79 Policy kring landstinget syn, arbetssätt och mål med ...

landstingetsormland.se

79 Policy kring landstinget syn, arbetssätt och mål med ...

PROTOKOLL

DATUM

DIARIENR

2005-11-29 LKD04216

§ 79 Policy kring landstingets syn, arbetssätt och mål med

familjecentraler

Landstingsstyrelsens förslag behandlas.

Yrkande

Gunvor G Ericson (mp), Alf Svensson (s), Henrik Elmberg (c) och Anita

Neuhaus (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag.

Proposition

Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och förklarar

sig ha funnit detta bifallet.

Landstingsfullmäktiges beslut

Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

Bilaga

1. Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler

2. Missiv

3. Protokollsutdrag Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen

2005-10-13, § 6

Protokollsutdrag

Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen

Akten

611 88 Nyköping · besök Repslagaregatan 19

tel 0155 - 24 50 00 · fax 0155-28 47 78 · e-mail landstinget.sormland@dll.se

ORG NR 232100-0032 · g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 05\(11) november\79 policy kring landstingets\§ 79 policy kring landstingetssyn....doc · Utskriftsdatum: 2005-12-09 11:56 SID 1(1)


Landstinget Sörmlands policy för

familjecentraler

2005-10-01


Denna policy är resultatet av uppdragsdirektiv benämnt: Komplettering och utveckling av

tidigare PM – Den goda familjecentralen i enlighet med LF §: 100/02.

Arbetet med framtagandet av denna policy har pågått under perioden 05 05 01 till och med

05 10 01. Folkhälsoenheten har varit ansvarig för genomförandet av uppdraget och fungerat

som samordnare. Framtagandet av policyn har genomförts genom ett processinriktat

arbetssätt i samverkan med representanter från Barnmorskemottagningen, Centrala

barnhälsovården, Division Närvård, Folkhälsoenheten, Primärvården och verksamma vid

familjecentraler i Sörmland.

Arbetsgrupp för Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler:

Ann-Sofie Almkvist, samordnande barnmorska, Barnmorskemottagningen

Ing-Marie Andrée, vårdcentralschef Åsidan, Nyköping

Monica Pärus, folkhälsoplanerare, Folkhälsoenheten

Birgitta Carlheim-Gyllensköld, primärvårdschef, Primärvården i Katrineholm

Agneta Ehrlemark, verksamhetssamordnare, Centrala barnhälsovården

Suzanne Freimanis, BVC-sjuksköterska, Familjecentral Thomaskyrkan

Eva Jansson, barnmorska, Kvinnokliniken, Nyköping

Boel Lundstedt Ahlström, vårdenhetschef, Vårdcentralen Strängnäs

Tina Källberg, närvårdskoordinator, Division Närvård (norra länsdelen)

Birgitta Ollén Lundberg, BVC-sjuksköterska, Familjecentrum Strängnäs

Åsa Ranung, folkhälsochef, Folkhälsoenheten

Karin Segnestam, barnhälsovårdsöverläkare, Centrala barnhälsovården

Ann-Margret Walleräng, barnmorska, Barnmorskemottagningen Eskilstuna

2


Innehåll

Bakgrund _______________________________________________________________ 4

Mål för Landstinget Sörmlands arbete med familjecentraler ______________________ 5

Målgrupp för familjecentralen ur Landstinget Sörmlands perspektiv _____________ 5

Landstinget Sörmlands definition av en familjecentral_________________________ 5

Familjecentralen – kunskap och evidens ______________________________________ 6

Varför familjecentraler? ________________________________________________ 6

Familjecentralen - som hälsofrämjande arena________________________________ 6

Familjecentralen - som förebyggande arena _________________________________ 6

Samverkan – som begrepp och arbetsform _________________________________ 7

Varför samverka? _____________________________________________________ 7

Utvärdering om samverkan vid familjecentraler______________________________ 7

Landstingets ansvar i arbetet med familjecentraler ______________________________ 8

Barnmorskemottagningens roll ___________________________________________ 9

Barnhälsovårdens roll__________________________________________________ 10

Landstingets prioriteringar i arbetet med familjecentraler ___________________ 11

Uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler____________________________ 12

Uppföljning på verksamhetsnivå_________________________________________ 12

Utvärdering ur ett brukarperspektiv ______________________________________ 12

Landstingets organisation för familjecentraler_________________________________ 13

Från förfrågan till beslut _______________________________________________ 13

Från beslut till drift____________________________________________________ 14

Rapportering och uppföljning ___________________________________________ 15

Innehåll i samverkansavtal ________________________________________________ 16

Referenslista ____________________________________________________________ 17

Bilaga: Familjecentraler i Sörmland, befintliga och planerade____________________18

3


Framtidens hälsoförbättringar är i första hand möjliga att åstadkomma genom

hälsofrämjande och förebyggande insatser. Samhällets olika aktörer står inför stora

utmaningar när det gäller att minska de stora sociala skillnaderna i hälsa. Svenska barn

har idag en relativt god fysisk hälsa även om vissa orosmoln finns bland annat i form av en

ökning av andelen överviktiga barn och ungdomar. Det finns också tecken på att den

psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar. Ett ökat samarbete mellan yrkesgrupper

som arbetar med barn och familjer kan vara ett sätt att ge ökat stöd till barn och deras

föräldrar för att bidra till en mer positiv hälsoutveckling.

Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler

Denna policy är ett styrdokument som klargör Landstinget Sörmlands roll,

belutsvägar, arbetsätt och mål med familjecentraler. Policyn ska ligga till grund för

framtagande av avtal mellan Landstinget Sörmland och kommunerna, eller eventuell

annan medverkande part, som är huvudmän för familjecentraler i Sörmland.

Bakgrund

1998 skrevs en PM om ”Den goda familjecentralen i Sörmland” som hittills har varit

vägledande för landstingets arbete med familjecentraler. PM:en är till vissa delar

otillräckligt, framförallt när gäller att redovisa landstingets åtagande, roll och ansvar i

arbetet med familjecentraler. Det finns skillnader i länet när det gäller landstingets

medverkan vid familjecentraler. Som exempel finns Barnmorskemottagningens

representanter vid vissa familjecentraler i länet, men inte på alla. Det finns också en

otydlighet när det gäller på vilka grunder landstinget medverkar i en familjecentral.

Landstinget arbetar för att skapa en långsiktig hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen

i Sörmland, i detta ingår att arbeta för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa

och minska hälsoklyftorna. Landstinget Sörmlands mål är att bidra till god hälsa och vård

på lika villkor för hela befolkningen. I det här sammanhanget innebär det att landstingets

del i arbetet med familjecentraler ska vara likvärdigt över hela länet.

Ytterligare ett skäl till att förtydliga landstingets åtaganden, roll och ansvar är det delade

huvudmannaskapet som finns för familjecentralerna. Landstingets tydliggörande är en

förutsättning för att kunna bedriva en bra samverkan med våra samarbetspartner,

kommunerna och andra aktörer.

4


Mål för Landstinget Sörmlands arbete med familjecentraler

Landstinget Sörmlands mål är att bidra till en god vård och hälsa på lika villkor för

befolkningen. Detta mål är en viktig utgångspunkt för landstingets arbete med

familjecentraler. Familjecentralen utgör en del av hälso- och sjukvårdens arbete i syfte att

främja barns och föräldrars psykiska, fysiska hälsa och välbefinnande. Landstingets mål i

arbetet med familjecentraler är att främja en god och jämlik hälsoutveckling hos barn och

föräldrar. Den samverkan som sker inom ramen för familjecentralen förväntas ge vinster

som är mer än summan av de enskilda verksamheterna. Barnet och dess föräldrar kan

tidigt få stöd utifrån den samlade kompetens som finns och genom familjecentralerna

byggs en struktur för att stärka kända friskfaktorer för de yngre barnen och deras

föräldrar. Dess generella inriktning ger goda möjligheter att ta sig an små bekymmer

innan de blir för stora.

Enligt FFF, Föreningen för familjecentralen i Sverige, är målet för familjecentralen att

utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att:

- vara tillgänglig som nära mötesplats

- stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar

- skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga

- erbjuda lättillgängligt stöd

- vara ett kunskaps- och informationscentrum

I FN’s konvention om barnets rättigheter finns ett flertal artiklar som visar på landstingets

roll och ansvar i arbete med familjecentraler. I artikel 24 beskrivs de krav som ställs på

hälso- och sjukvården och som fastslår barnets rätt till att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. I

detta har Barnmorskemottagningen en viktig plats med sitt ansvar för mödrar, före och efter

förlossning. Barnhälsovårdens roll speglas väl i artikel 6 som har fokus på barnets rätt till

utveckling. I konventionen fastslås också att det är familjen som har ansvar för barnets

utveckling och att samhällets (landstingets) roll/ansvar är att stötta familjen i detta.

Målgrupp för familjecentralen ur Landstinget Sörmlands perspektiv

Det är framförallt barn i åldern 0-6 år som är fokus för familjecentralens verksamhet.

Målgruppen är familjer som väntar barn eller har barn som ännu inte börjat förskoleklass

och som är bosatta i familjecentralens närområde. Målgruppen utgår från att Barnmorskemottagningen

riktar sig till det ofödda barnet, de blivande föräldrarna och den nyblivna

familjen samt att Barnhälsovårdens uppdrag omfattar barn i åldern 0-6 år.

Landstinget Sörmlands definition av en familjecentral

Landstinget Sörmlands definition utgår från den nationella beskrivning som FFF-

Föreningen för familjecentraler har gjort. Enligt denna definition ska basen för en

familjecentral bestå av:

• Barnmorskemottagning

• Barnhälsovård

• Öppen förskola

• Socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete

Till denna bas kan också andra lokala aktörer knytas såsom föreningar, organisationer och

myndigheter. Familjecentralen ska bedriva en verksamhet som är hälsofrämjande,

förebyggande och stödjande. Varje familjecentral är unik och förutom basen kan innehåll

och form variera beroende på lokala förhållanden, behov och önskemål från brukarna.

5


Familjecentralen – kunskap och evidens

Varför familjecentral?

Familjecentralen bygger på det faktum att det finns ett samband mellan föräldrars

livsvillkor och deras barns hälsa. Barnfamiljerna lever idag under andra villkor än för 20-30

år sedan. Idag bor många barnfamiljer långt från sina far- och morföräldrar och många

saknar ett nätverk kring sin familj. Ett av familjecentralens syften är att bidra till att bygga

upp eller stärka nätverket kring barnfamiljen genom att vara en naturlig och lättillgänglig

mötesplats. Föräldrar är den viktigaste resursen för sina barns psykiska och fysiska hälsa.

Förebyggande generella insatser, riktade till föräldrar under graviditeten och under de tidiga

åren, stärker barns skydd mot ohälsa. Enligt Sven Bremberg vid Statens Folkhälsoinstitut,

visar forskning på att insatser under förskoleåldern har bättre effekter än åtgärder i

skolåldern. Ur detta perspektiv är familjecentralen en lämplig arena för att stödja de

blivande föräldrar och föräldrar med barn i åldern 0-6 år.

Familjecentralen - som hälsofrämjande arena

”Ottawadeklarationen” som skrevs vid ett WHO-möte 1985 har varit en utgångspunkt för

modernt hälsoarbete. I detta dokument introducerades begreppet ”stödjande miljöer” som

konkret innebär att stärka de hälsofrämjande effekterna i individens omgivning genom att

påverka och förbättra livsvillkoren i människors närmiljö/vardagsmiljö. Sådana stödjande

miljöer kan också kallas för arenor. Exempel på arenor är skola, ungdomsmottagningar,

bibliotek och familjecentraler. Arenor möjliggör för många aktörer att arbeta tvärsektoriellt

tillsammans för en bättre hälsa hos befolkningen.

Hälsofrämjande arbete utgår från en salutogen ansats, det vill säga kunskap om vilka

faktorer som främjar hälsa. I folkhälsoarbetet riktas arbetet dels mot att undanröja så

kallade riskfaktorer, (faktorer som ökar risken för ohälsa/sjukdom) och dels med att stärka

frisk- och skyddsfaktorer. Exempel på en friskfaktor kan vara att en individ har ett nätverk

av ”nära och kära” som bidrar till att individen mår bra i sin vardag. Ett sådant ”gott socialt

stöd” kan också fungera som en skyddsfaktor och stödja en person i motgång. Forskning

visar att vänner och socialt nätverk är väsentligt för barns hälsa. Barns hälsa hänger också

starkt samman med hur familjen mår. Genom familjecentralerna byggs en struktur för att

stärka kända friskfaktorer för de yngre barnen.

Familjecentralen - som förebyggande arena

Föräldrarnas roll under barnets tidiga uppväxtår är av central betydelse för barnets

utveckling. Barnmorskemottagningen möter i princip alla blivande mödrar och är den som

först kan se vilket eventuellt extra stöd som de blivande föräldrarna kan komma att behöva.

Tillsammans med BVC-sköterskan som regelbunden möter barnen under de tidiga

uppväxtåren, ger familjecentralen en god grund för att kunna arbeta med förebyggande

insatser och nyttja personalens samlade kompetens. Familjecentralens generella inriktning

ger goda möjligheter att ta sig an små bekymmer innan de blir för stora.

I rapporten Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar

barns psykiska hälsa visas på vikten av att tidigt satsa på förebyggande insatser. Ett

exempel som tas upp är att om ett enda fall av missbruk under vuxenlivet kan förebyggas,

kan den insparade kostnaden motsvara en summa som kan bekosta föräldrautbildning till

mellan 3000 och 6000 föräldrar.

6


Samverkan – som begrepp och arbetsform

Samverkan är ett vanligt förekommande begrepp och dess betydelse kan behöva förtydligas

i detta sammanhang. Ett sätt, enligt FFF (Föreningen för Familjecentraler), att definiera

samverkan är på följande sätt: samordning + samarbete = samverkan.

Samordning

Samordning av resurser på

huvudmannaskapsnivån

Samarbete

Personliga kontakter i

i det dagliga arbetet

Samverkan

Samverkan i sig är inget mål utan ska ses som ett medel – en förutsättning för att uppnå

mervinster. Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättning för en

fungerande familjecentral och förväntas ge vinster som är mer än summan av de enskilda

verksamheterna. En av vinsterna, enligt FFF, är att samverkan ökar förutsättningarna för att

tidigt upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljerna som besöker familjecentralen.

Varför samverka?

Specialisering och professionalisering har skett inom många yrkeskårer inom offentlig

sektor. Detta kan leda till en bristande helhetssyn och göra att individer och grupper faller

mellan stolarna eller hamnar i en rundgång mellan myndigheter. Genom att samordna sina

resurser möjliggörs tvärsektoriell samverkan till gagn för den gemensamma målgruppen –

föräldrar och barn. En väl fungerande familjecentral ska ses som ett sätt att säkerställa de

förutsättningar som behövs för att få kvalité i arbetet med att stödja barnfamiljer samtidigt

som resurserna används kostnadseffektivt.

Arbetssättet på familjcentralen karaktäriseras av att olika yrkeskategorier arbetar

tillsammans, som ett team, för att uppnå ett bättre resultat för den gemensamma

målgruppen, jämfört med att yrkeskategorierna arbetar var för sig. En vanlig invändning

mot samverkan är att det finns risk att yrkesrollerna flyter ihop. Tvärtom har det, enligt

FFF, visat sig att yrkesrollerna blir tydligare då det är lätt att hänvisa brukare vidare till en

annan profession. Genom att arbeta så nära andra yrkeskategorier, blir det egna uppdraget

tydligare.

Utvärdering om samverkan vid familjecentraler

År 2000 gjordes en första större utvärdering av familjecentraler i Sverige 1 . Den

sammanfattande konklusionen är att familjecentralen bör vara framtidens stöd till föräldrar

och barn. Utvärderingen pekar på att brukarna/besökarna är mycket nöjda med

familjecentralerna och då speciellt närheten och tillgängligheten till familjcentralen, att

familjen snabbt kan få stöd vid behov. Personal har också uttryckt sig mycket positiva till

de möjligheter som samverkan ger. De ändrade arbetsformer som samverkan inneburit har

bidragit till en rad fördelar jämfört med hur arbetet med barnfamiljerna tidigare var

organiserat. Några av de fördelar som omnämns är att familjerna får ett bättre stöd, de

fångas upp tidigare om de har problem och kan få stöd utifrån en samlad kompetens.

Personalens egen kunskap om andras yrkesgrupper roll och kompetens har ökat och

personalen ser sig som en del av en helhet. Svårigheter som framkommit i utvärderingen

handlar om ökad tidspress, samverkan tar tid. Revirtänkande och professionella barriärer är

andra hinder som uppgetts. Fördelarna med samverkan upplevs emellertid, mer än väl,

överväga svårigheterna.

1 Bak, Maren & Gunnarsson, Lars. Familjecentralen, Framtidens stöd till föräldrar och barn? Folkhälsoinstitutet

utvärderar 14/2000.

7


Landstingets ansvar i arbetet med familjecentraler

Landstingets representanter, Barnmorskemottagningen och Barnhälsovården är två av

hörnpelarna på familjecentralen. De ska i samverkan med övrig personal erbjuda en nära

och välkomnande mötesplats, för att stärka, stödja och främja en god hälsa för blivande

föräldrar och barnfamiljer i familjecentralens närområde. Omvårdnaden ska vara av god

kvalitet och genomsyras av en humanistisk människosyn och ett etiskt förhållningssätt.

Varje möte är unikt och ska utformas individuellt. På familjecentralen är det viktigt att

utveckla och utvärdera verksamheten kontinuerlig, utifrån ett barnperspektiv och utifrån

familjernas behov.

Tid för samverkan – Samverkan mellan berörda verksamheter är en naturlig del i arbetet

på en familjecentral. Inom ramen för personalens tjänster ska tid avsättas för möten,

planering och utveckling tillsammans med övrig personal på familjecentralen. Barnmorska

och BVC-sjuksköterska ska vara lättillgänglig för brukarna. Det ska finnas tid för spontana

och oplanerade besök, som är en viktig del i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet

som utförs på familjecentralen. Viktigt är också att barnmorskan och BVC-sjuksköterskan

finns på familjecentralen på samma tider som övrig personal. Vissa insatser såsom

vaccinationer kräver att det finns två medicinskt kunniga personer, till exempel två

sjuksköterskor, på plats samtidigt, för att säkerställa den mediciniska säkerheten.

Föräldrastöd i grupp - En angelägen uppgift i att stötta och utveckla föräldrars kompetens

är att ha föräldragrupper tillsammans med andra yrkeskategorier. Gruppverksamheten

stärks av att det är olika yrkesgrupper som deltar och med sin kompetens belyser olika delar

av föräldraskapet, utifrån föräldrarnas önskan och behov. Det bidrar till att få ett

heltäckande föräldrastöd som naturligt följer barnet och familjen under de år de återfinns

inom familjecentralens verksamhet. Även mer riktade stödgrupper ska erbjudas på

familjecentralen och dessa utformas utifrån besökarnas behov. I detta arbete medverkar

barnmorska och BVC-sjuksköterska i olika omfattning. Gemensamt upptagningsområde för

Barnmorskemottagningen och Barnhälsovården underlättar sammansättningen och

genomförandet av föräldragrupper.

Lokalisering - Familjecentralen ska finnas i ändamålsenliga lokaler och vara lättillgänglig

för besökarna. Om familjecentralen placeras i ett område med hög vårdtyngd eller som är

socioekonomiskt utsatt, krävs att personella resurser tillskjuts då det är rimligt att anta att

familjer boende i sådana områden, tar mer tid i anspråk.

Samlokalisering - För att på bästa sätt kunna möta barn och deras föräldrar ska

familjecentralens olika verksamheter finnas i samma hus och helst på samma plan.

Samlokalisering ger de bästa förutsättningarna för en god samverkan mellan de olika

yrkesgrupperna. Inom dessa väggar sker då mötena mellan de olika personalkategorierna på

ett naturligt sätt, vid fikabordet, i korridoren och vid de gemensamma mötena.

8


Barnmorskemottagningens roll

Barnmorskemottagningen arbetar utifrån Mödrahälsovårdens nationella och regionala

basprogram och i enlighet med det regionala basprogram i Sörmland som

Barnmorskemottagningen erbjuder. I arbetet ingår bland annat graviditetskontroller och

föräldrautbildning som ska ge föräldrar ökade kunskaper om den psykiska, fysiska och

sociala omställningen under graviditeten samt om barns utveckling och behov och skapa

möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar.

Följande arbetsuppgifter utförs av barnmorskan på familjecentralen

• Graviditetskontroller (med 9-10 för förstföderskor och 8-9 besök för omföderskor)

• Föräldrautbildning som ska stärka föräldrar i deras föräldraskap

• Förlossningsförberedelse

• Amningsrådgivning

• Efterkontroller efter förlossning

• Preventivmedelsrådgivning inklusive förebyggande av STI (Sexually Transmitted

Infections)

Dagens barnmorskor arbetar med en helhetssyn på kvinnan i sin relation till sin familj.

Graviditeten är en unik period med stor öppenhet för livsstilsförändringar. En av

barnmorskans viktigaste uppgifter är att få blivande pappor att känna sig delaktiga i

graviditeten och bekräfta deras viktiga betydelse för barnet och ett jämställt föräldraskap.

Förutsättningar för Barnmorskemottagningens arbete på familjecentralen

För att trygga förutsättningarna för kontinuitet i arbetet ska två barnmorskor vara förtrogna

i arbetet vid en familjecentral. Barnmorskan ska finnas där minst 3 dagar per vecka för att

få kontinuitet och förutsättningar för en naturlig samverkan med övriga personal. På

familjecentralen ska det finnas, för ändamålet, fungerande arbetsrum för barnmorskan.

Preventivmedelsrådgivning kräver att det finns gynekologisk utrustning att tillgå på

familjecentralen. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör en heltidsarbetande

barnmorska ha 90 inskrivna kvinnor. Arbetsformerna på familjecentralen innebär en ökad

samverkan mellan yrkesgrupper, detta tar tid, vilket kan göra att en justering i

Socialstyrelsens rekommendation kan vara nödvändig.

9


Barnhälsovårdens roll

Barnavårdscentralerna (BVC) arbetar enligt ett nationellt basprogram och ska följa

”Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Sörmland”. Barnhälsovården ska främja

förskolebarns (0-6 år) hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrarna i ett

aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt

uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnhälsovård på

BVC ska erbjudas på ett sådant sätt att alla (100 %) av föräldrarna väljer att använda sig av

den. BVC-arbetet sker genom hembesök, mottagningsbesök och gruppverksamheter. Till

varje BVC är även en läkare knuten. Konsultationsstöd finns från Centrala Barnhälsovården

(C-BHV).

Exempel på arbetsuppgifter som utförs av BVC-sjuksköterskan på familjecentralen

• Stödsamtal i föräldraskapet, enskilt eller i form av föräldragruppsverksamhet.

• Amnings- och kostråd

• Uppföljning av barnets psykomotoriska utveckling

• Skadeprevention

• Vaccinationer

Föräldrastöd i olika former, anpassat efter familjens behov, är en central uppgift i

barnhälsovårdens arbete. Alla nyblivna föräldrar ska aktivt erbjudas att delta i

föräldragruppsverksamhet. Föräldrar som tidigare har barn och vill delta ska också få vara

med i föräldragrupp.

Förutsättningar för Barnhälsovårdens arbete på familjecentralen

BVC-sjuksköterskan ska vara specialistutbildad, barnsjuksköterska och/eller

distriktssköterska. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje enskild BVCsjuksköterska

arbeta huvudsakligen med barnhälsovård. BVC-sjuksköterskan har

områdesansvar och i ett område med normal vårdtyngd krävs en heltidstjänst för 50-60

nyfödda per år. För att trygga förutsättningarna för kontinuitet i arbetet ska två BVCsjuksköterskor

vara förtrogna med verksamheten på familjecentralen. Arbetsformerna på

familjecentralen innebär en ökad samverkan mellan yrkesgrupper, detta tar tid, vilket kan

göra att en justering av det ovan föreskrivna antalet nyfödda per år kan vara nödvändig.

10


Landstingets prioriteringar i arbetet med familjecentraler

I arbetet med att starta upp en familjecentral ingår att besluta om var den ska lokaliseras. I

de mindre kommunerna blir förmodligen inte detta något problem då det troligen bara blir

en familjecentral. I de större kommunerna kan dock situationen uppstå att det finns planer

på att starta upp flera familjecentraler, frågan uppstår då; Hur ska landstinget prioritera?

En kunskapsöversikt om närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och

välbefinnande visar på att en resursrik närmiljö både minskar risken för att barn ska födas

med låg födelsevikt och för att barn ska utveckla beteendeproblem. (Bremberg &

Sellström). Barn tillbringar en stor del av sin tid i bostadsområdet där de går i förskola och

skola samt träffar andra barn och vuxna. Barn som växer upp i resursrika områden har

generellt sett en mer gynnsam hälsoutveckling. Ur detta perspektiv är det av stor vikt att i

planeringsfasen utreda var familjecentral ska lokaliseras för att bäst främja barnfamiljernas

hälsa och välbefinnande.

Landstingets förhållningssätt ska vara att prioritera barnfamiljer bosatta i så kallade

”utsatta” bostadsområden. Med utsatthet avses i sammanhanget ett antal socioekonomiska

faktorer som påverkar de boendes livsvillkor såsom arbetslöshet, utbildningsnivå,

inkomstnivå, andel socialbidragstagare och andel med utländsk bakgrund. Ett annat

kriterium att ta i beaktande är områden med stor vårdtyngd, Med stor vårdtyngd avses

områden vars population i allmänhet tar mer tid än normalt i anspråk vid ett vårdbesök. Det

kan till exempel handla om barnfamiljer som behöver tolk när de besöker BVCsjuksköterskan

eller barnmorskan och därför är mer tidskrävande. För att kunna

upprätthålla en god kvalité i familjecentralens verksamhet med god tillgänglighet och

service krävs ett visst befolkningsunderlag. Det är till exempel inte rimligt att varje enskild

barnavårdscentral utgör en egen familjecentral.

En analys, med utgångspunkt från bland annat ovanstående faktorer, av familjecentralens

närområde är viktigt att göra innan beslut tas kring igångsättande och lokalisering. Ett

område med stor vårdtyngd eller som är socioekonomisk utsatt är också mer resurskrävande

personalmässigt.

11


Uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler

För att säkra en god kvalitet av familjecentralerna i länet finns behov av uppföljning och

utvärdering med viss periodicitet. KAFO - Kvalitetssäkring av familjecentralers

organisering är framtagen av Landstingen i Sörmland och Uppsala län i samarbete med

personal, från kommun och landsting, som är verksamma vid familjecentraler. KAFOmodellen

ska användas som ett verktyg för att kvalitetssäkra den enskilda familjecentralens

organisering, resurser och verksamhet. Genom att varje familjecentral fyller i ett formulär

om sin verksamhet fås ett underlag som kan peka på eventuella förbättringsområden.

Formuläret ger uppgifter om ett antal indikatorer som kan spegla hur väl samverkan

fungerar genom att belysa samordningsnivån och samarbetsnivån.

Indikatorer som belyser samordning och resurser

• Huvudmannanivå. Finns samverkansavtal, ledningsgrupper, samordningsfunktion,

måldokument och sektorsövergripande utvärderingar?

• Basverksamheternas bemanning. Hur ser bemanningen ut från familjecentralens

olika basverksamheter? När och hur ofta finns barnmorska, BVC-sjuksköterska och

socialtjänst på plats, vilka öppettider har förskolan?

Indikatorer som belyser samarbete och verksamhet

• Planering och uppföljning. Har personalen gemensamma personalmöten? Finns

måldokument för verksamheten? Finns samordningsfunktion? Görs en årlig

verksamhetsplan? Görs en årlig verksamhetsuppföljning?

• Samarbete i verksamheten. Är verksamheten samlokaliserad? Finns gemensam

föräldrautbildning? Finns annan integrerad gruppverksamhet? Förs

veckobok/dagbok? Görs det uppföljning bland brukarna? Görs utvärdering av

verksamheten?

Ansvarig för uppföljning och kvalitetssäkring i Landstinget Sörmland: Division

Närvård.

Uppföljning på verksamhetsnivå

För familjecentralens verksamhet är det viktigt att kontinuerligt följa upp sin

verksamhet ur olika perspektiv. Vid varje familjecentral ska det finnas en

verksamhetsplan som innehåller mätbara mål och delmål vilket ger förutsättningar för

verksamhetsuppföljning.

Utvärdering ur ett brukarperspektiv

Familjecentralens förebyggande och hälsofrämjande arbete är ett långsiktigt arbete,

vilket gör det svårt att värdera insatser på kort sikt. Det är rimligt att förvänta sig att det

kommer att ta flera/många år innan det kan går att få mätbara effekter hos

familjecentralens målgrupp. För familjecentralen är det ändå betydelsefullt att

kontinuerligt följa upp och utvärdera den pågående verksamheten. Det kan göras genom

att personal och brukare diskuterar tillsammans eller genom att brukarna får en enkät att

fylla i om familjecentralen, eller på annat sätt får göra sin röst hörd.

12


Landstingets organisation för familjecentraler

Från förfrågan till beslut

Initiativtagaren

Lokal samverkansberedning

Arbetsutskottet Hälsooch

sjukvårdsnämnden

(HSNAU)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

(HSN)

Initiativtagaren tar upp frågan med

berörd samverkansberedning och lämnar

över sitt önskemål och sina krav

formulerade i en framställan/förfrågan.

Den lokala samverkansberedningen

lyfter sedan upp frågan i ett

utlåtande med en viljeyttring till

nämnden (HSN) via Hälso- och

sjukvårdsnämndens arbetsutskott.

(HSNAU). Därefter går Hälso- och

sjukvårdsnämnden till beslut som

antingen kan innebära att det uppdras till

chefen för Division Närvård att pröva

förslaget och undersöka frågan, eller att

genomföra beslutet. Samtidigt uppdrar

Hälso- och sjukvårdsnämnden till den

lokala samverkansberedningen att följa

genomförandet.

Uppdrag till chefen

Division Närvård

13


Från beslut till drift

Genomförande av

beslut

Division Närvård

1

Lokal

styr/ledningsgrupp

för närvård

2

Arbetsgrupp för familjecentral:

Verksamhetsföreträdare för

familjecentralens huvudmän/

medverkande parter.

Arbetar fram underlag för

genomförande och avtal.

Till gruppen kan också

personer/funktioner

adjungeras

4

3

Förankring/Avstämning

Avtal mellan

huvudmän

5

Drift av

familjecentral

14


Rapportering och uppföljning

Hälso- och

sjukvårdsnämnden

Lokal

styr/ledningsgrupp

för närvård

Division Närvård

Ledningsgrupp för familjecentral:

Platschef för vårdcentral

1:a linjechef Barnmorskemottagning

Utsedda representanter från

kommun/annan huvudman

Samordnare från familjecentralen

Familjecentral

Samordnare från

familjecentralen

15


Innehåll i samverkansavtal

Organiseringen av familjecentralen ska regleras via samverkansavtal mellan berörda

huvudmän. Nedan specificeras ett antal punkter om avtalets innehåll.

• Huvudmannaskap

• Avtalsskrivande parter

• Avtalets längd – hur ofta det ska revideras

• Samordnare ska finnas med ansvar för att leda, samordna och planera

familjecentralens verksamhet.

• Gemensamma personalmöten

• Gemensam utbildning/kompetensutveckling för personalen vid familjecentralen.

• Handledning för personalen vid familjecentralen.

• Ledningsgrupp för familjecentralen

• Måldokument

• Verksamhetsplan

• Verksamhetsuppföljning

• Verksamhetsberättelse

• Rapportering/Uppföljning

• Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering – KAFO-modellen

• Långsiktighet

• Finansiering

Flera nivåer

- personalkostnader – landstinget bekostar personal från BVC och

Barnmorskemottagningen.

- lokaler – gemensamma utrymmen – delas lika mellan avtalsparterna

inkluderar fika, städning etc.

- egen budget för familjecentralens personal – gemensamma utbildningar,

handledning med mera

• Lokalisering

• Samlokalisering

16


Referenslista

Bak, Maren & Gunnarsson, Lars. Familjecentralen, Framtidens stöd till föräldrar och

barn? Folkhälsoinstitutet utvärderar 14/2000.

Bing, Vibeke. Föräldrastöd och samverkan. Familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv.

2005. Gothia.

Bremberg, Sven. Bättre hälsa för barn och ungdom: En strategi för de sämst ställda.

Stockholm, Folkhälsoinstitutet, 1998 (Folkhälsoinstitutet, rapport nr 1998:38).

Bremberg, Sven & Sellström, Eva. Närmiljöns betydelse för barn och ungdomars hälsa och

välbefinnande –en systematisk kunskapsöversikt. 2004. Statens folkhälsoinstitut.

FFF - Föreningen för familjecentraler. www.familjecentraler.se

KAFO-Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering, Folkhälsoenheten, Landstinget

Sörmland.

Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets rättigheter. Tomas Hammarberg. UD

info. Regeringskansliet. November 2000.

Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Sörmland.

Regionalt basprogram för Barnmorskemottagningen i Sörmland.

Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns

psykiska hälsa. Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. 2004.

17


Bilaga – Familjecentraler i Sörmland, befintliga och planerade

Beskrivning kring befintliga och planerade familjecentraler i Sörmland.

A) Beskrivning av bemanning på de befintliga familjecentralerna i länet enligt undersökning 2004, inom ramen för KAFO -

Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering.

En omfattande inventering av länets familjecentraler gjordes våren 2004. Inventeringen omfattade en utförlig redovisning av aktuell tjänstebesättning enligt

nedan. Strängnäs familjecentral avstod medverkan vid inventeringen med hänvisning till bristande verksamhet och bemanning vid det aktuella tillfället.

FC Startad Upptagnings

-område

BVC

Barnmorskemottagning

Socialsekreterare/

Öppen

förskola

Övriga fasta

aktörer

Sporadiska

aktörer

Brandkärr

Nyköping

Oppeby

Nyköping

Arnö

Nyköping

I samverkan

1998 03 06

Under samma

tak 2002 08 26

Totalt 50 tim/v

därav

BVC sköt1

40 tim

BVC sköt 2

10 tim

5 dgr/v OBS

Formellt – ej i

praktiken

2001 08 Totalt 6 tim/v

därav

DSK 6 tim

1-2 dgr

(2dgr vid

föräldragrupper)

1998 09 Ord BVC funktion

strax bredvid FC

med:

100 tim/v därav

tjänst 1 40 tim

tjänst 2 30 tim

tjänst 3 30 tim

5 dgr/v

ej representerat

0406

(Barnmorska

3 terminer 98-99)

- ej

representerat004

06

Ej representerat

04 06

Fanns med i

starten 98-99

1 fm/v

Totalt 40 tim/v

därav

Socionom 40tim

5dgr/v

Ej myndighetsutövn

Totalt 7 tim/v

därav

Socionom 7 tim

2dgr/v

Ej myndighetsutövn

Totalt 60 tim/v

Därav

Tjänst 1 40 tim

Tjänst 2 20 tim

5dgr/v

Ej myndighetsutövn

Totalt 60 tim/v

därav

Förskoll 20 tim

Barnsköt 40 tim

5dgr/v

Kommunen

huvudman

Totalt 44 tim/v

därav

Förskoll. 40 tim

Fam.ped 4 tim

5dgr/v

Kommunen

Huvudman

Totalt 40 tim/v

därav

Tjänst 1 40 tim

5 dgr/v

En tjänst indragen

inför 2004

Kommunen

huvudman

Totalt 4 tim/v

därav

Familjepedagog 4/v

1 dgr/v

Nej

Nej

Tandhygienist

8ggr/2år

Barnomsorgsass.

4ggr/2 år

Barnpsykolog

6ggr/2år

Nej

Många tillfälliga

aktörer r(enstaka

gång)

Studievägledare

Barnomsorgshandläggare

Integrationshandläggare

Familjerådgiv

Ungd mott kurator

Socialtjänst

Barnomsorgs-

Informatör


FC Startad Upptagnings

-område

BVC

Barnmorskemottagning

Socialsekreterare/

Öppen

förskola

Övriga fasta

aktörer

Sporadiska

aktörer

Tomaskyrkan

Stenby

centrum

Eskilstuna

Ekeby

VC / BVC

Eskilstuna

Bikupan

Eskilstuna

2000 10 01 Totalt 30 tim/v

Därav

DSK 30/v

4 dgr/v

00 12 01 Totalt 70 tim/v

Därav

DSK 1 40 tim

DSK 2 30 tim

5 dgr/v

01 05 02 Totalt 50 tim/v

Därav

DSK 1 20 tim

DSK 2 30 tim

5 dgr/v

(DSK finns i

huset = VC)

Totalt 8 tim/v

Därav

Barnmors 8 tim

1 dgr/v

Totalt 5 tim/v

Soc.sekr 2,5

Soc.sekr2,5

½ dgr/v

Ej myndighetsuövn.

Totalt 60 tim/v

Förskoll 30 tim

Förskoll 30 tim

5 dgr/v

Kyrkan huvudman

Kommunen

finansierar 1 tjänst

(30 tim)

Nej

Barnomsorgsass

3ggr/2år

Bibliotekarie

4ggr/2år

Olika familjebeh 4

ggr/2år

Bjuder in på

önskemål från

besökarna

Ej integrerad Ej integrerad Ej integrerad - Familjerådgivare

5 ggr/2år

Totalt 6 tim/v

Därav

Barnmorska

6 tim

1 dgr/v

(”deltar i första

träffen vid

föräldrautb”.)

Totalt 12 tim/v

Därav

Soc. sekr 12 tim

2, 5 dgr / v

ej myndighetsutövn

Totalt 40 tim/v

Därav

Förskoll 1 20 tim

Förskoll 2 20 tim

5 dgr/v

Diakon

2 tim/v

1dgr/v


B) Kommuner med viss planering för att starta upp familjecentraler. September 2005 (Familjecentral benämns FC nedan)

Trosa och Oxelösund har bedrivit omfattande förankrings-, utrednings- och planeringsarbete för etablerandet av familjecentraler. Definitivt

beslut, inklusive budgetutrymme, har i de flesta fall dröjt bl a beroende på behovet av samordning med annan huvudman. Man inväntar

således landstingets policy och ställningstagande enligt ovan.

Eskilstuna, kommundelen Torshälla är mycket angelägna om beslut i landstinget (policy och ställningstagande men främst på mer

operativ nivå) för omgående uppstart i befintliga lokaler.

Vingåker Socialtjänsten är positivt inställda till FC men anser att öppen förskola är navet i arbetet och kommunen ser där över lämpliga

lokaler. BVC har vissa svårigheter (det är de som har drivit frågan i flera år) då de inte riktigt ser hur de ska organisera sitt arbete utifrån en

familjecentral i kommunens lokaler, vilja och ett stort intresse finns dock för att utveckla detta arbete. Diskussioner och planering fortgår i

positiv anda.

Katrineholm I kommunen är man klar över hur det hela ska se ut men det finns delar kvar som inte är lösta. Barnmorskemottagningens

medverkan är en sådan fråga, liksom en förskolelärare på öppna förskolan samt lokalfrågan. Man har en tydlig vision om hur FC ska se ut

men går det inte att uppfylla blir det sannolikt inget i detta läge.

Flen Socialtjänsten är mycket intresserad att utveckla en familjecentral och det finns goda förutsättningar att det ska bli en inom en snar

framtid. Dock startar inte detta arbete nu i höst då primärvården har fokus på att korta patientköer och har svårt att prioritera FC frågan.

Kommunen är införstådd med detta och väntar in primärvården.

Strängnäs har en nygammal FC verksamhet sedan augusti 05. Familjecentrum drevs tidigare i mindre omfattning. Inflyttningen i nya, större

och ändamålsenliga lokaler innebär att allt nu samlats under ett tak. Hela barnmorskemottagningen- och barnavårdsverksamheten med åtta

anställda har flyttat från vårdcentralen och installerat sig i de nya lokalerna, där de samarbetar med kommunens verksamheter.


Dnr: LKD04216 05-10-01

Missiv

Gällande uppdragsdirektiv benämnt: Komplettering och utveckling av tidigare PM – Den

goda familjecentralen, LF §:100/02. I enlighet med uppdragsdirektiven har en arbetsgrupp

under perioden 05-01-01 till och med 05 10 01 utarbetat:

Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler

Folkhälsoenheten har varit ansvarig för uppdraget och fungerat som samordnare. Uppdraget

har genomförts genom ett processinriktat arbetssätt i samverkan med representanter från

Centrala barnhälsovården, Barnmorskemottagningen, Folkhälsoenheten, Primärvården,

Division Närvård och verksamma vid familjecentraler i länet.

Bifogad policy ska ligga till grund för de avtal som ska upprättas mellan Landstinget

Sörmland och kommunerna eller eventuell annan medverkande part, som huvudmän för

familjecentralerna.

Fortsatta steg i Landstingets arbete med familjcentraler.

• Utkast till avtal – utarbetas utifrån Landstinget Sörmlands policy för

familjecentraler

• Skriva avtal för befintliga och blivande familjecentraler, med kommunerna och

eventuell annan huvudman för familjecentralen.

§ Folkhälso- och miljöberedningen ställer sig bakom framtagen policy kring familjecentraler

och föreslår landstingstyrelsen att bifalla densamma inför Landstingsfullmäktige.

More magazines by this user
Similar magazines