TillgÃ¤nglighet

HAR PERSONER MED 

FUNKTIONSHINDER RÄTT TILL 

FRISKVÅRD? 

Kartläggning av träningsanläggningars tillgänglighet i Luleå/Boden 

Juni 2004 

Lilly Ekenberg 

UllaNilsson 

Karin Hagnelöv 

Bo Pettersson 

Stig Holmbom 

Gerd Rönnqvist 

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 

LSS Råd och Stödteam

-3- 

HAR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER RÄTT TILL FRISKVÅRD? 

Kartläggning av träningsanläggningars tillgänglighet i Luleå/Boden 

Lilly Ekenberg, Karin Hagnelöv, Stig Holmbom, Ulla Nilsson, Bo Pettersson och Gerd 

Rönnqvist. 

Det finns gott om träningsmöjligheter såväl inomhus som utomhus för personer utan 

funktionshinder. För personer med funktionshinder är träningsmöjligheterna starkt begränsade 

p.g.a. bristande tillgänglighet. Många personer med funktionshinder är periodvis i behov av 

individuell bedömning, behandling och/eller rådgivning av sjukgymnast. Eftersom 

marginalerna för att t.ex. kunna klara sitt arbete och sin vardag är mindre för personer med 

funktionshinder är de mera beroende av regelbunden träning för att upprätthålla sin funktion 

och kondition än personer utan funktionshinder. Ofta är de hänvisade till att först bli 

”sjukförklarade” av läkare och få sjukgymnastremiss för att sedan få möjlighet till att 

vidmakthålla sin funktionsförmåga. Detta skapar ett sjukvårdsberoende och motverkar 

personernas möjlighet till egenansvar för sin hälsa. LSS Råd och Stödteam i Luleå/Boden och 

Handikapporganisationerna i Norrbotten sökte bl.a. därför och erhöll också Dagmarmedel 

från Försäkringsskassan i Norrbotten och Norrbottens läns landsting för att kartlägga 

träningslokalers tillgänglighet. Syftet var att kartlägga vilka möjligheter som finns för 

personer med funktionshinder att nyttja befintliga träningslokaler i Luleå och Bodens 

kommuner. Ett annat syfte är att rikta uppmärksamheten mot regelverk, avgifter och 

ersättningar för rehabilitering/behandling/friskvård och påtala behov av förändringar för att 

stimulera till egenansvar för hälsa istället för sjukvårdsberoende. 

Tretton träningsanläggningar i Luleå och Boden inom privat, landstings och kommunal 

verksamhet valdes ut av projektgruppen som bestod av två sjukgymnaster från LSS Råd och 

Stödteam, fyra personer aktiva inom Handikapprörelsen varav två personer med 

funktionshinder och två anhöriga. En person i projektgruppen var EU-certifierad bedömare. 

En bedömningsmall konstruerades utifrån Boverkets byggregler, Bygg ikapp handikapp samt 

Handikapporganisationernas samordningsorgans (HSO) tillgänglighetsgranskning i EU 

perspektiv. Bedömning av tillgänglighet skedde utifrån rullstolsanvändares perspektiv. Två 

eller tre personer från projektgruppen besökte varje anläggning och gjorde bedömningen 

Anläggningarna observerades och beskrevs enligt utarbetad mall tillsammans med den 

personal som presenterade och demonstrerade sin verksamhet. Resultaten visade att 

friskvårdsanläggningarna som vänder sig till allmänheten har den sämsta tillgängligheten 

framförallt vad gäller parkering, entréns och toaletternas beskaffenhet och med höga avgifter 

för träningskort. De anläggningar som har medicinskt behandlingsuppdrag dvs. 

sjukgymnastikavdelningar har generellt den bästa tillgängligheten inom områdena parkering, 

entré, omklädningsrum och toaletter. Trots god tillgänglighet ur rullstolsperspektiv begränsas 

tillgängligheten p.g.a. krav på läkaremiss till sjukgymnast för att kunna träna där. 

