Hälsobokslut 2010 - Norrbottens läns landsting

nll.se

Hälsobokslut 2010 - Norrbottens läns landsting

Hälsobokslut 2010

Sekretariatet


Innehållsförteckning

Sammanfattning..................................................1

Barn och ungdom................................................3

Vuxna................................................................14

Äldre..................................................................27

Folkhälsans fördelning......................................35

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.................37

Referenslitteratur...............................................39


Sammanfattning

Landstingsplan övergripande mål är att:

• Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

• Norrbottningarna ska må bra och leva ett gott liv.

• Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsa och ta ett aktiv ansvar

för att behålla eller förbättra sin hälsa.

Uppfyllelsen av eller trenderna mot de mer precisa mål som anges under kapitlet ”God hälsa” i

landstingsplanen för 2010 – 2012 och planen för 2011-2013 kommenteras i denna sammanfattning:

Självskattad hälsa bland vuxna – bäst i Sverige år 2020

Den befolkningsundersökning som landstinget tillsammans med länets kommuner gjorde under

år 2010 pekade på att norrbottningarna tyckte sig ha en bättre självskattad hälsa än fyra år tidigare.

Detta gällde alla åldersgrupper. I en jämförande landsövergripande uppföljning över perioden

åren 2006-2009 placerar sig Norrbotten på sjätte bästa värdet bland kvinnorna och femte bästa

värdet bland männen i landet.

Nedstämdhet bland barn och ungdom

Under de fyra år skolsköterskornas hälsosamtal har samlats in har pojkarna i gymnasiets årskurs

ett varit vid eller nära målet om att högst tre procent av eleverna ofta känner sig nedstämda. Under

samma tidsperiod har flickorna inte uppvisat någon förbättring och har tre gånger så många som

ofta är nedstämda jämfört med pojkarna.

Minskning av tobaksbruk bland barn och unga och rökfria miljöer

Sett över en längre tidsperiod har rökning bland ungdomar minskat men för närvarande finns

tecken på att rökning bland skolelever i grundskolans högstadium ökar. Utvecklingen går därför

i motsatt riktning till landstingets mål om en halvering av rökning bland ungdomar. Idag uppger

sexton procent av flickorna och tretton procent av pojkarna i gymnasiets första årskurs att de röker

minst någon gång i vecka.

Målet är att barnen i Norrbotten ska få en tobaksfri start i livet. Sett över en längre tidsperiod har

tobaksbruk bland gravida och bland spädbarnsföräldrar minskat. För att nå målet när det gäller

gravida i vecka 32 fattas enbart två procentenheter till 98 procent enligt senaste uppgifterna och

när det gäller föräldrarna till barn vid åtta månaders ålder går trenden i rätt riktning. Målet är att

nittiofem av hundra barn inte ska ha rökning i hemmet mot idag åttioåtta av hundra. Papporna

röker i högre grad än mammorna.

Riskabla alkoholvanor

Alkoholvanorna bland ungdomarna mellan 16 och 24 år är liknande som fyra år tidigare trots

positiva tecken bland yngre åldrar med mindre intensiv konsumtion och fler som inte dricker

alkohol. Fortfarande har nästan var tredje ungdom i omtalade åldrar riskabla alkoholvanor, både

bland männen och kvinnorna.

HÄLSOBOKSLUT 1


Minskning av antalet fall av klamydia

Landstingsplanens mål om femton fall per 1000 invånare i åldersgruppen 15- 29 år är uppnått

under år 2010 men det finns en stark osäkerhet om det är tillfälligt eller en bestående trend. Alla

kommuner har inte uppnått målvärdet samtidigt som fyra kommuner hade mindre än tio fall i

aktuell åldersgrupp år 2010.

Övervikt bland barn, unga och vuxna

Det finns inga klara tecken på att övervikten inklusive fetma bland barn, unga eller äldre norrbottningar

börjar minska. Fortfarande är ungefär var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiets

första år överviktig eller fet. Yngre vuxna har ökat sin andel med fetma, särskilt männen. De

övriga vuxna har inte heller rört sig i riktning mot landstingets mål om en kraftig minskning av

andelen överviktiga.

Fallskador bland äldre

Målet är att fallskador bland personer 80 år eller äldre ska minska så att sju kommuner i länet finns

med bland de kommuner i landet som har minst antal fallskador som leder till sjukhusvård. Den

officiella statistiken visar ingen förbättring; ingen av kommunerna har uppnått målvärdet. Mer

aktuell statistik visar på en minskning av antalet höftfrakturer vid sjukhusen som senare sannolikt

kan ge effekt på det övergripande jämförande målet.

Övriga kommentarer

Med underlag av de två senaste länsundersökningarna av norrbottningarnas hälsa och levnadsvanor

har det skett en del positiva förändringar med hälsan bland norrbottningarna. Här kan nämnas

det självskattade hälsotillståndet, värk i rörelseorganen och tandhälsan. Hjärt- och kärlsjukdomar

har inte samma positiva förändring. Förekomsten av rapporterat högt blodtryck har en viss ökning

och diabetes är oförändrat sett med perspektivet på fyra senaste åren. Detta understryks också av att

norrbottningarna fortfarande har ett högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar än genomsnittet

för riket. Det finns skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa såtillvida att värk och psykosomatiska

besvär drabbar kvinnor mer än män och hjärt- och kärlproblem förekommer mer bland män.

Den psykiska hälsan fortsätter att vara jämförelsevis bättre än i övriga delar av landet och vissa

framgångar har skett när det gäller kvinnorna. De unga kvinnorna har fortfarande flest symtom

på psykisk ohälsa men utvecklingen bland jämnåriga män visar tecken på en negativ trend sedan

fyra år tillbaka.

Hälsan är ojämlikt fördelat i befolkningen. Den fysiska hälsan fördelas olika mellan strukturella

samhällsgrupper och den psykiska hälsan påverkas också till stor del av den aktuella livssituationen.

2 HÄLSOBOKSLUT


Barn och ungdom

Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på

lång sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsa i vuxen ålder. Landstinget ska därför

bidra till att stödja barns och ungdomars positiva utveckling.

Prioriterade områden för landstingets arbete med barn och ungdomar är:

• Psykisk hälsa

• Övervikt och fetma

• Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning

• Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter)

• God livskvalitet

Barnens miljö

Antalet barn i Norrbotten har minskat med 22 procent under en 20-årsperiod. Idag finns drygt

46 000 personer mellan 0 och 17 år (figur 1). Ett av fyra barn i Norrbotten bor tillsammans med

ensamstående förälder, mestadels modern (figur 2).

I Norrbotten är det färre barn som lever i familjer

med låga inkomster än i landet i övrigt. Men,

skillnaderna mellan länet och riksgenomsnittet

har minskat under 2000-talet. Andel hushåll

med låga inkomster ökar i Norrbotten. Ungefär

15 procent av barnen i Sverige levde år 2008 i

en familj som ansågs vara ekonomiskt utsatta

(SCB, Välfärd nr 3, 2010).

Socialstyrelsens studie om barns levnadsförhållanden

i Sverige (Olika villkor, år 2010) visar

på att barn och unga lever under mycket skilda

förhållanden beroende på var de växer upp.

Studien valde 16 områden inom risk och ofärd.

Länets kommuner visar ungefär samma resultat

HÄLSOBOKSLUT 3


som övriga kommuner i landet. Begreppet ofärd har direkt anknytning till barns situation (t ex

andel som lämnar gymnasium utan betyg). Risk grundas på föräldrarnas situation (t ex hushåll

med långvarigt ekonomsikt stöd). Analyserna visade också på ett svagt samband mellan ofärd,

risker och kommunernas kostnader för barn och unga.

Barns intellektuella, sociala och känslomässiga förmågor utvecklas i samspel med andra människor.

Det är därför positivt att nästan samtliga elever (nio av tio ) i länet säger sig ha någon vuxen

att prata med om det som känns viktigt.

Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan har mindre risk att utveckla olika

typer av problem som till exempel drogmissbruk. Det finns samband mellan trivsel i skolan och

psykisk hälsa. Samband finns också mellan stor frånvaro i skolan och ogynnsamma levnadsvanor.

Skolsköterskornas hälsosamtal bland länets ungdomar visar på att nio av tio elever trivs i skolan.

Bland elever i årskurs nio uppgav åtta av tio att de trivdes i skolan (år 2009). Samtidigt uppger en

elev av tio i grundskolans årskurs sju att de är hemma från skolan utan att vara sjuk. I gymnasiet

stannar ungefär en elev av fyra hemma utan att vara sjuk.

Utbildning är en stark positiv faktor på folkhälsan och betygen i grundskolans årskurs nio har

avgörande betydelse för om man studerar vidare. Låga eller ofullständiga betyg ökar risken för

framtida psykosociala problem (Socialstyrelsen, Social rapport 2010).

Norrbotten hör till de län i landet som har flest elever från grundskolan med behörighet till gymnasium.

Detta varierar mellan kommunerna inom länet, mellan pojkar och flickor men också

mellan enskilda år. Tabellen här nedan (tabell 1) visar hur stor del av eleverna från grundskolans

årskurs nio som är behöriga till gymnasieskolans nationella program de senaste fem åren. För att

bli behörig till gymnasiet krävs minst betyget godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,

engelska och matematik.

Tabell 1 . Andel som är behöriga till gymnasieskola, läsåren 2007/08 och 2008/09.

Pojkar

07/08

Pojkar

08/09

Flickor

07/08

Flickor

08/09

Pojkar

07/08

Pojkar

08/09

Flickor

07/08

Flickor

08/09

Arjeplog 100 87,5 85,7 90,0 Kiruna 80,8 89,3 91,7 85

Arvidsjaur 88,2 94,3 93,9 100, Luleå 88,7 86,1 90,4 92,4

Boden 88,9 87,1 87,2 93,1 Pajala 93,1 94,3 100,0 98

Gällivare 87,5 92,6 91,5 92,3 Piteå 93,0 91,8 95,9 95,3

Haparanda 97,0 77,7 93,0 89,5 Älvsbyn 83,6 89,3 96,6 91,5

Jokkmokk 91,7 74,3 97,3 85,7 Överkalix 100,0 100 96,6 95,8

Kalix 81,6 83,8 84,8 92 Övertorne 87,1 81,8 97,2 90,6

å

25 procent bästa kommunerna; mittenvärden 25 procent sämsta värdena

Källa: SKL, Öppna jämförelser grundskolan 2009 och 2010

Andelen ungdomar som avslutar utbildningen på gymnasiet inom fyra år varierar mellan länets

kommuner, enskilda år och mellan pojkar och flickor. År 2010 hade 72,3 procent av berörda

elever i Norrbotten avslutat gymnasium inom fyra år. Flickorna avslutar sina studier i högre grad

än pojkarna.

