Slutrapport

Alla vinner 

genom samverkan inom den kliniska forskningen! 

Slutrapport från Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen

Innehåll 

Alla vinner utan att någon förlorar 4 

Kommittédirektiv 6 

Röster från Delegationen för 

samverkan inom den kliniska forskningen 9 

Varför en Delegation för samverkan 

inom den kliniska forskningen? 14 

Budskap 15 

Incitament för samverkan 19 

Vad har Delegationen gjort för att 

förbättra samverkan inom den 

kliniska forskningen? 20 

Delegationens resultat och framtida 

utmaningar inom området 20 

Delegationens arbete under 2009 22 

Förbättrad samverkan inom klinisk 

forskning på regional nivå 37 

Klinisk forskning: en svensk paradgren 44 

Satsning på infrastruktur för kvalitetsregister, 

biobanker, patientdataregister 

samt IT-stöd ger bättre resultat i vården, 

bättre klinisk forskning och stöd för 

produktutveckling och innovation 45 

Brist på prioritering av och finansiering 

för klinisk behandlingsforskning 46 

Samordning av regionala kliniska 

forskningscentrum 48 

Nationell beredning för klinisk 

forskning 49 

The Swedish Health Miracle: 

En vision om ett svenskt innovationssystem 

för vård och omsorg 2020 50

Delegationen för samverkan inom 

den kliniska forskningen 

N2007:04 

Ordförande 

Nina Rehnqvist, Ordförande i Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 

Ledamöter 

Johan Assarsson, Regiondirektör Västra Götalandsregionen 

Richard Bergström, VD Läkemedelsindustriföreningen LIF 

Håkan Billig, Huvudsekreterare ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet 

Anders Ekbom, Global forskningschef AstraZeneca 

Olle Larkö, Dekanus Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 

Carola Lemne, VD och koncernchef Praktikertjänst 

Sabina Wikgren Orstam, Sektionschef vård och socialtjänst, Sveriges Kommuner och Landsting SKL 

Marie Beckman Suurküla, Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset 

Christer Söderström, Group Manager Clinical Research Mölnlycke Health Care 

Lars Wärngård, Direktör och avdelningschef för Kompetensområden, Vinnova 

I Delegationen har följande ledamöter ingått vid olika tillfällen: 

Jörgen Nordenström, Professor i kirurgi, Karolinska Instiutet 

Katarina Nordqvist, tidigare enhetschef för Bioteknik, Vinnova 

Ingrid Petersson, Director Science Relations AstraZeneca 

Harriet Wallberg Henriksson, Rektor Karolinska institutet 

Anders Wieslander, Forskningsdirektör, Gambro AB 

Huvudsekreterare 

Sofia Norberg 

Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen avslutas 31 december 2009. 

Detta är Delegationens slutrapport. Information om Delegationen och dess arbete kan hittas på 

www.sou.gov.se/samverkanklinforsk. En förteckning samt hänvisning till vidare information 

av de projekt som presenteras i denna rapport finns tillgänglig på samma webbsida.

1 

Alla vinner utan att någon förlorar 

V 

ad är en delegation? Det var nog det första jag 

tänkte på när jag blev tillfrågad att leda Delegationen 

för samverkan inom den kliniska forskningen. 

Spontant gick tankarna till aktivitet och 

utförande samt att vara sändebud och förmedlare. 

Detta kändes förstås mycket angeläget i en tid då 

det producerats många bra och uttömmande problemanalyser 

och det som efterfrågades var att helt 

enkelt börja göra. 

En Delegation visade sig vara ett utmärkt instrument 

för att ”dona runt” och komplettera Olle 

Stendahls utredning genom att initiera projekt 

som syftade till att skapa eller stödja strukturer för 

samverkan inom klinisk forskning. Även direktivens 

utformning var till fördel för arbetet. Tydlig 

och bra beskrivning av vad som skulle åstadkommas 

men med mycket stora frihetsgrader. Och vi 

fick bra med resurser. 

Vi kunde arbeta pragmatiskt utifrån våra egna 

erfarenheter. Men en avgörande förutsättning för 

ett sånt arbetssätt är att Delegationens sammansättning 

är av den kvaliteten att man direkt kan 

arbeta mot ett gemensamt mål utan att behöva 

positionera sig och att man redan från början hade 

förtroende för varandra. Inget revirbeteende eller 

ställningskrig. Sammansättningen visade sig från 

början vara utmärkt genom att medlemmarna 

besatt stor kompetens och engagemang och resurser 

att fungera som hävstänger in i organisationerna. 

Samtidigt som detta var en tillgång så innebar 

det också lite problem. På grund av engagemang 

och funktioner i samhället slank vi ofta in på alla 

olösta frågor så att vi lätt spårade in på t.ex. sjukvårdspolitik 

och forskningspolitik. Uppdraget var 

trots allt att med till buds stående medel verka så 

att samverkan mellan parterna förbättrades. 

Vi använde en pragmatisk definition på klinisk 

forskning och utgick från definitioner eller synsätt 

som använts tidigare. Klinisk forskning använder 

sjukvårdens resurser och den nya kunskap som 

skapas kommer att komma patienterna till del 

inom inte alltför avlägsen framtid, dvs. ca 5 till 10 

år. Vi använde konventionella och okonventionella 

metoder för att koka ner problembilden så den blev 

hanterbar. Ganska snabbt kom vi fram till att det 

fanns fyra huvudskäl till att samverkan inte fungerade 

optimalt: attityder, incitamentsstrukturer, 

kortsiktighet och målkonflikter som inte hanteras 

konstruktivt. 

Arbetet har varit stimulerande och kantats 

av entusiasm från berörda aktörer 

Vi har mötts av stor vilja att öka samverkan och 

förbättra förutsättningarna för den kliniska forskningen. 

Vår devis ”Alla vinner” fick under resans 

gång stöd i forskningen och var också en ögonöppnare 

för vissa. Avnämaren för den kliniska forskningen 

nämligen sjukvården har alla skäl att se den 

medicinska forskningen från ax till limpa som en 

nödvändig och utvecklande del av sin verksamhet 

och inte ett intrång. Hälso- och sjukvårdslagens § 

26b var länge favoritparagraf. 

Avstämning och referens till Utredningen om 

den kliniska forskningens villkor (sou 2009:43)har 

hela tiden gjorts och vi har fångat upp flera av förslagen 

och även medverkat till att ett redan realiserats. 

Till exempel så har vi tagit fasta på uttrycket 

”det som inte följs upp görs inte” och initierat den 

prototyp till årsberättelse eller som arbetsnamnet 

har varit, forskningsbokslut. Denna ska leda till 

redovisningar, inte bara av ”input” och ”output” 

utan också av ”outcome”. Uppgifter om vilka förbättringar 

har gjorts i verksamheten baserat på 

resultat av den egna kliniska forskningen ska visas 

i ett sådant arbete. De förslag till fortsatta satsningar 

som vi ger i den här rapporten är i stor 

utsträckning i överensstämmelse med ”Utredningens” 

förslag men har som resultat av vårt 

arbetssätt vidareutvecklats i viss mån. 

Arbetet ligger i linje med andra initiativ 

Under den tid som Delegationen har verkat har 

Globaliserings utredningen presenterat sina för-

5 

Nina Rehnqvist 

Ordförande 

slag, Svenskt Näringsliv har stått bakom Recept 

för Sverige och Carl Bennet har tagit initiativ till 

”Högnivåmöten”. Alla dessa identifierar potentialen 

i den svenska sjukvårdsstrukturen och tillgången 

på data som kan mäta resultat av vården 

som ypperliga förutsättningar för klinisk forskning 

och rentav konkurrensfördelar för Sverige. 

Detta har återigen stöd i Hälso- och sjukvårdslagen 

§ 2 som beskriver hälso- och sjukvårdens syfte 

att skapa hälsa. 

Vi menar att det nu finns så mycket samsyn och 

så mycket inneboende kraft i det som satts igång av 

de olika initiativen att förutsättningarna verkligen 

finns för att lyfta den kliniska forskningen som del 

i helheten den medicinska forskningen och därmed 

uppfylla regeringens ambitioner. Men det 

krävs en fortsättning för realisering. 

Alla vinner utan att någon förlorar 

Vi har upplevt att det finns politisk om inte enighet 

men väl samsyn i dessa frågor. Devisen ”Alla 

vinner utan att någon förlorar” håller vid granskning. 

Men alla vinner inte samtidigt och det krävs 

en insikt om vikten av långsiktighet och uthållighet 

för att realisera förslagen. 

Piloten forskningsbokslut är uppmuntrande i 

det avseendet. De preliminära data som presenteras 

pekar på att för den kliniska forskningen är det 

kanske så lång latens. 

Vidare att det blir än mer uppenbart att det 

behövs tydligt implementeringsstöd så att nya 

kunskaper verkligen tas till vara och införs. 

Tack! 

Ett stort tack till medlemmarna i Delegationen! 

Arbetet har präglats av stort engagemang och kreativitet 

trots att alla har andra viktiga uppgifter 

som kräver tid och kraft. Vi körde aldrig fast och 

det var hela tiden god stämning. De målkonflikter 

som måste finnas mellan de tre parterna blev aldrig 

ett problem utan kunde hanteras på ett konstruktivt 

sätt. 

Ett stort tack också till Delegationens huvudsekreterare 

Sofia Norberg som trots avsaknad av 

erfarenhet från arbete i vare sig vård, akademi eller 

industri omhändertog de olika inspelen och organiserade, 

konkretiserade, förädlade och förde ner 

på papper i begripligt språk de olika initiativ som 

tagits. 

Delegationen arrangerade sommaren 2009 ett 

seminarium om etiska frågor när det gäller samarbete 

mellan de tre parterna. Seminariet hade 

arbetsnamnet: ”Too close for comfort” som en 

illustration på att relationerna mellan de tre parterna 

inte alltid har varit utan bindningar eller 

beroende. Vi tror att under den tid som Delegationen 

har arbetat så har en hel del skett, genom Delegationen 

men också som ringar på vattnet eller 

helt oberoende, som kan tolkas som att samverkansklimatet 

har förbättrats. Vi bedömer att det i 

mångt är nu eller aldrig som chansen finns för ett 

lyft för den kliniska forskningen. ”It’s now or 

never”. 

Vår devis ’Alla vinner’ 

fick under resans gång 

stöd i forskningen 

och var också en ögonöppnare 

för vissa.”

6 

Kommittédirektiv 

Delegation för samverkan 

inom den kliniska forskningen 

Dir. 2006:74 

Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 2006 

Sammanfattning av uppdraget 

En delegation bestående av ledamöter – väl förtrogna 

med den kliniska forskningen – från universitet, 

näringsliv, landsting och myndigheter 

utses av regeringen med uppdrag att stärka samverkan 

inom den kliniska forskningen. 

Delegationens arbete skall bestå i att förbättra 

förutsättningarna för samarbete mellan aktörer 

som är verksamma inom klinisk forskning. 

Delegationen skall verka under tre år och skall 

lämna en årlig rapport över sitt arbete. Slutrapportering 

skall ske senast den 31 december 2009. 

Bakgrund 

I samband med branschsamtalen inom läkemedels-, 

bioteknik- och medicinteknikindustrin 

framkom synpunkter från industri och myndigheter 

om behovet att utveckla samarbetet mellan 

aktörerna inom klinisk forskning. Uppdraget skall 

därför ses som ett led i genomförandet av strategiprogrammet 

för läkemedel-, bioteknik- och medicinteknikindustrin. 

Ett utökat samarbete skulle 

förbättra förutsättningarna för att vidareutveckla 

Sveriges konkurrenskraft på detta område. Fördjupad 

samverkan mellan aktörerna har goda förutsättningar 

att bidra till att förbättra villkoren för 

den kliniska forskningen. Det övergripande målet 

är att stärka Sverige som kunskapsnation och bidra 

till att Sverige blir Europas mest konkurrenskraftiga, 

dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi. 

En grundförutsättning är en fri forskning av hög 

vetenskaplig kvalitet och en livskraftig läkemedels-, 

bioteknik- och medicinteknikindustri. 

Svensk klinisk forskning har länge varit internationellt 

framstående och spelat en viktig roll för 

utvecklingen av en högkvalitativ vård. På motsvarande 

sätt har övriga satsningar på en väl fungerande 

högkvalitativ hälso- och sjukvård bidragit 

till den kliniska forskningens höga kvalitet. Den 

kliniska forskningen är av stor betydelse för 

utvecklingen av industrin inom läkemedel, bioteknik 

och medicinteknik i Sverige. Möjligheten 

att bedriva klinisk forskning är även av vital betydelse 

för enskilda företags investeringsbeslut. Den 

goda kliniska forskningen har underlättat rekrytering, 

lett till innovationer och nyföretagande baserat 

på forskningen, attraherat klinisk prövningsverksamhet 

av nya läkemedel och behandlingar 

samt bidragit till samarbete med industrin. Tillgång 

till forskarutbildad personal är dessutom en 

förutsättning för att nya vetenskapliga genombrott 

och metoder skall kunna integreras i hälsooch 

sjukvården samt för att de metoder och processer 

som används idag skall kunna utvärderas 

kritiskt. Därutöver tillkommer även allmänhetens 

positiva inställning till att delta i utvecklingen av 

nya terapier samt tillgången till landets patientoch 

sjukdomsregister samt biobanker. 

I de senaste forskningspolitiska propositionerna 

(prop. 2000/01:3 och prop. 2004/05:80) har satsningar 

på medicinsk forskning gjorts. Dessa ökade 

resurser fördelas av de statliga forskningsfinansiärerna. 

Beslut om närmare fördelning av medlen 

fattas efter konkurrensutsatt kvalitetsprövning. 

Vetenskapsrådet har under de senaste åren valt att 

göra särskilda satsningar på klinisk forskning. Det 

nya avtalet om läkarutbildning och forskning 

(ALF) mellan stat och landsting stärker förutsättningarna 

för klinisk forskning genom forskningssamverkan 

mellan universitet och högskolor och

7 

landsting. Vidare är de investeringar som enskilda 

landsting gör i kliniska forskningscenter och noder 

för att attrahera kliniska prövningar och forskningssamarbete 

med industrin viktiga. 

Uppdraget 

En delegation bestående av ledamöter – väl förtrogna 

med den kliniska forskningen – från universitet, 

näringsliv, landsting och myndigheter 

utses av regeringen med uppdrag att stärka samverkan 

inom den kliniska forskningen. 

Delegationens arbete skall karakteriseras av samarbete 

mellan aktörer som finansierar eller genomför 

klinisk forskning, såsom Sveriges kommuner 

och landsting, enskilda landsting, universitet, 

Vetenskapsrådet och företrädare för närings livet. 

Delegationens arbete skall bestå i att förbättra 

förutsättningarna för samarbetet mellan aktörer 

som är verksamma inom klinisk forskning. 

Det står Delegationen fritt att utforma arbetet 

på ett sådant sätt som Delegationen bäst anser fylla 

syftet med uppdraget. De insatser som Delegationen 

väljer att göra skall syfta till att utveckla samarbetet 

mellan ovan nämnda aktörer. Detta kan 

t.ex. göras i form av informationsinsatser och 

pilotprojekt. För att stimulera debatten och kunskapsutbytet 

inom området kan Delegationen 

anordna och finansiera möten, seminarier och 

konferenser. Delegationens uppdrag är dock inte 

att finansiera enskilda forskningsprojekt. 

Arbetet i Delegationen skall genomsyras av ett 

ömsesidigt utbyte mellan aktörerna där t.ex. företrädare 

för näringsliv, forskning och vård interagerar 

utifrån sina respektive behov och idéer. 

Satsningen är tidsbegränsad till tre år och syftet 

är att genomföra tillfälliga insatser för att stärka 

samarbetet mellan aktörerna. Denna lösning med 

regeringen som finansiär skall ses som tillfällig och 

målet är att existerande aktörer själva skall verka så 

att systemet fungerar optimalt. 

Delegationen skall verka för att ett genusperspektiv 

får genomslag i den verksamhet som Delegationen 

initierar eller stöder. 

En gång per år skall Delegationen lämna en rapport 

till regeringen med en redogörelse för den verksamhet 

som delegationen har bedrivit under året. 

Delegationens uppdrag omfattar perioden från 

den 1 november 2006 till och med utgången av 

2009. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 

december 2009. Delegationen är oförhindrad att, 

utöver den obligatoriska årliga rapporten, lämna 

rapporter i specifika frågor. 

Näringsdepartementet

9 

Röster från Delegationen 

för samverkan inom den 

kliniska forskningen 

Eftersom jag arbetar internationellt åt läkemedelsindustrin 

vet jag att Delegationen är unik. Att 

samla alla aktörer för att utan prestige hitta lösningar 

är kanske en typiskt svensk modell. Och 

den har visat sig fungera. Sverige har en komplex 

organisation för klinisk forskning där landstingens 

ansvar för sjukvården – och i synnerhet ”produktion” 

– måste balanseras mot det nationella 

behovet av strategisk forskning liksom näringslivets 

behov av att kunna förlägga kliniska studier 

i Sverige. Delegationen har på ett fantastiskt 

sätt kompletterat det mer traditionella sättet 

med utredningar och myndighetsuppdrag. Jag tror 

upplägget kan användas framöver både på vårt 

område och på andras. 

Richard Bergström, VD Läkemedelsindustriföreningen 

Jag är väldigt nöjd med att Delegationen kunnat 

vara så konkret och handlingsinriktad i vårt arbete. 

Vi har skapat mötesplatser dit alla viktiga aktörer 

kommit och där öppna och konstruktiva samtal 

förts. Vi har lyft känsliga men viktiga frågor om 

attityder och målkonflikter mellan akademin, 

industrin och vården upp på bordet så att de kunnat 

diskuteras och hanteras. Vi lämnar efter oss 

användbara och efterfrågade verktyg för att forskningens 

roll och plats inom vården skall kunna 

efterfrågas, synliggöras och utvärderas. 

Under de här tre åren har det blivit en väsentligt 

ökad aktivitet kring den för landet viktiga frågan 

att återupprätta den kliniska forskningens excellens 

och det goda samarbetet mellan akademi, vård 

och industri. Det är många andra än Delegationen 

som engagerat sig i och förtjänar lovord för detta – 

men i många av de sammanhangen återser man 

delegationsmedlemmar, så det känns som vi har 

kunnat vara med och påverka även utanför vårt 

eget uppdrag. Det känns jätteroligt! 

Carola Lemne, Koncernchef och VD, Praktikertjänst

10 

Delegationens initiativ har medfört att vården har 

identifierat viktiga utvecklingsområden där vi, 

tillsammans med industri och akademi, redan nu 

kan göra skillnad. jag tycker dessutom att Delegationens 

arbete har synliggjort de vinna-vinna lösningar 

som svensk sjukvård behöver för att utvecklas 

och vara konkurrenskraftig. Vården, akademin 

och industrin vinner därför att Delegationen har 

visat att det som är uppnåbart här och nu är: 

• Mer samsyn, kunskap om varandra och fler diskussionsplattformar 

för ökat samarbete med 

industrin som ett resultat av de regionmöten vi 

medverkat i att starta 

• Sjukvårdens gemensam attityd med akademin 

• De redan befintliga strukturer som stödjer klinisk 

forskning av hög kvalitet som bedrivs i samverkan, 

tex. det som utgörs av KUR och SAMS 

bör utvecklas. 

• Vi har uppmärksammat och drivit utveckling 

av forskningsbokslut och innovationsmöjligheter 

för vårdens medarbetare 

Jag är övertygad om att många befintliga strukturer 

där vården ingår, kommer att ge högre medicinska 

kvalitet i vården om de används och utvecklas 

tillsammans med akademi och industri. 

Marie Beckman Suurküla, sjukhusdirektör, 

Akademiska sjukhuset 

Delegationens uppdrag var ju att förbättra förutsättningarna 

för samarbete mellan aktörer som är 

verksamma inom klinisk forskning. Detta innefattade 

även industrin. Det är viktigt att satsa på 

en positiv interaktion mellan grundforskningen, 

den kliniska forskningen och näringslivets behov 

av forskning. Jag instämmer i Delegationens slogan 

att alla vinner. Samhället vinner, industrin vinner, 

vården vinner och akademin vinner. Emellertid 

har vi haft problem med attityder, målkonflikter, 

kortsiktighet och incitament strukturer. 

Under Delegationens verksamma period har vi 

adresserat dessa frågor på ett mycket positivt sätt 

och rent konkret finns förslag att stimulera såväl 

patientnära forskning som registerforskning. 

Olle Larkö, Dekanus, Sahlgrenska akademin

11 

Det har varit lärorikt, inspirerande och roligt att 

delta i Delegationen för samverkan inom den kliniska 

forskningen. 

Jag tycker Delegationen med sitt öppna arbetssätt 

lyckats med att på ett konstruktivt sätt ta in 

olika aktörers perspektiv och omsätta dem i faktiska 

förslag. Vi vet att det inom hälsoområdet är 

mycket viktigt att ha en stark samverkan mellan 

akademi, industri och hälso-och sjukvård för att 

kunna möta framtida behov av prevention, diagnostik, 

behandling, rehabilitering och omsorg. 

Lyckas vi med det kommer alla vara vinnare. Vi 

kommer få bättre hälsa i kombination med nya 

innovationer och tillväxt. Förutsättningarna finns, 

innovativa småföretag/globala bolag, framgångsrik 

forskning och en professionell hälso- och sjukvård. 

Jag tror Delegationens arbete kan utgöra en 

viktig startpunkt för ett ännu mer framgångsrikt 

arbetssätt 

Lars Wärngård, Direktör och Avdelningschef 

för Kompetensområden, Vinnova 

Delegationen har utgjort en katalysator för de många 

goda krafter som finns inom hälso- och sjukvården 

för att stärka och utveckla den kliniska forskningen 

och noggrant tagit fram en bild av attityder 

kring den kliniska forskningen. Detta har lett till 

att det nu finns en förståelse inom hälso- och sjukvården 

för läget men också en optimism om att det 

ganska enkelt går att förbättra situationen. Delegationens 

arbetssätt som varit mycket konkret och 

verksamhetsnära och mer hands-on än traditionell 

utredning har underlättat denna utveckling. 

Syftet har varit att åstadkomma resultat redan 

under arbetstiden och det är ett arbetssätt som 

passar hälso- och sjukvården mycket bra. 

En av de stora förtjänsterna med arbetet är den 

gemensamma insikten att alla vinner på att stärka 

den kliniska forskningen. Vi har dessutom inte 

haft inställningen att det finns en stor lösning 

utan mer samarbete och samverkan och att detta 

sker i de många små stegen, men ökade resurser är 

förstås en förutsättning att ta dessa steg. Delegationen 

har verkat i denna anda och levererat många 

konkreta råd och haft en välgörande tumme i ögat 

på bl. a. hälso- och sjukvården. Nu gäller det för oss 

att ta över stafettpinnen! 

