Medicinkliniken NLN

Diarienummer: 

Kvalitetsbokslut 2012 

Medicinkliniken NLN 

Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Innehållsförteckning 

Inledning ........................................................................................................................... 3 

Faktaruta .......................................................................................................................... 3 

Organisation / Kompetens .............................................................................................. 4 

Verksamhetens uppdrag ................................................................................................. 5 

Tillgänglighet ................................................................................................................... 7 

Medicinska resultat ......................................................................................................... 7 

Patientsäkerhetsresultat ................................................................................................ 18 

Patienterfarenheter ....................................................................................................... 19 

Måluppfyllelse ................................................................................................................ 20 

Ekonomi .......................................................................................................................... 20 

Aktiviteter 2013 ............................................................................................................. 22 

Bilagor 

Bilaga 1: Möte med länets patientföreningar 2012 

Bilaga 2: Diabetesteamet statistik 2012 

Bilaga 3: Resultatrapport 2012 

Medicinkliniken NLN, Kvalitetsbokslut 2012 2(22)

Inledning 

Medicinkliniken är en bred invärtesmedicinsk klinik med en drygt 80-årig tradition att 

med få medarbetare klara uppdraget att ta hand om alla patienter i sydöstra Sörmland 

med sjukdomar tillhörande invärtesmedicin med angränsande specialiteter. 

Medarbetarna vid kliniken karakteriseras av bred medicinsk kompetens kombinerat med 

spetskompetens inom olika områden som tillsammans täcker hela spektret av 

internmedicinska sjukdomar. Alla med stor lojalitet mot klinikens uppdrag och en 

gemensam grundinställning att arbetets syfte är att ge god vård till alla patienter som 

söker hjälp på kliniken. Arbetsmiljön präglas av stor kollegialitet, hjälpsamhet och en 

vilja att i utsatta lägen sätta patienternas bästa före egna behov. 

Denna kultur har varit en styrka för kliniken, men har också inneburit en risk under en 

lång rad av år med krav på effektiviseringar och besparingar inom hälso- och 

sjukvården – med ett utgångsläge karakteriserat av en slimmad organisation och 

uppoffrande medarbetare skulle ytterligare krav vara förödande. 

Inställningen till vårdutveckling och utbildning och ett starkt medarbetarskap har 

attraherat och hållit kvar personer som söker sig till kliniken och är en förutsättning och 

garanti för att kliniken också i framtiden är attraktiv för patienter och medarbetare. 

Gehör har vunnits för ökad bemanning har vunnits hos hälso- och sjukvårdsledningen 

vilket inneburit ett steg mot förbättrad arbetsmiljö. Rekryteringsarbete pågår. 

Tre nya chefer - nytändning till kliniken. Ny divisionsledning och divisionschef med ny 

divisionsindelning. Tillsättning av kvalitetssamordnare på kliniken. Ny ledningsstruktur 

med ledningsgrupp med enbart chefer och en klinikutvecklingsgrupp innehållande 

ledningsgrupp och IT-koordinator, kvalitetssamordnare, schemaläggare och adjungerade 

för kliniken nyckelpersoner. Ledningsgruppen arbetar för att göra tydliga strukturer vid 

kliniken. Rutin för avvikelseregistrering har tagits fram och Synergirapporteringar har 

ökat vilka ligger till grund för förbättringsarbeten. Påbörjat ett arbete med mål och 

vision för kliniken. Strukturering av klinikens möten. 

Faktaruta 

Fakta Utfall 2012 

Omsättning 

Antal anställda 

324 mnkr 

105 st 


Organisation / Kompetens 

Anställda vid Medicinkliniken är: 

- läkare som alla deltar i planerad öppenvård på medicinmottagningen och även har 

slutenvårdsverksamhet på vårdplatsenheten på intensivvårdsavdelningen och 

kortvårdsavdelningen samt konsultverksamhet på övriga kliniker samt akutverksamhet 

på akutmottagningen. 

- sjuksköterskor och undersköterskor som deltar i medicinmottagningens 

öppenvårdsverksamhet med egna mottagningar, telefonrådgivning, provtagningar samt 

teambaserade öppenvårdsaktiviteter tillsammans med läkare. 

- sjuksköterskor och undersköterskor på dialysavdelningen som har sin verksamhet 

uteslutande förlagd till dialysen där man också har nefrologisk mottagningsverksamhet. 

- fotterapeuter vid fotmottagningen har egen verksamhet och teambaserad verksamhet 

tillsammans med specialistläkare på fotmottagningen som ligger avskilt från 

medicinmottagningen. 

- sköterskor och undersköterskor på hudmottagningen tillhör Medicinkliniken och 

servar dermatolog anställd vid Hudkliniken. 

- sekreterare som utför patientrelaterat administrativt arbete och dokumenterar all vård 

som kliniken bedriver på mottagningarna, på vårdplatsenheterna och akutkliniken. 

Sekreterarna tar dessutom aktivt del i DRG-registrering, ifyllande av kvalitetsregister 

etc. 

Klinikens läkare och sjuksköterskor har såväl bred allmän internmedicinsk kompetens 

samt profilering och subspecialisering inom områden: Kardiologi, lungmedicin, 

infektionsmedicin, reumatologi, neurologi, endokrinologi, hematologi, 

gastroenterologi/hepatologi och koagulationssjukdomar. 

Verksamhetschefen har direkt under sig vårdenhetschefer för medicinmottagningen, för 


dialysen, en administrativ enhetschef för sekretariatet och en klinikadministratör samt 

alla läkare. 

Samtliga medarbetare ges möjlighet att delta i arbetsplatsträffar, där de får 

direktinformation av verksamhetschefen samt har möjlighet att diskutera och lägga fram 

egna idéer och åsikter. 

Medicinskt och administrativt utvecklingsarbete bedrivs i specifika utvecklingsteam 

med tvärprofessionellt deltagande. 

Samrådet med representanter från alla fackliga organisationer får i detta forum 

direktinformation från verksamhetschefen, deltar i klinikutvecklingen genom 

gemensamt framtagande av ex lönekriterier 

Verksamhetens uppdrag 

Medicinkliniken vill erbjuda en god och säker vård med en tillgänglighet som så väl 

som möjligt utifrån tillgängliga resurser täcker befolkningens behov. Medicinkliniken 

ansvarar för medicinsk utredning, behandling, vård, omvårdnad samt 

konsultationsinsatser i öppen och sluten vård. Åtagandet avser akut och planerad 

verksamhet. Den akuta verksamheten bedrivs huvudsakligen på akutmottagning och i 

slutenvården medan den planerade verksamheten bedrivs på medicinmottagningen, 

fotvårdsmottagningen, behandlingsavdelningen och dialysavdelningen. 

Sluten vård bedrivs i samverkan med akutenhetens kortvårdsavdelning, 

vårdplatsenheten och intensivvårdsavdelningen. 

Vi ska ta hand om patienter med akuta och kroniska: 

Hjärt- och kärlsjukdomar 

Endokrinologiska och metabola sjukdomar 

Neurologiska sjukdomar 

Sjukdomar i mag-tarmkanalen 

Njursjukdomar inkl dialysverksamhet 

Blodsjukdomar 

Medicinsk fotvård 

Reumatologiska sjukdomar 

Lungsjukdomar 

Allergi 

Inom den öppna vården bidrar vi med resursstöd för konsultverksamhet inom nefrologi, 

hematologi, reumatologi, allergologi, infektion, onkologi och dermatologi. 

Nästan all länssjukvård inom internmedicin bedrivs på den egna kliniken. Samarbete 

sker dock med Medicinkliniken i Eskilstuna inom område PCI vid akut hjärtinfarkt, 

nefrologi och viss akut malign hematologi. Kliniken har dessutom egen verksamhet 

inom områden utanför strikt allmän internmedicin nämligen reumatologi, neurologi, 

infektion, onkologi, lungmedicin och allergologi. 

