Framtida kollektivtrafik Eskilstuna kommun - Regionförbundet ...

Framtida kollektivtrafik i Sörmland
Kommunöversyn Eskilstuna kommun
Remissversion 2011-11-11

Förord
Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en
lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på
ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och
ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Eskilstuna,svarar på en del av
dem kraven och är den nionde rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året.
De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i
Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande
rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys
inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare
med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i
Sörmland.
Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern
trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att
kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser krävs dock en prioritering av
resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får
längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större
trafikutbud med fler avgångar.
Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala
trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober
2012. Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda
med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot
visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med
kollektivtrafik.
Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att
beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga
felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen
är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell
verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att
effektivisera trafiken saknas för enskild kommun.
Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional
transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna
gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och
ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet.
Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka 4 500 hållplatser och en inventering av
våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya
lagstiftningen.
Resultaten närmar sig…
November 2011
För Länstrafiken Sörmland
Helena Ekroth
Områdeschef

Sammanfattning
Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort
antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik,
tillgänglig för många av Sörmlands 270 000 invånare samt för resenärer som reser in i länet.
Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg
turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja
kollektivtrafik som ett alternativ till bilen.
Eskilstuna är en tillväxtkommun vars befolkning ökar för varje år. Såväl in- som utpendlingen
från Västerås och Stockholms län är omfattande varför tågtrafiken har stor strategisk betydelse
för kommunen. Vad gäller busstrafiken dominerar stadstrafiken med nästan 90 % av
bussresandet i kommunen. Eskilstuna kommun har tillsammans med Länstrafiken under flera år
arbetat med ett nytt linjenät för stadstrafiken. Det nya linjenätet kommer att sjösättas i december
2011. I arbetet med att förnya och utveckla stadstrafiken har även den lokala landsbygdstrafiken
ingått. Denna trafik har i stort sett varit orörd i dess linjeutbud och sträckning under många år.
Eftersom den lokala landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun generellt har varit relativt svag
resandemässigt, har trafiken drabbats hårt när elevkullarna har minskat de senaste åren vilket
medfört att antalet turer minskat på flertalet linjer. Föratt möta den negativa spiralen för den
lokala landsbygdstrafiken har huvudstråken Ärla-Hällberga, Västermo, Sundbyholm och Hållsta-
Bälgviken inkluderats med den nya stadstrafiken. Turutbudet har i vissa relationer kunnat
dubbleras och två nya starka förortslinjer har vuxit fram.
Genom den omfattande översyn som redan gjorts inom kommunen kring stadstrafiken och även
delar av landsbygdstrafiken har det inte i skrivande stund, strax innan denna trafik ska införas,
bedömts vara lämpligt att initiera ytterligare förändringsarbete. Kommunen påverkas dock genom
angränsande kommuners översynsarbete. I första hand handlar det om att utveckla resandet i det
pendlingsintensiva stråket Strängnäs – Eskilstuna där busstrafiken fyller en viktig roll som
komplement till tåget som också underlättar för pendlare till/från de östra delarna av Eskilstuna,
framförallt Mälarsjukhuset.
En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i
projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela
trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa
hur Eskilstuna respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i
denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna, enbart som en konsekvens av utredningens
förslag, öka med ca 4,2 miljoner kr per år (brutto). För Eskilstuna motsvarar detta 3,2 miljoner
och för landstinget i stort sett oförändrad kostnad. Med en förändring av konsortialavtalet i
enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens
trafikförslag ge Eskilstuna en ökad kostnad med ca 5,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en
minskad kostnad med ca 4,9 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Eskilstuna exempelvis
helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 10,7 miljoner kr.