Johan Assarsson, Regiondirektör, 

Västra Götalands regionen

12 

Vi är inte helt nöjda – det finns mer att göra! 

Landstingen har en nyckelposition när det gäller 

att skapa förutsättningar att främja den kliniska 

forskningen. Patienterna finns där och utan patienter 

blir det ingen klinisk forskning, utan klinisk 

forskning ges inte heller förutsättningar för att vi 

ska kunna ha en evidensbaserad och kunskapsstyrd 

hälso- och sjukvård. 

När vi riktade strålkastarljuset på ökat värde för 

vården och patienternas tillfrisknande istället för 

samverkanssvårigheterna gavs energi åt Delegationens 

arbete. Verktyget för landstingen att öppet 

redovisa sina insatser på området ”forskningsbokslut” 

är snart färdigt. Stöd ges till landstingen 

så att uppdraget med utbildning och forskning 

säkras när mångfalden av utförare ökar. 

Insikten finns om nödvändigheten att använda 

allas resurser bättre. Kvalitetsregistren rymmer en 

stor potential, detsamma gäller för klinisk behandlingsforskning. 

Det förutsätter bättre samordning – så det finns 

mer att göra! 

Sabina Wikgren Orstam, Sektionschef, Avdelningen 

för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting 

Delegationens mål har varit att främja samverkan. 

Alla behövs och alla vinner. Med olika samtal, stöd 

och aktiviteter, finns ett konstaterat gott hopp om 

att Sverige kan hävda sig väl dels i den internationella 

konkurrensen men också att den kliniska 

forskningen blir mer given och att den tillåts ta 

resurser och plats. För att åstadkomma detta 

behövs vissa strukturella förändringar men även 

att vi själva som individer och i våra lokala organisationer 

behöver samverka mer uttalat. Exempel 

på konkreta aktiviteter som varit framgångsrika är 

regionala möten samt ett uppmärksammande av 

kvalitetsregistrens betydelse. 

Själva resultatet av alla aktiviteter är att förutsättningar 

för möten mellan aktörer och samtal 

har givits. Nya kontaktytor har skapats och det 

påverkar vår inställning och attityder till samverkan. 

Ett exempel som skapats och som välkomnas 

av industrin är de forum som bildats vid flera universitetssjukhus 

– sådana mötesplatser underlättar 

genomförandet av kliniska studier i samverkan. 

Detta och liknande initiativ visar att samverkan är 

ett lagarbete, något Sverige ju är bra på! 

Christer Söderström, Group Manager Clinical 

Research Mölnlycke Health Care

Jag har uppskattat Delegationens öppna och obyråkratiska 

arbetssätt under Nina Rehnqvists goda 

ledarskap. Vi har både nationellt och regionalt 

samlats kring regionala och lokala möten och diskuterat 

den kliniska forskningens möjligheter och 

problem. Men vi har också dryftat fördomar om 

varandra och de utmaningar som vi gemensamt 

står inför, och hur vi kan komma över dessa för att 

smidigare arbeta ihop. 

Jag tycker att vi nu har en bättre bas och nya 

kanaler för att vidareutveckla de komparativa fördelarna 

för klinisk forskning i Sverige. I våra hälsodata- 

och kvalitetsregister finns en stor potential 

och ett nästa steg är att hitta former och resurser 

för en bättre koordinering och vidareutveckling av 

dessa. Fokus ligger inom translationell forskning 

och uppföljningsstudier av typen ”fas V studier”. 

Som representant för industrin välkomnar jag 

det arbete som genomförts inom ramen för Kungl. 

Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA och som förhoppningsvis 

resulterar i fortsatta projekt. 

Fokuseringen på klinisk forskning får inte upphöra 

i och med att Delegationen har fullgjort sitt 

uppdrag. I den globala konkurrens som råder är det 

viktigare än någonsin att det finns såväl forskare 

som tjänstemän och politiker med en stor passion 

för klinisk forskning! 

Anders Ekbom, Executive Vice President, Global 

Drug Development, AstraZeneca 

13

14 

Varför en Delegation för samverkan 

inom den kliniska forskningen? 

D 

elegationens direktiv beslöts den 29 juni 2006 

och Delegationen tillsattes av Näringsdepartementet 

tillsammans med Socialdepartementet 

och Utbildningsdepartementet den 17 april 2007. 

Delegationen kompletterar Utredningen av den 

kliniska forskningen som tillsattes av Utbildningsdepartementet 

den 15 mars 2007 genom de medel 

till aktiviteter som ska leda till bättre samverkan 

inom den kliniska forskningen. På så vis fanns 

både problemanalys och initiativ till konkret förändring 

i tätt samarbete. Delegationen tilldelades 

30 miljoner kronor för arbetet som skulle löpa över 

3 år. 

Utgångspunkter för arbetet 

Delegationen summerade efter ett antal möten 

och konferenser samt en intervjuundersökning 

fyra huvudområden som var särskilt problematiska 

vad gäller förbättrad samverkan inom klinisk 

forskning och har använt dessa som sina utgångspunkter. 

Dessa är: 

• Attityder i form av misstänksamhet och fördomar 

samverkande parter emellan. Delegationen 

har inte ägnat sig åt vetenskaplig analys i hur 

dessa attityder formats men tror att faktorer så 

som etiska övertramp och högre krav på snabb 

återbärings av investeringar inom industrin och 

näringslivet, sjukvårdens alltmer pressade ekonomi 

och de medicinska fakulteternas orientering 

mot landvinningar inom grundforskning 

har spelat en roll i att polarisera aktörerna. 

• Målkonflikter är inbyggda i systemet och utan 

de olika parternas inneboende olikheter och 

drivkrafter skapas ingen dynamik i samspelet. 

Delegationen har dock sett att man inte utnyttjat 

möjligheten att hantera målkonflikterna 

genom att utgå från det som är gemensamt dvs. 

att fokusera på slutanvändaren patienten och 

breda positiva effekter utan i stället fastnat i 

avtalsfrågor, finansiering och kortsiktiga krav 

på produktion. 

• Kortsiktighet är ett resultat av ett starkt krav på 

snabb och effektiv produktivitet inom alla sektorer. 

Då klinisk forskning och utveckling tar 

tid, t.ex. tar det i genomsnitt 14 år att utveckla 

ett läkemedel, är denna kortsiktighet ett hinder. 

Det är möjligen så att vi inte kan bygga bort det 

kortsiktiga kravet på produktion men kanske 

kan vi bygga in insikten att snabb och effektiv 

Målkonflikter är 

inbyggda i systemet 

och utan de olika parternas 

inneboende 

olikheter och drivkrafter 

skapas ingen 

dynamik i samspelet.

15 

produktion med hög kvalitet kan samexistera 

med mer långsiktig utveckling. Dessutom leder 

ny kunskap ofta till att produktionen, vare sig 

det är av produkter, tjänster, vård eller artiklar 

höjer sin kvalitet och sina resultat. 

• Incitamentsstrukturerna framförallt inom akademin 

och sjukvården har inte varit främjande 

för klinisk forskning. Grovt sammanfattat hittar 

man orsakerna till bristerna i incitamentsstrukturerna 

ofta i de ovan nämnda problemområdena. 

Det har uppfattats som att den 

kliniska forskningen inom akademin inte getts 

samma meritvärde som grundforskningen och 

inom sjukvården har det saknats uppföljning på 

landstingens forskningsuppdrag. Det har heller 

inte funnits något ersättningssystem inom vården 

som uppmuntrat forskning och utveckling 

av ny kunskap i samverkan med externa aktörer 

Delegationens arbetssätt 

Det sätt som Delegationen har valt att arbeta och 

att använda sina medel på har framförallt varit att 

skapa och i stärka dialogen mellan parter genom 

möten och konferenser, på regional och nationell 

nivå. Vi identifierade tidigt några faktorer i som 

utgjorde styrkor eller konkurrensfördelar för klinisk 

forskning i Sverige. I tillägg har Delegationen 

tagit fram information kring frågor vilka identifierats 

som viktiga för att lösa samverkansproblem 

eller sådana problem som hindrar klinisk forskning 

och utveckling. Delegationen har också medverkat 

till att initiera ett antal projekt som syftat 

till att skapa eller förbättra struktur för samverkan 

och för bättre möjligheter att bedriva klinisk forskning 

i de olika sektorerna. De olika resultaten presenteras 

i mer detalj i kapitel 2. Det har inte tillhört 

uppdraget att lämna förslag till regeringen för 

ytterligare åtgärder men Delegationen har ändå 

känt sig manad att lyfta fram förslag till nödvändiga 

åtgärder som man bedömer inte kommer till 

utan stöd. Förslagen beskrivs i kapitel 3. 

Budskap 

D 

et är Delegationens uppfattning att problembilden 

gällande problem inom den kliniska 

forskningen och varför det finns svårigheter att 

samverka är väl beskriven av tidigare utredningar. 

Att identifiera problem är mycket viktigt för analys 

och förståelse men Delegationen tror att det är 

viktigt att ta steget bortom problembeskrivningarna 

och börja fokusera på lösningarna. Delegationens 

projekt och arbete har syftat till att implementera 

dessa lösningar som kan sammanfattas i 

ett antal budskap: 

Alla vinner! 

Alla vinner av att klinisk forskning bedrivs och att 

den bedrivs i samverkan mellan åtminstone två 

parter, dvs. akademi och sjukvård men med fördel i 

en triple helix modell där näringslivet/industrin 

medverkar. Hälso- och sjukvården vinner genom 

att vårdresultaten blir bättre och vården mer effektiv 

och produktionen mer säker. Akademin vinner 

genom att bättre hypoteser kan ställas, både inom 

grund- och tillämpad forskning och att den translatoriska 

forskningen stärks. Genom samverkan 

tillförs också akademin externa resurser. Industrin 

vinner förutom tillgång till extern kompetens 

även bättre idéer till innovationer och produktförbättringar 

samt stöd i utveckling av dessa. Resultatet 

för industrin är nya kommersiellt gångbara produkter 

som förbättrar hälsan. På en mer samhällelig 

nivå vinner medborgarna bättre hälsa framförallt 

genom att vården blir bättre. Men medborgarna 

vinner dessutom av att en industrisektor stärks 

och därmed säkras arbetstillfällen i Sverige. 

Rapporten What´s it worth? Estimating the Economic 

Benefits from Medical Research in the UK eller 

den s.k. Buxtonrapporten slår fast att medicinsk 

forskning på de undersökta områdena generar vinster 

inte bara för bolagen utan också för samhället. 

Forskarna från Health Economics Research Group 

vid Brunel University i London, the Office of 

Health Economics samt RAND Europe har kunnat 

visa att effekterna av all forskningsfinansie- 

Att identifiera problem 

är mycket viktigt för 

analys och förståelse 

men Delegationen tror 

att det är viktigt att ta 

steget bortom problembeskrivningarna 

och börja fokusera på 

lösningarna.”

16 

ring (från ax till limpa, dvs. grundforskning till 

implementerings- och uppföljningsstudier) inom 

områdena kardiovaskulär och psykisk forskning 

sammantaget också är ekonomiskt positiva ur 

samhällssynpunkt. De resurser som satsats på 

medicinsk forskning har genererat ny kunskap som 

via nya metoder, produkter och tjänster omvandlats 

till förbättrad vårdpraxis och därmed friskare 

patienter. På samhällsnivå leder det till att återbäringen 

av insatta forskningsresurser kan beräknas 

till 30% och bestå av nya produkter och tjänster, 

fler patienter i arbetslivet eller som konsumenter. 

Utöver det tillkommer värdet av den subjektivt upplevda 

förbättrade hälsan vilket beräknas till 7–9% 

Finansieringen till forskning betalar sig således. 

Slutligen samlas även uppgifter om vad den faktiska 

tillämpningen av forskningen blir i form av 

förbättrade vårdresultat. Uppföljning med hjälp av 

forskningsbokslut för landstingen eller årsberättelser 

med samma upplägg tror Delegationen kommer 

att leda till att verksamheterna fokuserar på 

att förbättra vården och att landstingsledningar 

genom tillgång till ett bra beslutsunderlag förbättrar 

förutsättningarna för klinisk forskning. 

I universitetens s.k. tredje uppgift ingår att 

verka för att forskningsresultat kommer till nytta. 

Delegationen tolkar det som att det ligger i universitetens 

uppgift att åtminstone till en del prioritera 

klinisk forskning på angelägna områden och 

försöka fylla kunskapsluckor. 

Omvärlden förändras 

ständigt och när det 

gäller klinisk forskning 

inser de som verkar 

inom akademin, sjukvården 

och industrin 

snabbt att resultat 

sällan blir optimala 

utan samverkan med 

externa aktörer. 

Dialog och transparens ger bättre idéer 

och bättre bas för samverkan 

Samverkan är inget självändamål utan används 

som ett medel för att nå målet för verksamheten. 

Omvärlden förändras ständigt och när det gäller 

klinisk forskning inser de som verkar inom akademin, 

sjukvården och industrin snabbt att resultat 

sällan blir optimala utan samverkan med externa 

aktörer. När det gäller utvecklande av läkemedel 

och nu också medicintekniska produkter är vetenskaplig 

dokumentation om klinisk effektivitet 

genom kliniska prövningar inte bara etiskt nödvändigt 

och utan också ett lagstadgat krav. Därför 

finns det ett stort behov av kontinuerlig dialog 

mellan parterna. Framförallt för att ta vara på nya 

möjligheter, identifiera behov och forskningsfrågor 

som leder till konkret nytta för patienten som 

slutanvändare men också för att tillsammans lösa 

nya hinder för forskningsverksamhet som uppkommer, 

t ex gällande patienttillgång, arbetsvillkor, 

prissättning, behov av ändrade avtalsregler etc. 

Det som inte efterfrågas och följs upp händer inte 

Många vittnar om att en del av bristen på incitament 

i sjukvården för att bedriva klinisk forskning 

i samverkan har att göra med att den typen av verksamhet 

inte efterfrågas eller att det inte är ett uttalat 

uppdrag. Uppföljning av den kliniska forskningen 

med hjälp av forskningsbokslut (eller vad 

man väljer att kalla det) är ett sätt att både ge stöd 

för att klinisk forskning uppfattas som angeläget 

och ge möjligheter till analys av vad som fattas. 

Uppföljningen bör samla uppgifter gällande vilken 

struktur i form av finansiering, personal, kompetens 

och stödresurser som finns samt vilka ledningsverktyg 

och processer som används för att 

stödja forskningen så som vilka policies finns för 

forskningen och hur uppdragen är formulerade. 

Systematisk mätning av utfall inom den svenska 

sjukvården – plattform för förbättrad och mer kostnadseffektiv 

sjukvård och klinisk forskning i Sverige 

Klinisk forskning är en grundförutsättning för att 

generera kunskap om orsakerna bakom ohälsa och 

för att skapa nya metoder för sjukvården att förhindra, 

diagnostisera samt behandla sjukdomar. 

Rätt tillämpad leder den till en mer kostnadseffektiv 

vård med bättre vårdresultat och därmed till ett 

högre värde för såväl patient som samhälle. 

Klinisk forskning är både dyr och tar mycket tid. I 

en sjukvård ständigt pressad av kostnadsbesparingar 

har den kliniska forskningen som en följd fått stå tillbaka 

alltmer. Den har ansetts som en bisyssla, vid 

sidan av den löpande sjukvårdverksamheten. De sista 

tio åren har följaktligen den svenska kliniska forskningen 

halkat efter betänkligt beträffande såväl 

antalet studier som kvalitet. Värdet av att ta fram ny 

kunskap genom klinisk forskning överstiger dock 

vida kostnaderna, inte minst genom de produktionsvinster 

i form av ökad BNP som samhället erhåller 

genom att hålla människor friska och i arbete. God 

klinisk forskning svarar på frågan vad som är rätt 

behandling, till rätt patient och hur den ges på bästa 

sätt. Om man misstar klinisk forskning för att vara 

en bisyssla till sjukvården och inte en förutsättning 

för den, är risken följaktligen överhängande att 

enorma summor pengar läggs på ineffektiva och onödigt 

dyra behandlingar som inte genererar något ökat 

värde för vare sig den enskilda patienten eller samhället 

som helhet. Akademi, sjukvård och industri är 

alla nödvändiga aktörer för att åstadkomma och samtidigt 

dra nytta av detta värde. 

På initiativ av industrimannen Carl Bennet, 

styrelseordförande i bl.a. medicinteknikföretaget 

Getinge, och Anders Ekblom Global forskningschef 

vid AstraZeneca uppdrogs åt The Boston Consulting 

Group (BCG) att utreda hur systematiska mätningar

17 

av sjukvårdens utfall skulle kunna stärka Sveriges kliniska 

forskning. Förslaget lägger stor vikt vid ett mer 

organiserat användande av medicinska kvalitetsregister, 

Studien genomfördes under våren och sommaren 

2009. 

BCG-rapporten visade att de svenska kvalitetsregistrens 

data redan idag täcker 25 % av de totala sjukvårdskostnaderna. 

Registren bidrar till att ge Sverige 

en unik och världsledande position för att kunna 

utveckla ett utfallsbaserat sjukvårdssystem där kvalitetsuppföljning 

och klinisk forskning går hand i 

hand. Man visade att kontinuerlig mätning av vårdutfall 

leder till såväl förbättrade resultat som minskad 

variation hos den behandling som utvärderas. 

Detta leder i sin tur till lägre kostnader. I sin analys 

föreslår BCG att Sverige investerar ca 500 miljoner 

kronor årligen de närmaste tio åren för att realisera 

den värdeskapande sjukvårdens fulla potential. Den 

föreslagna utvidgningen av kvalitetsregistrens täckningsgrad 

och en uppbyggnad av nödvändig stödverksamhet, 

skulle minska sjukvårdens kostnader 

till ett värde som motsvarar break-even av investeringarna 

efter tre år och ge tillbaka drygt tio gånger 

pengarna efter tio år. Analysen visar övertygande att 

sjukvården, genom att införa utfallsstyrning kan 

leverera mer och bättre vård per krona. 

Ett väl utbyggt system för mätning av sjukvårdens 

utfall, skapar mycket attraktiva förutsättningar för 

industriella samarbeten och förväntas locka investeringar 

till Sverige. Läkemedelsbolag och MedTech 

bolag måste i allt större utsträckning bevisa att deras 

produkter bidrar till sjukvårdens produktivitet. I de 

flesta länder saknas tillgång till den typ av jämförelsedata 

som de svenska kvalitetsregistren har. Reumatologiregistren 

har exempelvis lockat ett betydande 

antal industrisamarbeten och haft central betydelse 

för behandlingsrekommendationer globalt. 

Rapporten fastslår avslutningsvis att en kraftfull 

satsning på infrastruktur och kompetens för kvalitetsregistren 

är av betydande strategisk betydelse för 

Sverige. Det skulle öka vårdens kvalitet, öka dess 

kostnadseffektivitet och dessutom lägga grunden för 

en ny generation innovationsföretag och åter locka 

progressiva internationella sjukvårdsbolag till Sverige. 

Rapporten finns tillgänglig på www.sou.gov.se/ 

samverkanklinforsk 

en sjukvård av hög kvalitet och ett innovativt 

näringsliv finns det nationellt sett resurser nog att 

kunna svara på olika typer av behov från olika 

typer av aktörer. Gällande produktutveckling 

inom läkemedel finns det stora fördelar med att 

förlägga fas I och II studier i Sverige pga. hög säkerhet 

och vetenskaplig och etisk noggrannhet. Fas V 

eller ”real life” studier har potential att bli en unik 

nisch för Sverige genom att det finns möjligheter 

till uppföljning av vårdresultat för de allra flesta 

patienter. Produktutveckling inom medicinteknik 

är också beroende av uppföljning i vårdmiljö 

genom tillkomst av nya EU-direktiv om krav på 

dokumentation om effekt och säkerhet. 

Från näringslivets sida har man dock många gånger 

upplevt att landsting och vårdgivare inte kunnat leva 

upp till avtal om leverans av rätt antal patienter till 

studier och att resultat från kontrakterade studier 

levererats i tid. Förutom att vårdens medarbetare ska 

ges möjlighet att arbeta med klinisk forskning är det 

nödvändigt att samordning mellan andra landsting 

sker i de fall bristande leverans beror på att man inte 

har tillgång till tillräckligt många patienter eller rätt 

kompetens inom den egna sjukvårdsorganisationen 

eller det egna landstinget. Ryktet att svensk sjukvård 

som helhet levererar enligt avtal ger i slutändan vinster 

för enskilda landsting och samordning för att 

möta behoven i näringslivet. 

I tillägg finns det behov av att genomföra omfattande 

kliniska studier som inte har direkt industriell 

tillämpning utan snarare är av intresse för de kliniska 

vetenskaperna och för vårdutveckling. Dessa studier 

som ofta benämns som klinisk behandlingsforskning 

kräver ofta stort patientunderlag och infrastruktur 

i form av registerdata samt personal så som 

kliniska forskare, statistiker, biokemister etc. De kräver 

ofta finansiering runt 100 miljoner kronor. Samordning 

av Sveriges kliniska prövare, forskare och 

patienter kan förbättra möjligheterna att bedriva 

dessa studier. I tillägg kan samordning ge andra effekter 

så som ett lärande kring processerna och utbyte av 

erfarenhet som leder till ökad professionalism kring 

kliniska studier i forskarsamhället. I en samordnad 

struktur för klinisk forskning kan regioner fortsätta 

vara världsbäst på enstaka områden och på nationell 

nivå världsbäst på flera områden. 

Ett väl utbyggt system 

för mätning av sjukvårdens 

utfall, skapar 

mycket attraktiva förutsättningar 

för industriella 

samarbeten och 

förväntas locka investeringar 

till Sverige. 

Nationell samordning med regional excellens 

för bästa resultat internationellt 

Sverige är ett alltför litet land att gynnas av stark 

regional konkurrens om klinisk forskning. Däremot 

bedrivs klinisk forskning av mycket hög kvalitet 

och vetenskaplig excellens i flera medicinska 

områden i olika delar av landet. Tillsammans med 

Klinisk forskning är en central del av innovationssystemet 

för omsorg och hälsa. 

Industri, sjukvård och akademi har som sektorer 

olika drivkrafter och styrs av olika logiker. För att 

förbättra förutsättningarna för klinisk forskning 

och utveckling i trepartssamverkan krävs ett systemperspektiv 

och kontinuerlig omvärldsanalys

18 

Uppgifter och uppdrag 

bör vara formulerade 

på ett sådant sätt att det 

är tydligt hur sjukvård, 

forskning och utbildning 

är kompletterande verksamheter 

som befruktar 

varandra.” 

angående villkor och behov för alla parter. Utan 

att anta varandras roller behöver samverkande parter 

förstå och ta hänsyn till annan logik än den 

som driver den egna organisationen eller sektorn 

samt för att dra hem vinsterna som det totala innovationssystemet 

genererar. 

