Hälsan i Södermanland (version 130328). - Landstinget Sörmland

landstingetsormland.se

Hälsan i Södermanland (version 130328). - Landstinget Sörmland

Hälsan i

Södermanland

- en kommunbeskrivning

Version 130328


Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ................................................................................................................... 2

Förord ......................................................................................................................................... 4

Bakgrund .................................................................................................................................... 5

Material och metoder ............................................................................................................. 5

Begreppsförklaringar .............................................................................................................. 5

Tolka resultaten rätt ................................................................................................................ 5

Demografi ................................................................................................................................... 6

Befolkningsutveckling ........................................................................................................... 6

Folkmängd .............................................................................................................................. 7

Födelsenetto ........................................................................................................................... 8

Åldersstruktur ......................................................................................................................... 8

Ålderspyramider ................................................................................................................. 8

Andel yngre ........................................................................................................................ 9

Andel äldre ......................................................................................................................... 9

Utländsk bakgrund ................................................................................................................. 9

Pendling ................................................................................................................................ 10

Livsvillkor ................................................................................................................................ 11

Utbildningsnivå .................................................................................................................... 11

Personaltäthet i förskola/skola ............................................................................................. 12

Förskola ............................................................................................................................ 12

Skola ................................................................................................................................. 12

Arbetsliv ............................................................................................................................... 13

Trivs på arbetsplatsen ....................................................................................................... 13

Arbetslösa ......................................................................................................................... 14

Försörjningsmått ................................................................................................................... 15

Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................. 16

Inkomst ............................................................................................................................. 16

Ekonomisk trygghet bland vuxna ..................................................................................... 17

Ekonomisk utsatthet bland barn ....................................................................................... 17

Trygghet ............................................................................................................................... 19

Anmälda brott ....................................................................................................................... 21

Valdeltagande ....................................................................................................................... 22

Politiskt deltagande bland unga ............................................................................................ 23

Levnadsvanor ........................................................................................................................... 24

Rökning ................................................................................................................................ 24

Alkohol ................................................................................................................................. 25

Motion .................................................................................................................................. 27

Övervikt ................................................................................................................................ 28

Hälsa ......................................................................................................................................... 31

Självupplevd hälsa ................................................................................................................ 31

Värk ...................................................................................................................................... 32

Värk i skuldror, nacke eller axlar ..................................................................................... 32

Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias ............................................................ 34

Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän ..................................................... 35

Psykiska besvär .................................................................................................................... 36

Stress ................................................................................................................................ 36

Ängslan, oro eller ångest .................................................................................................. 38

Sömnproblem ................................................................................................................... 39

2


Tandhälsa ............................................................................................................................. 40

Sjuklighet och dödlighet ........................................................................................................... 42

Hjärt-kärlsjukdomar ............................................................................................................. 42

Döda i hjärtinfarkt ............................................................................................................ 42

Cancersjukdomar .................................................................................................................. 43

Psykisk ohälsa ...................................................................................................................... 43

Klamydiainfektioner ............................................................................................................. 44

Aborter ................................................................................................................................. 45

Bilaga 1 .................................................................................................................................... 46

3


Förord

Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och

välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns

kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden

och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det

angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella

uppgifter som möjligt.

Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de

befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Hälsa på lika villkor?

och Liv & Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig

resultatrapportering finns på vår hemsida.

www.landstinget.sormland.se/hlv (Hälsa på lika villkor?) och

www.landstinget.sormland.se/lhu (Liv & Hälsa ung).

Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet

och riket. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den

löpande texten.

Denna rapport har utarbetats av Anna Ekholm, Hans-G Eriksson, Fredrik Granström, Ulf

Larsson och Lotta Sahlqvist vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland.

Eva-Maria Annerbäck

Enhetschef

Enheten för FoU, Landstinget Sörmland

4


Bakgrund

Material och metoder

Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga

förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på

material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från enkätundersökningar (Hälsa

på lika villkor? och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån

(SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen

(AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Samordningsförbundet RAR i

Sörmland (RAR), Smittskyddsinstitutet och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i

anslutning till tabeller och diagram.

I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för

länet som helhet och riket. Statens folkhälsoinstitut genomför varje år, sedan 2004, den

nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?". År 2012 var första gången vårt

landsting medverkade med ett extra urval för att få resultat nedbrytbart på kommunnivå.

Landstinget Sörmland har tillsammans med landstingen i Uppsala, Västmanland och Örebro

län fyra sidor med egna frågor som till viss del möjliggör uppföljning av frågorna från Liv &

hälsa, som genomfördes åren 2000, 2004 och 2008. Jämförelser över tid begränsas till åldern

18 till 79 år.

Begreppsförklaringar

Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen.

I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde

av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året

jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut.

Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor?. Den

är en urvalsundersökning (15 300 av länets drygt 200 000 invånare mellan 16 och 84 år har

fått enkäten). Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad

mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen

så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd.

Tolka resultaten rätt

De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Hälsa på lika villkor? inkluderar

tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen ”KI” i tabellerna och som

”antenner” som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa

konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är

behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det ”sanna”

resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att

”sanningen” med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att

skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor

sannolikhet beror enbart på slumpen.

I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 50 eller 100 procent.

5


Demografi

För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om

områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration

(flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och

utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas

utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet

barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid

(se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert

förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren.

Befolkningsutveckling

Länets folkmängd var från början av 70-talet och fram till mitten av 80-talet relativt konstant

runt 250 000 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till 1994. I slutet av 90-talet

minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från

Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta

öka de närmaste 20 åren. Under 2000-talet har befolkningen ökat i Eskilstuna, Gnesta,

Nyköping, Strängnäs och Trosa medan den har minskat i Flen och Vingåker.

100 000

97 500

95 000

92 500

90 000

87 500

Befolkningsutveckling 1968-2012 (Trosa och Gnesta 1991-2012)

Eskilstuna

Flen

18 500

18 000

17 500

17 000

16 500

16 000

85 000

10 500

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Gnesta

15 500

34 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Katrineholm

10 250

33 500

10 000

33 000

9 750

32 500

9 500

32 000

9 250

31 500

9 000

70 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Nyköping

31 000

16 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Oxelösund

65 000

15 000

60 000

14 000

55 000

13 000

50 000

12 000

45 000

11 000

40 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

10 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

6


35 000

Strängnäs

12 000

Trosa

32 500

11 500

30 000

11 000

27 500

10 500

25 000

10 000

22 500

9 500

20 000

10 000

9 750

9 500

9 250

9 000

8 750

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Vingåker

9 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Södermanland

280 000

270 000

260 000

250 000

240 000

230 000

8 500

10 000 000

9 500 000

9 000 000

8 500 000

8 000 000

7 500 000

7 000 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Riket

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Källa: SCB

220 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Folkmängd

Vid årsskiftet 2012/2013 var det

nästan 275 000 invånare i

Södermanland. Eskilstuna är

länets klart största kommun med

närmare 99 000 invånare och

Vingåker är minst med knappt 9

000 invånare. I riket har det

sedan Sverige började med

befolkningsstatistik funnits fler

kvinnor än män, detta är på väg

att jämnas ut och enligt en

prognos från SCB kommer det

år 2017 vara fler män än kvinnor

i Sverige. I Flen, Gnesta,

Oxelösund och Vingåker var det

2012 fler män än kvinnor.

Folkmängden i Södermanland och riket 2012-12-31

Kvinnor Män Totalt

Eskilstuna 49 650 49 115 98 765

Flen 7 885 8 134 16 019

Gnesta 5 205 5 237 10 442

Katrineholm 16 368 16 181 32 549

Nyköping 26 586 25 750 52 336

Oxelösund 5 533 5 703 11 236

Strängnäs 16 600 16 472 33 072

Trosa 5 769 5 760 11 529

Vingåker 4 310 4 465 8 775

Länet 137 906 136 817 274 723

Riket 4 789 988 4 765 905 9 555 893

Källa: SCB

7


Födelsenetto

Födelsenettot är skillnaden mellan

antalet levande födda och antalet

döda. Antalet födda varierar ganska

kraftigt. Det föddes många barn på

40- och 60-talen och i början av 90-

talet. Antalet döda har däremot hållit

sig relativt konstant under åren.

Detta har lett till att Södermanland

från slutet av 80-talet fram till mitten

av 90-talet hade ett relativt stort

födelseöverskott. Efter det har det

under en period varit ett underskott

men från 2010 har det varit ett litet

födelseöverskott i länet.

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Källa: SCB

Antal döda och antal levande födda i

Södermanland 1968-2012

Födda

Döda

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Åldersstruktur

De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och

medellivslängden. I början av 1900-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år

senare är motsvarande siffra 1,5 - 2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden

ökat med över 20 år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre

och andelen äldre större.

Ålderspyramider

De stora födelsetalen på 40-, 60-, och 90-talen syns tydligt i länets ålderspyramid.

Befolkningens åldersstruktur skiljer sig mellan länets kommuner, se bilaga 1, men i de äldsta

åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever

längre än män.

Södermanland

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-12000 -6000 0 6000 12000

Riket

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-400000 -200000 0 200000 400000

Källa: SCB, 2012

8


Andel yngre

Andelen yngre, 0-19 år, har

under de senaste 40 åren

minskat från 28 till 23 procent.

Bland länets kommuner är det

Oxelösund som har den klart

lägsta andelen yngre, knappt 20

procent. Övriga kommuner har

mellan 22 och 24 procent yngre

(0-19 år) och ligger nära värdet

för hela landet.

Eskilstuna

Flen

Gnesta

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

Strängnäs

Trosa

Vingåker

Länet

Riket

Källa: SCB

Andel 0-19 år 2012

0-6 år

7-12 år

13-19 år

0 10 20 % 30 40 50

Andel äldre

Andel 75 år och äldre 2012

Eskilstuna

Flen

Gnesta

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

Strängnäs

Trosa

Vingåker

Länet

Riket

Källa: SCB

75-84 år

85 + år

0 5 10 % 15 20 25

Störst behov av vård och omvårdnad har

den äldre befolkningen. Antalet personer

i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket

medför att gruppens andel av

befolkningen blir allt större.

I länet var andelen 85 år och äldre 0,7 %

år 1970 och 2012 var den 2,8 %. Andelen

äldre är något högre i länet än i riket och

varierar mellan kommunerna. Högst

andel äldre har Oxelösund, med nästan

tolv procent, Trosa har den lägsta andelen

med 7 procent.

Utländsk bakgrund

Utländsk bakgrund har personer som är

utrikes födda eller inrikes födda med två

utrikes födda föräldrar. Definitionen

ändrades 31 december 2003, innan dess

räckte det med att en förälder var född

utomlands för att dennes barn ansågs ha

utländsk bakgrund.

Ungefär var femte sörmlänning har

utländsk bakgrund. Det är stora skillnader

mellan länets kommuner, Eskilstuna har

nästan tre gånger så stor andel med

utländsk bakgrund som Vingåker.

Andel (%) med utländsk bakgrund, 2012

Totalt

Eskilstuna 29

Flen 20

Gnesta 12

Katrineholm 19

Nyköping 14

Oxelösund 20

Strängnäs 15

Trosa 14

Vingåker 11

Länet 21

Riket 20

Källa: SCB

9


Pendling

Andelen som pendlar från en kommun

till en annan för att arbeta har ökat från

20 till 28 procent mellan åren 1993 och

2011. Andelen män som pendlar är

högre än andelen kvinnor som pendlar.

År 2011 var det 32 procent av männen

och 23 procent av kvinnorna i länet som

pendlade till arbete i en annan kommun

än den de bor i.

Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år)

över kommungräns i Södermanland 1993-2011

50

40

30

%

20

10

0

Källa: SCB

Kvinnor

Män

93 95 97 99 01 03 05 07 09 11

Andelen pendlare skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet. I Gnesta och Trosa pendlar

mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. Eskilstuna har den klart lägsta

andelen pendlare med 16 procent. Oxelösund avviker från övriga kommuner, då det här är

vanligare att kvinnorna pendlar än att männen gör det.

Andel (%) utpendlare över kommungräns, 2011

(av förvärvsarbetande 16 + år)

Kvinnor Män Totalt

Eskilstuna 12 20 16

Flen 31 39 35

Gnesta 49 63 57

Katrineholm 18 27 23

Nyköping 18 31 25

Oxelösund 42 34 38

Strängnäs 39 47 43

Trosa 44 58 51

Vingåker 37 47 43

Länet 23 32 28

Källa: SCB

10


Livsvillkor

Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande

samband med hälsan. Det är i de enskilda fallen ibland så att det är de ekonomiska och sociala

förhållandena som orsakar ohälsa och ibland så att det är ohälsan som orsakar de ekonomiska

och sociala problemen. För befolkningen som helhet vet vi dock att det framför allt är

livsvillkoren som påverkar hälsan.

Utbildningsnivå

Andelen med eftergymnasial

utbildning ökar i takt med att fler

yngre skaffar sig en högre

utbildning samtidigt som äldre

personer, med en generellt lägre

utbildningsnivå, successivt lämnar

arbetslivet. Utbildningsnivån i länet

är lägre än i riket och skillnaden har

ökat de senaste 25 åren. Inte ens den

kommun i länet som har högst

utbildningsnivå når upp till

riksgenomsnittet.

50

40

30

%

20

10

0

Andel med eftergymnasial utbildning,

16-74 år, 1985-2011

Södermanland

Riket

85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11

Källa: SCB

I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial

utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i Strängnäs, Nyköping och

Eskilstuna. De lägsta andelarna finns i Vingåker, Oxelösund och Flen.

Andel (%) med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 2011

Kvinnor Män Totalt Eskilstuna

Eskilstuna 31 24 28

Flen

Flen 24 16 20

Gnesta

Gnesta 29 20 24 Katrineholm

Katrineholm 28 18 23

Nyköping

Nyköping 32 24 28

Oxelösund

Oxelösund 25 17 21

Strängnäs

Strängnäs 34 25 30

Trosa

Trosa 30 23 26

Vingåker

Vingåker 21 13 17

Länet

Länet 30 22 26

Riket

Riket 37 29 33 0 10 20 % 30 40 50

Källa: SCB

11


Personaltäthet i förskola/skola

Förskola

Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med

förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till

arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 1990-

talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste

åren har personaltätheten dock ökat något.

Bland länets kommuner har

Nyköping och Flen den högsta

personaltätheten medan den är

lägst i Vingåker och

Katrineholm.

Att det finns personal med

pedagogisk högskoleutbildning

anges i förskolans allmänna råd

för kvalitet som en viktig

kvalitetsfaktor. Andelen

årsarbetare med pedagogisk

högskoleutbildning varierar

mycket mellan kommunerna,

från Gnestas 38 procent till

Katrineholms 62 procent.

År 2012 Andel (%)

årsarbetare med

pedagogisk

högskoleutbildning

Antal inskrivna

barn per

årsarbetare

Eskilstuna 57 5,7

Flen 51 5,1

Gnesta 38 5,3

Katrineholm 62 6,7

Nyköping 55 5,1

Oxelösund 57 5,5

Strängnäs 46 5,6

Trosa 51 5,8

Vingåker 50 6,3

Länet 54 5,6

Riket 53 5,3

Källa: Skolverket

Skola

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning.

Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende

av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom

inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 1990-talet men har

sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 1990-talets nedgång.

Flest antal lärare per 100 elever

har Katrineholm och Oxelösund

medan Flen har lägst antal.

Andelen lärare med pedagogisk

högskoleutbildning ligger på

över 80 procent i alla länets

kommuner.

År 2011

Andel (%) lärare

med pedagogisk

högskoleutbildning

Antal lärare per

100 elever

Eskilstuna 85 7,8

Flen 84 7,6

Gnesta 85 8,0

Katrineholm 86 8,9

Nyköping 87 8,4

Oxelösund 84 8,9

Strängnäs 88 7,9

Trosa 82 8,1

Vingåker 85 8,5

Länet 86 8,1

Riket 87 8,3

Källa: Skolverket

12


Arbetsliv

Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga

förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö.

Trivs på arbetsplatsen

Andelen anställda som uppger att de

trivs bra med sitt arbete har ökat sedan

2004. Den enda kommun som

påvisbart skiljer sig från

länsgenomsnittet är Trosa, där en

större andel av de förvärvsarbetande

invånarna trivs med sina arbeten

jämfört med hela länets andel.

Andel anställda som trivs bra eller mycket bra

med sitt arbete, 18-64 år, 2008

100

%

80

60

40

20

0

Eskilstuna

Flen

Gnesta

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

Strängnäs

Trosa

Vingåker

Länet

CDUST

Källa: Liv & hälsa 2008

Andel (%) anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, 18-64 år, 2008

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 86 3 82 4 84 2

Flen 83 6 82 6 83 4

Gnesta 80 8 86 6 83 5

Katrineholm 88 4 82 5 85 3

Nyköping 84 4 84 4 84 3

Oxelösund 87 7 88 6 88 5

Strängnäs 87 4 83 5 84 3

Trosa 88 5 90 5 89 4

Vingåker 92 5 79 8 84 5

Länet 86 2 83 2 85 1

Regionen 86 0,8 84 0,9 85 0,6

Källa: Liv & hälsa 2008

13


Arbetslösa

Arbetslösheten i Södermanland har under hela 2000-talet legat högre än genomsnittet för

riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden

varit något större bland män. Den kraftiga lågkonjunkturen till följd av den finansiella oron i

världen som bröt ut 2008 avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av andelen arbetslösa i

länet, framförallt för männen. Sedan 2010 har dock andelen arbetslösa män sjunkit något i

länet. Eskilstuna har den högsta arbetslösheten i länet, medan Trosa har den lägsta.

