Hävkraft från EU för utveckling av företagsverksamheten (pdf)

rakennerahastot.fi

Hävkraft från EU för utveckling av företagsverksamheten (pdf)

Hävkraft från EU för

utveckling av företagsverksamheten

Strukturfondsperioden 2007–2013


Innehåll

3 Hävkraft från EU för utveckling av

företagsverksamheten

4 Europeiska regionala

utvecklingsfonden och Europeiska

socialfonden är centrala stödkällor

6 Inverkan på miljön, samarbetet

och jämlikheten under lupp

7 EU-stödet riktas via program

9 Mera information

10 För vilka projekt kan man ansöka

om stöd från Europeiska regionala

utvecklingsfonden?

11 För vilka projekt kan man ansöka om

stöd från Europeiska socialfonden?

12 Hur skall jag gå tillväga för att få

EU-stöd?

14 Från vilka andra håll kan jag ansöka

om stöd för utvecklingsprojekt?

Edita Prima Ab 4/2008


Hävkraft från EU för

utveckling av

företagsverksamheten

Med stöd från Europeiska

unionen förbättras kompetensen,

sysselsättningen och

konkurrenskraften i Finland.

Målsättningen är ett Finland som

har arbetsplatser, kunnig arbetskraft,

framgångsrika företag och en

innovationsstimulerande atmosfär.

Finland bör vara ett land i vilket

människor vill leva, bo och arbeta.

Stöd för grundande och utveckling

av små och medelstora företag är

en nyckelfaktor i detta hänseende.

Syftet med EU-stödet är att skapa ett

så gott företagsklimat som möjligt i

hela Finland.

EU-stödet främjar företagens konkurrenskraft och

tillväxt och därigenom sysselsättningen. Stödet är i

första hand avsett för grundande och utveckling av

små och medelstora företag samt för utveckling av

kompetensen vid och tillväxten hos dessa företag.

Stödet riktas främst till nya innovativa företag och

tillväxtföretag samt till företag i brytningsskeden

såsom generationsväxling. En ny tyngdpunkt utgörs

av företagen inom servicebranschen, som snabbt

ökar i antal och erbjuder nya arbetsplatser. Nya företagsetableringar

efterlyses framförallt inom skapande

branscher, inom välfärdssektorn och inom

kvinnoföretagssegmentet.

Stöd beviljas sådana företagsstimulerande projekt

av hög kvalitet som förbättrar konkurrenskraften på

lång sikt. Stöden riktas framför allt till de produktions-

och servicebranscher som är viktiga med tanke

på den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen,

konkurrenskraften och produktivitetsutvecklingen.

Vid sidan om utvecklingsstöd till enskilda företag,

beviljas även EU-stöd för klusterbildning och utveckling

av företagsklimatet. EU-stöden kan även

gälla utbildning, utvecklingsprogram och experthjälp

för företagen. Hög kompetensnivå hos företagens

ledning och personal ökar konkurrenskraften

och produktiviteten.

3


Europeiska

regionala

utvecklingsfonden

och Europeiska

socialfonden

är centrala stödkällor

Europeiska regionala

utvecklingsfonden (ERUF) och

Europeiska socialfonden (ESF)

beviljar stöd för företagsutveckling.

Europeiska regionala utvecklingsfonden stöder

utvecklingen av både enskilda företag och verksamhetsmiljö.

Stöd beviljas såväl existerande som nya

företag. Syftet med utvecklingen av verksamhetsmiljön

är att kunna erbjuda företagen de tjänster de

behöver och att lägga grunden till sådana samarbetskluster

som gynnar företagsverksamheten.

Europeiska socialfonden stöder bland annat utbildning

av företags ledning och personal, utveckling av

företags eller företagsgruppers verksamhet samt

rådgivning och experthjälp till företag.

Enskilda företag kan utveckla sina produkter och sin verksamhet,

utbilda personalen samt erhålla stöd för tillväxt tack vare

strukturfondens hävstångseffekt.

4

Företaget Allu Finland Oy i Hollola

fick ERUF-stöd redan på 1990-talet

för sina djärva internationaliseringsplaner.

Nu kommer 85 procent av Allu

Finlands omsättning från utlandet.

Företaget tillverkar apparatur för

markberedning och för miljöbranschen.

Företaget Nordlift Oy från Sodankylä

har erhållit ESF- och ERUF-stöd för sin

produktutveckling. Företaget har utvecklat

en internationell topprodukt av

sina lyftanordningar för tunga fordon.

Transportföretaget Kuljetus M.

Kovalainen från Pello har utnyttjat

utbildnings- och utvecklingsprogrammet

för kontrollerad tillväxt, HAKA,

som finansieras av ESF. Programmet

har planerats för kontroll av växande

företag och ordnas för företagsledningen.

