Förskola, Grundskola och Gymnasium - Internationella ...

programkontoret.se

Förskola, Grundskola och Gymnasium - Internationella ...

Internationella utbyten och samarbeten inom…

Förskola, Grundskola

och Gymnasium


Internationella programkontoret

– vägen till världens kunskap

Internationella programkontoret är en myndighet

som främjar kunskapsutbyte och samarbete

över nationsgränser.

Vårt uppdrag är att stödja olika former av

internationellt samarbete inom utbildning. Vi

fördelar allt från bidrag till olika samarbets- och

utvecklingsprojekt till individuella stipendier för

utlandspraktik, lärarutbyte och fortbildning.

Under 2006 fick exempelvis 350 lärare stipendium

för att delta i fortbildning utomlands. Och

över 30 000 svenska barn och ungdomar var

engagerade i olika europeiska projekt. Allt genom

de möjligheter som Internationella programkontoret

erbjuder.

I den här broschyren kan du läsa om vad

några av landets för-, grund- och gymnasieskolor

har gjort med stöd från våra program. Till exempel

gymnasieelever från Vasaskolan i Gävle, som

har varit i Nicaragua för att diskutera demokrati

och jämställdhet. Eller Holmsjö skola i

Blekinge som deltar i ett kulturellt projekt med

europeiska danser som tema.

Genom Internationella programkontoret får

du in perspektiv, erfarenhet och kunskap från

andra länder i undervisningen. Det är en mycket

nyttig erfarenhet för alla – lärare, elever och

annan personal – inom skolan. Internationella

kontakter och kunskap om andra kulturer blir

allt viktigare i en alltmer globaliserad värld.

Vi hoppas att den här broschyren ska inspirera

dig att också delta. Du är alltid välkommen

att kontakta oss om du vill veta mer om något av

våra program. Eller om du vill diskutera dina

tankar och idéer kring internationalisering.

Ulf Melin

Generaldirektör


”Jag känner mig stärkt som människa av den här erfarenheten. Jag

har lärt mig mycket om både mig själv och andra. Om jag inte hade

åkt till Tjeckien hade jag nog inte vågat ta jobbet jag har idag.

Carolina Sundkvist, lärare vid Slagnässkolan i Slagnäs

Praktik på tjeckisk skola

blev lärorik upplevelse

Carolina Sundkvist hade just avslutat sin lärarutbildning

när hon reste till en liten stad i Tjeckien

för att praktisera på en skola. Staden heter

Uherské Hradišt och där stannade hon i tre

månader för att hjälpa till med undervisningen i

engelska.

Hon valde Tjeckien, därför att det är ett okänt

land, men också ett intressant land. Kunskaperna

i tjeckiska var näst intill obefintliga, i alla fall i

början av vistelsen, men i slutet kunde hon förstå

ett samtal.

I Zakladaniskolan höll hon konversationslektioner,

alltid med en tjeckisk lärare närvarande.

På så sätt fick både lärare och elever möjlighet att

praktisera engelska på ett nytt sätt. Och Carolina

Sundkvist lärde sig hur ett annat europeiskt

lands skolsystem fungerar.

– Jag behärskade varken språket eller koderna

och upplevde att bli tolkad inför lärare och elever.

I mitt yrke kommer jag att möta barn och föräldrar

från andra länder och kan förstå deras situation,

säger hon.

Personligen känner hon sig styrkt av sin

vistelse. Hon har lärt både om sig själv och om

andra. Nu arbetar hon som lärare i en liten inlandsby

i Norrbotten med omkring 100 bofasta.

Byn ligger mellan Arvidsjaur och Arjeplog, och

här har hon 14 elever i blandade åldrar.

– Hit kom jag ensam och här har jag lärt

känna lokalbefolkningen, precis som i Tjeckien.

Hade jag inte åkt dit hade jag nog inte vågat ta

jobbet här, säger hon. Nu planerar hon att starta

ett samarbete med sin gamla värdskola.

Fakta

Comenius assistenter

Genom denna programaktivitet inom Programmet för livslångt lärande (LLP)

kan du som är blivande lärare söka praktikplats på en förskola, skola eller

vuxenutbildningsinstitution i Europa.

Praktiken är på 3–10 månader och är öppen för lärarstuderande inom alla

ämnesinriktningar. Du ska dock ha minst två års högskolestudier bakom dig.

