Miljöprogram Ronneby 1999 - Ronneby kommun

Omslagsbilder:
Samtliga motiv är hämtade från Ronneby kommun.
Foto: Le Carlsson, Ronneby

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning ..................................................................................... 1
Sammanfattande figur, Miljöprogram............................................... 3
Förklaring av begrepp och förkortningar ...................................... 5
Ordindex......................................................................................... 7
Sida
LAGERRESURSER
Fosfor i kretslopp ........................................................................ 11
Värdefullt naturgrus sparas .......................................................... 15
Metaller i kretslopp ..................................................................... 17
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Levande skogar ........................................................................... 23
Ett rikt odlingslandskap ............................................................... 27
Hav i balans ................................................................................ 31
Levande sjöar och vattendrag ...................................................... 35
Gott grundvatten ......................................................................... 39
Myllrande våtmarker ................................................................... 43
En bra boendemiljö ...................................................................... 47
FÖRORENINGAR
Begränsad klimatpåverkan ........................................................... 53
Skyddande ozonskikt .................................................................. 59
Bara naturlig försurning ............................................................... 61
Ren luft ....................................................................................... 65
Ingen övergödning ....................................................................... 69
Giftfri miljö .................................................................................. 73
Säker strålmiljö ............................................................................ 77
Övriga åtgärder 81

1
INLEDNING
Visionen i kommunens nya Miljöprogram, och som också återspeglas i den lokala Agenda-21-
planen, är en ekologisk hållbar utveckling. Dom uppsatta miljömålen syftar till att skydda
människors hälsa, att bevara den biologiska mångfalden, att hushålla med naturresurser samt
att skydda natur- och - kulturlandskap. Vid formuleringen av de lokala miljömålen för
kommunen har ett brett material använts som utgångspunkt, varvid kan nämnas; Nationella och
regionala miljömål, kommunens Agenda -21, nuvarande kommunala och regionala planer som
berör natur och miljö, den uppdaterade Miljöinventeringen för kommunen mm.
Miljömålen har indelats i tre huvudgrupper, nämligen Lagerresurser, Användning av mark och
vatten samt Föroreningar. Under varje huvudgrupp finns ett antal kapitel som i huvudsak
återspeglar uppställningen i Naturvårdsverkets nya förslag till Miljömål. I varje kapitel finns
kommunens miljömål, nyckeltal för uppföljning, åtgärder för att uppnå miljömålen jämte
ansvarig och kostnad, samt utrymme för vad den enskilde medborgaren kan göra för att
uppfylla kommunens miljömål.
Naturvårdsverkets uppdelning av miljöproblem i 14 miljöhot har tagits hänsyn till på så sätt att
dessa miljöhot är inbakade i miljömålen.
Det krävs också allmänna strategier och principer för hur arbetet med att nå miljömålen skall
bedrivas. Sådana strategier kan vara energibesparingar och energieffektivisering, ökad
återanvändning och återvinning av produkter och material och en god samhällsplanering.
Ambitionen för kommunens nämnder, enheter och bolag skall vara att ständigt arbeta mot de
uppsatta målen samt vidtaga de åtgärder som framgår av planen.
Slutligen må nämnas att Miljöprogrammet i första hand är ett program för Ronneby kommun,
men det berör och riktar sig till hela den geografiska kommunen med dess invånare, företag
och föreningar. I formuleringen av miljömålen har till stor del räknats med att de olika
samhällssektorerna, t ex de olika trafik-slagen, jord- och skogsbruket, tar sitt sektorsansvar i
miljöarbetet.
Miljöprogrammet och dess underlag har utarbetats av en styrgrupp och en arbetsgrupp
bestående av:
Styrgrupp
Arbetsgrupp
Christer Hallberg, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Thomas Gummesson, Miljö- och hälso
Knut Svensson, Miljö- och hälsoskyddsnämnden skyddskontoret
Kjell G G Johansson, Kommunstyrelsen
Sverker Carlgren, Stadsarkitektkontoret
Karl-Erik Karlsson, Kommunstyrelsen
Hans Olalusson, Reab
Hans Kylbäck, Byggnadsnämnden
Paul Heinrup, Ronvab
Carl-Erik Nilsson, Byggnadsnämnden
Kenneth Vogelius, Byggnadskontoret
Hans Häll, Ronvab
Karl-Gunnar Åkesson, Ronvab
Per Bengtsson, Reab
Mats Pehrson, Reab
Samordnare för projektet har varit Thomas Gummesson, Miljö- och hälsoskyddskontoret

3
Nedanstående figur årskådliggör
Miljöprogrammet och dess målsättning:
Visionen
En ekologisk hållbar utveckling
Syftet
Skydda människors hälsa
Bevara den biologiska mångfalden
Hushålla med naturresurser
Skydda natur- och kulturlandskap
Miljömålen
Lagerresurser
Fosfor i kretslopp *
Värdefullt naturgrus sparas *
Metaller i kretslopp *
*Se miljöhoten 6,10,11 och 13
Användning av mark och
vatten
Levande skogar *
Ett rikt odlingslandskap *
Hav i balans *
Levande sjöar och vattendrag *
Gott grundvatten *
Myllrande våtmarker *
En bra boendemiljö *
*Se miljöhoten 9-12
Anm: De kursiva siffrorna hänvisar till de 14 miljöhoten.
Föroreningar
se miljöhot
Begränsad klimatpåverkan 1
Skyddande ozonskikt 2
Bara naturlig försurning 3
Ren luft 4-5
Ingen övergödning 6
Giftfri miljö 7-8
Säker strålmiljö 14
13
Miljöhoten
1. Klimatpåverkande gaser
2. Uttunning av ozonskiktet
3. Försurning av mark och vatten
4. Fotokemiska oxidanter/marknära ozon
5. Tätorternas luftföroreningar och buller
6. Övergödning av mark och vatten
7. Påverkan genom metaller
8. Påverkan av organiska miljögifter
9. Introduktion och spridning av främmande
organismer
10. Nyttjande av mark och vatten
11. Exploatering av mark och vatten för bebyggelse,
anläggningar och infrastruktur
12. Anspråk mot särskilt värdefulla områden
13. Brutna kretslopp
14. Strålning
Strategierna
Energieffektivisering
Minskad materialanvändning
Kretsloppsanpassning
Avfallshantering
Kunskap
Konsumentpåverkan
Principer, t ex försiktighetsprincipen
Miljöledningssystem
Fysisk planering
Internationellt utbyte