Företaget har även fått ERUFstöd

genom Lapplands TE-central för

att utveckla sitt ADB-system.


Wetend Oy som utövar forskningsoch

produktutvecklingsverksamhet i

Nyslott är ett utmärkt exempel på vad

man kan åstadkomma genom samarbete

mellan företag och universitet. Företaget

utvecklar produkter som används

inom pappers- och massaindustrin för

att blanda och sköta tillsatsämnen.

Forskningsenheten FiberLaboratory

vid Villmanstrands tekniska universitet

deltar i produktutvecklingen. Wetend

har fått ERUF-stöd för att utveckla och

internationalisera sin verksamhet.

Europeiska regionala

utvecklingsfonden och

Europeiska socialfonden

stöder även utvecklingen av

enskilda företag.


Inverkan på

miljön,

samarbetet och

jämlikheten

under lupp

Miljökonsekvensbedömningen

är en central komponent i de

projekt som erhåller EU-stöd. Det

miljömässigt bästa resultatet

uppnås då de positiva och negativa

miljökonsekvenserna identifieras

redan i samband med projekturvalet.

Även Finlands lagstiftning

förutsätter projektrelaterad

miljökonsekvensbedömning.

Samarbete på olika nivåer, mellan projektrealiserare,

myndigheter, näringsliv och olika organisationer,

förekommer i alla projektskeden. Till kompanjonskap

och samarbete uppmuntras vid både projektplaneringen

och -realiseringen.

Ett av EU:s stödkriterier gäller främjandet av jämlikhet

i hela samhället mellan bland annat könen, åldersklasserna

och befolkningsgrupperna. Även den

nationella lagstiftningen stipulerar jämlikhet mellan

könen vid projektrealiseringen.

Nytt liv i Saluhallen

6

År 2001 var företagarna i Åbo Saluhall

bekymrade över saluhallens framtid.

Omsättningen sjönk för saluhallens

företag, företagarna började bli gamla

nog för en generationsväxling och

många av saluhallens försäljningsplatser

stod tomma. Man var tvungna att

sparka liv i saluhallens verksamhet.

Åbo saluhallsförening svarade på

utmaningen. Föreningen, som består

av företagare från saluhallen, beslöt

att företagarnas näring måste tryggas.

Man satte fart med hjälp av Åbo stad

och ESF-stödet och år 2006 hade saluhallen

en webbplats och en affärsplan

som motsvarar de nya utmaningarna.

Personalen hade utbildats, ett tiotal

generationsväxlingar hade genomförts

och dessutom hade man bildat nätverk

med saluhallar i andra städer.

Projektchef Heikki Samsten

berättar att företagarna var av den

åsikten att projektet till och med hade

överträffat de uppsatta målen. ”Just nu

används alla försäljningsplatser i saluhallen,

besökarantalet har ökat i jämn

takt och företagen har kunnat anställa

mer personal. Företagen satsar på sin

egen utveckling, och 90 procent har

sanerat sina utrymmen.”

”Projektet hjälpte oss att påbörja

en strukturförändring och skapade tillförsikt

inför framtiden”, säger Samsten.


EU-stödet riktas

via program

Programmen för EU-stöd fastställs

för en sjuårsperiod. Den nuvarande

programperioden omfattar åren

2007–2013. EU-stödet reserveras

separat för varje programår.

Stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden

beviljas under programperioden 2007–2013 via fem

regionala program i Södra, Östra, Västra och Norra

Finland samt på Åland. Programmen baserar sig

utvecklingsbehoven i respektive region. I programmen

definieras strategin och åtgärderna, den

därmed förbundna finansieringen samt resultatmätarna.

I Fastlandsfinland utbetalas stödet från Europeiska

socialfonden via ett program, som är uppdelat i en

riksomfattande del och regionala delar. Programmen

beskrivs noggrannare i programbroschyrerna.

I saluhallen har alla verkligen arbetat

mot samma mål, och Samsten berättar

att han har fått lysande kontakter

tack vare projektet. ”Personligen har

jag fått ut väldigt mycket av projektet.

Den viktigaste gåvan har varit att

förstå att det är möjligt att få till

stånd en förändring. Mitt råd till alla

som funderar på ett eget projekt är

att ta mod till er, ha tålamod och våga

fråga!”


Företag, läroanstalter,

forskningsinstitut,

kommuner och andra

rättsliga samfund eller

sammanslutningar av dessa

kan söka om EU-stöd för

sina projekt.


Mera information

Vad innebär

EU-stöd i praktiken?

EU-stöd innebär i praktiken att en del av det offentliga

projektstödet utgörs av EU-stöd från antingen

Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska

socialfonden, medan resten av stödet kommer

från nationella offentliga finansiärer. Utöver

stöden skall projekten omfatta en viss självfinansiering.

