HÃ¶gskoleenhetens Ã¥rsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...

Internationella 

programkontoret 

17 

Rapportserie 

H-ÅR 2004 

Internationella programkontorets 

verksamhet inom högskoleområdet

Sokratesländerna 

EU - länderna: 

Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, 

Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, 

Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien, 

Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern 

och Österrike. 

EES - länderna: 

Island, Liechtenstein och Norge. 

Ansökarländerna: 

Bulgarien, Rumänien och Turkiet.

H-ÅR 2004 

Internationella programkontorets 

verksamhet inom högskoleområdet

H-ÅR 2004 – 

Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet 

Internationella programkontorets rapportserie nr 17 

Textbearbetning: Cecilia Andrae och Karin Granevi 

Grafisk form & layout: Jöns Ahlén 

Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2005

Innehållsförteckning 

1. PROGRAM FÖR HÖGSKOLAN 9 

2. GODA EXEMPEL 86 

3. MEDVERKAN I EXTERNA KONFERENSER OCH SEMINARIER 94 

4. EVENEMANG OCH AKTIVITETER I IPK:S REGI 98 

5. SÄRSKILDA PROJEKT OCH RAPPORTER 112 

6. SAMRÅD OCH STYRGRUPP 116 

7. MATRIS – SVENSKA LÄROSÄTENS PROGRAMDELTAGANDE 121 

8. PERSONAL 124 

9. LÄNKAR, REFERENSMATERIAL 129

Kort om Internationella programkontoret (IPK) 

> INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET 

• ska underlätta för dem som arbetar med utbildning att delta i 

internationellt samarbete genom information och marknadsföring, 

• ska svara för en enkel och effektiv administration av hög kvalitet, 

• ska utvärdera och sprida resultat av verksamheten. 

> INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET (2003 ÅRS SIFFROR INOM PARENTES) 

• har hand om ett sextiotal (45) olika program och programområden/verksamheter 

för internationalisering av utbildning, 

• har fyra stora målgrupper – skola, vuxenutbildning, högskola och arbetsliv, 

• har 67 (64) anställda. 

> INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET 

• hanterade ca 5 000 (4 900) ansökningar om stöd under 2004 

• hade på många program minst dubbelt så många sökande än som kunde få stöd 

och på några program färre sökande än antalet platser 

• fördelade under år 2004 ca 192 (192) miljoner kronor i olika slag av stöd, 

• gav under år 2004 ca 10 000 personer möjlighet att ta del av den fria rörligheten 

i Europa

Inom högskoleområdet beviljade Internationella programkontoret under 2004 ca 98 miljoner 

SEK inom följande sex program: 

Program 2003 (SEK) 2004 (SEK) 

Erasmus 33 045 000 34 760 584 

Linnaeus-Palme 26 225 253 28 340 664 

MFS 17 307 000 17 683 000 

Sidas resestipendium 2 940 000 3 835 000 

Tempus 1 002 000 1 085 000 

Leonardo da Vinci 11 320 491 12 792 815 

Totalt 91 839 744 98 497 063 

Även andra program på Enheten för skola och vuxenutbildning och Yrkesutbildningsenheten 

har beviljat medel till högskolor, men alla siffror är inte möjliga att särredovisa. 

Grundtvig Partnerskap för lärande har till exempel förmedlat 5 950 euro till svenska högskolor 

och 625 euro har förmedlats till Förberedande besök inom Grundtvig Europeiska 

samarbetsprojekt.

Förord 

Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet under 

Utbildnings- och kulturdepartementet. IPK är programkontor för de EU-program och 

andra internationella program och projekt som regeringen bestämmer. Under 2004 har 

IPK informerat om och administrerat 60 olika program och programdelar. Verksamhetens 

målgrupper utgörs av skola, vuxenutbildning, arbetsliv och högskola. 

H-ÅR 2004 fokuserar på vår verksamhet inom högskoleområdet. Syftet är att visa lärosätenas 

deltagande och därmed stimulera till fortsatt utveckling av det internationella samarbetet. 

Framställningen utgår från myndighetens årsredovisning 2004. Redovisningen i denna rapport 

är dock mer detaljerad och ger till exempel data om enskilda lärosätens deltagande i 

programmen. Det finns gott om goda exempel att låta sig inspireras av och det är en glädje 

att få lyfta fram dem. 

I H-ÅR 2004 redovisas även de större informationsaktiviteter som genomförts i vår regi under 

året, liksom de olika typer av samråd vi har med lärosäten och systermyndigheter. Vi har 

kunnat konstatera ett fortsatt ökat intresse för våra arrangemang. Lärare, administratörer 

och studenter har genom sin medverkan i hög grad bidragit i detta informationsarbete. 

Stockholm, april 2005 

Boo Sjögren 

Generaldirektör 

Margareta Sandewall 

Enhetschef Högskoleenheten

1. Program för högskolan 

Med huvudsaklig finansiering från EU 

SOKRATES s. 12 

ERASMUS s. 13 

Studentutbyten s. 14 

Lärarutbyten s. 18 

Organisering av mobilitet (OM) s. 23 

European Credit Transfer System (ECTS) s. 24 

Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) s. 25 

Intensivprogram s. 26 

Kursutvecklingsprojekt och projekt för genomförande och spridning s. 27 

Tematiska nätverk s. 28 

MINERVA s. 29 

COMENIUS s. 30 

Fortbildningsstipendier s. 31 

Stipendier till blivande lärare i språk s. 31 

Utvecklingsprojekt s. 32 

Nätverk s. 33 

GRUNDTVIG s. 34 

Partnerskap för lärande s. 34 

Förberedande besök s. 35 

Fortbildningsstipendier s. 35 

Utvecklingsprojekt s. 36 

9

Nätverk s. 37 

LINGUA s. 38 

Främjande av språkinlärning s. 38 

Utarbetande av läromedel s. 39 

Förberedande besök inom Sokrates centraliserade delar s. 40 

ARION s. 40 

LEONARDO DA VINCI s. 41 

Praktik och utbyten s. 43 

Pilotprojekt s. 46 

Transnationella nätverk s. 47 

Utveckling av språkkompetens s. 47 

EUROGUIDANCE SWEDEN s. 48 

ÖVRIGA EU-PROGRAM 

CEDEFOP s. 49 

TEMPUS s. 50 

Gemensamma europeiska projekt s. 51 

Strukturella och kompletterande åtgärder s. 51 

Individuella mobilitetsanslag s. 54 

Kontaktresor, med nationell finansiering s. 54 

EU-USA, EU-KANADA s. 56 

EU-AUSTRALIEN, EU-NYA ZEELAND, EU-JAPAN s. 58 

ALFA s. 58 

ALBAN s. 60 

ASIA-LINK s. 61 

10

Med finansiering från Nordiska ministerrådet 

NORDPLUS s. 64 

NORDPLUS NABO s. 66 

NORDPLUS SPRÅK s. 67 

Med nationell finansiering 

LINNAEUS-PALME s. 68 

MINOR FIELD STUDIES (MFS) s. 74 

SIDAS RESESTIPENDIUM s. 80 

Övriga: 

IAESTE s. 81 

ASEM-DUO s. 84 

11

SOKRATES 

Sokrates är ett av EU:s två stora utbildningsprogram. Programmet startade 1995 och är nu 

inne i sin andra fas som sträcker sig mellan år 2000 och 2006. Syftet är att främja samarbete 

och rörlighet och att stärka den europeiska dimensionen i utbildningen. Sokrates spänner 

över hela utbildningsfältet - från förskola till vuxenutbildning. Verksamheten är brett upplagd 

och omfattar såväl skolpartnerskap som analyser av utbildningspolitiken i de länder som 

deltar. Sokrates är uppdelat i åtta olika delområden. Av dessa delar berörs högskolan främst 

av Erasmus, Minerva, Grundtvig, Lingua, delar av Comenius, Observation och förnyelse 

(där Arion ingår), Gemensamma åtgärder och Kompletterande insatser. 

Inom dessa områden ges bidrag till följande typer av verksamhet: 

• Transnationell rörlighet för personer inom utbildningsområdet i Europa 

• Projekt som bygger på transnationella partnerskap som ska stimulera till förnyelse 

och höjd kvalitet inom utbildningen 

• Främjande av språkkunskaper och förståelse för olika kulturer 

• Användning av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen 

• Nätverk för transnationellt samarbete för att underlätta utbyte av erfarenheter 

och bra metoder 

• Observation och jämförande analys av utbildningssystem 

• Verksamhet som främjar informationsutbyte och spridning av bra metoder och 

innovationer. 

Inom Sokrates olika programområden tas beslut om stöd av 

• Europeiska kommissionen (centraliserade områden) eller 

• IPK (decentraliserade områden) 

Aktuella länder för samarbete inom Sokrates är: 

1) EU och EES-länderna: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, 

Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, 

Sverige, Österrike, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, 

Slovakien, Tjeckien, Ungern, Island, Liechtenstein och Norge 

2) Kandidatländerna: Bulgarien, Rumänien och Turkiet 

12

ERASMUS 

Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen 

inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till transnationellt samarbete mellan 

högskolor. Andra mål är att främja rörligheten över gränserna för studenter och lärare, samt 

att öka öppenheten och förbättra det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer 

i hela EU. En förutsättning för lärosäten att delta i Erasmus är att lärosätet har ansökt om 

och blivit beviljat ett Erasmus University Charter (EUC) från Europeiska kommissionen. 

Internationella programkontorets arbete med Erasmus styrs av en nationell handlingsplan, 

National Action Plan (NAP). Det är ett policydokument som kommissionen har 

godkänt och som tas fram för varje verksamhetsår. Dokumentet beskriver prioriteringar 

och riktlinjer för Erasmus på nationell nivå. Handlingsplanen finns på IPK:s webbplats, 

www.programkontoret.se. 

IPK administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar om och sprider 

resultat från de centraliserade delarna. Programmets decentraliserade delar omfattar: 

• Student- och lärarutbyten (SM och TS) – IPK fördelar medel till lärosätena som 

i sin tur handlägger ansökningar från studenter och lärare. 

• Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) 

• Organisering av mobilitet (OM) – decentraliserat fr.o.m. läsåret 2003/2004. 

• European Credit Transfer System (ECTS) - introduktionsstöd och besök av internationella 

ECTS-rådgivare. ECTS administreras i samarbete med Högskoleverket, 

som har det övergripande ansvaret för ECTS i Sverige. ECTS decentraliserades 

fr.o.m. läsåret 2003/2004. 

De centraliserade delarna inom Erasmus är: 

• Intensivprogram 

• Kursutvecklingsprojekt 

• Projekt för genomförande och spridning 

• Tematiska nätverk 

Under läsåret 2003/2004 deltog 38 svenska universitet och högskolor i Erasmus. Sammanlagt 

beviljade IPK ca 35 miljoner kronor till programmet. IPK försökte genom en informationsinsats 

våren 2004 att öka utnyttjandegraden av Erasmusmedel. Detta tillsammans med att 

lärosätena för första gången hade möjlighet att föra över medel mellan aktiviteterna bidrog 

till att utnyttjandegraden av främst lärarstipendiemedel ökade. 

Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade för 2003/2004 har 99,4 procent av stipendiemedlen 

för studenter utnyttjats (99 procent 02/03), 94,6 procent av medlen för lärare (81 

procent 02/03) och 100 procent av medlen för EILC (100 procent även 02/03). 

13

Erasmus studentutbyten (decentraliserat område) 

I och med läsåret 2002/03 vände den nedgång i antalet utresande svenska Erasmusstudenter 

som pågått i tre år och en svag ökning syntes. Även 2003/04 kan en svag ökning noteras. 

Den uppåtgående trenden för inresande Erasmusstudenter håller i sig. 

Antal svenska ut- och inresande studenter inom Erasmus 1992–2004: 

Antal 

8000 Inresande 

7000 

Utresande 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

92/93 

93/94 

94/95 

95/96 

96/97 

97/98 

98/99 

99/00 

00/01 

01/02 

02/03 

03/04 

Läsår 

Antalet utresande studenter läsåret 2003/04 var 2 667, en svag ökning jämfört med läsåret 

innan. Intresset hos utländska studenter för att bedriva Erasmusstudier i Sverige fortsätter 

att öka. IPK fördelade 2004 ca 25,7 miljoner kronor på uppdrag av Europeiska kommissionen. 

Antal Erasmusstudenter per läsår: 

2001/02 2002/03 2003/04 

Utresande 2633 2656 2667 

14

2001/02 2002/03 2003/04 

Varav kvinnor 1618 1618 1592 

Varav män 1015 1038 1075 

Inresande 4 898 5 326 6082 

Knappt hälften av lärosätena har haft ett ökat deltagande i Erasmus läsåret 2003/04 och 

knappt hälften ett minskat deltagande. De lärosäten där antalet utresande studenter har 

ökat mest under läsåret 2003/04 är Högskolan i Jönköping (+29 studenter) följt av Högskolan 

i Kalmar (+25) och Lunds universitet (+23). De lärosäten som har haft den största 

nedgången av utresande studenter är Linköpings universitet (-51 studenter), Växjö universitet 

(-23) och Karolinska Institutet (-22). Många lärosäten anger att studenternas intresse 

av att åka utanför Europa håller i sig liksom intresset för att åka till engelskspråkiga länder 

(även inom Europa). 

Tittar man på andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid de deltagande 

lärosätena var genomsnittet 0,62 % i Sverige under läsåret 2003/04 (0,64 % läsåret 

2002/03). Bland de 17 lärosäten som ligger över det nationella genomsnittet har Handelshögskolan 

i Stockholm den högsta andelen Erasmusstudenter och bland de 21 lärosäten som 

ligger under genomsnittet har Lärarhögskolan i Stockholm den lägsta andelen Erasmusstudenter 

(se figur på s. 16) 

Populära destinationer, ämnesområden och könsskillnader 

De svenska Erasmusstudenterna väljer att åka till alla de länder som omfattas av programmet, 

förutom Slovakien, Luxembourg, Liechtenstein, Cypern och Bulgarien. De länder som 

studenterna främst åker till är Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Nederländerna, 

vilket inte innebär någon förändring jämfört med läsåret 2002/03. När det gäller de 

f.d. kandidatländerna har intresset ökat något jämfört med förra året och det är, liksom under 

tidigare läsår, främst Tjeckien, Ungern och Polen som studenterna åker till. 

Ett fåtal ämnesområden fortsätter att dominera och dessa är desamma som förra året: 

företagsekonomi, ingenjörsvetenskap och teknik samt samhällsvetenskap. Inom företagsekonomi 

(902 utresande studenter) åker dubbelt så många studenter ut som inom ingenjörsvetenskap 

(424) och samhällsvetenskap (313). 

Liksom tidigare år är majoriteten av alla utresande studenter kvinnor (60 procent). Antalet 

män har dock ökat något. De utgör nu 40 procent av totala antalet utresande Erasmusstudenter, 

jämfört med 39 procent under läsåret 2002/03. Det genomsnittliga belopp en 

utresande svensk Erasmusstudent fick i stipendium 2003/04 var 169 euro per studentmånad 

(161 euro 02/03). 

15

Andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid lärosätena: 

Handelshögskolan i Stockholm 3,54 % 

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 

1,95 % 

Kungl. Konsthögskolan 

1,91 % 

Röda korsets högskola 

1,84 % 

Högskolan i Jönköping 

1,31 % 

Kungl. Tekniska högskolan 

1,22 % 

Konstfack 

1,17 % 

Linköpings universitet 

1,15 % 

Danshögskolan 

1,09 % 

Södertörns högskola 

1,03 % 

Lunds universitet 

0,89 % 

Uppsala universitet 

0,89 % 

Sveriges lantbruksuniversitet 

0,88 % 

Högskolan i Skövde 

0,87 % 

Växjö universitet 

0,72 % 

Karolinska institutet 

0,71 % 

Högskolan i Kalmar 

0,71 % 

Chalmers tekniska högskola 

0,60 % 

Ersta Sköndal högskola 

0,55 % 

Göteborgs universitet 

0,52 % 

Luleå tekniska universitet 

0,51 % 

Karlstads universitet 

0,49 % 

Örebro universitet 

0,45 % 

Högskolan i Halmstad 

0,44 % 

Stockholms universitet 

0,42 % 

Umeå universitet 

0,41 % 

Högskolan Dalarna 0,35 % 

Blekinge tekniska högskola 0,32 % 

Högskolan i Borås 0,31 % 

Mälardalens högskola 0,30 % 

Högskolan Kristianstad 0,27 % 

Högskolan på Gotland 0,25 % 

Mitthögskolan 0,23 % 

Högskolan i Gävle 0,22 % 

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 0,22 % 

Malmö högskola 0,22 % 

Idrottshögskolan i Stockholm 0,15 % 

Lärarhögskolan i Stockholm 0,08 % 

Procent 

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 

16

Beviljade och nyttjade Erasmusmedel, antal studenter och studentmånader samt 

stipendiemedel per student och studentmånad 2003/2004: 

Lärosäte 

Beviljade 

medel 

Utnyttjade 

medel 

Antal 

studenter 

Antal månader 

Euro per 

student 

Euro per 

stud. 

månad 

Högskolan i Borås 22 602 22 601 26 126 879 181 

Högskolan Dalarna 25 030 24 980 27 152 1061 189 

Ersta Sköndal högskola 3 155 3 155 5 20 650 162 

Högskolan i Gävle 19 750 19 750 22 108 905 184 

Göteborgs universitet 181 747 181 747 191 1063 976 175 

Chalmers tekniska högskola 78 358 78 358 40 461 1285 170 

Högskolan i Halmstad 45 243 45 243 32 201 1436 229 

Södertörns högskola 102 397 102 236 102 588 1002 174 

Högskolan i Jönköping 121 273 120 600 130 740 928 163 

Högskolan i Kalmar 42 731 41 976 60 268 700 157 

Blekinge tekniska högskola 20 871 20 871 15 88 1467 250 

Karlstads universitet 52 227 52 227 64 310 816 169 

Högskolan i Kristianstad 21 001 21 001 24 133 875 158 

Linköpings universitet 327 053 327 053 263 1972 1244 166 

Luleå tekniska universitet 75 135 75 135 58 411 1334 188 

Lunds universitet 339 441 339 441 335 2006 1038 173 

Malmö högskola 26 961 26 961 38 164 710 164 

Mitthögskolan 35 788 35 788 31 147 1154 243 

Örebro universitet 60 487 58 690 59 346 995 170 

Högskolan i Skövde 49 885 48 144 48 295 1003 163 

Stockholms universitet 177 895 176 190 152 1137 1159 155 

Lärarhögskolan i Stockholm 10 575 7 800 10 60 780 130 

Karolinska Institutet 44 753 44 753 61 253 777 187 

Kungl. Tekniska Högskolan 266 951 266 793 202 1677 1328 160 

Handelshögskolan 44 945 44 944 60 274 752 165 

Danshögskolan 1 526 1 526 3 9 577 192 

Konstfack 4 552 4 552 7 21 650 217 

Kungl. Konsthögskolan 4 807 4 335 5 29 867 149 

Kungl. Musikhögskolan 17 778 15 456 16 119 966 130 

Röda Korsets Högskola 5 084 5 085 10 30 544 181 

Idrottshögskolan 840 840 1 9 840 93 

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 17 101 17 100 16 92 1069 186 

Umeå universitet 97 166 96 041 91 530 1055 181 

17

Lärosäte 

Utnyttjade 

stud. 

Euro per 

Beviljade 

Antal Antal månader 

student 

Euro per 

medel 

studenter 

medel 

månad 

Uppsala universitet 264 200 264 200 262 1548 1012 171 

Sveriges lantbruksuniversitet 38 600 38 600 61 232 1019 176 

Mälardalens högskola 41 300 41 300 38 240 1087 172 

Växjö universitet 89 050 89 027 93 511 957 174 

Högskolan på Gotland 7 531 5 860 9 45 651 130 

Totalt 2 785791 2770359 2667 16415 1039 1 169 2 

Antalet inresande studenter fortsätter att öka och uppgick 2003/04 till 6 028 studenter. Av 

dessa kommer mer än hälften av alla studenter från Tyskland (drygt en fjärdedel) Frankrike 

och Spanien. Därefter kommer flest studenter från Italien, Nederländerna, Österrike och 

Polen. 

Erasmus lärarutbyten (decentraliserat område) 

Antalet utresande Eramsuslärare har kontinuerligt ökat sedan 1997/98, med undantag för 

läsåret 2001/02. De två senaste läsåren har antalet ökat med 38 procent. 

Antal ut- och inresande lärare inom Erasmus 1997–2004: 

600 

550 

500 

Inresande 

Utresande 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

97/98 

98/99 

99/00 

00/01 

01/02 

02/03 

03/04 

1 Det genomsnittliga beloppet per student 

2 Det genomsnittliga bekoppet per studentmånad 

18

Antalet utresande lärare ökade kraftigt under läsåret 2003/04, med 19 procent, till 507 lärare. 

Motsvarande ökning för läsåret 2002/03 var 17 procent. Mer än hälften av lärosätena har 

haft ett ökat deltagande 2003/04, medan cirka en fjärdedel har haft ett minskat deltagande. 

IPK fördelade under 2004 knappt 4 miljoner kronor till Erasmus lärarutbyten på uppdrag 

av Europeiska kommissionen. 

Antal utresande och inresande svenska lärare inom Erasmus per läsår: 

2001/02 2002/03 2003/04 

Utresande 367 428 507 

Varav kvinnor 160 178 205 

Varav män 207 250 303 

Inresande 416 474 461 

De lärosäten som har ökat sitt lärarutbyte mest under 2004 är Linköpings universitet (+15 

lärare), Mälardalens högskola (+14) och Högskolan i Skövde (+9). De lärosäten som har haft 

den största nedgången av utresande lärare är Sveriges lantbruksuniversitet (-10 lärare), Växjö 

universitet (-10) och Högskolan i Kristianstad (-5). 

Tittar man på andelen utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen vid de 

deltagande lärosätena var genomsnittet ca 1,3 procent läsåret 2003/04. Bland de 19 lärosäten 

som hade en högre andel utresande Erasmuslärare läsåret 2003/04 än genomsnittet i Sverige 

hade Högskolan i Skövde den högsta andelen. Bland de 19 lärosäten som ligger under 

genomsnittet hade fem lärosäten inga utresande lärare 2003/04. 

De svenska Erasmuslärarna åkte till 27 länder, främst till Storbritannien, Tyskland, Spanien, 

Frankrike och Italien. Även under läsåret 2002/03 åkte lärarna främst till dessa fem 

länder, men antalet lärare till Storbritannien och Frankrike har ökat något läsåret 2003/04 

medan antalet lärare till Italien har minskat. När det gäller de f.d. kandidatländerna har 

intresset ökat något jämfört med året innan. Lärarna har, liksom under tidigare läsår, främst 

åkt till Litauen, Polen, Ungern och Tjeckien. 

Flest lärare åker ut inom ämnesområdet medicin (20 procent) följt av ingenjörsvetenskap 

/teknologi (14 procent) och samhällsvetenskap (11 procent) samt konst och design (9 

procent). Antalet lärare som åker ut inom samhällsvetenskap har minskat jämfört med förra 

året medan antalet lärare från ämnesområdet konst och design har ökat något. 

Majoriteten av alla utresande lärare är män (60 procent). Andelen män har ökat jämfört 

med förra läsåret då 58 procent av de utresande lärarna var män. Det genomsnittliga belopp 

som en utresande svensk lärare fick i Erasmusstipendium 2003/04 var 788 euro (794 euro 

02/03). 

19

Andelen utresande Erasmuslärarer av den totala forskande och undervisande personalen 

vid de deltagande lärosätena: 

Högskolan i Skövde 

7 % 

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 

5,94 % 

Högskolan Dalarna 

5,57 % 


5,25 % 

Konstfack 

3,51 % 

Mälardalens högskola 

3,50 % 

Högskolan Kristianstad 

3,41 % 


3,16 % 

Högskolan på Gotland 

3,16 % 


2,61 % 


2,61 % 

Mitthögskolan 

2,49 % 


2,21 % 


1,83 % 

Malmö högskola 

1,78 % 

Danshögskolan 

1,49 % 


1,40 % 

Högskolan i Gävle 

1,35 % 


1,31 % 

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 

1,24 % 


1,16 % 


1,13 % 

Högskolan i Borås 

1,06 % 


0,83 % 

Blekinge Tekniska Högskola 

0,71 % 


0,68 % 


0,61 % 

Chalmers tekniska högskola 

0,49 % 

Lärarhögskolan i Stockholm 

0,48 % 


0,45 % 

Kungl. Tekniska högskolan 

0,35 % 


0,31 % 

Södertörns högskola 

0,23 % 

Procent 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 

Beviljade och utnyttjade Erasmusmedel, antal lärare och dagar samt summa stipendiemedel 

per lärare och vecka per lärosäte 2003/2004: 

Lärosäte 

Beviljade 

medel 

Utnyttjade 

medel 

Antal 

lärare 

Antal 

dagar 

Euro 

per 

lärare 

Högskolan i Borås 3 741 3 741 5 25 700 

20

Lärosäte 

Euro 

Beviljade Utnyttjade Antal Antal 

per 

medel medel lärare dagar 

lärare 

Högskolan Dalarna 15 997 15 997 22 107 600 

Ersta Sköndal högskola 1 792 93 0 0 0 

Högskolan i Gävle 4 481 4 481 6 28 719 

Göteborgs universitet 37 803 37 543 37 208 886 

Chalmers tekniska 

högskola 

5 064 4 392 8 20 549 

Högskolan i Halmstad 6 901 6 901 8 40 800 

Södertörns högskola 896 800 1 2 800 

Högskolan i Jönköping 18 998 18 999 23 120 826 

Högskolan i Kalmar 8 514 8 514 12 60 800 

Blekinge tekniska högskola 

5 825 2 729 2 4 800 

Karlstads universitet 7 805 7 805 11 58 710 

Högskolan i Kristianstad 9 858 8 800 11 67 800 

Linköpings universitet 39 564 38 137 54 386 706 

Luleå tekniska universitet 10 964 10 964 13 101 843 

Lunds universitet 66 188 65 699 79 323 729 

Malmö högskola 8 223 8 223 13 70 633 

Mitthögskolan 10 306 10 306 17 119 606 

Örebro universitet 4 451 4 446 6 36 741 

Högskolan i Skövde 17 924 16 800 21 93 800 

Stockholms universitet 8 999 7 200 9 65 800 

Lärarhögskolan i 

Stockholm 

1 792 1 459 2 10 730 

Karolinska Institutet 21 565 21 556 26 117 829 

Kungl. Tekniska 

Högskolan 

4 033 4 033 8 75 798 

Handelshögskolan 896 179 0 0 0 

Danshögskolan 1 419 1 006 1 5 800 

Konstfack 2 689 2 689 4 19 672 

Kungl. Konsthögskolan 448 0 0 0 0 

Kungl. Musikhögskolan 7 738 7 738 12 71 702 

Röda Korsets Högskola 1 792 358 0 0 0 

Idrottshögskolan 448 0 0 0 0 

Högskolan i Trollhättan/ 

Uddevalla 

2 935 2 935 4 17 800 

21

Lärosäte 

Euro 

Beviljade Utnyttjade Antal Antal 

per 

medel medel lärare dagar 

lärare 

Umeå universitet 14 339 13 540 16 111 846 

Uppsala universitet 22 853 22 853 25 166 972 


10 754 9 751 8 52 950 

Mälardalens högskola 12 062 12 062 22 137 548 

Växjö universitet 26 900 15 200 18 128 844 

Högskolan på Gotland 1 419 1 419 3 7 473 

Totalt 428 379 399 348 507 2847 788 4 

Antalet inresande lärare minskade med 3 procent 2003/04 jämfört med 2002/03. Hälften 

av lärarna kommer från Storbritannien (15 procent), Tyskland (13 procent), Tjeckien (8 

procent), Litauen (8 procent) och Frankrike (7 procent). 