Konklusion 

Trots tillgänglighetsbrister finns det träningslokaler i Luleå och Boden som skulle kunna 

användas mer av personer med funktionshinder. Hindren är dels fysiska, dels ekonomiska 

p.g.a. höga avgifter för träningskort. 

Rapporten kan beställas från LSS Råd och Stödteam, Luleå. Tel. 0920-284034 eller 

lilly.ekenberg@nll.se

-4- 

Bakgrund 

Regelverk och definitioner 

Plan- och bygglagstiftningen i Sverige har sedan 1966 bestämmelser om tillgänglighet för 

personer med funktionshinder. Successivt har bestämmelserna utökats. I plan- och bygglagen 

(PBL 1987: 10) och i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL 1994:847) har 

bestämmelserna om tillgänglighet för personer med funktionshinder utökats till att gälla alla 

nya tomter för permanent bebyggelse och allmänna platser samt att byggnadsverk skall vara 

tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid 

ändring av byggnader skall i princip samma krav ställas. 

I regeringens nationella handlingsplan för handikappolitiken (Prop.1999/2000:79) ska enkelt 

åtgärdade hinder mot tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga vara åtgärdade före utgången av år 2010 i befintliga lokaler och allmänna 

platser dit allmänheten har tillträde. Den nationella handlingsplanen speglar den förändring av 

fokus på funktionshinder - som ett medicinskt problem som botas eller behandlas - till att se 

funktionshinder i ett biopsykosocialt perspektiv (ICF, International Classification of 

Functioning, Disability and Health, 2003). I ICF klassificeras således funktionstillstånd och 

funktionshinder som en biopsykosocial process dvs. en kombination av den traditionellt 

rådande medicinska modellen där funktionshinder ses som problem orsakat av sjukdom/skada 

med den sociala modellen där funktionshinder ses som ett socialt skapat problem. Med det 

senare synsättet kan en människa vara funktionshindrad i en miljö men inte i en annan. Ett 

funktionshinder kan också utveckla sig till en eller flera sjukdomar under ogynnsamma 

förhållanden. Många människor befinner sig därför i området mellan att vara sjuk eller att 

vara frisk. Enligt Bodil Jönsson (2003) är det sjukvårdens uppgift att medverka till 

övergången från sjuk till osjuk och friskvårdens och egenvårdens uppgift att ofta med helt 

andra metoder klara övergången från ofrisk till frisk. 

Tillgänglighet, funktionshinder och fysisk träning 

Resultaten av en kartläggning av bassängtillgängligheten i Luleå kommun 1998 visade att 

bassängerna för fritid och rekreation hade den sämsta tillgängligheten för personer med 

funktionshinder. Behandlingsbassängerna med något bättre tillgänglighet nyttjades 

huvudsakligen av personer med läkarremiss till sjukgymnast och Luleå kommuns vård och 

service bassänger, med den bästa tillgängligheten, var till för kommunens verksamheter 

(Ekenberg, Hagnelöv, Holmbom, Isaksson, Nilsson och Pettersson, 1998). I anslutning till

-5- 

denna bassängkartläggning framkom behov och önskemål från handikapporganisationer att gå 

vidare med kartläggning av andra träningslokalers tillgänglighet. Vår modell för kartläggning 

av bassängers tillgänglighet har via Handikapporganisationernas Samarbets Organ (HSO) 

spritts till andra kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. 

Hälso- och sjukvårdens insatser för personer med funktionshinder har hittills fokuserats mot 

själva funktionshindret och insatserna riktats mot diagnostisering och behandling. Forskning 

om muskuloskeletala problem och komplikationer hos personer med varaktiga 

funktionshinder är ytterst blygsam såväl nationellt som internationellt. I en amerikansk studie 

om medicinska och funktionella svårigheter bland personer mellan 19 och 74 år med 

rörelsehinder från barndomen framförallt cerebral pares hade 30% varit inlagda på sjukhus 

med någon form av fraktur. Av de som var under 50 år hade mer än hälften muskuloskeletala 

problem i nacke, rygg i form av smärtor. Studien visade att preventiva hälso- och 

sjukvårdsinsatser saknades nästan totalt för denna grupp (Murhy, Molnar och Lankasky, 

1995; Bax, Smyth och Thomas, 1988). 

