Om inte anhöriga fanns för våra äldre…. - Fokus Kalmar län ...

fokus.regionforbund.se

Om inte anhöriga fanns för våra äldre…. - Fokus Kalmar län ...

Om inte anhöriga fanns för våra äldre….

I dag startar Äldreriksdagen med temat Bättre liv för de mest sjuka äldre. Vi på Nationellt

kompetenscentrum Anhöriga (NkA) deltar och lyfter fram en viktig grupp de anhöriga, för att

skapa ett bättre liv för de mest sjuka äldre. Vi vet från vårt arbete med att sprida kunskap om

aktuell forskning och utveckling att vi inte bara behöver förbättra för de mest sjuka äldre utan

även för deras anhöriga.

Vad som verkligen behövs är ett anhörigvänligt Sverige!

Hur skulle vårt samhälle se ut om inte anhöriga ställer upp? Idag bedrivs minst 75 % av all

vård och omsorg till äldre personer av anhöriga. I en studie om de mest sjuka äldre, som bor i

det egna hemmet, och deras anhöriga framkommer det att så många som en tredjedel av alla

”multisjuka” äldre enbart har hjälp från anhöriga. De anhöriga hjälper, förutom att handla,

städa och att sköta sina närståendes ekonomi, även till med förflyttning, personlig hygien,

tillsyn och att ge sina närstående sina mediciner 1 . I det närmaste alla äldre har någon form av

hjälp och stöd från sina anhöriga. Av studien framgår att äldre personer väntar in i det längsta

med att ta hjälp utifrån, av hemtjänst och liknande. Detta betyder att samhället är väldigt

beroende av att det finns människor som vill och kan hjälpa, stötta och vårda sina närstående.

Det är i sig ingen nyhet men eftersom gruppen anhöriga som stödjer och vårdar ökar och

konsekvenserna blir att allt fler anhöriga minskar sin arbetstid eller slutar arbeta som en följd

av det måste det till åtgärder. I kommunals rapport ”Hänger din mammas trygghet på dig?”

talas det om att 100 000 personer gått ner i tid eller slutat arbeta på grund av detta. Och att två

tredjedelar av de äldre med hjälpbehov får hjälp av en nära anhörig eller vän som de inte bor

med. Motsvarande siffra i slutet av 1980-talet var 40 procent.

Vi möter många anhöriga i vårt arbete och de uttrycker en stor glädje i att stödja men också en

stor frustration över att inte räcka till. Anhöriga beskriver att de är navet i den närståendes

kontakt med vården, myndigheter och andra. De är de som håller ihop vårdkedjan och

vardagen. Vi vet att det som anhöriga fram för allt efterfrågar är:

- information och kunskap om praktiska färdigheter att ge vård och

omsorg i det dagliga livet, den anhöriges sjukdom, vanliga problem

och behandling, vad det finns för hjälp och stöd att få i samhället, ekonomiska bidrag,

tekniska hjälpmedel och anpassning av boendet samt strategier att bemästra

situationen

- stöd som fokuserar på någon förstående att samtala med, tillgång till avlösning och en

stund för de egna behoven och intressena, praktisk hjälp med omvårdnadsåtgärder och

en bra och lämpligt anpassad hemmiljö.

1 Ulla Gurner, Sveriges kommuner och landsting


För att nå ett anhörigvänligt Sverige behöver anhöriga, personal, företagare, politiker och

forskare tillsammans satsa på tre områden:

1. En anhörigvänlig vård och omsorg, en hälso- och sjukvård och omsorg av god

kvalitet, där anhöriga blir sedda, respekterade och tagna på allvar för den kunskap som

de har om sin närståendes sjukdom och funktionsnedsättning. En vård och omsorg där

de anhöriga erbjuds information, utbildning och stöd för att de ska kunna vara en aktiv

partner i att erbjuda första klassens stöd till de mest sjuka äldre.

2. Ett anhörigvänligt arbetsliv där hänsyn tas till förvärvsarbetande anhöriga och där

anställda erbjuds lättillgänglig och användarvänlig information om vad det finns för

vård, hjälp och stöd att få och information om tillgängliga hjälpmedel samt hjälp att

kunna hantera stress och underlätta återhämtning. Viktigt är också förstående och

stödjande arbetsledning och arbetskamrater som tillåter ett flexibelt arbetssätt.

3. Utbildning och forskning kring anhörigfrågor. För att åstadkomma ett

anhörigvänligt samhälle krävs ökad utbildning på alla nivåer om anhörigas

förutsättningar, behov och betydelse för vård- och omsorgsprocesser. För att kunna

utveckla ett högkvalitativt stöd till anhöriga så krävs det också praktiskt tillämpad

forskning om vad som är ett effektivt stöd till anhöriga. En kunskap som idag saknas

hos såväl vård- och omsorgsverksamheter som hos samhället i övrigt.

Vi drar den slutsatsen att ett samhälle utan anhöriga, som vårdar och har omsorg om sina

närstående, inte fungerar. Att vårda en vuxen närstående är ett frivilligt åtagande och ingen

skyldighet. Anhöriga som stöttar sina närstående är experter med en ovärderlig kunskap och

erfarenhet. Den skall inte förspillas men inte heller utnyttjas bortom all gräns. Därför vill vi

verka för Ett anhörigvänligt samhälle där anhöriga ges möjlighet att både arbeta, ha en

fritid och stödja sina närstående. Resurser bör läggas på stöd till anhöriga och det finns

mycket att tjäna, både mänskligt och ekonomiskt, på att se till att de som idag finns till för

sina närstående får den kunskap och det stöd de behöver.

För Nationellt kompetenscentrum Anhörigas (NkA) ledning och styrelse:

Lennart Magnusson, verksamhetschef NkA

Elizabeth Hanson, FoU-ledare NkA

Ritva Gough, fd verksamhetschef, Fokus vid Regionförbundet i Kalmar län

Alf Andersson, tf ordförande, Anhörigas Riksförbund

Göran Petersson, professor, Linnéuniversitetet

Eva Höglund, projektsamordnare, FoU Sjuhärad Välfärd, Högskolan i Borås

Ingela Månsson, projektkoordinator, Hjälpmedelsinstitutet

Arne Sjöberg, verksamhetschef, Landstinget i Kalmar län

Gunnel Nilsson, utredare, Landstinget i Kalmar län

Barbro Jansson, Länssamordnare för anhörigstöd

Inger Haraldsson, Länssamordnare för anhörigstöd

Monica Forsberg, Länssamordnare för anhörigstöd

Suzanne Göransson, Länssamordnare för anhörigstöd

More magazines by this user
Similar magazines