Stödets typ och belopp varierar enligt den

offentliga finansiären, projektets innehåll och den

nationella lagstiftningen.

Var kan man ansöka

om EU-stöd och var

hittar man ytterligare

information?

För företagsverksamheten är de mest centrala offentliga

finansiärerna arbetskrafts- och näringscentralerna

(TE-centralerna), Finnvera Abp och Teknologiska

utvecklingscentralen TEKES. TE-cantralerna

beviljar stöd för enstaka företags olika utvecklingsprojekt

samt större projekt som utvecklar verksamhetsmiljöer.

Finnvera Abp beviljar företagen lån och

borgen. TEKES för sin del finansierar företagens och

forskningsinstitutionernas F&U-projekt. Dessutom

finansierar även landskapsförbunden företagens utvecklingsprojekt.

De offentliga finansiärerna berättar om ansökningsförfarandet

och eventuella ansökningstider på sina

webbplatser. Finansiärernas kontaktuppgifter finns

i slutet av broschyren.

Vem kan ansöka

om EU-stöd?

Projektrelaterat EU-stöd kan sökas av företag, läroinrättningar,

forskningsinstitut, kommuner och

andra behöriga organisationer samt kombinationer

av dessa.

9


För vilka projekt kan man ansöka om stöd

från Europeiska regionala

utvecklingsfonden?

För vilka projekt kan man ansöka

om stöd från Europeiska regionala

utvecklingsfonden?

Stöd för utveckling av enskilda företag

Stöd för verksamhetsutveckling vid enskilda företag

beviljas för bland annat:

· utveckling av produkter, tjänster eller produkti

onsmetoder inklusive implementering,

· skapande av ny teknologi, förstärkning av där

med förbunden kompetens samt applikation

och implementering,

· företagstillväxt och verksamhetsutvidgning,

· internationalisering och marknadsundersökningar,

· ny företagsverksamhet och nya företag,

· produktutveckling samt produktifiering och

kommersialisering av innovationer.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

stöder utvecklingen av både enskilda

företag och verksamhetsmiljö.

Avsikten är att ha livskraftiga och

konkurrenskraftiga företag i hela

Finland.

Stöd för utveckling av verksamhetsmiljön

Stöd för utveckling av verksamhetsmiljö beviljas för

bland annat:

· inrättande av behövliga tjänster,

· skapande av företagskuvöser,

· kapitalplacering,

· små och medelstora företags samarbete, före

tagsnätverk och klusterbildning,

· diversifiering och förstärkning av regionens före

tagsverksamhet,

· samarbete mellan företag, läroinrättningar,

forskningsinstitut och andra offentliga samfund,

· utveckling av forsknings-, kompetens- och inno

vationsmiljöer som stöder företagsverksamheten.

10


För vilka projekt kan man ansöka om stöd

från Europeiska

socialfonden?

Stöden från Europeiska socialfonden

ökar sysselsättningen och främjar

jämlikheten. Målen uppnås med hjälp av

olika utvecklingsprogram, experttjänster

och utbildning.

Europeiska socialfonden beviljar stöd för bland annat:

· tillhandhållande av företagarutbildning och annat

stöd till företag i etableringsfasen,

· genomförande av utvecklingsprogram för

ledningen och höjning av ledarkompetensen,

· utveckling av arbetstagarnas kompetens,

· företag som står inför ägarbyte, generationsväxling

eller andra brytningsskeden,

· ökning av affärkompetensen och utveckling

av nya verksamhetskoncept,

· förbättring av internationaliseringsberedskapen

· utveckling av forskning och innovativitet,

· skapande av innovationskluster,

· implementering och effektiv och kompetent användning

av data- och kommunikationsteknologi,

· utveckling av nya företagsformer samt främjan

de av olika företagargrupper såsom kvinnliga företagare,

sociala företagare och akademiska företagare,

· genomförande av branschspecifika samt

företagsspecifika utbildningsprogram för små

och medelstora företag.

11


Hur skall jag gå tillväga

för att få EU-stöd?

Gå tillväga på följande sätt om du vill

ansöka om EU-stöd för ett projekt

som främjar företagets verksamhet

eller verksamhetsmiljö:

• Kontakta personer som är intresserade av idén

och vill utveckla den vidare. Kontakta även

personer som berörs av utvecklingen. Försäkra

dig om att idén stöds av din egen organisation

och av nödvändiga samarbetspartner.

• Diskutera projektet med regionens offentliga

finansiär. För att säkerställa att projektet

kommer rätt igång, bör det diskuteras med

finansiärerna redan i planeringsfasen.

• Vid sidan om strukturfondsprogrammen bör

du även bekanta dig med strategierna och

realiseringsplanerna i den egna regionens

landskapsprogram.

Hundratals nya företag årligen

12

Även en bra företagsidé kan förbli en

dröm, om det känns oöverkomligt att

förverkliga den rent praktiskt. Hjälp

finns emellertid att få på nyföretagarcentralen,

där man kan sparra affärsidén

med en expert och göra upp en

affärsplan, fundera på startstöd och

planera hur man ska få verksamheten

att bli lönsam.

I området Päijänne-Tavastland

verkar nyföretagarcentralen Silta

yrittäjyyteen – Lahden alueen uusyrityskeskus

ry (En bro till företagsamhet

– Lahtisregionens nyföretagarcentral).

År 2007 fick nyföretagarcentralen

ERUF-stöd för att och utveckla och

stabilisera verksamheten.

”Fortsättningsprojektet är ett

utmärkt exempel på hur mycket man

kan göra för en rimlig summa pengar”,

berättar verkställande direktör Sari

Suominen. ”Redan en tredjedel av

alla nya företag i Päijänne-Tavastland

grundas med stöd av Lahtisregionens

nyföretagarcentral”, fortsätter Suominen.

Kunderna till kontoret på fyra

personer grundar årligen över 300 företag.

Ca hälften av centralens kunder

är kvinnor, och det finns även många

kunder med invandrarbakgrund.

Enligt Suominen har speciellt

samarbetet med den privata sektorns

expertföretag fått väldigt bra respons.


EU-stöden är alltid tidsbundna och relaterade

till innehållet i ett avgränsat projekt. För

projekten uppgörs alltid en projektplan,

som omfattar innehåll, arbetsfördelning,

målsättning, faser, budget, finansieringsplan

och tidsschema.

• I de flesta fallen görs stödansökan elektroniskt

i systemet EURA2007. Stöd som beviljats

av TE-centralerna, TEKES forsknings- och

utvecklingsfinansiering samt Finnvera

Abp:s lån och garantier söks på separata

ansökningsblanketter och enligt separat

förfarande. Den offentliga finansiären ger

ytterligare information om inlämning av

stödansökningar.

• Bekanta dig med EU-programmen,

målsättningarna, ansökningstiderna och andra

villkor på webbadressen www.strukturfonder.fi.

Sidan innehåller länkar till regionernas och

de offentliga finansiärernas webbplatser.

Finansiärerna ger experthjälp i projektets

planerings- och inledningsfaser.

”Våra kunder har klart nytta av projektet:

rådgivning vid grundandet, råd för

företagets utveckling och kontakter

till andra företagare. Jag har även själv

lärt mig mycket nytt under resans

gång”, berättar Suominen.

”Utan projektfinansiering hade

inte allt detta kunnat genomföras”,

säger Suominen och påminner om att

det är all anledning att vara noggrann

när man gör planer och ansökningar.

”Bra planerat är hälften vunnet.”


Från vilka andra håll

kan jag ansöka om stöd för

utvecklingsprojekt?

Stöd för företag på landsbygden från

programmet för utveckling av landsbygden

Färetagen på landsbygden har möjlighet att söka

stöd för utveckling och investeringar även från Fastlandsfinlands

program för utveckling av landsbygden.

Genom detta program beviljas stöd från Europeiska

landsbygdsfonden. Ytterligare information kan du få

från TE-centralerna.

Övriga EU-program

Europeiska unionen har även andra tema- och ramprogram

för utveckling av företagsverksamheten.

Läs mer på Europeiska kommissionens webbplats

på adressen ec.europa.eu/enterprise/sme.

Tekes övriga finansieringsmöjligheter

för företagen

Tekes finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt

med bland annat produktutvecklingslån. Företags

och offentliga forskningsinstituts forsknings- och

utvecklingsprojekt kan upptas i Tekes pågående

teknologiprogram. Ytterligare information finns på

Tekes webbplats på adressen www.tekes.fi.

14


FINANSIÄRER

Finnvera Abp

www.finnvera.fi

Länsstyrelserna

http://www.laaninhallitus.fi

Landskapsförbunden

www.reg.fi

Utbildningsstyrelsen

www.oph.fi

Vägdistrikt

www.tiehallinto.fi

Utvecklingscentralen för

teknologi och innovationer,

Tekes

www.tekes.fi

Arbetskrafts- och

näringscentralerna

www.te-keskus.fi

Kommunikationsministeriet

www.lvm.fi

Undervisningsministeriet

www.minedu.fi

Inrikesministeriet

www.intermin.fi

Social- och

hälsovårdsministeriet

www.stm.fi

Arbets- och näringsministeriet

www.tem.fi

Miljöministeriet

www.ymparisto.fi


www.strukturfonder.fi

More magazines by this user
Similar magazines