Min hälsa nr 3 2009 - Landstinget Sörmland
Min hälsa nr 3 2009 - Landstinget Sörmland
Min hälsa nr 3 2009 - Landstinget Sörmland
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
minhälsa<br />
råd om vård från landstinget sörmland • nummer 3/<strong>2009</strong><br />
VACCINERA DIG!<br />
ARTROS – den vanligaste ledsjukdomen • nu startar hälsoval sörmland
3 Tema Artros Vid artros fungerar lederna sämre och gör ont.<br />
Artros är en av våra stora folksjukdomar, men det finns hjälp att få.<br />
8 Ett fåtal av dem som har artros opereras för sina besvär. Höftoch<br />
knäoperationer ger goda resultat.<br />
12 Sjukgymnasten ger tips och råd om vad du kan göra själv för<br />
att må bättre.<br />
14 Ortopedtekniska hjälpmedel kan minska smärta som<br />
orsakas av artros.<br />
16 Arbetsterapeuten tipsar om vad du själv kan göra för att<br />
vara aktiv och klara de vardagliga sysslorna när du har artros.<br />
18 Information från <strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
Läs om vaccinationen mot den nya influensan och om Hälsoval<br />
Sörmland.<br />
20 Lättläst En sammanfattning av tidningens artiklar på lättläst<br />
svenska.<br />
23 Hälsoraden En frågetävling.<br />
<strong>Min</strong> hälsa – råd om vård ges ut av <strong>Landstinget</strong> Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté.<br />
Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Åsa Hellström, Anders Stjerna, Gösta Lööf, Ruth Lööf,<br />
Bengt Lindqvist, Marie Ackelman, Rolf Bodin och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB.<br />
Omslagsfoto: Jenny Gaulitz/Johnér. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: <strong>Min</strong> hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping.<br />
E-post: informationsenheten@dll.se, fax: 0155-24 55 82. www.landstinget.sormland.se. <strong>Min</strong> hälsa – råd om vård<br />
utkommer med tre nummer per år.<br />
2 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
– EN folksjukdom<br />
Artros är en av våra stora folksjukdomar.<br />
När man får artros förändras ledbrosket<br />
som fungerar som stötdämpare och glidyta<br />
när våra leder rör sig. Brosket blir tunt med<br />
en matt och ojämn yta. Leden fungerar<br />
sämre och vi känner oss stela och lederna<br />
gör ont. Men det finns hjälp att få.<br />
foto björn fröberg<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong> 3
ARTROS<br />
– vår vanligaste ledsjukdom<br />
När vi blir äldre är det vanligt att våra leder börjar krångla, vi känner<br />
oss stela och lederna gör ont. Det finns många orsaker till besvär av<br />
den här typen men artros är den vanligaste diagnosen. Sjukdomen<br />
är en av våra stora folksjukdomar och känd sedan urminnes tider.<br />
Ordet artros kommer från grekiskan och betyder just «sjuk led».<br />
text hampus mörner st-läkare,<br />
ortopedkliniken, nyköping<br />
bengt östlund överläkare,<br />
ortopedkliniken, nyköping<br />
foto björn fröberg<br />
I<br />
en led sker det en rörelse mellan två<br />
eller fler ben, i höftleden sker det till<br />
exempel en rörelse mellan lårbenet<br />
och bäckenet. I armbågen sker rörelsen<br />
mellan överarmsbenet och de bägge<br />
underarmsbenen, det vill säga mellan<br />
sammanlagt tre ben.<br />
Det finns flera olika sorters leder<br />
med olika funktion. Höftleden är en<br />
kulled, knäleden är en modifierad<br />
gångjärnsled som förutom gångjärnsfunktionen<br />
också medger en viss rotation.<br />
En led mellan två ben består av ett<br />
ledhuvud och en ledpanna. Däremellan<br />
finns ledhålan, fylld med ledvätska. De<br />
ytor i leden som rör sig mot varandra<br />
är klädda med ledbrosk, en vävnad<br />
som i friskt tillstånd är fast, elastisk och<br />
blåvitskimrande med en mycket slät och<br />
glatt yta.<br />
Brosket fungerar både som stötdämpare<br />
när man belastar leden och glidyta<br />
när leden rör sig. En frisk led rör sig<br />
väldigt lätt, friktionen är mycket liten.<br />
Att den är det beror på smörjmedel i<br />
leden, ledvätskan. Den fungerar precis<br />
som oljan i ett kullager. Men broskets<br />
glatta, släta yta är också den viktig för att<br />
friktionen ska bli så liten som möjligt.<br />
När man får artros förändras brosket,<br />
det blir tunt med en matt och ojämn yta<br />
där det kan uppstå sprickor. Friktionen<br />
ökar och leden fungerar sämre. Brosket<br />
blir också uppfransat och allt tunnare<br />
så att till sist själva benet blottläggs. Då<br />
ligger ben direkt mot ben och med tiden<br />
kan även skelettet skadas och ge felställningar<br />
i lederna.<br />
En långt framskriden artros i en knäled<br />
kan till exempel ge hjulbenthet eller<br />
kobenhet. Vidare kan leden bli större<br />
och kännas knölig. En av artrosens<br />
följder är nämligen att benpålagringar<br />
(så kallade osteofyter) bildas runt leden.<br />
Artros i fingrarna kan alltså göra att<br />
fingrarna ser krokiga och knotiga ut.<br />
I vilka leder kan man få artros?<br />
Artros är vanligast i höfter, knän och<br />
i fingrarnas leder. Artros i stortåns<br />
grundled (så kallade hallux rigidus) samt<br />
i leden mellan nyckelbenet och axeln<br />
(AC-ledsartros) är också vanligt.<br />
Artros kan alltså drabba både leder<br />
som belastas mycket (höft och knä),<br />
men också leder som inte utsätts för<br />
4 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
samma belastning och tyngd (fingrarna).<br />
Även i andra leder som fotleder,<br />
handleder, axlar samt käkleder förekommer<br />
artros men där är det inte lika<br />
vanligt. Har man fått artros i en led är<br />
det inte alls säkert att man får artros i<br />
andra leder. Artros är alltså som regel<br />
ingen sjukdom som drabbar många olika<br />
slags leder hos samma person.<br />
Om man har fått artros i händerna är<br />
det alltså inte säkert att man också får<br />
höftartros eller knäartros. Däremot<br />
är det mycket vanligt att handartros<br />
drabbar flera leder i båda händerna.<br />
Har man artros i den ena höften så<br />
finns det större risk att få artros i den<br />
andra höften också, men ändå inte<br />
mer än cirka 40 procent.<br />
Vilka besvär får man av artros?<br />
Artros gör inte alltid ont. Hos merparten<br />
av alla som är över 50 år ser<br />
man artros i någon led på röntgen,<br />
men långt ifrån alla har ont. Vad det<br />
är som gör att vissa har mycket<br />
värk och smärta och andra inte<br />
alls har ont vet man inte.<br />
Vanliga besvär när man börjar<br />
känna av artros är »igångsättningssmärta«,<br />
leden känns stel<br />
och gör ont när man till exempel<br />
reser sig för att börja gå. Efter<br />
att ha rört på sig en liten stund går det<br />
över. När besvären förvärras gör det<br />
mer ont hela tiden när man belastar och<br />
att gå längre sträckor kan bli besvärligt<br />
om man har artros i en höft eller i ett<br />
knä.<br />
I det här skedet försvinner det onda<br />
när man sätter sig och vilar, men med<br />
tiden kan artrosen göra att man även<br />
i vila känner det onda. Det kan då till<br />
och med bli svårt att sova på nätterna<br />
på grund av värken.<br />
Med tiden blir det dock ofta så att<br />
den här nattliga värken avtar eller<br />
försvinner, medan smärtorna vid<br />
belastning kan finnas kvar.<br />
Ofta har man sämre och bättre<br />
perioder med sina artrosbesvär.<br />
Leden kan ibland till och med<br />
kännas helt bra, detta varierande förlopp<br />
är typiskt för artros.<br />
När det gäller artros i händerna är det<br />
vanligt att smärtan faktiskt minskar efter<br />
några år. Fingrarna kan bli knotiga och<br />
svåra att böja helt, men ofta fungerar<br />
handen förvånanvsärt bra ändå!<br />
Smärtan i en led med artros kommer<br />
inte från det sjuka ledbrosket,<br />
brosk har inga nervtrådar. Det är<br />
annat runt en led som orsakar<br />
smärtan: strama muskler och<br />
ömma senfästen kan göra ont.<br />
I själva leden blir det på<br />
grund av det sjuka ledbrosket<br />
ibland en inflammation med<br />
svullnad av leden och en<br />
utspänd, smärtande ledkapsel<br />
som följd. Svullnaden<br />
beror på ökad mängd<br />
ledvätska och imflammationen<br />
kan ge en<br />
värmeökning i den<br />
drabbade leden.<br />
Förutom värken<br />
och smärtan<br />
är det vanligt<br />
att man känner<br />
sig stel i<br />
en led med<br />
artros. Det kan till<br />
exempel vara svårt att böja sig<br />
ned och klippa tånaglarna när man har<br />
höftartros och när man har fingerartros<br />
kan det bli svårt att knyta<br />
handen.<br />
När får man artros? Processen<br />
som gör att det blir artros i en led<br />
är mycket långsam och kan sträcka<br />
sig över år och årtionden. Artros<br />
är därför vanligare i högre åldrar<br />
och är ovanlig innan 30 års ålder.<br />
Ju äldre man blir desto mer<br />
artros finns det hos både kvinnor<br />
och män, dock med några<br />
skillnader.<br />
Handartros är betydligt vanligare<br />
bland kvinnor än bland<br />
män.<br />
Knäartros är<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong> 5
Figur 1<br />
»En vanlig röntgenundersökning<br />
ger den bästa informationen<br />
när det gäller artros.<br />
Ofta tar man flera bilder ur<br />
olika vinklar och ibland kompletterar<br />
man med så kallade<br />
belastade bilder. «<br />
bland äldre också vanligare bland<br />
kvinnor än män. Yngre som får<br />
knäartros är däremot i högre utsträckning<br />
män. Höftartros drabbar kvinnor<br />
och män i lika hög utsträckning, man<br />