INNEHÅLL
Förord .................................................................................................................................... 3
Sammanfattning .................................................................................................................... 5
Inledning ............................................................................................................................... 9
Bakgrund ....................................................................................................................................... 9
Syfte ............................................................................................................................................... 9
Kommunbeskrivning .......................................................................................................... 10
Befolkning ................................................................................................................................... 10
Befolkningens åldersstruktur .............................................................................................................................................. 14
Sysselsättning och utbildning .............................................................................................................................................. 14
Arbetspendling ...................................................................................................................................................................... 16
Infrastruktur ................................................................................................................................ 16
Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling ...................................................................... 18
Skolor och utbildningspendling .................................................................................................. 18
Kollektivtrafik och resande ................................................................................................. 19
Linjenätsbeskrivning ................................................................................................................... 19
Buss ......................................................................................................................................................................................... 19
Tågtrafik ................................................................................................................................................................................. 22
Trafikekonomi ....................................................................................................................................................................... 22
Utredningens trafikförslag .................................................................................................. 24
Trafikförslag per sträcka ............................................................................................................. 24
Eskilstuna - Katrineholm .................................................................................................................................................... 24
Eskilstuna – Kjula - Strängnäs ............................................................................................................................................ 24
Eskilstuna – Nyköping ........................................................................................................................................................ 25
Konsekvensanalys ....................................................................................................................... 25
För kommun och landsting ................................................................................................................................................ 25
För resenär ............................................................................................................................................................................. 26
Slutsats ................................................................................................................................ 27
Fortsatt arbete ............................................................................................................................. 27
Bilaga 1 Pendlingsmatris Eskilstuna kommun .................................................................. 28
Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag ................................................................ 30
Bilaga 3 - Biljettstatistik per linje ....................................................................................... 34

Inledning
Bakgrund
Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort
antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik,
tillgänglig för många av Sörmlands 270 000 invånare samt för resenärer som reser in i länet.
Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg
turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja
kollektivtrafik som ett alternativ till bilen.
På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram
en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån
Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom
länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första
etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år 2020. I utredningen föreslås en ny
fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik
och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får
Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade
kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22
% av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen
gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland
begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av
kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala
kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna
stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter.
Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Eskilstuna
kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet.
Namn Organisation Funktion
Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare
Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef
Joakim Rosvall Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Eskilstuna
Marika Norrberg Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Strängnäs
Ante Lövgren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Katrineholm
Matthias Pfeil Regionförbundet Statistik och underlag
Peter Dädeby Eskilstuna kommun (kontaktperson) Kollektivtrafiksamordnare
Syfte
Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Eskilstuna
kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från
det föreslagna stomlinjenätet.
9

Kommunbeskrivning
Befolkning
Den 31/12-2010 hade Eskilstuna kommun 96 311 invånare (SCB 2011) och är därmed länets
största kommun. Ca. 80 % av befolkningen bor i centralorten eller i tätorter direkt utanför
centralorten (Hällbybrunn, Skogstorp, Torshälla samt Borsökna). Till skillnad från norra delen är
kommunens södra del tämligen glest befolkad.
Översiktskarta Eskilstuna kommun
10

Befolkning i Eskilstuna kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB)

Eskilstuna kommun hade en negativ befolkningsutveckling under i princip hela 70- och 80-talet.
På 90-talet var utvecklingen blandad men sedan millenieskiftet har antalet invånare ökat mycket
kraftigt.
Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun sedan 1968 (Källa: SCB 2010)
Tätort
Folkmängd Förändring
31/12-2010 sedan 2001
Kjulaås 822 -71
Ärla 1 246 + 6
Alberga 375 - 33
Hällbybrunn 3 270 - 130
Tumbo 286 + 37
Kvicksund 896 + 196
Hållsta 814 + 47
Eskilstuna 64 349 + 5 344
Bälgviken 253 + 6
Skogstorp 2 888 + 92
Sundbyholm 401 i.u.
Hällberga 626 + 1
Torshälla 8 501 + 452
Västra Borsökna 662 + 426
Torshälla huvud 491 + 124
Befolkningsutveckling i tätorterna 2001-2010 (Källa: Eskilstuna kommun)
12

Den kraftigt ökade folkmängden den senaste tiden beror främst på inflyttning från utlandet
(invandringen), men kommunen gynnas också av inflyttning från mindre kommuner i det egna
länet såsom Flen. Under perioden 2005-2009 har flyttnettot däremot varit negativt gentemot
Västerås och Stockholm. Födelsenettot har de senaste åren bidragit till den positiva utvecklingen.
Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Eskilstuna kommun sedan 1968 (Källa: SCB)
Årligt flyttningsöverskott Eskilstuna kommun, medeltal 2005-2009 (Källa: SCB 2010)
13

