no 5 | 2009

no 5 | 2009 

För tio år sedan invigdes Europas modernaste sjukhus. 

Nu väntar en fas med expansion och utveckling – bland 

annat planeras en utbyggnad på 9 400 kvadratmeter. 

Jubileet firades med öppet hus för allmänheten 

och fest för personalen. 

För barnen var båten på Kustgatan som 

vanligt ett givet val. 

TEMA SUNDERBY SJUKHUS – SIDORNA 4–7 

Personalen redo att möta pandemin SIDORNA 2–3 

Foto: ANDERS ALM 

En dag med IVA-sjuksköterskan SIDORNA 8–9 

En lekfull konstnär – på allvar SIDAN 16

FÖR OSS SOM följt nyhetsrapporteringen 

har sommaren 

känts som en 

tennismatch på hög Grand 

Slam-nivå. Nya rön om 

svininfluensan har bollats 

fram och tillbaka. Vi på 

åskådarplats har riskerat 

både nackspärr och utmattning när vi försökt 

följa med i turerna, så snabbt har de tvärsäkra 

påståendena färdats över planhalvorna. 

En dag kunde vi läsa om föräldrar som tänkte 

låta vaccinera sina äggallergiska barn, och samtidigt 

ville ha vårdpersonal stående redo med 

adrenalinsprutor eftersom biverkningarna av det 

i hönsägg framodlade 

vaccinet riskerade 

att ta död på 

barnet. Jag tror det 

var där någonstans 

hysterin nådde sin 

kulmen. 

Game, set 

– sedan 

ändrades 

matchbilden 

EFTER YTTERLIGARE en mängd rafflande 

dueller mellan olika experter och olyckskorpar, 

uppblandade med kommentarer från oroliga 

svenskar, smashade influensaauktoriteten Björn 

Olsen in ett hårt argument när han slog fast att 

Sverige i stället för inköp av vaccin borde ha 

satsat pengarna på att få igång en inhemsk 

produktion, vilket kommer att behövas när 

nästa influensavirus gör entré. 

Svaret från Socialstyrelsens expert var ovanligt 

ärligt: Vaccineringen är framför allt viktig ur 

ett samhällsekonomiskt perspektiv – kostnaderna 

för sjukskrivningar skulle vida överstiga 

kostnaderna för vaccinet. 

Vilken förändring av den mediala matchbilden! 

Plötsligt hade fruktan för själva sjukdomen 

övergått i rädsla för hur landets ekonomi skulle 

påverkas. 

NÅGRA VECKOR och två dödsfall senare har 

perspektivet förskjutits ännu en gång och vi får 

veta att det främst är av solidaritet med människor 

i riskgrupper som vi ska vaccinera oss. 

Det är en bra anledning, absolut. Själv funderar 

jag fortfarande över hur farlig/ofarlig 

AH1N1-influensan är jämfört med en ”vanlig” 

influensa – jag vill veta om jag ska vara orolig 

eller inte. Frågan är hur man gör för att lugna 

oss medborgare, utan att vi för den skull struntar 

i att vaccinera oss? Det är en av de pedagogiska 

uppgifter som landstingets anställda just 

nu står inför. 

I höstens första nummer av Landstingstidningen 

tar vi upp vad pandemin kan komma att 

innebära för vårdpersonalen. 

VI HAR OCKSÅ valt att ge en hel del plats åt 

den nyblivna tioåringen Sunderby sjukhus. 

Ta del av fotografen Anders Alms bilder från 

bygget, läs om den planerade utbyggnaden, 

möt konstnären bakom båten på Kustgatan och 

följ med IVA-sjuksköterskan Ulrika Sundström 

under en arbetsdag. 

Och kom ihåg, ett hus är bara ett hus. Det 

är ni cirka 2 300 inom vården och 400 övriga 

– både landstingsanställda och entreprenörer 

– som jobbar där som gör sjukhuset till vad 

det är… 

Redaktör: 

Ulrika Englund 

0920 – 28 43 64 

070 – 32 55 750 

Ansvarig 

utgivare: 

Lars Tyskling 

Grafisk form: 

Tor-Arne Moe, 

Moe Media AB 

Besöksadress: 

Norrbottens 

läns landstings 

kansli, Robertsviksgatan 

7, 

Luleå 

Postadress: 

Landstingstidningen 

NLL 

971 89 Luleå 

E-post: 

landstingstidningen@nll.se, 

ulrika.englund@nll.se 

Upplaga: 

12 900 ex. 

Teknisk 

produktion: 

Tryck i 

Norrbotten AB, 

Luleå 

Distribution: 

NSD 

Detta nummer 

är presslagt 

16 september 

2009 

Årgång 38 

Alla prenumeranter 

gör 

anmälan om 

ändrad adress 

till: 

NSD 

Abonnemang 

0920 – 26 30 00 

Innehållet 

i Landstingstidningen 

får 

gärna citeras 

om källan 

anges. 

SNART KOMMER INFLUENSAN – OCH LANDSTINGET STÅR INFÖR 

Mobilisering 

mot pandemin 

Hög arbetsbelastning, övertid 

och indragna semestrar väntar 

landstingets personal i höst om 

svininfluensan blir så omfattande 

som det förutspås. 

– Boka inga utlandsresor, 

säger Ulla Jarlbring, enhetschef 

på intensivvårdsavdelningen vid 

Sunderby sjukhus. 

Förberedelserna inför svininfluensan, 

AH1N1, är en av de största organisatoriska 

utmaningarna i lands tingets 

historia. 

– Det är en jättestor uppgift – att 

klara vaccinationen, att ta hand om de 

drabbade och samtidigt kunna fortsätta 

med den ordinarie verksamheten, 

säger informationschefen Lars Tyskling, 

en av de sex personer som de 

senaste månaderna haft huvudansvar 

för informationen om svininfluensan. 

För att nå ut med vaccinationskampanjen 

ska landstinget arbeta med 

bland annat annonsering i tidningar 

och med reklam i tv och radio. 

– Vårt mål är att så många som 

möjligt ska vaccinera sig. 

”Vårt mål är att så 

många som möjligt 

ska vaccinera sig.” 

Personalen på IVA i Sunderbyn har 

samlats till höstens första arbetsplatsmöte 

och den viktigaste punkten på 

programmet är den nya influensan. 

– Vi måste förbereda oss på vad som 

kan hända, säger Ulla Jarlbring till sin 

personalstyrka. 

I ett ”värstascenario” kommer cirka 

1 000 människor i länet behöva sjukhusvård. 

Flera dödsfall är att vänta. 

Samtidigt kommer enligt prognosen 

minst 15 till 30 procent av personalen 

att insjukna. 

Det som sjukhusledningen planerar 

nu är bland annat hur lokalerna 

ska anpassas för en pandemi. Ska sjukhuset 

ordna någon speciell ingång för 

influensasmittade patienter på akuten? 

Hur ska de göra med patienter 

som samtidigt har andra sjukdomar – 

ska de få ligga på sina ordinarie avdelningar? 

Ska någon avdelning göras om 

för att bara ta emot patienter med svininfluensa? 

– Vad vi säkert vet är att hit till IVA 

kommer de sjukaste patienterna som 

kräver respiratorvård, säger Ulla Jarlbring. 

För att klara personalförsörjningen 

måste alla vara beredda att arbeta extra. 

ULRIKA ENGLUND, redaktör 

2 

Nästa nummer 

av Landstingstidningen 

utkommer 

24 okt 09 

Fler kvinnor får 

olämplig medicin 

Var fjärde äldre kvinna i Sverige får 

olämpliga läkemedel, vilket är betydligt 

fler än bland männen. Det visar en 

omfattande svensk undersökning av 

äldres läkemedelsbehandling, där över 

600 000 män och kvinnor i åldrarna 

75-89 år ingår. 

– Tittar man på användningen av 

psykofarmaka så är det 50 procents 

högre risk att kvinnor får tre eller flera 

psykofarmaka. Äldre kvinnor är mer 

utsatta i vården, säger Kristina Johnell, 

medicine doktor och apotekare vid 

Karolinska institutet. 

Långa arbetsdagar 

kan skada hjärnan 

En studie vid finska Arbetshälsoinstitutet 

visar att övertid och långa arbetsdagar 

kan skada hjärnans funktioner. 

Vanemässigt övertidsarbete kan leda till 

sämre ordförråd och slutledningsförmåga. 

Även korttidsminnet påverkas. 

I studien fick 2 214 medelålders brittiska 

statstjänstemän under åren 1997 

och 2004 genomgå tester som mätte 

hur den kognitiva förmågan påverkades. 

Resultaten visade att ju mer man 

hade jobbat övertid, desto sämre gick 

det på proven. 

Forskarna tror att hjärnpåverkan 

beror på allmänna stressrelaterade 

problem som ökade sömnsvårigheter, 

depression och ohälsosam livsstil, 

skriver tidningen Chef. 

NR 5 · SEPTEMBER 2009

EN AV DE STÖRSTA UTMANINGARNA NÅGONSIN 

Hur tror du att 

svininfluensan 

kommer att påverka 

ditt jobb? 

AGNETA WASS, 50, läkarsekreterare, 

barnmottagningen Sunderby sjukhus: 

– Det är svårt 

att veta. Om flera 

sekreterare blir 

sjuka kan det 

kanske bli svårt 

att få tag i vikarier. 

Om det nu 

blir värre än de 

andra influensorna 

– jag tror 

inte det. 

ULLA JARLBRING, enhetschef på 

intensivvårdsavdelningen vid Sunderby 

sjukhus, informerar personalen om vad 

som gäller angående svininfluensan. På 

olika nivåer i landstingets organisation 

pågår förberedelser. 


Det kan till och med bli fråga om att 

ordna barnvakt till personal som är 

barnledig. Arbetstidslagen kommer 

inte att gälla och både kompledighet 

och semestrar kan dras in. 

Ulla Jarlbring tar också upp frågan 

om hygien. 

– Den är viktigare nu än någonsin. 

Det gäller förstås handspriten, men 

det kan också bli så att vi måste börja 

använda munskydd och visir när vi 

suger patienter, säger Ulla Jarlbring. 

Sjukhuspersonal ska få sitt vaccin 

på sjukhusen, men ingen kommer att 

tvingas. 

– Hur ska man göra om man känner 

sig lite förkyld – måste man stanna 

hemma då? undrar någon i personalen. 

– Nej, det tycker jag inte. Du ska 

stanna hemma om du har de typiska 

influensasymptomen. 

ULRIKA VALLGÅRDA 

LENKA KATILA, 40, narkosläkare, 

Sunderby sjukhus: 

– Om det 

blir de stora siffror 

de pratar om 

blir det naturligtvis 

en stor belastning 

för oss. Det 

kan bli långa pass 

och många fler 

jourer, vilket påverkar 

mitt privatliv. 

Och så finns 

det en oro över 

hur vi ska klara det ifall många patienter 

måste läggas i respirator. Men 

jag hoppas att det inte blir så illa 

som vissa säger. 

LENA BOHMAN, 61, undersköterska, 

Porsöns vårdcentral, Luleå: 

– Jag tror att 

landstinget kommer 

att organisera 

det på något 

bra sätt. Och 

jag är inte speciellt 

rädd för att 

bli smittad. Har 

man jobbat 30– 

40 år i vården 

och klarat sig från 

det mesta, varför 

skulle man drabbas av det här? 

OLA EKMAN, 46, undersköterska, 

IVA, Sunderby sjukhus: 

– Blir det så 

omfattande som 

de tror kommer 

vi att få otroligt 

mycket att göra. 

Men i nuläget är 

det väl ingen som 

vet och det är ju 

egentligen det 

som är hemskt. 

MARIA LUNDGREN, 52, tandsköterska. 

Folktandvården Porsudden, 

Luleå: 

– Det beror på 

hur aggressiv den 

blir. Om många 

blir sjuka, så kan 

det bli problem. 

Det påverkar ju 

hela arbetssituationen. 

DET HAR FUNNITS EN DEL OKLARHETER kring hur massvaccinationen praktiskt ska genomföras. Siv Wiklund 

(till vänster), enhetschef Bergnäsets vårdcentral, och Elaine Isaksson, rådgivningssköterska, visar den 

källarlokal på Bergnäsets vårdcentral i Luleå där vaccinationerna var planerade att äga rum. Kort därefter kom 

beslutet att luleåborna i stället ska bege sig till en central vaccinationsplats. Ett förslag är Kyrkans hus i Luleå. 

Foto: MARIA ÅSÈN 

Massvaccinering börjar i oktober 

Föreberedelserna inför en 

massvaccinering pågår för 

fullt inom landstinget. Hur 

det praktiskt ska gå till 

varierar från kommun till 

kommun. 

– Det beror på hur det 

ser ut med till exempel 

lokaler och parkeringar, 

säger Rose-Marie Näslund, 

landstingets samordnare 

för vaccinationen mot svininfluensa. 

I de flesta kommuner ska vårdcentralerna 

sköta vaccineringen. 

En del kommer att ha kvälls öppet, 

andra samarbetar med andra 

vårdcentraler, så att de tillfälligt 

kan stänga sin ordinarie verksamhet 

medan vaccinationen pågår. 

– Vårdcentralscheferna får själva 

planera upplägget tillsammans 

med sina regionchefer, säger 

Rose-Marie Näslund. 

I Luleå är det beslutat att vaccinationen 

av allmänheten ska äga 

rum på en central samlingsplats, 

troligen Coop Arena. Vårdcentralernas 

personal berörs i första 

hand inte. 

Vaccineringen ska i stället skötas 

av utomstående personal, till 

exempel pensionerade sjuksköterskor. 

Vårdcentralerna vaccinerar 

endast sin egen personal, samt 

patienter som kommit på planerade 

besök. 

Risk för respiratorbrist 

Om svininfluensan slår till 

hårt mot länet kan det bli 

brist på respiratorer. 

META WIBORGH, distriktsläkare 

och verksamhetschef på Bergnäsets 

vårdcentral i Luleå. 

– Jag är nöjd med lösningen. 

Om vi skulle ha skött vaccinationerna 

på vårdcentralen, som 

det var tänkt först, hade det gått 

ut över alla våra sjuka patienter, 

säger Meta Wiborgh, distriktsläkare 

och verksamhetschef på Bergnäsets 

vårdcentral i Luleå. 

Men alla är inte lika positiva. 

– Jag tror inte att vi kommer 

få maximal täckning på det sättet. 

Folk vill inte stå i kö och riskera 

att smittas på någon massvaccinationsplats. 

