ECTS, betyg och bedömning (pdf)

Next step Bologna 2009 -2011
Karolinska Institutet
ECTS, betyg och bedömning
Lena Adamson
Högskoleverket/Stockholms Universitet
6/3/2009 • 1 (16)

Frågor…
ECTS betyg?
Målrelaterad eller relativ betygsskala?
Sjugradig betygsskala?
Kompetens och arbetsformer?
6/3/2009 • 2 (16)

ECTS betyg?
ECTS består av två delar
Credits - poäng
• a student-centred system based on the student workload
required to achieve the objectives of a programme of study.
• ”Average student work load”
• Examensnivåerna anges i antal år, olika länder har olika lång
terminstid.
Grades - betyg
• has been developed to facilitate the understanding and
comparison of grades given according to different national
systems. It has no national reference point and aims at an
objective evaluation of student abilities relative to those of
other students within the same system. It was not designed
to replace national systems, but to enhance the
understanding of them in other countries.
6/3/2009 • 3 (16)

Första frågan när det gäller betyg
blir alltså istället…
Vilket betygssystem ska lärosl
rosätet använda nda ?
• Relativt?
• Målrelaterat?
6/3/2009 • 4 (16)

Lite fakta om betygssystem….
Relativ betygssättning:
• studentens prestationer bedöms/rangordnas i
förhållande till andra studenters prestationer enligt en
förutbestämd fördelning, Nf (bara en given andel av
en population kan få ett visst betyg)
Målrelaterad betygssättning:
• studentens prestationer bedöms i förhållande till
lärandemål enligt förutbestämda, transparenta
betygskriterier (i princip kan en hel grupp få samma
betyg)
6/3/2009 • 5 (16)

Vad är bäst?
Relativt?
• Bra vid rangordning - säger inget om kunskapsnivån
• Oförenligt med lärandemålstänkande
Målrelaterat?
• Utgångspunkten är hur väl s. uppnått i förväg uttryckta
lärandemål
• Kräver i förväg fastställda skriftliga betygskriterier
• Kan främja studenternas lärande (Rust, 2003)
• Kan öka rättsäkerheten för studenterna
• En förutsättning för lärandemåls baserad undervisning
6/3/2009 • 6 (16)

Nästa fråga… antal grader?
En mer differentierad betygsskala främjar
svenska studenters konkurrenskraft utomlands
Risk: Kan leda till en atomistisk kunskapssyn
(”lätt att mätam
ta”) ) om inte examinations- och
bedömningskriterier arbetas fram utifrån n den
kunskap och forskning som finns påp
området.
Bör r därfd
rför r knytas till högsk.ped
diskussion och
utvecklingsarbete
I övrigt… en smakfråga!
6/3/2009 • 7 (16)

Betygsskalan
VG+
VG
G+
G
G-
Rest
U
A
B
C
D
E
Fx
F
6/3/2009 • 8 (16)

Vad behövs för att sätta betyg i ett
målrelaterat betygssystem?
Lärandemål
En nedtecknad beskrivn. . av vad studenten förvf
rväntas kunna och
kunna göra g
vid slutet av kursen/utbildningen (ILO)
Betygsgrader
Antal 3 7
Benämningar
VG,G,U
A-F
Betygskriterier
En specificering av i vilken utsträckning studenten har uppnått
lärandemålen
Kompetens
Kriterieskrivande, examinationsformer, bedömningsarbete
6/3/2009 • 9 (16)

Exempel på betygskriterier
Fältkurs
LÄRANDEMÅL
VAD
Efter fältkursen f
ska studenten kunna:
Välja en relevant teoretisk bakgrund för f r sitt arbete i
fält och relatera sina resultat till denna teori
A
B
Den teoretiska bakgrunden är r helt relevant och förklaras f
i detalj. Valet
av teori är r välmotiverat. v
Resultaten relateras till teorin påp
ett
övertygande sätt. s
Den teoretiska bakgrunden förklaras f
och är r relevant. Valet av teori är
motiverat. Resultaten relateras till teorin påp
ett tydligt sätt. s
BETYGS-
KRITERIER
HUR VÄL? V
C
D
E
Fx
F
Den teoretiska bakgrunden förklaras f
och är r relevant. Resultaten
relateras till teorin men ibland är r relationen otydligt uttryckt.
Den teoretiska bakgrunden förklaras f
och är r mestadels relevant. De
flesta resultaten relateras till teorin, men inte alla.
Den teoretiska bakgrunden beskrivs och är r delvis relevant och delar av
resultatet relateras till teorin, men missförst
rstånd förekommer.
f
Den teoretiska bakgrunden är r otydlig och relationen mellan teorin och
resultaten är r svår r att förstf
rstå.
Ingen teoretisk bakgrund anges. Resultaten relateras inte till någon n
teori.
6/3/2009 • 10 (16)

Sambedömningsprojektet
Institutionen för samhälle, kultur och
lärande, SKL, LHS
”Projektet startades med ambitionen att utveckla
förståelsen och tolkningen av de betygskriterier
som gällt för examensarbeten vid LHS med syfte
att åstadkomma en rättvis och kvalitativt god
bedömning av enskilda arbeten.”
Dold agenda…
6/3/2009 • 11 (16)

Projektets upplägg
40 lärare - 7 grupper – 6 examensarbeten – LHS
betygskriterier
1. Individuell bedömning av två arbeten åt gången
2. Gruppmöten som protokollfördes
”Var och en av de sju grupperna har levererat underlag i form av
såväl individuella bedömningar för de enskilda arbetena samt ett
gemensamt protokoll över försöken att, i gruppen, enas om ett
gemensamt omdöme för varje arbete.”
3.Vid tre gemensamma seminarietillfällen diskuterades
projektarbetet och de aktuella betygskriterierna.
Totalt hade lärarna vid projektets slut avgett 179
graderade omdömen för de 6 exarbetena
6/3/2009 • 12 (16)

Resultat
Antal omdömen i tre skalsteg fördelade på sex examensarbeten
35
30
25
Antal i absoluta tal
20
15
IG
G
VG
10
5
0
1 2 3 4 5 6
Examensarbeten 1 till 6
6/3/2009 • 13 (16)

Slutsatser
Många intressanta, men den generella….
vi måste m
inrätta detta som en reguljär r arbetsform!
6/3/2009 • 14 (16)

ECTS betyg?
Nej
Sammanfattningsvis…
Målrelaterad eller relativ betygsskala?
Målrelaterad!
Sjugradig betygsskala?
Smaksak!
Kompetens och arbetsformer?
Behövs!
• Kriterier, examinationsformer, bedömningsarbetet
6/3/2009 • 15 (16)

Referens
Rust, C., Price, M., & O´Donovan, , B. (2003) Improving
Students’s Learning by Developing their Understanding
of Assessment Criteria and Processes. Assessement
and Evaluation in Higher Education, Vol 28, No. 2.
6/3/2009 • 16 (16)