Landstingets gemensamma regler & riktlinjer 2008 - Norrbottens ...

nll.se

Landstingets gemensamma regler & riktlinjer 2008 - Norrbottens ...

Landstingets gemensamma

regler & riktlinjer 2008


Läsanvisning

Det gemensamma regelverket inleds med de regler som har fastställts aaav

landstingsfullmäktige den 19 december 2007. Kapitelrubrikerna i denna del

har tillägget (LFU)

Därefter följer de regler och riktlinjer som har fastställts av landstingsstyrelsen

den 29 november 2007. Kapitelrubrikerna har tillägget (LST)

2


Läsanvisning .................................................................................................2

Förtroendemanna- organisation m m (LFU)......... 11

Arbetsordning för landstingsfullmäktige .................................................11

Antalet ledamöter..........................................................................................11

Ordförande och vice ordförande ...................................................................11

Tid och plats för sammanträdena .................................................................11

Ordning för placering i sammanträdeslokalen ..............................................12

Kungörelse om sammanträdena...................................................................12

Ärenden och handlingar till sammanträdena ................................................12

Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare..................13

Uppropslista ..................................................................................................13

Upprop ..........................................................................................................14

Protokollsjusterare ........................................................................................14

Turordning för handläggningen.....................................................................14

Yttranderätt vid sammanträdena...................................................................14

Talarordning..................................................................................................15

Yrkanden.......................................................................................................16

Deltagande i beslut .......................................................................................16

Omröstningar ................................................................................................16

Reservation...................................................................................................17

Ordningen vid sammanträdena.....................................................................17

Motioner ........................................................................................................17

Medborgarförslag..........................................................................................17

Interpellationer ..............................................................................................18

Frågor............................................................................................................18

Beredning av ärendena.................................................................................19

Förklaring vid revisionsanmärkning ..............................................................19

Förlängning av samman- träde och fortsatt sammanträde...........................19

Fullmäktigeberedningar ................................................................................19

Justering av protokollet .................................................................................22

Sekreterare ...................................................................................................22

Expediering ...................................................................................................22

Reglemente för revisorerna .......................................................................22

Revisorernas organisation ............................................................................22

Revisorernas uppgifter..................................................................................23

Budget...........................................................................................................23

Sakkunniga ...................................................................................................23

Revisorernas sammanträden........................................................................23

Arkiv ..............................................................................................................23

Utlåtande om delårsrapport ..........................................................................23

Revisionsberättelse.......................................................................................23

Reglemente för landstingsstyrelsen.........................................................24

Verksamhetsområde.....................................................................................24

Arbetsformer .................................................................................................26

Reglemente för patientnämnden...............................................................27

Verksamhetsområde.....................................................................................27

Arbetsformer .................................................................................................28

Regler för ersättning till stödpersoner .....................................................29

Regler för inkallande av ersättare .............................................................29

Regler för ersättning till förtroendevalda ................................................29

Tillämpningsområde......................................................................................29

3


Årsarvodets konstruktion ..............................................................................30

Vem får årsarvode och hur mycket..............................................................30

Övrigt.............................................................................................................30

Uppräkning av årsarvode..............................................................................30

Maximalt årsarvode.......................................................................................31

Vem får sammanträdesarvode......................................................................31

Sammanträdesarvodets storlek ....................................................................32

Särskilt ordförandearvode.............................................................................32

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst m m ...................................................32

Ledighet vid sjukdom ....................................................................................33

Rese- och traktamentsersättning..................................................................34

Tillämpningsföreskrifter.................................................................................34

Datorutrustning m m till förtroendevalda.................................................34

Partistöd m m ..............................................................................................34

Planerings- och uppföljningsprocess (LFU) ........ 35

Planering......................................................................................................35

Process .........................................................................................................35

Landstingsplan..............................................................................................35

Verksamhetsplaner .......................................................................................36

Uppföljning och utvärdering......................................................................36

Process .........................................................................................................36

Årsredovisning ..............................................................................................36

Demokratiutskottets verksamhetsrapport .....................................................36

Övriga beredningarnas verksamhetsrapporter .............................................37

Patientnämndens verksamhetsrapport .........................................................37

Verksamhetsuppföljning................................................................................37

Ekonomi m m (LFU)................................................ 38

Etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner .................38

Utgångspunkt................................................................................................38

Tillbörliga förmåner .......................................................................................38

Icke tillbörliga förmåner.................................................................................38

Intern kontroll..............................................................................................38

Syfte ..............................................................................................................38

Landstingsstyrelsen ......................................................................................39

Attest- och utbetalningsregler...................................................................39

Syfte ..............................................................................................................39

Definition .......................................................................................................39

Attester..........................................................................................................39

Utbetalningskontroll ......................................................................................39

Attestuppdrag................................................................................................39

Underrättelse om uppdrag ............................................................................39

Begränsningar i attesträtten..........................................................................39

Ansvar ...........................................................................................................40

Reglernas tillämpning ...................................................................................40

Placering av likvida medel .........................................................................40

Placeringshorisont och mål...........................................................................40

Kreditrisk .......................................................................................................40

Riskhantering ................................................................................................40

Motpart..........................................................................................................40

4


Räntebärande värdepapper..........................................................................41

Ränterisk.......................................................................................................41

Aktier .............................................................................................................41

Portföljfördelning ...........................................................................................42

Etiska hänsyn................................................................................................42

Ansvars- och befogenhetsfördelning ............................................................42

Likviditetsreserv ............................................................................................43

Rapportering och uppföljning........................................................................43

Uppdatering av placeringsregler...................................................................43

Upplåning.....................................................................................................43

Borgen..........................................................................................................43

Resor utanför Norden.................................................................................43

Representation............................................................................................44

Större representation ....................................................................................44

Övrig extern representation ..........................................................................44

Intern representation.....................................................................................44

Attestunderlag...............................................................................................44

Avtackning av avgående fullmäktigeledamöter.......................................44

Betalkort.......................................................................................................45

Innehav .........................................................................................................45

Användningsområde .....................................................................................45

Ansvar och förbindelse .................................................................................45

Leverantörsbundna betalkort ........................................................................45

Arkivreglemente..........................................................................................45

Tillämpningsområde......................................................................................45

Ansvar för arkivvården ..................................................................................46

Arkivmyndighet..............................................................................................46

Landstingsarkiv .............................................................................................46

Arkivombud och arkivredogörare..................................................................46

Arkivförteckning och arkivbeskrivning..........................................................47

Avgränsning av arkiv.....................................................................................47

Beständighet .................................................................................................47

Förvaring.......................................................................................................48

Gallring..........................................................................................................48

Utlåning .........................................................................................................48

Överlämnande av arkiv .................................................................................49

Samråd..........................................................................................................49

Kopia av allmän handling...........................................................................50

Hälso- och sjukvård (LFU) ..................................... 51

Patientens rättigheter .................................................................................51

Inledning........................................................................................................51

Vårdgaranti....................................................................................................51

Valmöjligheter ...............................................................................................52

Stärkt patientinflytande .................................................................................52

Remissgaranti ...............................................................................................52

Tolkservice....................................................................................................53

Avgifter.........................................................................................................53

Gemensamt...................................................................................................53

Öppen vård ...................................................................................................53

5


Hjälpmedel ....................................................................................................56

Intyg, hälsokontroller m m.............................................................................58

Vaccinationer ................................................................................................58

Sjukhusvård ..................................................................................................58

Sjukresor.......................................................................................................59

Övriga avgifter samt ersättningar..................................................................64

Tandvård inom hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.........................68

Patientgrupper...............................................................................................68

Avgifter ..........................................................................................................68

Övrig tandvård ............................................................................................69

Barn- och ungdomstandvård.........................................................................69

Övrigt.............................................................................................................69

Tandvård (LFU) ....................................................... 72

Tandvårdstaxa.............................................................................................72

Gemensamt...................................................................................................72

Taxa inom specialisttandvård .......................................................................74

Övriga taxor inom allmän- och specialisttandvård........................................76

Vissa åtgärder inom barn- och ungdomstandvård 1) .....................................77

Taxor för vissa käkkirurgiska åtgärder samt vissa åtgärder i sjukhustandvård

......................................................................................................................78

Förtroendemanna-organisation m m (LST) .......... 80

Reglemente för länspensionärsrådet .......................................................80

Uppgifter........................................................................................................80

Sammansättning ...........................................................................................80

Organisation och arbetsformer .....................................................................80

Ekonomi ........................................................................................................81

Reglemente för länshandikapprådet.........................................................81

Uppgifter........................................................................................................81

Sammansättning ...........................................................................................81

Organisation och arbetsformer .....................................................................81

Ekonomi ........................................................................................................82

Ekonomi m m (LST) ................................................ 83

Avtal .............................................................................................................83

Upphandling ................................................................................................83

Materiel- och hjälpmedelsförsörjning.......................................................83

Intern kontroll..............................................................................................83

Plan för granskning av den interna kontrollen ..............................................83

Verksamhetsansvariga .................................................................................83

Attest och utbetalning ................................................................................84

Definition av beslut........................................................................................84

Tillämpningsområde......................................................................................84

Attester..........................................................................................................84

Sakattest .......................................................................................................85

Beslutsattest..................................................................................................85

Underrättelse om uppdrag ............................................................................85

Begränsningar i attesträtten..........................................................................85

Ansvar ...........................................................................................................85

6


Upplåning.....................................................................................................86

Penninghantering .......................................................................................86

Kontantkassor ...............................................................................................86

Fakturering....................................................................................................86

Kredit.............................................................................................................86

Kravrutiner.....................................................................................................86

Dröjsmålsränta..............................................................................................87

Uppskov och avbetalning..............................................................................87

Skuldsanering ...............................................................................................87

Avskrivning av fordring..................................................................................87

Leverantörsbetalningar och säkerheter vid inköp........................................87

Leasing..........................................................................................................88

Utbetalning av bidrag ....................................................................................88

Sponsring......................................................................................................88

Interna krediter..............................................................................................88

Investeringar................................................................................................89

Kapitalinventarier ..........................................................................................89

Försäljning och utrangering av kapitalinventarier ........................................89

Investering i fastigheter.................................................................................89

Investeringsbidrag.........................................................................................90

Interna affärer..............................................................................................90

Termer och definitioner..............................................................................90

Teknik...........................................................................................................90

Lokalutnyttjande och hyror m m ...............................................................90

Tjänsteresor.................................................................................................91

Allmänt ..........................................................................................................91

Bokning .........................................................................................................91

Färdsätt.........................................................................................................91

Utlandsresor..................................................................................................92

Personal (LST) ........................................................ 93

Personal- och kompetensförsörjning .......................................................93

Medarbetarsamtal .........................................................................................93

Avgångssamtal .............................................................................................93

Bisysslor........................................................................................................93

Läkarförsörjning och villkor för AT och ST....................................................93

VFU – Verksamhetsförlagd utbildning ..........................................................96

Studieförmåner till anställda inom hälso- och sjukvården samt tandvården 96

Tjänster från externa bemanningsföretag.....................................................98

Lönebildning................................................................................................98

Lönepolitikens mål ........................................................................................98

Individuell och differentierad lönesättning....................................................99

Lönekriterier ..................................................................................................99

Lönetillägg och löneglidning........................................................................100

Chefsförordnanden .....................................................................................100

Bostadsförmån............................................................................................100

Dator i hemmet............................................................................................100

Förmånsbil ..................................................................................................101

Arbetsmiljö ................................................................................................101

Arbetsmiljöansvar .......................................................................................101

7


Hälsodeklaration och riktad hälsounderökning...........................................101

Friskvårdsbidrag .........................................................................................102

Glasögon för bildskärmsarbete...................................................................102

Säkert resande i tjänsten ............................................................................103

Arbetstidsmodeller ......................................................................................104

Alkohol, droger och rökning ........................................................................104

Rehabilitering ..............................................................................................105

Uppvaktning och gåvor ...............................................................................105

Diskriminering–jämställdhet....................................................................106

Jämställdhet i landstinget............................................................................106

Kränkande särbehandling...........................................................................107

Hälso- och sjukvård (LST).................................... 108

Vårdprogram..............................................................................................108

Syfte ............................................................................................................108

Begrepp.......................................................................................................108

Beslut ..........................................................................................................108

Förankring...................................................................................................108

Individuell vård- och behandlingsplan ...................................................109

Avgifter.......................................................................................................109

Intyg, utlåtanden och hälsokontroller.....................................................109

Vaccinationer.............................................................................................114

Hjälpmedelsverksamhet...........................................................................115

Allmänt ........................................................................................................115

Beslutsordning ............................................................................................115

Huvudprinciper............................................................................................115

Patientansvar ..............................................................................................116

Flyttning från länet ......................................................................................116

Tolkservice vid resor utomlands.............................................................116

Remissregler för specialistvård m m......................................................116

Allmänt ........................................................................................................116

Primär-, länsdels- och länssjukvård inom länet ..........................................117

Primär-, länsdels- och länssjukvård samt tandvård utom länet .................117

Övrig vård....................................................................................................119

Gallring m m av patientjournaler.............................................................119

Media och patientsekretessen.................................................................120

Läkemedel..................................................................................................120

Reglemente för läkemedelskommittén .......................................................120

Läkemedelsinformation och utbildning .......................................................121

Avtal vid kliniska läkemedelsprövningar .....................................................123

Kliniska prövningar och icke-interventionsstudier.......................................124

Marknadsundersökningar ...........................................................................124

Uppföljning av anvisningarna......................................................................124

Stipendium för bästa förbättrings-/ utvecklingsarbete i vården ..........124

Riktlinjer för kvalitetsregister ..................................................................125

Medverkan i kvalitetsregister ......................................................................125

Utbildning ....................................................................................................125

Uppföljning och verksamhetsutveckling......................................................125

8


Medicintekniska produkter ......................................................................126

Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster....................126

Medicinska gaser ......................................................................................127

Kvalitetshandbok för medicinska gaser ......................................................127

Termer och definitioner i vård- och patientadministrativa system......127

Samverkansorgan mellan landstinget och de privata vårdgivarna.....128

Sammansättning .........................................................................................128

Uppgifter......................................................................................................128

Samverkan..................................................................................................128

Sammanträden............................................................................................129

Ersättning....................................................................................................129

Samverkansorgan mellan landstinget och tandvårdsproducenterna.129

Sammansättning .........................................................................................129

Uppgifter......................................................................................................129

Samverkan..................................................................................................130

Sammanträden............................................................................................130

Ersättning....................................................................................................130

Brukarråd o d.............................................................................................130

Strålskydd..................................................................................................130

Smittskydd.................................................................................................131

Biobanker i hälso- och sjukvården .........................................................131

Kliniska läkemedelsprövningar ...................................................................131

Forskning ....................................................................................................131

Kundvalsmodell inom barn- och ungdomstandvård ...........................132

Tandvård (LST) ..................................................... 133

Samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i

den offentliga tandvården ........................................................................133

Näringspolitik och internationell samverkan (LST)

................................................................................ 134

Näringspolitik ............................................................................................134

EU-projektkontor .........................................................................................134

Tjänsteexport och bistånd .......................................................................134

Beslutsordning ............................................................................................135

Regionala utvecklingsmedel....................................................................135

Kultur (LST) ........................................................... 136

Folkbildning...............................................................................................136

Verksamhetsbidrag .....................................................................................136

Stipendier...................................................................................................136

Egna kulturinsatser ..................................................................................137

Projektstöd ..................................................................................................137

Konstutställningar utanför länet ..................................................................138

Snabba Ryck...............................................................................................138

Turnéstöd....................................................................................................138

Ungdomsledarutbildning .............................................................................139

9


Interkommunal ersättning........................................................................140

Bidrag till länsövergripande organisationer ..........................................140

Kultur...........................................................................................................140

Pensionärsorganisationer ...........................................................................141

Landstingskompletterande verksamhet m m ..............................................141

Riktlinjer för landstingets insatser inom kultur....................................142

Miljöriktlinjer (LST) ............................................... 144

Ansvar ........................................................................................................144

Riktlinjer.....................................................................................................144

Upphandling och materialförsörjning ..........................................................145

Energianvändning samt utsläpp av ”klimatgaser”.......................................145

Transporter och resande.............................................................................145

Kemikalier och läkemedelshantering ..........................................................146

Avfallshantering...........................................................................................146

Farligt gods .................................................................................................147

Uppföljning av miljömålen ...........................................................................147

Ekologisk hållbar upphandling................................................................147

Miljöklassning av regelbundna upphandlingar............................................147

Material-, produktgrupper och tjänster av särskild miljömässig betydelse 147

Landstingets miljöpris..............................................................................148

Grafisk profil (LST) ............................................... 150

Landstingets symbol ...................................................................................150

Landstingets logotyp ...................................................................................150

Landstingets märke.....................................................................................150

Lokala märken.............................................................................................151

Varumärken.................................................................................................151

Tillämpningsanvisningar .............................................................................151

Övriga riktlinjer (LST) ........................................... 152

Kommunikation.........................................................................................152

Strategisk resurs för att nå landstingets mål..............................................152

Kommunikation är ett verksamhetsansvar.................................................153

Var och en har ett informationsansvar.......................................................154

Media ..........................................................................................................154

Säkerhet.....................................................................................................155

Syfte ............................................................................................................155

Säkerhetsområden......................................................................................155

Ansvar .........................................................................................................155

Informationsteknik....................................................................................156

10


Förtroendemannaorganisation

m m (LFU)

Arbetsordning för

landstingsfullmäktige

Utöver det som föreskrivs om landstingsfullmäktige i lag eller annan författning

gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

Antalet ledamöter

1 § Fullmäktige har 71 ledamöter. Om antalet ersättare finns det bestämmelser

i vallagen.

Ordförande och vice ordförande

2 § De år då val av landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer

fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre

vice ordförande (presidium).

Presidievalen förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december.

Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.

3 § Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har

varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).

Om två eller flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska

den äldste av dem vara ålderspresident.

4 § Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot

eller från sin presidiepost, väljer fullmäktige så snart det kan ske en annan

ledamot istället för den som har avgått.

Valet gäller för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått.

5 § Om ordföranden är hindrad att fullgöra uppdraget, fullgör förste vice

ordföranden det.

Om också förste vice ordföranden är hindrad, fullgör andre vice ordföranden

uppdraget.

Om samtliga i presidiet är hindrade, fullgör ålderspresidenten ordförandens

uppgifter.

6 § Om samtliga i presidiet är hindrade att delta i ett helt sammanträde eller i

en del av ett sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att vara ordförande

tillfälligt.

Ålderspresidenten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden

har utsetts.

Tid och plats för sammanträdena

7 § Fullmäktige håller ordinarie sammanträden normalt fem gånger per år.

Dagarna för sammanträdena bestämmer fullmäktige för varje år.

11


8 § De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda

fullmäktige första gången i november.

Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet

efter samråd med landstingsstyrelsens presidium.

9 § Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter

samråd med vice ordförandena.

En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen, ställas till ordföranden

och ges in till sekretariatet.

En sådan begäran ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas

behandlade på det extra sammanträdet.

10 § Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd

med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden

för ett sammanträde.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen

eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta

varje ledamot och ersättare om beslutet.

Om sammanträdet har kungjorts, ska beslutet anslås på landstingets anslagstavla

och om tiden medger det ska uppgift om beslutet införas i de tidningar

som avses i 13 §.

11 § Fullmäktige sammanträder i Landstingshusets sessionssal i Luleå.

Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan

plats inom länet för ett visst sammanträde.

Ordning för placering i sammanträdeslokalen

12 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter

samråd med vice ordförandena den ordning i vilken ledamöterna ska vara

placerade i sammanträdeslokalen.

Kungörelse om sammanträdena

13 § Fullmäktige bestämmer för varje år i vilken eller vilka ortstidningar

uppgifterna om tid och plats för fullmäktiges sammanträden ska införas.

14 § Inför varje sammanträde låter ordföranden förteckna de ärenden som

ska behandlas på sammanträdet.

Ärendeförteckningen ska tas in i kungörelsen om sammanträdet och införas i

de tidningar i vilka tiden och platsen för sammanträdet annonseras.

15 § Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden

en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.

Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse

dock inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden underrätta de ledamöter

och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och

platsen för det fortsatta sammanträdet.

Ärenden och handlingar till sammanträdena

16 § De ärenden som fullmäktige behandlar ska vara skriftliga och ha registrerats

i diariet.

12


17 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens

presidium, när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte

annat följer av lag.

18 § Till varje sammanträde låter ordföranden i en föredragningslista sammanställa

de angelägenheter – procedurfrågor, delgivningar, ärenden, interpellations-

och frågesvar och eventuellt övrigt – som ska avhandlas vid

sammanträdet.

Föredragningslistan tillställs före sammanträdet varje ledamot och ersättare.

19 § I de ärenden som satts upp på föredragningslistan ska finnas en kortfattad

ärendebeskrivning samt landstingsstyrelsens förslag till beslut eller yttranden.

I förekommande fall ska även patientnämndens och fullmäktigeberedningarnas

förslag och yttranden finnas med.

Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning övriga handlingar som tillhör

ett ärende ska bifogas föredragningslistan.

Fullständiga handlingar i varje ärende ska finnas tillgängliga i sammanträdeslokalen

under hela det sammanträde vid vilket fullmäktige avses behandla

ärendet.

20 § Interpellationer ska tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det

sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Frågor ska finnas tillgängliga för

ledamöterna vid början av det sammanträde vid vilket de avses bli ställda.

Anmälan av hinder för

tjänstgöring och inkallande av ersättare

21 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del

av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till fullmäktiges sekreterare.

Sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra.

22 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde

eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde,

kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och som står

i tur att tjänstgöra.

Om någon annan ersättare som är behörig att tjänstgöra finns närvarande vid

sammanträdet, får ordföranden dock i stället kalla in den ersättaren.

23 § Det som sagts om ledamot i 21 och 22 §§ gäller också för ersättare.

24 § Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in

och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger

särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av

ett ärende.

Uppropslista

25 § Inför varje sammanträde låter ordföranden upprätta en lista över de ledamöter

och ersättare som ska tjänstgöra vid sammanträdet (uppropslista).

26 § Om en ledamot inställer sig under ett pågående sammanträde, bestämmer

ordföranden enligt 24 §, när ledamoten ska träda in och tjänstgöra.

27 § En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör

vid ett sammanträde ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet.

13


Upprop

28 § I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt

uppropslistan.

Upprop förrättas i övrigt när ordföranden anser att det behövs.

Protokollsjusterare

29 § Sedan uppropet har förrättats enligt 28 § första stycket, väljer fullmäktige

två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från

sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.

Ordföranden tillkännager därefter tiden och platsen för justeringen.

Turordning för handläggningen

30 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i

föredragningslistan.

Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.

31 § Om särskilda skäl föranleder det, kan fullmäktige besluta att avbryta

handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta den

senare under sammanträdet.

32 § Om fullmäktige inte beslutar något annat för ett visst fall, besvaras interpellationer

och frågor, sedan fullmäktige har behandlat samtliga beslutsärenden

på föredragningslistan.

Yttranderätt vid sammanträdena

33 § Ledamöterna får yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid

sammanträdena.

34 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd vars verksamhetsområde

ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet, även om de inte är ledamöter

i fullmäktige.

Ledamöterna i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen när fullmäktige

behandlar ett ärende som beredningen har handlagt, även om de inte

är ledamöter i fullmäktige.

Den som väckt ett medborgarförslag får delta i överläggningen när fullmäktige

behandlar förslaget.

35 § Den som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning

som hålls med anledning av svaret, även om denne inte är ledamot i

fullmäktige.

36 § Landstingets revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar

revisionsberättelsen och årsredovisningen, även om de inte är ledamöter

i fullmäktige.

Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett

ärende som har samband med revisionsuppdraget eller som gäller granskningen.

14


37 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning

som det behövs kalla ordförandena i fullmäktigeberedningarna, ordförandena

och vice ordförandena i nämnderna, revisorerna samt anställda hos

landstinget för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller

utomstående sakkunniga.

38 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter

samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för

att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.

39 § Landstingsdirektören får delta i överläggningen i alla ärenden samt yttra

sig om lagligheten av allt som förekommer vid sammanträdena.

40 § Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om handläggningen av ärenden

samt av interpellationer och frågor.

Sekreteraren får också yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid

sammanträdena.

41 § Om någon talare avlägsnar sig från ämnet för överläggningen och efter

tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden ta ifrån talaren ordet. I övrigt får

ingen avbryta en talare under ett anförande.

Dock kan begränsning av anförandenas längd tillämpas på frivillig grund.

Det ankommer på ordföranden att efter samråd med vice ordförandena och

partiernas gruppledare fastställa om och hur detta ska ske.

Talarordning

42 § Ledamöterna får ordet för anföranden i den ordning de anmäler sig.

Turordningen för anförandena bryts dock, när någon ledamot får ordet för

replik.

Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare

besluta om avvikande regler för den inledande debattomgången i vissa

ärenden.

43 § En ledamot som redan har hållit ett anförande under en debatt har rätt

att få ordet för replik med anledning av en efterföljande talares anförande.

En ledamot som inte har hållit ett anförande under en debatt har rätt att få

ordet för replik, om en talare i sitt anförande riktar sig direkt till ledamoten.

Replikrätten är i dessa fall begränsad till två repliker om vardera högst en

minut per ledamot och anförande.

44 § Den ledamot vars anförande föranleder replik har rätt att direkt efter

varje sådan replik få ordet för egen replik om högst en minut.

45 § Ordföranden bestämmer i vilken ordning de ska få ordet som har rätt att

delta i en överläggning enligt 34–36 §§ och 39 §.

Ordföranden bestämmer också, när de som kallats enligt 37 § för att lämna

upplysningar ska få yttra sig och när sekreteraren ska få göra det.

15


Yrkanden

46 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende för avslutad,

går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen

och kontrollerar att de har uppfattats rätt.

Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något

yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.

47 § Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt

ett yrkande avfatta det skriftligt.

Deltagande i beslut

48 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla

detta till ordföranden, innan ordföranden lägger fram förslag till beslut.

En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet,

om fullmäktige fattar det med acklamation.

Omröstningar

49 § När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter

som har utsetts att justera protokollet.

50 § Voteringspropositionen ska ha godkänts av fullmäktige, innan en omröstning

genomförs.

Om någon ledamot begär det, ska inför en omröstning voteringspropositionen

avfattas skriftligen och vara tillgänglig för ledamöterna.

51 § Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter

upprop. Uppropet sker enligt den uppropslista som avses i 25 §.

Ordföranden avger alltid sin röst sist.

52 § Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett

klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon

ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.

53 § Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny

omröstning genomföras omedelbart.

54 § Om en omröstning begärs, när fullmäktige förrättar ett val eller behandlar

ett ärende som rör anställning av personal, tillämpas bestämmelserna i 51

§ på motsvarande sätt.

55 § Valsedlar ska alltid finnas tillgängliga under sammanträdena i tillräckligt

antal.

56 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många

namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.

57 § En valsedel är ogiltig:

• Om den upptar namnet på någon som inte är valbar.

• Om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas.

• Om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.

16


• Om den i övrigt inte uppfyller det som har föreskrivits om valsedel i

56 §.

Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt

valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.

58 § Anteckningslistorna från öppna omröstningar och valsedlarna som har

lämnats vid slutna omröstningar ska förvaras på ett betryggande sätt, tills

besluten har vunnit laga kraft.

Reservation

59 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera

reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska

lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen

av protokollet.

Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet

som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske

och senast under den sammanträdesdag då beslutet fattades.

Ordningen vid sammanträdena

60 § Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdena. Om någon uppträder

störande och efter tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden visa ut

vederbörande.

Om sådan oordning uppstår att ordföranden inte kan avstyra den, får ordföranden

upplösa sammanträdet.

Motioner

61 § En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller

flera ledamöter.

Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion.

62 § En motion väcks genom att den ges in till sekretariatet.

En motion får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. Sekreteraren

ser till att en sådan motion blir registrerad i diariet.

63 § En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot

vid ett sammanträde.

64 § Landstingsstyrelsen ska minst två gånger varje år redovisa de motioner

som inte har beretts färdigt.

Medborgarförslag

64 a § Den som är folkbokförd i en kommun i inom landstinget får lämna in

förslag till fullmäktige, s k medborgarförslag.

Möjligheten till medborgarförslag är en försöksverksamhet som pågår t o m

31 december 2007.

Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera

personer samt innehålla namnförtydliganden och adressuppgifter.

17


Förslaget ska handla om frågor inom landstingets ansvarsområde och innehålla

minst ett tydligt förslag till åtgärd. Ämnen av olika slag får inte tas upp

i samma medborgarförslag.

Ett medborgarförslag väcks genom att det ges in till sekretariatet.

Ett medborgarförslag ska beredas enligt reglerna om ärendeberedning i

kommunallagen och fullmäktiges arbetsordning.

Interpellationer

65 § En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en

ledamot.

Den ska ges in till sekretariatet senast sjätte vardagen före det sammanträde

vid vilket ledamoten avser att ställa den, mellanliggande dag före helgdag ej

räknad.

66 § En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om

ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.

Sekreteraren ser till att en sådan interpellation blir registrerad i diariet.

67 § En interpellation får, förutom till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning,

också ställas till vice ordföranden i nämnden, till övriga

ledamöter i nämnden som har politiskt ansvar för specifika områden samt till

ordföranden i ett nämndutskott.

Om en interpellation avser förhållanden i ett sådant företag som avses i

3 kap 17 eller 18 §§ kommunallagen, får den till vilken interpellationen har

ställts överlämna till en ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.

Den som besvarar interpellationen ska ha valts av fullmäktige till uppdraget i

företagets styrelse.

68 § En interpellation bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har

ställts.

69 § Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt och tillhandahållas ledamöterna,

innan det tas upp på ett sammanträde.

Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före

den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas.

70 § En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då

svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot

också vid det tillfället.

Frågor

71 § En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot.

Den ska ges in till sekretariatet senast kl 15.00 dagen före det sammanträde

vid vilket ledamoten avser att ställa den.

72 § Vad som sägs i 66–68 §§, 69 § första stycket samt 70 § tillämpas också

på fråga.

När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar

delta i överläggningen.

18


Beredning av ärendena

73 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör landstingsstyrelsen hur

de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas.

74 § Styrelsen ska på varje ordinarie sammanträde med fullmäktige redovisa

de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie

sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden

som har fattats.

Förklaring vid revisionsanmärkning

75 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken

ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i

revisionsberättelsen ska inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning

mot vilken anmärkningen har riktats.

Förlängning av sammanträde

och fortsatt sammanträde

76 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta

sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.

Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt

sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett

sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta.

Fullmäktigeberedningar

77 § De år då val av landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer

fullmäktige för den löpande mandatperioden:

• Ett valutskott.

• Ett demokratiutskott.

• Sex övriga ordinarie fullmäktigeberedningar (programberedningen,

regionala beredningen samt hälso- och sjukvårdsberedningarna Nord,

Öst, Mitt och Syd).

Fullmäktige kan för speciella ändamål även tillsätta en eller flera särskilda

beredningar.

Valet av valutskott förrättas på det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige.

Valet av demokratiutskott och övriga ordinarie fullmäktigeberedningar förrättas

senast på ett sammanträde som hålls före utgången av december.

Valutskottet

78 § Valutskottet har 8 ledamöter (en från varje parti i fullmäktige) och lika

många ersättare.

Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och

en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.

79 § Valutskottet ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige

ska behandla (med undantag av valen av fullmäktiges presidium).

19


Fullmäktige kan dock besluta att förrätta ett visst val utan föregående beredning.

80 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutförhet, protokoll

och justering av protokoll tillämpas på valutskottet det som föreskrivs om

nämnder i kommunallagen.

81 § Valutskottets ordförande utser, efter samråd med landstingsdirektören,

sekreterare åt utskottet.

Demokratiutskottet

82 § Demokratiutskottet har 8 ledamöter (en från varje parti i fullmäktige).

Dessutom adjungeras fullmäktiges presidium till utskottet.

Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande för

den tid som denne har valts att vara ledamot.

83 § Demokratiutskottets uppgift är att driva landstingets inre demokratiutveckling.

Målet är ett starkt landstingsfullmäktige med engagerade och motiverade

ledamöter.

Utskottet ansvarar för fullmäktiges utbildningar.

Demokratiutskottet ska lämna rapporter om genomförd verksamhet.

84 § Demokratiutskottet får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde.

85 § Bestämmelserna i 80 § gäller också för demokratiutskottet.

86 § Demokratiutskottet får från landstingets nämnder och landstingsdirektören

begära in de upplysningar och yttranden den behöver för att fullgöra sina

uppgifter.

Övriga ordinarie fullmäktigeberedningar

Programberedningen

87 § Programberedningen har 11 ledamöter.

Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande för den tid denne har

valts att vara ledamot.

88 § Programberedningens uppgift, som omfattar hela länet, är att utifrån ett

patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll:

• Öka kunskapen om patienters och närståendes behov.

• Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga

och förtroendevalda.

• I samverkan med verksamhetsföreträdare utforma programområden.

• Lämna rapporter om genomförd verksamhet.

• I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning

av landstingsplanen. Beredningen ska även lämna förslag till uppdrag

för nästkommande år.

Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och

belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor.

20


89 § Programberedningen får från landstingets nämnder och landstingsdirektören

begära in de upplysningar och yttranden den behöver för att fullgöra

sina uppgifter.

90 § Bestämmelserna i 80 och 84 § gäller också för programberedningen.

Regionala beredningen

91 § Regionala beredningen har 13 ledamöter.

Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande för den tid denne har

valts att vara ledamot.

92 § Regionala beredningens uppgift, som omfattar hela länet, är att inom

det regionala utvecklingsområdet:

• Öka kunskapen om medborgarnas behov.

• Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda.

• Lämna rapporter om genomförd verksamhet.

• I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning

av landstingsplanen. Beredningen ska även lämna förslag till uppdrag

för nästkommande år.

93 Bestämmelserna i 80, 84 och 88 89 §§ gäller också för regionala beredningen.

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

94 § Hälso- och sjukvårdsberedning Nord har 13 ledamöter.

Hälso- och sjukvårdsberedning Öst har 13 ledamöter.

Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt har 17 ledamöter.

Hälso- och sjukvårdsberedning Syd har 15 ledamöter.

Bland ledamöterna i respektive beredning väljer fullmäktige en ordförande

för den tid denne har valts att vara ledamot.

95 § Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgifter omfattar följande geografiska

områden:

• Hälso- och sjukvårdsberedning Nord: Kiruna, Pajala, Gällivare och

Jokkmokks kommuner.

• Hälso- och sjukvårdsberedning Öst: Övertorneå, Haparanda, Överkalix

och Kalix kommuner.

• Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt: Bodens och Luleå kommuner.

• Hälso- och sjukvårdsberedning Syd: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Piteå och

Älvsbyns kommuner.

96 § Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgift är att inom sina geografiska

områden och utifrån ett medborgarperspektiv på utbudet av hälso- och

sjukvård:

• Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av

vård i respektive geografiska område.

• Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda.

21


• Lämna rapporter om genomförd verksamhet.

• I sina verksamhetsrapporter för året lämna underlag inför styrelsens beredning

av landstingsplanen. Beredningarna ska även lämna förslag till

uppdrag för nästkommande år.

Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska i sitt arbete söka samverkan med

länets kommuner.

97 § Bestämmelserna i 80, 84 och 89 §§ gäller också för hälso- och sjukvårdsberedningarna.

Justering av protokollet

98 § Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.

Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde,

justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de

delar av förhandlingarna som ordföranden har lett.

99 § Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart.

Paragrafen bör redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den.

100 § Om fullmäktige beslutar att under ett sammanträde justera protokollet

från ett föregående sammanträde, bestämmer fullmäktige för varje sådant

tillfälle hur justeringen ska gå till.

Sekreterare

101 § Ordföranden utser, efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens

presidium, sekreterare i fullmäktige.

Vid hinder för sekreteraren utser fullmäktiges ordförande vikarie för sekreteraren.

102 § Sekreteraren för fullmäktiges protokoll och biträder ordföranden.

Sekreteraren fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av arbetsordningen

och som fullmäktige eller ordföranden bestämmer.

Expediering

103 § Sekreteraren ansvarar för att utdrag ur protokollet tillställs de nämnder,

andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet.

Fullständiga protokoll ska tillställas fullmäktiges, styrelsens och patientnämndens

ledamöter och ersättare, fullmäktigeberedningarnas ledamöter

samt landstingets revisorer.

Reglemente för revisorerna

Revisorernas organisation

1 § Landstinget har 9 revisorer (samtliga partier i fullmäktige ska ha minst

en revisor).

2 § Fullmäktige ska, för den tid som fullmäktige bestämmer, välja en ordförande

och en vice ordförande.

22


Revisorernas uppgifter

3 § För revisorerna gäller bestämmelserna i kommunallagen, bestämmelser

som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning, utfärdade ägardirektiv

för kommunala företag samt detta reglemente.

4 § Revisionsarbetet ska bedrivas med utgångspunkt i vad som anges i senaste

version av skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet”.

Budget

5 § För revisorernas budget utser fullmäktige en särskild oberoende beredning.

Sakkunniga

6 § Revisorerna anlitar enligt 9 kap 8 § kommunallagen själva sakkunniga

till sin granskning i den omfattning som behövs.

Bestämmelserna i 9 kap 12 § kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar

gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna.

Revisorernas sammanträden

7 § Ordföranden kallar revisorerna till överläggningar i granskningsarbetet

och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Ordföranden

får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar

och nämnder.

8 § Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas överläggningar i granskningsarbetet.

En skrivelse i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer

är ense om skrivelsens innehåll. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden

och av ytterligare en person som revisorerna utser.

9 § Av 9 kap 15 § kommunallagen följer att de beslut som revisorerna fattar

om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll.

Protokollet justeras av ordföranden och en annan revisor. Revisorerna kan

besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska

redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den.

Arkiv

10 § För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och

i av fullmäktige fastställt arkivreglemente.

Utlåtande om delårsrapport

11 § Revisorernas utlåtande om delårsrapporten ska lämnas till fullmäktige

senast två veckor efter det att styrelsen tagit ställning till delårsrapporten.

Revisionsberättelse

12 § Revisionsberättelsen ska lämnas till fullmäktige senast två veckor efter

det att styrelsen överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna.

23


Reglemente för landstingsstyrelsen

Utöver vad som föreskrivs om landstingsstyrelse i lag eller förordning gäller

bestämmelserna i detta reglemente.

Verksamhetsområde

1 § Landstingsstyrelsen är driftstyrelse för landstingets samlade verksamhet.

Det betyder att styrelsen tillika är hälso- och sjukvårdsnämnd, tandvårdsnämnd,

utbildningsnämnd, nämnd för landstingets verksamhet enligt lagen

om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt krisledningsnämnd.

Styrelsen har också det politiska verkställighetsansvaret för kulturfrågor och

försörjningsfrågor. Dessutom är styrelsen personal-, löne- och pensionsmyndighet,

arkivmyndighet samt personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen

(PUL).

2 § Styrelsen har 15 ledamöter och 15 ersättare.

3 § Landstingsdirektören har det yttersta ledningsansvaret inför styrelsen.

4 § Styrelsen ska som driftstyrelse för landstingets samlade verksamhet ansvara

för att verksamheterna bedrivs enligt de mål och ramar som fullmäktige

har fastställt samt de lagar och förordningar som gäller för dem.

I detta ligger att styrelsen ska:

• Ansvara för övergripande styrning av verksamheterna. I driftfrågor förutsätts

styrelsen tillämpa långtgående delegering av beslutanderätt inom

den ram som kommunallagen medger.

• Genom samråd och samarbete med andra samhällsorgan, näringsliv och

organisationer verka för en positiv länsutveckling och därvid svara för

landstingets åtaganden inom det regionalpolitiska området.

• Bevaka landstingets rätt vid bolagsstämmor i företag som landstinget helt

eller delvis äger samt landstingets intressen i stiftelser och föreningar.

• Besluta om köp och försäljning av fastigheter och bostadsrätter samt om

övertagande av betalningsansvaret för intecknad skuld vid sådant förvärv

eller byte.

• Ansvara för landstingsövergripande förhandlingar med rätt att för landstingets

räkning genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor om

förhållandet mellan landstinget som arbetsgivare och dess anställda. Häri

innefattas rätt att lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen

och att besluta om stridsåtgärder.

• Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av bestämmelser om anställningsvillkor

m m samt utfärda föreskrifter och anvisningar i sådana frågor.

• I övrigt fullgöra arbetsgivarens skyldigheter eller utöva dennes rättigheter

i de frågor som inte överlåts åt annan nämnd att besluta om.

• Ansvara för tolkning och tillämpning av reglerna för ersättning till förtroendevalda

samt pensionsreglementet för förtroendevalda.

24


• I övrigt fullgöra vad som enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjuts

till styrelsen.

5 § Följande ärenden ska dock alltid hänskjutas till fullmäktige:

• Ärenden som enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige.

• Köp och försäljning av fastigheter och bostadsrätter i de fall värdet per

objekt överstiger 4 mkr eller där köpet/försäljningen är av principiell beskaffenhet

eller annars av större vikt.

