Ett sörmländskt projekt 2010 - 2011 - Landstinget Sörmland

landstingetsormland.se

Ett sörmländskt projekt 2010 - 2011 - Landstinget Sörmland

Ett sörmländskt projekt

2010 - 2011


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD 4

BAKGRUND TILL PROJEKTET 5

TEMA BERÄTTELSER

I varje människa bor det en berättelse... 8

Bilderbokens betydelse för språkutveckling 8

Berätta med bilder i serieform 9

Hela världen är full av berättelser 9

Mänskliga rättigheter & mänskliga svårigheter 9

Goda exempel

Film i Sörmland - Memory 10

Dansa matte & formera stjärnbilder 11

Med Hjärtat för boken 12

TEMA DELAKTIGHET

Sociala medier & funktionshinder 22

Språket & yrkeslivet 23

Vilja och våga skriva 24

Sensomotorisk träning mot inlärningshinder 24

Språkets inverkan på hälsan 25

Folkhälsostatistik om Sörmland 26

Goda exempel

LL - bokcirklar för vuxna invandrare 27

Bubbla - rätten till ett språk 27

Projekt EVA - Vardagsmakt 28

Hur lever man demokrati? 30

Alla kan bidra... 31

TEMA SPRÅK

Tvåspråkighet 14

Empowerment & samspelet mellan människor 14

Språk är makt 15

Hur erövrar man ett språk? 16

Goda exempel

Volvos språkprojekt 17

Vardagssvenska 18

Tecken som stöd i förskolan 18

Läsprojekt i Sköldinge skola 19

Matprat 20

Att skriva sig till läsning 21

landstingetsormland.se/lansbiblioteket

3


FÖRORD

”Språk är makt, liv och kulturens

instrument, dominansens och befrielsens

instrument.”

Angela Carter

journalist & författare

FÖRORD

Utan språk hamnar du utanför. Oavsett om

det handlar om ett samtal, en diskussion eller

en situation där du förväntas ta beslut, att välja.

Om du inte har de muntliga och skriftliga

verktygen till samhället du lever i kan du inte

delta på samma demokratiska plattform som

andra. Större krav ställs på varje individ att

själv söka information, att bilda sig en uppfattning

via muntlig eller skriftlig information,

att läsa och att prata. Social kompetens

väger tungt när du söker jobb.

Utan språk är du körd!

Hur kan då så många elever sluta grundskolan

utan tillräckliga läskunskaper?

Hur sätter man fokus på denna viktiga fråga?

Var börjar man?

Jag har haft förmånen att arbeta med det här

projektet under ett års tid. Ett projekt som vill

sätta strålkastarljus på läs-och skrivfrågan,

som vill få till diskussioner kring språkets

betydelse, som vill öka medvetenheten kring

att det behövs mer arbete kring den här frågan.

Vi har valt att avgränsa oss till Sörmland

men jag hoppas att tanken sprider sig som en

våg över landet och att vi gör något på riktigt

åt bristerna i läs-, skriv- och språkkunskaper

hos barn, unga och vuxna.

Jag är stolt över alla de människor jag träffat

under projektets gång. Alla de människor

som oförtrutet kämpar på och vill hjälpa andra

människor till lika förutsättningar. Alla

de människor som ger våra barn, ungdomar,

vuxna, svenskar, nysvenskar, nyanlända och

funktionshindrade en möjlighet till utveckling,

till ett gott socialt liv, till ett demokratiskt

liv.

Jenny Skarstedt

Projektledare

Länsbibliotek Sörmland

4


BAKGRUND TILL PROJEKTET

VARFÖR UTAN

SPRÅK ÄR DU KÖRD?

”Ditt språk, mitt språk, vårt språk. Alla har

rätt till ett språk. Vem har ansvaret och hur får

vi till det i Sörmland?”

Med denna skrift vill vi dela med oss av den

kunskap och de erfarenheter som vi samlade

under projektet ”Utan språk är du körd” åren

20102011. Vi har valt att beskriva vad som

hände under projektet, föreläsningar som

gavs och goda sörmländska exempel som visades

upp.

Projektet har varit kort. Men genom att det

lyft idéer och delat erfarenheter och metoder,

hoppas vi att det kommer att leva vidare, inte

som projekt utan som nya idéer för samarbete

i och utanför Sörmland.

Våren 2009 träffades Länsbibliotek Sörmland,

Eskilstuna folkhögskola och Folkhälsocentrum,

alla från Landstinget Sörmland.

Chefen för Folkhälsocentrum hade tidigare

vänt sig till Kultur- och utbildningsförvaltningen

med problemet att pojkar läser allt

mindre – det är i slutänden ett folkhälsoproblem!

Läsning är en viktig grundsten för

språkutveckling, något som bidrar till människors

möjlighet att delta i ett demokratiskt

samhälle. Så frågan blev: Vad kan vi göra

tillsammans?

För att bredda diskussionen och kompetensen

bjöds fler aktörer in. Arbetsgruppen utvidgades

med representanter från ABF Sörmland,

IF Metall Mälardalen, Länsbildningsförbundet

samt en kulturpolitiker som också var

facklig förtroendeman.

Mycket snart flyttade gruppen fokus från den

ursprungliga frågan, att allt färre pojkar och

män läser, till en bredare mobilisering för

läsning, erövrandet av ett språk, delaktighet

i samhället och demokrati – där också begreppen

jämlikhet, mångfald, integration och

folkhälsa är centrala.

Gruppen formulerade mål:

Att lyfta värdet av språkets betydelse för

delaktighet, hälsa, jämställdhet, mångfald

och jämlikhet. Aktualisera läsandets roll för

språkets utveckling. Stimulera och inspirera

befintliga och nya aktörer för att medverka

till en långsiktig och hållbar mobilisering i

Sörmland.

Att genom bred samverkan av olika aktörer

lokalt och regionalt, utveckla arbetet för att

stödja läsande och språkutveckling utifrån

perspektivet ”Se individen”. Med det menar

vi att varje individ har rätt att läsa och tillägna

sig sitt språk på sitt eget sätt, på vägar

som passar just den individen.

5


BAKGRUND TILL PROJEKTET

Foto: Leif Hansen

Hur gör vi Sörmland till ett läsande län?

Perspektivet var regionalt och målet var att

samla, kommunicera och sprida kunskaper

från många olika aktörer. Snart beslutades att

samla till ett seminarium för olika aktörer i

länet. Seminariet genomfördes den 4 februari

2010 med metoden Open Space.

Med utgångspunkt i de nätverk som arbetsgruppen

redan hade, gick inbjudan ut brett

– barn-och mödrahälsovård, flyktingsamordnare,

skolledare, bibliotekspersonal, politiker,

SFI-lärare, fritidsledare, intresseorganisationer,

folkhögskolor, kulturförvaltningar,

demokratiutskott och många, många fler yrkesområden

deltog. Seminariet var gratis för

alla deltagare och finansierades gemensamt

av Kultur- och utbildningsförvaltningen,

Folkhälsocentrum och Länsbibliotek Sörmland.

Drygt 100 personer kom.

Ledorden för dagen var ”Ditt språk, mitt

språk, vårt språk. Alla har rätt till ett språk.

Vem har ansvaret och hur får vi till det i

Sörmland?”

Dagen inleddes med att författaren och föreläsaren

Jonas Hassen Khemiri talade om

språk och makt. Under seminariet utformades

sedan 21 gruppförslag, listade som förslag

och lösningar, problem och förhoppningar.

Flera grupper gav också förslag på nästa steg

i processen.

Många av förslagen betonade vikten av att se

INDIVIDEN – alla människor är olika och

har rätt att vara det. Det var också många

förslag som hade mångspråk och mångkultur

som grund.

För att ta tillvara en del av förslagen, lämnade

Länsbibliotek Sörmland in en projektansökan

till Kulturrådet. Ansökan beviljades delvis

och budgeten kompletterades med medel

från Landstinget Sörmland. En projektledare

på deltid anställdes oktober 2010 – september

2011.

