Dokumentation - Regionförbundet Sörmland

region.sormland.se

Dokumentation - Regionförbundet Sörmland

EU:s sammanhållningspolitik och

strukturfonderna

Dokumentation från Regionförbundet Sörmlands ledningskonferens

i Bryssel den 20-22 maj 2013


Datum

Dnr

2013-06-27 12-060

Dokumentation från ledningskonferensen i Bryssel den 20 -

22 maj, 2013

Temat för årets ledningskonferens, som hade 41 deltagare, var EU:s sammanhållningspolitik

och strukturfonderna där syftet var att mobilisera i Sörmland inför den

kommande strukturfondsperioden som startar 2014.

Denna gång hade vi utmärkt assistans från Stockholmsregionens Europakontor i

Bryssel när det gäller att utforma programmet. Ett varmt tack för det till Per Spolander,

som också fungerade som konferensens moderator, och Madelen Charyszcak!

I denna dokumentation har vi samlat noteringar från programmets olika avsnitt. I

slutet finns resultatet av den enkät som deltagarna besvarade efter hemkomsten samt

program och deltagarförteckning.

De medverkandes presentationer finns på regionförbundets hemsida, liksom denna

rapport, www.region.sormland.se

Här hittar du de olika avsnitten:

Sidan

Hur tar vi till oss sammanhållningspolitiken och hur lyckas vi bättre 3

med strukturfonderna inför nästa strukturfondsperiod? Synpunkter från gemensamma

diskussioner

Det här kan vi göra för er! Per Spolander, VD, Stockholmregionens Europakontor 7

The State of the Union, Hans Martens, Chef för European Policy Center 7

Europa 2020 och Sverige – utmaningar och prioriteringar på nationell och regional 9

nivå, Mona Björklund, vice enhetschef, EU-kommissionens generalsekretariat

Vilka är Sveriges utmaningar? Anders Lindholm, Regionalråd, Sveriges Ständiga 10

Representation vid EU

The Brabant Agenda – ett gott exempel! Edwin Mermans,Hhandläggare, provinsen 12

Noord-Brabant, Nederländerna

Joint power of the dwarfs – ett gott exempel! Sabine Stölb,Kkoordinator för territoriellt 12

samarbete, Ministeriet för hållbar utveckling och infrastruktur, Luxembourg

Box 325, 611 27 Nyköping

Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64

Telefon: 0155-778 90

E-post: info@region.sormland.se

Hemsida: www.region.sormland.se

Org nr: 222000-1545 Sida 1(15)


Målmedvetet – Strategiskt – Långsiktigt – ett gott exempel! Sven Kastö, Chef för 13

Småland-Blekinges Brysselkontor

Hur säkrar vi kompetens som ger arbetstillfällen? Carl-Albert Hjelmborn, Utbildnings- 15

råd Sveriges Ständiga Representation vid EU

Program och deltagarförteckning

Sidan

Göran Norberg, Monica Swärd, Catharina Frändberg och Carina Jönhill Nord på

förbundskontoret har svarat för anteckningarna.

Sid 2(15)


Hur tar vi i Sörmland till oss sammanhållningspolitiken och hur

lyckas vi bättre med strukturfonderna inför nästa strukturfondsperiod?

Samlade synpunkter från gemensamma diskussioner.

Detta avsnitt inleddes första dagen och följdes upp med en avslutande diskussion

under konferensens sista dag. Här nedan följer ett sammandrag av synpunkter från

diskussionerna. 1

Men först en slutsats av diskussionerna:

Regionförbundets medlemmar ger tydliga signaler som innebär att Sörmland ska

vara ett aktivt län i arbetet med att nyttja strukturfondernas möjligheter i kommande

strukturfondsperiod.

Nuvarande strukturfondsperiod

Göran Norberg inledde med att visa en sammanställning över projekt som genomförts

i Sörmland med finansiering från strukturfonderna. Regionförbundet har dessutom

varit en av de största finansiärerna av projekt tillsammans med övriga regionförbund

och universiteten och högskolorna. Ett exempel på ett specifikt lyckat EUprojekt

i regionförbundets regi är projektet EU2020 Going Local.

Strukturfondspartnerskapet har summerat nuvarande period och har redovisat några

erfarenheter hittills: Man konstaterar att det genomförts många länsöverskridande

projekt och att högskolor och universitet är viktiga som motorer. Partnerskapet tycker

att konkurrensen vid fördelningen varit ganska svag och partnerskapet har haft för

få projekt för att kunna prioritera. Partnerskapet tycker också att projekten ofta varit

breda och otydliga.

Eva Callhammar, ledamot i strukturfondspartnerskapet på SKL- mandat gjorde en

liten reflektion. I början av perioden var vi i Sörmland inte så aktiva. Det gäller att

vara med från början annars tar pengarna slut. Målet 4000 nya jobb trodde Eva inte

kommer att uppnås. När finanskrisen kom var man inom partnerskapet lyhörda och

ställde om programmet för att möta upp.