• Yttranden som innehåller viktigare principiella ställningstaganden och

där tidsskäl inte omöjliggör att yttrandena behandlas av fullmäktige.

• Ärenden i övrigt som är av principiell beskaffenhet eller annars av större

vikt.

Krisledningsnämnd

6 § Styrelsen är krisledningsnämnd vid extraordinära händelser i fredstid.

Anm: Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från

det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig

störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser

av landstinget.

För krisledningsnämnden gäller följande:

• Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden,

bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska

träda i funktion.

• Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden,

får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande

att nämnden inte hinner sammanträda.

Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden.

• Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av

landstingsstyrelsens uppdrag i den utsträckning som är nödvändig med

hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de

uppgifter som nämnden har övertagit från landstingsstyrelsen ska återgå

till styrelsen.

• Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde.

• Landstingsfullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet

ska upphöra.

• Landstinget får på begäran bistå kommuner och andra landsting som

drabbats av en extraordinär händelse. Om bistånd har lämnats har landstinget

rätt till skälig ersättning av den som mottagit biståndet.

• Landstinget får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt

bistånd till en enskild som drabbats av händelsen.

25


• Bestämmelser om landstingets möjlighet att bistå en kommun eller ett

annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinära händelser

finns i hälso- och sjukvårdslagen.

Arbetsformer

Presidium

7 § Ordförande och vice ordförande utses av landstingsfullmäktige.

Om både ordförande och vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller

delar av ett sammanträde, utser styrelsen en annan ledamot att vara ordförande

tillfälligt.

Sekreterare

8 § Sekreterare utses av ordföranden, efter samråd med landstingsdirektören.

Sammanträden

9 § Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden

får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde.

Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär

det, eller ordföranden anser att det behövs.

Styrelsen får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga inom den

ram som kommunallagen medger.

Kallelse och sammanträdeshandlingar

10 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna, och för kännedom till

ersättarna, senast tio dagar före sammanträde.

Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar ska snarast möjligt

därefter skickas ut till ledamöter och ersättare. Slutlig föredragningslista

fastställs vid sammanträdets början.

Ersättarnas tjänstgöring

11 § Ledamot som inte kan delta i sammanträde ska snarast underrätta sekreteraren,

som inkallar den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra.

Ersättare som är närvarande vid sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att

delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet.

Tillkallande av utomstående

12 § Beslut att kalla utomstående till sammanträde fattas mellan sammanträdena

av ordföranden.

Föredragning

13 § Ordföranden beslutar om formerna för föredragning av ärenden vid

sammanträden.

Protokoll

14 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera

protokollet. Har flera ordförande fungerat vid sammanträdet justerar varje

ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna

som ordföranden har lett.

26


Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen

ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före

protokollsjusteringen.

Utdrag ur protokollet ska tillställas dem som är berörda av besluten.

Fullständiga protokoll ska tillställas styrelsens, fullmäktiges och patientnämndens

ledamöter och ersättare, fullmäktigeberedningarnas ledamöter

samt landstingets revisorer.

Delgivning

15 § Delgivning sker med ordföranden, sekreteraren eller den som i övrigt

enligt särskilt beslut av styrelsen är behörig att motta delgivning.

Arkivvård

16 § För arkivvården gäller av landstingsfullmäktige fastställt arkivreglemente.

Reglemente för patientnämnden

Verksamhetsområde

1 § Patientnämnden har till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom:

• Den hälso- och sjukvård som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen av

landstinget eller enligt avtal med landstinget.

• Den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av

kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad

enligt socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso- och

sjukvård.

• Den tandvård enligt tandvårdslagen som bedrivs av landstinget.

Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård och

smittskyddslagen ankommer det dessutom på nämnden att utse stödpersoner

till tvångsomhändertagna patienter.

Nämnden har 7 ledamöter och 7 ersättare.

2 § Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda

patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården genom

att:

• Hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara

sina intressen i hälso- och sjukvården.

• Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal.

• Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet.

• Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till

vårdgivare och vårdenheter.

Nämnden ska senast sista februari varje år till Socialstyrelsen lämna en redogörelse

över nämndens verksamhet under föregående år.

I övrigt ska nämnden fullgöra vad som enligt landstingsfullmäktiges beslut

eller författning ankommer på nämnden.

27


För att fullgöra sina uppgifter har nämnden rätt att från landstingets organ

och anställda infordra de uppgifter samt få de upplysningar och det biträde

nämnden behöver.

Arbetsformer

Presidium

3 § Ordförande och vice ordförande utses av landstingsfullmäktige.

Om både ordförande och vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller

delar av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande

tillfälligt.

Sekreterare

4 § Sekreterare utses av ordföranden, efter samråd med landstingsdirektören.

Sammanträden

5 § Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden

får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde.

Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär

det, eller ordföranden anser att det behövs.

Kallelse och sammanträdeshandlingar

6 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna, och för kännedom till

ersättarna, senast tio dagar före sammanträde.

Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar ska snarast möjligt

därefter skickas ut till ledamöter och ersättare. Slutlig föredragningslista

fastställs vid sammanträdets början.

Ersättarnas tjänstgöring

7 § Ledamot som inte kan delta i sammanträde ska snarast underrätta sekreteraren,

som inkallar den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra.

Ersättare som är närvarande vid sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att

delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet.

Tillkallande av utomstående

8 § Beslut att kalla utomstående till sammanträde fattas mellan sammanträdena

av ordföranden.

Föredragning

9 § Ordföranden beslutar om formerna för föredragning av ärenden vid

sammanträden.

Protokoll

10 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera

protokollet. Har flera ordförande fungerat vid sammanträdet justerar varje

ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna

som ordföranden har lett.

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen

ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före

protokollsjusteringen.

Utdrag ur protokollet ska tillställas dem som är berörda av besluten.

28


Fullständiga protokoll ska tillställas patientnämndens ledamöter och ersättare

samt landstingets revisorer och styrelsen.

Delgivning

11 § Delgivning sker med ordföranden, sekreteraren eller den som i övrigt

enligt särskilt beslut av nämnden är behörig att motta delgivning.

Arkivvård

12 § För arkivvården gäller av landstingsfullmäktige fastställt arkivreglemente.

Regler för ersättning till stödpersoner

Enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård ska nämnden utse stödpersoner

till tvångsomhändertagna patienter.

Stödpersonerna får ersättning för sitt arbete per patient och vecka motsvarande

0,78 procent av gällande basarvode för förtroendevalda samt omkostnadsersättning

med 50 kr per påbörjad vecka.

Reseersättning betalas enligt de regler som gäller för anställda i landstinget.

Regler för inkallande av ersättare

Vid förhinder för ordinarie ledamot i landstingsstyrelsen och patientnämnden

samt övriga organ som landstinget utser ledamöter i, inkallas:

1 I första hand den personliga ersättaren om sådan utsetts (ledamot och personlig

ersättare har samma ordningsnummer i valförteckningen).

2 I andra hand ännu ej inkallad ersättare från samma parti, i den ordning

partiets ersättare står upptagna i valförteckningen.

3 I tredje hand ännu ej inkallad ersättare från samma kartell, (s+v+mp) respektive

(ns+m+c+fp+kd), i den ordning kartellens ersättare står upptagna

i valförteckningen.

4 I fjärde hand ännu ej inkallad ersättare, i den ordning ersättarna står upptagna

i valförteckningen.

Regler för

ersättning till förtroendevalda

Tillämpningsområde

1 § Där inte annat anges gäller reglerna för ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige,

ledamöter i fullmäktigeberedningar, ledamöter och ersättare

i landstingsstyrelsen och patientnämnden samt revisorer i landstinget.

De ersättningar som omfattas av reglerna är:

• Årsarvode (2–5 §).

• Sammanträdesarvode (6–7 §).

• Särskilt ordförandearvode (8 §).

• Ersättning för förlorad arbetsförtjänst m m (9 §).

29


• Ledighet vid sjukdom (10 §).

• Rese- och traktamentsersättning (11 §).

Årsarvodets konstruktion

2 § Årsarvode anges antingen som fast krontal eller som procentandel av ett

basarvode som är 12 gånger 45 935 kr i 2007 års lönenivå.

Vem får

årsarvode och hur mycket

3 § Årsarvode betalas till ordförande m fl enligt följande:

Heltidsuppdrag

Ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd)

Vice ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd)

En ledamot i landstingsstyrelsen (jämställdhetsråd) 1)

En ledamot i landstingsstyrelsen (folkhälsoråd) 1)

1) Utses av landstingsstyrelsen

Årsarvode

128 % av basarvodet

118 % av basarvodet

100 % av basarvodet

100 % av basarvodet

Deltidsuppdrag

Årsarvode

Ordförande i fullmäktige

30 000 kr

Förste vice ordförande i fullmäktige

6 000 kr

Andre vice ordförande i fullmäktige

6 000 kr

Ordförande i programberedningen, regionala beredningen samt

81 000 kr

hälso- och sjukvårdsberedningarna

Övriga ledamöter i ovanstående beredningar

11 250 kr

Annan ledamot i landstingsstyrelsen än landstingsråd, jämställdhetsråd,

15 000 kr

folkhälsoråd och oppositionsråd

Ordförande i patientnämnden

10 000 kr

Ordförande bland revisorerna

25 000 kr

Övriga revisorer

12 500 kr

Anm: Beredningsledamöternas deltagande i arbete/aktiviteter inom ramen för

beredningarnas uppdrag ska redovisas på lämpligt sätt.

Oppositionsråd

Årsarvode betalas till en ledamot eller ersättare i landstingsstyrelsen från

vardera Norrbottens Sjukvårdsparti (100 procent av basarvodet), Moderata

Samlingspartiet (81 procent av basarvodet), Centerpartiet (61 procent av

basarvodet), Folkpartiet liberalerna (61 procent av basarvodet) och Kristdemokraterna

(56 procent av basarvodet).

Sådan ledamot benämns oppositionsråd, och utses av respektive parti.

Övrigt

3 a § Årsarvoderade förtroendevalda förutsätts delta i sammanträden, utbildningar

och andra aktiviteter inom respektive organ.

Uppräkning av årsarvode

4 § Basarvodet uppräknas per kalenderår med en procentsats som motsvarar

den för respektive år genomsnittliga löneökningen för landstingets anställda.

30


Maximalt årsarvode

5 § Sammanlagt årsarvode från landstinget för annan förtroendevald än

landstingsråd får inte överstiga 100 procent av basarvodet.

Vem får sammanträdesarvode

6 § Sammanträdesarvode betalas till:

• Fullmäktigeledamot vid sammanträde eller förrättning med fullmäktige.

Dessutom betalas inläsningsarvode för sammanträde med 100 kr för varje

dag sammanträdet pågår.

• Ledamot i valutskottet vid sammanträde eller förrättning med utskottet.

• Ledamot och adjungerad i demokratiutskottet vid sammanträde eller förrättning

med utskottet.

• Deltagare i sammanträde med partigrupp.

Partierna disponerar följande totalantal sammanträdesdagar (antal deltagare

gånger antal sammanträdesdagar) per mandatperiod:

Socialdemokraterna 1 240

Norrbottens Sjukvårdsparti 520

Vänsterpartiet 240

Moderata Samlingspartiet 320

Centerpartiet 160

Folkpartiet liberalerna 160

Kristdemokraterna 120

Miljöpartiet de gröna 80

Partigruppssammanträde kan hållas på valfri ort i länet. Ett sammanträde

per år kan dock förläggas utanför länet till valfri ort i norra sjukvårdsregionen.

• Nämndsledamot vid sammanträde eller förrättning med nämnden.

Med nämnd avses landstingsstyrelsen och patientnämnden.

Arvode enligt denna punkt betalas dock inte till landstingsråd, jämställdhetsråd,

folkhälsoråd och oppositionsråd.

• Revisorer utsedda för granskning av landstingets verksamhet vid sammanträde

eller förrättning med revisorerna.

• Ledamot och revisor som landstinget utser i annat organ vid sammanträde

eller förrättning med organet, förutsatt att landstinget ska svara för

arvodet.

Sammanträdesarvode betalas dock inte om årsarvode för uppdraget betalas

av landstinget.

Generellt för ovanstående punkter gäller att sammanträdesarvode inte betalas

till förtroendevald med årsarvode på 100 procent eller mer av basarvodet.

Pågår sammanträdet eller förrättningen mer än en dag, räknas varje dag som

ett sammanträde eller en förrättning.

Till ersättare som kallats och inställt sig till sammanträde eller förrättning

betalas arvode. Det gäller även om ordinarie ledamot är närvarande.

31


Till ersättare som underrättats om sammanträde eller förrättning men inte

kallats, betalas inte arvode.

Sammanträdesarvodets storlek

7 § Sammanträdesarvodet är 750 kr per sammanträde/förrättning.

Den som samma dag deltar i flera sammanträden eller förrättningar får helt

sammanträdesarvode för första och halvt sammanträdesarvode för andra

sammanträdet eller förrättningen. Sammanträdesarvode för därpå följande

sammanträden eller förrättningar betalas inte.

Arvode betalas endast för sammanträde eller förrättning. För resdag före eller

efter sammanträde/förrättning betalas således inte arvode, utan endast

traktamente och resetillägg enligt de regler som anges i 11 §.

Särskilt ordförandearvode

8 § I de fall annan ledamot än årsarvoderad ordförande eller vice ordförande

fungerar som ordförande vid sammanträde med ett landstingsorgan betalas

särskilt ordförandearvode med 100 kr per sammanträde.

Ersättning för

förlorad arbetsförtjänst m m

9 § Ersättning för styrkt förlorad arbetsförtjänst betalas till:

• Ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och

patientnämnden samt landstingets revisorer vid sammanträde/förrättning

som berättigar till sammanträdesarvode.

• Ledamot i valutskottet vid sammanträde/förrättning som berättigar till

sammanträdesarvode.

• Ledamöter och adjungerade i demokratiutskottet vid sammanträde/förrättning

som berättigar till sammanträdesarvode.

• Ledamöter i programberedningen, regionala beredningen samt hälso- och

sjukvårdsberedningarna för högst 15 dagar per år för arbete/aktiviteter

inom ramen för beredningarnas uppdrag samt för eget partiarbete, varvid

högst 5 dagar per år får användas för eget partiarbete.

• Ledamöter i landstingsstyrelsen för högst 10 dagar per år för arbete/aktiviteter

inom ramen för styrelsens uppdrag utöver ordinarie sammanträdes-

och förrättningsdagar.

• Av landstinget utsedda ledamöter och ersättare i samverkansorgan, förutsatt

att landstinget svarar för sammanträdesarvodet.

Ersättning betalas dock ej till förtroendevald med årsarvode på 40 procent

eller mer av basarvodet.

I ersättningen ska inräknas förlorad semesterersättning om den förtroendevalde

på grund av sammanträde eller förrättning går miste om semesterersättning

hos sin arbetsgivare.

För förtroendevald som har, men ej kan redovisa, förlorad arbetsförtjänst,

exempelvis jordbrukare eller egen företagare, är ersättningen för hel dag

32


1/365 av den sjukpenninggrundande årsinkomst försäkringskassan beslutat

om. Samma regel gäller för förtroendevald som är arbetslös.

Förtroendevald som är skiftarbetare har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst

om sammanträdet eller förrättningen påverkar hans möjligheter att

arbeta sitt skift före eller efter sammanträdet/förrättningen.

Barntillsynskostnader

Förtroendevald med barn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn

som uppkommer när uppdraget fullgörs.

Rätten gäller tillsyn av barn som normalt vårdas i den förtroendevaldes familj

och som under kalenderåret fyller högst 11 år. Om särskilda skäl finns

kan ersättning betalas även för tillsyn av barn som är äldre.

Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller

sammanboende och inte heller för den ordinarie tid som barnet vistas i den

kommunala barnomsorgen.

Rätten till ersättning gäller inte för förtroendevald med årsarvode på 40 procent

eller mer av basarvodet.

Förtroendevald med funktionshinder

Förtroendevald med funktionshinder har rätt till ersättning för särskilda

kostnader som uppkommer när uppdraget fullgörs.

Rätten omfattar kostnader för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av

handlingar och liknande.

Försäkringar

Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar:

• Ansvarsförsäkring.

• Tjänstereseförsäkring.

• Arbetsskadeförsäkring.

• Grupplivförsäkring (gäller förtroendevald med årsarvode på 40 procent

eller mer av basarvodet).

Pension

Förtroendevald som ej omfattas av pensionsbestämmelserna PBF och som

har konstaterad pensionsförlust i den ordinarie anställningen på grund av

förtroendeuppdrag hos landstinget får ersättning för förlusten efter ansökan

till och särskild prövning av landstingsstyrelsen vid pensionstillfället.

Ledighet vid sjukdom

10 § För förtroendevald med basarvodesanknutet årsarvode som på grund av

sjukdom är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag gäller beräkningsgrunder och

förmåner som för anställda enligt allmänna bestämmelser (AB).

Under de 14 första dagarna vid sjukdom betalas ersättning motsvarande

sjuklön enligt lagen om sjuklön. Konstruktionen innebär att ersättning från

försäkringskassan inte ska begäras annat än från och med dag 15 i sjukperioden.

33


Rese- och traktamentsersättning

11 § Ersättning betalas enligt de regler som gäller för anställda i landstinget.

För årsarvoderade förtroendevalda som bor på ett avstånd om minst 10 mil

enkel väg från tjänstestället utbetalas reseersättning mellan bostaden och

tjänstestället för landstingsstyrelsens sammanträden och utbildningar och de

gruppledaröverläggningar som landstinget kallar till, samt övernattning i de

fall uppdraget kräver detta. Ersättningen ska tas upp till beskattning av den

förtroendevalde och arbetsgivaravgifter ska betalas av landstinget.

Tillämpningsföreskrifter

12 § Landstingsstyrelsen svarar för tolkning och tillämpning av ersättningsreglerna.

Om särskilda skäl föreligger kan styrelsen besluta om ersättning som ligger

utanför reglerna, dock inte i fråga om pension eller avgångsersättning; sådana

ärenden prövas av fullmäktige.

Datorutrustning

m m till förtroendevalda

Landstingsråd, jämställdhetsråd, folkhälsoråd, oppositionsråd, ordförande i

programberedningen, regionala beredningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna

samt ordföranden bland revisorerna ska erbjudas dator, skrivare och

mobiltelefon enligt gällande landstingsstandard.

Kostnaderna belastar respektive verksamhet. För oppositionsrådens del belastas

landstingsstyrelsen med de fasta kostnaderna, medan de rörliga kostnaderna

belastar deras omkostnadsram.

Landstingsstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, besluta att ytterligare

förtroendevalda ska omfattas av erbjudandet.

Partistöd m m

Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatbundet stöd. Det mandatbundna

stödet består i sin tur av ett allmänt partistöd, stöd till partiernas

ungdomsorganisationer och stöd för främjande av kvinnors deltagande i politiskt

arbete. Partistödet uppräknas årligen med förändringen i konsumentprisindex

och utbetalas i början av varje år.

För 2008 är:

• Grundstödet 91 700 kr per parti.

• Det allmänna partistödet 97 800 kr per fullmäktigemandat.

• Stödet till partiernas ungdomsorganisationer 21 500 kr per fullmäktigemandat.

• Stödet för främjande av kvinnors deltagande i politiskt arbete 9 000 kr

per fullmäktigemandat.

Vidare disponerar varje oppositionsråd en omkostnadsram på 130 000 kr för

hela mandatperioden.

34


Planerings- och

uppföljningsprocess (LFU)

Planering

I landstingets verksamhetsplanering ska målstyrning, resursfördelning, uppföljning

och utvärdering vara en sammanhållen process. Det som är bäst för

landstinget totalt, helhetssynen, får aldrig förloras och ska alltid väga tyngre

än det som är bra för den enskilda verksamheten.

Styrningen i landstinget sker genom att de förtroendevalda anger mål och

ramar – inte genom att i detalj reglera hur arbetet ska utföras.

Verksamhetens uppgift är att konkretisera målen i landstingsplanen och bryta

ner dem till tydliga verksamhetsmål.

Process

Landstingsråd och oppositionsråd har under våren dialoger med fullmäktiges

beredningar och verksamheten.

Senast i juni beslutar styrelsen om förslag till landstingsplan med ekonomiska

ramar.

I juni fastställer fullmäktige landstingsplanen.

Valår fastställer fullmäktige landstingsplanen preliminärt i juni och definitivt

i november.

I oktober (undantaget valår) beslutar styrelsen om förslag till reviderat ekonomiavsnitt

till landstingsplanen.

Senast i december fastställer fullmäktige det reviderade ekonomiavsnittet.

I november fastställer fullmäktiges beredningar, undantaget demokratiutskottet,

samt patientnämnden sina verksamhetsplaner.

Samtliga beredningar lämnar sina verksamhetsrapporter till fullmäktige i

december.

Senast i december fastställer landstingsdirektören divisionernas och stabsfunktionernas

verksamhetsplaner.

I januari fastställer demokratiutskottet sin verksamhetsplan.

Landstingsplan

Landstingsplanen ska innehålla:

1 Vision, verksamhetsidé och omvärldens påverkan.

2 Övergripande inriktning och mål.

3 Ekonomiavsnitt med ramar per division.

4 Utdebitering, resultatbudget, finansierings- och balansbudget, ekonomisk

flerårsprognos samt ram för investeringar.

Senast i samband med beslut om reviderat ekonomiavsnitt tas även beslut

om fullmäktiges regler och avgifter.

35


Verksamhetsplaner

Patientnämnden och fullmäktiges beredningar

Verksamhetsplanerna ska innehålla:

1 Verksamhetsinriktning och handlingsplan för nästkommande år.

2 Budget för nämnden/beredningen.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering är en viktig del av det samlade beslutsunderlaget

för fullmäktige, landstingsstyrelse samt styrelser för bolag och stiftelser.

De ger underlag för beslut om åtgärder på olika nivåer i organisationen.

Uppföljningen mäter hur resurserna använts i förhållande till plan och budget.

Utvärderingen mäter verksamheternas förmåga att tillgodose behoven hos

norrbottningarna.

Uppföljning är främst ett verktyg för verksamheterna själva, men är också en

viktig del av det samlade beslutsunderlaget för politikerna. Eftersom utvärdering

handlar om i vilken utsträckning verksamheten är ändamålsenlig, är

den främst ett verktyg för politikerna.

Resultaten från både uppföljning och utvärdering ska alltid återföras till

verksamheten.

Process

Samtliga beredningar, undantaget demokratiutskottet, lämnar sina verksamhetsrapporter

till fullmäktige i december.

Demokratiutskottet lämnar sin verksamhetsrapport till fullmäktige i februari.

I februari fastställer patientnämnden sin verksamhetsrapport.

I mars fastställer styrelsen sin årsredovisning.

Senast 15 april tar fullmäktige ställning till årsredovisningen och frågan om

ansvarsfrihet.

Per april och augusti upprättar styrelsen delårsrapport.

I juni och oktober redovisas delårsrapporten för fullmäktige.

Landstingsdirektören lämnar en rapport till varje sammanträde med styrelsen.

Styrelsen rapporterar löpande till fullmäktige.

Årsredovisning

Årsredovisningen ska ge återkoppling i både kvantitativa och kvalitativa

termer till mål och ramar i landstingsplanen.

Demokratiutskottets verksamhetsrapport

Rapporten ska innehålla :

36


• Redovisning av genomförda aktiviteter samt eventuella förändringsförslag

till landstingsfullmäktige.

• Utbildningsplan för fullmäktige.

• Ekonomiskt utfall i förhållande till budget.

Övriga beredningarnas verksamhetsrapporter

Rapporterna ska innehålla:

• Redovisning samt resultat av genomförda utvärderingar och aktiviteter

under året.

• Underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen.

• Ekonomiskt utfall i förhållande till budget.

Patientnämndens verksamhetsrapport

Rapporten ska utformas enligt Socialstyrelsens krav.

Verksamhetsuppföljning

Delårsrapport

Delårsrapporten ska ge återkoppling i både kvantitativa och kvalitativa termer

till mål och ramar i landstingsplanen.

37


Ekonomi m m (LFU)

Etiska regler för kontaktoch

relationsfrämjande förmåner

Utgångspunkt

Endast de förmåner som är etiskt tillbörliga, d v s som allmänt uppfattas som

hederliga och förenliga med god affärssed, ska godtas. Avgörande vid bedömningen

i det enskilda fallet är att förmånen ska framstå som till intet förbindande

och inte kunna riskera att försätta mottagaren i någon form av

tacksamhetsskuld.

Tillbörliga förmåner

Följande förmåner i kontakt- eller relationsfrämjande syfte är normalt enbart

attitydpåverkande och tillbörliga att acceptera:

• Arbetsmåltider av vardaglig karaktär.

• Uppvaktningar på jämna födelsedagar.

• Mindre varuprov.

• Prydnadsföremål som saknar nämnvärt marknadsvärde.

Icke tillbörliga förmåner

Följande typer av förmåner får inte förekomma:

• Penninggåvor, penninglån till ej marknadsmässiga villkor samt borgensåtaganden.

• Eftergifter av köpeskilling, fordran, amortering och ränta.

• Dolda förmåner, d v s av landstinget ej godkända eller irreguljära rabatter.

• Sidoleveranser av varor och tjänster från landstingets leverantörer.

• Helt eller delvis betalda nöjesresor eller semestervistelser.

Intern kontroll

Syfte

Intern kontroll är en process som utformas för att med rimlig grad av säkerhet

kunna uppnå målen:

• Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet.

• Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten.

• Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m m.

Såväl den politiska som verksamhetsledningen samt övrig personal samverkar

i syfte att nå målen.

38


En väl fungerande intern kontroll tjänar som skydd mot oberättigade misstankar

för såväl förtroendevalda som personal.

Landstingsstyrelsen

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern

kontroll. I detta ligger att utforma landstingsövergripande regler och

riktlinjer samt att tillse att gemensam planering sker.

Attest- och utbetalningsregler

Syfte

Attest- och utbetalningsreglerna ska bidra till god intern kontroll. Med intern

kontroll menas alla de åtgärder som landstinget vidtar för att främja effektiviteten

så att resurserna används på bästa sätt, trygga tillgångarna, säkerställa

en rättvisande redovisning samt se till att gällande bestämmelser och överenskommelser

efterlevs.

Definition

Att attestera innebär att kontrollera och bekräfta att transaktionerna stämmer

med beslut eller planer och att behöriga personer utfört dessa handlingar.

Attest sker med en signatur av elektronisk typ eller namnteckning på bokföringsdokumentet

eller liknande.

Attester

För varje transaktion ska sakattest, beslutsattest och behörighetsattest göras.

Behörighetsattest kan ske automatiskt med IT-stöd.

Utbetalningskontroll

Innan utbetalning sker ska kontroll göras av att betalning går till rätt mottagare

och att likvida medel finns tillgängliga.

Attestuppdrag

Landstingsstyrelsen och patientnämnden utser besluts- och behörighetsattestanter

samt ersättare för dessa.

Underrättelse om uppdrag

Landstingsstyrelsen och patientnämnden ska underrätta besluts- och behörighetsattestanter,

utbetalningskontrollanter, ekonomifunktionen och revisorerna

om vilka personer som utsetts. Förteckningar över attestanter ska upprättas

och hållas aktuella. Sker attestkontroll manuellt ska förteckningarna

innehålla signaturprov. Attestanterna ska informeras om vad uppdraget innebär.

Begränsningar i attesträtten

Attest får inte utföras av den som själv är förknippad med transaktionen (t ex

personliga utgifter) eller som står i beroendeförhållande till betalningsmottagaren.

I sådana fall ska attest ske av närmast överordnad.

39


Ansvar

Attestanter är var för sig ansvariga för sina åtgärder.

Reglernas tillämpning

Landstingsstyrelsen fastställer tillämpningsanvisningar för attest- och utbetalningsreglerna

för att säkerställa den interna kontrollen utifrån verksamhetens

behov och förutsättningar.

Placering av likvida medel

Placeringshorisont och mål

Placeringshorisonten för förvaltningen överstiger tio år. Portföljen ska förvaltas

på ett sätt som söker minimera fluktuationer i värdet över placeringshorisonten

och som överensstämmer med uppställda mål.

Det främsta syftet med placering av likvida medel är att reservera medel till

framtida pensionsutbetalningar.

Reglerna gäller både pensionsförvaltning avseende pensioner enligt KAP-

KL samt pensionerna i ansvarsförbindelsen.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken att en låntagare går i konkurs eller av annan anledning

inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser mot kreditgivaren. Vid

placering av medel har landstinget rollen som kreditgivare.

I syfte att begränsa kreditrisken får placering av medel endast ske i enlighet

med nedanstående regler.

Riskhantering

För att minimera förvaltningsrisker ska kapitalförvaltningen tillämpa principerna

om matchning respektive diversifiering.

Matchningsprincipen strävar efter att balansera tillgångsportföljen mot

skuldsidan. Det innebär främst att placeringshorisonten för pensionsmedel

ska svara mot pensionsskulden.

Diversifieringsprincipen används för att fördela en portföljs placeringar

inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken

och/eller höja avkastningen i en portfölj.

Motpart

Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är värdepappersinstitut

som har finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella

instrument för annans räkning i eget namn.

Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från

denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är ett annat,

exempelvis vid nyemissioner.

40


Räntebärande värdepapper

Placeringar får ske i svenska räntebärande värdepapper enligt följande alternativ:

• Räntebärande obligationer.

• Statsskuldväxlar.

• Certifikat.

• Marknadsbevis.

• Reverser.

• Specialinlåning/deposition.

• Fonder under finansinspektionens tillsyn.

Emittent:

• Svenska staten, statliga verk och av staten helägda bolag.

• Svenska banker, motsvarande institut och helägda dotterbolag.

• Svenska kommuner och landsting.

• Kommunala bolag med kommunal borgen.

• Samtliga företag vilkas certifikatprogram eller marknadsbevis innehar

lägst K-1/A1 rating enligt Standard & Poors - Nordisk Rating

AB/Moodys.

Placeringar i utländska räntebärande värdepapper tillåts inte.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken för att en förändring av det allmänna ränteläget

påverkar landstingets räntenetto i en negativ riktning. Ränterisken beror

främst på löp- och bindningstid.

Genomsnittlig löptid får inte överstiga fem år. Placeringarna ska spridas på

olika räntebindningsperioder.

Aktier

Portföljens placeringar får ske i svenska börsnoterade aktier och i aktiefonder

under finansinspektionens tillsyn samt i utländska värdepappersfonder

med global placeringsinriktning eller med en sammansättning av fonder enligt

motsvarande definition.

Aktieplaceringar, enskilda såväl som i fond, får ske i bolag marknadsnoterade

i Sverige på Stockholmsbörsen i stora bolag (börsvärde över en miljard

euro), medelstora bolag (börsvärde mellan 150 miljoner och 1 miljard euro)

och mindre bolag (börsvärde under 150 miljoner euro) .

Aktier hänförliga till ett enskilt företag eller företag ingående i samma koncern

avseende stora bolag får uppgå till högst tio procent av det totala marknadsvärdet

av aktieportföljen. Aktier för enskilt företag eller företag ingående

i samma koncern inom gruppen stora bolag som utgör mer än tio procent

av börsindex får utgöra högst 15 procent av aktieportföljens marknadsvärde.

41


För placeringar i medelstora bolag tillåts placering i enskilt företag eller företag

ingående i samma koncern på högst 5 procent av totala marknadsvärdet

på aktieportföljen. Den totala exponeringen i medelstora bolag får ej överstiga

20 procent av marknadsvärdet på aktieportföljen

För placeringar i mindre bolag tillåts placering i enskilt företag eller företag

ingående i samma koncern på högst 2 procent av totala marknadsvärdet på

aktieportföljen. Den totala exponeringen i mindre bolag får ej överstiga 4

procent av marknadsvärdet på aktieportföljen.

För placeringar i aktier gäller följande fördelning:

Aktieslag

Maximal andel av

aktieportföljen (%)

Svenska aktier/aktiefonder 100

Utländska aktier/aktiefonder 30

Aktieportföljen ska vara väl diversifierad, d v s ha en god spridning mellan

olika branscher.

Placering får inte ske i derivat.

Portföljfördelning

Vid placering i räntebärande värdepapper och aktier noterade i svenska kronor

gäller följande limiter (procenttalen avser andelar av den svenska portföljens

marknadsvärde):

Emittent/värdepapper

Max andel per

emittentkategori (%)

Max andel per

emittent (%)

Svenska staten 100 100

Svenska kommuner och landsting samt

30 10

kommunala bolag med kommunal borgen

Svenska banker och helägda dotterbolag

75 50

med lägst K-1/A-1 rating 1)

Övriga räntebärande papper med lägst K-1/A-

25 15

1 rating 1)

Aktier 40 10

1) Rating enligt Standard & Poors-Nordisk Rating AB/Moodys.

Etiska hänsyn

Landstinget ställer särskilda etiska krav på sina placeringar. Placeringar

medges ej i företag/fonder som till en väsentlig del av sin verksamhet negativt

påverkar hälsa och miljö.

Ansvars- och befogenhetsfördelning

Landstingsstyrelsens ska:

• Utse förvaltare av portföljen.

• Besluta om att avveckla förvaltare.

• Försäkra sig om att likvida medel hålls tillgängliga för de utbetalningar

som landstinget gör.

• Utfärda tillämpningsanvisningar.

• Fastställa regler för intern kontroll.

• Bedöma behovet av att uppdatera reglerna.

42


Likviditetsreserv

Landstinget har målet att upprätthålla en likviditetsreserv som omfattar tio

procent av landstingets nettokostnader. Detta skapar förutsättningar för att

klara tillfälliga svängningar inom ekonomin och möjliggör egenfinansiering

av investeringar. Med likviditetsreserv avses i huvudsak landstingets koncernkonto.

Rapportering och uppföljning

Revisorerna ska informeras om avtal och placeringar.

En översiktlig uppföljning lämnas till landstingsstyrelsen i månadsrapporten.

En fördjupad rapport lämnas tre gånger per år (vid delårsrapporterna och vid

bokslutet). Den fördjupade uppföljningen innehåller:

• Marknadsvärde.

• Avkastning.

• Procentuell fördelning på olika tillgångsslag.

• Prestation relativt valt index.

• Eventuella avvikelser från placeringsreglerna.

• Ändrade förutsättningar för att uppnå och bibehålla god avkastning.

Uppdatering av placeringsregler

Placeringsreglerna ska löpande hållas uppdaterade med hänsyn till aktuella

förhållanden inom landstinget samt beaktande av utvecklingen på de finansiella

marknaderna.

Upplåning

Landstingsfullmäktige beslutar om lånefinansiering i samband med landstingsplan.

En checkräkningskredit på upp till 450 mkr kan finnas.

Landstingsstyrelsen ska vid behov omplacera tidigare lån eller omdisponera

befintlig låneskuld samt tillse att nödvändiga kontrollrutiner finns.

Borgen

Landstingsstyrelsen får besluta om borgen på maximalt 20 mkr.

Resor utanför Norden

De resor som avses är sådana som företas inom ramen för förtroendeuppdrag

eller tjänst.

Beslut om resor utanför Norden för såväl förtroendevalda som anställda fattas

av landstingsstyrelsen och räknas som ren verkställighet.

43


Representation

Större representation

Med större representation avses representation vid konferenser, kongresser

o d.

Beslut om större representation fattas av landstingsstyrelsen.

Övrig extern representation

Med övrig extern representation avses representation i form av mat och

dryck riktad till affärsförbindelser och liknande.

Representationen ska ha ett klart samband med den verksamhet som bedrivs,

både i fråga om ändamålet med representationen och tidpunkten för den.

Representationen ska vara av skälig omfattning och får inte inbegripa drycker

som starkvin, sprit och likör. För att vin, starköl eller mellanöl ska få ingå

krävs beslut av landstingsstyrelsen.

Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representationen,

exklusive vin, starköl och mellanöl. Besluten räknas som ren verkställighet

(arbetsbeslut).

Intern representation

Med intern representation avses representation i form av mat och dryck riktad

till personal vid t ex avtackningar, informationsmöten, interna kurser och

planeringskonferenser.

Intern representation ska tillämpas restriktivt och får inte inbegripa drycker

med högre alkoholstyrka än folköl.

Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representationen.

Besluten räknas som ren verkställighet (arbetsbeslut).

Attestunderlag

Representation ska styrkas genom anteckning på nota eller liknande verifikat

som visar sambandet och ändamålet. Vidare ska anges namnen på de personer

som deltagit och vilka de företräder. Uppgifterna ska antecknas på ett

varaktigt sätt.

Avtackning av avgående

fullmäktigeledamöter

Fullmäktigeledamot som lämnar sitt uppdrag under mandatperioden eller vid

mandatperiodens utgång avtackas vid efterföljande mandatperiods första

sammanträde.

Den som varit fullmäktigeledamot i fyra mandatperioder eller fler får en

minnesgåva i form av en guldklocka eller annat av motsvarande värde (3 000

kr exklusive moms). Övriga får en enklare gåva till ett värde av 500 kr exklusive

moms.

44


Betalkort

Innehav

Personliga betalkort kan innehas av politiker och tjänstemän som i sitt uppdrag/arbete

regelbundet har behov av denna typ av betalningsform. Detta för

att den enskilde inte ska behöva förskottera utgifter eller för att undvika ofta

förekommande förskottsuttag för förutsedda/beräknade utgifter som betalning

av hotellrum, färdmedel, representation etc.

Landstingsstyrelsen beslutar om vilka inom respektive verksamhet som får

inneha betalkort.

Användningsområde

Kortet är endast avsett för tjänstebruk och får inte användas för kontantuttag

eller privata utgifter.

Ansvar och förbindelse

Kortet är personligt och får endast användas av kortinnehavaren. Kortet är en

värdehandling och ska förvaras på betryggande sätt. Förlust av kort ska av

innehavaren omgående anmälas till kortföretaget.

Leverantörsbundna betalkort

Landstingsstyrelsen beslutar om leverantörsbundna betalkort.

Arkivreglemente

Landstingets arkiv är en del av vårt nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras,

hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna

handlingar, behovet av information för rättsskipningen samt förvaltningen

och forskningens behov.

För att uppnå detta krävs rationella och enhetliga arkivrutiner.

I anslutning till bestämmelserna i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen

(SFS 1991:446) ska därför följande föreskrifter gälla.

Tillämpningsområde

1 § Reglementet ska tillämpas på landstingets myndigheter. Härmed avses:

• Landstingsfullmäktige och dess beredningar.

Landstingets revisorer.

• Landstingsstyrelsen med underställda verksamheter (landstingsdirektören

med stab och sekretariat, läkemedelskommittén samt divisionerna med

divisionsstaber och lokala staber).

• Patientnämnden.

• Smittskyddsläkaren.

Reglementet ska dessutom gälla i sin helhet för bolag, föreningar och stiftelser

som landstinget äger ensamt. I vilken grad reglementet ska gälla även för

delägda bolag och stiftelser får regleras i samråd med övriga ägare utifrån

bestämmelserna i 3 kap 18 § kommunallagen.

45


Ansvar för arkivvården

2 § Varje myndighet ansvarar för vården av sitt arkiv enligt lag.

Har myndighet överlämnat arkivmaterial till landstingets arkivmyndighet

övergår hela ansvaret till arkivmyndigheten. Se 12 §.

Landstingsstyrelsen har även ansvar för landstingsfullmäktiges arkiv.

Kommentar

I praktiken fullgörs ansvaret av myndighetens anställda. Se 5 §. Huvudprincipen

är att ansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer, i alla verksamheter.

Ansvaret avser särskilt förtecknande, gallring, skrivmateriel och förvaring.

Arkivmyndighet

3 § Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet.

Arkivmyndigheten utövar tillsyn över arkivvården inom landstinget. I tillsynen

ingår inspektion av arkiven.

Arkivmyndigheten har rätt att överta arkivmaterial från en myndighet som

står under dess tillsyn, såväl efter överenskommelse som efter ensidigt beslut

av arkivmyndigheten.

Kommentar

Landstingsarkivarien biträder arkivmyndigheten i dess tillsynsverksamhet.

Landstingsarkiv

4 § För vård och tillhandahållande av arkivmyndighetens och till den överlämnade

arkiv finns ett landstingsarkiv. Här förvaras de arkivhandlingar som

ska bevaras för längre tid och i all framtid.

Arkivombud och arkivredogörare

5 § Hos myndighet ska finnas en eller flera arkivombud och arkivredogörare,

vilket meddelas landstingsarkivarien.

Kommentar

• Arkivombud bevakar arkivfrågorna och informerar myndigheten och berörd

personal.

• Arkivredogörare svarar för tillsyn och vård av den egna enhetens arkivhandlingar.

Arkivombud och arkivredogörare är myndighetens kontaktpersoner i arkivfrågor

med skyldighet att hålla arkivmyndigheten underrättad om förhållanden

av betydelse för arkivbildning, arkivvård och förutsättning för gallring.

Det åligger arkivombud att bevaka att arkivfrågor beaktas i budgetarbetet

liksom att se till att arkivmyndigheten hålls underrättad om förändringar som

t ex införande av olika datorsystem.

46


Arkivförteckning

och arkivbeskrivning

6 § Varje myndighet ska föra förteckning över sitt arkiv samt upprätta en

arkivbeskrivning som fortlöpande kompletteras.

