Tidningen Reality till elever i årskurs 9 och 2 - Landstinget Sörmland

landstingetsormland.se

Tidningen Reality till elever i årskurs 9 och 2 - Landstinget Sörmland

Livsstilsmagasinet för gymnasieungdomar

”Det låter skönt om ungdomsradio”

Möt P3 Star profilen Anton Berg

9

sätt

att

skydda sig

Yvonne Rydings tankar om

inre och yttre välmående

Reality testar:

alkoholfria drinkar

reality


Livsstilsmagasinet Reality riktar sig till dig på gymnasiet. Du som går i årskurs 1

och 3 har fått möjlighet att svara på enkäten Liv & Hälsa ung 2008. Reality är

också en återkoppling till dig och dina jämnåriga.

Stort tack till dig som besvarade enkäten!

Du håller nu i din hand Reality, ett unikt livsstilsmagasin

för dig på gymnasiet,

ett magasin av ungdomar, för ungdomar.

I Reality får du läsa om hur det är att vara ung i

Sörmland, idag 2008. Kanske tänker du att alla är

väl precis som jag… eller?

I magasinet möter du flera sörmlandsungdomar

som genom sina berättelser och val i livet visar hur

olika var och en av oss faktiskt är! Att våga stå för

den man är och vara stolt för det är viktigt. Och det

är ju just det som gör dig unik!

Reality tar upp flera av livets viktiga frågor som hur

man mår, kärlek, sex, fritid, kultur och livsstil för att

nämna några. Frågorna är viktiga för att må bra

och känna sig nöjd med livet här och nu och inte

minst i framtiden. Apropå framtiden så väntar den

ju alldeles om hörnet…Så glöm inte att ta för dig av

de möjligheter och tillfällen som kommer att dyka

upp. Gör dina egna val och lev ditt liv så bra som

bara du kan!

Önskar dig en skön stund med Reality – ett magasin

av ungdomar, för ungdomar

Monica Pärus, samordnare för Liv & Hälsa ung

Foto: Josefine Sjögren

Livsstilsmagasinet Reality är ett samarbete mellan

Medieprogrammet vid S:t Eskils gymnasium

i Eskilstuna och Landstinget Sörmland

Ansvarig utgivare: Folkhälsocentrum,

Landstinget Sörmland

Kontaktperson: Åsa Ranung

Chef för Folkhälsocentrum asa.ranung@dll.se

Liv & Hälsa ung är en enkätundersökning som

skickas ut till alla elever i årskurs 7, 9 och årskurs 2

på gymnasiet. I enkäten ställs frågor om hur ungdomar

mår, vilka levnadsvanor man har och hur

ungdomar har det i skolan, hemma och på fritiden.

Liv & Hälsa ung kan användas av bl. a kommuner

och landsting för att på olika sätt förbättra ungas

vardag. Reality tar upp flera av de frågeområden

som finns med i Liv & Hälsa ung.

Mer information om Liv & Hälsa ung hittar du på:

www.landstinget.sormland.se/folkhalsa

reality


Innehållsförteckning

s.12

Livsstilar

s. 4 ”Det låter skönt om ungdomsradio”

s. 5 De sa ”ta av dig slöjan!”

s. 6 Gissa min stil!

s. 10 Nästan ett heltidsjobb

s. 11 Krönika – Måsten som skänker stress

s. 11 Alltid en som lyssnar

s. 12 Tatueringar

Skönhet och ideal

s. 14 Sjukdomen som får unga att svälta

s. 15 Ett ideal för en skönhetsdrottning

s. 16 Krönika – Du är vacker precis som du är... eller?

s. 16 Statistik

s. 17 En annan smärta att fokusera sig på

s. 17 Krönika – Vardagsvåldet som vi glömde

s.16

s.24

s.20

Nöjen

s. 18 Sörmlands ungdomsställen

s. 20 Väg 55 mot Flen

Droger och alkohol

s. 21 Ett nyktert val

s. 22 Alkoholfria drinkar

s. 22 Reality check

s. 23 Sanningen om ungdomars drogvanor

Kärlek och sex

s. 24 Mammaledig på gymnasiet

s. 26 Att känna sig fel

s. 26 Statistik

s. 27 Krönika – Kärlek VS Sex

s. 27 Statistik

s. 28 Nio sätt att skydda sig

s. 30 Ungdomsmottagningar i Sörmland

Kultur

s. 31 Bok- och filmrecensioner

s. 32 Spelrecensioner

s. 33 Korsord

s. 34 Facit till korsord

Redaktionen

s. 35 Bylinebilder

s.22

s.31

På omslaget: Anton Berg

Foto: Josefine Sjögren

reality


”Det låter skönt om

ungdomsradio”

En riktig sportnörd som var duktig i skolan, men också en kille

med stor käft som hade Lena Ph på sitt första kassettband. Så

beskriver programledaren Anton Berg sig själv som ung. Vi har

träffat honom för att bland annat prata om hur det är att vara

ung, framtidsdrömmar och såklart P3 Star!

Anton Bergs karriär inom radio började redan

när han gick på journalisthögskolan i

Göteborg. Under hans tid som student fick

han praktik på P3 och sedan också sommarjobb

där. Det var med programmet

Ketchup (som senare blev P3 Star) som han

jobbade och där fortsatte han efter det att

skolan var avklarad.

– Roligaste med jobbet är att prata med

lyssnare och intervjua, säger Anton.

Att få jobba med P3 Stars målgrupp

som är ungdomar mellan 13 och 19 år är

också en stor viktig del till varför Anton gillar

sitt jobb.

– Det låter skönt om ungdomsradio.

Intressanta ämnen

Ämnen som tagits upp under programmets

gång är många. Eftersom det är ett

relationsprogram har ämnena oftast handlat

om kärlek & sex, homosexualitet, första

kyssen och så vidare. Ibland lyser Anton

Bergs stora sportintresse igenom och ämnen

som kärleken till ett lag och hur det är

att vara domare har också tagits upp i programmet.

– Det är svårt att komma på nya idéer,

säger han. Samma reportage kommer alltid

att vara intressanta.

När jag ställer frågan om hur han håller

sig uppdaterad om det senaste inom ungdomskulturen

skrattar han och berättar att

han brukar sno information från P3 Stars

community. Där brukar han också kolla in

vad folk diskuterar om.

– Det är nästan lögn att säga att jag

har koll på allt, förutom dataspel där jag är

uppdaterad, ler Anton.

Om hans program påverkar ungdomar

positivt tycker Anton Berg är svårt att veta

men han hoppas det i alla fall. När folk

hör av sig till programmet och tackar för

att Anton och hans arbetskompisar gör ett

bra program förstärker det känslan av att

P3 Star-gänget gör något bra för ungdomar.

Många känner att programmet hjälper dem

att våga uttrycka sina känslor och tankar

när de vet att fler känner som dem.

– Det är skönt att ibland kunna ge folk

en känsla av att de inte är ensamma, tycker

Anton.

Landet vs Stockholm

Anton Berg är uppvuxen i ett litet samhälle

i Småland. Han gick i skola i Oskarshamn

och tycker att det är väldigt stor skillnad

på Stockholm och ”landet”, som han kallar

det. Däremot tycker han att det finns en

likhet när det kommer till synen på unga.

Redan när han var liten var det mycket

snack om att vissa saker påverkade unga till

att bli våldsamma. Skillnaden är bara att då

var det videovåld och hårdrock, idag är det

dataspel.

Anton tycker också att det finns ett stort

glapp mellan vuxna och barn. Han anser att

unga kan vara mer privata idag genom Internet

och sms, att föräldrarna då försvinner

mer och mer.

– Men det är bara en liten teori jag har,

framhåller Anton.

Framtidsdrömmar har vi alla. Att få en

tjej, ha ett roligt jobb och bo i USA var en

del av Anton Bergs drömmar om livet när

han var ung. Hans närmaste mål i livet just

nu är att jobba klart med P3 Star fram till

juni och sedan vara pappaledig i höst. Efter

det får vi se vad som blir nästa projekt för

Anton Bergs del.

– Att jobba med radiosporten vore en

dröm, avslutar P3 Stars programledare.

Text: Emma Brink

Namn: Anton Mattias Berg

Ålder: 30

Bor: Lägenhet, Liljeholmen

Civilstånd: Sambo och ett

barn

Intressen: Innebandy, se

på film, spela guitar hero,

vara med sonen och träffa

kompisar

Antons tips till

ungdomar:

”Stressa ner,

det kommer gå

bra”

Vad gör du helst:

– Träffa tjejer genom Internet

/Ragga på krogen

– Spring naken på stan/Gå ut på

krogen i kalsongerna

– Alltid säga hjälp i varje mening

/Äta skräpmat varje dag i

resten av ditt liv

– Tatuera in ett porträtt av

din mamma vid kalsongkanten/Bara

lyssna på Arvingarna i

resten av ditt liv

4 reality


– De sa ”ta av dig slöjan!”

Att vara kurd och svensk samtidigt är

inte lätt. Under de sex år som Awat har

bott i Sverige har hon fått handskas

med både kulturkrockar och fördomar.

Hon har även utvecklat en stark gudstro

– som har väckt missnöje såväl som

beundran.

När Awat Sharif, 19, kom till Sverige som

13–åring var allting upp och ner för henne.

Hon hade lämnat sitt hemland, Kurdistan,

för att flytta till sin pappa och syster i Eskilstuna.

Awat kände sig vilsen och förbannade

den kalla vintern som mötte henne.

Det enda hon ville var att åka tillbaka till

Kurdistan, så att hon kunde slippa snön

och kylan.

– Det var först när jag lärde mig språket

och skaffade svenska kompisar som jag började

trivas här, berättar Awat.

Trots att hon idag, sex år senare, har

kommit in i det svenska samhället och slutat

försöka ”försvenska” hemmet och familjen,

råkar Awat fortfarande ut för kulturkrockar.

Både från den svenska och kurdiska sidan.

Kämpar med det kurdiska

– När mina vänner ber mig att följa med

dem på fest, eller ut på krogen, måste jag

säga nej. Den kurdiska kulturen och islam

tillåter inte mig att dricka alkohol. Att göra

vännerna besvikna; att inte kunna gå ut

med dem, har Awat numera vant sig vid.

Klädstilen brukade också vara ett större

problem. Det hon däremot får kämpa med

idag är det kurdiska:

– Jag kan inte prata med mina föräldrar

om vad som helst, fastän jag vill. Vissa saker

anses vara alldeles för ”skämmiga”, förklarar

Awat.

Men Awat är glad över de föräldrar hon

har. Hon tycker att de är toleranta på ett

sätt som få är, särskilt när det gäller hennes

klädstil. Trots att de båda blev väldigt

chockade när Awat frivilligt valde att bära

slöja.

Trodde inte på Gud

Både den kurdiska traditionen och islam

menar att kvinnan inte ska locka män; hon

får inte visa håret, ha smink eller åtsittande

och avslöjande kläder. Men det finns en

viss skillnad. Enligt islam får kvinnan börja

bära slöja när hon själv vill, medan i traditionella

familjer täcker man flickornas hår

redan när de är i 10-årsåldern.

– När jag kom till Sverige hade jag lika

öppna och tajta kläder som vilken svensk

tjej som helst, säger Awat. Jag brydde mig

inte om kulturen och trodde inte på Gud.

Men när Awat var 15 följde hon med

sin mamma till en moské – för skojs skull.

Fast när hon väl kom dit lärde hon känna

en troende kvinna som var alltigenom god.

– Hon försökte aldrig övertala mig till

att bli religiös. Istället var det jag som var

nyfiken och frågade om islam. Tills slut

kändes det så bra att jag började be och

förändra min klädstil. En morgon kom jag

bara ut från mitt rum med slöja.

Fick byta skola

Awats val chockade inte bara familjen utan

även hennes vänner. Många av hennes kurdiska

kompisar backade och bröt kontakten.

– De sa ”Varför har du så för? Ta av dig

slöjan! Det är fult!”, säger Awat, som till

och med fick byta skola för att reaktionen

var så stark.

Men genom att bära slöja vann hon

också respekt, från både svenskar och muslimer.

– Lärarna på den nya skolan brukade

buga när de hälsade på mig. Svenskarna i

allmänhet har endast visat respekt – de har

aldrig klagat, utan bara varit nyfikna över

varför jag har slöjan. Men jag får fortfarande

höra att jag ska ta av mig den från andra

kurder.