Marita Skog, kommundirektör,Vingåker, gav ett framtidsperspektiv för år 2020. Aktiva

och Attraktiva är ledord för att nå regional tillväxt. Det är så lätt att hamna i den

vardagliga verksamheten och glömma att se nyttan av att lyfta sig till olika nivåer

och samverka. Vill vara med och påverka programskrivningen så att alla våra frågor

kommer med i programmet.

1 Inklusive synpunkterna i deltagarenkäten

Sid 3(15)


Vad tar vi med oss hem, generellt?




Det är lätt att blanda ihop det nationella reformprogrammet och partnerskapsöverenskommelsen.

Diskussionen på hemmaplan måste fortsätta med funderingar på olika områden

och hur kommunerna kan samarbeta om gemensamma ansökningar.

Det går att göra mer än vad vi har gjort men det råder förvirring när detta ska

översättas till verkstad. Vi måste sätta upp ett mål med mer resurser så att vi blir

mer lyckosamma än under innevarande period.







Det är svårt att hitta strukturerna, det hela är komplext. EU är inte något projekt,

vi är med och vad göra för att få in det på bästa sätt? Vi har en vild idé om att erbjuda

högre utbildning i EU-kunskap om hur man ska kunna utnyttja systemen

(om det inte redan finns en sådan). Något för högskolan i Eskilstuna? De nya

jobben måste fram liksom överbryggningen från gamla till nya jobb. Framför oss

ligger en generationsväxling. Hela kommunen måste med.

Vi måste bli bättre på hållbara projekt och på vad vi prioriterar. Hitintills har det

var lite ”lösa puckar”. Skolfrågorna är viktiga liksom energi- och klimat och

sysselsättning. Utbildningsfrågor i bred mening det vill säga med kompetensförsörjning

och generationsskiften.

Vi har behov av att bredda kunskaperna i länet när det gäller de här frågorna,

vilka är ganska avancerade där flera personer behöver ha större förståelse och

mer kunskap. Östsam är duktiga.

I viss mån har dagarna väckt fler frågor än svar. Det pågår flera parallella processer

för verkstad och kunskaperna är blandade.

Vem ska göra vad? Regionförbundet? Kommunerna? Vad får vi ut av det vi gör?

ÄR vi med i Stockholmskontoret? Vi får inte stänga in oss i Sörmland!

Hur vill vi samarbeta om strukturfonderna på hemmaplan?

Programskrivningsarbetet:


Politiker (19 st) och olika förbund ingår i partnerskapet där konsensus krävs.

Önskemål från flera regioner är att det ska finnas politiska beslutsfunktioner

och att besluten därmed inte ska fattas i partnerskapet. Ett utkast till program

kommer att finnas om en månad men vi kommer inte att kunna ha en stor

samling kring detta. Regionstyrelsen beslutar om programmet i september.

Sid 4(15)


Regionerna har ganska mycket att säga till om i programskrivningsarbetet för

vilket de olika regionernas RUP:ar utgör grunden.

Sverige har egna regelsystem för att få ta del av pengar framförallt i socialfonden.

Det är för mycket säkerhetssystem runt fonderna. ESF har hört kritiken men

det är osäkert om man har tagit den till sig. I Sverige finns principen att låta de

som står längst ifrån arbetsmarknaden ta del av socialfondens pengar. Detta är

emellertid inte ett krav från EU.

Det är önskvärt att det nya strukturfondsprogrammet tillåter ramprogram där det

ryms kommunala och landstingsinitiativ.

Det är viktigt att de gamla prioriteringarna ryms i de nya programskrivningarna.

Vi måste koppla ihop allt kring Sörmlandsstrategin 2020 och det är nu som kopplingen

skrivs in i det nya programmet.

Vidare:

Kommunernas egna agendor bör kopplas till Sörmlandsstrategin 2020.







Hitta former för ett strukturerat arbete där landstings- och kommunledningar

deltar i rätt frågor. Systematiskt arbete är nödvändigt. Samla ihop länets kompetens

samt organisationen för detta med ett tydligt ledarskap.

Skapa ett ramprojekt utifrån minsta gemensamma nämnare mellan kommunerna

och regionförbundet samt aktualisera Sörmlandsstrategin i bredare läger

av politiker och tjänstemän .

Starta en samverkansgrupp med fokus på strukturfonderna, med representation

från alla kommuner/landsting och regionförbund där uppgiften är att inventera

behov, föreslå åtgärder och vara pådrivande i arbetet med att ansöka

om medel.

Våga avsätta resurser till medfinansiering och skapa budgetutrymme. Genom

en gemensam budget kan vi finansiera och förbereda oss under hösten.

Föra ut detta i våra egna organisationer, informera brett till exempel i kommunfullmäktige

och kanske bjuda in KS- presidierna till regionförbundet för

diskussioner i frågan. Prata mer om goda exempel och vad vi kan uppnå.

Samarbetet kan ske genom EU-samordnarna och en ansvarig tjänsteman på

regionförbundet som kan se helheten och hur det hela hänger ihop.

Sid 5(15)


Vad kan regionförbundet göra för att stötta arbetet?



Regionförbundet har en viktig roll som samordnare, stöd, koordinator, informationsspridare

och medfinansiär, viktig i länet men också utanför Sveriges gränser.

Regionförbundet bör tillsätta en resurs som tar fram verktyg/manual/metod för

förenkling av ansökan om EU-medel, som praktiskt samordnar och hjälper

kommunerna att gemensamt sätta ihop EU-projekt och ansökningar samt skapar

möjligheter/stöd för samarbete flera kommuner emellan kring ett/flera projekt.






Skapa ett ramverk så att kommunerna kan avropa.

Bli bättre på hållbara projekt. Bredda kunskaperna i länet. I vissa delar bör näringslivsansvariga

vara delaktiga på något sätt.

Kommunernas storlek ska inte vara avgörande för deltagande i projekt, med

andra ord vi ska inte behöva bygga upp "hantverkskompetensen" i varje kommun.

Regionförbundet ska inte bara coacha och curla utan vad VILL regionförbundet

göra? Bredbandsutbyggnad? Vi har redan skrivit ned viljeinriktningen.

Mer kontakter för att samla kompetensen i arbetet. Det kan gälla såväl kommunernas

handläggare men även RAR där man utvecklar denna kompetens både i

länet och i samverkan med andra samordningsförbund. Detta för att politiken

ska kunna koncentrera sig mer på vad och inte hamna i diskussioner om hinder

i den administrativa hanteringen.


Sid 6(15)


Det här kan vi göra för er!

Per Spolander, VD, Stockholmsregionens Europakontor

EU påverkar mer än vi tror på regional nivå. Stockholmskontoret

har kommit till för att vara med och påverka

beslut och strukturer i EU. Det finns andra regionala kontor som mer har fokus på

projektmatchning och hjälp med ansökningsförfarande. Det har inte stockholmskontoret.

Stockholmskontorets uppgifter:

Påverkansarbete där man utgår från Stockholmsregionens specifika önskemål

Studiebesök (Finansieras separat 2 )

Evenemang (Finansieras separat)

Ledning och medverkan i EU-projekt, t ex EU2020 Going Local (Finansieras

separat)

Specifik Intressebevakning (Finansieras separat)

Det finns lobbyorganisationer även från länder utanför EU. Från USA finns ett stort

intresse för EU och dess beslut. Även större privata företag har bevakning på förslag

och beslut inom EU. Man räknar med att det finns ca 5 000 lob-byister i Bryssel.

Stockholm har gott anseende i EU-förvaltningen. Stockholm anses vara en stark

region med tillväxt både finansiellt och befolkningsmässigt.

En aktuell fråga just nu är offentlig upphandling. Stockholmskontoret har fört fram

önskemål om förenkling. Verkar inte bli framgångsrikt. Upphandlingsreglementet är

en sk mjuk lagstiftning och det är upp till vår regering att besluta om hur strikt man

vill följa reglerna.

www.stockholmregion.org

The State of the Union

Hans Martens, chef för European Policy Center

Martens talade om ”The state of the Union”, sett i ett globalt sammanhang

med nuvarande ekonomiska och politiska kriser. Han

ifrågasatte inledningsvis om vi verkligen har en ”eurokris”, eftersom eurons värde

2 Dvs ingår inte i medlemsavgiften

Sid 7(15)


elativt sett varit ganska stabil de senaste åren. Vidare ifrågasatte han om statsskulderna

och budgetunderskotten i dagens europeiska krisländer verkligen är så mycket

större än hos andra EU medlemmar eller i USA.

De styrande staterna inom EU med den europeiska centralbanken i spetsen fokuserar

alltför mycket på nedskärningar och budgetkontroll när fokus istället borde vara på

tillväxt och jobb. Han menade att ”tillväxt” inte – som en del hävdar – är ett gammalmodigt

begrepp. Med en så hög arbetslöshet som idag är det inte försvarligt att

hävda något dylikt.

För att tackla Europas aktuella problem och utmaningar krävs insatser på såväl global,

europeisk, nationell och regional/lokal nivå. Något av en Marshallplan skulle

behövas, t ex via ett slags ”Utvecklingsaktie” som EU-staterna och andra rika länder

kunde teckna. Eller varför inte helt enkelt ”släppa lös” annat tillgängligt kapital som

finns hos Europeiska Investeringsbanken, i EU:s strukturfonder och i olika pensionsfonder

för att skapa resurser för samhällsinvesteringar och därmed arbetstillfällen.

Det finns annars risk för att de omfattande nedskärningarna leder till uppkomsten av

fler och starkare högerpopulistiska politiska partier.

På miljöområdet pekade han på vikten av innovationer, ett konkret exempel är solfångare.

Dessa är inte bara miljövänliga utan producerar också billigare energi långsiktigt

- samtidigt som de skapar jobb. Mycket innovation och skaparkraft skulle

också kunna skapas på lokal och regional nivå genom ett betydligt enklare regelverk

för strukturförordningarna, som ju upptar en stor del av EU:s budget. EU:s rädsla för

missbruk och korruption av fonderna riskerar att bli förlamande.

Martens analys var ganska dyster när det gäller dagens EU men han framhöll att det

inte är för sent att göra förändringar. Det finns en hel del goda ambitioner i EU 2020

och även i det ursprungliga budgetförslaget som kan tas upp på nytt. Men viktigaste

av allt menade han avslutningsvis, är att medlemsstaterna skickar sina bästa politiker

till EU för att skapa tilltro och framtidvisioner.

Sid 8(15)


Europa 2020 och Sverige – utmaningar och prioriteringar på nationell

och regional nivå

Mona Björklund, vice enhetschef, EU-kommissionens generalsekretariat

EU-kommissionens generalsekretariat har en koordineringsroll för

EU2020-strategin. Tillväxten har gått tillbaka totalt sett, men det finns

en stor spridning mellan länderna. Generalsekretariatet förutspår att

ekonomin vänder i slutet av 2013 och att det tar längre tid att lösa arbetslöshetsproblemet

som är spritt i hela EU.

På kort sikt handlar strategin och generalsekretariatets arbete om dessa ekonomiska

problem. På längre sikt handlar det om hållbarhet för andra utmaningar som demografin,

globaliseringen och klimatförändringarna. Målen i EU2020 är utgångspunkten

och det gäller att använda resurser på ett effektivt sätt, till exempel genom att

skapa nya jobb inom gröna sektorn.

Var står vi idag?

Måluppfyllelsen totalt sett för EU2020 är låg, endast två av

alla målen, de som är lagstadgade, uppnås och trots att de

flesta målen anses ännu svårare att nå nu i krisens spår finns

inga planer på att revidera dem för målåret 2020.

EU2020-strategin

Tre pelare; smart, hållbar och

inkluderande

Den europeiska terminen

Sedan något år tillbaka skickar kommissionen ut landsspecifika

rekommendationer till varje enskilt land. Detta med

anledning av att en av slutsatserna från Lissabonsstrategin

var att man då inte hade en tillräckligt bra uppföljning av

den. Därför finns nu Den Europeiska terminen som innebär

uppföljning och årlig cykel med integrerad uppföljningsprocess

som innehåller flera olika måluppföljningar.

Den årliga cykeln innehåller också en politisk prioritering

och nationella reformprogram. Hur nå målen och hur följa

upp? Kommissionen utvärderar dessa reformprogram och

skickar ut landsspecifika rekommendationer till varje land i

slutet av maj.




Fem huvudmål på Europanivå;

siffror på sysselsättningsgrad,

forskning, 202020 energi och

klimatmål, utbildningsnivån och

fattigdomsbekämpningen

Sju flaggskeppsinitiativ; EUnivån,

tanken är att sprida best

practice

Andra EU-instrument; Inre

marknaden, Yttre förbindelser

och EU:s finansieringsinstrument

Rekommendationerna för Sverige handlar om att öka stabiliteten på bolåne- och bostadsmarknaden.

Sverige får beröm för sitt arbete med statsfinanserna, men behöver

förbättra deltagandet bland ungdomarna på arbetsmarknaden med bland annat effektiva

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den sista rekommendationen handlar om att

förbättra forskningsresultaten så att det blir mer innovativa resultat.

Sid 9(15)


Regional och lokal nivå

Även om detta är nationella reformprogram handlar det mycket om myndigheter på

regional och lokal nivå. De nationella reformprogrammen bör tas fram och följas upp

i samarbete mellan de olika nivåerna.

Kommissionens förväntningar på regionerna är förhållandevis stora och strategins

mål kommer inte att uppfyllas om inte regionerna är med i processerna. I Sverige

verkar det fungera ganska bra.

http://ec.europa.eu/europe2020

Vilka är Sveriges utmaningar?

Anders Lindholm, regionalråd, Sveriges Ständiga Representation

vid EU

Representationens uppgift är att visa hur Sverige arbetar

med rekommendationerna från kommissionen och vilka krav

EU2020-strategin ställer på Sverige. Representationen tar

fram reformprogrammet om hur Sverige ska arbeta med strategin

och svara upp mot rekommendationerna.

I reformprogrammet 2013 handlar det om makroekonomin, arbetsmarknaden med

mera. Sverige kan vara ganska defensivt just nu eftersom situationen är relativt god.

Nytt för i år är att man också redovisar vad som sker på regional nivå, goda initiativ

redovisas och det är SKL som skriver det kapitlet.

Kopplingarna mellan strukturfonderna och målen i EU2020 har ökat och är nu tydligare

än i den tidigare Lissabonstrategin. Man eftersträvar mer fokus i arbetet. Elva

områden är utvalda.

Det kan komma krav på att arbeta om strukturfondsprogrammen om de inte svarar

upp mot de makroekonomiska riktningarna. Det kan alltså bli tal om en hårdare styrning.

För att pengarna verkligen ska gå till de här områdena kan EU tvinga på ett

land viss lagstiftning.

