Tidningen Reality till elever i Ã¥rskurs 9 och 2 - Landstinget SÃ¶rmland

Livsstilsmagasinet för gymnasieungdomar 

”Det låter skönt om ungdomsradio” 

Möt P3 Star profilen Anton Berg 

9 

sätt 

att 

skydda sig 

Yvonne Rydings tankar om 

inre och yttre välmående 

Reality testar: 

alkoholfria drinkar 

reality

Livsstilsmagasinet Reality riktar sig till dig på gymnasiet. Du som går i årskurs 1 

och 3 har fått möjlighet att svara på enkäten Liv & Hälsa ung 2008. Reality är 

också en återkoppling till dig och dina jämnåriga. 

Stort tack till dig som besvarade enkäten! 

Du håller nu i din hand Reality, ett unikt livsstilsmagasin 

för dig på gymnasiet, 

ett magasin av ungdomar, för ungdomar. 

I Reality får du läsa om hur det är att vara ung i 

Sörmland, idag 2008. Kanske tänker du att alla är 

väl precis som jag… eller? 

I magasinet möter du flera sörmlandsungdomar 

som genom sina berättelser och val i livet visar hur 

olika var och en av oss faktiskt är! Att våga stå för 

den man är och vara stolt för det är viktigt. Och det 

är ju just det som gör dig unik! 

Reality tar upp flera av livets viktiga frågor som hur 

man mår, kärlek, sex, fritid, kultur och livsstil för att 

nämna några. Frågorna är viktiga för att må bra 

och känna sig nöjd med livet här och nu och inte 

minst i framtiden. Apropå framtiden så väntar den 

ju alldeles om hörnet…Så glöm inte att ta för dig av 

de möjligheter och tillfällen som kommer att dyka 

upp. Gör dina egna val och lev ditt liv så bra som 

bara du kan! 

Önskar dig en skön stund med Reality – ett magasin 

av ungdomar, för ungdomar 

Monica Pärus, samordnare för Liv & Hälsa ung 

Foto: Josefine Sjögren 

Livsstilsmagasinet Reality är ett samarbete mellan 

Medieprogrammet vid S:t Eskils gymnasium 

i Eskilstuna och Landstinget Sörmland 

Ansvarig utgivare: Folkhälsocentrum, 

Landstinget Sörmland 

Kontaktperson: Åsa Ranung 

Chef för Folkhälsocentrum asa.ranung@dll.se 

Liv & Hälsa ung är en enkätundersökning som 

skickas ut till alla elever i årskurs 7, 9 och årskurs 2 

på gymnasiet. I enkäten ställs frågor om hur ungdomar 

mår, vilka levnadsvanor man har och hur 

ungdomar har det i skolan, hemma och på fritiden. 

Liv & Hälsa ung kan användas av bl. a kommuner 

och landsting för att på olika sätt förbättra ungas 

vardag. Reality tar upp flera av de frågeområden 

som finns med i Liv & Hälsa ung. 

Mer information om Liv & Hälsa ung hittar du på: 

www.landstinget.sormland.se/folkhalsa 

reality

Innehållsförteckning 

s.12 

Livsstilar 

s. 4 ”Det låter skönt om ungdomsradio” 

s. 5 De sa ”ta av dig slöjan!” 

s. 6 Gissa min stil! 

s. 10 Nästan ett heltidsjobb 

s. 11 Krönika – Måsten som skänker stress 

s. 11 Alltid en som lyssnar 

s. 12 Tatueringar 

Skönhet och ideal 

s. 14 Sjukdomen som får unga att svälta 

s. 15 Ett ideal för en skönhetsdrottning 

s. 16 Krönika – Du är vacker precis som du är... eller? 

s. 16 Statistik 

s. 17 En annan smärta att fokusera sig på 

s. 17 Krönika – Vardagsvåldet som vi glömde 

s.16 

s.24 

s.20 

Nöjen 

s. 18 Sörmlands ungdomsställen 

s. 20 Väg 55 mot Flen 

Droger och alkohol 

s. 21 Ett nyktert val 

s. 22 Alkoholfria drinkar 

s. 22 Reality check 

s. 23 Sanningen om ungdomars drogvanor 

Kärlek och sex 

s. 24 Mammaledig på gymnasiet 

s. 26 Att känna sig fel 


s. 27 Krönika – Kärlek VS Sex 


s. 28 Nio sätt att skydda sig 

s. 30 Ungdomsmottagningar i Sörmland 

Kultur 

s. 31 Bok- och filmrecensioner 

s. 32 Spelrecensioner 

s. 33 Korsord 

s. 34 Facit till korsord 

Redaktionen 

s. 35 Bylinebilder 

s.22 

s.31 

På omslaget: Anton Berg 


reality

”Det låter skönt om 

ungdomsradio” 

En riktig sportnörd som var duktig i skolan, men också en kille 

med stor käft som hade Lena Ph på sitt första kassettband. Så 

beskriver programledaren Anton Berg sig själv som ung. Vi har 

träffat honom för att bland annat prata om hur det är att vara 

ung, framtidsdrömmar och såklart P3 Star! 

Anton Bergs karriär inom radio började redan 

när han gick på journalisthögskolan i 

Göteborg. Under hans tid som student fick 

han praktik på P3 och sedan också sommarjobb 

där. Det var med programmet 

Ketchup (som senare blev P3 Star) som han 

jobbade och där fortsatte han efter det att 

skolan var avklarad. 

– Roligaste med jobbet är att prata med 

lyssnare och intervjua, säger Anton. 

Att få jobba med P3 Stars målgrupp 

som är ungdomar mellan 13 och 19 år är 

också en stor viktig del till varför Anton gillar 

sitt jobb. 

– Det låter skönt om ungdomsradio. 

Intressanta ämnen 

Ämnen som tagits upp under programmets 

gång är många. Eftersom det är ett 

relationsprogram har ämnena oftast handlat 

om kärlek & sex, homosexualitet, första 

kyssen och så vidare. Ibland lyser Anton 

Bergs stora sportintresse igenom och ämnen 

som kärleken till ett lag och hur det är 

att vara domare har också tagits upp i programmet. 

– Det är svårt att komma på nya idéer, 

säger han. Samma reportage kommer alltid 

att vara intressanta. 

När jag ställer frågan om hur han håller 

sig uppdaterad om det senaste inom ungdomskulturen 

skrattar han och berättar att 

han brukar sno information från P3 Stars 

community. Där brukar han också kolla in 

vad folk diskuterar om. 

– Det är nästan lögn att säga att jag 

har koll på allt, förutom dataspel där jag är 

uppdaterad, ler Anton. 

Om hans program påverkar ungdomar 

positivt tycker Anton Berg är svårt att veta 

men han hoppas det i alla fall. När folk 

hör av sig till programmet och tackar för 

att Anton och hans arbetskompisar gör ett 

bra program förstärker det känslan av att 

P3 Star-gänget gör något bra för ungdomar. 

Många känner att programmet hjälper dem 

att våga uttrycka sina känslor och tankar 

när de vet att fler känner som dem. 

– Det är skönt att ibland kunna ge folk 

en känsla av att de inte är ensamma, tycker 

Anton. 

Landet vs Stockholm 

Anton Berg är uppvuxen i ett litet samhälle 

i Småland. Han gick i skola i Oskarshamn 

och tycker att det är väldigt stor skillnad 

på Stockholm och ”landet”, som han kallar 

det. Däremot tycker han att det finns en 

likhet när det kommer till synen på unga. 

Redan när han var liten var det mycket 

snack om att vissa saker påverkade unga till 

att bli våldsamma. Skillnaden är bara att då 

var det videovåld och hårdrock, idag är det 

dataspel. 

Anton tycker också att det finns ett stort 

glapp mellan vuxna och barn. Han anser att 

unga kan vara mer privata idag genom Internet 

och sms, att föräldrarna då försvinner 

mer och mer. 

– Men det är bara en liten teori jag har, 

framhåller Anton. 

Framtidsdrömmar har vi alla. Att få en 

tjej, ha ett roligt jobb och bo i USA var en 

del av Anton Bergs drömmar om livet när 

han var ung. Hans närmaste mål i livet just 

nu är att jobba klart med P3 Star fram till 

juni och sedan vara pappaledig i höst. Efter 

det får vi se vad som blir nästa projekt för 

Anton Bergs del. 

– Att jobba med radiosporten vore en 

dröm, avslutar P3 Stars programledare. 

Text: Emma Brink 

Namn: Anton Mattias Berg 

Ålder: 30 

Bor: Lägenhet, Liljeholmen 

Civilstånd: Sambo och ett 

barn 

Intressen: Innebandy, se 

på film, spela guitar hero, 

vara med sonen och träffa 

kompisar 

Antons tips till 

ungdomar: 

”Stressa ner, 

det kommer gå 

bra” 

Vad gör du helst: 

– Träffa tjejer genom Internet 

/Ragga på krogen 

– Spring naken på stan/Gå ut på 

krogen i kalsongerna 

– Alltid säga hjälp i varje mening 

/Äta skräpmat varje dag i 

resten av ditt liv 

– Tatuera in ett porträtt av 

din mamma vid kalsongkanten/Bara 

lyssna på Arvingarna i 

resten av ditt liv 

4 reality

– De sa ”ta av dig slöjan!” 

Att vara kurd och svensk samtidigt är 

inte lätt. Under de sex år som Awat har 

bott i Sverige har hon fått handskas 

med både kulturkrockar och fördomar. 

Hon har även utvecklat en stark gudstro 

– som har väckt missnöje såväl som 

beundran. 

När Awat Sharif, 19, kom till Sverige som 

13–åring var allting upp och ner för henne. 

Hon hade lämnat sitt hemland, Kurdistan, 

för att flytta till sin pappa och syster i Eskilstuna. 

Awat kände sig vilsen och förbannade 

den kalla vintern som mötte henne. 

Det enda hon ville var att åka tillbaka till 

Kurdistan, så att hon kunde slippa snön 

och kylan. 

– Det var först när jag lärde mig språket 

och skaffade svenska kompisar som jag började 

trivas här, berättar Awat. 

Trots att hon idag, sex år senare, har 

kommit in i det svenska samhället och slutat 

försöka ”försvenska” hemmet och familjen, 

råkar Awat fortfarande ut för kulturkrockar. 

Både från den svenska och kurdiska sidan. 

Kämpar med det kurdiska 

– När mina vänner ber mig att följa med 

dem på fest, eller ut på krogen, måste jag 

säga nej. Den kurdiska kulturen och islam 

tillåter inte mig att dricka alkohol. Att göra 

vännerna besvikna; att inte kunna gå ut 

med dem, har Awat numera vant sig vid. 

Klädstilen brukade också vara ett större 

problem. Det hon däremot får kämpa med 

idag är det kurdiska: 

– Jag kan inte prata med mina föräldrar 

om vad som helst, fastän jag vill. Vissa saker 

anses vara alldeles för ”skämmiga”, förklarar 

Awat. 

Men Awat är glad över de föräldrar hon 

har. Hon tycker att de är toleranta på ett 

sätt som få är, särskilt när det gäller hennes 

klädstil. Trots att de båda blev väldigt 

chockade när Awat frivilligt valde att bära 

slöja. 

Trodde inte på Gud 

Både den kurdiska traditionen och islam 

menar att kvinnan inte ska locka män; hon 

får inte visa håret, ha smink eller åtsittande 

och avslöjande kläder. Men det finns en 

viss skillnad. Enligt islam får kvinnan börja 

bära slöja när hon själv vill, medan i traditionella 

familjer täcker man flickornas hår 

redan när de är i 10-årsåldern. 

– När jag kom till Sverige hade jag lika 

öppna och tajta kläder som vilken svensk 

tjej som helst, säger Awat. Jag brydde mig 

inte om kulturen och trodde inte på Gud. 

Men när Awat var 15 följde hon med 

sin mamma till en moské – för skojs skull. 

Fast när hon väl kom dit lärde hon känna 

en troende kvinna som var alltigenom god. 

– Hon försökte aldrig övertala mig till 

att bli religiös. Istället var det jag som var 

nyfiken och frågade om islam. Tills slut 

kändes det så bra att jag började be och 

förändra min klädstil. En morgon kom jag 

bara ut från mitt rum med slöja. 

Fick byta skola 

Awats val chockade inte bara familjen utan 

även hennes vänner. Många av hennes kurdiska 

kompisar backade och bröt kontakten. 

– De sa ”Varför har du så för? Ta av dig 

slöjan! Det är fult!”, säger Awat, som till 

och med fick byta skola för att reaktionen 

var så stark. 

Men genom att bära slöja vann hon 

också respekt, från både svenskar och muslimer. 

– Lärarna på den nya skolan brukade 

buga när de hälsade på mig. Svenskarna i 

allmänhet har endast visat respekt – de har 

aldrig klagat, utan bara varit nyfikna över 

varför jag har slöjan. Men jag får fortfarande 

höra att jag ska ta av mig den från andra 

kurder. 

Svensk ”kurdkvinna” 

Fördomar har också korsat hennes väg. De 

flesta som träffar Awat tror att hon är tystlåten, 

att hon bara vill prata om islam eller att 

hon ser ner på alla som bär kortkort. Men 

denna bild försvinner så fort man lär känna 

henne. 

– Fast det finns de som bara fortsätter 

att dra sig undan ifrån mig, fastän jag försöker 

prata med dem, säger Awat bittert. Det 

har hänt många gånger, och då har det för 

det mesta varit vuxna. De vågar inte ställa 

lika många frågor som unga. 

Hur hon än ser ut – vad människor än 

tror om henne – känner Awat sig svensk. 

Det är endast hemma hon förvandlas till en 

riktig ”kurdkvinna”. Hon städar och lagar 

mat medan hennes bror inte gör någonting. 

Mannen ska inte behöva lyfta ett finger i 

ett traditionellt kurdiskt hem. I en religiös 

familj är det däremot jämställt, och det är så 

Awat vill ha det i framtiden: 

– När jag gifter mig vill jag att min man 

ska vara som mig – leva som en ungdom vid 

sidan av sin Gud. Men han får gärna vara 

lite religiösare. Så att han kan leda mig rätt 

ifall jag går vilse. 

Text: Janna Wotinsev 


reality 5

Gissa min stil! 

6 reality

Emo, synthare, fashioncore, gothare, poppare, brat – dagens stildjungel är inte lätt att 

orientera sig i. Men för dig som känner dig säker på de olika stilkategorierna, har Reality 

en utmaning. Kan du tyda människor lika bra som du tyder stilar? Ser du vem av dessa 

fyra som är hiphopare, hardcore, grunge och flower-power? Testa dig själv! 

Foto: Cecilia Stridh 

reality 7

Flower-power 

Elin Holmström, 18, Eskilstuna. 

Hiphop 

Andreas Bäck, 18, Eskilstuna. 

Varför just den här stilen? Det känns som om 

den visar vem jag är, samtidigt som den är avslappnad och 

bekväm. Jag tycker att det är en snygg stil och jag trivs med 

den. 

Vad/vem inspirerar dig till ditt klädval? 

Människor som inte bryr sig om mode, och som försöker 

framföra något budskap med sina kläder. Och designern 

Gudrun Sjödén så klart! 

Favoritklädaffär? Indiska och Gudrun Sjödén. 

Varför just den här stilen? Jag har den för att jag 

började anpassa mitt sätt att klä mig efter artisterna som jag 

lyssnade på. Sedan så är den väldigt skön i sig. 


Sajter som Recognize.se och Gulanstore.se. 

Favoritklädaffär? Recognize och Sneaker Store. Men 

jag handlar inte kläder så ofta, fastän det skulle behövas. Det 

skulle till exempel inte sitta fel med fler kepsar och byxor i 

garderoben. 

Favoritplagg? Tunika, helst färgglad. 

Favoritplagg? Baggy mjukisbrallor. 

8 reality


Grunge 

Lovisa Molander, 18, Eskilstuna. 

Hardcore 

Viktor Rapp, 18, Södertälje. 

Varför just den här stilen? Jag trivs i den. Jag 

tycker att min stil är behaglig och snygg. 


Modetidningar och stilikoner – som Mary Kate och Ashley 

Olsen. 

Favoritklädaffär? Carlings och Ego. Sedan handlar 

jag massor med kläder secondhand. 

Varför just den här stilen? För att den får mig 

att sticka ut. Dessutom tycker jag om att ha på mig färgglada 

kläder. 


Band som Bless the Fall och bandmedlemmar som Oliver Sykes 

från Bring Me the Horizon. 

Favoritklädaffär? Team Nihilist. 

Favoritplagg? Oversize. Fast jag skulle inte kunna 

klara mig utan accessoarer; har alltid en klocka och en ring 

på mig. 

Favoritplagg? Hoodie. Den jag har på mig nu hör till 

favoriterna. 


reality 9

Nästan ett heltidsjobb 

– Man blir fan beroende. Orden kommer från 18-årige David 

Fällman och nej, det är inte knark han pratar om. Det är 

fotboll. 

16 timmar och 7–9 träningar är så mycket tid som David lägger ner 

på fotboll varje vecka. Han har en plats i Citys A-lag i Eskilstuna 

som just nu spelar i division 2. Man kan lätt tro att David sedan 

han var två år spelat fotboll och drömt om en proffskarriär men 

sanningen är den att han började med fotboll ganska sent. Själv är 

han inte helt hundra på när. 

– Jag tror jag var runt 8–9. 

Han säger att det var för att alla kompisar i klassen spelade som 

han själv började prova på fotboll. Att han är uppvuxen i Mariefred 

och att där inte finns så mycket att göra kan också vara en grund till 

fotbollsspelandet säger han halvt på skoj. 

Svår kombination 

David bor numera i Eskilstuna, går andra året på SMID (samhällidrott) 

och är vad många skulle kalla extrem med sitt idrottande. 

När jag frågar honom hur han bäst kombinerar skola och fotboll 

får jag svaret att han planerar. 

– Fast det funkar kanske inte så bra. Svårt att hinna med allt, 

tillägger han sedan. 

Att göra något så fort man får lite tid över är ett knep David 

har för att inte hamna efter i skolan. Det är inte bara skolan som 

får komma i andra hand utan också Davids lediga tid. Han missar 

mycket att göra på fritiden och säger själv att man blir ganska låst. 

Att åka iväg en helg eller vecka på semester skulle aldrig funka. 

– Det blir problem då eftersom man missar för mycket med 

fotbollen. 

Vara ute sent och gå på fest är något nästan alla ungdomar i 

Davids ålder gör, men sådant blir det inte mycket av med tanke på 

att han satsar fullt på fotbollen. 

Positivt med att satsa allt 

Davids mål med fotbollen är inte bara att spela i Allsvenskan eller 

utomlands. Hans mål är också att nå så högt som möjligt och att se 

hur bra han själv kan bli. 

– Det gamla vanliga, som han själv uttrycker det med ett leende. 

Även om det finns en hel del negativt med att satsa så mycket 

på fotbollen som David gör finns det nästan ännu mer positivt 

med det enligt honom själv. När jag ber honom säga några av dessa 

positiva saker med fotbollen ger han exempel som att man mår bra 

av det, man får se sin egen utveckling, det är socialt och därigenom 

lär man känna många kompisar. 

– Man är som en familj, säger han först men skrattar sen. Nej, 

det låter så klyschigt, skriv att man blir som ett gäng istället. 



10 reality

Måsten som skapar stress 

Denna kväll har jag spelat Kents skiva 

”Tillbaka till samtiden”. För mig blev 

det ett slags fördriv av tid, när jag väntade 

på ett samtal. Som om jag inte har 

viktigare saker att göra egentligen, än att 

spela en cd-skiva på stereon? Viktigare, 

precis. Fast vem ska tala om för mig vad 

som är viktigare? 

Det handlar om stress för att vi ska 

hinna boka in vår semester. Det handlar 

om vardagens alla bekymmer. Det handlar 

om studentångest. Två månader kvar 

och här sitter jag utan jobb och utan 

planer. Sitter jag här utan framtid? Det 

handlar om alla dessa val och alla dessa 

måsten. Alla dessa måsten som skänker 

stress till våra hjärtan, glad sommar! 

När en person ska beskriva ordet 

stress för någon annan handlar det ofta 

om tid. Tid som inte finns. Att ha allt 

för mycket att göra, att almanackan är 

fullbokad. Tid är stress. I mitt huvud kategoriserar 

jag saker i fack som ”viktigt” 

och ”oviktigt”. För mig handlar stress 

om att inte kunna ägna mig åt de saker 

som är ”oviktiga”, de saker som gör mig 

lycklig. Något i stil med min rosa, lurviga 

stickning som väntar. Något i stil 

med att få ägna tid åt min söndernötta 

pocket som jag läser för fjärde gången. 

För mig kommer de ”viktiga” sakerna 

till 80 % först. Hela min gymnasietid 

har jag levt med de ”viktiga” sakerna. 

Med stressen kletad runt min hals, likt 

ett nackstöd som förhindrar mig från 

att upptäcka omvärlden! 

En stor del av vår uppbyggnad i detta 

land går ut på tid = pengar. Pengar = 

liv. Utan pengar misslyckas du i ditt liv! 

Men om man inte ser livet som en jakt 

på pengar? Jag är rädd för min framtid 

ibland. En framtid där mitt liv innebär 

att arbeta, få lön, arbeta för att få 

lön och så vidare och så vidare. Jag blir 

skrämd av tanken på ett tryggt hem och 

en gullig familj. Allt det känns så ömtåligt 

och för ensidigt. 

Stress, studentångest och framtidsvisioner 

är saker som jag tror oroar alla 

tonåringar någon gång. Frågan är bara 

hur mycket mer så kallad stress vi kan 

klara av, när alla arbeten hela tiden 

skall fördubblas och utökas. När börjar 

vi tänka på människorna i detta land, 

i stället för vinsten som kommer tack 

vare våra stressade hjärtan? 

Text: Frida Gustavsson 

Alltid en som lyssnar 

I en perfekt värld är ingen mobbad och 

alla är glada och lyckliga, men vi lever 

inte i den världen än. Därför finns det 

personer som verkligen vill hjälpa andra 

som har det svårt och är utsatta för 

mobbning; de kallas friendsare. 

Jessica var friendsombud mellan sjunde 

klass på högstadiet till första ring på gymnasiet. 

Hon behövde inte hjälpa många då 

hennes klass var ett steg närmare Friends 

vision, ingen mobbning. 

– Min klass var ganska bra sammansvetsad, 

säger Jessica, det var ingen mobbing 

som förekom under skoltid i alla fall. 

Det ska vara klassen som utser vem eller 

vilka som ska vara friendsombud. De får en 

kort utbildning som handlar om att samarbeta 

och lyssna på andra. 

– Vi hade en hel dag med övningar och 

föreläsningar om samarbete och att lyssna, 

berättar hon. 

– Var någon utanför så kan man göra 

gruppövningar för att den ska få vara med, 

kanske visar han eller hon då att den duger 

till något och får vara med i framtiden. 

Mådde någon dåligt hjälpte man den 

att gå till kuratorn på skolan för att ta hand 

om det där och få ännu bättre hjälp. 

Enklaste sättet att prata med en som är 

friendsombud är att gå fram till personen 

och börja prata, men det är inte alla som 

vågar. Då berättar Jessica att man kunde 

vända sig till sin lärare för att bestämma 

träff. Man kan även prata med kuratorn, 

skolsystern eller skriva ett brev om friendsarna 

har en brevlåda. Alla har de tystnadsplikt, 

vilket innebär att de aldrig kommer 

eller får berätta det för någon annan utan 

din tillåtelse. 

Jessica slutade som friendsare efter första 

ring, då hon kände att hon inte hann 

med skolan och samtidigt hinna vara stöd 

till andra om hon fortsatte som friendsombud. 

– Tystnadsplikten håller man, säger Jessica. 

Man ger en känsla av att om någon 

litar så mycket på en att man får förtroendet 

att höra vad det är som är fel, så håller man 

det, man vill inte svika någon som redan 

är nere. 

– Jag kände att mötena låg på sådana tider 

att jag skulle ha missat viktiga lektioner, 

så då valdes nya representanter. Men det är 

inte den typen man vill gå till, de är inte 

förtroendeingivande personer. 

Hon säger att hon hade fortsatt som 

friendsombud om hon hade kunnat det. 

– Att ha möjligheten att kunna göra bra 

saker känns bra. Men att göra det nu, som 

icke-friendsombud skulle kännas som att 

jag lägger mig i. 

Det blev svårare att få folk att öppna sig 

för henne då hon inte är friendsare. 

– Det är svårare att få någon att spontant 

öppna sig om man inte har den där 

”jag finns för att hjälpa dig” -auran som det 

innebär att vara friendsare. 

Meningen med friendsombud är att de 

ska göra det bättre för andra som inte har 

det så bra berättar hon. 

– Och det blev det, säger Jessica och 

ler. 

Text: Oskar Brandt 

Visste du att... 

...Friends grundades1997 av en 

tjej som heter Sarah Damberg? 

...Friends idag finns på ca 1200 

skolor runt om i Sverige? 

...Friends arbetar mot mobbning 

och lär ut detta i skolor? 

...Friends finansieras via skolor, 

sponsring och bidrag? 

reality 11

Tatueringar 

I sammanlagt fyra timmar satt Sofie hos tatueraren för att blomman 

på hennes överarm skulle bli till. Summan hon fick betala 

var 3000 kronor. 

