15.06.2014 Views

Budget 2011 Plan 2012-2013 - Ronneby kommun

Budget 2011 Plan 2012-2013 - Ronneby kommun

Budget 2011 Plan 2012-2013 - Ronneby kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010, bilaga 2

Budget 2011

Plan 2012-2013


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Vision för Ronneby ................................................................................................................................................. 3

Övergripande mål och riktlinjer .............................................................................................................................. 3

Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv .................................................................................................................. 7

Budgetförutsättningar 2011-2013 ......................................................................................................................... 16

Resultaträkning ..................................................................................................................................................... 21

Balansräkning........................................................................................................................................................ 22

Finansieringsanalys ............................................................................................................................................... 22

Driftbudget 2011, jämte plan 2012-2013 .............................................................................................................. 23

Förändring från plan 2011 till budget 2011 ....................................................................................................... 24

Förändring från budget 2011 till plan 2012 ....................................................................................................... 24

Förändring från plan 2012 till plan 2013 ........................................................................................................... 24

Kommunstyrelsen ................................................................................................................................................. 25

Kommunledningsenheten .................................................................................................................................. 25

Ekonomienheten ................................................................................................................................................ 25

Informationsenheten .......................................................................................................................................... 26

Personalenheten ................................................................................................................................................ 26

IT-enheten ......................................................................................................................................................... 27

Kostenheten ....................................................................................................................................................... 27

Bygg- och fastighetsenheten ............................................................................................................................. 28

Gatuenheten ...................................................................................................................................................... 28

Parkenheten ....................................................................................................................................................... 29

Revisionen ............................................................................................................................................................. 29

Miljö- och byggnadsnämnden .............................................................................................................................. 29

Miljö- och hälsoskydd ....................................................................................................................................... 29

Byggnadsverksamheten ..................................................................................................................................... 30

Fritids- och kulturnämnden .................................................................................................................................. 31

Fritid och turist .................................................................................................................................................. 31

Bibliotek och kultur........................................................................................................................................... 32

Utbildningsnämnden ............................................................................................................................................. 33

Förskola och grundskola ................................................................................................................................... 33

Gymnasie- och vuxenutbildning ...................................................................................................................... 35

Äldrenämnden ....................................................................................................................................................... 36

Socialnämnden ...................................................................................................................................................... 38

Individ- och familjeomsorg ............................................................................................................................... 38

Handikappomsorg ............................................................................................................................................. 40

Överförmyndarnämnden ....................................................................................................................................... 42

Investeringsbudget 2011 jämte plan 2012-2013 ................................................................................................... 43

2


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Vision för Ronneby

Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen

och antalet arbetstillfällen ökar. Kommunen

ska präglas av ett tillåtande, lyssnande och

ansvarstagande ledarskap där omsorg

om invånarna, näringslivet och miljön står i fokus.

Alla människor ska ha samma rättigheter och

lika värde och varje enskild individ skall bemötas

med respekt och erbjudas god kommunal service,

en attraktiv livsmiljö, ett levande kulturliv och en

rik fritid. Den kommunala servicen skall kännetecknas

av valfrihet för den enskilde. Det ska finnas

en trygg förskola och skola som förbereder våra

barn för framtiden samt individanpassad omsorg i

livets alla faser. Näringslivet ska uppmärksammas

som grunden för allas vår ekonomi och genom nära

dialog ges möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen.

Naturen och vår miljö skall förvaltas

med ett långsiktigt perspektiv så att vi bevarar dess

värden till efterkommande generationer.

Ronneby behöver ett tydligt ledarskap och tydliga

mål för att utvecklas till en jämställd och trygg

framgångskommun.

Övergripande mål och

riktlinjer

Fler jobb

Marknadsföring av Ronneby ska tydliggöra varumärket

Ronneby som en kommun med ett positivt

näringslivsklimat och ett attraktivt område för befintliga

företag och för företagsetableringar.

Näringslivsarbetet ska bedrivas med tydliga mål

och handlingsplaner. Vi ska arbeta vidare med att

utveckla organisationen och det befintliga åttapunktsprogrammet.

Arbetet med hur en ny organisation

för näringslivsarbetet ska se ut ska vara klart

senast den 1 juni 2011.

Marknadsföring av Ronneby ska ske utifrån en tydlig

strategi där vi lyfter fram hela kommunens fördelar

som etablerings- och utvecklingsort samt

kommunens fördelar som ett besöksmål. Marknadsföring

av kommunen ska i största möjliga mån

samordnas med privata aktörer för att få större genomslag.

Arbetet med att marknadsföra ”Ronneby - den moderna

kurorten” ska fortsätta.

För att stärka besöksnäringen kommer vi att påbörja

arbetet med att skapa nya besöksmål och rekreationsområden

i kommunen.

Östra Piren i hamnen är ett område som kan utvecklas

för att tydligare förstärka kommunens anknytning

till skärgården. Användningen skulle exempelvis

kunna vara en marina eller en annan vattenbaserad

turist- och rekreationsverksamhet. Miljöoch

Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en

detaljplan för området med målsättning att kommunfullmäktige

ska anta planen under första halvåret

2012.

Ett nytt område för camping behövs för utveckling

av turistverksamheten. Miljö- och Byggnadsnämnden

får i uppdrag att utreda möjligheten att skapa ett

nytt område för camping i närheten av Ronneby

centralort. I utredningen ska Ekenäs ingå som ett

möjligt område. Utredningen ska redovisas under

första halvåret 2012.

Ronneby kommun ska vara attraktivt för alla. Då

måste även landsbygden utvecklas. Möjligheten att

bygga i strandnära lägen ökar landbygdens attraktivitet.

Turistverksamhet kan också utvecklas om t ex

fiskebyar eller kanotcampar kan byggas strandnära.

Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta

fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med

syfte att peka ut områden för landsbygdsutveckling

i strandnära lägen. Tillägget skall antas av kommunfullmäktige

under 2011 i samband med att

landsbygdsutvecklingsområden för strandnära lägen

föreslås.

I samarbete med kommunbygderådet ska det landsbygdspolitiska

programmets handlingsplaner utvärderas

under 2011. Detta sker tillsammans med utvärdering

av EU projektet ”Hjärtats fröjd”. Utifrån

dessa utvärderingar ska en fortsatt handlingsplan tas

fram.

Kontakten mellan havet och staden är viktigt. Kulturreservatet

Ronneby Brunn och naturreservatet

Södra Brunnsskogen utgör viktiga rekreationsområden

för våra invånare. För att knyta samman reservaten

med havet behöver vi även titta på skogsområdet

söder om Rustorpsvägen. En bra cykelväg

kan även fungera som alternativt pendlingsstråk

mellan Ekenäs-Droppemåla och centralorten. Miljöoch

Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en

detaljplan för området med målsättning att kommunfullmäktige

ska anta planen under första halvåret

2012.

Attraktivt boende

Kommunens arbete med att förbereda och planera

områden för boende, inom hela kommunen, är en

förutsättning för att kunna utveckla kommunen positivt

mot en ökande befolkning.

Under 2011 kommer landsbygdsutvecklingsområden

i strandnära lägen att arbetas fram och läggas in

i gällande översiktplan. Syftet med att redovisa sådana

områden är att stimulera den lokala och regionala

utvecklingen i områden, som har god tillgång

till fria strandområden och där viss byggnation kan

ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. Beho-

3


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

vet av att stimulera en sådan utveckling finns främst

i landsbygdsområden, som inte är belägna i närheten

av de stora tätorterna.

Kommunfullmäktige har sedan tidigare gett direktiv

till AB Ronnebyhus att redovisa möjligheterna att

bygga lägenheter i de mindre tätorterna. Denna redovisning

ska ske till KF senast i augusti 2011.

Kilenområdet ska på sikt utvecklas till ett nytt bostadsområde

som ska präglas av ett miljötänkande,

exempelvis med minimalt utsläpp av växthusgaser,

hållbara transporter m.m. I partnerskap med byggbolag

skall en ny hållbar stadsdel med minimal

klimatpåverkan växa fram. Under 2011 skall

Kommunstyrelsen ta fram utredningsunderlag bland

annat avseende eventuella markföroreningar.

Kommunstyrelsen får även i uppdrag att bjuda in

till ett parallellt uppdrag med syfte att få fram ett

antal idéer om hur Kilen kan bebyggas.

För Bräkne-Hoby och Hallabro finns investeringspengar

avsatta för särskilda försköningsprojekt i orternas

centrum.

En bra skola

En bra utbildning har en avgörande betydelse i arbetet

med att få fler människor i arbete.

Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskaper.

Tidiga insatser för barnen så att de kan uppnå

målen är av central betydelse. Dessa bör ske i förskolan

och i grundskolans tidiga åldrar. Lärarna

måste ges bättre möjligheter att vara pedagoger.

Valfrihet är viktigt och vi bejakar rätten att välja

såväl förskola som skola.

Intresset för utbildning ska öka. Det viktigaste är att

barn och unga får och behåller lusten och motivationen

att lära, vilket medför att tilliten till den egna

förmågan ökar och därmed stärker självförtroendet.

För att utveckla den kommunala skolan optimalt är

det viktigt att rektorerna får ett större mandat att

inom sin budget styra sin verksamhet. Rektorernas

viktigaste roll är att vara pedagogiska ledare. Det

skapar förutsättningar för den kommunala skolan

att konkurrera på mer lika villkor gentemot friskolorna.

De skolor som vill profilera sig ska ha rätt till

det. Utbildningsnämnden ska i samband med budgetarbetet

inför 2012 redovisa vidtagna åtgärder för

att nå en ökad decentralisering inom förvaltningen.

Arbetet med att etablera Ronneby Kunskapskälla

som ett regionalt lärcentrum ska fortsätta och samarbetet

med olika högskolor och universitet ska utvecklas.

Teknikcollege fyller en viktig funktion för kommunens

företag. Under 2011 ska kommunen tillsammans

med övriga aktörer diskutera hur kvaliteten

kan höjas och verksamheten utvecklas.

Allt fler barn är i behov av stöd av olika slag. Det är

viktigt att ge stöd till dessa barn redan i låga åldrar.

För detta arbete startas under 2011 en resursskola

för årskurs 1-6.

Föräldrarådet på Kallingeskolan har under en längre

tid lyft fram möjligheterna för skolan att ha lokal

tillagning av skolmaten. Utbildningsnämnden får i

uppdrag att tillsammans med kostenheten ta fram

ett förslag på hur en försöksverksamhet på

Kallingeskolan med lokalt tillagad mat skulle kunna

bedrivas. Förslaget ska redovisas till Kommunstyrelsen

inför budgetberedningen för 2012.

En bra omsorg

Äldre- och handikappomsorgen ska kännetecknas

av trygghet och kontinuitet, vilket leder till en god

omsorg med hög kvalitet. Fokus ska vara på servicetagarna

och deras anhöriga. Det ska finnas en öppen

kvalitetsredovisning av omsorgens verksamheter.

Antalet platser på Höstsol (vård i livets slutskede)

ska motsvara behovet.

Äldrenämnden får i uppdrag att utreda hur Lagen

om valfrihet (LOV) ska kunna införas inom äldreomsorgen.

Redovisning ska ske till kommunfullmäktige

senast den 1/10 2011. Målsättningen är att

LOV ska införas den 1/1 2012.

Kommunfullmäktige har gett äldrenämnden i uppdrag

att återkomma med ett regelverk för införande

av parboendegaranti och kvarboendegaranti inom

äldreomsorgen. Äldrenämnden ska redovisa förslaget

så att kommunfullmäktige kan fatta beslut under

första halvåret 2011.

En bra socialtjänst

Kommunens socialtjänst ska präglas av respekt för

den enskilde individen.

För att ge fler människor en möjlighet att leva ett

självständigt liv är det viktigt att kommunens insatser

syftar till att stärka den enskilde när så behövs.

Som ett led i den riktningen kommer vi under 2011

att föreslå ett handlingsprogram för det drogförebyggande

arbetet. En annan viktig ingrediens för att

bryta utanförskap är att se till att alla som har försörjningsstöd

och kan utföra ett arbete också deltar i

den sysselsättning som erbjuds.

För att tidigt kunna bryta ett skadligt beteende krävs

ett förbättrat samarbete mellan olika kommunala

verksamheter dels även med andra myndigheter och

organisationer.

Socialtjänsten är en verksamhet som till stor del är

lagstyrd. I de fall där myndighetsutövning krävs

finns det ofta mycket känslor inblandade hos dem

4


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

som berörs och dessa är inte sällan en källa till konflikter

mellan kommunens personal och enskilda

kommuninvånare. För att minska risken för att konfliktsituationer

ska uppstå behövs ett väl fungerande

kvalitetssäkringssystem inom socialtjänsten. Socialnämnden

får i uppdrag att under hösten 2011, till

kommunstyrelsen, redovisa ett väl fungerande kvalitetssystem

för socialtjänsten.

En bra miljö

I kommunens nya politiska organisation införs 2011

ett miljöråd bestående av 7 politiker. Till detta råd

kopplas en miljö- och energisamordnare. Rådet organiseras

under Kommunstyrelsen och har till uppgift

att utefter kommunens lokala miljömål, i samarbete

med övriga intressenter, lyfta fram aktiviteter

för en bättre och långsiktigt hållbar miljö. Vi ska

under 2011 undersöka vad som krävs för att bli en

Ekokommun.

Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun där

energianvändningen inte bidrar till någon negativ

klimatpåverkan. Detta innebär att kommunen inom

sin egen verksamhet ska ersätta fossilbränslen med

alternativa energikällor samt arbeta med energieffektiviseringar

inom hela verksamheten. Dessutom

ska kommunen stimulera invånarna till att göra detsamma.

Bra exempel är bl a pågående förstudie på

en större solcellsanläggning, biogasprojektet och

framtagande av en vindkraftsplan.

Ronneby Miljö & Teknik AB får i uppdrag att, under

första halvåret 2011, i samarbete med kommunen

och dess övriga bolag redovisa förslag om investeringar

i förnyelsebara energikällor. Förslagen

ska finansieras med de obeskattade reserverna inom

verksamhetsområde Elnät. Exempel på en sådan insats

är installation av solceller för elproduktion på

Ronneby stadshus.

AB Ronnebyhus har sedan tidigare erhållit ägardirektiv

med innebörden att all ny-, till- och ombyggnation

ska ske med inriktning på energieffektivisering.

Bolaget får nu i uppdrag att redovisa en plan

på hur deras fastighetsbestånd kan energieffektiviseras

ytterligare för att ha så låg värmeförbrukning

som möjligt. En första riktlinje kan vara hur man

vid om- och nybyggnad kan understiga en värmeförbrukning

på 65 kwh per kvm och år.

En vatten- och avloppsplan för Ronneby kommun

kommer att arbetas fram under år 2011. Arbetet

leds av kommunledningsenheten i samarbete med

AB Miljö- och Teknik samt Miljö- och Hälsoskyddsenheten.

Möjligheter att utveckla ny utbildnings- och forskningsverksamhet

inom områden för hållbar utveckling

ska tillvaratas. Påbörjade samtal med Linnéuniversitetet

ska fullföljas.

Andelen inköp av ekologiska livsmedel ska under

2011 öka till 20%.

Ekonomienheten, i samarbete med kostenheten, har

i uppdrag att i mars 2011 presentera ett ”Matdokument”

där det bl a ska framgå vilka kravställningar

och uppdelningar som kan göras i samband med

livsmedelsupphandling, med syfte att nå kommunens

långsiktiga mål om ekologisk hållbar utveckling

.

Det är viktigt att värna om vårt kulturlandskap och

dess naturvärden liksom att arbeta för att hålla landskapet

öppet och tillgängligt.

Kultur- och Fritid

Det är viktigt att det i kommunen finns en bredd

inom kultur- och fritidsområdet som kan attrahera

olika människors intressen.

För att öka kommunens attraktivitet vintertid kommer

en ny konstfrusen isyta på Lugnevi att anläggas.

Satsningen kommer även att innehålla vinteraktiviteter

runt om själva isytan. Anläggningen

kommer att stå klar inför hösten/vintern 2011. Anläggningen

kommer att ersätta nuvarande brunnsrink.

Det är av stor vikt att kulturutbudet finns tillgängligt

i hela kommunen. Ronneby kommun ska arbeta

för att på sikt utvecklas till ett regionalt kulturcentrum

där ett brett kulturutbud även lockar till kulturturism.

Kommunala ungdomsledare ska finnas tillgängliga

för att utveckla och stödja kommunens ungdomsverksamhet.

Det är viktigt att stimulera ungdomarna

till att själva aktivt medverka i fritidsutbudet.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2011 ta

fram en handlingsplan för den kommunala ungdomsstrategin.

Strategiska frågor

Kommunen ska inte äga egendom som ej behövs i

kärnverksamheten eller ej behövs av strategiska

skäl. Egendom som kan avyttras ska finnas tydligt

utpekad och avyttring ska ske när möjlighet finns.

Inkomster vid avyttring ska användas för att amortera

av kommunens låneskuld.

Under 2011 kommer vi att tillsätta en tjänst som har

till uppgift att arbeta med internationell samordning

och omvärldsbevakning. I tjänsten ingår att söka

EU-medel till olika projekt som bedrivs inom

kommunen. Exempel på projekt kan vara utvecklingsprojekt

inom den kommunala förvaltningen,

projekt för samhällsutveckling, näringslivsprojekt

eller miljöprojekt.

Kommunen står inför en stor utmaning avseende

personalrekrytering. Pensionsavgångarna kommer

inom några år att överstiga antalet som kommer ut

på arbetsmarknaden. Kommunstyrelsen får i upp-

5


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

drag att senast i december 2011 redovisa en plan för

hur vi blir en attraktivare arbetsgivare.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att säkerställa att

kommunens verksamheter har ett väl fungerande

kvalitetssäkringssystem. Rapportering ska ske till

kommunfullmäktige i samband med budgeten för

2012.

6


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv

Utifrån övergripande mål och riktlinjer utgående från vision 2020 som gällde då nämndernas budgetarbete med

budget 2011 plan 2012-2013 genomfördes har nämnderna formulerat ett antal förslag till verksamhetsmål, riktlinjer

och direktiv. Dessa förslag har därefter prioriterats och kommunfullmäktige har beslutat om att nedanstående

mål, riktlinjer och direktiv ska gälla och följas upp. Målen stödjer uppföljningen av god ekonomisk hushållning.

För att läsa mer om de övergripande mål som varit styrande för formuleringen av verksamhetsmål nedan

hänvisas till ”Budget 2010 plan 2011-2012”.

Inför budget 2012 plan 2013-2014 har nämnderna att ta hänsyn till den vision och de övergripande mål, samt direktiv

som anges i detta budgetdokument.

