127 Yttrande över revisorernas slutredogörelse 2009 - Landstinget ...

landstingetsormland.se

127 Yttrande över revisorernas slutredogörelse 2009 - Landstinget ...

Landstingsstyrelsen

PROTOKOLL

DATUM

DIARIENR

2010-06-01 LS-LED10-269

§ 127 Yttrande över revisorernas redogörelse 2009

Landstingsstyrelsens beslut

1. Landstingsstyrelsen godkänner föreliggande svar på revisorernas

redogörelse 2009.

Ärendebeskrivning

Revisorernas granskning av 2009 års bokslut och räkenskaper är avslutad

och rapport har överlämnats till styrelsen. I föreliggande yttrande lämnas

synpunkter som har samband med revisionsrapporten, samt redovisas

genomförda och planerade åtgärder.

Bilagor

1. Landstingsstyrelsens yttrande

2. Revisorernas redogörelse 2009

Protokollsutdrag dokument till

Landstingets revisorer

Akten

Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se

ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\LS\2010\(06) Juni\§127 Revisorena. LS svar\§ 127 Yttrande över revisorernas redogörelse

SID 1(1)

2009.doc · Utskriftsdatum: 2010-06-23 09:01


Revisionen

DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

REVISORERNAS REDOGÖRELSE

för resultatet av revisionen 2009 i

LANDSTINGET SÖRMLAND

Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se

ORG NR 232100-0032 · H:\Revisionskontoret\GEMENSAM\BOKSLUT, BUDGET\BOKGRRAP\2009\Landstinget\Första sida redogörelsen.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-

SID 1(1)

31 13:44


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Sammanfattning ........................................................................................... 2

Bakgrund...................................................................................................... 3

Revisionens granskningar 2009................................................................... 4

Medborgarperspektiv ................................................................................... 5

Återrapportering av genomfört uppdrag på olika nivåer ............................5

Uppföljning fullmäktigebeslut....................................................................7

Aktiebolag och förbund ..............................................................................9

Ägarstyrning .............................................................................................10

Verksamhetsperspektiv.............................................................................. 11

Intern kontroll ...........................................................................................11

Personalperspektiv..................................................................................... 14

Avstämning mål........................................................................................14

Ekonomiperspektiv..................................................................................... 15

God ekonomisk hushållning .....................................................................15

Finansiella mål..........................................................................................15

Balanskravet..............................................................................................15

Granskning av räkenskaper 2009..............................................................16

Bilagor ........................................................................................................ 23

611 88 Nyköping · besök Repslagaregatan 19

tel 0155-24 50 00 · hemsida www.landstinget.sormland.se/revisionen

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 1(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

REVISORERNAS REDOGÖRELSE 2009

Sammanfattning

Årets samlade rapportering ger i stort en rättvisande bild av Landstinget

Sörmlands verksamhet, resultat och ställning. Vår bedömning utifrån årets

granskning är att verksamheten i allt väsentligt bedrivits ändamålsenligt och

på ett sätt som är ekonomiskt tillfredsställande. Resultatet enligt

årsredovisningen är i huvudsak förenligt med de finansiella mål och

verksamhetsmål som fullmäktige beslutat. Den interna kontrollen bedöms

sammantaget som tillräcklig. Revisorerna vill från årets granskning lyfta

fram följande:

• Enligt Åtgärdsplan för en ekonomi i balans skulle ytterligare

åtgärder preciseras under 2009 för besparingar på 110 mnkr. Vi har

inte kunnat finna något beslut eller någon rapportering gällande

detta.

• Liksom tidigare år klarar hälso- och sjukvården inte heller under

2009 att uppfylla den nationella vårdgarantin. Dock har

verksamheten under 2009 nått de nationella mål som sattes upp inom

ramen för den så kallade Kömiljarden. Årsredovisningen innehåller

analyser och kommentarer kring vilka åtgärder som planeras eller

redan har vidtagits för att förbättra måluppfyllelsen för den

nationella vårdgarantin.

• Tandvårdsstödet Effica och Effica Reporter, som används av

Folktandvården Sörmland, är idag mindre sårbart och vår bedömning

är att den interna kontrollen har förstärkts. Då rutinerna kring

kassaavstämning inte fungerat fullt ut får vi återkomma under 2010

till ett ställningstagande kring i vilken utsträckning rutinerna

fungerar tillfredsställande.

• Dammsdal, Habilitering och Hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen

har inte klarat att bedriva verksamhet inom, av fullmäktige,

fastställda ekonomiska ramar. Dammsdal redovisar ett resultat som

är 154 tkr lägre än budget. För Habilitering och Hjälpmedel och

Hjälpmedelscentralen är resultatet 1,2 mnkr respektive 2,8 mnkr

lägre än budget.

• Vi noterar att de landstingsövergripande analyserna har förbättrats.

Vår bedömning är att utvärderingar och egna analyser av den

rapportering som begärs in av Landstingsstyrelsen och Landstingets

ledningsstab går att utveckla ytterligare för att göra uppsiktsarbetet

mer ändamålsenligt och effektivt.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 2(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Bakgrund

Revisorernas granskning av verksamheten under 2009 har utförts i enlighet

med kommunallag, god revisionssed och revisionsreglemente. Revisorerna

granskar all verksamhet som bedrivs inom styrelsens, nämndernas och

fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden. Revisorerna granskar på

samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i

företag och stiftelser även verksamheten i de av Landstinget Sörmland ägda

företagen och förvaltade stiftelserna. Revisorerna prövar om verksamheten

sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande

sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som

görs inom nämnderna är tillräcklig.

Granskningarna under året har utförts enligt den granskningsplan som

upprättats av revisorerna i samråd med Landstingsfullmäktiges presidium.

Granskningsplanen har baserats på en bedömning av väsentlighet och risk.

Revisorerna biträds av sakkunniga i sitt arbete. Under denna period har

dessa liksom föregående år bestått av ett eget revisionskontor samt externa

konsulter. Kultur & Utbildning i Sörmland och Service har granskats av

Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Habilitering och Hjälpmedel, Sjuk- och

behandlingsresor, Dammsdal, Hjälpmedelsverksamheten och

Patientnämnden har granskats av Ernst & Young.

Granskning av de gemensamma nämnderna, Hjälpmedelsnämnd respektive

Patientnämnd, utförs av landstinget även på uppdrag av kommunerna i

länet. Planering och utvärdering av detta uppdrag sker tillsammans med

kommunernas revisorer.

För Gemensam nämnd för delar av länssjukvård och service mellan

Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland, i dagligt tal kallad

DU-nämnden är Landstinget Sörmland värdlandsting. Granskning av DUnämnden

har genomförts av Landstinget Sörmlands revisorer, och

avrapporterats till revisorerna i Landstinget Västmanland.

Landstinget i Uppsala län är värdlandsting för den gemensamma

Varuförsörjningsnämnden som har bildats av landstingen i Dalarna,

Västmanland, Örebro, Uppsala län och Sörmland. Granskningen av denna

nämnd utförs av Landstinget i Uppsala län som sedan avrapporterar till de

övriga landstingens revisorer.

Vid granskning av Nämnden för Kultur, Utbildning och Friluftsverksamhet

har inte Leif Jilsmo deltagit på grund av jäv.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 3(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Revisionens granskningar 2009

Nedan görs en kort sammanfattning av de granskningar som revisorerna

genomfört och avrapporterat under året. Exemplar av rapporterna finns

tillgängliga på revisionskontoret samt på revisionens hemsida.

Granskning

Årsbokslut och

verksamhetsberättelse

2008

Revisorernas redogörelse

2008

Bedömning delårsrapport

2009

Implementering av det

etiska programmet

Arbetet med de interna

kontrollplanerna

Valutasystemet IVAR

Uppföljning av politisk

styrning av

Samverkansnämnden

IK-granskning

Köp av konsulttjänst inom

ramen för miljösatsning på

vindkraftverk

Sammanfattning

Granskning av resultat- och

balansräkningar samt

verksamhetsberättelser per förvaltning

Granskning av resultat- och balansräkning

samt verksamhetsberättelse

Översiktlig granskning av

delårsrapporten per 31 augusti 2009

innefattande revisorernas bedömning

av måluppfyllelse i enlighet med

lagkrav gällande god ekonomisk

hushållning

Inom ramen för uppföljning av

fullmäktigebeslut har

implementeringen av det etiska

programmet granskats

Granskning avseende hur arbetet med

och utvecklingen av de interna

kontrollplanerna ser ut i Landstinget

Sörmland

Granskning av hantering av

redovisning, intern kontroll och

styrning gällande IVAR (Integrerat

Valuta Aktie och Räntesystem)

En uppföljning av granskningen från

2006 av hur styrningen av

Samverkansnämnden fungerar

Löpande verifikationsgranskning vid

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Regionsjukhuset Karsudden,

Folktandvården Sörmland samt

Landstingets Ledningsstab

Granskning av hanteringen i samband

med köp av konsulttjänst

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 4(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

IK Landstingsstyrelsens

beslut

Verksamhetsgenomgångar

inom hälso- och

sjukvården

Projektstyrning

IK Upphandlingsenheten

Tandvårdsenheten –

uppdrag och mål

En granskning för att följa upp hur

beslut tagna i Landstingsstyrelsen

hanterats, efterlevts och i

förekommande fall implementerats

Inledande granskning och jämförelse

av hur länets akutmottagningar är

organiserade och hur

verksamhetsuppdragen ser ut och följs

upp

En uppföljning av en granskning från

2005 gällande rutiner och arbetssätt för

hantering av landstingets

projektverksamhet

En granskning av

Upphandlingsenhetens efterlevnad av

Upphandlingspolicy och –riktlinjer,

följsamhet mot regler för delegation

och avtalstecknande samt eventuella

ansvaret för att informera i

organisationen kring mutor/jäv

En granskning av hur enhetens uppdrag

är formulerat samt vilka mål och

riktlinjer som finns för verksamheten

Medborgarperspektiv

Återrapportering av genomfört uppdrag på olika nivåer

Förvaltningarnas/nämndernas årsredovisning

Årsredovisningen utgör förvaltningarnas/nämndernas återrapportering till

Landstingsstyrelsen över hur uppdraget för 2009 har genomförts.

Landstingets Ledningsstab har i Anvisningar till Nämndens årsredovisning

för 2009 angivit hur denna ska disponeras samt vilka obligatoriska delar

som skall ingå. Liksom tidigare har en tvingande dokumentmall bifogats

anvisningarna.

Vår genomgång av hur anvisningarna följts omfattar, i detta avsnitt, endast

om årsredovisningarna innehåller en avrapportering, inte hur uppdragen har

genomförts.

Samtliga årsredovisningar följer i allt väsentligt gällande anvisningar och

verksamheterna belyses i enlighet med de fyra perspektiven. Enligt

anvisningarna ska en avstämning göras där förvaltningen presenterar i

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 5(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

vilken utsträckning man lyckats uppnå de mål som Landstingsfullmäktige

fastställt och om något mål inte har uppnåtts ska planerade åtgärder

presenteras. Samtliga årsredovisningar innehåller en avstämning av hur

förvaltningen lyckats uppnå de mål som fullmäktige fastställt, enligt

anvisningarna. I två av årsredovisningarna är det en blandning av

fullmäktiges mål och nämndens mål, eller att det saknas ett antal av

fullmäktiges mål.

En förbättring jämfört med tidigare är att Landstingets Ledningsstab nu

upprättar en årsredovisning. Den innehåller dock inte någon balansräkning

eller samlad resultaträkning. Liksom föregående år vill vi lyfta fram

årsredovisningen för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som ett gott

exempel, men även årsredovisningen för Habilitering och Hjälpmedel utgör

bra exempel.

Förvaltningsberättelsen

Förvaltningsberättelsen utgör en del av landstingets årsredovisning enligt

lagen om kommunal redovisning (KRL) vid sidan av resultaträkning,

balansräkning, kassaflödesanalys och sammanställd redovisning. I årets

årsredovisning finns, till skillnad från tidigare år, ett separat avsnitt som

benämns Förvaltningsberättelse, vilket är bra. Avsnittet innehåller tydlig

information om väsentliga händelser under året och bedömning inför

framtiden. Förvaltningsberättelsen kan utvecklas ytterligare inom följande

områden.

Vi noterar att i avsnitten Medborgarperspektiv och Verksamhetsperspektiv

är det bara hälso- och sjukvårdens verksamhet som beskrivs.

Förvaltningsberättelsen ska vara styrelsens översikt och analys av

utvecklingen inom alla verksamhet inom landstinget även den verksamhet

som bedrivs genom andra juridiska personer.

Förvaltningsberättelsen ska, enligt KRL, innehålla upplysningar om de

anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den

upplysningen har landstinget valt att redovisa i bilaga till årsredovisningen,

bilaga 3. Hänvisning till bilagan saknas i förvaltningsberättelsen.

Enligt KRL ska en samlad redovisning av landstingets

investeringsverksamhet finnas i förvaltningsberättelsen. Detta saknas men

framgår under ekonomiavsnittet längre fram i årsredovisningen.

I förvaltningsberättelsen skulle också rapporteringen kring måluppfyllelsen

kunna utvecklas både vad gäller de finansiella målen som de av fullmäktige

beslutade verksamhetsmålen.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 6(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Miljöredovisning

Under 2009 har Landstingsstyrelsen antagit Miljöprogram 2009 – 2013. Tre

miljömålsområden är beslutade. Dessa är Effektivt miljöarbete,

Klimatpåverkan och Kemikalier och läkemedel. Till varje miljömålsområde

finns uppsatta mätbara miljömål. I bilaga till årsredovisningen (bilaga 7)

finns Miljöredovisning 2009. Den redovisar nyckeltal för respektive mål

inom miljöområdet.

Dessutom finns i årsredovisningen en beskrivning av vad som skett både

inom det landstingsövergripande och det förvaltningsspecifika miljöarbetet.

Redovisningen är väl strukturerad och överskådlig men vi saknar

redovisning av åtgärder i de fall där mål inte uppnås samt någon form av

sammantagen utvärdering av miljöarbetet under året. Vi har heller inte

kunnat finna någon rapportering av statistik från Landstingets Ledningsstab.

Uppföljning fullmäktigebeslut

Avrapportering mål och specifika uppdrag

Revisorerna gör årligen uppföljning av hur fullmäktigebeslut hanteras och

rapporteras. Vi konstaterar, liksom för tidigare år, att genomförandet av det

som i Budget 2009 angetts som mål och specifika uppdrag rapporteras

tillbaka till fullmäktige i form av bilaga till årsredovisningen. Bilagan

bygger på de årsredovisningar som varje nämnd/förvaltning avger till

Landstingsstyrelsen. Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska, i en separat

bilaga till årsredovisning, nämndernas/förvaltningarnas samtliga specifika

uppdrag och mål avrapporteras både i ord och med grad (0-3) av

måluppfyllelse. I de fall målet bedöms enbart delvis bli uppfyllt under

verksamhetsåret alternativt inte påbörjats under verksamhetsåret (1

respektive 0) ska kommentarerna belysa bakgrunden till den bristande

måluppfyllelsen.

Revisorerna har tidigare framfört synpunkten att vi saknat en, från

Landstingsstyrelsen, övergripande analys över måluppfyllelse. I årets

årsredovisning finns en sammanställning av hur måluppfyllelsen ser ur både

totalt för landstinget men också för enskilda förvaltningar. Årsredovisningen

presenterar också fem mål/uppdrag vilka inte påbörjats under 2009. För tre

av dessa anges orsaken i årsredovisningen. För resterande två; Delta i

arbetet med översynen av landstingets styrande dokument respektive

Landstingsstyrelsen ska arbeta fram en kollektivtrafikplan, finns ingen

närmare förklaring till varför inget har skett. Det vi saknar är en tydligare

utvärdering av i vilken utsträckning Landstingsstyrelsen är nöjd med

måluppfyllelsen.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 7(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Åtgärdsplan samt krav på förbättrat resultat

Vår granskning gällande uppföljning av fullmäktigebeslut har under året

koncentrerats till Åtgärdsplan för ekonomi i balans, LF 106/08, samt kravet

på resultatförbättring som Landstingsfullmäktige beslutade om i samband

med att årets första tertialrapport behandlades, LF 90/09.

Under avsnittet Förvaltningsberättelse finns en tabell som visar nämndernas

lägesrapporter av hur Åtgärdsplan för en ekonomi i balans enligt LF 106/08

har uppfyllts hitintills. I bilaga redovisas dessutom en lägesrapport för

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens besparingsprojekt. Av tabellen framgår

att de besparingar som återstår att konkretisera för förvaltningarna är 5 mnkr

för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och 3,4 mnkr för Habilitering och

Hjälpmedel. Dessutom kvarstår de 110 mnkr för vilka Landstingsstyrelsen,

enligt Landstingsfullmäktiges beslut skulle precisera besparingsåtgärder

under 2009. Vi har inte kunnat finna något beslut eller någon rapportering

kring vad som kommer att ske för att uppnå besparingen på 110 mnkr.

Vi har heller inte kunnat finna någon återrapportering över det uppdrag,

kring arbetsmiljösituationen inom Kultur & Utbildning, som Service fick i

samband med åtgärdsplanen. Uppdraget gällde arbetsmiljösituationen för

den personal inom Kultur & Utbildning som berörs av att ombyggnationen

av konsthallen i Nyköping som inte skulle komma att inledas som planerat.

I samband med Landstingsfullmäktiges behandling av tertialrapport 1 2009

fick förvaltningarna ett krav på ett nytt förväntat resultat. För detta finns

inte en lika tydlig redovisning av i vilken utsträckning förvaltningarna

lyckats. Dock visar vår sammanställning att samtliga förvaltningar, förutom

Service, Dammsdal samt Habilitering och Hjälpmedel når det förbättrade

resultatkravet. För Service är avvikelsen 2,7 mnkr, för Dammsdal 1,2 mnkr

och för Habilitering och Hjälpmedel 2,3 mnkr. De två senare når inte heller

sina resultatmål enligt budget.

Tillgänglighet

Vi noterar att hälso- och sjukvården inte heller under 2009 uppfyller målet

om att uppnå den nationella vårdgarantin. Dock har verksamheten under

2009 nått de nationella mål som sattes upp inom ramen för den så kallade

Kömiljarden. Detta har också lett till att Landstinget Sörmland fått ett

tillskott med 29,5 mnkr under 2009 vilket i sin helhet tillgodoförts hälsooch

sjukvården. Årsredovisningen innehåller analyser och kommentarer

kring vilka åtgärder som planeras eller redan har vidtagits för att förbättra

måluppfyllelsen för den nationella vårdgarantin.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 8(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Aktiebolag och förbund

Landstingets revisorer granskar årligen och i den omfattning som följer av

god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom landstinget. Detta

innebär att revisorerna, genom de revisorer och lekmannarevisorer som

utsetts i aktiebolag och förbund även granskar den verksamhet som bedrivs

utanför nämndernas verksamhetsområden.

För aktiebolag utses auktoriserade alternativt godkända revisorer. Dessa

granskar verksamheten, på uppdrag av bolagets ägare, utifrån bland annat

aktiebolagslag och årsredovisningslag och lämnar sin revisionsberättelse till

bolagsstämman. Lekmannarevisorer utses sedan 1999, ur kretsen av de

förtroendevalda, med uppdraget att enligt aktiebolagslagen granska om

verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt

tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig.

Till följd av en ändring i kommunallagen 2006 förtydligades revisorernas

roll i avlämnande av revisionsberättelser för denna typ av verksamhet. Detta

innebär att revisionsberättelser, inkluderande de sakkunnigas rapporter, för

Länstrafiken Sörmland AB, Regionförbundet Sörmland och

Samordningsförbundet RAR samt det nybildade Sörmland

Landstingsservice AB skall fogas till revisorernas berättelse.

För 2009 års granskning har vid upprättande av detta dokument

revisionsberättelsen för Sörmland Landstingsservice AB ännu ej inkommit

till landstingets revisorer.

Landstingsfullmäktige ska vid ett och samma tillfälle kunna behandla

årsredovisning samt revisionsberättelser, granskningsrapporter och rapporter

avseende revision i samtliga landstingskommunala bolag, oavsett

associationsform. Detta innebär att alla revisionsberättelser för bolag och

förbund samt granskningsrapporter från bolagens lekmannarevisorer

avseende bolag måste finnas tillgängliga vid avlämnandet av Revisorernas

redogörelse. Därmed ges fullmäktige möjlighet att, i fråga om de

landstingsägda bolagen, ge ombud på bolagsstämman eventuellt erforderliga

direktiv. Detsamma gäller de som valts att representera landstinget i

förbund. Detta innebär också att bolagsstämma alternativt fullmäktige som

har att besluta om ansvarsfrihet i landstingsägt bolag/förbund ska göra detta

efter Landstingsfullmäktiges behandling av årsredovisningen. En översyn av

rutinerna och tidsplaneringen för denna hantering genomfördes under 2008

och rutinerna har förbättrats.

Övriga bolag och intresseföreningar

Förutom ovan nämnda bolag och förbund har Landstinget Sörmland mindre

intressen i Sörmlandsturism AB, Svealandsbanan AB och

Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. Mindre intressen finns även i ett antal

ekonomiska föreningar, däribland Kommuninvest. Revisionsberättelser för

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 9(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

dessa bifogas inte denna redogörelse eftersom landstingets revisorer bedömt

Landstinget Sörmlands engagemang som mindre betydande i frågan om

helheten på landstingets åtagande.

Ägarstyrning

Revisorerna har sedan ett antal år tillbaka i sin redogörelse påpekat att

övergripande ägarpolicy och specifika ägardirektiv saknas. I första hand har

då egna aktiebolag avsetts. Av stor vikt är också att styra landstingets

engagemang i önskvärd riktning inom de områden där landstinget utgör

delägare eller i övrigt har engagemang i mer eller mindre omfattning.

Hel- och delägda aktiebolag

Under 2009 har beslut tagits om bolagisering av landstingets

serviceverksamhet, Sörmland Landstingsservice AB, och för detta bolag har

utformats och fastställts bolagsordning och ägardirektiv. Sörmland

Landstingsservice AB har dock inte bedrivit någon verksamhet under 2009

utan denna överfördes i och med årsskiftet 2009/2010. Vi har noterat att det

vid utgången av 2009 saknas avtal som reglerar mellanhavanden mellan

landstinget och det nybildade bolaget.

Vid Landstingsfullmäktige i mars 2010 (§ 30) beslutades en modell för

styrning av landstingets bolag. Den innehåller en övergripande bolagspolicy

samt ett antal övriga styrdokument. Revisorerna ser positivt på det som skett

och kommer att fortsätta att följa arbetet med att utveckla formerna för

ägarstyrning.

Olika förbund och övriga forum

På motsvarande sätt föreligger behov av styrning och uppföljning av

landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum där landstinget

utser ledamöter att representera landstinget och som bedrivs utanför

landstingets egen nämndorganisation.

Vid en inventering, som genomfördes under 2008, av omfattningen av

sådana engagemang har revisorerna kunnat identifiera ett 50-tal uppdrag av

olika art och dignitet. En stor del av dessa är inte förknippade med

landstingets huvuduppdrag, vilket innebär att Landstingsfullmäktige i detta

avseende endast ombesörjer val av ledamöter eller revisorer till dessa forum.

Exempel på sådana organ är domstolar, skattenämnder etc. Exempel på

revisionsuppdrag är stiftelser, bolag, etc.

Vid ca 20 av det 50-tal uppdrag som revisorerna identifierat väljer

Landstingsfullmäktige alternativt Landstingsstyrelsen ledamöter att

representera landstinget. De mest omfattande uppdragen utgörs av

Regionförbundet Sörmland, Mälardalsrådet och dess utskott, samt RAR.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 10(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Exempel på andra uppdrag är Länsteaterföreningen, Bildningsförbund,

Viltvårdsnämnd, olika vattenvårdsförbund etc.

Inriktningen för landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum

bör på samma sätt som för bolag fastställas av Landstingsfullmäktige och

följas upp via Landstingsstyrelsens försorg. Revisorerna anser det extra

viktigt att Landstingsstyrelsen verkar för att en ägarpolicy fastställs och att

en systematiserad ägarstyrning skapas vad avser Regionförbundet Sörmland

då ett antal uppgifter som normalt ingår i landstingets åtagande överförts till

regionförbundet att sköta.

Verksamhetsperspektiv

Intern kontroll

Intern kontroll är ett samlingsbegrepp för alla de arbetssätt, verktyg, system

och rutiner som syftar till att med rimlig säkerhet uppnå en effektiv

verksamhet, följsamhet mot bland annat lagar och förordningar, policies

samt politiska beslut, och tillförlitlig återrapportering.

Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och

från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är

rättvisande och om den interna kontrollen inom styrelse och nämnder är

tillräcklig.

Revisorernas bedömning för 2009 är att landstinget i allt väsentligt har

fungerande interna kontrollverktyg.

Vid den uppföljning som revisionen genomfört under 2009 av utvecklingen

av nämndernas interna kontrollplaner mellan åren 2008 och 2009

framfördes följande;

• De interna kontrollplanerna har i flera fall samma inriktning som

tidigare trots att kontrollarbetet under 2008 inte visat på några

väsentliga brister.

• I vissa fall finns det en risk för att personer kan komma att

kontrollera sitt eget arbete.

• Det är oklart på vilket sätt Landstingsstyrelsen informerar sig om hur

den interna kontrollen fungerar i de landstingskommunala företagen.

• Inriktning, bedömning och prioritering av kontrollernas omfattning

och utformning bör göras utifrån en dokumenterad väsentlighetsoch

riskanalys.

• Kretsen av personer involverade i arbetet med den interna kontrollen

bör utökas och finnas i hela verksamheten.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 11(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Vi ser positivt på det arbetssätt som använts inom Habiliterings- och

Hjälpmedelsförvaltningen under året. Det vill säga att enhetschefer från

verksamheter inom förvaltningen har utfört granskning av kontrollmoment

utanför sina ordinarie verksamhetsgränser.

Vi har i samband med årets bokslutsgranskning noterat att landstingets

centrala anvisningar beträffande vilka krav som ställs på dokumentation av

genomförda kontroller bör utvecklas och förtydligas. Enligt anvisningen

Bilaga redovisningstekniska anvisningar bokslut, dokumentation m m,

vilken ges ut av Ekonomienheten, ska den dokumentation som finns kring

utförda kontroller enligt beslutad intern kontrollplan finnas tillgänglig när

verksamhetsberättelsen är klar. Av dokumentationen ska framgå;

• Vad som kontrollerats

• Vem som utfört kontrollen

• När kontrollen gjorts

• Vilka slutsatser som dragits

• Till vem det rapporterats

• När rapportering skett

Trots detta har vi uppmärksammat att samlad dokumentation av genomförda

kontroller ofta saknas ute på förvaltningarna. Den mall för dokumentation

vilken används inom Landstingets Ledningsstab bör kunna användas inom

hela organisationen. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen inom

området.

Delegationsordningen inom nämnden för Habilitering och

Hjälpmedel

En granskning har genomförts av delegationsordningen inom Nämnden för

Habilitering och Hjälpmedel. Revisionsfrågorna var om

delegationsbestämmelserna är i harmoni med kommunallagen,

synkroniserade med Landstingsstyrelsens, om ansvar och befogenheter är

klart uppdelade mellan förtroendevalda och tjänstemän samt hur

delegationsbestämmelserna tillämpas ur intern kontrollsynpunkt, t.ex. återrapportering,

uppföljning och kontroll. Granskningen visar att nämndens

delegationsordning behöver aktualiseras och renodlas. Delegationsordningen

behöver vidare endast innehålla vad som delegeras. Hantering och

rutiner fungerar tillfredsställande utifrån den verifiering som gjorts.

Nämnden har en tillfredsställande struktur på sitt uppföljningsarbete utan att

detta särskilt regleras i delegationsordningen. Sammantaget visar

granskningen att nämnden har en god intern kontroll. Under 2010 kommer

även en granskning att genomföras av ändamålsenligheten för

Landstingsstyrelsens och övriga nämnders delegationsordningar.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 12(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Förskrivning och återlämning av hjälpmedel för

Hjälpmedelsnämnden

En granskning har genomförts i syfte att bedöma om det finns

ändamålsenliga och enhetliga rutiner för utlämning och återlämning av

hjälpmedel till invånare i Södermanlands län. Slutsatsen efter genomförd

granskning är att det finns tillfredsställande rutiner för förskrivning och

återlämning av hjälpmedel.

Nämnden kan överväga en mer omfattande enkät än vad som används för

närvarande. Syftet med enkäten är att säkerställa att hjälpmedlen används på

avsett sätt. Enkäten skickas varje år till ca 350 individer, vilket motsvarar ca

2,5 procent av antalet brukare. Urvalet styrs av födelsedag, alla födda en

viss dag får en enkät och sedan varieras denna dag år efter år. Hittills har

man gjort enkäten i nio år och fått ungefär samma resultat, dvs. 80 procent

svarar och 95 procent av dem bekräftar riktigheten i de registrerade

uppgifterna. Någon formell bortfallsanalys görs inte. Hittills har man nått ca

en tredjedel av hela gruppen brukare.

Stödpersonsverksamheten för Patientnämnden

En granskning har genomförts i syfte att bedöma ändamålsenligheten i hur

stödpersonsverksamheten bedrivs utifrån lagkrav, genomförande och

uppföljning. Granskningen visar att stödpersonsverksamheten har en

betydande omfattning och fungerar tillfredsställande. Många av de som är

aktiva har varit det under lång tid. Genomgående har stödpersonen ett par

uppdrag samtidigt. I intervjuer med ett flertal stödpersoner framkommer att

de regelbundet deltar i utbildningsinsatser som anordnas av patientnämnden.

Alla uppfattar dessa kurser som viktiga och utvecklande för uppdraget.

Verksamheten följs upp av Patientnämnden månadsvis avseende ekonomin

och varje tertial avseende ekonomi och verksamhet. Kanslichefen

rapporterar pågående och avslutade uppdrag varje månad på

patientnämndens sammanträden. Det finns tydliga interna rutiner på

kansliet för budgetuppföljning och utbetalning av arvoden och

resersättningar. Dessa följs.

Frisktandvårdsavtalen

Vid revisionen av 2008 framförde vi att en skriftlig utvärdering av

Frisktandvårdsavtalen borde göras och under 2009 har en utvärdering skett.

Den har främst jämfört om det finns några skillnader mellan

fristandvårdskunder med styckpriskunder med avseende på vilka åtgärder

som utförts samt om det finns någon skillnad inom tre utvalda

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 13(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

munhälsoområden. Utvärderingen har publicerats i Folktandvården

Sörmlands personaltidning och varit uppe som informationsärende i

nämnden men vi har inte kunnat finna att den diarieförts.

Hantering av avtal och etableringar privata vårdgivare

Revisionen granskade 2007 hanteringen av avtal och etableringar gällande

privata vårdgivare och framförde då att en översyn bör göras som tydliggör

var ansvaret för kontroll och uppföljning ligger och innebär samt

säkerställer att Landstinget Sörmland har ett enhetligt och professionellt sätt

att samverka med privata vårdgivare. Vi noterar att Hälsovalskansliet som

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen etablerade under 2009 är tänkt att vara

den administrativa enhet som ska hantera dessa frågor. Hälsovalskansliet

har efter etablering bytt organisatorisk enhet och är nu placerat under

Landstingsstyrelsen och ingår i Landstingets Ledningsstab. Revisionen

kommer att fortsätta följa utvecklingen inom området.

Personalperspektiv

Avstämning mål

Av den rehabiliteringspolicy som Landstingsfullmäktige antog 2007 (LF §

59/07) framgår tre övergripande mål som ska avrapporteras tertialvis. I

årsredovisningen finns ett avsnitt som heter Uppföljning av de övergripande

rehabiliteringsmålen. Där redovisas de tre mätbara mål som satts upp i

policyn samt, för varje mål, hur väl landstinget lyckats. Rapporteringen är

mycket tydlig och innehåller också ett visst mått av analys och åtgärder för

att uppnå målen.

För två av måtten kring sjukfrånvaro avseende de senaste 12 månaderna har

kvalitetssäkrade uppgifter inte gått att ta fram ur personalsystemet. Det

gäller antalet anställda med fler än 6 sjukfrånvarotillfällen samt antal

nytillkomna fall med sjukfrånvaro överstigande 28 dagar.

Omställningsarbetet inom landstinget har fortsatt under året. Enligt

åtgärdsplanen som fastställdes av fullmäktige 2008 ska landstinget minska

sin personalstyrka med 450 personer under de närmaste tre åren. Detta

framgår också av de långsiktiga målen i Budget 2009. Under 2008 minskade

antalet med 87 och under 2009 med ytterligare 49, tillsammans 136. Denna

nettominskning består, enligt årsredovisningen, av en ökning av antalet

tillsvidareanställningar med 83 och en minskning av antalet visstidsanställda

med 219.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 14(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Ekonomiperspektiv

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska budget innehålla mål och riktlinjer för

verksamheten och ekonomin som är av betydelse för en god ekonomisk

hushållning. Förvaltningsberättelsen ska, enligt kommunal redovisningslag,

innehålla en utvärdering av huruvida dessa mål har uppnåtts. I de fall målen

inte uppnås, ska planerade och vidtagna åtgärder framgå.

Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål

fullmäktige beslutat.

Finansiella mål

Enligt Budget 2009 är det långsiktiga målet för ekonomin, för att nå upp till

en god ekonomisk hushållning, att uppvisa ett positivt resultat på minst 100

mnkr per år samt att säkerställa att likvida medlen lägst är 50 mnkr och

högst 350 mnkr. Eventuell likviditet över 350 mnkr ska överföras till

pensionsförvaltning. Budgeterat resultat för år 2009, kortsiktigt mål, var 56

mnkr.

Avstämning mot resultatmål

Det redovisade resultatet för 2009 uppgår till 261,6 mnkr, vilket innebär att

resultatmålet både på kort och lång sikt har uppnåtts.

Avstämning mot finansieringsmål

Likviditetsmålet uppnås då de likvida medlen uppgår till 871,6 mnkr vid

årets slut. I tidigare års budget har även funnits ett finansieringsmål som

sagt att landstinget inte ska ha någon upplåning. Landstinget har heller

ingen upplåning vid utgången av 2009.

Balanskravet

När ändringarna i kommunallagen (1991:900) trädde i kraft den 1 januari

1992 slopades en rad äldre bestämmelser om ekonomisk förvaltning, t ex

om förmögenhetsskydd. Detta skydd av förmögenheten ersattes så

småningom av balanskravet. Tanken bakom balanskravet är att garantera att

varje generation bär kostnaderna för den service generationen i fråga själv

fattat beslut om och konsumerar. Balanskravsutredningen i årsredovisningen

ska visa om balanskravet är uppfyllt.

Enligt landstingets årsredovisning justeras resultatet med synnerliga skäl

enligt följande tabell;

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 15(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Balanskravsutredning, mnkr

Årets resultat 2009 261,6

Avgår realisationsvinst fastigheter -78,0

Omställningskostnader 18,0

Justerat resultat 2009 201,6

Resultat 2007 enligt

-11,0

balanskravsutredning

Resultat 2008 enligt

-106,8

balanskravsutredning

Årets balanskravsresultat 83,8

Omställningskostnader som syftar till att uppnå god ekonomisk hushållning

definieras som synnerliga skäl.

Realisationsresultatet består av realisationsvinst vid försäljning av

Hedlandet. Realisationsvinster tillgodoräknas inte i balanskravet.

Genom årets balanskravsutredning är samtliga gamla underskott återställda.

Granskning av räkenskaper 2009

Granskning av landstingets bokslut innebär att samtliga förvaltningar

granskas först. Granskningsrapporter avseende dessa granskningar har

redovisats separat till respektive nämnd, förvaltningschef och landstingets

tjänstemannaledning. Därefter granskas landstingets samlade bokslut

inklusive bolag och stiftelser.

Granskningens mål är att säkerställa att räkenskaperna ger en rättvisande

bild av ställning och resultat. Detta sker genom att granska balans- och

resultaträkningarnas poster utifrån följande kriterier;

• Existens/Inträffande att bokförda tillgångar och skulder existerar

att de bokförda transaktionerna har inträffat

• Fullständighet att samtliga tillgångar och skulder har medtagits

i bokföringen

• Tillhörighet att de bokförda tillgångarna och skulderna

tillhör landstinget

• Värdering, brutto att tillgångar och skulder har bokförts till

korrekt anskaffningsvärde

att intäkter och kostnader har upptagits till

korrekta belopp

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 16(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

• Värdering, netto att tillgångarna och skulderna har värderats på

ett godtagbart sätt

att erforderliga av- och nedskrivningar gjorts på

tillgångarna och att erforderliga reserveringar

gjorts för skulderna

• Avklipp att tillgångarna och skulderna är bokförda på

rätt period/år

att intäkter och kostnader har bokförts på rätt

period/år

• Presentation att tillgångarna och skulderna är riktigt

klassificerade/rubricerade

att erforderliga tilläggsupplysningar/noter

lämnats

Vårt intryck av förvaltningarnas och landstingets bokslut är att de är

upprättade enligt gällande instruktioner, och att de är väl dokumenterade.