Svensk ”kurdkvinna”

Fördomar har också korsat hennes väg. De

flesta som träffar Awat tror att hon är tystlåten,

att hon bara vill prata om islam eller att

hon ser ner på alla som bär kortkort. Men

denna bild försvinner så fort man lär känna

henne.

– Fast det finns de som bara fortsätter

att dra sig undan ifrån mig, fastän jag försöker

prata med dem, säger Awat bittert. Det

har hänt många gånger, och då har det för

det mesta varit vuxna. De vågar inte ställa

lika många frågor som unga.

Hur hon än ser ut – vad människor än

tror om henne – känner Awat sig svensk.

Det är endast hemma hon förvandlas till en

riktig ”kurdkvinna”. Hon städar och lagar

mat medan hennes bror inte gör någonting.

Mannen ska inte behöva lyfta ett finger i

ett traditionellt kurdiskt hem. I en religiös

familj är det däremot jämställt, och det är så

Awat vill ha det i framtiden:

– När jag gifter mig vill jag att min man

ska vara som mig – leva som en ungdom vid

sidan av sin Gud. Men han får gärna vara

lite religiösare. Så att han kan leda mig rätt

ifall jag går vilse.

Text: Janna Wotinsev

Foto: Josefine Sjögren

reality 5


Gissa min stil!

6 reality


Emo, synthare, fashioncore, gothare, poppare, brat – dagens stildjungel är inte lätt att

orientera sig i. Men för dig som känner dig säker på de olika stilkategorierna, har Reality

en utmaning. Kan du tyda människor lika bra som du tyder stilar? Ser du vem av dessa

fyra som är hiphopare, hardcore, grunge och flower-power? Testa dig själv!

Foto: Cecilia Stridh

reality 7


Flower-power

Elin Holmström, 18, Eskilstuna.

Hiphop

Andreas Bäck, 18, Eskilstuna.

Varför just den här stilen? Det känns som om

den visar vem jag är, samtidigt som den är avslappnad och

bekväm. Jag tycker att det är en snygg stil och jag trivs med

den.

Vad/vem inspirerar dig till ditt klädval?

Människor som inte bryr sig om mode, och som försöker

framföra något budskap med sina kläder. Och designern

Gudrun Sjödén så klart!

Favoritklädaffär? Indiska och Gudrun Sjödén.

Varför just den här stilen? Jag har den för att jag

började anpassa mitt sätt att klä mig efter artisterna som jag

lyssnade på. Sedan så är den väldigt skön i sig.

Vad/vem inspirerar dig till ditt klädval?

Sajter som Recognize.se och Gulanstore.se.

Favoritklädaffär? Recognize och Sneaker Store. Men

jag handlar inte kläder så ofta, fastän det skulle behövas. Det

skulle till exempel inte sitta fel med fler kepsar och byxor i

garderoben.

Favoritplagg? Tunika, helst färgglad.

Favoritplagg? Baggy mjukisbrallor.

8 reality


Foto: Cecilia Stridh

Grunge

Lovisa Molander, 18, Eskilstuna.

Hardcore

Viktor Rapp, 18, Södertälje.

Varför just den här stilen? Jag trivs i den. Jag

tycker att min stil är behaglig och snygg.

Vad/vem inspirerar dig till ditt klädval?

Modetidningar och stilikoner – som Mary Kate och Ashley

Olsen.

Favoritklädaffär? Carlings och Ego. Sedan handlar

jag massor med kläder secondhand.

Varför just den här stilen? För att den får mig

att sticka ut. Dessutom tycker jag om att ha på mig färgglada

kläder.

Vad/vem inspirerar dig till ditt klädval?

Band som Bless the Fall och bandmedlemmar som Oliver Sykes

från Bring Me the Horizon.

Favoritklädaffär? Team Nihilist.

Favoritplagg? Oversize. Fast jag skulle inte kunna

klara mig utan accessoarer; har alltid en klocka och en ring

på mig.

Favoritplagg? Hoodie. Den jag har på mig nu hör till

favoriterna.

Text: Janna Wotinsev

reality 9


Nästan ett heltidsjobb

– Man blir fan beroende. Orden kommer från 18-årige David

Fällman och nej, det är inte knark han pratar om. Det är

fotboll.

16 timmar och 7–9 träningar är så mycket tid som David lägger ner

på fotboll varje vecka. Han har en plats i Citys A-lag i Eskilstuna

som just nu spelar i division 2. Man kan lätt tro att David sedan

han var två år spelat fotboll och drömt om en proffskarriär men

sanningen är den att han började med fotboll ganska sent. Själv är

han inte helt hundra på när.

– Jag tror jag var runt 8–9.

Han säger att det var för att alla kompisar i klassen spelade som

han själv började prova på fotboll. Att han är uppvuxen i Mariefred

och att där inte finns så mycket att göra kan också vara en grund till

fotbollsspelandet säger han halvt på skoj.

Svår kombination

David bor numera i Eskilstuna, går andra året på SMID (samhällidrott)

och är vad många skulle kalla extrem med sitt idrottande.

När jag frågar honom hur han bäst kombinerar skola och fotboll

får jag svaret att han planerar.

– Fast det funkar kanske inte så bra. Svårt att hinna med allt,

tillägger han sedan.

Att göra något så fort man får lite tid över är ett knep David

har för att inte hamna efter i skolan. Det är inte bara skolan som

får komma i andra hand utan också Davids lediga tid. Han missar

mycket att göra på fritiden och säger själv att man blir ganska låst.

Att åka iväg en helg eller vecka på semester skulle aldrig funka.

– Det blir problem då eftersom man missar för mycket med

fotbollen.

Vara ute sent och gå på fest är något nästan alla ungdomar i

Davids ålder gör, men sådant blir det inte mycket av med tanke på

att han satsar fullt på fotbollen.

Positivt med att satsa allt

Davids mål med fotbollen är inte bara att spela i Allsvenskan eller

utomlands. Hans mål är också att nå så högt som möjligt och att se

hur bra han själv kan bli.

– Det gamla vanliga, som han själv uttrycker det med ett leende.

Även om det finns en hel del negativt med att satsa så mycket

på fotbollen som David gör finns det nästan ännu mer positivt

med det enligt honom själv. När jag ber honom säga några av dessa

positiva saker med fotbollen ger han exempel som att man mår bra

av det, man får se sin egen utveckling, det är socialt och därigenom

lär man känna många kompisar.

– Man är som en familj, säger han först men skrattar sen. Nej,

det låter så klyschigt, skriv att man blir som ett gäng istället.

Text: Emma Brink

Foto: Cecilia Stridh

10 reality


Måsten som skapar stress

Denna kväll har jag spelat Kents skiva

”Tillbaka till samtiden”. För mig blev

det ett slags fördriv av tid, när jag väntade

på ett samtal. Som om jag inte har

viktigare saker att göra egentligen, än att

spela en cd-skiva på stereon? Viktigare,

precis. Fast vem ska tala om för mig vad

som är viktigare?

Det handlar om stress för att vi ska

hinna boka in vår semester. Det handlar

om vardagens alla bekymmer. Det handlar

om studentångest. Två månader kvar

och här sitter jag utan jobb och utan

planer. Sitter jag här utan framtid? Det

handlar om alla dessa val och alla dessa

måsten. Alla dessa måsten som skänker

stress till våra hjärtan, glad sommar!

När en person ska beskriva ordet

stress för någon annan handlar det ofta

om tid. Tid som inte finns. Att ha allt

för mycket att göra, att almanackan är

fullbokad. Tid är stress. I mitt huvud kategoriserar

jag saker i fack som ”viktigt”

och ”oviktigt”. För mig handlar stress

om att inte kunna ägna mig åt de saker

som är ”oviktiga”, de saker som gör mig

lycklig. Något i stil med min rosa, lurviga

stickning som väntar. Något i stil

med att få ägna tid åt min söndernötta

pocket som jag läser för fjärde gången.

För mig kommer de ”viktiga” sakerna

till 80 % först. Hela min gymnasietid

har jag levt med de ”viktiga” sakerna.

Med stressen kletad runt min hals, likt

ett nackstöd som förhindrar mig från

att upptäcka omvärlden!

En stor del av vår uppbyggnad i detta

land går ut på tid = pengar. Pengar =

liv. Utan pengar misslyckas du i ditt liv!

Men om man inte ser livet som en jakt

på pengar? Jag är rädd för min framtid

ibland. En framtid där mitt liv innebär

att arbeta, få lön, arbeta för att få

lön och så vidare och så vidare. Jag blir

skrämd av tanken på ett tryggt hem och

en gullig familj. Allt det känns så ömtåligt

och för ensidigt.

Stress, studentångest och framtidsvisioner

är saker som jag tror oroar alla

tonåringar någon gång. Frågan är bara

hur mycket mer så kallad stress vi kan

klara av, när alla arbeten hela tiden

skall fördubblas och utökas. När börjar

vi tänka på människorna i detta land,

i stället för vinsten som kommer tack

vare våra stressade hjärtan?

Text: Frida Gustavsson

Alltid en som lyssnar

I en perfekt värld är ingen mobbad och

alla är glada och lyckliga, men vi lever

inte i den världen än. Därför finns det

personer som verkligen vill hjälpa andra

som har det svårt och är utsatta för

mobbning; de kallas friendsare.

Jessica var friendsombud mellan sjunde

klass på högstadiet till första ring på gymnasiet.

Hon behövde inte hjälpa många då

hennes klass var ett steg närmare Friends

vision, ingen mobbning.

– Min klass var ganska bra sammansvetsad,

säger Jessica, det var ingen mobbing

som förekom under skoltid i alla fall.

Det ska vara klassen som utser vem eller

vilka som ska vara friendsombud. De får en

kort utbildning som handlar om att samarbeta

och lyssna på andra.

– Vi hade en hel dag med övningar och

föreläsningar om samarbete och att lyssna,

berättar hon.

– Var någon utanför så kan man göra

gruppövningar för att den ska få vara med,

kanske visar han eller hon då att den duger

till något och får vara med i framtiden.

Mådde någon dåligt hjälpte man den

att gå till kuratorn på skolan för att ta hand

om det där och få ännu bättre hjälp.

Enklaste sättet att prata med en som är

friendsombud är att gå fram till personen

och börja prata, men det är inte alla som

vågar. Då berättar Jessica att man kunde

vända sig till sin lärare för att bestämma

träff. Man kan även prata med kuratorn,

skolsystern eller skriva ett brev om friendsarna

har en brevlåda. Alla har de tystnadsplikt,

vilket innebär att de aldrig kommer

eller får berätta det för någon annan utan

din tillåtelse.

Jessica slutade som friendsare efter första

ring, då hon kände att hon inte hann

med skolan och samtidigt hinna vara stöd

till andra om hon fortsatte som friendsombud.

– Tystnadsplikten håller man, säger Jessica.

Man ger en känsla av att om någon

litar så mycket på en att man får förtroendet

att höra vad det är som är fel, så håller man

det, man vill inte svika någon som redan

är nere.

– Jag kände att mötena låg på sådana tider

att jag skulle ha missat viktiga lektioner,

så då valdes nya representanter. Men det är

inte den typen man vill gå till, de är inte

förtroendeingivande personer.

Hon säger att hon hade fortsatt som

friendsombud om hon hade kunnat det.

– Att ha möjligheten att kunna göra bra

saker känns bra. Men att göra det nu, som

icke-friendsombud skulle kännas som att

jag lägger mig i.

Det blev svårare att få folk att öppna sig

för henne då hon inte är friendsare.

– Det är svårare att få någon att spontant

öppna sig om man inte har den där

”jag finns för att hjälpa dig” -auran som det

innebär att vara friendsare.

Meningen med friendsombud är att de

ska göra det bättre för andra som inte har

det så bra berättar hon.

– Och det blev det, säger Jessica och

ler.

Text: Oskar Brandt

Visste du att...

...Friends grundades1997 av en

tjej som heter Sarah Damberg?

...Friends idag finns på ca 1200

skolor runt om i Sverige?

...Friends arbetar mot mobbning

och lär ut detta i skolor?

...Friends finansieras via skolor,

sponsring och bidrag?

reality 11


Tatueringar

I sammanlagt fyra timmar satt Sofie hos tatueraren för att blomman

på hennes överarm skulle bli till. Summan hon fick betala

var 3000 kronor.

Från början var det inte tänkt att tatueringen skulle bli så

stor, det var mer en slump. Men Sofie älskar tatueringar och

ångrar sig inte för hur resultatet blev.