Projektet har genomfört fyra seminarier. Målet

för dessa har varit att förmedla ny forskning

inom området, ge inspiration genom författare

och föreläsare samt visa upp metoder

6


BAKGRUND TILL PROJEKTET

för läs-skriv- och språkutveckling via goda

exempel från länet. De fyra seminarierna var

också ett sätt att vidga nätverken och knyta

nya kontakter mellan olika aktörer.

Teman för de fyra seminarierna blev:

Inspiration, Berättande, Mångspråkighet

samt Demokrati och folkhälsa

I denna skrift får du som läsare en inblick i

seminarierna. Vi har valt att gruppera det

som sades i Berättelser, Språk och Delaktighet,

då de olika tillfällena kom att innehålla

föredrag och goda exempel som berörde flera

av de områden vi ville belysa. De goda exempel

som redovisas har vi försökt sortera på

samma sätt.

En viktig del av det framtida arbetet är att,

med utgångspunkt i de erfarenheter som

gjorts under projektet, vidga de nätverk som

ofta finns men som främst arbetar inom sina

specialområden. Nu har de börjat haka i varandra,

kunskaper delas och ny kompetens

uppstår.

Den arbetsgrupp som formades inför projektet

finns kvar och diskuterar hur utvecklingen

bäst kan stödjas av de regionala aktörerna.

Gemensamma seminerier och fortbildningsdagar,

för inspiration och för att stimulera

samverkan planeras.

7


BERÄTTELSER

BERÄTTELSER

I varje människa bor det en

berättelse …

Enligt författaren Mats Rehnman bor det en

berättelse i varje människa, det gäller bara att

locka fram den. Texten är bara en av flera lagringsformer

för berättelser, den är ingen berättelse

i sig. En berättelse kan definieras som

en meningsfull serie av mentala bilder. En

muntlig berättelse är en språklig improvisation

som delvis styrs av publikens reaktioner.

En muntlig berättelse är alltid unik eftersom

den skapas i stunden och är styrd av sammanhanget

i vilket den berättas. En muntlig

berättelse har hög trovärdighet - vilket inte

alltid är av godo - och stor kraft att påverka

lyssnarna. En berättelse skapar samhörighet.

Mats talade om sina positiva erfarenheter av

att berätta muntligt i stället för att läsa högt,

särskilt för barn som lyssnar bättre till en

muntlig berättelse där berättaren broderar ut

historien efter hand.

Berättelsen har betydelse och funktion i människors

liv. Vi människor behöver höra och

berätta historier om vår familj, vår släkt och

vårt land. Föräldrar berättar sina barns liv

för dem och hjälper dem att sortera sina sinnesintryck

till en hanterbar serie händelser.

”Kommer du ihåg att vi åkte buss? Och så

mötte vi tant Greta som sa hej! och så köpte

vi glass…” Det lilla barn som får lära sig att

berätta, lär sig att se meningsfulla händelseförlopp

i sitt liv och lär sig på så sätt att bygga

sitt liv, sin identitet och sin självkänsla.

Hur berättar man då en bra historia? Välj ut

en kort berättelse, läs den själv och testa sedan

att berätta den, först för dina vänner och

sen för en grupp barn. Svårare än så är det

inte!

Mats Rehnman är scenberättare, bildkonstnär,

författare och initiativtagare/arkitekt till Berättarnätet

Sverige, www.berattarnatet.se. Mats

tränar professionella scenartister och framträder

själv, både i Sverige och internationellt.

Bilderbokens betydelse för

språkutveckling

Författaren och litteraturpedagogen Agneta

Edwards vill höja bilderbokens betydelse för

språkutveckling. Agneta talade om berättelsen

och det språk som finns i bilderboken.

Språk ger inte bara människor tillgång till

utbildning, det är också viktigt för att kunna

beskriva sina känslor, begripa sin omvärld

och för att begripa sig själv.

Agneta visade många exempel ur bilderböcker

och menade att förutom text är bilder,

dans, teater och musik språkliga uttryckssätt.

Bilderboken - eller bilder över huvudtaget -

är en bra utgångspunkt för samtal om svåra

ämnen. Bilder är också en möjlighet för den

8


BERÄTTELSER

som inte har ett språk att förmedla en känsla

eller åsikt - att genom bilden berätta sin

historia.

Agneta Edwards är författare, föreläsare, skrivarkurslärare,

litteraturpedagog och adjunkt.

Berätta med bilder i serieform

Med bilder kan man också förstärka sin berättelse

eller kanske låta en annan berättelse pågå

i bild, parallellt med det skrivna ordet. Serieförfattaren

och konstnären Åsa Grennvall skriver

och ritar romaner i serieform och säger att

berättandet är det viktigaste i det hon gör.

Åsa berättade att skolämnet bild var hennes

sämsta. Idag ser hon sin bildbegåvning som

sitt behov av att berätta, inte att av att teckna.

Tecknandet är en form för berättelsen. Om

det är svårt att i ord uttrycka känslor, kan man

gestalta vad man vill berätta med en bild. Det

är också en styrka att serier ofta använder talspråk,

vilket ger ett mer direkt tilltal. Det gör

det också möjligt för vem som helst att våga

försöka berätta i serieform. Det är berättelsen

som är i fokus, inte de grammatiska finesserna.

Åsa Grennvall är tecknare, romanförfattare,

vardagsexpressionist och bildkonstnär.

www.grennvall.se

Hela världen är full av berättelser!

Författaren René Vasquez Diáz bjöd med

oss på spännande resor in i människors liv,

från olika epoker, olika världsdelar och olika

öden. Han utgick både från sin egen boktipslista

och från listan över 50 klassiska verk

från världslitteraturen som den s.k. Klassikergruppen

tagit fram för att främja läsningen

bland unga. René brinner för det muntliga

berättandet och den muntliga traditionen.

René Vasquez Diáz är författare, översättare,

kulturjournalist och en flitig föredragshållare.

Mänskliga rättigheter & mänskliga

svårigheter

Emil Jensen använder många sceniska uttryck

för att berätta samtidsberättelser och

måla upp bilder av aktuella och brännande

ämnen, exempelvis rasism. Han skriver texter,

både samhällskritiska och känslomässiga,

och han framför dem som Spoken Word eller

som Singer/Song writer. Med humor och

balans guidade Emil oss insiktsfullt in i våra

fördomar, samhälleliga och personliga tillkortakommanden

via sina berättelser. Han

gav lyssnarna en språklig direktlinje in till

känslor som skuld, skam, glädje och sorg.

Emil Jensen är en av sveriges främsta Spokenword-stand-up-singer-songwriter-artister

9


BERÄTTELSER

Foto: Film i Sörmland

Goda exempel

Film i Sörmland - Memory

Projektet Memory vänder sig till barn i förberedelseklasser

och det låter barnen berätta om

ett minne, som sedan filmas. De kan berätta

med hjälp av en teckning de ritat eller ett fotografi.

De får tala in texten både på svenska

och på sitt eget språk.

Metoden har lett till ökat självförtroende

och större språklig motivation hos eleverna.

Projektet vill stärka elevernas identitet och

självkänsla och visa på deras flerspråkliga

kompetens.

Per Hillblom, filmkonsulent på Film i Sörmland,

berättade om det framgångsrika projektet.

Han visade en film gjord av en 8-årig

flicka från Vingåker. I filmen berättar flickan

om sin bästis i sitt tidigare hemland med

hjälp av metoden Digital Storytelling (foton

och egna teckningar) och sin egen röst. Hon

berättar både på svenska och på hemspråket.

1. Lärarna berättar ett eget minne och ritar

en skiss på tavlan

2. Eleverna uppmuntras att fundera på ett

minne från sitt hemland

3. Eleverna får veta att de ska göra en film

4. Eleverna berättar sitt minne muntligt för

läraren, som antecknar och ritar en skiss/

teckning, som kompletteras med foton

från webben eller hemmet

5. Eleven skriver och redigerar texten med

hjälp av Google Translate. De skriver på

sitt modersmål på datorn och sedan på

svenska, ibland även på engelska.

6. De fotar bilderna och lägger i en mapp

7. Filmkonsulenten kommer och de

redigerar filmerna tillsammans

10


BERÄTTELSER

VINKEL

De tre lärarna Gudrun Johansson, Angelica

Ottesten och Annika Stenström vid Paulinska

skolan i Strängnäs, har arbetat i Memoryprojektet

tillsammans med sina elever i årskurs

6-9. Eleverna har flerspråkig bakgrund från

olika länder. Lärarna ser en stor vinst i att

eleverna får leta uttryck och äkta känslor på

fler språk. Lärarna berättade om upplägget.

Vi fick se en av filmerna och höra lärarna prata

om de positiva reaktioner och den språkliga

motivation som projektet gett eleverna.

Och det fanns verkligen ingen brist på berättelser

bland eleverna - alla ville få berätta sin

historia!

Ämnesord: Barn ; Invandrare ; Film ; Berättelser

; Samverkan/samarbete

Dansa matte och formera

stjärnbilder!

Eva Perbrand Magnusson, danskonsulent på

Scenkonst Sörmland, har workshops i skolor.

Eleverna får, exempelvis när de läser historia,

bestämma en tid eller en händelse och sedan

gör de tillsammans en koreografi som illustrerar

detta. Hon har gjort samma sak i matematik,

där eleverna med goda resultat praktiskt

lär sig olika former som romb, triangel

med flera. Estetiska lärprocesser fungerar väl

ROMB

och i intervjuer och utvärderingar berättar

elever från högstadiet om hur rolig och lärorik

metoden är.

Metoden har använts för att illustrera en

bygds berättelse. Ett exempel är Dunker, där

man arbetat med projektet Bygdens berättelse

blir kroppens poesi. Med dans, musik och

berättelser möttes bygdens generationer och

lyfte fram sitt gemensamma ursprung. För

människor med olika typer av inlärningsproblem

fungerar det mycket bra att konkretisera

traditionellt akademiska ämnen med hjälp av

sina och andras kroppar. En berättelse behöver

inte vara i ord. Eller i skrift.

Deltagarna i seminariet fick själva prova

på att dansa matte och att praktiskt formera

stjärnbilder. Läs mer under www.scenkonstsormland.se

Ämnesord: Dans ; Berättelser ; Skola ; Musik ; Barn ;

11


BERÄTTELSER

Med Hjärtat för boken

I Nyköpings kommun visade det sig i mitten

på 1990-talet att det var omkring 40 %

av eleverna som hade så låga värden på läsförståelsediagnoser

att de inte kunde använda

läsning för att lära. Det var inte svårt att övertyga

tjänstemän och politiker om att något

måste göras. Ann Löwbeer berättade om Nyköpings

arbete.

Initiativet kom från några pedagoger. Idén var

enkel men genial: Låt grundskollärare träffas,

läsa in sig på ny barn- och ungdomslitteratur

för att sedan diskutera både litteraturen

och hur man kan arbeta för att få eleverna att

läsa med glädje. De fick också möjlighet att

ordna fortbildning för hela Nyköping. Varje

hösttermin genomförs också inspirationsdagar

med läsforskare och författare.

Det har funnits sedan 1997. Läsförståelsedi-

agnoser har genomförts varje år och man har

fått ett mycket gott resultat. Man kan se att

eleverna ökar sin läsförståelse om det finns

en engagerad och kunnig pedagog och god

tillgång på litteratur.

”Med Hjärtat för boken” har pågått i Nyköpings

kommun sedan 1997 och är nu en permanent

verksamhet. Idag finns ett nätverk

med inspiratörer på skolorna. De fortsätter

arbetet med att läsa barn- och ungdomslitteratur

och att utveckla arbetet med litteraturen.

Under namnet ”Länet läser” utvidgades projektet

under åren 2002 - 2005 i hela Sörmland,

då kunskaper och metoder från Nyköping

fick spridning till skolor i hela länet.

Ämnesord: Skola; Barn; Boksamtal;

Projektets övergripande mål är att:

• Stimulera lärarnas intresse och engagemang

för barn- och ungdomslitteratur.

• Få barn och ungdomar att förbättra sin

läsutveckling och att känna lust och

glädje i att läsa skönlitteratur

• Barns och ungdomars språk ska kunna

fungera som ett medel för att lära, förstå

och förmedla ett innehåll

• Arbetet med skönlitteratur ska leda till

”att samtalet-lyssnandet-skrivandet-läsandet”

blir fyra oskiljaktiga dimensio

ner av språkandet. I ett klassrum bör de

vara starkt förbundna eller integrerade

verksamheter” (ur granskning av Läsoch

skrivprocessen)

Syftet med projektet är att engagera

och stimulera lärare som arbetar med

barn i grundskolan så att de

• Får kännedom om dagens barn- och

ungdomslitteratur

• Själva läser barn och ungdomslitteratur

• Lär sig hur man kan arbeta med skönlitteratur

i skolan

• Informerar och engagerar föräldrarna så

att de blir medvetna om läsandets betydelse

för utveckling och inlärning

12


BILDER FRÅN SEMINARIERNA

Filmpedagogerna Per Hillblom Och Gunnel Nelzén

inspirerar barn att öva sin svenska genom att göra film

om sina minnen.

Ann Löwbeer jobbar för att öka elevernas lust att läsa.

Allt blir roligare i skolan om man förstår vad det står och märker

att man lär sig.

Mats Rehnman, proffesionell berättare i färd med att trollbinda sin

publik. Tillsammans med gruppen Fabula Storytelling anordnar han

berättarcaféer, workshops, föreläsningar och festivaler.

Carla Jonsson presenterade forskning om

flerspråkighet och mångfald i lärande med

exempel från Sveriges nya språkpolitik.

13


SPRÅK

SPRÅK

Ditt språk, mitt språk – alla har rätt till ett språk!

Tvåspråkighet

Att vara tvåspråkig betyder att man behärskar

två språk som en infödd eller när man

kan producera fullständiga och betydelsefulla

meningar på båda språken. Det handlar

också om kommunikation och livsstil, att

man använder de båda språken till vardags,

kanske dagligen. Tvåspråkighet ger också en

identitet, något nytt, det ”tredje momentet”

Carla Jonsson är själv tvåspråkig. Hon forskar

kring tvåspråkighet och de effekter det

Det finns olika sätt att se på språk:

• Den enspråkiga normen – att ett språk är

det ”normala”.

• Den dubbla/multipla enspråkiga normen.

Man skiljer på språken vid olika tillfällen:

”nu har vi spanska”.

• Den polyspråkliga normen, där man kanske

inte kan språket men använder något ord.

Man säger kanske ”namaste” i slutet på

yogapasset.

• Den integrerade två- eller flerspråkiga

normen. Då blandar man flera språk

i samma samtal med andra, som kan

samma språk. Det kallas ”kodväxling” och

kräver stor språklig kompetens. Exempel

på kodväxling i reklam: ”Ingen Big deal”,

”Pass it on” eller ”Metro varje morgon”

har på individen och på samhället. Hon visade

att det, på individnivå, inte finns något

belägg för att två språk gör att man inte kan

något språk ordentligt.

Det är snarare tvärtom, tvåspråkighet gör att

man är mer öppen för att ta till sig ytterligare

språk. Carla menar att tvåspråkighet kommer

efterfrågas allt mer i yrkeslivet.

Mångfald i språk och kultur är en resurs,

både för individen och för samhället. Genom

att ta tillvara personers språkliga och kulturella

erfarenheter markerar vi att dessa erfarenheter

är en resurs, både för individen och

för samhället.

Carla Jonsson är filosofie doktor, universitetslektor

och forskare vid Stockholms universitet,

Centrum för tvåspråkighetsforskning.

Empowerment & samspelet mellan

människor

Bengt Starrin pratade om det emotionella

språket och om våra grundläggande emotioner.

Redan som nyfödda kommunicerar vi, då

utan ord. I stället använder vi vårt ansikte och

våra ansiktsuttryck. Det är en kommunikativ

förmåga som påverkar andras beteende mer

än man kan tro. Visar vi positiva ansiktsuttryck

mot en person känner den sig trygg och

glad. Motsatsen händer när vi visar negativa

ansiktsuttryck. Emotioner smittar!