Medicinkliniken består inte bara av Medicinmottagningen med tillhörande 

utvecklingsteam utan i mycket stor omfattning även av akutverksamhet där vi 

samarbetar med Akuten, IVA och Vårdplatsenheten. 


Vi har dygnetruntansvar för, på vårdavdelningar, KVA och IVA inneliggande, och via 

akuten inkommande patienter. 

För att sköta detta uppdrag finns primärjour på plats på sjukhuset dygnet runt samt en 

bakjour med schemalagd närvaro på sjukhuset under vissa delar och beredskap i 

hemmet under resterande delar av dygnet. Dagtid bemannas avdelningarna av 

specialister och underläkare. 

Största hotet mot den medicinska säkerheten har senaste åren varit bristen på 

vårdplatser, något som ytterligare accentuerats under 2012. Detta gör att klinikens 

läkare tvingas till hårda prioriteringar vid inläggningar och ett högt uppdrivet tempo när 

patienten är inneliggande. Tecken på detta är att Medicinkliniken i Nyköping har länets 

kortaste vårdtider (vg se Verksamhetsrapport 2012). Genom ett aktivt arbete med 

Synergier försöker vi att hitta problem och skapa rutiner för att lösa dessa så gott det 

går. 

Vi vinnlägger oss om att vara ett välfungerande utbildningssjukhus och alla bakjourer 

drillas i att vara lättillgängliga för konsultationer och frågor. Vi placerade oss på 7´e 

plats bland landets Medicinklinker i AT-rankingen. 

För att bibehålla en hög medicinsk kvalitet har kliniken regelbundna internutbildningar i 

relevanta ämnen. 

Vårddatarapport visar att Medicinkliniken, på Akuten, hanterat nästan 11000 

patientbesök under 2012, en ökning med ca 7 % jmf med 2011. Till detta kommer 

ca 1500 barnpatienter, en ökning med 50% jmf 2011 (948). 

Barnpatienterna hanteras i stor omfattning av Medicinklinikens primärjour med stöd av 

Barnbakjour. Totalt hade Akuten ca 24000 besök under 2012 (Medicin, Kirurgi, 

Ortopedi och Pediatrik) trots att mottagningen är designad för bara 10000 besök/år. 

Belastningen har ökat utan att frekvensen inläggningar per 1000 inv har ökat och vi 

ligger exakt i nivå med övriga sjukhus i länet. Vår upplevelse och även egna mätningar 

visar att liksom mängden Pediatriska patienter så har mängden Primärvårdsfall ökat. 

Belastningen på både primärjour och bakjour har ökat dramatiskt de senaste 

åren! Vi har nu nått den nivå där vi måste diskutera alternativa lösningar av 

jouruppdraget för att inte på allvar hota den medicinska säkerheten. 

Kliniken har ett nära samarbete med de andra kliniker som i sluten vård har hand om 

samma patienter som vårdas på Medicinkliniken. T.ex. ett stort samarbete med 

Ger/Rehabkliniken i Nyköping som gemensamt med Medicinkliniken vårdar 

strokepatienter och som liksom Medicinkliniken vårdar multisjuka äldre. Dessutom 

samarbete med Infektionskliniken i Eskilstuna: Endast cirka 10 % av 

slutenvårdspatienter med infektionsdiagnos vårdas på Infektionsklinik (tyvärr liknande 

siffror senaste 3 åren trots att Nyköping har drygt 30% av patienterna i Sörmland) och 

en mycket stor andel av dessa patienter vårdas på Medicinklinik. 

Vision 2013 – 2015 som led i Sveriges friskaste landsting 2025 

Medicinkliniken, Nyköpings lasarett 

Vi ser ett utökat akut internmedicinskt uppdrag vilket förutsätter ett förbättrat 

omhändertagande av våra multisjuka, geriatriska patienter inom Ger/Rehabs försorg 

vilket skulle kräva en utökning av geriatriska vårdplatser vilket skulle kunna ske på 

avdelning 4, Nyköpings lasarett. Medicinkliniken ställer sig villig att vara delaktig i 


detta arbete. 

Det ökade flödet av internmedicinska patienter förutsätter också ökad styrning av 

arbetet på akuten. Sannolikt inrättande av en intermediär/HIA-avdelning t.ex. på 

avdelning 7 eller 8 därför att antalet IVA-platser inte kommer att räcka till. 

Vi tycker att graden av specialisering är väl avvägd men ser ett behov av en snabbare 

uppföljning i vår öppenvård för att fortsätta upprätthålla korta vårdtider och minimera 

risk för återinläggning. 

Sekreterartjänster återförs till Akutkliniken, Nyköpings lasarett som sköter det 

administrativa arbetet åt alla kliniker. Sekreterare skulle även kunna fylla en funktion i 

triagearbetet och friställa vårdpersonal till vårdarbete. I takt med att mängden akutläkare 

ökar minskar Medicinklinikens ansvar för primärjourarbetet vilket frigör resurser för 

den ökade mottagningsverksamheten vi ser framför oss. 

En nyanställd nefrolog vid dialys- och njurmottagning skulle möjliggöra ett fortsatt 

utvecklingsarbete, erbjuda gästdialyser vilket skulle genererar inkomster till 

verksamheten, utvidga peritoneal- och självdialys. Nefrologkompetensen på kliniken 

skulle möjliggöra tillsättande av ST-läkare inom njurmedicin och skulle förbättra den 

allmänna kunskapsnivån på kliniken och samtidigt säkerheten för patienterna. 

Under 2013 inrättas också en samlad strokeenheten med en invärtesmedicinsk, 

neurologisk och rehabiliteringsmedicinsk kompetens, helt i enlighet med nationella 

riktlinjer. 

Den planerade ombyggnationen tycker vi är väl förenlig med verksamhetens behov 

framöver med närhet till bl.a. skopi och klinisk fysiologi m.m. 

Med ganska lindrigt ökad personalstat ser vi framför oss att vi kan vara topp 10 i 

nationella kvalitetsregister och bedriva ett högkvalitativ god vård med hög tillgänglighet 

med nöjda patienter och vara en fortsatt attraktiv arbetsgivare. 

Tillgänglighet 

Nästan alla (>90 %) patienter som remitterats till kliniken har kommit på ett nybesök 

inom 90 dagar. 80 % har fått tid på mottagningen inom 60 dagar. Inom slutenvården 

läggs 96 % in via akuten. Ibland händer det att akuta patienter hänvisas till andra 

sjukhus när lediga vårdplatser saknas. 

Under 2013 inför vi istället för 90/60 (Vårdgaranti 100%/Kömiljard 70% vår s k 30/60 

regel). 70 % inom 30 dagar 100 % inom 60 dagar. 

Medicinska resultat 

Akutverksamheten - 

Medicinkliniken består inte bara av Medicinmottagningen med tillhörande 

utvecklingsteam utan i mycket stor omfattning även av akutverksamhet där vi 

samarbetar med Akuten, IVA och Vårdplatsenheten. 

Vi har dygnetruntansvar för, på vårdavdelningar och IVA inneliggande, och via akuten 

inkommande patienter. 

För att sköta detta uppdrag finns primärjour på plats på sjukhuset dygnet runt samt en 


akjour med schemalagd närvaro på sjukhuset under vissa delar och beredskap i 

hemmet under resterande delar av dygnet. Dagtid bemannas avdelningarna av 

specialister och underläkare. 

Största hotet mot den medicinska säkerheten har senaste åren varit bristen på 

vårdplatser, något som ytterligare accentuerats under 2012. Detta gör att klinikens 

läkare tvingas till hårda prioriteringar vid inläggningar och ett högt uppdrivet tempo när 

patienten är inneliggande. Tecken på detta är att Medicinkliniken i Nyköping har länets 

kortaste vårdtider (vg se Verksamhetsrapport 2012). Genom ett aktivt arbete med 

Synergier försöker vi att hitta problem och skapa rutiner för att lösa dessa så gott det 

går. 