Nämnderna kan för sin egen styrning ha ytterligare mål, riktlinjer och direktiv. Dessa ska dock endast undantagsvis

rapporteras till kommunfullmäktige.

Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv ska följas upp vid de rapporteringstillfällen som anges nedan. Med T1

och T2 avses tertialuppföljningarna. Med ÅR avses årsredovisning. Det material som ska redovisas vid rapporttillfället

är senaste gjorda mätning.

Ronneby kommun är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer.

Fritids- och kulturnämnden

Mål Fritid och turist

Barn och ungdomar som besöker fritidsgårdar eller bevistar lov- och lägeraktiviteter eller

andra arrangemang ska känna sig trygga.

Styrtal

Andelen barn och ungdomar som uppger att de känner sig trygga när de besöker fritidsgårdar

eller bevistar lov- och lägeraktiviteter ska vara minst 90 %.

Riktlinjer Fritid och turist

Alla fritids- och föreningsgårdar samt alla sportanläggningar ska vara lättillgängliga

Uppföljning

År

Utbildningsnämnden

Mål Förskola och grundskola

Plats i förskola erbjuds senast två månader efter anmält behov

Mål Förskola och grundskola

Barn och elever ska trivas i förskola och skola

Styrtal

Andelen föräldrar som uppger att barnen trivs i förskolan ska vara minst 95 %.

Andelen elever som trivs på sin skola ska vara minst 95 %. Mätning sker i skolår 3, 6

och 9 och resultatet redovisas per skolår.

Riktlinjer

Personaltätheten i förskolan ska vara mellan 5,0 – 5,2 barn/årsarbetare .

Uppföljning

T2, År

T1, T2, År

T1, T2, År

T1, T2, År

Kommunstyrelsen

Mål Kostenheten

Kostenheten ska tillaga och servera näringsriktiga och smakliga måltider. Andelen matgäster

som tycker att maten är god skall vara minst 75 %.

Mål Parkenheten

Skapa park- och naturupplevelser som ger ett mervärde för de boende och som ökar kommunens

attraktionskraft. Minst 80 % av invånarna ska uppleva kommunens parker och planteringar

som bra eller mycket bra.

Uppföljning

År

År

7


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Kommunstyrelsen

Riktlinje Informationsenheten

Kommunal marknadsföring ska bekräfta och förstärka bilden av Ronneby som en attraktiv

plats för boende, arbete, studier och besök.

Medborgarservice ska lämna en god vägledning och annan service till allmänheten vid

besök, telefonsamtal och e-post.

Uppföljning

År

År

Äldrenämnden

Mål

Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd och trygghet för kommuninvånarna.

Styrtal

Minst 85 % av omsorgstagarna ska vara nöjda (Brukarundersökning).

Alla omsorgstagare ska ha genomförandeplan.

Beslut om särskilt boende ska verkställas inom tre månader.

Riktlinjer

Omsorg ges i första hand i ordinärt boende enligt kvarboendeprincipen.

Personaltätheten i traditionella särskilda boenden ska vara minst 0,5 tjänst per boende.

Personaltätheten i demensboenden ska vara minst 0,75 tjänst per boende.

Äldreboende och dagcentraler ska finnas i flera kommundelar.

Uppföljning

År

T1, T2, År

År

T1, T2, År

T1, T2, År

År

Socialnämnden

Mål Individ- och familjeomsorg

Barns och ungdomars behov av stöd och hjälp sätts i centrum vid alla hjälpinsatser som

genomförs inom socialtjänsten.

Styrtal

Minst 75 % av alla barn och ungdomar under 18 år där anmälan från sjukvård eller polis

inkommer ska tillsammans med sina föräldrar erbjudas samtal med fältsekreterare inom

14 dagar.

Alla barn/ungdomar som bevittnat våld i nära relationer och som kommer till socialtjänstens

kännedom ska erbjudas stöd och hjälp.

Alla barnfamiljer som haft försörjningsstöd mer än nio månader ska erbjudas en särskild

genomgång av barnens ekonomiska situation.

Barn till missbrukande föräldrar, som kommer till socialtjänstens kännedom, ska erbjudas

stöd och hjälp.

Att öka familjehemsplacerade barns känsla av sammanhang och förståelse för sin livssituation

1 .

Mål Handikappomsorgen

Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd och trygghet för kommuninvånarna.

Styrtal

Alla som ansöker om stödinsatser ska få beslut inom 90 dagar.

Minst 98 % av besluten ska verkställas inom 90 dagar.

Minst 75 % av de som ges stödinsatser ska ha genomförandeplan.

Personer som har individuell plan ska öka jämfört med föregående år.

Direktiv Individ- och familjeomsorg

Barn och ungdomars genomsnittliga vårdtid vid institutionsplacering ska följas upp. Insatser

för barn och unga ska i första hand erbjudas via verksamhetens interna öppenvård.

Barn och ungdomar som varit placerade på institution eller beviljats insatser inom

öppenvården ska följas upp ett år efter avslutad behandling för att ge svar på om de har

nya pågående insatser inom socialtjänsten.

Uppföljning

T1, T2, År

T1, T2, År

År

T1, T2, År

År

T2, År

T2, År

T2, År

T2, År

T1, T2, År

1 Kan appliceras från mellanstadieålder och uppåt. Mäts genom strukturerade intervjuer.

8


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Ronneby kommun präglas av social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet.

Fritids- och kulturnämnden

Riktlinjer Fritid och turist

Kommunens anläggningar såväl som föreningsdrivna anläggning som får kommunalt bidrag

ska vara tillgängliga för alla.

Direktiv Fritid och turist

Särskild uppföljning ur jämställdhetsperspektiv ska ske hos föreningar som får bidragsstöd

Uppföljning

År

År

Utbildningsnämnden

Mål Förskola och grundskola

Arbetet med värdegrundsfrågor har en naturlig plats i det vardagliga arbetet i förskola, fritidshem

och grundskola.

Styrtal

Andelen elever som känner sig retade eller mobbade i skolan ska var 0 %. Mätning sker i

skolår 3, 6 och 9 och resultatet redovisas per skolår.

Uppföljning

År

Kommunstyrelsen

Mål Informationsenheten

En kommunal taltidningen som förmedlar lokal samhällsinformation till personer med synnedsättning

eller annat läshandikapp ska ges ut varje vecka.

Styrtal

Antalet läsare ska vara 50 eller fler

Minst 75 % av dem ska ha en positiv attityd till tidningen

Mål Kommunledningsenheten

Minst 75 % av kommunplacerade flyktingar ska inom tre år från mottagandet inte vara försörjda

via kommunens försörjningssystem, varav minst 50 % ska försörja sig genom eget arbete.

Riktlinjer Informationsenheten

Samtliga kommunens blanketter ska tillhandahållas i Medborgarservice. Också andra institutioners

blanketter ska i görligast mån tillhandhållas.

Uppföljning

År

År

År

År

Riktlinjer Kostenheten

Alternativa rätter ska erbjudas inom omsorgs- och skolverksamheten av medicinska, religiösa

eller etniska skäl.

Direktiv Personalenheten

Mångfaldsplanen ska vara reviderad senast 2011-12-31.

Översyn av det personalpolitiska programmet ska vara genomförd senast 2011-12-31.

Direktiv Kommunledningsenheten

Motioner och medborgarförslag ska besvaras inom sex månader.

År

Socialnämnden

Mål Individ- och familjeomsorg

Människor med behov av försörjningsstöd ska ges den hjälp och det stöd som ökar deras

möjlighet att uppnå egen försörjning. Ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden ska

särskilt uppmärksammas.

Styrtal

Minst 50 % av hushållen ska vara självförsörjande sex månader efter att biståndsperioden

inletts.

Minst 80 % av ungdomarna ska vara i sysselsättning tre månader efter att biståndsperioden

inletts.

Antalet hushåll som fått försörjningsstöd i minst 10 av de senaste 12 månaderna ska

minska.

Uppföljning

T1, T2, År

T1, T2, År

T1, T2, År

9


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Socialnämnden

Mål Individ- och familjeomsorg

Människor med beroende- eller missbruksproblem ska den ges hjälp och det stöd som ökar

deras möjlighet att uppnå ett liv utan missbruk.

Styrtal

Sex månader efter avslutad, fullföljd, behandling ska minst 50 % vara drogfria.

Antal vårddygn för institutionsplacerade personer med beroende- och missbruksproblem

ska inte överstiga motsvarande siffra för 2009.

Mål

Alla människor som utsatts för våld i nära relationer, och som socialtjänsten får kännedom

om, ska erbjudas någon form av stödkontakt och/eller skyddat boende.

Mål

Alla hemlösa som söker bostad hos socialtjänsten ska erbjudas ett tillfälligt boende.

Uppföljning

T1, T2, År

T1, T2, År

T1, T2, År

T1, T2, År

Samtliga nämnder

Mål

Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Minst 80 % av de tillsvidareanställd

ska tycka att de kan rekommendera kommunen som arbetsgivare.

Genom ett aktivt förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor och med tidiga rehabiliteringsinsatser

ska sjukfrånvaron minska. Utvecklingen av den totala sjukfrånvaron ska redovisas

med 2004 års sjukfrånvaro som utgångspunkt och framåt.

Riktlinjer

Personalsammansättningen avseende utländskt ursprung ska spegla kommuninnevånarnas

sammansättning.

Det ska inte förkomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför

arbete som är att betrakta som lika. Det ska heller inte finnas några osakliga löneskillnader

mellan kvinnligt respektive manligt dominerade grupper som utför arbete som är

att betrakta som likvärdiga.

Det handikappolitiska målet om tillgänglighet måste uppfyllas vid all planering och vid

alla åtgärder som vidtas.

Alla medarbetare i Ronneby kommun ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter

oavsett hudfärg, etnisk och kulturellt ursprung, trosbekännelse, kön, funktionsnedsättning

eller sexuell läggning.

Direktiv

Protokoll ska, i normalfallet, vara publicerat på webben senast åtta arbetsdagar efter sammanträde.

Uppföljning

År

T1, T2, År

År

År

Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur och en tydlig

miljöprofilering och ingår i en större regional helhet.

Fritids- och kulturnämnden

Mål Fritid och turist

Kommunens fritidsgårdar och sportanläggningar ska fortsättningsvis ha en bibehållen standard

och ha en god tillgänglighet.

Mål Fritid och turist

Skärgårdsanläggningar som båtplatser, bryggor samt badplatser i kommunen ska ha en bibehållen

standard.

Riktlinjer Fritid och turist

Föreningar som utvecklar sina anläggningar i ett miljöperspektiv ska stödjas.

Uppföljning

År

År

10


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Kommunstyrelsen och Utbildningsnämnden

Uppföljning

Mål Kostenheten samt Förskola och grundskola

25 % av livsmedelsinköpen ska vara ekologiskt odlade/framställda. År

Kommunstyrelsen

Mål Gatuenheten

Beläggningsunderhållet av kommunens gator ska hållas på en sådan nivå att återinvesteringsytan

uppgår till lägst 3,8 % av totala beläggningsytan/år.

Besparing av energi på gatubelysningsnätet med minst 15 % av årsförbrukningen/investerad

anläggning jämfört med föregående år.

Uppföljning

År

År

Samtliga nämnder

Mål

Utsläppen av fossil koldioxid ska till år 2012 minska med minst 113 kg per år och invånare

och 2012 ska det inte vara mer än 2700 kg/invånare (3600 kg/invånare år 2004).

Uppföljning

År

Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet inklusive turism är fortsatt

framgångsrikt och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda

ekonomiska utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet.

Fritids- och kulturnämnden

Mål Fritid och turist

I samarbete med andra enheter i kommunen ska turismen stödjas. Varje möjlighet att utveckla

turism och evenemang ska tas till vara.

Mål Bibliotek och kultur

Antalet biblioteksanvändare och biblioteksbesökare ska öka jämfört med föregående år.

Antalet utlån ska öka jämfört med föregående år.

Riktlinjer Fritid och turist

Fortsatt stöd ska ges till föreningar som utvecklar ledare, tränare för att höja kvalitén i fritids-

och idrottsverksamheten.

Uppföljning

År

År

År

Utbildningsnämnden

Mål Förskola och grundskola

Alla barn ska kunna läsa flytande senast vid utgången av åk 3.

Mål Förskola och grundskola

Alla barn ska vara godkända i alla tre ämnena, svenska, matematik och engelska i de nationella

ämnesproven i åk 5.

Mål Förskola och grundskola

Kommunens skolor ska klara sitt uppdrag väl i förhållande till de nationella målen.

Styrtal

Andelen elever med fullständigt betyg (16 ämnen) för åk 9 ska vara minst 80 %.

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska vara minst 90 %.

Meritvärdet för åk 9 ska uppgå till SALSA-värdet, skolvis och kommunvis. Skillnader

mellan pojkars och flickors resultat ska minska.

Mål Gymnasie- och vuxenutbildning

Jämförelsetalen för varje program ska vara lika med rikets eller högre.

Uppföljning

T2, År

T2, År

T2, År

T2, År

T2, År

T2, År

11


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Utbildningsnämnden

Riktlinjer Förskola och grundskola

Lärartätheten i grundskolan ska vara mellan 7,96 – 8,47 lärare per 100 elever i genomsnitt.

Anslaget till läromedel (pedagogiskt mtrl/elev) ska ligga på genomsnittet för riket, år

2009 3 100 kr per elev.

Uppföljning

T1, T2, År

T2, År

Kommunstyrelsen

Mål Kommunledningsenheten

Befintliga företag ska trivas i kommunen och Ronneby kommun ska vara en attraktiv etableringsort

för nya företag.

Styrtal

2012 ska Ronneby ligga på den övre halvan i Svenskt Näringslivs mätning avseende företagens

samlade omdöme om företagsklimatet.

Nyföretagande ska öka med 3 % om året till 2011 (från 2007 års nivå).

Antalet kvinnliga företagare ska öka med 10 % till 2011 (från 2007 års nivå).

Minst 100 företag ska besökas per år.

En informationsdag för företagare organiseras årligen.

Minst 10 frukostmöten och andra företagsträffar ska genomföras/år.

Turismen (mätt i antalet gästnätter) ska öka med 15 % till 2012 (från 2007 års siffra

95 785 gästnätter)

Ronneby ska ligga i topp 10 % bland Sveriges kommuner i turistrankingen år 2012 enligt

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR).

Öka omsättningen i handeln med 10 % i fast prisläge till 2011 (från 2007 års siffror enligt

Handelns Utredningsinstitut HUI)

Fem företagsetableringar i Sörbydal fram till 2011.

Fyra företagsetableringar till 2012, varav hälften på landsbygden.

Etablering av fem energi/miljöteknikföretag fram till 2012.

Mål Bygg- och fastighetsenheten

Energibesparing med minst 3,1 % (800 tkr) i kommunens fastigheter. Utgångspunkt är 2009

års utfall med då gällande förutsättningar såsom taxor och medeltemperatur.

Riktlinje Informationsenheten

Vid Ronneby Lärcenter ska rådgivning, kanaler och mötesplatser för lärande, framförallt

nätbaserat, växa och utvecklas vidare.

Uppföljning

År

År

År

År

År

År

År

År

År

År

År

År

T2, År

T1, T2, År

Samtliga nämnder

Mål

Elförbrukningen per invånare ska minska med minst 10 % till år 2012 jämfört med år 1995.

År 2012 ska elförbrukningen inte överstiga 12 400 kWh per invånare, vilket innebär att elförbrukningen

ska minska med 500 kWh/invånare och år (räknat från 2004).

Uppföljning

År

Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar.

Fritids- och kulturnämnden

Mål Fritid och turist

Samarbetet med föreningar ska fortsätta i syfte att ge barn och ungdomar möjlighet till meningsfull

fritidssysselsättning i hela kommunen.

Styrtal

Minst 50 föreningsträffar ska genomföras.

Uppföljning

År

Kommunstyrelsen

Mål Informationsenheten

Den nätbaserade kommunikationen mellan kommunens verksamheter och medborga-

Uppföljning

År

12


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Kommunstyrelsen

re/företag ska utvecklas vidare. I SKLs årliga kvalitetsmätning av kommunens webbplatser

ska Ronneby tillhöra de bästa 20 procenten.

Mål Kommunledningsenheten

Kommunen ska driva minst ett större landsbygdsinriktat Leader-projekt samt delta i minst

två regionala EU-finansierade projekt.

Riktlinjer Informationsenheten

Utveckling av e-tjänster på nätet ska fortlöpa

Uppföljning

År

År

Samtliga nämnder

Mål

90 % av de medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post ska få svar inom 2 arbetsdagar.

90 % av de medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en

enkel fråga ska få kontakt med en handläggare.

100 % av medborgarna ska uppfatta att de får ett gott bemötande vid kontakt med

kommunen.

Riktlinjer

Kommunen ska lämna en god service och god vägledning till allmänheten vid besök, telefonsamtal

och e-post.

Uppföljning

År

År

År

År

Det fortsatta arbetet

Det fortsatta arbetet med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska utvecklas. Syftet är att få en kostnadseffektiv

organisation som säkerställer måluppfyllelsen och en utvecklad planering med framförhållning och

handlingsberedskap.

Särskilda uppdrag enligt ”Övergripande mål och riktlinjer”

För mer beskrivning, se ”Övergripande mål och riktlinjer”

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2011 ta fram en handlingsplan för den

kommunala ungdomsstrategin.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast i december 2011 redovisa en plan för hur

kommunen blir en attraktivare arbetsgivare.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att säkerställa att kommunens verksamheter har ett

väl fungerande kvalitetssäkringssystem. Rapportering ska ske till kommunfullmäktige

i samband med budgeten för 2012.

Ekonomienheten, i samarbete med kostenheten, har i uppdrag att i mars 2011 presentera

ett ”Matdokument” där det bl a ska framgå vilka kravställningar och uppdelningar

som kan göras i samband med livsmedelsupphandling, med syfte att nå

kommunens långsiktiga mål om ekologisk hållbar utveckling .

Kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samarbete med kommunbygderådet, utvärdera

det landsbygdspolitiska programmets handlingsplaner under 2011. Detta ska ske

tillsammans med utvärdering av EU projektet ”Hjärtats fröjd”. Utifrån dessa utvärderingar

ska en fortsatt handlingsplan föreslås till kommunfullmäktige.

Under 2011 skall Kommunstyrelsen ta fram utredningsunderlag bland annat avseende

eventuella markföroreningar i Kilenområdet. Kommunstyrelsen får även i

uppdrag att bjuda in till ett parallellt uppdrag med syfte att få fram ett antal idéer

om hur Kilen kan bebyggas.