I dag har inte landstingen men väl regionerna ett 

näringspolitiskt uppdrag. Ett sådant underlättar för 

att motivera att hälso- och sjukvårdens organisation 

och resurser i större utsträckning (och med fördel) 

även används för kunskaps- innovations- och produktutvecklingssyften. 

Vården är en motor för tillväxt 

och gynnas av att erbjuda testbäddar för industrin, 

särskilt för små och medelstora företag i den 

egna regionen. Vården kan dessutom tillhandahålla 

innovationsstödjande funktioner med hög kompetens 

om potentiella marknader för att utveckla nya 

produkter. Med andra ord bör landsting likväl som 

kunskapsintensiva företag investera i utveckling. 

Med ett uppdrag riktat mot näringslivsutveckling 

behövs också en struktur i vården för långsiktiga 

externa relationer som en del av strategisk utveckling, 

tex. genom innovationsupphandling. 

På samma sätt är innovationssystemet beroende 

av att de medicinska fakulteterna efterfrågar forskning 

om mer kliniskt relevanta frågeställningar som 

utgår från ett vårdbehov och verkar för att de translationella 

processerna fungerar optimalt så att ny kunskap 

inom grundforskningen inte stannar i preklinisk 

verksamhet utan omsätts i förbättrad vård, 

produkter, processer och tjänster. Akademins tredje 

uppdrag innebär inte enbart ensidig leverans av kunskap 

till externa aktörer utan även en chans att fånga 

upp behov kliniska och industriella behov och formulera 

frågeställningar för att lösa dessa. 

Näringsliv inom läkemedel och medicinteknik 

kan dra stora fördelar av att kommunicera till akademi 

och sjukvård vilken forskning som är nödvändig 

för utveckling av produkter och tjänster. Det 

omvända förhållandet gäller förstås också, att industrin 

är mottaglig för det behovs- och idéflöde som 

kommer från sjukvård och akademi. På så sätt kan en 

generell kunskapsbas för industriell tillämpning byggas 

upp. 

I samspelet finns dock behov från industrins sida 

av att etablera nationella riktlinjer för vad som utgör 

intressekonflikter och hur dessa ska hanteras. I tillägg 

har industrisektorn ett behov av tydlighet i de 

avtal som formaliserar samverkan, t ex gällande 

beslutsformer, patenträtter, publikationer och kostnadsberäkningar, 

samt tydlighet i lagar som reglerar 

praktiskt samverkan, t ex Lagen om offentlig Upphandling, 

LoU. Tillgänglighet för industrin till sjukvården 

är också central för fungerande samverkan, 

t ex genom en slussfunktion på nationell och lokal 

nivå. 

Sjukhusens/verksamhetschefens tre uppdrag: 

vårdproduktion, utbildning, forskning 

Delegationen anser att landstingens tredelade 

uppdrag, dvs. sjukvård, forskning och utbildning 

bör tydliggöras på verksamhetsnivå. Särskilt universitetssjukhuset 

och dess ledares uppdrag kan 

formuleras tydligare än idag och därmed poängtera 

att även andra verksamheter än sjukvårdsproduktion 

ingår i uppdraget och på så sätt bidra till 

vården utveckling. Uppgifter och uppdrag bör vara 

formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt hur 

sjukvård, forskning och utbildning är kompletterande 

verksamheter som befruktar varandra. En 

uppdragsformulering för ett sjukhus formulering 

av ledarskapspolicy för verksamhetschefer skulle 

kunna se ut som följer: 

Sjukhusets tre uppgifter: 

− att tillhandahålla en ändamålsenlig, effektiv 

hälso- och sjukvård av hög kvalitet som har allmänhetens 

förtroende 

− att medverka i klinisk patientnära forskning 

och utveckling i samarbete med akademi och 

industri, med målet att skapa ny kunskap som 

bidrar till vårdens utveckling och kommer 

patienterna till godo 

− att delta i utbildningen av studenter från vårdoch 

andra utbildningar med målet att vårdens 

blivande medarbetare skall ha relevanta kunskaper 

och vara väl förberedda för sin kommande 

yrkesutövning. 

Sjukhusets förmåga att rekrytera, utveckla och 

behålla kompetenta chefer är av avgörande betydelse 

för vårdens utveckling. Verksamhetens resultat 

är beroende av det sätt på vilket ledarskapet 

utövas och resultatet påverkar hela sjukhuset. 

För ett framgångsrikt ledarskap fordras dels att 

krav och förväntningar på cheferna är tydliga, dels 

att de uppfattas som legitima. Stöd och stimulans till 

verksamhetscheferna för att vidmakthålla och utveckla 

såväl administrativ kompetens som kompetens 

inom verksamhetsområdet, inkluderande både 

klinik, forskning och utbildning, är andra viktiga 

förutsättningar. 

Verksamhetschefens ansvar innebär att driva 

verksamheten i enlighet med fastställda mål för kvalitet, 

medicinska resultat, vårdproduktion, forskning, 

utbildning samt ekonomi.

19 

Incitament för samverkan 

U 

nder tiden Delegationen har verkat har det 

ofta framförts att incitament saknats för att 

bedriva klinisk forskning och för att samverka med 

andra parter. Delegationen har därför haft ett stort 

intresse i att hitta de centrala incitamenten och 

hur dessa kan komma att bli mer gällande. Det som 

står nedan är inte heltäckande men sammanfattar 

de vittnesmål och erfarenheter som förmedlats till 

Delegationen. 

Incitamentsstrukturer för klinisk forskning 

som bedrivs i samverkan med externa aktörer 

behövs på olika nivåer, både från politiskt håll gentemot 

huvudmännen men också på arbetsplatsen 

för enskilda arbetstagare. 

Incitamentsstruktur på arbetsplatsen 

På arbetsplatsen skapas incitament för forskning 

som bedrivs i samverkan genom att det finns en 

ledning om stödjer och uppmuntrar utveckling 

genom klinisk forskning och att detta har ett 

meritvärde både i lönekuvertet och i form av prestige. 

Att det dessutom finns en öppenhet och 

transparens vad gäller idéer och sätt att möta svårigheter 

inom forskningen samt ömsesidig generositet 

vis a vis de externa aktörer man samarbetar 

med, kollegor och överordnade att dela med sig av 

kunskap för patientens bästa är enormt viktigt. På 

daglig basis är fikarummen eller kantinen de 

fysiska platserna för dessa kunskapsöverföringar 

och stället där tonen kring forskning och dess 

betydelse bäst ekar, men också konferenser och 

möten med externa aktörer där förhållandet är 

jämlikt och dialogen fri. Administration gällande 

avtal för t ex samverkan eller olika former av tillståndsprövningar 

tillhör också en incitamentsstruktur 

som kan vara hindrande om pappersarbetet 

upplevs som omotiverat och tidskrävande. 

Incitamentsstruktur för organisationen 

I organisationen är det viktigt att det finns ett bra 

system för ersättning för utvecklande av verksamheten 

genom extern samverkan och framtagande 

av ny kunskap. Ersättningssystemen ska inte bara 

betona vertikala relationer inom avgränsade resultatenheter 

utan relationer mellan organisationer/ 

enheter. 

Det är viktigt att extern samverkan och framtagande 

av ny kunskap genom klinisk forskning är 

en del av ”tänket” kring strategisk utveckling och 

att det finns en operativ funktion för att säkra 

detta tänk. Inom akademin har sedan det tredje 

uppdraget infördes byggts upp kompetens på universiteten 

för att arbeta med externa relationer 

men det finns fortfarande bitar av elfenbenstornet 

kvar. Inom sjukvården har samverkansformerna 

funnits men tenderat att bygga på interaktion i 

vertikala led och inom den egna sjukvårdsorganisationen. 

Samverkan har skett ad hoc och sedan 

man tog ”luften ur systemet” har både den kliniska 

forskningen och de externa relationerna till viss 

del fallit från prioriteringslistan. 

Regelverken för offentlig verksamhet måste tillåta 

långsiktiga och externa relationer för att den 

kliniska forskning i samverkan som kommer till 

stånd har en chans att lyckas eller för den delen, 

misslyckas och förbättras. Det kan krävas en hel 

del tid för förtroenden att uppstå och byggas och 

för kunskap (som uppstår i iterativa processer så 

som klinisk forskning) att utvecklas, tillämpas, 

implementeras och utvärderas. Lagar som reglerar 

samverkan måste ta hänsyn till detta. Att politiker, 

tjänstemän, klinikchefer och de som arbetar i 

vården har olika bilder av vilka lösningar som bäst 

för mot målet gör det tydligt att arenor för gemensamma 

diskussioner är nödvändiga. Detta påvisas i 

rapporten Vem gör vad? Attitydundersökning om 

olika vårdrepresentanters syn på prioriteringar i 

vården, november 2009 framtagen av Per Rosén, 

Region Skåne. Rapporten finns tillgänglig på www. 

sou.gov.se/samverkanklinforsk 

Göran Henriks, Utvecklingsdirektör i Landstinget 

i Jönköpings län, har bidragit men en summering av 

de verktyg som kan användas för att skapa incitament 

för förnyelse och klinisk forskning. Dessa är: 

• Dialoger och mötesplatser men även områden 

för reflektion. 

• Patientens perspektiv, systemtänkande och helhet 

i ledarskapets engagemang. Kvalitet i varje 

mo ment som strategi. 

• Stödsystem för att fånga externa perspektiv. 

Finna ”ambassadörer” för nya idéer. 

• En reflekterande och kritisk approach där forskningsresultat 

sprids på bästa sätt. 

• Koppla samman personer och bygg nätverk. 

Att det dessutom 

finns en öppenhet och 

transparens vad gäller 

idéer och sätt att möta 

svårigheter inom forskningen 

samt ömsesidig 

generositet vis a vis de 

externa aktörer man 

samarbetar med, kollegor 

och överordnade att 

dela med sig av kunskap 

för patientens bästa är 

enormt viktigt.”

2 

Vad har Delegationen gjort för att förbättra 

samverkan inom den kliniska forskningen? 

Har Delegationen lyckats med sitt uppdrag? 

D 

elegationen för samverkan inom den kliniska 

forskningen har låtit intervjua åtta tongivande 

personer från akademi, hälso- och sjukvård och 

läkemedels- och medicinteknisk industri som inte 

ingått i Delegationen. Intervjupersonerna har svarat, 

via mejl och telefon, på tre frågor om Delegationens 

arbete och om samverkan och klinisk 

forskning i framtiden. Frågorna som ställdes var: 

• Vilka resultat ser du av Delegationens arbete? 

• Vad ser du för risker för att nödvändig samverkan 

inte kommer till stånd i framtiden? 

• Vad skulle du vilja gjordes för att ytterligare 

stärka klinisk forskning och innovationssystemet 

för hälso- och sjukvård? 

Man ser positiva resultat av Delegationens arbete 

På frågan vilka resultat de tillfrågade ser av Delegationens 

arbete så är tongångarna positiva överlag, 

de flesta framhåller att de tycker att Delegationen 

bidragit till att öka intresset för klinisk forskning, 

att Delegationen gjort ett ”gediget arbete” och att 

Delegationen öppnat flera dialoger, framförallt 

regionalt, som varit givande och som ökat viljan till 

samverkan. Man har satt fokus på frågan om klinisk 

forskning. Nu har man fått alla aktörer att bli medvetna 

om sina roller och vad varje part kan göra. Och 

att forskning är en naturlig del av vården.”, säger en 

av de intervjuade. 

Flera av de intervjuade framhåller Delegationens 

arbete som en början, ett steg på vägen för en 

starkare ställning för klinisk forskning: ”Jag tycker 

att Delegationen initierat ett antal lovvärda initiativ 

där man har analyserat bakgrunden och ser vad det 

är som brister och så, men jag ser detta som ett delprojekt. 

Det måste till något annat som knyter ihop 

säcken, en övergripande nationell satsning på klinisk 

forskning.” 

Ett annat citat: ”Tillsammans med Olle Stendahls 

utredning har Delegationen lyft fram den kliniska 

forskningen på ett bra sätt. Nu gäller det att regeringen 

och landsting med universitetssjukhus tar tag i 

frågorna på ett konstruktivt sätt.” 

Samverkan i framtiden förutsätter 

att prioriteringar görs 

Bland svaren på frågan om riskerna för att nödvändig 

samverkan inte kommer till stånd i framtiden 

återfinnas några återkommande teman. Flera 

framhåller risken att klinisk forskning helt enkelt 

inte prioriteras: ”Jag tror man prioriterar ned forskning 

p g a budgetskäl och andra mål som man har.”, 

säger en intervjuperson. ”I de här snålvindarna som 

blåser, att man inte vill satsa tillräckliga personella 

resurser. Att man sparar i stunden fast det kostar i 

längden.”, säger en annan. 

Flera kopplar risken att nödvändig samverkan 

uteblir till ledningen, både på regional och nationell 

politisk nivå och på sjukhusen: ”Samverkan 

kräver att man har tydliga positiva signaler från ledningshåll 

i verksamheterna. Ledningen måste vara 

positiva.” 

En annan röst: ”Vi hamnar gång på gång i situationen 

att man tror sig spara pengar genom att skära 

bort det här. Och det blir lättare att göra nedskärningar 

om det inte finns någon på hög nivå som talar 

emot det. Även om våra ministrar egentligen inte har 

direkt inverkan i frågan så är deras engagemang 

viktigt för att tydliggöra hur enormt viktigt klinisk 

forskning är.” 

Ytterligare en intervjuad säger: ”Menar man allvar 

med klinisk forskning så måste det till en övergripande 

politisk vilja, det är därifrån trycket måste 

komma på de olika aktörerna.” En återkommande 

åsikt är att eftersom industri, akademi och hälso-

21 

och sjukvård har olika utgångspunkter och mål så 

krävs det en ytterligare part som samordnar och 

driver på: ”Det finns så många bra lovvärda enskilda 

initiativ så ansatserna finns där, men det måste till 

ett större tryck och vilja för olika parter att vara med 

om det här. Och jag tror att i vissa fall måste man 

tvingas in i det här och då menar jag att det måste finnas 

ett politiskt incitament till det här.” 

En variant på samma tema: ”Risken är alltid vad 

gäller samverkan att man inte respekterar varandras 

ansvars- och kompetensområden. En samverkan 

blir inget bra om inte alla har en delaktighet 

och är där på lika villkor. Det är väldigt lätt att få in 

det här att någon ska försöka äga de andra och då 

blir det inget bra. Sverige är ett litet land och ska 

klinisk forskning bli slagkraftig måste man kunna 

enas nationellt.” 

Att ytterligare stärka klinisk forskning 

kräver fortsatt engagemang 

Vad intervjupersonerna skulle vilja gjordes för att 

ytterligare stärka klinisk forskning och innovationssystemet 

för hälso- och sjukvård, tog ofta 

avstamp i de risker de ser för att samverkan inte 

kommer till stånd. 

Flera tillfrågade utvecklade idén om behovet av 

ökad satsning på klinisk forskning och styrning på 

nationell nivå. Någon efterlyste en ”departementsreform” 

där ”den medicinska och odontologiska forskningen 

och utvecklingen, liksom undervisningen knyts 

till Socialdepartementet som borde byta namn till 

Hälsodepartementet” medan andra talade om vikten 

av engagemang hos regeringen: ”Det behövs en 

intentionsriktning på ministernivå som pekar på att 

det är ett viktigt och prioriterat område. Även om det 

inte är riksdag och regering som styr hälso- och sjukvård 

så är det viktigt med ett signalvärde att man 

tycker detta är ett viktigt område. Det har Delegationen 

varit ett utryck för.” 

Bättre samverkan kräver ett starkare system och 

ett starkare system skapas nationellt, är tesen som 

flera förespråkar – regionala forskningssatsningar 

gynnar inte Sverige som nation tillräckligt. ”Sverige 

är ett litet land och ska klinisk forskning bli slagkraftig 

måste man kunna enas nationellt. Man måste 

till exempel kunna använda sig av patientregister, 

kvalitetsregister och kohorter över hela landet. Och 

där har sjukvården inte kunnat enas om ett gemensamt 

datasystem för journaler. Det är förödande.” 

Potentialen i kvalitetsregistren återkom i ytterligare 

svar, liksom efterlysningen av ökade statliga 

anslag. 

Några av de intervjuade efterlyser en bredare 

syn på klinisk forskning: ”Jag skulle vilja se att man 

ser klinisk forskning lika mycket som en produkt av 

vad vi sysslar med som att man ser till hur många operationer 

som görs. Att man ser forskningen som en 

resurs som faktiskt kan spara pengar i framtiden och 

som gagnar våra patienter. Alltså inte ser det kortsiktigt. 

Intervjupersonen förtydligar: Om vi tittar tillbaka 

historiskt så har vi genom att satsa på klinisk 

forskning sett att det går bättre för patienterna, man 

minskar vårdtiderna och får friskare patienter som 

kan återgå till arbete eller helt enkelt överlever något 

de inte skulle ha gjort annars. Kan man inte se bakåt 

så kan man inte heller se fördelarna framåt.” 

I samma riktning uttrycker en annan intervjuperson 

att: ”Klinisk forskning är ett bredare begrepp 

än piller och operation. Det är mycket omvårdnad, 

omhändertagande, man kommer i framtiden att 

behöva kompetenser vad gäller IT-teknik, datateknik, 

bioinformatik. Att man i den kliniska forskningen 

kan ta in naturvetare med en annan bakgrund i teamen, 

kanske också beteendevetare och psykologer”

22 

Delegationens arbete under 2009 

Då landstingens verksamhet 

är skattefinansierad 

är det av stor vikt 

att för dess finansiärer, 

befolkningen, visa upp 

vad som görs. Därtill 

skapa förutsättningar 

för bättre beslutsunderlag 

för beslutsfattarna 

i landstingen. 

D 

elegationen har framförallt arbetat med att 

skapa och i stärka dialogen mellan parter 

genom möten och konferenser, på regional och 

nationell nivå. Dessutom har Delegationen varit 

delaktig i att ta fram och lyfta fram information 

kring frågor identifierats som viktiga för att lösa 

samverkansproblem eller sådana problem som hindrar 

klinisk forskning och utveckling. Delegationen 

har också medverkat till att initiera ett antal 

projekt som syftat till att skapa eller förbättra 

struktur för samverkan och för bättre möjligheter 

att bedriva klinisk forskning i de olika sektorerna. 

Här presenteras de projekt som Delegationen initierat 

och/eller medverkat i att genomföra, utan 

inbördes ordning. 

Forskningsbokslut – ett långsiktigt 

utvecklingsarbete 

Vikten av att redovisa de satsningar som görs för 

klinisk forskning har under senare år uppmärksammats 

i flera sammanhang. Vid den workshop 

som Delegationen för samverkan inom den kliniska 

forskningen ordnade 14 januari 2008, framfördes 

från landstingen önskemål om att kunna 

redovisa forskningsbokslut och att ha verktyg för 

det. Olle Stendahl har i sitt delbetänkande ”Världsklass! 

Åtgärdsplan för den kliniska forskningen” 

framfört att samtliga landsting borde göra forskningsbokslut 

som skulle kunna sammanställas på 

nationell nivå. Delegationen för samverkan inom 

den kliniska forskningen har haft detta som en 

punkt i sin åtgärdsplan. Därför beslöt SKL under 

våren 2008 att starta ett utvecklingsarbete till stöd 

för landstingens arbete med att ta en årlig rapport 

av den kliniska forskning som bedrivs i landstingens 

verksamhet. Här beskrivs projektet och verktyget 

för att göra forskningsbokslut i stora drag. 

Vad gör landstingen för den kliniska forskningen? 

Syftet har varit att finna meningsfulla och användbara 

former för redovisning och uppföljning av 

klinisk forskning, utförd i landstingens verksamhet, 

presenterade i en årlig rapport gemensamt för 

Sveriges landsting. Arbetet har gått ut på att ta 

fram en ”verktygslåda” möjlig att användas av alla 

landsting och möjlig att aggregera på olika nivåer. 

Slutprodukten kan på sikt bli en nationell översikt 

över den forskning som utförs i landstingens verksamhet, 

användbart för landstingens beslutsfattare 

som underlag för framtida strategiska beslut 

på såväl lokal, regional som nationell nivå. 

Målet är att tydliggöra den forskningsaktivitet 

som landstingen står värd för och ge exempel på 

resultat i hälso- och sjukvården, inte minst vad det 

gäller värdet för patienterna. Då landstingens 

verksamhet är skattefinansierad är det av stor vikt 

att för dess finansiärer, befolkningen, visa upp vad 

som görs. Därtill skapa förutsättningar för bättre 

beslutsunderlag för beslutsfattarna i landstingen. 

En enhetlig struktur för uppgifter 

om klinisk forskning 

Landstingen har idag inga enhetliga ekonomi- eller 

personalsystem. Inom ett och samma landsting 

kan det dessutom finnas ett flertal olika system. 

Någon enhetlig fast struktur för projektdatabaser 

finns inte heller. Det försvårar framtagandet av 

uppgifter. Landstingen har historiskt olika tradition 

och förutsättningar att bedriva klinisk forskning. 

”Universitetslandstingen” har genom att de 

har medicinska fakulteter inom sitt geografiska 

område varit värdar sedan lång tid tillbaka och har 

ofta en hög aktivitet av egen klinisk forskning. 

Klart är dock att alla landsting är värdar för eller 

bedriver egen klinisk forskning. 

Vad ska landstingen redovisa – vad är 

landstingens ansvarsområde? 

Det är landstingen var för sig och dess landstingsdirektör 

som har det yttersta ansvaret för framtagandet 

av en årlig rapport över den kliniska 

forskningen. Avgränsning för landstingens an svarsområde 

är den forskning som bedrivs i landstingets 

verksamhet. Med det menas att landstingets 

resurser används samt att medlen ekonomiskt hanteras 

av landstinget. Det kan vara landstingens 

egna medel, ALF-medel, fonder och donationer 

samt övriga externa forskningsanslag. I arbetet 

med att avgränsa vilka uppgifter som är relevanta 

har arbetsgruppen valt att ta med de kliniska prövningar 

som genomförs i landstingens verksamhet. 

Verktygslåda för årlig rapport av 

landstingens kliniska forskning 

Tanken med en ”Årlig rapport över landstingens 

kliniska forskning” är att landstingen ska kunna 

använda rapporten som ”benchmarking” och ta 

till sig sådant som man ser har gett positiva resultat 

i andra landsting. Rapporten kommer att indelas i 

tre olika kategorier; struktur, process och ledning 

samt uppföljning och tillämpning.