räknar med att 3 procent av alla över 55<br />
år har höftartros.<br />
Varför får man artros? Det finns<br />
ofta flera orsaker till att man får artrosbesvär,<br />
det är sällan så att man kan peka<br />
på ett enda skäl till artros. Den viktigaste<br />
faktorn är åldern. Blir man tillräckligt<br />
gammal så får man med säkerhet<br />
artros i någon eller några leder.<br />
Artros kan alltså ses som en del i ett<br />
normalt åldrande. Men utöver det så<br />
finns det andra faktorer som ger ökad<br />
risk för artros. Många har en ärftlighet<br />
som ger större risk för artros i högre<br />
ålder. Att äldre kvinnor får knä- och<br />
handartros oftare än män gör att man<br />
misstänker att hormoner har en inverkan.<br />
Övervikt ger en klart ökad risk för<br />
artros i framför allt knän. Tidigare skador<br />
som frakturer och andra ledskador<br />
kan göra att man får artros i den skadade<br />
leden, det här är särskilt vanligt i knän<br />
efter menisk-och korsbandsskador.<br />
Hur är det då med belastning i form<br />
av tungt arbete, kan det ge artros? Jo,<br />
ett visst samband finns. Man vet till<br />
exempel att det finns några yrkesgrupper,<br />
bland andra lantbrukare, byggnadsarbetare<br />
och brandmän som har större<br />
risk att drabbas av höftartros. Men för<br />
handartros till exempel, finns det inget<br />
säkert samband med tungt arbete, det<br />
är lika vanligt med artros oavsett vilket<br />
arbete man har eller tidigare har haft.<br />
Oftast går det alltså inte att konstatera<br />
att artros hos den enskilde personen<br />
beror på tungt arbete. Ordet artros<br />
har ingen bra svensk översättning, man<br />
brukar säga »ledförslitning« eller »ledbroskförslitning«.<br />
Men eftersom det<br />
finns flera andra orsaker än belastning/<br />
förslitning så används inom sjukvården<br />
mest »artros« som benämning på sjukdomen.<br />
Hur ställer man diagnos? Ofta<br />
är symtom och kliniska fynd vid artos<br />
klassiska och vårdcentralsläkaren kan<br />
många gånger ställa diagnos på basen av<br />
sjukdomshistoria och kliniska undersökningar.<br />
En röntgenundersökning av den drabbade<br />
leden behövs ofta för att fastställa<br />
diagnos. En vanlig röntgenundersökning<br />
ger den bästa informationen när det<br />
gäller artros. Ofta tar man flera bilder<br />
ur olika vinklar och ibland kompletterar<br />
man med så kallade belastade bilder.<br />
Belastning av leden ger infomation om<br />
hur mycket av ledspalten som finns kvar.<br />
En vanlig undersökning är till exempel<br />
att man tar röntgenbilder av knäna<br />
när patienten står upp. Dessa undersökningar<br />
är smärtfria och går oftast fort.<br />
Magnetkameraundersökning (MR) ger<br />
oftast ingen ytterligare information och<br />
är inte nödvändig för att ställa diagnosen<br />
artros. Figur 1 visar röntgenbilder på en<br />
höftled.Till vänster en frisk led, i mitten<br />
måttlig artros och längst till höger grav<br />
artros.<br />
Tyvärr finns inga blodprover som kan<br />
påvisa artros. Om den kliniska bilden är<br />
avvikande eller det finns misstanke om<br />
mer utbredd inflammatorisk sjukom,<br />
till exempel reumatiska sjukdomar, kan<br />
man utreda vidare med provtagning på<br />
vårdcentralen.<br />
Som tidigare beskrivits är det svårt att<br />
koppla ihop röntgenfynd med symtom. I<br />
många fall stämmer dessa två inte riktigt<br />
överens. Man kan ju ha rejält ont i en led<br />
utan att någon artros syns på röntgen<br />
och på samma sätt kan en gravt angripen<br />
led vara förvånansvärt smärtfri (se figur<br />
2)<br />
6<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong>
Figur 2<br />
går det att lindra besvären? Det<br />
går inte att bota artros, man kan alltså<br />
inte reparera det sjuka ledbrosket och<br />
få en helt frisk led igen. All behandling<br />
av artros går i stället ut på att lindra<br />
besvären och göra livet så drägligt som<br />
möjligt trots artrosen. Det är mycket<br />
man själv kan göra innan man behöver<br />
hjälp av sin doktor. I slutändan kan man<br />
behöva någon form av kirurgisk behandling<br />
men långt ifrån alla hamnar på<br />
operationsbordet. Mer om detta längre<br />
fram i detta nummer.<br />
Ska man vila eller röra sig när man<br />
har artros? Smärtan förvärras ju ofta när<br />
man belastar en led med artros, men<br />
det innebär inte att leden mår bättre av<br />
att undvika all belastning, Det gäller att<br />
hitta en lagom nivå. Rörelse och träning<br />
i lagom »dos« gör att man får bättre<br />
styrka, strama muskler töjs ut ock uthålligheten<br />
förbättras.<br />
Efter en tid kan smärtan från leden<br />
också minska, men ofta tar det ett par<br />
tre månader innan man märker effekt.<br />
Vad som är lagom mycket träning kan<br />
vara svårt att veta. Lite ont får det göra<br />
vid träningen utan att det är skadligt<br />
men det ska inte göra så ont att smärtan<br />
sitter i länge efteråt.<br />
Hos en sjukgymnast kan man få<br />
många goda råd både om hur man ska<br />
träna och om vilken form av träning som<br />
är lämplig.<br />
Om man har höft- eller knäartros och<br />
har några kilos övervikt kan viktminskning<br />
ha mycket god effekt. Ibland kan<br />
man märka skillnad redan efter några<br />
kilos minskning i vikt. Kombinerar man<br />
viktminskningen med träning får man<br />
ännu bättre effekt på smärtan. Och<br />
som en trevlig bieffekt får man då också<br />
bättre kondition och märker att man<br />
orkar allt betydligt bättre.<br />
Handartros kan också lindras med<br />
träning, en arbetsterapeut kan ge goda<br />
råd om vilka övningar som kan vara bra.<br />
Arbetsterapeuten kan också prova ut<br />
Ledsmärta som vid artros<br />
Bägge<br />
Röntgenbild som vid artros<br />
»Vanliga besvär när man börjar känna av artros är ›igångsättningssmärta‹,<br />
leden känns stel och gör ont när man till<br />
exempel reser sig för att börja gå. Efter att ha rört sig en<br />
liten stund går det över. När besvären förvärras gör det mer<br />
ont hela tiden. «<br />
olika bandage samt hjälpmedel i<br />
vardagen.<br />
När det kommer till smärtstillande<br />
mediciner finns det flera<br />
receptfria läkemedel att<br />
köpa på Apoteket. Där<br />
kan man också få råd om<br />
läkemedel som är bra<br />
mot artrossmärta samt<br />
information om själva<br />
sjukdomen. Mer om läkemedel<br />
längre fram i detta<br />
nummer.<br />
Ibland kan en kortisonspruta<br />
i en ond led ge<br />
mycket bra smärtlindring.<br />
Sprutan kan man få av sin<br />
läkare. Effekten sitter i en<br />
begränsad tid men kortison<br />
kan vara väldigt värdefullt för<br />
att lindra under en särskilt<br />
smärtsam period i sjukdomen.<br />
Sammanfattningsvis är artros en<br />
av våra vanligaste sjukdomar och<br />
de flesta känner någon i sin<br />
omgivning med artrosbesvär.<br />
Hur mycket besvär man har<br />
kan variera väldigt, dels mellan<br />
individer och dels under<br />
tid hos en person. Det går<br />
att leva ett rikt och aktivt<br />
liv med artros! Mycket<br />
kan man göra själv och<br />
när det behövs finns mer<br />
hjälp att få hos sjukgymnaster,<br />
arbetsterapeuter och<br />
läkare.<br />
Vi hoppas att informationen<br />
i den här tidiningen<br />
kan vara till hjälp för dig<br />
med artros men även för<br />
dig med släktingar eller<br />
bekanta som lider av<br />
artros. «<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong> 7
NY KULA GER S<br />
Höftprotes är den absolut<br />
vanligaste operationen som<br />
görs vid artros. Begreppet »att<br />
börja på ny kula« har fått en ny<br />
innebörd sedan den engelska<br />
ortopeden John Charnley<br />
uppfann den moderna typen av<br />
höftprotes på 60-talet.<br />
text bengt östlund överläkare,<br />
ortopedkliniken, nyköping<br />
hampus mörner st-läkare,<br />
ortopedkliniken, nyköping<br />
Bland dem som har artros är<br />
det bara ett fåtal som opereras<br />
för sina besvär. I de<br />
allra flesta fall räcker annan<br />
behandling för att göra livet<br />
drägligare. Men eftersom artros är en<br />
väldigt vanlig sjukdom så är det ändå<br />
många som varje år blir opererade på<br />
grund av denna diagnos.<br />
f<br />
Höftartros<br />
Höftprotes, »ny höftkula« och knäprotes,<br />
»nytt knä« är de vanligaste operationerna<br />
som görs på grund av artros. Varje<br />
år görs nu mer än 14 000 höftprotesoperationer<br />
och mer än 10 000 knäprotesoperationer.<br />
Det är en otrolig utveckling om man<br />
tittar tillbaka några årtionden. Höftproteser<br />
började man operera i Sverige<br />
i slutet av 60-talet och knäproteser<br />
började man med på 70-talet. Idag är<br />
det alltså rutinoperationer på de flesta<br />
sjukhus.<br />
Det finns flera skäl till att de flesta<br />
som har artros inte behöver bli opererade.<br />
Dels är effekten av annan behandling<br />
ofta bra och dels har artros ofta ett<br />
godartat förlopp. Man kan ha ont och<br />
besvärligt i en led i flera månader för<br />
att sedan bli av med smärtorna, trots att<br />
själva artrosen finns kvar. Varför det är så<br />
vet vi inte, men förmodligen finns det<br />
flera orsaker till smärta vid artros.<br />
Det går inte att på röntgen »se« hur<br />
ont det gör. Vissa kan ha svår smärta<br />
trots att man nästan inte ser några<br />
förändringar alls medan andra kan ha<br />
väldigt mycket artros på röntgenbilderna<br />
men inte ha ont alls.<br />
När man diskuterar med sin<br />