5
Förklaring av begrepp och förkortningar
1. Under avsnitten Åtgärder i de olika kapitlen finns förkortningar på vilka
nämnder/bolag/förvaltningar som är ansvariga för att åtgärderna genomförs. Dessa är:
TN=
BN=
KS=
Tekniska nämnden
Byggnadsnämnden
Kommunstyrelse
MHN= Miljö- och hälsoskyddsnämnd
ABRI= AB Ronneby Industrifastigheter
REAB= Ronneby Energi AB
RONVAB= Ronneby VA AB
R-byhus=
Ronnebyhus AB
2. Påverkansgrad 1 = ett mål innebärande att den nuvarande halten av det aktuella ämnet i
vattnet skall vara högst dubbelt mot vad halten en gång i tiden var, innan mänsklig påverkan.
Myndigheter/organisationer som därutöver nämns i planen är:
LS= Länsstyrelsen
LRF= Lantbrukarnas Riksförbund
Skogsvårdsstyrelsen

7
ORDINDEX
Sida
Aska 17, 18, 19
Avlopp 11, 13, 41, 71
Bekämpningsmedel 27, 28, 30,34, 39, 41
Bensen 65, 66
Biobränsle 17, 19, 55, 56, 57, 63, 65,67, 68
Buller 47, 48, 49
Bygg/rivningsavfall 15, 17, 19
Certifiering 26, 49, 81
Dagvatten 34, 38, 76
El 55, 57
Fjärrvärme 53, 56, 57
Fosfor 11, 31, 35, 37, 69, 70, 71
Freoner 59, 60
Grundvatten 27, 39, 40, 41, 77, 78, 80
Sjöar/vattendrag 27, 30, 34, 35, 38, 69, 70, 71, 76
Grus/berg 15, 16, 77, 80
Hav 31, 69, 70, 76
Hotade djur/växter 23, 24, 25, 26, 28, 31, 33, 36, 44
Hushållsavfall 12, 17, 19
Industriavfall 17, 18
Kalk 16, 35, 38
Koldioxid 53, 54
Kväve 11, 31, 35, 37, 40, 61, 62, 65, 69, 70, 71

8
Forts.
Sida
Källsortering 19, 20
Metaller 17, 31, 32, 34, 35, 73, 74, 75, 76
Metan 53
Miljöbokslut 81
Naturdatabank 26, 30, 34, 38, 41, 45, 49
Naturreservat, biotopskydd mm 23, 24, 26, 27, 30, 31, 33, 34, 35, 37, 38, 43,45
Olja 54, 55, 63, 73, 76
Organiska miljögifter 31, 32, 34, 35, 73, 75, 76
Ozon 59, 65
Park/trädgårdsavfall 17, 19, 20
Radon 41, 47, 49, 77, 78, 79, 80
Sjön/vattendrag 27, 30, 34, 35, 38, 69, 70, 71, 76
Skog 23, 24, 26, 40
Slam 11, 12, 13, 17, 19
Solenergi 53, 56, 57
Svavel 61, 62, 65
Vattenkraft 53
Vedeldning 53
Vindkraft 56
VOC 65, 66
Våtmark 43, 45
Åkermark, Ängs/hagmark 11, 13, 27, 39, 40, 69, 70, 71

9
LAGERRESURSER

11
Fosfor i kretslopp
Övergripande mål: Fosfor ska ingå i kretslopp med så små förluster att miljön inte
skadas och att förbrukningen av nybruten fosfor minimeras.
Mål: * Näringsämnen som finns i restprodukter från reningsverk/industrier/hushåll och som
inte innehåller skadliga halter av oönskade ämnen ska återföras till kretsloppet
(t ex jordbruksmark).
* Avloppsvatten som renats ska återanvändas för jordbruksbevattning.
* Balanserad gödsling på åkermark inom kommunen.
* Deponering av slam från kommunalt och enskilt avlopp skall minska med
30 % till år 2005, jämfört med 1996.
* Deponering av avfall från industriellt avlopp skall minska
med 30% till år 2005, jämfört med 1996.
Nyckeltal:

13
Åtgärder:
•Fullfölja det länsövergripande arbetet med tillvaratagande av
slam och andra organiska restprodukter för
användning på t ex åker- och skogsmark.
Ansvarig
Ronvab,
MHN
Bedömd
kostnad
(tkr)
-
Ronvab,
MHN
20
•Arbeta för att fiberslam snarast kan nyttiggöras t ex för
energiutvinning.
•Kampanj gentemot industri, handel, hushåll m fl för att få ännu
lägre halter av föroreningar i slam från de kommunala reningsverken.
Reab,Ronvab,
MHN
-
•Plan utarbetas för lokalt omhändertagande av slam och urin
senast år 2000.
Ronvab,
MHN
10
•Projektering av ”Bevattningsprojekt Bräkne-Hoby”.
Ronvab,
(+LRF)
150
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Köp miljömärkta tvättmedel och överdosera inte. Om Du bor på landet med enskilt avlopp,
använd fosfatfria produkter.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

15
Värdefullt naturgrus sparas
Övergripande mål: Naturgrusavlagringar som har stort värde för natur- och
kulturlandskapet ska bevaras. Uttag av naturgrus får inte skada dricksvattentillgångar.
Mål: * Andelen naturgrus av den totala grus- och krossproduktionen får högst vara 20 % år
2005.
* Grus- och bergtillgångar skall utnyttjas enligt prioriteringen i länets grushushållningsplan
och skall präglas av resurshushållning.
* Minska andelen bygg- och rivningsavfall som deponeras.
Nyckeltal:

16
Åtgärder:
•Bevaka grushushållningsplanen.
Ansvarig
MHN, BN
Bedömd
kostnad
(tkr)
-
•Återanvändning av schaktmassor.
TN
-
•Återanvändning av all uppriven asfalt.
TN
-
•Krav på rivningsplaner med sortering av olika material i samband
med rivnings- och renoveringsarbeten.
BN
-
•Ingen ny naturgrus till halkbekämpning senast år 2005.
TN,Rbyhus
150/år
•Maximal återanvändning av använd grus för halkbekämpning.
TN,Rbyhus
-
•Halkbekämpning med kalk av lämplig kornstorlek på lämpliga
ytor.
TN,Rbyhus
15/år
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Använda kalk vid halkbekämpning.
•Använda alternativa material i stället för naturgrus.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.
Metaller i kretslopp

