Till program, 533 kB - Landstinget Sörmland

Landstinget Sörmland
FoU-centrum / CKFD
FoU-dag 25 mars 2010
- Program
- Sammanfattningar

Program
Tid: 25 mars kl. 09.15 – 16.00 (kaffe serveras från 08.30)
Plats: Aula Collegium, Mälardalens Högskola, Eskilstuna
08.30-09.15 Registrering, kaffe och smörgås
09.15 Inledning
Välkomsthälsning av landstingsdirektör Karin Welin
09.25 Implementeringsforskning, föreläsare Lars Wallin
10.55 Kaffe & frukt
11.15 Projektpresentationer (se separat program)
12.15 Lunch
13.15 Utdelning av FoU-priset
Information om FoU-centrums verksamhet bland annat statistik- och
biblioteksstöd, kurser, FoU-medel, doktorandprogram och regionala
forskningsrådet
Presentationer av fyra personer som disputerat inom landstinget under
2009 med korta sammanfattningar av avhandlingarna.
14.30 Kaffe & frukt
14.50 Projektpresentationer (se separat program)
16.00 Avslutning

Projektpresentationer
Samtliga presentationer kommer att hållas på svenska.
LOKAL: A förmiddag Invärtes medicin / Opererande specialiteter
Tid Namn Titel
11.15 Gretha Ohlsson Kartläggning av utredning och slutdiagnos bland kvinnor som angett
symtom från brösten vid mammografi – Hälsoundersökning under
2004-2008 i Sörmlands län
11.35 Björn Löfström Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) och Cancer. Epidemiologiska
och Immunohistokemiska studier på patienter med SLE och
Malignt Lymfom eller Myeloisk Leukemi
11.55 Anitha Risberg Hormoner och vätskebalans under graviditet, förlossning och post
partum
LOKAL: A eftermiddag Invärtes medicin
Tid Namn Titel
14.50 Håkan Kronander Diagnostiskt och prognostiskt värde av arbets-EKG variabler vid
kranskärlssjukdom
15.10 Mats Berg Studier av hudsjukdomar
LOKAL: B förmiddag Opererande specialiteter
Tid Namn Titel
11.15 Eugen Yu-Hui Wang Captropril kan reducera cancer recidiv risk efter radikal prostatektomi
for prostatacancer
11.35 Louise Olsson Sfinkterbevarande kirurgi vid rektalcancer i Sverige 1995-2005 var
associrad med patientens civilstånd, utbildning och inkomst
11.55 Louise Olsson Tidig upptäckt av generalisering av kolorektal cancer genom analys av
muterat DNA i plasma
LOKAL: B eftermiddag Tandvård
Tid Namn Titel
14.50 Urban Alsenmyr Implantatretinerade singelkronor: En klinisk och röntgenologisk
retrospektiv studie
15.10 Karin Ekblom Klinisk utvärdering av kronor och broar framställda i Sverige och Kina.
15.30 Lars Hjalmarsson Kobolt-krombroar på tandimplantat
LOKAL: C förmiddag Allmänmedicin
Tid Namn Titel
11.15 Kristina Kindblom Movement awareness and communication in patient transfer- an
educational intervention
11.35 Annika Bardel Symtomprevalens bland 14471 kvinnor och män under perioden 1973
till 2003. Ålderstrender och sekulära trender.
11.55 Staffan Eriksson Aerob träning som förstärkare av motorisk träning vid stroke

Projektpresentationer
LOKAL: C eftermiddag Vårdvetenskap
Tid Namn Titel
14.50 Petronella Bjurling Sjöberg IVA-sjuksköterskors uppfattningar av SVP i vårdandet av patienter
som genomgått aortaoperation
15.10 Mats Holmberg Den vårdande relationen i en akut sviktande livssituation – relationens
förutsättningar och utformning inom ambulanssjukvården samt
patienters, närståendes och vårdares erfarenheter.
LOKAL: D förmiddag Allmänmedicin / Samhällsmedicin
Tid Namn Titel
11.15 Hans-G Eriksson Sjukfrånvaro och självrapporterad hälsa
11.35 Anna-Sophia von Celsing Hinderbana i forskningsprocessen. Med och motgångar vid insamling
av registerdata från myndighet
11.55 Thorne Wallman Disability Pension with Special Reference to Sick Leave Track Record,
Health Effects, Health Care Utilisation and Survival - A Populationbased
Study. (Medicinska konsekvenser av förtidspensionering)
LOKAL: D eftermiddag Allmänmedicin
Tid Namn Titel
14.50 Charlotte Nylander Mer riskfyllt beteende hos ungdomar med kroniska tillstånd
15.10 Eva Degerheim Frykstad Implementering av ett frågeformulär om levnadsvanor på en
vårdcentral – framgångsfaktorer och hinder
15.30 Björn Ställberg Astma i primärvården, svårighetsgrad, behandling och grad av kontroll
LOKAL: E förmiddag Psykiatri / Allmänmedicin
Tid Namn Titel
11.15 Maria Skarin Förhållningssätt, bemötande och samverkan i förändring.
Kompetenssatsningar för ett ökat brukarinflytande inom psykiatrisk
vård och omsorg.
11.35 Marika Holmqvist Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård
11.55 Annica Wester En studie av diagnostisering och behandling av ångest i primärvården.
LOKAL: E eftermiddag Psykiatri
Tid Namn Titel
14.50 Fredrik Falkenström Mindfulness hos erfarna meditatörer
15.10 Anna Costa Håranalyser av narkotika i klinisk praxis
15.30 Marika Möller Neuropsykologisk diagnostik vid kroniska symptom vid
lätt/diffus hjärnskada