Att det kändes när hon tatuerades, det medger Sofie. Men

det är inget som inte är värt smärtan. Hon har gjort en till tatuering

på andra armen och kommer inte att sluta i första taget.

Fullt lika lång tid behövdes inte för att tatuera Josefines initialer

på hennes handled. Det tog inte mer än fem minuter och priset

hon betalade var 500 kronor.

Josefine fick tatueringen i födelsedagspresent och när den

gjordes kände hon en brännande och stickande känsla.

Tatueringen har en speciell betydelse för Josefine, eftersom

det är hennes initialer. Ganska säker är hon också på att hennes

nuvarande tatuering i framtiden kommer få sällskap av fler.

12 reality


Stora, små, enfärgade, ifyllda och inte. Det finns många varianter av den nu

så populära trenden; tatueringar. Att det är ett märke för livet vet vi alla. Men

vad kostar dem egentligen? Och gör det så ont som man tror? Vi på Reality har

valt att ta reda på detta.

Foto: Josefine Sjögren och Cecilia Stridh

Tio minuter var den tid som Cecilia tillbringade hos tatueraren

för att få sitt namn skrivet på axeln med thailändska bokstäver.

Detta kostade henne 500 kronor.

Tatueringen har egentligen ingen speciell betydelse för Cecilia,

förutom att hon länge funderat över att göra den.

Så här i efterhand säger Cecilia att det var obehagligt att få

sitt namn tatuerat och att det kändes som om en nerv träffades.

Men trots detta kan hon inte påstå att hon ångrar sig. Att det

kommer bli fler tatueringar framöver, är Cecilia också ganska

övertygad om.

Motivet på Johans arm tog tre timmar att tatuera och stjärnan,

som även sitter runt andra bröstet, tog tillsammans en och en

halv timme. De tre tatueringarna kostade sammanlagt 4100

kronor.

Alla tatueringarna gjorde ont, men mest smärtsamt var det

att tatuera stjärnorna.

Anledningen till att Johan tatuerade sig var för att det var en

kul grej och att det medför en rockigare attityd.

Även på hans andra arm finns en tatuering och Johan kan

inte påstå att han ångrat sig. Istället är han säker på att det blir

fler i framtiden.

Text: Susanne Csanadi

reality 13


Sjukdomen som får

unga att svälta

Ätstörningar är sjukdomar som får unga pojkar och flickor att

svälta sig själva på grund av tron över att deras vackra kroppar

inte duger. Mikaela är 21 år gammal och bland annat

engagerad i tjejjouren Meja i Eskilstuna. Hon vet hur det är

att svälta sig själv och hur det känns att inte duga. När hon

gick sitt nionde år i skolan slutade hon en dag att äta.

Under en längre tid i sitt liv kände Mikaela att hon inte dög som

hon var. Hon hade heller inte många vänner att stötta sig mot och

kunde inte bygga upp ett bättre självförtroende. Detta resulterade i

att Mikaela, 16 år, började svälta sig själv.

Vad som var den exakta utlösande faktorn vet hon inte själv.

Hon vet bara att en dag slutade hon att äta. I tre dagar i sträck åt

hon ingenting. Det enda hennes kropp fick nöja sig med var vatten.

Efter en period började lärarna reagera på att Mikaela magrat.

Lärarna såg på hennes kropp och hennes ansikte att någonting var

på gång. De talade med henne och sa att hon blivit mager, vilket

var en positiv nyhet för Mikaela. Precis vad hon ville.

Tanken på mat gav ångest

Tiden gick och Mikaela tränade allt mer. Hon joggade mycket och

åt lite.

– Så fort jag stoppade någonting i munnen så fick jag ångest,

säger hon.

Hennes kilon rasade, men hennes kondition förbättrades. Mikaela

förklarar det genom att föra handen uppåt i luften.

– Man klarar hur mycket som helst i början. Men när man

kommer hit, säger hon och stannar handen i luften. Då går det rakt

ned, fortsätter hon.

Mikaela berättar att början av denna period gav henne otroligt

mycket energi. Betygen skulle komma att höjas och hennes idrottslärare

var nöjd med hennes ökade kondition. Saken var bara den

att varje dag och varje minut gick åt att tänka på mat. Varje tanke

som snuddade vid föda gav henne också ångest. Hennes luktsinne

förbättrades enormt när hon inte längre lät sin kropp få maten som

den behövde.

– Det enda man tänker på när man har ätstörningar är ju mat,

säger hon.

Förnekelse

Hennes ätstörningar var som värst vårterminen i nian. Minst vägde

hon när hon hade tappat cirka 10-15 kilo av sin tidigare normala

vikt. En vän från hennes tidiga barndom var personen som såg till

att Mikaela fick den vård hon behövde. Till en början förnekade

Mikaela allting när hennes vän försökte prata om hennes matvanor.

– Man lever i förnekelse, säger Mikaela och minns själv hur hon

reagerade när vännen uppmanade henne att söka hjälp. Hon vägrade

att lyssna. Hon var normal, hon gjorde inget fel. Dock slutade

aldrig hennes vän att tjata på henne och snart började Mikaela själv

tvivla på att hennes beteende var normalt. Väninnan bokade tid

åt Mikaela på BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) och hon fick

träffa en kurator. På BUP försöker de hjälpa unga där de befinner

sig i problemet just då. För Mikaela innebar det att få igång tankar

som skulle säga att hennes beteende inte var som det skulle. Det

fungerade. Mikaela fortsatte att gå på samtalen och mådde så småningom

bättre. När hon väl börjat äta igen började också hennes

vikt närma sig det normala för hennes kropp. Vad hon vägde var

inte lika viktigt längre, hon mådde bra och det var huvudsaken.

Mikaela träffade nya vänner under sommaren som hon gick på

samtal hos kuratorn med. Dessa vänner hjälpte henne mycket att

bygga upp ett självförtroende och att må bra.

Nutiden

Idag jobbar hon som personlig assistent åt en kille på 13 år. Mikaela

berättar att hon ibland får tankar som säger henne att hon inte

passar in och att hon väger för mycket, även efter att hon blivit

frisk från sin ätstörning. Dock försöker hon alltid att skjuta bort

tankarna och än så länge har det fungerat. Mikaela är engagerad i

tjejjouren Meja som ligger i Eskilstuna. Hon säger att hon på sätt

och vis är glad över att ha gått igenom denna period i sitt liv. Hon

ser människor på ett annat sätt och kan därför hjälpa människor

med problem lättare.

Personer som tvivlar på att deras matvanor är normala bör söka

hjälp säger Mikaela. Det kan vara mycket svårt att klara sig ur det

hela på egen hand. Till dem som tror sig kan ha någon med ätstörningar

i sin närhet tipsar Mikaela om att de ska hålla koll på

maten. Hur mycket äter personen, vad äter han eller hon? Hur ser

träningen ut och håll koll på kroppen! Nyckelben, höftben och

bröstkorg blir påverkade av minskad vikt. Ansiktet säger mycket.

Där blir ögon insjunkna och ansiktet smalt.

Nu ser Mikaela framåt och i augusti i år ska hon resa till varma

Spanien för att studera spanska i en termin. Hon har lagt en svår

period bakom sig, men kan ibland se tillbaka på den och förstå att

den gett henne viktiga kunskaper.

Text: Frida Gustavsson

Vill du prata om någonting med någon?

Det kan vara om vad som helst. På tjejjouren Meja jobbar

de för att just lyssna på vad du har att säga!

På deras hemsida www.tjejjourenmeja.se finns

kontaktinformation. Hemsidan är utrustad med knappar

som direkt leder dig till google, för att snabbt komma

därifrån om du inte vill bli upptäckt inne på hemsidan.

Där finns också instruktioner som förklarar hur du raderar

datainformation som visar att du besökt hemsidan.

14 reality


Ett ideal för en skönhetsdrottning

1984 blev Yvonne Ryding vald till Miss

Universum och en helt ny tid startade i

hennes liv. En period som världens vackraste

kvinna. Jag sökte upp Yvonne för

att prata med henne om ett mycket omtalat

och viktigt ämne; skönhetsideal.

Jag kliver in på Munktell Science Park i Eskilstuna,

där hon har sitt kontor. Slår mig

ned på en snyggt designad bänk. Efter en

stunds väntan kommer Yvonne gående.

Hennes yviga, blonda hår rör sig i takt med

hennes bestämda, men lätta steg. Vi hälsar

och tar i hand, Frida – Yvonne.

Förebilder

Yvonne berättar för mig om sin syn på

skönhetsideal. Att det är någonting som

alltid har funnits, bara att det sett mycket

olika ut genom åren. Ordet ”skönhetsideal”

har fått en dålig klang i dag. Men

det kan också finnas bra förebilder som

är värda att se upp till. Till exempel Marie

Picasso, som medverkade i ”Idol” 2007.

Yvonne erkänner dock att hon inte vet jättemycket

om Marie, men hon har trots det

fått en mycket positiv bild av henne. Marie

dansar lite speciellt men bryr sig inte

mycket om vad andra tycker. Hon brinner

för sin sång och dessutom är Marie inte

jättesmal, vilket är positivt tycker Yvonne.

Ett litet minus kan vara hennes medverkan

i tv-programmet ”Big Brother”, men trots

det känns hon som en bra förebild. De dåliga

förebilderna kan vara personer som till

exempel använder droger.

Yvonne tror att föräldrar många gånger

glömmer bort det ansvar som de har för sina

barn. Från början är faktiskt mamman och

pappan i en familj de första förebilderna för

barnet.

I vissa familjer kan till och med föräldrarnas

bantande vara en del av vardagen.

Yvonne tror att barn som lever i en sådan

miljö ökar sina risker för att senare i livet

drabbas av ätstörningar. Man måste, som

förälder, tänka på vilka slags rutiner som

finns i hemmet. Är det nödvändigt att gå på

diet kan man vara diskret, allt för att inte

barnen också ska fixera sig vid sin vikt. Föräldrarna

måste tänka ett steg längre och se

sig som de förebilder de är.

Yvonne tycker inte att skönhet enbart

handlar om att vara attraktiv till det yttre.

Det handlar om en balans mellan välmående

och utsida. Därför poängterar Yvonne

hur viktigt det är att må bra inuti. Välmående

är vad som ger en vacker utstrålning.

En bild av verkligheten

Det intryck som Yvonne gör på mig under

intervjun är att hon är en mycket pratsam

och öppen person. Hon är övertygad

om att media påverkar våra liv väldigt

mycket. Till exempel är det ofta en sned

bild av verkligheten som visas i tidningar.

Det är inget vardagligt och verkligt. Man

skriver om vad killar vill ha, om hur man

ska vara och så vidare, säger Yvonne och

menar på att detta inte är någonting som

Foto: Cecilia Stridh

tidningar bör skriva om.

– Ungdomar får idag en sådan sned bild

av vad det handlar om, säger Yvonne och

menar bland annat att sex och kärlek inte

alls framställs realistiskt i media. Deras bilder

stämmer oftast inte med verkligheten.

De förstorar och förvränger budskapet som

läsaren nås av. Allt för mycket negativt kan

kopplas samman med medierna som finns

idag tycker Yvonne.

Reklamens påverkan

Historiskt sett har vi allt för många gånger

hört att män är bättre än kvinnor. Att kvinnor

idag börjat ta för sig, slåss för sina åsikter

och ta sin plats tror Yvonne kan skapa en

viss tveksamhet och förvirring hos lite äldre

män. Hon tror också att 80- och 90-talisterna,

kommer att vara mer accepterande och

respekterande mot varandra när det gäller

jämställdhet. Hon tror också att vi är den

generation som kommer att påverka den

idag många gånger sexistiska och overkliga

reklambild som pumpas ut i samhället. Att

vi förhoppningsvis får reklamen till en standard

som är mer normaliserad, bland annat

när det gäller vikt och retuschering.

Intervjun med Yvonne tar längre tid än

jag trott. Min försening tillbaka till skolan

spelar ingen roll. Att få höra vad Yvonne,

som kvinna, författare och företagare tycker

om skönhetsideal var lärorikt. Att prata med

henne gjorde min torsdag snäppet bättre.

Text: Frida Gustavsson

reality 15


Du är vacker precis

som du är… eller?

– Du borde ställa upp i Top Model.

När min jobbarkompis fällde detta påstående häromdagen

blev jag helt ställd. Sedan började jag skratta.