Regelverket

Sammanhållningspolitiken har ett omfattande regelverk med sex förordningar som

styr. Nu pågår förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Jens

Nilsson (S), europaparlamentariker, sitter i det utskott som förhandlar för parlamen-

Sid 10(15)


tets räkning och man hoppas att var klar i augusti och senast i september. För första

gången tas ett bindande program fram, vilket kommer att innehålla bland annat ansvarsfördelning

och budget.

Partnerskapsöverenskommelsen

Partnerskapsöverenskommelsen kommer bl.a. att staka ut mål och inriktning för

strukturfondsprogrammen i Sverige när det gäller regional-, social-, landsbygds- och

fiskerifonden. Detta för att få största möjliga effekt av pengarna. Det handlar om nio

program, ett nationellt och åtta regionala (indelade i NUTS-områden).

Förhoppningen är att konkreta insatser kan starta senast hösten 2014. På Representationen

vet man ganska väl vad kommissionen förväntar sig att vi skriver i programmen.

Om vi följer detta kommer förhandlingarna att gå snabbare.

I Sverige är vi vana att göra rambeslut men så fungerar det inte inom EU då denna

typ av texter kan medföra risk för tolkningar. Därför måste vi formulera tydliga och

”onödigt” detaljerade texter.

Partnerskapsöverenskommelsen kommer att innehålla de elva målen, en socioekonomisk

analys, vad som behöver göras utifrån våra förutsättningar, hur fonderna ska

kopplas till de elva målen, hur fonderna hänger ihop och hur man avser att arbeta

mellan dem på övergripande nivå.

Utöver de nio programmen kommer det att finnas ett antal gränsöverskridande program

som Sörmland kan delta i, t ex Central Baltic.

Regionala program

De regionala strukturfondsprogrammen skrivs just nu och ska lämnas in i september

till Regeringen. Redan nu finns åtgärder som man önskar starta i början av 2014.

Enligt kommissionen går det att förskottera medel. Tillväxtverket avgör emellertid

detta, vilket kan innebära att vi måste avvakta till slutet av 2014 med de projekt som

vi kan se redan idag.

Alla pratar om förenkling och till viss del lyckas kommissionen få parlamentet att

minska detaljstyrningen. Från svensk sida har vi inte nått så långt i förenklingsnivå.

Nu ligger fokus på EU2020 med uppföljning över tid, ökad press på leveranser i tid

samt snävare ramverk för fonderna. 2019 finns en resultatreserv att fördela, 7 % till

de program som skött sig bäst! Detta stärker politiken.

www.regeringen.se

Sid 11(15)


The Brabant Agenda – ett gott exempel!

Edwin Mermans, Handläggare, Provinsen Noord Brabant, Nederländerna

Provinsen Noord Brabant ligger i södra Holland. Här har man

identifierat stora demokratiska utmaningar. Detta gjordes i en

Quadruple Helix-process. Man insåg direkt att provinsen var för

liten för att själv hitta lösningar på de framtida problem och utmaningar

man stod inför.

Man beslutade sig för att leta efter likasinnade inom EU och hitta

partners i olika program och organisationer. Eftersom man var aktiv inom Assembly

of European Regions (AER) valde man den organisationen som en plattform i sitt

letande.

När regioner har samma utmaningar är det lättare att hitta partners. När det var gjort

sökte man program där den åldrande befolkningens problematik kunde rymmas.

Detta arbetssätt har gett Brabant tre viktiga strategiska vinster:

Man har hittat förslag på framtidens vårdlösningar

Man kan erbjuda ett kvalitativt liv för den äldre befolkningen

Man har hittat affärsmöjligheter för innovativa företag.

www.brabant.nl

Joint power of the dwarfs – ett gott exempel!

Sabine Stölb, Koordinator för territoriellt samarbete, Ministeriet

för hållbar utveckling och infrastruktur, Luxembourg

Luxemburg har 537 000 invånare varv 40 procent är pendlare.

Landet har 109 kommuner och en arbetslöshet på 6,1 procent.

Sabine Stölb kom i kontakt med Sörmland tack vare en artikel i den tyska tidningen

Die Zeit 2008. Två år senare var hon med om att sjösätta EU2020 Going Local. Hon

talade om ”The Sörmland method” och hur vi kom överens om de elva indikatorer

som vi tyckte var attraktiva.

Sid 12(15)


Hon betonade att en av framgångsfaktorerna för Sörmland var det starka politiska

stödet och ägandet. Hon talade också om learning by doing.

I den diskussion som följde framkom bland annat följande:

Hur kan vi nyttja de resurser som finns att tillgå utifrån våra behov? Hur landar vi i

vardagen? Vi borde delta i ett gemensamt lärande. Är inte sammanhållningspolitiken

ett sätt för EU att styra? Ska vi lägga om vår politik för att det ska passa deras syften?

Vi behöver använda medlen mer strategiskt.

Det är kul att Sörmland har gjort många bra saker, vilket visar att vi HAR förmågan

om vi bestämmer oss för det. Flera kommuner måste samverka och gärna över länsgränserna.