Vi vinnlägger oss om att vara ett välfungerande utbildningssjukhus och alla bakjourer 

drillas i att vara lättillgängliga för konsultationer och frågor. Vi placerade oss på 7´e 

plats bland landets Medicinklinker i AT-rankingen. 

För att bibehålla en hög medicinsk kvalitet har kliniken regelbundna internutbildningar i 

relevanta ämnen. 

Vårddatarapport visar att Medicinkliniken, på Akuten, hanterat nästan 11000 

patientbesök under 2012, en ökning med ca 7 % jmf med 2011. Till detta kommer 

ca 1500 barnpatienter, en ökning med 50% jmf 2011 (948). 

Barnpatienterna hanteras i stor omfattning av Medicinklinikens primärjour med stöd av 

Barnbakjour. Totalt hade Akuten ca 24000 besök under 2012 (Medicin, Kirurgi, 

Ortopedi och Pediatrik) trots att mottagningen är designad för bara 10000 besök/år. 

Belastningen har ökat utan att frekvensen inläggningar per 1000 inv har ökat och vi 

ligger exakt i nivå med övriga sjukhus i länet. Vår upplevelse och även egna mätningar 

visar att liksom mängden Pediatriska patienter så har mängden Primärvårdsfall ökat. 

Belastningen på både primärjour och bakjour har ökat dramatiskt de senaste 

åren! Vi har nu nått den nivå där vi måste diskutera alternativa lösningar av 

jouruppdraget för att inte på allvar hota den medicinska säkerheten. 

Administrativa teamet 

Vi har under 2012 arbetat med att färdigställa och uppdatera administrativa rutiner och 

införa dessa i Medicinklinikens gemensamma mapp. 

Bokningsansvariga sekreterare har tillsammans med läkarna arbetat aktivt med 

väntelistor och tidböcker för att nå de mål som finns för kömiljard och vårdgaranti där 

vi nått resultat enligt nedan. 

Vi har även satt upp mål för skrivtider enligt Socialstyrelsens rekommendationer och 

efter beslut i ledningsgruppen. Målet för skrivtider på akuten och slutenvård är; prio-1- 

diktat - skrivet inom 1 dag och 0-prioriterade diktat - skrivet inom 2 dagar. Målet för 


skrivtider på mottagningen är; prio-1-diktat - skrivet inom 2 dagar och 0-prioriterade 

diktat - skrivet inom 4 dagar. Skrivtider mäts varje månad där vi kontinuerligt följer upp 

resultaten och presenterar dessa på kliniken. Vi arbetar ständigt med att se över våra 

arbetsrutiner och på sikt nå våra mål genom att arbeta smartare och effektivare, vilket 

förbättrar tillgängligheten till kliniken och säkrar medicinska resultat. Vi har mätt sex 

månader under 2012 med följande resultat. 

Vi har även satt upp mål för skrivtider enligt Socialstyrelsens rekommendationer och 

efter beslut i ledningsgruppen. Målet för skrivtider på akuten och slutenvård är; prio-1- 

diktat - skrivet inom 1 dag och 0-prioriterade diktat - skrivet inom 2 dagar. Målet för 

skrivtider på mottagningen är; prio-1-diktat - skrivet inom 2 dagar och 0-prioriterade 

diktat - skrivet inom 4 dagar. Skrivtider mäts varje månad där vi kontinuerligt följer upp 

resultaten och presenterar dessa på kliniken. Vi arbetar ständigt med att se över våra 

arbetsrutiner och på sikt nå våra mål genom att arbeta smartare och effektivare, vilket 

förbättrar tillgängligheten till kliniken och säkrar medicinska resultat. Vi har mätt sex 

månader under 2012 med följande resultat. 

En medicinsk sekreterare har gått Emendors diagnosklassificeringsutbildning i 

Stockholm under 2009 och fyra medicinska sekreterare har gått 40-timmars utbildning i 

diagnosklassificering under 2011. Vi har under 2012 även infört att kodansvarig 

sekreterare läser igenom alla epikriser för att se till att rätt diagnoskoder och 

åtgärdskoder registreras. Detta mäts i DRG-vikt som vi följer varje månad där målet är 

att ligga så nära 1 som möjligt. Vi planerar även diagnosklassificering 40-timmars 

utbildning för ytterligare en medicinsk sekreterare under 2013. 

AK-teamet 

2012 doserade AK mottagningen 35796 PK prover och av dessa var 80 % inom TIR 

värde. 34 % av patienterna var över 80år och den vanligaste behandlingsorsaken var 

förmaksflimmer ca 70 %. 

Antalet patienter var 1900st varav 761st kvinnor och 1139st män. 

468st nya patienter startades och 288st avslutades och antalet patienter ökade med 

180st. 

En ny sjuksköterska har börjat i teamet och en slutat i jan 2013. Teamet har träffats 

ca 1g/mån 


Detta har vi gjort 2012: 

- Vi har upprättat ett schema för dagliga arbetsuppgifter. 

- Vi har gjort PM utifrån våra arbetsuppgifter. 

- Vi har börjat med TeleQ och ändrat vår telefontid till förmiddagen i stället och utökat 

tiden och antal samtal. 

- Vi har jobbat med att styra bort ”Gevaliabesök”. 

- Vi har infört teammöten med Bernt Thulé. 

- Vi har infört regelbundna sjuksköterskemöten för AK mott. 

- Vi arbetar kontinuerligt med förbättringar och har upprättat en aktivitetsplan. 

- Rutiner runt Pradaxa utfört. 

- Två sjuksköterskor kommer att ingå i en utvecklingsgrupp för införande av Auricula. 

- Vi kommer att delta i Introduktionsprogrammet för nya sjuksköterskor på VPE. 

- Vi har infört en planeringskalender där vi skriver upp waraninformation och annan 

viktig information. 

- Alla sjuksköterskor jobbar en dag per vecka mån-tors till klockan 17. 

- Gruppen har gjort ett eget schemaförslag med rullande dagar och när man önskar ta ut 

den förskjutna halvtimmen. Inga ”strul” ärende lämnas kvar utan mest ringa patienter. 

- Elkonverterings patienterna får ta ansvar för att boka tfn tid 4v efter EKG kontroll och 

vi har gjort en VL post för sekreterana att boka tfn tiden på. 

- Vi har gjort en lab. grupp som heter VTE prover som ska underlätta ordinationen vid 

provtagning inför waraninsättning. 

- En ssk tar ansvar för telefonen 222218 och svarar i den och den/de andre kan dosera i 

lugn och ro. Så kan vi turas om. Kanske kan bidra till mindre störningar. 

- De flesta PM är uppdaterade men det finns några som vi fortfarande jobbar med. 

- Dosera över provtagningsdagen för att minska risken att patienten står utan dosering 

om provsvar anländer dagen efter provtagning. 

- Startat gruppinformation för nyinsatta Waranpatienter. 

- Vi har informerat/diskuterat med läkargruppen om hur viktig MÖL funktionen är för 

att AK-mottagningen ska fungera. 

- Två sjuksköterskor och en läkare har varit på trombos och hemostas symposium 2 

dagar i Sundsvall. 

Fortsatt utvecklingsarbete: 

Rutiner hemsjukvård/särskilda boenden. Info utåt- primärvärd/hemsjukvård 

Hemsida 

Tydlighet saknas vilken läkare som vem ska vara ansvarig för AK-mottagningen 

Martin/Bernt?? Vem har tid? Vem ansvarar för t.ex. uppdatera PM info utåt till t.ex. 

primärvårdsläkare. 

Waranutsättningsbrev behöver revideras/förbättras. (Det som finns i BMS). 

Elkonvertering rutiner + brev- Behöver revideras/förbättras. Bör vi kanske finjustera 

kallelsen i BMS bl.a. detta med provtagning etc. 

Koagucheck- PM rutiner uppföljning pat. 

Strumpuppföljning 

Minimikrav för AK mottagnings verksamhet: enl. Sahlgrenska- finns en del dokument 

och PM som vi bör ha. 

Frastexter BMS. 


Rutiner för nya orala antikoagulantia. 

Kapacitets/produktionsplanering påbörjad. 

Mkt stress finns på AK mottagningen och en riskanalys är planerad att göras 2013 

Allergiteamet - Ej klart 

Diabetesteamet 

528 diabetiker, 70 % har typ 1 diabetes, 29 % har typ 2 diabetes, 1 % sekundär diabetes 

eller oklart. 

Vi har under 2012 fortsatt arbeta med förbättringsåtgärder som vi startade med under 

vårt deltagande i NDR IQ4 projekt 2010-2011. 

Vi har haft regelbunden uppföljning av våra resultat på våra teammöten (1h 3-4 

ggr/mån). På dessa möten har vi också gått igenom våra patienter inför årskontroll 

läkare. För att skapa samsyn och ge ett lika budskap till våra patienter. 

2 halvdagsmöten har vi i teamet haft där vi planerat och följt upp våra 

förbättringsåtgärder. 

Vi registrerar så gott som 100% av våra diabetiker i NDR. 

Vi har under 2012 tittat på ”missing date” och kompletteringsregistrerat i registret. 

Bl.a. ökat andelen fotstatus us. Där vårt mål är att 100% av våra patienter ska 

fotundersökas minst 1-2g/år. Dessa ska även erbjudas inlägg och bekvämsko i 

förebyggande syfte. 

Fokus har också legat på höga HbA1c värden, då vi vet att vinsten är stor med att sänka 

höga värden med minst 10 mmol/mol/patient. 

HbA1c

Bifogar statistikuttag enl. ovan från NDR, se bilaga. 

Njurteamet (Njur/Dialysmott) 

Under 2012 bokades 650 läkarbesök, 1300 sjuksköterskebesök och 4 400 

dialysbehandlingar genomfördes. Teamet arbetar efter länsgemensamma mål som 

fastställs, utvärderas och följs upp vid länsövergripande målmöten 1 g/termin. 

Målvärden baseras på nationella riktlinjer. 

Verksamheten använder kvalitetsregister som SNR (SvensktNjurRegister) och DIAD 

(DialysAccesDatabas). Siffror från dessa register ligger till grund för utvärdering av mål 

och identifiering av problemområden. 

Exempel på målvärden för njursviktsmottagningen: 

Under 2012 har vi fokuserat på fosfat, HbA1c och Hb där vi anser att det finns 

möjlighet till förbättring. 

Öka kunskapen inom fosfatområdet: 

Syftet är att förbättra patientens egenvårdsförmåga gällande fosfatproblematiken. I 

samarbete med dietist genomfördes fosfatutbildning 1g/termin riktad till patient och 

närstående. Även personalen på njurteamet gick samma kurs för att kunna stötta 

patienten. Vid temadag fick personalen fördjupad kunskap inom fosfatområdet genom 

föreläsning av docent Tobias Larsson KS/Solna. 

Inleda samarbete med diabetessjuksköterskor: 

Sedan några år finns ett samarbete mellan njursviktssjuksköterskor och 

medicinmottagningens diabetessjuksköterskor i Nyköping vilket har upplevts ha en 

positiv effekt för patienten. Under 2012 inleddes även samarbete med 

diabetessjuksköterskorna inom primärvården. 

Hb, kontinuerligt förbättringsarbete: 

Hb-värdet är något vi ständigt arbetar med då det har stor inverkan på patientens 

livskvalité. I dag uppnår en stor del av de njursjuka ett relativt bra Hb, mycket tack vare 

erytropoetinstimulerande läkemedel (ESL). Dock leder användandet av ESL till 

ytterligare arbete med att följa upp att det används på ett säkert och effektivt sätt. 

Hjärtteamet 

Vi har hittills ett välfungerande arbetande utvecklingsteam som värdesätter 

utvecklingstiden regelbundet ca 2timmar varannan vecka. Eftersom vi är ett starkt team 

sedan tidigare så har vi fortsatt utveckla och klarat ut situationen trots reducering av 

kardiologer pga. sjukskrivning mm under hösten. 

Arbetat aktivt med väntelistor inom hjärtsjukvården, bokningsansvarig delaktig i 


teammöte. 

1ggr/månad. Fått ned väntetid på återbesök, ökar läkartider vid behov. 

Alla PM är uppdaterade av dr Stig Åke Falk. 

Infört samarbete med Pacemakersjuksköterskorna på MSE gällande ICD kontroller som 

sker på Nyköpings lasarett 2 heldagar/ halvår, positivt utfall från både patienterna och 

personalen. Även förstärkt vid pacemakeråterbesök vid ett par tillfällen. 

Konsulttid har införts för att underlätta för hjärtsjuksköterskornas patientarbete, sker 

2ggr/v. 

Rutinbeskrivning har utformats gällande hjärtsjuksköterskornas arbete på mottagningen. 

Utfärdat brev till hjärtinfarkt patienter vid hemgång ifrån avd. Pat blir kort informerad 

om vad som händer efter utskrivning och även gällande upptitrering av läkemedel. Ger 

en säkrare och effektivare vård av patienterna eftersom snabba korta inläggningstider. 

Infört att alla hjärtinfarktpatienter träffar hjärtsjuksköterska efter ca 2v. 

Infört hjärtskola även för de hjärtopererade patienterna. 

Hjärtsviktsjuksköterska deltar i länsövergripande Hjärtsviktsprocessarbetsgruppen för 

samarbete med vårdplatsenheten, primärvård och HIA. 

Har genomförts en lokal nätverksträff inom hjärtsvikt med primärvården och oss i 

sluten vården och det blev ett positivt utfall. Kommer att fortgå ca 1ggr/halvår. Syfte är 

att få ett närmare samarbete med Primärvård, sluten vård och hjärtmottagningen. 

Genomförts ett initiativ ifrån teamet att visa upp sig på ” Alla hjärtans dag” för 

allmänheten och hela teamet deltog. Syfte var att nå ut till allmänheten gällande 

riskfaktorer och kunna ge kort livstilsinformation i förebyggande syfte. Även visa upp 

vad vi arbetar med i vår vardag. 

Zenicor (tumekg) har införts och det en finns väntelista för detta, minskar köer till klin 

fys gällande patienter med hjärtklappning mm utan symtom av synkope. 

Sephia 1 datainregistering via sekreterare infört för att bespara hjärtskötersketid. 

Kunskapsmässigt har hjärtsjuksköterskor och läkare deltagit i Kardilogi Vårmötet 

2dagar i Stockholm. 

Kristian har deltagit i den internationella kardiologiträffen i München. 

Carina och Lena har deltagit i nätverksträff gällande ischemi sjukskötersketräff 2dagar. 

Kick off minst 1ggr/år för att stärka och få en bättre gemenskap i teamet. 

Risker: 

Swedheart följs inte upp vid vårdtillfället så kardiolog har hanterat det i efterhand. O 

effektiv tid, mycket sökande efter värden. En blocksynergiavvikelserapport är sänd till 

VPL och även till Verksamhetschef på Intensiven. 

Likaså Sephia 1 hinns inte med full ut som det skall pga. resursbrist av 

hjärtsjuksköterska. ingen åtgärd under 2012. 

Reducering av hjärtmott på sommaren/jul ca 3 månader/år, inte lika vård under alla årets 

månader för patienterna. Procentsats stämmer inte över årsbasis pga. reducering, mycket 


lägre. 

Hård arbetsbelastning periodvis, arbetsmiljön är inte tillfredställande, övertid och flextid 

för hjärtssk som har hand om hjärtinfarktpatienterna. Ingen åtgärd 2012. 

För lite hjärtsjukskötersketid jämfört med övriga länet. 

Gå med i Rikssvikt pga. resurs? 

Svårt att få utvecklingstid för teamet i samma utsträckning som tidigare. 

Hjärtsjuksköterskebesök: (öppen mott fullt ut 9månader/år) 

(Nedanstående siffror uttagna tagna ifrån måttdatabasen-tillförlitliga siffror.) 

Läkarbesök: 

(Ovanstående siffror uttagna ifrån BMS cross) 

Vi deltar i Swedeheart/riksHIA och ligger bättre än riket i snitt vg aggregerad kvalitet. 

Vi deltar även i det sekundärpreventiva registret SEPHIA men inte i 

Auricula/förmaksflimmer register) eller i Riks-svikt. 

Vi hoppas under 2013 övergå från Journalia Waranordinationssystem till Auricula för 

att bättre kunna följa våra Förmaksflimmerpatienter och målet är att ha den största 

andelen antikoagulationsbehandlade patienter av hela förmaksflimmerpopulationen i 

hela Sverige. Redan idag är ca 1300 av de 1950 Warfarinbehandladepatienterna 

behandlade med diagnosen förmaksflimmer, motsvarande ca 1,5 % av populationen. 

Man har tidigare sagt att prevalensen förmaksflimmer i befolkningen bör vara 0,6-1 % 

vilket bevisligen är alldeles för lågt beräknat. Genom att adekvat behandla alla patienter 

med förmakslimmer som enligt CHA2DS2-Vasc klassifikationen (ESC guidelines) skall 

ha antikoagulation hoppas vi minimera mängeden patienter som insjuknar i embolisk 

stroke. Ett systematiskt arbete för att lyckas med detta kommer att igångsättas under 

2013. 

KOL- och lungmottagningen 

Mottagningen består av ett multidisciplinärt team: två stycken sjuksköterskor som delar 

en heltidstjänst, samt läkare, sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut, undersköterska och 

kurator. 

Patienterna i KOL- teamet remitteras från primärvård eller via internremiss, samt 

hänvisas via bevakning efter besök på akuten eller inneliggande vård. Väntetiden har 

varit kortare än 3 månader, oftast ca 1 månad efter vårdtillfälle. 

I KOL- teamet finns idag ca.230 (130221) st. patienter inskrivna. En stor fördel för 


denna patientgrupp är den trygghet som KOL- patienterna får med KOL- mottagningen, 

trygghet som bl a beror på den höga tillgängligheten. Telefonen bemannas av en 

sjuksköterska eller ibland en undersköterska vardagar mellan kl. 9-15 måndag – torsdag 

och fredag 9-12. Mottagning med sjuksköterskebesök och läkarbesök hela måndagar, 

hela onsdagar och fredag förmiddag. Sjuksköterskemottagning, telefon och akutbesök 

även tisdagar och torsdagar. 

Sjuksköterskorna har specialistutbildning inom omvårdnad av KOL. En stor fördel är att 

KOL-teamet har stor erfarenhet av sjukdomen och god kännedom om varje individ. 

Detta är en förutsättning för framgångsrika behandlingar i hemmet samt för att minska 

fördröjningar i behandling av exacerbationer så mycket som möjligt. KOLmottagningen 

har även ett uppdrag att ta emot akut- eller halvakuta besök för att minska 

patienternas besök på akutmottagningen samt förhindra inläggning på sjukhus. Vi har 

ett nära samarbete med övriga professioner i teamet. Alla gör sin viktiga del med 

patienten i centrum. 

Akuta exacerbationer har väldigt stor betydelse för sjukdomens förlopp. Det är känt att 

lungfunktionen försämras med åren. De senaste åren har man kunnat konstatera ett klart 

samband mellan exacerbationer och en stegvis förlust av lungfunktion. Mortalitet 12 

månader efter en sjukhuskrävande exacerbation är signifikant högre jämfört med 

mortaliteten 12 månader efter inneliggande vård för hjärtinfarkt. Akuta exacerbationer 

är också viktiga ur hälsoekonomisk synpunkt: sjukhuskorrelerade kostnader motsvarar 

ca 70 % av alla direkta kostnader av sjukdomen. 

Det finns evidens att ett strukturerat omhändertagande med en välfungerande KOLmottagning 

underlättar och förbättrar vården av denna patientgrupp. Samt att totala 

kostnader kan minskas genom ett strukturerat omhändertagande. 

Rökavvänjning ingår för de patienterna som fortfarande röker och är någorlunda 

motiverade eller åtminstone mottagliga för samtalet. Enligt resultat från 

kvalitetsregistret så ligger KOL mottagningen i framkant vad gäller att erbjuda patienter 

rökavvänjningsprogram. 

En annan mycket viktig del av verksamheten är utbildningstillfällen för KOL- patienter 

och närstående vilket görs relativt regelbundet. Detta är av stor vikt för patient och 

närstående och medför en trygghet och kunskap i egenvård av sin sjukdom och även 

kunskap om när hjälp skall sökas. 

Under 2012 provade vi en ny form av KOL- cirkel där vi bjöd in patienter och deras 

närstående till en kväll med föreläsning och tillfälle att träffa KOL- teamet. Detta då 

tidigare form av KOL- skola tog mycket resurser till få deltagande patienter. Detta 

kommer att utvärderas under 2013. 

Under 2012 har vi börjat registrera patienter i RIKSKOL ett kvalitetsregister för KOLpatienter. 

Här kan vi se vad vi behöver bli bättre på och även det som vi faktiskt redan 

gör bra. 

KOL- mottagningens uppdrag och mål är att: 

- Minska Akutbesöken. 

- Minska kostnaderna för akutbesök. 

- Minska inläggningar. 

- Minska kostnader för inläggningar. 


Statistik för 2012 gällande ovanstående mål har inte kunnat tas fram då 

utvecklingsenheten inte haft möjlighet att hjälpa oss med det. 

- Bibehålla eller förbättra livskvalitet för KOL patienter. 

Enligt kvalitetsregistret ligger vi sämre till gällande livskvalitetsmätning i jämförelse 

med landstinget och riket i övrigt. Detta kan dock ställas mot att vi har större andel 

patienter med KOL stadium 3 (54.24 % jämfört med lanstinget 30,60 %och riket 

30,99% och KOL stadium 4 (18,64 % jämfört med landstinget 8,20% och riket 9,47% . 

I RIKSKOL kan vi även se att vår största patientgrupp( 54.24%) är patienter med KOL 

stadium 3. I jämförelse med landstinget och riket mår våra patienter sämre. De har fler 

exacerbationer 1,29/år jämfört med 1,02/år i landstinget och 0,77/år i riket. Dessa 

patienter har även högst medelpoäng gällande livskvalitet, de tränar minst och har i 

högre grad mer andfåddhet 

Däremot kan man se att våra patienter med KOL stadium 4 enligt statistiken har färre 

antal exacerbationer, livskvalitet med samma medelpoäng, lägre andfåddhet enligt 

skattningsskala och tränar i mer utsträckning än landstinget och riket i övrigt. 

Våra patienter genomgår i större utsträckning strukturerat utbildningsprogram, 

rökavvänjningsprogram och har fler har dietistkontakt jämfört med landstinget och 

riket. 

Produktion 

Enligt siffror från ”vårdadmin” hade vi under 2012, dessa är inte enbart KOL patienter 

utan även astma och lungpatienter. 

Nybesök, ssk: 147 st 

Återbesök, ssk: 477 st 

Nybesök, läkare: 124 st 

Återbesök, läkare: 436 st 

Bokade telefon kontakter ssk: 1315 st 

Bokade telefonkontakter läkare: 458 st 

Samarbetet med mobila närvårdsteamet har under 2012 ökat vilket framförallt är 

positivt för patienterna och ger oss en ”förlängd arm” ut till patienterna. 

KOL- teamet har team- möten en gång varannan vecka för patientgenomgång och 

personalplanering. Därutöver ca en eftermiddag/ termin där vi har längre diskussioner 

om vårt arbetssätt och ev. förändringar i teamet. Vi har då valt att träffas hemma hos 

någon i teamet från lunch. Vi har ingen annan tid avsatt för utvecklingsarbete. 

Framtiden 

Utifrån statistiken från RIKSKOL 2012 kan vi se att vi behöver titta närmare på 

patientgruppen KOL stadium 3. Varför mår de sämre än i landstinget och landet i 

övrigt? Våra patienter går i större utsträckning strukturerat utbildningsprogram men mår 

sämre. Behöver vi ändra på utformningen på vår KOL cirkel? Behöver vi samarbeta 

närmre/ på ett annat sätt med primärvården så att patienter med KOL stadium 3 mår 

bättre än de gör idag? 

Denna patientgrupp behöver även komma igång med mer fysisk aktivitet tidigare och på 

så sätt förbättra sin andfåddhet och förbättra eller bibehålla sin upplevelse av 

livskvalitet. Vi behöver arbeta mer med sjukgymnastens roll och resurser och även 


arbeta mer förebyggande och uppmana till mer friskvård. 

KOL-teamet planerar våren 2013 en nätverksträff med fokus på inhalatorer, vilket vi 

anser viktigt att belysa tillsammans med kollegor i primärvården. 

En ny KOL- cirkel planeras till i maj och efter den kommer utvärderingar att bearbetas 

och utformandet förändras utifrån den. 

Årsrapporten för 2012 i RIKSKOL kommer att bli intressant då det är första gången 

som vi har registrerat patienter och därmed får något att utforma och utvärdera vårt 

arbete efter. Det ska bli intressant att följa statistiken vi får från RIKSKOL. 

För att kunna upprätthålla att patientbesök på akuten och inläggningar fortfarande 

minskat och därmed kostnad minskat så behövs ssk-mottagningen hålla igång. Mycket 

svårt på sommaren och över julhelger där vi inte kan säga till akuten att vi har stängt, 

men att i verkligheten är resurserna minskade och möjligheter för akutbesök mindre. 

Samt att vi inte har planerade återbesök under sommar och jul. Tiden för sjuksköterskor 

med lungpatienter har försvunnit. Vi har mer patienter nu med minskad tid. Tidigare 

10% per vecka som numer är borttaget. Detta leder till mycket administrativt arbete 

såsom bokningar och registreringar i kvalitetsregister. Den tiden tas av KOL tid . 

Viktiga frågor att arbeta vidare med: 

Syrgaspatienterna, vem ska ansvara för dessa framöver? Önskemål från lungkliniken 

MSE finns om ett möte i början på året för att diskutera frågan. Kanske viktigt någon 

chef är med på det mötet. Många syrgaspatienter är även våra patienter. 

Sjuksköterskorna har ingen adekvat utbildning för detta. Vi har även numer alla 

lungpatienter och astma patienter och även detta har ingen av de 2 sjuksköterskorna 

utbildning för 

Spirometrier som ständigt ökar- vi behöver en rutin för detta. Pågår ett arbete med att 

formulera en rutin. Denna tid tas också av KOL tid. Spirometrier på patienter som inte 

tillhör KOL teamet hur ska vi hantera dessa? 

Vi kan inte heller längre följa rutinen vad gäller väntelistor. Väntelistan kan inte 

kontrolleras dagligen vilket är rutin. 

Vad gjorde vi 2012 

20/3 + 21/5 KOL cirkel för patienter och närstående. Nytt koncept provades och var 

uppskattat. 

21-22/3 var Martina och Jenny på utbildning om syrgas i Göteborg. 

4/4 Nätverksträff för tobaksavvänjare, Martina och Jenny. 

23/5 + 13/6 Jenny MI utbildning i Malmköping. 

9/5 KOL- teams möte (kick off) där hela teamet samlas och diskuterar det som behövs, 

förändringar utvärdera arbetssätt och nya förslag på hur vi kan arbeta effektivt och 

patientsäkert. 

3/10 Jenny åker på årsmöte och årsrapportsgenomgång RIKSKOL, kvalitetsregister, 

Stockholm. 

19/10 hade vi KOL – mottagningen från UAS på studiebesök. Önskemål från UAS 

kom att få komma till oss kom snabbt efter vår presentation under KOL- teamsdagen 

2011. Mycket uppskattat från bägge håll. Viktigt att träffa andra i samma profession 

och utbyta erfarenheter. 

24/10 KOL- teamsdagen i Stockholm. Vi brukar åka hela teamet men i år åkte Usk och 


sjuksköterskor tillsammans med paramedicinare. 

14/12 ”Kick off” med hela teamet. 

Gui var under hösten på studiebesök på ”friskkällan” för att se över möjligheterna för 

träning och friskvård utanför sjukgymnastiken. 

Gui deltog i årlig kongress ERS (European respiratory society). 

Sjukgymnasterna har under 2012 startat ett nätverk för sjukgymnaster som arbetar med 

KOL i länet. 

Mag/tarmteamet 

Öppen mottagningsverksamhet påbörjad igen på endoskopienheten. 

Skopiremisserna har setts över för att se hur man ska kunna styra och prioritera 

remissinflödet. 

Arbetas på att anställa en IBD-sköterska då Maria P vidareutbildar sig. En mycket 

viktig tjänst som avlastar endoskopiläkarna mycket. Krävs en tjänst på 25 % för att 

upprätthålla IBD-mottagningen. 

Marek Bielak tjänstledig från vecka 50 2012 och Malin Lombert föräldraledig från april 

2013. 

Skopier i narkos har påbörjats på endoskopienheten med start 4/12 2012. 

Patientsäkerhetsresultat 

Synergi avvikelsehantering 

Under senare delen av 2012 har vi arbetat med strukturen för vårt 

avvikelsehanteringssystem Synergi 500. Även haft genomgång och utbildning för 

personal. Detta arbete fortsätter nu kontinuerligt. Trädstrukturen är Medicinkliniken, 

Administrativa enheten, Dialysen och Medicinmottagningen. 

Under år 2012 hade Medicinkliniken 309 ärenden totalt som ansvarig enhet. 

De mest frekventa händelsekategorierna är vårdplatsbrist, vårdnivå, 

kommunikation/information, läkemedel, Pascal, BMS, remiss/svarshantering och 

vårdplanering. Vi rapporterar också alla ärenden från Socialstyrelsen, Lex Maria, 

Patientnämnden och LÖF patientförsäkring. 

De enheter som rapporterar flest avvikelser till oss är Akuten och Vårdplatsenheten, 

avdelning 7. 

Vi hanterar och återkopplar ärenden vid olika yrkeskategorimöten, 

klinikutvecklingsgrupp och APT. Personlig återkoppling där så behövs. 

Rapportering i PLUSS kommer att ske varje kvartal. 


Anmälningsärenden under 2012 

Patientnämnd - 32 stycken 

Socialstyrelse - 20 stycken 

Lex Maria - 2 stycken 

Händelseanalyser 2012 - inga utförda. 

Patienterfarenheter 

Nationell patientenkät 2012 

Över lag mycket hög patientnöjdhet. Vi kommer att under 2013 jobba vidare med 

de tre områden där vi inte fick så bra resultat som vi önskade. 

De sämsta resultaten från vår patientenkät är följande - att åtgärda: 

Fick du vara med och diskutera valet av remittering/hänvisning för fortsatt 

vård hos annan vårdgivare eller inläggning på sjukhus? 

Utfall: 58% 

Åtgärd: Detta är något för läkargruppen att diskutera hur man samtalar/lägger 

fram det för patienten så hon/han känner sig delaktig. 

Hur var bemötandet från den som tog emot din tidsbeställning? 

Utfall: 70% 


Åtgärd: Vi har bestämt i paraplygruppen att medicinska sekreterare ska ta hjälpa 

av Barbro Hedlund (jobbar på utvecklingsenheten) som ger 

handledning/feedback på hur man låter i telefon. Hon spelar in samtalet och så 

lyssnar man på det tillsammans och hör hur det låter vad som är bra och vad kan 

bli bättre. De flesta ssk har gjort detta och jag ska försöka att få alla att göra det 

även usk. 

Fick du en mottagningstid så snart du önskade? 