De vill gå till ett ställe 

där de känner sig hemma och 

dit de lätt kan ta sig – sin vårdcentral, 

skolhälsovård eller företagshälsovård, 

säger Lisbeth Hällgren, 

distriktssköterskebarnmorska på 

Porsöns vårdcentral, Luleå. 

Efter två somrar med växelstängning 

och samverkan mellan 

Porsöns och Björkskatans 

vårdcentraler är hon säker på att 

alla vårdcentraler i Luleå skulle 

kunna klara vaccinationerna själva 

genom växelvis stängning. 

Även i Älvsbyn ska arbetet med 

vaccinationer utföras i externa 

lokaler, men på många håll kommer 

det att äga rum på vårdcentralerna. 

– Jag tror det går bra om landstinget 

går ut med tydlig och klar 

information, så att våra patienter 

har förståelse för att de ordinarie 

arbetsuppgifterna kan bli åsidosatta 

under en period, säger Maria 

Truedsson, distriktsläkare vid 

Hortlax vårdcentral. 

Hon poängterar att de fortfarande 

kommer att ta hand om 

de sjuka patienterna – det som 

kan bli eftersatt är till exempel 

rutinkontroller av olika slag. 

Arbetet med vaccinationerna 

av allmänheten börjar preliminärt 

i mitten av oktober och kommer 

att ta minst 15 veckor, enligt smittskyddsläkaren 

Anders Österlund. 


FOTNOT: Landstinget befinner 

sig i en planeringsfas. Innehållet 

i artiklarna grundar sig på vad 

som gällde vid pressläggningen 

av detta nummer av Landstingstidningen. 

På Sunderby sjukhus finns sex 

ordinarie respiratorplatser på IVA. 

På postoperativa enheten kan 

ytterligare tio till tolv platser ställas 

i ordning. På sjukhusen i Piteå 

och Gällivare finns vardera tre 

platser, i Kiruna och Kalix två. 

– Några reservplatser kan 

också ordnas. Men det är ju inte 

bara antalet apparater det gäller. 

Blir hälften av personalen sjuk 

kommer det inte att finnas tillräckligt 

med folk som kan sköta 

respiratorerna, säger Håkan Hällgren, 

länschef för akutsjukvården. 

Enligt honom kan det bli fråga 

om att prioritera bland patienterna. 

Någon ecmo-maskin, det som 

kallas för konstgjord lunga, finns 

över huvud taget inte i länet. 

Hallå där… 

Per Wågström 


NR 5 · SEPTEMBER 2009 

… PER WÅGSTRÖM, 39, ny platschef vid 

Sunderby sjukhus. Efter 19 år som officer 

i flygvapnet vid F 21 slutade du inom försvaret 

för jobbet som platschef vid Sunderby 

sjukhus. Varför? 

– Jag kan inte ställa upp på de krav 

som omstruktureringen av försvarsmakten 

medför och valde därför att göra en 

karriärväxling. 

Hur känns det så här långt? 

– Otroligt spännande och motiverande. 

Jag har fått en riktig nytändning och 

håller som bäst på att skapa mig en uppfattning 

om vad allt handlar om. Hittills 

har mycket tid och kraft gått åt till pandemiplanering. 

Vad är den största skillnaden mellan ditt 

nya och gamla jobb? 

– Språkbruket som kan medföra en 

del inkörningsproblem, med förkortningar 

som betyder en sak inom vården och 

en annan inom försvaret. Det kan också 

finnas skillnader i hur man kommunicerar 

på en kvinnodominerad jämfört med 

en mansdominerad arbetsplats. 

Vilka erfarenheter från din bakgrund som 

flygofficer kan du få användning av som 

platschef? 

– Min organisatoriska förmåga. Jag är 

van att planera, genomföra och följa upp 

– det är ledord inom den militära verksamheten 

och något jag tror att jag kommer 

att ha nytta av även på sjukhuset. 

Din företrädare Anna Greta Öberg har varit 

med ändå sedan sjukhuset befann sig 

på skisstadiet? Hur är det att efterträda 

henne? 

– Det känns bra, även om det kan ta 

ett tag att matcha upp henne. Hon sitter 

inne med stor detaljkunskap och det 

tar naturligtvis tid för mig att sätta mig 

in i allt. Men folk vänjer sig nog successivt 

vid att Sunderby sjukhus har en ny 

platschef. 

ULRIKA ENGLUND 

3

TEMA 

Sunderby sjukhus 10 år 

Upprörda känslor – sedan blev 

Sunderby sjukhus har fyllt tio år – nu inleds en fas med utbyggnad och 

utveckling. 

Anna Greta Öberg har varit med sedan starten. 

– Vi vill och hoppas att sjukhuset ska fortsätta fungera som en motor 

i länet, säger hon. 

ANNA GRETA 

ÖBERG har sett 

sjukhuset växa 

fram. 

DEN 21 MARS 1996 

pågår sjukhusbygget 

för fullt. Till höger 

det blivande 

produktionsköket, 

rakt fram och till 

vänster lokaler där 

fastighetsservice 

håller till. 

e flesta norrbottningar har en relation 

till Sunderby sjukhus. Och nästan 

alla tycker något om placeringen, 

även om de mest upprörda känslorna 

som kom till uttryck under sent 

1980-tal och första halvan av 1990- 

talet har lagt sig. 

Så har också den mediala uppmärksamheten 

runt tioårsjubileet varit stor. 

Bara att få träffa den tidigare platschefen 

Anna Greta Öberg kräver en del framförhållning. 

Tidvis – så även under intervjun 

– går hennes mobiltelefon varm, den hon 

aldrig får stänga av eftersom hon håller i 

den lokala katastrofledningen och alltid 

ska vara tillgänglig. Tålmodigt svarar hon 

på journalisternas frågor om stridigheterna 

som föregick besluten att bygga ett 

gemensamt sjukhus för Luleå och Boden 

med placering i Sunderbyn. När hon talar 

om själva sjukhuset, som under högtidliga 

former invigdes av drottning Silvia i 

september 1999, låter hon kärleksfull på 

rösten. 

– Vi har ett fantastiskt fint sjukhus. Jag 

känner glädje över att ha fått vara med 

hela vägen och stolthet över att de tankar 

vid hade vid planeringen har visat sig 

hålla, säger hon. 

Mest nöjd är hon över att det komplicerade 

logistikpusslet på det stora hela har 

fungerat som det var tänkt. Att de akuta 

patienterna har en snabb väg till operation 

är en sak, att få patientflödet mellan 

andra vårdavdelningar och mottagningar 

att strömma lika smidigt är betydligt mer 

komplicerat. 

– Vi placerade verksamheterna utifrån 

hur de samverkar med varandra, vilket 

ger korta avstånd för både patienter 

och personal. 

Det finns några enskilda frågor under 

de tio åren som gjort stort intryck på 

henne. Dit hör omstruktureringar av förlossningsverksamheten 

i länet. Stängningen 

av BB och förlossningsklinikerna 

i Kalix, Piteå och Kiruna var kontroversiell 

och orsakade mycket debatt 

bland allmänhet, personal och politiker. 

En annan förändring kom när den akuta 

kirurgi som tidigare utfördes i Kalix och 

Piteå koncentrerades till Sunderbyn. 

2004 gjorde hjärtspecialisterna de första 

ballongutvidgningarna av kranskärl 

på Sunderby sjukhus. Numera görs 700 

operationer varje år på hemmaplan, vilket 

blir betydligt billigare för landstinget 

än att skicka patienterna till Västerbotten. 

I dag klarar sjukhuset också vissa 

cancerbehandlingar, som tidigare utfördes 

i Umeå. 

– Det är några exempel på hur verksamheten 

utvecklats under de år som 

gått. En kommande utmaning är etableringen 

av läkarutbildningen, säger hon. 

Det finns även sådant som borde ha 

planerats annorlunda redan från början. 

Anna Greta Öberg tvekar inte när hon får 

frågan vad hon är mest missnöjd med. 

– Personalutrymmena på avdelningarna 

och mottagningarna. Vi valde att göra 

färre men större lunchrum, där personalen 

skulle ha möjlighet att träffa andra 

från enheten. Men många har inte tid 

eller möjlighet att gå ifrån och har i stället 

själva skapat sig fika- och lunchrum närmare 

till, i konferensrum och liknande. 

I dag skulle hon tänka på ett annat sätt, 

något hon också får chansen att göra i sin 

nya roll som huvudprojektledare för omoch 

tillbyggnaden av sjukhuset. 

– Varje arbetsplats måste ha ett personalutrymme. 

Vi kommer att se över 

avdelningarna och försöka förbättra för 

personalen. Det behövs dessutom mer 

förrådsutrymme, säger hon. 

Inte heller receptionerna fungerar 

alltid som de ska. Alla är öppna, vilket 

ur sekretessynpunkt lämnar en del att 

önska. Där är lösningen dock inte förändring 

av lokaler. 

– Det är inte fel med öppna receptioner 

men man måste arbeta på ett annat 

sätt. Frågor som ska tas upp inne hos 

läkaren eller sjuksköterskan ska inte 

behandlas vid receptionen. 

UTSIKT FRÅN EN KRAN vid försörjningsbyggnaden, den del av sjukhuset som 

först påbörjades. Rakt fram i mitten kommer den blivande Inlandsgatan att ligga, 

i riktning söderut. Bilden är tagen den 2 oktober 1995. 


Framtiden då? Anna Greta Öberg ser 

fram emot att leda arbetet med att bygga 

ut sjukhuset, som var för trångt redan när 

det byggdes. Hon tvivlar inte på att Sunderby 

sjukhus även i framtiden kommer 

att vara ett kompetenscentrum för sjukvården 

i Norrbotten, men längre än fem 

år framåt har hon svårt att överblicka. 

– Det fria vårdvalet, närsjukvården, 

regionaliseringen – allt berör oss och gör 

det svårt att sia om framtiden. Sjukhuset 

påverkas av hur patientströmmarna 

förändras och vad som händer med den 

övriga sjukvården i länet och regionen. 


BYGGNADSARBETARE 

ångar bort snö för att 

kunna gjuta. Det är 

den 14 januari 1997 

och de befinner sig 

på entréplanet där 

lungmottagningen 

och hudmottagningen 

ska ligga. I bakgrunden 

skymtar den södra 

innergården, som 

sedermera fick namnet 

Minnenas trädgård. 

1957 

1974 1975 1978 1986 1989 

Redan 1957, när landstinget 

skulle ta över 

Garnisonssjukhuset från 

Förvarsmakten, nämns ett 

möjligt länssjukhus i en 

sjukvårdsplan. 

1974 föreslår landstingsrådet 

Erik Hammarsten 

ett nytt länslasarett 

”någonstans centralt 

mellan Luleå och Boden”. 

Våren 1975 beslutar förvaltningsutskottet 

att 

länslasarettet ska placeras 

i Gammelstad eller på 

Porsön i Luleå. 

Hösten 1978 beslutas att 

lasaretten i Luleå och 

Boden blir kvar. BB i Luleå 

ska flyttas till Boden, men 

det blir inte av förrän 1995. 

1986 fastställer landstinget en 

strukturmodell. Samarbetet mellan 

sjukhusen i Boden och Luleå 

utvecklas, med gemensamma 

klinikledningar för kirurgi, medicin 

och gynekologi. 

I oktober 1989 

beslutar landstinget 

att se över sjukvården 

i Luleå och 

Boden. 

4 


visionerna verklighet 

VID INVIGNINGEN följde Karolina Nyberg, 11 år, 

och Emelina Jensen, 5 år, drottning Silvia runt på 

barnsjukhuset på Sunderby sjukhus. Till vänster 

syns barnsjuksköterskan Catarina Boqvist, i dag 

vårdchef för barn- och ungdomsmedicin/habilitering, 

iklädd folkdräkt. Till höger om drottningen går 

Göran Carlsson, dåvarande verksamhetschef för 

barnsjukvården, förra landstingsrådet Toivo Hofslagare, 

Anna Greta Öberg, dåvarande utvecklingschef, 

och förre landshövdingen Kari Marklund. 

Sång, Silvia och 

25 000 renklämmor 

Festivalgeneralen Jan Johansson minns 

invigningen av Sunderby sjukhus med 

glädje. 

– Folk fick åka gratis buss till sjukhuset. 

Mellan 20 000 och 25 000 personer 

från hela länet besökte de två dagarna 

med öppet hus. 

För tio år sedan var Jan Johansson 

anställd som projektledare 

med uppdrag att förbereda och 

genomföra invigningen av Sunderby 

sjukhus, ett arrangemang 

som delades upp i fyra steg. 

En vecka före den officiella 

invigningen anordnades en stor 

fest under två kvällar för samtliga 

anställda vid Luleå/Boden 

sjukvårdsförvaltning. Cirka 

2 000 personer åt, dansade och 

lyssnade på sång och musik inne 

på de två huvudgatorna i sjukhuset. 

JAN JOHANS- 

SON är i dag 

projektledare 

för NMD, Norrlands 

nätverk 

för musikteater 

& dans. 

– Det var bra att landstinget satsade på en 

ordentlig fest för de anställda. Det fanns de som 

ifrågasatte det, men jag anser att det var viktigt att 

personalen tidigt fick chans att umgås under trivsamma 

former. Från början fanns det ju en del 

skepsis mot att börja arbeta tillsammans. Festen 

bidrog till att ge sjukhuset en bra start. 

DEN BLIVANDE Inlandsgatan 

i riktning norrut, fotograferad 

en fin vinterdag 

i januari 1997. 

Det var en viktig princip att låta landstingspersonalen 

få vara först på plats. 

– De skulle verkligen känna att det var deras 

sjukhus, förklarar han. 

Steg två var den officiella invigningen den 1 september. 

Allt var planerat enligt ett exakt tidsschema, 

men en fågelincident gjorde att bandklipparen 

drottning Silvia med alla Säpomän i släptåg fick 

byta plan och därmed blev en timme försenad. 

– Det blev en lyckad invigning i alla fall, med 

musik av Norrbotten Big Band, Norrbottens Kammarorkester 

och en barnkör från Piteå. Och vi var 

glada över att vädret var fint, eftersom vi höll till 

utomhus, utanför huvudentrén. 

VÄRNPLIKTIGA 

från Arméns 

musikkår, 

Boden, levererade 

pampig 

marschmusik 

vid invigningen 

för tio år sedan. 

