Det goda livet - studiematerial, 2005 - Landstinget Sörmland

landstingetsormland.se

Det goda livet - studiematerial, 2005 - Landstinget Sörmland

Det goda livet

Påverka resten av ditt liv!

Med ”Det goda livet” vill vi landstingspolitiker inspirera och locka

till diskussion kring hälsan.

Vi vill att du tillsammans med andra sörmlänningar funderar över

hur du själv kan påverka din hälsa, men också hur landstinget kan

medverka för att utjämna den ojämlika hälsan i vårt samhälle.

En studiehandledning från Landstinget Sörmland om hur vi kan må bättre

Bilda en cirkel på arbetsplatsen, i skolan eller på fritiden.

Ta kontakt med ett studieförbund så hjälper de till.

Landstinget kommer på olika sätt att stödja studiecirklarna med

fakta och ställa upp med resurspersoner. Vi besöker gärna din

studiecirkel och deltar i diskussionerna.

Du och de andra i din cirkel bestämmer hur arbetet ska läggas

upp. Era synpunkter och idéer är mycket viktiga för oss i vårt fortsatta

arbete med hälsan i länet.

Det ni kommer fram till i cirkeln vill vi ta del av. Använd därför

dialogbladen som följer med studiematerialet. Skriv ner era synpunkter

och idéer och skicka dem till landstinget. Era förslag kommer

att fungera som underlag för omprövningar och förändringar i

landstingets framtida satsningar.

Ta chansen – Gör din röst hörd! På köpet får du med dig erfarenheter

och ”goda vanor”.

Lycka till!

Inger Jonasson-Sjödin

Ordförande

Landstingsfullmäktige

Elina Linna

Ordförande

Folkhälso- och Miljödelegationen

www.landstinget.sormland.se


INLEDNING

Innehåll

Vad är god hälsa?

Många människor investerar i en

ny bil, ett nytt hus, i aktier eller i

konst. Få investerar däremot i sin

egen hälsa. Men egentligen borde

det vara lika självklart. Det är dessutom

en investering som ger säker

utdelning. Sällan i form av ekonomiska

vinster – resultaten kommer

istället som ökat välbefinnande,

bättre hälsa och ökad livsaptit.

Ur ett strikt medicinskt perspektiv

kan hälsa definieras som frånvaro av

sjukdom. Men vi kräver ofta mer för

att må bra. Världshälsoorganisationen

(WHO) beskriver hälsa som ”ett tillstånd

av fysiskt, psykiskt och socialt

välbefinnande och inte bara frånvaro

av sjukdom och handikapp”. God

hälsa är alltså inte ett mått på lycka.

FOTO: Lars Forsstedt/ETC-Bild.

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Inre hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Kärlek, relationer och sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Mat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Motion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Allergi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Agenda 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Säker & trygg miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Tobak & alkohol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Tänder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Sömn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Egenvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Att investera i hälsa handlar inte bara

om motion. Lika viktigt är att vårda

sin inre hälsa, att skapa livsutrymme

på olika sätt. Många vårdar sin bil

bättre än sig själva – den fylls med rätt

slags bränsle, får årliga kontroller och

tvättas, vaxas och pysslas om med

jämna mellanrum. Vid varje litet

udda motorljud körs den till en verkstad.

Sköter vi om oss själva på

samma sätt? Som exempel mår vi inte

alltid bra av den mat vi äter. Vi äter

ofta för mycket i förhållande till den

energi vi förbrukar, vilket är en av förklaringarna

till att ungefär hälften av

Sörmlands befolkning är överviktig.

Hälsan är ojämlik, både mellan könen,

i världen och i Sörmland. Generellt

sett har kvinnor sämre hälsa än

män. Hälsan är ojämlik även mellan

invandrare och svenskar. Undersökningar

visar att svenskar mår bättre än

invandrare i vårt land.

Hälsoläget i Sörmland avviker inte

nämnvärt från landet som helhet.

Att investera i hälsa ger garanterat utdelning. FOTO: Lars Tunbjörk/Tiofoto.

Däremot skiljer sig hälsoläget åt i länets

olika kommuner. Statistik slår fast att

välutbildade människor har bättre hälsa

än de med lägre utbildning. Det är förklaringen

till att boende i orter med

mer tjänstemannakaraktär har mindre

sjukfrånvaro och lever längre än de som

bor i orter präglade av industrier. Där

blir det påtagligt att låg utbildning,

dåliga motionsvanor och arbetslöshet

påverkar hälsan. Statistik visar svart på

vitt att människor med sådana förutsättningar

har ökat antal sjukskrivningar

och kortare livslängd.

Det här studiematerialet vill uppmärksamma

faktorer som får oss att

må bra. God hälsa är en av förutsättningarna

för ett bra liv.

Vad behöver du mer för att må bra?

Läs, fundera och diskutera!

LÄS MERA:

2 Liv & Hälsa år 2000, FOU enheten Landstinget

Sörmland

2 Barnrapporten Sörmland, Folkhälsoenheten

Landstinget Sörmland

2 Hälsa på lika villkor – nationella mål för

folkhälsan, SOU 2000:91

2 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 3


INRE HÄLSA

INRE HÄLSA

Ta kontroll över ditt liv!

Nya rön inom hjärnforskningen

visar hur viktigt det är att kunna förstå

och handskas med sina känslor.

Det är rent av avgörande för din hälsa

och livskvalitet. Det kallas för känslans

intelligens och anses ha långt

större betydelse för framgång än intelligenskvot.

Känslans intelligens handlar om att

kunna förstå sina känslor, kunna kontrollera

sina impulser och ha förmåga

till inlevelse – empati.

Känn efter vad du behöver för att må

bra. Ofta behöver du en stund i

avskildhet varje dag. Att ägna sig år

sig själv är ingen lyx – det är en livsnödvändighet.

FOTO: Ulf Lundin/ETC-bild.

Att ignorera kroppens signaler är

vanligt. Ett exempel är den 36-årige

IT-kille som sökte läkare med symptomen

yrsel och kallsvettning. När

läkaren frågar när han åt senast, svarar

han – igår.

Man kan också döva sina känslor på

olika sätt. Vem har inte köpt en påse

godis som tröst, rökt lite extra när det

är stressigt, shoppat sig glad, druckit

för mycket sprit efter en motgång,

arbetat extra när privatlivet gungat

eller tagit lugnande medicin när livet

känts besvärligt. Allt är uttryck för

bristande förståelse för dina egna

känslor.

Hjulen rullar allt snabbare. Det är lätt att skylla på andra och annat när du tappar kontrollen över

ditt liv. FOTO: Stefan Bohlin/ETC-bild.

Detta krävs

för mental hälsa

För att uppnå balans och harmoni i

livet måste du ha en god mental hälsa.

För att nå dit måste människan i första

hand få sina grundläggande behov tillfredsställda

som mat, sömn, bostad, en

god miljö, m.m. För att den mentala hälsan

ska blomstra behöver människan:

❋ Ett bra socialt nätverk med familj och

vänner.

❋ Klara och förnuftiga regler i samhällslivet.

❋ En vision, ett mål eller en mening med

livet. Något spännande och utvecklande

att se fram emot.

❋ Att känna sig behövd – att ha en känsla

av sammanhang och meningsfullhet.

– Människor som inte har kontroll

över sina känslor blir lättare sjuka. Vi

är snabba på att dämpa våra känslor

på olika sätt, mindre bra på att förstå

vad de egentligen betyder, menar Ulla

Wulff som arbetar med hälsa och livsutveckling.

Hon har under många år

undervisat och väglett människor i

sambandet mellan kropp och själ.

Vår inre hälsa har minst lika stor betydelse

för vårt välbefinnande som en

vältränad kropp. Forskning har visat

att människor som inte förstår sina

känslor lättare blir sjuka. Precis som

kroppen behöver rörelse och motion

kräver själen sin vård. Det finns mängder

med hälsoråd när det gäller mat,

motion och hur vi i andra sammanhang

ska sköta vår kropp. Mer sällan

ser man hälsoråd för själen. Ett sätt att

ta hand om sin själ är att varje dag

stanna upp en stund, reflektera över

livet och vad som är viktigt för dig.

Att lära känna sig själv handlar i

hög grad om att lära sig tolka kroppens

signaler.

– Starta en kärleksrelation med dig

själv. Det handlar inte om egoism, utan

är ett sätt att lära känna dig själv bättre.

Faktum är ju att du aldrig kan älska

någon annan mer än du älskar dig

själv, säger Ulla.


4 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 5


INRE HÄLSA

INRE HÄLSA


Bryt vanan – vägra stressa!

– Stress är en del av livet, men

vi måste se till att få vila mellan stressiga

perioder. Många stressar både i

jobbet och privat. För dem finns

ingen vila någonstans. Ett sådant

beteende leder ofta till utbrändhet,

menar Lena Nevander Friström, författare

till boken ”Fångad av arbetet”.

– Många personer avundas de här

människorna. Utåt sett lever de ett

rikt liv, men insidan är kaos. De upplever

en känsla av ensamhet, vanmakt

– en slags uppgivenhet som de inte

klarar att ta sig ur.

Efterhand tappar de sin identitet på

olika plan. Plötsligt har arbetet blivit

den enda återstående identiteten.

Lena Nevander Friström är socionom

och psykoterapeut. Hon bor i

Norrköping och arbetar med ledarutveckling

inom näringslivet. I sitt arbete

möter hon ofta personer som inte

kan sätta gränser för sina insatser på

jobbet.

Problemen drabbar alla som inte tar

sig tid för eftertanke och vila. Gemensamt

för den lågavlönade förskolläraren

och den högavlönade IT-teknikern

är känslan av att ha tappat kontrollen

över sitt liv.

– Konsekvenserna är allvarliga. För

många handlar det om liv eller död.

Att få diagnosen utbrändhet kan i sig

leda till ett livslångt kroniskt arbetshandikapp.

Hjärtinfarkt är vanligt liksom oförmåga

att tåla stress. Från att ha varit otroligt

stresstålig, kanske till och med fungerat

bäst under stress, klarar man inte

längre minsta stressmoment.

