Ronneby mot nya mål - Ronneby kommun

Ronneby mot nya mål
– nya lokala miljömål för Ronneby kommun
Fastställd av kommunfullmäktige 2007-12-13

Innehåll
Behöver vi lokala miljömål? ..........................................................................5
Arbetet med nya lokal miljömål................................................................6
Ansvar för genomförande.......................................................................7
Kostnadsberäkning................................................................................7
Fossilbränslefri kommun...............................................................................8
1.1 Minskade koldioxidutsläpp................................................................9
1.2 Minskade utsläpp övrig växthusgaser..............................................11
1.3 Minskade och hållbara transporter..................................................11
1.4 Minskad elförbrukning....................................................................14
1.5 Effektivare energianvändning...........................................................15
1.6 Hållbar energiproduktion.................................................................16
Frisk natur.................................................................................................17
2.1 Minskade utsläpp av fosfor.............................................................18
2.2 Minskade utsläpp av kväve.............................................................20
2.3 Hav i balans...................................................................................22
2.4 Levande kust och skärgård.............................................................25
2.5 Biologisk mångfald.........................................................................26
2.6 En hållbar dricksvattenförsörjning....................................................29
Hållbar konsumtion....................................................................................30
3.1 En hållbar konsumtion....................................................................31
3.2 Giftfri miljö.....................................................................................33
3.3 En effektiv och kretsloppsanpassad avfallshantering ........................34
3.4 Ett hållbart boende och en god bebyggd miljö..................................36
3.5 Ett effektivt miljöarbete..................................................................38
Produktion: Miljö- och hälsoskyddsenheten och Informationsenheten. Fotografer: Franz Feldmanis, Thomas Bonnedal, Lotta Söderholm, Staffan Bonnedal m fl.
Miljömålssymboler av Tobias Flygar. Tryck:
2

Behöver vi lokala miljömål?
Klimatförändringarna är ett faktum, stormar och översvämningar
kommer med största sannolikhet bli vanligare. Livsviktiga näringsämnen
hamnar på fel ställen och orsakar algblomning och obalans i
eko systemen. Bekämpningsmedelsrester letar sig ned till grundvattnet.
Arter hotas genom människans påverkan på deras livsbetingelser. Vi
har många miljösynder att städa upp och miljöproblemen är talrika,
men lösningarna är kanske ännu fler! Vi har både ett lokalt och ett
globalt ansvar att göra något.
Ronneby mot nya mål består av tre visioner: Fossilbränslefri kommun,
Frisk natur och Hållbar konsumtion, med tillhörande mål.
Varje mål har ett antal åtgärder där det finns en utpekad ansvarig
nämnd, tidpunkt för färdigställande samt en grov kostnadsberäkning.
De tre visionerna innehåller de sex nationella miljömål som Ronneby
kommun tidigare prioriterat att arbeta vidare med (kommunstyrelsen
§ 88/2003): Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Hav i balans
samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö, Grundvatten av god
kvalitet samt God bebyggd miljö.
Ronneby mot nya mål är ett styrande dokument med nya lokala miljömål
för vår kommun. Ronneby mot nya mål har tagits fram utifrån
kommunens tidigare miljömålsarbete med tidigare miljöprogram och
Lokal Agenda 21. Ronneby kommun har genom nämnder och bolag
ett stort ansvar för att uppnå en hållbar utveckling där vi även tar
ansvar för kommande generationers hälsa och miljö. Grundförutsättningarna
finns i miljölagstiftningen och i de regionala miljömålen,
men för att kunna visa på resultat måste mer kraftfulla åtgärder vidtas
och ambitions nivån höjas. De lokala miljömålen ska beaktas vid alla
beslut och handlingar, vilket gäller såväl tjänstemän som förtroendevalda.
De ger också kommunen en möjlighet att ta sitt ansvar för att
påverka, inspirera och vägleda Ronnebys näringsliv mot en hållbar utveckling
och Ronnebys invånare till en förändrad och mer hållbar livsstil.
Ambitionen är också att den ska inspirera och stödja allmän heten
till att i sitt privata liv genomföra förändringar för en bättre miljö.
Uppföljning av Ronneby mot nya mål sker genom upprättandet av ett
årligt miljöbokslut, där nyckeltal och genomförda åtgärder redovisas.
För åtgärder som ska utföras bara en gång, t.ex. utredningar och projekt,
saknas nyckeltal. Dessa redovisas för aktuellt år i miljöbokslutet.
Revidering av de lokala miljömålen ska ske vart fjärde år.
3

Arbetet med nya lokal miljömål
I arbetet med att revidera kommunens miljöprogram och ta fram nya
lokal miljömål har en arbetsgrupp med tjänstemän från flera enheter
samt en referensgrupp med politiker från respektive nämnd deltagit, se
tabell 1. Arbetsgruppen har tagit fram förslag som sedan diskuterats i
referensgruppen. Ronneby mot nya mål har lämnats på remiss till kommunens
samtliga enheter och bolag samt till föreningar, näringsliv,
allmänheten och andra myndigheter. Allmän heten har givits möjlighet
att lämna synpunkter via kommunens webbplats (www.ronneby.
se) och vid ett kvällsseminarium på Kulturcentrum. Diskussion om
förslaget till nya lokala miljömål har skett med en gymnasieklass vid
två tillfällen. Ronneby mot nya mål är antaget av kommunfullmäktige
2007-12-13.
Arbetsgrupp
Referensgrupp
Kommunledningsenheten Anna-Karin Sonesson Kommunstyrelsen (KS) Tommy Andersson
Kommunledningsenheten Per Drysén Kommunstyrelsen Thomas Håkansson
Kommunledningsenheten Kristina Rydén Gymnasie och vuxenutbildning (GYV) Bengt-Åke Petersson
Kommunledningsenheten Carolina Lindholm GYV Tim Svanberg t o m 2007-02-12
Park- och skogsenheten Peter Lindahl Omsorgsnämnden (ON) Johnny Håkansson
Gatuenheten Arne Berg Omsorgsnämnden Tom Örjan Nilsson
Samhällsbyggnadsenheten Karin Gylling Förskola och grundskola (FoG) Birger Svensson
Samhällsbyggnadsenheten David Gillanders FoG Rune Kronkvist
Miljöteknik Anders Nilsson / Annelie Carlsson Miljö och hälsa (MHN) Christer Hallberg
Miljö- och hälsoskyddsenheten Monika Oredsson Miljö och hälsa Knut Svenssson
Miljö- och hälsoskyddsenheten Emma Berntsson Tekniska (TN) Judith Skörsemo
Tabell 1a. Deltagare i arbetsgruppen. Tekniska Monia Svensson
Byggnadsnämnden (BN)
Jonni Karlberg
Byggnadsnämnden
Lena Karstensson
Miljöteknik
Hans Häll
Miljöteknik
Göte Erlandsson
Tabell 1b. Deltagare i referensgruppen.
4

Ansvar för genomförande
För varje åtgärd anges vilken av kommunens nämnder och/eller bolag
som är ansvarig för att åtgärdens genomförande. Understruken nämnd
bär huvudansvaret. I vissa fall är flera nämnder och/eller bolag ansvariga.
Huvudansvaret innebär också skyldighet att årligen rapportera
uppgifter för uppföljning av mål och åtgärder, till miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Kostnadsberäkning
För varje åtgärd redovisas en grov uppskattning av den totala kostnaden.
Kostnadsberäkningen redovisar inte hur finansieringen ska gå
till och inte heller de ekonomiska vinster som åtgärderna i flera fall
innebär. Kostnader för genomförande av åtgärderna skall således behandlas
i kommunens ordinarie budgetprocess. Kostnadsberäkningen
redovisas enligt följande tabell:
* Upp till 50 000 kr
** 50 000 – 100 000 kr
*** 100 000 -1 miljon kr
**** 1 miljon – 10 miljoner kr
***** Mer än 10 miljoner kr
Åtgärden ingår i verksamhetens
(*)
befintliga ramar
*/år
Åtgärden innebär en årlig kostnad
- Uppgifter saknas
Tabell 2. Nyckel för redovisning av kostnadsberäkning.
5