DEN 

HÖGTIDLIGA 

INVIGNINGEN 

den 1 september 

1999 ägde rum 

utanför huvudentrén. 

Vädrets 

makter var på 

arrangörens sida, 

och många kom 

för att ta del av 

ceremonin. 

En vecka senare anordnades öppet hus för allmänheten. 

25 000 renklämmor beställdes – så 

gott som alla gick åt. Besökarna fick följa en snitslad 

bana i sjukhuset och höra personal berätta om 

verksamheten. Dessutom hölls föreläsningar av 

olika specialister. 

Efter ytterligare några dagar var det dags igen. 

I samarbete med HSO, Handikappföreningarnas 

samarbetsorgan, anordnades speciella visningar 

i mindre grupper för handikappade. 

– Sedan var invigningen klar och det var dags 

för inflyttning och driftstagning av sjukhuset, 

konstaterar Jan Johansson. 


1991 1993 1994 1995 1999 2000 

I mars 1991 beslutar 

landstingsfullmäktige 

att det i framtiden ska 

finnas ett gemensamt 

sjukhus i Luleå-Bodenområdet. 

I juni 1993 beslutar landstingsfullmäktige, 

efter en sex timmar lång debatt, att 

ett nytt sjukhus ska byggas i Sunderbyn, 

mellan Luleå och Boden. Röstsiffrorna 

för Sunderbyn, som fördes fram som ett 

kompromissförslag, blev 39 – 32. 

Efter valet 1994 utreds allt 

på nytt och under stor 

dramatik tas ett andra 

beslut under hösten 1994 

att det ska byggas ett sjukhus 

i Sunderbyn. 

1995 påbörjas 

markarbetena. 

I januari 

1999 står 

sjukhuset 

klart. 

Den 1 september 

1999, fem år efter 

beslutet i landstingsfullmäktige, 

invigs 

sjukhuset. 

I februari 2000 är all verksamhet 

flyttad från sjukhusen 

i Luleå och Boden 

till Sunderby sjukhus. 


5

TEMA 

Sunderby sjukhus 10 år 

Öppet hus hela dagen 

CATARINA BOQVIST satt med 

i festkommittén som arrangerade 

jubileumsdagen. 

DE LOKALA MEDIERNA rapporterade flitigt från tioårsjubileet. 

Här intervjuas Kent Ögren av TV 4:s reporter. ”För vårdens 

utveckling var beslutet att bygga Sunderby sjukhus oerhört 

viktigt och rätt – jag beklagar att jag inte själv hade den 

klokskapen vid den tidpunkten”, förklarade landstingsrådet 

i sitt invigningstal. 


BOSSE LARSSON ser Sunderby 

sjukhus som ett kompetenscentrum 

i länet. 

I STILLHETENS RUM, sjukhusets 

eget andaktsrum, 

framförde Andreas Söderberg 

Seppälä finstämda 

sånger av Gunnar de Frumerie 

med texter av Pär 

Lagerkvist. 

UNGDOMAR från Arctic 

Youth Jazz Orchestra, 

däribland pianisten Björn 

Johansson och saxofonisten 

Martin Wirén, bjöd på 

svängiga toner i sjukhusets 

entré. 

BRANKA VELJKOVIC ger 

Sunderby sjukhus gott betyg. 

VEM HAR SAGT att det behövs herrar för att ha kul på dansgolvet! 

Mat, mingel 

och musik 

– när personalen firade sitt sjukhus 

UNDER JUBILEUMSKVÄLLEN serverades 

skaldjursmousse till förrätt. 

”VI VILL GÄRNA visa upp oss och förklara vad vi gör.” Erika 

Edström, biomedicinsk analytiker på fyslab, Ulrika Paso, laborant 

på fyslab, och Birgitta Norling och Monika Schröder, röntgensjuksköterskor 

på nukleärmedicin, berättar om sina jobb. 

WALTER FORSBERG, två år, och hans storasyster Alice, fem 

år, intresserade sig mest för modellen av sjukhuset, som under 

jubileumsdagen stod uppställd i huvudentrén. 

Jubileumsbanketten i Kulturens 

hus blev en glad och lyckad tillställning. 

Gästerna träffades, trivdes 

och var eniga om att Norrbotten 

har ett fantastiskt sjukhus 

som bara blir bättre med åren. 

Under jubileumsdagen höll Sunderby 

sjukhus öppet hus för allmänheten. På 

kvällen var det personalens tur att fira tioåringen 

kungligt. Festklädda och med 

varma leenden gjorde gästerna entré 

i Kulturens hus i Luleå. Snart hade de 

hittat sina platser vid middagsbordet där 

det vankades skaldjursmousse med tunnbrödschips 

till förrätt, örtmarinerad kycklingfilé 

med rödvinssås och rostade rotfrukter 

till varmrätt följt av kaffe med 

chokladbit. 

När middagen var avklarad spelade 

Kapten Nemo upp till dans. Dansgolvet 

fylldes snart av folk som kastade loss till 

Elvislåtar, Abbahits och andra pop- och 

rocklåtar. Någon tango var det inte tal 

om – konceptet var att dansen inte skulle 

kräva stöttning av en manlig partner 

eftersom de flesta deltagarna var kvinnor. 

Bland festfolket fanns ingen som ville 

tala om tiden när norrbottningarna var 

för eller emot sjukhusbygget . De ville 

glömma striden mellan främst invånarna 

i Boden och Luleå i frågan om var sjukhuset 

skulle ligga. Nu är det framtiden 

som gäller och med den vårt vackra och 

moderna sjukhus. 

Catarina Boqvist, barnsjuksköterska, 

är vårdchef på barn- och ungdomsmedicin/habilitering 

med 180 anställda. Hon 

ingår i festkommittén som tagit fram ett 

jubileumsprogram för hela dagen med 

utställningar, föreläsningar och rundvandringar 

på Sunderby sjukhus. Ett trevligt 

uppdrag som inleddes för ett halvår 

sedan och som är över när festen är slut. 

Boqvist var med och projekterade 

barnhuset som består av barnavdelning, 

barnpsykiatri, intensivvårdsavdelning, 

neonatalavdelning, barn- och ungdomsmottagning 

och barn- och ungdomshabilitering, 

neuropsykiatriavdelning, lekterapi 

och skola för barn som ligger på sjukhuset. 

– I projekteringsarbetet hjälpte vi arkitekten 

att planera utrymmen för våra 

olika verksamheter. Tydligen gjorde vi 

rätt redan från början eftersom vi inte 

har behövt göra några större justeringar 

i lokalerna under åren. 

Själv kom hon till Sunderby sjukhus från 

barnavdelningen i Boden. Hon konstaterar 

att samarbetet med kollegorna från 

barnmottagningen i Luleå fungerar och 

alltid har fungerat bra. 

– Vi har lärt oss mycket av varandra 

och har arbetat målmedvetet med att 

skapa enhetliga rutiner för att göra vården 

så bra som möjligt för våra patienter, 

som är i åldrarna 28 veckor till 18 år, 

säger Catarina Boqvist och berättar att 

man inom barnmedicin brukar skämta 

om att de är privilegierade. 

– Vi kan bära de flesta patienter i våra 

armar. Det är vi nog ganska ensamma 

om! 

Bosse Larsson, sjukgymnast, arbetar 

på rehabiliteringsmedicin. Han ser positivt 

på utvecklingen av Sunderby sjukhus. 

– Den kvalitets- och kompetensutveckling 

som personalen genomgår i samar- 

2000 2001 2004 2005 2006 2007 

År 2000 blir 

sjuk huset valt 

till Årets hus 

i Sverige av 

tidningen Byggindustrin. 

6 

Förlossningsverksamheten 

i länet struktureras 

om och 2001 får 

Piteå- och Kalixmammorna 

börja åka till 

Sunderbyn för att föda. 

I februari 2004 tas akutkirurgi 

under jourtid bort 

i Kalix, Piteå och Kiruna. 

Verksamheten koncentreras 

i stället till sjukhusen 

i Sunderbyn och Gällivare. 

I september 2004 

gör hjärtspecialister 

de första ballongutvidgningarna 

av 

kranskärl på 

Sunderby sjukhus. 

2005 blir sjukhuset 

först i landet 

med radiosändningar 

på minoritetsspråken 

finska och 

meänkieli. 

Ögonkliniken får i juni 2006 ett nationellt 

hedersomnämnande av tidningen Dagens 

Medicin för sitt långsiktiga kvalitetsarbete 

som resulterat i ett bättre resursutnyttjande 

och en ökad patientsäkerhet. 

Under 2006 tar Sunderbyn över alla akuta 

operationer av kustpatienter. 

I januari 2007 härjar vinterkräksjukan 

på sjukhuset. Vid avdelning 

41, 43, 61 och 62 är det både intagnings- 

och besöksförbud, medan 

det för övriga avdelningar införs 

stränga besöksrestriktioner. 


Så ska sjukhuset växa 


bete med olika specialister gynnar naturligtvis 

patienterna som vården är till för. 

Inom rehabiliteringsmedicin samarbetar 

personalen på mottagningen i lag som 

består av olika yrkesgrupper som tillsammans 

gör en patientanalys. 

– Patienterna känner sig tryggare när 

de träffar flera specialister samtidigt och 

inte bara blir bedömda utifrån en värkande 

kroppsdel, säger han. 

Branka Veljkovic, överläkare på röntgen 

i Sunderbyn, kom till Luleå 1992. Det 

har hon aldrig ångrat. Här trivs hon och 

här vill hon leva och arbeta. 

– Jag var bland de första som flyttade 

till det nya sjukhuset, säger hon och ser 

sig omkring bland sina arbetskamrater 

som är inbegripna i olika samtal. 

Veljkovic hyllar sjukhuset och specialistkompetensen 

som finns i Sunderbyn 

och ser läkarutbildningen som ska förläggas 

i Norrbotten som ett tydligt bevis på 

den höga kompetensen och kvaliteten. 

– Tekniken på sjukhuset har utvecklats 

enormt inom röntgen under den här 

tiden. Från att tidigare ha tagit hand om 

röntgenfilmer har vi nu magnetkamera, 

modernt ultraljud och datortomografi. 

Dataprogrammen är utvecklade och pappersarbetena 

är få. Vi arbetar länsövergripande 

och kvaliteten och säkerheten 

har förbättrats i takt med utvecklingen, 

säger hon. 

Skymningen sänker sig över Luleå 

men festen i Kulturens hus fortsätter 

oförtrutet. Huvudena på dansgolvet böljar 

som det svarta vattnet i Norra hamnen 

utanför. Musiken tystnar inte förrän efter 

midnatt då gästerna, som har stor del i 

utvecklingen av Sunderby sjukhus, vandrar 

hemåt. 

BARBRO LINDBERGH 

För tio år sedan invigdes Sunderby 

sjukhus. 

Sedan dess har verksamheten 

vuxit och nu finns det behov av att 

bygga ut sjukhuset med i första 

hand cirka 9 400 kvadratmeter. 

Ombyggnaden kostar ungefär 

350 miljoner kronor. 

Sunderby sjukhus behöver bli större. 

Redan när det byggdes var ytorna snålt 

tilltagna. 

– Bygget var en politiskt känslig 

fråga. Därför minskades ytan från det 

ursprungliga förslaget. Jag tycker ändå att 

resultatet blev jättebra utifrån de förutsättningar 

som fanns på 1990-talet, säger 

Anna Greta Öberg, tidigare platschef på 

sjukhuset och numera huvudprojektledare 

för ombyggnaden. 

Men förändringar i sjukvården har lett 

till att sjukhuset behöver mer utrymme. 

Patienter som tidigare skulle ha skickats 

till Umeå för vård kan i dag behandlas 

i Sunderbyn. Ballongsprängningar 

av kranskärl utförs numera på sjukhuset 

och en del av cancervården har tagits 

hem till Norrbotten. Förlossningar och 

akutkirurgi som tidigare fanns vid sjukhusen 

i Kalix och Piteå har också flyttats 

till Sunderbyn. 

– Vi har fått en större tillströmning av 

patienter till sjukhuset och då räcker inte 

lokalerna till, säger Anna Greta Öberg. 

Befolkningen i Norrbotten blir allt 

äldre. 1997 var 17 procent av länets invånare 

äldre än 65 år, 2007 hade siffran 

ökat till 21 procent. 2015 förväntas var 

fjärde norrbottning vara över 65 år. Det 

ställer ökade krav på vården. Verksamhetsområden 

som stroke, cancer, hjärtoch 

kärlsjukdom, diabetes och demens 

kommer att bli mer omfattande och antalet 

patienter med behov av dialys ökar. 

– Ingrepp sker också högre upp i åldrarna 

i dag. Det är inte längre ovanligt 

att operera 80-åringar, säger Anna Greta 

Öberg. 

Hennes uppgift är att i ett första 

skede planera för 9 400 kvadratmeter 

fördelade på tre utbyggnader 

av sjukhuset till en kostnad 

Fakta 

Sunderby sjukhus 

Sunderby sjukhus byggdes med en yta 

på 78 100 kvadratmeter och kostade cirka 

16 miljarder kronor. 

2008 genomfördes 130 771 läkarbesök 

och 113 180 besök till annan vårdpersonal, 

66 727 operationer och 1 907 förlossningar. 

Av de 441 vårdplatserna utnyttjas 380. 

Men resten står inte tomma utan används 

till mottagningsrum, personalrum och annan 

verksamhet. 

ANNA GRETA 

ÖBERG planerar 

för en utbyggnad. 


av cirka 350 miljoner kronor. Utifrån den 

utvecklingsplan som är framtagen kan 

det totalt bli ombyggnader på 11 300 kvadratmeter. 

I den första etappen planeras utbyggnader 

väster om dagens huvudentré och österut 

i slutändan av Kustgatan. 

Utbyggnad av Sunderby sjukhus 

Väster om huvudentrén planeras en utbyggnad med ett 

1 nytt rehabiliteringscenter i anslutning till dagens sjukgymnastik. 

En ny personalmatsal kompletterar dagens 

restaurang och urologmottagningen flyttar ut från gynmottagningen 

och får nya större lokaler 

i utbyggnaden. 

1 3 

2 

Patienthotellet får fler rum, 60 i stället 

2 för dagens 40. Bemannat med vårdpersonal 

innebär det ytterligare en vårdnivå. 

Österut, längst bort på Kustgatan, planeras 

en tillbyggnad med flera viktiga 

3 

verksamheter. Njur medicins verksamhet 

samlas och blir mer lätttillgänglig 

på entréplanet. Ovanför 

blir det ett hjärtmedicinskt center 

och högst upp får operation fler 

salar. Sterilcentralen byggs också 

ut för att klara ökade volymer 

och akutmottagningen 

får en ny 

och säkrare entré. 