23 

Kategorin struktur innehåller de konkreta faktauppgifterna 

som akademisk kompetens, resurser, 

tillgängliga medel, stödfunktioner och uppgifter 

kring interventioner. Dessa fakta ger en bild av hur 

infrastrukturen ser ut. Årlig uppföljning kommer 

att visa på tendenser som är viktiga att ha med i 

framtida beslutsunderlag. 

Processer och ledning beskriver hur landstingen 

arbetar med forskningen. Här redovisas det akademiska 

arbetssättet, vilka policys och uppdrag som 

finns och hur landstingen samverkar med sina 

intressenter. 

Uppföljning och tillämpning ska ge en bild av effekten 

av den forskning som görs i hälso- och sjukvården 

och vad som åstadkommits under året. Därtill 

hur forskningsresultaten kommuniceras. 

Pilotstudie 

Under sommaren och hösten 2009 genomfördes 

en pilotenkät. I denna tog man med frågor om såväl 

struktur, processer, ledning och styrning som uppföljning 

och tillämpning. Tyngdpunkten lades på 

frågor om effekten av klinisk forskning. Pilotenkäten 

besvarades av kliniker/verksamheter från 

såväl Universitetssjukhusen i Skåne, Västra Götaland 

och Stockholm som kliniker/verksamheter i 

Norrbottens läns landsting. Resultatet visade att 

den här typen av verktyg fungerar. I piloten satte 

även verktyget igång forskningspositiva processer 

i verksamheter där man idag inte bedriver någon 

aktiv forskning. Trots att den till sina delar är 

besvärlig att fylla i så var den stora majoriteten 

mycket positiv till enkäten. 

Vad händer nu? 

Enkätverktyget kommer att vidareutvecklas och 

ytterligare förbättras. Samtidigt påbörjas en förankringsprocess 

inom såväl landstingsvärlden som 

övriga intressenter. Målet är att lägga ut enkätverktyget 

för skarpt läge under våren 2010. En första 

”Årlig rapport över landstingens kliniska forskning” 

avseende år 2009 sammanställs under 2010. 

Långsiktigt är målet att detta ska bli ett naturligt 

redskap som finns med i den normala årliga redovisningen 

av landstingens verksamhet. 

Information om forskningsbokslutet och pilotprojektet 

finns på www.sou.gov.se/samverkanklin 

forsk 

Hur hanterar landstingen sina uppdrag 

inom forskning och utbildning när mångfalden 

ökar i utförarledet? 

Landstingen är skyldiga att tillhandahålla befolkningen 

hälso- och sjukvård. Den viktigaste resursen 

är kompetensen hos personalen, vars utbildning 

till viss del måste ske inom vården. Den 

landstingsfinansierade vården är lärandemiljö för 

utbildningar alltifrån gymnasieskolans omvårdnadsprogram 

till läkarnas specialiseringstjänstgöring 

(ST). Vidare är den kunskapsproduktion som 

utgörs av forskning något som finns, i större eller 

mindre utsträckning, integrerat i vårdverksamheten. 

Landstinget har ett ansvar för utbildning genom 

överenskommelser och avtal med berörda utbildningsanordnare, 

såsom universitet och högskolor. 

När det gäller forskning har landstinget ett ansvar 

enligt hälso- och sjukvårdslagen. Den pågående 

utvecklingen innebär att vården, som vid införande 

av t.ex. valfrihetssystem eller vårdval, kommer 

att ligga på många utförare. Landstinget är 

dock fortsatt ansvarigt för de uppgifter som ska 

utföras inom vården. 

För att säkerställa att dessa uppgifter ges 

utrymme och tas om hand på ett ändamålsenligt 

sätt när vårduppgiften inte längre utförs i landstingsregi, 

fordras att landstinget i förfrågningsunderlag 

efterfrågar och ställer krav på detta. Det gäller 

både vid upphandlingar enligt lagen om 

offentlig upphandling (LOU) och vid användande 

av lagen om valfrihetssystem (LOV). Delegationen 

efterfrågade av denna anledning en metod 

eller ett verktyg för beställare av vård inom landstingen 

i syfte att säkra förutsättningar för forsknings 

och utbildning oavsett vårdgivarens driftsform. 

Här följer en sammanställning från Sveriges 

Kommuner och Lansting, SKL, i form av en checklista 

för vad som bör ingå för att säkra landstingens 

uppdrag inom utbildning och forskning. 

Policy och krav på vårdgivare 

Landstinget kanske redan har en övergripande 

policy för relationer till och krav på de vårdgivare 

man har avtal med. Ett sådant dokument kan då 

vara bas för förfrågningsunderlag och sedermera 

för avtal. 

Om ingen övergripande policy finns får utgångspunkten 

bli mer pragmatisk. Frågan att ställa sig 

är: vilka funktioner och åtaganden har landstinget 

ansvar för, där man måste säkerställa att de utförs 

även av enheter som landstinget inte själv driver 

och därmed inte kan styra på samma sätt. Det 

Resultatet visade att 

den här typen av verktyg 

fungerar. I piloten 

satte även verktyget 

igång forsk ningspositiva 

processer i 

verksamheter där man 

idag inte bedriver 

någon aktiv forskning.

24 

handlar om att sytematiskt gå igenom vad verksamheten 

ska erbjuda, i detta fall på vilket sätt 

vårdenheten blir (eller skulle kunna bli) engagerad 

i utbildning, respektive vilken roll man har när det 

gäller forskning. Alla viktiga uppgifter som landstinget 

har ansvar för måste tas om hand. Ingen 

vårdgivare ska kunna säga ”det är inte mitt bord” 

när det gäller grundläggande aspekter som måste 

tillgodoses och där alla berörda vårdgivare måste 

vara tillgängliga för att göra de insatser som efterfrågas. 

Alla landstingsfinansierade enheter måste 

kunna tas i anspråk. Kraven måste dock vara rimliga 

i förhållande till den verksamhet som bedrivs, 

vilket bl.a. betyder att de bör stå i proportion till 

den aktuella verksamhetens inriktning och 

omfattning. 

Checklista för att tillgodose utbildningsoch 

forskningsaspekter 

En checklista kan vara till hjälp i att systematiskt 

gå igenom de uppdrag som utbildning och forskning 

innebär, men bör anpassas till förutsättningar 

och ambitioner i respektive landsting. Här följer 

ett utkast till en sådan checklista. 

Utbildning 

Utbildningar där landstinget genom olika 

avtalsförhållanden ska tillhandahålla praktik, 

verksamhetsförlagd utbildning, handledd 

tjänstgöring m.m. På vilket sätt står 

vårdgivarna till förfogande, hur överenskoms 

om tillhandahållande av platser 

(motsv.), hur ersätts medverkan, vilka (stöd) 

resurser finns inom landstinget, m.m. 

Gymnasial utbildning 

• undersköterska 

• andra 

Medellånga högskoleutbildningar 

• sjuksköterska 

• sjukgymnast 

• arbetsterapeut 

• andra 

Forskning 

Att underlätta för forskning och klinisk 

prövning 

• journaluppgifter, biobanksprover och liknande 

data om patienter ska vara tillgängliga 

för forskning 

• patienter ska, efter informerat samtycke, 

kunna ingå i forskningsprojekt 

• medverka i kliniska prövningar 

• samverka om forskning som berör verksamheten, 

inkl. med forskningsenheter 

inom landstinget, t.ex. centra för forskning 

inom primärvård/allmänmedicin 

Psykologutbildning/PTP 

Läkarutbildning 

• universitetens läkarprogram 

• AT 

• ST

25 

Athenapriset – ett pris för klinisk forskning 

som bedrivs i samverkan 

Athenapriset instiftades 2008 av Delegationen 

tillsammans med Dagens Medicin i syfte att uppmärksamma 

och belöna forskare med betydande 

prestationer inom klinisk forskning som bedrivs i 

samverkan mellan akademi, sjukvård och industri 

och som bevisligen leder till nytta för alla. Juryns 

bedömningskriterier har därför varit medicinsk 

nytta, innovationshöjd, angelägenhetsgrad, vetenskaplig 

kvalitet, samhällsnytta och samverkan. 

Athenapriset har under 2008 och 2009 även stöttats 

av LIF, Sveriges Kommuner och Landsting, 

Sweden Bio, Swedish Medtech och Vinnova. Athenapriset 

2008 gick till Torvald Ripa och Peter Nilsson 

vid avdelningen för klinisk mikrobiologi och 

vårdhygien, Länssjukhuset i Halmstad för sin upptäckt 

av en ny variant av klamydiabakterien Chlamydia 

trachomatis och för utvecklingen av ett 

diagnostiskt test som kan spåra den tidigare okända 

stammen. 

Athenapriset 2009 

Anders Persson och Anders Ynnerman vid Centrum 

för medicinsk bildvetenskap och visualisering 

i Linköping, CMIV, utsågs till mottagare av 

Athenapriset 2009 som är ett forskningsstipendium 

på 150 000 kronor. Vinnarna belönades för 

sin utveckling av nya, avancerade metoder inom 

visualisering och medicinsk bildbehandling. Den 

mest kända tillämpningen är de virtuella obduktionerna, 

som redan i dag används kliniskt inom 

rättsmedicin och medicinsk undervisning. Forskarna 

använder bland annat syntetisk MR som kan 

ta fram tredimensionella, mycket detaljerade bilder 

som var helt omöjliga att åstadkomma för bara 

några år sedan. Pristagarna arbetade nära svensk 

medicinteknisk industri och med sjukvården för 

att utveckla tekniken. 

För 2010 och 2011 har en överenskommelse träffats 

att ansvaret för Athenapriset tas över av Vinnova 

i fortsatt samarbete med partnerorganisationer 

och Dagens Medicin. 

Mer information om Athenapriset finns på 

www.dagensmedicin.se/athenapriset 

Anders Persson 

(bilden) och Anders 

Ynneman belönades 

för sin utveckling av 

nya, avancerade metoder 

inom visualisering 

och medicinsk bildbehandling.”

26 

Kvalitetsregistren gör 

det möjligt att få ett 

tvärsnitt av hela befolkningen 

och med hjälp av 

de svenska registren kan 

man dessutom göra uppföljningar 

av patienter i 

verkliga livet, något inte 

minst läkemedelsindustrin 

sätter oerhört stort 

värde på. ” 

Klinisk Utveckling via Register (KUR) 

– ett utvecklingsprogram för vård, klinisk forskning 

och näringslivssamverkan 

Delegationen undersökte hur man på bästa sätt 

skulle kunna stödja forskningen och kom fram till 

att de svenska kvalitetsregistren är unika i världen 

på flera sätt. Rätt använda är de kraftfulla redskap 

för vårdeffektivisering och forskning, både akademiskt 

och kommersiellt, och kan stärka Sveriges 

position inom det medicinska forskningsfältet. 

Kvalitetsregistren gör det möjligt att få ett tvärsnitt 

av hela befolkningen och med hjälp av de 

svenska registren kan man dessutom göra uppföljningar 

av patienter i verkliga livet, något inte minst 

läkemedelsindustrin sätter oerhört stort värde på. 

Projektet Klinisk Utveckling via Register (KUR) 

initierades för att beskriva och utveckla möjligheterna 

att på ett systematiskt sätt använda kvalitetsregistren 

till stöd för både forskning och sjukvård. 

Projektets uppgift är att beskriva hur de 

svenska registren kan stödja såväl den kliniska 

forskningen som sjukvården och industrin. 

Reumatologins kvalitetsregister fick uppdraget 

att genomföra KUR genom att leverera konkreta 

exempel och manualer för effektiv användning av 

registren. Dessutom finns en strukturerad metod 

för hur registren kan användas i samarbete med 

näringslivet, som ett exempel på hur svensk konkurrenskraft 

kan ökas. En viktig del av projektet 

har också varit att visa på de arbetssätt som ger fördelar 

inom vård, utveckling och forskning. Reumatologiregistren 

möjliggör bland annat att 

patienterna aktivt bidrar med information. De 

metoder som utvecklats inom reumatologin kan 

överföras till andra sjukvårdsområden. Ett exempel 

på sådan spridning av arbetssätt utgörs av neurologins 

MS (multipel skleros) register. Ett annat 

exempel är registret för inflammatorisk muskelsjukdom 

(myosit) som nu kan användas både inom 

reumatologin och neurologin eftersom patienterna 

följs inom båda specialiteterna. KUR har 

också tagit fram en registerplattform för många 

olika sjukdomar hos barn med reumatiska sjukdomar 

och njursjukdomar som första exempel Ett 

reumakirurgiskt register har också inkluderats i 

KUR-projektet för att kunna följa sådana åtgärder 

och de medicintekniska produkter som används 

vid en del operationer. Primärvårdsdata tas fram i 

en pilotstudie för att kunna användas för olika 

ändamål inom KUR, på ett sätt som inte är beroende 

av kvalitetsregister. 

Trots att arbetet med KUR bara pågått i knappt 

ett år har mycket hänt. De olika ändamålen med 

KURs arbete och resultaten finns mer utförligt 

beskrivna på www.kurnet.se, här sammanfattas 

några av de viktigaste erfarenheterna: 

• Programmet PER, Patientens Egen Registrering är 

en modell för patientmedverkan genom IT-stöd 

på klinik och hemma via Internet mellan läkarbesök. 

PER bidrar till delaktighet och att data 

blir mer kompletta och korrekta och är ett stöd 

som underlättar för läkare, patient och anhöriga 

att diskutera sjukdomsförlopp och effekter av 

olika behandlingar. Genom KUR kommer 

modellen att kunna spridas till andra sjukdomsområden 

för att stärka vården även där. 

• Kliniska prövningar – här visas en modell för att 

rekrytera lämpliga patienter till kliniska prövningar 

och att använda registrets infrastruktur 

för att följa effekterna av de olika prövade läkemedlen. 

Detta system underlättar både sådana 

prövningar som görs oberoende av läkemedelsföretag 

och sådana som stöds av företag. KUR 

tar också fram en modell för att sammanställa 

data från primärvården, där det är svårt att samtidigt 

använda en rad olika kvalitestregister för 

olika diagnoser. Istället prövas en ny modell för 

datafångst, som ska ge möjligheter att identifiera 

och studera patienter också i primärvården 

med metoder som liknar dem som används i 

andra kvalitetsregister. 

KUR kommer dessutom göra det möjligt för 

läkaren att redan under samtalet med en patient 

få information om att patienten kan vara lämplig 

för en klinisk prövning, och under besöket 

erbjuda patienten deltagande. KUR möjliggör 

därmed att klinisk forskning kan planeras och 

genomföras snabbare vilket är en stor internationell 

konkurrensfördel både för akademiska 

forskare och för läkemedelsföretag. 

• Läkemedels/medicinteknisk uppföljning. Uppföljning 

genom kvalitetsregister leder till tidig identifiering 

av biverkningar, följdsjuklighet och risker. 

Detta åstadkoms genom att ett stort antal 

patienter följs under lång tid och genom att 

information från flera register kombineras. På 

så sätt kan man på ett internationellt unikt sätt 

bestämma om ett visst nytt läkemedel ger upphov 

till biverkningar (tex hjärtsjukdom, infektioner 

eller cancer). Detta arbetssätt har redan 

inom reumatologin använts för att identifiera 

biverkningar som genom ökad kunskap kan förhindras, 

och för att visa att andra befarade 

biverkningar inte beror på behandlingen utan

27 

på den underliggande sjukdomen. I båda fallen 

har de svenska registerbaserade undersökningarna 

(som inte kan genomföras lika bra någon 

annanstans i världen) bidragit till att läkemedel 

kan användas mer effektivt inte bara i Sverige 

utan också i andra länder. 

KUR visar dessutom hur säkerhetsuppföljning 

kan göras i den kliniska vardagen via kvalitetsregistret, 

genom biverkningsrapportering direkt 

vid patientmötet – som omedelbart länkas 

vidare till svenska och internationella läkemedelsmyndigheter. 

Detta stöder både myndigheternas 

och företagens obligatoriska rapportering 

efter godkännandet, liksom långtidsstudier 

under läkemedlets hela livstid. 

• Industribro. Industribron inom KUR har utvecklats 

utifrån de olika forskningsregistren inom 

reumatologin som använder data ur kvalitetsregistret. 

Nu finns ett sätt för akademin att strukturerat 

erbjuda företagen samverkan kring kliniska 

studier, hälsoekonomiska analyser och 

forskning om effekterna av läkemedel och olika 

vårdformer. Industribron innehåller konkreta 

metoder att hantera samverkan med företag, t 

ex genom uppbyggnad av standardavtal för de 

tjänster som erbjuds. Detta har lett till väsentligt 

mindre administration och en mer marknadsmässig 

ersättning. I fallet med kvalitetsregistren 

inom reumatologin är resultatet att de 

kunnat leverera en mer kvalitetssäkrad tjänst 

samtidigt som registren fått mer resurser till 

egen forskning. Inom KUR har man samlat en 

stor generisk kunskap om hur samverkan kan 

utformas, med hjälp av en professionell förhandlingsgrupp, 

med erfarenhet av hur kontrakt och 

ersättningssystem kan utformas.. 

• Hälsoekonomi. Sjukvården måste hela tiden prioritera 

mellan olika behandlingar och metoder 

– och då ta hänsyn till såväl rent medicinska 

effekter som till hur kostnadseffektiva åtgärderna 

är. 

KUR visar hur man med de svenska kvalitetsregistren 

kan skapa unik forskning för att få en 

närmast heltäckande bild av både direkta sjukvårdskostnader 

och de mer indirekta samhällskostnaderna. 

Kvalitetsregistren är en ”ryggrad” 

av uppgifter om behandlingens medicinska 

effekter, inklusive livskvalitet och livslängd. Till 

det kopplas via personnummer, uppgifter från 

myndigheter om behandling och eventuell sjukskrivning. 

Genom att sammanställa alla dessa 

uppgifter, och avidentifiera dem för forskning, 

kan man göra en rättvisande hälsoekonomisk 

analys som jämför nästan alla samhällsekonomiska 

effekter av två skilda behandlingar, till 

exempel två olika läkemedel eller operation 

jämfört med medicinering. 

En effektivare användning av kvalitetsregister 

för oberoende hälsoekonomiska analyser, leder 

till att sjukvården kan effektiviseras. Tandvårdsoch 

läkemedelsförmånsverket kan bättre följa 

upp kostnadseffektiviteten av olika behandlingar 

i skilda patientgrupper. Alla vinner på en 

sådan utveckling – särskilt patienterna. 

• Translationell forskning – från biologi till människa. 

Medicinsk forskning handlar om frågor 

som: Varför drabbas vi av sjukdomar? Vilka 

gener och faktorer i miljön påverkar risken för 

insjuknande? Vilka molekylära mekanismer är 

ansvariga för sjukdomsutveckling och hur kan 

man skapa läkemedel som påverkar just dessa 

molekylära mekanismer. KUR visar med exempel 

inom alla dessa områden hur de svenska kvalitetsregistren 

kan användas för att stärka forskningen 

så att den kan bli världsledande. 

I registret finns information om när patienterna 

insjuknade och hur sjukdomen utvecklats, liksom 

vilka läkemedel de behandlats med och 

vilka funktionshinder de är drabbade av. I kombination 

med prover och koppling till andra 

vårddatabaser om läkemedelsanvändning och 

dödsorsak skapar registren goda möjligheter till 

forskning om sjukdomsuppkomst och förlopp i 

förhållande till patientens genetiska uppsättning. 

Med hjälp av registren och med hjälp av biobanker 

som kopplas till registren kan man bl,a. studera 

hur olika gener och olika miljöfaktorer samverkar 

för att ge upphov till sjukdom. Som 

exempel har man nyligen, med hjälp av kvalitetsregistren, 

kunnat visa att rökning kan ge en mer 

en 20-faldig ökning av risken för både multipel 

skleros (MS) och ledgångsreumatism (RA), om 

man samtidigt bär på vissa riskgener. Denna typ 

av kunskap kan alltså användas för att möjliggöra 

prevention av dessa sjukdomar på helt nya sätt. 

Med samma typ av analys av gener, miljöfaktorer/levnadsvanor 

och biokemiska analyser (biomarkörer) 

börjar det bli möjligt att avgöra vilka 

patienter som riskerar att drabbas av särskilt all-

28 

varliga former av sjukdom (och därmed behöver 

särskilt aktiv behandling). Med användning av 

register och biobanker blir det också möjligt att 

bättre förutsäga hur en viss patient kommer att 

svara på behandling med ett visst läkemedel. På 

så sätt kan man identifiera patienter som har 

nytta av ett nytt läkemedel, medan de som riskerar 

att få biverkningar inte behöver få medlet. En 

sådan utveckling av mer individualiserad läkemedelsbehandling 

kommer att få avgörande 

betydelse när antalet dyra och effektiva läkemedel 

ökar och det blir ännu mer nödvändigt än 

idag att redan fårn början ge rätt läkemedel till 

rätt patient för att samhället ska ha råd att fullt 

utnyttja nya medicinska landvinningar. 

• Juridik & etik. Att utnyttja kvalitetsregistren för 

effektivisering av sjukvård och för forskning 

inom hälso- och sjukvården på de sätt som KUR 

verkar för, ställer juridiska och etiska frågeställningar 

på sin spets. Hur får man hantera patientdata 

? Hur ska man informera? Krävs patientens 

samtycke? Vad händer med patientsekretessen? 

KUR tar nu, i samråd med juridisk och etisk 

expertis vid Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner 

och Landsting, Datainspektionen, Vetenskapsrådet 

och Centrum för bioetik vid Uppsala universitet, 

fram frågor och svar kring känsliga frågor. 

Målet är att utveckla rutinerna för kvalitetsregistren 

så att samverkan inom den kliniska forskningen 

kan utveckla sin fulla potential, samtidigt 

som alla som arbetar med registren är fullt medvetna 

om vilka lagar och bestämmelser som gäller 

och är noga med att säkerställa patientsekretess 

och information till patienterna. 

• En informationsgenerator som gör kunskap av 

data. Vi överväldigas ständigt av information, 

inte minst inom vården. Vi uppmanas dessutom 

att samla in ännu fler data till alla kvalitetsregister, 

samtidigt som vi är beroende av att få tillgång 

till all den kunskap som forskning och 

utveckling genererar. KUR beskriver modeller 

för hur en informationsgenerator via Internet, 

kan ge tillgång till kunskap för patienter, vårdgivare, 

forskare, sjukvårdsledare, myndigheter 

och företag – just när kunskapen behövs och så 

att den genast går att använda. KUR har dessutom 

arbetat med att hitta exempel på hur kvalitetsregistren 

kan utformas och utvecklas för 

att ge minimalt ökad arbetsbörda i det dagliga 

kliniska arbetet, samtidigt som information 

från kvalitetsregistret håller god kvalitet samt 

är tillgänglig och användbar för den enskilde 

läkaren i mötet med patienten. 