LOKAL: A TID: 11.15
Kartläggning av utredning och slutdiagnos bland kvinnor som
angett symtom från brösten vid mammografi –
Hälsoundersökning under 2004-2008 i Sörmlands län
Gretha Ohlsson, Röntgensjuksköterska, Mälarsjukhuset Eskilstuna
INVÄRTESMEDICIN
Invärtesmedicn
Hälsoundersökningar med mammografi startade i Sverige 1986 och erbjuds sedan 1997 i samtliga
landsting. I internationella jämförelser utmärker sig Sverige idag för mycket hög kvalitet och mycket
låga stråldoser. Rekommendationer om nationell mammografiscreening finns i bl.a. Danmark, Finland,
Holland, Irland, Island, Italien (byggs upp regionvis), Luxemburg, Norge, Sverige, Storbritannien, USA,
Tyskland. Rekommendationerna skiljer sig något när det gäller åldersgrupper och undersökningsintervall,
men är i övrigt mycket lika.
Socialstyrelsens rekommendation i Sverige är att mammografi skall erbjudas alla kvinnor i
åldrarna 40 - 75 år. Men det varierar när man börjar kallas och hur länge undersökningarna fortsätter.
För yngre kvinnor (40-54 år) är det undersökningar med ett och ett halvt års mellanrum.
Kvinnor som är 54 -74 år kallas oftast vartannat år.
Mammografiscreening är effektiv, och den ger förutsättningar till att reducera bröstcancerdödligheten.
Studier visar att man kan minska dödligheten med ungefär 35 % hos kvinnor som
”hörsammat” en kallelse till mammografiscreening.Vid undersökningstillfället som är beräknat
till ca 5 min så ställer man bland annat frågan ”Känner du någon knöl i bröstet” eller om man
har andra symtom från brösten. När man ställer frågan ”Känner du någon knöl” till kvinnan, så
upplevs den frågan som mycket ångestladdad. Många kvinnor vågar inte känna på sina bröst
och känner sig oroliga när frågan ställs, de har svårt att känna vad som är normalt och vad som
kan vara en knöl, därför avstår de många gånger att känna på brösten. Antalet kvinnor som går
på Mammografiscreening - Hälsoundersökning med mammografi i Sörmland där mammografin
är negativ och som anger symtom från brösten vid undersökningstillfället har ökat i antal.
Samtidigt som förekomsten av bröstcancer har minskat i samma grupp.
Syftet med undersökningen är att minska antalet besök på Mammoenhetens specialistläkarmottagning
och samtidigt minska den oro som uppstår hos kvinnorna under väntetiden, utan att
kvaliteten försämras.
Hypotesen är att om man med riktad information och ger det vid rätt tidpunkt, så kan man
uppnå resultatet.
I Sörmland erbjuds alla kvinnor i åldern 40-74 år hälsoundersökning med mammografi.
Alla de kvinnor som undersöktes med mammografi – hälsoundersökning åren 2004 – 2008
ingår i detta projekt, det är en totalundersökning. Årligen undersöks i Sörmland ca 21 000 kvinnor
och sammanlagt under 2004-2008 undersöktes ca 100 000 kvinnor.Varje år får cirka 250
kvinnor i Sörmland diagnosen bröstcancer och sammanlagt blir det cirka 1250 bröstcancerfall
under åren 2004-2008. I mitt material fr. 2004-2008 fanns det 955 kvinnor som angett symtom
från brösten i samband med sin mammografi – hälsoundersökning, där mammografi var normal.
Samtliga kvinnor återkallades för ytterligare undersökningar på mammoenhetens specilaistmottagning.
Enligt statistiken så upptäckte man flest kvinnor med bröstcancer under år 2004
- åtta till antalet och under åren 2005 -2006 minskade antalet och var fyra totalt och under 2007
- 2008 var det två kvinnor totalt som fick diagnosen bröstcancer. Om frågan ställas på ett annat
sätt så kanske kvinnor med ”knöl ” minskar, och man fångar in bröstcancerkvinnorna ändå, så
resurserna kan användas på ett bättre sätt där behovet är störst, hos alla de återkallde kvinnorna
från hälsoundersökningen med förändringar på mammografibilden.
6

LOKAL: A TID: 11.35
Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) och Cancer.
Epidemiologiska och Immunohistokemiska studier på
patienter med SLE och Malignt Lymfom eller Myeloisk Leukemi
Björn Löfström, överläkare, Reumatolog klin Sörmland
Cancer som dödsorsak vid Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) har rapporterats i enstaka
fall. Om SLE patienter generellt har en ökad risk att utveckla cancer jämfört med normalbefolkningen
har däremot varit oklart. Vi tog fram en svensk SLE kohort med hjälp av slutenvårdsregistret
och alla patienter som vårdats mellan 1964 and 1994 med SLE diagnos inkluderades.
Antalet cancerfall i kohorten erhölls via koppling till cancerregistret och jämfördes
med förväntat antal i normalpopulationen. Vi fann en 25 %-ig ökad cancerrisk vid SLE.
Hematologisk cancer stod för en större del av denna överrisk. Även en dubblerad lungcancerrisk
förelåg samt en ökad risk för skivepitelcancer.
För Non-Hodgkin´s lymfom (NHL) hade SLE patienterna tre ggr ökad risk och för Myeloisk
leukemi (ML) en dubblerad. För att dels identifiera riskfaktorer för NHL resp ML
och dels titta närmare på NHL subtyper gjordes två uppföljande fall-kontroll studier på
SLE patienter som under obs perioden utvecklade NHL resp ML med SLE patienter utan
malignitet som kontroller. Den ökade blodcancerrisken var inte orsakad av behandling med
cytostatika. Däremot var vissa SLE manifestationer, framförallt hematologiska, förenad
med ökad lymfom och leukemirisk. Den aggressiva lymfomsubtypen diffust storcelligt B
cells lymfom dominerade stort (10 fall av 16).
Vår slutsats: SLE patienter har ökad (hematologisk) cancerrisk. Detta skulle kunna vara
relaterat till sjukdomsspecifika riskfaktorer som kronisk aktivering av immunsystemet.
Invärtesmedicn / opererande Spec.
LOKAL: A TID: 11.55
Hormoner och vätskebalans under graviditet, förlossning och
post partum
Anitha Risberg, Med Dr i Fysiologi, Institutionen för Medicinsk Cellbiologi,
Enheten Integrativ fysiologi, Biomedicinsk center, Uppsala universitet
Kvinnor med utdragna förlossningar avviker genom att de har lägre estradiolnivåer i början av
och under förlossningen. De hade även lägre natriumnivåer i blodet. Det senare kan bland annat
förklaras av att de fick smärtlindring och värkstimulering med tillförd vätska. Omvänt hade de
kvinnor som inte använde sig av någon smärtlindring de snabbaste förlossningarna och de högsta
nivåerna av natrium i plasma efter förlossning. Att föda barn har blivit jämfört med att springa
ett maratonlopp och då också med rådet att mer intravenös vätska under förlossning behövs för
att kompensera för förlusterna av vätskeförlusterna under arbete. Men det är ett observandum att
de kvinnor som födde snabbt ökade urinflödet och övergick till en vattendiures tidigt efter förlossningen,
vilket talar för att de inte led av vätskebrist. De snabba förlossningarna är korta och
intensiva och kan snarare liknas vid att springa några km. Försiktighet med att tillföra vätska under
förlossning behöver därför iaktas.
Progesteron och estradiolnivåerna i serum försvann långsammare efter förlossningen hos kvinnor
som genomgick utdragna förlossningar. Deras moderkakor släppte långsammare än de med
normala och snabba förlossningsförlopp och anses vara förklaringen till skillnaden.
Oxytocin har givits genom pulsvis respektive kontinuerligt infusion och resultaten visar att när
oxytocin ges pulsvis så behövs en lägre mängd. Detta studeras nu vidare på en större grupp vid
Mälarsjukhuset för att fastställa om detta kan bli en alternativ behandling vid värksvaghet. Andra
intressanta fynd är att kortisolnivåer i blodet är höga under och 3 timmar efter förlossning. Detta
var också fallet för glukos och de högsta nivåerna var 12 mmol/L, 3 timmar efter förlossning.
7