14


SPRÅK

Bengt pratade också om de kyliga känslornas

språk, att uppträda elakt och att använda sig

av separerande språk. Ett exempel på det är

s.k. Elderspeak. Det är ett alienerande språk,

exempelvis att fråga en brukare på ett ålderdomshem:

”Jaha, hur mår vi i dag då?” Den

frågan upplevs inte som vänlighet utan som

en distansering. Han pratade också om vikten

av att uppmärksamma människors språkliga

framsteg med positiv feedback istället för att

notera brister och misslyckanden.

Som motvikt till det separerande språket

finns det sammanbindande språket, de varma

känslornas språk. Man uppträder vänligt och

visar emotioner som lycka, glädje, stolthet

och förälskelse. Som experiment kan man

testa att sprida komplimanger omkring sig -

om man inte redan har det som en god vana

- och se reaktionen och effekten av det.

Bengt illustrerade det goda samspelet mellan

människor med dans. Via bilder, musik varvade

med resultat från undersökningar visade

han exempel på hur tillit och Empowerment

kan växa fram.

Bengt Starrin är professor i socialt arbete och

forskar inom bl a Ekonomisk stress och ohälsa,

arbetslöshet och ohälsa, empowerment och social

mobilisering samt emotionssociologi vid

Karlstads universitet. http://www.starrin.nu

Språk är makt

Forskaren Lena Lidman talade om ämnet

retorik, som är konsten att övertyga och att

skapa identifikation med sin publik. Retorik

skiljer sig från kommunikation, som kommer

ur kommunicare – komma samman.

Hon pratade om retorikens grundstenar:

Retorikens grundstenar

Begrepp

Målet är att

Logos: Logik, fakta Docere: Att informera

Pathos: Känsla Movere: Skapa handling

Ethos: Karaktär Delectare: Trovärdighet

Lena exemplifierade begreppen med Nikita

Chrustjevs angrepp på Dag Hammarsköld

i FN, där Chrustjev med kraft hävdade att

Hammarsköld skulle avgå, men fick det

återhållsamma svaret att ”det krävs mod att

stanna kvar”. Det gäller att hitta retoriska uttryck

som ger så bra intryck att det skapar ett

avtryck!

Språkets makt är att fängsla och att ge förståelse.

Hon visade hur man inom företagsvärlden

använder sig av exempel från andra

”världar” för att skapa metaforer. Man tar

uttryck från:

Sport - Vi måste spela ihop som ett lag

15


SPRÅK

Författaren Theodor Kallifatides tillsammans med projektledaren för Utan språk, Jenny Skarstedt.

Krig - Det är dags att tänka på reträtten

Motor - Det är dags att lägga in en högre

växel

Språk är makt och makt är språk. Makt är

också att kunna använda språk och att bli

lyssnad till. Språket behöver då innehålla

både ethos och patos.

Lena menar att sociala medier bryter både

språkliga och traditionella barriärer. Hon

nämnde Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm,

och Carl Bildt, som har tusentals

följare på Twitter. De inbjuder till direktkommunikation

mellan makthavare och medborgare

och jämnar på så sätt både ut det hierarkiska

politiska systemet och avdramatiserar

språket. De sociala medierna är en ny arena

för de demokratiska rörelserna i världen och

de bidrog, som exempel, till att samla människor

inför upproret i Egypten.

Lena Lid Falkman är ekonomie doktor, forskare,

bloggare, föreläsare och vinnare av priset

Årets Almedalsbloggare 2011. Länk till Lenas

blogg: http://lenalidfalkman.se

Hur erövrar man ett nytt språk?

- Inte bara för att göra sig förstådd utan också

hur man hittar nyanserna, finliret och själva

essensen. Författaren Theodor Kallifatides

personifierar den mångspråkiga människan,

som inte bara kan flera olika språk utan som

dessutom talar till sin publik med hjärtats och

själens språk.

Han erövrade det svenska språket som vuxen

och etablerade sig som författare på ett från

början främmande språk. Kallifatides berättade

inlevelsefullt och humoristiskt om hur

han kom till Sverige och fann vägen till språket.

”Den enda jag kunde på svenska när jag kom

hit var uttrycket ”God morgon”. Det hade jag

ingen användning av för - eftersom jag kom

på kvällen.” berättade han inledningsvis.

Kallifatides hade en egen vilja och motivation

att erövra det nya språket och gjorde det

på egen hand.

16


SPRÅK

Han pratade om de kulturella skillnader som

finns i språket, referenser vi tar för självklara,

men som inte är det för en utomstående. Han

betonade att det är enkelt att lära sig några

ord men mycket svårare att lära sig kulturen

som språket bär med sig.

”Vi tror att vi lever i samma verklighet men

det är fel, vi lever i våra språks verkligheter”.

Bilderna som finns bakom språket är mycket

starka. De är inte tillgängliga, de ligger bakom

orden. När han tänker på träd såg han

mycket länge ett olivträd framför sig. Först

efter 32 år i Sverige ser han en björk!

Språket är inte ett neutralt instrument, det

innehåller också värderingar, menar han.

”Ensam är stark” säger man i Sverige. I Grekland

heter det ”Ensam är svag”, eftersom man

inte väljer ensamhet i Grekland. Kärnan i det

grekiska samhället är samtalet och allt man

på det viset kan lära sig av varandra.

Theodor Kallifatides är författare och översättare.

Goda exempel

Volvos språkprojekt

Volvo i Eskilstuna har insett att det ställs nya

krav på personalen idag, då tekniken blir allt

mer avancerad på arbetsplatserna. Ett traditionellt

industrijobb kräver idag goda läskunskaper,

något som inte är enkelt för den

som har läs-och skrivsvårigheter. Personalen

ska kunna tillgodogöra sig skriftliga instruktioner

och information på ett helt annat sätt

än tidigare, kanske till och med på ett annat

språk än svenska.

IF Metalls sekreterare i Eskilstuna, Bo Karlsson

Löfroth, berättade om Volvos framgångsrika

modell. I samarbete med Läs- och

skrivcenter i Eskilstuna har Volvo hittat en

modell för att stödja personal med läs- och

skrivsvårigheter. Volvo satsar på att förändra

attityder och hela arbetsplatsen, inklusive

cheferna, får samma information om läs- och

skrivmöjligheter. För att underlätta, erbjuder

Volvo sina anställda som lider av dyslexi eller

andra läs-och skrivsvårigheter, att delta i

läsfrämjande aktiviteter ett visst antal tillfällen

på arbetstid.

Komvux Läs-och skrivcenter tillhandhåller

material. Behöver man speciella hjälpmedel

finns de i form av läroböcker på CD/Mp3 och

tekniska hjälpmedel. Anteckningar och OHbilder

kopieras gratis. För den som sedan behöver

och vill fortsätta själv, gäller studier på

Komvux.

På Volvo i Köping och på Scania i Södertälje

jobbar man med samma modell.

Ämnesord: Dyslexi ; Arbetsplatsförlagd utbildning

; Samverkan

17


SPRÅK

18

Vardagssvenska

Kenny Sjöberg, projektkoordinator i Eskilstuna

kommun, berättade om kommunens

samarbete med studieförbunden för att genomföra

studiecirklar i talad vardagssvenska.

Cirklarna genomförs i invandrartäta bostadsområden

i Eskilstuna. Det är ett enkelt och

effektivt sätt att träna det talade språket. Man

läser exempelvis dagstidningar och diskuterar

aktuella händelser i grupp. Kenny berättade

även om de nya satsningarna på flyktingguider

och alfabetiseringsprojekt som

kommunen planerar.

Ämnesord: Nysvenskar ; Vardagssvenska;

Samverkan;

TAKK - Tecken som stöd i förskolan

På förskolan Gränden i Vingåker fick man för

ett antal år sedan barn med språkutvecklingssvårigheter.