KUR har arbetat med ett informationssystem 

som är skapat i en öppen utvecklingsmiljö, dvs. 

man har använt verktyg som är fritt tillgängliga 

på Internet. Alla tjänster är utformade som fristående 

moduler, i de kombinationer som varje 

användare behöver, och kräver ingen installation 

på användarens dator eftersom de nås via 

Internet. Tjänsterna förbättras ständigt, i nära 

samarbete med alla typer av användare, via en 

särskild funktion där var och en kan beskriva 

den optimala funktion som önskas. 

Den behörighet som varje användare får, från 

patient till industripartner, reglerar vilka data 

som kommer att ingå i den information som 

visas. Informationsgeneratorn är ett högsäkerhetssystem 

som nu också certifieras enligt den 

nationella IT-strategin för sjukvården. 

• Vårdkvalitetsutveckling. Många förbättringsinitiativ 

i vården misslyckas. Kliniska forskningsresultat 

tar i allmänhet mellan 10 och 20 år 

att omsättas i klinisk praktik och många når 

inte ut alls. 

KUR kan visa exempel på hur förbättringsinitiativ 

kan följas upp systematiskt med forskning 

om innovationer i vården. Detta innebär att 

analysen av en ny vårdinsats sker i patientmötet 

med stöd av kvalitetsregister. I reumatologiregistren 

lämnar t.ex. patienten sina registeruppgifter 

om sin hälsa redan innan besöket. Läkaren 

kompletterar sedan med sina mätningar så 

att dessa evidensbaserade mått kan sammanställs 

till en översikt över patientens hela sjukdomsförlopp 

och därmed effekten av alla 

behandlingar. Såväl patient som läkare får ett 

kunskapsbaserat beslutsstöd för hur behandlingen 

ska fortsättas, för att generera värde för 

patienten. På så sätt flyttas analysen av de data 

som matas in i kvalitetsregistret till själva 

genomförandet av vården, vilket leder till högre 

vårdkvalitet och bättre resultat. 

Genom att forska kring nya sätt att genomföra 

vården, och undersöka vilket värde detta skapar 

för såväl patienten som vården, kan nya sätt att 

generera och införa innovationer i vården 

utvecklas och spridas. Om patientmötet, alltså 

sjukvårdens minsta beståndsdel, kan påverkas i 

gynnsam riktning kan hela sjukvården förbätt-

29 

ras. KUR visar hur detta skulle kunna transformera 

vården i Sverige. 

Modulerna finns mer utförligt beskrivna på 

www.kurnet.se 

Primärvårdens roll i KUR 

Primärvården är basen i sjukvårdssystemet och 

utgör en viktig och dynamisk del av hälso- och 

sjukvården. Allt större del av vården sker i primärvården 

liksom allt större del av den förebyggande 

vården. För att kunna stödja den allmänmedicinska 

kliniska forskningen behövs stöd i en nationell 

forskningsoch kvalitetsdatabas. En sådan ger inte 

bara möjligheter att studera viktiga komponenter i 

primärvården så som medicinsk handläggning, 

tillgänglighet, kontinuitet, patienttillfredställelse 

och samverkan utan är även ett mycket viktigt 

komplement till klinisk forskning inom specifika 

sjukdomsområden, t ex genom koppling till andra 

kvalitetsregister. En allmänmedicinsk forskningsoch 

kvalitetsdatabas kompletterar dessutom arbetet 

inom KUR på ett utmärkt sätt. 

En allmänmedicinsk forskningsoch 

kvalitetsdatabas 

Delegationen initierade därför tillsammans med 

Specialistföreningen för Allmänmedicin ett arbete 

att ta fram en specifikation för hur en allmänmedicinsk 

forskningsoch kvalitetsdatabas på nationell 

nivå kan byggas upp och drivas. I korthet är 

förslaget att databasen inkluderar generella indikatorer 

för kvalitets- och forskningsfrågor som 

motsvarar kvalitetsområden för god vård (kunskapsbaserad 

och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, 

effektiv, jämlik och ges i rimlig tid). Databasen 

skulle också bygga på journaldata och då inte 

bara fånga diagnos utan även bakgrundsvariabler 

såsom ärftlighet och livsstilsfaktorer. I tillägg kan 

även åtgärder, t ex remiss, sjukskrivning etc. inkluderas 

från journaldata. Andra möjligheter till datainhämtning 

är från samkörning med andra databaser 

och med patienternas egen medverkan 

genom att de med hjälp av ett IT-stöd själva värderar 

sin hälsa, funktionsnivå och hur patienten 

uppfattar vårdens tillgänglighet, kontinuitet och 

kvalitet. Filosofin bakom specialistföreningens 

forsk nings- och kvalitetsdatabas är därmed att 

strukturerad information skapas direkt från primärvårdsjournalen 

och kräver inte specifik inmatning 

av information i diagnosspecifika kvalitetsregister. 

Förslaget om en allmänmedicinsk forskningsoch 

kvalitetsdatabas finns att ladda ner på www. 

sou.gov.se/samverkanklinforsk 

Samarbetsorganisation av Akademiska centra för 

stora Medicinska kliniska behandlingsforskningsprojekt 

i Sjukvården – SAMS 

Som Olle Stendahl påpekade i sitt slutbetänkande 

(SOU 2009:43, s.125) behövs en nationell samarbetsorganisation 

för klinisk behandlingsforskning 

i Sverige. Syftet med en sådan organisation är att 

underlätta för och garantera snabbare och säkrare 

kliniska prövningar genom bättre samordning 

mellan kliniska forskningscentra gällande planering, 

igångsättande, patientrekrytering och 

genomförande. En idé om en Samarbetsgrupp av 

Akademiska centra för stora Medicinsk behandlingsforskningsprojekt 

i Sjukvården (SAMS) har funnits 

som ett sätt att realisera denna samordning och 

därför uppdrog Delegationen till Lars Wallentin, 

professor i kardiologi och verksam vid Uppsala 

Clinical Research Centre, att undersöka hur 

genomförbart en sådan idé är genom samtal med 

berörda aktörer samt att ta fram ett förslag på 

funktion och organisation av SAMS. Förslaget 

finns på www.sou.gov.se/samverkanklinforsk. 

En nationell plattform för kliniska 

behandlingsforskningsuppdrag 

SAMS avses fungera som ett centrum i ett nätverk 

av många akademiska grupperingar och kliniker/ 

mottagningar med kompetens för genomförande 

av kliniska behandlingsstudier. 

SAMS ska erbjuda professionellt stöd för utveckling 

av protokoll, ansökningar till offentliga 

anslagsgivare och företag samt diskussioner om 

finansiering, budgetering, kontrakt och ekonomiska 

avtal. SAMS skall också ge stöd för planering 

och kontraktering av resurser för genomförande 

och uppföljning av såväl oberoende som 

sponsrade forskningsprojekt. SAMS ska också 

kunna vara en naturlig och professionell samarbetspartner 

för industrin. 

Ett nätverksbaserat arbetssätt 

SAMS skall arbeta med tillgång till register och 

nätverk över kliniker, forskare och läkare med 

intresse och resurser för att bedriva klinisk 

behandlingsforskning inom olika sjukdomsområden. 

Detta åstadkoms genom ett nära samarbete 

med styrgrupperna och kompetenscentra för 

nationella kvalitetsregister och andra akademiska 

forskningsgrupperingar inom olika områden. 

SAMS upprätthåller också ett nära och gärna integrerat 

samarbete med universitetssjukhusens kliniska 

forskningscentra och har kunskap om deras 

resurser, kompetens, möjligheter och vilja till 

insatser inom olika behandlingsstudier. SAMS ska 

För att kunna stödja 

den allmänmedicinska 

kliniska forskningen 

behövs stöd i en nationell 

forskningsoch 

kvalitetsdatabas.”

30 

också etablera ett gott samarbete med läkemedelsoch 

den medicintekniska industrin. Nätverket 

eftersträvar också, genom interaktion med KUR 

ett nära samarbete och integrering med nationella 

kvalitetsregister för att effektivisera, förbättra och 

expandera genomförande av stora klinisk behandlingsprövningar 

i vardagssjukvården. För att förbättra 

insatserna i stora kliniska prövningar eftersträvar 

SAMS också långsiktiga överenskommelser 

med många kliniker om kontinuerligt deltagande i 

och genomförande av kliniska behandlingsprövningar 

koordinerade genom SAMS. 

Ett samordnat arbetssätt ger fler möjligheter 

till bättre klinisk forskning för alla 

Samarbetsorganisationens viktigaste mål är att 

tillsammans med akademiska kliniska forskare 

och akademiska kliniska forskningscentra fånga 

upp behov samt stöda initiering, planering, och 

genomförandet av stora kliniska forskningsprojekt. 

Dessa projekt genomförs med såväl offentlig 

som industriell finansiering eller genom en samfinansiering 

från flera parter. Samarbetsorganisationen 

kan därigenom bidra till att stora kliniska 

prövningar också genomförs med ambitionen att 

bidra till ytterligare medicinsk kunskap, utöver 

den randomiserade behandlingsförsöket. Nätverket 

bidrar också till att stora kliniska prövningar 

planeras och genomförs med samtidig insamling 

av biologiskt material till centrala biobanker som 

tillgång för landets forskningsgrupper för ytterligare 

kunskapsutveckling inom respektive sjukdomsområdet. 



Innovationer i vården, hinder och incitament 

Innovationspolicy för landstingen är en mycket 

aktuell och stundvis svår fråga, t ex vilka regler 

som gäller för patenträttigheter till innovationer 

och produkter som utvecklats av landstigets 

anställda och som inte omfattas av lärarundantaget. 

Av denna anledning tog Delegationen initiativ 

till en rapport som syftar till att samla goda exempel 

kring innovationspolicy. Nedan följer en sammanfattning 

av rapporten Innovationer i vårder, 

hinder och incitament, skriven av Stina Gestrelius, 

Sigrid Science. 

Mentala och verkliga hinder för 

innovationer i vården 

Innovationer från vårdpersonal som inte är 

anställda forskare är oftast praktikbaserade och i 

princip alltid avsedda att lösa ett verkligt behov 

inom vården. Det innebär att de kan utvecklas av, 

eller oftare tillsammans med användarna, och att 

innovationerna har mycket goda marknadsförutsättningar. 

Många av idéerna kräver inte stora kliniska 

studier men alla behöver valideras, dvs. testas 

så att de motsvarar behovet i vården ur medicinsk, 

teknisk, ekonomisk och säkerhetsmässig synpunkt. 

Typiska produkter är medicinsk teknik, allt 

från operationshandskar till implantat, diagnostisk 

utrustning, från stickor till bildbehandling, 

och inte minst olika former av informationsteknik 

och kommunikationsutrustning för både patienter, 

närstående och vårdorganisationen. Det är 

produkter som kan ha ett högt kommersiellt värde 

men i än högre grad få en stor betydelse för patienter 

och vårdpersonal. 

Eftersom det inte finns ett spritt innovationssystem 

eller innovationstänkande i vården är det 

imponerande att det trots allt kommer fram idéer, 

ibland ”under radarn” utan vetskap eller hjälp från 

huvudmannen. En läkare väljer att kontakta en 

kollega med lärarundantag på universitetet eller 

kanske ett företag, och en sjuksköterska råkar ha 

en släkting som är tekniker och kan ta sig an idén. 

Men totalt är det alltför få exempel för att ge rimligt 

utbyte, både med tanke på behovet och i relation 

till det stora antalet anställda inom vården. 

Hindren som upplevs för att kunna arbeta med 

innovationer är både mentala och verkliga. De 

mentala hindren är troligen de svåraste att riva och 

kräver bl.a. att: 

• Innovationer i vården uppmuntras av alla chefer. 

• Kvalitetsutbildning och leanprocesser utnyttjas 

som en möjlighet för innovation hos vårdteamen. 

• Kontakter med näringslivet är inte tabu utan ska 

organiseras för att ge kunskap om olika tekniska 

lösningar, design och godkännandekrav, gärna 

tillsammans med akademin. 

• Innovationsarbetet redovisas i ” Sjukvårdens årsberättelse”. 

De verkliga hindren kan lösas med politiska och 

praktiska/ekonomiska insatser: 

• Det införs ett tydligt innovationsstödjande system 

med så lokal spridning som möjligt. 

• Chefer på alla nivåer utbildas om innovationer, 

speciellt om hur de både kan ge patientnytta och 

fördelar för vårdgivaren/personalen. 

• Innovationsutveckling är en accepterad bisyssla 

och det ska vara möjligt att söka finansiering 

och partiell tjänstledighet för utvecklingsarbetet, 

som kan behöva ske på arbetsplatsen. 

• För den som inte själv vill arbeta med en utvald

31 

idé ska det finnas mottagare som utvecklar den 

vidare mot kommersialisering. 

• Vårdens innovationsingång kan kopplas mot 

existerande system men finansieringen måste 

vara tillräcklig för att utveckling, kommersialisering 

och implementering ska gå snabbt. 

• Vårdorganisationer ska kunna köpa utveckling 

av nya produkter, även sådana som bygger på 

personalens idéer, via innovationsupphandling. 

• Idégivaren bör ersättas för innovationer, både 

patenterbara (enligt lag) och icke-patenterbara, 

enligt ett system som premierar såväl idégivaren 

som dennes arbetsteam, speciellt om de deltar 

under utvecklingen och valideringen av den nya 

produkten/processen/tjänsten. 

Sammanfattningsvis bör sjukvårdshuvudmännen 

uppfatta innovationsfrämjande aktiviteter som en 

arbetsgivarskyldighet (som i Norge) och innovationssystemen 

måste arbeta för en snabb kommersialisering 

och implementering eftersom just det 

anses vara den viktigaste framgångsfaktorn för 

vårdens innovatörer. 

Rapporten finns att ladda ner i sin helhet på 

www.sou.gov.se/samverkanklinforsk 

Can Public Procurement Spur 

Innovation in Health Care? 

Can Public Procurement Spur Innovation in Health 

Care? är namnet på rapporten som skrevs av 

Copenhagen Economics. Det är också en fråga som 

Delegationen ofta konfronterades med och därför 

medverkade Delegationen till att Vinnova att som 

en del av Sveriges ordförandeskap i EU lyfte frågan 

tillsammans med andra medlemsländer med hjälp 

av en rapport och en konferens för att diskutera 

erfarenheter på området. Syftet med rapporten 

var att belysa förutsättningarna för innovationsupphandling 

inom hälso- och sjukvårdssektorn 

samt även beskriva goda exempel och dessutom 

rapportera vad som görs i andra länder. Ett annat 

syfte var att ha den som bakgrundsmaterial till 

konferensen. 

Kunskap är grunden till lyckad innovationsupphandling 

inom vård och omsorg 

Rapporten säger bl.a. att det legala ramverket inte 

bör vara ett hinder om EU direktiven och statsstödsreglerna 

är bekanta och följs. Det krävs dock 

god teknisk kompetens på sakområdet från upphandlarens 

sida för att kunna skriva en bra specifikation. 

Vidare beskrivs regulatoriska och industristrukturella 

skillnader samt skillnad på 

innovationer mellan läkemedels- och det medicintekniska 

området. De största skillnaderna är tiden 

för att utveckla och vad det för med sig för de olika 

typerna av produkter och de regelverk de omges 

med (distribution, prissättning, upphandling). 

Detta gör att innovationsprocessen ser annorlunda 

ut i de två fallen vilket även påverkar hur utformningen 

av innovationsupphandlingsprocessen 

kom mer att se ut. Från de goda exemplen som 

rapporten tar upp kan den generella slutsatsen 

dras att innovationsupphandling fyller en viktig 

funktion där marknadskrafterna inte fungerar. 

Initiativ från EU-länder är intressanta så som 

exemplet från Storbritannien där National Health 

Service (NHS) har skapat en intern organisation 

där National Innovation Centre (NIC) ansvarar 

för utvecklingen och Purchasing and Supply 

Agency (PASA) ansvarar för upphandlingsdelen. 

Således har olika verktyg för att identifiera behoven 

utvecklats. Rapportens rekommendationer är 

att förutom att det behövs god kunskap om upphandling 

och sakområdet så bör en organisation 

som verkligen fokuserar på innovationsupphandling 

skapas. 

”Public Procurement of Innovation” 

”Public Procurement of Innovation” är den engelska 

benämningen på innovationsupphandling och 

även titeln för konferensen som arrangerades av 

Vinnova i Stockholm den 13 oktober 2009. Konferensen 

samlade drygt hundra deltagare varav hälften 

från annat EU-land. Första delen inleddes med 

Charlotte Brogren; Generaldirektör på VINNOVA 

och fokuserade på hur innovationsupphandling 

kommer in i innovationsprocessen, framförallt att 

behoven blir definierade på ett bra sätt. Representanterna 

från EU Guila del Brenna och Jaroslav 

Kračún berättade om initiativen inom EU, framförallt 

Lead Market Initiative (LMI) där innovationsupphandling 

är ett viktigt verktyg. Jaroslav Kracûn 

fokuserade på legala aspekter och hur innovationsupphandling 

kan användas på ett intelligent sätt. 

Representanterna från NHS, John Warrington 

(PASA) och Michael Wilkinson (NIC) presenterade 

i mer detalj på hur de identifierade behoven 

med olika webbaserade verktyg där läkaren och 

sjukvårdspersonal själva kan gå in och beskriva 

behov och önskemål. 

Paneldiskussionens tema var framtiden. Nya 

innovationer är viktiga för den fortsatta utvecklingen 

i samhället och även den industriella konkurrenskraften, 

det var alla överens om. Det gäller 

i synnerhet de utmaningar som hälso- och sjukvården 

står inför med nya typer av virus och bakterier, 

ökande andel äldre och ökande läkemedelskostna-

32 

gemensam konferens på temat förutsättningar för 

innovation och framgång. En rapport med samma 

titel publicerades innan konferensen och där diskuteras 

frågor som värdet av ett organisationsperspektiv 

på den kliniska forskningens utmaningar 

och hur man organiserar framgångsrika innovationsprocesser. 

Syftet med konferensen och rapporten 

var att identifiera incitament för samverkan 

och innovation inom klinisk forskning. 

”Public Procurement 

of Innovation” är den 

engelska benämningen 

på innovationsupphandling 

och även titeln 

för konferensen som 

arrangerades av Vinnova 

i Stockholm den 13 

oktober 2009. 

Rapporten ”Recept 

för klinisk forkning” 

finns tillgänglig på 

www.sou.gov.se/ 


der. Innovationsupphandling kan spela en viktig 

roll där. Det framhölls att en risk är att endast en 

”vinnare” premieras och att det i förlängningen 

kan utarma konkurrensen. Varianter med fler vinnare 

kan vara att föredra. En viktig faktor för att 

innovationsupphandling ska få ännu större genomslag 

är att ändra attityd till konceptet hos uppköpare 

och ”policymakers”. 

Jöran Hägglund, statssekreterare på Näringsdepartementet 

avslutade med att betona att innovationsupphandling 

är viktig för att öka innovationsgraden 

speciellt med tanke på de många utmaningar 

vi står inför. En utredning kommer att tillsättas 

inom snar framtid med fokus på hur svenska 

offentliga organisationer bäst ska upphandla innovativa 

produkter och tjänster. 

Rapporten Can Public Procurement Spur Innovation 

in Health Care? finns tillgänglig på www. 

vinnova.se 

Recept för klinisk forskning – förutsättningar 

för framgång och innovation 

Den 13 oktober anordnade Delegationen för samverkan 

inom den kliniska forskningen tillsammans 

med Dagens Medicin och Leading Health 

Care, vid Handelshögskolan i Stockholm en 

Innovationer frodas inte i ett silosamhälle 

Rapporten som presenterades vid konferensen 

belyser förutsättningar för innovation inom vården 

ur två olika perspektiv. Det ena perspektivet är 

hur systemen som vi har utvecklat, t.ex. genom 

lagen om offentlig upphandling och vårdvalssystemet, 

påverkar förutsättningarna för innovation. 

Författarna menar att vi måste vara medvetna om 

vad våra regelverk styr och att vi kan påverka regleringen 

för att styra mot vissa saker, t.ex. så mäts 

sjukvårdens effektivitet i de enskilda verksamheterna 

som därigenom bildar stuprör snarare än 

samverkan. Flera aktörer har mandat att ändra på 

stuprörsstyrning. Riksdag och regeringen styr över 

lagar och landstingen över ersättningssystemen, 

båda kraftfulla styrinstrument i hälso- och sjukvården. 

Styrinstrumenten bör enligt rapporten 

efterfråga dynamik och klinisk forskning och som 

komplement måste organisationen ha strukturer 

som tillåter att man arbetar tvärs över gränserna. 

Det andra perspektivet som belyses i rapporten 

handlar om själva innovationsprocessen. Hur uppstår 

den och vad kan vi lära oss av det? Hur skapar 

vi utrymme för innovation och hur skapar vi system 

som tar hänsyn till vad som krävs för att ge 

utrymme för innovationer? I rapporten lyfter man 

bl.a. fram utvecklingen av vad man kallar ett effektivitetens 

kortsiktiga altare – där kortsiktigt resultat 

sätts framför långsiktig lönsamhet, som en av 

anledningarna till svårigheterna vi har att ta till 

oss innovationer i vården och att sprida dem. 

Konferensen var välbesökt och där lyftes och 

diskuterades flera viktiga utvecklingsfrågor. Patientmedverkan 

och målkonflikter var två av dessa, 

liksom att man, på alla nivåer, behöver motverka 

stuprörstänkande och revirbeteende. Långsiktig 

tillväxt och innovation har svårt att frodas i ett 

silosamhälle. Detta gäller både mellan sektorer likväl 

som inom sektorer. Aktörer ska inte bli en och 

samma utan behålla sina olikheter vilket leder till 

dynamik och värdefulla synergier. 


samverkanklinforsk

33 

Health research classification system 

– en studie av ett klassificeringssystem för 

hälsorelaterad forskning 

Att ha god information om vilken forskning som 

finansieras är viktig för både finansiärer och forskare. 

Det är också en förutsättning för att kunna 

följa upp forskning och därmed göra rimliga prioriteringar 

för att öka finansieringen i rätt skede. 

I Storbritannien har deras medicinska forskningsråd 

(MRC) tillsammans med motsvarigheten 

till landstingen ett gemensamt projekt som avser 

att främja den medicinska forskningen, UK Clinical 

Research Collaboration (www.ukcrc.org). För 

att kunna följa investeringar från de större forskningsfinansiärerna 

har UKCRC konstruerat ett 

klassificeringssystem benämnt Health Research 

Classification System (HRCS; www.hrcsonline. 

net). Målsättningen med HRCS är att återge forskningen 

fördelat på dels hälsokategori, dels vilken 

typ av forskningsaktivitet som bedrivs. Systemet 

innefattar 20 olika hälsokategorier samt 48 olika 

forskningsaktiviteter (i 8 huvudgruppper). Med 

hjälp av systemet har den brittiska finansieringen 

analyserats, dels på totalnivå, dels fördelat på regioner 

och olika finansiärer. 