LOKAL: A TID: 14.50
Diagnostiskt och prognostiskt värde av arbets-EKG variabler
vid kranskärlssjukdom
Håkan Kronander, Sjukhusingenjör, Klinisk fysiologi Mälarsjukhuset
INVÄRTESMEDICIN
Invärtesmedicn
Det diagnostiska och prognostiska värdet av arbets-EKG variabler vid kranskärlssjukdom
har studerats och mynnat ut i en avhandling. En djupare analys har utförts av EKG-förändringar
på ett stort antal arbets-EKG som gjorts vid Klinisk fysiologi på Mälarsjukhuset
under en nioårsperiod fram till år 2000. Studien visar att den största diagnostiska kapaciteten
finns i den tidiga återhämtningsfasen. Speciellt en variabel som utnyttjar EKG och
hjärtfrekvensreaktioner i den tidiga återhämtningsfasen har utvärderats och utifrån den ges
ökade möjligheter att diagnostisera kranskärlssjukdom, framförallt hos kvinnor. Studien
har även omfattat en uppföljning av över 8000 patienter under 9 år som visar att det med
den här variabeln även finns vissa möjligheter att förutse vilka patienter som i framtiden
riskerar att få hjärtinfarkt.
LOKAL: A TID: 15.10
Studier av hudsjukdomar
Mats Berg, docent, överläkare, verksamhetschef, Hudkliniken Sörmland
Uppföljning av kockstuderande med avseende på kontakturticaria resp Beteendeterapi/habit
reversal av atopiskt eksem
1) 50 kockstuderande uppföljdes i 4 år med avseende på hudbesvär(handeksem)/allergier.
Vid flera tillfällen utfördes anamnes, status, epikutantester (kontaktallergi), pricktester och
RAST mot livsmedel m.m. Restaurangarbete innebär en svår påfrestning på händerna, både
genom irritativa effekter av kontakt med livsmedel, vatten och rengöringsmedel samt rena
kontaktallergier. Förutom vanligt kontakteksem av metaller, konserveringsmedel och parfymer
i rengöringsmedel är kontakturticaria av olika livsmedel beskrivna hos kockar och
kallskänkor.
2) Totalt 30 patienter med medelsvårt atopiskt eksem i Uppsala, på KS och MSE instrueras
av hudsjuksköterskor om habit reversal först efter 2 månader och tjänar under som de står
på väntelista som kontroller. Enkelblind utvärdering med anamnes, status och ultraljud
(mäter hudtjockleken=lickenifieringen). Atopiskt eksem är en folksjukdom, som förekommer
hos minst 20-30 % av befolkningen. Förutom en skadad barriärfunktion och en ökad
IgG-förekomst, vars betydelse är oklar för uppkomst av eksemet, finns det klara psykosomatiska
inslag i sjukdomen. Klådan är central för uppkomst av eksemet i kombination med
rivandet på huden. Beteendeterapi/habit reversal är beskrivet sedan 15 år med goda resultat
för att minska rivandet på huden. Behandlingen innebär i princip att patienten lär sig ett
alternativt förhållningssätt till klådan, för att därigenom minimera rivandet på huden (som
i sin tur ger eksemet). Denna alternativa behandlingsmetod har emellertid ännu inte börjat
användas i klinisk praxis.
8

LOKAL: B TID: 11.15
Captropril kan reducera cancer recidiv risk efter radikal
prostatektomi for prostatacancer
Eugen Yuhui Wang, Med dr, leg läkare, FEBU, FoU centrum, Landstinget sörmland
Bakgrund: I slutet av 1970-talet upptäcktes i Eskilstuna små partiklar - PROSTASOMER
av prostataursprung i prostata- och sädesvätskorna av Ronquist och Brody. Färsk forskning
från framförallt Ronquists laboratorium har visat att prostasomerna utgör utmärkta hjälpmedel
för att befordra rörligheten i cancercellerna, något som gynnar deras metastasering.
Captopril, som är en s k ACE-hämmare och som är ett väletablerat blodtrycksmedel, kan
nå fram till och interferera med prostasomer i prostatakörteln genom att binda sig specifikt
till zink.
Syfte och mål: C:a 30% av män med prostatacancer som behandlats med totalt borttagande
av prostatan (prostatektomi) får recidiv. Denna studie genomförs för att få ökad kunskap
om effekt av captopril för patienterna efter radikal prostatektomi.
Metod och material: Sextiotvå patienter som genomgått radikal prostatektomi uppföljdes
en gång var 6:e månad. Hälften av patienterna fick regelbunden captopril i jämförelse med
den andra hälften som inte fick något sådant extra tillskott.
Resultat: Tre patienter fick PSA recidiv i captoprilgruppen jämfört med 10 patienter som
hade PSA recidiv i kontroll gruppen (p = 0,034) under 38 månaders medial uppföljningstid.
Konklusion: Preliminära resultat visade att captopril minskade PSA recidiv jämfört med
kontrollgruppen. Det krävs dock definitivt en multicentral studie med större grupp patienter
och längre uppföljningstid för att bekräfta detta resultat.
LOKAL: B TID: 11.35
Sfinkterbevarande kirurgi vid rektalcancer i Sverige 1995-2005
var associerad med patientens civilstånd, utbildning och
inkomst
Louise Olsson, Läkare, Kliniken för kirurgi och urologi, Eskilstuna
Bakgrund: Rektalcancer kan opereras med tarmresektion på tre olika sätt. Främre resektion
(AR) innebär att tarmkontinuiteten återställs genom en anastomos, belägen i lilla bäckenet.
Vid rektumamputation (APR) blir patienten permanent stomibärare. Vid Hartmann´s
operation reseceras den tumörbärande tarmdelen men man avstår från anastomos och även
då får patienten en permanent stomi. Val av operationsmetod är en komplex process.
Syfte: Kartlägga i vilken utsträckning socioekonomiska variabler är associerade med operationsmetod
vid rektalcancer.
Metod: Samtliga patienter registrerade i Svenska Rektalcancerregistret 1996-2005
(n=16 713) inkluderades. Via SCB länkades information om civilstånd, utbildning och
inkomst för året före diagnos. Logistisk regression användes för analys. I modellen inkluderades
även ålder, kön, tumörlokalisation (cm från anus), stadium, sjukvårdsregion och
sjukhustyp.
Resultat: Det var minst troligt för ogifta (OR 0.76, 95 % CI 0.64-0.88) och mest troligt
för universitetsutbildade män (OR 1.30; 1.04-1.62) att bli opererade med AR. Patienter i
den högsta inkomstkvartilen (Q4) hade likaså sin tarmkontinuitet återställd mer ofta än alla
andra inkomstgrupper (OR Q1 0.80; 0.69-0.94, OR Q2 0.85; 0.73-0.98 och OR Q3 0.86;
0.75-0.98).
Konklusion: Val av operationsmetod vid rektalcancer förefaller inte ske oberoende av patientens
socioekonomiska position. Confounding orsakad av skillnader i komorbiditet och
rökning kan bidra till resultaten, men ojämlik behandling är också en möjlighet.
9opererande spec.