Mobiliteten i Europa 

Antalet Erasmusstudenter fortsätter att öka i Europa. Läsåret 2003/04 studerade 135 742 

studenter genom Erasmus i något annat land vilket är en ökning på 8,7 procent jämfört med 

läsåret 2002/03. Deltagandet i Erasmus studentutbyte har ökat i alla länder utom Cypern, 

Danmark och Storbritannien. Sveriges andel av det totala antalet utresande Erasmusstudenter 

i Europa var 2 procent läsåret 2003/04 (2,1 procent läsåret 2002/03). 

Även lärarmobiliteten har ökat stadigt de senaste sex åren (från 7 800 lärare 97/98 till 18 

478 lärare 03/04) och växte med 9,1 procent under 2003/04 jämfört med 2002/03. Antalet 

Erasmuslärare har ökat i de flesta länder. Endast i Storbritannien, Irland, Nederländerna och 

Belgien gick lärarmobiliteten ner. Sveriges andel av Erasmuslärare var 2,7 procent läsåret 

2003/04 (2,5 procent 2002/03). 

Andelen svenska utresande Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen i Sverige 

ligger fortfarande under det europeiska genomsnittet. Andelen svenska utresande Erasmuslärare 

av den totala lärarpopulationen i Sverige ligger dock på samma nivå som för det 

europeiska genomsnittet. Proportionerligt är fler lärare än studenter rörliga. 

Studenter 

De länder som är de största ”nettoimportörerna” av studenter är Sverige, Storbritannien, 

Irland och Danmark som har fler än dubbelt så många inresande som utresande Erasmusstudenter. 

Även Spanien är en ”nettoimportör”. Mätt i antal studenter är Spanien, Frankrike, 

Tyskland, Storbritannien och Italien de mest populära värdländerna. 

4 

Det genomsnittliga beloppet för de deltagande lärosätena 

22

När det gäller ämnesområden märks inga särskilda förändringar. Företagsekonomi är 

det ämnesområde inom vilket flest studenter åker ut (liksom i Sverige) följt av språk och 

språkvetenskap, ingenjörsvetenskap och teknologi. I Sverige är dock ingenjörsvetenskap det 

näst största ämnesområdet och samhällsvetenskap det tredje största. 

Den europeiska genomsnittsstudenten studerar utomlands 6,6 månader, vilket också 

stämmer för den svenska genomsnittsstudenten. Medelbeloppet per studentmånad för en 

europeisk Erasmusstudent var 2003/04 125 euro (135 euro 2002/03), att jämföras med 169 

euro för en svensk Erasmusstudent (161 euro 2002/03). 

Lärare 

De mest populära värdländerna är Tyskland och Frankrike dit 25 procent av alla lärare 

åker. När det gäller ämnesområden är det fortfarande inom språk och språkvetenskap som 

de flesta lärare åker ut i Europa. I Sverige åker flest lärare ut inom medicin, medan språk 

kommer först på en sjätte plats. I Europa kommer medicin först på en sjunde plats. Den 

genomsnittliga tiden för alla deltagande länder för ett lärarutbyte är 6,4 dagar och medelstipendiet 

är 575 euro. I Sverige är den genomsnittliga utbytestiden 5,6 dagar och medelstipendiesumman 

788 euro. 

Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM) 

(decentraliserat område) 

IPK har fördelat drygt 4,2 miljoner kronor till de lärosäten som deltog i Erasmus under 

2004. Lärosätena får själva välja vad Erasmusmedlen för organisering av mobilitet ska användas 

till förutsatt att medlen används för aktiviteter som rör Erasmusmobilitet och att 

man följer de grundkrav som finns för beviljade kommissionsmedel. Möjliga aktiviteter är 

t.ex. förberedelse, uppföljning och utvärdering av student- och lärarmobilitet, besök till 

partnerlärosäten, språkkurser för deltagande studenter och lärare, informationsaktiviteter 

samt aktiviteter som rör implementeringen av ECTS och Diploma Supplement. 

OM-medlen fördelas slutligen efter hur många studenter och lärare som faktiskt åkte ut 

under det läsår OM-medlen beviljades medan en preliminär fördelning görs före det aktuella 

läsåret utifrån antalet utresande studenter och lärare de två senaste åren. 

23

European Credit Transfer System (ECTS) 


Kommissionen beslutade på förslag av Högskoleverket under år 2003 att två lärosäten skulle 

få besök av ECTS-rådgivare under läsåret 2003/2004. De som fick besök var Högskolan i 

Borås och Blekinge tekniska högskola. IPK har fördelat drygt 47 000 kronor till dessa två 

lärosäten. Besöken ägde rum våren 2004. 

Besök av internationell ECTS-rådgivare 2004/2005: 

2003/04 2004/05 

Ansökningar 10 4 

Deltagande 2 3 

Under 2004 ansökte fyra lärosäten om att få besök av en ECTS-rådgivare. Kommissionen 

beslutade att tre lärosäten skulle få besök. De lärosäten som blev beviljade ett besök under 

2004/2005 var Högskolan Dalarna, Sveriges Lantbruksuniversitet och Mittuniversitetet. 

Besöken kommer att genomföras under våren 2005. 

ECTS introduktionsstöd: 

2003/04 2004/05 

Ansökningar 3 0 

Deltagande 0 0 

Endast de lärosäten som inte före läsåret 2003/04 hade beviljats introduktionsstöd för ECTS 

var berättigade att söka och få medel för 2004/05. Enligt kommissionens regler är endast 

ett lärosäte i Sverige berättigat att ansöka om och få stöd för denna aktivitet. Inget lärosäte 

sökte 2004 om ECTS introduktionsstöd. 

24

Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) 


EILC 5 (Erasmus Intensive Language Course) är intensivkurser i mindre utbredda språk, 

både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Kurserna vänder sig till studenter och lärare som ska 

studera respektive undervisa i ett annat land genom Erasmus. Intensivkurserna betonar värdet 

av språkkunskaper, gör dem synliga och stimulerar studenter till att lära sig främmande 

språk. Kurserna ger studenter möjlighet att studera värdlandets språk under tre-åtta veckor 

innan de påbörjar sina Erasmusstudier i landet. Studenten ska ha antagits som Erasmusstudent 

och ansöker om EILC vid sitt hemlärosäte, som sedan vidarebefordrar ansökan till 

det organiserande lärosätet. Språkkurserna är kostnadsfria. Studenterna kan också få extra 

stipendiemedel för kurstiden. 

Antal studenter som har läst EILC per läsår: 

2002/03 2003/04 2004/05 

Utresande 29 42 i.u. 

Inresande 188 210 307 

IPK bjöd i december 2003 in alla lärosäten till att organisera EILC 2004/05. Alla de lärosäten 

som ansökte om att få organisera EILC fick också möjlighet att göra det. Sverige har även 

i år tillämpat ett decentraliserat system för studentantagning till EILC. Under ett möte på 

IPK med kontaktpersoner för samtliga organiserande lärosäten fastställdes den preliminära 

antagningen av inresande EILC-studenter. 

Under 2004/05 organiserade åtta svenska lärosäten intensivkurser i svenska jämfört med 

sex lärosäten läsåret innan. 500 studenter ansökte om en EILC-plats, en ökning med 18 procent 

jämfört med 2003/04. Lärosätena erbjöd totalt 314 platser på sina EILC, jämfört med 

215 året innan. Sammanlagt 307 studenter genomförde kurserna, vilket innebar en ökning 

med 46 procent jämfört med läsåret innan. 

För att organisera EILC fick lärosätena EU-medel från kommissionen och nationella 

medel från Utbildnings- och kulturdepartementet enligt följande: 

Lärosäten Euro (EU-medel) SEK (nationella medel) 

Högskolan Dalarna 6 921 18 393 

Högskolan i Kristianstad 9 507 26 626 

Linköpings universitet 8 285 24 524 

5 Tidigare kallat ILPC 

25

Lärosäten Euro (EU-medel) SEK (nationella medel) 

Luleå tekniska universitet 3 757 9 985 

Malmö högskola 6 781 16 816 

Mitthögskolan 6 141 13 663 

Lärarhögskolan i Stockholm 12 391 32 932 

Uppsala universitet 23 728 63 061 

Totalt 77 510 206 000 

Intensivprogram 

(centraliserat område) 

Intensivprogram samlar studenter och lärare från olika länder för att de ska kunna träffas 

och delta i undervisning som de annars inte har tillgång till. Kurserna varar mellan tio dagar 

och tre månader och deltagarna ska komma från lärosäten i minst tre länder. 

Inom intensivprogram deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners 

i ett antal projekt. Det totala antalet projekt som beviljades i Europa under 2004 var 173 

intensivprogram, varav Sverige samordnar sex projekt och är partner i 72. 

Antal projekt per läsår: 

Intensivprogram 02/03 03/04 04/05 

Svensksamordnade 4 9 6 

Utlandssamordnade 84 69 72 

Antalet svenska samordnare av intensivprogram minskade från nio under läsåret 2003/04 

till sex under 2004/05. 

De lärosäten som läsåret 2004/05 samordnar intensivprogram i Sverige 2004/05 är: 


Department of Neuroscience, Neurology 

Projekttitel: International Course in Gender Perspective in Medicine 


Department of Health and Society 

26

Projekttitel: HASC- Health and Social Change - comparative and multidisciplinary approaches 


Forest Products and Markets 

Projekttitel: Introductory Course (IC) to European Forestry 


Department of Landscape 

Projekttitel: Historic Parks in society; development, democracy and identity 


Teacher education- mathematics and science education: 

Projekttitel: Researching Social Inclusion and Social Justice in Education 


Department of Surgery 

Projekttitel: Providing a multidisciplinary ‘elective’ course in oncology for medical students 

Kursutvecklingsprojekt och Projekt för genomförande 

och spridning 


Kursutvecklingsprojekt gör att lärosäten i olika länder kan gå samman och utarbeta kursprogram, 

studiemoduler, kursplaner eller särskilda kursplaner för magisterstudier. 

Projekt för genomförande och spridning har som mål att göra projektresultaten från 

kursutvecklingsprojekt tillgängliga utanför projektpartnerskapet. 6 

Inom kursutvecklingsprojekt deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners 

i ett antal projekt. Det totala antalet projekt som beviljades i Europa under 2004 var 

41 kursutvecklingsprojekt (motsvarande siffra 2003 var 63) och 7 projekt för genomförande 

och spridning. Av dessa samordnar Sverige ett kursutvecklingsprojekt och deltar som partner 

i sju. 

Sverige samordnar inget projekt för genomförande och spridning, men deltar som partner 

i fyra projekt. Att antalet kursutvecklingsprojekt har minskat förklaras till en del av att 

de tidigare ettåriga kontrakten har bytts ut till fleråriga kontrakt och därför syns projekten 

inte längre varje år i statistiken utan bara under sitt första år. 

6 Numera ingår spridning av projektresultaten utanför partnerskapet automatiskt i varje nytt kursutvecklingsprojekt 

27

Antal svenska koordinatorer/partners per aktivitet och läsår: 

2002/03 2003/04 2004/05 

Kursutvecklingsprojekt 


Utlandssamordnade 22 20 7 7 

Projekt för genomförande 

och spridning 



Det lärosäte som samordnar ett kursutvecklingsprojekt är: 


Department of Theology 

Projekttitel: RECOR- Religion in Conflict and Reconciliation. 

Projektet är treårigt och har beviljats 66 129 euro, vilket är 75 procent av projektets budget. 

Tematiska nätverk 


Tematiska nätverk ger möjligheter att genom samarbete mellan universitet, fakulteter eller 

institutioner höja kvaliteten och utveckla en europeisk dimension på ett visst ämnes- eller 

studieområde. Om möjligt bör samarbetet även inkludera akademiska sammanslutningar 

och sällskap, branschorgan, andra parter av social och ekonomisk betydelse i den offentliga 

eller privata sektorn och, om lämpligt, studentorganisationer. 

För läsåret 2004/05 beviljades i hela Europa totalt 38 tematiska nätverksprojekt, vilket 

var samma antal som för läsåret innan. 

2002/03 2003/04 2004/05 

Tematiska nätverk 


7 Siffran har uppdaterats sedan publiceringen av HÅR 03 

28


Sverige deltar som partner i alla projekt. Uppgifter saknas om hur många svenska lärosäten 

som deltog i en föransökan inför 2004. Två svenska lärosäten, vilka ansökte om att samordna 

nätverk, gick dock vidare till fullständig ansökan under 2004. Den ansökan som beviljades 

var från Lunds universitet, Musikhögskolan i Malmö. 

Kontaktpersoner för Erasmus: 

Jari Rusanen, 08-453 72 42, jari.rusanen@programkontoret.se 

Karin Granevi, 08-453 72 93, karin.granevi@programkontoret.se 

MINERVA 


Inom Minerva kan olika parter, t.ex. skolor, vuxenutbildningsanordnare, högskolor, organisationer 

och företag samarbeta. Målet är att utveckla och sprida information om distansutbildning 

och användande av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen. 

Det är inte i första hand sakinnehållet som står i fokus utan nya idéer avseende pedagogik, 

målgrupper, administrationsformer och samarbetsformer mellan distansutbildare. Stor vikt 

läggs vid överförbarhet och spridning av projektresultat inom Europa. 

Antalet föransökningar inför 2004 låg på en relativt stabil nivå i förhållande till närmast 

tidigare år, likaså andelen ansökningar med svensk projektsamordnare. Samtidigt minskade 

antalet föransökningar som gick vidare till fullständig ansökan, liksom antalet beviljade 

projekt. Likaså minskade antalet föransökningar inför 2005. Det gäller såväl antalet svenskkoordinerade 

projektansökningar som antalet ansökningar med svenska projektpartners. 

2002 2003 2004 2004 

Föransökan inför 2005 

Föransökningar 57 48 52 31 

Svensksamordnade 6 10 7 4 

29

2002 2003 2004 2004 


Vidare till fullständig ansökan 20 15 9 



Beviljade projekt 10 11 5 



Hösten 2004 inkom till kommissionen totalt 343 ansökningar, en ökning med 15 procent i 

jämförelse med 2003. Av dessa gick 94 ansökningar vidare till fullständig ansökan. 33 projektansökningar 

godkändes slutligen. I fem projekt deltar svenska institutioner som partner, 

medan inget svensksamordnat projekt godkändes 2004. Uppgiften om antalet projekt som 

gått vidare till fullständig ansökan är tillsvidare inte fullständig. 

Institutioner inom högre utbildning dominerar bland såväl koordinatorer som projektpartners. 

Ett fortsatt relativt lågt intresse från svenska institutioner att ansöka om stöd inom Minerva 

kan delvis antas bero på att andra programdelar inom Sokrates, särskilt under senare 

år Grundtvig, också ger möjligheter till bidragsstöd för liknande projektverksamhet. 

Minerva handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. 

Kontaktperson för Minerva: 

Ulf Hedbjörk, 08-453 72 22, ulf.hedbjork@programkontoret.se 

COMENIUS 

Comenius inriktar sig på utbildningens första stadier: från förskola till gymnasieskola. Projektsamarbete 

inom Comenius andra del vänder sig däremot även till universitet och högskolor. 

Verksamheten vänder sig till alla aktörer inom utbildning: lärare, övrig pedagogisk 

personal och elever. 

30

Comenius Fortbildningsstipendier (Comenius 2.2) 


Lärare och annan personal som är engagerad i skolutbildningen kan söka stipendier för 

att delta i fortbildningsaktiviteter i ett annat europeiskt land under en till fyra veckor. 

Fortbildningen kan gälla språk eller allmänna teman och kan ha formen av en kurs eller 

s.k. job-shadowing, då man följer en kollega i det dagliga arbetet. Målet för verksamheten 

är kompetensutveckling och att höja kvaliteten i skolarbetet. Ett viktigt syfte är att knyta 

kontakter för framtida Comeniusprojekt. 

Antalet ansökningar och deltagare ökade starkt under 2002 och 2003 för att plana ut 

under 2004. Intresset för fortbildning i språk visade på en minskning, vilken kompenserades 

av en stark ökning när det gäller andra ämnesområden. 

2002 2003 2004 

Språkkurser 

Ansökningar 175 263 213 

Beviljade 134 172 154 

Allmänna kurser 



I årets två ansökningsomgångar inkom totalt 371 ansökningar. 16 av dessa avsåg fortbildning 

efter den 1 augusti 2005. De ligger således utanför den aktuella kontraktsperioden och har 

flyttats till nästa ansökningsomgång, 1 mars 2005. De 16 ansökningarna är därför inte medräknade 

i tabellerna ovan. Av de återstående 355 ansökningarna har 263 beviljats. 

Comenius Språkassistenter (Comenius 2.2) 


Svenska lärarstuderande på högskolan, med minst ett främmande språk i sin utbildning, kan 

få ett stipendium för att praktisera som språkassistenter vid en skola i ett annat europeiskt 

land. Språkassistenten deltar i första hand i språkundervisningen men ska integreras i hela 

skolans verksamhet. 

Antalet ansökningar och deltagare har minskat något jämfört med 2003. 

31

2002 2003 2004 



Deltagare 20 17 15 

Av de 28 beviljade och placerade språkassistenterna tackade 13 nej till erbjuden plats. De 

orsaker som har angetts är personliga/ekonomiska skäl, att de fått en lärartjänst samt att de 

kommit in på en kurs. 

Inför ansökningsomgången 2004 breddades kriterierna för de sökande. Förutom lärarstuderande 

i språk har även grundskolelärare som kan komma att undervisa i ett främmande 

språk samt lärare som kan komma att undervisa i ett annat ämne på ett främmande språk 

nu möjlighet att söka praktik som språkassistent. Bland de sökande var sex lärare och 23 

lärarstudenter. 

Svenska lärarstudenter och lärare är i övervägande grad inriktade på att resa till de länder 

där de största europeiska språken talas: Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Italien 

utgör ett undantag. 

Comenius Utvecklingsprojekt (Comenius 2.1) 


I ett Utvecklingsprojekt inom Comenius samarbetar högskolor, skolor och andra organisationer 

för att förbättra grundutbildning och fortbildning för lärare och andra personalgrupper 

inom skolutbildning. Projekten förväntas t.ex. leda till utarbetande av en kursplan, kurs, 

metod eller läromedel som kan användas för grundutbildning eller fortbildning av lärare. 

Partnerskapet omfattar alltid minst tre länder, och vanligtvis ska minst en partnerinstitution 

per land bedriva utbildning av personal vid skolor. 

Antalet deltagare har ökat något under de senaste två åren. 

2002 2003 2004 







32

I årets ansökningsomgång inkom 26 ansökningar med svenska deltagare. Av dessa var 4 

samordnade inom Sverige. Ett av projekten beviljades stöd, koordinerat av Göteborgs Universitet, 

Institutionen för pedagogik, med partners i Tyskland, Spanien, Italien, Polen och 

Rumänien. Sammanlagt beviljades 13 ansökningar med svenskt deltagande. Som svenska 

partners återfinns bl.a. Högskolan i Dalarna, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Gävle samt 

Lärarhögskolan i Stockholm. 

Inom Comenius utvecklingsprojekt beviljas cirka en fjärdedel av samtliga sökande stöd. 

Den svenska beviljandegraden har relativt väl speglat den europeiska nivån, men har en 

ökande trend. År 2001 deltog Sverige i 17 procent av samtliga 98 beviljade projekt, år 2002 

i 20 procent av totalt 40 projekt, år 2003 i 26 procent av 43 samt år 2004 i ca 30 procent av 

de beviljade 44 projekten. 

Comenius nätverk (Comenius 3) 


Inom detta område bildas nätverk inom teman av gemensamt intresse för att främja samarbete 

och förnyelse av skolutbildningen på europeisk nivå. Nätverken bedriver t.ex. informationsutbyte, 

jämförande analyser, samordning av projekt och tematiska konferenser. Ett 

nätverk ska omfatta minst sex partnerländer och samordnas exempelvis av en lärarhögskola 

eller en myndighet. 

2002 2003 2004 

Föransökningar i.u. i.u. i.u. 

Svensksamordnade i.u. 4 2 

Utlandssamordnade i.u. i.u. i.u. 

Vidare till fullständig 

ansökan 

7 6 3 






33

Ett system med föransökan tillämpas. Nätverksprojekten bedöms och beviljas medel av 

kommissionen utan konsultation med de nationella kontoren, som därför först en tid efter 

ansökningsomgången har tillgång till aktuella ansökningssiffror. I årets ansökningsomgång 

inkom inga ansökningar med svensk koordinator. Antalet beviljade projekt ligger på en 

stabil nivå utan större variationer mellan ansökningsomgångarna. 

Comenius handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. 

Kontaktpersoner för Comenius: 

Cristina Pontis, 08-453 72 49, cristina.pontis@programkontoret.se 

Suzanne Jenner, 08-453 72 95, suzanne.jenner@programkontoret.se 

Gunnel Sjögren, 08-453 72 50, gunnel.sjogren@programkontoret.se 

GRUNDTVIG 

Under 2004 tilldelade kommissionen IPK 384 312 euro för Grundtvigs decentraliserade 

delar. Med det system som tillämpas för delutbetalning hade IPK vid årets slut fördelat 237 

986 euro (62 procent). 

Grundtvig Partnerskap för lärande (Grundtvig 2) 


I Partnerskap för lärande samarbetar organisationer inom vuxenutbildningen kring ett gemensamt 

tema. Partnerskapet ska utgöras av organisationer i minst tre länder för att projektet 

ska få stöd. Integrering av invandrare, personer med behov av särskilt stöd och IT i 

vuxenundervisningen är ofta förekommande teman. 

Antalet ansökningar och deltagare har ökat under de två senaste åren. 

2002 2003 2004 




34

2002 2003 2004 

Deltagande projekt 28 30 33 



År 2004 inkom 60 ansökningar, varav 43 var ansökningar om nya projekt. Två av dessa inkom 

från svenska lärosäten och ett, Växjö universitetsbibliotek, beviljades 5 950 euro. 

Grundtvig 2 vänder sig till organisationer som direkt arbetar med vuxnas lärande, dock 

ej till vuxnas lärande organiserat inom lärosätena, där Erasmus i stället är tillämpbart. 

Grundtvig Förberedande besök (inom Grundtvig 2) 


Förberedande besök, som infördes 2001, syftar till att ge potentiella aktörer inom Partnerskap 

för lärande möjlighet att träffas och förbereda projektansökan eller att delta i s.k. kontaktseminarier 

för att knyta kontakter för projektsamarbete. 

Antalet ansökningar och deltagare är i princip oförändrat 

2002 2003 2004 



Under 2004 ansökte 22 personer, av vilka 15 fick stöd för att delta i förberedande besök. 

Tilldelade medel kan inom vissa ramar omfördelas mellan Grundtvig Partnerskap för 

lärande, Förberedande besök och Fortbildningskurser. Detta år har en sådan omfördelning 

gjorts från Grundtvig Partnerskap för lärande till Förberedande besök. Syftet har varit att 

ge stöd i ett tidigt skede för att på så sätt underlätta ansökningar till projekt med god kvalitet. 

Grundtvig Fortbildningsstipendier (Grundtvig 3) 


Lärare och annan personal inom vuxenutbildningen kan söka bidrag för att delta i en fortbildningskurs 

eller konferenser i ett annat europeiskt land. Fortbildningen kan även ske i 

form av s.k. job-shadowing, dvs. man följer en kollega i det dagliga arbetet. Fortbildningen 

ska omfatta en till fyra veckor med undantag för konferenser som kan vara kortare. 

35

Antalet ansökningar och deltagare ökade under både 2002 och 2003 för att sjunka ganska 

drastiskt under 2004. 

2002 2003 2004 



Deltagande 32 40 29 

Totalt inkom 41 ansökningar med svenskt deltagande i årets två ansökningsomgångar, vilket 

innebar en minskning med 18 ansökningar jämfört med 2003. Fyra av årets ansökningar 

avsåg fortbildning efter den 1 augusti 2005 och faller utanför det aktuella finansieringskontraktet. 

De har flyttats till nästa ansökningsomgång den 1 mars 2005 och är inte medräknade 

i tabellen ovan. Minskningen mellan 2003 och 2004 är förvånande, då IPK vid alla informationstillfällen 

under året har marknadsfört fortbildningsbidragen mycket starkt. 

Grundtvig utvecklingsprojekt (Grundtvig 1) 

Inom Grundtvig Utvecklingsprojekt samarbetar vuxenutbildningsinstitutioner för att utveckla 

och förbättra vuxenutbildningen. 

Antalet föransökningar liksom antalet deltagare har ökat jämfört med 2004. 

Däremot minskade antalet föransökningar som gick vidare till fullständig ansökan. 

2002 2003 2004 Inför 2005 




Vidare till fullständig ansökan 31 32 27 i.u. 


Utlandssamordnade 28 29 24 i.u. 




36

Inför 2004 inkom 11 föransökningar med svenska samordnare och 37 med svenska partners. 

Av dessa gick tre ansökningar om projekt med svenska samordnare och 24 ansökningar med 

svenska partners vidare till slutlig ansökan. 