17
Övergripande mål: Användningen av metaller och produkter innehållande metaller
ska ingå i kretslopp med så små förluster som möjligt.
Mål: * Deponerade mängder hushållsavfall och därmed jämförligt avfall skall minska med
20 % till år 2005, jämfört med år 1996.
* Deponerade mängder park- och trädgårdsavfall= 0 även fortsättningsvis.
* Minska andelen bygg- och rivningsavfall som deponeras.
* Deponerade mängder aska från biobränsleeldade fjärrvärmeanläggningar= 0 år
2005.
* Deponerade mängder industriavfall skall minska med 30 % till år 2005, jämfört med
år 1996.
* Deponerade mängder slam från bilvårdsanläggningar= 0 år 2005.
Nyckeltal:

19
Åtgärder:
•Ge möjlighet till boende i flerfamiljshus att sortera avfall genom
att informera fastighetsägare om det viktiga och väsentliga i att
iordningställa kvartersnära återvinningsplatser.
•Verka för att producentorganisationerna på sikt utökar antalet
platser för insamlingar av förpackningar.
Ansvarig
Ronvab
Ronvab
•Stimulera lokalt omhändertagande av biologiskt avfall.
•Information och rådgivning till berörda arbetsplatser för ökad
återvinning mm.
•Underlätta för och stödja fastighetsägare, som komposterar sitt
trädgårdsavfall lokalt.
• Källsortering vid byggarbetsplatser.
•Aska från biobränsleeldade fjärrvärmeanläggningar återförs till
därför lämplig skogsmark
•Prov på askåterföring genomförs senast år 2000.
•Stimulera till källsortering, återanvändning och återvinning vid
företag genom information, rådgivning, differentierade taxor,
samarbete med entreprenörer och förpackningsproducenter.
•MFA Sydost omhändertager slam från bilvårdsanläggningar.
•Endast selektiv rivning vid rivningstillstånd senast 1999.
•Plats för omhändertagande och försäljning av begagnade
byggvaror skapas.
•Inga bygglov till fastigheter som inte är planerade för
källsortering, efter år 2000.
•Avfallsbehållare, med möjlighet för allmänheten att sortera olika
avfallsslag, sätts ut på lämpliga allmänna platser, t ex vid kiosker,
gatukök.och lanthandel
•Anordna ett betydligt större antal återvinningsstationer per invånare
än det finns idag till år 2005.
Ronvab,
R-byhus
Ronvab
Ronvab
BN
Reab
Reab, TN
Ronvab
BN
KS
BN
TN
Ronvab,
R-byhus
10
2000
10
10
-
Bedömd
kostnad
(tkr)
Svårbedömt
-”-
-”-
-”-
-”-
Svårbedömt
Svårbedömt
Svårbedömt
-”-

20
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Vid inköpstillfället av en viss vara - ta reda på hur produkten inklusive emballage kan omhändertas
när den kasseras.
•Källsortera hemma och på arbetsplatsen.
•Se till att alla i familjen förstår varför källsortering är viktigt.
•Ordna en kompost i din trädgård eller gå samman i ett bostadsområde och anlägg gemensam
kompost.
•Lämna farligt avfall (kemikalier, batterier etc) på särskilt anvisad plats.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

21
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN

23
Levande skogar
Övergripande mål: Skogen skall uthålligt kunna producera biologiska råvaror av hög
kvalitet samtidigt som biologisk mångfald och kulturhistoriska värden bevaras.
Mål: * Den biologiska mångfalden (mångfalden av arter, den genetiska variationen
inom arter och mångfalden av biotoper) får ej utarmas. Målsättningen är att hotade
och sällsynta arter tillförsäkras tillräckligt skydd för sin fortlevnad och att samtliga
nu i skogen naturligt förekommande växt- och djurarter lever kvar i framtiden.
* Skogsmarkens kulturhistoriska värden skall bevaras.
* Skogsområden som är särskilt lämpliga för friluftslivet eller har särskilda naturvärden
skall skyddas på kommunägd mark genom ett varaktigt och lagstadgat skydd.
(ex Brunnsskogen.)
* Skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga skall vidmakthållas.
* Nuvarande trädslags- och skogstypsfördelning skall i stort bevaras. Andelen
lövskog samt inblandningen av lövträd bör dock öka, vilket förutsätter ett minskat
vilttryck..
* En ökad andel av mark- och vattenarealen skall vara naturskyddad år
2010, främst genom reservatsbildningar, biotopskydd eller civilrättsliga
avtal.
* Mark- och vattenområden med hotade växt- och djurarter,särskilda naturvärden,
ekologiskt känsliga områden eller större orörda områden skall undantas från
exploatering.
* Andelen miljöanpassat skogsbruk bör uppnå 50 % år 2005 och 75 % år 2010 enligt
uppgjorda gröna skogsbruksplaner.
Nyckeltal:

26
Åtgärder:
•Skogsvårdsstyrelsen genomför biotopskydd inom skogsmark
(tex bäckraviner, sumpskogar, källor, bergbranter och naturskogar).
•Länsstyrelsen beslutar om naturreservat för skyddsvärda naturskogar.
•Naturdatabank för kommunen inrättas senast år 2000.
•Kommunen bedriver utsättning av holkar på egen mark, i första
hand småfågel och rovfågel. Minst 100 småfågelholkar/år.
•Kommunen genomför åtgärder enligt nyckelbiotopsinventeringen
på ägd mark.
•Kommunen certifierar sina skogar, enligt vedertagna regler,
senast år 2000.
•Kommunen bildar naturreservat för särskilt skyddsvärda
kommunägda skogsområden.
Ansvarig
MHN,BN,
TN
TN
TN
TN
TN, BN,
MHN
Bedömd
kostnad
(tkr)
150
-
-
10/år
300
+ 20/år
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Sätt upp holkar.
•Skogsägare bedriver ett miljöanpassat skogsbruk enligt uppgjorda gröna skogsbruksplaner.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