Nyutexaminerade lärare som ännu inte har fast anställning kan också söka

till programmet.

Den som blir beviljad en plats får bidrag för resa och försäkring, samt ett

månatligt stipendium.



Att ha henne här var ovärderligt, både för eleverna och för oss lärare. Hon hjälpte

eleverna – även de som har svårt för engelska – att komma loss. De fick upp ögonen för

engelskan och även för möjligheten att jobba utomlands längre fram i livet. Jag tror att

de tyckte det var spännande med en utländsk lärare som var lite yngre. För oss lärare

har hennes närvaro betytt mycket genom att vi fått en inblick i en annan kultur.

Ann-Christin Rejnus, lärare på Hotell- och restaurangprogrammet på Östra gymnasieskolan i Umeå

Comeniusassistent lyfte

undervisningen i engelska

Hur gör man ett ämne som engelska mer intressant

för elever som läser på yrkesinriktade

gymnasieprogram? För att ta lite nya grepp när

det gäller engelskundervisningen beslöt Hotelloch

restaurangprogrammet på Östra gymnasiet

i Umeå att ansöka om att vara värdskola för en

Comeniusassistent.

Assistenten – Emmy Durnez från Belgien

– fick undervisa och vara en stödresurs i kärnämnet

engelska. Men hon fick också vara med

på lektionerna i Hotell- och restaurangprogrammets

karaktärsämneskurser, till exempel restaurangkök,

servering och chark. Tanken var att

Emmy skulle hjälpa till att integrera språket även

i dessa ämnen, för att få engelskan som fackspråk

att kännas mer användbart för eleverna.

Som assistent fick hon bland annat ta fram kompendier

på engelska för varje kursområde. Hon

fick också berätta om sig och sitt land och blev

inbjuden av skolans franskalärare att medverka

under deras lektioner.

Den utländska assistenten har haft många

positiva effekter. För elevernas del blev engelskan

roligare och mer levande. Emmys närvaro gjorde

också att de svaga eleverna i större utsträckning tog

chansen att prata engelska. För lärarna har assistenten

bland annat inneburit en inblick i en annan

kultur och ett annat lands utbildningssystem.

– En utländsk assistent innebär en variation

i vardagen. Något nytt händer på skolan – både

för elever och lärare, säger Ann-Christin Rejnus

som var Emmys handledare.

Fakta

Comenius värdskolor

Förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningsinstitutioner har

möjlighet att ta emot en utländsk praktikant under 3–10 månader. Praktikanterna

är blivande lärare från andra europeiska länder, som har sökt praktikplats

genom programmet Comenius assistenter.

Meningen är att praktikanten ska vara en extra resurs i den ordinarie undervisningen

på värdskolan, och samtidigt tillföra andra perspektiv från sitt hemland.

Praktikantens vistelse i Sverige finansieras genom ett stipendium.


Ingrid Mattisson, lärare på Holmsjö skola

Större intresse för andra länder

tack vare Comeniusprojekt

Projektet har skapat ett intresse för de länder som deltar hos både elever och lärare

på Holmsjö skola. Det är roligt att få se hur man jobbar med barnkultur och med

sång och dans i andra länder. Och att de utländska skolorna får se hur vi har det.

Sådana här samarbeten gör också att man skärper till sig när det gäller engelskan.


Hur kan sång och dans integreras i skolundervisningen?

I projektet ”Dancing through Europe”

utbyter europeiska skolor erfarenheter på området

och delar med sig av barnkultur från sina

länder. Projektet har samordnats av en skola i

Wroclaw i Polen, med Holmsjö skola i Sverige

samt skolor i Spanien, Bulgarien och Rumänien

som partners.

Genom ”Dancing through Europe” har lärargrupper

fått möjlighet att besöka varandra, ta del

av varandras undervisning och exempel på barnkultur.

Mellan besöken har skolorna utväxlat

CD-romskivor, där man framfört olika danser.

I projektet har lärare och elever i åldrarna 6-12 år

på Holmsjö skola bland annat satt upp en föreställning

med dramatiseringar av Alice Tegnérs sånger.

Föreställningen framfördes ”live” när en utländsk

lärargrupp var på besök hösten 2006. Och den förevigades

digitalt, så att även annan skolpersonal

och elever på de fyra samarbetsskolorna skulle få

ta del av den. Nu planerar Holmsjö en liknande

föreställning med Astrid Lindgren som tema.

”Dancing through Europe” har bland annat

ökat Holmsjöelevernas intresse för engelska och

för andra länder. Dessutom har projektet uppenbarat

en del kulturella skillnader när det gäller

kultur i skolan.

– I de forna öststaterna handlar det mycket

om traditionell folkdans. Vi är nog lite friare i

Sverige, säger Ingrid Mattisson, lärare och projektansvarig

på Holmsjö skola.

Fakta

Comenius partnerskap

Du som är elev eller lärare i förskolan, grundskolan eller gymnasiet kan delta

i ett Comenius partnerskap (hette tidigare skol-, språk- respektive skolutvecklingsprojekt).

Det innebär att man driver ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan

ett antal europeiska skolor, utifrån ett gemensamt tema.

Det måste alltid vara en skola som står bakom ansökan. Du kan inte ansöka

om ett projekt som enskild person.



Om man jobbar ute i skolan är det verkligen en kick att få göra en sådan här sak.

Läroböckerna är ju ofta ganska tillrättalagda. Genom att åka till ett annat land får man

en massa intryck som gör undervisningen mer levande. För mig som franskalärare gör

det att det blir mer än bara ett språk och en struktur som man förmedlar till eleverna.

Inga-Lill Bengtsson, lärare i franska på Fuxernaskolan i Lilla Edet

Jag kände mig som en

ung studentska på nytt

Sommaren 2007 tillbringade Inga-Lill Bengtsson,

lärare i franska på Fuxernaskolan i Lilla

Edet, tio dagar i den franska staden Tours.

Genom Comenius fortbildningsstipendier fick

hon möjlighet att gå en kurs – riktad mot just

franskalärare – på universitetet i Tours. Kursen

anordnades av Uppsala universitet och handlade

om hur franskundervisningen kan förnyas till

form och innehåll.

Kursen var uppbyggd med föreläsningar,

seminarier och gruppdiskussioner. Men även

fältstudier – enskilda och i grupp – och så blev

det tid till flera studiebesök. Gruppen besökte

franska skolor – privata liksom offentliga – och

åkte på utflykter till slott och andra sevärdheter.

– Vi fick ett fantastiskt vänligt bemötande

från alla håll och det var en väldigt positiv stämning

i gruppen, säger Inga-Lill Bengtsson.

Under kurstiden bodde Inga-Lill i en fransk

värdfamilj, något hon tycker gav vistelsen en extra

dimension. Överhuvudtaget fick hon mycket

med sig i bagaget hem till Sverige. Nya impulser

till sin undervisning i form av tips på användbar

samtida fransk litteratur och musik. Och kontakter

med lärarkollegor, som hon nu brukar mejla

med för att dela med sig av bra undervisningsmaterial.

Men framför allt har utlandsfortbildningen

gett extra arbetsglädje och inspiration.

– Jag kände mig som en ung studentska på

nytt när jag gick där till universitetet, säger hon

med eftertryck.

Fakta

Comenius fortbildningsstipendier

Comenius fortbildningsstipendier ger dig möjlighet att kompetensutveckla dig

utomlands. Du som arbetar på en skola eller på annat sätt arbetar med utbildning

(lärarutbildare, studievägledare, handledare och så vidare) kan söka stöd

för att delta i kurser tillsammans med kolleger från andra europeiska länder.

Kurserna pågår under 1–6 veckor. Det finns också möjlighet att praktisera på en

skola eller annan partnerorganisation i ett annat europeiskt land.

11


Sven Persson, docent i pedagogik på lärarutbildningen vid Malmö högskola

Lågstadiebarn får lära sig

forskningsmetoder

Det finns en oerhörd lust att lära hos barnen när de får utgå från sina egna frågor,

och söka svaret på egen hand. Den viktigaste insikten är att barn faktiskt har förmåga

att genomföra ett sådant projekt. Vi samarbetar med lärarna i de olika länderna och

diskuterar vilket stöd man ska ge till barnen. Det finns en vilja hos alla inblandade att

arbeta med de här metoderna, och det är roligt och mycket spännande.


Utgå från barnens egna frågeställningar och låt

dem själva söka svaren på ett forskningsinriktat,

systematiskt undersökande sätt. Det är en

grundidé i projektet CARIPSIE (Children as

Researchers in Primary Schools in Europe), som

Lärarutbildningen vid Malmö högskola deltar i.

Projektet är ett samarbete mellan skolor och lärosäten

i sju olika europeiska länder. Syftet är att

undersöka på vilket sätt barn i lågstadieåldern

kan lära sig med hjälp av forskningsmetoder,

men också att undersöka hur barnens egna frågeställningar

eventuellt skiljer sig åt i olika länder.

– Genom projektet hoppas vi kunna få barnen

att använda en annan typ av verktyg för sitt

lärande, och på så sätt förbättra undervisningen

och barnens inlärningsförmåga. Vi hoppas också

få en inblick i barns erfarenheter och omgivning

i de olika länderna, säger Sven Persson, docent i

pedagogik vid Malmö högskola.

Barn ställer spontant många frågor som

handlar om deras erfarenheter utanför skolan,

exempelvis i stil med: ”Varför röker folk när det

är så farligt?”. Sådana frågor brukar inte platsa i

den vanliga undervisningen. I det här projektet

får barnen chansen att ställa dem.

– Barnen kan lära sig av själva processen. ”Om

ni vill veta detta, hur ska ni då ta reda på svaret?”,

säger Sven Persson. Han ser metoden som ett

sätt att öka barnens möjlighet att påverka. Och

få de vuxna att, på ett annat sätt, se vad det är för

kunskap och kompetens som barnen behöver.

Projektet innehåller också ett studentutbyte,

som gör det möjligt för lärarstuderande att praktisera

på skolor och arbeta med de här frågorna.

Fakta

Comenius multilaterala projekt

I ett multilateralt projekt kan institutioner, särskilt sådana som utbildar och

fortbildar lärare, samarbeta för att förbättra utbildningen på olika sätt. Det kan

handla om utveckling eller anpassning av kursplaner, utbildningsmaterial,

undervisningsmetoder etc. Projekten pågår i två år och delfinansieras genom

bidrag från EU-kommissionen.

Inom projektet är det också möjligt att organisera praktikutbyten för lärarstuderande.

Ansökningar görs direkt till EU-kommissionen.

12


”Jag har fått jättemycket tips på lektionsövningar och upplägg på undervisningen.

De är väldigt intresserade av demokratifrågor i Nicaragua. De diskuterar mycket

politik och samhällsfrågor på gatan och på arbetsplatsen. Jag får otroligt mycket

fortbildning på alla sätt och vis. Personliga kontakter. Kulturmötet ger mig mycket

privat också, eftersom det är frågor som intresserar och engagerar mig.

Hanna Wintje, lärare i samhällskunskap och historia på Vasaskolan i Gävle

Utbyte med Nicaragua

ger perspektiv på tillvaron

Machokultur, demokrati och miljö. Dessa tre

frågor har varit i fokus i ett samarbetsprojekt

mellan Sverige och Nicaragua, som Vasaskolan i

Gävle deltar i. Elever i gymnasiets årskurs 3 har

fått möjlighet att, tillsammans med två lärare,

åka till Nicaragua i samband med sitt projektarbete.

Där har de bott i familjer, besökt skolor

och deltagit i seminarier för att diskutera olika

samhällsfrågor. De har även gjort studiebesök på

olika människorättsorganisationer och rättvisemärkta

kaffeodlingar.

Hanna Wintje är en av tre lärare på skolan

som varit med och startat projektet. Det hela

började med att hon åkte med på en så kallad

”global resa”, genom Den Globala Skolan.

– Efter den resan kände vi att vi ville fortsätta

arbeta med utvecklingsfrågor. Och vi ville få

eleverna engagerade.

Genom Programkontorets skolstipendier

kunde lärarna åka till Nicaragua för att planera

och inleda ett samarbete med skolor på plats.

Det hela har lett till ett fördjupat samarbete,

med elev- och lärarutbyte.

– Vi vill öka förståelsen mellan ungdomar i Sverige

och i andra länder och kulturer. Eleverna

kommenterar också mycket kring det, att de får

ett annat perspektiv på sitt eget liv när de kommer

hem igen, säger Hanna Wintje.

Svenskarna har slagits av att nicaraguanerna

– trots många svårigheter som fattigdom,

korrumperade politiker och ojämlika familjeförhållanden

– har en så positiv syn på tillvaron.

– Den värme och glädje man möts med är det

starkaste intrycket för mig.

I oktober 2007 tog Vasaskolan också emot en

grupp på sex lärare och tre elever från Nicaragua.

Och de långväga gästerna förvånades även över

hur en del saker förhåller sig i Sverige.

– I deras värld kan man inte ha dreadlocks

och hängande byxor och samtidigt vara toppelev.

Så det fascinerades de av när de kom hit (skratt).

Men de tycker att det är roligt att de svenska

eleverna är så självständiga och motiverade,

konstaterar Hanna Wintje.

Fakta

Programkontorets skolstipendier

Programkontorets skolstipendier ska stimulera samarbete mellan skolor i Sverige

och utomlands. Du som arbetar inom förskola, barnomsorg, grundskola eller

gymnasium kan söka stöd för att etablera och utveckla internationella kontakter.

Målet är att utveckla ett långsiktigt samarbete med projekt och utbyten.

Förutom detta ger programmet dig också möjlighet att söka ett konferensstipendium

för att åka på en internationell konferens. Kravet är att du deltar aktivt

genom att exempelvis leda en workshop eller hålla ett föredrag på konferensen.

15


Frank Eriksson-Wingårdh, Ettårselev i Brioude i Frankrike, läsåret 2005/2006

Året utomlands

gav nya insikter

Genom året utomlands har jag fått en större förståelse för andra

människor och kulturer. Det var spännande att komma in i en fransk

familj och se sådant man missar som turist. När jag skulle åka hem

till Sverige kändes Frankrike som mitt andra hemland.


Bättre språkkunskaper, erfarenheter av en annan

kultur och något att jämföra sin svenska

vardag med. Det är några saker Frank Eriksson-Wingårdh

från Gotland bär med sig från

det läsår han tillbringade i Brioude i Auvergne

i franska Centralmassivet. Genom Ettårsprogrammet

fick han möjlighet att studera tre

trimestrar – motsvarande två svenska terminer

– på ett franskt lycée i Brioude.

Till en början tyckte Frank Eriksson-Wingårdh

att det var lite svårt att hänga med i undervisningen

på grund av språket. Men efter

ungefär tre månader kunde han prata och förstå

ganska obehindrat. Att han ständigt var omgiven

av franska genom att bo på internat med franska

elever under veckorna och i en fransk värdfamilj

på helgerna gjorde sitt till.

Genom tiden i Frankrike har Frank fått god

kännedom om en annan kultur, flera nära

vänner och insikter om att tillvaron inte

behöver se ut som i Sverige. Den franska han lärde

sig är så bra att han kunnat sommarjobba som

guide för utländska kryssningsturister i Visby.

Och hans utlandserfarenheter har även kommit

andra gotlänningar till del. På eget initiativ har

Frank startat en förening för fransktalande på

ön. Medlemmarna träffas för att fika, gå på bio

och prata franska.

– På fastlandet finns ju Alliance Française

som har en sådan verksamhet. De finns inte här

på Gotland, så jag ville starta något liknande

själv, förklarar han.

Fakta

Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland/Österrike

Ettårsprogrammen ger gymnasieelever som går årskurs 1 eller 2 möjlighet att

studera ett läsår i något av ovanstående länder. Eleverna får gå i en skola tillsammans

med inhemska elever och bo i en värdfamilj. Undantaget är Frankrike där

man bor på internat i veckorna och hos värdfamilj på helgerna.

Förkunskap i något av språken är ett krav.

16 17


”Vi ville dela med oss av våra erfarenheter av att arbeta med både invandrar- och flyktingbarn

från många olika länder, kulturer och med olika modersmål. Vi var också nyfikna på

islänningarnas mycket väl utvecklade IT-verktyg och hur de tillämpas i förskolan. Utbytet

har varit ömsesidigt och gett många idéer till hur vi kan utveckla vår egen verksamhet.

Leena Tollin, invandrarkonsulent, Centrum för tvåspråkighet, Västerås kommun

Våra erfarenheter

kom till nytta på Island

Många invandrare har kommit till Västerås under

årens lopp. Här finns därför en stor erfarenhet

av att undervisa barn med annat modersmål.

Den kunskapen ville förskolan Idavöllur i staden

Akureyri på Island få ta del av, när de tog emot

två specialister från Sverige genom ett lärarutbyte

inom programmet Nordplus Junior.

Dessa två var Leena Tollin och modersmålsläraren

Nadia Becerra. Leena är pedagogisk ledare

för modersmålsstödet på 25 språk för förskolebarn

från fem års ålder. Varje vecka kommer barn

från sina ordinarie förskolor till modersmålslokalen

”Knuten”, där de båda arbetar.

Med i bagaget till Island fanns bland annat bilderboken

om Nalle, en docka av Nalle själv och ett

litet möblemang, specialgjort av en snickare, som

en present. Möblemanget och Nalle ser precis ut

som i boken. Modersmålsläraren läser ur boken,

som finns på flera språk, och barnen lär sig språkbegrepp

och färger med hjälp av rekvisitan.

De hade också med sig en presentation av

Knutens verksamhet och en hel del egna erfarenheter

att bjuda på. Som till exempel diskussioner

om egna attityder gentemot andra kulturer och

arbetet med att bli uppmärksam på fördomar.

Modersmålsstöd existerar inte på Island, utan

barnen ska först och främst lära sig isländska.

– Idavöllur var en vanlig förskola, men de

var ambitiösa och jag fick en inblick i hur en

medveten och positiv personal ändå kan stödja

invandrarbarnens tvåspråkiga och tvåkulturella

utveckling. Dessa erfarenheter har jag förmedlat

vidare på våra pedagogiska träffar.

Kontakterna fortsätter och Leena Tollin uppskattar

den inblick hon får i ett annat land, kulturen

och tankesättet.

Fakta

Nordplus Junior

Nordplus är namnet på Nordiska ministerrådets samarbetsprogram inom utbildning.

Från och med 2008 startar ett nytt Nordplusprogram. Det blir ett ramprogram,

med underliggande delprogram, med en modell som liknar det europeiska

Programmet för livslångt lärande. En nyhet från 2008 är att programmet inte

bara inkluderar de nordiska länderna, utan numera också Baltikum.

Inom delprogrammet Junior kan förskolor, grundskolor och gymnasieskolor söka

bidrag för att starta ett samarbete. Det finns tre olika huvudområden: mobilitet,

projekt och nätverk. Inom Junior är mobilitetsaktiviteter vanligast, till exempel

klassutbyten, lärarutbyte och elevpraktik.

18 19



Resan var verkligen lyckad – seriös och väldigt intensiv. Vi fick många lärdomar

med oss hem som lärarna nu kommer att föra vidare i undervisningen.

Inte minst när det gäller miljöaspekten – vad vi konsumerar och vilka effekter

det får på miljön. Både i lilla Eksjö och i ett större, globalt perspektiv.

Helene Jonsson, utbildningssamordnare i Eksjö kommun

Demokrati och mänskliga rättigheter

på agendan under resa till Kina

I Eksjö kommun ville skolorna fördjupa sitt arbete

med utvecklingsfrågor. Därför ansökte man

om att få delta i en global resa till Kina. I september

2007 reste en grupp om sex personer – fyra

lärare, en skolchef och kommunens utbildningssamordnare

– tillsammans med lärargrupper

från andra kommuner till den tibetanska delen

av landet. Den två veckor långa resan föregicks

av föreläsningar och seminarier, där deltagarna

fick lära sig mer om bland annat mänskliga rättigheter

och hållbar utveckling.

På plats i Kina besökte gruppen skolor i flera

mindre tibetanska byar. De fick närvara vid lektioner,

delta i undervisning och ta del av lokala

utvecklingsprojekt. Gruppen besökte också tempel

och fick vandra med guide i naturskyddade

områden i Himalaya. Under vistelsen bodde de

på enkla vandrarhem och ett par nätter i tibetanska

värdfamiljer.

Frågor kring ekologi och hållbar utveckling var

ett bärande tema under resan. Men med sig tillbaka

till Sverige har deltagarna även fått erfarenheter

kring arbetet med demokrati, mänskliga

rättigheter och jämställdhet i en annan del av

världen.

– Man får perspektiv på sitt eget liv – det går

knappt att tro att vi lever på samma planet, säger

Helene Jonsson, utbildningssamordnare i Eksjö

kommun.

Skolpersonalen kommer nu att sprida erfarenheterna

vidare i sina arbetslag och till

eleverna. Dessutom planerar kommunen informationsträffar,

där även skolledare och politiker

i Eksjö ska få ta del av lärdomarna från Den

globala resan.

Fakta

Den Globala Skolan

Den Globala Skolan är ett program som ska stödja lärandet av globala frågor för

hållbar utveckling. Programmet erbjuder bland annat seminarier, konferenser

och utbildningar. Verksamheten riktar sig till dig som arbetar inom grundskola,

gymnasium och vuxenutbildning.

En del seminarier genomförs i samband med vad som kallas ”Den globala resan”.

Det är studieresor som går till några av Sveriges samarbetsländer i Afrika, Asien

och Latinamerika.

20 21


Besöket väckte tankar

om vad vi gör och varför

Lill Jansson, rektor på Ängboskolan i Alingsås

Utan att överdriva kan jag säga att de fem dagarna i Grekland inte

bara har förändrat min syn på den skola som jag själv representerar,

utan även bidragit till förändringar i mitt arbete som rektor. Jag är

med andra ord mycket nöjd med mitt studiebesök.


Resan gick till Thessaloniki, Grekland. Lill Jansson

är rektor för en grundsärskola, som är integrerad

i en vanlig grundskola. Det är en så kallad

träningsskola, för elever med omfattande funktionshinder.

I Thessaloniki fick hon träffa rektorer och

specialpedagoger från andra europeiska länder

och göra en rad studiebesök.

Diskussionerna handlade om värdegrund

och syn på elever med särskilda behov och om

hur undervisningen organiseras och läggs upp.

Sverige var unikt i ett avseende:

– I andra länder anser man även att särskilt

begåvade barn har särskilda behov. Det gör vi

inte i Sverige, berättar Lill Jansson.

Svensk värdegrund handlar om inkludering,

alltså att barn med särskilda behov och barn i

särskolan går i samma skola som andra barn. Så

ser det inte ut överallt i Europa. En del anser att

detta missgynnar barn i särskolan. De kommer i

skymundan.

– Här har jag inte ändrat uppfattning utan

hävdar att det svenska synsättet är rätt, och en

hel del forskning tyder på det.

Diskussionen väckte tankar om ”varför vi gör

som vi gör” och nya diskussioner med medarbetarna

där hemma. Till exempel när enskilda

elever slår andra barn. Var går gränsen för det

tolerabla?

Franska rektorer väckte Lill Janssons tankar

om auktoritet: i vilket läge ska alla vara med och

bestämma och när ska beslut fattas på rektorsnivå?

Fakta

Studiebesök

Studiebesök är en del av Programmet för livslångt lärande (LLP), EU:s ramprogram

för utbildningssamarbete. Du som är beslutsfattare eller expert inom

utbildningsområdet kan söka stipendium för att delta i studiebesök på olika

teman. Besöken varar i tre till fem dagar och arrangeras på olika platser i Europa.

Studiebesöken ska underlätta för personer att utbyta idéer och yrkeserfarenheter.

22 23


Fler möjligheter:

Träffa framtida projektpartner

Comenius förberedande besök och

kontaktseminarier

Innan du skickar in skolans ansökan om ett Comenius

partnerskap är det möjligt att söka pengar

för ett så kallat förberedande besök. På det sättet

kan du, tillsammans med dina partnerskolor planera

det kommande projektet och sammanställa

en ansökan.

Kontaktseminarier anordnas för skolor som

inte tidigare deltagit i Comenius partnerskap.

Seminarierna arrangeras på olika platser runt om

i Europa. Där kan du på plats knyta kontakter

och hitta lämpliga samarbetspartner. För både

förberedande besök och kontaktseminarier kan

du söka bidrag till resa och uppehälle.

Fortsätt samarbeta efter projektavslut

Comenius nätverk

Efter ett slutfört projekt inom Comenius vill ofta

de deltagande skolorna fortsätta att samarbeta.

Genom denna aktivitet kan du starta europeiska

nätverk inom ämnen av gemensamt intresse, eller

ett bestämt tema. Syftet är att skolorna då

också kan sprida sina projektresultat och dela

med sig av sina erfarenheter och idéer till andra,

till exempel skolor som inte har deltagit i europeiskt

samarbete.

Utveckla yrkesutbildningen

Leonardo da Vinci – utvecklingsprojekt

Leonardo da Vinci är delprogrammet för yrkesutbildning

och kompetensutveckling inom

Programmet för livslångt lärande (LLP), EU:s

ramprogram för utbildningssamarbete. Ett utvecklingsprojekt

ska bland annat bidra till att

förbättra, utvärdera och utforma nyskapande

verktyg och metoder inom yrkesutbildning.

Samarbetet i ett utvecklingsprojekt kan involvera

alla typer av organisationer inom yrkesutbildning:

gymnasieskolor, folkhögskolor, KYutbildningar,

högskolor, kommuner, företag och

föreningar.

Samarbetsprojekt inom yrkesutbildning

Leonardo da Vinci – partnerskap

Ett partnerskap inom Leonardo da Vinci är ett

tvåårigt samarbetsprojekt mellan olika europeiska

aktörer inom yrkesutbildning. Projektmöten

och lärar-, elev- eller personalutbyten är exempel

på vanliga aktiviteter inom ett projekt.

Samarbetet ska leda till ett konkret resultat.

Det kan till exempel vara att anordna en konferens

eller att ta fram en produkt som eleverna

har bidragit till. Aktiviteterna och temat för

samarbetet måste ha en klar koppling till yrkesutbildning

och olika typer av aktörer ska vara

med – inte bara utbildningsanordnare.

Utlandspraktik och utbyte inom yrkesutbildning

Leonardo da Vinci – praktik och

utbyten

Samarbetsprojekt inom denna aktivitet ger möjlighet

till praktik och erfarenhetsutbyte mellan

yrkesgymnasier och företag i Europa. Det främsta

målet är att ge unga människor internationell

arbetslivserfarenhet och kompetensutveckla

lärare.

Alla möjligheter till praktik och utbyten bygger

på att din skola eller arbetsgivare startar ett

samarbetsprojekt.

Projektsamarbete och fortbildning inom

vuxenutbildning

Grundtvig

Grundtvig är ett delområde inom Programmet

för livslångt lärande. Det vänder sig till aktörer

inom vuxnas lärande. Genom Grundtvigprogrammet

finns möjlighet att bland annat driva

tvååriga projektsamarbeten och gå fortbildningskurser.

Stöd till studie- och yrkesvägledare

Euroguidance Sweden

Euroguidance är ett informationscenter för studie-

och yrkesvägledare. Vi stöder vägledare i deras

arbete med internationella frågor och informerar

om vägledares egna möjligheter.

Vare sig det handlar om att skaffa en kontakt

med kollegor i Tallinn, diskutera möjligheten till

att bli involverad i ett internationellt projekt eller

svara på frågor från en vägledningssökande som

gärna vill studera utomlands, är du som vägledare

välkommen att kontakta oss:

euroguidance.sweden@programkontoret.se.

Läs mer på

www.programkontoret.se/euroguidance.

Dokumentera meriter på ett tydligt sätt

Europass

Europass hjälper till att göra meriter och kvalifikationer

gångbara i hela Europa. De fem dokumenten

bidrar till att göra det lättare för både

utbildningsanordnare och arbetsgivare att förstå

och översätta meriter från andra länder. Europass

är därför en användbar kompetensportfölj

för alla som vill studera eller arbeta i ett annat

land i Europa.

Läs mer om de olika delarna i Europass och

hur du kan använda dem:

www.programkontoret.se/europass

Vill du veta mer?

Mer utförlig information om de olika programmen,

kontaktpersoner, ansökningsdatum, ansökningsblanketter och

handledning inför ansökan finns på www.programkontoret.se

24 25


Internationella programkontoret 2007

Texter: Karin Andrén, Jöns Ahlén, Eva Ekelöf

Grafisk form: Blomquist Annonsbyrå

Foto: Emanuel Almborg, Scanpix, Denny Lorenzen, Folio, Jöns Ahlén, Vasaskolan

Tryck: Wassberg + Skotte Tryckeri, Stockholm 2007


Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Box 22007, 104 22 Stockholm

Tel: 08-453 72 00

Fax: 08-453 72 01

registrator@programkontoret.se

www.programkontoret.se

More magazines by this user
Similar magazines