Från början var det inte tänkt att tatueringen skulle bli så 

stor, det var mer en slump. Men Sofie älskar tatueringar och 

ångrar sig inte för hur resultatet blev. 

Att det kändes när hon tatuerades, det medger Sofie. Men 

det är inget som inte är värt smärtan. Hon har gjort en till tatuering 

på andra armen och kommer inte att sluta i första taget. 

Fullt lika lång tid behövdes inte för att tatuera Josefines initialer 

på hennes handled. Det tog inte mer än fem minuter och priset 

hon betalade var 500 kronor. 

Josefine fick tatueringen i födelsedagspresent och när den 

gjordes kände hon en brännande och stickande känsla. 

Tatueringen har en speciell betydelse för Josefine, eftersom 

det är hennes initialer. Ganska säker är hon också på att hennes 

nuvarande tatuering i framtiden kommer få sällskap av fler. 

12 reality

Stora, små, enfärgade, ifyllda och inte. Det finns många varianter av den nu 

så populära trenden; tatueringar. Att det är ett märke för livet vet vi alla. Men 

vad kostar dem egentligen? Och gör det så ont som man tror? Vi på Reality har 

valt att ta reda på detta. 

Foto: Josefine Sjögren och Cecilia Stridh 

Tio minuter var den tid som Cecilia tillbringade hos tatueraren 

för att få sitt namn skrivet på axeln med thailändska bokstäver. 

Detta kostade henne 500 kronor. 

Tatueringen har egentligen ingen speciell betydelse för Cecilia, 

förutom att hon länge funderat över att göra den. 

Så här i efterhand säger Cecilia att det var obehagligt att få 

sitt namn tatuerat och att det kändes som om en nerv träffades. 

Men trots detta kan hon inte påstå att hon ångrar sig. Att det 

kommer bli fler tatueringar framöver, är Cecilia också ganska 

övertygad om. 

Motivet på Johans arm tog tre timmar att tatuera och stjärnan, 

som även sitter runt andra bröstet, tog tillsammans en och en 

halv timme. De tre tatueringarna kostade sammanlagt 4100 

kronor. 

Alla tatueringarna gjorde ont, men mest smärtsamt var det 

att tatuera stjärnorna. 

Anledningen till att Johan tatuerade sig var för att det var en 

kul grej och att det medför en rockigare attityd. 

Även på hans andra arm finns en tatuering och Johan kan 

inte påstå att han ångrat sig. Istället är han säker på att det blir 

fler i framtiden. 

Text: Susanne Csanadi 

reality 13

Sjukdomen som får 

unga att svälta 

Ätstörningar är sjukdomar som får unga pojkar och flickor att 

svälta sig själva på grund av tron över att deras vackra kroppar 

inte duger. Mikaela är 21 år gammal och bland annat 

engagerad i tjejjouren Meja i Eskilstuna. Hon vet hur det är 

att svälta sig själv och hur det känns att inte duga. När hon 

gick sitt nionde år i skolan slutade hon en dag att äta. 

Under en längre tid i sitt liv kände Mikaela att hon inte dög som 

hon var. Hon hade heller inte många vänner att stötta sig mot och 

kunde inte bygga upp ett bättre självförtroende. Detta resulterade i 

att Mikaela, 16 år, började svälta sig själv. 

Vad som var den exakta utlösande faktorn vet hon inte själv. 

Hon vet bara att en dag slutade hon att äta. I tre dagar i sträck åt 

hon ingenting. Det enda hennes kropp fick nöja sig med var vatten. 

Efter en period började lärarna reagera på att Mikaela magrat. 

Lärarna såg på hennes kropp och hennes ansikte att någonting var 

på gång. De talade med henne och sa att hon blivit mager, vilket 

var en positiv nyhet för Mikaela. Precis vad hon ville. 

Tanken på mat gav ångest 

Tiden gick och Mikaela tränade allt mer. Hon joggade mycket och 

åt lite. 

– Så fort jag stoppade någonting i munnen så fick jag ångest, 

säger hon. 

Hennes kilon rasade, men hennes kondition förbättrades. Mikaela 

förklarar det genom att föra handen uppåt i luften. 

– Man klarar hur mycket som helst i början. Men när man 

kommer hit, säger hon och stannar handen i luften. Då går det rakt 

ned, fortsätter hon. 

Mikaela berättar att början av denna period gav henne otroligt 

mycket energi. Betygen skulle komma att höjas och hennes idrottslärare 

var nöjd med hennes ökade kondition. Saken var bara den 

att varje dag och varje minut gick åt att tänka på mat. Varje tanke 

som snuddade vid föda gav henne också ångest. Hennes luktsinne 

förbättrades enormt när hon inte längre lät sin kropp få maten som 

den behövde. 

– Det enda man tänker på när man har ätstörningar är ju mat, 

säger hon. 

Förnekelse 

Hennes ätstörningar var som värst vårterminen i nian. Minst vägde 

hon när hon hade tappat cirka 10-15 kilo av sin tidigare normala 

vikt. En vän från hennes tidiga barndom var personen som såg till 

att Mikaela fick den vård hon behövde. Till en början förnekade 

Mikaela allting när hennes vän försökte prata om hennes matvanor. 

– Man lever i förnekelse, säger Mikaela och minns själv hur hon 

reagerade när vännen uppmanade henne att söka hjälp. Hon vägrade 

att lyssna. Hon var normal, hon gjorde inget fel. Dock slutade 

aldrig hennes vän att tjata på henne och snart började Mikaela själv 

tvivla på att hennes beteende var normalt. Väninnan bokade tid 

åt Mikaela på BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) och hon fick 

träffa en kurator. På BUP försöker de hjälpa unga där de befinner 

sig i problemet just då. För Mikaela innebar det att få igång tankar 

som skulle säga att hennes beteende inte var som det skulle. Det 

fungerade. Mikaela fortsatte att gå på samtalen och mådde så småningom 

bättre. När hon väl börjat äta igen började också hennes 

vikt närma sig det normala för hennes kropp. Vad hon vägde var 

inte lika viktigt längre, hon mådde bra och det var huvudsaken. 

Mikaela träffade nya vänner under sommaren som hon gick på 

samtal hos kuratorn med. Dessa vänner hjälpte henne mycket att 

bygga upp ett självförtroende och att må bra. 

Nutiden 

Idag jobbar hon som personlig assistent åt en kille på 13 år. Mikaela 

berättar att hon ibland får tankar som säger henne att hon inte 

passar in och att hon väger för mycket, även efter att hon blivit 

frisk från sin ätstörning. Dock försöker hon alltid att skjuta bort 

tankarna och än så länge har det fungerat. Mikaela är engagerad i 

tjejjouren Meja som ligger i Eskilstuna. Hon säger att hon på sätt 

och vis är glad över att ha gått igenom denna period i sitt liv. Hon 

ser människor på ett annat sätt och kan därför hjälpa människor 

med problem lättare. 

Personer som tvivlar på att deras matvanor är normala bör söka 

hjälp säger Mikaela. Det kan vara mycket svårt att klara sig ur det 

hela på egen hand. Till dem som tror sig kan ha någon med ätstörningar 

i sin närhet tipsar Mikaela om att de ska hålla koll på 

maten. Hur mycket äter personen, vad äter han eller hon? Hur ser 

träningen ut och håll koll på kroppen! Nyckelben, höftben och 

bröstkorg blir påverkade av minskad vikt. Ansiktet säger mycket. 

Där blir ögon insjunkna och ansiktet smalt. 

Nu ser Mikaela framåt och i augusti i år ska hon resa till varma 

Spanien för att studera spanska i en termin. Hon har lagt en svår 

period bakom sig, men kan ibland se tillbaka på den och förstå att 

den gett henne viktiga kunskaper. 


Vill du prata om någonting med någon? 

Det kan vara om vad som helst. På tjejjouren Meja jobbar 

de för att just lyssna på vad du har att säga! 

På deras hemsida www.tjejjourenmeja.se finns 

kontaktinformation. Hemsidan är utrustad med knappar 

som direkt leder dig till google, för att snabbt komma 

därifrån om du inte vill bli upptäckt inne på hemsidan. 

Där finns också instruktioner som förklarar hur du raderar 

datainformation som visar att du besökt hemsidan. 

14 reality

Ett ideal för en skönhetsdrottning 

1984 blev Yvonne Ryding vald till Miss 

Universum och en helt ny tid startade i 

hennes liv. En period som världens vackraste 

kvinna. Jag sökte upp Yvonne för 

att prata med henne om ett mycket omtalat 

och viktigt ämne; skönhetsideal. 

Jag kliver in på Munktell Science Park i Eskilstuna, 

där hon har sitt kontor. Slår mig 

ned på en snyggt designad bänk. Efter en 

stunds väntan kommer Yvonne gående. 

Hennes yviga, blonda hår rör sig i takt med 

hennes bestämda, men lätta steg. Vi hälsar 

och tar i hand, Frida – Yvonne. 

Förebilder 

Yvonne berättar för mig om sin syn på 

skönhetsideal. Att det är någonting som 

alltid har funnits, bara att det sett mycket 

olika ut genom åren. Ordet ”skönhetsideal” 

har fått en dålig klang i dag. Men 

det kan också finnas bra förebilder som 

är värda att se upp till. Till exempel Marie 

Picasso, som medverkade i ”Idol” 2007. 

Yvonne erkänner dock att hon inte vet jättemycket 

om Marie, men hon har trots det 

fått en mycket positiv bild av henne. Marie 

dansar lite speciellt men bryr sig inte 

mycket om vad andra tycker. Hon brinner 

för sin sång och dessutom är Marie inte 

jättesmal, vilket är positivt tycker Yvonne. 

Ett litet minus kan vara hennes medverkan 

i tv-programmet ”Big Brother”, men trots 

det känns hon som en bra förebild. De dåliga 

förebilderna kan vara personer som till 

exempel använder droger. 

Yvonne tror att föräldrar många gånger 

glömmer bort det ansvar som de har för sina 

barn. Från början är faktiskt mamman och 

pappan i en familj de första förebilderna för 

barnet. 

I vissa familjer kan till och med föräldrarnas 

bantande vara en del av vardagen. 

Yvonne tror att barn som lever i en sådan 

miljö ökar sina risker för att senare i livet 

drabbas av ätstörningar. Man måste, som 

förälder, tänka på vilka slags rutiner som 

finns i hemmet. Är det nödvändigt att gå på 

diet kan man vara diskret, allt för att inte 

barnen också ska fixera sig vid sin vikt. Föräldrarna 

måste tänka ett steg längre och se 

sig som de förebilder de är. 

Yvonne tycker inte att skönhet enbart 

handlar om att vara attraktiv till det yttre. 

Det handlar om en balans mellan välmående 

och utsida. Därför poängterar Yvonne 

hur viktigt det är att må bra inuti. Välmående 

är vad som ger en vacker utstrålning. 

En bild av verkligheten 

Det intryck som Yvonne gör på mig under 

intervjun är att hon är en mycket pratsam 

och öppen person. Hon är övertygad 

om att media påverkar våra liv väldigt 

mycket. Till exempel är det ofta en sned 

bild av verkligheten som visas i tidningar. 

Det är inget vardagligt och verkligt. Man 

skriver om vad killar vill ha, om hur man 

ska vara och så vidare, säger Yvonne och 

menar på att detta inte är någonting som 


tidningar bör skriva om. 

– Ungdomar får idag en sådan sned bild 

av vad det handlar om, säger Yvonne och 

menar bland annat att sex och kärlek inte 

alls framställs realistiskt i media. Deras bilder 

stämmer oftast inte med verkligheten. 

De förstorar och förvränger budskapet som 

läsaren nås av. Allt för mycket negativt kan 

kopplas samman med medierna som finns 

idag tycker Yvonne. 

Reklamens påverkan 

Historiskt sett har vi allt för många gånger 

hört att män är bättre än kvinnor. Att kvinnor 

idag börjat ta för sig, slåss för sina åsikter 

och ta sin plats tror Yvonne kan skapa en 

viss tveksamhet och förvirring hos lite äldre 

män. Hon tror också att 80- och 90-talisterna, 

kommer att vara mer accepterande och 

respekterande mot varandra när det gäller 

jämställdhet. Hon tror också att vi är den 

generation som kommer att påverka den 

idag många gånger sexistiska och overkliga 

reklambild som pumpas ut i samhället. Att 

vi förhoppningsvis får reklamen till en standard 

som är mer normaliserad, bland annat 

när det gäller vikt och retuschering. 

Intervjun med Yvonne tar längre tid än 

jag trott. Min försening tillbaka till skolan 

spelar ingen roll. Att få höra vad Yvonne, 

som kvinna, författare och företagare tycker 

om skönhetsideal var lärorikt. Att prata med 

henne gjorde min torsdag snäppet bättre. 


reality 15

Du är vacker precis 

som du är… eller? 

– Du borde ställa upp i Top Model. 