%

25

20

15

10

5

0

Andel arbetslösa i Södermanland

2001-2011, 12-mån medelvärde

Kvinnor

Män

2001 2003 2005 2007 2009 2011

Andel arbetslösa 2011, 12-mån medelvärde

Eskilstuna

Flen

Gnesta

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

Strängnäs

Trosa

Vingåker

Länet

Riket

0 5 10 15 20 25

(%)

Källa: Arbetsförmedlingen

Antal resp. andel (%) arbetslösa, 16-64 år, 2011, 12-mån medelvärde

Kvinnor Män Totalt

Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Eskilstuna 1 527 5,1 1 787 5,8 3 314 5,4

Flen 265 5,7 230 4,7 495 5,2

Gnesta 70 2,2 76 2,4 146 2,3

Katrineholm 437 4,4 484 4,8 921 4,6

Nyköping 421 2,7 435 2,8 856 2,7

Oxelösund 72 2,3 83 2,4 155 2,3

Strängnäs 372 3,8 366 3,6 738 3,7

Trosa 59 1,7 67 1,9 126 1,8

Vingåker 94 3,6 108 3,9 203 3,8

Länet 3 317 4,0 3 638 4,3 6 955 4,2

Riket 97 408 3,3 109 023 3,6 206 431 3,4

Källa: Arbetsförmedlingen

14


Försörjningsmått

Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år)

och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och

rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt

arbetslöshetsersättning (s k A-kassa).

Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland

jämfört med riket totalt. Mellan 2005 och 2008 minskade utbetalda ersättningar i länet

markant, därefter har de legat ganska stabilt kring 60 kr per invånare (16-64 år) och dag. Av

länets kommuner betalades det under perioden oktober-december 2011 ut mest ersättning per

individ i arbetsför ålder i Katrineholm och Flen, minst betalades ut i Trosa under denna

period.

Försörjningsmått i Södermanland 2003-2011,

fasta priser enligt 2010 års prisnivå*

100

80

60

40

20

0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Försörjningsmått i Södermanland

april-juni 2011

Eskilstuna

Flen

Gnesta

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

Strängnäs

Trosa

Vingåker

Länet

Riket

0 20 40 60 80 100

*Beräknat enligt KPI 80

Källa: RAR Sörmland

Försörjningsmåttet* i Södermanland okt-dec 2011

A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt

Eskilstuna 6,2 10,9 40,4 57,6

Flen 7,6 7,7 45,9 61,2

Gnesta 2,9 2,8 37,7 43,3

Katrineholm 7,5 7,0 46,6 61,1

Nyköping 4,7 3,1 37,4 45,2

Oxelösund 4,8 2,5 45,6 52,9

Strängnäs 5,0 6,0 32,8 43,8

Trosa 3,7 1,5 31,6 36,8

Vingåker 4,6 5,0 44,5 54,2

Länet 5,7 7,0 39,9 52,5

Riket 5,6 4,8 35,1 45,5

Källa: RAR Sörmland

*Utbetald ersättning i kronor per individ (16-64 år) och dag

15


Ekonomiska förutsättningar

Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man

befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt.

Inkomst

Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av

näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i

Södermanland konstant stigit för varje år under 2000-talet fram till 2010. Mellan 2009 och

2010 sjönk dock medianinkomsten något för kvinnorna. Män har under hela perioden haft en

medianinkomst på över 50 000 kronor mer än kvinnor. De högsta medianinkomsterna bland

kvinnor återfinns i Trosa och Strängnäs och bland män i Trosa och Oxelösund. De lägsta

inkomsterna har kvinnor och män i Flen.

Sammanräknad förvärvsinkomst i

Södermanland 2001-2010, 2010 års priser,

median

(tkr)

300

250

200

150

100

50

0

Kvinnor

Män

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Källa: SCB

Sammanräknad förvärvsinkomst, 20 år och

äldre 2010, median

Eskilstuna

Flen

Gnesta

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

Strängnäs

Trosa

Vingåker

Länet

Riket

0 50 100 150 200 250 300

(tkr)

Sammanräknad förvärvsinkomst, 20 år och äldre, 2010, median

Kvinnor Män Totalt

Eskilstuna 189 600 252 700 219 200

Flen 178 200 246 700 210 800

Gnesta 203 900 275 000 235 700

Katrineholm 183 800 255 300 215 100

Nyköping 200 100 279 900 235 500

Oxelösund 196 300 287 200 234 400

Strängnäs 209 700 285 400 246 100

Trosa 221 900 304 600 262 200

Vingåker 183 600 258 500 218 100

Länet 194 700 267 100 227 800

Riket 201 700 272 000 232 900

Källa: SCB

16


Ekonomisk trygghet bland vuxna

Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat ”Nej” på frågan

Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter

som till exempel hyra, avbetalningar och liknande?

I Södermanland är det 85 procent av

de i åldern 16 till 84 år som inte har

ekonomiska bekymmer i detta

avseende. I Sverige är motsvarande

siffra 86 procent. Den ekonomiska

tryggheten ökar med stigande ålder

och bland de i åldern 80 till 84 år är

det 96 procent som inte har

svårigheter med de löpande

utgifterna. Skillnaden mellan

kommunerna i länet är små och det

går inte att påvisa någon tydligt

skillnad mellan kvinnor och män.

Det finns dock särskilda grupper i

befolkningen där den ekonomiska

tryggheten är avsevärt mindre än för

befolkningen i stort, en sådan grupp

är ensamstående föräldrar.

Andel som inte haft svårt att klara löpande utgifter

under ett år, 2012

100

80

60

%

40

20

0

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Andel (%) med ekonomisk trygghet, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 83 2 85 2 84 1

Flen 84 4 86 4 85 3

Gnesta 84 4 83 5 84 3

Katrineholm 81 3 82 3 81 2

Nyköping 87 2 87 3 87 2

Oxelösund 85 4 86 4 85 3

Strängnäs 84 3 85 3 84 2

Trosa 86 3 85 4 86 3

Vingåker 86 3 85 4 86 3

Länet 84 1 85 1 85 1

Riket 84 1 87 1 86 1

Källa: Hälsa på lika villkor?2012

Ekonomisk utsatthet bland barn

De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer. Den ekonomiska utsattheten är

till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Nästan en tredjedel av barnen med

utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande

siffra tolv procent.

17


Det är stora skillnader mellan länets

kommuner. Högst andel finns i Eskilstuna

och Flen med 22 respektive 21 procent och

lägst andel finns i Trosa med sju procent.

I tabellen till höger redovisas andel barn som

finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med

”ekonomiskt utsatta” menas hushåll med låg

inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst

menas lägsta utgiftsnivå baserad på den

socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-

talet (med inflationsuppräkningar) och en

norm för boendeutgifter. Om inkomsterna

understiger normen för dessa utgifter

definieras detta som låg inkomst.

Andel (%) barn 0-17 år

som finns i ekonomiskt

utsatta hushåll, 2009

Eskilstuna 22

Flen 21

Gnesta 12

Katrineholm 19

Nyköping 11

Oxelösund 9

Strängnäs 12

Trosa 7

Vingåker 13

Länet 16

Riket 13

Källa: SCB

Andelen elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet som upplever att de oftast eller alltid har

tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar ligger på ungefär 68

procent. Det är en högre andel pojkar än flickor som upplever att de har ekonomiska

möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner

varierar andelen flickor i årskurs nio som anser sig ha tillräckligt med pengar från 59 procent i

Vingåker till 73 procent i Trosa. För pojkarna är motsvarande andelar 59 procent i Gnesta och

79 procent i Nyköping.

Andel (%) elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att

göra saker tillsammans med sina kompisar, 2011.

Årskurs 9

%

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 67 75 71

100

Flen 64 71 67 80

Gnesta 68 59 63

Katrineholm 72 75 74

60

Nyköping 64 79 72

Oxelösund 61 74 68

40

Strängnäs 68 69 69 20

Trosa 73 77 75

Vingåker 59 72 66

0

Länet 67 74 71

Flickor

Pojkar

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Bland de elever där båda föräldrarna antingen arbetar eller studerar är det fyra procent som

anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med

sina kompisar medan motsvarande andel för elever som har minst en förälder som är

arbetslös/sjukskriven är elva procent. Ett liknande glapp kan ses om man tittar på elevernas

boendesituation. Bland de elever som bor med både mamma och pappa är det fyra procent

som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans

med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bor med ensamstående förälder

är elva procent.

18


Det är cirka 59 procent av alla elever som bor med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i

årskurs nio i länets kommuner varierar från 57 procent bland flickorna i Nyköping och

Oxelösund till 67 procent av flickorna i Vingåker. Motsvarande andelar för pojkarna är 54

procent i Strängnäs och 72 procent i Vingåker.

Andel (%) elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar, 2011.

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 61 62 62

%

100

Flen 58 57 57 80

Gnesta 62 62 62

Katrineholm 61 59 60 60

Nyköping

Strängnäs

Vingåker

57

59

67

60

54

72

59

57

70

Oxelösund

Trosa

Länet

57

60

60

56

56

60

57

57

60

40

20

0

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Flickor

Pojkar

Trygghet

Med att vara otrygg menas att man

svarat ”Ja” på frågan Händer det att

Du avstår från att gå ut ensam av

rädsla för att bli överfallen, rånad

eller på annat sätt ofredad?

Sörmlänningar känner sig ungefär

lika trygga som alla svenskar.

Däremot är skillnaden stor mellan

kvinnor och män, vilket illustreras i

tabellen nedan. Bland sörmländska

kvinnor känner sig 35 procent

otrygga medan motsvarande andel

bland män är 9 procent. Den klart

största andelen otrygga finns i

Eskilstuna.

50

40

30

%

20

10

0

Andel otrygga, 2012

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

19


Andel (%) otrygga, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 41 2 12 2 27 2

Flen 31 5 10 3 19 3

Gnesta 29 5 6 3 18 3

Katrineholm 35 4 8 2 21 2

Nyköping 34 3 6 2 20 2

Oxelösund 28 5 7 3 17 3

Strängnäs 28 4 7 2 18 2

Trosa 23 4 7 3 15 3

Vingåker 34 5 6 3 18 3

Länet 35 1 9 1 22 1

Riket 33 1 9 1 21 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Tillit definieras som att ha svarat

”mycket väl” eller ”ganska väl” på

frågan i vilken utsträckning man

tycker att påståendet nedan stämmer

Man kan lita på människorna som

bor i det här området.

Resultaten visar att de flesta

sörmlänningar känner tillit till sina

grannar. Andelen är lika hög bland

både män och kvinnor. Tilliten till

grannar ökar med stigande ålder.

Bland de i åldern 16 till 34 år är det

80 procent och bland de i åldern 65

till 84 år är det 94 procent som

känner tillit.

Andel med tillit till människorna i bostadsområdet,

2012

100

80

60

%

40

20

0

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Andel (%) med tillit till människorna i bostadsområdet, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 84 2 84 2 84 1

Flen 87 4 89 4 88 3

Gnesta 91 3 95 3 93 2

Katrineholm 87 2 87 3 87 2

Nyköping 91 2 90 2 91 1

Oxelösund 89 3 86 4 87 3

Strängnäs 92 2 92 3 92 2

Trosa 94 2 91 3 93 2

Vingåker 94 3 95 2 95 2

Länet 88 1 88 1 88 1

Regionen 90 1 90 1 89 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

20


Bland ungdomar upplever drygt 90 procent av både pojkar och flickor att de ofta eller alltid

känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskar denna känsla

markant bland flickor, endast 55 procent av flickorna känner sig trygga då.

Det finns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid,

däremot är det stora skillnader på hur trygga ungdomarna känner sig på kvällen/natten. Högst

andel trygga på kvällen/natten finns i Trosa och lägst andel finns i Flen.

Andel (%) elever som oftast eller alltid känner sig trygga

i sitt bostadsområde på dagen, 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 91 91 91

%

100

Flen 87 82 85 80

Gnesta 88 88 88

Katrineholm 92 94 93

60

Nyköping

Strängnäs

91

93

94

92

93

93

Oxelösund

Trosa

91

89

92

98

92

94

40

20

Vingåker 95 98 97 0

Länet 91 92 92

Flickor

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Pojkar

Anmälda brott

Från att ha haft lägre antal anmälda brott

per 1 000 invånare än riket så har nu

Södermanland gått om riksgenomsnittet

när det gäller anmälda brott per 1 000

invånare, efter att ha ökat antalet med 13

procent mellan 2010 och 2011. Värt att

notera är att antalet anmälda brott

förändras över tiden på grund av andra

faktorer än faktiskt brottslighet,

exempelvis attityder i samhället, ändrade

försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och

bearbetningsmetoder, lagstiftning,

brottsbekämpande myndigheters

prioriteringar samt polisens spanings- och

kontrollrutiner.

Källa: Brå

Antal anmälda brott per 1 000 av

medelbefolkningen 1990-2011

21


Antal anmälda brott per

1 000 av medelbefolkningen,

5-årsmedelvärden 2007-2011

Totalt

Eskilstuna 163

Flen 144

Gnesta 94

Katrineholm 147

Nyköping 133

Oxelösund 118

Strängnäs 126

Trosa 94

Vingåker 104

Länet 151

Riket 148

Eskilstuna har klart högst frekvens av anmälda

brott i relation till folkmängd i Södermanland sett

över de senaste fem åren. Det är de små

kommunerna Gnesta, Trosa och Vingåker som har

de lägsta frekvenserna av anmälda brott. Vid

regionala jämförelser av antal anmälda brott finns

det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En

sådan faktor är ålderstrukturen, där en region med

hög andel unga tenderar att ha högre frekvens av

anmälda brott än regioner med en äldre

befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta

högre i regioner där en stor andel av befolkningen

bor i stadsmiljö istället för på landsbygd.

Regioner som är populära turistmål brukar också

ha högre antal anmälda brott.

Källa: Brå

Valdeltagande

Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte

alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet ökade i valen år 2010

jämfört med valen år 2006 i alla länets kommuner vilket var en trend som gällde hela riket.

Sett över hela riket så skilde sig valdeltagandet åt mellan olika grupper i samhället.

Valdeltagandet var exempelvis lägre bland unga personer, bland personer med utländsk

bakgrund och bland personer med låga inkomster. Dessa ojämlikheter i valdeltagande

minskade dock en aning jämfört med 2006 års val. I åldersgruppen 18-29 år ökade t ex

valdeltagandet med närmare fyra procent jämfört med en ökning på två procent i åldergruppen

50-64 år mellan valåren. Några stora könsskillnader i valdeltagande fanns inte i valen 2010,

kvinnorna i hela riket hade någon procents högre valdeltagande än männen i riksdagsvalet

2010.

Valdeltagandet i länet låg mycket nära

nivån i hela riket. I de flesta enskilda

kommuner var dock valdeltagandet

högre, klart högst i Trosa följt av

Vingåker och Nyköping. Länets andel

dras ner av Eskilstuna, där

valdeltagandet var något lägre än såväl

läns- som riksgenomsnittet.

Valdeltagandet var generellt högre i

riksdagsvalet än i valen till kommun-,

respektive landstingsfullmäktige.

Andel röstande i kommunvalen 2010

Eskilstuna

Flen

Gnesta

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

Strängnäs

Trosa

Vingåker

Länet

Riket

0 20 40 60 80 100

%

Källa: SCB

22


Andel (%) röstande, 2010

Riksdag Landsting Kommun

Eskilstuna 83,3 78,7 79,2

Flen 84,7 81,2 81,8

Gnesta 85,3 82,6 83,1

Katrineholm 84,7 81,7 82,5

Nyköping 85,9 83,2 83,6

Oxelösund 85,0 81,8 82,9

Strängnäs 85,5 81,7 82,7

Trosa 87,8 84,5 85,4

Vingåker 85,9 83,1 84,1

Länet 84,7 81,1 81,7

Riket 84,6 81,0 81,6

Källa: SCB

Politiskt deltagande bland unga

Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram

sina åsikter på och påverka.

Andel elever som uppger att de gjort

följande det senaste året:

Åtta procent av eleverna i årskurs 9 och årskurs 2

på gymnasiet i Södermanland har det senaste året

deltagit i demonstrationer. Det är en större andel av

eleverna i årskurs 9 än i årskurs 2 på gymnasiet

som har skrivit insändare, 13 procent jämfört med

knappt tio procent. Av eleverna i årskurs 2 på

gymnasiet har 13 procent tagit kontakt med

politiker jämfört med tio procent i årskurs 9. I båda

årskurserna är det kring 42 procent som skulle

kunna tänka sig att ta kontakt med en politiker.

Drygt fem procent av eleverna i årskurs 9 är

medlemmar i ett politiskt parti, i årskurs 2 på

gymnasiet är motsvarande andel nästan tio procent.

%

25

20

15

10

5

0

Delta i

demonstrationer

Åk 9

Skriva

insändare

Åk 2, gymnasiet

Ta

kontakt

med

politiker

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Medlem i

parti

23


Levnadsvanor

Våra levnadsvanor har ett starkt samband med våra livsvillkor och vår sociala position.

Levnadsvanorna är en del av vår livsstil och är en viktig del av vår identitet. De påverkas

bland annat av kultur, traditioner och socioekonomisk tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar i

sin tur vår hälsa. Rökning, alkoholkonsumtion, motionsvanor och övervikt är exempel på riskoch

livsstilsfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan.

Rökning

Rökning är en av västvärldens största hälsorisker och är därför en viktig variabel i

hälsosammanhang. Många sjukdomar, som till exempel lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt

obstruktiv lungsjukdom (KOL), orsakas av rökning. Även små förändringar i en befolknings

rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan.

Andelen dagligrökare i Södermanland

har sjunkit kraftigt under de senaste

två decennierna. Enligt

hälsoundersökningen 1990 (HU-90)

rökte nästan 29 procent av den vuxna

befolkningen medan motsvarande

undersökning Hälsa på lika villkor?

2012 visar att 14 procent röker

dagligen. Gott och väl en halvering av

andelen dagligrökare vilket ger stora

hälsovinster.

Vanligast att vara dagligrökare är det i

åldersgruppen 50 till 64 år, 20 procent

av kvinnorna och 18 procent av

männen i den åldersgruppen är

dagligrökare i Södermanland.

25

20

15

%

10

5

0

Andel dagligrökare, 2012

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Andel (%) dagligrökare, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 13 2 16 2 14 1

Flen 12 4 16 5 14 3

Gnesta 14 4 16 5 15 3

Katrineholm 13 3 13 3 13 2

Nyköping 13 2 12 3 12 2

Oxelösund 17 4 16 4 16 3

Strängnäs 11 2 16 3 14 2

Trosa 16 4 8 3 12 3

Vingåker 12 3 13 4 12 3

Länet 13 1 14 1 14 1

Riket 12 1 11 1 11 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

24


Rökning är vanligare bland flickor än bland pojkar, det omvända gäller för snusning. Det

totala tobaksbruket är högre bland pojkar än bland flickor.

Andel (%) elever som röker så gott som dagligen, 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 10 8 9

%

25

Flen 14 14 14 20

Gnesta 8 10 9

Katrineholm 10 5 7

15

Nyköping 9 7 8

Oxelösund 4 12 8

10

Strängnäs 11 11 11 5

Trosa 17 10 13

Vingåker 14 5 9

0

Länet 10 8 9

Flickor

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Pojkar

Alkohol

Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet. I

industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte

bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros,

bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter långvarig

alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör

däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt ålders- och

könsrelaterad, yngre dricker mer än äldre och män dricker mer än kvinnor. Resultaten från

Hälsa på lika villkor? 2012 antyder också att sörmlänningar dricker sig berusade mer sällan än

man gör i övriga Sverige, även om skillnaderna är små. Jämfört med år 2008 ses inga stora

förändringar i berusningsdrickande.

I åldersgruppen 16-34 år dricker

knappt 40 procent av de sörmländska

männen sig berusade åtminstone en

gång per månad. Motsvarande siffra

för kvinnor är 23 procent. Bland

männen och kvinnorna i åldern 35-49

år är det 27 respektive 8 procent som

berusar sig en gång per månad eller

oftare.

Andel som berusar sig minst en gång i månaden,

2012

25

20

15

%

10

5

0

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

25


Andel (%) som berusar sig minst en gång i månaden, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 8 1 24 2 16 1

Flen 9 2 20 4 15 3

Gnesta 9 3 19 5 14 3

Katrineholm 9 2 19 3 14 2

Nyköping 12 2 25 3 19 2

Oxelösund 6 2 22 4 14 2

Strängnäs 12 2 26 4 19 2

Trosa 11 3 23 5 17 3

Vingåker 8 2 22 5 16 3

Länet 10 1 23 1 16 1

Riket 12 1 25 1 19 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

I den vuxna befolkningen är det betydligt högre andel män än kvinnor som berusar sig minst

en gång i månaden. Denna skillnad finns inte bland skolungdomar i årskurs 9 men en liten

skillnad finns i årskurs 2 på gymnasiet. Lägst andel av niorna som berusar sig minst en gång i

månaden finns för flickor i Gnesta, 0 %, och för pojkar i Oxelösund, 4 %. Det är en lägre

andel av eleverna som berusar sig minst en gång i månaden 2011 jämfört med 2008 i båda

årskurserna, men störst minskning finns i årskurs 9.

Andel (%) elever som berusar sig en gång i månaden eller oftare, 2011

(frågan ställs inte i årskurs 7)

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

%

50

Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Eskilstuna 10 9 9

Flen 17 9 14 40

Gnesta

Nyköping

0

12

9

13

5

12

Katrineholm

Oxelösund

15

15

7

4

11

10

30

20

Strängnäs 14 12 13 10

Trosa 23 10 15

Vingåker 3 13 9

0

Länet 12 10 11

Flickor

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Pojkar

26


Motion

Under hela mänsklighetens historia har vi varit aktiva större delen av dagen. För de allra flesta

har fysisk aktivitet positiv effekt på hälsan. En stillasittande livsstil medför ökande förekomst

av vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Ökad fysisk

aktivitet är ett sätt att motverka dessa. Genom regelbunden motion kan vi få

kolesterolhalterna, blodtrycket, blodsockret och kroppsvikten att sjunka.

Den nationella rekommendationen när

det gäller fysisk aktivitet är minst 30

minuter per dag. Nästan två tredjedelar

av den sörmländska befolkningen

uppnår detta. Det är en något högre

andel män än kvinnor som når

rekommendationen. Vissa skillnader

mellan kommunerna finns. I

Oxelösund är det 55 procent av

kvinnorna som är fysiskt aktiva 30

minuter per dag medan det i Vingåker

är 67 procent.

100

80

60

%

40

20

0

Andel som är fysiskt aktiva minst

30 minuter per dag, 2012

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Andel (%) som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 61 2 63 3 62 2

Flen 64 5 67 5 66 4

Gnesta 64 6 65 6 65 4

Katrineholm 62 4 64 4 63 3

Nyköping 62 3 67 4 64 2

Oxelösund 55 5 64 5 60 4

Strängnäs 64 4 68 4 66 3

Trosa 64 5 70 5 67 4

Vingåker 67 5 67 6 67 4

Länet 62 1 65 1 63 1

Riket 65 1 68 1 67 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Ungefär en av sju sörmlänningar, uppger att de har en stillasittande fritid. Det vill säga att de

promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än två timmar i veckan. Det är inga

skillnader mellan kvinnor och män men däremot mellan olika åldersgrupper. I åldern 80 till

84 år är det en fjärdedel som rör sig mindre än 2 timmar i veckan.

27


Det är en högre andel pojkar som tränar minst två gånger i veckan, jämfört med flickor.

Mellan den kommun, Gnesta, där lägst andel elever i årskurs nio tränar minst två gånger i

veckan och den med högst andel, Vingåker, skiljer det 14 procentenheter. Det är en lägre

andel av eleverna som tränar minst två gånger i veckan 2011 jämfört med 2008 i alla tre

årskurserna för både flickor och pojkar.

Andel (%) elever som tränar 2 gånger i veckan eller mer på sin fritid 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

%

100

Eskilstuna 61 72 66

Flen 51 72 61 80

Gnesta

Nyköping

47

58

61

72

55

66

Katrineholm

Oxelösund

58

57

62

70

60

63

60

40

Strängnäs 57 74 65 20

Trosa 51 72 64

Vingåker 66 72 69

0

Länet 58 70 65

Flickor

Pojkar

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Övervikt

Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i hela västvärlden med alltfler överviktiga personer,

ofta som ett resultat av de levnadsvanor man har. Övervikt leder till ökade risker för ett flertal

sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Ett sätt att mäta övervikt och fetma

på är Body Mass Index (BMI) som anger relationen mellan individens längd och vikt och

beräknas enligt formeln:

BMI

Kroppsvikt(

kg)

Kroppslängd(

m) * Kroppslängd(

m)

Världshälsoorganisationen (WHO) anger följande BMI-gränsvärden för indelning av den

vuxna befolkningen i viktklasser:

Underviktiga -18,4

Normalviktiga 18,5-24,9

Överviktiga 25,0-29,9

Kraftigt överviktiga 30,0-

28


I Södermanland är trenden densamma som i övriga västvärlden med en ökande andel

överviktiga personer sedan 1990-talet bland både män och kvinnor. Dock ses en liten

minskning bland kvinnor från 2008 till 2012. År 2012 var över hälften, 54 procent, av den

vuxna befolkningen i Södermanland överviktig. Det är en högre andel män än kvinnor som är

överviktiga.

Andel överviktiga i Södermanland,

18-74 år, 1990-2012

Andel överviktiga, 2012

100

80

Kvinnor

Män

100

80

60

%

40

60

%

40

20

20

0

1990 1996 2000 2004 2008 2012

0

Källa: HU-90 & 96, Liv & Hälsa 2000, 2004 & 2008, Hälsa på lika villkor? 2012

En större andel av befolkningen i Södermanland är överviktiga jämfört med befolkningen i

hela landet. Det gäller både kvinnor och män. Andelen personer med övervikt eller fetma

varierar en del mellan kommunerna men osäkerheten i skattningarna är ganska stor, vilket

märks på tämligen breda konfidensintervall.

Andel (%) överviktiga, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 47 3 62 3 55 2

Flen 51 5 66 5 59 4

Gnesta 49 6 56 6 53 4

Katrineholm 51 4 61 4 56 3

Nyköping 45 3 59 4 52 2

Oxelösund 49 5 63 5 56 4

Strängnäs 40 4 58 4 49 3

Trosa 49 5 58 6 53 4

Vingåker 52 6 67 5 60 4

Länet 47 1 61 1 54 1

Riket 42 1 56 1 49 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

29


För barn och unga är gränsvärdena för viktklasserna enligt BMI satta olika för att vara

jämförbara och anpassade efter kön och ålder. Sedan 2004 har andelen överviktiga/kraftigt

överviktiga pojkar i årskurs 9 ökat något i länet medan flickorna i samma årskurs har legat

ganska konstant kring 11 procent.

Andel överviktiga/kraftigt överviktiga

ungdomar i Södermanland, åk 9

50

40

30

%

20

10

Flickor

Pojkar

Andel överviktiga och kraftigt överviktiga

ungdomar i Södermanland 2011

%

50

40

30

20

10

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

0

2004 2006 2008 2011

0

Flickor

Pojkar

Källa: Liv & Hälsa ung

De kommuner som har högst

andel överviktiga/kraftigt

överviktiga flickor är

Katrineholm, Oxelösund och

Vingåker. Högst andel

överviktiga/kraftigt överviktiga

pojkar finns i Gnesta och

Strängnäs. Lägst andel

överviktiga/kraftigt överviktiga

flickor finns i Strängnäs och lägst

andel överviktiga/kraftigt

överviktiga pojkar finns i Flen

och Nyköping.

Andel (%) överviktiga/kraftigt överviktiga elever

Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 12 24 18

Flen 9 19 14

Gnesta 9 26 18

Katrineholm 17 21 19

Nyköping 9 19 14

Oxelösund 16 24 20

Strängnäs 7 25 16

Trosa 8 21 16

Vingåker 15 20 18

Länet 11 22 17

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

30


Hälsa

Hälsan kan ses som ett resultat av våra genetiska förutsättningar, de livsvillkor och de

levnadsvanor vi har och lever under.

Självupplevd hälsa

Människors självupplevda allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på

människors faktiska hälsa. Studier visar att livsvillkor och levnadsvanor i varierande grad

påverkar den självupplevda hälsan.

Andelen sörmlänningar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra är

tämligen konstant över tid. Sedan 2000 har andelen ökat från 70 till 72 procent i åldern 18-79

år. Kvinnor och män skiljer sig åt beträffande det allmänna hälsotillståndet. I Sörmland är det

68 procent av kvinnorna och 73 procent av männen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd

som bra eller mycket bra. Motsvarande siffror i Sverige är 71 procent för kvinnorna och 75

procent för männen.

Det allmänna hälsotillståndet

försämras med stigande ålder. För

kvinnor minskar andelen med bra eller

mycket bra allmän hälsa från 78

procent i åldern 16-34 år till 32

procent i åldern 80-84 år. Motsvarande

skillnad för män är 86 procent jämfört

med 44 procent. Dessa andelar är

något mindre bland sörmlänningarna

än bland befolkningen i hela Sverige.

100

80

60

%

40

20

Andel med bra eller mycket bra allmänt

hälsotillstånd, 2012

0

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Andel (%) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 66 2 74 3 70 2

Flen 66 5 68 5 67 4

Gnesta 65 6 73 6 69 4

Katrineholm 70 4 70 4 70 3

Nyköping 71 3 76 3 73 2

Oxelösund 61 5 71 5 66 4

Strängnäs 67 4 71 4 69 3

Trosa 68 5 77 5 73 4

Vingåker 69 5 65 6 67 4

Länet 67 1 73 1 70 1

Riket 71 1 75 1 73 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

31


Det är en högre andel pojkar än flickor som uppger att de mår bra eller mycket bra. I årskurs 9

är det 77 procent av flickorna som uppger att de mår bra eller mycket bra, fem procent som

mår dåligt eller mycket dåligt, övriga har svarat varken bra eller dåligt. Bland pojkarna i

samma årskurs är det 89 procent som mår bra och tre procent som mår dåligt.

Andel (%) elever som uppger att de mår bra eller mycket bra, 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

%

100

Eskilstuna 78 90 84

Flen 69 85 77 80

Gnesta

Nyköping

78

77

88

90

83

83

Katrineholm

Oxelösund

76

87

86

86

82

87

60

40

Strängnäs 79 85 82 20

Trosa 63 93 82

Vingåker 79 90 85

0

Länet 77 89 83

Flickor

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Pojkar

Värk

Rörelseorganens sjukdomar har länge varit den vanligaste orsaken till nedsättning av

arbetsförmågan, långvarig sjukskrivning och förtidspensionering (De psykiska sjukdomarna

har dock ökat under de senaste åren och låg år 2006 på samma nivå). De kräver sällan

sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar.

Kvinnorna har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen

med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta.

Värk i skuldror, nacke eller axlar

Andelen som uppger att de har lätta

eller svåra besvär med värk i skuldror,

nacke eller axlar skiljer sig åt med

avseende på kön. Bland sörmländska

kvinnor är det 56 procent som har värk

i skuldror, nacke eller axlar medan det

bland männen endast är 41 procent

som har samma besvär. I Sverige är

dessa båda andelar några

procentenheter mindre.

Trosa har den högsta andelen kvinnor

med värk i skuldror, nacke eller axlar.

Bland männen finns den högsta

andelen i Flen.

Andel med värk i skuldror, nacke eller axlar,

2012

100

80

60

%

40

20

0

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

32


Andel (%) med värk i skuldror, nacke eller axlar, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 57 2 42 3 50 2

Flen 58 5 44 6 51 4

Gnesta 55 6 39 6 47 4

Katrineholm 55 4 40 4 47 3

Nyköping 53 3 37 4 45 2

Oxelösund 56 5 38 5 47 4

Strängnäs 54 4 42 4 48 3

Trosa 62 5 42 6 52 4

Vingåker 58 5 40 6 48 4

Länet 56 1 41 1 48 1

Riket 54 1 37 1 45 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Liksom i den vuxna befolkningen är det bland ungdomar vanligare med värk hos flickor.

Andelen ungdomar med värk ökar med stigande ålder, i årskurs 2 uppger över en fjärdedel av

flickorna att de haft värk i axlar, skuldror eller nacke oftare än en gång i veckan.

Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna haft

värk i axlar/skuldror/nacke mer än en gång i veckan, 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 19 4 12

%

50

Flen 19 9 14 40

Gnesta 24 12 18

Katrineholm 13 10 11

30

Nyköping 18 8 13

Oxelösund 17 14 16

20

Strängnäs 14 12 13 10

Trosa 31 7 16

Vingåker 10 7 8

0

Länet 18 8 12

Flickor

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Pojkar

33


Ryggsmärtor, ryggvärk,

höftsmärtor eller ischias

Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor

eller ischias är bekymmer som följer

ungefär samma mönster som värk i

skuldror, nacke eller axlar. Äldre har

mer problem än yngre och de är mer

frekventa bland kvinnor än bland män.

I länet uppger 52 procent av kvinnorna

och 42 procent av männen att de har

värk i rygg och höfter vilket är högre

än i riket.

Andel med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor

eller ischias, 2012

100

80

60

%

40

20

0

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Andel (%) med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 53 2 42 3 48 2

Flen 54 5 44 6 49 4

Gnesta 52 6 38 6 45 4

Katrineholm 52 4 42 4 47 3

Nyköping 47 3 40 4 44 2

Oxelösund 58 5 43 6 51 4

Strängnäs 49 4 43 4 46 3

Trosa 52 5 40 6 46 4

Vingåker 55 5 46 6 50 4

Länet 52 1 42 1 47 1

Riket 49 1 39 1 44 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

34


Det är nästan dubbelt så hög andel flickor som pojkar som uppger att de har värk i ryggen

eller höfterna mer än en gång i veckan.

Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna haft

värk i rygg/höfter mer än en gång i veckan, 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 15 6 11

%

25

Flen 13 6 10 20

Gnesta 29 16 22

Katrineholm 14 8 11

15

Nyköping

Strängnäs

13

9

8

15

10

12

Oxelösund

Trosa

11

17

12

6

11

10

10

5

Vingåker 15 10 12 0

Länet 14 8 11

Flickor

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Pojkar

Värk eller smärtor i händer,

armbågar, ben eller knän

I Sörmland är det 48 procent av

kvinnorna som har lätta eller svåra

besvär på grund av värk eller smärtor i

händer, armbågar, ben, knän. För män

är motsvarande andel 41 procent.

Därmed ligger länet med totalt 45

procent, på en något högre nivå än

riket, där 41 procent har denna typ av

värk.

Vingåker har den högsta andelen män

med värk eller smärtor i händer,

armbågar, ben eller knän. För

kvinnorna finns de högsta andelarna i

Flen och Oxelösund.

100

%

80

60

40

20

0

Andel med värk eller smärtor i händer,

armbågar, ben eller knän, 2012

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

35


Andel (%) med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 47 2 44 3 45 2

Flen 56 5 44 5 50 4

Gnesta 49 6 38 6 44 4

Katrineholm 47 4 42 4 44 3

Nyköping 46 3 36 4 41 2

Oxelösund 56 5 41 6 48 4

Strängnäs 46 4 43 4 45 3

Trosa 49 5 36 6 42 4

Vingåker 53 6 46 6 49 4

Länet 48 1 41 1 45 1

Riket 45 1 38 1 41 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Psykiska besvär

Psykisk ohälsa, i form av ängslan, oro, ångest eller sömnbesvär, har under 1990-talet ökat.

Fram till 2000-talets mitt har ökningen fortsatt förutom när det gäller sömnbesvär (enligt

Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009). Dessa ohälsoproblem är, tillsammans med

rörelseorganens sjukdomar, de dominerande orsakerna till förtidspensionering och bidrar till

den största sjukdomsbördan tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar. Här speglas psykisk

ohälsa med stress, ängslan eller oro och sömnsvårigheter. Gemensamt för dessa tre variabler

är att det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de är drabbade.

Stress

Begreppet stress används ibland som ett uttryck för psykisk ohälsa men stress i sig behöver

inte vara något negativt. Skadlig blir stressen till exempel om en individ utsätts för den under

en lång period och inte får tillfälle till återhämtning.

I länet känner sig 15 procent av

kvinnorna och 10 procent av

männen sig stressade, vilket

överensstämmer väl med övriga

Sverige. Stress är vanligare i

yrkesverksamma åldrar, där drygt

10 procent för närvarande känner

sig stressade. I pensionsåldrarna

sjunker sedan frekvensen till under

5 procent.

Andel som för närvarand känner sig ganska eller

väldigt mycket stressade, 2012

25

20

15

%

10

5

0

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

36


Andel (%) som för närvarande känner sig ganska eller väldigt mycket stressade,

16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 16 2 10 2 14 1

Flen 11 3 9 4 10 2

Gnesta 17 4 11 5 14 3

Katrineholm 13 2 7 2 10 2

Nyköping 14 2 8 2 11 2

Oxelösund 16 4 13 3 15 3

Strängnäs 15 3 12 3 13 2

Trosa 14 3 9 3 11 2

Vingåker 11 3 7 3 9 2

Länet 15 1 10 1 12 1

Riket 15 1 10 1 13 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Idag är det vanligt att ungdomar känner sig stressade. Nästan hälften av alla ungdomar känner

sig stressade mer än en gång i veckan och högst andel finns bland flickorna i Trosa, hela 72

procent.

Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna känt sig

stressade mer än en gång i veckan, 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 60 30 45

%

100

Flen 63 34 49 80

Gnesta 61 33 46

Katrineholm 54 28 39 60

Nyköping

Strängnäs

62

53

30

35

45

44

Oxelösund

Trosa

45

72

31

26

38

43

40

20

Vingåker 51 27 37 0

Länet 59 30 44

Flickor

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Pojkar

37


Ängslan, oro eller ångest

I Södermanland är det 36 procent

av kvinnorna och 25 procent av

männen som känner lätta eller svåra

besvär av ängslan, oro eller ångest.

Det är ungefär i samma nivå som

resten av Sverige. Bland kvinnor

verkar det vara vanligast med dessa

bekymmer i unga år (16-34 år) och

på äldre dar (80-84 år). Bland

männen ligger andelen med besvär

på ungefär samma nivå i alla åldrar.

Andel som har besvärats av ängslan, oro eller

ångest, 2012

%

50

40

30

20

10

0

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Andel (%) som har besvärats av ängslan, oro eller ångest, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 38 2 28 3 33 2

Flen 38 5 25 5 31 3

Gnesta 41 6 21 6 31 4

Katrineholm 33 4 23 3 28 2

Nyköping 36 3 21 3 28 2

Oxelösund 35 5 25 5 30 4

Strängnäs 36 4 26 4 31 3

Trosa 34 5 25 5 30 4

Vingåker 33 5 28 6 30 4

Länet 36 1 25 1 31 1

Riket 38 1 24 1 31 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

38


Sömnproblem

I Sörmland har 39 procent av

kvinnorna och 28 procent av

männen lätta eller svåra besvär med

sömnsvårigheter. Motsvarande

andelar i Sverige ligger på ungefär

samma nivå. Sömnsvårigheterna

ökar med stigande ålder och bland

kvinnorna i åldern 80-84 år är det

hela 57 procent som upplever lätta

eller svåra besvär.

Skillnaderna mellan kommunerna

är små och inte signifikanta.

50

40

30

%

20

10

0

Andel som har sömnsvårigheter, 2012

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Andel (%) som har sömnsvårigheter, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 38 2 29 3 34 2

Flen 38 5 31 5 34 4

Gnesta 38 6 24 5 31 4

Katrineholm 35 4 32 4 34 3

Nyköping 40 3 23 3 32 2

Oxelösund 46 5 30 5 37 4

Strängnäs 38 4 26 4 32 3

Trosa 39 5 27 5 33 4

Vingåker 39 6 27 5 32 4

Länet 39 1 28 1 33 1

Riket 37 1 26 1 32 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

39


Drygt en femtedel av ungdomarna i Södermanland har mer än en gång i veckan svårt att

somna, problemet är vanligare bland flickor än bland pojkar.

Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna

mer än en gång i veckan haft svårt att somna, 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 26 15 21

%

50

Flen 24 15 20 40

Gnesta 26 22 24

Katrineholm 25 17 21

30

Nyköping

Strängnäs

29

23

16

20

22

22

Oxelösund

Trosa

30

27

33

17

31

20

20

10

Vingåker 29 13 20 0

Länet 27 17 22

Flickor

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Pojkar

Tandhälsa

Tandhälsan han under de senaste 30

åren blivit mycket bättre i Sverige, allra

mest har tandhälsan bland äldre

förbättrats. Fortfarande är det stora

socioekonomiska skillnader och

personer med utländsk bakgrund har

sämre tandhälsa än andra.

Generellt sett är andelen kvinnor som

skattar sin tandhälsa som ganska eller

mycket bra högre än bland männen.

Detta gäller även i Södermanland och

alla dess kommuner. Skillnaden mellan

olika åldersgrupper är liten.

Andel med ganska bra eller mycket bra tandhälsa,

2012

100

80

60

%

40

20

0

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Det är stora skillnader mellan kommunerna, framför allt bland kvinnor. I Eskilstuna uppger

bara 69 procent av kvinnorna att de har en bra tandhälsa medan det i Vingåker är 80 procent.

Bland män varierar andelen från Vingåkers 63 procent till Oxelösunds 71 procent.

40


Andel (%) med bra eller mycket bra tandhälsa, 16-84 år, 2012

Kvinnor KI Män KI Totalt KI

Eskilstuna 69 2 68 3 69 2

Flen 72 5 65 5 68 4

Gnesta 76 5 69 6 72 4

Katrineholm 73 3 70 4 71 3

Nyköping 77 3 70 3 74 2

Oxelösund 72 5 71 5 71 3

Strängnäs 78 3 65 4 72 3

Trosa 76 4 69 5 73 3

Vingåker 80 4 63 6 71 4

Länet 73 1 68 1 71 1

Riket 76 1 70 1 73 1

Källa: Hälsa på lika villkor? 2012

Totalt sett är det 86 procent av ungdomarna i Södermanland som anser sig ha en bra

tandhälsa. I alla årskurserna är det en högre andel flickor än pojkar som anser sig ha en bra

tandhälsa.

Andel (%) elever som uppger att de har bra eller mycket bra tandhälsa, 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

Eskilstuna 90 83 86

%

100

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

Flen 86 81 84 80

Gnesta 94 90 92

Katrineholm 84 79 81 60

Nyköping

Strängnäs

93

93

86

83

89

88

Oxelösund

Trosa

81

88

81

76

81

80

40

20

Vingåker 83 79 80 0

Länet 90 83 86

Flickor

Pojkar

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

41


Sjuklighet och dödlighet

Hjärt-kärlsjukdomar

Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens

sjukdomar). Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Ungefär 41 % av kvinnorna och

39 % av männen hade en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak år 2010 enligt

Socialstyrelsens rapport Dödsorsaker 2010.

Hjärtinfarkt är, både när det gäller

incidens och mortalitet, starkt könsoch

åldersrelaterad. Om man tar

hänsyn till ålder är risken för män att

drabbas eller avlida av akut

hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor

som för kvinnor.

Antalet inträffade fall av akut

hjärtinfarkt per 100 000 invånare

sjönk under åren 1987–2000 med i

genomsnitt 1–2 procent per år. Som

en följd av att nya diagnoskriterier

infördes inom sjukvården under 2001

ökade den uppmätta incidensen men

var år 2004 tillbaka på ungefär

samma nivå som innan de nya

diagnoskriterierna infördes. Därefter

har minskningen fortsatt.

Hjärtinfarktincidensen i Södermanland 1987-2010

per 100 000

1000

800

600

400

200

0

Kvinnor

Män

1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

År

Källa: Socialstyrelsen

Döda i hjärtinfarkt

Andelen som dör efter att ha fått

hjärtinfarkt sjunker också snabbt.

Andelen som dör inom 28 dagar efter

sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är

nu nere på 14 procent för män och

kvinnor totalt. Detta är en halvering

jämfört med åren i slutet av 1980-

talet.

Samma goda utveckling vad gäller

minskning av insjuknande och död i

hjärtinfarkt som sker i riket sker

också i vårt län.

Döda i hjärtinfarkt i Södermanland 1987-2010

per 100 000 åldersstandardiserat

1000

800

600

400

200

0

Kvinnor

Män

1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

År

Källa: Socialstyrelsen

42


Cancersjukdomar

Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken med 22 procent av dödsfallen bland

kvinnorna och 26 procent bland männen enligt Dödsorsaker 2010. Lungcancer har gått om

bröstcancer som den vanligaste cancerformen bland dödsorsaker för kvinnor. Kvinnornas

dödstal i lungcancer visar en ökning från 18 till 31 per 100 000 kvinnor från 1987 till 2010.

Ökningen speglar kvinnornas ändrade rökvanor. Prostatacancer är vanligare som dödsorsak

bland männen än lungcancer.

Cancer är den grupp av sjukdomar

som vi har mest systematisk kunskap

om. Detta beroende på att

insjuknande i cancer har registrerats

sedan 1958. Sjukdomen blir allt

vanligare, samtidigt som prognosen

för de insjuknade generellt sett blir

allt bättre. En anledning till att

sjukdomen ökar är att andelen äldre i

befolkningen stiger, samt att antalet

invånare i Södermanland har ökat

under perioden.

Cancerincidensen i Södermanland 1970-2010

1000

Kvinnor Män

800

600

400

200

0

70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10

År

Källa: Socialstyrelsen

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa tillhör de stora folksjukdomarna. Med begreppet avses allt från psykiska

sjukdomar som till exempel psykos och depression, till lättare psykiska problem som oro,

ångest och sömnproblem. De medför ibland omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser

för individen. Dessutom utgör de en stor belastning på sjukvård, socialtjänst och

sjukförsäkring.

Omkring 1,5 procent av

befolkningen lider av allvarliga

psykiska störningar i form av

psykoser, varav en tredjedel utgörs

av sjukdomen schizofreni.

Förekomsten av demens bland

personer från 65 år och uppåt

beräknas utgöra 7 procent.

Förekomsten av psykiska sjukdomar

totalt i befolkningen är svår att

uppskatta. Konsumtionen av

slutenvård för dessa sjukdomar

minskade i Sverige i början av 2000-

talet men har därefter ökat.

Antal vårdtillfällen i slutenvård för psykiska

sjukdomar per 100 000 invånare i Södermanland

åren 1998-2010

2000

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

Kvinnor

Män

1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

År

Källa: Socialstyrelsen

43


Klamydiainfektioner

Klamydia är den vanligaste sexuellt överförda infektionen. Antalet smittade ungdomar och

unga vuxna har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Ökningen av antalet

klamydiainfektioner bland ungdomar och unga vuxna antas främst bero på förändrade

sexualvanor enligt Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 2009.

Antalet klamydiafall mer än

tredubblades under åren 1997 till

2007, från knappt 14 000 fall till över

47 000 fall. De senaste åren har dock

antalet klamydiainfektioner minskat.

Incidensen har de flesta år varit högre

i Södermanland än i riket.

Klamydiaincidens per 100 000 invånare 1997-2011

700

Riket Södermanland

600

500

400

300

200

100

0

-97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -11

Källa: Smittskyddsinstitutet

100

%

80

60

40

20

Andel klamydiainfektioner fördelat på

åldersgrupper 1997-2011

15-19 år 20-29 år 30-39 år

Av alla klamydiafall 2011 står ungdomar

i åldern 15-19 år för ungefär en tredjedel.

Denna andel har ökat från cirka en

fjärdedel 1997. Åldersgruppen 30-39 år

står för ungefär tio procent av fallen och

åldersgruppen 20-29 för drygt hälften.

Resterande del av klamydiainfektionerna

finns i övriga åldersgrupper, 0-14 år samt

40 år och äldre.

0

-97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -11

Källa: Smittskyddsinstitutet

44


Aborter

Aborttalet, antalet aborter per 1 000

kvinnor i åldern 15-44 år varierar över tid.

Runt 1990 var aborttalet över 20 för att

sedan sjunka något. Från 2003 och fram

till 2009 har aborttalet åter legat över 20.

I Södermanland har aborttalet under lång

tid varit lägre än i riket men från 2003 har

aborttalet varit högre i Södermanland än i

riket.

Antal aborter, per 1 000 kvinnor 15-44 år,

1985-2011

30

25

20

15

10

5

Riket

0

1985 1990 1995 2000 2005 2010

Källa: Socialstyrelsen

Södermanland

Antalet aborter i Sörmland var under mitten av 1990-talet ungefär 800 per år. De senaste åren

har antalet aborter ökat och 2011 utfördes 1 088 aborter i Södermanland. I länets mindre

kommuner skiftar aborttalet kraftigt från år till år eftersom varje enskilt fall påverkar resultatet

märkbart. Det är därför svårt att uttala sig om skillnader mellan kommunerna.

Aborter i Södermanland, 2011

Antal aborter per 1 000 kvinnor

Antal -19 år 20-29 år 30- år Totalt

Eskilstuna 448 24,0 34,9 16,8 24,2

Flen 51 23,8 25,5 18,0 21,3

Gnesta 41 16,6 36,1 18,5 22,7

Katrineholm 121 22,4 29,8 15,7 21,5

Nyköping 180 19,7 34,6 11,0 19,9

Oxelösund 28 18,7 30,0 8,0 20,6

Strängnäs 140 29,1 38,5 16,3 24,7

Trosa 49 23,7 45,8 16,9 25,2

Vingåker 23 12,6 26,7 12,9 16,5

Länet 1 088 22,8 34,5 15,3 22,6

Riket 37 696 19,8 29,9 15,2 20,8

Källa: Socialstyrelsen

45


Bilaga 1

Ålderspyramider 2012

Eskilstuna

Flen

100+

100+

Kvinnor

Män

90-94

90-94

Kvinnor

Män

80-84

80-84

70-74

70-74

60-64

60-64

50-54

50-54

40-44

40-44

30-34

30-34

20-24

20-24

10-14

10-14

0-4

0-4

-4000 -2000 0 2000 4000 -800 -400 0 400 800

Gnesta

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-500 -250 0 250 500

Nyköping

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-2000 -1000 0 1000 2000

Katrineholm

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-1500 -750 0 750 1500

Oxelösund

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-600 -300 0 300 600

46


Strängnäs

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-1500 -750 0 750 1500

Trosa

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-600 -300 0 300 600

Vingåker

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-400 -200 0 200 400

Södermanland

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-12000 -6000 0 6000 12000

Riket

100+

90-94

Kvinnor

Män

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

-400000 -200000 0 200000 400000

Källa: SCB, 2012

47


FoU-centrum

Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet

Landstinget Sörmland

Kungsgatan 41, 631 88 Eskilstuna

Tfn: 016-10 54 00, fax: 016-10 54 30

Hemsida: www.landstinget.sormland.se/fou-centrum

Rapportmall för FoU-projekt från januari 2009

R&D Centre/Centre for Clinical Research

Sörmland County Council

Kungsgatan 41, 631 88 Eskilstuna

More magazines by this user
Similar magazines