Väster om huvudentrén blir det ett nytt 

rehabiliteringscenter med geriatrik, reumatologi, 

rehabiliteringsmedicin, neurologi, 

arbetsterapi, kuratorer och logopeder 

i anslutning till den befintliga sjukgymnastiken. 

I den här tillbyggnaden kan 

även en personalmatsal rymmas, köerna 

är långa vid lunchtid i den nuvarande restaurangen 

och många anställda upplever 

att de inte har tid att äta där. 

Patienthotellet ska byggas ut med 20 

nya platser. Utvecklingen inom vården 

har lett till att fler behandlingar görs utan 

att patienterna behöver läggas in. 

– Vi vill skapa en ny vårdnivå med 

sjuksköterskor som arbetar på patienthotellet. 

Allt fler patienter kommer på dagbehandling, 

men kan ändå kräva en viss 

tillsyn och omvårdnad. Då passar det bra 

att de stannar på hotellet, säger Anna 

Greta Öberg. 

Den tredje tillbyggnaden, som omfattar 

flera viktiga verksamheter, planeras österut 

vid barnmottagningen. 

På entréplanet ska ett njurmedicinskt 

center bildas så att njurpatienterna inte 

behöver förflytta sig högre upp i huset. 

Ovanför kommer hjärtmedicins mottagning 

och slutenvård att samlas i anslutning 

till PCI-lab och högst upp får operationsavdelningen 

större lokaler. Dessutom 

planeras en hybridsal på 100 kvadratmeter, 

där operationer kan ske med avancerad 

teknisk utrustning. 

Akutmottagningen ska också byggas 

om. 

– Arbetsmiljön har försämrats. Det 

händer allt oftare att personer är hotfulla 

mot personalen på akuten. Vi är tvungna 

att ha en vakt där på kvällar och nätter. 

Därför vill vi bygga om så att vi kan hindra 

obehöriga att ta sig in, berättar Anna 

Greta Öberg. 

Planeringen av ombyggnaden har 

pågått sedan 2007. Då beslutade landstingsstyrelsen 

att en plan för verksamhet 

och lokalanvändning vid Sunderby 

sjukhus skulle tas fram. Anna Greta 

Öberg ledde en projektgrupp bestående 

av verksamhetschefer, representanter 

från Landstingsfastigheter och arkitekter 

från Sweco. I december 2008 redovisades 

slutdokumentet. I februari 2009 beslutade 

landstingsstyrelsen att arbetet med att 

projektera och planera för en utbyggnad 

på 9 400 kvadratmeter skulle fortsätta. 

Anna Greta Öberg leder nu projektet 

vidare. 

- Så fort vi är klara med vårt arbete 

kommer vi att presentera det för landstingsledningen 

som sedan kan lägga 

fram det för politikerna. I bästa fall kan 

ombyggnaden påbörjas inom ett eller två 

år. Den här förändringen är helt enkelt 

nödvändig för att vi ska ha ett välfungerande 

sjukhus. ANN-KATRIN ÖHMAN 

2008 

2009 2011 

I juni 2008 får de anställda vid 

reumatologen NLL:s stipendium 

för bästa förbättringsarbete, för 

sitt målmedvetna och långsiktiga 

arbete med att anpassa gamla 

strukturer till nya vårdbehov. 

I början av 2009 är landstingets översyn av 

verksamhet och lokalanvändning vid Sunderby 

sjukhus klar, en plan som beskriver framtida 

behov. Landstingsstyrelsen beslutar att projektering 

och planering för en utbyggnad på cirka 

9 400 kvadratmeter ska fortsätta. 

I juni 2009 får Infektion/hudavdelning 

35 ta emot NLL:s 

stipendium för bästa förbättringsarbete 

i vården, för sitt 

arbete med att förebygga 

trycksår, fall och undernäring. 

28 augusti 2009 firar 

Sunderby sjukhus tioårsjubileum 

med öppet 

hus för allmänheten 

och fest för de anställda. 

I januari 2011 kommer de tio första 

läkarstudenterna från Umeå 

universitet till sjukhuset. Fullt utbyggd 

innebär den regionaliserade 

läkarutbildningen att 60 till 100 

studenter utbildas vid sjukhuset. 


7

Min 

ARBETSDAGAG 

Foto: 

ANDERS ALM 

07.10 

08.22 

09.38 

Ulrika 

Sundström 

Ålder: 37 år. 

Familj: Gift med Håkan. 

Dottern Molly, två år. 

Bor: Sävastön, Boden. 

Yrke: Intensivvårdssjuksköterska. 

År i yrket: Sju år. Dessförinnan 

fyra år som sjuksköterska. 

Lön: 26 900 kronor. 

Om yrkesvalet: ”I åttan pryade 

jag på sjukstugan i Arjeplog 

och det var då jag 

bestämde mig.” 

Bakgrund: ”Jag gick omvårdnadslinjen 

på gymnasiet 

och jobbade fyra år 

som undersköterska på 

sjukstugan i Arjeplog innan 

jag studerade till sjuksköterska 

i Umeå. Jag 

vidareutbildade mig först 

i ambulanssjukvård, arbetade 

några år i Lycksele, där 

intensiven och ambulansen 

hör ihop. Där efter utbildade 

jag mig till intensivvårdssjuksköterska 

också och när 

vi flyttade till Boden fick jag 

jobb på IVA.” 

Fördelar med yrket: ”Det är 

omväxlande, man får träffa 

människor och hjälpa dem. 

Det är intressant och jag lär 

mig något nytt varje dag.” 

Nackdelar med yrket: ”Det 

kan vara både fysiskt och 

psykiskt tungt. Inte minst 

kontakten med chockade 

och sörjande anhöriga De 

oregelbundna arbetstiderna 

är också en nackdel, men 

de visste man ju om när 

man valde det här yrket.” 

Nödvändiga egenskaper: 

”Stresstålighet. Och så 

måste du vara tekniskt intresserad”. 

Glädje och sorg 

– vardag på IVA 

När en eller flera livsviktiga funktioner har satts ur spel. När andning, blodcirkulation 

eller njurar sviktar. Då förs patienten till avdelning 57. 

– Nästan dagligen tar vi emot människor som befinner sig i livshotande 

tillstånd, säger Ulrika Sundström, intensivvårdssjuksköterska på Sunderby 

sjukhus. 

11.20 

-modulen har tre sängplatser. Vid 

varje säng finns en arsenal av apparater, 

sladdar och slangar. Direkt 

utanför ligger sköterskeexpeditionen 

och därifrån har personalen full insyn 

till patienterna genom glasrutorna. Det 

finns också en skärm, där de kontinuerligt 

kan följa hjärtfrekvens, blodtryck, syresättning, 

andetag och puls. Om någon 

funktion avviker från det normala börjar 

det larma. 

Hit till IVA kommer vuxna och barn 

som är svårt sjuka, har gått igenom komplicerade 

operationer eller råkat ut för trauman 

I den mittersta sängen ligger Eilert 

Morén, 73 år, från Boden. Han har vårdats 

här i två dygn efter en aortaoperation. 

Längst till höger är det tomt än så länge. 

Längst till vänster ligger Ulrika Sundströms 

patient, Kjell Ahlström, 73 år, från 

Harads. Runt huvudet har han en stålställning 

som sitter ihop med en stålväst runt 

bröstkorgen. 

ades han få upp sin mobiltelefon ur fickan 

och ringa till sin dotter, som larmade 

ambulansen. 

Han låg nedsövd i en vecka och andades 

med hjälp av en respirator. För några dagar 

sedan kunde respiratorn stängas av, men 

han har behållit andningsröret, den så kallade 

tracken, som opererats in genom halsen 

i luftröret. 

– Han måste ha kvar den tills vi är helt 

säkra på att han kan andas själv, berättar 

Ulrika Sundström. 

Som sjuksköterska på modulen är hon 

oftast huvudansvarig för en enda patient 

per dag. 

– I akuta lägen kan vi vara tre eller 

fyra personer som arbetar samtidigt med 

samma patient. Det kan låta mycket, men 

det behövs. Och ibland räcker inte ens det. 

På morgonen har hon gått igenom Kjell 

Ahlströms journal med läkaren för att få 

instruktioner om vilka doser av medicinerna 

han ska ha. Hon har mätt, blandat och 

gett honom det dropp, de sprutor och de 

mediciner han behöver. Hon har på millilitern 

räknat ut vätskebalansen i hans 

För 16 dagar sedan råkade han ut för en 

olycka när han var ute och jobbade i skogen. 

Han skulle ta bort en baklastare från 

en traktor. Därefter vet ingen säkert vad 

som hänt. Två nackkotor är spruckna och 

dessutom fick han en livshotande blödning 

i halsen. Trots sitt allvarliga tillstånd lyckkropp. 

Hon har hjälpt honom att dricka 

och att få bort slem i halsen. 

– Det är vi sjuksköterskor som har 

huvudansvaret för patientens omvårdnad 

– alltifrån personlig hygien till att ge läkemedel, 

sätta nålar, sonder och att övervaka 

all utrustning. 

Det som gäller nu på förmiddagen är att 

tracken ska tas bort, så att han kan börja 

andas helt normalt genom näsa och mun. 

Det är ett viktigt steg i hans tillfrisknande. 

”Det här jobbet handlar ju om snabba insatser, då kan 

man inte räkna med att få gå och dra benen efter sig.” 

Minutiöst har hon förberett ingreppet 

tillsammans med undersköterskan Ola 

Ekman. Nu står de beredda vid huvudändan, 

ifall han skulle sluta andas och måste 

intuberas. 

– Jag sätter lite xylocaingel först, säger 

underläkaren Emma Sundvall. 

– Går det bra, Kjell? frågar Ulrika Sundström. 

Han nickar. 

Emma Sundvall drar försiktigt ur röret. 

Han rosslar till och börjar andas. 

– Det här går jättebra. Du får lite extra 

syrgas bara, säger Emma Sundvall. 

Kjell Ahlström, som nu för första gången 

på över två veckor kan prata normalt 

igen, ber om lite vatten att dricka. 

Ulrika Sundström tejpar igen såret på 

halsen. Det kommer att läka ihop inom 

något dygn, berättar Emma Sundvall. Hans 

prognos är god. 

Strax före lunch kommer hans fru och 

dotter för att hälsa på. De är lättade över att 

kunna se honom andas själv. 

– Sötaste vännen, säger hustrun Solveig 

Ahlström och pussar honom på kinden. 

Ulrika Sundström gör sig beredd att gå 

på lunch. I den mellersta sängen är det 

nu tomt. Eilert Morén har fått åka iväg till 

en vanlig vårdavdelning. Men längst till 

höger har en ny patient rullats in och en 

febril aktivitet pågår. Det är en 46-åring 

man, tidigare frisk, som drabbats av en 

stor hjärnblödning, får hon veta. Ännu har 

ingen av hans anhöriga kommit. 

– Det är den behandlande läkaren som 

brukar ringa efter anhöriga, men ibland 

kan de anhöriga befinna sig långt borta, 

säger Ulrika Sundström. 

Hon blir ombedd att göra i ordning ett 

artärset. Hon erbjuder sig att hjälpa till 

mera, men de är tillräckligt med personal 

för tillfället och hon kan gå iväg på sin 

lunchrast. 

– Jag brukar gå ner och köpa mat, som

10.32 

13.17 

13.40 

jag tar upp i lunchrummet – de dagar jag 

hinner äta, säger hon. 

Ibland är det så stressigt att hon knappt 

hinner sätta sig. 

– Men jag har inget emot att stressa 

ibland. Det här jobbet handlar ju om snabba 

insatser, då kan man inte räkna med att 

få gå och dra benen efter sig. 

Efter lunchen går hon iväg till IVA:s 

eget apotek för att hämta mediciner åt Kjell 

Ahlström. 

På vägen dit visar hon den postoperativa 

avdelningen, eller uppvaket som det även 

kallas. Här arbetar hon också ibland. Postoperativa 

avdelningen hör till IVA och här 

finns ytterligare 13 patientplatser, förutom 

de sex som finns på de två modulerna. 

Klockan halv två går kvällsskiftet på och 

Ulrika Sundström rapporterar till personalen 

som ska ta hand om hennes patient på 

kvällen. Klockan två är det arbetsplatsträff. 

När hon kommer tillbaka får hon höra 

att Kjell Ahlström har kunnat sitta uppe en 

stund i en stol bredvid sängen. Inom ett 

par dagar kommer han att få lämna IVA. 

Läget för mannen med hjärnblödning är 

oförändrat. Hans fru är hos honom nu. 

Det är snart dags för Ulrika Sundström 

att gå av sitt skift. 

– I dag har det varit en lugn dag, konstaterar 

hon. 


14.52 

14.31 

Ulrika Sundströms arbetsdag 

7.10 Ulrika Sundström får rapport om den 

patient hon ska ansvara för i dag. Han 

heter Kjell Ahlström, är 73 år, och har skadat 

nacken. 

8.22 Tillsammans med underläkarna 

Hanna Maaherra och Emma Sundvall, som 

ska gå ronden på förmiddagen, går hon 

igenom vilka mediciner patienten behöver 

under dagen. 

9.38 Ulrika Sundström och 

undersköterskan Ola Ekman 

gör i ordning allt som behövs 

inför dekanyleringen. 

10.14 Emma Maaherra, 

Ulrika Sundström och Emma 

Sundvall övervakar noggrant 

förloppet när röret ska dras ut. 

10.32 Ulrika Sundström 

hämtar ut medicin från IVA:s 

eget apoteksförråd och passar 

samtidigt på att byta några 

ord med intensivvårdssjuksköterskan 

Marie Larsson. 

11.20 Kjell Ahlströms hustru Solveig och 

dottern Lena Nilsson har kommit från 

Harads för att hälsa på. De blir lättade 

och glada när de får veta att han kan andas 

själv igen. 

”Vi har varit väldigt oroliga”, berättar 

Lena Nilsson. 

13.17 Allt som händer ska dokumenteras 

i patientjournalerna på datorn. Det är ofta 

trängsel runt de två datorerna. Catrin Edvall 

och Ulrika Sundström får turas om. 

13.40 Eftermiddagsskiftet har nyss gått 

på och Ulrika Sundström rapporterar över 

till Cecilia Nyström som ska ta över hennes 

patient under kvällen. 