Utbrändhet utvecklas under flera

år. Symptomen kommer krypande

och passerar på vägen flera stadier.

Personlighetsförändringar som social

trötthet och kort stubin gör att familjen

tröttnar och vännerna försvinner.

Till sist påverkar det även arbetsprestationen

negativt.


Stanna upp en stund och reflektera över

livet. FOTO: Erik Holmstedt/ETC-bild.

Relationen kan börja med att sitta en

stund i avskildhet varje dag. En tid då

du slappnar av och känner efter vad

du vill och behöver. Ett sätt kan vara

att lära dig meditera. Börja med att ge

dig själv fem minuter om dagen för

att sedan öka till 20 minuter.

– Ge inte upp om du inte lyckas de

första gångerna. Att lyssna och förstå

dig själv kan ta tid – ibland en hel

livstid, men det kan förändra ditt liv

på ett avgörande sätt.

– Meditation och avslappning har

en avgörande betydelse för hälsan. Var

uppmärksam på dina behov. Behandla

dig själv med kärlek och ställ dig frågan:

Vad behöver jag för att må bra?

– Du kan välja mellan att se dig själv

som ett offer för omständigheterna eller

att hitta en mening med livet, menar

Ulla. Ingen annan än du själv ansvarar

för ditt liv. Därför kan bara du ge svaret

på vad meningen med ditt liv är.

Ett lugnande besked till alla stressade,

oroliga, rastlösa och irriterade människor

är att känslans intelligens kan

utvecklas. Det är aldrig för sent att

lära känna sig själv bättre.


Arbete inom vården ökar risken för arbetsrelaterad stress. FOTO: Christer Engström/ETC-bild.

Allt fler drabbas av utbrändhet

Att vara utbränd och få den medicinska

diagnosen depression blir allt vanligare.

Riksförsäkringsverkets årliga undersökning

visar att diagnoser för psykiska sjukdomar

är de enda som ökar. Övriga diagnoser

minskar eller håller sig på samma nivå. En

stor satsning på forskning kring utbrändhet

och depression startar därför vid Karolinska

Institutet. Forskarna ska kartlägga vilka faktorer

som leder till utbrändhet och varför allt

fler drabbas av sjukdomen.

Personer inom vård, skola, omsorg och andra

människovårdande yrken är mest utsatta för

utbrändhet orsakad av arbetsrelaterad stress.

Utbrändhet är dubbelt så vanligt bland anställda

inom landsting och kommuner jämfört

med anställda inom andra yrkesgrupper

i LO-kollektivet. Anledningen anses vara de

stora förändringar som genomförts inom

den offentliga sektorn och som lett till större

arbetsbörda och ökad stress.

6 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 7


INRE HÄLSA

INRE HÄLSA

Livet går i ett allt snabbare tempo. Den

som har ett stressigt jobb och där hemmet

inte är en plats att vila på riskerar

att drabbas av utbrändhet.

FOTO: Stefan Bohlin/ETC-bild.

Fem steg – sedan är du utbränd!

❋ Kan inte längre skilja mellan verkliga

och inbillade krav.

❋ Omgivningen och behovet av beröm

styr beteendet.

❋ Övertygad om att vara oumbärlig på

jobbet.

❋ Arrogant och cynisk.

❋ Kränker folk offentligt för att få dem

tysta på möten.

❋ Personlighetsförändringen märks även

på jobbet.


Bryt ett stressbeteende innan det går för långt. FOTO: Johan Bergmark/Tiofoto.

Definitionen på utbrändhet har fem steg. Om du känner igen många symptom

och de är ihållande är du i riskzonen.

1. Fysisk trötthet

❋ Man känner sig aldrig utvilad.

❋ Antingen vill man ligga kvar i sängen på

morgonen eller så far man upp för att

sätta igång med sina sysslor. Man har

blivit kemiskt beroende av den adrenalinkick

en snabb start ger.

❋ Man sitter framför TV:n på kvällen och är

för trött för att lägga sig. Tröttheten

består tills man lägger huvudet på kudden.Då

blir man klarvaken av alla tankar.

❋ Man vaknar med en känsla av obehag

eller olust mitt i natten.

2. Intellektuell trötthet

❋ Man glömmer var man lagt nycklar, pärmar

och plånbok.

❋ ”Boiling brain” – hjärnan kokar. Man

orkar inte hålla uppmärksamheten på

det man gör så länge som det tar att resa

sig från bordet och gå till kylskåpet för

att hämta mjölk. Först när du backar tillbaka

över tröskeln återvänder minnet.

❋ Man glömmer om man sagt eller gjort

vissa saker.

❋ Man får svårt att prioritera och svårt

att fatta beslut.

❋ Rastlöshet är en ständig följeslagare.

3. Social trötthet

Känner du igen dig här bör du dra i nödbromsen.

I nästa steg har självinsikten försvunnit.

❋ Man orkar inte med folk längre.

Humorn försvinner och man letar

ursäkter för att slippa gå på fester.

❋ Man ägnar sig åt magiskt tänkande. Det

blir bättre efter semester…

❋ Man hoppar över bokade möten ”det

blir bara en massa prat” och blir irriterad

på gemensamma sociala aktiviteter.

❋ Man orkar fortfarande vara trevlig på

jobbet, men familjen som betyder

mest, får känna av huggormstungan.

❋ Insomningstabletter eller sängfösare

krävs för att somna.

❋ Människosynen börjar förändras. Man

börjar bli irriterad på andra som ”är

fula, tjocka och pratar om oviktiga

saker”.

4. Personlighetsförändring

❋ Självinsikten är borta.

5. Meningen med livet

❋ Börjar fundera över meningen med

livet.

❋ Risken för självmord är stor.

❋ Intellektuellt har man förstått att familjen

försvunnit. Först nu hinner känslorna

av tomhet och ensamhet i kapp.

❋ Frågar sig: Vem är jag om jag inte arbetar?

❋ Når insikten att man missat sina barn.

Att diskutera

1 Vad gör du för att må bra?

2 Hur hanterar du en motgång?

3 Vad kan du göra för att inte hamna i en

ond cirkel av krav?

4 Vad kan samhället (kommun, landsting,

organisationer och arbetsgivare)

göra för att förhindra att allt fler drabbas

av stress och utbrändhet?

5 Vad kan vuxna göra för att barn och

ungdomar inte ska bli stressade?

6 Den tekniska utvecklingen gör att vi

alltid kan vara tillgängliga. På vilket sätt

påverkar det oss?

LÄS MERA:

2 Fångad av arbete, Lena Nevander Friström,

Natur och Kultur

2 Känslans intelligens, Daniel Goleman

2 Vårt behov av rörelse, Folkhälsoinstitutet

2 Tankar om tid, Bodil Jönsson

2 Hälsans mysterium, Aaron Antonovsky

2 www.ceos.nu, Centrum för miljörelaterad ohälsa

och stress

2 Jäktad, pressad, utbränd, Forskningsrådsnämnden

8 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 9


KÄRLEK, RELATIONER OCH SEXUALITET

KÄRLEK, RELATIONER OCH SEXUALITET

Att duga som man är…

Duger jag? Kan jag? Vill någon ha

mig? Är jag annorlunda?

Innebörden i begrepp som identitet,

sexualitet, kärlek och jämställdhet

växlar över tid medan behovet att få

reflektera är tidlöst!

Människan är en sexuell varelse hela

livet. Vår sexualitet ser väldigt olika ut

under olika perioder i livet och mellan

olika människor. Ibland delar vi den

med någon, under andra perioder behåller

vi den för oss själva.

WHO:s definition av sexualitet inleds

med ”Sexualitet är en integrerad

del av varje människas personlighet,

det gäller såväl man, kvinna som

barn. Den är ett grundbehov och en

aspekt av att vara mänsklig, som inte

kan skiljas från andra livsaspekter.”

Sexualitet är en verkligt hälsofrämjande

faktor, det finns få hälsofrågor

som innehåller så mycket lust och

glädje!

Begreppet sexuell hälsa rymmer

mycket mer än frånvaro av sexuellt

överförbara sjukdomar och oönskade

graviditeter. Vilken roll har den då i

våra liv? Hur påverkar sexualiteten vår

självkänsla och vår identitet?

Sexualitet handlar inte enbart om sam-

Är sex utan kärlek OK?

Information om sexualitet och samlevnad

omger oss dagligen. Det är en utmaning

att försöka konkurrera med medias

bilder om vilken roll sexualiteten kan och

bör ha i våra liv.

Pornografin ställer var och en av oss inför

en utmaning. Hetsar jag upp dig?, frågar

den. Om inte – så retar jag väl dig? Berör

och stör. Äcklar.

Vi kan tycka olika om porr och om dess

exploatering av känslor, men vi ska också

erkänna att den talar till djupa och starka

behov.

Sex är glädje! FOTO: Lars Forsstedt/ETC-bild.

lag utan spänner över ett mycket större

sammanhang. För olika människor har

begreppet olika innebörd. Vi kan med

Totalt sett har pornografikonsumtionen ökat

i Sverige i takt med att utbudet blivit större,

mer varierat och mer tillgängligt. Även om

pornografi i allt väsentligt fortfarande tillverkas

av män och för män, visar undersökningen

”Sex i Sverige”, att 20 procent av kvinnorna

sett pornografisk film det senaste året.

Detta har främst skett tillsammans med en

partner.

Sex ska man bara ha med den man är kär i –

attitydundersökning ”Sex i Sverige”.

sexualitet mena kärlek, lust eller längtan

efter närhet. Det kan betyda trygghet,

hem, barn och familj.

100

%

80

60

40

20

0

18-24

Män

Kvinnor

25-34

35-49

50-65

66-74 år

Är homosexualitet ett särintresse?

Vi lever i en kultur präglad av heterosexuella

värderingar, attityder och beteenden.

Även om homosexuella uttryck och

livsformer under senare tid har fått större

utrymme i massmedier och i människors

medvetande, så betraktas homosexualitet

ändå som något annat än det vanliga, som

ett särintresse.