Då började de, i samråd med

barnhabiliteringen och logopeder, använda

TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande

Kommunikation). Åsa Wallenstein,

förskollärare på förskolan Gränden i Vingåker,

berättade om arbetet.

Delar av personalen lärde sig tecken varpå de

lärde de barn som behövde hjälp med kommunikationen.

Deras erfarenhet är att tecknandet

hjälper barn till ett språk. Stärkta av

den positiva erfarenheten gick några av personalen

på teckenspråkskurs och de vidarebefordrade

kunskapen till övrig personal.

På varje APT tränar nu personalen tecken.

Alla barn, både på småbarnsavdelningarna

och på avdelningarna för större barn, får nu

lära sig tecken. Alla barn har nytta av att

kommunicera med tecken. Orden du säger

förstärks, ordflödet minskar och det blir lugnare

i barngrupperna.

Varje avdelning har en teckenansvarig och de

planerar gemensamt en gång i månaden. Extra

resurser som egna teckenböcker och extra

träning sätts in för de barn som har svårigheter

med språkutvecklingen. Föräldrarna lär

sig samma tecken som barnen.

Alla barn lär sig nya tecken varje vecka.

Tecken sätts upp i hallen så alla föräldrar kan

passa på att lära sig dem. Tecken finns också

uppsatta på avdelningarna, DÖRR på dörren,

LEGO på legolådan och man presenterar dagens

mat med tecken. Barnen visar med tecken

vad de ska leka med och de svarar med

sitt tecken (sin bokstav) vid uppropet. Varje

vecka träffas storavdelningarna och sjunger

teckensånger och en gång per månad träffas

alla avdelningar till teckensångsträff.

Barnen är mycket intresserade av tecken, de

frågar ofta om tecken för olika ord och kan

inte personalen så slår de upp det i teckenordboken.


SPRÅK

Exempel på TAKK tecken

FÄRDIG

Läsprojekt i Sköldinge skola

Internationella undersökningar visar att läsförmågan

bland svenska barn och ungdomar

har sjunkit i förhållande till flera andra länder.

Läs- och skrivförmåga är en förutsättning för

att kunna tillgodogöra sig och redovisa kunskap

i skolan. I Katrineholm har man noterat

ett ökat antal ansökningar till Elevhälsan som

handlar om elevers läs- och skrivsvårigheter.

De valde därför att starta ett läsprojekt i en

landsortsskola, från f-klass – årskurs 6.

Omkring 115 elever deltar.

HOPPA

På Gränden har de bara positiva erfarenheter

av att använda tecken som stöd i verksamheten,

även när de inte har barn med speciella

språksvårigheter. De rekommenderar

andra förskolor att göra detsamma. Det har

visat sig att barn utan språksvårigheter lär sig

snabbare att prata när man kompletterar med

tecken och att personal, föräldrar och barn

alltid är uppdaterade och förberedda då det

kommer barn med språksvårigheter. På så

sätt kan alla delta i ”samtalen.

Ämnesord: Barn ; Tecken ; Förskolan

Projektet syftar till att:

• Öka antalet goda läsare bland eleverna

i skolan

• Ge ökad förståelse och kunskap om

läs- och skrivprocessen

• Lärare ska få ytterligare redskap att

utveckla elevers läsning och skrivning

• Förebygga läs- och skrivsvårigheter

• Ge rätt stöd till elever som utvecklat

läs- och skrivsvårigheter

Specialpedagogerna Ann Granqvist och Ulrica

Gredfors Andersson berättade om projektet.

Projektet har fokus på tre områden: Ordavkodning,

läsförståelse och ordförrådsutveckling.

19


SPRÅK

Ann och Ulrica lämnade också bra förslag

på öppna frågor man kan ställa barn vid boksamtalen,

i stället för frågor som enkelt kan

besvaras med ja eller nej

Att förutspå handlingen: Vad tror du det

här kommer att handla om? Ta hjälp av bokens

titel, bilden på framsidan, baksidan,

eventuella bilder. Be dem motivera sitt svar

Frågor på ytan: Konkreta frågor där svaret

finns i texten

Frågor under ytan: Svaret står inte exakt i

texten. Det kan finnas mer än ett svar

Livsfrågor: De anknyter till egna erfarenheter.

Vad vet jag redan om det här? Vad tycker

jag? Svaret finns bara hos mig själv.

Det är också viktigt att klargöra otydligheter,

både ord och händelser. Avslutningsvis kan

eleverna träna på att sammanfatta boken.

SCIRA

Ann Granquist berättade också kort om organisationen

SCIRA, Swedish Council of the

International Reading Association. SCIRA är

en svensk förening som är till för dig som är

intresserad av allt som rör barns och vuxnas

läsning.

SCIRA är en ideell organisation, som har till

syfte att stimulera och stödja utbildning och

forskning rörande läsning, läsundervisning

och läsforskning. Om man är intresserad

och vill veta mer om deras arbete och föreläsningar

eller vill gå med i organisationen

finns mer info på www.scira.nu

Ämnesord: Barn ; Unga ; Boksamtal ; Läs- och

skrivsvårigheter

Matprat

Vad gör man när en grupp har fastnat på en

språknivå, när man inte kommer längre, när

inte språket utvecklas vidare?

Viadiakt i Katrineholm, där SFI ingår, vände

sig till Studieförbundet Vuxenskolan med

dessa frågor i december 2009. Ett av resultaten

blev cirkeln ”Matprat”. Där träffades deltagarna,

handlade, lagade mat, åt maten och pratade

– allt som en studiecirkel. Anna Freytag

som är lärare och cirkelledare, berättade om de

positiva erfarenheterna av att göra något praktiskt

i svenskundervisningen för SFI-elever.

Åtta grupper lagade svensk mat en gång i

veckan. Varje tillfälle började med fika och

fikaprat. Sedan diskuterades vad man skulle

laga eller baka. Man läste recept tillsammans

och tittade i kokböcker och gick igenom vad

de olika svenska orden betyder, exempelvis

skillnaden mellan vispa och röra. Sedan lagade

grupperna maten själva medan läraren höll

sig i bakgrunden. Därefter åt alla tillsammans.

Det blev mycket spontant prat både under

matlagningen och under middagen. Ofta

handlade samtalen om ämnen som demokrati,

integration, kulturella likheter och olikheter.

Bland männen var det många som aldrig har

lagat mat tidigare. Familjefäderna kände sig

stolta över att de nu kunde laga mat. För de

ensamboende männen blev det i det närmaste

ett sätt att överleva, att få lära sig att handla

och laga egen mat. Deltagarna uppskattade

samvaron, att få prata vardagssvenska och att

själva få styra samtalen.

Matlagningen ledde till samtal om både enkla

och komplicerade frågor: Hur gör man egentligen

för att inte bli med barn? Vad står det

20


SPRÅK

..................................................................

...............................................................................................................................................................

i det här pappret från Försäkringskassan?

I brevet från läkaren? Det bildades nätverk

deltagarna emellan och man började hjälpa

varandra på fritiden, bland annat med barnen.

Annas tips för andra som vill arbeta så här är:

Gör det enkelt! Att laga enkel mat i ett enkelt

kök skapar bra samtalsklimat.

Ämnesord: Invandrare ; SFI ; Matlagning ; Studiecirkel

; Vardagsliv ; Samarbete

Att skriva sig till läsning

Anna Frössevi, genuspedagog, lågstadielärare

och IT-pedagog på Interkulturella enheten i

Katrineholm, beskrev hur enheten arbetar med

en norsk metod. Med hjälp av datorer och speciella

program kan man lära nyanlända barn,

varav många är analfabeter, att läsa genom att

först skriva orden på datorn. Ett av programmen

är Inprint, ett bildstödsprogram som lägger

till en bild till ordet.

Det finns en studio med datorer av äldre modell

(utan Internet) med pedagogiska program

som verktyg för att skriva sig till läsning. Datorerna

har exempelvis Word, skolstil (typsnitt),

ljudningsprogram och tangentbord som

läser upp ordet när man trycker på mellanslag.