14.31 Det är arbetsplatsträff på IVA och 

en livlig diskussion uppstår om en ny typ 

av artärnål. Bredvid Ulrika Sundström 

sitter undersköterskorna Eva Aldenlöv och 

Siri Wennberg. 

14.52 Ulrika lämnar sina använda arbetskläder 

i tvättautomaten i källaren innan hon 

går hem. 


Läkarna kunnigare 

i alkoholfrågor 

Andelen läkare som känner sig tillräckligt 

kunniga för att ge livsstilsråd om 

alkohol ökar kraftigt. Åtta av tio allmänläkare 

anser sig nu vara mycket eller 

ganska kunniga, vilket är en förbättring 

jämfört med situationen för tre år 

sedan. Även andelen distriktssköterskor 

som anser sig tillräckligt kunniga 

har ökat, från 30 procent till 60 procent. 

Det visar en utvärdering av den 

nationella satsningen Riskbruksprojektet 

vid Statens folkhälsoinstitut. 

DET DIGITALA MAMMOGRAFISYSTEMET och de nya vagnarna kommer lägligt – just i år fyller mammografin i Norrbotten 20 år. 

”Vi är inte först i Sverige med att digitalisera men väl i de fyra nordligaste länen”, berättar enhetschefen Bodil Sundbom. 

Viktiga vagnar på väg 

10 

Landstingets två nya mammografivagnar 

står redo. 

Ny teknik innebär en bättre 

arbetsmiljö för personalen och 

tidigare upptäckt av förändringar 

i bröstvävnad hos de norrbottniska 

kvinnorna. 

Den som letat sig in bakom gamla lungkliniken 

på Garnisområdet i Boden har 

inte en chans att missa var mammografin 

håller till. Den rosafärgade vagnen syns 

PETRA LUNDBERG och hennes kollegor arbetar två eller tre 

i varje mammografivagn. ”Det blir skönt att slippa alla lyft av 

filmkassetter”, säger hon. 

på långt håll. Kulören är vald med tanke 

på Cancerfondens riksomfattande Rosa 

bandet-kampanj. 

– Den rosa färgen har ett viktigt symbolvärde. 

Det är angeläget att kvinnor 

kommer ihåg att de ska låta kontrollera 

sina bröst, säger Bodil Sundbom, enhetschef 

vid mammografienheten, Sunderby 

sjukhus. 

I dag gör 86 procent av länets 55 000 

kvinnor mellan 40 och 74 år regelbundet 

mammografi, en hög siffra som personalen 

vill ska förbättras ytterligare. 

Petra Lundberg är en av de tolv röntgensjuksköterskor 

som turas om att åka 

ut till olika orter i Norrbotten. Hon visar 

runt i den 13,5 meter långa vagnen. Det 

är genomtänkt, praktiskt och doftar nytt. 

– Visst är det fint! Vi som arbetar här 

är helt tagna, berättar hon och ser förtjust 

ut. 

De tidigare vagnarna var 15 år gamla, 

läckte in vatten och hade tapeter som 

lossnat på sina ställen. De var svåra att 

få att stå plant och hade en handikappanpassning 

som lämnade en del att önska. 

Alla dessa problem är nu borta. 

Dessutom var det svårt att få tag 

i reservdelar till utrustningen. 

– Tiden var inne för en förändring, 

konstaterar Bodil Sundbom. 

fakta Mammografi 

Digitaliseringen av mammografin startade 

för två år sedan och slutförs under 

hösten. 

Projektet har en budget på 24 miljoner 

kronor och omfattar hela den mammografiska 

verksamheten: Röntgenfilmer 

överges för digital teknik i vagnarna, på 

mottagningen i Sunderbyn och på enheten 

vid Stadsvikens vårdcentral. Det 

administrativa vårdsystemet Vas har utvecklats 

och nya datasystem har installerats, 

däribland för bildlagring och bokning. 

Ytterligare ett kliniskt mammo- 

Foto: MARIA ÅSÉN 

I och med digitaliseringen slipper personalen 

den tunga hanteringen av filmkassetter. 

– Våra handleder slits hårt på grund 

av alla lyft; vi tar emot mellan 70 och 

90 kvinnor per dag och tar i snitt fyra 

bilder per kvinna. Vi jobbar även uppåt, 

vilket känns i axlar och nacke. Den nya 

tekniken underlättar mycket för oss, 

säger Petra Lundberg. 

Röntgensjuksköterskorna kommer 

dessutom ifrån frakten av film till och 

från vagnarna. Den personalkrävande 

hanteringen av filmerna på Sunderby 

sjukhus, dit de skickas för framkallning, 

försvinner också. 

En annan välkommen förändring är att 

röntgensjuksköterskorna i fortsättningen 

kan se bilderna direkt i datorn och 

därmed har möjlighet att ta nya om så 

behövs. Tidigare kunde ett tekniskt fel 

göra flera dagars arbete bortkastat. 

De norrbottniska kvinnorna har också 

mycket att vinna på digitaliseringen. 

– Vi kommer att upptäcka mer vid 

undersökningarna. De digitala bilderna 

går att bearbeta på ett helt annat sätt, 

vilket gör det möjligt att se ännu mindre 

avvikelser än tidigare, säger Bodil Sundbom. 


grafilaboratorium på Sunderby sjukhus 

tas i bruk, vilket minskar väntetiden för 

dem som ska på årliga kontroller. 

Alla kvinnor mellan 40 och 74 år får en 

inbjudan för kontroll av sina bröst med 

två års mellanrum. Screeningen genomförs 

på Stadsvikens vårdcentral i Luleå 

eller i en av de två vagnar som flyttas 

runt i länet. Vid besöket genomförs en 

standardundersökning. Om den behöver 

kompletteras kallas kvinnan till Sunderby 

sjukhus för vidare utredning inom länets 

bröstcentrum. 

Personnummer 

inom en minut 

Danderyds sjukhus blir först med ett 

system där nyfödda får ett permanent 

personnummer online på mindre än 

en minut, sedan barnmorskan sänt 

födelseanmälan med en elektronisk 

underskrift direkt till Skatteverket via 

sjukvårdens interna nät, Sjunet. 

– Patientsäkerheten förbättras i och 

med att vården slipper ge alla nyfödda 

barn ett reservnummer som sedan ska 

paras ihop med ett personnummer, 

säger Ellen Hyttsten, vd på Sjukvårdsrådgivningen, 

i ett pressmeddelande. 

Barnmorskorna i Norrbotten fortsätter 

som förut i väntan på att leverantören 

ska anpassa programvaran Partus till 

det nya systemet. 

Koppling mellan 

MS och rökning 

Personer som röker löper betydligt 

högre risk att drabbas av sjukdomen 

multiple skleros (MS) än ickerökare. 

En studie genomförd vid Karolinska 

institutet bekräftar de misstankar som 

forskare tidigare har haft. 

Troligen är det dock inte nikotinet 

i cigaretterna som är boven i dramat, 

visar en jämförelse där icke-rökare och 

snusare ingick. En teori är att det istället 

finns en koppling mellan vissa virusinfektioner 

och MS och att rökare 

genom sin ökade infektionskänslighet 

i luftvägarna därmed också ökar risken 

att få MS. 

Digitala dokument 

för framtida ögon 

Personal inom myndigheter och andra 

organisationer har en nyckelroll för att 

bevara digital information till framtiden. 

Det slår doktoranden Mari Runardotter 

vid Luleå tekniska universitet 

fast. Hennes forskning visar hur 

viktigt det är att planera och organisera 

så att samspelet mellan personal, 

informationsteknologi och organisation 

fungerar. 

– Oftast faller det digitala bevarandet 

på arkivarier och de har inte alltid 

den tekniska kunskap som krävs för 

att hantera digitalt material. Det betyder 

att IT-personal blir involverad och 

då uppstår svårigheter, eftersom de 

har olika utgångspunkter och referensramar 

i synen på digitalt bevarande, 

säger hon i ett pressmeddelande. 

Spelproblem ökar 

bland unga män 

Nästan var tionde man i åldern 18-24 

år har spelproblem, och det är vanligare 

med spelproblem bland personer 

med låg inkomst än bland dem som 

tjänar mycket. Det visar en ny befolkningsstudie 

om spel och hälsa i Sverige 

som Statens folkhälsoinstitut står 

bakom. Studien vänder sig till 15 000 

personer i åldern 16-84 år och ska 

upprepas flera gånger fram till 2014. 

Var tredje person som har riskabla 

spelvanor har också en nedsatt psykisk 

hälsa, enligt siffror ur Nationella 

folkhälsoenkäten. 


NU HAR FÖRSTA GÄNGET av cheferna som har gått landstingets ledarutvecklingsprogram tagit examen. Stående från vänster Ing-Marie Wallgren, Carin Malmgren-Vikman, Bozena Möller, 

Ann-Marie Lans, Urban Kinnunen, Maria Rutfors, Bertil Thelin, Irene Kylmäniemi, Magnus Scott, Sinikka Engström, Tarja Saarinen, Karin Wikström, Maria Tyni och Christina Strömbäck. 

Knästående från vänster Torbjörn Resin, Greg Olsson-Lalor och Carina Engfors. 


Examen för första chefskullen 

Landstingets ledarutvecklingsprogram 

startade för ett år sedan. 

Nu har de första cheferna tagit 

examen. 

– Utbildningen har varit otroligt 

givande, säger Tarja Saarinen, 

enhetschef vid Haparanda vårdcentral. 

Lars Rydberg, 

chefsutvecklare 

vid landstinget. 

Deltagarna kommer från hela länet och 

jobbar inom landstingets alla sju divisioner. 

– Vi har representanter från sjukhus, 

vårdcentraler, folktandvården och 

Norrbottens museum. Alla har varit chefer 

några år och det är divisionsledningen 

som har anmält dem till programmet, 

berättar projektledare Lars Rydberg, 

chefsutvecklare vid landstinget. 

Under utbildningen har cheferna fått 

kartlägga styrkor och svagheter i sitt ledarskap. 

Med hjälp av praktikfall och rollspel 

har de fått fundera över hur de skulle 

kunna bli en bättre ledare. Varje deltagare 

har fått ett utvecklingskontrakt som har 

följt dem under hela utbildningen. 

För att träna sitt ledarskap har de delat 

in sig i grupper och jobbat med fem olika 

projekt som inte är direkt kopplade till 

chefsrollen, men som har hjälpt deltagarna 

att testa och följa upp både sitt personliga 

ledarskap och gruppens ledarskap. 

– Projekten har tagits fram av olika 

verksamheter i landstinget. Det här är 

”För att kunna vara en bra ledare måste 

man bevaka sin omvärld, både genom att 

läsa dagstidningar och titta på tv, men 

också genom att prata med människor.” 

projekt som det inte funnits resurser att 

göra inom den ordinarie verksamheten. 

Ett har till exempel handlat om bemanningen 

på kirurgvårdavdelningar på Sunderby 

sjukhus och ett annat om behandling 

av tandvårdsfobi med kbt och Internet. 

Vi har också ordnat ett kunskapsseminarium 

om att jobba med projekt, 

berättar Lars Rydberg. 

Totalt har kursdeltagarna gått på sex 

kunskapsseminarier. De övriga har berört 

förbättringsarbete, kommunikation- och 

konflikthantering, arbetsrätt och om - 

världsbevakning. 

”Utan spaning ingen aning” var rubriken 

på det sistnämnda. 

– För att kunna vara en bra ledare 

måste man bevaka sin omvärld, både 

genom att läsa dagstidningar och titta på 

tv, men också genom att prata med människor 

runt omkring sig. Det sker hela 

tiden förändringar som påverkar vår verksamhet. 

Det här seminariet satte verkligen 

fingret på hur viktigt det är med 

omvärldsbevakning, menar Lars Rydberg. 

Parallellt med seminarierna har deltagarna 

fått arbeta med att utveckla sitt 

personliga ledarskap med hjälp av en personlig 

coach. De har fått lära sig att bli 

bättre på att motivera, delegera, planera, 

organisera och kommunicera. 

Programmet avslutades i slutet av 

augusti på Melderstein herrgård med en 

examen där projekten avrapporterades 

och resultaten av de individuella utvecklingskontrakten 

värderades. Då träffades 

17 nöjda deltagare. De vill nu försöka 

använda sina nya kunskaper och insikter 

i arbetet som chef. 

ANN-KATRIN ÖHMAN 

Vad har du lärt dig av utbildningen? 

FOU-DAGEN 2009 

4 november, kl 09 – 16, 

Sunderby sjukhus konferenscenter 

PARALLELLA PRESENTATIONER av forskningsprojekt 

inom områdena hjärt- och kärlsjukdom, stroke, traumatisk 

hjärnskada, psykiatri, socialt arbete, sjukgymnastik, 

astma, allergi, mammografi, långvarig smärta med mera. 

ANN-MARIE LANS, 

enhetschef för IVAK vid 

Kiruna sjukhus: 

– Det har varit en 

väldigt tuff och tidskrävande 

utbildning. Men 

jag tycker att jag har 

lärt mig mycket både av 

projektarbetet och seminarierna 

och också 

av den del som har rört 

den personliga utvecklingen. 


CARINA ENGFORS, 

enhetschef vid Folktandvården 

i Jokkmokk: 

– Den har gett mig 

jättemycket. Framför 

allt har jag fått ett nätverk 

av andra chefer 

som jag kan vända mig 

till i framtiden. Det 

behöver man som chef. 

KARIN WIKSTRÖM, 

biträdande verksamhetschef 

vid Folktandvården 

i Piteå: 

– Jag har fått lära 

känna mig själv väldigt 

bra, både mina styrkor 

och svagheter, i den 

delen som har handlat 

om den personliga utvecklingen. 

Det är viktigt 

som chef att veta 

vad man själv står för. 

MAGNUS SCOTT, 

enhetschef för gemensam 

service vid Kalix 

sjukhus: 

– Utbildningen har 

varit intensiv och lärorik. 

Jag har lärt mig 

mycket om ledarskap 

och kommunikation, 

men också mycket om 

Norrbottens läns landsting. 

TARJA SAARINEN, 

enhetschef vid Haparanda 

vårdcentral: 

– Jag har fått verktyg 

att använda i mitt 

arbete som chef. Jag 

har särskilt uppskattat 

att ha en mentor 

som har kunnat ge tips 

och råd. 

