Tidningen Reality till elever i årskurs 9 och 2 - Landstinget Sörmland
Tidningen Reality till elever i årskurs 9 och 2 - Landstinget Sörmland
Tidningen Reality till elever i årskurs 9 och 2 - Landstinget Sörmland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Livsstilsmagasinet för gymnasieungdomar<br />
”Det låter skönt om ungdomsradio”<br />
Möt P3 Star profilen Anton Berg<br />
9<br />
sätt<br />
att<br />
skydda sig<br />
Yvonne Rydings tankar om<br />
inre <strong>och</strong> yttre välmående<br />
<strong>Reality</strong> testar:<br />
alkoholfria drinkar<br />
reality
Livsstilsmagasinet <strong>Reality</strong> riktar sig <strong>till</strong> dig på gymnasiet. Du som går i årskurs 1<br />
<strong>och</strong> 3 har fått möjlighet att svara på enkäten Liv & Hälsa ung 2008. <strong>Reality</strong> är<br />
också en återkoppling <strong>till</strong> dig <strong>och</strong> dina jämnåriga.<br />
Stort tack <strong>till</strong> dig som besvarade enkäten!<br />
Du håller nu i din hand <strong>Reality</strong>, ett unikt livsstilsmagasin<br />
för dig på gymnasiet,<br />
ett magasin av ungdomar, för ungdomar.<br />
I <strong>Reality</strong> får du läsa om hur det är att vara ung i<br />
Sörmland, idag 2008. Kanske tänker du att alla är<br />
väl precis som jag… eller?<br />
I magasinet möter du flera sörmlandsungdomar<br />
som genom sina berättelser <strong>och</strong> val i livet visar hur<br />
olika var <strong>och</strong> en av oss faktiskt är! Att våga stå för<br />
den man är <strong>och</strong> vara stolt för det är viktigt. Och det<br />
är ju just det som gör dig unik!<br />
<strong>Reality</strong> tar upp flera av livets viktiga frågor som hur<br />
man mår, kärlek, sex, fritid, kultur <strong>och</strong> livsstil för att<br />
nämna några. Frågorna är viktiga för att må bra<br />
<strong>och</strong> känna sig nöjd med livet här <strong>och</strong> nu <strong>och</strong> inte<br />
minst i framtiden. Apropå framtiden så väntar den<br />
ju alldeles om hörnet…Så glöm inte att ta för dig av<br />
de möjligheter <strong>och</strong> <strong>till</strong>fällen som kommer att dyka<br />
upp. Gör dina egna val <strong>och</strong> lev ditt liv så bra som<br />
bara du kan!<br />
Önskar dig en skön stund med <strong>Reality</strong> – ett magasin<br />
av ungdomar, för ungdomar<br />
Monica Pärus, samordnare för Liv & Hälsa ung<br />
Foto: Josefine Sjögren<br />
Livsstilsmagasinet <strong>Reality</strong> är ett samarbete mellan<br />
Medieprogrammet vid S:t Eskils gymnasium<br />
i Eskilstuna <strong>och</strong> <strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
Ansvarig utgivare: Folkhälsocentrum,<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
Kontaktperson: Åsa Ranung<br />
Chef för Folkhälsocentrum asa.ranung@dll.se<br />
Liv & Hälsa ung är en enkätundersökning som<br />
skickas ut <strong>till</strong> alla <strong>elever</strong> i årskurs 7, 9 <strong>och</strong> årskurs 2<br />
på gymnasiet. I enkäten ställs frågor om hur ungdomar<br />
mår, vilka levnadsvanor man har <strong>och</strong> hur<br />
ungdomar har det i skolan, hemma <strong>och</strong> på fritiden.<br />
Liv & Hälsa ung kan användas av bl. a kommuner<br />
<strong>och</strong> landsting för att på olika sätt förbättra ungas<br />
vardag. <strong>Reality</strong> tar upp flera av de frågeområden<br />
som finns med i Liv & Hälsa ung.<br />
Mer information om Liv & Hälsa ung hittar du på:<br />
www.landstinget.sormland.se/folkhalsa<br />
reality
Innehållsförteckning<br />
s.12<br />
Livsstilar<br />
s. 4 ”Det låter skönt om ungdomsradio”<br />
s. 5 De sa ”ta av dig slöjan!”<br />
s. 6 Gissa min stil!<br />
s. 10 Nästan ett heltidsjobb<br />
s. 11 Krönika – Måsten som skänker stress<br />
s. 11 Alltid en som lyssnar<br />
s. 12 Tatueringar<br />
Skönhet <strong>och</strong> ideal<br />
s. 14 Sjukdomen som får unga att svälta<br />
s. 15 Ett ideal för en skönhetsdrottning<br />
s. 16 Krönika – Du är vacker precis som du är... eller?<br />
s. 16 Statistik<br />
s. 17 En annan smärta att fokusera sig på<br />
s. 17 Krönika – Vardagsvåldet som vi glömde<br />
s.16<br />
s.24<br />
s.20<br />
Nöjen<br />
s. 18 Sörmlands ungdomsställen<br />
s. 20 Väg 55 mot Flen<br />
Droger <strong>och</strong> alkohol<br />
s. 21 Ett nyktert val<br />
s. 22 Alkoholfria drinkar<br />
s. 22 <strong>Reality</strong> check<br />
s. 23 Sanningen om ungdomars drogvanor<br />
Kärlek <strong>och</strong> sex<br />
s. 24 Mammaledig på gymnasiet<br />
s. 26 Att känna sig fel<br />
s. 26 Statistik<br />
s. 27 Krönika – Kärlek VS Sex<br />
s. 27 Statistik<br />
s. 28 Nio sätt att skydda sig<br />
s. 30 Ungdomsmottagningar i Sörmland<br />
Kultur<br />
s. 31 Bok- <strong>och</strong> filmrecensioner<br />
s. 32 Spelrecensioner<br />
s. 33 Korsord<br />
s. 34 Facit <strong>till</strong> korsord<br />
Redaktionen<br />
s. 35 Bylinebilder<br />
s.22<br />
s.31<br />
På omslaget: Anton Berg<br />
Foto: Josefine Sjögren<br />
reality
”Det låter skönt om<br />
ungdomsradio”<br />
En riktig sportnörd som var duktig i skolan, men också en kille<br />
med stor käft som hade Lena Ph på sitt första kassettband. Så<br />
beskriver programledaren Anton Berg sig själv som ung. Vi har<br />
träffat honom för att bland annat prata om hur det är att vara<br />
ung, framtidsdrömmar <strong>och</strong> såklart P3 Star!<br />
Anton Bergs karriär inom radio började redan<br />
när han gick på journalisthögskolan i<br />
Göteborg. Under hans tid som student fick<br />
han praktik på P3 <strong>och</strong> sedan också sommarjobb<br />
där. Det var med programmet<br />
Ketchup (som senare blev P3 Star) som han<br />
jobbade <strong>och</strong> där fortsatte han efter det att<br />
skolan var avklarad.<br />
– Roligaste med jobbet är att prata med<br />
lyssnare <strong>och</strong> intervjua, säger Anton.<br />
Att få jobba med P3 Stars målgrupp<br />
som är ungdomar mellan 13 <strong>och</strong> 19 år är<br />
också en stor viktig del <strong>till</strong> varför Anton gillar<br />
sitt jobb.<br />
– Det låter skönt om ungdomsradio.<br />
Intressanta ämnen<br />
Ämnen som tagits upp under programmets<br />
gång är många. Eftersom det är ett<br />
relationsprogram har ämnena oftast handlat<br />
om kärlek & sex, homosexualitet, första<br />
kyssen <strong>och</strong> så vidare. Ibland lyser Anton<br />
Bergs stora sportintresse igenom <strong>och</strong> ämnen<br />
som kärleken <strong>till</strong> ett lag <strong>och</strong> hur det är<br />
att vara domare har också tagits upp i programmet.<br />
– Det är svårt att komma på nya idéer,<br />
säger han. Samma reportage kommer alltid<br />
att vara intressanta.<br />
När jag ställer frågan om hur han håller<br />
sig uppdaterad om det senaste inom ungdomskulturen<br />
skrattar han <strong>och</strong> berättar att<br />
han brukar sno information från P3 Stars<br />
community. Där brukar han också kolla in<br />
vad folk diskuterar om.<br />
– Det är nästan lögn att säga att jag<br />
har koll på allt, förutom dataspel där jag är<br />
uppdaterad, ler Anton.<br />
Om hans program påverkar ungdomar<br />
positivt tycker Anton Berg är svårt att veta<br />
men han hoppas det i alla fall. När folk<br />
hör av sig <strong>till</strong> programmet <strong>och</strong> tackar för<br />
att Anton <strong>och</strong> hans arbetskompisar gör ett<br />
bra program förstärker det känslan av att<br />
P3 Star-gänget gör något bra för ungdomar.<br />
Många känner att programmet hjälper dem<br />
att våga uttrycka sina känslor <strong>och</strong> tankar<br />
när de vet att fler känner som dem.<br />
– Det är skönt att ibland kunna ge folk<br />
en känsla av att de inte är ensamma, tycker<br />
Anton.<br />
Landet vs Stockholm<br />
Anton Berg är uppvuxen i ett litet samhälle<br />
i Småland. Han gick i skola i Oskarshamn<br />
<strong>och</strong> tycker att det är väldigt stor skillnad<br />
på Stockholm <strong>och</strong> ”landet”, som han kallar<br />
det. Däremot tycker han att det finns en<br />
likhet när det kommer <strong>till</strong> synen på unga.<br />
Redan när han var liten var det mycket<br />
snack om att vissa saker påverkade unga <strong>till</strong><br />
att bli våldsamma. Skillnaden är bara att då<br />
var det videovåld <strong>och</strong> hårdrock, idag är det<br />
dataspel.<br />
Anton tycker också att det finns ett stort<br />
glapp mellan vuxna <strong>och</strong> barn. Han anser att<br />
unga kan vara mer privata idag genom Internet<br />
<strong>och</strong> sms, att föräldrarna då försvinner<br />
mer <strong>och</strong> mer.<br />
– Men det är bara en liten teori jag har,<br />
framhåller Anton.<br />
Framtidsdrömmar har vi alla. Att få en<br />
tjej, ha ett roligt jobb <strong>och</strong> bo i USA var en<br />
del av Anton Bergs drömmar om livet när<br />
han var ung. Hans närmaste mål i livet just<br />
nu är att jobba klart med P3 Star fram <strong>till</strong><br />
juni <strong>och</strong> sedan vara pappaledig i höst. Efter<br />
det får vi se vad som blir nästa projekt för<br />
Anton Bergs del.<br />
– Att jobba med radiosporten vore en<br />
dröm, avslutar P3 Stars programledare.<br />
Text: Emma Brink<br />
Namn: Anton Mattias Berg<br />
Ålder: 30<br />
Bor: Lägenhet, Liljeholmen<br />
Civilstånd: Sambo <strong>och</strong> ett<br />
barn<br />
Intressen: Innebandy, se<br />
på film, spela guitar hero,<br />
vara med sonen <strong>och</strong> träffa<br />
kompisar<br />
Antons tips <strong>till</strong><br />
ungdomar:<br />
”Stressa ner,<br />
det kommer gå<br />
bra”<br />
Vad gör du helst:<br />
– Träffa tjejer genom Internet<br />
/Ragga på krogen<br />
– Spring naken på stan/Gå ut på<br />
krogen i kalsongerna<br />
– Alltid säga hjälp i varje mening<br />
/Äta skräpmat varje dag i<br />
resten av ditt liv<br />
– Tatuera in ett porträtt av<br />
din mamma vid kalsongkanten/Bara<br />
lyssna på Arvingarna i<br />
resten av ditt liv<br />
4 reality
– De sa ”ta av dig slöjan!”<br />
Att vara kurd <strong>och</strong> svensk samtidigt är<br />
inte lätt. Under de sex år som Awat har<br />
bott i Sverige har hon fått handskas<br />
med både kulturkrockar <strong>och</strong> fördomar.<br />
Hon har även utvecklat en stark gudstro<br />
– som har väckt missnöje såväl som<br />
beundran.<br />
När Awat Sharif, 19, kom <strong>till</strong> Sverige som<br />
13–åring var allting upp <strong>och</strong> ner för henne.<br />
Hon hade lämnat sitt hemland, Kurdistan,<br />
för att flytta <strong>till</strong> sin pappa <strong>och</strong> syster i Eskilstuna.<br />
Awat kände sig vilsen <strong>och</strong> förbannade<br />
den kalla vintern som mötte henne.<br />
Det enda hon ville var att åka <strong>till</strong>baka <strong>till</strong><br />
Kurdistan, så att hon kunde slippa snön<br />
<strong>och</strong> kylan.<br />
– Det var först när jag lärde mig språket<br />
<strong>och</strong> skaffade svenska kompisar som jag började<br />
trivas här, berättar Awat.<br />
Trots att hon idag, sex år senare, har<br />
kommit in i det svenska samhället <strong>och</strong> slutat<br />
försöka ”försvenska” hemmet <strong>och</strong> familjen,<br />
råkar Awat fortfarande ut för kulturkrockar.<br />
Både från den svenska <strong>och</strong> kurdiska sidan.<br />
Kämpar med det kurdiska<br />
– När mina vänner ber mig att följa med<br />
dem på fest, eller ut på krogen, måste jag<br />
säga nej. Den kurdiska kulturen <strong>och</strong> islam<br />
<strong>till</strong>åter inte mig att dricka alkohol. Att göra<br />
vännerna besvikna; att inte kunna gå ut<br />
med dem, har Awat numera vant sig vid.<br />
Klädstilen brukade också vara ett större<br />
problem. Det hon däremot får kämpa med<br />
idag är det kurdiska:<br />
– Jag kan inte prata med mina föräldrar<br />
om vad som helst, fastän jag vill. Vissa saker<br />
anses vara alldeles för ”skämmiga”, förklarar<br />
Awat.<br />
Men Awat är glad över de föräldrar hon<br />
har. Hon tycker att de är toleranta på ett<br />
sätt som få är, särskilt när det gäller hennes<br />
klädstil. Trots att de båda blev väldigt<br />
chockade när Awat frivilligt valde att bära<br />
slöja.<br />
Trodde inte på Gud<br />
Både den kurdiska traditionen <strong>och</strong> islam<br />
menar att kvinnan inte ska locka män; hon<br />
får inte visa håret, ha smink eller åtsittande<br />
<strong>och</strong> avslöjande kläder. Men det finns en<br />
viss skillnad. Enligt islam får kvinnan börja<br />
bära slöja när hon själv vill, medan i traditionella<br />
familjer täcker man flickornas hår<br />
redan när de är i 10-årsåldern.<br />
– När jag kom <strong>till</strong> Sverige hade jag lika<br />
öppna <strong>och</strong> tajta kläder som vilken svensk<br />
tjej som helst, säger Awat. Jag brydde mig<br />
inte om kulturen <strong>och</strong> trodde inte på Gud.<br />
Men när Awat var 15 följde hon med<br />
sin mamma <strong>till</strong> en moské – för skojs skull.<br />
Fast när hon väl kom dit lärde hon känna<br />
en troende kvinna som var alltigenom god.<br />
– Hon försökte aldrig övertala mig <strong>till</strong><br />
att bli religiös. Istället var det jag som var<br />
nyfiken <strong>och</strong> frågade om islam. Tills slut<br />
kändes det så bra att jag började be <strong>och</strong><br />
förändra min klädstil. En morgon kom jag<br />
bara ut från mitt rum med slöja.<br />
Fick byta skola<br />
Awats val chockade inte bara familjen utan<br />
även hennes vänner. Många av hennes kurdiska<br />
kompisar backade <strong>och</strong> bröt kontakten.<br />
– De sa ”Varför har du så för? Ta av dig<br />
slöjan! Det är fult!”, säger Awat, som <strong>till</strong><br />
<strong>och</strong> med fick byta skola för att reaktionen<br />
var så stark.<br />
Men genom att bära slöja vann hon<br />
också respekt, från både svenskar <strong>och</strong> muslimer.<br />
– Lärarna på den nya skolan brukade<br />
buga när de hälsade på mig. Svenskarna i<br />
allmänhet har endast visat respekt – de har<br />
aldrig klagat, utan bara varit nyfikna över<br />
varför jag har slöjan. Men jag får fortfarande<br />
höra att jag ska ta av mig den från andra<br />
kurder.<br />
Svensk ”kurdkvinna”<br />
Fördomar har också korsat hennes väg. De<br />
flesta som träffar Awat tror att hon är tystlåten,<br />
att hon bara vill prata om islam eller att<br />
hon ser ner på alla som bär kortkort. Men<br />
denna bild försvinner så fort man lär känna<br />
henne.<br />
– Fast det finns de som bara fortsätter<br />
att dra sig undan ifrån mig, fastän jag försöker<br />
prata med dem, säger Awat bittert. Det<br />
har hänt många gånger, <strong>och</strong> då har det för<br />
det mesta varit vuxna. De vågar inte ställa<br />
lika många frågor som unga.<br />
Hur hon än ser ut – vad människor än<br />
tror om henne – känner Awat sig svensk.<br />
Det är endast hemma hon förvandlas <strong>till</strong> en<br />
riktig ”kurdkvinna”. Hon städar <strong>och</strong> lagar<br />
mat medan hennes bror inte gör någonting.<br />
Mannen ska inte behöva lyfta ett finger i<br />
ett traditionellt kurdiskt hem. I en religiös<br />
familj är det däremot jämställt, <strong>och</strong> det är så<br />
Awat vill ha det i framtiden:<br />
– När jag gifter mig vill jag att min man<br />
ska vara som mig – leva som en ungdom vid<br />
sidan av sin Gud. Men han får gärna vara<br />
lite religiösare. Så att han kan leda mig rätt<br />
ifall jag går vilse.<br />
Text: Janna Wotinsev<br />
Foto: Josefine Sjögren<br />
reality 5
Gissa min stil!<br />
6 reality
Emo, synthare, fashioncore, gothare, poppare, brat – dagens stildjungel är inte lätt att<br />
orientera sig i. Men för dig som känner dig säker på de olika stilkategorierna, har <strong>Reality</strong><br />
en utmaning. Kan du tyda människor lika bra som du tyder stilar? Ser du vem av dessa<br />
fyra som är hiphopare, hardcore, grunge <strong>och</strong> flower-power? Testa dig själv!<br />
Foto: Cecilia Stridh<br />
reality 7
Flower-power<br />
Elin Holmström, 18, Eskilstuna.<br />
Hiphop<br />
Andreas Bäck, 18, Eskilstuna.<br />
Varför just den här stilen? Det känns som om<br />
den visar vem jag är, samtidigt som den är avslappnad <strong>och</strong><br />
bekväm. Jag tycker att det är en snygg stil <strong>och</strong> jag trivs med<br />
den.<br />
Vad/vem inspirerar dig <strong>till</strong> ditt klädval?<br />
Människor som inte bryr sig om mode, <strong>och</strong> som försöker<br />
framföra något budskap med sina kläder. Och designern<br />
Gudrun Sjödén så klart!<br />
Favoritklädaffär? Indiska <strong>och</strong> Gudrun Sjödén.<br />
Varför just den här stilen? Jag har den för att jag<br />
började anpassa mitt sätt att klä mig efter artisterna som jag<br />
lyssnade på. Sedan så är den väldigt skön i sig.<br />
Vad/vem inspirerar dig <strong>till</strong> ditt klädval?<br />
Sajter som Recognize.se <strong>och</strong> Gulanstore.se.<br />
Favoritklädaffär? Recognize <strong>och</strong> Sneaker Store. Men<br />
jag handlar inte kläder så ofta, fastän det skulle behövas. Det<br />
skulle <strong>till</strong> exempel inte sitta fel med fler kepsar <strong>och</strong> byxor i<br />
garderoben.<br />
Favoritplagg? Tunika, helst färgglad.<br />
Favoritplagg? Baggy mjukisbrallor.<br />
8 reality
Foto: Cecilia Stridh<br />
Grunge<br />
Lovisa Molander, 18, Eskilstuna.<br />
Hardcore<br />
Viktor Rapp, 18, Södertälje.<br />
Varför just den här stilen? Jag trivs i den. Jag<br />
tycker att min stil är behaglig <strong>och</strong> snygg.<br />
Vad/vem inspirerar dig <strong>till</strong> ditt klädval?<br />
Modetidningar <strong>och</strong> stilikoner – som Mary Kate <strong>och</strong> Ashley<br />
Olsen.<br />
Favoritklädaffär? Carlings <strong>och</strong> Ego. Sedan handlar<br />
jag massor med kläder secondhand.<br />
Varför just den här stilen? För att den får mig<br />
att sticka ut. Dessutom tycker jag om att ha på mig färgglada<br />
kläder.<br />
Vad/vem inspirerar dig <strong>till</strong> ditt klädval?<br />
Band som Bless the Fall <strong>och</strong> bandmedlemmar som Oliver Sykes<br />
från Bring Me the Horizon.<br />
Favoritklädaffär? Team Nihilist.<br />
Favoritplagg? Oversize. Fast jag skulle inte kunna<br />
klara mig utan accessoarer; har alltid en klocka <strong>och</strong> en ring<br />
på mig.<br />
Favoritplagg? Hoodie. Den jag har på mig nu hör <strong>till</strong><br />
favoriterna.<br />
Text: Janna Wotinsev<br />
reality 9
Nästan ett heltidsjobb<br />
– Man blir fan beroende. Orden kommer från 18-årige David<br />
Fällman <strong>och</strong> nej, det är inte knark han pratar om. Det är<br />
fotboll.<br />
16 timmar <strong>och</strong> 7–9 träningar är så mycket tid som David lägger ner<br />
på fotboll varje vecka. Han har en plats i Citys A-lag i Eskilstuna<br />
som just nu spelar i division 2. Man kan lätt tro att David sedan<br />
han var två år spelat fotboll <strong>och</strong> drömt om en proffskarriär men<br />
sanningen är den att han började med fotboll ganska sent. Själv är<br />
han inte helt hundra på när.<br />
– Jag tror jag var runt 8–9.<br />
Han säger att det var för att alla kompisar i klassen spelade som<br />
han själv började prova på fotboll. Att han är uppvuxen i Mariefred<br />
<strong>och</strong> att där inte finns så mycket att göra kan också vara en grund <strong>till</strong><br />
fotbollsspelandet säger han halvt på skoj.<br />
Svår kombination<br />
David bor numera i Eskilstuna, går andra året på SMID (samhällidrott)<br />
<strong>och</strong> är vad många skulle kalla extrem med sitt idrottande.<br />
När jag frågar honom hur han bäst kombinerar skola <strong>och</strong> fotboll<br />
får jag svaret att han planerar.<br />
– Fast det funkar kanske inte så bra. Svårt att hinna med allt,<br />
<strong>till</strong>ägger han sedan.<br />
Att göra något så fort man får lite tid över är ett knep David<br />
har för att inte hamna efter i skolan. Det är inte bara skolan som<br />
får komma i andra hand utan också Davids lediga tid. Han missar<br />
mycket att göra på fritiden <strong>och</strong> säger själv att man blir ganska låst.<br />
Att åka iväg en helg eller vecka på semester skulle aldrig funka.<br />
– Det blir problem då eftersom man missar för mycket med<br />
fotbollen.<br />
Vara ute sent <strong>och</strong> gå på fest är något nästan alla ungdomar i<br />
Davids ålder gör, men sådant blir det inte mycket av med tanke på<br />
att han satsar fullt på fotbollen.<br />
Positivt med att satsa allt<br />
Davids mål med fotbollen är inte bara att spela i Allsvenskan eller<br />
utomlands. Hans mål är också att nå så högt som möjligt <strong>och</strong> att se<br />
hur bra han själv kan bli.<br />
– Det gamla vanliga, som han själv uttrycker det med ett leende.<br />
Även om det finns en hel del negativt med att satsa så mycket<br />
på fotbollen som David gör finns det nästan ännu mer positivt<br />
med det enligt honom själv. När jag ber honom säga några av dessa<br />
positiva saker med fotbollen ger han exempel som att man mår bra<br />
av det, man får se sin egen utveckling, det är socialt <strong>och</strong> därigenom<br />
lär man känna många kompisar.<br />
– Man är som en familj, säger han först men skrattar sen. Nej,<br />
det låter så klyschigt, skriv att man blir som ett gäng istället.<br />
Text: Emma Brink<br />
Foto: Cecilia Stridh<br />
10 reality
Måsten som skapar stress<br />
Denna kväll har jag spelat Kents skiva<br />
”Tillbaka <strong>till</strong> samtiden”. För mig blev<br />
det ett slags fördriv av tid, när jag väntade<br />
på ett samtal. Som om jag inte har<br />
viktigare saker att göra egentligen, än att<br />
spela en cd-skiva på stereon? Viktigare,<br />
precis. Fast vem ska tala om för mig vad<br />
som är viktigare?<br />
Det handlar om stress för att vi ska<br />
hinna boka in vår semester. Det handlar<br />
om vardagens alla bekymmer. Det handlar<br />
om studentångest. Två månader kvar<br />
<strong>och</strong> här sitter jag utan jobb <strong>och</strong> utan<br />
planer. Sitter jag här utan framtid? Det<br />
handlar om alla dessa val <strong>och</strong> alla dessa<br />
måsten. Alla dessa måsten som skänker<br />
stress <strong>till</strong> våra hjärtan, glad sommar!<br />
När en person ska beskriva ordet<br />
stress för någon annan handlar det ofta<br />
om tid. Tid som inte finns. Att ha allt<br />
för mycket att göra, att almanackan är<br />
fullbokad. Tid är stress. I mitt huvud kategoriserar<br />
jag saker i fack som ”viktigt”<br />
<strong>och</strong> ”oviktigt”. För mig handlar stress<br />
om att inte kunna ägna mig åt de saker<br />
som är ”oviktiga”, de saker som gör mig<br />
lycklig. Något i stil med min rosa, lurviga<br />
stickning som väntar. Något i stil<br />
med att få ägna tid åt min söndernötta<br />
pocket som jag läser för fjärde gången.<br />
För mig kommer de ”viktiga” sakerna<br />
<strong>till</strong> 80 % först. Hela min gymnasietid<br />
har jag levt med de ”viktiga” sakerna.<br />
Med stressen kletad runt min hals, likt<br />
ett nackstöd som förhindrar mig från<br />
att upptäcka omvärlden!<br />
En stor del av vår uppbyggnad i detta<br />
land går ut på tid = pengar. Pengar =<br />
liv. Utan pengar misslyckas du i ditt liv!<br />
Men om man inte ser livet som en jakt<br />
på pengar? Jag är rädd för min framtid<br />
ibland. En framtid där mitt liv innebär<br />
att arbeta, få lön, arbeta för att få<br />
lön <strong>och</strong> så vidare <strong>och</strong> så vidare. Jag blir<br />
skrämd av tanken på ett tryggt hem <strong>och</strong><br />
en gullig familj. Allt det känns så ömtåligt<br />
<strong>och</strong> för ensidigt.<br />
Stress, studentångest <strong>och</strong> framtidsvisioner<br />
är saker som jag tror oroar alla<br />
tonåringar någon gång. Frågan är bara<br />
hur mycket mer så kallad stress vi kan<br />
klara av, när alla arbeten hela tiden<br />
skall fördubblas <strong>och</strong> utökas. När börjar<br />
vi tänka på människorna i detta land,<br />
i stället för vinsten som kommer tack<br />
vare våra stressade hjärtan?<br />
Text: Frida Gustavsson<br />
Alltid en som lyssnar<br />
I en perfekt värld är ingen mobbad <strong>och</strong><br />
alla är glada <strong>och</strong> lyckliga, men vi lever<br />
inte i den världen än. Därför finns det<br />
personer som verkligen vill hjälpa andra<br />
som har det svårt <strong>och</strong> är utsatta för<br />
mobbning; de kallas friendsare.<br />
Jessica var friendsombud mellan sjunde<br />
klass på högstadiet <strong>till</strong> första ring på gymnasiet.<br />
Hon behövde inte hjälpa många då<br />
hennes klass var ett steg närmare Friends<br />
vision, ingen mobbning.<br />
– Min klass var ganska bra sammansvetsad,<br />
säger Jessica, det var ingen mobbing<br />
som förekom under skoltid i alla fall.<br />
Det ska vara klassen som utser vem eller<br />
vilka som ska vara friendsombud. De får en<br />
kort utbildning som handlar om att samarbeta<br />
<strong>och</strong> lyssna på andra.<br />
– Vi hade en hel dag med övningar <strong>och</strong><br />
föreläsningar om samarbete <strong>och</strong> att lyssna,<br />
berättar hon.<br />
– Var någon utanför så kan man göra<br />
gruppövningar för att den ska få vara med,<br />
kanske visar han eller hon då att den duger<br />
<strong>till</strong> något <strong>och</strong> får vara med i framtiden.<br />
Mådde någon dåligt hjälpte man den<br />
att gå <strong>till</strong> kuratorn på skolan för att ta hand<br />
om det där <strong>och</strong> få ännu bättre hjälp.<br />
Enklaste sättet att prata med en som är<br />
friendsombud är att gå fram <strong>till</strong> personen<br />
<strong>och</strong> börja prata, men det är inte alla som<br />
vågar. Då berättar Jessica att man kunde<br />
vända sig <strong>till</strong> sin lärare för att bestämma<br />
träff. Man kan även prata med kuratorn,<br />
skolsystern eller skriva ett brev om friendsarna<br />
har en brevlåda. Alla har de tystnadsplikt,<br />
vilket innebär att de aldrig kommer<br />
eller får berätta det för någon annan utan<br />
din <strong>till</strong>åtelse.<br />
Jessica slutade som friendsare efter första<br />
ring, då hon kände att hon inte hann<br />
med skolan <strong>och</strong> samtidigt hinna vara stöd<br />
<strong>till</strong> andra om hon fortsatte som friendsombud.<br />
– Tystnadsplikten håller man, säger Jessica.<br />
Man ger en känsla av att om någon<br />
litar så mycket på en att man får förtroendet<br />
att höra vad det är som är fel, så håller man<br />
det, man vill inte svika någon som redan<br />
är nere.<br />
– Jag kände att mötena låg på sådana tider<br />
att jag skulle ha missat viktiga lektioner,<br />
så då valdes nya representanter. Men det är<br />
inte den typen man vill gå <strong>till</strong>, de är inte<br />
förtroendeingivande personer.<br />
Hon säger att hon hade fortsatt som<br />
friendsombud om hon hade kunnat det.<br />
– Att ha möjligheten att kunna göra bra<br />
saker känns bra. Men att göra det nu, som<br />
icke-friendsombud skulle kännas som att<br />
jag lägger mig i.<br />
Det blev svårare att få folk att öppna sig<br />
för henne då hon inte är friendsare.<br />
– Det är svårare att få någon att spontant<br />
öppna sig om man inte har den där<br />
”jag finns för att hjälpa dig” -auran som det<br />
innebär att vara friendsare.<br />
Meningen med friendsombud är att de<br />
ska göra det bättre för andra som inte har<br />
det så bra berättar hon.<br />
– Och det blev det, säger Jessica <strong>och</strong><br />
ler.<br />
Text: Oskar Brandt<br />
Visste du att...<br />
...Friends grundades1997 av en<br />
tjej som heter Sarah Damberg?<br />
...Friends idag finns på ca 1200<br />
skolor runt om i Sverige?<br />
...Friends arbetar mot mobbning<br />
<strong>och</strong> lär ut detta i skolor?<br />
...Friends finansieras via skolor,<br />
sponsring <strong>och</strong> bidrag?<br />
reality 11
Tatueringar<br />
I sammanlagt fyra timmar satt Sofie hos tatueraren för att blomman<br />
på hennes överarm skulle bli <strong>till</strong>. Summan hon fick betala<br />
var 3000 kronor.<br />
Från början var det inte tänkt att tatueringen skulle bli så<br />
stor, det var mer en slump. Men Sofie älskar tatueringar <strong>och</strong><br />
ångrar sig inte för hur resultatet blev.<br />
Att det kändes när hon tatuerades, det medger Sofie. Men<br />
det är inget som inte är värt smärtan. Hon har gjort en <strong>till</strong> tatuering<br />
på andra armen <strong>och</strong> kommer inte att sluta i första taget.<br />
Fullt lika lång tid behövdes inte för att tatuera Josefines initialer<br />
på hennes handled. Det tog inte mer än fem minuter <strong>och</strong> priset<br />
hon betalade var 500 kronor.<br />
Josefine fick tatueringen i födelsedagspresent <strong>och</strong> när den<br />
gjordes kände hon en brännande <strong>och</strong> stickande känsla.<br />
Tatueringen har en speciell betydelse för Josefine, eftersom<br />
det är hennes initialer. Ganska säker är hon också på att hennes<br />
nuvarande tatuering i framtiden kommer få sällskap av fler.<br />
12 reality
Stora, små, enfärgade, ifyllda <strong>och</strong> inte. Det finns många varianter av den nu<br />
så populära trenden; tatueringar. Att det är ett märke för livet vet vi alla. Men<br />
vad kostar dem egentligen? Och gör det så ont som man tror? Vi på <strong>Reality</strong> har<br />
valt att ta reda på detta.<br />
Foto: Josefine Sjögren <strong>och</strong> Cecilia Stridh<br />
Tio minuter var den tid som Cecilia <strong>till</strong>bringade hos tatueraren<br />
för att få sitt namn skrivet på axeln med thailändska bokstäver.<br />
Detta kostade henne 500 kronor.<br />
Tatueringen har egentligen ingen speciell betydelse för Cecilia,<br />
förutom att hon länge funderat över att göra den.<br />
Så här i efterhand säger Cecilia att det var obehagligt att få<br />
sitt namn tatuerat <strong>och</strong> att det kändes som om en nerv träffades.<br />
Men trots detta kan hon inte påstå att hon ångrar sig. Att det<br />
kommer bli fler tatueringar framöver, är Cecilia också ganska<br />
övertygad om.<br />
Motivet på Johans arm tog tre timmar att tatuera <strong>och</strong> stjärnan,<br />
som även sitter runt andra bröstet, tog <strong>till</strong>sammans en <strong>och</strong> en<br />
halv timme. De tre tatueringarna kostade sammanlagt 4100<br />
kronor.<br />
Alla tatueringarna gjorde ont, men mest smärtsamt var det<br />
att tatuera stjärnorna.<br />
Anledningen <strong>till</strong> att Johan tatuerade sig var för att det var en<br />
kul grej <strong>och</strong> att det medför en rockigare attityd.<br />
Även på hans andra arm finns en tatuering <strong>och</strong> Johan kan<br />
inte påstå att han ångrat sig. Istället är han säker på att det blir<br />
fler i framtiden.<br />
Text: Susanne Csanadi<br />
reality 13
Sjukdomen som får<br />
unga att svälta<br />
Ätstörningar är sjukdomar som får unga pojkar <strong>och</strong> flickor att<br />
svälta sig själva på grund av tron över att deras vackra kroppar<br />
inte duger. Mikaela är 21 år gammal <strong>och</strong> bland annat<br />
engagerad i tjejjouren Meja i Eskilstuna. Hon vet hur det är<br />
att svälta sig själv <strong>och</strong> hur det känns att inte duga. När hon<br />
gick sitt nionde år i skolan slutade hon en dag att äta.<br />
Under en längre tid i sitt liv kände Mikaela att hon inte dög som<br />
hon var. Hon hade heller inte många vänner att stötta sig mot <strong>och</strong><br />
kunde inte bygga upp ett bättre självförtroende. Detta resulterade i<br />
att Mikaela, 16 år, började svälta sig själv.<br />
Vad som var den exakta utlösande faktorn vet hon inte själv.<br />
Hon vet bara att en dag slutade hon att äta. I tre dagar i sträck åt<br />
hon ingenting. Det enda hennes kropp fick nöja sig med var vatten.<br />
Efter en period började lärarna reagera på att Mikaela magrat.<br />
Lärarna såg på hennes kropp <strong>och</strong> hennes ansikte att någonting var<br />
på gång. De talade med henne <strong>och</strong> sa att hon blivit mager, vilket<br />
var en positiv nyhet för Mikaela. Precis vad hon ville.<br />
Tanken på mat gav ångest<br />
Tiden gick <strong>och</strong> Mikaela tränade allt mer. Hon joggade mycket <strong>och</strong><br />
åt lite.<br />
– Så fort jag stoppade någonting i munnen så fick jag ångest,<br />
säger hon.<br />
Hennes kilon rasade, men hennes kondition förbättrades. Mikaela<br />
förklarar det genom att föra handen uppåt i luften.<br />
– Man klarar hur mycket som helst i början. Men när man<br />
kommer hit, säger hon <strong>och</strong> stannar handen i luften. Då går det rakt<br />
ned, fortsätter hon.<br />
Mikaela berättar att början av denna period gav henne otroligt<br />
mycket energi. Betygen skulle komma att höjas <strong>och</strong> hennes idrottslärare<br />
var nöjd med hennes ökade kondition. Saken var bara den<br />
att varje dag <strong>och</strong> varje minut gick åt att tänka på mat. Varje tanke<br />
som snuddade vid föda gav henne också ångest. Hennes luktsinne<br />
förbättrades enormt när hon inte längre lät sin kropp få maten som<br />
den behövde.<br />
– Det enda man tänker på när man har ätstörningar är ju mat,<br />
säger hon.<br />
Förnekelse<br />
Hennes ätstörningar var som värst vårterminen i nian. Minst vägde<br />
hon när hon hade tappat cirka 10-15 kilo av sin tidigare normala<br />
vikt. En vän från hennes tidiga barndom var personen som såg <strong>till</strong><br />
att Mikaela fick den vård hon behövde. Till en början förnekade<br />
Mikaela allting när hennes vän försökte prata om hennes matvanor.<br />
– Man lever i förnekelse, säger Mikaela <strong>och</strong> minns själv hur hon<br />
reagerade när vännen uppmanade henne att söka hjälp. Hon vägrade<br />
att lyssna. Hon var normal, hon gjorde inget fel. Dock slutade<br />
aldrig hennes vän att tjata på henne <strong>och</strong> snart började Mikaela själv<br />
tvivla på att hennes beteende var normalt. Väninnan bokade tid<br />
åt Mikaela på BUP (barn- <strong>och</strong> ungdomspsykiatrin) <strong>och</strong> hon fick<br />
träffa en kurator. På BUP försöker de hjälpa unga där de befinner<br />
sig i problemet just då. För Mikaela innebar det att få igång tankar<br />
som skulle säga att hennes beteende inte var som det skulle. Det<br />
fungerade. Mikaela fortsatte att gå på samtalen <strong>och</strong> mådde så småningom<br />
bättre. När hon väl börjat äta igen började också hennes<br />
vikt närma sig det normala för hennes kropp. Vad hon vägde var<br />
inte lika viktigt längre, hon mådde bra <strong>och</strong> det var huvudsaken.<br />
Mikaela träffade nya vänner under sommaren som hon gick på<br />
samtal hos kuratorn med. Dessa vänner hjälpte henne mycket att<br />
bygga upp ett självförtroende <strong>och</strong> att må bra.<br />
Nutiden<br />
Idag jobbar hon som personlig assistent åt en kille på 13 år. Mikaela<br />
berättar att hon ibland får tankar som säger henne att hon inte<br />
passar in <strong>och</strong> att hon väger för mycket, även efter att hon blivit<br />
frisk från sin ätstörning. Dock försöker hon alltid att skjuta bort<br />
tankarna <strong>och</strong> än så länge har det fungerat. Mikaela är engagerad i<br />
tjejjouren Meja som ligger i Eskilstuna. Hon säger att hon på sätt<br />
<strong>och</strong> vis är glad över att ha gått igenom denna period i sitt liv. Hon<br />
ser människor på ett annat sätt <strong>och</strong> kan därför hjälpa människor<br />
med problem lättare.<br />
Personer som tvivlar på att deras matvanor är normala bör söka<br />
hjälp säger Mikaela. Det kan vara mycket svårt att klara sig ur det<br />
hela på egen hand. Till dem som tror sig kan ha någon med ätstörningar<br />
i sin närhet tipsar Mikaela om att de ska hålla koll på<br />
maten. Hur mycket äter personen, vad äter han eller hon? Hur ser<br />
träningen ut <strong>och</strong> håll koll på kroppen! Nyckelben, höftben <strong>och</strong><br />
bröstkorg blir påverkade av minskad vikt. Ansiktet säger mycket.<br />
Där blir ögon insjunkna <strong>och</strong> ansiktet smalt.<br />
Nu ser Mikaela framåt <strong>och</strong> i augusti i år ska hon resa <strong>till</strong> varma<br />
Spanien för att studera spanska i en termin. Hon har lagt en svår<br />
period bakom sig, men kan ibland se <strong>till</strong>baka på den <strong>och</strong> förstå att<br />
den gett henne viktiga kunskaper.<br />
Text: Frida Gustavsson<br />
Vill du prata om någonting med någon?<br />
Det kan vara om vad som helst. På tjejjouren Meja jobbar<br />
de för att just lyssna på vad du har att säga!<br />
På deras hemsida www.tjejjourenmeja.se finns<br />
kontaktinformation. Hemsidan är utrustad med knappar<br />
som direkt leder dig <strong>till</strong> google, för att snabbt komma<br />
därifrån om du inte vill bli upptäckt inne på hemsidan.<br />
Där finns också instruktioner som förklarar hur du raderar<br />
datainformation som visar att du besökt hemsidan.<br />
14 reality
Ett ideal för en skönhetsdrottning<br />
1984 blev Yvonne Ryding vald <strong>till</strong> Miss<br />
Universum <strong>och</strong> en helt ny tid startade i<br />
hennes liv. En period som världens vackraste<br />
kvinna. Jag sökte upp Yvonne för<br />
att prata med henne om ett mycket omtalat<br />
<strong>och</strong> viktigt ämne; skönhetsideal.<br />
Jag kliver in på Munktell Science Park i Eskilstuna,<br />
där hon har sitt kontor. Slår mig<br />
ned på en snyggt designad bänk. Efter en<br />
stunds väntan kommer Yvonne gående.<br />
Hennes yviga, blonda hår rör sig i takt med<br />
hennes bestämda, men lätta steg. Vi hälsar<br />
<strong>och</strong> tar i hand, Frida – Yvonne.<br />
Förebilder<br />
Yvonne berättar för mig om sin syn på<br />
skönhetsideal. Att det är någonting som<br />
alltid har funnits, bara att det sett mycket<br />
olika ut genom åren. Ordet ”skönhetsideal”<br />
har fått en dålig klang i dag. Men<br />
det kan också finnas bra förebilder som<br />
är värda att se upp <strong>till</strong>. Till exempel Marie<br />
Picasso, som medverkade i ”Idol” 2007.<br />
Yvonne erkänner dock att hon inte vet jättemycket<br />
om Marie, men hon har trots det<br />
fått en mycket positiv bild av henne. Marie<br />
dansar lite speciellt men bryr sig inte<br />
mycket om vad andra tycker. Hon brinner<br />
för sin sång <strong>och</strong> dessutom är Marie inte<br />
jättesmal, vilket är positivt tycker Yvonne.<br />
Ett litet minus kan vara hennes medverkan<br />
i tv-programmet ”Big Brother”, men trots<br />
det känns hon som en bra förebild. De dåliga<br />
förebilderna kan vara personer som <strong>till</strong><br />
exempel använder droger.<br />
Yvonne tror att föräldrar många gånger<br />
glömmer bort det ansvar som de har för sina<br />
barn. Från början är faktiskt mamman <strong>och</strong><br />
pappan i en familj de första förebilderna för<br />
barnet.<br />
I vissa familjer kan <strong>till</strong> <strong>och</strong> med föräldrarnas<br />
bantande vara en del av vardagen.<br />
Yvonne tror att barn som lever i en sådan<br />
miljö ökar sina risker för att senare i livet<br />
drabbas av ätstörningar. Man måste, som<br />
förälder, tänka på vilka slags rutiner som<br />
finns i hemmet. Är det nödvändigt att gå på<br />
diet kan man vara diskret, allt för att inte<br />
barnen också ska fixera sig vid sin vikt. Föräldrarna<br />
måste tänka ett steg längre <strong>och</strong> se<br />
sig som de förebilder de är.<br />
Yvonne tycker inte att skönhet enbart<br />
handlar om att vara attraktiv <strong>till</strong> det yttre.<br />
Det handlar om en balans mellan välmående<br />
<strong>och</strong> utsida. Därför poängterar Yvonne<br />
hur viktigt det är att må bra inuti. Välmående<br />
är vad som ger en vacker utstrålning.<br />
En bild av verkligheten<br />
Det intryck som Yvonne gör på mig under<br />
intervjun är att hon är en mycket pratsam<br />
<strong>och</strong> öppen person. Hon är övertygad<br />
om att media påverkar våra liv väldigt<br />
mycket. Till exempel är det ofta en sned<br />
bild av verkligheten som visas i tidningar.<br />
Det är inget vardagligt <strong>och</strong> verkligt. Man<br />
skriver om vad killar vill ha, om hur man<br />
ska vara <strong>och</strong> så vidare, säger Yvonne <strong>och</strong><br />
menar på att detta inte är någonting som<br />
Foto: Cecilia Stridh<br />
tidningar bör skriva om.<br />
– Ungdomar får idag en sådan sned bild<br />
av vad det handlar om, säger Yvonne <strong>och</strong><br />
menar bland annat att sex <strong>och</strong> kärlek inte<br />
alls framställs realistiskt i media. Deras bilder<br />
stämmer oftast inte med verkligheten.<br />
De förstorar <strong>och</strong> förvränger budskapet som<br />
läsaren nås av. Allt för mycket negativt kan<br />
kopplas samman med medierna som finns<br />
idag tycker Yvonne.<br />
Reklamens påverkan<br />
Historiskt sett har vi allt för många gånger<br />
hört att män är bättre än kvinnor. Att kvinnor<br />
idag börjat ta för sig, slåss för sina åsikter<br />
<strong>och</strong> ta sin plats tror Yvonne kan skapa en<br />
viss tveksamhet <strong>och</strong> förvirring hos lite äldre<br />
män. Hon tror också att 80- <strong>och</strong> 90-talisterna,<br />
kommer att vara mer accepterande <strong>och</strong><br />
respekterande mot varandra när det gäller<br />
jämställdhet. Hon tror också att vi är den<br />
generation som kommer att påverka den<br />
idag många gånger sexistiska <strong>och</strong> overkliga<br />
reklambild som pumpas ut i samhället. Att<br />
vi förhoppningsvis får reklamen <strong>till</strong> en standard<br />
som är mer normaliserad, bland annat<br />
när det gäller vikt <strong>och</strong> retuschering.<br />
Intervjun med Yvonne tar längre tid än<br />
jag trott. Min försening <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> skolan<br />
spelar ingen roll. Att få höra vad Yvonne,<br />
som kvinna, författare <strong>och</strong> företagare tycker<br />
om skönhetsideal var lärorikt. Att prata med<br />
henne gjorde min torsdag snäppet bättre.<br />
Text: Frida Gustavsson<br />
reality 15
Du är vacker precis<br />
som du är… eller?<br />
– Du borde ställa upp i Top Model.<br />
När min jobbarkompis fällde detta påstående häromdagen<br />
blev jag helt ställd. Sedan började jag skratta.<br />
Jag, i Top Model? Jag kunde se bilden framför mig:<br />
min korta, kurviga kropp – med sin beskärda del av<br />
övervikt på alldeles fel ställen – inpressad i en laxrosa<br />
bikini, framför den svenska motsvarigheten <strong>till</strong> Tyra<br />
Banks. Yeah, right.<br />
– Varför inte? sa hon enkelt, som svar på mitt hånande<br />
skratt, <strong>och</strong> gick därifrån. Jag tror inte att hon är<br />
medveten om att hon satte mig på plats då. Hon vände<br />
bara på klacken <strong>och</strong> lämnade mig ensam med skammen.<br />
Hur kan jag, som jämt talar om att alla är vackra<br />
oavsett hur de ser ut, nedvärdera mig själv på det sättet?<br />
Så länge jag minns har jag klagat på dagens skönhetsideal,<br />
på plastikopererade kvinnor <strong>och</strong> vältränade<br />
män som pryder löpsedlarna, på tjejer <strong>och</strong> killar som<br />
svälter ihjäl sig för att de inte kan se sin egen skönhet.<br />
Men vad gör mig mer klarsynt än dem?<br />
Det är skrämmande att upptäcka hur dagens skönhetsnormer<br />
har krupit in <strong>och</strong> gömt sig i ens medvetande.<br />
Det spelar ingen roll hur mycket du har kritiserat<br />
eller protesterat mot dem – idealen bor fortfarande<br />
<strong>och</strong> frodas inom dig. Hur många gånger har inte jag<br />
funnits som stöd för en vän som mått dåligt på grund<br />
av sitt utseende? Hur många gånger har jag inte tröstat<br />
med orden ”du är vacker precis som du är”? Men när<br />
jag väl står där själv – ansikte mot ansikte med min<br />
egen spegelbild – kryper parasiten fram, <strong>och</strong> jag börjar<br />
tvivla på mina egna ord. Är jag vacker precis som jag<br />
är? Tröjan sitter ju alldeles för tajt runt magen, <strong>och</strong><br />
låren är inte så smala de heller. Kanske om jag gick ner<br />
tio–femton kilo…<br />
När man är utelämnad på egen hand med sitt<br />
skönhetsmonster är det svårt att rycka sig ur sådana<br />
tankegångar. Anorexi. Bulimi. När vi hör om fall av<br />
ätstörningar har vi en tendens att förbanna samhällets<br />
normer, men vi glömmer bort en viktig faktor. Visst<br />
är det samhället som sår fröet av tvivel i oss – genom<br />
att gång på gång mata bilden av den ideala kvinnan<br />
<strong>och</strong> mannen in i våra sinnen – men det är vi som får<br />
växten att frodas. Vi <strong>till</strong>åter oss själva att tvivla på vår<br />
egen skönhet. Att tro att vi behöver banta, gå upp i<br />
vikt, operera läpparna eller brösten för att vara vackra.<br />
Fastän vi vet bättre.<br />
Vi måste ta oss ut från denna onda cirkel – utrota<br />
parasiten som livnär sig på vår osäkerhet. För det är<br />
när vi väl har börjat döma våra kroppar <strong>och</strong> ansikten<br />
rättvist, som vi kan ta död på de skönhetsideal som<br />
råder.<br />
Text: Janna Wotinsev<br />
Så många tjejer <strong>och</strong> killar har mått dåligt i minst två<br />
veckor de senaste 12 månaderna:<br />
Konsekvensen av att tjejer i åk 2 mår dåligt. Andel som<br />
angett att följande påverkats negativt:<br />
Åk 2<br />
Andelen missnöjda med sina kroppar:<br />
Åk 2<br />
Tjejer<br />
Killar<br />
2006 21 % 6 %<br />
2008 19 % 5 %<br />
Andelen nöjda med sina kroppar:<br />
Åk 2<br />
Tjejer<br />
Killar<br />
2006 52 % 74 %<br />
2008 58 % 74%<br />
Så många <strong>elever</strong> ser ljust på sin framtid:<br />
Tjejer<br />
Killar<br />
2006 79 % 84 %<br />
2008 78 % 80 %<br />
Källa: Liv & Hälsa ung– <strong>Landstinget</strong> Sörmland 2006 <strong>och</strong> 2008<br />
Layout: Susanne Csanadi <strong>och</strong> Anna Andersson<br />
16 reality
En annan smärta att<br />
fokusera sig på<br />
För Theresé Levin är tanken på att göra sig själv illa inte alls<br />
främmande. I två år skar hon sig på armarna, låren <strong>och</strong> benen<br />
för att ge uttryck för de känslor som rasade inom henne.<br />
Idag har ärren på 18-åringens kropp bleknat bort, men önskan<br />
att straffa sig själv återkommer fortfarande då <strong>och</strong> då.<br />
Varför skar du dig?<br />
– Jag mådde psykiskt dåligt. Det var under högstadiet, då det ställdes<br />
krav på mig från olika håll – omgivningen <strong>och</strong> hemifrån. Jag<br />
var tvungen att passa in, samtidigt som jag saknade självförtroende.<br />
Jag började skära mig för att det fick mig att glömma insidan ett<br />
tag – jag fick en annan smärta att fokusera mig på, istället för den<br />
inuti mig. Samtidigt så var värken ett straff. Jag förtjänade att ha<br />
ont eftersom jag hade gjort fel. Sedan gjorde jag det också för uppmärksamheten<br />
skull; så att folk runtomkring mig skulle inse att jag<br />
hade problem.<br />
Sökte du hjälp?<br />
– Jag hade svårt att lita på andra då, så jag gick inte runt <strong>och</strong> pratade<br />
om mina problem. Ändå var det många som visste att jag brukade<br />
skära mig – min bror, mina vänner <strong>och</strong> kuratorn. Men ingen<br />
kunde hindra mig från att göra det. Fast min dåvarande pojkvän<br />
var <strong>till</strong> stor hjälp – han lyssnade på mig.<br />
Vad fick dig att sluta?<br />
– Gymnasiet. Jag slutade skära mig sommaren innan ettan för att<br />
jag insåg allvaret; jag höll på att växa upp. I <strong>och</strong> med gymnasiet<br />
skulle jag börja på ett nytt liv, med nya vänner, <strong>och</strong> jag ville inte att<br />
de skulle se mig på ett visst sätt. Ingen skulle ha velat umgås med<br />
mig om jag visade min psykiska smärta öppet hela tiden. Ibland<br />
råkar jag ut för återfall – då jag vill göra mig själv illa igen – men då<br />
tänker jag efter <strong>och</strong> inser att det inte är värt det.<br />
Vad råder du andra som skär sig?<br />
– Hitta en person som du kan förlita dig på. Det finns fler än vad<br />
du tror. Och sök hjälp – att hålla problemen inne skadar bara dig<br />
själv. Det finns andra, bättre sätt som kan få dig att må bra än att<br />
skada dig själv.<br />
Text: Janna Wotinsev<br />
Visste du att...<br />
... andelen tjejer i åk 9 som försökt skära eller rispat<br />
sig två gånger eller fler, under de senaste 12 månaderna<br />
är 13 procent?<br />
... 3 procent av killarna i åk 2 har utsatt sig för samma<br />
sak?<br />
... tjejer i åk 2 väljer att först prata med en kompis,<br />
syskon eller flick/pojkvän när de mår dåligt <strong>och</strong> att<br />
föräldrarna kommer på andra plats.<br />
Källa: Liv & Hälsa ung– <strong>Landstinget</strong> Sörmland 2008<br />
Vardagsvåldet som<br />
vi glömde<br />
Det har skrivits mycket i media på sistone om misshandel<br />
– ungdomsvåld, kvinnomisshandel <strong>och</strong> vanliga fyllebråk. Men<br />
något har glömts. Gömts. Den misshandel som är bland de<br />
värsta, som är vanligare än vad vi tror. Barnmisshandel.<br />
Jag har alltid varit medveten om att det finns <strong>och</strong> att det<br />
är hemskt men aldrig ägnat mig mer åt tanken hur hemskt<br />
det faktiskt är. Tills man själv upplever det på nära håll.<br />
Varje gång det börjar smälla i lägenheten under samtidigt som<br />
man hör hur den lilla pojken på 1,5 år gråter får jag en klump i<br />
magen. Han är ju bara ett barn. En tanke som jag tänkt för många<br />
gånger. När mina vänner läser någon artikel om barnmisshandel<br />
är det alltid någon som tycker synd om barnet <strong>och</strong> menar på<br />
att; hur kan det hända? Någon måste väl märka? Svaret på den<br />
frågan är inte enkel <strong>och</strong> den får inte den oroande läsaren att bli<br />
mindre orolig. Det är ett svar som de flesta redan har facit på.<br />
Min granne under mig bor själv med sitt lilla barn <strong>och</strong> när man<br />
möter henne i trappan är hon alltid trevlig. En sådan granne<br />
som lånar ut socker <strong>och</strong> trallar på julsånger. En Dr Jekyll <strong>och</strong><br />
Mr Hyde. För när hennes ord ”Håll käften, ungjävel!” hörs genom<br />
väggarna, så nära att det känns som det är mig hon skriker<br />
på, är det svårt att tro att det är samma person som jag brukar<br />
möta i trappan.<br />
Jag har gjort det jag kunnat för att få det att sluta. Men socialen<br />
<strong>och</strong> omvärlden blundar <strong>och</strong> stänger sina öron. De vägrar att se.<br />
Det är sådana människor som får det att fortsätta hända. Sådana<br />
som bara ser den leende grannen men vägrar att höra skriken.<br />
Kanske är jag också en av alla dem, eftersom jag gav upp så lätt<br />
när ingen annan hjälpte <strong>till</strong>. Kanske är jag också en av alla dem,<br />
eftersom jag lägger kudden över huvudet <strong>och</strong> försöker somna<br />
om när jag vaknar <strong>till</strong> ljudet av misshandel en trappa ner.<br />
Anmälningsplikt<br />
Text: Emma Brink<br />
I svensk lag finns det något som heter anmälningsplikt.<br />
Den är jätteviktig <strong>och</strong> finns <strong>till</strong> för att skydda barn <strong>och</strong><br />
unga som inte har det bra hemma på olika sätt.<br />
När man är barn är det aldrig någonsin okej att behöva<br />
uppleva våld. Inte hemma eller någon annan stans<br />
heller. Alla vuxna som jobbar med barn <strong>och</strong> unga har<br />
anmälningsplikt. Det kan <strong>till</strong> exempel vara skolkuratorn,<br />
skolsköterskan, en lärare eller en fritidsledare.<br />
För att göra en anmälan kontaktar man Socialtjänsten.<br />
Hit kommer alla anmälningar om barn som inte har<br />
det bra hemma. Det är också här som man bestämmer<br />
om det ska göras en utredning eller inte. Socialtjänsten<br />
kollar upp hur barnet har det hemma egentligen, oftast<br />
genom samtal <strong>och</strong> besök. De flesta anmälningar leder<br />
inte <strong>till</strong> omplaceringar, utan oftast räcker det med samtal<br />
<strong>och</strong> stöd.<br />
reality 17
Uttråkad?<br />
Upptäck Sörmlands<br />
tidsfördrivande platser<br />
Text <strong>och</strong> layout:<br />
Susanne Csanadi <strong>och</strong> Anna Andersson<br />
Ungdomscafét i Eskilstuna är för dig mellan 13 <strong>och</strong> 20 år. Du kan<br />
bl.a spela biljard, kort, dart, surfa på Internet, titta på storbilds-TV,<br />
lyssna på musik <strong>och</strong> fika. Det arangeras även karaokekvällar, tjejgrupper<br />
<strong>och</strong> livespelningar.<br />
Öppettider: Adress: Rademachergatan 28<br />
mån, sön: stängt Tel: 016-710 27 55<br />
tis–tors: 16.00–22.00<br />
ons: 16.00–22.00<br />
fre, lör: 16.00–23.00<br />
Eskilstuna<br />
Balsta Musikslott är platsen för musikälskare i alla åldrar. Här kan<br />
du spela med i ett band, gå på kurser, spelningar <strong>och</strong> fika.<br />
Öppettider:<br />
mån–tors: 15.00–23.00 Adress: Balstavägen 14<br />
fre: 13.00–19.00 Tel: 016-14 71 81<br />
lör: 11.00–19.00<br />
sön: 13.00–22.00<br />
Vingåker<br />
Katrineholm<br />
Flen<br />
Vingåker har ett badhus där det finns barnbassäng,<br />
simbassäng, vattenfall, bubbelpool <strong>och</strong> mycket mer. Här<br />
finns även gym, cafeteria, solarium för alla åldrar.<br />
Öppettider 1 april–30 september (1 okt–31 mars)<br />
mån: 13.00–17.00<br />
tis,tors: 13.00–18.00<br />
ons, fre: 13.00–20.00<br />
lör, sön: 09.00–14.00 (09.00–16.00)<br />
Priser:<br />
Ungdomar 6–17 = 15 kr Adress: Storg. 5<br />
Över 17 år = 40 kr Tel: 0151-191 70<br />
Till Fritidsgården i Vingåker är du upp <strong>till</strong> 17 år välkommen<br />
att bl.a spela biljard, pingis <strong>och</strong> TV-spel. Här finns<br />
också Internetcafé <strong>och</strong> tjejgrupper.<br />
Öppettider:<br />
mån, ons: 13.00–21.00 Adress: Kapellg. 3<br />
tis, tors: 15.00–21.00 Tel: 0151-193 30<br />
fre: 17.00–23.00<br />
lör: 18.00–23.00<br />
sön: stängt<br />
På fritidsgården Kryptan kan du, från<br />
13 år <strong>och</strong> uppåt, spela musik, biljard,<br />
dart, dator <strong>och</strong> TV-spel. Du kan också<br />
ligga på stranden under sommaren.<br />
Öppettider:<br />
mån–tors: 15.30–21.00<br />
fre: 15.30–23.00<br />
lör, sön: stängt<br />
Adress: Trädgårdsg. 48<br />
Tel: 0150-575 89<br />
Simhallen är ett annat alternativ <strong>och</strong> här finns ingen åldersgräns.<br />
Du kan simma, hoppa i hoppbassängen, bubbla, åka<br />
rutchbana, roa dig i spasebowl, sola eller fika.<br />
Öppettider:<br />
mån: föreningsbad Adress: Västgötag. 31<br />
tis, ons, fre: 8.30–20.00 Tel: 0150-572 48<br />
tors: 6.15–20.00<br />
lör, sön: 8.30–15.00<br />
18 reality
På Thomasbadet kan du simma, bada bastu <strong>och</strong> ångbastu,<br />
sola solarium <strong>och</strong> fika. Ingen åldersgräns.<br />
Öppettider:<br />
tis: 06:45–08.00, 16.00–19.00<br />
ons: 14.00–20.00<br />
tors: 16.00–19.00<br />
fre: 06:45–08.00, 16.00–20.00<br />
lör, sön: 11.00–16.00<br />
Adress: Thomasgymnasiet<br />
Tel: 0152-295 06<br />
Pris: 15 kr för Ungdomsbad<br />
Strängnäs<br />
Bowling är något annat du kan ägna dig åt här i Strängnäs.<br />
Din ålder spelar ingen roll, alla är välkomna. Förutom att spela<br />
bowling kan du också fika. Om så önskas kan du även abonnera<br />
hallen.<br />
Öppettider:<br />
mån, fre: 11.00–22.00 Adress: Thomasgymnasiet<br />
lör, sön: 12.00–20.00 Tel: 0152-100 33<br />
I denna stad ligger Fritidsgården Brolinska villan som är<br />
för dig mellan 13–20 år. Du kan spela innebandy, biljard,<br />
pingis, sällskapsspel, playstation eller surfa på Internet. Det<br />
går också att anordna specialkvällar där du bestämmer.<br />
Öppettider:<br />
mån, tors 18.00–21.30 Adress: Salstagatan<br />
fre 18.00–23.00 Tel: 0157-191 13<br />
”Gårdskort” 60 kr för ett helt år<br />
I Gnesta hittar du Ungdomens hus, stället för dig från 13 år <strong>och</strong><br />
uppåt. Här kan du fika, spela biljard, pingis <strong>och</strong> TV-spel. Det finns<br />
även 14 datorer.<br />
Gnesta<br />
Öppettider:<br />
mån, tors: 14.00–21.30 Adress: Dagagatan 4<br />
tis: 15.00–21.30 Tel: 0158-264 30<br />
ons: 14.00–20.00<br />
fre: 14.00–22.00 (Discokväll 19.00–24.00)<br />
sön: 15.00–20.00<br />
Nyköping<br />
Trosa<br />
Oxelösund<br />
Här ligger Safiren Bad & Fritid. Här finns bassänger, gym,<br />
Friskis & Svettis, solarium <strong>och</strong> café. Gymmet är för dig som<br />
är 16 år eller äldre.<br />
Öppettider:<br />
mån: 15.00–19.30<br />
tis: 6.00–8.00, 15.00–21.00<br />
ons: 13.30–19.30<br />
tors: 6.00–8.00, 14.00–20.00<br />
fre: 14.00–20.00<br />
lör, sön: 11.00–17.00<br />
I denna stad ligger Hjortensbergsbadet<br />
som har både café, gym, relax <strong>och</strong> bad<br />
förstås.<br />
Öppettider:<br />
mån: 6.30–18.00<br />
tis, tors: 8.00–21.00<br />
ons, fre: 6.30–21.00<br />
lör, sön: 10.00–17.00<br />
Adress: Stockholmsvägen<br />
Tel: 0155-24 89 15<br />
Adress: Centrumvägen 22<br />
Tel: 0156-522 10<br />
Här finns Boda borg som har fyra våningar med 80 rum där uppgifter<br />
ska lösas på tid. Psykiska <strong>och</strong> fysiska utmaningar som kräver logiskt<br />
tänkande, för alla åldrar.<br />
Öppettider: alla dagar 9.00–19.00<br />
Priser:<br />
6–15 år = 110 kr Adress: Thorsg. 10<br />
Över 15 år = 160 kr Tel: 0155-308 08<br />
reality 19
Väg 55 mot Flen<br />
Foto: Josefine Sjögren<br />
Väg 55 kommer att leda oss <strong>till</strong> dagens<br />
mål, Flen. Denna stad är en av de mindre<br />
i Sörmland. Tillsammans med den<br />
lilla ytan <strong>och</strong> det låga invånarantalet<br />
kommer också ryktet om att staden är<br />
tråkig för ungdomarna som bor där. Vi<br />
begav oss mot Flen för att se hur staden<br />
verkligen är.<br />
När vi kommer fram överraskas vi över hur<br />
många affärer staden har, men vi ska inte på<br />
shopping utan letar efter Bowlinghallen. Vi<br />
tänker att det måste vara ett bra ställe för<br />
ungdomar att hänga på. Att hitta <strong>till</strong> Bow-<br />
linghallen är däremot inte det lättaste, inte<br />
en enda skylt visar oss vägen. Väl framme<br />
märker vi att bowlinghallen nästan är tom.<br />
I <strong>och</strong> för sig är det tisdag eftermiddag <strong>och</strong><br />
många går i skolan. Dock bekräftar föreståndare<br />
Micke Schefström våra farhågor<br />
om att det fattas något i Flen för ungdomarna.<br />
Det finns inte mycket att göra i Flen<br />
om man är ungdom <strong>och</strong> det skulle behövas<br />
en mötesplats, säger han. Dessutom berättar<br />
han att det inte är många ungdomar<br />
som bowlar, tyvärr.<br />
Lite överraskade lämnar vi hallen. Bowling<br />
som vi trodde drog <strong>till</strong> sig ungdomar!<br />
Men än ger vi inte upp hoppet om Flen utan<br />
ger oss av mot skolan Prins Wilhelm för att<br />
prata lite med gymnasie<strong>elever</strong>na. De ska väl<br />
kunna hjälpa oss att hitta det positiva <strong>och</strong><br />
roliga med Flen. När vi gått runt <strong>och</strong> pratat<br />
lite med <strong>elever</strong>na känner vi oss nöjda. Svaren<br />
från ungdomarna var inte de allra mest<br />
positiva. Trots det är Flen en söt liten stad<br />
som bjuder på både festivaldagarna ”Fest i<br />
Flen”, lite shopping <strong>och</strong> badplatser!<br />
För att se vad ungdomarna på Prins<br />
Wilhelmsgymnasiet hade att säga, ta en titt<br />
nedan!<br />
Text: Frida Gustavsson<br />
Saga Stenberg <strong>och</strong> Louise Baudou,<br />
Sam-program.<br />
Någonting positivt om<br />
Flen?<br />
– Roligt folk, säger Saga.<br />
– ”Fest i Flen” är kul, säger Louise.<br />
(Fest i Flen är festivaldagar som arrangeras<br />
på somrarna.)<br />
Malin Andersson <strong>och</strong> Michelle Zeolyn,<br />
Sam-ekonomi.<br />
Vad gör man en fredagskväll<br />
i Flen?<br />
– Man kollar på film med kompisarna. Eller<br />
så går man ut, i Katrineholm eller Eskilstuna.<br />
Hemmafest kan man också ha.<br />
Victor Olofsson <strong>och</strong> Erik Olsson,<br />
Medieprogrammet.<br />
Någonting som fattas i<br />
Flen?<br />
– Ett uteställe.<br />
20 reality
Ett nyktert val<br />
Anna är 22 år <strong>och</strong> studerar Textdesign på Mälardalens högskola<br />
i Eskilstuna. På sin fritid tycker hon om att läsa <strong>och</strong><br />
spendera tid på caféer med sina vänner. Hon är också aktiv<br />
i arrangörsföreningen Superhjältarna. Anna har aldrig varit<br />
intresserad av att dricka alkohol <strong>och</strong> kallar sig själv för nykterist.<br />
Varför är du nykterist?<br />
Jag tycker att det vore bättre om folk inte drack så mycket alkohol.<br />
Jag tror också att samhället skulle bli bättre om vi inte drack alkohol<br />
överhuvudtaget, men jag vet att det inte är ett realistiskt mål. Att<br />
vara nykterist är ett val som jag har gjort <strong>och</strong> som jag trivs med.<br />
Att man skulle ha roligare om man är full, vad<br />
tror du om det?<br />
Jag tycker faktiskt att det är ganska tragiskt att man ska behöva<br />
dricka alkohol för att kunna ha roligt. Jag har roligt utan att behöva<br />
dricka.<br />
Hur länge har du kallat dig nykterist?<br />
Det kan jag inte riktigt svara på. Det var inte så att jag en dag<br />
bestämde mig för att vara nykterist, det har bara blivit så. Jag har<br />
aldrig riktigt druckit. Samtidigt kanske det har blivit mer ett ställningstagande<br />
nu än vad det var förr.<br />
Vad är positivt/negativt?<br />
Svårt att svara på den frågan. För mig är det helt självklart att inte<br />
dricka alkohol. Jag går inte runt <strong>och</strong> funderar på för- <strong>och</strong> nackdelar<br />
med att inte dricka alkohol. Jag ser att det ger jättemånga positiva<br />
saker.<br />
Negativt kan däremot vara att jag många gånger måste stå <strong>till</strong><br />
svars varför jag inte dricker. Personer kan komma fram <strong>till</strong> mig <strong>och</strong><br />
kräva svar på varför jag kallar mig nykterist.<br />
Det finns också de som försöker bjuda mig på alkohol, inte för<br />
att vara snälla utan för att tvinga på mig.<br />
Hur är andras syn på dig som nykterist?<br />
Det beror helt på från person <strong>till</strong> person. Många reagerar på ett<br />
positivt sätt <strong>och</strong> kan nästan berömma mig för vad jag valt. Däremot<br />
verkar de inte alls tänka på att bli nykterister själva. Samtidigt kan<br />
andra ifrågasätta mig <strong>och</strong> inte alls förstå varför jag avstår alkohol.<br />
Har du druckit dig full någon gång?<br />
Nej det har jag inte. Jag vill heller inte prova, jag ser ingen anledning<br />
<strong>till</strong> det.<br />
Hur är din syn på personer som dricker?<br />
De får göra sina val, jag har ju gjort mitt. Men jag kan tycka att<br />
det är tråkigt när det så ofta finns alkohol med i bilden när man<br />
ska göra någonting. Till exempel när man går ut, det är alltid en<br />
självklarhet att man ska dricka alkohol. Det är synd.<br />
Foto: Privat, Sandra Fors<br />
Synen på personer, när de är berusade?<br />
Mycket olika, men det är helt klart mer givande att ha ett samtal<br />
med någon som är nykter i jämförelse med någon som är full.<br />
Vad dricker du själv när du är ute?<br />
Jag brukar dricka vatten eller läsk, det är så dyrt på krogen.<br />
Dricker du ofta alkoholfria drinkar?<br />
Nej, det är inte ofta. Jag känner inget direkt behov av att dricka<br />
drinkar, alkoholfria eller ej. Men självklart är det festligt!<br />
Har du något annat att <strong>till</strong>ägga?<br />
Många gånger verkar folk tro att det är ett religiöst ställningstagande<br />
att vara nykterist. En del kan också tro att jag tidigare druckit för<br />
mycket <strong>och</strong> okontrollerbart. Dock stämmer inget av detta.<br />
Text: Frida Gustavsson<br />
reality 21
Alkoholfria drinkar<br />
Vem säger att alkohol är ett måste för en lyckad kväll? <strong>Reality</strong> har testat tre olika drinkar, helt fria från alkohol. Varsågod <strong>och</strong> njut!<br />
Björnbärsdrink Kon-Tiki Pineapple Sunshine<br />
Bäst i test<br />
Ingredienser<br />
125 g mogna björnbär<br />
25 g socker<br />
1 msk silad citronjuice<br />
1 isbit<br />
sodavatten<br />
Skaka bär, socker, citronjuice <strong>och</strong> is i en<br />
cocktailshaker.<br />
Häll upp i ett högt glas <strong>och</strong> fyll upp<br />
med soda. Garnera med björnbär <strong>och</strong> servera<br />
med sugrör.<br />
Så tyckte vi:<br />
Väldigt sur smak. Med sodavattnet blir den<br />
lite besk. Kunde ha haft några fler bär, t.ex<br />
hallon. Då hade den blivit lite sötare.<br />
Ingredienser<br />
12,5 cl mjölk<br />
2 cl ananasjuice<br />
1 stor msk apelsinglass<br />
1 nypa vaniljsocker<br />
cola<br />
Skaka alla ingredienser förutom colan i en<br />
cocktailshaker.<br />
Häll upp i ett högt glas <strong>och</strong> toppa med<br />
colan <strong>och</strong> ett sugrör. Garnera glaset med en<br />
skiva ananas.<br />
Så tyckte vi:<br />
Väldigt söt. Smakar som milkshake ungefär.<br />
Man kan variera smaken med vilken glass<br />
man väljer. Mycket god!<br />
Ingredienser<br />
6 cl ananasjuice<br />
6 cl apelsinjuice<br />
6 cl sourmix<br />
Foto: Josefine Sjögren<br />
Blanda alla ingredienser i en mixer.<br />
Häll upp i ett högt glas <strong>och</strong> garnera sedan<br />
med en ananasskiva. Servera drinken<br />
med is <strong>och</strong> sugrör.<br />
Så tyckte vi:<br />
Helt okej. Smakar som juice. Denna drink<br />
är ett bra alternativ om du gillar det enkla,<br />
eftersom den innehåller så få ingredienser.<br />
<strong>Reality</strong> Check<br />
Fråga: Vilket är ditt pinsammaste tonårsminne?<br />
Emelie Nilsson, Eskilstuna, 18 år<br />
– När jag var ute på en krog i Norge<br />
ramlade jag omkull mitt på dansgolvet.<br />
22<br />
reality<br />
Johan Bergqvist, Strängnäs, 19 år<br />
– Jag blev ganska full <strong>och</strong> när en polis kom<br />
fram <strong>till</strong> mig erbjöd jag honom sprit.<br />
Linda Dahlbo, Katrineholm, 18 år<br />
– På min 18-årsdag klädde mina kompisar<br />
ut mig i Thomas Dileva-klänning <strong>och</strong> lät<br />
mig gå genom staden med en ölhatt på<br />
huvudet <strong>och</strong> ögonbindel för ögonen.
Sanningen om...<br />
Så många ungdomar har avstått från alkohol de senaste<br />
12 månaderna:<br />
Hur stor är andelen ungomar som dagligen röker?<br />
Åk 9 (i procent)<br />
2004 2006 2008<br />
8 8 9<br />
Åk 2 (i procent)<br />
2004 2006 2008<br />
11 10 11<br />
...ungdomars drogvanor<br />
Så här många har under det senaste året druckit alkohol:<br />
Andelen av dessa som har druckit sig berusad minst en<br />
gång/vecka:<br />
Åk 9 (i procent)<br />
2004 2006 2008<br />
62 59 66<br />
Åk 2 (i procent)<br />
2004 2006 2008<br />
87 85 86<br />
Åk 9 (i procent)<br />
Tjejer<br />
Killar<br />
9 10<br />
Åk 2 (i procent)<br />
Tjejer<br />
Killar<br />
10 14<br />
Resultatet av de som svarat ja på frågan: Har du någon<br />
gång använt narkotika?<br />
Känner du <strong>till</strong> någon som kan sälja narkotika <strong>till</strong> dig?<br />
(Frågan är ställd <strong>till</strong> åk 2)<br />
Källa: Liv & Hälsa ung– <strong>Landstinget</strong> Sörmland 2004, 2006 <strong>och</strong> 2008<br />
Layout: Susanne Csanadi <strong>och</strong> Anna Andersson<br />
reality 23
Mammaledig på gymnasiet<br />
Fr.v: Jonna Lantz, sonen Ludde <strong>och</strong> sambon Magnus Nyzell.<br />
Foto: Josefine Sjögren<br />
När hon fick veta att hon var gravid blev 18-åriga Jonna knappt överraskad. Istället började<br />
hon <strong>och</strong> pojkvännen Magnus förbereda sig inför barnets ankomst. Idag har de unga<br />
föräldrarna motbevisat alla de tvivel som ställts på dem från omgivningen; genom att flytta<br />
ihop, förlova sig <strong>och</strong> välkomna sonen.<br />
”Nu händer det grejer! Kvart i två gick vattnet<br />
<strong>och</strong> nu sitter jag här med värkar” skriver<br />
Jonna Lantz i sin blogg den 9 november<br />
2007. Tolv timmar senare höll 18-åringen<br />
sonen Ludvig i sina armar – ett ögonblick<br />
som hon <strong>och</strong> pojkvännen Magnus Nyzell,<br />
21, hade förberett sig för ända sedan mars.<br />
– Att se Ludde var helt fantastiskt! Jag<br />
hade ju trots allt burit på en annan människa<br />
i nio månader, <strong>och</strong> att se den människan<br />
öppna sina små ögon <strong>och</strong> titta runt<br />
var en kick! berättar Jonna.<br />
Men vägen <strong>till</strong> förlossningen har inte<br />
varit helt problemfri. Trots att graviditeten<br />
inte kom som en chock, har uppbyggandet<br />
av den egna familjen krävt mycket – både<br />
från Jonnas <strong>och</strong> Magnus sida.<br />
En annorlunda vardag<br />
Deras hem ser ut att <strong>till</strong>höra vilken barnfamilj<br />
som helst. En ljus trerummare, översållad<br />
med leksaker lite här <strong>och</strong> där, med en<br />
vagga i centrum av vardagsrummet. TV:n<br />
står på, <strong>och</strong> den tre månader gamla Ludde<br />
sussar <strong>till</strong> dess lågmälda reklambrus. Runt<br />
honom, i soffan <strong>och</strong> fåtöljen, sitter Jonna<br />
<strong>och</strong> Magnus – dåsiga i förmiddagssolens<br />
sken. Deras vardag innan graviditeten skiljer<br />
sig avsevärt från den som råder nu.<br />
– Vi bodde inte här, utan hos våra föräldrar,<br />
säger Magnus.<br />
– Jag gick i skolan <strong>och</strong> Magnus hade<br />
inget jobb. När jag sedan blev gravid med<br />
24 reality
Ludde var det just vår dåliga ekonomi som<br />
blev det största problemet.<br />
– Vi var glada, men samtidigt oroliga,<br />
förklarar Magnus efter Jonna. Det var när<br />
jag väl hade fått arbete som jag förstod att<br />
det skulle lösa sig för oss.<br />
Idag jobbar han skift, <strong>och</strong> är ledig varannan<br />
vecka – vilket är perfekt enligt Jonna.<br />
Själv är hon mammaledig, <strong>och</strong> har varit det<br />
sedan fem månader <strong>till</strong>baka.<br />
– Jag gick i skolan bara någon månad<br />
efter sommarlovet. Eftersom jag blev stor<br />
väldigt snabbt, var det svårt för mig att<br />
klara av skolans trappor.<br />
Berätta för föräldrarna<br />
Att hon skulle hoppa av skolan ett tag var<br />
inte det som ängslade Jonna i början. Det<br />
var tanken på att berätta för föräldrarna.<br />
Men idag, när Jonna minns <strong>till</strong>baka på hur<br />
hennes mamma fick reda på att hon var<br />
med barn, frustar hon av skratt:<br />
– Det skedde av en ren slump. Jag hade<br />
skickat ett sms <strong>till</strong> Magnus från mammas<br />
mobil, som hon senare hade hittat i utkorgen<br />
<strong>och</strong> läst. Det var så mamma blev medveten<br />
om min graviditet.<br />
Föräldrarna blev inte alls arga. Tvärtom<br />
har de hjälpt <strong>och</strong> stöttat Jonna <strong>och</strong> Magnus.<br />
Även om det har handlat om småsaker<br />
– som att ta tvätten eller att bjuda på<br />
”ordentlig” mat – är de unga föräldrarna<br />
tacksamma.<br />
– Vi har mycket att göra, hela tiden. Till<br />
<strong>och</strong> med att tvätta håret har blivit en vardagslyx.<br />
Det är guld när någon hjälper oss<br />
med det vi inte hinner med.<br />
500 bloggbesökare per dag<br />
Föräldrarna har även funnits där för Jonna<br />
<strong>och</strong> Magnus när de har utsatts för gliringar.<br />
– Många påstod att jag inte kunde ta<br />
hand om barnet eller sa att jag var dum i<br />
huvudet som valde att skaffa barn tidigt,<br />
säger Jonna. I början försökte jag förklara,<br />
men numera struntar jag i det. Folk vill inte<br />
förstå.<br />
Men det är inte bara negativa reaktioner<br />
hon har råkat ut för. Ända sedan Jonna började<br />
blogga om sin graviditet har de positiva<br />
kommentarerna haglat över henne. Bloggen<br />
skapade hon främst för sin egen skull<br />
– Jonna ville komma ihåg tiden då hon var<br />
med barn. Men det blev roligare att skriva<br />
när läsarna började ge respons.<br />
– Det var många som skrev att de hade<br />
ändrat uppfattning om ung graviditet, <strong>och</strong><br />
då valde jag att fortsätta eftersom det kändes<br />
nyttigt.<br />
Omkring 500 personer läser hennes<br />
blogg dagligen. Det är även på det sättet<br />
som Jonna fick kontakt med andra gravida<br />
i hennes ålder. För henne var det en lättnad<br />
att lära känna någon som gick igenom<br />
samma sak. Vännerna hade Jonna nämligen<br />
glidit ifrån under graviditeten – kvar var lillasystern<br />
<strong>och</strong> Magnus. Det var han som fick<br />
springa efter tonfisk <strong>till</strong> Jonna, <strong>och</strong> diska<br />
när hennes mage blev för stor.<br />
– Det gäller att ha tålamod, säger Magnus.<br />
Annars är det inte särskilt jobbigt att<br />
handskas med en gravid kvinna.<br />
”Läskigt <strong>och</strong> mäktigt på en <strong>och</strong><br />
samma gång”<br />
När det gäller deras relation, tycker Jonna<br />
<strong>och</strong> Magnus att hela upplevelsen har fört<br />
dem närmare varandra. Numera är de mer<br />
tajta, mer kära – <strong>och</strong> förlovade. Men synen<br />
på livet har förändrats hos båda:<br />
– Nu prioriterar man helt andra saker<br />
än vad man gjorde förut.<br />
Vaggan i mitten av vardagsrummet börjar<br />
plötsligt röra sig, <strong>och</strong> Magnus går fram<br />
<strong>och</strong> tar upp Ludde. När han väl är på plats<br />
igen med sin yrvakna son i knäet, börjar<br />
Jonna berätta om känslan att vara gravid.<br />
– Det var jättekonstigt. Att tänka att<br />
man hade en liten människa i magen, <strong>och</strong><br />
att sedan känna denna röra sig, var läskigt<br />
<strong>och</strong> mäktigt på en <strong>och</strong> samma gång.<br />
Fram <strong>till</strong>s hon fick magen röntgad hade<br />
Jonna varit säker på att det var en flicka<br />
– hon hade <strong>till</strong> <strong>och</strong> med kallat magen för<br />
Ebba. När hon <strong>och</strong> Magnus fick veta att det<br />
var en pojke bestämde de sig för namnet<br />
Algot.<br />
– Men vi insåg genast att det var fel när<br />
vi väl fick se honom. Han var ju en Ludde!<br />
Nu när de nio förväntansfulla månaderna<br />
är över, är det dags för paret att återgå<br />
<strong>till</strong> det normala. Jonna vill ta studenten <strong>och</strong><br />
plugga på högskola, medan Magnus planerar<br />
att fortsätta jobba <strong>och</strong> köpa ett hus.<br />
Men det ligger längre fram i tiden.<br />
– Just nu är jag nöjd med allt, säger<br />
Jonna. Vi är vår lilla familj <strong>och</strong> det är det vi<br />
har strävat efter.<br />
Text: Janna Wotinsev<br />
Vill du veta mer om Jonna, Magnus<br />
<strong>och</strong> Ludde? Läs Jonnas blogg:<br />
jonnalantz.blogg.se<br />
Stiftelsen Kvinnoforum har<br />
ett arbete kring unga föräldrar<br />
som kallas:<br />
Xist – Unga föräldrar.<br />
Här anordnas aktiviteter <strong>till</strong><br />
unga föräldrar mellan<br />
14–22 år. Du träffar andra<br />
människor som har det likadant<br />
som du själv.<br />
Aktiviteter som anordnas<br />
är exempelvis utflykter,<br />
föräldrautbildningar <strong>och</strong><br />
olika kurser som exempelvis<br />
babymassage.<br />
De erbjuder också stöd vid<br />
behov <strong>och</strong> individuella samtal.<br />
Att delta i denna verksamhet<br />
är gratis.<br />
Läs mer på www.xist.nu<br />
Visste du att...<br />
...antalet fall med<br />
klamydia bland<br />
tjejer har ökat <strong>till</strong><br />
det dubbla från<br />
2002 <strong>till</strong> 2007?<br />
... bland killar så<br />
är ökningen med<br />
klamydiafall ännu<br />
större?<br />
Källa: Socialtjänsten<br />
reality 25
Att känna sig fel<br />
Matilda är född i fel kropp. Hon föddes i en mans kropp,<br />
medan hon psykiskt var kvinna. Varje dag måste hon kämpa<br />
sig igenom skolan <strong>och</strong> bli kallad för fel namn <strong>och</strong> genus. Men<br />
hon gör det för att hon snart kommer att kunna bli rätt.<br />
– Jag gick i 4:an då jag började känna mig fel. Det var ungefär samtidigt<br />
som puberteten var. Det var i slutet av 5:an som jag fick reda<br />
på lite om transsexuallism. Först så försökte jag tränga bort det <strong>och</strong><br />
låtsades att jag inte kände mig fel. Så höll jag på ända <strong>till</strong> sommaren<br />
mellan 8:an <strong>och</strong> 9:an. Det var då jag för första gången kom ut <strong>och</strong><br />
det kändes så skönt! Jag kände mig levande.<br />
Matilda vände sig då <strong>till</strong> kuratorn på skolan som skickade vidare<br />
henne <strong>till</strong> Ungdomsmottagningen. Där gick hon <strong>och</strong> pratade<br />
i ungefär ett år.<br />
– När jag började på gymnasiet träffade jag massa underbara<br />
människor som jag fick hjälp av att komma ut ännu mer <strong>och</strong> våga<br />
gå klädd som jag ville. De sa alla ”hon” <strong>till</strong> mig <strong>och</strong> kallade mig för<br />
Matilda, de fick även andra som jag inte riktigt kände att göra det<br />
också. Det var så himla underbart.<br />
Första steget<br />
– I december förra året tog jag det första steget för att få operera om<br />
mig. Jag tog med mig en kompis <strong>och</strong> gick <strong>till</strong> min familjeläkare för<br />
att få tid att prata med honom. Men han var fullbokad <strong>och</strong> hade<br />
inte tid förrän i februari. När mötet äntligen blev av, pratade vi<br />
bara lite snabbt <strong>och</strong> så skulle jag bli skickad <strong>till</strong> någon annan läkare<br />
som var mer insatt på området, men det kunde ta mellan två <strong>till</strong><br />
sex månader.<br />
Det tar lång tid att genomgå processen berättar Matilda. Först<br />
ska man prata med olika läkare <strong>och</strong> psykologer i minst ett år, sedan<br />
ska man leva som det kön man inte känner sig som i ytterligare ett<br />
år. Under det året brukar man få börja med hormonbehandling <strong>och</strong><br />
även hårborttagning för män som vill bli kvinnor. När det året har<br />
gått ska man skaffa ett rättsligt beslut från Rättsliga rådet om att få<br />
göra en könskorrigering.<br />
– Det känns rätt jobbigt att tänka på hur länge jag måste vänta<br />
för att få bli rätt. Det känns som man gör samma sak om <strong>och</strong> om<br />
igen, bara pratar <strong>och</strong> pratar, men inte får något gjort. Men jag vet<br />
att det är för att de måste vara säkra på att man känner rätt.<br />
En dag som fel<br />
– Jag har haft en väldigt stor tur med vänner. Alla ser mig för den<br />
jag är <strong>och</strong> stöttar mig massor. Utan dem hade jag nog inte orkat…<br />
– Jag måste kämpa mig upp <strong>till</strong> skolan varje morgon för att orka<br />
med att höra alla som säger fel namn eller ”han” <strong>till</strong> mig, det hugger<br />
<strong>till</strong> i bröstet varje gång någon gör det.<br />
– Men jag har haft tur med mitt utseende, jag ser inte så manlig<br />
ut <strong>och</strong> har väldigt många feminina drag. Blir rätt ofta kallad hon av<br />
helt främmande folk. Man blir jätteglad då!<br />
– Det mest vanliga i livet kan bli jättejobbigt ibland. Som att gå<br />
på toa <strong>och</strong> duscha, eller att visa leg. Men jobbigast är nog att försöka<br />
flörta med någon som inte vet att jag är transsexuell. De verkar<br />
<strong>till</strong> en början inte ha något emot det, men efter ett tag märks det att<br />
de inte helt trivs med att jag är en tjej. Det tar ganska hårt.<br />
Lyssna <strong>till</strong> <strong>till</strong>varon<br />
– Jag använder mig av dataspel för att fly från verkligheten för att<br />
orka kämpa igenom den. Ibland känns det som att jag inte klarar<br />
det <strong>och</strong> då kan det rätt ofta hjälpa med några timmars spelande.<br />
Men de riktiga ljusen som får mig att orka är mina vänner, att de<br />
tjatar på mig att jag kommer klara det trots att jag inte håller med,<br />
det betyder massor.<br />
Text: Oskar Brandt<br />
Hur många personer har en partner/förhållande just nu?<br />
(Gäller åk 2)<br />
<strong>Landstinget</strong>s<br />
enkätundersökning har fastställt att:<br />
Visste du att...<br />
... andelen personer i åk 2 som är bisexuella är tre<br />
procent?<br />
... två procent av dessa är killar <strong>och</strong> tre procent är<br />
tjejer?<br />
... tre procent av alla killar <strong>och</strong> tjejer i åk 2 är osäkra<br />
på sin sexuella läggning?<br />
... en procent av alla i åk 2 anser sig vara homosexuella?<br />
– av de personer som har föräldrar med svensk bakgrund är<br />
27 procent av tjejerna <strong>och</strong> 36 procent av killarna i<br />
åk 2 oskulder.<br />
– av de personer som har utländsk bakgrund* är<br />
56 procent av tjejerna <strong>och</strong> 35 procent<br />
av killarna i åk 2 oskulder.<br />
* Med utländsk bakgrund menas att båda föräldrarna är<br />
födda utanför Sverige.<br />
Källa: Liv & Hälsa ung– <strong>Landstinget</strong> Sörmland 2008<br />
Layout: Susanne Csanadi <strong>och</strong> Anna Andersson<br />
26 reality
Kärlek VS Sex<br />
Hur många gånger har man inte fått<br />
höra att man är slampig eller en player<br />
bara för att man har haft sex med ett<br />
antal personer? Det är så drygt att få<br />
den stämpeln av folk. Varför ska man<br />
inte få ha sex med vem man vill utan att<br />
folk som hör det måste klaga? För vad<br />
är det för fel?<br />
I stort sätt alla kan väl hålla med om<br />
att sex är en väldigt underbar sak. Finns<br />
inte mycket som slår det. Det borde ju<br />
då inte vara fel att ragga upp någon bara<br />
för kvällen <strong>och</strong> ha en trevlig stund <strong>till</strong>sammans<br />
om båda är med på det.<br />
Kanske är det så att de som kallar<br />
andra för slampa, hora, player, horbock<br />
eller något annat, egentligen är avundsjuka?<br />
Självklart finns det folk som förtjänar<br />
sådana stämplar, främst killar<br />
som bara ”gör sitt” <strong>och</strong> drar. Och nej<br />
jag menar inte bara heterosex nu, utan<br />
inom alla sexuella läggningar, det finns<br />
faktiskt gay-killar som bara gör sitt <strong>och</strong><br />
drar. Har inte hört så jättemycket om<br />
tjejer som har gjort det, men antar att<br />
det finns sådana typer av tjejer också.<br />
Men det är i varje fall den typen av<br />
människor som bara har sex för sin egen<br />
njutnings skull <strong>och</strong> skiter fullständigt i<br />
den andra som förtjänar stämplarna.<br />
Sen är det inte heller så lätt att få<br />
någon i säng, det är en konst bara det i<br />
sig. Men det är ju just det som är så kul<br />
med att flörta, man måste verkligen<br />
våga <strong>och</strong> chansa. Det är nästan hälften<br />
av hela upplevelsen. Dessutom är det<br />
på olika sätt man ska försöka flörta med<br />
någon varje gång, för alla gillar olika<br />
saker <strong>och</strong> alla är olika lättflörtade.<br />
Men sen när man hittar the one, är<br />
det verkligen fel då att ha sex med andra?<br />
Visst, det blir annorlunda <strong>och</strong> underbart<br />
på ett annat sätt att ha sex med<br />
någon man älskar, men man saknar ju<br />
ändå lite utav utmaningen <strong>och</strong> spänningen<br />
av att flörta med andra. Många<br />
säger att man ska vara trogen mot den<br />
man är <strong>till</strong>sammans med, men kan<br />
man inte vara trogen men ändå ha sex<br />
med andra? Jag menar, om man berättar<br />
<strong>och</strong> inte gör det <strong>till</strong> en hemlighet<br />
så borde det inte göra något? Om man<br />
verkligen älskar den andra så kan man<br />
ha sex med någon annan för själva<br />
upplevelsens skull men ändå fortfarande<br />
vara ihop med den man älskar.<br />
Så länge man inte ljuger om det eller<br />
håller det hemligt.<br />
Jag tror att många är rädda för<br />
att ha ett öppet förhållande för att de<br />
tror att ens partner ska hitta någon<br />
annan. Visst finns risken, men om<br />
det nu blir det, var det äkta kärlek<br />
mellan en själv <strong>och</strong> ens partner då?<br />
Eller var det bara <strong>till</strong>fälligt? Det är<br />
verkligen svårt att veta.<br />
Men man ska ju inte missbruka sin<br />
frihet om man har ett öppet förhållande.<br />
Man får inte glömma bort sin partner<br />
eller göra det <strong>till</strong> ett måste att ha<br />
sex med den man älskar. För då blir det<br />
bara jobbigt. Sen ska man inte hålla på<br />
att skryta för sin partner om vad man<br />
har gjort. Man får tänka hur man själv<br />
skulle känna sig om ens partner börja<br />
säga att den <strong>och</strong> den var jättebra i sängen.<br />
Gräns mellan att ha sex för mycket<br />
med andra <strong>och</strong> för lite med sin partner<br />
är hårfin så det i sig själv blir en talang.<br />
En <strong>till</strong> fördel med ett öppet förhållande<br />
är ju att när man har varit <strong>till</strong>sammans<br />
med en <strong>och</strong> samma person under<br />
en lång tid <strong>och</strong> ens sexliv inte är på<br />
topp, är att man får lite omväxling ett<br />
tag som leder <strong>till</strong> att man uppskattar att<br />
ha älskat med sin partner mer.<br />
Jag menar nu inte att alla vanliga<br />
förhållanden är skit <strong>och</strong> öppet förhållande<br />
är bäst, utan jag menar att man<br />
inte ska vara så fördömande <strong>och</strong> stämpla<br />
folk <strong>till</strong> slampa eller horbock så fort<br />
man hör att de har haft sex med många.<br />
Det finns faktiskt många som har sex<br />
för att just njuta med någon annan. Sätt<br />
stämplarna på egoisterna som gör sitt<br />
<strong>och</strong> inte bryr sig om den andra.<br />
Text: Oskar Brandt<br />
Andel killar/tjejer som skyddar sig vid sex:<br />
(Gäller åk 2)<br />
Vem är den första personen killar/tjejer i åk 2 har<br />
sex med?<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Källa: Liv & Hälsa ung– <strong>Landstinget</strong> Sörmland 2008<br />
Layout: Susanne Csanadi <strong>och</strong> Anna Andersson<br />
reality 27
Nio sätt att skydda sig på<br />
Sedan urminnes tider har man använt sig av preventivmedel<br />
för att förhindra graviditet. Metoderna har varierat – från<br />
avbrutna samlag <strong>och</strong> säkra perioder <strong>till</strong> mer kontroversiella<br />
medel som ättiksyra, halverade citroner, fårtarmar, mossa <strong>och</strong><br />
krokodilbajs. Idag är marknaden för preventivmedel större än<br />
någonsin. <strong>Reality</strong> har kartlagt 9 olika sätt att skydda sig på<br />
vid sex.<br />
Dagen-efter-piller<br />
Akut p-piller är nödlösningen efter oskyddat sex – de förhindrar att<br />
ägglossning äger rum. Tabletterna ska tas inom tre dygn efter sexet,<br />
helst så tidigt som möjligt. För att ha full effekt kan dagen-efter-piller<br />
endast användas högst en gång per månad.<br />
Säkerhet: Risken att bli gravid är ca 1–3 procent.<br />
Fördelar: Akut p-piller gör att många kvinnor slipper göra abort.<br />
Nackdelar: Skyddar inte mot könssjukdomar. Metoden kan bara<br />
användas en gång per menscykel, annars minskar säkerheten.<br />
P-ring<br />
P-ring är en tunn, böjlig plastring som förs in vaginan av kvinnan<br />
själv. Ringen fungerar som p-piller, <strong>och</strong> känns inte när den väl sitter<br />
på plats. Man tar ut p-ringen efter tre veckor för att få en mensliknande<br />
blödning i en vecka, sedan sätter man in en ny ring.<br />
Säkerhet: Hög säkerhet – över 99 procent om man inte avviker<br />
från föreskriften.<br />
Fördelar: Stör inte vid sex. P-ringen är också lätt att komma ihåg,<br />
eftersom man byter den endast två gånger i månaden.<br />
Nackdelar: Påverkar kroppen hormonellt – precis som p-piller, p-<br />
plåster <strong>och</strong> andra hormonella preventivmetoder. P-ringen skyddar<br />
inte heller mot könssjukdomar.<br />
P-piller<br />
P-piller är hormonmedicin som förmår stoppa ägglossning. Dessa<br />
ska kvinnan äta dagligen, <strong>och</strong> deras uppgift är att lura hennes kropp<br />
att hon är gravid – så att hon inte blir gravid igen. En p-pillerkarta<br />
innehåller 21 hormonella tabletter för en månad.<br />
Säkerhet: Tar man p-piller efter anvisningarna skyddar dessa <strong>till</strong><br />
99 procent.<br />
Fördelar: P-piller stör inte själva sexakten. Kvinnan kan själv styra<br />
tidpunkten för mens – som blir mindre riklig <strong>och</strong> mindre smärtsam<br />
tack vare tabletterna.<br />
Nackdelar: Denna preventivmetod har en lång rad biverkningar;<br />
minskad sexlust, viktökning, nedstämdhet, huvudvärk <strong>och</strong> illamående.<br />
P-piller måste intas regelbundet – max 36 timmar får gå mellan<br />
två tabletter – <strong>och</strong> de passar inte alla kvinnor. Metoden skyddar<br />
inte mot könssjukdomar, <strong>och</strong> skyddet mot graviditet kan försvinna<br />
vid magsjuka.<br />
P-spruta<br />
Innehåller samma hormon som minipiller <strong>och</strong> p-stav. Var tredje<br />
månad går kvinnan <strong>till</strong> barnmorskan/gynekologen för att få en injektion<br />
i skinkan.<br />
Säkerhet: Väldigt säker metod. Sprutan ger nästin<strong>till</strong> hundraprocentigt<br />
skydd.<br />
Fördelar: Kvinnan slipper de biverkningar som förknippas med p-<br />
piller. Efter ett år med p-spruta upphör mensen för de flesta kvinnorna,<br />
<strong>och</strong> de slipper PMS.<br />
Nackdelar: Metoden ger inget skydd mot könssjukdomar. Det kan<br />
också ta upp <strong>till</strong> ett år innan ägglossningarna kommer igång efter<br />
en p-spruta.<br />
28 reality
P-stav<br />
P-stav är en liten silikonstav som innehåller samma hormon som<br />
minipiller. Den sätts in under huden på överarmen genom ett litet<br />
snitt. P-staven fungerar som preventivmedel i flera år.<br />
Säkerhet: Mycket säker preventivmetod, som inte påverkas av<br />
glömska eller magsjuka.<br />
Fördelar: Staven räcker länge <strong>och</strong> kvinnan behöver inte oroa sig för<br />
glömska. Metoden ger ofta upphov <strong>till</strong> mindre mens, <strong>och</strong> ibland<br />
kan mensen utebli helt så länge p-staven är kvar.<br />
Nackdelar: Finns risk för biverkningar, som bröstspänningar <strong>och</strong><br />
humörsvängningar. Preventivmetoden skyddar inte mot könssjukdomar.<br />
Kondom<br />
Från linne <strong>och</strong> fårtarmar <strong>till</strong> plast <strong>och</strong> gummi – kondomer har funnits<br />
i olika former <strong>och</strong> slag genom tiderna. Kondomen är en tunn<br />
hylsa som dras över en styvnad penis innan samlaget. Vid utlösning<br />
hamnar sperman i kondomen. Preventivmedlet hindrar spermier,<br />
virus <strong>och</strong> bakterier från att passera in i vaginan.<br />
Säkerhet: Kondomen är ett säkert preventivmedel om den används<br />
rätt. Den ska vara lagom stor, sitta på under hela samlaget <strong>och</strong> inte<br />
gå sönder.<br />
Fördelar: Endast kondomen ger ett skydd mot könssjukdomar.<br />
Den är också det enda preventivmedlet som kan användas av män,<br />
bortsett från sterilisering. Kondomen påverkar inte kroppen kemiskt<br />
eller hormonellt.<br />
Nackdelar: Kan upplevas som störande vid sexakten. Män som har<br />
svårt att få stånd kan ha problem med att använda kondomen.<br />
Minipiller<br />
Minipiller är p-piller som har ett hormon mindre än de vanliga<br />
pillren. Minipiller ska man ta varje dag, utan uppehåll. Och de bör<br />
också tas vid samma tid.<br />
Säkerhet: Minipiller ger god säkerhet – 98 procent. Men glömska,<br />
magsjuka, <strong>och</strong> vissa mediciner påverkar säkerheten negativt.<br />
Fördelar: Ger mindre biverkningar än vanliga p-piller. Bra alternativ<br />
för de kvinnor som avråds från p-piller.<br />
Nackdelar: Minipiller ger inget skydd mot könssjukdomar. Och<br />
om de inte tas nästin<strong>till</strong> på timmen ökar risken för oönskad graviditet.<br />
Oregelbundna blödningar kan också ge bekymmer.<br />
Spiral<br />
Det finns två sorters spiraler som sätts in i livmodern <strong>och</strong> förhindrar<br />
befruktning: koppar- <strong>och</strong> hormonspiral. Kopparspiralen utsöndrar<br />
koppar, vilket försämrar miljön för spermier. Spiralen sätts<br />
in av gynekologen <strong>och</strong> kan behållas i fem <strong>till</strong> tio år innan den behöver<br />
bytas. Hormonspiralen är en liknande, men hormonell metod.<br />
Den förser kvinnan med en relativt låg hormondos <strong>och</strong> räcker i ett<br />
antal år.<br />
Säkerhet: Båda spiralerna är mycket säkra preventivmedel – färre<br />
än en kvinna på 100 blir gravid under ett år.<br />
Fördelar: Spiralerna påverkar inte kroppen utöver livmodern <strong>och</strong><br />
äggledarna. Det är <strong>till</strong> exempel mycket ovanligt att få biverkningar<br />
av hormonspiralen.<br />
Nackdelar: Varken koppar- eller hormonspiralen skyddar mot<br />
könssjukdomar, <strong>och</strong> passar därför bäst för kvinnor som lever i stabila<br />
förhållanden. I enstaka fall kan spiralerna stötas ut i samband<br />
med mens utan att kvinnan märker det.<br />
P-plåster<br />
Ett hudfärgat plåster som avger samma hormon som p-piller <strong>och</strong><br />
som sätts på kvinnans mage, arm eller skinka. Man byter plåster en<br />
gång i veckan, tre veckor i rad. Fjärde veckan gör man ett uppehåll<br />
för mens.<br />
Säkerhet: En mycket säker preventivmetod – om kvinnan använder<br />
plåstret enligt föreskrift.<br />
Fördelar: Metoden är inget störningsmoment vid sex. P-plåster är<br />
också lättare att komma ihåg än <strong>till</strong> exempel p-piller, eftersom man<br />
bara behöver byta plåster en gång i veckan.<br />
Nackdelar: P-plåster kan ge upphov <strong>till</strong> biverkningar som besvärande<br />
mellanblödningar, nedstämdhet, minskad sexlust, illamående,<br />
bröstspänningar <strong>och</strong> viktuppgång. Metoden ger inget skydd<br />
mot könssjukdomar.<br />
Text: Janna Wotinsev<br />
Foto: Cecilia Stridh<br />
reality 29
Ungdomsmottagningar i Sörmland<br />
Eskilstuna<br />
Besöksadress: Smedjegatan 34<br />
Telefonnummer: 016-710 14 06<br />
Öppettider<br />
(Telefontider)<br />
Måndag 08.00–18.00 (08.00–09.00)<br />
Tisdag 13.00–16.30 (08.00–09.00)<br />
Onsdag 08.00–16.00 (08.00–09.00)<br />
Torsdag 08.00 –15.00 (08.00–09.00)<br />
Fredag 08.00–14.30 (11.00–12.00)<br />
Killmottagning Drop-in Torsdag 15.30–18.00<br />
Lunchstängt Måndag, onsdag <strong>och</strong><br />
torsdag kl 12.00–13.00<br />
Strängnäs<br />
Besöksadress: Hospitalsgatan 17<br />
Telefonnummer: 0152-291 98<br />
Telefontider<br />
Måndag, Onsdag <strong>och</strong> Torsdag 10.00–11.00<br />
Via telefonsvararen får du informaton om öppettider.<br />
Flen<br />
Besöksadress: Drottninggatan 17<br />
Telefonnummer: 0157-515 09<br />
Öppettider<br />
Måndag 07.45–12.00<br />
Tisdag 10.00–17.00<br />
Torsdag 08.00–14.00<br />
Fredag 11.00–13.00<br />
Katrineholm<br />
Besöksadress: Oppundavägen 42<br />
(samma hus som Hälsogymmet)<br />
Telefonnummer: Kurator 0150-572 89<br />
Barnmorska: 0150-572 88<br />
Öppettider<br />
(Telefontider)<br />
Måndag–Torsdag 08.30–16.00 (08.00–9.30)<br />
Fredag 08.30–14.00 (08.00–9.30)<br />
Oxelösund<br />
Besöksadress: Biblioteksgatan 2<br />
Telefonnummer: 0155-346 37<br />
Öppettider<br />
(Telefontider)<br />
Tisdag 13.00–19.00 (13.00–14.00)<br />
Torsdag 13.00–17.00<br />
Trosa<br />
