IAESTE-praktikanter 2003-2006 

2003 2004 2005 2006 

Svenska godkända ansökningar 196 175 183 178 

Utländska ansökningar 75 61 64 72 

Svenska deltagare 68 60 65 59 

kvinnor 26 32 15 

män 34 33 44 

Utländska deltagare 50 49 54 37 

kvinnor 11 12 10 

män 38 42 27 

Totalt inkom cirka 274 intresseanmälningar från svenska studenter inför 2006 års 

utbyte. I siffran ingår de studenter som under perioden september-december 2005 

gjorde en intresseanmälan för praktik under 2006. De utländska studenternas ansökan 

går via IAESTE-kontoret i deras hemland. IAESTE Sverige har ingen information 

om hur många sökande som vill till Sverige. 

I februari annonserades cirka 50 utländska praktikplatser och 150 godkända sökande 

matchades till dessa platser. Under våren och sommaren annonserades ett antal 

extra platser och totalt blev det 178 godkända sökande. De flesta svenska studenterna 

började sin praktik i juni eller juli och de utländska i augusti och september. 


Tabell: Antal sökande och deltagande IAESTE-praktikanter per lärosäte 

Deltagande lärosäten 

Antal sökande 

studenter 

Antal deltagande 

studenter 

Blekinge tekniska högskola 1 0 

Chalmers tekniska högskola 45 16 

Högskolan i Gävle 2 1 

Högskolan i Halmstad 1 0 

Högskolan i Jönköping 1 0 

Högskolan i Kalmar 2 0 

Högskolan i Kristianstad 1 0 

Högskolan på Gotland 1 1 

Karlstads universitet 3 1 

Kungl. Tekniska högskolan 20 8 

Linköpings universitet 32 12 

Luleå tekniska universitet 21 6 

Lunds universitet 26 7 

Mittuniversitetet 1 0 

Stockholms universitet 1 

Sveriges lantbruksuniversitet 1 0 

Södertörns högskola 2 2 

Umeå universitet 5 1 

Uppsala universitet 11 4 

Örebro universitet 1 0 

Totalt 178 59 

Följande länder har tagit emot svenska IAESTE-praktikanter eller skickat IAESTEpraktikanter 

till Sverige under 2006: 

Armenien 

Australien 

Brasilien 

Danmark 

Ecuador 

Finland 

Frankrike 

Grekland 

Hong Kong 

Indien 

Irland 

Japan 

Kanada 

Kazakstan 

Kina 

Kroatien 

Makedonien 

Mexiko 

Norge 

Polen 

Portugal 

Ryssland 

Schweiz 

Slovenien 

Spanien 

Sri Lanka 

Storbritannien 

Syrien 

Tadzjikistan 

Tjeckien 

Tyskland 

Ukraina 

Ungern 

USA 

Österrike 


109

Totalt bytte Sverige platser med 35 länder under 2006. De flesta platserna var i USA, 

Kanada, Indien, Tyskland, Australien och Japan. 

Tabell: De ut- och inresande IAESTE-praktikanterna är studerande från följande 

ämnesområden: 

Ämnesområde Antal studenter Ämnesområde Antal studenter 

Arkitektur 3 Lantmäteri 1 

Biologi, bioteknik 5 Maskin 16 

Data/IT 16 Matematik 1 

El/Elektronik/Tele 16 Metallurgi 1 

Farkost 2 Miljö 1 

Fysik/Tekn. Fysik 7 Väg och Vatten 9 

Industriell ekon./ 

Ekonomi 

9 Kemi/kemiteknik 9 

Totalt 96 

Svenska företag som erbjudit platser under 2006 är: 

• ABB Power Technolgies AB, Ludvika 

• Astra Zeneca R&D, Mölndal 

• Atlas Copco Tools and Assembly Systems, Stockholm 

• Banverket, Norra regionen, Luleå 

• BT Products AB, Mjölby 

• Eka Chemicals AB, Bohus 

• Holmen Paper AB, Hallsta Pappersbruk, Hallstavik 

• Iggesunds Bruk, Iggesund 

• ITT Flygt AB, Sundbyberg 

• IVF, Göteborg (via KTH) 

• LKAB, Kiruna 

• Luftfartsverket, Malmö/Sturup 

• Luleå tekniska universitet, Luleå 

• Metso Paper Sundsvall AB Screening Products, Grästorp 

• Scania CV AB, Södertälje 


• SKF Sverige AB, Göteborg 

• SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Borås 

• SSAB Tunnplåt AB, Luleå 

• St Jude Medical AB, Järfälla 

• STFI-Packforsk AB, Stockholm 

• Volvo Aero Corporation, Trollhättan 

• Volvo Car Corporation, Göteborg 

• Volvo Car Corporation, Engine, Skövde 

• Volvo CE Components AB, Eskilstuna 

• Volvo Lastvagnar AB, Göteborg 

• Vägverket Region Norr, Luleå 

• WSP Sverige AB, Stockholm 

Telelogic erbjöd också platser under 2006 (särskilt projekt) men dessa platser tillsattes 

inte i Sverige p.g.a. för få sökande (erbjudandet kom sent under våren och 

länderna hade svårt att hitta lämpliga sökande). Två svenska studenter placerades 

dock i USA. 

Svenska företag som tar emot IAESTE-praktikanter fyller i en Employer’s Report 

efter avslutad praktikperiod. Rapporterna visar att företagen i de allra flesta fall är 

mycket nöjda eller nöjda med praktikanterna. I de fall man inte varit så nöjd var 

orsakerna bland annat dåliga språkkunskaper i engelska. 

IAESTE - Employer’s Report 

Alla företag eller organisationer som tar emot en IAESTE-praktikant fyller i en ”Employer’s 

Report” efter avslutad praktikperiod. Rapporten innehåller bland annat standardfrågor 

om det allmänna intrycket av praktikanten, relationen till arbetskamraterna, attityden till 

jobbet, möjligheter att lära sig nya saker, kvalitén på jobbet etc. 

Studenten Ross Philipps från Kanada praktiserade hos Banverket, Norra regionen, 

Luleå, under tiden 11 september – 22 december 2006. Ross fick högsta betyg från 

Banverket och så här beskriver Ross handledare Melker Lundmark hans arbete: 

»For the past four months, Ross has worked with the Tekniksektionen of the Norra Banregionen 

of Banverket, the Swedish Ministry of Railways, in Luleå, Sweden as a participant in 


111

the International Association for the Exchange of Students for Technical Experience. During 

Ross’s term, his primary occupation was to complete an investigation of air pollution caused 

by the construction of railways in northern Sweden. His project report, entitled “Air Pollution 

Associated with the Construction of Swedish Railways Norrbotniabanan Case Study” is a 

summary and presentation of his project and will serve as a component of future environmental 

project proposals associated with the design and construction of the Norrbotniabanan, 

a proposed 270 km railway that will connect the cities of Luleå and Umeå along the Baltic 

Coast of Northern Sweden. 

The project investigates the quantity and relationship to standards of the air pollution that 

will be generated during the construction of the Norrbotniabanan. The analysis included in 

the project was an initial investigation into the fossil fuel related emissions greenhouse gases. 

The report presents projections for total emissions due to construction activities, as well as a 

modelling of the effects on urban air quality and the direct emissions balance throughout the 

lifespan of the railway. 

The completion of his project required correspondence with several municipalities, companies 

and government institutions. Ross spent several days working at the Luleå Kommun 

Stadshuset learning about their air pollution monitoring systems and working with their air 

pollution dispersion modelling software. In addition to the work associated with his project, 

Ross had occasion to visit construction sites, assist in the inspection of contaminated rail yards 

and learn of the methods used by the municipality to monitor air quality in Luleå. Ross also 

actively participated in everyday work activities here at Banverket.« 

Kontaktperson för IAESTE 

Carola Barhammar, tfn: 08-453 72 68, carola.barhammar@programkontoret.se 

ASEM-DUO 

ASEM-DUO Fellowship Programme, som lanserades 2001, är samlingsnamnet 

på fem utbytesprogram för studenter och lärare i Europa och Asien. Samarbetet 

initierades av medlemsländerna i ASEM (Asia-Europe Meeting) 2001 och 

stipendiemedlen finansieras idag av Danmark, Frankrike, Singapore, Sydkorea 


och Thailand. Svenska studenter och lärare kan delta i utbyten inom ramen för 

DUO-Korea (med Sydkorea), DUO-Thailand och DUO-Singapore (end. studentutbyten). 

Samarbetet bygger på ömsesidighet och projekten innebär att 

länderna utbyter en student/lärare i varje riktning. 