När min jobbarkompis fällde detta påstående häromdagen 

blev jag helt ställd. Sedan började jag skratta. 

Jag, i Top Model? Jag kunde se bilden framför mig: 

min korta, kurviga kropp – med sin beskärda del av 

övervikt på alldeles fel ställen – inpressad i en laxrosa 

bikini, framför den svenska motsvarigheten till Tyra 

Banks. Yeah, right. 

– Varför inte? sa hon enkelt, som svar på mitt hånande 

skratt, och gick därifrån. Jag tror inte att hon är 

medveten om att hon satte mig på plats då. Hon vände 

bara på klacken och lämnade mig ensam med skammen. 

Hur kan jag, som jämt talar om att alla är vackra 

oavsett hur de ser ut, nedvärdera mig själv på det sättet? 

Så länge jag minns har jag klagat på dagens skönhetsideal, 

på plastikopererade kvinnor och vältränade 

män som pryder löpsedlarna, på tjejer och killar som 

svälter ihjäl sig för att de inte kan se sin egen skönhet. 

Men vad gör mig mer klarsynt än dem? 

Det är skrämmande att upptäcka hur dagens skönhetsnormer 

har krupit in och gömt sig i ens medvetande. 

Det spelar ingen roll hur mycket du har kritiserat 

eller protesterat mot dem – idealen bor fortfarande 

och frodas inom dig. Hur många gånger har inte jag 

funnits som stöd för en vän som mått dåligt på grund 

av sitt utseende? Hur många gånger har jag inte tröstat 

med orden ”du är vacker precis som du är”? Men när 

jag väl står där själv – ansikte mot ansikte med min 

egen spegelbild – kryper parasiten fram, och jag börjar 

tvivla på mina egna ord. Är jag vacker precis som jag 

är? Tröjan sitter ju alldeles för tajt runt magen, och 

låren är inte så smala de heller. Kanske om jag gick ner 

tio–femton kilo… 

När man är utelämnad på egen hand med sitt 

skönhetsmonster är det svårt att rycka sig ur sådana 

tankegångar. Anorexi. Bulimi. När vi hör om fall av 

ätstörningar har vi en tendens att förbanna samhällets 

normer, men vi glömmer bort en viktig faktor. Visst 

är det samhället som sår fröet av tvivel i oss – genom 

att gång på gång mata bilden av den ideala kvinnan 

och mannen in i våra sinnen – men det är vi som får 

växten att frodas. Vi tillåter oss själva att tvivla på vår 

egen skönhet. Att tro att vi behöver banta, gå upp i 

vikt, operera läpparna eller brösten för att vara vackra. 

Fastän vi vet bättre. 

Vi måste ta oss ut från denna onda cirkel – utrota 

parasiten som livnär sig på vår osäkerhet. För det är 

när vi väl har börjat döma våra kroppar och ansikten 

rättvist, som vi kan ta död på de skönhetsideal som 

råder. 


Så många tjejer och killar har mått dåligt i minst två 

veckor de senaste 12 månaderna: 

Konsekvensen av att tjejer i åk 2 mår dåligt. Andel som 

angett att följande påverkats negativt: 

Åk 2 

Andelen missnöjda med sina kroppar: 

Åk 2 

Tjejer 

Killar 

2006 21 % 6 % 

2008 19 % 5 % 

Andelen nöjda med sina kroppar: 

Åk 2 

Tjejer 

Killar 

2006 52 % 74 % 

2008 58 % 74% 

Så många elever ser ljust på sin framtid: 

Tjejer 

Killar 

2006 79 % 84 % 

2008 78 % 80 % 

Källa: Liv & Hälsa ung– Landstinget Sörmland 2006 och 2008 

Layout: Susanne Csanadi och Anna Andersson 

16 reality

En annan smärta att 

fokusera sig på 

För Theresé Levin är tanken på att göra sig själv illa inte alls 

främmande. I två år skar hon sig på armarna, låren och benen 

för att ge uttryck för de känslor som rasade inom henne. 

Idag har ärren på 18-åringens kropp bleknat bort, men önskan 

att straffa sig själv återkommer fortfarande då och då. 

Varför skar du dig? 

– Jag mådde psykiskt dåligt. Det var under högstadiet, då det ställdes 

krav på mig från olika håll – omgivningen och hemifrån. Jag 

var tvungen att passa in, samtidigt som jag saknade självförtroende. 

Jag började skära mig för att det fick mig att glömma insidan ett 

tag – jag fick en annan smärta att fokusera mig på, istället för den 

inuti mig. Samtidigt så var värken ett straff. Jag förtjänade att ha 

ont eftersom jag hade gjort fel. Sedan gjorde jag det också för uppmärksamheten 

skull; så att folk runtomkring mig skulle inse att jag 

hade problem. 

Sökte du hjälp? 

– Jag hade svårt att lita på andra då, så jag gick inte runt och pratade 

om mina problem. Ändå var det många som visste att jag brukade 

skära mig – min bror, mina vänner och kuratorn. Men ingen 

kunde hindra mig från att göra det. Fast min dåvarande pojkvän 

var till stor hjälp – han lyssnade på mig. 

Vad fick dig att sluta? 

– Gymnasiet. Jag slutade skära mig sommaren innan ettan för att 

jag insåg allvaret; jag höll på att växa upp. I och med gymnasiet 

skulle jag börja på ett nytt liv, med nya vänner, och jag ville inte att 

de skulle se mig på ett visst sätt. Ingen skulle ha velat umgås med 

mig om jag visade min psykiska smärta öppet hela tiden. Ibland 

råkar jag ut för återfall – då jag vill göra mig själv illa igen – men då 

tänker jag efter och inser att det inte är värt det. 

Vad råder du andra som skär sig? 

– Hitta en person som du kan förlita dig på. Det finns fler än vad 

du tror. Och sök hjälp – att hålla problemen inne skadar bara dig 

själv. Det finns andra, bättre sätt som kan få dig att må bra än att 

skada dig själv. 



... andelen tjejer i åk 9 som försökt skära eller rispat 

sig två gånger eller fler, under de senaste 12 månaderna 

är 13 procent? 

... 3 procent av killarna i åk 2 har utsatt sig för samma 

sak? 

... tjejer i åk 2 väljer att först prata med en kompis, 

syskon eller flick/pojkvän när de mår dåligt och att 

föräldrarna kommer på andra plats. 

Källa: Liv & Hälsa ung– Landstinget Sörmland 2008 

Vardagsvåldet som 

vi glömde 

Det har skrivits mycket i media på sistone om misshandel 

– ungdomsvåld, kvinnomisshandel och vanliga fyllebråk. Men 

något har glömts. Gömts. Den misshandel som är bland de 

värsta, som är vanligare än vad vi tror. Barnmisshandel. 

Jag har alltid varit medveten om att det finns och att det 

är hemskt men aldrig ägnat mig mer åt tanken hur hemskt 

det faktiskt är. Tills man själv upplever det på nära håll. 

Varje gång det börjar smälla i lägenheten under samtidigt som 

man hör hur den lilla pojken på 1,5 år gråter får jag en klump i 

magen. Han är ju bara ett barn. En tanke som jag tänkt för många 

gånger. När mina vänner läser någon artikel om barnmisshandel 

är det alltid någon som tycker synd om barnet och menar på 

att; hur kan det hända? Någon måste väl märka? Svaret på den 

frågan är inte enkel och den får inte den oroande läsaren att bli 

mindre orolig. Det är ett svar som de flesta redan har facit på. 

Min granne under mig bor själv med sitt lilla barn och när man 

möter henne i trappan är hon alltid trevlig. En sådan granne 

som lånar ut socker och trallar på julsånger. En Dr Jekyll och 

Mr Hyde. För när hennes ord ”Håll käften, ungjävel!” hörs genom 

väggarna, så nära att det känns som det är mig hon skriker 

på, är det svårt att tro att det är samma person som jag brukar 

möta i trappan. 

Jag har gjort det jag kunnat för att få det att sluta. Men socialen 

och omvärlden blundar och stänger sina öron. De vägrar att se. 

Det är sådana människor som får det att fortsätta hända. Sådana 

som bara ser den leende grannen men vägrar att höra skriken. 

Kanske är jag också en av alla dem, eftersom jag gav upp så lätt 

när ingen annan hjälpte till. Kanske är jag också en av alla dem, 

eftersom jag lägger kudden över huvudet och försöker somna 

om när jag vaknar till ljudet av misshandel en trappa ner. 

Anmälningsplikt 


I svensk lag finns det något som heter anmälningsplikt. 

Den är jätteviktig och finns till för att skydda barn och 

unga som inte har det bra hemma på olika sätt. 

När man är barn är det aldrig någonsin okej att behöva 

uppleva våld. Inte hemma eller någon annan stans 

heller. Alla vuxna som jobbar med barn och unga har 

anmälningsplikt. Det kan till exempel vara skolkuratorn, 

skolsköterskan, en lärare eller en fritidsledare. 

För att göra en anmälan kontaktar man Socialtjänsten. 

Hit kommer alla anmälningar om barn som inte har 

det bra hemma. Det är också här som man bestämmer 

om det ska göras en utredning eller inte. Socialtjänsten 

kollar upp hur barnet har det hemma egentligen, oftast 

genom samtal och besök. De flesta anmälningar leder 

inte till omplaceringar, utan oftast räcker det med samtal 

och stöd. 

reality 17

Uttråkad? 

Upptäck Sörmlands 

tidsfördrivande platser 

Text och layout: 

Susanne Csanadi och Anna Andersson 

Ungdomscafét i Eskilstuna är för dig mellan 13 och 20 år. Du kan 

bl.a spela biljard, kort, dart, surfa på Internet, titta på storbilds-TV, 

lyssna på musik och fika. Det arangeras även karaokekvällar, tjejgrupper 

och livespelningar. 

Öppettider: Adress: Rademachergatan 28 

mån, sön: stängt Tel: 016-710 27 55 

tis–tors: 16.00–22.00 

ons: 16.00–22.00 

fre, lör: 16.00–23.00 

Eskilstuna 

Balsta Musikslott är platsen för musikälskare i alla åldrar. Här kan 

du spela med i ett band, gå på kurser, spelningar och fika. 

Öppettider: 

mån–tors: 15.00–23.00 Adress: Balstavägen 14 

fre: 13.00–19.00 Tel: 016-14 71 81 

lör: 11.00–19.00 

sön: 13.00–22.00 

Vingåker 

Katrineholm 

Flen 

Vingåker har ett badhus där det finns barnbassäng, 

simbassäng, vattenfall, bubbelpool och mycket mer. Här 

finns även gym, cafeteria, solarium för alla åldrar. 

Öppettider 1 april–30 september (1 okt–31 mars) 

mån: 13.00–17.00 

tis,tors: 13.00–18.00 

ons, fre: 13.00–20.00 

lör, sön: 09.00–14.00 (09.00–16.00) 

Priser: 

Ungdomar 6–17 = 15 kr Adress: Storg. 5 

Över 17 år = 40 kr Tel: 0151-191 70 

Till Fritidsgården i Vingåker är du upp till 17 år välkommen 

att bl.a spela biljard, pingis och TV-spel. Här finns 

också Internetcafé och tjejgrupper. 

Öppettider: 

mån, ons: 13.00–21.00 Adress: Kapellg. 3 

tis, tors: 15.00–21.00 Tel: 0151-193 30 

fre: 17.00–23.00 

lör: 18.00–23.00 

sön: stängt 

På fritidsgården Kryptan kan du, från 

13 år och uppåt, spela musik, biljard, 

dart, dator och TV-spel. Du kan också 

ligga på stranden under sommaren. 

Öppettider: 

mån–tors: 15.30–21.00 

fre: 15.30–23.00 

lör, sön: stängt 

Adress: Trädgårdsg. 48 

Tel: 0150-575 89 

Simhallen är ett annat alternativ och här finns ingen åldersgräns. 

Du kan simma, hoppa i hoppbassängen, bubbla, åka 

rutchbana, roa dig i spasebowl, sola eller fika. 

Öppettider: 

mån: föreningsbad Adress: Västgötag. 31 

tis, ons, fre: 8.30–20.00 Tel: 0150-572 48 

tors: 6.15–20.00 

lör, sön: 8.30–15.00 

18 reality

På Thomasbadet kan du simma, bada bastu och ångbastu, 

sola solarium och fika. Ingen åldersgräns. 

Öppettider: 

tis: 06:45–08.00, 16.00–19.00 

ons: 14.00–20.00 

tors: 16.00–19.00 

fre: 06:45–08.00, 16.00–20.00 

lör, sön: 11.00–16.00 

Adress: Thomasgymnasiet 

Tel: 0152-295 06 

Pris: 15 kr för Ungdomsbad 

Strängnäs 

Bowling är något annat du kan ägna dig åt här i Strängnäs. 

Din ålder spelar ingen roll, alla är välkomna. Förutom att spela 

bowling kan du också fika. Om så önskas kan du även abonnera 

hallen. 

Öppettider: 

mån, fre: 11.00–22.00 Adress: Thomasgymnasiet 

lör, sön: 12.00–20.00 Tel: 0152-100 33 

I denna stad ligger Fritidsgården Brolinska villan som är 

för dig mellan 13–20 år. Du kan spela innebandy, biljard, 

pingis, sällskapsspel, playstation eller surfa på Internet. Det 

går också att anordna specialkvällar där du bestämmer. 

Öppettider: 

mån, tors 18.00–21.30 Adress: Salstagatan 

fre 18.00–23.00 Tel: 0157-191 13 

”Gårdskort” 60 kr för ett helt år 

I Gnesta hittar du Ungdomens hus, stället för dig från 13 år och 

uppåt. Här kan du fika, spela biljard, pingis och TV-spel. Det finns 

även 14 datorer. 

Gnesta 

Öppettider: 

mån, tors: 14.00–21.30 Adress: Dagagatan 4 

tis: 15.00–21.30 Tel: 0158-264 30 

ons: 14.00–20.00 

fre: 14.00–22.00 (Discokväll 19.00–24.00) 

sön: 15.00–20.00 

Nyköping 

Trosa 

Oxelösund 

Här ligger Safiren Bad & Fritid. Här finns bassänger, gym, 

Friskis & Svettis, solarium och café. Gymmet är för dig som 

är 16 år eller äldre. 

Öppettider: 

mån: 15.00–19.30 

tis: 6.00–8.00, 15.00–21.00 

ons: 13.30–19.30 

tors: 6.00–8.00, 14.00–20.00 

fre: 14.00–20.00 

lör, sön: 11.00–17.00 

I denna stad ligger Hjortensbergsbadet 

som har både café, gym, relax och bad 

förstås. 

Öppettider: 

mån: 6.30–18.00 

tis, tors: 8.00–21.00 

ons, fre: 6.30–21.00 

lör, sön: 10.00–17.00 

Adress: Stockholmsvägen 

Tel: 0155-24 89 15 

Adress: Centrumvägen 22 

Tel: 0156-522 10 

Här finns Boda borg som har fyra våningar med 80 rum där uppgifter 

ska lösas på tid. Psykiska och fysiska utmaningar som kräver logiskt 

tänkande, för alla åldrar. 

Öppettider: alla dagar 9.00–19.00 

Priser: 

6–15 år = 110 kr Adress: Thorsg. 10 

Över 15 år = 160 kr Tel: 0155-308 08 

reality 19

Väg 55 mot Flen 


Väg 55 kommer att leda oss till dagens 

mål, Flen. Denna stad är en av de mindre 

i Sörmland. Tillsammans med den 

lilla ytan och det låga invånarantalet 

kommer också ryktet om att staden är 

tråkig för ungdomarna som bor där. Vi 

begav oss mot Flen för att se hur staden 

verkligen är. 

När vi kommer fram överraskas vi över hur 

många affärer staden har, men vi ska inte på 

shopping utan letar efter Bowlinghallen. Vi 

tänker att det måste vara ett bra ställe för 

ungdomar att hänga på. Att hitta till Bow- 

linghallen är däremot inte det lättaste, inte 

en enda skylt visar oss vägen. Väl framme 

märker vi att bowlinghallen nästan är tom. 

I och för sig är det tisdag eftermiddag och 

många går i skolan. Dock bekräftar föreståndare 

Micke Schefström våra farhågor 

om att det fattas något i Flen för ungdomarna. 

Det finns inte mycket att göra i Flen 

om man är ungdom och det skulle behövas 

en mötesplats, säger han. Dessutom berättar 

han att det inte är många ungdomar 

som bowlar, tyvärr. 

Lite överraskade lämnar vi hallen. Bowling 

som vi trodde drog till sig ungdomar! 

Men än ger vi inte upp hoppet om Flen utan 

ger oss av mot skolan Prins Wilhelm för att 

prata lite med gymnasieeleverna. De ska väl 

kunna hjälpa oss att hitta det positiva och 

roliga med Flen. När vi gått runt och pratat 

lite med eleverna känner vi oss nöjda. Svaren 

från ungdomarna var inte de allra mest 

positiva. Trots det är Flen en söt liten stad 

som bjuder på både festivaldagarna ”Fest i 

Flen”, lite shopping och badplatser! 

För att se vad ungdomarna på Prins 

Wilhelmsgymnasiet hade att säga, ta en titt 

nedan! 


Saga Stenberg och Louise Baudou, 

Sam-program. 

Någonting positivt om 

Flen? 

– Roligt folk, säger Saga. 

– ”Fest i Flen” är kul, säger Louise. 

(Fest i Flen är festivaldagar som arrangeras 

på somrarna.) 

Malin Andersson och Michelle Zeolyn, 

Sam-ekonomi. 

Vad gör man en fredagskväll 

i Flen? 

– Man kollar på film med kompisarna. Eller 

så går man ut, i Katrineholm eller Eskilstuna. 

Hemmafest kan man också ha. 

Victor Olofsson och Erik Olsson, 

Medieprogrammet. 

Någonting som fattas i 

Flen? 

– Ett uteställe. 

20 reality

Ett nyktert val 

Anna är 22 år och studerar Textdesign på Mälardalens högskola 

i Eskilstuna. På sin fritid tycker hon om att läsa och 

spendera tid på caféer med sina vänner. Hon är också aktiv 

i arrangörsföreningen Superhjältarna. Anna har aldrig varit 

intresserad av att dricka alkohol och kallar sig själv för nykterist. 

Varför är du nykterist? 

Jag tycker att det vore bättre om folk inte drack så mycket alkohol. 

Jag tror också att samhället skulle bli bättre om vi inte drack alkohol 

överhuvudtaget, men jag vet att det inte är ett realistiskt mål. Att 

vara nykterist är ett val som jag har gjort och som jag trivs med. 

Att man skulle ha roligare om man är full, vad 

tror du om det? 

Jag tycker faktiskt att det är ganska tragiskt att man ska behöva 

dricka alkohol för att kunna ha roligt. Jag har roligt utan att behöva 

dricka. 

Hur länge har du kallat dig nykterist? 

Det kan jag inte riktigt svara på. Det var inte så att jag en dag 

bestämde mig för att vara nykterist, det har bara blivit så. Jag har 

aldrig riktigt druckit. Samtidigt kanske det har blivit mer ett ställningstagande 

nu än vad det var förr. 

Vad är positivt/negativt? 

Svårt att svara på den frågan. För mig är det helt självklart att inte 

dricka alkohol. Jag går inte runt och funderar på för- och nackdelar 

med att inte dricka alkohol. Jag ser att det ger jättemånga positiva 

saker. 

Negativt kan däremot vara att jag många gånger måste stå till 

svars varför jag inte dricker. Personer kan komma fram till mig och 

kräva svar på varför jag kallar mig nykterist. 

Det finns också de som försöker bjuda mig på alkohol, inte för 

att vara snälla utan för att tvinga på mig. 

Hur är andras syn på dig som nykterist? 

Det beror helt på från person till person. Många reagerar på ett 

positivt sätt och kan nästan berömma mig för vad jag valt. Däremot 

verkar de inte alls tänka på att bli nykterister själva. Samtidigt kan 

andra ifrågasätta mig och inte alls förstå varför jag avstår alkohol. 

Har du druckit dig full någon gång? 

Nej det har jag inte. Jag vill heller inte prova, jag ser ingen anledning 

till det. 

Hur är din syn på personer som dricker? 

De får göra sina val, jag har ju gjort mitt. Men jag kan tycka att 

det är tråkigt när det så ofta finns alkohol med i bilden när man 

ska göra någonting. Till exempel när man går ut, det är alltid en 

självklarhet att man ska dricka alkohol. Det är synd. 

Foto: Privat, Sandra Fors 

Synen på personer, när de är berusade? 

Mycket olika, men det är helt klart mer givande att ha ett samtal 

med någon som är nykter i jämförelse med någon som är full. 

Vad dricker du själv när du är ute? 

Jag brukar dricka vatten eller läsk, det är så dyrt på krogen. 

Dricker du ofta alkoholfria drinkar? 

Nej, det är inte ofta. Jag känner inget direkt behov av att dricka 

drinkar, alkoholfria eller ej. Men självklart är det festligt! 

Har du något annat att tillägga? 

Många gånger verkar folk tro att det är ett religiöst ställningstagande 

att vara nykterist. En del kan också tro att jag tidigare druckit för 

mycket och okontrollerbart. Dock stämmer inget av detta. 


reality 21

Alkoholfria drinkar 

Vem säger att alkohol är ett måste för en lyckad kväll? Reality har testat tre olika drinkar, helt fria från alkohol. Varsågod och njut! 

Björnbärsdrink Kon-Tiki Pineapple Sunshine 

Bäst i test 

Ingredienser 

125 g mogna björnbär 

25 g socker 

1 msk silad citronjuice 

1 isbit 

sodavatten 

Skaka bär, socker, citronjuice och is i en 

cocktailshaker. 

Häll upp i ett högt glas och fyll upp 

med soda. Garnera med björnbär och servera 

med sugrör. 

Så tyckte vi: 

Väldigt sur smak. Med sodavattnet blir den 

lite besk. Kunde ha haft några fler bär, t.ex 

hallon. Då hade den blivit lite sötare. 

Ingredienser 

12,5 cl mjölk 

2 cl ananasjuice 

1 stor msk apelsinglass 

1 nypa vaniljsocker 

cola 

Skaka alla ingredienser förutom colan i en 

cocktailshaker. 

Häll upp i ett högt glas och toppa med 

colan och ett sugrör. Garnera glaset med en 

skiva ananas. 


Väldigt söt. Smakar som milkshake ungefär. 

Man kan variera smaken med vilken glass 

man väljer. Mycket god! 

Ingredienser 

6 cl ananasjuice 

6 cl apelsinjuice 

6 cl sourmix 


Blanda alla ingredienser i en mixer. 

Häll upp i ett högt glas och garnera sedan 

med en ananasskiva. Servera drinken 

med is och sugrör. 


Helt okej. Smakar som juice. Denna drink 

är ett bra alternativ om du gillar det enkla, 

eftersom den innehåller så få ingredienser. 

Reality Check 

Fråga: Vilket är ditt pinsammaste tonårsminne? 

Emelie Nilsson, Eskilstuna, 18 år 

– När jag var ute på en krog i Norge 

ramlade jag omkull mitt på dansgolvet. 

22 

reality 

Johan Bergqvist, Strängnäs, 19 år 

– Jag blev ganska full och när en polis kom 

fram till mig erbjöd jag honom sprit. 

Linda Dahlbo, Katrineholm, 18 år 

– På min 18-årsdag klädde mina kompisar 

ut mig i Thomas Dileva-klänning och lät 

mig gå genom staden med en ölhatt på 

huvudet och ögonbindel för ögonen.

Sanningen om... 

Så många ungdomar har avstått från alkohol de senaste 

12 månaderna: 

Hur stor är andelen ungomar som dagligen röker? 

Åk 9 (i procent) 

2004 2006 2008 

8 8 9 


2004 2006 2008 

11 10 11 

...ungdomars drogvanor 

Så här många har under det senaste året druckit alkohol: 

Andelen av dessa som har druckit sig berusad minst en 

gång/vecka: 


2004 2006 2008 

62 59 66 


2004 2006 2008 

87 85 86 


Tjejer 

Killar 

9 10 


Tjejer 

Killar 

10 14 

Resultatet av de som svarat ja på frågan: Har du någon 

gång använt narkotika? 

Känner du till någon som kan sälja narkotika till dig? 

(Frågan är ställd till åk 2) 

Källa: Liv & Hälsa ung– Landstinget Sörmland 2004, 2006 och 2008 


reality 23

Mammaledig på gymnasiet 

Fr.v: Jonna Lantz, sonen Ludde och sambon Magnus Nyzell. 


När hon fick veta att hon var gravid blev 18-åriga Jonna knappt överraskad. Istället började 

hon och pojkvännen Magnus förbereda sig inför barnets ankomst. Idag har de unga 

föräldrarna motbevisat alla de tvivel som ställts på dem från omgivningen; genom att flytta 

ihop, förlova sig och välkomna sonen. 

”Nu händer det grejer! Kvart i två gick vattnet 

och nu sitter jag här med värkar” skriver 

Jonna Lantz i sin blogg den 9 november 

2007. Tolv timmar senare höll 18-åringen 

sonen Ludvig i sina armar – ett ögonblick 

som hon och pojkvännen Magnus Nyzell, 

21, hade förberett sig för ända sedan mars. 

– Att se Ludde var helt fantastiskt! Jag 

hade ju trots allt burit på en annan människa 

i nio månader, och att se den människan 

öppna sina små ögon och titta runt 

var en kick! berättar Jonna. 

Men vägen till förlossningen har inte 

varit helt problemfri. Trots att graviditeten 

inte kom som en chock, har uppbyggandet 

av den egna familjen krävt mycket – både 

från Jonnas och Magnus sida. 

En annorlunda vardag 

Deras hem ser ut att tillhöra vilken barnfamilj 

som helst. En ljus trerummare, översållad 

med leksaker lite här och där, med en 

vagga i centrum av vardagsrummet. TV:n 

står på, och den tre månader gamla Ludde 

sussar till dess lågmälda reklambrus. Runt 

honom, i soffan och fåtöljen, sitter Jonna 

och Magnus – dåsiga i förmiddagssolens 

sken. Deras vardag innan graviditeten skiljer 

sig avsevärt från den som råder nu. 

– Vi bodde inte här, utan hos våra föräldrar, 

säger Magnus. 

– Jag gick i skolan och Magnus hade 

inget jobb. När jag sedan blev gravid med 

24 reality

Ludde var det just vår dåliga ekonomi som 

blev det största problemet. 

– Vi var glada, men samtidigt oroliga, 

förklarar Magnus efter Jonna. Det var när 

jag väl hade fått arbete som jag förstod att 

det skulle lösa sig för oss. 

Idag jobbar han skift, och är ledig varannan 

vecka – vilket är perfekt enligt Jonna. 

Själv är hon mammaledig, och har varit det 

sedan fem månader tillbaka. 

– Jag gick i skolan bara någon månad 

efter sommarlovet. Eftersom jag blev stor 

väldigt snabbt, var det svårt för mig att 

klara av skolans trappor. 

Berätta för föräldrarna 

Att hon skulle hoppa av skolan ett tag var 

inte det som ängslade Jonna i början. Det 

var tanken på att berätta för föräldrarna. 

Men idag, när Jonna minns tillbaka på hur 

hennes mamma fick reda på att hon var 

med barn, frustar hon av skratt: 

– Det skedde av en ren slump. Jag hade 

skickat ett sms till Magnus från mammas 

mobil, som hon senare hade hittat i utkorgen 

och läst. Det var så mamma blev medveten 

om min graviditet. 

Föräldrarna blev inte alls arga. Tvärtom 

har de hjälpt och stöttat Jonna och Magnus. 

Även om det har handlat om småsaker 

– som att ta tvätten eller att bjuda på 

”ordentlig” mat – är de unga föräldrarna 

tacksamma. 

– Vi har mycket att göra, hela tiden. Till 

och med att tvätta håret har blivit en vardagslyx. 

Det är guld när någon hjälper oss 

med det vi inte hinner med. 

500 bloggbesökare per dag 

Föräldrarna har även funnits där för Jonna 

och Magnus när de har utsatts för gliringar. 

– Många påstod att jag inte kunde ta 

hand om barnet eller sa att jag var dum i 

huvudet som valde att skaffa barn tidigt, 

säger Jonna. I början försökte jag förklara, 

men numera struntar jag i det. Folk vill inte 

förstå. 

Men det är inte bara negativa reaktioner 

hon har råkat ut för. Ända sedan Jonna började 

blogga om sin graviditet har de positiva 

kommentarerna haglat över henne. Bloggen 

skapade hon främst för sin egen skull 

– Jonna ville komma ihåg tiden då hon var 

med barn. Men det blev roligare att skriva 

när läsarna började ge respons. 

– Det var många som skrev att de hade 

ändrat uppfattning om ung graviditet, och 

då valde jag att fortsätta eftersom det kändes 

nyttigt. 

Omkring 500 personer läser hennes 

blogg dagligen. Det är även på det sättet 

som Jonna fick kontakt med andra gravida 

i hennes ålder. För henne var det en lättnad 

att lära känna någon som gick igenom 

samma sak. Vännerna hade Jonna nämligen 

glidit ifrån under graviditeten – kvar var lillasystern 

och Magnus. Det var han som fick 

springa efter tonfisk till Jonna, och diska 

när hennes mage blev för stor. 

– Det gäller att ha tålamod, säger Magnus. 

Annars är det inte särskilt jobbigt att 

handskas med en gravid kvinna. 

”Läskigt och mäktigt på en och 

samma gång” 

När det gäller deras relation, tycker Jonna 

och Magnus att hela upplevelsen har fört 

dem närmare varandra. Numera är de mer 

tajta, mer kära – och förlovade. Men synen 

på livet har förändrats hos båda: 

– Nu prioriterar man helt andra saker 

än vad man gjorde förut. 

Vaggan i mitten av vardagsrummet börjar 

plötsligt röra sig, och Magnus går fram 

och tar upp Ludde. När han väl är på plats 

igen med sin yrvakna son i knäet, börjar 

Jonna berätta om känslan att vara gravid. 

– Det var jättekonstigt. Att tänka att 

man hade en liten människa i magen, och 

att sedan känna denna röra sig, var läskigt 

och mäktigt på en och samma gång. 

Fram tills hon fick magen röntgad hade 

Jonna varit säker på att det var en flicka 

– hon hade till och med kallat magen för 

Ebba. När hon och Magnus fick veta att det 

var en pojke bestämde de sig för namnet 

Algot. 

– Men vi insåg genast att det var fel när 

vi väl fick se honom. Han var ju en Ludde! 

Nu när de nio förväntansfulla månaderna 

är över, är det dags för paret att återgå 

till det normala. Jonna vill ta studenten och 

plugga på högskola, medan Magnus planerar 

att fortsätta jobba och köpa ett hus. 

Men det ligger längre fram i tiden. 

– Just nu är jag nöjd med allt, säger 

Jonna. Vi är vår lilla familj och det är det vi 

har strävat efter. 


Vill du veta mer om Jonna, Magnus 

och Ludde? Läs Jonnas blogg: 

jonnalantz.blogg.se 

Stiftelsen Kvinnoforum har 

ett arbete kring unga föräldrar 

som kallas: 

Xist – Unga föräldrar. 

Här anordnas aktiviteter till 

unga föräldrar mellan 

14–22 år. Du träffar andra 

människor som har det likadant 

som du själv. 

Aktiviteter som anordnas 

är exempelvis utflykter, 

föräldrautbildningar och 

olika kurser som exempelvis 

babymassage. 

De erbjuder också stöd vid 

behov och individuella samtal. 

Att delta i denna verksamhet 

är gratis. 

Läs mer på www.xist.nu 


...antalet fall med 

klamydia bland 

tjejer har ökat till 

det dubbla från 

2002 till 2007? 

... bland killar så 

är ökningen med 

klamydiafall ännu 

större? 

Källa: Socialtjänsten 

reality 25

Att känna sig fel 

Matilda är född i fel kropp. Hon föddes i en mans kropp, 

medan hon psykiskt var kvinna. Varje dag måste hon kämpa 

sig igenom skolan och bli kallad för fel namn och genus. Men 

hon gör det för att hon snart kommer att kunna bli rätt. 

– Jag gick i 4:an då jag började känna mig fel. Det var ungefär samtidigt 

som puberteten var. Det var i slutet av 5:an som jag fick reda 

på lite om transsexuallism. Först så försökte jag tränga bort det och 

låtsades att jag inte kände mig fel. Så höll jag på ända till sommaren 

mellan 8:an och 9:an. Det var då jag för första gången kom ut och 

det kändes så skönt! Jag kände mig levande. 

Matilda vände sig då till kuratorn på skolan som skickade vidare 

henne till Ungdomsmottagningen. Där gick hon och pratade 

i ungefär ett år. 

– När jag började på gymnasiet träffade jag massa underbara 

människor som jag fick hjälp av att komma ut ännu mer och våga 

gå klädd som jag ville. De sa alla ”hon” till mig och kallade mig för 

Matilda, de fick även andra som jag inte riktigt kände att göra det 

också. Det var så himla underbart. 

Första steget 

– I december förra året tog jag det första steget för att få operera om 

mig. Jag tog med mig en kompis och gick till min familjeläkare för 

att få tid att prata med honom. Men han var fullbokad och hade 

inte tid förrän i februari. När mötet äntligen blev av, pratade vi 

bara lite snabbt och så skulle jag bli skickad till någon annan läkare 

som var mer insatt på området, men det kunde ta mellan två till 

sex månader. 

Det tar lång tid att genomgå processen berättar Matilda. Först 

ska man prata med olika läkare och psykologer i minst ett år, sedan 

ska man leva som det kön man inte känner sig som i ytterligare ett 

år. Under det året brukar man få börja med hormonbehandling och 

även hårborttagning för män som vill bli kvinnor. När det året har 

gått ska man skaffa ett rättsligt beslut från Rättsliga rådet om att få 

göra en könskorrigering. 

– Det känns rätt jobbigt att tänka på hur länge jag måste vänta 

för att få bli rätt. Det känns som man gör samma sak om och om 

igen, bara pratar och pratar, men inte får något gjort. Men jag vet 

att det är för att de måste vara säkra på att man känner rätt. 

En dag som fel 

– Jag har haft en väldigt stor tur med vänner. Alla ser mig för den 

jag är och stöttar mig massor. Utan dem hade jag nog inte orkat… 

– Jag måste kämpa mig upp till skolan varje morgon för att orka 

med att höra alla som säger fel namn eller ”han” till mig, det hugger 

till i bröstet varje gång någon gör det. 

– Men jag har haft tur med mitt utseende, jag ser inte så manlig 

ut och har väldigt många feminina drag. Blir rätt ofta kallad hon av 

helt främmande folk. Man blir jätteglad då! 

– Det mest vanliga i livet kan bli jättejobbigt ibland. Som att gå 

på toa och duscha, eller att visa leg. Men jobbigast är nog att försöka 

flörta med någon som inte vet att jag är transsexuell. De verkar 

till en början inte ha något emot det, men efter ett tag märks det att 

de inte helt trivs med att jag är en tjej. Det tar ganska hårt. 

Lyssna till tillvaron 

– Jag använder mig av dataspel för att fly från verkligheten för att 

orka kämpa igenom den. Ibland känns det som att jag inte klarar 

det och då kan det rätt ofta hjälpa med några timmars spelande. 

Men de riktiga ljusen som får mig att orka är mina vänner, att de 

tjatar på mig att jag kommer klara det trots att jag inte håller med, 

det betyder massor. 


Hur många personer har en partner/förhållande just nu? 

(Gäller åk 2) 

Landstingets 

enkätundersökning har fastställt att: 


... andelen personer i åk 2 som är bisexuella är tre 

procent? 

... två procent av dessa är killar och tre procent är 

tjejer? 

... tre procent av alla killar och tjejer i åk 2 är osäkra 

på sin sexuella läggning? 

... en procent av alla i åk 2 anser sig vara homosexuella? 

– av de personer som har föräldrar med svensk bakgrund är 

27 procent av tjejerna och 36 procent av killarna i 

åk 2 oskulder. 

– av de personer som har utländsk bakgrund* är 

56 procent av tjejerna och 35 procent 

av killarna i åk 2 oskulder. 

* Med utländsk bakgrund menas att båda föräldrarna är 

födda utanför Sverige. 



26 reality

Kärlek VS Sex 

Hur många gånger har man inte fått 

höra att man är slampig eller en player 

bara för att man har haft sex med ett 

antal personer? Det är så drygt att få 

den stämpeln av folk. Varför ska man 

inte få ha sex med vem man vill utan att 

folk som hör det måste klaga? För vad 

är det för fel? 

I stort sätt alla kan väl hålla med om 

att sex är en väldigt underbar sak. Finns 

inte mycket som slår det. Det borde ju 

då inte vara fel att ragga upp någon bara 

för kvällen och ha en trevlig stund tillsammans 

om båda är med på det. 

Kanske är det så att de som kallar 

andra för slampa, hora, player, horbock 

eller något annat, egentligen är avundsjuka? 

Självklart finns det folk som förtjänar 

sådana stämplar, främst killar 

som bara ”gör sitt” och drar. Och nej 

jag menar inte bara heterosex nu, utan 

inom alla sexuella läggningar, det finns 

faktiskt gay-killar som bara gör sitt och 

drar. Har inte hört så jättemycket om 

tjejer som har gjort det, men antar att 

det finns sådana typer av tjejer också. 

Men det är i varje fall den typen av 

människor som bara har sex för sin egen 

njutnings skull och skiter fullständigt i 

den andra som förtjänar stämplarna. 

Sen är det inte heller så lätt att få 

någon i säng, det är en konst bara det i 

sig. Men det är ju just det som är så kul 

med att flörta, man måste verkligen 

våga och chansa. Det är nästan hälften 

av hela upplevelsen. Dessutom är det 

på olika sätt man ska försöka flörta med 

någon varje gång, för alla gillar olika 

saker och alla är olika lättflörtade. 

Men sen när man hittar the one, är 

det verkligen fel då att ha sex med andra? 