27
Ett rikt odlingslandskap
Övergripande mål: Odlingslandskapet ska uthålligt producera livsmedel och
biologiska råvaror av hög kvalitet samtidigt som biologiska och kulturhistoriska värden
bevaras.
Mål:
* Odlad åker och annan odlingsbar mark skall hållas i sådant skick att den även
i fortsättningen kan nyttjas för produktion av livsmedel med hög kvalitet.
* Kvaliten på de skördade produkterna skall vara sådan att långvarig konsumtion inte
innebär risker för människors och djurs hälsa.
* Ekologiskt odlad mark skall uppgå till 10 % av den odlade marken år 2005.
* Naturliga ängs- och hagmarker skall undantas från gödsling med handelsgödsel och
kemisk bekämpning för att bevara artrikedomen.
* Odlingslandskapet med dess biologiska mångfald av arter, genetiska variation och
naturtyper inkl. bäckar, diken och våtmarker samt kulturhistoriska värden skall vårdas och
bevaras. Dess ofta särpräglade småskalighet skall värnas ( t ex stenmurar, alléer,
åkerholmar odlingsrösen, bäckar, diken, våtmarker).
* Uttag av vatten från yt- och grundvatten för bevattning eller andra ändamål skall anpassas
så att den biologiska mångfalden och dricksvattenförsörjning inte skadas. Vattenuttagen får
inte skada biotoper, flora eller fauna.
* Totalanvändningen (aktiv substans) av kemiska bekämpningsmedel skall minska med 20
% till år 2005, jämfört med år 1995-96.
* Minst 25 % av kommunens inköp av livsmedel skall vara ekologiskt odlat år
2002.
* Ängs- och hagmarker med särskilt stora naturvärden på kommunägd mark skall
ges ett varaktigt och lagstadgat skydd (ex Piskabacken och Risanäs).
Nyckeltal:

30
Åtgärder:
•Länsstyrelsen beslutar om biotopskydd eller reservat för de mest
skyddsvärda biotoperna i odlingslandskapet (t ex naturliga ängar
och naturbetesmarker samt naturliga bäckfåror).
•Kommunen, länsstyrelsens och jordbrukets organisationer verkar
för att överenskommelser kommer till stånd med lantbrukare om
upprättande av vegetationsklädda, biocid- och gödselfria zoner
utmed sjöar och vattendrag.
•Vid kommunens inköp väljs så långt som möjligt ekologiskt
odlade produkter.
•Bevarandeplanen för odlingslandskapet genomförs till år 2005
om medel finns.
•Naturdatabank för kommunen inrättas.
•Kommunen bildar naturreservat för särskilt skyddsvärda
kommunägda ängs- och hagmarker
Ansvarig
MHN
KS
TN,(+LS)
MHN, BN,
TN
TN,BN,
MHN
Bedömd
kostnad
(tkr)
-
-
Svårbedömt
(150) ∗
30/år
∗ Kostnaden finns redan upptagen under ”Levande skogar”.
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Köpa ekologiskt odlade livsmedel.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

31
Hav i balans
Övergripande mål: Miljön i Östersjön skall inte vara negativt påverkad av nyttjande
eller föroreningar.
Mål: * Arealförlusten avseende fosfor för allt ytvatten från kommunen till Östersjön
skall år 2005 vara högst 8 kg/km 2 år.
* Arealförlusten avseende kväve för allt ytvatten från kommunen till Östersjön
skall år 2005 vara högst 400 kg/km 2 . år.
* Utsläpp av metaller och organiska miljögifter skall minska resp. upphöra.
* Mark- och vattenområden med hotade växt- och djurarter, särskilda naturvärden,
ekologiskt känsliga områden eller större orörda områden, skall undantas från
exploatering.
* Särskilt från naturvårdssynpunkt skyddsvärda kommunägda strandområden och
andra marina miljöer skall ges ett varaktigt och lagstadgat skydd.
Nyckeltal:

34
Åtgärder:
•Naturdatabank för kommunen inrättas.
•Kommunen, länsstyrelsen och jordbrukets organisationer verkar
för att överenskommelser kommer till stånd med lantbrukare om
upprättande av vegetationsklädda biocid- och gödselfria zoner
utmed sjöar och vattendrag.
•.Tillsyn och krav vid djurhållning och gödselhantering.
•Tillsyn och krav avseende metaller och organiska miljögifter.
Ansvarig
MHN, BN,
TN
MHN
MHN
MHN
Bedömd
kostnad
(tkr)
(150) *
-
-
•Ingen ytterligare havsbaserad fiskodling i kommunen.
•Länsstyrelsen, i samråd med kommunen, inventerar viktiga
skyddsvärda marina biotoper i skärgården, bl a blåstångsbälten
och ålgräsängar för lämplig form av skydd.
•Kommunen bildar naturreservat för särskilt skyddsvärda
kommunägda strandområden och andra marina miljöer.
•Kretsloppsanpassa dagvattenhanteringen.
MHN
MHN, BN
TN, BN,
MHN
Ronvab
-
50
Svårbedömt
Svårbedömt
* Kostnaden finns redan upptagen under ”Levande skogar”.
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Använda giftfria bottenfärger till båten.
•Inte släppa ut kemikalier till dagvattensystemet.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

35
Levande sjöar och vattendrag
Övergripande mål: Sjöar och vattendrag skall nyttjas så att produktionsförmåga
samt biologisk mångfald, natur- och kulturvärden bibehålls eller förbättras.
Mål: * Naturligt förekommande arter i kommunen skall bevaras i livskraftiga populationer.
* Vattnet i sjöar och vattendrag skall inte någon gång under året ha pH-värde lägre än
pH 6 eller lägre alkalinitet än 0,05 mekv/l. Naturligt sura vatten, med hög humushalt
och låg alkalinitet, som försurats ytterligare, skall genom kalkning höjas tillbaka till
naturliga nivåer.
* Biologin i kalkade vatten skall återställas till naturliga icke försurade förhållanden.
* Mark- och vattenområden med hotade växt- och djurarter, särskilda naturvärden,
ekologiskt känsliga områden eller större orörda områden skall undantas från
exploatering.
* Högst påverkansgrad 1 i kommunens sjöar och vattendrag år 2010 avseende
metaller.
* Påverkansgrad för icke naturliga stabila organiska ämnen = 0 år 2010.
* Särskilt skyddsvärda bäckfåror på kommunägd jordbruksmark skall ges ett varaktigt
och lagstadgat skydd. (ex Sörbybäcken.)
* Arealförlusten för fosfor skall vara högst 8 kg/km 2 . år i samtliga kommunens vattendrag
år 2010.
* Arealförlusten för kväve skall vara högst 400 kg/km 2 . år i samtliga kommunens
vattendrag år 2010.
Nyckeltal:

38
Åtgärder:
•Naturdatabank för kommunen inrättas.
•Kommunen genomför fortsatta kalkningsåtgärder i sjöar och
vattendrag i behövlig omfattning.
•Kommunen genomför fortsatt biologisk återställning i lämpliga
vatten.
•Limnologisk undersökning samt åtgärder för den kulturpåverkade
Härstorpssjön senast år 2000.
•Kommunen bedriver årlig utsättning av holkar, i första hand till
knipa och skrak.
•Åtgärda vandringshinder i kommunens vattendrag.
•Halkbekämpning med kalk av lämplig kornstorlek på lämpliga
ytor.
•Kretsloppsanpassa dagvattenhanteringen.
•Kretsloppsanpassa dagvattenhanteringen på Hjorthöjden.
•Kommunen medverkar till att länsstyrelsen biotopskyddar
särskilt skyddsvärda bäckfåror på jordbruksmark.
Ansvarig
MHN, BN,
TN
MHN
MHN
MHN
TN
MHN
TN
Ronvab
R-byhus
MHN,TN,
BN
Bedömd
kostnad
(tkr)
(150) *
250/år
30/år
10
5/år
Se punkt 3
15/år
Svårbedömt
350
∗ Kostnaden finns redan upptagen under ”Levande skogar”.
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Sätta upp holkar för sjöfågel, i första hand knipa och skrak.
•Bilda fiskevårdsområden.
•Tänka på att inte sprida kräftpest (via kanoter, fiskredskap mm).
•Inte släppa ut kemikalier till dagvattensystemet.
•Tvätta bilen i biltvättar med reningsanläggningar.
•Använda giftfria bottenfärger till båten.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

39
Gott grundvatten
Övergripande mål: Grundvattnet ska ge en säker och uthållig dricksvattenförsörjning
och bidra till en god livsmiljö för växter och djur i ytvatten.
Mål: * Viktiga grundvattenförekomster undantas för exploatering.
* Balanserad gödsling inom kommunen.
* Lantbruk över 15 ha skall inneha aktuell markkarta på produktiv åkermark som
underlag för växtodlingen år 2005.
* Grundvattnet skall inte innehålla några spår av bekämpningsmedel.
Nyckeltal:

41
Åtgärder:
•Naturdatabank för kommunen inrättas.
•Ny översiktsplan för kommunen med särskild hänsyn till
dricksvattentäkter och grundvattentillgångar, senast år 2002.
•Förslag till vattenskyddsområden för samtliga kommunala
vattentäkter inges till länsstyrelsen för fastställande senast år
2000.
•Kontroll av radon i vatten enligt plan, se kapitel Säker strålmiljö.
•Kontroll av enskilda brunnar och kommunala grundvattentäkter
avseende bekämpningsmedel.
Ansvarig
MHN, BN,
TN
BN
Ronvab
MHN
MHN,
Ronvab
Bedömd
kostnad
(tkr)
(150)∗
Ingår i öp
2000
700
8/år
30
∗ Kostnaden finns redan upptagen under ”Levande skogar”.
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Underhålla sina enskilda avloppsanläggningar.
•Underhålla sina enskilda dricksvattenbrunnar och vid behov låta analysera vattnet.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

43
Myllrande våtmarker
Övergripande mål: Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet
skall bibehållas och våtmarker bevaras för framtiden.
Mål: * Bevaka gällande markavvattningsförbud.
* Verka för återskapande av naturliga våtmarker.
* Objekten i våtmarksinventeringen skall skyddas mot exploatering.
* Våtmarker med särskilt stora naturvärden på kommunägd mark skall ges
ett varaktigt och lagstadgat skydd. (t ex Risanäs och Ekenäs.)
Nyckeltal:

45
Åtgärder:
•Naturdatabank för kommunen inrättas.
•Återskapande av våtmark Persborg senast år 2002 och om medel
finns, andra lämpliga objekt.
•Projektering av våtmarksobjekt i en våtmarksgrupp senast år
2003.
•Kommunen bildar naturreservat för särskilt skyddsvärda
våtmarker på kommunägd mark.
Ansvarig
MHN,BN,
TN
TN
TN, MHN,
BN
TN, BN,
MHN
Bedömd
kostnad
(tkr)
(150)∗
5
700
50
∗ Kostnaden finns redan upptagen under ”Levande skogar”.
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Bevara och skydda naturliga våtmarker på den egna marken.
•Återskapa naturliga våtmarker på den egna marken.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

47
En bra boendemiljö
Övergripande mål: Den bebyggda miljön ska skapa förutsättningar för en god hälsa
samt en god natur- och kulturmiljö.
Mål: * Nära till grönområden av hög kvalité för boende.
* Alla människor, även allergiker, ska må bra i bostäder, skolor, daghem och
offentliga byggnader.
* Radon. Målbeskrivning under kapitel ”Säker strålmiljö”.
* Inga nybyggda bostäder eller skolor i närheten av bullrande verksamheter.
* Slå vakt om de tysta miljöerna.
* Inte skapa fler ur bullersynpunkt dåliga miljöer än som redan finns.
* Inte utöka bullerbelastningen i redan ur bullersynpunkt dåliga miljöer.
Nyckeltal:

49
Åtgärder:
•Naturdatabank för kommunen inrättas.
•Alla byggnadsprojekt med miljökonsekvenser, och som MHN
för närvarande inte erhåller för yttrande, t ex vägbyggen,
remitteras till MHN.
•Åtgärder som följd av kommunens trafikbullerutredning, senast
år 2004. .
•Ny- och ombyggnad i kommunal regi genomförs med bäst
tänkbara miljövänliga teknik och material.
•Radon. Åtgärder enligt kapitel ”Säker strålmiljö”.
•Bevaka att bullrande verksamheter håller sig under de riktvärden
som anges i beslut och riktlinjer
•Upptäcka bullrande småindustrier som inte är anmälningspliktiga
enligt miljöskyddslagen och bevaka att gällande riktvärden
underskrids.
•Rådgivning vid bygglovsansökan avseende miljövänligare
byggmaterial och teknik, energi-, avfalls- och avloppslösningar.
•Vid inköp av däck, välj tystgående sådana.
•Värna om och utveckla grönområden i anslutning till
bostadsbeståndet.
•Redovisa varu/materialdeklaration på samtliga lägenheter och
fastigheter. Miljöcertifiering av fastigheter.
∗ Kostnaden finns redan upptagen under ”Levande skogar”.
Ansvarig
MHN, BN,
TN
BN, KS
TN
TN,ABRI,
R-byhus,
Ronvab,
Reab
BN, MHN,
Ronvab
MHN
MHN
BN, MHN
Samtliga
R-byhus
R-byhus
Bedömd
kostnad
(tkr)
(150)∗
-
Se ”Säker
strålmiljö”
-
-
30
-
Svårbedömt
Svårbedömt
Svårbedömt
Svårbedömt
Vad kan den enskilde medborgaren göra?.
•Undersöka ev radonrisk i bostadshuset eller på arbetsplatsen.
•Beakta radonrisken vid ev köp, försäljning, byte och byggande av bostad.
•Välja tystgående trädgårdsredskap och hushållsmaskiner.
•Vid inköp av däck, välj tystgående sådana.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