Fossilbränslefri kommun
VISION:
Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun, där energianvändningen
inte bidrar till någon klimatpåverkan.
Begränsad
klimatpåverkan
Utsläpp av växthusgaser är orsaken till de klimatförändringar som är
ett av vår tids största miljöproblem. Vi kan minska dessa utsläpp genom
att minska vår energiförbrukning och samtidigt öka vår användning
av förnyelsebara energikällor. Men energiförbrukningen tenderar
istället att öka i hela samhället; vi har fler och större bilar, kör längre
och konsumerar allt fler transportkrävande matvaror. I våra hem skaffar
vi oss fler och större el-slukande apparater och varje person använder
varje dag 66 liter tappvarmvatten.
I Ronneby har användningen av olja för uppvärmning av bostäder
minskat i takt med att fjärrvärmenätet har byggts ut och då fjärrvärmen
till största delen idag produceras med biobränsle. Däremot
ökar koldioxidutsläppen från transporterna och i Ronneby är körsträckan
per invånare längre än den genomsnittliga körsträckan per
invånare i såväl länet som Sverige.
All energianvändning i samhället påverkar miljön på ett eller annat
sätt och även användningen av elenergi. I Ronneby har elförbrukningen
ökat successivt sedan 1990-talet och vi använder i genomsnitt
mer elenergi per invånare jämfört med övriga landet. Man kan välja
att köpa grön el som säkerställer att produktionen sker med förnyelsebara
bränslen, men minskar vi elanvändningen med 1 kWh så minskar
miljöbelastningen samtidigt med 1 kg koldioxid. Detta beror på att det
svenska elsystemet blir alltmer sammanlänkat med övriga Norden och
Europa, där elproduktion vanligtvis sker med fossila bränslen. Man
kan också uttrycka det som att den gröna elen då räcker till fler.
I Ronneby produceras ingen energi från vindbruk eller från biogas.
Det finns inte heller någon kommunägd offentlig byggnad med energitillförsel
från solenergi.
7

1.1 Minskade koldioxidutsläpp
MÅL 1.1
Det totala fossila koldioxidutsläpp per invånare (inklusive transporter) ska minska med 35 % till
år 2012 jämfört med år 1995. År 2012 är det fossila koldioxidutsläppet per invånare inte större
än 2700 kg, vilket innebär en minskning med 113 kg per år och invånare (räknat från år 2004).
kg per invånare
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
Fossila koldioxidutsläpp kan reduceras
genom minskad energiförbrukning, minskat
transportbehov samt ökad användning av
förnybara bränslen, så som biobränsle, vindoch
solenergi.
113 kg koldioxid motsvarar ca 270 liter
bensin eller 420 kWh energi från eldningsolja.
1000
500
0
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Diagram 1. NYCKELTAL MÅL 1.1
Fossila CO2-utsläpp per invånare (kg/inv). Linjen visar mål.
800
700
600
MWh
140000
120000
100000
80000
60000
Antal hushåll
500
400
300
200
100
0
2004 2005 2006 2007
40000
20000
Diagram 3. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.1 b
Antal hushåll anslutna till fjärrvärmenätet.
0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Biobränsle Fossilt bränsle El
Diagram 2. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.1 a
Producerad mängd energi i fjärrvärmeverken, fördelat på typ av bränsle (MWh).
8

600
350
500
300
400
250
k ubik m eter
300
200
kg /invånare
200
150
100
100
50
0
2005 2006 2007
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Diagram 4. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.1 c
Oljeförbrukning för uppvärmning av kommunens fastigheter (m 3 ).
Diagram 5. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.1 e
Producerad mängd hushållsavfall (kg/invånare).
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
1.1 a Utbyggnad av fjärrvärme i större tätorter, till exempel med en Producerad mängd energi i fjärrvärmeverken, Kontinuerligt Miljöteknik * * * * *
överföringsledning mellan Sörby och Kallinge.
fördelat på typ av bränsle (MWh).
1.1 b Utbyggnad av fjärr/när-värme i mindre tätorter, där det är
möjligt och där både hushåll och industri skulle kunna anslutas.
Kommunen ska verka för att även andra aktörer etablerar näreller
fjärrvärmeverk.
Antal hushåll anslutna till fjärrvärmenätet. Kontinuerligt Miljöteknik, KS * * * *
1.1 c Ingen användning av fossila bränslen för uppvärmning av kommunen
ägda fastigheter eller i fjärrvärmeverken, reservproduktionen
undantaget.
Oljeförbrukning för uppvärmning av kommunens
fastigheter (m 3 ).
2012 TN, ABRI,
Miljöteknik
(*)
1.1 d Riktad information till fastighetsägare vars basuppvärmning sker
med fossila bränslen.
1.1 e Riktad information om betydelsen av att minska konsumtion av
varor, t ex förpackningar och miljöförstörande produkter.
* För åtgärder angående transporter, se mål 1.3.
Antal fastigheter som informerats. (Uppgifter
saknas, se kommande miljöbokslut.)
Producerad mängd hushållsavfall (kg/invånare).
Transport (Miljötekniks fordon) av avfall,
(km/invånare), Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.
2009 BN, Miljöteknik *
2009 MHN
*
Miljöteknik
9

1.2 Minskade utsläpp övrig växthusgaser
MÅL 1.2
Utsläpp av andra växthusgaser ska minska.
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
1.2 a Inventering av utsläpp av övriga växthusgaser. - 2012 MHN (*)
1.2 b Inventering av och minskning av lustgasanvändning på tandläkarmottagningar.
Antal inventerade tandläkarmottagningar.
Använd mängd lustgas per år. (Uppgifter
saknas, se kommande miljöbokslut.)
2009 MHN (*)
1.2 c Informationsinsats till hushåll och livsmedelshandeln om kommunens
insamling av gamla kyl och frysar.
Antal hushåll och näringsidkare som fått
information. (Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.)
2008 MHN, Miljöteknik *
Övriga växthusgaser och huvudsaklig utsläppskälla:
• Dikväveoxid (N2O), gödslad jordbruksmark
• Metan (CH4), utsöndring från idisslande boskap
samt läckage från avfallsupplag
• Fluorkolväten (HFC), läckage från kylskåp,
värmepumpar m.m
• Fluorkarboner (CF4), föroreningar vid
aluminiumframställning
• Svavelhexafluorid (SF6), läckage från tyngre
elektrisk apparatur
10

1.3 Minskade och hållbara transporter
MÅL 1.3
Koldioxidutsläpp från transporter, exklusive transittrafik, ska minska med 30 % år 2012,
jämfört med år 1995. År 2012 överstiger utsläppet inte 1600 kg per invånare, vilket innebär
att utsläppen per invånare måste minska med 75 kg varje år (räknat från år 2004).
Ronneby Blekinge Sverige
2004/2005 0,2 0,3 0,3
2005/2006 0,3 0,5 0,6
2006/2007 0,5 0,8 1,3
Tabell 3. NYCKELTAL MÅL 1.3
Andel miljöbilar i trafik i Ronneby kommun (%).
75 kg koldioxid motsvarar ungefär 35 liter
bensin eller diesel. Det är sex resor fram och
tillbaka mellan Ronneby och Karlskrona.
Transporter bidrar till utsläpp av växthusgaser,
men även till andra miljöproblem
som buller, luftföroreningar och mer asfalt i
landskapet.
Kommunen Miljöteknik Rby-hus ABRI
2007 34 19 0 0
Tabell 4. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.3 b
Andel miljöfordon i kommunens verksamheter samt inom de kommunala
bolagen (%).
2500
2000
kg per invånare
1500
1000
500
0
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Diagram 6. NYCKELTAL MÅL 1.3
Koldioxidutsläpp från transporter per invånare (kg) (exklusive transittrafik).
Linjen anger målet.
11

1700
800
1650
750
1600
700
km
1550
mil
650
600
550
1500
1450
500
1998 2000 2003 2 004 2005 2006 2007
1400
2002 2003 2004 2005 2006 2007
Ronneby Blekinge Sverige
Diagram 7. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.3 k
Körsträcka per bil och per invånare (mil).
Diagram 8. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.3 m
Antal kilometer gång- och cykelvägar (km). Observera att skalan
börjar på 1400 km.
12

Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
1.3 a Planera/etablera en sambandscentral för transporter, såväl
kommunens som näringslivets.
1.3 b År 2010 skall 100 % av kommunens och bolagens fordon vara
miljöfordon (enligt Vägverkets definition).
- 2012 KS * * * (endast
personal)
Andel miljöfordon i kommunens verksamheter 2010 KS * * *
samt inom de kommunala bolagen (%).
1.3 c Kommunens insamling av avfall ska ske med miljöfordon. Andel miljöfordon. 2012 Miljöteknik * * * *
1.3 d Utbildning av samtliga kommunanställda i sparsam körning för Antal som genomgått utbildning. (Uppgifter 2009 KS * * * *
att minska bränsleförbrukningen.
saknas, se kommande miljöbokslut.)
1.3 e Upprätta bil- och cykelpooler i kommunens samtliga verksamheter,
- 2009 KS (*)
där det även är möjligt för privatpersoner att delta.
1.3.f Verka för att bildande av bilpooler för privat bruk införs. - Kontinuerligt KS *
1.3 g Tillhandahåll kommunala lånecyklar vid strategiska ställen. Antal cyklar. (Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.)
2010 KS, TN */år
1.3 h Vid tjänsteresor inom kommunens verksamheter ska tåg väljas
framför flyg i första hand.
1.3 i För alla tjänsteresor inom kommunens verksamheter som sker
med flyg, ska utsläppsrättigheterna köpas enligt en schablon
motsvarande genomsnittligt koldioxidutsläpp.
1.3 j Trafikutredning om hur kollektivtrafiken kan optimeras så att
andelen bilresor minskar drastiskt.
1.3 k Verka för att verksamheter, skolor och företag uppmuntrar och
underlättar för arbetsresor med cykel, gång eller kollektivtrafik.
Till exempel genom att verka för att kunna ta med cykel gratis
på tåg och buss samt att anordna fler cykelparkeringar och i
vissa fall med tak.
1.3 l Projekt ”Vandrande skolbussar” för att minska andelen korta
bilresor samt för att förbättra utomhusmiljön vid skolorna i
tätorterna.
1.3 m Fortsätt utbyggnad av gång- och cykelvägar i hela kommunen så
att det blir enkelt och attraktivt.
1.3 n Minska utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner, t ex genom
information till anställda samt tillämpa ny miljövänlig teknik.
1.3 o Informationsinsats till båtägare om vikten av att använda alkylatbensin,
fyrtaktsmotorer eller elmotorer.
Antalet köpta tåg- och flygresor. (Uppgifter
saknas, se kommande miljöbokslut.)
Köpta ton koldioxid. (Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.)
Kontinuerligt KS (*)
Kontinuerligt KS *
- 2010 KS (*)
Körsträcka per bil och per invånare (mil) Kontinuerligt KS * * *
- 2009 FOG Ingår i 1.3 i
Antal kilometer gång- och cykelvägar (km). Kontinuerligt TN * * * *
Inköpt mängd fossilt bränsle (liter). (Uppgifter
saknas, se kommande miljöbokslut.)
Antal föreningar som informerats. (Uppgifter
saknas, se kommande miljöbokslut.)
Kontinuerligt TN , Miljöteknik */år
2009 MHN *
1.3 p Verka för etablering av alkylatpumpar i småbåtshamnarna. Antal alkylatpumpar. (Uppgifter saknas, se kommande
Kontinuerligt TN, KS, FoT (*)
miljöbokslut.)
1.3 q Verka för att närproducerade produkter väljs vid inköp inom
kommunens verksamheter, där det är möjligt samt då det är ett
miljövänligt alternativ.
- Kontinuerligt KS -
13

1.4 Minskad elförbrukning
MÅL 1.4
Minska elförbrukningen per invånare med minst 10 % till år 2012 jämfört med år 1995.
År 2012 ska elförbrukningen inte överstiga 12 400 kWh per invånare, vilket innebär att
elförbrukning ska minska med 500 kWh per invånare och år (räknat från år 2004).
Så här kan man spara 500 kWh:
• Byt ut tio av de glödlampor som lyser under längst tid mot
lågenergilampor eller kompaktlysrör.
• Byt ut ditt duschmunstycke mot ett snålspolande, så sparar du
500 kWh per år om du duschar i fem minuter varje dag.
• Stäng av på riktigt! Stäng av med strömbrytaren istället för
med fjärrkontrollen och dra ut batteriladdaren när den inte
används.
kWh per invånare
18000
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Diagram 9. NYCKELTAL MÅL 1.4
Elförbrukning per invånare (kWh).
MWh
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Diagram 10. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.4 b
Elförbrukning inom den offentliga sektorn (MWh)
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
1.4 a Informationssatsning för att fasa ut användningen av direktverkande
Antal fastigheter som fått information.
2009 BN *
el för basuppvärmning i enbostadshus.
Antal beviljade konverteringsstöd från direktverkande
elvärme. (Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.)
1.4 b Automatisk avstängning av datorer efter klockan 19:00 i
Elförbrukning inom den offentliga sektorn (MWh). Kontinuerligt KS -
kommunens förvaltning.
1.4 c Översyn av elförbrukningen i produktionsköken. Antal kök som setts över. (Uppgifter saknas, se 2009 TN -
kommande miljöbokslut.)
1.4 d Översyn av möjliga effektiviseringar av gatubelsyning. Energi till gatubelysning (MWh). 2011 TN * * *
1.4 e Byta ut samtliga glödlampor och lysrör i kommunens fastigheter till
energisnåla.
Antal inköpta enheter. (Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.)
1.4 f Informationsinsats till hushållen för att minska dess elförbrukning. Antal hushåll som informerats. (Uppgifter saknas,
se kommande miljöbokslut.)
2009 TN *
(för växthusen)
2009 MHN, BN, * * *
Miljöteknik
14

1.5 Effektivare energianvändning
MÅL 1.5
Energieffektivisering med 1 % per år mellan år 2004 och 2012, som innebär
att varje invånare måste minska sin energianvändning med i genomsnitt ca
3000 kWh på åtta år.
All energianvändning påverkar miljön på ett eller annat
sätt. Genom effektivare energianvändning kan vi minska
växthuseffekten och påverkan på klimatet. Potentialen för
energieffektivisering är stor. I Ronneby är industrin den
största energianvändaren och därefter följer hushållen
som står för ungefär en tredje del av kommunens totala
energianvändning.
kWh per invånare
50000
45000
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Diagram 11. NYCKELTAL MÅL 1.5
Energianvändning per invånare (kWh). Linjen anger målet.
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
1.5 a Utbyggnadsområde för energisnålt boende, för Påtorp eller - 2012 BN (*)
Fornanäs.
1.5 b Aktivt tillhandahålla information om energisnåla hus till
nybyggare.
Antal utdelad information. (Uppgifter saknas, se
kommande miljöbokslut.)
2008 BN *
1.5 c Installera enskilda varmvattenmätare i lägenheter i befintligt
flerfamiljshus.
1.5 d Installera snålspolande armatur i samtliga kommunens fastigheter
i samband med nybyggnationer eller renoveringar. Ta fram
en plan för att ersätta armaturer i övriga fastigheter där det är
möjligt.
1.5 e Ställ högsta krav på energisnålhet vid upphandling av energiförbrukande
varor och system.
Antal installerade mätare. (Uppgifter saknas, se
kommande miljöbokslut.)
Antal installerade armaturer. (Uppgifter saknas,
se kommande miljöbokslut.)
2012 Rbyhus * * * * *
2009 Rby-hus, TN,
ABRI, Miljöteknik
- Kontinuerligt KS (*)
1.5 f Tillsynsprojekt för att minska energianvändningen i industrin. Antal besökta verksamheter. (Uppgifter saknas,
se kommande miljöbokslut.)
1.5 g Vid om- och nybyggnation av flerbostadshus ska separat mätning
av el, varmvatten och uppvärmning finnas i alla lägenheter.
Information om det samma till privata fastighetsägare ska ingå i
byggsamrådet.
1.5 h Informationsinsats till hushållen om vad man kan göra för att
minska sin energianvändning.
1.5 i Installera rörelsevakter i allmänna lokaler, gemensamhetsutrymmen,
trapphus och vissa utemiljöer, där det är miljömässigt
motiverat.
Antal lägenheter med separat mätning. (Uppgifter
saknas, se kommande miljöbokslut.)
2009 MHN *
Kontinuerligt BN *
* * * *
Antal hushåll som informerats. (Uppgifter saknas,
se kommande miljöbokslut.)
2009 BN Miljöteknik *
- 2012 Rby-hus, TN * per trapphus
15