Noterat

Delar av rutinen och systemet för skanning av leverantörsfakturor bedöms

fortfarande som bristfällig och tidskrävande vid informationssökning.

Det så kallade TM-systemet fungerar fortfarande ej bra för Kultur &

Utbildning utan medför en del manuellt arbete med omkonteringar.

Resultatförbättringen mot budget 2009 inom Kultur & Utbildning förklaras

av nämnden bland annat med Sörmlands Musik & Teaters strävan att spara

resurser för en större föreställning 2012.

Tandvårdsstödet Effica och Effica Reporter, som används av

Folktandvården Sörmland, är idag mindre sårbart och vår bedömning är att

den interna kontrollen har förstärkts. Då rutinerna kring kassaavstämning

inte fungerat fullt ut får vi återkomma under 2010 till ett ställningstagande

kring i vilken utsträckning rutinerna fungerar tillfredsställande. Vi kommer

att följa avstämningsarbetet under året.

Redovisningen av antal arbetade timmar för inhyrd personal inom hälsooch

sjukvården är osäker då det är en manuell hantering. Rutinen behöver

förstärkas så att det säkerställs att den statistik som presenteras är korrekt.

Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har skulden för läkarjour och

beredskap ökat med knappt 16 %, vilket är i stort sett samma ökningstakt

som året innan. Ökningen torde innebära en stor volymökning.

Förvaltningen bör planera för hur denna skuld på sikt ska kunna minskas.

Skulden är vid bokslutet 26 mnkr (föregående år 22 mnkr)

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 17(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Utomlänsvårdskostnaderna 2009, för hälso- och sjukvården, överskrider

budget med 12 mnkr. Ökningen jämfört med 2008 års kostnad är 2 %,

motsvarande siffror för 2008 var 36 mnkr och 10 %. Vi har noterat att

budgeten för 2010 är 547 mnkr, dvs 6 mnkr högre, 1 %, än utfallet för 2009.

mkr

600

570

540

510

480

450

420

390

360

330

300

270

240

Budget respektive kostnader för utomlänsvård

200 4 200 5 2006 2007 2008 2009 2010

Utfall 37 8 41 8 433 481 530 541

Budg et 30 8 34 7 419 444 494 529 547

I posten övriga interimsskulder finns för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

en reservation för ej inkomna fakturor för utomlänsvård på 27 mnkr

(23 mnkr). Årets reserv har till och med 28 februari utnyttjats med ca 4

mnkr. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen under våren. Vår

bedömning är att det i nuläget inte finns något som talar för att reserven inte

skulle vara rimlig. Vid förra årets bokslut överskreds reserven med ca 2

mnkr.

Årets generella reserv för upplupna kostnader inom Service uppgår till 1,5

mnkr (1,2 mnkr). Vi rekommenderar att FM-enheten följer upp

leverantörsfakturor som inkommit under januari-februari 2010 för att

säkerställa att kostnaderna hamnar rätt antingen i FM-enheten eller i det

nybildade servicebolaget.

Inom hälso- och sjukvården inleddes 2008 ett arbete för att stärka

dokumentation och hantering av projektmedel. Detta arbete har fortsatts

under 2009.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 18(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Det som är viktigt i det fortsatta arbetet med projektmedlen är;

• Att säkerställa att rutinen Redovisning av projekt med externa medel

följs för alla projekt med externa medel

• Att fånga upp samtliga kostnader, framförallt på nedlagd tid. Detta

för att identifiera de verkliga överskotten för landstingets del.

• Att bevaka att eventuella överskott av projekt inte ligger kvar längre

än överenskommet.

På grund av versionsbyte av Hjälpmedelscentralens hjälpmedelssystem

SESAM har en differens uppstått på 3 mnkr mellan lagerlista och huvudbok.

Ledningen har gjort bedömningen att differensen inte är resultatpåverkande

till någon del och därför valt att låta den vara kvar. Vi reserverar oss för att

viss resultatpåverkan kan komma uppstå under 2010.

För medfinansieringen av Citybanan 317 mnkr (0 mnkr) har landstinget valt

att redovisa bidraget via balansräkningen vilket innebär att avskrivning

kommer att ske från och med det år första utbetalningen av bidraget görs,

dvs år 2013. Avskrivning får ske under maximalt 25 år.

Balansräkning

Beloppen avser landstingets balansräkning före konsolidering av

Regionförbundet Sörmland och aktiebolag. Vi har stämt av att respektive

förvaltnings balansräkning enligt redovisningen överensstämmer med

Årsredovisning, samt via stickprov att landstingets balansräkning stämmer

med summan av förvaltningarnas.

Uppställningen av balansräkningen och notanteckningarna följer i princip

samma form som tidigare vilken introducerades år 2001. Den synes i stort

motsvara uppställningen enligt Lag om kommunal redovisning.

Benämningen Fastigheter i notanteckningarna bör bytas ut mot Byggnader.

Vi har tidigare framfört att för att öka informationsvärdet i årsredovisningen

vore det intressant om det i klump, för de fastigheter där taxeringsvärde

finns åsatt, redovisades dels bokfört värde dels åsatta taxeringsvärden för

mark respektive byggnad. I årets årsredovisning framgår åsatta

taxeringsvärden men inte vilket bokfört värde dessa motsvarar.

Av not 25, Leasing, framgår att ingångna avtal för lokalhyror inte

sammanställts och värderat. Uppgift saknas om vad anledningen till detta är

och om och i så fall när detta kommer att genomföras.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 19(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

I avsnittet Redovisnings- och värderingsprinciper anges för

anläggningstillgångar att anskaffningsvärdet ska uppgå till minst 20 000 kr

för att en tillgång ska klassificeras som anläggningstillgång. Detta borde

också kompletteras med hur lång den ekonomiska livslängden ska vara för

att en anskaffning ska vara en anläggningstillgång.

Nedan kommenteras några större belopp i balansräkningen. Föregående års

värden redovisas inom parentes.

Materiella anläggningstillgångar 1 510,9 mnkr (1 508,7 mnkr)

Som vi påtalat tidigare år så framgår det av de redovisningstekniska

anvisningarna att plan för planerad och genomförd inventering ska finnas

tillgänglig. Vi har inte heller i år kunnat finna en sådan. Enligt

anvisningarna är det Samlad redovisning som ska samordna och initiera

fysisk inventering enligt uppgjord plan och den ska ske regelbundet och

innebära att samtliga verksamheter omfattas under en 3-årsperiod.