4 HÄLSOBOKSLUT


Tabell 2 . Andel som har avslutat gymnasium inom fyra år. Procent

2008 2009 2010 2008 2009 2010

Arjeplog 56 60 51 Kiruna 71 81 68

Arvidsjaur 80 82 73 Luleå 74 78 77

Boden 64 73 72 Pajala 78 85 79

Gällivare 72 69 69 Piteå 85 86 86

Haparanda 63 66 71 Älvsbyn 74 80 80

Jokkmokk 64 68 58 Överkalix 61 77 77

Kalix 71 68 71 Övertorneå 72 78 80

Andelen pojkar och flickor som är etablerade på arbetsmarknaden, eller studerar två år efter avslutat

gymnasium, varierar mellan länets kommuner, enskilda år och mellan pojkar och flickor. I

Norrbotten var, år 2009, 62 procent av dessa ungdomar i arbete eller studier två år efter gymnasium

medan det i landet varierade mellan 56 och 78 procent. Ibland har kvinnorna högre värde än

männen och ibland tvärtom. Det finns olika skäl till att ungdomar inte finns med i denna grupp.

Somliga tar ett sabbatsår, är ute och reser, arbetar utomlands eller ägnar sig åt annat. Men ju längre

en ung person befinner sig utan sysselsättning, och ju äldre han eller hon blir, desto större är risken

att man fastnar i ett utanförskap. Det blir då allt svårare att etablera sig i samhället. Flera studier

visar att unga i utanförskap också löper en större risk än andra att drabbas av sociala problem.

Tabell 3 . Andel som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad

gymnasieutbildning. Procent

2007 2008 2009 2007 2008 2009

Arjeplog 70 63 57 Kiruna 65 68 67

Arvidsjaur 50 53 66 Luleå 62 65 67

Boden 69 70 60 Pajala 56 51 64

Gällivare 68 67 71 Piteå 63 67 66

Haparanda 67 69 49 Älvsbyn 54 73 70

Jokkmokk 57 74 59 Överkalix 58 65 46

Kalix 62 59 61 Övertorneå 57 55 67

Självupplevd hälsa

Svenska barn och ungdomar är i allmänhet medicinskt friska. Ändå upplever många olika psykosomatiska

besvär och nedstämdhet. Genom att samla uppgifter från skolsköterskornas hälsosamtal

är det möjligt att följa hur elever i grundskolans högstadium och gymnasiets första årskurs

mår. De flesta säger sig må ganska, eller mycket bra, men ju äldre barnen blir desto fler säger sig

ha besvär. Detta gäller särskilt flickorna som läsåret 2009/10 går från 97 procent i årskurs 4 till

88 procent i gymnasiets första år. Motsvarande minskning bland pojkar går från 97 till 94 procent

(tabell 4).

Tabell 4. Andel elever som tycker sig må ganska eller mycket bra. Procent

2006/2007 2007/2008 200/2009 2009/2010

Flickor Årskurs 7 94 94 92 94

Gymnasium åk1 87 87 86 88

Pojkar Årskurs 7 97 96 97 97

Gymnasium åk1 93 93 94 94

HÄLSOBOKSLUT 5


Psykisk hälsa

Tre gånger fler flickor än pojkar känner sig nedstämda. Under gymnasiets första år känner sig

tretton procent av flickorna ofta nedstämda. Andelen flickor i årskurs sju som ofta känner sig

nedstämda har ökat två procentenheter de senaste åren (figur 4).

Flickorna har också mer problem med värk, magont eller huvudvärk (figur 5). Flickorna är mindre

nöjda med sina kroppar än vad pojkarna är. Flickorna i gymnasiet (24 procent) känner sig

stressade av skolarabetet. Pojkarna (12 procent) har inte lika stora problem med stress. Hur barn

i enskilda kommuner mår finns att ta del av på landstingets folkhälsosida. Forskning visar att

ungdomarnas psykiska hälsa påverkas av de villkor de lever under; sociala relationer, krav och

ansvarstagande. Hit måste man ock-så räkna problem med våld och trakasserier. Vänner, familj

och lärare var av stor betydelse för psykiska hälsan. Hit måste man också räkna problem med våld

och trakasserier. Vänner, familj och lärare var av stor betydelse för psykiska hälsan.

Barn i Norrbotten mår minst lika bra som barn i övriga landet. Under 2009 gjorde Folkhälsoinstitutet

en undersökning av skolelever i årskurs sex och nio. Den visade att barnen i de norrbottniska

kommunerna hör till de barn i landet som har minst problem med psykosomatiska besvär, nedstämdhet,

koncentrationssvårigheter och bristande välbefinnande (Hälsobokslut 2009).

Under 2006-2008 vårdades mellan 0,8 – 1,9

procent av barn och ungdomar (0-19 år) inom

den specialiserade psykiatriska öppen- eller

slutenvården. Detta var ingen nämnvärd avvikelse

från andra kommuner.

Under en längre tid har den psykiska ohälsan

ökat, särskilt bland unga kvinnor. För fyra år

sedan uppgav nästan var tredje kvinna mellan

16 och 24 år i länet att de hade nedsatt

välbefinnande, dubbelt så många som bland

jämnåriga män. På senare tid har stress minskat

och välbefinnande ökat bland kvinnorna.

De jämnåriga männen visade ingen motsvarande

utveckling (figur 6).

6 HÄLSOBOKSLUT


Skador

Skador är den vanligaste orsaken till att barn vårdas vid sjukhus. En tredjedel av dödsfallen bland

svenska barn beror på skador och förgiftningar. Nära 25 procent av alla barn som vårdas på sjukhus

vårdas på grund av en skadehändelse. Fall- och transportolyckor är de vanligaste orsakerna.

Inga uppgifter finns om lindrigare skador som inte medför sjukhusvård eller dödsfall.

Varje år vårdas i Norrbotten omkring 200 pojkar och 125 flickor i åldrarna 0 – 14 år vid sjukhus

på grund av en olyckshändelse. Antalet skador i denna åldersgrupp har inte förändrats märkbart

sedan 1990-talets början (figur 7).

Oavsett orskerna till de skador som medför sjukhusvård har barn (0-17 år) i Norrbotten lägre

skadefrekvens än i andra delar av landet. Flickorna har det 6:e bästa värdet och pojkarna hamnar

på 7:e bästa värdet.

Varje år vårdas nära 39 norrbottniska barn på sjukhus på grund av att ha skadat sig själva. De

flesta av dem är flickor. De är inte så många men jämfört med övriga landet visar sig Norrbotten

ha fler flickor inskrivna på grund av självskador åren 2005-2009. Motsvarande värde för pojkarna

i länet hamnar på tionde högsta värdet (figur 8) .

Astma och allergi bland skolbarn

I Norrbotten liksom världen över har andelen med astma och allergi ökat sedan mitten av 1990-

talet. Flera studier tyder nu på att denna ökning kan ha avstannat. Studier bland 7-8 åringar i Norrbotten

åren 1996 och 2006 konsta-terade att andelen med astmasymtom inte hade ökat. Däremot

hade andelen med läkardiagnostiserad astma ökat från 5,7 procent till 7,4 procent. Andelen bland

de med diagnostiserad astma rapporterar mindre symtom vilket kan tyda på att fler med milda besvär

blir diagnostiserade i dag jämfört med för tio år sedan. En bättre miljö i form av färre rökande

föräldrar och effektivare mediciner kan också ha bidragit. Alarmerande var dock att det skett en

kraftig ökning av allergisk sensibilisering under samma tidsperiod, från 21 procent till 30 procent.

På sikt kan detta betyda att vi kommer att se en fortsatt ökning av allergiska sjukdomar.

Skolsköterskornas hälsosamtal under läsåret 2009/2010 visar att mellan fyra och nio procent av

skoleleverna ofta hade besvärande allergi - flickor mer än pojkarna (tabell 5).

HÄLSOBOKSLUT 7


Tabell 5. Andel som ofta eller alltid har haft besvärande allergi

under de tre senaste månaderna, läsåret 2009/2010. Procent

Flickor

Pojkar

Årskurs 4 6 5

Årskurs 7 6 4

Gymnasium åk 1 9 4

Tandhälsa

Under senaste årtiondena har hoten mot tandhälsan blivit fler. Svenskarna dricker i genomsnitt tre

gånger så mycket läsk per person och år jämfört med för 25 år sedan, och en stor del konsumeras

av barn och ungdomar.

Försäljning av lösgodis har bidragit till en fördubblad konsumtion av godis. Pojkar dricker mer

saft och läsk än flickor. Det blir allt tydligare med ökande ålder. På senare år tycks ändå pojkarnas

läskdrickande ha planat ut något. Allt färre pojkar i gymnasiet dricker läsk minst tre dagar i

veckan. Konsumtionen ligger fortfarande på en mycket hög nivå. Var tredje pojke dricker läsk

minst tre dagar i veckan jämfört med var sjunde flicka i samma ålder.

Folktandvårdens vision om ”En frisk mun i alla åldrar” samt målet om en ”Kariesfri förskoletid”

förutsätter ett aktivt hälsofrämjande arbete riktat till barn och unga. När barnen besöker tandvårdsklinikerna

får föräldrarna information. Man samarbetar också med mödra- och barnavårdsverksamheten

i primärvården, förskolan och skolan. Det är inte helt lätt för så små barn att få sina

tänder lagade så arbetet med att kunna fånga upp barn med risk för karies i tid ska utvecklas. Från

och med 2007 genomförs riskbedömning av 1-åringar och rådgivning till föräldrarna. Syftet är att

kunna sätta in stöd i tid, innan ohälsosamma vanor blivit etablerade.

Sedan mitten av 1990-talet har karies hos 6-åringarna i länet minskat. Under år 2010 har 78

procent av 6-åringarna i Norrbotten visat sig vara utan karies. Vid den senaste nationella redovisningen

för 6-åringar, år 2008, var motsvarande genomsnitt för riket 74 procent (figur 9 och 10).

8 HÄLSOBOKSLUT


Oönskade graviditeter

Avbrutna graviditeter (aborter) har ökat under

2000-talet. De tre senaste åren har dock en nedgång

kunnat anas. Det är övervägande kvinnor

mellan 20 och 24 år som avbryter sin graviditet.

De senaste fem åren har i genomsnitt 990 aborter

per år registrerats i Norrbotten. Omkring 25 procent

av dessa gjordes av kvinnor under nitton år

(figur 11-13).

Sexuell hälsa

Under hösten 2009 började antalet fall av klamydia i Norrbotten sjunka. Denna utveckling fortsatte

under större delen av år 2010. Totalt sett har färre fall konstaterats i Norrbotten under år 2010

än under tidigare år (752 mot att ha legat över 960 de fem föregående åren). År 2010 hade Norrbotten

tredje lägsta värdet av nytillkommande fall bland alla landsting/regioner. Med undantag av

Jämtland syns utvecklingen varit lika i norrlandslänen det senaste året. (figur 14).