I undersökningar om människors sexvanor

brukar man skilja på homosexuella fantasier

och homosexuella handlingar. I rapporten

”Sex i Sverige” redovisas att det är

betydligt vanligare att människor fantiserar

sexuellt om människor av samma kön, ca

10 procent av de tillfrågade enligt undersökningen.

Homosexuella fantasier är fyra

gånger vanligare hos kvinnor än hos män.

När det gäller homosexuella handlingar uppgav

2,4 procent att de haft någon form av

sexuell kontakt med personer av samma

kön.

Kvinnors uppfattning om

inställningen till homosexualitet

i sitt barndomshem,

enligt ”Sex i Sverige”.

100

%

80

60

40

20

0

18-24

25-34

35-49

50-65

Tystnad

Negativ

Neutral

Positiv

66-74 år

❋ Ett bra preventivmedel är ett som används!

❋ Preventivmedlets främsta uppgift är

förstås att förhindra oönskade graviditeter.

Kondomens roll som smittskydd

bör emellertid inte underskattas!

❋ När man talar om sexuellt överförbara

sjukdomar (STD) menas syfilis, gonorré,

klamydia, kondylom, herpes, hepatit

samt HIV.

❋ Antalet sjukdomsfall tenderar att variera

över tiden. Just nu ökar antalet klamydiafall

i landet, från 13 785 fall 1995

till 16 708 fall 1999.

Allt fler homosexuella vigs i kyrkan.

FOTO: Ulrika Åling/Tiofoto.

Männens uppfattning om

inställningen till homosexualitet

i sitt barndomshem,

enligt ”Sex i Sverige”.

100

%

80

60

40

20

0

18-24

25-34

Fakta om preventivmedel

35-49

50-65

Tystnad

Negativ

Neutral

Positiv

66-74 år

❋ Klamydia kan få allvarliga konsekvenser

som sterilitet.

FOTO: Patrik Sjöling/IBL.

Tonårsaborter

ökar i länet

Tonårsaborterna ökar i Sörmland.

Det visar Socialstyrelsens statistik från

2000.

Under första halvan av 2000 har antalet

aborter i Sverige ökat med 2 procent

jämfört med motsvarande period 1999.

Ökningen har skett bland kvinnor under

30 år.

Främst är det tonårsaborterna som ökar.

Efter en period av relativt måttlig uppgång

ökar antalet tonårsaborter med 12 procent

på bara ett år. Största ökningen av

tonårsaborter har noterats i Sörmlands,

Östergötlands, Jönköpings, Örebro och

Dalarnas län.

Statistiken visar även att antalet aborter

i Sörmlands och Jönköpings län ökar i

samtliga åldersgrupper.

Att diskutera

1 Är det skillnad på den kvinnliga och

den manliga sexualiteten?

2 Vilka faktorer är viktigast för att ett

förhållande ska fungera bra? Skriv ner

fem saker. Diskutera med gruppen.

3 Finns det saker som man inte bör

berätta för sin partner eller ska man

”dela allt” i en kärleksrelation?

4 Hur skulle du reagera om någon i din

närhet berättar att han /hon är homosexuell?

Varför?

5 Hur kan sex- och samlevnadsundervisningen

i skolan göras bättre?

6 Vad kan samhället (landsting, kommuner

och organisationer) göra för att

förebygga sexuellt överförbara sjukdomar

och minska antalet tonårsaborter?

7 Är sex utan kärlek OK och finns det

skillnader i synsätten beroende på

kön och generationstillhörighet?

LÄS MERA:

2 Hur gör dom andra? Om sexualitet och samlevnad

på 1990-talet, Kajsa Sundström (red)

2 Efter förälskelsen, Tomas Böhm

2 Man och man emellan, Lars Bohman

2 Erotikens ideologi, Joakim Friberg

10 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 11


MAT

MAT

Mat till lust och nytta

Visste du att vi äter 40 till 50 ton

mat under vårt liv … vilken slags mat

väljer du?

Bland det bästa som finns är att sätta

sig till bords och äta en god måltid.

Mat är inte bara gott, det är en källa till

glädje, fest, gemenskap och tradition.

Maten ger många möjligheter att lära

känna andra kulturer och deras goda

mat. Vad vore det svenska köket utan

pasta och pizza? Samtidigt ska vi värna

om vår svenska mattradition.

”Vi är vad vi äter”, är ett välmotiverat

talesätt. Vad, hur mycket och när vi

äter påverkar mycket hur vi mår och

hur mycket vi orkar prestera. Med

rätt val av mat kan vi även förebygga

och behandla sjukdomar. Med enkla

vanor får kroppen en bra balans och

du känner ett välbefinnande. Du kan

äta allt men inte alltid och inte hur

mycket som helst.

En viss mängd fett är bra för hjärta

och kärl. Att handla rätt saker, tillaga

maten på rätt sätt och lägga upp

maten enligt tallriksmodellen samt äta

regelbundet är vägen till goda matvanor

med härliga smakupplevelser.

Välj gärna livsmedel som är nyckelhålsmärkta.

Märkningen innebär att

varan har lägre fetthalt och/eller högre

fiberhalt. Mat som är naturligt mager,

som t.ex. grönsaker och frukt, nyckelhålsmärks

inte.

Övervikt – större hot än undernäring

Fetma och övervikt klassas som en sjukdom av WHO.Övervikt

är snart det allvarligaste hotet mot människors hälsa, allvarligare än

undernäring och smittbärande sjukdomar.I USA är t.ex.hälften av den

vuxna befolkningen och omkring 25 procent av barnen överviktiga.

Men problemet finns inte bara i västvärlden utan drabbar i princip

alla samhällen, även riktigt fattiga länder.

Över hälften av Sörmlands befolkning är överviktig. Fel kost och för

Njut av säsongens primörer! Att laga mat av fräscha råvaror smakar särskilt gott. FOTO: Patricio

Salinas/Tiofoto.

lite motion är de vanligaste orsakerna till att så många av länets invånare

klassas som överviktiga. Omkring en halv miljon svenskar är

överviktiga och antalet ökar ständigt. Arbetare är överviktiga i

större utsträckning än tjänstemän.

Kraftig övervikt ökar riskerna för att drabbas av olika sjukdomar.

Mellan fem och sju procent av den totala svenska sjukvårdsbudgeten

kan relateras till fetma.

Visste du att:

Du kan lätt ta reda om du har övervikt

genom att räkna ut din BMI, Body Mass

Index.

Din kroppsvikt divideras med din längd

upphöjt till två. Se exemplet.

75 kg

= 24,48 BMI

1,75 m x 1,75 m

Ålder Undervikt Normalvikt Övervikt

19–24 19 19–24 24

25–34 20 20–25 25

35–44 21 21–26 26

45–54 22 22–27 27

55–64 23 24–28 28

64– 24 24–29 29

Varför övervikt?

De flesta överviktiga är inte okunniga

om betydelsen av rätt mat och

motion. Medan år av dåliga matvanor

och obefintlig motion sätter

sina spår, ökar ofta självföraktet.

Det är många som kan berätta om

någon slags vändpunkt de nått

beträffande sin vikt: Till slut gick

det inte längre. Jag var tvungen att

göra något. Aposteln Paulus såg ett

kors på himlen på väg till Nineve

och blev omvänd – men denna viktminskningsreligion

visar sina järtecken

i en spegel på Hennes &

Mauritz, i form av en enorm bakdel

eller en isterbuk som inte tolererar

några normala byxstorlekar. Redan i

april börjar sommarens ännu avlägsna

badstränder alstra ångest. En

tonårsgrabb någonstans i Sverige

känner fasa inför sina hängbröst.

Många tjejer har ett speciellt par

jeans eller en klänning – kommer

jag ännu i den? – som de nu oroligt

tar ur garderoben.”

Göran Greider

(ur en artikel i Ordfront Magasin)

Vi bör äta 500 g frukt och grönsaker om dagen.

En banan eller ett äpple väger ca 100 g.

FOTO: Torleif Svensson/Tiofoto.

Bulimi och Anorexi

Ätstörningar har blivit ett allt vanligare

problem, framförallt bland unga kvinnor.

Forskare har ännu inte svaret på varför

de drabbas av hetsätning och självsvält.

Många anser att vår tids skönhetsideal

orsakar ätstörningarna.

Tankar på mat finns ständigt i huvudet på

en hetsätare. Efter hetsätningen försöker

personen ofta kräkas upp maten eller

använda stora doser laxermedel för att

snabbt tömma tarmen. Maten skapar ångest

och efteråt håller personen antingen

sträng diet eller motionerar kraftigt för

att kompensera hetsätningen.

Fyrtio procent av landets tonårsflickor

bantar, trots att de allra flesta inte har

någon övervikt. Hälften av alla fall av anorexi

startar med en bantning. Att ha kontroll

över sin kropp med hjälp av viktminskningen

skänker tillfredsställelse.Till

slut handlar anorexi om en kamp mellan

liv och död.

Det blir vanligare att människor väljer

bort viss sorts mat, antingen av ideologiska

skäl eller för att de helt enkelt inte

tycker om den. Men det är viktigt att

ha kunskap om hur man får en fullvärdig

kost utan animaliska produkter.

Det vanligaste är att välja bort kött.

Ibland kallas de som gör det lite slarvigt

för vegetarianer. Vegetarianer äter

varken kött, fågel eller fisk.

Veganer äter inga produkter som

kommer från djur.

Ekologisk mat

Intresset för ”ren” mat som är odlad utan

bekämpningsmedel ökar.

Allt fler produkter blir KRAV-märkta.

KRAV-märkt mat är ekologiskt odlad.

Minst en gång om året kontrolleras

KRAV-anslutna odlare av KRAV-kontrollanter.

Logotypen "Ekologiskt jordbruk" får

användas på produkter som innehåller

minst 95 procent ekologisk råvara.

Rättvise-märket är relativt nytt. Det

kan man hitta på exempelvis kaffe

och te. Märket garanterat att de som

arbetar får anständiga löner och arbetar

under bra villkor. De kan också ha

del i vinsten på försäljningen.

Att diskutera

1 Varför blir så många vegetarianer eller

veganer idag?