ortoped om en operation kan<br />
hjälpa är det alltså inte röntgenbildens<br />
utseende som avgör om<br />
ortopeden föreslår operation<br />
eller inte. Röntgen behövs för att<br />
ställa diagnosen artros men avgör<br />
inte om operation behövs. Det är<br />
smärtan som är avgörande, målet<br />
med en operation är nästan alltid<br />
i första hand att bli av med smärta<br />
orsakad av artros.<br />
En operation innebär också<br />
alltid vissa risker som man måste<br />
väga mot fördelarna med operationen.<br />
Man ska ha haft besvären<br />
tillräckligt länge för att det ska<br />
vara uppenbart att det inte är<br />
en »tillfällig« artrossmärta man<br />
lider av. Och man ska också ha<br />
prövat all annan behandling som<br />
kan lindra innan man överväger<br />
operation.<br />
På vårdcentralen kan man få<br />
hjälp med alla typer av behandling<br />
som finns att tillgå vid<br />
artros – utom operation. Om<br />
behandlingen inte är tillräcklig<br />
och man vill diskutera om<br />
operation kan hjälpa så får man<br />
på vårdcentralen en remiss till<br />
närmaste<br />
ortopedklinik. En<br />
förutsättning är då<br />
förstås att man kan tänka<br />
sig att bli opererad för sina<br />
besvär, vill man inte det kan<br />
inte ortopeden göra mer än<br />
man kan på vårdcentralen.<br />
Höftprotes Efter en höftprotesoperation<br />
blir de allra flesta<br />
smärtfria och kan leva ett nästan<br />
normalt liv, med långa promenader<br />
och god nattsömn. De allra<br />
flesta patienter blir väldigt nöjda<br />
med sin operation.<br />
Vid operationen tar man bort<br />
höftkulan och lårbenshalsen och<br />
sätter dit en ny kula som sitter fast<br />
på en metallstam som fixeras i övre<br />
delen av lårbenet. I bäckenet sätts en<br />
ledskål som kulan får leda mot.<br />
Bencement är den vanligaste<br />
metoden att fixera protesdelarna mot<br />
benet. Bencement är ett slags plastcement<br />
som visat sig ha goda egenskaper<br />
i detta sammanhang.<br />
I vissa fall sätts protesen fast utan<br />
cement, det är framför allt hos yngre<br />
patienter man väljer den metoden. Den<br />
Höftprotes.<br />
8 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
MÄRTFRITT LIV<br />
Röntgenbild på höftprotes.<br />
metalldel, »stam«, som fixeras i lårbenet<br />
är gjord av en stål- eller titanlegering.<br />
Kulan är gjord av keramik eller metall.<br />
Ledskålen är vanligen gjord av plast.<br />
Operationen tar en till två timmar och<br />
dagen efter är man uppe och belastar sin<br />
nya höft men sedan behövs förstås en<br />
längre tids träning innan musklerna har<br />
återhämtat sig och man kan gå utan käppar.<br />
Sjukgymnasten ger de instruktioner<br />
som behövs för att man ska träna på rätt<br />
sätt.<br />
f<br />
Knäartros<br />
Operationer vid knäartros I knäleden<br />
börjar ofta artrosen i ena sidan av<br />
leden, vanligast på insidan. När brosket<br />
försvunnit på grund av artrosen börjar<br />
också det underliggande benet gradvis<br />
försvinna. Det resulterar i att knäleden<br />
vinklas och man blir alltmer hjulbent,<br />
som en cowboy ungefär.<br />
När artrosen fortfarande är begränsad<br />
till insidan av knäleden kan en »halv«<br />
protes sättas in, man byter ut ledytan på<br />
lårbenets insida mot en metallskena och<br />
ledytan på motsvarande yta på underbenet<br />
mot en plastskiva. En fördel med<br />
denna protestyp är att det är en enklare<br />
operation och att om protesen lossnar är<br />
det lättare att byta ut den.<br />
En annan operation som också är<br />
tänkbar – framför allt hos yngre patienter<br />
– är osteotomi. Detta innebär att<br />
man sågar av skenbenet under knäleden<br />
och vinklar om underbenet så att man<br />
inte längre är hjulbent utan i stället<br />
något kobent. Man flyttar då över<br />
belastningen till den friska delen av<br />
knäleden och kan få en smärtfri knäled<br />
under ett antal år.<br />
Knäprotes<br />
Medan antalet<br />
höftproteser<br />
ökat<br />
stadigt<br />
under<br />
många<br />
år har<br />
antalet<br />
knäproteser närmast<br />
exploderat de senaste<br />
tio åren. Idag opereras<br />
ungefär dubbelt så<br />
många knäproteser per<br />
år som för tio år sedan.<br />
Ett skäl till detta är att<br />
vi nu vet att långtidsresultaten<br />
efter en<br />
knäprotesopera-<br />
Totalprotes för knä.<br />
Röntgenbild på totalprotes för knä.<br />
tion är lika bra som efter en höftprotesoperation.<br />
Den vanligaste typen av knäprotes<br />
innebär att man byter ut hela<br />
knäleden, så kallad totalprotes. På<br />
lårbenet sätter man då en metalldel<br />
som är formad som ledytan<br />
på lårbenet, den fixeras med<br />
samma bencement som<br />
används vid höftproteser.<br />
På underbenet sätter<br />
man en protesdel med<br />
plast som ledar mot<br />
metalldelen på lårbenet,<br />
oftast sitter denna<br />
plastdel på en metalldel<br />
som fixeras med bencement<br />
mot det underliggande<br />
benet.<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong> 9
Röntgenbild på halvprotes för knä.<br />
»Liksom efter en höftprotesoperation blir de flesta som får<br />
en knäprotes smärtfria och nöjda. «<br />
Den hjulbenthet, eller – mer sällan<br />
– kobenthet, man kan ha vid knäartros<br />
försöker man rätta till vid operationen.<br />
Målet vid operationen är att göra<br />
knäleden rak igen. Protesen sätts in så<br />
att knäleden kan röra sig på vanligt sätt,<br />
ofta får man dock inte riktigt lika bra<br />
böjförmåga som man hade innan man<br />
fick sin artros.<br />
Liksom efter en höftprotesoperation<br />
blir de flesta som får en knäprotes<br />
smärtfria och nöjda.<br />
Tiden man behöver vara på sjukhuset<br />
efter operationen är lika kort som efter<br />
en höftprotes – några dagar. De komplikationer<br />
som kan uppstå är av samma<br />
slag som efter höftprotesoperation.<br />
För knäproteser finns ett nationellt<br />
kvalitetsregister som sedan 1975 registrerar<br />
alla knäproteser som opereras,<br />
(http://www.knee.nko.se/online/the-<br />
Pages/index.php).De protestyper som<br />
Röntgenbild på stelopererad fotled.<br />
används i Sörmland ligger mycket bra<br />
till i den statistik som registret får fram.<br />
Titthålskirurgi hjälper inte Ofta får<br />
ortopeder frågan om inte titthålskirurgi<br />
kan hjälpa vid knäartros. Man har förstås<br />
försökt med denna metod men man<br />
vet nu med säkerhet att titthålskirurgi,<br />
artroskopi, inte har någon som helst<br />
effekt vid artros. Tvärtom kan besvären<br />
riskera att förvärras en tid efter en<br />
artroskopi.<br />
Men om röntgen inte visar någon<br />
säker artros och ortopeden tycker att<br />
det finns skäl att misstänka en meniskskada<br />
så kan det finnas anledning att<br />
göra en artroskopi.<br />
Brosk kan inte repareras Mycket har<br />
skrivits om de försök med brosktransplantation<br />
som gjorts. Forskning görs<br />
fortfarande men ännu finns ingen metod<br />
för att återställa dåligt brosk i en artrosled.<br />
Knäleden är den led man gjort mest<br />
försök med men samma sak gäller alla<br />
övriga leder – brosk i en artrosled går<br />
ännu inte att reparera. Framtiden får<br />
utvisa om man hittar någon metod.<br />
f<br />
Andra leder<br />
Med de stora framgångar man haft med<br />
proteser för höfter och knän är det<br />
naturligt att man även provar med proteser<br />
i andra leder.<br />
Axeln är den led som efter höft och<br />
knä oftast opereras med protes.<br />
För höfter och knän är artros den<br />
absolut vanligaste orsaken till operation.<br />
För axelns del finns andra orsaker<br />
till operation med protes, framförallt<br />
frakturer och ledgångsreumatism.<br />
Bara några hundra axelproteser per år<br />
opereras. Detta beror dels på att artros<br />
i axeln inte är lika vanligt och dels på att<br />
resultaten inte är lika bra. Andra leder<br />
där man i enstaka tillfällen opererar med<br />
protes på grund av artros är armbåge,<br />
handled, handens småleder och fotleden.<br />
f<br />
Alternativ<br />
Artros i fotleden kan ge mycket svår<br />
smärta och dålig rörlighet. Här kan en<br />
steloperation göra att man blir smärtfri.<br />
Vid en steloperation eftersträvar man<br />
att benen kring en led ska växa ihop som<br />
vid ett benbrott. Man använder ofta<br />
skruvar för att sätta ihop benen och som<br />
regel behövs en längre tid i gips. Det är<br />
alltså en tidsödande behandling men för<br />
dem som har haft tillräckligt ont under<br />
lång tid kan det vara värt besväret för att<br />
bli av med smärtorna.<br />
Andra leder som stelopereras vid<br />
artros är handens småleder, handleden<br />
och stortån. «<br />
10 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
Hur länge ligger man på sjukhus?<br />
Svar: Förr var man försiktig med träningen<br />
efter operationen och vårdtiden<br />
på sjukhus kunde sträcka sig över några<br />
veckor. Nu behövs det bara några dagar<br />
på sjukhuset efter operationen innan<br />
man får resa hem. Viktigt är att man<br />
innan operationen förbereder hemkomsten<br />
så att man har den hjälp som behövs<br />
den första tiden. Man får mycket hjälp<br />
av sjukgymnaster och arbetsterapeuter<br />
samt övrig vårdpersonal på sjukhuset för<br />
att allt ska gå så smidigt som möjligt.<br />
Hur länge håller en höftprotes?<br />
Svar: En höftprotes håller inte lika länge<br />
som den höft man är född med. Tidigare<br />
vågade man inte lova att den skulle hålla<br />