Befolkningens åldersstruktur
Befolkningens åldersstruktur i Eskilstuna kommun är mycket lik den för riket. Jämfört med länet
innebär det framför allt en högre andel unga vuxna (20-30 år) och en lägre andel personer i
åldern mellan 55 och 65 år.
Befolkningens åldersstruktur i Eskilstuna kommun, länet och hela landet (Källa: SCB 2011)
Sysselsättning och utbildning
Den största arbetsgivaren är Eskilstuna kommun med drygt 9 100 anställda. Andra arbetsgivare
med mycket stor betydelse är Landstinget (3 225 anställda), Volvo Construction Equipment AB
(1 675 anställda), Hennes & Mauritz Sverige AB (425 anställda) samt Skogaholm Bageri AB (425
anställda) (samtliga uppgifter SCB 2010). De flesta arbetsplatserna finns i centralorten, men även
i Torshälla och Hällbybrunn finns många arbetstillfällen.
Eskilstuna är en stad med starka industritraditioner, främst kopplat till fordonsindustri. Trots att
många arbetsplatser inom industrin har försvunnit är Tillverkning och utvinning fortfarande en
betydelsefull näringsgren i kommunen (17,5 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde
över rikets genomsnitt). Dominerande näringsgren i kommunen är däremot Vård och omsorg
(19,6 %, över rikets genomsnitt). Också Handel och kommunikation (16,1 %, under rikets
genomsnitt), finansiell verksamhet och företagstjänster (12,6 %, under rikets genomsnitt) samt
Utbildning och forskning (10,4 %, något under rikets genomsnitt) är av större betydelse.
Nyckeltal sysselsättning och utbildning
(Källa: SCB)
Eskilstuna
kommun
Riket
Medelinkomst 2009 (20-64 år) 234 845 kr 260 508 kr
Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 70,0 % 74,6 %
Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 16,8 % 14,0 %
Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 50,6 % 47,3 %
Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 30,7 % 35,8 %
14

Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-meters ruta i Eskilstuna kommun (Källa: SCB)

Arbetspendling
Från att vara en kommun med nettoinpendling (fram till slutet av 1990-talet) har Eskilstuna
kommun blivit en kommun med nettoutpendling, bl.a. till följd av kraftigt förbättrad
infrastruktur (motorväg E 20 och Svealandsbanan) vilket underlättar pendlingen till
Stockholmsområdet. Av störst betydelse för arbetspendlingen är Västerås, Strängnäs och
Stockholm.
Kommun Inpendling Utpendling
Västerås 950 1 076
Strängnäs 1 162 840
Stockholm 421 1 209
Flen 515 294
Kungsör 394
Katrineholm 322
Södertälje 273
Arbetspendling från och till Eskilstuna kommun 2009 1 (Källa: SCB)
Nyckeltal pendling 2009 (Källa: SCB)
Inpendling 5 968
Utpendling 6 523
Nettopendling – 555
Pendlingsberoende 2 16,8 %
Infrastruktur
Eskilstuna kommuns tillgänglighet förbättrades kraftigt på 1990-talet då både Svealandsbanan
och motorvägen byggdes ut. Eskilstuna är dessutom en järnvägsknut där Svealandsbanan korsar
TGOJ-banan. Detta medför goda förutsättningar för tågtrafik i såväl nord-sydlig som öst-västlig
riktning. På Svealandsbanan nås exempelvis Stockholm på ca en timme. Genom TGOJ-banan
finns det bytesfria förbindelser till bland annat Västerås i norr (ca 30 min) och Norrköping i
söder (knappt två timmar).
Den för kommunen viktigaste vägen är motorvägen E20 Göteborg-Örebro-Stockholm. Men
också vägarna 53 (Oxelösund-Eskilstuna-Västerås), 56 (Norrköping-Alberga-Gävle) och i viss
mån 230 (Eskilstuna-Alberga/väg 56) är av större betydelse.
Strax öster om Eskilstuna ligger Eskilstuna flygplats som har betydelse för främst taxi-,
transport- och ambulansflyg.
Enligt Eskilstuna kommun kommer de närmaste åren stora investeringar att göras för att
utveckla Eskilstuna till en av de ledande logistikregionerna i Sverige, bl.a. är flera stora
logistikområden planlagda och projekterade.
1 Endast pendlingsströmmar med minst 250 pendlare redovisas
2 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Eskilstuna kommun
16

Ackumulerade pendlingsflöden Eskilstuna kommun (SCB 2006) 3
3 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 530 mellan Hällberga och Eskilstuna pendlingen mellan tätorten
Hällberga och tätorten Eskilstuna, men också pendlingen mellan tätorterna Ärla och Eskilstuna. För siffror per relation hänvisas till tabell i bilaga.

Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling
Enligt kommunens befolkningsprognos fortsätter den positiva utvecklingen och runt 2020
beräknas kommunen har ca 100 000 invånare vilket motsvarar en ökning med runt 4 %. Nya
bostäder och verksamheter ska utifrån ett hållbarhetsperspektiv i första hand koncentreras till
stadens centrala delar, Torshälla och till stadsnära områden med bra förutsättningar för
kollektivtrafik och övrig infrastruktur.
År
Folkmängd
(prognos)
2012 97 017
2014 97 927
2016 98 862
2018 99 845
2020 100 845
2022 101 819
2024 102 726
Prognostiserad befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun till 2024 (Källa: Eskilstuna kommun)
Eskilstuna kommer att under 2011 anta en ny översiktsplan tillsammans med en trafikplan och en
hastighetsplan. Parallellt med detta pågår framtagandet av en cykelplan, en kollektivtrafikplan
samt en fördjupad översiktsplan av Eskilstuna centrum och en fördjupad översiktsplan över
Torshälla.
Söder om Kjula, i anslutning till flygplatsen, pågår ett planarbete för att möjliggöra omställning till
arbetsplatsområde med huvudsaklig inriktning på logistik. Enligt planerna kan de första företagen
etableras inom några år. Till 2020 beräknas cirka 1000 personer arbeta inom området och fullt
utbyggt kan antalet anställda uppgå till ca 4000.
Skolor och utbildningspendling
I kommunen finns 30 grundskolor varav 27 är kommunala. Alla grund- och gymnasieelever
folkbokförda i Eskilstuna kommun erbjuds ett busskort, kallat elevkort, som berättigar till 4
resor/dag utan egen kostnad för eleven, alla dagar i veckan under skolåret. Elevkortet gäller för
resor med Länstrafikens bussar inom Eskilstuna kommun.
För grundskoleelever erbjuds särskild skolskjuts via egna upphandlade skolbussar alternativt taxi
via SAMRES beställningscentral. Följande avståndsregler gäller för att få rätt till särskild
skolskjuts (avståndet gäller mellan hemmet och skolan alternativt närmsta hållplats):
Förskoleklass- skolår 3 2 km
Skolår 4-6 3 km vintertid (nov-mars), 4 km sommartid
Skolår 7-9 4 km vintertid (nov-mars), 6 km sommartid
Ca 1000 elever i grundskolan reser med upphandlad skolskjuts i buss medan ca 250 elever (varav
ca 140 särskoleelever) reser med upphandlad taxi.
18

Kollektivtrafik och resande
Linjenätsbeskrivning
Buss
Busslinjenätet Sörmland delas upp i landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken delas i
sin tur upp i regionala stomlinjer och lokal landsbygdstrafik. Regionala stomlinjer finns till/från
Katrineholm (linje 714 via Äsköping), Nyköping (linje 701/801 via Sparreholm/Malmköping)
och Strängnäs (linje 820 via motorvägen samt linje 720 via Kjula/Härad). Lokal landsbygdstrafik
trafikera is första hand inom kommunen.
2010 gjordes totalt nästan 4,8 miljoner påstigningar i Eskilstuna kommun. Stadstrafiken
dominerar resandet med nästan 90 % andel av påstigningarna. Resandet i landsbygdstrafiken har
generellt minskat de senaste åren. Undantag är bland annat linje 211 mellan Kvicksund och
Eskilstuna samt linje 701/801 mot Nyköping. I det senare fallet kan dock en del av
resandeökningen sannolikt förklaras av en överflyttning av resenärer mellan Eskilstuna och
Malmköping från den nedlagda Pulsen (linje 700). Skolresandet dominerar kraftigt, i synnerhet
inom den lokala linjetrafiken.
Linjenät, regionala (blå färg) och lokala linjer (grön samt röd färg) i Eskilstuna kommun (oktober 2011)
19

Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Eskilstuna kommun)
Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (exklusive stadstrafik, endast påstigande inom
Eskilstuna kommun)
20