Resultaten har varit del av underlaget för t.ex. 

MRC, Wellcome Trust och National Health Services 

(NHS) vid diskussioner med sin regering och 

även vid initiering av forskningsprogram och 

bidragsbeslut. Värdet av kartläggningen har bedömts 

som stor och kommer att upprepas under 

nästkommande år i Storbritannien. 

En komplett bild av forskningsfinansiering inom 

det medicinska området i Sverige 

Vetenskapsrådet (VR) har i samarbete med våra 

brittiska kollegor och i samråd med Delegationen 

för samverkan i klinisk forskning studerat hur projektmedel 

från ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet 

(ÄR-M) fördelar sig enligt systemet. 

Förhoppningen är att de flesta större forskningsfinansiärer 

av betydelse för prevention, folkhälsan 

och hälso- och sjukvården (t.ex. Hjärt-Lungfonden, 

Cancerfonden, Barncancerfonden, Vårdalstiftelsen 

och FAS) skall se värdet och ansluta sig 

till ett projekt som syftar till att få en bättre bild av 

hälsorelaterade forskningsinvesteringar i Sverige. I 

regeringsuppdraget till Vetenskapsrådet och Statens 

beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 

om framtida uppföljning och utvärdering av ALFmedel 

vore även en möjlighet att inkludera HRCS 

för att klassificera projekt som har tilldelats ALFmedel. 

Sammanställningar med hjälp av HRCS-systemet 

presenteras ofta som så kallade kite-diagram 

och här återges som exempel ett kite-diagram som 

visar hur beslutade projektmedel vid Vetenskapsrådet 

ansökningsår 2009 fördelar sig på huvudgrupper 

av forskningsaktivitet. 

Studien finns tillgänglig på www.vr.se 

Fördelning av beslutade projektmedel inom medicin vid Vetenskapsrådet 

ansökansår 2009 enligt pilot studie av Health Research Classifications Service 

20 

15 

10 

5 

0 

–5 

–10 

–15 

–20 

Underpinning 

Aetiology 

Prevention 

Detection 

Development 

Evaluation 

Management 

Health Care 

Att observera är att de här presenterade uppgifterna endast baseras på Vetenskapsrådets projektbidrag. 

Klassificering av enskilda projekt enligt HRCS har genomförts av ordföranden i respektive 

beredningsgrupp. Per Hyenstrand, verksam vid Vetenskapsrådets Enhet för statistik och analys, har 

tagit fram underlaget för klassificeringsarbetet samt genomfört sammanställningen av uppgifterna.

34 

En svensk testbädd för klinisk forskning 

och utveckling 

En arbetsgrupp med representanter från industri 

och hälso- och sjukvård har i en arbete runt en förstudie 

som genomförts av Ingenjörsvetenskapsakademin 

IVA diskuterat om det finns en genuin 

vilja, kraft och förutsättningar att gå från ord till 

handling hos industri och sjukvård för att stärka 

samverkan inom klinisk forskning och utveckling. 

Förstudien, som finansierats av Delegationen, har 

syftat till att ge riktlinjer för hur genomförandet 

av olika förändringar ska gå till praktiskt och konkret. 

Den föreslagna fortsättningen på projektet 

handlar om det direkta mötet, avtalet, mellan sjukvården 

och industrin. Målet är att det på nationell 

nivå finns ett avtal och en etablerad modell som 

båda parter accepterar för att omsätta resultat från 

klinisk forskning och utveckling och följa upp 

effekterna så att den bästa och mest kostnadseffektiva 

vården av patienterna säkerställs. Arbetsgruppen 

har valt att kalla modellen ”en svensk testbädd 

för klinisk forskning och utveckling”. 

Arbetsgruppen konstaterar att det finns en 

genuin vilja att utveckla samverkan, men att det 

saknas utvecklade regler och system för att ta till 

vara den fulla potentialen. Förstudien rekommenderar 

därför att man skyndsamt igångsätter ett 

nationellt arbete för att öka tillgängligheten. Det 

finns starka behov inom flera områden, att utveckla 

tydligare regler för samverkan – hit hör ramavtal, 

upphandling, och tänkbara intressekonflikter. 

Offentlig- Privat- Samverkan (Public- Private- 

Partnership), dvs projekt som utförs med gemensamma 

resurser, är i särskilt behov av tydliga riktlinjer. 

Gruppen föreslår vidare att man, senast till 

2012, har genomfört ett antal pilotprojekt där 

industrin och hälso- sjukvården tillsammans med 

akademin med IVA som plattform arbetar med 

definierade frågeställningar, som man inte klarar 

av att lösa på egen hand. Gruppen redovisar ett 

antal sådana exempel, som berörda parter kan 

beakta i den fortsatta processen. 

Förstudien finns tillgänglig på www.sou.gov.se/ 


Stockholm Clinical Innovation Fellowship 

Stockholm Clinical Innovation Fellowship är ett 

utbildningsprogram som initierats av Centrum för 

Medicin, Teknik och Hälsa CTMH, med stöd av 

Delegationen. Programmet syftar till att öka antalet 

kvalificerade personer som identifierar och hittar 

lösningar på kliniska problem. Fellows som 

rekryteras kommer från olika professioner och tränas 

i att observera behov i kliniken samt i vårdens 

organisering innovationsprocessen för medicinsk 

teknik, vården som kund mm. 

Målet för programmet är flerfaldigt: 

– att skapa nya hållbara tvärvetenskapliga nätverk 

kring klinisk forskning 

– att identifiera förbättringspotential och lösa 

konkreta problem i vården av såväl teknisk, klinisk 

som organisatorisk art. 

– att sprida den kliniska problematiken till vidare 

forskarkretsar och studenter för att öka och 

stärka den kliniska forskningen och intresset 

för denna. 

– att utbilda framtida ledare inom sjukvård och 

medicinteknisk forskning och industri. 

– att leda till nya patenteringar/licensieringar/ 

bolagiseringar 

Under hösten 2009 har förberedelser för programmets 

start genomförts. Detta har bl.a. inkluderat 

detaljplanering av programmets olika delar, information 

för rekrytering, partnerskap med representanter 

för KI, KTH och SLL samt deras roller i 

programmet samt programmets akademiska status. 

Under det första året kommer Akutkliniken 

och GastroCentrum Kirurgi, båda vid Karolinska 

Universitetssjukhuset Huddinge att vara värdar 

för programmet och för att på bästa sätt planera 

programmet har CTMH startat en studie om villkoren 

för innovationsarbete hos klinikerna som 

syftar till att hitta en struktur som fungerar väl 

med klinikernas organisation och rutiner. 

Innovativa möten över teknik-medicingränserna 

CTMH har dessutom genomfört en rad möten som 

direkt bidrar till förberedelserna av programmet 

och som har ett värde även utanför programmet 

och särskilt för den kliniska forskningen. 

CTMH CROSSROADS 

Crossroads är en workshop-metodik med mål att 

främja den kliniska forskningen genom att skapa 

nya kliniska forskningskonstellationer över teknik-medicin 

gränserna. Rent praktiskt går det till 

så att ett fåtal forskare och kliniker med intressen 

inom ett gemensamt, på förhand definierat, 

område träffas för att söka möjliga samarbetsprojekt. 

Fellowshipprogrammet är starkt närvarande i 

denna aktivitet eftersom fellows kommer att 

använda sig av en liknande metodik i samband med 

sina innovationsprojekt. Lärdomarna från de tre 

crossroads projekt som har löpt under 2009 har 

varit och kommer att vara centrala i planeringen 

och genomförandet av programmet. Följande tre

35 

crossroads projekt har genomförts under 2009: 

Biomekaniska hjälpmedel för Parkinson; Simulatorer 

för beslutsstöd inför artrosoperationer; samt 

System för tidig detektering av infektioner hos 

intensivvårdspatienter. 

CTMH SPEED DATING 

I samma anda som Crossroads, är CTMH Speed 

Dating en metodik för att främja den kliniska 

forskningen genom att skapa nya forskningskonstellationer. 

Skillnaden med Crossroads är att 

Speed Dating workshops kretsar kring ett bredare 

område och att det är långt flera grupper som deltar 

i evenemanget. Upp till 25 grupper från olika 

tekniska och medicinska discipliner får 4 minuter 

var för att presentera sitt forskningsområde och 

sina önskemål om samarbete. Grupperna kommer 

främst från universitetssjukhus, medicinskt fakultet, 

teknisk högskola samt i förekommande fall 

även berörda företag. Utifrån dessa möten kan ett 

Crossroads workshopserie uppstå, och det är där 

som samarbetsprojekt konkretiseras. 

Mer information om Stockholm Clinical Innovation 

Fellowship finns på www.ctmh.se 

Sweden for Clinical Research! 

Delegationen identifierade ett behov av ett informationsmaterial 

mot utländska aktörer inom klinisk 

forskning, sjukvård och läkemedels- och medicinteknisk 

utveckling som beskrev vilka fördelar 

som fanns inom Sverige vad gäller möjlighet att 

bedriva klinisk forskning och prövning i Sverige. 

Informationsmaterialet som baseras på litteratur 

på området samt intervjuer med utländska och 

svenska representanter för svensk industri, akademi 

och sjukvård togs fram i samarbete med 

Invest in Sweden Agency (ISA) och Swecare. 

Materialet finns tillgängligt via www.swecare.se 

och www.isa.se sammanfattar konkurrensfördelarna 

för svensk klinisk forskning: att samtliga av 

världens mest sålda läkemedel har testats på 

svenska patienter under den kliniska utvecklingen, 

välutbildad sjukvårdspersonal, ett Läkemedelsverk 

som ofta framhålls som ett gott exempel inom 

EU, tillgång till hälso- och kvalitetsregister och 

patienter som är villiga att delta i kliniska studier, 

möjligheten att följa patienter över tid osv. Här 

finns också sammanställningar av statistik som 

tydliggör bilden av Sverige som ett land för utveckling 

av nya läkemedel och ny medicinteknik. 

Serafimerlasarettet – En framgångsrik 

miljö för klinisk forskning 

I syfte att lyfta fram ett gott exempel på en miljö 

som främjar klinisk forskning tog Delegationen 

fram en antologi om Serafimerlasarettet som under 

den karismatiske ledaren Gunnar Biörck skapade 

en forskningsmiljö som gav flera medarbetare en 

mycket givande klinisk forskningsmiljö. I antologin 

berättar ett antal av dessa tidigare medarbetare 

Serafimerlasarettet 

En framgångsrik miljö 

för klinisk forskning 

– n å g r a m e d a r b e t a r e s 

berättelser 

Antologin finns tillgänglig 

på www.sou.gov.se/ 


Professor Gunnar Biörck 

i kretsen av sina 

studenter.

36 

om sina erfarenheter av klinisk forskning på 

Serafimerlasarettet. Bland annat skriver Björn 

Beermann, professor på Läkemedelsverket, att det 

finns fem orsaker till varför Medicinkliniken på 

Serafen var en framgångsrik forskningsklinik; 

krav, tid, motiverade handledare, bra ekonomi och 

fritt fram för djärva projekt. Många medarbetare 

beskriver kreativitet och nyfikenhet som avgörande, 

men också betydelsen av bra ledarskap, 

generositet, god stämning och positiva incitament. 

Antologin finns tillgänglig på www.sou.gov.se/ 


Översiktlig sammanställning av projekt beskrivna i kapitel två 

Titel 

Forskningsbokslut 

Beställarverktyg för inkludering 

av forskning och utbildning i 

i landstingens uppdrag 

Athenapriset 

Status 

Verktyg för uppföljning under utveckling. Mer infor 

mation finns på www.sou.gov.se/samverkanklinforsk 

Checklista under utveckling. Mer information finns på 


Vinnova tar över under 2010 och 2011. Mer information på 

www.dagensmedicin.se/athenapriset 

Klinisk Utveckling via Register projekt som föreslås få fortsättning. Mer information finns 

– KUR på www.kurnet.se samt www.sou.gov.se/samverkanklinforsk 

Samarbetsorganisation av Samarbetsorgan under utveckling och föreslås få fortsättning. 

Akademiska centra för stora Utredarens rapporter finns publicerade på 

Medicinska kliniska behandlings- www.sou.gov.se/samverkanklinforsk 

forskningsprojekt i Sjukvården 

– SAMS 

Innovationer i vården, hinder 

och incitament 

Can public procurement spur 

innovation? 

Rapporten är publicerad på www.sou.gov.se/ 


Rapporten är publicerad på www.sou.gov.se/samverkan 

klinforsk och www.vinnova.se 

Recept för klinisk forskning Rapporten finns publicerad på www.sou.gov.se/samverkan 

– förutsättningar för innovation klinforsk. Rapporten uppdateras med erfarenheter samlade 

och framgång 

under konferens den 13 oktober och kommer att finnas 

tillgänglig på www.leadinghealthcare.se 

Health research classification 

system 

En svensk testbädd för klinisk 

forskning 

Stockholm Clinical Innovation 

Fellowship 

Sweden for Clinical research 

System under utveckling. Första rapporten finns tillgänglig 

på www.sou.gov.se/samverkanklinforsk och www.vr.se. 

Förstudie publicerad på www.sou.gov.se/samverkan klinforsk 

och uppföljning diskuteras. 

Fellowshipprogram under utveckling. En statusrapport finns 

tillgänglig på www.sou.gov.se/samverkanklinforsk och mer 

information finns på www.ctmh.se 

Informationsmaterial tillgängligt på www.sou.gov.se/ 

samverkanklinforsk www.isa.se, www.swecare.se 

Serafimerlasarettet en framgångs- Antologin finns publicerad på www.sou.gov.se/samverkan 

rik miljö för klinisk forskning klinforsk

37 

Förbättrad samverkan inom klinisk forskning 

på regional nivå 

Ett önskemål som framfördes tidigt till Delegationen 

var att man såg konferenser med medverkande 

från akademi, industri och akademi på 

regional nivå som en väg framåt till ökad samverkan. 

Delegationen arrangerade i samarbete med 

regionala aktörer konferenser i de regioner som 

huserar ett universitetssjukhus under 2008 med 

uppföljning under 2009. Feedback från konferenserna 

har varit positiv och konferenserna har spelat 

en roll i att starta eller stödja någon form av trepartssamverkan. 

Det är Delegationens förhoppning 

att den goda dialogen mellan parterna på regional 

nivå ska fortsätta vara konstruktiv och att den ska 

bidra till ett gott samverkansklimat även på ett 

nationellt plan. 

Här följer ett axplock beskrivningar av den 

utveckling som sker i de olika regionerna gällande 

klinisk forskning. Beskrivningarna syftar inte till 

att vara heltäckande. 

Samverkan inom den kliniska forskningen 

i Norrland 

En regional FoUU-strategi som grund 

för samverkan 

Grunden för samverkan inom den kliniska forskningen 

i Norrland är den regionala FoUU-strategi, 

som Norrlandstingens regionförbund fastslog 

2008 . Utgångspunkten för samverkan är de gemensamma 

uppdragen för Norrlandstingen som särskilt 

gäller: 

• Norrlands universitetssjukhus som centrum för 

regionens högspecialiserade vård, forskning, 

utveckling och utbildning. 

• Den regionaliserade läkarutbildningen. 

• Regionens behov av utbildade forskare för hälsooch 

sjukvårdens fortsatta utveckling. 

• Insatser för införande av kunskaper från FoU 

och nationella kunskapsunderlag. 

• En god utbildningsmiljö för klinisk och verksamhetsförlagd 

utbildning av vårdpersonal. 

Strategin för regionens FoUU-samverkan omfattar: 

• Samverkan med regionuniversiteten. 

• Samverkan genom de regionala chefssamråden. 

• Samverkan genom forskningsanslaget Visare 

Norr och ALF systemet. 

• Samverkan kring läkemedelsprövningar. 

Plattform för klinisk behandlingsforskning 

i Norrland 

I anslutning till Delegationens konferens om samverkan 

för klinisk forskning och utveckling den 3 

december 2008 togs beslutet att ta fram ett förslag 

för utveckling av klinisk forskning och läkemedelsprövningar. 

Delegationen har vidare beviljat projektmedel 

för en utveckling av den kliniska behandlingsforskningen 

i Norrland, med Västerbottens läns 

landsting (VLL) som projektägare. Det övergripande 

målet är att skapa infrastruktur för klinisk 

behandlingsforskning av yppersta klass, där sjukvården 

i alla delar av sjukvårdsregionen och på alla 

nivåer kan engageras. 

Denna plattform för klinisk behandlingsforskning 

i Norrland utgår från Norrlands universitetssjukhus 

(NUS) där både ett Centrum för Utvärdering 

av Behandlingsnytta (CUB) och ett kliniskt 

forskningscentrum (KFC) kommer att finnas. 

Ansvaret för detta delas av VLL och Umeå Universitet. 

Dessutom kommer kliniska forskningscentra 

att etableras vid länssjukhusen i de övriga norrlandstingen. 

Plattform för klinisk behandlingsforskning 

i Norrland, KBN 

KFC 

S-vall 

Styrgrupp 

Övrig hälsooch 

sjukvård 

i Norrland 

CUB 

KFC, NUS 

KFC 

Ö-sund 

KFC 

Sunderb. 

Den föreslagna regionala strukturen för utveckling 

av klinisk behandlingsforskning faller väl in i 

planeringen av den regionaliserade läkarutbildningen, 

som förutsätter goda forskningsmiljöer och 

Det övergripande målet 

i Norrland är att skapa 

infrastruktur för klinisk 

behandlingsforskning 

av yppersta klass, där 

sjukvården i alla delar 

av sjukvårdsregionen 

och på alla nivåer kan 

engageras.” 

I styrgruppen ingår 

Norrlandstingen, Umeå 

Universitet och forskningsindustrin 

inom Life 

Science

38 

Ett flertal internationella 

exportframgångar har 

fötts inom, eller utvecklats 

i interaktion med, 

Akademiska Sjukhuset.” 

stödstrukturer vid utbildningsorterna. Plattformen 

presenteras i samband med den i ordningen andra 

regionala konferensen om samverkan den 2 december 

2009, som arrangeras av Norrlandstingens regionförbund, 

VLL och Umeå Universitet. 

Centrum för medicinsk teknik och fysik 

(CMTF) är ett annat, redan etablerat, exempel på 

god samverkan. Med utgångspunkt i forskningsprojekt 

kring medicinsk teknik som sker i samverkan 

mellan akademi och sjukvård och ofta industri 

i Norr- och Västerbotten, skapas ny kunskap som 

ofta leder till publikationer, patent och nya företag 

i regionen. 

Uppsalas vision: Det innovativa sjukhuset 

Akademiska Sjukhuset (AS), Landstinget i Uppsala 

län (LUL), är en nyckelaktör för den långsiktiga 

förnyelseförmågan i Uppsalas life science sektor. 

Ett flertal internationella exportframgångar 

har fötts inom, eller utvecklats i interaktion med, 

AS. Något systematiskt arbete för att utnyttja AS 

stora innovationspotential har dock inte bedrivits. 

Därför startades med ett brett och starkt regionalt 

stöd på initiativ av AS ledning Innovation Akademiska 

(IA) i november 2008 med målet att öka 

antalet behovsmotiverade produktidéer och implementerade 

innovationer inom sjukvården. 

Ungefär samtidigt gavs Uppsala BIO uppdraget 

vid ett seminarium i Uppsala organiserat av Delegationen 

för samverkan inom den kliniska forskningen 

att agera sammankallande för utarbetandet 

av en plan för hur Uppsalaregionen ytterligare 

skulle kunna effektivisera samverkansformer mellan 

industri, sjukvård och medicinsk fakultet. 

Uppsala BIO har därför, parallellt med att projektet 

IA under 2009 bedrivits som en försöksverksamhet, 

både i enskilda möten med medlemsorganisationer 

samt vid ett uppföljande seminarium i 

Uppsala kartlagt organisationernas behov och förankrat 

hur ett utökat IA skulle kunna bedrivas 

samt finansieras. En särskild tät dialog har under 

denna process hållits med Akademiska sjukhuset. 

Innovation Akademiska – en partner i utveckling 

från klinisk forskning till innovativ produkt 

Med stöd av Delegationen har Uppsala BIO tillsammans 

med Akademiska sjukhuset tillsatt en 

arbetsgrupp led av en extern projektledare och 

med uppgiften att arbeta fram en konkret ansökan 

om finansiellt stöd för att etablera ett utökat IA 

som i ett vidare begrepp skulle kunna överbrygga 

de luckor och vidga de flaskhalsar som anses försvåra 

samverkan mellan sjukvården och industrin. 

Nämnda ansökan där ett flertal aktörer i Uppsala 

regionen, inklusive AS, LUL och Uppsala BIO är 

medfinansiärer, är nu insänd och Uppsala regionen 

har under arbetets gång fått en mycket god 

möjlighet förankra verksamheten och förtydliga 

formerna för ett mer omfattande genomförande. 

Detta kommer ligga till grund för också andra aktiviteter. 

Målet är att utarbeta en modell som kan 

implementeras inom sjukvården inom hela regionen, 

samt nationellt. 

Ett uppskalat IA ska fungera med hjälp av samarbeten 

i nätverk med det tvåfaldiga syftet att dels 

1) bli en integrerad del av vårdens arbete och att ett 

ökande antal behovsmotiverade idéer från vården 

omsätts till produkt- och tjänsteprototyper vilka finner 

avnämare direkt i vården, i industrin eller bildar 

grund för nya företag, dels 2) erbjuda tydliga 

kontaktvägar in till sjukvården för främst små- och 

medelstora företag (SMF) som vill utveckla nya 

produkter och tjänster vilka svarar mot tydliga 

behov i vården. Möjligheten till 3) demonstrationsoch 

innovationsupphandlingar som ett medel för att 

implementera potentiella produkt och tjänsteinnovationer 

inom hälso- och sjukvården skall också 

prövas. På så vis bidrar IA till förnyelsen och nyttan 

av den regionala innovationsmiljön och stärker förutsättningarna 

för ett ökat antal arbetstillfällen och 

fortsatt god ekonomisk tillväxt i Uppsalas dominerande 

industriella sektor. 

Det innovativa sjukhuset – ett resultat 

av regional samverkan 

Genom utökad projektfinansiering från nationella 

och regionala aktörer skall med projektnamnet 

”Det innovativa sjukhuset” IA 2010-2012 drivas som 

en mer fullskalig försöksverksamhet med LUL /AS 

som projektets ägare och ledare, med Uppsala BIO, 

ALMI Företagspartner AB och företagsinkubatorn 

Uppsala Innovation Center (UIC) som strategiska 

projektpartner, med Innovationsbron AB, 

Forskarpatent AB och andra aktörer inom den 

regionala innovationsmiljön som associerade partner 

samt med starka kopplingar till regionens 

unikt starka och mångfacetterade life science 

industri och dess i många fall globala nätverk. 