1.6 Hållbar energiproduktion
MÅL 1.6
Kommunen ska vara 50 % självförsörjande på energi år 2012.
Ronneby har goda möjligheter till en lokalt hållbar energiproduktion,
med soligt väder, vindar från havet och tillgång till
skog. Genom utbyggnad av vindkraft, solkraft och förbränning av
biobränsle kan självförsörjningen på energi öka.
%
30
25
20
15
10
5
0
1990 1995 2000 2004 2005 2006
Diagram 12. NYCKELTAL MÅL 1.6
Andel självförsörjandegrad energi (%).
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
1.6 a Bygg ut biobränslebaserad kraftproduktion. Mängd producerad energi, med andel närproducerat
2012 Miljöteknik * * * * *
biobränsle (MWh). (Uppgifter saknas, se
kommande miljöbokslut.)
1.6 b Fastställ policy för utbyggnad av vindbruk. - 2010 KS * *
1.6 c Inventera områden som är lämpliga för vindbruk, för att kunna - 2009 BN Ingår i 1.6 b
initiera en utbyggnad.
1.6 d Utred förutsättningar för att etablera en biogasanläggning för - 2010 Miljöteknik * * *
behandling av organiskt avfall.
1.6 e Installera solenergianläggningar på minst tio offentliga byggnader
Mängd producerad energi (MWh). (Uppgifter 2010 TN -
i kommunen.
saknas, se kommande miljöbokslut.)
1.6 f Riktad information om solenergi till fastighetsägare. Antal hushåll som informerats. (Uppgifter 2009 BN *
saknas, se kommande miljöbokslut.)
1.6 g Utred möjligheterna för att etablera en storskalig solcellsanläggning.
- 2012 KS * * *
16

Frisk natur
VISION:
Vi vill uppnå en frisk natur där naturresurserna nyttjas långsiktigt hållbart.
Det innebär att varken människors hälsa, grundvatten, sjöar och
vattendrag, Östersjön, luften eller den biologiska mångfalden hotas.
Ingen
övergödning
Hav i balans samt levande
kust och skärgård
Grundvatten av
god kvalitet
Giftfri miljö
Sommaren 2006 var algblomningen utanför Sveriges sydkust den mest
intensiva på tio år. Men övergödningen orsakar inte bara algblomning
och syrebrist, utan leder också till ett förändrat ekosystem där den
biologiska mångfalden hotas. Övergödningen av Östersjön är mycket
allvarlig. Transporten av fosfor och kväve i de vattendrag som mynnar
vid Ronnebys kuststräcka har sedan mitten på 1990-talet inte ökat,
men ytterligare åtgärder krävs för att minska påverkan på både kuststräckan
och Östersjön. Utsläppen av kväve från jordbruksmark måste
minska, hållbara avloppssystem i känsliga områden måste utvecklas
och byggas ut, vi måste sluta använda fosfater i tvätt- och diskmedel
och vi måste minska kväveutsläppen till luften genom minskade transporter.
En del av det kväve som läcker från åkermarken hamnar i grundvattnet
i form av nitrat, vilket innebär en hälsorisk för människor. I en
omfattande undersökning av enskilda dricksvattenbrunnar som gjordes
år 2005 i Ronneby, konstaterades att nitrathalterna tenderar att öka i
grävda brunnar samt i brunnar belägna i skogsmarker. Ytterligare farhågor
för kvaliteten på vårt grundvatten är användningen av kemiska
bekämpningsmedel. Man har funnit rester av bekämpningsmedel i
grundvattentäkter, men fler brunnar behöver undersökas.
Östersjön påverkas också av metaller och organiska miljögifter från
mänskliga aktiviteter på land, från luftburna föroreningar och från fartygstrafiken.
Undersökningarna av sedimenten i Ronnebyåns mynning
visar att halterna av ftalater fortfarande är högre än i referensområdena
trots att de minskat betydligt. Likaså är tungmetallhalterna fortfarande
höga i sedimenten i Ronnebyfjärden. Många arter i Östersjön hotas
av ett ekosystem i obalans och Ronneby har ett ansvar för att extra
hänsyn tas till de grunda kustnära vikarna eftersom de fungerar som
barnkammare för växt- och djurlivet i Östersjön.
Kuststräckan i Ronneby kommun är hårt exploaterad och mycket tätbebyggd.
För att skapa en hållbar utveckling där både den värdefulla
kustnaturen bevaras och de marina miljöerna skyddas, måste beslut
rörande verksamheter och exploatering i kusten vara genomtänkta.
Lika viktigt är det att dessa miljöer är tillgängliga för ett rikt friluftsliv
för alla. Ett helhetsgrepp över kustzonen behövs.
17

2.1 Minskade utsläpp av fosfor
MÅL 2.1
Utsläppen av vattenburen fosfor ska minska och arealförlusten för samtliga
vattendrag i kommunen ska år 2015 ej överstiga 4 kg/km 2 och år.
12,0
Nästan ingen bidrar mycket till övergödningen,
men alla bidrar lite och Östersjöns problem är
stora. Enskilda avlopp bidrar med 18 % av den
fosfor som transporteras till Östersjön från
Blekinge.
10,0
kg P/km2
8,0
6,0
4,0
2,0
25,0
0,0
1984
1986
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
20,0
Diagram 13. NYCKELTAL MÅL 2.1
Arealförluster av fosfor från samtliga vattendrag (kg/km 2 ).
Linjen anger målet.
ton
15,0
10,0
5,0
12
0,0
10
1984
1986
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
8
6
4
Diagram 15. NYCKELTAL MÅL 2.1
Transport av fosfor till Östersjön från samtliga vattendrag (ton). Linjen visar
trenden, d v s transporten av fosfor har minskat något sedan 1995.
2
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
18
Diagram 14. NYCKELTAL MÅL 2.1
Antal vattendrag med för höga arealförluster av fosfor. Utifrån elva analyserade
vattendrag.

10
9
8,0
7,0
meter
8
7
6
5
4
3
2
1
%
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Diagram 16. NYCKELTAL MÅL 2.1
Siktdjupet i Ronnebyfjärden (m). Siktdjup är ett indirekt mått på biomassan
av växtplankton. Linjen visar trenden, d v s siktdjupet har minskat sedan
början av 1990-talet.
Diagram 17. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.1a
Andel bräddat orenat avloppsvatten av totala mängden behandlat avloppsvatten,
sammantaget alla avloppsreningsverk.
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
2.1 a Minska bräddningen i kommunala avloppsanläggningar. Andel bräddat orenat avloppsvatten av totala Kontinuerligt Miljöteknik * * * * *
mängden behandlat avloppsvatten, sammantaget
alla avloppsreningsverk.
Mängd bräddat orenat avloppsvatten som ett
rullande 10-års medelvärde, sammantaget alla
avloppsreningsverk. (Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.)
2.1 b Bygga ut det kommunala VA-nätet i kustnära områden, enligt Antal utbyggda områden. (Uppgifter saknas, se År 2017 ska Miljöteknik * * * * *
fastställd prioriteringslista.
kommande miljöbokslut.)
minst 9 av 25
områden vara
åtgärdade.
2.1 c Inrätta ett insamlingssystem för separerade avloppsfraktioner i
samlad bebyggelse för att möjliggöra återföring av fosfor från
enskilda avlopp till kretsloppet.
- 2012 Miljöteknik * * * *
2.1 d Tillkommande utbyggnadsområde ska ha kretsloppsanpassade
avloppssystem som ingår i insamlingssystemet för separerade
avloppsfraktioner, om möjligt.
- År 2012 ska
minst 2 områden
finnas.
BN (*)
19

2.2 Minskade utsläpp av kväve
MÅL 2.2
Utsläppen av vattenburen kväve ska minska och arealförlusten för samtliga
vattendrag i kommunen ska år 2015 ej överstiga 200 kg/km 2 och år.
450
400
350
Ungefär 75 % av näringsämnena som når
Östersjön orsakas av mänskliga aktiviteter, t ex
högintensivt jordbruk, utsläpp av avloppsvatten
och förbränning av fossila bränslen.
300
kg N/km2
250
200
150
100
50
0
1984
1986
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Diagram 18. NYCKELTAL MÅL 2.2
Arealförluster av kväve från samtliga vattendrag (km/km2).
Linjen anger målet.
12
10
8
6
4
2
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
20
Diagram 19. NYCKELTAL MÅL 2.2 Antal vattendrag med för höga
arealförluster av kväve, utifrån elva analyserade vattendrag.