STROKE I ETT UTVECKLINGSPERSPEKTIV 

Föreläsare är Marie Eriksson, statistiker, fil dr i medicin 

och principle investigator (PI) för MONICA-undersökningen 

i norra Sverige, samt Aase Wisten, överläkare, 

med dr, medicinkliniken, Sunderby sjukhus. 

Föreläsningarna är öppna för alla. Ingen deltagaravgift. 

Hela programmet finns att läsa på www.nll.se/fou 

Har du frågor kring FoU-dagen kontakta: 

louise.fredriksson@nll.se, telefon 0920-28 41 06 

Välkomna! 

11

KRÖNIKAN Anna-Greta Öberg 

Fortfarande ett sjukhus för framtiden 

ommaren lider mot sitt slut. Solen har 

lyst upp vår tillvaro, regnet har strilat och 

myggen har bitits. Som det brukar vara. 

Några härliga lediga semesterveckor med 

eller utan sol och mygg, det är precis 

det som behövs för att krafterna åter ska 

infinna sig. 

Det är skönt att kunna vara ledig, något 

som jag som chef för ett sjukhus som 

alltid är tillgängligt unnar mig under 

sommaren. 

För tio år sedan var nog inte min 

semester fullt lika avkopplande. Då stod 

invigningen av Sunderby sjukhus för 

dörren. Sunderby sjukhus – Europas 

modernaste sjukhus – min arbetsplats. 

Hur blev det egentligen? 

Det blev bättre. Tanken att bygga ett 

sjukhus utifrån det akuta flödet av vård, 

logistik in i minsta detalj avseende patienter, 

personal och gods, har visat sig vara 

ett framgångsrikt koncept. 

Nya grepp, annorlunda lösningar och 

en helhetssyn på människa och miljö har 

skapat ett sjukhus och en sjukhusvård 

som väl kan möta framtidens behov. 

Så sade vi då, 1999, och kan säga än 

i dag, tio år senare. 

Det är just det som är framgången. 

Sunderby sjukhus är inte som ett vanligt 

sjukhus – redan vid första mötet med 

bygg naden och de gröna rofyllda omgivningarna 

förs tanken till någon form av 

hälsoanläggning. 

Väl inne i sjukhuset förstärks annorlundaskapet. 

Det liknar mer en galleria 

med gator, kvarter, balkonger, mötesplatser 

och stora ljusinsläpp i ett färgval och 

formspråk som inspirerats av den norrbottniska 

naturen. 

Det syns inte att detta är ett sjukhus 

som inrymmer modernaste tänkbara 

vård, allt ifrån förlossning och gynekologi 

till rehabilitering och reumatologi. 

Jag som varit med i hela processen, 

från det första pennstrecket, kan konstatera 

att de tankar vi hade i förplaneringen, 

att klargöra viktiga samband och vårdkedjor, 

visat sig hålla hela vägen fram. Resultatet 

blev ett kompakt sjukhus med korta 

avstånd. Patienterna slipper långa och 

komplicerade förflyttningar, vilket är särskilt 

viktigt när liv står på spel. 

Sunderby sjukhus är inget stort sjukhus, 

det har visat sig att mer lokaler behövs. 

Det blir min nästa uppgift, att bygga 

vidare på ”Sunderbykonceptet”. 

Från vårterminen 2011 kommer sjukhuset 

att ta emot tio läkarstuderande per 

termin som läser de tre sista åren av sin 

utbildning. Det är ett viktigt steg för hela 

sjukvården i länet; nu får vi nya möjligheter 

att rekrytera och attrahera läkare. 

Redan i dag får 100–150 andra studenter 

delar av sin utbildning vid sjukhuset, 

däribland sjuksköterskor, sjukgymnaster, 

arbetsterapeuter, kuratorer och logopeder. 

Både utvecklingen av vårdverksamheten 

och tillkomsten av studerande innebär att 

sjukhuset behöver byggas ut. 

I samband med denna ombyggnation 

kommer också ett särskilt centrum för 

hjärtmedicin, njurmedicin och rehabilitering 

att bildas. 

Nu i höst lämnar jag min uppgift som 

platschef vid sjukhuset – år 2000 vald till 

Årets hus i Sverige – och övergår till att 

leda arbetet för de omoch tillbyggnationer 

som planeras. 

Det innebär att mitt framtida arbete 

kommer att handla om byggnationer, 

byggnader som anpassas efter den medicinska 

utvecklingen och säkerställer en 

bra vård för alla i Norrbotten. 

Målsättningen är att Sunderby sjukhus 

ska vara ett kompetenscentrum för hela 

länets hälso- och sjukvård – både i dag 

och i framtiden. 

ANNA GRETA ÖBERG, 

tidigare platschef och numera 

huvudprojektledare för omoch 

tillbyggnaden av Sunderby sjukhus. 

Ur museets samlingar 

FLINTLÅSGEVÄR med bajonett. Använt 

under kriget 1808-09. 

Foto: GÖRAN DAHLIN, Norrbottens museum 

Flintlåsgevär 

med bajonett 

Under år 2009 uppmärksammas på 

många olika sätt att det är 200 år sedan 

Sverige och Finland kom att gå skilda 

vägar. Att mer än 600 års gemensam historia 

bröts var en effekt av det krig som 

rasat i Europa och runt om i världen sedan 

1792, och som varade fram till det att 

Napoleon slutgiltigt besegrades vid 

Waterloo 1815. 

Under det finska kriget 1808-09 mottog 

Sverige understöd eller subsidier från 

Storbritannien. Detta utgjordes främst av 

krigsmateriel, exempelvis gevär. I Sverige 

brukar dessa vapen därför kallas för ”subsidiegevär”. 

Geväret är ursprungligen ett engelskt 

armégevär, ”Land Pattern Musket”. 

Bland soldaterna kallades dessa gevär 

för ”Brown Bess”. Troligen är det aktuella 

vapnet av modell 1794. Låset är stämplat 

”Tower” och ett krönt ”GR”, vilket står 

för George Rex (George III, brittisk kung 

1760-1820). Bajonetten är förmodligen 

också brittisk. ROBERT POHJANEN 

FOTNOT: Läs mer om flintlåsgeväret på 

www.nll.se. Klicka dig fram till Kultur, 

Norrbottens museum och Månadens föremål. 

12 

TRE LÄKARASSISTENTER har arbetat på Björknäs vårdcentral i Boden i sommar. Från vänster Annika Henriksson, Christopher McElwain 

och Linnea Forsell. 

Foto: CARL-JOHAN WESTBORG 

Internationellt på Björknäs vårdcentral 

Björknäs vårdcentral har i sommar haft 

förstärkning av tre läkarassistenter 

som kommer från Norrbotten men 

studerar i utlandet. 

– Det har fungerat mycket bra, 

summerar Carl-Johan Westborg, vårdcentralschef. 

Primärvården får enligt Socialstyrelsens regelverk 

inte anställa läkarvikarier som inte är legitimerade. 

Däremot kan den anställa olegitimerade 

läkare som läkarassistenter, under handledning. 

Landstingets Division primärvård har som 

policy att uppmuntra vårdcentralerna att ta in 

läkarassistenter som vikarier. 

– En viktig uppgift för oss i primärvården är 

att få unga läkarstuderande, som fortfarande 

är formbara, att intressera sig för att bli allmänläkare. 

Det är därför jag aktivt jobbat för att 

anställa läkarassistenter, säger Carl-Johan Westborg. 

Upplägget med läkarassistenter bidrar till att 

lösa vårdcentralens bemanning under sommarmånaderna. 

Det ger även möjlighet att knyta blivande 

läkare till Norrbotten, med tanke på framtida 

rekryteringar. 

Än är det relativt ovanligt med läkarassistenter, 

både i länet och landet. Carl-Johan Westborgs 

erfarenheter är enbart goda. 

– Läkarassistenterna gör samma jobb och 

har samma ansvar som de andra doktorerna, 

men behöver handledning ungefär som på ATnivå. 

De utgör ett bra tillskott till läkarstaben. 

Jag vill fästa andra vårdcentralers uppmärksamhet 

på att det går bra att anställa på detta sätt, 

säger han. 

I sommar har Christopher McElwain, 30 år, 

Annika Henriksson, 23 år, och Linnea Forsell, 

26 år, arbetat på Björknäs vårdcentral. 

Christopher McElwain utbildar sig i Polen 

och siktar på en framtid som allmänläkare. Han 

är född i USA, bosatt i Boden och tjänstgjorde 

även förra sommaren på vårdcentralen. 

Linnea Forsell är född i Boden men bor i 

Halmstad och studerar i Ungern, medan Annika 

Henriksson är hemmahörande i Boden och 

läser till läkare i Rumänien. 

– Det har varit en stor fördel för oss att få ta 

emot dessa unga läkare och ta del av deras nya 

och fräscha kunskaper och attityder. Min förhoppning 

är att åtminstone någon av dem 

i framtiden ska vilja jobba som allmänläkare 

i länet, säger Carl-Johan Westborg. 


MÅSENPremiär 19 sep 

spelas t.o.m. 5 dec 

av 

Anton Tjechov övers. Lars Kleberg 

10 skådespelare i en storslagen berättelse 

om kärlek och krossade drömmar! 

regi Rasmus Lindberg 

Turné: Kiruna, Boden, Haparanda, Piteå och Kalix 

FINDUS FLYTTAR UT 

EN REVY UTAN RÄKOR 

På turné till byagårdar och 

mindre spellokaler 

1809 I KÄRLEK OCH KRIG 

TANT BLOMMA 

av Sven Nordqvist 

KGB SHOW 

Journalisten K G Bergström i egen 

Talk show med spännande gäster och 

musikunderhållning 

av Thomas Andersson 

Berättarföreställning med Greger Ottosson 

av Kristina Lugn 

Therese Lindberg och Maja Runeberg 

Soppteater, gästspel m.m. 

regi Martin Sundbom 

Anton Raukola och Mats Pontén 

Premiär 10 okt, scen 2. Från 4 år 

Spelas t.o.m. 19 dec i Luleå och på turné 

Slapsticks, sånger, sketcher - allt garanterat crazy! 

25-26 sep, 2-3 okt 22.00, BAKFICKAN scen 3 

se kalendarium 

 