En struktur som bäddar för innovation och 

samverkan inom klinisk forskning i Stockholm 

Med sina många sjukhus, ett medicinskt universitet, 

en flora av life science företag och i sin position 

som huvudstadsregion har Stockholm med omnejd 

mycket goda förutsättningar för att bedriva klinisk 

forskning i världsklass. Man har från landstingets 

håll tagit rejäla steg framåt på senare tid 

och för en ständig diskussion ur det regionala per-

39 

spektivet om hur man skall gå vidare i samverkan 

mellan akademin, näringslivet och sjukvården. 

• Från Stockholms Läns Landsting (SLL) har man 

valt att kraftfullt engagera sig i Stockholm Uppsala 

Life Science (SULS) för att stärka den regionala 

kärnan Uppsala, Stockholms Flemingsberg, 

Södertälje och Sörmland i syfte att knyta 

samman aktörer i regionen. 

• Vidare pågår ett intressant utvecklingsprojekt 

vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge 

som har som syfte att öppna upp sjukvården 

mot akademin och näringslivet. Tanken är 

att bygga ett extra våningsplan på den nya operationsbyggnaden 

där medicinteknisk utrustning 

kan testas och utvecklas gemensamt med 

KI, KTH och industrin. 

• SLL är dessutom engagerad i ett samarbete med 

KI för att etablera nya företag genom Karolinska 

Institutet Science Park. Tillväxten på nya företag 

är god, särskilt i den södra delen. 

• När det gäller den praktiska samverkan med 

läkemedelsindustrin har SLL lagt tid och energi 

på flera möten på ledningsnivå mellan SLL, 

Läkemedelscentrum samt företrädare för industrin. 

Rapporter ryktar om att rutiner och samarbetsklimat 

har blivit avsevärt bättre än tidigare. 

• SLL planerar även för att tillsammans med KI 

skapa ett IT-stöd som ska kunna hämta information 

till forskning från journaler och kvalitetsregister. 

• Karolinska Trial Alliance (KTA) bildades 2007 

genom en utveckling av verksamheten Karolinska 

Clinical Research (KCR) och är initierat och 

finansierat av SLL, Karolinska Universitetssjukhuset 

och Karolinska Institutet (KI). KTA ligger 

formellt under Karolinska Universitetssjukhuset 

och utför alla tjänster inom kliniska 

prövningar i Stockholms län och samordnar 

landstingets samtliga läkemedelsprövningar. 

Till KTA har knutits ett externt råd med representanter 

från industrin. 

• Utvecklingen kring det nya universitetssjukhuset 

i Solna inkluderar en kraftfull expansion 

med företag och forskningsmiljöer. Avsikten är 

att Norra Stationsområdet på sikt skall dockas 

till den utveckling som sker inom Albanoområdet 

och gemensamt skapa den s.k. Vetenskapsstaden. 

Fortsatt utveckling av samarbetet kring klinisk 

forskning i Sydöstra sjukvårdsregionen 

FORSS (Forskningsrådet i Sydöstra Sverige) bildades 

1995 av landstingen i Jönköpings, Kalmar och 

Östergötlands län samt Hälsouniversitetet med 

syftet att öka det regionala samarbetet inom forsknings 

och utveckling med tonvikt på kliniska, 

patientnära forskningsområden. Utvärderingar av 

har visat att FORSS har fungerat bra och att de 

FORSS-stödda projekten har lett till ökad samverkan 

och kunskapsspridning i sjukvårdsregionen. 

FORSS har också uppmärksammats nationellt och 

fått många efterföljare i andra regioner. 

På senare år har FORSS framtida utveckling liksom 

ambitionerna beträffande industrisamverkan 

i forskningsprojekt varit upp till diskussion utan 

att tiden ansetts vara mogen att ta ett samlat grepp. 

Frågan gavs ny aktualitet vid den konferens som 

näringsdepartementets delegation för samverkan 

kring klinisk forskning tog initiativ till. 

I regionen finns en tydligt uttalad ambition att 

utveckla samarbetet ”från god regionsjukvård till 

god vård och bättre hälsa i regionen”. Som stöd för 

detta utvecklas bl.a. en regional folkhälsoatlas. En 

ökad fokusering sker kring vårdens innehåll och 

resultat, gemensamma vårdprogram m.m. Kvalitetsregister 

är en viktig bas i detta arbete. 

FORSS 2.0 

Delegationens initiativ till en regional konferens 

utgjorde startskott för en förnyelse och utveckling 

av samarbetet kring den kliniska forskningen i 

Sydöstra sjukvårdsregionen dels för att stödja och 

skapa ny kunskap för den framtida utvecklingen 

av god vård i regionen, dels för att utveckla samverkan 

mellan forskning, hälso- och sjukvård och 

näringsliv i ett regionalt innovationssystem. 

Vid en uppföljande workshop med representanter 

för lärosäten, hälso- och sjukvård samt näringsliv 

i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län 

diskuterades intentionerna i den utredning som 

initierades efter Delegationens första konferens. 

Resultatet av dessa diskussioner var bl.a. att utreda 

ett utökat uppdrag till FORSS. 

Ett förslag är att samspelet med det regionala 

näringslivet utvecklas genom tillskapandet av en 

särskild prioriteringskommitté för industrisamverkan 

inom FORSS med förslag på: 

• Behovshantering. 

• Arenor för möten. 

• Organisationsförändring och nya direktiv för 

FORSS. 

• Samverkan med andra aktörer av typen Innovationskontor, 

innovationsslussar, Science 

Parks, inkubatorer m.m. 

Med sina många sjukhus, 

ett medicinskt 

universitet, en flora av 

life science företag 

och i sin position som 

huvudstadsregion har 

Stockholm med 

omnejd mycket goda 

förutsättningar för att 

bedriva klinisk forskning 

i världsklass.” 

Forskningsrådet i 

Sydöstra Sverig har 

uppmärksammats 

nationellt och fått 

många efterföljare i 

andra regioner.

40 

Ökat fokus på behov av klinisk forskning och 

bättre kommunikation om dess resultat 

Ett detaljerat koncept utarbetas under hösten för 

senare beslut i FORSS styrelse och regionsjukvårdsnämnden. 

Detta arbete visar att nuvarande 

struktur och arbetsmetodik inom FORSS inte 

behöver ändras utan enbart förstärkas avseende 

behovshantering och resultatkommunikation för 

att en betydande effekt på graden av nyttiggörande 

kan uppnås. Att inte rubba ett framgångsrikt och 

fungerande koncept har varit ledstjärnan. I arbetet 

har också varit viktigt att peka på hur samarbetet 

med övriga innovationsstödjande strukturer skall 

utnyttjas. Detta för att inte skapa nya resurskrävande 

stödorganisationer för ändamålet. 

Förutsättningarna att i samarbete med näringsliv, 

patientgrupper, akademi och politik generera 

kommersialiserbara forskningsresultat synes goda. 

Att tillföra fler externa behov i samband med själva 

formuleringen av ansatsen för lämpliga forskningsprojekt, 

ökar möjligheterna till nya kommersiella 

lösningar. Att samtidigt underlätta och fokusera på 

kommunikation av del- och slutresultat till intresserade 

personer och företag i regionen, förstärker 

effekten ytterligare. Båda dessa åtgärder, ökat fokus 

på behov och förstärkning av resultatkommunikationen, 

utgör en kostnadseffektivt förstärkning av 

förutsättningarna för ökat nyttiggörande genom 

kommersialisering av FORSS stödd forskning. Ett 

avtalsbaserat samarbete med redan verksamma 

parter inom innovations- och tillväxtstrukturen 

ger dessutom en hög effektivitet. Dessa parter välkomnar 

ett ökat flöde av idéer, lösningar och affärsmöjligheter 

från hälso- och sjukvården. 

Samverkan för klinisk forskning och innovation 

i Västra Götalandsregionen 

Västsvenska förutsättningar 

I Västra Götaland finns en sammanhållen infrastruktur 

för forskning, utveckling och innovation 

som stärker området Hälsa. Ett av Europas största 

universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 

och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs 

universitet samt Chalmers utgör tillsammans den 

största noden i infrastrukturen. Här sker en 

mycket nära samverkan i vård, utbildning och klinisk 

forskning utifrån ett brett hälsovetenskapligt 

perspektiv och i ett antal spetsområden där forskningen 

är världsledande, t.ex. cellterapi, biomaterial, 

ondontologi, vacciner, hjärta-kärl/metabolism, 

vårdvetenskap och neurovetenskap. Ca 300 

kliniska forskningsprojekt drivs gemensamt. Två 

amanuensprogram för rekrytering av unga medicinare 

till forskarbanan har startats av Sahlgrenska 

akademin. I regionen finns ytterligare tre 

noder; Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad (Södra 

Älvsborg) där utbildning, forskning och utveckling 

sker i samarbete mellan sjukvården, högskolor 

och institut. Styrkan i infrastrukturen är den stora 

volym av patientdata som befolkningsunderlaget 

på 1,5 miljoner invånare ger grund för. 

Industrin inom läkemedel, biomaterial, bioteknik 

och medicinsk teknik i regionen är FoU-intensiv 

och expansiv. Här finns Astra Zeneca och andra 

större företag som t.ex. Astra Tech, Nobel Biocare 

och Mölnlycke Healthcare, flera mindre forskningsintensiva 

företag, försäljningsföretag samt 

nischföretag med stor utvecklingspotential. 

Utmärkande för Västra Götaland är den långa traditionen 

av ett tätt samspel mellan forskning, sjukvård 

och företag och förmågan att genom detta 

driva utveckling som skapar nytta för patienten 

och bidrar till tillväxt. Samverkan med Astra 

Zeneca är ett exempel där Sahlgrenska universitetsjukhuset 

har över 100 samarbetsavtal kring 

läkemedelsutveckling. Västra Götalandsregionen 

och Astra Zeneca ordnar även årligen ett seminarium 

där ledande personer inom politik, medicin, 

teknik och management gemensamt diskuterar 

framtiden och samverkansformer. 

Västra Götalandsregionen och Göteborgs Universitet 

driver gemensamt strategier och handlingsplaner 

inom ett samverkansorgan sedan regionens 

bildande 1999. Samverkan sker genom 

ge men sam administration av forskningsoch 

utbild ningsmedel (s k ALF-medel) vilka söks i 

konkurrens. De beslut som fattas i samverkan 

genomförs i vardera linjeorganisationen där ledningsgrupperna 

på alla nivåer har representation 

från bägge sidor. Uppföljning av beslut, ekonomi, 

resultat och aktiviteter sker gemensamt. På detta 

sätt har den gemensamma samverkansmodellen 

blivit en 10-årig föregångare till det som nu av 

många lanseras som Universitetsmedicinska Centra. 

Sedan lika länge pågår samverkan mellan Västra 

Götalandsregionen, Business Region Göteborg, 

Göteborgs universitet, Chalmers, institut och 

näringsliv kring prioriterade kompetenskluster. 

Tillsammans drivs fler sk triple helix satsningar, t 

ex Biomedicinsk utveckling i Västsverige, BIO- 

MATCELL och MedTech West. Här spelar Sahlgrenska 

Science Park och GU Holding en viktig roll 

i att stödja nyttiggörande av forskningsresultat. 

En särskild satsning på en kunskapsintensiv 

och innovativ hälso- sjukvård 

Västra Götalandsregionen använder den unika 

möjligheten att kombinera sitt sjukvårdsuppdrag

41 

med det regionala utvecklingsuppdraget i en särskild 

satsning på hälso- och sjukvårdens roll för 

hållbar tillväxt. Satsningen omfattar strategier 

och resurser som kompletterar den substantiella 

finansieringen av FoU i den egna sjukvårdsverksamheten 

. En särskild FoU-beredning har tillsatts 

inom Västra Götalandregionen med representation 

från den högsta politiska ledningen med uppdrag 

att inrikta och följa upp satsningen. Särskilt 

fokus ligger på att; 

– stärka infrastrukturen för klinisk forskning 

genom patientdatabaser och bildhantering 

– öka samverkan mellan industri, akademi och 

hälso- sjukvård inom klinisk forskning och prioriterade 

FoU-områden 

– öka nyttiggörande av forskningsresultat och 

idéer genom hälso- sjukvårdens interna innovationsarbete 

och det universitetsnära innovationssystemet 

Infrastruktur för klinisk forskning 

Klinisk forskning är helt och hållet beroende av 

den sammanhållna och rationella administrationen 

av stora patientvolymer. Moderna IT-lösningar 

för integrationen av dokumentation av sjukhistoria, 

bild och labbdata, register och biobanker är 

därför en förutsättning. Västra Götalandregionen 

har ett långsiktigt arbete att kombinera den nationella 

IT-visionen med regionens infrastruktur för 

FoU. Idag erbjuds tillgänglighet till en regiongemensam 

vårddatabas, bild och funktionsregister, 

labbdatabas samt projektdatabas. Vidare startar 

uppbyggnaden av ett nationellt registercentrum. 

Gothia Forum för klinisk forskning 

Gothia Forum är en ny gemensam satsning för klinisk 

forskning i Västra Götalandsregionen, ämnad 

att motsvara samma strukturer som beskrivs i flera 

utredningar såsom SAMS. Satsningen är resultatet 

av ett unikt samarbete mellan läkemedelsindustrin, 

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra 

Götalandsregionen och Chalmers. Gothia 

Forum är en frivillig resurs som forskare har tillgång 

till oavsett om de finns inom den offentliga 

eller privata sjukvården i Västra Götaland, vid 

Göteborgs Universitet, Chalmers eller övriga högskolor 

i regionen eller inom industrin. Gothia 

Forum har bildats för att förenkla och förbättra 

det samarbete inom klinisk forskning som redan 

finns mellan Västra Götalandsregionens sjukvård, 

akademin och industri. Utöver att koppla samman 

intressenter inom det vida fältet samverkan inom 

klinisk forskning, arbetar Gothia Forum med egna 

projekt som syftar till att skapa bättre förutsättningar 

regelmässigt och infrastrukturellt för att 

bedriva sådan forskning. Målet är att göra Västra 

Götaland till den mest attraktiva miljön för högkvalitativ 

klinisk forskning i Europa. 

Bild- och interventionscentrum 

Det pågår idag ett utrednings- och beredningsarbete 

inom Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset för en omfattande satsning 

på ett sk bild- och interventionscentrum med 

planerad byggstart 2012. Vid sidan av att utveckla 

en modern och säker diagnostik och behandling 

för hälso- sjukvården, ska ett bild- och interventionscentrum 

påtagligt bidra till klinisk forskning. 

Nya bildtekniker är centrala för diagnos, behandling 

och uppföljning i det kliniska arbete och utgör 

även ett väsentligt inslag i flertalet medicinska och 

medicintekniska FoU-projekt. En viktig roll för 

bild- och interventionscentrum blir att tillgodose 

den akademiska verksamhetens behov av modern 

bild- och funktionsdiagnostik och samtidigt 

utgöra en arena för samverkan mellan medicinteknisk 

industri, akademi och hälso- sjukvård. Innovationsupphandling 

av medicintekniska funktioner 

och utrustning kommer att ske inom ramen 

för utvecklingsarbetet. 

Starka forskningsoch innovationsmiljöer 

(FoI-miljöer) 

I Västra Götaland finns ett antal starka FoI-miljöer 

med bas i akademin, där institut och näringslivet 

samverkar med hälso- och sjukvården. Exempel på 

sådana är MIVAC (vaccin), BIOMATCELL (biomaterial) 

och CMR (hjärta/kärl). I regeringens 

finansiering av strategiska initiativ görs nu dessutom 

en större satsning på vårdvetenskap inom 

Göteborgs universitet. Området medicinteknik 

har stor potential att utvecklas till ett nationellt 

styrkeområde. MedTech West är ett nytt initiativ 

där Chalmers, Göteborgs universitet, Högskolan i 

Borås och Västra Götalandsregionen samverkar 

inom forskning och utbildning rörande teknikdriven 

innovation för vården och vårdbehovsbaserad 

teknikutveckling. 

Innovationsarbete inom område hälsa 

Då hälso- och sjukvårdens verksamheter i Västra 

Götaland omfattar 35 000 anställda förutsätts ett 

regiongemensamt förhållningssätt till de idéer och 

innovationer som medarbetarna utvecklar. Dessutom 

behövs en enhetlig hantering av dessa idéer 

vad gäller t.ex. immateriella tillgångar. I syfte att 

uppmuntra medarbetarnas innovativa arbete, sti- 

Utmärkande för Västra 

Götaland är den långa 

traditionen av ett tätt 

samspel mellan forskning, 

sjukvård och 

företag och förmågan 

att genom detta driva 

utveckling som skapar 

nytta för patienten och 

bidrar till tillväxt.

42 

Region Skåne har som 

ett led för att underlätta 

samverkan med industrin 

etablerat ett helägt 

aktiebolag, ’Skåne 

Medical Research 

Center AB’.” 

mulera snabbare klinisk tillämpning och bidra till 

ett effektivt förtroendefullt samarbete mellan sjukvård, 

forskning och näringsliv har riktlinjer för hur 

idéer och forskningsresultat ska nyttiggöras beslutats 

av Regionstyrelsen. Under 2008 etablerades 

även ett innovationsråd. Rådets uppdrag är att vara 

en kompetensresurs i beredning av innovationsärenden 

samt utforma beslutsförslag till Regiondirektören 

vad gäller ägarförhållanden. Rådet har 

även uppdraget att utveckla effektiva arbetssätt för 

samordning av innovationer från Västra Götalandsregionens 

verksamheter. Det interna innovationsarbetet 

inom Västra Götalandsregionen samspelar 

med det universitetsnära innovationssystemet som 

stödjer utveckling och kommersialisering av produkter, 

tjänster och processer med ursprung i forskningen. 

Här pågår ett antal initiativ med syfte att 

ytterligare stärka systemet. Inom Göteborgs universitet 

har Institutet för Innovation och Entreprenörskap 

etablerats och i regeringens senaste forskningsproposition 

gavs Chalmers ett uppdrag att 

utveckla ett sk innovationskontor i Västra Sverige. 

Chalmers och Göteborgs universitet samverkar 

inom ramen för projektet GoINN (Gothenburg 

Innovation) där även Västra Götalandsregionen, 

VINNOVA och Innovationsbron medverkar. 

En tydlig strategi och konkreta steg för klinisk 

forskning och utveckling i Skåne 

Den 20 maj 2008 anordnade Delegationen för samverkan 

inom den kliniska forskningen i samverkan 

med Region Skåne, Medicinska fakulteten vid 

Lunds Universitet och Medicon Valley Alliance en 

konferens i Malmö i syfte för att finna former för 

effektiv samverkan inom den kliniska forskningen. 

Konferensen var startpunkt för det fortsatta 

arbetet med att hitta former för att stärka den 

kliniska forskningen. Regiondirektör Sören Olofsson, 

Region Skåne, tog på sig ansvaret för det fortsatta 

regionala arbetet. 

En gemensam affärsplan för samverkan 

Under hösten 2008 och fram till Delegationens 

uppföljningskonferens den 27 maj 2009 i Lund togs 

fram en gemensam affärsplan mellan industri, akademi 

och hälso- och sjukvård för att främja, utveckla 

och tillhandahålla kliniska prövningar och forskning 

inom hälso- och sjukvården. Affärsplanen 

presenterades vid konferensen. Vid samma konferens 

presenterade Region Skåne sin politiskt beslutade 

FOU policy och den strategiska handlingsplanen 

för forskning inom hälso- och sjukvård. 

Skåne Medical Research Center AB 

Region Skåne har som ett led för att underlätta samverkan 

med industrin etablerat ett helägt aktiebolag, 

”Skåne Medical Research Center AB”. Bolaget 

har en styrelse med representanter för Universitetssjukvården 

och medicinska fakulteten och ska 

arbeta utifrån den fastställda affärsplanen. Syftet 

är att erbjuda en tydlig ingång för industrin, såväl 

läkemedelsindustri som medicinteknisk industri. 

Bolaget ansvarar för samverkan med industrin. 

Parallellt pågår arbete för att utveckla nytt innehåll 

i utbildning av civilingenjörer i medicin och 

teknik. Översyn av Region Skånes biobanker pågår 

samt görs en översyn kring ämnet klinisk farmakologi. 

Universitetsmedicinska Centrum i Skåne 

Vid Regionstyrelsens möte den 26 oktober togs 

beslutet att Region Skåne tillsammans med Medicinska 

fakulteten vid Lunds universitet den 1 januari 

2010 bildar ett Universitetsmedicinska Centrum 

i Skåne med syfte att stimulera den kliniska 

forskningen. 

Med begreppet UMC markeras en ökad tonvikt 

på det akademiska uppdraget inom regionens 

hälso- och sjukvård. UMCS ska vara ett kunskapscentrum 

som i samverkan med Högskolan i Kristianstad 

och Malmö Högskola samt andra samarbetspartners 

stimulerar forskningskulturen i 

hälso- och sjukvården och verkar för att den blir 

mer förändringsbenägen när det gäller att ta till sig 

ny kunskap och avveckla föråldrade metoder och 

synsätt. 

UMC ska utgöra en samarbetsorganisation för 

universitetssjukvården i Skåne och Medicinska 

fakulteten vid Lunds universitet. Detta formaliseras 

genom överenskommelser mellan parterna om 

representation i respektive ledningsorganisation 

och genom formandet av en gemensam Scientific 

Advisory Board. En grundprincip är att samarbetet 

praktiskt ska genomföras i partsammansatta grupper 

från universitetssjukvården och akademin.

3 

Klinisk forskning: en svensk paradgren 

D 

elegationen har genom sitt arbete skapat 

ringar på vattnet som vi tror kommer att även 

fortsättningsvis ha stor betydelse för det framtida 

samverkansklimatet inom klinisk forskning. Bra 

klinisk forskning är en förutsättning för bra sjukvård 

ledande till bättre hälsa i befolkningen. Om 

de satsningar som gjorts hittills följs upp ges den 

svenska kliniska forskningen möjlighet att uppnå 

den världsklass som krävs för att generera innovativa 

tillämpningar inom vård och omsorg till fördel 

för näringslivet och landstingen som producenter 

av tjänster och produkter och till en vård 

med högre kvalitet och produktivitet. 

Frågan om förbättrad samverkan inom klinisk 

forskningen eller den kliniska forskningens förutsättningar 

att bli av världsklass är således inte mindre 

aktuell när Delegationen avslutar sitt arbete 

eller när (tidigare under året) Olle Stendahl lämnade 

sitt slutbetänkande från Utredningen av den 

kliniska forskningen. Delegationen har uppfattningen 

att: För att tillvarata det förbättringsarbete 

som initierats och inspirerats av Utredningen och 

Delegationen behövs ytterligare åtgärder inom 

några identifierade områden. Andra initiativ för 

att stödja den kliniska forskningen som tagits 

under den tid Delegationen verkat är redan implementerade. 