mer än 10 år. Nu vet vi att de flesta höftproteser<br />
håller betydligt längre än så.<br />
Efter 10 år är det bara några få procent<br />
av proteserna som behöver opereras<br />
om. Genomsnittsåldern vid höftoperation<br />
är strax under 70 år och det betyder<br />
att för de flesta håller protesen livet ut.<br />
Ju yngre man är desto större är risken<br />
att man behöver opereras igen på grund<br />
av att protesen lossnar.<br />
En omoperation är alltid svårare och<br />
mer riskabel än den första operationen.<br />
Även om förhoppningen är att protesen<br />
ska hålla livet ut är omoperation något<br />
man måste ha med i beräkningen när<br />
man diskuterar en höftprotesoperation.<br />
Alla höftprotesoperationer i Sverige<br />
rapporteras till ett register som regelbundet<br />
rapporterar resultat. De sörmländska<br />
ortopedklinikerna har bland de<br />
bästa resultaten.<br />
Vilka komplikationer kan inträffa?<br />
Svar: En infektion efter en höftprotes<br />
är en mycket besvärlig komplikation.<br />
Flera operationer och långvarig antibiotikabehandling<br />
kan bli nödvändigt<br />
men oftast går infektionen att behandla<br />
utan att protesen behöver tas bort. Alla<br />
som arbetar med dessa operationer är<br />
mycket observanta på denna risk och<br />
vet hur man bäst gör för att hålla risken<br />
på en så låg nivå som möjligt. Blodproppar<br />
i benen eller i värsta fall i lungorna<br />
kan också inträffa, här vet vi också vad<br />
man ska göra för att minska risken men<br />
det går aldrig att helt bortse från att det<br />
ändå finns en viss risk.<br />
Som efter alla operationer kan problem<br />
från hjärtat tillstöta. Andra infektioner<br />
som lunginflammationer och<br />
urinvägsinfektioner kan också uppträda.<br />
Att protesen lossnar är den vanligaste<br />
komplikation på lång sikt och inte sällan<br />
måste man då byta protesen mot en ny.<br />
I vissa fall kan protesen vid en oförsiktig<br />
rörelse eller ett fall hoppa ur led<br />
vilket ibland gör att en ny operation blir<br />
nödvändig.<br />
Vilken utveckling av höftproteser kan vi<br />
vänta oss?<br />
Svar: Vid en vanlig höftprotesoperation<br />
görs ett hudsnitt som är ungefär ett par<br />
decimeter långt.<br />
På många håll görs försök med<br />
betydligt kortare hudsnitt – bara några<br />
centimeter. Fördelen är att man har<br />
mindre ont efter operationen och att<br />
rehabiliteringen går fortare. Vi vet ännu<br />
inte om resultaten är lika bra på lång<br />
sikt och enligt siffror från höftregistret<br />
är omoperationer vanligare vid denna så<br />
kallade mini-invasiva kirurgi.<br />
»Ytersättningsprotes« är en annan typ<br />
av höftprotes som används ibland hos<br />
yngre patienter. Även här är det dock<br />
enligt höftregistret betydligt fler komplikationer<br />
jämfört med vanliga proteser<br />
och mer forskning behövs.<br />
Man forskar också kring nya material<br />
för att hitta ännu hållbarare proteser<br />
som inte lossnar eller slits ner.<br />
Ett paradoxalt »problem« när det<br />
gäller forskningen på detta område är<br />
att resultaten med vanliga höftproteser<br />
nu är så bra. Om man vill bevisa att en<br />
ny metod är ännu bättre än den som<br />
används nu behövs det väldigt många<br />
operationer som måste kontrolleras<br />
under lång tid innan man har svaret.<br />
Det svenska höftprotesregistret<br />
(http://www.jru.orthop.gu.se/) har<br />
funnits sedan 1979 och är av enormt<br />
stor betydelse.<br />
<strong>Min</strong>st lika viktigt som att hitta nya,<br />
bättre metoder är förstås att så snabbt<br />
som möjligt upptäcka om nya metoder<br />
är sämre än de gamla beprövade. Här<br />
har höftprotesregistret haft en stor betydelse<br />
under åren som gått, sedan starten<br />
1979 har omkring 300 000 höftprotesoperationer<br />
registrerats.<br />
Är en operation värd besväret och<br />
riskerna?<br />
Svar: Detta är den fråga som allt kretsar<br />
kring när man har artros och träffar sin<br />
ortoped för att diskutera om en operation<br />
kan hjälpa.<br />
Det finns förstås inget enkelt och allmängiltigt<br />
svar utan ortopeden bedömer<br />
detta tillsammans med sin patient från<br />
fall till fall.<br />
Riskerna med en operation kan<br />
variera beroende på ålder och andra<br />
sjukdomar. Förväntningarna hos den<br />
som ska opereras för artros måste vara<br />
rimliga, vilket naturligtvis förutsätter<br />
att man fått tillräckligt god information<br />
innan operationen. Ortopeden måste<br />
bedöma att förutsättningarna att nå<br />
dessa förväntningar efter operationen är<br />
rimligt stora.<br />
Inte sällan krävs mycket träning och<br />
rehabilitering efter operationen vilket<br />
man som patient förstås måste vara<br />
förberedd på.<br />
När alla pusselbitar fallit på plats och<br />
den som har artros kommit överens med<br />
ortopeden om operation kan vi lova att<br />
alla i vårdkedjan gör allt de kan för att<br />
resultatet ska bli så bra som möjligt. «<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong> 11
Sjukgymnasten ger råd om<br />
hjälp och lindring<br />
Artros kan ge smärta och stelhet. Eftersom smärtan ofta kommer när vi rör på oss<br />
väljer vi att röra oss mindre, vilket faktiskt förvärrar tillståndet. En sjukgymnast kan<br />
ge hjälp och råd om hur just du ska göra för att lindra dina besvär.<br />
text Lili-Ann Olofsson distriktssjukgymnast, Vårdcentralen Åsidan Nyköping<br />
foto kristina eder<br />
Vanliga symptom vid artros i höften:<br />
Smärta – i ljumsken och framsidan låret<br />
ned mot knät, utsidan höften eller bak<br />
i skinkan. Ont att resa sig om du suttit<br />
länge, att kliva ur bil och vid gång<br />
uppför trappa.<br />
Stelhet – svårt att ta på strumpan, ta<br />
ut steget vid gång eller sitta med benet<br />
i kors.<br />
Svaghet – hälta. Man kompenserar<br />
genom att luta över kroppen på onda<br />
sidan för att minska belastningen på den<br />
onda höften.<br />
Vanliga symptom vid artros i knät:<br />
Smärta – insidan knät. Ont vid gång<br />
nedför trappa.<br />
Stelhet – svårt att sitta på huk.<br />
Svaghet – i muskeln på lårets framsida.<br />
Ibland kan även svullnad i knät förekomma.<br />
Om man har ont i en led vid rörelse<br />
tar man automatiskt ut rörligheten<br />
mindre. Musklerna anpassar sig och<br />
blir förkortade och strama. Artrosen<br />
påverkar alltså musklerna. Men om<br />
musklerna runt leden är starka minskar<br />
belastningen på leden.<br />
Rör på dig – det hjälper: För att<br />
lindra besvären rekommenderas 30<br />
minuters regelbunden fysisk aktivitet<br />
per dag. Fysisk aktivitet kan ha lika god<br />
smärtlindrande effekt som medicin men<br />
utan biverkningar. Likväl som man kan<br />
få ett läkemedel på recept kan man få<br />
Fysisk Aktivitet på Recept, FAR.<br />
Det är viktigt att du får kunskap om<br />
nyttan med träningen. Träningen syftar<br />
till att lindra smärtan, förbättra funktionen<br />
och livskvaliteten.<br />
Det är viktigt att du inte bara får ett<br />
träningsprogram i handen utan att du<br />
gör övningarna och att det blir uppföljning.<br />
Det är vanligt att känna sig osäker<br />
inför träningen om man aldrig tränat<br />
tidigare och vara orolig för att det ska<br />
göra mer ont. I början kan det göra<br />
mer ont men smärtan ska avta efter<br />
träningen och inte öka från dag till dag.<br />
Börja med liten belastning och öka gradvis.<br />
Ofta krävs det sex till åtta veckors<br />
regelbunden träning innan en förbättring<br />
upplevs.<br />
Det är viktigt att hitta en träningsform<br />
som ger en positiv upplevelse och<br />
känsla av att kunna påverka sitt välbefinnande.<br />
Misslyckande leder ofta till att träningen<br />
avbryts och då kan det vara bra<br />
att ha, till exempel, en sjukgymnast att<br />
rådfråga istället för att sluta träna helt.<br />
Positiva effekter av träning vid<br />
lätt till måttlig artros:<br />
• Ledens rörlighet bibehålls eller ökar<br />
• Vikten bibehålles eller minskar<br />
• Smärtan minskar<br />
• Muskelstyrkan ökar<br />
• Välbefinnandet ökar<br />
Det finns ingen bot men det är viktigt<br />
att ställa diagnosen artros tidigt så att<br />
man har möjlighet att lindra utvecklingen<br />
av sjukdomen. Utvecklingen kan<br />
stanna upp.<br />
Fysisk träning ger även positiva<br />
effekter på andra sjukdomar som hjärtkärlsjukdom<br />
och diabetes. Träningen ska<br />
kännas ansträngande så att man blir lätt<br />
andfådd men ändå kan föra ett samtal.<br />
Lämplig fysisk aktivitet är exempelvis<br />
promenader, stavgång, cykling, simning<br />
och längdskidåkning.<br />
Bassängträning som avlastar kroppstyngden<br />
lämpar sig bra om det gör ont<br />
att träna när leden belastas. Prova dig<br />
fram och gör det du tycker är kul. Kom<br />
ihåg att det inte ska göra mer ont dagen<br />
efter.<br />
Tips:<br />
• Gå på mjukt underlag.<br />
• Använd sviktande skor, eventuellt med<br />
inlägg.<br />
• Använd gärna damcykel med rund<br />
ram som är lättare att stiga på och av.<br />
Motionscykel är ett alternativ på vintern<br />
eller om balansen är dålig.<br />
• Om det gör ont vid gång kan du avlasta<br />
med en käpp eller kryckkäpp.<br />
Undvik:<br />
• Hopp och tunga lyft.<br />
• Om du måste bära, bär på onda sidan.<br />
Det kanske låter konstigt men belastningen<br />
på onda leden blir mindre.<br />
• Sitt inte stilla för länge utan växla ställning,<br />
ta en paus vid längre bilresa så du<br />