Brabant hade en strategiskt riktig utmaning. Vad är det vi behöver i Sörmland?

Tidigare jagade vi pengar. Sörmlandsstrategin 2020 har fyra målområden. Vi

behöver komma överens om vad vi vill samarbeta kring, samla oss och göra en insats.

Genom en gemensam budget kan vi finansiera det och förbereda oss under hösten.

www.dat.public.lu

Målmedvetet – Strategiskt – Långsiktigt – ett gott

exempel!

Sven Kastö, Chef för Småland-Blekinges Brysselkontor

Vi hör ofta om kriser och elände vilket är synd då det finns så mycket annat! Innovationer

sticker ut från det övriga som vi alltid gör på kommunal och regional nivå.

Då är det viktigt med en vision!

Fem minuters surfing på Google visar att Småland-Blekinge inte finns med i ”Baltic

transport routes”. Godsflödet (Sidenvägen) kommer från Asien, går söder om Moskva

men det finns ingen gren uppåt Sverige och Småland-Bleking eftersom man inte

anses tillräckligt stora. Vi måste enas för att få satsningar och prata för andras nytta -

tänk Bottniska bågen. Informera om att det finns en säker hamn bara 10 mil bort. Det

är extremt viktigt att arbeta med dessa frågor.

Vilka är Sörmlands viktigaste frågor? Vilka viktiga kontakter har Sörmland i södra

Europa? Hur många av Sveriges regioner har god kontakt med de danska regionerna?

Sid 13(15)


I Kronoberg finns behov av cirka 500 IT-tekniker och man klarar kanske hem 300 av

dessa. Hur få dit andra från t ex Brasilien? Jo, genom att ”flumma” runt lite med kulturprojekt

först!

Vi behöver nya partnerskap för att lyckas. Vi har varit duktiga i Sverige på att arbeta

med strukturfonderna, sämre på att få fram medel från sektorsprogrammen. Där finns

bland annat forskning och lantbruk. De programmen är också viktiga och kräver

partnerskap med nya partners.

Triple helix räcker inte längre eftersom forskning inte bara sker vid lärosätena numera.

Det finns ett skriande behov av testbäddar. Satsa på regionen!

Hela regionen krävs för samarbete och för att söka samarbeten utanför länsgränserna.

Småland samarbetar med Norrland när det gäller skog och trä och man har etablerat

kontakt med en region i Skottland, inte bara för det geografiska sambandet utan

också för att de gör rätt saker på ett intressant sätt.

”App-tjänster”: Flera projekt handlar inte bara om produktutveckling utan också om

hela regionens utveckling. Vilka draglok har Sörmland som kan dra med sig de viktiga

SME-företagen? Det blir allt svårare att ha en projektorganisation för denna typ

av projekt.

Hur tacklar vi då detta i Småland-Blekinge? Vi är sju huvudmän som arbetar bra

tillsammans, fyra län och tre lärosäten. Arbetsgrupper med representant från varje

huvudman har bildats. Vi är starka tillsammans och arbetar över gränserna. Alla tjänar

på detta och alla vill numera vara med. Vi måste arbeta med flera olika frågor

samtidigt.

Småland-Blekinges utmaningar: Regionförbunden skiljer sig åt med olika inriktningar.

Sven Kastö har totalt cirka 70 personer att vända sig till för att få svar på olika

frågor. Alla måste vara inställda på att detta ingår i vars och ens respektive arbetsuppgift.

Det finns en viss tröghet i detta vilket kan innebära att man ibland missar

utlysningar av program.

Vad är framgång i projektarbetet? Framgång är alltid när man kan visa på resultat, till

exempel bygga något fysiskt. Kan det också vara enbart samverkan och utveckling

hos enskilda personer?

Det är viktigt att byta ut gamla nätverk till nya partnerskap!

Här i Bryssel är det roligt nu, det har hänt mycket och det blåser positiva vindar!

http://www.smalandblekinge.se/bryssel

Sid 14(15)


Hur säkrar vi kompetens som ger arbetstillfällen?

Carl-Albert Hjelmborn, Utbildningsråd, Sveriges Ständiga

Representation vid EU

Utbildningsfrågan blir allt viktigare inom EU. Det är dock

fortfarande mjuk lagstiftning som gäller inom området.

Ett aktuellt område är utbildningskvalifikation. Med ett enhetligt

system blir det lättare att jämföra kompetens och därmed lättare att få personer

att förflytta sig över gränserna.

Vad gäller kopplingen utbildning, sysselsättning och arbetslöshetssituationen inom

EU har man från EU-håll svårt att påverka då dessa frågor i första hand regleras på

nationell nivå.

De senaste fem åren har mer fokus hamnat på utbildningsområdet. Det har utfärdats

rekommendationer och förslag. Alla medlemsländer tycker dock inte att det här är

bra. Man vill inte att EU ska få för mycket att säga till om inom området. I och med

att utbildningsområdet finns med i EU2020-målen kommer emellertid Kommissionen

att följa upp vad som sker och kan därefter ge rekommendationer till medlemsstaterna.