Ny stads- och förortstrafik i Eskilstuna
Eskilstuna kommun har tillsammans med Länstrafiken under flera år arbetat med ett nytt linjenät
för stadstrafiken. Det nya linjenätet kommer att sjösättas i december 2011. I arbetet med att
förnya och utveckla stadstrafiken har även den lokala landsbygdstrafiken ingått. Denna trafik har i
stort sett varit orörd i dess linjeutbud och sträckning under många år. Eftersom den lokala
landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun generellt har varit relativt svag resandemässigt, har
trafiken drabbats hårt när elevkullarna har minskat de senaste åren, vilket medfört att antalet turer
minskat på flertalet linjer.
För att möta den negativa spiralen för den lokala landsbygdstrafiken har huvudstråken Ärla-
Hällberga, Västermo, Sundbyholm och Hållsta-Bälgviken inkluderats med den nya stadstrafiken.
Dessa ”satellitorter” har byggts in i den nya Eskilstunatrafiken genom att man slagit ihop
ytterområdena Ärla-Hällberga med Alberga-Västermo samt Bälgviken-Hållsta med Sundbyholm
till två genomgående linjer som passerar Centrum. Turutbudet har i vissa relationer kunnat
dubbleras och två nya starka förortslinjer har vuxit fram.
De mindre lokala linjerna är främst styrda till skolans behov och körs främst under skoldagar. Ett
arbete pågår tillsammans med Eskilstuna kommun med att belysa vilka av dessa linjer som ska
upphandlas direkt av kommunen och vilka som ska köras som linjetrafik.
Nytt linjenät Eskilstuna från och med 2012-12-11
21

Tågtrafik
Eskilstuna är ett viktigt nav för tågtrafik. Österut finns Svealandsbanan mot Strängnäs, Södertälje
och Stockholm. Västerut mot Arboga och Kungsör körs trafiken på Svealandsbanan numera
genom den s.k. lillpendeln med egna fordon. I nord-sydlig riktning finns den s.k. UVEN med
trafik mot Västerås och Flen, Katrineholm och vidare mot Östergötland. Statistik över
tågresandet är tyvärr begränsat. Länstrafiken gjorde en resandeundersökning år 2005 som ändå
kan ge en viss fingervisning åtminstone i vilka relationer resandet sker till/från Eskilstuna. Totalt
gjordes då knappt 6 000 på- och avstigningar vid Eskilstuna C varav ca två tredjedelar på
Svealandsbanan och en tredjedel på UVEN. Särskilt norrut, mot Västerås samt österut, mot
Stockholms län och Strängnäs, är resandeströmmarna omfattande.
En resandeundersökning pågår under hösten 2011 i hela Mälardalsområdet och kommer
redovisas runt årsskiftet.
På- eller avstigningsstation för resor till/från Eskilstuna C (Resandeundersökning 2005)
Trafikekonomi
Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets
kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer:
Trafikform
Andel finansierad
av Landstinget
Andel finansierad av
kommun
Stomtrafik på järnväg 50 % 50 %
Stomtrafik på väg 75 % 25 %
Stadstrafik 22 % 78 %
Lokal linjetrafik på väg 40 % 60 % 4
Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB
För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på
särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället
kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet
mätt i turlistetid för respektive trafikform.
4 Kommunernas andel fördelas utifrån trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun
22

Eskilstuna kommuns andel av underskottet för länets kollektivtrafik beräknas för 2012 uppgå till
66,5 miljoner kr. Av detta är hälften kostnader för stadstrafiken. Tågtrafiken beräknas uppgå till
knappt 11 miljoner kr. Den regionala busstrafiken beräknas stå för 2,3 miljoner och den lokala
busstrafiken 8,8 miljoner kr.
Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas
beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än
hur kostnadseffektiv trafiken inom den egna kommunen är.
Kommunens skolskjutskostnader, d.v.s. kostnaden för busskort till skolelever och taxiskjutsar,
uppgår till ca 40 miljoner kr per år.
23