För personer med funktionshinder är hälsopreventionen eftersatt. I USA har man börjat 

erbjuda hälsoprogram för personer med funktionshinder för att minska på sekundära tillstånd 

såsom muskouloskeletala sjukdomar, fetma, högt blodtryck, trycksår osv. men också för att 

upprätthålla funktionellt oberoende samt att erbjuda tillfälle för lustfylld fritid. När de 

miljömässiga hindren undanröjs medför det en höjning av livskvalitén (Rimner, 1999). På 

detta sätt kunde man minska på de löpande sjukvårdskostnaderna. Malena Sjöberg (2004) 

hävdar att man nu i Sverige kommit till den punkt i handikappolitiken att det är dags att vända 

det ekonomiska resonemanget och fråga sig vad otillgängligheten kostar individen och 

samhället. 

En rapport från Östergötland (Sandström, 2000) om fysisk hälsa och funktion hos vuxna 

personer med ryggmärgsbråck och Cerebral pares 20- 67 år visade att några få hade kontakter 

med sjukgymnast på vårdcentral och fick träning vid behov. Andra träningsinsatser inom 

sjukvården förekom mycket sporadiskt. I vissa fall hade sjukgymnastkontakterna lett till 

regelbunden bassängträning och styrketräning i landstings- eller kommunal verksamhet. 

Personer med svåra rörelsehinder i gruppboende hade kontakt med sjukgymnast i landstingets 

Råd och stödverksamhet någon gång per år där sjukgymnasten gett råd till personalen om 

lämplig träning. Fysisk träning utan sjukgymnastmedverkan var relativt vanlig. De som tränat 

regelbundet i vuxen ålder var dels de som hade god funktionsnivå och själva kunde utnyttja

-6- 

samhällets friskvård och dels de med mycket nedsatt funktionsnivå där den fysiska aktiviteten 

var understödd av personal och anhöriga (Sandström, 2000). 

Enligt sjukgymnast Olof Hegstam i Luleå finns det stora patientgrupper som tränar i bassäng 

och som inte har någonstans att ta vägen när de slutar att träna hos sjukgymnast. Han påpekar 

att många patientgrupper kan träna själv efter ett uppgjort program om bara möjligheterna 

fanns (NK, 98 08 21, sid. 14). Träningsprogrammen måste dock anpassas individuellt och 

följas upp kontinuerligt därför att risk för överbelastning finns speciellt för personer med 

neuromuskulära tillstånd (Grimby, 2004). 

Efter en re-/habiliteringsperiod inom sjukhusvård eller primärvård är det viktigt att kunna 

bibehålla den upptränade funktionsnivån. För personer med varaktiga funktionshinder är 

träningsmöjligheterna i bassäng starkt begränsade p.g.a. bristande tillgänglighet. Ofta är de 

hänvisade till att först bli sjukförklarade av läkare för att sedan få möjlighet till att 

vidmakthålla sin funktionsförmåga. Detta skapar ett sjukvårdsberoende och motverkar 

personernas möjlighet till egenansvar för sin hälsa (Ekenberg, Hagnelöv, Holmbom, Isaksson, 

Nilsson och Pettersson, 1998). 

I och med det växande antalet träningslokaler i samhället finns det gott om träningsmöjligheter 

inomhus för personer utan funktionshinder. Att minska på sjukvårdskostnaderna 

bl.a. genom att underlätta för människor att bedriva egenvård blir allt viktigare speciellt nu 

p.g.a. länets negativa befolkningsutveckling med fler äldre och färre yngre i alla kommuner. 