2 Vad styr dina matinköp?

3 Varför har det blivit allt vanligare att

flickor drabbas av ätstörningar?

4 Vad kan samhället (landsting, kommun

och organisationer) göra för att minska

problemen med dåliga matvanor?

LÄS MERA:

2 Bra mat för alla, finns på Apoteken

2 Konsten att må bra utan att anstränga sig,

Stephan Rössner, Brombergs förlag

FOTO: Lars Forsstedt/ETC-bild.

12 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 13


MOTION

MOTION

Rörelserna som ger dig ett längre och friskare liv

Motion gör dig stark, glad och

förlänger livet! Fysisk aktivitet är en

”friskfaktor” för kropp och själ. Efter

en skön promenad, cykeltur eller någon

annan form av ”lågintensiv” träning,

känner du dig ofta påfallande

glad och harmonisk.

En förklaring är att kroppen producerar

hormonet endorfin vid fysisk

ansträngning. En annan förklaring är

att överskott av ”stresshormoner” (bl.a.

adrenalin och noradrenalin) förbrukas

när vi rör oss raskt.

Man kan mäta många klara och

tydliga positiva effekter, men alltför

hård träning kan dock ge motsatt

effekt.

Fysisk aktivitet förlänger livet och

minskar avsevärt risken för sjukdomar

som högt blodtryck, hjärnblödning,

åldersdiabetes, benskörhet och

övervikt.

De psykologiska vinsterna är bättre

humör, bättre självuppfattning och

självförtroende, bättre livskvalitet och

minskning av stress.

Motionens vinster

Motion gör dig starkare, rörligare och du

får bättre kondition. Det här händer när

du motionerar:

❋ Blodtrycket sjunker.

❋ Hjärtat blir starkare.

❋ Lungorna fungerar bättre.

❋ Minskad sannolikhet för proppbildning.

❋ Kroppsfettet minskar.

❋ Minskar risken för övervikt.

❋ Risken för infektion minskar.

❋ Fysisk aktivitet i ungdomen ger ett

starkare skelett som vuxen.

❋ Lederna blir rörligare.

❋ Matsmältningen och förbränningen

av maten blir bättre.

❋ Ökad stresstolerans.

Benskörhet

Benskörhet är en folksjukdom, som

drabbar var fjärde kvinna över 50 år.

Hälften av alla kvinnor över 70 år kommer

att få benskörhet, medan bara var

sjätte man.

Hos kvinnor minskar benmassan i klimakteriet

p.g.a. att hormonet östrogen minskar.

Östrogentabletter har en god skyddseffekt

mot benskörhet.

Förutom fysisk aktivitet i unga år och

som vuxen kan man förebygga benskörhet

genom att hålla sig tobaksfri, (rökning

fördubblar risken för benbrott) och

äta kalkrik mat.

Rekommendationen 800 mg kalcium per

dag, motsvarar 3 glas mjölk/fil per dag

eller 6–7 skivor ost. För att kroppen ska

kunna ta upp kalcium behövs D-vitaminer

som bildas i huden när vi är ute i

solen. Vitamin D finns även i feta fiskar

som t.ex. sill, makrill och lax. Lätt, mellanoch

minimjölk berikas med D-vitamin.

”De som tror att de inte

har tid med fysisk

aktivitet, måste förr

eller senare avsätta tid

för sjukdom.”

Edward Stanley 1826–1893

Den danske författaren Kirkegaard lovordade

motionens betydelse i ett brev till en vän 1847:

”Framför allt, förlora inte Din lust att promenera.

Varenda dag promenerar jag mig till ett tillstånd

av välbefinnande och promenerade bort

varje sjukdom.

Jag har promenerat till mig de bästa tankar.

Jag vet inte någon tanke så tryckande att man

inte kan promenera bort från den.

…men genom att sitta still – och ju mer man

sitter still ju närmare kommer man att må illa.

Alltså, om man bara fortsätter att promenera

blir allt bra.”

Att röra på kroppen gör dig gladare, starkare och förlänger ditt liv . FOTO: VCG/IBL (ovan) och Pictor International LTD/IBL. (höger).

Det är aldrig för sent att nå positiva

effekter med att röra på sig. Fysisk

aktivitet i högre ålder har ofta visat sig

ge snabba resultat. Möjligheten att leva

ett självständigare liv förbättras för

den äldre. Muskelstyrkan och balansen

blir bättre, vilket kan förebygga fallolyckor

av olika slag .

Effekter av fysisk aktivitet är färskvara.

Studier har visat att maximal syreupptagningsförmåga

kan minska 30 procent

efter några veckors sängläge. Det

kan göra att äldre som redan i utgångsläget

har låga värden förlorar sitt oberoende

och därmed får svårt att ”komma

igång igen”.

Stillasittande individer löper dubbelt

så hög risk att dö av hjärt- och

kärlsjukdomar som sina fysiskt aktiva

jämnåriga.

Ny forskning visar att en otränad

men normalviktig person löper större

risk att dö för tidigt än den som är

överviktig men tränad.

Rekommendationen är att sammanlagt

utföra någon form av fysisk aktivitet

i 30 min på lagom nivå, helst varje

dag. Det räcker med vardagsaktiviteter


14 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 15


MOTION

MOTION

Barn behöver röra på

sig. FOTO: Jens Heed/

ETC-foto.

Barn behöver

rörelse för

att utvecklas

Barn som rör på sig får bättre kondition,

starkare muskler och kraftigare

skelett. Men lek och rörelse är

också bra för självförtroendet, självkänslan

och självtilliten.

Kroppsuppfattningen har stor

betydelse för barnens utveckling till

harmoniska och självständiga individer.

Barn skapar en god kroppsuppfattning

genom att röra på sig.

Att känna sig själv och veta att

man är omtyckt för den man är

kallas självkänsla och är grunden

för att bygga upp ett självförtroende.

Genom lek och rörelseträning utvecklar

barnen sin förmåga att

tyda kroppens signaler och förstå

hur kroppens olika delar fungerar

och samspelar med varandra. Barnen

lär sig också att använda sin

kropp i samspel med andra barn

och vuxna.

Utvecklingen är en social process

där barn med god självkänsla

vågar pröva på och delta i aktiviteter

som leder till nya vänner

och kunskaper. En god självkänsla

och ett gott självförtroende

leder till en positiv bild av den

man är och en medvetenhet om

vad man kan. Det kallas för självtillit.

Den som har självtillit accepterar

både sig själv och andra, med

såväl bra som sämre sidor. Den är

beredd att våga försöka något

nytt och ta risken att misslyckas.

Ett barn med självtillit strävar

efter att lära sig och utvecklas

hela livet.


Skapa nya vanor

Fundera över om du kan ändra dina fritidsvanor.

Du kanske kan byta en kväll framför

teven mot en skön cykelrunda. Du kanske

kan göra något ute tillsammans med barnen.

Försök att hitta en aktivitet som du tycker

är rolig och sporrar dig.Det är inte stor idé

att börja springa om du tycker det är tråkigt.

Försök att hitta någon du kan motionera

tillsammans med. Går ni två till gympan

eller har en gemensam tid för någon annan

aktivitet, är det svårare att smita.

Det måste vara roligt att röra på sig. Hitta

en fritidssysselsättning du trivs med. Då får

du motionen på köpet!

FOTO: Görgen Persson/IBL.

som att klippa gräs, cykla eller promenera,

m.m.

Det bästa – och enklaste – är faktiskt

att ta en halvtimmes rask promenad

varje dag. Så småningom kommer du

att bli beroende av de där promenaderna.

Dessutom kan du ”smygmotionera”

i hemmet, genom att ta ett tag med

dammsugaren, putsa fönstren, städa,

och leka med barnen. Andra exempel

kan vara att ta trappor istället för his-

Njut av cykelturer!

FOTO: Gunilla Welin/ETC-foto.

sen, hoppa av bussen några hållplatser

för tidigt.

Det är bra att välja aktiviteter där du

använder stora muskelgrupper. Bra exempel

är cykling, dans, promenader,

gympa, löpning, simning, skidåkning

eller trädgårdsarbete.

En av orsakerna till att många ger upp

sina motionsförsök är att de tar i för

mycket från början och kanske får ont

efter träningen. Det måste kännas lust-

Dålig ekonomi

– ingen ursäkt

En tunn plånbok är ingen ursäkt för att inte

motionera, för motion behöver inte kosta

dig något. Den bästa motionen är oftast helt

gratis!

Många går till gym eller går med i en motionsförening

för att hålla sig i form. Det är

inte ovanligt att arbetsgivaren betalar ett

motionskort, men för den som måste betala

själv kan utgiften vara nog så kännbar.

Istället för att betala dyrt för t.ex. spinning

kan man cykla på egen hand eller tillsammans

med några vänner. Förutom att det är gratis

får du frisk luft på köpet! Att gå i trappor och

i backar ger samma effekt som att träna s.k.

step-up medan en danskväll motsvarar ett motionspass.

Det personliga

programmet

som hjälper dig

att LYCKAS

1 Anteckna hur mycket du rör dig under

en vecka.

2 Hitta sätt att smygmotionera i vardagen.

3 Sätt ett mål för hur mycket du ska röra

dig inom ett halvår.

4 Berätta för dina närstående om målet

du satt upp.

5 Börja i dag.

6 Lova dig själv en belöning när du uppnått

målet.

fyllt, så att man gärna vill göra om det.

Män och kvinnor motionerar olika.

Män tar ofta ut sig helt, springer sig

röda i ansiktet. Kvinnor ”sparar sig”.

Det ger män kraftiga muskler och

kvinnor större uthållighet.

Att diskutera

1 Vilka aktiviteter väljer du för att må bra?

2 Kan ”Motion på recept” vara ett bra

komplement till dagens sjukvård?

3 Hur stimulerar vi våra barn till rörelse?

4 Har människor ett ansvar att sköta sin

kropp för att minska kostnaden för

framtida sjukvård?

5 Vilka möjligheter finns det i din kommun

till aktiv fritid och till aktiviteter

som inte alltid behöver kosta så mycket?