Utredningens trafikförslag
Trafikförslag per sträcka
Som en följd av det omfattande översynsarbete som redan genomförts i Eskilstuna kommun i
samband med förändringen av stadstrafiken tas inget särskilt trafikförslag fram inom ramen för
denna utredning. Endast konsekvenser från andra kommunöversyner beskrivs därför här. Detta
omfattar:
Ny lokal linje – linje 214 - Eskilstuna – Näshulta – Äsköping som ersätter linje 714.
En ny lokal linje Björsund – Kjula – Eskilstuna för lokal pendling på sträckan då nuvarande
linje 720 (Strängnäs – Eskilstuna) inte kommer att trafikera Kjula i sitt nya upplägg.
Arbetspendlarturer till Eskilstunas nya logistikpark vid trafikplats Kjula intill E20.
Lokala turer över kommungränsen till Strängnäs på Lv900 för arbetspendling och
skolpendling (linje 201).
Eskilstuna - Katrineholm
Linje 714 är idag en regional linje som körs mellan Eskilstuna och Katrineholm. Linjen är en av
de dyrare i länet delvis beroende på lång körsträcka. Ett problem med linjen är att den generellt
inte angör Äsköping (Julita) utan endast hållplats Äsköping vägskäl som ligger ca 3 km från
samhället. Orsaken är att man vill undvika skaftkörning (fram och tillbaka efter samma väg) för
genomgående resenärer. Resandestatstik indikerar dock att det genomgående resandet mellan
kommunerna är begränsat i omfattning (mindre än 5 % av det totala resandet) utan resandet sker
till största del lokalt inom respektive kommun.
Bedömningen är att för resor mellan Eskilstuna och Katrineholm bör tågtrafiken på UVEN vara
tillräcklig för det resandeunderlag som finns på sträckan och att linjen därför i första hand fyller
ett lokalt behov inom respektive kommun. Linjen föreslås därför bli delad i två lokala linjer, linje
414 mellan Katrineholm och Äsköping samt linje 214 mellan Äsköping och Eskilstuna.
Utbudet på linje 214 blir ungefär motsvarande det trafikutbud som idag finns inom Eskilstuna
kommun. Koppling kommer finnas mellan de båda linjerna vilket gör att det fortsatt kommer
finnas möjlighet att resa hela vägen (via ett byte i Äsköping).
Eskilstuna –Kjula - Strängnäs
Sträckan Eskilstuna – Strängnäs trafikeras förutom med tåg av linje 720 (via gamla E20) och linje
820 via motorvägen. Linje 720 har en körtid på ca 48 minuter medan linje 820 har en körtid på ca
32 minuter centrum till centrum. Bedömningen är att pendlingen på sträckan Eskilstuna-
Strängnäs är så pass omfattande att det är motiverat med expressbusstrafik mellan orterna som
komplement till tåget.
I förslaget i kommunöversyn Strängnäs föreslogs att linje 720 och 820 kombinerades till en linje
som trafikerar orterna Kjula och Härad men däremellan körs via motorvägen. Efterhand har
dock körvägen via Kjula ifrågasatts av såväl Eskilstuna kommun som landstinget då detta bedöms
innebära att linjen blir för långsam och får minskad konkurrenskraft jämfört med bilen. Delen
Härad – Strängnäs bedöms dock inte påverka restiden i särskilt stor utsträckning. I
detaljplaneringen har linjen därför fått ny linjesträckning och körs nu från Eskilstuna till
Strängnäs via Mälarsjukhuset, E20 och avfart Härad.
Restiden beräknas vara ca 35 minuter centrum till centrum. Utbudet föreslås vara
halvtimmestrafik i styv tidtabell under högtrafik och timmestrafik under övrig tid. Av de områden
som i förslaget skulle bli utan trafik är det framförallt Barva som idag har ett relativt regelbundet
24

esande. Barva trafikförsörjs dock av linje 221 varför det endast rör sig om en kortare sträcka
inom Strängnäs kommun som blir utan linjetrafik. Länstrafiken kommer att utreda huruvida de
befintliga linjerna 221 eller 621 kan förlängas över kommungränsen för att hantera detta.
Kjula föreslås trafikförsörjas av en ny lokal linje – linje 208 – som delvis även kan köras till/från
Björsund. Linjen föreslås få ett utbud motsvarande timmestrafik. Linjen kan också på sikt
användas för att trafikförsörja Eskilstuna Logistikpark söder om Kjula.
Eskilstuna – Nyköping
Sträckan Eskilstuna – Nyköping trafikeras av såväl linje 701 som 801. Linje 801 är en
expressbussvariant med färre uppehåll längs sträckan. Linjerna utreds för närvarande i en särskild
utvärdering och eventuellt förslag om förändrad trafikering på sträckan avvaktar denna.
Konsekvensanalys
För kommun och landsting
Även om åtgärderna inom ramen för just denna kommunöversyn är begränsade får förslagen
ändå viss påverkan ekonomiskt för Eskilstuna kommun. Särskilt gäller detta åtgärden att ersätta
linje 714 med en lokal linje där Eskilstuna får ett större kostnadsansvar. En detaljerad ekonomisk
konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport.
Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett
länsperspektiv.En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Eskilstuna och
landstinget kan komma att, isolerat, påverkas av de förslag som redovisas i denna
kommunöversyn. Totalt beräknas bruttokostnaden, som en konsekvens av utredningens förslag,
öka med ca 4,2 miljoner kr per år. Observera att beräkningarna endast ska ses som grova
uppskattningar.
Linje
Förändrad bruttokostnad
(miljoner kr)
714 -6,5
720 5 4,2
820 -2,5
208 2,9
214 2,6
414 3,5
Summa 4,2
Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år), enbart utifrån utredningens förslag.
Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar.
Siffrorna avser bruttokostnader.
Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 6 , skulle
öka mest för kommunerna medan landstinget får en mindre kostnadsökning. För Eskilstuna
kommun motsvarar detta ca 3,2 miljoner kr och för landstinget i stort sett oförändrad kostnad
(övriga förändringar avser Katrineholms och Strängnäs kommun).
Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets
expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Eskilstuna en ökad kostnad med ca
5,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 4,9 miljoner kr. I en sådan
5 All trafik Eskilstuna – Strängnäs i förslaget har lagts på linje 720
6 Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet
25