I korthet är de önskade effekterna att bättre 

värde i vården skapas genom klinisk forskning. 

Detta kräver en infrastruktur i form av kvalitetsregister 

anpassade för klinisk forskning, kliniska 

prövningar, innovation och produktutveckling 

samt för grundvetenskapliga studier. I tillägg 

behövs medel för kliniska behandlingsstudier. 

Nationell samordning av utförande av klinisk 

forskning samt samordning av aktörers behov är 

dessutom nödvändigt för att tillgängliga medel för 

forskning och förbättrad infrastruktur ska bilda 

den miljö för den kliniska forskningen som leder 

till bättre kunskap, innovation och implementering 

i vården av värdeskapande åtgärder. 

Sammanfattning av Delegationens förslag för bättre förutsättningar 

för samverkan inom den kliniska forskningen 

Delegationen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts 

som koncentrerat och under kort tid 

beskriver organisation, budget, styrning, förvaltning 

och tidsplan för implementering av 

funktionerna nedan med utrymme för modifieringar. 

• Staten och landstingen står tillsammans 

för en större årlig satsning på infrastrukturen 

för värdeskapande vård, dvs. kvalitetsregister, 

biobanker och vårddataregister. 

Delegationen föreslår att infrastruktursatsningen 

baseras på de arbetssätt som utvecklas 

inom projektet Klinisk Utveckling via 

Register – KUR vars syfte är att stödja resultatstyrning 

och värdeskapande vård, klinisk 

forskning och företagssamverkan för produktutveckling. 

• I likhet med Utredningen av den kliniska 

forskningen föreslår Delegationen att en 

fond för klinisk behandlingsforskning upprättas 

för att årligen kunna finansiera relevanta 

kliniska forskningsområden genom 

kontrollerade behandlings studier.

45 

• En funktion för nationell samordning av 

kliniska forskningscentra skapas. Funktionen 

som kan vara ett virtuellt nätverk eller 

en organisation ska vara operativ i att höja 

kvalitén på klinisk forskning genom att professionalisera 

forskningens kringprocesser 

genom att stödja initiering, planering, ansökansprocess, 

genomförande av stora kliniska 

behandlingsstudier. 

• En central samordning skapas för att identifiera 

och bereda gemensamma behov och 

policyfrågor gällande klinisk forskning och 

utveckling, samverkan och innovationsfrågor 

inom hälso- och sjukvården. Samordning 

sker i dialog med representanter för 

ovanstående strukturer samt med industri, 

akademi, hälso- sjukvård, myndigheter och 

patientföreningar i t.ex. en ”Beredning för 

klinisk utveckling”. 

Satsning på infrastruktur för kvalitetsregister, 

biobanker, patientdataregister samt IT-stöd ger 

bättre resultat i vården, bättre klinisk forskning 

och stöd för produktutveckling och innovation 

K 

valitetsregister används idag för att samla data 

om och utvärdera olika vårdinsatser i syfte att 

jämföra resultaten med andra kliniker och andra 

metoder för att hitta sätt att förbättra vården. 

Detta har med framgång förändrat praxis inom 

många sjukdomsgrupper. Men det är Delegationens 

uppfattning att den samlade data har långt 

vidare användningsområden än kvalitetsutveckling 

i vården. Klinisk forskning parallellt med kvalitetsutveckling 

är nödvändiga förutsättningar för 

att skapa nya produkter och tjänster i syfte att 

förbättra vården. Öppna jämförelser och kvalitetsutveckling 

är inte tillräckligt för att uppnå värdeskapande 

vård eftersom man saknar en inno vationsaspekt. 

Delegationen delar därför Olle Stendahls 

rekommendation om en satsning på en infrastruktur 

för biobanker, kvalitets- och patientdataregister 

samt IT-stöd. En förstärkning av dessa resurser 

i kombination med nationell samverkan ger bättre 

förutsättningar för klinisk forskning. KUR projektet 

som beskrivits i kapitel två och i korthet 

sammanfattas nedan syftar till att utgöra en prototyp 

för en sådan satsning. Med detta arbetssätt 

som bas för att utveckla infrastrukturen, är det 

möjligt att stödja utveckling av produkter, processer 

och tjänster inom vård och omsorg samt genom 

uppföljningsstudier eller implementeringsstudier 

av kliniska interventioner ta fram kunskap om vilket 

resultat nya och existerande vårdmetoder har 

för patienten. På så sätt kan man ta reda på vilka 

vårdinsatser som ger bäst resultat för patienten 

relaterat till kostnaden och ge stöd för att patienter 

för rätt vård till optimal kostnad. Resultatet blir 

bättre hälsa utan att sjukvårdens kostnader skenar. 

Det finns en övertygande fallbeskrivning om 

hur sjukvårdens ökade kostnader kan dämpas 

genom en bättre finansieringsstruktur för kvalitetsregistren 

och att de arbetssätt och den kompetens 

som utvecklas inom KUR blir etablerat. I rapporten 

Value guided healthcare as a platform for 

industrial development in Sweden – a feasibility 

study (Boston Consulting Group, augusti 2009) 

beskrivs hur en årlig satsning på infrastrukturen 

för resultatstyrd vård leder till bromsning av kostnadsökningen 

och en tio-faldig återbäring på 10 års 

sikt. Genom att följa vårdens resultat och bedriva 

klinisk forskning genom att använda kvalitetsregister, 

biobanker och andra vård- och hälsodatabaser 

samt IT-stöd kan hälso- och sjukvården bättre 

identifiera och därmed undvika kvalitetsbristkostnader 

samtidigt som kostnadseffektiva metoder 

tas fram och införs. 

Klinisk Utveckling via Register, KUR 

Projektet KUR, har pågått under 2009 och utgångspunkten 

har varit det arbetssätt som utvecklats 

inom Reumatoid Artit registret vid Karolinska

46 

sjukhuset/KI. De har visat att genom effektivare 

användning av den patientdata man samlat stöds 

1) hälso- sjukvården både i sitt dagliga kliniska och 

när det gäller uppföljning och styrning, 2) akademin 

i klinisk och preklinisk forskning samt 3) 

industrin i säkerhetsstudier men även för produktutveckling. 

Detta kräver dock att en rad generella 

arbetssätt tydliggörs och professionaliseras för att 

andra nationella kvalitetsregister ska kunna ta del 

av erfarenheterna och få liknande positiva effekter 

av sina data. Därför har det inom KUR utvecklats 

en rad moduler och manualer som är generiska. 

Dessa finns tillgängliga som rapporter och andra 

informationsmaterial på www.kurnet.se och in - 

kluderar t.ex. 

• Modul för patientrekrytering till kliniska studier 

och läkemedelsprövningar. 

• Modul för forskningsregister inklusive primärvård. 

• Manual för samkörning av register nationellt, 

juridiska och etiska aspekter. 

• Manual för hur kliniska data kan ge grundforskningsresultat. 

• Manual för samverkan med industri. 

Delegationens förslag: 

• Delegationen föreslår att staten och landstingen 

tillsammans står för en större årlig 

satsning på infrastrukturen för värdeskapande 

vård, dvs. kvalitetsregister, biobanker 

och vårddataregister. Vi bedömer just nu att 

den ambition som angetts i Value guided 

healthcare as a platform for industrial development 

in Sweden – a feasibility study (Boston 

Consulting Group, augusti 2009) är adekvat, 

dvs. att ambitionen bör vara att infrastruktursatsningen 

når nivån 500 miljoner kr årligen. 

• Delegationen föreslår att infrastruktursatsningen 

baseras på de arbetssätt som utvecklats 

inom ramen för projektet Klinisk 

Utveckling via Register, KUR. Delegationen 

bedömer att det finns ett behov för att konsolidera 

arbetssättet. Arbetssättet är generiskt 

och kan överföras till andra områden och 

också kopplas till andra påbörjade initiativ 

med att använda kvalitetsregister och andra 

databaser för den kliniska forskningen samt 

för att följa resultat av vården. Därmed kan 

arbetssättet vara den guldgruva för värdeskapande 

vård det har potential att vara. Det är 

därför angeläget att som en del av en större 

satsning etablera KUR-projektet som ett 

kompetenscentrum i syfte att stödja resultatstyrning 

och värdeskapande vård, klinisk 

forskning och företagssamverkan för produktutveckling. 

Brist på prioritering av och finansiering för 

klinisk behandlingsforskning 

D 

et finns svårigheter att överföra kunskaper 

och idéer från grundvetenskaplig och translationell 

forskning till klinisk forskning, utveckling 

och utvärdering av nya produkter, processer och 

behandlingar. De behandlingsstudier som bedrivs 

är idag till största delen prioriterade och finansierade 

av industri. Det finns dock en mängd idéer om 

studier som inte omedelbart prioriteras av företagen 

men som har innovationshöjd och stor bäring 

för vården, t ex. stamcellsterapier, ”head to head” 

jämförelser av olika åtgärder men också utvärdering 

av diagnostiska tekniker, användning av etablerade 

läkemedel och behandling av små patientgrupper. 

Ny kunskap i dessa områden har stor 

potential att appliceras och implementeras i vården 

snabbt då behoven ofta är stora och akuta. 

Denna typ av studier kräver ofta omfattande resurser 

för att motsvara vetenskapliga, juridiska och 

höga kvalitetskrav (många faser, tillstånd, patienter 

etc.) som det är svårt att få täckning av det 

offentliga finansieringssystemet för klinisk 

behandlingsforskning som det ser ut idag. Det 

behövs därför särskild finansiering för sådan forskning 

som kräver omfattande samordning och stora

47 

resurser för sitt genomförande och vars resultat 

bedöms har stort värde för sjukvården. 

Olle Stendal skrev i sitt slutbetänkande (SOU 

2009:43 s. 121–123) att det saknas finansiärer för 

behandlingsforskning och implementering av nya 

forskningsresultat i vården. Han skriver dessutom 

att de medel som finns tillgängliga för innovationsinriktad 

forskning inom medicinområdet i första 

hand tilldelas universitet, forskningsråd och Vinnova 

och det är utredarens bedömning att nischen 

för behandlingsforskning och implementering 

inte prioriteras. 

Fond för klinisk behandlingsforskning 

Av skälen som beskrivits ovan finns det ett stort 

behov av en fond som kan finansiera relevanta studier 

inom kliniska behandlingsforskning. Denna 

bör i första hand vara finansierad av stat och landsting 

gemensamt. Prioriteringsprocessen för tilldelning 

av fondens medel bör vara att patienten 

sätts i centrum och att forskningen är vårdmotiverad 

på så sätt att man vet att den svarar mot ett 

relevant behov inom hälso- och sjukvårdsektorn 

och kommer med ordnat införande men ändå 

snabbt patienten till nytta. 

En fond inkluderar möjligheten för näringslivet 

inom t ex läkemedel eller medicinteknik att bidra 

med medel till klinisk forskning, för specifika projekt 

såväl som till en generell kunskapsbas. Medel 

från näringslivet kan kanaliseras genom en sådan 

fond för forskning inom ett område som är särskilt 

intressant för industrin att ta fram kunskap om. 

En funktion som fonden också kan täcka är idéflödet 

tillbaka från forskarsamhället vad gäller nya 

upptäckter och möjligheter till nya tillämpningar 

– en ”kunskapssluss”. Idéer kan på så sätt kopplas 

till relevanta innovationsfinansiärer. 

Fonden bör inrymmas i en etablerad forskningsmyndighet. 

Vinnova har ett starkt fokus på tillämpning 

av forskning och samverkan mellan 

offentliga och privata aktörer. Vinnova har också 

byggt upp en kompetens kring prioritering, 

utvärdering och bedömning av behovsmotiverad 

forskning av högsta vetenskapliga kvalité, både 

med kommersiellt fokus och till nytta för offentliga 

aktörer. Vetenskapsrådet har i uppdrag att 

stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet 

inom alla vetenskapliga områden. Vetenskapsrådets 

direktiv ändrades den 22 oktober 2009. I det 

nya direktivet står att Vetenskapsrådet ska initiera 

och stödja strategiska satsningar med hänvisning 

till 2009 års forskningsproposition och att Vetenskapsrådet 

beslutar om medel till såväl grundforskning 

som tillämpad forskning. Delegationens 

bedömning är att fonden inryms i endera myndigheten 

men i samverkan. 

För ett aktivt deltagande i klinisk forskning på 

internationell nivå är det viktigt att Deltagande i 

och samordning med internationella forskningsfinansieringsprogram 

kan också ske genom denna 

fond. 


• Delegationen föreslår i likhet med Utredningen 

av den kliniska forskningen att en 

fond för klinisk behandlingsforskning upprättas 

för att årligen kunna finansiera relevanta 

kliniska forskningsområden genom 

stora kontrollerade behandlingsstudier. 

Staten och landstingen föreslås att gemensamt 

vara finansiärer av fonden. Fonden bör 

troligen byggas upp successivt men med en 

grundplåt som ska räcka för utdelning av 

medel till några projekt under förslagsvis 3 år 

(utdelning varje år med successiv upptrappning). 

Delegationen bedömer att den slutliga 

nivå som anges i Utredningen av den kliniska 

forskningen, dvs. sökbara medel om 500 miljoner 

kronor per år är adekvat. Finansiering 

från näringslivet kan tillkomma.

48 

Samordning av regionala kliniska forskningscentrum 

D 

et finns ett stort antal kliniska studier som är 

mycket relevanta för vården men som inte 

genomförs idag. Orsakerna är både organisatoriska 

och brist på resurser i form av t ex kompetens, 

patienter och pengar. Dessutom har antalet kliniska 

prövningar i landet sjunkit i antal vilket sägs 

bero på dålig leverans från sjukvården och en generell 

oförmåga att leva upp till avtal. Från sjukvårdens 

sida anser man att det finns svårigheter 

att leverera pga. att det är svårt att prioritera 

forskning i verksamheten och att rekrytering av 

patienter är svårt pga. små befolkningsunderlag. 

Även om detta kan uppfattas som ett generellt problem 

för sjukvården och akademin så finns det 

runt om i landet mycket kompetenta kliniska 

forskningscentra som i sina öar utför utmärkt klinisk 

forskning. 

Samarbetsorganisation av Akademiska 

centra för stora Medicinska Kliniska behandlingsforskningsprojekt 

i Sjukvården (SAMS) 

Delegationen anser att en gemensam nationell 

plattform kan hjälpa till att lösa några av de problem 

som förknippas med att genomföra stora kliniska 

studier i ett litet land med en stor spridning 

av kompetens och patienter men brist på medel för 

klinisk forskning. Detta gäller både akademiskt 

initierade och från näringslivet sponsrade studier. 

Även Olle Stendahl påpekade i sitt slutbetänkande 

(SOU 2009:43 s. 125-126) att en sådan struktur är 

nödvändig för förbättrade förutsättningar för klinisk 

prövning och näringslivssamverkan men även 

för forskningens kvalité. 

En nationell samordning av många akademiska 

grupperingar och kliniker/mottagningar i landet 

ger fördelar genom att stödja initiering, planering, 

ansökansprocess, och genomförande av stora kliniska 

behandlingsstudier. I detta ligger också möjligheten 

att som intresseorganisation för kliniska 

forskningscentra gemensamt driva generellt förbättringsarbete 

i syfte att ytterligare professionalisera 

kliniska studier och kliniska forskare i Sverige. 

Lars Wallentin, professor i kardiologi vid 

Uppsala Clinical Research Centre fick i uppdrag av 

Delegationen att utarbeta ett konkret förslag till 

uppdrag, organisation och uppbyggnad av denna 

typ av samordnande funktion. Förslaget resulterade 

i Samarbetsorganisation av Akademiska 

centra för stora Medicinska Kliniska behandlingsforskningsprojekt 

i Sjukvården (SAMS) 


• Delegationen föreslår att en funktion för 

nationell samordning av kliniska forskningscentra 

skapas, t.ex. med utgångspunkt 

i förslaget om SAMS. Funktionen 

som kan vara ett virtuellt nätverk eller en 

organisation ska vara operativ i att höja 

kvalité och leverans av klinisk forskning 

genom att stödja initiering, planering, 

ansökansprocess och genomförande av 

stora kliniska behandlingsstudier.

49 

Nationell beredning för klinisk forskning 

F 

ör att göra klinisk forskning till en svensk 

paradgren krävs förutsättningar i form av 

resurser och infrastruktur. Delegationens erfarenhet 

är dock att den kliniska forskningens förutsättningar 

är beroende av en rad faktorer och aktörer 

som inte kan styras genom statliga insatser. 

Därför krävs kontinuerlig dialog mellan olika aktörer 

inom den kliniska forskningen och inom innovationssystemet 

för vård och omsorg. I tillägg krävs 

samordningsfunktioner mellan samma aktörer 

som har i uppgift att lösa generella problem som 

hindrar att klinisk forskning bedrivs effektivt och 

i samverkan. Samordningen syftar också till att 

proaktivt se till att den kliniska forskningen har 

förutsättningar att hålla en kvalitet i världsklass 

och att den är relevant för de medicinska vetenskaperna 

i jakt på ny kunskap, att dess resultat implementeras 

till nytta för patienter och att den är ett 

stöd för det svenska näringslivet inom life science 

för innovation och produktutveckling. Dessa frågor 

har behandlats inom ramen för Delegationens 

uppdrag och det handlar med andra ord om att 

fortsätta bearbeta hinder för samverkan och kvalitetshöjning 

inom klinisk forskning i form av attityder, 

kortsiktighet, målkonflikter och incitamentsstrukturer. 

Beredningen för Klinisk Utveckling 

I Delegationens frånvaro saknas det en funktion 

för att i dialog mellan de samverkande partnerna 

och andra intressenter, identifiera och prioritera 

angelägna frågor för klinisk forskning. Vi tror att 

denna kan bibehållas och utvecklas genom en ny 

organisation inspirerad av den satsning som gjorts 

i England med UK Clinical Research Collaboration. 

Förutsatt att den föreslagna satsningen på infrastruktur, 

fond för klinisk behandlingsforskning 

samt en funktion för samordning av kliniska forskningscentra 

implementeras finns också en möjlighet 

att ta vara på samordningsfördelar i de olika 

strukturernas beröringspunkter och gemensamma 

problem/ behov. Vi tror att en beredning 

för klinisk forskning kan ge de tidigare nämnda 

förslagen de bästa förutsättningarna att verka i 

genom att: 

• Aktivt verka för dialog mellan t.ex. KUR, Vinnova, 

VR, SAMS och landsting, industri, SBU 

och andra myndigheter, stiftelser och fonder för 

att identifiera angelägna områden för klinisk 

forskning. Vid specifika behov kan en sådan 

beredning återkoppla till finansiärer, i första 

hand till fonden för klinisk behandlingsforskning 

så att medel riktas för ansökningar inom 

områden som bedömts som angelägna. SBU har 

givits ett nytt uppdrag i att identifiera kunskapsluckor. 

En komplettering med en fond för 

behandlingsforskning och strukturerad dialog 

med berörda parter skulle ha enorm potential 

genom att alla vinner. 

• Ha en roll som kontakt och samordnare mellan 

olika intressenter samt som beredning i gemensamma 

frågor även vara analysenhet gällande 

förutsättningar för att bedriva klinisk forskning 

och samverkansfrågor samt enhet för policyrekommendationer 

i samma område. Beredningen 

skulle då även stå för omvärldsbevakning 

för att parera hinder och internationell 

utblick för att haka på eventuella möjliga 

utvecklingar inom klinisk forskning och inom 

innovationssystemet för vård och omsorg som 

ger fördelar för Sverige. 


• Delegationen föreslår att en central samordning 

för att identifiera och bereda 

gemensamma behov och policyfrågor gällande 

klinisk forskning och utveckling, 

samverkan och innovationsfrågor inom 

hälso- och sjukvården. Samordning sker i 

dialog med representanter för ovanstående 

strukturer samt med industri, akademi, 

hälso- sjukvård, myndigheter och 

patientföreningar t ex en ”Beredning för 

klinisk utveckling”.

50 

The Swedish Health Miracle: 

En vision om ett svenskt innovationssystem 

för vård och omsorg 2020 

T 

he Swedish Health Miracle är ett resultat av att 

den svenska staten tillsammans med landstingen 

envetet satsat på klinisk forskning och på 

att förbättra samverkan mellan svensk sjukvård, de 

medicinska akademierna och näringslivet inom 

life science. I kontinuerlig dialog om gemensamma 

behov har man tillsammans lyckats återskapa det 

innovationsklimat i vilken excellent forskning ger 

stora kliniska upptäckter till nytta för sjukvården 

på samma sätt som världsberömda läkemedel så 

som Losec, Betablockare vid hjärtsvikt, och medicinteknik 

i form av den konstgjorda njuren, strålkniven 

och pacemakers utvecklades. 

Man har med patientens bästa som långsiktigt 

gemensamt mål kunnat överbrygga målkonflikter 

och istället fokuserat på att hitta de lösningar som 

gynnar alla. Akademins, sjukvårdens och industrins 

olikheter finns kvar men hanteras. Detta 

beror framförallt på en generositet sektorerna 

emellan men också insikten om att man är beroende 

av varandra och att alla vinner mest på att 

bygga förtroende. De svenska hälsodataregistren 

och kvalitetsregistren utnyttjas till sin fulla potential. 

Den svenska fonden för klinisk behandlingsforskning 

har finansierat några av världens mest 

uppmärksammade och tillämpbara forskningsresultat 

och är numer ett expertorgan för prioritering 

och bedömning av klinisk forskning. 

Hälso- och sjukvårdens aktörer har insikten att 

de vinner på att bygga in forskning och utveckling 

som en naturlig och strategisk del av sitt uppdrag. 

Detta har t ex visat sig genom den satsning på kvalitetsregister 

som startades 2010 och som kontinuerligt 

samlat patientdata, som nu täcker 95% av alla 

vårdinsatser, både för kvalitetsutveckling men 

även för klinisk forskning.

Grafisk form: Fidelity Stockholm 

Tryck: Sentenza Media, december 2009

Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen 

Delegationen är tillsatt av Näringsdepartementet i samarbete med Socialdepartementet och 

Utbildningsdepartementet för att förbättra samarbetet mellan aktörer som är verksamma 

inom klinisk forskning i Sverige. Arbetet har löpt fram till 31 december 2009 och bestått av 

aktiviteter som på olika sätt förbättrar och främjar samarbete inom klinisk forskning. Läs mer 

om Delegationen på www.sou.gov.se/samverkanklinforsk 

Detta är Delegationens slutrapport och beskriver det genomförda arbetet samt Delegationens 

förslag för hur samverkan inom den kliniska forskningen kan fortsätta att förbättras. 


Delegationen för samverkan 

inom den kliniska forskningen

Slutrapport - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Slutrapport - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?