Skrift 2010:4 - Fokus Kalmar län

Resultat LSS 2009
Granskning av handläggningen av stödet till
barn, ungdomar och unga vuxna i Kalmar län
Ritva Gough
Fokus Kalmar län Skriftserie 2010:4

Innehåll
Kapitel 1. Inledning och bakgrund ............................................................................................................ 3
Kapitel 2. Metod och genomförande ........................................................................................................ 4
Granskningsmanualen ............................................................................................................................ 4
Barnperspektiv och barnets bästa ......................................................................................................... 4
Urvalet av ärenden och genomförande ................................................................................................ 5
Innehåll ..................................................................................................................................................... 5
Kapitel 3 Resultat från granskningen 2009 .............................................................................................. 6
3.1. Ansökan och personuppgifter ........................................................................................................ 6
Vem för ungas talan ........................................................................................................................... 6
Vilka insatser ansöks ........................................................................................................................... 7
3.2. Handläggning och samtycke ........................................................................................................... 9
Ungas delaktighet vid utredning ..................................................................................................... 10
3.3. Utredningen/beslutsunderlaget ................................................................................................... 11
Hälsotillstånd och funktionsnedsättningar .................................................................................... 11
LSS personkrets................................................................................................................................. 11
Uppväxtförhållanden och social situation ..................................................................................... 12
Underlag för handläggarens bedömning ....................................................................................... 13
3.4. Beslut och verkställighet ............................................................................................................... 14
Några kommentarer ......................................................................................................................... 15
Kapitel 4. Reflektioner kring barnets bästa och barnperspektiv ......................................................... 17
4.1. Barnperspektivet ............................................................................................................................ 17
Barnkonventionen ............................................................................................................................ 17
Barnperspektivets tre dimensioner ................................................................................................. 18
Barns behov i centrum ..................................................................................................................... 18
4.2. Barn som brukare och manualens frågor om barnperspektiv ................................................. 19
Kapitel 5. Några jämförelser med resultatet från granskningen 2006 ................................................ 26
5.1. Personuppgifter, handläggning och samtycke 2009 och 2006 ................................................ 26
5.2. Utredningen av behov 2009 och 2006 ........................................................................................ 27
5.3. Beslut 2009 och 2006 .................................................................................................................... 28
Kapitel 6. Förbättringsområden ............................................................................................................... 31
Kapitel 7. Resultat för respektive kommun 2009 .................................................................................. 34
Resultat för respektive kommun jämfört med det genomsnittliga resultatet för samtliga
deltagande kommuner 2009 ................................................................................................................. 34
Bilaga 1. Granskningsmanual 2009 ......................................................................................................... 39
Bilaga 2. Nyckel för jämförelser mellan 2009 och 2006 47
2

Kapitel 1. Inledning och bakgrund
Syftet med aktgranskning är att utforska hur handläggare hanterar frågor som har betydelse
för utgången av ett ärende. Aktgranskning är en form av uppföljning: vi undersöker vilka
regler handläggare följer vid dokumentation av myndighetsutövningen och hur de har valt att
lösa sitt uppdrag när det gäller själva utredningen och beskrivningen av detta i beslutsunderlaget
för bifall eller avslag.
Reglerna för myndighetsutövande handläggning anges i olika lagar som inte alltid är entydiga.
Det innebär att lagreglerna lämnar utrymme för tolkning. En del regler är mer tvingande
till sin karaktär och ska av rättssäkerhetsskäl alltid följas. Anda regler är dispositiva och anger
i stället mål och inriktning som ska beaktas. Detta medför att en handläggare vid varje enskilt
fall måste bedöma vad föredömlig handläggning i det enskilda fallet kräver.
Tidigare aktgranskningar har visat att det förekommer olika handläggningstraditioner och
lokala riktlinjer. Det är också så att arbetet organiseras olika i kommunerna. Granskningarnas
syfte är att belysa hur handläggare hanterar detta. Syftet är inte att tala om vad som är rätt
och fel. Frågorna vi ställer har formulerats så att de i princip ska kunna besvaras med ett Ja
om handläggningen av ärendet är föredömligt och ett Nej-svar tyder på oklarhet eller brist i
dokumentationen. Många handläggare använder granskningsmanualens frågor som ”checklista”
för egen kvalitetskontroll av det pågående arbetet, men det är viktigt att uppmärksamma
att varje ärende är unikt. Även tillsynsmyndigheterna kan ha synpunkter som inte har beaktats
av oss, när vi har formulerat frågorna.
Syftet med våra återkommande granskningar är att inspirera handläggarna att diskutera
frågor som rör myndighetsutövande handläggning. I samband med granskningarna ges handläggarna
möjlighet att reflektera över sitt arbete och lära av varandra. Målet med en lärande
granskning är ny kunskap. Resultatet ger ett underlag för inom vilka områden kunskapsbehoven
är störst. Frågan om hur man sedan i respektive kommun väljer att gå vidare med förbättringsarbetet
är en fråga som varje kommun måste lösa på sitt sätt.
Inom funktionshinderområdet har LSS-handläggarna i Kalmar län tidigare genomfört tre
granskningar av personakter. Den första ägde rum 2002, den andra 2004 och den tredje 2006.
Resultat från dessa har redovisats i rapporten LSS-handläggare granskar varandra som utkom
2005 1 och i skriften Resultat LSS 2006 som utgavs 2007 2 .
Under hösten 2006 och 2008 genomfördes ytterligare två granskningar. Vid båda dessa
tillfällen granskades ärenden som rör stödet till personer med psykiska funktionshinder. I
urvalet ingick både SoL- och LSS-ärenden. Resultatet från den första av dessa granskningar
har redovisats i rapporten I utredningens namn – två analyser. En kollegial granskning och en analys av
innehållet i beslutsunderlag när beslut handlar om stöd till psykiskt funktionshindrade personer. Rapportens
utgavs 2007 och den följande granskningens resultat har redovisats i en skrift 2008. 3 I
föreliggande skrift redovisas resultat från en förnyad granskning av LSS ärenden under 2009.
Vid denna granskning fokuserades barnperspektivet och ärenden med insats till barn, ungdomar och
unga vuxna under 24 år.
1 Gough, Ritva, LSS-handläggare granskar varandra – en metod för kvalitetsarbete i praktiken. Fokus-Rapport
2005:3.
2 Gough, Ritva, Resultat LSS 2006. Aktgranskning i Kalmar län. Fokus Kalmar län Skriftserie 2007:1. Kan laddas
ner som pdf från Fokus webbsida www.fokus.regionforbund.se.
3 Resultat 2008. Granskning av ärenden som rör stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning. Fokus
Kalmar län. www.fokus.regionforbund.se.
3

Kapitel 2. Metod och genomförande
Metoden för denna granskning har varit densamma som vid tidigare LSS- granskningar och
som redovisats i rapporten från 2005. I denna skrift fokuseras således enbart resultatet från
den senaste granskningen med tillägg och kommentarer om sådant som har förändrats jämfört
med tidigare års granskningar. Manualen med frågorna som ställdes 2009 finns som bilaga.
Av praktiska skäl har några frågor i manualen bytt plats. Det har också gjorts några redaktionella
korrigeringar av texten jämfört med tidigare och några nya frågor ställs med anledning
av granskningens fokus på barnperspektiv vid handläggningen.
Granskningsmanualen
Manualen för 2009 har således anpassats till granskningens tema: barnperspektiv vid utredningen
av barns behov och handläggningen av stödet till barn, ungdomar och unga vuxna.
De övriga frågorna i manualen bygger på erfarenheterna från tidigare granskningar.
Manualen för 2009 års granskning har indelats i fyra frågeområden. Ett nytt avsnitt med
frågor om handläggarens bedömning ingår i avsnittet beslutsunderlag. 4
o Ansökan och personuppgifter, frågorna 1-8
o Handläggning och samtycke, frågorna 9-17
o Beslutsunderlag/utredning, som omfattar frågor om Hälsotillstånd och funktionsnedsättningar,
frågorna 18-23, Uppväxtförhållanden och social situation, frågorna 24-32 samt
Handläggarens bedömning, frågorna 33-41
o Beslut, frågorna 42-51.
Resultatredovisningen följer dessa fyra frågeområden.
Barnperspektiv och barnets bästa
Frågorna kring barnperspektivet och barnets bästa var svårare än vi tänkt oss att formulera
tydligt. Vi kunde inte heller hitta några exempel på hur andra har gjort. 5 Socialstyrelsen har
konstateratt att de utredningsinstrument 6 som används inom individ- och familjeomsorgens
område inte är utformade för att användas inom LSS området. För närvarande saknas det
anvisningar om hur barnets bästa ska beaktas i förhållande till övrig rekvisita som rör respektive
insats enligt LSS och överväganden som framgår av propositionen. 7 Vid formulering av
frågorna har vi således varit hänvisade till diskussioner i LSS-handläggarnas lokala länsnätverk.
Vi har försökt fånga barnperspektivet genom att ställa frågor om beskrivningen i beslutsunderlaget
är relevant med tanke på den ungas ålder och genom att be granskarna att bedöma
om hänsyn till barnets bästa framgår av utredningen och om handläggaren har beaktat
barnets särskilda behov. Frågorna som söker belysa barnets rättigheter har väckt intensiva
diskussioner bland LSS-handläggare av minst två skäl: granskarna måste göra en helhetsbedömning
av underlaget utifrån barnperspektiv på ett sätt som de är ovana vid och att bedömningsfrågorna
innebär en metodisk komplikation genom risken att granskarlag gör olika
4 Av en bilaga till skriften framgår vilka frågor ställdes även 2006 frågan nummer.
5 Socialstyrelsen har efter vår granskning publicerat en förstudie med fokus på arbetssätt och utvecklingsbehov
gällande barnperspektiv i LSS-handläggningen (Socialstyrelsen 2009-12-26)
6 Se t ex BBIC.
7 Regeringens proposition 1992/93:159. Stöd och service till vissa funktionshindrade.
4

edömningar. Det gör jämförelserna mellan kommunerna orättvisa. Detta är naturligtvis en
nackdel, men fördelen är de intensiva diskussionerna som frågorna har väckt, vilket vi tror
har främjat lärande. De nya frågorna och resultatet av granskningen framgår av kapitel 4.
Urvalet av ärenden och genomförande
Urvalet av ärenden för granskningen skiljer sig från tidigare års granskningar på så vis att
endast ärenden som rör unga (personer födda 1985 eller senare) har granskats. 8 Vid urvalet
togs fram 24 ärenden i de två största kommunerna, Kalmar och Västervik, och i de övriga
kommunerna 12 ärenden per kommun. Andra urvalskriterier var att i urvalet skulle ingå
ärenden med beslut fattat i augusti 2009 eller tidigare. Ärendena skulle tas fram i ordning
bakåt i tiden. Alla uppföljningar och omprövningar där ingen ny utredning hade gjorts uteslöts
från granskningen.
Granskningscirkeln konstruerades så att handläggarna bildade fem par som sedan granskade
ärenden i två kommuner. Par bildades så att man inte skulle granska ärenden med en
kollega från sin egen kommun och inte heller granska ärenden i den kommun där granskaren
själv arbetade. Sammanlagt 120 ärenden granskades under oktober och november år 2009.
Granskningen har genomförts av LSS-handläggarna Anne Andersson, Borgholm, Gunilla
Lindblom och Michelle Long, Kalmar, Annica Thörnkvist, Hultsfred, Gudrun Håkansson,
Mönsterås, Clara Hallehn, Nybro, Marina Lundahl, Oskarshamn, Josefine Hermansson,
Vimmerby och Torbjörn Persson, Västervik. I granskningen har deltagit åtta av tolv kommuner
i länet.
Innehåll
I denna skrift redovisas resultat för länet. Resultatet redovisas fråga för fråga i följande kapitel
3. Den är indelad efter manualens frågeområden i fyra avsnitt. I kapitel 4 behandlas frågorna
kring barnperspektivet. I kapitel 5 jämförs deltagande kommuners resultat inom de
olika frågeområdena år 2009 med resultat från granskningen år 2006. I kapitel 6 sammanfattas
resultat för förbättringsarbete och i kapitel 7 redovisas det sammantagna resultat för respektive
kommun.
8 År 2002 granskades ett urval ur samtliga ärenden 2001. År 2004 granskades samtliga ärenden med beslut om
personlig assistans och ett kompletterande urval av samtliga ärenden, och år 2006 granskades ärenden med
personlig assistans och ledsagning.
5