Uppföljning

Senast i dec

2011

Senast i dec

2011

I KF budget

2012

Mars 2011

Förslag

2011

under

Senast i dec

2011

13


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en detaljplan för området

Östra Piren, i hamnen, med målsättning att kommunfullmäktige ska anta planen

under första halvåret 2012.

Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att skapa ett nytt

område för camping i närheten av Ronneby centralort. I utredningen ska Ekenäs

ingå som ett möjligt område. Utredningen ska redovisas under första halvåret 2012

Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram ett tematiskt tillägg till

översiktsplanen med syfte att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära

lägen. Tillägget skall antas av kommunfullmäktige under 2011 i samband med

att landsbygdsutvecklingsområden för strandnära lägen föreslås.

Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en detaljplan för skogsområdet

söder om Rustorpsvägen, med målsättning att kommunfullmäktige ska anta

planen under första halvåret 2012.

Uppföljning

KF-beslut senast

i juni 2012

KF-beslut senast

i juni 2012

Beslut

2011

under

KF-beslut senast

i juni 2012

Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden ska i samband med budgetarbetet inför 2012 redovisa vidtagna

åtgärder för att nå en ökad decentralisering inom förvaltningen.

Utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kostenheten ta fram ett förslag

på hur en försöksverksamhet på Kallingeskolan med lokalt tillagad mat skulle

kunna bedrivas. Förslaget ska redovisas till kommunstyrelsen inför budgetberedningen

för 2012.

Uppföljning

Budgetberedning

för 2012

Budgetberedning

för 2012

Äldrenämnden

Äldrenämnden får i uppdrag att utreda hur Lagen om valfrihet (LOV) ska kunna införas

inom äldreomsorgen. Redovisning ska ske till kommunfullmäktige senast den

1/10 2011.

Kommunfullmäktige har gett äldrenämnden i uppdrag att återkomma med ett regelverk

för införande av parboendegaranti och kvarboendegaranti inom äldreomsorgen.

Äldrenämnden ska redovisa förslaget så att kommunfullmäktige kan fatta beslut

under första halvåret 2011.

Uppföljning

Senast 1/10 -

2011

Senast i juni

2011

Socialnämnden

Socialnämnden får i uppdrag att under hösten 2011, till kommunstyrelsen, redovisa

ett väl fungerande kvalitetssystem för socialtjänsten.

Uppföljning

Hösten 2011

AB Ronneby Miljö- och teknik

Ronneby Miljö & Teknik AB får i uppdrag att, under första halvåret 2011, i samarbete

med kommunen och dess övriga bolag redovisa förslag om investeringar i förnyelsebara

energikällor. Förslagen ska finansieras med de obeskattade reserverna

inom verksamhetsområde Elnät.

Uppföljning

Senast i juni

2011

AB Ronnebyhus

Kommunfullmäktige har sedan tidigare gett direktiv till AB Ronnebyhus att redovisa

möjligheterna att bygga lägenheter i de mindre tätorterna. Denna redovisning ska

ske till KF senast i augusti 2011.

AB Ronnebyhus har sedan tidigare erhållit ägardirektiv med innebörden att all ny-,

till- och ombyggnation ska ske med inriktning på energieffektivisering. Bolaget får

nu i uppdrag att redovisa en plan på hur deras fastighetsbestånd kan energieffektiviseras

ytterligare för att ha så låg värmeförbrukning som möjligt.

Uppföljning

Aug 2011

Under 2011

14


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Särskilda direktiv för kommande arbete med budget 2012

Den kapitalkostnad som blir en konsekvens av en investering ska i första hand prioriteras inom nämndens befintliga

kostnadsram för den kommande planperioden. Detsamma gäller för ökade driftkostnader till följd av investeringen.

Beloppet för vad som räknas som investering ändras fr o m 2012 till ett halvt prisbasbelopp, från nuvarande en

tredjedels prisbasbelopp.

Inför år 2012 ges nämnderna i uppdrag att arbeta för att reducera sina kostnader. Exempelvis beräknas telefonikostnaden

på sikt minska genom nytt avtal. Även lokalanvändningen ska ses över. Kommunägda lokaler som

inte behövs i verksamheten återlämnas till tekniska förvaltningen.

Nämnderna ska i sitt målarbete för budgetplan 2012-2014 även formulera handlingsplaner/åtaganden för hur

man tänker arbeta för att nå målen.

15


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Budgetförutsättningar

2011-2013

I nedanstående följer övergripande förutsättningar

avseende finansiering och andra övergripande påverkande

faktorer för åren 2011-2013.

Balanskrav

Kommunallagen stadgar att en kommun skall ha en

god ekonomisk hushållning innebärande en ekonomi

i balans. Den ekonomiska planeringen skall vara

långsiktig. Finansiella mål och verksamhetsmål av

betydelse för en god ekonomisk hushållning skall

anges.

Fr o m år 2000 gäller det s k balanskravet, innebärande

att resultatet måste vara i balans (kostnaderna

får inte överstiga intäkterna). Skulle ett negativt resultat

uppstå skall detta täckas inom tre år genom

lägst motsvarande överskott. Åtgärdsplan skall under

sådana omständigheter upprättas.

Prognosen för 2010 visar på ett positivt resultat om

42 mkr. För år 2011 budgeteras ett överskott. Planåret

2012 beräknas underskott och 2013 överskott.

Inför budget 2012 kommer arbete att ske för att

även budget 2012 ska visa överskott.

Övergripande mål och riktlinjer

Samtliga nämnder och kommunens helägda bolag

har att iaktta ”Vision för Ronneby” och de övergripande

mål och riktlinjer som anges i detta dokument.

Verksamhetens mål

Mål för verksamheten finns förutom i ”Övergripande

mål och riktlinjer” även i ”Verksamhetsmål, riktlinjer

och direktiv”. Dessa mål och riktlinjer anses

vara av betydelse för god ekonomisk hushållning.

Nämnderna och kommunens helägda bolag ska i de

delar de är tillämpliga i respektive verksamhet skapa

rutiner för att arbeta i enlighet med de intentioner

som anges, samt skapa rutiner för uppföljning,

utvärdering och rapportering.

Rapportering till kommunfullmäktige av beslutade

”Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv” ska ske

enligt de rapporteringstillfällen som anges i kapitlet.

Nämnderna och bolagen kan för sin egen styrning

ställa upp egna mål, riktlinjer och direktiv. Dessa

ska dock endast undantagsvis rapporteras till kommunfullmäktige.

Finansiella mål

Kommunfullmäktige har beslutat om 7 finansiella

mål. Var och ett kommenteras i kursiv stil utifrån

budgetplan 2011-2013.

De finansiella målen ska prövas inför varje nytt

budgetår.

1. För att skapa stabila planeringsförutsättningar i

syfte att kunna hantera oförutsedda händelser och

ge ett handlingsutrymme ska den ekonomiska planeringen

ske med en viss marginal mellan intäkter

och kostnader. Överskottet bör utgöra ca 2 % av

skatteintäkter och generella statsbidrag (inkl fastighetsavgift)

dvs ca 25 mkr/år. Överskottet kan fördelas

på resultat och/eller prognosreserv.

År 1 i planperioden kan överskottet/ prognosreserven

beräknas något lägre.

I budget för år 2011beräknas ett resultat om +4

mkr, 2012 -7 mkr och 2013 +4 mkr. Inget av åren i

planperioden budgeteras således ett resultat i enlighet

med det finansiella målet.

Till resultatet kan för samtliga tre år läggas 2,7

mkr i reserver på centrala konton samt inom socialnämnden

1,4 mkr i volymreserv för att få fram totalt

budgeterat överskott. År 2011 blir då det budgeterade

överskottet nästan 8 mkr. Målet nås dock

inte.

Detta innebär att kommunen har en sämre beredskap

för oförutsedda händelser om man ser varje

enskilt år för sig. Kommunen har dock starka resultat

2009-2010, varför kommunen ändå bedöms

kunna hantera oförutsedd händelse. För planåren

2012-2013 ges nämnderna i direktiv att arbeta för

att minska sina kostnader.

2. Kommunens låneskuld 2 exklusive pensionsavsättningar

får, reducerat för utlåning till kommunens

bolag, öka till maximalt 615 mkr under den

kommande planperioden. Vid utgången av 2012 ska

skulden vara maximalt 530 mkr.

Låneskulden kommer med hänsyn till investeringsplan,

budgeterat resultat och avskrivningar att klara

både maxtak och max belåning vid utgången av

2012. Beräknas 467 mkr i låneskuld vid utgången

av 2012.

3. Kommunen ska, utan att närmare precisera volymer,

verka för att realisera tillgångar som inte bedöms

vara av intresse ur ett verksamhetsperspektiv

eller av annat strategiskt intresse att bibehålla. Sådana

försäljningsinkomster ska användas för att re-

2 Avser långfristiga upplåning samt kortfristiga delar av

långfristig upplåning.

16


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

ducera kommunens låneskuld. Positivt realisationsresultat

ska i första hand användas för amortering

av låneskulden.

I kapitlet ”Strategiska frågor” poängteras just att

kommunen inte ska äga egendom som ej behövs i

kärnverksamheten eller ej behövs av strategiska

skäl.

4. Volymen på investeringsutgiften ska, sett över

tiden, inom ramen för oförändrad verksamhet, vara

i paritet med avskrivningarnas storlek (vilket motsvarar

ca 5-6% av skatteintäkter och statsbidrag inkl

fastighetsavgift). Detta innebär att reinvestering

sker inom ramen för avskrivningarnas storlek, dock

med hänsyn tagen till prisutvecklingen. Väsentliga

verksamhets- eller efterfrågeförändringar innebär

dock att investeringsvolymerna kan bli mer eller

mindre omfattande över tiden.

Den investeringsplan som gäller enligt denna budget

visar på att investeringsutgiften kommer att understiga

avskrivningarna för vart och ett av planåren.

Målet nås under planåren.

5. Investeringsutgiften ska under femårsperioden

(2008-2012) inte överstiga 450 mkr.

Målet kommer inte att nås om investeringsprognosen

för 2010 håller. Totalt hamnar investeringsutgiften

för perioden på 462 mkr.

6. Kapitalkostnadens (avskrivningar och finansnetto)

andel av skatteintäkter och statsbidrag (inkl fastighetsavgift)

ska vara högst 8,5 %.

Målet nås. 2011 beräknas andelen till 6,7%, 2012

6,9% och 2013 6,8%.

7. Kommunens egna kapital ska under perioden

2008-2012 ej reduceras i förhållande till i ansvarsförbindelsen

upptagna pensionsförpliktelser, vilket i

genomsnitt motsvarar ett resultatkrav på ca 0,5 %/år

av skatteintäkter och statsbidrag. Avstämning sker

årsvis men målet baseras på hela perioden.

Målet avser hela perioden 2008-2012. Utfallsmässigt

har målet klarats perioden 2008-2009. Det är

svårt att prognostisera utveckling av upptagna pensionsförpliktelser

men med hänsyn till förväntat resultat

2010 bör målet kunna uppnås för perioden.

Ekonomistyrningsprinciper

Nämnderna har att ta hänsyn till uppställda ekonomistyrningsprinciper.

Dessa principer anger hur

nämnderna ska agera i olika situationer.

1. Tilldelade ekonomiska resurser går, vid konflikt,

alltid före verksamhetens mål (med undantag för

vad som följer av tvingande lagstiftning eller motsvarande).

Detta kan exempelvis medföra att verksamheten

måste justera styrtal för att klara sin budget.

2. Intäktsökningar, utöver vad som budgeterats,

som inte har ett direkt samband med kostnader, får

ej tas i anspråk för nya kostnader.

3. Överskott i kapitalkostnader får ej tas i anspråk

för nya kostnader.

4. Externa hyreskontrakt med en löptid som överstiger

fem år ska underställas kommunfullmäktige,

liksom externa hyreskontrakt med en löptid som är

kortare än fem år men med en årshyra som är 10

prisbasbelopp eller högre belopp.

Ekonomisk rapportering

Rapportering till kommunfullmäktige avseende det

ekonomiska utfallet sker, förutom vid årsbokslutet,

efter utgången av tertial 1 och tertial 2.

Om nämnden tvingas vidta särskilda åtgärder för att

nå ekonomisk balans ska dessa åtgärder redovisas i

samband med rapporterna. Vid väsentliga avvikelser

ska rapportering ske utan dröjsmål utan att invänta

en formell tertialrapport.

Rapportering sker enligt de anvisningar som lämnas

ut inför varje rapporteringstillfälle. Utöver den indelning

i intäkts- och kostnadsposter som kommunfullmäktige

beslutat kan nämnd välja att redovisa

ytterligare relevanta poster. Syftet ska vara att ge en

rättvisande bild av verksamheten.

Utöver ovanstående gäller att varje budgetansvarig

månatligen ska följa sin verksamhet. Skulle väsentliga

avvikelser uppstå ska rapportering ske till närmast

överordnat led. Verksamhetschef rapporterar

till nämnd, vilken om anledning föreligger rapporterar

till kommunstyrelsen. Rapport ska i varje led

innehålla analys och förslag till åtgärd.

Beslutsnivåer för kommunfullmäktigebudget

2011

Kommunfullmäktige fastställer budgeten på

nämndsnivå. Inför budget 2011 har en ny nämndsorganisation

beslutats. Där nämnderna omfattar flera

enheter enligt förvaltningsorganisationen fattar

kommunfullmäktige beslut för varje sådan enhet.

Beslut om kommunfullmäktigebudget är indelat på

intäkter, personalkostnader, övriga kostnader, avskrivningar

och internränta.

Nettokostnaderna fördelade per verksamhet kan

komma att omfördelas i nämndernas internbudge-

17


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

tar. Dock har nämnderna att beakta de av kommunfullmäktige

beslutade prioriteringarna.

Intäkter och kostnadsslag kan justeras av nämnden i

internbudgeten om det finns en direkt koppling

mellan intäkt och kostnad.

Nämnden kan också i internbudget justera mellan

personalkostnader och övriga kostnader om det inte

strider mot fullmäktiges intentioner.

I övriga fall skall internbudgeten underställas

kommunstyrelsen för beslut.

Kommunalskatt

Kommunens skattesats 3 : 22,04

Skatteinkomsterna baseras i budget för 2011, och i

plan för 2012-2013 på skattesatsen 22,04, vilket är

oförändrat jämfört med 2010.

Befolkning

Statsbidragen i den kommunalekonomiska utjämningen

baseras på folkmängden per den 1/11 året

innan budgetåret. Den 1/11 2010 uppgick befolkningen

till 28 307. I budgetförutsättningarna har

folkmängden beräknats till 28 300 för såväl budgetåret

som planåren.

Skatteunderlagets utveckling

Skatteunderlagets utveckling baseras i budget 2011,

jämte plan 2012-2013, på Sveriges kommuner och

landstings (SKL:s) prognos per 2010-10-14 (cirkulär

10:63). Prognosen avser den sammantagna utvecklingen

för hela riket.

SKL okt

2010

Regeringens

BP okt 2010

2009 2010 2011 2012 2013

1,5% 1,8% 1,6% 3,9% 4,4%

1,5% 1,9% 1,1% 4,0% 4,5%

Skillnaderna mellan SKL:s prognos och i regeringens

budgetproposition beror främst på olika bedömning

av antal arbetade timmar och löneökningstakt.

I budget och plan finns ingen reserv upptagen för

eventuella negativa justeringar avseende skatteintäkter

och statsbidrag, ej heller för kostnadsökningar.

3 Skattesatsen avser den procentuella andel av den kommunalt

beskattningsbara förvärvsinkomsten som en skattskyldig

påförs i kommunal inkomstskatt. Angiven skattesats

avser primärkommun. Total kommunal skattesats utgörs

av summan av skattesatserna för landstinget och

primärkommunen.

Kommunalekonomisk utjämning 4

Den kommunalekonomiska utjämningen består av

inkomstutjämning, kostnadsutjämning, regleringspost

och strukturbidrag, samt år 2011 även ett tillfälligt

generellt statsbidrag.

Inkomstutjämningen ger en garanterad skattekraft

om 115% av rikets medelskattekraft. Enligt prognosen

för 2011 uppgår Ronnebys skattekraft till 91 %

av rikets medelskattekraft. Kompensation erhålles

från 91 % upp till 115% beräknat på den länsvisa

skattesatsen, d v s 19,24%. Den länsvisa skattesatsen

är 87% av Ronnebys skattesats. 2011 beräknas

Ronneby erhålla 224 mkr i inkomstutjämning.

Kostnadsutjämningen utjämnar mellan kommunerna

för olika strukturella förutsättningar att bedriva

kommunal verksamhet. Sammantaget ger prognosen

för 2011 att Ronneby skall betala 2 404 kr per

invånare till utjämningssystemet, totalt 68 mkr.

Regleringspost används som instrument för ekonomiska

regleringar mellan staten och kommunerna.

För 2011 beräknas regleringen till ett bidrag på 28,7

mkr i vilket det tillfälliga statsbidraget 2011 ingår

med 6,3 mkr.

Strukturbidraget beräknas för 2011 till 3,7 mkr. Bidraget

hänförs till ”Näringsliv och sysselsättning”.

LSS-utjämning

Den nationella kostnadsutjämningen avseende stöd

och service till funktionshindrade beräknas i budget

och plan i enlighet med prognos från SKL till 1,8

mkr per år i utjämningsbidrag.

Kommunal fastighetsavgift

Fr o m 2008 erhåller kommunen medel från staten

avseende en kommunal fastighetsavgift (har reducerat

kostnadsutjämningen motsvarande). Avgiften

beräknas i budgetförutsättningarna till 47,4 mkr för

år 2011.

Särskilda statsbidrag

Maxtaxan

Statsbidrag om 7,2 mkr/år finns budgeterade på

centrala konton.

Särskilda statsbidrag

Ett antal riktade statsbidrag att i särskild ordning

ansöka om/rekvirera finns. Dessa statsbidrag hanteras

av respektive nämnd. Vissa av statsbidragen

finns reserverade på centrala konton.

4 Avser SKL:s prognos per 14 oktober 2010.

18


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Personalkostnader

Personalkostnadsökningarna har beräknats enligt

följande:

2011 1,85 %

2012 2,50 %

2013 3,00 %

Lönerevision är beräknad till den 1 april vart och ett

av åren.

Avsättningen avser såväl fastanställda som andra

kategorier, d v s samtliga lönekostnader. Medel för

dessa kostnadsökningar har avsatts på centralt konto.

Personalomkostnadspåslaget uppgår i nämndernas

budgetanslag till 39,08 % och ska täcka lagstadgade

och avtalsenliga arbetsgivaravgifter samt pensionskostnader

för individuell del och avsättning för

förmånsbestämd ålderspension. Planerad sänkning

av TGL-KL premie med 0,1% fr o m 2011 är budgeterad

på centralt konto.

På centrala konton budgeteras för semesterlöneskuldsökning

och pensionsutbetalningar på pensioner

intjänade före 1998.

Investeringar och finansiering

Som investering räknas en kapitalsatsning som får

konsekvenser under längre tid, minst 3 år och där

värdet på utgiften överstiger 1/3 prisbasbelopp.

När en investering gäller anläggningar räknas nyanläggning

eller standardförbättrande åtgärder som

investering. Reparation och underhåll som vidmakthåller

standard, bokförs det år åtgärden utförs.

Inventarier som har ett samband, t ex inredning till

en skolsal, bör räknas som investering förutsatt beloppsgräns.

Datorer och liknande kostnadsförs.

Budget 2011 och plan 2012-2013 innehåller tidigare

beslutade ännu ej färdigställda investeringar,

samt nya investeringar och planerade investeringar t

o m 2013. Totalt uppgår den planerade investeringsvolymen

2011-2013 till 171 mkr.

Investeringsvolym:

År 2011 År 2012 År 2013

61 mkr 38 mkr 72 mkr

Kommunen bedöms inte ha något behov av extern

kapitalanskaffningen, d v s behov av nya lån, för att

klara planperiodens (2011-2013) investeringsvolym.

Detta bygger på ett antagande om att nettolåneskulden

vid utgången av år 2010 är 525 mkr med

hänsyn till investeringsprognos. Beroende på eventuella

förskjutningar i investeringar år 2010 kan

nettolåneskulden komma att nå högsta nivå först

under 2011 varvid ett nyupplåningsbehov finns under

2011. Vid utgången av år 2013 beräknas nettolåneskulden

vara 479 mkr.

Finansnettot har för planperioden beräknats med ett

ränteläge om 2,75 % år 2011, 3,25 % år 2012 och

3,75% 2013. Finansnettot beräknas, exklusive borgensavgifter

5 , utdelning samt finansiell kostnad på

pensionsavsättning, till -14,3 mkr 2011, -16,3 mkr

2012, samt -18,4 mkr 2013. Nedlagd ränta under

byggtid (investeringsutgift >6 mkr) hänförs till anskaffningskostnaden

(aktiverad ränta). Den ränta

som kommer att aktiveras har exkluderats från finansnettot.

Avgiften att betala för de kommunala företagen vid

kommunal borgen uppgår till 0,3 %. Borgensavgifterna

beräknas ge en intäkt på 4,0 mkr/år.

Utdelning om 150 tkr/år har beräknats (beräknat på

statslåneränta + 1% multiplicerat med 4 mkr ursprungligt

insatt kapital i AB Ronnebyhus).

Internräntan, som belastar nämnderna efter storleken

på det i materiella anläggningstillgångar bundna

kapitalet, beräknas i budget och plan till 4,0 %.

Prisökningsreserv

Någon prisökningsreserv utöver vad som beräknats

för ökade personalkostnader finns ej avsatt.

Medel för oförutsedda händelser

KS medel uppgår till 700 tkr/år och KF:s medel till

2 000 tkr/år.

Reserverade medel

Under KS har reserverats 500 tkr varje år 2011-

2013 avseende finansiering av det s k ”Lärarlyftet”.

Vidare har beräknats ett årligt villkorat aktieägartillskott

till Ronneby Miljö och Teknik AB för rörelsegrenen

IT-bredband på 1,5 mkr/år. Enligt nuvarande

bedömning kommer detta behov av tillskott

att finnas under en period av ungefär fem år räknat

från 2009.

AB Ronneby industrifastigheter (ABRI) har fått i

direktiv att från och med 2010 årligen återbetala 1,5

mkr av villkorat aktieägartillskott. Återbetalning

ska inte ske om det egna kapitalet understiger 30

mkr.

Nämndernas budgetreserv

I nämndernas budgetplan 2011-2013 finns inga

budgetreserver. Inom handikappomsorgen finns 1,4

5 De kommunala företagen betalar en borgensavgift till

kommunen för lån med kommunal borgen. Avgiften är fr

o m 2009 0,3% på lånesumman.

19


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

mkr reserverat för volymökningar av antal brukare/vårdtagare.

Nämndernas budget 2011, plan 2012

och 2013

Plan för år 2012 och 2013 har på nämndsnivå räknats

upp med den resultatmässiga konsekvensen av

beslutade och planerade investeringar, samt andra

kända faktorer och planerade förändringar avseende

intäkter och kostnader.

Intäkter, driftskostnader och investeringsutgifter

som ligger i plan kommer dock att prövas inför varje

nytt budgetår.

Internhyror och interna städkostnader

En budgetjustering kommer att ske avseende internhyror

och interna städkostnader. Justeringarna

av internhyror föranleds huvudsakligen av investeringar,

ändrade kapitalkostnader och ändrade energipriser.

De förändrade internhyrorna innebär ingen

nettoförändring av budgeten, då en nämnds ökade

kostnader för internhyror motsvaras av ökade interna

intäkter. De justerade hyrorna innebär att respektive

budget justeras i motsvarande grad. En justering

av de interna städkostnaderna innebär på samma

sätt som internhyrorna att intäkter och kostnader justeras

utan resultatpåverkan.

Känslighetsanalys 2011

Utdebitering, kommunalskatt, +/- 50 öre

Skatteunderlagets utveckling, +/- 1%

Befolkningsutveckling, +/- 100 invånare

Personalkostnader, +/- 1%

Prisförändring, varor och tjänster, +/- 1%

Ränteförändring, +/- 1%, år 2010

+/- 23 mkr

+/- 10 mkr

+/- 3,8 mkr

-/+ 9 mkr

-/+ 3 mkr

-/+ 6 mkr

20


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Resultaträkning

(tkr)

Bokslut

2009

Budget

2010*

Budget

2011

Plan

2012

Nettokostnader, exkl avskrivningar -1 117 587 -1 156 788 -1 177 752 -1 209 473 -1 238 388

Plan

2013

Avskrivningar -63 763 -69 346 -70 217 -72 356 -72 064

NETTOKOSTNAD Not 1 -1 181 350 -1 226 134 -1 247 969 -1 281 829 -1 310 452

Skatteintäkter 6 1 024 640 1 009 200 1 023 600 1 063 300 1 110 100

Statsbidrag 136 453 195 000 190 400 175 800 170 200

Kommunal fastighetsavgift 46 233 46 900 47 400 47 400 47 400

Finansiellt netto 7 -3 880 -8 900 -9 550 -11 650 -13 650

RESULTAT II 22 100 16 066 3 881 -6 979 3 598

Extraordinära poster

RESULTAT III 22 095 16 066 3 881 -6 979 3 598

Not 1, centralt budgeterade poster

(tkr)

Budget

2011

Plan

2012

Plan

2013

Internränta 48 547 48 850 48 003

Lönerevisioner 2011-2013 -12 700 -34 400 -61 700

Semesterlöneskuld -2 000 -2 000 -2 000

Lägre arbetsgivaravgift 18-25 år, mm 6 250 6 260 6 280

Pensionsutbetalningar inkl särskild löneskatt -30 000 -31 100 -32 600

Medel för oförutsedda utgifter, KS -700 -700 -700

Medel för oförutsedda utgifter, KF -2 000 -2 000 -2 000

Medel för finansiering av lärarlyftet, KS -500 -500 -500

Villkorat aktieägartillskott bredband -1 500 -1 500 -1 500

Återbetalning villkorat aktieägartillskott 1 500 1 500 1 500

Medel för kundförluster -300 -300 -300

Balanskonto flykting 3 000

Statsbidrag maxtaxa barnomsorg 7 200 7 200 7 200

Regleringar enligt finansieringsprincipen 0 -2 690 -3 590

Summa: 16 797 -11 380 -41 907

*Budget 2010 anges såsom den beslutades av Kommunfullmäktige i § 264/2009.

6 Skattesats 22,04

7 Intäkt för borgensavgift ingår med 4,0 mkr/år. Avgiften uttages på borgen för helägda kommunala företag med 0,30%. Vidare

ingår finansiell kostnad för pensionsavsättning. Utdelning från AB Ronnebyhus ingår med 0,15 mkr.

21


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Balansräkning

Bokslut

2009

Budget

2010

Budget

2011

Plan

2012

Plan

2013

41 39 46 46 47

(mkr)

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar 1 116 1 255 1 195 1 160 1 159

Finansiella anläggningstillgångar exkl utlåning

till kommunala bolag

Utlåning till kommunala bolag 406 386 335 335 335

Omsättningstillgångar 136 86 147 147 148

S:A TILLGÅNGAR 1 699 1 766 1 723 1 688 1 689

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 515 512 561 554 558

Avsättningar 34 33 35 36 37

Långfristiga skulder 851 901 831 803 799

Kortfristiga skulder 299 320 296 295 295

S:A SKULDER OCH EGET KAPITAL 1699 1 766 1 723 1 688 1 689

Finansieringsanalys

Bokslut

2009

Budget

2010

Budget

2011

Plan

2012

Plan

2013

(mkr)

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Verksamhetens nettokostnad -1 117 -1 158 -1 178 -1 209 -1 238

Skatteintäkter och statsbidrag 1 207 1 251 1 261 1 287 1 328

Finansiellt netto -4 -7 -10 -12 -14

Justering för rörelsekapitalets förändring,

avsättningar, realisationsresultat, avskrivningar

46 2

Verksamhetsnetto 132 87 75 66 76

INVESTERINGAR

Nettoinvesteringar -103 -156 -66 -38 -72

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

6 21

Förändring finansiella anläggningstillgångar

Investeringsnetto -97 -156 -45 -38 -72

FINANSIERING

Utlåning -100

Återbetald utlåning 12

Upplåning 207 69

Amortering -115 -30 -28 -4

Finansieringsnetto 3 69 -30 -28 -4

Förändring av likvida medel 38 0 0 0 0

22


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Driftbudget 2011, jämte plan 2012-2013

Nämnd

(tkr)

Budget

2010

Budget

2011

Plan

2012

Plan

2013

Kommunstyrelsen 189 138 198 924 200 104 199 330

Revision 1 413 1 200 1 200 1 200

Miljö- och Byggnadsnämnden 12 732 13 056 12 771 12 755

Fritids- och Kulturnämnden 58 603 63 069 66 335 65 966

Utbildningsnämnden 507 705 516 655 515 963 515 373

Äldrenämnden 271 468 269 682 269 790 269 664

Socialnämnden 192 792 200 138 202 269 202 240

Överförmyndarnämnden 1 992 2 042 2 017 2 017

Nämndernas nettokostnader 1 235 843 1 264 766 1 270 449 1 268 545

Justering enligt not 1 9 709 16 797 -11 380 -41 907

Skatteintäkter och statsbidrag 1 204 200 1 214 000 1 239 100 1 280 300

Kommunal fastighetsavgift 46 900 47 400 47 400 47 400

Finansnetto -8 900 -9 550 -11 650 -13 650

RESULTAT 16 066 3 881 -6 979 3 598

Sammanställning

(tkr)

Budget

2010*

Budget

2011

Plan

2012

Plan

2013

Intäkter -368 006 -369 012 -369 059 -369 059

Personalkostnader 883 104 873 552 875 824 875 824

Övriga kostnader 594 764 641 462 642 478 641 713

Internränta 46 976 48 547 48 850 48 003

Avskrivningar 69 346 70 217 72 356 72 064

Budgetreserv 9 659 0 0 0

Nettokostnad 1 235 843 1 264 766 1 270 449 1 268 545

*Budget 2010 anges såsom den beslutades av Kommunfullmäktige i § 264/2009.

De följande nämnds- och verksamhetsbeskrivningarna har anpassats efter den nya nämndsorganisationen som

gäller från och med 2011.

Valberedning

KF

Revisionen

Valnämnd

KS

Överförmyndarnämnd

Utbildningsnämnd

Socialnämnd

Äldrenämnd

Fritids- och

kulturnämnd

Miljö- och

byggnadsnämnd

23


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Förändring från plan 2011 till budget 2011

(tkr)

Plan

2011 KF

264/09

TA

hyra

städ

Flytt

av

tjänst

TA lön,

arvode

2010

Försäljn

Ågårdsbo.

Ny

gymn.sal

Hallabro

Personalomkostnad

Licenskostnad

Budgetreserv

Kapitalkostnad

Budgetdispositioner

Budget

2011

Förändring från budget 2011 till plan 2012

(tkr)

Budget

2011

Försäljn

Ågårdsbo.

Ny

gymn.sal

Hallabro

Kommunstyrelsen 187 014 -1 502 3 019 -142 -2 000 2 962 35 77 9 461 198 924

Revision 1 413 12 -225 1 200

Miljö- o byggnadsnämnden

12 870 -111 -36 -138 196 -259 534 13 056

Fritids- o kulturnämnden 62 461 -229 -220 -33 -605 521 392 -514 1 296 63 069

Utbildningsnämnden 507 656 -3 934 -2 506 5 -2 356 -521 7 551 -125 10 885 516 655

Äldrenämnden 267 521 -2 789 -1 439 -157 -2 716 4 696 128 -209 4 647 269 682

Socialnämnden 192 764 -1 490 538 -76 2 188 103 6 111 200 138

Överförmyndarnämnden 1 990 -6 -44 12 90 2 042

Netto 1 233 689 -10 061 -608 -439 -7 859 0 18 009 -632 -132 32 799 1 264 766

Kapitalkostnad

Budgetdispositioner

Plan 2012

Förändring från plan 2012 till plan 2013

(tkr) Plan 2012

Försäljn

Ågårdsbo.

Ny

gymn.sal

Hallabro

Kommunstyrelsen 198 847 1 498 370 -611 200 104

Revision 1 200 1 200

Miljö- o byggnadsnämnden

13 056 -28 -257 12 771

Fritids- o kulturnämnden 63 069 2 066 1 200 66 335

Utbildningsnämnden 516 655 -692 515 963

Äldrenämnden 269 891 108 -209 269 790

Socialnämnden 200 138 147 1 984 202 269

Överförmyndarnämnden 2 042 -25 2 017

Netto 1 264 898 3 099 161 2 291 1 270 449

Kapitalkostnad

Budgetdispositioner

Plan 2013

Kommunstyrelsen 199 734 -38 399 -765 199 330

Revision 1 200 1 200

Miljö- o byggnadsnämnden

12 771 -16 12 755

Fritids- o kulturnämnden 66 335 -369 65 966

Utbildningsnämnden 515 963 -590 515 373

Äldrenämnden 269 999 -126 -209 269 664

Socialnämnden 202 269 -29 202 240

Överförmyndarnämnden 2 017 2 017

Netto 1 270 288 -1 168 190 -765 1 268 545

24


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Den följande beskrivningen av nämnderna följer

den nya nämndsorganisationen som gäller från

2011, se sidan 23. Enheter och verksamheter har

flyttats mellan nämnder i enlighet med den nya

nämndsorganisationen med bibehållen enhets- eller

verksamhetsbudget. I den nya nämndsorganisationen

kan enheter och verksamheter komma att organiseras

annorlunda mot vad som här redovisas och

kanske även benämnas på annat sätt. En ny förvaltningsorganisation

beräknas träda i kraft den 1 juni

2011.

Kommunstyrelsen

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -214 690 -211 720 -211 720 -211 720

Personalkostnader 130 536 130 776 130 776 130 776

Övriga kostnader 176 723 186 060 186 399 185 634

Avskrivningar 54 537 53 961 55 190 55 673

Internränta 40 032 39 847 39 459 38 967

Budgetreserv 2 000

Nettokostnad 189 138 198 924 200 104 199 330

Kommunledningsenheten

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -19 442 -20 942 -20 942 -20 942

Personalkostnader 27 838 28 394 28 494 28 494

Övriga kostnader 58 524 60 430 60 430 59 720

Avskrivningar 191 324 314 290

Internränta 47 144 132 119

Budgetreserv 1 168

Nettokostnad 68 326 68 350 68 428 67 681

Verksamhetsbeskrivning

I kommunledningsenhetens budget ingår budgetmedel

för de politiska instanserna kommunfullmäktige,

kommunstyrelsen och valnämnd.

2009 inrättades ett för kommunen gemensamt

nämndssekretariat.

Juridiska frågor hanteras på enheten. Utredare och

samordnare arbetar med beredning av ärenden och

samordning av kommunövergripande frågor; vari

ingår uppgifter av strategisk karaktär.

Inom enheten finns även en näringslivsavdelning

med inriktning efter ett antaget mål- och plandokument

”Kraftsamling Ronneby” och en arbetsmarknadsavdelning

som inkluderar flykting- och

integrationsverksamhet.

Vidare finns inom enheten diverse servicefunktioner

som vaktmästeri, kopieringscentral m m.

Verksamhetsförändringar

En tjänst för barn- och ungdomssamordning har ej

återbesatts. Det strategiska arbetet har övergått till

tjänsten för folkhälsosamordning.

Framtida utveckling

Kommunledningsenheten har som viktig uppgift att

utveckla kommunens mål-, uppföljnings- och internkontrollarbete.

Det och att öka transparensen

avseende nämnder och verksamheters uppnådda resultat.

Väsentliga dispositioner

Korrigering personalkostnad +275 tkr

Korrigering avgift Länstrafiken +2622 tkr

Finansiering tillfällig förstärkning Kostenheten

-100 tkr, endast år 2011

Reducerad kostnad SPA-avtal -710 tkr

fr o m år 2013

Rakel, Räddningstjänsten +385 tkr

Vakant 1,0 tjänst barn- och ungdomssamordnare

dras in -481 tkr

Ny 0,5 tjänst miljö-/energisamordnare

+225 tkr

Ny 1,0 tjänst internationell samordnare/omvärldsbevakning

+500 tkr

Budgeten för arbetsmarknadsåtgärder reduceras

-2000 tkr

Näringslivsaktivitetet/marknadsföring

+500 tkr

Miljömålsresurser +500 tkr

Ekonomienheten

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -1 030 -1 032 -1 032 -1 032

Personalkostnader 7 799 7 322 7 322 7 322

Övriga kostnader 1 908 2 010 2 010 2 010

Avskrivningar 291 135 134 116

Internränta 134 17 12 7

Nettokostnad 9 102 8 452 8 446 8 423

25


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Verksamhetsbeskrivning

Ekonomienheten arbetar med ekonomistyrning,

ekonomisk planering, redovisning, skanning och

fakturahantering, utbetalningar, finansiering, verksamhetsstöd,

bolag och stiftelser, upphandlingsfrågor,

systemförvaltning, samt utveckling och förbättring

inom nämnda områden.

Verksamhetsförändringar

Fortsatt utveckling inom elektroniska fakturor och

elektronisk handel.

Framtida utveckling

Ekonomienheten kommer att fortsätta arbetet med

att förbättra den ekonomiska rapporteringen och

kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Ett

hjälpmedel för detta skulle kunna vara ett verktyg

som knyter samman ekonomi- och verksamhetssystem

som skapar större transparens och därmed

bättre beslutsunderlag. Arbetet med ett sådant system

måste ske verksamhetsöverskridande.

Väsentliga dispositioner

Vakanta 1,7 ekonomiassistenttjänster dras

in -584 tkr

Ökade kostnader elektronisk fakturahantering/e-handel

+116 tkr

Ökade intäkter -2 tkr

Informationsenheten

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -10 -10 -10 -10

Personalkostnader 3 510 4 306 4 306 4 306

Övriga kostnader 3 004 3 110 3 110 3 110

Avskrivningar

Internränta

Nettokostnad 6 504 7 406 7 406 7 406

Ansvar för att bygga upp Ronneby Lärcenter och

CELA som båda avser livslångt, i hög grad nätbaserat

lärande.

Verksamhetsförändringar

Lärcenter och CELA förväntas bli allt mer etablerade

under året, med Soft Center som bas och delvis

finansierade med projektmedel från EU. Den externa

finansieringen upphör för lärcenter i mitten av

december 2012 och för CELA i april 2012.

Verksamhetsmått

2009 2010 2011 2012

Webbsidor på ronneby.se 3 600 4 300 3 800 3 800

Besök ronneby.se/dygn 3 200 3 400 3 500 3 600

Egenprod tryck/annonser 130 140 140 140

År 2010-2012 är prognosvärden

Framtida utveckling

Den nätbaserade informationen måste anpassas till

en föränderlig omvärld med allt fler e-tjänster och

nya sätt att kommunicera.

Etableringsfasen av Ronneby Lärcenter pågår till

december 2012, då nuvarande EU-projekt fullbordas.

Därefter måste kommunen stå för hela finansieringen

av denna satsning på utbildning i kölvattnet

efter BTH, alternativt hitta nya externa medel.

En liknande situation gäller för CELA. Den externt

delfinansierade etableringsfasen upphör i mars

2012. CELA har dock fler intressenter än Ronneby

kommun. Inför ett fullskaligt genomförande behöver

både finansieringen och organisationsformen

ses över.

Väsentliga dispositioner

Ny 1,0 tjänst studievägledare +500 tkr

Lärcenter/kunskapskällan +200 tkr

Webb-tv +96 tkr

Personalenheten

Verksamhetsbeskrivning

Kommunikation i olika former mellan Ronneby

kommun och omvärlden. Personaltidning, taltidning,

marknadsföring, presskontakter, medborgaroch

inflyttarservice. Övergripande ansvar för drift

och utveckling av kommunens webbplatser. Stöd

och anvisningar till andra kommunala enheter på

angivna områden.

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -6 893 -6 893 -6 893 -6 893

Personalkostnader 21 153 19 756 19 756 19 756

Övriga kostnader 2 038 2 017 2 017 2 017

Avskrivningar 2 2

Internränta 1

Nettokostnad 16 301 14 882 14 880 14 880

26


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Verksamhetsbeskrivning

Personalenheten är kommunens centrala personaloch

lönefunktion. Enheten svarar för förvaltningsorganisationen

för en övergripande samordning av

personalfrågor samt för löneadministration och hantering

av de anställdas personuppgifter.

Verksamhetsförändringar

Det fortsatta arbetet med PA/Lönesystemet under år

2011 inriktas mot att genomföra en upphandling

och implementering av det valda PA/Lönesystemet.

Systemets funktion och verksamheternas förmåga

att tillämpa systemet ska säkerställas samt att funktioner

i systemet ska utvecklas i syfte att tillgodose

behovet av ett bättre beslutsstöd för förvaltningsorganisationen.

Framtida utveckling

Enheten verkar för att öka insatserna i fråga om det

övergripande strategiska personalarbetet och för

anpassnings- rehabiliteringsfrågorna jämte stöd och

samordning av arbetsmiljöfrågorna inklusive systematiskt

arbetsmiljöarbete (SAM).

Enheten verkar för att i en högre utsträckning bidra

till att utveckla och stärka chefs- och ledarskapet

inom förvaltningsorganisationen.

Enheten verkar för att hälsoutvecklingsverksamheten

integreras med anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten.

Väsentliga dispositioner

Minskad personalkostnad anpassningsåtgärder

-1500 tkr

Verksamhetsförändringar

Utökade funktioner som säkerhetslösning för e-

tjänster, automatisering av kontohantering för elever

och anställda. Självservice portal för e-learning

för elever och anställda är också planerad.

Väsentliga dispositioner

Konvertering av 1,0 assistent till 1,0 ITtekniker

+100 tkr

Mobility Guard +30 tkr

Utbildningsportal +70 tkr

URL-filtrering +90 tkr

Kostenheten

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -15 229 -16 229 -16 229 -16 229

Personalkostnader 14 521 14 744 14 644 14 644

Övriga kostnader 13 462 14 815 14 815 14 815

Avskrivningar 114 169 219 272

Internränta 25 40 56 70

Nettokostnad 12 893 13 539 13 505 13 572

Verksamhetsbeskrivning

Kostenheten omfattar Vidablick- och Kallingeköket

samt köken på servicehusen Backen, Björkliden,

Lindebo, Olsgården och Ålycke. Måltider tillagas

för boende gäster, övrig omsorgsverksamhet samt

till matdistribution (hemmaboende pensionärer).

Måltider tillagas även till flertalet skolelever och

vissa förskolor i Ronneby kommun.

IT-enheten

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -2 620 -2 620 -2 620 -2 620

Personalkostnader 5 534 5 669 5 669 5 669

Övriga kostnader 2 669 2 859 2 859 2 859

Avskrivningar 1 664 1 656 1 638 1 607

Internränta 168 160 154 149

Nettokostnad 7 415 7 724 7 700 7 664

Verksamhetsbeskrivning

Enheten innefattar kommunens televäxelfunktion

samt IT-stöd för kommunens samtliga verksamheter.

Organisationen skall tillförsäkra kommunens

verksamheter stabila och kvalitativt säkra systemlösningar

inom IT-området.

Verksamhetsförändringar

Följande faktorer påverkar kostenhetens verksamhet:

Behovet av måltider inom Omsorgsnämndens

verksamheter.

Behovet av måltider inom Utbildningsnämndens

verksamheter.

Konvertering från konventionellt till Ekologiskt odlade

livsmedel.

Väsentliga dispositioner

Finansiering tillfällig förstärkning +100

tkr, endast år 2011

Höjning av måltidspriset -1000 tkr

Ökade livsmedelskostnader +1135 tkr

Sänkta kostnader pga förändrat elevantal

-135 tkr

Merkostnader för ökad andel ekologisk

mat +350 tkr

27


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Bygg- och fastighetsenheten

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -148 457 -142 923 -142 923 -142 923

Personalkostnader 33 385 33 688 33 688 33 688

Övriga kostnader 55 986 60 682 60 682 60 682

Avskrivningar 39 519 40 638 41 583 41 718

Internränta 32 887 32 229 31 756 31 254

Budgetreserv 275

Nettokostnad 13 595 24 314 24 786 24 419

Gatuenheten

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -9 364 -9 403 -9 403 -9 403

Personalkostnader 8 577 8 632 8 632 8 632

Övriga kostnader 26 486 26 869 27 313 27 313

Avskrivningar 11 077 9 293 9 433 9 656

Internränta 6 245 6 622 6 644 6 623

Budgetreserv 441

Nettokostnad 43 462 42 013 42 619 42 821

Verksamhetsbeskrivning

Förvaltning av kommunens lokaler för olika verksamheter,

inklusive planering och byggledning av

ny-, till- och ombyggnader samt in- och uthyrning

av lokaler.

Försäljning och köp av fastigheter. Städning åt

kommunens verksamheter. Bygglaget utför ett stort

antal bostadsanpassningar åt samhällsbyggnadsenheten.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009

2010

prognos

2011

prognos

Planerat underhåll

kr/m 2 33,6 23,3 32,5 33,7 28,1

Energikostnad kr/ m 2 132,1 101,0 122,6 125,5 121,9

Övrig driftkostnad

kr/m 2 56,3 45,3 55,0 52,2 49,8

Framtida utveckling

Renodla fastighetsbeståndet genom att sälja fastigheter

där kommunen inte bedriver någon kärnverksamhet.

Öka insatserna på energi- och miljöområdena.

Påskynda processen med att lägga in uppgifter och

data i det nya fastighetssystemet.

Ta fram fullständiga underhållsplaner för alla våra

fastigheter.

Väsentliga dispositioner

Ökade energikostnader +3000 tkr

Energibesparingar -800 tkr

Höjda taxor (fjärrvärme, VA) +840 tkr

Omvandling investeringsmedel till drift

avseende Brunnsvillor +2000 tkr

Omvandling investeringsmedel till drift

avseende ventilationer +500 tkr

Försäljning Ågårdsbo ger minskad hyresintäkt

+2460 tkr per år, minskade övriga

kostnader -855 tkr per år, samt minskade

kapitalkostnader -1673 tkr 2011, -1637 tkr

2012 och 1601 tkr 2013.

Verksamhetsbeskrivning

Att skapa ett bra vägnät med bra underhåll och drift

av alla gator, vägar, gång- och cykelvägar. Verksamheten

skall arbeta för ett säkert och hållbart trafiksystem

och ett attraktivt centrum för att öka

kommunens attraktionskraft.

Verksamhetsförändringar

Anpassning av beläggningsunderhållet enligt tilldelad

budget.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009

2010

prognos

2011

prognos

Beläggn högtrafik

vägnätet m 2 44313 32844 41861 44000 17000

Beläggn lågtrafik

vägnätet m 2 23436 35330 28752 24000 10000

Beläggningsunderhåll

i % av återinv yta/år

5,01 5,03 5,21 5,0 2,0*

Hamnen gods ton/år 58757 45972 28990 30000 30000

*2011 minskas beläggningsunderhållet enligt budget

Framtida utveckling

En fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägnätet

för de oskyddade trafikanterna.

Förbättring av närmiljön för större och mindre orter.

Nya cirkulationsplatser, exempelvis på Karlshamnsvägen,

Kallingevägen och S.Glasbruksgatan,

skulle kunna öka trafiksäkerheten. Fortsatt utbyggnad

av vägnätet inom exploateringsområdena i Slättanäs.

Översyn av trafiksituationen i centrum. Åtgärder

för funktionshindrade.

Väsentliga dispositioner

Indexuppräkning beläggning +400 tkr

Ökade driftskostnader utökad gatubelysning

+100 tkr

Elavtal gatubelysning höjd taxa +200 tkr

28


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Parkenheten

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -11 645 -11 668 -11 668 -11 668

Personalkostnader 8 219 8 265 8 265 8 265

Övriga kostnader 12 646 13 268 13 163 13 108

Avskrivningar 1 679 1 744 1 869 2 014

Internränta 525 635 705 745

Budgetreserv 116

Nettokostnad 11 540 12 244 12 334 12 464

Verksamhetsbeskrivning

Parkenheten ansvarar för skötsel och underhåll av

kommunens parker, naturområden och lekplatser.

Verksamhetsmått

2010 prognognos

2011 pro-

2008 2009

Lekplatser (st)

53 54 53 53

kostnad/st

5 000

Blomsterlådor (st) 210 210 230 210

kostnad/st

1 210

Parkytor (ha)

154 157 157 157

kostnad kr/m 2 7,30 7,75

Brunnsparken

kostnad kr/m 2

exkl kapitalkostn

15,24

11,28

Verksamhetsbeskrivning

Revisorerna granskar årligen kommunens verksamhet

och räkenskaper i den omfattning som följer av

god revisionssed.

Väsentliga dispositioner

Nytt revisionsavtal -225 tkr

Miljö- och

byggnadsnämnden

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -12 120 -12 335 -12 382 -12 382

Personalkostnader 10 483 10 916 10 916 10 916

Övriga kostnader 11 577 11 942 11 732 11 732

Avskrivningar 529 415 397 391

Internränta 2 125 2 118 2 108 2 098

Budgetreserv 138

Nettokostnad 12 732 13 056 12 771 12 755

Miljö- och hälsoskydd

Framtida utveckling

Fortsatt utveckling av Kulturreservatet Ronneby

Brunnspark genom förbättrad belysning och fortlöpande

förbättringar av lekplatsbeståndet.

Väsentliga dispositioner

Ökade skötselkostnader +250 tkr

Elavtal belysning höjd taxa +25 tkr

Revisionen

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Personalkostnader 582 594 594 594

Övriga kostnader 831 606 606 606

Nettokostnad 1 413 1 200 1 200 1 200

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -2 745 -2 745 -2 745 -2 745

Personalkostnader 5 242 5 294 5 294 5 294

Övriga kostnader 2 216 2 343 2 343 2 343

Avskrivningar 20 12 10 8

Internränta 2 2 1 1

Budgetreserv 48

Nettokostnad 4 783 4 906 4 903 4 901

Verksamhetsbeskrivning

Miljö- och hälsoskydd (tidigare Miljö- och hälsoskyddsnämnden)

består av myndighetsutövning och

rådgivning enligt livsmedelslagen och miljöbalken,

vilket omfattar följande arbetsområden; livsmedelshygien,

dricksvatten, avfall och producentansvar,

renhållning, hälsoskydd, miljöskydd, förorenade

områden, kemiska produkter, kalkning, biologisk

återställning samt enskilda avlopp och badvatten.

Ansvarsområdet omfattar också tobakslagen, lagen

om försäljning av vissa receptfria läkemedel, viss

myndighetsutövning enligt strålskyddslagen samt

miljöövervakning av miljötillståndet i den yttre miljön

och naturvård.

29


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Verksamhetsförändringar

Vattenmyndighetens beslutade åtgärdsplan för att

uppnå god vattenkvalitet berör flera olika områden

som vatten och avlopp och lantbruk samt övervakning

av tillståndet i miljön.

Verksamhetsmått

2008 2009

2010

prognos

2011

prognos

Diarieförda

ärenden

904 908 1200 1000

Delegationsärenden

641 577 1000 600

Ärenden i

nämnden

232 179 275 225

Inspektioner 331 404 250 400

Klagomål 252 162 150 150

Undersökta

enskilda

brunnar

153 84 150 150

Väsentliga dispositioner

Minskad kostnad kalkning -60 tkr

Förbundsundersökning mm +50 tkr

MKN-mätningar +153 tkr

Byggnadsverksamheten

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -9 375 -9 590 -9 637 -9 637

Personalkostnader 5 241 5 622 5 622 5 622

Övriga kostnader 9 361 9 599 9 389 9 389

Avskrivningar 509 403 387 383

Internränta 2 123 2 116 2 107 2 097

Budgetreserv 90

Nettokostnad 7 949 8 150 7 868 7 854

Verksamhetsbeskrivning

Byggnadsverksamheten (tidigare Byggnadnämnden)

är i huvudsak myndighetsövning enligt speciallagstiftning

– bl. a. plan- och bygglovsfrågor enligt

plan- och bygglagen och bostadsanpassningar

enligt Lagen om Bostadsanpassningsbidrag. Verksamheten

hanterar även försäljning av kommunens

tomter samt utarrendering av skogs- och jordbruksmark

samt jakträtter. Verksamheten har ett

särskilt ansvar för att det nationella målet ”God Bebyggd

Miljö” uppnås. Verksamheten ansvarar för

servicefrågor till allmänheten inom byggsektorn

samt energirådgivning. Ansvar för samordning och

utveckling av kommunens kart- och GIS-frågor.

Verksamheten skall tillsammans med kommunstyrelsen

gemensamt arbeta med framtagandet av fördjupade

översiktsplaner enligt översiktplanen 2006.

Verksamhetsförändringar

Ny plan- och bygglag väntas träda i kraft 1 mars

2011. Det innebär bl.a. att ytterligare moment måste

utföras i bygglovshantering, exempelvis ytterligare

ett byggsamråd för varje ärende.

Verksamhetsmått

2008 2009

2010 2011

prognos Prognos

Bygglov ärenden 491 615 550 550

Planverksamhet

pågående

45 50 50 50

Antagna detalplaner

4 6 8 8

Bostadsanpassning

ärenden

557 648 600 600

Framtida utveckling

Projekt kring temat ”hållbar stadsutveckling” samt

utredningar kring konsekvenser av klimatförändringarna

väntas vara stora arbetsuppgifter framöver.

Väsentliga dispositioner

Kostnadsminskning -79 tkr

Högre intäkter bygglovsärenden -250 tkr

Ny 0,5 tjänst bygglovsinspektör +250 tkr

Ny 0,5 tjänst administration +150 tkr

Minskad intäkt pga försäljningar +63 tkr

Minskad intäkt pga svag indexreglering

+47 tkr, endast år 2011

Målning av lada +60 tkr, endast år 2011

Renovering av pumphus Påtorp +150 tkr,

endast år 2011

30


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Fritids- och

kulturnämnden

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -4 973 -4 987 -4 987 -4 987

Personalkostnader 20 111 20 968 21 268 21 268

Övriga kostnader 33 203 34 087 34 987 34 987

Avskrivningar 6 223 7 692 9 006 8 909

Internränta 3 434 5 309 6 061 5 789

Budgetreserv 605

Nettokostnad 58 603 63 069 66 335 65 966

Fritid och turist

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -4 453 -4 453 -4 453 -4 453

Personalkostnader 10 552 11 568 11 868 11 868

Övriga kostnader 20 837 21 245 22 145 22 145

Avskrivningar 5 532 7 121 8 436 8 447

Internränta 3 334 5 201 5 966 5 709

Budgetreserv 375

Nettokostnad 36 177 40 682 43 962 43 716

Verksamheten driver tre sporthallar varav två med

simhall, en ishall och en utomhusrink, en utomhusbadanläggning,

två idrottsplatser, två fotbollsplanområden,

tre grusplaner varav en är cirkusplats och

en är bandyplan som drivs med föreningsstöd. Genom

föreningsstöd drivs tre av sex tennisbanor,

boulehall, ridanläggning, friluftsgård med fotbollsplan.

Verksamheten driver ett elljusspår och har ansvar

för ett antal leder och spår. De utarrenderade

anläggningarna, två campingplatser, stugby med

mera, brygg- och båtplatsområde, stöds genom avtal.

Två brygg- båtplatsområden drivs genom föreningsavtal.

Vidare drivs sexton badplatser, en del

genom förenings-/ arrendeavtal. Verksamheten utövar

också tillsyn av vissa skollokaler som används

till fritidsverksamhet på icke skoltid.

Verksamheten bedriver fiskevårdsverksamhet i två

sjöar och i Ronnebyån.

Lotterimyndighetsansvaret åvilar också verksamheten.

Turistbyrån arbetar med service till turister, förmedlingsverksamhet,

biljettförsäljning, souvenirförsäljning

och marknadsföring av kommunen och dess

turistverksamhet.

I ansvarsområdet ingår det att samordna kommunens

evenemang, genomföra ett flertal egna arrangemang/evenemang

som nationaldags-, midsommarfirande

och Tosia Bonnadan med flera, samordnar

en del evenemang genom samverkan med näringslivsenheten

och privata arrangörer genom avtal.

Genom avtal stöds verksamhet vid tre turistanläggningar

och båttrafiken till och från Karön.

Verksamhetsbeskrivning

Fritid och turist (tidigare Fritids- och turistnämnden)

genomför ungdomsverksamhet vid tre fritidsgårdar,

stödjer verksamheten vid föreningsgårdar,

genomför särskilda arrangemang samt aktiviteter.

Alltsammans genomförs i samverkan med utbildningsnämnden,

socialnämnden, biblioteks- och kulturverksamheten

med flera samt föreningslivet.

Verksamheten genomför och stödjer också internationellt

ungdomsutbyte och upprätthåller vänortskontakter.

Simskolor anordnas på ett flertal badplatser

och i simhallen med föreningsstöd.

Verksamheten stödjer föreningslivet i kommunen

med anläggningsbidrag, investeringsbidrag, verksamhetsbidrag,

ledarutbildningsbidrag och lönebidrag

samt extra bidrag för drogförebyggande verksamhet.

Med stöd av anläggningsbidragen driver

föreningarna bland annat åtta idrottsplatser/fotbollsplaner,

13 gårdar med samlingslokaler

samt ett antal motionsspår

Verksamhetsmått

2008

2010 prognognos

2011 pro-

2009

Sommarsimskolor

deltagare

86 66 80 80

Besök fritidsgårdar 4 464 4 620 4 800 5 000

Besök turistbyrån 20 273 20 598 22 000 22 000

Sålda fiskekort 1 452 1 342 1 300 1 300

Antal deltagare 7-20 år i föreningar som får verksamhetsbidrag:

Flickor 68 583 65 461 65 000 65 000

Pojkar 82 307 77 242 77 000 77 000

Framtida utveckling

Tillkomsten av nya näridrottsplatser kommer att utöka

möjlighet för ungdomar att i omedelbar närhet

till skolor och bostadsområden ge möjlighet till fysiska

aktiviteter och sysselsättning.

Ronneby Brunnsbad har gett Brunnsområdet en attraktion

för såväl kommuninvånare som besökare.

Den nya ridanläggningen som slutförs våren 2011

kommer äntligen att ge ridsporten möjlighet att utvecklas.

31


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Väsentliga dispositioner

Ny 1,0 tjänst vaktmästare sportanläggningar

+250 tkr

Ökade kostnader Kockumshallen och

Järnvallen +354 tkr

Driftskostnader ny isyta +800 tkr år 2011,

därefter +2000 tkr per år

Bibliotek och kultur

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -520 -534 -534 -534

Personalkostnader 9 559 9 400 9 400 9 400

Övriga kostnader 12 366 12 842 12 842 12 842

Avskrivningar 691 571 570 462

Internränta 100 108 95 80

Budgetreserv 230

Nettokostnad 22 426 22 387 22 373 22 250

Verksamhetsbeskrivning

Bibliotek och kultur (tidigare Biblioteks- och kulturnämnden)

har som övergripande uppgift att verka

för att ge goda möjligheter till kulturupplevelser

och eget skapande.

I verksamheten ingår Stadsbiblioteket i Ronneby

samt åtta biblioteksfilialer, Kulturcentrum med

konsthallar och verkstäder, Massmanska kvarnen,

Möllebackagården, Risanäs skolmuseum, Gjuterioch

emaljmuseet, Modelladan, Ekholms fotoateljé

och Bräkne Hoby hembygdsmuseum.

Kulturverksamheten bedrivs i ett nära samarbete

med lokala kulturföreningar i form av bl a. arrangemang

och utställningar. Verksamheten har tecknat

avtal med Ronneby Musei- och hembygdsförening

om driften av museerna, förutom hembygdsmuseet

i Bräkne Hoby, som drivs av samhälls- och

hembygdsmuseet där. Utställningsverksamheten i

Massmanska kvarnen drivs av föreningen KROMA

genom avtal med kulturverksamheten.

Verksamhetsförändringar

Verksamheten vill förstärka utställningsverksamheten

på Kulturcentrum och därmed ge möjlighet att

utveckla målet att nå nya målgrupper. Detta kan göras

genom att öka antalet visningar av utställningar,

både för allmänhet och för särskilda grupper, att ha

mer pedagogisk verksamhet. Verksamheten strävar

efter mer arrangemangsverksamhet kring utställningarna.

Behovet av ombyggnad av Kulturcentrum är stort,

dels för att skapa en egen, mer synlig publik entré,

dels för att Hörsalen behöver moderniseras och göras

tillgänglig ur handikappsynpunkt, med tanke på

att lokalen används ofta av olika företag, föreningar

och andra organisationer.

Framtida utveckling

Vid en satsning på skolbiblioteksorganisationen,

vill verksamheten förstärka folkbiblioteket för att

nå nya grupper och för att kunna behålla goda utlånings-

och besökssiffror på våra nio bibliotek.

Verksamheten vill förstärka Kulturcentrum och den

allmänkulturella verksamheten i övrigt, bl a genom

att ta fram en ”kulturplan” i likhet med biblioteksplanen.

Viktigt är att diskutera bibliotekets nya roll – både

med tanke på en kommande skolbiblioteksorganisation

och med tanke på nya tekniska hjälpmedel och

media. Verksamheten skall arbeta fram ett förslag

till museiorganisation.

Väsentliga dispositioner

Ökade intäkter -14 tkr

Reduktion av personalbudget -258 tkr

Hyreshöjning +14 tkr

Föreningsbidrag +150 tkr

Ett ökat antal arrangemang på biblioteken, fler visningar

av utställningar på Kulturcentrum och en

ökad satsning på marknadsföring bl a på verksamhetens

hemsidor har lett till goda besökssiffror på

biblioteken och på Kulturcentrum. Verksamheten

samarbetar med utbildningsnämnden när det gäller

biblioteksverksamhet och biblioteksservice på

kommunens förskolor och skolor.

Antal boklån och besökare på biblioteken följs upp

varje år, likaså antalet besökare på utställningar på

Kulturcentrum och museerna.

32


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Utbildningsnämnden

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -59 723 -64 019 -64 019 -64 019

Personalkostnader 340 674 331 133 331 133 331 133

Övriga kostnader 215 340 242 457 242 457 242 457

Avskrivningar 6 216 6 175 5 575 5 022

Internränta 1 042 909 817 780

Budgetreserv 4 156

Nettokostnad 507 705 516 655 515 963 515 373

Förskola och grundskola

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -26 952 -27 825 -27 825 -27 825

Personalkostnader 281 158 268 816 268 816 268 816

Övriga kostnader 125 451 153 782 153 782 153 782

Avskrivningar 3 938 4 027 3 529 2 968

Internränta 659 579 494 444

Budgetreserv 2 980

Nettokostnad 387 234 399 379 398 796 398 185

Verksamhetsbeskrivning

Förskole- och Grundskoleverksamheten regleras

gemensamt i skollagstiftningen. Verksamheten bedrivs

i 13 skolor, 72 förskoleavdelningar och 26 fritidshemsavdelningar.

Ett dygnet-runt öppet ”Nattis”

för barn 1-12 år finns i Ronneby. I kommunens

finns fem (5) familjedaghem. Denna verksamhet

benämns, genom lagstiftning, sedan 2009-07-01

pedagogisk omsorg.

Reformer inom förskolan har sedan 2002, starkt bidragit

till en höjd efterfrågan på förskoleplatser.

Andelen barn med placering i förskolan, av hela

gruppen 1-5 åringar i kommunen är fortsatt hög.

Placeringsgraden var i slutet av 2009, 90 %. 99 %

av alla ansökningar har dock kunnat tillgodoses

inom två (2) månader. Sedan 2009 tillämpas regeringsmodellen

av Maxtaxa med smärre justeringar,

vilket har medfört ökningar av intäkterna. Ökade

födelsetal sedan 2006 ger högre efterfrågan. Konjunkturläget

påverkar också efterfrågan på barnomsorg.

Särskolan i kommunen bildar en gemensam enhet

inom ResursCentrum.

I kommunen finns enskilt driven verksamhet,

friskolan G-klaven, med F-6, fritidshem och förskola

med tre avdelningar. Sedan ht 2009 finns också

en ny friskola Karl-Oskar med verksamhet F -9

grundskola i Ronneby tätort. Skolan har under första

läsåret haft ca 150 elever. (Tillstånd finns för

450 elever)

I Ronneby finns ett föräldrakooperativ som driver

förskolan Kotten med en avdelning. I Listerby finns

enskilt driven förskola, Yrvädret, sedan 2009 med

två avdelningar.

Grundskolans resultat (slutbetyg i åk 9), sett till andelen

behöriga till nationellt program var vårterminen

2009, 83,2 % jämfört med riket 88,8 %. Meritvärdet

(betygspoängen) i Ronneby var 189 totalt,

försämrat sedan 2008 (202) och lägre än för landet i

genomsnitt, 210, och också lägre än det förväntade

värdet (SALSA) för kommunen, 206. Andelen elever

i åk 5 som presterar godkänt i de nationella ämnesproven

2009 är i svenska 82,6 %, matematik

87,1 % och engelska 85,0 %. Vid riksjämförelse av

delproven är Ronnebys resultat goda och i de flesta

fall i paritet med eller bättre än i riket. För första

gången gjordes nationella ämnesprov i åk 3 i svenska

och matematik i Sverige. Ronnebys elever presterade

mycket bra i dessa. I svenska var resultatet

bättre eller i paritet med riket i 6 av 7 delprov. I matematik

var resultatet bättre eller i paritet med riket i

samtliga 7 delprov.

Kommunen satsar på språkutveckling för barnen i

förskolan och läsutveckling för de yngsta skolbarnen.

Målet är att alla skolbarn ska läsa flytande vid

utgången av åk 3. Av förra årets tredjeklassare bedömdes

55 % kunna läsa flytande vid första mättillfället.

Andelen ökade till 85 % vid vårterminens

sista rapport. Läsprojektet, med syfte att ytterligare

rikta och stärka insatserna på individnivå, så alla

elever tidigt ska kunna läsa fortsätter med goda resultat

under 2009. Projektet delfinansieras med

statsbidrag.

Arbetet med att öka intresset för naturvetenskap och

teknik sker genom NTA, ett kvalitetssäkrat material

för grundskolans elever, främst riktat mot elever i

åk 4-6. Matematikprojekt med satsning mot elever i

F-6 har startat under läsåret.

Avvecklingen av åk 7-9 i Hoby innebar andra politiskt

beslutade satsningar bl a att fri skolfrukost serveras

vid Snäckebacksskolan och Kallinge 7-9 samt

att dessa båda skolor fått varsin socialpedagog för

att förstärka det elevsociala arbetet. Hittills har dessa

båda satsningar fallit väl ut.

Lagstiftningen ändrades under 2009 avseende enskilt

driven verksamhet (friskolor och förskolor).

Kommunen är skyldig att betala bidrag ”på lika

villkor” till den fristående verksamheten.

33


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Verksamhetsförändringar

Organisationsförändringar väntar fortsatt inom förskolan

och grundskola för att anpassa verksamheten

till den föreslagna ramen och direktiven om personaltäthet.

Skolorganisationen minskar primärt pga

minskat elevantal inom grundskolan.

Beslut på nationell nivå som påverkar förskole- och

grundskolans verksamheter är bl a ny skollag, nytt

betygssystem och nya läroplaner och kursplaner

som kräver omfattande implementeringsinsatser

kommande år.

Verksamhetsmått

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Skola F –9 2845 2682 2467 2336 2294 2329

Elever i friskola 100 176 322 415 446 452

Antal elever totalt*

2966 2894 2828 2788 2787 2829

Placeringar i barnomsorg inkl. enskilt driven verksamhet (oktober

månad):

Förskola 1194 1238 1248 1295 1272 1267

Skolbarnsomsorg 1050 983 993 974 1015 1017

Pedagogisk omsorg

(Familjedaghem)

35 28 30 25 20 15

Antal placeringar

totalt

2279 2249 2271 2294 2307 2299

*) elevunderlaget och elevantal för aktuellt år årssnitt av två läsår

Framtida utveckling

Osäkra planeringsförutsättningar inom främst

grundskolan pga. friskoleexpansion i tätorten Ronneby.

Full behovstäckning inom barnomsorgen krävs enl.

lag. Nya boendeområden planeras och inflyttning

av barnfamiljer sker i hyggligt stor omfattning.

Ökade födelsetal sedan 2006. Omställning krävs av

förskolans organisation och anpassad budgetram.

Allt fler barn är i behov av stöd av olika slag. Fler

barn/elever än tidigare har psykosociala problem,

vilket innebär en belastning både för barnet/eleven

själv, men också för omgivningen. Ökad samverkan

med socialtjänsten, omsorgen och landstingets

verksamheter för unga pågår, men behöver utvecklas

kommande år. Resursskola under beredning.

Ny skollag 2011 skärper rektors utredningsansvar

för elever i behov av stöd. Förstärkning krävs med

1 specialpedagog per rektorsområde.

Arbetet med intern skolutveckling i kommunen,

kräver fortsatta insatser och dessa måste hanteras i

form av kompetenssatsningar och pedagogiska resurser.

Likaså kommer flera nationella reformer att

kräva insatser. Detta arbete behöver fortsätta inom

hela utbildningsorganisationen för högre måluppfyllelse.

Språkutvecklande insatser fortsätter framför allt i

grundskolans tidiga år. Medel behövs för utvecklingsinsatser.

Satsningar på IKT (information-kommunikationteknik)-området

måste prioriteras framöver. IKTstrategi

för 2010 -2013 är antagen av FoG-nämnden

och ökade budgetmedel krävs under flera år.

Naturvetenskaps- och teknikintresset behöver stimuleras

för att stärka flera ungas intresse för att

studera vidare inom dessa områden. Frågan är också

av vikt ur ett likvärdighetsperspektiv inom

kommunen. Vi satsar resurser på 8 NTA (Natur och

teknik för alla) framgent.

De kreativa lärprocesserna för skolans resultat får

större uppmärksamhet. På vilket sätt kan Kulturpedagogiskt

centrum utvecklas framöver? Kan KPC

bidra till bättre måluppfyllelse i grundskolan? En

ingående dialog om verksamhetens framtidsinriktning

måste ske!

Hur skall personalen inom hela utbildningsverksamheten

tillsammans skapa allra bästa utbildningsförutsättningar

för barn och ungdomar i vår kommun?

Resurser till strategisk marknadsföring/kommunikation

behövs för att lyfta den kommunala

verksamhetens goda värden och ansvarsfulla

arbete.

Väsentliga dispositioner

8

Nytt skolskjutsavtal +1710 tkr

Ökade kostnader fristående grundskola

och fritids +8561 tkr

Anpassningar kommunal grundskola och

fritids -1100 tkr

Ökade kostnader fristående förskoleverksamhet

+7515 tkr

Anpassningar kommunal förskola -5964

tkr

Ökad kostnad nattis +200 tkr

Resursskola (åk 1-6), uppstart +1000 tkr

Ny 1,0 tjänst IKT-pedagog +450 tkr

Elevassistenter minskat antal -1650 tkr

Kompensation intäktsbortfall allmän förskola

3-åringar +660 tkr

Resurser till förskola (förskollärare) enligt

styrtal +1050 tkr

Finansiering av Mobility Guard -30 tkr

Sidan: 34NTA är ett skolutvecklingsprogram

framtaget och kvalitetssäkrat av Kungl. Svenska vetenskapsakademin.

Ronneby kommun är medlem i

NTA sedan ht-06.

34


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Gymnasie- och

vuxenutbildning

Totalt inkl Hoby Lant- och skogsdrift

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -32 771 -36 194 -36 194 -36 194

Personalkostnader 59 516 62 317 62 317 62 317

Övriga kostnader 89 889 88 675 88 675 88 675

Avskrivningar 2 278 2 148 2 046 2 054

Internränta 383 330 323 336

Budgetreserv 1 176

Nettokostnad 120 471 117 276 117 167 117 188

Gymnasie- och vuxenutbildning exkl Hoby Lantoch

skogsdrift

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -25 197 -27 410 -27 410 -27 410

Personalkostnader 56 176 58 176 58 176 58 176

Övriga kostnader 85 315 83 640 83 640 83 640

Avskrivningar 2 047 1 921 1 779 1 790

Internränta 334 276 270 293

Budgetreserv 1 176

Nettokostnad 119 851 116 602 116 455 116 489

Hoby Lant- och skogsdrift

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -7 574 -8 784 -8 784 -8 784

Personalkostnader 3 340 4 141 4 141 4 141

Övriga kostnader 4 574 5 035 5 035 5 035

Avskrivningar 231 227 267 264

Internränta 49 54 53 43

Nettokostnad 620 673 712 699

Verksamhetsbeskrivning

Gymnasie- och Vuxenutbildningsverksamheten

svarar för att gymnasieskola, och kommunal vuxenutbildning

fullgörs i enlighet med av staten antagna

lagar, förordningar och författningar samt i

enlighet med kommunala mål.

Ansvarar också för kommunens uppdragsutbildning

och arbetsmarknadsinriktade utbildningar.

Gymnasie- och Vuxenutbildningen omfattar: Gymnasieskolan

Knut Hahn (GKH), Blekinge Naturbruksgymnasium,

Gymnasial Vuxenutbildning,

Grundläggande Vuxenutbildning, Svenskundervisning

för invandrare, Uppdragsutbildning.

översyn av utbildningsutbudet och etablerandet av

principer för gemensam prissättning av utbildningarna.

KORt-arbetet, har under 2009 inneburit en

översyn av skolans utbud av utbildningar. I enlighet

med samarbetsavtalet har en ökad samverkan

gällande programutformningen mellan gymnasieskolorna

inom KORt diskuterats. Diskussioner förs

över var program och inriktningar kan läggas

och/eller effektiviseras inom KORt.