Året som gått 

Svenska lärosäten finns med i 15 samarbetsprojekt beviljade under 2006 – 13 för studentutbyten 

och två för lärarutbyten. 

ASEM-DUO lärarutbyte 

DUO – THAILAND 2006 – Lärarutbyte: 

Lärosäte i Sverige Lärosäte i Thailand Ämnesområde 

Umeå universitet Chiangmai University Nursing 

Karolinska institutet Mahidol University Health Informatics 

ASEM-DUO studentutbyte 

DUO – KOREA 2006 – Studentutbyte: 

Lärosäte i Sverige 










Lärosäte i Sydkorea 

Ajou University 



Ewha Womans University 

KDI School of Public Policy 

and Management 

Keimyung University 

Sungkyunkwan University 

Sungkyunkwan University 

Yonsei University 


113

DUO – SINGAPORE 2006 – Studentutbyte: 

Lärosäte i Sverige 

Högskolan i Jönköping (2 st) 



Lärosäte i Singapore 

Nanyang Technological University 

Nanyang Technological University 

National University of Singapore 

Tabell: Beviljade stipendier 2006, ASEM-DUO 

2004 2005 2006 

Beviljade stipendier 16 9 15 

Studentutbyten 14 9 13 

Lärarutbyten 2 0 2 

Kontaktperson för ASEM-DUO 



3. Översikt över lärosätenas 

programdeltagande 2006 

EU-USA 

EU-Australien 

Asia-Link 


Nordplus 

Nordplus Nabo 


Leonardo da Vinci 

Arion 

Tempus 

Minerva 

MFS 


IAESTE 

Erasmus 

ASEM-DUO 


högskola • • • • • • • 


högskola • • • • • • • 

Danshögskolan 

• • • 

Dramatiska institutet 

• 

Ersta Sköndal 

högskola • • • • 


• • • • • • • 

Handelshögskolan 

• • • • • 


• • • • • • 


• • • • 


• • • • • • 


• • • • • • 

ÖVERSIKT ÖVER LÄROSÄTENAS PROGRAMDELTAGANDE 2006 

115

EU-USA 

EU-Australien 

Asia-Link 


Nordplus 

Nordplus Nabo 



Arion 

Tempus 

Minerva 

MFS 


IAESTE 

Erasmus 

ASEM-DUO 


• • • • • • • • • • 


• • • • • 

Högskolan i 

Kristianstad • • • • 


• • • • 


• • • • 


• • • • • 


Idrottshögskolan • • 


• • • • • • • • 

Karolinska Institutet 

• • • • • • • • 

Konstfack 

• • • • 


• • • 


• • • 

Kungliga Tekniska 

högskolan • • • • • • • • • • • 


• • • • • • • • • 


• • • • • • • • 


• • • • • • • • • • 


Stockholm • • • • • 


• • • • • • • • • 


EU-USA 

EU-Australien 

Asia-Link 


Nordplus 

Nordplus Nabo 



Arion 

Tempus 

Minerva 

MFS 


IAESTE 

Erasmus 

ASEM-DUO 


• • • • • • 


• • • • • • 

Operahögskolan i 

Stockholm 


• • 

• 

Sophiahemmets sjuksköterske-högskola 

Stockholms 

universitet • • • • • • • 

Sveriges 

lantbruksuniversitet • • • • • • 


• • • • • • 

Teaterhögskolan i 

Stockholm 

Teologiska högskolan 


• • • • • • • • 


• • • • • • • • • 


• • • • • • • • 


• • • • • • 

• 

ÖVERSIKT ÖVER LÄROSÄTENAS PROGRAMDELTAGANDE 2006 

117

4. Övriga program där 

högskolan kan delta 

Programmen nedan är öppna för deltagande. Det finns dock inga tillgängliga uppgifter 

om vilka svenska lärosäten som deltog under 2006. 

Programmen Minerva och Lingua kommer från 2007 att ingå i EU:s nya ramprogram 

för utbildning, Programmet för livlångt lärande (LLP). De aktiviteter som Minerva 

och Lingua främjat återfinns inom ramen för LLP:s “transversala” program 

som handlar policyutveckling, språkinlärning, IT och spridning av resultat. 

Förberedande besök inom Sokrates centraliserade delar upphör från och med 

2007. 

Med finansiering från EU 

SOKRATES 

Comenius nätverk 

EU-USA och Kanada 

ALßAN 

Comenius nätverk 

Inom detta programområde bildas nätverk kring teman som är av gemensamt 

intresse för att främja samarbete och förnyelse av skolutbildningen på europeisk 

nivå. Nätverken bedriver t.ex. informationsutbyte, jämförande analyser, 

samordning av projekt och tematiska konferenser. Ett nätverk ska omfatta 

minst sex partnerländer och samordnas exempelvis av en myndighet eller en 

lärarhögskola. 


Comenius nätverk ingår från 2007 i EU:s nya ramprogram för utbildning: Programmet 

för livslångt lärande (LLP). 

Tabell: Antal Comenius nätverk per år. 

2003 2004 2005 2006 

Föransökningar, varav i.u. i.u. i.u. 

Svensksamordnade 4 2 i.u. 

Utlandssamordnade i.u. i.u. i.u. 

Vidare till fullständig ansökan, 

varav 

6 3 6 


Utlandssamordnade 4 3 4 

Deltagande projekt, varav 2 3 4 3 



Ett system med föransökan tillämpas. Ansökningarna om nätverksprojekt bedöms 

och beslutas av kommissionen. De nationella kontoren konsulteras inte i beslutsprocessen, 

och får därför inte tillgång till vissa data förrän en tid efter ansökningsomgången. 

EU-USA och EU-KANADA 


Syftet med programmen EU-USA och EU-Kanada är att utveckla samarbetet 

mellan EU och Nordamerika inom yrkesutbildning och högre utbildning. Högskolor 

och yrkesutbildningsinstitutioner kan delta i projekt som inriktas på 

studentmedverkan. Utveckling av internationella kursplaner och studentutbyte 

utgör kärnan i projektverksamheten. 

ÖVRIGA PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN KAN DELTA 

119

Under 2006 hade programmet EU-USA en utlysning med sista ansökningsdag den 7 

juli. Vid årsskiftet 2006 fanns ännu ingen tillgänglig statistik för denna ansökningsomgång. 

Ansökningsomgången 2005 ställdes in och under 2004 beviljades ingen ansökan 

med svenskt deltagande. 

Tabell: Antal projekt inom EU-USA 2004–2006 

2004 2005 2006 

Ansökningar 5 0 i.u. 



Utlandssamordnade med 

svensk partner 

0 0 3 

Programmet EU-Kanada har inte haft någon ansökningsomgång under 2006. 

Kontaktperson för EU-USA och EU-Kanada 


ALßAN 

Alßan är ett stipendieprogram för att öka mobiliteten från Latinamerika till 

Europa. Stipendier ges till studenter som skall läsa vid ett master- eller doktorandprogram 

vid ett europeiskt lärosäte. Programmet ger också stipendier 

för vidareutbildning av yrkesverksamma. Stipendiet kan ges för en period från 

sex månader till tre år. Programmet har en budget på totalt 75 miljoner euro 

och 3900 Latinamerikanska studenter förväntas ta del av stipendier från Alban 

fram till år 2010. 


Ansökningsomgången 2006 hade den 22 december som sista ansökningsdag. Därmed 

har ingen urvalsstatistik kunnat presenteras vid årsskiftet. 4161 ansökningar 

lämnades in online och ytterligare ett antal ansökningar har mottagits per post. Ansökningarna 

handläggs av Alßan Office i Porto, Portugal. IPK ansvarar för information 

kring programmet. 

Tabell: Antal stipendier inom Alßan 2004–2006 

2004 2005 2006 

Ansökningar totalt 2 829 2 183 4 161 

varav till Sverige 14 18 i.u. 

Beviljade totalt 779 553 i.u. 

Beviljade till Sverige 6 5 i.u. 

Kontaktperson för Alßan 


ÖVRIGA PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN KAN DELTA 

121

5. Särskilda projekt 

och rapporter 

Högskolenheten på Internationella programkontoret genomför varje år olika interna 

projekt och rapporter, samt deltar i externa projekt, finansierade av till exempel EU. 

Under 2006 fortsatte de särskilda satsningarna inom ramen för det pågående arbetet 

med att öka svenska studenters deltagande i Erasmus. Lärarlyftet har involverat 

internationaliseringsansvariga vid lärosäten med stor potential att öka studentutbytena. 