Varje myndighet ska i en systemdokumentation redovisa strukturen i sina

myndighetsspecifika IT-system. Systemdokumentationen ska klargöra ansvaret,

säkerheten, dokumentationen och gallringsfristerna för respektive ITsystem.

Systemdokumentationer ska fortlöpande revideras.

Kommentar

Myndighetens arkiv utgörs av det bestånd av allmänna handlingar som bildats

hos myndigheten till följd av dennas verksamhet.

• Arkivförteckningen är en systematiskt uppställd redovisning av arkivets

serier och volymer. Om flera avgränsade arkiv uppstår hos myndigheten,

kan dessa förtecknas var för sig.

• Arkivbeskrivningen ska visa myndighetens arbetsuppgifter och organisation,

förändringar häri som är av betydelse ur arkivsynpunkt samt arkivvårdens

organisation, principer för bevarande och gallringsbeslut.

• Arkivhandlingar är allmänna handlingar som lagts till förvaring hos

myndigheten. Handlingar som förs fortlöpande såsom diarier, register och

journaler blir arkivhandlingar så snart första notering har gjorts.

Materialet i en handling eller sättet den har framställts på förändrar inte definitionen

ovan. Det är innehållet som avgör om det är en arkivhandling eller

inte.

Avgränsning av arkiv

7 § Myndighet ska avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar

som ska vara arkivhandlingar. Arbetsmaterial och andra handlingar som inte

ska tillhöra arkivet, ska fortlöpande rensas ut.

Kommentar

Arbetsmaterial kan vara t ex minnesanteckningar och utkast av tillfällig betydelse

som inte behövs för förståelsen av respektive ärendes handläggning

och beslut samt övertaliga kopior och dubbletter. Även upptagningar för

ADB som endast har utgjort mellanled i arbetsprocessen är arbetsmaterial.

Rensning genomförs senast i samband med arkivläggningen. Observera att

arbetsmaterial som inte rensats ut före arkivläggning blir allmänna handlingar.

Beständighet

8 § Handlingar som ska bevaras ska framställas med materiel och metoder

som garanterar informationens beständighet.

Kommentar

Även gallringsbara handlingar ska ha sådan kvalitet att de är läsbara fram till

gallringstidpunkten. För mikrofilm och ADB-medier ska motsvarande krav

ställas.

47


Se Riksarkivets författningssamling, RA-FS 1994:1, beträffande skrivmateriel

och reproduktionsmetoder som ger beständig skrift.

Förvaring

9 § Arkivhandlingar ska förvaras så att de är skyddade mot fukt, brand och

annan förstörelse samt obehörig åtkomst.

Kommentar

Om myndigheten saknar arkivlokal eller under viss tid måste förvara handlingar

utanför arkivlokal ska handlingarna placeras i skåp som ger motsvarande

skydd. Elektriska apparater såsom terminaler, skrivare eller kopiatorer

får inte placeras i arkivlokal. För förvaring av ADB-medier och mikrofilm

gäller särskilda krav.

Allmänna råd om arkivlokaler har utfärdats av Riksarkivet (RA-FS 1994:6).

Gallring

10 § Inga allmänna handlingar får förstöras utan ett gallringsbeslut. Myndighet

beslutar efter samråd med arkivmyndigheten om gallring av allmänna

handlingar, såvida annat ej är särskilt föreskrivet. Beträffande arkiv som har

överlämnats till arkivmyndigheten beslutar denna om gallring efter samråd

med den överlämnande myndigheten.

Kommentar

Handlingsbegreppet är teknik- och mediaoberoende. Det saknar betydelse

om uppgifterna är lagrade på papper, ADB-medier, kassettband, video, CDrom

m m.

I gallringsbeslutet ska fastställas exakt vilka handlingar som får gallras.

Gallring innebär att handlingar i ett arkiv förstörs eller att uppgifter som ingår

i upptagning utplånas.

Enligt arkivlagen ska följande typer av handlingar bevaras:

• Handlingar som kan behövas för allmänhetens insyn i landstingets verksamhet.

• Handlingar som kan behövas för landstingets förvaltning eller framtida

utredningar.

• Handlingar som kan ha rättslig betydelse.

• Handlingar som är av värde för forskning.

Bevarande innebär att handlingarna sparas för all framtid.

Gallringsbara handlingar bör förstöras utan dröjsmål.

Särskilda föreskrifter om bevarande, gallring och annan förstöring av allmänna

handlingar än genom gallring kan finnas i lag eller förordning eller i

beslut av Datainspektionen.

Utlåning

11 § Utlåning av arkivhandlingar ska ske på sådant sätt att risk ej föreligger

att handlingarna skadas eller förkommer.

48


Kommentar

Förutsättning för utlåning är att utlämnande kan ske enligt tryckfrihetsförordningens

och sekretesslagens bestämmelser.

• För tjänsteändamål kan en arkivhandling utlånas till annan myndighet.

• För vetenskapligt ändamål kan en arkivhandling utlånas till en institution

som beviljats inlåningsrätt av Riksarkivet.

• Utlåning till enskild för användande utanför myndighetens lokaler är ej

tillåten, med undantag för landstingsverksamhet som övergår i privaträttslig

form. Detta ska då regleras i avtal.

• Utlånad handling får inte utlånas vidare utan långivarens medgivande.

• Hemlån är inte tillåtet.

• Lån får endast ske mot kvitto och ska bevakas och återkrävas efter lånetidens

utgång.

Överlämnande av arkiv

12 § Myndighet kan, efter överenskommelse med arkivmyndigheten, överlämna

sitt arkiv eller del därav till denna för fortsatt vård.

Myndighet kan efter samråd med arkivmyndigheten överlämna sitt arkiv eller

del därav till en annan myndighet inom landstinget vid organisationsförändring.

Upphör en myndighet med sin verksamhet, ska dess arkiv överlämnas till

arkivmyndigheten, såvida landstingsfullmäktige ej beslutat annat.

För annat överlämnande av arkivhandlingar krävs stöd av lag eller särskilt

beslut av landstingsfullmäktige .

Före överlämnande ska aktrensning och av myndigheten beslutad gallring ha

ägt rum.

Vid överlämnande av arkivhandlingar upprättas ett bevis.

Kommentar

Med överlämnande avses att även ansvar och kontroll överförs.

Om arkiv endast deponeras hos annan myndighet stannar ansvaret för arkivvården

hos den deponerande myndigheten.

Allmänna handlingar får inte överlämnas till enskild med undantag för verksamhet

som gått över i privaträttslig form. Detta ska då regleras i avtal.

Samråd

13 § Myndighet ska samråda med arkivmyndigheten i viktigare frågor

rörande arkivvården.

Kommentar

Frågor rörande arkivvården kan omfatta arkivbildning med diarieföring och

registrering, gallring, inrättande och inredande av arkivlokal.

Särskilt beaktas att samråd med arkivmyndigheten ska äga rum rörande förutsättningarna

för arkivbildning och gallring dels vid omorganisation, dels

49


vid förändring av arbetssätt som bygger på införande av mikrofilmning eller

IT.

Kopia av allmän handling

Enligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling

även rätt att mot fastställd avgift få kopia eller avskrift av handlingen till

den del den får lämnas ut.

Följande avgifter, inkl moms, gäller:

• Kopior upp till nio sidor av landstingets allmänna handlingar ska vara

avgiftsfria. För kopior av tio sidor är avgiften 50 kr och för varje sida

därutöver 2 kr. Detsamma gäller när en handling sänds via telefax.

• Avgiften för avskrift av allmän handling eller för utskrift av ljudbandsupptagning

är 90 kr per påbörjad fjärdedels timme.

• Avgiften för kopia av videobandsupptagning är 600 kr per band.

• Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning är 120 kr per band.

• Avgiften för kopia av ultraljudsbild samt film är 100 kr.

• Avgiften för CD-skiva med bilder från undersökning på röntgenavdelning

är 300 kr.

I vissa fall ska kopior lämnas ut utan avgift, även om det handlar om fler än

nio sidor. Det gäller t ex journalkopior som tillställs Socialstyrelsen inom

ramen för dess tillsynsverksamhet, JO och JK, HSAN, andra vårdenheter där

en patient vårdas när det behövs för vården på den andra enheten, samt allmän

försäkringskassa på dess begäran.

När avgift tas ut ska samtidigt ersättning tas ut för portokostnad om försändelsen

väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift eller annan

särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända

den begärda handlingen eller kopian till mottagaren.

50


Hälso- och sjukvård (LFU)

Patientens rättigheter

Inledning

Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas. Mot denna bakgrund

har landstingen inom Norrlandstingens regionförbund utarbetat ett

gemensamt regelverk avseende vårdgaranti och valmöjligheter för invånarna

i de fyra länen.

Vårdgarantin som omfattar såväl primärvård som specialiserad vård syftar

till att ge patienterna tydliga utfästelser inom vilka tidsramar planerade besök

och behandlingar ska ske.

Vårdgaranti

Vårdens förstahandsansvar

Primärvården ska erbjuda hjälp, antingen per telefon eller genom besök,

samma dag som vården kontaktas.

Varje vårdcentral har detta förstahandsansvar oavsett patientens bostadsort.

Besök hos läkare

Om kontakt med läkare erfordras ska läkarbesök i primärvård erbjudas inom

sju dagar.

Besök inom specialistsjukvård

Den specialiserade vården ska erbjuda patient med bekräftad remiss besök

inom 90 dagar. Bedömningen för ett besök ska grundas på de av landstinget

tillämpade indikationerna och vägledande principer för urval och prioriteringar.

Väntetiden till besök kan överstiga 90 dagar om patient och behandlande

läkare kommer överens om det.

Om landstinget inte kan erbjuda besök inom 90 dagar ska landstinget erbjuda

patienten besök i annat landsting.

Om besöket sker i annat landsting ska det ske utan extra kostnad för patienten.

Behandling

Efter utredning och behandlande läkares beslut ska landstinget erbjuda patienten

behandling inom 90 dagar. Beslutet ska grundas på de av landstinget

tillämpade indikationerna och vägledande principer för urval och prioriteringar.

Undersökning/diagnostik som samtidigt innehåller någon form av behandling

ingår i vårdgarantin.

Väntetiden till behandling kan överstiga 90 dagar om patient och behandlande

läkare kommer överens om det.

Om landstinget inte kan erbjuda behandling inom 90 dagar ska landstinget

erbjuda patienten vård i annat landsting.

51


Om behandling sker i annat landsting ska det ske utan extra kostnad för patienten.

Valmöjligheter

Valmöjligheten förutsätter att vården lämnas av annat landsting eller annan

vårdgivare med offentlig finansiering.

Regionvård och högspecialiserad vård omfattas inte av valmöjligheten.

Hemlandstingets remissregler gäller när valmöjligheten utnyttjas.

Patientens möjlighet att välja

Patienten har möjlighet att i annat landsting välja:

• Primärvård.

• Öppen specialistsjukvård. Avser även sjukvårdande behandling hos t ex

sjukgymnast, kurator och psykolog. Remiss från hemlandstinget krävs.

• Behandling vid sjukhus. Vårdbehovet ska vara fastställt i hemlandstinget

utifrån tillämpade indikationer och vägledande principer för urval och

prioritering. Remiss från hemlandstinget krävs.

Kostnader

• Patienten betalar avgift enligt de regler som gäller där vården ges.

• Patienten betalar för resa och eventuellt uppehälle.

• Hemlandstinget betalar vårdkostnaden.

Stärkt patientinflytande

Information och kommunikation mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal

är viktig för att stärka patientens ställning.

Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och

om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Lämnad

information ska dokumenteras i patientjournalen. Patientens val ska vara

avgörande när flera likvärdiga behandlingsalternativ som bedöms vara till

nytta för patienten står till buds.

Hälso- och sjukvården är i vissa situationer, t ex vid allvarlig sjukdom eller

skada, skyldig att medverka till att patienten får möjlighet att diskutera sin

sjukdom, vård och behandling med ytterligare en läkare (s k second opinion).

Landstinget betalar endast kostnaderna för resa till annan vårdenhet

inom länet.

Remissgaranti

När remiss till specialistläkare vid sjukhus bedöms nödvändig ska remitterande

enhet inom fem dagar ha skickat remissen, räknat från tidpunkten för

kontakten då beslut om remiss fattades.

Alla patienter som remitterats från t ex en läkare till en annan ska inom en

vecka från det att remissen mottagits, få besked om tidpunkt för besöket eller

behandlingen. Samtidigt ska remitterande läkare få en remissbekräftelse.

Inom en vecka efter det att patienten gjort sitt besök på sjukhuset ska remitterande

läkare få remissvar.

52


Om specialistfunktion av olika skäl inte finns att tillgå på remissmottagande

enhet har denna ansvaret att remittera patienten vidare till annan vårdinrättning.

Tolkservice

Landstinget ska tillhandahålla tolk i kontakten med landstingets verksamheter

när patienten ej behärskar svenska språket. Finns behov av skriftlig översättning

ska auktoriserad översättare användas.

Landstinget ska också tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva,

dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. För att de ska kunna vara delaktiga,

utöva inflytande samt ha tillgång till det hörande samhället ska vardagstolkningen

utvidgas till att även omfatta vissa tolktjänster i arbetslivet samt i

fritids-, rekreations- och föreningsverksamhet.

Avgifter

Gemensamt

Beslutsordning

Avgifterna fastställs av landstingsfullmäktige. Inga lokalt fastställda avgifter,

depositionsavgifter och dylikt får förekomma.

Tillämpningsanvisningar (avgiftshandboken) utfärdas av landstingsstyrelsen.

Faktureringsavgift

Förutsättningen för att faktureringsavgift (50 kr) får tas ut är att det finns

patientkassa och att patienten har getts möjlighet att betala kontant.

Öppen vård

År 2008 gäller följande avgifter i öppenvård:

Typ av besök

Avgift (kr)

Läkarbesök i primärvård 150

Läkarbesök i länssjukvård utan remiss 250

Läkarbesök i länssjukvård efter remiss 250 1)

Läkarvård vid jourmottagning 250

Läkarvård vid akutmottagning 250

Telefonkonsultation hos läkare som leder till receptförskrivning 80

Telefonkonsultation hos distriktssköterska som leder till receptförskrivning

80

Förlängning av sjukintyg per telefon 80

Uteblivet tidsbeställt besök hos läkare 150/250

Tilläggsavgift för hembesök av läkare 50

Sjukvårdande behandling 80

Uteblivet tidsbeställt besök för sjukvårdande behandling 80

Sjukvårdande behandling i grupp 80

Psykiatrisk rehabilitering och dagrehabilitering 80

Mammografisk hälsoundersökning 150

Gynekologisk cellprovskontroll 150

1)

Första remissbesök från vissa läkare är avgiftsfritt

Ingen avgift tas ut för:

Avgiftsbefrielse

53


• Behandling och hembesök av distriktssköterska.

• Dialys- eller cytostatikabehandling oavsett diagnos. För cytostatika gäller

det både injektion och tablettbehandling.

• Besök/behandling inom den psykiatriska barn- och ungdomsvården.

• Häktade, anhållna och intagna på kriminalvårdsanstalt vid besök i öppen

hälso- och sjukvård.

• Värnpliktiga (inkl vapenfri tjänst) vid besök i öppen hälso- och sjukvård.

• Preventivmedels-, abort- och steriliseringsrådgivning.

• Undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt

vid allmän- och samhällsfarlig sjukdom enligt särskild förteckning.

• Barn och ungdomar under 20 år vid besök under icke jourtid i öppen hälso-

och sjukvård.

• Palliativ vård i livets slutskede som ges i hemmet.

• Besök hos patienter i den kommunala äldreomsorgen som vårdas i särskilt

boende.

• Mödra- och barnhälsovård i offentlig sjukvård.

• Besök på akutmottagning/motsvarande efter remiss från vårdcentral/privatpraktiserande

läkare, om besöket på akutmottagningen/motsvarande

görs i direkt anslutning till det första besöket.

• Besök i öppen hälso- och sjukvård för patient som är inskriven i sluten

vård, om besöket är initierat av läkare vid vårdgivande klinik.

• Patienter som smittats med Hepatit C inom svensk sjukvård och har kvarstående

kronisk Hepatit C.

• Patienter som orsakats bestående kroppsskada genom hypofraktionering i

samband med behandling av bröstcancer.

Dessutom gäller att patienter som söker för akuta luftvägsinfektioner, där

infektionen inte med säkerhet bedöms vara bakteriellt betingad och behandlande

läkare därför vill avvakta med antibiotikabehandling, ska erbjudas ett

kostnadsfritt återbesök inom sju dagar från första besöket.

Patienthotell och övernattning på vårdavdelning

Samma avgifter ska tillämpas vid patienthotellen i länet.

Patienterna får endast registreras på ett ställe under vårdperioden. En patient

som är inskriven i sluten vård ska registreras på aktuell vårdavdelning och

måste också finnas där rent fysiskt. Detsamma gäller patienter som bor på

patienthotell. De kan inte samtidigt vara inskrivna i sluten vård.

Patienter från Norrbotten som är inskrivna på patienthotell behöver inte betala

för lunch och middag som intas på sjukhuset i matsal eller cafeteria. Övriga

betalar gästkupongpris för lunch och middag.

Patient får vistas längst en månad sammanhängande på patienthotell. Därefter

måste behandlande enhet ta ställning till eventuell förlängning av tiden.

Följande avgifter per dygn (moms samt frukost och kvällsmål ingår) gäller år

2008:

54


Kategori

Avgift för patient

från:

Norrbotten

lands-

Annat

ting

Anmärkning

Patient 0 kr 700 kr Hemlandstinget debiteras

Anhörig till barn och ungdomar

under 20 år

0 kr 700 kr Med anhörig avses norrbottniska

föräldrar samt syskon under 20

år.

Hemlandstinget debiteras

Anhörig med läkarintyg, i eget 50 kr 700 kr Hemlandstinget debiteras

rum

Anhörig med läkarintyg, i samma 50 kr 700 kr Hemlandstinget debiteras

rum

Anhörig utan läkarintyg, i eget 300 kr 700 kr Den anhörige betalar själv

rum

Anhörig utan läkarintyg, i samma 150 kr 700 kr Den anhörige betalar själv.

rum inklusive anhöriga på BB

Övriga enskilt betalande gäster 700 kr 700 kr Hemlandstinget/annan betalar

själv

Varje extrabädd 150 kr 500 kr Hemlandstinget/annan betalar

själv

När anhöriga övernattar på vårdavdelning gäller samma avgifter som på patienthotell.

Föräldrar med barn på vårdavdelning ska betala gästkupongpris

för lunch eller middag.

Högkostnadsskydd

Högkostnadsskyddet för patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård har följande

utformning:

• Egenkostnadstaket uppgår till 900 kr.

• Högkostnadsskyddet omfattar läkarbesök och sjukvårdande behandling i

offentlig och privat öppen hälso- och sjukvård p g a sjukdom.

• Avgift för telefonrådgivning vid receptförskrivning ingår.

• Egenavgift för inkontinenshjälpmedel ingår.

• Avgifter för nödvändig tandvård, tandvård som ett led i kortare sjukdomsbehandling

och viss oralkirurgisk behandling ingår.

• Kostnad för vaccination mot pneumokocker för vissa patientgrupper ingår.

• Avgift för förlängning av sjukintyg per telefon ingår.

• Patientavgifter för barn under 18 år i samma familj får räknas samman.

Landstinget utfärdar såväl högkostnadsskydd som frikort.

Övrigt

Flera besök samma kalenderdygn

Om flera läkarbesök och/eller sjukvårdande behandlingar görs samma kalenderdygn

för samma sjukdom ska besöksavgift uttas högst en gång för läkarbesök

och en gång för sjukvårdande behandling.

55


Om läkarbesök och/eller sjukvårdande behandlingar görs samma kalenderdygn

för olika sjukdomar ska besöksavgift uttas vid varje besök.

Avgift i öppen vård när patient är inskriven i sluten vård m m

Gör en patient som är inskriven i sluten vård ett besök i öppen vård p g a

annan sjukdom än för vilken patienten är inskriven i sluten vård ska besöksavgift

tas ut.

Erlagd besöksavgift för läkarbesök i öppen vård/poliklinisk operation återbetalas

inte om patienten samma dag blir intagen i sluten vård.

Om en patient under en permission från slutenvården gör ett öppenvårdsbesök

p g a den sjukdom för vilken den är intagen i slutenvården ska den inte

betala besöksavgift.

Avgifter i olika vårdformer

Patienter som är 20 år och äldre och som behandlas i mellanvård betalar ordinarie

besöksavgift för öppenvård. Frukost, lunch och middag ingår i besöksavgiften.

När patienten erhållit frikort betalar den för ett huvudmål per

dag enligt personalkostpriset. Patienter under 20 år betalar ingen besöksavgift.

De betalar för ett huvudmål per dag enligt personalkostpriset. Avgiften

för boendet, 20 kr per natt, ingår inte i högkostnadsskyddet.

Patienter som behandlas för ätstörning betalar ordinarie besöksavgift för öppenvård.

Kost ingår i besöksavgiften. Kosten är avgiftsfri när de erhållit frikort.

Patienter som är under 20 år betalar ingen besöksavgift.

Patienter inom psykiatri som observeras på sjukhus under kortare tid utan att

läggas in betalar ordinarie besöksavgift för öppen vård. Kost ingår i besöksavgiften.

Kosten är avgiftsfri även när patienten erhållit frikort. Patienter

som är under 20 år betalar ingen besöksavgift.

Vid behandling av ett vårdteam (olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal)

ska avgift för läkarbesök tas ut endast om läkare medverkar, i annat

fall ska avgift för sjukvårdande behandling tas ut.

För dagsjukvård som bedrivs inom primärvården ska ingen besöksavgift tas

ut. Patienten betalar endast för kost motsvarande personalkostpriset. Läkarvård

och fotvård ingår inte i dagsjukvård.

Patienter som är 20 år och äldre och behandlas på Rehabcenter Garnis betalar

ordinarie besöksavgift för öppenvård. Frukost, lunch och middag ingår i

avgiften. När patienten erhållit frikort betalar den för ett huvudmål per dag

enligt personalkostpriset. Patienter under 20 år betalar ingen besöksavgift.

De betalar för ett huvudmål per dag enligt personalkostpriset. Avgiften för

boendet, 20 kr per natt, ingår inte i högkostnadsskyddet.

Tilläggsavgift för hembesök

Avgift ska inte tas ut när hälso- och sjukvårdspersonal på eget initiativ gör

hembesök hos en patient.

Hjälpmedel

Besöksavgift

Besöksavgift för sjukvårdande behandling tas ut vid första besöket för utprovning

av nytt hjälpmedel. Avgift tas ut även vid hembesök. Om flera

hjälpmedel provas ut samtidigt tas avgift endast ut för ett hjälpmedel.

56


Patienter i öppenvård som har avgiftsbefrielse betalar ingen avgift. Patienter

inskrivna i slutenvård ska inte betala avgift när ett nytt hjälpmedel förskrivs.

Besöksavgift för sjukvårdande behandling tas ut för besök hos audionom,

optiker, synpedagog och datapedagog.

Egenavgift

Egenavgift tas ut för vissa hjälpmedel för funktionshindrade. Följande avgifter

gäller:

Ortopediska skor

Vuxna/barn

Egenavgift (kr)

Vuxna 600

Barn 300

Ortos

Kostnad (kr)

Egenavgift (kr)

0–149 0

150–249 150

250– 250

Maximal avgift per år 750

Stödkäpp och armbågskrycka inklusive tillbehör

Stödkäpp 100 kr per styck, armbågskrycka 100 kr per styck, doppsko 15 kr

per styck och isdubb 60 kr per styck. Personer med kronisk sjukdom och

permanent behov av dessa hjälpmedel betalar endast för första hjälpmedlet,

därefter är de gratis.

Glasögon med båge

Glasögon med båge 500 kr per styck. Byte av glas i befintlig båge 125 kr per

styck. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar under 20 år.

Hörapparat

Hörapparat 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar

under 20 år.

Cykel i vuxenstorlek till barn och ungdom

Cykel i vuxenstorlek till barn och ungdom under 20 år 3 000 kr.

Hygienhjälpmedel utan hjul

Hygienhjälpmedel utan hjul 300 kr per st. Ingen egenavgift tas ut för barn

och ungdomar under 20 år och patienter i palliativ vård. Hygienhjälpmedel

utan hjul ska inte återlämnas till landstinget.

Rollator

Rollator 300 kr per st. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar under

20 år och patienter i palliativ vård. Rollator ska återlämnas till landstinget

efter avslutat lån.

TENS-apparat

Patient som har ett kortvarigt behov av TENS får låna apparat kostnadsfritt

under högst tre månader. För patient som bedöms ha ett långvarigt behov,

längre än tre månader, är egenavgiften 500 kr per st efter tre månaders lån.

Sådan apparat ska inte återlämnas till landstinget.

57


Daisyspelare

Daisyspelare 500 kr per st. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar

under 20 år.

Inkontinenshjälpmedel

Inkontinenshjälpmedel 170 kr per tolvmånadersperiod. Ingen egenavgift tas

ut av barn och ungdomar under 20 år. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet

för öppen hälso- och sjukvård.

Intyg, hälsokontroller m m

Taxan för intyg, hälsokontroll, vaccinationer m m innehåller flera olika typer

av intyg, undersökningar m m (detaljerad åtgärdslista finns i avgiftshandboken).

Lagstadgad moms tillkommer i förekommande fall.

År 2008 gäller följande taxegrupper:

Typ av insats

Avgift (kr, exkl moms)

Grupp 1 0

Grupp 2

300 per åtgärd

Grupp 3

600 per åtgärd

Grupp 4

900 per åtgärd

Grupp 5

300 per påbörjad

femtonminutersperiod

Vaccinationer

Besöksavgiften är 200 kr. Vaccinationspriset är lika för all hälso- och sjukvårdspersonal

oberoende av vem som ombesörjer vaccinationen. Den detaljerade

listan finns i avgiftshandboken och fastställs av landstingsstyrelsen.

Vaccinationskostnaderna delas in i fyra prisgrupper:

Prisgrupp

Avgift (kr)

Grupp 1 40

Grupp 2 80

Grupp 3

Individuell prissättning

Grupp 4

Apotekspriset

För patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, patienter med andra

kroniska sjukdomar som instabil diabetes mellitus, patienter med gravt nedsatt

infektionsförsvar samt personer som är 65 år och äldre, är vaccination

mot influensa gratis.

Patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, patienter med andra

kroniska sjukdomar som instabil diabetes mellitus, patienter med gravt nedsatt

infektionsförsvar och personer som är 65 år och äldre får vid vaccination

mot pneumokocker inräkna kostnaden för vaccination och besöksavgiften i

högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård.

Sjukhusvård

Landstinget har ansvaret för att ta ut avgifter vid sjukhusvård för patienter

som har rätt till sjuklön, sjukpenning, föräldrapenning m fl försäkringsförmåner.

Landstinget har även ansvaret för att ta ut avgifter vid sjukhusvård för pensionärer.

Slutenvårdsavgifterna för pensionärer ska inordnas i ordinarie avgiftssystem.

58


För förtidspensionärer yngre än 40 år gäller att halv vårdavgift tas under de

första 30 dagarna av varje vårdtillfälle.

Alla patienter inom psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk

tvångsvård (LPT) är avgiftsbefriade.

Patient som fullgör värnpliktstjänstgöring (inkl vapenfri tjänst) eller är anhållen,

häktad eller intagen på fångvårdsanstalt, är avgiftsbefriad.

Landstingets taxa ska gälla för vård vid rehabiliteringsplatser.

Följande avgifter gäller år 2008:

Ålder (år)

Avgift (kr/dag)

0–19

0

20–w

80

Följande patientgrupper är berättigade till nedsättning av vårdavgiften till hälften, d v s 40 kr

per vårddag. Nedsättningen gäller fr o m första vårddagen:

- Patienter i åldern 20–64 år med inkomst som understiger 6 000 kr per månad före skatt.

- Patienter i åldern 65 år eller äldre med en pension som understiger 5 000 kr per månad

efter skatt.

- Patienter som har aktivitets- eller sjukersättning till minst 50 procent och där denna ersättning

tillsammans med arbetsinkomst understiger 5 000 kr per månad efter skatt.

Beslut om nedsättning gäller ett år räknat från sista dagen i det vårdtillfälle då beslut om nedsättning

fattades.

För att få nedsättning av vårdavgiften ska patienten lämna en ansökan till kliniken. Patienten

måste informeras om möjligheten.

Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) ska betala

vårdavgift.

Bidrag till permissionsresa kan lämnas för en resa var fjortonde dag om

vårdtiden beräknas överstiga 30 dagar och permissionen anordnats av sjukhuset

som ett led i behandlingen. Beslutet ska grundas på vedertagna medicinska/sociala

indikationer.

Bidrag lämnas också vid permission föranledd av beslutad stängning av avdelning

under kortare tid som helg eller veckoslut, t ex vid femdygnsvård.

In- och utskrivningsdag ska i avgiftshänseende tillsammans räknas som en

vårddag.

Sjukresor

Landstinget har ett samlat ansvar för alla sjuktransporter, undantaget resor i

samband med smittskydd enligt smittskyddslagen för vilka försäkringskassan

har betalningsansvar.

Grunder för sjukresebidrag

för personer bosatta i Norrbottens län

Bidrag lämnas för resekostnader som uppstått i samband med vård och behandling.

Bidrag lämnas inte för:

• Permissions- och överflyttningsresor i samband med sjukhusvård.

• Resor utanför riket, utöver vad som följer av gränsjukvårdsförordningen

(1962:390) samt vid hemtransport av nordisk medborgare enligt nordiska

konventionen om social trygghet.

59


Vid sjukresa med buss till Norrlands universitetssjukhus ges bidrag till anslutningsresa

till bussen. För sjukresa med taxi till sjukhuset ges inget bidrag.

Där särskilt inrättad linjetrafik för sjukresor finns upphör rätten till sjukresa

med taxi. Undantag får göras för akuta och/eller liggande transporter. För

anslutningsresa ges bidrag.

Tåg gäller i första hand som resealternativ vid sjukresor från Kiruna- och

Gällivareområdet till Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Läkarintyg

krävs för att medge flygresa.

Allmänt

Vid sjukresa inom Norrbottens län lämnas bidrag för resa till den vårdinrättning

som besökts.

Vid planerad vård lämnas dock bidrag högst för resa mellan bostaden (folkbokföringsadressen)

och sjukhus eller närmaste vårdcentral/folktandvårdsklinik.

Detsamma gäller vid planerad vård hos privata vårdgivare, d v s bidrag lämnas

högst för resa mellan bostaden och närmaste vårdcentral/folktandvårdsklinik.

De vårdgivare som avses är:

• Privatläkare som är allmänläkare.

• Privat sjukgymnast.

• Fotterapeut med vårdavtal.

• Privattandläkare som inte är specialist.

• Privat tandhygienist.

Vid planerad vård hos privatläkare som är specialist och psykoterapeut med

vårdavtal lämnas bidrag högst för resa mellan bostaden och sjukhus.

Dessutom gäller att planerade besök hos läkare med vårdavtal jämställs med

den specialitet läkaren har för sin egen tjänst i landstinget. Är t ex läkaren

ortoped i landstinget och har vårdavtal ska resor vid planerad vård räknas

som resa till sjukhus.

För tandbehandling under narkos på sjukhustandvårdsklinik lämnas bidrag

högst för resa mellan bostaden och sjukhustandvårdskliniken.

Vid planerad vård hos specialisttandläkare lämnas bidrag högst för resa mellan

bostaden och närmaste specialistklinik för aktuell specialitet.

Sjukresa med taxi från vårdinrättning ska beställas av inrättningen. Anslutningstaxi

till buss och tåg får beställas av patienten.

Patient som åker taxi till vårdinrättning och inte genomför besöket ska i efterhand

debiteras den fulla kostnaden för resan.

Sjukresa med taxi och handikappbuss ska beställas senast två dagar före besökstidpunkten

annars får patienten själv betala resan. Regeln gäller inte vid

akuta resor.

Resor inom ramen för vårdgarantin ersätts till och från den vårdinrättning

som patienten remitterats till.

Resor inom ramen för patientens valmöjligheter ersätt inte.

60


Bidrag för framresa

Om patienten efter remiss kallas till en viss vårdinrättning utanför länet lämnas

bidrag för resa från bostaden till vårdinrättningen. Detta gäller dock ej

om remissen för utomlänsvård är utfärdad efter patientens eget önskemål om

att vårdas i annat län (valfrihetsremiss).

Vid akut insjuknande utanför Norrbottens län lämnas bidrag till närmaste

vårdinrättning som kan ge nödvändig vård.

Bidrag för återresa

Återresa anses påbörjad vid den vårdinrättning till vilken bidrag för framresa

beräknats. Detta gäller dock inte om överflyttningsresa företagits genom

landstingets försorg.

Bidrag för återresa inom Norrbottens län lämnas för resa till bostaden eller

till den plats varifrån resan till mottagningen eller vårdinrättningen har påbörjats.

Bidrag för återresa efter planerad vård får dock avse högst resa till

bostaden.

Bidrag för återresa efter vård utanför länet med anledning av remiss, lämnas

till bostaden eller till den ort varifrån resan till mottagningen eller vårdinrättningen

påbörjats.

Vid återresa efter akut insjuknande utanför Norrbottens län lämnas bidrag

för resa till den plats varifrån resan till mottagningen eller vårdinrättningen

påbörjades. Sker resan till bostaden lämnas bidrag endast för tillkommande

resekostnad som föranletts av att patienten sökt vård.

Om det är motiverat från vårdsynpunkt får bidrag lämnas för återresa till annan

plats än bostaden eller den plats varifrån resan till mottagningen eller

vårdinrättningen företogs.

Beräkning av resekostnad

Bidrag med taxi lämnas endast om inte annat billigare färdsätt har kunnat

användas på grund av patientens tillstånd eller annan godtagbar omständighet.

Som villkor för sjukresebidrag gäller att resan beställs via av landstinget

anvisad beställningscentral samt att vårdtagaren är skyldig att acceptera

samåkning med annan resenär när samåkning erbjuds.

Undantag från dessa skyldigheter kan medges om resan föranletts av ett så

akut vårdbehov att beställningscentral inte kunnat kontaktas samt i de fall

patient av medicinska skäl ej kan samåka med annan resenär.

För resa med flyg i reguljär trafik ges bidrag i de fall det är fördelaktigast för

landstinget eller då särskilda skäl föreligger.

Kan bidrag inte lämnas för taxifärd får bidrag lämnas för resa med det billigaste

färdsätt som hade kunnat användas.

Resekostnaden beräknas vid:

• Resa med färdsätt i allmän trafik enligt därför gällande taxa.

• Resa med privatbil enligt en schablontabell baserad på 10 kr milen.

• Resa med snöskoter till 3 kr per kilometer.

• Resa med båt som inte går i allmän trafik till 3 kr per kilometer.

61


• Resa med taxi enligt gällande avtal mellan landstinget och kontrakterade

entreprenörer.

• Resa med andra färdmedel till skäligt belopp.

Egenavgift

Från den resekostnad som beräknats enligt ovan ska avdrag göras för egenavgift.

Detta gäller dock inte vid resa med buss, tåg eller med av landstinget

inrättad linjetrafik och därtill hörande anslutningstrafik. Resekostnad understigande

40 kr per enkel väg ersätts ej. Gäller endast buss. Resa med komfortbuss

är alltid gratis.

Egenavgiften beräknas för fram- respektive återresa. Egenavgiften per enkel

resa är 40 kr med handikappfordon, 50 kr med privatbil och övriga färdmedel

(skoter, båt och hydrokopter), 80 kr med taxi, 100 kr med sjuktransportbil

och 150 kr med flyg.

Egenavgift för följeslagare i taxi är 40 kr per enkel resa, undantaget landstings-

eller kommunanställd som i tjänsten medföljer patient samt anhörig

till barn och ungdom under 20 år.

Har en patient besökt en vårdinrättning och efter remiss därifrån fortsatt direkt

till en annan vårdinrättning ska avdrag göras med endast en egenavgift.

Avdrag för egenavgift ska inte göras för sjukresor avseende dagsjukvård,

dialysbehandling, strålbehandling, cytostatikabehandling, PBU-vård, dagrehabilitering,

barn- och vuxenhabilitering samt läkarundersökningar för intyg

begärda av försäkringskassan.

Vid resa med privatbil avräknas endast en egenavgift även om flera patienter

samåkt. Har samåkning skett i taxi är egenavgiften 80 kr per vårdtagare.

Om vårdtagarna tillhör samma familj ska, oavsett färdmedel, avdrag göras

med endast en egenavgift. Vid resa med tåg, buss eller med av landstinget

inrättad linjetrafik tas ingen egenavgift ut.

Patienter med livslång funktionsnedsättning i rörelseorganen och med behov

av sjukgymnastisk behandling och träning är befriade från egenavgift under

frikortsperioden.

Patienter som går på kontroll efter genomgången njur-, lever-, bukspottkörtel-,

hjärt- eller lungtransplantation är befriade från egenavgift under den tid

de går på efterkontroll.

Övernattning

För utgifter för övernattning lämnas bidrag om det inte varit möjligt att planera

vården så att övernattning kan undvikas. Bidrag för övernattning beräknas

på det belopp som patienten har betalat för logi om övernattningen skett

på patienthotell eller hotell som anvisats av landstinget. I övriga fall ges bidrag

till övernattning med 55 kr per natt.

Om övernattningen föranletts av ett akut vårdbehov kan bidrag lämnas med

skäligt belopp.

Följeslagare

Om patientens ålder eller tillstånd motiverar att någon följer denne på resan

lämnas bidrag till följeslagarens kostnader för resa och övernattning enligt

vad som gäller för patienten.

62


Vid sjukresa med buss (undantaget s k komfortbuss) och tåg medges en följeslagare

för personer i behov av hjälp utan särskild prövning.

Sjuka barn och ungdomar under 20 år

För anhöriga (föräldrar samt syskon under 20 år) till barn och ungdomar under

20 år som remitterats för öppen eller sluten vård vid sjukhus i eller utanför

Norrbotten, lämnas bidrag för resa och övernattning.

Har förälder eller annan anhörig, med anledning av sjukdom hos barn och

ungdom under 20 år, gjort besök i öppen vård eller hos barnet medan det

vårdats på sjukhus, lämnas bidrag för resa och övernattning om besöket ingått

som en del i behandlingen av barnet.

Även om besöket inte har ingått som en del i behandlingen av barnet får vid

besök hos barn som vårdas på sjukhus bidrag lämnas för ett besök per vecka.

Bidrag lämnas med tillämpning av samma bestämmelser som gäller vid egen

sjukresa.

Besök/motsvarande för vilka resebidrag

ska utges enligt landstingets grunder för sjukresebidrag

1 Läkarbesök, sjukvårdande behandling, röntgenundersökning och provtagning

som ombesörjs av sjukvårdshuvudman eller enligt vårdavtal samt

vård hos privatpraktiserande läkare enligt lagen om läkarvårdsersättning

eller sjukgymnast enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik.

2 Tandvård inom folktandvård, vid odontologisk fakultet eller hos försäkringsansluten

privatpraktiserande tandläkare.

3 Sjukhusvård p g a sjukdom eller förlossning.

4 Utprovning och anpassning av hjälpmedel som landstinget tillhandahåller.

5 Besök p g a sjukdom hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård.

6 Konvalescentvård på konvalescenthem uppfört på RFV:s förteckning.

7 Rådgivning enligt lagen om ersättning för viss födelsekontrollerande

verksamhet.

8 Habilitering för patienter som tillhör personkretsen i LSS (lagen om stöd

och service till vissa funktionshindrade).

9 Undersökning enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa

läkarutlåtanden (rehabiliteringsutredningar, pensionsprövningar).

Anm: Inget avdrag för egenavgift får göras.

10 Hemtransport av nordisk medborgare enligt nordiska konventionen om

social trygghet.

11 Läkarvård och sjukgymnastik i Norge eller Finland med stöd av gränssjukvårdsförordningen

(1962:390).

12 Läkarbesök inom mödra- och barnhälsovården.

13 Vård vid enskilt vårdhem efter remiss godkänd av landstinget.

14 Vid vaccination mot influensa och pneumokocker för vissa patientgrupper.

63


Personer som har rätt till resebidrag

Följande personer har rätt till resebidrag:

• Personer bosatta (folkbokförda) inom Norrbottens läns landsting.

• Utlandssvenskar vid akut öppen/sluten sjukvård, då vårdbehovet uppkommit

under vistelse i landet. Vården ska sökas i det landsting där vårdbehovet

uppkom.

• Vid planerad öppen/sluten vård har utsänd persons familjemedlem samt

missionär, präst eller volontär i utvecklingsland rätt till resebidrag inom

länet.

• Utländska medborgare vid akut öppen/sluten vård, då vårdbehovet uppkommit

under tillfällig vistelse i landet. Vården ska sökas i det landsting

där vårdbehovet uppkommit. Patienten ska dock vara bosatt i konventionsland

eller omfattas av EES-förordningen 1408/71.