modell skulle dock Eskilstuna exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas
motsvara 10,7 miljoner kr för Eskilstuna kommun.
För resenär
För Eskilstuna kommun bedöms utredningens förslag endast få begränsade konsekvenser för
dagens resenärer. Större förändringar avser linje 714 med förslaget att dela upp linjen i två delar.
Resenärer som reser hela sträckan hänvisas till tåg men möjlighet finns även till byte i Äsköping
med ca 5 minuters bytestid.
Genom förändringen för linje 720 kommer också resmöjligheten Kjula – Strängnäs att upphöra
utan resenärer måste då resa via Eskilstuna med byte vid Mälarsjukhuset. Något som innebär en
restidsökning med ca 20 minuter. Resandet från Kjula mot Strängnäs är dock ytterst begränsat i
omfattning där biljettstatistik indikerar att det rör sig om enstaka resor.
Sträcka Antal enkelturer 2011 Antal enkelturer i förslag
Eskilstuna – Strängnäs 34 55
Eskilstuna – Hållsta 15 16
Eskilstuna – Äsköping 5 10
Eskilstuna - Kjula 32 27
Antal bussavgångar per sträcka (båda riktningar) i nuvarande tidtabell respektive utredningsförslag (endast
direktförbindelser)
Princip linjeutbud, framtida kollektivtrafik i Eskilstuna kommun
26

Slutsats
Eskilstuna är en tillväxtkommun vars befolkning ökar för varje år. Såväl in- som utpendlingen
från Västerås och Stockholms län är omfattande varför tågtrafiken har stor strategisk betydelse
för kommunen. Vad gäller busstrafiken ligger mycket av fokus kring stadstrafiken som står för
nästan 90 % av resandet i kommunen. Genom den omfattande översyn som redan gjorts inom
kommunen kring stadstrafiken och även delar av landsbygdstrafiken har det inte i skrivande
stund, strax innan denna trafik ska införas, bedömts vara lämpligt att initiera ytterligare
förändringsarbete. Kommunen påverkas dock genom angränsande kommuners översynsarbete. I
första hand handlar det om att utveckla resandet i det pendlingsintensiva stråket Strängnäs –
Eskilstuna där busstrafiken fyller en viktig roll som komplement till tåget som också underlättar
för pendlare till/från de östra delarna av Eskilstuna, framförallt Mälarsjukhuset.
Fortsatt arbete
Målsättningen är att det trafikförslag som tagits fram inom ramen för kommunöversynsarbetet
införs i samband med höstterminsstarten 2012. Utifrån utredningens förslag önskas därför ett
politiskt principbeslut från berörda kommuner under hösten 2011. Därefter kan Länstrafiken
tillsammans med respektive entreprenör planera trafiken i detalj. Det är också lämpligt att i
samband med trafikstart genomföra en bredare marknadsföringskampanj riktad till allmänheten.
Åtgärd Tidsplan Ansvariga
Beslut Eskilstuna Höst 2011 Eskilstuna kommun
Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/entreprenör
Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Eskilstuna kommun
27