Kapitel 3. Resultat från granskningen 2009
3.1. Ansökan och personuppgifter
I manualen har vi här ställt några bakgrundsfrågor om ålder och kön. Uppgifterna som efterfrågades
framgick av nästan samtliga ärenden. Vi får här en bild av personer under 24 år som
under 2009 har ansökt om insats enligt LSS. Bland de 120 personer som berörs är 43 (36%)
flickor/unga kvinnor och 77 (64%) pojkar/ unga män. Bland de unga som ansökt stöd enligt
LSS är majoriteten således pojkar/män.
Hälften, 61 (51%) av ärendena, rör personer inom den äldsta åldersgruppen, dvs. unga
kvinnor och män mellan 18-24 år, 27 (23%) är ungdomar mellan 15-17 år, 26 (22%) skolbarn
mellan 7-14 år och 6 ( 5%) småbarn under 7 år.
Den fjärde frågan inom området handlar om datering av när ansökan inkom. Det framgick
av 81 procent av granskade ärenden. Uppgiften om vem som ansökt framgick av 93 procent
av granskade ärenden (fråga 5). En tilläggsfråga som ställdes här gäller om ansökan gjorts
muntligt eller skriftligt och om ansökan har gjorts av den funktionshindrade själv, hans eller
hennes vårdnadshavare eller god man samt om det framgår vem (vilka) som är vårdnadshavare
eller legal företrädare för unga under 18 år (fråga 6).
Vem för ungas talan
Resultat visar att en skriftlig ansökan har inkommit i 48 procent av ärendena och att i 43 procent
av ärendena har framställningen enligt dokumentationen gjorts muntligt. Uppgiften saknas
i 9 procent av ärendena.
Den unga för sin egen talan i 45 fall, vårdnadshavare gör ansökan i 57 fall och i 19 fall
görs ansökan av god man eller förvaltare. I några av dessa fall sker det samfällt. Vårdnadshavaren/föräldern
kan vara legal företrädare (god man eller förvaltare) för unga vuxna över 18 år,
men det är svårt avgöra om så är fallet enligt resultatet. De två frågorna vi har ställt ger inte
uttömmande svar på om personen som ansöker också är legal företrädare och om personuppgifterna
är fullständiga. När det däremot gäller de två yngsta åldersgrupperna (32 personer),
barn under 7 år och barn mellan 7 och 14 år, har vårdnadshavaren svarat för ansökan i
samtliga fall. I 22 av dessa fall finns det fullständiga uppgifter om vårdnadshavaren men uppgiften
saknas i 10 fall.
När det gäller tonåringarna mellan 15-17 år har ansökan gjorts av den unga själv i sju fall,
av vårdnadshavaren i 22 fall och i ett fall av god man/förvaltare. I några fall gjordes ansökan
tillsammans, men fullständiga uppgifter om vårdnadshavare eller god man/förvaltare fanns
endast i 16 av 27 fall. En förklaring till detta kan vara att handläggaren bedömt att de sju som
själva ansökt kan företräda sig själva, men det finns fortfarande brister när det gäller fullständiga
uppgifter om legal företrädare. Det är oftast klart och tydligt vem som ansöker, men företrädarens
legala ställning framgår inte alltid med samma tydlighet.
6

Den ungas
ålder
Antal
Den unga
ansöker själv
Ansökan görs
av vårdnadshavare
Ansökan görs av
god man eller
förvaltare
18-24 år 61 37 3 18 58
15-17 år 27 7 22 1 30
7-14 år 26 1 26 0 27
Under 7 år 6 0 6 0 6
120 45 57 19 121
Figur 1. Ansökan, fråga 5 c+d+e, antal Ja-svar efter ålder
Summa
Fullständiga uppgifter om vårdnadshavare framgår av 52 ärenden och uppgift om god man/
förvaltare av 22 ärenden. God man eller förvaltare förekommer i 22 ärenden där den unga är
18 år eller äldre. När det gäller unga vuxna framför de övriga sin egen talan eller också biträds
de av förälder/vårdnadshavare (det är dock oklart om föräldern/vårdnadshavaren också är
god man). Sammanställningen nedan visar att fullständiga uppgifter om legal företrädare saknas i 18 procent
av ärendena.
Den ungas Antal Vårdnadshavare God man/ förvaltare
Summa
ålder
18-24 år 61 14 22 36
15-17 år 27 16 0 16
7-14 år 26 17 0 17
Under 7 år 6 5 0 5
120 52 22 74
Figur 2. Fullständig uppgift om legal företrädare, fråga 6 a+b, antal Ja-svar efter ålder
Vilka insatser ansöks
Fråga 7 handlar om det framgår tydligt vilken eller vilka insatser som ansöks. I 85 procent av
fallen bedömer granskarna att utredningen är tydlig i detta avseende. Vilka insatser som ansökts
enligt de utredningar som granskats framgår nedan (se nästa sida).
7

Kommun § 9:2 § 9:3 § 9:4 § 9:5 § 9:6 § 9:7 § 9:8 § 9:9 § 9:10 Insatser
Borgholm 1 2 0 2 5 1 1 0 0 12
Hultsfred 0 5 0 0 2 0 2 2 1 12
Kalmar 1 3 4 1 6 3 0 2 6 26
Mönsterås 1 2 0 1 5 0 1 0 2 12
Nybro 2 2 2 0 3 2 0 0 1 12
Oskarshamn
1 0 0 0 3 1 1 4 2 12
Vimmerby 0 2 2 1 2 2 1 0 2 12
Västervik 2 4 4 1 5 1 1 2 4 23
Totalt 8 20 13 6 31 10 7 10 18 121
Figur 3. Ansökt insats i granskade ärenden, fråga 8 kommunvis
§ 9:2, Biträde av personlig assistent; § 9:3 Ledsagarservice; § 9:4 kontaktperson;
§ 9:5 Avlösarservice i hemmet; § 9:6 Korttidsvistelse utanför hemmet;
§ 9:7 Korttidsvistelse för skolungdom; § 9:8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn o
ungdom; § 9:9 Bostad med särskild service för vuxna;
§ 9:10 Daglig verksamhet.
De vanligaste insatserna i de granskade ärendena är ledsagarservice, korttidsvistelse utanför
hemmet och daglig verksamhet. Typ av insats varierar efter den ungas ålder. Avlösarservice
och korttidsvistelse för skolungdom förekommer endast undantagsvis bland unga vuxna,
medan bostad med särskild service och daglig verksamhet är insatser som är riktade till vuxna.
Den vanligaste insatsen för de yngsta är korttidsvistelse utanför hemmet. Insatserna efter
ålder framgår av sammanställningen nedan.
Ålder § 9:2 § 9:3 § 9:4 § 9:5 § 9:6 § 9:7 § 9:8 § 9:9 § 9:10 Insatser
18-24 4 8 8 1 10 0 3 10 18 62*
15-17 2 7 3 1 7 3 4 0 0 27
7-14 1 5 2 3 10 7 0 0 0 28*
< 7 1 0 0 1 4 0 0 0 0 6
8 20 13 6 31 10 7 10 18 123
* en person kan ha flera insatser
Figur 4. Ansökt insats efter den ungas ålder, fråga 8
8

Av figuren nedan framgår andelen ja-svar på frågorna inom frågeområdet Ansökan och personuppgifter.
Ansökan och personuppgifter
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 1 Fr 2 Fr 3 Fr 4 Fr 5 Fr 5 a Fr 5 b Fr 6 Fr 7
2009
Figur 5. Andel Ja-svar inom frågegruppen ansökan och personuppgifter, frågorna 1-7
3.2. Handläggning och samtycke
I manualens andra frågegrupp har vi ställt nio frågor. Dessa handlar om det framgår hur
handläggaren har gått till väga vid utredning, om den unga/ legal företrädare fått information
om sina rättigheter och vilka som lämnat uppgifter till utredningen. Vi frågar särskilt om
handläggaren har träffat den unga och huruvida handläggaren har inhämtat den ungas uppfattning
av det som utreds/ beslutas samt om vi kan höra den ungas röst genom utredningstexten.
Vi frågar även om det finns en anteckning om samtycke, att andra än den unga/ legal
företrädare får kontaktas i ärendet och om uppgifter från referenter av betydelse för ärendet
har kommunicerats, samt till sist om utredningen är lätt att läsa och förstå. Här dras uppmärksamheten
till handläggningens transparens (frågorna 9, 10 och 11), det funktionshindrade
barnets perspektiv (frågorna 12, 13 och 14) och respekt för integritet (frågorna 15, 16 och
17).
Granskarna bedömer att själva ärendegången beskrivs tydligt i 80 procent av ärendena. Information
om LSS och SoL framgår av 35 procent av ärendena. Det är vanligt att information
ges vid ett första möte, säger handläggarna, men det är ovanligt att handläggare dokumenterar
att de informerar om insatser och den enskildes rättigheter i samband med myndighetsutövning.
Eftersom granskarna inte alltid har haft tillgång till andra handlingar än beslutsunderlaget
och beslutet, kan sådana uppgifter finnas i social journal (daganteckningar)
som inte var tillgängliga i samtliga ärenden vid granskning.
9