Ansökan om kvalitetsstämpeln ”Teknik College”

godkändes i april 2009. Kriterier för certifieringen

är lokala samverkansformer mellan näringsliv, arbetsförmedling

och försäkringskassan samt andra

utbildningsanordnare. Det finns ytterligare nio kriterier

som GKH lyckats uppfylla.

Under 2009 skedde en omfattande renovering av

Naturbruksgymnasiet. Samarbete med Stina Werners

Fond har resulterat i att i mars tecknade skolan

ett femårigt arrendekontrakt på Göholms jordbruksmark.

Utbildningen på jordbruksprofilen har

utökats med kurser på entreprenadmaskiner, hjullastare

och grävmaskin. Ett program/lärlingsråd har

bildats för jord- och skogsutbildningarna.

Verksamhetsförändringar

Genom nya styrdokument kommer förutsättningarna

för ungdomsskolan och komvux att förändras.

Den nya skollagen antogs 2010 och ska tillämpas

från 1 juli 2011, samtidigt som reformeringen av

gymnasieskolan, GY 2011 ska ske. Det nya programutbudet

inom GY 2011 kommer att organiseras

och genomföras i samverkan med KORt. Under

2011 kommer KORt-samverkan att innebära intern

kompetensutvecklingen hos personalen, ge elever

fler valmöjligheter och stärkning av kvalitetsarbetet.

Samverkan inom arbetet med Teknik College

kommer att domineras av förnyelse av utrustning

och läromedel. Profilering sker av yrkesprogrammen.

På GKH kommer de startade utvecklingsprojekten

att fortsätta.

Naturbruksgymnasiet och Hoby Lant- och skogsbruksenhet

kommer att fortsätta det inre arbetet.

Ambitionen finns att utveckla uppdragsutbildningen

och yrkesutbildning för vuxna inom de gröna näringarna.

Ett återtagsprojekt (egenproducerad kost)

med lokalproducerade och ekologiska råvaror till

kommunens olika kök för skola och omsorg är under

beredning.

En utredning om gymnasieutbildning för elever

med neuropsykiatriska funktionshinder är under beredning.

Den innebär förslag till hur skolgång på

hemmaplan, GKH, kan lösas i samarbetet med handikappomsorgen

och socialtjänsten.

Under 2009 har KORt-samverkan intensifierats bl.

a. genom en gemensam intagningsorganisation, en

35


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Verksamhetsmått

1) 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Antal ungdomar i

1208 1160 1099 1046 972

gymnasieålder

904

Antal elever vid

kommunens

gymnasieskolor

3)

967 932 893 862 801 745

Antal elever fr

Ronneby vid externa

gymnasieskolor

340 364 370 355 337 313

3)

Antal externa

elever i Ronnebys

gymnasieskolor

104 116 114 112 104 97

4)

Andel (%) elever

med fullständigt 77,2 76,7 IS 2

slutbetyg (KH)

Andel (%) elever

med fullständigt 69,2 87,5 IS 2

slutbetyg (NB)

Andel (%) behöriga

till högskolan

87,8 88,5 IS 2

(KH)

Andel (%) behöriga

till högskolan

52,2 90,5 IS 2

(NB)

Genomsnittligt

betygspoäng, 13,7 13,7 IS 2

(KH) 1)

Genomsnittligt

betygspoäng, 11,0 13,7 IS 2

(NB) 1)

1) Betygsuppgifter från skolverket, läsårsvis dvs 2008=läsår

07/08

2) IS: Information saknas;

3) 2008 och 2009 = statistik Skolverket, 2010= prognos baserad

på sökbild maj 2010

4) 2008 och 2009 = Extens, 2010 = prognos baserad på sökbild

maj 2010

5) 2011: prognostiserat snitt baserat på samma %-antal som ht

2010

Framtida utveckling

Elevminskningar väntas inom gymnasiets årskullar

fram till 2015.

Anpassning av organisationen beror dels på KORtsamverkans

utveckling men även minskade elevkullar.

Väsentliga dispositioner

Minskat köp av utbildning Lernia -200 tkr

Pensionsavgångar -2040 tkr

Ökade avgifter/kostnader +223 tkr

Inköp utbildning ”Yrkesvux” +500 tkr

Äldrenämnden

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -29 128 -29 512 -29 512 -29 512

Personalkostnader 236 265 237 686 237 686 237 686

Övriga kostnader 59 979 59 791 59 791 59 791

Avskrivningar 1 367 1 440 1 532 1 424

Internränta 269 277 293 275

Budgetreserv 2 716

Nettokostnad 271 468 269 682 269 790 269 664

Verksamhetsbeskrivning

Äldrenämndens verksamhet grundar sig på målgruppen

för Socialtjänstlagen (SOL) och Hälso- och

sjukvårdslagen (HSL). Verksamheten bedrivs genom

hemtjänst, särskilt boende, nattpatrull, dagverksamhet

mm. Inom särskilt boende ansvarar

kommunen även för hälso- och sjukvård och rehabilitering.

Personal med olika kompetenser finns

som kan tillmötesgå speciella och omfattande vårdbehov

hos äldre.

Inriktnings- och verksamhetsmålen ska tillsammans

med nationella utvecklingsplaner fungera som underlag

för nämndens verksamhet.

Ronneby kommuns hälso- och sjukvård, omvårdnads-

och serviceinsatser syftar till hög kvalitet och

flexibilitet för att tillfredsställa den enskildes behov.

En god äldre- och handikappolitik leder till trygghet,

delaktighet, integritet och självbestämmande

för den enskilde.

Möten med värdighet är ett gemensamt begrepp

som syftar till att upprätthålla god kvalitet och ge

ett stöd för högt ställda mål för Ronneby kommuns

äldreomsorg.

Följande nyckelord ska fungera som riktmärke i utförande

och som måttstock för utvärdering av äldreomsorgen:

Den enskildes behov i centrum

Tillgänglighet

Flexibilitet

Kompetent personal

Kontinuitet

Ömsesidig respekt

Samarbete

Rättssäkerhet

Integration i samhället

Självständighet

36


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Äldreomsorg

Grundläggande för äldreomsorgen är att inom ramen

för socialtjänstlagen erbjuda möjligheten att

leva och bo självständigt med meningsfull och aktiv

tillvaro. Ingen ska flytta mot sin vilja. Hemtjänsten

medverkar till att kommunens äldre invånare ska

kunna tryggt bo kvar i sitt ordinära boende. Detta

innebär att man utifrån lagstiftningen kan få insatser

som är individuellt anpassade till skälig levnadsnivå.

För den som inte kan uppnå skälig levnadsnivå och

trygghet i det ordinära boendet finns särskilt boende.

Särskilt boende finns i varje kommundel. En del

av platserna har inriktning mot demens.

Dagverksamhet för dementa finns både i centrala

Ronneby, Gläntan och i Backaryd, Solbacken. I

centrala Ronneby finns även en öppen dagverksamhet,

Elsa. Med öppen verksamhet menas att man

kan vistas i dagverksamheten utan föregående biståndsbeslut.

Äldreomsorgens insatser fastställs vid biståndsbedömning.

Biståndsbedömning sker vid personligt

möte mellan den enskilde och handläggaren. Den

enskilde kan själv bestämma vem därutöver som

ska närvara.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården i särskilt boende och dagverksamhet

ansvarar kommunen för upp till och

med sjuksköterskenivå. Landstinget ansvarar för

hälso- och sjukvården i ordinärt boende. Målsättningen

är att hälso- och sjukvårdsinsatser som ges

av kommunens personal ska kännetecknas av en

hög kunskapsnivå med spetskompetens, vilket garanterar

god vård och medicinsk säkerhet. Detta inkluderar

bland annat kunskaper i palliativ vård –

liksom att vård i livets slutskede prioriteras resursmässigt.

För denna vårdform gäller de mål som utformats

i samverkan mellan Ronneby kommun och

primärvårdsområden Ronneby och Kallinge.

Personal

Tillsvidareanställd personal har möjlighet att välja

önskad sysselsättningsgrad. Det är ett strategiskt

beslut för att behålla dagens medarbetare men också

för att möte det kommande rekryteringsbehovet av

personal till verksamheterna. Utbildning och handledning

är viktigt för att utveckla kvaliteten i verksamheten.

En annan och inte mindre viktig aspekt

är att utveckla ett organisatoriskt lärande. Detta innebär

att finna former för att den kunskap en enskild

anställd tillskansas igenom utbildning eller

handledning ska komma verksamheten till godo.

Äldreomsorgen består i sig av personer med flera

olika kompetenser och mycket erfarenhet som rent

strukturellt behöver synliggöras. Internkontroll, kollegial

granskning och intern handledning är exempel

på metoder som ska leda till att frigöra och utveckla

den interna kompetensen.

Verksamhetsförändringar

Äldreboendet Skruven har under året omvandlats

från särskilt boende till trygghetsboende. Målsättningen

är att boendet ska präglas av sociala aktiviteter

och gemenskap där de boendes intresse och

delaktighet är centrala. Värdinnefunktion har

tillskapats för ändamålet

Avsikten är att Skruven ska vara en mötesplats både

för de egna hyresgästerna och för äldre i närområdet.

En ombyggnation har genomförts på avdelningarna

3, 6 och 8 vid Olsgården. På avdelning 3 har den

gemensamma delen byggts om till ett modernare

och mera ändamålsenligt utrymme. Avdelningarna

6 och 8 som är boende för dementa, är ombyggda i

sin helhet. Ombyggnationen i sin helhet planeras

vara klar under juli månad.

Inför 2010 fattades beslut om reducering av personaltätheten

inom demensboendena från 0,80 till

0,75 per boende.

Hemtjänsten i centrala Ronneby, enhetschefer för

den samma samt nattpatrull har under våren samlokaliserats

inom Espegården.

Framtida utveckling

Särskilt boende

Boendeplaneringen bör riktas uppmärksamhet. Utvecklingen

pekar på att allt flera kan ges omsorg i

det ordinära boendet samt att andra typer av boenden

som trygghetsboende och seniorboende håller

på att etablera sig. Utvecklingen innebär sannolikt

ökad vårdtyngd i de särskilda boendena. Redan idag

kan man se den utvecklingen i det särskilda boendet

och en önskvärd målsättning beträffande bemanningen

är en täthet på 0,65 tjänst per boende

Nyckelfri hemtjänst

Hemtjänsten hanterar dagligen ett stort antal nycklar.

Alla som har trygghetslarm eller som inte på

egen hand kan öppna och stänga för hemtjänsten

måste lämna tre nycklar, en till larmet, en till hemtjänsten

och en till nattpatrullen. I dag finns på

marknaden olika system där man med hjälp av mobiltelefoner

och koder kan öppna och stänga dörrar.

Ett sådant system skulle innebära ökad säkerhet för

pensionärerna och ökad effektivitet i hemtjänsten.

37


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Väsentliga dispositioner

Minskade hyresintäkter +200 tkr

Ökade intäkter -25 tkr

Minskade hyreskostnader -238 tkr

Minskade intäkter flyktingmottagning

+215 tkr

Personalkostnader och övrigt Skruven

+262 tkr

Ökade personalkostnader anhörigvård

+427 tkr

Ökade kostnader nattpersonal +608 tkr

Minskade personalkostnader nedläggning

av platser -3547 tkr

Minskning av hemtjänstavgifter +200 tkr

Ökad kostnad Träffpunkten +183 tkr

Ökad kostnad betalningsansvar +200 tkr

Minskad driftskostnad -200 tkr

Minskade personalkostnader hemtjänst

-1567 tkr

Överföring nattpatrull från handikappenheten

+2078 tkr

Höjning personaltäthet till 0,57 +2681 tkr

Ökad nattbemanning särskilda boenden

+3150 tkr

Ökad hyreskostnad Ågårdsbo +285 tkr

Ökad statsbidrag moms Ågårdsbo -494 tkr

Socialnämnden

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -47 372 -46 439 -46 439 -46 439

Personalkostnader 142 572 139 515 141 499 141 499

Övriga kostnader 97 049 106 444 106 444 106 444

Avskrivningar 470 531 653 642

Internränta 73 87 112 94

Nettokostnad 192 792 200 138 202 269 202 240

Individ- och familjeomsorg

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -4 337 -3 141 -3 141 -3 141

Personalkostnader 33 902 34 767 34 617 34 617

Övriga kostnader 52 492 56 411 56 411 56 411

Avskrivningar 157 200 402 407

Internränta 21 41 69 55

Nettokostnad 82 235 88 278 88 358 88 349

Verksamhetsbeskrivning

Övergripande ansvar

Individ- och familjeomsorgen regleras främst av

lagstadgade verksamheter enligt socialtjänstlagen

(SoL) samt speciallagstiftningarna lagen om vård

av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare

(LVM). verksamheten ansvarar vidare för handläggning

och beslut i frågor rörande alkohollagen,

serveringstillstånd. Därutöver handlägger verksamheten

ärenden utifrån ett antal olika lagstiftningar

och författningar.

Ekonomiskt bistånd

Verksamheten handlägger utredningar och beslut

om försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd.

Vidare ansvarar verksamheten för handläggningen

av dödsboanmälningar och egna medelshantering.

Övriga vuxna

Verksamheten har sedan 2010 inrättat ett skyddat

boende för våldsutsatta kvinnor och barn. Inom det

området utförs även arbete av förebyggande karaktär.

Barn- och ungdomsvården

Verksamheten handlägger anmälningar och ansökningar

rörande barn och deras familjer. Arbetet innehåller

utredningsarbete och uppföljning av beslutade

insatser som bedöms som nödvändiga kring

det enskilda barnet och dess föräldrar. Verksamheten

driver en sektion som erbjuder insatser för målgruppen

i form av olika slags öppenvårdsinsatser.

Det bedrivs ett förebyggande arbete bland barn och

unga i form av

bl a uppsökande verksamhet för att förhindra utanförskap

och utslagning.

Missbruksvård

Verksamheten handlägger ansökningar och anmälningar

gällande vuxna med missbruksproblematik.

Socialnämnden bedriver en egen behandlingssektion

för att möta behovet av vård för missbrukare av

olika kategorier. Behandlingen ges i öppenvård

Verksamhetsförändringar

Personalomsättningen har under 2010 varit extremt

hög. Graviditetsledigheter och personal som slutat

har ställt stora krav på ledning och kvarvarande

personal.

Under de senaste åren har utvecklingen visat på ett

större behov av vård i form av institutions- och familjehemsplaceringar.

En markant kostnadsökning

har blivit följden av ökade behov som speglar sig i

verksamhetens mått och kostnadsutveckling. Under

2008 och 2009 har ett antal placeringar beslutats

som drivit upp kostnaderna. De mest kostnadsdrivande

placeringarna bedöms fortsätta även under

2011. Framförallt är det pojkar i tonåren som krävt

omfattande insatser i form av placeringar inom Statens

institutionsstyrelse (SIS). Problematiken hos de

38


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

människor som socialtjänsten möter är oftast mycket

komplex och kräver noggranna utredningar och

bedömningar. Våra utsatta grupper har svårt att klara

av de krav som ställs på föräldraskapet och behoven

av stöd och hjälp är för många föräldrar är

omfattande.

Institutionsvården för vuxna ökade under 2009

framförallt med hänvisning till hög personalomsättning

och den förändrade inriktningen inom verksamhetens

öppenvård. Arbetet med att implementera

KBT (kognitiv beteendeterapi) pågår och allt fler

kan erbjudas vård i öppen form. Framförallt har

människor med en svår social och psykiatrisk problematik

varit i behov av vård på institutioner som

specialiserat sig på gruppen s k samsjuklighet.

Den beslutade beroendeenheten inom landstinget i

samverkan med länets kommuner är igång.

Verksamheten noterar att det ekonomiska biståndet

fortsätter att öka men inte i den takt som förutsetts.

Antalet människor som är i behov att socialbidrag

och/eller kompletterande socialbidrag har under

första delen av 2009 ökat. De förändringar inom arbetsmarknads-

och socialförsäkringspolitiken börjar

nu ge effekt. En sviktande arbetsmarknad försämrar

dessutom människors möjlighet till egen försörjning.

Noteras kan att antalet ungdomar i behov av

socialbidrag minskat.

Framtida utveckling

Under 2009-2010 år har kostnaderna för institutionsvård

för barn och unga och vuxna ökat. Hur

utvecklingen kommer att se ut under det närmaste

året/åren är svårt att förutse men troligtvis kommer

kostnaderna att vara högre än de senaste årens budgeterade

medel för placeringar av barn och ungdomar

med särskilda behov.

Verksamheten har genomgått en omorganisation

inom barn- och ungdomsvården som innebär att

myndighetsarbetet organiseras i en sektion och öppenvårdarbetet

i en annan. Omorganisationen är ett

led i att fortsätta att utveckla metoderna för att kunna

erbjuda goda öppenvårdsinsatser som alternativ

till olika former av placeringar. Individ- och familjeomsorgen

har beslutat att satsa på en utbildning i

Intensiv Hemmabaserad Familjeterapi (IHF).

Flertalet av öppenvårdssektionens personal kommer

att delta.

Vidare har verksamheten föreslagit att ett jourhem

kontrakteras för kortare placeringar av barn och

unga. Hemmet kopplas till öppenvårdsektionen.

Tanken är att under det öppenvårdsarbete som bedrivs

i familjer kan situationer uppstå som kräver en

kortare placering. Vidare är verksamheten tänkt att

stödja familjhem för att motverka sammanbrott i

våra ordinarie familjehem framförallt under de kritiska

tonårsåren.

Tankarna och förhoppningarna är att ett samlat och

utvecklat öppenvårdsarbete skall ge verksamheten

fler och nya behandlingsalternativ i egen regi för att

möta olika former av behov och att på ett kostnadseffektivt

erbjuda så många som möjligt stöd och

vård.

Troligtvis kommer riksdagen att besluta om en ny

lag, lag om stöd och skydd för barn och unga

(LBU) som beräknas träda i kraft 2011-07-01.

Kommunerna åläggs enligt lag att följa upp familjehemsvården

i en större utsträckning än vad som

görs idag. Familjehemssekreterarna är redan idag

hårt belastade av arbete och de nya åtagandena

kommer att kräva tillskott i personalstyrkan.

Verksamheten har beviljats en fortsättning av två

tillfälliga tjänster inom familjehemsvården.

Vad beträffar arbetet med vuxna missbrukare tror

sig verksamheten kunna möta delar av vårdbehovet

i den egna verksamheten. Institutionsvård kommer

dock att krävas för många av de människor vi möter

eftersom problematiken är av den karaktären att

heldygnsvård är en nödvändighet för att trygga den

enskildes behov av vård och ett liv utan alkohol och

droger.