IPK deltar även i europeiska spridningsprojekt med syfte att lyfta fram goda 

exempel inom Erasmus. 

IPK deltog under året även i ett Tempusprojekt koordinerat av Helsingfors universitet. 

Vidare satsade IAESTE på olika aktiviteter för att belysa vilka erfarenheter 

IAESTE-praktikanterna får av sin utlandspraktik samt ta reda på orsakerna till det 

bristande engagemang som många svenska företag visar när det gäller att erbjuda 

platser för utländska praktikanter. 

• Erasmus - Lärarlyftet 

• GenERAtion 

• Erasmus Work Placements Project 

• Andra aktiviteter för att öka deltagandet i Erasmus 

• Tempus - Strukturella och kompletterande åtgärder: ”Conference on EU- 

Russian Mobility in Higher Education” (EURUSCONF) 

• IAESTE – Essätävling och enkätundersökning 

Erasmus - Lärarlyftet 

Projektet Lärarlyftet, som har samordnats av IPK, startade hösten 2005 och har fortgått 

under 2006. Projektet kommer att fortsätta även under 2007. Lärarlyftet samlar 

tio svenska lärosäten som ger lärarutbildningar och syftar till att öka antalet lärar- 


studerande som deltar i Erasmus och Comenius Språkassistenter. Deltagandegraden 

i Erasmus bland lärarstuderande är låg vid de flesta lärosäten med lärarutbildningar. 

Vad gäller Språkassistenter, som möjliggör praktik för lärarstuderande i ett annat 

land inom EU, hade Sverige när Lärarlyftet startade en mycket låg deltagandegrad 

jämfört med flera andra länder i Europa. 

De lärosäten som deltar i Lärarlyftet är: Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, 

Högskolan i Jönköping, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings 

universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Malmö högskola, Umeå universitet 

och Växjö universitet 

IPK har inom projektet arrangerat ett flertal möten för att stimulera erfarenhetsutbyte 

och diskussion kring vilka problem och möjligheter som finns för lärarstuderande 

att delta i utbyte eller praktik utomlands. Flera lärosäten har redogjort för 

goda exempel på arbetet med policy och handlingsplaner, kursupplägg och internationalisering 

på hemmaplan. I oktober 2006 arrangerades ett seminarium om internationalisering 

av lärarutbildningarna på Lärarhögskolan i Stockholm. Seminariet 

var öppet för alla lärarutbildningar och representanter från 22 lärosäten deltog. På 

programmet fanns både föreläsningar i plenum med goda exempel från Lärarlyftet 

och workshops med diskussioner kring olika teman. 

Delvis som en del i Lärarlyftet arrangerade IPK i mars 2006 ett kontaktseminarium 

inom Erasmus för lärarutbildningar i hela Europa. Ett 80-tal deltagare från 20 

olika länder deltog. 

Lärarlyftet har lett till ett positivt arbete kring internationalisering. Flera lärosäten 

har efter att ha deltagit i projektet utarbetat internationaliseringsplaner. Ett 

nätverk av lärosäten med lärarutbildningar har bildats inom vilket IPK kommer att 

fortsätta sitt arbete med att stimulera lärarutbildningarna till ökat utbyte. 

Erasmus - GenERAtion 

IPK har inom ramen för Erasmus deltagit som partner i det stora spridningsprojektet 

GenERAtion, som avslutades under 2006. Projektet koordinerades av det ungerska 

nationella Erasmuskontoret (Tempus Public Foundation) och involverade totalt 

21 av Erasmus nationella kontor. En övergripande målsättning var att förbereda inför 

det nya programmet för livslångt lärande, genom att lyfta fram goda exempel från 

Erasmus- och Leonardoprogrammen. Med detta som utgångspunkt diskuterades 

bland annat kring EU:s ambitiösa mål att 3 miljoner studenter 2012 ska ha varit involverade 

i Erasmus. 

En av projektets övergripande slutsatser var att det, trots en del hinder, finns 

många goda exempel som kan lyftas fram och att 3 miljoner-målet därmed kan 

SÄRSKILDA PROJEKT OCH RAPPORTER 123

anses möjligt. Utifrån de ämnen som diskuterades och återkopplingen från deltagarna 

i projektet formulerades en rad rekommendationer till nationella kontor och 

lärosäten. Projektets slutrapport finns att ladda ner på Tempus Public Foundations 

webbplats: www.tpf.hu. 

IPK ansvarade för samordningen och administrationen av projektet i Sverige samt 

höll i kontakten med de lärosäten som deltog. Under projektets gång ägde sex seminarier 

på olika teman rum runtom i Europa. Sverige fick skicka två representanter 

till varje seminarium. 

Erasmus - Work Placements Project 

IPK medverkar som partner i ytterligare ett spridningsprojekt inom Erasmus. Syftet 

är att ta fram en handbok för praktik inom Erasmus. Bakgrunden till projektet är 

integreringen av studentpraktik i det nya Erasmusprogrammet och en vilja att öka 

siffrorna för studentpraktiken. Lärosätenas, studenternas och arbetsgivarnas erfarenheter 

av Leonardoprogrammet ska tas tillvara. Projektet ska resultera i ett seminarium 

under våren 2007 samt en handbok som ska underlätta lärosätenas arbete 

med studentpraktik i det nya programmet. 

Projektet, som samordnas av det nationella kontoret i Storbritannien, startade 

med ett första möte under hösten 2006. Totalt tio länder deltar i projektet. Den 19- 

20 mars 2007 äger det planerade projektseminariet rum i London. Varje deltagande 

land ska skicka cirka fem deltagare. 

Andra aktiviteter för att öka deltagandet 

i Erasmus 

IPK tog under 2006 fram och spred en Erasmuslärarbroschyr, där några lärare som 

deltagit i Erasmusutbyte intervjuades. Vidare sattes annonser in i bl.a. de rikstäckande 

studenttidningarna IQ Student och Studentliv. IPK tog även fram en reklamaffisch 

samt vykort. Dessa spreds till lärosäten i hela landet. 

Nyttan av Erasmus i arbetslivet – en undersökning bland före detta Erasmusstudenter 

Under våren 2006 genomförde Lina Forsberg, praktikant på Högskoleenheten, IPK, 

en enkätundersökning riktad till numera yrkesverksamma Erasmusstudenter. IPK 

ville genom undersökningen bidra till att de som arbetar med Erasmus vid lärosätena 

ska kunna få exempel på vilken nytta ett deltagande i programmet kan ha för 


studenterna. Denna kunskap kan också nå studenter som är intresserade av att delta 

i Erasmus och bidra till att väcka intresse för programmet. 

Lina Forsberg presenterade resultaten i enkätundersökningen under Programdagarna 

2006. Till de slutsatser som är möjliga att dra, utifrån de personer som intervjuades, 

hör att majoriteten idag har internationella kontakter i sitt arbete. Flera av 

dem har nytta av de språkkunskaper de fått genom Erasmusutbytet. För några har 

språkkunskaperna varit avgörande för att de skulle få ett visst arbete. Rapporten 

finns tillgänglig på www.programkontoret.se/erasmus 

Tempus – strukturella och kompletterande 

åtgärder: ”Conference on EU-Russian Mobility 

in Higher Education” 

IPK deltog under 2006 som partner i ett Tempusprojekt inom ramen för Strukturella 

och kompletterande åtgärder. Kontraktor och koordinator för projektet var 

Helsingfors universitet. Även CIMO (Center for International Mobility), som var 

partner, hade en aktiv roll i projektet. Övriga partners kom från Frankrike, Ryssland, 

Tyskland, Belgien, Nederländerna, Slovakien, Ungern och Storbritannien. 

Projektets huvudsakliga målsättning var att genomföra en konferens på temat 

student- och lärarmobilitet mellan EU och Ryssland. Konferensen ägde rum i Helsingfors 

18-19 september 2006. Sverige deltog med en delegation på tio personer 

från olika lärosäten. Till den andra huvudsakliga projektaktiviteten hörde att sammanställa 

en rapport om mobiliteten mellan EU och de i projektet deltagande länderna. 

Varje deltagande land bidrog med statistik över mobiliteten mellan sitt land 

och Ryssland. Internationella programkontoret fick underlag till delrapporten om 

mobilitet mellan Sverige och Ryssland från bland annat CSN, Högskoleverket och 

Svenska institutet. Projektrapporten om mobilitet mellan EU-Ryssland kommer att 

spridas till Tempusansvariga vid de svenska lärosätena. 

IAESTE essätävling 

IAESTE Sverige utlyste för första gången en essätävling för utresande svenska studenter. 

Syftet med tävlingen var att marknadsföra IAESTE på lärosätena och visa 

vilka erfarenheter IAESTE-praktikanterna får av sin utlandspraktik. 

SÄRSKILDA PROJEKT OCH RAPPORTER 125

Första priset på 4000 kronor gick till Vanja Winblad Brussell från Chalmers tekniska 

högskola, för hennes berättelse om praktiken på PRODATEC - Producciones de Alta 

Tecnología S.A. de C.V. i Mexiko. Hennes och andras berättelser finns publicerade 

på www.iaeste.se. 

Orsakerna till bristande engagemang 

i praktikutbytet bland Sveriges företag 

Under våren 2006 genomförde IAESTE, genom praktikanten Ante Jovic från Göteborgs 

universitet, en enkätundersökning: Orsakerna till bristande engagemang i 

praktikutbytet bland Sveriges företag. Syftet med undersökningen var att ta reda på 

orsakerna till det bristande engagemang som flertalet av svenska företag påvisat när 

IAESTE har försökt att få fram fler platser till praktikutbytet. 

Av enkäten framkom att de största hindren för att ett företag ska kunna ta emot 

en praktikant är bristen på handledare, vilka har stor brist på tid på grund av hög 

arbetsbelastning. Omstruktureringar och rationaliseringar är andra hinder. En del 

mindre företag anser också att den administrativa och finansiella biten kan vara problematisk. 

Hela rapporten finns på www.iaeste.se 


6. Evenemang och aktiviteter 

i IPK:s regi 

IPK har ett omfattande informationsuppdrag kring de program som finns inom 

verksamheten. Varje år anordnar Högskolenheten ett stort antal seminarier och konferenser 

för att informera om och stimulera deltagande i de program som vänder sig 

till universitet och högskolor. 

Till årligen återkommande evenemang hör Programdagar för högskolan, Möte 

för Erasmusansvariga, Erasmus-Nordplus-seminarium, Linnaeus-Palme/MFS-seminarium, 

Hemvändarseminarium för MFS-studenter, Introduktionsdag för nyanställda, 

två nationella möten med IAESTE:s lokalkommittéer, Tempus Information 

Days och Tempusakuten. Likaså genomförs varje år inom ramen för Erasmus platsbesök 

vid utvalda lärosäten. 

Bland övriga aktiviteter under året kan särskilt nämnas Tempus kontaktseminarium 

som, ordnades i Kairo och Alexandria 1-3 november. Seminariet planerades 

och genomfördes i samarbete med National Tempus Office – Egypt. 

• Programdagar för högskolan, 10-11 maj 

• Tempus Information Days, 6-7 september 

• Möte för Erasmusansvariga, 4 oktober 

• Introduktionsdag om internationellt samarbete inom högskoleområdet, 

10 oktober 

• Samarbete mellan EU och tredje land, 12 oktober 

• Seminarium för lärarutbildare, 19 oktober 

• MFS-seminarium, 20 oktober 

• Linnaeus-Palme-seminarium, 30-31 oktober 

• Tempus kontaktseminarium i Kairo och Alexandria, 1-3 november 

• Tempusakuten, 30 november 

• Erasmus-Nordplus-seminarium, 30 november 

• Studieresa till Bryssel, 6-7 december 

EVENEMANG OCH AKTIVITETER I IPK:S REGI 

127

Programdagar för högskolan, 

10–11 maj 

Syfte: Att ge en aktuell bild av IPK:s program och aktiviteter, ge information om 

nyheter och vad som planeras och diskuteras inom högskoleområdet i Europeiska 

kommissionen och på Utbildningsdepartementet. Ge utrymme till fördjupad information 

och kontakt med enhetens handläggare. 

Målgrupp: Programdagarna vänder sig i första hand till personer med samordningsansvar 

för internationalisering men även till lärare och övriga handläggare som är 

aktiva i det internationella samarbetet. 

Deltagare: 160 deltagare från universitet, högskolor, myndigheter och organisationer. 

Årets tema var ”Värdet av en internationaliserad utbildning i arbetslivet”. Under 

konferensen arrangerade Högskoleenheten på IPK också en utställning där samtliga 

program som rör högskoleområdet presenterades med material. 


Program: 

Onsdag 10 maj 

• Registrering & kaffe och möte med handläggarna vid utställningen 

• Konferensen öppnas, – Ulf Melin, generaldirektör Internationella programkontoret 

(IPK) och Kerstin Norén, prorektor, Göteborgs universitet 

• En nationell strategi för internationaliseringen av den högre utbildningen – Karin 

Röding, departementsråd, Utbildnings- och kulturdepartementet 

• Värdet av internationella erfarenheter i arbetslivet – Sofia Norell, Employer Branding 

Co-ordinator och Susanna Drakenberg, rekryteringskonsult, SEB 

• Internationella studentmobilitetens relevans i arbetslivet: undersökning bland 

finländska arbetsgivare – Irma Garam, specialplanerare, Centre for International 

Mobility (CIMO), Finland 

• Värdet av Erasmusutbytet i arbetslivet: undersökning bland f d Erasmusstudenter 

– Lina Forsberg, praktikant och Annika Karlsson, handläggare, IPK 

• Värdet av utlandsstudier/-praktik i arbetslivet – tre f.d. studenters erfarenheter 

F.d. Erasmusstudent, Nikolai Kolderup-Finstad, Acron, Lidköping 

F.d. MFS-stipendiat, Clara Rudholm, Hifab, Stockholm 

F.d. Comenius-språkassistent, Anna Thorzén, Olympiaskolan, Värnamo 

Torsdag 11 maj 

• Lärarlyftet – Erasmus/Comenius-projekt för lärarutbildningarna – Annika 

Karlsson, handläggare, IPK och Caroline Bergström, internationaliseringsansvarig, 


• Erfarenheter av utländska praktikanter – Rolf Mattsson, manager/Koncept-car, 

Volvo Personvagnar 

• Workshops: 

1) Erasmusseminarium: Hur kan vi förbereda oss för praktik som en del av 

det nya Erasmus? Erfarenheter och exempel från bl.a. Leonardo da Vinci. 

2) Studie- och karriärvägledning med ett internationellt perspektiv. 

EVENEMANG OCH AKTIVITETER I IPK:S REGI 129


3) Internationell erfarenhet för blivande lärare. Hur förbereder vi blivande 

lärare för en internationaliserad skola? Hur får vi fler lärarstudenter att delta 

i internationella utbyten? 

4) Bolognaprocessen och mobilitet. Bidrar den nya indelningen i tre utbildningsnivåer 

till en ökad/minskad mobilitet? 

5) Vilken nytta kan man få av internationell mobilitet under utbildningen 

i arbetslivet och för den akademiska karriären? Vilka medel har vi för att få 

mer kunskap om detta? 

• Aktuellt om det nya programmet för livslångt lärande och övriga högskoleprogrammen, 

sammanfattning och avslutning, Karin Granevi, tf enhetschef, IPK 

Till vänster: bildcollage från Programdagarna 2006. På bilderna syns några av talarna under konferensen. Från 

vänster: Clara Rudholm, f.d. MFS-stipendiat, Rolf Mattsson, Volvo Personvagnar, Irma Garam, CIMO, och 

Karin Röding, Utbildningsdepartementet. 

Tempus Information Days 

6–7 september 2006 

Syfte: Att i samarbete med Europeiska kommissionen ge aktuell information om 

Tempusprogrammet. Ge de svenska deltagarna en inblick i partnerländernas utbildningssystem 

och kultur. Ge deltagarna möjlighet att utbyta erfarenheter och etablera 

kontakt med andra svenska deltagare i programmet. 

Målgrupp: Lärare och administratörer vid svenska lärosäten som deltar i eller planerar 

att delta i Tempusprojekt. Även representanter från företag, organisationer och 

myndigheter bjuds in. 

Deltagare: 67 personer från 20 lärosäten/organisationer. 

Program: 

• Klaus Koerner, Europeiska kommissionen, informerade om de senaste nyheterna 

inom programmet. Han talade även om planerna för Tempus efter att det nuvarande 

programfasen avslutas 31 december 2006. 


131

• Myrna Smitt berättade om arbetet i Tempuskommittén. 

• Lars Ekholm, Nationella Bolognapromotorsgruppen, gav en bild av arbetet med 

Bolognaprocessen, som är prioriterad inom Tempus. 

• Olga Kordas, KTH, berättade under rubriken ”Bologna in reality” om hur KTH 

inom ramen för Tempus arbetar med att lyfta fram Bolognaprocessen i Tempus 

partnerländer 

• Henry Diab, Lunds universitet, delade med sig av sin mångåriga erfarenhet av 

samarbete med arabvärlden under rubriken ”Understanding the Arab world: Cooperation 

as a form of understanding the other” 

• Adi Anani, Umeå universitet, berättade om sitt Tempusprojekt med Jordanien 

och Palestinska myndigheten på temat e-learning 

• Iyad Al Khatib från KTH redogjorde för hur samarbete mellan högskola och näringsliv 

kan förstärkas genom bl a Tempusprojekt 

• Avslutningsvis gav Tempus referensgrupp deltagarna råd inför Tempusansökan 

på temat ”The Tempus Application – best practise” 

Möte för Erasmusansvariga, 4 oktober 

Syfte: Att belysa och lyfta upp dagsaktuella frågor inom Erasmus till diskussion 

Målgrupp: Erasmusansvariga på universitet och högskolor 

Deltagare: 40 personer från 35 lärosäten 

Medverkande: 

Margareta Sandewall, Hans Grönlund, Jari Rusanen, Annika Karlsson och Karin 

Engman, IPK 

Johan Gentjeens, belgiska (Flandern) nationella kontoret för Erasmus 

Micaela Sjöberg, Linköpings universitet 


Program: 

Information gavs bland annat om IPK:s platsbesök inom Erasmus, ECTS/DS Labels, 

Erasmus spridningsprojekt 2006-2007: ”Student Work Placements: from Project to 

Mobility”. Vidare informerades om Erasmus i det nya ramprogrammet för livslångt 

lärande samt om lanseringen av det nya ramprogrammet. Det belgiska nationella 

kontoret gav en bild av arbetet med praktik under rubriken ”Work placements 

– challenges and opportunities”. Under rubriken ”Processanalys av in- och utresandeprocesserna 

samt avtalshantering” fick deltagarna information från Linköpings 

universitet. 

Introduktionsdag om internationellt 

samarbete inom högskoleområdet, 

10 oktober 

Syfte: Att ge basinformation om IPK:s program för högskolan till deltagarna och låta 

dem träffa IPK:s handläggare. 

Målgrupp: Nyanställda vid universitet och högskolor 


Medverkande: Högskoleenhetens handläggare, Christina Jansson, handläggare på 

Yrkesutbildningsenheten och Cristina Pontis, handläggare på Enheten för skola och 

vuxenutbildning 

Program: 

Genomgång av program riktade mot högskolan, stationsvisa fördjupningar 


Samarbete mellan EU och tredje land, 

12 oktober 

Syfte: Att ge en överblick över de EU-program (förutom Tempus) som IPK arbetar 

med för samarbete inom högre utbildning med tredje land: Alßan, Asia-Link, EU- 

Australien, EU-Kanada, EU-Nya Zeeland och EU-USA. Även programmet Asem- 

Duo presenterades under seminariet. 

Målgrupp: lärare och administratörer vid svenska lärosäten 


Medverkande: 

Margareta Sandewall och Karin Engman, IPK 

Hans Daag, Utrikesdepartementet 

Waclaw Gudowski, Kungliga Tekniska Högskolan 

Knut Bergknut, Malmö högskola 

Seminarium för lärarutbildare, 

19 oktober 

Syfte: Stimulera till ökad internationell verksamhet vid de svenska lärarutbildningarna 

och att visa på goda exempel 

Målgrupp: Verksamma inom lärarutbildningen 

Deltagare: 71 personer från olika lärosäten 

Medverkande och program: 

• Ulf Melin, Generaldirektör, IPK 

• Mål och Vision med en internationaliserad lärarutbildning – Myrna Smitt, Utbildningsdepartementet 

• Från vision till verklighet i internationaliseringsarbetet inom lärarutbildningarna 

– Klas Roth, Lärarhögskolan i Stockholm 


• Från hinder till möjlighet – mobilitet i lärarutbildningarna. Erfarenheten från 

projektet Lärarlyftet – Emil Tyberg, Växjö universitet 

• Mission impossible? Om kvalitet i internationaliseringsarbetet inom lärarutbildningarna 

– Anders Bergman och Malin Pallman, Högskolan för lärande och kommunikation 

i Jönköping 

• Möjligheter för internationellt samarbete inom högskoleområdet, IPK 

• Workshops 

MFS-seminarium, 20 oktober 

(gemensamt MFS-seminarium för handläggare och MFS-studenter) 

Syfte: I samarbete med Sida anordnades ett seminarium i Sidas nya lokaler i Stockholm 

för att ge tillfälle till erfarenhetsutbyte och informationsspridning inom programmet. 

Målgrupp: MFS-handläggare på beviljade institutioner på svenska lärosäten samt 

MFS-studenter som genomfört sin MFS-studie under ht 2005-vt 2006. Även andra 

intresserade bereddes möjlighet att 

delta i mån av plats. 

Inbjudan gick ut till kontaktpersoner 

för MFS på beviljade institutioner, 

chefer för internationella sekretariat/ 

motsvarande samt MFS-studenter 

som genomfört sin MFS-studie under 

ht 2005-vt 2006. 

Deltagare: 146 personer 

Program: 

Kvällen före seminariet, den 19 oktober, 

inbjöds till en gemensam seminariemiddag 

där 88 personer deltog. 

Under fredagens seminarium fanns 

följande punkter på programmet: 

Jens Orback talade om sin MFS-tid i Tanzania. 


135

• Introduktion till seminariet – Niklas Dahlberg, MFS-handläggare, Internationella 

programkontoret (IPK) 

• ”Omvänd kulturkrock?” – Hur är det att komma hem efter en MFS-studie? 

– Lisen Dellenborg, Socialantropologiska institutionen, Göteborgs universitet 

• Gruppdiskussioner 

• Aktuellt inom MFS – Niklas Dahlberg, MFS-handläggare, IPK 

• Ny funktion i förberedelsekursportalen: reseberättelser i www.mfs.nu – Peter 

Knutar och Per Åsberg, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 

• Hur kan man ta tillvara på MFS-studenternas erfarenheter? Ett par exempel från 

MFS-institutioner – Anna Enhörning, Internationella sekretariatet, Malmö Högskola 

och Birgitta Åström, Epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet 

• Hur kan man gå vidare med sitt intresse för utvecklingsfrågor? – Mikael Botnen 

Diamant, verksamhetsledare Sida Zenit Stockholm och Linnea Söderholm, Afrikagrupperna 

• MFS – en erfarenhet i livet och arbetslivet – Johan Spännare, DHI Water and 

Environment. MFS 1991, Nina Björstrand, Kooperation utan gränser. MFS 2003, Jens 

Orback, journalist och nationalekonom. MFS 1984 

• Avslutning – Niklas Dahlberg, MFS-handläggare, IPK 

Linnaeus-Palme-seminarium, 

30-31 oktober 

Syfte: I samarbete med Sida anordnades ett seminarium i Sidas lokaler i Stockholm 

för att ge tillfälle till erfarenhetsutbyte och informationsspridning inom programmet. 

Målgrupp: Främst personer som ansvarar för, eller har deltagit i projekt inom programmen, 

men även för andra intresserade i mån av plats. 

Inbjudan gick ut till kontaktpersoner för Linnaeus-Palme vid institutioner och centrala 

lärosäten, kontaktpersoner för MFS och till chefer för internationella sekretariat/motsvarande. 


Deltagare: 82 personer från 29 lärosäten/organisationer. 

Medverkande: 

Margareta Sandewall, Karin Granevi, Eva Ehdwall, Cecilia Eriksson och Fatou Juke, 

IPK 

Amandio Lopes, Sida 

Maija Airas, Cimo 

Leif Djurfeldt, Göteborgs universitet 

Program: 

Allmän information om och nyheter inom Linnaeus-Palme-programmet. Sidas 

översyn av 5-års regeln, gruppdiskussioner, presentation av den finska motsvarigheten 

till Linnaeus-Palmeprogrammet: North-South Higher Education Network Programme 

samt presentation av ett Linnaeus-Palme samarbete mellan institutionen 

för geovetenskap, Göteborgs universitet och Universidad de Concepción i Chile. 

Tempus kontaktseminarium i Kairo 

och Alexandria, 1-3 november 

Syfte: Att underlätta och stimulera kontakter, vilka ska kunna leda till varaktiga partnerskap 

och samarbete mellan universitet i Sverige och Egypten. 

Målgrupp: Lärare och administratörer vid svenska lärosäten som är intresserade av 

samarbete med lärosäten i Egypten, bland annat genom Tempusprogrammet. 