51
FÖRORENINGAR

53
Begränsad klimatpåverkan
Övergripande mål: Växthuseffekten skall efterhand minska.
Mål: * Metanutsläppen från gödselhantering skall tas om hand, där så är möjligt.
* Koldioxidutsläppen från eldning med fossila bränslen skall minska med 10 % till år
2005 och 20 % till år 2010, räknat från 1995 års nivå.
* Koldioxidutsläppen från vägtrafiken skall minska med 15 % till år 2005 och 30 % till
år 2010, räknat från 1995 års nivå.
* Kustbanan skall elektrifieras snarast möjligt.
* Utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid skall minska från 1995 års nivå.
* Självförsörjningsgraden (= produktionen) avs. energi för kommunen skall uppnå 30
% år 2005 och 40 % år 2010.
Nyckeltal:

56
Åtgärder:
•Kommunal utbyggnad av fjärrvärme, baserad på förnyelsebara
bränslen
Ansvarig
Reab
Bedömd
kostnad
(tkr)
135 000
•Inrättande av funktion som energirådgivare i kommunen senast
1999.
• Bred information och riktade insatser från energirådgivningen
till allmänheten avseende t ex energisparåtgärder, solvärme och
andra förnyelsebara energialternativ, bidragsmöjligheter mm.
•Medverka till lokala lösningar för miljöanpassad uppvärmning
utanför fjärrvärmeområdena.
•Göra det möjligt även för villakunder att ansluta sig till
fjärrvärme.
• Medverka till att el- och värmeenergi utnyttjas på ett effektivt
sätt
•Medverka till utbyggnad av vindkraft på lämpliga platser.
•Inventering/redovisning av tänkbara platser för vindkraft i
kommunen senast år 2000.
•Tillvarataga solenergin via solfångare, där detta är lämpligt.
BN
BN
R-byhus,
Reab
Reab
Reab
Reab
Reab
Reab, TN,
R-byhus
-
50/år
-
-
30
TN,Ronvab
Reab,R-byhus
Svårbedömt
Svårbedömt
Svårbedömt
•Tillvarataga energi från lämpligt avfall.
•Energisnålare fordon vid upphandling.
•Alternativbränslefordon av olika slag för utprovn.år 2000-2002.
•Biogasproduktionsanläggningar skall uppmuntras och initieras.
Experimentanläggning klar senast år 2005.
•Inventera kommunens transporter av varor och tjänster
senast år 2000.
•Samordna kommunens transporter av varor och tjänster där så är
möjligt.
•Underhåll/trimning av maskinparken.
Reab
KS
KS,Ronvab
Reab
KS,Reab
KS
Samtliga
-
-
-
150
-
-
-

57
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Samåk till jobbet.
•Anslut fastigheten till fjärrvärme.
•Välj i första hand lokalt producerad mat med korta transportavstånd.
•Använd bilen till i första hand nyttokörning.
•Använd kollektiva färdmedel så mycket som möjligt.
•Trimma och justera din panna för bättre verkningsgrad.
•Installera nya uppvärmningssystem som jordvärme, biobränslepanna, solfångarpaneler
på taket.
•Sänk inomhustemperaturen. Se till att alla element har termostat. Har Du elvärme, sätt in
timer så att det är helvarmt endast då någon finns i bostaden.
•Använd elektrisk utrustning med förnuft. Låt inte apparater som TV/video stå i standbyläge.
Välj energisnåla lampor. Låt inte belysningen brinna i onödan.
•Hushålla med varmvattnet. Duscha i stället för bada. Använd duschstril med hög luftinblandning.
Stäng av duschen när Du tvålar Dig.
•Vid köp av elektrisk utrustning, t ex tvätt- och diskmaskin, kyl och frys, se till att de har låg
energiförbrukning.
•Underhåll/trimning av gräsklippare, motorsåg mm.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

59
Skyddande ozonskikt
Övergripande mål: Ozonskiktet ska ge skydd mot skadlig UV-strålning.
Mål: * Läckage av CFC och HCFC (freoner) från anmälningspliktiga anläggningar skall
inte överstiga 2 % av installerad mängd år 2005 och 0 % år 2010.
* Ersätta användningen av övriga ozonnedbrytande ämnen.
Nyckeltal:

60
Åtgärder:
• Tillsyn och krav avseende anmälningspliktiga freonanläggningar.
• Omhändertagande av freoner avseende kasserade kyl- och
frysskåp.
• Inköp av utrustning med miljöanpassade köldmedier. Ersätta
miljöfarliga köldmedier med miljöanpassade.
Ansvarig
MHN
Ronvab
Samtliga
Bedömd
kostnad
(tkr)
-
-
-
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Vid köp av kyl/frys, se till att kylmediet är miljöanpassat.
•Lämna vitvaror för återvinning.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