Kulturens Hus och receptionen Landstingshuset 

BILJETTER Teaterns kassa 0920-24 34 02 

Kulturens Hus 0920-45 59 00, www.ticnet.se, 

www.norrbottensteatern.se 

6 okt, 10 och 24 nov 19.00, scen 1 

Norrbottens Kammar orkester 

Sopransaxofonisten Anders Paulsson 

Dirigent Eva Ollikainen 

• PAJALA Kyrkan mån 21 sept 19.00 • GÄLLIVARE 

Gellivare kyrka tis 22 sept 19.00 • ARVIDSJAUR 

Kyrkan ons 23 sept 19.00 • LULEÅ Kulturens hus 

tors 24 sept 19.00 • ÄLVSBYN Forum fre 25 sept 

19.00 • HAPA RANDA Kyrkan lör 26 sept 16.00 

• PITEÅ Studio Acusticum sön 27 sept 16.00 

Norrbotten NEO 

spelar på ISCM:s Världsmusikdagar 

• VÄXJÖ universitet tis 29 sept 12.00 

Arctic Light 

Vågor och vattenstänk, en föreställning 

om havet inom och utom oss 

• PITEÅ Studio Acusticum sön 4 okt 16.00 

Näsflöjten 

Piteå Kammaropera/Norrbotten NEO 

Kulturpolitisk operett 

• PITEÅ Studio Acusticum fre 16 okt 19.30 

• LULEÅ Norrbottensteatern lör 17 okt 19.00 

• SKELLEFTEÅ Nordanåteatern sön 18 okt 19.00 

• ÖSTERSUND Storsjöteatern tis 20 okt 19.00 

• HÄRNÖSAND Teatern tors 22 okt 19.00 

• UMEÅ NorrlandsOperan lör 24 okt 18.00 

Carla Bley 

& Norrbotten Big Band 

med basisten Steve Swallow 

trum slagaren Billy Drummond 

och trumpetaren Tim Hagans 

• ULEÅBORG Musiikkikeskus tis 20 okt 19.00 

• PITEÅ Studio Acusticum ons 21 okt 19.00 

• STOCK HOLM Fasching tors 22 okt 20.00 

• ÖREBRO Musikhögskolan fre 23 okt 19.00 

• UMEÅ Jazzfestival lör 24 okt 15.00 

• LULEÅ Kulturens hus sön 25 okt 19.00 

Det var en gång en sång 

För de yngsta med Ingalill och Per Dunsö 

Familjekonsert • LULEÅ Kulturens hus sön 1 nov 

14.00 • PITEÅ Studio Acusticum sön 8 nov 14.00 


Q Ett kammarprogram med kvinnliga 

samtida tonsättare 

• PITEÅ Nolia City Konf ons 4 nov 19.00 

• LULEÅ Konsthallen tors 5 nov 19.00 

Norrbotten Big Band 

Jonas Knutsson saxofoner och Sofia Jannok 

sång/jojk under ledning av Tim Hagans 

• TROMSØ Barents Jazzfestival tors 12 nov 

• KIRUNA Folkets hus sön 15 nov 19.00 

• GÄLLIVARE Blå forell mån 16 nov 19.00 

• KORPILOMBOLO Gårdsbyskolan tis 17 nov 19.00 

• ÄLVSBYN Forum ons 18 nov 19.00 

• HAPARANDA Folkets hus tors 19 nov 19.00 

• ÖVERTORNEÅ Folkets hus fre 20 nov 19.00 

• DOROTEA Medborgarhuset lör 21 nov 19.00 

• LYCKSELE Medborgarhuset sön 22 nov 19.00 

• VILHELMINA Folkets hus mån 23 nov 19.00 

• STORUMAN Folkets hus tis 24 nov 19.00 

• PITEÅ Studio Acusticum ons 25 nov 19.00 

• ÖVERKALIX Folkets hus tors 26 nov 19.00 

• LULEÅ Kulturens hus - Lions välgörenhetskonsert 

fre 27 nov 19.00 

Norrbottens Kammar orkester 

Isabelle van Keulen, violin 

Dirigent Petter Sundkvist 

• LULEÅ Kulturens hus tors 19 nov 19.00 

• UMEÅ NorrlandsOperan fre 20 nov 19.00 

• BODEN Björksalen lör 21 nov 16.00 

• PITEÅ Studio Acusticum sön 22 nov 16.00 

Majas Hårband 

Familjekonserter 

• PITEÅ Nolia City Konf sön 22 nov 14.00 

• GLOMMERS TRÄSK Biblioteket tors 26 nov 18.00 

• GÄLLIVARE Sjöparksskolans aula lör 28 nov 14.00 

• LULEÅ Kulturens hus sön 29 nov 14.00 


The Michele Brang wen dance ensemble 

och Tim Hagans 

Förband: Jazzkandidaterna och elever från 

Svenska Balettskolan i Piteå 

• PITEÅ Studio Acusticum tors 10 dec 19.00 


Nyskrivna verk av Musikhögskolans 

tonsättarelever 

• PITEÅ Lunchkonsert Studio Acusticum fre 11 dec 

Lussejazz 

Norrbotten Big Band, The Michele 

Brang wen dance ensemble, Tim Hagans, 

Franska Trion och Nina Ramsby med 

Ludvig Berghe Trio 

• LULEÅ Kulturens hus 12 dec 19.00 


& Peter Erskine 

med musiken ur senaste CD:n 

som släpps i samband med konserten 

• HAMBURG 16-17 dec 

Dessutom tillkommer 

fler än 100 konserter 

för barn & ungdomar 

i skolan 

0920-23 66 66 | norrbottensmusiken.se 

Res med Norrbotten Big Band 

till Barents Jazzfestival i Tromsø 

Tågresa i chartrad vagn / busstransfer 

+ Hotell 4 nätter, frukost 

+ Festivalpass 

Bokning: Norrbottens 

Resebyrå 0920-108 004999:- 

Utställningar 

T.o.m. 4 oktober 

En särkild utställning om 

särskilda vuxna & särskilda 

barn 

En utställning om vuxna och 

barn med neuropsykiatriska 

funktionshinder (npf) som 

ADHD, DAMP, Tuorettes och 

Aspergers syndrom 


Arkeologi i Haparandabanans 

spår 

Om arkeologisk undersökning 

i Norrbotten 


Finska kriget 

- två perspektiv 

Fotoreproduktioner av svenska 

och finska konstverk som 

beskriver händelserna i anslutning 

till kriget 1808-1809 

En utställning producerad av 

Norrbottens museum 

T.o.m. 25 okt 

Korgar 

I samarbete med Norrbottens 

Läns Hemslöjdsförening 

Tills vidare 

Kring finska kriget 

1808-1809 

Med anledning av Märkes året 

1809 


3 oktober - tills vidare 

Fair Fashion? 

Om textilproduktionens baksidor 

och alternativ för en mer 

hållbar framtid 

24 oktober - tills vidare 

GOOD 50X70 

The social communi cation 

project 

Affischutställning om, barnarbete, 

klimatförändringar, HIV 

/ AIDS, kärnkraftens risker, 

otillräcklig sjukvård, terrorbekämpning 

och kränkning av 

kvinnors rättigheter 

24 okt - 31 jan 2010 

Små grytor har också 

öron 

Barns tankar om krig 

31 okt - 29 nov 

Strumpor 

I samarbete med Norrbottens 

Läns Hemslöjdsförening 

Program 

Barnens söndag 

20 sept kl 13-16 

Fritt broderi Slöjd för barn 

med Eva Öhrling 

Måndag 21 sept kl 18-20 

”Ett sätt att överleva - om 

självskadebeteende” 

Föreläsning med ”Zebraflickan” 

- Sofia Åkerman 

Kafékväll i samband med 

utställningarna om särskilda 

vuxna & särskilda barn. Ett 

samarbete mellan Riksföreningen 

Attention Norrbotten, 

NLL och Norrbottens museum 

Lördag 26 sept kl 14 

Norrland och vårt senaste 

stora krig – finska kriget 

1808-1809. Föreläsning med 

Martin Hårdstedt 

Lördag 26 sept kl 12-16 

Vernissage: Korgar 

Utställningen öppnar 


27 sept kl 13-16 

Vi gör luffarslöjd 

Slöjd för barn med Antero 

Koskitalo & Eva Öhrling 

Torsdag 1 okt kl 17-20 

Arkivkväll: 

Arbetarrörelsen 

Norrbottens minne, Höstvägen 

7, Björkskatan, ingång från 

gaveln. Öppet hus med material 

från arkivet. 

Lördag 3 okt kl 14 

Vernissage: Fair Fashion? 

Utställningen invigs. 


4 okt kl 14 

"Trolltrumman" 

En illustrerad musiksaga för 

barn av P-G Råberg framförs 

av Dagbarn vårdarnas 

musikgrupp. 

Söndag 4 okt kl 12-16 

Stickkafé: Byta, sälja & 

köpa garn 

Tag med eget material och 

inspirera varandra. 


11 okt kl 13-16 

Vi gör sävslöjd 

Slöjd för barn med Karin 

Isaksson 

Söndag 11 okt kl 14 

Bror Hjorts altartavla 

i Jukkasjärvi kyrka 

- från ifrågasatt skiss till 

berömd sevärdhet 

Föreläsning med Olle Mattsson, 

Norrbottens museum. 


18 okt kl 13-16 

Vi gör knopar 

Slöjd för barn med Eva Öhrling 

& Katrine Sandström 


Väckelsefragment 

Föreläsning med Mió Mathias 

Evanne. 

Lördag 24 okt kl 14 

Vernissage: Små grytor 

har också öron 

Utställningen invigs av 

Annakarin Rönnbäck, 

museichef Försvars museum 

Boden. 


25 okt kl 13-15 

Vi gör lyktor av pumpor 

inför halloween 

Materialkostnad 50 kr 


Læstadianism 

- dess uppkomst, utveckling 

och riktningsformationer. Föreläsning 

med Curt V Persson, 

länsmuseichef Norrbottens 

museum. 

Lördag 31 okt kl 12-16 

Vernissage: Strumpor 

Utställningen öppnar. 

Museiparken, Storgatan 2, Luleå 

 

e 

13

MUS- 

TASCHER 

FÖR- 

HANDLAR 

TORR 

VIRKE 

FISK 

BÄR 

BLÅ 

BÄR 

ÄR 

GRODA 

FÖRST 

LIKA 

MED 

GABRIEL 

FRÅN 

POST 

I FALL 

AgNO 3 

FÖRE S 

SAM- 

FUND 

HJOR- 

TRON 

FOTB.- 

RASMUS 

FÖRST 

STRÖM 

KRAFT 

KAN 

MJÖL- 

NARE 

KALIUM 

ENDAST 

FÖRE Z 

400 

* * * * * 

HUMANUM 

EST 

CA 3,14 

RAS 

EJ UT 

LÄRAN 

OM VIN 

SKA 

MAN 

SEGRARE 

NÄSTA 

RINNER 

LER- 

GÖK? 

IOR 

GENE- 

RÖST 

ÖM 

BÄST 

FÖRR 

TÅG- 

VIRKE 

GUD 

JOBBAR 

VISS TID 

EJ SEGER 

FOSFOR 

VERKA 

RIKTNING 

KALIUM 

GUD 

IMPULS 

MOT- 

ORD 

VASSBÅT 

ÄGA 

BERYLL 

VISST! 

UNDER- 

HÅLLER 

LÄKT 

YTA 

INFALL 

TUSEN 

FEMTIO 

BY 

SPÅ 

KAINS 

BROR 

SVAVEL 

NR 1 

SVERIGE 

RADIKAL 

RÖRELSE 

SAGA 

DONERA 

HOVDAM 

KAN ZON 

VARA 

BRIE 

FÖRE Z 

STAD I 

BELGIEN 

HAR ORV 

HYSS 

JOD 

HOLL 

MÅLARE 

GAS 

KRÄK 

UTE- 

PLATSER 

MYNT 

NÄMNDE 

KÖR I 

STHLM 

SPRÅK 

FÄRG 

SYRE 

GAMMALT 

EJ UR 

GÖR 

MYGGA 

TOBAK 

24,74 MM 

TÄVLING 

GER 

PUTS 

RYSSJA 

FRUKT 

EJ OFF 

RYMD 

VATTU- 

SKRÄCK 

PIPPI 

KIDET 

GUD 

JOULE 

I ÖL 

MAN 

TRIVS 

EJ 

VARM 

FÖRE L 

RIBBA 

SKICK 

I SÄNG 

PÅVE 

PIPPI 

KÄND 

PEPPE 

KONTAKT 

JAGET 

TRÄD 

UPPFÖD- 

NING 

PÄLSEN 

SKIVA 

GAMMAL 

MAN 

MÅNE 

TILL 

TÅG 

BUSKE 

FÖRE S 

EFTER O 

FODER 

EJ UR 

ANGER 

TID 

SAMMAN- 

HANG 

EFTER- 

NAMN 

VERKA 

INGRID NORDIN, 

Kiruna 

14 

KRYSS nr 5 

Senast 10 oktober 2009 vill vi ha ditt kryss. 

Skicka till: Landstingstidningen, NLL, 971 89 Luleå. 

Märk kuvertet ”Kryss 05”. Lycka till! 

Namn.............................................................................................................. 

Adress.............................................................................................................. 

Postnummer och ort ...................................................................................... 

G S T S 

F Ö T T E R N A 

A S I A T E N 

A B M L A Ä 

F 

R A G L A N R 

D I L L N O 

S A K T B H 

B V A S S U A N U 

A F T O N B L A D E T S L A R V 

Ö R N B R Ä K S I S S I P A U 

S T I A E L T O K N A P D 

T O D D Y N O R N O R L A S S 

B E E O L K I S I S T M A 

R E N L E V N A D S M A N S A K 

L E O L P I A V E E 

E S T Y R K A G R U P P S E N 

K O D A A D R Ö M P R A T 

P A R A N T T A D A H I M S A 

L E T A R G I A G A T A R 

E M U K S I E N A E N V M 

A R A M Y R G E N E R A D E 

E N H Å L L A H Ö G T Ö G O N 

Lösning på 

KRYSS 

nr 04|09 

Kryssvinnare 

GUNILLA WETTAINEN 

Drivhusvägen 19, Gällivare 

IRENE SUNDVALL 

Brogatan 2 B, Luleå 

NINNI LINDBERG 

Porjusvägen 24, Jokkmokk 

MADELEINE SCHWARTZ 

Hjalmar Lundbohmsvägen 13 B, 

Kiruna 

ULLABRITT RÖNNBÄCK 

Abraham Ruths gränd 6, Luleå 

Vinnarna får trisslotter med 

posten. Grattis! 


En pocket i fickan 

kåseriet patrik warg 

SÖNDAG 13 SEPTEMBER 2009 

Jag vill inte skryta. Men jag är från 

Gällivare. Det är inte många på jorden 

som kan kläcka ur sig en sådan 

häpnadsväckande sak. Allt färre blir 

det dessutom. Alldeles för få om man får 

tro avfolkningsstatistiken. Och det får 

man förstås. 

Att tro på statistik är alldeles frivilligt 

– nästan. Jag tror till exempel att Luleå 

har vunnit solligan i år igen. Förresten får 

man tro på vad som helst i det här landet, 

utan att för den skull behöva erkänna sig 

till någon religion. 

En tro blir inte religion förrän du går 

med att tro på något som någon annan 

har bestämt att du ska tro på; typ profeter, 

viktigpettrar och mina barns farsa. 

Världen är full av folk som vill missionera 

sin konstruerade tro. En del anstränger 

sig rejält. Och det finns förstås en 

grupp profeter som anstränger sig allra 

mest. De kryper på sina bara knän i bön 

om att vi ska tro på det dom vill förmedla. 

Men så är vi också väldigt många som 

erkänner oss till deras religion. För dessa 

profeter är nämligen just tron, eller närmare 

bestämt trovärdigheten, i allt det 

otrovärda de berättar – helt avgörande. 

Den typ av profet jag talar om kallas inte 

för något mindre än – romanförfattare. 

Själva ordet ”roman” innehåller en 

överenskommelse om att allt du läser är 

påhittat fast du ska låtsas att det är sant. 

Men om man lusläser många böcker 

av samma författare så vet man snart 

ganska mycket om vad han eller hon har 

varit med om i sitt liv. 

Å andra sidan ska man passa sig för 

att spekulera i andras liv. Det lämnar vi 

åt kvällsblaskorna. I Landstingstidningen 

kan ni i alla fall lita på att allt ni läser 

är ohyggligt sant. För övrigt är jag jätteduktig 

på att segla. Det finns ingen gräns 

för med vilken hastighet och precision 

jag kan knastra en fjärt, stympa ett stag, 

länsa en kassa eller rygga tillbaka. 

Jag seglade nämligen till Fjällbacka 

för ett par veckor sedan med Galeasen 

T/S Britta af Uddevalla. En ketchriggad 

historia byggd på Orust av ek och master 

av lärkträd. Det tog fem dagar och jag 

gjorde så gott jag kunde. Efteråt fick jag 

mycket beröm av besättningen. Kaptenen 

uttryckte det så tydligt han bara kunde: 

”Warg, du har uppvisat en häpnadsväckande 

förmåga att hålla dig ur vägen.” 

En nog så viktig seglingskonst som jag 

lärde mig av den lägst stående i besättningshierarkin: 

hoppilandkallen Leif, 82 

år. 

Bland Fjällbackas kobbar och hamnduschar 

med myntinkast har författarinnan 

Camilla Läckberg växt upp. Där finns 

bland annat den mycket dramatiska 

”Kungsklyftan”, där Läckberg tagit livet 

av minst en stackars kvinna i röd klänning 

(eller ”Djävulsklyftan” som den kalllades 

i filmatiseringen av Ronja Rövardotter). 

Där finns också Ingrid Bergmans 

minneslund och en båtkapellmakare från 

Frankrike som heter Patrick. Han var 

jättetrevlig men har i övrigt inte ett dugg 

att göra med den här krönikan. 

Vad jag egentligen skulle komma till 

var att statistiken, som jag berörde inledningsvis, 

borde visa att det snart inte 

finns fler människor kvar i Fjällbacka, 

Ystad, Kiruna eller Midsomer. Det mördas 

i snart varje vrå i dessa trakter. 

Det har väl alla blodtörstande kriminalromanläsarnördar 

noterat i sommar? 

Ryktesvägen har jag hört att det faktiskt 

är på gång en del fiktiva mord i 

Gällivare trakter också. Mer om det 

får jag faktiskt inte säga. Det är bäst 

att jag håller tyst. Annars kanske jag 

plötsligt omkommer i något som ser 

ut som en olycka. Ett utdrag ur polisrapporten 

skulle kunna se ut så här: 

”Den omkomne, herr Warg, verkar ha 

spetsat sig själv på gasreglaget under ett 

försök att hissa storseglet på sin snöskoter. 