Deltagare: 29 personer från elva olika lärosäten och myndigheter 

Medverkande från IPK: Cecilia Andrae och Eva Ehdwall 

Program: 

Seminariet inleddes med en konferens på Cairo university 1 november. Deltagarna 

fick inledningsvis information om högre utbildning i Egypten och Sverige varefter 

några egyptiska lärosäten presenterade sina erfarenheter av samarbete inom Tempus. 


Mohamed Marzouk, Cecilia Andrae, Yasser Elshayeb och Eva Ehdwall på Tempus kontaktseminarium i Egypten. 

Under rubriken ”Project planning and Management” gav Boel Billgren, Internationella 

sekretariatet, Lunds universitet synpunkter och tips kring projektsamarbete. 

Lena Johansson de Château, Vetenskapsrådet, berättade om möjligheten att söka finansiering 

från Sweden-MENA Research Links. Avslutningsvis pratade Ulrik Mårtensson, 

Inst för naturgeografi och ekosystemanalys, Lunds universitet, på temat 

”The link between education cooperation and research cooperation”. 

Den 2 november ägnades åt möten mellan de svenska och egyptiska deltagarna. 

Seminariets sista dag tillbringades i Alexandria. Dagen inleddes med ett besök 

på University of Alexandria, där den svenska delegationen fick möjlighet att träffa 

egyptiska kollegor. Besök på Bibliotheca Alexandrina och Svenska institutet i Alexandria 

var seminariets sista programpunkter. 

Tempusakuten, 30 november 

Syfte: Att ge ”sista-minuten-hjälp” inför ansökan om Tempus gemensamma europeiska 

projekt 15 december. 


Målgrupp: Tempusakuten riktar sig i första hand till lärare och administratörer vid 

svenska lärosäten som planerar att ansöka om finansiering inom Tempusprogrammet. 

Diskussioner äger rum i workshops. 

Deltagare: 14 personer från 10 lärosäten/organisationer 

Medverkande: 

Cecilia Andrae, IPK 

Boel Billgren, Lunds universitet, 

Peter Borén, Växjö universitet 

Rustam Nabiev, Karolinska institutet 

Erasmus-Nordplus-seminarium, 

30 november 2006 

Syfte: Att informera om programmens 

olika former för samarbetsmöjligheter 

för lärare. 

Målgrupp: Lärare, Internationaliseringsansvariga 

och Erasmusansvariga 

på universitet och högskolor. 

Deltagare: 96 personer från 34 lärosäten/organisationer 

Program: 

• Välkommen – Ivar Björkman, 

rektor, Konstfack och Åsa Petri, Internationella programkontoret 

• Nästa generation Nordplus: Nordplus Rammeprogram 2008–2011 – Ingveig Koht 

Astad, Rådgivare högre utbildning, Avdelningen för utbildning, forskning och 

informationsteknologi, Nordiska ministerrådet 

• Gemensamma studieprogram inom Nordplus, NOVA – Knut Wålstedt, NOVA 

Coordinator, Sveriges lantbruksuniversitet 


• Nordplus nätverk – Jonas Alwall, Teol. Dr, Prefekt, Institutionen för socialt arbete, 

Ersta - Sköndal Högskola AB 

• Att bygga internationellt utbildningssamarbete - Fruktbar förlustaffär? – Jan 

Sundin, Professor, Tema Hälsa och Samhälle, Linköpings universitet 

• Intensivprogram/Kursutvecklingsprojekt inom Erasmus. NOHA – Master in 

Humanitarian Action – Kay Svensson, Avdelningsdirektör, Uppsala universitet 

• Det nya Erasmus inom Programmet för livslångt lärande – Asgerdur Kjartansdottir, 

Erasmus-handläggare, Europeiska kommissionen 

• Hur kommer det nya Erasmus att hanteras i Sverige? – Jari Rusanen, Erasmushandläggare, 


Seminariet hölls på Konstfack och dagen avslutades med att Peter Cornell från 

Konstfack gav en kort föreläsning om svensk Designhistoria – Saker och synlighet. 

Fredagen den 1 december arrangerades ett studiebesök vid Europeiska kommissionens 

representation i Sverige. 

Studieresa till Bryssel, 6–7 december 

Syfte: Att öka kunskapen om EU-kommissionen och det kommande Erasmusprogrammet 

samt att få en inblick i den svenska utlandsmyndigheten Sveriges ständiga 

representation vid Europeiska Unionen samt även i ACA – Academic Cooperation 

Association och EUA – European University Association (organisationen som representerar 

de europeiska universiteten och rektorskonferenserna). 

Målgrupp: Erasmus-handläggare och eventuellt andra som är involverade i Erasmusaktiviteter 

på lärosäten i Sverige 

Deltagare: 26 personer från högskolor, universitet, IPK och Svenska kommunförbundet 

Program: 

• Erasmus and the future of Erasmus – Asgerdur Kjartansdottir, Generaldirektoratet 

för utbildning och kultur (DG EAC), Erasmus-enhet 


• Presentation av Sveriges ständiga 

representation vid Europeiska unionen 

– Karin Henriksson, Utbildningsoch 

forskningsråd 

• Introduction to EUA and update 

on the Bologna process – Michaël 

Gaebel, EUA (European University 

Association) 

• Presentation av Academic Cooperation 

Association (ACA) – Bernd 

Wächter 

Madouskrapan, EU-kommissionen i 

Bryssel. Prydd med jubileumsbanderoll, 

Erasmus 20 år. 


141

7. Medverkan i externa 

konferenser och seminarier 

I syfte att synliggöra myndigheten och nå målgrupperna medverkar personal från 

Högskoleenheten varje år i externa konferenser. Medverkan möjliggör en värdefull 

spridning utöver den som äger rum i samband med enhetens egna aktiviteter. Bland 

de konferenser IPK under året har medverkat i kan nämnas IAESTE:s generalkonferens, 

vilken 2006 ägde rum på Malta i januari. 

Vidare bjöds IPK under året in till Tempus Information Days i Tallinn. Konferensen 

var ett baltiskt samevenemang och. IPK:s Tempushandläggare medverkade för 

att berätta om arbetet med att främja samarbete med MEDA-länderna inom ramen 

för Tempus. 

I oktober 2006 ordnade ACA (Academic Cooperation Association) en konferens 

i Bratislava på temat ”European and national programmes in higher education.”. 

Margareta Sandewall, IPK, medverkade med en presentation på temat “The formats 

of EU and national programmes and their relative merits”. 

IAESTEs generalkonferens, 

20–27 januari, Marsascala, Malta 

Arrangör: IAESTE Malta 

Syfte: En aktivitet under den årliga konferensen är att medlemsländerna byter praktikplatser. 

Sverige hade endast 38 svenska praktikplatser med till konferensen (50 

stycken 2005) men fick 50 utländska platser i utbyte (bland annat IAESTE Indien 

var generösa och erbjöd 10 stycken ”gratis”). Totalt hade de deltagande länderna med 

sig 7412 platser (2005-6 998). 

Målgrupp: Delegater och administratörer från IAESTEs medlemsländer 

Deltagare: Ca 280 från ett 70-tal länder 

Medverkande från Sverige: Ulf Melin, Karin Granevi, Carola Barhammar, IPK, Björn 


Lyttkens Lindén, Jenny Kelvered och Johanna Westberg, koordinatorer för IAESTE 

Sveriges lokala verksamhet. 

Sammanfattning: En väl organiserad konferens, och bra service från IAESTE Malta. 

Under hösten har generalsekreteraren Pauline Ferguson, förutom att samla in statistiken 

för 2006 års utbyte, också återupptagit enkäten om kvalitén av administrationen. 

IAESTE UK fick bäst betyg av de andra länderna. IAESTE Sverige hamnade 

på 9:e plats 

Kvalitet och förbättringsarbete inom 

högre utbildning, 6–7 april Stockholm 

Arrangör: Högskoleverket. Konferensen var förlagd till Lärarhögskolan i Stockholm. 

Syfte: Högskoleverket anordnar en kvalitetskonferens med ett och ett halvt års mellanrum 

i samarbete med någon högskola. Konferensen handlar om kvalitet och förbättringsarbete 

inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning. 

Sammanfattning: Karing Granevi, IPK, medverkade med en presentation på temat 

”Högskoleutbildning i Europa”. Övriga teman var ”Samverkan mellan lärosäten” och 

”Högskoleutbildning för arbete och bildning”. Konferensen rymde också sidotemat 

”Hållbar utveckling” samt det stående och övergripande temat ”Kvalitets- och utvecklingsarbete”. 