61
Bara naturlig försurning
Övergripande mål: Mark och vatten ska ha en surhetsgrad som inte skadar
människors hälsa, som långsiktigt bevarar den naturgivna produktionsförmågan och
den biologiska mångfalden och som inte ökar korossionshastigheten hos tekniska
material.
Mål: * Sammanlagda svavelutsläppen till luft från energi,- industri- och vägsektorerna skall
understiga en nivå som är lägre än den kritiska svavelbelastningsgränsen för
kommunen (3 kg S/ha.år) år 2005.
* Sammanlagda kväveutsläppen till luft från energi-, industri- och vägsektionerna samt
jordbruket (ammoniak) skall understiga en nivå som är lägre än den kritiska
belastningsgränsen för kommunen (5 kg N/ha.år) år 2010.
* Kulturarv skall inte förstöras av luftföroreningar (t ex hällristningar, runstenar och
känsliga byggnadsminnen).
* Utsläppen av svavel- och kväveoxider från sjöfarten utanför Blekinge skall minst ha
halverats år 2010 jämfört med år 1992.
* Halterna i luft skall understiga 5 ug/m 3 svaveldioxid år 2005 och 20 ug/m 3 kvävedioxid
år 2010 (årsmedelvärden) för att skydda tekniska material.
* Nedfallet av svavel skall högst vara 3 kg S/ha. år 2010.
* Nedfallet av kväve skall högst vara 5 kg N/ha. år 2010.
Nyckeltal:

63
Åtgärder:
•Kommunal utbyggnad av biobränslebaserad fjärrvärme.
•Tillsynskrav vid djurhållning - gödselhantering (ammoniak).
Ansvarig
Reab
MHN
Bedömd
kostn. (tkr)
(135 000)∗
-
∗ Finns redan upptagen under ”Begränsad klimatpåverkan”.
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Ersätta oljeuppvärmning med miljövänligare alternativ.
•Djurhållare sätter tak på sina urinbrunnar.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

65
Ren luft
Övergripande mål: Luften skall vara så ren att människors hälsa, växter, djur och
kulturföremål inte skadas.
Mål: * Halterna av marknära ozon skall understiga 50 ug/m 3 under vegetationssäsongen
(april - september kl. 9-16).
* Utsläppen av flyktiga organiska ämnen skall minska med 50 % till år 2005 och med
75 % till år 2010 jämfört med år 1995.
* Halten bensen i tätorternas utomhusluft skall understiga 1.3 ug/m 3 år 2010.
* Halten flyktiga organiska ämnen i tätorternas utomhusluft skall minska med 50 % till
år 2005 och 75 % till år 2010 jämfört med år 1996-97.
* Halterna i luft skall understiga 5 ug/m 3 svaveldioxid år 2005 och 20 ug/m 3 kvävedioxid
år 2010 (årsmedelvärde) för att skydda tekniska material.
* Miljögodkända vedpannor med ackumulatortank skall utgöra mer än 50 % av pannor
år 2005 och mer än 90 % år 2010.
Nyckeltal:

68
Åtgärder:
•Bevaka luftutsläpp vid miljöprövning /tillsyn/ remissyttranden.
•Uppföljning av kommunens regler för Småskalig eldning med
fasta bränslen(vedeldning),i första hand utbyte av gamla
vedpannor mot miljögodkända med ackumulatortank.
•Fortsatt utbyggnad av GC-vägar.
Ansvarig
MHN
MHN
TN
Bedömd
kostnad
(tkr)
-
-
8300/3 år
•Vid kommunal upphandling av fordon, välj högsta miljöklass.
•Genomföra regelbundna cykelkampanjer.
•Använd motorvärmare med timer.
•Alternativbränslefordon av olika slag för utprovning år 2000-
2002.
•Åk tåg vid längre resor, när så är möjligt.
KS,Reab,
Ronvab,
R-byhus
TN
Samtliga
KS,Ronvab
Reab
Samtliga
-
20/år
-
-
-
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Cykla till jobbet, om det är möjligt.
•Samåk såväl till jobbet som till olika fritidsevenemang.
•Vid bilköp - granska bilens miljöprofil.
•Vid vedeldning - se till att den egna anläggningen (pannan, kaminen, kakelugnen) fyller
miljökraven och eldas på rätt sätt.
•Använd motorvärmare med timer.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

69
Ingen övergödning
Övergripande mål: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte påverka
människors hälsa, biologisk mångfald eller allsidig användning av mark och vatten.
Mål: * Ammoniakutsläppen från gödselhantering skall minimeras så långt som möjligt.
* Arealförlusten för fosfor skall vara högst 8 kg/km 2 .år i samtliga
kommunens vattendrag år 2010.
* Arealförlusten för kväve skall vara högst 400 kg/km 2 .år i samtliga
kommunens vattendrag år 2010.
* Arealförlusten avseende fosfor för allt vatten från kommunen till Östersjön
skall år 2005 vara högst 8 kg/km 2 .år.
* Arealförlusten avseende kväve för allt vatten från kommunen till Östersjön
skall år 2005 vara högst 400 kg/km 2 .år.
* Balanserad gödsling inom kommunen.
Nyckeltal:

71
Åtgärder:
•Länsstyrelsen, kommunen och jordbrukets organisationer verkar
för att överenskommelser kommer till stånd med lantbrukare om
upprättande av vegetationsklädda, biocid- och gödselfria zoner
utmed sjöar och vattendrag.
•Tillsyn - krav vid djurhållning - gödselhantering.
•Ingen ytterligare havsbaserad fiskodling i kommunen.
•Uppföljning av inventeringen av enskilda avloppsanläggningar i
kommunen med åtgärder avseende bristfälliga anläggningar.
•Lantbruk över 15 ha innehar aktuell markkarta på produktiv
åkermark som underlag för växtodling.
•Miljöanpassade avloppssystem utanför det kommunala
avloppsnätet.
•Inga nya eller ombyggda enskilda avloppsanläggningar utan
extra reningssteg för fosfor och kväve efter år 2005.
•VA-utredningar i förtätad bebyggelse, främst kustnära områden,
enligt plan. 1 område/år, 1999-2005.
Ansvarig
MHN
MHN
MHN
MHN
MHN
MHN
MHN
Bedömd
kostnad
(tkr)
-
-
-
-
-
-
10/år
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Installera extra reningssteg vid enskilda avloppsanläggningar för reduktion av fosfor och
kväve.
•Lantbrukare innehar aktuell markkarta som underlag för växtodling.
•Installera separerande toalettsystem.
•Använda miljömärkta tvättmedel.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

73
Giftfri miljö
Övergripande mål: Organiska ämnen och metallföreningar som skapats i samhället
får inte hota människans hälsa eller den biologiska mångfalden.
Mål: * Kvicksilverhalten i fisk skall understiga 0.5 mg/kg fiskkött år 2010.
* Utsläppen av metaller och organiska miljögifter skall minimeras resp.
upphöra.
* Användningen av kemiska bekämpningsmedel skall minimeras.
* Halten metaller och organiska miljögifter i biota skall minska resp.
upphöra.
* Inga läckage eller risker för läckage av petroleumprodukter från
ovan- och underjordiska cisterner.
* Inga förorenade områden inom kommunägd mark år 2005.
Nyckeltal:

76
• Åtgärder:
•Tillsynskrav avseende metaller och organiska miljögifter.
•Inventera senast år 2000 och vid behov efterbehandla förorenade
områden på kommunägd mark.
•Samla in och ta hand om produkter i hushållen som innehåller
kvicksilver, bly och kadmium.
•Miljöbesiktningar av fastigheter före rivning.
•Inventering av samtliga dagvattenutsläpp. Åtgärdsplan för
lämplig rening senast år 2005.
•Kommunägda eller långtidshyrda fordon skall så långt som
möjligt vara försedda med däck utan tillsats av högaromatiska
oljor (PAH).
•Kommunens miljöövervakningsprogram kompletteras med
analys av metaller och organiska miljögifter i fisk. Gäller utvalda
sjöar och kustområden, dels 1999 och dels 2005.
•Informationsdrive för att motverka inköp av miljöfarliga
batterier.
•Inventering/åtgärder av samtliga förekommande
petroleumcisterner i kommunen senast år 2000.
•Använda miljöanpassade rengöringsmedel.
Ansvarig
MHN
MHN, KS
Ronvab
BN
Ronvab,
MHN
KS
MHN
MHN
MHN
Samtliga
Bedömd
kostnad
(tkr)
-
Inv: 500
-
-
-
25
10
-
-
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Köp miljömärkta livsmedel, t ex KRAV eller motsvarande.
•Informera Dig alltid vid inköpet om de miljö- och hälsorisker som en viss kemikalie är
förknippad med.
•Köp miljömärkta kemikalier.
•Returnera alla rester av farliga kemikalier, färger och lösningsmedel till anvisad plats för
farligt avfall.
•Tvätta bilen i biltvättanläggning.
•Undvika användning av kadmiumhaltig handelsgödsel.
•Tillse att skyddet mot läckage är tillräckligt för den egna oljecisternen.
•Undvik användning av kemiska bekämpningsmedel i trädgården.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

77
Säker strålmiljö
Övergripande mål:Hälsa och biologisk mångfald ska skyddas mot skadliga effekter av
strålning.
Mål:
* Inom Ronneby kommun skall senast år 2005
- alla bostäder, daghem, skolor och övriga arbetsplatser inom högriskområde vara
spårade och vid behov åtgärdade, vid misstanke därom även med avseende på radon
i vatten,
- minst 80 % av alla bostäder, skolor, daghem o d inom områdena med grovt grus vara
spårade och vid behov åtgärdade, vid misstanke därom även med avseende på radon i
vatten,
- minst 50 % av alla bostäder, skolor, daghem o d inom områden med lokala förekomster
av högradonmark vara spårade och vid behov åtgärdade, vid misstanke därom även med
avseende på radon i vatten,
- alla kommunala vattenverk och förordnandeanläggningar vara spårade och åtgärdade,
- radonaspekterna tillämpas fullt ut vid planärenden och bygglovsprövningar.
- alla byggnader byggda av blågrå lättbetong vara spårade och vid behov åtgärdade.
* Inom Ronneby kommun skall senast år 2010
- minst 90 % av alla bostäder, skolor, daghem o d inom områdena med grovt grus resp.
områdena med lokala förekomster av högradonmark vara spårade och vid behov åtgärdade,
vid misstanke därom även med avseende på radon i vatten,
- minst 50 % av bostäder, skolor, daghem o d som i övrigt kan misstänkas ha en förhöjd
radonhalt i luft eller vatten vara spårade och vid behov åtgärdade (grundlagda på morän
eller stora lager av sprängsten eller fyllning, bergborrade brunnar inom lågriskområden,
o d).
* Bevaka bakgrundsstrålningen enligt fastställt program.
Nyckeltal:

80
Åtgärder:
•Spårning av byggnader med höga radonhalter enligt radonplan.
•Åtgärder vid planläggning och nybyggnation enligt radonplan.
•Undersökning av kommunala vattenverk, förordnande anläggningar
och misstänkta borrade enskilda brunnar avseende
radonhalt enligt radonplan.
•Information avseende risk för förhöjda radonhalter i täktmaterial,
framför allt berg, som skall användas vid husbyggnationer,
enligt radonplan.
•Åtgärder mot höga radonhalter enligt radonplan.
Ansvarig
MHN
BN
Ronvab,
MHN
BN, MHN
BN, MHN
Bedömd
kostnad
(tkr)
20/år
-
200
-
-
Vad kan den enskilde medborgaren göra?:
•Undersöka ev radonrisk i bostadshuset eller på arbetsplatsen.
•Beakta radonrisken vid ev köp, försäljning, byte och byggande av bostad.
•Ge kommunen förslag, ställa frågor och diskutera förbättrande åtgärder.

81
Övriga åtgärder:
• Sammanställning (katalogisering) av alla existerande planer
som berör Miljö, natur, avfall, energi görs i samband med
översiktsplanarbetet.
• Kommunen ansluter sig till ett lämpligt miljöcertifieringssystem
senast år 2002.
• Miljöprogrammet görs digitalt och tillgängligt för allmänheten
via internet. Möjlighet skall finnas att ställa förslag och föra
diskussion om innehållet i dokumentet (öppet debattforum,
www.ronneby.se/allbok2). Allmänhetens förslag lämnas till
Miljö-och hälsoskyddsnämnden, som är kontaktorgan och tar
emot allmänhetens frågor. Frågor och förslag skickas sedan till
handläggande nämnd eller enhet.
Senast år 1999.
• Årlig uppföljning och rapportering av framför allt Miljöprogrammets
nyckeltal. Även kontakten med allmänheten följes
upp.
• Översyn av Miljöprogrammet senast år 2005.
• Samtliga företag i kommunen bör inventera sin verksamhet ur
miljösynpunkt som underlag för det egna företagets miljöarbete.
• Samtliga ansvariga nämnder/bolag upprättar i samband med
ekonomiska bokslut årligen Miljöbokslut för det gångna
kalenderåret. Miljöboksluten tillställs Miljö- och hälsoskyddsnämnden
för samordning senast 15 februari.
Ansvarig
BN
KS
KS, MHN
MHN
Samtliga
Bedömd
kostnad
(tkr)
-
10
-
-
10
Nyckeltal: