15.06.2014 Views

Årsredovisning 2011 (pdf 3,8Mb) - Ronneby kommun

Årsredovisning 2011 (pdf 3,8Mb) - Ronneby kommun

Årsredovisning 2011 (pdf 3,8Mb) - Ronneby kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Årsredovisning

2011


Innehållsförteckning

Kommunens organisation 3

Förvaltningsberättelse 5

Kvalitetsredovisning 35

Personalbokslut 38

Miljöbokslut 41

Resultaträkning 43

Balansräkning 44

Finansieringsanalys 45

Driftredovisning 51

Investeringsredovisning 52

Ord- och begreppsförklaringar 54

Redovisningsprinciper 55

Kommunstyrelsen 58

Revisionen 66

Miljö- och byggnadsnämnden 67

Fritids- och kulturnämnden 70

Utbildningsnämnden 74

Äldrenämnden 82

Socialnämnden 85

Överförmyndarnämnden 88

Kommunens företag 89

Korrigering efter Ronneby kommunfullmäktiges fastställande den 29 mars 2012 av årsredovisningen

för 2011.

Belopp på sida 30, andra kolumnen, andra stycket, första meningen lyder; ”Sedan år 2000

har det egna kapitalet stärkts med 87 mkr inklusive årets utfall.”

Korrekt lydelse;

”Sedan år 2000 har det egna kapitalet stärkts med 80 mkr inklusive årets utfall.”


Kommunens organisation

De kommunala bolagen är 100-procentigt ägda av kommunen. Räddningstjänsten Östra

Blekinge ägs tillsammans med Karlskrona kommun, Ronnebys andel är 38,5%. Vårdförbundet

ägs tillsammans med övriga kommuner i Blekinge.

Den nya förvaltningsorganisationen infördes under 2011. Under 2012 kommer förvaltningarnas

underorganisation att börja gälla fullt ut. För mer information hänvisas till

www.ronneby.se.

Mandatfördelning i kommunfullmäktige

2010-2014

Fördelning per nämnd av nettokostnad 2011,

totalt 1.286 mkr

Socialdemokraterna 15

Moderaterna 11

Centerpartiet 6

Ronnebypartiet 3

Social

16%

Öv riga

0%

Kommunsty

relse

15%

Fritid- o

kultur

5%

Sverigedemokraterna 5

Vänsterpartiet 3

Folkpartiet 3

Kristdemokraterna 1

Miljöpartiet 1

Opolitisk 1

Äldre

21%

Utbildning

42%

Miljö- o

by ggnad

1%

49

3


Fem år i sammandrag

Allmänt 2007 2008 2009 2010 2011

Befolkning 31 dec 28 491 28 489 28 416 28 254 27 910

- varav 0-6 år 1 958 1 990 1 993 2 004 2 003

- varav 7-15 år 2 724 2 644 2 582 2 509 2 493

- varav 16-18 år 1 222 1 193 1 127 1 080 1 034

- varav 19-64 år 16 607 16 508 16 437 16 251 15 773

- varav 65-79 4 274 4 405 4 522 4 637 4 798

- varav 80 år och äldre 1 706 1 749 1 755 1 773 1 809

Kommunalskatt % 21,29 21,29 22,04 22,04 22,04

Ekonomi

Skatteintäkter, generella

statsbidrag, utjämning,

1 102,6 1 154,5 1 207,3 1 266,9 1 281,0

mm, (mkr)

Verksamhetens nettokostnader

(mkr)

-1 096,5 -1 163,3 -1 181,4 -1 243,6 -1 262,4

Finansnetto (mkr) -9,5 -16,7 -3,9 0,8 -10,9

Årets resultat kommunen

(mkr)

-3,4 -25,5 22,1 24,1 7,7

Årets resultat i förhållande

till skatteintäkter

och statsbidrag

-0,31% -2,21% 1,83% 1,90% 0,60%

Årets resultat i koncernen

(mkr)

Nettoinvesteringar,

kommunen (mkr)

2,5 -26,2 29,9 22,1 5,5

139,4 85,3 100,5 146,4 98,1

Tillsvidareanställda*

Antal anställda 2 280 2 359 2 306 2 279 2 219

Antal årsarbetare 2 072 2 141 2 081 2 058 2 018

Andel kvinnor % 83,0 83,0 83,6 83,8 83,3

*avser endast kommunen

4


Förvaltningsberättelse

Årets verksamhet

Samhällsekonomisk utveckling

Finanskrisen under hösten 2008 var inledningen

på en kraftig konjunkturnedgång

som fortsatte hela 2009. Under 2010

skedde en stark återhämtning som till stor

del var en rekyl av det kraftiga produktionsraset

2009. Första halvan av 2011 såg

det ut som om den ekonomiska återhämtningen

skulle fortsätta. Den finansiella

oron i Europa tog dock ny fart och osäkerheten

kring euron och bl a Greklands,

Irlands, Italiens, Spaniens och Portugals

betalningsförmåga ledde till att den ekonomiska

återhämtningen fick ett avbräck.

Fortfarande finns osäkerhet kvar kring

dessa länder och deras förmåga att

komma till rätta med sina skuldkriser.

Den globala BNP- tillväxten hålls uppe av

tillväxtekonomierna med Kina som

främsta draglok. USA visar vissa positiva

tecken men har samtidigt ett stort budgetunderskott

att hantera och ett svårt politiskt

läge.

Den svenska ekonomins kraftiga tillväxt

under 2010-2011 saktar in drastiskt under

2012. Sverige är mycket exportberoende

och påverkas i stor grad av krisen inom

euroländerna. Sveriges ekonomi bedöms

dock vara i gott skick i jämförelse med övriga

eu-länder. Den öppna arbetslösheten

i Sverige ligger kvar på hög nivå jämförelsevis

mot innan finanskrisen. Arbetslösheten

väntas minska bara långsamt de

kommande tre åren. En fortsatt låg räntenivå

förväntas bidra till fortsatta investeringar.

Reporänta ligger i början av februari

2012 på 1,75 % efter sänkningen om

0,25 % i december 2011.

Olika skatteunderlagsprognoser

I tabellen nedan framgår en jämförelse

mellan den skatteunderlagsprognos som

användes i budget för 2012-2013 och den

prognos som regeringen lämnade i budgetpropositionen.

Prognosen i KF-budget

2012-2013 bygger på SKL:s prognos per

14/10-11.

KF-budget 2012-

2013

2011 2012 2013 2014

2,6% 3,5% 3,2% 4,1%

BP 12, sep 2011 2,3% 3,3% 3,8% 4,8%

SKL, feb 2012 3,0% 3,2% 3,6% 4,0%

Av tabellen ovan framgår att SKL i februari

2012 bedömer att skatteunderlaget

utvecklas något positivare 2011 i jämförelse

mot budgetantagandet, vilket får positiv

konsekvens även för de kommande

åren. För åren 2012 är bedömningen något

nedreviderad. År 2013 är prognosen något

högre och 2014 i stort sett oförändrad.

Skatteunderlag och utjämning

Prognosen för 2012 års ökning i skatteunderlaget

(för hela riket) uppgår enligt SKL

till 3,2% (februari 2012).

2010 års definitiva utfall (taxeringsutfall

2011) uppgick för hela riket till 2,16%, att

jämföras med de 1,8% som angavs i prognos

i Årsredovisningen 2010. För 2011

beräknas 3,0%.

Skatteunderlagets tillväxt (taxeringsutfall

2007-2010, prognos 2011):

2007 2008 2009 2010 2011

Riket 5,6% 5,9% 1,3% 2,2% 3,0%

Ronneby 4,7% 4,0% -0,8% 0,3%

Källa: SKL cirkulär 11:57 och 12:06, samt Skatteverket

5


Utdebitering i riket, länet och Ronneby:

Kommun Landsting

Riket, högst 34,17%

Riket, lägst 28,89%

Riket, medel 31,55% 20,73% 10,82%

Blekinge 32,33% 21,62% 10,71%

Karlskrona 21,19%

Ronneby 22,04%

Olofström 21,84%

Karlshamn 21,89%

Sölvesborg 21,95%

Källa: SCB kommunalskatterna 2011

Rikets medelvärde för utdebitering är

inte helt jämförbar mellan kommuner och

mellan landsting då det finns vissa skillnader

i fördelning av verksamhet mellan

kommun och landsting.

Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft

som uppgår till ca 92% av rikets

medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt

kompenserade för den lägre

medelskattekraften i den kommunalekonomiska

utjämningen.

Utjämning mellan kommuner sker även

på kostnadssidan, där strukturella behovs-

och kostnadsskillnader mellan

kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen.

Därtill finns strukturbidrag

som är relaterat till befolkningsutveckling

och sysselsättning. Nettot av inkomst-,

kostnadsutjämning och strukturbidrag

jämförs mot statens anslag. Är anslaget

mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift.

Kommunerna kan också få

LSS-utjämningsbidrag. Netto erhöll Ronneby

kommun 237 mkr ur det kommunala

utjämningssystemet år 2011.

Regional utveckling

Kommunerna i Blekinge, Region Blekinge,

Länsstyrelsen och andra regionala

aktörer samarbetar med varandra i en rad

olika sammanhang. Det kan handla om

allt från biosfärområden till turismsatsningar.

Flera projekt bedrivs med finansiering

från EU.

Ronnebys utveckling

Näringsliv

Under 2011 beslutades om nytt fokus för

Ronneby kommuns näringslivsarbete, den

så kallade ”Vision 2020 för näringslivsarbetet”.

Denna vision är en fortsättning på

de kommungemensamma näringslivsmålen

i ”Kraftsamling Ronneby”. Bl.a. innebär

detta att nyföretagande, etableringar

och kompetensutveckling sätts in i ett

större sammanhang, där hela den kommunala

organisationen, inklusive bolagen

ska arbeta med större näringslivsfokus. I

samband med detta lades Näringslivsenheten

organisatoriskt direkt under Kommunstyrelsen

och Näringslivschefen sattes

på samma nivå som Kommundirektören.

Bland satsningar som genomfördes under

2011 märks bl.a. flera nya etableringar på

Sörbydalsområdet (Woodys, Mekonomen,

Sörby Auto, Garageportexperten); utveckling

av hållbarhetsprojektet Cefur;

ombyggnad av Strandgatan med bl.a.

strandpromenad och brygga i ån; invigning

av nya ridhuset och nya isytan; satsningar

på Karön/Ekenäs-området med

bl.a. ny konferensdel; det nya Lärcentret

Kunskapskällan med nya utbildningar;

samt deltagande i flera regionala EUfinansierade

projekt, bl.a. Innovativa Blekinge,

Avknoppning Sydost, Handla i Blekinge

och Leaderprojektet Hjärtats Fröjd.

Ett nytt Landsbygdspolitiskt program arbetades

fram under hösten, vilket ska

börja genomföras under 2012. Företag och

kommunanställda deltog under året tillsammans

i bl.a. Sveriges största underleverantörsmässa

i Jönköping, företagarmässan

i Belganet och i den stora utflyt-

6


tarmässan i Utrecht, Nederländerna.

Samtliga företagarföreningar i kommunen

genomförde också den tredje upplagan av

företagsdagen ”Ronneby NU”. Marknadsföring

av Ronneby gjordes i både TV, radio

och tryckta media, bl.a. för att aktivt

söka nya handlare.

Under 2012 kommer handlingsplanen för

”Vision 2020 för näringslivsarbetet” fortsätta.

Kommunikationen mellan kommun

och företag ska stimuleras bl.a. frukostmöten,

nyföretagsmöten och minst 100 företagsbesök

av Kommunstyrelsens ordförande.

Utbildningar för förbättrad och

förenklad kommunal handläggning

kommer att genomföras. Blekinge är

också arrangör för Landsbygdsriksdagen

2012, vilket kommer att sätta fokus på

dessa frågor. Varumärkesarbetet runt

Ronneby – den moderna Kurorten”

kommer också att fördjupas och etableringsområdet

Sörbydal kommer att marknadsföras

och stärkas ytterligare. Utvecklingen

av Ronneby centrum kommer att

prioriteras, med projektet ”Handla i Blekinge”,

samt de kommande etapperna i

centrumomläggningen, där också torgets

utformning kommer att behandlas..

Arbetsmarknad

Ronneby ligger mitt i Blekinge med goda

kommunikationsmöjligheter till näraliggande

kommuner oavsett om man väljer

tåg, buss eller bil.

I tabellen nedan visas hur pendlingssituationen

ser ut i Ronneby. Antalet kvinnor

som pendlar från Ronneby för att arbeta

är avsevärt högre än antalet som

pendlar till Ronneby. För män är skillnaden

liten.

Antal pendlare till/från Ronneby 1

2009 2010

Inpendlare Utpendlare Inpendlare Utpendlare

Män 1 812 2 042 1 903 2 039

Kvinnor 822 1 595 929 1 706

Totalt 2 634 3 637 2 832 3 745

Källa: 1 SCB – RAMS. 2011 års statistik ej klar.

Om man sätter antalet inpendlare i relation

till antal förvärvsarbetande dagbefolkning

så är ungefär 24% av dem som

arbetar i Ronneby inpendlande.

Förvärvsarbetande dagbefolkning.

Antal förvärvsarbetande

i Ronneby

kommun 1

2007 2008 2009 2010

12 649 12 307 11 180 11 302

Källa: 1 SCB – RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning

(dec.). 2011 års statistik ej klar.

Arbetsmarknadsläget i kommunen avviker

negativt från riket och Blekinge som

helhet. Framförallt tycks det vara unga i

åldern 18-24 år som har svårt att komma

in på arbetsmarknaden, se tabeller nedan.

Under 2011 har andelen 18-24 år som är

arbetslösa eller deltar i program ökat med

4%, vilket är betydligt mer än länet och

motsatt utveckling mot riket som helhet. I

tabellerna används december månads statistik,

inte genomsnitt för året.

Kommunen genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen

olika program riktade

främst mot långtidsarbetslösa.

Tabeller med andel arbetslösa och personer

i program med aktivitetsstöd:

Ålder 16-64 år

2009 2010 2011

Riket 9,3% 8,9% 8,6%

Blekinge 12,0% 11,5% 11,3%

Ronneby 13,0% 12,8% 12,5%

Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med

aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften

16-64 år. (per december månad resp år)

7


Ålder 18-24 år

2009 2010 2011

Riket 20,7% 19,2% 19,1%

Blekinge 31,8% 30,4% 31,1%

Ronneby 36,6% 31,9% 35,9%

Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med

aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften

18-24 år. (per december månad resp år)

Diagram: Folkmängd 1982-2011.

Samhällsbyggnad

Flera intressanta projekt är planerade i

kommunen, bland annat området Kilen.

Det är ett centrumnära område för modernt

och framtida boende. För företagsetableringar

erbjuds goda möjligheter i

området Sörby.

Under 2011 invigdes en ny modern ridanläggning,

Ronneby Horse Center, som är

hemvist för bl a Ronneby ryttarförening. I

december stod även Ronnebys konstfrusna

isyta färdig, med möjlighet till allmänhetens

åkning, tillgång för skolor att

åka skridskor och bandyklubben Fredriksbergs

hemmaplan.

Befolkning

Ronnebys befolkning har sedan år 2000

varierat från drygt 28 600 invånare till att

år 2011 ligga strax kring 28 000. Befolkningsminskningen

under de senaste åren

är till stor del relaterad till flytten av Blekinge

Tekniska Högskola till Karlskrona.

Den åldersgrupp som står för huvuddelen

av utflyttningen är åldrarna 19-30 år. Studier

på annan ort och kommunens höga

ungdomsarbetslöshet kan vara bidragande

orsaker till befolkningsminskningen

i denna grupp.

Nedanstående tabell visar de senaste

årens förändring i Riket, Blekinge och

Ronneby:

Riket Blekinge Ronneby

2011 0,71% -0,16% -1,22%

2010 0,80% 0,42% -0,57%

2009 0,90% 0,22% -0,26%

2008 0,80% 0,24% 0,00%

2007 0,76% 0,31% 0,17%

Ronnebys flyttningsnetto var -314 personer.

1 157 flyttade in, medan 1 471 flyttade

ut. Av flyttningsnettot flyttade 30 netto till

utlandet från Ronneby och 284 netto flyttade

från Ronneby inom Sverige, varav

114 inom länet.

Ronneby fortsätter ha relativt höga födelsetal,

totalt 281. Födelsetalen överstiger de

förväntade om man använder samma

fruktsamhetstal som riket i prognosarbetet

för antal födda.

Levande födda

2011 281

2010 272

2009 308

2008 278

2007 290

Under året översteg antalet döda antalet

födda med 36 (53) personer. Antalet

avlidna var 317 (325).

8


Befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter

(antal)

Tätort/

landsbygd 1995 2000 2005 2010

Backaryd 440 418 399 365

Bräkne-Hoby 1 890 1 750 1 769 1 689

med övriga förvaltningar och bolag för att

sprida gemensamma budskap.

Enheten för kommunikation och medborgarservice

arbetar för närvarande med en ny marknadsplan,

vilken förväntas klar före halvårsskiftet

2012.

Eringsboda 370 371 340 299

Hallabro 292 266 252 254

Johannishus 845 802 773 748

Kallinge 5 157 4 813 4 767 4 561

Listerby 634 587 672 883

Ronneby 11 740 11 857 11 767 12 029

Ronnebyhamn 382 423 464 537

Landsbygd

(ej tätort) 7 506 7 347 7 155 6 889

Totalt

kommunen 29 256 28 634 28 358 28 254

Definition av tätort: En tätort ska ha sammanhängande

bebyggelse med högst 200 m mellan husen och

minst 200 invånare (källa SCB/FOLK01KT). Indelning

revideras vart 5:e år.

Vision för Ronneby

Årets verksamhet

I budget 2011 gäller ”Vision för Ronneby”.

Från visionen har formulerats övergripande

mål. Under varje övergripande mål anges

vissa uppdrag och strategiska frågor som

verksamheterna haft att arbeta med under

2011. I det följande beskrivs status för dessa

uppdrag och arbetet kring dessa strategiska

frågor. För fullständiga texter angående ”Vision

för Ronneby” hänvisas till budget 2011.

Fler jobb

Marknadsföring av Ronneby ska tydliggöra

varumärket Ronneby som en kommun med

ett positivt näringslivsklimat och ett attraktivt

område för befintliga företag och för

företagsetableringar.

”Den moderna kurorten” används som varumärke

i allt fler sammanhang och logotypen

återfinns på trycksaker, flaggor och på webbplatser,

både i kommunal och privat sektor. I ett

bredare perspektiv arbetar näringslivsenheten

Näringslivsarbetet ska bedrivas med tydliga

mål och handlingsplaner. Vi ska arbeta vidare

med att utveckla organisationen och

det befintliga åttapunktsprogrammet.

Näringslivsrådet och Kommunfullmäktige har

tagit ställning till en övergripande vision och

strategier för näringslivsarbetet. Visionen och

strategierna kompletterar och delvis ersätter

nuvarande program (KF §186/2011).

Arbetet med hur en ny organisation för näringslivsarbetet

ska se ut ska vara klart senast

den 1 juni 2011.

Beslut om ny organisatorisk inplacering har fattats

i KF och är genomfört. Näringslivsenheten

arbetar nu med mer renodlade näringslivsfrågor.

Östra Piren i hamnen är ett område som kan

utvecklas för att tydligare förstärka kommunens

anknytning till skärgården. Användningen

skulle exempelvis kunna vara

en marina eller en annan vattenbaserad turist-

och rekreationsverksamhet. Miljö- och

Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram

en detaljplan för området med målsättning

att kommunfullmäktige ska anta planen

under första halvåret 2012.

Pågående arbetet med projektet redovisades för

Planberedningen augusti 2011. Avsikten är att

ta fram en detaljplan vars syfte är att ge möjligheter

för kommunen att bl.a. skapa en marina

med attraktiva entréer både från land och från

havet och även ge möjlighet till en gång- och

cykelbro till Aspan. En projektgrupp har bildats.

En konsult har anlitats för att få fram underlag

till ett uppstartsprogram bl.a. vilka tekniska utredningar

som behövs samt vad ett genomfö-

9


ande kan kosta. Antagande under första halvåret

2012 är fortfarande möjlig; mera realistiskt

är ett antagande före utgången av 2012.

Ett nytt område för camping behövs för utveckling

av turistverksamheten. Miljö- och

Byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda

möjligheten att skapa ett nytt område för

camping i närheten av Ronneby centralort. I

utredningen ska Ekenäs ingå som ett möjligt

område. Utredningen ska redovisas under

första halvåret 2012.

En projektgrupp har bildats. Hittills har diskussioner

handlat om vad som händer med Rönningeområdet

nu när ridklubben m.m. flyttat till

Påtorp. Framförallt har det skett diskussioner

med olika intressenter om möjligheten att anlägga

en camping. Planberedningen informerades

om pågående arbetet i augusti. Uppdraget

skall framöver även titta på andra alternativ

bl.a. Ekenäs. Projektet bedöms pågå enligt tidplanen.

Möjligheten att bygga i strandnära lägen

ökar landbygdens attraktivitet. Turistverksamhet

kan också utvecklas om t ex fiskebyar

eller kanotcampar kan byggas strandnära.

Miljö- och Byggnadsnämnden får i

uppdrag att ta fram ett tematiskt tillägg till

översiktsplanen med syfte att peka ut områden

för landsbygdsutveckling i strandnära

lägen. Tillägget skall antas av kommunfullmäktige

under 2011 i samband med

att landsbygdsutvecklingsområden för

strandnära lägen föreslås.

Förslag till tematisk tillägg till översiktsplanen

har tagits fram och redovisats för ksau som även

är styrgruppen för projektet. Förslaget är utställt

på samråd fram till den 13 januari 2012.

Målet är att planen kan antas av fullmäktige under

andra halvåret 2012.

I samarbete med kommunbygderådet ska

det landsbygdspolitiska programmets

handlingsplaner utvärderas under 2011.

Detta sker tillsammans med utvärdering av

EU projektet ”Hjärtats fröjd”. Utifrån dessa

utvärderingar ska en fortsatt handlingsplan

tas fram.

Projektet ”Hjärtats Fröjd” har förlängts till 30/4

2012. Arbetet med den fortsatta handlingsplanen

har genomförts med hjälp av en politiskt

tillsatt grupp under andra halvan av 2011. Den

beslutas av KF i början av 2012.

Kulturreservatet Ronneby Brunn och naturreservatet

Södra Brunnsskogen utgör viktiga

rekreationsområden för våra invånare.

För att knyta samman reservaten med havet

behöver vi även titta på skogsområdet söder

om Rustorpsvägen. En bra cykelväg kan

även fungera som alternativt pendlingsstråk

mellan Ekenäs-Droppemåla och centralorten.

Miljö- och Byggnadsnämnden får i

uppdrag att ta fram en detaljplan för området

med målsättning att kommunfullmäktige

ska anta planen under första halvåret

2012.

Antagande av en detaljplan innebär inte att målet

uppfylls. Området ingår delvis i den bebyggda

delen av Droppemåla-Ekenäsområdet.

Här har plan- och byggenheten ett uppdrag av

Miljö- och Byggnadsnämnden att se över gällande

detaljplaner. Projektet redovisades för

Planberedningen april 2011. Miljö- och Byggnadsnämnden

beslutade i maj 2011 att en ny

detaljplan skall tas fram för det aktuella området.

Syftet med planen är att bl.a. ta fram någon/några

tomter samt en ny väganslutning öster

om det ”nya” Droppemålaområdet. Planen

kommer även att visa en anslutning till cykelvägen

som planeras norrut till centralorten genom

Södra Brunnsskogen. Detaljplanen redovisades

för Planberedningen december 2011. Avsikten

är att en samrådsversion kan ställas ut under

10


våren 2012. Ett realistiskt mål är ett antagande

av detaljplanen före utgången av 2012.

Området norr om detaljplanen behöver projekteringsinsatser

avseende gång- och cykelvägar,

avseende bl a kostnader. Det kan nämnas här att

ett förslag till gång- och cykelvägar inom området

framgår av landskapsanalysen som professor

Roland Gustavsson tagit fram för kommunens

räkning.

Attraktivt boende

Kommunfullmäktige har sedan tidigare gett

direktiv till AB Ronnebyhus att redovisa

möjligheterna att bygga lägenheter i de

mindre tätorterna. Denna redovisning ska

ske till KF senast i augusti 2011.

Utredningen är utförd och redovisningen kommer

att ske till KF.

Kilenområdet ska på sikt utvecklas till ett

nytt bostadsområde som ska präglas av ett

miljötänkande, exempelvis med minimalt

utsläpp av växthusgaser, hållbara transporter

m.m. I partnerskap med byggbolag skall

en ny hållbar stadsdel med minimal klimatpåverkan

växa fram. Under 2011 skall

Kommunstyrelsen ta fram utredningsunderlag

bland annat avseende eventuella

markföroreningar. Kommunstyrelsen får

även i uppdrag att bjuda in till ett parallellt

uppdrag med syfte att få fram ett antal idéer

om hur Kilen kan bebyggas.

En projektgrupp har bildats för att driva projektet.

Information har redovisats för såväl

Kommunstyrelsen (juni) samt Planberedningen

(augusti). En projektplan har godkänts och budgetmedel

beviljats för att driva projektet vidare.

Utredningsunderlag för markföroreningar har

redovisats och visar att ytterligare undersökningar

krävs. Dessa skall genomföras under våren

2012. Våren 2012 skall utredningsunderlag

för markförorening-ar, buller och vibrationer

vara framme. Våren 2012 skall en klimatanalys

vara färdig. Kilenprojektet skall präglas av

”Cradle to Cradle” (vagga till vagga) och det

innebär att utbildningarna i temat har ägt rum

under 2011 med tjänstemän och politiker. Utbildningarna

fortsätter under 2012. Man har

också påbörjat en dialog med byggbolagen. Projektgruppen

har tagit fram en programförklaring

vad ” Cradle to Cradle” innebär för planering

och byggande. Det redovisas för KSAU/KS under

januari/februari tillsammans med en tidplan

för bl.a. föreslagen arkitekttävlingen. Uppdraget

att bjuda in till arkitekttävlingen beräk-nas

kommer igång först till hösten 2012 med sikte på

inbjudna arkitekter skall redovisa sina förslag

slutet av 2012.

En bra skola

För att utveckla den kommunala skolan optimalt

är det viktigt att rektorerna får ett

större mandat att inom sin budget styra sin

verksamhet. Rektorernas viktigaste roll är

att vara pedagogiska ledare. Det skapar förutsättningar

för den kommunala skolan att

konkurrera på mer lika villkor gentemot

friskolorna. De skolor som vill profilera sig

ska ha rätt till det. Utbildningsnämnden ska

i samband med budgetarbetet inför 2012

redovisa vidtagna åtgärder för att nå en

ökad decentralisering inom förvaltningen.

Förslag till ny ledningsorganisation beslutad av

utbildningsnämnden i december 2011. Den nya

organisationen planeras till halvårsskiftet 2012.

Beslut väntas i KF februari 2012.

Arbetet med att etablera Ronneby Kunskapskälla

som ett regionalt lärcentrum ska

fortsätta och samarbetet med olika högskolor

och universitet ska utvecklas.

Kunskapskällan erbjuder högskoleprogram, kurser

och yrkeshögskoleutbildningar från flera lärosäten

och utbildningsanordnare, främst

11


Linnéuniversitetet, Högskolan Kristianstad,

Högskolan i Borås och Högskolecentrum Bohuslän.

Besökarna kommer från hela länet för att

delta i utbildningarna, gå på föreläsningarna,

skriva tentamen eller få vägledning.

Teknikcollege fyller en viktig funktion för

kommunens företag. Under 2011 ska kommunen

tillsammans med övriga aktörer diskutera

hur kvaliteten kan höjas och verksamheten

utvecklas.

Redovisning lämnade till utbildningsnämnden i

juni och i jan 2012. Finns med i nämndens internkontrollplan

för 2011. Utvecklingsarbete

pågår regionalt med Ronneby som medaktör.

Allt fler barn är i behov av stöd av olika

slag. Det är viktigt att ge stöd till dessa barn

redan i låga åldrar. För detta arbete startas

under 2011 en resursskola för årskurs 1-6.

Lämpliga lokaler finns i en kommunal skola

(Bräkne-Hoby). Starten sker vårterminen 2012,

med fyra barn från olika kommundelar.

Utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans

med kostenheten ta fram ett förslag

på hur en försöksverksamhet på

Kallingeskolan med lokalt tillagad mat

skulle kunna bedrivas. Förslaget ska redovisas

till Kommunstyrelsen inför budgetberedningen

för 2012.

Ärendet återremitterat från KS.

En bra omsorg

Äldre- och handikappomsorgen ska kännetecknas

av trygghet och kontinuitet, vilket

leder till en god omsorg med hög kvalitet.

Fokus ska vara på servicetagarna och deras

anhöriga. Det ska finnas en öppen kvalitetsredovisning

av omsorgens verksamheter.

Följande kvalitetsredovisning finns tillgänglig:

Kvalitet i korthet

Brukarundersökningen Kompassen

Öppna jämförelser

Antalet platser på Höstsol (vård i livets slutskede)

ska motsvara behovet.

Antalet platser bedöms vara i balans med behovet.

Äldrenämnden får i uppdrag att utreda hur

Lagen om valfrihet (LOV) ska kunna införas

inom äldreomsorgen. Redovisning ska ske

till kommunfullmäktige senast den 1/10

2011. Målsättningen är att LOV ska införas

den 1/1 2012.

Målsättningen avseende införande 1/1 2012

kunde inte realiseras. Arbetet med att utreda

förutsättningarna för att införa LOV pågår och

planeras vara klart under året för att kunna införas

2013.

Kommunfullmäktige har gett äldrenämnden

i uppdrag att återkomma med ett regelverk

för införande av parboendegaranti och

kvarboendegaranti inom äldreomsorgen.

Äldrenämnden ska redovisa förslaget så att

kommunfullmäktige kan fatta beslut under

första halvåret 2011.

Kommunfullmäktige antog regelverk den 16/6,

§163.

En bra socialtjänst

För att ge fler människor en möjlighet att

leva ett självständigt liv är det viktigt att

kommunens insatser syftar till att stärka

den enskilde när så behövs. Som ett led i

den riktningen kommer vi under 2011 att

föreslå ett handlingsprogram för det drogförebyggande

arbetet.

Arbetet med att revidera och följa upp folkhälsoplanen

2008-2012 sker under 2012. Planen för-

12


väntats antas i slutet av 2012. Parallellt sker

arbetet med att utveckla Ronneby kommuns

övergripande drogförebyggande arbete efter nationella

riktlinjer och då regeringens samlade

ANDT- strategi (alkohol-, narkotika-, dopning-,

tobakspolitiken). Strategin samt stöd av länets

ANDT- samordnare väntas under 2012 bidra

till en nystart av Ronneby kommuns drogförebyggande

arbete.

En annan viktig ingrediens för att bryta utanförskap

är att se till att alla som har försörjningsstöd

och kan utföra ett arbete

också deltar i den sysselsättning som erbjuds.

Förberedelse till projekt med finansiellt stöd från

FINSAM pågår. Socialförvaltningen kan idag,

efter behovsprövning, erbjuda praktikplats för

personer med försörjningsstöd i den omfattning

som personella resurser finns.

För att minska risken för att konfliktsituationer

ska uppstå behövs ett väl fungerande

kvalitetssäkringssystem inom socialtjänsten.

Socialnämnden får i uppdrag att under hösten

2011, till kommunstyrelsen, redovisa ett

väl fungerande kvalitetssystem för socialtjänsten.

Den 1 januari 2012 börjar nya föreskrifter och

allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete i

hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet

inom LSS. Socialnämnden avser att ha ett ledningssystem

för kvalitet klart till halvårsskiftet

2012.

En bra miljö

Vi ska under 2011 undersöka vad som krävs

för att bli en Ekokommun.

Redogörelse har lämnats till Miljö- och energirådet.

Ett särskilt antaget program krävs för

medlemskap. Rådet har begärt en fördjupning

kring vad vi redan har till grund för medlemskap,

och vilka kompletteringar som behövs.

Detta arbete är ännu ej utfört. Beräknas kunna

hanteras under årets senare del.

Ronneby Miljö & Teknik AB får i uppdrag

att, under första halvåret 2011, i samarbete

med kommunen och dess övriga bolag redovisa

förslag om investeringar i förnyelsebara

energikällor.

2011 startade 6 st projekt som Ronneby Miljö &

Teknik driver i förnyelsebar energi. Utredning

och projektering pågår. Både Ronnebyhus och

ABRI deltar i vissa projekt. Investeringsförslag

kommer att läggas fram när projektering och

utredningarna är klara.

AB Ronnebyhus har sedan tidigare erhållit

ägardirektiv med innebörden att all ny-, tilloch

ombyggnation ska ske med inriktning

på energieffektivisering. Bolaget får nu i

uppdrag att redovisa en plan på hur deras

fastighetsbestånd kan energieffektiviseras

ytterligare för att ha så låg värmeförbrukning

som möjligt. En första riktlinje kan

vara hur man vid om- och nybyggnad kan

understiga en värmeförbrukning på 65 kwh

per kvm och år.

VD meddelar problem med att få fram en energieffektiviseringsplan

för hela fastighetsbeståndet

under innevarande år p g a vakanssituation. Bolaget

ber om anstånd till att få redovisa under

2012.

En vatten- och avloppsplan för Ronneby

kommun kommer att arbetas fram under år

2011. Arbetet leds av kommunledningsenheten

i samarbete med AB Miljö- och Teknik

samt Miljö- och Hälsoskyddsenheten.

Beslut om projekt och projektgrupp finns. Arbetet

har påbörjats. Finansiering för att starta pro-

13


jektet har beviljats från Miljö- och energirådets

anslag. KS §197/11. Ytterligare finansiering i

budgeten för 2012.

Möjligheter att utveckla ny utbildnings- och

forskningsverksamhet inom områden för

hållbar utveckling ska tillvaratas. Påbörjade

samtal med Linnéuniversitetet ska fullföljas.

Cefur och Linnéuniversitetet har förhandlat

fram till ett avtal som ska undertecknades i januari.

Fokus är byggnation och Kilenområdet.”Match-making”

inleddes under hösten som

knyter samman studenter och industriföretag

via examensarbeten. Seminarium för företag om

hållbarhetsstrategin Cradle to Cradle (vagga till

vagga) har genomförts och en webbplats för Cefur

öppnats.

Andelen inköp av ekologiska livsmedel ska

under 2011 öka till 20%.

Hela kommunen, ca 19% (Kostenheten, ca

23%).

Ekonomienheten, i samarbete med kostenheten,

har i uppdrag att i mars 2011 presentera

ett ”Matdokument” där det bl a ska

framgå vilka kravställningar och uppdelningar

som kan göras i samband med livsmedelsupphandling,

med syfte att nå kommunens

långsiktiga mål om ekologisk hållbar

utveckling.

Matdokument har tagits fram och varit föremål

för beslut. I beslutet gavs uppdrag om bl a om ett

kostpolitiskt program att redovisa till KS senast

april 2012. Arbete med program pågår.

Kultur- och Fritid

För att öka kommunens attraktivitet vintertid

kommer en ny konstfrusen isyta på

Lugnevi att anläggas. Satsningen kommer

även att innehålla vinteraktiviteter runt om

själva isytan. Anläggningen kommer att stå

klar inför hösten/vintern 2011. Anläggningen

kommer att ersätta nuvarande brunnsrink.

Anläggningsarbetet är för kommunens del slutfört.

Fredriksbergs BK har uppdraget att sköta

anläggningen mot en årlig fastställd summa enligt

avtal. Brunnsrinken är avvecklad. Under

2012-13 planerar föreningen för en konstfrusen

rutschbana och en liten konstfrusen isbana för

barn.

Det är av stor vikt att kulturutbudet finns

tillgängligt i hela kommunen. Ronneby

kommun ska arbeta för att på sikt utvecklas

till ett regionalt kulturcentrum där ett brett

kulturutbud även lockar till kulturturism.

Direktivet uppmärksammas i samband med pågående

organisationsarbete.

Det är viktigt att stimulera ungdomarna till

att själva aktivt medverka i fritidsutbudet.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att under

2011 ta fram en handlingsplan för den

kommunala ungdomsstrategin.

Förslag till barn- och ungdomspolitiks strategi

är under politisk beredning. Därefter utarbetas

handlingsplan.

Beroende på remissvar arbetas planen in som en

del i folkhälsoplanen eller bildar en egen plan.

Strategiska frågor

Kommunen ska inte äga egendom som ej

behövs i kärnverksamheten eller ej behövs

av strategiska skäl. Egendom som kan

avyttras ska finnas tydligt utpekad och

avyttring ska ske när möjlighet finns.

Arbete pågår.

14


Under 2011 kommer vi att tillsätta en tjänst

som har till uppgift att arbeta med internationell

samordning och omvärldsbevakning.

Rekryteringsprocess klar; dock försenad process

p g a prioritering avseende andra rekryteringar.

Personen började i mitten av feb 2012.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast i

december 2011 redovisa en plan för hur vi

blir en attraktivare arbetsgivare.

Arbetet försenat, bl a p g a personalchefsposten

har varit under andra halvan av 2011. Personalenheten

arbetar nu aktivt med uppdraget.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att säkerställa

att kommunens verksamheter har ett

väl fungerande kvalitetssäkringssystem.

Rapportering ska ske till kommunfullmäktige

i samband med budgeten för 2012.

Arbetet ännu ej påbörjat. P g a vakanssituation

finns en osäkerhet avseende tidpunkten för rapportering.

15


Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv kopplade till Vision

för Ronneby

Ronneby kommun är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer.

Fritids- och kulturnämnden Bokslut 2011

Mål Fritid och turist

Barn och ungdomar som besöker fritidsgårdar eller bevistar

lov- och lägeraktiviteter eller andra arrangemang

ska känna sig trygga.

Styrtal

Andelen barn och ungdomar som uppger att de känner

sig trygga när de besöker fritidsgårdar eller bevistar lovoch

lägeraktiviteter ska vara minst 90 %.

Riktlinjer Fritid och turist

Alla fritids- och föreningsgårdar samt alla sportanläggningar

ska vara lättillgängliga

Minst 90% av de barn och ungdomar som

besöker gårdarna och andra aktiviteter

känner sig trygga. Detta mäts genom utvärderingar

som görs efter varje aktivitet.

Alla fritids-föreningsgårdar samt idrottsanläggningar

är lättgängliga.

Utbildningsnämnden Bokslut 2011

Mål Förskola och grundskola

Plats i förskola erbjuds senast två månader efter anmält 99% erbjuds plats inom två månader

behov

Mål Förskola och grundskola

Barn och elever ska trivas i förskola och skola

Styrtal

Andelen föräldrar som uppger att barnen trivs i förskolan

ska vara minst 95 %.

Andelen elever som trivs på sin skola ska vara minst

95 %. Mätning sker i skolår 3, 6 och 9 och resultatet

redovisas per skolår.

Riktlinjer

Personaltätheten i förskolan ska vara mellan 5,0 – 5,2

barn/årsarbetare.

96,7% (96%)

Åk 3: 88,9% (85,7%)

Åk 6: 87,7% (85,6%)

Åk 9: 71,4% (70,4%)

5,46

Kommunstyrelsen Bokslut 2011

Mål Kostenheten

Kostenheten ska tillaga och servera näringsriktiga och Enkätundersökning genomförs först våren

smakliga måltider. Andelen matgäster som tycker att 2012.

maten är god skall vara minst 75 %.

Mål Parkenheten

Skapa park- och naturupplevelser som ger ett mervärde

för de boende och som ökar kommunens attraktionskraft.

Minst 80 % av invånarna ska uppleva kommunens

parker och planteringar som bra eller mycket bra.

Målen är kopplade till kvalitetsredovisningen

och redovisas senare.

Kommunstyrelsen Bokslut 2011

Riktlinje Informationsenheten

Kommunal marknadsföring ska bekräfta och förstärka

bilden av Ronneby som en attraktiv plats för

boende, arbete, studier och besök.

Riktlinje följs.

16


Kommunstyrelsen Bokslut 2011

Medborgarservice ska lämna en god vägledning och

annan service till allmänheten vid besök, telefonsamtal

och e-post.

Riktlinje följs.

Äldrenämnden Bokslut 2011

Mål

Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd och

trygghet för kommuninvånarna.

Styrtal

Minst 85 % av omsorgstagarna ska vara nöjda

(Brukarundersökning).

Nästa mätning görs 2012.

Alla omsorgstagare ska ha genomförandeplan.

Beslut om särskilt boende ska verkställas inom tre Målet är uppfyllt.

månader.

Riktlinjer

Omsorg ges i första hand i ordinärt boende enligt

kvarboendeprincipen.

Riktlinje följs.

Personaltätheten i traditionella särskilda boenden

ska vara minst 0,5 tjänst per boende.

Bemanningen följer riktlinje.

Personaltätheten i demensboenden ska vara minst

0,75 tjänst per boende.

Bemanningen följer riktlinje.

Äldreboende och dagcentraler ska finnas i flera

kommundelar.

Riktlinje följs.

Socialnämnden Bokslut 2011

Mål Individ- och familjeomsorg

Barns och ungdomars behov av stöd och hjälp sätts i

centrum vid alla hjälpinsatser som genomförs inom socialtjänsten.

Styrtal

Minst 75 % av alla barn och ungdomar under 18 år

där anmälan från sjukvård eller polis inkommer ska

tillsammans med sina föräldrar erbjudas samtal med

Målet är inte uppfyllt.





fältsekreterare inom 14 dagar.

Alla barn/ungdomar som bevittnat våld i nära relationer

och som kommer till socialtjänstens kännedom

ska erbjudas stöd och hjälp.

Alla barnfamiljer som haft försörjningsstöd mer än

nio månader ska erbjudas en särskild genomgång av

barnens ekonomiska situation.

Barn till missbrukande föräldrar, som kommer till

socialtjänstens kännedom, ska erbjudas stöd och

hjälp.

Att öka familjehemsplacerade barns känsla av sammanhang

och förståelse för sin livssituation 1 .

Målet är uppfyllt. Beslut om ”trappansamtal”

för fyra barn har genomförts.

Målet är ej uppnått pga personalomsättning

och ökad ärendebelastning.

Målet ej uppfyllt pga för få intresseanmälningar

för att kunna starta Solrosgrupp

Målet är ej uppnått.

Mål Handikappomsorgen

Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd och

trygghet för kommuninvånarna.

Styrtal

Alla som ansöker om stödinsatser ska få beslut

inom 90 dagar.

Målet är inte uppfyllt. 97,3% har fått beslut

inom 90 dagar.

1 Kan appliceras från mellanstadieålder och uppåt. Mäts genom strukturerade intervjuer.

17


Socialnämnden Bokslut 2011

Minst 98 % av besluten ska verkställas inom 90 dagar.

Målet är inte uppfyllt. 84,7% har fått besluten

verkställda

Minst 75 % av de som ges stödinsatser ska ha genomförandeplan.

Målet är uppfyllt. 84,5% har genomförandeplan.

Personer som har individuell plan ska öka jämfört

med föregående år.

Målet är uppfyllt. Ökning från 5 till 7.

Direktiv Individ- och familjeomsorg

Barn och ungdomars genomsnittliga vårdtid vid institutionsplacering

ska följas upp. Insatser för barn

och unga ska i första hand erbjudas via verksamhetens

interna öppenvård. Barn och ungdomar som varit

placerade på institution eller beviljats insatser

inom öppenvården ska följas upp ett år efter avslutad

behandling för att ge svar på om de har nya pågående

insatser inom socialtjänsten.

Uppföljning av ärenden sker fortlöpande

veckovis. Av 29 barn som var placerade

2010 inom familjesektionen har 12 ingen

kontakt med kommunen. Övriga har någon

form av insats/placering.

Av 49 barn/ungdom 2010 inom öppenvårdssektionen

har 24 ingen insats/placering.

Ronneby kommun präglas av social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet.

Fritids- och kulturnämnden Bokslut 2011

Riktlinjer Fritid och turist

Kommunens anläggningar såväl som föreningsdrivna

anläggning som får kommunalt bidrag ska vara tillgängliga

för alla.

Direktiv Fritid och turist

Särskild uppföljning ur jämställdhetsperspektiv ska ske

hos föreningar som får bidragsstöd

Samtliga fritidsgårdar som fritidsledare

bemannar är tillgängliga för alla.

Denna fråga uppmärksammas vid bedömning

av underlag för bidragsansökan.

Utbildningsnämnden Bokslut 2011

Mål Förskola och grundskola

Arbetet med värdegrundsfrågor har en naturlig plats i det Frågeformulering 2011; Andel elever som

vardagliga arbetet i förskola, fritidshem och grundskola. känner sig mobbade eller utfrysta i skolan

Styrtal

ska vara 0%.

Andelen elever som känner sig retade eller mobbade i Åk 3: 8,6% (4,4%)

skolan ska var 0 %. Mätning sker i skolår 3, 6 och 9 och Åk 6: 6,7% (1,7%)

resultatet redovisas per skolår.

Åk 9: 12,9% (8,8%)

Kommunstyrelsen Bokslut 2011

Mål Informationsenheten

En kommunal taltidningen som förmedlar lokal samhällsinformation

till personer med synnedsättning eller

annat läshandikapp ska ges ut varje vecka.

Styrtal



Antalet läsare ska vara 50 eller fler

Minst 75 % av dem ska ha en positiv attityd till tidningen

Målet uppnått. 51 prenumeranter.

100% har positiv attityd till tidningen.

Mål Kommunledningsenheten

Minst 75 % av kommunplacerade flyktingar ska inom

tre år från mottagandet inte vara försörjda via kommunens

försörjningssystem, varav minst 50 % ska försörja

Målet är för närvarande inte mätbart. Sedan

etableringsreformen 2010-12-01 har

Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen

18


sig genom eget arbete.

Riktlinjer Informationsenheten

Samtliga kommunens blanketter ska tillhandahållas i

Medborgarservice. Också andra institutioners blanketter

ska i görligast mån tillhandhållas.

Riktlinjer Kostenheten

Alternativa rätter ska erbjudas inom omsorgs- och skolverksamheten

av medicinska, religiösa eller etniska skäl.

Direktiv Personalenheten

Mångfaldsplanen ska vara reviderad senast 2011-

12-31.

Översyn av det personalpolitiska programmet ska

vara genomförd senast 2011-12-31.

Direktiv Kommunledningsenheten

Motioner och medborgarförslag ska besvaras inom sex

månader.

ansvar för försörjningen för flyktingar.

Kommunen har därför ingen samlad bild.

Riktlinjen följs.

Kostenheten erbjuder alternativa rätter för

dessa skäl.

På grund av personalvakanser är revidering

inte klar.

På grund av personalvakanser är översyn

inte klar.

Vid årets utgång kvarstod 16 motioner och

15 medborgarförslag äldre än 6 månader.

Socialnämnden Bokslut 2011

Mål Individ- och familjeomsorg

Människor med behov av försörjningsstöd ska ges den

hjälp och det stöd som ökar deras möjlighet att uppnå

egen försörjning. Ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden

ska särskilt uppmärksammas.

Styrtal



Minst 50 % av hushållen ska vara självförsörjande

sex månader efter att biståndsperioden inletts.

Minst 80 % av ungdomarna ska vara i sysselsättning

tre månader efter att biståndsperioden inletts.

Antalet hushåll som fått försörjningsstöd i minst 10

av de senaste 12 månaderna ska minska.

Mål Individ- och familjeomsorg

Människor med beroende- eller missbruksproblem ska

den ges hjälp och det stöd som ökar deras möjlighet att

uppnå ett liv utan missbruk.

Styrtal



Sex månader efter avslutad, fullföljd, behandling

ska minst 50 % vara drogfria.

Antal vårddygn för institutionsplacerade personer

med beroende- och missbruksproblem ska inte

överstiga motsvarande siffra för 2009.

Målet är uppfyllt. 66% var självförsörjande.

Målet är inte uppfyllt. 66% är i sysselsättning

Målet är inte uppfyllt. Antalet hushåll har

ökat från 160 till 165.

Målet är uppfyllt. 74% bedöms drogfria.

Målet är uppfyllt. Antalet dygn har

minskat med 929 från 3838 till 2909.

Mål

Alla människor som utsatts för våld i nära relationer, och

som socialtjänsten får kännedom om, ska erbjudas någon

form av stödkontakt och/eller skyddat boende.

Mål

Alla hemlösa som söker bostad hos socialtjänsten ska

erbjudas ett tillfälligt boende.

Målet är uppfyllt. Samtliga man fått kännedom

om har erbjudits stöd.

Målet är inte uppfyllt. 8 personer har inte

kunnat erbjudas tillfälligt boende.

19


Samtliga nämnder Bokslut 2011

Mål

Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

Minst 80 % av de tillsvidareanställd ska tycka

att de kan rekommendera kommunen som arbetsgivare.


Genom ett aktivt förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor

och med tidiga rehabiliteringsinsatser

ska sjukfrånvaron minska. Utvecklingen av den totala

sjukfrånvaron ska redovisas med 2004 års sjukfrånvaro

som utgångspunkt och framåt.

Riktlinjer




Personalsammansättningen avseende utländskt ursprung

ska spegla kommuninnevånarnas sammansättning.

Det ska inte förkomma några osakliga löneskillnader

mellan kvinnor och män som utför arbete som är

att betrakta som lika. Det ska heller inte finnas

några osakliga löneskillnader mellan kvinnligt respektive

manligt dominerade grupper som utför arbete

som är att betrakta som likvärdiga.

Det handikappolitiska målet om tillgänglighet måste

uppfyllas vid all planering och vid alla åtgärder som

vidtas.

Alla medarbetare i Ronneby kommun ska ha lika

möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett

hudfärg, etnisk och kulturellt ursprung, trosbekännelse,

kön, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

Direktiv

Protokoll ska, i normalfallet, vara publicerat på webben

senast åtta arbetsdagar efter sammanträde.

Kommunstyrelsen har i uppdrag att under

2012 redovisa en plan för hur kommunen

ska bli en attraktivare arbetsgivare.

Se redovisning av Personalbokslut i eget

kapitel.

Uppgifterna registreras inte i PA-systemet.

Riktlinjen har av tidigare personalchef

förslagits att tas bort.

Analys görs efter varje löneöversyn för att

klarlägga om löneskillnader som uppkommer

är sakliga eller osakliga. Löneanalys

år 2009-2010 visare att de löneskillnader

som har uppmärksammats har

varit sakligt grundade.

Vid om- och tillbyggnad ser man på tillgängligheten

i och utanför byggnaden. För

såväl rörelsehindrade som för personer

med funktionshinder.

Anställningsvillkor, lagar och avtal och

kommunala centrala eller lokala kollektivavtal,

bestämmelser jämte riktlinjer som t

ex policys är köns- och diskrimineringsneutrala.

Direktivet är uppfyllt.

Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur och en tydlig

miljöprofilering och ingår i en större regional helhet.

Fritids- och kulturnämnden Bokslut 2011

Mål Fritid och turist

Kommunens fritidsgårdar och sportanläggningar ska

fortsättningsvis ha en bibehållen standard och ha en god

tillgänglighet.

Mål Fritid och turist

Skärgårdsanläggningar som båtplatser, bryggor samt

badplatser i kommunen ska ha en bibehållen standard.

Riktlinjer Fritid och turist

Föreningar som utvecklar sina anläggningar i ett miljöperspektiv

ska stödjas.

Tillgängligheten till våra sportanläggningar

är god. Bokningar och fördelning av tider

sker via fritid- och kulturkansliet. Våra

fritidsgårdar drivs i samarbete med föreningslivet

och tillgängligheten är god även

här. Standarden på fastigheter är godtagbar.

Utbyte och renovering har skett kontinuerligt

av skadade bryggor och båtplatser.

Tillsyn och underhåll sker av badplatser.

Särskild prövning vid bidragshanteringen.

20


Kommunstyrelsen och Utbildningsnämnden Bokslut 2011

Mål Kostenheten samt Förskola och grundskola

25 % av livsmedelsinköpen ska vara ekologiskt odlade/framställda.

2011. För kommunen som helhet är ande-

För kostenheten uppgår andelen till 23%

len 18,8%.

Kommunstyrelsen Bokslut 2011

Mål Gatuenheten

Beläggningsunderhållet av kommunens gator ska

hållas på en sådan nivå att återinvesteringsytan uppgår

till lägst 3,8 % av totala beläggningsytan/år.


Besparing av energi på gatubelysningsnätet med

minst 15 % av årsförbrukningen/investerad anläggning

jämfört med föregående år.

Målet är uppnått. Beläggningsunderhållet

uppgår till 3,86%.

Målet är uppnått. Energibesparingen var

19% av årsförbrukningen/investerad anläggning.

Samtliga nämnder Bokslut 2011

Mål

Utsläppen av fossil koldioxid ska till år 2012 minska Målet kommer troligen inte att nås. Det totala

utsläppet var vid mätningen 2009

med minst 113 kg per år och invånare och 2012 ska det

inte vara mer än 2700 kg/invånare (3600 kg/invånare år 3426 kg/inv, en ökning med 593 kg/inv

2004).

från 2008.

Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet inklusive turism är fortsatt

framgångsrikt och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda

ekonomiska utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet.

Fritids- och kulturnämnden Bokslut 2011

Mål Fritid och turist

I samarbete med andra enheter i kommunen ska turismen

stödjas. Varje möjlighet att utveckla turism och eveionen

och med arrangörer av evenemang

Samarbetet med lokala turistaktörer, regnemang

ska tas till vara.

har ökat.

Mål Bibliotek och kultur

Antalet biblioteksanvändare och biblioteksbesökare

ska öka jämfört med föregående år.

Antalet utlån ska öka jämfört med föregående år.

Riktlinjer Fritid och turist

Fortsatt stöd ska ges till föreningar som utvecklar ledare,

tränare för att höja kvalitén i fritids- och idrottsverksamheten.

Besökare och användare av våra bibliotek

har ökat något.

Utlånen har till antalet gått ner i Ronneby

enligt den trend som påvisas i hela riket.

Ledarutbildningsbidrag utgår till ansökande

föreningar.

Utbildningsnämnden Bokslut 2011

Mål Förskola och grundskola

Alla barn ska kunna läsa flytande senast vid utgången av 85% (84%)

åk 3.

Mål Förskola och grundskola

Alla barn ska vara godkända i alla tre ämnena, svenska,

matematik och engelska i de nationella ämnesproven i

åk 5.

Inga nationella prov genomfördes i Sverige

2011. Lärare skattade måluppfyllelsen

lokalt.

Svenska: 84% (82%)

Matematik: 87% (92%)

Engelska: 84% (79%)

21


Mål Förskola och grundskola

Kommunens skolor ska klara sitt uppdrag väl i förhållande

till de nationella målen.

Styrtal

Andelen elever med fullständigt betyg (16 ämnen)

för åk 9 ska vara minst 80 %.

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan

ska vara minst 90 %.


Meritvärdet för åk 9 ska uppgå till SALSA-värdet,

skolvis och kommunvis. Skillnader mellan pojkars

och flickors resultat ska minska.

Mål Gymnasie- och vuxenutbildning

Jämförelsetalen för varje program ska vara lika med rikets

eller högre.

Behörighetskraven till gymnasieskolan

ändrades 2011.

Andelen behöriga till yrkesförberedande

program var 89% och till studieförberedande

87%.

Meritvärdet var 193, vilket var lägre än

genomsnittet i landet och lägre än det förväntade

SALSA-värdet.

Jämförelsetalet för Knut Hahn var 14,3

(14,1) och Naturbruk 12,8 (12,0). För riket

var talet 14,1.

Utbildningsnämnden Bokslut 2011

Riktlinjer Förskola och grundskola

Lärartätheten i grundskolan ska vara mellan 7,96 –

8,47 lärare per 100 elever i genomsnitt.

8,01 (inkl Sva 8,44)

Anslaget till läromedel (pedagogiskt mtrl/elev) ska

ligga på genomsnittet för riket, år 2009 3 100 kr per

elev.

1895 kr/elev (2200 kr/elev)

Kommunstyrelsen Bokslut 2011

Mål Kommunledningsenheten

Befintliga företag ska trivas i kommunen och Ronneby

kommun ska vara en attraktiv etableringsort för nya företag.

Styrtal


2012 ska Ronneby ligga på den övre halvan i

Svenskt Näringslivs mätning avseende företagens

samlade omdöme om företagsklimatet.

Nyföretagande ska öka med 3 % om året till 2011

(från 2007 års nivå).


Antalet kvinnliga företagare ska öka med 10 % till

2011 (från 2007 års nivå).

Målet är ännu inte uppnått.

Målet kan mätas slutligt först kvartal 2

2012 genom UC:s statistik. Målet nås

dock troligen inte.

Målet kan mätas slutligt först kvartal 2

2012 genom UC:s statistik. Målet nås

dock troligen inte.

Minst 100 företag ska besökas per år.

En informationsdag för företagare organiseras årligen.

Minst 10 frukostmöten och andra företagsträffar ska

genomföras/år.

Turismen (mätt i antalet gästnätter) ska öka med 15

% till 2012 (från 2007 års siffra 95 785 gästnätter)

Ronneby ska ligga i topp 10 % bland Sveriges

kommuner i turistrankingen år 2012 enligt Sveriges

Hotell- och Restaurangföretagare (SHR).

Öka omsättningen i handeln med 10 % i fast prisläge

till 2011 (från 2007 års siffror enligt Handelns

Utredningsinstitut HUI)

Målet uppnått.

Uppfyllt genom företagarmässan NU.

Målet är uppfyllt.

Slutlig mätning kan ske 2013.

Mätning kan ske 2013.

Mätning kan ske 2012.

22


Fem företagsetableringar i Sörbydal fram till 2011.

Fyra företagsetableringar till 2012, varav hälften på

landsbygden.

Etablering av fem energi/miljöteknikföretag fram

till 2012.

Mål Bygg- och fastighetsenheten

Energibesparing med minst 3,1 % (800 tkr) i kommunens

fastigheter. Utgångspunkt är 2009 års utfall med då

gällande förutsättningar såsom taxor och medeltemperatur.

Riktlinje Informationsenheten

Vid Ronneby Lärcenter ska rådgivning, kanaler och mötesplatser

för lärande, framförallt nätbaserat, växa och

utvecklas vidare.

Målet uppfyllt.

Mätning 2013. Målet kommer att nås.

Mätning 2013.

Målet ej uppfyllt pga ovanligt kall vår

2011 samt förseningar av energibesparande

åtgärder.

Verksamheten utvecklas enligt antagen

plan. Antalet besökare ökar liksom utbudet

utbildningar.

Samtliga nämnder Bokslut 2011

Mål

Elförbrukningen per invånare ska minska med minst 10 1995: 13 807 kWh

% till år 2012 jämfört med år 1995. År 2012 ska elförbrukningen

inte överstiga 12 400 kWh per invånare, vil-

2009: 15 907 kWh

2004: 16 427 kWh

ket innebär att elförbrukningen ska minska med 500 Statistik för 2010 publiceras 31/5-12

kWh/invånare och år (räknat från 2004).

Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar.

Fritids- och kulturnämnden Bokslut 2011

Mål Fritid och turist

Samarbetet med föreningar ska fortsätta i syfte att ge

barn och ungdomar möjlighet till meningsfull fritidssysselsättning

i hela kommunen.

Styrtal

Minst 50 föreningsträffar ska genomföras.

Ett samarbete sker mellan föreningar och

kommun samt mellan olika föreningar.

Under året sker kontinuerligt och spontant

minst det uppsatta målet av träffar med

föreningar.

Kommunstyrelsen Bokslut 2011

Mål Informationsenheten

Den nätbaserade kommunikationen mellan kommunens I SKL:s mätning ligger Ronneby kommuns

webbplats bland de 25 procenten.

verksamheter och medborgare/företag ska utvecklas vidare.

I SKLs årliga kvalitetsmätning av kommunens Den nya webben lanserades dock efter

webbplatser ska Ronneby tillhöra de bästa 20 procenten. mätningen.

Mål Kommunledningsenheten

Kommunen ska driva minst ett större landsbygdsinriktat

Leader-projekt samt delta i minst två regionala EUfinansierade

projekt.

Riktlinjer Informationsenheten

Utveckling av e-tjänster på nätet ska fortlöpa

Uppfyllt. Kommunen har under 2011 drivit

ett Leader-projekt och deltagit i ett tiotal

EU-finansierade projekt.

Riktlinjen följs.

Samtliga nämnder Bokslut 2011

Mål

Nedanstående mäts i projektet Kommunens

90 % av de medborgare som skickar in en enkel Kvalitet i Korthet:

Målet ej uppnått. 77% (73% 2010) får svar

23


fråga via e-post ska få svar inom 2 arbetsdagar.

90 % av de medborgare som tar kontakt med kommunen

via telefon för att få svar på en enkel fråga

ska få kontakt med en handläggare.

100 % av medborgarna ska uppfatta att de får ett

gott bemötande vid kontakt med kommunen.

Riktlinjer

Kommunen ska lämna en god service och god vägledning

till allmänheten vid besök, telefonsamtal och e-

post.

inom 2 arbetsdagar.

Målet ej uppnått. 50% (65% 2010) får

svar.

Målet ej uppnått. 63% (74% 2010) anser

att de får ett gott bemötande.

Mätningen Kommunens Kvalitet i Korthet

indikerar att detta är förbättringsområden.

Särskilda uppdrag

Kommunstyrelsen Bokslut 2011

Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2011

ta fram en handlingsplan för den kommunala

ungdomsstrategin.






Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast i december

2011 redovisa en plan för hur kommunen

blir en attraktivare arbetsgivare.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att säkerställa

att kommunens verksamheter har ett väl fungerande

kvalitetssäkringssystem. Rapportering

ska ske till kommunfullmäktige i samband med

budgeten för 2012.

Ekonomienheten, i samarbete med kostenheten,

har i uppdrag att i mars 2011 presentera ett

”Matdokument” där det bl a ska framgå vilka

kravställningar och uppdelningar som kan göras

i samband med livsmedelsupphandling, med

syfte att nå kommunens långsiktiga mål om

ekologisk hållbar utveckling .

Kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samarbete

med kommunbygderådet, utvärdera det landsbygdspolitiska

programmets handlingsplaner

under 2011. Detta ska ske tillsammans med utvärdering

av EU projektet ”Hjärtats fröjd”. Utifrån

dessa utvärderingar ska en fortsatt handlingsplan

föreslås till kommunfullmäktige.

Under 2011 skall Kommunstyrelsen ta fram utredningsunderlag

bland annat avseende eventuella

markföroreningar i Kilenområdet. Kommunstyrelsen

får även i uppdrag att bjuda in till

ett parallellt uppdrag med syfte att få fram ett

antal idéer om hur Kilen kan bebyggas.

Strategin har utvärderats och reviderats.

Remiss inledd vid årets slut.

Uppdraget förskjutet till 2012.

I KF budget 2012. Rapporteras senast

1/11-2012.

Rapporterat i mars 2011

Uppfyllt. Utvärdering har skett, liksom

framtagande av en ny handlingsplan.

Denna ska behandlas av kommunfullmäktige

under första tertialen 2012.

Projektet pågår genom en utsedd projektgrupp.

Utredningar om markförhållande,

geoteknik, buller och vibrationer är beställda

och delvis genomförda. Inget parallellt

uppdrag är ännu givet.

Miljö- och byggnadsnämnden Bokslut 2011

Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att

ta fram en detaljplan för området Östra Piren, i

hamnen, med målsättning att kommunfullmäktige

ska anta planen under första halvåret 2012.

KF-beslut senast i juni 2012

Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att

utreda möjligheten att skapa ett nytt område för

camping i närheten av Ronneby centralort. I ut-

KF-beslut senast i juni 2012

24


Miljö- och byggnadsnämnden Bokslut 2011

redningen ska Ekenäs ingå som ett möjligt område.

Utredningen ska redovisas under första

halvåret 2012

Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att

Beslut under 2011

ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen

med syfte att peka ut områden för landsbygdsutveckling

i strandnära lägen. Tillägget skall

antas av kommunfullmäktige under 2011 i

samband med att landsbygdsutvecklingsområden

för strandnära lägen föreslås.

Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att

ta fram en detaljplan för skogsområdet söder

KF-beslut senast i juni 2012

om Rustorpsvägen, med målsättning att kommunfullmäktige

ska anta planen under första

halvåret 2012.

Utbildningsnämnden Bokslut 2011

Utbildningsnämnden ska i samband med budgetarbetet

inför 2012 redovisa vidtagna åtgärder

för att nå en ökad decentralisering inom förvaltningen.


Utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans

med kostenheten ta fram ett förslag på

hur en försöksverksamhet på Kallingeskolan

med lokalt tillagad mat skulle kunna bedrivas.

Förslaget ska redovisas till kommunstyrelsen

inför budgetberedningen för 2012.

Beslut om ny lednings- och områdesorganisation

fattat av utbildningsnämnden i

december 2011. Behandlas i KF i februari

2012.

Redovisning till kommunstyrelsen i september

genomförd. Frågan beaktas i

kommunens övergripande kostutredning.

Äldrenämnden Bokslut 2011

Äldrenämnden får i uppdrag att utreda hur Lagen

om valfrihet (LOV) ska kunna införas inom

äldreomsorgen. Redovisning ska ske till kommunfullmäktige

senast den 1/10 2011.


Kommunfullmäktige har gett äldrenämnden i

uppdrag att återkomma med ett regelverk för

införande av parboendegaranti och kvarboendegaranti

inom äldreomsorgen. Äldrenämnden

ska redovisa förslaget så att kommunfullmäktige

kan fatta beslut under första halvåret 2011.

Redovisning kommer att ske senast 1/10 -

2012, dvs ett år förskjutet.

Senast i juni 2011

Socialnämnden Bokslut 2011

Socialnämnden får i uppdrag att under hösten

2011, till kommunstyrelsen, redovisa ett väl Framskjutet till halvårsskiftet 2012.

fungerande kvalitetssystem för socialtjänsten.

AB Ronneby Miljö- och teknik Bokslut 2011

Ronneby Miljö & Teknik AB får i uppdrag att,

under första halvåret 2011, i samarbete med Uppdraget är inte genomfört. Ingår i ägardirektiven

för bolaget under 2012 och ska

kommunen och dess övriga bolag redovisa förslag

om investeringar i förnyelsebara energikällor.

Förslagen ska finansieras med de obeskat-

redovisas under första halvåret.

tade reserverna inom verksamhetsområde Elnät.

25


AB Ronnebyhus Bokslut 2011

Kommunfullmäktige har sedan tidigare gett direktiv

till AB Ronnebyhus att redovisa möjligheterna

att bygga lägenheter i de mindre tätorterna.

Denna redovisning ska ske till KF senast

i augusti 2011.


AB Ronnebyhus har sedan tidigare erhållit

ägardirektiv med innebörden att all ny-, tilloch

ombyggnation ska ske med inriktning på

energieffektivisering. Bolaget får nu i uppdrag

att redovisa en plan på hur deras fastighetsbestånd

kan energieffektiviseras ytterligare för att

ha så låg värmeförbrukning som möjligt.

Underlag har tagits fram. Redovisning

kommer att ske i bolagets styrelse i april

2012. Först därefter kommer redovisning

ske i KF.

Någon plan har inte redovisats. Ägardirektiven

för 2012 har kompletterats avseende

redovisning av plan för hur energieffektivisering

kan ske.

Beredningar

Folkhälsorådet

I Ronneby kommun genomförs en rad folkhälsoinsatser

inom ramen för de ordinarie

verksamheterna. Folkhälsoplan 2008-2012

ligger till grund för folkhälsorådets årliga

verksamhet samt anger inriktningen för det

lokala folkhälsoarbetet som ska bedrivas

inom kommunen. Under 2011 har kommunens

folkhälsoarbete fokuserat på att förverkliga

och utveckla åtgärder som inbegrips

i planen samt följa dessa.

Under året har folkhälsorådet varit involverad

i ett antal större informationsinsatser;

”Ett friskare Blekinge” - Uppmärksamhetsvecka

kring matvanor och fysisk aktivitet,

Konferensen ”Framtiden folkhälsa” och

Europeiska trafikantveckan.

En uppföljning av kommunens Barn- och

ungdomsstrategin för Ronneby kommun

har genomförts under 2011. Strategin har

reviderats och därefter sänts på remiss till

kommens samtliga nämnder och bolag.

Fortsatt politisk beredning väntas under

2012.

Under året antogs en handlingsplan med

målet att kommunövergripande arbeta för

att förebygga och minska våld i nära relationer

(KF § 142/2011). Handlingsplanen riktar

sig till Ronneby kom-muns samtliga

nämnder och bolag. Utbildningsinsatsen för

politiker, chefer och personal inleds i början

av 2012.

Initiativet till utökat föräldrastöd på området

Hjorthöjden har skett genom samverkansorganet

mellan kommun och landsting

i folkhälsofrågor, Välfärdsrådet.

Under hösten 2011, genomfördes en inventering

av pågående arbete för att förebygga

och minska nätmobbning i Ronneby kommun.

Utifrån inventeringen ges förslaget att

det genom samverkan mellan polis, utbildningsförvaltning,

skolledning och kommunens

IKT- pedagoger skapas en långsiktig

informationsplan med ett utbildningspaket

som vänder sig till elever och deras föräldrar

samt personal på kommunens skolor,

för att förebygga nätmobbning. Instanserna

bör vara en del av skolornas och kommunens

insatser för att förebygga mobbning i

stort. Ett samarbete mellan aktörerna inleds

i början av 2012.

Ronneby kommun deltar sedan hösten 2011

i det drog- och brottsförebyggande programmet

Triaden. Triaden vänder sig till

elever i årskurs, 4, 5 och 6 samt till deras

föräldrar. Efter uppföljning under våren

2012 tas beslut om fortsatt medverkan.

26


Kampanjen TÄNK OM genomfördes i

samverkan mellan Ronneby kommun, närpolisen

i Ronneby, IOGT- NTO samt länsstyrelsen

under 2011. Informationen riktas

främst till tonårsföräldrar och syftar till att

skapa kollektiva värderingar kring vikten

av gränssättning, nyttan med att inte köpa

ut och risken med en tidig alkoholdebut.

Under 2012 kommer kommunens folkhälsoarbete

att följa folkhälsoplanens planerade

insatser för 2012 samt följa och utveckla

pågående insatser. Under 2012 inleds

uppföljning av folkhälsoplanen 2008-

2012 samt revidering av det övergripande

och strategiska folkhälsoarbetet.

Lokala brottsförebyggande rådet

(Brå)

För att organisera ett brottsförebyggande

engagemang lokalt finns i Ronneby kommun

ett lokalt brottsförebyggande råd.

Polisen genomför årliga trygghetsmätningar

i Blekinge. Inför 2011 har lokala

brottsförebyggande rådet beslutat att

kommunens trygghetsmätning ska brytas

ner i fem områden, Ronneby tätort, Kallinge,

Norra, Västra, Sydöstra. Kommunen

är även medfinansiär till trygghetsmätningarna.

Trygghetsmätningen för 2011

har presenterats i Kommunfullmäktige.

Under 2011 genomfördes, i regi av lokala

brottsförebyggande rådet, två trygghetsvandringar

i kommunen. Trygghetsvandringarna

genomfördes kring kommunens

högstadieskolor.

Ett nytt samverkansavtal mellan Polismyndigheten

i Blekinge och Ronneby

kommun har arbetats fram under 2011.

Avtalet har för perioden 2011-06-30 till

2012-12-31 fyra fokusområden.

brottsförebyggande rådet stimulera till ett

ökat antal vuxna i ungdomsmiljöer samt

bidra till en ökad trygghet i centrum och

runt om i kommunen. Projektet är ett

samarbete mellan Ronneby kommun,

närpolisen i Ronneby och föreningen

Nattvandring.nu.

Informationsbroschyren ”Ett tryggt och

säker Ronneby” sändes under året ut till

samtliga hushåll i Ronneby kommun.

Broschyren ger dels information om hur

kommunen, polisen och räddningstjänsten

arbetar med trygghetsfrågor och dels

tips om vad medborgare kan göra för att

förebygga brott.

Satsningar på att informera kommuninvånarna

om brottsförebyggande och

trygghetsskapande arbete samt grannsamverkan

kommer att lyftas under 2012.

Under 2012 planeras en utökning av verksamheten

nattvandrande föreningar. Ett

nytt brottsförebyggande program kommer

att antas i kommunfullmäktige under

2012.

Verksamheter, bolag, mm

Nedan följer en sammanfattning av det

ekonomiska utfallet för ”kommunkoncernen”.

Särskilda redovisningar av respektive

nämnders verksamheter, verksamhetsmål

för god ekonomisk hushållning

och ekonomi presenteras på sidorna 58-

88.

Särskilda redovisningar för andra juridiska

enheter ingående i ”kommunkoncernen”

redovisas på sidorna 89-95.

Under 2011 startade projektet ”Nattvandrande

föreningar i Ronneby kommun”.

Med nattvandrande föreningar vill lokala

27


Kommunens ekonomi

Ekonomiskt utfall –

Kommunkoncernen

Kommunkoncernen redovisar för 2011 ett

resultat på 5,5 (22,1) mkr. Omsättningen

uppgick till 1.912 (1.906) mkr. Skatteintäkter

och generella statsbidrag utgjorde

67,0% av kommunkoncernens omsättning.

Ekonomiskt utfall –

Kommunen

Kommunen redovisar ett resultat på

+7,7 (+24,1) mkr. Budgeterat resultat för

2011 var efter tilläggsanslag och justeringar

-5,5 mkr, dvs en positiv avvikelse med

13,2 mkr. 2011 års överskott motsvarar

0,6% av skatteintäkter och den kommunalekonomiska

utjämningen. Omsättningen

uppgick till 1 527 (1 516) mkr. Ökningen

från året innan var 0,7%.

Diagram: Årets resultat (mkr) i kommunkoncernen.

AB Ronneby Industrifastigheter redovisar

ett positivt resultat om 3,1 (3,2) mkr.

Nettoomsättningen ökade med 2,8% och

uppgick till 68,5 mkr. Vakansgraden har

minskat från 7,9% till 3,7%.

AB Ronnebyhus nettoomsättning ökade

med 3,2% till 161,4 mkr. Bolaget redovisar

ett resultat på -1,7 (-7,8) mkr efter dispositioner.

Vakansgraden uppgick till 9,5

(9,8). Under året har ett hus med 50 lägenheter

rivits vilket bidragit till att vakansgraden

inte ökat.

Ronneby Miljö och Teknik AB visar ett

resultat om -3,9 (-2,0) mkr efter bokslutsdispositioner.

Rörelsegrenarna fjärrvärme

och IT-bredband uppvisar negativa resultat..

För mer information om bolagen hänvisas

till kapitlet Kommunens företag.

Diagram: Resultat II (mkr), d v s resultat före extraordinära

poster.

Diagram: Resultat III (mkr).

Utdebiteringen av kommunalskatt har

varit 22,04 (22,04) %.

Sammantaget gav skatteintäkter och

statsbidrag en positiv avvikelse mot budget

på 19,6 mkr. Skatteintäkterna gav

+20,7 mkr medan statsbidragen gav -1,1

mkr. I statsbidragen inkluderas här även

kommunal fastighetsavgift och LSS.

28


2010 års slutavräkning för skatteintäkter

innebär en positiv justering med 4,1 mkr i

2011 års resultat.

SKL bedömde i december 2011 att skatteunderlaget

2011 skulle öka med 2,9%.

Med denna bedömning av skatteunderlaget

blir prognosen för 2011 års slutavräkning

+727 kronor per invånare 1.11 2010.

För Ronnebys del medför detta en positiv

preliminär slutavräkning med 20,6 mkr,

vilken är hänsyn tagen till i 2011 års resultat.

Centrala konton uppvisar en budgetavvikelse

med +9 mkr och nämnderna redovisar

+1 mkr mot budget. De centrala

kontonas överskott har huvudsakligen

uppkommit genom högre skatteintäkter

och statsbidrag än beräknat.

Medel avsatta för 2011 års lönerevisioner

gav ett underskott om 0,4 mkr.

Semesterlöneskulden har under året varit

oförändrad (1,1 mkr förra året). Pensionsutbetalningarna

inkl särskild löneskatt

ger en negativ budgetavvikelse

med 2,5 mkr.

Nämnderna redovisar nettokostnader

som ger ett överskott jämfört med budget

med 1,2 mkr. Eftersläpningar i investeringsverksamheten

ger ett överskott i kapitalkostnaderna

på 5,9 mkr.

Utbildningsnämnden redovisar en negativ

budgetavvikelse på 7,4 mkr (-1,4%)

efter tilläggsanslag om 3,2 mkr. Främsta

orsakerna är att förskolan har haft högre

personalkostnad än budget, att grundskolans

kostnader för bidrag till fristående

skolor blivit högre, att gymnasieskolan

har haft högre personalkostnader och att

Nattis har haft utökat öppethållandet pga

ökad efterfrågan, vilket lett till ett överskridande.

Äldrenämnden redovisar en positiv

budgetavvikelse på 2,4 mkr (+0,9%). Hemtjänsten

blev dyrare än beräknat med fler

hemtjänsttimmar. Inom särskilt boende

blev nettokostnaden lägre än budget, beroende

på bl a lägre personalkostnader,

lägre hyreskostnader och läge kostnader

för betalningsansvar.

Socialnämnden redovisar en positiv

budgetavvikelse på 2,1 mkr (1,0%) efter

erhållet tilläggsanslag om 3,1 mkr. Företrädesvis

är det kostnader för institutions

vård som överskrider budget. Kostnaden

för personlig assistans blev 2mkr lägre än

budgeterat.

Miljö- och byggnadsnämnden redovisar

en negativ budgetavvikelse om -1,1 mkr

(-7,2%) efter tilläggsanslag om 1,4 mkr.

Den största anledningen till underskottet

är ökade kostnader för bostadsanpassning

och minskade bygglovsintäkter.

Fritid- och kulturnämnden uppvisar ett

underskott med- 1,3 mkr (1,9%). Den

främsta förklaringen är högre kostnader

för Brunnsbadet och Kockumhallen.

Kommunstyrelsens tekniska förvaltning

redovisar en budgetavvikelse på +4,5

mkr (5%). Eftersläpningar i investeringsverksamheten

är den främsta orsaken

men. Kostnaderna för energi och snöröjning

blev lägre än beräknat.

Kommunstyrelsens kommunledningsförvaltning

inklusive näringsliv redovisar

+4,9 mkr. Den främsta anledningen är läger

kostnader för Blekinetrafiken, EUanslag

till projekt inom Ronneby Kunskapskälla,

Cela och Cefur och ett antal

vakanta tjänster.

Avstämning mot kommunfullmäktiges

finansiella mål

• Resultatmål 2011: +2%. Utfall

+0,6% (+1,9%). Resultatmålet är

inte realiserat, dock bättre än

budget.

• Kommunens nettolåneskuld får

öka till maximalt 615 mkr under

perioden 2008-2012. Vid utgången

29


av 2012 ska skulden vara maximalt

530 mkr. Avstämningen per

2011-12-31 ger en nettolåneskuld

på 563 mkr (481 mkr). Med hänsyn

tagen till investeringsplan och

förslag till kompletteringsbudget

så kommer inte målet om 530 mkr

att nås vid utgången av 2012.

• Kommunen ska verka för att realisera

tillgångar som inte bedöms

vara av intresse ur ett verksamhetsperspektiv

eller av annat strategiskt

intresse att behålla. Under

2011 har tillgångar sålts med en

realisationsvinst om 1,2 mkr.

• Volymen på investeringsutgiften

ska över tiden ligga i paritet med

avskrivningarnas storlek. 2011

uppgick investeringsutgiften till

98 mkr jämfört med avskrivningarna

om 67 mkr rensat för nedskrivningar,

dvs över målet. Den

kommande budgetperioden 2012-

2015 beräknas dock en betydligt

lägre investeringstakt.

• Investeringsvolymen ska under

perioden 2008-2012 inte överstiga

450 mkr. Målet kommer inte att

nås. Investeringsvolymen för perioden

inklusive förslag till kompletteringsbudget

2012 beräknas

närma sig 515 mkr.

• Kapitalkostnadens andel av skatteintäkter

och statsbidrag ska vara

högst 8,5%. Utfallet för 2011 ger

en nivå som understiger taket;

6,1%.

• Kommunens eget kapital ska under

perioden 2008-2012 ej reduceras

i förhållande till i ansvarsförbindelsen

upptagna pensionsförpliktelser.

Under 2011 ändrades

RIPS-räntan, vilket ökade

nämnda pensionsförpliktelser

med ca 50 mkr. För åren 2008-

2011 är målet nått då det egna kapitalet

ökat mer än pensionsförpliktelserna.

Målet gäller dock

hela perioden 2008-2012.

Avstämning mot Balanskravet

Balanskravet regleras i kommunallagen 8

kap 5§ innebärande att ett negativt resultat

ska regleras och det redovisade egna

kapitalet ska återställas inom de närmast

följande tre åren.

Sedan år 2000 har det egna kapitalet

stärkts med 87 mkr inklusive årets utfall.

Kommunens resultat i förhållande till balanskravet:

Resultat III

Realisationsresultat mark/fastigheter

Justerat resultat

7,7 mkr

-1,2 mkr

6,5 mkr

För åren 2012-2015 budgeteras överskott

om 20,6 mkr. Med tanke på osäkerheten

kring de kommande årens utveckling av

skatteunderlaget och Ronnebys osäkra befolkningsutveckling

är det budgeterade

resultatet svagt.

Kommande information i regeringens

vårproposition, nya skatteunderlagsprognoser,

mm kan föranleda Kommunstyrelsen

att bereda ärenden om eventuella

revideringar i innevarande budgetår och i

kommande års budgetplaner.

Pensioner

Kommunens pensionsåtagande för anställda

redovisas enligt nedanstående.

Pension intjänad före 1998, men ännu ej

utbetalad, redovisas i enlighet med kommunal

redovisningslag som ansvarsförbindelse.

De årliga utbetalningarna redovisas

som kostnad i resultaträkningen.

I balansräkningen avsätts förmånsbestämd

pension intjänad efter 1998. Den

förmånsbestämda pensionen avser intjänande

på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

30


Vidare erhåller de anställda ett pensionsintjänande,

avgiftsbestämd del, som

var och en har att placera. Årets intjänande

kostnadsförs och bokförs i balansräkningen

som kortfristig skuld. Utbetalning

sker i mars året efter.

Ansvarsförbindelsen (avseende pension

intjänad före 1998) ökade med 9,3%

(-3,9%) till att inkl särskild löneskatt

uppgå till 670 mkr (613 mkr). Ca 50 mkr

av ökningen kan hänföras till ändrad

RIPS-ränta.

2011 uppgick pensionsutbetalningarna

(inkl särskild löneskatt) som redovisas

över resultaträkningen till 32,2 (27,7) mkr.

Avsättningen i balansräkningen har inklusive

särskild löneskatt ökat med 6,1

mkr till 34,8 mkr.

2011 uppgick kostnaden för den avgiftsbestämda

delen inklusive särskild löneskatt

till 36,9 mkr, att jämföras med 35,4

mkr året innan.

Investeringsverksamheten

Kommunkoncernens investeringsutgifter

uppgick under räkenskapsåret till 193

(276) mkr.

Kommunens investeringar uppgick till

98 (146) mkr. Kommunens investeringar

totalt understeg budget med 23 mkr. Dock

överskred framförallt Brunnsbadet sin investeringsbudget.

De äskanden om 30

mkr i kompletteringsbudget för 2012 avser

investeringar där anslaget inte förbrukats.

Av de kommunala investeringar om 98

mkr som gjordes under 2011 var den nya

isytan vid Lugnevi och den nya ridanläggningen

de enskilt största posterna.

Det nya Brunnsbadet som invigdes 2010

blev färdigställt under 2011. Byte av

stadshusets glaspartier avslutades under

våren 2011. Investeringar i energibesparande

åtgärder har under året fortgått. För

mer detaljerad information hänvisas till

investeringsredovisningen.

Miljöteknik har bl a koncentrerat sin

fjärrvärmeproduktion till Sörbyverket och

Häggatorp, vattenledningen Kallinge-

Ronneby har tagits i drift och ombyggnaden

av elnäts P6 har fortsatt.

ABRI har gjort lokalanpassningar i

kvarteret Telefonen och Futurum, samt

investeringar i Kallinge Företagscenter.

Information angående juridisk process m

m avseende äldreboendet Vidablick, etapp

II

I oktober 2011 vann domen i den juridiska

processen som pågått sedan januari

2008 laga kraft. Husbyggnadsentreprenören

dömdes att till Ronneby kommun

utge ett belopp om 17,9 mkr samt ersättning

för rättegångskostnader med 5 mkr

jämte ränta tills betalning sker. Dessa belopp

inkluderar mervärdesskatt.

Husbyggnadsentreprenören är insolvent

och satt under konkursförvaltare. Kommunen

kan inte räkna med någon utdelning.

350

300

250

200

150

100

50

0

Diagram: Investeringsvolymer (mkr) i kommunkoncernen

(ljusare+mörkare grå) och kommunen (ljusare grå).

Finansiering

Kommunkoncernen har finansierat investeringsvolymen

på 193 mkr, genom extern

upplåning med netto 79 mkr. Resterande

finansiering har huvudsakligen erhållits

från verksamhetens kassaflödesnetto

med 114 mkr.

31


Kommunen har finansierat investeringsutgifter

på 98 mkr genom extern

upplåning med 80 mkr. Resterande 18

mkr har erhållits från verksamhetens

kassaflödesnetto.

I kommunkoncernen uppgick de räntebärande

skulderna vid årsskiftet till 2 267

(2 206) mkr.

Lånestockens fördelning på ränteregleringstidpunkter

för koncernen fördelas

enligt följande:

Kommunkoncernen

-1 år 68%

1-2 år 9%

2-3 år 6%

3-4 år 4%

4-5 år 0%

5- år 14%

För kommunen uppgick de räntebärande

skulderna till 893 (821) mkr, medan

de räntebärande fordringarna uppgick till

335 (330) mkr, vilket vid utgången av året

gav ett ”skuldnetto” om 557 (481) mkr.

Den genomsnittliga kostnadsräntan har

varit 2,8 (1,6)%.

Kommunens lånestocks fördelning på

ränteregleringstidpunkter fördelas enligt

följande:

1.412 mkr (1.371) mkr. Övriga borgensåtaganden

uppgick till 1,4 (1,6) mkr och

avser huvudsakligen egnahem. I december

2009 ingick Ronneby kommun en solidarisk

borgen såsom egen skuld för

Kommuninvest Sverige AB. Ronnebys

andel av förpliktelser vid årsskiftet

2011/2012 var 0,66%.

Kostnader relaterat till intäkter

Nettokostnadens andel av skatteintäkter

och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal i

den kommunala verksamheten som långsiktigt

inte får överstiga 100%. Ett relationstal

som är lägre än 100% ger internt

tillförda medel till investeringsverksamheten,

utöver det utrymme som de årliga

avskrivningarna ger. 2011 uppgick nettokostnadens

andel till 98,6 (98,2) %. Budget

och plan för åren 2012-2015 ger en nettokostnadsandel

som ligger på 99% per år.

Kommunen

-1 år 79%

1-2 år 9%

2-3 år 12%

3-4 år 0%

4-5 år 0%

5- år 0%

Kommunens semesterlöneskuld inklusive

ej kompenserad övertid var oförändrad

mot 2010 och uppgick vid utgången

av året till 63,6 mkr.

Kommunens borgensåtaganden avser i

huvudsak den del av verksamheten som

bedrivs i aktiebolagsform. Dessa åtaganden

uppgick vid utgången av året till

Diagram: Nettokostnadens (inkl finansnetto) andel av

skatteintäkter och generella statsbidrag (%).

Särskilda kostnadsslags i förhållande

till skatteintäkter och generella statsbidrag:

2009 2010 2011

Personalkostnader 74,9% 71,2% 71,9%

Avskrivningar och

Finansnetto 5,6% 5,1%* 6,1%*

*justerat för nedskrivning

Soliditet

Soliditet är ett mått på den långsiktiga finansiella

styrkan, och anger hur stor andel

av tillgångarna som är finansierat med

32


eget kapital. Nyckeltalet visar det egna

kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna.

De senaste åren relativt sett

omfattande investeringsverksamheterna

har inneburit en sjunkande soliditet, d v s

den externa kapitalanskaffningens relativa

andel av finansieringen har ökat.

Kommunkoncernens totala tillgångar

uppgick vid utgången av 2010 till 3 305,6

mkr med soliditeten 19%. I de soliditetstal

som här anges ingår inte i ansvarsförbindelsen

upptagna pensionsförpliktelser.

Diagram: Resultatpåverkan i mkr. Mörkare grå skala utgör

tillägg för den verksamhet som bedrivs i bolag

Framtidsutsikter

Diagram: Soliditet (%), kommunkoncernen

Kommunens ekonomi

Plan 2012-2015

Diagram: Soliditet (%), kommunen

Känslighetsanalys

Nedanstående diagram visar hur olika

faktorer påverkar kommunens och kommunkoncernens

ekonomi.

Budget och ekonomisk plan för 2012-

2015 har antagits med budget i balans

varje enskilt år. År perioden beräknas

överskott om drygt 20 mkr. Budgeten innehåller

få reserver och utrymmet för

oförutsedda kostnader är begränsat.

Budgeten bygger på ett antagande om

att befolkningen är 28 000 år 2012 och

2013-2015 28 100 invånare. Ett minskat befolkningsunderlag

påverkar kommunens

finansiering negativt.

Budget och plan bygger på en skattesats

om 22,04, vilket är oförändrat jämfört med

2011. Länets medelskattesats, exklusive

landstinget, uppgår till 21,62.

33


Kommun Landsting

Riket, 34,32%

högst

Riket, lägst 28,89%

Riket, medel 31,60% 20,59% 11,01%

Blekinge 33,13% 21,62% 11,51%

Karlskrona 21,19%

Ronneby 22,04%

Olofström 21,84%

Karlshamn 21,89%

Sölvesborg 21,95%

Källa: SCB kommunalskatterna 2012

Personalkostnaderna är en väsentlig utgiftspost

i den kommunala budgeten. Antagandena

för löneutvecklingen får stor

påverkan för den centrala finansieringen

och kommunens budgeterade resultat. I

budget finns 2,7 % avsatt för 2012 för lönekostnadsökningar,

2,9 % för 2013, 3,4 %

för 2014 och 3,8 % för 2015.

Finansnettot har budgeterats med en

ränta på 3,00 % för 2012-2013, 3,25 % 2014

och 3,50 % 2015.

Investeringsaktiviteter

Volymen på investeringsverksamheten

har sedan 1998 varit relativt omfattande.

Perioden 2012-2015 innebär i jämförelse

med 2000-talets första tio år en minskad

investeringstakt. Investeringarna understiger

för varje enskilt år de beräknade avskrivningarna

och man beräknar en minskad

låneskuld för vart år. Eftersläpningar

i investeringar från 2011 är ej beaktad.

Planperiodens större investeringar avser

ombyggnad av gymnasieskolan Knut

Hahn för att kunna återföra tidigare utlokaliserad

verksamhet, byggnation av ny

förskola att ersätta mögelskadad i Hulta

samt åtgärder i centrum.

Diagram: Planerade investeringsvolymer i mkr 2012-

2015. Avser kommunen.

Verksamhetsperspektiv

Särskilda redovisningar av verksamhet

och ekonomi presenteras på sidorna 58-95

för såväl nämnder som andra juridiska

enheter ingående i ”kommunkoncernen”.

Personalstruktur

Se särskild redovisning på sidorna 38-40.

Miljöarbete

I enlighet med kommunens miljöprogram

har samtliga nämnder och bolag lämnat

rapport över sitt miljöarbete under 2011.

Se vidare på sidorna 41-42.

Kvalitetsredovisning

Ronneby kommun och ett antal andra

kommuner (benämnt Nätverket) ingår i

ett projekt om kvalitetsredovisning. SKL,

”Sveriges Kommuner och Landsting”, leder

projektet.

Se vidare särskild redovisning på sidorna

35-37.

34


Kvalitetsredovisning

Sveriges kommuner och Landsting driver ett projekt tillsammans med ca 160 kommuner,

däribland Ronneby, som syftar till att beskriva kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Projektet benämns ”Kommunens Kvalitet i Korthet”. Resultatet av mätningarna har

som syfte att utgöra ett underlag för de förtroendevaldas dialog med medborgarna om

kommunens kvalitet, att möjliggöra jämförelse av resultat mot andra kommuner, men även

att styra den interna verksamheten och utvecklingen av kommunens kvalitet. Arbetet med

kvalitetsredovisning är ett långsiktigt arbete.

Nedan redovisas ett urval av de mått som använts vid mätningen 2011. De ingående måtten

är indelade i fem huvudområden. I mätningen ingår också några mått från SCB:s ”Medborgarundersökning

– hösten 2011”. Båda undersökningarna finns på www.ronneby.se.

Resultat för Ronneby kommun vid mätning 2011

Din kommuns tillgänglighet

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2011

1. Hur många medborgare får

inom två arbetsdagar svar på en

enkel fråga via e-post?

2. Hur stor del av medborgarna

som tar kontakt med kommunen

via telefon för att få svar på

en enkel fråga får kontakt med

en handläggare?

3. Hur många av medborgarna

uppfattar att de får ett gott bemötande

när de via telefon ställt

en enkel fråga till kommunen?

4. Hur många timmar/vecka har

huvudbiblioteket öppet utöver

tiden 08-17 på vardagar?

5. Hur många timmar/vecka har

simhallen öppet utöver tiden

08-17 på vardagar?

6. Hur stor andel av de som erbjudits

plats inom förskoleverksamheten

har fått plats på önskat

placeringsdatum?

7. Hur lång är väntetiden för

dem som inte fått plats inom

förskoleverksamheten på önskat

placeringsdatum?

8. Hur lång är väntetiden i snitt

för att få plats på ett äldreboende

från ansökan till erbjudande

om plats?

9. Hur lång är handläggningstiden

i snitt för att få ekonomiskt

bistånd?

Medelvärde

2011

Resultat

Ronneby

2010

Resultat

Ronneby

2009

Resultat

Ronneby

2008

% 77 74 73 45 57

% 50 48 65 52 33

% 63 81 74 76 63

Antal timmar/

vecka

Antal timmar/

vecka

14 12 14 14 9

18 26 18 14 10

% 99 74 99 99 99

Antal dagar 20 22 55 30 14

Antal dagar 49 53 52 51 58

Antal dagar 13 15 15 - -

35


Kommunen har förbättrat sig när det gäller svar via e- post, väntetid till plats inom förskola,

äldreboende samt handläggningstid för ekonomiskt bistånd. Övriga områden är oförändrade

eller har försämrats sedan förra mätningen.

Trygghetsaspekter i Din kommun

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2011

10. Hur trygga känner sig medborgarna

i kommunen?

11. Hur många olika vårdare

besöker en hemtjänsttagare i

snitt under 14 dagar?

12A. Hur många barn per personal

är det i kommunens förskolor,

planerad?

12B. Hur många barn per personal

är det i kommunens förskolor,

faktisk?

Medborgarna i Ronneby känner sig tryggare än vid förra mätningen, dock något under medel.

Medelvärde

2011

Resultat

Ronneby

2010

Resultat

Ronneby

2009

Resultat

Ronneby

2008

SCB-index 56 61 45 45 45

Antal 11 13 12 11 11

Antal barn/

personal

Antal barn/

personal

5,3 5,5 5,3 5,5 5,3

3,9 4,0 - 3,8 -

Din delaktighet och kommunens information

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2011

13. Hur många av kommunens

röstberättigade röstade i senaste

kommunvalet?

14. Hur god är kommunens

webbinformation till medborgarna?

15. Hur väl möjliggör kommunen

för medborgare att delta i

kommunens utveckling?

16. Hur väl upplever medborgarna

att de har inflytande över

kommunens verksamhet?

Medelvärde

2011

Resultat

Ronneby

2010

Resultat

Ronneby

2009

Webbinformationen får i denna mätning bättre resultat. Likaså upplever medborgarna att

deras inflytande har ökat.

Resultat

Ronneby

2008

% - - 83,7 - -

% 82 75 77 70 59

% 55 46 55 55 32

SCB-index 40 41 32 31 34

36


Din kommuns effektivitet

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2011

18B. Vilket resultat når elever i

årskurs 3 i kommunen i de nationella

proven?

19. Elever åk 9 med minst godkänt

i svenska, matte och engelska.

20. Kostnad per betygspoäng

grundskola.

21. Elever som fullföljer gymnasiet

inom 4 år inkl IV

25. Hur nöjda är brukarna med

sitt särskilda boende?

28. Hur nöjda är brukarna med

den hemtjänst de erhåller?

Medelvärde

2011

Resultat

Ronneby

2010

Resultat

Ronneby

2009

Skolresultaten utvecklas i positiv riktning med en kostnad under medel per betygspoäng.

Brukarna inom särskilt boende är dock mindre nöjda nu än förra mätningen.

Resultat

Ronneby

2008

% 73,8 72 - - -

% 89,6 88 83,9 83,5 90,5

Kronor 328 341 319 308 -

% 76 77 75 73 75

SCB-index % 69 70 72 75 75

SCB-index % 75 75 76 - 76

Din kommun som samhällsutvecklare

Mått Indikator Resultat

Ronneby

2011

36. Hur effektiv är kommunens

hantering och återvinning av

hushållsavfall? Andel återvunnet

i förhållande till totala

mängden.

37. Hur stor är kommunorganisationens

andel miljöbilar av

organisationens totala antal bilar?

38. Hur stor är andelen inköpta

ekologiska livsmedel?

39. Upplever medborgarna att

kommunen är en attraktiv plats

att leva och bo i?

Medelvärde

2011

Resultat

Ronneby

2010

Resultat

Ronneby

2009

Positivt är att medborgarna upplever att kommunen är mer attraktiv att bo i 2011 än förra

mätningen 2010. Fortfarande är dock resultatet under medelvärdet för riket.

Resultat

Ronneby

2008

% 41 39 45 - 52

% 68 43 70 32 -

% 17 12 15 11 -

% 56 60 51 56 58

37


Personalbokslut

Personalstruktur

Efter att tidigare ha ökat i stort sett årligen,

har antalet anställda i kommunen nu

minskat under några år. Den 31/12 2011

var antalet tillsvidareanställda 2 219, vilket

är 60 färre än vid förra årsskiftet. Antalet

årsarbetare var 2 018 (jfr 2 058 år

2010). I siffran ingår konverterad personal

utan egen grundplacering (se nedan),

medan eventuella vakanta tjänster inte

redovisas. En jämförelse mellan två år

speglar därför inte med säkerhet utvecklingen

mellan åren.

83,3% av de tillsvidareanställda.

Kvinnorna utgör

Personalens fördelning per förvaltning

framgår av tabell 1. Några personer är anställda

i två förvaltningar. Summan av

siffrorna i tabellen blir därför något högre

än det totala antalet tillsvidareanställda.

Förvaltning 2011-12-31

Totalt Kvinnor Män

Kommunledning 115 (116) 71 (70) 44 (46)

Tekniska 175 (184) 120 (126) 55 (58)

Utbildning 900 (923) 739 (765) 161 (158)

Socialförvaltning 318 (322) 254 (259) 64 (63)

Äldreförvaltning 643 (666) 626 (649) 17 (17)

Fritids- och kulturförv

53 (53) 32 (32) 21 (21)

Miljö- och byggnadsförvaltning

21 (20) 12 (13) 9 (7)

Tabell 1. Tillsvidareanställda per förvaltning den 31 dec

2011 fördelat på kön. Siffrorna inom parentes avser den

31 dec 2010.

I tabellen ingår de som blivit tillsvidareanställda

genom den s.k. konverteringsregeln

i lagen om anställningsskydd. Regeln

innebär, att den som varit vikarie respektive

haft en allmän visstidsanställning

i sammanlagt mer än två år under en

femårsperiod, automatiskt blir tillsvidareanställd.

Under 2011 har anställningarna

konverterats för 30 personer. Av de som

är tillsvidareanställda genom att deras

visstidsanställningar blivit konverterade,

arbetar 102 personer i praktiken fortfarande

som vikarier. 2010 var motsvarande

siffra 127. Flest anställda utan egen

grundplacering finns inom äldreförvaltningen,

58 personer, samt inom utbildningsförvaltningen,

39 personer.

Åldersstruktur

Medelåldern för de anställda i kommunen

har ökat marginellt under året och är

48,3 år (jfr 2010: 48,2 år). Kvinnorna är i

genomsnitt 48,3 år och männen 48,7 år.

Av kommunens tillsvidareanställda är

30% yngre än 40 år, medan 48% är 50 år

eller äldre.

Pensionsavgångar

733 tillsvidareanställda (33%) kommer att

avgå med pension t.o.m. år 2021, därav

367 (17%) t.o.m. år 2016. Siffrorna är beräknade

med förutsättningen att man avgår

med pension det år man fyller 65 år

samt att de anställda som idag är äldre än

65 år slutar under år 2012. 30 anställda

fyller 66 år eller mer under år 2012.

Diagram 1. Beräknat antal pensionsavgångar per år.

I följande tabell specificeras pensionsavgångarna

t.o.m. år 2016 respektive år 2021

för grupper av personalkategorier, med

gruppering enligt de statistikkoder som

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

använder.

38


Kategori

Antal

anställda

I pension

därav

t.o.m. år

2016

t.o.m. år

2021

Chefer 89 52% 22%

Handläggare 49 49% 27%

Kontorspersonal 64 48% 25%

Sjuksköterskor 31 45% 16%

Vård-/oms.personal 744 29% 13%

Personl assistenter 70 14% 11%

Socialsekr, kurator 67 25% 12%

m fl

Lärare 331 38% 24%

Förskollär, fritidsped 225 23% 9%

Barnskötare 118 25% 13%

Hantverkare m.fl. 87 36% 22%

Köks-/måltidspers 100 47% 15%

Städpersonal 80 40% 25%

Tabell 2. Vissa yrkesgruppers beräknade pensionsavgångar

t.o.m.år 2021 resp år 2016, andelen av

tillsvidareanställd personal

Sysselsättningsgrad

Den sammanlagda andelen tillsvidareanställda

som arbetar deltid har minskat

något under året och är nu 33,2% (jfr

35,0% år 2010). För kvinnorna är andelen

37,3% (jfr 39,3%) och för männen 13,0%

(jfr 13,1%). Den genomsnittliga sysselsättningsgraden

i personalens grundtjänster

har ökat något. Utvecklingen över tid fördelat

på kön framgår av tabell 3.

År 2011 2010 2009 2007 2005 2003 1999

Kv 90,3 89,4 89,5 89,9 86,9 86,3 85,6

M 94,4 94,1 94,1 95,7 96,3 95,9 97,2

Tot 91,0 90,2 90,3 90,9 88,4 87,5

Tabell 3. Genomsnittlig ssgr i % för tillsvidareanställda.

Beroende på att tillsvidareanställd personal

ibland vikarierar på en tjänst med

annan sysselsättningsgrad än den egna

grundanställningens, är den faktiska

sysselsättningsgraden något högre än vad

tabell 3 visar. Beslutet om rätt till heltid

har dock gjort att skillnaden minskat. Den

genomsnittliga faktiska sysselsättningsgraden

för tillsvidareanställd personal i

kommunen är 91,6% (jfr 90,9% år 2010).

Grundanställningarnas sysselsättningsgrad

för olika yrkesgrupper, med fördelning

på kön, framgår av tabell 4.

Totalt Kvinnor Män

Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad %

Socialsekreterare 35 (36) 99,3 (99,3) 32 (34) 99,2 (99,3) 3 (2) 100,0 (100,0)

Rektor/Bitr rektor 24 (24) 100,0 (100,0) 18 (18) 100,0 (100,0) 6 (6) 100,0 (100,0)

Enhets-/sektionschefer 31 (32) 99,2 (99,2) 27 (28) 99,1 (99,1) 4 (4) 100,0 (100,0)

Lärare 331 (338) 96,7 (97,1) 247 (254) 96,2 (96,8) 84 (84) 98,1 (98,0)

Förskollärare 191 (194) 95,0 (95,7) 186 (191) 95,1 (95,7) 5 (3) 90,0 (100,0)

Fritidspedagoger 34 (35) 93,2 (92,0) 26 (27) 92,1 (90,6) 8 (8) 96,9 (96,9)

Hantverkare m.fl. 88 (89) 95,5 (94,4) 18 (16) 89,9 (88,6) 70 (73) 96,9 (95,7)

Elevassistent 27 (30) 89,9 (89,4) 21 (23) 87,0 (86,2) 6 (7) 100,0 (100,0)

Barnskötare 118 (127) 88,0 (87,5) 115 (123) 87,9 (87,6) 3 (4) 91,7 (85,6)

Kontorspersonal 64 (65) 89,2 (89,4) 56 (58) 87,7 (88,1) 8 (7) 100,0 (100,0)

Sjuksköterskor 31 (33) 91,9 (86,8) 31 (32) 91,9 (87,3) 0 (1) 0 (70,7)

Vård-/omsorgspersonal 744 (761) 88,8 (87,7) 708 (726) 88,3 (87,1) 36 (35) 98,6 (99,6)

Köks-/måltidspersonal 100 (105) 81,8 (80,7) 91 (94) 81,8 (80,8) 9 (11) 82,1 (80,1)

Personlig assistent 70 (76) 76,6 (77,4) 47 (53) 81,5 (79,1) 23 (23) 66,6 (73,5)

Städpersonal 80 (82) 81,3 (78,0) 75 (79) 80,2 (77,3) 5 (3) 97,3 (95,4)

Tabell 4. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal i större personalkategorier den 31 dec 2011. Siffrorna inom

parentes anger motsvarande värden den 31 dec 2010.

39


Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

I den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron

ingår all personal med månadslöneanställning,

alltså både tillsvidareoch

visstidsanställda. Redovisningen avser

dels den totala sjukfrånvarons omfattning

i förhållande till tillgänglig arbetstid,

dels långtidssjukfrånvarons omfattning av

all sjukfrånvaro.

Redovisningen av långtidssjukfrånvaron

(tabell 6) visar hur stor andel av den totala

sjukfrånvaron som är 60 dagar eller

längre. Långtidssjukfrånvarons andel av

den totala sjukfrånvaron har minskat

kraftigt under de senaste åren. Här är det

troligt att det finns en stark koppling till

de förändrade reglerna för sjukskrivning.

Totalt Kvinnor Män

Ålder Sjukfrv % Antal

personer

Sjukfrv % Antal

personer

Sjukfrv % Antal

personer

≤29 år 3,90 (3,75) 129 4,61 (4,26) 103 1,27 (1,55) 26

30-49år 5,16 (5,70) 1 100 5,61 (6,13) 926 2,86 (3,52) 174

≥50år 6,02 (7,13) 1 084 6,61 (8,00) 894 3,47 (3,41) 190

Totalt år 2011 5,50% 6,03% 3,07%

Totalt år 2010 6,29% 6,93% 3,35%

Totalt år 2009 6,83% 7,49% 3,88%

Totalt år 2008 8,32% 8,93% 5,76%

Totalt år 2007 8,62% 9,38% 5,61%

Totalt år 2006 9,26% 10,16% 5,64%

Totalt år 2005 9,82% 10,75% 5,81%

Totalt år 2004 10,22% 11,11% 6,22%

Tabell 5. Sjukfrånvaron år 2011 för resp åldersgrupp i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Siffran inomparentes

avser 2010. Antalet anställda med månadslön 31 december 2011.

Den totala sjukfrånvaron (tabell 5) har

parentes fortsatt avser minska 2009. Antalet under anställda det gångna med månadslön året och 31 december 2010. 2011 2010 2009 2004

Kv 53,41% 58,57% 70,42% 76,61%

var år 2011 4,72 procentenheter lägre än

M 43,64% 43,90% 63,48% 71,42%

jämförelseåret 2004. Bakgrunden till den

Totalt 52,50% 57,26% 69,78% 76,11%

minskade sjukfrånvaron är inte kartlagd,

men det kan antas att såväl kommunens

Tabell 6. Sjukfrånvaro 60 dagar och mer i förhållande

till all sjukfrånvaro

långsiktiga rehabiliteringsarbete som de

förändrade sjukskrivningsreglerna är viktiga

faktorer. Fortfarande är sjukfrånvaron

högre för kvinnor än för män och

äldre har högre sjukfrånvaro än yngre.

Lönestruktur

I december 2011 var medellönen för tillsvidareanställd

personal i kommunen

23 522 kronor (heltidslön). Medellönen för

kvinnor var 23 204 kronor och för män

25 150 kronor. Kvinnors medellön var

92,26 procent av mäns medellön. I december

2010 var motsvarande siffra 92,32 procent,

år 2002 var den 86,26 procent.

.

40


Miljöbokslut

Ronneby mot nya mål består av tre visioner,

17 mål och 147 åtgärder. För varje

åtgärd finns det en utpekad ansvarig

nämnd och en tidpunkt för färdigställande.

I detta bokslut presenteras uppföljning

av några utvalda mål, baserat på

senaste tillgängliga statistik och resultat

utifrån genomförda åtgärder.

Fossilbränslefri kommun

Vision: Ronneby ska bli en fossilbränslefri

kommun, där energianvändningen inte bidrar

till någon klimatpåverkan.

Den senaste statistiken för energianvändning

och utsläpp av växthusgaser

som finns att tillgå är från år 2009. Att vintern

2009/2010 var ovanligt kall bidrog till

att den totala energianvändningen per invånare

ökade under år 2009. Dels ökade

energianvändningen för uppvärmning,

men även transporterna fortsatte att öka.

Utsläppet av fossilt koldioxid ökade med

ca 600 kg per invånare jämfört med år

2008, se diagram 1. Däremot fortsatte

År 2011 genomfördes flera åtgärder i

Ronneby kommun för att uppnå visionen

om en fossilbränslefri kommun. Kommunen

har tagit fram en energieffektiviseringsstrategi

med mål och åtgärder som

syftar till att minska det totala koldioxidutsläppet.

Ronneby kommun deltog också

i den Europeiska trafikantveckan med

olika typer av aktiviteter för att bl.a. öka

det kollektiva resandet. Under veckan pågick

utbildning för anställda i sparsam

körning. Inom EU-projektet MOMENT

gjordes en förstudie om möjligheten att

använda slam från enskilda avlopp för att

framställa biogas. Det pågår även andra

utredningar om energiomställning, t ex

möjligheterna att etablera kommunala solenergiparker.

En annan åtgärd som genomfördes

2009 var att Västra infarten har

försetts med gatubelysning med LEDlampor.

Kommunen har också skrivit under

en avsiktsförklaring med projektet

Green Charge Sydost för att stötta utveckling

och investeringar av elfordon

och elladdinfrastruktur.

Diagram 1. Fossilt koldioxidutsläpp per invånare

(kg/inv). Linjen anger målet. KÄLLA: SCB.

utsläppet av övriga växthusgaser att

minska. Det beror framförallt på en övergång

från uppvärmning med olja till

fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen.

Även utsläppen från jordbruk och

avfallsdeponier minskar kontinuerligt.

Frisk natur

VISION: Vi vill uppnå en frisk natur där naturresurserna

nyttjas långsiktigt hållbart. Det

innebär att varken människors hälsa, grundvatten,

sjöar och vattendrag, Östersjön, luften

eller den biologiska mångfalden hotas.

Under år 2011 har kommunen tagit flera

initiativ för att förbättra vattenmiljön i Östersjön.

Kommunen deltar bland annat i

en förstudie om lågflödesmuddring i

grunda vikar. Projektet handlar om såväl

teknikutveckling som möjligheterna till

att utvinna biogas ur sedimenten. Inom

kommunens förvaltningar har ett arbete

med att ta fram en vatten- och avlopps-

41


plan påbörjats. Den syftar till att säkerställa

en långsiktig och hållbar vatten- och

avloppsförsörjning i hela kommunen.

År 2011 var kommunen delaktig i

bildandet av Bräkneåns vattenråd. Genom

vattenråd tar man tillvara kunskap och

engagemang hos dem som bor och verkar

i avrinningsområdet. På så sätt får de närboende

möjlighet till inflytande över statusklassning

och åtgärdsprogram för

vattnet i sitt område och kan medverka

till att rätt åtgärder utförs på rätt plats.

Vattenråd kan också arbeta för ökad kunskap

i vattenrelaterade frågor, speciellt

när gäller förhållandena i det egna området.

Hållbar konsumtion

VISION: Vi verkar för en hållbar utveckling,

där konsumtion och produktion är kretsloppsanpassad,

resurseffektiv och giftfri.

En del av målet om en hållbar konsumtion

är att den totala konsumtionen av varor

ska minska. Ett mått på hur mycket vi

konsumerar är mängden hushållsavfall

som samlas in. År 2010 var mängden hushållsavfall

per invånare i nivå med de

senaste åren, se diagram 2.

Diagram 2. Genererad mängd hushållsavfall per invånare

i Ronneby kommun (kg/inv). Linjen anger

målet.

År 2011 startade projektet Cefur som ska

verka för hållbar utveckling i Ronneby

och Blekinge. En huvuduppgift är att ge

stöd och uppbackning åt företag som vill

utvecklas inom hållbarhet. Också verksamheter

i kommunen och andra organisationer

är målgrupper för insatserna. Ett

av projektets huvudspår handlar om att

planera, förnya och genomföra hållbar

byggnation och hållbar stadsutveckling. I

kvarteret Kilen har ett sådant arbete påbörjats

inspirerat av principen Cradle to

Cradle.

I början av år 2011 bildades miljö- och

energirådet med representanter från de

flesta partierna. Rådets uppdrag och syfte

är att vara rådgivande organ åt kommunstyrelsen

och att arbeta strategiskt med

miljöfrågor, t ex genom de lokala miljömålen.

En ny 50-procentig tjänst som

miljö- och energisamordnare har inrättats

kommunlednings-förvaltningen, bland

annat för att stötta miljö- och energirådet.

Med detta har kommunens miljöstrategiska

arbete fått en ny struktur.

42


Ekonomisk redovisning

Resultaträkning (mkr)

Kommunkoncernen

Kommunen

2011 2010 2011 2010

Verksamhetens intäkter Not 1 631,0 639,2 245,5 249,5

Verksamhetens kostnader Not 2 -1 672,4 -1 668,1 -1 432,2 -1 406,9

Avskrivningar Not 3 -167,0 -183,0 -75,7 -86,2

I Verksamhetens nettokostnader -1 208,4 -1 211,9 -1 262,4 -1 243,6

Skatteintäkter Not 4 1 044,3 1 028,7 1 044,3 1 028,7

Generella statsbidrag Not 5 236,7 238,2 236,7 238,2

Finansiella intäkter Not 6 3,5 4,2 16,8 14,1

Finansiella kostnader Not 7 -71,4 -43,8 -27,7 -13,3

II Resultat före eo poster 4,7 15,4 7,7 24,1

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Latent skatt 3,3

Uppskjuten skatt 0,8 3,4

Skatt

III Årets resultat 5,5 22,1 7,7 24,1

43


Balansräkning (mkr)

TILLGÅNGAR

Kommunkoncernen

Kommunen

2011 2010 2011 2010

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillg Not 8 0,1 0,1

Materiella anläggn.tillgångar

Mark, byggnader o tekn anl Not 9 2 511,1 2 474,7 1 131,8 1 106,8

Maskiner och inventarier Not 10 579,7 589,5 45,4 47,9

Bostads- o u-hållslånepost

Finansiella anläggningstillgångar

Långsikt. v.papersinnehav Not 11 9,9 9,3 46,8 46,5

Långfristiga fordringar Not 12 5,8 6,3 330,4 340,4

SUMMA ANLÄGGN.TILLGÅNGAR 3 106,6 3 079,9 1 554,4 1 541,6

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förråd, lager o expl.fastigheter Not 13 33,1 33,1 25,5 25,5

Kortfristiga fordringar Not 14 157,8 138,5 123,2 90,1

Kassa och bank Not 15 8,1 7,1 3,3 2,1

SUMMA OMSÄTTN.TILLGÅNGAR 199,0 178,7 152,0 117,7

SUMMA TILLGÅNGAR 3 305,6 3 258,6 1 706,4 1 659,3

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL Not 16

Eget kapital 608,2 586,1 539,2 515,1

Årets resultat 5,5 22,1 7,7 24,1

SUMMA EGET KAPITAL 613,7 608,2 546,9 539,2

AVSÄTTNINGAR

Avättningar för pensioner Not 17 43,8 36,9 28,0 23,1

Övriga avsättningar Not 18 44,9 46,0 20,4 17,3

SUMMA AVSÄTTNINGAR 88,7 82,9 48,4 40,4

SKULDER

Långfristiga skulder Not 19 2 274,2 2 206,2 841,0 816,4

Kortfristiga skulder Not 20 329,0 361,3 270,1 263,3

SUMMA SKULDER 2 603,2 2 567,5 1 111,1 1 079,7

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 305,6 3 258,6 1 706,4 1 659,3

Ställda panter o. ansvarsförb. Not 21 690,4 634,0 2 087,9 1 990,2

44


Finansieringsanalys (mkr)

Kommunkoncernen

Kommunen

2011 2010 2011 2010

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Verksamhetens intäkter 631,0 639,2 245,5 249,5

Verksamhetens kostnader -1 672,4 -1 668,1 -1 432,2 -1 406,9

Verksamhetens nettokostnader -1 041,4 -1 028,9 -1 186,7 -1 157,4

Skatteintäkter och intäkter av bidrag 1 281,0 1 266,9 1 281,0 1 266,9

Finansiella intäkter 3,5 4,2 16,8 14,1

Finansiella kostnader -71,4 -43,8 -27,7 -13,3

Skattekostnader

Just för rörelsekapitalets förändring

Vinst försäljning av anl.tillgångar -1,3 -4,8 -1,3 -4,8

Förlust försäljning av anl.tillgångar

Pensionsavsättning 6,9 5,0 4,9 4,3

Övriga avsättningar -1,1 9,0 3,1 1,9

Övriga justeringar 0,5 -0,1

Ökn (-)/Minskn (+) av k.fr fordringar -19,3 -29,6 -33,1 -19,2

Ökn (-)/Minskn (+) av förråd -2,1 -0,3

Ökn (+)/Minskn (-) av kortfr skulder -43,1 -18,5 -39,2 -17,7

I. Verksamhetsnetto 114,3 157,4 17,7 74,5

INVESTERINGAR

Nettoinv. (inkl nettoinvestingar i v.papper) -197,9 -262,5 -98,6 -151,5

Försäljning materiella anl.tillgångar 5,8 5,6 1,6 26,0

II. Investeringsnetto -192,1 -256,9 -97,0 -125,5

FINANSIERING

Utlåning/ökning långfr fordringar -8,3 -27,3

Återbetald utlåning 0,9 18,2 92,8

Långfristig upplåning 244,4 237,8 200,0 141,1

Amortering -176,7 -175,0 -175,4 -175,0

Kortfristig upplåning 10,2 46,0 0,4

Amortering kortfristig upplåning -18,5

III. Finansieringsnetto 78,8 62,8 80,5 13,5

Förändring av likvida medel (I+II+III) 1,0 -36,7 1,2 -37,5

45


Noter (mkr)

Not 1a Verksamhetens intäkter

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

Försäljningmedel 26,5 24,6 26,8 25,0

Konsumtionsavgifter 253,2 261,4

Avg för social omsorg 9,0 8,5 9,0 8,5

Avg för barnoms o skola 13,1 14,0 13,1 14,0

Övriga taxor och avgifter 11,7 13,2 17,3 17,5

Hyror och arrenden 271,6 265,7 44,3 45,4

Bidrag 101,1 101,6 102,6 103,1

Bidrag från AB Rby

Helsobrunn, CEFUR 0,5

Övrigt 62,0 62,4 30,7 31,2

För kommunkoncernen överstiger intäktsbeloppen kommunkoncernens

totala intäkter p g a att koncerninterna transaktioner

ej har eliminerats.

Not 1b Försäljning av anläggningstillgångar

Reavins försäljn av ma-

skiner o inventarier

Reavinst försäljn av mark,

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

byggn o tekn anl 1,2 4,8 1,2 4,8

Reavinst försäljn av

finansiella anl.tillg. 0,1 0,1

Not 2a Pensionskostnader

Årets nyintjänade pensio-

1,3 4,8 1,3 4,8

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

ner (avsättning) 2,4 4,5 1,8 3,9

Pensionskostnader av-

giftsbestämd del 29,7 28,5 29,7 28,5

Utbetalning till pensioner 31,4 27,3 26,0 22,5

Särskild löneskatt utbetal-

da pensioner 14,9 13,5 13,5 12,3

Särskild löneskatt avsätt-

ning till pensioner 1,3 1,1 1,2 1,0

79,7 74,9 72,2 68,2

Pensionsförpliktelser redovisas fr o m räkenskapsåret 1998

enligt den blandade modellen. Aktualiseringsgrad: 90%.

Not 2b Försäljning av anläggningstillgångar

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Reaförlust försäljn av mark,

byggn o tekn anl

0,0 0,0 0,0 0,0

Not 3 Nedskrivningar

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Nedskrivning av mark,

byggn o tekn anl 10,9 30,6 9,2 20,4

10,9 30,6 9,2 20,4

Not 4 Skatteintäkter

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Prel skatteintäkter 1.019,6 1.015,0 1.019,6 1.015,0

Slutavräkning 4,1 0,7 4,1 0,7

Preliminär slutavräkning 20,6 13,0 20,6 13,0

1 044,3 1 028,7 1 044,3 1 028,7

Not 5 Generella statsbidrag

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Inkomstutjämningsbidrag 222,7 211,4 222,7 211,4

Strukturbidrag 3,7 3,7 3,7 3,7

Regleringsbidrag 29,0 7,3 29,0 7,3

Kostnadsutjämningsavgift -69,3 -61,3 -69,3 -61,3

Regleringsavgift

Generellt bidrag fr staten 27,7 27,7

Avgift LSS-utjämning

Bidrag LSS-utjämning 2,5 2,9 2,5 2,9

Kommunal fastighetsavgift 48,1 46,5 48,1 46,5

236,7 238,2 236,7 238,2

Not 6 Finansiella intäkter

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Räntor på utlämnade lån

och rörliga medel 0,8 0,4 10,0 6,9

Statliga räntebidrag 0,1 0,5

Borgensavgift 4,2 3,9

Övriga finansiella intäkter 2,6 3,3 2,6 3,3

3,5 4,2 16,8 14,1

46


Not 7 Finansiella kostnader

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Kostnadsräntor anläggningslån

m m 63,5 41,4 19,3 10,9

Certifikaträntor 4,8 1,6 4,8 1,6

Avgifter och provisioner 0,4 0,4 0,5 0,4

Ränta pensionsavsättning 0,4 0,4 0,8 0,4

Diskonteringsränta pensionsavsättning

2,3 2,3

71,4 43,8 27,7 13,3

Not 8 Immateriella anläggningstillgångar

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Varumärke 0,1 0,1

Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Allmän markreserv 51,6 50,9 51,6 50,9

Reglerings- och saneringsfastigheter

0,7 0,9 0,7 0,9

Verksamhetsfastigheter 904,8 886,0 904,8 884,6

Hyresfastigheter 1.315,1 1.308,5 8,5 9,7

Gator, vägar, broar 163,7 158,0 163,7 158,0

Anl. för affärsverksamhet 75,0 71,6 2,3 2,5

Övriga fastigheter 0,2 0,2 0,2 0,2

2 511,1 2 476,1 1.131,8 1.106,8

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 1 615,0 1 502,8

Nyanskaffningar 89,0 136,2

Avyttringar -1,9 -26,4

Ack invest avyttrade tillg 8,1 2,3

Ackumulerade avskrivningar

och justeringar

Vid årets början -508,2 -436,8

Årets avskrivningar -54,2 -53,4

Årets justeringar -7,9 -15,6

Ack avskrivn avyttrade tillg -8,1 -2,3

Redovisat värde vid

årets slut 1 131,8 1 106,8

Not 10 Maskiner och inventarier

Maskiner och andra tek-

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

niska anläggningar 529,8 536,4 4,4 4,4

Inventarier 49,9 53,1 41,0 43,5

Ackumulerade anskaff-

ningsvärden

579,7 589,5 45,4 47,9

Vid årets början 169,4 159,0

Nyanskaffningar 9,8 10,5

Avyttringar

Ack invest avyttrade tillg -0,2

Ackumulerade avskriv-

ningar och justeringar

Vid årets början -121,4 -109,2

Årets avskrivningar -12,4 -12,4

Årets justeringar

Ack avskrivn avyttrade tillg 0,2

Redovisat värde vid

årets slut 45,4 47,9

Not 11 Långsiktiga värdepappersinnehav

Förvaltnings AB Welting

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

(0 st) 0,0 0,4

Nedskrivn AB Welting 0,0 -0,1

AB Ronneby Helsobrunn

(3 000 st) 33,0 33,0

AB Ronnebybyggen

(100 st) 0,6 0,1

AB Ronnebyhus

(40 000 st) 4,0 4,0

Blekings Länstrafik AB

(3 000 st) 0,3 0,3 0,3 0,3

Kommunassurans Syd

Försäkrings AB (1 367 st) 1,4 1,4 1,4 1,4

Kommuninvest ekonomisk

förening 1,4 1,4 1,4 1,4

Kommuninvest, förlagsbevis

5,1 5,1 5,1 5,1

Övriga andelar 1,7 1,1 1,0 0,9

9,9 9,3 46,8 46,5

47


Not 12 Långfristiga fordringar

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Ronneby Miljö o Teknik

AB, koncernkonto 77,6 69,3

Ronneby Miljö o Teknik

AB, revers 50,0 50,0

AB Ronneby Helsobrunn,

revers 0,0 0,0

ABRI, koncernkonto 49,5 61,5

ABRI, reverser 150,0 150,0

AB Ronnebyhus, koncernkonto

0,0 4,7

Räddningstjänsten Ö

Blekinge, revers 2,0 3,0 3,3 4,9

Övriga långfristiga fordringar

3,8 3,3

5,8 6,3 330,4 340,4

Not 13 Förråd, lager och exploateringsfastigheter

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Råvaror o förnödenheter 7,6 7,6

Kontorsmaterielförråd 0,2 0,2 0,2 0,2

Lager Hoby lant- o skogsbruksdrift

2,3 2,7 2,3 2,7

Övr exploateringsfastigh 23,0 22,6 23,0 22,6

33,1 33,1 25,5 25,5

Not 14 Kortfristiga fordringar

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Kundfordringar 44,6 45,0 8,4 10,1

Statsbidragsfordringar 6,0 3,9 6,0 3,9

Interimsfordringar 101,9 67,2 107,5 71,3

Fordran FORA 0,0 3,6 0,0 3,6

Övriga fordringar 5,3 18,8 1,3 1,2

157,8 138,5 123,2 90,1

Not 15 Kassa och bank

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Kassa 0,1 0,1 0,1 0,1

Koncernkonto 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga bankkonton 8,0 7,0 3,2 2,0

8,1 7,1 3,3 2,1

Not 16 Eget kapital

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

Ingående eget kapital 608,2 586,1 539,2 515,1

Årets resultat 5,5 22,1 7,7 24,1

Not 17 Avsättning för pensioner

613,7 608,2 546,9 539,2

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

Avsättning för pensioner 41,5 34,6 25,7 20,8

Avsättning för särskild av-

talspension, visstidspens. 2,3 2,3 2,3 2,3

43,8 36,9 28,0 23,1

Pensionsmedlens användning: Medel använda i verksamhe-

ten, s k återlåning.

Analys av pensionsavsättningens (inkl särskild löneskatt) utveckling

Ingående avsättning inkl särsk löneskatt 28,7 23,3

Pensionsutbetalningar -1,1 -0,9

Nyintjänad pension 2,8 1

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,8 0,4

Förändring av löneskatt 1,2 1

Sänkning av diskonteringsränta 2,3

Nya efterlevandepensioner 1,2

Övrigt -1,1 3,9

Utgående avsättning inkl särsk löneskatt 34,8 28,7

Aktualiseringsgrad: 90%

Not 18 Övriga avsättningar

Avsättning för särkild lö-

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

neskatt 6,8 5,6 6,8 5,6

Uppskjuten skatt

Övriga avsättningar 38,1 40,4 13,6 11,7

Not 19 Långfristiga skulder

44,9 46,0 20,4 17,3

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

Anläggningslån 2 084,2 1 941,2 651,0 551,4

Kommuncertifikat långfris-

tig del (outnyttjad del:

110 mkr) 190,0 265,0 190,0 265,0

2 274,2 2 206,2 841,0 816,4

48


Not 20 Kortfristiga skulder

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Utnyttjad checkräkningskredit

koncernkonto (outnyttjad

del: 108,6 mkr) 16,4 6,3 16,4 6,3

AB Ronnebyhus,

koncernkonto 22,9 0,0

AB Ronneby Helsobrunn,

koncernkonto 13,6 0,7

Kfr del av lfr skulder 0,4 0,4 0,0 0,0

Leverantörsskulder 72,7 79,9 46,3 41,4

Upplupen pensionskostn

avgiftsbestämd del 30,0 29,1 29,4 28,5

Upplupen särkild löneskatt

avgiftsbestämd del 7,3 6,9 7,2 6,8

Upplupna arbetsgivaravgifter

17,2 16,8 15,9 15,5

Semesterskuld 68,2 68,1 63,6 63,6

Personalens skatteskuld 14,1 13,7 12,9 12,5

Förutbetalda skatteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga interimsskulder 90,9 131,8 36,7 82,4

Övriga kortfristiga skulder 11,8 8,3 5,2 5,6

329,0 361,3 270,1 263,3

Not 21a Ställda panter och ansvarsförbindelser

Kommunkonc. Kommunen

2011 2010 2011 2010

Ställda panter

Fastighetsinteckningar 18,2 18,2 0,5 0,5

Ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelse,

Fastigo 0,3 0,3

Nutek

Borgensförbindelser

Not 21 b 1,4 1,6 1.413,2 1.372,7

Pensionsförpliktelser som

inte har upptagits bland

skulder och avsättningar 539,6 493,6 539,6 493,6

Särskild löneskatt på pensionsförplikt

upptagna

som ansvarsförb. 130,9 119,7 130,9 119,7

Pensionsåtagande Ronneby

Miljö o Teknik AB 0,4 0,5

Pensionsåtagande AB

Ronnebyhus 0,0 0,0

Pensionsåtagande ABRI 3,3 3,2

690,4 633,4 2 087,9 1 990,2

Analys av pensionsförpliktelser redovisade under ansvarsförbindelser

Ing ansvarsförbindelse inkl särsk löneskatt 613,3 638,0

Gamla utbetalningar -24,8 -21,6

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 15,1 6,6

Förändring av löneskatt 11,2 -4,8

Sänkning av diskonteringsränta 38,0

Aktualisering -1,1 1,3

Bromsen 22,3 -6,3

Övrigt -3,5 0,1

Utg ansvarsförbindelse inkl särsk löneskatt 670,5 613,3

Aktualiseringsgrad: 90%

Not 21b Borgensförbindelser

Borgensåtagande,

Kommunkonc.

Kommunen

2011 2010 2011 2010

AB Ronnebyhus 687,5 646,8

Borgensåtagande, ABRI 300,0 300,0

Borgensåtagande, Ron-

neby Miljö o Teknik AB 330,0 330,0

Borgensåtagande, AB

Ronneby Helsobrunn 92,8 92,8

Borgensåtagande AB

Ronnebybyggen 1,5 1,5

Övriga borgensåtaganden 0,5 0,5 0,5 0,5

Kommunalt förlustansvar

för egnahem, SBAB 0,8 1,0 0,8 1,0

Kommunalt förlustansvar

för egnahem, AB Balken

Finans Sweden 0,1 0,1 0,1 0,1

Kommunala ansvarsför-

bindelser för statligt kre-

ditgaranterade bostadslån

för egnahem, BKN 0,0 0,0 0,0 0,0

1,4 1,6 1.413,2 1.372,7

Ronneby kommun har i december 2009 ingått en solidarisk

borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige

AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga

267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i

Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande

borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk

förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar föredelningen

av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett

eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.

Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande

till storleken på de medel som respektive medlemskommun

lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i

förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive

insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ronneby

kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbin-

49


delse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest

i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815

kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor.

Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till

1 480 114 557 kronor och andelen av de totala tillgångarna

uppgick till 1 470 737 849 kronor.

50


Driftredovisning per nämnd (tkr)

Nettokostnader Utfall 2010 Budget 2011 Utfall 2011 Avvikelse

Kommunstyrelsen -199 989 -197 204 -187 771 9 433

Revisionen -1 264 -1 178 -1 172 6

Miljö- och Byggnadsnämnden -12 377 -14 899 -15 973 -1 074

Fritids- och Kulturnämnden -59 133 -66 184 -67 503 -1 319

Utbildningsnämnden exkl HLS -519 834 -527 486 -534 878 -7 392

Utbildningsnämnden HLS -660 -721 -706 15

Äldrenämnden -262 363 -274 443 -272 010 2 433

Socialnämnden -203 807 -205 753 -203 649 2 104

Överförmyndarnämnden -2 073 -2 097 -2 073 24

Nämndernas nettokostnader -1 261 500 -1 289 965 -1 285 735 4 230

Finansiering 1 285 608 1 284 416 1 293 429 9 013

Resultat 24 108 -5 549 7 694 13 243

Driftredovisning per huvudverksamhet (tkr)

Nettokostnader Utfall 2010 Budget 2011 Utfall 2011 Avvikelse

1 Politisk verksamhet -17 018 -16 320 -16 913 -593

2 Infrasturktur, skydd m m -100 365 -95 935 -94 900 1 035

3 Fritid och kultur -61 042 -67 820 -68 980 -1 160

4 Pedagogisk verksamhet -462 940 -469 066 -476 617 -7 551

5 Vård och omsorg -456 208 -469 785 -467 373 2 412

6 Särskilt riktade insatser -6 880 -9 045 -9 649 -604

7 Affärsverksamhet -21 896 -24 179 -22 803 1 376

8 Fördelad gem adm verksamhet -135 151 -137 815 -128 500 9 315

Verksamheternas nettokostnader -1 261 500 -1 289 965 -1 285 735 4 230

Finansiering 1 285 608 1 284 416 1 293 429 9 013

Resultat 24 108 -5 549 7 694 13 243

51


Koppling mellan driftredovisning och resultaträkning 2011

Driftredovisningens nettokostnader -1 285 735

Internränta, kontoklass 8531 46 011

Pensionsutbetalningar, verks 901 -32 530

Särskild löneskatt, justering PO-pålägg, förändr sem.skuld verks 902, 903, 906 10 919

Pensionsavsättn o pensionsutbet ind del, verksamhet 905 2 829

Övriga avsättningar, nedskrivningar, verksamhet 960, 996 -11 648

Statsbidrag maxtaxa, verksamhet 963 7 218

Resultat fastighetsaffärer, verksamhet 997 912

Övrigt -439

Resultaträkningens nettokostnader -1 262 463

Investeringsredovisning i sammandrag (tkr)

Nettoin-

Budget vesteringar

Kommunstyrelsen 84 505 63 570

Miljö- och Byggnadsnämnden 1 475 1 691

Fritids- och Kulturnämnden 27 811 27 466

Utbildningsnämnden 3 126 2 786

Äldrenämnden 2 500 1 664

Socialnämnden 1 868 969

TOTALT 121 285 98 146

52


Större nettoinvesteringar 2011, TKR

Totalt Ackumulerat

(* = pågående investeringar) Budget 2011 Utfall 2011 Anslag Utfall

Kommunstyrelsen

Upprustning Karön/Ekenäsområdet* 9 874 5 794 14 019 9 598

ADB-utrustning 1 500 1 499

Renovering Brunnsbadet 2 254 9 068 41 000 47 814

Stadshuset fasader och glaspartier* 8 163 6 321 13 800 10 758

Upprustning gymnastiksalar* 5 800 4 485

Brandskyddsarbete 1 500 857

Ventilationsarbeten* 3 071 2 536

Särsk boende, omb Vidablick etapp II* 6 608 5 223

Fredriksbergsskolan utv renovering* 1 312 1 293

Västra infarten gatubelysning 1 100 1 077

Åtgärder centrumutredning* 8 214 4 868 11 600 8 254

Ny parkeringsyta, Brunnsparksomr 1 092 1 065

Gång- o cykelvägar* 2 600 2 484

Belysning Brunnsparken* 1 200 469

Maskiner och utrustning 1 650 1 679

Miljö- och byggnadsnämnden

Markaffärer 1 000 1 547

Fritids- och Kulturnämnden

Ny ridanläggning (exkl vägarbeten) 11 512 12 259 37 300 38 047

Isyta* 12 000 12 881

Investeringar fritidsanläggningar* 3 810 1 988

Utrustning Kulturcentrum och Bibliotek 150 150

Tor In (återlämningsapparat) 169 169

Utbildningsnämnden

Övriga verksamhetsinventarier 3 126 2 786

Äldrenämnden

Övriga verksamhetsinventarier 1000 989

Nytt verksamhetssystem* 1500 675

Socialnämnden

Övriga verksamhetsinventarier 368 208

Nytt verksamhetssystem* 1500 761

53


Ord- och begreppsförklaringar

Anläggningskapital

Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör

skillnaden mellan anläggningstillgångar och

långfristiga skulder.

Anläggningstillgångar

Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande

innehas (t ex fastigheter, inventarier, aktier

och långfristiga fordringar).

Avskrivningar

Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar.

Balansräkningen

visar vilka tillgångar och skulder kommunen

har på bokslutsdagen. Man kan också säga att

den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och

hur det har skaffats fram (skulder och eget kapital).

Genom att jämföra två balansräkningar

kan man se hur tillgångar, skulder och eget

kapital har förändrats under året.

Eget kapital

visar skillnaden mellan tillgångar och skulder.

Det egna kapitalet har två beståndsdelar; rörelsekapital

och anläggningskapital.

Finansieringsanalysen

beskriver hur kommunen har fått in pengar

och hur de har använts under året. Här behandlas

in- och utbetalningar till skillnad från

resultaträkningen som innehåller intäkter och

kostnader.

Internränta

Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i

anläggningar) som utnyttjas inom en viss

verksamhet.

Kapitalkostnader

Benämning för internränta och avskrivning.

Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den

löpande verksamheten.

Likviditet

Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att

betala skulder i rätt tid).

Långfristiga skulder

Skulder med löptid längre än 1 år.

Nettoinvesteringar

Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag

m m.

Nettokostnader

Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag,

avgifter och ersättningar. Finansieras med

skattemedel.

Omsättningstillgångar

Lös egendom som inte är anläggningstillgång

(t ex likvida medel, statsbidragsfordringar, förråd).

Periodisering

Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder

till vilka de hör.

Resultaträkningen

visar årets finansiella resultat och hur det

uppkommit. Den visar även förändringen av

eget kapital, något som också kan utläsas genom

att jämföra balansräkningen för de två

senaste åren.

Rörelsekapital

Skillnaden mellan omsättningstillgångar och

kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar

kommunens finansiella styrka på kort sikt.

Soliditet

Andelen eget kapital av de totala tillgångarna.

Anger hur stor andel av tillgångarna som är

finansierade med egna medel.

Tkr

Tusentals kronor

54


Redovisningsprinciper

Anläggningstillgångar

har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet

(utgiften minus eventuella investeringsbidrag)

med avdrag för avskrivningar.

Avskrivningar sker från och med månaden efter

investering tas i bruk. Avskrivningar sker

med bedömd ekonomisk livslängd med

Svenska Kommunförbundets förslag till avskrivningstider

som vägledning. Exempelvis:

Byggnader för kommunal verksamhet: 33 år

och inventarier: 5-10 år.

Den finansiella kostnaden avseende större

bygginvesteringar (> 6 mkr) aktiveras (avser

dock ej gatuinvesteringar). Aktiveringen bokförs

som minskad finansiell kostnad i resultaträkningen.

Genomsnittlig aktiverad räntesats

har för 2011 varit 2,75%.

Intäktsräntor

som inflyter efter årsskiftet har fordringsförts

och tillgodogjorts redovisningsåret.

Kapitalkostnader

består dels av linjär avskrivning, det vill säga

lika stora belopp varje år beräknat på objektens

anskaffningsvärden, dels av intern ränta

på bokförda värdet med 4,0 %.

Kostnadsräntor

hänförliga till redovisningsåret men förfallna

till betalning under 2012 har skuldbokförts.

Leasing

All leasing klassificeras som operationell.

Leverantörsfakturor

av väsentligt belopp inkomna efter årsskiftet,

men hänförliga till redovisningsåret har bokförts

och belastats årets redovisning.

Lånekostnader

Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden

och belastar följaktligen resultatet

för den period de hänför sig till.

Pensionsredovisning

Fr o m 1998 redovisas pensionsförpliktelser enligt

den blandade modellen. Pensionsförmåner

intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse

inom linjen. Årets nyintjänade

pensioner samt tidigare intjänade garantipensioner

bokförs som skuld/avsättning i balansräkningen

samt kostnadsförs i resultaträkningen.

Den del av pensionskostnaden som

kan hänföras till avgiftsbestämd del enligt

KAP-KL redovisas som upplupen kostnad

(kortfristig skuld) i balansräkningen samt

kostnadsförs i resultaträkningen.

Sammanställd redovisning

Syftet med sammanställd redovisning (koncernredovisningen)

är i första hand att visa

kommunens totala ekonomiska åtagande. Eftersom

valet av verksamhetsform (förvaltning,

företag, stiftelse m m) saknar betydelse för informationens

omfattning på koncernnivå, förbättras

möjligheterna att göra meningsfulla

jämförelser såväl i tiden för en specifik kommun

som mellan olika kommuner.

Den kommunala koncernen omfattar den

kommunala förvaltningsorganisationen samt

kommunens koncernföretag, där kommunen

själv eller med stöd av andra koncernföretag

har ett varaktigt bestämmande eller betydande

inflytande. Bestämmande inflytande uppnås

vid mer än 50% röstinnehav i företagens beslutande

organ. Ett sådant företag kallas dotterföretag.

Betydande inflytande uppnås vid mer

än 20% och upp till 50% röstinnehav i företagets

beslutande organ. Ett sådant företag kallas

intresseföretag. Ett samägt företag anses ingå i

koncernen motsvarande ägd andel.

Definitionen överensstämmer med motsvarande

definition i Rådet för kommunal redovisnings

rekommendation nr 8.2.

I den sammanställda redovisningen ingår

därmed kommunen och följande koncernföretag:

55


Företag/förbund

Ägarförhållande

Ronneby kommun

AB Ronnebyhus Ronneby kommun 100 %.

Förvaltnings Aktiebolaget

Welting Ronneby kommun 100 %.

AB Ronnebybyggen Ronneby kommun 100 % (fr o m

20111222).

Kommunalförbundet Ronneby kommun bestrider 38,5

Räddningstjänsten Östra % av förbundets kostnader.

Blekinge

AB Ronneby

Ronneby kommun 100 %.

Helsobrunn

AB Ronneby

AB Ronneby Helsobrunn

Industrifastigheter 100 %.

Ronneby Miljö och Teknik AB Ronneby Helsobrunn

AB

100 %.

Ronneby Brunn AB AB Ronneby Industrifastigheter

100 %.

Koncernredovisningen har upprättats enligt

förvärvsmetoden med proportionell konsolidering.

Tillgångar och skulder samt intäkter

och kostnader har upptagits enligt proportionell

konsolidering, d v s till så stor del som motsvarar

kommunens ägda andel. Förvärvsmetoden

innebär att kommunens bokförda värden

på aktier i dotterbolagen eliminerats mot dotterbolagens

egna kapital vid förvärvstillfället.

Koncerninterna fordringar och skulder samt

intäkter och kostnader har eliminerats enligt

väsentlighetsprincipen. Metoden för hantering

av obeskattade reserver i den sammanställda

redovisningen har ändrats fr o m 1998. 72% av

de obeskattade reserverna betraktas som eget

kapital medan 28% betraktas som latent skatteskuld.

Fr o m 2009 betraktas 73,7% av de

obeskattade reserverna som eget kapital medan

26,3% betraktas som latent skatteskuld till

följd av ändrad skattesats.

Semesterlöneskuld

De anställdas fordran på kommunen i form av

sparade semesterdagar och okompenserad tid

har bokförts som skuld.

Skatteintäkter

Fr o m 2001 tillämpas Rådets för kommunal

redovisnings rekommendation för redovisning

av kommunalskatt. Enligt rekommendation

har följande kommunalskatteintäkter resultatredovisats:

De preliminära månatliga skatteinbetalningarna.

En prognos (SKL:s uppräkningstal)

över slutavräkningen för år 2011

(fastställd till 727 kr per invånare).

Korrigering av slutavräkning för år

2010. Mellanskillnaden mellan prognos

och utfall är fastställd till 144 kr

per invånare.

Sociala avgifter

har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg

i samband med löneredovisningen.

Förtroendemän 31,42 %

Anställda med kommunal

kompletteringspension 39,08 %

Övriga löneavtal 31,42 %

Socialbidrag med återbetalningsskyldighet

kostnadsbokförs. När de regleras bokförs de

som en intäkt. Eftersom fordran oftast är

mycket osäker bokas denna ej upp, utan bevakning

sker i verksamhetssystemet.

Stats- och landstingsbidrag

som hör till redovisningsåret men ännu ej influtit

har fordringsförts. Statsbidrag som influtit

men ej förbrukats har skuldbokförts.

Särskild löneskatt

Särskild löneskatt på pensionskostnader har fr

o m 2001 periodiserats enligt samma principer

som gäller för pensioner enligt den s k blandade

modellen. Detta innebär att skatten i balansräkningen

bokförs dels i anslutning till rubriken

”Avsatt till pensioner och liknande förpliktelser”

dels i anslutning till rubriken ”Kortfristiga

skulder”. Den särskilda löneskatten är

även beräknad och angiven bland ansvarsför-

56


indelserna i anslutning till rubriken ”Pensionskostnader

som inte upptagits bland skulderna

eller avsättningarna”.

Utställda fakturor

efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret

har fordringsförts och tillgodogjorts

årets redovisning

57


Kommunstyrelsen

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -225 169 -219 386 -232 396 13 010

Personalkostnader 129 008 132 392 130 108 2 284

Övriga kostnader 204 187 190 390 201 044 -10 654

Avskrivningar 53 196 53 961 51 585 2 376

Internränta 38 767 39 847 37 430 2 417

Resultat 199 989 197 204 187 771 9 433

Verksamhet

Kommunstyrelsen har det högsta politiska

ansvaret för verkställighet av kommunfullmäktiges

beslut.

Kommunstyrelsens administrativa

enheter

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -39 792 -32 739 -38 269 5 530

Personalkostnader 65 291 66 157 65 503 654

Övriga kostnader 73 971 72 248 73 735 -1 487

Avskrivningar 2 077 2 117 1 963 154

Internränta 299 321 260 61

Resultat 101 846 108 104 103 192 4 912

Kommunledningsenheten

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -26 759 -22 340 -22 760 420

Personalkostnader 28 098 27 438 27 081 357

Övriga kostnader 59 887 60 693 58 404 2 289

Avskrivningar 230 324 228 96

Internränta 101 144 95 49

Resultat 61 556 66 259 63 048 3 211

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Det organisationsarbete som inleddes

2009 innebar att en ny nämndsorganisation

började gälla 2011-01-01. Under året

har därefter ett arbete bedrivits för att förändra

även förvaltningsorganisationen.

Den nya organisationen som sjösatts successivt

under året har bl a inneburit rekrytering

av nya förvaltningschefer liksom

förändringar i förvaltningarnas understrukturer.

Under året har Miljö- och energirådet

börjat sitt arbete. Till rådet har en nyanställd

miljö- och energisamordnare knutits.

Det förebyggande arbetet till skydd mot

olyckor och extraordinära händelser har

fortsatt i planerad omfattning liksom arbetet

med folkhälsofrågor. Ungdomsstrategin

har utvärderats och reviderats samt

skickats på samråd.

Som ett led i att minska utsläppen av

koldioxid har flera aktiviteter genomförts

som t ex utbildning i sparsam körning,

kollektivtrafikdag, testresenärsprojekt (17

kommunanställda fick prova att åka med

kollektivtrafik gratis under en månad). En

resvaneundersökning genomfördes också

bland kommunens anställda. Undersökningen

gällde såväl resvanorna till och

från arbetet som resor i tjänsten.

Gällande måluppfyllelsen har målet att

besvara motioner och medborgarförslag

inom sex månader ej uppnåtts. Antalet

medborgarförslag ökade markant under

året från 26 stycken 2010 till 39 stycken

2011. Det ökande antalet samt flera vakanta

tjänster är den huvudsakliga förklaringen

till att målet ej nåtts. Det senare är

också anledningen till att det inte blivit

fokus på arbetet med mål- och verksamhetsuppföljning

samt kvalitetssäkring.

Arbetsmarknadsavdelningen har haft en

omfattande verksamhet avseende arbetsmarknadsåtgärder

baserade på avtal med

arbetsförmedlingen. Ett samarbetsprojekt

har startats upp med Eu-stöd för ungdomsarbetslöshet.

Flyktingmottagningen har utökats med

arbete för ensamkommande barn.

58


Framtidsutsikter

Under 2012 kommer förvaltningsorganisationen

att börja fungera med sina nya

understrukturer. Mål- och kvalitetsarbetet

kommer att få nytt fokus. En nyanställd

internationell samordnare ska bidra till att

det blir flera utvecklingsprojekt med externfinansiering.

Arbetet med att ta fram

nya miljömål kommer att inledas.

Nettokostnad per verksamhet

Utfall Budget

2010 2011

Utfall

2011

Avvikelse

Kommunfullmäktige 1 925 1 937 2 518 -581

Kommunstyrelse 3 506 3 749 3 593 156

Stöd till politiska partier 1 087 1 088 1 087 1

Allmänna val 622 34 -39 73

Kommunledningsenhet 6 399 7 387 6 406 981

Centralarkiv 677 696 682 14

Administrativ service */ 957 1 166 711 455

Arbetsmarknadsåtg. -3 646 -3 977 -2 938 -1 039

Arbetsmarknadsavd 7 110 9 125 8 695 430

Adm arbetsmarkn.avd. 140 155 169 -14

Förbundsavgifter 1 974 2 000 2 017 -17

Räddningstj Ö Blekinge 23 667 24 452 24 453 -1

Kommunikationer 13 890 14 229 12 288 1 941

Budgetreserv 238 25 0 25

Tot försv/Civ försv 173 236 94 142

Samordning ungdom 81 0 0 0

Konsumentverksamhet 157 238 113 125

Administrativ utveckling 249 364 86 278

Särskilda projekt/vsh 1 768 2 538 2 394 204

Folkhälsoberedning 583 757 720 37

Resultat 61 556 66 259 63 048 3 211

*/ I administrativ service ingår kopieringscentral,

vaktmästeri, kontorsmaterialförråd, cafeteria stadshuset,

central budgång, bilpool.

Verksamhetsmått

Protokollförda

2008 2009 2010 2011

Ärenden

Kommunfullmäktige 327 307 342 330

Kommunstyrelsen 376 282 362 359

Arbetsutskottet 404 349 403 447

Skuldsanering

handlagda ärenden 47 45 50

Motioner 2011

Antal motioner 2010-12-31 21

Tillkom under 2011 13

Handlagt under 2011 14

Handlagda inom sex månader 5

Kvar 2011-12-31 20

Äldre än sex månader 2011-12-31 16

Medborgarförslag 2011

Antal medborgarförslag 2010-12-31 19

Tillkom under 2011 39

Handlagt under 2011 28

Handlagda inom sex månader 16

Kvar 2011-12-31 30

Äldre än sex månader 2011-12-31 15

Näringslivsenhet och Kunskapskällan

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -2 840 0 -5 740 5 740

Personalkostnader 3 266 3 539 5 157 -1 618

Övriga kostnader 4 987 3 130 6 381 -3 251

Avskrivningar 0 0 0 0

Internränta 0 0 0 0

Resultat 5 412 6 669 5 798 871

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Näringslivsenheten har under året brutits

ut från kommunledningsenheten och

lagts direkt under kommunstyrelsen. En

ny ”vision 2020 för näringslivsarbetet”

har tagits fram, som en fortsättning av arbetet

med ”Kraftsamling Ronneby”.

Måluppfyllelsen innefattar bl.a. att flera

etableringar gjorts på Sörbydalsområdet

och på andra håll i kommunen. Arbetet

med centrum har resulterat i bl.a. ombyggnad

av Strandgatan, projektering på

Prinsgatan och ett gemensamt handelsprojekt.

Näringslivsenheten har tillsammans

med företag deltagit i flera mässor

och gemensamma projekt med grannkommunerna,

bl.a. Innovativa Blekinge,

Avknoppning Sydost och Tillväxt i in-

59


täktsbasen. Ett nytt landsbygdspolitiskt

program har arbetats fram och projektet

Hjärtats Fröjd har fortsatt med en rad aktiviteter.

Varumärkesbyggandet runt

Ronneby den moderna kurorten” har

bl.a. resulterat i ett företagsnätverk för

wellness-företag. Omkring 150 företagsbesök

har genomförts, tio frukostmöten

hållits, liksom många övriga möten och

träffar.

Ronneby kunskapskälla samt projekten

Cefur och Cela har under året organisatoriskt

sett lagts till Näringslivsenheten.

Verksamheten vid Ronneby Kunskapskälla

utvecklas kontinuerligt och innefattar

nu bl.a. förskollärarprogrammet och

flera olika lärarprogram, liksom företagsutbildningen

Bättre Produktion. Studievägledning

erbjuds också. Projektet Cefur

har med hållbarhetsstrategin ”cradle to

cradle” i fokus gett stöd och uppbackning

åt företag som vill utvecklas inom hållbarhet

och bl.a. byggt upp kontakter med

forskare vid flera lärosäten, som Linnéuniversitetet

och Chalmers.

Det regionala projektet Cela (en del av

länsprojektet ”Make IT happen”) har satt

Ronneby på kartan för nätbaserat lärande

och under året hjälpt företag, nätverk och

institutioner i hela länet med alltifrån e-

handel och sociala media till pedagogik

kring nya digitala metoder.

Den kommunala finansieringen har kompletterats

av EU-medel för samtliga verksamheter.

Eftersom EU-medel inte budgeteras

i förskott blir det avvikelser i det

ekonomiska utfallet. Totalt blir dock effekten

positiv, vilket lett till ett överskott i

verksamheterna.

Framtidsutsikter

Den nya ”vision 2020 för näringslivsarbetet”

samt effekterna av omorganisationen

kommer att prägla det framtida arbetet

för Näringslivsenheten. Dialogen med näringslivet

spelar en avgörande roll. Ombyggnaden

i centrum fortsätter, liksom

etableringsarbetet. Landsbygdsriksdagen

som hålls i Ronneby sommaren 2012 är ett

stort evenemang som sätter fokus på näringslivet

på landsbygden.

Kunskapskällan förväntas 2012 erbjuda

fler utbildningar i bl.a. engelska och lean

produktion för service och tjänster. Cela

är ett delvis regionalt initiativ vars framtid

hänger samman med andra organisationers

intresse av att utveckla verksamheten.

Cefur förväntas bl.a. spela en viktig

roll i utvecklingen av Kilen-området. Genom

samspel med forskare vid olika lärosäten

och utbildningar som Cefur anordnar

ska man stimulera hållbarhetsarbetet i

företag och andra organisationer.

Ekonomienheten

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -1 028 -876 -946 70

Personalkostnader 7 321 6 874 6 650 224

Övriga kostnader 2 232 1 935 2 001 -66

Avskrivningar 125 135 142 -7

Internränta 20 17 18 -1

Resultat 8 670 8 085 7 864 221

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Enheten arbetar med ekonomistyrning,

ekonomiadministration och finansiering.

Övergripande mål för enheten är att inom

given ekonomisk ram arbeta effektivt och

utvecklande inom nämnda områden.

Upphandlingsfunktionen och konsumentvägledningen

har under året omorganiserats

att tillhöra enheten för samordning,

utveckling och sekretariat.

Arbetet med att minska mängden pappersfakturor

har varit framgångsrikt och

de första helt elektroniska dokumentflödena

från beställning till fakturabetalning

är påbörjade, dvs elektronisk handel.

Det ekonomiska överskottet beror huvudsakligen

på att tjänster ej återbesatts.

60


Framtidsutsikter

Fortsatt arbete med att införa elektronisk

handel med fler leverantörer och att få fler

leverantörer som levererar elektroniska

fakturor. Fortsatta utbildningsinsatser för

förvaltningarna för att säkerställa kvaliteten

på redovisningen. Inom några år beräknas

ett införande av ett övergripande

beslutstödssystem vilket kommer att underlätta

den löpande uppföljningen för

budgetansvariga, ge en tydligare struktur

och ökad transparens i uppföljningar,

samt ge stöd i budget- och prognosarbetet.

Framtidsutsikter

Planerna för 2012 omfattar utveckling av

en gemensam marknadsplan för hela

kommunkoncernen som kommer att

bygga på varumärket ’Ronneby – den

moderna kurorten’. Den kommunala

webbplatsen kommer att vidareutvecklas

med målet att öka möjligheterna för delaktighet.

Infoavdelningen kommer att satsar

på en utökad synlighet av den kommunala

verksamheten i olika digitala medier.

Medborgarservice kommer att ta

över nya uppgifter som ökar kontaken

med medborgarna.

Informationsenheten

IT-enheten

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter 0 -10 -11 1

Personalkostnader 2 940 2 669 2 144 525

Övriga kostnader 1 263 1 614 1 702 -88

Avskrivningar

Internränta

Resultat 4 203 4 273 3 835 438

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -2 692 -2 620 -2 979 359

Personalkostnader 5 392 5 620 5 621 -1

Övriga kostnader 3 657 2 859 3 085 -226

Avskrivningar 1 719 1 656 1 591 65

Internränta 178 160 148 12

Resultat 8 254 7 675 7 466 209

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Enheten lämnar ett överskott på ca 400

tkr. Överskottet beror främst på vakant

tjänst som informationsansvarig del av

året 2011.

Under 2011 har infoavdelningen utvecklat

den publika webbplatsen

www.ronneby.se till en mer användarvänlig

kommunal hemsida i modern design.

Dessutom har filmer om Ronneby

samlats i en egen kanal på

www.youtube.com, ett flertal printprodukter

har tagits fram och taltidningen

Kommunnytt kom hem till drygt 50

trogna prenumeranter. Brunnsparken har

fått en ny logga som knyter an till varumärket

Ronneby – den moderna kurorten’.

Medborgarservice har representerat

Ronneby kommun på en internationell

migrationsmässa i Holland.

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

Ekonomiskt utfall.

Enheten lämnar totalt ett överskott på 200

tkr. Avvikelser finns främst i intäkter och

övriga kostnader. Intäkterna har ökat med

ca 350 tkr beroende på ökad fakturering

av underhåll för datorer inom verksamheterna.

Underskottet inom övriga kostnader

beror främst på ökade licens- och

underhållskostnader.

Beslutat byte till en enhetlig infrastruktur

samt införandet av nytt telefonisystem

är genomfört under 2011. Nytt voteringssystem

är installerat och integrerat mot

webb-TV systemet i Stadshusets Ronneby

sal.

Framtidsutsikter

Under 2012- 2013 kommer de centrala delarna

av nätverksinfrastrukturen att uppgraderas.

Telefonisystemet kommer att in-

61


tegreras med det lokala nätverket för att

möjliggöra utökade funktioner och tjänster.

Kommunstyrelsens Tekniska

förvaltning

Personalenheten

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -6 471 -6 893 -5 833 -1 060

Personalkostnader 18 274 20 017 18 850 1 167

Övriga kostnader 1 946 2 017 2 162 -145

Avskrivningar 2 2 2 0

Internränta 0 0 0 0

Resultat 13 751 15 143 15 181 -38

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Enhetens mål har inte uppfyllts på grund

av vakans på personalchefstjänsten. Det

negativa ekonomiska utfallet beror på

överskridande av konto för facklig verksamhet.

Ny förvaltningsorganisation kräver

ökad samverkan mellan arbetsgivare

och fack på olika håll i organisationen.

Nettokostnad per verksamhet

Utfall Budget

2010 2011

Utfall

2010

Avvikelse

Anpassningsåtgärder 3 416 3 897 3 892 5

Personalenhet 7 272 8 187 7 924 263

Personalutveckling 36 151 148 3

Personalvård 78 100 101 -1

Företagshälsovård 47 90 58 32

Facklig verks. LFF 2 902 2 718 3 059 -341

Resultat 13 751 15 143 15 181 -38

Framtidsutsikter

Införande av ny version av personalsystem

kommer att ge ökade möjligheter till

uppföljning och återrapportering gällande

olika personalnyckeltal.

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -185 377 -186 647 -194 127 7 480

Personalkostnader 63 717 66 235 64 605 1 630

Övriga kostnader 130 216 118 142 127 309 -9 167

Avskrivningar 51 119 51 844 49 622 2 222

Internränta 38 468 39 526 37 170 2 356

Resultat 98 143 89 100 84 579 4 521

Verksamhet

Förvaltningens verksamhet omfattar

Bygg- och fastighetsenheten, Gatuenheten,

Parkenheten samt Kostenheten.

Bygg- och fastighetsenheten ansvarar

för handläggningen av kommunens samlade

byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning,

ca 212 000 kvm. Vidare administreras

inom enheten kommunens lokalvård

och ”Bygglag och Egen regi”.

Gatuenheten tillser att en god standard

av kommunens gator, gång- och cykelvägar

upprätthålls. Vidare verkar man för

ökad trafiksäkerhet i form av bl.a. förebyggande

verksamhet.

Parkenheten ska ansvara för skötsel och

underhåll av kommunens parker, naturområden,

växthusanläggning, förvaltning

av kommunens skogar samt skyddsjakt

på skadedjur.

Kostenhetens ansvarsområde ligger i att

tillgodose kommunens verksamheters behov

av näringsriktiga måltider.

Framtidsutsikter

Under 2012 ändras förvaltningens organisation

och organiseras istället med 3 st

driftenheter under förvaltningsledningen;

Gatu- och parkenheten, Kostenheten samt

Lokalförsörjningsenheten. För att renodla

driftenheternas verksamheter tillskapas

stödfunktioner inom dels myndighetsutövning

samt inom projektledning, markförvaltning

och exploatering.

62


Bygg- och fastighetsenheten

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -145 914 -149 096 -151 321 2 225

Personalkostnader 32 320 34 033 32 922 1 111

Övriga kostnader 64 760 61 350 65 122 -3 772

Avskrivningar 38 607 40 638 38 973 1 665

Internränta 31 940 32 229 30 298 1 931

Resultat 21 712 19 154 15 994 3 160

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Verksamheten omfattar att förvalta befintliga

lokaler och driva projekt för nybyggnation

på uppdrag av övriga förvaltningar

inom kommunen. Under 2011 har

gymnastiksal i Hallabro byggts och kommer

att stå färdig under våren 2012, renovering

av fastigheter belägna i brunnsparken

genomfördes under våren 2011

vilket har skapat ett positivt inslag för turismen.

Renovering av taket på sockerbruket har

skett under året.

Konvertering från fossila energikällor i

våra fastigheter har fortsatt under året.

Målet för energibesparingar har inte uppnåtts

fullt ut pga. en ovanligt kall vår och

vissa förseningar på energieffektiviseringsprojekt.

Bygg- och fasighetsenheten

lämnar ett överskott om 3 160 tkr. Överskottet

beror till stor del på ej förbrukade

kapitalkostnader samt effektiviseringar

inom städverksamheten.

Framtidsutsikter

Fortsätta arbetet med att renodla fastighetsbeståndet

genom att avyttra fastigheter

som inte tillhör kommunens kärnverksamhet.

Använda de medel vi har för energiåtgärder

på ett effektivt sätt.

Arbeta tydligare med målstyrning och

uppföljning gällande energiförbrukning.

Verksamhetsmått

Kostnad kr per m 2 2008 2009 2010 2011

Planerat underhåll 37,7 32,50 33,46 41,00

Energikostnad 103,9 122,6 145,77 123,73

Övrig driftskostnad 46,1 53 61,84 62,90

Gatuenheten

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall Av-

2011 vikelse

Intäkter -11 813 -9 473 -13 540 4 067

Personalkostnader 9 372 8 578 8 914 -336

Övriga kostnader 35 580 28 451 31 362 -2 911

Avskrivningar 10 733 9 293 8 809 484

Internränta 5 995 6 622 6 244 378

Resultat 49 867 43 471 41 789 1 682

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Verksamheten omfattar underhåll och

renhållning av gator och vägar, samt

gång- och cykelvägar. Vidare arbetar enheten

bla med skötsel av trafikljus, vägmärken,

trafiklinjemålning, broar, gatubelysning,

röjning av diken, dagvattenhantering,

fyllnadstippar och hamnverksamhet

samt trafikverksamhet.

Målen med att hålla ett bra vägnät med

bra underhåll och drift av alla gator,

vägar och gång- och cykelvägar har fullföljts.

Beläggningsunderhållet slutar på 3,86 %

av återinvesterad yta/år.

Hamnens verksamhet har minskat på

grund av nedgång i världsmarknaden.

På investeringssidan har gång- och cykelvägar

byggts längs Häggatorpsvägen

och Risanäsvägen. Energisnål ledbelysning

på västra infartsleden. Ombyggnad

av Strandgatan är slutförd.

Gatuverksamheten lämnar ett överskott

om netto 1 682 tkr. Främst härleds överskottet

till höstens milda vinterväghållning

676 tkr och lägre kapitalkostnader

för investeringar 862 tkr.

63


Framtidsutsikter

En fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägnätet

för de oskyddade trafikanterna

(Gamla Landsvägen, södra delen av Häggatorpsvägen

och Lindvägen ).

Ombyggnad i centrum av Prinsgatan.

Åtgärder för funktionshindrade.

Energibesparing i gatubelysningsnätet.

Nybyggnad av parkeringsyta Lugnevi.

Nya cirkulationsplatser på Karlshamnsvägen,

Kallingevägen, S.Glasbruksgatan.

Verksamhetsmått

2008 2009 2010 2011

Beläggning

högtrafik vägnät

m 2 32 844 41 861 75 826 23 179

Beläggning

lågtrafik vägnät

m 2 35 330 28 752 19 116 29 141

Bel underhåll

återinvesterad

yta/år i % 5,03 5,21 7,00 3,86

Hamnen gods

ton 45 972 28 990 40 107 28 323

Parkenheten

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall Av-

2011 vikelse

Intäkter -11 792 -11 849 -12 585 736

Personalkostnader 7 588 8 439 7 848 591

Övriga kostnader 14 253 13 494 15 250 -1 756

Avskrivningar 1 687 1 744 1 659 85

Internränta 520 635 600 35

Resultat 12 256 12 463 12 772 -309

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

I Brunnsparken har Gamla Källan målats

om utvändigt och de gamla markfundamenten

frilagts. Vidare har Röda bron och

Gula bron i parken målats om. Parkenheten

har också byggt två nya grillplatser intill

den gamla grillplatsen för att tillgodose

det stora intresset för grillning i

Brunnsparken. Det fortsatta belysningsprojektet

för Brunnsparken har begränsats

till markundersökningar och förbättringar

av befintliga elsystem för att klara en utbyggnad.

I Ronneby centrum har satsningen på

blomsterarrangemang fortsatt och den

nya Strandpromenaden har fått sin del. Vi

har också utökat antalet fasta skräpkorgar

och satt upp några nya askkoppar. Snäckebacken

har gallrats och sly röjts för ökad

tillgänglighet och trygghet. I Snäckebacken

ser vi en viktig resurs för invånarna

som borde lyftas fram ytterligare.

I Bräkne-Hoby har vi utfört omfattande

gallringsarbeten i den tätortsnära skogen

och i Hoby Ekbacke. Dessa arbeten kommer

att fortsätta under våren 2012.

Arbetet med att ta fram skötselplaner för

lekplatser och parker enligt landsbygdspolitiska

programmet har påbörjats och

beräknas klart våren 2012.

Projekten försköning av Bräkne-Hoby

och Hallabro centrum har påbörjats genom

att ta fram skissförslag till utformning.

I produktionsskogen har de största arbetena

utförts i Ronneby och Hallabro.

Parkverksamheten lämnar ett underskott

om 309 tkr. En stor del beror på ofinansierade

arrangemangskostnader.

Framtidsutsikter

De centrala delarna av Brunnsparken

kommer att få förbättrad belysning liksom

Trollsjöslingan förbi Trollsjön, Japanska

trädgården och Doftträdgården.

Lekplatserna i Saxemara och Masagårdsvägen

i Ronneby byggs om och tillgänglighets

anpassas under 2012.

64


Kostenheten

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -15 858 -16 229 -16 681 452

Personalkostnader 14 437 15 185 14 921 264

Övriga kostnader 15 623 14 847 15 575 -728

Avskrivningar 93 169 181 -11

Internränta 13 40 28 11

Resultat 14 308 14 012 14 024 -12

Verksamhetsmått

Portioner per dag 2008 2009 2010 2011

Skola, dagis, övr

Kallinge 2710 2577 2452 2363

Skola, dagis, övr

skolprod Vidablick 2020 1998 1966 1855

Äldreomsorgen V-b

och servicehusen,

övr omsorgsprod 1241 1250 1258 1278

Tot antal portioner 5971 5825 5676 5496

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Måluppfyllelse, kostenheten uppfyller kriterierna

för matgästers olika behov av

måltider. Måltidsmöten äger rum kontinuerligt

för flertalet måltidsgäster inom

omsorgs- och skolverksamheter. Kostenheten

producerar måltider till boende gäster

på servicehus, övrig omsorgsverksamhet

samt till skolelever och förskolebarn.

Bokslutet för år 2011 visar ett mindre underskott

om 12 tkr. Tidigare års underskott

har i budget för år 2011 justerats genom

ökade intäkter. Prishöjning av måltider

står för ökningen. Personalkostnader

visar överskott som beror på vakant tjänst

som inte lyckats tillsättas. Övriga kostnader,

livsmedelskostnader har under året

varit något lägre, än tidigare år, beroende

på ny livsmedelsupphandling. Kostenheten

har köpt Ekologiska livsmedel under

2011 motsvarande 23% av enhetens totala

livsmedelsinköp. Reparation och underhållskostnader

har under året varit kostsamma.

Kostenheten har under året investerat

i ny utrustning och inventarier i

flertalet av enhetens kök.

Framtidsutsikter

Stort renoveringsbehov föreligger på Vidablick

och Kallingeköket. Verkställandet

av det tidigare tagna inriktningsbeslutet

kommer att medföra förbättrad arbetsmiljö

och optimalt fungerande kostverksamhet.

65


Revisionen

Intäkter

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Personalkostnader 400 572 452 120

Övriga kostnader 864 606 720 -114

Avskrivningar

Internränta

Resultat 1 264 1 178 1 172 6

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Revisorerna granskar årligen i den omfattning

som följer av god revisionssed all

verksamhet som bedrivs inom nämndernas

verksamhetsområden. De granskar på

samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer

som utsetts i företag enligt

3 kap. 17 och 18 §§, även verksamheten

i de företagen.

Revisorerna prövar om verksamheten

sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk

synpunkt tillfredsställande sätt,

om räkenskaperna är rättvisande och om

den interna kontrollen som görs inom

nämnderna är tillräcklig.

• Uppföljning fastighetsunderhåll

• Uppföljning institutionsplaceringar

• Granskning av kommunens rehabiliteringsarbete

• Förstudie av kommunens arbete med

miljöbokslut

• Granskning av styrning och ledning

inom utbildningsnämndens område

• Registeranalys av avtalstrohet i kommunen

• Granskning av byggnadsinvestering

Ridhus

• Granskning av överförmyndarverksamheten

Djupgranskningar under året 2011

• Granskning av bokslut 2010

• Granskning av delårsbokslut 2011

• Uppföljning av arkivhållning

66


Miljö- och byggnadsnämnden

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall Av-

2011 vikelse

Intäkter -12 009 -12 335 -12 221 -114

Personalkostnader 10 225 11 376 11 602 -226

Övriga kostnader 11 747 13 325 14 151 -826

Avskrivningar 321 415 335 80

Internränta 2 093 2 118 2 106 12

Resultat 12 377 14 899 15 973 -1 074

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Det primära uppdraget för miljö- och

byggnadsnämndens verksamhet är att

bedriva lokal tillsyns- och kontrollverksamhet

och vara handläggande myndighet

enligt miljöbalken, plan- och bygglagen,

livsme-delslagen, lag om brandfarliga

och explosiva varor, tobakslagen, lag

om handel med vissa receptfria läkemedel,

lag om bostadsanpassningsbidrag m

fl. Därtill har nämnden bedrivit markförvaltning,

miljöövervakning, varit huvudman

för miljöstrategiska projekt och kalkningsåtgärder

m m.

Måluppfyllelsen för nämnden redovisas

nedan för respektive enhet, d v s miljöoch

hälsoskydd samt samhällsbyggnad.

Det samlade utfallet resulterade i ett

underskott på 1 074 tkr, beroende bl a på

högre bostadsanpassningskostnader än

vad som förutsagts i prognos samt lägre

plan- och byggavgiftsintäkter än vad som

budgeterats. Det inkom ovanligt många

bostadsanpassningsärenden i slutet av

året.

Framtidsutsikter

De verksamheter som i december 2011 av

kommunfullmäktige beslutats underställas

kommunstyrelsen är kalkning, biologisk

åter-ställning, fastighetsförvaltning

och miljöstrategiskt arbete. Det innebär att

risken för jäv minskar och verksamheten

får en tydligare roll i sin myndighetsutövning.

Verksamhetsmått

I den verksamhetsplan som nämnden antagit

i januari 2012 finns nya processrelaterade

verk-samhetsmål (jmf mått) som

ska vara målbild för handläggningstider

och mått på kvaliteten i de beslut som tas

i nämndens myndighetsutövning. De rör

handläggningstider och huruvida beslut

som överklagas bedömts vara riktiga eller

inte.

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -3 098 -2 745 -2 970 225

Personalkostnader 5 273 5 171 5 459 -288

Övriga kostnader 2 475 2 309 2 099 210

Avskrivningar 20 12 12 0

Internränta 2 2 2 0

Resultat 4 672 4 749 4 602 147

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Verksamhetens övergripande mål är ett

ekologiskt hållbart samhälle, en säker livsmedelshantering

och en effektiv och säker

myndighetsutövning. Miljö och hälsoskyddsenheten

handlägger ärenden inom

områdena miljö- och hälsoskydd, avfall,

kemiska produkter, mark, luft, vatten,

livs-medel, tobakstillsyn, strålskydd, samt

handel med vissa receptfria läkemedel.

Statsbidragen för kalkning och biologisk

återställning ger ett överskott på 60 tkr

vilket påverkar både intäkter och övriga

kostnader. Även personalkostnaderna

har gett ett litet överskott 85 tkr.

Ärendemängden har varit mindre framför

allt beroende på sjukfrånvaro, projektarbeten,

förändringar i livsmedelslagstiftningen

och att arbetet inom avloppssek-

67


torn under året fått inriktas på övergripande

frågor, informationsåtgärder och

inventeringar.

Framtidsutsikter

Införandet av Vattenmyndighetens åtgärdsprogram

har medfört ett ökat arbete

de senaste åren runt vattenfrågor och det

beräknas fortsätta att ligga på en sådan

hög nivå särskilt inom områdena enskilda

avlopp och lantbruk. I övrigt kommer

nämnden att fortsätta arbeta efter upprättade

tillsyns-/kontrollplaner enligt miljöbalken

och livsmedelslagen, utöva tillsyn

enligt tobakslagen, strålskyddslagen, och

lagen om handel med vi sa receptfria läkemedel.

Arbete i enlighet med miljöövervakningsprogrammet

och mätningar för att

övervaka att miljökvalitetsnormer inte

överskrids kommer att fortsätta. Slutförande

av EU-projektet Moment kommer

att ske under 2012. Projektets mål är att i

samarbete mellan parter i Litauen, Ryssland,

Polen och Sverige utveckla det lokala

arbetet med vattenråd och insatser

för minskad övergödning. Inom ett Lovaprojekt

(Lokala vattenvårdsåtgärder) arbetar

nämnden med rådgivning riktat till

fastighetsägare med enskilda avlopp och

lantbrukare för att minska näringsläckage

till Östersjön. Även detta kommer att avslutas

under 2012.

Verksamhetsmått

2008 2009 2010 2011

Diarieförda ärenden 904 908 665 676

Behandlade ärenden

i nämnden 232 179 166 *

Delegationsärenden 641 577 513 378

Inspektioner 331 404 431 244

Klagomål 252 162 142 135

Undersökta enskilda 153 84 117 121

brunnar

*Ej längre relevant då nämnden är sammanslagen

med byggverksamheten (324 ärenden där).

Byggnadsverksamhet

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -8 911 -9 590 -9 251 -339

Personalkostnader 4 952 6 205 6 143 62

Övriga kostnader 9 272 11 016 12 051 -1 035

Avskrivningar 301 403 323 80

Internränta 2 091 2 116 2105 11

Resultat 7 705 10 150 11 371 -1 221

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

En stor del av byggnadsnämndens verksamhet

är myndighetsutövning enligt

PBL, beslut om bygglov samt planläggning

av detalj- och översiktsplaner. Miljöoch

byggnadsnämnden fattar också beslut

i bostadsanpassningsärenden. Administration

av kommunens obebyggda fastigheter,

tillstånd för brandfarliga varor samt

energirådgivning ingår också i nämndens

uppgifter. Nämnden ansvarar även för

kommunens kart-verksamhet genom avtal

med Metria.

Nybyggnader av bostadshus är på en

låg nivå. Intäkter från bygglovsverksamheten

ökade dock något p g a ny taxa.

Kostnaderna för bostadsanpassningsärendena

var betydligt högre än 2010 –

många hus saknar fortfarande hiss mm.

Framtidsutsikter

Planering av Kilen har kommit igång på

allvar med bl a utredning av ev föroreningar.

Kommunen tar även fram ett program

som visar vägen för hur man skall

bygga enligt ”Cradle to Cradle®” konceptet.

Under 2012 skall planerna för bostadsprojekten

i Saxemara och Fornanäs samt

vindbruksplan och LIS-områden kunna

antas.

Ombyggnation av Prinsgatan påbörjas

under året. En arkitekttävling för att ta

fram nya idéer för hur torget ska se ut är

planerad.

68


Nytt kartmaterial över kustområdena har

tagits fram. Under året skall analysarbet

för att ta fram de områden som kan drabbas

av översvämning pga höjda havsnivåer

fortsätter.

Verksamhetsmått

2008 2009 2010 2011

Ärendestatistik

Bygglov och förhandsbesked

491 615 389 360

Övrigt 140 107 78 291

Totalt 631 722 467 651

Planverksamhet

Påbörjade/pågående 45 50 47 42

Antagna (o. upphävda) 4 0 7 6

Bostadsanpassning

under 5 000 kr 384 369 334 402

5 001 – 36 399 146 173 172 121

36 400 – 100 000 20 98 36 32

över 100 000 7 8 9 6

Antal bidrag 557 648 551 561

Total bidragssumma 4209 7205 5617 8 054

69


Fritids- och kulturnämnden

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -5 383 -5 433 -5 934 501

Personalkostnader 21 336 21 733 22 238 -505

Övriga kostnader 36 189 36 883 39 123 -2 240

Avskrivningar 4 557 7 692 6 806 886

Internränta 2 434 5 309 5 270 39

Resultat 59 133 66 184 67 503 -1 319

Det ekonomiska utfallet har varit –1.319

tkr för hela förvaltningen, varav -913 tkr

för Fritidsenheten och -406 tkr för Kulturenheten.

Det största underskottet har blivit

vid Brunnsbadet och Kockumhallen.

Utfallet för investeringsprojektet Lugnevi

isarena har blivit negativt mot budget.

Kostnadsökningar har i flera fall i verksamheterna

tillkommit genom ej nödvändiga

utgifter som ej varit budgeterade

Fritid och turist

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -4 569 -4 899 -4 853 -46

Personalkostnader 11 607 12 408 12 657 -249

Övriga kostnader 23 380 23 787 25 327 -1 540

Avskrivningar 3 940 7 121 6 234 887

Internränta 2 362 5 201 5 166 35

Resultat 36 720 43 618 44 531 -913

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Fritid

Ökade kostnader för personal härleds till

turistverksamheten och Brunnsbadet. Det

negativa utfallet för övriga kostnader är

relaterat till anläggningar och i första

hand Kockumhallen och Brunnsbadet.

Vissa ökade kostnader finns generellt vid

flertalet av anläggningarna.

Inom administration har följande tjänster

funnits under 2011, verksamhetschef,

handläggare, konsulent samt assistent.

Handläggartjänsten har varit bemannad

med vikarie fram till september månads

utgång. Inom verksamheten handläggs

administration för verksamheten samt

service till allmänhet och föreningar. Den

sista september slutade verksamhetschefen

och en förvaltningschef anställdes

med ansvar för hela fritid- och kulturförvaltningen.

De fasta tjänsterna inom ungdomsverksamheten

är ungdomsledare på mötesplatserna

som även arbetar i samarbete

med skolorna, omsorgen och föreningslivet.

Det finns 10 mötesplatser inom ungdomsverksamheten

i kommunen där

vissa är bemannade av ungdomsledarna

medan det för några finns avtal med föreningar

om driften. Mötesplats Räven är

riktad mot funktionshindrade ungdomar.

Föreningsstödet är uppdelat på olika former

av stöd för anläggning, verksamhet,

ledarutbildning, lönebidrag det finns speciellt

riktat stöd till drogförebyggande åtgärder

och olika former av ungdomsutveckling,

ungdomsutbyte mm.

Anläggningar inom nämndens område

som hyrs av Tekniska nämnden (TN) och

där fritidsenheten svarar för verksamheten

och mindre underhåll:

sporthallarna i Ronneby och Kallinge

(inkl. bad),

sporthallen i Bräkne-Hoby (utan

bad).

Anläggningar där nämnden har ansvarar

för hela driften av verksamheten är:

idrottsplatserna Brunnsvallen, Jernvallen,

fotbollsplanerna på Karlstorp, Silverbergsplanen,

Lugnevi, Sanden,

Ronneby Brunnsbad,

isanläggningarna Kockumhallen,

Brunnsrinken,

övriga anläggningar som tennisbanor,

elljusspår o leder, bryggor o båtplatser,

15 badplatser,

70


Karlsnäsgården som hyrs ut till förening,

mobila anläggningar för uthyrning är

scenvagnen o läktare,

skollokaler efter skoltid som hyrs ut

till föreningslivet.

Villa Vassen, båtplatser på Ekenäs och

Karön, badplats Karön drivs av arrendator

med stöd från nämnden.

Övriga projekt och fritidsevenemang

och fiskevård ryms även inom budgetanslaget.

Turism

Turistanläggningar inom nämndens område

som hyrs av TN och där nämnden

svarar för verksamheten eller hyr ut till

arrendator/hyresgäst:

Vandrarhemmet

Blekingestugan

Karö stugby

Turistanläggningar där nämnden ansvarar

för hela driften (ingen hyra från TN)

inkl verksamheten eller hyr ut till arrendator/hyresgäst

är:

Kvitterplatsen

Camping Järnavik

Camping Ekenäs

Ett gemensamt avtal finns för Karö-

Ekenäsprojektet from 2009 som spänner

över både verksamheterna inom turism

som fritidsanläggningarna.

Viktiga händelser 2011

Nytt ridhus byggdes i Påtorpsområdet.

Ansvaret för drift och skötsel ligger på

Ronneby Ryttarförening.

Lugnevi isyta stod klar för att tas i bruk

i början av december. Anläggningen skall

drivas och skötas av Fredriksbergs Bollklubb.

Kommunfullmäktige tog beslut om ny

organisation inom Fritid och kulturförvaltningen

i december. Processen att genomföra

denna omorganisation kommer

att pågå in på nästa verksamhetsår.

Verksamhetsmått

2008 2009 2010 2011

Sommarsimskolor

Antal deltagare 86 66 76 74

Besök fritidsgårdar 4 464 4 620 4 610 8 082

Besök Turistbyrån 20 273 20 598 20 749 20 269

Sålda Fiskekort 1 452 1 342 1 158 999

Antal aktivitetsdeltagare 7-20 år i föreningar som får

verksamhetsbidrag

Flickor 68 583 65 461 60 869 49 246

Pojkar 82 307 77 242 72 390 65 890

Bibliotek och kultur

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -814 -534 -1 081 547

Personalkostnader 9 729 9 325 9 581 -256

Övriga kostnader 12 809 13 096 13 796 -700

Avskrivningar 617 571 572 -1

Internränta 72 108 104 4

Resultat 22 413 22 566 22 972 -406

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Kultur

Intäkterna har blivit större än budgeterat

på grund av EU-projekt som i sin tur gav

ett underskott på personalkostnaden och

övriga kostnader. Inom verksamheten har

nya datorer och telefoner tvingats att köpas

in på grund av migrering och växelbyte.

Verksamheten har omfattat Kulturcentrum

med två konsthallar och verkstäder i

grafik, emalj, textil och bild. Kulturenheten

producerar, i samarbete med Ronneby

Konstförening, utställningarna i konsthallarna.

Verkstäderna används dels av enskilda

konstnärer dels av föreningen

KROMA, som driver kursverksamhet för

allmänhet och organisationer.

Via avtal med Ronneby musei- och

hembygdsförening sköter föreningen driften

av Möllebackagården, Gjuteri- och

emaljmuseet, Ekholms fotoateljé, Modellladan

och Risanäs skolmuseum i samver-

71


kan med kulturenheten. Övriga museer i

kommunen drivs av hembygds-

/samhällsföreningar. Verksamheten i

Massmanska kvarnen sköts, via avtal med

kulturenheten, av föreningen KROMA.

Kulturarrangemang ordnas i Kulturcentrums

lokaler av olika kulturföreningar, i

samarbete med kulturenheten, som upplåter

lokal, teknik och personal vid varje

arrangemang.

Kulturenheten marknadsför kommunens

och kulturföreningars kulturutbud

bl a genom en kulturfolder som distribueras

till kommunens hushåll 4 ggr/år.

Bibliotek

Verksamheten omfattar ett huvudbibliotek

och åtta filialbibliotek, varav tre är integrerade

folk- och skolbibliotek. Barn och

ungdomar prioriteras genom ett nära

samarbete med för- och grundskola. En

del av medieanslaget används för inköp

till en skolpool, där böckerna används

som komplement i undervisningen. Förskolor

förses med barnböcker som byts

varje år. För ungdomar finns Demoteket,

utvecklat av Reaktor Sydost, som innehåller

cd-skivor, filmer, tryckta texter producerade

av ungdomar i kommunen. Verksamheten

omfattar också uppsökande

verksamhet – Boken kommer – för äldre

eller de som pga funktionsnedsättning

inte kan besöka biblioteken. Biblioteket

lånar ut talböcker till låntagare med någon

form av synskada. Talböcker kan från

2011 laddas ned direkt till låntagarens dator

i hemmet.

Allt fler sköter själva sina lån på

bibliote-ket eller gör omlån och reservationer

via bibliotekets hemsida. Antalet

nedladd-ningar av e-böcker via vår hemsida

ökar varje år. Öppettiderna på filialerna

har minskats marginellt under 2011

Medieanslag

Medieanslaget, 1 609 tkr fördelas på vuxenmedia

och medier för barn- och ungdomar.

Verksamheten förfogar dessutom

över ett integrationsanslag om max 100

tkr/år (kommunens flyktingkonto)

Intäkter

Omfattar intäkter för administration och

personaltjänster som köps av Blekinge

folkhögskola, Knut Hahnskolans bibliotek

och Slöjdhuset. Reservations- och förseningsavgifter

i biblioteksverksamheten,

försäljning av böcker, externa bidrag och

integrationsanslag

Viktiga händelser 2011

Kultur

Ca 90 konserter, teaterföreställningar, föreläsningar,

visningar, workshops mm

har gemomförts i Kulturcentrums lokaler

och 16 utställningar har visats under 2011.

Antalet besökare på Kulturcentrum har

ökat med 17 % sedan föregående år. Musernas

besöksantal har ökat med drygt 7

% jämfört med 2010.

Kulturenheten medverkar i ett treårigt

EU-projekt, Art Line, i samverkan med

Östersjöländerna. Som en del av projektet

har en workshop med konstnärer från de

olika länderna arrangerats i samarbete

med Water Jet Lab i Ronneby och NetPort

i Karlshamn.

Bibliotek

Biblioteket medverkar i ett regionalt projekt

för att marknadsföra biblioteket med

riktade satsningar på vissa målgrupper.

Framtidsutsikter

Kultur

2012 ska en utredning göras om hur

”Sockerbruket” och teaterlokalen i Gamla

stadshuset ska användas. Avsättning till

konstnärlig utsmyckning som en viss %-

del av investeringarna ska förberedas

samt en översyn göras om utställningsersättning

till konstnärer.

Bibliotek

2012 kommer Ronnebys bibliotek att introducera

en ny, interaktiv hemsida i

72


samarbete med Länsbibliotek Sydost

(Kronoberg och Blekinge)

Verksamhetsmått

2008 2009 2010 2011

Antal besök

Kulturcentrum 26 767 41 310 32 472 38 080

Massmanska

kvarnen 3 802 4 951 3 896 3 493

Museer (*

1 870

2 400

3 000

3 231

Huvudbibl. 130 047 124 521 107 585 116 566

Filialerna

(mätveckor) 75 931 77 623 76 787 68 554

Antal utlån

Huvudbibl. 141 194 138 226 125 466 138 793

Biblioteksfilialer

90 679 90 133 83 319 76 940

(* Möllebackagården, Gjuteri- och emaljmuseet,

Risanäs skolmuseum, Modelladan,

Ekholms fotoateljé.

73


Utbildningsnämnden

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -70 735 -64 456 -70 644 6 188

Personalkostnader 346 909 339 321 347 375 -8 054

Övriga kostnader 237 366 246 258 251 862 -5 604

Avskrivningar 5 992 6 178 6 104 74

Internränta 962 906 887 19

Resultat 520 494 528 207 535 584 -7 377

Förskola och grundskola

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall Av-

2011 Vikelse

Intäkter -34 416 -29 009 -33 642 4 633

Personalkostnader 281 363 276 866 282 170 -5 304

Övriga kostnader 146 910 157 198 162 656 -5 458

Avskrivningar 3 908 4 030 3 999 31

Internränta 626 576 567 9

Resultat 398 391 409 661 415 750 -6 089

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Det underskott som uppstått beror på;

1/Nattis med ökat öppethållande och

ökad efterfrågan.

2/ ökade kostnader för fler elever till friskola

än prognos och svårigheter att snabbt

ställa om den kommunala organisationen.

3/ ökade skolskjutskostnader pga. ny

Skollag och domslut.

4/ minskade intäkter förskola och flera

barn till fristående förskolor.

Året har präglats av intensivt implementeringsarbete

till följd av statliga reformer:

ny skollag, nya läroplaner och

kursplaner, lärarbehörigheter- legitimation,

och betygssättning i åk 6.

Pedagogiska resultat

Behörighetskraven till gymnasieskolan

förändrades under 2011. Yrkesförberedande

program kräver 8 godkända ämnen

och studieförberedande program 12

godkända ämnen. Jämförelse med tidigare

år är därför inte relevant längre.

Den kommunala grundskolans resultat

(slutbetyg i åk 9), mätt i andelen behöriga

till yrkesförberedande program var 89 %,

till högskoleförberedande program 87 %.

Meritvärdet i Ronneby var 193 totalt, vilket

är lägre än för landet i genomsnitt,

211, och också lägre än det förväntade

värdet (SALSA) för kommunen, 209.

Nationella ämnesprov i åk 3 i svenska

och matematik i Sverige genomförs sedan

2009. Ronnebys resultat i åk 3 är fortsatt

goda, delproven varierar mellan 85 % -96

% godkända i svenska och 83 % - 93 %

godkända i matematik.