Om utvecklingen blir bestående och vad som påverkat minskningen är i dag oklart. Det är troligen

en kombination av flera faktorer. Bland annat har landstinget de senaste fyra åren, arbetat för att

öka kunskapen om säkrare sex samt påverka attityder och beteende bland ungdomar. En annan

påverkande faktor som nämnts är utbrottet av svininfluensan, hösten 2009, som bidrog till minskande

antal krogbesök.

HÄLSOBOKSLUT 9


Landstingsplanens mål; högst 15 fall av klamaydia per

invånare 15-29 år uppfylldes år 2010 (14 fall per invånare

15-29 år). År 2009 fanns två kommuner som hade

lägre antal fall än 10 per 1000 invånare. År 2010 uppfyllde

fyra kommuner detta värde (figur 15).

Levnadsvanor

Tobak

De tre senaste åren har rökning bland gravida i vecka

32 legat under fyra procent. Antalet kvinnor som röker

under graviditen har minskat stadigt sedan 1990-talet.

Mellan en och två procent av de gravida snusar. I Öppna

jämförelser 2007-2008 visar Norrbotten det fjärde lägsta

värdet för andelen rökare och snusare i graviditetsvecka

32 jämfört med övriga län/regioner (figur 16).

Landstinget har som mål att högst fem av 100 (5 procent)

barn vid åtta månaders ålder ska ha någon rökare

i hemmet. För barnen som föddes 2008 låg den siffran

på 12 procent - en förbättring med sex tiondelar jämfört

med barnen som föddes 2007. För barn födda 2007

fanns Norrbotten på sjunde bästa värdet i landet när det

gäller andelen rökare i hemmet till barn åtta månader

(figur 17).

Drygt var tionde barn i årskurserna fyra samt sju har

någon vuxen som röker inomhus där de bor men andelen

har minskat över tid.

Det finns en utveckling mot att rökning sakta ökar bland

gymnasieeleverna (figur 18). Elva procent av pojkarna

och 16 procent av flickorna i gymnasiets årskurs ett röker

någon gång i veckan. Sju procent av flickorna och

19 procent av pojkarna i gymnasiets första år snusade

minst någon gång i veckan. I motsats till rökning visar

snusandet på en minskning både bland flickor och

pojkar.

Folktandvården har undersökt 19-åringarnas rök- och

snusvanor över en längre tidsperiod. Denna visar att

rökning minskat och snusning haft en svag ökning under

de femton senaste åren ( figur 19). Detta innebär i

sin tur att mellan 68 och 85 procent av 19-åringarna i

10 HÄLSOBOKSLUT


länets kommuner varken röker eller snusar, år 2010. En indelning i lika stora intervall medför att

tre kommuner hamnar bland de med flest tobaksfria 19-åringar och sex kommuner med minst

(figur 20).

Forskningsstudie bland skolungdomar i Norrbotten har visat att tonåringar med rökande föräldrar

både löper större risk att själva börja röka men även att drabbas av astma och luftvägssymptom

(OLIN-studie). Både exponering för miljötobaksrök från mamman och egen rökning var relaterat

till astma och pip i bröstet i tonåren men den största andelen med luftvägssymtom sågs bland dem

som hade både och. Att någonsin ha haft luftvägssymtom var relaterat till miljötobaksrök, medan

nuvarande symtom i tonåren var starkare relaterat till tonåringarnas egen rökning.

Bland unga vuxna (16 -24 år ) uppger näst intill

lika stor andel som för fyra år sedan att de röker

dagligen (sju procent bland än och nio procent

bland kvinnorna, år 2010). Andel som snusar

bland länets unga män har minskat till tjugo

procent medan fortfarande en av tio jämnåriga

kvinnor i länet snusar varje dag (figur 21). Unga

kvinnorna i länet snusar mer än genomsnittet

bland jämnåriga i landet men röker mindre.

Matvanor och fysisk aktivitet

De senaste decennierna har föräldrarna i genomsnitt blivit äldre och äldre när första barnets föds.

Samtidigt syns en ökning av vikten bland kvinnorna i tidig graviditet. Andelen kvinnor med övervikt

eller fetma (BMI 25 eller mer) vid inskrivningen vid mödrahälsovården i Sverige har ökat

från 25 procent 1992 till nästan 37 procent år 2009. I Norrbotten har BMI-medelvärdet för kvinnorna

vid samma tidpunkt ökat med några tiondelar på tio år (tabell 6).

Tabell 6. Medelålder vid första barnets födsel och BMI-måttet i tidig

graviditet, Norrbotten.

Mödrarnas medelålder vid första

barnet

BMI (medelvärde vid inskrivning till

mödrahälsovården

1979 1989 1999 2009 1999 2002 2006 2009

24,0 25,2 26,8 27,2 24,9 25,2 25,1 25,3

HÄLSOBOKSLUT 11


Under de fyra år barnhälsovårdens uppgifter av

4-åringarnas vikt och längd insamlats för databearbetning

har inga stora förändringar skett vad gäller

övervikt inklusive fetma bland denna åldersgrupp.

Senaste mätning visar att 15 procent av dessa barn

är överviktiga, flickorna mer än pojkarna (figur 22).

Landstinget har som mål att andelen överviktiga

pojkar och flickor i fyraårsåldern ska understiga tio

procent.

Skolsköterskornas mätningar bland skolelever visar

att förekomsten av övervikt ökar med stigande ålder

bland pojkarna (figur 23). I gymnasiets första år är

var tredje av länets pojkar överviktig eller har fetma

och var femte av flickorna. Under de fyra åren mätningarna

databearbetats finns ingen tendens till att

andelen skulle minska utan snarare tycks andelen

överviktiga eller feta barn ökar i länet, oavsett kön.

Senaste läsåret hade kommunerna Gällivare och Piteå

flest med övervikt bland pojkarna i gymnasiets

första årskurs (figur 24).

Förekomsten av övervikt bland äldre ungdomar (16

– 24 år) är efter egna uppgifter om vikt och längd i

stort densamma år 2010 jämfört med fyra år tidigare

bland unga kvinnorna men en ökning av övervikt

bland yngre män (figur 25).

Alkohol

Det finns tecken på en positiv utveckling av alkoholvanor bland skolelever. Den senaste tioårsperioden

har både nationellt och i Norrbotten andelen som aldrig dricker alkohol ökat bland elever

i grundskolans avgångsklass.

12 HÄLSOBOKSLUT


Andelen som dricker mycket alkohol minst någon gång per månad (intensivkonsumerar) i samma

ålder har minskat, och Norrbotten hade lägre andel som intensivkonsumerar alkohol än riket i

övrigt vid undersökning år 2009 (Hälsobokslut 2009).

Under den tid uppgifter från skolsköterskornas hälsosamtal insamlats har andelen som provat

alkohol i gymnasiets första år minskat stadigt, till var femte flicka och var fjärde pojke senaste

läsåret. Andelen gymnasieelever som dricker alkohol minst någon gång i månaden, har också

sjunkit, till ungefär var femte elev, oavsett kön.

Unga vuxna är den åldersgrupp som dricker mest alkohol

och dricker alkohol oftare än andra medborgarna.

Den gruppen har också de flesta som bedöms

ha riskabla alkoholvanor, vilket är ett index utifrån

hur ofta och hur mycket alkohol man dricker samt

hur ofta man är berusad (figur 26). Näst flest har

gruppen män mellan 25 och 34 år.

Alkoholvanorna har inte förändrats bland de unga

under de fyra senaste åren. Detta kan ses via andelen

med riskabla alkoholvanor och berusningsdrickandet

som inte har förändrats sedan år 2006 (figur 27och

figur 28). Länets unga ligger under riksgenomsnittet

men har närmat sig detta sedan år 2006.

HÄLSOBOKSLUT 13


Vuxna

Delaktighet och inflytande

I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara

delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller

religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och

möjligheter att påverka egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett starkt samband

med hälsa (prop 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik).

Valdeltagandet är ett sätt för medborgarna att

påverka politiska beslut och brukar användas

som ett mått på delaktighet i samhället. Allmänt

i Sverige men också i länet har valdeltagandet

haft en nedåtgående trend vid de senaste valtillfällena.

Denna bröts vid senaste valet när deltagandet

i kommunvalet var större år 2010 än vid

valet år 2006. Den utvecklingen kan mer eller

mindre ses i alla länets kommuner och snittet

för länet var tre procentenheter högre (figur

29). Sju procent var förstagångsväljare.

I SCB:s medborgarundersökningar ligger Norrbotten

bland de län som har bästa värdet, år

2010, om hur länsinvånarna anser att det finns

möjlighet att påverka och ha inflytande. Länet får näst bästa värdet när det gäller om invånarna

skulle rekommendera vänner eller andra att flytta till länet (tabell 7).

Tabell 7. Nöjdhetsindex , år 2010. Skala 1-100.

Källa: SCB:s medborgarundersökningar

Norrbotten Varians i riket

Påverkan/inflytande 45 (36- 45)

Rekommendation 73 (59 - 75)

Ekonomisk och social trygghet

Socialt nätverk och trygghet

Ett gott socialt nätverk och att efter ens egen förmåga och intresse delta i olika sammanhang

eller aktiviteter är bra för hälsan. Regelbundna fritidsaktiviteter med andra avtar i medelåldern

och är minst bland de allra äldsta. Inga större förändringar har skett av norrbottningarna sociala

liv under de fyra senaste åren (tabell 8). Drygt en av fem vuxna norrbottningar har få sociala

aktiviteter.

Liknande förhållande dvs en av fem kvinnor i länet och en av tio män har under en tre-månadersperiod

blivit så illa bemött att de känt sig kränkta. De unga kvinnorna är den grupp som rapporterar

mest dåligt bemötande (tre av tio personer).

14 HÄLSOBOKSLUT


Tabell 8. Andel norrbottningar 16-84 år som har svårt att lita på folk, inte deltagit i sociala

aktiviteter under ett å eller känt sig illa bemött under de tre senaste månaderna, åren 2010

och 2006. Procent.

Män

Kvinnor

2010 2006 2010 2006

Svårt att lita på andra 22 24 21 25

Känt sig illa bemött (kränkt) 14 11 20 20

Lågt socialt deltagande 28 26 24 23

Ett demokratiskt samhälle bygger på en tillit

mellan individerna. Norrbottningarna tycks ha

en större tillit till andra människor än svensken

i allmänhet (figur 30). De yngre vuxna norrbottningarna

har en mer avvaktande attityd till

andra människor än äldre. Bland den gruppen

litar sex av tio personer i allmänhet på andra

medan åtta av tio äldre har tillit till andra.