Handläggning och samtycke
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 9 Fr 10 Fr 11 Fr 12 Fr 13 Fr 14 Fr 15 Fr 16 Fr 17
2009
Figur 6. Andel Ja-svar inom frågeområdet ”handläggning och samtycke”, frågorna 9-17
Ungas delaktighet vid utredning
Fråga 12 om handläggaren har träffat den unga har inte ställts tidigare. Med frågan understryks
att barnets perspektiv förutsätter att handläggaren försöker skaffa sig en självständig uppfattning
om barnets bästa i förhållande till vad som framförs av personer som företräder
barnet/ den unga. Av ungefär häften, 53 procent, av ärendena som granskats framgår det att
handläggaren har träffat den unga. Uppgiften om hur handläggaren försökt inhämta den
ungas uppfattning i ärendet framgår av 29 procent ärendena (fråga 13) och barnets/ den
ungas egen röst framgår av 32 procent av ärendena enligt granskarnas bedömning (fråga 14).
Resultatet är nedslående med tanke på att två tredjedelar, 73 procent av ärendena gäller
ungdomar mellan 15 och 17 år och unga vuxna mellan 18 och 24. Endast 5 procent av ärendena
gäller små barn under 7 år. Resultatet visar att barnets eller den ungas perspektiv är
svagt, och att barnets behov och barnets bästa i väsentliga avseenden formuleras av vuxna.
De ungas inställning till det som utreds dokumenteras inte tillfredsställande av handläggarna.
En förklaring handläggarna ger, är att de unga har funktionsnedsättningar som innebär begränsningar
att föra sin egen talan. En annan anledning skulle kunna vara att intresset hos de
unga är svagt att tala om sina behov av hjälp och stöd och att de unga helt enkelt inte vill
medverka. För att få stöd, krävs då att vårdnadshavare och god man eller förvaltare tar initiativet.
Granskarna har dock inte heller funnit att handläggare dokumenterar varför de inte
inhämtar ungas egna synpunkter.
Resultat antyder att handläggare inte ser de ungas delaktighet som nödvändig vid utredning
av behov och vänder sig till de vuxna som känner barnet. I sex fall gäller ansökan avlösarservice
i hemmet och syftet med insatsen är att tillgodose vårdnadshavarens behov. Insatsen
riktar sig till vårdnadshavaren men själva utformningen av den kan ha stor betydelse för
den unga. Vi har därför tagit hänsyn till detta vid beräkningen av antalet optimala Ja-svar. Vi
ska i följande kapitel 4 uppsummera resultatet beträffande frågorna kring barnperspektivet.
Ytterligare tre frågor som handlar om delaktighet och integritet har ställts inom detta område.
Svaren på dessa visar brister i dokumentationen beträffande uppgifter om den sökande (legal
företrädare) har gett sitt medgivande till vilka som får kontaktas (fråga 15). Samtycke framgår
10

ara av 36 procent av ärendena. 9 När det gäller kommunicering av uppgifter av betydelse för
ärendet framgår detta av 18 procent av ärendena (fråga 16). Sammanfattningsvis kan konstateras
att andelen Ja-svar på frågorna inom detta område är lägre än resultat vid 2006 års
granskning (se vidare kapitel 5). Resultatet väcker frågor om det kan vara så att handläggare
inte ser barns och ungas delaktighet som värdefull vid utredning av ungas behov av insatser.
Det är också så att granskare bedömer beslutsunderlagets läsbarhet som lägre än tidigare.
Beslutsunderlaget var lätt att läsa och förstå i 78 procent av fallen 2009 jämfört med 96 procent
av fallen 2006.
3.3. Utredningen/beslutsunderlaget
Manualen omfattar vid årets granskning 24 frågor inom denna grupp av frågor. Dessa frågor
har indelats under tre rubriker: Frågorna kring Hälsotillstånd och funktionsnedsättningar omfattar
sex frågor (frågorna 18-23), frågorna om Uppväxtförhållanden och social situation nio frågor (frågorna
24-32) liksom frågorna kring Underlaget för handläggarens bedömning (frågorna 33-41). I
den sistnämnda frågegruppen har vi samlat frågor om hur handläggaren summerar sina överväganden
och motiverar sitt beslut/förslag till beslut.
Hälsotillstånd och funktionsnedsättningar
Frågorna här handlar om aktuell anledning till ansökan, vilka funktionsnedsättningar respektive
resurser den unga har samt vilka livsområden som påverkas av funktionsnedsättning
(frågorna 18-21). De två övriga frågorna, fråga 22 och 23 handlar om LSS personkrets och
kriterierna för personkrets 3 samt på vilket sätt funktionsnedsättningen är dokumenterad.
Den aktuella anledningen till ansökan framgår av 82 procent av ärendena (fråga 18) och
vilka funktionshinder den unga har framgår av 98 procent (fråga 19). Resultatet visar att andelen
Ja-svar är låg när det gäller den ungas färdigheter och resurser. Detta framgår bara av 40
procent av ärendena (fråga 20).
Till frågorna om den ungas funktionsnedsättning och resurser ställdes en tilläggsfråga om
beskrivningen var adekvat med hänsyn till den ungas ålder. När det gäller funktionsnedsättning
bedömer granskarna att beskrivningen som adekvat med hänsyn till ålder i hälften ärendena
och beträffande resurserna i 21 procent av ärendena, dvs. ungefär hälften av de fall där
färdigheter och resurser överhuvudtaget beskrevs. Andelen Ja-svar på den följande frågan om
vilka livsområden som påverkas av funktionsnedsättning var 67 procent.
LSS personkrets
En LSS-utredning omfattar en utredning och ett beslut på om den sökande tillhör LSS personkrets.
Det följs av utredningen om den sökande har rätt till insats enligt LSS och till sist
en övergripande bedömning om den sökande genom insatsen, annat samhällsstöd och egna
förmågor har goda levnadsvillkor. Vid bedömningen grundas beslut för persongrupp 1 och 2
i en diagnos, medan beslut på persongrupp 3 grundas på särskilda kriterier som rör funktionshinder
och behovet av stöd. Andelen Ja-svar på frågan om bedömning av LSS persongrupp
framgår av 96 procent av granskade ärenden. I fem ärenden uppges inte LSS persongrupp.
I ett fall har den unga bedömts tillhöra persongrupp 1 och 2. Den stora majoriteten av
de ärenden som granskats hänförs till LSS persongrupp 1. Uppgifterna om LSS persongrupp
framgår av sammanställningen nedan.
9 Se s 93, Socialstyrelsen (2006), Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. (JO 1997/98 s 328.)
11

Persongrupp
Antal
Pk 9:1 111*
Pk 9:2 2*
Pk 9:3 3
Pk framgår ej 5
Antal 121
*I ett fall har den unga vid bedömning uppgetts tillhöra i persongrupp 1 och 2.
Figur 7. Antal Ja-svar på frågan om personkrets
Endast tre ärenden rör unga som bedömts tillhöra LSS persongrupp 3. Följdfrågorna har
besvarats enligt sammanställningen nedan. I ett fall framgår det inte av beskrivningen att
funktionshindret är stort och i ett fall att det finns behov av omfattande stöd eller service. Av
följande figur 9 framgår andelen Ja-svar på frågorna inom det här området.
Persongrupp 3
Antal Ja-svar
Funktionshindret är varaktigt 3
Funktionshindret är stort 2
Funktionshindret medför betydande svårigheter 3
Behov av omfattande stöd eller service 2
Figur 8. Antal Ja-svar för de fem kriterier som berättigar till insats enligt LSS (persongrupp 9:3)
Hälsotillstånd och funktionsnedsättningar
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 18 Fr 19 Fr 19 a Fr 20 Fr 20 a Fr 21 Fr 22 a Fr 22 b Fr 23
2009
Figur 9. Andel Ja-svar inom frågegruppen ”hälsotillstånd och funktionsnedsättningar”, frågorna 18-23
Uppväxtförhållanden och social situation
Inom detta område ställdes nio frågor. Den första av dessa handlar om den ungas levnadsförhållanden
beskrivs tillfredsställande (fråga 24). Den följande frågan, fråga 25 är ny. Granskarna
ska här bedöma huruvida den ungas behov i sex uppgivna avseenden har beaktats vid
utredningen. Dessa är den ungas behov av trygghet, basbehov i vardagen, den ungas känslo-
12

mässiga behov, behovet av säkerhet och behovet av stimulans för den ungas utveckling samt
behovet av vägledning och gränssättning. Frågorna syftar på en samlad bedömning av barnets
bästa vid utredning av behov enligt FN:s konvention om barns rättigheter 10 i samhället.
Resultatet visar att den ungas aktuella levnadsförhållanden beskrivs tillfredsställande i 60
procent av ärendena. När det gäller frågan om det framgår att barnets behov har beaktats
visar resultatet att det har skett i knappt en fjärdedel av ärendena (se även redovisning av
resultatet efter ålder i kapitel 4). De övriga frågorna inom området handlar om beskrivning av
ungas sociala kontakter och familjenätverk (fråga 26), förhållanden som rör barnomsorg,
skola, sysselsättning eller arbete (fråga 27), ungas vardagslivsinnehåll, intressen och fritidsaktiviteter
(fråga 28), samt bostadsförhållanden (fråga 29).
När det gäller ungas sociala kontakter och nätverk beskrivs dessa tillfredsställande i 70
procent av ärendena, förhållanden som rör barnomsorg, skola och sysselsättning beskrivs
tillfredsställande i 85 procent av ärendena medan vardagslivsinnehållet beskrivs tillfredsställande
i 68 procent av ärendena och bostadsförhållanden i 54 procent av ärendena.
Ytterligare tre frågor inom området handlar om beskrivning av behov som tillgodoses på
annat sätt (fråga 30), samordning av insatser och stöd från andra (fråga 31) samt beskrivning
av föräldraansvaret med hänsyn till den ungas ålder (fråga 32). Andelen Ja-svar på dessa tre
frågor var 44 procent, 94 procent och 17 procent.
Uppväxtförhållanden och social situation
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 24 Fr 25 Fr 26 Fr 27 Fr 28 Fr 29 Fr 30 Fr 31 Fr 32
2009
Figur 10. Andel Ja-svar inom frågegruppen ”uppväxtförhållanden och social situation”, frågorna 24-32
Underlag för handläggarens bedömning
Inom området handläggarens bedömning ställdes nio frågor. Syftet med dessa är att belysa
vilka hänsyn handläggare har tagit i sin bedömning av det som har framkommit vid utredningen
av ärendet. Först frågar vi, om den ungas egna önskemål med insatsen eller hinder
som gör att den unga inte har kunnat förmedla dessa, framgår (fråga 33). Följande fråga
handlar om det framgår vem som framför den ungas talan när det gäller önskemål/mål med
insatsen. Vi frågar också om det framgår på vilket sätt den unga har/inte har kunnat påverka
10 FN:s generalförsamling 1989. Antagen av Sverige 1990.
13

utredningen och om handläggaren har beaktat barnperspektivet och tagit hänsyn till barnets
bästa (frågorna 34, 35 och 36).
Andelen Ja-svar på dessa fyra frågor som avsetts identifiera barnperspektivet är mycket låg
– förutom fråga 34 – vem som för den ungas talan, det framgår av 78 procent av ärendena.
Andelen Ja-svar i övrigt stannar vid en tredjedel av ärendena eller ännu lägre. Granskarnas
bedömning är att barnperspektiv har beaktats endast i 17 procent av ärendena.
De övriga frågorna här handlar om uppgifterna i utredningen är relevanta i förhållande till
ansökt insats, om utredningen ger tillfredsställande underlag för beslut och om handläggaren
motiverar sin bedömning (frågorna 37, 38 och 39). De två sista frågorna här handlar om bedömning
huruvida den unga får goda livsvillkor genom insatsen och om beslutsunderlaget
eller förslag till beslut har kommunicerats (fråga 40 och 41). Andelen Ja-svar på dessa frågor
varierar mellan 48 till 84 procent. Den högsta andelen, 84 procent, gäller frågan om handläggaren
motiverat sitt beslut och den lägsta andelen, 48 procent, att förslag till beslut kommunicerats.
Handläggarens bedömning
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 33 Fr 34 Fr 35 Fr 36 Fr 37 Fr 38 Fr 39 Fr 40 Fr 41
2009
Figur 11. Andel Ja-svar inom frågegruppen ”handläggrens bedömning”, frågorna 33-41.
3.4. Beslut och verkställighet
Slutligen ställs tio frågor i anslutning till fattat beslut. Flera av dessa behandlar formalia som
ett beslut ska omfatta och de övriga om det framgår hur beslutet ska verkställas och om det
finns en notering om genomförandeplan (frågorna 50 och 51).
Andelen Ja-svar på frågorna kring beslutet är generellt hög. Fråga 42 handlar om vilken/vilka
insatser som beslutats och andelen Ja-svar är 98 procent. Lagrum för beslut framgår
av samtliga beslut (fråga 43). Fråga 44 och fråga 45 handlar om insatsens omfattning och
eventuellt förbehåll som gäller beslutets varaktighet. Detta framgår av 75 respektive 68 procent
av ärendena.
Beslutets verkställighet framgår endast av en tredjedel av ärendena (fråga 50). Noteringar
om genomförandeplan för insatsen finns överhuvudtaget inte i den dokumentation som har
14