900
350
800
300
700
600
250
ton
500
400
300
200
ha
200
150
100
100
50
0
1984
1986
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
0
2004 2005 2006 2007
Diagram 20. NYCKELTAL MÅL 2.2 Transport av kväve till Östersjön
från samtliga vattendrag (ton). Linjen visar trenden.
Diagram 21. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.2 c Areal fånggrödor och
vårbearbetning i kustnära församlingar i Ronneby kommun (ha).
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
2.2 a Kommunen ska verka för att våtmarker och andra åtgärder Areal återskapad våtmark (ha).
Arbetsgruppen MHN, TN, BN * * * *
som fördröjer vattnets transport till Östersjön (t ex slingrande
öppna diken, dammar) återskapas. En våtmarksarbetsgrupp
åter skapas.
senast 2008.
2.2 b Exploatering av våtmarker (objekt i våtmarksinventeringen) skall
inte ske, om det inte finns särskilda, synnerligen starka skäl och
då med krav på kompensationsåtgärd.
- Kontinuerligt. MHN, TN, BN (*)
2.2 c Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför riktad kontroll inom lantbrukstillsynen
med avseende på kvävereducerandeåtgärder som
grön mark, samt informera om fånggrödor och vårbearbetning.
2.2 d Kommunen ska verka för att vegetationsbeklädda, biocid- och
gödselfria skyddszoner uppförs och bibehålls vid de mest belastade
vattendragen. Arbetet påbörjas med Sörbybäcken.
Areal fånggrödor och vårbearbetning i kustnära
församlingar i Ronneby kommun (ha).
- Sörbybäcken
senast 2009.
Kontinuerligt. MHN (*)
MHN, KS * *
21

2.3 Hav i balans
MÅL 2.3
Utsläppen av för Östersjön skadliga ämnen skall minska så att
livsmiljön för havets organismer har förbättrats år 2015.
Tre enkla sätt för var och en att bidra till en förbättrad
miljö i Östersjön:
• Minimera användandet av båtbottenfärger och använd
bara tillåtna.
mg/kg
25
20
15
10
• Lämna alltid kasserade läkemedel till Apoteket.
• Välj rätt fisk till middagen. Undvik hotade och
djuphavslevande fiskar. Vill du äta odlad fisk, fråga efter
miljömärkt? Mer information finns på www.wwf.se
5
0
1981
1983
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
Koppar(mg/kg lever, torrv) Kadmium(mg/kg lever,torrv) PCB(mg/kg fettvikt)
Diagram 22. NYCKELTAL MÅL 2.3
Metaller och PCB i fisk från Östersjön (mg/kg).
35
30
25
20
15
10
5
0
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
ug/kg färskvikt
22
Diagram 23. NYCKELTAL MÅL 2.3
Kvicksilverhalter i fisk från Östersjön (µg/kg).

7
6
4,5
4
0,4
mg/kg TS
5
4
3
mg/kg TS
3,5
3
2,5
2
1,5
mg/kg TS
0,35
0,3
0,25
0,2
0,15
2
1
0,5
0,1
0,05
1
0
1992 1997 2001 2006
0
1992 1997 2001 2006
0
1987 1992 1997 2001 2006
Kadmium(mg/kgTS)
Jämf örelsevärde kadmium
Kvicksilver(mg/kgTS)
Jämf örelevärde kvicksilver
Diagram 24. NYCKELTAL MÅL 2.3
Organiska miljögifter (ftalater DEHP) i sediment i Ronnebyfjärden
(mg/kg TS). Halten av ftalater hade sjunkit betydligt år 2006, men är
fortfarande högre än i referensområdena.
Diagram 25. NYCKELTAL MÅL 2.3
Kadmium och kvicksilver i sediment (mg/kg). Tungmetallhalterna i Ronnebyfjärden är höga.
Jämförelsevärden från rapporten Bedömningsgrunder för miljökvalitet för kust och hav
(Naturvårdsverkets 4914).
300
250
200
ton
150
100
50
1998 1999 2001 2002 2003 2005
Diagram 26. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.3 h
Mängd använd salt på vägar per år (ton).
23

Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
2.3 a Underlag ska tas fram så att synnerlig hänsyn kan tas till grunda - Kontinuerligt BN (*)
skyddsvärda vikar (0-2 meter djupa) så att en långsiktigt hållbar
produktionsförmåga och den biologiska mångfalden i Östersjön
kan bevaras.
2.3 b Inga kemiska bekämpningsmedel används på kommunägd
offentlig mark, produktionsskogen undantagen. Vid
förhandling om utarrenderad mark ska frågan om ekologiska
produktionsformer behandlas och i avtalet ska resultatet framgå.
Använd mängd bekämpningsmedel inom
kommunens verksamhet. (Uppgifter saknas,
se kommande miljöbokslut.)
För arrenderad
mark vid omförhandling
av arrendeavtal.
Vid offentlig mark
senast år 2008.
BN, TN, ABRI,
FOT, Rby-hus
* * *
2.3 c Ingen ytterligare havsbaserad fiskodling innanför vattendirektivets
linje en sjömil utanför kustlinjen.
2.3 d Lokalt omhändertagande av dagvatten skall prövas och om
möjligt vara ett krav vid försäljning och exploatering av nya
områden.
Antal fiskodlingar i bruk.
Från och med år
2008
- Från och med år
2008
MHN (*)
BN (*)
2.3 e Kommunen tillsammans med övriga aktörer tillser att det finns
en fullgod, avgiftsfri och lättillgänglig insamling av så väl avfall,
farligt avfall som latrin vid Järnaviks, Angelskogs, Ekenäs, Gös
och Slättanäs småbåtshamnar.
2.3 f Arrendeavtal i småbåtshamnar ses över så att de omfattar krav
på hur rengöring av båtar ska ske.
2.3 g Informationsprojekt till småbåtshamnar och småbåtsägare om
avfallshantering, bränsle, båtbottenfärger samt om vikten av att
hålla fartbegränsningarna.
2.3 h Minimera saltning av idrottsplatser och grusparkeringar. Saltning
av vägar ska begränsas utan att trafiksäkerheten åsidosätts.
2.3 i Kommunen deltar årligen i de nationella screeningprogrammen
inom den nationella miljöövervakningen.
2.3 j Informationsinsats för att öka insamlingen av läkemedelsavfall
från hushållen till Apoteket.
2.3 k Utreda möjligheter för kommunen att freda vissa områden för
fiske i Östersjön.
- 2010 TN, FOT * * * /
hamn
- 2009 FOT (*)
Antal småbåtsägare som informerats. (Uppgifter
saknas, se kommande miljöbokslut.)
2008 MHN *
Mängd använd salt på vägar per år (ton).
Mängd använd salt på idrottsplatser och
grusparkeringar (ton). (Uppgifter saknas, se
kommande miljöbokslut.)
Kontinuerligt TN, FOT * * * / år
- Kontinuerligt Miljöteknik *
Antal informerade hushåll. (Uppgifter saknas, 2010 MHN *
se kommande miljöbokslut.)
- 2010 KS MHN (*)
24

2.4 Levande kust och skärgård
MÅL 2.4
Kust och skärgård ska ha hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
samt natur- och kulturvärden. Boende, friluftsliv, näringar och all annan verksamhet
i kust- och skärgårdsområdena skall präglas av hållbar utveckling.
I Ronneby kommun finns det 146 km
kustlinje. Kuststräckan är hårt belastad,
ca 40 % är bebyggelsepåverkad, inom
100 meter från fastlandskustlinjen.
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
2.4 a Om det inte är möjligt att helt avstå från exploatering inom Antal beviljade dispenser från det kustnära Från och med BN (*)
strandskyddat område bör kommunen vara mycket restriktiv. strandskyddet. (Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.)
2008
2.4 b En plan för hållbar utveckling i kustzonen tas fram i samarbete
med kringliggande kommuner.
- 2015 KS * * *
2.4 c Kommunen återskapar och upprättar skötselplaner för hävdade
strandängar på kommunägd mark.
2.4 d Kommunen bildar natur- och marina reservat för särskilt skyddsvärda
kommunägda strand- och havsområden. Förteckning över
aktuella områden upprättas senast år 2010.
2.4 e Tillgängligheten för friluftsliv i skärgården och i kusten ska
ut ökas. Kommuninvånarna bör informeras om befintliga möjligheter
till friluftsliv i skärgård och kust.
Areal hävdad strandäng på kommunägd mark. 2012 TN -
(Uppgifter saknas, se kommande miljöbokslut.)
- 2015 KS (*)
- 2012 KS, FoT * * */år
25