Förtroendet för andra människor påverkas av

utbildningslängd, ekonomiska förutsättningar

och hur mycket fritidsaktiviteter man har tillsammans

med andra (Liv och Hälsa Norrland,

2003). Det är idag något fler norrbottningar som

har tillit till andra människor än för fyra år sedan.

Om man med begreppet ”ekonomisk situation”

utgår från hur snabbt en person har möjligheten

att skaffa fram en summa pengar (15 000 kr inom

en vecka) har den ekonomiska situationen förbättrats

bland alla åldrar i Norrbotten i jämförelse

med år 2006 (figur 31). Kvinnorna har sämre ekonomisk

situation än männen i alla åldersgrupper.

Den ekonomiska tryggheten för vuxna är till stor

del beroende av att kunna förvärvsarbeta och ha

ett arbete att gå till. Människor som inte har den

situationen är hänvisade till samhällets trygghetssystem, bland annat via socialförsäkringar. Försäkringskassans

ohälsotal dvs utbetalda dagar för sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning

eller rehabpeng är inget direkt mått på folkhälsa men kan spegla jämförelser av den del av befolkningen

som är utanför arbetsmarknaden på grund av sjukdom. Beroende av socialförsäkringar ger

också en sämre ekonomisk situation.

Norrbotten har idag det högsta ohälsotalet i landet med 35,6 dagar per försäkrad och år (febr

2011). Genomsnittet för riket är 29,1. Det är högre bland kvinnorna än bland männen. Utbetalningar

av sjukpenning har minskat med mer än hälften i Norrbotten under den senaste femårsperioden.

Under samma tidsperiod har genomsnittliga utbetalda dagar för sjuk- och aktivitetsersättningen

minskat med fjorton procent (35 till 30). 14 300 personer i Norrbotten har idag sjuk- och

aktivitetsersättning (18 000 personer år 2006).

HÄLSOBOKSLUT 15


Idag utgör sjuk- och aktivitetsersättningen mer än åttio procent av Norrbottens ohälsotal. Förhållandevis

är det fler bland länets kvinnor som har sådan ersättning än bland männen och variationerna

mellan länets kommuner är stor (figur 32).

Psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning

i Sverige. Depressioner och ryggsjukdomar stod för de enskilt största andelarna av sjukförsäkringskostnaderna

med vardera tolv procent år 2009 (tabell 9).

Tabell 9. Sjukförsäkringskostnaderna i Sverige år 2009 fördelade på diagnoskategorier.

Mått: Andel (procent av totalkostnaderna.

Andel

Psykiska sjukdomar 37 Övriga fysiska sjukdomar 11

Rörelseorganen 31 Cirkulationsorganen 5

Skador 6 Tumörer 3

Nervsystemet och sinnesorgan 6

Källa: Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2011:4

Andel

Arbetslösheten bland norrbottningarna har totalt sett minskat från föregående år. Minskningen

har varit mindre bland ungdomarna som idag har drygt 3700 personer mellan 18 och 24 år som är

öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd (tabell 10).

Tabell 10.

Arbetslöshetsläget februari 2011 Norrbotten:

Kvinnor

Män

Öppet arbetslösa I program Öppet arbetslösa I program

16-64 år 3,6 % 4,5 % 4,2 % 4,6 %

18-24 år 3,9 % 10,4 % 5,2 % 12,3 %

16 HÄLSOBOKSLUT


En god livsmiljö innefattar att medborgarna ska kunna röra sig tryggt och säkert i bostadsområden,

naturen eller allmänna platser. Miljöer där alla kan ta sig fram utan att vara orolig för att

falla eller bli utsatta för överfall. Att känna sig rädd för att gå ut ensam på grund av risken att bli

överfallen eller hotad påverkar livskvaliteten negativt. Utifrån egna uppgifter av norrbottningarna

är det vanligast bland unga vuxna att ha blivit utsatt för fysiskt våld (sju procent bland män och

fem procent av kvinnorna, år 2010). Denna grupp rapporterar också ha blivit mest hotad om våld

(fem respektive sex procent). Bland kvinnor mellan 30 och 64 år har fyra procent blivit hotade

om våld. Både fysiskt våld och hot om våld inom de olika åldrarna ligger på ungefär samma nivå

år 2010 som år 2006.

Den markant största gruppen i fråga om otrygghet är kvinnor som inte brukar våga gå ut ensam

på grund av risk för att bli överfallna, rånade eller ofredade. En tredjedel av kvinnorna i länet känner

denna otrygghet. Det är de yngre kvinnorna som är den största gruppen (35 procent, år 2010)

medan kvinnor över 65 år är näst största gruppen (30 procent). Tabell 11.

Tabell 11. Andel av norrbottningarna (16- 84 år) som uppger själva att de blivit utsatta

för fysiskt våld, hotad om våld eller känner rädsla att gå ut ensam. Procent

Män

Kvinnor

2010 2006 2010 2006

Utsatt för fysiskt våld 3 4 2 2

Utsatt för hot om våld 3 3 4 3

Avstår att gå ut pga rädsla 5 7 29 33

Med utgångspunkt i anmälda våldsbrott ligger länets kommuner som regel bland dem som varken

har flest eller minst våldsbrott i landet relaterat till folkmängden. Anmälda våldsbrott har haft en

positiv utveckling i länet, färre kommuner i länet finns med bland kommunerna i landet med flest

våldsbrott och fler bland dem med minst.

Tabell 12 . Antal anmälda våldsbrott per 1000 invånare. Treårsmedelvärden

från 2005 – 2009.

2005-

2007

2006-

2008

2007-

2009

2005-

2007

2006-

2008

2007-

2009

Arjeplog 3,8 3,9 5,4 Kiruna 9,4 9,9 10

Arvidsjaur 5,7 6,3 7,2 Luleå 10,0 9,9 10,2

Boden 10,8 12,1 13,5 Pajala 4,1 4,5 4,6

Gällivare 8,9 9,9 11,3 Piteå 6,9 7,0 7,6

Haparanda 10,2 10,1 9,8 Älvsbyn 6,9 6,8 6,5

Jokkmokk 6,6 6,9 7,2 Överkalix 6,3 7,6 7,9

Kalix 7,3 8,2 8,7 Övertorneå 5,9 6,4 7,5

Käll: SKL, Öppna jämförelser 2008-2010 Trygghet och säkerhet

Grön färg=25 % bästa Röd färg= 25 % sämsta och Gul färg =mittemellan

HÄLSOBOKSLUT 17


Dödlighet och dödsorsaker

Från att ha den kortaste medellivslängden i Sverige har männen i Norrbotten avancerat till tredje

näst kortaste och kvinnorna kvarstår bland de fem län/regioner med kortaste livslängd från födelsen.

Fortfarande finns skillnader i medellivslängd mellan länets kommuner (figur 33).

I jämförelse med riksgenomsnittet har länet större

total dödlighet och fler som dör i diagnoserna

ischemiska hjärtsjukdomar (dålig blodtillförsel

till hjärtat), sjukdomar i hjärnans kärl (stroke)

och diabetes. I Norrbotten dör färre i lungcancer

och tumörer (figur 34).

Självskattad hälsa

En allmän fråga om självskattad hälsa är hur

varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Frågan

används vanligtvis för att jämföra hälsan mellan

olika befolkningsgrupper eller förändringar

över tid.

Norrbottningarnas självskattade hälsa bedöms

idag bättre än för fyra år sedan (figur 35). Fler

rapporterar bra hälsa och färre dålig hälsa. Det

gäller män som kvinnor, ung som gammal men

också inom olika samhällsgrupper. De skillnader

som fanns mellan olika samhällsgrupper för fyra

år sedan kvarstår. Arbetare rapporterar sämre

hälsotillstånd än tjänstemän, personer med kort

utbildning sämre än dem med lång utbildning

osv. Kvinnor har fler med sämre hälsa än bland

männen (se mer kapitel ”Hälsans fördelning”).

19 HÄLSOBOKSLUT


Fysisk(kroppslig)hälsa

Långvarig sjukdom och värk

Bland personer i medelåldern (45 – 64 år) uppger

färre idag att de har en långvarig sjukdom än

för fyra år sedan (figur 36). Det är ändå nästan

hälften av kvinnorna och fyra av tio män som har

en långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem.

Var tredje av dem som har ett långvarigt

hälsoproblem tycker att detta påverkar vardagen

med besvär i arbetsförmågan eller som hinder i

den dagliga verksamheten. Starkt nedsatt funktion

uppger tretton procent bland männen och

sjutton procent bland kvinnorna i omnämnda åldersgrupp.

När det gäller åldersgrupp 30 – 44 år

har var tredje person en långvarig sjukdom, både

bland männen och kvinnorna.

Senaste året uppgav var fjärde kvinna mellan 45

år och 64 år att de har svår värk mot var femte

bland jämnåriga män (figur 37). Färre har svår

värk år 2010 än vad som rapporterades för fyra

år sedan.

Oavsett vilken kroppsdel som värken utgår från

(nacke, skuldror eller ben, armar eller rygg, höfter)

har kvinnorna mellan 30 och 64 år fler med

svår värk än bland jämnåriga män (figur 38). Det

är vanligast att kvinnorna har värk i nacke och

skuldror men också mer än en av tio kvinnor har

svår värk i rygg eller höfter . Värk är vanligare

bland arbetare än tjänstemän, personer med kort

än bland lång utbildning och personer som är

födda inom övriga Norden än svenskfödda. Användningen

av smärtstillande medicin har enligt

egna uppgifter också minskat de senaste åren (figur

39).

Hjärt- och kärlsjukdomar

Andelen länsbor som uppger sig ha högt blodtryck

har ökat något från år 2006 till år 2010 i de flesta

åldersgrupperna. I åldersgruppen 45 -64 år uppger

idag en av fem att de tar medicin mot högt blodtryck.

Användningen av blodtrycksmedicin har inte minskat

snarare ökat bland medelålders norrbottningar

medan användningen av blodfettssänkande medicin

har minskat i motsvarande åldrar (figur 40).

Av patientregistret över inneliggande patienter vid

sjukhus för olika diagnoser noteras att fler länsinvå-

HÄLSOBOKSLUT 20


nare är inlagda för högt blodtryck eller sammanhängande sjukdomar än i grannlänet Västerbotten

och genomsnittet för riket (figur 41). Vid en liknande jämförelse för akut hjärtinfarkt för år 2009

hade Norrbotten fler inlagda vid sjukhus för akut hjärtinfarkt totalt sett och i de flesta åldersgrupper

från 35 år och uppåt (figur 42). Norrbotten har fler i yngre åldrar som ligger inne för akut

hjärtinfarkt.