Jag, i Top Model? Jag kunde se bilden framför mig:

min korta, kurviga kropp – med sin beskärda del av

övervikt på alldeles fel ställen – inpressad i en laxrosa

bikini, framför den svenska motsvarigheten till Tyra

Banks. Yeah, right.

– Varför inte? sa hon enkelt, som svar på mitt hånande

skratt, och gick därifrån. Jag tror inte att hon är

medveten om att hon satte mig på plats då. Hon vände

bara på klacken och lämnade mig ensam med skammen.

Hur kan jag, som jämt talar om att alla är vackra

oavsett hur de ser ut, nedvärdera mig själv på det sättet?

Så länge jag minns har jag klagat på dagens skönhetsideal,

på plastikopererade kvinnor och vältränade

män som pryder löpsedlarna, på tjejer och killar som

svälter ihjäl sig för att de inte kan se sin egen skönhet.

Men vad gör mig mer klarsynt än dem?

Det är skrämmande att upptäcka hur dagens skönhetsnormer

har krupit in och gömt sig i ens medvetande.

Det spelar ingen roll hur mycket du har kritiserat

eller protesterat mot dem – idealen bor fortfarande

och frodas inom dig. Hur många gånger har inte jag

funnits som stöd för en vän som mått dåligt på grund

av sitt utseende? Hur många gånger har jag inte tröstat

med orden ”du är vacker precis som du är”? Men när

jag väl står där själv – ansikte mot ansikte med min

egen spegelbild – kryper parasiten fram, och jag börjar

tvivla på mina egna ord. Är jag vacker precis som jag

är? Tröjan sitter ju alldeles för tajt runt magen, och

låren är inte så smala de heller. Kanske om jag gick ner

tio–femton kilo…

När man är utelämnad på egen hand med sitt

skönhetsmonster är det svårt att rycka sig ur sådana

tankegångar. Anorexi. Bulimi. När vi hör om fall av

ätstörningar har vi en tendens att förbanna samhällets

normer, men vi glömmer bort en viktig faktor. Visst

är det samhället som sår fröet av tvivel i oss – genom

att gång på gång mata bilden av den ideala kvinnan

och mannen in i våra sinnen – men det är vi som får

växten att frodas. Vi tillåter oss själva att tvivla på vår

egen skönhet. Att tro att vi behöver banta, gå upp i

vikt, operera läpparna eller brösten för att vara vackra.

Fastän vi vet bättre.

Vi måste ta oss ut från denna onda cirkel – utrota

parasiten som livnär sig på vår osäkerhet. För det är

när vi väl har börjat döma våra kroppar och ansikten

rättvist, som vi kan ta död på de skönhetsideal som

råder.

Text: Janna Wotinsev

Så många tjejer och killar har mått dåligt i minst två

veckor de senaste 12 månaderna:

Konsekvensen av att tjejer i åk 2 mår dåligt. Andel som

angett att följande påverkats negativt:

Åk 2

Andelen missnöjda med sina kroppar:

Åk 2

Tjejer

Killar

2006 21 % 6 %

2008 19 % 5 %

Andelen nöjda med sina kroppar:

Åk 2

Tjejer

Killar

2006 52 % 74 %

2008 58 % 74%

Så många elever ser ljust på sin framtid:

Tjejer

Killar

2006 79 % 84 %

2008 78 % 80 %

Källa: Liv & Hälsa ung– Landstinget Sörmland 2006 och 2008

Layout: Susanne Csanadi och Anna Andersson

16 reality


En annan smärta att

fokusera sig på

För Theresé Levin är tanken på att göra sig själv illa inte alls

främmande. I två år skar hon sig på armarna, låren och benen

för att ge uttryck för de känslor som rasade inom henne.

Idag har ärren på 18-åringens kropp bleknat bort, men önskan

att straffa sig själv återkommer fortfarande då och då.

Varför skar du dig?

– Jag mådde psykiskt dåligt. Det var under högstadiet, då det ställdes

krav på mig från olika håll – omgivningen och hemifrån. Jag

var tvungen att passa in, samtidigt som jag saknade självförtroende.

Jag började skära mig för att det fick mig att glömma insidan ett

tag – jag fick en annan smärta att fokusera mig på, istället för den

inuti mig. Samtidigt så var värken ett straff. Jag förtjänade att ha

ont eftersom jag hade gjort fel. Sedan gjorde jag det också för uppmärksamheten

skull; så att folk runtomkring mig skulle inse att jag

hade problem.

Sökte du hjälp?

– Jag hade svårt att lita på andra då, så jag gick inte runt och pratade

om mina problem. Ändå var det många som visste att jag brukade

skära mig – min bror, mina vänner och kuratorn. Men ingen

kunde hindra mig från att göra det. Fast min dåvarande pojkvän

var till stor hjälp – han lyssnade på mig.

Vad fick dig att sluta?

– Gymnasiet. Jag slutade skära mig sommaren innan ettan för att

jag insåg allvaret; jag höll på att växa upp. I och med gymnasiet

skulle jag börja på ett nytt liv, med nya vänner, och jag ville inte att

de skulle se mig på ett visst sätt. Ingen skulle ha velat umgås med

mig om jag visade min psykiska smärta öppet hela tiden. Ibland

råkar jag ut för återfall – då jag vill göra mig själv illa igen – men då

tänker jag efter och inser att det inte är värt det.

Vad råder du andra som skär sig?

– Hitta en person som du kan förlita dig på. Det finns fler än vad

du tror. Och sök hjälp – att hålla problemen inne skadar bara dig

själv. Det finns andra, bättre sätt som kan få dig att må bra än att

skada dig själv.

Text: Janna Wotinsev

Visste du att...

... andelen tjejer i åk 9 som försökt skära eller rispat

sig två gånger eller fler, under de senaste 12 månaderna

är 13 procent?

... 3 procent av killarna i åk 2 har utsatt sig för samma

sak?

... tjejer i åk 2 väljer att först prata med en kompis,

syskon eller flick/pojkvän när de mår dåligt och att

föräldrarna kommer på andra plats.

Källa: Liv & Hälsa ung– Landstinget Sörmland 2008

Vardagsvåldet som

vi glömde

Det har skrivits mycket i media på sistone om misshandel

– ungdomsvåld, kvinnomisshandel och vanliga fyllebråk. Men

något har glömts. Gömts. Den misshandel som är bland de

värsta, som är vanligare än vad vi tror. Barnmisshandel.

Jag har alltid varit medveten om att det finns och att det

är hemskt men aldrig ägnat mig mer åt tanken hur hemskt

det faktiskt är. Tills man själv upplever det på nära håll.

Varje gång det börjar smälla i lägenheten under samtidigt som

man hör hur den lilla pojken på 1,5 år gråter får jag en klump i

magen. Han är ju bara ett barn. En tanke som jag tänkt för många

gånger. När mina vänner läser någon artikel om barnmisshandel

är det alltid någon som tycker synd om barnet och menar på

att; hur kan det hända? Någon måste väl märka? Svaret på den

frågan är inte enkel och den får inte den oroande läsaren att bli

mindre orolig. Det är ett svar som de flesta redan har facit på.

Min granne under mig bor själv med sitt lilla barn och när man

möter henne i trappan är hon alltid trevlig. En sådan granne

som lånar ut socker och trallar på julsånger. En Dr Jekyll och

Mr Hyde. För när hennes ord ”Håll käften, ungjävel!” hörs genom

väggarna, så nära att det känns som det är mig hon skriker

på, är det svårt att tro att det är samma person som jag brukar

möta i trappan.

Jag har gjort det jag kunnat för att få det att sluta. Men socialen

och omvärlden blundar och stänger sina öron. De vägrar att se.

Det är sådana människor som får det att fortsätta hända. Sådana

som bara ser den leende grannen men vägrar att höra skriken.

Kanske är jag också en av alla dem, eftersom jag gav upp så lätt

när ingen annan hjälpte till. Kanske är jag också en av alla dem,

eftersom jag lägger kudden över huvudet och försöker somna

om när jag vaknar till ljudet av misshandel en trappa ner.

Anmälningsplikt

Text: Emma Brink

I svensk lag finns det något som heter anmälningsplikt.

Den är jätteviktig och finns till för att skydda barn och

unga som inte har det bra hemma på olika sätt.

När man är barn är det aldrig någonsin okej att behöva

uppleva våld. Inte hemma eller någon annan stans

heller. Alla vuxna som jobbar med barn och unga har

anmälningsplikt. Det kan till exempel vara skolkuratorn,

skolsköterskan, en lärare eller en fritidsledare.

För att göra en anmälan kontaktar man Socialtjänsten.

Hit kommer alla anmälningar om barn som inte har

det bra hemma. Det är också här som man bestämmer

om det ska göras en utredning eller inte. Socialtjänsten

kollar upp hur barnet har det hemma egentligen, oftast

genom samtal och besök. De flesta anmälningar leder

inte till omplaceringar, utan oftast räcker det med samtal

och stöd.

reality 17


Uttråkad?

Upptäck Sörmlands

tidsfördrivande platser

Text och layout:

Susanne Csanadi och Anna Andersson

Ungdomscafét i Eskilstuna är för dig mellan 13 och 20 år. Du kan

bl.a spela biljard, kort, dart, surfa på Internet, titta på storbilds-TV,

lyssna på musik och fika. Det arangeras även karaokekvällar, tjejgrupper

och livespelningar.

Öppettider: Adress: Rademachergatan 28

mån, sön: stängt Tel: 016-710 27 55

tis–tors: 16.00–22.00

ons: 16.00–22.00

fre, lör: 16.00–23.00

Eskilstuna

Balsta Musikslott är platsen för musikälskare i alla åldrar. Här kan

du spela med i ett band, gå på kurser, spelningar och fika.

Öppettider:

mån–tors: 15.00–23.00 Adress: Balstavägen 14

fre: 13.00–19.00 Tel: 016-14 71 81

lör: 11.00–19.00

sön: 13.00–22.00

Vingåker

Katrineholm

Flen

Vingåker har ett badhus där det finns barnbassäng,

simbassäng, vattenfall, bubbelpool och mycket mer. Här

finns även gym, cafeteria, solarium för alla åldrar.

Öppettider 1 april–30 september (1 okt–31 mars)

mån: 13.00–17.00

tis,tors: 13.00–18.00

ons, fre: 13.00–20.00

lör, sön: 09.00–14.00 (09.00–16.00)

Priser:

Ungdomar 6–17 = 15 kr Adress: Storg. 5

Över 17 år = 40 kr Tel: 0151-191 70

Till Fritidsgården i Vingåker är du upp till 17 år välkommen

att bl.a spela biljard, pingis och TV-spel. Här finns

också Internetcafé och tjejgrupper.

Öppettider:

mån, ons: 13.00–21.00 Adress: Kapellg. 3

tis, tors: 15.00–21.00 Tel: 0151-193 30

fre: 17.00–23.00

lör: 18.00–23.00

sön: stängt

På fritidsgården Kryptan kan du, från

13 år och uppåt, spela musik, biljard,

dart, dator och TV-spel. Du kan också

ligga på stranden under sommaren.

Öppettider:

mån–tors: 15.30–21.00

fre: 15.30–23.00

lör, sön: stängt

Adress: Trädgårdsg. 48

Tel: 0150-575 89

Simhallen är ett annat alternativ och här finns ingen åldersgräns.

Du kan simma, hoppa i hoppbassängen, bubbla, åka

rutchbana, roa dig i spasebowl, sola eller fika.

Öppettider:

mån: föreningsbad Adress: Västgötag. 31

tis, ons, fre: 8.30–20.00 Tel: 0150-572 48

tors: 6.15–20.00

lör, sön: 8.30–15.00

18 reality


På Thomasbadet kan du simma, bada bastu och ångbastu,

sola solarium och fika. Ingen åldersgräns.

Öppettider:

tis: 06:45–08.00, 16.00–19.00

ons: 14.00–20.00

tors: 16.00–19.00

fre: 06:45–08.00, 16.00–20.00

lör, sön: 11.00–16.00

Adress: Thomasgymnasiet

Tel: 0152-295 06

Pris: 15 kr för Ungdomsbad

Strängnäs

Bowling är något annat du kan ägna dig åt här i Strängnäs.

Din ålder spelar ingen roll, alla är välkomna. Förutom att spela

bowling kan du också fika. Om så önskas kan du även abonnera

hallen.

Öppettider:

mån, fre: 11.00–22.00 Adress: Thomasgymnasiet

lör, sön: 12.00–20.00 Tel: 0152-100 33

I denna stad ligger Fritidsgården Brolinska villan som är

för dig mellan 13–20 år. Du kan spela innebandy, biljard,

pingis, sällskapsspel, playstation eller surfa på Internet. Det

går också att anordna specialkvällar där du bestämmer.

Öppettider:

mån, tors 18.00–21.30 Adress: Salstagatan

fre 18.00–23.00 Tel: 0157-191 13

”Gårdskort” 60 kr för ett helt år

I Gnesta hittar du Ungdomens hus, stället för dig från 13 år och

uppåt. Här kan du fika, spela biljard, pingis och TV-spel. Det finns

även 14 datorer.

Gnesta

Öppettider:

mån, tors: 14.00–21.30 Adress: Dagagatan 4

tis: 15.00–21.30 Tel: 0158-264 30

ons: 14.00–20.00

fre: 14.00–22.00 (Discokväll 19.00–24.00)

sön: 15.00–20.00

Nyköping

Trosa

Oxelösund

Här ligger Safiren Bad & Fritid. Här finns bassänger, gym,

Friskis & Svettis, solarium och café. Gymmet är för dig som

är 16 år eller äldre.

Öppettider:

mån: 15.00–19.30

tis: 6.00–8.00, 15.00–21.00

ons: 13.30–19.30

tors: 6.00–8.00, 14.00–20.00

fre: 14.00–20.00

lör, sön: 11.00–17.00

I denna stad ligger Hjortensbergsbadet

som har både café, gym, relax och bad

förstås.

Öppettider:

mån: 6.30–18.00

tis, tors: 8.00–21.00

ons, fre: 6.30–21.00

lör, sön: 10.00–17.00

Adress: Stockholmsvägen

Tel: 0155-24 89 15

Adress: Centrumvägen 22

Tel: 0156-522 10

Här finns Boda borg som har fyra våningar med 80 rum där uppgifter

ska lösas på tid. Psykiska och fysiska utmaningar som kräver logiskt

tänkande, för alla åldrar.

Öppettider: alla dagar 9.00–19.00

Priser:

6–15 år = 110 kr Adress: Thorsg. 10

Över 15 år = 160 kr Tel: 0155-308 08

reality 19


Väg 55 mot Flen

Foto: Josefine Sjögren

Väg 55 kommer att leda oss till dagens

mål, Flen. Denna stad är en av de mindre

i Sörmland. Tillsammans med den

lilla ytan och det låga invånarantalet

kommer också ryktet om att staden är

tråkig för ungdomarna som bor där. Vi

begav oss mot Flen för att se hur staden

verkligen är.

När vi kommer fram överraskas vi över hur

många affärer staden har, men vi ska inte på

shopping utan letar efter Bowlinghallen. Vi

tänker att det måste vara ett bra ställe för

ungdomar att hänga på. Att hitta till Bow-

linghallen är däremot inte det lättaste, inte

en enda skylt visar oss vägen. Väl framme

märker vi att bowlinghallen nästan är tom.

I och för sig är det tisdag eftermiddag och

många går i skolan. Dock bekräftar föreståndare

Micke Schefström våra farhågor

om att det fattas något i Flen för ungdomarna.

Det finns inte mycket att göra i Flen

om man är ungdom och det skulle behövas

en mötesplats, säger han. Dessutom berättar

han att det inte är många ungdomar

som bowlar, tyvärr.

Lite överraskade lämnar vi hallen. Bowling

som vi trodde drog till sig ungdomar!

Men än ger vi inte upp hoppet om Flen utan

ger oss av mot skolan Prins Wilhelm för att

prata lite med gymnasieeleverna. De ska väl

kunna hjälpa oss att hitta det positiva och

roliga med Flen. När vi gått runt och pratat

lite med eleverna känner vi oss nöjda. Svaren

från ungdomarna var inte de allra mest

positiva. Trots det är Flen en söt liten stad

som bjuder på både festivaldagarna ”Fest i

Flen”, lite shopping och badplatser!

För att se vad ungdomarna på Prins

Wilhelmsgymnasiet hade att säga, ta en titt

nedan!

Text: Frida Gustavsson

Saga Stenberg och Louise Baudou,

Sam-program.

Någonting positivt om

Flen?

– Roligt folk, säger Saga.

– ”Fest i Flen” är kul, säger Louise.

(Fest i Flen är festivaldagar som arrangeras

på somrarna.)

Malin Andersson och Michelle Zeolyn,

Sam-ekonomi.

Vad gör man en fredagskväll

i Flen?

– Man kollar på film med kompisarna. Eller

så går man ut, i Katrineholm eller Eskilstuna.

Hemmafest kan man också ha.

Victor Olofsson och Erik Olsson,

Medieprogrammet.

Någonting som fattas i

Flen?

– Ett uteställe.

20 reality


Ett nyktert val

Anna är 22 år och studerar Textdesign på Mälardalens högskola

i Eskilstuna. På sin fritid tycker hon om att läsa och

spendera tid på caféer med sina vänner. Hon är också aktiv

i arrangörsföreningen Superhjältarna. Anna har aldrig varit

intresserad av att dricka alkohol och kallar sig själv för nykterist.

Varför är du nykterist?

Jag tycker att det vore bättre om folk inte drack så mycket alkohol.

Jag tror också att samhället skulle bli bättre om vi inte drack alkohol

överhuvudtaget, men jag vet att det inte är ett realistiskt mål. Att

vara nykterist är ett val som jag har gjort och som jag trivs med.

Att man skulle ha roligare om man är full, vad

tror du om det?

Jag tycker faktiskt att det är ganska tragiskt att man ska behöva

dricka alkohol för att kunna ha roligt. Jag har roligt utan att behöva

dricka.

Hur länge har du kallat dig nykterist?

Det kan jag inte riktigt svara på. Det var inte så att jag en dag

bestämde mig för att vara nykterist, det har bara blivit så. Jag har

aldrig riktigt druckit. Samtidigt kanske det har blivit mer ett ställningstagande

nu än vad det var förr.

Vad är positivt/negativt?

Svårt att svara på den frågan. För mig är det helt självklart att inte

dricka alkohol. Jag går inte runt och funderar på för- och nackdelar

med att inte dricka alkohol. Jag ser att det ger jättemånga positiva

saker.

Negativt kan däremot vara att jag många gånger måste stå till

svars varför jag inte dricker. Personer kan komma fram till mig och

kräva svar på varför jag kallar mig nykterist.

Det finns också de som försöker bjuda mig på alkohol, inte för

att vara snälla utan för att tvinga på mig.

Hur är andras syn på dig som nykterist?

Det beror helt på från person till person. Många reagerar på ett

positivt sätt och kan nästan berömma mig för vad jag valt. Däremot

verkar de inte alls tänka på att bli nykterister själva. Samtidigt kan

andra ifrågasätta mig och inte alls förstå varför jag avstår alkohol.

Har du druckit dig full någon gång?

Nej det har jag inte. Jag vill heller inte prova, jag ser ingen anledning

till det.

Hur är din syn på personer som dricker?

De får göra sina val, jag har ju gjort mitt. Men jag kan tycka att

det är tråkigt när det så ofta finns alkohol med i bilden när man

ska göra någonting. Till exempel när man går ut, det är alltid en

självklarhet att man ska dricka alkohol. Det är synd.

Foto: Privat, Sandra Fors

Synen på personer, när de är berusade?

Mycket olika, men det är helt klart mer givande att ha ett samtal

med någon som är nykter i jämförelse med någon som är full.

Vad dricker du själv när du är ute?

Jag brukar dricka vatten eller läsk, det är så dyrt på krogen.

Dricker du ofta alkoholfria drinkar?

Nej, det är inte ofta. Jag känner inget direkt behov av att dricka

drinkar, alkoholfria eller ej. Men självklart är det festligt!

Har du något annat att tillägga?

Många gånger verkar folk tro att det är ett religiöst ställningstagande

att vara nykterist. En del kan också tro att jag tidigare druckit för

mycket och okontrollerbart. Dock stämmer inget av detta.

Text: Frida Gustavsson

reality 21


Alkoholfria drinkar

Vem säger att alkohol är ett måste för en lyckad kväll? Reality har testat tre olika drinkar, helt fria från alkohol. Varsågod och njut!

Björnbärsdrink Kon-Tiki Pineapple Sunshine

Bäst i test

Ingredienser

125 g mogna björnbär

25 g socker

1 msk silad citronjuice

1 isbit

sodavatten

Skaka bär, socker, citronjuice och is i en

cocktailshaker.

Häll upp i ett högt glas och fyll upp

med soda. Garnera med björnbär och servera

med sugrör.

Så tyckte vi:

Väldigt sur smak. Med sodavattnet blir den

lite besk. Kunde ha haft några fler bär, t.ex

hallon. Då hade den blivit lite sötare.

Ingredienser

12,5 cl mjölk

2 cl ananasjuice

1 stor msk apelsinglass

1 nypa vaniljsocker

cola

Skaka alla ingredienser förutom colan i en

cocktailshaker.

Häll upp i ett högt glas och toppa med

colan och ett sugrör. Garnera glaset med en

skiva ananas.

Så tyckte vi:

Väldigt söt. Smakar som milkshake ungefär.

Man kan variera smaken med vilken glass

man väljer. Mycket god!

Ingredienser

6 cl ananasjuice

6 cl apelsinjuice

6 cl sourmix

Foto: Josefine Sjögren

Blanda alla ingredienser i en mixer.

Häll upp i ett högt glas och garnera sedan

med en ananasskiva. Servera drinken

med is och sugrör.

Så tyckte vi:

Helt okej. Smakar som juice. Denna drink

är ett bra alternativ om du gillar det enkla,

eftersom den innehåller så få ingredienser.

Reality Check

Fråga: Vilket är ditt pinsammaste tonårsminne?

Emelie Nilsson, Eskilstuna, 18 år

– När jag var ute på en krog i Norge

ramlade jag omkull mitt på dansgolvet.

22

reality

Johan Bergqvist, Strängnäs, 19 år

– Jag blev ganska full och när en polis kom

fram till mig erbjöd jag honom sprit.

Linda Dahlbo, Katrineholm, 18 år

– På min 18-årsdag klädde mina kompisar

ut mig i Thomas Dileva-klänning och lät

mig gå genom staden med en ölhatt på

huvudet och ögonbindel för ögonen.


Sanningen om...

Så många ungdomar har avstått från alkohol de senaste

12 månaderna:

Hur stor är andelen ungomar som dagligen röker?

Åk 9 (i procent)

2004 2006 2008

8 8 9

Åk 2 (i procent)

2004 2006 2008

11 10 11

...ungdomars drogvanor

Så här många har under det senaste året druckit alkohol:

Andelen av dessa som har druckit sig berusad minst en

gång/vecka:

Åk 9 (i procent)

2004 2006 2008

62 59 66

Åk 2 (i procent)

2004 2006 2008

87 85 86

Åk 9 (i procent)

Tjejer

Killar

9 10

Åk 2 (i procent)

Tjejer

Killar

10 14

Resultatet av de som svarat ja på frågan: Har du någon

gång använt narkotika?

Känner du till någon som kan sälja narkotika till dig?

(Frågan är ställd till åk 2)

Källa: Liv & Hälsa ung– Landstinget Sörmland 2004, 2006 och 2008

Layout: Susanne Csanadi och Anna Andersson

reality 23


Mammaledig på gymnasiet

Fr.v: Jonna Lantz, sonen Ludde och sambon Magnus Nyzell.

Foto: Josefine Sjögren

När hon fick veta att hon var gravid blev 18-åriga Jonna knappt överraskad. Istället började

hon och pojkvännen Magnus förbereda sig inför barnets ankomst. Idag har de unga

föräldrarna motbevisat alla de tvivel som ställts på dem från omgivningen; genom att flytta

ihop, förlova sig och välkomna sonen.

”Nu händer det grejer! Kvart i två gick vattnet

och nu sitter jag här med värkar” skriver

Jonna Lantz i sin blogg den 9 november

2007. Tolv timmar senare höll 18-åringen

sonen Ludvig i sina armar – ett ögonblick

som hon och pojkvännen Magnus Nyzell,

21, hade förberett sig för ända sedan mars.

– Att se Ludde var helt fantastiskt! Jag

hade ju trots allt burit på en annan människa

i nio månader, och att se den människan

öppna sina små ögon och titta runt

var en kick! berättar Jonna.

Men vägen till förlossningen har inte

varit helt problemfri. Trots att graviditeten

inte kom som en chock, har uppbyggandet

av den egna familjen krävt mycket – både

från Jonnas och Magnus sida.

En annorlunda vardag

Deras hem ser ut att tillhöra vilken barnfamilj

som helst. En ljus trerummare, översållad

med leksaker lite här och där, med en

vagga i centrum av vardagsrummet. TV:n

står på, och den tre månader gamla Ludde

sussar till dess lågmälda reklambrus. Runt

honom, i soffan och fåtöljen, sitter Jonna

och Magnus – dåsiga i förmiddagssolens

sken. Deras vardag innan graviditeten skiljer

sig avsevärt från den som råder nu.

– Vi bodde inte här, utan hos våra föräldrar,

säger Magnus.

– Jag gick i skolan och Magnus hade

inget jobb. När jag sedan blev gravid med

24 reality


Ludde var det just vår dåliga ekonomi som

blev det största problemet.

– Vi var glada, men samtidigt oroliga,

förklarar Magnus efter Jonna. Det var när

jag väl hade fått arbete som jag förstod att

det skulle lösa sig för oss.

Idag jobbar han skift, och är ledig varannan

vecka – vilket är perfekt enligt Jonna.

Själv är hon mammaledig, och har varit det

sedan fem månader tillbaka.

– Jag gick i skolan bara någon månad

efter sommarlovet. Eftersom jag blev stor

väldigt snabbt, var det svårt för mig att

klara av skolans trappor.

Berätta för föräldrarna

Att hon skulle hoppa av skolan ett tag var

inte det som ängslade Jonna i början. Det

var tanken på att berätta för föräldrarna.

Men idag, när Jonna minns tillbaka på hur

hennes mamma fick reda på att hon var

med barn, frustar hon av skratt:

– Det skedde av en ren slump. Jag hade

skickat ett sms till Magnus från mammas

mobil, som hon senare hade hittat i utkorgen

och läst. Det var så mamma blev medveten

om min graviditet.

Föräldrarna blev inte alls arga. Tvärtom

har de hjälpt och stöttat Jonna och Magnus.

Även om det har handlat om småsaker

– som att ta tvätten eller att bjuda på

”ordentlig” mat – är de unga föräldrarna

tacksamma.

– Vi har mycket att göra, hela tiden. Till

och med att tvätta håret har blivit en vardagslyx.

Det är guld när någon hjälper oss

med det vi inte hinner med.

500 bloggbesökare per dag

Föräldrarna har även funnits där för Jonna

och Magnus när de har utsatts för gliringar.

– Många påstod att jag inte kunde ta

hand om barnet eller sa att jag var dum i

huvudet som valde att skaffa barn tidigt,

säger Jonna. I början försökte jag förklara,

men numera struntar jag i det. Folk vill inte

förstå.

Men det är inte bara negativa reaktioner

hon har råkat ut för. Ända sedan Jonna började

blogga om sin graviditet har de positiva

kommentarerna haglat över henne. Bloggen

skapade hon främst för sin egen skull

– Jonna ville komma ihåg tiden då hon var

med barn. Men det blev roligare att skriva

när läsarna började ge respons.

– Det var många som skrev att de hade

ändrat uppfattning om ung graviditet, och

då valde jag att fortsätta eftersom det kändes

nyttigt.

Omkring 500 personer läser hennes

blogg dagligen. Det är även på det sättet

som Jonna fick kontakt med andra gravida

i hennes ålder. För henne var det en lättnad

att lära känna någon som gick igenom

samma sak. Vännerna hade Jonna nämligen

glidit ifrån under graviditeten – kvar var lillasystern

och Magnus. Det var han som fick

springa efter tonfisk till Jonna, och diska

när hennes mage blev för stor.

– Det gäller att ha tålamod, säger Magnus.

Annars är det inte särskilt jobbigt att

handskas med en gravid kvinna.

”Läskigt och mäktigt på en och

samma gång”

När det gäller deras relation, tycker Jonna

och Magnus att hela upplevelsen har fört

dem närmare varandra. Numera är de mer

tajta, mer kära – och förlovade. Men synen

på livet har förändrats hos båda:

– Nu prioriterar man helt andra saker

än vad man gjorde förut.

Vaggan i mitten av vardagsrummet börjar

plötsligt röra sig, och Magnus går fram

och tar upp Ludde. När han väl är på plats

igen med sin yrvakna son i knäet, börjar

Jonna berätta om känslan att vara gravid.

– Det var jättekonstigt. Att tänka att

man hade en liten människa i magen, och

att sedan känna denna röra sig, var läskigt

och mäktigt på en och samma gång.

Fram tills hon fick magen röntgad hade

Jonna varit säker på att det var en flicka

– hon hade till och med kallat magen för

Ebba. När hon och Magnus fick veta att det

var en pojke bestämde de sig för namnet

Algot.

– Men vi insåg genast att det var fel när

vi väl fick se honom. Han var ju en Ludde!

Nu när de nio förväntansfulla månaderna

är över, är det dags för paret att återgå

till det normala. Jonna vill ta studenten och

plugga på högskola, medan Magnus planerar

att fortsätta jobba och köpa ett hus.

Men det ligger längre fram i tiden.

– Just nu är jag nöjd med allt, säger

Jonna. Vi är vår lilla familj och det är det vi

har strävat efter.

Text: Janna Wotinsev

Vill du veta mer om Jonna, Magnus

och Ludde? Läs Jonnas blogg:

jonnalantz.blogg.se

Stiftelsen Kvinnoforum har

ett arbete kring unga föräldrar

som kallas:

Xist – Unga föräldrar.

Här anordnas aktiviteter till

unga föräldrar mellan

14–22 år. Du träffar andra

människor som har det likadant

som du själv.

Aktiviteter som anordnas

är exempelvis utflykter,

föräldrautbildningar och

olika kurser som exempelvis

babymassage.

De erbjuder också stöd vid

behov och individuella samtal.

Att delta i denna verksamhet

är gratis.

Läs mer på www.xist.nu

Visste du att...

...antalet fall med

klamydia bland

tjejer har ökat till

det dubbla från

2002 till 2007?

... bland killar så

är ökningen med

klamydiafall ännu

större?

Källa: Socialtjänsten

reality 25


Att känna sig fel

Matilda är född i fel kropp. Hon föddes i en mans kropp,

medan hon psykiskt var kvinna. Varje dag måste hon kämpa

sig igenom skolan och bli kallad för fel namn och genus. Men

hon gör det för att hon snart kommer att kunna bli rätt.

– Jag gick i 4:an då jag började känna mig fel. Det var ungefär samtidigt

som puberteten var. Det var i slutet av 5:an som jag fick reda

på lite om transsexuallism. Först så försökte jag tränga bort det och

låtsades att jag inte kände mig fel. Så höll jag på ända till sommaren

mellan 8:an och 9:an. Det var då jag för första gången kom ut och

det kändes så skönt! Jag kände mig levande.

Matilda vände sig då till kuratorn på skolan som skickade vidare

henne till Ungdomsmottagningen. Där gick hon och pratade

i ungefär ett år.

– När jag började på gymnasiet träffade jag massa underbara

människor som jag fick hjälp av att komma ut ännu mer och våga

gå klädd som jag ville. De sa alla ”hon” till mig och kallade mig för

Matilda, de fick även andra som jag inte riktigt kände att göra det

också. Det var så himla underbart.

Första steget

– I december förra året tog jag det första steget för att få operera om

mig. Jag tog med mig en kompis och gick till min familjeläkare för

att få tid att prata med honom. Men han var fullbokad och hade

inte tid förrän i februari. När mötet äntligen blev av, pratade vi

bara lite snabbt och så skulle jag bli skickad till någon annan läkare

som var mer insatt på området, men det kunde ta mellan två till

sex månader.

Det tar lång tid att genomgå processen berättar Matilda. Först

ska man prata med olika läkare och psykologer i minst ett år, sedan

ska man leva som det kön man inte känner sig som i ytterligare ett

år. Under det året brukar man få börja med hormonbehandling och

även hårborttagning för män som vill bli kvinnor. När det året har

gått ska man skaffa ett rättsligt beslut från Rättsliga rådet om att få

göra en könskorrigering.

– Det känns rätt jobbigt att tänka på hur länge jag måste vänta

för att få bli rätt. Det känns som man gör samma sak om och om

igen, bara pratar och pratar, men inte får något gjort. Men jag vet

att det är för att de måste vara säkra på att man känner rätt.

En dag som fel

– Jag har haft en väldigt stor tur med vänner. Alla ser mig för den

jag är och stöttar mig massor. Utan dem hade jag nog inte orkat…

– Jag måste kämpa mig upp till skolan varje morgon för att orka

med att höra alla som säger fel namn eller ”han” till mig, det hugger

till i bröstet varje gång någon gör det.

– Men jag har haft tur med mitt utseende, jag ser inte så manlig

ut och har väldigt många feminina drag. Blir rätt ofta kallad hon av

helt främmande folk. Man blir jätteglad då!

– Det mest vanliga i livet kan bli jättejobbigt ibland. Som att gå

på toa och duscha, eller att visa leg. Men jobbigast är nog att försöka

flörta med någon som inte vet att jag är transsexuell. De verkar

till en början inte ha något emot det, men efter ett tag märks det att

de inte helt trivs med att jag är en tjej. Det tar ganska hårt.

Lyssna till tillvaron

– Jag använder mig av dataspel för att fly från verkligheten för att

orka kämpa igenom den. Ibland känns det som att jag inte klarar

det och då kan det rätt ofta hjälpa med några timmars spelande.

Men de riktiga ljusen som får mig att orka är mina vänner, att de

tjatar på mig att jag kommer klara det trots att jag inte håller med,

det betyder massor.

Text: Oskar Brandt

Hur många personer har en partner/förhållande just nu?

(Gäller åk 2)

Landstingets

enkätundersökning har fastställt att:

Visste du att...

... andelen personer i åk 2 som är bisexuella är tre

procent?

... två procent av dessa är killar och tre procent är

tjejer?

... tre procent av alla killar och tjejer i åk 2 är osäkra

på sin sexuella läggning?

... en procent av alla i åk 2 anser sig vara homosexuella?

– av de personer som har föräldrar med svensk bakgrund är

27 procent av tjejerna och 36 procent av killarna i

åk 2 oskulder.

– av de personer som har utländsk bakgrund* är

56 procent av tjejerna och 35 procent

av killarna i åk 2 oskulder.

* Med utländsk bakgrund menas att båda föräldrarna är

födda utanför Sverige.

Källa: Liv & Hälsa ung– Landstinget Sörmland 2008

Layout: Susanne Csanadi och Anna Andersson

26 reality


Kärlek VS Sex

Hur många gånger har man inte fått

höra att man är slampig eller en player

bara för att man har haft sex med ett

antal personer? Det är så drygt att få

den stämpeln av folk. Varför ska man

inte få ha sex med vem man vill utan att

folk som hör det måste klaga? För vad

är det för fel?

I stort sätt alla kan väl hålla med om

att sex är en väldigt underbar sak. Finns

inte mycket som slår det. Det borde ju

då inte vara fel att ragga upp någon bara

för kvällen och ha en trevlig stund tillsammans

om båda är med på det.

Kanske är det så att de som kallar

andra för slampa, hora, player, horbock

eller något annat, egentligen är avundsjuka?

Självklart finns det folk som förtjänar

sådana stämplar, främst killar

som bara ”gör sitt” och drar. Och nej

jag menar inte bara heterosex nu, utan

inom alla sexuella läggningar, det finns

faktiskt gay-killar som bara gör sitt och

drar. Har inte hört så jättemycket om

tjejer som har gjort det, men antar att

det finns sådana typer av tjejer också.

Men det är i varje fall den typen av

människor som bara har sex för sin egen

njutnings skull och skiter fullständigt i

den andra som förtjänar stämplarna.

Sen är det inte heller så lätt att få

någon i säng, det är en konst bara det i

sig. Men det är ju just det som är så kul

med att flörta, man måste verkligen

våga och chansa. Det är nästan hälften

av hela upplevelsen. Dessutom är det

på olika sätt man ska försöka flörta med

någon varje gång, för alla gillar olika

saker och alla är olika lättflörtade.

Men sen när man hittar the one, är

det verkligen fel då att ha sex med andra?

Visst, det blir annorlunda och underbart

på ett annat sätt att ha sex med

någon man älskar, men man saknar ju

ändå lite utav utmaningen och spänningen

av att flörta med andra. Många

säger att man ska vara trogen mot den

man är tillsammans med, men kan

man inte vara trogen men ändå ha sex

med andra? Jag menar, om man berättar

och inte gör det till en hemlighet

så borde det inte göra något? Om man

verkligen älskar den andra så kan man

ha sex med någon annan för själva

upplevelsens skull men ändå fortfarande

vara ihop med den man älskar.

Så länge man inte ljuger om det eller

håller det hemligt.

Jag tror att många är rädda för

att ha ett öppet förhållande för att de

tror att ens partner ska hitta någon

annan. Visst finns risken, men om

det nu blir det, var det äkta kärlek

mellan en själv och ens partner då?

Eller var det bara tillfälligt? Det är

verkligen svårt att veta.

Men man ska ju inte missbruka sin

frihet om man har ett öppet förhållande.

Man får inte glömma bort sin partner

eller göra det till ett måste att ha

sex med den man älskar. För då blir det

bara jobbigt. Sen ska man inte hålla på

att skryta för sin partner om vad man

har gjort. Man får tänka hur man själv

skulle känna sig om ens partner börja

säga att den och den var jättebra i sängen.

Gräns mellan att ha sex för mycket

med andra och för lite med sin partner

är hårfin så det i sig själv blir en talang.

En till fördel med ett öppet förhållande

är ju att när man har varit tillsammans

med en och samma person under

en lång tid och ens sexliv inte är på

topp, är att man får lite omväxling ett

tag som leder till att man uppskattar att

ha älskat med sin partner mer.

Jag menar nu inte att alla vanliga

förhållanden är skit och öppet förhållande

är bäst, utan jag menar att man

inte ska vara så fördömande och stämpla

folk till slampa eller horbock så fort

man hör att de har haft sex med många.

Det finns faktiskt många som har sex

för att just njuta med någon annan. Sätt

stämplarna på egoisterna som gör sitt

och inte bryr sig om den andra.

Text: Oskar Brandt

Andel killar/tjejer som skyddar sig vid sex:

(Gäller åk 2)

Vem är den första personen killar/tjejer i åk 2 har

sex med?









Källa: Liv & Hälsa ung– Landstinget Sörmland 2008

Layout: Susanne Csanadi och Anna Andersson

reality 27


Nio sätt att skydda sig på

Sedan urminnes tider har man använt sig av preventivmedel

för att förhindra graviditet. Metoderna har varierat – från

avbrutna samlag och säkra perioder till mer kontroversiella

medel som ättiksyra, halverade citroner, fårtarmar, mossa och

krokodilbajs. Idag är marknaden för preventivmedel större än

någonsin. Reality har kartlagt 9 olika sätt att skydda sig på

vid sex.

Dagen-efter-piller

Akut p-piller är nödlösningen efter oskyddat sex – de förhindrar att

ägglossning äger rum. Tabletterna ska tas inom tre dygn efter sexet,

helst så tidigt som möjligt. För att ha full effekt kan dagen-efter-piller

endast användas högst en gång per månad.

Säkerhet: Risken att bli gravid är ca 1–3 procent.

Fördelar: Akut p-piller gör att många kvinnor slipper göra abort.

Nackdelar: Skyddar inte mot könssjukdomar. Metoden kan bara

användas en gång per menscykel, annars minskar säkerheten.

P-ring

P-ring är en tunn, böjlig plastring som förs in vaginan av kvinnan

själv. Ringen fungerar som p-piller, och känns inte när den väl sitter

på plats. Man tar ut p-ringen efter tre veckor för att få en mensliknande

blödning i en vecka, sedan sätter man in en ny ring.

Säkerhet: Hög säkerhet – över 99 procent om man inte avviker

från föreskriften.

Fördelar: Stör inte vid sex. P-ringen är också lätt att komma ihåg,

eftersom man byter den endast två gånger i månaden.

Nackdelar: Påverkar kroppen hormonellt – precis som p-piller, p-

plåster och andra hormonella preventivmetoder. P-ringen skyddar

inte heller mot könssjukdomar.

P-piller

P-piller är hormonmedicin som förmår stoppa ägglossning. Dessa

ska kvinnan äta dagligen, och deras uppgift är att lura hennes kropp

att hon är gravid – så att hon inte blir gravid igen. En p-pillerkarta

innehåller 21 hormonella tabletter för en månad.

Säkerhet: Tar man p-piller efter anvisningarna skyddar dessa till

99 procent.

Fördelar: P-piller stör inte själva sexakten. Kvinnan kan själv styra

tidpunkten för mens – som blir mindre riklig och mindre smärtsam

tack vare tabletterna.

Nackdelar: Denna preventivmetod har en lång rad biverkningar;

minskad sexlust, viktökning, nedstämdhet, huvudvärk och illamående.

P-piller måste intas regelbundet – max 36 timmar får gå mellan

två tabletter – och de passar inte alla kvinnor. Metoden skyddar

inte mot könssjukdomar, och skyddet mot graviditet kan försvinna

vid magsjuka.

P-spruta

Innehåller samma hormon som minipiller och p-stav. Var tredje

månad går kvinnan till barnmorskan/gynekologen för att få en injektion

i skinkan.

Säkerhet: Väldigt säker metod. Sprutan ger nästintill hundraprocentigt

skydd.

Fördelar: Kvinnan slipper de biverkningar som förknippas med p-

piller. Efter ett år med p-spruta upphör mensen för de flesta kvinnorna,

och de slipper PMS.

Nackdelar: Metoden ger inget skydd mot könssjukdomar. Det kan

också ta upp till ett år innan ägglossningarna kommer igång efter

en p-spruta.

28 reality


P-stav

P-stav är en liten silikonstav som innehåller samma hormon som

minipiller. Den sätts in under huden på överarmen genom ett litet

snitt. P-staven fungerar som preventivmedel i flera år.

Säkerhet: Mycket säker preventivmetod, som inte påverkas av

glömska eller magsjuka.

Fördelar: Staven räcker länge och kvinnan behöver inte oroa sig för

glömska. Metoden ger ofta upphov till mindre mens, och ibland

kan mensen utebli helt så länge p-staven är kvar.

Nackdelar: Finns risk för biverkningar, som bröstspänningar och

humörsvängningar. Preventivmetoden skyddar inte mot könssjukdomar.

Kondom

Från linne och fårtarmar till plast och gummi – kondomer har funnits

i olika former och slag genom tiderna. Kondomen är en tunn

hylsa som dras över en styvnad penis innan samlaget. Vid utlösning

hamnar sperman i kondomen. Preventivmedlet hindrar spermier,

virus och bakterier från att passera in i vaginan.

Säkerhet: Kondomen är ett säkert preventivmedel om den används

rätt. Den ska vara lagom stor, sitta på under hela samlaget och inte

gå sönder.

Fördelar: Endast kondomen ger ett skydd mot könssjukdomar.

Den är också det enda preventivmedlet som kan användas av män,

bortsett från sterilisering. Kondomen påverkar inte kroppen kemiskt

eller hormonellt.

Nackdelar: Kan upplevas som störande vid sexakten. Män som har

svårt att få stånd kan ha problem med att använda kondomen.

Minipiller

Minipiller är p-piller som har ett hormon mindre än de vanliga

pillren. Minipiller ska man ta varje dag, utan uppehåll. Och de bör

också tas vid samma tid.

Säkerhet: Minipiller ger god säkerhet – 98 procent. Men glömska,

magsjuka, och vissa mediciner påverkar säkerheten negativt.

Fördelar: Ger mindre biverkningar än vanliga p-piller. Bra alternativ

för de kvinnor som avråds från p-piller.

Nackdelar: Minipiller ger inget skydd mot könssjukdomar. Och

om de inte tas nästintill på timmen ökar risken för oönskad graviditet.

Oregelbundna blödningar kan också ge bekymmer.

Spiral

Det finns två sorters spiraler som sätts in i livmodern och förhindrar

befruktning: koppar- och hormonspiral. Kopparspiralen utsöndrar

koppar, vilket försämrar miljön för spermier. Spiralen sätts

in av gynekologen och kan behållas i fem till tio år innan den behöver

bytas. Hormonspiralen är en liknande, men hormonell metod.

Den förser kvinnan med en relativt låg hormondos och räcker i ett

antal år.

Säkerhet: Båda spiralerna är mycket säkra preventivmedel – färre

än en kvinna på 100 blir gravid under ett år.

Fördelar: Spiralerna påverkar inte kroppen utöver livmodern och

äggledarna. Det är till exempel mycket ovanligt att få biverkningar

av hormonspiralen.

Nackdelar: Varken koppar- eller hormonspiralen skyddar mot

könssjukdomar, och passar därför bäst för kvinnor som lever i stabila

förhållanden. I enstaka fall kan spiralerna stötas ut i samband

med mens utan att kvinnan märker det.

P-plåster

Ett hudfärgat plåster som avger samma hormon som p-piller och

som sätts på kvinnans mage, arm eller skinka. Man byter plåster en

gång i veckan, tre veckor i rad. Fjärde veckan gör man ett uppehåll

för mens.

Säkerhet: En mycket säker preventivmetod – om kvinnan använder

plåstret enligt föreskrift.

Fördelar: Metoden är inget störningsmoment vid sex. P-plåster är

också lättare att komma ihåg än till exempel p-piller, eftersom man

bara behöver byta plåster en gång i veckan.

Nackdelar: P-plåster kan ge upphov till biverkningar som besvärande

mellanblödningar, nedstämdhet, minskad sexlust, illamående,

bröstspänningar och viktuppgång. Metoden ger inget skydd

mot könssjukdomar.

Text: Janna Wotinsev

Foto: Cecilia Stridh

reality 29


Ungdomsmottagningar i Sörmland

Eskilstuna

Besöksadress: Smedjegatan 34

Telefonnummer: 016-710 14 06

Öppettider

(Telefontider)

Måndag 08.00–18.00 (08.00–09.00)

Tisdag 13.00–16.30 (08.00–09.00)

Onsdag 08.00–16.00 (08.00–09.00)

Torsdag 08.00 –15.00 (08.00–09.00)

Fredag 08.00–14.30 (11.00–12.00)

Killmottagning Drop-in Torsdag 15.30–18.00

Lunchstängt Måndag, onsdag och

torsdag kl 12.00–13.00

Strängnäs

Besöksadress: Hospitalsgatan 17

Telefonnummer: 0152-291 98

Telefontider

Måndag, Onsdag och Torsdag 10.00–11.00

Via telefonsvararen får du informaton om öppettider.

Flen

Besöksadress: Drottninggatan 17

Telefonnummer: 0157-515 09

Öppettider

Måndag 07.45–12.00

Tisdag 10.00–17.00

Torsdag 08.00–14.00

Fredag 11.00–13.00

Katrineholm

Besöksadress: Oppundavägen 42

(samma hus som Hälsogymmet)

Telefonnummer: Kurator 0150-572 89

Barnmorska: 0150-572 88

Öppettider

(Telefontider)

Måndag–Torsdag 08.30–16.00 (08.00–9.30)

Fredag 08.30–14.00 (08.00–9.30)

Oxelösund

Besöksadress: Biblioteksgatan 2

Telefonnummer: 0155-346 37

Öppettider

(Telefontider)

Tisdag 13.00–19.00 (13.00–14.00)

Torsdag 13.00–17.00

Trosa

Besöksadress: Tomtaklintgatan 2

Telefonnummer: 0156-535 17

Öppettider

Onsdag 15.00–19.00

(Telefontider Mån–Tors 08.00–10.00)

Vingåker

Besöksadress: Storgatan 27

Telefonnummer: 0151-129 60

Öppettider

(Telefontider)

Onsdag 08.15–17.30 (08.15–09.00)

Nyköping

Besöksadress: V. Kvarngatan 35

Telefonnummer: 0155-21 93 00

Öppettider

(Obs! Öppettiderna gäller endast bokade besök)

Måndag 08.30–18.00

Tisdag–Torsdag 08.30–16.30

Fredag 08.30–12.00

Lunchstängt 12.00–13.00

Gnesta

Besöksadress: Dagagatan 4

(samma lokaler som Ungdomens Hus)

Telefonnummer: 0158-123 61

Öppettider

Onsdag 14.00–16.00 (Endast bokade besök)

16.00–18.00 (Drop-in)

Text oxh layout: Susanne Csanadi och Anna Andersson

30 reality


Bokrecensioner

”Ego girl”

av Carolina Gynning

”Vi som aldrig sa hora”

av Ronnie Sandahl

Om du är ute efter en feel good-känsla är Ronnie Sandahls debutbok

inget för dig. ”Vi som aldrig sa hora” är en grå skildring av den

typiska svenska småstaden – med alla dess stereotyper till invånare,

och petitesser till dramatik.