granskats (fråga 51). Detta beror på olika traditioner att dokumentera verkställighet av beslut
och i den sociala journalen notera huruvida en genomförandeplan har upprättats av utförare
som vanligtvis ansvarar för detta.
Beslut
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 42 Fr 43 Fr 44 Fr 45 Fr 46 Fr 47 Fr 48 Fr 49 Fr 50
2009
Figur 12. Andel Ja-svar inom frågegruppen ”beslut”, frågorna 42-50.
Några kommentarer
En av de sista frågorna i manualen handlade om vilka handlingar granskarna hade tillgång till
vid sin granskning. Kontaktpersonerna i kommunerna hade ombetts att ta fram ansökan,
själva utredningen eller det skriftliga beslutsunderlaget och daganteckningarna eller ett utdrag
från den sociala journalen. Resultatet kom att visa att en tredjedel av granskade ärendena
omfattade en skriftlig ansökan. I samtliga fall fanns det ett skriftligt beslutsunderlag eller en
utredning eftersom det var ett urvalskraven, men endast i drygt hälften (57 procent) av ärendena
som granskades hade granskarna tillgång till den sociala journalen eller daganteckningarna.
Detta kan ha påverkat resultatet då kommunernas praktik kring vad man skriver i beslutsunderlaget
och vad som skrivs i löpande anteckningar varierar.
En ytterligare fråga som spänner över hela handlingsprocessen gällde hur lång tid det hade
gått från ansökan till beslut. Resultat visar att handläggningen har skett skyndsamt, inom 2
veckor, enligt dokumentationen i 35 fall. Handläggarna är dock tveksamma till om dateringen
i dokumentationen är korrekt. En del av dessa fall kan bero på att handläggaren öppnar
ärendet först när beslutsunderlaget skrivs och beslut fattas, och då ser det ut som om utredning
och beslut skulle ha skett under dagen. Det är inte så vanligt menar handläggarna. Men
uppgifterna som vi har tillgång till visar att nästan hälften 47 procent av granskade ärenden
har handlagts inom en månad och att det är ovanligt att handläggningen tar längre tid än fyra
månader.
15

Tid från ansökan till beslut Antal ärenden
Inom 2 veckor 35
2 veckor - 1 månad 21
1-2 månader 20
3-4 månader 22
5-6 månader 7
7-8 månader 3
Vet ej 12
Summa 120
Figur 13 Handläggningstid
16

Kapitel 4. Reflektioner kring barnets bästa och
barnperspektiv
4.1. Barnperspektivet
Barnkonventionen
Resonemang kring barnperspektivet anknyter till FN:s konvention om barnets rättigheter. 11
Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Huvudprinciperna anges i artiklarna 2, 3, 6 och
12.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i första rummet vid alla åtgärder
som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats
mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste
avgöras i varje enskilt fall.
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar
inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och
sociala utvecklingen.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor
som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder
och mognad.
Barnperspektiv i LSS – bestämmelsen svarar mot artikel 3 i barnkonventionen och innebär
att när åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Lagändringen
betonar vikten av att det finns barnperspektiv i handläggningen av ärenden som berör
barn. Barnets önskemål och synpunkter ska inhämtas genom att man talar med barnet eller
barnets vårdnadshavare. Informationen i dokumentationen ska anpassas så att barnet eller
vårdnadshavare kan förstå det som sägs eller skrivs.
Barnet ska skyddas mot alla former av diskriminering.
Barnets bästa ska beaktas i alla beslut.
Barn har rätt till liv och utveckling.
Barnet ska ha rätt att säga sin mening och få det respekterat.
Dessa principer uttrycks också i LSS men lagförändringen innebär ett förtydligande. Barnkommittén
12 menar att barnperspektiv betyder att se olika beslutsalternativ ur barnets synvinkel,
dvs. att se med barns ögon. Det handlar om att försöka ta reda på hur barn uppfattar
och upplever sin situation och eventuella förändringar. Det räcker alltså inte med att göra
någonting som en vuxen anser vara till barnets bästa. Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattande
innebär också att man noga analyserar vilka följder ett beslut kan få för ett enskilt barn.
Barnperspektivet kan ibland stå i motsats till ett vuxenperspektiv. Barn kan dock inte ses
11 FN:s generalförsamling 1989.
12 Barnkommittén mot barnmisshandel.
17

isolerade från sina föräldrar och omvänt. Vid intressekonflikt mellan barnet och de vuxna
måste barnets intresse ha företräde, menar Barnkommittén.
Barnperspektivets tre dimensioner
”Barnperspektivet” och ”barnets bästa” är ett komplicerat begrepp. Det omfattar åtminstone
tre olika dimensioner 1) barnets perspektiv 2) det vuxna barnperspektivet och 3) samhällets
barnperspektiv.
o Barnets eget perspektiv. Varje barn har sitt eget perspektiv på sig självt och sin situation beroende
på vad det ser, upplever, känner i den sociala miljö där det befinner sig.
o Det vuxna barnperspektivet. Det vuxna barnperspektivet präglas av egna barndomserfarenheter,
kunskaper och det kulturella sammanhanget. Det betyder att vuxna aldrig riktigt
kan se verkligheten utifrån ett barns perspektiv.
o Samhällets barnperspektiv. I varje samhälle finns också ett kollektivt barnperspektiv grundat
på samlade kunskaper och värderingar, kultur och synsätt om barns och ungas rättigheter
och behov.
Barnets bästa handlar om att verka i barnets intresse. Barnets perspektiv handlar också om
att fånga en kultur som är barnets, fånga vad barnen uttrycker och skapar. Barns perspektiv
innebär att barn själva har lämnat sitt bidrag medan barnperspektiv innebär att vi är uppmärksamma
på hur konsekvenserna ser ut för olika politiska beslut eller vilka erfarenheter
som ryms i de olika positioner som barn tillåts inta i ett bestämt samhälle.
Det går inte att förstå barns situation enbart genom at lyssna till barns utsagor. Barn måste
förstås utifrån den position de har i ett generationssystem. Barn kan inte definieras enbart via
sin natur, alltså sin fysiska och psykiska mognadsgrad. Barn och ungdom måste istället ges
betydelse i ett socialt och kulturellt system. 13
o Barnperspektiv handlar om att fånga barns röster och att tolka dem som uttryck för ett
diskursivt, socialt upplevt sammanhang.
o Barnperspektiv handlar om vilken plats barnet ges i vårt samhälle, vilka generella erfarenheter
som det ger barn och på vilket sätt barnen uttrycker dessa erfarenheter.
o Barnperspektiv blir då något utöver att återge barns perspektiv på olika fenomen.
En annan källa för barnperspektiv finns i föräldrabalken som har sedan 1979 följande lydelse:
Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning
för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande
behandling.
Barns behov i centrum
Individ- och familjeomsorgen inom socialtjänsten har sedan 2006 haft möjlighet att använda
ett instrument eller verksamhetssystem, ”barns behov i centrum” (BBIC) för handläggning
och dokumentation. Det omfattar både utredning, planering och uppföljning av beslutade
insatser och syftar till att stärka barns och ungdomars ställning i socialtjänsten samt att skapa
en nationellt enhetlig struktur för arbetet. 14 Utgångspunkten i BBIC är att barnets behov sätts
13 Sandin B & Halldén G (2003) Barnets bästa: En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering.
Lund: Symposion.
14 Socialstyrelsen 2009, Barnperspektiv i LSS-handläggningen, s 13.
18

i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö, dvs. barnets omgivning. En
symbol för BBIC är triangeln som fångar in ett barns livssammanhang.
Figur 14. Triangeln i BBIC (Socialstyrelsen 2009, s 14)
Manualens fråga 25 som behandlas nedan har inspirerats av BBIC. Det är dock viktigt att
uppmärksamma att BBIC-systemet har utvecklats för utredning insatser för barn som far illa
och/eller har icke tillgodosedda behov och därmed riskerar att fara illa, medan grunden för
LSS-utredning är barns och ungas rätt till stöd (på grund av funktionsnedsättning) för att
barnet ska få goda livsvillkor och kunna leva som andra. LSS bygger på andra grunder och
har ett annat syfte. I LSS beskrivs barnet och barnets familj ofta i ett sammanhang och deras
intressen ses samstämmiga. 15 I sitt arbete måste handläggare samtidigt förhålla sig barnkonventionen
och beakta flera perspektiv och väga samman dessa. Detta medförde en del problem
för granskare, också bland andra handläggare var uppfattningarna delade om frågorna
är berättigade. Vi valde ändå att ställa dem framför allt i syfte att väcka diskussionen hur man
som handläggare bör tänka kring barnperspektiv och beakta det vid utredning av barns behov.
4.2. Barn som brukare och manualens frågor om barnperspektiv
Vid tidigare granskningar har vi ägnat särskild uppmärksamhet på frågor som belyser brukarens
delaktighet och beskrivningen av detta i beslutsunderlag. Dessa frågor har utgjort utgångspunkten
också vid granskningen utifrån ett barnperspektiv. Inom den första frågegruppen
ingår fem frågor som sammanhänger med barnperspektivet.
15 Socialstyrelsen 2009, Barnperspektiv i LSS-handläggningen, s 12.
19

Fråga 2. Vilket år den sökande är född?
Fråga 6. Finns det uppgifter om vårdnadshavare/vårdnadshavarna?
Fråga 12. Framgår det att handläggaren har träffat den unga?
Fråga 13. Framgår det hur handläggaren har inhämtat den ungas uppfattning av det som utreds/beslutas?
Fråga 14. Framgår den ungas egen röst i utredningen?
De två grundläggande frågorna som vi har ställt gäller den ungas ålder och om det finns fullständiga
uppgifter om vårdnadshavare. Uppgiften om ålder fanns i den ungas personnummer
och kunde återfinnas i samtliga beslutsunderlag. Såsom vi beskrivit tidigare avsåg hälften av
ärendena, 51 procent unga vuxna i åldrarna 18-24 år, 23 procent tonåringar i 15-17 års ålder,
22 procent ungdomar i 7-14 års åldern och 5 procent barn under skolålder.
Andelen Ja-svar var hög när det gällde den ungas personuppgifter, medan frågan om det
fanns korrekta uppgifter om legal företrädare var svårare att fastställa. Detta gäller framför
allt unga vuxna eftersom den unga själv ensam kan vara sökande. Den unga kan också vara
sökande tillsammans med en förälder som uppfattas som legal företrädare utan att förälderns
juridiska status som god man/förvaltare anges. Det är svårt att se av underlagen om uppgifterna
om båda föräldrar som vårdnadshavare är fullständiga och om den unga har god man
eller förvaltare. Frågan var svår att besvara korrekt och en del av de brister som framkommer
kan bero på att vi inte lyckades formulera frågan tydligare.
Resultatet från granskningen visar att barnets eget perspektiv i stor utsträckning är osynligt.
När barnperspektivet finns är det frågan om de vuxnas perspektiv, dvs. deras syn på
barnets behov. Detta bekräftas av svaren på de tre nyckelfrågorna: om det framgår huruvida
handläggaren träffat den unga (fråga 12), om den ungas egna synpunkter har noterats (fråga
13) och om man kan höra den ungas röst i det som beskrivs (fråga 14). Se figur 15 nedan.
Ja-svar efter åldersgrupper
18-24 år 15-17 år 7-14 år (n=26) Under 7 år
(n=61)
(n=27)
(n=6) Total (n=120)
Fråga 12 36 (59%) 13 (48%) 8 (31%) 3 (50%) 60 (50%)
Fråga 13 26 (43%) 4 (15%) 2 ( 8%) 1 (17%) 33 (28%)
Fråga 14 27 (44%) 5 (19%) 3 (12%) 1 (17%) 36 (30%)
Figur 15. Antal och andel Ja-svar på frågorna 12, 13 och 14 efter åldersgrupper
Unga vuxna och tonåringar är enligt resultatet delaktiga i högre utsträckning än yngre barn.
Det talar för handläggarnas ambition att involvera de unga i frågor som berör dem. Resultatet
är relativt likartat i de olika kommunerna, men exempelvis i en av kommunerna finns
uppgiften om det personliga mötet i 83 procent av fallen. I samma kommun är också andelen
av Ja-svar betydligt högre även när det gäller frågorna 13 och 14. Detta talar för skilda handläggningsrutiner
i kommunerna när det gäller bemötande av barn i utredningsarbetet.
Bland frågorna som ställdes i följande frågegrupp bad vi granskarna bedöma om beskrivningen
av funktionsnedsättningar samt färdigheter och resurser var adekvat i förhållande till
den ungas ålder och mognad. Syftet var att försöka belysa om handläggare noterar vilka inskränkningar
och begränsningar funktionsnedsättningen medför i barnets livssituation med fokus
på funktionsförmågor, aktivitet och delaktighet. En risk, som vi har uppmärksammat vid
20

tidigare granskningar, är att medicinska diagnoskriterier tenderar ersätta den sociala beskrivningen
av vad funktionsnedsättningen betyder för individen och hans förutsättningar att leva
som andra. 16 Eftersom behov av stöd berättigas av intyg som ofta utfärdas av hälso- och
sjukvården, ökar risken att beskrivningar till socialtjänstens utredningar kopieras från dessa.
En inte helt ovanlig uppfattning, som vi har mött bland handläggare, är att barnperspektiv
inte har någon relevans vid en beskrivning av en persons funktionshinder. Vid granskningen
har dock utgångspunkten varit att olika funktionsnedsättningar har olika konsekvenser för
människor i olika åldrar och därmed kan även behovet av hjälp och stöd variera. Frågorna 19
och 20 handlade om detta och lyder:
Fråga 19. Framgår det vilket/vilka funktionsnedsättningar den unga har?
a) Är beskrivningen adekvat med hänsyn till den ungas ålder?
Fråga 20. Framgår det vilka färdigheter/ resurser den unga har?
a) Är beskrivningen adekvat med hänsyn till den ungas ålder?
Granskarna bedömer att den ungas funktionsnedsättning framgår av 98 procent av utredningarna,
men beskrivningen bedöms som adekvat med hänsyn till den ungas ålder endast i
hälften av dessa. Vid tidigare granskningar har vi riktat uppmärksamheten på avsaknad av
helhetsperspektiv. I utredningarna beskrivs funktionsnedsättningar och den enskilda personen
ges ingen annan identitet än den som förmedlas av bristerna. Ett sätt att balansera detta
är att beakta helhetsperspektivet och fokusera individens förmågor och resurser. Det är också
så att individens resurser belyser hans/hennes möjligheter till delaktighet, ger viktig information
för stödets utformning och bidrar till kunskap om individen kan få goda livsvillkor
genom insatsen.
Av endast 40 procent av utredningarna framgår det vilka resurser individen har och i 21
procent av fallen har granskarna bedömt att beskrivningen är adekvat med hänsyn till den
ungas ålder. När det gäller individens resurser verkar erfarenheterna från tidigare granskningar
inte ha påverkat resultatet positivt. För barn och unga är andelen Ja-svar till och med lägre
än vid de tidigare granskningarna. Det är uppenbart att handläggare inte utgår från behov
som typiska för barn och unga i viss ålder, när de i sin dokumentation beskriver hur funktionsnedsättningar
påverkar den ungas livsföring. Det kan förefalla överraskande då LSS förarbeten
är förhållandevis tydliga när det gäller insatsernas mål:
”De särskilda insatserna skall förebygga och minska följderna av funktionshinder. Genom insatser skall
barn och ungdomar ges förutsättningar för god fysisk och psykisk utveckling och i övrigt sådana uppväxtvillkor
som betraktas som goda för alla barn och ungdomar. Insatserna till vuxna personer skall grundas på
behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva så självständigt och
oberoende som möjligt. Andra viktiga utgångspunkter är anhörigas behov av att kunna leva ett aktivt och
tryggt liv, ungdomars behov av frigörelse och vuxnas behov av vuxenrelationer till sina närstående. Detta
förutsätter att den enskilde och dennes närstående får uttömmande och väl anpassad information som underlag
för sina ställningstaganden.”(Prop. 1992/93:159 s 51.)
I propositionen framhålls vidare att ”vid bedömning av den enskilde har behov av insatsen i sin livsföring
måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder.” (s 172)
16 Se t.ex. Gough 2007.
21

Granskningens resultat framgår från följande tabell:
Ja-svar efter åldersgrupper
Fråga
18-24 år
(n=61)
15-17 år
(n=27)
7-14 år
(n=26)
Under 7 år
(n=6)
Total (n=120)
Fråga 19 60 (98%) 26 (96%) 26(100%) 6 (100%) 98 (82%)
Fråga 19a 33 (54%) 10 (37%) 13 (50%) 4 (67%) 60 (50%)
Fråga 20 27 (44%) 12 (44%) 6 (23%) 3 (50%) 48 (40%)
Fråga 20a 14 (23%) 7 (26%) 3 (12%) 1 (17%) 25 (21%)
Figur 16. Antal och andel Ja-svar på frågorna 19 och 20
Vi har tidigare i rapporten konstaterat att ungas delaktighet är låg och antagit att de unga i
liten utsträckning är intresserade av att personligen delta i utredningen. Betraktar vi resultatet
närmare är det inte svårt att förstå att unga avstår från deltagandet särskilt om handläggare
vid utredning endast fokuserar ungas funktionsnedsättningar och tillkortakommanden. En
förutsättning för ökat intresse hos unga är antagligen att fokus flyttas till möjligheter, den
ungas resurser och förmågor. Handläggarnas bristande fokus på barnets perspektiv får en
förklaring av skrivningarna i propositionen som talar om vårdnadshavaren som företrädare
för underåriga. Ett sådant exempel lyder ”att stöd skall ges och utformas i samverkan med den berörde
och, såvitt gäller underåriga, med vårdnadshavare”, (specialmotiveringar till 5 § s 171). LSS familjeperspektiv
kan på så sätt skymma barnets egen röst.
En viktig synpunkt i sammanhanget är betoningen på delaktighetens pedagogiska syfte,
dvs. att barn och unga erbjuds möjlighet att tala om konsekvenserna av sin funktionsnedsättning
och att barn och unga tidigt lär sig ta vara på sina rättigheter. I denna mening kan den
ungas bristande delaktighet få negativa konsekvenser för rättssäkerhet, den ungas förmåga att
bevaka sina rättigheter och att lära sig framföra sin talan. I propositionens specialmotiveringar
betonas att ”insatserna får inte ges formen av ett beskyddande omhändertagande där den enskilde själv
spelar en passiv roll. Det bör eftersträvas att den enskilde själv tar aktiv del i beslut om olika insatser.”
(specialmotivering till 7 § s 173).
FN:s barnkonvention har utgjort utgångspunkten till frågan 25 där vi har bett granskarna
att bedöma om barns behov har beaktats och om det framgår att barnets grundläggande behov
är tillgodosedda. En vanlig definition på att ett barn far illa eller riskerar att fara illa är
när barnet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller när den
som vårdar barnet försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Handläggningsoch
dokumentationssystemet BBIC i socialtjänsten (se BBIC triangeln ovan) tar sin utgångspunkt
i vad som präglar goda uppväxtvillkor, vilka även vår fråga 25 bygger på.
o Behov av trygghet i levnadssituationen, t.ex. kontinuitet, stabilitet i relationer, klara sig själv,
delaktighet
o Basbehov av omvårdnad, t.ex. grundläggande omvårdnad och vård, sociala relationer
o Känslomässiga behov, t.ex. känslomässig värme, att bli lyssnad och älskad, gemenskap, beteendemässig
utveckling
o Behov av säkerhet, t.ex. tillsyn, anpassning av miljön
o Utvecklingsbehov, t.ex. psykologisk och pedagogisk hjälp och stöd, bekräftelse, personlig
utveckling
o Vägledning och gränssättning, t.ex. lära nya saker, moralisk vägledning, uppfostran, socialt
uppträdande, vuxennärvaro.
22

Fråga 25. Framgår det att den ungas behov i följande avseenden har beaktats vid utredningen?
a) behovet av trygghet i levnadssituationen
b) den ungas basbehov i vardagen
c) den ungas känslomässiga behov
d) den ungas behov av säkerhet
e) behovet av stimulans för den ungas utveckling
f) behovet av vägledning och gränssättning
Fråga 32. Beskrivs föräldraansvar med hänsyn till den ungas ålder
Den frågeställning, som vi är upptagna av här, är hur LSS handläggare ska gå till väga för att
rikta sin uppmärksamhet på huruvida barnets grundläggande behov tillgodoses av vårdnadshavaren
och vilka eventuella insatser som barnet redan får del av. Målet med LSS insatserna
är att barn och unga får goda livsvillkor. I detta torde ingå att barnets grundläggande behov
är tillgodosedda och ett ansvar för att uppmärksamma om så inte är fallet. En begränsning i
tillämpningen av LSS är att handläggare inte alltid tänker på att personer i LSS personkrets
har rätt till stöd enlig socialtjänstlagen när insatserna enligt LSS inte fullt ut tillgodoser behoven
av stöd. 17
Resultatet av granskningen visar att andelen Ja-svar på delfrågorna utgör 24 procent av det
optimala. När det gäller den äldsta åldersgruppen, de unga vuxna är andelen 23 procent och
för de unga mellan 15-17 år är andelen 33 procent, och för unga mellan 7-14 år 23 procent. I
utredningarna som rör de allra yngsta förekommer Ja-svar endast i en delfråga, den om basbehov
i vardagen.
Ja-svar efter åldersgrupper
Fråga
18-24 år
(n=61)
15-17 år
(n=27)
7-14 år
(n=26)
Under 7 år
(n=6)
Total (n=120)
Fråga 25a 18 (30%) 10 (37%) 4 (15%) 0 32 (27%)
Fråga 25b 20 (33%) 11 (41%) 8 (31%) 1 (14%) 40 (33%)
Fråga 25c 6 (10%) 6 (22%) 4 (15%) 0 16 (13%)
Fråga 25d 11 (18%) 12 (44%) 6 (26%) 0 29 (24%)
Fråga 25e 11 (18%) 5 (19%) 4 (15%) 0 20 (17%)
Fråga 25f 19 (31%) 10 (37%) 8 (31%) 0 37 (31%)
Genomsnitt på
samtliga delfrågor
14 (23%) 9 (33%) 6 (23%) 0 29 (24%)
Figur 17. Antal och andel Ja-svar på frågan 25 efter åldersgrupper
17 Den 1 oktober 2008 fick totalt 20231 barn och unga i åldrarna 0-22 insatser via LSS eller SoL på grund av
funktionsnedsättning. Av dessa var det 18 121 barn och ungdomar som fick insatser av LSS och 2110 som fick
insatser av enligt SoL. Endast 529 personer fick insatser enligt båda SoL och LSS. (Socialstyrelsen. Lägesrapport
2008: Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättningar; 2009. Art nr 2009-126-3.
23