Under de tre senaste åren har en diskussion förts

om att inrätta en beroendeenhet i länet. Länets

kommuner och Landstinget har enats i att inrätta en

beroendeenhet i mindre skala är vad som förslogs i

utredningen för något år sedan. Verksamheten är

sedan en tid tillbaka igång.

Vidare kommer Landstinget blekinge och länets

kommuner att teckna samarbetsavtal på regional

nivå. Därefter kommer varje enskild kommun att

teckna lokalt avtal med lanstinget. En samverkan

mellan olika aktörer rörande missbruksvården

känns angelägen för att klara ut ansvarsgränserna

mellan de olika myndigheter som är inblandade i

den enskildes vård.

Nationellt pågår en omfattande översyn av hela den

svenska missbruksvården i frågor som rör huvudmannaskapet,

ansvarsfrågor, utbildning och metodfrågor.

Regeringen har tillsatt en utredning som

väntas presentera förslag till eventuella förändringar

hösten 2010.

Arbetet med Våld i nära relationer får ses som en

stor utmaning för socialtjänsten och samhället i övrigt.

Två utredningar om en kommunövergripande

satsning i form av ett stödcenter och senare om ett

skyddat boende har inte fått gehör hos de tre västkommunerna.

Ronneby kommun har under 2010

startat ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor

och barn. Verksamheten skall utvärderas. För närvarande

råder osäkerhet om verksamhetens inriktning

och dimensioneringen av densamma.

39


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Det ekonomiska biståndet ökade inte i den takt som

förutsetts. Prognosen för 2010 visar på ett plusresultat.

Verksamheten har inlett ett samarbete med

kommunens arbetsmarknadsavdelning rörande sysselsättningsfrågor

framförallt för ungdomar.

En diskussion pågår om Ronnebys möjlighet att

ingå i Finsam (finansiell samordning). Finsam är en

länsövergripande verksamhet mellan Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan och länets kommuner i

rehabiliteringsfrågor.

Den bild som målas upp av utvecklingen inom

verksamhetens ansvarsområde visar att trycket ökar

vilket ger till följd att personalen får en allt tyngre

arbetsbörda och de arbetsmiljömässiga konsekvenserna

bör följas noggrant.

Väsentliga dispositioner

Minskat statsbidrag flyktingmottagning

+750 tkr

Minskade intäkter Migrationsverket +155

tkr

Ökad statsbidrag moms -197 tkr

Institutionsvård barn/unga +6700 tkr

Avgifter alkoholhandläggning +164 tkr

Tjänster 2,0 familjesekreterare +865 tkr inrättas

Extern öppenvård -1200 tkr

Personalhandledning/utbildning +150 tkr,

endast år 2011

Ekonomiskt bistånd -2200 tkr

Ersättningar enskilda +324 tkr

Kontaktpersoner ökat antal +100 tkr

Handikappomsorg

Budget Budget Plan Plan

(tkr)

2010 2011 2012 2013

Intäkter -43 035 -43 298 -43 298 -43 298

Personalkostnader 108 670 104 748 106 882 106 882

Övriga kostnader 44 557 50 033 50 033 50 033

Avskrivningar 313 331 251 235

Internränta 52 46 43 39

Nettokostnad 110 557 111 860 113 911 113 891

Verksamhetsbeskrivning

Handikappomsorgen regleras främst av lagstadgade

(tvingande) insatser enligt socialtjänstlagen (SoL),

lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

(LSS), lagen om assistansersättning (LASS)

samt, i särskilda boendeformer och dagverksamhet

under arbetstid, hälso- och sjukvårdslagen (HS L).

Psykiatrireformen har tydliggjort kommunernas ansvar

för de psykiskt funktionshindrade. Den 1 september

2008 infördes en ny vårdform – öppen psykiatrisk

tvångsvård. Det är kommunens ansvar att ta

emot personer som dömts till öppen psykiatrisk

tvångsvård.

Möten med värdighet är ett gemensamt begrepp

som syftar till att upprätthålla god kvalitet och ge

ett stöd för högt ställda mål för Ronneby kommuns

handikappomsorg.

Följande nyckelord ska fungera som riktmärke i utförande

och som måttstock för utvärdering av handikappomsorgen.

Den enskildes behov i centrum

Tillgänglighet

Flexibilitet

Kompetent personal

Kontinuitet

Ömsesidig respekt

Samarbete

Rättsäkerhet

Integration i samhället

Självständighet

Handikappomsorg

Verksamheten omfattar insatser enligt LSS samt lagen

om assistansersättning (LASS).

Genom LSS kan den enskilde, som ansöker och

omfattas av lagen, ha rätt till tio olika stödinsatser.

Ansökningar utreds alltid och beslut fattas med stöd

av lagstiftningen samt rättspraxis.

Nämndens mål och inriktning är att främja jämlikhet

i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet

för funktionshindrade. Målet ska vara att den

enskilde får möjlighet att leva som andra. Den enskilde

skall ha goda levnadsvillkor.

Verksamheten kan idag erbjuda stödinsatser i ordinärt

boende eller i bostad med särskild service.

Gruppbostäder finns i såväl Kallinge som Bräkne-

Hoby och i centrala Ronneby. Verksamheten har ett

varierat utbud av sysselsättning eller Daglig verksamhet.

Stöd till psykiskt funktionshindrade

Kommunen har ansvar för stöd i boendet och för

sysselsättningen till vissa psykiskt funktionsnedsatta

personer. Förbättrad diagnostik och nya diagnosgrupper

gör att verksamheten ständigt måste utvecklas

metodmässigt och kvantitativt.

Den 1 september 2008 infördes en ny vårdform –

öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk

vård. Personer som dömts till tvångsvård men

som inte längre behöver vistas på inrättning har rätt

till öppen psykiatrisk vård. Avsikten är att det skall

bli lättare att slussa ut människor som dömts till

tvångsvård. Ansvaret för en person som blir dömd

till öppen psykiatrisk tvångsvård ligger hos omsorgsnämnden.

40


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Hälso- och sjukvård

Enligt hälso- och sjukvårdslagen har kommunen

ansvar för all hälso- och sjukvård inom särskilda

boenden, gruppboenden och dagverksamheter ”upp

till” läkarnivå.

Målsättningen är att hälso- och sjukvårdsinsatser

ska kännetecknas av en hög kunskapsnivå med

spetskompetens, vilket garanterar god vård och medicinsk

säkerhet. Legitimerade arbetsterapeuter,

sjukgymnaster och sjuksköterskor ansvarar för

verksamheten. Organisatoriskt är hälso- och sjukvården

en del av äldrenämnden.

Personal

Tillsvidareanställd personal har möjlighet att välja

önskad sysselsättningsgrad. Det är ett strategiskt

beslut för att behålla dagens medarbetare men också

för att möta det kommande rekryteringsbehovet av

personal till verksamheterna. Utbildning och handledning

är viktigt för att utveckla verksamheten.

Personalen skall ta del av ny kunskap och utveckling

inom området funktionshinder.

Verksamhetsförändringar

Omorganisering samt delvis flytt av Daglig verksamhet

och Sysselsättningen under våren 2010 är

genomförd. Genom förbättrade lokaler och ett

sammanhållet personalansvar har verksamheten

öppnat en särskild autistenhet genom befintliga medel.

Antalet personer med ”svår” autism kommer att

öka de närmaste åren.

Effekterna av de antagna tillämpningsreglerna för

årsarbetstidsavtalet innebär att även raster skall

schemaläggas. På en del mindre enheter kan det innebära

ökat behov av personalresurser. Verksamheten

ser som nödvändigt att arbeta fram ett flexibelt

resursfördelningssystem utifrån vårdtyngdsmätningar.

En ny servicebostad med åtta lägenheter i Kallinge,

planeras öppna efter halvårsskiftet 2011.

Arbetet med KPB (kostnad per brukare) skall utvecklas

vidare. Mätinstrumentet KPB är en metod

som kopplar kostnader för olika insatser på individnivå.

Detta innebär förbättrat underlag för verksamhetsstyrning

och uppföljning.

Kompetensutveckling av personal kommer alltjämnt

att utgöra en viktig uppgift för handikappomsorgen.

Ny servicebostad på Almvägen i Kallinge med åtta

lägenheter är i full drift fr o m 2012.

Väsentliga dispositioner

Ökade hyreskostnader +84 tkr

Ökade hyresintäkter -154 tkr

Ökat statsbidrag moms -744 tkr

Köp av verksamhet +319 tkr

Ersättning till Vårdförbundet +79 tkr

Minskade driftkostnader -50 tkr

Minskade intäkter flyktingmottagning

+415 tkr

Personalkostnad kontaktperson +412 tkr

Personalkostnad ledsagare +77 tkr

Nya Almvägen år 2011 +1516 tkr, därefter

+3650 tkr

Nattpatrullen -313 tkr

Volymförändring -1624 tkr

Överföring nattpatrull till Äldrenämnden

-2078 tkr

Volymförändring köp av verksamhet

+1400 tkr

Ökade kostnader LASS +1161 tkr

Framtida utveckling

En boendeinventering utgör underlag för ett ökat

behov av boende med särskild service.

Förslag till Nationella riktlinjer för personer med

schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd innebär

krav på kompetensutveckling hos personal.

Kostnadsutvecklingen för skolinternat har ökat. Allt

fler ungdomar i gymnasieåldern och som har rätt till

insatser enligt LSS söker sig till skolor utanför

kommunen. Fortsatt samverkan med andra berörda

verksamheter inom kommunen speciellt vad det

gäller anpassade skolformer och gränsdragningsproblem.

Fortsatt förbättrad och förstärkt samverkan mellan

landstinget och kommunen inom området socialpsykiatri.

41


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Överförmyndarnämnden

(tkr)

Intäkter

Budget

2010

Budget

2011

Plan

2012

Plan

2013

Personalkostnader 1 881 1 964 1 952 1 952

Övriga kostnader 62 75 62 62

Avskrivningar 4 3 3 3

Internränta 1

Budgetreserv 44

Nettokostnad 1 992 2 042 2 017 2 017

Verksamhetsmått

Antal ärenden

Utfall

2008

Utfall

2009

Prognos

2010

Godmanskap 206 210 232 240

Förvaltarskap 33 32 33 35

Förmynderskap 16 19 25 30

Antal granskningar

Tillgångsförteckningar

34 30 30 40

Årsräkningar 229 245 243 253

Sluträkningar 17 28 30 30

Delräkningar 13 14 16 16

Prognos

2011

Verksamhetsbeskrivning

I varje kommun skall det finnas en ensam överförmyndare

eller en överförmyndarnämnd vars uppgift

är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och

god mans förvaltning.

Överförmyndarnämnden är en tillsynsmyndighet

och tillsynen skall ge garantier mot rättsförluster för

personer som inte själva kan tillvarata sin rätt eller

förvalta sin egendom. Föräldrabalken styr överförmyndarnämndens

verksamhet. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

Överförmyndarnämnden består av två ledamöter

och ordförande samt tre ersättare. Handläggningen

omfattar idag en tjänst, 100 % som utredningssekreterare.

Verksamheten omfattar 268 uppdrag, 216

godmanskap, 31 förvaltarskap och 21 förmynderskap.

Verksamheten spänner över ett brett område och är

föränderlig. De personer som kan komma ifråga för

åtnjutande av god mans hjälp och stöd är senildementa,

äldre ålderssvaga, personer med utvecklingsstörning,

personer med psykiska funktionshinder

och i vissa fall personer med missbruk.

Framtida utveckling

Antalet ärenden ökar stadigt. Allt yngre personer

får god man/förvaltare, ärendena blir på det sättet

aktuella under lång tid hos överförmyndarnämnden.

Det är allt större rörlighet i godmanskapsärendena.

Godmanskap anordnas och avslutas mer frekvent

och det sker allt fler byten av god man, vilket kräver

större arbetsinsatser från handläggare och överförmyndarnämnden.

En ärendeutredning SOU 2007:65 pågår för närvarande.

När lagändringarna träder i kraft, kommer

mer resurser krävas på överförmyndarnämndens

kansli.

Om Ronneby kommun, efter utredning, bestämmer

sig för att ta emot ensamkommande flyktingbarn,

kommer överförmyndarnämnden att behöva utöka

sina resurser.

Väsentliga dispositioner

Arvode, kostnadsersättningar +20 tkr

Rekrytering gode män +20 tkr

Utbildning handläggare, gode män +25 tkr

Utbildning nämndsledamöter +25 tkr

42


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

Investeringsbudget 2011 jämte plan 2012-2013

Investeringsbudgeten upptar investeringsbeslut för 2011 och plan för 2012-2013. Investeringar som sammanhängande

pågår över mer än ett budgetår, bygginvesteringar och andra anläggningsarbeten, läggs ut med bedömd

investeringsutgift för vart och ett av budgetåren. Beslut tas i dessa fall om investeringen och den totala investeringsutgiften,

d v s inte fördelningen per kalenderår. Investeringar med markerade med KF eller KS, kräver särskild

beredning och beslut i kommunfullmäktige (KF) eller kommunstyrelsen (KS).

Investeringar som ligger i plan 2012-2013 ska prövas inför varje nytt budgetår.

Den finansiella kostnaden avseende de större bygginvesteringarna (>6 mkr) kommer att hänföras till investeringsutgiften

(avser ej gatuinvesteringar). Investeringarna påverkar driftbudgeten från den tidpunkt de tas i anspråk.

Schablonmässigt har anskaffningstidpunkten beräknats till 1/9 för anläggningar och 1/7 för inventarier.

(tkr)

KOMMUNSTYRELSEN

Invest.

Ram

Inv. utg

UB 2010

INV.

2011

INV.

2012

INV.

2013

Avskr

tid,år

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Upprustning Karön/Ekenäsomr (ram 14833 - 581 tkr till drift) KS 14 252 11 146 3 000 15

Central utrustning för teknisk plattform samt stadsnät 1 500 1 500 1 500 5

Reinvestering maskiner o utrustning kök 600 600 600 10

TOTALT KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 5 100 2 100 2 100

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

Brandskyddsarbete 1 500 1 000 500 10

Byte tak kostall/svinhus 500 33

Renoveringar av hissar, olika objekt 800 800 800 10

Ventilationer 1 500 1 500 1 500 10

Snäckebacksskolan, utvändig renovering 2 000 33

Fettavskiljare, olika objekt 800 800 800 10

PCB-saneringar, olika objekt 750 10

Energibesparingar 1 500 1 500 1 500 20

Åtgärder för funktionshindrade (inkl hiss bibliotek) 500 20

Stadshuset byte av golvbeläggning 500 20

Ronneby sporthall omläggning hårdgjorda ytor 400 33

Övriga mindre objekt (


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

(tkr)

Invest.

Ram

Inv. utg

UB 2010

INV.

2011

INV.

2012

INV.

2013

Avskr

tid,år

Gång- och Cykelvägar (flytt av medel KS 20090505/§116) 2 500 2 500 2 500 33

Maskiner och utrustning 1 000 1 000 2 000 7,5

Energisnål gatubelysning 500 500 500 10

Trafiksäkerhetsåtgärder 500 500 500 33

Nedgrävning luftledningar för gatubelysning 150 150 150 33

Nyinvestering i gatubelysningsnätet 300 300 33

Åtgärder för funktionshindrade 500 500 500 33

Div mindre investeringar 400 700 700 20

Åtgärder med anledning av centrumutredning 4 100 2 000 2 000 33

Västra infarten gatubelysning 1 000 33

Norrebro (Förbättring stadsmiljön) 81 33

Trafikomläggning Maxi-Stadshuset 700 33

Trafikrondell Kallinge-Hultaleden (projektering) 200 33

Trafikrondell S Glasbruksgatan-Övre Brunnsvägen (projektering) 200 33

Reinvestering av gamla lekplatser 300 300 300 10

Maskiner och utrustning 1 650 1 000 1 000 7,5

Belysning Brunnsparken 1 200 1 200 750 20

Renovering Röda och Gula bron Brunnsparken 200 150 10

Projektförslag försköning Hoby och Hallabro 200

Försköning Hoby och Hallabro 500 500 10

Skötselplaner enligt landsbygdspolitiska programmet 150 10

TOTALT TEKNISKA FÖRVALTNINGEN 29 800 27 481 63 300

TOTALT KOMMUNSTYRELSEN 34 900 29 581 65 400

MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN

Fastighetsaffärer, inköp 1 000 1 000 1 000

Fastighetsaffärer, försäljning -1 000 -1 000 -1 000

Nytt verksamhetssystem 195 5

Toaletter koloniområde, nytt staket 95 5

TOTALT BYGGNADSNÄMNDEN 0 290 0

FRITIDS- OCH KULTURNÄMNDEN

Ny ridanläggning (exkl vägarbeten) 8 159 20

Div utrustning mm Fritids- o turistenheten 400 400 450 7,5

Järnaviks hamn kajkant 1 800 20

Lagning, målning av löparbanor Brunnsvallen 600 7,5

Isyta KF 12 000 33

Renovering omklädningsrum Brunnsvallen 500 20

Förråd mm Kockumhallen 1 500 20

Utökning motocrossbana 500 400 300 10

Ställplats husbilar 500 20

Div utrustning mm Biblioteks- o Kulturenheten 150 150 150 7,5

Hemsida/bibliotekskatalog 170 5

TOTALT FRITIDS- OCH KULTURNÄMNDEN 24 279 2 950 900

44


Tillhör Kommunfullmäktige § 317/2010

(tkr)

Invest.

Ram

Inv. utg

UB 2010

INV.

2011

INV.

2012

INV.

2013

Avskr

tid,år

UTBILDNINGSNÄMNDEN

Inventarier, reinvestering förskole-/skolgårdar. 1 500 2 000 2 000 7,5

Reinvesteringar Naturbruk/Skog- och lantbruksdrift 1 000 1 000 1 000 7,5

Ny ridbädd Naturbruk 400 7,5

Inventarier Knut Hahn 400 1 000 1 000 7,5

TOTALT UTBILDNINGSNÄMNDEN 2 900 4 400 4 000

ÄLDRENÄMNDEN

Nytt verksamhetssystem 1 500 5

Inventarier, låssystem mm 500 500 500 7,5

Sängar 500 500 500 10

TOTALT ÄLDRENÄMNDEN 2 500 1 000 1 000

SOCIALNÄMNDEN

Inventarier mm 150 150 150 7,5

Servicebostad Almvägen 100 7,5

Kontorsinventarier 75 75 75 10

Verksamhetssystem 1 500 5

TOTALT SOCIALNÄMNDEN 1 825 225 225

SUMMA INVESTERINGAR 66 404 38 446 71 525

45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!