Besöksadress: Tomtaklintgatan 2<br />
Telefonnummer: 0156-535 17<br />
Öppettider<br />
Onsdag 15.00–19.00<br />
(Telefontider Mån–Tors 08.00–10.00)<br />
Vingåker<br />
Besöksadress: Storgatan 27<br />
Telefonnummer: 0151-129 60<br />
Öppettider<br />
(Telefontider)<br />
Onsdag 08.15–17.30 (08.15–09.00)<br />
Nyköping<br />
Besöksadress: V. Kvarngatan 35<br />
Telefonnummer: 0155-21 93 00<br />
Öppettider<br />
(Obs! Öppettiderna gäller endast bokade besök)<br />
Måndag 08.30–18.00<br />
Tisdag–Torsdag 08.30–16.30<br />
Fredag 08.30–12.00<br />
Lunchstängt 12.00–13.00<br />
Gnesta<br />
Besöksadress: Dagagatan 4<br />
(samma lokaler som Ungdomens Hus)<br />
Telefonnummer: 0158-123 61<br />
Öppettider<br />
Onsdag 14.00–16.00 (Endast bokade besök)<br />
16.00–18.00 (Drop-in)<br />
Text oxh layout: Susanne Csanadi <strong>och</strong> Anna Andersson<br />
30 reality
Bokrecensioner<br />
”Ego girl”<br />
av Carolina Gynning<br />
”Vi som aldrig sa hora”<br />
av Ronnie Sandahl<br />
Om du är ute efter en feel good-känsla är Ronnie Sandahls debutbok<br />
inget för dig. ”Vi som aldrig sa hora” är en grå skildring av den<br />
typiska svenska småstaden – med alla dess stereotyper <strong>till</strong> invånare,<br />
<strong>och</strong> petitesser <strong>till</strong> dramatik.<br />
Den handlar om tre män: Hannes som har misslyckats med<br />
att uppfylla sina drömmar, Frippe som får ligga när han vill <strong>och</strong><br />
Kristian som bara äter <strong>och</strong> äter. Alla de sitter fast i Falköping <strong>och</strong><br />
drömmer om att komma bort. Men framförallt är ”Vi som aldrig sa<br />
hora” en berättelse om hur de snälla <strong>och</strong> känsliga killarna hamnar i<br />
machomännens skugga.<br />
Sandahls bild av ungdomarna är träffande, <strong>och</strong> hans skrivsätt är<br />
tydligt influerat av Kent <strong>och</strong> andra svenska artister. Med sina 171<br />
sidor är ”Vi som aldrig sa hora” lätt att sluka. Däremot är det svårare<br />
att skaka av sig den påtagliga känslan av oduglighet, som envist<br />
dröjer sig kvar efter att man har slagit igen boken.<br />
Text: Janna Wotinsev<br />
Ego Girl handlar om en tjej som vill vara fri, leva galet <strong>och</strong> bli<br />
respekterad. Den handlar om kärlek, svek <strong>och</strong> tuffa brudar. Författarinnan<br />
bakom boken är Carolina Gynning <strong>och</strong> detta är hennes<br />
självbiograf.<br />
Carolina Gynning framställs ofta som en tjej med stora bröst<br />
<strong>och</strong> lågt IQ. Dock visar hon i denna bok en motsatts <strong>till</strong> fördomarna<br />
runt om henne. Hon vill bli respekterad <strong>och</strong> älskad för den hon<br />
är, med eller utan stora bröst <strong>och</strong> blont hår. Läsaren följer henne<br />
genom modellyrkets ibland grymma värld <strong>och</strong> kokainträsken hon<br />
väljer att leva i. Samtidigt får läsaren lära känna den konstnärinna<br />
hon faktiskt är.<br />
Denna bok är inte riktigt skriven för mig <strong>och</strong> mina intressen.<br />
Det är lätt underhållning, samtidigt som boken skildrar en tjejs<br />
fartfyllda liv. Är man däremot intresserad av modellyrket <strong>och</strong> hur<br />
denna, kanske inte alltid glamorösa, värld fungerar är boken väl<br />
värd att läsa. För mig kändes det bra att ha läst boken <strong>och</strong> få en<br />
egen uppfattning av Carolina. Att faktiskt få krossa lite fördomar<br />
om denna fnittriga konstnärinna, författarinna <strong>och</strong> feminist.<br />
Text: Frida Gustavsson<br />
Filmrecensioner<br />
”Juno”<br />
Drama/Komedi<br />
”2:37”<br />
Drama<br />
I filmen Juno blir 16-åriga Juno gravid med sin bästa kompis. Trots<br />
att hon är ung bestämmer hon sig för att behålla barnet. Det är<br />
början på historien som filmen kretsar kring.<br />
Om man ska gilla Juno måste man nog ha ganska speciell<br />
smak när det gäller film. Det finns ingen direkt synlig röd<br />
tråd genom den <strong>och</strong> kan nog uppfattas som konstig av vissa.<br />
En hel del skrattstunder får man med denna film, men också många<br />
stunder då man helst av allt vill gömma sig bakom kudden då det<br />
uppstår skämmiga situationer.<br />
Även om Juno är en speciell film får den ändå en trea. Just för<br />
att jag är lite fan av konstiga filmer men också för att det finns en<br />
värme i den. Ett stort plus är skådespelarna som gör det riktigt<br />
bra.<br />
På slutet knyts säcken ihop som man säger <strong>och</strong> jag går från bion<br />
nöjd, men inte med någon tanke om att se den en andra gång.<br />
Text: Emma Brink<br />
Sex ungdomar, sex problem, sex självmordskandidater. Detta är<br />
fyllningen i den tunga dramarullen 2:37, som målar upp hur ungdomars<br />
komplicerade, individuella bekymmer flätas ihop med en<br />
vanlig skoldag.<br />
Filmen inleds med ett obehagligt förebud: 2:37 (14:37 svensk<br />
tid) kommer en elev att ta livet av sig på skoltoaletten. Tack vare<br />
skickligt kameraarbete gör vi oss bekanta med personerna, <strong>och</strong> alla<br />
deras problem <strong>och</strong> djupaste hemligheter blottas inför oss. Drogmissbruk,<br />
ätstörningar, utanförskap – det som filmen tar upp råder<br />
inte bara innanför dess ramar.<br />
Det är det som gör 2:37 så bra. Dess välgjorda skildring av<br />
ungdomens dystra verklighet <strong>och</strong> dess budskap: tänk inte bara på<br />
dig själv, se runt omkring dig. Människor i din omgivning kan ha<br />
problem som inte syns. Filmen avslutas dessutom med så en kraftfull<br />
<strong>och</strong> överraskande vändning att det skär i hjärtat långt efter att<br />
eftertexterna har passerat.<br />
Text: Janna Wotinsev<br />
reality 31
Spelrecensioner<br />
Mass Effect<br />
TV-spel<br />
Sanning eller konsekvens<br />
Sällskapsspel<br />
Faktaruta<br />
Format: Xbox 360, PC (maj 2008)<br />
Genre: RPG äventyr<br />
Utvecklare: BioWare<br />
Antal spelare: 1<br />
Faktaruta<br />
Format: Kortspel<br />
Genre: Ironi<br />
Utvecklare: Nico text<br />
Antal spelare: Från 3 spelare & uppåt<br />
Året är 2183 <strong>och</strong> människan har just börjat utforska Vintergatan<br />
<strong>och</strong> vi har upptäckt att vi inte är ensamma. Människan<br />
är nu en del av civiliserade arter i Vintergatan. Vi är en del<br />
i en politisk <strong>och</strong> militärisk allians mellan en rad andra olika<br />
arter.<br />
Du får spela som Commander Shepard <strong>och</strong> du befinner<br />
dig på en mänsklig koloni vid namn Eden Prime. Du har fått<br />
ett rutinuppdrag av det galaktiska rådet att hämta en uråldrig<br />
utomjordisk artefakt. Tillsammans med några soldater <strong>och</strong> en<br />
turiansk spectre, en slags specialagent som agerar för det galaktiska<br />
rådet, åker du ner <strong>till</strong> Eden Primes yta.<br />
Rutinuppdraget visar sig bli mer komplicerat än vad man<br />
trott. Snart finner du att den turianska agenten ligger död <strong>och</strong><br />
en maskinras dyker plötsligt upp efter flera hundra års frånvaro.<br />
Den protheanska artefakten ligger inte endast det galaktiska<br />
rådet i intresse. En annan turiansk spectre, Saren, är här<br />
för att beslagta artefakten för att släppa onda krafter lösa. Det<br />
är nu upp <strong>till</strong> Commander Shepard att hindra Saren.<br />
Detta är ett spel som ger episka känslor. Det gäller inte<br />
bara känslan för hur enormt det är. Den verkligt episka känslan<br />
ligger i de karaktärerna du träffar i spelet <strong>och</strong> känslan när<br />
du landar på en helt outforskad planet.<br />
Karaktärerna känns overkligt levande <strong>till</strong> skillnad från andra<br />
spel jag spelat. Dels beror det på de genuina <strong>och</strong> verklighetstrogna<br />
ansiktsuttrycken, dels på det exceptionellt välarbetade<br />
röstskådespelet. Dessa karaktärer hade lika gärna kunnat<br />
existera i verkligheten.<br />
Allt som detta spel har att erbjuda är utomordentligt.<br />
Årets spel 2007, årets rollspel 2007 <strong>och</strong> ett av tidernas bästa<br />
spel. Inte länge <strong>till</strong>. Om ett år eller två fortsätter äventyret i<br />
två delar <strong>till</strong>.<br />
Jag avslutar med två ord: spela det.<br />
Text: Per Danielsson, gästrecensent<br />
Elaka versionen<br />
Detta spel är en modern tolkning av det klassiska ”Sanning eller<br />
konsekvens”. Här går det ut på att snurra en flaska, välja ett kort<br />
från kategorierna Sanning eller Konsekvens <strong>och</strong> sedan ta följderna<br />
av valet.<br />
Väljer du Sanning ställs frågor <strong>till</strong> dig som kan göra vem som<br />
helst generad. Vad sägs om att berätta var du fantiserar om att ha<br />
sex eller att svara ärligt på frågan om det existerar nakenkort på dig<br />
i vuxen ålder.<br />
Väljer du ett kort ur högen Konsekvens slipper du avslöja dina<br />
djupaste hemligheter, men får däremot ett uppdrag som inte liknar<br />
något annat. Du kan få hångla med en av dina motspelare i 30<br />
sekunder eller glatt se på när en av spelarna sms:ar <strong>till</strong> valfri person<br />
från din mobiltelefon.<br />
Den som vägrar göra vad som står på korten hotas också av att<br />
få nattliga besök av ”Nicotexts” elaka ninjagubbar..<br />
Spelet är lätt underhållning <strong>och</strong> livar garanterat upp en fredagskväll.<br />
Den rekommenderade åldersgränsen ligger på 16 år, ganska<br />
förståeligt faktiskt!<br />
Snälla versionen<br />
För den som tycker att den elaka versionen av Sanning eller konsekvens<br />
verkar allt för otäckt eller genant finns också ”Snälla versionen”.<br />
Här ställs inte fullt så privata frågor. Sannings-korten bjuder<br />
på frågor som <strong>till</strong> exempel ”Välj tre personer att fastna på en öde<br />
ö med” <strong>och</strong> ”Om du fick byta kön för en dag, vad skulle du göra<br />
då?”<br />
Konsekvenserna i denna version är också lite lättare att våga sig<br />
på. Dessa kort kan göra att du får avsluta allting du säger, i fem minuter,<br />
med frasen ”… men jag älskar mina rosa skinnkläder” eller<br />
varför inte sjunga ”Macarena”?!<br />
Text: Frida Gustavsson<br />
32 reality
Korsord<br />
Layout: Susanne Csanadi <strong>och</strong> Anna Andersson<br />
Vågrätt<br />
Lodrätt<br />
1. Ätstörning<br />
3. Malmköpings marknad<br />
4. ”Underbyxans” stad<br />
6. Väljer bort alkohol<br />
11. Dam i februari<br />
13. Gummiskydd<br />
14. Judisk hatt<br />
15. Buske<br />
2. Vingåkers Factory...<br />
5. Könssjukdom<br />
7. Bulle i ugnen<br />
8. Här kröntes Vasa<br />
9. Kan hål i tand<br />
10. Eskilstunaband<br />
12. ”Gaygiftermål”<br />
16. Tjejhäst<br />
reality 33
De rätta svaren <strong>till</strong> korsordet<br />
34 reality
Redaktionen<br />
Anna Andersson, grafiker Oskar Brandt, textare Emma Brink, textare Susanne Csanadi, grafiker<br />
anna.reality@hotmail.com oskar.reality@hotmail.com emma.reality@hotmail.com susanne.reality@hotmail.com<br />
Anna samlar på handväskor.<br />
Hennes högsta dröm är att få<br />
äga en hund.<br />
Något som gör Anna lycklig<br />
är att träffa pojkvännen i Malmö<br />
<strong>och</strong> det hon fruktar mest av<br />
allt är att förlora synen.<br />
En person som Anna beundrar<br />
är Astrid Lindgren. Skulle<br />
hon beskriva sig själv med ett<br />
ord skulle hon säga blyg.<br />
Oskar avskyr spindlar <strong>och</strong> hatar<br />
mögel. Han skulle aldrig anpassa<br />
sig efter vad andra tycker.<br />
Konstig fantasi är en av hans<br />
bästa egenskaper. Med den kan<br />
man skapa mycket.<br />
En av hans sämsta sidor är<br />
att han gärna lägger för mycket<br />
pengar på resor. Vann han 10<br />
miljoner skulle han flytta hemifrån.<br />
I framtiden vill Emma bosätta<br />
sig i London <strong>och</strong> arbeta som<br />
musikskribent. Hennes favorit<br />
genre i musik är indiepop.<br />
Emma tycker att hennes<br />
bästa egenskap är hennes sociala<br />
förmåga <strong>och</strong> hennes bästa<br />
intervju har varit med Anton<br />
Berg. Just nu är hon singel men<br />
en tjej som Emma blir snabbt<br />
upptagen.<br />
Susanne är en målmedveten tjej<br />
som drömmer om att en dag<br />
öppna en egen butik där hennes<br />
egengjorda smycken ska säljas.<br />
Hon äcklas av kött <strong>och</strong> hennes<br />
titel ska en dag bli Grafisk<br />
designer.<br />
Den sköna färgen grön är<br />
hennes favorit <strong>och</strong> hon avnjuter<br />
helst en vegetarisk lasagne i<br />
köket!<br />
Frida Gustavsson, textare Josefine Sjögren, fotograf Cecilia Stridh, fotograf Janna Wotinsev, textare<br />
frida.reality@hotmail.com josefine.reality@hotmail.com cecilia.reality@hotmail.com janna.reality@hotmail.com<br />
”Jag är en ganska vanlig tjej” säger<br />
Frida om sig själv. Hennes<br />
bästa egenskaper är att hon är<br />
envis <strong>och</strong> ambitiös.<br />
Hon brukar inte ofta göra<br />
bort sig. Nu för tiden samlar<br />
hon inte på något, men när hon<br />
var liten samlade hon på suddgummi<br />
<strong>och</strong> kapsyler. Hon hatar<br />
dockorna Bratz för att de får<br />
små flickor att vilja sminka sig.<br />
Josefine är en tjej som gillar att<br />
ha kul <strong>till</strong>sammans med vännerna.<br />
När hon har det tycker<br />
hon om att använda klänning<br />
<strong>och</strong> föredrar att vara sminkad.<br />
Hennes bästa egenskap är<br />
att hon är ödmjuk <strong>och</strong> att favoritbandet<br />
är Kent råder ingen<br />
tvekan om. Hon väntar fortfarande<br />
på att Jocke Berg ska bli<br />
singel..<br />
Cecilia Stridh beskriver sig själv<br />
som målmedveten, snäll <strong>och</strong><br />
social. Hon tränar, umgås med<br />
vänner <strong>och</strong> reser på fritiden. I<br />
framtiden vill Cissi jobba med<br />
människor, helst utomlands.<br />
En annan dröm är att resa jorden<br />
runt.<br />
Men hon skulle aldrig kunna<br />
klara sig utan sina vänner<br />
<strong>och</strong> sin familj.<br />
Janna Wotinsev trivs bäst med<br />
att umgås med vänner, läsa <strong>och</strong><br />
titta på film. Janna vill gärna<br />
fortsätta att skriva i framtiden<br />
<strong>och</strong> skulle även kunna tänka sig<br />
av bli journalist.<br />
Det stora drömresemålet är<br />
Storbritannien <strong>och</strong> om Jannas<br />
vänner skulle beskriva henne<br />
med ett ord så skulle det vara<br />
ordningsam.<br />
reality 35
Tack <strong>till</strong>:<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
Alla som medverkat i tidningen<br />
Våra medielärare som gav oss detta uppdrag<br />
reality