LÄS MERA:

2 Längre liv och bättre hälsa, en rapport om prevention,

SBU-rapporten nr 132

2 Vårt behov av rörelse, Folkhälsoinstitutet.

2 Aktivt liv.Vetenskap och praktik, Björn

Ekblom, Johnny Nilsson, SISU idrottsböcker

2 Fysisk aktivitet för nytta och nöje, Folkhälsoinstitutet

2 Idrott som social markör, Lars-Magnus Engström,

HLS förlag

16 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 17


ALLERGI

ALLERGI

Kan det vara allergi?

Är du allergisk? Du är inte ensam.

Var tredje vuxen svensk lider av

någon form av allergi. Statistiken är

entydig – allt fler drabbas, men ingen

vet egentligen varför problemen ökar.

Ökningen av allergier är stor och

gäller alla åldrar, men den kraftigaste

ökningen har skett hos personer som

är födda efter 1960.

En teori är att miljön – både inomoch

utomhus – är den utlösande faktorn.

Dessutom vistas vi numera större

delen av vår tid inomhus. Rökning

inomhus är en risk liksom alltför välisolerade

hus med dålig ventilation

som bäddar för kvalster och fukt.

Utsläpp och föroreningar i vår yttre

miljö anses också öka besvären hos de

redan allergiska.

Vi i västvärlden har betydligt fler fall

av allergier jämfört med det forna östblocket.

En annan hypotes är därför

att förändringar i människans tarmflora

påverkar immunförsvaret. Förändringarna

misstänks bero på vår

moderna livsstil med större renlighet,

nya kostvanor, få infektioner i unga år

och ökad användning av antibiotika.

Att inte tåla katter är den vanligaste pälsdjursallergin.

FOTO: Catharina Wistrand/ETCbild.


lergi.

Allergi mot pälsdjur blir också vanligare.

Att inte tåla katter är en av de vanligaste

allergierna. Oftast räcker det inte

att släppa ut katten eller hunden när

man bjuder hem en pälsdjursallergiker.

Kattallergen, som allergikern reagerar

mot, finns t.ex. kvar i ett hem flera år

efter att katten försvunnit.

Allergi kan också vara livshotande.

Särskilt allergi mot vissa födoämnen

och mot bin och getingar. Tag kontakt

med läkare om symptomen är

svimningskänsla och andningsbesvär.

Inflammation i huden kallas eksem

och kan ha allergisk orsak. En av de

vanligaste allergiska eksemen orsakas

av nickel. Risken ökar om man tar hål

i öronen.

Personer som utsätter händerna för

stora påfrestningar som t.ex. frisörer,

riskerar handeksem. En betydande del

av alla arbetsmiljörelaterade sjukdomar

är handeksem.

Så minskar du

dina allergibesvär

Om man är pollenallergisk kan besvären

minska om du:

❋ Medicinerar rätt.

❋ Undviker tobaksrök. Ingen i en allergikers

omgivning bör vara rökare.

❋ Undviker att torka tvätten eller vädra

sängkläder utomhus när pollenhalterna

är höga under pollensäsong.

❋ Undviker gräsklippning eller lek på

nyklippt gräsmatta.

❋ Undviker närkontakt med djur eftersom

pollen fastnar i deras päls.

❋ Vädrar på natten eller under tidig morgon

då pollenhalten är låg.

Överkänslighet

Överkänslighet ger ungefär samma symptom

som allergi men immunförsvaret är

inte inblandat. Istället har kroppens känslighet

för vissa ämnen som t.ex. dofter

och tobaksrök blivit sjukligt förhöjd. Dofter

är därför inte en njutning för alla.

❋ Undvik starkt doftande parfymer och

hudvårdsprodukter.

❋ Använd oparfymerade rengöringsprodukter.

Pollenallergi är ett gissel för många svenskar. Var tredje vuxen svensk har någon form av allergi.

FOTO: Björn Ullhagen/ETC-bild.

Anlagen till allergi är ärftliga. Risken

för att ett barn ska utveckla allergi

ökar med 20–40 procent om en förälder

är allergisk. Om båda föräldrarna

är allergiska ökar risken för barnet

med upp till 60 procent.

Immunförsvaret skyddar oss i vanliga

fall mot till exempel virus och bakterier.

Allergi uppstår när kroppens

immunförsvar plötsligt reagerar och

bildar antikroppar mot ett vanligt

ämne som gräspollen, nötter eller mot

levande djur.

Har du problem med nysningar,

klåda i ögon och näsa, täppt och rinnande

näsa under vår och sommar? Du

är inte ensam. Över 1,5 miljoner svenskar

lider av pollenallergi som är den

vanligaste allergin i vårt land. Många

älskar våren och njuter av en nyutslagen

björk – andra fasar för den. Björken

har blivit allergikernas gissel. Över

90 procent av pollenallergikerna reage-

rar mot björkpollen. Många reagerar

samtidigt mot al, hassel, bok och ek.

När björksäsongen närmar sig sitt

slut startar nästa gissel. Under juni och

juli blommar gräset, som efter björken

är den vanligaste orsaken till pollenal-


Detta är förstorade trädpollen. Normalt syns de inte för blotta ögat, men orsakar mycket lidande

för allergiker. FOTO: Science Photo Library/IBL.

Att diskutera

1 Vad tror du att ökningen av allergier

beror på?

2 Hur kan du underlätta tillvaron för en

allergiker?

3 Vad gör samhället för att bromsa

allergiexplosionen?

4 Har vi vuxna tillräcklig kunskap om

barnens allergiproblem?

LÄS MERA:

2 Allergiboken, Folkhälsoinstitutet

2 Allergier, underlagsrapport nr 9, Nationella

Folkhälsokommittén.Tel. 08-405 10 00

18 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 19


AGENDA 21

AGENDA 21

ge riktlinjer för ekologisk, ekonomisk

och social utveckling. Agenda 21-

dokumentet är moraliskt förpliktigande,

inte juridiskt bindande. Men

det påverkar hur vi människor mår

både fysiskt och psykiskt.


Agenda 21 handlar därför inte bara

om miljöfrågor i sig, utan betonar

helheten i en människas liv. Den sociala

delen i livet kan påverka beslut i

samhället. Att vi känner delaktighet i

det samhälle vi verkar i är viktigt för

hälsan. Det handlar bl.a. om att ha god

fysisk och psykisk hälsa, att kvinnor är

jämställda med män och tillsammans

med barn/ungdomar får göra sin röst

hörd och bli lyssnad på.

För att människor ska engagera sig har

varje kommun gjort egna lokala Agenda

21-planer. Kommunerna och landstingen

har en nyckelroll i detta arbete,

eftersom de finns nära alla medborgare

som ska komma till tals.

Detta kan du göra

Det finns de som säger att ”det spelar väl

ingen roll vad jag gör, eftersom så få andra

gör nåt och då sker ingen förändring”.

Detta påstående är fel – varje liten sak som

du gör har betydelse.

Exempel på vad du kan göra själv

❋ Sänk temperaturen inomhus (minskar

el- och oljeförbrukning).

❋ Duscha istället för att bada (minskar vatten-

och energiförbrukningen).

❋ Säg nej till direktreklam, vilket minskar

pappersanvändningen (klisterlapp till

dörr/brevlåda kan beställas hos Naturskyddsföreningen).

❋ Använd miljöanpassade rengöringsmedel

(minskar belastningen i reningsverken).

❋ Källsortera, återvinn och återanvänd så

mycket du kan.

FOTO: Jan Nordén/IBL.

Handla medvetet

❋ Välj miljömärkta produkter, t.ex. KRAV,

Svanen-märkt, ”Bra Miljöval” eller närodlat.

❋ Välj bort onödiga förpackningar.

❋ Undvik engångsartiklar, välj i så fall miljömärkta

sådana.

❋ Välj hellre glas och papper än plast och

metall.

❋ Använd kassarna flera gånger, köp en

tygkasse för inköp som dessutom håller

bättre.

Trafik och miljö

❋ Åk kollektivt.

❋ Gå eller cykla.

❋ Sänk hastigheten när du kör (minskar

bensinförbrukningen och olycksfallsrisken).

❋ Undvik tomgångskörning.

❋ Ta tåget när du reser långt.

På jobbet

❋ Kopiera dubbelsidigt.

❋ Återanvänd kuvert.

❋ Skaffa porslinsmugg.

❋ Källsortera.

Idyllen ingen vill mista – men det kräver att vi vårdar vår jord. FOTO: Anders Ekholm/Tiofoto.

Tänk globalt

– handla lokalt!

Jorden vi vill leva på

Att diskutera

Varje dag hör vi talas om växthuseffekten

och dess påverkan på bl.a. den

biologiska mångfalden, om det allt

tunnare ozonskiktet som gör att hudcancer

ökar i världen, om försurade

sjöar och döda skogar. Vi ser förödda

landskap där regnskog skövlats för att

odla tobak eller för att låta boskap beta

av marken. Dessa skövlade skogsområden

förvandlas ofta till öken.

Människans påverkan på miljön tvingar

oss att förändra vårt levnadssätt. Men

det räcker inte med att du och jag sorterar

våra sopor. Det krävs också regleringar

på nationell och internationell

nivå. Därför finns FN:s Klimatkonvention

som syftar till att minska utsläpp

av koldioxid och andra växthusgaser.

Deklarationen om Biologisk

mångfald och Skogsprinciperna är

andra viktiga dokument som Sverige

skrivit under.

Inom EU finns juridiskt bindande

regler om miljöfarliga utsläpp och

inom Sverige arbetar man nu med 15

Nationella kvalitetsmiljömål som ska

tillämpas regionalt och lokalt i kommunerna.

Det stora genombrottet för frågor

som berör miljö, hälsa, social miljö,

demokrati och jämställdhet ägde rum

vid FN:s konferens om miljö- och

utveckling 1992 i Rio de Janeiro. Det

var då omkring 150 länder skrev på

dokumentet Agenda 21 – en agenda

för 2000-talet, det 21:a århundradet.

Grunden i Agenda 21 är att den ska


Barnen är vår framtid – låt dem uppleva naturen. FOTO: Kim Naylor/Tiofoto.