Incidensen i hjärtinfarkt (nya fall av sjukhusvård

eller som underliggande dödsorsak) i åldrarna

mellan 20 och 74 år har stadigt minskat senaste

tjugoårsperioden men Norrbotten har under de

ssenaste åren haft ett högre insjuknande bland

män än vad grannlänet Västerbotten har eller riket

i genomsnitt (figur 43 och 44).

Den kraftiga nedgången av dödligheten i ischemiska

hjärtsjukdomar som Sverige upplevt under

många år (även Norrbotten) antyder på att en del

kan åtgärdas med medicinska insatser eller genom

förändrade levnadsvanor och livsvillkor. Med

den bakgrunden infördes i senaste Öppna jämförelser

av hälso- och sjukvård ett mått som kallas

åtgärdbar dödlighet i ischemiska (försämrad

21 HÄLSOBOKSLUT


Tabell 13. Åtgärdbar dödlighet i ishemiska hjärtsjukdom.

Antal döda per 100 000 invånare under 80 år.

Källa : SKL, Öppna jämförelser 2009 och 2010

2005-206 2006-2008

Kvinnor 42,8

Män 116,2 130

Totalt 77,9 84,7

blodtillförsel till hjärta) hjärtsjukdomar. Måttet

lämpar sig för jämförelser över tid men det

framgår samtidigt stora skillnader mellan män

och kvinnor. Norrbotten ligger bland de län/regioner

som har högre värden på åtgärdbar dödlighet

i ischemiska hjärt- och kärlsjukdomar i

landet både för män och kvinnor (tabell 13).

I befolkningsundersökningarna var förekomsten

av diabetes i genomsnitt åtta procent bland männen och sex procent bland kvinnorna, båda

åren 2006 och 2010. Norrbotten har förhållandevis fler med diabetes än genomsnittet för riket.

Tumörer

Cancerincidensen är lägre i Norrbotten än riket

i genomsnitt (figur 45). Detta gäller också

de mest vanliga formerna av cancer, bröst- och

prostatacancer .

Under 2000-talet har i snitt 1100 – 1300 norrbottningar

per år fått en cancerdiagnos, fler

män än kvinnor. Vanligast tumörtypen bland

kvinnor är bröstcancer och bland männen är

prostatacancer. Dessa diagnoser står för vardera

en tredjedel av samtliga diagnoser i respektive

grupp (figur 47 och 48). Lungcancer är

på nedåtgående bland männen samtidigt som

den ökar bland kvinnorna (figur 46).

HÄLSOBOKSLUT 22


Lungcancer och malignt melanom är två cancerformer

där preventivt arbete har stor betydelse

medan den diagnostiska aktiviteten också har

betydelse för bröst- och prostatacancer.

Astma och allergi

Astma är vanligare i Norrbotten än bland genomsnittet

för riket bland jämnåriga kvinnor

och män. I åldrarna mellan 30 och 64 år uppger

12 procent av männen och 14 procent av kvinnorna

i Norrbotten att de har astma. Få (en – två

procent) uppger att de har svåra besvär av astman.

Motsvarande uppger 26 procent av männen

och 32 procent av kvinnorna i samma åldrar

att de har allergi, mestadels med inga eller lätta

besvär.

Psykisk hälsa

Det psykiska välbefinnandet utifrån andelen som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande och därmed

sämre förutsättningar att möta oförutsedda negativa händelser i livet, har inte försämrats

bland norrbottningarna under de senaste fyra åren. Undantaget är män under 45 år som idag rapporterar

fler med sämre välbefinnnande än tidigare. Denna grupp har också en ökning av andelen

som ofta känner ängslan, oro och stress. Kvinnorna har fler än männen med nedsatt välbefinnande.

Fjorton procent av männen mellan 30 och 44 år har nedsatt välbefinnande men tjugo procent

av jämnåriga kvinnor.

De två senaste befolkningsundersökningarna

har visat på en minskning av

andelen norrbottningar som tänkt tankar

om att ta sitt liv jämfört med fyra

år tidigare. Bland männen från sju till

fyra procent och bland kvinnorna tolv

till fyra procent. Norrbotten hör till de

delar av Sverige med minst självmord

i befolkningen (tabell 14).

Tabell 14. Självmord i befolkningen. Mått: antal per 100 000 inv.

Källa: Öppna jämförelser, hälso- och sjukvård.

2003-2006 2004-2007 2005-2008

Män 21,4 19,6 19,2

Kvinnor 8,1 7,8 8,5

Totalt 13,7 13,9

23 HÄLSOBOKSLUT


Vuxna norrbottningarna yngre än 74 år är bland dem i landet som äter minst av lugnande

medel eller sömnmedel (tabell 15).

Tabell 15. Regelbunden behandling med lugnande/sömnmedel åldrarna 20-74 år.

Mått: antal per 100 000 inv. Källa: Öppna jämförelser, hälso- och sjukvård.

2008 2009 2010

Män 1817 1806

Kvinnor 2627 2620

Totalt 2176 2225 2215

Grön färg visar 25 % bästa län/regioner.

Tandhälsa

Norrbottningarna tycker sig ha bättre tandhälsa

i dag än för fyra år sedan. Detta gäller

alla åldersgrupper (figur 51). Färre har dålig

tandhälsa och fler har god eller någorlunda

tandhälsa.

Levnadsvanor

Matvanor och fysisk aktivitet

Sammantaget har det inte skett några förändringar

till det bättre när det gäller norrbottningarnas övervikt. Fortfarande är sex av tio män överviktiga

(inklusive fetma) och varannan kvinna. Sett till enbart övervikt (exkluderar fetma) har

inga förändringar skett bland män och kvinnor i olika åldrar (tabell 1).

Förekomsten av fetma har ökat bland unga och de allra äldsta. De yngre männen (16-29 år) har

Tabell 16. Andel med övervikt respektive fetma bland

män och kvinnor mellan 30 och 64 år,, åren 2006

och 2010. Procent. Självrapporterade uppgifter om

vikt och längd.

30- 44 år 45-64 år

2006 2010 2006 2010

Övervikt Kvinnor 25 26 32 37

Män 45 44 53 52

Fetma Kvinnor 14 16 17 16

Män 20 20 20 18

mer än fördubblat andelen med fetma från fyra till elva procent. Jämnåriga kvinnor har ökat från

fyra till sju procent (figur 52).

Länets sydligare och östra delar har fler med fetma i medelåldern än andra delar av länet (figur

HÄLSOBOKSLUT 24


53). Den allmänt ökande övervikten i befolkningen beror av

att energiintaget är större vad dagens människor med mindre fysisk ansträngning behöver.

Den fysiska aktiviteten bland norrbottningarna har inte förbättrats under de sista fyra åren. Dryga

hälften av de vuxna rör sig på fritiden utifrån rekommendationen om fysisk aktiv 30 minuter

per dag. Fjorton procent ägnar sin fritid i huvudsak till stillasittande sysselsättning och rör sig

(promenerar, cyklar eller annat ) mindre än två timmar per vecka. Skillnader mellan olika samhällsgrupper

är inte lika påtaglig när det gäller att röra på kroppen och att äta tillräckligt med

frukt och grönsaker med undantag av utbildningslängd. Ju längre utbildningslängd desto bättre

Tabelll 17. Andel som har en stillasittande fritid bland norrbottningarna, åren 2006 och 2010.

Procent

Åldersgrupp 2010 2006

16-29 år Män 14 10

Kvinnor 9 9

30-44 år Män 16 18

Kvinnor 14 11

45-64 år Män 14 18

Kvinnor 14 12

motions- och matvanor (tabell 17).

Rök-, snus- och alkoholvanor

Under 2000-talet har de som röker dagligen successivt minskat bland norrbottningarna. Den

största gruppen rökare finns fortfarande bland kvinnor i medelåldern (45–64 år) med 21 procent

dagligrökare. Av de yngre röker dagligen som högst tio procent (kvinnorna) men har också en hel

del feströkare där exempelvis varje tredje man feströker. Genomsnittet för länet av dagligrökare

Tabell 18. Andelen rökare och snusare bland kvinnor och män i Norrbotten,

befolkningsundersökningar åren 2003, 2006 och 2010. Procent

Röker dagligen

Snusar dagligen

2003 2006 2010 2003 2006 2010

Män 25-64 år 20 13 13 35 32 29

65-84 år 11 10 11 20 20 13

Kvinnor 25-64 år 19 21 17 4 8 7

65-84 år 10 11 9 1 2 2

25 HÄLSOBOKSLUT


är 13,5 procent bland kvinnor och 11,5 procent

bland männen (tabell 18).

En tredjedel av rökarna, motsvarande drygt

7000 personer i länet, säger sig behöva hjälp

att sluta röka. Snusning bland män har också

minskat men är fortfarande vanligt, en av fyra

snusar.

Den minskade rökningen har skett inom de

flesta samhällsgrupperna men skillnaderna i

rökvanor kvarstår såtillvida att arbetare röker

mer än tjänstemän, personer med kortare utbildning

mer än med lång och födda utanför

Sverige men i Norden röker mer än svenskfödda (figur 54).

Kvinnorna i Norrbotten har det näst bästa värdet i landet när det gäller riskabla alkoholvanor.

Männen däremot ligger på det fjärde sämsta läget. Endast 7 procent av norrbottniska kvinnorna

har ett riskabelt alkoholbruk medan 19 procent av männen har det. Värdena mättes mellan 2006

och 2009.

Inga förändringar har skett med norrbottningarnas alkoholvanor. Den grupp som dricker mest och

har flest med riskabla alkoholvanor är unga vuxna. Unga vuxna kvinnor börjar ha liknande vanor

Tabell 19. Andel med riskabla alkoholvanor bland norrbottningarna åren 2006 och 2010.

Procent.

Åldersgrupp 2010 2006

16-29 år Män 27 28

Kvinnor 24 24

30-44 år Män 18 17

Kvinnor 6 5

45-64 år Män 14 13

Kvinnor 5 5

som jämnåriga män.

HÄLSOBOKSLUT 26


ÄLDRE

Äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag,

kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och

omsorg (Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten).

De fyra hörnpelarna för att värna äldres hälsa och en god livskvalitet är delaktighet och socialt

stöd, meningsfullhet och känsla av att vara behövd, goda matvanor och fysisk aktivitet. De äldre

blir fler och fler. Norrbotten hade för tio år sedan 20 personer som var 100 år eller äldre och vid

årsskiftet 2010/2011 hade 31 personer uppnått motsvarande ålder.

Vård och omsorg

Ett viktigt bidrag från hälso- och sjukvårdens sida liksom kommunernas äldrevård är att tillhandahålla

vård av god kvalitet och tillgänglighet. Tidigare års undersökningar inom Vårdbarometern

har visat att de flesta äldre i länet anser sig ha tillgång till den vård de behöver. Den senaste undersökningen,

vintern 2010, uppgav nästan nio av tio personer över 70 år att de har tillgång till den

vård de behöver. Inom samma åldersgrupp hade 12 procent inte sökt vård när de tyckte sig behöva

och detta berodde i många fall på att man ville avvakta sjukdomsförloppet (tabell 20).