Den handlar om tre män: Hannes som har misslyckats med

att uppfylla sina drömmar, Frippe som får ligga när han vill och

Kristian som bara äter och äter. Alla de sitter fast i Falköping och

drömmer om att komma bort. Men framförallt är ”Vi som aldrig sa

hora” en berättelse om hur de snälla och känsliga killarna hamnar i

machomännens skugga.

Sandahls bild av ungdomarna är träffande, och hans skrivsätt är

tydligt influerat av Kent och andra svenska artister. Med sina 171

sidor är ”Vi som aldrig sa hora” lätt att sluka. Däremot är det svårare

att skaka av sig den påtagliga känslan av oduglighet, som envist

dröjer sig kvar efter att man har slagit igen boken.

Text: Janna Wotinsev

Ego Girl handlar om en tjej som vill vara fri, leva galet och bli

respekterad. Den handlar om kärlek, svek och tuffa brudar. Författarinnan

bakom boken är Carolina Gynning och detta är hennes

självbiograf.

Carolina Gynning framställs ofta som en tjej med stora bröst

och lågt IQ. Dock visar hon i denna bok en motsatts till fördomarna

runt om henne. Hon vill bli respekterad och älskad för den hon

är, med eller utan stora bröst och blont hår. Läsaren följer henne

genom modellyrkets ibland grymma värld och kokainträsken hon

väljer att leva i. Samtidigt får läsaren lära känna den konstnärinna

hon faktiskt är.

Denna bok är inte riktigt skriven för mig och mina intressen.

Det är lätt underhållning, samtidigt som boken skildrar en tjejs

fartfyllda liv. Är man däremot intresserad av modellyrket och hur

denna, kanske inte alltid glamorösa, värld fungerar är boken väl

värd att läsa. För mig kändes det bra att ha läst boken och få en

egen uppfattning av Carolina. Att faktiskt få krossa lite fördomar

om denna fnittriga konstnärinna, författarinna och feminist.

Text: Frida Gustavsson

Filmrecensioner

”Juno”

Drama/Komedi

”2:37”

Drama

I filmen Juno blir 16-åriga Juno gravid med sin bästa kompis. Trots

att hon är ung bestämmer hon sig för att behålla barnet. Det är

början på historien som filmen kretsar kring.

Om man ska gilla Juno måste man nog ha ganska speciell

smak när det gäller film. Det finns ingen direkt synlig röd

tråd genom den och kan nog uppfattas som konstig av vissa.

En hel del skrattstunder får man med denna film, men också många

stunder då man helst av allt vill gömma sig bakom kudden då det

uppstår skämmiga situationer.

Även om Juno är en speciell film får den ändå en trea. Just för

att jag är lite fan av konstiga filmer men också för att det finns en

värme i den. Ett stort plus är skådespelarna som gör det riktigt

bra.

På slutet knyts säcken ihop som man säger och jag går från bion

nöjd, men inte med någon tanke om att se den en andra gång.

Text: Emma Brink

Sex ungdomar, sex problem, sex självmordskandidater. Detta är

fyllningen i den tunga dramarullen 2:37, som målar upp hur ungdomars

komplicerade, individuella bekymmer flätas ihop med en

vanlig skoldag.

Filmen inleds med ett obehagligt förebud: 2:37 (14:37 svensk

tid) kommer en elev att ta livet av sig på skoltoaletten. Tack vare

skickligt kameraarbete gör vi oss bekanta med personerna, och alla

deras problem och djupaste hemligheter blottas inför oss. Drogmissbruk,

ätstörningar, utanförskap – det som filmen tar upp råder

inte bara innanför dess ramar.

Det är det som gör 2:37 så bra. Dess välgjorda skildring av

ungdomens dystra verklighet och dess budskap: tänk inte bara på

dig själv, se runt omkring dig. Människor i din omgivning kan ha

problem som inte syns. Filmen avslutas dessutom med så en kraftfull

och överraskande vändning att det skär i hjärtat långt efter att

eftertexterna har passerat.

Text: Janna Wotinsev

reality 31


Spelrecensioner

Mass Effect

TV-spel

Sanning eller konsekvens

Sällskapsspel

Faktaruta

Format: Xbox 360, PC (maj 2008)

Genre: RPG äventyr

Utvecklare: BioWare

Antal spelare: 1

Faktaruta

Format: Kortspel

Genre: Ironi

Utvecklare: Nico text

Antal spelare: Från 3 spelare & uppåt

Året är 2183 och människan har just börjat utforska Vintergatan

och vi har upptäckt att vi inte är ensamma. Människan

är nu en del av civiliserade arter i Vintergatan. Vi är en del

i en politisk och militärisk allians mellan en rad andra olika

arter.

Du får spela som Commander Shepard och du befinner

dig på en mänsklig koloni vid namn Eden Prime. Du har fått

ett rutinuppdrag av det galaktiska rådet att hämta en uråldrig

utomjordisk artefakt. Tillsammans med några soldater och en

turiansk spectre, en slags specialagent som agerar för det galaktiska

rådet, åker du ner till Eden Primes yta.

Rutinuppdraget visar sig bli mer komplicerat än vad man

trott. Snart finner du att den turianska agenten ligger död och

en maskinras dyker plötsligt upp efter flera hundra års frånvaro.

Den protheanska artefakten ligger inte endast det galaktiska

rådet i intresse. En annan turiansk spectre, Saren, är här

för att beslagta artefakten för att släppa onda krafter lösa. Det

är nu upp till Commander Shepard att hindra Saren.

Detta är ett spel som ger episka känslor. Det gäller inte

bara känslan för hur enormt det är. Den verkligt episka känslan

ligger i de karaktärerna du träffar i spelet och känslan när

du landar på en helt outforskad planet.

Karaktärerna känns overkligt levande till skillnad från andra

spel jag spelat. Dels beror det på de genuina och verklighetstrogna

ansiktsuttrycken, dels på det exceptionellt välarbetade

röstskådespelet. Dessa karaktärer hade lika gärna kunnat

existera i verkligheten.

Allt som detta spel har att erbjuda är utomordentligt.

Årets spel 2007, årets rollspel 2007 och ett av tidernas bästa

spel. Inte länge till. Om ett år eller två fortsätter äventyret i

två delar till.

Jag avslutar med två ord: spela det.

Text: Per Danielsson, gästrecensent

Elaka versionen

Detta spel är en modern tolkning av det klassiska ”Sanning eller

konsekvens”. Här går det ut på att snurra en flaska, välja ett kort

från kategorierna Sanning eller Konsekvens och sedan ta följderna

av valet.

Väljer du Sanning ställs frågor till dig som kan göra vem som

helst generad. Vad sägs om att berätta var du fantiserar om att ha

sex eller att svara ärligt på frågan om det existerar nakenkort på dig

i vuxen ålder.

Väljer du ett kort ur högen Konsekvens slipper du avslöja dina

djupaste hemligheter, men får däremot ett uppdrag som inte liknar

något annat. Du kan få hångla med en av dina motspelare i 30

sekunder eller glatt se på när en av spelarna sms:ar till valfri person

från din mobiltelefon.

Den som vägrar göra vad som står på korten hotas också av att

få nattliga besök av ”Nicotexts” elaka ninjagubbar..

Spelet är lätt underhållning och livar garanterat upp en fredagskväll.

Den rekommenderade åldersgränsen ligger på 16 år, ganska

förståeligt faktiskt!

Snälla versionen

För den som tycker att den elaka versionen av Sanning eller konsekvens

verkar allt för otäckt eller genant finns också ”Snälla versionen”.

Här ställs inte fullt så privata frågor. Sannings-korten bjuder

på frågor som till exempel ”Välj tre personer att fastna på en öde

ö med” och ”Om du fick byta kön för en dag, vad skulle du göra

då?”

Konsekvenserna i denna version är också lite lättare att våga sig

på. Dessa kort kan göra att du får avsluta allting du säger, i fem minuter,

med frasen ”… men jag älskar mina rosa skinnkläder” eller

varför inte sjunga ”Macarena”?!

Text: Frida Gustavsson

32 reality


Korsord

Layout: Susanne Csanadi och Anna Andersson

Vågrätt

Lodrätt

1. Ätstörning

3. Malmköpings marknad

4. ”Underbyxans” stad

6. Väljer bort alkohol

11. Dam i februari

13. Gummiskydd

14. Judisk hatt

15. Buske

2. Vingåkers Factory...

5. Könssjukdom

7. Bulle i ugnen

8. Här kröntes Vasa

9. Kan hål i tand

10. Eskilstunaband

12. ”Gaygiftermål”

16. Tjejhäst

reality 33


De rätta svaren till korsordet

34 reality


Redaktionen

Anna Andersson, grafiker Oskar Brandt, textare Emma Brink, textare Susanne Csanadi, grafiker

anna.reality@hotmail.com oskar.reality@hotmail.com emma.reality@hotmail.com susanne.reality@hotmail.com

Anna samlar på handväskor.

Hennes högsta dröm är att få

äga en hund.

Något som gör Anna lycklig

är att träffa pojkvännen i Malmö

och det hon fruktar mest av

allt är att förlora synen.

En person som Anna beundrar

är Astrid Lindgren. Skulle

hon beskriva sig själv med ett

ord skulle hon säga blyg.

Oskar avskyr spindlar och hatar

mögel. Han skulle aldrig anpassa

sig efter vad andra tycker.

Konstig fantasi är en av hans

bästa egenskaper. Med den kan

man skapa mycket.

En av hans sämsta sidor är

att han gärna lägger för mycket

pengar på resor. Vann han 10

miljoner skulle han flytta hemifrån.

I framtiden vill Emma bosätta

sig i London och arbeta som

musikskribent. Hennes favorit

genre i musik är indiepop.

Emma tycker att hennes

bästa egenskap är hennes sociala

förmåga och hennes bästa

intervju har varit med Anton

Berg. Just nu är hon singel men

en tjej som Emma blir snabbt

upptagen.

Susanne är en målmedveten tjej

som drömmer om att en dag

öppna en egen butik där hennes

egengjorda smycken ska säljas.

Hon äcklas av kött och hennes

titel ska en dag bli Grafisk

designer.

Den sköna färgen grön är

hennes favorit och hon avnjuter

helst en vegetarisk lasagne i

köket!

Frida Gustavsson, textare Josefine Sjögren, fotograf Cecilia Stridh, fotograf Janna Wotinsev, textare

frida.reality@hotmail.com josefine.reality@hotmail.com cecilia.reality@hotmail.com janna.reality@hotmail.com

”Jag är en ganska vanlig tjej” säger

Frida om sig själv. Hennes

bästa egenskaper är att hon är

envis och ambitiös.

Hon brukar inte ofta göra

bort sig. Nu för tiden samlar

hon inte på något, men när hon

var liten samlade hon på suddgummi

och kapsyler. Hon hatar

dockorna Bratz för att de får

små flickor att vilja sminka sig.

Josefine är en tjej som gillar att

ha kul tillsammans med vännerna.

När hon har det tycker

hon om att använda klänning

och föredrar att vara sminkad.

Hennes bästa egenskap är

att hon är ödmjuk och att favoritbandet

är Kent råder ingen

tvekan om. Hon väntar fortfarande

på att Jocke Berg ska bli

singel..

Cecilia Stridh beskriver sig själv

som målmedveten, snäll och

social. Hon tränar, umgås med

vänner och reser på fritiden. I

framtiden vill Cissi jobba med

människor, helst utomlands.

En annan dröm är att resa jorden

runt.

Men hon skulle aldrig kunna

klara sig utan sina vänner

och sin familj.

Janna Wotinsev trivs bäst med

att umgås med vänner, läsa och

titta på film. Janna vill gärna

fortsätta att skriva i framtiden

och skulle även kunna tänka sig

av bli journalist.

Det stora drömresemålet är

Storbritannien och om Jannas

vänner skulle beskriva henne

med ett ord så skulle det vara

ordningsam.

reality 35


Tack till:

Landstinget Sörmland

Alla som medverkat i tidningen

Våra medielärare som gav oss detta uppdrag

reality

More magazines by this user
Similar magazines