får sträcka på benen.<br />
Det är viktigt att träningsprogrammet<br />
12 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
anpassas till dina problem. Man måste<br />
ta hänsyn till graden av artros, ålder,<br />
om man är kobent eller hjulbent, övriga<br />
sjukdomar och träningsvana.<br />
Personer med artros i höft och knä<br />
som väljer en fysiskt aktiv livsstil trots<br />
smärtan klarar vardagen bättre än de<br />
som vilar för att minska smärtan.<br />
Så här kan du lindra besvären:<br />
Brosket mår bäst av lagom aktivitet. Vid<br />
inaktivitet eller för hög belastning blir<br />
det obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning<br />
av brosket. Även en övervikt<br />
på sju till åtta kilo påverkar framför allt<br />
knän negativt.<br />
På de flesta vårdcentraler erbjuds du<br />
som har en funktionsnedsättning i höften<br />
mer tips och information om artros<br />
via Höftskolan. På några vårdcentraler<br />
finns en Knäskola som arbetar på ett<br />
liknande sätt. Tag gärna kontakt med en<br />
sjukgymnast på din vårdcentral.<br />
Rörlighetsövningar/hjälpmedel:<br />
Du tar ut rörligheten och töjer musklerna<br />
för att, till exempel, fortsättningsvis<br />
kunna nå ned till foten för att ta på<br />
strumporna. Har du stora besvär och<br />
är mycket stel i höften finns det hjälpmedel<br />
som strumppådragare, griptång,<br />
förhöjningsdyna och toaförhöjning som<br />
kan underlätta din vardag.<br />
Träning för att stärka musklerna:<br />
Träna framför allt lårets framsida men<br />
även lårets utsida och skinkan. Styrketräning<br />
kan ske med den egna kroppen<br />
som belastning eller med hjälp av maskiner<br />
eller gummiband.<br />
Tips:<br />
• Ta inte i med händerna när du reser dig<br />
från stol.<br />
• Träna att stå på ett ben, det är en viktig<br />
övning framför allt om du går med käpp.<br />
Akupunktur: Används som smärtbehandling<br />
och kan i vissa fall minska<br />
värken.<br />
Tens: En apparat som ger elektrisk<br />
FaR, Fysisk aktivitet på<br />
recept, kan hjälpa den<br />
som har artros. Hos Friskis<br />
& Svettis finns erfarna<br />
instruktörer som kan hjälpa<br />
dig komma igång.<br />
nervstimulering genom elektroder på<br />
huden. Dessa placeras runt den onda<br />
leden och behandlingstiden är 30-45<br />
minuter. Smärtlindringen är störst<br />
under och strax efter behandlingen.<br />
Sträck ut leden: Sjukgymnasten provar<br />
ibland att sträcka eller dra ut leden.<br />
I till exempel höftleden kan det kännas<br />
riktigt skönt och kan upprepas som ett<br />
led i behandlingen.<br />
Värme och kyla: Ofta får man som<br />
sjukgymnast frågan om det är bra att<br />
använda värme. Värmen har ingen större<br />
effekt men om man tycker det känns<br />
skönt är det helt OK. Kyla kan ibland<br />
användas vid svullnad i knäled.<br />
Operation: Om du trots fysisk träning,<br />
»lagombeteende«, medicin och annan<br />
smärtlindrande behandling har värk<br />
eller kraftig begränsning av livskvaliteten<br />
kan du få en remiss till ortopeden<br />
och det kan bli aktuellt med en operation.<br />
«<br />
Så här kan du<br />
hjälpa dig själv<br />
• Välja en fysisk aktivitet du tycker är<br />
kul<br />
• Ta dig tiden<br />
• Träna regelbundet en längre tid,<br />
minst tre månader.<br />
• Tillsammans med sjukgymnasten kan<br />
du sätta konkreta mål och utvärdera<br />
träningen.<br />
Ta kontakt med sjukgymnast på din<br />
vårdcentral om du har frågor om artros<br />
eller vill få råd.<br />
En behandling som inte utförs hjälper<br />
inte hur bra den än är.<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong> 13
Ortopedtekniska hjälpme<br />
Målsättningen med ortopedtekniska<br />
hjälpmedel vid artroser<br />
är främst att minska smärtan.<br />
Smärtorna vid artros uppkommer<br />
främst genom rörelse i en<br />
led där ledbrosket är nedslitet.<br />
Artros och ledbroskskador kan<br />
även leda till felställningar i en<br />
led vilket kan påskynda förslitningen<br />
i leden.<br />
Figur 1<br />
text Linda mathiesen och bo andersson<br />
legitimerade ortopedingenjörer,<br />
aktiv ortopedteknik i sörmland ab<br />
M<br />
ed hjälp av ortopedtekniska hjälpmedel<br />
som vi idag kallar för ortoser, tidigare<br />
kallade för stödbandage, försöker vi förhindra<br />
den rörelse som orsakar smärtan<br />
eller felställningen i den angripna leden.<br />
Ibland finns det färdiga produkter som<br />
kan levereras direkt och ibland måste vi<br />
tillverka specialanpassade produkter för<br />
effekt.<br />
Här ges några exempel på hjälpmedel<br />
som kan komma ifråga vid behandling av<br />
artroser.<br />
Foten Ett vanligt problem är artros i<br />
stortåleden som orsakar smärta, stelhet<br />
och även svårighet att gå. För att<br />
underlätta gången och minska smärtan<br />
kan man bygga om sina skor genom att<br />
ändra sulan till en så kallad rullsula.<br />
Det innebär att man gör sulan tjockare<br />
bakom tåleden och tunnar ut sulan fram<br />
mot tårna så att man inte behöver böja<br />
tålederna när man avvecklar steget (se<br />
figur 1 och 2).<br />
Vandringskängor och vissa walkingskor<br />
har redan denna funktion varför det<br />
kan vara värt att investera i ett par bra<br />
vandringskängor om man tycker om att<br />
vara ute och vandra.<br />
När det gäller artros och förslitningar<br />
i mellanfotens ben kan ett formgjutet<br />
inlägg vara till stor hjälp genom att<br />
minska och stabilisera de små rörelserna<br />
i mellanfotens ben som sker vid belastning<br />
av foten.<br />
Inlägg eller fotbäddar tillverkas oftast<br />
som en specialanpassad produkt där vi<br />
tar en avgjutning eller ett avtryck av<br />
foten så att vi får en så väl anpassad form<br />
som möjligt. Här finns även möjlighet<br />
att korrigera eventuella felställningar<br />
som kan ha uppkommit på grund av<br />
artrosskadan.<br />
Figur 2<br />
14 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
del kan minska smärtan<br />
Fotled Den vanligaste orsaken till<br />
artros i fotleden är någon form av skada<br />
som påverkat leden och ledbrosket. För<br />
att förebygga eventuell artros efter ligamentskador<br />
är det viktigt att stabilisera<br />
fotleden genom någon typ av ortos eller<br />
tejpning.<br />
Den vanligaste åtgärden för att<br />
minska smärtan vid förslitningar i<br />
fotleden är att helt försöka fixera leden.<br />
Detta åstadkommer man genom att<br />
tillverka en specialanpassad ortos som<br />
omsluter foten och underbenet och får<br />
plats i en sko (se figur 3).<br />
Nackdelen är förstås att det blir lite<br />
stelare att gå och även att det kan bli<br />
ganska varmt och kännas klumpigt.<br />
Fördelen är att om man inte åstadkommer<br />
någon förbättring så kan man ta av<br />
hjälpmedlet medan en steloperation inte<br />
går att ångra. Uppnår man smärtlindring<br />
med en ortos ger detta en fingervisning<br />
om att en steloperation av fotleden<br />
kommer att fungera väl.<br />
Figur 3 Figur 4<br />
Knä När det gäller artroser i knäleden<br />
har det på senare år kommit ett flertal<br />
ortoser som klarar att korrigera vissa<br />
felställningar i knäleden som kan bero<br />
på förslitning av ledbrosket i knät. Ett<br />
exempel på en sådan ortos visas i figur 4.<br />
Om förslitningen har skett på knäts<br />
insida, vilket är vanligast, medför detta<br />
att man blir hjulbent och om förslitningen<br />
istället skett på knäts utsida<br />
leder detta till att man blir kobent.<br />
Knäortoserna har ingen läkande effekt<br />
på artrosen men om man inte korrigerar<br />
felställningen i leden kan artrosens<br />
utveckling påskyndas på grund av den<br />
sneda och ökade belastningen i knät.<br />
Även när det gäller knäartroser kan<br />
inlägg vara till stor hjälp då det visat sig<br />
att man genom att vinkla inlägget kan<br />
korrigera den ogynnsamma felställningen<br />
i knäleden.<br />
Vid begynnande artrosbesvär kan en<br />
elastisk ortos ge smärtlindring genom<br />
värme och kompression. Användning av<br />
en elastisk ortos bidrar även till ökad proprioception,<br />
vilket är förmågan att känna<br />
av var en kroppsdel befinner sig.<br />
Höftleden Ortopedtekniska hjälpmedel<br />
som underlättar att leva med artros<br />
i höftleden finns egentligen inte utan<br />
det absolut bästa, förutom höftledsoperation,<br />
är att använda käpp. Käppen<br />
minskar belastningen på höftleden mer<br />
än man kan tänka sig.<br />
Arm och handled Det finns ett flertal<br />
olika ortoser och hjälpmedel för händer<br />
och armar och dessa levereras även<br />
ibland av arbetsterapeuterna. I vissa fall<br />
behövs även här speciallösningar som vi<br />
tillverkar på den ortopedtekniska avdelningen<br />
individuellt efter skadans art och<br />
handens/armens form. «<br />
fotnot: En ortopedingenjör kombinerar<br />
arbete med människor och teknik. Tekniken<br />
som används i yrket är unik och fokuserar på att<br />
hjälpa människor med funktionsnedsättningar.<br />
En ortopedingenjör arbetar med hjälpmedel<br />
som sitter utanpå kroppen och som ersätter<br />
eller assisterar någon kroppsdel, alltifrån nya<br />
ben till hjälmar. I ortopedingenjörens arbete<br />
ingår behovsanalys, individanpassad design och<br />
produktframställning. Det är också vanligt att<br />
ortopedingenjörer finns med som konsulter i<br />
olika teamverksamheter i hälso- och sjukvård,<br />
eller i uppdrag för privata företag, där de bidrar<br />