En fråga som har en nära koppling till detta är frågan om föräldraförmåga och föräldraansvar
(fråga 32). I praktiken hanteras detta ofta i samband med en bedömning om insatsens omfattning:
Hur ofta vårdnadshavaren behöver avlösning, vilka behov barnet har av korttidsvistelse
utanför hemmet eller om barnet behöver biträde av personlig assistent. Diskussioner
som vi har fört visar att frågan huruvida barnets grundläggande behov är tillgodosedda är
känslig. Unga med funktionshinder tillhör en riskgrupp i samhället och riskerar i högre utsträckning
än andra att utsättas för diskriminering, kränkningar, övergrepp och våld, men det
är ibland känsligt att tala om detta och i de sociala journalerna och beslutsunderlagen synliggörs
mera sällan tecken för att unga far illa, menar handläggare. En förklaring är bristen på
samarbete mellan individ- och familjeomsorg och LSS verksamhet, de arbetar ofta med sina
ärenden oberoende av varandra.
Ja-svar efter åldersgrupper
18-24 år
(n=61)
15-17 år
(n=27)
7-14 år (n=26) Under 7 år
(n=6)
Total (n=120)
Fråga 32 4 (7%) 4 (15%) 4 (15%) 2 (29%) 14 (12%)
Figur 18. Antal och andel Ja-svar på frågan 32
Frågan om föräldraansvar (fråga 32) skulle endast besvaras om den unga var under 18 år,
men vi har fått fyra svar på frågan även för gruppen unga vuxna . De kan i för sig vara korrekta
med tanke på att föräldraansvaret förlängs under barnens skolgång. Om vi tar hänsyn
till att frågan om föräldraansvar inte är relevant för åldersgruppen unga vuxna uppgår andelen
Ja-svar sammantaget till 17 procent.
Vår tanke var att ytterligare fyra frågor skulle belysa barnperspektivet i utredningen. Frågorna
ställdes i den frågegrupp som avser belysa handläggarens bedömning. Syftet med den
första av dessa är att belysa i vilken utsträckning den unga själv har tillfrågats och angett sina
egna mål med insatsen. Den andra frågans syfte är att belysa om handläggaren i sina överväganden
har tagit hänsyn till vem som har fört den ungas talan när det gäller önskemål/mål
med insatsen. Den tredje frågan gäller om handläggaren tar den ungas egna utsagor som utgångspunkt
för sina överväganden eller motiverar den ungas delaktighet eller brist av det.
Den fjärde frågan handlar om en samlad bedömning av om handläggaren beaktat barnets
bästa i utredningen.
Fråga 33. Framgår den ungas egna önskemål/mål med insatsen eller de hinder som gör att den
unga inte har kunnat förmedla dessa?
Fråga 34. Framgår det vem/vilka som har fört den ungas talan när det gäller önskemål/mål?
Fråga 35. Framgår det om och på vilket sätt den unga har kunnat eller inte kunnat påverka
utredningen?
Fråga 36. Framgår det att handläggaren har beaktat barnperspektivet och tagit hänsyn till
barnets bästa?
24

Ja-svar efter åldersgrupper
Fråga
18-24 år
(n=61)
15-17 år
(n=27)
7-14 år
(n=26)
Under 7 år
(n=6)
Total (n=120)
Fråga 33 29 (48%) 6 (22%) 2 (8%) 1 (16%) 38 (32%)
Fråga 34 48 (79%) 20 (74%) 19 (73%) 6 (100%) 93 (78%)
Fråga 35 26 (43%) 6 (22%) 8 (31%) 0 40 (33%)
Fråga 36 6 (10%) 7(26%) 2 (8%) 1 (14%) 16 (13%)
Figur 19. Antal och andel Ja-svar på frågorna 33, 34, 35 och 36
Vi har tidigare redovisat att 45 unga hade själva gjort ansökan. I den äldsta åldergruppen var
antalet 37, bland 15-17 åringarna sju och bland skolbarnen en. Men i flera av dessa fall saknas
de ungas egna mål med insatsen. Den bästa överensstämmelsen mellan att själv ansöka och
även ange mål med insatsen finns bland tonåringarna mellan 15 och 17 år. Andelen Ja-svar är
nära 80 procent när det gäller uppgiften om vem som har framfört den ungas talan, men
sjunker rejält när det gäller de ungas inflytande och delaktighet i övrigt i utredningen.
När det sedan gäller den sammantagna bedömningen huruvida handläggaren har beaktat
barnperspektivet och tagit hänsyn till barnets bästa är resultatet nedslående, Ja-svaren utgör
endast 13 procent, men är dubbelt så hög bland utredningarna som berör tonåringar mellan
15 och 17 år. Också här kan hänsyn tas till frågans relevans för åldersgruppen unga vuxna,
när vi gör det uppgår andelen Ja-svar till 17 procent.
Presenterad i grafisk form ser resultatet ut på följande sätt för samtliga frågor som behandlats
i detta kapitel.
Barnperspektiv
Andel Ja-svar
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 2 Fr 6 Fr 12 Fr 13 Fr 14 Fr 19
a
Fr 20
a
Fr 25 Fr 32 Fr 33 Fr 34 Fr 35 Fr 36
Samtliga deltagande kommuner
Figur 20. Andelen Ja-svar på samtliga frågor kring barnperspektivet
25

Kapitel 5. Några jämförelser med resultatet från
granskningen 2006
Resultatet av 2009 års granskning påverkas av de nya frågorna kring barnperspektivet. Vid
arbetet med manualen fann vi att diskussionerna kring hur barnets bästa ska beaktas i flera
kommuner var i sin linda och förväntningarna var låga att granskarna skulle kunna besvara
frågorna med ett Ja. Vi har ovan granskat resultatet särskilt utifrån ett barnperspektiv. I detta
kapitel ska vi jämföra svaren på frågorna som vi även ställde vid 2006 års granskning med
resultatet från 2009 års granskning. I figurerna redovisar vi endast svaren på de frågor som
har ställts vid båda granskningstillfällena. Indelningen av frågorna i frågegrupper år 2009 skiljer
sig från den vi gjorde år 2006. I presentationen nedan följer vi dock den indelning som
gjordes 2006, medan frågorna har numrerats efter 2009 års manual (se nyckel för jämförelser
i bilaga).
5.1. Personuppgifter, handläggning och samtycke 2009 och 2006
I den första frågegruppen ingår 11 frågor. Den grafiska framställningen visar att andelen Jasvar
på frågorna följs åt och att skillnaderna är ganska små. 2009 års linje toppar dock det
tidigare resultatet endast vid tre frågor, frågorna 9, 10 och 11 (se gråmarkering av frågan). Vid
övriga frågor är andelen Ja-svar något lägre 2009 än det var 2006.
Personuppgifter, handläggning och samtycke
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 1
Fr 4
Fr 5
Fr 7
Fr 9
Fr 10
Fr 11
Fr 14
Fr 15
Fr 16
Fr 17
2009 2006
Figur 21. Andelen Ja-svar på frågor om personuppgifter, handledning och samtycke 2009 och 2006
26

1. Finns det fullständiga personuppgifter?
4. Framgår det när ansökan inkom?
5. Framgår det vem som har ansökt insats?
7. Framgår det tydligt vad ansökan avser?
9. Är ärendegången tydlig, dvs. hur handläggaren har gått till väga?
10. Framgår det att den unga (legal företrädare) har fått information om stödet
enligt SoL eller enligt LSS?
11. Framgår det vem/vilka som lämnat uppgifter till utredningen?
14. Framgår den ungas egen röst i utredningen?
15. Finns anteckning om att andra än den unga (legal företrädare) får kontaktas
i utredning (samtycke)?
16. Finns det angivet att uppgifter från referenter av betydelse för avgörandet har
kommunicerats med den unga (legal företrädare)
17. Är utredningen lätt att läsa och förstå?
5.2. Utredningen av behov 2009 och 2006
I den andra frågegruppen ingår 14 frågor som rör beslutsunderlaget. Här toppar 2009 års
linje resultatet 2006 vid fyra frågor, nämligen frågorna 19, 22, 23 samt 31 (se gråmarkering av
frågan).
Utredning av behov och LSS personkrets
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 18
Fr 19
Fr 20
Fr 21
Fr 22
Fr 23
Fr 24
Fr 26
Fr 27
Fr 28
Fr 29
Fr 30
Fr 31
Fr 33
2009 2006
Figur 22. Andelen Ja svar på frågorna om utredning av behov 2009 och 2006.
27

18. Beskrivs den aktuella anledningen till ansökan?
19. Framgår det vilket/vilka funktionsnedsättningar den unga har?
20. Framgår det vilka färdigheter/ resurser den unga har?
21. Framgår det vilka livsområden som påverkas av funktionsnedsättning?
22. Framgår det av personkretsbedömning att kriterierna enligt LSS är uppfyllda?
23. Är den ungas funktionsnedsättning dokumenterad?
24. Beskrivs den ungas aktuella levnadsförhållanden tillfredsställande?
26. Beskrivs den ungas sociala kontakter och familjenätverk?
27. Framgår förhållanden som rör barnomsorg, skola, sysselsättning eller arbete?
28. Framgår den ungas vardagslivsinnehåll, intressen och fritidsaktiviteter?
29. Beskrivs bostadsförhållanden på ett tillfredsställande sätt?
30. Framgår det vilka behov tillgodoses på annat sätt?
31. Framgår samordningen av insatser/stöd från andra?
33. Framgår den ungas egna önskemål/mål med insatsen eller de hinder
som gör att den unga inte kunnat förmedla dessa?
5.3. Beslut 2009 och 2006
De flesta frågorna som berör själva beslutet har varit desamma vid båda granskningarna. Vi
ser även här att linjerna följs åt, men resultatet toppas av granskningsresultatet från 2006.
Skillnaderna är dock så små att de kan beror på tillfälligheter. 2009 granskade vi endast 120
ärenden medan antalet ärenden 2006 var 223. Vid granskningen 2009 deltog åtta kommuner
och i granskningen 2006 tolv kommuner. Flera handläggare i länet är nyanställda och vi har
vid granskningarna inriktat oss på olika ärendegrupper. År 2006 granskades endast ärenden
som rörde biträde av personlig assistent och ledsagarservice och denna gång ingick alla nio
insatser som kommunerna tillhandahåller i granskningen, men granskningen begränsades till
persongruppen under 24 år.
På så vis varierar underlaget för granskningarna, men vi har samtidigt utgått från föreställningen
att myndighetsutövning vid utredning och beslut följer en struktur som gör det möjligt
att ställa samma frågor till underlaget och förvänta sig likartat resultat. I flera avseenden
stämmer detta med resultatet från denna granskning eftersom linjerna följs åt. Men vi kan
också konstatera att förbättringsarbetet inte har varit särskilt framgångsrikt inom de områden
där andelen Ja-svar var låg vid förra granskningen – andelen är låg även denna gång.
28