Följden blir att färre personer i aktiv ålder kan bidra till de ökande kostnaderna i hälso-och 

sjukvården (NLL, Utmaningen, 1999). Många personer med funktionshinder är periodvis i 

behov av individuell bedömning, behandling och/eller rådgivning av sjukgymnast. Eftersom 

marginalerna för att t.ex. kunna klara sitt arbete och sin vardag är mindre för personer med 

funktionshinder är de mera beroende av regelbunden träning för att upprätthålla sin funktion 

och kondition än personer utan funktionshinder. Den fysiska aktiviteten är också viktig för att 

förhindra uppkomst av funktionshinder. Dessutom sänker fysisk aktivitet blodtrycket som i 

sin tur är en av de största riskfaktorerna för slaganfall enligt Mats Halldin (2002), som forskar 

på Karolinska Institutet i miljömedicin. Han betonar att anpassning av fysisk aktivitet för 

utsatta grupper som personer med funktionshinder är särskilt viktig. 

Även RBUs rapport (Brodin och Fasth, 1999) pekade på brister i tillgängligheten i samhället 

när det gäller byggnader, kollektivtrafik och utomhusmiljö samt bristande tillgång på 

fritidsaktiviteter.

-7- 

Mot bakgrund av de ökande sjukvårdskostnaderna i länet, mot bakgrund av önskemålen från 

handikapporganisationer och mot bakgrund av regeringens nationella handlingsplan för 

handikappolitiken (Prop.1999/2000:79) anser vi det viktigt att gå vidare med kartläggning av 

träningslokalers tillgänglighet för att rikta uppmärksamheten mot fysiska tillgänglighetsbrister, 

mot regelverk och avgifter och mot ersättningar för 

rehabilitering/behandling/friskvård så att förändringar kommer till stånd som stimulerar till 

egenansvar för hälsa istället för sjukvårdsberoende. 

Syfte 

Att kartlägga vilka möjligheter som finns för personer med funktionshinder att nyttja 

befintliga träningslokaler och inomhus sportanläggningar i Luleå och Bodens kommuner. 

Genomförande 

Som underlag vid utarbetandet av en bedömningsmall använde projektgruppen Svensk 

Byggtjänst och Handikappinstitutets handbok ”Bygg i kapp handikapp”(Bikh), utgiven 1995 

och 2001. Den handboken är utformad att fungera som en uppslagsbok för att bl.a. planerare 

och projektledare ska få kunskap om olika handikappgruppers behov. Bikh grundar sig på 

Boverkets byggregler, men byggreglerna innehåller i liten utsträckning verifierbara krav. 

Handikapporganisationerna har bidragit med sina kunskaper om vilka behov som måste 

tillgodoses. ”Bygg i kapp handikapp” är alltså ett komplement till Boverkets byggregler för 

att sprida kunskap, insikt och medverka till att förebygga tillgänglighetsbrister vid planering 

av ny- och ombyggnationer. 

Kriterierna i bedömningsmallen (Bilaga 1) valdes för att belysa huruvida anläggningarna är 

tillgängliga för personer som använder rullstol. Bedömningskriterierna är: handikapparkering, 

entré, omklädningsrum, handikapptoalett, duschutrymme, träningslokal och bastu. 

För att kunna göra jämförelser mellan de olika anläggningarna är kriterierna uppdelade i 

utrymme/utrustning tillgänglig för besökaren. Ett poäng (1) gavs när utrymme/utrustning var 

tillgänglig. Ingen poäng (0) markerar att utrymmet/utrustningen ej finns eller ej uppfyller de 

tillgänglighetskrav som vi anser är nödvändiga för att kunna förflytta sig med rullstol. 

Tretton träningsanläggningar kartlades i Luleå och Boden inom privat, landstings- och 

kommunal verksamhet. Överenskommelse skedde med verksamhetsansvariga om tid för 

projektgruppen att besöka träningslokalerna, intervjua ansvariga personer samt göra 

observationer om miljön både i och utanför lokalerna.