• Asylsökande med giltigt LMA-kort.

Den som är bosatt och försäkrad i ett annat nordiskt land omfattas av högkostnadsskyddet

vid vistelse i Sverige.

Övriga avgiftsbefriade resor

Patienter inskrivna i sluten vård betalar ingen avgift för överflyttningsresor

mellan sjukvårdsinrättningar, oavsett om de sker inom eller utom länet.

Patienter betalar ingen avgift för transport med ambulans, ambulanshelikopter

eller ambulansflygplan.

Transport av avlidna

Vid dödsfall på sjukvårdsinrättning inom Norrbotten upphör landstingets

ansvar i och med att den avlidne lämnas för bisättning eller begravning.

Vid dödsfall av remitterad patient (ej valfrihetsremiss) utanför Norrbotten

svarar landstinget för återtransporten av den avlidne till bårhus eller bisättning

på hemorten. I övriga fall har dödsbo, hemkommun eller annan ansvaret.

Vid dödsfall i hemmet motsvarande, där det inte är nödvändigt att föra den

avlidne till sjukhus för att konstatera dödsorsaken och anhöriga saknas eller

är oförmögna att tillse att den avlidne omhändertas, är det landstingets uppgift

att ordna detta. I sådana fall faller betalningsansvaret gentemot transportören

på landstinget. Kostnaden, motsvarande faktisk kostnad, kan dock tas

ut av dödsboet.

Övriga avgifter samt ersättningar

Återbetalning av patientavgift

Patienter med tidsbeställda besök ska tas emot på utsatt tid. Om väntetiden

överstiger 30 minuter ska patientavgiften återbetalas.

Återbetalning av patientavgift gäller endast vid besök som ingår i högkostnadsskyddet

för öppen hälso- och sjukvård med undantag av polikliniska

operationer. Detsamma gäller tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens

avgiftssystem. Har patient inte betalt någon avgift för besök kan heller

ingen återbetalning ske. Vid besök för åtgärder enligt den s k Gula taxan ska

ingen återbetalning göras.

64


Ersättning vid ej genomförda besök och

behandlingar inom hälso- och sjukvård

Reglerna gäller vid besök på vårdenheter inom Norrbottens läns landsting.

Ersättning

Ersättning utbetalas endast vid planerade/förbokade vårdtillfällen där patienten

getts en tid för vårdtillfället.

Ersättning utbetalas när något av följande vårdtillfällen inte kan genomföras

hos vårdenhet på sjukhus, vårdcentral eller tandvårdsklinik:

• Läkarbesök eller sjukvårdande behandling.

• Röntgenundersökning, laboratorieundersökning eller provtagning.

• Dagkirurgi, operation eller inläggning i sluten vård.

• Tandläkar- eller tandhygienistbesök inom ramen för hälso- och sjukvårdens

avgiftssystem.

Orsak

För att patienten ska ersättas krävs att vårdenheten orsakat att patienten inte

kan tas emot på bestämd tid, t ex:

• Oförutsedd belastning på vårdenheten som förrycker planeringen.

• Bemannings- och utrustningsproblem.

• Felaktig information till patienten, t ex angående förberedelser inför röntgenundersökning.

Vårdenheten ska dokumentera den information som

getts.

Kostnader som ersätts

• Erlagd besöksavgift. Återbetalas om patienten erlagt besöksavgift.

• Utgift för sjukresa. Ersättning för sjukresa utbetalas utan avdrag för egenavgift.

• Utgift för parkering. Ska styrkas med kvitto.

• Eventuellt inkomstbortfall för patient. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren

och ersätts för högst tre dagar.

• Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till barn och ungdomar under

20 år. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre

dagar.

• Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till vuxna. Ska styrkas med

intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. För följeslagare

till vuxna krävs läkarintyg som styrker behovet av följeslagare.

• Eventuellt inkomstbortfall för egna företagare. Ska styrkas med intyg från

försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst och ersätts för

högst tre dagar. Ersättningen för hel dag är 1/365 av den sjukpenninggrundande

årsinkomst försäkringskassan beslutat om.

• Eventuella merkostnader för barnpassning. Här avses resekostnader enligt

sjukresebestämmelserna för vikarierande barnpassare och merkostnader

för kommunal barnomsorg.

65


Ersättning utbetalas inte om:

Övrigt

• Patienten, vid ändring av tid för besök i öppen vård, har meddelats senast

dagen innan besökstidpunkten.

• Patienten, vid ändring av tid för operation och/eller inläggning i sluten

vård, har meddelats senast fyra dagar innan operationen/inläggningen.

Övriga fall som kan uppstå får prövas i särskild ordning av landstingsstyrelsen.

Berörd vårdenhet ska vid ändring av tidpunkt för besök eller operation/inläggning

kontrollera med patienten att informationen nått fram och

dokumentera åtgärden. Kostnaderna ska belasta den vårdenhet som förorsakat

dem.

Avgift vid uteblivet besök

Patient som uteblir utan att avbeställa bokat läkarbesök eller sjukvårdande

behandling hos både offentliga och privata vårdgivare, ska efterdebiteras

med den för besöket aktuella besöksavgiften.

Efterdebitering ska även ske:

• Vid röntgenbesök.

• Vid första besöket efter remiss.

• Vid habilitering för patient som tillhör personkretsen i LSS.

• Vid besök inom mödra- och barnhälsovård.

• För patient som har frikort.

• För barn och ungdomar under 20 år.

• För besök hos tandläkare, tandhygienist eller tandsköterska inom ramen

för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.

• Vid besök för preventivmedels-, abort- eller steriliseringsrådgivning.

• För döv, dövblind eller hörselskadad som uteblir från beställd tolkhjälp

utanför landstingets verksamhet.

Efterdebitering med aktuell avgift för besöket ska även ske för patient som

uteblir från besök för vaccination. Detta gäller också vid vaccination mot

influensa och pneumokocker för patienter inom riskgrupperna.

Patient som uteblir från besök som avser åtgärd enligt grupp 1–5 i taxan för

hälsokontroll, intyg, utlåtande o d ska efterdebiteras med 300 kr.

Patient som uteblir från rituell omskärelse eller steriliseringsoperation som

inte utförs av medicinska skäl ska efterdebiteras med den för besöket aktuella

läkarbesöksavgiften.

Vid efterdebitering ska den aktuella besöksavgiften inte i något fall införas i

högkostnadskortet.

Har patient uteblivit från mammografisk eller gynekologisk hälsokontroll

ska efterdebitering inte göras.

66


Subventionering av vissa preventivmedel

• P-piller i tablettformat för ungdomar under 22 år subventioneras till

50 procent av kostnaden.

• Dagen-efter-piller (NorLevo) för ungdomar under 22 år är avgiftsfria om

de ges vid ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler och jourcentraler.

• Kondomer till ungdomar under 26 år är avgiftsfria om de utdelas i samband

med rådgivning vid länets ungdomsmottagningar eller motsvarande.

Bidrag till glas/linser

Bidrag lämnas till personer skrivna i Norrbotten i följande fall: Afaker, barn

i ålder 0–7 år och personer med ögonsjukdom.

Förmåner och ersättningar till anhöriga

Reglerna gäller både vid vård inom och utom länet samt både i öppen och

sluten vård.

Endast remitterande läkare kan utfärda intyg. Remitterande enhet bär kostnaden.

Kostnaden för intyg som utfärdas av annan enhet än den remitterande

bärs av intygsskrivande enhet.

Ersättning för kost ges aldrig.

Barn och ungdomar under 20 år

Anhöriga (föräldrar samt syskon under 20 år) till barn och ungdomar under

20 år ersätts med rese- och boendekostnad.

Patienter 20 år och äldre

För anhöriga till vuxna patienter, d v s patienter som är 20 år och äldre, är

huvudregeln att landstinget inte betalar ersättning för logi.

Om en patient vårdas i öppen vård och behöver stöd/hjälp för att kunna bo

på patienthotell kan remitterande läkare utfärda intyg att patienten har behov

av anhörig som vårdare. Landstinget ersätter i sådana fall den anhöriges

övernattningskostnad.

Orsaken måste anges tydligt i intyget och kan t ex vara att patienten är förståndshandikappad,

behöver hjälp med ADL, är synskadad, har afasi eller

psykisk sjukdom. Intyget ska lämnas till receptionen på patienthotellet.

Om en patient vårdas i sluten vård kan remitterande läkare utfärda intyg att

patienten behöver ha med sig en anhörig. Kravet ska vara att vården inte

fungerar utan hjälp från en anhörig. Landstinget ersätter i sådana fall den

anhöriges övernattningskostnad.

Orsaken måste anges tydligt i intyget och kan t ex vara att patienten är förståndshandikappad,

har grav afasi eller svår psykisk sjukdom.

Övrigt

Rituell omskärelse

Avgiften för rituell omskärelse av pojkar är 8 500 kr.

Sterilisering

Avgiften för steriliseringsoperationer som inte utförs av medicinska skäl är

7 000 kr för män och 15 000 kr för kvinnor.

67


Blodgivare

Ersättningen till blodgivare utges i form av värdekuponger motsvarande 50

kr per styck. Ersättningen för blodtappning är en kupong, för att ge plasmaferes

två kuponger, för att ge trombocyter från en arm tre kuponger och från

två armar fyra kuponger.

Vissa utlänningar

Vårdavgifter för vissa utlänningar regleras i särskild förordning.

Privata vårdgivare

Vårdavgifter hos privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster, med vårdavtal

eller ersatta enligt lagarna om läkarvårdsersättning respektive sjukgymnastersättning,

ska vara högst som i landstinget.

Tandvård inom hälsooch

sjukvårdens avgiftssystem

Patientgrupper

Vissa besöksavgifter för tandvård är sedan 1999 inordnade i hälso- och sjukvårdens

avgiftssystem. Reglerna omfattar personer som:

1 Omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade

(LSS).

2 Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt hälso- och sjukvårdslagen

(HSL) § 18,

st 1.

3 Får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård).

4 Är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg

som personer som omfattas av punkterna 2–3 ovan. Personer som omfattas

av punkterna 1–4 ska erbjudas både munhälsobedömning och nödvändig

tandvård. Nödvändig tandvård ska erhållas oavsett om bedömning

av munhälsotillståndet gjorts eller inte.

5 Behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad

tid (SFS 1998:1338).

6 Genomgår viss oralkirurgisk behandling som kräver sjukhusets resurser

(SFS 1998:1338) och när vården inte till någon del ersätts enligt lagen om

allmän försäkring (AFL).

För grupperna 2–4 gäller att ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser

ska föreligga.

Avgifter

Bedömning av munhälsotillstånd vid uppsökande verksamhet är avgiftsfri

för patienten.

För berättigad behandling vid specialisttandklinik uttas samma avgift som

för öppen vård vid sjukhus, d v s 250 kr.

För allmäntandvård uttas samma avgift som för primärvård, d v s 150 kr.

68


För vård som ges av annan än tandläkare (tandhygienist eller tandsköterska)

uttas ingen avgift.

Det första besöket hos specialisttandläkare efter remiss från allmäntandläkare

och allmänläkare är avgiftsfritt.

Tilläggsavgiften för hembesök är 50 kr.

Avgiftsbefrielse

Patient som omfattas av tandvårdsstödet och är inskriven i sluten vård vid

sjukhus betalar ingen patientavgift vare sig för nödvändig tandvård eller

tandvård som ett led i en kortare sjukdomsbehandling.

Övrig tandvård

Barn- och ungdomstandvård

Barn och ungdomar ska kostnadsfritt erbjudas regelbunden och fullständig

tandvård till och med det år då de fyller 19 år. För vård som inte är nödvändig

för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt

godtagbart resultat uttas avgift enligt tandvårdstaxan.

Inom barntandvården ska all behandling vara amalgamfri. Undantag får dock

göras om nyttan för den enskilde motiverar det och berörd förälder eller

ungdom lämnar sitt medgivande.

Avgift för uteblivet/ej avbokat besök

Patient som uteblir från tidsbokat besök inom barn- och ungdomstandvård

utan att meddela detta eller avbokar det senare än 24 timmar innan avtalad

tid får efterdebiteras för uteblivet/ej avbokat besök hos tandläkare med 150

kr och med 80 kr hos tandhygienist eller tandsköterska.

Borttappad tandställning

Landstinget ersätter inte tandställningar som tappats bort eller förstörts p g a

oaktsamhet från patientens sida. Patienten debiteras för det tandtekniska arbetet.

Övrigt

Bettskena

Division Folktandvård får debitera ordinerande verksamhetsområde för bettskena,

om åtgärden är föranledd av sjukdom.

Avgift för uteblivet/ej avbokat besök inom vuxentandvården

Patient som uteblir från tidsbokat besök inom vuxentandvård utan att meddela

detta eller avbokar det senare än 24 timmar innan avtalad tid får efterdebiteras

för uteblivet/ej avbokat besök hos tandläkare/specialist med

350 kr/400 kr, med 160 kr hos tandhygienist och 80 kr hos tandsköterska.

Ersättning vid ej genomförda besök och

behandlingar inom folktandvård

Reglerna gäller vid besök på folktandvårdskliniker inom Norrbottens läns

landsting.

69


Ersättning

Ersättning utbetalas endast vid planerade/förbokade vårdtillfällen där patienten

getts en tid för vårdtillfället.

Ersättning utbetalas när något av följande vårdtillfällen inte kan genomföras

hos tandvårdsklinik:

• Tandläkar-, tandsköterske- eller tandhygienistbesök.

Orsak

För att patienten ska ersättas krävs att tandvårdskliniken orsakat att patienten

inte kan tas emot på bestämd tid, t ex:

• Oförutsedd belastning på tandvårdskliniken som förrycker planeringen.

• Bemannings- och utrustningsproblem.

• Felaktig information till patienten, t ex angående förberedelser inför röntgenundersökning.

Tandvårdskliniken ska dokumentera den information

som getts.

Kostnader som ersätts

• Utgift för sjukresa. Ersättning för sjukresa utbetalas utan avdrag för egenavgift.

• Utgift för parkering. Ska styrkas med kvitto.

• Eventuellt inkomstbortfall för patient. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren

och ersätts för högst tre dagar.

• Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till barn och ungdomar under

20 år. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre

dagar.

• Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till vuxna. Ska styrkas med

intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. För följeslagare

till vuxna krävs läkarintyg som styrker behovet av följeslagare.

• Eventuellt inkomstbortfall för egna företagare. Ska styrkas med intyg från

försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst och ersätts för

högst tre dagar. Ersättningen för hel dag är 1/365 av den sjukpenninggrundande

årsinkomst försäkringskassan beslutat om.

• Eventuella merkostnader för barnpassning. Här avses resekostnader enligt

sjukresebestämmelserna för vikarierande barnpassare och merkostnader

för kommunal barnomsorg.

Ersättning utbetalas inte om:

Övrigt

• Patienten, vid ändring av tid för besök, har meddelats senast dagen innan

besökstidpunkten.

Övriga fall som kan uppstå får prövas i särskild ordning av landstingsstyrelsen.

Berörd tandvårdsklinik ska vid ändring av tidpunkt för besök eller operation/inläggning

kontrollera med patienten att informationen nått fram och

70


dokumentera åtgärden. Kostnaderna ska belasta den tandvårdsklinik som

förorsakat dem.

71


Tandvård (LFU)

Tandvårdstaxa

Gemensamt

Beslutsordning

Avgifterna fastställs av landstingsfullmäktige. Inga lokalt fastställda avgifter,

depositionsavgifter och dylikt får förekomma.

Faktureringsavgift

Förutsättningen för att faktureringsavgift (30 kr) får tas ut är att det finns

patientkassa och att patienten har getts möjlighet att betala kontant.

Taxa inom allmäntandvård/bastandvård

(I patientpriset ska försäkringskasseersättningen frånräknas.)

Åtgärdskod

Åtgärd

Taxa (kr)

Undersökning, diagnostik, rådgivning

11-2 Undersökning, helprotespatient 375

11 Undersökning, normalfall 533

11-1 Undersökning, omfattande 804

11-3 Undersökning mer omfattande 1 076

11-4 Implantatutredning av tandläkare med vidareutbildning 1 641

12 Undersökning hos tandhygienist 533

12-1 Undersökning hos tandhygienist omfattande 752

13 Röntgenundersökning, per bild 36

14 Panoramaröntgen 398

15 Röntgenundersökning, komplett för munhålan 573

16 Röntgenundersökning, extraoral, per bild 107

18 Laboratoriekostnad vid mikrobiologisk undersökning Faktura

19 Laboratorieundersökning (PAD) Faktura

Förebyggande åtgärder

22 Förebyggande åtgärder vid omfattande behandlingsbehov 573

22-1 Förebyggande åtgärder vid mer omfattande behandlingsbehov 753

22-3 Förebyggande åtgärder vid mycket omfattande behandlingsbehov 1 139

24 Förebyggande åtgärder av mindre omfattning 308

24-1 Förebyggande åtgärder av mindre omfattning inkusive munhälsobedömning

422

25 Profylaxskena, per skena 590

Oralkirurgisk behandling

31-1 Tanduttagning, en tand, enklare fall 447

31 Tanduttagning, en tand, normalfall 653

31-2 Tanduttagning, en tand, komplicerat 1 047

32 Tanduttagning, ytterligare tand inom samma kvadrant 393

32-1 Tanduttagning, ytterligare tand inom samma kvadrant, svår 576

33 Kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom, normal 1 770

33-1 Kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom, komplicerat 2 116

34 Kirurgisk behandling, normalfall 1 770

34-1 Kirurgisk behandling, komplicerat fall 2 116

35 Övrig kirurgisk behandling, biopsi, plastik, enklare parodontalkirurgi 637

35-1 Övrig kirurgisk behandling, av mindre omfattning 365

72


Åtgärdskod

Åtgärd

Taxa (kr)

Pulpakirurgisk behandling

41 Upprensning och rotfyllning, en rotkanal 1 728

41-1 Upprensning och rotfyllning, en rotkanal, komplicerat 2 011

42 Upprensning och rotfyllning, två rotkanaler 2 017

42-1 Upprensning och rotfyllning, två rotkanaler, komplicerat 2 448

43 Upprensning och rotfyllning, tre eller fler rotkanaler 2 824

43-1 Upprensning och rotfyllning, tre eller fler rotkanaler, komplicerat 3 223

Konserverande behandling

54 Enytsfyllning 558

55 2 ytor på premolar eller framtand 850

55-1 3 eller fler ytor på premolar eller framtand 925

55-2 2 ytor på molar 925

55-3 3 eller fler ytor på molar 998

56 Kompositekrona klinikframställd 1 385

Övrig behandling inom bastandvården

91-1 Undersökning och behandling av akutpatient, enkelt fall 395

91 Undersökning och behandling av akutpatient, normalfall 676

91-2 Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 846

91-3 Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 1 076

91-4 Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 1 434

91-5 Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 1 789

93 Mjukplastskena för bettfysiologisk behandling 950

99 Hjälpmedel Faktura

Allmäntandvård, jour (obekväm arbetstid)

91-1 J Undersökning och behandling av akutpatient, enkelt fall 593

91 J Undersökning och behandling av akutpatient, normalfall 1 014

91-2 J Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 1 269

91-3J Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 1 614

91-4 J Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 2 151

91-5 J Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 2 684

Abonnemangstandvård, per år

97-1 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 20–29 år, grupp 1 650

97-2 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 20–29 år, grupp 2 1 000

97-3 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 20–29 år, grupp 3 1 750

97-4 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 20–29 år, grupp 4 2 550

97-5 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 20–29 år, grupp 5 3 950

98-1 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 30–39 år, grupp 1 750

98-2 Abonnemang på bastandvård frö vuxna, 30–39 år, grupp 2 1 260

98-3 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 30–39 år, grupp 3 1 900

98-4 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 30–39 år, grupp 4 3 140

98-5 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 30–39 år, grupp 5 4 800

98-6 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 40–65 år, grupp 1 850

98-7 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 40–65 år, grupp 2 1 480

98-8 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 40–65 år, grupp 3 2 300

98-9 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 40–65 år, grupp 4 3 850

98-10 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 40–65 år, grupp 5 5 550

Protetik, behandling med fast protes

61 Inlägg eller radikulärförankring 2 596

62 Laboratorieframställt inlägg, flera ytor, eller krona 3 925

62-1 Laboratorieframställd krona i titan eller specialutförande 4 125

62-2 Laboratorieframställd krona vid implantat 4 513

63 Gjuten pelare 1 708

73


Åtgärdskod

Åtgärd

Taxa (kr)

64 Klinikframställd pelare 1 140

65 Hängande broled, per led 1 650

65-1 Hängande broled, titan, keramik, per led 1 850

66 Emaljretinerad konstruktion, per stöd 1 175

67 Fastsättning av lossnad krona 448

Titankomponenter, material

68 Se specialisttaxan

Protetik, behandling med avtagbar protes

70 Prefabricerade tänder, per styck 56

71 Partiell protes, enkel, temporär, 1–3 tänder 2 282

72 Partiell protes, temporär, 4 eller fler tänder 3 800

73 Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad 7 450

74 Komplicerad partiell protes och alveolarbarkonstruktion eller protes 8 075

med stöd av urtagskrona eller attachments

74-1 Komplicerad partiell protes och alveolarbarkonstruktion eller protes

med stöd av urtagskrona eller attachments, exklusive tandteknisk

4 100 +

faktura

faktura

Tillägg för konstruktion i titan vid åtgärd 73 och 74 850

75 Hel över- eller underkäksprotes, per käke. inklusive tänder 5 646

76-1 Enkel lagning av protes 1 003

76 Rebasering och/eller komplicerad lagning av protes 1 466

76-4 Rebasering och/eller komplicerad lagning av protes exklusive tandteknisk

faktura

77 Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologisk indikation 2 442

78 Tillsättning av lossnad protestand 488

79 Attachments, per styck Faktura

Övriga behandlingar inom protetik

81 Övriga behandlingar, förhandsprövad vård, per timma 1 354

Taxa inom specialisttandvård

1 015 +

faktura

tandteknik

Åtgärdskod

Åtgärd

Taxa (kr)

Rotbehandling

92-2 Enkel konsultation 648

92-3 Rådgivning och diagnostik, enkel 1 168

92-4 Rådgivning och diagnostik, normal 1 556

92-5 Rådgivning och diagnostik, komplicerad 2 334

41-2 Upprensning och rotfyllning, en rotkanal 1 987

41-3 Upprensning och rotfyllning, en rotkanal, komplicerat 2 312

42-2 Upprensning och rotfyllning, två rotkanaler 2 320

42-3 Upprensning och rotfyllning, två rotkanaler, komplicerat 2 815

43-2 Upprensning och rotfyllning, tre eller fler kanaler 3 248

43-3 Upprensning och rotfyllning, tre eller fler rotkanaler, komplicerat 3 706

34-2 Kirurgisk behandling, normalfall 2 116

34-3 Kirurgisk behandling, komplicerat fall 2 433

Tandlossningssjukdomar

92-2 Enkel konsultation 648

92-3 Rådgivning och diagnostik, enkel 1 168

92-4 Rådgivning och diagnostik, normal 1 556

92-5 Rådgivning och diagnostik, komplicerad 2 334

22-2 Förebyggande åtgärder, omfattande behandlingsbehov 659

74


Åtgärdskod

Åtgärd

Taxa (kr)

22-4 Förebyggande åtgärder, mer omfattande behandlingsbehov 866

22-5 Förebyggande åtgärder, ytterligare mer omfattande behandlingsbehov

1 310

24-2 Förebyggande åtgärder av mindre omfattning 354

25-2 Profylaxskena, per skena 590

33-2 Kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom, normalfall 2 116

33-3 Kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom, komplicerat 2 433

34-2 Kirurgisk behandling, normalfall 2 116

34-3 Kirurgisk behandling, komplicerat fall 2 433

35-4 Övrig kirurgisk behandling, normal 733

35-3 Övrig kirurgisk behandling, enkel 420

Protetik

81-2 Övriga behandlingar, förhandsprövad vård, per timma 1 556

83-2 Enkel konsultation 648

83-3 Rådgivning och diagnostik, enkel 1 168

83-4 Rådgivning och diagnostik, normal 1 556

83-5 Rådgivning och diagnostik, komplicerad 2 334

61-2 Inlägg eller radikulärförankring 2 985

62-2 Laboratorieframställt inlägg, flera ytor eller krona 4 513

62-3 Laboratorieframställd krona, titan eller specialutförande 4 713

63-2 Gjuten pelare 1 964

64-2 Klinikframställd pelare 1 311

65-2 Hängande broled, per led 1 898

65-3 Hängande broled, titan, keramik, per led 2 098

66-2 Emaljretinerad konstruktion, per stöd 1 351

67-2 Fastsättning av lossnad krona 515

70 Prefabricerade tänder, per styck 56

71-2 Partiell protes enkel, temporär, 1–3 tänder 2 624

72-2 Partiell protes enkel, temporär, 4 eller fler tänder 4 370

73-2 Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad 8 568

74-2 Komplicerad partiell protes och alveolarbarkonstruktion 9 286

74-3 Komplicerad partiell protes och alveolarbarkonstruktion, exklusive

tandteknisk faktura

4 715 +

faktura

Tillägg för konstruktion i titan, åtgärd 73 och 74 850

75-2 Hel över- eller underkäksprotes, per käke 6 493

76-3 Enkel lagning av protes 1 153

76-2 Rebasering och/eller komplicerad lagning av protes 1 686

76-5 Rebasering och/eller komplicerad lagning av protes exklusive tandteknikerfaktura

1 167 +

faktura

77-2 Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologisk indikation 2 808

78-2 Tillsättning av lossnad protestand 561

79 Attachments, per styck Faktura

84-2 Implantatinsättning, 1–3 fixturer, 1 op område 6 753

84-3 Implantatinsättning, 1–3 fixturer, 2 op områden/enstegskirurgi 7 879

84-4 Distansinsättning vid 1 fixtur 1 126

84-5 Distansinsättning vid 2–3 fixturer 2 251

85-2 Implantatinsättning, fler än 3 fixturer, 1 op område 7 879

85-4 Implantatinsättning, fler än 3 fixturer, 2 op område/enstegskirurgi 10 130

85-3 Distansinsättning fler än 3 fixturer 3 377

86-2 Bro, underkäke, vid implantat 36 094

86-3 Bro underkäke, ”Brånemark Novum” 16 680

87-2 Bro, överkäke, vid implantat 38 957

88-2 Tillägg per fixtur vid singelimplantat 1 007

75


Övriga taxor inom allmän- och specialisttandvård

Åtgärdskod

Åtgärd

Taxa (kr)

88 Tillägg per fixtur vid delimplantat 1 992

89-2 Overdenture vid implantat 15 542

Titankomponenter, material

68 Titankomponenter, per fixturelement Faktura

681 Titankomponenter enstegsbeh, patienter 65 år och äldre Faktura

-2 900

682 Titankomponenter tvåstegsbeh, patienter 65 år och äldre Faktura

-3 200

Bettfysiologi

92-2 Enkel konsultation 648

92-3 Rådgivning och diagnostik, enkel 1 168

92-4 Rådgivning och diagnostik, normal 1 556

92-5 Rådgivning och diagnostik, komplicerad 2 334

93-2 Mjukplastskena för bettfysiologisk behandling 1 015

77-2 Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologisk indikation 2 797

Tandreglering

83-2 Enkel konsultation 648

83-3 Rådgivning och diagnostik, enkel 1 168

83-4 Rådgivning och diagnostisk, normal 1 556

83-5 Rådgivning och diagnostik, komplicerad 2 334

881 Avtagbar apparatur 0,5 år 6 714

882 Avtagbar apparatur 1 år 10 072

883 Avtagbar apparatur 2 år 11 330

884 Fast apparat i en käke 0,5 år 7 868

885 Fast apparat i en käke 1 år 12 379

886 Fast apparat i en käke 1,5 år 15 684

887 Fast apparat i en käke 2 år 17 729

891 Apparaturbehandling, båda käkarna med fast apparat i minst en käke 19 146

1,5 år

892 Apparaturbehandling, båda käkarna med fast apparat i minst en käke 21 611

2 år

893 Apparaturbehandling, båda käkarna med fast apparat i minst en käke 26 227

3 år

894 Fast apparatur, båda käkarna 2 år 27 276

Åtgärdskod

Åtgärd

Taxa (kr)

Behandlingar utanför försäkringen

INR Skriftligt intyg, allmäntandläkare 1 354/tim

INR2 Skriftligt intyg, specialist 1 556/tim

13 Röntgenundersökning per bild 29

50 Enytsfyllning med amalgam 501

52 Flerytsfyllning med amalgam 854

53 Amalgamkrona 1 128

60 Gjutmetall Faktura

80 Kostnad för tandtekniskt arbete Faktura

90 Adhesiv fastsättning, tillägg per tand 409

94 Mertid vid vissa behandlingar, allmäntandläkare 1 354/tim

942 Mertid vid vissa behandlingar, specialisttandläkare 1 556/tim

96 Sömnapnéskena exklusive tandteknikerfaktura 3 462

76


Åtgärdskod

Åtgärd

Taxa (kr)

871 Materialkostnad vid speciella behandlingsmetoder Faktisk

kostnad

872 Kolfiberstift eller motsvarande 260

890 Besöksavgift asylsökande 50

950 Övrig utredning och behandling, tandsköterska 514

960 Övrig utredning och behandling, tandläkare 1 354

961 Övrig utredning och behandling, tandhygienist 677

962 Övrig utredning och behandling, specialisttandläkare 1 556

963 Lustgas, sederande farmaka, hypnos, per behandlingstillfälle 588

963M Sedering ytterligare behandlingsgånger 290

964 Narkos, eller intravenös sedering, per behandlingstillfälle 2 360

965 Fastsättning av tandsmycke 368

967 N Uteblivande barn, tandläkarbehandling 150

967 N1 Uteblivande barn, hygienistbehandling 80

967 N2 Uteblivande barn, tandsköterskebehandling 80

968 Idrottsskena och motsv, exklusive tandtekniskt arbete 400

969 Blekning av tänder, en käke 1 840

9692 Blekning av tänder, båda käkarna 3 220

JOUR Jourtillägg 50 % av

taxan

HYG Munhygieniska hjälpmedel Faktisk

kostnad

UBT Uteblivande vuxen, tandläkarbehandling allmäntandvård 350

UBT 2 Uteblivande vuxen, specialisttandläkarbehandling 400

UBH Uteblivande vuxen, hygienistbehandling 160

UBS Uteblivande vuxen, tandsköterskebehandling 80

REC Telefonkonsultation som leder till receptförskrivning 80

TKR Individuellt utformad temporär krona, första kronan 325

TBR Individuellt utformad temporär krona, ytterligare kronor/led eller teknikerframställd

krona/bro per led exklusive tandteknisk faktura

148

Vissa åtgärder inom barn- och

ungdomstandvård 1)

För tandvårdsåtgärder som finns beskrivna i tandvårdstaxan används aktuellt pris. Patienten

betalar hela merkostnaden för utförd åtgärd och åtgärd som föreslagits av behandlande tandläkare.

För tandvårdsåtgärder som ej finns beskrivna i tandvårdstaxan betalar patienten timkostnad

för insatt vårdtid enligt nedan samt eventuella kostnader för tandtekniska produkter.

Åtgärdskod

Tandvårdspersonal

Taxa (kr)

960 Tandläkare 1 354/tim

962 Specialisttandläkare 1 556/tim

961 Tandhygienist 677/tim

950 Tandsköterska 514/tim

1)

Behandling som inte är nödvändig för att uppnå ett ur odontologisk synpunkt estetiskt och

funktionellt godtagbart resultat.

77


Taxor för vissa käkkirurgiska åtgärder

samt vissa åtgärder i sjukhustandvård

Vissa käkkirurgiska åtgärder

Operationskod

Typoperation

Taxa (kr)

Z0481 Rådgivning och diagnostik, enkel 675

Z0482 Undersökning och diagnostik. enkelt fall 1 126

Z0483 Undersökning och diagnostik. normalfall 1 688

Z0484 Undersökning och diagnostik. komplicerat fall 2 026

EA Operationer på läppar

EAA10 Exst. av lokal förändring på läpp 1 688

EAB10 Exc och plastik av läppfrenulum 1 126

EB Operationer på tänder

EBA00 Tandextraktion, första tand i en kvadrant 1 126

EBA01 Tandextraktion, ytterligare tand vid samma behandlingstillfälle 225

EBA10 Tandoperation normal 2 926

EBA11 Tandoperation svår 3 827

EBA40 Rotspetsoperation 1 2 926

EBA41 Rotspetsoperation 2–3 3 377

EBB00 Behandling tandluxation 1–2 2 251

EBB01 Behandling tandluxation 3– 3 377

EBB10 Implantatinsättning 1–3, 1 operationsområde 6 753

EBB11 Implantatinsättning 1–3, 2 operationsområden eller enstegskirurgi 7 879

EBB12 Implantatinsättning >3, 1 operationsområde 7 879

EBB13 Implantatinsättning >3, 2 operationsområden eller enstegskirurgi 10 130

EBB14 Distansinsättning 1 1 126

EBB15 Distansinsättning –-3 2 251

EBB16 Distansinsättning >3 3 377

EBB20 Transplantation av tand 2 251

EBW99 Annan operation på tand 2 251

EC Operationer på gingiva och alveolarutskott

ECA00 Friläggning av tand 2 251

ECA10 Incision o fril genom gingiva 1 126

ECA40 Behandling parodontalabscess 1 126

ECA50 Parodontal operation 2 251

ECA60 Extirpation fr.kr. i ging/alvutskott 2 251

ECA99 Övr i ging/alvutskott 2 251

ECB00 Sutur av gingiva 1 126

ECB05 Slemhinneplastik 1 688

ECB15 Plastikop på oroantral fistel 2 926

ECB50 Intraoralt bentransplantat enkelt fall i samband med fixturinsättning 675

ECB51 Intraoralt bentransplantat eller sinusslemhinnelyft i samband med 1 126

fixturinsättning

ECB52 Alv.utsk.plastik m bentransplantat,normalfall inklusive eventuell osteosyntes

4 502

ECW99 Annan op på gingiva/alv.utskott, tidsdebitering! 2 251/

tim

EF Diverse operationer på käkar

EFA50 Exstirpation av käkcysta, enkelt fall 2 251

EFA51 Exstirpation av käkcysta 3 377

TE Mindre op på läppar, tänder, käkar, mun och svalg

TEW99 Annan mindre op (uttamponering med mera) 563

78


Taxa för vissa åtgärder i sjukhustandvård

För övriga åtgärder debiteras enligt Folktandvårdens prislista.

Operationskod

Typoperation

Taxa (kr)

Övrigt, ej Fk-ersättning

Z090 Uppföljning och kontroll 563

ZXH60 Merkostnad för operation i narkos 2 310

Operationskod

Åtgärd

Taxa (kr)

Z0485 Konsultation, ordination och munvård på vårdavdelning 716

Z0486 Konsult, ord., munvård på vårdavd, ytterligare pat vid samma besökstillfälle

546

Z0487 Odontologisk utredning av medicinska skäl inklusive utlåtande och 2 251

vårdplan

Z0488 Odontologisk utredning av medicinska skäl, enkelt fall utan behov av

vårdplan

1 126

79


Förtroendemannaorganisation

m m (LST)

Reglemente för länspensionärsrådet

Uppgifter

Länspensionärsrådet ska fungera som organ för samråd och ömsesidig information

mellan pensionärernas organisationer och landstinget.

Rådet ska vara ett referensorgan med överläggningsrätt i frågor som rör pensionärer.

Rådet kan ta initiativ till att nya pensionärsfrågor behandlas i landstingsstyrelsen.

En viktig uppgift för rådet är att utgöra remissorgan i olika frågor av

intresse för pensionärerna samt fungera som forum för opinionsbildning och

kunskapsspridning.

Sammansättning

De distriktsorganisationer för pensionärer med minst 1 000 betalande medlemmar

som finns inom landstingsområdet och som tillhör en rikssammanslutning

för pensionärer ska beredas representation i länspensionärsrådet.

Organisationer som berörs inom Norrbottens läns landstingsområde är f n

Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF),

Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) och Svenska Kommunalpensionärers

förbund.

Rådet ska bestå av tio ledamöter, varav sex utses av pensionärsorganisationerna

i proportion till respektive organisations medlemsantal vid mandatperiodens

början. Övriga ledamöter utses av landstinget. För varje ledamot utses

en personlig ersättare.

Organisation och arbetsformer

Länspensionärsrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordföranden

ska utses bland de ledamöter som utsetts av landstinget.

Länspensionärsrådet utser vice ordförande bland representanterna för pensionärsorganisationerna.

Som sekreterare fungerar tjänsteman från landstingsdirektörens stab.

Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen.

Rådet ska utse ett arbetsutskott med en ledamot samt en ersättare från varje

pensionärsorganisation som ska ha till uppgift att förbereda ärenden och vid

behov förelägga rådet beslutsunderlag eller förslag till beslut. Arbetsutskottet

kan i brådskande fall avge yttranden till berörda organ inom landstinget.

Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsändes till rådets ledamöter och

för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före rådets sammanträden.

Rådet ska inrikta sig på att sammanträda minst fyra gånger per kalenderår,

varav en gång i anslutning till landstingets budgetbehandling. Det sammanträde

som ska hållas i samband med budgetbehandlingen ska förläggas till

80


sådan tidpunkt att synpunkter på budgeten, som kan framkomma under rådssammanträdet,

också kan beaktas vid den fortsatta budgetbehandlingen inom

landstinget.

Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller

fler än hälften av rådets ledamöter begär detta.

Vid rådets sammanträden ska protokoll föras. Protokollsutdrag tillställs dem

som är berörda av i protokollet intagna beslut. Fullständiga protokoll ska

delges ledamöter och ersättare i rådet samt landstingsstyrelsen och pensionärsorganisationernas

distriktsstyrelser.

Rådet utser för varje sammanträde en ledamot till att jämte ordföranden justera

protokollet.

Ekonomi

Till såväl landstingets som pensionärsorganisationernas representanter utbetalas

rese-, traktaments- och sammanträdesersättning enligt landstingets bestämmelser.

Ersättningarna betalas med landstingsmedel.

Reglemente för länshandikapprådet

Uppgifter

Länshandikapprådet ska fungera som ett samråds-, kontakt- och informationsorgan

mellan landstinget, handikapprörelsens länsavdelningar, länets

primärkommuner och statliga länsmyndigheter.

Rådets syfte är att vara ett forum där handikapporganisationernas sakkunskap

samlas och förmedlas till de berörda myndighetsorganen.

Rådet ska verka för att de olika samhällsorganen planerar sin verksamhet på

ett sådant sätt att deras reguljära verksamhet tillgodoser grupper eller personer

med funktionshinder.

Sammansättning

Rådet ska bestå av 13 ledamöter, varav fem utses av Handikappföreningarnas

samarbetsorgan (HSO), en av De Handikappades Riksförbund (DHR),

en av De Synskadades Riksförbund (SRF), tre av Norrbottens läns landsting

och tre av Kommunförbundet Norrbotten. För varje ledamot utses en personlig

ersättare.

Till rådet kan vid behov adjungeras representanter från statliga myndigheter,

kommunala verksamheter och landstingsverksamheter.

Organisation och arbetsformer

Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande ska utses

bland de ledamöter som utsetts av landstinget. Vice ordförande utses bland

ledamöterna från handikapporganisationerna.

Som sekreterare fungerar tjänsteman från landstingsdirektörens stab.

Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen.

Mandattiden för ledamöterna utsedda av Kommunförbundet Norrbotten

sammanfaller med länsmötets.

81


Rådet ska utse ett beredningsutskott bestående av ordförande och en ledamot

vardera från HSO, DHR och SRF. För varje ledamot utses en personlig ersättare.

Utskottet ska ha till uppgift att förbereda ärenden och vid behov förelägga

rådet beslutsunderlag eller förslag till beslut. Utskottet kan i brådskande

fall avge yttranden till berörda organ inom landstinget.

Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsändes till rådets ledamöter och

för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före rådets sammanträden.

Rådet ska inrikta sig på att sammanträda minst fyra gånger per kalenderår,

varav en gång i anslutning till landstingets budgetbehandling. Det sammanträde

som ska hållas i samband med budgetbehandlingen ska förläggas till

sådan tidpunkt att synpunkter på budgeten, som kan framkomma under rådssammanträdet,

också kan beaktas vid den fortsatta budgetbehandlingen inom

landstinget.

Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller

fler än hälften av rådets ledamöter begär detta.

Vid rådets sammanträden ska protokoll föras. Protokollsutdrag tillställs dem

som är berörda av i protokollet intagna beslut. Fullständiga protokoll ska

delges ledamöter och ersättare i rådet, adjungerade ledamöter samt landstingsstyrelsen.

Rådet utser för varje sammanträde en ledamot till att jämte ordföranden justera

protokollet.

Ekonomi

Till såväl landstingets som handikapporganisationernas representanter utbetalas

rese-, traktaments- och sammanträdesersättning enligt landstingets bestämmelser.

Ersättningarna betalas med landstingsmedel.

Kommunförbundet Norrbotten ersätter ledamöterna utsedda av Kommunförbundet.