Tabell 20. Har du tillgång till den vård du behöver? Telefonintervjuer med norrbottningar,

november 2010. Källa: Vårdbarometern 2010

18-29 år 30-49 år 50 – 69 år 70 år eller äldre

Ja 77 70 82 87

Varken eller 15 18 9 8

Nej 8 12 9 5

Totalt 100 100 100 100

Oplanerade inläggningar på sjukhus bland de äldre äldre används som samhällets mått på hur

äldres behov av hälso- och sjukvård är tillgodosett i vardagen. En låg frekvens oplanerade inläggningar

på sjukhus indikerar att planering, läkarmedverkan och samverkan mellan landsting och

kommun fungerar bra i vården av de äldre. Länets kommuner finns bland de kommuner i landet

som har flest oplanerade inläggningar (tabell 21).

Tabell 21. Oplanerade inläggningar bland personer 80 år eller äldre. Färg indikerar kommunens

placering bland samtliga kommuner i landet. Mått: Antal per 1000 invånare.

År 2007 2008 2009 2007 2008 2009

Arjeplog 714 687 672 Kiruna 598 613 600

Arvidsjaur 649 769 742 Luleå 514 543 555

Boden 534 591 532 Pajala 717 597 753

Gällivare 520 523 649 Piteå 596 612 544

Haparanda 679 709 544 Älvsbyn 693 734 609

Jokkmokk 632 629 623 Överkalix 757 713 638

Kalix 659 713 656 Övertorneå 986 735 774

Källa: SKL, Öppna jämförelser Vård och omsorg 2008 och 2009, www.kolada.se

Äldre är den största gruppen besökare till hälso- och sjukvården. Under en tremånadersperiod,

våren 2010, hade enligt egna uppgifter drygt sex av tio personer mellan 75 och 84 år i Norrbot-

27 HÄLSOBOKSLUT


ten varit i kontakt med hälso- och sjukvård

och nästan sex av tio bland dem mellan 65

och 74 år. Runt tio procent i båda åldersgrupperna

hade varit på besök eller besökts

flera gånger under samma tidsperiod av

läkare vid vårdcentral eller motsvarande

privat. Bland personer i åldrarna över 75

år hade tio procent besökt/besökts av distriktssköterska

flera gånger under tremånadersperioden

(figur 55).

Åldrandet i sig är något normalt och inte

någon sjukdom men det naturliga förloppet

gör ändå att vissa funktioner succesivt

nedsänks. Detta medför att åldrandet skapar

ett ökat behov av sjukvård och omsorg.

De ökade medicinska möjligheterna och

teknikens framsteg inom hjälpmedel gör

också att sjukvården idag kan hjälpa allt

fler att leva ett värdigt liv. Fler äldre har

idag möjlighet att få medicinsk behandling

för långvarig sjukdom är för tjugo år sedan.

Personer i åldrarna 80 år eller äldre

motsvarar fem procent av länsinvånarna

men gruppen står för tjugo – tjugofem procent

av totala vårddagar vid sjukhusen i

länet under 2000-talet (figur 56). Sjukhusvård

för de äldre i Norrbotten har sedan en

minskning i början av 2000-talet legat på

ungefär samma nivå de senaste fem åren

och relativt sett vårdas de äldre i länet något

mer vid sjukhus än genomsnittet för

riket (figur 57).

De sjukdomar som är vanligast att äldre

vårdas vid sjukhus för är sjukdomar i cirkulationsorganen

(exempelvis hjärtsvikt,

hjärtinfarkt, stroke mm), skador, sjukdomar

i rörelseorganen eller andningsorganen

och tumörer (tabell 22, se sid 29).

Under år 2009 drabbades ca 900 personer

av stroke i Norrbotten. Det är den enskilda

sjukdom som medför flest antal vårddagar

på sjukhus i vårt land. Stroke drabbar

huvudsakligen äldre människor. Medelåldern

för strokedrabbade i Sverige år 2009

var 73,4 år för män och 78,3 år för kvinnor

med stroke.

HÄLSOBOKSLUT 28


Tabell 22. De fem vanligaste diagnosgrupperna enligt ICD10:s kapitelindelning som gruppen

75 år eller äldre i Norrbotten vårdas vid sjukhus för, år 2009. Sorterat efter kvinnorna.

Källa: Socialstyrelsen, Databas diagnoser i sluten vård

Kvinnor

Män

Antal patienter

per 100 000 inv

Antal

patienter

Antal patienter

per 100 000 inv

Antal

patienter

Cirkulationsorganens sjukdomar 8779, 59 1205 11894, 06 1152

Skador, förgiftningar 6069, 21 833 4357, 02 422

Symtom, sjukdomstecken som ej 5260, 47 722 6039, 95 585

klassificeras annorstädes

Sjukdomar i rörelseorganen 3446,26 473

Matsmältningsorganens sjukdomar 3147, 54 432

Andningsorganens sjukdomar 4098, 91 397

Tumörer 3861, 44 374

Äldres hälsa

Andelen äldre som bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller någorlunda har haft en positiv utveckling

i Norrbotten under de senaste fyra åren (figur 58 och 59). I länets östra och sydligare

delar finns förhållandevis färre äldre med bra hälsotillstånd.

Med stigande ålder ökar sannolikheten att drabbas av kroniska sjukdomar och sannolikheten för

att flera sjukdomar och symptom förekommer samtidigt ökar. Äldre personer har en ökad risk att

drabbas av sjukdomar som demens, hjärtsvikt, kärlkramp, benskörhet som bidrar till höftfrakturer

och andra frakturer, åldersdiabetes med komplikationer, stroke och Parkinsons sjukdom. Dessutom

tillkommer ofta åldersrelaterad försämring av syn och hörsel.

Under utarbetande av nationella riktlinjer för vård och behandling av demenssjukdom uppger

Socialstyrelsen att åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är

90 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer

under 65 år. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år

men att den ökande andelen äldre i befolkningen kommer att medföra fler personer med demens

särskilt när 1940-talisterna når aktuella åldrar.

Gruppen 65 år eller äldre är ur hälsosynpunkt en heterogen grupp. Det finns skillnader i hälsa

mellan åldrarna närmast ålderspension och efter 75 årsåldern. Detta illustreras av två figurerna 60

och 61. Den ene av läkemedelsanvändningen för högt blodtryck, diabetes och receptbelagd smärt-

29 HÄLSOBOKSLUT


stillande läkemedel. Där den äldre gruppen

tar mer medicin än den yngre gruppen som

omfattar personer under de tio åren närmast

efter ålderspension. Den andra figuren visar

hur förekomsten av olika kroppsliga besvär

ökar med ökande ålder bland kvinnor. Var

tredje kvinna äldre än 75 år har svår värk,

besvär av högt blodtryck och en av fem har

diabetes.

Under 2000-talet har de äldre inte haft samma

ökande utveckling av psykisk ohälsa i form

av nedstämdhet, oro osv som för gruppen

unga kvinnor. Det är däremot inte ovanligt

att äldre har problem med ängslan och oro eller sömnbesvär, särskilt bland kvinnorna. Minst fyra

av tio äldre kvinnor har sömnbesvär men de är enligt egna uppgifter mest lätta besvär (figur 62).

Hälsobokslut 2009 konstaterade att den

psykiska hälsan bland äldre norrbottningar

är bättre än bland jämnåriga i riket.

Detta utifrån vad de äldre själva rapporterat

i enkätundersökningar men också utifrån

läkarnas utskrivning av psykofarmaka

(läkemedel mot depression, ångest och sömnproblem).

2010-års enkätundersökning konstaterar

att det psykiska välbefinnandet inte

förändrats under de fyra senaste åren utan ligger

ungefär på samma nivå som år 2006 med

undantag av män mellan 65 och 74 år som har

en mindre andel med nedsatt välbefinnande

än för fyra år sedan (figur 63). Utskrivningen

av psykofarmaka till äldre i länet visar att länets

kommuner fotfarande ligger bland dem

som har minst utskriven medicin för psykiska

besvär till äldre (tabell 23).

HÄLSOBOKSLUT 30


Tabell 23. Andel av äldre 80 år eller äldre i Norrbottens kommuner som har tre eller fler

psykofarmaka i sin läkemedelsbehandling. Färg indikerar kommunens placering bland

samtliga kommuner i landet. Procent.

2007 2008 2009 2007 2008 2009

Arjeplog 4,1 4,5 4,6 Kiruna 2,2 2,4 2,5

Arvidsjaur 4,7 3,4 3,4 Luleå 4,2 3,0 2,8

Boden 3,4 3,0 2,8 Pajala 4,6 2,7 3,3

Gällivare 3,2 2,8 2,6 Piteå 6,0 4,1 4,1

Haparanda 2,4 1,6 1,7 Älvsbyn 5,0 3,1 4,4

Jokkmokk 2,1 1,8 1,2 Överkalix 3,5 4,4 3,3

Kalix 4,4 2,3 3,0 Övertorneå 4,3 3,8 3,4

Källa: SKL,Öppna jämförelser Vård och omsorg, 2008, 2009 och 2010

Dödsorsaker

Den vanligaste dödsorsaken bland äldre (75 år eller äldre) är hjärt- och kärlsjuk-dom, följt av tumörer.

Den tredje vanligaste underliggande dödsorsak är stroke. Ju äldre vi blir desto vanligare

blir tumörer på grund av dess vanligtvis långa inkubationstider. Sjukdomar i cirkulationsorganen

är ungefär tre gånger mer vanligt som dödsorsak än cancerdiagnos (tabell 24). Bland övriga

relativt vanliga dödsorsaker finns andningsorganens sjukdomar, psykiska sjukdomar och sjukdomar

i nervsystemet. Skador är relativt vanligt särskilt bland män.

Tandhälsa

Tabell 24. De vanligaste dödsorsakerna bland norrbottningar 75 år eller äldre, år 2008.

Mått: antal döda per 100 000 inv. Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret

KVINNOR

MÄN

Orsak År 2008 Orsak År 2008

Cirkulationsorganens sjukdomar 3608 Cirkulationsorganens sjukdomar 4624

Tumörer 1115 Tumörer 1841

Psykiska sjukdomar 704 Andningsorganens sjukdomar 795

Andningsorganens sjukdomar 601 Psykiska sjukdomar 743

Sjukdomar i nervsystemet 433 Sjukdomar i nervsystemet 387

Odefinierat 359 Skador 345

Befolkningsenkäter bland de äldre i Norrbotten pekar mot att den självupplevda tandhälsan har

förbättrats under andra hälften av 2000-talet. Färre tycker sig ha dålig tandhälsa (högst tio procent)

och fler anser sig ha bra tandhälsa.