Utfall: 67% 

Åtgärd: Vi har påbörjat kapacitetsplanering så får vi se om det kan leda till 

förbättringar/ ökad tillgänglighet och bättre resultat på frågan. Väntetider i 

vården mäts och följs för att hålla vårdgarantin. 

De tre bästa resultaten är - att fortsätta bibehålla: 

Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt ? 

Utfall: 97%. 

Kände du förtroende för den behandlare som du träffade? 

Utfall: 95%. 

När du frågade behandlaren om något som var viktigt för dig, fick du då 

svar som du förstod? 

Utfall: 93% 

Ovanstående frågor är diskuterade på APT. Vi är generösa att skicka personalen på 

utbildningar. Vi jobbar kontinuerligt med kvalitetsutveckling med patienten i focus. 

Övrigt 

Kliniken har årliga träffar med länets patientföreningar. Se bifogade mötesanteckningar 

under bilagor nedan. 

Hjärtteamet genomförde en temadag på alla hjärtans dag 120412 entréhallen på 

Nyköpings lasarett. 

Måluppfyllelse 

Få mål under 2012, men under 2013 inför vi ett stort antal mätbara mål i PLUSS och 

kommer därför att kunna lämna en rapport då. Ett mål var att genomföra en riskanalys 

under 2012 och det är genomfört. 

För övrig information se medicinska resultat. 

Ekonomi 

Medicinkliniken NLN redovisade ett underskott år 2012 med 6 710 tkr (Resultat A -3 

967 tkr och Resultat B -2 743 tkr). Underskott består bl.a. av personalkostnader med -8 

748 tkr gentemot budget men tar vi hänsyn till de intäkter kliniken erhållit för att 

bemanna upp akuten med 3 825 tkr så är det egentliga underskottet för personal -4 

823 tkr. Kliniken har avropat inhyrda läkare med 1 673 tkr under år 2012. Kostnaderna 

för jour/beredskap har varit en bidragande orsak och redovisar ett underskott gentemot 


udget med 1 486 tkr. Kostnaderna för utomlänsvård har också varit dyrare än budget 

och redovisar ett underskott med -3 894 tkr. Kliniken har dock arbetet målinriktat på att 

sänka kostnaderna på bl.a. receptläkemedel, övriga läkemedel och Lab kostnader under 

2012 och det har gett resultat. 

Underskottet på Resultat B består av vårdköp vårdplatser med -2 519 tkr gentemot 

budget, vårdköp AVA med -1 523 tkr gentemot budget och Vårdköp IVA med -2 

500 tkr gentemot budget. Klinikens analys över lagd budget för interna vårdköp är att 

budgeten är för låg jämfört mot den verkliga produktionen. 

Omsättningen år 2012 var 324 423 tkr. 

Tabell: Antal anställda 2012 (Antal arbetade timmar delat med 1850). Uppgift om 

kategori saknas är inhyrda läkare. 

Tabell: Vårddata Måttdatabasen 2012 


Aktiviteter 2013 

Aktiviteter 

Bemötande 

Genomgångar av väntelistor 

Ta fram en kompetensförsörjningsplan för samtliga kompetenser 

Delta på nationella möten 

Planera och genomföra internutbildningar 

Arbeta med resultatet i landstingets medarbetarenkät 

Genomföra minst en friskvårdsaktivitet per termin 

Medicinklinikens Vision blir klar och görs känd för personalen 

Bemanning 

Deltagande i LtS vårdprocesser 

Varje utvecklingsteam ska rapportera in tre mål som ska nås under året 

Produktions- och kapacitetsplanering: Kartlägga och komma med förslag på förändringar. 

Förebygga vårdrelaterade infektioner 

Bemanning av neurologer och neurologsköterska 

Följa upp synergirapporter 

Jobba för att ta hem regionvården 

Undvika onödiga lab-prover 

Internutbildning - rätt vårdnivå 


Hälso- och sjukvård 

Medicinkliniken, Nyköpings lasarett 

D A T U M 

2012-05-29 

D I A R I E N R 

MINNESANTECKNINGAR 

Möte med länets Patientföreningar 

Datum: 2012-05-24 

Tid: Kl. 14.00-15.30 

Plats: 

Glukoteket 

Närvarande: 

Hans Naver, verksamhetschef 

Ina Wennerberg Eriksson, vårdenhetschef 

Cina Svedling, administrativ enhetschef 

Kristine Carlsson, läkare 

Martin Serrander, läkare 

Karin Jansson, diabetessjuksköterska 

Ulrika Rapp, sekreterare 

Från patientföreningarna: NHR Östra Sörmland 

Psoriasisförbundet, Nyköping 

Reumatikerförbundet, Nyköping 

Hjärt- och lungsjukas förening 

Nyköpingsortens diabetesförening 

Hans Naver önskade välkommen och berättade lite om vad som hänt sedan 

förra mötet. 

Ny vårdenhetschef sedan 1/3-12 är Ina Wennerberg Eriksson som kommer 

närmast från vårdplatsenheten. Helena Söderblom, tidigare vårdenhetschef 

kommer att finnas kvar på kliniken och skall arbeta med kvalitetsfrågor. 

Hans redovisade resultat från kvalitetsbokslutet, det medicinska resultatet 

jämfördes med KSK och MSE. 

Hans hade genomgång i stort om våra olika team, såsom KOL-, diabetes-, 

hjärt-, neuro-, mag-tarm- och reumateamet. 

Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping 

Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se 

ORG NR 232100-0032 · Dokument4 · Utskriftsdatum: 2013-04-04 11:51 

SID 1(3)

KOL-teamet: sedan starten har akutbesöken minskat med 53 %, 

vårdtillfällen med 41 %. 

Diabetes-teamet: Diabetessjuksköterska Karin Jansson berättade att av de 

cirka 500 patienten som tas om hand på diabetesmottagningen är 70 % typ 1 

diabetiker, övriga är typ 2, gravida och pump-patienter. 

Hon berättade om utvecklingsprojektet NDR samt hur svårt det är att få ned 

blodsocker-värdena till den nivån som önskas. 

Hjärt-teamet: De långa köerna för hjärtekoundersökningarna har minskat 

med hjälp av att Gudrun Karlsson, biomedicinsk analytiker från Klin Fys, 

har utfört undersökningarna och kardiolog har granskat bilderna. 

Alla vårdcentraler i Nyköpings kommun har hjärtsviktsteam. 

Det som saknas på mottagningen är en pacemakersköterska. 

Neuro-teamet: Vi har fler neurologer än tidigare, dr Adam Minkiewicz 

arbetar heltid och har mottagning nästan varje dag. Hans Naver, som slutar 

som verksamhetschef på kliniken, kommer enbart att arbeta kliniskt som 

neurolog, Jonas Lindeberg är neurolog/invärtes medicin samt att ytterligare 

en neurolog är på gång. 

En fungerande strokeenhet önskas till hösten som ger möjlighet till snabbare 

behandling. 

IBD-mottagningen: där arbetar tre gastroenterologer, Daniel Nordström, 

Malin Hansen och Marek Bielak, samt en IBD-sköterska på 50 %. 

Reuma-teamet: 50 % MSE, 50 % NLN. Mer och mer av vården förläggs i 

Eskilstuna och skapar ett stort missnöje bland patienterna. 

RA-teamet finns kvar i Nyköping, men arbetsuppgifterna ser lite annorlunda 

ut. 

Hudmottagningen: Det medicinska ansvaret ligger på MSE, personalen på 

hudmottagningen tillhör medicinkliniken, NLN. 

Diskussion angående förbättringsarbetet och ökad tillgänglighet på 

mottagningen. 

Frågan om säkerhet vid receptutskrivning togs upp, kontrolleras patienternas 

läkemedelslistor? Hans Naver svarade att vi är väldigt uppmärksamma på 

vilka läkemedel som patienten har. Vi har även hjälp från en apotekare som 

servar oss med genomgång av listor. 

Patientföreningarna tycker att uppföljningen från rehab är dålig. 

Remittera vidare till sjukgymnast och arbetsterapeut. 