1 Vad kan du göra för att påverka miljön

i positiv riktning?

2 Vet du vad som står i din lokala Agenda

21-plan?

LÄS MERA:

2 Kompostboken, Alm, Eriksson, Ljunggren, Olsson,

Palmstierna, Nils Tiberg

2 Optimum, studiecirkelmaterial från UR och Naturskyddsföreningen

2 Gröna Ögon – handbok för skarpare miljöblick,

Karin Åström, Naturskyddsföreningen

2 Miljö från A till Ö, Det naturliga steget, bokförlaget

Bra Böcker, Nationalencyklopedin

2 Tillståndet i världen, Naturvårdsverket

2 www.agenda21forum.org

20 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 21


SÄKER & TRYGG MILJÖ

SÄKER & TRYGG MILJÖ

Hemmet farligaste platsen

Att leva i en säker och trygg miljö

innebär att risken att drabbas av olika

former av skador minskar. Skador kan

du få bl.a. genom olyckshändelser och

våldshandlingar.

Är du rädd att utsättas för våld när

du är ute och promenerar efter mörkrets

inbrott, är din miljö inte säker.

Den farligaste platsen du kan vistas i

är – enligt statistiken – ditt eget hem.

Där begås de flesta våldsbrotten och

där sker en stor del av alla olyckor.

Hälften av alla barn som skadas gör det

i sitt hem eller i bostadsområdet.

Hälften av alla barn som skadas gör det i sitt hem eller i dess närhet.

FOTO: Christer Engström/ETC-Bild.

Så länge det finns små barn i huset

brukar uppmärksamheten på barnsäkerhet

vara hög. Spisar har tippskydd,

fönster barnskyddande beslag, där

finns lås som är svåra att öppna för

barnen. Ändå dör ett par barn varje år

när de ramlar från fönster eller balkong.

De skyddande beslagen är aldrig

helt barnsäkra, det handlar mer om att

ge vuxna längre tid att hinna gripa in.

Tre av fem olyckor i bostaden är

fall, med frakturer eller vrickningar

som en vanlig följd. Det är vanligast

att äldre kvinnor (över 75 år) skadar

sig i hemmet. Tänk på att det är lätt

att halka på lösa mattor.

Det sker 12 000 olyckor på lekplatser

varje år. Det gäller att se till att säker-

hetsavstånden är tillräckligt stora. Ofta

är säkerhetsavståndet kring klätterställningar

för litet. Barn riskerar att ramla

mot hårda kanter eller ytor.

Tänk efter före

– bästa tipset

Många statliga myndigheter –

som Vägverket, Boverket, Barnombudsmannen,

Folkhälsoinstitutet

och Arbetarskyddsstyrelsen

– arbetar aktivt för att minska

antalet skador. De arbetar med

att få fram ny lagstiftning, nya

föreskrifter och bildar opinion

inom sina respektive områden.

Det enklaste rådet är att tänka

efter före. Vad kan jag göra i den

här situationen för att undvika

våld eller olyckor?

Konkret arbetar barnombudsmannen

för att arbetsmiljölagen,

som numera omfattar skolbarn,

också ska gälla barn i barnomsorgen.

Vägverket arbetar för Nollvisionen,

att ingen ska skadas svårt

eller dödas i trafiken. Det nationella

målet är att mindre än 400

personer ska dödas i trafiken varje

år. Om fler använder bilbälte,

färre kör rattfulla, fler håller hastighetsbegränsningen,

fler använder

cykelhjälm och mötande trafik

separeras minskar riskerna för

olyckor och skador betydligt.

Arbetarskyddsstyrelsen jobbar

för att förebygga arbetsolyckor.

Det är bra om arbetsledningen är

medveten och engagerad i arbetsmiljöfrågor

och om man hittar

system för att tidigt upptäcka

risker.

Sorglig statistik

för amatörer

Att ramla ner från en stege toppar

olycksstatistiken för gör-det-självarna.

FOTO: Mikael Bertmar/Tiofoto.

Brukar du klättra upp på taket för att

rätta till en tegelpanna? Tar du någon

gång om året fram motorsågen för att

såga ner ett enstaka träd? Eller tillhör du

dem som hugger ved på fritiden?

Då utsätter du dig för stora risker att

skada dig själv.900 000 ”gör-det-självare”

uppsöker sjukvården varje år. Och nästan

alla är män. Den vanligaste olyckan är

fall från stege!

Den som klättrar, sågar eller hugger i

sitt jobb är ofta bra på att använda

säkerhetsutrustning. De använder hörselskydd,

andningsskydd och sågningsskydd.

”Gör-det-självarna” underskattar

ofta riskerna.Två av fem får sårskador,en

av fem frakturer och nästan lika många

skadar ögonen.

Motionera rätt

– få ett friskare liv

Ett hundra tusen personer skadar sig

inom idrotten varje år. Det motsvarar

en fjärdedel av alla olyckor som sker

hemma och på fritiden. De allra flesta

skadar sig när de spelar fotboll, sedan

kommer innebandy, ridning och snowboard.

Men riskerna att drabbas av skada

och sjukdomar är större om du inte

motionerar alls.

De allra flesta som spelar fotboll, rider,

åker inlines och snowboard drabbas

inte av skador. Istället är idrotten en

källa till glädje och ett friskare liv.

Viktigast att tänka på när du

motionerar är att värma upp ordentligt

och inte ge dig på sporter som

kräver god fysik om du är nybörjare.

Du kan också minimera riskerna

genom att använda de skydd som

sporten kräver, se upp med hastighe-

Detta visste du

inte om skador

❋ Inom den kvinnodominerade vårdoch

omsorgssektorn är det vanligast

med belastningsskador. Två av fem

skador beror på tunga lyft.

❋ Inom den mansdominerade tillverkningsindustrin

är maskinolyckor vanligast.

Trucken är den maskin som

oftast är inblandad i arbetsolyckor.

❋ 10 000 olyckor leder till mer än en

månads sjukskrivning eller invaliditet.

❋ Två av fem våldshändelser eller hot

drabbar folk på jobbet. 1997 utsattes

ungefär en halv miljon personer för

hot eller våld på jobbet. Största risken

att utsättas för våld eller hot löper de

som arbetar som skötare inom psykiatrisk

vård. Våldet ökar inom detaljhandeln

och sjukvården.

ten och följ trafikreglerna när du åker

inlines.

De flesta skadar benen i fotboll och

det är under matcherna skaderisken

ökar. I herrfotboll ökar skaderisken ju

högre spelnivån är. Inom fotbollen

arbetar man aktivt för att minska skadorna.

Ridningen är en annan ganska riskfylld

sport. Man räknar med att det

sker drygt 10 000 skador varje år som

har med ridning eller hästar att göra.

De flesta och svåraste olyckorna sker

när någon rider ensam eller i mindre

grupp, hemma eller ute i skog och

mark samt på vägar. Få olyckor inträffar

vid tävlingar.

En ny skadedrabbad sport är att åka

inlines. 1997 sökte 1700 personer

vård för skador. Hälften av dem hade

frakturer på hand, handled eller

underarm.

Att diskutera

1 Vad gör du för att undvika skador i

hemmet?

2 Hur reagerar du om du ser ett trasigt

lekredskap eller någon annan olycksrisk

i ditt område?

3 Varför använder inte fler cykelhjälm?

4 Ge varandra tips om hur man kan

minska olycksfall och skador.

LÄS MERA:

2 Fallskador bland äldre, Folkhälsoinstitutet

2 Gör vardagen tryggare, Folkhälsoinstitutet

2 Att åldras – slå hål på myten, Folkhälsoinstitutet

och Världshälsoorganisationen

2 Liv till åren, Folkhälsoinstitutet och Svenska kommunförbundet

2 Elevers arbetsmiljö och skaderisker, Folkhälsoinstitutet

2 www.vv.se, Vägverkets hemsida

22 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 23


TOBAK & ALKOHOL

TOBAK & ALKOHOL

Bruket

som kan

sluta

i elände

Vill du ge dig själv och din

omgivning en rejäl chans att få ett

hälsosamt liv så ska du vara tobaksfri.

Du drar en vinstlott för varje dag som

du avstår från att röka eller snusa.

Idag är det fler och fler människor

som väljer tobaksfrihet i vårt land där

mer än 80 procent av den vuxna

befolkningen avstår från att röka.

Vad kostar det?

Vissa människor avstår från cigaretter

på grund av att det kostar ca 13 000

kronor om året att röka ett paket cigaretter

per dag.

Förebild och ansvar för andra?

Andra avstår för att de vill vara förebilder

för sina barn, för att de vet att

rökning under graviditeten ökar risken

för missfall och att det flerdubblar

risken för plötslig spädbarnsdöd.

Nya forskningsrön visar också att

det behövs mycket små nikotindoser

under graviditeten för att fostret ska få

hjärnskador längre fram. Dessa leder

till inlärningssvårigheter, koncentrationsproblem,

hyperaktivitet och andra

beteendestörningar.

Är tobaken en miljöfråga?

Många tänker på miljön och tycker

inte det är riktigt att det går åt ett helt

träd för att torka tobaken till 300

cigaretter. Fler och fler småbarnsföräldrar

tänker också på barnens miljö

och avstår från rökning för att barnen

inte ska växa upp som passiva rökare.

Snusaren får i sig lika mycket nikotin som den som röker 30 cigaretter om dagen. FOTO: Lars Forsstedt/ETC-bild.

Varje år är det lika många som dör av

passiv rökning som i trafiken i Sverige.

Att snusa går väl bra?

Genomsnittssnusaren får i sig lika

mycket nikotin som den som röker

20–30 cigaretter per dag. Nikotinet

ger kraftigt ökad belastning på hjärta

och kärl och högt blodtryck blir ofta

resultatet. Snus är mer beroendeframkallande

än cigaretter.

Är det idé att sluta röka eller snusa?

Ett tungt skäl för många att inte börja

eller att sluta med tobak är sjukdomarna

som man förr eller senare drabbas

av. Kroppen är ändå fantastisk på

att reparera sig och det är därför aldrig

för sent att sluta röka eller snusa.