Baltic Tempus Information Day – 

Cooperation plans for the future, 

26 september 2006, Tallinn 

Arrangör: Archimedes Foundation (Tempus National Contact Point – Estonia) i 

samarbete med NCP:s i Lettland och Litauen 

Syfte: Syftet med Tempus Information Days är att uppdatera och informera om den 

senaste utvecklingen i programmet 

Målgrupp: Lärare och administratörer från lärosäten i de tre baltiska staterna 

Deltagare: cirka 100 personer från lärosäten i Estland, Lettland och Litauen 

Medverkande från IPK: Cecilia Andrae 

MEDVERKAN I EXTERNA KONFERENSER OCH SEMINARIER 143

Sammanfattning: IPK hade bjudits in för att berätta om erfarenheten av Tempussamarbete 

med MEDA-länderna. Konferensen var välorganiserad och informationen 

om samarbete med MEDA-länderna mottogs med intresse. De baltiska staterna, 

som tidigare var partnerländer i Tempus, har som EU-medlemmar möjlighet 

att själva ansvara för projekt. Hittills har inget baltiskt land deltagit i projekt med 

MEDA-länderna. 

European and national programmes 

in higher education 

A joint seminar of ACA, 

SAIA and SAAIC, 28 October 2006, Bratislava 

Arrangör: ACA, SAIA och SAAIC 

Målgrupp: Seminariet riktade sig till särskilt inbjudna chefer och seniora medarbetare 

med stor erfarenhet av högre utbildning i Europa. 

Deltagare: Cirka 60 personer, se ovan 

Medverkande från IPK: Margareta Sandewall 

Sammanfattning: Margareta Sandewall, IPK, medverkade med en presentation på 

temat “The formats of EU and national programmes and their relative merits”. Under 

seminariet behandlades i övrigt bland annat målsättningarna för europeiska och 

nationella utbildningsprogram, vilka aktiviteter de stödjer, vilka strukturella principer 

de utgår ifrån och vilka medel som finns tillgängliga för att stödja mobilitet och 

projekt. EU-kommissionären Jan Figel var keynote speaker för seminariet. 

Workshop on Sustainable 

Consumption and Production, 

13-14 November 2006, Lund 

Arrangörer: Svenska institutet och The International Institute for Industrial Environmental 

Economics, Lunds universitet 

Syfte: Att skapa en mötesplats för deltagarna att kunna diskutera krings temat för 


workshopen, som var Hållbar konsumtion och produktion. 

Målgrupp: Workshopen vände sig till lärare och forskare vid lärosäten i Sverige, Vitryssland, 

Bulgarien, Rumänien, Ryssland och Ukraina. 

Deltagare: cirka 50 varav ungefär hälften från Sverige och övriga från Vitryssland, 

Bulgarien, Rumänien, Ryssland och Ukraina 


Sammanfattning: IPK:s Tempushandläggare hade ombetts medverka för att informera 

om de samarbetsprogram som berör Vitryssland, Bulgarien, Rumänien, Ryssland 

och Ukraina. Det gäller Tempus, Erasmus och från 2007 Programmet för Livslångt 

lärande (LLP). Även Erasmus Mundus – External Cooperation Window togs 

upp i sammanhanget. 

Bologna Beyond Words: 

Taking Stock of Experience, 

4-5 december 2006, Lund 

Arrangörer: Nordplus Nabo nätverket ” The European North and EU-Russian 

International Relations” i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen, Lunds 

universitet och Centrum för Europaforskning, Lunds universitet. 

Syfte: Erfarenhetsutbyte kring arbetet med tillämpningar av Bolognaprocessen inom 

nätverket ‘The European North and EU-Russian International Relations’. Nätverket 

driver en Masterkurs med samma namn och består av University of Tampere, St. 

Petersburg State University, Petrozavodsk State University, University of Tartu and 

Lunds universitet. 

Målgrupp: Mötet vände sig till deltagande lärosäten i Nordplus Nabo nätverket ” 

The European North and EU-Russian International Relations”. 

Deltagare: cirka 30 personer från Ryssland, Finland, Estland och Sverige 


Sammanfattning: IPK:s Tempushandläggare hade bjudits in för att informera om 

aktuella samarbetsmöjligheter inom högre utbildning mellan primärt Sverige, de 

baltiska länderna och Ryssland. 

MEDVERKAN I EXTERNA KONFERENSER OCH SEMINARIER 145

8. Samråd och styrgrupp 

Samråd 

Internationella programkontoret ska inom sitt verksamhetsområde samråda med 

berörda myndigheter. IPK har därför inrättat tre s.k. programråd – ett för programmen 

inom skola och vuxenutbildning, ett för högskolans program och ett för kompetensutvecklingsprogrammen 

inom arbetslivet. I dessa råd kan de tre sektorsmyndigheterna 

Skolverket och Myndigheten för skolutveckling samt Högskoleverket 

dels få ett medinflytande över inriktning och urvalskriterier, dels få information om 

utfallet av programmen. IPK å sin sida får genom detta samråd tillgång till den expertkunskap 

som finns hos dessa myndigheter. 

I programråden deltar också, alltefter rådens respektive inriktning, företrädare 

för bl.a. AMS, ESF-rådet, KY-myndigheten, Sida och Svenska institutet. Dessutom 

finns direktföreträdare för skolhuvudmän och lärosäten. Programråden sammanträder 

minst två gånger per år. 

Ledamöterna bör ha en internationell utblick, men förväntas framför allt bidra 

med sin kunskap som experter på nationella förhållanden inom skola, högskola och 

arbetsliv/kompetens-utveckling och vilka implikationer dessa kan ha för internationella 

projekt, utbyten och utlandsstudier. 

Ledamöterna bör om möjligt ha mandat att göra sig till tolk för den egna myndighetens 

uppfattning i internationella utbildningsfrågor. Ledamöterna utses av IPK 

på förslag av respektive myndighet. Programråden som leds av programen-hetscheferna 

skall hålla minst två protokollförda sammanträden varje kalenderår. 

Genom de erfarenheter som vunnits av verksamheten med programråd har IPK 

fortsatt sitt arbete för att utveckla dessa. 

IPK har också ett antal externa referensgrupper knutna till programmen. Dessa 

medverkar i första hand vid bedömningar av projektansökningar men bistår också i 

viss spridning av information och hjälper till med att ge synpunkter från fältet. Referensgrupperna 

träffas som regel tre till fyra gånger per år. Dessutom anlitar IPK ett 

antal enskilda experter för bedömning av ansökningar. För samråd och information 

har IPK också ett flertal nätverk med bl.a. avnämare över hela landet. Deltagarna i 

referensgrupperna utses av IPK. 


Programråd för högskoleprogram 

Margareta Sandewall, IPK 

Lennart Ståhle, Högskoleverket 

Bengt Karlsson, SUHF 

Tomas Kjellqvist, Sida 

Ulla Rylander, Svenska institutet 

Representant från Sveriges förenade studentkårer 

Erasmus referensgrupp 

Anders Ahlstrand, IPK 

Jari Rusanen, IPK 

Beatrice Mancini, IPK 

Helena Strömstedt, Södertörns högskola (fr.o.m. hösten 2005) 

Johan Falk, Kungliga Musikhögskolan 

Knut Bergknut, Malmö högskola (fr.o.m. hösten 2005) 

Margot Berglund, Karolinska institutet 

Micaela Sjöberg, Linköpings universitet (fr.o.m. hösten 2005) 

Michael Cooper, Karlstads universitet 

Per Nilsson, Umeå universitet 

Linnaeus-Palmes referensgrupp 

Karin Granevi, IPK 

Niklas Dahlberg, IPK 

Eva Ehdwall, IPK 

Anders Ahlstrand, IPK (t o m juni -06) 

Monika Berge, internationell koordinator, Internationella enheten, Karolinska institutet 

(fr.o.m. hösten 2005) 

Ingela Elofsson, avdelningschef Internationella sekretariatet Göteborgs universitet 

Kristina Haesert, Internationella sekretariatet Högskolan i Gävle 

Jörn Messeter, universitetslektor, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola 

Karin Sporre, universitetslektor, Religionsvetenskapliga avdelningen Högskolan Dalarna 

Karin Tonderski, universitetslektor, Institutionen för fysik, mätteknik, kemi och biologi, 


SAMRÅD OCH STYRGRUPP 147

Tempus referensgrupp 

Cecilia Andrae, IPK 

Margareta Sandewall, IPK 

Boel Billgren, Lunds universitet 

Leif Nilsson, Högskolan i Kalmar 

Lennart Johansson, KTH 

Åke Nagrelius, Stockholm universitet 

Anders Östman, Högskolan i Gävle 

Ulf Ivarsson, Högskolan i Halmstad 

IAESTE Sveriges nationella kommitté 

Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 

Svenskt Näringsliv (SN) 