LOKAL: B TID: 11.55
Tidig upptäckt av generalisering av kolorektal cancer genom
analys av muterat DNA i plasma
Louise Olsson, Läkare, Kliniken för kirurgi och urologi, Eskilstuna
opererande spec.
Bakgrund: Metastasering till levern är den vanligaste dödsorsaken vid kolorektal cancer
men modern leverkirurgi är på väg att förbättra situationen. Det finns därför anledning att
detektera metastaser så tidigt som möjligt, medan de är resektabla. Studier pågår, framför
allt kring vilket intervall för CT som är optimalt.
Kolorektal cancer är väl utforskad vad gäller genetiska förändringar. Nyutvecklad teknik
(BEAMing) gör att man nu också kan bestämma andelen muterat DNA i plasma, trots att
det rör sig om ytterst små mängder. Patienter med metastaser har i tidigare studier haft
betydligt mer fritt cirkulerande muterat DNA än de med enbart lokaliserad cancer.
Syfte: Kartlägga om muterat DNA i plasma kan användas för att påvisa spridning av kolorektal
cancer tidigare och lika säkert som med CT.
Metod: 23 patienter som opererats för kolorektal cancer på MSE har inkluderats sedan
2006. De har lämnat blodprov var tredje månad för CEA och genetisk analys. För jämförelse
har CT gjorts var sjätte månad. Patienterna har deltagit i studien högst 24 månader, eller
till metastaser diagnosticerats på CT.
Plasmaprov från ca 150 provtillfällen har sänts för analys. Genom sekvensering av paraffinbäddat
tumörmaterial har muterad gen hos den enskilde patienten identifierats. Motsvarande
mutation kommer att eftersökas i plasma.
Resultat: Preliminärt resultat kan finnas mars 2010.
Konklusion: Det skulle vara en stor fördel om spridning av kolorektal cancer säkert kunde
påvisas genom ett blodprov. Enbart höga nivåer av muterat DNA skulle då föranleda CT
för anatomisk kartläggning av metastaser. Möjligen kan mängden muterat DNA i plasma
också ha en prognostisk innebörd.
10

LOKAL: B TID: 14.50
Implantatretinerade singelkronor: En klinisk och röntgenologisk
retrospektiv studie
Urban Alsenmyr Övertandläkare Specialist i Oral Protetik Mälarsjukhuset Eskilstuna
Lars Hjalmarsson Övertandläkare Odont dr Specialist i Oral Protetik MSE
Lena Persson, Övertandläkare Odont dr Specialist i Parodontologi Karlstad
Lisbeth Eriksson Tandhygienist Parodontologi MSE
Inger Söderström Tandhygienist Parodontologi MSE
Syfte: Syftet med studien är att presentera patienternas uppfattning, de kliniska och röntgenologiska
resultaten av behandling med implantatretinerade singelkronor utförda vid en
specialistklinik under en 10 års period och se om behandlingsresultatet överensstämmer
med andra liknande uppföljningar.
Material och metod: Alla 81 patienter som hade remitterats till Specialisttandvården, Mälarsjukhuset,
Eskilstuna under tiden december 1996 till september 2006 och som behandlats
med singelkronerestaurationer på implantat kallades till en uppföljningsundersökning.
Av dessa kom 51 patienter med en medelålder av 24 år till undersökning. De hade fått 71
implantat installerade. Patienterna fyllde i frågeformulär enligt GOHAI index och undersökning
av kronkvalité gjordes enligt CDA index.
Resultat: Endast ett implantat gick förlorat och det innan belastning, vilket gav en kumulativ
överlevnadsgrad på 99 % efter 1 och 5 år, samt efter belastning 100 % efter samma
tid. Av de uppföljda implantaten bedömdes 11 % stå i infraocklusion. Sannolikheten för att
infraocklusion uppträder ökar med tiden efter implantatinstallationen (p=0.015). GOHAI
gav höga värden i studien visande att implantatstödda singelkronor är en livskvalitetsmässigt
värdefull behandling för dessa patienter. Vid bedömningen med CDA visade singelkronorna
gott resultat.
Konklusion: Denna studie bekräftar de goda resultat som presenterats i andra studier på
implantatstödda singelkronor.
LOKAL: B
TID:15.10
Klinisk utvärdering av kronor och broar framställda i Sverige
och Kina
Tandvård
Karin Ekblom, Specialist i Oral Protetik, Specialisttandvården Åsidan, Nyköpings lasarett
Syfte: Utvärdera kvaliteten på konventionell kron- och broprotetik som framställts vid tandteknikerlaboratorier
i Sverige och Kina.
Tjugotre patienter erhöll kronor och broar mellan mars 2007 och december 2008. Till varje
patient gjordes en konstruktion av en tandtekniker i Sverige och en av en tandtekniker i Kina.
Varje arbete utvärderades blint med avseende på marginal kantanslutning, färg, form, passform,
dimensionering, approximala och ocklusala kontakter. Material, grundämnesinnehåll, vikt, tid
för justeringar och kostnader registrerades också. Resultaten visar att de svenska arbetena var
tyngre och kraftigare (p

Lokal: B
TID:15.30
Kobolt-krombroar på tandimplantat
Lars Hjalmarsson, Odont dr/ ötdl, Avd. för oral protetik, Specislisttandvården, Mälarsjukhuset,
Eskilstuna
Tandvård
Höga guldpriser har gjort att man istället har börjat använda andra metaller till implantatretinerade
tandbroar. Titan har setts som ett alternativ men intresset har också ökat för broar
i kobolt-kromlegeringar. Dessa kan lättare kläs med porslin än vad titanbroar kan och man
får ett gott estetiskt resultat. Kunskapen om hur dessa broar fungerar i munnen är mycket
begränsad. Avhandlingens mål var att utvärdera om kobolt-kromlegeringar är lämpliga
till implantatretinerade broar. I tre in-vitrostudier undersöktes och jämfördes passform,
korrosion och cellpåverkan hos broar i en kobolt-kromlegering. Passformen var likvärdig
med den hos titanbroar. Försöken visade att läckaget av kobolt var större än läckaget av
både krom och titan. I en tredje studie odlades epitelceller och fibroblaster på provkroppar
i kobolt-krom och i titan. Resultaten visade att båda typerna av celler trivdes bättre på
titan- än på kobolt-kromytorna. I en fjärde, klinisk studie undersöktes patienter som fem år
tidigare hade fått implantatretinerade broar i kobolt-kromlegering med porslinständer eller
broar i titan med plasttänder. Skillnaderna mellan grupperna var små. De övergripande
slutsatserna blev att en kobolt-kromlegering för implantatbroar inte har några avgörande
fördelar jämfört med titan och att frågetecken kan sättas för kobolt-kromlegeringens vävnadsvänlighet.
Presentationen kommer att fokusera på den fjärde, kliniska studien men viss
återkoppling till de tre in-vitrostudierna kommer att göras.