Andelen elever i åk 5 som presterade

godkänd måluppfyllelse 2011 var i

svenska 84,3 % (82,3%) matematik 87,0%

(91,8 %) och engelska 84,0% (79,2%), 2010

års resultat inom parentes.

Riksjämförelser av resultaten i åk 3 och

5 för 2011 finns ännu inte publicerade.

Nämndens lokala mål är att alla elever

senast vid utgången av skolår tre (3) ska

kunna läsa flytande. Av 2010/2011 års

tredjeklassare bedömdes 55 % (47 %)

kunna läsa flytande vid första mättillfället.

Andelen ökade till 85 % (år 2010:84

%) vid vårterminens sista rapport.

Personalfrågor

Kommunfullmäktige fastställde 2007 riktlinjer

för personaltäthetsmått, s.k. styrtal

för förskolan och grundskolan. Arbetet

med anpassning pågår ständigt och styrningen

av resurser har intensifierats under

2009-2011.

Nämnden har under 2011 ställt sig

bakom förslag till förändrad ledningsorganisation

för utbildningsverksamheter-

74


na. Förslaget ska tillgodose kraven på pedagogiskt

ledarskap i förskola och skola

och därmed vara i samklang med kraven i

Skollagen. En områdesorganisation ska

införas för att bättre svara mot de kommunala

kraven på ekonomisk styrning

samtidigt som förskolechefer och rektorer

ges förbättrade möjligheter att arbeta pedagogiskt.

Årets arbete i förskola, grundskola och

KPC- övergripande aspekter

Ny Skollag infördes 2010 liksom nya Läroplaner

för förskolan och grundskolan.

Implementeringsarbetet av reformerna

har fortsatt under 2011 med fördjupningar

och tolkningar. Lokalt har översyn av

timplanen och resursfördelningsmodellen

gjorts.

Nämnden har under året beslutat om

”Långtidsutredningen” – en ansats att

skapa långsiktiga förutsättningar för utbildningsverksamheten

i kommunen. Utredningen

är tänkt att ligga till grund för

kommande strategiska beslut.

KulturPedagogiskt Centrum har haft en

rad olika kulturprojekt i samverkan med

förskolans och grundskolans barn och

personal. Bild, drama, kulturarv och musik

har under året mött mer än 3000 barn

runt om i hela kommunen. KPC:s stöd i

musikämnet till skolorna har börjat få fastare

strukturer i allas strävan att nå en

bättre måluppfyllelse. En viktig uppgift i

arbetet är numera också ”Skapande

Skola”, riktat mot kommunens 7 – 15 –

åringar. Skolgårdsturnén, Stipendiekonserten,

förskolespelningar och Fritidshemmens

rockgala är exempel på några

av alla de publika arrangemang KPC genomförde.

Programverksamheten har i år

haft 132 föreställningar (teater, musik och

skolbio) för mer än 9600 barn och ungdomar.

Skolscen Sydost med 19 teateroch

dansgrupper, 37 föreställningar och

en publik med 600 Ronnebybarn, besöktes

också av 350 betalande deltagare från hela

landet. Musik-, dans-, bild- och teaterskolan

har varje vecka under läsåret träffat ca

440 barn och ungdomar. På Kulturcentrum

genomfördes också i februari en

mycket lyckad studiedag för länets alla

musik- och kulturskolor. Nämnden fastställde

i december inriktningsmål för

KPC.

Kvalitets- och utvecklingsarbetet

Ny Skollag och läroplaner tydliggör det

kommunalal ansvaret för att alla barn och

elever ges optimala förutsättningar att nå

så långt som möjligt i sin utveckling. Den

målstyrda skolan kräver uppföljning och

utvärdering av resultat på individnivå för

att detta ska lyckas. De statliga kraven är

tydliggjorda genom krav på IUP, åtgärdsprogram

och kommunikationen av dessa

med elever och vårdnadshavare.

Utbildningsnämnden har under året beslutat

om rev. ”Plan för uppföljningar”

bl.a. genom enkäter riktade till elever och

föräldrar. Utöver dessa uppföljningar genomförs

riktade screeningar i syfte att

identifiera elever med svårigheter.

Elevers läsutveckling bedöms i Ronneby

genom ”LUS”-scheman i grundskolan.

Läsprojektet, med syfte att rikta och

stärka insatserna på individnivå, så alla

elever tidigt ska kunna läsa, fortsatte med

goda resultat under 2011, 151 elever har

deltagit. Viss del av kostnaderna för projektet

finansieras via statsbidrag.

Arbetet med att öka intresset för naturvetenskap

och teknik sker genom NTA,

ett kvalitetssäkrat material för grundskolans

elever, främst riktat mot elever i åk 4-

6. Matematikprojekt riktat till personal

inom förskola och elever i F-6 har genomförts

under 2011. Åk 7-9 startade, med

stöd av statsbidrag, ett matematikutvecklingsprojekt

under hösten 2011.

Förskolans kvalitetsarbete har under

2011 fortsatt med stora kompetensutvecklingsinsatser

med stöd av särskilt riktat

statsbidrag. Fokus har varit den reviderade

Läroplanen för förskolan, Lpfö98.

NTA har introducerats i förskolan under

2011 för att tidigt stärka det naturveten-

75


skapliga förhållningssättet som läroplanen

anger.

Barn i behov av särskilt stöd

I dagens förskola och skola går alla barn.

Alla barn har rätt att få sina särskilda förutsättningar

för att nå målen i skolan tillgodosedda.

Särskolans elevantal på

grundskolenivå ligger relativt stabilt, medan

gymnasiesärskolan ökat. Antalet barn

med neuropsykiatriska (NPF) symptom i

förskolan och grundskolan har ökat. ResursCentrums

arbete med utredning och

uppföljning av enskilda barn och elever

ligger till grund för resursfördelningen till

de enskilda rektorsområdena. Under 2010

presenterades en utredning om stödet till

elever med NPF i kommunen. Förslagen

har behandlats och resulterat i inrättande

av Resursskola F-6 vintern 2011-12.

Förskolan under året

Reformer inom förskolan har under en 10

– årsperiod starkt bidragit till en höjd efterfrågan

på förskoleplatser. Andelen

barn med placering i förskolan, av hela

gruppen 1-5(6) åringar i kommunen är

fortsatt hög. Placeringsgraden var i slutet

av 2011, 92,5 % av 2-6-åringarna och ca 60

% av -1-2 åringar. 99 % av alla ansökningar

har kunnat tillgodoses på rätt tid. Den

fristående förskolan har utökat sitt platsantal

under året och andelen barn i fristående

förskola är nu 15 % (jfr med 8 %

2010-01). Trycket på plats i förskolan har

medfört ansträngda arbetssituationer.

Under 2011 har dessutom två stora förskolor,

Hulta och Listerby, drabbats av

mögel och verksamheten tvingats flytta

till provisoriska lokaler i avvaktan på beslut

om åtgärder.

Ekonomiska uppföljningar under det

gångna året

Arbetet med ekonomistyrning sker enligt

samma modell som tidigare år. Månadsvisa

uppföljningar kompletteras med tre

stora uppföljningar som genomförs av

förvaltningschef och politiker tillsammans

med rektorerna. Verksamhetsfrågor och

ekonomi belyses med inriktning på förbättringar.

Nettokostnad per Utfall Budget Utfall Avverksamhet

2010 2011 2011 vikelse

Nämnds- och styrelseverksamhet

462 1 107 1 324 -217

Kulturpedagogiskt

centrum 7 748 7 870 7 802 68

Förskola 117 425 122 672 125 116 -2 444

Öppen förskola 403 517 509 8

Pedagogisk omsorg 1 681 1 735 1 642 93

Fritidshem/integrerad

skolbarnoms. 22 244 22 856 23 251 -395

Förskoleklasser/sexårsverksamhet

12 291 13 841 13 866 -25

Grundskola 174 832 176 433 180 377 -3 944

KRC inkl obl särskola 11 282 11 262 10 779 483

Gymnasiesärskola 11 342 11 062 10 661 401

Central administration 9 243 9 027 9 736 -709

Gem administration

inom rektorsomr. 23 985 24 964 24 483 481

Särvux 595 619 717 -98

Central resurs- och

stödteam 5 486 5 696 5 487 209

Externa projekt -628

Resultat 398 391 409 661 415 750 -6 089

Framtidsutsikter

Födelsetalet för barn födda 2011 är 278

(2009 -301, 2010-286). Ökad efterfrågan på

förskola kräver att platser finns nära boendeområden.

Under kommande år

kommer nya och även renoverade/tillbyggda

lokaler att ersätta förskolor

i Ronneby, Listerby och Kallinge. Fortsatt

krävs att mindre förskolor och dåliga

arbetsmiljöer ersätts under kommande år.

Grundskolans organisation och inre arbete

kommer att kräva stora insatser under

kommande år. Reformer på statlig

nivå kräver anpassning och implementering.

Framför allt kräver lärarbehörigheterna

en översyn av organisationen kommande

år, i kravet på en likvärdig och

bättre skola i kommunen.

76


Ledningens insatser i det fortsatta utvecklingsarbetet

blir intensivt och resurser

måste avsättas till fortsatt kompetensutveckling

och målmedvetet kvalitetsarbete

i syfte att förbättra skolans resultat

och åstadkomma en trygg och resultatmässigt

bra förskola och skola för alla

elever.

Verksamhetsmått

Elever i F–9 skola

(genomsnitt per år) 2008 2009 2010 2011

R-by kommuns regi 2845 2 679 2 450 2310

Annan kommun 11 20 19 23

Fristående verksamhet

105 195 338 410

Antal elever totalt 2 961 2 894 2 807 2743

Placeringar i skolbarnomsorg

(oktober månad) 2008 2009 2010 2011

R-by kommuns regi 972 899 897 909

Annan kommun 1

Fristående verksamhet

61 76 100 126

Antal elever totalt 1 033 975 997 1036

Placeringar i förskola

(oktober månad) 2008 2009 2010 2011

R-by kommuns regi 1 112 1 117 1 077 1080

Annan kommun 5

Fristående verksamhet

66 99 153 194

Antal barn totalt 1 178 1 216 1 230 1 279

Famdh /ped.omsorg 35 28 24 21

Antal placeringar totalt

2 246 2 219 2 251 2 336

Antalet elever i annan kommun och i fristående verksamhet är åren 2008-

2010 hämtade från Skolverkets statistik (procentangivelse) Övrig statistik

från eget verksamhetssystem.

Gymnasie- och vuxenutbildning

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

exkl Hoby lant- o skogsbruksdrift

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -27 551 -26 892 -28 387 1 495

Personalkostnader 61 687 58 504 61 332 -2 828

Övriga kostnader 85 179 84 016 84 122 -106

Avskrivningar 1 844 1 921 1 809 112

Internränta 284 276 252 24

Resultat 121 443 117 825 119 128 -1 303

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Utbildningsnämnden svarar för att gymnasieskola

och kommunal vuxenutbildning

fullgörs i enlighet med av staten antagna

lagar, förordningar och författningar

samt i enlighet med kommunala mål.

Nämnden ansvarar också för kommunens

uppdragsutbildning och arbetsmarknadsinriktade

utbildningar.

Gymnasie- och vuxenutbildningen omfattar

följande verksamheter:

1: Gymnasieskolan Knut Hahn (GKH) och

Blekinge Naturbruksgymnasium (NB).

2: Gymnasial vuxenutbildning, grundläggande

vuxenutbildning, svenskundervisning

för invandrare (SFI), uppdragsutbildning.

De interkommunala kostnaderna har för

första gången under senare år, minskat

2011. Det fria gymnasievalet kan bäst mötas

med kvalitetsarbete och marknadsföringsinsatser.

Jämförelsetalet vid GKH ökade till 14,3

år 2011 jämfört med 14,1 år 2010. Vid Naturbruksgymnasiet

ökade jämförelsetalet

2011 till 12,8 jämfört med 12,0 år 2010.

Jämförelsetalen i hela riket var 14,1 år

2011.

Andelen elever med behörighet till högskola

var 2011 89 % vid GKH (85,9% år

2010) och vid Naturbruksgymnasiet var

77


2011 82,8 % behöriga (75 % 2010). Motsvarande

siffra för riket var 87,1 % 2011.

Gymnasieskolan Knut Hahn har under

året arbetat med implementeringen av Gy

11. Arbetet med internationella projekt

har fortsatt under året. GKH har deltagit i

elevutbyte med skolor från Baskien, Holland,

Österrike och Norge. Förhoppningsvis

startar ett nytt Comeniusprojekt,

med deltagande skolor från nio länder

under hösten 2012. GKH har också en hel

del internationella utbyten på programnivå

och på personalnivå.

Under året har GKH utvecklat sin

marknadsföringsstrategi och satsat resurser

på marknadsföring, vilket lett till att

interkommunala ersättningar för första

gången på flera år visar ett positivt resultat

i förhållande till budget.

Arbetet med att kvalitetssäkra det pedagogiska

arbetet har fördjupats med stöd

från centrala Utbildningskansliet.

Utbildningsnämnden har vid två tillfällen

fått rapporter om Teknik Colleges utveckling.

Under 2011 har en revidering av KORtsamarbetet

genomförts och lett fram till

ett nytt samverkansavtal med en högre

grad av konkretisering. En ökad delaktighet

på rektorsnivå har betonats i det nya

avtalet. Avtalet avser att gälla fr. o m år

2012. Det nya samverkansavtalet innehåller

samma skrivningar som det tidigare

gällande fördelning av det ekonomiska

ansvaret. Nämnderna svarar nu för samverkansavtalets

genomförande.

För Naturbruksgymnasiet fattades under

året beslut och påbörjades förändrad

inriktning på grisproduktionen från konventionell

smågrisuppfödning till ekologisk

och KRAV-godkänd produktion. Det

innebär att hela jordbruket med djurproduktionen

kommer att bli ekologisk.

Arbetet på Naturbruksgymnasiet har

under året präglats av implementeringen

av Gy 2011. Vid höstterminens början infann

sig 42 förväntansfulla elever vid

uppropet. Profilen, Skog med jakt- och

viltvård lockade 14 st. elever.

Arbetsmiljöarbetet har varit fokuserat

på den psykosociala arbetsmiljön och arbetet

med handlingsplaner. Under våren

inspekterade Lässtyrelsen all djurhållning

på Naturbruksgymnasiet och Hoby lantoch

skogsbruksenhet. De brister som

fanns i verksamheten har rättats till.

Under hösten togs beslut om att avveckla

skolans två smådjurstall och profilera

inriktningen Hundar och sällskapsdjur

mot hundar och hundsport. Till inriktningen

har kopplats ett yrkesråd som

har företrädare från Kennelklubben,

Brukshundsklubben, och näringslivet.

Naturbruksdagarna lockade även i år

många besökare, 1000 elever från grundskolorna

och ca 5000 personer till huvudattraktionen

”kosläppet”.

Statsminister Fredrik Reinfeldt besökte i

maj 2011 Naturbruksgymnasiet. Han träffade

elever i åk 2 och 3 och samtalade om

elevernas förväntningar och planer för

framtiden. Till sin stora förvåning möttes

han av ungdomar som visste vad de ville

göra i framtiden och som var nöjda med

sin utbildning!

Vuxenutbildningens utvecklingsarbete

har under 2011 handlat i huvudsak om

flexibilitet och anpassning till individens

behov. Samarbetet inom Gränslöst, vuxenutbildningen

i Blekinge, gav möjlighet

till två dagars gemensam kompetensutveckling

och framtidspaning i oktober

2011. Lärare från hela Blekinge träffades

och fick en samsyn kring reformen VUX12

och inledde det, som samtliga rektorer i

Gränslöst tror på, ett långvarigt samarbete

där fokus ligger på kompetensförsörjning

i Blekinge.

Enligt enkätresultat hösten 2011 säger 98

% av eleverna att de trivs på Vuxenutbildningen

Knut Hahn. 60 % säger att de

varit delaktiga i planeringen av kursen/utbildningen.

Antalet studerande

inom grundläggande vuxenutbildning,

gymnasial vuxenutbildning, Yrkesvux

och SFI har varit konstant 2011.

78


Nettokostnad per verksamhet

2010

Utfall

Nämnds- och styrelseverksamhet

464

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Gymnasieskola 92 790 89 940 90 987 -1 047

Naturbruksgymnasium 8 317 8 921 8 955 -34

Individuella programmet

1 970 2 360 2 831 -471

Informationsansvaret 198 195 3

Grundvux 1 660 1 412 1 521 -109

Gymn vuxenutb o påbyggnadsutb

4 191 3 306 2 844 462

SFI 1 968 2 032 2 334 -302

Uppdragsutbildning -51 -100 33 -133

Central adm GYV 5 914 6 514 6 165 349

Vaktmästare/Tekniker

Gymnasiet 4 220 3 242 3 263 -21

Resultat 121 443 117 825 119 128 -1 303

Framtidsutsikter

Gymnasieskolornas elevtal kommer att

sjunka pga. minskade ungdomskullar i

Ronneby med årligen 50-75 personer fram

till 2015. Minskade elevtal i Sverige medför

att konkurrensen om eleverna hårdnar,

eftersom antalet gymnasieskolor i

landet aldrig har varit större än nu. Översyn

av programutbud och inriktningar i

samarbete med grannkommunerna blir

nödvändigt som anpassningsåtgärder.

Förutsättningarna för ungdomsskolan

och KomVux förändras samtidigt till följd

av statliga reformer. Ny skollag gäller

från 2010, samtidigt som reformeringen

av gymnasieskolan, GY 2011 ska ske. Implementeringskostnader

kommer att bli

nödvändiga då parallella organisationer

måste finnas under ett par år. Nya läromedel

måste också införskaffas då flera

kurser är nya eller till stor del omarbetade.

Kostnaderna för övergång av IV till

Introduktionsprogram enl. GY11 omfattar

minst 1 lärartjänst ytterligare. Utrymme

saknas i budget för denna reform.

Det nya programutbudet inom GY 2011

kommer f ö att organiseras och genomföras

i samverkan med övriga KORt-skolor.

Under 2012 kommer KORt-samverkan

att inriktas på att ytterligare stärka möjligheter

för lärar- och ämnesgrupper mellan

gymnasiekolorna att mötas. Detta gäller

också för elevhälsa, SYV-verk-samhet

och administration.

Samverkan inom arbetet med Teknik

College kommer att domineras av förnyelse

av utrustning och läromedel. Återcertifieringen

av TC ska ske 2012. Profilering

sker av yrkesprogrammen. Diskussionen

om lokaler för dessa program på GKH

fortsätter. På GKH kommer de startade

utvecklingsprojekten att fortsätta. Översyn

av organisationsstrukturen kommer

att ske. Vidare ska yrkesutbildningar för

vuxna utvecklas.

Ambitioner finns att uppdragsutbildningen

ska utvecklas kommande år.

Beslut om ombyggnad av Knut Hahn är

fattat och skolan kommer att kunna inrymma

alla yrkesprogram, utom Hantverksprogrammet

och i stort sett alla

verksamheter 2013 när byggnationen är

klar.

Fortbildning och komptensutveckling

vid Naturbruk har under året varit fokuserad

på entreprenörskap. Skolan deltar

tillsammans med skåneskolor i projektet

ENTRIS 2.0, (entreprenörskap i skolan).

Projektet kommer att fortsätta under 2012.

Syftet är att implementera ett entreprenöriellt

förhållningssätt som pedagogisk metod

på naturbruksgymnasiet.

Under 2012 kommer det gamla suggstallet

att byggas om till en inomhushall för i

första hand hundträning. Det blir en rejäl

kvalitetshöjning för utbildningen, när eleverna

kan träna sina hundar oberoende av

väder och vind. Lilla internatet kommer

att renoveras och utökas till 11 st. rum,

kök, toaletter och samlingsrum, klart till

höstterminens början 2012.

Vuxenutbildningen i Ronneby står inför

en rad förändringar under 2012. Under

våren 2012 sker förberedelser för

VUX12 som kommer hand i hand med

GY11. Från och med 1 juli 2012 gäller ny

skollag och förordning för kommunal

vuxenutbildning. Reformen ställer stora

krav på flexibilitet och anpassning till individens

behov och förutsättningar. Ut-

79


vecklingsarbetet kring VUX12 har under

2011 handlat i huvudsak om just flexibilitet

och anpassning till individens behov.

VUX12 kan enligt konsekvensbeskrivning

från skolverket, innebära en större kostnad

för kommunerna. Under våren 2012

läggs förslag till kursutbud på gymnasial

vuxenutbildning inför VUX12.

Den statliga satsningen, Yrkesvux, har

inneburit en möjlighet för fler att ansöka

om och få gymnasial yrkesutbildning under

2011. Satsningen minskar till en fjärdedel

av beloppet för 2011 under 2012 och

försämrar möjligheten för vuxenutbildningen

att erbjuda yrkesutbildning.

Sammanfattningsvis står vuxenutbildningen

inför en rad utmaningar, främst

gällande uppföljning och utvärderingar

av studieresultat inom samtliga verksamheter.

Det arbetet ska anpassas till de förutsättningar

som gäller i den reform som

träder i kraft 1 juli 2012. Alla verksamheter

och arbetslag/lärare ska vara delaktiga i

utvecklingsarbetet.

Verksamhetsmått

(genomsnitt per år) 2008 2009 2010 2011

Antal ungdomar i

gymnasieålder 1208 1160 1104 1053

(SCB)

Antal elever vid

kommunens gymnasieskolor

967 932 877 830

Varav externa elever

102 112 110 107

Antal elever fr

Ronneby i annan

229 250 247 236

kommuns skolor

Antal elever fr

Ronneby i fristående

verksamhet

112 116 121 121

Andel (%) elever

med fullständigt 77,2 76,7 80,7 89,9

slutbetyg (KH)

Andel (%) elever

med fullständigt 69,2 87,5 78,3 67,4

slutbetyg (NB)

Andel (%) behöriga

till högskolan (KH)

87,8 88,5 85,9 89

Andel (%) behöriga

till högskolan (NB) 52,2 90,5 75 82,8

Genomsnittligt betygspoäng,

(KH)

13,7 13,7 14,2 14,5

Genomsnittligt betygspoäng,

(NB)

11,0 13,7 12,0 12,8

1) Betygsuppgifter från skolverket, läsårsvis dvs 2011=läsår 10/11

2) I resultaten för KH är ej elever vid IV-programmet med

Genomsnittligt betygspoäng har ersatt jämförelsetalen.

Hoby lant- o skogsbruksdrift

Den ekologiska Blekingemjölken sålde

inte som förväntat och Skånemejerier

drog tillbaka produkten från marknaden

vid halvårsskiftet. En konsekvens blev att

återtag av egen mjölk inte längre är möjligt.

Under hösten påbörjades omstruktureringen

av grisproduktion från konventionell

smågrisproduktion till ekologisk

KRAV-godkänd produktion. Det innebär

att antalet modersuggor har minskat.

Skolan har 2011 investerat i särskilda

kalvhyddor med tillhörande rastgårdar.

Dessa är placerade alldeles intill ladugården.

Under hösten blev upphandlingen

för hyra av traktorer klar.

Under 2012 kommer troligen all produktionsskog

att övertas av driftsenheten.

Åkerarealen kommer att utökas under

året.

80


Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -8 768 -8 555 -8 615 60

Personalkostnader 3 859 3 951 3 873 78

Övriga kostnader 5 277 5 044 5 084 -40

Avskrivningar 240 227 296 -69

Internränta 52 54 68 -14

Resultat 660 721 706 15

81


Äldrenämnden

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -35 459 -29 612 -35 863 6 251

Personalkostnader 232 880 243 631 248 332 -4 701

Övriga kostnader 63 359 58 707 57 956 751

Avskrivningar 1 328 1 440 1 331 109

Internränta 255 277 254 23

Resultat 262 363 274 443 272 010 2 433

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Äldreomsorgen

Verksamheten grundar sig på Socialtjänstlagen

(SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen

(HSL). Verksamheten drivs genom bl.

a. hemtjänst, nattpatrull och dagverksamhet.

Personal med olika kompetenser

finns som kan tillmötesgå brukarnas behov

av personalig omvårdnad och service.

Hemtjänst

Hemtjänsten medverkar till att Ronneby

kommuns äldre invånare ska kunna bo

kvar i sitt ordinära boende under trygga

förhållanden. Detta innebär att man utifrån

lagstiftningen kan få insatser som är

individuellt anpassade till skälig levnadsnivå.

Insatser som kan bidra till ett tryggt

kvarboende är service i hemmet, personlig

omvårdnad, nattpatrull, dagverksamhet

och korttidsvistelse.

Särskilt boende

För den som inte kan uppnå skälig levnadsnivå

i ordinärt boende finns särskilt

boende. Särskilt boende för äldre finns i

varje kommundel. En del av platserna har

inriktning mot demens.

Hälso- och sjukvård

Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård

i särskilt boende och dagverksamhet

upp till och med sjuksköterskenivå.

Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård

i ordinärt boende.

Väsentliga händelser

Villorna vid Ålycke har under

året avvecklats som särskilt boende.

Äldrenämnden fick beslut om en

ny förvaltningsorganisation. Beslutet

innebar omdisponering av

tjänster till dels två verksamhetschefer,

en med ansvar för planering

och beställning och en med

ansvar för verkställighet, dels

renodling av tjänster beträffande

myndighetsutövning och ledarskap.

En treårsplan gjordes för installation

av identifierbara nyckelsystem

för säker hantering av privata

medel och mediciner inom

särskilt boende. Olsgården och

Vidablicksvägen 8 blev klara under

2011.

Repetitionsutbildning i systematiskt

brandskyddsarbete för enhetschefer

och brandskyddsombud

inom särskilt boende genomfördes

enligt plan.

Hemrehabiliteringsprojektet

(KOLA) har slutförts och implementerats

i hemtjänsten.

Framtidsutsikter

Omvandling av äldreboendet

Björkliden i Eringsboda från särskilt

boende till Trygghetsboende.

Satsning kommer att göras på aktiviteter

i de gemensamma lokalerna.

Arbetet med att förbereda för en

kommunalisering av hemsjukvården

har återupptagits i Blekinge.

Satsning kommer att göras för att

öka tryggheten i samband med

utskrivnings från vistelse på

82


sjukhus till hemmet. (Trygg hemgång)

Nyckelsystem för säker hantering

av privata medel och mediciner

ska installeras på Vidablicksvägen

1-3.

Ekonomiskt utfall

Äldreomsorgens verksamhet visar på ett

positivt utfall.

Nettokostnad per

verksamhet

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Nämndsverksamhet 912 901 865 36

Finansierade projekt 0 0 308 -308

Särskilt boende äo 154 673 162 424 157 813 4 611

Hemtjänst äldreomsorg

80 460 82 486 85 161 -2 675

Hälso- o sjukv kommunsjuksköt

10 877 11 458 11 996 -538

Rehabiliteringsenhet 7 345 7 933 7 578 355

ÄO myndighetsutövn 2 869 2 954 2 977 -23

Omsorgskontor 5 227 6 287 5 312 975

Resultat 262 363 274 443 272 010 2 433

83


Verksamhetsmått

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Äldreomsorg

Befolkningsstatistik (SCB):

Antal personer 65 år och däröver 5 870 5 980 6 155 6 357 6 413 6 589

- därav 85 år och däröver 815 808 841 835 831 833

Särskilda boenden för äldre:

Antal lgh/rum inkl korttidsvistelse 387 381 381 378 351 341

varav platser för korttidsvistelse 27 33 33 33 31 29

Kostnad/plats /boende SCB Riket

Kostnad/plats /boende SCB Ronneby

528 510

477 740

513 252

439 551

548 862

431 131

536 263

460 078

549 121

479 843

Omsättning särskilt boende 123 93 82 116 109 110

Hemtjänst

Antal vårdtagare 479 481 509 520 591 571

- därav 85 år och däröver 216 201 209 225 211 213

- därav icke ålderspensionärer 41 46 45 40 58 54

Anhörigvård 22 23 24 26 25 24

Trygghetslarm 495 559 609 636 671 715

Matdistribution 235 255 268 303 352 383

Beviljade insatstimmar i hemtjänst 238 080 266 869 232 317 216 334 227 766 249 110

Upplevd kvalitet i hemtjänsten (0-2) 1,10 1,17

Upplevd kvalitet i särskilt boende (0-2) 1,09 1,03

Upplevd kvalitet i demensboenden (0-2) 1,09 1,05

84


Socialnämnden

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -41 932 -41 851 -41 601 -250

Personalkostnader 124 532 140 708 139 535 1 173

Övriga kostnader 120 707 106 278 105 243 1 035

Avskrivningar 440 531 411 120

Internränta 61 87 61 26

Resultat 203 808 205 753 203 649 2 104

Nettokostnad per

verksamhet

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Nämndsverksamhet 463 862 904 -42

Adm IFO 4 727 5 260 4 855 405

Behandlingssektion 11 847 11 407 11 601 -194

Övriga vuxna 598 497 577 -80

Familjesektion 38 876 37 549 38 146 -597

Öppen vårdssektion 8 281 8 659 9 027 -368

Socialbidragssektion 28 541 29 377 29 175 202

Projekt IFO -3

Handikappomsorg 74 579 73 724 73 421 303

Psykiskt funktionshindrade

20 319 21 591 21 300 291

Personlig assistans 14 199 15 280 13 216 2 064

HO adm 1 381 1 545 1 427 118

HO volymförändr 2 0 2

Resultat 203 808 205 753 203 649 2 104

Individ- och familjeomsorg

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Uppdrag

Socialnämnden har det yttersta ansvaret

utifrån socialtjänstlagen (SoL) att garantera

enskildas och familjers rätt till det

stöd och den hjälp de behöver. Den enskilde

har rätt till en individuell prövning

av sin ansökan. Biståndet ska erbjudas i

möjligaste samförstånd med den enskilde.

Det mesta av socialnämndens verksamhet

är lagreglerad och socialtjänstens personal

förväntas sköta myndighetsarbetet professionellt

ur både metod- och laglighetshänseende.

Förutom arbetet utifrån socialtjänstlagen

finns en mängd speciallagstiftningar som

reglerar det sociala arbetet. Exempelvis

lagen om vård av unga (LVU), lagen om

vård av missbrukare (LVM) och alkohollagen

(serveringstillstånd).

Verksamheten arbetar utifrån de mål

och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige

och socialnämnd. I det arbetet

ingår att utveckla det sociala arbetet inom

de olika verksamheterna på ett sådant sätt

att befintliga resurser kommer så många

som möjligt till del.

Socialnämnden har en jämlik fördelning

vad beträffar insatser mellan kvinnor och

män och flickor och pojkar. Insatserna gällande

institutionsvård inom missbruksvården

är dock mansdominerade.

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -3 075 -3 141 -3 672 531

Personalkostnader 23 177 35 774 36 520 -746

Övriga kostnader 73 061 60 737 61 315 -578

Avskrivningar 149 200 102 98

Internränta 18 41 20 21

Resultat 93 330 93 611 94 285 -674

Personal

Personalsituationen har under året varit

instabil. Många föräldraledigheter, personal

som avslutat sin anställning och en intern

omsättning har ställt höga krav på

arbetsledning och handläggande personal.

Verksamheten har för närvarande ingen

medarbetare som är långtidssjukskrivning

och korttidsfrånvaron är låg.

85


Ekonomiskt utfall

Individ- och familjesorgen beviljades under

2011 ett tilläggsanslag om 3 086 tkr

samt ytterligare 1 163 tkr genom omfördelning

av medel från handikappomsorgen,

enligt beslut av kommunfullmäktige.

Individ- och familjeomsorgens bokslut

för de samlade verksamheterna visar ett

budgetöverskridande om 674 tkr.

Framförallt har barn- och ungdomsvården

varit kostnadskrävande i form av dyra

placeringar som resulterat i ett budgetöverskridande.

Missbruksvårdens kostnadsutveckling

har inte planat ut i den omfattning som

förväntats under 2011 och visar därmed

ett överskridande.

Det ekonomiska biståndet för 2011 visar

ett bättre resultat än förväntat.

Förändringar/Förbättringar

En ny förvaltningsorganisation beslutades

under 2011. Nu vidtar arbetet med att sjösätta

en organisation för socialförvaltningen.

Måluppfyllelse

Kommunfullmäktige har fattat beslut om

ett antal övergripande mål och styrtal.