82


Ekonomi m m (LST)

Med division Service i avsnitten avtal, upphandling samt materiel- och

hjälpmedelsförsörjning avses verksamhetsområde Länsservice.

Avtal

Division Service ska granska alla avtal från juridisk och regelverksmässig

synpunkt och godkänna dem innan de skrivs på. Vad som avses med avtal

preciseras i tillämpningsanvisningar från division Service.

Upphandling

All upphandling för köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor och tjänster ska

ske genom division Service.

Division Service får göra direktupphandling (upphandling utan infordrande

av skriftligt anbud) för varor och tjänster vars värde understiger tio basbelopp.

Regler, processer och sekretess vid upphandling och avtal om upphandlade

tjänster preciseras i tillämpningsanvisningar från division Service.

Upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) ska göras om

vårdavtal tecknas med en vårdgivare som inte har en etablering enligt gällande

lagstiftning eller om vårdavtal tecknas med juridisk person. Vårdavtal

med enskild vårdgivare som är verksam enligt gällande lagstiftning och

samverkansavtal upphandlas ej.

Materiel- och hjälpmedelsförsörjning

Beställning av samtliga varor ska göras till division Service.

Det är inte tillåtet för verksamheterna att själva göra beställningar/avrop i

förhållande till externa leverantörer om inte överenskommelse finns mellan

division Service och berörd division.

Divisionernas behov av hjälpmedel för funktionshindrade och hjälpmedelsteknisk

service ska tillhandahållas av division Service.

Intern kontroll

Plan för granskning av den interna kontrollen

Landstingsdirektören har ansvar för att tillämpningsanvisningar upprättas

och ska till landstingsstyrelsen årligen redovisa plan för uppföljningen av

den interna kontrollen. Landstingsdirektören ska löpande rapportera hur den

interna kontrollen fungerar.

Verksamhetsansvariga

Divisionschefen ansvarar för att planering och uppföljning av den interna

kontrollen sker inom den egna divisionen.

De verksamhetsansvariga cheferna på olika nivåer i organisationen är skyldiga

att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll samt att in-

83


formera övriga medarbetare om reglernas och anvisningarnas innebörd. Vidare

ska de verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god

intern kontroll.

Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad.

Attest och utbetalning

Definition av beslut

Beslut kan avse särskilt styrelsebeslut, budgetanslag eller andra av landstingsfullmäktige

beslutade planer, normer eller riktlinjer.

Tillämpningsområde

Alla slag av transaktioner ska attesteras, d v s:

• Fakturor och andra externa utbetalningar.

• Löner och andra personalkostnader.

• Placering av landstingets likvida medel.

• Bokföringsorder.

• Kreditering av kundfakturor.

• Kostnadsfördelningar.

• Interna transaktioner. När bokföring sker genom överföring från andra

interna datasystem gäller beställning eller avtal som attest.

• Medel som landstinget förvaltar (t ex donationsfonder).

• Övriga transaktioner i den ekonomiska redovisningen och medelsförvaltningen.

Attester

Sakattest innebär kontroll av att:

• Varuleverans respektive utförd tjänst har skett.

• Kvantitet, kvalitet, pris och övriga villkor stämmer.

• Uträkningarna är korrekta.

• Division, kostnadsställe, projekt, aktivitet m m belastas med kostnaden

(kontering).

Beslutsattest innebär:

• Kontroll av att sakattest skett i enlighet med reglerna.

• Kontroll av att transaktionerna stämmer mot beslut eller planer.

• Godkännande av att respektive verksamhet, kostnadsställe, projekt m m

får belastas med kostnaden.

Behörighetsattest innebär:

• Kontroll av att både sakattestant och beslutsattestant finns.

84


• Kontroll av attestanterna är behöriga utifrån attestförteckning.

Behörighetsattest kan ske elektroniskt.

Attest- och konteringsrutiner ska vara gemensamma för hela landstinget.

Attest sker med en signatur, typ av elektronisk signatur eller namnteckning.

Alla namnteckningar ska göras med varaktig skrift.

Varje affärshändelse ska attesteras av två personer med undantag av vad som

definieras i tillämpningsanvisningarna.

Sakattest

Sakattest för personalkostnader via lönesystemet innebär kontroll och bekräftelse

av avvikelseunderlag och tjänstgöringslistor/tjänstgöringsrapport.

Kontroll görs av att mottagaren av utbetalningen har tjänstgjort under aktuell

tid. Tjänstgöringen attesteras på tjänstgöringslista/tjänstgöringsrapport.

Tjänstgöring som avviker från schemat ska i första hand inrapporteras och

attesteras elektroniskt. När detta inte är möjligt ska rapportering ske skriftligt

och attesteras.

Beslutsattest

Beslutsattest för personalkostnader via lönesystemet motsvaras av attest av

att grunduppgifterna i personregistret är riktiga.

Beslut av styrelsen eller delegat ska finnas på samtliga anställningar och avgångar.

Beslut om löneförmåner och övriga anställningsvillkor ska följa gällande

avtal och vara godkända av behörig befattningshavare.

Tjänstgöringsschema ska finnas och vara påskrivet av delegat.

Kontroll och uppföljning av lönepåverkande inrapporteringar ska göras på

bevakningslistor, kvittenslistor samt fel- och signallistor.

Underrättelse om uppdrag

Attestförteckning ska innehålla de namngivna personerna och uppdragets

omfattning. Förteckningen ska för personalsystemet även innehålla vederbörandes

namnteckning och signatur. Förteckningen för ekonomisystem är

elektronisk. Förteckningarna ska hållas aktuella och diarieföras och finnas

tillgänglig för de personer som ska utföra behörighetskontroll.

Begränsningar i attesträtten

Rese- och traktamentskostnader, utbildningskostnader och andra personanknutna

kostnader för befattningshavare som är beslutsattestant attesteras av

dennes chef.

Attestunderlag för representationskostnader regleras i landstingsfullmäktiges

regler för representation.

Ansvar

Ansvarsfrågor regleras i civilrätt och i kollektivavtal.

85


Upplåning

Avtal i samband med upptagande av lån och checkräkningskredit ska undertecknas

av ekonomichefen och landstingsdirektören.

Landstingsstyrelsen ska informeras om upptagna lån med kopia till revisorerna.

Utländska lån får tas upp först efter godkännande av landstingsstyrelsens

ordförande.

Penninghantering

Vid försäljning, inköp, medelsförvaltning m m ska landstinget agera effektivt

och affärsmässigt med minsta möjliga risktagande. Spekulativ affärsverksamhet

får inte förekomma.

Berörda divisioner ska verka för att besök i sjukvård och tandvård betalas

kontant eller med betalkort.

Tillämpningsanvisningar och rutinbeskrivningar för kassaredovisning, fakturahantering,

kredit- och kravhantering samt likviditetsplanering ska finnas

väl dokumenterade.

Kontantkassor

Landstinget ska ha enhetliga rutiner för kassahanteringen. Dokumentation av

rutiner och arbetssätt vid redovisningen av kassarapporter/dagskassor ska

finnas vid varje arbetsplats där kontanter hanteras. Instruktioner ska finnas

för hur inventering ska ske.

Betalning via betalkortsterminal ska där så är möjligt erbjudas patienterna.

Fakturering

Fordringar under 25 kr per kund faktureras ej.

En faktureringsavgift på 50 kr ska tas ut på varje faktura till privatpersoner.

Förutsättningen för att faktureringsavgift får tas ut är att kunden har getts

möjlighet att betala kontant.

Kredit

Inbetalning till landstinget ska ske senast 30 dagar från fakturadatum, om

inget annat avtalats.

Avtal om kreditgivning och avtal med betalningsvillkor överstigande 30 dagar

ska godkännas av landstingsstyrelsen.

Kreditbedömning ska alltid göras innan nya företagskunder beviljas kredit.

Kreditbedömning kan också göras om kreditbeloppet bedöms som stort i

förhållande till verksamhetens omsättning.

Kravrutiner

Betalningspåminnelser skickas ut senast tio dagar efter fakturans förfallodatum.

Förfallna fordringar ska överlämnas för inkasso om inte betalning erhållits.

86


Inkasso

Före inkassokrav ska kontroll göras av adress samt av att kunden inte avlidit.

Vid flera fakturor till samma kund skickas ett inkassokrav med alla fakturor.

Vid betalning ska avgifter och ränta avräknas före kapitalet.

Om betalning fortfarande inte erhållits ska solvenskontroll göras före beslut

om ansökan om betalningsföreläggande.

Om kunden har tillgångar ska fakturan skickas till kronofogdemyndigheten

för betalningsföreläggande.

Om kunden är i konkurs, saknar tillgångar eller är ett dödsbo ska fordran

skickas för långtidsbevakning. För dödsbo avvaktas bouppteckning.

Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta tas ut vid försenad betalning. Räntelagens regler gäller. Ränta

under 100 kr ska inte faktureras.

Uppskov och avbetalning

Om särskilda skäl föreligger och om fakturabeloppet är minst 300 kr kan en

avbetalningsplan upprättas. Skulden ska normalt vara reglerad inom tre månader.

Lagstadgad avgift för administrativa kostnader och ränta får debiteras

kunden.

Ränta debiteras enligt räntelagen samtidigt med amorteringarna.

Avbetalningsplanen ska godkännas av landstingsstyrelsen.

Skuldsanering

För att landstinget ska delta i skuldsanering ska beslut om s k tvingande

skuldsanering från tingsrätt finnas.

Avskrivning av fordring

Om en fordring, av inkassobolaget, bedöms som omöjlig att få betalt för ska

den tas upp till avskrivning. Avskrivning innebär att landstinget inte ställer

några ytterligare anspråk på kunden.

Beslut om avskrivningar fattas av landstingsstyrelsen. Alla avskrivningar

belastar berörd verksamhet.

Leverantörsbetalningar

och säkerheter vid inköp

Utbetalning från landstinget får ske först efter fullgjord och godkänd leverans.

Förskottsbetalning får förekomma vid stora investeringar, exempelvis i medicinteknisk

utrustning eller i samband med byggnadsinvesteringar. Utbetalning

av förskott får endast ske om landstinget fått bankgaranti på belopp

motsvarande förskottsbeloppet exklusive mervärdesskatt. Annan garanti som

bedöms likvärdig får dock godkännas av landstingsstyrelsen.

Garantin ska gälla till fullgjord och godkänd leverans och får inte innehålla

ett i förväg fastställt slutdatum.

87


Bankgaranti ska förvaras hos beställande division på ett säkert sätt. Vid fullgjord

leverans återsänds garantin till leverantören.

Skriftliga avtal där faktureringsavgifter ingår ska inte träffas.

I landstingets avtal ska betalningsvillkoren 30 dagar från fakturans ankomstdag

eftersträvas.

Innan ett skriftligt anbud antas ska upphandlande enhet göra kontroll av om

leverantören är:

• Registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret.

• Registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen

A-skatt och arbetsgivaravgifter samt fri från skulder för svenska skatter

och sociala avgifter.

Leasing

Extern leasing är en finansieringsform för investeringar som får användas

efter beslut av landstingsstyrelsen.

Utbetalning av bidrag

Utbetalning av bidrag till organisationer, bolag och stiftelser ska, beroende

på bidragets storlek, ske en gång per år, halvårsvis eller kvartalsvis enligt

nedan. Även vid avtalsteckning ska dessa tider eftersträvas.

Årligt bidrag (kr)

Betalningsintervall

Över 300 000

Kvartalsvis i mitten av varje kvartal

Mellan 100 000 och 300 000

Halvårsvis i mitten av varje halvår

Under 100 000

Direkt efter rekvisition

Utbetalning av projektbidrag sker efter beslut. Avser bidraget flera år utbetalas

bidraget för ett kalenderår i taget.

Sponsring

Penninggåvor till hjälporganisationer och sponsring beslutas av landstingsdirektören.

Interna krediter

Samtliga bankkonton som finns på Administrativ service ska ingå i landstingets

koncernkonto i bank. Stiftelser och bolag som konsolideras i landstingskoncernen

kan också ingå. Landstinget står som ansvarig mot banken

för hela kontot.

Även vissa stiftelser och bolag som ingår i koncernkontot har interna krediter.

88


Följande kreditgränser gäller:

Stiftelse/bolag

Kreditgräns (mkr)

Stiftelsen Norrbottensteatern 3,0

Filmpool Nord AB 2,5

Stiftelsernas och bolagens saldon på bankkontona ränteberäknas.

Investeringar

Kapitalinventarier

Landstingsstyrelsen beslutar om totalram per division för inköp av kapitalinventarier.

Med kapitalinventarier menas tillgångar som är avsedda att stadigvarande

användas eller innehas av landstinget. Anskaffningsvärdet ska uppgå till

lägst 20 tkr samt ha en livslängd på minimum tre år.

Heltäckande kalkyl ska finnas som underlag för alla investeringar.

Bildskärmar, datorer och gemensamma skrivare ska aktiveras oberoende av

belopp.

Anskaffad konst ska aktiveras, men ingen avskrivning ska göras.

Avskrivningstiden för inventarier är 3 år, 5 år, 7 år eller 10 år enligt särskilda

anvisningar.

Inventering ska ske minst en gång per år och alltid innan årsbokslut.

Försäljning och

utrangering av kapitalinventarier

Division Service ansvarar för all övertalig utrustning. Sådan utrustning ska i

första hand användas i annan landstingsverksamhet, i andra hand säljas, och i

tredje hand användas till bistånd om det är praktiskt möjligt.

Utrangering ska göras när inventarien inte längre kan användas inom landstinget.

Försäljning av begagnad utrustning till extern kund ska ske till marknadsmässigt

pris.

Vid försäljning och utrangering av datorutrustning till externa ska all programvara

raderas.

Investering i fastigheter

Investeringar i fastigheter indelas i ny- och tillbyggnad eller ombyggnad.

Investering i enklare byggnader och markanläggningar ska särredovisas.

Fast installerade verksamhetsinventarier ska särredovisas och redovisas som

inventarier hos hyresgästen. Gränsdragningen mellan fastighetsinventarier

och verksamhetsinventarier ska göras enligt Sveriges Kommuners och

Landstings gränsdragningslista.

Ny- och tillbyggnader, exklusive enklare byggnader, ska avskrivas på 30 år.

Enklare byggnader och markanläggningar ska avskrivas på 20 år.

Ombyggnad som görs för byte av typ av verksamhet ska normalt avskrivas

på 10 år.

89


Genomgripande ombyggnader i äldre fastigheter ska avskrivas på 10–30 år.

Avskrivningstiden bestäms utifrån varje enskild fastighet.

Ny-, till- och ombyggnader enligt ovan ska aktiveras i balansräkningen. Investeringar

och ombyggnader som aktiveras finansieras av landstingsstyrelsen

och inkluderas i den hyra som divisionerna ska betala till division Service.

Övriga ombyggnader redovisas i resultaträkningen. Ombyggnaden ska godkännas

av landstingsstyrelsen och betalas direkt av hyresgästen. I de fall

ombyggnaden initierats av division Service fördelas kostnaderna efter förhandling.

Efterkalkyl för alla investeringar i fastigheter ska redovisas till landstingsstyrelsen.

Investeringsbidrag

Investeringsbidrag ska reducera anskaffningsvärdet och läggas in i anläggningsregistret.

Avskrivningen ska beräknas på nettoanskaffningsvärdet.

Investeringar med projektbidrag ska läggas in i anläggningsregistret och är

landstingets egendom.

Interna affärer

Den division som önskar interndebitera ska initiera en överenskommelse

med betalande division. Samtidigt ska ett förslag till omfördelning av ramarna

mellan divisionerna för kommande budgetår tas fram. Verksamheter som

är intäktsfinansierade ska inte omfördela ramar. Interndebitering ska i första

hand ske genom elektronisk överföring.

Tvister som inte kan lösas mellan berörda divisioner avgörs av landstingsdirektören.

Termer och definitioner

I alla dokument och i informationssystemen ska en gemensam namnstruktur,

förkortningslista och gemensamma sifferkoder användas. Termerna ska definieras

i tillämpningsanvisningar.

Teknik

Länsteknik ansvarar för förvaltning av landstingets IT-infrastruktur.

Länsteknik ska köpa in och äga all kommunikationsutrustning inklusive telefoni,

samt alla servrar, skrivare, persondatorer, bildskärmar, skannrar och

kopiatorer som ansluts till NLLnet. Svartvita skrivare är standard.

Installation av nya produkter i form av hård- och mjukvara ska verifieras av

Länsteknik. Landstingsdirektören beslutar om införande av nya system. Detta

gäller även uppdateringar och nya versioner av program.

Lokalutnyttjande och hyror m m

Interna lokalalternativ ska alltid övervägas innan externa hyreskontrakt tecknas.

Detsamma gäller när externa hyreskontrakt ska förlängas.

90


Landstingsstyrelsen beslutar om externa avtal.

Uppsägningstiderna får inte överstiga tre månader vid ettåriga avtal. För

längre avtalsperioder kan uppsägningstiden vara differentierad, dock längst

nio månader.

Den automatiska förlängningstiden får inte vara längre än 12 månader.

Den generella avtalstiden ska vara ett år eller, efter förhandling, längst tio år.

Avtalstiden vid ny- och ombyggnad fastställs efter förhandling.

Division Service ska planenligt hjälpa divisionerna att disponera lokalerna så

effektivt som möjligt.

Kostnader för interna lokalvakanser ska täckas av division Service.

Tjänsteresor

Allmänt

Nyttan för verksamheten ska vara vägledande för resebeteendet. Alternativa

mötesformer som begränsar omfattningen av resandet ska alltid övervägas.

Var och en har ansvar för att det egna resandet i tjänsten sker på ett ekonomiskt,

personalsocialt, säkert och miljöanpassat sätt samt att det egna resandet

i tjänsten följer resereglerna och gällande avtal.

Reseförskott ska i första hand betalas ut av löneförrättaren och redovisas senast

en månad efter resans slut. Reseräkningar bör upprättas inom en månad,

dock senast inom tre månader.

Bokning

Alla delar av resan ska bokas via avtalad resebyrå. För att få lägsta kostnad

ska resan bokas i god tid, med lägsta möjliga grad av ombokningsrätt och

resebyrån ska informeras om andra planerade resor.

Biljettlöst resande bör utnyttjas då resebranschen erbjuder det.

Tjänsteresor kan kombineras med privata resor under förutsättning att landstingets

kostnader inte ökar. Om resa och logi blir dyrare p g a kombinerad

resa ska mellanskillnaden betalas direkt till resebyrån.

Medföljande till medarbetare/förtroendevald ska själv betala sin del av resekostnaden

och övriga tillkommande kostnader direkt till resebyrån.

Färdsätt

För resor inom Norrbotten och Västerbotten gäller i första hand tåg, buss

eller bil.

Flyg nyttjas först efter det att andra resealternativ har uteslutits med hänsyn

till kostnadseffektivitet, miljö, personalsociala aspekter och säkert resande.

Flygbuss ska användas i första hand. Nattåg bör användas i de fall detta är

kostnadseffektivt och personalsocialt acceptabelt.

Egen bil får användas om det är billigare än alternativa färdsätt eller ger påtaglig

tidsvinst. Landstingets leasingbilar ska användas i första hand.

91


Tjänstefordon får inte användas för privat bruk. Körjournal ska föras för

samtliga leasing- och tjänstebilar. Eventuella parkerings- eller fortkörningsböter

ska betalas av den resande.

Övernattningar under tjänsteresor ska undvikas i möjligaste mån. I det fall

resans totala kostnad väsentligen kan minskas genom längre bortovaro betalar

landstinget hotellkostnaden och traktamente för en extra övernattning.

När logi tillhandahålls av arbetsgivaren är det inte tillåtet att nyttja televisionsutbud

av pornografisk natur.

Utlandsresor

Vid utlandsresa gäller normalt ekonomiklass.

Före beställning av resa utanför Norden ska undertecknat beslut om utlandsresa

finnas.

92


Personal (LST)

Personal- och kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning är en fortlöpande och systematisk process

för att säkerställa att rätt kompetens finns i landstinget för att nå verksamhetens

mål och tillgodose organisationens behov på kort och lång sikt. Kompetensförsörjning

kan ske på flera sätt, t ex genom utveckling av befintlig personal

eller genom att rekrytera personal med den kompetens som behövs.

Medarbetarsamtal

Alla chefer ska årligen genom medarbetarsamtal föra en dialog med medarbetarna

om verksamhetsmål och resultat samt den personliga utvecklingen.

Varje medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan.

Avgångssamtal

När en medarbetare slutar ska närmaste chefen genomföra ett avgångssamtal.

Avgångssamtalet ska ge återkoppling till både medarbetare och chef.

Informationen kan leda till förbättringar av verksamheten och för medarbetarna.

Det är viktigt att berätta vad medarbetaren har tillfört verksamheten.

Avgångssamtal är ett sätt att skapa systematik i personalförsörjningsarbetet.

Bisysslor

Med bisyssla avses varje syssla eller verksamhet som en medarbetare har vid

sidan av sin anställning i landstinget och som inte är hänförlig till privatlivet.

Landstingets chefer ska vid det årliga medarbetarsamtalet kartlägga om arbetstagaren

innehar bisyssla och i så fall i vilken omfattning. Chefen ska

därefter bedöma i vilken utsträckning dessa sysslor kan anses vara s k förtroendeskadliga,

arbetshindrande eller konkurrerande i kollektivavtalets mening

samt vidta erforderliga åtgärder. Bisysslan kan därvid komma att förbjudas.

Sammanfattning av uppgifter om bisysslor ska vidarebefordras till divisionschefen.

Uppgifterna ska sedan redovisas till landstingsdirektören i januari

varje år.

Läkarförsörjning och villkor för AT och ST

Läkarförsörjningen ska bedrivas långsiktigt och systematiskt där varje division

inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna ansvarar för upprättande av

en kort- och långsiktig läkarförsörjningsplan som följs upp och revideras

årligen. Generella direktiv och övergripande prioriteringar beslutas i styrgruppen

för läkarförsörjning. Styrgruppens arbete koordineras via personalenheten

i landstingsdirektörens stab.

Det är av stor vikt att landstinget knyter tidiga kontakter med studerande vid

läkarutbildningarna och bemöter kandidater, AT- och ST-läkare på ett professionellt

och positivt sätt.

Vid varje sjukhusort ska finnas minst en studierektor för AT. Denne utses av

divisionschefen för division Diagnostik i samråd med lokala verksamhetschefer

inom medicin och kirurgi samt personalenheten. Studierektorer för

AT ska verka inom det geografiska området för respektive sjukhusort.

93


Allmäntjänstgöring - AT

Den ekonomiska ramen för läkares allmäntjänstgöring möjliggör i genomsnitt

43 AT-block per år och varje block omfattar i nuläget 21 månader. De

övergripande prioriteringarna, samordningen och fastställandet av antalet

AT-block per år sker i styrgruppen för läkarförsörjning.

Studierektorerna för AT har huvudansvaret för AT-läkarnas utbildningsplanering.

Berörda verksamhetschefer godkänner AT-placeringarna. Verksamhetschef

ansvarar för att varje AT-läkare får en handledare. Verksamhetschef

ansvarar för att AT-läkaren får god handledning vid respektive arbetsställe/placering

och är AT-läkarens närmaste chef under den tid denne tjänstgör

vid verksamheten.

Handledare för AT ansvarar för att placeringen utvärderas tillsammans med

AT-läkaren. Verksamhetschef och handledare ska hålla studierektor informerad

om utvärderingarnas utfall.

Personalspecialist och studierektor ska genomföra samtal med AT-läkarna

vid tjänstgöringens början, mitt och avslutning för att tidigt fånga upp förslag

till förbättringar och intresse för fortsatt arbete samt specialistinriktning

inför ST.

Kurser och utbildning fullgörs enligt individuell utbildningsplan. AT-läkare

ska ges möjlighet att delta vid en medicinsk kongress eller utbildning om

högst fem dagar under AT-förordnandetiden. Kostnaden för resan får uppgå

till högst 14 000 kr per resa.

För AT-läkare som inom ramen för sin utbildningsplan tjänstgör vid annat

sjukhus än där denne har sin basplacering eller vid vårdcentral inom landstingsområdet,

utbetalas ersättning för dagliga resor enligt reseavtal eller ersättning

för bostadskostnader på utbildningsorten, förutsatt att AT-läkaren

betalar bostad vid hemmasjukhuset. Vid tillfällig tjänstgöring på annan ort i

länet där dagpendling av praktiska skäl inte är möjlig, utbetalas ersättning

för fria resor en gång i veckan till den ort där AT-läkaren har sin basplaceringmed

billigaste färdsätt. Fria resor gäller också vid tjänstgöringens början

och slut. Det avslutande AT-provet fullgörs som tjänsteuppdrag med bibehållna

löneförmåner.

Kostnader för AT-läkares jour och beredskap ska belasta det kostnadsställe

där jourtjänstgöringen fullgjorts.

Specialiceringstjänstgöring - ST

Divisionerna ansvarar för att bedöma rekryteringsbehov och anställa läkare

för specialiseringstjänstgöring i enlighet med de direktiv och prioriteringar

som beslutas i styrgruppen för läkarförsörjning.

När en ST-läkare övergår till specialisttjänst ska ST-medel per omgående

återföras för ny prioritering och fördelning till divisionerna. Om tjänsteutrymme

saknas för anställning av en färdig specialist, kan detta heller inte ske

så länge finansiering saknas. ST-medel ska inte användas för att finansiera

specialisttjänster. Det är därför viktigt att långsiktig planering av ST sker

med förväntat behov som utgångspunkt.

Länschef/verksamhetschef ansvarar för att upprätta en individuell utbildningsplan

för varje ST-läkare i samråd med studierektor för ST, samt att en

personlig handledare utses för respektive utbildningsavsnitt.

94


Samtliga kostnader för läkares specialiseringstjänstgöring belastar läkarens

hemdivision. Specialiseringstjänstgöring som förläggs utanför ST-läkarens

sjukhusområde ska i första hand förläggas till länssjukhuset i Sunderbyn och

för regiontjänstgöring till Norrlands universitetssjukhus (NUS).

Hur lönekostnader ska ersättas mellan Norrbottens läns landsting och annan

tjänstgöringsort ska förhandlas av verksamhetschefen före tjänstgöringens

start. I samband med tjänstgöring vid NUS gäller att:

• Vid kortare placering (under tre månader) står divisionen för 60 procent

av lönekostnaden inklusive sociala avgifter och NUS för resterande 40

procent.

• Vid längre placering (över tre månader) står divisionen för 40 procent av

lönekostnaden inklusive sociala avgifter och NUS för resterande 60 procent.

• Kostnader för jour och beredskap belastar den enhet där tjänstgöringen

fullgörs.

ST-läkare söker tjänstledighet utan lön för utbildning under utbildningsperiod

vid annan arbetsplats/annat sjukhus. Mottagande sjukhus fakturerar lönekostnad

utifrån vad som avtalats.

Kostnader för flyttning under längre placeringar (över sex månader) bekostas

av landstinget. Resor till utbildning på annan ort sker utanför arbetstid. Färdtidsersättning

utbetalas enligt gällande avtal och rapporteras på reseräkning.

Traktamente utbetalas inte vid utbildning på annan ort.

Vid längre utbildning på annan ort enligt ovan ersätts kostnader för flyttning,

alternativt utges kostnadsersättning med 6 000 kr per månad. Ersättningen är

skattepliktig. Ersättningen ska täcka resor, bostad och fördyrade levnadsomkostnader.

När ST-läkare inom ramen för fastställd utbildningsplan tjänstgör på annan

ort och denna kan genomföras med pendling utges ersättning enligt gällande

avtal.

Fria hemresor kan komma ifråga, detta styrs av hur långt det är mellan hemort

och utbildningsort:

• T o m 10 mil: Daglig pendling.

• 11–20 mil: En gång per vecka.

• Fr o m 21 mil: Två gånger per månad.

Ersättning för fria hemresor ges dock inte om ST-läkare valt alternativet med

kostnadsersättning i samband med längre utbildning enligt ovan.

Billigaste färdsätt ska alltid tillämpas. Utlägg/kostnader för resor rapporteras

på reseräkning. Beslut om ersättning tas av verksamhetschef.

Utbildning och kurser fullgörs enligt fastställd utbildningsplan. Här gäller att

ST-läkare äger rätt att genomgå SK-kurs (specialistkompetenskurs) som

finns upptagen i utbildningsplanen med förmåner som gäller vid tjänsteuppdrag.

För tjänstgöring inom ramen för s k ALF-medel gäller särskilda regler som

fastställs av ALF-kommittén på uppdrag av Norrlandstingens regionalförbund.

Frågor i detta sammanhang samordnas av personalenheten.

95


VFU – Verksamhetsförlagd utbildning

Den verksamhetsförlagda utbildningen är av stor strategisk betydelse för

landstingets kompetensförsörjning och måste hanteras utifrån detta. Det är

av stor vikt att de utbildningsplatser universitetet behöver för att klara legitimationsutbildningarna

också kan tillhandahållas av landstinget, såväl när

det gäller antalet platser som kvalitet på handledningen. Om den organisation

för VFU som finns i verksamheterna inte klarar att tillhandahålla tillräckligt

antal utbildningsplatser vid varje givet tillfälle, så ansvarar ytterst

berörd divisionsledning för att så sker.

Den ersättning som verksamheterna erhåller för den verksamhetsförlagda

utbildningen, ska i första hand användas till utbildning och kompetensutveckling

av handledare, samt för att frigöra tid för handledning för den personal

som har sådana uppdrag.

Studieförmåner till anställda inom hälso- och

sjukvården samt tandvården

Vilka omfattas?

Studieförmåner enligt dessa riktlinjer kan beviljas anställd personal inom

hälso- och sjukvården samt tandvården, som avser att skaffa sig en vidareeller

påbyggnadsutbildning inom ett bristområde. Detta gäller i första hand

tillsvidareanställda sjuksköterskor, men även vikarier och andra yrkeskategorier

inom hälso- och sjukvården samt tandvården kan komma ifråga. Med

bristområden definieras i första hand specialistkompetens inom akutsjukvård,

barnsjukvård, psykiatri samt barnmorske- och distriktssköterskeutbildning.

Inom diagnostiken definieras även cytodiagnostiker som ett bristområde

och inom tandvården tandhygienister.

För att möjliggöra en kompetenshöjning avseende landstingets handledarorganisation,

så kan studieförmåner även beviljas för fördjupningsstudier inom

verksamhetsrelaterade karaktärsämnen som t ex omvårdnad, sjukgymnastik

och arbetsterapi, d v s möjlighet att läsa in C- och D-nivå inom dessa ämnen.

I vissa fall kan studieförmån beviljas även för B-nivå.

Beslut och finansiering

Divisionscheferna beslutar om beviljande av studieförmåner. Att bli beviljad

en studieförmån är ingen allmän rättighet, utan en prövning sker i varje individuellt

fall. Arbetsgivaren gör en helhetsbedömning där behov och även

geografiska aspekter beaktas. Onödiga gränsdragningar mellan divisionerna i

handläggningen av studieförmåner bör undvikas. Om det inom en division

bedöms att en studieförmån inte kan beviljas därför att studierna inte kommer

den egna divisionen till godo, så bör frågeställningen förmedlas till den

division som blir mottagare av den anställde efter avslutade studier.

Innan en studieförmån beviljas, ska en överenskommelse träffas med den

anställde om att denne har för avsikt att tjänstgöra inom det område studieförmånen

beviljats. Varje division finansierar själv de förmåner den beslutar

om. För att det ska finnas en samsyn om vilka prioriteringarna är och hur

dessa riktlinjer tillämpas, så ska en fortlöpande dialog föras i hälso- och

sjukvårdens ledningsgrupp. Uppföljning av beviljade förmåner samt kostnadsfördelningen

per utbildning ska ske terminsvis. Denna utförs av respektive

divisionsstab och rapporteras till personalenheten.

96


Det är viktigt att ett övergripande landstingsperspektiv råder i förmånsfrågorna.

Studieförmåner är inget avtal, utan ett ensidigt arbetsgivarbeslut. Detta

innebär att arbetsgivaren också förbehåller sig rätten att ändra villkoren

för studieförmåner när helst ett sådant behov anses föreligga, dock ej för redan

beslutade och/eller påbörjade förmånsperioder. Dessa riktlinjer ska revideras

en gång per termin. Samordning med övriga norrlandsting ska också

ske så att ersättningsnivån är regionalt anpassad även om varje landsting är

suveränt i sitt beslut gällande denna fråga.

Studieförmåner för heltidsstudier

• Studielön upp till 10 000 kr/månad.

• Bostadsbidrag om maximalt 2 500 kr/månad kan erhållas för den som

inte har möjlighet att bo på hemorten under studietiden.

• Fria hemresor med billigaste färdsätt en gång i veckan.

• Den som bor på pendelavstånd från studieorten kan i stället för bostadsbidrag,

beviljas månadskort på buss för att kunna dagpendla.

• Ersättning kan också ges för i kursplanen angiven studielitteratur.

Studieförmåner vid distansstudier

• Tjänstledighet med lön för studiedagar vid universitet/högskola.

• Fria resor till och från studieorten med billigaste färdsätt.

• Bostadsbidrag med 300 kr/natt eller max 2 500 kr/månad kan erhållas för

att täcka nödvändiga övernattningar på studieorten.

• Under praktikperioder erhålles studielön upp till 10 000 kr/månad.

• Ersättning kan också ges för i kursplanen angiven studielitteratur.

Studieförmåner vid fördjupningsstudier i omvårdnad, sjukgymnastik

och arbetsterapi

• Tjänstledighet med lön för studiedagar vid universitet/högskola.

• Tjänstledighet med lön för vetenskaplig studie och rapport, 5 dagar för B-

kurs, 10 dagar för C-kurs och 15 dagar för D-kurs.

• Fria resor till och från studieorten med billigaste färdsätt.

• Ersättning kan också ges för i kursplanen angiven studielitteratur.

Övriga villkor

För att få ut bostadsbidrag, skall kvitto på erlagd utgift för boende presenteras

genom att man i efterskott och månadsvis skriver en reseräkning. Ersättning

för faktiska utgifter för boende som går att verifiera med kvitto ersätts,

dock maximalt med 2 500 kr/månad. Ersättning för privat boende hos släktingar

eller vänner ersätts inte av arbetsgivaren.

Ovanstående regler gäller också utlägg för resor med billigaste färdsätt (i

regel buss) mellan studie- och bostadsort samt för eventuellt busskort när

studieorten ligger på pendelavstånd. Utgifterna ska verifieras via kvitto och

reseräkning upprättas månadsvis och i efterhand.

97


Om arbetsgivaren beslutar om ersättning för studielitteratur, så ersätts faktiska

utlägg. Även detta sker via reseräkning och där skall kvitton samt en förteckning

på i utbildningen fastslagen kurslitteratur bifogas.

Attest

Alla attester av reseräkningar m m kan endast ske där beslutet fattats om studieförmåner.

D v s vid respektive divisionsstab. Denna attesträtt kan divisionschef

dock delegera till en personalspecialist vid divisionsstaben.

Definitioner

Med fria hemresor en gång i veckan vid heltidsstudier, avses om man bedriver

sina studier inom den norra sjukvårdsregionen. I övriga fall gäller fri

hemresa med billigaste ressätt en gång i månaden.

Med pendelavstånd till studieorten, avses ett sådant avstånd som det anses

normalt och rimligt att dagpendla med buss och där man kan köpa månadskort

för den aktuella sträckan.

Med distansstudier avses sådana studier som bedrivs med fördröjd studietakt,

alltså inte på heltid.

Tjänster från externa bemanningsföretag

Tjänster som ska utföras av externa bemanningsföretag ska avropas från de

företag som landstinget har tecknat ramavtal med. Användande av bemanningsföretag

ska ske med stor restriktivitet och i förväg beslutas av divisionschef

eller av denne utsedd person.

Lönebildning

Landstingets lönepolitik utgår från de kollektivavtal som landstinget tecknat

med de fackliga organisationerna.

”Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för

verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet,

produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad

och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna

för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren.

Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling

knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat

uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och

medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.”

Lönepolitikens mål

Målet med landstingets lönepolitik är att stimulera och motivera medarbetarna

till goda arbetsinsatser, delaktighet, engagemang och en vilja att ta ansvar

för att uppnå verksamhetens mål. En väl fungerande lönepolitik bidrar till att

personalförsörjningen kan tryggas både på kort och lång sikt.

Lönepolitiken ska bidra till:

• Att landstinget når verksamhetsmålen och kan behålla, utveckla och rekrytera

kompetenta medarbetare.

98


• En lönesättning som upplevs som rättvis i förhållande till arbetsuppgifter

och resultat.

• Att synliggöra medarbetaren och uppmuntra/premiera goda arbetsinsatser.

• Att landstinget har en könsneutral lönesättning som inte heller diskriminerar

någon enligt gällande lagstiftning.

Individuell och differentierad

lönesättning

Lönen är ersättning för utfört arbete. Lönens storlek är en sammanvägning

av olika lönepåverkande faktorer som arbetets innehåll, svårighetsgrad och

ansvar, marknaden samt individuell prestation. Lönesättningen är ett styrmedel

för att nå verksamhetens mål. Lön är en investering i medarbetarna och

därmed i verksamheten.

Genom lönesättningen ska landstinget premiera medarbetare som bidrar till

effektivitets-, produktivitets- och kvalitetsförbättringar. Detta sker genom att

tydliggöra och förstärka det positiva sambandet mellan lön, motivation och

arbetsresultat.

Individuell och differentierad lönesättning är inget mål i sig, utan ett verktyg

för verksamhetsutveckling genom att:

• Synliggöra individen och det egna ansvaret för att nå målen för verksamheten.

• Skapa förutsättningar för delaktighet och självständighet i arbetet.

• Stimulera till lärande och personlig utveckling.

• Stimulera till systematiskt förändrings- och förbättringsarbete.

Lönekriterier

Individuell och differentierad lönesättning förutsätter att varje arbetsplats har

lönekriterier. Lönekriterierna ska anpassas till arbetsplatsens verksamhet och

mål. Lönekriterierna ska vara kända, kommunicerade och utarbetade i samverkan

på arbetsplatsen. För att stimulera till verksamhetsutveckling ska lönekriterierna

diskuteras och omprövas årligen för att upplevas som relevanta.

Kriterierna ska vara könsneutrala och i övrigt inte diskriminerande enligt

gällande lagstiftning.

Medarbetarens erfarenhet, prestations-, samarbets- och initiativförmåga, kreativitet

samt kompetens i förhållande till arbetets krav är viktiga faktorer i

lönesättningen, som ska vara marknadsanpassad. Lönekriterierna ska användas

som utgångspunkt för en positiv löneutveckling för de medarbetare som

vidgar sitt arbetsområde och förbättrar arbetsresultat inom verksamheten.

Chefens roll och ansvar

Det är chefens ansvar att det på arbetsplatsen förs dialog om landstingets

lönepolitik och lönebildning. Medarbetarsamtal utgör grunden för en väl

fungerande lönesättning. Det är chefens roll och ansvar att tydliggöra krav,

förväntningar och uppsatta mål. Varje chef ansvarar också för att lönesättningen

inom den egna verksamheten ligger inom centralt och lokalt fastställda

ramar och principer.

99


All lönesättning medför strategiska överväganden och varje lönebeslut får

konsekvenser och effekter i hela organisationen. I landstinget får inte lönen

användas som ett internt konkurrensmedel. Den rådande lönestrukturen är

styrande vid lönesättning av nyanställda. Samråd ska alltid ske med närmaste

chef/personalspecialist.

Lönedialog

En individuell och differentierad lönesättning förutsätter regelbundna och

systematiska medarbetarsamtal. Det är i det samtalet som förståelse skapas

för sambandet mellan arbetsresultat och lön med utgångspunkt från arbetsplatsens

lönekriterier. I lönedialogen utvärderas medarbetarens prestationer

och resultat samtidigt som medarbetaren ska erhålla återkoppling och stöd

för sin fortsatta utveckling. Utgångspunkt i lönedialogen bör vara närmast

föregående löneöversyn, vad som skett sedan dess och förutsättningar för

medarbetarens löneutveckling.

Lönetillägg och löneglidning

Lönetillägg är ett lönepåslag som kan betalas vid olika typer av uppdrag.

Lönetillägg ska som princip tillämpas restriktivt och vara tidsbegränsat.

Landstingsdirektör/divisionschef beslutar om lönetillägg.

Löneglidning sker när en anställd utan att ha fått en ny anställning eller väsentligt

förändrade arbetsuppgifter, får höjd lön eller lönetillägg under avtalsperioden.

Löneglidning får inte förekomma.

Chefsförordnanden

Förordnandet som chef ska avse en period av högst fyra år och grundas på en

tillsvidareanställning i berörd division.

Under förordnandetiden kan ett särskilt chefsarvode avtalas. Landstingsdirektör/divisionschef

beslutar om chefsarvode. Följande uppdrag kan berättiga

till chefsarvode: divisionschef, funktionschef, länschef, verksamhetschef,

vårdchef och enhetschef. Tillägget upphör när förordnandet upphör.