LOKAL: C TID: 11.15
Movement awareness and communication in patient transferan
educational intervention
Kristina Kindblom, Sjukgymnast, Med.dr, Gnesta vårdcentral
Forskning visar att patientförflyttning är den främsta orsaken till arbetsrelaterade besvär i
vården. För att minska besvären har förflyttningsteknik och hjälpmedel använts. Att vägleda
patienten genom att tala om var fötterna ska placeras, hur mycket patienten ska luta sig
fram och hur de ska använda sina händer kan vara ett annat sätt att minska arbetsrelaterade
besvär. Frisk-förflyttning är en pedagogisk metod med syfte att göra personalen medveten
om sina egna rörelser, tankar och kommunikation för att öka patientens möjlighet att
flytta sig själv. Övergripande syfte var att undersöka och värdera om personlens arbetssätt
förändrades vid förflyttning efter deltagande i utbildningen. Totalt rekryterades 462
vårdpersonal från olika landsting och kommuner. Utbildningen Frisk-förflyttning utgjorde
interventionen i alla studierna. Studie I hade en före och efter design och studie II var en
intervjustudie. I studie III och studie IV användes en kvasi-experimentell före och efterdesign
med kontrollgrupper. Utfallet bedömdes med kvantitativa och kvalitativa metoder.
Personlen förändrade sitt arbetssätt vid förflyttning efter ett år. De rapporterade mindre
ansträngning och högre arbetstillfredsställelse. Förändringarna verkade vara knutna till personalens
fokus vid förflyttning, rörelsemedvetenhet ökade, de gav fler och mer detaljerade
instruktioner. Kommunikationen med patienten ändrades hos viss personal. De beskrev
patientens rörelser istället för sina egna.
LOKAL: C TID: 11.35
Symtomprevalens bland 14471 kvinnor och män under perioden
1973 till 2003. Ålderstrender och sekulära trender.
Annika Bardel, Distriktsläkare, Medicine Doktor, Trosa Vårdcentral, Sörmlands Läns
Landsting och Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala Universitet
I detta projekt ingår data från longitudinella, ännu pågående populationsstudier i Göteborg,
Eskilstuna och Uppsala nämligen Studien:1913 års män, Studien 1923 års män, Studien 1943
års män, Studien 1953 års män och kvinnor, BEDA II, ESKIL, Folkhälsostudien i Uppsala och
Kvinnostudien i Uppsala-Örebro-regionen.
De ursprungliga syftena för studierna i Göteborg och en av studierna i Uppsala var att analysera
riskfaktorer för hjärtsjukdom, för Eskilstunastudien riskfaktorer för förtidspension, och för
en av Uppsala studierna läkemedelsanvändning bland kvinnor. Delvis identiska metoder har
använts. Samanalys av data kan göras utan större svårighet. Totalt omfattar materialet nästan
14500 personer (vissa av studiepopulationerna har undersökts flera gånger). Samtliga ingående
studier har genomgått etikprövning vid upprepade tillfällen och det har även det samlade materialet
inför uppdatering med slutenvårds- och mortalitetsdata. Med åren har dessa studier blivit
intressanta även ur andra frågeställningar än de ursprungliga eftersom materialet har stor bredd.
Den nu aktuella frågeställningen gäller symtomförekomst bland kvinnor och män, 25 till 99 år
gamla med data insamlade 1973 till 2003. Analyserna baseras på ett frågeformulär, Complaint
Score, där förekomst av 30 symtom under de senaste tre månaderna redovisas. Det vi vill veta
är hur symtomutvecklingen ser ut över ålder, könsskillnader i symtomförekomst, och sekulära
trender i materialet.
allmänmedicin
13

LOKAL: C TID: 11.55
Aerob träning som förstärkare av motorisk träning vid stroke
Staffan Eriksson, Sjukgymnast, Forskningshandledare, FoU-Centrum
Allmänmedicin
Bakgrund: Efter stroke har det visat sig att behandling med olika tillväxtfaktorer har en
positiv effekt på såväl kognition som motorisk förmåga. Detta beror förmodligen på att
tillväxtfaktorer påverkar hjärnan positivt genom att till exempel öka nervcellstillväxten,
skydda mot celldöd, och inte minst stimulera till uppkomst av nya nervbanor. Eftersom
halten av olika tillväxtfaktorer ökar i samband med fysisk träning så skulle det vara intressant
att testa effekten av aerob träning på motoriken hos strokepatienter. Detta har testats
i två studier på möss där motorisk träning har kompletterats med aerob träning. I den ena
studien visade det sig att aerob träning hade en positiv effekt, men endast tillsammans med
motorisk träning. I den andra studien sågs inga effekter av aerob träning vare sig ensamt
eller i kombination med motorisk träning. Dessutom har strokepatienter visat på akut
förbättrad arm- och handmotorik genom fysisk ansträngning i form av promenad. Syfte:
Att undersöka om effekten av ett motoriskt träningsprogram förbättras med avseende på
motorisk förmåga när det motoriska träningsprogrammet kompletteras med aerobträning.
Metod: I en RCT-studie kommer en interventionsgrupp att träna 6 timmar per dag, fördelat
på 5 timmar och 20 minuter handmotorik och 2x20 minuter aerob träning, och en kontrollgrupp
kommer att träna handmotorik 6 timmar per dag.
14