Det har visat sig att eleverna, när de sedan

ska börja skriva för hand, ibland till och med

har finare handstil än de som börjat med att

skriva för hand.

På morgonsamlingen skriver eleverna en text

tillsammans på veckans tema i Inprint. Sedan

arbetar man vidare med texten i studion.

Fördelar med metoden är snabb inlärning och

arbetsro i studion. Anna berättar att datorn är

en glädje för många elever, som bara får använda

den begränsad tid hemma eftersom de

ofta är många syskon. Anna avslutar med att

tipsa om Skolverkets webbresurs Tema Modersmål,

som hon använder mycket.

Ämnesord: Invandrare ; Barn ; Datorer ; SFI

21


DELAKTIGHET

DELAKTIGHET

Sociala medier & funktionshinder

Thomas Selig, informatör i Katrineholms

kommun, pratade om hur sociala medier kan

skapa en gemensam plattform för delaktighet,

oavsett funktionshinder. Det har skett

förändring i kommunikationen mellan människor

över tid. Man talar mer med varandra

i grupp och mindre i hierarkiska system. Men

olika ”språk” ger olika förutsättningar för

kommunikation och det är en tillgänglighetsutmaning

idag. Andra utmaningar för att så

många som möjligt ska kunna delta på lika

villkor i de sociala medierna är innehållet,

tekniken, realtidshantering och användaren.

Det finns många hjälpmedel genom ny teknik

men det finns ingen lösning som matchar alla

funktionshinder. Som exempel tog Thomas

upp talsyntes som är bra för synskadade men

inte för hörselskadade eller seende. Om man

t ex skulle talsyntera Facebook så måste den

skalas ner så mycket att den inte blir intressant

för dessa målgrupper. Liknande problem

blir det med video, som ju är bra för dyslektiker

men inte för synskadade.

Men, säger Thomas, för människor med

neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis

ADHD, är samtliga kanaler bra för

impulsmaximering. Just nu pågår arbete för

att ta fram digitala hjälpmedel, t ex mobiltelefoner,

som hjälper i realtid och som kan

anpassas precis till varje individ.

”I vår virtuella värld, räknas inte dina

pengar. Hur du ser ut, hur ”normal”

du är och vem du ligger med, allt det

spelar ingen roll.

Med kunskap, förståelse, logik och en

beredskap att testa gränserna, kan vi

erövra världen.

Allt handlar om idéer.

Är inte det äkta skönhet?”

Rob3n, en av de mest beryktade hackarna.

Rullstolsburen. MS-sjuk.

Nackdelen med den nya typen av hjälpmedel

är att kommunikation reduceras till innehållsöverföring

och att samspelet som sker i ”livekommunikation”

går förlorat. Den största

delen av kommunikation sker med kroppsspråk

och röst/tonfall vilket är omöjligt att

förmedla via sociala medier. Men trots dessa

nackdelar, är det idag möjligt för många att

kommunicera och delta i samtalen på ett sätt

som inte alls gick för bara några år sen.

Thomas Selig är informatör i Katrineholms

kommun och egen företagare i Penseo, ett nätverk

av designers, utvecklare och kommunikatörer.

Penseo har specialiserat sig på att utveckla,

utforma, underhålla och positionera webbplatser

och webbapplikationer för ickekommersiella

organisationer. Thomas vann tillsammans med

Katrineholms kommun Social Media Award 2011.

22


DELAKTIGHET

Språket & yrkeslivet

Arbetsmarknaden är en arena som kräver

kommunikation och förståelse. Förutsättningen

för att kunna få ett arbete är ofta att

man kan språket och att man kan förstå instruktioner.

Vedad Begovic, integrationssamordnare

Eskilstuna kommun, vet av egen erfarenhet

hur viktigt språket är för att komma

in det svenska yrkeslivet.

Vedad är också medförfattare till boken ” Jag

bryter inte när jag tänker”, där man intervjuat

personer med erfarenhet av hur man kan

lyckas på arbetsmarknaden.

Vedad talade utifrån egna erfarenheter och

menade att individen själv måste förstå vikten

av att vilja lära sig ett nytt språk. Han

betonade att integrering sker enklare för den

som deltar i samhället. I Sverige är det bara

ett språk som gäller och det är svenska. Han

tror på assimilation – inte integration. De

flesta invandrare har inget mer gemensamt än

att de kommer från ett annat land och måste

lära sig svenska – i övrigt är de av olika klass,

ålder, kön, arbete, språk eller kultur.

Motivationen är mycket viktig när man ska

lära sig ett nytt språk. Drömmer man om att

flytta tillbaka till sitt hemland är man kanske

inte lika motiverad att lära sig svenska.

Det räcker inte bara att tala det nya språket,

man måste också lära sig skriva och läsa. Det

viktigaste är inte hur man pratar utan att man

försöker.

Varför väljs en person, som bara kan ett annat

språk än svenska, bort vid rekrytering?

Det är fler som söker än det finns tjänster och

då är det enkelt att använda språkkunskaper

som orsak att välja bort. Språket, svenska i

detta fall, lär man sig bäst i kontakt med andra

svenskar, vilket gör arbetsplatsen till den

bästa platsen. Språkpraktik är en metod som

används i Eskilstuna kommun, där det just nu

bor omkring 100 olika nationaliteter.

Vedad Begovic är etnolog och integrationsstrateg.

Han arbetar med mångfald och jämställdhet

inom Eskilstunas kommun.

23


DELAKTIGHET

Vilja och våga skriva

Spoken Word-artisten Matiss Silins framförde

både egna Spoken Word-dikter och berättade

om sitt arbete med att inspirera barn och

ungas skrivande och muntliga framträdanden

i form av Poetry Slam-tävlingar på skolor

runtom i Sverige.

Han höll en lektion med publiken, liknande

den han gör i skolor, som vände upp och ner

på grammatikbegreppen. Det var mycket

tankeväckande! För att våga skriva och vilja

skriva måste man börja med berättandet,

själva historien – inte grammatiken. Skriv fel

så blir det rätt! Med den inställningen exkluderar

man inte någon utan öppnar för varje

människas berättelse, snarare än för en grammatiskt

riktigt genomförd övning. Kanske

gör det att fler vågar försöka och ju mer man

försöker desto bättre blir man …

Matiss Silins har sin bas i Poetry Slam och Spoken

Word. Han arbetar med ordkoreografi, pratar

om skrivande i Sveriges Radio P3, skriver krönikor

och håller workshops i kreativt skrivande.

http://ordkanon.se

Sensomotorisk träning mot inlärningshinder

Annlouise Olsson, reflexpedagog och tidigare

rektor, beskrev sitt arbete med sensomotorisk

träning och suggestopedi. De är metoder för

språkinlärning för barn och vuxna med inlärningshinder,

exempelvis dyslexi eller ADHD,

men också för det hon kallar andraspråksinlärning.

Hon arbetar med barns och vuxnas

motorik och perception genom rörelseträning,

synträning och ljudstimulering. Hon använder

också reflexintegrering via rytmisk rörelseträning,

Brain Gym, synträning och ljudstimulering.

Annlouise menar att man på ett enkelt sätt kan

hjälpa människor som har problem med inlärning

men också med andra motoriska och sociala

problem, som härstammar från en ofärdig

automatisering av medfödda reflexer.

Hon gav exempel på symtom som kan peka

på att automatiseringen inte är komplett: Svårt

att lära sig cykla eller att simma, sängvätning,

svårt att sitta still, skrivkramp, oläslig handstil,

koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter

och svårigheter i samspelet med andra.

Metoderna hon använder är rörelseövningar,

som stimulerar automatiseringen av reflexerna

och ljudstimulering efter olika audio-test. Testen

visar på eventuella skillnader mellan höger

och vänster öras hörförmåga. De kan också

visa om man lider av andra problem med hörseln,

som t ex att man uppfattar för mycket

diskant eller bastoner.

Annlouise Olsson är utbildad sensomotorisk

reflexpedagog. www.allasinnen.se

24


DELAKTIGHET

Exempel på sensomotorisk

övning

Språkets inverkan på hälsan

Utvecklingssekreterare Åsa Ranung pratade

om folkhälsoarbetets största utmaning: Den

ojämlikt fördelade hälsan.