med biomekanisk och teknisk kompetens.<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong> 15
Att kunna vara aktiv och utföra sina vardagliga sysslor är viktigt för vår hälsa och livskvalitet.<br />
Arbetsterapeutens uppgift vid artros är att försöka hjälpa till att minska symtom, underlätta aktivitetsförmågan,<br />
förbättra funktionen samt ge ökad kunskap om vad man själv kan göra för att minska besvären<br />
i sitt vardagsliv.<br />
text ulrika nilsson distriktsarbetsterapeut, vårdcentralen ekensberg, nyköping<br />
Arbetsterapeutens roll<br />
»Människan är av naturen aktiv och kan<br />
påverka sin hälsa genom aktivitet och<br />
handling«. Dessa filosofiska antaganden<br />
är några av byggstenarna inom arbetsterapin.<br />
När man vissa dagar har så ont i<br />
höften att man med nöd och näppe kan<br />
resa sig från toalettstolen kan det dock<br />
vara svårt att ta till sig dessa antaganden.<br />
Detsamma gäller när man inte förmår<br />
öppna burken med värktabletter för att<br />
värken i tummen hindrar en.<br />
Vid en första bedömning av arbetsterapeuten<br />
görs en utredning av hur<br />
besvären ser ut och hur de påverkar det<br />
dagliga livet. Därefter utformar man<br />
tillsammans en behandlingsplan.<br />
Tekniska hjälpmedel Arbetsterapeuten<br />
informerar om hjälpmedel<br />
och ger tips och råd om ergonomiskt<br />
utformade redskap. Arbetsterapeuten<br />
hjälper till med bedömning och utprovning<br />
av hjälpmedel, ser till att du får rätt<br />
hjälpmedel och beskriver hur de ska<br />
användas.<br />
Vid artros i höften kan man vara<br />
hjälpt av, till exempel, toalettstolsförhöjare,<br />
förhöjningsdynor och/eller<br />
griptång.<br />
Till personer med artros i händerna<br />
kan det bli aktuellt med, exempelvis<br />
handledsbandage, tumbandage och förstorade<br />
grepp.<br />
Bestick och andra hushållsredskap<br />
klassas som »egenvårdsprodukt« vilket<br />
innebär att arbetsterapeuten kan tillhandahålla<br />
dessa hjälpmedel men man får<br />
bekosta dem själv.<br />
Man kan även införskaffa hjälpmedel<br />
på egen hand i hjälpmedelsbutiker, apotek<br />
och på internet.<br />
Förslag på inköpsställen kan man få<br />
via arbetsterapeuten. Hjälpmedelsföretag<br />
på internet som har ett bra utbud är:<br />
– www.varsam.se<br />
– www.gulare.com<br />
– www.rehabshop.se<br />
– www.uriform.se.<br />
Bostadsanpassning Vid artros kan<br />
åtgärder behöva vidtas i boendemiljön.<br />
Har man exempelvis svårt att ta sig över<br />
trösklar eller gå i trappan kan arbetsterapeuten<br />
hjälpa till med ansökan om<br />
bostadsanpassningsbidrag för att ta bort<br />
trösklarna eller andra åtgärder.<br />
Träningsprogram Rörelseträning<br />
syftar till att minska smärta, förbättra<br />
funktion och förebygga felställning.<br />
Sjukgymnasten hjälper till med träningsprogram<br />
för bland annat höft och knä.<br />
När det gäller handen är det arbetsterapeuten<br />
man ska vända sig till. Om<br />
man har så besvärlig smärta att man har<br />
svårt att utföra ett träningsprogram kan<br />
man hos arbetsterapeuten mjuka upp<br />
händerna med ett<br />
paraffinbad<br />
innan<br />
träningen.<br />
Det kan ske<br />
både individuellt och i grupp. Paraffinet<br />
har en tillfälligt smärtlindrande effekt<br />
och mjukar upp lederna.<br />
Ibland kan även kyla ge bra effekt.<br />
Vissa vårdcentraler erbjuder även<br />
artrosskola där man får lära sig mer om<br />
artros och träffa andra i samma situation.<br />
I artrosskolan deltar flera yrkeskategorier<br />
med råd och hjälp. «<br />
Ergonomiska råd<br />
Respektera smärtan och lyssna på kroppens<br />
signaler!<br />
• Ta pauser! Fördela arbetsuppgifterna<br />
över veckan. Sprid ut veckostädningen<br />
till flera dagar i veckan i stället för en.<br />
• Det är effektivare med flera korta vilopauser<br />
än få och långa.<br />
• Använd båda händerna eller växla mellan<br />
höger och vänster hand.<br />
• Fördela belastningen vid lyft.<br />
• <strong>Min</strong>ska belastningen genom att dra<br />
och skjuta föremål istället för att bära<br />
och lyfta.<br />
• Variera mellan olika arbetsuppgifter.<br />
• Undvik små, statiska grepp. Använd<br />
gärna förstorade grepp på redskapen.<br />
• Förläng hävarmen för att få större<br />
utväxling av kraft.<br />
• Arbeta med rak handled och undvik<br />
vridrörelser.<br />
• Använd förhöjningshjälpmedel till<br />
besvärliga uppresningsmoment som du<br />
måste klara av, som toalettbesök.<br />
Vart kan jag vända mig?<br />
Du kan själv ta kontakt med arbetsterapeuten<br />
på din vårdcentral. Det är inte<br />
nödvändigt med remiss från läkare.<br />
16 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
Det finns olika smärtstillande<br />
och inflammationsdämpande<br />
läkemedel som kan lindra<br />
smärtan hos artrospatienter. I<br />
vissa fall kan även injektioner av<br />
läkemedel ge lindring.<br />
text ruth lööf<br />
apotekare, läkemedelskommittén,<br />
landstinget sörmland<br />
De smärtstillande läkemedel<br />
som i första hand<br />
rekommenderas vid artros<br />
är de som innehåller substansen<br />
paracetamol, till<br />
exempel Alvedon och Panodil. De har<br />
febernedsättande och smärtstillande<br />
effekt och finns i ett flertal olika beredningsformer<br />
som tabletter, stolpiller<br />
och mixtur.<br />
Dosen som rekommenderas är ett gram<br />
tre till fyra gånger per dag, vilket ger<br />
en god effekt och mycket liten risk för<br />
biverkningar.<br />
En annan grupp av smärtstillande<br />
läkemedel som används vid artros är<br />
de så kallde NSAID-preparaten. Till<br />
denna grupp av läkemedel hör Ipren,<br />
Naproxen och Diklofenak som alla kan<br />
köpas receptfritt i mindre förpackningar.<br />
Preparaten i denna grupp har,<br />
förutom febernedsättande och smärtstillande<br />
effekt, även en inflammationsdämpande<br />
effekt som kan vara av<br />
värde i vissa skeden vid behandling av<br />
artrossmärta.<br />
I perioder med svårare smärta kan<br />
behandling med receptbelagda smärtstillande<br />
medel bli aktuell. Det bör<br />
nämnas att läkemedel innehållande dextropropoxifen,<br />
Dexofen och Doloxene,<br />
successivt avregistreras under nästa år.<br />
Glukosamin populärt En annan<br />
substans som kommit att få en omfattande<br />
användning vid artros är glukosamin<br />
som finns i ett flertal läkemedel, till<br />
exempel Artrox, Comfora och Glucosine.<br />
Effekten av dessa preparat är dock<br />
mycket omdiskuterad, varför rekommendationen<br />
är att vara mycket återhållsam<br />
med förskrivningen. Preparaten kan<br />
givetvis köpas på apoteken utan recept<br />
om man vill pröva dem.<br />
I särskilda fall kan det bli aktuellt<br />
att få kortisoninjektioner direkt i<br />
artrosleden. Det ger oftast en mycket<br />
god effekt, dock under begränsad tid.<br />
Kortisoninjektioner kan vara mycket<br />
värdefullt för att lindra en särskilt<br />
smärtsam period i sjukdomen.<br />
Ett annat läkemedel som kan injiceras<br />
direkt i en artrosled är hyaluonsyra,<br />
populärt kallat »tuppkamsextrakt«,<br />
som finns i Artzal och Synvisc.<br />
Detta läkemedel injiceras tre gånger<br />
med en veckas mella<strong>nr</strong>um.<br />
Effekten av dessa injektioner<br />
kvarstår vanligtvis några<br />
månader. «<br />
Inget för äldre Hos äldre medför<br />
långvarigt bruk av NSAID en betydande<br />
risk för att drabbas av mag-tarmbiverkningar.<br />
Njurfunktionen kan också<br />
försämras vilket kan leda till vätskeansamling<br />
och sämre effekt av blodtrycksbehandling.<br />
Patienter som har hjärt- eller njursvikt<br />
och de som använder Waran ska inte<br />
använda NSAID.<br />
Till äldre personer<br />
rekommenderas NSAID i<br />
lägsta effektiva dos under<br />
så kort tid som möjligt.<br />
min hälsa 2/<strong>2009</strong><br />
17
Vaccinera dig!<br />
Influensa A, H1N1, även kallad svininfluensan, är ett<br />
nytt influensavirus som sprids över världen.<br />
För de allra flesta innebär influensan en ofarlig<br />
men ibland obehaglig sjukdom med symptom som<br />
går över på några få dagar.<br />
Feber, torrhosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk,<br />
frossa, snuva och en väldig trötthet är vanliga<br />
symtom vid influensa. Det är viktigt att hindra<br />
smittspridningen för att skydda dem som kan bli<br />
allvarligt sjuka av influensa.<br />
Därför erbjuder <strong>Landstinget</strong> Sörmland kostnadsfri<br />
vaccination till hela länets befolkning. För ett<br />
fullgott skydd krävs två sprutor. Vaccineringen<br />
beräknas starta under oktober.<br />
Här kan du vaccinera dig<br />
<strong>Landstinget</strong> har valt att inte använda vårdcentralerna för vaccination<br />
då de resurserna behövs för att ta hand om den dagliga<br />
verksamheten och eventuella insjuknade i nya influensan.<br />
Därför erbjuder <strong>Landstinget</strong> Sörmland vaccination på nio<br />
vaccinationscentraler i länet.<br />
• Parken Zoo (Pingvingen), Eskilstuna<br />
• P 10 Campus, Regementsgatan, Strängnäs<br />
• Västgötagatan 18, Katrineholm<br />
• Hammarvallens idrottsanläggning, Flen<br />
• Humlegårdens konferens-/samlingssal, Vingåker<br />
• Konsthallen med museibutik, Nyköping<br />
• Gamla Postens lokaler, Järntorget, Oxelösund<br />
• Gamla Apoteket, Trosa vårdcentral, Trosa<br />
• Gamla Apoteket, Gnesta vårdcentral, Gnesta<br />
Mer information om hur vaccinationen går till hittar du på<br />