I 2004 års ansökningsomgång godkändes totalt fjorton projekt med svenskt deltagande, 

varav två svensksamordnade projekt. Svenska aktörer deltar som partners i tolv utlandssamordnade 

projekt. Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm 

och Gävle universitet var de lärosäten som fanns representerade som partners i de 

godkända projekten. 

Grundtvig nätverk (Grundtvig 4) 

(centraliserat området) 

Inom detta område kan nätverk bildas kring teman av gemensamt intresse för att främja 

samarbete och förnyelse av vuxenutbildningen på europeisk nivå. Nätverken bedriver t.ex. 

informationsutbyte, jämförande analyser, samordning av projekt och tematiska konferenser. 

Ett nätverk ska omfatta minst sex partnerländer och samordnas av exempelvis en myndighet 

eller ett lärosäte. 

Antalet ansökningar och deltagare är i stort oförändrat. 


Föransökningar i.u. i.u. 11 4 

Svensksamordnade - - 4 0 

Utlandssamordnade - - 7 3 

Vidare till fullständig ansökan 4 4 4 



Deltagande projekt 3 2 1 



Under 2004 beviljades ett projekt inom Grundtvig nätverk. En svensk aktör deltar som 

partner i ett av projekten. 

Grundtvig handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. 

37

Kontaktpersoner för Grundtvig: 

Grundtvig 1,2,4 

Kerstin Hagblom, 08-453 72 26, kerstin.hagblom@programkontoret.se 

Grundtvig 3 

Gunnel Sjögren, 08-453 72 50, gunnel.sjogren@programkontoret.se 

LINGUA (centraliserat område) 

Lingua syftar till att främja språkinlärning. Jämfört med andra centraliserade programområden 

inom Sokrates är Lingua ett litet program. Ett relativt litet antal ansökningar inkommer 

årligen till kommissionen och ett begränsat antal av dessa godkänns för stöd. 

Lingua 1 Främjande av språkinlärning 

Detta programområde syftar till att genom projektsamarbete mellan minst tre europeiska 

länder väcka allmänhetens intresse för att lära sig främmande språk. 

Antalet inlämnade och beviljade projektansökningar har ytterligare minskat och bland de 

godkända projekten 2004 deltar inga svenska parter. Däremot visar antalet föransökningar 

inför 2005 på en liten uppgång. 





Vidare till fullständig ansökan 2 4 1 3 






38

Totalt inkom 55 föransökningar till kommissionen inför 2004 - fyra fler än föregående år. 

Av dessa gick 18 vidare till en projektansökan. Tio projekt godkändes, två färre än förra 

året. Teman för projekten är bl.a. partiell språkförståelse, språk och sport, språk och musik, 

tävling som uppmuntrar till lärande av flera främmande språk. Fokus ligger genomgående 

på de mindre talade språken. 

Lingua 2 Framtagande av nya läromedel 

Antalet inlämnade och beviljade projektansökningar ligger kvar på en låg nivå. Däremot 

har antalet föransökningar ökat något och i årets ansökningsomgång finns också två svensksamordnade 

ansökningar. 





Vidare till fullständig ansökan 3 1 3 3 






Ett system med föransökan tillämpas, och vid denna inkom till kommissionen totalt 94 

ansökningar. Av dessa gick 26 vidare till projektansökan, vilket var en minskning jämfört 

med 2003, då 35 föransökningar gick vidare till fullständig ansökan. Totalt 14 ansökningar 

godkändes 2004, att jämföra med 11 föregående år. I dessa projekt ingår tre svenska institutioner 

som partners. Karlstad universitet är partner i ett av projekten. Högskolan i Kalmar 

är partner i en av de ansökningar som gått vidare inför 2005. 

Det samarbete som IPK 2003 inledde för att främja språkinlärning har vidareutvecklats 

under 2004 med fokus på den Europeiska språkdagen 26 september. I samarbete med ett 

antal organisationer och institutioner med intresse i språk genomfördes ett gemensamt firande 

av Språkdagen på Centralstationen i Stockholm. En gemensam webbplats har skapats, 

vilken har väckt intresse inte bara i Sverige utan i ett tiotal andra länder. 

Lingua handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. 

39

Kontaktperson för Lingua: 

Gunnel Sjögren, 08-453 7250, gunnel.sjogren@programkontoret.se 

Förberedande besök – inom Sokrates centraliserade delar 


Besöken syftar till att ge potentiella projektpartners tillfälle att träffas och färdigställa en 

projektansökan inom Comenius, Erasmus, Grundtvig, Lingua och Minerva. Inom ramen 

för förberedande besök ges också möjlighet att delta i s.k. kontaktseminarier. Nya aktörer 

med intresse för att starta projekt kan delta i seminarier utifrån ett givet tema. 

Antalet inlämnade och beviljade ansökningar har ökat något jämfört med 2003. 

2002 2003 2004 



Förberedande besöksmedel inom Comenius 2.1 har beviljats följande universitet och högskolor: 

Umeå universitet (Danmark), Malmö högskola (Tjeckien, kontaktseminarium), 

Mitthögskolan (Danmark) och KTH (Danmark). Inom Grundvig 1 har följande universitet 

och högskolor beviljats medel: Stockholms universitet (Belgien), KTH (Belgien), 

Göteborgs universitet (Tyskland), Högskolan i Halmstad (Bulgarien), Högskolan i Gävle 

(Storbritannien). 

Av de 22 som under 2004 beviljades stöd till Förberedande besök fick senare fem aktörer 

stöd för sina projekt inom Comenius men inga inom Lingua. För övriga program saknas 

uppgifter. 

ARION 


Arion är ett studiebesöksprogram för beslutsfattare och experter inom utbildningsområdet. 

Dessa kan ansöka om ett stipendium för att delta i ett av ca 200 olika studiebesök med i 

förväg bestämda teman. 

40

Antalet ansökningar och deltagare har ökat över de två senaste åren. 

2002 2003 2004 



Deltagare 49 53 61 

Den sedan tidigare inledda satsningen med riktade informationsinsatser mot den aktuella 

målgruppen har fortsatt även under 2004. För fjärde året i rad kan vi se en ökning i antalet 

ansökningar. Antalet stipendier som Sverige tilldelats av EU har minskat men med hjälp av 

outnyttjade resurser från föregående år har 61 studiebesök finansierats. Bland de beviljade 

ansökningarna finns en från Malmö högskola och en från Luleå tekniska universitet. 

I Sverige genomförs under läsåret 2004/05 totalt åtta studiebesök att jämföras med förra 

årets sex. Inför läsåret 2005/06 har tio arrangörer anmält intresse för att vara värdar för studiebesök, 

vilket i ett europeiskt perspektiv är ett mycket gott resultat. Intresset är stort för 

att visa upp svensk utbildning för utländska besökare. Många arrangörer ser studiebesöket 

som ett sätt att få ett kraftfullt internationellt inslag på hemmaplan med möjlighet att bilda 

breda internationella nätverk. 

Arion handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. 

Kontaktperson för Arion: 

Anna-Berit Gudmundsson, 08-453 7214 

anna-berit.gudmundsson@programkontoret.se 

LEONARDO DA VINCI 

Leonardo da Vinci är EU:s program för yrkesutbildning och kompetensutveckling. 

Programmet har tre mål: 

1) Att förbättra färdigheter och kvalifikationer hos deltagare i grundläggande yrkesutbildning 

på alla nivåer; 

2) Att förbättra kvalitet och tillgänglighet av fortsatt yrkesutbildning i ett livslångt 

perspektiv; 

3) Att främja och förstärka yrkesutbildningens bidrag till förnyelseprocessen i syfte 

att förbättra konkurrensförmågan och företagarandan. 

41

Leonardo da Vinci startade 1995 och den andra fasen sträcker sig mellan 2000 och 2006. 

Just nu medverkar 31 länder i programmet. 

Prioriteringar 

I utlysningen för 2003 och 2004 finns de prioriteringar med som kommissionen har beslutat 

om. Under ansökningsomgångarna 2003 och 2004 fanns tre prioriteringar: 

1) Validering 

2) Lärprocessen – nya sätt att lära och lära ut 

3) Vägledning 

Procedurer 

Leonardo da Vinci är indelat i tre s.k. procedurer, beroende på vem som ansvarar för besluten 

om tilldelning av stöd: 

1) Procedur A - Beslut i det egna landet och decentraliserad administration; IPK 

ansvarar helt för administrationen. 

2) Procedur B - Tvådelat ansökningsförfarande, föransökan och fullständig ansökan. 

Slutligt beslut om ekonomiskt stöd fattas av Europeiska kommissionen. IPK 

ansvarar för administrationen. 

3) Procedur C - Tvådelat ansökningsförfarande, som ovan, beslut och administration 

sköts av Europeiska kommissionen. 

De tre procedurerna är indelade i fem delområden: 

Delområde 

Procedur 

1) Transnationell rörlighet (praktik och utbyten) A 

2) Pilotprojekt B 

3) Transnationella nätverk B 

4) Utveckling av språkkompetens B 

5) Referensmaterial C 

42

Procedur A - Transnationell rörlighet 

(praktik och utbyten) 


Praktikdelarna inom Leonardo da Vinci vänder sig till följande målgrupper: 

• Studerande i grundläggande yrkesutbildning 

• Universitetsstuderande 

• Unga yrkesarbetare, nyutexaminerade och arbetslösa 

Utbytesdelarna i programmet vänder sig till följande målgrupper: 

• Personalansvariga i företag, utbildningsansvariga och utbildningsplanerare i yrkesutbildning, 

utbildare och yrkesvägledare 

• Språkutbildare 

Praktikprojekt 

Praktikdelarna i programmet är inriktade på att erbjuda möjligheter till praktik i Europa för 

elever i grundläggande yrkesutbildning, högskolestudenter samt nyutexaminerade, arbetstagare 

och arbetslösa. I dessa projekt samarbetar en eller flera skolor, universitet, organisationer 

eller företag med motsvarande verksamheter i ett eller flera EU-länder. IPK utlyser en till två 

ansökningsomgångar per år och godkända projekt kan sedan löpa över maximalt två år. 

Antalet projektansökningar har minskat något under året, liksom antalet beviljade projekt. 

Antalet deltagare har dock ökat. 

2002 2003 2004 



Ansökningar lärosäten 7 6 6 

Beviljade projekt lärosäten 7 5 5 

Antal deltagande studenter 137 111 155 

(Dessa siffror är inte baserade på projektens slutrapporter) 

År 2004 inkom i en första ansökningsomgång tre ansökningar om studentpraktikprojekt 

från svenska lärosäten. Två av ansökningarna godkändes. 

I ett försök att få in fler ansökningar, bl.a. från högskolor och universitet, anordnade 

IPK en andra ansökningsomgång under hösten 2004. Tack vare direkta informationsinsatser 

mot målgruppen kom det in ytterligare tre ansökningar om studentpraktikprojekt. 

Samtliga blev godkända. 

43

Totalt under 2004 kom det in 84 ansökningar som berörde praktikdelarna av programmet 

(56 var elevpraktikprojekt och 22 unga arbetstagare). 

Orsaken till det låga deltagandet bland högskolor och universitet är enligt högskolornas 

representanter bland annat att de upplever Leonardo da Vinci-programmet som administrativt 

alltför tidskrävande. En annan faktor kan vara att fler högskolor och universitet väljer att 

skriva gemensamma ansökningar och skicka ut studenter från flera lärosäten inom samma 

projekt. På så sätt är ansökningarna färre men kan beröra flera studenter. 

Universitet och högskolor som under året har varit involverade i studentpraktikprojekt 

inom Leonardo da Vinci är: Linköpings Universitet, Högskolan i Borås och Högskolan i 

Trollhättan/Uddevalla 

WEfAll (Work Experience for All) är inriktat på att främja mobilitet bland studenter 

som kanske inte annars hade valt praktik utomlands. Målsättningen är att också att föra 

in ett europeiskt perspektiv i utbytet, även bland de studenter som väljer praktikländer 

utanför Europa. 


Det beviljade projektet ska främja och stärka den gastronomiska högskoleutbildningen vid 

Grythyttan. 


”WiTEC Student/Trainee 2004” är ett mobilitetsprojektet som vänder sig till kvinnliga 

studerande inom teknik, naturvetenskap och IT. 


”Cultural Heritage and Conservation in Europe – a cultural exchange project” syftar till att 

integrera det yrkesförberedande praktikarbetet vid konservatorprogrammet samt bebyggelseantikvarieprogrammet. 

Övriga medverkande lärosäten är: Chalmers Tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Högskolan 

i Gävle, Ingenjörshögskolan i Jönköping, Karlstad universitet, Linköpings Tekniska 

Högskola, Luleå Tekniska högskola, Lunds Tekniska högskola, Malmö Högskola, Mitthögskolan, 

Mälardalens Högskola, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Umeå universitet 

(teknisk och naturvetenskaplig fakultet). 

Utbytesprojekt 

Utbytesdelen av Leonardo da Vinci är inriktad på att erbjuda möjligheter till utbyte av 

erfarenheter för personalansvariga, personer som planerar och administrerar program för 

yrkesinriktad utbildning, utbildare och yrkesvägledare samt utbildare och handledare på 

språkområdet. Även de här projekten kan löpa över maximalt två år. 

Antalet projektansökningar och deltagare har ökat, efter den kraftiga minskningen 

2003. 

44

2002 2003 2004 

Ansökningar totalt 31 44 46 


Ansökningar lärosäten 2 1 3 

Beviljade ansökningar lärosäten 2 1 3 

Antal deltagande utbildare för båda målgrupper 35 4 50 

År 2004 kom det in 46 ansökningar inom målgruppen för utbildare generellt och två inom 

målgruppen språkutbildare. De lärosäten som lämnade in en ansökan inom målgruppen 

utbildare var Danshögskolan, Blekinge Tekniska Högskola och Mälardalens Högskola. 

Samtliga ansökningar beviljades medel. 

Generellt har antalet ansökningar inom utbildarutbyten ökat sedan 2002. De svenska 

lärosätenas deltagande i utbildarutbyten har legat på en stabil nivå sedan 2002. Däremot 

varierar antalet deltagande individer i hög grad. Detta kan delvis förklaras av att en del lärosäten 

väljer att skicka många deltagare från organisationen samtidigt, medan andra väljer 

att skicka ett fåtal som sedan får dela med sig av sina erfarenheter. Det kan också bero på 

hur van projektansökare lärosätet är. Vana ansökare väljer ofta att genomföra projekt med 

flera deltagare. 

Leonardo da Vincis Kvalitetspris 2004 

Den 2 december 2004 korades 4 vinnare till Internationella programkontorets kvalitetspris 

inom Leonardo da Vinci -transnationell rörlighet (mobilitet). 

Priset, som delades ut för första gången gick till de kvalitativt bäst genomförda och dokumenterade 

projekten från 2002 års ansökningsomgång. Projekten genomfördes mellan 

2002-2004. Kvalitetspris delades ut till projekt inom fyra delområden; elevpraktik (elever 

inom grundläggande yrkesutbildning), Studentpraktik (studenter på högskola, universitet), 

Arbetstagare (arbetstagare, arbetslösa, KY-studenter) och Utbildare (lärare, handledare, 

språkutbildare, personalansvariga). 

Årets vinnare i delområdet Studentpraktik är Högskolan i Halmstad med projektet E- 

TRUST (European Training for Female University Students) 

Sjutton av totalt 76 projekt nominerades till priset. Det nyinrättande priset kommer att 

bli en del av kvalitetssatsningen inom Leonardo da Vinciprogrammet i Sverige. Priset kommer 

att föräras de projektsamordnare som genomfört Leonardo praktik-och utbytesprojekt 

med framgångsrikt resultat för den egna organisationen, för deltagarna, för Leonardo programmet 

och indirekt för utvecklingen av yrkesutbildningen i Sverige och Europa. 2005 

kommer projekt som beviljades 2003 och genomförs mellan 2003–2005 få en chans att bli 

nominerade. 

45

Procedur B – Pilotprojekt, Transnationella nätverk, 

Utveckling av språkkompetens 


Pilotprojekt 

Ett pilotprojekt inom Leonardo da Vinci syftar till att utveckla nya undervisningsmetoder, 

utbildningsmaterial och nya samarbetsmöjligheter mellan olika aktörer på yrkesutbildningsområdet. 

Projektet måste vara nyskapande och ska utmynna i ett konkret resultat som 

motsvarar ett identifierat behov. Det är inte möjligt att få stöd för att genomföra utbildningsaktiviteter. 

Av totalt 23 föransökningar (varav 6 från lärosäten) under 2004 gick 16 vidare (varav 5 från 

lärosäten) till fullständig ansökan. Sammanlagt sex ansökningar om pilotprojekt beviljades 

(varav tre från lärosäten). Det innebar en success rate på 50 procent för lärosätena. 

Nedan följer de lärosäten som beviljades ett pilotprojekt under 2004: 


Kontaktperson: Alexander Kaplan 

Projekt: ”CyberLab” - Projektet kommer att kartlägga rutiner, administrativa och tekniska 

specifikationer inom video-conferencing samt en förteckning över kostnader för att ta fram 

olika ”cyberLabs”. De tre områden som kommer att utvecklas inom ramen för ”videoconferencing” 

är ”portable, automated and microscope communication camera systems”. 

Efter kartläggning och ”brainstorming” kommer en speciell handlingsplan att tas fram för 

respektive område. Inom varje område kommer sedan en ”train the trainers” modell att tas 

fram. Parallellt med denna utveckling, kommer varje område att ta fram olika modeller för 

CyberLabs att tas fram samt att testas vid olika tidpunkter. Totalbudgeten är 421 078 euro. 

Leonardostödet uppgår till 248 436 euro. Tio partner från fem olika länder. Projekttiden 

är 18.10.2004 – 17.10.2007. 

Kungliga tekniska högskolan 

Kontaktperson: Nils Brandt 

Projekt: ”University in the field”. Målet är att genom samarbete mellan organisationer för 

kommunal vattenskötsel; privata enheter och universitet i ett antal europeiska länder skapa 

ett virtuellt verkligt utbildningsverktyg i harmoni med WFD (Water Framework Directive) 

I ett praktiskt universitet ute på fältet kombineras utbildning och praktik. Målgruppen är 

personer med praktisk kunskap och med liten teoretisk kunskap. Den nya utbildningsmetoden 

är i enlighet med en utveckling av en demoversion av ett virtuellt mjukvaruverktyg, 

vilken kan användas som ett utbildningsverktyg vid hantering av avfallsvatten, vid reningsverk. 

Produkten kommer att vara i form av en simulerad process. 

Totalbudgeten är 377 925 euro. Leonardostödet uppgår till 249 430 euro. Åtta partners 

från sex olika länder. Projekttiden är 11.10.2004 – 10.10.2007 

46

Kungliga Tekniska Högskolan/IT-universitetet 

Kontaktperson: Eduardo Perez-Bercoff 

Projekt: Master in handicap; utvecklingen av medicin och teknologi under de senaste trettio 

åren har burit med sig nya sociala behov. Den här utvecklingen har medfört att många 

patienter nu överlever vilket de förr inte skulle ha gjort. Många av dessa patienter behöver 

dock fortsatt vård efter att de återvänt hem vilket gör att de är i behov av lämpliga hjälpredskap 

(speciellt avancerade proteser och övervakning på distans - hemvård). 

Behovet av hemvård har alltså ökat och därmed även kostnaden för den här typen av vård. 

Följaktligen finns ett behov av att utveckla specialstudier vilka kombinerar olika specialiteter 

och kompetenser i avsikt att skapa en Master in Handicap Technology och att utveckla en 

arbetsgrupp specialiserad på att producera specialanpassade verktyg för distans. 

För dessa ändamål, var e-inlärning det mest lämpliga verktyget. 

Totalbudgeten är 550 007 euro. Leonardostödet uppgår till 410 705 euro. Elva partner 

från fyra olika länder. Projekttiden är 11.10.2004 – 10.10.2007 

Transnationella nätverk 

Ett nätverksprojekt sammanför och utvecklar kunskap, innovativa metoder och produkter 

inom yrkesutbildningsområdet på en europeisk nivå. Nätverkets främsta funktion är att 

sprida nytt material och resultat inom ett visst område i så stor utsträckning som möjligt. 

Nätverk kan skapas inom en specifik sektor eller inom särskilda regioner. Nätverken ska 

också kunna bidra till att förbättra analys och planering för nya behov inom grundläggande 

yrkesutbildning eller fortbildning. De som ingår i nätverket ska komplettera varandra, d v 

s återfinnas inom olika kompetensområden. 

Utveckling av språkkompetens 

Ett projekt för utveckling av språkkompetens ska stödja livslångt lärande och bygga upp 

kunskaper, färdigheter och kompetenser. Målet är att höja den språkliga kompetensen inom 

ramen för yrkesutbildningen. Ett särskilt mål är att främja de mindre språken, som inte lärs 

ut eller talas av så många. På det sättet ökar förståelsen för olika kulturer. Projekten kan bl 

a röra åtgärder som ökar medvetenheten om språk- och kulturkompetens i små och medelstora 

företag. Det kan också handla om utveckling av redskap i form av t ex läroplaner och 

undervisningsmaterial som är anpassade till olika yrkesområden. 

Antalet projektansökningar var i stort oförändrat, medan antalet deltagande projekt 

minskade avsevärt. 

Sveriges deltagande i Leonardo da Vinci: Procedur B 

Antal svenska ansökningar inom hela Procedur B 

47


Föransökan 26 (5) 27 (9) 23 (6) 32 (5) 

Vidare till fullständig ansökan 16 (3) 17 (3) 16 (5) 21(5) 

Beviljade 9 (3) 6 (3) 6 (3) 

* Siffran inom parentes anger antal lärosäten. 

Sveriges andel av områdets totala antal projekt har minskat från 2,48 procent under 2003 

till 2,06 procent under 2004 räknat i beviljade medel. Jämfört med antal projekt är andelen 

1,83 procent 2004. (År 2001 var andelen 3,39 procent, 2002 3,5 procent och 2003 2,48 

procent). 

Av de sex godkända svensksamordnade projekten gällde tre högskoleområdet, två arbetslivsområdet 

och ett grundläggande yrkesutbildning på gymnasienivå eller motsvarande. 

Noteras kan att de svenska lärosätena de senaste åren har haft en mycket hög beviljande 

grad inom programmet. 

De av regeringen avsatta medlen för projektstöd genom ökade handledningsinsatser inför 

fullständig ansökan har enligt IPK:s bedömning bidragit till ökad kvalitet på ansökningarna. 

Detta har dock, som redovisats ovan, inte gett utslag i fler godkända projekt under 2004. 

Antalet föransökningar som inkommit inför ansökningsomgången 2005 har ökat från 

23 till 32. Av de 32 projektförslagen berör tio högskoleområdet, 19 arbetslivsområdet och tre 

grundläggande yrkesutbildning på gymnasienivå eller motsvarande. 

De fullständiga ansökningarna som hör till ansökningsomgång 2005 kommer att bedömas 

av en bedömare utsedd av kommissionen och en bedömare utsedd av IPK. 

Leonardo da Vinci handläggs på Yrkesutbildningsenheten. 

Kontaktpersoner för Leonardo da Vinci: 

Carina Hammar, 08-453 72 71, carina.hammar@programkontoret.se 

Sandra Dias dos Santos Skogar, 08-453 72 61, sandra.skogar@programkontoret.se 

Beatrice Mancini, 08-453 72 79, beatrice.mancini@programkontoret.se 

Isabella Palomba Rydén, 08-453 72 69, isabella.palomba.ryden@programkontoret.se 

Marianne Feldt, 08-453 72 74, marianne.feldt@programkontoret.se 

Shawn Mendes, 08-453 72 76, shawn.mendes@programkontoret.se 

EUROGUIDANCE SWEDEN 

Euroguidance Sweden är ett resurscenter för information till studie- och yrkesvägledare, 

med uppgift att stödja och uppmuntra till mobilitet i Europa. Euroguidance Sweden är en 

del av Leonardo da Vinci och centret ingår i ett nätverk, där alla medlemsländer inom EU 

samt EES- och ansökarländerna ingår. 

48

Under 2004 har Euroguidance Sweden informerat svenska studievägledare om möjligheter 

till studier, arbete och praktik i andra länder i Europa. Utländska vägledare har fått svar 

på frågor om utbildning, arbete och praktik i Sverige. Genom föreläsningar för yrkesverksamma 

vägledare på högskolor runt om i landet har Euroguidance Sweden informerat om 

den internationella utvecklingen på vägledningsområdet. Euroguidance Sweden har också 

deltagit i den årliga konferensen för högskolornas vägledare samt bidragit till fortbildning 

för vägledare, bl a genom föreläsningar på högskolornas vägledarutbildning. 

För att främja rörligheten i Europa på utbildningsområdet har kommissionen skapat 

en gemensam europeisk webbplats, portalen Ploteus. Euroguidance Sweden ansvarar för 

den svenska delen i Ploteus, vilket innebär urval av svenska länkar samt uppdateringar och 

översättningar. Inom Euroguidance-nätverket har Euroguidance Sweden bidragit till utbyte 

av information på den gemensamma webbplatsen för kommunikation mellan centren 

samt deltagit i samarbete inom den nordisk-baltiska delen av nätverket, som planerar ett 

gemensamt seminarium runt internationalisering och mobilitet för högskolornas vägledarutbildare 

från de olika länderna. 

Kontaktperson för Euroguidance: 

Nina Ahlroos, 08-453 72 17, nina.ahlroos@programkontoret.se 

CEDEFOP (decentraliserat område) 

Cedefop (Centre pour le développement de la formation professionnelle) är det europeiska 

centret för utveckling av yrkesutbildning. Genom Cedefop arrangeras årligen ett sjuttiotal 

studiebesök i Europa för grupper av beslutsfattare inom yrkesutbildningsområdet. Cedefop 

svarar också för viss dokumentation inom yrkesutbildningsområdet, där Skolverket är den 

svenska kontaktpunkten. 

Syftet med Cedefops studiebesök är dels att överföra kunskap om yrkesutbildning, dels 

att skapa kontakter och nätverk mellan specialister i olika länder. Studiebesöken ska också 

uppmuntra till europeiskt samarbete och skapa förutsättningar för samarbete inom olika 

EU-program, t.ex. Leonardo da Vinci. 

I Sverige anordnar IPK årligen ett antal Cedefop-studiebesök för utländska deltagare. 

Medverkar gör bl.a. svenska branschorganisationer, företag och utbildningsinstitutioner. 

Antalet ansökningar har ökat, medan antalet deltagare är oförändrat. 

2001 2002 2003 2004 

Ansökningar 126 77 68 (8) 97 (6) 

49

2001 2002 2003 2004 

Deltagande 32 32+1* 32 (4) 32 (2) 

Det svenska deltragandet. Siffran inom parentes anger antal lärosäten 

* Medel för ett extra studiebesök 

Under 2004 ansökte 97 personer om att få göra studiebesök inom Cedefop. IPK kunde 

bevilja totalt 32 ansökningar, vilket motsvarar Sveriges kvot inom programmet. Sex representanter 

från högskola/universitet ansökte under 2004, av dessa beviljades två stipendier: 

Luleå tekniska universitet samt Högskolan i Halmstad. Luleå tekniska universitet gjorde 

ett besök i Lissabon på temat: ” The universities role in vocational training and working life 

in Portugal”. Deltagarna från Högskolan i Halmstad besökte Wien. Temat för besöket var: 

”Förderung von Unternehmertum, einschließlich Entwicklung von UNternehmergeist bei 

jungen Menschen”. 

Antalet sökande från Sverige hade de senaste åren varit tillräckligt för att hitta deltagare 

som uppfyller alla kvalitetskrav. 

IPK organiserade under året fyra studiebesök på följande teman; 

• Guidance and counselling within the framework of lifelong learning 

• The social dialogue in the food sector with special focus on training 

• Entrepreneurship within in the Vocational training in Sweden 

• Vocational training for people with special needs 

Cedefop handläggs på Yrkesutbildningsenheten. 

Kontaktperson för Cedefop: 

Carina Hammar, 08-453 72 71, carina.hammar@programkontoret.se 

Isabella Palomba Ryden, 08- 453 72 69, isabella.palomba.ryden@programkontoret.se 

TEMPUS 


Tempus (Trans-European Mobility Scheme för Higher Education) är ett EU-finansierat 

samarbetsprogram inom högre utbildning. Syftet med programmet är att stödja den demokratiska 

utvecklingen i partnerländerna och främja den kulturella dialogen. Tempus 

startade 1990 och möjliggör samarbete mellan högskolor, företag och myndigheter. Tre 

typer av anslag kan beviljas: 

50

• Gemensamma europeiska projekt (JEP) avser anslag till grupper av högskolor. 

Projekten är två- eller treåriga och omfattar bl a kursutveckling, institutionsuppbyggnad 

och universitetsadministration. Studentmobilitet är en central del i kursutvecklingsprojekt. 

• Strukturella och kompletterande åtgärder (SCM) kan pågå under max ett år och 

ska möta aktuella behov i partnerländerna. Två typer av projekt är möjliga: strukturella 

åtgärder och kompletterande åtgärder. 

• Individuella mobilitetsanslag (IMG) är en kompletterande åtgärd som i första 

hand möjliggör resor och konferensdeltagande för högskolepersonal och beslutsfattare 

i partnerländerna. 

Utöver de anslag som Europeiska kommissionen beviljar, disponerar IPK särskilda medel 

från Utbildnings- och kulturdepartementet för att främja svenskt deltagande i Tempus. För 

2004 uppgick detta belopp till 1085 000 kronor. 

Efter en etappvis utveckling sedan 1990 omfattar Tempus i dag hela Oberoende Staters 

Samvälde (OSS), Västra Balkan och sedan juni 2002 även MEDA-länderna Marocko, Algeriet, 

Tunisien, Egypten, Jordanien, Syrien, Palestinska myndigheten, Libanon och Israel, 

som deltar med självfinansiering. Kandidatländerna Kroatien och Turkiet och anslutningsländerna 

Bulgarien och Rumänien kan delta på självfinansierad basis. Detta gäller även för 

G24-länder vid sidan av EU-medlemsstaterna. Tempussamarbetet tar sin utgångspunkt i 

gällande policy för Tacis, CARDS och MEDA-programmen samt i nationella prioriteringar. 

Nationella prioriteringar för varje partnerland fastställs årligen av partnerländerna själva 

tillsammans med Europeiska kommissionen. 

Antalet ansökningar om Gemensamma europeiska projekt med svenskt deltagande ökade 

under 2004. Antalet beviljade projekt med svenskt deltagande tredubblades jämfört med 

2003. Det svenska deltagandet i Individuella mobilitetsanslag har ökat, liksom antalet ansökningar. 

Antalet ansökningar om kontaktresemedel och antalet beviljade kontaktresor 

har minskat jämfört med 2003. 

Gemensamma europeiska projekt 2002-2004 

Antalet ansökningar har ökat, liksom antalet beviljade projekt. 

2002 2003 2004 


Svensk kontraktor 15 23 39 

Svensk koordinator 9 15 25 

Svensk partner 29 27 35 

51

2002 2003 2004 


Svensk kontraktor 3 4 14 

Svensk koordinator 2 2 8 

Svensk partner 11 2 4 

År 2004 beviljade Europeiska kommissionen arton Gemensamma europeiska projekt med 

svenskt deltagande. I fjorton av de arton projekten innehar ett svenskt lärosäte rollen som 

kontraktor och i åtta projekt rollen som både koordinator och kontraktor 9 . Under 2003 

beviljade kommissionen totalt 116 projekt bland 620 ansökningar. Sveriges andel av det 

totala antalet beviljade Tempusprojekt i Europa där Sverige är kontraktor är 12 procent, 

jämfört med 3.1 procent 2003. 

Ryssland var partnerland i 20 av 68 ansökningar med svenskt deltagande. Av dessa beviljades 

fyra medel. Det innebar en förändring jämfört med 2003 då ingen av de 21 ansökningarna 

med Ryssland som partnerland beviljades. Den totala andelen beviljade projekt 

inom EU med Ryssland som partnerland var liksom under 2003 cirka 14 procent. Tolv ansökningar 

avsåg samarbete med ett MEDA-land, jämfört med tre ansökningar året innan. 

Sex av ansökningarna mot ett MEDA-land beviljades medel. Med följande länder beviljades 

under 2004 två projekt per land: Egypten, Palestinska myndigheten, Makedonien 

och Moldavien. Bland övriga partnerländer fanns Jordanien, Uzbekistan, Vitryssland och 

Serbien och Montenegro. 

Kungliga tekniska högskolan (KTH) fortsatte under 2004 att vara mycket aktivt inom 

Tempus. Lärosätet deltog i 18 av de 68 ansökningarna med svenskt deltagande. Totalt beviljades 

åtta av de arton ansökningarna, vilket innebär en success rate på 45 procent. En 

skillnad jämfört med ansökningsomgången 2002 var att fler lärosäten deltog i ansökningsomgången 

2003. Bland dessa fanns lärosäten som under 2000-talet inte hade deltagit i någon 

Tempusansökan. En annan skillnad jämfört med 2002 var att ansökningsomgången 2003 

endast omfattade lärosäten, med undantag från Stockholm School of Economics 10 , medan 

ansökningsomgången 2002 såg flera organisationer och företag bland de sökande. 

Se diagram på följande sida. 

9 Anledningen till att antalet projekt i tabellen inte utgör summan av antalet roller, är att flera lärosäten från samma 

land kan ha olika roller i ett Tempusprojekt. 

10 Stockholm School of Economics (SSES) är en fristående organisation finansierad av KTH, Handelshögskolan, 

Karolinska institutet och Konstfack. 

52

Deltagande lärosäten i ansökningsomgången 2003 11 






KTH 


Högskolan på Gotland 



Högskolan i Borås 




Stockholm School of Entrepreneurship 

Malmö högskola 

Mälardalens högskola 


Högskolan Dalarna 

Högskolan i Gävle 

Högskolan Kristianstad 

Musikhögskolan i Piteå 


0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 

Bevilj. 

Ansökn. 

Ansökningar och beviljade gemensamma europeiska projekt med svenskt deltagande 

2004 avsåg följande partnerländer: 

Moldavien 

Ryssland 

Georgien 

Makedonien 

Serbien och Montenegro 

Kirgizistan 

Uzbekistan 

Ukraina 

Vitryssland 

Jordanien 

Kroatien 

Palestinska myndigheten 

Egypten 

Multicountry 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 

Bevilj. 

Ansökn. 

11 Ansökningsomgången 2003 ägde rum 15 december 2003. Beslut om tilldelning av medel fattades under 

2004. 

53

Individuella mobilitetsanslag 

Antalet ansökningar och deltagare har ökat. 

2002 2003 2004 



Under 2004 beviljades 19 Individuella mobilitetsanslag med svenskt deltagande. De Individuella 

mobilitetsanslag som beviljades avser i alla fall utom tre ett besök vid svenskt lärosäte 

från partnerland. Totalt beviljade kommissionen 785 Individuella mobilitetsanslag i de tre 

ansökningsomgångar som ägde rum under 2004. 

Kontaktresor 

Antalet ansökningar och deltagare har minskat. 

2002 2003 2004 



De nationella medel som IPK disponerar för att stödja svenska lärosäten som vill delta i 

Tempusprogrammet har i första hand använts till kontaktresor. Intresset för dessa är fortsatt 

stort även om antalet ansökningar 2004 minskade jämfört med 2003. En tredjedel av 

resorna genomförda under året avser besök i ett MEDA-land. Resterande nationella medel 

har använts till ett kontaktseminarium i Marocko samt till stödfinansiering av Gemensamma 

europeiska projekt för vilka svenska lärosäten är samordnare, kontraktor och/eller partner. 

Finansieringen rörde de projekt med svenskt deltagande som beviljades av kommissionen 

i ansökningsomgången 2003. 

Följande lärosäten beviljades kontaktresemedel under 2004: 

Lärosäte Land Summa (SEK) 

Stockholms universitet Moldavien 18 600 

KTH Armenien 9 070 

Växjö universitet Ryssland/Ukraina 20 552 

Luleå tekniska universitet Ryssland 18 566 

54

Lärosäte Land Summa (SEK) 

KTH Tadzjikistan 9 715 

KTH Ryssland 11 566 

Malmö högskola/Lunds 

universitet 

Libanon/Jordanien 54 312 

Chalmers tekniska högskola Serbien och Montenegro 15 000 

Stockholms universitet Ryssland 9 000 

Uppsala universitet Ryssland 14 566 

Lunds universitet Jordanien 28 500 

Örebro universitet Syrien 10 682 

KTH Kirgizistan 9 942 

Växjö universitet Libanon/Egypten 17 925 

Växjö universitet Ryssland/Ukr/Moldavien 29 321 

Mälardalens högskola Marocko 38 925 

Lunds universitet Armenien 10 915 

Summa 269 666 

Stödfinansieringen rör de pågående Gemensamma europeiska projekt med svenskt deltagande, 

som Europeiska kommissionen beviljade i ansökningsomgången 2003. 

Finansieringen står i proportion till det ansvar och arbete som antas följa med de olika 

rollerna i projektet. Följande finansieringskategorier och belopp tillämpades: 

1) Projekt för vilka det svenska lärosätet är kontraktor och koordinator tilldelas 

60 000 kronor; 

2) Projekt för vilka det svenska lärosätet är kontraktor eller koordinator tilldelas 

30 000 kronor; 

3) Projekt för vilka det svenska lärosätet är partner tilldelas 6 000 kronor. 

Följande lärosäten/organisation beviljades stödfinansiering under 2004: 

Lärosäte 

Summa (SEK) 

KTH 360 000 

Luleå tekniska universitet 60 000 

55

Lärosäte 

Summa (SEK) 

Växjö universitet 60 000 

Stockholm School of Entrepreneurship 60 000 

Malmö högskola 60 000 

Karolinska institutet 30 000 

Stockholm universitet 30 000 

Högskolan i Borås 6 000 

Högskolan på Gotland 6 000 

Sveriges lantbruksuniversitet 6 000 

Lunds universitet 6 000 

Summa 684 000 

Kontaktperson för Tempus: 

Cecilia Andrae, 08-453 72 59, cecilia.andrae@programkontoret.se 

EU-USA OCH EU-KANADA 

Syftet med programmen EU-USA och EU-Kanada är att utveckla samarbetet mellan EU 

och Nordamerika inom yrkesutbildning och högre utbildning. Högskolor och yrkesutbildningsinstitutioner 

kan delta i projekten som inriktas på studentmedverkan. Utveckling av 

internationella kursplaner och studentutbyte utgör kärnan i projektverksamheten. 

Totalt tretton projekt inom EU-USA och sex projekt inom EU-Kanada beviljades under 

2004. Sveriges deltagande i programmen har de senaste åren varit högt, även om deltagandet 

i EU-USA minskade jämfört med 2003. Två beviljade projekt inom EU-Kanada innebär ett 

oförändrat deltagande jämfört med 2003. 

EU-USA 

2002 2003 2004 

Ansökningar i.u. i.u. 6 



56

2002 2003 2004 


Inom EU-USA beviljades under 2004 inga ansökningar med svenskt deltagande. Totalt beviljades 

inom ramen för EU-USA tretton projekt. Det totala antalet ansökningar var 58. 

EU-Kanada 

2002 2003 2004 

Ansökningar i.u. i.u. 4 




Inom EU-Kanada beviljades under 2004 två projekt med svenskt deltagande. Svenska aktörer 

deltar i projekten som partner. Totalt beviljades sex av sjutton ansökningar inom ramen 

för EU-Kanada. De svenska lärosäten som under 2004 beviljades medel genom EU-Kanada 

deltar i följande projekt: 


Projekttitel: Inequalities in access to health care for rural communities 

Det svenska lärosätets roll: partner 

Projektets mål: Studenter inom vårdsektorn ska genom projektet ta del av vårdsystemet i 

Kanada och de deltagande europeiska länderna. 

Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå 

Projekttitel: TRANSFOR Transatlantic Education for Global Sustainable Forest Sector 

Development 


Projektets mål: Ett omfattande studentutbyte, i vilket studenterna ska delta i undervisning 

under såväl hela terminer som under kortare perioder i Kanada eller deltagande europeiska 

länder. 

Kontaktperson för EU-USA och EU-Kanada: 


57

EU-AUSTRALIEN, EU-NYA ZEELAND 

OCH EU-JAPAN 

Syftet med EU-Australien, EU-Nya Zeeland och EU-Japan är att främja samarbete mellan 

EU och Australien, Nya Zeeland respektive Japan inom högre utbildning. Den huvudsakliga 

målsättningen är att skapa förutsättningar för studentutbytesprojekt på magisternivå 

(Master’s degree). Inom EU-Japan omfattas även studenter på grundutbildningsnivå (efter 

minst 2 års studier). År 2002 var ett pilotår för EU-Australien och EU-Japan. År 2004 var 

ett pilotår för EU-Nya Zeeland. Inga projekt med svenskt deltagande har beviljats. 

Resultat för EU-Australien 

Projekttitel: SOH – Sharing Our Heritages: Master Classes in Cultural Heritage Management. 

Samarbetsuniversitet i EU: Brandenburgische Technische Universität (Tyskland), Katholieke 

Universiteit Leuven (Belgien, Universidad Politecnica de Valencia (Spanien), University 

College of Dublin (Irland) 

Samarbetsuniversitet i Australien: University of Western Sydney, Charles Darwin University, 

Curtin University of Technology, Deakin University 

Resultat för EU-Nya Zeeland 

Projekttitel: Leonardo: a multi-national exploration in Interaction Design education and 

research 

Samarbetsuniversitet i EU: Upper Austria University of Applied Sciences in Hagenberg/ 

FH-Hagenberg (Österrike), Universities of Lancaster and Nottingham (Storbritannien), 

Univerza v Ljubljani (Slovenien) 

Samarbetsuniversitet i Nya Zeeland: University of Canterbury, University of Waikato, Wanganui 

School of Design 

Kontaktperson för EU-Australien, EU-Japan och EU-Nya Zeeland: 

Karin Engman, 08-453 72 60, karin.engman@programkontoret.se 

ALFA 

Alfa (América Latina - Formación Académica) är ett samarbetsprogram mellan EU:s medlemsstater 

och 18 länder i Latinamerika: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, 

58

Costa Rica, Kuba, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama, 

Paraguay, Peru, Uruguay och Venezuela. Samarbetet syftar till att hitta metoder för 

att utveckla samverkan inom den högre utbildningen. Högskolor, organisationer och företag 

kan delta i projekten som inriktas på student-, lärar- och administratörsutbyte samt högskoleadministration. 

De enskilda projekten har ett stort antal partners från både EU och 

Latinamerika, minimum är att ett projekt skall innehålla partners från minst tre EU-länder 

och minst tre länder i Latinamerika. 

Inom Alfa finns det möjlighet att ansöka om två typer av projekt: 

• Högskoleadministration (programtyp A) 

• Student- och personalutbyte (programtyp B) 

Den första programtypen, som är inriktad på högskoleadministration, kan bland annat 

innebära samarbete kring kursutveckling, akademisk utvärdering och utfärdande av examina. 

Programtyp B har som målsättning att genom mobilitet stimulera samarbete kring 

vetenskaplig och teknisk undervisning. 

I den första ansökningsomgången 2004 (30 april), som är den nionde ansökningsomgången 

i Alfa II, behandlades 26 ansökningar. 11 ansökningar godkändes och tilldelades totalt 

8.2 miljoner euro. I tre av de beviljade projekten ingår ett svenskt lärosäte som partner: 

Linköpings universitet, Örebro universitet och Högskolan Dalarna. 

På detta område beslutar kommissionen om stöd 

2002 2003 2004 

Ansökningar 

Inlämnade i.u. i.u. i.u. 

Svensksamordnade 

Utlandssamordnade 




Under år 2004 genomfördes två ansökningsomgångar inom Alfa – i april och oktober. Ovanstående 

statistik för 2004 inkluderar enbart den första ansökningsomgången. 

EU satsar totalt 42 miljoner euro på Alfa under perioden 2000-2006. Projektens budget 

varierar mellan 200 000 och 500 000 euro. Partnerskapet förväntas bidra med minst 25 

procents egen finansiering. 

59

Kontaktperson för Alfa: 

Åsa Petri, 08-453 7246, asa.petri@programkontoret.se 

ALßAN 

Alßan är ett stipendieprogram för att öka mobiliteten från Latinamerika till Europa. Stipendier 

ges till studenter som skall läsa vid ett master- eller doktorandprogram vid ett europeiskt 

lärosäte. Programmet ger också stipendier för vidareutbildning för yrkesverksamma. 

Stipendiet kan ges för en period mellan sex månader och tre år. Alßan startade 1994 och är 

nu inne i sin andra fas som pågår till och med 2005. 

2004 tilldelades sex studenter från Latinamerika stipendier för att studera i Sverige. 

Dessa sex kommer från Mexico, Brasilien, Peru, Argentina och Ecuador. Totalt inkom 2829 

kompletta ansökningar till programmet varav 14 avsåg studier i Sverige. Totalt beviljades 

779 ansökningar och de flesta stipendiaterna kom från Brasilien (27%), Mexico (18%) och 

Colombia (14%). De sökande fick stipendium för att studera främst i Spanien, Storbritannien 

och Frankrike. 

2003 tilldelades en student från Kuba stipendium för att studera i Sverige. Det året inkom 

totalt 4010 kompletta ansökningar till programmet varav 11 var ansökningar gällande 

studier i Sverige. 251 ansökningar beviljades och de två i särklass främsta värdländerna var 

Spanien och Storbritannien. 

Ansökningar 2003 2004 

Inlämnade 4010 2829 

Varav till Sverige 11 14 

Beviljade totalt 251 779 

Beviljade till Sverige 1 6 

Kontaktperson för Alßan: 

Åsa Petri, 08-453 72 46, asa.petri@programkontoret.se 

60

ASIA-LINK 

Asia-Link är ett samarbetsprogram inom högre utbildning mellan EU och Afghanistan, 

Bangladesh, Bhutan, Kambodja, Östtimor, Indien, Indonesien, Laos, Malaysia, Maldiverna, 

Mongoliet, Nepal, Nordkorea, Pakistan, Filippinerna, Sri Lanka, Thailand, Vietnam och 

Kina, exklusive Hong Kong och Macau. 

Tre typer av projekt är möjliga inom Asia-Link: 

• Partnerskapsprojekt 

• Informationsprojekt 

• Kapacitetsuppbyggande projekt 

Projekten kan pågå mellan 6 och 36 månader och skall, från och med 2005, omfatta ett konsortium 

om minst fyra lärosäten – två lärosäten från två olika EU-länder och två lärosäten 

från ett eller flera länder i Asien. I informations- och kapacitetsuppbyggandeprojekt kan 

även forskningsinstitut, departement, myndigheter och organisationer som arbetar med 

akademiskt utbyte delta. 

Asia-Link startade 2002 och svenska lärosätens deltagande har ökat över de år som programmet 

funnits. 

Ansökningar 2002 2003 2004 

Inlämnade totalt 240 211 149 



Beviljade totalt 42 32 52 

Varav beviljade projekt med svenskt lärosäte 5 2 9 



Sverige deltar sedan programmets start i sammanlagt 16 projekt. I sex av projekten är svenska 

lärosäten samordnare och i tio av projekten deltar svenska lärosäten som partner. Inga svenska 

lärosäten deltar i projekt där lärosäten från Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, 

Maldiverna, Mongoliet, Nepal, Nordkorea eller Pakistan ingår. 

Genom ansökningsomgångarna 2002 och 2003 beviljades projekt där följande svenska 

lärosäten ingick: 

• Högskolan i Borås (koordinator) 

• Högskolan Kristianstad (koordinator) 

• Linköpings universitet (partner) 

• Lunds universitet (partner) 

61

• Karolinska institutet (partner) 

• Sveriges Lantbruksuniversitet (partner) 

• Stockholms universitet (partner) 

De svenska lärosäten som har beviljats medel genom Asia-Link 2004 deltar i följande projekt: 


Projekttitel: Human Resource Development through Problem-Based Learning (PBL) 

Område inom Asia-Link: Partnership project – Human Resource Develpment & Curriculum 

Development 


Övriga lärosäten i projektet: Walailak University, Thailand (koordinator), Erasmus University, 

Nederländerna, Hanoi Medical University, Vietnam 


Projekttitel: Asia eBIT – A model for net-based learning to help bridge the knowledge divide 

Område inom Asia-Link: Partnership project – Curriculum Development 

Det svenska lärosätets roll: koordinator 

Övriga lärosäten i projektet: University of Colombo, Sri Lanka, Technische Universiteit 

Delft, Tyskland 

Projekttitel: Enhancement of teaching and research in Management Education 

Område inom Asia-Link: Partnership project – Human Resource Development 


Övriga lärosäten i projektet: Lancaster University Management School, Storbritannien (koordinator), 

University of Science and Technology Management, Kina, National University 

of Laos, Laos 

Projekttitel: BRIDGE – Building human Resources In the Development of academic programs 

in Sustainable Geosystem engineering and Exploration 



Övriga lärosäten i projektet: ITC – International Institute of Geo-Information Science and 

Earth Observatoin, Nederländerna (koordinator), Asian Institute of Technology, Thailand, 

National University of Laos, Laos, Vietnam National University, Vietnam 

62

Kungliga Tekniska Högskolan 

Projekttitel: Development of Core Competencies in the areas of Biomedical and Clinical 

Engineering in the Philippines and Indonesia 



Övriga lärosäten i projektet: University of Pisa, Italien (koordinator), University of Indonesia 

Jakarta, Indonesien, De la Salle University, Filippinerna 

Projekttitel: SECER – Sino-Eruo Centre of Education & Research on SoC 

Område inom Asia-Link: Partnership project – Institutional and systems development 


Övriga lärosäten i projektet: Zhejiang University, Kina (koordinator), Institut National Polytechnique 

de Grenoble, Frankrike 

Projekttitel: Development of Higher Education Teaching and Training Modules for Energy 

Saving and Environment Protection in Process Industries 



Övriga lärosäten i projektet: Central South University, Kina, University of Science and Technology 

Beijing, Kina, Clausthal University, Tyskland 

Projekttitel: Educating Multi-Cultural Multi-National Future LEasders in Electronic Engineering 



Övriga lärosäten i projektet: Fudan University, Kina, Zhejiang University, Kina, University 

of Turku, Finland, Institut National Polytechnique de Grenoble, Frankrike 

Projekttitel: Transportation Research Links between EU and Asia for Sustainable Development 



Övriga lärosäten i projektet: University of Indonesia – Faculty of Engineering, Indonesien, 

University of Technology Mara – Malaysia Institute of Transport, Malaysia, University of 

Leeds – Institute of Transport Studies, Storbritannien 

Kontaktperson för Asia-Link: 

Åsa Petri, 08-453 72 46, asa.petri@programkontoret.se 

63

NORDPLUS 

Nordplus är ett nordiskt program som finansieras av Nordiska Ministerrådet. Programmet 

vänder sig till lärare och studerande vid nordiska universitet, högskolor och andra postgymnasiala 

utbildningar. Nordplus baseras på nätverkssamarbete. Aktiviteter som kan ingå är till 

exempel lärarutbyte och studentutbyte inom de nordiska länderna, utveckling av gemensamma 

kurser, intensivkurser, läromedel och gemensamma studieprogram. 

IPK är s.k. medadministratör för Nordplus. Huvudadministratör är det finska programkontoret 

CIMO. IPK skall som medadministratör svara för information om programmet 

och vägledning till sökande, bistå CIMO i bedömningen av ansökningar samt i övrigt vara 

ett stöd för huvudadministratören i utvecklingen och administrationen av programmet. 

Slutligt beslut om tilldelning av medel till nätverk fattas av Nordiska ministerrådets styrgrupp 

för högre utbildning – HÖGUT. 

Antalet Nordplusnätverk som koordineras av ett svenskt lärosäte har ökat. 

2003 2004 

Ansökningar totalt 287 330 

Svenskkoordinerade i.u. 58 

med svensk partner i.u. 210 

Beviljade nätverk totalt 276 311 

varav svenskkoordinerade 48 51 

med svensk partner i.u. 202 

I de projekt som koordineras av ett svenskt lärosäte ingår dessutom ofta andra svenska 

lärosäten som partner. 

Förutom stöd till nätverk och stipendier för student- och lärarmobilitet omfattar Nordplus 

även stöd till intensivkurser och till gemensamma studieprogram. Under 2004 godkändes 

57 intensivkurser och i 45 intensivkurser är svenska lärosäten aktiva. I sju av dessa är 

ett svenskt lärosäte koordinator. 

Gemensamma studieprogram var en ny aktivitet i programmet 2004 och prioriterades 

särskilt av HÖGUT som öronmärkt 1 000 000 DKR för ändamålet. Tio gemensamma studieprogram 

godkändes 2004 och i samtliga dessa finns svenska lärosäten med som partner. 