Beslut, kommunicering och verkställighet
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 40
Fr 41
Fr 42
Fr 43
Fr 44
Fr 45
Fr 46
Fr 47
Fr 48
Fr 49
2009 2006
Figur 23. Andelen Ja-svar på frågorna om beslutet 2009 och 2006.
40. Framgår det att den unga får goda livsvillkor genom insatsen?
41. Framgår det att beslutsunderlag eller förslag till beslut har kommunicerats?
42. Framgår det tydligt vilken/vilka insatser som har beslutats?
43. Framgår det vilket lagrum stödjer beslutet?
44. Framgår insatsens omfattning i beslutet?
45. Framgår det hur lång tid beslutet gäller?
46. Finns beslutsdatum angivet?
47. Framgår det vem som har fattat beslutet?
48. Finns beslutsmotivering vid avslag/delavslag?
49. Har besvärshänvisning lämnats vid avslag?
En grafisk framställning av resultatet från 2009 års granskning ger följande bild, med toppar
där andelen Ja-svar är hög, men vi kan också se att andelen Ja-svar utgör hälften eller ännu
lägre för frågor som bedömdes som angelägna. Det tyder på att utrymmet för diskussioner
om hur förbättringsarbetet skulle kunna läggas upp är stort.
29

100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fr 1
Fr 2
Fr 3
Granskning av handläggning enligt LSS 2009
Figur 24. Resultat från granskningen 2009 fråga för fråga
Fr 4
Fr 5
Fr 5a
Fr 5b
Fr 6
Fr 7
Fr 8
Fr 9
Fr 10
Fr 11
Fr 12
Fr 13
Fr 14
Fr 15
Fr 16
Fr 17
Fr 18
Fr 19
Fr 19a
Fr 20
Fr 20a
Fr 21
Fr 22a
Fr 22b
Fr 23
Fr 24
Fr 25
Fr 26
Fr 27
Fr 28
Fr 29
Fr 30
Fr 31
Fr 32
Fr 33
Fr 34
Fr 35
Fr 36
Fr 37
Fr 38
Fr 39
Fr 40
Fr 41
Fr 42
Fr 43
Fr 44
Fr 45
Fr 46
Fr 47
Fr 48
Fr 49
Fr 50
30

Kapitel 6. Förbättringsområden
Utrymmet för förbättringsarbete var störst i följande två områden vid granskningen 2006:
beskrivningen av handläggningsprocessen och frågorna som berör integritet. Med begreppet integritet
vi har sammanfattat frågorna om den sökandes egen berättelse och samtycke samt
kommunicering av referenternas information. När det gäller handläggningen var det framför
allt informationen till den sökande som sällan dokumenterades. Däremot var läsbarheten generellt
hög. Beslutsunderlaget bedömdes som tillfredsställande i 80 procent av ärenden. Utrymme
för förbättringsarbete fanns framför allt när det gäller handläggarens bedömning och
motivering av beslutet, medan nästan alla beslut var korrekt formulerade.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Personuppgifter
Handläggning
Integritet
Läsbarhet
Beslutsunderlag
Bedömning
Beslut
Motivering
Figur 25. Det sammantagna resultatet efter olika frågeområden. Samtliga kommuner i Kalmar
län 2006 18 (Figur enligt Resultat LSS 2006)
18 I figur 25 redovisas resultat efter manualens olika frågeområden enligt indelningen som gjordes 2006. Frågegrupperna
omfattade följande frågor:
- Personuppgifter, frågorna 1,2,3,4
- Handläggning, frågorna 5, 6a, 6b, 7
- Integritet, frågorna 8, 9, 10
- Läsbarhet, fråga 11
- Beslutsunderlag, frågorna 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21
- Handläggarens bedömning, frågorna 22, 23, 24, 24b, 24c, 25, 26
- Beslut, frågorna 27, 28, 29, 30, 31, 33, 34, 35, 37
- Motivering, verkställighet, goda levnadsvillkor, frågorna 32, 36, 38
31

100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Personuppgifter
Handläggning
Läsbarhet
Funktionshinder
Social situation
Barnperspektiv
Bedömning
Beslut
Figur 26. Det sammantagna resultatet efter olika frågeområden. Samtliga deltagande kommuner i Kalmar
län 2009 19
Av figuren ovan framgår 2009 års resultat efter de olika frågeområdena. Inom den första
frågegruppen om personuppgifter var det ofta svårt att ta fram tillfredställande uppgifter om
vårdnadshavare eller vårdnadshavarna respektive god man eller förvaltare när den unga fyllt
18 år. Unga vuxna företräds ibland av föräldrar, men det framgår inte tydligt huruvida föräldern
också är god man. En annan uppgift som ibland var oklar var huruvida föräldrarna hade
gemensam vårdnad och om det fanns två eller en vårdnadshavare.
Inom följande frågegrupp är det frågorna som berör respekt för den enskildes integritet
som får låg andel Ja-svar. Svagheterna vid båda granskningstillfällena gäller frågor som rör
brukarperspektiv/barnperspektiv i beslutsunderlagets beskrivningar. Resultatet talar för att
handläggare behöver utveckla kommunikationen med barn och bli bättre på att lyfta fram
unga människors upplevelser av sin situation, deras behov av inflytande och utvecklingsmöjligheter.
Utrymme för förbättringar finns när det gäller beskrivning av de ungas resurser, färdigheter
och förmågor. Bristerna kunde också gälla beskrivning av den enskildas sociala situation
och det sociala sammanhanget av betydelse. Det finns dock inte något enkelt svar på vad
som ska beskrivas utan det beror alltid på de individuella omständigheterna. Det är också
därför handläggare ska utreda behovet och göra en individuell bedömning av rätt till insats.
Det är tankeväckande att granskare har bedömt att uppgifterna i beslutsunderlag är relevanta
och ger ett tillfredsställande underlag för beslut endast i 60 procent av de granskade ärendena.
LSS förarbeten och lagens familjeperspektiv ger vid handen att vårdnadshavare och god
man eller förvaltare är legala företrädare och kan ansöka om stöd om den enskilda inte själv
kan göra det. Men vi har argumenterat för att det är mycket viktigt att handläggare alltid per-
19 Frågegrupperna i staplarna är de samma som används i manualen 2009 och redovisningen av resultat från
2009 års granskning. Observera att sammansättningen av frågorna skiljer sig något i figur 25 och figur 26. Stapeln
”integritet” i diagrammet 2006 motsvarar delvis stapeln ”barnperspektiv” 2009 och stapeln ”beslutsunderlag”
2006 motsvaras av staplarna ”funktionshinder” och ”social situation”. Data som stapeln ”motivering” 2006
bygger på ingår i stapeln ”bedömning” 2009. Stapeln ”beslut omfattar samma frågor.
32

sonligen möter den enskilda och försöker skaffa sig en uppfattning om den enskildas inställning
och synpunkter på sin situation och det eventuella stödet. I kapitel fyra har vi behandlat
de aspekter, som vi menar understryker att handläggare också behöver personligen möta
barn och unga – även när deras vårdnadshavare på ett ypperligt sätt, med full legitimitet företräder
sitt barn. Resultatet visar att barnperspektiv saknas i många LSS utredningar, men genom
att ställa frågor om just detta har barnperspektivet aktualiserats och arbetet kan intensifieras
när det gäller tillämpning och dokumentation av detta i beslutsunderlag.
33

Kapitel 7. Resultat för respektive kommun 2009
Figurerna i detta kapitel (figur 27-33) visar skillnaderna mellan de deltagande kommunernas
resultat inom de olika frågeområdena. Eftersom några av kommunerna deltar med få ärenden
ska skillnaderna tolkas försiktigt. Resultatet från 2009 års granskning visar att den genomsnittliga
andelen Ja-svar har sjunkit jämfört med 2006. Det gäller inte enbart frågorna
som berör beslutsunderlagets barnperspektiv. Vid föregående LSS granskning var den genomsnittliga
andelen Ja-svar på samtliga frågor 80-89 procent för sju av länets tolv kommuner.
Antalet kommuner med hög genomsnittlig andel Ja-svar hade stigit från fyra till sju. Resultatet
visar nu att den högsta andelen Ja-svar är ca 70 procent för två av de deltagande
kommunerna och för de övriga sex kring 60 procent.
Vi har tidigare antagit att i de kommuner där handläggare har möjlighet att samarbeta, har
de också möjlighet att tillsammans med kollegor utveckla utredningsmetoderna på ett annat
sätt än i kommuner där handläggaren arbetar ensam. Resultatet från 2006 års granskning var
ett trendbrott som visade att hög kvalitet vid utredning och dokumentation inte enbart beror
på att handläggare utreder många ärenden och har goda möjligheter till kollegialt samarbete.
Det bästa resultatet nåddes av flera små kommuner där handläggarna utreder relativt få ärenden
och möjligheterna till kollegialt samarbete är begränsade. Framför allt hade de mindre
kommunernas resultat stigit med återkommande lärande granskningar och nätverksmöten.
Resultatet från 2009 års granskning antyder att skillnaderna mellan små och stora kommuner
har minskat. Samtidigt verkar andra skillnader ha ökat. Några exempel utgörs av skilda utredningsrutiner.
Dessa kan handla om kommunicering av förslag till beslut, huruvida handläggare
gör hembesök och vilka som kontaktas personligen i samband med en utredning.
Vid den första granskningen år 2002 var den genomsnittliga andelen Ja-svar över 70 procent
i två kommuner och ingen av länets kommuner uppnådde då genomsnittet på 80 procent
Ja-svar. År 2004 var andelen Ja-svar i genomsnitt 80 procent eller däröver i fyra kommuner
och år 2006 hade detta uppnåtts av sju kommuner och den genomsnittliga andelen Jasvar
i de flesta kommunerna var över 70 procent. Resultatet från granskningen 2009 visar ett
nytt trendbrott åt helt motsatt håll, andelen Ja-svar motsvarar år 2009 den nivå som redovisades
vid den första granskningen 2002.
Resultat för respektive kommun jämfört med det genomsnittliga
resultatet för samtliga deltagande kommuner 2009
Resultatet skiljer sig något mellan kommunerna som deltog i granskningen. Skillnaderna
framgår från figurerna nedan. Vi har räknat fram den genomsnittliga andelen Ja-svar inom
varje frågegrupp för respektive kommun. Den första stapeln från vänster representerar genomsnittligt
resultat för samtliga deltagande kommuner.
Frågegrupperna i figurerna är de samma som vid tidigare redovisning av resultatet:
– Ansökan och personuppgifter omfattar Ja-svaren på frågorna 1-7.
– Handläggning och samtycke omfattar frågorna 9-17.
– Utredning och beslutsunderlag har indelats i tre frågegrupper: Hälsotillstånd och funktionsnedsättningar
(frågorna 18-23), Uppväxtförhållanden och social situation (frågorna
24-32) och Handläggarens bedömning (frågorna 33-41).
– Beslut omfattar frågorna 42-50.
– Barnperspektivet omfattar frågorna, 2, 6, 12, 13, 14, 19a, 20a, 25, 32, 33, 34, 35 och 36.
34

Ansökan och personuppgifter
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Figur 27. Resultat 2009. Genomsnittlig andel Ja-svar på inom frågegruppen ansökan och personuppgifter,
kommunvis. Samtliga deltagande kommuner den fösta stapeln från vänster.
Handläggning och samtycke
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Figur 28. Resultat 2009. Genomsnittlig andel Ja-svar på frågorna inom frågegruppen handläggning och
samtycke, kommunvis. Samtliga deltagande kommuner den första stapeln från vänster.
35

Hälsotillstånd och funktionsnedsättningar
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Figur 29. Resultat 2009. Genomsnittlig andel Ja-svar på frågorna inom frågegruppen hälsotillstånd och
funktionsnedsättningar, kommunvis. Samtliga deltagande kommuner den första stapeln från vänster
Uppväxtförhållanden och social situation
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Figur 30. Resultat 2009. Genomsnittligt andel Ja-svar på frågorna inom frågegruppen Uppväxtförhållanden
och social situation, kommunvis. Samtliga deltagande kommuner den första stapeln från vänster.
36