Särskilda livsvillkor

De äldres trygghet i form av praktiskt stöd i svåra situationer

eller möjlighet att kunna prata mer intimt med

någon är väl tillgodosett. Nio av tio har någon att prata

med och i stort sett alla kan få praktisk hjälp vid behov

(tabell 25).

Det är fler i Norrbotten bland äldre än bland jämnåriga

i landet som har få sociala aktiviteter. Under de senaste

fyra åren syns dock en smärre förbättring ha skett men

31 HÄLSOBOKSLUT


fortfarande är det fyra av tio personer mellan 65 och 74 år som är mycket ensamma och hälften

bland de äldre (figur 65). Mest ensamhet bland äldre återfinns i glesbygds- eller inlandskommuner

(figur 66).

Tabell 25. Andel av de äldre i Norrbotten som har praktiskt stöd eller en nära vän att

prata med, år 2010. Procent. Källa: Hälsa på lika villkor? 2010

Har någon att dela dina

innersta känslor med och

anförtro dig åt?

Kan få hjälp av någon om

med praktiska

problem eller är sjuk?

Män Kvinnor Män Kvinnor

65- 74 år 88 92 97 98

75- 84 år 87 89 96 99

Bland de äldre finns förhållandevis fler än

inom andra åldrar som i sitt dagliga liv är beroende

av andra människor eller myndigheter

men är också den grupp som känt sig minst

illa bemött eller behandlad (figur67). De

äldre litar också på andra människor i större

utsträckning än vad unga vuxna gör. Inom

åldersgrupp 65- 84 år uppger 85 procent att

de som regel litar på andra människor mot 62

procent bland de yngre 16-29 år.

Skador

Varje år drabbas var tredje person i Sverige

över 60 år eller äldre av en fallolycka och varannan personer över 80 år. Kvinnor vårdas mer för

skador på grund av fall än män.

Frakturer på grund av fall är vanliga skador som ofta medför sjukhusvård. Frakturer i handleden

är vanligt bland yngre pensionärer medan höftfrakturer ofta drabbar de alla äldsta. Fallolyckorna

bland äldre sker oftast i eller utanför bostaden.

HÄLSOBOKSLUT 32


Den allvarligaste utgången av en fallolycka är dödsfall. I Sverige dör i snitt mer än tre äldre personer

per dag som följd av fallolyckor. Norrbotten placerar sig, år 2008, i mitten av rankingtabellen

bland länen/regionerna över dödsfall på grund av fallolycka (tabell 26).

Tabell 26. Dödsfall pga fallolycka Norrbotten i jämförelse

med övriga landsting/regioner, 80 år eller äldre.

Antal döda per 100 000 invånare

2004 2005 2006 2007 2008

Män

Kvinnor

Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret

Postion

Position

1-7

1-7

8-14

8-14 15-21

15-21

Treårsmedelvärden av patientflödet till sjukhusvård på grund av alla olika typer av skador efter

olyckshändelse bland äldre har i stort varit oförändrat de senaste åren (figur 68 sid 34). Förhållandevis

fler bland åldersgruppen 80 år eller äldre vårdas för skador än bland den yngre gruppen

65-75 år.

Landstingsplanens mål är att hälften av länets kommuner ska befinna sig bland de kommuner som

har minst sjukhusvård med anledning av fallskador bland de äldsta. Vid senaste redovisningen

inom Öppna jämförelser ligger frekvensen av fallskador bland de äldre i Norrbottens kommuner

fortfarande bland de högsta i landet. Kommunerna Arvidsjaur, Jokkmokk och Luleå visar på en

mer bestående förbättring men fortfarande finns ingen av länets kommuner med bland de kommuner

i landet med minst sjukhusvård på grund av fallolyckor för den åldersgruppen (tabell 27).

Tabell 27. Antal personer med fallskador per 1000 invånare som medfört slutenvård bland

80 år eller äldre i Norrbottens kommuner i jämförelse med andra kommuner, genomsnitt för

åren 2005-2007, 2006-2008 och 2007-2009.

2005/07 2006/08 2007/09 2005/07 2006/08 2007/09

Arjeplog 57 56 70 Kiruna 64 64 63

Arvidsjaur 58 52 52 Luleå 58 58 57

Boden 56 58 61 Pajala 63 65 68

Gällivare 54 58 64 Piteå 63 66 65

Haparanda 56 60 54 Älvsbyn 70 69 69

Jokkmokk 58 54 53 Överkalix 59 66 68

Kalix 65 62 58 Övertorneå 85 78 64

Källa: SKL,Öppna jämförelser Vård och omsorg, 2008, 2009 och 2010

Mer aktuell redovisning om fallskador visar uppgifter som tas fram via projektet Vital i Norr,

som arbetar med att förebygga skador och ohälsa bland äldre. Denna visar på en nedgång med 21

procent av antalet höftfrakturer bland de äldsta i Norrbotten sedan projektet start år 2008 (figur 69

sid 34). Det ärr esultat som ännu inte har kunnat sättas i relation till utvecklingen i andra regioner

enligt ovan. Tretton av länets fjorton kommuner erbjuder idag äldre över 80 år ett förebyggande

hembesök antingen av kommun, landsting eller båda i samverkan.

Norrbottens läns landsting har under en tid arbetat med att utveckla ett systematiskt arbetssätt för

att förebygga fall, trycksår och undernäring hos 65 år och äldre. Det innebär att de äldre risk

33 HÄLSOBOKSLUT


edöms vid inläggning vid sjukhus och vid identifierad risk får åtgärder insatta som följs upp och

utvärderas. Målet är att alla som är 65 år och äldre och som kommer i kontakt med vården ska

riskbedömas, och vid identifierad risk ska få åtgärder insatta. Detta görs idag på ungefär en tredjedel

av alla inneliggande patienter över 65 år och kommer genom införande av kvalitetsregistret

Senior Alert att utvecklas ytterligare.

Landstinget i Norrbotten finns bland de landsting/regioner som hade minst läkemedelsbehandling

av kvinnor 50 år eller äldre vid uppföljning 6 -12 månader efter vårdtillfället för en benskörhetsfraktur

(Öppna jämförelser 2010). Andelen var 9,9 procent i Norrbotten mot 13,7 för

genomsnittet i riket.

Levnadsvanor

Det är aldrig för sent. För att uppehålla det ” friska” eller fördröja sjukdom eller skada har hälsofrämjande

eller förebyggande insatser lika stor betydelse bland de äldre som bland yngre människor.

För de äldres goda hälsa och livskvalitet handlar mycket om att stödja förutsättningarna

för dem att kunna bibehålla sociala aktiviteter, kunna röra sig, ha bra kosthållning, ha bra boende

samt ett oberoendeoch tryggt åldrande. Erfarenheter från förebyggande arbete bland de äldre visar

att också små insatser kan ha goda effekter för att skapa en ökad trygghet och stärka den enskildes

”egenvårdsförmåga” och livskvalitet (Socialstyrelsen, Slutrapport 2002, Nationell handlingsplan

för äldrepolitiken).

Elva procent bland männen 65- 84 år röker och nio procent bland jämnåriga kvinnor. Det är en

nedgång med två procentenheter bland kvinnorna medan det höjs med en procentenhet bland

männen. På grund av åldern men också en mer tillåtande attityd för rökning decennier tillbaka

finns många i denna grupp som varit rökare; hälften av männen och 30 procent bland kvinnorna.

Några enstaka kvinnor snusar medan tretton procent av männen snusar idag mot tjugo procent år

2006. Det är få som har riskabla alkoholvanor i denna åldersgrupp. Trots att denna grupp har fler

som av olika anledningar har svårt att röra på sig uppger ändå hälften av männen att de är fysiskt

aktiva mer än 30 minuter per dag och mer än fyra av tio kvinnor. Mycket stillasittande fritid har

tretton procent av männen och tjugoen procent av kvinnorna i gruppen 65 – 84 år men det är

stora skillnader mellan de allra äldsta och de yngre äldre. Liksom i övriga åldrar behöver de äldre

äta mer frukt och grönsaker och det är som vanligt kvinnorna som äter mer frukt och grönsaker

än männen. Två procent av männen och sju procent av kvinnorna äter frukt eller grönsaker fem

gånger per dag.

HÄLSOBOKSLUT 34


Folkhälsans fördelning

Det nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god

hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta gör att en överskuggande inriktning i

allt folkhälsoarbete är att skapa lika förutsättningar för god hälsa oavsett kön, etnicitet,

socioekonomisk tillhörighet eller sexuell läggning. En av landstingets strategi är att verka

för jämställd och jämlik hälsa.

En analys av hälsan i världen av WHO i rapporten ”Closing the Gap in a generation” rekommenderade

följande strategier:

• Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv

• Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser – globalt,

nationellt och lokalt

• Utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, ut

veckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala

bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa.

På uppdrag av regeringen jämförde sedan Statens Folkhälsoinstitut rekommendationerna med

situationen i Sverige och med vad som har gjorts/inte gjorts enligt den förnyade folkhälsopolitiken

(Statens Folkhälsoinstitutet, Svenska lärdomar av Marmotkommissionens rapport Closing

the Gap, 2010). Denna och Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 konstaterade att hälsan inte

är jämlik. Bland annat att medelålders och äldre har haft en bättre hälsoutveckling än yngre och

män en bättre hälsoutveckling än kvinnor. Sociala skillnader i hälsa är fortfarande stora mellan

socioekonomiska grupper och mellan låg- och högutbildade.

Det finns skillnader i hälsa mellan kvinnor och män. Kvinnor rapporterar mer hälsobesvär men

lever längre än männen. Det finns geografiska skillnader så till vida att den fysiska hälsan, i form

av hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och värk i leder är sämre i glesbygder och små kommuner,

medan den psykiska hälsan, i form av stress och oro, är sämre i städer och förortskommuner.

Tidigare konstaterades att den självskattade

hälsan bland norrbottningarna bedöms

bättre idag än för fyra år tidigare.

Fler rapporterar bra hälsa och färre dålig

hälsa. Det gäller män som kvinnor, ung

som gammal men också inom olika samhällsgrupper.

De skillnader som fanns

mellan olika samhällsgrupper för fyra år

sedan kvarstår. För gruppen arbetare och

personer med kort utbildning rapporteras

sämre hälsotillstånd än för tjänstemän och

för dem somm har lång utbildning (figur

70).