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) 

Samrådsorganet Rektorerna för de tekniska högskolorna (RET) 

Universitet och högskolor (UH) 

IAESTE Sveriges Lokalkommittéer (LK) 

CivilingenjörsFörbundet (CF) 

Svenska Industritjänstemannaförbundet (Sif) 

Naturvetarförbundet (NF) 

Ledamöter: 

1. Ulf Melin, IPK Generaldirektör, Ordförande 

2. Karin Granevi, IPK, Högskolenheten, T.f. Enhetschef 

3. Carola Barhammar, IPK, Nationell sekreterare 

4. Sofie Elmström, SN (föräldraledig) 

5. Margareta Westman, SN (avgick juni 2005) 

6. Lena Heldén Filipson, Teknikföretagen, SN 

7. Daniel Hermansson (avgick under 2005)/Michael Tunbjer (från dec-05), SFS 

8. Lennart Pålsson, KTH, RET 

9. Jörgen Sjöberg, Chalmers tekniska högskola, UH 

10. Karin Axelsson-Grafström, UH (från dec-05) 

11. Jörgen Birgersson, Högskolan i Jönköping, UH 

12. Andreas Daun, LK Luleå, ordförande 

13. Daniel Öqvist, LK Chalmers, ordförande 

14. Rickard Granfeldt/Marcus Hultberg, LK Linköping, ordförande 


15. Martin Ågren, LK Lund, ordförande 

16. Markus Liljergren/Soma TayamonLK Uppsala, ordförande 

17. Josef Murray, LK KTH, ordförande 

18. Mattias Persson/Thomas Fredriksson, LK Umeå, ordförande 

19. Catrine Anderson/Jenny Kelvered, Lokalkommittékoordinator 

20. Björn Lyttkens Lindén, Lokalkommittékoordinator 

22. Björn Bringle, CF 

23. Malin Tumegård, Sif 

24. Dag Westerberg, NF 

Styrgrupp för Sida-finansierade program 

Margareta Sandewall, IPK, ordförande 

Karin Granevi, IPK 

Anders Ahlstrand, IPK (t o m juni -06) 

Niklas Dahlberg, IPK 

Eva Ehdwall, IPK 

Amandio Lopes, Sida PEO/IKU, Stockholm 

Kristina Persson, Sida PEO/IKU, Stockholm 

Irene Rudefors Zellinger, Sida PEO/RIU, Stockholm 

Christer Ågren, Sida PEO/IKU, Stockholm 

SAMRÅD OCH STYRGRUPP 149

9. Kontaktpersoner 

Högskoleenheten 

Margareta Sandewall 

Enhetschef 

Anders Ahlstrand 

Handläggare, Erasmus 

Cecilia Andrae 

Handläggare, Tempus, 

Nordplus Nabo 

(Tjl. maj 2007–juni 2008) 

Carola Barhammar 

Nationell sekreterare, 

IAESTE 

Niklas Dahlberg 

Handläggare, MFS 

Eva Ehdwall 

Handläggare, 



Karin Granevi 

Handläggare 


Beatrice Mancini Ulbrich 


Jari Rusanen 


Åsa Petri 

Handläggare, Nordplus, Bolognapromotorerna, 

EU-3e 

land (exkl. Tempus) 

(Tjl. juni–dec 2007) 

Jenny Johansson 

Enhetsassistent 

Ulf Hedbjörk 

Handläggare 

STARS (1 dag per vecka) 

Viktoria Jendmyr 


KONTAKTPERSONER 

151

Enheten för skola och vuxenutbildning 

Anna Gudmundsson 

Enhetschef 

Kerstin Hagblom 

Handläggare, Grundtvig 

Suzanne Jenner 

Handläggare, Comenius 

samarbetsprojekt 

Anna Andersson 


partnerskap, Arion 

Cristina Pontis 


assistenter 

Theodor Bjursell 

Handläggare, Comenius och 

Grundtvig fortbildningsstip., 



Yrkesutbildningsenheten 

Heléne Säll Matsson 

Enhetschef 

Nina Ahlroos, 

Handläggare, Euroguidance 

Marianne Feldt 

Handläggare, Leonardo da 

Vinci utvecklingsprojekt 

Christina Jansson 


Vinci utvecklingsprojekt 

Bengt Landfeldt 


Vinci mobilitetsprojekt, 

Europass 

Isabella Palomba Rydén 


Vinci 

Nona Pelevic 


KONTAKTPERSONER 153

10. Rapporter, referensmaterial 

och länkar 


Årsredovisning 2006 – Internationella programkontoret för utbildningsområdet 

H-ÅR 05 – Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet 2005 

(nummer 18 i IPK: rapportserie). 

Sveriges deltagande i Erasmus – Analys och förslag till åtgärder i syfte att öka rörligheten 

bland studenter och lärare (nummer 7 i IPK:s rapportserie). 

Tempus – en uppföljning av Sveriges deltagande i gemensamma europeiska projekt. Ansökningsomgångarna 

2000-2003 (nummer 16 i IPK:s rapportserie) 

Nyttan av Erasmus i arbetslivet – en undersökning bland före detta Erasmusstudenter av 

Lina Forsberg 

www.programkontoret.se/erasmus 

Europeiska kommissionen 

Generaldirektoratet för utbildning och kultur 

http://www.europa.eu.int/comm/dgs/education_culture/index_sv.htm 

Directorate-General for Education and Training 

http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/index_en.html 

Call for projects, proposals and for expressions of interest 

http://www.europa.eu.int/comm/education/programmes/calls/callg_en.html 


e-Learning 

http://www.europa.eu.int/comm/education/programmes/elearning/index_en.html 

Evaluation of programmes and initiatives in the fields of education and training 

http://www.europa.eu.int/comm/education/programmes/evaluation/evaluation_ 

en.html 

Cooperation with third countries 

http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/cooperation/cooperation_ 

en.html 

Recognition and transparency of qualifications 

http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/rec_qual/rec_qual_en.html 

Ploteus 

http://europa.eu.int/ploteus 

Directorate-General External Relations 

http://ec.europa.eu/comm/external_relations/index.htm 

EuropeAid Co-operation Office 

http://ec.europa.eu/europeaid/index_en.htm 

Program 

Program finansierade av EU 

Programmet för livslångt lärande (LLP) 

http://ec.europa.eu/education/programmes/newprog/index_en.html 

Erasmus 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/socrates/erasmus/erasmus_ 

en.html 

EU-Australien 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/calls/australia/australia_ 

en.html 

RAPPORTER, REFERENSMATERIAL OCH LÄNKAR 155

EU-Japan 

http://ec.europa.eu/education/programmes/eu_others/japan/index_en.html 

EU-Kanada 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/eu-canada/canada_en.html 

EU-Nya Zeeland 

http://ec.europa.eu/education/programmes/eu_others/nz/index_en.html 

EU-USA 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/eu-usa/usa_en.html 

Alfa 

http://europa.eu.int/comm/europeaid/projects/alfa/index_en.htm 

Alßan: 

www.programalban.org 

Asia-Link 

http://europa.eu.int/comm/europeaid/projects/asia-link/index_en.htm 

Tempus 

www.ec.europa.eu/tempus 

Program finansierade av Nordiska ministerrådet 

Nordplus 

Nordplus Nabo 



www.norden.org 

Program finansierade av Sida 

MFS-portalen 

www.mfs.nu 


OECD:s biståndskommittés (DAC) lista över länder som definieras som 

utvecklingsländer: 

http://www.oecd.org/dataoecd/35/9/2488552.pdf 

Övriga program 

IAESTE (svensk webbplats) 

www.iaeste.se 

IAESTE (internationell webbplats) 

www.iaeste.org 

ASEM-DUO 

www.asemduo.org 

Övriga referenser 

Regleringsbrev för Internationella programkontoret 2006 

(www.programkontoret.se) 

National Action Plan – Internationella programkontorets policydokument för 

Erasmus i Sverige 

(www.programkontoret.se) 

Bolognasekretariatet 

http://www.dfes.gov.uk/bologna/ 

Information om Erasmus spridningsprojekt GenERAtion på Tempus Public 

Foundations webbplats 

www.tka.hu 

RAPPORTER, REFERENSMATERIAL OCH LÄNKAR 157

HÃ¶gskoleenhetens Ã¥rsredovisning 2006 (pdf) - Internationella ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?