-8- 

Följande träningslokaler bedömdes i Luleå: Hermelinen/Step in, Inpuls, City Rehab, Nautilus, 

Bergnäsets Vårdcentral, Björkskatans Vårdcentral, Gammelstads Vårdcentral, Luleå 

Vårdcentral, Råneå Vårdcentral och Örnäsets Vårdcentral. I Boden bedömdes: Boden 

Sjukgymnastik och Idrottsrehab AB/Step in, Björknäs Vårdcentral och Sandens Vårdcentral. 

När kartläggningen var genomförd skickades projektgruppens bedömning ut till respektive 

anläggning för kommentarer synpunkter. Sedan sammanställdes materialet. 

Poängen sammanställdes inledningsvis för varje anläggning för sig (Bilaga 2). Kommentarer 

om de olika anläggningarna gjordes också i fri text (Bilaga 3). Därefter sammanställdes 

resultaten i en tabell som utgick ifrån de olika kriteriernas poäng (Bilaga 4). Träningsanläggningarna 

indelades sedan i tre grupper utifrån användningsområde: Friskvårdsanläggningar, 

kombinerade friskvård/sjukgymnastikanläggningar och sjukgymnastikanläggningar 

(Tabell 1.) 

Av olika anledningar har färdigställandet av denna rapport dragit ut på tiden. De uppgifter 

som finns med är baserade på de förhållanden som var aktuella vid den praktiska 

kartläggningen åren 2001/2002. Den 10 november 2003 utkom Boverket med föreskrifter och 

allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har 

tillträde och på allmänna platser (BFS 2003:19 HIN 1), beslutade den 30 oktober 2003, med 

stöd av 5 § plan- och byggförordningen (1987:383). Författningssamlingen innehåller krav på 

undanröjande av enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer 

med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i byggnader som innehåller lokaler dit 

allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Dessa föreskrifter och allmänna råd som 

trädde i kraft 1 december 2003 visar att tillgängligheten är ytterst aktuell i dag även på 

riksdagsnivå och en tydlig markering för att tillgängligheten behöver förbättras. Denna 

författningssamling har vi i projektgruppen av förklarliga skäl inte haft tillgång till när vi 

startade vår kartläggning men eftersom BFS 2003:19 till stor del överensstämmer med de 

rekommendationer som finns att läsa i Bikh, styrker den vårt val av bedömningskriterier. 

Resultat och diskussion 

Boverkets och Bygg ikapp handikapps rekommendationer är redovisade i kursiv stil. 

Handikapparkering 

Enligt Boverkets byggregler (BBR) 3:122 skall en angöringsplats eller parkeringsplats för 

rörelsehindrades fordon kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från entrén till byggnad 

som ska var tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

-9- 

I kommentarerna till BBR som finns i Bygg i kapp handikapp (Bikh, 2001) rekommenderas att 

HK- parkeringsplats bör kunna ordnas inom 10 meter från entrén. Ytterligare krav på 

handikapparkeringsplatser som ställs i Bikh: tillräckligt många (riktvärde 5% av totala 

antalet platser),ej hinder som t.ex. trottoarkant mellan p-plats/trottoar/entré, tillräckliga mått 

- p-plats bredd minimum 3,6 meter, en del bör vara extra breda för de som använder van-bil 

med utfällbar ramp vid sidodörren som kräver parkeringsbredd på 5 meter, tydligt märkta 

och skyltade, väl belysta, vara utrustade med motorvärmare. 

Två anläggningar i kartläggningen saknar markerade HK-parkeringar i närheten av entrén. En 

av dessa är en vårdcentral den andra är en friskvårdsanläggning. Vårdcentralens personal 

hänvisar till att det visserligen inte är skyltat för HK-parkering, men att det är tillåtet att 

parkera utanför entrén (vid gång- och cykelbana) med HK-tillstånd. En friskvårdsanläggning 

har sina parkeringsplatser på gaveln av huset och med ett kraftigt motlut till entrén, vilket gör 

förflyttningen besvärlig. Av de anläggningar som har uppmärkta parkeringsplatser saknas 

motorvärmaruttag på två ställen. Nästan alla anläggningar har bra placerade parkeringar och 

de är väl skyltade. Men på ett ställe är det otäckt att kliva ur bilen eftersom man kliver ut mot 

körbanan på en livligt trafikerad gata. 