Bland de områden som härbärgerar den

ojämlika hälsan finns städernas utvecklingsområden,

små kommuner och glesbygdskommuner.

Ojämlikheten finns även bland

grupper som kvinnor och invandrare med arbetaryrken

eller hög arbetslöshet, ungdomar

med låg utbildning och personer med funktionsnedsättning.

Bakgrunden till de här skillnaderna finns

inte i genetiska skillnader eller i första hand

i skillnad på vårdens kvalitet. Skillnaderna

beror i stället på människors olika livsvillkor,

som utbildningsnivå, sysselsättning, ekonomi,

bostadsområde och på levnadsvanor.

Inflytande och delaktighet är kärnfrågor i

ett demokratiskt samhälle och har visat sig

påverka folkhälsan. Valdeltagandet är till

exempel lägre i områden med socioekonomiskt

svagare grupper, bland förstagångsväljare

och bland medborgare med utländsk

bakgrund. Forskare lyfter fram flera olika

förklaringar till detta: Institutionella, kontextuella

och individuella. Den senaste kan delas

upp i låg kunskap, lågt politiskt intresse, lågt

förtroende för politiker och en svag tilltro till

de egna förutsättningarna.

Åsa pekade på att det numera finns många

olika sätt att delta. Man kan rösta i allmänna

val, skriva en insändare, demonstrera, gå med

i en förening eller kanske delta i ett diskussionsforum

på Internet. Allt detta kräver tillgången

till ett språk. Språk ger möjlighet till

inflytande. Inflytande ger en känsla av makt

över sitt eget liv (Empowerment) vilket i sin

tur leder till bättre hälsa.

Åsa Ranung är utvecklingssekreterare på Folkhälsocentrum,

Landstinget Sörmland.

25


DELAKTIGHET

Folkhälsostatistik om Sörmland

Utbildningsnivå

31,4% av befolkningen 25 – 64 år har eftergymnasial

utbildning - Kvinnorna 36,5% och männen

26,4%. Siffran för hela riket är 39,2% (2011)

Läser tidningar och/eller böcker

(Siffrorna kommer ur Liv och hälsa 2008)

• 76% av männen och 82,5 % av kvinnorna

i Sörmland läser varje dag

• 60% av de som kommer från övriga

världen(utom Norden) läser varje dag

• 7% av dem som läser tidningar/böcker

dagligen upplever att de har mycket dålig

hälsa

• 17% av de som läser tidningar/böcker

högst varje år upplever att de har mycket

dålig hälsa

• 42% av de som läser tidningar/böcker

varje dag är aktiva inom någon förening,

organisation eller samfund

• 24% av dem som läser tidningar/böcker

högst varje år är aktiva inom någon

förening, organisation eller samfund

• 87% av dem som läser tidningar/böcker

varje dag röstade vid riksdagsvalet 2006

• 50% av dem som läser tidningar/böcker

högst varje år röstade vid riksdagsvalet

2006

Ytterligare samband:

• Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är

vanligare bland lågutbildade.

• Överlevnad i bröstcancer är lägre bland

kvinnor med lägre utbildning.

• Ensamstående kvinnor med barn har mer

besvär av värk, de har oftare nedsatt

psykiskt välbefinnande, röker mer och

övervikt är vanligare.

• Astma och födoämnesallergier är vanligare

bland barn till föräldrar i lägre socialgrupper.

De får dessutom allvarligare

symtom av sin astma än barn i högre socialgrupper.

• Ensamstående kvinnor är en våldsutsatt

grupp och 15 procent av alla ensamstående

kvinnor med små barn har utsatts för våld

i hemmet.

• Våld och skador drabbar oftare barn i

familjer med låga inkomster.

Man har inte kunna hitta några genetiska orsaker

eller skillnad på kvalitet i vården. Men däremot

skillnader i människors livsvillkor:

• Utbildningsnivå

• Sysselsättning/Arbetslöshet

• Ekonomi

• Boende/boendeområde

• Levnadsvanor (mat, motion, tobaksbruk,

alkohol m m)

26


DELAKTIGHET

Goda exempel

LL- bokcirklar för vuxna invandrare

”Vi har boken” är ett samarbete mellan

Strängnäs bibliotek, Lärcentrum, Medborgarskolan

och Centrum för lättläst. Cirkeldeltagarna

kommer från länder utanför Europa.

De läser tillsammans svenska lättlästböcker,

samtalar och skriver läsdagbok. Cirklarna är

mycket uppskattade och nästa år startar fler

cirklar på nya platser i Strängnäs. Anna Eilertsen,

lärare på SFI på Lärcentrum i Strängnäs,

berättade om projektet.

Det startade 2008 med ett medborgarförslag

om språkcafé och man startade då språkcaféer

i Kulturhuset Multeum och på Medborgarskolan.

För att vidareutveckla caféerna och för att

kunna nå fler invandrare, gjordes en ansökan

till Kulturrådet. Idén med projektet var att

använda lättlästa böcker som introduktion till

svensk litteratur och att förbättra svenska språket

genom att läsa och samtala om böckerna.

I september 2010 startade tre pilotcirklar på

SFI. Tanken efter projektet är att grupperna ska

fortsätta, samtidigt som nya cirklar ska komma

igång på andra platser. Projektgruppen försöker

nå nya målgrupper och då fram för allt de som

inte har daglig sysselsättning på SFI. Alla intresserade

får fylla i en ansökningsblankett

och SFI placerar deltagarna i tre nivåer.

Projektgruppen träffas ofta för att planera,

strukturera och ta del av litteratur som kan

vara bra för cirklarna. Cirkelledarna kommer

från Medborgarskolan och all litteratur kommer

från Centrum för lättläst.

Deltagarna i varje grupp väljer gemensamt

ut den bok de ska läsa bland alternativen.

Deltagarna får sedan behålla böckerna. Det

ingår i projektet att alla medverkande ska dokumentera.

Deltagarna dokumenterar genom

att skriva i loggböcker som de fått, cirkelledarna

dokumenterar i en gemensam mall och

Centrum för Lättläst dokumenterar genom

deltagarintervjuer och fotografier.

Ämnesord: Bokcirkel ; Vuxna ; Invandrare ;

Lättläst ; SFI

Bubbla - rätten till ett språk

Att kunna kommunicera är en grundläggande

rättighet! Det är viktigt att kunna tala om vad

man vill, kunna välja och att kunna kommunicera

i specifika situationer.

Annika Olsson och Lena Adem är arbetsterapeuter

i daglig verksamhet på Katrineholms

Resurscenter för personer med Aspbergers

syndrom och autism. De visade hur bilder

förenklar kommunikation. Bilderna förenklar

för de brukare som har svårt att förstå men

används också för att de som helt saknar tal

ska kunna göra sig förstådda. En bra kommunikation

kräver en partner som är medveten

27


DELAKTIGHET

om att personen med kommunikationssvårigheter

har något att säga. Och som ger honom

möjlighet att säga det.

I verksamheten använder de bilder som stöd

för kommunikation. Med hjälp av bilderna

kan personerna tala om vad de vill. Med hjälp

av Pictogram, som är ett hjälpmedel som man

kan få förskrivet, pekar man på en bild som

symboliserar något man vill säga. Ett bra tips

är att ha pictogrambilder på en nyckelknippa

– alltid tillgängligt. Med hjälp av bilderna

kan personerna tala om vad de vill göra på

rasten eller vad de vill äta till lunch. Bilden

är ett komplement till talet och också ett stöd

för minnet.

Man använder sig också av Sigvards dygnstavla

som är en whiteboardtavla med klockslag

och bilder med alarmfunktion. Då vet

personerna vad som ska hända vid vilken tid

på dagen.

De har också använt sig av metoden Bubbla.