Handläggarens bedömning
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Figur 31. Resultat 2009. Genomsnittlig andel Ja-svar på frågorna inom frågegruppen handläggarens bedömning,
kommunvis. Samtliga deltagande kommuner den första stapeln från vänster.
Beslut
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Figur 32. Resultat 2009. Genomsnittlig andel Ja-svar på frågorna inom frågegruppen beslut, kommunvis.
Samtliga deltagande kommuner den första stapeln från vänster.
37

Samtliga frågor kommunvis
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Figur 33. Resultat 2009. Genomsnittlig andel Ja-svar på samtliga frågor kommunvis. Samtliga deltagande
kommuner den första stapeln från vänster.
Barnperspektivet
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Figur 34. Resultat 2009. Genomsnittlig andel Ja-svar på frågor om barnperspektivet, kommunvis. Samtliga
deltagande kommuner, den första stapeln från vänster.
38

Bilaga 1
Manual för granskning
av handläggningen av stödet till
barn, ungdomar och unga vuxna
LSS 2009
Kommun:_________________________
Granskningen utförd av: ____________________________
39

Ansökan och personuppgifter
1. Finns det fullständiga personuppgifter? Ja
Nej
2. Vilket år den sökande är född? (unga vuxna 24-18 år) födda 1985-1991
(ungdom 17-15 år) födda 1992-1994
(barn/ungdom 14-7 år) födda 1995-2002
(barn 6 år eller yngre) födda efter 2003>
3. a) Den sökande är flicka Ja
b) Den sökande är pojke Ja
4. Framgår det när ansökan inkom? Ja
Nej
5. Framgår det vem som har ansökt insats? Ja
Nej
a) Skriftligt undertecknad ansökan Ja
Nej
b) Muntlig ansökan Ja
Nej
c) Ansökan har gjorts av den unga själv Ja
Nej
d) Ansökan från vårdnadshavarna Ja
Nej
e) Ansökan från god man/förvaltare Ja
Nej
6. a) Finns det uppgifter om vårdnadshavare/vårdnadshavarna (

§ 9:4 biträde av kontaktperson
Ja
§ 9:5 avlösarservice i hemmet
Ja
§ 9:6 korttidsvistelse utanför hemmet
Ja
§ 9:7 korttidsvistelse för skolungdom över 12 år
Ja
§ 9:8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar
Ja
§ 9:9 Bostad med särskild service för vuxna
Ja
§ 9:10 Daglig verksamhet
Ja
Handläggning och samtycke
9. Är ärendegången tydlig, dvs. hur handläggaren har gått till väga? Ja
Nej
10. Framgår det att den unga (legal företrädare) har fått
information om stödet enligt SoL eller enligt LSS Ja
Nej
Ej aktuellt
11. Framgår det vem/vilka som lämnat uppgifter till utredningen? Ja
Nej
12. Framgår det att handläggaren har träffat den unga? Ja
Nej
13. Framgår det hur handläggaren har inhämtat den ungas uppfattning Ja
Nej
av det som utreds/beslutas? Ej aktuellt
14. Framgår den ungas egen röst i utredningen? Ja
Nej
15. Finns anteckning om att andra än den unga (legal företrädare) Ja
Nej
får kontaktas i utredning (samtycke)? Ej aktuellt
41

16. Finns det angivet att uppgifter från referenter av betydelse för Ja
Nej
avgörandet har kommunicerats med den unga (legal företrädare)
17. Är utredningen lätt att läsa och förstå? Ja
Nej
Utredningen/beslutsunderlaget
Hälsotillstånd och funktionsnedsättningar
18. Beskrivs den aktuella anledningen till ansökan? Ja
Nej
19. Framgår det vilket/vilka funktionsnedsättningar den unga har? Ja
Nej
a) Är beskrivningen adekvat med hänsyn till den ungas ålder? Ja
Nej
20. Framgår det vilka färdigheter/ resurser den unga har? Ja
Nej
a) Är beskrivningen adekvat med hänsyn till den ungas ålder? Ja
Nej
21. Framgår det vilka livsområden som påverkas av funktionsnedsättning? Ja
Nej
22. Framgår det av personkretsbedömning att kriterierna enligt LSS är uppfyllda
a) Personkrets 1 Ja
Nej
b) Personkrets 2 Ja
Nej
c) Personkrets 3
- Att funktionshindret är varaktigt Ja
Nej
- Att funktionshindret är stort Ja
Nej
- Att det förorsakar betydande svårigheter i daglig livsföring Ja
Nej
- Att det därmed förorsakar behov av omfattande stöd eller service Ja
Nej
d) Framgår motivering till personkretsbeslut Ja
Nej
23. Är den ungas funktionsnedsättning dokumenterad? Ja
Nej
a) Habiliteringsutredning Ja
Nej
42

) Psykolog/arbetsterapeut/socialpedagog utredning Ja
Nej
c) Annan dokumentation Ja
Nej
Uppväxtförhållanden och social situation
24. Beskrivs den ungas aktuella levnadsförhållanden tillfredsställande Ja
Nej
25. Framgår det att den ungas behov i följande avseenden har beaktats vid utredningen?
a) behovet av trygghet i levnadssituationen Ja
Nej
b) den ungas basbehov i vardagen Ja
Nej
c) den ungas känslomässiga behov Ja
Nej
d) den ungas behov av säkerhet Ja
Nej
e) behovet av stimulans för den ungas utveckling Ja
Nej
f) behovet av vägledning och gränssättning Ja
Nej
26. Beskrivs den ungas sociala kontakter och familjenätverk? Ja
Nej
27. Framgår förhållanden som rör barnomsorg, skola, sysselsättning eller arbete? Ja
Nej
28. Framgår den ungas vardagslivsinnehåll, intressen och fritidsaktiviteter? Ja
Nej
29. Beskrivs bostadsförhållanden på ett tillfredsställande sätt? Ja
Nej
30. Framgår det vilka behov tillgodoses på annat sätt? Ja
Nej
31. Framgår samordningen av insatser/stöd från andra? Ja
Nej
Ej aktuellt
32. Beskrivs föräldraansvar med hänsyn till den ungas ålder Ja
Nej
43

Underlag för handläggarens bedömning
33. Framgår den ungas egna önskemål/mål med insatsen eller de hinder
som gör att den unga inte kunnat förmedla dessa? Ja
Nej
34. Framgår det vem/vilka som har fört den ungas talan när det gäller
önskemål/mål? Ja
Nej
35. Framgår det om och på vilket sätt den unga har kunnat eller inte kunnat
påverka utredningen? Ja
Nej
36. Framgår det att handläggaren har beaktat barnperspektivet och
tagit hänsyn till barnets bästa? Ja
Nej
37. Uppgifterna i utredningen är relevanta i förhållande till ansökt insats Ja
Nej
38. Ger utredningen tillfredsställande underlag för beslut Ja
Nej
39. Motiverar handläggaren sin bedömning? Ja
Nej
40. Framgår det att den unga får goda livsvillkor genom insatsen? Ja
Nej
41. Framgår det att beslutsunderlag eller förslag till beslut har kommunicerats? Ja
Nej
Beslutet
42. Framgår det tydligt vilken/vilka insatser som har beslutats? Ja
Nej
43. Framgår det vilket lagrum stödjer beslutet? Ja
Nej
44. Framgår insatsens omfattning i beslutet? Ja Nej
45. Framgår det hur lång tid beslutet gäller? Ja
Nej
46. Finns beslutsdatum angivet? Ja
Nej
44

47. Framgår det vem som har fattat beslutet? Ja
Nej
48. Finns beslutsmotivering vid avslag/delavslag? Ja
Nej
Ej aktuellt/bifall
49. Har besvärshänvisning lämnats vid avslag? Ja
Nej
Ej aktuellt/bifall
50. Framgår det hur beslutet skall verkställas? Ja
Nej
Ej aktuellt/avslag
51. Finns det en notering om genomförandeplan finns? Ja
Nej
52. Följande handlingar var tillgängliga vid granskning
a) Skriftlig ansökan Ja Nej
b) Utredning=beslutsunderlag Ja Nej
d) Daganteckning/social journal Ja Nej
e) Handläggningen från ansökan till beslut har tagit i anspråk ( uppge antal dagar)………………….
53. Granskarens kommentarer:……………………………………………………………………………………
(Du får gärna skriva kommentarer även på baksidan)
45

Bilaga 2
Nyckel för jämförelser mellan 2006 och 2009
Manualens frågor 2009 Manualens frågor 2006
Ansökan och personuppgifter
1 personuppgifter 1
2 ålder ”barnperspektiv” --
3 kön --
4 när ansökan inkom 2
5 vem ansöker 4 a, b, c
5a = a+b (muntligt+skriftligt)
4 a+b ( den sökande själv muntligt
/skriftligt)
5b= d+e (sökande själv +vårdnadshavare + 4 c (legal företrädare)
god man/förvaltare)
6 = a+b, fullständ. uppg. om legal företrädare --
7 vad ansökan avser 3
8 samtliga LSS-insatser fr kommunen 25+26 (pers. ass+ ledsagning)
Handläggning och samtycke
9 ärendegång 5
10 information (avräkna ej aktuellt) 6 (a+b)
11 vilka lämnat uppgifter 7
12 mötet med den unga ”barnperspektiv” --
(avräkna avlösarservice)
13 den ungas uppfattning ”barnperspektiv” --
(avräkna avlösarserive, ej aktuellt)
14 barnets röst ”barnperspektiv”
8 brukarens röst
(avräkna avlösarservie)
15 samtycke (avräkna ej aktuellt) 9
16 kommunicering 10
17 lättläst 11
Beslutsunderlaget
Hälsotillstånd och funktionsnedsättningar
18 aktuell anledning 12
19 funktionsnedsättningar 13
19 a ”barnperspektiv” --
20 resurser 14
20 a ”barnperspektiv” --
21 vilka livsområden påverkas 15
22 a LSS kriterierna är uppfyllda 24 pk = a (+c)
22 b motivering till pk-beslut --
23 funktionsnedsättning är dokumenterad 24 i = b (intyg)
Uppväxtförhållanden och social situation
24 aktuella levnadsförhållanden 16
25 ”barnperspektiv” a-f --
26 sociala nätverk 17
27 barnomsorg, skola, sysselsättning 18
28 vardagslivsinnehåll, intressen, fritid 19
29 bostadsförhållanden 20
46

30 behov som tillgodoses på annat sätt 22
31 samordning av insatser/stöd (avräkna ej 23
aktuellt)
32 föräldraansvar ”barnperspektiv” (gäller --
unga under 18 år)
Handläggarens bedömning
33 önskemål/mål med insatsen 21
34 vem sätter målen ”barnperspektiv” --
35 inflytande ”barnperspektiv” (avräkna --
avlösarservice)
36 beaktat barnperspektivet (gäller unga --
under 18 år)
37 uppgifternas relevans --
38 tillfredsställande underlag --
39 handläggarens motivering --
40 goda livsvillkor 38
41 kommunicering av beslut 33
Beslutet
42 beslutad insats 28
43 lagrum för beslut 29
44 insatsens omfattning (avräkna avslag) 30
45 beslutets varaktighet (avräkna avslag) 31
46 beslutsdatum 34
47 vem har fattat beslutet 35
48 beslutsmotivering vid avslag (antal avslag=N)
36
49 besvärshänvisning vid avslag (antal avslag=N)
37
50 verkställighet (avräkna avslag) --
47

Skriftserie 2010:4 – Fokus Kalmar län
ISSN 1654‐4471
Fokus Kalmar län
Box 75
391 21 Kalmar
www.fokus.regionforbund.se
48