LOKAL: C TID: 14.50
IVA-sjuksköterskors uppfattningar av SVP i vårdandet av patienter
som genomgått aortaoperation
Petronella Bjurling Sjöberg, Sjuksköterska / vårdutvecklare, Intensivvårdsavdelningen
Mälarsjukhuset Eskilstuna
Standardvårdplaner (SVP) är på förhand formulerade vårdplaner som kan användas för
patienter med samma medicinska diagnos, för patienter som går igenom likartad behandling
eller för patienter med likartad omvårdnadsproblematik. Sedan januari 2007 har en
SVP för patienter som genomgått öppen kirurgi av aortaaneurysm varit i kliniskt bruk vid
Intensivvårdsavdelningen, Mälarsjukhuset Eskilstuna. En tidigare kvantitativ studie visade
att vårdåtgärder utförs tidigare postoperativt sedan SVP infördes. God vård innebär dock
mer än att vårdåtgärder utförs tidigt, kunskap från fler perspektiv behövs.
Föreliggande studie är en del i arbetet att belysa SVP påverkan på vården, patienten och
personalen. En kunskap som kan vara användbar vid fortsatt utveckling av SVP, inte bara
inom intensivvården utan vidare i varje kontext där utvecklandet av vårdandet är en målsättning.
Studien påbörjades 2009 och har till syfte att beskriva IVA-sjuksköterskors uppfattningar
av SVP i vårdandet av patienter som genomgått aortaoperation. Datainsamling
har skett genom semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor på IVA MSE. Intervjuerna
har transkriberats och det kvalitativa analysarbetet pågår med en fenomenografisk metod.
Under presentationen ges en bild av den pågående studien, den fenomenografiska metoden
och förhoppningsvis ett preliminärt resultat.
LOKAL: C TID: 15.10
Den vårdande relationen i en akut sviktande livssituation –
relationens förutsättningar och utformning inom ambulanssjukvården
samt patienters, närståendes och vårdares erfarenheter
Mats Holmberg, Leg.Sjuksköterska, Fil.Mag. Ambulanssjukvården, Landstinget Sörmland
Ambulanssjukvården har gått igenom stora förändringar. Från början var det övergripande
uppdraget att transportera sjuka patienter, men med tiden har verksamheten mer och mer
inriktat sig mot kvalificerad sjukvård. Sedan 2005 bemannas varje ambulans med minst
en legitimerad sjuksköterska i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Utvecklingen av
ambulanssjukvården har till stor del handlat om medicinsk behandling och vård. Samtidigt
visar flertalet tidigare studier på vikten av interpersonell kompetens inom kontexten.
Spektrumet på patientgrupperna som ambulanssjukvården möter innefattar hela livsspannet
från barnets födelse till den äldres död. Från den friska människan som råkar ut för en
olyckshändelse, till den kroniskt multisjuke som akut försämras. Ofta befinner sig dessa
människor i en situation präglad av oro och otrygghet. Detta ställer krav på att vårdaren
skall kunna etablera goda relationer oavsett vilken patientkategori det rör sig om.
Inom vårdvetenskaplig forskning är relationen ett tidigare välkänt begrepp, men det behöver
på grund av ambulanssjukvårdens specifika kontext kliniskt studeras. Doktorandprojektet
har som syfte att utveckla klinisk kontextuell kunskap om relationen som fenomen inom
ambulanssjukvården, samt belysa det utifrån patienter, anhöriga och vårdares perspektiv.
De fyra delstudierna planeras med en kvalitativ forskningsansats.
Vårdvetensakp
15

LOKAL: D TID: 11.15
Sjukfrånvaro och självrapporterad hälsa
Hans-G Eriksson, Statistiker, FoU-centrum
Allmänmedicin
Bakgrund: Sjukfrånvaron är mycket hög i Sverige. Anledningarna till detta känner vi inte
så väl. Målet för den här studien var att undersöka sambandet mellan graden av självrapporterad
sjukfrånvaro och hälsa.
Metod: Data från befolkningsenkäten Liv och hälsa 2004 användes. 43 589 individer i åldrarna
18-84 år från de fem länen Uppsala, Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro
besvarade enkäten som genomfördes per post. Det motsvarar 65 procent av de nära 70
000 som utvaldes slumpmässigt bland ungefär 1 miljon individer . Den här studien omfattar
de 19 826 individer mellan 18 och 64 år som fortfarande arbetade. De delades in i fyra grupper
efter antal dagar de varit sjuka under det senaste året. Grupp 1 hade ingen sjukfrånvaro,
grupp 2 hade varit borta 1-28 dagar, grupp 3 omfattade dem som varit borta 29-89 dagar och
grupp 4 dem som varit borta 90 dagar eller mer.
Resultat: Ungefär 40% av de arbetande svarade att de varit frånvarande p g a sjukdom under
det senaste året. Av dem som varit sjuka 90 dagar eller mer var två tredjedelar kvinnor. Det
fanns en signifikant skillnad mellan de fyra grupperna med avseende på självskattad hälsa
(p

LOKAL: D TID: 11.55
Disability Pension with Special Reference to Sick Leave Track
Record, Health Effects, Health Care Utilisation and Survival - A
Population-based Study. (Medicinska konsekvenser av förtidspensionering)
Thorne Wallman, Med Dr, Lektor i Allmänmedicin, Allmänläkare, FoU Centrum/CKFD,
Landstinget Sörmland, Eskilstuna och Uppsala Universitet, Uppsala
Avhandlingen beskriver sjukskrivningsförloppet för dem som senare blir förtidspensionärer
och sjukvårdsutnyttjande och livskvalitet före och efter förtidspensionering (FP) jämfört
med dem som aldrig fått FP, de som beviljades FP senare i livet samt ålderspensionärer. En
omfattande överlevnadsstudie bland FP ingår.
Syftet är att studera medicinska konsekvenser av FP. Ett befolkningsurval omfattande
>12000 individer från Eskilstuna, Göteborg och Uppsala studerades av vilka >1900 individer
under en 30 årig uppföljningsperiod var eller blev FP på grund av sjukdom. Syftet var
att beskriva sjukskrivningsförloppet från frisk till FP, sjukhusvård hos FP, samt livskvalitet
och överlevnad.
Ackumulerade sjukskrivningsdagar under ett år är den viktigaste mätvariabeln för att kunna
förutse risk för framtida FP. Sjukvårdskonsumtionen är högre hos förtidspensionerade
män, jämfört med män som inte förtidspensionerats, även då man tar hänsyn till bakomliggande
pensioneringsdiagnos. FP rapporterar lägre livskvalitet och har färre aktiviteter än de
som inte är eller blev FP. FP tidigt i livet medför för kvinnor och män en kraftigt ökad risk
att dö i förtid.
Medicinska konsekvenserna av FP behöver studeras mera och tills vidare kunskap uppnåtts
är det angeläget att minska väntetider i vården för att korta ned sjukskrivningstider och
minska den skaderisk som FP tycks innebära.
Studierna har genom anslag och stipendier till betydande del finansierats av Landstinget
Sörmland.
allmänmedicin
17

LOKAL: D TID: 14.50
Mer riskfyllt beteende hos ungdomar med kroniska tillstånd
Charlotte Nylander, ST-läkare, Barn- och ungdomskliniken, Sörmland
Experimenterande hör ungdomen till men utvecklas ibland till ett riskfyllt beteende (RB)
med fara för hälsa och övrig utveckling. Ca 10% av ungdomarna har en kronisk sjukdom eller
funktionshinder (KS). Studier antyder att dessa ägnar sig åt mer RB än friska jämnåriga.
I en populationsbaserad tvärsnittsundersökning baserad på Liv och Hälsa Ung 2008, åk 9
och åk 2 Gy undersöktes RB enskilt samt i sk. clusters. Analyserna har justerats för skolår,
kön, etnicitet, föräldrarnas sysselsättning, dubbelboende, upplevelse av den egna hälsan
och självrapporterad ADHD.
Allmänmedicin
Totalt erhölls 5771 giltiga enkäter (79%). KS i form av astma, epilepsi, diabetes, inflammatorisk
tarmsjukdom, rörelsehinder, allvarligare syn- eller hörselnedsättning angavs av 459
(8%) medan 3186 (55%) ungdomar svarat nej på alla dessa frågor och utgör referensgrupp.
En fråga om ADHD bejakades av 162 (3%) ungdomar.
Tidig sexdebut (