Hur gör den som är tobaksbrukare

och vill sluta?

Något entydigt råd finns inte då det är

individuellt om man vill klara det på

egen hand eller ha hjälp. Nikotinersättningsmedel

från Apoteket hjälper

många den första tiden.

Personlig hjälp och stöd kan man få

på sin vårdcentral, på företagshälsovården

eller på Sluta-röka-linjen, telefon:

020–84 00 00.



”Ingen fara – jag tål sprit…”

Alkohol påverkar människor olika.

Det finns både medicinska, psykologiska

och sociala skillnader mellan

könen vad gäller förhållandet till

alkohol.

Kvinnor har ca 25 procent lägre tolerans

än män. Detta beror bland

annat på att kvinnor har mindre vatten

i kroppen, förbränner alkoholen långsammare

och att de kvinnliga hormonerna

påverkas annorlunda av alkoholen.

Gravida kvinnor ska avstå helt, eftersom

alkohol påverkar fostret. Andra

situationer då alkoholfrihet är viktigt

är där alkoholkonsumtion är förknippad

med särskilda risker; i trafiken och

till sjöss samt på arbetet.

Att tonåringar och alkohol inte hör

ihop vet ”alla” och lagen ger ju också

ett viktigt stöd för detta. En växande

kropp tål alkohol sämre än en vuxen

kropp. Det har också visat sig att ju

tidigare alkoholdebuten sker, desto

större är risken för att utveckla ett

beroende. Det handlar inte enbart om

en fysisk risk, utan kanske i ännu högre

grad om psykologiska, genetiska och

sociala risker.

Droger lockar unga

Det är inne med droger igen, särskilt

bland ungdomar. Den klassiska vägen

mot narkotika går via tobak och alkohol.

Förr var det vanligast att man började

med hasch eller marijuana. I dag finns

andra, lättillgängliga partydroger som

ecstasy. Många ungdomar underskattar

riskerna med att slicka i sig en drog eller

ta ett piller.

Den som tagit ecstasy kan vara påverkad

i upp till tio timmar och känner sig öppen

och lycklig. Efteråt drabbas många av

sömnlöshet och nervositet. Hjärnan kan

få obotliga skador redan efter en kort

tids missbruk.

Det kan vara svårt att se om någon är

drogpåverkad. Den som t.ex. har druckit

GHB beter sig som om han vore alkoholpåverkad,

men luktar inget och blir

inte bakfull. Ändå är GHB mycket farligt.

Det är svårt att sätta upp riktlinjer för

lagom konsumtion. Bra förhållningssätt

är att dricka sällan, i lagom mängd

och undvika att bli berusad.

Risken att börja dricka för mycket

ökar vid en livskris, till exempel i samband

med skilsmässa, långvarig sjukskrivning,

hög arbetsbelastning eller

dödsfall.

Den svenska alkohollagstiftningen har

som sitt viktigaste syfte att motverka

nyrekryteringen till gruppen högkonsumenter

och missbrukare. Internationaliseringen

och inträdet i EU har

ändrat förutsättningarna för denna politik

som sedan länge har kännetecknats

av en kombination av kontrollpolitik

och förebyggande arbete. Den nya situationen

leder till att det blir mer upp till

den enskilda människan själv att ta

ansvar för sin alkoholkonsumtion.

Då riskerar du hamna i missbruk

Om du är orolig för att du dricker för mycket, tänk på följande:

Män

Kvinnor

Upp till 15 cl sprit/5 flaskor öl i veckan Liten risk för vanebildning Upp till 12cl/v

15 till 40 cl sprit/2 flaskor vin i veckan Måttlig risk för vanebildning 13–30 cl/v

41 till 75 cl sprit/3,5 flaskor vin i veckan Du är i riskzonen 31–55 cl/v

mer än 75 cl sprit/6 flaskor vin i veckan Skadlig nivå Mer än 55cl/v

En kulturtradition eller en inkörsport till alkoholmissbruk?

FOTO: Nina Tallec/ETC-bild.

Att diskutera

1 Hur kan vi stödja unga att förbli rökfria

och få en senare alkoholdebut?

2 Varför börjar vissa röka/snusa medan

andra förblir nikotinfria?

3 Vad gör du om du misstänker att en

närstående missbrukar alkohol? Finns

det någon hjälp i kommunen?

4 Kan man bjuda på alkohol om du vet

att en nykter alkoholist finns bland

gästerna?

5 Har tobaks- och alkohollagen någon

betydelse för din och samhällets konsumtion?

6 Hur kan man förhindra att många

unga dras till droger?

LÄS MERA:

2 Tobak – folkhälsans största fiende?, Nationella

Folkhälskommittén

2 Tobaksbruk – förekomst, effekter och förändringsmöjligheter,

Kristina Pellmer, Bengt Wramner

2 Boken om droger, Handbok för föräldrar och

andra om droger och drogvanor, Folkhälsoinstitutet

2 Tidig upptäckt av alkohol och drogproblem,

Utbildningsförlaget Brevskolan

2 Alkohol och Narkotika, Tidskrift utgiven av CAN,

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

2 www.tobaksfakta.org

24 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 25


TÄNDER

TÄNDER

Så behåller du tänderna hela livet

Alla har vi 32 stycken som varje

dag måste rengöras, borstas och skötas

om. Det handlar om våra tänder. Rätt

skötta kan de hålla hela livet. Men risken

finns att du inte har några tänder

kvar som 65-åring. Fyra av tio vuxna

svenskar håller på att tappa tänderna.

Tänderna har stor betydelse i våra liv.

Utan tänder kan vi inte njuta av en

god måltid och tänderna är en stor del

av vårt utseende.

Många undersökningar visar att vår

tandhälsa har blivit betydligt bättre de

senaste decennierna. Allt fler ungdomar

har aldrig behövt laga en tand. Orsaken

antas vara användningen av fluortandkräm.

Men bra tänder kan inte enbart förklaras

av god borstning med rätt tandkräm.

Det har också betydelse vad, när

och hur ofta du äter, och om dina tänder

är svåra att hålla rena.

Förr påstods det att ”man ärver dåliga

tänder”. Nu har vetenskapen till viss

del belagt påståendet. Har du otur

kan du ärva s.k. kariesgener. De styr

salivens sammansättning och binder

Bästa tandråden

❋ Ät inte mellan målen. Varje gång du

äter startar en syraattack på tänderna.

Äter du ofta hinner inte saliven försvara

dina tänder.

❋ Drick mycket vatten mellan måltiderna.

❋ Att ständigt dricka läsk eller kaffe

med socker i ökar risken för hål i tänderna.

❋ Äpplen, morötter och grovt bröd ger

tänderna motion. Dessutom ökar salivproduktionen,

vilket stärker tänderna.

❋ Borsta tänderna ordentligt morgon

och kväll.

❋ Ge tänderna extra tillskott av fluor,

t. ex. tandkräm, tuggummi eller fluorlösning.

Goda tandvanor grundläggs i barndomen. FOTO: Jens Heed/ETC-bild.

kariesframkallande bakterier till tandens

yta. I normala fall skyddar dock

saliven våra tänder. Vissa mediciner

minskar dock salivmängden och därmed

ökar risken för hål i tänderna.

Ett annat sätt att minska risken för

karies är att inte gå upp i vikt. Överviktiga

personer har tio gånger fler

bakterier i munhålan jämfört med normalviktiga.

Orsaken är sämre matvanor

som skapar en surare miljö där

bakterierna trivs.

Tag alltid kontakt med en tandläkare

om du får tandvärk. Även om tandvärken

minskar kan skadan förvärras.

Visste du att:

En undersökning gjord vid Umeå universitet

visar att barn som tycker om sig själva

sköter sina tänder bättre än barn med

dålig självkänsla.

Det betyder att barn med god självkänsla

har större chans att få bra tänder.



Men det finns andra hot mot våra tänder

än karies. Allvarligast är parodontit,

d.v.s. tandlossning. Det är en sjukdom

som kommer långsamt (sjukdomen

kan byggas upp under 20–30 år) och

gör sällan ont. Parodontit gör att tanden

så småningom blir lös och i värsta

fall trillar ut. Det är inte tanden som är

sjuk – det är fästet. Förstadiet är oftast

ett inflammerat tandkött. Om det inte

behandlas kan det leda till att fickan

mellan tandköttet och tanden djupnar

och tanden förlorar sitt fäste.

Vetenskapliga studier visar att 40

procent av vuxna svenskar har någon

grad av parodontit medan tio procent

har tappat sina tänder lagom till pensioneringen

vid 65 års ålder.

Visste du att:

❋ De flesta blåsor och sår inne i munnen

är ofarliga och orsakas av virus,

bakterier eller svamp. Det finns inga

receptfria mediciner som botar sår i

munnen. Sök hjälp om besvären inte

försvunnit efter ett par veckor.

❋ Permanenta tänder som slås ut ska

tryckas på plats så fort som möjligt.

Om det inte går – förvara tanden i

munnen eller i ett glas mjölk. Låt inte

tanden torka ut. Sök omedelbart

tandläkarhjälp!

❋ En mjölktand som slagits ut ska aldrig

sättas tillbaka. Då kan den permanenta

tanden skadas.

Rökning och negativ stress anses

öka risken för tandlossning.

Ett leende gör andra glada. Friska och starka tänder gör dig glad. FOTO: Lars Forsstedt /ETC-bild.

Tandvårdsrädd?

Du är inte ensam. Var tionde vuxen i

Sverige tycker det är obehagligt att gå till

tandläkaren. Men tveka inte att söka

hjälp. Många tandläkare är specialutbildade

för att ta hand om mycket tandvårdsrädda.

Att diskutera

1 Hur kan du undvika dyra tandvårdskostnader?

2 Vad innebär tandvårdsförsäkringen

för dig?

3 Varför går du/går du inte/ regelbundet

till tandläkare/tandhygienist?

4 Vem bestämmer vilken sorts tandbehandling

du väljer?

5 Rökning & tandlossning, finns det ett

samband?

6 Är du tandvårdsrädd?