www.landstinget.sormland.se och i annonser i länets dagstidningar<br />
och gratistidningar.<br />
När du kommer till<br />
vaccinationscentralen<br />
Ta med ifyllt vaccinationskort och ID-handling till vaccinationscentralen.<br />
Du som tillhör någon riskgrupp ska även ta med brevet som du<br />
fått hemskickat.<br />
Med detta nummer av <strong>Min</strong> Hälsa får du med två stycken vaccinationskort.<br />
Vaccinationskort kan också skrivas ut från landstingets<br />
webbplats www.landstinget.sormland.se eller hämtas på vaccinationscentralen.<br />
Var klädd i kläder som gör det lätt att komma åt överarmen när du<br />
kommer till vaccinationen. Vi ber om överseende med eventuella köer<br />
vid vaccinationscentralerna. Välkommen!<br />
Vaccination av riskgrupper och hälsooch<br />
sjukvårdspersonal sker först<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland följer Socialstyrelsens rekommendation om att<br />
erbjuda tidig vaccination till personer med:<br />
• kronisk hjärt-kärlsjukdom<br />
• kronisk lungsjukdom, till exempel astma eller KOL<br />
• svårinställd diabetes<br />
• nedsatt immunförsvar<br />
• hiv<br />
• neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen<br />
• kronisk lever- eller njursjukdom<br />
• extrem fetma<br />
och även till:<br />
• gravida<br />
• barn med nedsatt immunförsvar, kronisk njursjukdom, hiv/aids, diabetes,<br />
astma eller andra lungsjukdomar.<br />
Du som tillhör någon av riskgrupperna har fått ett brev med ett<br />
erbjudande om vaccination hemskickad. Om du inte fått något brev<br />
kan du kontakta din vårdcentral eller behandlande läkare.<br />
<strong>Landstinget</strong>s hälso- och sjukvårdspersonal och kommunernas vårdoch<br />
omsorgspersonal erbjuds också vaccination tidigt. Berörd personal<br />
kommer att få information på sin arbetsplats om var och när vaccinationen<br />
äger rum.<br />
Om du insjuknar i influensan<br />
Ring din vårdenhet/vårdcentral eller Sjukvårdsrådgivningen på<br />
telefon 1177 om du:<br />
• har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn<br />
• har feber som gått ner och sedan börjar stiga igen<br />
• plötsligt blir mycket sämre<br />
• har ett sjukt barn som inte vill dricka, äta eller leka<br />
Eftersom risken för smittspridning är stor ska du inte bege dig<br />
direkt till vårdenheten/vårdcentralen, utan ringa.<br />
18 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
Skolbarn vaccineras<br />
av skolhälsovården<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland erbjuder tillsammans med skolhälsovården<br />
barn i årskurs 0-9 vaccination. För att barn under 18 år ska kunna<br />
vaccinera sig måste vårdnadshavare ge sitt medgivande.<br />
Alla vårdnadshavare får en medgivandeblankett från skolan där<br />
man tackar ja eller nej till vaccination. Skolhälsovården meddelar<br />
datum för vaccination.<br />
Barn mellan 15-18 år erbjuds vaccination på vaccinationscentralerna.<br />
Om barnet kommer själv till vaccinationscentralen krävs medgivandeblankett<br />
från vårdnadshavare.<br />
Blankett kan skrivas ut från landstingets webbplats www.landstinget.sormland.se<br />
eller hämtas på vaccinationscentralerna.<br />
Små barn erbjuds vaccination<br />
på barnavårdscentralerna<br />
Barn i åldrarna tre till sex år erbjuds vaccination på barnavårdscentralerna.<br />
Vårdnadshavare kommer att få ett brev hemskickat med ett<br />
erbjudande om vaccination på den barnavårdscentral barnet tillhör.<br />
Boende i kommunens äldreoch<br />
demensboende erbjuds<br />
vaccination av personalen<br />
Boende i kommunens äldre- och demensboende erbjuds vaccination<br />
av personalen<br />
Kommunens sjuksköterskor kommer i samarbete med<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland att erbjuda vaccination till boende<br />
på äldre- och demensboenden. Brukarna och deras anhöriga<br />
kommer att bli informerade om vaccinationen av personalen.<br />
Har du frågor om hur<br />
vaccinationen går till?<br />
Välkommen att ringa 020-24 14 15 för information om var, när och<br />
hur vaccinationen går till i Sörmland.<br />
Du kan ringa på vardagar mellan kl. 08.00-17.00.<br />
Har du frågor om influensan?<br />
Om du har allmänna frågor om influensan kan du ringa myndigheternas<br />
gemensamma telefontjänst på telefonnummer<br />
020-20 20 00 eller besöka www.krisinformation.se<br />
Hälsoval Sörmland –<br />
ditt val av vårdcentral<br />
Den första januari 2010 införs Hälsoval Sörmland som ger dig<br />
som bor i Sörmland möjlighet att fritt välja vårdcentral inom<br />
länet. Hälsovalet gör det möjligt även för privata vårdcentraler<br />
att erbjuda sörmlänningarna vård.<br />
Vad innebär Hälsovalet för dig?<br />
Du kan välja vilken vårdcentral du vill tillhöra, men du kan också<br />
välja att stanna kvar på den vårdcentral du har idag. Du väljer att<br />
i första hand vända dig till den vårdcentral du valt för hälso- och<br />
sjukvård som inte är sjukhusvård.<br />
Du påverkar genom ditt val<br />
Hälsoval Sörmland bygger på en ny lagstiftning som träder i kraft<br />
vid årsskiftet, Lagen om valfrihet – LOV. Införandet av Hälsoval<br />
Sörmland har dock varit på gång långt dessförinnan. Beslut fattades<br />
redan i landstingsfullmäktige den 25 november 2008.<br />
Genom att du väljer en vårdcentral godkänner du att den valda<br />
vårdcentralen får din hälso- och sjukvårdspeng, en summa som<br />
landstinget årligen avsätter för sörmlänningarnas hälso- och<br />
sjukvård. Ditt val påverkar därför vilka vårdcentraler som har<br />
möjlighet att bedriva vård i Sörmland.<br />
Hur går Hälsovalet till?<br />
Under hösten får du som bor i Sörmland valblankett och information<br />
om Hälsoval hem i din brevlåda. Blanketten finns också att<br />
skriva ut från landstingets webbplats.<br />
Från början är alla sörmlänningar<br />
skrivna på den vårdcentral<br />
som de tillhör geografiskt. Du<br />
som vill byta skriver in vårdcentralens<br />
namn på blanketten och<br />
skickar in den till Enheten för<br />
Hälsoval Sörmland eller lämnar<br />
in den till valfri vårdcentral.<br />
Vårdcentralens del av Hälsovalet<br />
Vårdcentralen ska kunna erbjuda dig vård snarast eller allra<br />
senast inom tre månader från att du skrivit under och lämnat<br />
in din valblankett. Du ska snabbt få kontakt för rådgivning och<br />
behandling.<br />
För att få bedriva vård inom Hälsoval Sörmland måste vårdcentralen<br />
vara godkänd av <strong>Landstinget</strong> Sörmland.<br />
Från den första januari 2010 kommer du även ha möjlighet att<br />
samtala kring dina levnadsvanor utifrån en hälsobroschyr som<br />
landstinget har tagit fram, för att du på så vis ska kunna påverka<br />
din hälsa.<br />
Mer information om Hälsoval Sörmland hittar du på <strong>Landstinget</strong>s<br />
webbplats: www.landstinget.sormland.se/halsoval.<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong> 19
Artros är den vanligaste<br />
sjukdomen i lederna<br />
När vi människor blir äldre<br />
kan vi känna oss stela<br />
och få ont i lederna.<br />
Det kan vara artros<br />
och är mycket vanligt.<br />
Vad är artros<br />
och varför får man artros?<br />
När man blir äldre<br />
blir brosket i lederna tunnare.<br />
Till slut försvinner brosket<br />
och benen ligger mot varandra.<br />
När du rör på leden<br />
utan att brosket finns<br />
kan det göra mycket ont.<br />
Men det är inte i benen<br />
eller brosket<br />
det gör ont<br />
utan i musklerna och senorna<br />
runt leden.<br />
Vem får artros?<br />
En del personer får artros<br />
när de är unga.<br />
Kvinnor har oftare artros i händerna<br />
än män.<br />
Läkare tror att det beror<br />
på hormoner.<br />
Överviktiga personer får lättare artros<br />
än andra.<br />
När en människa väger för mycket<br />
sliter brosket lättare bort i knänas<br />
och höfternas leder.<br />
Hur känns artros?<br />
Smärtan kommer inte från brosket<br />
utan i musklerna och senornas<br />
fästen runt leden.<br />
Du kan också känna dig stel.<br />
Hur vet man att man<br />
har artros?<br />
Läkaren på vårdcentralen kan tala<br />
om för dig<br />
om du har artros eller inte.<br />
En röntgenundersökning<br />
är det bästa sättet att riktigt få veta.<br />
foto björn fröberg<br />
Vad kan man göra åt artros?<br />
Du kan inte bli frisk från artros.<br />
Men man kan lindra smärtan.<br />
Det är bra att röra på sig och träna.<br />
Du kan lättare fortsätta att röra på dig<br />
om du slipper smärtan.<br />
Du kan köpa smärtstillande<br />
mediciner på Apoteket.<br />
Ibland kan en operation hjälpa.<br />
Det här kan sjukgymnasten göra<br />
foto kristina eder<br />
Sjukgymnasten arbetar på din<br />
vårdcentral<br />
och kan ge dig övningar<br />
som du kan göra hemma.<br />
Det är viktigt att du försöker röra<br />
på den sjuka leden<br />
annars kan du bli sämre.<br />
När du tränar får du bättre<br />
rörlighet<br />
och du går kanske ned i vikt<br />
och det är bra<br />
för då minskar belastningen<br />
på lederna.<br />
Operation?<br />
De flesta som har artros<br />
behöver ingen operation.<br />
Många gånger går smärtan över<br />
när man behandlar den.<br />
Man ska också prova olika<br />
behandlingar<br />
innan man bestämmer sig<br />
för att operera<br />
Om man gör en operation<br />
tar läkaren bort den skadade kulan<br />
i leden<br />
och sätter in en ny konstgjord kula.<br />
20 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
Läkemedel mot artros<br />
De smärtstillande mediciner<br />
som fungerar bäst mot smärta<br />