Grundlön ska ses över i samband med ordinarie löneöversyn. Lönetillägg ses

över i samband med att chefsförordnandet omförhandlas. Under förordnandetiden

gäller en uppsägningstid på sex månader för båda parter.

Bostadsförmån

Huvudregeln är att medarbetare och förtroendevalda inte har rätt till fri eller

delvis fri bostad under sin anställning eller sitt förtroendeuppdrag.

Undantag från huvudregeln är utomlands bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige.

Det blir dock en skattepliktig förmån för den anställde.

Fri bostad som anvisats eller godkänts av landstinget kan vid behov även

erbjudas till praktikanter eller andra medarbetare som inte erhåller lön eller

annan ersättning för sitt arbete.

Dator i hemmet

Ersättning för fasta eller rörliga kostnader för internetuppkoppling i hemmet

till landstingets nätverk ges inte.

100


Landstinget tillhandahåller inte dator i hemmet. Det innebär att kostnader för

t ex uppkoppling till ADSL, fastighetsägarens bredband, eller telefonuppkoppling

inte ersätts av landstinget.

Detta gäller oberoende av om personen har beredskap i hemmet.

Divisionschef eller funktionschef i landstingsdirektörens stab beslutar om

den anställde ska få tillgång till landstingets nätverk från hemmet och i vilken

omfattning.

Service förekommer inte i hemmet. Support sker dagtid per telefon.

Förmånsbil

Landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören har rätt till förmånsbil.

Förmånsbil för övriga förtroendevalda beslutas av landstingsstyrelsens

ordförande. Förmånsbil för övriga anställda beslutas av landstingsdirektören.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöansvar

Landstingsdirektören har huvudansvar för arbetsmiljöarbetet.

Divisionerna ska inom sina verksamhetsområden:

• Övergripande ansvara för att ett målinriktat förebyggande arbetsmiljöarbete

bedrivs som en integrerad del av den ordinarie verksamheten.

• Ansvara för att erforderliga resurser ställs till basenheternas förfogande

för att gällande arbetsmiljölagstiftning ska kunna uppfyllas.

• Svara för att ordning för skriftlig ansvarsfördelning görs för chefer och

arbetsledare i linjen och att den efterlevs.

• Fortlöpande informera sig om arbetsmiljön inom ansvarsområdet.

Den chef eller arbetsledare som har verksamhetsansvar ansvarar också för

arbetsmiljön och representerar arbetsgivaren på sin nivå. Huvudansvaret ligger

i linjen.

Alla har skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet och att följa föreskrifter och

använda skyddsanordningar.

Hälsodeklaration och riktad hälsounderökning

Hälsodeklaration

Alla nyanställda ska lämna en hälsodeklaration till företagssköterskan.

Lokala rutiner

Ansvarig chef för anställningen lämnar hälsodeklarationsblanketten till den

nyanställde samt fyller i och skickar blanketten ”Meddelande – Ny anställning”

till företagssköterskan. Den nyanställde kallas vid behov av företagssköterskan

för genomgång av hälsodeklarationen.

Företagssköterskan ger en skriftlig återkoppling till chefen om vidtagna åtgärder.

101


Hälsoundersökning

Företagssköterskan bedömer om riktad hälsoundersökning behövs, t ex för

ambulanspersonal, obduktionspersonal, röntgenpersonal, nattarbetande eller

arbete med härdplast och ser till att den nyanställde i så fall kallas till företagshälsovård

med vilken landstinget har avtal. Hälsoundersökning för dessa

befattningshavare ska genomföras enligt gällande lag och regler och utförs

av företagshälsovård.

Friskvårdsbidrag

Individuellt bidrag

Tillsvidareanställd personal som deltar i organiserad motionsaktivitet på sin

fritid får bidrag med högst 1 000 kr inklusive moms per år och person. Bidrag

utbetalas inte för familjekort. Bidraget betalas av landstinget direkt till

motionsinrättningen/föreningen efter faktura. Medarbetaren står för resterande

kostnad.

Visstidsanställd personal får bidrag i proportion till anställningstiden. Det

innebär att anställningen måste ha omfattat minst ett år för bidrag med högst

1 000 kr inklusive moms. Vid t ex en anställning på tre månader utbetalas

bidrag med högst 250 kr inklusive moms.

Utbetalning av bidraget görs en gång per år. Ansökan görs hos närmaste chef

som tar beslut enligt gällande regler från skatteverket om motion och friskvård.

Kvitton ska alltid bifogas.

Bidrag till fritidsföreningar

Utöver det individuella friskvårdsbidraget avsätts årligen 150 kr per medarbetare

till fritidsföreningar.

Medlemmar i föreningarna är landstingets tillsvidareanställda och vikarier

med längre anställning än sex månader.

Föreningarna utser styrelse med representanter för landstinget och medarbetarna.

Föreningarna organiseras i olika sektioner för verksamhet inom såväl

sportområdet som andra områden.

Varje sektion administrerar själv verksamheten på fritidsbasis och väljer en

ordförande/kontaktperson, alternativt en styrelse som gör en årsplanering för

sektionen. Årsplaneringen skickas in till fritidsföreningens huvudstyrelse på

orten som fördelar bidragen mellan de olika sektionerna.

Glasögon för bildskärmsarbete

Medarbetare som dagligen arbetar mer än en timme vid bildskärm eller som

periodvis intensivarbetar hela dagar vid bildskärm ska erbjudas kostnadsfri

synkontroll och vid behov glasögon anpassade för bildskärmsarbete.

Närmaste chef beslutar om medarbetarnas besök hos optiker för bedömning

av behov av glasögon för bildskärmsarbete.

Arbetsgivaren betalar kostnaden för terminalglas samt för båge av företagsmodell.

Kostnaden framgår av avtal med respektive optiker.

Kostnad för dyrare glasögonbåge än avtalet medger ska bekostas av medarbetaren.

102


Säkert resande i tjänsten

Det är viktigt att landstingets personal och förtroendevalda inte utsätter sig

för onödiga risker i samband med resor i tjänsten. Varje chef har ett ansvar

att informera sina medarbetare om landstingets riktlinjer gällande resor i

tjänsten, möjliggöra ett säkerhetsmedvetet resebeteende och följa upp att

riktlinjerna efterlevs. Det är också chefens ansvar att besluta om resformerna

vid tjänsteresor. Varje medarbetare har också ett ansvar för att planera sitt

eget resande i tjänsten, så att det sker på ett så tryggt och säkert sätt som

möjligt.

Den största riskexponeringen vid resande inom tjänsten sker när medarbetarna

kör bil själva, varför det måste eftersträvas att omfattningen på denna typ

av resande är så låg som möjligt. Landstingets tjänstefordon håller redan

idag en hög trafiksäkerhet, då det vid upphandling ställs krav på att fordon

ska uppfylla lägst 4 stjärnor på EURO-NCAP:s 5-stjärniga skala för krocktest

samt att de är utrustade med ABS-bromsar och antislir-/antisladdsystem.

Följande ska i så stor utsträckning som möjligt uppfyllas vid resor i tjänsten:

• Allmänna kommunikationer ska alltid användas i första hand.

• Mötestider ska alltid anpassas så att de som är tvungna att resa, har möjlighet

att använda allmänna kommunikationer.

• Om det är möjligt, ska telefonmöten och videokonferenser i första hand

anordnas.

• Det ska finnas goda marginaler mellan inbokade möten, för att eliminera

risken för stress när förflyttning bara kan ske med bil som medarbetaren

kör själv. Det är varje medarbetares ansvar att se till att vara utvilad.

• Endast i undantagsfall och med godkännande av ansvarig chef får privata

fordon användas. Alla medarbetare bör också vara medvetna om att om

man använder privat fordon i tjänsten och en olycka inträffar, så är det

medarbetaren själv som blir drabbad av eventuella självrisker och indragen

bonus på den egna försäkringen.

• Oavsett om landstingets eller privata fordon används, ska samåkning ske

i den utsträckning det är möjligt och fordonen ska framföras i enlighet

med gällande trafikregler.

• Personal som trots allt måste använda bil i tjänsten, ska erbjudas utbildning

i vinterkörning, halkövning, stresshantering och körplanering m m.

Detta ombesörjs av respektive division.

• Landstinget ska fortsatt ställa höga säkerhetskrav på upphandlade fordon,

detta ska också gälla hyrbilsleverantörer. Det innebär att landstingets

medarbetare och förtroendevalda endast ska köra hyrbilar som uppfyller

samma krav som landstingets upphandlade fordon.

Dessa riktlinjer ska revideras regelbundet. Olyckor som sker i samband med

persontransporter i tjänsten ska alltid anmälas och registreras, varefter det

också ska utredas huruvida landstingets riktlinjer följts. Syftet är att höja säkerheten

för medarbetarna och se vad som brustit för att undvika att det upprepas,

om det kan konstateras att så skett. Denna hantering sker inom ramen

för respektive divisions personalfunktion.

103


Arbetstidsmodeller

Som en del av ett systematiskt förbättringsarbete/aktiv verksamhetsutveckling

hör ett fortlöpande arbete med arbetstider. Det innebär att olika arbetstidsmodeller

kan prövas förutsatt att de understödjer verksamhetens behov

och är kostnadsneutrala.

Vid införande av ny arbetstidsmodell ska alla medarbetare vara delaktiga i

arbetet med att ta fram förslag. Det ska finnas utrymme för diskussion, eftertanke

och analys.

Införandet ska föregås av MBL-förhandlingar och beslut fattas av divisionschef.

Alkohol, droger och rökning

Alkohol och droger

Det är aldrig tillåtet att använda sig av alkohol eller andra droger under arbetstid

eller att vara påverkad när man kommer till arbetsplatsen.

Landstinget har som ansvarig för hälso- och sjukvården i länet att se till att

arbetsuppgifterna utförs utifrån patientens behov och krav och på bästa möjliga

sätt. För att uppnå en god kvalitet i arbetet och trygga patientens säkerhet

måste arbetsplatsen vara alkohol- och drogfri.

Som arbetsgivare har landstinget enligt arbetsmiljölagen ansvar för att

medarbetarna inte utsätts för ohälsa eller olycksfall och att en tillfredsställande

arbetsmiljö skapas. I lagen sägs också att medarbetarna ska medverka i

detta arbete och följa de föreskrifter och regler som gäller.

Om en medarbetare inom landstinget är påverkad av alkohol eller andra droger

på arbetsplatsen är det ett arbetsmiljöproblem och kan även vara en säkerhetsfråga,

som arbetsledningen tillsammans med medarbetarna måste finna

lösningar på.

Det är viktigt att alla på arbetsplatsen har kunskap om vilka normer och regler

som gäller när en medarbetare är påverkad av alkohol eller andra droger.

Rökning

Ett av landstingets övergripande mål är bättre folkhälsa. Medarbetarna är

medvetna om rökningens skadeverkningar och det är därför självklart att

föregå med gott exempel genom att inte röka.

Landstinget och alla dess arbetsplatser ska därför vara rökfria. Det är önskvärt

att personalen inte heller använder snus.

Ingen medarbetare får utsätta någon annan, vare sig arbetskamrat, patient

eller besökare på arbetsplatsen för påträngande röklukt. Det är därför inte

tillåtet att röka under arbetstid eller i kläder som används i arbetet.

Medarbetare som röker ska uppmuntras till att sluta röka. De som inte klarar

det på egen hand ska få stöd. Respektive chef ska genomföra aktiviteter

inom sitt ansvarsområde för att åstadkomma en rökfri arbetsmiljö.

Varje år ska en uppföljning ske kring vilka aktiviteter som genomförts på

arbetsplatserna för att hålla arbetsplatsen rökfri.

104


Rehabilitering

Landstingets chefer ska arbeta förebyggande för att undvika att medarbetare

drabbas av ohälsa. För medarbetare som är sjukskrivna ska tidiga och aktiva

rehabiliteringsåtgärder genomföras för att förkorta sjukdomstiden. De åtgärder

som vidtas ska vara anpassade till individen och meningsfulla för såväl

medarbetaren som arbetsgivaren.

Det övergripande målet med all rehabilitering är att återge den som drabbats

av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska och psykiska prestationsförmågan

bästa möjliga funktionsförmåga. Rehabiliteringsåtgärderna ska

underlätta och möjliggöra en tidigare återgång till arbetslivet. Landstingets

mål är att ingen anställd ska bli sjuk på grund av brister i arbetsmiljön.

All rehabilitering ska ske med respekt för den enskildes värdighet och integritet

samt med hänsyn taget till den enskildes egna resurser.

Rehabiliteringsarbetet ska dokumenteras, dels under utredningsstadiet, dels i

samband med beslut. Syftet är att skapa trygghet genom att det som sker under

rehabiliteringsprocessen tydliggörs för de inblandade.

Landstingets chefer ska arbeta förebyggande för att undvika att medarbetare

drabbas av ohälsa. För medarbetare som är sjukskrivna ska tidiga och aktiva

rehabiliteringsåtgärder genomföras för att förkorta sjukdomstiden. De åtgärder

som vidtas ska vara anpassade till individen och meningsfulla för såväl

medarbetaren som arbetsgivaren.

Det är den överordnade chefens uppgift att stödja och skapa goda förutsättningar

för första linjens chefer att klara av rehabiliterings- och anpassningsarbetet.

Det innebär bl a att det ekonomiska ansvaret ska vara tydligt fördelat

och att berörda chefer vet hur eventuella kostnader för rehabiliteringen ska

fördelas.

En rehabiliteringsprocess måste alltid ske i samråd mellan anställd och övriga

berörda. Det är önskvärt att alla medarbetare känner en tilltro till att problem

som inverkar på arbetsförmågan, hanteras på ett bra sätt på arbetsplatsen.

Rehabiliteringsarbetet bedrivs under tystnadsplikt.

Uppvaktning och gåvor

När landstinget uppvaktar medarbetare ska det ske med skattefria gåvor.

Andra gåvor ska inte delas ut. Uppvaktningar av medarbetare sker vid flera

olika tillfällen såsom julgåva, 50-årsdag, minnesgåva för 25 års anställning,

pension och när en medarbetare slutar i landstinget på egen begäran.

Julgåva

Julgåva utdelas årligen till landstingets medarbetare (både anställda tills vidare

och för viss tid). Landstingsdirektören beslutar och upphandlar gåvan

och närmaste chef utdelar den.

50-årsdag

När medarbetare fyller 50 år uppvaktas denne av arbetsgivaren.

Minnesgåva vid 25 års anställning

Minnesgåva utdelas det år då medarbetaren uppnått 25 års anställningstid i

landstinget. Medarbetaren får välja mellan guldklocka eller annan minnesgå-

105


va till motsvarande värde (3 000 kr exkl moms). Gåvan får ej inhandlas via

Internet.

Minnesgåvor regleras i skattelagstiftningen, vilket innebär att minnesgåva ej

får utgöras av presentkort, aktier eller kontanta medel. Minnesgåva utdelas

vid gemensam ceremoni för landstinget.

Eventuell reskostnad och logi i samband med ceremonin bekostas av respektive

arbetsplats. Ledighet med bibehållen lön i direkt anslutning till ceremonin

(inklusive restid) ska beviljas.

Avtackning av pensionärer

Medarbetare som lämnar landstinget med pension avtackas vid gemensam

ceremoni.

De pensionärer som inte uppnått 25 års anställningstid och därmed inte fått

sin minnesgåva, får istället en gåva motsvarande antalet anställningsår gånger

100 kr inklusive moms (exempelvis 15 år x 100 kr = 1 500 kr). Utöver

detta sker blomsteruppvaktning på arbetsplatsen.

Diskriminering–jämställdhet

Jämställdhet i landstinget

Vad är jämställdhet?

Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter,

skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch

andra arbetsvillkor. En viktig förutsättning för att nå jämställdhet är att

ansvar och befogenheter fördelas lika mellan kvinnor och män.

Jämställdhet i landstinget

Norrbottens läns landsting ska vara en arbetsgivare som aktivt och målinriktat

integrerar jämställdhetsarbetet med den dagliga verksamheten. Landstinget

ska också vara en arbetsplats där både kvinnors och mäns kunskaper,

erfarenheter och värderingar tas till vara, särskilt ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Likvärdiga anställnings-, utvecklings- och befordringsmöjligheter ska

finnas för både kvinnor och män.

Landstinget har som arbetsgivare ansvar för att jämställdhetsarbetet i landstinget

sker i enlighet med jämställdhetslagens intentioner. Därför ska jämställdhetslagen

och landstingets gemensamma riktlinjer ligga till grund för

jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsarbetet ska bedrivas i samverkan med de

fackliga organisationerna. Lönekartläggning ur ett jämställdhetsperspektiv

sker som en separat process i samband med de årliga lönerevisionerna. I detta

arbete ska de fackliga organisationerna ha den information som behövs för

att kunna samverka. Landstingets riktlinjer för jämställdhet kommer att revideras

partsgemensamt mellan landstinget och de fackliga organisationerna

med tvåårsintervaller

Varje arbetsplats inom landstinget ska vara organiserad så att arbetsmiljön –

både den fysiska och den psykiska – är anpassad till både kvinnors och mäns

olika förutsättningar och behov. Arbetet ska också organiseras på ett sådant

sätt, att det underlättar för både kvinnor och män att kombinera arbete och

karriär med hem och familj.

106


Jämställdhetslagen och landstingets övergripande mål ska vara utgångspunkten

för jämställdhetsarbetet i divisionerna. Landstingets divisioner har olika

förutsättningar och varje division avgör själva vad man ska fokusera jämställdhetsarbetet

på och vilka områden man behöver utveckla. Divisionscheferna

ansvarar för att jämställdhetsarbetet sker enligt jämställdhetslagen och

landstingets övergripande riktlinjer.

Mål

• Jämn fördelning mellan kvinnor och män bland högre chefer.

• Jämn könsfördelning inom olika yrkeskategorier i landstinget.

• Inga löneskillnader som beror på kön.

• Heltid det normala och deltid en möjlighet.

• Möjlighet för alla att kunna påverka sina arbetstider.

• Lika goda möjligheter till föräldraledighet och vård av barn oavsett kön.

• Minska sjukfrånvaron.

• Ingen förekomst av sexuella trakasserier.

• Aktivt verka för användande av porrfria hotell.

Kränkande särbehandling

Landstingets verksamhet ska genomsyras av en humanistisk människosyn,

vilket innebär att alla människor är unika och har lika värde.

Mobbning, sexuella trakasserier eller andra former av kränkande beteenden

eller bemötanden kan under inga omständigheter tolereras. Alla medarbetare

har rätt att bli bemötta med respekt och värdighet.

Chefen är normsättare

Landstingets chefer och arbetsledare ska motverka att kränkande beteenden

och attityder får fotfäste och utvecklas.

Chefen är normsättare och måste därför vara uppmärksam på problemet.

Åtgärder

För att nå bestående resultat måste all personal medvetandegöras och kontinuerligt

ta upp frågan om mobbning. Information och diskussion är två kraftfulla

instrument för att bekämpa mobbning.

Alla landstingsanställda är skyldiga att motarbeta kränkande handlingar. Aktiva

åtgärder ska sättas in för att förebygga alla former av mobbning. Misstänkta

fall ska omedelbart utredas och åtgärdas. De som drabbas ska erbjudas

hjälp och stöd.

107


Hälso- och sjukvård (LST)

Vårdprogram

Syfte

Syftet med vårdprogram är att stödja utvecklingen av en mer kunskapsbaserad

hälso- och sjukvård. Vårdprogram ska bl a medverka till att optimera

behandlingen, redovisa relevant klinisk praxis, vara en grund för utbildningsinsatser

och kunna användas för att utveckla kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer.

Vårdprogram baseras på ett systematiskt vetenskapligt arbete och ska fungera

som en rådgivande och stödjande funktion för de beslut som vårdpersonalen

har att fatta.

Begrepp

Nationella riktlinjer fastställs av Socialstyrelsen. Regionala vårdprogram

avser vårdprogram som – helt eller delvis – är gemensamt för norra sjukvårdsregionen.

Vårdprogram som omfattar verksamhet inom Norrbottens

läns landsting och är länsövergripande går under begreppet lokala vårdprogram.

Begreppet vårdprogram får inte användas på andra nivåer och för andra syften

än de här angivna.

För behandlingsråd etc inom ett verksamhetsområde får användas andra begrepp,

t ex lokala handlingsplaner eller kliniska riktlinjer. Formerna för hur

sådana anvisningar/riktlinjer tas fram och fastställs bestäms på verksamhetsnivå.

Beslut

Landstingsstyrelsen ska godkänna nationella riktlinjer samt regionala och

lokala vårdprogram.

Förankring

Vid utarbetande av vårdprogram ska följande synpunkter särskilt beaktas:

• Förankringen hos berörda personalkategorier är av central betydelse för

att vårdprogrammet ska få önskvärd genomslagskraft.

• Allmänläkarkonsulter är en resurs som bör användas aktivt i arbetet med

vårdprogram och olika former av kliniska riktlinjer.

• Läkemedelskommittén ska alltid beredas tillfälla att medverka i vårdprogramarbetet.

I de fall läkemedelsfrågorna inte är särskilt framträdande

kan kommittén välja att enbart yttra sig över det slutgiltiga förslaget.

• Ekonomiska konsekvenser i de fall programmet innebär väsentlig förändring

av medicinsk praxis i avseende på t ex indikationer och terapier.

108


Individuell vård- och behandlingsplan

Alla patienter, som det är till nytta för, ska erbjudas en individuell vård- och

behandlingsplan. Den ska upprättas tillsammans med den enskilde och bygga

på samspelet mellan patient, dennes närstående och personalen.

Den enskilde patienten ska stimuleras och uppmuntras att använda sina

egenskaper och resurser på bästa sätt. Syftet ska vara att hjälpa patienten att

behålla eller återvinna hälsan eller att leva med bibehållen livskvalitet trots

ohälsa. Vården och omvårdnaden ska vara individuell och utgå från den enskilde

patientens behov. Den ska planeras och genomföras så att patientens

självständighet respekteras och behovet av säkerhet och integritet tillgodoses.

Avgifter

I detta avsnitt preciseras vad som ingår i de av landstingsfullmäktige fastställda

taxe- och prisgrupperna för intyg, utlåtanden, hälsokontroller och

vaccinationer m m.

Intyg, utlåtanden och hälsokontroller

Taxan för år 2008 är:

Intyg, utlåtande m m Grupp Belopp Anmärkning

Adoption:

- För förälder 2 300 kr Avser endast intyg. Per förälder.

- Hälsoförklaring inkl intygsskrivande

5 Timtaxa I de fall undersökning är nödvändig.

Exkl röntgen och vaccinationer.

OBS per förälder.

- Hälsoundersökning av adoptivbarn

Aktuell avgift för läkarbesök

Alkoholistanstalt, för intagning:

- På begäran av anhörig 1 0 kr

- På begäran av myndighet 5 Timtaxa

Alkoholpåverkan, utlåtande 2 300 kr Betalas av polismyndighet

Arbetsförmedling/länsarbetsnämnd,

intyg i samband med

arbetslivsinriktad rehabilitering:

- Enkelt utlåtande eller svar på

förfrågan enligt brev eller liknande

- Utlåtande eller svar på förfrågan

av normal svårighetsgrad

- Mer tidskrävande utlåtande av

hög svårighetsgrad

F

125 kr

FKFS 2005:5. Ersättning för utlåtande

utbetalas endast om avgift

inte tas ut av den försäkrade. För

eventuell undersökning i anslutning

till utfärdande av utlåtande

ska den försäkrade betala aktuell

besöksavgift.

F 275 kr Utlåtanden av normal och hög

svårighetsgrad ska innehålla en

utförlig beskrivning av bl a status,

prognos och beskrivning av utförda

undersökningar, socialmedicinska

utredningar och beskrivning

av hur sjukdomen påverkar

arbetsförmågan.

F 750 kr Kan om det tagit mer än en timme

i anspråk i stället ersättas

med 750 kr/timme

109


Intyg, utlåtande m m Grupp Belopp Anmärkning

Arbetsförmedling/länsarbetsnämnd,

intyg i samband med

arbetslivsinriktad rehabilitering

forts:

Särskilt utlåtande utfärdat av

läkare med fördjupad utbildning i

försäkringsmedicin

F 4 500 kr Kan om det tagit mer än tre timmar

i anspråk att utfärda i stället

ersättas med 1 500 kr/timme

Arbetarskyddsstyrelsen 5 Timtaxa Undersökning till förebyggande

av vissa yrkessjukdomar enl arbetarskyddsstyrelsens

anvisningar.

Exkl röntgen och labprover.

Arbetsplacering, till arbetsgivare 5 Timtaxa A

Arbetsplatsundersökning, utredning

Arbetsskadeförsäkringslagen,

enligt

Se anm Se anm Läkare: 800 kr/tim. Annan än

läkare: 500 kr/tim. Exkl reseersättning.

1 0 kr Försäkringskassan begär intyget.

Begär den försäkrade själv intyget

är kostnaden aktuell avgift för

läkarbesök.

Arbetsvårdsorgan (AMS, AMI,

AMV, LAN m fl)

5 Timtaxa Exkl röntgen och labprover. Arbetsförmedlingen

betalar.

Aupair 2 300 kr Exkl röntgen och vaccination

Bilbälte, om befrielse p g a medicinska

1 0 kr

skäl

Blodgivare, blodkontroll av 1 0 kr

Blodgrupperingsundersökning, 2 300 kr Kostnadsfritt inom MVC och BVC

inkl provtagning

Bostad:

- Anpassningsbidrag 1 0 kr

Begär myndighet intyg uttas en

avgift på 300 kr per intyg

- Förtur till bostad 1 0 kr

Brottsplatsundersökning 5 Timtaxa

DNA-provtagning 5 Timtaxa T ex på uppdrag av polisen i

samband med brottsutredning.

Provtagning sker ofta i polisens

lokaler.

Drogtest 80 kr Kostnad per test. Avser t ex cannabis,

amfetamin, kokain, opiater,

benzodiazepiner och ecstasy.

Avser inte polisens alkoholtest,

se ” Alkoholpåverkan” .

Den myndighet som begär intyget

betalar.

Dykare 5 Timtaxa Exkl röntgen

Dödsfall:

- Dödsfallsbevis F, 1 0 kr SOSFS 1996:29, 2005:29.

Får endast utfärdas av läkare.

- Konstaterande av dödsfall på

mottagning, olycksplats eller i

samband med hembesök

F, 1 0 kr

Emigration 5 Timtaxa

Faderskapsbevis, inkl blodprov 2 300 kr Den myndighet/person som begär

intyget betalar

Fallskärmshoppare 5 Timtaxa Exkl röntgen

110


Intyg, utlåtande m m Grupp Belopp Anmärkning

Flyg-/luftcertifikat:

- Formulär 1A 5 Timtaxa Exkl röntgen. Patienten ska ha

med sig intygsformulären, som

utges av Luftfartsverket.

- Formulär 1B 5 Timtaxa

- Formulär 1C 5 Timtaxa

- Formulär 2 (specialundersökning

5 Timtaxa

av ögon)

- Formulär 3 (specialundersökning

5 Timtaxa

av öron)

- Formulär 4 (specialundersökning

5 Timtaxa

av hjärta och cirkulationsor-

gan)

- Vilo-EKG (inkl tolkning) 5 Timtaxa

FN-tjänst 5 Timtaxa Exkl röntgen och vaccination

Fosterföräldrar, för godkännande 2 300 kr Kommun betalar. Per förälder.

av

Friskintyg:

- Utbildningssökande m m 2 300 kr

- Anställning i kommunal och

5 Timtaxa

statlig tjänst

- Anställning i radiologiskt arbete,

kemikaliearbete m m

Färdtjänst 1 0 kr

Försäkringsbolag, begärda av 5 Timtaxa A

eller för att lämnas till (gäller även

AMF)

Försäkringskassan, förfrågan om

pensionsärende, vårdbidrag eller

särskild efterlevandepension

enligt AFL

Exkl röntgen och vaccinationer.

PPD-prövning ingår.

5 Timtaxa Även besiktning av personal i

radiologiskt arbete

F 0 kr Om patient själv begär intyget

uttas aktuell avgift för läkarbesök.

Gäller även när utländsk försäkringskassa

begär intyg angående

pension via svensk d:o eller patient.

Föräldrapenning F 0 kr Ingår i aktuell avgift för läkarbesök

Graviditet 1 0 kr

Graviditetstest 5 Timtaxa Kostnadsfritt inom MVC, BVC och

preventivmedelsrådgivning

God man, för godkännande av

och för att styrka behov av

5 Timtaxa Avser även förvaltarintyg. Tingsrätt

och överförmyndare ska inte

betala.

Gymnastik, för befrielse från 1 0 kr Avser skolbarn

Gynekologisk hälsoundersökning 3 600 kr Inkl cytologprov

Hälsoundersökning, allmän, omfattande

autoanamnes, synskärpeundersökning

och tonometri,

enkel hörselprövning, enkel blodoch

urinstatus, fysik, normalstatus

samt blodtryckskontroll:

4 900 kr Exkl röntgen och vaccinationer

- Enstaka prover (enligt ovanstående),

2 300 kr

undersökning

- Anomaloskopundersökning 3 600 kr

- Audiogram 5 Timtaxa

- EEG 5 Timtaxa

111


Intyg, utlåtande m m Grupp Belopp Anmärkning

Hälsoundersökning forts:

- EKG-arbets 5 Timtaxa För t ex personal, eller blivande

personal, inom räddningstjänsten

- EKG-vilo 5 Timtaxa Inkl tolkning

- Ergonometertest/ergometri 4 900 kr

- Färgsinnesundersökning och 2 300 kr

intyg

- Hepatit 3 600 kr

- Kemisk undersökning/blodkalk, 2 300 kr

kolesterol, kreatinin, triglycerider,

urinsyra

- Leverprov 2 300 kr

- Lungröntgen 5 Timtaxa

Invalidfordon:

- Accis- och skattebefrielse 1 0 kr

- Bilbidrag 1 0 kr Extra utrustning. Fk:s bilstöd.

- Parkeringstillstånd 2 300 kr Avser även tillstånd för handikapparkering

för vanligt fordon

- Terrängfordonstillstånd 2 300 kr Avser personer med rörelsehinder

Kontaktlinser 2 300 kr

Kosmetiska ingrepp, t ex borttagande

av leverfläckar och vårtor,

ansiktslyftning, håltagning i öron,

borttagning av tatuering m m

Kör-, trafik-, traktorkort:

- Synprövning 2 300 kr

- Särskilt, inkl undersökning, för

körkort (p g a sjukdom, t ex döva,

diabetiker, epileptiker m fl). Avser

även förlängning av rätt till körkort.

- Särskilt för körkort i yrkesmässig

trafik

- För att återfå körkort efter dom

p g a trafikonykterhetsbrott

5 Timtaxa Om åtgärden vidtas p g a sjukdom

uttas aktuell avgift för läkarbesök

1 0 kr A. Aktuell avgift för läkarbesök

ska uttas för första intyget. Intyg

därutöver ska vara kostnadsfria.

3 600 kr Avser bl a förnyelse av körkort för

yrkesmässig trafik för förare över

45 år samt förnyelse av C- och D-

behörighet

5 Timtaxa Dessutom uttas aktuell avgift för

läkarbesök och provtagningar

som måste föregå utlåtandet.

Provtagning kan även omfatta

drogtest (80 kr/test) om länsstyrelsen

begär intyg om drogfrihet.

Avser även intyg om deltagande i

”alkolåsprogram”.

- Blodprov 2 300 kr Per provtillfälle. I kostnaden ingår

alla prover som tas vid ett tillfälle.

Lagar, tvångsvård:

- LPT (lagen om psykiatrisk

tvångsvård)

- LRV (lagen om rättspsykiatrisk

vård)

- LVM (lagen om vård av missbrukare)

- LVU (lagen om vård av ungdom)

5 Timtaxa Debiteras inte mot myndighet

(kommun motsv) eller enskild

person

5 Timtaxa

5 Timtaxa

5 Timtaxa

112


Intyg, utlåtande m m Grupp Belopp Anmärkning

Livsmedelshantering, friskintyg:

Arbetsgivaren betalar. För privatpersoner

gäller smittskyddslagen.

- Undersökning inkl salmonella

och shigella

5 Timtaxa

- Endast salmonella och shigellaundersökning

2 300 kr

- Årlig hälsoundersökning exkl 2 300 kr

salmonella och shigella

Livsmedelsintyg, privatpersoner 1 0 kr

LSS (lagen om stöd och service 1 0 kr

till vissa funktionshindrade)

Missbrukare, för intagning på

vårdhem

5 Timtaxa A. Intyget begärs av myndighet.

Begärs intyget av anhörig uttas

ingen avgift.

Misshandel av barn F 0 kr

Myndighetsförklaring 5 Timtaxa A

Mönstring, till militärmyndighet,

civilförsvar

5 Timtaxa A. Befrielse från hela eller delar

av tjänstgöring.

Omskärelse, rituell (endast pojkar)

5 400 kr Självkostnad

Omyndighetsförklaring 5 Timtaxa A

Patientförsäkring, skadeanmälan 1 0 kr SFS 1975:1157, 1984:908

Pension, om prövning av rätt till F 0 kr SFS 1975:1157, 1984:908

Personundersökning i brottmål F Se anm A. Rättsmedicinalverket beslutar

om läkarens ersättning.

Personundersökning i brottmål (§ F 650 kr A. Den som begär intyget betalar.

7-intyg)

Psykiatrisk vård, vårdintyg för

sluten vård:

1 0 kr

- På begäran av anhörig

- På begäran av samhällsorgan

eller motsvarande

5 Timtaxa Myndighet (kommun motsv) ska

inte betala

Receptförskrivning av receptbe-

2 300 kr

lagt preparat (ej för sjukdom)

Rättsintyg, i en brottsutredning

eller som bevis i en rättegång

med anledning av brott

Rättspsykiatrisk undersökning i

brottmål (§7-intyg)

5 Timtaxa Lag om rättsintyg i anledning av

brott (SFS 2005:225). Begärs och

betalas av polis- eller åklagarmyndighet.

Patienten betalar för

läkarbesök.

F

Lag om särskild personutredning i

brottmål m m (SFS 1991:2041).

SOSFS 1996:15 och 2005:29.

Särskilt förordnad läkare. Rättsmedicinalverket

beslutar om läkarens

ersättning.

Rökdykare 5 Timtaxa Exkl röntgen och vaccinationer

Röntgenundersökning 3 600 kr

Semesterresa, om anhörigs sjukdom/dödsfall

för att avbeställa

resa

2 300 kr Vid egen sjukdom ingår intyget i

aktuell avgift för läkarbesök

Sjukdom, intyg att person inte

lider av t ex AIDS, HIV m m

2 300 kr Gäller även intyg om: allergi, användning

av läkemedel p g a

sjukdom, förhinder om att t ex

delta i idrottstävling, viss kost

m m.

113


Intyg, utlåtande m m Grupp Belopp Anmärkning

Sjukintyg 1 0 kr Visst arbete kan inte utföras p g a

sjukdom (t ex allergi). Intyget

ingår i aktuell avgift för läkarbesök.

Sjukpenning F 0 kr Ingår i aktuell avgift för läkarbesök

Självdeklaration, om sjukdom 1 0 kr Avser uppskov vid inlämning

Sjöfolk 5 Timtaxa A. Exkl röntgen och vaccinationer.

Skattelättnad, om sjukdom 1 0 kr

Skjutvapen:

- Bullerdämpare 5 Timtaxa I de flesta fallen ingår audiogram

- Rätt att inneha 5 Timtaxa A

Skydds-/störthjälm, om befrielse 1 0 kr

p g a medicinska skäl

Spermaprov 2 300 kr

Steriliseringsoperation, som inte

utförs av medicinska skäl:

- Män 3 000 kr

- Kvinnor 6 400 kr

Strålskyddslagen, enligt 5 Timtaxa Exkl röntgen och vaccinationer

Tropikmedicinsk undersökning 4 900 kr Exkl röntgen. Tropikmedicinsk

undersökning av adoptivbarn är

kostnadsfri.

Tävlingsintyg, t ex för travkuskar,

cyklister, rodelåkare m fl

5 Timtaxa Ingår syn, hörsel, färgseende exkl

röntgen

Ultraljudsbild

100 kr

Ungdomsvårdsskola, för intagning

till

5 Timtaxa A. Den myndighet som begär

intyget betalar.

Utlandstjänst, civil 5 Timtaxa Ej aupair. Exkl röntgen och vaccinationer.

Utlandsstudier 2 300 kr Exkl röntgen och vaccinationer

Vaccinationsintyg 1 0 kr Även enligt WHO:s formulär

Vaccinationsintyg att patient inte 1 0 kr T ex p g a allergi

tål vaccination

Vaccinering

Se särskild prislista

Visum, undersökning för 5 Timtaxa Exkl röntgen och vaccinationer

Vård- och behandlingsresor, vid 1 0 kr

ansökan

Värnpliktigs inställelse i tjänsten,

om hinder för

2 300 kr

Vaccinationer

Vaccinkostnaden år 2008 är:

Vaccination Grupp Kostnad

Kombinerat vaccin mot difteri och stelkramp 2 80 kr

Difteri 3 100 kr

Gula febern 3 200 kr

Hepatit A (epidemisk gulsot):

- Barn < 16 år 3 190 kr

- Barn > 16 år 3 230 kr

- Gammaglobulin 2 80 kr

Hepatit B:

- Barn < 15 år 3 100 kr

114


Vaccination Grupp Kostnad

Hepatit B forts:

- Barn > 15 år och vuxna 3 130 kr

Hepatit A och B (kombinerat vaccin):

- Barn från 1 t o m 15 år 3 210 kr

- Barn > 15 år och vuxna 3 320 kr

Influensa 1 40 kr

Japansk B-encephalit 3 150 kr

Meningokocker (A+C) 3 190 kr

Pneumokocker 3 100 kr

Polio 3 100 kr

Rabies 3 500 kr

Röda hund (rubella) 3 110 kr

Stelkramp (tetanus) 3 100 kr

TBE/FSME (virusencefalit) 3 160 kr

Tuberkulintest PPD RT 23 SSI 2 TU 2 80 kr

Tuberkulos (BCG) 2 80 kr

Tyfoidfeber 3 130 kr

Vattkoppor (varicelle) 3 380 kr

Vacciner som nedsväljes:

- Vaccin mot kolera

- Vaccin mot tyfoidfeber

Hjälpmedelsverksamhet

Recept

Aktuellt

apotekspris

Allmänt

Hjälpmedel för den dagliga livsföringen och för vård och behandling är prioriterade

och ska tillhandahållas. Den enskilde ska själv eller med hjälp av

någon annan kunna tillgodose grundläggande personliga behov (klä sig, äta,

sköta sin hygien m m), förflytta sig och kommunicera med omvärlden, fungera

i hemmet och närmiljön, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i

hemmet samt gå i skolan.

Inom ramen för tillgängliga resurser ska den enskilde tillhandahållas hjälpmedel

för att sköta fritids- och rekreationsaktiviteter.

Arbetstekniska hjälpmedel ska inte tillhandahållas.

Beslutsordning

Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten fastställs årligen av landstingsstyrelsen.

Huvudprinciper

Förskrivaren är anställd av Norrbottens läns landsting eller har vårdavtal

med landstinget i vilket förskrivning av hjälpmedel ingår.

Förskrivaren har ansvar att följa landstingets riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten.

Vid förskrivning ska kostnadsansvaret följa förskrivaransvaret.

Enklare produkter som normalt används av även av icke funktionshindrade

personer kan inte förskrivas som hjälpmedel om de finns tillgängliga på den

öppna marknaden.

115


Patientansvar

Huvudregeln är att hjälpmedel är lån från landstinget. Patienten ska ansvara

för att det lånade hjälpmedlet rengörs, att batterier laddas, att hjälpmedlet

förvaras i lämpligt utrymme och att hjälpmedlet återlämnas väl rengjort när

behovet upphör.

I patientansvaret för utlånat hjälpmedel som används i hemmiljön ska också

ingå att svara för försäkringsskydd mot t ex stöld och brand samt även annan

oförutsedd skadehändelse.

Om en patient tappar bort ett hjälpmedel eller det förstörs p g a oaktsamhet

från patientens sida gäller att landstinget tillhandahåller ett nytt hjälpmedel

under förutsättning att patienten ersätter landstinget med hjälpmedlets restvärde.

I de fall patienten, med hänvisning till att ett hjälpmedel är borttappat, begär

ett nytt, dyrare hjälpmedel ska patienten även betala mellanskillnaden mellan

inköpskostnaden för det förlorade hjälpmedlet och inköpskostnaden för det

nya hjälpmedlet.

I de fall ett hjälpmedel måste repareras p g a oaktsamhet från patientens sida

står patienten själv för reparationskostnaden.

Vill patienten ha ett dyrare hjälpmedel än det som förskrivs får patienten

själv stå för den merkostnad som uppstår.

Patienter som vill köpa hjälpmedel ska hänvisas till leverantörer på den öppna

marknaden.

Vid förskrivning ska patienten alltid erhålla ett komplett hjälpmedel. Därefter

svarar patienten själv för inköp av förbrukningsmateriel.