SID 2(3)

Hjärt- och lungsjukasförening berättade om att de har utbildat både personal 

på köpcenter Västerport och Nyckeln i HLR samt skänkt 

hjärtstartsapparater. 

Våra sjuksköterskor informerar patienterna om patientföreningarna som är 

aktuella. Fler broschyrer och mer information från patientföreningarna till 

kliniken? 

Till sist frågade Hans Naver om hur vi ser på landstinget i framtiden; 

Diskussion om betydelsen av närheten till behandlingar. Diskussion 

angående öppettider och drop-in på hudmottagningen. 

Effektivisering och förebyggande behandlingar. 

Hans Naver tackade för sig och visat intresse. 

Ulrika Rapp 

Medicinsk sekreterare 


SID 3(3)

RESULTATRAPPORT 

PERIOD: 

BELOPP: 

2012 Dec 

T kr 

137 Medicinklinik NLN 

Ack utfall Ack budget Diff Helårsprognos Helårsbudget Helårsdiff Rull 12 utfall Ack utfall fg år Helårsutfall fg år 

INTÄKTER 

Nettobidrag 309 392 309 392 0 309 392 309 392 0 309 392 296 971 296 971 

Övriga intäkter 13 036 8 993 4 043 12 393 8 993 3 400 13 036 17 439 17 439 

SUMMA INTÄKTER 322 428 318 385 4 043 321 785 318 385 3 400 322 428 314 410 314 410 

KOSTNADER 

Personalkostnader -59 804 -51 056 -8 748 -59 556 -51 056 -8 500 -59 804 -59 332 -59 332 

Köpt vård - Utomlän -39 767 -35 873 -3 894 -38 873 -35 873 -3 000 -39 767 -41 377 -41 377 

Receptläkemedel -43 008 -43 864 856 -42 764 -43 864 1 100 -43 008 -43 740 -43 740 

Övriga Läkemedelskostnader -19 846 -22 008 2 162 -19 008 -22 008 3 000 -19 846 -18 425 -18 425 

Labkostnader -448 -530 82 -530 -530 0 -448 -665 -665 

Med. Mtrl och hjälpmedel -3 431 -3 820 389 -3 420 -3 820 400 -3 431 -3 765 -3 765 

Övriga kostnader -11 379 -12 527 1 148 -11 527 -12 527 1 000 -11 379 -14 808 -14 808 

SUMMA KOSTNADER -177 682 -169 678 -8 004 -175 678 -169 678 -6 000 -177 682 -182 111 -182 111 

AVSKRIVNINGAR/FINANSPOSTER 

Avskrivning/Finansposter -616 -610 -6 -610 -610 0 -616 -555 -555 

SUMMA AVSKRIVNINGAR/FINANSPOSTER -616 -610 -6 -610 -610 0 -616 -555 -555 

RESULTAT A 144 130 148 097 -3 967 145 497 148 097 -2 600 144 130 131 744 131 744 

INTERNA INTÄKTER/KOSTNADER 

Sålda tjänster internt 1 995 1 995 0 1 995 1 995 0 1 995 2 562 2 562 

Köpta tjänster internt -133 614 -130 626 -2 988 -136 626 -130 626 -6 000 -133 614 -124 367 -124 367 

Labkostnader internt -19 221 -19 466 245 -19 466 -19 466 0 -19 221 -19 764 -19 764 

RESULTAT B -150 840 -148 097 -2 743 -154 097 -148 097 -6 000 -150 840 -141 569 -141 569 

RESULTAT A + B -6 710 0 -6 710 -8 600 0 -8 600 -6 710 -9 824 -9 824 

HSF Resultatrapport Sidan: 1 av 3 

Skapad: 2013-01-17 

Utskriven av: Gustafsson Stenkvist, Tomas

SPECIFIKATION RESULTATGRUPP A 

PERIOD: 

BELOPP: 

2012 Dec 

T kr 


Ack utfall Ack budget Diff Helårsbudget Ack utfall fg år Helårsutfall fg år 

PERSONALKOSTNADER -59 804 -51 056 -8 748 -51 056 -59 332 -59 332 

Månadslön -35 691 -33 761 -1 930 -33 761 -34 190 -34 190 

Övertidskostnader -63 0 -63 0 -213 -213 

Jour/beredskapskostnader -2 916 -1 430 -1 486 -1 430 -1 745 -1 745 

OB tillägg -235 -195 -40 -195 -199 -199 

Övriga kostnader arbetad tid -3 0 -3 0 -7 -7 

Inhyrd personal -1 673 0 -1 673 0 -4 325 -4 325 

Semesterkostnader -807 -469 -338 -469 -903 -903 

Lönekostnader ej arb tid -746 -105 -641 -105 -747 -747 

Kostnadsersättning -65 0 -65 0 -132 -132 

Arbetsgivaravgifter -17 128 -15 480 -1 647 -15 480 -15 898 -15 898 

Övriga personalkostnader -478 384 -861 384 -973 -973 

SUMMA PERSONALKOSTNADER -59 804 -51 056 -8 748 -51 056 -59 332 -59 332 


PERSONALKOSTNAD LÄKARE -34 516 -27 239 -7 277 -27 239 -33 549 -33 549 


ÖVRIGA KOSTNADER -11 379 -12 527 1 148 -12 527 -14 808 -14 808 

Lokalhyreskostnader inkl media -4 589 -4 485 -104 -4 485 -4 514 -4 514 

IT-kostnader -2 678 -2 810 132 -2 810 -2 660 -2 660 

Rese- och transportkostnader -1 120 -1 677 557 -1 677 -4 354 -4 354 

Övriga sjukvårdstjänster -85 0 -85 0 -5 -5 

Övriga materialkostnader -305 -450 145 -450 -386 -386 

Köpt vård privata vårdgivare -4 0 -4 0 0 0 

Övriga kostnader -2 596 -3 105 509 -3 105 -2 888 -2 888 

SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER -11 379 -12 527 1 148 -12 527 -14 808 -14 808 


Skapad: 2013-01-17 


SPECIFIKATION RESULTATGRUPP B 

PERIOD: 

BELOPP: 

2012 Dec 

T kr 


SÅLDA TJÄNSTER INTERNT Ack utfall Ack budget Diff Helårsbudget Ack utfall fg år Helårsutfall fg år 

3599 Förs övr sjukvårdstjänster 1 995 1 995 0 1 995 2 562 2 562 

SUMMA SÅLDA TJÄNSTER INTERNT 1 995 1 995 0 1 995 2 562 2 562 

KÖPTA TJÄNSTER INTERNT Ack utfall Ack budget Diff Helårsbudget Ack utfall fg år Helårsutfall fg år 

5503 Vårdköp Vårdplatser -52 600 -50 081 -2 519 -50 081 -48 871 -48 871 

5504 Vårdköp AVA -16 069 -14 546 -1 523 -14 546 -14 566 -14 566 

5505 Vårdköp operation -830 -809 -21 -809 -784 -784 

5506 Vårdköp IVA -28 148 -25 648 -2 500 -25 648 -26 604 -26 604 

5507 Vårdköp UVA -26 -8 -18 -8 -10 -10 

5508 Vårdköp steril -390 -427 37 -427 -343 -343 

5511 Vårdköp paramedicin -7 152 -7 152 0 -7 152 -6 815 -6 815 

5512 Vårdköp klin fys -4 540 -4 603 63 -4 603 -4 527 -4 527 

5513 Vårdköp radiologi -13 566 -17 059 3 493 -17 059 -13 865 -13 865 

5594 Köp av medicinsk teknik -943 -943 0 -943 -787 -787 

7591 Overheadkostnader -9 350 -9 350 0 -9 350 -7 190 -7 190 

SUMMA KÖPTA TJÄNSTER INTERNT -133 614 -130 626 -2 988 -130 626 -124 362 -124 362 


Skapad: 2013-01-17

Medicinkliniken NLN - Landstinget SÃ¶rmland

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Medicinkliniken NLN - Landstinget SÃ¶rmland

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?