Då detta måste betraktas som utommänskligt 

korkat, måste slutsatsen bli att ingen 

PATRIK WARG är 

inte känd från Idol, 

Robinson eller Big 

Brother. Däremot 

är han glad över 

att vara 

läkare 

i Norrbotten. 

annan person än den döde kan ha varit delaktig 

i den fatala händelsen". 

Om detta händer ska ni veta att jag varken 

skulle få för mig att spritsa en tårta 

eller att skota hem en skoter. Trots mitt 

stolta ursprung så är jag totalt okunnig 

när det gäller snöskotrar att jag knappt 

vet var propellern sitter. 

Jag träffade också en poliskommissarie 

i Fjällbacka. Han hade sett hur Ystad 

och andra Wallanderinspirerade mördarkommuner 

invaderats av kriminalturister 

som, inte olikt FBI, ostrukturerat trampar 

genom trädgårdar och villor i jakten på 

intorkat och inbillat blod. 

För att råda bot på detta hade han startat 

en guideförening som lotsar mordlustiga 

intressenter kring de dramatiska platser 

där Läckbergs allvarliga (och även fullständigt 

odramatiska) scener (inte) har 

ägt rum. 

Den gamle kommissarien avslutade 

vårt samtal med en blygsam önskan: 

”Man får hoppas att framtida kriminalförfattare 

har bättre koll på avfolkningsstatistiken.” 

”Hur menar du”, frågade jag. 

”Jo”, sa han, ”det bästa skulle förstås 

vara om alla lät bli att förlägga sina mord 

till glesbygden och i stället placerade dem 

i Stockholmsområdet.” 

nytt om namn 

konstverk berättar 

KARIN HELLSTEN har utsetts till verksamhetschef 

vid basenheten Rehabilitering/reumatologi 

vid Sunderby sjukhus. Hon har det senaste året 

vikarierat på tjänsten. Före det var hon sektionschef 

och överläkare inom specialiteten Rehabiliteringsmedicin 

vid sjukhuset. Foto: INGER HELLSTRÖM 

TANYA JENDERSEN, beteendevetare med inriktning 

på genus och organisation, är från den 

1 september anställd som projektledare för NLL- 

Jämt, landstingets utbildningssatsning för att förbättra 

arbetet med att erbjuda jämställd vård och 

medborgarservice till länets befolkning. Tanya har 

de senaste fyra åren arbetat som verksamhetschef 

för Unga Örnar Norrbotten. 

BENITA WIKSTRÖM är anställd som specialpedagog 

vid Pedagogiska hörselvården, Stadsvikens 

vårdcentral. Hon har tidigare arbetat som specialpedagog 

inom Luleå kommun. 

LENA LUNDBERG är ny redovisningschef inom 

NLL. Hon kommer närmast från en tjänst som 

ekonom vid Luleå kommun, och var före det 

redovisningsansvarig på Ericsson under sju år. 

Hon efterträder Carola Fransson, numera budgetoch 

planeringschef. 

BENGT FRANK, 58 år, är utsedd till ny länskonstkonsulent 

för Norrbotten, ett uppdrag som 

sträcker sig till 30 juni 2011 med möjlighet till ett 

års förlängning. 

DENNA OLJEMÅLNING har utförts av 

Helmer Osslund (1866-1938). Han hette 

egentligen Åslund men ändrade det 

i samband med en vistelse i USA 1886. 

Uppväxten i Medelpad kom för alltid 

att påverka och förstärka hans passion 

för det norrländska landskapet. Området 

sträckte sig från Höga kusten till Abisko. 

Innan Osslund påbörjade sin bana 

som målare arbetade han bland annat 

i Gustafsbergs Porslinsfabrik som formgivare 

och dekoratör. Han var framgångsrik 

vilket medförde prisbelöningar 

på olika hantverksmässor. Så småningom 

blev det måleriet som tog överhanden. 

På 1890-talet åkte Osslund till Paris 

för att bedriva konststudier. Den viktigaste 

läromästaren kom att bli Paul 

Gauguin. Parisstudierna lade också 

grunden till konstnärens kommande 

friluftsmåleri. Efter återkomsten till 

Sverige kritiserades hans måleri som 

onaturligt livfullt och dessutom bröt han 

mot den då rådande dämpade färgskalan 

med sin frigjorda behandling av färg. 

Osslund styrde kosan hem till Norrland 

efter denna kritik men hade ändå 

etablerat sig som konstnär med ett flertal 

separatutställningar. 

I början av 1900-talet gjorde han sin 

första resa till Lappland. Vid den tiden 

träffade han Leander Engström och 

påverkade denne med sitt expressiva 

måleri som närmade sig modernismen. 

Engström följde sedan med på flera 

Lapplandsresor. 

Osslund med familj bodde bland 

annat i närheten av Faxälven. Där fanns 

motiv som konstnären älskade. Han 

hade ateljé och bostad vid älvkanten varifrån 

han kunde följa årstidernas skiftningar. 

Han var speciellt intresserad av 

vårens islossningar och höstens färger. 

Sommaren eller ”Spenaten” som han 

kallade den, intresserade honom måttligt. 

Hustrun och ene sonen vårdades en 

tid på Söderåsens sanatorium. Sonen 

Foto: BARBRO ALATALO 

avled och i det sammanhanget fick Helmer 

Osslund kontakt med överläkare 

Helge Dahlstedt, tidigare Sandträsk 

sanatorium. Han hjälpte Osslund med 

försäljning av målningar under denna 

svåra tid. 

Helmer Osslund, Leander Engström 

och Albin Amelin ansågs stå för det 

nationella i svensk expressionism, med 

ett vresigt men tilltalande uttryck. 

TORSTEN WIKSTRÖM 

ANNELIE KLINT NILSSON är anställd som programkoordinator/informatör 

för Islossning, ett 

genomlysningsprogram inom Division vuxenpsykiatri. 

Hon kommer närmast från en tjänst 

som lokalredaktör för Norrbottens-Kuriren i Kiruna 

och har tidigare arbetat som koordinator 

under tv- och filmproduktioner. 

EVA LARSSON har tillträtt tjänsten som enhetschef 

på Folktandvården i Överkalix. Hon har de 

senaste 20 åren arbetat som tandsköterska på 

kliniken. 


15

Lennart 

Holmbom 

KONSTNÄREN LENNART HOLMBOM låter det verklighetstrogna måleriet ge plats för ett mer expressivt uttryck. 

Lennart Holmbom – konstnär som tar lek på allvar 

Sedan Sunderby sjukhus invigdes 

för tio år sedan har träbåten på 

Kustgatan lockat barn att klänga 

och klättra, hoppa och speja. 

Att det finns en ruff att krypa 

in i kan de tacka konstnärens son 

för. 

– Frej var 12 år då. Han tyckte 

att barnen behövde någonstans 

där de kunde komma undan sina 

föräldrar och andra vuxna, berättar 

Lennart Holmbom, mannen 

bakom utsmyckningen. 

Han tar emot oss i stugan i Bläsaviken, 

vid havet norr om Råneå. En lång, varm 

sommar är snart till ända och Lennart är 

på väg att lämna det semestermålande 

han kallar ”bara en lek”, för ett mer målinriktat 

skapande. Men gränsen är flytande, 

leken är också ett slags forskande 

i bildspråket. 

– Det jag gör under sommaren kan 

också bli något i slutänden. Det vet man 

inte i förväg, säger han och bjuder in till 

kaffe och lunchsmörgås i den timrade 

före detta bagarstugan. 

Här inne har han börjat med många 

av sina målningar. 

– Exakt kvart över tre kommer ljuset 

att falla in genom fönstret, säger han och 

Ur Lennart Holmboms privata fotoalbum… 

VÅR LILLA ISBRYTARE RE är nu 22 år. Att bli 

och vara förälder är det mest fantastiska 

i livet. 

LENNART HOLMBOM var en av de nio 

konstnärer som fick i uppdrag att bidra 

med nya konstverk till Sunderby sjukhus, 

utifrån tanken att konst behövs för att 

påskynda tillfrisknande och skapa trivsel 

och stimulans. 

visar det bord på vilket han under årens 

lopp placerat vinglas, flaskor, citroner, 

lökar och potatisar, väntat in rätt tidpunkt, 

skissat eller fotograferat för att sedan 

– under vintern hemma i Luleå – med 

hjälp av oljefärger försökt återskapa det 

speciella ljuset. 

I 20 års tid har han målat stilleben. 

Motivvalet till trots har det funnits flera 

dimensioner i måleriet. Dit hör speglandet 

av stämningar och känslor från uppväxten. 

– Det är inte så att jag ställer fram 

50-talskoppar och målar av. Men någonstans 

har det ändå handlat om att rekonstruera 

barndomen. Jag tror att konstnärer 

och författare ofta arbetar med att 

bearbeta de första intryck de haft i livet. 

Före den långa stillebenperioden ägnade 

han fem år åt att måla ”blöta asfaltvägar”, 

som han vanvördigt beskriver det. 

Nu har han bytt spår igen. Kanske inte 

lika tvärt, men ändå med en tydlig intention 

att lämna det naturalistiska för ett 

mer expressionistiskt måleri i stort format. 

Det har blivit en del målningar från 

SSAB tack vare Järnet och stadens ljus, ett 

projekt han driver tillsammans med fotografen 

Ulf B Jonsson. Utanför den lilla 

ateljén mellan stugan och havet hänger 

nu ett nyss påbörjat verk från Laxgatan 

i Svartöstaden och på lekstugan en 

målning av Fritz Olsson-husen i cent rala 

Luleå. Den nya utmaningen ligger 

i att inte återge verkligheten som den ser 

ut. Det är inte helt enkelt; att utelämna 

eller förvränga är också en konst. 

Efter drygt 30 år som först konstpedagog 

och sedan heltidskonstnär, känner 

han fortfarande osäkerhet när han börjar 

på en ny målning. Känslan tillför något 

och behövs för att verket ska få nerv. 

– Ödmjukhet tillsammans med självförtroende 

är en bra kombination. Det 

finns ett värde i ofullkomligheten. 

ÄNTLIGEN en fungerande 

kamin i sommarateljén… 

SOMMARNATT i juni, 

alltid lika magiskt. 


Parallellt med måleriet har Lennart 

Holmbom regelbundet gjort konst till 

offentliga miljöer. En utsmyckning blev 

klar till invigningen av Sunderby sjukhus 

för tio år sedan och har varit till mycket 

glädje under årens lopp – få barn kan 

motstå träbåten utanför Lekterapin och 

Barn- och ungdomsmottagningen. 

Ursprungstanken var att båten skulle 

ligga nedsänkt i golvet, en idé som 

av olika anledningar inte gick att realisera. 

Det tycker han fortfarande känns 

trist. Däremot är han nöjd över att det 

blev en nybyggd båt. Landstinget sköt till 

extra pengar sedan det stod klart att det 

kan finnas hälsovådlig blymönja i gamla 

båtar. 

– Tidningsrubriken ”Giftskandal på 

Sunderby sjukhus” hade inte varit så 

lyckad! 

Lennart tog hjälp av en båtbyggare och 

en snickare för att färdigställa båten med 

en lokal modell som förlaga. 

Under ett plexiglas i ruffen har han 

placerat en bit strand i form av stenar, 

snäckor, en liten skattkista och ett fotspår. 

Där ligger dessutom en bit av 

Berlinmuren. 

– Jag tycker om utsmyckningen på 

Sunderby sjukhus, det är en av de bästa 

jag gjort. Men tyvärr är plexiglaset nött, 

det måste bytas. Båten borde rustas upp 

och det är hög tid att den får ett namn. 

Det bästa förslaget hittills är ”Våga”, säger 

han. 

Tvärs över Kustgatan högt mot glastaket 

hänger den andra delen av verket, 

vars namn är Sjön ligger blank och intet 

moln på himlen. Abstrakta människosilhuetter 

utskurna i trä samspelar med 

varandra och bildar ett nät. 

Titeln är hämtad från Lennart Holmboms 

barndomstid. 

– De finaste ögonblick jag kan minnas 

var när mamma kom in i sovalkoven 

i stugan på Tallholmen i Purkijaursjön 

och väckte mig med orden ”Upp och 

hoppa, sjön ligger blank och intet moln 

på himlen”. Då pirrade det i hela kroppen. 


Ålder: 58 år. 

Familj: Livskamraten 

Inger Riström, 

sonen Frej, 22 år. 

Bor: I Luleå. 

Yrke: Konstnär. 

Aktuell: Driver projektet 

Järnet och 

stadens ljus tillsammans 

med Ulf B 

Jonsson. Tanken 

är att visa hur en 

konstnär och fotograf 

arbetar och 

målsättningen att 

inspirera barn och 

vuxna till egna 

skildringar av staden 

Luleå, ljuset 

och järnverket. Projektet, 

som delfinansieras 

av landstinget 

och Luleå 

kommun, ska utmynna 

i en stor utställning 

på Kulturens 

Hus hösten 

2010. Närmast 

kommer han att 

visa en del påbörjat 

arbete på Larssongården 

i Strömsund. 

Bakgrund: Uppvuxen 

i Jokkmokk. 

Pappa var elektriker 

och mamma 

hemmafru. Har två 

äldre systrar. Gick 

konstlinjen vid 

Sunderby folkhögskola 

1973-76. Arbetade 

tio år som 

konstpedagog på 

ett dagcenter i Boden, 

innan han 

övergick till eget 

konstnärskap på 

heltid. 

Om drivkrafter: 

”Jag måste ibland 

tvinga mig till att 

arbeta för att jobba 

mig till lust. Det 

jag vill åt är tillståndet 

när man hamnar 

i ett slags trans 

och glömmer tiden. 

Det som driver 

mig är nyfikenhet 

– jag vill veta 

hur det kommer 

att se ut när jag är 

klar”. 

Intressen: ”Kultur 

i alla former som 

beskriver våra liv, 

att försöka förstå 

människors samspel 

och beteenden, 

att laga god 

mat. Att bygga en 

praktisk och snygg 

bokhylla är också 

kul…”. 

Motto/livsfilosofi: 

Försöker ta vara på 

möten i livet. Anser 

dessutom att det 

finns en anledning 

att må bra själv, för 

att kunna göra andra 

gott. 

Övrigt: Fick landstingets 

utvecklingsstipendium 

Rubus 

Arcticus år 1999.

no 5 | 2009 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

no 5 | 2009 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?