Entré 

Enligt BBR 3:123 skall entréer kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga och ha tillräckliga manöverutrymmen för rullstol. Förflyttningsvägar 

skall utformas så att personer i rullstol skall kunna förflytta sig utan hjälp. BBR 3:125; 

Dörrar och portar skall utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt 

utrymme finns för att öppna och stänga dörren från rullstol. Handtag och lås ska vara 

placerade och utformade så att de kan användas av personer med funktionshinder. Enligt råd 

i BBR bör det fria passagemåttet i dörrarna vara minst 0,80 m och man rekommenderar att 

tunga dörrar förses med automatiska dörröppnare. I Bikh rekommenderas att det fria 

passagemåttet i dörrar helst bör vara 90 cm och om ramp finns bör lutningen bör vara 1:20 

eller flackare. Nivåskillnad på mer än 0,5 meter delas upp på två ramper med mellanliggande 

vilplan. Är rampen lång ska den ha vilplan på minimum 2 meter. Rampens bredd ska var 

1,30 m, med ledstång. 

Den friskvårdsanläggning som saknar HK-parkering har många parkeringsplatser framför 

entrén, men ingången är placerad på en lastbrygga (trappförsedd vid dörren). Följer man 

lastbryggan längs hela huset hittar man en ramp som skulle göra det möjligt att ta sig upp på

-10- 

bryggan och till entrén. Rampen är dock för brant för att vara funktionell för 

rullstolsanvändare. 

Skyltningen till entrén ska vara tydliga. Ingen dörrtröskel ska finnas. Helst bör entrén 

utformas så att man kan sitta klimatskyddat och vänta på bil och ändå bli sedd av chauffören 

(enligt råd i Bikh). 

Viktigt också att komma ihåg att räckvidden är begränsad när man sitter jämfört med stående. 

Tre anläggningars entrédörrar saknar elektrisk dörröppnare. Två vårdcentraler har för smalt 

passagemått på entrédörrarna. De övriga anläggningarna har godkända mått. Det finns en 

friskvårdsanläggning belägen på plan två men där saknas hiss. Detta förklaras av personalen 

med att huset är K-märkt och därför varit svårt att handikappanpassa. De övriga 

anläggningarna som har nivåskillnader med trappor, kompenserar detta med tillgängliga 

hissar. 

Minimimåttet för korridorer är 1,3 meter, enligt råd i BBR 3:123 men i Bikh rekommenderas 

att korridorbredd bör vara minst 150 cm, för att även ge utrymme för vändning av rullstolen. 

Personer som använder rullstol är beroende av rymliga utrymmen och breda passager. 

Omklädningsrum 

Dörrars fria passagemått bör vara minst 0,80 m (råd i BBR 3:125) med lätt öppningskraft. 

Bikh anger ställer kravet att manöverutrymmet är minimum 200 x 150 cm. den yta som krävs 

för att vända en rullstol (180gr.) är 1,5 x 1,5 meter. Hytter bör finnas. 

Utrymmesmässigt får de flesta omklädningsrummen godkänt betyg. På en vårdcentral är 

manöverutrymmet för litet, rummet är indelat i hytter där skiljeväggarna utgörs av draperier. 

Detta är opraktiskt av flera skäl, draperierna kan man ej ta stöd av vid påklädning eller 

förflyttningar och utrymmesbristen medför att draperierna lätt fastnar i rullstolen vid 

manövreringar. På två vårdcentraler finns omklädningshytter att tillgå, med fasta väggar och 

draperi som ”dörr”, dessa hytter är också utrustade med en väggfast bänk. Alla anläggningar 

borde ha hytter till förfogande för personer med funktionshinder. Hytter ger mer eget 

utrymme. På en friskvårdsanläggning finns ett helt omklädningsrum som går att boka. Detta 

möjliggör att en person som har assistent av motsatt kön också kan använda sin assistent vid 

omklädning dusch osv. vilket annars är ett problem. 