Visst, det blir annorlunda och underbart 

på ett annat sätt att ha sex med 

någon man älskar, men man saknar ju 

ändå lite utav utmaningen och spänningen 

av att flörta med andra. Många 

säger att man ska vara trogen mot den 

man är tillsammans med, men kan 

man inte vara trogen men ändå ha sex 

med andra? Jag menar, om man berättar 

och inte gör det till en hemlighet 

så borde det inte göra något? Om man 

verkligen älskar den andra så kan man 

ha sex med någon annan för själva 

upplevelsens skull men ändå fortfarande 

vara ihop med den man älskar. 

Så länge man inte ljuger om det eller 

håller det hemligt. 

Jag tror att många är rädda för 

att ha ett öppet förhållande för att de 

tror att ens partner ska hitta någon 

annan. Visst finns risken, men om 

det nu blir det, var det äkta kärlek 

mellan en själv och ens partner då? 

Eller var det bara tillfälligt? Det är 

verkligen svårt att veta. 

Men man ska ju inte missbruka sin 

frihet om man har ett öppet förhållande. 

Man får inte glömma bort sin partner 

eller göra det till ett måste att ha 

sex med den man älskar. För då blir det 

bara jobbigt. Sen ska man inte hålla på 

att skryta för sin partner om vad man 

har gjort. Man får tänka hur man själv 

skulle känna sig om ens partner börja 

säga att den och den var jättebra i sängen. 

Gräns mellan att ha sex för mycket 

med andra och för lite med sin partner 

är hårfin så det i sig själv blir en talang. 

En till fördel med ett öppet förhållande 

är ju att när man har varit tillsammans 

med en och samma person under 

en lång tid och ens sexliv inte är på 

topp, är att man får lite omväxling ett 

tag som leder till att man uppskattar att 

ha älskat med sin partner mer. 

Jag menar nu inte att alla vanliga 

förhållanden är skit och öppet förhållande 

är bäst, utan jag menar att man 

inte ska vara så fördömande och stämpla 

folk till slampa eller horbock så fort 

man hör att de har haft sex med många. 

Det finns faktiskt många som har sex 

för att just njuta med någon annan. Sätt 

stämplarna på egoisterna som gör sitt 

och inte bryr sig om den andra. 


Andel killar/tjejer som skyddar sig vid sex: 

(Gäller åk 2) 

Vem är den första personen killar/tjejer i åk 2 har 

sex med? 

 

 

 

 

 

 

 

 



reality 27

Nio sätt att skydda sig på 

Sedan urminnes tider har man använt sig av preventivmedel 

för att förhindra graviditet. Metoderna har varierat – från 

avbrutna samlag och säkra perioder till mer kontroversiella 

medel som ättiksyra, halverade citroner, fårtarmar, mossa och 

krokodilbajs. Idag är marknaden för preventivmedel större än 

någonsin. Reality har kartlagt 9 olika sätt att skydda sig på 

vid sex. 

Dagen-efter-piller 

Akut p-piller är nödlösningen efter oskyddat sex – de förhindrar att 

ägglossning äger rum. Tabletterna ska tas inom tre dygn efter sexet, 

helst så tidigt som möjligt. För att ha full effekt kan dagen-efter-piller 

endast användas högst en gång per månad. 

Säkerhet: Risken att bli gravid är ca 1–3 procent. 

Fördelar: Akut p-piller gör att många kvinnor slipper göra abort. 

Nackdelar: Skyddar inte mot könssjukdomar. Metoden kan bara 

användas en gång per menscykel, annars minskar säkerheten. 

P-ring 

P-ring är en tunn, böjlig plastring som förs in vaginan av kvinnan 

själv. Ringen fungerar som p-piller, och känns inte när den väl sitter 

på plats. Man tar ut p-ringen efter tre veckor för att få en mensliknande 

blödning i en vecka, sedan sätter man in en ny ring. 

Säkerhet: Hög säkerhet – över 99 procent om man inte avviker 

från föreskriften. 

Fördelar: Stör inte vid sex. P-ringen är också lätt att komma ihåg, 

eftersom man byter den endast två gånger i månaden. 

Nackdelar: Påverkar kroppen hormonellt – precis som p-piller, p- 

plåster och andra hormonella preventivmetoder. P-ringen skyddar 

inte heller mot könssjukdomar. 

P-piller 

P-piller är hormonmedicin som förmår stoppa ägglossning. Dessa 

ska kvinnan äta dagligen, och deras uppgift är att lura hennes kropp 

att hon är gravid – så att hon inte blir gravid igen. En p-pillerkarta 

innehåller 21 hormonella tabletter för en månad. 

Säkerhet: Tar man p-piller efter anvisningarna skyddar dessa till 

99 procent. 

Fördelar: P-piller stör inte själva sexakten. Kvinnan kan själv styra 

tidpunkten för mens – som blir mindre riklig och mindre smärtsam 

tack vare tabletterna. 

Nackdelar: Denna preventivmetod har en lång rad biverkningar; 

minskad sexlust, viktökning, nedstämdhet, huvudvärk och illamående. 

P-piller måste intas regelbundet – max 36 timmar får gå mellan 

två tabletter – och de passar inte alla kvinnor. Metoden skyddar 

inte mot könssjukdomar, och skyddet mot graviditet kan försvinna 

vid magsjuka. 

P-spruta 

Innehåller samma hormon som minipiller och p-stav. Var tredje 

månad går kvinnan till barnmorskan/gynekologen för att få en injektion 

i skinkan. 

Säkerhet: Väldigt säker metod. Sprutan ger nästintill hundraprocentigt 

skydd. 

Fördelar: Kvinnan slipper de biverkningar som förknippas med p- 

piller. Efter ett år med p-spruta upphör mensen för de flesta kvinnorna, 

och de slipper PMS. 

Nackdelar: Metoden ger inget skydd mot könssjukdomar. Det kan 

också ta upp till ett år innan ägglossningarna kommer igång efter 

en p-spruta. 

28 reality

P-stav 

P-stav är en liten silikonstav som innehåller samma hormon som 

minipiller. Den sätts in under huden på överarmen genom ett litet 

snitt. P-staven fungerar som preventivmedel i flera år. 

Säkerhet: Mycket säker preventivmetod, som inte påverkas av 

glömska eller magsjuka. 

Fördelar: Staven räcker länge och kvinnan behöver inte oroa sig för 

glömska. Metoden ger ofta upphov till mindre mens, och ibland 

kan mensen utebli helt så länge p-staven är kvar. 

Nackdelar: Finns risk för biverkningar, som bröstspänningar och 

humörsvängningar. Preventivmetoden skyddar inte mot könssjukdomar. 

Kondom 

Från linne och fårtarmar till plast och gummi – kondomer har funnits 

i olika former och slag genom tiderna. Kondomen är en tunn 

hylsa som dras över en styvnad penis innan samlaget. Vid utlösning 

hamnar sperman i kondomen. Preventivmedlet hindrar spermier, 

virus och bakterier från att passera in i vaginan. 

Säkerhet: Kondomen är ett säkert preventivmedel om den används 

rätt. Den ska vara lagom stor, sitta på under hela samlaget och inte 

gå sönder. 

Fördelar: Endast kondomen ger ett skydd mot könssjukdomar. 

Den är också det enda preventivmedlet som kan användas av män, 

bortsett från sterilisering. Kondomen påverkar inte kroppen kemiskt 

eller hormonellt. 

Nackdelar: Kan upplevas som störande vid sexakten. Män som har 

svårt att få stånd kan ha problem med att använda kondomen. 

Minipiller 

Minipiller är p-piller som har ett hormon mindre än de vanliga 

pillren. Minipiller ska man ta varje dag, utan uppehåll. Och de bör 

också tas vid samma tid. 

Säkerhet: Minipiller ger god säkerhet – 98 procent. Men glömska, 

magsjuka, och vissa mediciner påverkar säkerheten negativt. 

Fördelar: Ger mindre biverkningar än vanliga p-piller. Bra alternativ 

för de kvinnor som avråds från p-piller. 

Nackdelar: Minipiller ger inget skydd mot könssjukdomar. Och 

om de inte tas nästintill på timmen ökar risken för oönskad graviditet. 

Oregelbundna blödningar kan också ge bekymmer. 

Spiral 

Det finns två sorters spiraler som sätts in i livmodern och förhindrar 

befruktning: koppar- och hormonspiral. Kopparspiralen utsöndrar 

koppar, vilket försämrar miljön för spermier. Spiralen sätts 

in av gynekologen och kan behållas i fem till tio år innan den behöver 

bytas. Hormonspiralen är en liknande, men hormonell metod. 

Den förser kvinnan med en relativt låg hormondos och räcker i ett 

antal år. 

Säkerhet: Båda spiralerna är mycket säkra preventivmedel – färre 

än en kvinna på 100 blir gravid under ett år. 

Fördelar: Spiralerna påverkar inte kroppen utöver livmodern och 

äggledarna. Det är till exempel mycket ovanligt att få biverkningar 

av hormonspiralen. 

Nackdelar: Varken koppar- eller hormonspiralen skyddar mot 

könssjukdomar, och passar därför bäst för kvinnor som lever i stabila 

förhållanden. I enstaka fall kan spiralerna stötas ut i samband 

med mens utan att kvinnan märker det. 

P-plåster 

Ett hudfärgat plåster som avger samma hormon som p-piller och 

som sätts på kvinnans mage, arm eller skinka. Man byter plåster en 

gång i veckan, tre veckor i rad. Fjärde veckan gör man ett uppehåll 

för mens. 

Säkerhet: En mycket säker preventivmetod – om kvinnan använder 

plåstret enligt föreskrift. 

Fördelar: Metoden är inget störningsmoment vid sex. P-plåster är 

också lättare att komma ihåg än till exempel p-piller, eftersom man 

bara behöver byta plåster en gång i veckan. 

Nackdelar: P-plåster kan ge upphov till biverkningar som besvärande 

mellanblödningar, nedstämdhet, minskad sexlust, illamående, 

bröstspänningar och viktuppgång. Metoden ger inget skydd 

mot könssjukdomar. 



reality 29

Ungdomsmottagningar i Sörmland 

Eskilstuna 

Besöksadress: Smedjegatan 34 

Telefonnummer: 016-710 14 06 

Öppettider 

(Telefontider) 

Måndag 08.00–18.00 (08.00–09.00) 

Tisdag 13.00–16.30 (08.00–09.00) 

Onsdag 08.00–16.00 (08.00–09.00) 

Torsdag 08.00 –15.00 (08.00–09.00) 

Fredag 08.00–14.30 (11.00–12.00) 

Killmottagning Drop-in Torsdag 15.30–18.00 

Lunchstängt Måndag, onsdag och 

torsdag kl 12.00–13.00 

Strängnäs 

Besöksadress: Hospitalsgatan 17 

Telefonnummer: 0152-291 98 

Telefontider 

Måndag, Onsdag och Torsdag 10.00–11.00 

Via telefonsvararen får du informaton om öppettider. 

Flen 

Besöksadress: Drottninggatan 17 


Öppettider 

Måndag 07.45–12.00 

Tisdag 10.00–17.00 

Torsdag 08.00–14.00 

Fredag 11.00–13.00 

Katrineholm 

Besöksadress: Oppundavägen 42 

(samma hus som Hälsogymmet) 

Telefonnummer: Kurator 0150-572 89 

Barnmorska: 0150-572 88 

Öppettider 


Måndag–Torsdag 08.30–16.00 (08.00–9.30) 

Fredag 08.30–14.00 (08.00–9.30) 

Oxelösund 

Besöksadress: Biblioteksgatan 2 


Öppettider 


Tisdag 13.00–19.00 (13.00–14.00) 

Torsdag 13.00–17.00 

Trosa 

Besöksadress: Tomtaklintgatan 2 


Öppettider 

Onsdag 15.00–19.00 

(Telefontider Mån–Tors 08.00–10.00) 

Vingåker 

Besöksadress: Storgatan 27 


Öppettider 


Onsdag 08.15–17.30 (08.15–09.00) 

Nyköping 

Besöksadress: V. Kvarngatan 35 

Telefonnummer: 0155-21 93 00 

Öppettider 

(Obs! Öppettiderna gäller endast bokade besök) 

Måndag 08.30–18.00 

Tisdag–Torsdag 08.30–16.30 

Fredag 08.30–12.00 

Lunchstängt 12.00–13.00 

Gnesta 

Besöksadress: Dagagatan 4 

(samma lokaler som Ungdomens Hus) 


Öppettider 

Onsdag 14.00–16.00 (Endast bokade besök) 

16.00–18.00 (Drop-in) 

Text oxh layout: Susanne Csanadi och Anna Andersson 

30 reality

Bokrecensioner 

”Ego girl” 

av Carolina Gynning 

”Vi som aldrig sa hora” 

av Ronnie Sandahl 

Om du är ute efter en feel good-känsla är Ronnie Sandahls debutbok 

inget för dig. ”Vi som aldrig sa hora” är en grå skildring av den 

typiska svenska småstaden – med alla dess stereotyper till invånare, 

och petitesser till dramatik. 