LOKAL: D TID: 15.30
Astma i primärvården, Svårighetsgrad, behandling och
grad av kontroll
Björn Ställberg, Distriktsläkare, med. dr, Trosa vårdcentral
Att undersöka svårighetsgrad, behandling och graden av astmakontroll hos patienter med
astma i primärvården.
Frågeställningar:
I: Hur mår och hur medicinerar astmatiker (ALMA-studien)?
II: Hur mår och hur behandlas patienter med astma i primärvården i åldern 15-45 år och
vilka faktorer är relaterade till svårighetsgrad (AIM-studien)?
III: Har graden av astmakontroll förändrats mellan 2001 och 2005 och vilka faktorer kan
relateras till otillräcklig astmakontroll?
IV: Vad karakteriserar astmasjukdomen hos de ungdomar och unga vuxna som i en enkät
sex år tidigare angivit att de hade läkardiagnostiserad astma?
Resultat: I det första delarbetet rapporterade många astmasymtom. I det andra delarbetet
bedömdes att 35% av kvinnorna och 24% av männen hade svår astma. Kvinnligt kön,
ålder, pollenallergi, rökning och att man avstått från att hämta ut medicin från apoteket var
associerat med ökad svårighetsgrad av astma. I det tredje delarbetet hade 37 % uppnått
astmakontroll 2001 jämfört med 40% 2005. I det fjärde delarbetet besvarade 71 ungdomar
och unga vuxna med astmadiagnos sex år tidigare ett frågeformulär för att bedöma graden
av astmakontroll. Femtio av dessa 71 uppfyllde kriteriet för pågående astma. En tredjedel
av dessa hade fullgod astmakontroll.
Konklusion: En majoritet av individer med astma rapporterade en hög andel symtom och
begränsningar i sitt dagliga liv på grund av astma. En majoritet av astmapatienter i primärvården
hade inte fullgod astmakontroll.
allmänmedicin
19

LOKAL: E TID: 11.15
Förhållningssätt, bemötande och samverkan i förändring.
Kompetenssatsningar för ett ökat brukarinflytande inom
psykiatrisk vård och omsorg
Maria Skarin, Projektledare, Näckrosprojektet, Psykiatriska kliniken, Kullbergska sjukhuset
psykiatri /Allmänmedicin
Nationell psykiatrisamordning efterlyser ett ökat brukarinflytande inom psykiatrisk vård och
omsorgen samt en mer evidensbaserad vård. Statliga medel finansierar Näckrosprojektet:
Ett kompetensutvecklings- och samverkansprojekt i södra och västra sörmland. 851 utbildningsplatser
ingår fördelat på 7 utbildningar. Brukarinflytandet är en röd tråd från uppstart till
genomförande av projekt. En utbildning som ska ge förutsättningar för att starta brukarråd
genomförs för brukare av brukare på Kooperativet Silvermåne. I de andra sex utbildningarna
finns kunskap om arbetsmetoder och förhållningssätt gentemot brukare/patienter. Målsättningarna
med projektet är långsiktiga. Bättre samsyn/samarbete och förståelse mellan olika
huvudmän, gemensam kunskapsbas och bättre bemötande. Utvärderingen av projektet består
av flera delar. Enkäter innan och i slutet av projektet till personal och brukare kan ge svar
på hur långt vi nått med att uppnå projektets målsättningar och om deras uppfattning skiljer
sig åt. Varje utbildning utvärderas bl.a. utifrån kvalitet och relevans. En tredje del i utvärderingen
planeras ännu. Fokusintervjuer utifrån projektets mål skulle möjliggöra jämförelser
med Norra länsdelens projekt i två av utvärderingarnas delar. FoU medel som beviljats kan
vara grund för formulering av forskningsfrågor och metoder som kan belysa om det fungerar
att via statliga satsningar på kompetensutveckling att uppnå en bättre psykiatrisk vård och
omsorg.
LOKAL: E TID: 11.35
Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård
Marika Holmqvist, Med dr/statistiker, FoU-Centrum Eskilstuna
Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag som har målet att frågor om alkoholvanor ska
få en självklar plats i vardagssjukvården. Projektet beslutade 2005 att genomföra en enkätbaserad
baslinjeundersökning för kartläggning av praxis, kunskap och attityder till det
alkoholpreventiva arbetet. Målgruppen för studien var alla i Sverige aktiva allmänläkare,
ST-läkare och distriktssköterskor med förskrivningsrätt inom primärvården, sjuksköterskor
inom barnhälsovården, barnmorskor inom mödrahälsovården, samt företagsläkare och
företagssköterskor inom företagshälsovården (totalt sju personalkategorier). Hösten 2008
fram till våren 2009 genomfördes ytterligare en enkätundersökning med samma syfte och
målgrupp. En utvärdering har sedan gjorts för att fastställa vad som hänt med det alkoholpreventiva
arbetet sedan baslinjemätningen 2005/2006.
20
Utvärderingens resultat visar på påtagliga förbättringar med avseende på de flesta variabler
(utfallsmått) som har studerats. Inom alla arenor kan noteras ökad aktivitet beträffande
alkoholdiskussioner med patienter, ökad kunskap om rådgivning till patienter, samt ökad
tilltro till förmågan (self-efficacy) att hjälpa patienter att minska sitt riskbruk av alkohol.
Aktiviteten i form av diskussioner kring alkohol har ökat mer än för andra levnadsvanor.
Större alkoholpreventiv aktivitet sammanhänger med mer omfattande utbildning i hantering
av riskbruk.