Dessa är följande: 

EuroNord 

Ämne: vård, förlossningskonst och sjukgymnastik 

Svenska lärosäten: Mittuniversitetet och Sophiahemmets sjuksköterskeskola 

Partnerländer: Finland, Danmark och Färöarna. 

64

NORDLINKS – Nätverket för de nordiska litteratur-, kultur- och 

språkinstitutionerna 

Ämne: språk 

Svenska lärosäten: Uppsala universitet, Lunds universitet, Linköpings universitet, Stockholms 

universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Växjö universitet och Örebro 

universitet 

Partnerländer: Finland, Norge, Danmark, Island, Grönland och Färöarna. 

Nordplus Idrott 

Ämne: Idrottsundervisning, idrottsvetenskap 

Svenska lärosäten: Umeå universitet, Örebro universitet, Göteborgs universitet och Idrottshögskolan 

i Stockholm 

Partnerländer: Danmark, Norge, Finland, Island 

NORDPLUS – Den sociala högskolan i Esbjerg 

Ämne: Socialt arbete 

Svenskt lärosäte: Göteborgs universitet 


NORDPLUS 

Ämne: Företagsekonomi, företagsledning 

Svenskt lärosäte: Mälardalens högskola 


ALUNORD – Samarbete om aluminiumundervisning i Norden 

Ämne: Ingenjörsvetenskap och teknologi 

Svenska lärosäten: Mälardalens högskola, Mittuniversitetet och Stiftelsen högskolan i Jönköping 

Partnerländer: Danmark, Norge, Finland 

SJÖN - Sjöbefälsutbildning i Norden 

Ämne: Sjökunskap, navigation 

Svenska lärosäten: Högskolan i Kalmar och Chalmers tekniska högskola AB 

Partnerländer: Norge, Åland, Finland 

65

KULT – Nordiskt nätverk för kulturproducentutbildningar 

Ämne: Andra studieområden 

Svenska lärosäten: Dramatiska institutet, Södertörns högskola och Högskolan i Kalmar 

Partnerländer: Danmark, Finland, Norge 

IPIN – Inkluderande pedagogik i Norden 

Ämne: Specialundervisning 

Svenskt lärosäte: Göteborgs universitet 

Partnerländer: Danmark, Island, Norge 

Norddiakoni-master 

Ämne: Vård, förlossningskonst, sjukgymnastik 

Svenskt lärosäte: Uppsala universitet 

Partnerländer: Danmark, Norge 

Ansökt mobilitet för utresande svenska studenter och lärare inom Nordplus har ökat. 

Ansökt mobilitet 2003 2004 

Utresande studenter totalt i.u. 5 371 

Utresande svenska studenter 1155 1289 

Utresande lärare totalt i.u. 2 566 

Utresande svenska lärare 422 606 

Studenterna får stipendium för utbyte under en till tolv månader. Lärarutbyten skall omfatta 

minimum fem arbetsdagar. Ansökningar om deltagande i lärarutbyte för svenska lärare har 

ökat sedan 2003. De flesta ansökningar om lärarmobilitet för svenska lärare rör mobilitet 

till Finland. 

Nordplus Nabo 

Nordplus Nabo är ett nytt program, som ersätter programmet Nordisk Stipendieordning. 

Programmet ska stödja nätverkssamarbeten mellan Norden och dess närområden - Estland, 

Lettland, Litauen och nordvästra Ryssland. Nordplus Nabo omfattar såväl det formella som 

det informella utbildningssystemet på alla nivåer. 

Nordplus Nabo finansieras av Nordiska ministerrådet. IPK är s.k. medadministratör för 

Nordplus Nabo. Huvudadministratör är Norges Forskningsråd. IPK ska som medadmi- 

66

nistratör svara för information om programmet och vägledning till sökande, bistå Norges 

Forskningsråd i bedömningen av ansökningar med svensk koordinator och i övrigt vara 

ett stöd för huvudadministratören i utvecklingen och administrationen av programmet. 

IPK samverkar med Svenska institutet i frågor som rör information och vägledning till 

sökande. 

Svenska ansökningar och beviljade projekt 2004 

Nordplus Nabo 2004 

Ansökningar 149 

Svensk koordinator 29 

Partner 120 

Beviljade projekt 33 


Partner 27 

De lärosäten som deltar i projekt beviljade 2004 är: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), 

KTH och Stockholms universitet. 

Sverige deltog i 149 av totalt 218 ansökningar inom Nordplus Nabo. Genom att Nordplus 

Nabo är nytt för 2004 finns ingen jämförelse att göra med tidigare år. 

Nordplus språk 

Nordplus språk är ett nytt nordiskt program som finansieras av Nordiska Ministerrådet. 

Det övergripande målet för Nordplus Språk är att den nordiska språkgemenskapen skall 

bestå och stärkas. Projekten inom programmet ska främja samnordiska lösningar. Nordplus 

Språk är ett tvärgående program med en mycket bred målgrupp. Stöd kan huvudsakligen 

beviljas institutioner och organisationer, nätverk, samt enskilda personer. Nordplus Språk 

beviljar stöd till kurser, konferenser, forskningsprojekt, utredningar, publikationer, ordboksoch 

terminologiarbete, utveckling och utgivning av läromedel och undervisningsmaterial, 

språkteknologiska projekt, etablering av nätverk mellan aktörer på språkområdet samt allmänt 

informationsarbete. 

IPK är s.k. medadministratör för Nordplus. Huvudadministratör är det isländska programkontoret 

Det internationale kontor. IPK ska bistå huvudadministratören i bedömningen 

av ansökningar samt i övrigt vara ett stöd i utvecklingen och administrationen av 

programmet. I detta program samverkar IPK med Svenska institutet som svarar för information 

och vägledning till sökande. Slutligt beslut om tilldelning av medel till projekt fattas 

av Nordens Språkråd. 

Under 2004 organiserades två ansökningsomgångar för Nordplus språk – en i februari och 

en i oktober. I framtiden planeras dock endast en ansökningsomgång per år (oktober). 

67

Nordplus språk 2004 

Ansökningar 


Svensk partner 54 

Beviljade projekt 


Svensk partner 34 

I och med att Nordplus Språk är nytt för 2004 görs ingen jämförelse med tidigare år. 

Svenska lärosäten som är koordinator för ett projekt inom Nordplus Språk 2004: 


Titel: Att interagera på engelska i högre utbildning med nordiska språk som modersmål 

Område: Forskningsprojekt 


Titel: Samnordisk validering av språktest i de nordiska språken som andraspråk för tillträde 

till universitets- och högskolestudier i Norden 

Område: Etablering av nätverk mellan aktörer på språkområdet 

Kungliga Tekniska Högskolan 

Titel: Nordisk datorstödd språk- och uttalsträning med virtuell språklärare 

Område: Forskningsprojekt 


Titel: Nordiskt nätverk för andraspråksforskning – etablering av Nordisk tidskrift för andraspråksforskning 

Område: Publikation 

LINNAEUS-PALME 

Utbytesprogrammet Linnaeus-Palme riktar sig till lärare och studenter på högskolans grundnivå. 

Syftet med programmet är att långsiktigt stimulera samarbete mellan institutioner vid 

68

lärosäten i ett utvecklingsland och i Sverige, till ömsesidig nytta. Inom programmet kan 

medel sökas för planeringsresor, lärar- och studentutbyten samt för språkutbildning för 

utresande svenska lärare. Programmet, som finansieras av Sida, startade år 2000. 

IPK har beviljat sammantaget 28 340 664 kr för läsåret 2004/05. Ökningstakten i programmet 

har stannat av då den planerade ökningen om 5 miljoner i stipendiemedel uteblev. 

Till viss del kunde detta kompenseras genom att icke rekvirerade medel från tidigare år användes. 

Stipendiesumman ökade därmed med ca 2 miljoner kronor från förgående år. 

Beviljade medel per ansökningsomgång 2000–2004 

Miljoner kronor 

30 

26,2 

28,3 

25 

20 

18,4 

er kronor 

15 

10 

8,3 

10,5 

5 

0 

00-01 01-02 02-03 03-04 04-05 Läsår 

Projektansökningar och beviljade projekt 

2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 

Ansökningar 206 259 235 274 

Beviljade 112 146 172 184 

Intresset för Linnaeus-Palme har successivt ökat. Antalet ansökningar var 2004 större än 

något tidigare år. Det inkom 274 ansökningar från 34 lärosäten, av vilka 184 ansökningar från 

33 lärosäten beviljades. Av de beviljade ansökningarna gällde 147 en fortsättning på samarbeten 

som tidigare har beviljats stöd och 37 gällde nya projekt. Antalet ansökningar visar att 

69

Linnaeus-Palme är ett mycket uppskattat utbytesprogram. Konkurrensen om medlen inom 

programmet har ökat. Då ansökningarna håller hög kvalitet är det endast finansieringen 

som hindrar programmet från att växa ytterligare. 

Beviljade ansökningar per ansökningsomgång: 

Antal 

Antal 

200 

119 

184 

150 

119 

112 

146 

100 

50 

0 

00-01 01-02 02-03 03-04 04-05 Läsår 

Beviljade och genomförda utbyten: 

2001/02 2002/03 2003/04 

Beviljade Genomförda Beviljade Genomförda Beviljade 

Genomförda 

(preliminärt) 

Utresande lärare 121 109 178 144 231 190 

Kvinnor 35 56 78 

Män 74 88 112 

Inresande lärare 121 114 181 152 226 185 

Kvinnor 45 68 73 

Män 69 84 112 

Utresande studenter 59 45 127 104 192 149 

70

2001/02 2002/03 2003/04 

Beviljade Genomförda Beviljade Genomförda Beviljade 

Genomförda 

(preliminära) 

Kvinnor 31 69 111 

Män 14 35 38 

Inresande studenter 73 55 125 105 204 181 

Kvinnor 29 55 100 

Män 26 50 81 

Beviljade och genomförda utbyten, forts.: 

2004/05 

Beviljade 

Utresande lärare 244 

Inresande lärare 234 

Utresande studenter 221 

Inresande studenter 232 

Genomförda (i.u.) 

Antal beviljade utbyten 2000–2004: 

500 

450 

Studentutbyten 

400 

Lärarutbyten 

350 

300 

Planeringsresor 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

00-01 

01-02 

02-03 

03-04 

04-05 

71

Totalt beviljades 931 utbytesaktiviteter (exklusive språkkurser) för läsåret 2004/05. Av dessa 

var 78 planeringsresor, 400 lärarutbyten och 453 studentutbyten. Det är en jämn fördelning 

mellan utresande svenska lärare och studenter, och inkommande utländska. Antalet 

beviljade studentutbyten fortsätter att öka. Ökningen beror till stor del på att alltfler institutioner 

hunnit etablera solida kontakter med partneruniversitetet, vilket är av stor vikt vid 

bedömning av ansökningar om studentutbyten. 

Genomförandegraden inom programmet är hög. För läsåren 2001/02, 2002/03 och 

2003/04 har mellan 76 och 83 procent av studentutbytena och mellan 82 och 92 procent av 

lärarutbytena och planeringsresorna genomförts. När det gäller könsfördelningen uppvisar 

Linnaeus-Palme samma mönster som Erasmus med fler deltagande kvinnliga studenter och 

en övervikt av män som deltar i lärarutbyten. 

En majoritet av Sveriges lärosäten deltar i programmet. 

Beviljade medel och antal projekt per lärosäte ansökningsomgången 2004-2005: 

Lärosäte Beviljat belopp Antal projekt 

Blekinge tekniska högskola 406 714 2 

Chalmers tekniska högskola 313 064 1 

Ersta Sköndal högskola 197 612 1 

Göteborgs universitet 2 484 704 16 

Högskolan Dalarna 954 149 4 

Högskolan i Borås 1 178 784 7 

Högskolan i Gävle 1 071 477 6 

Högskolan i Halmstad 124 755 1 

Högskolan i Jönköping 2 862 240 17 

Högskolan i Kristianstad 286 506 3 

Högskolan i Skövde 80 887 2 

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 438 410 2 

Karlstads universitet 253 628 2 

Karolinska Institutet 2 047 529 17 

Konstfack 313 640 2 

Kungl. Konsthögskolan 215 200 1 

Kungl. Musikhögskolan 252 774 2 

Kungl. Tekniska Högskolan 1 185 103 10 

Linköpings universitet 1 112 232 5 

Luleå Tekniska Universitet 525 311 4 

Lunds universitet 1 211 718 10 

72

Lärosäte Beviljat belopp Antal projekt 

Lärarhögskolan i Stockholm 239 523 2 

Malmö högskola 1 522 880 9 

Mitthögskolan 35 000 1 

Mälardalens högskola 206 484 2 

Stockholms universitet 2 283 628 11 

Sveriges Lantbruksuniversitet 131 548 1 

Södertörns högskola 497 640 3 

Teologiska högskolan i Stockholm 94 304 1 

Umeå universitet 2 029 088 11 

Uppsala universitet 1 979 125 13 

Växjö universitet 609 637 8 

Örebro universitet 1 192 370 7 

Totalt 28 340 664 184 

En stor del av högskolans ämnesinriktningar är företrädda, dock med en övervikt för samhällsvetenskap 

samt medicin och hälsovård. Det senare områdets dominerande ställning 

har emellertid minskat något. Länderspridningen är fortsatt stor inom programmet. De 

beviljade projektansökningarna gällde samarbete med universitet i 43 länder. Flest beviljade 

projekt finns med universitet i Afrika (75) följt av Asien (62) och Latinamerika och Karibien 

(47). De flesta beviljade projekten är med universitet i Sydafrika (37). I övrigt är det värt att 

notera att projekt med universitet i Kina har ökat stort och att landet nu tillsammans med 

Indien är det näst populäraste samarbetslandet inom programmet. 

Antal beviljade projekt per land ansökningsomgången 2004/05: 

Land Antal projekt Land Antal projekt Land Antal projekt 

Botswana 2 Bangladesh 2 Argentina 8 

Egypten 4 Filippinerna 3 Bolivia 1 

Etiopien 3 Indien 15 Brasilien 4 

Ghana 2 Indonesien 4 Chile 9 

Kenya 4 Jordanien 2 Colombia 1 

Malawi 1 Kina 15 Costa Rica 2 

Mauritius 1 Kirgizistan 1 Ecuador 1 

Mocambique 3 Laos 1 Grenada 1 

73

Land Antal projekt Land Antal projekt Land Antal projekt 

Namibia 3 Libanon 2 Jamaica 1 

Sydafrika 37 Malaysia 2 Kuba 7 

Tanzania 8 Pakistan 3 Mexiko 2 

Uganda 6 Sri Lanka 1 Nicaragua 2 

Zambia 1 Thailand 3 Paraguay 1 

Vietnam 8 Peru 3 

Uruguay 3 

Venezuela 1 

Afrika totalt 75 

Asien totalt 62 

Latinamerika & Karibien totalt 47 

Kontaktpersoner för Linnaeus-Palme: 

Anders Ahlstrand, 08-453 72 38, anders.ahlstrand@programkontoret.se 

Karin Engman, 08- 453 72 60, karin.engman@programkontoret.se 

MINOR FIELD STUDIES – MFS 

MFS startade 1968 som Sidas stipendieprogram Minor Research Task (MRT) i syfte att ge 

svenska studenter möjligheter till en första fältpraktik i ett u-land. Programmet har funnits i 

sin nuvarande form sedan 1985 och de senaste åren har 540 stipendier delats ut årligen.Under 

2004 har IPK beviljat sammantaget 15 211 000 kr i stipendiemedel för detta program. 

MFS-programmet är Sidafinansierat och ger i första hand studenter men även, indirekt 

via handledarresor, lärare vid svenska universitet och högskolor möjligheter att inhämta 

kunskaper om utvecklingsländer och utvecklingsfrågor samt att knyta kontakter med institutioner, 

organisationer och forskningsinstitut i dessa länder. Instrumentet för detta är ett 

resestipendium som möjliggör för studenter på högskolans C- och D-nivå eller motsvarande 

att insamla material till sin uppsats genom en fältstudie under 8 - 10 veckor. Lärare som 

handleder MFS-studenter kan få stöd för handledarresor. 

Under 2004 har IPK beviljat 2 181 457 kr till MFS-förberedelsekurs. Alla MFS-stipendiater 

går en obligatorisk förberedelsekurs som ges vid tre institutioner, s.k. noder, vid universiteten 

i Göteborg, Umeå och Uppsala. 

74

Totalt 93 659 kr beviljades till MFS-förberedelsekursportalen. Arbetet med det internetbaserade 

servicearkivet för MFS-uppsatser har slutförts under året. Servicearkivet är knutet 

till förberedelsekursportalen www.mfs.nu. MFS-uppsatser kan nu publiceras och bli sökbara 

i fulltext i portalen. 

Vidare beviljade IPK under 2004 sammanlagt 194 507 kr till elva ansökningar om handledarresor 

från sju lärosäten samt 44 395 kronor till två ansökningar om uppföljningsseminarium. 

Deltagandet har ökat under 2004 jämfört med föregående år, även om stipendiemedlen 

från Sida inte har ökat. Fler institutioner har fått dela på den totala stipendiesumman. Antalet 

ansökningar till programmet ökade markant jämfört med 2003. 

2001 2002 2003 2004 

Ansökande institutioner i.u. 87 93 106 

Beviljade stipendier 511 500 534 540 

Deltagande personer 511 547 547 588 

Kvinnor 365 389 397 424 

Män 146 158 150 164 

Under 2004 avsatte Sida medel motsvarande 540 stipendier, varav IPK fördelade samtliga 

stipendier bland 97 deltagande institutioner. Av dessa var 14 nya aktörer och 83 förnyelseansökningar. 

Eftersom de deltagande institutionerna har haft innestående, outnyttjade 

stipendiemedel har utfallet av genomförda MFS-studier överstigit antalet beviljade stipendier 

under året. 

Sökta och beviljade MFS-stipendier per lärosäte 2004: 

Lärosäte Sökt Beviljat 

Göteborgs universitet 95 57 

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 75 55 

Uppsala universitet 79 56 

Umeå universitet 66 42 

Lunds universitet 92 64 

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) 45 36 

Linköpings universitet 34 30 

Stockholms universitet 51 36 

75

Lärosäte Sökt Beviljat 

Malmö högskola 18 14 

Högskolan i Jönköping 21 15 

Växjö universitet 14 10 

Högskolan i Halmstad 12 8 

Högskolan Kristianstad 4 0 

Karlstad universitet 14 12 

Örebro universitet 14 9 

Chalmers tekniska högskola 15 11 

Karolinska Institutet 10 8 

Blekinge tekniska högskola 16 8 

Handelshögskolan i Stockholm 8 8 

Konstfack 10 7 

Högskolan i Kalmar 10 6 

Mitthögskolan 4 1 

Södertörns högskola 8 6 

Högskolan i Borås 10 5 

Högskolan i Dalarna 5 5 

Högskolan i Gävle 6 4 

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 10 4 

Luleå tekniska universitet 7 6 

Mälardalens högskola 8 6 

Fiskeriverket 5 0 

Lärarhögskolan i Stockholm 12 5 

Högskolan på Gotland 8 4 

Ersta Sköndal Högskola 2 2 

Summa 788 540 

Ämnesmässig fördelning av beviljade stipendier 2004: 

Erasmuskod Ämnesområde Antal 

01 Jordbruksvetenskap 55 

02 Arkitektur, stads- och lokalplanering 0 

76

Erasmuskod Ämnesområde Antal 

03 Konst och design 9 

04 Företagsekonomi och företagsledning 20 

05 Undervisning, lärarutbildning 17 

06 Ingenjörsvetenskap, teknologi 49 

07 Geografi, geologi 25 

08 Humaniora 12 

09 Språk och språkvetenskap 0 

10 Juridik 20 

11 Matematik, informatik 2 

12 Medicin, hälsovård 32 

13 Naturvetenskap 15 

14 Samhällsvetenskap 186 

15 Kommunikations- och informationsvetenskap 8 

16 Andra studieområden och lärosäte centralt 90 

Summa 540 

Under 2004 genomfördes 588 MFS-studier till följande världsdelar och länder: 

Land Kvinna Man Antal 

Algeriet 2 0 2 

Angola 1 0 1 

Botswana 7 4 11 

Burkina Faso 2 0 2 

Egypten 1 2 3 

Etiopien 9 5 14 

Gambia 3 1 4 

Ghana 7 6 13 

Guinea-Bissau 1 0 1 

Kamerun 0 1 1 

Kenya 17 6 23 

Kongo 1 0 1 

Madagaskar 5 1 6 

77


Malawi 6 0 6 

Mali 3 0 3 

Mauritius 0 1 1 

Moçambique 4 7 11 

Namibia 15 6 21 

Nigeria 1 0 1 

Rwanda 6 1 7 

Senegal 1 0 1 

Sierra Leone 2 0 2 

Sudan 1 0 1 

Sydafrika 43 13 56 

Tanzania 31 25 56 

Togo 3 0 3 

Uganda 12 7 19 

Zambia 16 1 17 

Totalt Afrika 200 87 287 

49% 


Afghanistan 1 0 1 

Bangladesh 8 2 10 

Burma 0 2 2 

Fiji 2 0 2 

Filippinerna 5 1 6 

Georgien 1 0 1 

Indien 32 7 39 

Indonesien 4 2 6 

Iran 4 0 4 

Jordanien 2 0 2 

Kambodja 3 1 4 

Kina 8 10 18 

Kirgizistan 1 1 2 

Laos 11 6 17 

78


Libanon 2 0 2 

Malaysia 5 1 6 

Pakistan 1 1 2 

Samoa öarna 5 0 5 

Sri Lanka 4 2 6 

Syrien 2 0 2 

Tonga 1 0 1 

Tadzjikistan 0 2 2 

Thailand 2 3 5 

Uzbekistan 0 1 1 

Vietnam 22 6 28 

Östtimor 2 0 2 

Totalt Asien 128 48 176 

30% 


Bosnien 1 0 1 

Kroatien 0 1 1 

Turkiet 3 0 3 

Totalt Europa 4 1 5 

1% 


Argentina 2 0 2 

Bolivia 6 5 11 

Brasilien 13 1 14 

Chile 4 2 6 

Colombia 3 5 8 

Costa Rica 6 1 7 

Ecuador 4 3 7 

El Salvador 4 0 4 

Guatemala 7 1 8 

Guyana 1 0 1 

Jamaica 1 1 2 

79


Kuba 2 0 2 

Mexiko 5 0 5 

Nicaragua 18 6 24 

Panama 1 2 3 

Paraguay 1 1 2 

Peru 11 0 11 

Uruguay 1 0 1 

Venezuela 2 0 2 

Totalt Latinamerika 92 28 120 

20% 

Totalt 4 världsdelar 424 164 588 

72% 28% 100% 

Kontaktperson för MFS: 

Niklas Dahlberg, 08-453 72 91, niklas.dahlberg@programkontoret.se 

SIDAS RESESTIPENDIUM 

Sidas resestipendium syftar till att stimulera yngre akademiker att söka tjänster vid internationella 

organisationer och därmed bidra till att öka antalet unga svenskar i internationell 

tjänst. Stipendiet är avsett för obetald praktik vid internationella organisationer inom 

områden som berör det svenska utvecklingssamarbetet - främst FN-systemets Internship 

Programme, EUs olika organ och andra större internationella organisationer med verksamheter 

i linje med Sidas mål. Sveriges FN-delegation i New York, Sveriges FN-delegation i 

Wien, Sveriges FN-delegation i Genève och Sveriges OSSE-delegation i Wien är de svenska 

delegationer där praktik kan beviljas. 

Stipendierna finansieras av Sida och administreras sedan 2002 av IPK. 

80

Antal beviljade stipendier under åren 2002-2004 

2002 2003 2004 



Den totala stipendiesumman för 2004 uppgick till 3 835 000 kronor, vilket är en ökning med 

närmare en miljon kronor jämfört med 2003. Att antalet beviljade ansökningar ökat beror 

på att kvaliteten på ansökningarna blivit högre som i sin tur kan förklaras av tydligare information 

och instruktioner. Under året har samtliga ansökningar som fyllt villkoren beviljats. 

Den vanligaste anledningen till avslag var att praktikplatsen inte uppfyllde kriterierna. 

Behörigheten har under året utvidgats till att också innefatta nordiska medborgare som 

varaktigt bor i Sverige sedan minst ett år. Två av de tre nordiska sökanden fick sina beslut 

omprövade efter den nya behörigheten. 

De flesta sökanden valde att förlägga sin praktik utanför Europa vilket är en ny trend. 

Under 2002 valde flertalet Europa och under 2003 var fördelningen jämn. Ungefär 70 

procent av stipendiaterna praktiserade i ett FN-organ, 20 procent vid ett EU-organ eller 

någon av de svenska delegationerna som nämnts ovan. Cirka 10 procent praktiserade vid 

huvudkontoret på internationella organisationer/NGOs. 

Hälften av praktikanterna studerade vid/hade examen från Lunds universitet (45 stycken) 

och Uppsala (30) universitet. Från Stockholms universitet kom 25 praktikanter och från 

Göteborgs universitet 12. 

Som i flera andra mobilitetsprogram är kvinnor starkt överrepresenterade också i detta 

program: närmare 75 procent är kvinnor. 

Kontaktperson för Sidas resestipendium: 

Eva Ehdwall, 08-453 72 28, eva.ehdwall@programkontoret.se 

IAESTE 

IAESTE (The International Association for the Exchange of Students for Technical Experience) 

är en organisation som förmedlar praktikplatser till högskolestuderande civilingenjörer, 

ingenjörer och naturvetare över hela världen. Cirka 95 länder ingår i organisationen. 

IAESTEs verksamhet baseras på ett ömsesidigt utbyte av praktikplatser för studenter, vilket 

innebär att medlemsländerna i organisationen byter praktikplatser med varandra. Studenterna 

ansöker om utlandspraktiken hos sina nationella IAESTE-kontor. Programmet för- 

81

medlar praktikplatser, men inga stipendier. Det svenska deltagandet har minskat över de 

tre senaste åren. 

Antalet ansökningar och deltagare minskade under 2004 

2002 2003 2004 

Svenska ansökningar 238 196 175 

Utländska ansökningar 70 75 61 

Svenska deltagare 68 68 60 

Utländska deltagare 59 50 49 

Från Sverige deltog 26 kvinnor och 34 män. Av de 49 utländska deltagarna var 11 kvinnor 

och 38 män. 