LÄS MERA:

2 www.tandvardsguiden.com

2 www.folktandvarden.sormland.se

2 Broschyrer hos Folktandvården

FOTO: Stefan Bohlin/ETC-bild.

26 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 27


SÖMN

SÖMN

Varför måste vi sova?

Att sova är livsnödvändigt. FOTO: NPS Billedbyrå A/S/IBL.

FOTO: Conny Hedengren/IBL.

Sömn är viktigare än mat. God

sömn ger också skydd mot sjukdomar.

Vi överlever längre utan tillgång

till mat än utan sömn. Vi kan överleva

utan sömn i upp till nio dygn.

Under förutsättning att vi har tillgång

till vatten kan vi klara oss utan mat i

en månad.

Men att sova gott är inte alla förunnat.

Var tredje svensk lider av sömnbesvär.

Bästa sömnråden

❋ Skaffa en skön säng.

❋ Sov vid regelbundna tider, lägg dig

helst några timmar före midnatt.

❋ Ta ingen sängfösare eftersom kroppen

tvingas förbränna alkoholen istället

för att bygga upp resurser vi förbrukat

i vaket tillstånd.

❋ Avstå från att röka och snusa. Tobak

ökar blodtryck och puls, vilket gör

det svårare att somna.

❋ Låt det vara svalt i sovrummet.

28 DET GODA LIVET

Förr gick vi upp med tuppen och gick

till sängs när det blev mörkt. Men

sedan det elektriska ljuset kom in i

våra liv sover vi allt mindre. Att sova

för lite mår vi inte bra av. Generellt

sover vi för lite, bara 7,5 timmar varje

dygn. Män behöver sova en timme

mer och kvinnor kräver omkring nio

timmars sömn för att vara riktigt

utsövda. Barn kräver ännu mer sömn.

Vem har inte haft svårt att vakna

vissa morgnar? Förklaringen är att vi

gått och lagt oss för sent eller att vi

sovit på fel tider. Kroppen kan betraktas

som en maskin som kräver daglig

service för att fungera utan störningar.

Under de tre första timmarna efter

insomnandet startar ett livsviktigt

reparationsarbete av kroppen. Då utsöndras

bland annat muskeluppbyggande

äggviteämnen och ämnen som

bygger upp skelettets kalk.

Även hjärnan har sin viloperiod

under sömnen och under djupsömnen

sprids större delen av våra tillväxthormoner

i kroppen. Men under en

del av sömnen är hjärnan mycket aktiv.

Den bearbetar intryck och upplevelser

och det är under den perioden vi drömmer

mycket.

Det har stor betydelse när på dygnet

vi sover. God sömn under förnatten

(före tolv) är bäst för hälsan. Kroppen

återhämtar sig inte i samma omfattning

om vi sover under de ljusa timmarna.

Varför det är så vet forskarna inte

ännu. Däremot vet man att vår kropp

har lägst kroppstemperatur vid 3–4-

tiden på natten då vi också producerar

mest av sömnhormonet melatonin.

Nattarbete har mer än fördubblats de

senaste femton åren i Sverige. Med

nattarbete ökar också olycksriskerna.

Professor Torbjörn Åkerstedt som forskar

om sömn och vakenhet hävdar i

en undersökning att Tjernobylolyckan,

olyckan vid det amerikanska kärnkraftverket

i Harrisburg och oljekatastrofen

utanför Alaska med Exxon

Valdes orsakades av trötthet i samband

med nattarbete.

Människor med nattarbete lever lika

länge som andra, men de sover sämre,

har mer magproblem och drabbas

oftast av hjärt- och kärlsjukdomar.

75 procent av alla som jobbar nattskift

har så pass störd sömn att det

anses ohälsosamt. De har t.ex. svårt att

somna och vaknar flera gånger under

sömnen. Vanligast är att de vaknar för

tidigt – att de inte får tillräckligt med

sömn.



Män behöver sova 8,5 timmar och kvinnor nio timmar varje dygn. Barn behöver ännu mer sömn för att de växer. FOTO: Anders Birgersson/ETC-bild.

Att sova för lite, ha störd sömn eller

sova på fel tider påverkar oss mer än de

flesta tror. Arbetsprestationen blir lidande

och risken för att vi begår allvarliga

misstag ökar liksom olycksrisken. Sömnbristens

konsekvenser kan också översättas

till kronor och ören. I USA har man

räknat ut att sömbristen kostar samhället

50 miljarder dollar i form av sänkt

produktivitet, olycksfall och frånvaro

från arbetet. I Sverige är motsvarande

siffra fem miljarder kronor enligt Jerker

Hetta vid sömnkliniken på Akademiska

sjukhuset i Uppsala.

Vid sömnbrist och sömnstörningar

ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

God sömn däremot, ger ökat

Var tredje svensk har sömnstörningar

Det finns en mängd olika sömnstörningar.

Undersökningar visar att var tredje svensk

lider av sömnbesvär. Vissa beror på dina

levnadsvanor medan andra måste behandlas

av läkare.

De vanligaste är att man har svårt för att

somna och att man vaknar ofta. Andra problem

kan gälla dygnsrytmstörningar där

personen både har svårigheter att somna

och vakna.

Att lida av mardrömmar, sängvätning eller

gå i sömnen anses också vara olika former

av sömnstörningar.

Snarkning är mer störande för sängpartnern

än för den som snarkar även om snarkaren

oftast vaknar med trötthetskänslor. Apoteken

säljer olika typer av snarkhämmare.

Sömnapné är en typisk manlig åkomma som

innebär att mannen har fler än fem andningsuppehåll

per sovtimme.Dessa uppehåll

orsakar förhöjt blodtryck och gör att personen

aldrig får sova någon sammanhängande

period.

Blodtrycksökningarna under natten, då

blodtrycket normalt är lågt, gör att risken

för hjärt- och kärlsjukdomar är stor. En

operation kan göra patienten besvärsfri.

Z Z Z Z Z

skydd mot infektionssjukdomar och

även mot cancer, enligt ny forskning.

De finns många som propagerar för

en tupplur mitt på dagen. Många har

svårt att lämna sitt arbete för att sova

en stund mitt på dagen, Men faktum

är att en kvarts tupplur mitt på dagen

motsvarar de sista två–tre timmarna

av en natts sömn.

Att diskutera

1 Sover du tillräckligt?

2 Vilka är dina bästa insomningstips?

3 Vad gör du om din partners snarkning

påverkar din sömn?

4 På vilket sätt kan dålig sömn påverka

ditt liv?

LÄS MERA:

2 Vårt andra liv, Film från Folkhälsointitutet

2 Tröstbok för sömnlösa, Gun Leander

2 Sömn och hälsa. Hur man får små barn att

sova, Catarina Hansson

2 Sömnträning: sömntips, program för

avslappning, kassettband av Lars-Eric Uneståhl

DET GODA LIVET 29


EGENVÅRD

Vården du klarar själv

Den vanligaste formen av sjukvård

är den vi bedriver själva, den så

kallade egenvården. Vi har alla någon

gång behandlat en enklare förkylning,

ett munsår, acne eller sura

uppstötningar utan att kontakta

sjukvården. Vad vi praktiskt gör, är

att vi känner igen symtom, avgör om

det är symtom vi kan åtgärda själva

och om så är fallet, vårdar vi oss själva.

Därav namnet egenvård.

Flertalet enklare åkommor som

större barn drabbas av kan man

själv behandla. Det är dock viktigt

att veta när man skall kontakta

sjukvården och från vilken ålder

man kan använda receptfria läkemedel

till barn. När det gäller små

barn bör man alltid ta kontakt med

barnavårdscentral eller läkare.

Erfarenheter och kunskaper kring

hur man behandlar enklare åkommor

har tidigare traditionellt förmedlats

från den äldre generationen

till den yngre. I vår tid när det

sociala nätverket tunnas ut och när

allt fler kvinnor yrkesarbetar förflyttas

det förmedlande ansvaret

från familj och vänner till sjukvård

och apotek.

Antalet egenvårdskonsultationer

på apoteket och inom sjukvården

ökar ständigt.

Tillgången på information i hälsofrågor

är stor. Vi möts ständigt av

reportage på TV, artiklar i tidningar

och om vi söker på Internet, är hälsofrågor

ett mycket stort område.

Trots detta eller på grund av den

stora tillgången på information om

hur vi skall sköta vår hälsa, känner

många sig osäkra och önskar professionell

hjälp för ”säkerhets skull”.

Att sätta plåster på små sår är enkel egenvård. FOTO: Ewa Stackelberg/ETC-bild.

Att diskutera

1 Vad gör du för att förebygga ohälsa?

2 Finns det andra, utanför sjukvård och

apotek, som uppmuntrar till egenvård?

3 Hur får du svar på dina frågor som rör

egenvård?

4 Kan hälsokostpreparat vara ett bra

alternativ till traditionell medicin?

LÄS MERA:

2 Egenvårdsdelen, Landstingskatalogen 2001,

Sörmlands läns landsting

2 www.infomedica.se, hemsida om egenvård

2 www.apoteket.se, apotekets hemsida

2 Apotekets broschyrer, finns på apoteken

2 Tel. 020-66 77 66, läkemedelsrådgivning då apoteken

har stängt

Det goda livet” är utgiven av

Landstinget Sörmland

611 88 Nyköping

Tel: 0155-24 50 00

E-post: landstinget.sormland@dll.se

och

Länsbildningsförbundet Sörmland

Salstagatan 20

Box 99

642 22 Flen

Tel: 0157-511 55

Fax: 0157-512 04

E-post: slbf@swipnet.se

Studiematerialet har utformats i

samverkan mellan Primärvården,

Folktandvården, Apoteket, Länsbildningsförbundet,

landstingets

folkhälsoenhet, ledningsenhet och

landstingsinformation.

Text: Landstinget Sörmland, Arvi

Kaaman, Monica Ljungberg samt

Charlotte Säfström.

Produktion: Rara Typer AB.

Foto omslag: Lars Forsstedt/ETCbild.

© Landstinget Sörmland

Tryck: Berlings Skogs,Trelleborg,

2001.

30 DET GODA LIVET

DET GODA LIVET 31

More magazines by this user
Similar magazines