Flyttning från länet

Då en patient flyttar från Norrbotten gäller:

• Patienten ska kontakta sin förskrivare som i samråd med hjälpmedelskonsulenten

avgör vilka hjälpmedel som får tas med.

• Huvudprincipen är att endast nödvändiga hjälpmedel tas med.

• Äganderätten för de hjälpmedel som får medföras tillfaller patientens nya

landsting (motsvarande) med krav på ekonomisk ersättning.

Tolkservice vid resor utomlands

Tolk ska beviljas vid resor utomlands för dövblinda teckenspråkiga personer.

För barndomsdöva, vuxendöva och hörselskadade ska tolk beviljas vid resor

i Norden, vid deltagande i världskongresser och vid arbetsresor.

Remissregler för specialistvård m m

Allmänt

En remiss är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget. Remissen

ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella

åtgärder. Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges. Även

särskilda bestämmelser kan anges på remissen, t ex att om patienten har en

116


privat försäkring innebär remissen inte något betalningsåtagande från landstingets

sida.

Begreppet medicinskt ansvarig läkare, som används i det följande, är antingen

verksamhetschef eller läkare utsedd av verksamhetschef att vara medicinskt

ledningsansvarig eller chefsöverläkare inom områdena psykiatri och

smittskydd enligt hälso- och sjukvårdslagen (§ 29).

Remitterande läkare ska i samtliga fall vara verksam i Norrbotten.

Med privatpraktiserande läkare avses läkare som ersätts enligt den nationella

taxan eller har vård-/samverkansavtal med landstinget. Med privat vårdenhet

avses privat sjukhus motsvarande som har vårdavtal med landsting.

När en patient vidareremitteras till riks- eller regionsjukvård ska den enhet

som remitterar vidare meddela den enhet som skrev den första remissen.

Vid riks- och regionsjukvård står remitterande enhet för vårdkostnaden.

Vid vård enligt vårdgarantin eller patientens valmöjligheter står den enhet dit

patienten skulle remitterats om den fått vård i länet för vårdkostnaden.

För behandling hos sjukgymnast krävs inte remiss.

Primär-, länsdels- och länssjukvård inom länet

Inom länet gäller att norrbottningarna har rätt att välja vid vilken vårdcentral

och vilket sjukhus de vill söka vård.

Rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas

av medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, distriktsläkare och privatpraktiserande

läkare.

Rätten att hänvisa kan också delegeras till andra specialistkompetenta läkare.

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård ska sändas

till remissbedömningsgruppen vid Garnis rehabcenter för ställningstagande.

Anmärkning: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om

vård utan att beslut kan fattas av hänvisande läkare.

Remiss för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av

läkare inom remissbedömningsgruppen vid Garnis rehabcenter och habiliteringsläkare

inom divisionerna Primärvård och Medicinska specialiteter.

Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vård vid privat vårdenhet.

Primär-, länsdels- och

länssjukvård samt tandvård utom länet

Enligt patientens valmöjligheter

Vård enligt patientens valmöjligheter omfattar primär-, länsdels- och länssjukvård.

Enligt vårdgarantin

Vårdgarantin omfattar primär-, länsdels- och länssjukvård samt högspecialiserad

vård.

117


Ingen remiss krävs.

Primärvård

Besök på öppenvårdsmottagning för specialistsjukvård

Remiss får utfärdas av distriktsläkare, privatpraktiserande läkare, medicinskt

ansvarig läkare vid sjukhus och habiliteringsläkare inom divisionerna Primärvård

och Medicinska specialiteter.

Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vid privat vårdenhet.

Behandling i öppen vård för specialistsjukvård eller sjukhusvård

Remiss får utfärdas först efter att behovet fastställts.

Remiss får utfärdas av medicinskt ansvarig läkare i aktuell specialitet vid

sjukhus och habiliteringsläkare inom divisionerna Primärvård och Medicinska

specialiteter.

Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vid privat vårdenhet.

Rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas

av medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, distriktsläkare och privatpraktiserande

läkare.

Rätten att hänvisa kan också delegeras till andra specialistkompetenta läkare.

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård ska sändas

till remissbedömningsgruppen vid Garnis rehabcenter för ställningstagande.

Anmärkning: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om

vård utan att beslut kan fattas av hänvisande läkare.

Remiss för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av

läkare inom remissbedömningsgruppen vid Garnis rehabcenter och habiliteringsläkare

inom divisionerna Primärvård och Medicinska specialiteter.

Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vård vid privat vårdenhet.

Tandvård

Avser tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.

Remiss får utfärdas av verksamhetschefen för käk- och munsjukdomar för

oralkirurgiska åtgärder som kräver sjukhusresurser. Remiss för övrig specialisttandvård

i annat län får utfärdas av ämnesföreträdare vid specialistklinik.

Högspecialiserad vård

Remiss för riks- och regionsjukvård får utfärdas av länschef inom hälso- och

sjukvård, som kan delegera till annan läkare inom ansvarsområdet att också

utfärda remiss. Remiss får också utfärdas av habiliteringsläkare inom divisionerna

Primärvård och Medicinska specialiteter. Remiss till onkologisk

klinik vid regionsjukhus får även utfärdas av distriktsläkare och privatpraktiserande

läkare.

IVF-/ICSI-behandling och äggdonation

Remiss för invitrofertilisering (s k provrörsbefruktning) och äggdonation vid

sjukhus som landstinget har avtal med får endast utfärdas av medicinskt ansvarig

läkare inom verksamhetsområde kvinnosjukvård vid Sunderby sjukhus.

Par som uppfyller de medicinska kraven för en IVF-/ICSI-behandling

118


eller äggdonation ska erbjudas en (1) fullskalebehandling och en frystransfer

om behandlingen gett möjlighet till fryst embryo.

Landstinget ersätter en behandling per par och betalar för resa och uppehälle.

I övrigt ska Norrlandstingens Regionförbunds gemensamma riktlinjer och

remitteringsregler följas.

Vid hänvisning till annan enhet för IVF-behandling ska dels anges att landstinget

inte påtar sig betalningsansvaret, dels att patienten informerats om att

landstinget inte betalar behandling, resa och uppehälle.

Övrig vård

Specialistvård i utlandet

När remiss för specialistvård i utlandet övervägs ska Landstingsförbundets

yttrande inhämtas i enlighet med rutiner i förbundets cirkulär AC 35:82. Beslut

om remiss får inte fattas innan sådant yttrande föreligger.

Remiss får utfärdas av länschef inom hälso- och sjukvård.

Remittering till röntgenoch

laboratorieundersökning

Företagshälsovården har, vid tydlig indikation på sjukdom, rätt att kostnadsfritt

remittera till röntgen- och laboratorieundersökningar. Kostnadsfriheten

gäller inte vid förebyggande vård.

Gallring m m av patientjournaler

Beslut om gallring av journalhandlingar fattas av landstingsdirektören på

delegation av landstingsstyrelsen. För gallringen gäller följande gemensamma

riktlinjer:

Bevarande för all framtid gäller för:

• Journaler förda av läkare (oavsett medium).

• Elektroniska patientjournaler (oavsett vilken yrkeskategori som fört

dem).

• Journaler på mikrofilm (oavsett vilken yrkeskategori som fört dem).

Patientjournaler, i pappersform, förda av andra än läkare, och där av läkare

förda anteckningar ej ingår, får gallras. Gallringen får ske tidigast tio år efter

det att den sista uppgiften fördes in i handlingen eller fem år efter patientens

död. Detta gäller även tandvårdsjournaler.

Handlingar som förvaras i patientjournal kan plockgallras, d v s vissa handlingar

plockas ur journalen och gallras enligt gällande gallringsfrister. Övriga

delar bevaras för framtiden.

Röntgenbilder får gallras, dock tidigast tio år efter bildens datum. För avlidna

patienter får röntgenbilder gallras fem år efter patientens död. Lungröntgenbilder

ska bevaras under patientens livstid och därefter ytterligare fem år.

Patientregister, patientliggare och andra handlingar som är nödvändiga för

återsökning i journalarkiv, ska bevaras i sin helhet.

Elevhälsovårdsjournaler och skolpsykologjournaler i landstingets skolor ska

bevaras.

119


Detta krav gäller inte under förutsättning att tekniska lösningar och rutiner

tas fram samt att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa långtidslagring

av elektronisk information. Riktlinjer finns i RA-FS 2003:2, 1997:7 och

Spri-rapport 493.

Media och patientsekretessen

Landstinget ska ha en öppen attityd gentemot massmedia och visa respekt

för medias roll i ett demokratiskt samhälle.

Men samtidigt väger landstingets skyldighet gentemot patienterna alltid

tyngre än ambitionen att vara öppen och tillgänglig.

Sjukhus, vårdcentraler, folktandvårdskliniker och andra vårdenheter är inga

offentliga lokaler. Patienter och anhöriga har rätt att vistas anonymt på vårdenheter

utan risk för att hamna på bild i tidningar eller TV. Därför måste

landstinget vara restriktivt med att släppa in massmedia och alltid ha patientens

bästa för ögonen.

Innan media släpps in måste ett beslut tas av ansvarig enhetschef. Patienter

måste alltid tillfrågas innan de exponeras i massmedia.

Läkemedel

Reglemente för läkemedelskommittén

Sammansättning m m

1 § Läkemedelskommittén har 11 ledamöter, varav 8 utses av landstinget, 1

av Kommunförbundet Norrbotten, 1 av Apoteket AB och 1 av de privata

läkarna i Norrbotten.

Mandatperioden är densamma som för landstingsstyrelsen.

2 § Landstingsdirektören utser landstingets representanter samt ordförande

och vice ordförande.

3 § Representanten för de privata läkarna utses av privatläkarnas intresseorganisation.

4 § Till kommittén ska knytas en sekreterare som utses av ordföranden.

Uppgifter

5 § Läkemedelskommittén ska genom rekommendationer till hälso- och

sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlig och

rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. Rekommendationerna ska

vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet.

6 § Läkemedelskommitténs övergripande uppgifter är att utarbeta en länsgemensam

rekommendationslista och att samordna arbetet med terapirekommendationer.

Huvuduppgifterna för läkemedelskommittén är därmed att:

• Initiera och stödja utarbetandet av lokala terapirekommendationer.

• Initiera att rekommendationerna revideras när ny kunskap kräver detta.

• Tillsammans med linjeorganisationen förankra rekommendationerna hos

förskrivarna.

120


• Fortlöpande överväga nya läkemedel och tillsammans med linjeorganisationen

utarbeta strategier för deras introduktion i vården.

• Följa utfallet av rekommendationerna.

• Följa utfallet av rekommendationerna och tillsammans med linjeorganisationen

utreda avvikelser och föreslå åtgärder.

• Ta initiativ till och samordna producentobunden utbildning inom läkemedelsområdet.

• Utarbeta riktlinjer för säkerhet i läkemedelshanteringen.

• Verka för god patientinformation.

• Medverka i pris- och rabattförhandlingar gällande slutenvårdsläkemedel.

• Stimulera biverkningsrapportering.

• Känna till pågående kliniska prövningar och läkemedelsstudier.

• Delta i prioriteringsdiskussioner om vårdprogram.

7 § Läkemedelskommittén kan inrätta tillfälliga expertgrupper för särskilda

läkemedelsområden. Expertgruppernas uppgift är att arbeta fram underlag

för läkemedelskommitténs rekommendationer.

8 § Läkemedelskommitténs arbete ska regelbundet återredovisas till landstingsstyrelsen.

9 § Läkemedelskommittén ska upprätta en årlig plan över verksamheten,

som fastställs av landstingsstyrelsen.

Sammanträden

10 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna senast tio dagar före

sammanträde. Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar

ska snarast möjligt därefter skickas ut till ledamöterna. Slutlig föredragningslista

fastställs vid sammanträdets början.

11 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera

protokollet. Protokollet ska delges alla ledamöter.

Sammanträdesarvode

12 § För den privata vårdgivarrepresentanten utbetalas sammanträdesarvode,

ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler

som gäller för landstingets förtroendevalda.

Läkemedelsinformation och utbildning

Landstinget har antagit Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rekommendation

om avtal med Läkemedelsindustriföreningen (LIF) om läkemedelsinformation

och utbildning. Avtalet finns på läkemedelskommitténs

hemsida.

Landstinget har utarbetat kompletterande regler och anvisningar enligt följande.

Produktinformation

Produktinformation, sammankomst med syfte att informera om ett läkemedels

specifika egenskaper och handhavande.

121


Information ska ske i grupp på arbetsplatsen under arbetstid efter överenskommelse

med verksamhetschefen som har att ta ställning till om informationsaktiviteten

ska genomföras.

Läkemedelskommittéerna i norra sjukvårdsregionen har lämnat rekommendation

om hur verksamheterna bör samverka när läkemedelsindustrin vill

lämna information.

Terapiinriktad utbildning

och vetenskaplig sammankomst

Terapiinriktad utbildning är sammankomst i syfte att förmedla utbildning

inom visst behandlingsområde.

Vetenskaplig sammankomst är möte arrangerat av läkemedelsföretag eller

under medverkan av läkemedelsföretag i syfte att behandla en eller flera medicinska

eller andra vetenskapliga frågeställningar.

Sådana möten ska normalt genomföras på arbetsplats eller på samma ort som

deltagarnas arbetsplats är belägen. Sammankomst kan äga rum på annan

plats eller ort om särskilda skäl av pedagogisk, praktisk eller ekonomisk natur

föreligger. Resa bekostad av företag får inte vara längre än tiden för

sammankomsten.

Terapiinriktad utbildning som riktar sig till läkare eller grupp av yrkesutövare

ska vara granskad och godkänd av IPULS, vilket även ska framgå av inbjudan.

Verksamhetschefen och läkemedelskommittén ska förhandsinformeras om

planerad utbildning i god tid, normalt två månader innan, så att möjlighet ges

till samordning med egna arrangemang. Kopia av inbjudan kan skickas till

alla i målgruppen.

Produktinformation ska inte ingå i terapiinriktad utbildning eller vetenskaplig

sammankomst. Dock kan i undantagsfall produktinformation medges om

villkoren för produktens handhavande är en integrerad del av läkemedlets

användning, exempelvis vid komplicerad biverkningsprofil. Om produktinformationen

kommer att ingå enligt ovan, ska detta tydligt annonseras i programmet.

Beslut om deltagande

Utifrån verksamhetens behov och den samlande bilden av medarbetarnas

kompetens och utbildningsbehov är det verksamhetschefens ansvar att prioritera

och bevilja utbildning.

Står innehållet i terapiinriktad utbildning och/eller vetenskaplig sammankomst

i överensstämmelse med den kompetensplan och de prioriteringar som

gjorts med berörda medarbetare, kan verksamhetschefen besluta om deltagande

och ersättningar till deltagaren.

Verksamhetschefen ska noga överväga om likvärdig utbildning/fortbildning

kan inhämtas från producentoberoende verksamhet.

Verksamhetschefs deltagande i terapiinriktad utbildning och vetenskaplig

sammankomst beslutas av närmast högre chef . Deltagande i sammankomst

utanför Norden för divisionens anställda beslutas av divisionschef.

122


Ekonomi

Deltagare i utbildning och vetenskaplig sammankomst ska i normalfallet få

ersättning av arbetsgivaren för resor, kost och logi.

Läkemedelsföretagen får bekosta sammanträdeslokaler, föredragshållare,

studiematerial och liknande som är nödvändigt för sammankomstens genomförande.

Läkemedelsföretag kan delvis bekosta resor, kost och logi samt konferensavgift

för deltagare i sammankomst.

Förutsättningen är att såväl sammankomst som resor, kost och logi präglas

av måttfullhet och kan granskas öppet. Dock gäller att läkemedelsföretag

aldrig kan svara för en större del av kostnaderna än hela konferensavgiften

samt 50 procent av kostnaden för resa, kost och logi.

Övrigt

Deltagare i sammankomster får ej bli erbjudna arvode av läkemedelsföretag

och deltagare äger ej rätt att motta eller begära arvode för sitt deltagande.

Läkemedelsföretag får ej erbjuda – och medarbetare inom hälso- och sjukvården

ej begära eller mottaga – förmåner, ersättning eller gåvor eller kräva

åtgärder i övrigt i strid mot SKL:s överenskommelse med Läkemedelsindustriföreningen

(LIF).

Med sponsring avses här ekonomiskt eller annat stöd från läkemedelsföretag

av aktivitet/sammankomst som riktar sig till medarbetare inom hälso- och

sjukvården.

Sponsring av aktiviteter/sammankomster inom landstinget får ej förekomma.

Det innebär exempelvis att sponsring helt eller delvis av en personalfest inte

är tillåten.

Landstinget har beslutat om särskilda bestämmelser för bisysslor. De blir

aktuella när ett läkemedelsföretag eller annan part vill anlita en av landstingets

medarbetare för något uppdrag.

Avtal vid kliniska läkemedelsprövningar

Landstinget har antagit Landstingsförbundets rekommendation om avtal vid

kliniska läkemedelsprövningar. Rekommendationen har utarbetats i samarbete

med Läkemedelsindustriföreningen och innebär att samsyn råder om

följande förutsättningar:

• Sverige ska även fortsättningsvis vara ett attraktivt land för genomförande

av kliniska prövningar.

• Det ska vara attraktivt för hälso- och sjukvårdens personal att arbeta med

kliniska prövningar.

• Sjukvårdshuvudmannen ska ersättas för de tillkommande kostnader som

prövningen medför.

• I det avtal som ska ingås mellan sjukvårdshuvudmannen och läkemedelsföretaget

ska alla förekommande former av samarbete och samtliga kostnader

redovisas.

123


• Avtalet reglerar samtliga fas I–IV-prövningar. Dessutom reglerar avtalet

kostnadsfördelning, val av ansvarig prövare samt information till läkemedelskommittén.

Kliniska prövningar och icke-interventionsstudier

LIF har antagit egna regler för kliniska prövningar som innebär att avtal alltid

måste tecknas mellan läkemedelsföretag, prövare och högste medicinske

chef inom divisionen (länschef eller motsvarande). En standardiserad anmälningsblankett

ska användas.

Kvalitetsprojekt, uppföljningsstudier, förskrivningsstudier etc samlas under

begreppet icke-interventionsstudier. För icke-interventionsstudier gäller att

avtal måste tecknas enligt samma procedur som för kliniska prövningar,

d v s samtliga berörda parter träffar avtal om projektet.

Handlar det om privata vårdgivare tecknas avtal med landstinget om samarbetet

kommer att medföra kostnader för landstinget (t ex receptförskrivning

av läkemedel inom förmånen).

Marknadsundersökningar

Marknadsundersökningar i form av exempelvis intervjuer eller ifyllande av

enkäter ska ske utanför arbetstid. Ersättning till respondent ska betalas av

företaget som genomför marknadsundersökningen (d v s inte av det uppdragsgivande

läkemedelsföretaget). Ersättningsnivån skall inte överskrida

vad som är rimligt i förhållande till respondentens tidsinsats.

Uppföljning av anvisningarna

Landstingets linjeorganisation samt läkemedelskommittén ansvarar för att

bevaka att läkemedelsföretagen följer nationella etikavtalet samt de lokala

riktlinjerna.

Ansvaret för att etikavtalet och de lokala reglerna efterlevs ligger i landstingets

linjeorganisation. Avvikelser från anvisningarna tas således upp med

närmaste chef. Läkemedelskommittén kan vara diskussionspartner i bedömningen.

Komplicerade frågor eller allvarliga avvikelser lyfts till styrgrupp

läkemedel.

Stipendium för bästa förbättrings-/

utvecklingsarbete i vården

Kriterier

För bedömning av bästa förbättrings-/utvecklingsarbete gäller följande kriterier:

• Arbetets koppling till landstingsplanens och verksamhetens mål.

• Förbättringsområdets angelägenhetsgrad.

• Förbättringens nytta med långsiktigt mätbara resultat på patientnivå och

mot uppsatta kliniska mål.

• Arbetets systematiska integration i verksamheten samt att förbättringen är

bestående.

124


Ansökan om stipendiet ska innehålla:

• En tydlig beskrivning av bakgrund, syfte, mål, genomförande och resultat

och uppföljning av förändringsarbetet.

• Arbetets anknytning till gällande kriterier.

• En plan för hur förbättringen kan spridas.

Bedömning av ansökningar

En jury av sakkunniga bedömer ansökningarna utifrån fastställda kriterier.

Juryn utses av landstingsdirektören som även är ordförande i juryn. Beslut

om vem som ska tilldelas stipendiet tas av landstingsdirektören. Stipendiet

utdelas vid landstingsfullmäktiges möte i juni varje år.

Riktlinjer för kvalitetsregister

Medverkan i kvalitetsregister

Många kliniker och vårdcentraler utnyttjar idag nationella kvalitetsregister,

men det har saknats en överblick över vilka kliniker och register som berörs.

En inventering är därför genomförd i landstinget för att få kunskap om den

nuvarande registeranvändningens art och omfattning.

Det är obligatoriskt för samtliga kliniker och vårdcentraler att medverka i,

och praktiskt utnyttja, de register som finns tillgängliga inom respektive

verksamhet/område. Syftet med att kräva registerdeltagande och redovisning

av registerutfall är att detta skall leda till nödvändig kvalitetsutveckling för

att förbättra nivån på och utjämna skillnaderna inom hälso- och sjukvården

beträffande utbud, tillgänglighet, kliniska resultat och patientnytta.

Uppmärksamhet ska riktas mot verksamhetens behov av resurser, främst

personella resurser och IT-stöd, för att klara kvalitetsregistrering, uppföljning

mm.

Utbildning

På såväl kliniker och vårdcentraler som centrala ledningsorgan finns behov

av dialog och kompetensutveckling beträffande registeranvändning, tolkning

av data ur registren och mätbaserat, systematiskt förbättringsarbete. Dessa

behov kan tillgodoses på olika sätt genom att lämpliga arenor skapas och

används.

Uppföljning och verksamhetsutveckling

Nationella och regionala kvalitetsregister skall användas aktivt inom verksamhetsuppföljningen

i alla delar av hälso- och sjukvården för att främja en

mätbaserad och lärandestyrd verksamhetsutveckling. Verksamhetsuppföljning

med stöd av registerdata ska vara naturliga inslag i lägesrapporter, avrapporteringar,

redovisningar i årsberättelser, temadagar etc. Redovisning av

kvalitetsregisterdeltagande ska vara en stående punkt i varje årsredovisning.

125


Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter är, enligt SFS 1993:584, varje produkt som enligt

tillverkarens uppgift ska användas för att hos människor endast eller i huvudsak:

• Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom.

• Påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett

funktionshinder.

• Undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process.

• Kontrollera befruktning.

Kvalitetshandbok för medicintekniska

produkter och tjänster

Inom Norrbottens läns landsting har en kvalitetshandbok för medicintekniska

produkter och tjänster utarbetats.

Syftet med kvalitetshandboken är att med utgångspunkt i lagar, förordningar

och föreskrifter klargöra tillvägagångssätt, ansvar och befogenheter vid olika

moment i arbetet med medicintekniska produkter och tjänster.

Kvalitetshandboken fastställs av landstingsdirektören.

Ansvar för användning och egentillverkning av

medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård (SOSFS 2001:12)

Vårdgivaren ansvarar för att:

1 Bestämmelserna i 9 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter

efterlevs beträffande de produkter som tillhör verksamheten eller har förskrivits

av vårdgivarens hälso- och sjukvårdspersonal.

2 Det finns rutiner för tillverkning av egentillverkade medicintekniska produkter

och för utfärdandet av försäkran om överensstämmelse.

3 Hälso- och sjukvårdspersonalen får ändamålsenlig utbildning i användningen

av medicintekniska produkter.

4 Det finns rutiner för användningen och hanteringen av medicintekniska

produkter.

5 Ansvaret för användningen av medicintekniska produkter och anmälningsplikten

avseende olyckor och tillbud enligt 6 § är fastställt i en lokal

instruktion och att det av instruktionen framgår vem eller vilka som har

detta ansvar.

6 Användningen av medicintekniska produkter samt tillämpningen av fastställda

rutiner och ansvarsfördelningar fortlöpande följs upp, utvecklas

och säkras.

7 Den information om medicintekniska produkter som myndigheter ger ut

görs tillgänglig för all berörd personal.

8 Kvalitetssystemen (jfr SOSFS 1996:24, Kvalitetssystem i hälso- och

sjukvården) som bl a ska omfatta punkterna 2–7 ovan är dokumenterade

och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter.

126


Ansvaret för att utföra arbetsuppgifter enligt punkterna 2–8 överlåts till respektive

verksamhetschef inom sitt ansvarsområde. Divisionerna ska förteckna

vilka verksamhetschefer som berörs och vilka ansvarsområden de

har.

Medicinska gaser

Medicinska gaser är vid normala lufttrycks- och temperaturförhållanden gasformiga

läkemedel avsedda att tillföras genom inandning, diagnostik eller

annan behandling. Några exempel på medicinska gaser är: andningsluft, oxygen

och lustgas.

Kvalitetshandbok för medicinska gaser

Inom Norrbottens läns landsting har en kvalitetshandbok för medicinska gaser

utarbetats.

Syftet med kvalitetshandboken är att med utgångspunkt från lagar, förordningar

och föreskrifter klargöra tillvägagångssätt, ansvar och befogenheter

vid tillverkning, användning och hantering av medicinska gaser.

Kvalitetshandboken fastställs av landstingsdirektören.

Gaskommitté inom landstinget

Gaskommittén ansvarar för att:

• Fastställa krav på gasanläggningar.

• Fastställa lokala föreskrifter för den medicinska gashanteringen.

• Föreslå lämplig gasföreståndare.

• Tillse att berörd personal har erforderlig kunskap om anläggningarna.

• Fastställa rutiner för avvikelserapportering och felanmälan.

• Bevaka att uppföljning av avvikelser och fel sker.

• Fastställa gränsdragning mellan gasanläggning och medicinsk utrustning.

• Fastställa utformning av administrativa rutiner.

• Bevaka gällande avtal.

Termer och definitioner i

vård- och patientadministrativa system

Landstingsförbundets publikation ”Nationella termer med definitioner och

regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken” ska ligga till grund för registrering

i vård- och patientadministrativa system. Landstingsdirektören beslutar

om kompletterande anvisningar för anpassning av regelverket till

landstingets organisation och det landstingsgemensamma vårdadministrativa

systemet (VAS).

127


Samverkansorgan mellan

landstinget och de privata vårdgivarna

Sammansättning

Samverkansorganet ska bestå av minst fem ledamöter jämte ersättare. De

privata läkarna och sjukgymnasterna i Norrbotten utser var sin ledamot. Ordförande

och ytterligare ledamöter utses av landstinget.

Representanterna för de privata läkarna och sjukgymnasterna utses av respektive

intresseorganisation.

Landstingsstyrelsen utser landstingets representanter samt ordförande.

Mandatperioden ska vara densamma som för landstingsstyrelsen.

Uppgifter

Samverkansorganet ska vara ett organ för samverkan i fråga om resurser och

resursutnyttjande av privat vårdverksamhet inom landstinget

De aktiviteter inom enskilt vårdutbud som ska tas med i denna samverkan är

den läkarvård och sjukgymnastikverksamhet som regleras enligt vårdavtal

eller enligt lagen om läkarvårdsersättning respektive lagen om ersättning för

sjukgymnastik.

Underlag för organets arbete bör vara beskrivningar av landstingets och de

privata vårdgivarnas verksamhet, både på kort och lång sikt. Av beskrivningarna

bör framgå bedömningar av framtida vårdbehov, behov av ekonomiska

och personella resurser, lokalisering av verksamhet, förändring av

verksamhet, pensionering, längre tids verksamhetsuppehåll o s v.

Samverkansorganet ska medverka till att verksamhetsuppföljning och kvalitetsuppföljning

av verksamheten sker.

Samverkansorganets huvuduppgift är att förse landstingsfullmäktige och

landstingsstyrelse med underlag för beslut om resursfördelning inom hälsooch

sjukvården på kort och lång sikt. Landstingets beslut ska kunna utgöra

underlag för de privatpraktiserande vårdgivarnas planering av sin verksamhet.

Frågor att hantera i planeringssamverkan kan även vara:

• Fortbildning.

• Anordnande av praktikplatser.

• Joursamverkan.

• Gemensam information till allmänheten.

• Enhetlig remissbehandling.

• Innehåll och omfattning av vårdavtal och samverkansavtal.

• Samverkan kring informationssystem.

Samverkan

Med samverkan avses möjlighet för varje part i organet att påverka innehållet

i förslaget till beslutsunderlag. Samverkan har rådgivande karaktär.

128


Om samsyn inte kan uppnås i en fråga kan avvikande ställningstagande tillkännages

genom särskilt yttrande till protokollet.

Sammanträden

Samverkansorganet sammankallas minst en gång per år på landstingets initiativ.

Landstinget svarar för kansliresurser.

Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista och erforderliga handlingar

ska skickas ut till ledamöterna senast två veckor före varje sammanträde.

Protokollen från sammanträdena ska justeras av en ledamot från landstinget

och en ledamot från de privata vårdgivarna. De justerade protokollen ska

skickas till ledamöterna.

Om behov finns kan särskilda sakkunniga inbjudas för att t ex informera i

vissa frågor.

Ersättning

För de privata vårdgivarrepresentanterna utbetalas sammanträdesarvode, ersättning

för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler

som gäller för landstingets förtroendevalda.

Samverkansorgan mellan landstinget

och tandvårdsproducenterna

Sammansättning

Samverkansorganet ska bestå av sex ledamöter. Folktandvården och Privattandläkarföreningen

i Norrbotten utser två ledamöter vardera.

Landstingsdirektören utser ordförande och ytterligare en ledamot som landstingets

företrädare.

Mandatperioden ska vara densamma som för landstingsstyrelsen.

Uppgifter

Samverkansorganet ska vara ett organ för samverkan i tandvårdsfrågor.

Underlag för organets arbete bör vara beskrivningar av Folktandvårdens och

de privata vårdgivarnas verksamhet, både på kort och lång sikt. Av beskrivningarna

bör framgå bedömningar av framtida vårdbehov, behov av personella

och ekonomiska resurser, lokalisering av verksamhet, pensioner, längre

tids verksamhetsuppehåll o s v.

Samverkansorganet ska bidra till att verksamhets- och kvalitetsuppföljning

av verksamheten sker.

Samverkansorganets huvuduppgift är att förse landstingsfullmäktige och

landstingsstyrelse med underlag för beslut om resursfördelning inom tandvården

på kort och lång sikt.

Frågor att hantera i planeringssamverkan kan även vara:

• Utbildning/fortbildning.

129


• Anordnande av praktikplatser.

• Joursamverkan.

• Gemensam information till allmänheten.

• Enhetlig remisshantering.

• Innehåll och omfattning av vårdavtal och samverkansavtal.

• Uppsökande tandvård.

• Nödvändig tandvård.

• Tandvård som en del i sjukdomsbehandling under begränsad tid.

• Kundvalsmodellen.

• Folkhälsofrågor.

Samverkan

Med samverkan avses möjlighet för parterna i organet att påverka innehållet

i förslaget till beslutsunderlag. Samverkan har rådgivande karaktär.

Sammanträden

Samverkansorganet sammankallas minst en gång per år på landstingets initiativ.

Landstinget svarar för kansliresurser.

Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista och erforderliga handlingar

ska skickas till ledamöterna i god tid före varje sammanträde.

Protokollen från sammanträdena ska justeras av en ledamot från Folktandvården

respektive Privattandläkarföreningen. De justerade protokollen ska

skickas till ledamöterna.

Vid behov kan särskilda sakkunniga inkallas för att t ex informera i vissa

frågor.

Ersättning

För de privata vårdgivarrepresentanterna utbetalas sammanträdesarvode, ersättning

för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler

som gäller för landstingets förtroendevalda.

Brukarråd o d

Landstingsanställdas deltagande i brukarråd o d betraktas som tjänsteuppdrag,

varför inga särskilda ersättningar utbetalas. Landstinget betalar inte

heller någon ersättning till brukarrepresentanterna.

Strålskydd

Landstingsdirektören svarar för att tillståndsvillkoren uppfylls och att en

strålskyddsorganisation upprättas och dokumenteras i en organisationsplan. I

planen ska framgå hur arbetsuppgifterna är fördelade, former för samarbete,

hur ansvarsfördelningen ser ut, hur utbildning bedrivs.

130


Chefen för hälso- och sjukvårdsenheten i landstingsdirektörens stab ska vara

ordförande i strålskyddskommittén i vilken det ska ingå företrädare för sjukhusfysik

och berörda verksamheter. Sjukhusfysiker ska vara sekreterare i

kommittén.

Verksamhetschefen inom radiologi har yttersta ansvaret för att verksamheten

bedrivs inom fastställda normer.

Smittskydd

Smittskyddets uppgift enligt smittskyddslagen är att planera, organisera och

leda smittskyddet i länet samt verka för samordning och likformighet av

smittskyddet.

Smittskyddet ska fortlöpande följa smittskyddsläget i länet och verka för att

förebyggande åtgärder vidtas. Vidare ska smittskyddet biträda läkare, sjukvårdspersonal,

miljö- och hälsoskyddsnämnder och andra verksamma inom

smittskyddsarbetet och undervisa och stödja hälso- och sjukvårdspersonal,

hälsoskyddspersonal m fl i smittskyddsfrågor. Dessutom ska smittskyddet ge

upplysningar och råd till allmänheten i smittskyddsfrågor.

Smittskyddsläkaren är en myndighet med egen myndighetsutövning och utför

löpande förvaltning enligt smittskyddslagen.

Smittskydd är en övergripande verksamhet organisatoriskt inplacerad i division

Diagnostik. Smittskyddsläkaren har ansvar för att verksamheten bedrivs

enligt gällande lagstiftning och har ansvar för uppföljning.

Biobanker i hälso- och sjukvården

Kliniska läkemedelsprövningar

Efter beslut i divisionsledning om klinisk läkemedelsprövning ska biobanksansvarig

och läkemedelskommittén underrättas. Biobankslagen ställer krav

på provers spårbarhet. Biobanksansvarig godkänner lån/utlämning av prov

efter att ha erhållit:

• Avtal avseende hantering av prov vid klinisk läkemedelsprövning.

• Kopia av Etikprövningsnämndens godkännande.

Därefter kan läkemedelsprövningen starta och till biobanken meddelas

namn, personnummer och provtagningsdatum för personer ingående i läkemedelsprövningen.

Forskning

Biobanksansvarig godkänner lån/utlämning av prov för forskning efter att ha

erhållit:

• Ansökan om tillgång till provsamling för forskning.

• Särskilda föreskrifter för provsamling.

• Avtal om tillgång till provsamling för forskning.

• Avtal om utlämnande av prov och personuppgift.

131


När forskningsprojektet har startat, ska till biobanken meddelas namn, personnummer

och provtagningsdatum för personer ingående i forskningsprojektet.

Kundvalsmodell inom

barn- och ungdomstandvård

Kundvalsmodellen innebär att barn och ungdomar i åldern 3–19 år kan välja

privat vårdgivare eller Folktandvården för allmäntandvård inom barn- och

ungdomstandvården för vilken landstinget har ansvar.

Kundvalsmodellen omfattar patienter fr o m 1 januari det år de fyller tre år

t o m 31 december det år de fyller 19 år. Den 1 januari varje år fastställs storleken

på patientgruppen.

Landstingsstyrelsen fastställer storleken på ersättningen för vårdåtagandet en

gång om året, vilken är den ersättning som utbetalas till vårdgivaren för varje

registrerad patient. Ersättningen tillgodoräknas de privata vårdgivarna med

en tolftedel varje månad fr o m månaden efter det att anmälan om övertaget

vårdansvar har inkommit till landstinget.

Folktandvården tillgodoräknas en preliminär ersättning för det antal barn

som inte registrerat sig hos privat vårdgivare. Ersättningen överförs med en

tolftedel varje månad.

För Folktandvården och de privata vårdgivarna görs en avstämning av antalet

barn varje kvartal; 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december. Utbetalning

till de privata vårdgivarna sker senast en månad efter avstämningsdatum.

132


Tandvård (LST)

Samverkansformer mellan

medicintekniska företag och

medarbetare i den offentliga

tandvården

Landstinget har antagit Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation

om avtal vid samverkansformer mellan medicintekniska företag och

medarbetare i den offentliga tandvården. Överenskommelsen har utarbetats

tillsammans med Föreningen Svensk Dentalhandel och Dentallaboratoriernas

Riksförening.

Följande beslutsordning gäller vid tillämpning av avtalet. Med tandvårdshuvudman

avses divisionschef och med klinikchef avses verksamhetschef inom

respektive verksamhetsområde.

133


Näringspolitik och

internationell samverkan

(LST)

Näringspolitik

EU-projektkontor

Deltagande i strukturfonds- och andra internationella projekt ska beredas i

samråd med EU-projektkontoret vid regionala enheten i landstingsdirektörens

stab. Beslut om deltagande fattas av divisionschef i de fall medfinansieringen

ryms inom ramen för divisionen. I annat fall ska projektansökan underställas

landstingsstyrelsen för beslut. Projektansökan undertecknas av

divisionschef.

Bolag och stiftelser ska, när de söker medel ur strukturfonder, informera EUprojektkontoret

vid regionala enheten om detta genom kopia på ansökan eller

på annat lämpligt sätt.

Tjänsteexport och bistånd

Biståndsverksamhet är en statlig angelägenhet. Enligt lagen om kommunal

tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd får dock landstinget:

• För export tillhandahålla sådan kunskap och erfarenhet som finns i landstingsverksamheten.

Sådan export ska ske på kommersiella grunder.

• Lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat

sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt

stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.

• Till ett land som inte får svenskt statligt bistånd lämna bistånd i form av

utrustning som landstinget inte längre behöver för sin verksamhet.

• Efter tillstånd från regeringen lämna bistånd i form av annan utrustning

än som avses i föregående punkt, rådgivning, utbildning eller annat till ett

land som inte får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt

stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.

• I skälig omfattning använda medel för att transportera och ställa i ordning

utrustning som lämnats som bistånd så att den kan tas i bruk.

• Lämna bistånd till en internationell hjälporganisation för att utgöra hjälp

till ett land i rådande eller framtida nödsituation eller i en annan svår situation

som är en följd av en nödsituation.

Som villkor för biståndet gäller att landstinget ska förvissa sig om att det

bistånd som lämnas kommer till avsedd användning. Detta gäller dock inte

om biståndet avser utrustning som landstinget inte längre behöver för sin

verksamhet.

Vidare gäller att om landstinget lämnar bistånd till ett land som får svenskt

statligt bistånd, så ska åtgärden och omfattningen på biståndet anmälas till

134


Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Anmälan ska dock

inte göras om biståndet avser utrustning som landstinget inte längre behöver

för sin verksamhet.

Beslutsordning

Beslut om tjänsteexport och bistånd fattas av landstingsstyrelsen. Insatserna

ska i första hand riktas till Barentsområdet.

Överbliven utrustning ska i första hand användas i annan landstingsverksamhet,

i andra hand säljas, och i tredje hand användas till bistånd om det är

praktiskt möjligt.

Regionala utvecklingsmedel

Landstingets regionala utvecklingsmedel ska användas för ändamål som har

stöd i landstingsplanen samt verksamhetsplanen för regional utveckling. De

ska uppfylla några av nedanstående villkor:

• Merparten av medlen ska riktas till de tillväxtområden och tillväxtfrämjande

förutsättningar som pekas ut i det regionala tillväxtprogrammet.

• 20 procent av medlen bör användas till projekt som är riktade till eller

drivs av unga människor (


Kultur (LST)

Folkbildning

Verksamhetsbidrag

Bidrag till folkbildning ges i form av verksamhetsbidrag till distriktsstudieförbund

och folkhögskolor, som har minst 50 procent av det totala antalet

studietimmar förlagda i Norrbotten.

Distriktsstudieförbund

Bidraget fördelas dels procentuellt efter antalet studietimmar grundat på föregående

kalenderårs helårsstatistik till Centrala Folkbildningsrådet, dels

genom utvärdering i dialogform.

Verksamhetsbidraget ska sökas senast den 15 april. För sent inkomna ansökningar

behandlas ej.

Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare.

Om verksamheten upphör ska återbetalning av bidraget göras.

Tillämpningsanvisning

Till ansökan ska senast fastställda årsredovisning, med utförlig beskrivning

bifogas.

Under året ska dokumentation av verksamhet och räkenskaper lämnas in

kontinuerligt.

Folkhögskolor

Bidraget fördelas dels procentuellt utifrån inrapporterade ingångsvärden för

året till Centrala Folkbildningsrådet, dels genom utvärdering i dialogform.

Verksamhetsbidraget ska sökas senast den 15 april. För sent inkomna ansökningar

behandlas ej.

Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare.

Om verksamheten upphör ska återbetalning av bidraget göras.

Tillämpningsanvisning

Till ansökan ska senast fastställda årsredovisning bifogas.

Under året ska dokumentation av verksamhet och räkenskaper lämnas in

kontinuerligt.

Stipendier

Utvecklingsstipendiet Rubus Arcticus ska sökas personligen av kandidat till

stipendiet.

Heders- och förtjänststipendiet kan sökas personligen eller föreslås av annan.

