RÃTTIGHETSPRAKTIKA - RFSU
RÃTTIGHETSPRAKTIKA - RFSU
RÃTTIGHETSPRAKTIKA - RFSU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
praktika – om sexualitet och mänskliga rättigheter<br />
Vad är mänskliga rättigheter?<br />
1948 antog Förenta Nationernas, FN:s, generalförsamling,<br />
den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna.<br />
Den gäller för alla – oavsett kön, ålder, etnicitet, religion<br />
eller sexuell läggning. Rättigheterna slår fast att alla<br />
människor är födda fria och lika i värde – och att detta<br />
gäller universellt, över hela världen. Ingen får diskrimineras<br />
eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av<br />
kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller<br />
religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller<br />
politisk uppfattning.<br />
Skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i<br />
arbetet för de mänskliga rättigheterna. Åtgärder som syftar<br />
till att förebygga och motverka diskriminering är grundläggande<br />
i en demokratisk rättsstat.<br />
De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten som<br />
är det rättssystem som gäller mellan stater. De mänskliga<br />
rättigheterna begränsar statens makt över individen och<br />
slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot<br />
individen. Rättigheterna tillhör individen och staten ska<br />
se till att dessa respekteras och främjas.<br />
Människors lika värde och rättigheter är grundläggande<br />
i en demokrati. Vissa rättigheter är reglerade i varje lands<br />
grundlag eller genom särskilda bestämmelser. Det är också<br />
de svenska rättigheterna – men de är inte alltid internationellt<br />
erkända, som till exempel allemansrätten eller lagen<br />
mot diskriminering på grund av sexuell läggning.<br />
Konventioner är juridiskt bindande<br />
De internationella rättigheterna har utvecklats i en rad olika<br />
bindande konventioner. De finns två huvudkonventioner,<br />
som tillkom 1966 och trädde i kraft 1976: ”Konventionen<br />
om de medborgerliga och politiska rättigheterna” som i<br />
huvudsak handlar om skydd mot ingrepp av olika slag från<br />
statsmakternas sida, samt skydd mot maktmissbruk eller<br />
godtycke vid myndighetsutövning. Och ”Konventionen<br />
om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter”, med<br />
tonvikten på ekonomisk fördelning, arbetsliv, hälsovård,<br />
utbildning, jämställdhet och familjepolitik vid sidan av<br />
mer övergripande aspekter om en tillfredsställande levnadsstandard.