I Norrbotten finns en inte obetydlig andel länsbor som är finlandsfödda. De flesta finns i länets

östra del och är i åldrarna 45 år eller äldre. Denna grupp rapporterar sämre hälsa än vad jämnåriga

35 HÄLSOBOKSLUT


som är födda i Sverige gör. Förbättringar har skett

oavsett födelseland under de fyra senaste åren i

alla åldersgrupper men omtalade skillnad kvarstår

(figur 71). Sverigefinnar är en av de fem nationella

minoriteter som baseras på språk, religion, traditioner

och kulturarv. Andra minoritetsgrupper som

finns i Norrbotten är samer, judar, tornedalingar

och romer.

En nationell undersökning av hälsan bland minoriteter

visade att hälsa eller faktorer som påverkar

hälsan bland minoritetsgrupperna skiljer sig från

svenskarna som grupp, ofta till nackdel för minoritetsgrupperna

(Hälsobokslut 2009). En särskild

studie bland finlandsfödda i mellansverige visade

att i kommuner med hög andel finlandsfödda var

den självskattade hälsan sämre än i kommuner

med låg andel finlandsfödda. Värk i rörelseorganen,

högt blodtryck och rökning var vanligare än

bland svenskfödda. Särskild studie av samernas

hälsa visade att samernas hälsoläge inte skiljde sig

mycket från övriga befolkningens men renskötarna

har en högre olycksfallsrisk (Hassler S, 2005).

Den psykosomatiska hälsan, exempelvis ängslan,

oro och välbefinnande påverkas också till stor del

av den livssituation man befinner sig i. Arbetslösa

mår psykiskt sämre än dem som har arbete, hbtpersoner

sämre än heterosexuella, personer med

funktionsnedsättning sämre än dem som inte har

något funktionshinder (figur 72).

Den minskade rökningen har skett inom de flesta

samhällsgrupperna, men skillnaderna i rökvanor

kvarstår. Arbetare röker mer än tjänstemän, personer

med kortare utbildning mer än med lång utbildning

(figur 73).

En av skyddsfaktorerna för god hälsa är att ha tillit

till andra människor och ett brett aktivt socialt

liv. Personer med längre utbildning eller tjänstemän

har större tillit till andra än vad personer med

kort utbildning respektive arbetare har (figur 74).

Liknande mönster kan konstateras när det gäller

att vara socialt aktiv. Bland männen med kort utbildning

var 66 procent socialt aktiva, år 2010 mot

93 bland dem med lång utbildning.

HÄLSOBOKSLUT 36


Hälsofrämjande hälso-

och sjukvård

Norrbottens läns landsting följer upp hur verksamheterna arbetar mot ett mer hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande perspektiv. Uppföljningen följer den metod som utarbetats

inom nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer och inriktar

sig till stor del på processer och stödsystem. Verktyget för uppföljningen har modifierats

så att uppgiftslämnandet blir så nära den praktiska verksamheten som möjligt. Det blir

då också ett hjälpmedel att göra landstingets intentioner välkänt bland landstingets olika

vård-givare. Systemet, som också kan användas för styrning och uppföljning inom divisionerna,

har ännu inte fått full täckning. Detta samtidigt som förändringar i beräkningssystemet

införts gör att resultaten blir pendlande ännu något år. År 2010 uppgav hälften

av landstingets verksamhetsområden att de tillämpar metoder för att stimulera och ta

tillvara patientens egna kraft medan sex av tio verksamhetsområden uppgav att de ger

särskilt stöd till grupper som lever under ökad sårbarhet.

Från och med år 2011 är landstinget i Norrbotten medlem i nätverket för Hälsofrämjande

sjukhus och vårdorganisationer och innefattar alla sjukhus, vårdcentraler, tandvårdskliniker

med flera organisationer.

Tillgång till preventiva program för tobaksavvänjning är en viktig hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande åtgärd. Primärvården har stärkt sina resurser med utbildade tobaksavvänjare.

Denna kapacitet används av andra divisioner för tobaksavvänjning, exempelvis

att hjälpa patienter att bli rökfri före operation. Primärvården i Norrbotten har

utbildat personal att identifiera och bemöta patienter med riskfyllda alkoholvanor. För

närvarande pågår uppbyggnad av ett arbetssätt inom landstinget för att möta den ökande

övervikten bland befolkningen, särskilt barn och unga. Här ingår bland anat att hälsocoacher

kommer att finnas vid vårdcentralerna inom pilotkommunerna Piteå och Gällivare.

Landstingets arbete harmoniseras med att kommunerna samordnar hälsofrämjande

insatser inom lokalsamhället.

En ökad spridning sker kontinuerligt av metoder som stimulerar och tar till-vara patientens

egna kraft att arbeta med sin hälsa, exempelvis motiverande samtalsmetodik. De

faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka genom

politiska beslut och individuella val.

Cirka två tredjedelar av samtliga insjuknanden i hjärtinfarkt och stroke kan förklaras av

högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, rökning och låg fysisk aktivitet. Hälso- och sjukvården

kan arbeta med att förebygga (identifiera riskfaktorer innan sjukdom utbryter) och

att förhindra nyinsjuknande. Ett gott exempel på det senare (sekundär prevention) inom

37 HÄLSOBOKSLUT


landstinget i Norrbotten är att länet har den näst högsta andelen i landet som slutar röka

efter en hjärtinfarkt (figur 75).

Under innevarande år förväntas Socialstyrelsens förslag till riktlinjer för hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande åtgärder antas. Den inriktar sig på olika rutiner och stöd som

sjukvården kan arbeta med när det gäller rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet.

Dessa levnadsvanor beräknas bidra till en femtedel av den samlade sjukdomsbördan.

Beroende av patienternas situation och behov föreslås kort rådgivning, rådgivning och

kvalificerad rådgivning. Ibland med tillägg av andra hjälpmedel, exempelvis nikotintuggummi.

Sekundärprevention (att förhindra nyinsjuknande eller försämring av hälsotillståndet)

har stor betydelse för hälsan. Exempelvis kan försök att hindra att riskabel alkoholkonsumtion

utvecklas till missbruk genom kort rådgivning hjälpa många patienter.

Bäst effekt har detta visats ha inom primärvården och vid akutmottagningar.

HÄLSOBOKSLUT 38


Referenser

Angelin A, Den dubbla vanmaktens logik, Lund, 2008

Burström B, Fredlund P, Self rated health: Is it a good predictor of subsequent mortality

among adults in lower as well in higher social classes? Epid Community Health,

2001:55

CAN, Hvitfledt T, Gripe I, Skolelevers drogvanor 2009

CAN, Drogvanor i årskurs 9, Norrbotten, år 2000

Landstedt E, Life circumstances and adolescent mental health, Mittuniversitetet, 2010

Molarius A, Ekholm A, Finlandsfödda har sämre fysisk hälsa än svenskfödda

i Sverige, Läkartidningen nr 51-52 2010 volym 107

Mossberg HO, 40-year follow-up of overweight children. Lancet. 1989 Aug

26;2(8661):491–3.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skador bland äldre i Sverige

NLL, Nordstrand A, Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, läsåren 2006/07 –

2009/10

NLL, Övervikt och fetma hos 4-åringar i Norrbotten, Rapport från Barnhälsovårdsenheten,

Stenberg Å, 2010

NLL, Smittskyddsenheten, Smittsant

NLL, Folktandvården, Samhällsodontologen, Tandhälsan 2009 hos barn och unga

NLL, Sandberg K, Hälsa på lika villkor Norrbotten? databas år 2006 och 2010

NLL, Hälsobokslut 2009

NLL, Vårdprogram stroke 2005

NLL, Folktandvården, Samhällsodontologen, uppgifter om tandhälsa samt rök- och

snusvanor.

NLL, Nordstrand A, Uppföljning 2009 enligt indikatorerna från nätverket Hälso-främjande

sjukhus och vårdorganisationer

NLL, Vital i Norr, http://www.nll.se/webb/Primarvard/Utvecklingsenheten/Vital-i-Norr/

NLL, Sandberg, K, Skolelevers drogvanor Norrbotten år 2009

NLL, Sandberg K, Vårdbarometern

SCB, Välfärd – tidskrift om arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk

SCB, Barn-Ulf, Barns sociala relationer, 2011.

Skolverket, Attityder till skolan 2003. Stockholm: Skolverket, 2007. Rapport 243.

SKL, Öppna jämförelser folkhälsa 2009

SKL. Öppna jämförelser Vård och omsorg, hälso- och sjukvård samt trygghet och säkerhet

2010

SKL, databas www.kolada.se

SKL. Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland de äldre – en kunskapssammanställning

Smittskyddinstitutet, databas över sexuellt överförbara infektioner.

Socialstyrelsen, Karies hos barn och ungdom, lägesrapport för år 2008

Socialstyrelsen, Befolkningens tandhälsa 2009

Socialstyrelsen, Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn – Medicinska födelse-

39 HÄLSOBOKSLUT


egistret 1973–2009, Assisterad befruktning 1991–2008

Socialstyrelsen Amning och föräldrars rökvanor – barn födda 2008

Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009

Socialstyrelsen, Lägesrapport 2010

Socialstyrelsen, databas cancerregistret, hjärtinfarktregistret

Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsrapport 2009

Socialstyrelsen, Olika villkor; levnadsförhållanden, risker och kommunala kostna-der

för barn och unga, 2010

Socialstyrelsen, Statistik över skador och förgiftningar i Sveriges län och

kommuner

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (prelimi-när

version), 2010

Socialstyrelsen, Hälsoekonomiskt vetenskapligt underlag, 2010

Socialstyrelsen, Skador bland barn i Sverige, rapport 2011

Socialstyrelsen, Social rapport 2010

SOU 2006:77, Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till

åtgärder

Statens Folkhälsoinstitutet, Levnadsvanor , Lägesrapport 2010

Statens Folkhälsoinstitutet, Livsstilsrapport 2010

Statens Folkhälsoinstitutet, databas Kommunala basfakta

Statens Folkhälsoinstitutet, databas Alkohol- oh narkotikautvecklingen

Statens Folkhälsoinstitutet, Hur mår Sveriges minoriteter? A2010:X

Statens Folkhälsoinstitutet, Onödig ohälsa, Hälsoläget för personer med funk-tionsnedsättning,

2008

Statens Folkhälsoinstitutet, Skolan förebygger 2, 2009

Statens Folkhälsoinstitutet, Svenska lärdomar av Marmotkommissionens rapport Closing

the Gap, 2010

Statens Folkhälsoinstitutet, Fallolyckor bland äldre – en samhällsekonomisk ana-lys

bland och effektiva preventionsåtgärder

Statens Försäkringskassan, hemsida med statistik

Statens Försäkringskassan, Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?

Socialförsäkringsrapport 2011:4

WHO, Closing the gap in a generation: Health equity through action on the social determinants

of health, 2008

HÄLSOBOKSLUT 40


NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING

Telefon 0920-28 40 00 • Robertsviksgatan 7 • 971 89 Luleå

www.nll.se

More magazines by this user
Similar magazines