från artros<br />
är de smärtstillande medel<br />
som innehåller paracetamol<br />
som till exempel Alvedon eller Panodil.<br />
De kan du köpa utan recept.<br />
Sedan kan du prova så kallade<br />
NSAID-preparat.<br />
De är till exempel Ipren eller Naproxen.<br />
De stoppar även inflammationen.<br />
De kan du också köpa utan recept.<br />
Äldre ska inte ta för<br />
mycket NSAID<br />
Äldre personer ska inte ta<br />
för mycket NSAID.<br />
De kan få skador i magen, tarmarna<br />
och njurarna.<br />
Om du har mycket ont av artros<br />
kan du få starkare smärtstillande<br />
på recept av läkare.<br />
Många använder glukosamin<br />
Många som har ont av artros<br />
använder glukosamin<br />
som finns i flera läkemedel<br />
som Artrox, Comfora och Glucosine.<br />
Du kan köpa dem på Apoteket<br />
utan recept.<br />
Men ingen vet egentligen hur<br />
och om de fungerar.<br />
Kortison<br />
Ibland kan läkare spruta in kortison<br />
i den led som är sjuk.<br />
Smärtan försvinner<br />
men bara för en kort tid.<br />
Hyaluonsyra som också<br />
kallas tuppkam<br />
Läkaren kan också spruta in<br />
hyaluonsyra direkt i leden.<br />
Då får du det tre gånger<br />
med en vecka emellan.<br />
Smärtan kan då vara borta i några<br />
månader.<br />
Akupunktur<br />
Ibland kan du få akupunktur<br />
mot smärtan.<br />
Man sticker in tunna nålar nära leden.<br />
Behandlingen tar ungefär en<br />
halvtimme<br />
och du får behandling<br />
ungefär tio gånger.<br />
Tens<br />
Tens är en apparat<br />
som ger ofarliga elektriska stötar<br />
på huden runt leden.<br />
Smärtan försvinner under<br />
och strax efter behandlingen.<br />
Det här kan arbetsterapeuten göra<br />
När du har artros är det viktigt<br />
att du kan fortsätta att röra på dig.<br />
Annars kan du bli sämre.<br />
Arbetsterapeuten kan hjälpa dig<br />
så att du kan fortsätta leva<br />
som vanligt<br />
fast du har ont.<br />
Arbetsterapeuten arbetar på<br />
din vårdcentral.<br />
Du kan få tekniska hjälpmedel<br />
som hjälper dig att öppna burkar<br />
om du har ont i händerna.<br />
Om du har så ont att du inte kan gå<br />
över trösklar<br />
kan arbetsterapeuten hjälpa dig med<br />
att söka bidrag till bostadsanpassning.<br />
Prata med din vårdcentral<br />
för att få veta mer.<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong> 21
Vaccinera dig mot den nya influensan!<br />
Den nya influensan ger dig feber,<br />
hosta, ont i halsen,<br />
ont i kroppen och ont i huvudet.<br />
För de flesta människor<br />
är den nya influensan ofarlig.<br />
Men för några människor<br />
är den nya influensan farlig.<br />
För att de ska slippa<br />
att bli smittade och sjuka<br />
är det bra om alla vaccinerar sig.<br />
Här kan vuxna<br />
och barn mellan 15 och 18 år<br />
vaccinera sig i Sörmland:<br />
Parken Zoo i Eskilstuna<br />
P 10 Campus i Strängnäs<br />
Västgötagatan 18 i Katrineholm<br />
Hammarvallens idrottsanläggning<br />
i Flen<br />
Humlegården i Vingåker<br />
Konsthallen i Nyköping<br />
Gamla posten i Oxelösund<br />
Gamla Apoteket i Trosa<br />
Gamla Apoteket i Gnesta<br />
De får vaccin först:<br />
<strong>Landstinget</strong> ger vaccin först<br />
till sjuka och svaga personer.<br />
Gravida kvinnor och personer<br />
som är mycket feta<br />
kommer också att få vaccin<br />
före alla andra.<br />
För alla de personerna<br />
kan den nya influensan vara farlig.<br />
Små barn<br />
Barn mellan tre och sex år<br />
får vaccinera sig<br />
på barnavårdscentralerna.<br />
Skolbarn<br />
Skolbarn upp till årskurs 9<br />
får vaccinera sig<br />
hos skolhälsovården.<br />
Äldre personer<br />
Personer som bor<br />
på kommunernas äldreboenden<br />
kommer att få vaccin<br />
av personalen.<br />
Har du frågor om<br />
den nya influensan?<br />
Om du har frågor<br />
om den nya influensan<br />
ring 020 20 20 00<br />
Om du har frågor<br />
om vaccinationen i Sörmland<br />
ring 020 24 14 15.<br />
Om du blir sjuk<br />
Ring vårdcentralen<br />
eller sjukvårdsrådgivningen<br />
om du har hög feber<br />
som inte går ned,<br />
om febern går upp igen,<br />
eller om du blir mycket sjuk.<br />
Ring också till vårdcentralen<br />
eller sjukvårdsrådgivningen<br />
om ditt barn inte vill dricka,<br />
äta eller leka.<br />
Du ringer till nummer 1177.<br />
Nästa år får du själv välja vårdcentral<br />
Från den första januari år 2010,<br />
får du själv välja<br />
den vårdcentral i Södermanlands län<br />
som du vill ha vård på.<br />
Du får också söka vård<br />
på privata vårdcentraler.<br />
Du söker alltid hälsovård<br />
och sjukvård på en vårdcentral.<br />
På vårdcentralen arbetar läkare,<br />
sjuksköterskor<br />
och annan sjukvårdspersonal.<br />
Idag söker du vård<br />
på den vårdcentral<br />
som ligger närmast där du bor.<br />
Men från och med nästa år<br />
får du välja bland<br />
alla vårdcentraler i länet.<br />
Alla som bor i Sörmland<br />
kommer att få information<br />
om det här som landstinget kallar<br />
Hälsoval Sörmland.<br />
Alla får också en lista<br />
på vårdcentraler<br />
och en blankett<br />
där man skriver namnet<br />
på den vårdcentral man vill ha.<br />
Du måste inte byta vårdcentral.<br />
Du får stanna kvar<br />
på den vårdcentral<br />
som du redan har.<br />
Blogg för ökad dialog <strong>Landstinget</strong> Sörmland arbetar för att nå ökad dialog<br />
medborgarna. En blogg har lanserats för att göra sörmlänningarna delaktiga i skapandet<br />
av landstingets nya webbplats. Besök den på www.externawebbprojektet.wordpress.com.<br />
Besök oss även på twitter: http://twitter.com/LstSormland<br />
22 min hälsa 3/<strong>2009</strong>
<strong>Min</strong> rätta rad<br />
Hälsokrysset<br />
1.<br />
1 X 2<br />
Fråga 1<br />
Vilken funktion har ledvätskan i en led?<br />
1. Smörjmedel<br />
X. Näringsvätska<br />
2. Ingen funktion<br />
Fråga 2<br />
Hur många personer äldre än 55 år<br />
får artros i höftleden?<br />
1. 1%<br />
X. 5%<br />
2. 3%<br />
Fråga 3<br />
Hur många sprutor »tuppkamsextrakt«<br />
får man vid en och samma kur?<br />
1. 2<br />
X. 3<br />
2. 5<br />
Fråga 4<br />
Varför ska äldre personer vara försiktiga<br />
med NSAID?<br />
1. Biverkningar i mage,<br />
tarmar och<br />
njurar<br />
X. Kostnaden<br />
2. Man måste ta<br />
den nattetid<br />
Fråga 5<br />
Vilka symptom är<br />
vanligast vid tidig<br />
artros?<br />
1. Rodnad<br />
X. Felställning<br />
2. Igångsättningssmärta<br />
och stelhet<br />
Fråga 6<br />
Vid byte av höftled är den »nya<br />
höftkulan« gjord av?<br />
1. Keramik eller metall<br />
X. Hårdplast<br />
2. Trä<br />
Fråga 7<br />
Vilken yrkeskategori brukar erbjuda<br />
akupunktur som behandling av artros?<br />
1. Arbetsterapeut<br />
X. Undersköterska<br />
2. Sjukgymnast<br />
Fråga 8<br />
Vad är en ortos?<br />
1. Läkare<br />
X. Form av stödbandage<br />
2. Ortopedtekniker<br />
Fråga 9<br />
Vid vilken form av artros kan en<br />
förhöjningsdyna vara bra?<br />
1. Fotled<br />
X. Höft<br />
2. Knä<br />
Fråga 10<br />
Vad är en<br />
rullator?<br />
1. Gånghjälpmedel<br />
X. Kryckkäpp<br />
med hjul<br />
2. Rullbord<br />
Lycka till!<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
6.<br />
7.<br />
8.<br />
9.<br />
10.<br />
Fem vinnare får presentkort i bokhandel.<br />
Vinnarna presenteras i nästa<br />
nummer av <strong>Min</strong> Hälsa.<br />
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela<br />
talongen före den 14 december till:<br />
<strong>Min</strong> hälsa, Informationsenheten<br />
611 88 Nyköping<br />
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.<br />
<strong>Min</strong>a uppgifter:<br />
JAG HETER:<br />
JAG BOR PÅ:<br />
MIN POSTADRESS ÄR:<br />
MITT TELEFONNUMMER ÄR:<br />
Vinnarna i Hälsokrysset 2/<strong>2009</strong>:<br />
Britt Norlin, Strängnäs, Charlotta<br />
Lundin, Eskilstuna, Ulrika Österlund,<br />
Katrineholm, Britt Ericsson, Flen och<br />
Barbro Pettersson, Nyköping.<br />
min hälsa 3/<strong>2009</strong><br />
23
gruppförsändelse<br />
Den nya influensan<br />
Undvik att smittas och att smitta andra<br />
Tvätta händerna ofta<br />
Tvätta bort influensavirus som lätt fastnar på fingrar och på ytor<br />
som dörrhandtag, och som kan spridas vidare när du tar i hand.<br />
Använd tvål och vatten. Med handsprit får du bort ännu mer virus<br />
efter handtvätten.<br />
Hosta och nys i armvecket<br />
Fånga upp virus genom att hosta och nysa i armvecket eller i en<br />
pappersnäsduk som du slänger direkt i soporna. Undvik att täcka<br />
munnen med handen när du nyser eller hostar.<br />
1177<br />
Om du är sjuk, stanna hemma<br />
Stanna hemma om du är sjuk så sprider du inte influensavirus<br />
vidare på arbetet, skolan eller bussen. Kontakta sjukvården per<br />
telefon istället för att gå direkt till väntrum där influensa lätt<br />
sprids vidare.<br />
Den nya influensan A(H1N1)<br />
är ett nytt influensavirus som sprids<br />
över världen. För de allra flesta är<br />
det en ofarlig men ibland obehaglig<br />
sjukdom med symtom som går över<br />
på några få dagar. Feber, torrhosta,<br />
halsont, ont i kroppen, huvudvärk,<br />
frossa, snuva och en väldig trötthet är<br />
vanliga symtom vid influensa. Det är<br />
viktigt att hindra smittspridningen för<br />
att skydda dem som kan bli allvarligt<br />
sjuka av influensa.<br />
Mer information om den nya influensan<br />
A(H1N1) finns på www.1177.se och<br />
www.krisinformation.se<br />
Form: Jupiter Reklam, juli <strong>2009</strong>
Change language