Den ekonomiska krisen i vissa EU-länder har ställt utbildningsfrågorna i fokus. I

Kommissionens dokument ”Rethinking education” presenteras tankar om utbildning,

arbetsmarknad och den ekonomiska krisen.

”ERASMUS – för alla” är det program som fick mest ökning i programförslaget

(14,5 miljard). Erasmus vänder sig till studenter i alla länder som vill utbilda sig

utanför sitt land. Programmet måste erbjudas studenter i alla länder. Studenter som

läser i andra länder breddar sig och blir anställningsbara i flera länder.

www.regeringen.se

Sid 15(15)


Program

Regionförbundet Sörmlands ledningskonferens

i Bryssel den 20-22 maj 2013


EU:s sammanhållningspolitik

och strukturfonderna

Måndag 20 maj

Tisdag 21 maj

10.45 Samling på Bromma flygplats

Lokal:

Stockholmsregionens Europakontor,

Avenue Marnix 28

11.55 Flygavgång

08.30 Buss från hotellet

14.15 Ankomst Bryssel

Transfer till Hotel Dominican, Rue Leopold 9

15.45 Enklare förtäring

09.00 Stockholmskontorets Brysselgäng presenterar sig!

09.30 The State of the Union

Hans Martens, chef för European Policy Center

Analys av EU:s ekonomiska situation (engelska)

Lokal:

Konferensrummet på hotellet

16.10 Välkommen till årets ledningskonferens!

Viking Jonsson, ordförande

Introduktion samt presentation av deltagarna

16.30 Det här kan vi göra för er!

Per Spolander, vd, Stockholmsregionens Europaförening

och Europakontor

Ny inriktning, kontorets lobbyarbete, aktuella

EU-frågor samt hur Sörmland kan dra nytta av

medlemskapet i föreningen

Hur tar vi till oss sammanhållningspolitiken

och hur lyckas vi bättre med strukturfonderna

inför nästa strukturfondsperiod?

Start av diskussion som följs upp dag 3

18.00 Dagen avslutas

19.30 Samling i vinterträdgården

DER A

O

ATOR

M

20.00 Middag på Restaurant Kameleon Sky,

Anspachlaan 30

R

Per Spolander

ATO

T

R

10.15 Kaffepaus

10.40 Europa 2020 och Sverige, utmaningar och

prioriteringar på nationell och regional nivå

Mona Björklund, vice enhetschef, EU-kommissionens

generalsekretariat

Sammanhållningspolitikens roll i EU2020-strategin.

Vad ska Sverige bidra med enligt EUkommissionen

för att målen i strategin ska nås?

Här har regional nivå fått större fokus så vad förväntar

sig EU-kommissionen att denna nivå

bidrar med?

11.10 Bensträckare

11.20 Vilka är Sveriges utmaningar?

Anders Lindholm, regionalråd, Sveriges Ständiga

Representation vid EU

Det nationella reformprogrammet, som årligen

lämnas till EU-kommissionen, visar hur

Sverige ska nå EU 2020-strategins mål.

Vilka av strategins mål fokuserar Sverige på?

Hur ser Sverige på partnerskapsöverenskommelsen

med EU-kommissionen?

Vad förväntar sig den svenska regeringen att

regional och lokal nivå ska bidra med?


fortsättning tisdag 21 maj

12.00 Summering av förmiddagen

12.20 Promenad till lunchrestaurangen

Brasserie Meeuse, Rue Luxembourg 17

13.45 Buss till hotellet där programmet fortsätter

14.30 The Brabant-Agenda - ett gott exempel!

Edwin Mermans, handläggare, provinsen Noord-

Brabant, Nederländerna

Så här kopplar provinsen sin utvecklingsstrategi

till EU för att dra nytta av EU-medlemskapet och

här redovisas också några projektexempel på

detta. (engelska)

15.10 Kaffepaus

15.35 Joint power of the dwarfs - ett gott exempel!

Sabine Stölb, koordinator för territoriellt samarbete,

Ministeriet för hållbar utveckling och infrastruktur,

Luxembourg

Sörmland som inspirationskälla för europeiska

regioner. Hur når vi resultat i nästa programperiod?

Framgångsfaktorer. (engelska)

16.15 Reflektioner över dagen

17.15 Dagen avslutas

19.15 Samling i vinterträdgården

Därefter kort promenad till restaurangen

20.00 Middag på Restaurant Belga Queen,

Wolvengracht 32

Onsdag 22 maj

Lokal: Konferensrummet på hotellet.

08.30 Målmedvetet -Strategiskt - Långsiktigt

- ett gott exempel!

Sven Kastö, chef för Småland- Blekinges

Brysselkontor

Hur arbetar Småland-Blekinge för att få del av

EU:s strukturfonder? Framgångsrika projektexempel.

Hur ska en fungerande hemmaorganisation

arbeta gentemot sitt Brysselkontor?