Den handlar om tre män: Hannes som har misslyckats med 

att uppfylla sina drömmar, Frippe som får ligga när han vill och 

Kristian som bara äter och äter. Alla de sitter fast i Falköping och 

drömmer om att komma bort. Men framförallt är ”Vi som aldrig sa 

hora” en berättelse om hur de snälla och känsliga killarna hamnar i 

machomännens skugga. 

Sandahls bild av ungdomarna är träffande, och hans skrivsätt är 

tydligt influerat av Kent och andra svenska artister. Med sina 171 

sidor är ”Vi som aldrig sa hora” lätt att sluka. Däremot är det svårare 

att skaka av sig den påtagliga känslan av oduglighet, som envist 

dröjer sig kvar efter att man har slagit igen boken. 


Ego Girl handlar om en tjej som vill vara fri, leva galet och bli 

respekterad. Den handlar om kärlek, svek och tuffa brudar. Författarinnan 

bakom boken är Carolina Gynning och detta är hennes 

självbiograf. 

Carolina Gynning framställs ofta som en tjej med stora bröst 

och lågt IQ. Dock visar hon i denna bok en motsatts till fördomarna 

runt om henne. Hon vill bli respekterad och älskad för den hon 

är, med eller utan stora bröst och blont hår. Läsaren följer henne 

genom modellyrkets ibland grymma värld och kokainträsken hon 

väljer att leva i. Samtidigt får läsaren lära känna den konstnärinna 

hon faktiskt är. 

Denna bok är inte riktigt skriven för mig och mina intressen. 

Det är lätt underhållning, samtidigt som boken skildrar en tjejs 

fartfyllda liv. Är man däremot intresserad av modellyrket och hur 

denna, kanske inte alltid glamorösa, värld fungerar är boken väl 

värd att läsa. För mig kändes det bra att ha läst boken och få en 

egen uppfattning av Carolina. Att faktiskt få krossa lite fördomar 

om denna fnittriga konstnärinna, författarinna och feminist. 


Filmrecensioner 

”Juno” 

Drama/Komedi 

”2:37” 

Drama 

I filmen Juno blir 16-åriga Juno gravid med sin bästa kompis. Trots 

att hon är ung bestämmer hon sig för att behålla barnet. Det är 

början på historien som filmen kretsar kring. 

Om man ska gilla Juno måste man nog ha ganska speciell 

smak när det gäller film. Det finns ingen direkt synlig röd 

tråd genom den och kan nog uppfattas som konstig av vissa. 

En hel del skrattstunder får man med denna film, men också många 

stunder då man helst av allt vill gömma sig bakom kudden då det 

uppstår skämmiga situationer. 

Även om Juno är en speciell film får den ändå en trea. Just för 

att jag är lite fan av konstiga filmer men också för att det finns en 

värme i den. Ett stort plus är skådespelarna som gör det riktigt 

bra. 

På slutet knyts säcken ihop som man säger och jag går från bion 

nöjd, men inte med någon tanke om att se den en andra gång. 


Sex ungdomar, sex problem, sex självmordskandidater. Detta är 

fyllningen i den tunga dramarullen 2:37, som målar upp hur ungdomars 

komplicerade, individuella bekymmer flätas ihop med en 

vanlig skoldag. 

Filmen inleds med ett obehagligt förebud: 2:37 (14:37 svensk 

tid) kommer en elev att ta livet av sig på skoltoaletten. Tack vare 

skickligt kameraarbete gör vi oss bekanta med personerna, och alla 

deras problem och djupaste hemligheter blottas inför oss. Drogmissbruk, 

ätstörningar, utanförskap – det som filmen tar upp råder 

inte bara innanför dess ramar. 

Det är det som gör 2:37 så bra. Dess välgjorda skildring av 

ungdomens dystra verklighet och dess budskap: tänk inte bara på 

dig själv, se runt omkring dig. Människor i din omgivning kan ha 

problem som inte syns. Filmen avslutas dessutom med så en kraftfull 

och överraskande vändning att det skär i hjärtat långt efter att 

eftertexterna har passerat. 


reality 31

Spelrecensioner 

Mass Effect 

TV-spel 

Sanning eller konsekvens 

Sällskapsspel 

Faktaruta 

Format: Xbox 360, PC (maj 2008) 

Genre: RPG äventyr 

Utvecklare: BioWare 

Antal spelare: 1 

Faktaruta 

Format: Kortspel 

Genre: Ironi 

Utvecklare: Nico text 

Antal spelare: Från 3 spelare & uppåt 

Året är 2183 och människan har just börjat utforska Vintergatan 

och vi har upptäckt att vi inte är ensamma. Människan 

är nu en del av civiliserade arter i Vintergatan. Vi är en del 

i en politisk och militärisk allians mellan en rad andra olika 

arter. 

Du får spela som Commander Shepard och du befinner 

dig på en mänsklig koloni vid namn Eden Prime. Du har fått 

ett rutinuppdrag av det galaktiska rådet att hämta en uråldrig 

utomjordisk artefakt. Tillsammans med några soldater och en 

turiansk spectre, en slags specialagent som agerar för det galaktiska 

rådet, åker du ner till Eden Primes yta. 

Rutinuppdraget visar sig bli mer komplicerat än vad man 

trott. Snart finner du att den turianska agenten ligger död och 

en maskinras dyker plötsligt upp efter flera hundra års frånvaro. 

Den protheanska artefakten ligger inte endast det galaktiska 

rådet i intresse. En annan turiansk spectre, Saren, är här 

för att beslagta artefakten för att släppa onda krafter lösa. Det 

är nu upp till Commander Shepard att hindra Saren. 

Detta är ett spel som ger episka känslor. Det gäller inte 

bara känslan för hur enormt det är. Den verkligt episka känslan 

ligger i de karaktärerna du träffar i spelet och känslan när 

du landar på en helt outforskad planet. 

Karaktärerna känns overkligt levande till skillnad från andra 

spel jag spelat. Dels beror det på de genuina och verklighetstrogna 

ansiktsuttrycken, dels på det exceptionellt välarbetade 

röstskådespelet. Dessa karaktärer hade lika gärna kunnat 

existera i verkligheten. 

Allt som detta spel har att erbjuda är utomordentligt. 

Årets spel 2007, årets rollspel 2007 och ett av tidernas bästa 

spel. Inte länge till. Om ett år eller två fortsätter äventyret i 

två delar till. 

Jag avslutar med två ord: spela det. 

Text: Per Danielsson, gästrecensent 

Elaka versionen 

Detta spel är en modern tolkning av det klassiska ”Sanning eller 

konsekvens”. Här går det ut på att snurra en flaska, välja ett kort 

från kategorierna Sanning eller Konsekvens och sedan ta följderna 

av valet. 

Väljer du Sanning ställs frågor till dig som kan göra vem som 

helst generad. Vad sägs om att berätta var du fantiserar om att ha 

sex eller att svara ärligt på frågan om det existerar nakenkort på dig 

i vuxen ålder. 

Väljer du ett kort ur högen Konsekvens slipper du avslöja dina 

djupaste hemligheter, men får däremot ett uppdrag som inte liknar 

något annat. Du kan få hångla med en av dina motspelare i 30 

sekunder eller glatt se på när en av spelarna sms:ar till valfri person 

från din mobiltelefon. 

Den som vägrar göra vad som står på korten hotas också av att 

få nattliga besök av ”Nicotexts” elaka ninjagubbar.. 

Spelet är lätt underhållning och livar garanterat upp en fredagskväll. 

Den rekommenderade åldersgränsen ligger på 16 år, ganska 

förståeligt faktiskt! 

Snälla versionen 

För den som tycker att den elaka versionen av Sanning eller konsekvens 

verkar allt för otäckt eller genant finns också ”Snälla versionen”. 

Här ställs inte fullt så privata frågor. Sannings-korten bjuder 

på frågor som till exempel ”Välj tre personer att fastna på en öde 

ö med” och ”Om du fick byta kön för en dag, vad skulle du göra 

då?” 

Konsekvenserna i denna version är också lite lättare att våga sig 

på. Dessa kort kan göra att du får avsluta allting du säger, i fem minuter, 

med frasen ”… men jag älskar mina rosa skinnkläder” eller 

varför inte sjunga ”Macarena”?! 


32 reality

Korsord 


Vågrätt 

Lodrätt 

1. Ätstörning 

3. Malmköpings marknad 

4. ”Underbyxans” stad 

6. Väljer bort alkohol 

11. Dam i februari 

13. Gummiskydd 

14. Judisk hatt 

15. Buske 

2. Vingåkers Factory... 

5. Könssjukdom 

7. Bulle i ugnen 

8. Här kröntes Vasa 

9. Kan hål i tand 

10. Eskilstunaband 

12. ”Gaygiftermål” 

16. Tjejhäst 

reality 33

De rätta svaren till korsordet 

34 reality

Redaktionen 

Anna Andersson, grafiker Oskar Brandt, textare Emma Brink, textare Susanne Csanadi, grafiker 

anna.reality@hotmail.com oskar.reality@hotmail.com emma.reality@hotmail.com susanne.reality@hotmail.com 

Anna samlar på handväskor. 

Hennes högsta dröm är att få 

äga en hund. 

Något som gör Anna lycklig 

är att träffa pojkvännen i Malmö 

och det hon fruktar mest av 

allt är att förlora synen. 

En person som Anna beundrar 

är Astrid Lindgren. Skulle 

hon beskriva sig själv med ett 

ord skulle hon säga blyg. 

Oskar avskyr spindlar och hatar 

mögel. Han skulle aldrig anpassa 

sig efter vad andra tycker. 

Konstig fantasi är en av hans 

bästa egenskaper. Med den kan 

man skapa mycket. 

En av hans sämsta sidor är 

att han gärna lägger för mycket 

pengar på resor. Vann han 10 

miljoner skulle han flytta hemifrån. 

I framtiden vill Emma bosätta 

sig i London och arbeta som 

musikskribent. Hennes favorit 

genre i musik är indiepop. 

Emma tycker att hennes 

bästa egenskap är hennes sociala 

förmåga och hennes bästa 

intervju har varit med Anton 

Berg. Just nu är hon singel men 

en tjej som Emma blir snabbt 

upptagen. 

Susanne är en målmedveten tjej 

som drömmer om att en dag 

öppna en egen butik där hennes 

egengjorda smycken ska säljas. 

Hon äcklas av kött och hennes 

titel ska en dag bli Grafisk 

designer. 

Den sköna färgen grön är 

hennes favorit och hon avnjuter 

helst en vegetarisk lasagne i 

köket! 

Frida Gustavsson, textare Josefine Sjögren, fotograf Cecilia Stridh, fotograf Janna Wotinsev, textare 

frida.reality@hotmail.com josefine.reality@hotmail.com cecilia.reality@hotmail.com janna.reality@hotmail.com 

”Jag är en ganska vanlig tjej” säger 

Frida om sig själv. Hennes 

bästa egenskaper är att hon är 

envis och ambitiös. 

Hon brukar inte ofta göra 

bort sig. Nu för tiden samlar 

hon inte på något, men när hon 

var liten samlade hon på suddgummi 

och kapsyler. Hon hatar 

dockorna Bratz för att de får 

små flickor att vilja sminka sig. 

Josefine är en tjej som gillar att 

ha kul tillsammans med vännerna. 

När hon har det tycker 

hon om att använda klänning 

och föredrar att vara sminkad. 

Hennes bästa egenskap är 

att hon är ödmjuk och att favoritbandet 

är Kent råder ingen 

tvekan om. Hon väntar fortfarande 

på att Jocke Berg ska bli 

singel.. 

Cecilia Stridh beskriver sig själv 

som målmedveten, snäll och 

social. Hon tränar, umgås med 

vänner och reser på fritiden. I 

framtiden vill Cissi jobba med 

människor, helst utomlands. 

En annan dröm är att resa jorden 

runt. 

Men hon skulle aldrig kunna 

klara sig utan sina vänner 

och sin familj. 

Janna Wotinsev trivs bäst med 

att umgås med vänner, läsa och 

titta på film. Janna vill gärna 

fortsätta att skriva i framtiden 

och skulle även kunna tänka sig 

av bli journalist. 

Det stora drömresemålet är 

Storbritannien och om Jannas 

vänner skulle beskriva henne 

med ett ord så skulle det vara 

ordningsam. 

reality 35

Tack till: 

Landstinget Sörmland 

Alla som medverkat i tidningen 

Våra medielärare som gav oss detta uppdrag 

reality

Tidningen Reality till elever i Ã¥rskurs 9 och 2 - Landstinget SÃ¶rmland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?