Alberga
Arboga kn
Borsökna
Botkyrka kn
Danderyd kn
Enköping kn
Eskilstuna
Flen
Hallstahammar kn
Haninge kn
Huddinge kn
Hållsta
Hällberga
Hällbybrunn
Hälleforsnäs
Järfälla kn
Katrineholm
Kjulaås
Kungsör kn
Kvicksund
Köping kn
Linköping kn
Malmköping
Mariefred
Mellösa
Nacka kn
Norrköping kn
Nyköping
Sala kn
Sigtuna kn
Skogstorp
Sollentuna kn
Solna kn
Stockholm kn
Strängnäs
Sundbyberg kn
Sundbyholm
Södertälje kn
Torshälla
Tumbo
Täby kn
Uppsala kn
Västerås kn
Åkers styckebruk
Ärla
Örebro kn
Bilaga 1 Pendlingsmatris Eskilstuna kommun
Till ort →
↓ Från ort
Alberga 99
Arboga kn 101 24
Arnö 10
Björsund 19
Borsökna 1146 121 10 23 46 36 15 52 43
Botkyrka kn 28
Bälgviken 74
Danderyd kn 10
Enköping kn 34
Eskilstuna 14 83 104 24 10 34 82 43 20 57 28 14 1567 13 16 61 65 151 81 74 17 20 33 17 33 33 56 17 22 227 29 102 748 334 21 53 152 613 74 25 49 494 13 28 95
Flen 75
Hallstaham. kn 85 11
Haninge kn 12 14
Huddinge kn 33
Hållsta 207 18 21
Hällberga 187 17 10
Hällbybrunn 13 953 11 15 10 28 21 36 50
Hälleforsnäs 108
Härad 48
Järfälla kn 18
Katrineholm 168
Kjulaås 254 23 21 16 10
Kungsör kn 264 63 13 20
Kvicksund 308 48 19 18 67
Köping kn 97 61
Lindesberg kn 15
Linköping kn 29
Malmköping 105

Alberga
Arboga kn
Borsökna
Botkyrka kn
Danderyd kn
Enköping kn
Eskilstuna
Flen
Hallstahammar kn
Haninge kn
Huddinge kn
Hållsta
Hällberga
Hällbybrunn
Hälleforsnäs
Järfälla kn
Katrineholm
Kjulaås
Kungsör kn
Kvicksund
Köping kn
Linköping kn
Malmköping
Mariefred
Mellösa
Nacka kn
Norrköping kn
Nyköping
Sala kn
Sigtuna kn
Skogstorp
Sollentuna kn
Solna kn
Stockholm kn
Strängnäs
Sundbyberg kn
Sundbyholm
Södertälje kn
Torshälla
Tumbo
Täby kn
Uppsala kn
Västerås kn
Åkers styckebruk
Ärla
Örebro kn
Till ort →
↓ Från ort
Mariefred 48
Mellösa 12
Merlänna 17
Nacka kn 24
Norrköping kn 42
Nykvarn kn 12
Nyköping 83
Näshulta 28
Oxelösund 12
Sala kn 16
Sigtuna kn
Skogstorp 831 12 61 58 27 32 26
Sollentuna kn 13
Solna kn 38
Sparreholm 20
Stallarholmen 39
Stigtomta 13
Stockholm kn 354 16 10
Strängnäs 488 29
Sundbyberg kn
Sundbyholm 186 18 16
Suraham. knn 26
Södertälje kn 63
Torshälla 1581 256 11 22 32 77 36 17 69 11
Tumbo 95 25 11 12 11
Täby kn 13
Uppsala kn 66
Valla 11
Vingåker 11
Västerås kn 542 80 19 26 13
Åkers st. 33
Ärla 301 30 10 11 15 18 10 11

Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag
Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som
preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider
kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i
arbetsmaterialet. Endast linjer som omfattas av denna kommunöversyn inkluderas här.
Linje 720 Eskilstuna – Härad – Strängnäs
30

Linje 208 (Björsund) – Kjula - Eskilstuna
Linje 208 Eskilstuna – Kjula – (Björsund)
31

Linje 214/414 Eskilstuna – Äsköping – Katrineholm
32

Linje 214/414 Katrineholm – Äsköping – Eskilstuna
33

Bilaga 3 - Biljettstatistik per linje
Biljettstatistiken avser genomsnitt antal påstigande per avgång under veckorna 38-41 2010.
Statistiken redovisas även per zon (Länstrafikens taxezoner).
34

Länstrafiken Sörmland
Drottninggatan 27 Tingshusplatsen 2
Box 8013, 700 08 ÖREBRO Box 88, 611 23 NYKÖPING
Tel: 019-602 39 00 Tel: 0155-20 20 50
Fax: 019-10 06 08 Fax: 0155-20 20 51
www.lanstrafiken.se