15.06.2014 Views

Årsredovisning 2010 - Ronneby kommun

Årsredovisning 2010 - Ronneby kommun

Årsredovisning 2010 - Ronneby kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Årsredovisning

2010


Innehållsförteckning

Kommunens organisation 3

Förvaltningsberättelse 5

Personalbokslut 35

Miljöbokslut 38

Kvalitetsredovisning 40

Resultaträkning 43

Balansräkning 44

Finansieringsanalys 45

Driftredovisning 51

Investeringsredovisning 52

Ord- och begreppsförklaringar 54

Redovisningsprinciper 55

Kommunstyrelsen 58

Revisionen 63

Byggnadsnämnden 64

Biblioteks- och Kulturnämnd 65

Fritids- och Turistnämnd 67

Tekniska nämnden 68

Förskole- och grundskolenämnden 71

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 74

Omsorgsnämnden 77

Socialnämnden 80

Överförmyndarnämnden 82

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 83

Kommunens företag 84


Kommunens organisation

De kommunala bolagen är 100-procentigt ägda av kommunen om inget annat anges. Räddningstjänsten

Östra Blekinge ägs tillsammans med Karlskrona kommun, Ronnebys andel är

38,5%.

Den kommunala nämndsorganisationen förändras från och med januari 2011. En ny förvaltningsorganisation

är planerad att träda i kraft den 1 juni 2011. För mer information hänvisas

till www.ronneby.se.

3


Mandatfördelning i kommunfullmäktige

2010-2014

Fördelning per nämnd av nettokostnad 2010,

totalt 1.261 mkr

Socialdemokraterna 15

Moderaterna 11

Centerpartiet 6

Ronnebypartiet 3

Sverigedemokraterna 5

Vänsterpartiet 3

Folkpartiet 3

Kristdemokraterna 1

Miljöpartiet 1

Opolitisk 1

Omsorgsn.

29%

Socialnämnd

8%

Gymnasie- o V.utb.n.

10%

Övriga

1%

KS

9%

Fritids o T.n.

3% Bibl- o Kulturnämn

2%

Förskole- o

Grundskolenämnd

32%

Tekniska n.

7%

49

Fem år i sammandrag

Allmänt 2006 2007 2008 2009 2010

Befolkning 31 dec 28 443 28 491 28 489 28 416 28 254

- varav 0-6 år 1 904 1 958 1 990 1 993 2 004

- varav 7-15 år 2 815 2 724 2 644 2 582 2 509

- varav 16-18 år 1 176 1 222 1 193 1 127 1 080

- varav 19-64 år 16 678 16 607 16 508 16 437 16 251

- varav 65-79 4 187 4 274 4 405 4 522 4 637

- varav 80 år och äldre 1 683 1 706 1 749 1 755 1 773

Kommunalskatt % 21,29 21,29 21,29 22,04 22,04

Ekonomi

Skatteintäkter, generella

statsbidrag, utjämning,

1 052,3 1 102,6 1 154,5 1 207,3 1 266,9

mm, (mkr)

Verksamhetens nettokostnader

(mkr)

-1 028,9 -1 096,5 -1 163,3 -1 181,4 -1 243,6

Finansnetto (mkr) -4 -9,5 -16,7 -3,9 0,8

Årets resultat kommunen

(mkr)

19,4 -3,4 -25,5 22,1 24,1

Årets resultat i förhållande

till skatteintäkter

och statsbidrag

1,84% -0,31% -2,21% 1,83% 1,90%

Årets resultat i koncernen

(mkr)

Nettoinvesteringar,

kommunen (mkr)

24,3 2,5 -26,2 29,9 22,1

149,3 139,4 85,3 100,5 146,4

Tillsvidareanställda*

Antal anställda 2 233 2 280 2 359 2 306 2 277

Antal årsarbetare 1 985 2 072 2 141 2 081 2 054

Andel kvinnor % 83,5 83,0 83,0 83,6 83,8

*avser endast kommunen

4


Förvaltningsberättelse

Årets verksamhet

Samhällsekonomisk utveckling

Finanskrisen under hösten 2008 var inledningen

på en kraftig konjunkturnedgång

som fortsatte hela 2009. Under 2010

skedde en stark återhämtning med en

BNP-tillväxt om ca 5 % i Sverige. Till stor

del var den höga tillväxten en rekyl av det

kraftiga produktionsraset 2009. Den öppna

arbetslösheten ligger kvar på hög nivå

jämförelsevis mot innan finanskrisen. En

successiv minskning av arbetslösheten

väntas fortgå de närmaste åren. De låga

räntorna bidrar till förhoppningar om

fortsatt tillväxt. Undersökningar visar på

att företag har en förväntan om fortsatt

positiv konjunkturutveckling under 2011.

Sveriges kommuner och landsting

(SKL)

SKL skriver i sina bedömningar att

världsekonomin fortsätter att stärkas efter

ned djupaste nedgången i modern tid.

Framförallt är det de asiatiska marknaderna

som svarar för tillväxten globalt.

Men även USA visar en växande BNP om

än att marknaden visar oro för den höga

långtidsarbetslösheten och skakig husmarknad.

I Europa är bilden tudelad med

några länder som ligger kring noll eller

negativ BNP-utveckling.

Den svenska ekonomin har återhämtat

sig snabbt. 2010 steg BNP med 5%. Det

produktionsras som följde finanskrisen är

därmed återhämtat. Både företagens och

hushållens framtidsförväntningar är positiva

vilket ger grund för att tillväxten åtminstone

under 2011 kommer att ligga på

en tillväxttakt kring 3-3,5%. Med en tillväxt

kring denna nivå skapas förutsättningar

för att arbetslösheten ska fortsätta

att sjunka. Trots att sysselsättningen ökade

med 110 000 personer under 2010

minskade arbetslösheten dock bara med

45 000. Detta beror på att arbetskraften

samtidigt blev större.

Riksbanken

Riksbanken höjde i mitten av februari reporäntan

till 1,5%. Man skriver att svensk

ekonomi utvecklas starkt samtidigt som

inflationstrycket är lågt men i stigande.

För att stabilisera inflationen kring 2% behöver

reporäntan successivt höjas framöver.

Reporäntan förväntas nå en genomsnittlig

årsnivå om 1,8% 2011, 2,8% 2012

och 3,4% 2013.

.

Olika skatteunderlagsprognoser

I tabellen nedan framgår en jämförelse

mellan den skatteunderlagsprognos som

användes i budget för 2011 och den prognos

som regeringen lämnat i budgetpropositionen.

Prognosen i KF-budget 2011

bygger på SKL:s prognos per 14/10-10.

KF-budget 2011-

2013

2010 2011 2012 2013

1,8% 1,6% 3,9% 4,4%

BP 11, okt 2010 1,9% 1,1% 4,0% 4,5%

SKL, feb 2011 1,8% 2,3% 4,1% 4,1%

0,1%-enhet är värd cirka 1,0 mkr i skatteintäkter

för Ronneby.

Av tabellen ovan framgår att SKL i februari

2011 bedömer att skatteunderlaget

utvecklas något positivare 2011 än regeringen

gjorde i budgetpropositionen. För

åren 2012-2013 är bedömningen nästan

lika. Den prognos som lämnades i februari

2011 innebär för Ronneby en viss ökning

av skatteinkomster under hela planperioden,

förutsatt att invånarantalet inte

minskar.

5


Skatteunderlag och utjämning

Prognosen för 2011 års ökning i skatteunderlaget

(för hela riket) uppgår enligt SKL

till 2,3% (februari 2011). I kommunens

budget användes oktober månads antagande

om 1,6%, dvs att prognosen nu är

något gynnsammare.

2009 års definitiva utfall (taxeringsutfall

2010) uppgick för hela riket till 1,3%, att

jämföras med de 1,4% som angavs i prognos

i Årsredovisningen 2009. För 2010

beräknas 1,8%.

Skatteunderlagets tillväxt (taxeringsutfall

2006-2009, prognos 2010):

2006 2007 2008 2009 2010

Riket 4,3% 5,6% 5,9% 1,3% 1,8%

Ronneby 4,5% 4,7% 4,0% -0,8%

Källa: SKL

Utdebitering i riket, länet och Ronneby:

Kommun Landsting

Riket, högst 34,17%

Riket, lägst 28,89%

Riket, medel 31,56% 20,74% 10,82%

Blekinge 32,34% 21,63% 10,71%

Karlskrona 21,19%

Ronneby 22,04%

Olofström 21,84%

Karlshamn 21,89%

Sölvesborg 21,95%

Källa: SCB kommunalskatterna 2010

Rikets medelvärde för utdebitering är

inte helt jämförbar mellan kommuner och

mellan landsting då det finns vissa skillnader

i fördelning av verksamhet mellan

kommun och landsting.

Fr o m 2005 gäller ett reviderat system

för utjämning som ger en inkomstutjämning

på 115% av medelskattekraften. Något

förenklat kan sägas att det tidigare

generella statsbidraget har bakats in i utjämningen

och får därmed också en utveckling

i takt med skatteunderlagets utveckling

(oaktat andra regleringar).

Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft

som uppgår till ca 92% av rikets

medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt

kompenserade för den lägre

medelskattekraften i den kommunalekonomiska

utjämningen. 2010 erhöll kommunen

ett inkomstutjämningsbidrag om

211 mkr.

Utjämning mellan kommuner sker även

på kostnadssidan, där strukturella behovs-

och kostnadsskillnader mellan

kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen.

Därtill finns strukturbidrag

som är relaterat till befolkningsutveckling

och sysselsättning. Nettot av inkomst-,

kostnadsutjämning och strukturbidrag

jämförs mot statens anslag. Är anslaget

mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift.

Kommunerna kan också få

LSS-utjämningsbidrag. Total uppgick

nämnda kostnadsutjämningsposter till -20

mkr.

Regional utveckling

Kommunerna i Blekinge, Region Blekinge,

Länsstyrelsen och andra regionala

aktörer har under året samarbetat med

varandra i en rad olika sammanhang.

Bland annat genom det så kallade Krafttag

Blekinge, med projekt för bland annat

avknoppningar av nya företagsidéer, arbete

för klusterbildningar och för kompetensutveckling.

Det finns också samarbete

för nyföretagarfrågor, gemensamma turismsatsningar

som Visit Blekinge och

satsningar på Blekinge Arkipelag som

biosfärområde. Blekinge samarbetar också

runt många internationella frågor, bland

annat för länderna vid södra Östersjön ett

Indienprojekt och för Världsutställningen

i Shanghai. I slutet av året fick Blekinge

flera stora projekt beviljade av EU:s Regionalfond,

bl.a. Innovativa Blekinge och

Blekinge Intäktsbas.

6


Ronnebys utveckling

Näringsliv

Under 2010 genomfördes en rad satsningar

med påverkan på de kommungemensamma

näringslivsmålen i den så kallade

”Kraftsamling Ronneby”. Bl.a. invigdes

det nya Brunnsbadet, satsningar gjordes

på Karön/Ekenäs-området, det nya Lärcentret

Kunskapskällan utökade med nya

utbildningar, NyföretagarCentrum Ronneby

invigdes, ombyggnation av Strandgatan

med bryggor i ån inleddes, turismsatsningen

Visit Ronneby tog ytterligare

ett steg med ny hemsida, ett projekt för

kvinnors företagande genomfördes,

byggnationen på Sörbydalsområdet tog

fart med Woodys nya lokal, nya bostäder

på Glasbrukstomten invigdes, kommunen

deltog i Tällberg Forum i Dalarna med inriktning

på hållbar utveckling, en ny logotype

för varumärket ”Ronneby – den moderna

kurorten” utvecklades och kommunen

deltog i flera EU-finansierade projekt.

Landsbygdsprojektet ”Hjärtats

Fröjd” genomförde många aktiviteter,

bl.a. utbildning i generationsväxling för

småföretag, arbete för närproducerad

mat, en välbesökt företagsdag i Belganet

och deltagande i den stora utflyttarmässan

i Utrecht, Nederländerna. Samtliga företagarföreningar

i kommunen genomförde

också tillsammans den andra upplagan

av företagsdagen ”Ronneby NU”.

Under 2011 kommer satsningarna inom

”Kraftsamling Ronneby” med dess åtta

fokusområden fortsätta. Ett område som

särskilt kommer att lyftas fram är energi-

och miljöteknik, där engagemang kommer

att läggas på bl.a. sol- och vindkraftsanläggningar,

plusenergihus och på hållbar

samhällsutveckling. Varumärket ”Ronneby

– den moderna Kurorten” kommer

också att belysas och etableringsområdet

Sörbydal, i korsningen E22 och väg 27,

kommer att marknadsföras och stärkas ytterligare.

Utvecklingen av Ronneby centrum

kommer också att prioriteras, med

arbete runt de kommande etapperna i

centrumomläggningen..

Arbetsmarknad

Ronneby ligger mitt i Blekinge med goda

kommunikationsmöjligheter till näraliggande

kommuner oavsett om man väljer

tåg, buss eller bil.

I tabellen nedan visas hur pendlingssituationen

ser ut i Ronneby. Antalet kvinnor

som pendlar från Ronneby för att arbeta

är avsevärt högre än antalet som

pendlar till Ronneby. För män är skillnaden

liten.

Antal pendlare till/från Ronneby 1

2008 2009

Inpendlare Utpendlare Inpendlare Utpendlare

Män 2 126 2 092 1 812 2 042

Kvinnor 997 1 541 822 1 595

Totalt 3 123 3 633 2 634 3 637

Källa: 1 SCB – RAMS. 2010 års statistik ej klar.

Om man sätter antalet inpendlare i relation

till antal förvärvsarbetande dagbefolkning

så är ungefär 24% av dem som

arbetar i Ronneby inpendlande.

Förvärvsarbetande dagbefolkning.

Antal förvärvsarbetande

i Ronneby

kommun 1

2006 2007 2008 2009

12 281 12 649 12 307 11 180

Källa: 1 SCB – RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning

(dec.). 2010 års statistik ej klar.

Arbetsmarknadsläget i kommunen har

stabiliserats efter den kraftiga konjunktursvängningen

2008. Andelen arbetslösa och

sökande i program med aktivitetsstöd i

gruppen 16-64 år den sista december 2010

har ökat marginellt jämfört med 2009.

Andelen arbetslösa har minskat medan

andelen som deltar i program har ökat. I

gruppen unga i åldern 18-24 år har både

andelen arbetslösa och andelen i program

7


minskat. Kommunen genomför på uppdrag

av Arbetsförmedlingen olika program

riktade främst mot långtidsarbetslösa.

2007 2008 2009 2010

Riket 3,9% 3,7% 6,0% 6,9%

Blekinge 4,4% 4,7% 7,9% 8,7%

Ronneby 5,4% 5,8% 9,3% 9,5%

Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med

aktivitetsstöd i % av befolkningen 16-64 år.

Ökningen har skett i personer i program

med aktivitetsstöd. Andelen arbetslösa

har minskat något.

Samhällsbyggnad

Finanskrisen påverkar nybyggnation av

bostäder fortfarande. Men Glasbrukstomten

var klar för inflyttning i slutet av året.

Under 2010 färdigställdes Ronnebys och

regionens första passivhus. Intresset för

studiebesök har varit stort, bl a från bostadsministern.

Flera projekt är planerade

i kommunen den närmaste tiden, bland

annat området Kilen. Ett område för modernt

och framtida boende. För kommuninvånare

och besökare invigdes under

2010 det nya Brunnsbadet. Under 2011

kommer en ny modern ridanläggning att

invigas.

Befolkning

Efter flera år av befolkningsökning stabiliserades

antal invånare under 2007 och

2008. År 2009 och 2010 har befolkningsutvecklingen

varit negativ och vid årsskiftet

var antal invånare 28 254. För flerårig

översikt se sidan 3. Födelsenettot är negativt,

dvs det dör fler än det föds. Även

flyttningsnettot är negativt. Åldrarna 18-

35 år står egentligen för hela nettominskningen.

En bidragande orsak är troligen

flytten av Blekinge Tekniska Högskola.

Diagram: Folkmängd 1982-2010.

Nedanstående tabell visar de senaste

årens förändring i Riket, Blekinge och

Ronneby:

Riket Blekinge Ronneby

2010 0,80% 0,42% -0,57%

2009 0,90% 0,22% -0,26%

2008 0,80% 0,24% 0,00%

2007 0,76% 0,31% 0,17%

2006 0,72% 0,49% 0,30%

Ronnebys flyttningsnetto var -120 personer.

1 221 flyttade in, medan 1 341 flyttade

ut. Av flyttningsnettot flyttade 198 netto

från utlandet till Ronneby och 318 netto

flyttade från Ronneby inom Sverige, varav

huvuddelen inom länet.

Efter några år med höga födelsetal har nu

antalet födda sjunkit till 272. I prognoser

baserade på fruktsamhetstal kan man förvänta

sig ytterligare något lägre antal

födda de kommande åren, dock ingen

dramatisk sänkning.

Levande födda

2010 272

2009 308

2008 278

2007 290

2006 298

Under året översteg antalet döda antalet

födda med 53 (60) personer. Antalet

avlidna var 325 (368).

8


Befolkningsutvecklingen i kommunens

tätorter (antal)

Tätort/

landsbygd 1995 2000 2005 2009

Backaryd 440 418 399 373

Bräkne-Hoby 1 890 1 750 1 760 1 725

Eringsboda 370 371 340 319

Hallabro 292 266 252 241

Johannishus 845 802 773 776

Kallinge 5 157 4 813 4 765 4 637

Listerby 634 587 572 668

Ronneby 11 740 11 857 11 733 11 930

Ronnebyhamn 382 423 430 495

Landsbygd

(ej tätort) 7 506 7 347 7 334 7 252

Totalt

kommunen 29 256 28 634 28 358 28 416

Definition av tätort: En tätort ska ha sammanhängande

bebyggelse med högst 200 m mellan husen och

minst 200 invånare (källa SCB/FOLK01KT). 2010 ej

klar.

Andel av Ronnebys invånare respektive

kommunanställda som är utrikes födda eller

har utländsk bakgrund.

% 2006 2007 2008 2009 2010

Invånare utländsk

bakgrund 1 10,1 10,8 11,4 12,1 12,6

Invånare utrikes

födda 1

8,4 9,1 9,6 10,2 10,7

Invånare utrikes

födda 20-64 år 2 10,5 11,2 12,1 13,1 13,8

Kommunanställda

som är utrikes

födda 3

6,2 6,3 6,5 6,4 -

(Källa: 1 SCB, 2 Kommundatabasen endast åldersgruppen

20-64 år, 3 SKL avser endast månadsavlönade. Ett

års eftersläpning i statistiken.)

Vision 2020

Årets verksamhet

I budget 2010 gäller ”Vision 2020” som kommunens

övergripande mål. Nedan följer huvudrubrikerna

i ”Vision 2020”. Under varje

huvudrubrik finns kommentarer kopplade

till visionen som beskriver ett slags nuläge.

För fullständiga texter angående ”Vision

2020” hänvisas till budget 2010.

Ronneby är en attraktiv kommun speciellt

för barnfamiljer. Barn och ungdomars behov

av en trygg uppväxtmiljö och utvecklingsmöjligheter

är väl tillgodosedda.

I förskolan kommer fyra nya tjänster att inrättas

för att arbeta med barnens språkliga utveckling.

På sikt ska andelen förskollärare/barnskötare

uppgå till 75/25 procent.

5 specialpedagoger arbetar i varsitt rektorsområde

med förskolan och uppdraget, tidig

upptäckt – tidigt stöd. Andelen förskolärare/barnskötare

är ännu inte uppnått mål.

Konvertering av tjänster sker fortlöpande.

Stimulans till utbildning genom lokal överenskommelse

och lokala möjligheter till distansutbildning

genom Ronneby kunskapskälla.

En utredning om skolbibliotek pågår och

kommer att lägga ett förslag under 2010 med

satsning på skolbibliotek för att stärka läsandet

men också för att kommunens skolor ska

bli bättre på informationssökning och ny teknik.

Förskole- och grundskolenämndens och Biblioteks-

och kulturnämndens presidium har

tillsamman utrett frågan men utkastet/utredningen

är inte behandlat i nämnd.

Naturbruksgymnasiet skall ges förutsättningar

att utveckla sin skogsutbildning genom att

kommunens produktionsskogar ställs till förfogande

för skogsutbildningen.

Detta kommer att hanteras i den nya förvaltningsorganisationen

som planeras att träda i

kraft 1/6 2011.

Socialtjänstens resurser för utsatta barn skall

ökas, i första hand för barnens skull, men det

kan också på sikt innebära att kostnaderna för

dyra institutionsplaceringar minskas.

9


Socialtjänstens resurser har ökat i form av

två nyinrättade tjänster på öppenvårdsektionen.

En utbildningssatsning är pågående.

Redan nu tar vi emot barn, ungdomar

och familjer som behandlas utifrån bland

annat Intensiv hemmabaserad familjebehandling,

IHF.

Kostnaderna för institutionsvården har

ökat under 2010.

Ronneby kommun erbjuder attraktiva boendemiljöer

för alla. Välutvecklade kommunikationer

ger bland annat goda pendlingsmöjligheter.

Initiativ kommer att tas under 2010 för att

engagera näringsliv, ungdomar m.fl. för ett

långsiktigt arbete hur ”Kilenområdet” skall

kunna exploateras för bostadsbebyggelse med

hållbarhetsprofil.

Woodys flyttar ut från Kilenområdet sommaren

2011. Det blir startskottet för planeringen

av en ny hållbar stadsdel.

På östra sidan av Ronnebyhamn har det undersökts

om det i framtiden kan byggas attraktiva

flerfamiljshus. Svårigheterna är stora och diskussion

ska påbörjas under 2010 hur området kan

användas för turismsatsningar och rekreation.

Diskussioner om framtida användningen av

Östra Piren i Ronnebyhamn har pågått länge.

2011 påbörjas en ny planering för området

med inriktning marina och rekreation.

Vägen Risanäs-Saxemara ska breddas och

gång- och cykelbana ska anläggas.

Under 2010 har Trafikverket färdigställt

gång- och cykelvägen mellan Risanäs och

Saxemara samtidigt som ett antal kurvor

breddats. Kommunen finansierade halva utbyggnadskostnaden.

Detta innebär att det nu

finns separerad och belyst gång- och cykelväg

hela sträckan mellan Ronneby och Saxemara.

För att motverka äldres isolering ska inventering

ska ske i syfte att skapa nya mötesplatser

för äldre i olika bostadsområden. Det särskilda

boendet ”Skruven” kommer att förvandlas

till ett trygghetsboende.

Skruven har avvecklats och omvandlats till

trygghetsboende. Mötesplats har skapats på

prov inom trygghetsboendet för boendets hyresgäster

och äldre i närområdet. För projektet

och uppstart har anställts två värdinnor på

vardera 50 % tjänst.

Ronneby kommun präglas av en social och

etnisk integration samt demokrati och jämlikhet.

Ronneby kommun ska vara en kommun med

kulturell mångfald och det finns respekt för

olika människors åsikter, religioner, kön, sexuell

läggning, ålder och etniskt ursprung.

Fullmäktige ska under 2010 ta ställning till

en parlamentarisk utredning innehållande

förslag om hur kommunens verksamheter ska

ges förutsättningar att bli bättre i sitt integrationsarbete.

Ingen parlamentarisk utredningen har lagts

fram.

Ronneby kommun har en välutvecklad och

ändamålsenlig infrastruktur. Den har en

tydlig miljöprofilering och ingår i en större

regional helhet.

När det gäller kustzonen har beslut fattas om

utbyggnad av det kommunala VA-nätet till

Väbynäs. Detta kommer att genomföras un-

10


der 2010 (genom Ronneby Miljö & Teknik

AB).

VA-ledningen mellan Trolleboda och Väbynäs

färdigställdes under 2010.

Lämplig lokalisering för reservvattentäkt i

Bräkne-Hoby finns framtagen. Investeringar

kommer att göras i Eringsboda för att säkra

vattenförsörjningen.

Under 2010 har förslag till ny reservvattentäkt

tagits fram. Enligt plan ska brunnar borras

och ledningar till täkten anläggas under

2011.

Åtgärder för att förbättra dagvattensystemet i

centrala delar av Ronneby ska ske under de

närmsta åren (genom Ronneby Miljö & Teknik

AB).

Medel för projektering och byggande av dagvattendammar

finns i Miljötekniks investeringsbudget

för 2011.

Arbetet med att skydda värdefulla naturområden

ska fortsätta. En översyn av organisationen

ska genomföras kring förvaltningen av

kommunens skogsinnehav. De tätortsnära

skogarna med beaktande av skogens sociala

värden ska prioriteras. Detta ska ske i nära

samverkan med Skogsstyrelsen. Förslag

kommer att presenteras för bildandet av ett

kommunalt naturreservat i södra Brunnsskogen.

Kommunen har avsatt södra Brunnsskogen

som kommunalt naturreservat och arbetet

med iordningställande av informationsplatser,

grillplatser, stigar och leder mm har påbörjats

och färdigställs 2011. Kommunens

skogsinnehav, exklusive den tätortsnära skogen,

övertas av utbildningsnämnden från och

med 2011 enligt nya kommunala organisationen

som beslutades av KF december 2010.

Samarbete med Skogsstyrelsen sker alltid när

det gäller arbete i områden med höga naturvärden.

Vad gäller Göholm så är väl naturbruksgymnasiet

redan igång med samarbetet

där.

En översyn av kommunens behov av mark

inklusive skog samt fastigheter ska ge underlag

för ett strategiskt beslut som syftar till

frigörande av kapital för att minska låneskulden.

En långsiktig plan för detta ska arbetas

fram och beslutas under 2010.

Arbetet med utförsäljning av fastigheter enligt

beslutet har påbörjats under 2010. Jag

Förslag finns om vilka skogsfastigheter som i

ett första skede kan säljas.

Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle.

Näringslivet är fortsatt framgångsrikt och

kännetecknas av mångfald, kvalitet och

spetskompetens. Den goda ekonomiska utvecklingen

präglas också av begreppet

ekologisk hållbarhet.

Fokus ska läggas särskilt på en utveckling av

skärgårdsturismen. I detta ligger bl.a. utvecklingen

av Karön - Ekenäsområdet. I samarbete

med olika entreprenörer ska servicen i området

utvecklas.

Under året har arbetet med att utveckla

främst Karön- Ekenäsområdet fortsatt. Tillgängligheten

till området har ökat genom bla

fler parkeringar och tillgänglighetsåtgärder

vid nya Karöbåten. De senaste åren är det

främst gästhamnarna som uppvisat en positiv

utveckling med en markant ökning av antalet

båtar och gästnätter. Kontakter hålls med de

11


entreprenörer som driver verksamhet i området,

boende, länsstyrelsen och SLU Alnarp.

Satsningen påbörjad och fortlöper fortfarande.

Ett viktigt inslag i en ökad turismsatsning är

camping. Tillgängligheten till Torkö ska säkerställas.

Tillsammans med privata entreprenörer

kommer kommunen att underlätta

för att Rönninge ska kunna bli en viktig satsning

för turism.

Diskussioner pågår.

Högskoleetableringen i Ronneby var ett viktigt

inslag i den strukturomvandling som

Ronneby gått igenom. BTH kommer under

2010 att flytta från Ronneby. Då erfordras

fortsatta investeringar och satsningar avseende

högre utbildning och forskning i samarbete

med flera aktörer. Därför har medel avsatts

för uppbyggnad av ett LärCenter och ett

centrum för elektroniskt lärande (CELA).

Arbete med att bygga upp ett lärcenter, Ronneby

Kunskapskälla, pågår på Soft Center.

Verksamheten inriktas på eftergymnasial

vuxenutbildning. Målgrupper är medborgare,

företag och andra organisationer. Insatserna

delfinansieras med EU-medel. Lokaler som

BTH har lämnats har anpassats och utrustats

för den nya användningen.

I anslutning håller ett centrum för e-lärande

på att skapas, Cela. Även här får man EUanslag.

Cela genomförs i samarbete med övriga

kommuner i länet, Landstinget Blekinge

och Region Blekinge.

Under 2010 kommer resurser att avsättas

från kommunens sida för att möjliggöra satsningen

”Lärarlyftet”, kompetensutveckling

av lärare från förskoleklass till gymnasium

och ”förskollärarlyftet”.

Hela kommunen utvecklas och servicen är

god i våra olika kommundelar.

Centralortens betydelse för utvecklingen av

kommunen ska uppmärksammas. I samverkan

med de näringsidkare som är etablerade i

centrum ska torget utvecklas till en samlingsplats

såväl sommartid som vintertid.

Stadskärnans kvaliteter som platsen för möten

mellan människor, gamla såväl som unga

skall framhävas. Trafikhastigheterna ska

minskas och kontakterna med Ronnebyån

måste bli bättre i stadens centrala delar. Beslut

har tagits i kommunfullmäktige om en

flerårig satsning på stadsförnyelse.

Under 2010 har entreprenaden av etapp 1 och

2 ur stadsförnyelseprojektet startat vilket omfattar

ny trafikmiljö längs Strandgatan samt

nyanläggning av brygga i Ronnebyån. De

båda etapperna försenades av den tidiga vintern

och färdigställs under våren 2011. Parallellt

med pågående entreprenad har projektering

av nästkommande etapp, Prinsgatan,

påbörjats samt beslut fattats om utredning av

framtida torgutseende.

Under 2010 genomfördes extra försköningssatsningar

i Ronneby centrum för ca 900 tkr,

exempelvis renhållningsinsatser på lördagar,

nya sittbänkar, papperskorgar, blomsterlådor,

blomkorgar och trädbelysning.

Samarbetet med de landsbygdsgrupper och

lokala utvecklingsgrupper som finns ska utvecklas

ytterligare. Detta kommer bl.a. att ske

inom ramen för EU projektet ”Hjärtats

fröjd”.

12


Landsbygdsprojektet ”Hjärtats Fröjd”

genomförde många aktiviteter, bl.a. utbildning

i generationsväxling för småföretag, arbete

för närproducerad mat, en välbesökt företagsdag

i Belganet och deltagande i den

stora utflyttarmässan i Utrecht, Nederländerna.

Samtliga företagarföreningar i kommunen

genomförde också tillsammans den andra

upplagan av företagsdagen ”Ronneby NU”.

Den kommunala service som idag finns på

landsbygden och i de mindre tätorterna skall

behållas. Det innebär bl.a. att skolorna för de

yngsta barnen i de mindre tätorterna ska behållas

så länge det är pedagogiskt försvarbart.

Skolutredningen antogs hösten 2008 i kommunfullmäktige

och besluten har effektuerats

under 2009 och 2010.

Personalpolitik

Personalpolitiken ska syfta till att kommunen

kan behålla och rekrytera den personal som

behövs för att hålla hög kvalitet i kommunens

olika verksamheter. Kommunen ska uppfattas

som en attraktiv arbetsgivare. Löneskillnader

mellan manliga och kvinnliga yrkesområden

ska utjämnas.

Se under ”Personalbokslut”.

13


Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv kopplade till vision 2020

Ronneby kommun är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer.

Fritids- och turistnämnden Bokslut 2010

Mål

Barn och ungdomar som besöker fritidsgårdar eller

bevistar lov- och lägeraktiviteter eller andra arrangemang

ska känna sig trygga.

Styrtal

Andelen barn och ungdomar som uppger att de

känner sig trygga när de besöker fritidsgårdar eller

bevisar lov- och lägeraktiviteter ska vara minst 90

%.

Riktlinjer

Alla fritids- och föreningsgårdar samt alla sportanläggningar

ska vara lättillgängliga

Fritids- och turistenheten stödjer föreningar

och organisationer med särskilda

lov- och lägerbidrag som har aktiviteter

för icke föreningsansluten ungdom

sk ”pröva-på-aktiviteter” under

sport-, påsk-, höst- och jullov.

Fritidsledarna finns ”på stan” i samband

med ”högriskhelger” som nyår

och valborg som komplement till nattvandrare,

poliser och fältassistenter.

Kommunens sport-, simhallar och skolornas

gymnastiksalar är tillgängliga

för föreningslivet eller allmänheten

mellan 16:00 och 23:00 vardagar samt

mellan 07:00 och 21:00 på lördagar

och söndagar. I stort sett samma tider

gäller också för ishall och isbana.

Förskole- och grundskolenämnden Bokslut 2010

Mål

Plats i förskola erbjuds senast två månader efter 99% (99%)

anmält behov

Mål

Barn och elever ska trivas i förskola och skola

Styrtal

Andelen föräldrar som uppger att barnen trivs i

förskolan ska vara minst 95 %.

Andelen elever som trivs på sin skola ska vara

minst 95 %. Mätning sker i skolår 3, 6 och 9

och resultatet redovisas per skolår.

Riktlinjer

Personaltätheten i förskolan ska vara mellan 5,0 –

5,2 barn/årsarbetare .

96,4% (94,2%)

Åk 3:85,7% (93,7%)

Åk 6: 85,6% (91,5%)

Åk 9: 70,4% (83,8%)

5,24

14


Kommunstyrelsen Bokslut 2010

Mål Kostenheten

Kostenheten ska tillaga och servera näringsriktiga

och smakliga måltider. Andelen matgäster som

tycker att maten är god skall vara minst 75 %.

Riktlinje Informationsenheten

Kommunal marknadsföring ska bekräfta och

förstärka bilden av Ronneby som en attraktiv

plats för boende, arbete, studier och besök.

Näringsmässig uppföljning är genomförd.

Brukarundersökning ej genomförd

2010, ska genomföras 2011 (vartannat

år).

Infoenheten har i samspel med verksamheter

och bolag tagit fram flera

trycksaker och annonser som förstärker

bilden av kommunen som attraktiv

plats. Publicitet på konferenser och

mässor har haft liknande syfte.

Medborgarservice ska lämna en god vägledning

och annan service till allmänheten vid besök,

telefonsamtal och e-post.

Direktiv Kommunledningsenheten

Barn- och ungdomsstrategin ska implementeras

under första halvåret 2010.

Medborgarservice har fortsatt erbjuda

både externa och interna tjänster. Man

har svarat på frågor i telefon och från

besökare, organiserat vigslar, förmedlat

kontakter till andra i organisationen,

hållit i lokal- och bilbokning

m.m.

Under sista halvåret 2010 påbörjades

uppföljning av Barn- och ungdomsstrategin.

Uppföljningen ska, utifrån

strategins angivna mål, ge svar på vilka

strategier som implementerats i

nämndens verksamhet samt tillvägagångssätt/insatser

för detta. Redovisning

av framsteg och behov av utvecklingsområden

önskas även. Resultatet

av denna uppföljning sammanställd

för ett kommande Barnbokslut.

Omsorgsnämnden Bokslut 2010

Mål Äldreomsorgen

Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd

och trygghet för kommuninvånarna.

Styrtal

Minst 85 % av omsorgstagarna ska vara nöjda Mäts våren 2011

(Brukarundersökning).

Alla omsorgstagare ska ha genomförandeplan. Ej uppfyllt

Beslut om särskilt boende ska verkställas inom

tre månader.

Uppfyllt

Mål Handikappomsorgen

Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd

och trygghet för kommuninvånarna.

15


Omsorgsnämnden Bokslut 2010

Styrtal

Alla som ansöker om stödinsatser ska få beslut

97,1%. Ej uppfyllt

inom 90 dagar.

Minst 98 % av besluten ska verkställas inom 90 Ej uppfyllt

dagar.

Minst 75 % av de som ges stödinsatser ska ha 87,8%, målet uppfyllt

genomförandeplan.

Personer som har individuell plan ska öka jämfört

med föregående år.

Ej uppfyllt

Riktlinjer Äldreomsorgen

Omsorg ges i första hand i ordinärt boende enligt

kvarboendeprincipen.

Riktlinje följs

Personaltätheten i traditionella särskilda boenden

ska vara minst 0,5 tjänst per boende. Täthet 0,5

Personaltätheten i demensboenden ska vara

minst 0,75 tjänst per boende.

Täthet 0,75

Äldreboende och dagcentraler ska finnas i flera

kommundelar.

Riktlinje följs

Socialnämnden Bokslut 2010

Mål

Barns och ungdomars behov av stöd och hjälp sätts

i centrum vid alla hjälpinsatser som genomförs

inom socialtjänsten.

Styrtal

Alla barn som påbörjar insatser enligt metoden 1 av 4 barn har avbrutit insatsen

”Solrosgrupper” 1 ska fullfölja insatsen.

Minst 75 % av alla barn och ungdomar under

18 år där anmälan från sjukvård eller polis inkommer

ska tillsammans med sina föräldrar er-

66%, mål ej uppfyllt

bjudas samtal med fältsekreterare inom 14 dagar.

Alla barn/ungdomar som bevittnat våld i nära Målet uppfyllt

relationer och som kommer till socialtjänstens

kännedom ska, om det är lämpligt utifrån ålder

och mognad, erbjudas stöd enligt Trappanmodellen

2 .

Alla barnfamiljer som haft försörjningsstöd

mer än nio månader ska erbjudas en särskild Målet ej nått

genomgång av barnens ekonomiska situation.

Barn och ungdomars nätverk ska göras delaktiga

i den hjälp de behöver. Minst sex familjerådslag

3 ska

Inga rådslag genomförda

genomföras.

1 Solrosgrupper: Metod där barn till missbrukande föräldrar får möjlighet att i grupp bearbeta de upplevelser som

följer av att växa upp i ett hem där missbruk förekommer.

2 Trappansamtal: Metod där barnet tillsammans med handläggare ges möjlighet att prata om och bearbeta sina

upplevelser.

3 Familjerådslag: Metod i utrednings- och behandlingsarbete där barnets/den unges nätverk deltar, t ex familj,

skola, släkt, kompisar.

16


Socialnämnden Bokslut 2010

Direktiv

Insatser för barn och unga ska i första hand erbjudas

via verksamhetens interna öppenvård.

Följs

Barn och ungdomars genomsnittliga vårdtid vid

institutionsplacering ska följas upp.

Samtliga barnavårdsutredningar och uppföljningar

ska göras enligt BBIC (Socialstyrelsens

Följs

utredningsverktyg ”Barns behov i centrum”).

Tekniska Nämnden Bokslut 2010

Mål Parkenheten

Skapa park- och naturupplevelser som ger ett mervärde

för de boende och som ökar kommunens atnarna

medelbetyg till hur nöjd man är

I mätning från 2009 ger 22% av invåtraktionskraft.

Minst 80 % av invånarna ska uppleva

kommunens parker och planteringar som bra el-

grönområden och strövområden. 73%

med kommunen vad gäller parker,

ler mycket bra.

ger omdömet högt betyg.

Ronneby kommun präglas av social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet.

Fritids- och turistnämnden Bokslut 2010

Riktlinjer

Kommunens anläggningar såväl som föreningsdrivna

anläggning som får kommunalt bidrag ska

vara tillgängliga för alla.

Direktiv

Särskild uppföljning ur jämställdhetsperspektiv ska

ske hos föreningar som får bidragsstöd

Förskole- och grundskolenämnden Bokslut 2010

Mål

Arbetet med värdegrundsfrågor har en naturlig

plats i det vardagliga arbetet i förskola, fritidshem

och grundskola.

Styrtal

Andelen elever som känner sig retade eller mobbade

i skolan ska var 0 %. Mätning sker i skolår 3, 6

och 9 och resultatet redovisas per skolår.

Kommunens sport-, simhallar och skolornas

gymnastiksalar är tillgängliga

för föreningslivet eller allmänheten

mellan 16:00 och 23:00 vardagar samt

mellan 07:00 och 21:00 på lördagar

och söndagar. I stort sett samma tider

gäller också för ishall och isbana.

2009 genomförde verksamhetschefen

på uppdrag av Fritids- och turistnämnden

en undersökning av hur jämställdheten

ser ut när det gäller idrotten i

kommunen. En ny undersökning bör

planeras in 2011.

Åk 3: 4,4% (3,8%)

Åk 6: 1,7% (1,6%)

Åk 9: 8,8% (3,8%)

17


Kommunstyrelsen Bokslut 2010

Mål Informationsenheten

En kommunal taltidningen som förmedlar lokal

samhällsinformation till personer med synnedsättning

eller annat läshandikapp ska ges ut varje

vecka.

Styrtal

Antalet läsare ska vara 50 eller fler

Minst 75 % av dem ska ha en positiv attityd till

tidningen

Tidningen har getts ut enligt plan. Enstaka

nummer har varit sammanslagna

till dubbelnummer.

Antalet läsare var vid årsskiftet 48.

Nästan alla som besvarade en utskickad

enkät uppskattade tidningen.

Mål Kommunledningsenheten

Minst 75 % av kommunplacerade flyktingar ska

inom tre år från mottagandet inte vara försörjda via

kommunens försörjningssystem, varav minst 50 %

ska försörja sig genom eget arbete.

Riktlinjer Informationsenheten

Samtliga kommunens blanketter ska tillhandahållas

i Medborgarservice. Också andra institutioners

blanketter ska i görligast mån tillhandhållas.

Riktlinjer Kostenheten

Alternativa rätter ska erbjudas inom omsorgs- och

skolverksamheten av medicinska, religiösa eller etniska

skäl.

Direktiv Personalenheten

Mångfaldsplanen ska vara reviderad senast

2010-12-31.

Översyn av det personalpolitiska programmet

ska vara genomförd senast 2010-12-31.

Under 2007 togs 73 personer emot i

kommunen. Av dessa har 14 personer

avflyttat. Av de resterande 59 personerna

försörjer sig idag 40 stycken

(68%) genom eget arbete.

Kommunens alla blanketter och

många från andra myndigheter har

kunnat nås via medborgarservice.

Alternativa rätter erbjuds dem som

önskar det av nämnda skäl.

Har inte reviderats

Översyn ej genomförd.

Direktiv Kommunledningsenheten

Motioner och medborgarförslag ska besvaras inom

sex månader.

Vid årets utgång kvarstod 13 motioner

och 4 medborgarförslag äldre än 6

månader. För totala volymer hänvisas

till tabell på sidan 59.

18


Socialnämnden Bokslut 2010

Mål

Människor med behov av försörjningsstöd ska ges

den hjälp och det stöd som ökar deras möjlighet att

uppnå egen försörjning. Ungdomar som står långt

ifrån arbetsmarknaden ska särskilt uppmärksammas.

Styrtal

Minst hälften av hushållen ska vara självförsörjande

sex månader efter att biståndsperioden 61%, målet nått

inletts.

Minst 80 % av ungdomarna ska vara i sysselsättning

tre månader efter att biståndsperioden

71%, målet ej nått

inletts.

Mål

Människor med beroende- eller missbruksproblem

ska den ges hjälp och det stöd som ökar deras möjlighet

att uppnå ett liv utan missbruk.

Styrtal

Sex månader efter avslutad behandling ska

minst 50 % vara drogfria.

Antal vårddygn för institutionsplacerade vuxna

ska minska med 300 dygn i förhållande till föregående

år.

Mål

Alla människor som utsatts för våld i nära relationer,

och som socialtjänsten får kännedom om, ska

erbjudas någon form av stödkontakt och/eller

skyddat boende.

Mål

Alla hemlösa som söker bostad hos socialtjänsten

ska erbjudas ett tillfälligt boende.

73%, målet uppfyllt

Minskning 244 dygn, målet ej uppfyllt

Målet uppnått

Samtliga nämnder Bokslut 2010

Mål

Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

Minst 80 % av de tillsvidareanställd

ska tycka att de kan rekommendera kommunen

som arbetsgivare.

Genom ett aktivt förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor

och med tidiga rehabiliteringsinsatser

ska sjukfrånvaron minska. Utvecklingen

av den totala sjukfrånvaron ska redovisas

med 2004 års sjukfrånvaro som utgångspunkt

och framåt.

Riktlinjer

Personalsammansättningen avseende utländskt

ursprung ska spegla kommuninnevånarnas

sammansättning.

6 personer har ej erbjudits tillfälligt

boende

Resultat av under året genomförda

psykosociala arbetsmiljöundersökningar

indikerar att målet inte

är uppnått.

Se separat redovisning

Uppgifterna registreras inte i PAsystemet.

Personalchefen föreslår att

målet tas bort. Dels för att uppgifterna

19


Samtliga nämnder Bokslut 2010

inte går att finna och för att målet som

det är utformat riskerar befästa tankesätt

och indelning av arbetstagare i

olika grupper som t.ex. vi och ”dom”.

Det ska inte förkomma några osakliga löneskillnader

mellan kvinnor och män som utför

arbete som är att betrakta som lika. Det ska heller

inte finnas några osakliga löneskillnader

mellan kvinnligt respektive manligt dominerade

grupper som utför arbete som är att betrakta

som likvärdiga.

Löneanalys år 2009-2010 visar att de

löneskillnader inom kommunen som

har uppmärksammats har varit sakligt

grundade. Statistikutdrag efter genomförd

löneöversyn år 2010 visar att arbetsgivaren

inom vissa yrkesgrupper

behöver analysera dem vidare och i

likhet med löneanalysen 2009-2010

klarlägga om de är sakliga eller osakliga.

Det handikappolitiska målet om tillgänglighet

måste uppfyllas vid all planering och vid alla

åtgärder som vidtas.

Vid om- och tillbyggnad ser man på

tillgängligheten i och utanför byggnade,

inte bara för personer som använder

rullstol utan även för andra funktionsnedsättningar.

Alla medarbetare i Ronneby kommun ska ha

lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter

oavsett hudfärg, etnisk och kulturellt ursprung,

trosbekännelse, kön, funktionsnedsättning eller

sexuell läggning.

Direktiv

Protokoll ska, i normalfallet, vara publicerat på

webben senast åtta arbetsdagar efter sammanträde.

Anställningsvillkor, lagar och avtal

och kommunala centrala eller lokala

kollektivavtal, bestämmelser jämte

riktlinjer som t.ex. policys är köns och

diskrimineringsneutrala.

.

Direktivet är uppfyllt.

Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur och en tydlig miljöprofilering

och ingår i en större regional helhet.

Kommunstyrelsen och Förskole- och grundskolenämnden

Mål Kostenheten och Förskole- och grundskolenämnden

25 % av livsmedelsinköpen ska vara ekologiskt odlade/framställda.

Bokslut 2010

Andelen Eko-inköp var 2010 14,5%.

20


Tekniska Nämnden Bokslut 2010

Mål Gatuenheten

Beläggningsunderhållet av kommunens gator

ska hållas på en sådan nivå att återinvesteringsytan

uppgår till lägst 3,8 % av totala beläggningsytan/år.

7,0%

Besparing av energi på gatubelysningsnätet Mätning görs fr o m 2011.

med minst 15 % av årsförbrukningen/investerad

anläggning jämfört med föregående

år.

Samtliga nämnder Bokslut 2010

Mål

Utsläppen av fossil koldioxid ska till år 2012 minska

med minst 113 kg per år och invånare och 2012 2008: 2 833 kg/inv

2007: 3 307 kg/inv

ska det inte vara mer än 2700 kg/invånare (3600 (se Miljöbokslut)

kg/invånare år 2004).

Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet inklusive turism är fortsatt framgångsrikt

och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda ekonomiska

utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet.

Biblioteks- och kulturnämnden Bokslut 2010

Mål

Antalet biblioteksanvändare och biblioteksbesökare

ska öka jämfört med föregående år.

Antalet utlån ska öka jämfört med föregående

år.

Under 9 veckor var huvudbiblioteket

stängt, vilket delvis kan förklara att

målen inte nås.

21


Förskole- och grundskolenämnden Bokslut 2010

Mål

Alla barn ska kunna läsa flytande senast vid utgången

av åk

84% (85%)

3.

Mål

Alla barn ska vara godkända i alla tre ämnena,

svenska, matematik och engelska i de nationella

ämnesproven i åk 5.

Mål

Kommunens skolor ska klara sitt uppdrag väl i förhållande

till de nationella målen.

Styrtal

Andelen elever med fullständigt betyg (16 ämnen)

för åk 9 ska vara minst 80 %.

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan

ska vara minst 90 %.

Meritvärdet för åk 9 ska uppgå till SALSAvärdet,

skolvis och kommunvis. Skillnader

mellan pojkars och flickors resultat ska minska.

Riktlinjer

Lärartätheten i grundskolan ska vara mellan

7,96 – 8,47 lärare per 100 elever i genomsnitt.

Anslaget till läromedel (pedagogiskt mtrl/elev)

ska ligga på genomsnittet för riket, f.n. ca

3 000 kr per elev.

Sv: 82% (83%)

Ma: 92% (87%)

Eng: 79% (85%)

70,2% (74,3%)

83,2% (90,5%)

Salsavärdet för Ronneby uppgick till

202 (206). Ronnebys kommunala skolor

nådde meritvärdet 195 (189). Meritvärdet

för flickor i Ronnebys kommunala

skolor var 203 (205) och för

pojkar 187 (174). Genomsnittet för

kommunala skolor i riket var 206

(207) och för samtliga rikets skolor

209 (210).

8,31 (inkl SvA 9,0 tjänster)

2 093 kr/elev per år i Ronneby

3 200 kr/elev per år i riket

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bokslut 2010

Mål

Jämförelsetalen för varje program ska vara lika Ronneby 13,9 2010 (13,7; 2009)

med rikets eller högre.

Knut Hahn 14,2 2010 (13,7; 2009)

Naturbruk 12,0 2010 (13,7; 2009)

Riket 14,0 2010 (14,1; 2009)

(Källa: Siris)

Kommunstyrelsen Bokslut 2010

Mål Kommunledningsenheten

Befintliga företag ska trivas i kommunen och Ronneby

kommun ska vara en attraktiv etableringsort

för nya företag.

22


Kommunstyrelsen Bokslut 2010

Styrtal

2012 ska Ronneby ligga på den övre halvan i Mäts 2012

Svenskt Näringslivs mätning avseende företagens

samlade omdöme om företagsklimatet.

Nyföretagande ska öka med 3 % om året till

2011 (från 2007 års nivå).

Antalet kvinnliga företagare ska öka med 10 %

till 2011 (från 2007 års nivå).

Minst 100 företag ska besökas per år.

En informationsdag för företagare organiseras

årligen.

Ej uppfyllt. Mellan 2009 och 2010

ökade nyföretagande med +1,9 %, under

finanskrisen mellan 2008 och 2009

-3,3 %, och mellan 2007 och 2008

+1,7 %, enligt Nyföretagarbarometern.

Mäts 2011

Uppfyllt. 100 företagsbesök och träffar

genomförda 2010.

Företagsmässan Ronneby NU genomförd,

liksom upphandlingsmöten.

Minst 10 frukostmöten och andra företagsträffar

ska genomföras.

Antalet elever som driver UF-företag ska öka

med 200 % (från 2007 års nivå).

Turismen (mätt i antalet gästnätter) ska öka

med 10 % till 2010 och med 15 % till 2012

(från 2007 års siffra 95 785 gästnätter)

Ronneby ska ligga i topp 20 % bland Sveriges

kommuner i turistrankingen 2010 och topp 10

% år 2012 enligt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare

(SHR).

Öka omsättningen i handeln med 10 % i fast

prisläge till 2011 (från 2007 års siffror enligt

Handelns Utredningsinstitut HUI)

Fem företagsetableringar i Sörbydal fram till

2011.

Fyra företagsetableringar till 2012, varav hälften

på landsbygden.

Etablering av fem energi/miljöteknikföretag

fram till 2012.

Riktlinje Informationsenheten

Vid Ronneby Lärcenter ska rådgivning, kanaler och

mötesplatser för lärande, framförallt nätbaserat,

växa och utvecklas vidare.

10 frukostmöten genomförda.

Uppfyllt: 10 elever 2007/2008 till 35

elever 2010, motsvarande 250 %.

Uppgifter saknas

Rankingen med 2010 års siffror kommer

hösten 2011. 2009 ligger Ronneby

på Plats 97, vilket motsvarar topp

34%.

Mäts 2011

Mäts 2011. 2010 har tre företag skrivit

avtal.

Mäts 2012

Mäts 2012

I juli månad började Ronneby lärcenter

(Kunskapskällan) installera sig i

lokaler på Soft Center som BTH just

lämnat. Arbetet med att bygga upp

verksamheten fortsatte sedan under

resten av året. Kunskapskällan fick

tillgång till projektmedel från Tillväxtverket

som växlade upp kommu-

23


Kommunstyrelsen Bokslut 2010

nens budgeterade medel.

Tekniska Nämnden Bokslut 2010

Mål Bygg- och fastighetsenheten

Energibesparing med minst 4 % (880 tkr) i kommunens

fastigheter. Utgångspunkt är 2008 års utfall efter justering gjorts för prishöjningar

Energibesparingen beräknas till 5,4%

med då gällande förutsättningar såsom taxor och och medeltemperatur.

medeltemperatur.

Samtliga nämnder Bokslut 2010

Mål

Elförbrukningen per invånare ska minska med Förbrukning per invånare:

minst 10 % till år 2012 jämfört med år 1995. År 1995: 13 807 kWh

2012 ska elförbrukningen inte överstiga 12 400 2004: 16 427 kWh

kWh per invånare, vilket innebär att elförbrukningen

ska minska med 500 kWh/invånare och år (räk-

2008: 16 106 kWh

nat från 2004).

Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar.

Fritids- och turistnämnden Bokslut 2010

Mål

Samarbetet med föreningar ska utökas i syfte att ge På föreningsgårdarna i Backaryd,

barn och ungdomar möjlighet till meningsfull fritidssysselsättning

i hela kommunen.

Hoby har vi fritidsledare på plats en

Eringsboda, Johannishus och Bräkne-

Styrtal

gång per vecka och ort för att stödja

Minst 50 föreningsträffar ska genomföras. samhällsföreningarnas ungdomsverksamhet.

Fler än 50 föreningsträffar har

genomförts.

Kommunstyrelsen Bokslut 2010

Mål Informationsenheten

Den nätbaserade kommunikationen mellan kommunens

verksamheter och medborgare/företag ska årets SKL-mätning de 22 % bästa av

Kommunens webbplats tillhörde vid

utvecklas vidare. I SKLs årliga kvalitetsmätning av alla undersökta. Arbete med att bygga

kommunens webbplatser ska Ronneby tillhöra de om den inleddes 2010. En ny webbplats

ska vara klar sommaren bästa 20 procenten.

2011.

Mål Kommunledningsenheten

Kommunen ska driva minst ett större landsbygdsinriktat

Leader-projekt samt delta i minst två regionala

EU-finansierade projekt.

Uppfyllt. Ronneby kommun delar i

Leaderprojektet ”Hjärtats Fröjd” och

Regionalfondsprojekten ”Innovativa

Blekinge”, ”Avknoppning Sydost”,

”Blekinge Intäktsbas” m.fl.

24


Riktlinjer Informationsenheten

Utveckling av e-tjänster på nätet ska fortlöpa

Infoenheten introducerade under året

en möjlighet för kommunens förvaltningar

att använda e-legitimation för

att nå e-tjänster. Funktionen togs i

bruk för medborgarförslag och politiska

motioner. Sådana kan nu skickas in

digitalt efter att ha undertecknats med

e-leg.

Samtliga nämnder Bokslut 2010

Mål

90 % av de medborgare som skickar in en enkel

fråga via e-post ska få svar inom 2 dygn.

90 % av de medborgare som tar kontakt med

kommunen via telefon för att få svar på en enkel

fråga ska få kontakt med en handläggare.

100 % av medborgarna ska uppfatta att de får 74% (63%)

ett gott bemötande vid kontakt med kommunen.

Riktlinjer

Kommunen ska lämna en god service och god vägledning

till allmänheten vid besök, telefonsamtal

och e-post.

73% av medborgarna har fått svar

inom 2 dygn

65% har fått kontakt med handläggare

Se kvalitetsredovisning på sida 40-41.

Beredningar

Folkhälsoberedningen

I Ronneby kommun genomförs en rad folkhälsoinsatser

inom ramen för de ordinarie

verksamheterna. Folkhälsoplan 2008-2012

ligger till grund för folkhälsoberedningens

årliga verksamhet samt anger inriktningen

för det lokala folkhälsoarbetet som ska bedrivas

inom kommunen. Under 2010 har

kommunens folkhälsoarbete fokuserat på

att förverkliga och utveckla åtgärder som

inbegrips i planen samt följa dessa.

Satsningar på föräldrastöd och att utveckla

skolan som en hälsofrämjande arena har

fortsatt under 2010. Utbildning av personal

inom förskola och skola i föräldrastödsmetoden

Active Parenting samt metoden

SET (social och emotionell träning)

genomfördes i början av året.

Utbildade kvinnofridsinstruktörer har under

2010 erbjudits vidareutbildning och

nätverksträffar. Syftet var att underhålla

den kunskap som förvärvades under kvinnofridsinstruktörsutbildningen

samt att utveckla

fortsatt arbete med frågorna i den

egna verksamheten. För att möjliggöra integrering

av frågorna i alla kommunens

verksamheter har förslag till en kommunövergripande

handlingsplan utarbetats mot

våld i nära relationer, för Ronneby kommuns

samtliga nämnder och verksamheter.

Arbetet med planens insatser påbörjas efter

att politiskt beslut tas under 2011.

Folkhälsoberedningen genomförde under

2010 en inventering av pågående drogförebyggande

åtgärder i Ronneby kommun.

Syftet var att inventera förebyggande insatser

samt samverkansformer på området för

att finna förslag till utveckling och effekti-

25


vare drogförebyggande arbete i Ronneby

kommun. Inventeringen utmynnar i förlag

som bygger på inventeringens resultat, vilka

ska utgöra en grund för fortsatt arbete

på området.

För att idrott ska bedrivas i en tobaks-, alkohol-,

narkotika- och mobbingsfri miljö

har ett samarbete med SISU idrottsutbildarna

inletts under 2010. Samtliga idrottsföreningar

erbjuds utbildningssatsningen

”Världens bästa idrott”.

Utbildning i ”Alkohol- och drogpolicy”

samt ”Det svåra samtalet” för kommunens

chefer har påbörjats under 2010.

Hälsans stig i Ronneby har under året restaurerats

och omlagts. Detta har skett i

samarbete med Hjärt- och lungsjukas riksförbund.

Under 2011 kommer kommunens folkhälsoarbete

att följa folkhälsoplanens planerade

insatser för 2011 samt följa och utveckla

pågående insatser.

Lokala brottsförebyggande rådet

(Brå)

För att organisera ett brottsförebyggande

engagemang lokalt finns i Ronneby kommun

ett lokalt brottsförebyggande råd.

Polisen genomför årliga trygghetsmätningar

i Blekinge. Inför 2010 har lokala brottsförebyggande

rådet beslutat att kommunens

trygghetsmätning ska brytas ner i fem områden,

Ronneby tärtort, Kallinge, Norra,

Västra, Sydöstra. Kommunen är även medfinansiär

till trygghetsmätningarna. Trygghetsmätningen

för 2010 har presenterats i

Kommunfullmäktige.

Under 2010 genomfördes, i regi av lokala

brottsförebyggande rådet, två trygghetsvandringar

i kommunen. Trygghetsvandringarna

genomfördes i områden där behovet

ansågs som störst. Val av områden

baseras på trygghetsmätningen och aktuell

brottsstatistik från polisen.

Samverkansavtalet mellan Polismyndigheten

i Blekinge och Ronneby kommun

har följts upp och redovisats under 2010.

På grund av pågående utvecklingsarbete

av rådande samverkansavtal har avtalsperioden

förlängts till 2011-06-29.

Lokala brottsförebyggande rådet har under

året verkat för att skapa dialog om

trafiksäkerhet med kommunens samhällsföreningar.

Rådet har bidragit med ett

brottsförebyggande och trygghetsskapande

perspektiv i planen för centrumutveckling.

Ett kommunövergripande operativt nätverk

för korta kontaktvägar vid trygghetsoch

säkerhetsfrågor har bildats under

året. Syftet är att genom samverkan förebygga

och minska sociala problem.

Att informera kommuninvånarna om

brottsförebyggande och trygghetsskapande

arbete samt grannsamverkan kommer

att lyftas under 2011. Att stimulera till ett

ökat antal vuxna i ungdomsmiljöer genom

nattvandrarverksamhet kommer

även att prioriteras.

Verksamheter, bolag, mm

Nedan följer en sammanfattning av det

ekonomiska utfallet för ”kommunkoncernen”.

Särskilda redovisningar av respektive

nämnders verksamheter, verksamhetsmål

för god ekonomisk hushållning

och ekonomi presenteras på sidorna 58-

83.

Särskilda redovisningar för andra juridiska

enheter ingående i ”kommunkoncernen”

redovisas på sidorna 84-91.

26


Kommunens ekonomi

Ekonomiskt utfall –

Kommunkoncernen

Kommunkoncernen redovisar för 2010 ett

resultat på 22,1 (29,9) mkr. Omsättningen

uppgick till 1.906 (1.829) mkr. Skatteintäkter

och generella statsbidrag utgjorde

66,5% av kommunkoncernens omsättning.

30

10

-10

-30

-1

5 13 2

9

24

2

-26

30 22

2001 2003 2005 2007 2009

Diagram: Årets resultat (mkr) i kommunkoncernen.

AB Ronneby Industrifastigheter redovisar

ett positivt resultat om 3,2 (3,8) mkr.

Nettoomsättningen ökade med 6,8% och

uppgick till 66,7 mkr. Vakansgraden har

minskat från 9,7% till 7,9%. ABRI har haft

som finansiell målsättning att återställa

fritt eget kapital till lägst 30 mkr. 2009

uppnåddes det målet. Vid 2010 års bokslut

uppgick det fria egna kapitalet uppgick

till 35,4 mkr.

AB Ronnebyhus nettoomsättning ökade

med 0,3% till 156,3 mkr. Bolaget redovisar

ett resultat på -7,8 (-0,3) mkr efter dispositioner.

Ökad vakansgrad 9,8 (8,5) är en av

orsakerna till resultatet. Bolaget har även

gjort nedskrivningar om 10,2 mkr.

Ronneby Miljö och Teknik AB visar ett

resultat om -2,4 (1,6) mkr efter bokslutsdispositioner.

Rörelsegrenarna vatten &

avlopp och IT-bredband uppvisar negativa

resultat. Övriga verksamhetsgrenar

uppvisar positiva resultat. Verksamheten

vatten & avlopp har i bokslutet avsatt

medel för eventuella skadeersättningar

med anledning av de översvämningar

som skedde under 2010. Bolaget har byggt

färdigt vattenledning mellan Kallinge och

Ronneby vilket ger reservkapacitet mellan

orterna. Elnät har bl a bytt ut ett ställverk

och i Fjärrvärme har panncentralen i

Häggatorp byggts ut med ny brikettpanna.

Bredband dras med underskott men en

resultatförbättring har skett sedan föregående

år. Verksamheten IT-bredband

kommer att vara i behov av aktieägartillskott

under de närmaste åren. För 2011

beräknas tillskottet uppgå till 1,5 mkr.

Ekonomiskt utfall –

Kommunen

Kommunen redovisar ett resultat på

+24,1 (+22,1) mkr. Budgeterat resultat för

2010 var efter justeringar 7,9 mkr, dvs en

positiv avvikelse med 16,2 mkr. 2010 års

överskott motsvarar 1,9% av skatteintäkter

och den kommunalekonomiska utjämningen.

Omsättningen uppgick till 1.516

(1.454) mkr. Ökningen från året innan var

4,3%.

20

10

0

-10

-20

-30

1

19

-3

-25

22 24

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Diagram: Resultat II (mkr), d v s resultat före extraordinära

poster.

27


20

10

0

-10

-20

-30

4

19

-3

-25

22 24

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Diagram: Resultat III (mkr).

Utdebiteringen av kommunalskatt har

varit 22,04 (22,04) %.

Sammantaget gav skatteintäkter och

statsbidrag en positiv avvikelse mot budget

på 15,8 mkr. Skatteintäkterna gav

+19,5 mkr medan statsbidragen gav -3,7

mkr. I statsbidragen inkluderas här även

kommunal fastighetsavgift och LSS.

2009 års slutavräkning för skatteintäkter

innebär en positiv justering med 0,7 mkr i

2010 års resultat.

SKL bedömer i februari 2010 att skatteunderlaget

2010 kommer att öka med

1,8%. Med denna bedömning av skatteunderlaget

blir prognosen för 2010 års avräkning

+492 kronor per invånare 1.11

2009. För Ronnebys del medför detta en

positiv preliminär slutavräkning med 13,0

mkr, vilken är hänsyn tagen till i 2010 års

resultat.

Centrala konton uppvisar en budgetavvikelse

med +21,1 mkr, medan nämnderna

redovisar -4,9 mkr. De centrala kontonas

överskott har huvudsakligen uppkommit

genom högre skatteintäkter och

statsbidrag än beräknat samt lägre finansiella

kostnader. På centrala konton har

även en nedskrivning om 20,4 mkr motsvarande

utebliven ersättning enligt dom

i Tingsrätten för Vidablick gjorts.

Medel avsatta för 2010 års lönerevisioner

gav ett underskott om 0,2 mkr.

Semesterlöneskulden har under året

ökat med 1,1 mkr (0,4 mkr). Semesterlöneskuldens

ökning var mindre än budgeterat

vilket gav en positiv budgetavvikelse

med 2,6 mkr. Pensionsutbetalningarna

inkl särskild löneskatt ger en negativ

budgetavvikelse med 0,6 mkr.

Nämnderna redovisar nettokostnader

som ger ett underskott jämfört med budget

med -4,9 mkr (-0,39% av nettokostnaden).

Eftersläpningar i investeringsverksamheten

ger ett överskott i kapitalkostnaderna

på 5,9 mkr.

Förskole- och grundskolenämnden,

med en nettokostnad på 398,4 mkr, redovisar

en negativ budgetavvikelse på 11,8

mkr (-3%). Huvuddelen av underskottet

beror på anpassningskostnader till följd

av minskat antal elever i kommunala skolan.

I avstämningen mot balanskravet för

år 2009 reserverades 5 mkr för ändamålet.

Utfallet blev 6,5 mkr. Ökade kostnader för

fristående skolor är den andra stora förklaringen

till underskottet.

Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden

redovisar ett budgetunderskott

på 1,8 mkr (-1,5%). Den största orsaken är

mindre interkommunala intäkter än budgeterat.

Omsorgsnämnden redovisar en positiv

budgetavvikelse på 8,7 mkr (+2,3%). Förklaringen

till överskottet är främst lägre

personalkostnader i särskilda boenden

samt att man inte behövt använda sin

budgetreserv.

Socialnämnden redovisar ett budgetmässigt

underskott på 4,8 mkr

(-5,4%). Under 2010 erhöll nämnden ett

tilläggsanslag om 6 mkr till sin budget.

Företrädesvis är det kostnader för institutions

vård som överskrider budget.

Tekniska nämnden redovisar en budgetavvikelse

på -3,7 mkr (-4,6%). Eftersläpningar

i investeringsverksamheten

har skapat överskott i kapitalkostnaderna

med 2,4 mkr. Nämndens kostnader för

energi och snöröjning har dock ökat kraf-

28


tigt under den senare delen av 2010, vilket

är huvudförklaringen till underskottet.

Kommunstyrelsen redovisar +6,1 mkr.

Bl a ger lägre kostnader för anpassningsverksamheten

och arbetsmarknadsåtgärder

överskott. Kostenheten redovisar

dock ett underskott om 1,2 mkr, främst

beroende på dyrare livsmedel och en

ökande andel ekologiska livsmedel.

Avstämning mot kommunfullmäktiges

finansiella mål

• Resultatmål 2010: +2%. Utfall

+1,9% (+1,8%). Resultatmålet är

inte realiserat, dock bättre än

budgeterat med 0,6%.

• Kommunens nettolåneskuld får

öka till maximalt 615 mkr under

perioden 2008-2012. Vid utgången

av 2012 ska skulden vara maximalt

530 mkr. Avstämningen per

2010-12-31 ger en nettolåneskuld

på 481 mkr (463 mkr). Med hänsyn

tagen till investeringsplan och

förslag till kompletteringsbudget

så bör målet nås.

• Kommunen ska verka för att realisera

tillgångar som inte bedöms

vara av intresse ur ett verksamhetsperspektiv

eller av annat strategiskt

intresse att behålla. Under

2010 har tillgångar sålts med en

realisationsvinst om 4,8 mkr.

• Volymen på investeringsutgiften

ska över tiden ligga i paritet med

avskrivningarnas storlek. 2010

uppgick investeringsutgiften till

146 mkr jämfört med avskrivningarna

om 65 mkr rensat för

nedskrivning, dvs över målet.

Målet ska dock ses över tid.

• Investeringsvolymen ska under

perioden 2008-2012 inte överstiga

450 mkr. Med 2010 års utfall inkl

förslag till kompletteringsbudget

och gällande investeringsplan beräknas

investeringsvolymen för

perioden uppgå till 482 mkr.

• Kapitalkostnadens andel av skatteintäkter

och statsbidrag ska vara

högst 8,5%. Utfallet för 2010 ger

en nivå som understiger taket;

6,7%.

• Kommunens eget kapital ska under

perioden 2008-2012 ej reduceras

i förhållande till i ansvarsförbindelsen

upptagna pensionsförpliktelser.

För åren 2008-2010 är

målet nått då upptagna pensionsförpliktelser

minskat 2,5% medan

det egna kapitalet ökat med 9% .

Målet gäller dock hela perioden

2008-2012.

Avstämning mot Balanskravet

Balanskravet regleras i kommunallagen 8

kap 5§ innebärande att ett negativt resultat

ska regleras och det redovisade egna

kapitalet ska återställas inom de närmast

följande tre åren.

Sedan 2001 har det egna kapitalet stärkts

med 69 mkr.

Kommunens resultat i förhållande till balanskravet:

Resultat III

Realisationsresultat mark/fastigheter

Justerat resultat innan reservationer

Reservation i 2009 års balanskravsavstämning

avseende kostnader för personalreduktion,

anpassning till KF:s

styrtal *

Justerat resultat

24,1 mkr

-4,8 mkr

19,3 mkr

5,0 mkr

24,3 mkr

För åren 2011-2013 budgeteras överskott

om 0,5 mkr. Sedan planen antogs visar

skatteunderlaget på en något starkare utveckling

än som antogs i budgetarbetet.

Kommande information i regeringens

vårproposition, nya skatteunderlagsprognoser,

mm kan föranleda Kommunstyrelsen

att bereda ärenden om eventuella

revideringar i gällande budgetplan i sam-

29


and med behandling av uppföljningsrapporten

för tertial 1 2011.

föreslås 47 mkr i kompletteringsbudget

för 2011.

Pensioner

Kommunens pensionsåtagande för anställda

redovisas enligt nedanstående.

Pension intjänad före 1998, men ännu ej

utbetalad, redovisas i enlighet med kommunal

redovisningslag som ansvarsförbindelse.

De årliga utbetalningarna redovisas

som kostnad i resultaträkningen.

I balansräkningen avsätts förmånsbestämd

pension intjänad efter 1998. Den

förmånsbestämda pensionen avser intjänande

på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

Vidare erhåller de anställda ett pensionsintjänande,

avgiftsbestämd del, som

var och en har att placera. Årets intjänande

kostnadsförs och bokförs i balansräkningen

som kortfristig skuld. Utbetalning

sker i mars året efter.

Ansvarsförbindelsen (avseende pension

intjänad före 1998) minskade med 3,9%

(+1,4%) till att inkl särskild löneskatt uppgå

till 613 mkr (638 mkr).

2010 uppgick pensionsutbetalningarna

(inkl särskild löneskatt) som redovisas

över resultaträkningen till 27,7 (26,8) mkr.

Avsättningen i balansräkningen har inklusive

särskild löneskatt ökat med 5,4

mkr till 28,7 mkr.

2010 uppgick kostnaden för den avgiftsbestämda

delen inklusive särskild löneskatt

till 35,4 mkr, att jämföras med 37,6

mkr året innan.

Investeringsverksamheten

Kommunkoncernens investeringsutgifter

uppgick under räkenskapsåret till 276

(238) mkr.

Kommunens investeringar uppgick till

146 (100) mkr. Kommunens investeringar

understeg budget med 71 mkr. Av dessa

350

300

250

200

150

100

50

0

Diagram: Investeringsvolymer (mkr) i kommunkoncernen

(ljusare+mörkare grå) och kommunen (ljusare grå).

Under 2010 har investeringar i fritidsanläggningar

gjorts med totalt ca 66 mkr. De

två största investeringarna är Brunnsbadet

som invigdes sommaren 2010 och den

nya ridanläggningen som blir klar 2011.

Investeringen i det nya brunnsbadet är

ännu inte slutredovisad. Det totala investeringsanslaget

uppgår till 41 mkr. Investeringsutgiften

redovisas vid utgången

av 2010 till 38,7 mkr. Tillkommande kostnader,

huvudsakligen avseende anläggning

och system för processvatten, gör att

investeringssumman slutligen beräknas

till ca 47,5 mkr.

Renovering har gjorts på Slättagårdsskolan.

Stadshusets glaspartier har börjat

bytas ut. Det arbetet blir klart under våren

2011. Anläggande av gång- och cykelväg

Risanäs-Saxemara pågår.

Investeringar i energibesparande åtgärder

har under året fortgått.

Miljöteknik har bl a färdigställt vattenledning

mellan Ronneby-Kallinge och

VA-ledning mellan Trolleboda-Väbynäs.

Panncentralen i Häggatorp har byggts ut

med ytterligare en brikettpanna.

ABRI har gjort lokalanpassningar i

kvarteret Telefonen, Hantverkaren och

Futurum, samt investeringar i Kallinge

Företagscenter.

30


Information angående pågående juridisk

process m m avseende äldreboendet Vidablick,

etapp II

Vidablick, etapp II, som omfattar höghusdelen,

är vid utgången bokfört till 109

mkr. Under 2010 har det bokförda värdet

belastats med en nedskrivning på 20,4

mkr.

I april 2010 meddelade Blekinge Tingsrätt

dom i den juridiska processen som

pågått sedan januari 2008. Husbyggnadsentreprenören

dömdes att till Ronneby

kommun utge ett belopp om 17,9 mkr

samt ersättning för rättegångskostnader

med 5 mkr jämte ränta tills betalning sker.

Dessa belopp inkluderar mervärdesskatt.

Husbyggnadsentreprenören har överklagat

domen. Hovrätten har att ta ställning

till om prövningstillstånd ska beviljas.

Något besked är ännu inte lämnat.

Husbyggnadsentreprenören är insolvent

och satt under konkursförvaltare. Kommunen

kan inte räkna med någon utdelning.

Det belopp med vilket objektet nedskrivits

motsvarar utebliven ersättning enligt

dom i Tingsrätten.

Prognosen för objektets återstående investeringsutgifter

uppgår till 6,6 mkr.

Finansiering

Kommunkoncernen har finansierat investeringsvolymen

på 276 mkr, genom extern

upplåning med netto 63 mkr. Resterande

finansiering har huvudsakligen erhållits

från verksamhetens kassaflödesnetto

med 213 mkr.

Kommunen har finansierat investeringsutgifter

på 146 mkr huvudsakligen

från den löpande verksamheten. Finansieringsnettot

var 19 mkr.

I kommunkoncernen uppgick de räntebärande

skulderna vid årsskiftet till 2 206

(2 143) mkr.

Lånestockens fördelning på ränteregleringstidpunkter

för koncernen fördelas

enligt följande:

Kommunkoncernen

-1 år 71%

1-2 år 7%

2-3 år 9%

3-4 år 0%

4-5 år 2%

5- år 11%

För kommunen uppgick de räntebärande

skulderna till 821 (869) mkr, medan de

räntebärande fordringarna uppgick till

340 (406) mkr, vilket vid utgången av året

gav ett ”skuldnetto” om 481 (463) mkr.

Den genomsnittliga kostnadsräntan har

varit 1,6 (2,2)%.

Kommunens lånestocks fördelning på

ränteregleringstidpunkter fördelas enligt

följande:

Kommunen

-1 år 79%

1-2 år 12%

2-3 år 9%

3-4 år 0%

4-5 år 0%

5- år 0%

Kommunens semesterlöneskuld inklusive

ej kompenserad övertid steg under

2010 med 1,1 (0,4) mkr och uppgick vid

utgången av året till 63,6 mkr.

Kommunens borgensåtaganden avser i

huvudsak den del av verksamheten som

bedrivs i aktiebolagsform. Dessa åtaganden

uppgick vid utgången av året till

1.371 mkr (1.278) mkr. Övriga borgensåtaganden

uppgick till 1,6 (1,7) mkr och

avser huvudsakligen egnahem. I december

2009 ingick Ronneby kommun en solidarisk

borgen såsom egen skuld för

Kommuninvest Sverige AB. Ronnebys

andel vid årsskiftet 2010/2011 var 0,52%.

31


Kostnader relaterat till intäkter

Nettokostnadens andel av skatteintäkter

och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal i

den kommunala verksamheten som långsiktigt

inte får överstiga 100%. Ett relationstal

som är lägre än 100% ger internt

tillförda medel till investeringsverksamheten,

utöver det utrymme som de årliga

avskrivningarna ger. 2010 uppgick nettokostnadens

andel till 98,2 (98,2) %. Budget

och plan för åren 2011-2013 ger en nettokostnadsandel

som ligger på 100% per år.

Kommunkoncernens totala tillgångar

uppgick vid utgången av 2010 till 3 258,6

mkr med soliditeten 19%, att jämföras

med 1 900 mkr 2000 med soliditeten 28%.

Diagram: Soliditet (%), kommunkoncernen

Diagram: Nettokostnadens (inkl finansnetto) andel av

skatteintäkter och generella statsbidrag (%).

Diagram: Soliditet (%), kommunen

Särskilda kostnadsslags i förhållande

till skatteintäkter och generella statsbidrag:

2000 2009 2010

Personalkostnader 70,8% 74,9% 71,2%

Avskrivningar och

Finansnetto 4,4% 5,6% 5,1%*

*justerat för nedskrivning

Soliditet

Soliditet är ett mått på den långsiktiga finansiella

styrkan, och anger hur stor andel

av tillgångarna som är finansierat med

eget kapital. Nyckeltalet visar det egna

kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna.

De senaste åren relativt sett

omfattande

investeringsverksamheterna

har inneburit en sjunkande soliditet, d v s

den externa kapitalanskaffningens relativa

andel av finansieringen har ökat.

32


Känslighetsanalys

Nedanstående diagram visar hur olika

faktorer påverkar kommunens och kommunkoncernens

ekonomi.

Utdebitering kommunalskatt 50

öre

Skatteunderlagets utveckling

1%

Befolkningsutveckling 100

invånare

Diagram: Resultatpåverkan i mkr. Mörkare grå skala utgör

tillägg för den verksamhet som bedrivs i bolag

Framtidsutsikter

Kommunens ekonomi

Plan 2011-2013

Budget och ekonomisk plan för 2011-

2013 har antagits med budget i balans för

perioden som helhet. År 2011 och 2013 beräknas

överskott och 2012 beräknas underskott.

Budgeten innehåller få reserver

och utrymmet för oförutsedda kostnader

är begränsat. I direktiven för budgetarbetet

inför 2012-2015 finns uppdrag till

nämnderna att arbeta för att reducera sina

kostnader.

Personalkostnader 1%

Pris varor o tjänster 1%

Ränta 1%

0 5 10 15 20 25 30

Budgeten bygger på en konstant folkmängd,

28 300 invånare, under planperioden.

Ett minskat befolkningsunderlag

påverkar ersättningen från den kommunalekonomiska

utjämningen negativt.

Budget och plan bygger på en skattesats

om 22,04, vilket är oförändrat jämfört med

2010. Länets medelskattesats, exklusive

landstinget, uppgår till 21,62.

Kommun Landsting

Riket, högst 34,17%

Riket, lägst 28,89%

Riket, medel 31,55% 20,73% 10,82%

Blekinge 32,33% 21,62% 10,71%

Karlskrona 21,19%

Ronneby 22,04%

Olofström 21,84%

Karlshamn 21,89%

Sölvesborg 21,95%

Källa: SCB kommunalskatterna 2011

Personalkostnaderna är en väsentlig utgiftspost

i den kommunala budgeten. Antagandena

för löneutvecklingen får stor

påverkan för den centrala finansieringen

och kommunens budgeterade resultat. I

budget finns 1,85 % avsatt för 2011 för lönekostnadsökningar,

2,5 % för 2012 och

3,0 % för 2013.

Finansnettot har budgeterats med en

ränta på 2,75 % för 2011, 3,25 % 2012 och

3,75 % 2013.

Investeringsaktiviteter

Volymen på investeringsverksamheten

har sedan 1998 varit relativt omfattande.

Mot slutet av planperioden beräknas lägre

investeringsvolym.

Planperiodens större investeringar avser

ny isyta, färdigställande av ridhusanläggning,

åtgärder i centrum samt nybyggnation

av gymnastikhall.

33


120

100

80

60

40

20

0

2011 2012 2013

Diagram: Planerade investeringsvolymer i mkr 2011-

2013, inkl förslag till kompletteringsbudget (mörkgrått).

Avser kommunen.

Verksamhetsperspektiv

Särskilda redovisningar av verksamhet

och ekonomi presenteras på sidorna 58-91

för såväl nämnder som andra juridiska

enheter ingående i ”kommunkoncernen”.

Miljöarbete

I enlighet med kommunens miljöprogram

har samtliga nämnder och bolag lämnat

rapport över sitt miljöarbete under 2010.

Se vidare på sidorna 38-39.

Kvalitetsredovisning

Ronneby kommun och ett antal andra

kommuner (benämnt Nätverket) ingår i

ett projekt om kvalitetsredovisning. SKL,

”Sveriges Kommuner och Landsting”, leder

projektet.

Se vidare särskild redovisning på sidorna

40-42.

Personalstruktur

Se särskild redovisning på sidorna 35-37.

34


2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Personalbokslut

Personalstruktur

Efter att tidigare ha ökat i stort sett årligen,

har antalet anställda i kommunen nu

minskat under några år. Den 31/12 2010

var antalet tillsvidareanställda 2 277, vilket

är 29 färre än vid förra årsskiftet och

82 färre jämfört med ytterligare ett år. Antalet

årsarbetare var 2 054. I siffran ingår

konverterad personal utan egen grundplacering

(se nedan), medan eventuella

vakanta tjänster inte redovisas. En jämförelse

mellan två år speglar därför inte

med säkerhet utvecklingen mellan åren.

Kvinnorna utgör 83,8% av de tillsvidareanställda.

Personalens fördelning per nämndsområde

framgår av tabell 1. En person

kan vara anställd i två nämnders verksamhet.

Summan av siffrorna i tabellen

blir därför högre än det totala antalet tillsvidareanställda.

Nämnd 2010-12-31

Totalt Kvinnor Män

Kommunstyrelsen 159 (157) 106 (101) 53 (56)

Förskole- o grundskolenämnd

784 (824) 685 (712) 99 (112)

Gymnasie- och 139 (136) 80 (79) 59 (57)

vuxenutb.nämnd

Biblioteks- och 28 (26) 21 (21) 7 (5)

kulturnämnd

Fritids- o turismnämnd

25 (22) 11 (8) 14 (14)

Omsorgsnämnd 929 (939) 857 (867) 72 (72)

Socialnämnd 59 (47) 51 (40) 8 (7)

Byggnadsnämnd 9 (9) 6 (7) 3 (2)

Miljö- och hälsoskyddsnämnd

11 (12) 7 (8) 4 (4)

Teknisk nämnd 141 (141) 90 (91) 51 (50)

Tabell 1. Tillsvidareanställda per nämnds verksamhetsområde

31 dec 2010 fördelat på kön. Siffrorna inom parentes

avser 31 dec 2009.

s.k. konverteringsregeln i lagen om anställningsskydd.

Regeln innebär, att den

som varit vikarie respektive haft en allmän

visstidsanställning i sammanlagt mer

än två år under en femårsperiod, automatiskt

blir tillsvidareanställd. Av de som är

tillsvidareanställda genom att deras visstidsanställningar

blivit konverterade, arbetar

127 personer i praktiken fortfarande

som vikarier. 2009 var motsvarande siffra

149. Flest anställda utan egen grundplacering

finns inom omsorgsenheterna, 73

personer, samt inom utbildningsenheten,

49 personer.

Åldersstruktur

Medelåldern för de anställda i kommunen

har ökat något under året och är

48,2 år (jfr 2009: 47,9 år). Kvinnorna är i

genomsnitt 48,1 år och männen 48,6 år.

Av kommunens tillsvidareanställda är

26% yngre än 40 år, medan 49% är 50 år

eller äldre.

Pensionsavgångar

762 tillsvidareanställda (33,5%) kommer

att avgå med pension under perioden

2011-2020, därav 368 (16,2%) t.o.m. år

2015. Siffrorna är beräknade med förutsättningen

att man avgår med pension det

år man fyller 65 år samt att de anställda

som idag är äldre än 65 år slutar under år

2011. 23 anställda fyller 66 år eller mer

under år 2011.

100

80

60

40

20

0

I tabellen ingår de 35 personer som under

2010 blivit tillsvidareanställda genom den

Diagram 1. Beräknat antal pensionsavgångar per år.

35


I följande tabell specificeras pensionsavgångarna

t o m år 2015 respektive år 2020

för de större personalkategorierna.

Kategori

Antal anställda

I pension t.o.m år

2015 2020

Kontorspersonal 65 26% 54%

Köks-/måltidspers 105 20% 46%

Städpersonal 82 26% 45%

Lärare 338 23% 41%

Hantverkare mm 89 23% 36%

Vårdpersonal 761 13% 29%

Förskolepersonal 361 9% 23%

Personl assistenter 76 11% 16%

Tabell 2. Vissa yrkesgruppers beräknade pensionsavgångar

2011-2020

Sysselsättningsgrad

Den sammanlagda andelen tillsvidareanställda

som arbetar deltid har minskat något

under året och är nu 35,0% (jfr 35,4%

år 2009). För kvinnorna är andelen 39,3%

(jfr 39,5%) och för männen 13,1% (jfr

14,4%). Den genomsnittliga sysselsättningsgraden

i personalens grundtjänster

har trots detta minskat något. Utvecklingen

över tid fördelat på kön framgår av tabell

3.

År 2010 2009 2008 2007 2005 2003 1999

Kv 89,4 89,5 89,9 89,9 86,9 86,3 85,6

M 94,1 94,1 94,6 95,7 96,3 95,9 97,2

Tot 90,2 90,3 90,7 90,9 88,4 87,5

Tabell 3. Genomsnittlig ssgr i % för tillsvidareanställda.

Beroende på att tillsvidareanställd personal

ibland vikarierar på en tjänst med annan

sysselsättningsgrad än den egna

grundanställningens, är den faktiska sysselsättningsgraden

något högre än vad

tabell 3 visar. Beslutet om rätt till heltid

har dock gjort att skillnaden minskat. Den

genomsnittliga faktiska sysselsättningsgraden

för tillsvidareanställd personal i

kommunen är 90,9% (jfr 90,7% år 2009).

Fördelat på kön är det 90,3% för kvinnor

och 93,7% för män. Kvinnor har alltså

något högre faktisk sysselsättningsgrad

än man har i grundanställningen, medan

det är tvärtom för männen. Den faktiska

sysselsättningsgraden för olika yrkesgrupper,

med fördelning på kön, framgår

av tabell 4.

Totalt Kvinnor Män

Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad %

Socialsekreterare 33 (25) 100,0 (100,0) 31 (23) 100,0 (100,0) 2 (2) 100,0 (100,0)

Rektor/Bitr rektor 24 (24) 100,0 (100,0) 18 (18) 100,0 (100,0) 6 (6) 100,0 (100,0)

Enhetschef, omsorg 27 (27) 99,1 (99,1) 26 (27) 99,0 (99,1) 1 (0) 100,0 (0,0)

Lärare 337 (366) 97,6 (97,6) 253 (271) 97,5 (97,5) 84 (95) 98,0 (97,7)

Förskollärare/fritidsped 219 (228) 96,3 (96,3) 208 (216) 96,2 (96,2) 11 (12) 97,7 (97,9)

Hantverkare m fl 88 (87) 95,5 (94,7) 16 (14) 94,9 (91,8) 72 (73) 95,6 (95,2)

Elevassistent 33 (42) 91,1 (88,7) 25 (34) 88,3 (86,6) 8 (8) 100,0 (97,8)

Barnsköt, dagbarnvård 130 (131) 90,3 (90,2) 126 (126) 90,2 (90,1) 4 (5) 91,9 (93,5)

Kontorspersonal 64 (63) 90,3 (88,5) 57 (58) 89,1 (87,5) 7 (5) 100,0 (100,0)

Sjuksköterskor 31 (35) 89,6 (87,5) 30 (34) 89,5 (88,0) 1 (1) 90,0 (70,7)

Vårdpersonal 761 (754) 87,8 (87,6) 726 (719) 87,4 (87,1) 35 (35) 95,5 (96,7)

Köks-/måltidspersonal 104 (107) 81,4 (80,8) 93 (96) 81,5 (81,2) 11 (11) 80,1 (77,6)

Personlig assistent 70 (83) 78,8 (77,0) 48 (58) 81,3 (78,7) 22 (25) 73,3 (73,1)

Städpersonal 82 (84) 78,6 (76,4) 79 (81) 78,0 (75,7) 3 (3) 95,4 (95,4)

Tabell 4. Genomsnittlig faktisk sysselsättningsgrad för större personalkategorier 31 dec 2010. Siffrorna inom parentes anger

motsvarande värden 31 dec 2009.

36


Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

I den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron

ingår all personal med månadslöneanställning,

alltså både tillsvidareoch

visstidsanställda. Redovisningen avser

dels den totala sjukfrånvarons omfattning

i förhållande till tillgänglig arbetstid,

dels långtidssjukfrånvarons omfattning av

all sjukfrånvaro.

Redovisningen av långtidssjukfrånvaron

(tabell 6) visar hur stor andel av den totala

sjukfrånvaron som är 60 dagar eller längre.

Långtidssjukfrånvarons andel av den

totala sjukfrånvaron har minskat kraftigt

under året. Här är det troligt att det finns

en stark koppling till de förändrade reglerna

för sjukskrivning.

Totalt Kvinnor Män

Ålder Sjukfrv % Antal

personer

Sjukfrv % Antal

personer

Sjukfrv % Antal

personer

≤29 år 3,75 (3,92) 136 4,26 (4,12) 111 1,55 (3,00) 25

30-49år 5,70 (6,25) 1 089 6,13 (6,77) 925 3,52 (3,83) 164

≥50år 7,13 (7,79) 1 128 8,00 (8,66) 931 3,41 (4,03) 197

Totalt år 2010 6,29% 6,93% 3,35%

Totalt år 2009 6,83% 7,49% 3,88%

Totalt år 2008 8,32% 8,93% 5,76%

Totalt år 2007 8,62% 9,38% 5,61%

Totalt år 2006 9,26% 10,16% 5,64%

Totalt år 2005 9,82% 10,75% 5,81%

Totalt år 2004 10,22% 11,11% 6,22%

Tabell 5. Sjukfrånvaron år 2010 för resp åldersgrupp i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Siffran inom

parentes avser 2009. Antalet anställda med månadslön 31 december 2010.

Den totala sjukfrånvaron (tabell 5) har

fortsatt minska under det gångna året och

var år 2010 3,93 procentenheter lägre än

jämförelseåret 2004. Bakgrunden till den

minskade sjukfrånvaron är inte kartlagd,

men det kan antas att såväl kommunens

långsiktiga rehabiliteringsarbete som de

förändrade sjukskrivningsreglerna en viktig

faktorer. Fortfarande är sjukfrånvaron

avsevärt högre för kvinnor än för män och

äldre har högre sjukfrånvaro än yngre.

2010 2009 2008 2004

Kv 58,57% 70,42% 72,17% 76,61%

M 43,90% 63,48% 64,97% 71,42%

Totalt 57,26% 69,78% 71,32% 76,11%

Tabell 6. Sjukfrånvaro 60 dagar och mer i förhållande

till all sjukfrånvaro

Lönestruktur

I december 2010 var medellönen för tillsvidareanställd

personal i kommunen 23

043 kronor (heltidslön). Medellönen för

kvinnor var 22 742 kronor och för män

24 635 kronor. Kvinnors medellön var

92,32 procent av mäns medellön. I december

2009 var motsvarande siffra 92,05 procent,

år 2002 var den 86,26 procent.

.

37


kg per invånare

Miljöbokslut

Ronneby mot nya mål består av tre visioner,

17 mål och 147 åtgärder. För varje åtgärd

finns det en utpekad ansvarig

nämnd och en tidpunkt för färdigställande.

I detta bokslut presenteras uppföljning

av några utvalda mål, baserat på senaste

tillgängliga statistik och resultat utifrån

genomförda åtgärder.

Fossilbränslefri kommun

Vision: Ronneby ska bli en fossilbränslefri

kommun, där energianvändningen inte bidrar

till någon klimatpåverkan.

Den senaste statistiken för energianvändning

och utsläpp av växthusgaser

som finns att tillgå är från år 2008. I huvudsak

används uppgifter från SCB

kommunala energibalanser. År 2008 var

det lågkonjunktur och både den totala

energianvändningen och utsläppen av

växthusgaser minskade. Till exempel var

det totala koldioxidutsläppet i Ronneby

kommun 2833 kg per invånare. Det är en

minskning med 475 kg per invånare jämfört

med föregående år, se diagram 1.

4500

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Diagram 1. Fossilt koldioxidutsläpp per invånare

(kg/inv). Linjen anger målet. KÄLLA: SCB.

Sett i ett längre perspektiv är emellertid

trenderna för energianvändningen och utsläppen

från transporterna fortfarande

uppåtgående. Däremot tenderar det totala

utsläppet av växthusgaser att minska. Det

beror framförallt på en övergång från

uppvärmning med olja till fjärrvärme,

värmepumpar och biobränslen. Även utsläppen

från jordbruk och avfallsdeponier

minskar kontinuerligt.

År 2010 genomfördes flera åtgärder i

Ronneby kommun för att uppnå visionen

om en fossilbränslefri kommun. 70 % av

kommunens bilar är miljöbilar, jämfört

med 32 % föregående år. Inom handikapp-

och äldreomsorgen har nattpatrullerna

omorganiserats, vilket medfört

mindre antal körda mil och reducering av

en bil. Bygg- och fastighetsenheten, Miljöteknik

och Ronnebyhus har installerat solcellsanläggningar

för lokal elproduktion.

Dessutom pågår ett kontinuerligt arbete

med energieffektivisering inom kommunens

och bolagens fastighetsbestånd.

Dock är de flesta åtgärder av mer strategiskt

karaktär inte genomförda.

Frisk natur

VISION: Vi vill uppnå en frisk natur där naturresurserna

nyttjas långsiktigt hållbart. Det

innebär att varken människors hälsa, grundvatten,

sjöar och vattendrag, Östersjön, luften

eller den biologiska mångfalden hotas.

År 2009 var transporterna av mängden

fosfor och kväve från samtliga vattendrag

till Östersjön låga och ligger under de mål

som är satta till år 2015. Men hur mycket

näringsämnen som når Östersjön beror till

stor del på hur stor vattenföringen är och

år 2009 var flödet lågt. Sett i ett längre

perspektiv, sedan mitten av 1980-talet,

tenderar dock transporten av fosfor att

minska, trots att vattenföringen under

samma period har en ökande trend, se diagram

2. Transporten av kväve tenderar

fortfarande att öka något.

38


kg /invånare

1984

1986

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

ton

25

20

15

10

5

0

Diagram 2. Transport av fosfor från samtliga vattendrag

(ton). Linjen anger trend. KÄLLA: MHE.

Hållbar konsumtion

VISION: Vi verkar för en hållbar utveckling,

där konsumtion och produktion är kretsloppsanpassad,

resurseffektiv och giftfri.

En del av målet om en hållbar konsumtion

är att den totala konsumtionen av varor

ska minska. Ett mått på hur mycket vi

konsumerar är mängden hushållsavfall

som samlas in. År 2009 genererades 266

kg hushållsavfall per invånare i Ronneby

(det som lämnas i grön och brun tunna),

vilket är en ökning jämfört med föregående

år, se diagram 3.

350

År 2010 påbörjade Miljöteknik utbygganden

av det kommunala VA-nätet till Väbynäs,

vilket medför minskade utsläpp

och en tryggad VA-försörjning för framtiden.

Miljö- och hälsoskyddsenheten påbörjade

2010 ett projekt för att minska

näringsämnesläckaget från enskilda avlopp

och lantbruk med stöd från LOVA

(lokala vattenvårdsprojekt, Naturvårdsverket)

och MOMENT (Modern water

management, EU-projekt). Fortsatta åtgärder

är nödvändiga då kustvattnet

utanför Ronneby visar tecken på övergödning

med en förändrad sammansättning

av arter och ett försämrat siktdjup.

År 2010 inrättades det första kommunala

naturreservatet Södra Brunnskogen.

Reservatet är 157 ha stort och syftar till att

bevara ett tätortsnära område med höga

natur- och rekreationsvärden. Arbetet pågår

också med att ta fram en grönplan för

Ronneby tätort. Dock görs inget liknande

arbete för övriga tätorter.

300

250

200

150

100

50

0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Diagram 3. Genererad mängd hushållsavfall per invånare

i Ronneby kommun (kg/inv). Linjen anger

målet.

År 2010 har Ronneby kommun arbetat

med nätverk för wellnessföretag och för

lokala producenter av mat. För kommunens

egen del ökade andelen ekologiska

inköp till 14,3 % år 2010. Övergångstakten

måste öka för att nå beslutet om att 40 %

av kommunens inköp av livsmedel, textilier

och växter ska vara ekologiska år

2015.

De flesta åtgärder inom målet om ett effektivt

miljöarbete är inte genomförda.

Det förvaltningsövergripande miljöarbetet

saknar därför struktur. Trots detta har de

flesta verksamheterna i någon mån vidtagit

åtgärder för att skapa en hållbar utveckling.

39


Kvalitetsredovisning

Sveriges kommuner och Landsting startade 2006 ett projekt för att tillsammans med ett 40-

tal kommuner, däribland Ronneby, ta fram ett verktyg som beskriver kommunens kvalitet i

ett medborgarperspektiv. I projektet har gemensamt tagits fram ett antal mått som speglar

kvaliteten i kommunen. I årets mätning har använts 38 mått för jämförelse. Till detta har

även tagits fram 9 kompletterande mått och 4 extramått. Måtten är indelade i fem huvudområden;

Din kommuns tillgänglighet, Trygghetsaspekter i Din kommun, Din delaktighet och

kommunens information, Din kommuns effektivitet och Din kommun som samhällsbyggare.

Resultatet av mätningen har som syfte att utgöra ett underlag för de förtroendevaldas dialog

med medborgarna om kommunens kvalitet men kan även användas för att styra den interna

verksamheten. Verktyget ger möjlighet att värdera resultaten i jämförelse med andra kommuner

samtidigt som den visar förbättringsområden för den interna utvecklingen av kommunens

kvalitet. Arbetet med kvalitetsredovisning är ett långsiktigt arbete.

Under 2010 deltog 129 kommuner i undersökningen. Nedan redovisas ett urval av de mått

som använts vid mätningen 2010.

Resultat för Ronneby kommun vid mätning 2010

Din kommuns tillgänglighet

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2010

Hur många medborgare får inom två

dygn svar på en enkel fråga via e-

post?

Hur stor del av medborgarna får kontakt

med en handläggare via telefon

för att få svar på en enkel fråga

Hur många av medborgarna uppfattar

att de får ett gott bemötande när

de kontaktar kommunen kring en

enkel fråga?

Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket

öppet utöver tiden 08-

17 på vardagar?

Hur många timmar/vecka har simhallen

öppet utöver tiden 08-17 på

vardagar?

Hur stor andel av de som erbjudits

plats inom förskoleverksamheten har

fått plats på önskat placeringsdatum?

Hur lång är väntetiden för dem som

inte fått plats inom förskoleverksamheten

på önskat placeringsdatum?

Hur lång är handläggningstiden i

snitt för att få ekonomiskt bistånd?

Medelvärde

nätverket

Resultat

Ronneby

2009

Resultat

Ronneby

2008

% 73 77 45 57

% 65 56 52 33

% 74 83 63 76

Antal

timmar/

vecka

Antal

timmar/

vecka

14 12 14 9

18 25 14 10

% 99 78 99 99

Antal dagar

Antal dagar

55 20 30 14

15 14 15 -

40


Det kan konstateras att kommunens resultat för e-post kraftigt förbättrats det senaste året,

även telefonkontakter och bemötande visar positiva tendenser. Biblioteket är öppet något

mer än snittet medan simhallen, trots ökat öppethållande, ligger något lägre. Väntetiden för

den enstaka procent som inte får plats i barnomsorg på önskat datum är längre än snittet

medan handläggningstiden för ekonomiskt bistånd följer snittet.

Trygghetsaspekter i Din kommun

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2010

Hur många olika vårdare besöker en hemtjänsttagare

i snitt under 14 dagar?

Hur många barn per personal är det i

kommunens förskolor?

Hur många barn i snitt per årsarbetare är

faktiskt närvarande?

Medelvärde

nätverket

Resultat

Ronneby

2009

Resultat

Ronneby

2008

Antal 12 13 11 11

Antal barn/

personal

Antal barn/

personal

5,4 5,4 5,2 4,9

3,8 4,4 3,7 -

Det kan konstateras att kommunen väl följer snittet avseende antal vårdare som besöker en

hemtjänsttagare och barn per personal i förskolan. Den faktiska närvaron barn per personal

är lägre.

Din delaktighet och kommunens information

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2010

Hur många av kommunens röstberättigade

röstade i senaste kommunvalet?

Hur god är kommunens webbinformation

till medborgarna?

Hur väl möjliggör kommunen för medborgare

att delta i kommunens utveckling?

Hur väl upplever medborgarna att de har

inflytande över kommunens verksamhet?

Hur god är kommunens webbinformation

till företagarna?

Medelvärde

nätverket

% 83,7 81,5

Resultat

Ronneby

2009

Resultat

Ronneby

2008

% 77 69 70 59

% 55 44 55 51

SCB-index 31 42 31 36

% 70 64 - -

Medborgarna i kommunen deltar i högre utsträckning än snittet i valet till kommunfullmäktige.

Kommunens webbinformation till såväl medborgare som företag och möjliggörande att

delta visar högre värden än snittet. Däremot är medborgarnas upplevelse av att de har inflytande

lägre än snittet.

41


Din kommuns effektivitet

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2010

Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i

förskolan?

Vilket resultat når elever studerande i

gymnasiet boende i kommunen? Andel

elever som fullföljer inom 4 år.

Andel boendeplatser i särskilt boende där

den äldre har eget rum/lägenhet med hygienutrymme.?

Andel boendeplatser i särskilt boende

som erbjuder möjlighet till daglig utevistelse

för den som så önskar.

Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda

boende?

Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst

de erhåller?

Kronor per

barn 2009

Medelvärde

nätverket

Resultat

Ronneby

2009

Resultat

Ronneby

2008

116 198 115 247 115 500 -

% 75 77 73 -

% 100 92 100 -

% 14 74 34 -

SCB-index

%

SCB-index

%

72 72 75 75

76 77 76 76

Det mest anmärkningsvärda är att andelen äldre som erbjuds möjlighet till daglig vistelse

utomhus har minskat.

Din kommun som samhällsutvecklare

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2010

Medelvärde

nätverket

Resultat

Ronneby

2009

Resultat

Ronneby

2008

Hur stor är utpendlingen i kommunen? % 30 35 28

Hur många nya företag har startats per

1 000 invånare?

Antal 5 5,3 4,8 5,2

Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd?

% 4 4 4 4

Hur effektiv är kommunens hantering och

återvinning av hushållsavfall? Andel

återvunnet i förhållande till totala mängden.

% 45 36 52 -

Hur stor andel av totala antalet bilar i

kommunal förvaltning är miljöbilar?

% 70 38 32 17

Hur stor är andelen miljöbilar av totala

antalet bilar i den geografiska kommunen

% 2,8 2,9 2 -

Hur stor är andelen inköpta ekologiska

livsmedel?

% 11 7 8 5

En kraftig ökning av miljöbilar i den kommunala förvaltningen har skett medan endast en

marginell förändring skett i den geografiska kommunen. Även andelen ekologiska livsmedel

har ökat medan andelen som får försörjningsstöd ligger kvar på en stabil nivå.

42


Ekonomisk redovisning

Resultaträkning (mkr)

Kommunkoncernen

Kommunen

2010 2009 2010 2009

Verksamhetens intäkter Not 1 639,2 622,0 249,5 246,8

Verksamhetens kostnader Not 2 -1 668,1 -1 599,9 -1 406,9 -1 364,4

Avskrivningar Not 3 -183,0 -150,3 -86,2 -63,7

I Verksamhetens nettokostnader -1 211,9 -1 128,2 -1 243,6 -1 181,3

Skatteintäkter Not 4 1 028,7 1 024,6 1 028,7 1 024,6

Generella statsbidrag Not 5 238,2 182,7 238,2 182,7

Finansiella intäkter Not 6 4,2 4,8 14,1 14,7

Finansiella kostnader Not 7 -43,8 -54,3 -13,3 -18,6

II Resultat före eo poster 15,4 29,6 24,1 22,1

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Latent skatt 3,3

Uppskjuten skatt 3,4 0,3

Skatt

III Årets resultat 22,1 29,9 24,1 22,1

43


Balansräkning (mkr)

TILLGÅNGAR

Kommunkoncernen

Kommunen

2010 2009 2010 2009

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillg Not 8 0,1 0,1

Materiella anläggn.tillgångar

Mark, byggnader o tekn anl Not 9 2 474,7 2 401,8 1 106,8 1 066,0

Maskiner och inventarier Not 10 589,5 588,9 47,9 49,9

Bostads- o u-hållslånepost

Finansiella anläggningstillgångar

Långsikt. v.papersinnehav Not 11 9,3 4,2 46,5 41,4

Långfristiga fordringar Not 12 6,3 4,9 340,4 405,9

SUMMA ANLÄGGN.TILLGÅNGAR 3 079,9 2 999,9 1 541,6 1 563,2

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förråd, lager o expl.fastigheter Not 13 33,1 30,9 25,5 25,1

Kortfristiga fordringar Not 14 138,5 108,9 90,1 70,9

Kassa och bank Not 15 7,1 43,8 2,1 39,6

SUMMA OMSÄTTN.TILLGÅNGAR 178,7 183,6 117,7 135,6

SUMMA TILLGÅNGAR 3 258,6 3 183,5 1 659,3 1 698,8

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL Not 16

Eget kapital 586,1 556,2 515,1 493,0

Årets resultat 22,1 29,9 24,1 22,1

SUMMA EGET KAPITAL 608,2 586,1 539,2 515,1

AVSÄTTNINGAR

Avättningar för pensioner Not 17 36,9 31,9 23,1 18,8

Övriga avsättningar Not 18 46,0 42,3 17,3 15,4

SUMMA AVSÄTTNINGAR 82,9 74,2 40,4 34,2

SKULDER

Långfristiga skulder Not 19 2 206,2 2 143,4 816,4 850,3

Kortfristiga skulder Not 20 361,3 379,8 263,3 299,2

SUMMA SKULDER 2 567,5 2 523,2 1 079,7 1 149,5

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 258,6 3 183,5 1 659,3 1 698,8

Ställda panter o. ansvarsförb. Not 21 634,0 658,2 1 990,2 1 922,3

44


Finansieringsanalys (mkr)

Kommunkoncernen

Kommunen

2010 2009 2010 2009

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Verksamhetens intäkter 639,2 622,0 249,5 246,8

Verksamhetens kostnader -1 668,1 -1 599,9 -1 406,9 -1 364,4

Verksamhetens nettokostnader -1 028,9 -977,9 -1 157,4 -1 117,6

Skatteintäkter och intäkter av bidrag 1 266,9 1 207,3 1 266,9 1 207,3

Finansiella intäkter 4,2 4,8 14,1 14,7

Finansiella kostnader -43,8 -54,3 -13,3 -18,6

Skattekostnader

Just för rörelsekapitalets förändring

Vinst försäljning av anl.tillgångar -4,8 -2,1 -4,8 -2,1

Förlust försäljning av anl.tillgångar

Pensionsavsättning 5,0 3,3 4,3 1,9

Övriga avsättningar 9,0 -0,1 1,9 1,8

Övriga justeringar -1,3

Ökn (-)/Minskn (+) av k.fr fordringar -29,6 -19,1 -19,2 -12,2

Ökn (-)/Minskn (+) av förråd -2,1 -15,3 -0,3 -16,8

Ökn (+)/Minskn (-) av kortfr skulder -18,5 85,0 -17,7 73,6

I. Verksamhetsnetto 157,4 230,3 74,5 132,0

INVESTERINGAR

Nettoinv. (inkl nettoinvestingar i v.papper) -262,5 -244,2 -151,5 -103,2

Försäljning materiella anl.tillgångar 5,6 7,5 26,0 5,8

II. Investeringsnetto -256,9 -236,7 -125,5 -97,4

FINANSIERING

Utlåning/ökning långfr fordringar -27,3 -100,0

Återbetald utlåning 92,8 11,9

Långfristig upplåning 237,8 200,0 141,1 200,0

Amortering -175,0 -131,2 -175,0 -75,0

Kortfristig upplåning 0,4 6,6

Amortering kortfristig upplåning -40,0 -18,5 -40,0

III. Finansieringsnetto 62,8 28,8 13,5 3,5

Förändring av likvida medel (I+II+III) -36,7 22,4 -37,5 38,1

45


Noter (mkr)

Not 1a Verksamhetens intäkter

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Försäljningmedel 24,6 24,9 25,0 25,3

Konsumtionsavgifter 261,4 236,9

Avg för social omsorg 8,5 10,8 8,5 10,8

Avg för barnoms o skola 14,0 15,0 14,0 15,0

Övriga taxor och avgifter 13,2 14,7 17,5 19,6

Hyror och arrenden 265,7 255,5 45,4 39,9

Bidrag 101,6 103,3 103,1 103,3

Övrigt 62,4 61,9 31,2 29,8

För kommunkoncernen överstiger intäktsbeloppen kommunkoncernens

totala intäkter p g a att koncerninterna transaktioner

ej har eliminerats.

Not 1b Försäljning av anläggningstillgångar

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Reavins försäljn av maskiner

o inventarier 0,1 0,1

Reavinst försäljn av mark,

byggn o tekn anl 4,8 2,1 4,8 2,1

Reavinst försäljn av

finansiella anl.tillg. 0,9 0,9

4,8 3,1 4,8 3,1

Not 2a Pensionskostnader

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Årets nyintjänade pensioner

(avsättning) 4,5 1,7 3,9 0,6

Pensionskostnader avgiftsbestämd

del 28,5 30,3 28,5 30,3

Utbetalning till pensioner 27,3 27,6 22,5 21,8

Särskild löneskatt utbetalda

pensioner 13,5 14,1 12,3 12,6

Särskild löneskatt avsättning

till pensioner 1,1 0,8 1,0 0,5

74,9 74,5 68,2 65,8

Pensionsförpliktelser redovisas fr o m räkenskapsåret 1998

enligt den blandade modellen. Aktualiseringsgrad: 86,0%.

Not 2b Försäljning av anläggningstillgångar

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Reaförlust försäljn av mark,

byggn o tekn anl

0,0 0,0 0,0 0,0

Not 3 Nedskrivningar

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Nedskrivning av mark,

byggn o tekn anl 30,6 6,8 20,4

30,6 6,8 20,4 0,0

Not 4 Skatteintäkter

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Prel skatteintäkter 1.015,0 1.058,1 1.015,0 1.058,1

Slutavräkning 0,7 1,0 0,7 1,0

Preliminär slutavräkning 13,0 -34,5 13,0 -34,5

1 028,7 1 024,6 1 028,7 1 024,6

Not 5 Generella statsbidrag

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Inkomstutjämningsbidrag 211,4 216,8 211,4 216,8

Strukturbidrag 3,7 3,7 3,7 3,7

Regleringsbidrag 7,3 7,3

Kostnadsutjämningsavgift -61,3 -71,1 -61,3 -71,1

Regleringsavgift -13,9 -13,9

Generellt bidrag fr staten 27,7 27,7

Avgift LSS-utjämning

Bidrag LSS-utjämning 2,9 1,0 2,9 1,0

Kommunal fastighetsavgift 46,5 46,2 46,5 46,2

238,2 182,7 238,2 182,7

Not 6 Finansiella intäkter

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Räntor på utlämnade lån

och rörliga medel 0,4 0,7 6,9 7,4

Statliga räntebidrag 0,5 0,8 0,1

Borgensavgift 3,9 3,9

Övriga finansiella intäkter 3,3 3,3 3,3 3,3

4,2 4,8 14,1 14,7

46


Not 7 Finansiella kostnader

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Kostnadsräntor anläggningslån

m m 41,4 50,7 10,9 14,9

Certifikaträntor 1,6 1,9 1,6 1,9

Avgifter och provisioner 0,4 0,4 0,4 0,4

Ränta pensionsavsättning 0,4 1,3 0,4 1,3

43,8 54,3 13,3 18,5

Not 8 Immateriella anläggningstillgångar

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Varumärke 0,1 0,1

Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Allmän markreserv 50,9 50,6 50,9 50,6

Reglerings- och saneringsfastigheter

0,9 0,9 0,9 0,9

Verksamhetsfastigheter 886,0 848,1 884,6 848,1

Hyresfastigheter 1.308,5 1.280,1 9,7 10,9

Gator, vägar, broar 158,0 152,6 158,0 152,6

Anl. för affärsverksamhet 71,6 69,3 2,5 2,7

Övriga fastigheter 0,2 0,2 0,2 0,2

2 476,1 2 401,8 1 106,8 1 066,0

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 1.502,8 1.420,0

Nyanskaffningar 136,2 88,5

Avyttringar -26,4 -6,1

Ack invest avyttrade tillg 2,3 0,4

Ackumulerade avskrivningar

och justeringar

Vid årets början -436,8 -387,3

Årets avskrivningar -53,4 -50,3

Årets justeringar -15,6 1,1

Ack avskrivn avyttrade tillg -2,3 -0,3

Redovisat värde vid

årets slut 1 106,8 1 066,0

Not 10 Maskiner och inventarier

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Maskiner och andra tekniska

anläggningar 536,4 534,1 4,4 5,2

Inventarier 53,1 54,8 43,5 44,7

589,5 588,9 47,9 49,9

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 159,0 150,0

Nyanskaffningar 10,5 12,3

Avyttringar

Ack invest avyttrade tillg -0,2 -3,2

Ackumulerade avskrivningar

och justeringar

Vid årets början -109,2 -98,9

Årets avskrivningar -12,4 -13,5

Årets justeringar

Ack avskrivn avyttrade tillg 0,2 3,2

Redovisat värde vid

årets slut 47,9 49,9

Not 11 Långsiktiga värdepappersinnehav

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Förvaltnings AB Welting

(4 400 st) 0,4 0,4

Nedskrivn AB Welting -0,1 -0,1

AB Ronneby Helsobrunn

(3 000 st) 33,0 33,0

AB Ronnebybyggen

(60 st) 0,1 0,1

AB Ronnebyhus

(40 000 st) 4,0 4,0

Blekings Länstrafik AB

(3 000 st) 0,3 0,3 0,3 0,3

Kommunassurans Syd

Försäkrings AB (1 367 st) 1,4 1,4 1,4 1,4

Kommuninvest ekonomisk

förening 1,4 1,4 1,4 1,4

Kommuninvest, förlagsbevis 5,1 5,1

Övriga andelar 1,1 1,1 0,9 0,9

9,3 4,2 46,5 41,4

47


Not 12 Långfristiga fordringar

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Ronneby Miljö o Teknik

AB, koncernkonto 69,3 60,9

Ronneby Miljö o Teknik

AB, revers 50,0 50,0

AB Ronneby Helsobrunn,

revers 0,0 92,8

ABRI, koncernkonto 61,5 47,3

ABRI, reverser 150,0 150,0

AB Ronnebyhus, koncernkonto

4,7

Räddningstjänsten Ö

Blekinge, revers 3,0 3,0 4,9 4,9

Övriga långfristiga fordringar

3,3 1,9

6,3 4,9 340,4 405,9

Not 13 Förråd, lager och exploateringsfastigheter

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Råvaror o förnödenheter 7,6 5,8

Kontorsmaterielförråd 0,2 0,2 0,2 0,2

Lager Hoby lant- o skogsbruksdrift

2,7 2,4 2,7 2,4

Övr exploateringsfastigh 22,6 22,5 22,6 22,5

33,1 30,9 25,5 25,1

Not 14 Kortfristiga fordringar

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Kundfordringar 45,0 39,2 10,1 11,6

Statsbidragsfordringar 3,9 2,7 3,9 2,7

Interimsfordringar 67,2 49,4 71,3 48,4

Fordran SKL 0,0 1,6 0,0 1,6

Fordran FORA 3,6 6,2 3,6 6,2

Övriga fordringar 18,8 9,8 1,2 0,4

138,5 108,9 90,1 70,9

Not 15 Kassa och bank

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Kassa 0,1 0,1 0,1 0,1

Plusgiro

Koncernkonto 0,0 36,9 0,0 36,9

Övriga bankkonton 7,0 6,8 2,0 2,6

7,1 43,8 2,1 39,6

Not 16 Eget kapital

Kommunkonc.

Kommunen

2010 2009 2010 2009

Ingående eget kapital 586,1 556,2 515,1 493,0

Årets resultat 20,5 29,9 22,5 22,1

Not 17 Avsättning för pensioner

606,6 586,1 537,6 515,1

Kommunkonc.

Kommunen

2010 2009 2010 2009

Avsättning för pensioner 34,6 31,9 20,8 18,8

Avsättning för särskild av-

talspension, visstidspens. 2,3 0,0 2,3 0,0

36,9 31,9 23,1 18,8

Pensionsmedlens användning: Medel använda i verksamhe-

ten, s k återlåning.

Analys av pensionsavsättningens (inkl särskild löneskatt) utveckling

Ingående avsättning inkl särsk löneskatt 23,3 21,0

Pensionsutbetalningar -0,9 -1,1

Nyintjänad pension 1 1,2

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,4 1,3

Förändring av löneskatt 1 0,5

Ändringar av försäkringstekn grunder

Nya efterlevandepensioner 0,5

Övrigt 3,9 -0,1

Utgående avsättning inkl särsk löneskatt 28,7 23,3

Aktualiseringsgrad: 86,0%

Not 18 Övriga avsättningar

Avsättning för särkild lö-

Kommunkonc.

Kommunen

2010 2009 2010 2009

neskatt 5,6 4,5 5,6 4,5

Uppskjuten skatt 2,0

Övriga avsättningar 40,4 35,8 11,7 10,9

Not 19 Långfristiga skulder

46,0 42,3 17,3 15,4

Kommunkonc.

Kommunen

2010 2009 2010 2009

Anläggningslån 1 941,2 1 893,4 551,4 600,3

Kommuncertifikat lång-

fristig del (outnyttjad del:

35 mkr) 265,0 250,0 265,0 250,0

2 206,2 2 143,4 816,4 850,3

48


Not 20 Kortfristiga skulder

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Utnyttjad checkräkningskredit

koncernkonto (outnyttjad

del: 93,7 mkr) 6,3 0,0 6,3 0,0

AB Ronnebyhus,

koncernkonto 0,0 18,5

AB Ronneby Helsobrunn,

koncernkonto 0,7 0,3

Kfr del av lfr skulder 0,4 5,0 0,0 0,0

Leverantörsskulder 79,9 76,4 41,4 35,1

Upplupen pensionskostn

avgiftsbestämd del 29,1 28,2 28,5 27,7

Upplupen särkild löneskatt

avgiftsbestämd del 6,9 6,9 6,8 6,8

Upplupna arbetsgivaravgifter

16,8 16,4 15,5 15,3

Semesterskuld 68,1 67,1 63,6 62,5

Personalens skatteskuld 13,7 13,5 12,5 12,6

Förutbetalda skatteintäkter 0,0 34,5 0,0 34,5

Övriga interimsskulder 131,8 122,7 82,4 79,8

Övriga kortfristiga skulder 8,3 9,1 5,6 6,1

361,3 379,8 263,3 299,2

Not 21a Ställda panter och ansvarsförbindelser

Kommunkonc. Kommunen

2010 2009 2010 2009

Ställda panter

Fastighetsinteckningar 18,2 18,2 0,5 0,5

Ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelse,

Fastigo 0,3 0,3

Nutek

Borgensförbindelser

Not 21 b 2,2 1,7 1.372,7 1.280,0

Pensionsförpliktelser som

inte har upptagits bland

skulder och avsättningar 493,6 513,4 493,6 513,4

Särskild löneskatt på pensionsförplikt

upptagna

som ansvarsförb. 119,7 124,6 119,7 124,6

Pensionsåtagande Ronneby

Miljö o Teknik AB 0,5 0,7

Pensionsåtagande AB

Ronnebyhus 0,0 0,0

Pensionsåtagande ABRI 3,2 3,1

634,0 658,2 1 990,2 1 922,3

Analys av pensionsförpliktelser redovisade under ansvarsförbindelser

Ing ansvarsförbindelse inkl särsk löneskatt 638,0 628,9

Gamla utbetalningar -21,6 -20,7

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 6,6 34,5

Förändring av löneskatt -4,8 1,8

Ändringar av försäkringstekn grunder

Aktualisering 1,3 -2,1

Övrigt -6,2 -4,4

Utg ansvarsförbindelse inkl särsk löneskatt 613,3 638,0

Aktualiseringsgrad: 86,0%

Not 21b Borgensförbindelser

Borgensåtagande,

Kommunkonc.

Kommunen

2010 2009 2010 2009

AB Ronnebyhus 646,8 648,3

Borgensåtagande, ABRI 300,0 300,0

Borgensåtagande, Ron-

neby Miljö o Teknik AB 330,0 330,0

Borgensåtagande, AB

Ronneby Helsobrunn 92,8

Borgensåtagande AB

Ronnebybyggen 0,6 1,5

Övriga borgensåtaganden 0,5 0,5 0,5 0,5

Kommunalt förlustansvar

för egnahem, SBAB 1,0 1,1 1,0 1,1

Kommunalt förlustansvar

för egnahem, AB Balken

Finans Sweden 0,1 0,1 0,1 0,1

Kommunala ansvarsför-

bindelser för statligt kre-

ditgaranterade bostadslån

för egnahem, BKN 0,0 0,0 0,0 0,0

2,2 1,7 1.372,7 1.280,0

Ronneby kommun har i december 2009 ingått en solidarisk

borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige

AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga

260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest

ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk

förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen

av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt

ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.

Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande

till storleken på de medel som respektive medlemskommun

lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till

storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital

i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ronneby

kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse,

kan noteras att per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i

49


Sverige AB:s totala förpliktelser till 183 455 180 724 kronor

och totala tillgångar till 178 833 146 269 kronor. Kommunens

andel av de totala förpliktelserna uppgick till

950 789 658 kronor och andelen av de totala tillgångarna

uppgick till 926 782 535 kronor.

50


Driftredovisning per nämnd (tkr)

Nettokostnader Utfall 2009 Budget 2010 Utfall 2010 Avvikelse

Kommunstyrelsen -114 061 -122 240 -116 154 6 086

Revisionen -1 402 -1 425 -1 264 161

Byggnadsnämnden -9 415 -7 942 -7 705 237

Fritids- och Turistnämnd -33 374 -38 252 -36 720 1 532

Biblioteks- och Kulturnämnd -22 312 -22 787 -22 413 374

Tekniska nämnden -75 839 -80 182 -83 835 -3 653

Förskole- och grundskolenämnden -392 117 -386 566 -398 391 -11 825

Gymnasie- och vuxenutb.n. exkl HLS -125 390 -119 677 -121 443 -1 766

Gymnasie- och vuxenutb.n. HLS -725 -674 -660 14

Omsorgsnämnden -376 127 -381 516 -372 841 8 675

Socialnämnden -82 531 -88 505 -93 329 -4 824

Överförmyndarnämnden -1 988 -1 996 -2 073 -77

Miljö- och hälsoskyddsnämnden -4 731 -4 794 -4 672 122

Nämndernas nettokostnader -1 240 012 -1 256 556 -1 261 500 -4 944

Finansiering 1 262 113 1 264 496 1 285 608 21 112

Resultat 22 101 7 940 24 108 16 168

Driftredovisning per huvudverksamhet (tkr)

Nettokostnader Utfall 2009 Budget 2010 Utfall 2010 Avvikelse

1 Politisk verksamhet -16 158 -17 454 -17 018 436

2 Infrasturktur, skydd m m -96 147 -97 125 -100 365 -3 240

3 Fritid och kultur -57 690 -62 809 -61 042 1 767

4 Pedagogisk verksamhet -460 242 -446 369 -462 940 -16 571

5 Vård och omsorg -452 494 -454 582 -456 208 -1 626

6 Särskilt riktade insatser -10 295 -11 576 -6 880 4 696

7 Affärsverksamhet -23 175 -19 866 -21 896 -2 030

8 Fördelad gem adm verksamhet -123 811 -146 775 -135 151 11 624

Verksamheternas nettokostnader -1 240 012 -1 256 556 -1 261 500 -4 944

Finansiering 1 262 113 1 264 496 1 285 608 21 112

Resultat 22 101 7 940 24 108 16 168

51


Koppling mellan driftredovisning och resultaträkning 2010

Driftredovisningens nettokostnader -1 261 500

Internränta, kontoklass 8531 44 575

Pensionsutbetalningar, verks 901 -28 066

Särskild löneskatt, justering PO-pålägg, verks 902, 906 10 367

Ökning semesterlöneskuld, verks 903 -1 095

Pensionsavsättn o pensionsutbet ind del, verksamhet 905 1 286

Övriga avsättningar, nedskrivningar, verksamhet 960, 996 -20 400

Statsbidrag maxtaxa, verksamhet 963 7 416

Resultat fastighetsaffärer, verksamhet 997 4 781

Övrigt -922

Resultaträkningens nettokostnader -1 243 558

Investeringsredovisning i sammandrag (tkr)

Nettoin-

Budget vesteringar

Kommunstyrelsen 44 114 33 649

Byggnadsnämnden 2 943 490

Fritids- och Turistnämnd 45 441 35 752

Biblioteks- och Kulturnämnd 1 520 1 280

Tekniska nämnden 115 663 68 574

Förskole- och grundskolenämnden 3 482 3 254

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2 246 1 794

Omsorgsnämnden 1 520 1 462

Socialnämnden 200 150

Miljö- o hälsoskyddsnämnden

TOTALT 217 129 146 405

52


Större nettoinvesteringar 2010, TKR Totalt Ackumulerat

(* = pågående investeringar) Budget 2010 Utfall 2010 Anslag Utfall

Kommunstyrelsen

Upprustning Karön/Ekenäsområdet* 7 738 864 14 252 4 272

ADB-utrustning 1 500 1 470

Renovering Brunnsbadet* 32 854 30 600 41 000 38 746

Byggnadsnämnden

Markaffärer 1 000 239

Fritids- och turistnämnd

Ny ridanläggning (exkl vägarbeten)* 33 759 26 488 34 414 27 143

Markarbeten m m Saxemara IP* 2 900 2 643

Investeringar fritidsanläggningar* 8 782 6 621

Biblioteks- och Kulturnämnd

Tor In (återlämningsapparat)* 1 300 1 062

Tekniska nämnden

Stadshuset fasader och glaspartier* 14 630 4 267 14 800 4 437

Slättagårdsskolan, renovering 10 173 12 279 15 009 17 115

Upprustning gymnastiksalar* 5 892 226 13 300 7 634

Brandskyddsarbete 2 217 2 219

Ventilationsarbeten* 2 464 893

Särsk boende, omb Vidablick etapp II* 11 745 5 137

Fredriksbergsskolan utv renovering* 3 000 4 168

Renovering reningsanl Rby sporthall 4 153 4 234

Åtgärder centrumutredning* 7 403 3 289

Ny parkeringsyta, Brunnsparksomr* 2 359 1 267

Gång- o cykelväg Risanäs-Saxemara* 7 300 3 931

Trygghetsbelysning Brunnsparken 817 1 130

Maskiner och utrustning 800 638

Förskole- och grundskolenämnden

Övriga verksamhetsinventarier 3 232 3 004

Gymnasie- och vuxenutbildningsn

Övriga verksamhetsinventarier 1 800 1 794

Omsorgsnämnden

Inventarier servicehus o dagcentraler 1 175 1 160

Invetarier handikappomsorg 345 302

Socialnämnden

Inventarier Socialkontor 200 150

53


Ord- och begreppsförklaringar

Anläggningskapital

Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör

skillnaden mellan anläggningstillgångar och

långfristiga skulder.

Anläggningstillgångar

Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande

innehas (t ex fastigheter, inventarier, aktier

och långfristiga fordringar).

Avskrivningar

Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar.

Balansräkningen

visar vilka tillgångar och skulder kommunen

har på bokslutsdagen. Man kan också säga att

den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och

hur det har skaffats fram (skulder och eget kapital).

Genom att jämföra två balansräkningar

kan man se hur tillgångar, skulder och eget

kapital har förändrats under året.

Eget kapital

visar skillnaden mellan tillgångar och skulder.

Det egna kapitalet har två beståndsdelar; rörelsekapital

och anläggningskapital.

Finansieringsanalysen

beskriver hur kommunen har fått in pengar

och hur de har använts under året. Här behandlas

in- och utbetalningar till skillnad från

resultaträkningen som innehåller intäkter och

kostnader.

Internränta

Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i

anläggningar) som utnyttjas inom en viss

verksamhet.

Kapitalkostnader

Benämning för internränta och avskrivning.

Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den

löpande verksamheten.

Likviditet

Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att

betala skulder i rätt tid).

Långfristiga skulder

Skulder med löptid längre än 1 år.

Nettoinvesteringar

Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag

m m.

Nettokostnader

Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag,

avgifter och ersättningar. Finansieras med

skattemedel.

Omsättningstillgångar

Lös egendom som inte är anläggningstillgång

(t ex likvida medel, statsbidragsfordringar, förråd).

Periodisering

Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder

till vilka de hör.

Resultaträkningen

visar årets finansiella resultat och hur det

uppkommit. Den visar även förändringen av

eget kapital, något som också kan utläsas genom

att jämföra balansräkningen för de två

senaste åren.

Rörelsekapital

Skillnaden mellan omsättningstillgångar och

kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar

kommunens finansiella styrka på kort sikt.

Soliditet

Andelen eget kapital av de totala tillgångarna.

Anger hur stor andel av tillgångarna som är

finansierade med egna medel.

Tkr

Tusentals kronor

54


Redovisningsprinciper

Anläggningstillgångar

har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet

(utgiften minus eventuella investeringsbidrag)

med avdrag för avskrivningar.

Avskrivningar sker från och med månaden efter

investering tas i bruk. Avskrivningar sker

med bedömd ekonomisk livslängd med

Svenska Kommunförbundets förslag till avskrivningstider

som vägledning. Exempelvis:

Byggnader för kommunal verksamhet: 33 år

och inventarier: 5-10 år.

Den finansiella kostnaden avseende större

bygginvesteringar (> 6 mkr) aktiveras (avser

dock ej gatuinvesteringar). Aktiveringen bokförs

som minskad finansiell kostnad i resultaträkningen.

Genomsnittlig aktiverad räntesats

har för 2010 varit 2,5%.

Intäktsräntor

som inflyter efter årsskiftet har fordringsförts

och tillgodogjorts redovisningsåret.

Kapitalkostnader

består dels av linjär avskrivning, det vill säga

lika stora belopp varje år beräknat på objektens

anskaffningsvärden, dels av intern ränta

på bokförda värdet med 4,0 %.

Kostnadsräntor

hänförliga till redovisningsåret men förfallna

till betalning under 2011 har skuldbokförts.

Leasing

All leasing klassificeras som operationell.

Leverantörsfakturor

av väsentligt belopp inkomna efter årsskiftet,

men hänförliga till redovisningsåret har bokförts

och belastats årets redovisning.

Lånekostnader

Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden

och belastar följaktligen resultatet

för den period de hänför sig till.

Pensionsredovisning

Fr o m 1998 redovisas pensionsförpliktelser enligt

den blandade modellen. Pensionsförmåner

intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse

inom linjen. Årets nyintjänade

pensioner samt tidigare intjänade garantipensioner

bokförs som skuld/avsättning i balansräkningen

samt kostnadsförs i resultaträkningen.

Den del av pensionskostnaden som

kan hänföras till avgiftsbestämd del enligt

KAP-KL redovisas som upplupen kostnad

(kortfristig skuld) i balansräkningen samt

kostnadsförs i resultaträkningen.

Sammanställd redovisning

Syftet med sammanställd redovisning (koncernredovisningen)

är i första hand att visa

kommunens totala ekonomiska åtagande. Eftersom

valet av verksamhetsform (förvaltning,

företag, stiftelse m m) saknar betydelse för informationens

omfattning på koncernnivå, förbättras

möjligheterna att göra meningsfulla

jämförelser såväl i tiden för en specifik kommun

som mellan olika kommuner.

Den kommunala koncernen omfattar den

kommunala förvaltningsorganisationen samt

kommunens koncernföretag, där kommunen

själv eller med stöd av andra koncernföretag

har ett varaktigt bestämmande eller betydande

inflytande. Bestämmande inflytande uppnås

vid mer än 50% röstinnehav i företagens beslutande

organ. Ett sådant företag kallas dotterföretag.

Betydande inflytande uppnås vid mer

än 20% och upp till 50% röstinnehav i företagets

beslutande organ. Ett sådant företag kallas

intresseföretag. Ett samägt företag anses ingå i

koncernen motsvarande ägd andel.

Definitionen överensstämmer med motsvarande

definition i Rådet för kommunal redovisnings

rekommendation nr 8.2.

I den sammanställda redovisningen ingår

därmed kommunen och följande koncernföretag:

55


Företag/förbund

Ägarförhållande

Ronneby kommun

AB Ronnebyhus Ronneby kommun 100 %.

Förvaltnings Aktiebolaget

Welting Ronneby kommun 100 %.

AB Ronnebybyggen Ronneby kommun 60 %. Riksbyggen

40 %.

Kommunalförbundet Ronneby kommun bestrider 38,5

Räddningstjänsten Östra % av förbundets kostnader.

Blekinge

AB Ronneby

Ronneby kommun 100 %.

Helsobrunn

AB Ronneby

AB Ronneby Helsobrunn

Industrifastigheter 100 %.

Ronneby Miljö och Teknik AB Ronneby Helsobrunn

AB

100 %.

Ronneby Brunn AB AB Ronneby Industrifastigheter

100 %.

Koncernredovisningen har upprättats enligt

förvärvsmetoden med proportionell konsolidering.

Tillgångar och skulder samt intäkter

och kostnader har upptagits enligt proportionell

konsolidering, d v s till så stor del som

motsvarar kommunens ägda andel. Förvärvsmetoden

innebär att kommunens bokförda

värden på aktier i dotterbolagen eliminerats

mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället.

Koncerninterna fordringar och skulder

samt intäkter och kostnader har eliminerats

enligt väsentlighetsprincipen. Metoden för

hantering av obeskattade reserver i den sammanställda

redovisningen har ändrats fr o m

1998. 72% av de obeskattade reserverna betraktas

som eget kapital medan 28% betraktas

som latent skatteskuld. Fr o m 2009 betraktas

73,7% av de obeskattade reserverna som eget

kapital medan 26,3% betraktas som latent skatteskuld

till följd av ändrad skattesats.

Semesterlöneskuld

De anställdas fordran på kommunen i form av

sparade semesterdagar och okompenserad tid

har bokförts som skuld.

Skatteintäkter

Fr o m 2001 tillämpas Rådets för kommunal

redovisnings rekommendation för redovisning

av kommunalskatt. Enligt rekommendation

har följande kommunalskatteintäkter resultatredovisats:

De preliminära månatliga skatteinbetalningarna.

En prognos (SKL:s uppräkningstal)

över slutavräkningen för år 2010

(fastställd till 456 kr per invånare).

Korrigering av slutavräkning för år

2009. Mellanskillnaden mellan prognos

och utfall är fastställd till 26 kr

per invånare.

Sociala avgifter

har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg

i samband med löneredovisningen.

Förtroendemän 31,42 %

Anställda med kommunal

kompletteringspension 39,08 %

Övriga löneavtal 31,42 %

Socialbidrag med återbetalningsskyldighet

kostnadsbokförs. När de regleras bokförs de

som en intäkt. Eftersom fordran oftast är

mycket osäker bokas denna ej upp, utan bevakning

sker i verksamhetssystemet.

Stats- och landstingsbidrag

som hör till redovisningsåret men ännu ej influtit

har fordringsförts. Statsbidrag som influtit

men ej förbrukats har skuldbokförts.

Särskild löneskatt

Särskild löneskatt på pensionskostnader har fr

o m 2001 periodiserats enligt samma principer

som gäller för pensioner enligt den s k blandade

modellen. Detta innebär att skatten i balansräkningen

bokförs dels i anslutning till rubriken

”Avsatt till pensioner och liknande förpliktelser”

dels i anslutning till rubriken ”Kortfristiga

skulder”. Den särskilda löneskatten är

även beräknad och angiven bland ansvarsför

56


indelserna i anslutning till rubriken ”Pensionskostnader

som inte upptagits bland skulderna

eller avsättningarna”.

Utställda fakturor

efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret

har fordringsförts och tillgodogjorts

årets redovisning

57


Kommunstyrelsen

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -50 572 -46 782 -55 650 8 868

Personalkostnader 77 479 81 614 79 728 1 886

Övriga kostnader 84 762 84 771 89 594 -4 823

Avskrivningar 2 046 2 262 2 170 92

Internränta 346 375 312 63

Resultat 114 061 122 240 116 154 6 086

Verksamhet

Kommunstyrelsen har det högsta politiska

ansvaret för verkställighet av kommunfullmäktiges

beslut.

Kommunledningsenheten

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -25 006 -21 000 -27 408 6 408

Personalkostnader 31 356 28 100 30 031 -1 931

Övriga kostnader 61 053 61 150 61 518 -368

Avskrivningar 193 364 230 134

Internränta 114 160 101 59

Resultat 67 710 68 774 64 472 4 302

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Det organisationsarbete, omfattande såväl

nämnds- som förvaltningsorganisationen,

som bedrevs under 2009 gjorde tillfälligt

halt under 2010 och återupptogs efter beslut

i kommunstyrelsen i november månad.

Kommunfullmäktige fattade beslut om

en ny nämndsorganisation att gälla fr o m

2011-01-01. I samband med detta gavs

uppdrag till tjänstemannaorganisationen

att följa efter med förvaltningsorganisationen

under första halvan av 2011.

Arbetet med åttapunktsprogrammet

”Kraftsamling Ronneby” har fortgått med

bland annat fortsatt utveckling av den

Moderna Kurorten. Under 2010 lanserades

den nya logotypen.

Näringslivsavdelningen och exploateringsgruppen

har arbetat för ökad etablering

i framförallt Sörbydalsområdet.

Arbetet med landsbygdspolitiska programmet

har fortgått liksom landsbygdsprojektet

”Hjärtats Fröjd”.

I början av juni deltog Ronneby kommun

i det internationella forumet i Tällberg;

”Rework the world”. Kommunen

presenterade idéer om framtidens boende

med inriktning på miljövänliga och energisnåla

bostäder.

Under året inleddes, efter ansökan om

energieffektiviseringsstöd, ett strategiskt

arbete kring energieffektivisering inom

kommunens och de kommunägda bolagens

verksamheter.

Arbete med en VA-plan omfattande

hela kommunen har påbörjats.

Efter flera års arbete bildades i juni

kommunens första kommunala naturreservat;

Södra Brunnsskogen.

Arbetsmarknadsavdelningen har haft en

omfattande verksamhet avseende arbetsmarknadsåtgärder

baserade på avtal med

arbetsförmedlingen. Flyktingmottagningen

har arbetat med förberedelser inför de

förändrade rollerna i ansvarsfördelningen

mellan kommunen och staten som trädde

i kraft strax före årsskiftet.

Det förebyggande arbetet till skydd mot

olyckor och extraordinära händelser har

fortsatt i planerad omfattning.

Gällande måluppfyllelsen har målet att

besvara motioner och medborgarsförslag

inom sex månader ej uppnåtts. I sammanhanget

ska påpekas att volymerna

ökade något under 2010. Se tabell i nedanstående.

För övriga mål, bl a avseende näringslivsavdelningen,

hänvisas till redovisningen

på sidorna 7-8.

Den relativt stora budgetavvikelsen förklaras

av större volym arbetsmarknadsåtgärder

än budgeterat, vilket fått till följd

att intäkterna ökat och budgeterat anslag

ej behövt utnyttjas i planerad omfattning.

58


Personalvakanser och ej återbesatt tjänst

som ungdomssamordnare påverkar också

utfallet.

Framtidsutsikter

Under 2011 kommer förvaltningsorganisationen

att övergå till en ny form, sammankopplad

med den nya nämndsorganisationen

som gäller fr o m den 1/1 2011.

I samband med detta ska förvaltningschefer

tillsättas.

Arbetet med kommunens mål‐ och

verksamhetsuppföljningssystem samt

ärendehantering kommer att fortsätta. I

budgeten för 2011 finns en ett särskilt direktiv

om att utveckla och säkerställa väl

fungerande kvalitetssäkringssystem i

kommunens verksamheter.

Näringslivsavdelningen fortsätter att

fokusera på de mål som finns i

ʺKraftsamling Ronnebyʺ. En plan på fortsättning

av det landsbygdspolitiska programmet

ska tas fram.

Ett miljöråd har inrättats och en miljöoch

energisamordnare ska anställas. Vidare

ska anställas en tjänst som internationell

samordnare och omvärldsbevakare.

I planering ligger satsningar på framtidens

boende där det centrumnära området

”Kilen” är ett viktigt utvecklingsområde.

För rekreation och besöksnäring påbörjas

planering av hamnområdet ”Östra

Piren”.

Nettokostnad per verksamhet

Utfall Budget

2009 2010

Utfall

2010

Avvikelse

Kommunfullmäktige 1 996 1 781 1 925 -144

Kommunstyrelse 3 233 3 514 3 506 8

Stöd till politiska partier 1 087 1 088 1 087 1

Allmänna val 262 738 622 116

Kommunledningsenhet 5 518 6 439 6 399 40

Centralarkiv 536 722 677 45

Administrativ service */ 1 432 1 072 956 116

Arbetsmarknadsåtg. -566 -2 430 -3 646 1 216

Arbetsmarknadsavd 7 555 8 805 7 110 1 695

Adm arbetsmarkn.avd. 755 175 140 35

Förbundsavgifter 1 845 2 060 1 974 86

Nettokostnad per verksamhet

Utfall Budget

2009 2010

Utfall

2010

Avvikelse

Räddningstj Ö Blekinge 23 490 23 565 23 667 -102

Kommunikationer 13 297 13 422 13 890 -468

Bidrag bredband 0 0

Budgetreserv 331 723 238 485

Tot försv/Civ försv 189 234 173 61

Samordning ungdom 546 517 81 436

Konsumentverksamhet 221 238 157 81

Näringsliv 3 161 2 956 2 916 40

Administrativ utveckling 747 350 249 101

Särskilda projekt/vsh 1 629 2 092 1 768 324

Folkhälsoberedning 446 713 583 130

Resultat 67 710 68 774 64 472 4 302

*/ I administrativ service ingår bland annat medborgarservice,

kopiering, vaktmästeri, kontorsmaterialförråd,

bilpool.

Verksamhetsmått

Protokollförda

2007 2008 2009 2010

Ärenden

Kommunfullmäktige 274 327 307 342

Kommunstyrelsen 352 376 282 362

Arbetsutskottet 417 404 349 403

Skuldsanering

handlagda ärenden 63 47 45 50

Motioner 2010

Antal motioner 2009-12-31 23

Tillkom under 2010 30

Handlagt under 2010 32

Handlagda inom sex månader 11

Kvar 2010-12-31 21

Äldre än sex månader 2010-12-31 13

Medborgarförslag 2010

Antal medborgarförslag 2009-12-31 15

Tillkom under 2010 26

Handlagt under 2010 22

Handlagda inom sex månader 7

Kvar 2010-12-31 19

Äldre än sex månader 2010-12-31 4

59


Ekonomienheten

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -763 -1 030 -1 028 -2

Personalkostnader 5 237 7 857 7 321 536

Övriga kostnader 1 484 1 894 2 232 -338

Avskrivningar 27 118 125 -7

Internränta 5 21 20 1

Resultat 5 990 8 860 8 670 190

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Enheten arbetar med ekonomistyrning,

ekonomiadministration, finansiering och

inköps-/upphandlingsfrågor. Övergripande

mål för enheten är att inom given ekonomisk

ram arbeta effektivt och utvecklande,

samt medverka till att kommunen

gör fördelaktiga upphandlingar.

Framtidsutsikter

En ökande andel elektroniska fakturor ger

en effektivare fakturahantering. Kommande

införande av elektronisk handel

och en förändrad beställarorganisation

kommer att bidra till förbättrade inköpsprocesser.

Fortsatta utbildningsinsatser

till övriga verksamheter för att öka kvaliteten

inom inköp och redovisning. För att

kvalitetssäkra budget- och uppföljningsarbetet

samt vara ett verktyg för verksamhetsstyrning

bör förutsättningarna för

att införa ett gemensamt beslutstöds-

/rapporteringssystem utredas.

Informationsenheten

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -19 -10 -2 193 2 183

Personalkostnader 3 025 4 220 4 273 -53

Övriga kostnader 1 933 3 097 4 619 -1 522

Avskrivningar 1 0 0 0

Internränta 0 0 0 0

Resultat 4 940 7 307 6 699 608

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Infoenheten såg under året till att e-

legitimation kunde tas i bruk för att möjliggöra

identifiering på nätet när medborgarförslag

eller motioner lämnas in. Man

inledde ett omfattande projekt för att

bygga om och på olika sätt modernisera

kommunens webbplats. Den har goda

kvaliteter redan idag, tillhör den bästa

fjärdedelen av landets kommunala webbplatser,

men ambitionen är att den ska bli

ännu bättre.

Ett projekt som helt fullbordats under

året var Val2010. Det syftade till att öka

intresset hos inte minst unga av att rösta i

kommunvalet i september. Webb användes

för att sprida fakta och stimulera dialog

och debatt. Ett av initiativen avsåg

webb-tv, som projektet tog i bruk för att

sända två lokalpolitiska debatter.

Webb-tv använde Infoenheten också för

att under hösten börja sända Kommunfullmäktiges

sammanträden. Från september

och framåt filmade man mötena

för sändning både direkt och i efterhand.

Två ansökningar om att få EU-medel för

att genomföra utvecklingsprojekt beviljade

Tillväxtverket tidigt under året. Ronneby

Lärcenter – senare omdöpt till Ronneby

Kunskapskälla – och CELA (ett projekt

för e-lärande) fick därmed båda en

god start.

Infoenhetens ekonomiska överskott beror

på intäkterna från de EU-finansierade

projekten (Kunskapskällan och CELA)

och att webbprojektet ännu inte börjat använda

sitt anslag utan får kostnader först

under 2011.

Framtidsutsikter

Den nya kommunala webbplatsen blir

klar sommaren 2011. Den ska bädda för

att allt fler e-tjänster tas i bruk i takt med

att efterfrågan växer.

De båda EU-projekten Ronneby Kunskapskälla

och CELA fortsätter två respektive

1 ½ år till. Kunskapskällan för-

60


väntas sedan ha verksamhet igång i full

skala. CELA är ett delvis regionalt initiativ

vars framtid hänger samman med

andra organisationers intresse av att utveckla

verksamheten.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009 2010

Publika

webb, besök/dygn

2575 3010 2922 2892

Sidor på

webbplatsen

Antal trycksaks-

eller

annonsproduktioner

5825

105

Personalenheten

Utfall

2009

5900

118

Budget

2010

5814

130

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -6 173 -6 893 -6 471 -422

Personalkostnader 17 819 21 173 18 274 2 899

Övriga kostnader 1 904 2 057 1 946 111

Avskrivningar 26 2 2 0

Internränta 1 1 0 1

Resultat 13 577 16 340 13 751 2 589

6189

178

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Personalenheten är kommunens centraliserade

enhet för personal- och löneadministration.

Enheten har under året med

sammantaget god måluppfyllelse tillhandahållit

ett grundläggande stöd till verksamheterna

inom hela det personaladministrativa

området med t.ex. rådgivning,

tolkning av lagar och avtal samt stöd vid

hantering av rekryterings- och anpassnings-

och rehabiliteringsärenden.

Löneadministrationen inklusive självservicefunktionen

inriktats fortlöpande

mot att säkerställa driften av

PA/Lönesystemet och förvaltningsorganisationens

ökade användning av de möjligheter

som systemet medger.

Enheten ser över och utvecklar både den

centrala arbetsmiljöutbildningen och den

centralt samordnade hälsoutvecklings/friskvårdsverksamheten.

Det under året införda rekryteringsstödsystemet

har förenklat och kvalitetssäkrat

rekryteringsprocessen i förvaltningsorganisationens

samtliga led. Vissa interna rutiner

behöver dock fortfarande utvecklas.

Enheten lämnar ett överskott om 2 589

tkr. Överskottet hänförs främst till ett lägre

utfall än beräknat för anpassningsverksamheten.

Nettokostnad per verksamhet

Utfall Budget

2009 2010

Utfall

2010

Avvikelse

Anpassningsåtgärder 3 306 5 201 3 416 1 785

Personalenhet 7 248 8 102 7 272 830

Personalutveckling 151 151 36 115

Personalvård 101 100 78 22

Företagshälsovård 63 90 47 43

Facklig verks. LFF 2 708 2 696 2 902 -206

Resultat 13 577 16 340 13 751 2 589

Framtidsutsikter

Personalenheten planerar för att kunna

öka det strategiska inslaget i sin verksamhet.

Uppstart av ett ledarutvecklingsprogram

för kommunens chefer och en förbättrad

samordning av det systematiska

arbetsmiljöarbetet (SAM) är viktiga delar

del av detta.

Under år 2011 måste enheten prioritera

sina insatser till aktiviteter rörande upphandling

av ett nytt HR-system, som måste

driftställas tidigt år 2012 då nuvarande

avtal löpt ut. Andra viktiga arbetsuppgifter

är åtgärder syftande till att Ronneby

kommun ska bli en attraktivare arbetsgivare

samt att slutföra uppgiften gällande

att lämna ett förslag till ett reviderat personalpolitiskt

program.

61


IT-enheten

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -2 946 -2 620 -2 692 72

Personalkostnader 5 620 5 544 5 392 152

Övriga kostnader 2 823 3 108 3 657 -549

Avskrivningar 1 735 1 664 1 719 -55

Internränta 216 168 178 -10

Resultat 7 448 7 864 8 254 -390

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Enheten skall leverera stabila och säkra

IT-lösningar till kommunens verksamheter

samt verka för att nya e-tjänster når

kommunens samtliga intressenter.

Verksamheten redovisar ett underskott på

ca 400 tkr för verksamhetsåret.

Framtidsutsikter

Under 2011 kommer det tidigare beslutade

bytet av infrastruktur/teknikplattform

att slutföras. Vidare skall kommunens befintliga

telefonisystem ersättas av ett helt

mobilt system. Verksamhetssystemen för

omsorgs- och socialförvaltning kommer

också att bytas ut.

Kostenheten

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -15 665 -15 229 -15 858 629

Personalkostnader 14 422 14 720 14 437 283

Övriga kostnader 15 565 13 465 15 623 -2158

Avskrivningar 64 114 93 21

Internränta 10 25 13 12

Resultat 14 396 13 095 14 308 -1 213

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Måluppfyllelse, kostenheten uppfyller kriterierna

för matgästers olika behov av

måltider. Måltidsmöten äger rum kontinuerligt

för flertalet av måltidsgäster

inom skola - och omsorgsverksamheter.

Kostenheten producerar måltider till boende

gäster på servicehus, övrig omsorg

och till skol- och fritidsbarn. Bokslutet för

år 2010 visar underskott på 1 213 tkr. Personalkostnader

visar överskott vilket beror

på ej nyttjat utbildningsbidrag och

lägre personalkostnader. Övriga kostnader,

kostnadsläget på livsmedel har fortsatt

att vara högt och kostenhetens budget

har delvis kompenserats för det i budget

2010. Kostenheten har köpt Ekologiska

livsmedel under år 2010 motsvarande 14,6

% av enhetens totala livsmedelsinköp.

Reparation/underhållskostnader, har under

året varit betydande. Kostenheten har

övertagit ansvaret för servicehusens

köksutrustning från Ronneby Hus AB och

nyinvesteringar av utrustning har skett.

Framtidsutsikter

Stort renoveringsbehov föreligger på

Vidablick och Kallingeköket, verkställandet

av det tagna inriktningsbeslutet

kommer att medföra förbättrad arbetsmiljö

och optimalt fungerande kostverksamhet.

Verksamhetsmått

Portioner per dag 2006 2007 2008 2009

Skola, dagis, övr

Kallinge 2821 2753 2710 2577

Skola, dagis, övr

skolprod Vidablick 1966 1982 2020 1998

Äldreomsorgen V-b

och servicehusen,

övr omsorgsprod 1 215 1219 1241 1250

62


Revisionen

Intäkter

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Personalkostnader 437 594 400 194

Övriga kostnader 965 831 864 -33

Avskrivningar

Internränta

Resultat 1 402 1 425 1 264 161

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Revisorerna granskar årligen i den omfattning

som följer av god revisionssed all

verksamhet som bedrivs inom nämndernas

verksamhetsområden. De granskar på

samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer

som utsetts i företag enligt

3 kap. 17 och 18 §§, även verksamheten

i de företagen.

Revisorerna prövar om verksamheten

sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk

synpunkt tillfredsställande sätt,

om räkenskaperna är rättvisande och om

den interna kontrollen som görs inom

nämnderna är tillräcklig.

Djupgranskningar under året 2010

För att kunna ge underlag till kommunfullmäktiges

skall revisorerna årligen

granska all verksamhet som bedrivs inom

nämnders och styrelsers verksamhetsområden.

Överskottet grundar sig på att

uppgjord revisionsplan inte har hunnits

med.

Efter en risk- och väsentlighetsbedömning

har under år 2010 följande djupgranskningar

utförts.

PM/förstudie om pågående utredningar

av kostverksamheten

Granskning av kommunens

chefsrekrytering och chefsutveckling

Granskning av naturbruksgymnasiet

Granskning av det systematiska

arbetsmiljöarbetet

Granskning av kommunens lärcenterverksamhet

Ronneby Kunskapskälla”

Granskning av kvalitetsarbetet

inom handikappomsorgen

Granskning av kommunens tilllämpning

och efterlevnad av det

landsbygdspolitiska programmet

Årlig granskning av de kommunägda

bolagen, ABRI, Miljö & Teknik

AB samt Ronnebyhus AB

Granskning av Räddningstjänsten

östra Blekinge och Vårdförbundet

Blekinge

63


Byggnadsnämnden

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -9 293 -9 375 -8 911 -464

Personalkostnader 4 918 5 254 4 952 302

Övriga kostnader 10 703 9 431 9 272 159

Avskrivningar 291 509 301 208

Internränta 2 796 2 123 2 091 32

Resultat 9 415 7 942 7 705 237

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

En stor del av byggnadsnämndens verksamhet

är myndighetsutövning enligt

PBL, beslut om bygglov samt planläggning

av detalj- och översiktsplaner. Byggnadsnämnden

fattar också beslut i bostadsanpassningsärenden.

Administration

av kommunens obebyggda fastigheter,

tillstånd för brandfarliga varor samt energirådgivning

ingår i nämndens uppgifter.

Byggnadsnämnden ansvarar även för

kommunens kartverksamhet genom avtal

med Metria.

Nybyggnader av bostadshus är på en

låg nivå. Finanskrisen påverkar byggverksamheten

fortfarande. Antal mindre

om- och tillbyggnader ökade tack vare

ROT-avdraget. Stort var att bostadsbebyggelsen

på Glasbrukstomten var klar

för inflyttning i november. Under 2010

var Ronnebys första passivhus färdigställt.

Intresset för studiebesök har varit

stort, bl a från bostadsministern. Kostnaderna

för bostadsanpassningsärendena

minskade något men antal ärenden är

fortfarande relativt stort.

innebär att planarbetet påbörjats på allvar

med bl a utredning av ev föroreningar.

Under 2011 skall planerna för bostadsprojekten

i Aspan, Saxemara och Hultagölen

kunna antas. Arbetet med vindbruksplan

och LIS-områden skall också påbörjas.

Ombyggnation av Strandgatan avslutas

under våren. I tur är ombyggnaden av

Prinsgatan. Planering av torget påbörjas

under året.

Nytt kartmaterial över kustområdena

har tagits fram. Under året skall analysarbet

för att ta fram de områden som kan

drabbas av översvämning pga höjda

havsnivåer fortsätter.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009 2010

Ärendestatistik

Bygglov och förhandsbesked

564 491 615 389

Övrigt 217 140 107 78

Totalt 781 631 722 467

Planverksamhet

Påbörjade/pågående 37 45 50 47

Antagna (o. upphävda) 5 4 0 7

Bostadsanpassning

under 5 000 kr 346 384 369 334

5 001 – 36 399 153 146 173 172

36 400 – 100 000 26 20 98 36

över 100 000 14 7 8 9

Antal bidrag 539 557 648 551

Total bidragssumma 6828 4209 7205 5617

Framtidsutsikter

Woodys flyttar från Kilenområdet till

Sörbydalområdet under våren 2011. Det

64


Biblioteks- och Kulturnämnd

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -695 -520 -814 294

Personalkostnader 9 960 9 608 9 729 -121

Övriga kostnader 12 253 12 908 12 809 99

Avskrivningar 694 691 617 74

Internränta 100 100 72 28

Resultat 22 312 22 787 22 413 374

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

I verksamheten ingår Stadsbiblioteket i

Ronneby samt åtta biblioteksfilialer, Kulturcentrum

med konsthallar och verkstäder,

Massmansk

a kvarnen samt fem mindre museer.

Verksamheten bedrivs delvis i nära samarbete

med lokala kulturföreningar.

Allmänkultur

Via avtal mellan kulturenheten och Ronneby

Musei- och hembygdsförening driver

föreningen verksamheten i kommunens

mindre museer förutom i Bräkne

Hoby. Föreningen har inventerat föremålen

i Ekholms fotoateljé och har påbörjat

en inventering nav föremålen i Modelladan

i Kallinge. Museerna, förutom fotoateljén

och Modelladan har haft sammanlagt

3000 besökare under året, fr allt under

sommaren. I Massmanska kvarnen

har föreningen KROMA, producerat 6 utställningar

och haft kursverksamhet i Kulturcentrums

verkstäder.

På Kulturcentrum har visats 15 utställningar,

delvis i samarbete med Ronneby

konstförening. 53 kulturevenemang

genomfördes i Kulturcentrums lokaler,

arrangerade av kulturföreningar. Kulturenheten

hade 22 visningar av pågående

utställningar.

Biblioteks- och kulturnämnden har under

2010 fattat beslut om en Kulturplan.

Bibliotek

På biblioteken har 32 kulturarrangemang

och 8 utställningar genomförts. Ca 800

personer besökte arrangemangen.

På huvudbiblioteket har den gamla mottagnings-

och sorteringsapparaten bytts ut

mot en ny. En hiss har installerats för att

förbättra tillgängligheten på huvudbiblioteket.

Dessa förändringar har inneburit att

huvudbiblioteket varit stängt under

sammanlagt 9 veckor under året.

P g a stängningen har antalet utlån på

huvudbibliotek minskat med ca 13 000

och antalet besökare på huvudbiblioteket

blev 17 000 färre än föregående år.

Projekt

Ronneby bibliotek medverkar i ett marknadsföringsprojekt

tillsammans med bibliotek

i Blekinge, Kronobergs och Kalmar

län. Projektet startade 2010 och kommer

att fortgå underytterligare två år..

Kulturenheten medverkar i Integrationsprojektet

”Textil 39”som drivs av

Folkuniversitetet i samarbete med SFI och

kommunens integrationssamordnare.

Kulturenheten har fått regionala bidrag

för att projektanställa en konstnär för att

utveckla projektets konstnärliga inriktning.

Framtidsutsikter

Fritids- och kulturnämnden skall fortsätta

nätverksarbetet med samhällsföreningar

för att utveckla kultur- och biblioteksverksamheten.

Kulturenheten skall f r o m

2011, med hjälp av EU-medel, ingå i

konstprojektet Art Line mellan Sydöstra

Sverige, Polen, Litauen och Tyskland.

65


Verksamhetsmått

2007 2008 2009 2010

Antal besök

Kulturcentrum 34 974 26 767 41 310 32 472

Massmanska

kvarnen 7 102 3 802 4 951 3 896

Huvudbibl. 130 854 130 047 124 521 107 585

Filialerna

(mätveckor) 78 313 75 931 77 623 76 787

Antal utlån

Huvudbibl. 143 576 141 194 138 226 125 466

Biblioteksfilialer

92 351 90 679 90 133 83 319

66


Fritids- och Turistnämnd

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall Av-

2010 vikelse

Intäkter -4 222 -4 453 -4 569 116

Personalkostnader 11 246 11 202 11 607 -405

Övriga kostnader 21 645 22 637 23 380 -743

Avskrivningar 2 927 5 532 3 940 1 592

Internränta 1 778 3 334 2 362 972

Resultat 33 374 38 252 36 720 1 532

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall.

Nämnden genomför ungdomsverksamhet,

driver idrotts- och fritidsanläggningar

och turistbyråverksamhet samt har ett

nära samarbete och ger direkt stöd till föreningslivet

genom bidrag. I samarbete

med andra kommunala verksamheter

genomförs också evenemang och andra

aktiviteter som ett led till att marknadsföra

kommunen. Målet med samtliga verksamheter

är att skapa förutsättningar för

en attraktiv och aktiv fritid för dem som

bor, arbetar eller besöker kommunen.

Ungdomsverksamheten har under året

genomförts som idrottsliga vänortsutbyten,

olika arrangemang och en bibehållen

tillgänglighet vid mötesplatserna. Detta

har haft en god effekt på både folkhälso-,

jämställdhets- och integrations- samt antidiskrimineringsarbetet.

I Brunnsparken har ett flertal välbesökta

arrangemang genomförts som nationaldagsfirande,

midsommarfirande och Diggilookonserten.

I samverkan med parkenheten

samordnades i år Nostalgiafestivalen

med Diggilookonserten, i samverkan

med näringslivsenheten har ett antal uppskattade

arrangemang genomförts på torget.

Besöksfrekvensen och nyttjandegraden i

våra idrottsanläggningar har varit i stort

sett konstant. Reningsverket i Ronneby

Simhall som havererade i november 2009

blev inte klart förrän i september 2010

medförde störningar samt begränsningar

av simskoleverksamheten, av idrottsföreningarnas

träning och skolans verksamhet.

På anläggningssidan har brandskyddsåtgärder

påbörjats i Kockumshallen

och två av tre spontanidrottsplatser

har färdigställts.

Resultatet för 2010 är positivt. Verksamheten

lämnar ett överskott på ca 1,5 miljoner.

Överskottet beror på ej förbrukade

kapitalkostnader på grund av att ett antal

investeringsprojekt har försenats. Kostnaderna

för personal redovisar ett underskott

som beror på utökade kostnader för

extra personal på Brunnsbadet och dubbelbemanning

i Ronneby Sporthall under

hösten. Övriga kostnader redovisar ett

underskott i förhållande till budget som

till största delen beror på ökade driftkostnader

av Kockumhallen.

Framtidsutsikter.

Ridanläggningen i Påtorp kommer att

färdigställas under 2011. Den tredje, spontanidrottsplatsen,

vid Fredriksbergsskolan

kommer färdigställas i april 2011. Under

2011 kommer isytan på Lugnevi att projekteras

och byggas för att stå färdig i december

2011.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009 2010

Sommarsimskolor

Antal deltagare 93 86 66 76

Besök fritidsgårdar 4 536 4 464 4 620 4 610

Besök Turistbyrån 27 019 20 273 20 598 20 749

Sålda Fiskekort 1 214 1 452 1 342 1 158

Antal aktivitetsdeltagare 7-20 år i föreningar som får

verksamhetsbidrag

Flickor 67 973 68 583 65 461 60 869

Pojkar 87 348 82 307 77 242 72 390

67


Tekniska nämnden

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -173 797 -166 112 -169 519 3 407

Personalkostnader 48 868 50 333 49 280 1 053

Övriga kostnader 105 053 104 029 114 593 -10 564

Avskrivningar 49 009 52 275 51 026 1 249

Internränta 46 706 39 657 38 455 1 202

Resultat 75 839 80 182 83 835 -3 653

Verksamhet

Nämndens verksamhet omfattar Byggoch

fastighetsenheten, Gatuenheten samt

Parkenheten.

Bygg- och fastighetsenheten ansvarar

för handläggningen av kommunens samlade

byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning.

Vidare administreras inom

enheten kommunens lokalvård och

”Bygglag och Egen regi”.

Gatuenheten tillser att en god standard

av kommunens gator, gång- och cykelvägar

upprätthålls. Vidare verkar man för

ökad trafiksäkerhet i form av bl.a. förebyggande

verksamhet.

Parkenheten ska ansvara för skötsel och

underhåll av kommunens parker, naturområden,

växthusanläggning, förvaltning

av kommunens skogar samt skyddsjakt

på skadedjur.

Bygg- och fastighetsenheten

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -149 468 -145 088 -145 914 826

Personalkostnader 32 434 32 589 32 320 269

Övriga kostnader 60 087 60 872 64 760 -3 888

Avskrivningar 36 518 39 519 38 607 912

Internränta 38 284 32 887 31 940 947

Resultat 17 855 20 779 21 712 -933

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Bygg och fastighetsenheten arbetar med

de mål som är applicerbara på byggnadsverksamhet

och fastighetsförvaltning.

Uppfyllande av målen förväntas ske successivt

genom att utveckla delmål för

verksamheten.

Verksamheten har under 2010 kännetecknats

av flera omfattande investeringsprojekt.

Inom ramen för projekteringsarbetet

eftersträvas att så tidigt som

möjligt i byggprocessen lyfta fram teknik

och material som medverkar till ekologiskt

hållbara byggnader samt en kostnadseffektiv

fastighetsförvaltning.

Energiomställningsarbetet fortgår och

under året har oljeuppvärmningar ersatts

med pellets och fjärrvärme. Övriga energiåtgärder

på installationssidan är modernisering

av värme- och ventilationssystem

samt installation av datoriserade

övervakningssystem. Stadshuset har försetts

med solceller (elproduktion) på yttertak.

Belysningar har försetts med närvarogivare.

Byggnadstekniska åtgärder

som gjorts är byte till energieffektiva fönster.

Uthyrningen av fastigheter har varit

god både på lokaler och bostäder. Två

stycken fastigheter såldes under året.

Den stränga vintern har inneburit väsentligt

högre kostnader för fastighetsskötsel

och uppvärmning.

.

Framtidsutsikter

Renodla fastighetsbeståndet genom att

sälja fastigheter där kommunen inte bedriver

någon kärnverksamhet.

Öka insatserna på energi- och miljöområdena.

Färdigställa processen med att lägga in

uppgifter och data i fastighetssystemet.

Den nya förvaltningsorganisationen innebär

omställningsarbete för nuvarande

verksamhet.

68


Verksamhetsmått

Kostnad kr per m 2 2007 2008 2009 2010

Planerat underhåll 23,3 37,7 32,50 33,46

Energikostnad 101,0 103,9 122,6 145,77

Övrig driftskostnad 45,3 46,1 53 61,84

Gatuenheten

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall Av-

2010 vikelse

Intäkter -12 472 -9 380 -11 813 2 433

Personalkostnader 8 804 8 593 9 372 -779

Övriga kostnader 31 223 31 145 35 580 -4 435

Avskrivningar 10 622 11 077 10 733 344

Internränta 7 765 6 245 5 995 250

Resultat 45 942 47 680 49 867 -2 187

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Verksamheten omfattar underhåll och

renhållning av gator och vägar, samt

gång- och cykelvägar. Vidare arbetar enheten

bla med skötsel av trafikljus, vägmärken,

trafiklinjemålning, broar, gatubelysning,

röjning av diken, dagvattenhantering,

fyllnadstippar och hamnverksamhet

samt trafikverksamhet.

Målen att hålla ett bra vägnät med bra

underhåll och drift av alla gator, vägar

och gc-vägar har fullföljts.

Beläggningsunderhållet slutar på 7,00 %

av återinvesterad yta/år.

Hamnens verksamhet har minskat på

grund av nedgång i världsmarknaden.

På investeringssidan har gång- och cykelvägar

byggts längs Angelskogsvägen-

Rönnbärsvägen och mellan Vierydsvägen

och Espedalsskolan i Ronneby och längs

Hyndekullavägen i Kallinge. Ny Gc-väg

har genomförts i samarbete med trafikverket

längs Vierydsvägen delen Risanäs-

Saxemara. Påbörjat trafikföringen i centrum.

Gatuverksamheten lämnar ett underskott

om netto 2 100 tkr. Främst härleds

underskottet till högre kostnader för vinterväghållning

3 666 tkr. Något lägre

kostnader av kapitaltjänsen för investeringar

samt ej utnyttjad budgetreserv och

lägre kostnad för barmarksunderhållet.

Framtidsutsikter

Nya cirkulationsplatser på Karlshamnsvägen,

Kallingevägen, S.Glasbruksgatan.

En fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägnätet

för de oskyddade trafikanterna

(Risanäsvägen, Häggatorpsvägen).

Gatubelysning på västra infarten till

centrum.

Fortsatt utbyggnad av vägnätet inom

exploateringsområdena i Slättanäs.

Åtgärder för funktionshindrade.

Ombyggnad av centrum.

Energibesparing av gatubelysning.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009 2010

Beläggning

högtrafik vägnät

m 2 44313 32844 41861 75826

Beläggning

lågtrafik vägnät

m 2 23436 35330 28752 19116

Bel underhåll

återinvesterad

yta/år i % 5,01 5,03 5,21 7,00

Hamnen gods

ton 58757 45972 28990 40107

Parkenheten

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall Av-

2010 vikelse

Intäkter -11 857 -11 644 -11 792 148

Personalkostnader 7 630 8 228 7 588 640

Övriga kostnader 13 743 12 935 14 253 -1 318

Avskrivningar 1 869 1 679 1 687 -8

Internränta 657 525 520 5

Resultat 12 042 11 723 12 256 -533

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Parkenheten renoverar och tillgänglighetsanpassar

normalt två lekplatser varje

år. Under året har lekplatsen på Nyhems-

69


vägen i Bräkne-Hoby renoverats och lekplatsen

på Aklejavägen i Ronneby har påbörjats

men fick avbrytas på grund av den

tidiga vintern. Lekplatsen ska färdigställas

under våren 2011.

I Ronneby genomfördes en hel del satsningar

på centrummiljön i form av nya

sittbänkar, papperskorgar, nya blomsterlådor,

utökade blomsterarrangemang,

lördagsstädning maj-september samt nya

ljusdekorationer i träden till julen.

Gång- och cykelvägsbron mellan Sörby

och Rydénskan har fått ny träöverbyggnad

och ny belysning.

Gångvägen mellan Vidablick och

Brunnsskogen har byggts om och tillgänglighetsanpassats

som även den har fått ny

belysning.

Renovering av trappor på Runhöjden i

Ronneby har påbörjats och kommer att

färsigställas under våren 2011.

Ronneby Brunnspark fick en ny trygghetsbelysning

på gångvägarna i Brunnsskogen

samt parkeringsplatsen vid Wienercaféet.

Projektet finansierades bland

annat med ett statsbidrag på 208 tkr.

Det ekonomiska utfallet för Parkenheten

pekar på ett minus på 670 tkr, mycket beroende

på extrasatsningar i centrummiljön

som tidigare nämnts samt skadegörelse

i Brunnsparken.

Framtidsutsikter

Ljussättningen av Brunnsparken kommer

att fortsätta där vi under 2011 kommer att

koncentrera oss på de centrala delarna av

parkens gångvägar och fasadbelysning av

2 – 3 villor. Broarna över ån vid Brunnsparken

ska få ny färg före sommaren

2011.

En förstudie gällande centrumförbättringar

kommer att inledas för Bräkne-

Hoby och Hallabro tätorter.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009 2010

Lekplatser (st.) 52 54 54 54

Bollplaner (st.) 28 28 28 28

Parkytor (ha) 153 154 154 154

Parkskogar (ha) 600 600 600 600

Rabatter (ha) 6,8 6,8 6,8 6,8

Blomlådor (egna) 220 210 210 253

Skötselträd (st.) 4500 4500 4500 4500

Grusytor (ha) 8 8 8 8

Plattytor (ha) 2,3 2,3 2,3 2,3

Dammar, fontäner (m 2 ) 13600 13600 13600 13600

Produktionsskog (ha) 1200 1200 1200 1200

70


Förskole- och grundskolenämnden

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -34 665 -28 394 -34 416 6 022

Personalkostnader 291 919 271 039 281 363 -10 324

Övriga kostnader 130 568 139 324 146 910 -7 586

Avskrivningar 3 527 3 938 3 908 30

Internränta 768 659 626 33

Resultat 392 117 386 566 398 391 -11 825

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Det underskott som uppstått kan beskrivas

i tre delar; 1/den kommunala anpassningen

av organisationen med personalminskningar

har pågått sedan etableringen

av friskolan Karl-Oskar som öppnade i

augusti 2009 fram till augusti 2010, 2/

ökade kostnader för större elevantal till

friskola än prognos samt 3/ ökade kostnader

pga nytt skolskjutsavtal med högre

krav.

Pedagogiska resultat

Den kommunala grundskolans resultat

(slutbetyg i åk 9), mätt i andelen behöriga

till nationellt program var 83,6 % ( riket

88,2 %). Meritvärdet i Ronneby var 195 totalt,

förbättrat sedan 2009 (189) men lägre

än för landet i genomsnitt, 208, och också

lägre än det förväntade värdet (SALSA)

för kommunen, 202.

Andelen elever i åk 5 som presterade

godkänd måluppfyllelse 2010 var i svenska

82,3 % (82,6 %), matematik 91,8 % (87,1

%) och engelska 79,2%(85,0 %), 2009 års

resultat inom parentes.

2010 genomfördes för andra gången nationella

ämnesprov i åk 3 i svenska och

matematik i Sverige. 2009 var Ronnebys

resultat i åk 3 goda och mycket goda jämfört

med riket. Riksjämförelser av resultaten

i åk 3 och 5 för 2010 finns ännu inte

publicerade.

Nämndens mål är att alla elever senast

vid utgången av skolår tre (3) ska kunna

läsa flytande. Av 2009/2010 års tredjeklassare

bedömdes 47 % (55 %) kunna läsa

flytande vid första mättillfället. Andelen

ökade till 84 % (85 %) vid vårterminens

sista rapport, 2009 års resultat inom parentes.

Personalfrågor

Kommunfullmäktige fastställde 2007 riktlinjer

för personaltäthetsmått för förskolan

och grundskolan. Arbetet med anpassning

pågår ständigt och styrningen

av resurser har intensifierats under 2009-

2010.

Årets arbete i förskola, grundskola och KPCövergripande

aspekter

Lokalutredningen antogs i slutet av 2008

och arbetet med att anpassa den kommunala

skolorganisationen har präglat 2009

och även 2010. Friskolan Karl-Oskars etablering

innebar övertalighet inom den

kommunala grundskolan. Ca 25 lärare

blev berörda av varsel. Anpassningen av

den förändrade organisationen på de flesta

skolorna har varit intensiv under hela

läsåret 09/10 dvs. även våren 2010. Vi har

gjort översyn av timplanen och resursfördelningsmodellen.

Samtidigt har flera

stora reformer beslutats på statlig nivå

som påverkar t ex ”Bidrag på lika villkor”

som gäller resursfördelningen till friskolor

och rätt till plats i annan kommun för

förskolebarn. Ny Skollag beslutades under

2010 liksom nya Läroplaner för förskolan

och grundskolan. Implementeringsarbetet

av reformerna startade hösten

2010.

KulturPedagogiskt Centrum har haft ett

intensivt år med flera stora kulturprojekt i

samverkan med förskolans och grundskolans

barn och personal. Störst var utställningen

”Pippi På Kultur”, som besöktes

av mer än 7500 personer. Dessutom kom

ca 1800 barn på de olika programpunkterna.

71


Skolgårdsturnén, Stipendiekonserten,

framträdande i Sporthallen, Gamla Teatern

och på Brunnskvittret är exempel på

några av alla de publika arrangemang

KPC genomförde.

Programverksamheten med sina ca140

föreställningar (teater, musik och skolbio)

har gett mer än 10 000 barn och ungdomar

fantasieggande kulturupplevelser.

För artonde året i följd genomfördes

”Skolscen Sydost” med nästan 1200 människor

involverade (440 betalande publik,

60 i kulissen och 700 barn), och föreställningar

av 17 artistgrupper visades under

två dagar. Musik-, bild- och teaterskolan

har varje vecka under läsåret träffat ca 450

barn och ungdomar.

Kvalitets- och utvecklingsarbetet

Den målstyrda skolan kräver uppföljning

och utvärdering av resultat för att sambandet

mål – resurser ska tydliggöras.

FoGs övergripande kvalitetsredovisning

liksom alla skolors finns att tillgå på hemsidan

www.ronneby.se

FoG genomför årligen ett stort antal

uppföljningar genom enkäter riktade till

elever, föräldrar och lärare. Utöver dessa

uppföljningar genomförs riktade screeningar

och nationella ämnesprov i syfte

att identifiera elever med svårigheter att

nå kunskapsmålen. Elevers läsutveckling

bedöms genom ”LUS”-scheman.

Läsprojektet, med syfte att rikta och

stärka insatserna på individnivå, så alla

elever tidigt ska kunna läsa, fortsatte med

goda resultat under 2010, 125 elever har

deltagit. Viss del av kostnaderna för projektet

finansieras via statsbidrag.

Arbetet med att öka intresset för naturvetenskap

och teknik sker genom NTA,

ett kvalitetssäkrat material för grundskolans

elever, främst riktat mot elever i åk 4-

6. Matematikprojekt riktat till elever i F-6

har genomförts under 2010.

Förskolans kvalitetsarbete har under

2010 inriktats mot visionering och ledningsutveckling

med stöd av särskilt riktat

statsbidrag.

Barn i behov av särskilt stöd

I dagens förskola och skola går alla barn.

Alla barn har rätt att få sina särskilda förutsättningar

för att nå målen i skolan tillgodosedda.

Särskolans elevantal på

grundskolenivå ligger relativt stabilt, medan

gymnasiesärskolan ökar. Antalet barn

med neuropsykiatriska (NPF) symptom i

förskolan och grundskolan har ökat. ResursCentrums

arbete med utredning och

uppföljning av enskilda barn och elever

ligger till grund för resursfördelningen till

de enskilda rektorsområdena. Under 2010

presenterades en utredning om stödet till

elever med NPF i kommunen. Förslagen

har behandlats och resulterar bl a i inrättande

av Resursskola F-6 kommande år.

Förskolan under året

Reformer inom förskolan har sedan 2002,

starkt bidragit till en höjd efterfrågan på

förskoleplatser. Andelen barn med placering

i förskolan, av hela gruppen 1-5 åringar

i kommunen är fortsatt hög. Placeringsgraden

var i slutet av 2010, 91 % (90

%). Förra årets uppgifter finns inom parentes.

99 % av alla ansökningar har kunnat

tillgodoses på rätt tid. En fristående

förskola (Karl-Oskar) med plats för 65

barn startade i SoftCenters lokaler i augusti

2010. Samtidigt avvecklades tre

mindre förskoleavdelningar i kommunal

regi. Kommunfullmäktige fastställde regelverket

för etablering av enskilt driven

pedagogisk omsorg i maj 2010.

Det inre arbetet i förskolan har präglats

av kompetensutveckling finansierad av

statsbidrag. Visioneringsarbete och arbetslagsutveckling

har präglat 2010.

Ekonomiska uppföljningar under det gångna

året

Arbetet med ekonomistyrning fortlöpte

enligt samma modell som tidigare år.

Månadsvisa uppföljningar kompletteras

med tre stora uppföljningar som genomförs

av verksamhetschef och politiker tillsammans

med rektorer. Verk-

72


samhetsfrågor och ekonomi belyses under

positiva former.

Nettokostnad per Utfall Budget Utfall Avverksamhet

2009 2010 2010 vikelse

Nämnds- och styrelseverksamhet

497 548 462 86

Kulturpedagogiskt

centrum 7 293 7 816 7 748 68

Förskola 109 771 116 920 117 425 -505

Öppen förskola 913 427 403 24

Pedagogisk omsorg 2 055 1 697 1 681 16

Fritidshem/integrerad

skolbarnoms. 22 531 22 672 22 244 428

Förskoleklasser/sexårsverksamhet

12 920 11 855 12 291 -436

Grundskola 172 158 162 017 174 832 -12815

KRC inkl obl särskola 11 548 11 389 11 282 107

Gymnsasiesärskola 11 194 11 184 11 342 -158

Central administration 9 409 8 884 9 243 -359

Gem administration

inom rektorsomr. 25 509 23 844 23 985 -141

Särvux 460 582 595 -13

Central resurs- och

stödteam 5 353 5 108 5486 -378

Externa projekt 202 443 -628 1 071

Budgetreserv 1 180 0 1 180

Fritidsgårdar FOG 304 0 0 0

Resultat 392 117 386 566 398 391 -11 825

Framtidsutsikter

Födelsetalet för barn födda 2010 är nu

276.

Födda 2009 boende i kommunen är 309.

Ökad efterfrågan på förskola kräver att

platser finns och helst nära boendeområden.

Samtidigt sker reformer som innebär

att etableringar av fristående verksamheter

ökar. Möjligheten att välja förskola i

annan kommun är öppen redan från 2009.

G-klaven har tillstånd att öppna ytterligare

en förskoleavdelning men avvaktar

till 2011. Planering för en större kommunal

förskola i Kallinge som delvis ska

ersätta andra avdelningar kommer att ta

fart under 2011.

Grundskolans organisation och inre arbete

kommer att kräva stora insatser under

kommande år. Reformer på statlig

nivå kräver anpassning och implementering

bl a avseende ny skollag, nya läroplaner

och kursplaner, lärarbehörigheter,

ny lärarutbildning och betygssättning i åk

6.

Ledningens insatser i det fortsatta utvecklingsarbetet

blir intensivt och resurser

måste avsättas till fortsatt kompetensutveckling

och målmedvetet kvalitetsarbete

i syfte att förbättra skolans resultat

och åstadkomma en trygg och bra förskola

och skola för alla elever.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009 2010

Skola F –9 2 891 2 861 2 559 2 401

Elever i friskola 101 97 299 430

Antal elever totalt 2 992 2 958 2 858 2 831

Placeringar i barnomsorg

inkl. enskilt driven verksamhet:

(oktober månad) 2007 2008 2009 2010

Förskola 1 185 1 194 1 238 1 256

Skolbarnsomsorg 1 007 1 050 983 1 006

Familjedaghem 36 35 28 24

Antal placeringar

totalt 2 228 2 279 2 249 2 286

73


Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

exkl Hoby lant- o skogsbruksdrift

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -27 125 -29 136 -27 551 -1 585

Personalkostnader 63 125 59 978 61 687 -1 709

Övriga kostnader 85 987 86 454 85 179 1 275

Avskrivningar 3 012 2 047 1 844 203

Internränta 391 334 284 50

Resultat 125 390 119 677 121 443 -1 766

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden

svarar för att gymnasieskola och

kommunal vuxenutbildning fullgörs i enlighet

med av staten antagna lagar, förordningar

och författningar samt i enlighet

med kommunala mål.

Nämnden ansvarar också för kommunens

uppdragsutbildning och arbetsmarknadsinriktade

utbildningar.

Gymnasie- och vuxenutbildningen omfattar

följande verksamheter:

1: Gymnasieskolan Knut Hahn (GKH) och

Blekinge Naturbruksgymnasium (NB).

2: Gymnasial vuxenutbildning, grundläggande

vuxenutbildning, svenskundervisning

för invandrare (SFI), uppdragsutbildning.

Underskottet för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

kan i stort hänföras

till interkommunala ersättningar. Svårigheterna

att budgetera denna post är välkända.

Det fria gymnasievalet kan endast

mötas med marknadsföringsinsatser och

kvalitetsarbete.

Måluppfyllelse

Under 2010 har KORt 4 -samverkan intensifierats

bl. a. genom en gemensam intagningsorganisation,

och en översyn av utbildningsutbudet.

KORt-arbetet, har i enlighet med samarbetsavtalet

diskuterat en ökad samverkan

gällande programutformningen mellan

gymnasieskolorna inom KORt och förslag

till placering av program och inriktningar.

För elevantal och studieresultat, se tabell

med verksamhetsmått.

Samarbetet med företagen i Ronneby

genom den lokala styrgruppen för Teknikcollege,

har under året fördjupats.

Kriterier för certifieringen (klar 2009) är

lokala samverkansformer mellan näringsliv,

arbetsförmedling och försäkringskassan

samt andra utbildningsanordnare. Det

finns ytterligare nio kriterier som Teknikcollege

vid GKH lyckats uppfylla.

GKH har etablerat ett fungerande programråd

för industri- och hantverksprogrammen,

program- och lärlingsråd för

Fordonsprogrammet, samt startat upp

programråd för Handels- och administrationsprogrammet.

Förslaget om renovering av Estetprogrammets

lokaler samt ombyggnad av

tomma lokaler för återflytt av IP och ECprogrammen

avslogs av kommunfullmäktige

i december.

GKH har däremot ställt i ordning lokaler

för Ung företagsamhet (UF) och all

undervisande personal har fått bärbara

datorer under året.

Under 2010 har byggnadsverksamheten

fortsatt på Naturbruksgymnasiet. Hundutbildningen

har fått lektionssalar, grupprum,

omklädningsrum och lärararbetsplatser

i anslutning till det nya hundstal-

4 KORt = Karlshamn,Olofström, Ronneby tillsammans

i fördjupad gymnasiesamverkan

74


let. Lokalerna stod klara till höstterminens

start.

Under vårterminen utrustades den nyrenoverade

huvudbyggnaden. Flera lektionssalar

utrustades med interaktiva

skrivtavlor och varje klassrum har försetts

med datorer.

Under sommaren påbörjades arbetet

med att bygga om privatstallet till skolans

ridhästar. Skolans hästar, rid- och körhästar

finns nu samlade på samma ställe.

Elevernas hästar inryms i det som tidigare

var ridstallet.

Ett yrkesråd har bildats för skogsutbildningen

med aktiv hjälp av näringen och

främst SLA, (Skogs och Lantarbetsgivarna).

Arbetsmiljöarbete har under året inriktats

på det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Den psykosociala arbetsmiljön har

kartlagts med hjälp av enkäter och handlingsplaner

håller på att utarbetas.

NB har under året haft enstaka vuxenstuderande,

främst inom olika djurkurser

mot sällskapsdjur och lantbruksdjur.

Under hösten övergick NB till Skånemejerier

som mottagare av ekologisk mjölk.

Idag kan den köpas i affärer i Blekinge

som ”Blekingemjölk”

Naturbruksdagarna och kosläppet i

april besöktes av ca 1200 elever från

grundskolorna på fredagen och ca 5000

personer på lördagen.

Nettokostnad per verksamhet

Utfall Budget Utfall Av-

2009 2010 2010 vikelse

Nämnds- och styrelseverksamhet

444 494 464 30

Gymnasieskola 99 051 92 407 92 790 -383

Naturbruksgymnasium 8 136 7 104 8 317 -1 213

Individuella programmet

1 424 2 148 1 970 178

Grundvux 1 609 1 559 1 660 -101

Gymn vuxenutb o påbyggnadsutb

4 957 3 239 4 191 -952

SFI 1 720 1 195 1 968 -773

Uppdragsutbildning - 206 -26 -51 25

Central adm GYV 4 406 5 892 5 914 -22

Budgetreserv 1 176 1 176

Vaktmästare/Tekniker

Gymnasiet 3 849 4 489 4 220 269

Resultat 125 390 119 677 121 443 -1 766

Framtidsutsikter

Genom nya styrdokument kommer förutsättningarna

för ungdomsskolan och

komvux att förändras, den nya skollagen

antogs 2010 och ska gälla från 2011-07-01,

samtidigt som reformeringen av gymnasieskolan,

GY 2011 ska ske. Implementeringskostnader

kommer att vara nödvändiga

då parallella organisationer kommer

att finnas under ett par år. Kostnaderna

för övergång av IV till Introduktionsprogram

enl. GY11 omfattar minst 1 lärartjänst

ytterligare.

Reinvesteringar om 400 tkr blir nödvändiga

om medieinriktningen ska finnas

kvar på GKH. Det nya programutbudet

inom GY 2011 kommer f ö att organiseras

och genomföras i samverkan med övriga

KORt-skolor.

Under 2011 kommer KORt-samverkan

att verka för att öka den interna kompetensutvecklingen

hos personalen, ge elever

fler valmöjligheter och stärka kvalitetsarbetet.

Samverkan inom arbetet med Teknik

College kommer att domineras av förnyelse

av utrustning och läromedel. Profilering

sker av yrkesprogrammen. Diskussionen

om lokaler för dessa program på

GKH fortsätter. På GKH kommer de star-

75


tade utvecklingsprojekten att fortsätta.

Översyn av organisationsstrukturen

kommer att ske. Vidare ska yrkesutbildningar

för vuxna utvecklas.

Ambitioner finns att uppdragsutbildningen

ska utvecklas kommande år.

En utredning om gymnasieutbildning

för elever med neuropsykiatriska funktionshinder

presenterades 2010. Förslaget

till skolgång på hemmaplan (GKH) förutsätter

samarbete med handikappomsorgen

och socialtjänsten. Genomförandet är

uppskjutet till hösten 2012.

Naturbruksgymnasiet och Hoby Lantoch

Skogsbruksenhet kommer att fortsätta

arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetet med Gy 2011 är prioriterat under

vårens studie- och fortbildningsdagar

och vi erbjuder inriktningarna, djur, lantbruk

och skog på naturbruksprogrammet.

Vi kommer också att erbjuda två av introduktionsprogrammen

för de elever som

inte är behöriga till gymnasieskolan, programinriktat

individuellt val och yrkesintroduktion.

Återtagsprojektet, egenproducerad

ekologisk mat, till kommunens kök för

skola och omsorg är en framtidsvision

som våra politiska företrädare har att besluta

om.

Förstudien Biogas på landsbygden avslutades

under hösten och slutrapport

kommer under våren 2011.

Verksamhetsmått

1)

Antal ungdomar i

gymnasieålder

(SCB)

Antal elever vid

kommunens gymnasieskolor

Varav externa ele-

2007 2008 2009 2010

1199 1208 1160 1099

956 967 934 870

84 104 116 108

ver

Antal elever fr

Ronneby vid externa

312 340 364 360

gymnasieskolor

Andel (%) elever

med fullständigt

slutbetyg (KH)

Andel (%) elever

med fullständigt

slutbetyg (NB)

78,2 77,2 76,7 80,7

60,0 69,2 87,5 78,3

Andel (%) behöriga

till högskolan (KH)

85,3 87,8 88,5 85,9

Andel (%) behöriga

till högskolan (NB) 63,6 52,2 90,5 75

Genomsnittligt betygspoäng,

(KH)

13,3 13,7 13,7 14,2

Genomsnittligt betygspoäng,

(NB)

11,8 11,0 13,7 12,0

1) Betygsuppgifter från skolverket, läsårsvis dvs 2007=läsår

06/07

Genomsnittligt betygspoäng har ersatt jämförelsetalen.

Hoby lant- o skogsbruksdrift

Under 2010 har kommunen kopplat in

fjärrvärme i de flesta byggnader på området.

Nya vattenledningar har dragits till

skolan och lantbrukets byggnader. Avloppssystemet

har byggts om och idag går

avloppet till kommunens reningsverk.

Under våren träffades en överenskommelse

med Länsstyrelsen i Blekinge om

att Hoby Lant- och Skogsbruksenhet skall

hålla betesdjur på Gö naturvårdsområde,

vilket genomförts.

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter - 8 612 -8 355 - 8 768 413

Personalkostnader 3 611 3 602 3 859 -257

Övriga kostnader 5 316 5 147 5 277 -130

Avskrivningar 339 231 240 -9

Internränta 71 49 52 -3

Resultat 725 674 660 14

76


Omsorgsnämnden

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -74 840 -72 573 -74 430 1 857

Personalkostnader 351 773 349 185 340 932 8 253

Övriga kostnader 97 177 102 903 104 422 -1 519

Avskrivningar 1 605 1 680 1 619 61

Internränta 412 321 298 23

Resultat 376 127 381 516 372 841 8 675

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Äldreomsorgen

Verksamheten grundar sig på Socialtjänstlagen

(SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen

(HSL). Verksamheten drivs genom

bl.a. hemtjänst, nattpatrull och dagverksamhet.

Personal med olika kompetenser

finns som kan tillmötesgå brukarnas behov

av personlig omvårdnad och service.

Hemtjänst

Hemtjänsten medverkar till att Ronneby

Kommuns äldre invånare ska kunna bo

kvar i sitt ordinära boende under trygga

förhållanden. Detta innebär att man utifrån

lagstiftningen kan få insatser som är

individuellt anpassade till skälig levnadsnivå.

Insatser som kan bidra till ett tryggt

kvarboende är service i hemmet, personlig

omvårdnad, nattpatrull, dagverksamhet

och korttidsvistelse.

Särskilt boende

För den som inte kan uppnå skälig levnadsnivå

i ordinärt boende finns särskilt

boende. Särskilt boende för äldre finns i

varje kommundel. En del av platserna har

inriktning mot demens.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården i särskilt boende

och dagverksamhet ansvarar kommunen

för upp till och med sjuksköterskenivå.

Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvården

i ordinärt boende.

Väsentliga händelser

Äldreboendet Skruven har under

året avvecklats som särskilt boende

och omvandlats till trygghetsboende.

Under hösten startades

upp en provverksamhet med

värdinnor. Verksamheten riktar

sig både till hyresgästerna i

trygghetsboendet och till pensionärer

i närliggande område.

Verksamheten ska utvärderas

under 2011.

Samlokalisering av hemtjänsten i

centrala Ronneby och berörda enhetschefer

har genomförts under

våren på Espegården.

Ombyggnation av tre avdelningar

på Olsgårdens äldreboende har

färdigställts under året. Invigningen

var i september.

Brandutbildning har genomförts

för samtliga personal inom särskilt

boende.

Kvalitetsundersökning har genomförts

i hela äldreomsorgen

som ska redovisas under våren

2011

Speciella projekt

Stimulansbidrag med projekt

o Kost/nutrition

o Stöd till närstående,

gemensamt med handikappomsorgen

o Sociala aktiviteter i

trygghetsboende med

omgivning

o Hemrehabiliteringsprojekt

(KOLA) tillsammans

med primärvården

77


Framtidsutsikter

Äldrenämnden har fått i uppdrag att utreda

hur lagen om valfrihet ska kunna införas

inom äldreomsorgen.

Till följd av en förändrad nämndsorganisation

kommer en organisationsförändring

att planeras under våren för att kunna

träda i kraft innan halvårsskiftet.

Införande av nytt verksamhetssystem ska

genomföras under våren.

Ekonomiskt utfall

Äldreomsorgens verksamhet visar på ett

positivt utfall.

Handikappomsorgen

Verksamheten grundar sig på Socialtjänstlagen

(SoL), hälso- och sjukvårdslagen

samt Lagen om stöd och service för vissa

funktionshindrade (LSS). Verksamheten

bedrivs huvudsaken genom sysselsättning,

gruppbostäder, socialt öppenvårdsteam,

personlig assistans samt personligt

utformat stöd.

Måluppfyllelse

Under 2010 har det fattats 174 beslut.

Målsättningen är att alla som ansöker om

insats skall få ett beslut inom 90 dagar. Av

174 beslut har fem beslut inte fattats i tid

enligt målsättningen. Samtliga beslut skall

vara verkställda inom 90 dagar. Fyra beslut

har inte blivit verkställda inom angiven

tid. Andelen brukare med genomförandeplan

överstiger det uppsatta målet.

Andelen personer med individuell plan

har inte ökat i jämförelse med förra året.

Två brukarundersökningar en för personer

med personlig assistans samt en för

personer med psykisk funktionsnedsättning

är genomförda under året. Undersökningarna

utgör ett underlag till förbättringsområden.

Väsentliga händelser

Byte av lokaler för sysselsättningen och

daglig verksamhet har skapat förutsättningar

att erbjuda en för brukaren kvalitativt

bättre verksamhet.

Höjd medelålder i gruppbostäderna har

inneburit ett ökat omvårdnadsbehov och

därmed ökad personalbemanning.

Stimulansmedel har bidragit till utbildningsinsatser

för personalen. Viss personal

inom kommunens socialpsykiatri och

landstingspersonal har gemensamt utbildats

till koordinatorer.

Brandutbildning är genomförd för samtliga

personal i gruppbostäderna och på

korttidsboenden.

Framtidsutsikter

Under 2011 kommer en servicebostad

med åtta platser att öppnas i Kallinge. Efterfrågan

av ytterligare platser i gruppbostad

kommer att öka 2012 och framåt. Boendeplanering

är ständigt en återkommande

fråga.

Allt högre medelålder i flera gruppbostäder

innebär ett ökat omvårdnadsbehov.

Fortsatt samverkan och gemensamma utbildningsinsatser

mellan landstinget och

kommunens socialpsykiatri skall leda till

förbättrad hjälp till de svårast sjuka.

Nettokostnad per

verksamhet

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Omsorgsnämnd 993 896 912 -16

Finansierade projekt -32 0 0

Särskilt boende äo 166 223 158 611 154 673 3 938

Hemtjänst äldreomsorg

77 396 80 340 80 460 -120

Hälso- o sjukv kommunsjuksköt

11 427 11 475 10 877 598

Rehabiliteringsenhet 7 316 7 883 7 345 538

ÄO myndighetsutövn 2 489 2 845 2 869 -24

Omsorgskontor 3 269 5 843 5 227 616

Handikappomsorg 70 531 72 193 74 579 -2 386

Stöd till psykiskt funktionshindrade

19 864 21 477 20 319 1 158

Personlig assistans 15 398 13 647 14 199 -552

Adm handikappoms 1 253 1 520 1 381 139

Budgetreserv 2 716 0 2 716

Volymförändr HO 0 2 070 0 2 070

Resultat 376 127 381 516 372 841 8 675

78


Verksamhetsmått

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Äldreomsorg

Befolkningsstatistik (SCB):

Antal personer 65 år och däröver 5 828 5 870 5 980 6 155 6 357 6 413

- därav 85 år och däröver 799 815 808 841 835 831

Särskilda boenden för äldre:

Antal lgh/rum inkl korttidsvistelse 387 387 381 381 378 351

varav platser för korttidsvistelse 27 27 33 33 33 31

Kostnad/plats /boende SCB Riket

Kostnad/plats /boende SCB Ronneby

500 205

463 839

528 510

477 740

513 252

439 551

548 862

431 131

536 263

460 078

Omsättning särskilt boende 105 123 93 82 116 109

Hemtjänst

Antal vårdtagare 487 479 481 509 520 591

- därav 85 år och däröver 211 216 201 209 225 211

- därav icke ålderspensionärer 32 41 46 45 40 58

Anhörigvård 21 22 23 24 26 25

Trygghetslarm 468 495 559 609 636 671

Matdistribution 226 235 255 268 303 352

Beviljade insatstimmar i hemtjänst 238 080 266 869 232 317 216 334 227 766

Upplevd kvalitet i hemtjänsten (0-2) 1,10 1,17

Upplevd kvalitet i särskilt boende (0-2) 1,09 1,03

Upplevd kvalitet i demensboenden (0-2) 1,09 1,05

Handikappomsorg

Personer (brukare) 320 348

Antal beslutade insatser: 650 630

Ledsagare LSS 9 10 9 12 14 12

Ledsagare SoL 3

Kontaktpersoner enl LSS 70 74 91 99 117 139

Kontaktpersoner enl SoL 7 7 11 14 16 26

Avlösarservice i hemmet 3 3 2 1 1 3

Korttidsvistelse 31 31 28 28 31 22

Korttidstillsyn 13 14 13 11 9 8

Köp av verksamhet 9

Särskilt boende för vuxna 55 59 60 60 60 62

Daglig verksamhet 72 76 81 80 80 86

Sysselsättning 7 21 35 42 45 47

Socialt öppenvårdsteamet 58 69 64 58 64 70

Personligt utformat stöd SoL 3 7 12 10 9 8

Personlig assistent 33 35 35 35 33 27

Personlig assistent antal bolag 13 13 14 18

79


Socialnämnden

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -5 247 -4 337 -3 075 -1 262

Personalkostnader 31 127 33 553 34 005 -452

Övriga kostnader 56 341 59 111 62 232 -3 121

Avskrivningar 279 157 149 8

Internränta 31 21 18 3

Resultat 82 531 88 505 93 329 -4 824

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Uppdrag

Socialnämnden har det yttersta ansvaret

utifrån socialtjänstlagen (SoL) att garantera

enskildas och familjers rätt till det stöd

och den hjälp de behöver. Den enskilde

har rätt till en individuell prövning av sin

ansökan. Biståndet ska erbjudas i möjligaste

samförstånd med den enskilde. Det

mesta av socialnämndens verksamhet är

lagreglerat och socialtjänstens personal

förväntas sköta myndighetsarbetet professionellt

ur både metod- och laglighetshänseende.

Förutom arbetet utifrån socialtjänstlagen

finns en mängd speciallagstiftningar som

reglerar det sociala arbetet. Exempelvis

lagen om vård av unga (LVU), lagen om

vård av missbrukare (LVM) och alkohollagen

(serveringstillstånd).

Verksamheten arbetar utifrån de mål

och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige

och socialnämnd. I det arbetet

ingår att utveckla det sociala arbetet inom

de olika verksamheterna på ett sådant sätt

att befintliga resurser kommer så många

som möjligt till del.

Socialnämnden har en jämlik fördelning

vad beträffar insatser mellan kvinnor och

män och flickor och pojkar. Insatserna gällande

institutionsvård inom missbruksvården

är dock mansdominerade.

Personal

Personalsituationen har under året varit

instabil. Många föräldraledigheter, personal

som avslutat sin anställning och en intern

omsättning har ställt höga krav på

arbetsledning och handläggande personal.

Verksamheten har för närvarande ingen

medarbetare som är långtidssjukskrivning

och korttidsfrånvaron är låg.

Ekonomiskt utfall

Socialnämndens bokslut för de samlade

verksamheterna visar ett budgetöverskridande

om 4 824 tkr.

Framförallt har barn- och ungdomsvården

varit kostnadskrävande i form av

dyra placeringar som resulterat i ett budgetöverskridande.

Missbruksvårdens kostnadsutveckling

har inte planat ut i den omfattning som

förväntades i samband med budget 2010

vilket resulterat i ett överskridande. Fler

enskilda har varit i behov av institutionsvård

i förhållande till föregående år.

Det ekonomiska biståndet visar ett förväntat

överskott, dock ej i den omfattning

som uppföljningarna under året visat.

Förändringar/Förbättringar

Verksamheten verkställde hösten 2008 en

ny organisation inom barn- och ungdomsvården.

Arbetet är idag organiserat i

en sektion som handlägger myndighetsutövning

och en som erbjuder olika former

av öppenvårdsinsatser. Utvecklingsarbetet

fortskrider.

Den nya politiska nämndsorganisationen

beslutades i december månad och ett

förberedande arbete hos handikappomsorgen

och individ- och familjeomsorgen

genomfördes för att inledningsvis anpassa

verksamheterna till den nya socialnämnden.

80


Måluppfyllelse

Kommunfullmäktige har fattat beslut om

ett antal övergripande mål och styrtal.

Sammanfattningsvis kan nämnas att ca

40 procent av målen uppfyllts.

Nettokostnad per verksamhet

Utfall Budget

2009 2010

Utfall

2010

Avvikelse

Socialnämnd 470 483 463 20

Socialkontor 4 896 5 066 4 727 339

Behandlingssektion 10 922 9 508 11 846 -2 338

Övriga vuxna 281 598 -317

Familjesektion 30 608 34 180 38 876 -4 696

Öppen vårdsektion 9 121 8 955 8 281 674

Socialbidragssektion 26 514 30 032 28 541 1 491

Projekt -3 3

Resultat 82 531 88 505 93 329 -4 824

Framtidsutsikter

Kommunfullmäktige beslutade inför 2011

att utöka socialnämndens budgetram inkluderande

inrättandet av två nya tjänster

inom familjehemsvården.

Barn- och ungdomsvården

Under de senaste åren har socialtjänstens

tillsynsmyndigheter granskat barn- och

ungdomsvården i hela landet.

Synpunkterna i utredningarna har generat

förändringsarbete som krävt både

ekonomiska och personella resurser.

Socialnämnden beviljades inför 2010 två

nya tjänster till öppenvården. För närvarande

pågår ett intensivt arbete med att

implementera evidensbaserade metoder i

familjevårdsarbetet för att erbjuda barn

och ungdomar och deras familjer ett gott

behandlingsalternativ i den egna verksamheten.

Vidare inrättades två tjänster för arbetet

med våld i nära relationer. Implementerings-

och utvecklingsarbete har inletts

och arbetet är idag välfungerande bland

annat har det skyddade boendet för kvinnor

och barn utnyttjats flitigt.

En utredning om Ronneby kommuns

insatser för barn och ungdomar med neuropsykiatriska

problem presenterades

under första halvan 2010. Kommunfullmäktige

beslutade att inte inrätta verksamheten

under 2011.

Missbruksvården

Inom missbruksvården har kommunfullmäktige

inrättat en ny handläggartjänst

för att möta behovet av utredning och

stöd för gruppen vuxna missbrukare.

Verksamheten har under 2010 effektiviserat

öppenvården genom att pröva en ny

metod för gruppbehandling. Målsättningen

är att fler människor ska få del av behandlingen.

Verksamheten ser att gruppen

unga män och kvinnor som har behov

av olika slags hjälpinsatser ökar. Socialnämnden

har i samband med budget 2009

beviljats medel till inrättandet av en tillnyktringsenhet

som en del av en ny beroendeenhet

i länet. Länets fem kommuner

och Landstinget Blekinge samverkar omkring

denna verksamhet som idag är välfungerande.

Under 2010 genomförde socialstyrelsen

tillsyn på verksamhetens behandlingssektion.

Ekonomiskt bistånd

Det ekonomiska biståndet har inte haft

den förväntade kostnadsutvecklingen.

Förändringarna inom socialförsäkringssystemet

och i arbetsmarknadspolitiken har

dock inneburit att fler är i behov av ekonomiskt

bistånd.

Verksamheten kan konstatera att gruppen

unga har fått allt svårare att komma

in på arbetsmarknaden. Problemen har

blivit alltmer tydliga under de senaste

åren. Arbetsmarknadsenhetens verksamhet

för ungdomar långt ifrån arbetsmarknaden

(produktionsskolan) har lagts ned

och resurserna har flyttats till ungdomar

som står närmare arbetsmarknaden.

Ett samverkansprojekt mellan arbetsmarknadsenheten

och socialbidragssektionen

påbörjades under 2010 för att skapa

fler praktikplatser för människor som

står långt ifrån arbetsmarknaden.

81


Överförmyndarnämnden

Utfall

2009

Budget

2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -29 29

Personalkostnader 1 914 1 897 2 047 -150

Övriga kostnader 69 94 50 44

Avskrivningar 4 4 4 0

Internränta 1 1 1 0

Resultat 1 988 1 996 2 073 -77

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Överförmyndarnämndens mål att anordna

fortbildning/utbildning för gode män

och förvaltare vid två tillfällen varje år

har, på grund av brist på resurser, inte

uppfyllts då det endast anordnats en utbildningskväll

i Ronneby under år 2010.

Överförmyndarnämndens mål att kompletta

årsräkningar inlämnade i rätt tid

skall vara granskade och arvodesbeslut

fattat senast den 31 juli år 2010 har med

några få undantag uppfyllts.

De redovisningsskyldige gode män och

förvaltare som inte inkommit med årsräkning

i rätt tid har också i enlighet med

överförmyndarnämndens mål skriftligen

blivit påminda i mars månad.

Överförmyndarnämnden redovisar ett

underskott på 77 tkr avseende år 2010.

Underskottet i budgeten beror delvis på

att arvodena till gode män och förvaltare

höjts då ärendena blivit alltmer kvalificerade.

Ett flertal byten av ställföreträdare

har skett under år 2010 vilket medfört att

”dubbla arvoden” utbetalats under år

2010 i ett antal ärenden. Under år 2010 har

handläggartjänstens hela anslag utnyttjats

till 100%.

Framtidsutsikter

Antalet godmanskap och förvaltarskap

ökar stadigt framförallt blir förvaltarskapen

allt fler, dessa tenderar också att bli

mer komplexa och kvalificerade.

Reglerna för tillsyn över förmynderskapsärenden

har ändrats den 1 januari år

2009 vilket leder till att överförmyndarnämnden

skall ha tillsyn över fler ärenden

under längre tid, tills den underårige fyller

18 år. Antalet förmynderskaps ärenden

tenderar att öka markant på grund av

den nya lagstiftningen.

Den pågående förmynderskapsutredningen

kan leda till att överförmyndarnämnden

skall överta en stor del av de

arbetsuppgifter i form av beslut och utredningar

som i dagsläget åligger tingsrätten.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009 2010

Antal ärenden

Godmanskap 198 206 210 225

Förvaltarskap 29 33 32 33

Förmynderskap 25 16 19 30

Antal granskningar

Tillgångsförteckningar

30 34 32 32

Årsräkningar 224 229 249 236

Sluträkningar 25 17 27 32

Delräkningar 9 13 14 14

82


Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Utfall Budget

2009 2010

Utfall

2010

Avvikelse

Intäkter -2 549 -2 745 -3 097 352

Personalkostnader 5 097 5 269 5 273 -4

Övriga kostnader 2 153 2 248 2 474 -226

Avskrivningar 26 20 20

Internränta 4 2 2

Resultat 4 731 4 794 4 672 122

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Verksamhetens övergripande mål är ett

ekologiskt hållbart samhälle, en säker

livsmedelshantering och en effektiv och

säker myndighetsutövning. Miljö och hälsoskyddsnämnden

handlägger ärenden

inom områdena miljö- och hälsoskydd,

avfall, kemiska produkter, mark, luft, vatten,

livsmedel, tobakstillsyn, strålskydd,

samt handel med vissa receptfria läkemedel.

Statsbidragen för kalkning och biologisk

återställning ger ett överskott på 88 tkr

vilket påverkar både intäkter och övriga

kostnader. Även personalkostnaderna

har gett ett litet överskott.

Ärendemängden har varit mindre framför

allt beroende på förändringar i livsmedelslagstiftningen

och att arbetet inom

avloppssektorn under året fått inriktas på

övergripande frågor, informationsåtgärder

och inventingar.

Framtidsutsikter

Arbete till följd av Vattenmyndighetens

åtgärdsprogram har medfört ett ökat arbete

runt vattenfrågor och det kommer att

öka ytterligare, särskilt inom områdena

enskilda avlopp och lantbruk. I övrigt

kommer nämnden att fortsätta arbeta efter

upprättade tillsyns-/kontrollplaner enligt

miljöbalken och livsmedelslagen, utöva

tillsyn enligt tobakslagen, strålskyddslagen,

och lagen om handel med vi

sa receptfria läkemedel.

Arbete för att uppnå de antagna lokala

miljömålen kommer att fortsätta, liksom

arbete i enlighet med miljöövervakningsprogrammet

och mätningar för att övervaka

att miljökvalitetsnormer inte

överskrids. Kommunen har också fått

statliga medel för att dels kalka, dels

genomföra åtgärder för att återställa naturmiljön

i Bräkneån vilket kommer att

fortsätta under 2011. Nämnden deltar

också i ett EU-projekt vars mål är att i

samarbete mellan parter i Litauen, Ryssland,

Polen och Sverige, utveckla det lokala

arbetet med vattenråd och insatser för

minskad övergödning. Inom ett Lovaprojekt

–Lokala vattenvårdsåtgärder – arbetar

nämnden med rådgivning riktat till

fastighetsägare med enskilda avlopp och

lantbrukare för att minska näringsläckage

till Östersjön. Slutförande av båda dessa

projekt kommer att ske under 2012.

Verksamhetsmått

2007 2008 2009 2010

Diarieförda ärenden 1150 904 908 665

Behandlade ärenden

166

i nämnden 289 232 179

Delegationsärenden 897 641 577 513

Inspektioner 344 331 404 431

Klagomål 214 252 162 142

Undersökta enskilda

brunnar

167 153 84 117

83


Verksamhetsbeskrivningar

kommunens företag

AB Ronnebyhus

Sammandrag (TKR) 2010 2009

Nettoomsättning 157 490 157 070

Resultat efter finansiella poster -11 132 -578

Årets resultat -7 755 -305

Balansomslutning 807 671 806 113

Soliditet 13 % 14 %

Antal årsarbetare 51 50

Allmänt

AB Ronnebyhus verksamhet är att inom

Ronneby kommun förvärva, äga, avyttra,

bebygga och förvalta fastigheter med bostäder

och lokaler samt bedriva därmed

förenlig verksamhet.

Bolaget ägs i sin helhet av Ronneby

kommun. Bolaget är anslutet till Sveriges

Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) och

Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation

(FASTIGO).

Årets verksamhet

Årets resultat efter finansiella poster uppgår

till -11 132 (-578) tkr och årets resultat

efter uppskjuten skatt till -7 755 (-305) tkr.

Lönsamheten i bolaget är för låg och behöver

stärkas. I det marknadsläge som nu

råder där vakansutvecklingen är mycket

svår att bedöma är det mycket vanskligt

att sätta ut mål för den framtida lönsamheten.

Även osäkerheten om vad som är

rätt underhållsnivå påverkar detta nyckeltal.

Fokus på lönsamhet sker genom ständig

granskning av verksamhetens kostnader

och varje enskild fastighets bidrag till det

sammanlagda resultatet. Genom analys

av nyckeltal och jämförelser mellan fastigheternas

prestanda sinsemellan och

över tiden och även med andra fastighetsägares

resultat hämtas inspiration till beslut

om investeringar och utveckling som

ger bättre lönsamhet. Inför beslut om större

investeringar upprättas investeringskalkyler

med LCC-analyser (Life Cycle

Costs) av investeringens påverkan på avkastningen.

Vid förhandling med Hyresgästföreningen

om 2010 års hyror träffades en

överenskommelse om höjning med i genomsnitt

2,1 % från 1 februari 2010. Medelhyran

för bolagets bostadsbestånd

uppgår 2010 till ca 844 kr/m² (819). För

2011 har bolaget träffat uppgörelse om

höjning med i genomsnitt 2,2 % från den 1

januari 2011. Årets höjning är i nivå med

landet i övrigt.

Räntekostnaden är en stor kostnad för

bolaget och ränteutvecklingen påverkar

därför lönsamheten väsentligt. Under

2010 har Riksbanken höjt reporäntan fyra

gånger från 0,25 % till 1,25 %. Finansieringen

av bolagets skuldportfölj sker i

överensstämmelse med antagen finanspolicy

där finansiella derivatinstrument används

för att hantera ränterisken och kapitalbindningslöften

från kreditgivarna

garanterar tillgången på kapital.

Vid årsskiftet var den genomsnittliga

räntebindningstiden 3,0 år (2,16) och kapitalbindningstiden

4,83 år (0,74). Genomsnittsräntan

per den 31 december var 3,0

% (2,35).

I lämnade ägardirektiv eftersträvas en

soliditet på 15 %. I samråd med ägarna

om behov av ökad investeringstakt konstateras

att detta ska ses i ett långsiktigt

perspektiv.

Årets investeringar i byggnader och inventarier

var totalt 50,5 mkr.

Bolagets lönsamhet kan inte bedömas

utan att ta hänsyn till hur underhållsnivån

stämmer överens med kostnaden för det

verkliga slitaget. Underhållet är en post

som behöver öka för att bolaget långsiktigt

ska kunna vidmakthålla fastigheternas

standard och skick och detta har också

skett under 2010. Redovisade underhållskostnader

uppgår till 160 kr/m2 (144)

och totalt till 32,7 mkr (29,4). Reparationer

genomförs till stor del i egen regi och

84


kostnaderna uppgår sammantaget till ca

11,5 mkr (10,6) varav ca 4 mkr avser personalkostnader

för egen personal.

Under året har vakansgraden vuxit ytterligare

från en redan tidigare hög nivå.

Befolkningen i Ronneby minskar och detta

leder till att efterfrågan på bostäder

också minskar, och som tidigare då efterfrågan

viker visar det sig tydligt i bolagets

större bostadsområden i Ronneby och

Kallinge. Under året beslutades att ett hus

på Hjorthöjden, ca 50 lgh, ska rivas. Upphandlingen

genomfördes under året och

rivningsarbetena påbörjades i januari

2011.

Befolkningsutvecklingen inom kommunen

är ett orosmoment, speciellt vad gäller

de åldersgrupper som är tydliga målgrupper

i bolagets verksamhet.

Den positiva sidan av detta är att för bostadskonsumenten

erbjuder Ronneby

kommun ett stort urval av bostäder i olika

upplåtelseformer till attraktiva priser.

Detta tillsammans med den potential som

lokalmarknaden erbjuder, gör Ronneby

kommun till en attraktiv ort att etablera

och bosätta sig i.

Ekonomiskt innebär det ökande hyresbortfallet

som bedöms som varaktig, att

ytterligare nedskrivning av bokförda värden

belastar resultatet i årets bokslut.

Uteblivna hyresintäkter p.g.a. outhyrda

bostäder uppgår under 2010 till ca 9,8 %

(8,5 %) av omsättningen. I vakanserna ingår

outhyrda objekt och objekt under ombyggnation.

Framtida utveckling

Inom de kommande åren kommer nyproduktionen

av bostäder i bolagets regi att

vara blygsamma. Däremot är ombyggnaderna

i det befintliga beståndet ordentligt

igång genom satsningen på Espedalsområdet.

Satsningar innebär både ökade investeringar

och underhållsinsatser. Dessa

har hittills kunnat göras med bibehållet

positivt resultat tack vare att de finansiella

kostnaderna ligger på en låg nivå. Styrräntan

har höjts några gånger under slutet

av 2010 och början av 2011 och de långa

räntorna kommer förmodligen att påverkas

under året.

Det redovisade underskottet är hänförligt

till det nedskrivningsbehov som den

fortsatta vakansutvecklingen orsakat. Ytterligare

nedskrivningar kan bli nödvändiga

kommande år om inte utvecklingen

vänder.

Förvaltnings AB Welting

Sammandrag (TKR) 2010 2009

Nettoomsättning 0 0

Resultat efter finansiella poster 12 12

Årets resultat 8 8

Balansomslutning 373 368

Soliditet 100% 99%

Antal årsarbetare 0 0

Allmänt

Förvaltnings AB Welting ägs till 100 % av

Ronneby kommun. Verksamheten har tidigare

omfattat utbetalning av pensionsmedel

till trotjänare vid f. d. Weltings Läderfabrik.

AB Ronnebybyggen

Sammandrag (TKR) 2010 2009

Nettoomsättning 5 326 5 556

Resultat efter finansiella poster -420 -79

Årets resultat -420 -79

Balansomslutning 29 911 29 322

Soliditet 4% 6%

Antal årsarbetare 0 0

Allmänt

Bolaget ägs till 60 % av Ronneby kommun

och till 40 % av Riksbyggen. Bolaget äger

fastigheterna tomt nr 12 i kv Gertrud med

därpå uppförda två bostadshus samt tomt

nr 19 i kv Knut med därpå uppfört ett bostadshus.

Totalt förvaltar bolaget 64 lägenheter.

85


AB Ronneby Helsobrunn

Sammandrag (TKR) 2010 2009

Nettoomsättning 125 125

Resultat efter finansiella poster -2 678 -2 199

Årets resultat 12 911 1

Balansomslutning 140 438 127 464

Soliditet 33 26

Antal årsarbetare 0 0

Allmänt

AB Ronneby Helsobrunn (ABRH) är moderbolag

i Ronneby kommuns bolagskoncern,

och har till uppgift att arbeta för

samordning och effektivisering av bolagens

verksamhet.

I koncernen ingår Ronneby Miljö &

Teknik AB (elnät, fjärrvärme, VA och renhållning)

samt det fastighetsförvaltande

bolaget AB Ronneby Industrifastigheter

(ABRI).

Bolaget ägs i sin helhet av Ronneby

kommun.

Ronneby Miljö och Teknik AB

Sammandrag (TKR) 2010 2009

Nettoomsättning 247 391 224 037

Resultat efter finansiella poster 967 3 794

Årets resultat -2 022 1 594

Balansomslutning 656 387 637 308

Soliditet 16 % 18 %

Antal årsarbetare 107 107

Allmänt

Bolaget ägs till 100 % av AB Ronneby Helsobrunn.

Bolagets verksamhet är att omvandla

och inköpa samt distribuera energi

och tillhandahålla kapacitet i fiberoptiska

nät. Vidare skall bolaget tillhandahålla

förbrukningsvatten, rena avloppsvatten,

omhänderta avfall samt bedriva rådgivning

och projektering inom dessa områden.

Årets verksamhet

Bolagets resultat före bokslutsdispositioner

och skatt uppgick till 1,0 Mkr,.

Resultatet, efter bokslutsdispositioner

uppgick till ‐2,0 Mkr mot budgeterade 1,8

Mkr.

Uppdelat per verksamhet blev resultatet

efter bokslutsdispositioner följande:

Elnät:

Resultatet blev 3,5 Mkr mot budgeterade

0,6 Mkr.

Fjärrvärme:

Resultatet blev 5,7 Mkr mot budgeterade

2,7 Mkr.

Vatten och avlopp:

Resultatet blev ‐11,7 Mkr mot budgeterade

‐1,6 Mkr.

Renhållning:

Resultatet blev 2,8 Mkr mot budgeterade

1,2 Mkr.

IT och Bredband:

Resultatet blev ‐2,3 Mkr mot budgeterade

‐1,7 Mkr

Investeringar och finansiering

Ronneby Miljö och Teknik AB har investerat

50,1 Mkr under året. Pågående investeringar

över åsrsskiftet uppgick till

15,1 Mkr. Bland de större investeringar

kan nämnas överföringsledning för VA

mellan Trolleboda - Väbynäs, En tredje

panna i Häggatorp samt utbyte av ställverket

på P9 vid Kockums Kallinge.

Långfristig upplåning har ökat med 8

Mkr.

Väsentliga händelser och framtida utveckling

Avfallshantering

Under 2010 har RMT tagit hand om 9748

ton brännbart verksamhetsavfall och 5614

ton brännbart hushållsavfall. 1867 ton av

dessa kommer från avfallsstationerna.

Dessutom har bolaget tagit emot 1959 ton

komposterbart hushållsavfall som skickats

till Karlskrona för kompostering. Efter

behandlingen tar bolaget tillbaka den fär-

86


diga komposten vilken i huvudsak används

för tillverkning av matjord.

Genom att krossa och sortera inkommande

brännbart avfall kan man skilja ut

metaller och övrigt icke brännbart material.

Mängden avfall som skickas iväg till

förbränning har genom denna hantering

kunnat minskas med c:a 30 %.

Sluttäckningen av deponin i Angelskog

fortskrider c:a 75 % av ytan är nu täckt.

Arbetet med sluttäckning beräknas vara

klart 2013.

En ny tillståndansökan för Angelskogs

avfallsanläggning håller på att tas fram.

Ansökan kommer att skickas in under

2011.

Vatten och avlopp.

Under 2010 färdigställdes va‐ledningen

mellan Trolleboda och Väbynäs. Utbyggnaden

inom stugområdet kommer att göras

under 2011. Vattenledningen mellan

Ronneby och Kallinge har färdigställts.

Detta innebär att det nu finns full reservvattenkapacitet

mellan kommunens största

tätorter.

Under 2010 drabbades Ronneby av kraftiga

regn vilket medförde att ca 110 fastigheter

fick sina källare översvämmade. Bolagets

eventuella ansvar utreds. I bokslutet

fonderas 7,7 Mkr för eventuella skadeersättningar.

Tillståndansökan för ny reservvattentäkt

och dess anslutningsledningar i Bräkne-

Hoby pågår. Förslag till ny reservvattentäkt

i Eringsboda har tagits fram under

2010. RMT kommer att borra brunnar och

anlägga ledningar till täkten under 2011.

Ett nytt vattenverk kommer att utredas

under 2011.

Åtgärder för att säkra dagvattenhantering

runt vissa delar i centrum har legat vilande

under 2010, då bolaget har väntat

på beslut från kommunen om en ny isbanas

placering. Pengar för projektering och

byggande av dagvattendammar finns i

Miljötekniks investeringsbudget 2011.

Elnät

RMT har under 2010 bytt 20 kV ställverk

och kompletterat med reaktorer på P9

Kockum i Kallinge dels för att kunna säkra

den dagliga driften och som reservmatning

till Ronneby.

Under 2010 har bolaget lagt mycket tid

på att ta fram underlag inför den förhandsreglering

av nättariffer som kommer

att gälla för perioden 2012‐2015. I

korthet innebär regleringen att nätmyndigheten

i förhand skall godkänna bolagets

nättariffer för en 4‐årsperiod, inledningsvis

2012‐2015. För RMT:s del är det

mycket viktigt att få en rätt värdering av

det befintliga elnätet med tillhörande anläggningar

eftersom detta värde kommer

att påverka nättaxorna.

Fjärrvärme

Under 2010 har den nya panncentralen i

Häggatorp byggts ut med ytterliggare en

brikettpanna. Detta har inneburit att man

nu kan samköra Sörby panncentral och

Häggatorp på ett mycket effektivt sätt.

Den stränga vintern har inneburet att

RMT har producerat 160 000 MWh , vilket

är den högsta siffran bolaget någonsin

uppnått.

Bredband

RMT har under 2010 anslutit Ronnebyhus

fastigheter till RonNet. Verksamheten

dras fortfarande med ett underskott men

gör en resultatförbättring på c:a 0,7 Mkr

jämfört med 2009.

Extra koncernbidrag

Styrelsen föreslår ett extra koncernbidrag

till moderbolaget AB Ronneby Helsobrunn

på 12,6 Mkr. Detta skall belasta de

icke taxebaserade verksamheterna inom

Renhållning och Service.

Miljöpåverkan

Bolagets verksamheter omfattas av miljöbalkens

bestämmelser, främst avseende

miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet

samt avfallshantering. Under 2010 var

87


fyra av bolagets anläggningar tillståndspliktiga

B-verksamheter och 17 anläggningar

var anmälningspliktiga C-

verksamheter. Andra verksamheter som

omfattas av prövningsplikt enligt miljöbalken

är bl a vattenverksamhet (vattentäkter),

köldmediehantering (två anläggningar),

mindre avlopp samt avfallstransporter.

För flertalet av anläggningar finns

tillstånds- och anmälningsbeslut som bl a

reglerar utsläppsmängder och halter.

Bolagets generella miljöpåverkan från

samtliga verksamheter, inklusive förråd

och administration, består i hantering och

förbrukning av kemiska produkter, råvaror

och energi, genom transporter samt

genom generering av avfall.

För rapport om respektive rörelsegrens

miljöpåverkan hänvisas till RMT:s förvaltningsberättelse.

AB Ronneby Industrifastigheter

Sammandrag (TKR) 2010 2009

Nettoomsättning 66 667 62 445

Resultat efter finansiella poster 3 219 3 847

Årets resultat 3 219 3 847

Balansomslutning 572 104 551 711

Soliditet 6 % 6 %

Antal årsarbetare 8 8

Allmänt

Bolaget ägs i sin helhet av AB Ronneby

Helsobrunn (ABRH), som i sin tur ägs till

100 % av Ronneby kommun.

Bolaget bedriver fastighetsförvaltning

med i huvudsak hotell-, industri-, handels-

och kontorslokaler. Bolaget har förutom

fastighetsförvaltning även till uppgift

att bedriva näringslivsbefrämjande

verksamhet, med bland annat inriktning

på nyetableringar.

Årets verksamhet och framtidsutsikter

Bolagets resultat före bokslutsdispositioner

och skatt uppgick till 3,2 (3,8)

MSEK. Nettoomsättningen har jämfört

med fjolåret ökat med 6,8 % och uppgick

till 66,7 MSEK (62,4).

Väderleksbetingelserna påverkade verksamheten

ovanligt mycket under 2010.

Kyla, snö, regn och vind fördröjde färdigställandet

av det nya Brunnsbadet och

Ragnsells nya anläggning inom Kallinge

Företagscenter.

Marknaden för kommersiella lokaler

började dock återhämta sig efter 2009 års

nedgång då många verksamheter framförallt

kopplade till fordonsindustrin hade

det väldigt tufft.

Vakansgraden/outhyrda lokaler har

minskat under året med ca 3 300 kvm och

uppgick till ca 13 700 Kvm vid årets slut

vilket motsvarar ca 7,9 % av bolagets totala

uthyrningsbara yta. Inventering av

samtliga lokalytor har pågått löpande

med målsättningen att få fram optimal

användning av uthyrningsbar yta till lägsta

möjliga driftskostnad för bolaget.

Marknadsföringen av bolagets lokaler

har skett riktat och selekterat med huvudinriktning

på att minska vakanserna inom

Kv. Telefonen och Futurum.

Kallinge Företagscenter (KFC)

Miljöundersökning har fortskridit under

året och åtgärdsplan avseende miljöföroreningar

har sedan tidigare överlämnats

till länsstyrelsen för beslut. Projektet med

att expandera Ragnsells verksamhet inom

området påbörjades efter sommaren men

har blivit några månader försenat dels

pga av länsstyrelsens tillståndsbeslut dels

den stränga vintern. Investeringar avseende

nybyggnation till Ragnsells, lokalanpassningar

och uppgradering av tekniska

installationer har genomförts för totalt

9,7 MSEK. Vakansgraden uppgår till

ca. 12 % (12 %) av totalt ca 48 000 Kvm.

Futurum Bräkne-Hoby

Fastigheten har genomgått en ganska stor

omställning under året då 9 000 Kvm

handelsytor successivt minskats till 3 600

kvm till förmån för etablering av tillverkningsindustrier.

Investeringarna uppgår

88


till 7,4 MSEK vilka fördelas på Karlssons,

Prolist Nordic AB, NIT, Markisol AB samt

brandsäkerhetsåtgärder. Fastigheten är nu

fullt uthyrd (ca 16 700 Kvm).

Kv. Telefonen

Under året har det genomförts lokalanpassningar

till Fueltech, Capio, Metpro,

STAC, Köksmästaren samt ett flertal

brandsäkerhetsåtgärder. Investeringarna

uppgår till totalt 4,5 MSEK. Vakansgraden

i fastigheten Telefonen uppgår till ca. 24

% av totalt ca 32 000 Kvm.

Kv.Hantverkaren

I samband med etableringen av ProJet AB

där KMT:s lokaler delades på mitten uppgraderades

och separerades värme- och

ventilationssystemen för totalt 3,4 MSEK.

Samtliga hyresgäster berördes och all media

kan nu mätas separet. Fastigheten är

fullt uthyrd (ca 7 800 Kvm).

Häggatorp

Taket till Berg & Berg har försetts med ny

beläggning samt mindre kompletteringar

har genomförts i samband med anslutning

till fjärrvärme för totalt 1,4 MSEK.

Lokalerna är fullt uthyrda (ca. 13 200

Kvm).

Ronneby Brunn och kongresshallen Ron

Upprustningen av Ronneby Brunn har

pågått under året med focus på Silver

Hill, tekniska installationer samt lokalanpassningar

i samband med etableringen

av Blekinge Idrottsförbund. 1,3 MSEK

har upparbetats under året och hittills har

ca 47 MSEK av de totalt 60 MSEK som

budgeterades 2007 upparbetats.

Övriga fastigheter

Kv. Hjulet, Svarven och hamnen är fullt

uthyrda.

- Kallinge Företagscenter 9,7 MSEK

- Futurum 7,4 MSEK

- Kv. Telefonen 4,5 MSEK

- Kv. Hantverkaren 3,4 MSEK

- Häggatorp 1:212 1,4 MSEK

- Ronneby Brunn 1,3 MSEK

- F d Kallinge Kommunhus 0,4 MSEK

- Kv. Svarven 0,4 MSEK

- Kv. Hjulet 0,3 MSEK

- Logistikcenter 0,2 MSEK

Framtida utveckling

Utvecklingspotentialen ligger främst i Kv.

Telefonen med ca 7 800 Kvm lokalyta

ganska jämnt fördelat mellan produktion

och kontor. Det har förts diskussioner om

expansion med befintliga hyresgäster

samt även nyetableringar avseende externa

intressenter under året. Dessa diskussioner

har förts i en positiv anda och bolaget

ser goda möjligheter i att aktivera ett

par tusen kvadratmeter till i början av

2011.

Ronneby Brunn AB

Sammandrag (TKR) 2010 2009

Nettomsättning 0 0

Resultat efter finansiella poster 0 1

Året resultat 0 1

Balansomslutning 91 91

Soliditet 100 % 100 %

Antal årsarbetare 0 0

Allmänt

Ronneby Brunn AB är dotterbolag till

ABRI. Bolaget har bildats för att skydda

namnet "Ronneby Brunn". Någon verksamhet

har ej bedrivits i bolaget.

Investeringar

Investeringarna uppgår för räkenskapsåret

till 29,0 (14,8) MSEK. De större investeringarna

fördelas enligt följande:

89


Kommunalförbundet Räddningstjänsten

Östra Blekinge

Sammandrag (TKR) 2010 2009

Verksamhetens intäkter 72 319 72 761

Resultat efter finansiella poster 829 218

Årets resultat 829 218

Balansomslutning 57 161 53 553

Soliditet 6 % 4 %

Antal årsarbetare 66,98 67,17

Antal deltidsbrandmän (timanställda) 110 117

Allmänt

Kommunalförbundet Räddningstjänsten

Östra Blekinge startade verksamheten

2000-07-01 och organiserar räddningstjänsten

inom Karlskrona och Ronneby.

Kommunerna har vid detta förbunds bildande

enats om en kostnadsfördelning

som innebär att Ronneby kommun skall

bestrida 38,5% av förbundets kostnader.

Förbundets verksamhet regleras i den,

av de bägge medlemskommunerna, fastställda

förbundsordningen. Förbundets

primära uppgift är att för de bägge medlemskommunerna

hålla en gemensam

räddningstjänst som regleras i lagen

skydd mot olyckor (LSO). Handlingsprogrammet

för räddningstjänst som enligt

LSO ska finnas i varje kommun fastställs

av direktionen. Handlingsprogrammet för

att förebygga olyckor som kan leda till

räddningstjänst bereds av direktionen

men fastställs av respektive medlemskommun.

Väsentliga händelser och framtida utveckling

Det ekonomiska resultatet för verksamhetsåret

2010 är ett överskott med 829 tkr.

Detta ska ställas mot den reviderade budget

(2010-08-01) som pekade mot ett nollresultat.

Nollresultatet har även varit den

prognos som varit gällande intill årsbokslutet

upprättats.

Bland orsakerna till det bättre ekonomiska

utfallet kan följande lyftas fram: Intäkter

är större än budgeterat. Bristande

internkontroll ledde till sent upprättade

fakturor inom vissa utbildningsområden.

Vidare konstateras att väsentliga delar av

överskottet har uppkommit tack vare

tidsbegränsade uppdrag till annan huvudman.

Dessa uppdrag har skett utan att

i samma omfattning fylla på med vikarier.

Detta är ett förhållande som visar sig

mindre hållbart eftersom andra verksamhetsbegränsningar

uppenbarar sig. Vidare

har kostnaderna för deltidsorganisationen

varit lägre än budgeterat. Dels beroende

på rekryteringsproblemen och dels en lägre

övningsnärvaro bland de anställda, än

vad som planerats.

Investeringen i RAKEL senarelades av

ekonomiska försiktighetsskäl, helt enligt

dialog som förts med medlemskommunernas

ordförande i respektive

kommunstyrelse.

Direktionen beslöt under hösten att påbörja

upphandlingen av RAKELutrustning

för att möjliggöra en fullständig

etablering av systemet i hela organisationen.

Upphandlingen har överklagats

och avgörs av Förvaltningsrätten i Växjö.

Räddningstjänsten har tilldelats lägre

kommunbidrag än tidigare år. Organisatoriska

åtgärder har vidtagits för att möta

detta.

Underhandskontakter togs för att klarlägga

förutsättningarna att bilda ett förbund

för hela länet. Att utreda en sammanslagning

av de bägge räddningstjänstförbunden

fick inte tillräckligt stöd

för att motivera en utredning. Den sedan

tidigare diskuterade frågan om gemensam

administration kunde inte heller fullföljas.

Däremot har samtliga räddningstjänster

i G-, H- och K- län gjort en

gemensam upphandling av larmförmedling

med SOS- Alarm. Till avtalet finns en

särskild kvalitetsbilaga och parterna har

inrättat en särskild arbetsgrupp som har

till uppgift att följa upp den delen av avtalet.

Brandstationerna i Rödeby och Jämjö

har renoverats. Arbetet med etablering av

ny brandstation på Oscarsvärn har fått

90


avvakta i väntan på ytterligare initiativ

från Karlskrona kommun.

Formerna för samverkan med de fackliga

organisationerna har varit föremål för

diskussioner och ett samverkansavtal har

tecknats med samtliga aktuella parter.

Arbetet med handlingsprogram för förebyggande

åtgärder har i stort sett färdigställts

och kommer att kunna föreläggas

direktionen i början av år 2011.

Räddningstjänsten har fortsatt att engagera

sig i kommunernas program för

samhällstjänst för ungdomar.

Under året har särskilt två insatser fått

uppmärksamhet. Dels den tragiska

drunkningsolyckan utanför Sturkö då två

personer i samband med fiske från en liten

båt föll i vattnet och drunknade. Uppföljningen

pekar på betydelsen av att den

som beger sig ut i små båtar använder

flytväst, att korrekta larmuppgifter kan

samlas in och betydelsen av att Sjöfartsverket

medverkar till förenklade larmningsrutiner

vid sjöräddningsuppdrag.

Den andra insatsen var den som skedde

i samband med ammoniakutsläppet på

Brunnsvallen den 29 november. Insatsen

fungerade utmärkt. Räddningsledaren beslutade

i ett tidigt skede att larma allmänheten

genom ett Viktigt Meddelande till

Allmänheten där såväl de akustiska larmaggregaten

(tyfoner) användes med efterföljande

information via radions sändningsledning.

Larmet fördröjdes i olika

led. Sammantaget blev förseningen ca 25

minuter. Räddningstjänsten har uppmärksammat

berörda parter om bristerna

och hemställt att MSB gör en uppföljning

på nationell nivå för att säkerställa systemets

funktion.

Direktionen har visat särskild uppmärksamhet

åt rekrytering av deltidsbrandmän.

Det genomfördes särskilda seminarier

som uteslutande behandlade bemanning

av deltidsorganisationen. Initiativet

har i olika sammanhang lyfts fram som ett

föredömligt lokalt initiativ.

Valet inför den kommande mandatperioden

innebar förändrad representation

från medlemskommunerna. Karlskrona

kommun har beslutat att besätta ordförandeposten

och därmed kommer Karlskrona

att vara representerade med 4 ledamöter

inkl ordföranden och Ronneby

kommun med 5 ledamöter.

91

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!