Bikh rekomenderar att klädkrokar placeras på höjden 120 cm, vidare att tillgänglig spegels 

nederkant bör vara 90 cm från golvet. 

Klädkrokar och speglar är genomgående för högt placerade. Endast en omklädningshytt har 

krokarna på godkänd höjd och en anläggning (av tretton) har speglarna på godkänd höjd.

-11- 

Duschutrymme 

Bikh rekommenderar att duschens manöverutrymme ska vara minst 100 x 150 cm, tillgänglig 

duschstol bör finnas och vara utrustade med hjul samt arm och ryggstöd, handdusch med 

engreppsblandare bör finnas, duschbåset bör vara försett med väggfasta stödhandtag 80 cm 

från golv. Helst ska det vara en horisontell stång som bör löpa utan avbrott runt duschbåsets 

väggar. 

På tre vårdcentraler är dörrarna in för smala, de sämsta endast 56 och 66 cm breda. 

Fyra anläggningar är utrymmesmässigt för trånga. Fem vårdcentraler är utrustade med 

duschstol, varav en ej är mobil och därför inte får godkänt. På ytterligare en vårdcentral kan 

duschstol ordnas vid behov. En anläggning saknar handdusch. På två ställen saknar 

handduschen engreppsblandare.. Väggfasta stödhandtag i duschutrymmet saknas hos nästan 

alla, endast tre duschutrymmen har sådana. 

Handikapptoalett 

Enligt BBR 3:126 skall minst en toalett som är avsedd för allmänheten kunna användas av 

person som sitter i rullstol. Med rullstol avses här eldriven rullstol för begränsad 

utomhusanvändning (enligt BBR 3:121). I Bikh beskrivs att för att en person med eldriven 

rullstol för begränsad utomhusanvändning som förflyttar sig över till toalettstolen på olika 

sätt behövs fritt utrymme på 0,90 m på ömse sidor om toalettstolen, fritt utrymme framför 

toalettstolen på ca 1,50 m samt vändutrymme, t ex en cirkel med diametern 1,50 m. 

Passagemått dörr bör ha minimum mått 0,86 m, ingen tröskel ska finnas(Bikh). 

I denna kartläggning har vi, som tidigare nämnts, utgått från tillgängligheten för person med 

manuell rullstol. Många av HK-toaletterna saknar symbolmärkning på dörren. De flesta HKtoaletterna 

har godkänt manöverutrymme, tre stycken är för trånga och har inte fått godkänt 

betyg. För optimal storlek på toalett ska både rullstol och medhjälpare få plats. Toalettstolen 

måste vara placerad så att det finns utrymme på båda sidor, beroende på funktionshindrets art 

behöver personer använda olika förflyttningstekniker till och från toalettstolen. 

Enligt BBR 3:125 skall handtag och lås vara placerade och utformade så att de kan användas 

av personer med funktionshinder. Bikh rekommenderar att draghandtag (extra 

dörrstängningshandtag) monteras på insidan av dörren för att underlätta dörrstängning 

inifrån toaletten, handtag och lås utformas så att man kan öppna med en hand och helst 

kunna manövreras även om man inte kan gripa med handen. Toalettstolen bör vara extra hög 

(ca 48cm) samt vara utrustad med armstöd och väggfasta stödhandtag, toalettpappershållaren 

ska vara tillgänglig max 40 cm från toalettstolen. Tvättstället ska vara knäfritt och

-12- 

ha engreppsblandare. Tillgänglig spegel 90 cm från golv. Dessutom bör toaletten vara 

utrustad med larm (Bikh). 