2.5 Biologisk mångfald
MÅL 2.5
Kommunen tar i alla avseenden hänsyn till och arbetar aktivt för att
bevara, skydda och förstärka den biologiska mångfalden.
Mellan 5 och 10 procent av alla växter, svampar och djur i
Sverige bedöms vara hotade. I stor utsträckning hotas arterna
genom att naturtyper, biotoper, förändras eller försvinner.
Mnemosyne fjärilen och smalstäkra är exempel på två arter
som finns i Ronneby och som är mycket hotade.
18
%
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
ha
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007
Andel KRAV-odling (%) Andel odling med ekologiskt stöd (%)
Nyckelbiotoper
Naturvärdesobjekt
Diagram 27. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.5 d
Ekologisk odling, andel av odlad åkerareal (%).
Diagram 28. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.5 g
Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, totalt i kommunen (ha).
70
180
160
140
60
50
ha
120
100
80
längd (km)
40
30
60
20
40
20
0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007
10
0
1990 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
26
Diagram 29. NYCKELTAL Nyckelbiotoper ÅTGÄRD Naturvärdesobjekt 2.5 g
Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, på kommunägd mark (ha).
Diagram 30. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.5 l
Kilometer vattendrag utan vandringshinder för öring (km).

Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
2.5 a Kommunen bildar naturreservat i Södra Brunnsskogen. - 2009 KS * * *
2.5 b Kommunen bildar naturreservat i
- 2020 KS * * *
NATURA 2000-området Piskabacken.
2.5 c Bräkneåns dalgång (definerat som området för riksintresse för - Kontinuerligt BN (*)
naturvård) och Göholm undantas all exploatering som inte tydligt
verkar för hållbar utveckling.
2.5 d Kommunen ska verka för att den ekologiskt odlade åkerarealen i Ekologisk odling, andel av odlad åkerareal (%). Kontinuerligt KS, BN, MHN (*)
kommunen år 2012 uppgå till minst 30 %.
2.5 e Kommunen upprättar en grönplan för Ronnebys tätort som - 2010 KS *
beskriver hur det gröna bevaras, utvecklas och förändras.
2.5 f Tätortsnära små grönområden i övriga tätorter, som är - Kontinuerligt BN (*)
betydelsefulla för rekreation, friluftsliv och/eller den biologiska
mångfalden, utvecklas och skyddas för att bland annat fungera
som spridningskorridorer för växter och djur.
2.5 g Områden utpekade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, totalt i Från och med BN (*)
exploateras inte, på kommunägd mark.
kommunen samt på kommunägd mark (ha). 2008
2.5 h Kommunen ökar andelen lövskog i kommunägd skogsareal. Andelen löv (%).(Uppgifter saknas, se kommande
2020 TN -
miljöbokslut.)
2.5 i Stammar och större grenar från lövträd används bland annat
som ”faunadepåer” i parker och tätortsnära skog.
- Kontinuerligt TN (*)
2.5 j Kommunen verkar för att särskilt skyddsvärda träd på kommunägd
och privat mark, i såväl tätort som i landsbygd bevaras och
skyddas.
Antalet särskilt skyddsvärda träd i Ronneby
kommun. (Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.)
2.5 k Utsättning av 150 fågelholkar av olika slag per år. Antal utsatta fågelholkar/år. (Uppgifter saknas,
se kommande miljöbokslut.)
2.5 l Kommunen utför åtgärder för att eliminera vandrings-hinder
som hindrar ålens, öringens och andra arters vandring i vattendragen.
2.5 m Kommunen genomför biotopvårdande åtgärder i Bräkneån för
att säkerställa flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslans
existens.
2.5 n En lista över Ronneby kommuns ”ansvarsarter” (hotade arter
vars överlevnad är beroende av existensen i Ronneby kommun)
tas fram med syftet att dessa arter tillförsäkras tillräckligt skydd
för sin överlevnad.
2.5 o Lindö ska utgöra en resurs för grundskola och gymnasieskola
för en kvalitativ natur- och miljökunskap ute i fält.
2.5 p Kommunen verkar för att antalet betesdjur i kommunen ökar
med syftet att bibehålla det öppna landskapet och öka den
biologiska mångfalden.
Kilometer vattendrag utan vandringshinder för
öring (km).
Kontinuerligt TN (*)
Årligen TN * / år
Årligen MHN (*)
- 2010 MHN (*)
- 2009 MHN * *
- 2009 FOG, GYV, KS (*)
Antal djurhållare i kommunen. Kontinuerligt KS, BN, MHN (*)
27

2.6 En hållbar dricksvattenförsörjning
MÅL 2.6
Samtliga invånare ska ha tillgång till ett friskt och hälsosamt
dricks vatten och den framtida dricksvattenförsörjningen ska tillgodoses
genom att de större grundvatten reservoarerna skyddas.
1000 ton
600
500
400
300
200
100
Ronneby kommun finns Bredåkradeltat, en
grundvattenreservoar som kan vara viktig för
den framtida dricksvattenförsörjningen, till och
med i ett långsiktigt nationellt perspektiv.
0
1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005
Naturgrus Morän Krossberg
Diagram 31. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.6 b
Uttag av naturgrus (1000 ton).
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
2.6 a Uttag av yt- eller grundvatten för bevattning eller andra ändamål - kontinuerligt MHN, Miljöteknik (*)
ska anpassas så att dricksvattenförsörjning och den biologiska
mångfalden inte skadas.
2.6 b Uttag av naturgrus får inte skada grundvattentillgångarna. Uttag av naturgrus (1000 ton). Kontinuerligt MHN (*)
2.6 c Upprätta en plan för långsiktigt skydd av Bredåkradeltat. - 2010 KS (*)
2.6 d Genomföra en utredning av Stora Mosse som grundvattenreservoar.
- 2012 Miljöteknik -
2.6 e Johannishusåsen skyddas mot exploatering som kan begränsa - Kontinuerligt KS , BN -
ett möjligt dricksvattenuttag.
2.6 f Revidera vattenskyddsbestämmelserna för Kärragården och - 2010 Miljöteknik * * *
Brantafors vattenverk.
2.6 g Reservvattentäkter skall finnas för samtliga kommunala vattentäkter.
Andel kommunala vattentäkter som har reservvattentäkt.
2020 Miljöteknik -
2.6 h Ett lokalt miljöövervakningsprogram för analys av bekämpningsmedelsrester
och nitrat i grundvatten fastställs.
2.6 i Sammanställning och utvärdering av de analysdata av brunnsvatten
från enskilda vattentäkter som erhålles genom kommunens
försorg.
- 2008 MHN *
- 2012 MHN *
28

Hållbar konsumtion
VISION:
Vi verkar för en hållbar utveckling, där konsumtion och produktion
är kretsloppsanpassad, resurseffektiv och giftfri.
Giftfri miljö
God bebyggd
miljö
Livsstilsfrågor som hur vi bor, hur vi värmer våra hus, vilka varor vi
förbrukar, vad vi äter, hur vi reser etc. är av oerhört stor betydelse för
om vi ska nå ett hållbart samhälle. De svenska hushållen konsumerar
alltmer. Vi kan till exempel se det på en konstant ökande mängd
hushållsavfall. En hållbar konsumtion handlar inte bara om varor och
tjänster vi köper utan också om vad vi gör med uttjänta varor och hur
vi gör oss kvitt avfallet. Enligt renhållningsordningen i Ronneby kommun
ska kommunen verka för att avfallsmängden minskar och återvinning
stimuleras.
Ett sätt att minska den totala konsumtionen är att verka för en konsumtion
som förskjuts från varor till tjänster. Men lika viktigt är att
informera och underlätta för konsumenter så att de väljer de mest
miljöanpassade alternativen. I detta sammanhang har också livsmedelskonsumtionen
stor betydelse för en hållbar utveckling. En
svensk äter och dricker 800 kg livsmedel per år. Allt vi äter och
dricker påverkar vår miljö på något sätt, till exempel genom energiförbrukning,
vattenförbrukning och transporter.
Alla de varor vi använder innehåller en mängd olika kemiska ämnen
och i Sverige förbrukar vi ungefär 3 ton hälsofarliga kemiska produkter
(förutom drivmedel) per år och person. Endast ett fåtal av dessa
är verkligen testade med avseende på effekter på hälsa och miljö. Det
finns därför i omlopp många komplext sammansatta ämnen som vi har
alltför lite kunskap om. Dessa riskerar att spridas i vår omgivning och
därefter hamna i grundvatten och i föda för djur och människor.
En god bebyggd miljö innebär att vi ska vara rädda om och utveckla
de natur- och kulturvärden som finns i våra städer, tätorter och i annan
bebyggd miljö. Vi ska bygga och utveckla den bebyggda miljön så
att vi hushåller med mark, vatten och andra resurser. Och vi ska inte
heller må dåligt av buller, avfallshanteringen eller inomhusmiljön där
vi bor och lever. Exploatering av tätorter riskerar ofta att tära på markoch
vattenresurser och därför är det viktigt att identifiera och bevara
de tätortsnära natur- och kulturvärdena.
29

3.1 En hållbar konsumtion
MÅL 3.1
Kommunen ska verka för en resurssnål och giftfri konsumtion och produktion.
Målet är att den totala konsumtionen av varor ska minska, för att skapa
utrymme för ökad konsumtion av tjänster och upplevelser som inte är miljöförstörande.
Mängden genererat hushållsavfall per invånare ska inte överstiga
150 kg per invånare och år 2012.
I FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” från
1987, beskrivs hållbar utveckling som ”en utveckling
som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillfredsställa
sina behov”.
All produktion och konsumtion påverkar miljön i form
av resursanvändning och energikonsumtion. Uttaget
av råvaror, tillverkningsprocesser, transporter liksom
behandlingen när det du köpt tjänat ut – påverkan sker
under produktens hela livscykel.
kg /invånare
350
300
250
200
150
100
50
Antal ark per anställd
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
0
2007
Diagram 32. NYCKELTAL MÅL 3.1
Producerad mängd hushållsavfall i Ronneby, d v s mängd avfall behandlat
på Angelskog. Linjen anger målet.
Diagram 33. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.1 e
Antal ark per anställd.
30

100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2006 2007
Ekologiskt
Ej ekologiskt
Diagram 34. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.1 g.
Andel ekologiska inköp av totala inköpet av livsmedel, textil och växter (%).
Rättvisemärkt
År 2007 var fem av de produkter Ronneby kommun
köpte in regelbundet Rättvisemärkt-produkter:
ɶɶKaffe
ɶɶTe
ɶɶBananer
ɶɶSmörgåsgurka
ɶɶMarmelad
Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning
som bidrar till förbättrade
arbets- och levnadsvillkor för odlare och
anställda i utvecklingsländer.
Läs mer på www.rattvisemarkt.se
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
3.1 a Riktad information till hushåll om miljömärkning av varor (inkl Antal hushåll som fått information. (Uppgifter 2009 MHN, KS *
symbolernas betydelse), mängden och typ av förpackningar
samt om betydelsen av att minska den totala konsumtionen.
saknas, se kommande miljöbokslut.)
3.1 b Information till handlare om vikten av att marknadsföra
miljömärkta varor.
- 2009 MHN, KS *
3.1 c Informera om möjligheten att använda NIX (hindrar telefonförsäljning
vid den egna telefonen), för att minska reklamflödet.
3.1 d Projekt för att utreda konsumtionsmönster inom kommunens
verksamheter och ett antal hushåll som är villiga att delta i
projektet.
3.1 e Minska konsumtionen av papper för utskrift och kopiering inom
kommunens verksamheter, t ex genom att informera om dubbelsidig
utskrift.
Antal hushåll som fått information. (Uppgifter 2009 MHN, KS *
saknas, se kommande miljöbokslut.)
- 2012 KS * * *
Antal ark per anställd. Kontinuerligt KS (*)
3.1 f Temamöten om hållbar konsumtion. Antal personer som fått information. (Uppgifter
saknas, se kommande miljöbokslut.)
3.1 g Minst 40 % av kommunens inköp (penningvärde) av livsmedel,
textil och växter (t ex snittblommor) ska vara ekologiska.
Andel ekologiska inköp av totala inköpet av
livsmedel, textil och växter (%).
2010 MHN, Miljöteknik *
År 2015 KS * * */år
3.1 h Informationsinsatser till livsmedelsföretag om lagstiftning
rörande Genetiskt Modifierade Organismer, GMO.
3.1 i Kommunen ska arbeta aktivt med etisk konsumtion enligt
konceptet FAIRTRADE CITY (Diplomering av Rättvisemärkt för
engagemang för etisk konsumtion).
Antal livsmedelsföretag som informerats. 2009 MHN *
(Uppgifter saknas, se kommande miljöbokslut.)
Antal inköpta Rättvisemärkt-produkter. 2015 KS * * *
31

3.2 Giftfri miljö
MÅL 3.2
Användning av hälso- och miljöfarliga ämnen ska minska.
600
mg/kg TS
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
mg/kg TS
500
400
300
200
100
0
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
mg/kg TS
35
30
25
20
15
10
5
0
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Kadmium
Kvicksilver
Koppar
Zink
Nickel Bly Krom Silver
Diagram 35. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.2 b
Tungmetallhalter i slam från Rustorps avloppsreningsverk (mg/kg TS).
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
3.2 a En förteckning över samtliga använda kemikalier skall upprättas för - 2009 med revidering
KS *
varje verksamhet och produktvalssprincipen redovisas vart tredje år.
vart tredje
år
3.2 b Projekt för utfasning av farliga kemikalier och varor med CMR-ämnen
(cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen,
som finns i t ex träskyddsmedel, färger, mjukgörare) i hushållen (inkl
bekämpningsmedel).
3.2 c Vid ny- och ombyggnation i kommunal regi skall högsta miljökrav på
teknik och material ställas i underlaget för upphandling.
3.2 d Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering
och sådana förorenade områden som idag eller inom
nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden
skall vara utredda och vid behov åtgärdade.
3.2 e Information om produktvalsprincipen ska ges och krav ska ställas på
en säker kemikaliehantering vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter.
Tungmetallhalter i slam från Rustorps avloppsreningsverk
(mg/kg TS).
2012 MHN, Miljöteknik *
- Kontinuerligt TN -
- 2010 MHN, Miljöteknik * * * *
Antal verksamheter som informerats. (Uppgifter
saknas, se kommande miljöbokslut.)
kontinuerligt MHN (*)
32

3.3 En effektiv och kretsloppsanpassad avfallshantering
MÅL 3.3
Mängden avfall som deponeras skall minska.
ton
14000
12000
10000
8000
6000
I Ronneby genererar varje invånare i genomsnitt
ca 250 kg icke-farligt avfall (bruna + gröna tunnan
+förpackningar) per år.
För att göra avfallshanteringen mindre
miljöskadlig måste vi utöver att minska mängden
avfall, öka återvinningen av material och minska
avfallets farlighet.
4000
2000
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Diagram 36. NYCKELTAL MÅL 3.3
Mängd deponerat avfall på Angelskog (ton).
250
10
200
9
8
7
150
6
ton
ton
5
100
4
3
50
2
1
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
0
2003 2004 2005 2006 2007
Diagram 37. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.3 a
Mängd farligt avfall från hushåll till Angelskog (ton).
Diagram 38. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.3 g
Insamlad mängd småbatterier (ton).
33

Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
3.3 a Informations- och insamlingsinsats för att stimulera hushåll och Mängd farligt avfall från hushåll till Angelskog (ton). 2009 Miljöteknik *
verksamheter för att öka utsortering och inlämning av farligt avfall.
3.3 b Utreda hur insamlingsinsatser och hjälp med transport av sorterat - 2009 KS, ON (*)
avfall till miljöstationerna, kan ske åt personer med hemtjänst samt
åt andra personer med behov.
3.3 c Källsortering skall vara ett krav på byggarbetsplatser, krav skall - Kontinuerligt TN -
ställas i underlag för upphandling.
3.3 d Selektiv rivning skall vara ett krav vid rivningslov. - Kontinuerligt BN (*)
3.3 e Källsortering på alla arbetsplatser i kommunens verksamheter. - Från och med KS (*)
2008
3.3 f Allt matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska - 2010 Miljöteknik (*)
återvinnas genom biologisk behandling.
3.3 g Kampanj för att minska konsumtionen av samt öka insamlingen av Insamlad mängd småbatterier (ton). 2009 Miljöteknik *
engångsbatterier.
3.3 h Näringen i slam från reningsverk ska återföras till kretsloppet. Andelen fosfor som återförs till kretsloppet (%). 2012 Miljöteknik * * * *
(Uppgifter saknas, se kommande miljöbokslut.)
3.3 i Utveckla återbruket i Kallinge. - 2012 KS -
3.3 j Utreda hur och om möjligt inrätta bytescontainrar på de
bemannade återvinningsstationerna
- 2010 KS (*)
34

3.4 Ett hållbart boende och en god bebyggd miljö
MÅL 3.4
Den bebyggda miljön ska skapa förutsättningar för en god hälsa samt en god
natur- och kulturmiljö. En långsiktigt god hushållning med mark, vatten och
andra resurser ska främjas.
Antal skolor
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2007
En god planering är ett avgörande instrument för att få ett hållbart
samhälle. Enligt de nationella miljömålen ska god hälsa för människan
främjas, kulturella värden bli en naturlig del i samhällets utveckling,
naturen och den biologiska mångfalden bevaras och naturresurserna
användas effektivt och långsiktigt.
Antal mätta skolor och förskolor
Antal skolor och förskolor med radonhalt under 200 bq
Diagram 39. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.4 n
Antalet skolor med radonhalt under 200 Bq/m 3 . Åtgärder pågår i skolor och
förskolor med för höga halter.
4000
3500
3000
Antal bos täder
2500
2000
1500
1000
500
0
2006 2007
Antal bostäder som mätt radon
Antal bostäder med radonhalt

36
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
3.4 a Vid all ny bebyggelse, såväl bostäder som verksamheter, skall - Från och med 2008 BN (*)
höga krav ställas på byggnaders anpassning till befintliga markförhållanden.
Arkitektoniska värden beträffande färg, form och proportion
samt anpassning till befintlig bebyggelse ska beaktas.
3.4 b Planer för bostäder bör ta hänsyn till möjligheter för hållbara - Från och med 2008 BN (*)
transporter.
3.4 c Förtätning och utnyttjande av befintliga bebyggelsemiljöer förordas - Från och med 2008 BN (*)
framför ianspråktagande av orörda områden, särskilt kustnära.
3.4 d Renovering bör övervägas före rivning. - Från och med 2008 BN (*)
3.4 e Stor försiktighet iakttas vid nybyggnation i anslutning till miljöstörande
- Från och med 2008 BN (*)
verksamheter t ex lantbruk och industrier, så att ett
tillräckligt skyddsavstånd uppnås. Likaså skall hänsyn till omkringliggande
bostäder tas vid utökning av miljöstörande verksamheter.
3.4 f Vid exploatering och planläggning ska hänsyn tas till möjligheterna - Från och med 2008 BN (*)
att bibehålla öppna ängs- och hagmarker samt produktiv åkermark,
så att det särpräglade odlingslandskapet bevaras och förstärks.
3.4 g Trafikbullerutredning genomförs. - 2010 MHN * *
3.4 h Inga nya skolor eller förskolor skall ha en ljudnivå inomhus som - 2008 och 2010 BN TN FoG (*)
överstiger 30 dB(A) ekvivalentnivå. Ljudnivån inomhus i befintliga
skolor och förskolor skall kartläggas senast år 2010.
3.4 i Vid anordnande av tillställningar, där även barn har tillträde, med - Från och med 2008 MHN (*)
höga ljudnivåer ska den maximala ljudnivån inte överskrida 110
dB(A) och ekvivalentnivån inte överstiga 97 dB(A).
3.4 j Genomföra ett projekt för kreativa skolgårdar. - 2012 FOG, GyV -
3.4 k Tysta områden, såväl tätortsnära som på landsbygden, identifieras. - 2012 BN *
3.4 l Något av kommunens bostadshus miljöcertifieras. Antal miljöcertifierade bostadshus. (Uppgifter 2009 Rby-hus -
saknas, se kommande miljöbokslut.)
3.4 m Alla vedeldade pannor skall vara anslutna till en ackumulatortank.
Ackumulatortanken bör vara förberedd för solvärme.
Antal vedpannor anslutna till ackumulatortank.
(Uppgifter saknas, se kommande miljöbokslut.)
2009 MHN *
3.4 n Radonhalten skall vara under 200 Bq/m 3 i samtliga skolor och
förskolor.
3.4 o Radonhalten skall vara under 200 Bq/m 3 i 60 % av alla bostäder i
kommunen.
3.4 p Information till allmänheten om riskerna med UV-strålning vid
fram förallt solariesolning, i samband med tillsyn över solarieanläggningar.
Antalet skolor och förskolor med radonhalt
under 200 Bq/m3.
2010 MHN (*)
Antalet bostäder som mätt radonhalt i inomhusluft.
Antalet bostäder med radonhalt under 200
Bq/m3.
2010 MHN (*)
- 2010 MHN (*)
3.4 q Information till hushållen om befintliga vandringsleder. Antal hushåll som informerats. (Uppgifter saknas,
se kommande miljöbokslut.)
2010 KS FoT -

3.5 Ett effektivt miljöarbete
MÅL 3.5
Kommunen skall systematiskt arbeta med miljöförbättrande åtgärder
såväl inom kommunens verksamheter som utåtriktat till samhället.
Strategiskt miljöarbete i Ronneby kommun:
1987 Miljöinventering
1993 Miljöskyddsprogram
1999 Miljöprogrammet
1998 Lokal Agenda 21
2007 Ronneby mot nya mål – lokala miljömål
Grön Flagg
I Ronneby kommun finns det tre skolor som har fått
Grön Flagg.
Dessa skolor är:
ɶɶPrästgården, förskola, Johannishus
ɶɶKallebergaskolan, för- och grundskola, Kallinge
ɶɶKuggebodaskolan, grundskola, Kuggeboda
Grön Flagg är en miljöutmärkelse som delas ut av
Håll Sverige Rent, www.hsr.se
37

Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad
3.5 a Ett miljörum skapas på PortalR. - 2009 KS * / år
3.5 b Varje nämnd utser en miljöansvarig för bildandet av en grupp - 2009 KS * / år
(ett miljöråd).
3.5 c Kommunen ansluter sig till ett lämpligt miljöcertifieringssystem. - 2009 KS * * * *
3.5 d Information och hjälpmedel tas fram så att samtliga inköp och - 2008 KS (*)
upphandlingar görs enligt EKU-verktyget (Ekologisk HållbarUpphandling).
3.5 e Miljöchecklista finns på varje verksamhet. - 2009 KS -
3.5 f Skolorna ska arbeta aktivt med hållbar utveckling. Antalet skolor med någon typ av miljöcertifiering.
Från och med
2008
FOG, GyV * * *
3.5 g Frukostmöten med miljöinformation hålls regelbundet med
företag.
3.5 h Årlig uppföljning av Ronnebys lokala miljömålens åtgärder och
nyckeltal i samband med ekonomiskt bokslut.
3.5 i Revidering av lokala miljömål ska ske år 2013 och därefter vart
fjärde år. Översyn påbörjas senast år 2011.
3.5 j De lokala miljömålen kommuniceras kontinuerligt med
medborgarna.
Antal företag, samt antalet anställda som nåtts
av miljöinformation. (Uppgifter saknas, se kommande
miljöbokslut.)
Kontinuerligt MHN, KS *
- Kontinuerligt MHN (*)
- 2013 MHN * *
- Kontinuerligt MHN * / år
38

www.ronneby.se