LOKAL: E TID: 11.55
En studie av diagnostisering och behandling av ångest i
primärvården.
Annica Wester, Kurator, Trosa vårdcentral
Ångest är ett tillstånd som kännetecknas av en mängd fysiska, psykiska och kognitiva
symtom. Forskning på området visar att ångest ofta förblir oupptäckt, odiagnostiserad och
därmed obehandlad, även om man behandlar de kroppsliga symtomen.
Det finns goda skäl att anta att ångest medför stort lidande för den enskilde patienten. Det
kan finnas ett betydande antal patienter som går till läkare för sina fysiska problem men
som inte kommer att få hjälp för grundproblemet. Detta innebär också ekonomiska förluster
för samhället i stort om man tittar på förlorade skatteintäkter, sjukbidrag, pensioner,
osv. Något som också styrker vikten av att upptäcka och behandla ångesttillstånd är att det
är klarlagt att ångest ökar självmordsrisken. Adekvat diagnostisering och behandling kan
medföra minskad förskrivning av farmaka sett över en längre tidsperiod.
Studien kommer till att börja med göras på 2-3 vårdcentraler i Södermanland. Data samlas
in genom journaler och omfattar i korthet alla i upptagningsområdet som fått en ångestdiagnos
under år 2005-2006. Data som undersöks är t ex ”hur många som fick en ångestdiagnos
under den aktuella mätperioden” ”antal läkarbesök 2 år innan/2 år efter diagnos”,
”psykofarmaka 2 år innan/2 år efter diagnos”, ”samtal kurator 2 år innan/2 år efter diagnos”.
Resultaten av stuidien förväntas bidra med kunskap vilken kan användas för kvalitetsutveckling
av behandling/vård som erbjuds patienter med diagnostiserad ångest.
LOKAL: E TID: 14.50
Mindfulness hos erfarna meditatörer
Fredrik Falkenström, Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, doktorand i psykologi, Samtalscentrum
Unga Vuxna, BUP Nyköping
Bakgrund: Mindfulness (på svenska medveten närvaro) handlar om att vara uppmärksam
på känslor, tankar och kroppsliga processer medan de pågår. Ursprungligen är det en Buddistisk
meditationsmedod men har på senare år kommit att användas i terapeutiskt syfte
med personer som lider av stress, ångest, smärta, depression och även vid vissa kroniska
somatiska sjukdomar. Fram till nyligen har det inte funnits metoder för att mäta graden av
mindfulness.
Syfte: Att pröva ut två formulär för att mäta graden av mindfulness, och att göra detta i det
sammanhang som mindfulness ursprungligen kommer ifrån dvs Buddistisk meditation.
Metod: Två formulär, Kentucky Inventory of Mindfulness Skills (KIMS) och Five Facet
Mindfulness Questionnaire (FFMQ), delades ut till deltagare i en intensiv meditationskurs
i Buddhistisk meditation (före och efter). En kontrollgrupp bestående av medlemmar i
samma förening som kursdeltagarna fyllde i samma formulär vid samma tidpunkter.
Resultat: Förväntade samband hittades mellan mindfulness och psykiskt välmående.
Endast vissa delskalor hade samband med meditationserfarenhet. Mindfulness förbättrades
efter meditationskursen, men inte signifikant bättre än i kontrollgruppen. FFMQ tycks
bättre fånga upp förändring i mindfulness över tid.
Betydelse: Detta är den första studien som försöker mäta mindfulness i det sammanhang
det utvecklades. Studien ger visst stöd åt formulärens förmåga att mäta mindfulness. Datainsamling
pågår där FFMQ används både som prediktorvariabel och som utfallsmått i
psykoterapi vid depression.
psykiatri / Allmänmedicin
21

LOKAL: E TID: 15.10
Håranalyser av narkotika i klinisk praxis
Anna Costa, Specialistsjuksköterska, Beroendecentrum, Psykiatriska kliniken , Mälarsjukhuset
Projektets målsättning är att finna vetenskapliga bevis för användbarhet av håranalys, som
komplement till urinanalys i klinisk praxis. Att detektera droganvändning är en viktig del i
behandlingsprogram för drogberoende. Urinanalyser används flitigt då de har stor tillförlitlighet.
Dock är detektionstiden kort och för att minimera risken för manipulation övervakas
urinprovstagningen, och det kan väcka obehag för såväl patient som provtagare.
Kan håranalyser ersätta regelbundna urinprovstagningar hos stabilt drogfria patienter?
Förkorta utredningstiden och öka kvaliteten på bedömningen av drogberoende hos nyremitterade
patienter?
Användas för att följa compliance i läkemedelsassisterad behandling?
Det är några av de frågor vi söker svar på.
psykiatri
LOKAL: E TID: 15.30
Neuropsykologisk diagnostik vid kroniska symptom vid
lätt/diffus hjärnskada
Marika Möller, Neuropsykolog, Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kullbergska
sjukhuset, Ger/rehab sektionen.
22
Projektet fokuserar på hur hormonella faktorer kan påverka neuropsykologiska funktioner
och på neuropsykologisk metodologi för att fånga subtila nedsättningar vid lätt/diffus
hjärnskada.
Tre patientgrupper studeras:
1. Kvinnor som oophorektomerats och som utöver östrogen substitution erbjuds behandling
med testosteron.
Syfte: att utreda vilken effekt tilläggsbehandling med testosteron kan ha på minne och uttröttbarhet.
Studien är randomiserad dubbel-blind cross-over och placebo kontrollerad.
2. Patienter med kroniska symtpom efter lätt traumatisk hjärnskada (MTBI).
Syfte: att se hur man på ett objektivt sätt kan fånga uttröttbarhet med olika neuropsykologiska
test och om uttröttbarheten är genomgående eller om det skiljer mellan visuomotoriska,
perceptuella eller exekutiva test. Patienterna jämförs med frisk kontrollgrupp
3. Patienter med Graves tyreotoxikos.
Syfte: att undersöka om neuropsykologiska förändringar framträder vid obehandlad Graves
tyreotoxikos och om tilläggsbehandling med selen förbättrar neuropsykologiska funktioner.
Patienterna jämförs med frisk kontrollgrupp och med en kontrollgrupp med annan
neuropsykologisk problematik (MTBI).
4. Planerad studie: Tio MTBI patienter med hög uttröttbarhet erbjuds genomgå MR röntgen
med ASL (arterial spin labeling ), Flair (Fluid Attenuated Inversion Recovery) och DTI
(diffusion tensor imaging) tekniker.
Syfte: att om möjligt fånga subtil påverkan av hjärnaktivitet i vila och aktivitet. Patienterna
jämförs med friska kontroller.

Kontaktuppgifter FoU-centrum
Föreståndare
Tomas Ljungberg
Enhetschef
Eva-Maria Annerbäck
Sektionen för allmänmedicin
Eva-Maria Annerbäck
Sektionen för invärtesmedicin
Lars Rombo
Sektionen för opererande spec.
YuHui Wang
E-post: Tomas.Ljungberg@dll.se
E-post: Eva-Maria.Annerback@dll.se
E-post: Eva-Maria.Annerback@dll.se
E-post: Lars.Rombo@dll.se
E-post: Yuhui.wang@dll.se
Sektionen för psykiatri /neurovetenskap
Tomas Ljungberg
E-post: Tomas.Ljungberg@dll.se
Sektionen för samhällsmedicin
Hans G Eriksson
Sektionen för tandvård
Fredrik Rundgren
Sektionen vårdvetenskap
Carin Benjaminson
E-post: Hans.G.Eriksson@dll.se
E-post: Fredrik.Rundgren@dll.se
E-post: Carin.Benjaminson@dll.se
Landstinget Sörmland
FoU-centrum/CKFD
Kungsgatan 41
631 88 Eskilstuna
Tfn: 016-10 54 00
E-post: FoU-centrum@dll.se
www.landstinget.sormland.se/fou-centrum