I investeringsbudgeten för Regionsjukhuset Karsudden fanns avsatt drygt 3

mnkr för investeringar i byggnader under 2009. Dessa har skjutits på för att

uppnå den resultatförbättring som Landstingsfullmäktige beslutade om efter

tertial 1. Förskjutningar i tiden gällande investeringar bör följas upp på

övergripande landstingsnivå dels ur budgetföljsamhetssynpunkt men även ur

likviditetsplaneringssynpunkt.

På grund av versionsbyte av hjälpmedelssystemet SESAM hos

Hjälpmedelscentralen har en differens uppstått på 0,3 mnkr mellan

anläggningsregister och huvudbok. Av försiktighetsskäl har differensen

redovisats som en kostnad på 2009 vilket även vi bedömer vara korrekt.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 20(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Kortfristiga fordringar 441,9 mnkr (465,2 mnkr)

Externa kundfordringar, reserv osäkra fordringar och kostnader

kundförluster (mnkr)

Benämning Kundfordran Reserv Kostnad

2009

Kostnad

2008

Kostnad

2007

Hälso- och

51,0 -27,8 4,1 3,9 2,7

sjukvården

Folktandvården 11,2 -8,2 0,8 1,0 0,5

Habilitering & 11,5 -0,5 0,1 0,1

Hjälpmedel mfl

Service 14,6 -3,0 -0,1 -0,2 -0,3

Kultur &

5,4 -0,5 0,1 0,1

Utbildning

RS Karsudden 23,8 -6,9 0,3 0,4

Dammsdalskolan 8,7 -1,4

Landstinget gem 2,1

IT-enheten 4,6

TOTALT 132,9 -46,9 4,9 5,2 2,0

TOTALT F.Å. 146,1 -43,8

Kostnader för kundförluster visar en fortsatt ökning för hälso- och

sjukvården. Analys bör göras av vilka typer av fordringar som ökar för att

kunna komma med eventuella åtgärder för att minska dessa kostnader.

En rutinförändring har skett under året. Från och med maj 2009 så skickas

påminnelser ut från Sörminkasso redan från första påminnelsen vid förfallna

kundfakturor.

Panter och ansvarsförbindelser

Pensionsskuld 3 937,8 mnkr (3 844,6 mnkr)

Redovisningen av landstingets pensioner sker enligt den så kallade

blandmodellen. Den innebär att pensionslöften intjänade från och med år

1998 redovisas i balansräkningen som ”Avsättning pensioner”, medan

övriga pensionslöften redovisas som ansvarsförbindelse.

Landstingets totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgick till 4 995,8

mnkr den 31 december 2009. Därav avsåg 3 937,8 mnkr den skuld som

tjänats in före 1998 och som därmed inte är bokförd i landstinget. Den

skulden har ökat under 2009 med drygt 93 mnkr. Utbetalningarna från

denna skuld, 106,7 mnkr för 2009, minskar skulden och blir en kostnad i

resultatet. Ränte- och basbeloppsuppräkningarna, som uppgår till 212,1

mnkr för 2009, ökar endast skulden inom linjen eftersom det endast är

värdeökningen av balansräkningens pension som redovisas som finansiell

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 21(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

kostnad. Detta är helt enligt blandmodellen.

Utbetalningarna kommer successivt att öka för att inom ca en 10-årsperiod

nå taket och skulden inom linjen kommer att börja minska. Redovisning

enligt blandmodellen jämfört med fullfonderingsmodellen ger lägre

kostnader så länge som skulden i ansvarsförbindelsen ökar.

Förvaltade fonder 17,5 mnkr (14,8 mnkr)

De förvaltade fondernas förmögenhet är inom linjen upptagna till

marknadsvärdet den 31 december 2009, vilket är drygt 1,8 mnkr lägre än

anskaffningsvärdet, 19,3 mnkr.

Under 2009 har bidrag beviljats till ett värde av 61,5 tkr från fem förvaltade

fonder. År 2008 var motsvarande värde 96,8 tkr från sju förvaltade fonder.

Riksdagen har beslutat om ändringar i stiftelselagen vilka trädde i kraft 1

januari 2010. Ändringarna innebär dels ökad tillsyn genom till exempel

registreringskrav på samtliga stiftelser, dels lättnader såsom ökade

möjligheter till avveckling för mindre stiftelser. Vi rekommenderar därför

att en övergripande genomgång görs av de donationsmedel som förvaltas av

landstinget för att säkerställa korrekt hantering.

I samband med detta bör även gemensamma rutiner för administration och

redovisning avseende donationsfonder och stiftelser upprättas, liksom

samlad hantering övervägas.

Till följd av ändringarna i kommunallagen ska även revisionsberättelser för

stiftelser fogas till revisorernas berättelse. Från 2009 års granskning hade

dock, vid upprättande av detta dokument, revisionsberättelser för stiftelserna

ännu ej inkommit till landstingets revisorer. Därför saknas dessa

revisionsberättelser som bilagor till Revisorernas redogörelse.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad i enlighet med rekommendation nr 16.1

från Rådet för Kommunal Redovisning.

Koncernredovisning

Vi har granskat tillvägagångssättet vid upprättandet av

koncernredovisningen. Oförändrade redovisningsprinciper har tillämpats

jämfört med föregående år. Vi har inte gjort någon egen granskning av det

material som ligger till grund för konsolideringen. Väsentliga poster

avseende balansräkning och resultaträkning har verifierats i respektive

företags underlag.

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 22(23)


DATUM

DIARIENR

2010-03-30 RE-REV10-017

Vi har noterat att landstingets andel av Regionförbundet Sörmlands

ansvarsförbindelser i form av pensionsförpliktelser och leasingkostnader

saknas.

BILAGOR

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

Revisionsberättelse för Samordningsförbundet RAR i

Sörmland

Revisionsbiträdets rapport för Samordningsförbundet RAR i

Sörmland

Revisionsberättelse för Regionförbundet Sörmland

Revisionsbiträdets rapport för Regionförbundet Sörmland

Revisionsberättelse för Länstrafiken i Sörmland AB

Lekmannarevisorns granskningsrapport för Länstrafiken i

Sörmland AB

Bilaga 7 Lekmannarevisorns granskningsredogörelse 2009,

Länstrafiken Sörmland

ORG NR 232100-0032 · h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-31 13:27 SID 23(23)

More magazines by this user
Similar magazines