Sammanfattningsvis kan nämnas att Individ-

och familjeomsorgens mål är uppfyllda

med ca 50 procent.

Handikappomsorg

Utfall

2010

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Intäkter -38 857 -38 710 -37 929 -781

Personalkostnader 101 355 104 934 103 015 1 919

Övriga kostnader 47 646 45 541 43 928 1 613

Avskrivningar 291 331 309 22

Internränta 43 46 41 5

Resultat 110 478 112 142 109 364 2 778

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Verksamheten grundar sig på Socialtjänstlagen

(SoL), hälso- och sjukvårdslagen

samt Lagen om stöd och service för vissa

funktionshindrade (LSS). Verksamheten

bedrivs huvudsaken genom sysselsättning,

gruppbostäder, socialt öppenvårdsteam,

personlig assistans samt personligt

utformat stöd.

Måluppfyllelse

Under 2011 har det fattats 222 beslut.

Målsättningen är att alla som ansöker om

insats skall få ett beslut inom 90 dagar. Av

222 beslut har 6 beslut inte fattats i tid enligt

målsättningen. Samtliga beslut skall

vara verkställda inom 90 dagar 34 beslut

har inte blivit verkställda inom angiven

tid. Andelen brukare med genomförandeplan

överstiger det uppsatta målet. Andelen

personer med individuell plan har

ökat i jämförelse med förra året.

Ekonomiskt utfall

Handikappomsorgens bokslut 2011 visar

på ett överskott med 2 778 tkr. Överskottet

beror till viss del på att ny servicebostad

blev senarelagd samt att en gruppbostad

oväntat fick stängas. Personlig assistans

är ett område som visar ett mycket

bra resultat. Genom ett medvetet och engagerat

arbete från såväl personal som

chefer har man fått ned övertid, fyllnadstid

samt sänkta sjuktal hos personalen.

Detta tillsammans med en hel del andra

åtgärder har förbättrat det ekonomiska resultatet.

Väsentliga händelser

En gruppbostad i centrala Ronneby om

fem platser fick stängas efter brandmyndighetens

tillsyn. De åtgärder som krävdes

skulle bli alldeles för omfattande för

att kunna genomföras. En ny servicebostad

med nio platser öppnades 1 december.

Samtliga lägenheter utom en är uthyrda.

Höjd medelålder i gruppbostäderna

har inneburit ett fortsatt ökat omvård-

86


nadsbehov och därmed krav på ökad personalbemanning

inom vissa enheter. Antalet

ansökningar om kontaktperson har

ökat påtagligt. Fler personer har beviljats

insats av sociala öppenvårdsteamet. Autistenheten

inom daglig verksamhet har

fortsatt utveckla sitt arbete för att möta ett

ökat antal personer med sina specifika

behov.

Genom stimulansmedel har fortsatta utbildningsinsatser

för personalen inom socialpsykiatrin

tillsammans med landstingets

psykiatripersonal fortskridit.

Ett nytt verksamhetssystem har introducerats

under hösten. Det kommer att

krävas ytterligare tid från personalen under

2012.

Framtidsutsikter

Socialnämndens ansvarsområde omfattar

sedan, årsskiftet 2010/11 såväl handikappomsorg

som individ- och familjeomsorg.

Verksamheterna lyder under en gemensam

förvaltning, Socialförvaltningen.

Förvaltningen kommer att genomgå en

omorganisation för att anpassas till det

nya uppdraget. Omorganisationen kommer

att genomföras under de första månaderna

2012. Det tvärsektoriella samarbetet

mellan handikappomsorgen och individ-

och familjeomsorgen kommer innebära

att principen ”en dörr in” etableras,

vilket ökar rättssäkerheten och minimerar

risken för att enskilda faller mellan

stolarna. Öppenvården får genom organisationsförslaget

ett utökat ansvar för personer

som lider av psykisk störning eller

psykisk funktionsnedsättning. Personer

med psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning

har tidigare delvis fallit

mellan stolarna och kan nu införlivas i det

ordinarie öppenvårdsarbetet och kommer

därigenom få tillgång till ytterligare kvalificerade

stödinsatser. Genom att området

socialpsykiatri ”lyfts” från handikappomsorgen

innebär att handikappomsorgen

ges möjlighet att tydligt fokusera sin

verksamhet. Detta innebär även att en

sammanhållen utveckling av kompetensoch

utbildningsfrågorna kan uppnås.

Verksamhetsmått

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Handikappomsorg

Personer (brukare) 320 348

Antal beslutade insatser: 650 630

Ledsagare LSS 10 9 12 14 12 10

Ledsagare SoL 3 1

Kontaktpersoner enl LSS 74 91 99 117 139 146

Kontaktpersoner enl SoL 7 11 14 16 26 28

Avlösarservice i hemmet 3 2 1 1 3 2

Korttidsvistelse 31 28 28 31 22 26

Korttidstillsyn 14 13 11 9 8 9

Köp av verksamhet 9 7

Särskilt boende för vuxna 59 60 60 60 62 59

Daglig verksamhet 76 81 80 80 86 100

Sysselsättning 21 35 42 45 47 46

Socialt öppenvårdsteamet 69 64 58 64 70 82

Personligt utformat stöd SoL 7 12 10 9 8 9

Personlig assistent 35 35 35 33 27 27

Personlig assistent antal bolag 13 13 14 18 16

87


Överförmyndarnämnden

Utfall

2010

Intäkter -29

Budget

2011

Utfall

2011

Avvikelse

Personalkostnader 2 047 2 019 2 003 16

Övriga kostnader 50 75 67 8

Avskrivningar 4 3 3 0

Internränta 1

Resultat 2 073 2 097 2 073 24

Årets verksamhet, måluppfyllelse och

ekonomiskt utfall

Överförmyndarnämndens mål att anordna

fortbildning/utbildning för gode

män och förvaltare vid två tillfällen varje

år har uppfyllts under år 2011.

Överförmyndarnämndens mål att kompletta

årsräkningar inlämnade i rätt tid,

skall vara granskade och arvodesbeslut

fattat senast den 31 juli år 2011 har inte

uppfyllts. På grund av underbemanning

och ökat antal ärenden har granskningsoch

arvoderingsarbetet fortgått även under

andra halvåret av 2011.

Under 2011 påbörjades en samverkan

mellan Ronneby, Sölvesborg och

Olofströms kommuner avseende ensamkommande

flyktingbarn. Boende för

dessa barn anordnades i Ronneby kommun

med start i augusti 2011. Ansvar för

anordnande av godmanskap för vart och

ett av dessa barn ligger därför på överförmyndarnämnden

i Ronneby kommun.

I december 2011 fanns 26 ensamkommande

barn i kommunen

Arbetet med anordnande av dessa

godmanskap samt därpå följande granskningsarbete,

har inneburit en stor ökad

arbetsbelastning för överförmyndarnämndens

handläggaren.

Framtidsutsikter

Antalet godmanskap och förvaltarskap

ökar stadigt och tenderar också att bli mer

komplexa och kvalificerade.

Reglerna för tillsyn över förmynderskapsärenden

ändrades den 1 januari år

2009, vilket leder till att överförmyndarnämnden

skall ha tillsyn över fler ärenden

under längre tid, tills den underårige fyller

18 år. Antalet förmynderskapsärenden

tenderar att öka, bl a på grund av nämnda

lagstiftning.

Beträffande kommunens åtagandet avseende

ensamkommande flyktingbarn,

har aviserats att ytterligare ca 10 barn förväntas

anlända till kommunen under

första delen av 2012.

I Ronneby kommuns budgetbeslut för

2012 har överförmyndarnämnden tilldelats

0,5 tjänst, vilket innebär en total bemanning

på överförmyndarnämndens

expedition med 1,0 handläggartjänst samt

0,5 assisttjänst.

Verksamhetsmått

2008 2009 2010 2011

Antal ärenden

Godmanskap 206 210 225 240

Förvaltarskap 33 32 33 35

Förmynderskap 16 19 30 38

Ensamk flyk.barn 1 2 26

88


Verksamhetsbeskrivningar

kommunens företag

AB Ronnebyhus

Sammandrag (TKR) 2011 2010

Nettoomsättning 162 088 157 490

Resultat efter finansiella poster -2 513 -11 132

Årets resultat -1 705 -7 755

Balansomslutning 838 652 807 671

Soliditet 13 % 13 %

Antal årsarbetare 51 51

Allmänt

AB Ronnebyhus verksamhet är att inom

Ronneby kommun förvärva, äga, avyttra,

bebygga och förvalta fastigheter med bostäder

och lokaler samt bedriva därmed

förenlig verksamhet.

Bolaget ägs i sin helhet av Ronneby

kommun. Bolaget är anslutet till Sveriges

Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) och

Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation

(FASTIGO).

Årets verksamhet

Årets resultat efter finansiella poster uppgår

till -2 513 (-11 132) tkr och årets resultat

efter uppskjuten skatt till -1 705

(-7 755) tkr.

Lönsamheten i bolaget är för låg och behöver

stärkas. I det marknadsläge som nu

råder där vakansutvecklingen är mycket

svår att bedöma är det vanskligt att sätta

ut mål för den framtida lönsamheten.

Även osäkerheten om vad som är rätt underhållsnivå

påverkar detta nyckeltal.

Fokus på lönsamhet sker genom ständig

granskning av verksamhetens kostnader

och varje enskild fastighets bidrag till det

sammanlagda resultatet. Genom analys

av nyckeltal och jämförelser mellan fastigheternas

prestanda sinsemellan och

över tiden och även med andra fastighetsägares

resultat hämtas inspiration till beslut

om investeringar och utveckling som

ger bättre lönsamhet. Inför beslut om

större investeringar upprättas investeringskalkyler

med LCC-analyser (Life

Cycle Costs) av investeringens påverkan

på avkastningen.

Vid förhandling med Hyresgästföreningen

om 2011 års hyror träffades en

överenskommelse om höjning med i genomsnitt

2,2 % från 1 januari 2011. Medelhyran

för bolagets bostadsbestånd

uppgår 2011 till ca 883 kr/m² (844). För

2012 har bolaget träffat uppgörelse om

höjning med i genomsnitt 2,2 % från den 1

januari 2011. Årets höjning ligger något

under nivån för landet i övrigt.

Räntekostnaden är en stor kostnad för

bolaget och ränteutvecklingen påverkar

därför lönsamheten väsentligt. Under

2011 har Riksbanken förändrat reporäntan

fyra gånger från 1,25 % till 1,75 %. Finansieringen

av bolagets skuldportfölj sker i

överensstämmelse med antagen finanspolicy

där finansiella derivatinstrument används

för att hantera ränterisken och kapitalbindningslöften

från kreditgivarna

garanterar tillgången på kapital.

Finanspolicyn har ändrats under året så

att kravet på kapitalbindning har mjukats

upp och den möjliga räntebindningstiden

förlängts till sju år.

Räntebindningstiden har under året

successivt förlängts i takt med de nedåtgående

långa räntorna. Vid årsskiftet var

den genomsnittliga räntebindningstiden

5,3 år (3,0) och kapitalbindningstiden 4,7

år (4,83). Genomsnittsräntan per den 31

december var 3,06 % (3,0).

I lämnade ägardirektiv eftersträvas en

soliditet på 15 %. I samråd med ägarna

om behov av ökad investeringstakt konstateras

att detta ska ses i ett långsiktigt

perspektiv.

Årets investeringar i byggnader och inventarier

var totalt 29,7 mkr.

Nybyggnation av åtta stycken lägenheter

på Allévägen i Bräkne-Hoby har slutförts

under året. På Volontärbacken har

89


ombyggnadsarbetena fortsatt. På Volontärbacken

har nu sammanlagt 72 lägenheter

genomgått s k ”varsam renovering”.

I december 2011 stod nio servicelägenheter

för kommunens handikappomsorg inflyttningsklara

på Almvägen 16.

Bolagets lönsamhet kan inte bedömas

utan att ta hänsyn till hur underhållsnivån

stämmer överens med kostnaden för det

verkliga slitaget. Underhållet är en post

som behöver öka för att bolaget långsiktigt

ska kunna vidmakthålla fastigheternas

standard. Redovisade underhållskostnader

uppgår till 151 kr/m2 (160) och

totalt till 30,3 mkr (32,7). Reparationer genomförs

till stor del i egen regi och kostnaderna

uppgår sammantaget till ca 11,3

mkr (11,5) varav ca 4,2 mkr avser personalkostnader

för egen personal.

Under året har vakansgraden, trots kraftigt

nedåtgående befolkningsutveckling,

stabiliserats något. En lyckosam kampanj

med ett nytt ungdomsboende på Hjorthöjden

har genomförts.

På Hjorthöjden har ett hus med 50 lägenheter

rivits. Styrelsen har också fattat

beslut att ca 120 lägenheter i Kallinge ska

rivas.

Uteblivna hyresintäkter p.g.a. outhyrda

bostäder uppgår under 2011 till ca 9,5 %

(9,8 %) av omsättningen. I vakanserna ingår

outhyrda objekt och objekt under ombyggnation.

Framtida utveckling

En strategi har antagits som omfattar

stora delar av bolagets äldre bestånd samt

de områden där antalet lediga lägenheter

är stort. Beslut har tagits att förändra det

tidsmässiga förvaltningsperspektivet på

vissa av de äldre områdena, vilket påverkar

inriktningen när det gäller ombyggnader,

underhåll och reparationer. Beslut

har också tagits att sälja vissa fastigheter

där ombyggnadsbehovet är stort och beslut

har tagits att riva ca 120 lägenheter i

Kallinge inom den kommande 2-årsperioden.

Situationen kräver att satsningar på fastighetsunderhåll

och ombyggnader genomförs

med stor precision, och att åtgärder

vidtas för att komma tillrätta med

de merkostnader det innebär att driva hus

som inte längre behövs på den rådande

bostadsmarknaden.

Av strategin framgår också att bolaget

kommer att göra vissa andra satsningar i

syfte att öka attraktionskraften hos bolagets

övriga bostadsbestånd.

Förvaltnings AB Welting

Sammandrag (TKR) 2011 2010

Nettoomsättning 0

Resultat efter finansiella poster 12

Årets resultat 8

Balansomslutning 373

Soliditet 100%

Antal årsarbetare 0

Allmänt

Förvaltnings AB Welting, som ägts till 100

% av Ronneby kommun, har avvecklats

under 2011.

AB Ronnebybyggen

Sammandrag (TKR) 2011 2009

Nettoomsättning 5 621 5 326

Resultat efter finansiella poster -361 -399

Årets resultat -361 -399

Balansomslutning 29 301 29 931

Soliditet 3% 4%

Antal årsarbetare 0 0

Allmänt

Bolaget äg fr o m 2011-12-22 till 100 % av

Ronneby kommun. Bolaget ägdes tidigare

till 60 % av Ronneby kommun och till 40

% av Riksbyggen. Bolaget äger fastigheterna

tomt nr 12 i kv Gertrud med därpå

uppförda två bostadshus samt tomt nr 19

i kv Knut med därpå uppfört ett bostadshus.

Totalt förvaltar bolaget 64 lägenheter.

90


AB Ronneby Helsobrunn

Sammandrag (TKR) 2011 2010

Nettoomsättning 125 125

Resultat efter finansiella poster -2 777 -2 678

Årets resultat 194 12 911

Balansomslutning 139 256 140 438

Soliditet 33 33

Antal årsarbetare 0 0

Allmänt

AB Ronneby Helsobrunn (ABRH) är moderbolag

i Ronneby kommuns bolagskoncern,

och har till uppgift att arbeta för

samordning och effektivisering av bolagens

verksamhet.

I koncernen ingår Ronneby Miljö &

Teknik AB (elnät, fjärrvärme, VA och renhållning)

samt det fastighetsförvaltande

bolaget AB Ronneby Industrifastigheter

(ABRI).

Bolaget ägs i sin helhet av Ronneby

kommun.

Ronneby Miljö och Teknik AB

Sammandrag (TKR) 2011 2010

Nettoomsättning 238 882 247 391

Resultat efter finansiella poster -935 967

Årets resultat -3 906 -2 022

Balansomslutning 647 990 656 387

Soliditet 15 % 16 %

Antal årsarbetare 108 107

Allmänt

Bolaget ägs till 100 % av AB Ronneby Helsobrunn.

Bolagets verksamhet är att omvandla

och inköpa samt distribuera energi

och tillhandahålla kapacitet i fiberoptiska

nät. Vidare skall bolaget tillhandahålla

förbrukningsvatten, rena avloppsvatten,

omhänderta avfall samt bedriva rådgivning

och projektering inom dessa områden.

Årets verksamhet

Bolagets resultat före bokslutsdispositioner

och skatt uppgick till -0,9 Mkr,.

Resultatet, efter bokslutsdispositioner

uppgick till ‐3,9 Mkr mot budgeterade -3,4

Mkr.

Uppdelat per verksamhet blev resultatet

efter bokslutsdispositioner följande:

Elnät:

Resultatet blev 1,8 Mkr mot budgeterade

0,2 Mkr.

Fjärrvärme:

Resultatet blev -4,4 Mkr mot budgeterade

1,2 Mkr.

Vatten och avlopp:

Resultatet blev 0 Mkr mot budgeterade

‐1,6 Mkr.

Renhållning:

Resultatet blev 2,5 Mkr mot budgeterade

0,2 Mkr.

IT och Bredband:

Resultatet blev ‐3,8 Mkr mot budgeterade

‐3,3 Mkr

Väsentliga händelser och framtida utveckling

Avfallshantering

Under 2011 har RMT tagit hand om 11 439

ton brännbart verksamhetsavfall och 5 850

ton brännbart hushållsavfall varav 2 073

ton av dessa kommer från avfallsstationerna.

Dessutom har bolaget tagit emot

1 793 ton komposterbart hushållsavfall

som skickats till Karlskrona för kompostering.

Efter behandlingen tar bolaget tillbaka

den färdiga komposten vilket i huvudsak

används för tillverkning av

matjord.

Genom att krossa och sortera inkommande

brännbart avfall kan man skilja ut

metaller och övrigt icke brännbart material.

Mängden avfall som skickas iväg till

91


förbränning har genom denna hantering

kunnat minskas med c:a 20%.

Sluttäckningen av deponin i Angelskog

fortskrider och c:a 75% av ytan är nu

täckt. Arbetet med sluttäckning beräknas

vara klart 2013.

En ny tillståndsansökan för Angelskogs

avfallsanläggning har lämnats in till

Mark- och Miljödomstolen.

Vatten och avlopp.

VA-ledningar inom Väbynäs stugområde

har anlagts. Ronnebys vattentorn har renoverats.

Vattenledningen mellan Ronneby

och Kallinge har färdigställts. Detta

innebär att man nu har full reservvattenkapacitet

mellan kommunens största tätorter.

UV-rör har installerats i Kärragårdens

vattenverk. Detta innebär att man

har en säkerhetsbarriär i alla bolagets vattenverk

i form av UV-rör.

En saneringsplan för Bräkne-Hoby är

framtagen. Föreslagna åtgärder kommer

att genomföras 2012 - 2014. VAverksamheten

har ett stort investeringsbehov

de närmaste åren.

Elnät

Ombyggnaden av P6 påbörjades under

2011 och kommer att färdigställas under

2012. Energimyndigheten fastställde intäktsramarna

för perioden 2012 - 2015 under

året. Regleringen innebär att elnäts utrymme

för taxehöjningar är fastställt

t.o.m. 2015.

Stormen Dagmar drabbade bolaget lindrigt

och enligt gällande regler har ingen

avbrottsersättning utbetalats.

Elnät medverkar i projekt inom förnyelserbar

energi och nämnas kan: elbilar med

tillhörande laddstolpar, sollcellspark som

producerar el för motsvarande 150 fastigheter

samt vindkraft i form av takbaserad

vindkraft.

Fjärrvärme

2011 har varit ett vädermässigt milt år och

bolaget har producerat 126 000 MWh vilket

är den lägsta siffran sedan 2003. Användandet

av fossila bränslen var endast

1,7% av total bränslemängd under året.

Avtal har tecknats med Södra Interiör avseende

leveranser av briketter t.o.m. 2018.

En bränslelada för bättre bränslehantering

och möjlighet till en större buffert av briketter

har börjat byggas i Häggatorp.

Panncentralerna på Hjorthöjden och

Hulta Norra i Ronneby samt den gamla

panncentralen i Kallinge har lagts ner.

Bredband

Styrelsen har skickat en skrivelse till ägaren

AB Ronneby Helsobrunn för att få direktiv

om hur IT/bredband skall drivas i

framtiden.

Strategigrupp

Styrelsen har under året tillsatt en strategigrupp

som skall föreslå en strategi för

bolaget gällande 10 - 20 år framåt i tiden.

Strategiplanen skall vara färdig under

2012.

Miljöpåverkan

Bolagets verksamheter omfattas av miljöbalkens

bestämmelser, främst avseende

miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet

samt avfallshantering. Under 2011 var

fyra av bolagets anläggningar tillståndspliktiga

B-verksamheter och 13 anläggningar

var anmälningspliktiga C-

verksamheter. Andra verksamheter som

omfattas av prövningsplikt enligt miljöbalken

är bl a vattenverksamhet (vattentäkter),

köldmediehantering (två anläggningar),

mindre avlopp samt avfallstransporter.

För flertalet av anläggningar finns

tillstånds- och anmälningsbeslut som bl a

reglerar utsläppsmängder och halter.

Bolagets generella miljöpåverkan från

samtliga verksamheter, inklusive förråd

och administration, består i hantering och

förbrukning av kemiska produkter, råvaror

och energi, genom transporter samt

genom generering av avfall.

För rapport om respektive rörelsegrens

miljöpåverkan hänvisas till RMT:s förvaltningsberättelse.

92


företagsbyarna Telefonen och Futurum.

Dessa insatser har varit lyckosamma.

AB Ronneby Industrifastigheter

Sammandrag (TKR) 2011 2010

Nettoomsättning 68 511 66 667

Resultat efter finansiella poster 3 101 3 219

Årets resultat 3 101 3 219

Balansomslutning 560 144 572 104

Soliditet 7% 6 %

Antal årsarbetare 7 8

Allmänt

Bolaget ägs i sin helhet av AB Ronneby

Helsobrunn (ABRH), som i sin tur ägs till

100 % av Ronneby kommun.

Bolaget bedriver fastighetsförvaltning

med i huvudsak hotell-, industri-, handels-

och kontorslokaler. Bolaget har förutom

fastighetsförvaltning även till uppgift

att bedriva näringslivsbefrämjande verksamhet,

med bland annat inriktning på

nyetableringar.

Årets verksamhet och framtidsutsikter

Bolagets resultat före bokslutsdispositioner

och skatt uppgick till 3,1 (3,2)

MSEK. Nettoomsättningen har jämfört

med fjolåret ökat med 2,8 % och uppgick

till 68,5 MSEK (66,7).

…Trots en skakig världsekonomi så har

den lokala marknaden för kommersiella

lokaler varit positiv under året vilket avspeglar

sig i en minskad vakansgrad. Vakansgraden/outhyrda

lokaler har minskat

under året med ca 3 000 kvm och uppgick

till ca 6 600 kvm vid årets slut, vilket motsvarar

ca 3,7% av bolagets totala uthyrningsbara

yta.

Inventering av samtliga lokalytor har

pågått löpande under året med målsättningen

att få fram optimal användning av

uthyrningsbar yta till lägsta möjliga

driftskostnad.

Marknadsföringen av bolagets lokaler

har skett riktat och selekterat med huvudinriktning

på att minska vakanserna inom

Brunnsparken

På ronneby Brunn har lokalanpassningar

genomförts i samband med Blekinge Idrottsförbunds

etablering parallellt med

uppgradering av tekniska installationer

samt ”Back Office”. Terassen har anpassats

till det nya badet och försetts med

ramp ned till badområdet för att öka tillgängligheten.

1,8 MSEK har investerats

under året och hittills har ca 47 MSEK av

de totalt 60 MSEK som budgeterades 2007

upparbetats.

Futurum

Fastigheten har genomgått en ganska stor

omställning under 2010-2011.Handelsytor

på 9 000 kvm har successivt minskats till

3 600 kvm till förmån för etablering av

tillverkningsindustrier. Investeringarna

uppgår till 4,1 MSEK vilka fördelas på

Karlssons, Prolist Nordic AB, NIT, Mariksol

AB samt brandsäkerhetsåtgärder.

Hantverkaren

I samband med etableringen av ProJet AB

uppgraderades och separerades värmeoch

ventilationssystemen för totalt 1,4

MSEK under 2011.

Kallinge Företagscenter

Pågående miljöundersökning har fortskridit

under året och åtgärdsplan avseende

miljöföroreningar har sedan tidigare

överlämnats till länsstyerlsen för beslut.

Projektet med att expandera Ragnsells

verksamhet avslutades innan sommaren.

Under året har investeringar för 8,4 MSEK

gjorts i bl a lokalanpassningar, nybyggnation

till Ragnsells och uppgradering av

tekniska installationer.

Telefonen

Under året har det genomförts lokalanpassningar

till Fueltech, Capio, Metpro,

Aress samt ett flertal bransökerhetsåtgär-

93


der. Investeringarna uppgår till totalt 4,4

MSEK.

Investeringar

Investeringarna uppgår för räkenskapsåret

till 20,9 (29,0) MSEK. De större investeringarna

fördelas enligt följande:

Brunnsparken 1,8 MSEK

Futurum 4,1 MSEK

Hantverkaren 1,4 MSEK

Kallinge Företagscentrum 8,4

MSEK

Telefonen 4,4 MSEK

Övriga fastigheter 0,8 MSEK

Framtida utveckling

Utvecklingspotentialen ligger främst i Telefonen

med ca 3 700 Kvm lokalyta, jämnt

fördelat mellan produktion och kontor.

Det har förts diskussioner om expansion

med befintliga hyresgäster samt även nyetableringar

avseende externa intressenter

under året. Dessa diskussioner ledde bl a

till undertecknandet av en avsiktsförklaring

med f d Backarydsgruppen. Planeringsarbetet

med en flytt av Backarydsgruppen

till Ronneby pågår för fullt

för att en flytt skall kunna genomföras

under 2012.

Ronneby Brunn AB

Sammandrag (TKR) 2011 2010

Nettomsättning 0 0

Resultat efter finansiella poster 0 0

Året resultat 0 0

Balansomslutning 91 91

Soliditet 100 % 100 %

Antal årsarbetare 0 0

Allmänt

Ronneby Brunn AB är dotterbolag till

ABRI. Bolaget har bildats för att skydda

namnet "Ronneby Brunn". Någon verksamhet

har ej bedrivits i bolaget.

Kommunalförbundet Räddningstjänsten

Östra Blekinge

Sammandrag (TKR) 2011 2010

Verksamhetens intäkter 76 562 72 319

Resultat efter finansiella poster 182 829

Årets resultat 182 829

Balansomslutning 58 784 57 161

Soliditet 6% 6 %

Antal årsarbetare 69,74 66,98

Antal deltidsbrandmän (timanställda) 112 110

Allmänt

Kommunalförbundet Räddningstjänsten

Östra Blekinge startade verksamheten

2000-07-01 och organiserar räddningstjänsten

inom Karlskrona och Ronneby.

Kommunerna har vid detta förbunds

bildande enats om en kostnadsfördelning

som innebär att Ronneby kommun skall

bestrida 38,5% av förbundets kostnader.

Förbundets verksamhet regleras i den,

av de bägge medlemskommunerna, fastställda

förbundsordningen. Förbundets

primära uppgift är att för de bägge medlemskommunerna

hålla en gemensam

räddningstjänst som regleras i lagen

skydd mot olyckor (LSO). Handlingsprogrammet

för räddningstjänst som enligt

LSO ska finnas i varje kommun fastställs

av direktionen. Handlingsprogrammet för

att förebygga olyckor som kan leda till

räddningstjänst bereds av direktionen

men fastställs av respektive medlemskommun.

Väsentliga händelser och framtida utveckling

Förbundet har under år 2011 i allt väsentligt

uppnått de mål som ställts upp för

verksamheten och uppgifterna har lösts

inom givna ekonomiska ramar.

Förbundets ekonomiska resultatet är ett

överskott med 182 tkr. Överskottet tillförs

det egna kapitalet.

I omslutningen ingår avsättning till särskild

avtalspension (SÅP). Enligt beräkningar

från SPP har avsättningen ökat vilket

innebär att personalkostnaderna har

ökat med 4 946 tkr, jämfört med år 2010.

94


Förbundets externa intäkter uppgick till

6 783 tkr.

Anläggningstillgångarnas värde är 19

349 tkr vilket är en minskning med 22 tkr

jämfört med år 2010.

Förbundet har under år 2011 amorterat

4 000 tkr av de amorteringsfria lånen hos

medlemskommunerna. Förbundet lån är

nu sammanlagt 7 723 tkr.

I december år 2011 beslöt Ronneby

kommun att inför år 2012 som en engångsåtgärd

sänka kommunbidraget med

1000 tkr. Bestående sänkning för de

kommande åren är 400 tkr. Detta är en åtgärd

för att balansera kommunbidraget

mot det i förbundsordningen fastställda

fördelningstalet.

Karlskrona har sedan tidigare, minskat

sitt kommunbidrag.

Under året har Räddningstjänsten tagit

RAKEL- systemet i drift och från och med

1 maj utgör RAKEL den ordinarie kommunikationsvägen

i samband med larm

och insatser.

Erfarenheterna är goda men Myndigheten

för Samhällsskydd och Beredskap

(MSB) behöver enligt vår uppfattning förbättra

dialogen med brukarna inte minst i

samband med de driftproblem som trots

allt har förekommit. Introduktionen att

även använda RAKEL vid rökdykarinsats

har senarelagts till år 2012 för att bättre

utvärdera vilken teknisk utrustning som

ska användas.

Under året har ny dykbil tagits i drift

och Arbetsmiljöverket har beslutat om ny

föreskrift om vattendykning. Föreskriften

började gälla den 1 juli. Kompletterande

dykledarutbildning har genomförts i

samarbete med Försvarsmaktens Dykeri

och Navalmedicinska centrum (DNC).

Andra riktade utbildningsinsatser har

bland annat gällt C-körkort för personal i

brandvärn och för deltidsanställda

brandmän. Halkkörningsövningar har

genomförts med tungt fordon för heltidspersonalen.

Under året har totalt 1213

räddningsinsatser genomförts varav 502

omfattas av kravet på olycksutredning.

Vid elva tillfällen har djupare studier

gjorts.

Olycksutvecklingen under en femårsperiod

visar på en ökning av antalet bränder

i byggnader, trafikolyckor, vattenskador

och uppsläpp av farliga ämnen medan antalet

bränder i det fria, drunkningstillbud

och övriga olyckor minskat. Det stora flertalet

bränder (53%) inträffar i bostäder där

bränderna främst startar runt skorstenen

eller i bostadens kök.

Brandskyddskontrollerna i Karlskrona

ligger efter bl.a. beroende på bristen på

brandskyddstekniker. Brister på skorsten,

eldstad och dylikt påpekas vid varannan

besiktning.

Under året har Räddningstjänsten drivit

ett projekt med målet att trygga utrymningsvägarna

från flerfamiljshus och lära

de boende agera rätt vid en brand. Boende

ges grundläggande information om

vad som är viktigt att tänka på för att förebygga

och hantera en brand. Nästan

3000 lägenheter besöktes under året.

Polis, Landsting och Räddningstjänsterna

i länet har genomfört samordnad utbildning

och planering för att få goda förutsättningar

att gemensamt förhindra

nära förestående suicider. 200 personer

inom dessa organisationer har varit på

den gemensamma utbildningen.

Räddningstjänsten har biträtt de bägge

medlemskommunerna med service och

underhåll av den materiel som förvaras i

det gemensamma ”civilförsvarsförrådet”

samt av de larmaggregat (tyfoner) som

finns i Karlskrona och Ronneby tätorter.

Insatser med oljeskyddsförrådet har

gjorts vid oljeutsläpp i Lessebo och på

Tjörn.

Under hösten 2011 övertog Räddningstjänsten

uppdraget att upprätthålla den

s.k. TiB-funktionen (Tjänsteman i Beredskap)

från de bägge medlemskommunerna.

Uppdraget kommer att utvärderas efter

ett år.

95

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!