Deltagande svenska lärosäten (antal utresande studenter): 

• Blekinge tekniska högskola (3) 

• Chalmers tekniska högskola (12) 

• Göteborgs universitet (1) 

• HyperIsland School of New media (1) 

• Högskolan i Jönköping (1) 

• Karolinska institutet (1) 

• Kungl. Tekniska högskolan (11) 

• Linköpings universitet (7) 

• Luleå tekniska universitet (3) 

• Lunds universitet (13) 

• Sälj&Marknadshögskolan (1) 

• Umeå universitet (1) 

• Uppsala universitet (4) 

• Växjö universitet (1) 

Totalt sökte 179 studenter plats, varav 175 var behöriga att söka och 60 beviljades en praktikplats. 

Totalt beviljades 49 av cirka 61 ansökningar från utländska studenter. Utländska 

studenter söker och väljs ut via sina nationella kontor, varför exakt antal sökande till Sverige 

inte kan redovisas. Det märks fortfarande en ökad svårighet att ordna praktikplatser i Sverige. 

Ett par möjliga orsaker är konjunkturnedgången och strukturförändringarna framförallt 

inom telekommunikation och data. 

Generalkonferensen 2004 ägde rum i Wien. Nya länder som tillkommit i organisationen 

var bland annat Irak och Macao. Totalt önskade medlemsländerna byta cirka 200 platser 

82

med Sverige. IAESTE Sverige bytte praktikplatser med 38 länder. De flesta platserna byttes 

med USA, Kanada, Tyskland, Irland, och Tadzjikistan. IAESTEs rådgivande organ (Advisory 

Committee) hade sitt årliga möte i Trollhättan i juni 2004. 

IAESTE Sverige har delat ut IAESTEs internationella pris ”IAESTE Award” till Holmen 

Paper Hallsta. Priset delas ut till de företag som har utmärkt sig på något sätt inom IAESTEutbytet. 

Holmen har deltagit i utbytet sedan IAESTE startade. 

Deltagande svenska företag: 

Företag 

Ort 

Atlas Copco Tools and Assembly Systems 

Boliden Mineral AB 

BT Products AB 

Danaher Motion Stockholm AB 

Eka Chemicals AB 

Glycorex AB 

Holmen Paper Hallsta 

Iggesunds Bruk 

ITT Flygt AB 

LKAB 


METSÄ Tissue AB, Katrinefors Bruk 

Metso Screen Plates AB 

Scania CV AB 

SKF Sverige AB 

St Jude Medical 

STFI (Swedish Pulp and Paper Research Institute) 

SWEP International AB 

Vägverket Region Norr 

Volvo Aero Corporation 

Volvo Car Corporation, Engine 

Volvo Cars Body Components 

Volvo CE Components AB 

Volvo Lastvagnar AB 

Volvo Logistics AB 

Södra Cell AB, Värö 

Stockholm 

Luleå 

Mjölby 

Stockholm 

Bohus 

Lund 

Hallstavik 

Iggesund 

Emmaboda 

Kiruna 

Luleå 

Mariestad 

Grästorp 

Södertälje 

Göteborg 

Järfälla 

Stockholm 

Landskrona 

Luleå 

Göteborg 

Skövde 

Olofström 

Eskilstuna 

Göteborg 

Göteborg 

Väröbacka 

83

Kontaktperson för IAESTE: 

Carola Barhammar, 08-453 72 68, carola.barhammar@programkontoret.se 

IAESTEs lokalkommittéer/kontaktpersoner: 

Chalmers tekniska högskola: mangnus.mennborg@iaeste.org 

Kungl. Tekniska Högskolan: alireza.mohtashami@iaeste.org 

Linköpings universitet: rickard.granfeldt@iaeste.org 

Luleå tekniska universitet: josefin.ahlstrom@iaeste.org 

Lunds universitet: bjorn.lyttkens_linden@iaeste.org 

Umeå universitet: mattias.persson@iaeste.org 

Uppsala universitet: magdalena.nyberg@iaeste.org 

En kontaktperson för IAESTE finns, med några få undantag, på övriga lärosäten med 

teknisk/naturvetenskaplig utbildning. 

Hemsidor: www.iaeste.se www.iaeste.org 

ASEM-DUO 

Asem-Duo Fellowship Programme är ett utbytesprogram för studenter och lärare i Europa 

och Asien. Samarbetet sker inom ramen för ASEM (Asia-Europe Meeting) som beviljar 

stipendiemedel inom Asem-Duo. Programmet har för Sveriges del hittills varit öppet för 

utbyten med universitet i Singapore (endast studentutbyte) och Sydkorea (såväl studentsom 

lärarutbyte). Samarbetet bygger på ömsesidighet, och projekten innebär att länderna 

utbyter en student/lärare i varje riktning. 

Deltagandet har ökat jämfört med år 2003. 

2002 2003 2004 

Beviljade stipendier 5 9 16 

Studentutbyten 5 8 14 

Lärarutbyten 0 1 2 

Under 2004 beviljade ASEM sammanlagt 70 student- och lärarutbytesstipendier med Singapore 

och Korea. Svenska lärosäten deltog i sammanlagt 16 utbyten, varav fjorton för studenter 

(sju utbyten mellan Sverige och Singapore respektive sju mellan Sverige och Sydkorea) 

och två för lärare (Sverige-Sydkorea). 

Antalet studentutbyten mellan Sydkorea och Sverige ökade mellan 2003 och 2004 från 

ett till sju. Likaså har antalet svenska lärosäten som deltar i ASEM-DUO ökat mellan 2003 

84

och 2004, framförallt i utbytet med Sydkorea. Medan Stockholms universitet som enda 

svenska universitet 2003 beviljades ett utbyte med Sydkorea, deltog Södertörns högskola, 

Högskolan i Borås, Handelshögskolan, Karlstads universitet, KTH, Uppsala universitet och 

Växjö universitet 2004 i studentutbytet med Sydkorea. 

Utbyte med Sydkorea: 

Universitet i Sydkorea Universitet i Sverige Kategori 

Pachai University Södertörns högskola Student 

Inha University Högskolan i Borås Student 

Yonsei University Handelshögskolan Student 

Ajou University Karlstad universitet Student 

Ajou University Luleå tekniska universitet Student 

Ajou University Uppsala universitet Student 

Ajou University Växjö universitet Student 

Inha University Högskolan i Borås Lärare 

Seoul University Uppsala universitet Lärare 

Utbyte med Singapore: 

Universitet i Singapore Universitet i Sverige Kategori 

National University of Singapore Chalmers tekniska högskola Student 

National University of Singapore Lunds universitet Student 

National University of Singapore KTH Student 

Nanyang Technological University Högskolan i Jönköping Student 

Nanyang Technological University Linköpings universitet Student 

Nanyang Technological University Luleå tekniska universitet Student 

Singapore Management University Lunds universitet Student 

Kontaktperson för ASEM-DUO 


85

2. Goda exempel 

Detta kapitel innehåller exempel på lyckade projekt och utbyten som har åstadkommits 

genom några av våra program. 

• ERASMUS: lärarutbyte 

• ERASMUS: studentutbyte 

• ERASMUS: intensivprogram 

• IAESTE: praktik 

• TEMPUS: gemensamt europeiskt projekt 

• LINNAEUS-PALME: lärar- och studentutbyte 

• LEONARDO DA VINCI: pilotprojekt 

Erasmus: lärarutbyte 

Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet, har sedan början av 1990-talet mycket medvetet 

satsat på internationalisering av utbildningsprogrammen. Vid sidan av en intensiv 

studentutbytes- och projektverksamhet har lärarutbytena blivit en allt mer prioriterad del 

av Musikhögskolan i Malmös internationella verksamhet. 

Margaretha Bergkvist-Persson, utbildningsledare vid Musikhögskolan i Malmö, säger att 

en mycket positiv syn på lärarutbyten genomsyrar MHM:s lärarkår. Utbytet ses ofta som 

en typ av egen konstnärlig/pedagogisk fortbildning, eftersom det ofta krävs ett omfattande 

förarbete inför undervisning i master-classes, seminarier, workshops och konserter, i en 

”främmande” miljö och på ett ”främmande” språk. 

Vid MHM har de internationella lärarutbytesprogrammen efterhand ersatt gästlärarverksamheten. 

Lärarutbytesprogrammen har blivit en så väl integrerad del av utbildningsprogrammen 

att medel har kunnat omfördelas till förmån för en allt intensivare utbytesorganisation. 

Genom utbytesprogrammen har lärarkåren vid MHM gjort sig och musikhögskolan 

känd vid de 60-talet europeiska institutioner med vilka avtal finns. En lång rad konstnärliga 

86

Rickard Galler från Universität für Musik und Darstellende Kunst i Wien undervisar i fagott vid Musikhögskolan i 

Malmö. Foto: Ove Torstensson 

och pedagogiska utvecklingsprojekt, intensivkurser, konserter och studentutbyten har sitt 

ursprung i dessa kreativa lärarnätverk. 

Lärarutbytena har dessutom stor betydelse för institutionernas internationella hemmiljö. 

– Studenter, som av en eller annan anledning inte reser ut, vistas ändå i ett internationellt 

studieklimat som tillför dem nya erfarenheter, ger dem bredare perspektiv och påverkar utvärderingen 

av den egna utbildningen, menar Margaretha Bergkvist-Persson. 

Erasmus: studentutbyte 

Rickard Lindqvist har tillbringat en termin som Erasmusstudent på Designskolan Kolding 

i Danmark och studerar nu sista året på modedesignprogrammet på Högskolan i Borås. 

Han arbetar mest med herrkläder. 

Hur kom det sig att du började med mode? 

– Det har aldrig varit någon dröm sedan barnsben eller något sådant, faktiskt. Man kan 

nog säga att det varit lite av en slump. Jag började med att ta en kurs i konstruktionssömnad 

efter gymnasiet och fortsatte sedan med en kurs i herrskrädderi. Det gick bra och det 

har rullat på efter det. 

87

Hur kom det sig att du ansökte 

om att bli Erasmusstudent? 

– Det hänger ihop med att jag 

hade varit i Borås så länge. Borås är 

inte det roligaste stället att vara på. 

Men jag var också intresserad av att 

se hur undervisningen fungerade 

på en annan designskola. 

Vad tyckte du om att vara Erasmusstudent? 

Hur fungerade det? 

– Det var både och kan man 

säga. I stort fungerade det bra. Det 

var lite tricksigt att organisera allt 

med den danska skolan och sådär, 

men det var småsaker. Jag och min 

flickvän bodde i en studentlägenhet 

nära skolan och det funkade. 

Skulle du rekommendera andra 

att söka Erasmus? 

Rickard Lindqvist, modedesigner som varit utbytesstudent i Danmark genom Erasmus. 

– Ja, absolut. 

Foto: Annie Andréasson 

Varför? 

– Det är nog väldigt individuellt, men jag kände att det var utvecklande och gav nya 

perspektiv. 

Var det något som du upplevde som negativt med att vara utbytesstudent? 

– Att komma in i en utbildning som man inte varit med i från början. Och att det var 

en del språkliga missförstånd. Men det negativa var samtidigt det positiva, just det där med 

att få andra infall och perspektiv. 

Vad har du för framtidsplaner? 

– Jag brukar försöka undvika den frågan och jag har faktiskt inga konkreta svar. Jag får se 

vad som händer. Jag har en ateljé i Göteborg där jag jobbar tillsammans med några andra. 

Det kanske blir mer arbete med det. Vi gör bland annat scenkostymer till olika band. Men 

just nu försöker jag fokusera på utbildningen 

Erasmus: intensivprogram 

Karolinska institutet, Institutionen för Biovetenskaper vid Novum, Enheten för preventiv 

nutrition, har under tre år drivit ett intensivprogram inom ramen för Erasmus. 

Intensivprogrammet avsåg en sommarkurs med namnet EU Basics in Public Health 

Nutrition. Kursen är en delkurs i det Europeiska magisterprogrammet i Folkhälsonutrition, 

vilket sedan 1997har haft stöd från kommissionen, Direktorat Hälsa och Konsumentskydd. 

88

I magisterprogrammet deltar 20 universitet från 17 länder. Sommarkursen har haft som ambition 

att ge studenterna insikt i hur folkhälsonutritionsfrågor hanteras inom EU. 

EU:s struktur, beslutsprocessen, Europeiska kommissionens olika direktorat och enheter 

som hanterar folkhälsonutritionsfrågor presenteras. En viktig del är också att visa studenterna 

på karriärvägar inom EU och WHO, hur man söker medel från kommissionens olika 

direktorat och hur lobbying bedrivs. 

Agneta Yngve vid Karolinska institutet menar att de medel som beviljats genom intensivprogrammet 

har varit ett bra tillskott som har kunnat betala för alla studenters boende 

och en del lärares resa och uppehälle. IP-medlen har också möjliggjort en längre kurs än vad 

som är möjligt när studenterna själva måste betala för sitt boende. 

Tidpunkten för en sommarkurs är en utmaning när representanter för kommissionen, 

studenter och lärare från ett antal länder ska medverka. Karolinska institutet har enligt Agneta 

Yngve haft fördelen av att långt i förväg veta var sommarkurserna kommer att hållas. 

Därmed har partneruniversiteten varit förberedda på sitt värdskap i god tid. 

Varje år har processen med att planera och genomföra en Summer School varit mödosam 

men på ett professionellt och personligt plan väldigt givande, säger Agneta Yngve. 

– Möjligheten att få IP-medel underlättade våra liv i tre år, medan livet efter IP blev 

kärvare vad gäller genomförandet av EU Basics-kursen. Vår kurs har väckt uppmärksamhet 

långt utanför Europas gränser, vi har haft kursdeltagare från alla världsdelar vid det här 

laget. Att forma morgondagens ledare på Europanivå inom vårt verksamhetsområde är en 

stor och viktig uppgift. 

IAESTE: praktik 

Holmen Paper Hallsta i Hallstavik har tagit emot IAESTE-praktikanter sedan IAESTE 

bildades 1948. Flera tusen utländska praktikanter har fått möjlighet att fortsätta sina studier 

genom att under sommarlovet jobba på pappersbruket i Hallstavik. 

Ett utdrag ur kapitlet om praktikanter i boken En fackförening, Ett samhälle, En fabrik 

ger en tidig bild av praktikverksamheten vid Holmen Paper. 

”Omkring 1950 började Holmens Bruk att köra åretruntdrift, d v s utan semesterstopp, 

vilket medförde att det fordrades extra arbetskraft. Detta löstes med hjälp av praktikanter 

– studerande ungdomar som arbetade på sommarlovet för att få praktisk erfarenhet och 

för att tjäna pengar till fortsatta studier”. Medan andra industrier använde sig av svenska 

praktikanter hade Holmens Bruk nästan enbart utländska. Sommaren 1962 hade fabriken 

ca 200 praktikanter från 20 nationer. Verksamheten var ett led i studentutbyten förmedlade 

av en internationell organisation. Säkerligen fick de ordinarie arbetarna ta på sig en 

extra arbetsbörda på grund av ovana medarbetare och genom de svårigheter som språkförbistringen 

medförde, men i stort sett var stämningen god mellan praktikanterna och de 

ordinarie arbetarna...” 

En av företagets praktikanter från tiden när verksamheten nyligen hade startat, Helmut 

89

Korp från Holland, ger sin bild av praktiken: 

”I början av 50-talet arbetade jag två perioder på Hallsta pappersbruk, vardera två månader 

under sommaren 1951 och 1952. Första gången kom jag den 14/6, efter tre dagars resa 

genom ett krigshärjat Europa, äntligen fram till Hallstavik. Från stationen med taxi till en 

badplats norr om samhället. Där låg två utrangerade Vaxholmsbåtar som logement för Holmens 

praktikanter”….”På båtarna fanns redan några praktikanter från Finland och Norge, 

senare blev vi en härlig blandning av studenter från ett tiotal länder” 

”Det var en fantastisk upplevelse att jobba ihop med alla dessa praktikanter från alla möjliga 

länder: Finland, Norge, Holland, Tyskland, Frankrike och även Israel. Vi diskuterade 

långt in i de ljusa sommarnätterna, Europas ungdom fem år efter krigets slut” 

Helmut Korp återkom efter praktiken till Sverige och stannade för gott. Han har arbetat 

i den svenska margarinindustrin i 30 år. 

IAESTE delade under 2004 ut ”IAESTE Award” till Holmen Paper Hallsta. ”IAESTE 

Award” är ett pris som delas ut av IAESTE till de företag som har utmärkt sig inom IAESTE. 

I Holmen Papers fall är motiveringen att företaget verkligen har stöttat internationellt praktikutbyte 

genom att ta emot flera tusen praktikanter sedan 1948. En del av praktikanterna 

bor numera permanent i Sverige och arbetar i Hallstavik och på andra orter i Sverige. 

Under 2004 tar företaget emot fem praktikanter från Tadzjikistan, Norge, Kroatien, Kina 

och Irland. Rapporter visar att både Holmen Paper Hallsta och praktikanterna är nöjda, 

vilket bland annat visar sig genom att många praktikanter gärna vill komma tillbaka och 

praktisera året därpå. 

Annie Nordmark och Håkan Lundén (t.h.) från Holmen Paper tar emot IAESTE Award från IPK:s generaldirektör 

Boo Sjögren 

90

Lennart Johansson (KTH), Mohammad Banat & Montasir Hader (Jordan University of Science and Technology) , och Victor 

Kordas (KTH) deltar i ett Tempusprojekt 

Tempus: gemensamt europeiskt projekt 

Kungliga tekniska högskolan (KTH) har de senaste åren ansökt om och deltagit i ett flertal 

Tempusprojekt och tycker att fördelarna med Tempus är många. Genom Tempusprojekten 

kan universitetet knyta värdefulla kontakter inför framtida samarbete, både inom grundutbildning 

och forskning, och höja sin profil i partnerländerna. Positivt är också att studenter 

vid KTH genom projekten kan få möjlighet att tillbringa en kortare tid utomlands. Tempusprojekten 

ger även KTH möjlighet att ta del av forskningsområden där andra universitet 

kommit längre. I framtiden kan det också vara värdefullt att för en kortare period kunna 

anställa lärare med kompetens som saknas vid KTH. 

KTH fortsätter att planera för nya Tempusprojekt med bland annat länderna i Mellanöstern 

och Nordafrika. I ansökningsomgången 2002 beviljades KTH tre Tempusprojekt, 

varav ett med Jordanien. Följande ansökningsomgång beviljades universitetet fyra nya projekt 

i MEDA-länderna, varav ett inom IT med Jordanien och två inom energi och miljö 

med Palestinska myndigheten. Med Egypten beviljades ett projekt inom mekanik. Lennart 

Johansson, KTH International Education and Management, säger: 

– Vi tror att vi genom dessa projekt kan göra en inbrytning i hela regionen och vi planerar 

nu för nya Tempusprojekt, bland annat i Syrien, Libanon, Jordanien och Egypten. 

Det Tempusprojekt som KTH beviljades med Jordanien i ansökningsomgången 2002 var 

Sveriges första med ett MEDA-land som partnerland. Syftet med projektet är att utveckla 

ett ”Center for Efficient Use of Energy” samt ett nytt masterprogram i ”Sustainable Energy 

91

Engineering” vid Jordan University of Science and Technology (JUST). KTH är kontraktor 

och JUST koordinator i projektet. Projektet ska pågå under två år. 

Projektet startade i september 2003. Under det första läsåret har projektparterna från EU 

gjort två besök i Jordanien, bland annat för att hålla ett koordinatorsmöte. Flera professorer 

från JUST har besökt och kommer under 2004 att besöka både Stockholm och Zaragoza 

(Spanien). De tar del i studiemiljön och allt undervisningsmaterial. Lärare från KTH och 

Zaragoza åker under projektet till Jordanien och har intensivkurser. I slutet av projektet ska 

studenter från JUST komma till KTH och delta i projektarbete med svenska studenter. 

Linnaeus-Palme: lärar- och studentutbyte 

Kerstin Kolam (Umeå universitet) och Belinda van Wyk 

(University of Stellenbosch, Sydafrika) 

Statsvetenskapliga institutionen i Umeå har 

sedan hösten 1997 haft kontakt med the 

School of Public Management and Planning 

(SOPMP) vid University of Stellenbosch 

i Sydafrika. De båda lärosätena samarbetar 

sedan läsåret 2001/02 inom ramen 

för Linnaeus-Palme. Samarbetet inleddes 

med planeringsresor och har sedan fortsatt 

med lärar- och studentutbyte. 

– Eftersom de kurser som ges i Stellenbosch 

har ett uttalat utvecklingsperspektiv 

får våra studerande någonting som vi inte 

kan erbjuda fullt ut här hemma, berättar 

Kerstin Kolam, universitetslektor vid Statsvetenskapliga 

institutionen, Umeå universitet. 

Hon fortsätter: 

– Detsamma gäller givetvis lärarna. Vi å vår sida kan föra in andra perspektiv i undervisning 

där borta som vi är starkare på, t ex jämställdhetsaspekter. Våra kollegor i Stellenbosch 

använder sig i högre utsträckning än vi av case metodik och andra pedagogiska metoder i 

sin undervisning, i synnerhet på masternivå. Detta är erfarenheter som lär oss och våra studerande 

mycket. Vi har också bestämt att lärare undervisar på det sätt som man gör hemma 

för att i möjligaste mån tillföra inslag av internationalisering på hemmaplan. 

Vid Statsvetenskapliga institutionen på Umeå universitet är målen för utbytet med University 

of Stellenbosch att: 

• öka kunskapen om det politiskt-administrativa systemet i respektive land både 

bland studerande och lärare/forskare 

• öka kunskapen och insikten vid vår institution om utvecklingsländernas villkor 

92

• öka kunskapen om det svenska välfärdssystemet och dess problem vid den sydafrikanska 

institutionen 

• eftersträva ytterligare kontakter mellan andra institutioner vid båda lärosätena 

Ett annat uttalat mål att utbytena skall gälla både kvinnor och män samt vita, svarta och 

färgade. 

Leonardo da Vinci: pilotprojekt 

Pilotprojekt inom Leonardo da Vinci ska förnya och öka kvaliteten inom yrkesutbildningen. 

Projektet Euracademy (European Academy for Sustainable Rural Development), i vilket 

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) deltagit, har inriktats på hållbar landsbygdsutveckling. 

Nätverkets syfte är att underlätta erfarenhetsutbyte mellan landsbygdsutvecklare samt 

underlätta kontakt mellan akademiker och praktiker. I projektet finns åtta parter från sex 

europeiska länder. Det omfattar tre huvudaktiviteter; Sommarskolor, Tematiska skrifter och 

Distansundervisning (webbskola). 

Under projekttiden har två sommarskolor ägt rum – på Gotland och i Ioannina, Grekland. 

Elever samt handledare och föreläsare har deltagit i kurserna. Varje sommarskola omfattar 

utbildning med föreläsningar, studiebesök, praktiska uppgifter och seminarier. De 

sommarskolor som har ägt rum har haft följande teman: Utveckla hållbar landsbygdsturism 

och Informationssamhället och hållbar landsbygdsutveckling. Temat beskrivs och utvecklas 

i tematiska skrifter. 

Genom webbskolan ska landsbygdsutvecklare erbjudas en e-learningmetod baserad på 

temat vid sommarskolan. Syftet med webbskolan är att ge deltagarna vid sommarskolan 

möjligheter till fortsatt fördjupning i ämnet i nära samarbete med kollegor. Likaså ska de 

personer som inte kunnat delta i sommarskolan erbjudas distansundervisning med den 

kvalificerade handledning som Euracademy erbjuder. 

Som ett resultat av pilotprojektet Euracademy har parterna i projektet bildat Euracademy 

association för att fortsätta den verksamhet som utvecklats under projekttiden. Föreningen 

är öppen för såväl enskilda som organisationer som erlägger årsavgifter. Kursdeltagare erhåller 

första året fritt medlemskap. Euraacademy association är en icke-vinstdrivande organisation 

med målsättningen att arbeta för kapacitetsuppbyggnad på landbygden. 

Några resultat från projektet: 

• Sommarskolor, distansundervisning, tematiska skrifter och resursnätverk har 

etablerats och utvecklats 

• Deltagarna har fått fördjupad kunskap inom respektive tema och har kunnat 

utveckla sin personliga förmåga, vilket framkommer vid utvärderingen 

• Bildandet av Euracademy association (www.euracademy.org) 

93

3. Medverkan i externa 

konferenser och seminarier 

• IAESTEs generalkonferens i Wien, 17–23 januari 

• WACE – World Association for Cooperative Education i Trollhättan, 14–17 

juni 

• EAIE, 15-18 september, Turin 

• Tunis Tempus Partnership Fair, 1–3 oktober, Tunis 

• Svenska institutets kontaktseminarium i Lviv, 6–10 oktober 

• Svenska institutets och IPKs kontaktseminarium i Budapest, 10–13 oktober 

• Svenska institutets kontaktseminarium i Minsk, 13–17 november 

• Asia-Link Forum, Bangkok, 19–21 november 

IAESTE:s generalkonferens i Wien, 17–23 januari 

Årlig konferens med IAESTEs medlemsländer. 

Syfte: En aktivitet under den årliga konferensen är att medlemsländerna byter praktikplatser. 

Sverige erbjöd 2004 38 platser och fick 44 utländska platser. Året innan hade Sverige 44 

platser med till konferensen och fick 48 platser. Totalt hade de deltagande länderna med sig 

6 290 platser (2003 -6 530). 

Målgrupp: Delegater och administratörer från IAESTEs medlemsländer 

Deltagare: Ca 225 

Medverkande från Sverige: Kicki Man, KTH, Carola Barhammar (IAESTE Sveriges delegat) 

IPK, Eva Ehdwall, IPK och Vidar Holje, Lunds tekniska högskola, Jörgen Sjöberg, Chalmers 

och Boo Sjögren, IPK. 

94

WACE – World Association for Cooperative Education, 

Trollhättan 14–17 juni 

WACE internationella konferens. IAESTE deltog med en workshop i konferensen. 

Syfte: WACE årliga konferens (www.waceinc.org/) 

Målgrupp: Parter som är involverade i coop-utbildning, WACE medlemmar 


Medverkande: Carola Barhammar, IPK och Catrine Anderson, Chalmers 

EAIE-konferensen i Turin, Italien, 

15–18 september 2004 

Internationella programkontoret presenterade Linnaeus-Palme i en session vid EAIE-konferensen 

i Turin, Italien, 15-18 september 2004. 

Syfte: Sprida information om Linnaeus-Palme till en internationell publik genom att redogöra 

för programmet samt att ge exempel på ett lyckosamt samarbete mellan Högskolan i 

Borås och University of Jordan, Amman, Jordanien. 

Målgrupp: Konferensdeltagare med speciellt intresse för samarbete inom högre utbildning 

med lärosäten i Syd. 


Medverkande: Margareta Sandewall, IPK, ordförande, Anders Ahlstrand, IPK, talare och 

Jehad Halabi, University of Jordan, Amman, Jordanien, talare 

Tunis Tempus Partnership Fair, 1–3 oktober, Tunis 

Internationella programkontoret presenterade i en workshop arbetet med Tempus i Sverige 

och svensk högre utbildning i internationell belysning. 

Syfte: Att till MEDA-länderna sprida information om möjligheterna till Tempussamarbete 

med Sverige. 

Målgrupp: Konferensdeltagare från MEDA-länderna med speciellt intresse för Tempussamarbete 

med svenska lärosäten. 


Medverkande: Cecilia Andrae , IPK 

95

Svenska institutets kontaktseminarium i Lviv, 

6–10 oktober 

Internationella programkontoret presenterade arbetet med Tempus i Sverige och pågående 

Tempussamarbeten mellan Sverige och Ukraina. 

Syfte: Att till både de svenska och ukrainska deltagarna sprida information om möjligheterna 

till Tempussamarbete mellan Sverige och Ukraina. 

Målgrupp: Konferensdeltagare från svenska och ukrainska lärosäten. 


Medverkande: Cecilia Andrae , IPK och Alla Seletska, Ukraine National Tempus Office, 

Kiev. 

Svenska institutets och IPKs kontaktseminarium i 

Budapest, 10–13 oktober 

Internationella programkontoret deltog i planering och genomförande av kontaktseminariet 

i samarbete med Svenska institutet och det ungerska nationella kontoret för Sokrates. 

Temat för seminariet var hållbar utveckling. Seminariet var en del av Sveriges Ungernsatsning 

2004. 

Syfte: Att skapa kontakter mellan de svenska och ungerska lärosäten inför framtida samarbete 

samt att presentera goda exempel av redan genomförda samarbetsprojekt och student- och 

lärarutbyten. 

Målgrupp: Konferensdeltagare från svenska och ungerska lärosäten. 

Deltagare: 27 från Sverige, ca 80 från Ungern 

Medverkande: Jari Rusanen, IPK 

Svenska institutets kontaktseminarium i Minsk, 

13–17 november 

Internationella programkontoret presenterade arbetet med Tempus i Sverige och pågående 

Tempussamarbeten mellan Sverige och Vitryssland. 

Syfte: Att till både de svenska och vitryska deltagarna sprida information om möjligheterna 

till Tempussamarbete mellan Sverige och Vitryssland. 

Målgrupp: Konferensdeltagare från svenska och vitryska lärosäten. 


Medverkande: Cecilia Andrae , IPK 

96

Asia-Link Forum, Bangkok, 19–21 november 

Internationella programkontoret deltog i en konferens inom ramen för Asia-Link, arrangerat 

av Europeiska kommissionens avdelning EuropeAid, i Bangkok den 19 november. I 

anslutning till konferensen organiserade Europeiska kommissionen för första gången en två 

dagars ”European Higher Education Fair”. 

Syfte: Att ge tillfälle till informationsspridning, erfarenhetsutbyte och nätverkande mellan 

utbildningsaktörer i Asien och Europa 

Målgrupp: Representanter för universitet, nätverk och nationella kontor motsvarande IPK 

Deltagare: Drygt 100 Europeiska lärosäten och nationella organisationer. Cirka 3000 studenter, 

främst från Thailand, Malaysia, Kambodja och Laos, besökte mässan. Svenska Institutet 

deltog med en monter för att marknadsföra högre utbildning i Sverige och svenska 

lärosäten som hade representanter på plats under mässan var Mälardalens högskola, Högskolan 

i Borås, Södertörns högskola, Chalmers Tekniska Högskola AB och Blekinge Tekniska 

Högskola. 

Medverkande: Åsa Petri, IPK 

97

4. Evenemang och aktiviteter 

i IPK:s regi 

IAESTE UTBILDNINGSHELG, 13–15 FEBRUARI s. 99 

PROGRAMDAGAR FÖR HÖGSKOLAN 11–12 MAJ s. 99 

TEMPUS INFORMATION DAYS, 8–9 JUNI s. 100 

INTRODAG FÖR NYANSTÄLLDA HANDLÄGGARE, 9 SEPTEMBER s. 103 

LINNAEUS-PALME/MFS-SEMINARIUM, 23–24 SEPTEMBER s. 103 

UTVÄRDERINGSHELG, IAESTE 24–26 SEPTEMBER s. 104 

HEMVÄNDARSEMINARIUM FÖR MFS-STUDENTER, 8 OKTOBER s. 104 

SEMINARIUM FÖR LÄRARUTBILDARE, 20 OKTOBER s. 105 

TEMPUS KONTAKTSEMINARIUM, MAROCKO, 27–31 OKTOBER s. 106 

TEMPUSAKUTEN, 4 NOVEMBER s. 108 

MÖTE FÖR ERASMUSANSVARIGA, 9 NOVEMBER s. 109 

ERASMUS-NORDPLUS-SEMINARIUM, 10 NOVEMBER s. 109 

STUDIERESA TILL BRYSSEL 8–9 DECEMBER s. 110 

PLATSBESÖK INOM ERASMUS 2004 s. 111 

98

IAESTE Utbildningshelg 13–15 februari 

Syfte: Utbildning av nya IAESTE lokalkommittémedlemmar/kontaktpersoner 

Målgrupp: IAESTE-medlemmar på lokal nivå 

Deltagare: 34 

Medverkande: Margareta Sandewall, Carola Barhammar och Eva Ehdwall, IPK. Vidar Holje 

och Kicki Man, LK-koordinatörer, 

Program: Introduktion och information från LK-koordinatorerna. Information från 

IAESTE-kansliet och IPK. Teambuilding, gruppdiskussioner och rollspel. 

Programdagar för högskolan 

11–12 maj 2004 

Syfte: Ge en aktuell bild av IPKs program och aktiviteter, ge information om nyheter och 

vad som planeras och diskuteras inom högskoleområdet i Europeiska kommissionen och på 

Utbildnings- och kulturdepartementet. Ge utrymme till fördjupad information och kontakt 

med IPK:s handläggare för högskoleprogrammen. 

Målgrupp: Programdagarna vänder sig i första hand till personer med samordningsansvar 

vad gäller internationalisering men även till lärare och övriga handläggare aktiva i det internationella 

samarbetet. 

Deltagare: 186 deltagare från 40 lärosäten och 9 organisationer och myndigheter 

Program: 

11 maj 

• Konferensen öppnas – Boo Sjögren, Generaldirektör, Internationella programkontoret 

• Internationalisering - kvalitetsfrämjande för högskolan – Kerstin Eliasson, statssekreterare, 

Utbildnings- och kulturdepartementet 

• From Berlin to Bergen via Lisbon: the Bologna Process from an EU perspective 

– Peter van der Hijden, Deputy Head of Unit, Directorate General for Education 

and Culture, The European Commission 

• Högskoleprogrammen: Lärosätenas deltagande i samarbetsprogrammen – 

Margareta Sandewall, Enhetschef, Internationella programkontoret 

99

• ECTS – Janerik Lundquist, Universitetslektor & ECTS-promotor, Linköpings 

universitet 

• Eurydike: informationskälla i internationaliseringsarbetet – Bodil Bergman, 

kansliråd Utbildnings- och kulturdepartementet 

• Mobilitet inom Erasmus: Inledning av Jari Rusanen, Karin Granevi, handläggare, 

Internationella programkontoret 

• Lärarutbyte som en integrerad del i utbildningsprogrammen: Margaretha 

Bergkvist, Utbildningssamordnare & internationaliseringsansvarig, Musikhögskolan 

i Malmö (Lunds universitet) Anders Ljungar-Chapelon, Lektor, Musikhögskolan 

i Malmö (Lunds universitet) 

12 maj 

• Fördjupat samarbete genom kursutveckling och gemensamma studieprogram 

Inledning: Åsa Petri, Handläggare, Internationella programkontoret 

• Presentation av ett gemensamt studieprogram: NOHA – Network on Humanitarian 

Assistance, Madeleine Sultan Sjöqvist, Univ.adj., Uppsala universitet 

• Introduktion till parallella workshops 

Workshops 

Workshop 1: Lärarutbyte – en förutsättning för vidare internationalisering 

Workshop 2: Utlandspraktik – utmaningar och möjligheter 

Workshop 3: Hur hanterar vi Erasmusprogrammet på bästa sätt? 

Workshop 4: Uppföljning och utvärdering – ett kvalitetsarbete 

• The next generation EU-programmes in the context of Bologna and Lisbon 

– Bernd Wächter, Director, Academic Co-operation Association 

• Avslutande paneldiskussion: Internationalisering inom högskolan – regel eller 

undantag? 

Moderator: Daniel Tarschys, Professor, Stockholms universitet 

Tempus Information Days 

8-9 juni 2004 

Syfte: Att i samarbete med Europeiska kommissionen ge aktuell information om Tempusprogrammet. 

Ge deltagarna en inblick i partnerländernas utbildningssystem och kultur. Att 

ge kompletterande information om finansieringsmöjligheter utöver de Tempusprogrammet 

erbjuder. Ge deltagarna möjlighet att utbyta erfarenheter och etablera kontakt med andra 

svenska deltagare i programmet. 

100

Bilder från 

Programdagarna 

2004 

Foto: Jari Rusanen

Målgrupp: Lärare och administratörer vid svenska lärosäten som deltar i eller planerar att 

delta i Tempusprojekt. Även representanter från företag, organisationer och myndigheter 

bjuds in. 

Deltagare: 64 personer från 35 lärosäten/organisationer. 

Program: 

8 juni 

• Opening and introduction: Boo Sjögren, Director General, International Programme 

Office 

• Means for co-operation within the Tempus Programme: Brigitta Bartsch, Desk 

Officer, Directorate-General for Education and Culture, European Commission 

• Best practices for potential TEMPUS applicants: Brigitta Bartsch, Desk Officer, 

Directorate-General for Education and Culture, European Commission 

• The Tempus Committee: Myrna Smitt, Deputy Director, Division for Higher 

Education, Ministry of Education 

• Sweden’s participation in Tempus: Margareta Sandewall, Head of Unit, Higher 

Education Unit, Cecilia Andrae, Desk Officer, Tempus Programme, International 

Programme Office 

• Case study: KTH and Tempus co-operation: Lennart Johansson, KTH International 

Education and Training AB, Royal Institute of Technology 

• Sweden and the MEDA region – university links: Annika Rabo, Senior Lecturer, 

Center for Research on international migration and ethnic relations, Stockholm 

University 

• Tempus in Syria: Mouna Hassoun, Syria National Tempus Office 

Sweden-Morocco Tempus co-operation: Fouad Ammor, Morocco National Tempus 

Office 

9 juni 

• Higher eduction in Central Asia: Erik Johansson, Credential Evaluator, Department 

for Evaluation of foreign qualifications, Central and Eastern Europe, 

National Agency for Higher Education 

• Case study: Kyrgyzstan: Maud G. Hållbus, International Officer, Södertörn 

University College Experiences from evaluation of Tempus projects: Åke Nagrelius, 

Senior Advisor, Stockholm University 

• Nordplus Nabo: Cecilia Andrae, Desk Officer, International Programme Office 

Research Co-operation: Tomas Kjellqvist, Head of Unit, Division for university 

support and national research development, Department for Research Co-operation 

- SAREC, Swedish International Development Agency 

102

• The Swedish Institute scholarship programmes: Camilla Wristel, Desk Officer, 

Swedish Institute 

Introduktionsdag för nyanställda 

handläggare 9 september 2004 

Syfte: Att ge basinformation om IPK:s program för högskolan till deltagarna och låta dem 

träffa IPK:s handläggare. 

Målgrupp: Nyanställda vid universitet och högskolor 

Deltagare: 29 personer från 14 lärosäten/organisationer 

Medverkande: Högskoleenhetens handläggare, Beatrice Mancini, handläggare, Yrkesutbildningsenheten 

och Nina Ahlroos, handläggare, Yrkesutbildningsenheten 

Program: Genomgång av program riktade mot högskolan, stationsvisa fördjupningar. 

Linnaeus-Palme/MFS-seminarium 

23-24 september 2004 

Syfte: I samarbete med Sida anordnades ett seminarium i Sidas lokaler i Stockholm för att 

ge tillfälle till erfarenhetsutbyte och informationsspridning inom programmet. 

Målgrupp: Främst personer som ansvarar för, eller har deltagit i projekt inom programmen, 

men även för andra intresserade i mån av plats. Inbjudan gick ut till kontaktpersoner för 

Linnaeus-Palme vid institutioner och centrala lärosäten, kontaktpersoner för MFS och till 

chefer för internationella sekretariat/motsvarande. 

Deltagare: 149 personer från 33 lärosäten/organisationer. 

Medverkande: Maria Norrfalk, Generaldirektör, Christer Ågren, Amandio Lopes, Madeleine 

Sandstedt-Kjellberger, Paulos Berglöf och Thomas Kjellquist från Sida, Boo Sjögren 

(Generaldirektör), Margareta Sandewall, Anders Ahlstrand, Niklas Dahlberg, Karin 

Engman, Heini-Maria Dutarte, Cecilia Andrae och Åsa Petri IPK. Fred Hedkvist och Ann- 

Sofie Steén, MFS-förberedelsekurserna. Peter Knutar, IT-ansvarig för MFS-portalen. Lars 

Sjöberg från Kammarkollegiet, Kristina Marquardt, SLU, Mari-Anne Roslund, STINT, Pia 

Sassarsson-Cameron, utredare. 

Program: Information om nyheter i Linnaeus-Palme och MFS-programmen. Sidas översyn 

av programmen. Andra finansieringsmöjligheter. Försäkringsfrågor. Karriärvägar för MFSoch 

L-P studenter. I ämnesvisa grupper diskuterades bl.a. vilka förutsättningar som krävs 

för att skapa och upprätthålla ett bärkraftigt samarbete (L-P) samt vilken roll MFS spelar i 

institutionens internationaliseringsarbete och vilken roll kontaktpersonen i fält spelar. 

103

Utvärderingshelg för IAESTE Sveriges 

lokalkommittéer 24-26 september 

Syfte: Utvärdering av IAESTE-utbytet under vår/sommar, planering av jobbsök inför 

2005 

Målgrupp: IAESTE Sveriges lokalkommittéer/kontaktpersoner 

Deltagare: 41 

Medverkande: Carola Barhammar, IPK. Pauline Ferguson, generalsekreterare IAESTE. Catrine 

Anderson och Kicki Man, LK-koordinatorer. 

Program: Utvärdering från LK. Redogörelse från IT-gruppen och PR-gruppen om hur samarbete 

har fungerat. Diskussioner om aktiviteter under året. Jobbragg. Nationell aktivitet 

från varje kommitté presenteras. 

Hemvändarseminarium 

för MFS-studenter 8 oktober 2004 

Syfte: Syftet med seminariet var främst att ge MFS-studenter som nyligen varit ute på sin 

fältstudie möjlighet att utbyta erfarenheter, reflektera över processer före under och efter 

fältstudien. Seminariet var en pilotstudie. 

Målgrupp: MFS-studenter som genomgått föreberedelsekursen vid Göteborgsnoden under 

ht 2003- vt 2004. 

Deltagare: 28 studenter från 12 lärosäten. 

Medverkande: Anders Ahlstrand, Heini-Maria Dutarte och Niklas Dahlberg från Internationella 

programkontoret. Lisen Dellenborg från Socialantropologiska institutionen, Göteborgs 

universitet. Ann-Sofie Stéen och Bent Jørgensen från Institutionen för freds- och 

utvecklingsforskning, Göteborgs universitet. Peter Smekal från Statsvetenskapliga institutionen, 

Uppsala universitet. 

Program: Introduktion med kort föreläsning om ”reverse culture chock”. Studenterna var 

indelade i grupper baserade på var i världen de gjort sin fältstudie. Diskussionspunkterna 

rörde frågor som förberedelsen före avresa, fältstudiens planering, kontaktperson i fält, 

praktiska problem och hemkomsten. 

104

Seminarium för lärarutbildare 

20 oktober 2004 

Syfte: Att stimulera till ökad internationell verksamhet vid de svenska lärarutbildningarna 

och att visa på goda exempel och finansieringsmöjligheter. 

Målgrupp: Lärarutbildare och personal som arbetar med internationalisering inom lärarutbildningen 

på universitet och högskolor. 


Medverkande: Margareta Sandewall, Åsa Petri, Jari Rusanen, Karin Granevi, Cristina Pontis, 

Suzanne Jenner, Cecilia Andrae, Karin Engman, IPK. Jan Anward, Linköpings universitet, 

Hans-Åke Öström, Utbildnings- och kulturdepartementet, Anders Bergman, Högskolan i 

Jönköping, Anders Eklund, Linköpings universitet och Gunilla Höjlund, Lärarhögskolan 

i Stockholm 

Program: 

• En internationaliserad lärarutbildning - hinder och möjligheter, Jan Anward, 

Professor i språk och kultur och ordförande i Nämnden för utbildningsvetenskap, 


• OECD:s granskning av lärarsituationen i Sverige, Hans-Åke Öström, Kansliråd, 

Internationella sekretariatet, Utbildnings- och kulturdepartementet 

• Erfarenheter av internationell verksamhet inom lärarutbildningen, Anders Bergman, 

Utbildningsansvarig Lärarprogrammet, Högskolan i Jönköping 

• Finansieringskällor – en översikt av internationella samarbetsprogram, Åsa Petri, 

Handläggare, IPK 

• Hinder och möjligheter - parallella workshops 

1) Lärar- och studentmobilitet, 

2) Europeisk kursutveckling, Inledning: Anders Eklund, Studierektor, institutionen 

för utbildningsvetenskap, Linköpings universitet 

3) Samarbete med utvecklingsländer, Inledning: Gunilla Höjlund, Universitetslektor 

i pedagogik, institutionen för SKL, Lärarhögskolan i Stockholm 

105

Tempus kontaktseminarium i Marocko 

27–31 oktober 2004 

Syfte: Att genom kontaktseminariet underlätta och stimulera kontakter, vilka ska kunna leda 

till varaktiga partnerskap och samarbete inom ramen för det EU-finansierade Tempus. 

Målgrupp: Lärare och administratörer vid svenska och marockanska lärosäten 

Deltagare: 18 deltagare från 10 svenska lärosäten och två myndigheter 

Medverkande: Margareta Sandewall och Cecilia Andrae, IPK. Fouad Ammor, Morocco 

National Tempus Office. 

Program: 

27 oktober 

Ankomst och gemensam middag för de svenska deltagarna 

28 oktober 

Den svenska gruppen deltog i Tempus Information Day i Rabat. 

Program för Tempus Information Day: 

• Monsieur Habib El Malki, Minstre de l’Education Nationale de l’Enseignement 

Supérieur, de la formation des Cadres et de la Recherce Scientifique. 

Monsieur Sean Doyle, Ambassadeur auprès de la Delegation Européene à Rabat 

• Programme Tempus par Monsieur Renato Girelli, Desk Officer Unit A5 DG 

EAC, Direction Générale pour l’Educatation et la Culture 

• Priorités nationales du Programme Tempus par M. Annaki, Directeur de 

l’enseignement supérieur 

• Eligibilité, contraintes at évaluation des projets Tempus par Mme Bianca Baumler, 

Programme Manager MEDA, ETF 

• Bureau National Tempus NTO, Missions et activités par M Fouad Ammor, 

Coordinateur National NTO 

• Opportunités de coopération Maroc/Suède par Mme Margareta Sandewall et 

Mme Cecilia Andrae, Responsables du point de contact Tempus en Suède. 

• Discussion 

• Inscription dans les groupes de travail. 

Groupe 1: Coopération, formation curricula des enseignments 

Groupe 2: Gestion Universitaire et bonne gouvernence 

106

Tempus kontaktseminarium i Marocko 2004: Mokhtar Annaki, chef på Utbildningsministeriet i Marocko (ovan, 

mitten), Cecilia Andrae (t.h) Foto: Margareta Sandewall (ovan), Cecilia Andrae (nedan) 

107

• Traveux en atelier 

• Compte Rendu des Travaux et Recommendations 

Clôture de la journée 

29 oktober 

Möten på Ministère de L’Education Nationale de l’Enseignement Supérieur et de la Formation 

des Cadres et de la Recherche Scientifique. 

• L’Enseignment et son contexte 

* Mme Rahma Bourqia, Présidente de l’Université Hassan II Mohammedia 

* Mme Nezha Ghissassi, Chaire Unesco sur les Droits de la Femme 

* Mme Khadija Madmad, Chaire Unesco sur les problèmes d’immigration 

• Seance de travail 

Présidents d’Universités marocaines/Enseignants/Délégation Suédoise au Ministère 

de l’Enseignement Supérieur 

På kvällen bjöd ministeriet in till mottagning. 

30 oktober 

De svenska deltagarna fick möjlighet att besöka sevärdheter i Rabat och Casablanca. 

Tempusakuten 4 november 2004 

Syfte: Att ge ”sista-minuten-hjälp” inför ansökan om Tempus gemensamma europeiska 

projekt 15 december. 

Målgrupp: Tempusakuten riktar sig i första hand till lärare och administratörer vid svenska 

lärosäten som planerar att ansöka om finansiering inom Tempusprogrammet. 


Medverkande: Margareta Sandewall och Cecilia Andrae, IPK. Leif Nilsson, Högskolan i 

Kalmar. Åke Nagrelius, Stockholms universitet, Boel Billgren, Lunds universitet och Anders 

Östman, Högskolan i Gävle . 

Program: 

• Inledning: Cecilia Andrae, Internationella programkontoret 

• Erfarenheter av utvärdering av Tempusansökan: Åke Nagrelius, Stockholms 

universitet 

• Parallella workshops 

108

Medverkande: Åke Nagrelius, Stockholms universitet, Boel Billgren, Lunds universitet, 

Anders Östman, Högskolan i Gävle, Leif Nilsson, Högskolan i Kalmar 

• Återrapportering och avslutning 

Möte för Erasmusansvariga 

9 november 2004 

Syfte: Att belysa och lyfta upp till diskussion dagsaktuella frågor inom Erasmusprogrammet. 

Målgrupp: Erasmusansvariga på universitet och högskolor. 

Deltagare: 31 personer från 30 lärosäten 

Medverkande: Åsa Petri, Jari Rusanen, Karin Engman och Karin Granevi, IPK. Erik Borg 

och Bertil Bond, CSN. 

Program: 

• Platsbesök - genomförda och kommande, Åsa Petri 

• Erasmuslyftet m.m., Jari Rusanen 

• Svenska Bolognapromotorsgruppen, Åsa Petri 

• Information från CSN, Erik Borg och Bertil Bond 

• ”Studieplanering och tillgodoräknande inom Erasmus” - en delstudie med utgångspunkt 

i STARS, Karin Engman 

• Decentraliseringen av OM – erfarenheter från första läsåret, Karin Granevi och 

Jari Rusanen 

• Erasmus i det nya programmet, Karin Granevi och Jari Rusanen 

Erasmus-Nordplus-seminarium 

10 november 2004 

Syfte: Att informera om programmens olika former för samarbetsmöjligheter för lärare. 

Målgrupp: Lärare, Internationaliseringsansvariga och Erasmusansvariga på universitet och 

högskolor. 


109

Program: 

• Sverige – Norden – Europa: samspel inom högre utbildning, Karin Röding, 

Departementsråd, Utbildnings- och kulturdepartementet 

• Erasmus och Nordplus – syskon med samma mål, Margareta Sandewall, Enhetschef, 

Karin Granevi och Åsa Petri, Handläggare, IPK 

• Nordplus-nätverket – en nyckel till lyckat lärarsamarbete, Hélène Fitinghoff, 

Universitetsadjunkt och Internationell koordinator och Staffan Josephsson, Universitetslektor, 

Institutionen Neurotec, Sektionen för arbetsterapi, Karolinska institutet 

• Nordplus – ansökningsomgången 2004, Kenneth Lundin, Nordplus Programkoordinator, 

CIMO 

• Svenska lärares deltagande i Nordplus – en överblick, Åsa Petri 

• Svenska lärares deltagande i Erasmus – en överblick, Karin Granevi 

• Erasmus kursutvecklingsprojekt – introduktion, Jari Rusanen, Handläggare, 

IPK 

• ”Hej – Swedish for foreigners” – kursutvecklingsprojekt inom Erasmus, Kerstin 

Salminen, Lektor, Institutionen för språk och kommunikation, Svenska handelshögskolan 

i Helsingfors 

• Erasmus intensivprogram – introduktion, Jari Rusanen 

• ”Supervision as Professional Qualification in Social Work” - intensivprogram 

inom Erasmus, Mona Franséhn, Universitetsadjunkt, Institutionen för socialt arbete, 


• Sammanfattning och avslutning, Margareta Sandewall 

Studieresa till Bryssel 

8–9 december 2004 

Syfte: Öka kunskapen om Europeiska kommissionens arbete inom högre utbildning samt 

att få en inblick i verksamheten av den svenska utlandsmyndigheten Sveriges ständiga representation 

vid Europeiska unionen. 

Målgrupp: Internationaliseringsansvariga och Erasmusansvariga vid svenska lärosäten. 

Deltagare: 27 personer från 8 lärosäten samt IPK 

Medverkande: Generaldirektoratet för utbildning och kultur: Sveinbjörn Hannesson (Erasmus), 

F. Rohn (Tempus, Erasmus Mundus); Europe Aid: M. Almeida Teixeira (Alfa m.fl.) 

och A. Veale (Asia Link); Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen: Karin 

Henriksson. 

110

Platsbesök inom Erasmus under 2004 

Platsbesöken är en obligatorisk uppgift för IPK inom Erasmusprogrammet, men även ett 

viktigt sätt att hålla kontakt med verksamheten på lärosätena. De består av två delar: en verksamhetsdel 

och en ekonomisk kontroll. Tanken är både att granska de slutrapporterade uppgifterna 

från läsåret innan och få en generell bild av lärosätets internationaliseringsaktiviteter, 

främst inom Erasmusprogrammet. Det är även meningen att IPK ska bistå med information, 

bland annat om de delar av programmet som eventuellt inte utnyttjas av lärosätet. 

Besöken har skett vid fyra olika lärosäten, vilka representerar en geografisk och ämnesmässig 

spridning. Lärosätena har själva genomfört programmet inom de områden som IPK 

har angett. 

Vid platsbesöken deltar personer på ledningsnivå, ansvariga för internationaliseringsarbetet, 

Erasmushandläggare på central nivå och på institutionsnivå, samt lärare och studenter. 

Lärosätet presenterar sin internationella verksamhet med särskilt fokus på Erasmus. 

Deltagarna diskuterar goda exempel, problem och frågor. Urvalet av kontrollerade studenter 

och lärare sker slumpmässigt men hänsyn tas till kön, geografisk spridning, ämnesmässig 

spridning, utbytesperiodens längd samt stipendiets storlek. 

Vid följande lärosäten har platsbesök genomförts under verksamhetsåret 2004: 

Lärosäte Kontaktperson Datum 

Ersta Sköndal högskola Lien Berg 27 jan 2004 

Karlstads universitet Michael Cooper 18–19 feb 2004 

Blekinge Tekniska Högskola Maria Engelmark 24–25 mar 2004 

Lunds universitet Kersti Schmölzer 20–21 apr 2004 

111

5. Särskilda projekt 

och rapporter 

• Erasmuslyftet 

• Svenska Bolognapromotorsgruppen 

• Sveriges deltagande i Tempus 

• Studieplanering och tillgodoräknande inom Erasmus 

Erasmus-lyftet 

”Erasmus-lyftet” skall ses som ett led i det pågående arbetet att vända trenden för de senaste 

årens låga siffror inom Erasmus-studentutbytet i Sverige. När Programrådet för högskolan 

diskuterade hur Erasmusmedlen utnyttjades föreslogs att riktade insatser görs vid de lärosäten 

som har störst potential att växa. Fem lärosäten (Lärarhögskolan i Stockholm, Högskolan 

i Borås, Mitthögskolan, Stockholms universitet och Umeå universitet) valdes ut och inbjöds 

att delta i projektet. Samtliga tackade ja. Gruppen träffades under tre tillfällen hos IPK under 

året. En webbsida för projektet skapades och där har publicerats åtgärdsplaner för samtliga 

deltagande lärosäten. Utrymme har även getts till publicering av intervjuer med lärosätenas 

rektorer om Erasmusutbytet. IPK har deltagit i informationsmöten vid några av lärosätena 

i samband med projektet. Projektet fortsätter fram till sommaren 2005. 

Förutom åtgärderna inriktade på de fem lärosäten som deltar i projektet har olika informationssatsningar 

för Erasmus gjorts under året för att ge Erasmusutbytet ett lyft. Temadagen 

”Studera i Europa” i november vid Stockholms universitet anordnades tillsammans 

med EU-ländernas ambassader m.fl. 

Annonser sattes ut i de rikstäckande studenttidningarna IQ Student och Studentliv, och 

reklamaffisch/vykort togs fram och spreds till lärosäten i hela landet. 

En Erasmus-fototävling anordnades bland f d Erasmus-studenter och en Erasmus-väggkalender 

2005 med de bästa bilderna från tävlingen togs fram och spreds till lärosätena. En 

Erasmusstudentbroschyr, där några f d Erasmusstudenter intervjuades, togs fram och spreds. 

Ett kontaktseminarium anordnades i Budapest i samarbete med Svenska institutet och det 

112

nationella kontoret i Ungern. Målgruppen var lärare och administratörer från svenska och 

ungerska lärosäten 

IPK deltar även i ett europeiskt resultatspridningsprojekt (2004-2005) finansierat av 

Europeiska kommissionen och lett av det brittiska nationella kontoret för Sokrates. Goda 

exempel från avslutade Erasmus-studentutbyten (inom arkitektur, lärarutbildning, naturvetenskap 

och matematik/IT) tas fram i samarbete med studenternas nuvarande arbetsgivare. 

Tolv länder i Europa deltar i projektet. Från Sverige deltar Blekinge Tekniska Högskola 

(matematik/IT), Högskolan i Jönköping (lärarutbildningen), Kungliga Tekniska högskolan 

(arkitektur, matematik/IT), Lunds universitet (arkitektur, naturvetenskap), Malmö högskola 

(lärarutbildningen) och Uppsala universitet (naturvetenskap). I Sverige har Uppsala 

universitet (två exempel inom naturvetenskap), Lunds universitet (ett inom arkitektur) 

samt Malmö högskola (ett inom lärarutbildningen) bidragit med goda exempel. Erfarenheterna 

från projektet tillsammans med de goda exemplen kommer att publiceras under 

sommaren 2005. 

Svenska Bolognapromotorsgruppen 

På initiativ av kommissionen har nationella grupper av Bolognapromotorer inrättats i de 

Sokrates-länder som deltar i Bolognaprocessen. Bolognapromotorerna ska stödja lärosätenas 

arbete med Bolognaprocessen och fungera som experter och rådgivare till dem som är 

engagerade i arbetet. Detta kommer främst att bestå av deltagande i seminarier, workshops 

och andra möten som lärosätena arrangerar kring Bolognaprocessen. Den svenska gruppen 

Bolognapromotorer består av åtta personer med representanter för olika nivåer inom 

högre utbildning. IPK koordinerar gruppens arbete på uppdrag av Utbildnings- och kulturdepartementet. 

Kommissionen finansierar knappt 50 procent av den totala projektbudgeten 

(20 000 euro av 46 000 euro) 

Medlemmarna i den svenska gruppen är: 

Moa Andersson, utsedd av SFS 

Lars Ekholm, utsedd av SUHF 

Lennart Hågeryd, ECTS promotor 

Anna Karlsson, utsedd av SFS 

Janerik Lundquist, ECTS promotor 

Kerstin Norén, utsedd av SUHF 

Marita Wigren-Svensson, Institutional Socrates co-ordinator 

Ulf Öhlund, utsedd av HSV 

113

”Sveriges deltagande i Tempus” 

Internationella programkontoret har publicerat en rapport om Sveriges deltagande i Tempus. 

Rapporten utgör en del av IPK:s informationsarbete kring Tempus. Den har sammanställts 

av handläggaren för Tempusprogrammet och är den första i sitt slag. Målsättningen 

är att informera och introducera både de målgrupper som idag är aktiva inom Tempussamarbetet 

och de som är intresserade av att initiera och delta i projekt. 

Ambitionen är vidare att ge läsaren en beskrivning av Tempusprogrammets framväxt och 

syfte, befintliga samarbetsmöjligheter samt den kontext i vilken det verkar idag. Deltagandet 

i gemensamma europeiska projekt (JEP) mellan 2000-2003 beskrivs och Sveriges deltagande 

i programmet jämförs med resultaten på europeisk nivå för varje ansökningsomgång. Anledningen 

till att fokus ligger på ansökningsomgångarna 2000-2003, är att denna period i 

störst utsträckning anses kunna beskriva det aktuella deltagandet i programmet. Dessutom 

sammanfaller perioden med den fjärde fasen inom Tempus, Tempus III, vilken sträcker sig 

mellan 2000-2006. 

Ett gradvis ökande antal ansökningar med svenskt deltagande från 2000 gör gällande att 

intresset för Tempus bland svenska lärosäten successivt har ökat. Bland svenska universitet 

och högskolor har 27 deltagit i en Tempusansökan mellan 2000-2003. KTH, som står för 

närmare 30 procent av alla beviljade projekt under perioden, har varit det mest aktiva lärosätet 

under perioden. Intresset för samarbete med MEDA-länderna har vuxit, samtidigt 

som Ryssland i varje ansökningsomgång har varit det partnerland som från svensk sida fått 

flest ansökningar. 

”Studieplanering och tillgodoräknande 

inom Erasmus” 

Studien ”Studieplanering och tillgodoräknande inom Erasmus” har inneburit att Internationella 

programkontoret har gjort en uppföljning av avsnittet ”Fakta och bakgrundsuppgifter” 

i den svenska versionen av STARS (Study Abroad Report System) . STARS är ett datorbaserat 

utvärderingssystem för utlandsstudier som utvecklats av Lunds universitet och Linköpings 

universitet med stöd av Högskoleverket. Studenter som deltagit i utbytesprogram fyller i 

samband med hemkomsten i ett rapportformulär i form av en enkät via Internet. Svaren 

sammanställs genom den programvara som systemet bygger på. Systemet var från början 

tänkt att endast omfatta utbytesprogrammet Erasmus, men omfattar idag även andra typer 

av studentutbyten inom ramen för högskolestudier. 

Den aktuella studien omfattar endast svar från utresande svenska studenter som deltagit 

i Erasmus. När studien inleddes, i maj 2004, fanns 3639 avslutade rapporter i STARS från 

utresande svenska Erasmusstudenter. 

114

Internationella programkontorets samlade bedömning är att studieplanering och tillgodoräknande 

fungerar väl för de svenska Erasmus-studenter som fyllt i sina rapporter i 

STARS, då endast 1 % av dessa uppger att de inte har fått tillgodoräkna sig sina utlandsstudier. 

Värt att notera är dock att 1652 av de 3639 undersökta Erasmusstudenterna (45 %) 

svarar ”Ej klart” på frågan om de fått tillgodoräkna sig sina utlandsstudier. Eftersom en del 

studenter fyller i sina STARS-rapporter under utlandsvistelsen eller i samband med hemkomsten 

till Sverige, går det emellertid inte att fastställa hur många av dessa 1652 studenter 

som av ”naturliga” skäl inte hunnit få sina utlandsstudier tillgodoräknade. Lärosätena som 

använder STARS menar att majoriteten av studenterna fyller i sina STARS-rapporter efter 

hemkomsten till Sverige. 

115

6. Samråd och styrgrupp 

1. SAMRÅD s. 116 

2. PROGRAMRÅD FÖR HÖGSKOLEPROGRAM s. 117 

3. ERASMUS REFERENSGRUPP s. 117 

4. LINNAEUS-PALMES REFERENSGRUPP s. 118 

5. MFS REFERENSGRUPP s. 118 

6. TEMPUS REFERENSGRUPP s. 119 

7. IAESTE:S NATIONELLA KOMMITTÉ s. 119 

8. STYRGRUPP FÖR SIDAFINANSIERADE PROGRAM s. 120 

1. Samråd 

Internationella programkontoret ska inom sitt verksamhetsområde samråda med berörda 

myndigheter. IPK har därför inrättat tre s.k. programråd – ett för programmen inom skola 

och vuxenutbildning, ett för högskolans program och ett för kompetensutvecklingsprogrammen 

inom arbetslivet. I dessa råd kan de tre sektorsmyndigheterna Skolverket och Myndigheten 

för skolutveckling samt Högskoleverket dels få ett medinflytande över inriktning 

och urvalskriterier, dels få information om utfallet av programmen. IPK å sin sida får genom 

detta samråd tillgång till den expertkunskap som finns hos dessa myndigheter. 

I programråden deltar också, alltefter rådens respektive inriktning, företrädare för bl.a. 

AMS, ESF-rådet, KY-myndigheten, Sida och Svenska institutet. Dessutom finns direktföreträdare 

för skolhuvudmän och lärosäten. Programråden sammanträder minst två gånger per år. 

116

Ledamöterna bör ha en internationell utblick, men förväntas framför allt bidra med sin 

kunskap som experter på nationella förhållanden inom skola, högskola och arbetsliv/kompetensutveckling 

och vilka implikationer dessa kan ha för internationella projekt, utbyten 

och utlandsstudier. 

Ledamöterna bör om möjligt ha mandat att göra sig till tolk för den egna myndighetens 

uppfattning i internationella utbildningsfrågor. Ledamöterna utses av IPK på förslag av 

respektive myndighet. Programråden som leds av programenhetscheferna skall hålla minst 

två protokollförda sammanträden varje kalenderår. 

Genom de erfarenheter som vunnits av verksamheten med programråd har IPK fortsatt 

sitt arbete för att utveckla dessa. 

IPK har också ett antal externa referensgrupper knutna till programmen. Dessa medverkar 

i första hand vid bedömningar av projektansökningar men bistår också i viss spridning av 

information och hjälper till med att ge synpunkter från fältet. Referensgrupperna träffas 

som regel tre till fyra gånger per år. Dessutom anlitar IPK ett antal enskilda experter för bedömning 

av ansökningar. För samråd och information har IPK också ett flertal nätverk med 

bl.a. avnämare över hela landet. Deltagarna i referensgrupperna utses av IPK. 

2. Programråd för högskoleprogram 

Margareta Sandewall, Internationella programkontoret 

Lennart Ståhle, Högskoleverket 

Bengt Karlsson, SUHF 

Tomas Kjellqvist, Sida 

Ulla Rylander, Svenska institutet 

3. Erasmus referensgrupp 

Karin Granevi, IPK 

Jari Rusanen, IPK 

Anna Wittgren, Högskolan i Kristianstad (t.o.m. våren 2004) 

Anna-Lena Ekenryd, Mitthögskolan 

Johan Ahlgren, Göteborgs universitet (t.o.m. våren 2004) 

Johan Falk, Kungliga Musikhögskolan (fr.o.m. hösten 2004) 

Karin Axelsson-Grafström, Luleå tekniska universitet (t.o.m. våren 2004) 

Malin Pallman, Högskolan i Jönköping (fr.o.m. hösten 2004) 

Margot Berglund, Karolinska institutet 

Marita Wigren-Svensson, Uppsala universitet 

Michael Cooper, Karlstads universitet 

Per Nilsson, Umeå universitet (fr.o.m. hösten 2004) 

117

4. Linnaeus-Palmes referensgrupp 

Margareta Sandewall, enhetschef IPK 

Anders Ahlstrand, handläggare IPK 

Niklas Dahlberg, handläggare IPK 

Karin Engman, handläggare IPK 

Sofi Almers, internationell sekreterare Högskolan i Jönköping 

Henrik Berglund, universitetslektor, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms 

universitet 

Ingela Elofsson, avdelningschef Internationella sekretariatet Göteborgs universitet 

Kristina Haesert, Internationella sekretariatet Högskolan i Gävle 

Karin Sporre, universitetslektor, Religionsvetenskapliga avdelningen Högskolan 

Dalarna 

5. MFS referensgrupp 

Gerhard Barmen, Institutionen för bygg- och miljöteknologi, Lunds universitet 

Chatrine Butler, Institutionen för freds och utvecklingsforskning, Göteborgs 

universitet 

Maria Emmelin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå 

universitet 

Nadège Nicolet, International Office, Blekinge tekniska högskola 

Monica Halling, SLU Omvärld, Sveriges Lantbruksuniversitet 

Fred Hedkvist, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet 

Magdalena Inkinen, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 

Bent Jørgensen, Institutionen för freds och utvecklingsforskning, Göteborgs 

universitet 

Peter Knutar, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 

Claes Moberg, Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet 

Ann-Sofie Steén, Institutionen för freds och utvecklingsforskning, Göteborgs 

universitet 

Margit Söderberg, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet 

Margareta Sandewall, enhetschef, IPK 

Anders Ahlstrand, handläggare, IPK 

Niklas Dahlberg, handläggare, IPK 

118

6. Tempus referensgrupp 

Margareta Sandewall, IPK 

Cecilia Andrae, IPK 

Boel Billgren, Lunds universitet 

Leif Nilsson, Högskolan i Kalmar 

Lennart Johansson, KTH 

Åke Nagrelius, Stockholm universitet 

Anders Östman, Högskolan i Gävle 

7. IAESTE Sveriges nationella kommitté 

Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 

Svenskt Näringsliv (SN) 

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) 

Samrådsorganet Rektorerna för de tekniska högskolorna (RET) 

Universitet och högskolor (UH) 

IAESTE Sveriges Lokalkommittéer (LK) 

CivilingenjörsFörbundet (CF) 

Svenska Industritjänstemannaförbundet (Sif) 

Naturvetarförbundet (NF) 

Ledamöter: 

1. Boo Sjögren, IPK Generaldirektör, Ordförande 

2. Margareta Sandewall, IPK, Högskolenheten, Chef 

3. Carola Barhammar, IPK, Nationell sekreterare 

4. Sofie Elmström, SN , 

5. Margareta Westman, SN 

6. Karin Thapper, Sveriges Verkstadsindustrier, SN (avgick sept-04) 

7. Daniel Hermansson, SFS 

8. Lennart Pålsson, KTH, RET 

9. Jörgen Sjöberg, Chalmers tekniska högskola, UH 

10. Vakant, UH 

11. Jörgen Birgersson, Högskolan i Jönköping, UH 

12. Andreas Berg/Josefin Ahlström, LK Luleå, ordförande 

13. Magnus Mennborg, LK Chalmers, ordförande 

119

14. Rickard Granfeldt, LK Linköping, ordförande 

15. Vidar Holje, LK Lund, ordförande 

16. Lisa Edqvist/Magdalena Nyberg, LK Uppsala, ordförande 

17. Baris Yücel/Alireza Mohtashami, LK KTH, ordförande 

18. Mattias Persson, LK Umeå, ordförande 

19. Vidar Holje/Catrine Anderson, Lokalkommittékoordinator 

20. Kicki Man, Lokalkommittékoordinator 

22. Olle Dahlberg, CF 

23. Malin Tumegård 

24. Dag Westerberg, NF 

8. Styrgrupp för Sida-finansierade program 

Margareta Sandewall, IPK, ordförande 

Anders Ahlstrand, IPK 

Niklas Dahlberg, IPK 

Karin Engman, IPK 

Eva Ehdwall, IPK 

Amandio Lopes, Sida PEO/IKU, Stockholm 

Kristina Persson, Sida PEO/IKU, Stockholm 

Irene Rudefors Zellinger, Sida PEO/RIU, Stockholm 

Christer Ågren, Sida PEO/IKU, Stockholm 

120

7. Svenska lärosätens 

programdeltagande 2004 

Asia-Link 

Alfa 


Nordplus 

Nordplus Nabo 

Sidas resestipendium 

Leonardo da Vinci 

Arion 

Tempus 

Minerva 

MFS 

Linnaeus-Palme 

IAESTE 

EU-USA/Kanada 

Erasmus 

ASEM-DUO 

Blekinge tekniska 

högskola 

Chalmers tekniska 

högskola 

• • • • • • 

• • • • • • 

Danshögskolan • • 

Dramatiska institutet 

• 

Ersta Sköndal högskola • • • 

Göteborgs universitet • • • • • • • • • 

Handelshögskolan • • • • • • 

Högskolan Dalarna • • • • • • 

Högskolan i Borås • • • • • • • 

Högskolan i Gävle • • • • • 

Högskolan i Halmstad • • • • • • 

Högskolan i Jönköping • • • • • • • • 

Högskolan i Kalmar • • • 

Högskolan i Kristianstad • • • • • 

Högskolan i Skövde • • • • • 

121

Asia-Link 

Alfa 


Nordplus 

Nordplus Nabo 



Arion 

Tempus 

Minerva 

MFS 


IAESTE 

EU-USA/Kanada 

Erasmus 

ASEM-DUO 

Högskolan i Trollhättan/ 

Uddevalla 

• • • • • 

Högskolan på Gotland • • • 

Idrottshögskolan • • 

Karlstads universitet • • • • • • • • 

Karolinska Institutet • • • • • • • 

Konstfack • • • • 

Kungl. Konsthögskolan • • • 

Kungl. Musikhögskolan • • • 

Kungliga Tekniska 

högskolan 

• • • • • • • • • • • • 

Linköpings universitet • • • • • • • • • • 

Luleå tekniska universitet • • • • • • • • • • 

Lunds universitet • • • • • • • • • 

Lärarhögskolan i 

Stockholm 

• • • • • 

Malmö högskola • • • • • • • • 

Mitthögskolan • • • • • • 

Mälardalens högskola • • • • • • • 

Operahögskolan i 

Stockholm 

Röda Korsets högskola 

Sophiahemmets 

sjuksköterske-högskola 

• 

• 

• 

Stockholms universitet • • • • • • • • • • 

Sveriges 

lantbruksuniversitet 

• • • • • • • • 

Södertörns högskola • • • • • • • 

Teaterhögskolan i 

Stockholm 

Teologiska högskolan • • 

• 

122

Asia-Link 

Alfa 


Nordplus 

Nordplus Nabo 



Arion 

Tempus 

Minerva 

MFS 


IAESTE 

EU-USA/Kanada 

Erasmus 

ASEM-DUO 

Umeå universitet • • • • • • 

Uppsala universitet • • • • • • • • 

Växjö universitet • • • • • • • • 

Örebro universitet • • • • • • • 

123

8. Personal 

Högskoleenheten 

Margareta Sandewall 

Enhetschef 

Cecilia Andrae 

Handläggare: Tempus, Nordplus Nabo, EU- 

USA/Kanada, Asem-Duo 

Anders Ahlstrand 

Handläggare: Linnaeus-Palme 

Carola Barhammar 

Nationell sekreterare, IAESTE 

124

Niklas Dahlberg 

Handläggare: MFS 

Karin Granevi 

Handläggare: Erasmus 

Eva Ehdwall 

Handläggare: Sidas resestipendium 

Jari Rusanen 

Handläggare: Erasmus 

Karin Engman 

Handläggare: Linnaeus-Palme, 

EU-Australien, EU-Japan, EU- Nya Zeel. 

Åsa Petri 

Handläggare: Nordplus, Nordplus språk, Alfa, 

Asia-Link, Alban 

125

Anna Rehnström 

Enhetsassistent 

Enheten för skola och vuxenutbildning 

Anna-Berit Gudmundsson 

Enhetschef 

Ulf Hedbjörk 

Handläggare: Comenius 1, Programkontorets 

skolstipendier, Minerva 

Kerstin Hagblom 

Handläggare: Grundtvig 1, 2, 4 

Suzanne Jenner 

Handläggare: Comenius 1, 2, Ett år i Frankrike 

126

Cristina Pontis 

Handläggare: Ett år i Spanien, Comenius 1,2, 

Programkontorets skolstipendier 

Gunnel Sjögren 

Handläggare: Comenius 2, Lingua, Grundtvig 

3, Ett år i Tyskland/Österrike, Programkontorets 

skolstipendier 

Yrkesutbildningsenheten 

Heléne Säll Matsson 

Enhetschef 

Marianne Feldt 

Handläggare: LdV utvecklingsprojekt 

127

Carina Hammar 

Handläggare: LdV transnationell rörlighet, 

elevpraktik och Cedefop 

Isabella Palomba Rydén 

Handläggare: LdV unga arbetstagare och elevpraktik 

Sandra Dias dos Santos Skogar 

Handläggare: LdV transnationell rörlighet, 

elevpraktik och utbildarutbyten 

Beatrice Mancini 

Handläggare: Student- och elevpraktik, 

Europass 

128

9. Länkar, referensmaterial 

Internationella programkontoret, 

www.programkontoret.se 

Årsredovisning 2004 – Internationella programkontoret för utbildningsområdet 

Sveriges deltagande i Erasmus – Analys och förslag till åtgärder i syfte att öka rörligheten bland 

studenter och lärare (nummer 7 i IPK:s skriftserie). 

H-ÅR 03 - Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet 2003 (nummer 

10 i IPK: rapportserie). 

Utveckling och samarbete. Projektexempel från högskolor och universitet 2004 (nummer 14 i 

IPK:s rapportserie). 

Tempus – en uppföljning av Sveriges deltagande i gemensamma europeiska projekt. 

Ansökningsomgångarna 2000-2003 (nummer 16 i IPK:s rapportserie). 

Europeiska kommissionen 

Generaldirektoratet för utbildning och kultur 

http://www.europa.eu.int/comm/dgs/education_culture/index_sv.htm 

Education and Training 

http://www.europa.eu.int/comm/education/index_en.html 

129

Call for projects, proposals and for expressions of interest 

http://www.europa.eu.int/comm/education/programmes/calls/callg_en.html 

e-Learning 

http://www.europa.eu.int/comm/education/programmes/elearning/index_en.html 

Evaluation of programmes and initiatives in the fields of education and training 

http://www.europa.eu.int/comm/education/programmes/evaluation/evaluation_en.html 

Cooperation with third countries 

http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/cooperation/cooperation_en.html 

Recognition and transparency of qualifications 

http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/rec_qual/rec_qual_en.html 

Ploteus 

http://europa.eu.int/ploteus 

Program 

EU-program 

SOKRATES 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/socrates/socrates_en.html 

ERASMUS 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/socrates/erasmus/erasmus_en.html 

EU-AUSTRALIEN 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/calls/australia/australia_en.html 

EU-JAPAN 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/calls/japan/japan_en.html 

EU-KANADA 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/eu-canada/canada_en.html 

EU-NYA ZEELAND 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/calls/newzealand/newzealand_ 

en.html 

130

EU-USA 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/eu-usa/usa_en.html 

ALFA 

http://europa.eu.int/comm/europeaid/projects/alfa/index_en.htm 

ALßAN: 

www.programalban.orghttp://europa.eu.int/comm/europeaid/projects/alban 

ASIA-LINK 

http://europa.eu.int/comm/europeaid/projects/asia-link/index_en.htm 

TEMPUS 

www.etf.eu.int/tempus 

http://europa.eu.int/comm/education/programmes/tempus/index_en.html 

LEONARDO DA VINCI 

http://www.europa.eu.int/comm/education/programmes/leonardo/leonardo_en.html 

Sida-finansierade program 

MFS-PORTALEN: www.mfs.nu 

OECD:S BISTÅNDSKOMMITTÉS (DAC) lista över länder som definieras som 

utvecklingsländer: http://www.oecd.org/dataoecd/35/9/2488552.pdf 

Övriga program 

IAESTE 

svenska webbplatsen: www.iaeste.se 

internationella webbplatsen: www.iaeste.org 

ASEM-DUO 

www.asemduo.org 

Övriga referenser 

Regleringsbrev för Internationella programkontoret 2004 (www.programkontoret.se) 

National Action Plan – Internationella programkontorets policydokument för Erasmus 

i Sverige (www.programkontoret.se) 

131

EU-USA 

EU-KANADA 

Alfa 

Alßan 

Program för högskolan 

Nordplusprogrammen 

Tempus 

Sokrates 


Tempus 

IAESTE 

Minor Field Studies 



EU-Japan 

ASEM-DUO 

Asia-Link 

EU-Australien 

EU-Nya Zeeland

Internationella programkontoret är en myndighet 

under Utbildnings- och kulturdepartementet. 

Myndigheten ansvarar för en mängd 

internationella program och aktiviteter inom 

utbildningsområdet. 

Internationella programkontoret - Box 22007 - 104 22 Stockholm - Kungsbroplan 3A 

Telefon: 08-453 72 00 - Fax: 08-453 72 01 - E-post: registrator@programkontoret.se 

Webbplats: www.programkontoret.se

HÃ¶gskoleenhetens Ã¥rsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?