Stipendiet i idrott ska riktas till personer som gjort förtjänstfulla ledarinsatser

eller är aktivt idrottsutövande. Stipendiat nomineras av Norrbottens Idrottsförbund.

136


Stipendierna söks, föreslås eller nomineras till division Kultur och utbildning

senast den 1 juni.

Beslut om stipendiater fattas av landstingsstyrelsens ordförande i samråd

med en jury från länets kulturliv.

Juryrepresentanterna från länets kulturliv utses av styrelsen, efter förslag

från division Kultur och utbildning, för två år och får ersättning enligt samma

regler som gäller för landstingets förtroendevalda.

Utdelning av stipendierna sker av landstingsfullmäktiges presidium vid årets

sista möte.

Egna kulturinsatser

Projektstöd

Projekt avser tidsbegränsad verksamhet.

Enskilda kulturarbetare, föreningar, organisationer och egna företag verksamma

inom kulturområdet kan erhålla stöd.

För beslut om stöd gäller:

• Anlitad auktoriserad revisor om landstingsstödet överskrider 500 000 kr.

• Eventuella förändringar i den del av projektet som stödet avser ska ske i

samråd med division Kultur och utbildning.

• Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast en månad från

projekttidens utgång. Om det vid uppföljning mot lämnad rapport visar

sig att projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av stödet

eller del därav bli aktuell.

• Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller

påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om stöd

omprövas.

• Årligen återkommande arrangemang kan erhålla stöd i högst tre år.

Stöd som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före

den 31 maj nästkommande år betalas ej ut.

Ansökan från föreningar, företag eller organisationer liksom slutrapport ska

vara undertecknad av behörig firmatecknare.

Tillämpningsanvisningar

I ansökan om stöd ska framgå:

• Idé, mål, syfte, metod och genomförande.

• Tidsplan med angivande av start- och slutdatum för projektet samt geografisk

spridning.

• Målgrupp.

• Kostnads- och intäktskalkyl. Om bidrag sökts eller beviljats från annan

bidragsgivare ska detta redovisas. Egen insats samt insats från eventuella

samarbetspartner ska anges i kalkylen.

137


Konstutställningar utanför länet

Bidrag lämnas för utställningar utanför länet till i Norrbotten yrkesverksamma

konstnärer, dock för högst två genomförda aktiviteter per kalenderår och

inom upprättad ram i fördelningsbudget.

Bidragsgrundande kostnader är kostnader för resor, transporter, frakt samt

övriga omkostnader. De övriga omkostnaderna ersätts med högst 2 000 kr

per ansökningstillfälle. Samtliga kostnader ska redovisas med kvitton.

Bidrag ska sökas före aktivitetens början.

Beslut om bidrag fattas i juni och december. Bidrag som beslutats under

visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande

år betalas ej ut.

Snabba Ryck

Bidraget Snabba Ryck ska genom särskilt snabb hantering skapa möjligheter

för ungdomar i Norrbottens län att arrangera kulturarrangemang med relativt

kort planering. Detta för att stimulera ungdomarna att delta i och förstärka

arrangörsleden.

Bidrag kan sökas av ungdomar i åldern 15–25 år för olika arrangemang i

Norrbotten. Arrangemangen kan vända sig till alla åldrar, men ska genomföras

av ungdomar.

Arrangemanget ska genomföras med stöd från kommunen, antingen ekonomiskt

eller med lokaler. Endast arrangemang med stöd från sin kommun

kommer ifråga för bidrag.

Arrangemanget ska vara drogfritt och genomföras i drogfria lokaler.

Ansökan ska göras i förväg och redovisas inom en månad efter arrangemanget

med en enklare rapport.

Bidrag som beslutas under viss verksamhetsår, men inte är rekvirerade före

den 31 maj nästkommande år betalas ej ut.

Tillämpningsanvisningar

Bidraget riktar sig främst till arrangemang där norrbottniska utövare deltar.

Kvinnliga arrangörer prioriteras.

Turnéstöd

Turnéstöd i samverkan med Statens Kulturråd

En turné ska gå över minst tre platser och ge minst fem föreställningar. Barn

och ungdom prioriteras. I första hand ska stödet gynna de små arrangörerna i

länet.

Bidraget ska vara ett arrangörsstöd och medföra lägre kostnader för arrangörerna.

Av det totala stödet om 400 000 kr ska 50 procent gå till dansturnéer

och 50 procent till teaterturnéer. Stödet ska utgå till resor, logi och traktamente

vid turnéerna.

Stödet kan enbart sökas av Dans i Nord för dansturnéer och av Riksteatern

för teaterturnéer och prioriterar samverkan med Västerbotten, Jämtland och

Västernorrland.

138


Turnéplan ska presenteras för division Kultur och utbildning och utgör sedan

underlag för rekvisitionerna i slutet av varje halvår. Redovisning av genomförda

turnéer görs i slutet av året och reglering av stödet kan då komma i

fråga.

Landstingets regionala turnéstöd

Det regionala stödet på totalt 150 000 kr avser andra turnéer. Det ska innebära

att arrangören kan erbjudas föreställningen till ett lägre pris.

En turné ska gå över minst tre platser och ge minst fem föreställningar. Barn

och ungdom prioriteras. I första hand ska stödet gynna de små arrangörerna i

länet.

Varje grupp har möjlighet att söka till två turnéer per kalenderår. Redovisning

lämnas efter genomförd turné och reglering av stödet i förhållande till

ansökan kan då komma i fråga. Utbetalning sker efter rekvisition.

Ansökan om turnéstöd görs genom en till division Kultur och utbildning inlämnad

turnéplan med budget för hela turnén. Stödet ska utgå till del av resor,

logi och traktamente vid turnéerna.

Turnéstöd länskulturinstitutionerna

Som turnéstöd till Norrbottensteatern, Norrbottens museum, Norrbottensmusiken

och Norrbottens länsbibliotek avsätts 250 000 kr. Institutionerna presenterar

en plan i förväg och stödet utbetalas efter rekvisition. Summan fördelas

lika mellan institutionerna. Stödet ska utgå till del av resor, logi och

traktamente vid turnéerna.

Barn och ungdom ska prioriteras samt de små arrangörerna i länet. Turnéstöd

utbetalas till maximalt två turnéer per kalenderår och institution.

Ungdomsledarutbildning

Bidrag ges till i Norrbottens län verksam distriktsungdomsorganisation som

ej erhåller verksamhetsbidrag ur divisionens budget.

• Bidraget riktas till utbildning av nya ledare och fortbildning av redan

verksamma ledare inom ungdomsverksamheten.

• Distriktsorganisationerna definierar själva verksamhetens mål, inriktning

och omfattning. Bidrag utbetalas för utbildningsdag omfattande minst sex

timmar. För utbildning som pågår i flera dagar kan timantalet omfördelas

mellan dagarna, dock minst tre timmar per utbildningsdag och högst 30

deltagare per utbildningsgrupp. I ersättningsberättigad kurstid ingår inte

måltider, samkväm, sociala aktiviteter och liknande. Bidrag utbetalas för

en föreläsare och en kursledare per utbildning.

• Bidragsberättigad utbildning omfattar utbildning av ledare (oavsett ålder)

som leder verksamhet riktad till barn och ungdom t o m 24 år eller upp

till angiven åldersgräns för idrottsrörelsens juniorverksamhet.

Utbildningsplan med planerad kursverksamhet inlämnas senast 1 december.

För sent inkomna ansökningar behandlas ej.

• Högst tio procent av totalt ansökta deltagardagar kan utgöras av ledarutbildning

anordnad av riksorganisationen utanför länet.

• Bidrag utbetalas som ett årligt bidrag per deltagardag.

139


• Bidrag utbetalas med 75 procent som förskott och resterande 25 procent

efter slutredovisning av verksamhetsåret. Godkänd slutredovisning för föregående

år ska ha inkommit innan eventuellt förskott utbetalas för nästkommande

år. Eventuell återbetalning av föregående års bidrag regleras

vid utbetalning av förskott kommande år.

Slutredovisning inlämnas senast 30 januari kommande år. Godkänd redovisning

ska innehålla kurssammanställning med kursprogram, deltagarlista och

sammanställning av kursutvärdering för respektive ledarutbildning. Kan inte

godkänd redovisning presenteras kan utbetalt förskott återkrävas.

Ansökan och avrapportering ska vara undertecknad av behörig firmatecknare.

Tillämpningsanvisning

Utbildning av ungdomsledare ska bedrivas enligt av ungdomsorganisation

fastställd plan, i vilken utbildningens mål, innehåll och omfattning anges i

huvuddrag. Kurs bör anordnas i samverkan med distriktsstudieförbund i länet.

Organisationen ska på begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs

för granskning av verksamheten.

Interkommunal ersättning

För funktionshindrade (enligt WHO:s definition) folkhögskolestuderande

från Norrbotten vid ”särskilt anpassade kurser för personer med funktionshinder”,

vilka genomgår utbildning i annat län och inte är folkbokförda på

studieorten utges interkommunal ersättning.

Interkommunal ersättning utbetalas även för folkhögskoleelev från Norrbotten

som ej är mantalsskriven på studieorten för eftergymnasiala studier

(EGY-utbildning) som leder till yrkesutbildning och där motsvarande utbildning

saknas i Norrbotten och som i bilagan till studiestödförordningen

(2000:655) ger rätt till studiestöd.

Ersättningen motsvarar Sveriges Kommuners och Landstings rekommendation

på ersättning per elevvecka av studierna vid aktuell folkhögskola och

studieort.

Tillämpningsanvisning

Vid fakturering ska folkbokföringsbevis för respektive elev medfölja.

Bidrag till länsövergripande

organisationer

Kultur

Vissa föreningar och organisationer med länstäckande distriktsorganisationer

är bidragsberättigade.

Föreningen eller organisationen ska:

• Vara registrerad och inneha organisationsnummer, vara organiserad med

fungerande styrelse, ha eget postgiro samt ha stadgar med inriktning på

140


någon form av kulturverksamhet. Verksamheten ska vara drogfri. Idrottens

distriktsorganisationer är också bidragsberättigade.

• Årligen inlämna verksamhets- och revisionsberättelse tillsammans med

ekonomisk redovisning, där resultaträkning framgår. Kulturverksamhet

och verksamhet riktad till barn och ungdom ska redovisas.

Bidraget ska sökas årligen senast den 15 april och avse kommande år. För

sent inkomna ansökningar behandlas ej.

Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare.

Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före

den 31 maj nästkommande år betalas ej ut.

Om verksamheten upphör ska återbetalning av bidraget göras.

Tillämpningsanvisningar

• I samband med att verksamhetsbidrag söks inlämna en årsplanering för

sin verksamhet. Då bidrag sökts och/eller erhållits från annan bidragsgivare

ska detta redovisas.

• På begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs för granskning

av verksamheten.

Pensionärsorganisationer

Bidrag kan utgå till de distriktsorganisationer för pensionärer som har minst

1 000 betalande medlemmar i länet, som har öppet medlemskap och som

tillhör en rikssammanslutning.

Landstingets bidrag fördelas procentuellt inom upprättad ram i fördelningsbudget

efter antalet medlemmar i de olika distriktsorganisationerna.

Bidraget ska sökas senast den 15 april och avse kommande år. För sent inkomna

ansökningar behandlas ej.

Ansökan och avrapportering ska vara undertecknad av behörig firmatecknare.

Landstingskompletterande verksamhet m m

Bidrag ges till organisationer som har verksamhet med betoning på förebyggande

arbete och vissa övriga organisationer med länsövergripande ansvar

som har en samordnande funktion och gör insatser som kompletterar landstingets

egna verksamheter.

Föreningen eller organisationen ska:

• Vara registrerad och inneha organisationsnummer, vara organiserad med

fungerande styrelse, ha stadgar med inriktning på någon form av verksamhet

som kompletterar landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet.

• Organisationen ska tillhöra en rikstäckande organisation.

• Årligen inlämna verksamhets- och revisionsberättelse tillsammans med

ekonomisk redovisning, där resultaträkning framgår. Verksamhet riktad

till barn och ungdom ska redovisas.

Bidraget ska sökas årligen senast den 15 april och avse kommande år. För

sent inkomna ansökningar behandlas ej.

141


Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare.

Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före

den 31 maj nästkommande år betalas ej ut.

Tillämpningsanvisningar

• I samband med att verksamhetsbidrag söks inlämna en årsplanering för

sin verksamhet. Då bidrag sökts och/eller erhållits från annan bidragsgivare

ska detta redovisas.

• På begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs för granskning

av verksamheten.

Handikapporganisationer

Beräkningen av fördelningen av verksamhetsbidraget till De Synskadades

Riksförbund (SRF), De Handikappades Riksförbund (DHR) och Handikappföreningarnas

Samarbetsorgan (HSO) ska bygga på följande fördelningsnycklar:

• Ett grundbidrag.

• Antalet medlemmar.

• Verksamhetens nettokostnader.

Från verksamhetens bruttokostnader ska kostnader som täcks av bidrag från

riksorganisationer, fondmedel och andra externa bidragsgivare avräknas.

Utdelning från egna fonder får ingå i underlaget. Lönekostnader och arvoden

får inte medräknas.

De inbördes förhållandena mellan de tre delarna fastställs i förhandling mellan

handikapporganisationerna. Förändring eller komplettering av fördelningsnycklarna

kan ske om samtliga organisationer är överens. Bidraget fördelas

av handikapprörelsen i samverkan och utbetalas efter rekvisition.

Övriga handikapporganisationer kan få bidrag separat. Organisationen ska

tillhöra en rikstäckande organisation som erhåller statliga bidrag.

Ansökan bedöms i enlighet med reglerna för verksamhetsbidrag till organisationer

med förebyggande verksamhet m m.

Riktlinjer för landstingets

insatser inom kultur

Landstingets stöd till kultur ska ha en tydlig roll i länets utveckling och vara

en del av Sveriges kulturinfrastruktur. Insatserna ska bidra till att göra Norrbotten

attraktivare och ge både länsinvånare och besökare möjligheter till

upplevelser och en rikare fritid, arbetstillfällen inom kultursektorn samt en

bättre hälsa. Insatserna ska omfatta hela länet.

Insatserna ska:

• Bidra till att stärka kulturens roll i den regionala utvecklingen och följa

de regionala planernas inriktning.

• Bidra till en utveckling av området kultur och hälsa i samverkan med

andra aktörer och vårdsektorn i kommuner och landsting.

142


• I första hand vara stöd till långsiktigt hållbara aktiviteter och i andra hand

till enstaka arrangemang.

• Stödja drogfria projekt och ha barn och ungdom som en prioriterad målgrupp.

• Stödja projekt där kultur är en bärande faktor

• Helst vara länsövergripande eller innebära samverkan mellan flera kommuner,

organisationer eller andra aktörer.

• Säkerställa kompetens och produktion av hög kvalitet.

• Stimulera till kreativitet och ge plats för möten och samverkan mellan

kulturlivets olika aktörer – t ex yrkesutövande kulturarbetare, eldsjälar,

utövande kulturamatörer och nya grupper av intresserade.

• Innebära att externa projektmedel kommer länet till godo.

• Innebära internationella projekt i samverkan och nätverk.

• Även kunna vara projekt där division Kultur och utbildning initierar, driver

och deltar i projekten.

• Inte gå till investeringar eller utgöra tryck-/produktionskostnader för litteratur,

musik eller hemsidor.

143


Miljöriktlinjer (LST)

Miljöarbetet inom landstinget ska bedrivas med hållbarhetstanken som bärande

idé. Det betyder att all landstingsverksamhet ska bedrivas med minsta

möjliga miljöbelastning och resursförbrukning.

Miljöarbetet ska vara integrerat i den ordinarie verksamheten och utgå från

landstingets planer och det miljöpolitiska programmet.

Utbildning och kunskap ska bidra till ett ökat engagemang i miljöarbetet och

stimulera till konkreta åtgärder.

Ansvar

Landstingsdirektören har huvudansvaret för miljöarbetet och att den ekologiska

hållbarhetstanken präglar landstingets verksamhet.

Landstingsdirektören fastställer inriktning och resursnivå och beslutar om

prioriteringar.

Huvudprincipen är att miljöansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer,

i alla verksamheter. Miljöarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga

arbetet. Det förutsätter att personalen är väl informerad och att chefer på

alla nivåer har och förmedlar den kunskap som behövs för att kunna hantera

miljöfrågorna och säkerställer att tillämpliga styrdokument följs inom eget

ansvarsområde.

Samtliga divisioner ansvarar för inventering, analys, slutsatser, åtgärder och

uppföljning inom eget ansvarsområde.

Division Service bistår divisionerna i samband med inventeringar, analyser,

åtgärder och uppföljning.

Division Service har samordningsansvar för miljöfrågorna inom sjukhuset

och på vårdcentraler inom sjukhusets upptagningsområde.

Miljöansvaret, de allmänna hänsynsreglerna och försiktighetsprincipen är

tydligt beskrivna i miljöbalken.

Riktlinjer

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna

genom allmänna politiska val.

Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård,

verka för en rättvis välfärd, fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad

genom skatter.

Som folkvalt regionalt organ ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling

och skapa förutsättningar för ett ekologiskt hållbart samhälle samt

genom ekonomiskt och annat stöd till kultur, kollektivtrafik och de mindre

företagens utveckling skapa förutsättningar för en god livsmiljö.

Alla verksamheter inom Norrbottens läns landsting ska därför bidra till en

långsiktigt hållbar utveckling genom att:

• Bedriva ett aktivt miljöarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar.

• Använda förnybara energikällor och naturresurser i första hand.

144


• Välja produkter och kemikalier som ger minsta möjliga miljöbelastning.

• Minska resursanvändningen genom effektivisering av processerna.

• Leva upp till miljölagstiftningen och andra motsvarande krav.

• Engagera alla medarbetare i miljöarbetet.

Upphandling och materialförsörjning

Sedan 2005 finns riktlinjer för ekologisk hållbar upphandling. Tillämpningen

av riktlinjerna följs upp årligen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt upphandlingar

med hög miljöprioritet som kemikalier, energi, transporter, livsmedel

och läkemedel. Upphandlade entreprenörer ska följa landstingets miljömål.

Se vidare avsnittet ekologisk hållbar upphandling.

Energianvändning samt utsläpp av ”klimatgaser”

El- och värmeförbrukningen ska fram till år 2010 minska med minst 12 procent

med utgångspunkt från 2005 års förbrukning. Detta ska åstadkommas

genom investering i modern teknik, driftoptimering samt genom en aktiv

medverkan av alla anställda. Den framtida inriktningen ska vara förnybar

”grön energi” med en särskild inriktning på att inte använda el för uppvärmningsändamål.

Konsumtion av vatten och köldmedia ska fram till år 2010 minska med

minst 5 procent i förhållande till 2004 års förbrukning. Utsläpp av lustgas

ska under samma tidsperiod halveras.

Målen kan nås genom ett systematiskt arbete där en viktig del är att få brukarna

att engagera sig i energieffektiviseringsarbetet.

Transporter och resande

• Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med bil ska minska genom att förbrukningen

av petroleumbränsle för tjänsteresor med bil per årsarbetare

minskas med 25 procent fram till år 2010 med utgångspunkt från 2005

års siffror.

Målen kan uppnås genom systematiska och kostnadseffektiva åtgärder som

att:

• Senast år 2010 ska 50 procent av landstingets fordonspark utgöras av miljöfordon

enligt de statliga riktlinjerna.

• Alternativa mötesformer av typen videokonferenser ska vara ett naturligt

inslag i verksamheten.

• Ständigt pågående ECO-drivingaktiviteter bland landstingsanställda som

kör i tjänsten.

• Sjukresor och resor med färdtjänst ska samordnas där så är möjligt.

I övrigt ska landstinget i samverkan med respektive kommun, Länstrafiken

och Vägverket verka för kollektiva personaltransportlösningar samt underlätta

för gång- och cykeltrafik.

Ersättningssystem för patientresor ska utformas på ett sådant sätt att det stimulerar

kollektivtrafikresandet.

145


Varutransporter ska samordnas i mest möjliga mån och vid upphandling av

sådana transporter har landstinget för avsikt att följa Vägverkets publikation

2006:105, vilken reglerar de miljökrav som kan ställas på leverantören.

Kemikalier och läkemedelshantering

• För kemikalieanvändning ska en skärpt försiktighets- och produktvalsprincip

tillämpas.

• Det under 2004 påbörjade införandet av det databaserade kemikaliehanteringssystemet

(KemRisk) ska vara genomfört i hela landstinget fram till

2010.

• Kadmium får ej finnas i produkter som hanteras i landstingets verksamhet.

• Produkter som innehåller bly ska på sikt avvecklas och helt återvinnas.

• En fortsatt minskning av PVC-användningen ska ske samtidigt som nya

delvis ännu inte helt utprovade ersättningsmaterial analyseras noga innan

de används.

Målen kan nås genom att:

• Generellt använda Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO.

• Ämnen enligt Kemikalieinspektionens begränsningsguide ska undvikas.

Vissa undantag får dock göras för ämnen som avser medicinsk säkerhet

samt mindre mängder för analysverksamhet och där återvinning samtidigt

är en möjlighet.

• Tillämpa upphandlingsriktlinjerna för ekologisk hållbar upphandling

• Informera om KemRisk-systemet

Läkemedel

Norrbottens läns landsting ska i enlighet med Läkemedelsverkets rekommendationer

arbeta för:

• Ökad baskunskap inom området läkemedel och miljö.

• Att miljöaspekter på läkemedel får större betydelse.

• Minskad kassation och förbättrad avfallshantering.

Avfallshantering

Det är viktigt att den totala mängden avfall minskar och att landstinget inte

bidrar med avfall som deponeras. Detta innebär i första hand återanvändning

och därefter återvinning och förbränning.

Målet ska vara att landstingets avfallsmängd minskar med 5 procent fram till

år 2010. Målet kan nås genom att:

• Arbeta för minskade emballagevolymer.

• Återanvändning går före nyinköp.

I övrigt gäller att källsortering ska ske enligt materialbolagens rekommendationer

samt de förutsättningar som gäller i respektive kommun

146


Farligt gods

Farligt gods och farligt avfall ska hanteras, transporteras och, vad gäller avfallet,

slutbehandlas enligt gällande rutiner.

Uppföljning av miljömålen

Miljömålen följs upp årligen i samband med miljöredovisningar och årsrapporter.

Varje landstingsverksamhet ska utifrån den egna nivån bidra till miljömålens

uppfyllelse.

Ekologisk hållbar upphandling

Vid all byggnation, upphandling av produkter och tjänster ska miljöaspekter

beaktas. Miljöanpassade produkter ska upphandlas.

Miljöklassning av regelbundna upphandlingar

Miljöklassificering ska göras av samtliga regelbundna upphandlingar enligt

upprättad avtalsförteckning.

Klass 3 Hög miljöprioritet

Miljöaspekterna ska beaktas i samband med utformning av kravspecifikation

och/eller utvärderingskriterier.

Klass 2 Måttlig miljöprioritet

Miljöaspekterna ska i möjligaste mån beaktas i samband med utformning av

kravspecifikation och/eller utvärderingskriterier.

Klass 1 Låg miljöprioritet

Miljöaspekterna ska beaktas i den mån där dessa finns.

Material-, produktgrupper och tjänster

av särskild miljömässig betydelse

Kemikalier, kemiskt tekniska produkter

I samband med upphandling av kemikalier ska landstinget alltid tillämpa en

försiktighets- och produktvalsprincip. Generellt ska Kemikalieinspektionens

prioriteringsguide PRIO användas. Ämnen enligt Kemikalieinspektionens

begränsningsguide ska undvikas. Undantag kan göras för ämnen som avser

medicinsk säkerhet samt mindre mängder för analysverksamhet och där

återvinning samtidigt är möjlig. Leverantörer ska tillhandahålla säkerhetsdatablad.

Landstingets kemikalierutiner gäller även entreprenörer som bedriver verksamhet

inom landstingets lokaler.

PVC

Mjukgöraren DEHP är klassad som reproduktionstoxisk. PVC-produkter

inom landstinget ska inte innehålla DEHP. Landstinget avser att stegvis ersätta

PVC med andra likvärdiga material.

147


Flamskyddsmedel

Inom landstinget ska flamskyddsmedel användas i så liten utsträckning som

möjligt och inte behöva användas i sprinklade lokaler.

Vad gäller vårdbäddar så ska de vara brandklassade enligt svensk standard

SS 8760001 och SS 8760004 eller SS 8760010 i de fall där extra högt antändningsmotstånd

är motiverat.

Silver i sjukvårdsprodukter

Silver är en tungmetall som finns i olika sjukvårdsprodukter (förband och

katetrar). Nyttan är att silver tar bort dålig lukt och bakterier. Emellertid har

det på senare tid hittats en resistent bakterie, d v s en bakterie som inte påverkas

av silvrets bakteriedödande effekt. Användandet av produkter innehållande

silver ska begränsas.

Livsmedel

Vid anskaffning av livsmedel ska landstingets kostverksamhet även fortsättningsvis

vara aktiv inom området.

Landstinget tillämpar försiktighetsprincipen vad gäller genetiskt modifierade

organismer (GMO) och följer aktivt med i ämnet i syfte att undvika livsmedel

med GMO.

Entreprenader inom division Service verksamhetsfält

I alla entreprenader ska miljöaspekter i samband med utformning av kravspecifikation

och/eller utvärderingskriterier finnas med.

Elektricitet, energieffektiva produkter

Landstingets ska fortsätta arbetet med energieffektivisering. Elektricitet

upphandlas enligt avtal som ger en god miljöeffekt i kombination med energieffektivisering.

All personal ska informeras och bidra med sin insats.

Landstingets ska upphandla energieffektiva produkter.

Transporter

Landstinget ska fortsätta arbetet med att:

• Miljöanpassa den egna fordonsparken.

• Alltmer miljöanpassa de upphandlade transporterna inklusive varutransporterna.

Länstrafiken, som bl a svarar för sjukreseupphandlingar, ska arbeta enligt

landstingets miljöriktlinjer för upphandling av transporter.

Antidiskrimineringsklausuler

Landstinget ska vid upphandlingar tillämpa antidiskrimineringsklausuler

enligt NOU:s klausulexempel.

Landstingets miljöpris

För att stimulera och uppmärksamma goda miljöinsatser i Norrbotten har

landstinget sedan 1997 ett miljöpris som kan ges till enskild person, företag

eller organisation utanför landstingskoncernen som aktivt och framåtsyftande

engagerar sig i miljöarbetet.

148


För att också stimulera och uppmärksamma goda miljöinsatser inom landstingets

egna verksamheter kommer landstinget att fr o m 2008 inrätta ett internt

miljöpris som kan ges till enhet eller enskild person.

149


Grafisk profil (LST)

Landstingets grafiska profil omfattar märken, varumärken och kampanjmärken

för divisioner, hel- och delägda bolag och stiftelser.

Kärnan i den grafiska profilen är landstingets symbol, som tillsammans med

logotypen utgör landstingets märke. Märket är unikt och får aldrig omformas

eller på något sätt förändras.

Landstingets symbol

Symbolen har en unik formgivning och är märkesskyddad. Den illustrerar

Norrbotten med fjäll, skogar, älv, kust och midnattssol.

Grundregeln är att symbolen ska visas blå och röd vid fyrfärgstryck eller när

blå och röd färg ingår i tryckningen.

Landstingets logotyp

Logotypen är en typografisk namnteckning, formgiven i teckensnittet Futura

¾ fet. Den får inte visas ensam, inte som rubrik och aldrig i en brödtext. Den

får inte heller visas som en del av en illustration.

Landstingets märke

Landstingets märke bildas av symbolen och logotypen. Det är unikt och får

aldrig omformas eller på något sätt förändras.

Märket får visas med logotypen på en rad eller två rader beroende på tillgänglig

tryckyta och den aktuella layoutens förutsättningar.

Logotypens höjd och avståndet mellan symbolen och den underliggande logotypen

är alltid 50 procent av symbolens höjd.

Landstingets märke finns också i en engelsk version.

150


Lokala märken

Lokala märken består av landstingets symbol och lokal logotyp. Lokalt märke

kan avse division, basenhet/verksamhetsområde eller ”byggnad” enligt

nedanstående exempel.

Lokalt märke får visa logotypen på en rad eller två rader. Logotypens höjd

och avståndet mellan symbolen och den underliggande logotypen är alltid 50

procent av symbolens höjd.

Varumärken

Grans Naturbruksskola, Kalix Naturbruksgymnasium, Norrbottensmusiken,

Norrbottens museum, stiftelsen Norrbottensteatern, Länstrafiken i Norrbotten

AB och Almi Företagspartner Norrbotten AB har egna varumärken.

Tillämpningsanvisningar

Landstingsdirektören fastställer tillämpningsanvisningar för teckensnitt, profilfärger,

accidens, annonser, trycksaker m m som finns tillgängliga på Insidan

och www.nll.se.

151


Övriga riktlinjer (LST)

Kommunikation

Bra kommunikation är en god investering. Den är ett viktigt redskap för att

norrbottningarna ska kunna förstå och följa landstingets arbete. Den är också

viktig för verksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling

och delaktighet.

Strategisk resurs för

att nå landstingets mål

Kommunikationsriktlinjerna omfattar samtliga landstingsverksamheter och

beskriver det långsiktiga tillvägagångssättet för att med kommunikation bidra

till att nå landstingets övergripande mål.

Med kommunikation menas all intern och extern kommunikation – såväl den

som verksamheten själv sprider som den som vi tar emot från andra.

Ambitionen är att åstadkomma integrerad kommunikation, d v s samordnade

budskap och handlingar som alla syftar till att nå verksamhetsmålen. Kommunikationen

blir dels ett av medlen för att styra och leda verksamheten,

dels grunden för en tydlig profilering av organisationen.

Intern kommunikation

Den interna kommunikationen syftar till att ge medarbetare överblick över

helheten, kunskap om verksamhetsmålen och information för att nå bra resultat.

I landstinget omfattar den interna kommunikationen följande områden:

• Operativ kommunikation – den information som varje medarbetare behöver

för att sköta sitt dagliga arbete, bl a genom direkt arbetsledarinformation

och en systematisk informationsstruktur på intranätet, Insidan.

• Nyhetskommunikation om det senaste som hänt i landstinget eller viktiga

händelser i omvärlden, bl a via Insidan.

• Styrkommunikation för att styra och leda verksamheten mot verksamhetsmålen,

bl a via planeringsprocessen, chefsbrev och nyhetsbrev.

• Förändringskommunikation om särskilda händelser i organisationen, bl a

via projektbaserade kanaler och information till begränsade målgrupper.

• Kulturkommunikation – fakta som berör landstingets värderingar och

människosyn, bl a genom personal- och ledarskapsutbildningar, medarbetarundersökningar

och interna tidningar.

Till den interna kommunikationen räknas även den informella, d v s den dialog

mellan medarbetare och grupper av medarbetare som varken är styrd eller

planerad.

Extern kommunikation

Den externa kommunikationen syftar till att utveckla landstingets relationer

med omvärlden, i första hand för att öka norrbottningarnas kunskaper om

landstingets roll och uppdrag.

152


Viktiga områden för den externa kommunikationen är:

• Omvärldsbevakning i form av kunskapsinhämtning och analys om vad

som sker i omvärlden och hur det påverkar landstinget.

• Ekonomisk kommunikation genom en kontinuerlig dialog om landstingets

verksamhetsresultat och ekonomiska utveckling.

• Patientinformation genom information om patienträttigheter, hälsofrågor,

sjukdomar och behandlingsmetoder.

• Marknadskommunikation i form av PR, annonsering, närvaro på Internet,

mässor etc.

• Profilkommunikation genom att i alla sammanhang föra ut tydliga och

konsekventa budskap som ger en korrekt bild av landstinget.

• Massmedierelationer genom pressmeddelanden och presskonferenser,

journalistseminarier etc.

• Samhällskontakter genom att underlätta dialogen med norrbottningarna

samt med kommuner, myndigheter, skolor och organisationer.

• Katastrofinformation och krishantering genom att stödja verksamhetens

informationsansvar gentemot allmänheten och berörda myndigheter.

Kommunikation är

ett verksamhetsansvar

Chefen har ansvaret för verksamhetens interna och externa kommunikation.

Ett gott ledarskap kräver att varje chef har förståelse för kommunikationens

roll som ett strategiskt ledningsinstrument samt vilja och förmåga att föra

dialog kring ledningsbesluten. De som professionellt arbetar med information

ska kunna erbjuda cheferna ett kompetent och strukturerat strategiskt

stöd i alla kommunikationsfrågor.

Systematisk och planerad

Den som ansvarar för information ska alltid klargöra vad som är syftet med

informationen och vem den riktar sig till.

Alla kommunikationskanaler ska vara samordnade och strukturerade för att

öka tillgänglighet, snabbhet, frekvens och kostnadseffektivitet.

Kommunikation ska planeras och budgeteras. Det är särskilt viktigt i allt förändringsarbete.

Effekterna av genomförda aktiviteter ska regelbundet följas

upp och utvärderas.

Öppen och aktiv dialog

Den information som sprids ska finnas tillgänglig för berörda medarbetare

via landstingets intranät, Insidan, direkt via dator eller genom den egna chefen.

Medborgarnas rätt till insyn ska tillgodoses. Kunskap om offentlighetsprincipen

ska finnas hos alla ansvariga.

Informationen ska vara öppen, saklig och allsidig. Den ska ges i rätt tid, utformas

begripligt, vara lätt att få tag på och ske på ett sådant sätt att den ger

möjlighet till dialog.

153


De som är direkt berörda av en förändring ska vara först och bäst informerade.

Informationen ska alltid utformas ur norrbottningarnas perspektiv – den ska

öka deras möjlighet att ställa krav på innehållet och kvaliteten i landstingets

verksamheter.

Massmedias arbete ska underlättas. Informationen till medierna ska vara

snabb och saklig.

Alla ska känna igen landstinget. Den visuella profilen och ljudprofilen ska

vara sammanhållen och tydlig.

Var och en har

ett informationsansvar

Var och en har själv ansvar för att aktivt söka och ta del av den information

som finns tillgänglig. Varje medarbetare ska se till att den information de

ansvarar för når och skapar möjlighet till dialog med den som berörs.

Varje chef har informationsansvaret inför sina medarbetare. Varje medarbetare

har informationsansvar gentemot sin chef.

Varje chef har informationsansvar för den egna verksamheten och ska företräda

landstinget, främst i frågor som rör den egna verksamheten.

Media

Öppenhet är en av hörnstenarna i det demokratiska samhället. Press, radio,

TV och andra massmedier spelar en viktig roll för att hålla denna öppenheten

vid liv genom att fritt granska, kritisera och informera.

Massmedia har ett grundlagsskyddat uppdrag som även omfattar skildringar

av landstingets verksamheter. Massmedia är också en viktig kanal för förmedling

av landstingets externa information. Landstingets förhållande till

massmedia ska kännetecknas av öppenhet, serviceanda och professionalism.

I landstingets medieverksamhet ska särskilt följande punkter beaktas:

• För landstinget gäller offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftningen och

förordningen om serviceskyldighet. Allmänna handlingar som inte faller

under sekretess ska lämnas ut utan dröjsmål. Samma höga servicenivå ska

gälla information som lämnas muntligt.

• Alla medarbetare som uttalar sig i landstingets namn ska känna till och

tillämpa landstingets pedagogiska stöd i mediafrågor, "Att umgås med

media, Råd & Riktlinjer för kontakter med massmedia", offentlighetsprincipen,

sekretesslagstiftningen och förordningen om serviceskyldighet

samt de grundläggande villkor och de etiska regler som massmedia arbetar

under.

• Värnandet om patientsekretessen är alltid överordnad strävan till öppenhet

gentemot massmedia. Sjukhus och vårdinrättningar är inga offentliga

platser. Massmedia hänvisas till ansvarig enhetschef eller motsvarande.

• Medarbetare inom landstinget får aldrig efterforska massmedias källor,

som är skyddade enligt grundlag.

154


• Varje chef inom landstinget har informationsansvaret för sin verksamhet,

såväl internt som externt.

• Verksamhetsföreträdare och andra ansvariga med mediekontakter ska

sträva efter att vara tillgängliga när massmedia söker kontakt.

• Informationen till massmedia ska vara sann, snabb, trovärdig, saklig, lätt

att förstå och försedd med en tydlig avsändare.

• Alla medier ska behandlas lika.

Landstingets presstjänst har ett särskilt ansvar i upprätthållandet av goda

kontakter med massmedia. Presstjänsten ska också bistå landstingets

verksamhet med råd och stöd i mediafrågor.

• För att ha en god beredskap inom organisationen bör verksamhetsföreträdare

som uttalar sig i landstingets namn meddela divisionens informatör

eller den centrala informationsenheten.

Säkerhet

Syfte

Säkerhetsarbetet syftar ytterst till att skapa säkerhet för människor, verksamhet,

miljö, egendom och ekonomi och ska bidra till att:

• Skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare och medarbetare.

• Upprätthålla medborgarnas förtroende för landstinget.

• Säkerställa den dagliga driften.

• Patienter ska känna trygghet i kontakten med sjukvården.

Säkerhetsområden

Riktlinjerna avser följande områden:

• Allmän säkerhet.

• Brandskydd.

• Informationssäkerhet.

• Medicinsk säkerhet.

• Driftsäkerhet.

• Katastrof- och beredskapsplanering inklusive säkerhetsskydd och signalskydd.

• Miljösäkerhet.

Ansvar

Landstingsdirektören fastställer inriktning och beslutar om prioriteringar.

Huvudprincipen är att säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla

nivåer, i alla verksamheter. Säkerhetsarbetet bedrivs som en integrerad del i

det dagliga arbetet. Det förutsätter att personalen är väl informerad och att

chefer på alla nivåer har och förmedlar den kunskap som behövs för att kun-

155


na hantera säkerhetsfrågorna och säkerställer att tillämpliga styrdokument

följs inom eget ansvarsområde.

Samtliga divisioner ansvarar för riskinventering, riskanalys, slutsatser, åtgärder

och uppföljning inom eget ansvarsområde.

Nödvändiga åtgärder ska genomföras av berörd chef.

Platschefen har samordningsansvar för säkerhetsfrågorna inom sjukhuset och

på vårdcentraler inom sjukhusets upptagningsområde.

Beredning

Regional nivå

För samordning och beredning av säkerhetsfrågor finns en central säkerhetskommitté,

i vilken landstingsdirektören är ordförande. Platscheferna, cheferna

för divisionerna Folktandvård, Kultur och utbildning och Service, är ordinarie

ledamöter i kommittén. Vid behov kan ytterligare funktioner adjungeras.

Landstingsdirektörens stab, hälso- och sjukvårdsenheten, ger administrativt

stöd till kommittén.

1 Säkerhetskommittén bereder och samordnar säkerhetsfrågorna.

2 Säkerhetsfrågorna redovisas, diskuteras och förankras i ledningsgruppen.

3 Landstingsdirektören beslutar.

Lokal nivå

Inom sjukhusens upptagningsområde samordnas säkerhetsfrågorna i ett säkerhetsråd

där platschefen är ordförande.

Säkerhetsfrågorna inom divisionerna Folktandvård, Kultur och utbildning

och Service bereds inom divisionerna.

Informationsteknik

Med IT avses den teknik som används för att på elektronisk väg hantera all

slags information. Riktlinjerna omfattar även MT (medicinsk teknik) och

telefoni i de fall utrustningar kopplas upp i nätverk.

IT ska användas för att ge bättre underlag för planering, styrning, genomförande

och uppföljning av resurser och verksamhet och i ökad utsträckning

även för medicinsk utveckling och uppföljning.

Teknikutvecklingen gör att många arbetsuppgifter kan göras bättre, säkrare

och mer effektivt. Samverkan med andra samt inhämtande och spridning av

information och kunskaper underlättas. Vårdtider kan förkortas, undersökningar

kan göras säkrare, snabbare och mer skonsamt.

Teknikutvecklingen ska styras utifrån följande principer:

• Införandet av medicinsk teknik och annan teknik ska prövas utifrån en

helhetssyn på verksamhetens behov, arbetsrutiner och ekonomiska möjligheter.

Det kräver att en verksamhetsanalys görs i vilken alla faktorer

beaktas, även t ex behov av utbildning eller ombyggnad. Analysen ska

även innehålla förväntade effektiviseringsvinster.

• Informationssystemen ska vara enhetliga, användarvänliga och kunna

samverka. Utveckling och förvaltning av systemen ska samordnas. Ge-

156


mensamma riktlinjer ska utvecklas för att stärka kvalitet, service och effektivitet.

• Lösningar som medger hög handlingsfrihet ska eftersträvas.

• All teknik ska tillgodose högt ställda krav på sekretess, integritet och tillförlitlighet.

Landstingets teknikstöd är avsett som arbetsredskap. Det innebär att datorer

endast får innehålla av landstinget godkända programvaror

Användning på sätt som uppenbart inte har med landstingets verksamhet att

göra kan äventyra säkerheten, försämra allmänhetens förtroende och medföra

ökad risk för t ex datorvirus och obehörigt spridande av sekretessbelagd

information. Missbruk kan medföra arbetsrättsliga åtgärder.

157


www.nll.se

More magazines by this user
Similar magazines