Det är en samtalscirkel utifrån ett bildmaterial

som väcker tankar om miljö, hälsa, identitet,

relationer eller annat. Tankarna leder till samtal

som annars kanske inte skulle bli av. Med

hjälp av en utbildad samtalsledare, ur personalen

eller utifrån, utgår gruppen ifrån en bild

som de låter gå laget runt. Man får då berätta

vilka associationer bilden ger. Samtalsledarens

roll är att ställa frågor, plocka upp trådar

för att fortsätta samtalet och se till att alla får

komma till tals. Studieförbundet Vuxenskolan

har tagit fram metoden och bildmaterialet

och utbildar samtalsledare. Metoden lämpar

sig bra för brukare inom daglig verksamhet.

Ämnesord: Autism ; Asperger ; Kommunikation

; Pictogram ;

Projekt EVA - Vardagsmakt

Projektet Eva är ett språk- och arbetsträningsprojekt

för målgruppen kortutbildade

utomeuropeiska kvinnor. Det är ett LSG-projekt

(Lokala Samverkansgruppen i Eskilstuna),

där Eskilstuna kommun, Arbetsförmedlingen,

Primärvården och Försäkringskassan

ingår. Kommunens arbetsmarknads- och familjeförvaltning

är huvudman för projektet.

Projektet ska arbeta för att nå en ökad integration

och medvetenhet kring arbetsmarknad

och samhälle samt med hälsa och friskvård

för målgruppen. Sven-Erik Källstad berättar

om projektet.

Deltagarna har försörjningsstöd under tiden

de deltar i projektet. Projektet pågår under

20 veckor men man förlänger gärna om det

behövs och man kan ta emot 20 deltagare åt

gången. I projektet pratas bara svenska utom

på fikarasten.

Projektet är framgångsrikt och ska nu utvärderas.

Många kvinnor får en ökad självkänsla

28


DELAKTIGHET

EVA erbjuder

• Träning i svenska

• Friskvård, som promenader, stavgång,

cykelkurs, simning och hantverk

• Studiebesök

• Arbetsprövning

• Grundkunskaper i data

• Jobbsökaraktiviteter

• Föreläsningar om hälsa och livsstil

• Hjälp med myndighetskontakt

EVAs målsättning är att:

• Deltagaren själv tar ansvar för sitt

deltagande i projektet och sin livssituation

Vad gör deltagarna?

• De läser nyheter tillsammans. De väljer ut

5 ord var i artiklar som de tar med till

veckan därpå när man talar om orden så

man förstår

• Sången är viktig. Man sjunger mycket och

de har tagits fram en sångbok: ”Sjung o

träna svenska” (Förlag: Hallgren o Fallgren)

• Friskvård, som stavgång och promenader

• Besök på apoteket för kvinnorna innan

apoteket öppnar. Där får kvinnorna till

exempel information om receptfria

läkemedel

• Deltagaren hittar en meningsfull vidareutveckling

av sitt liv

• Skapa nätverk

• Deltagaren får ökad kunskap om det

svenska arbets- och samhällslivet

• Deltagaren får en ökad förståelse om

hälsa, egenvård och friskvård

av att delta i projektet. De vågar gå på föräldramöten,

söka jobb och de lär sig andra saker

som att simma och cykla.

32 % har gått vidare till någon form av sysselsättning

efter projekttidens slut. Några har

återvänt till SFI, då de nu känner sig redo för

studier. Några går vidare till andra projekt,

några till folkhögskola och några har fått

jobb.

Ämnesord: Invandrare; Kvinnor ; Demokrati ;

Hälsa ; Språk ;

29


DELAKTIGHET

Hur lever man demokrati?

Förebilden för projektet är Kvinnliga medborgarskolan

vid Fogelstad (1921-1954) där

orden kunskap, mod och självständighet var

ledord. Då var det en medborgarutbildning

för kvinnor och nu är det medborgarutbildning

för invandrarkvinnor.

Karin Lantz, SFI-lärare på Viadidakt i Katrineholm,

berättar om denna utbildning i

Fogelstads anda. Centrum är medborgarskapsfrågor

med utgångspunkt i kvinnornas

perspektiv.

Det började som ett projekt men har nu permanentats

som ordinarie verksamhet inom

SFI. Kurserna är två veckor långa och har

getts fyra gånger för kvinnor och en gång för

män. Kurserna hålls en gång om året.

Det har betydelse att det endast är kvinnor i

kvinnokursen. De blir mindre blyga och vågar

ta för sig mer. På kursen är det fokus på

hur man kan använda språket som redskap.

På kursen får man lära sig att ”leva demokrati”.

Olika gäster har bjudits in. Kvinnliga

politiker har talat om hur det är att vara

kvinna och politiker. Andra inbjudna har varit

Nattvandrare, Röda korset Second hand

och frivilligtjänster, allt för att visa på olika

sätt att engagera sig. Polisen har bjudits in för

att deltagarna ska få veta sina rättigheter och

skyldigheter.

Efter utbildningen ska deltagarna ha

• Ökad medvetenhet om medborgarskap

och sitt eget samhällsansvar.

• Ökade kunskaper om hur samhället

fungerar och om de värden som är

grunden i samhället.

• Förstärkt känslan av tillhörighet till

Sverige och med övriga invånare

• Väckts till engagemang

• Utvecklat sitt mod så att de vågar

engagera sig i samhället och vågar

utöva sitt medborgarskap

• Sökt samband mellan handens, hjärnans

och hjärtats arbete, mellan hemmets

värld och samhället, mellan den enskilde

och individen.

30


DELAKTIGHET

Zoê Kettle, utbytesstudent från Sydafrika

samlar in pengar till ett bostadsområde

med stor analfabetism i

hennes hemland.

I kursen ingår röstträning och våga tala-övningar.

Pedagogiken man använder har man

hämtat från Fogelstad och ledarnas egna erfarenheter,

vilket innebär samtal som metod.

Det är naturligt att man försöker prata svenska

på kursen. Det har också visat sig att deltagarna

lärt sig mycket svenska fast det inte

är det primära målet med kursen.

På kursen promenerar och dansar deltagarna

mycket. Just långdansen har visat sig fungera

väldigt bra för samarbete och som illustration

för handen, hjärtats och hjärnans arbete.

Man blir naturligtvis inte färdig demokrat på

två veckor men mycket förändras ändå på

den korta tiden. På frågan om det finns behov

för längre kurs, svarar Karin Lantz att det naturligtvis

vore bra och att det allra bästa vore

uppföljningskurser med jämna mellanrum.

Ämnesord: Kvinnor ; Invandrare ; Demokrati ;

SFI ; Samarbete

Alla kan bidra...

Läs- och språkprojekt i Sydafrika

Zoê Kettle, utbytesstudent från Sydafrika på

Duveholmsgymnasiet i Katrineholm, berättade

om sitt framgångsrika arbete med att

samla in pengar till ett bostadsområde med

stor analfabetism i hennes hemland.

Projektet som drivs av Rotary har som mål

att 50 personer ska lära sig alfabetet och

kunna räkna för att sedan kunna sprida sina

kunskaper till sina barn och andra människor.

Zoê ordnade under Allhelgonahelgen

en Halloweenfest på Safiren i Katrineholm

vars inträde oavkortat gick till projektet. Hon

ringde även runt till företag och lyckades få

sponsorer.

Zoê Kettles insats är en påminnelse om att vi

alla kan göra något för att hjälpa andra och att

det inte behöver vara så svårt att gå från ord

till handling.

31


”Böcker ska blänka som solar

och gnistra som tomtebloss.

Medan vi läser böckerna

läser böckerna oss.

Kan böckerna läsa människor?

Det kan de förstås!

Hur skulle de annars veta

allting om oss?”

Lennart Hellsing

författare

Ett samverkansprojekt mellan Landstinget

Sörmland: Länsbibliotek Sörmland, Folkhälsocentrum,

Eskilstuna folkhögskola

samt Länsbildningsförbundet Sörmland,

IF Metall Mälardalen, ABF Sörmland.

Med stöd från Statens Kulturråd

PRODUCERAD 2013 AV MARIA NORKVIST LÄNSBIBLIOTEK SÖRMLAND

More magazines by this user
Similar magazines