09.10 Bensträckare

09.30 Hur säkrar vi kompetens som ger arbetstillfällen?

Carl-Albert Hjelmborn, utbildningsråd,

Sveriges Ständiga Representation vid EU

Hur kan EU bidra till utbildning för att säkra

kompetens och på sikt generera arbetstillfällen?

Det nya sektorsprogrammet Erasmus för alla

2014-2020 presenteras. Hur kan den regionala

och lokala nivån dra nytta av programmet?

10.10 Kaffepaus

10.30 Interna diskussioner

Hur tar vi till oss sammanhållningspolitiken och

hur lyckas vi bättre med strukturfonderna under

nästa strukturfondsperiod?

Aktuella medlemsfrågor

Utvärdering av konferensen

12. 30 Dagen avslutas

13.00 Lunch på hotellet

DER A

O

ATOR

M

R

Per Spolander

ATO

T

R

Frågor

Om resan och hotellet:

Travel Team, Thomas Lütje,

+46(0)70-471 78 78,

thomas@travelteam.se

Om programinnehållet:

Annika Gamsäter, +46(0)70-666 41 53

annika.gamsater@region.sormland.se

Monica Swärd, +46(0)70-528 49 58

monica.sward@region.sormland.se

14.00 Tid för egna möten

Buss från hotellet till flygplatsen

19.15 Flygavgång med ankomst Bromma 21.35

www.region.sormland.se


Medverkande

Stockholmsregionens Europaförening,

Bryssel

Per Spolander, vd

Madelen Charysczak, handläggare

Deltagare

European Policy Center, Bryssel

Hans Martens, chef

EU-kommissionens generalsekretariat,

Bryssel

Mona Björklund, vice enhetschef

Sveriges Ständiga Representation vid EU,

Bryssel

Anders Lindholm, regionalråd

Carl-Albert Hjelmborn, utbildningsråd

Regionförbundet Sörmlands

ledningskonferens 2013

20-22 maj, Bryssel

Noord-Brabant-provinsen, Nederländerna

Edwin Mermans, handläggare

Ministeriet för hållbar utveckling och

infrastruktur, Luxemburg

Sabine Stölb, koordinator för territoriellt samarbete

Småland-Blekinges Brysselkontor

Sven Kastö, chef

Frågor

Om resan och hotellet:

Travel Team, Thomas Lütje

+46(0)70-471 78 78

thomas@travelteam.se

Om programinnehållet:

Annika Gamsäter, +46(0)70-666 41 53

annika.gamsater@region.sormland.se

Monica Swärd, +46(0)70-528 49 58

monica.sward@region.sormland.se

Box 325, 611 27 Nyköping

Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64

Telefon: 0155 778 90 E-post: info@region.sormland.se

www.region.sormland.se


Eskilstuna

Jimmy Jansson (S), ordförande

Magnus Johansson (MP), 1:e vice ordförande

Jari Puustinen (M), 2:e vice ordförande

Pär Eriksson, kommundirektör

Strängnäs

Jens Persson (C), ordförande

Tord Tjernström (S), 1:e vice ordförande

Jacob Högfeldt (M), 2:e vice ordförande

Peter Lundberg, kommunchef

Flen

Björn Zetterqvist (M), 2:e vice ordförande

Jan-Erik Larsson (S), fullmäktigeledamot

Lars Rådh, kommunchef

Gnesta

Johan Rocklind (S), ordförande

Kukkamaria Valtola Sjöberg (MP), 1:e vice ordförande

Nils-Erik Selin, kommunchef

Katrineholm

Göran Dahlström (S), ordförande

Lars Härnström (M), 1:e vice ordförande

Ewa Callhammar (FP), 2:e vice ordförande

Mattias Jansson, kommunchef

Nyköping

Urban Granström (S), ordförande

Malin Hagerström (MP), 1:e vice ordförande

Anne-Marie Wigertz (M), 2:e vice ordförande

Erik Carlgren, kommunchef

Oxelösund

Catharina Fredriksson (S), ordförande

Mattias Jensen Pettersson (S), 1:e vice ordförande

Dag Bergentoft (M), 2:e vice ordförande

Charlotte Johansson, kommunchef

Trosa

Daniel Portnoff (M), ordförande

Bengt-Eric Sandström (FP), 1:e vice ordförande

Ann-Sofi Soleby Eriksson (S), 2:e vice ordförande

Johan Sandlund, kommunchef

Vingåker

Jörgen Larsson (S), ordförande

Anneli Bengtsson (S), 1:e vice ordförande

Timo Granetin (M), ers. Barn- och utb.nämnden

Marita Skog, kommunchef

Landstinget Sörmland

Britta Bergström (S), styrelseledamot

Jan Grönlund, landstingsdirektör

Regionstyrelsen

Viking Jonsson (S), ordförande

Anne-Marie Wigertz (M), vice ordförande

Förbundskontoret

Göran Norberg, förbundsdirektör

Catharina Frändberg, uppdragsledare

Carina Jönhill Nord, uppdragsledare

Monica Swärd, kommunikationsledare

Annika Gamsäter, strategiskt stöd politisk ledning

More magazines by this user
Similar magazines