Några av ovanstående detaljer har inte poängbedömts i vår kartläggning, men är också viktiga 

detaljer för att erbjuda en funktionell toalett för exempelvis personer med rullstol. En 

friskvårdsanläggning använder sin enda HK-toalett (med omklädning och dusch i nära 

anslutning) som personalutrymme. Hälften av toaletterna har ett extra handtag för 

dörrstängning monterat på insidan av dörren. Om dörrstängningshantag saknas krävs mycket 

långa armar för att stänga dörren efter sig. Det är inte ovanligt att personer i rullstol har svårt 

att hålla balansen. Man kan därför ha svårt att sträcka sig och luta sig framåt vilket ytterligare 

begränsar räckvidden. Endast på ett ställe saknas det uppfällbara armstöd vid sidan av 

toalettstolen, de övriga har den utrustningen. Drygt hälften har väggfasta stödhandtag och av 

dem tillhör de flesta vårdcentralsgruppen. Där stödhandtag saknas blir det lätt att tvättstället 

används att hålla sig i, men det är direkt olämpligt eftersom olycksrisken är stor. Dels får 

man dåligt grepp, tvättstället är oftast dessutom fuktigt och det har t.o.m. hänt att tvättställ har 

lossnat från väggen när det används som stödhandtag. Hälften av toaletterna har tillgänglig 

spegel. För att det ska vara funktionellt är det också viktigt att HK-toaletten i anslutning till 

omklädningsrummet. Endast tre av anläggningarna har HK-toaletten uppfyller det kriteriet. 

Bastu 

Bastu för allmänheten ska också vara tillgänglig för rullstol, enligt BBR. Finns inget 

regelverk som styr måtten, men Bikh´s rekommendationer är att dörrens minimimått bör vara 

80 cm (passagemått). Manöverutrymmet framför lavarna bör vara ca 1,5 x 1,5 meter för att 

kunna räknas som tillgängligt. 

Fyra anläggningar har bastu, men endast en av dessa är tillgänglig för person med rullstol. 

Bastun hos de övriga var ej tillgängliga p.g.a. för smala dörrar eller att bastun är placerad i 

källarplan och hiss saknas. 

Träningslokal 

För lokaler som vänder sig till allmänheten, gäller att de ska vara tillgängliga för personer 

med funktionshinder. Tillräckligt manöverutrymme för rullstol ska finnas. 

Träningsutrustningen ska vara tillgänglig, exempelvis får inte ”maskinerna” inte stå för tätt, 

det bör finnas anpassningar såsom möjlighet att ha säkerhetsanordningar vid ex. 

fallriskmoment (Bikh). Alla anläggningar har fått godkänt utrymmesmässigt och 

träningsredskapen bedöms som tillgängliga. I vår kartläggning har vi också undersökt om det

-13- 

finns tillgång till instruktör samt möjligheten till personlig assistans av någon vid behov. 

Elva av anläggningarna svarar att det finns tillgång till instruktör. Men endast tre kan ställa 

upp med personlig assistans vid behov. 

Hiss och utrymningsväg 

Passagemått dörr minst 80 cm. Automatisk dörröppnare ska finnas, med 

tillgänglig/funktionell placering. Hissytan ska vara 210 -110 cm. Fria utrymmet utanför 

hissen ska vara 150 x 150 cm. Höjden på manöverpanel ska vara 80 cm från golv. Helst inte 

knappar som måste hållas intryckta hela tiden. Hissens dörr ska ha en tydlig symbol (Bikh). 

Tillgång till hiss bedöms inte med poäng av den anledningen att en del anläggningar är på 

markplan. Men här följer ändå rekommenderade mått och övriga saker som är viktiga för en 

funktionsduglig hiss. En annan faktor som också är viktig men som vi ej poängbedömde är 

nödutgångarna. 

I bikh står att utrymningsväg i flerplansbyggnad bör utformas så att rullstolsburna själva kan 

ta sig ut. Det bör alltså inte finnas trappsteg eller hög tröskel i utrymningsvägen. I 

flerplansbyggnad bör finnas möjlighet att förflytta sig till annan brandcell för att där invänta 

hjälp, t.ex till brandrefuge som kan vara ett utvidgat vilplan i brand och röksäkert trapphus. 

Brandrefuge utformas så att rullstolsburna kan vänta där utan att blockera för 

förbipasserande. 

Vår rundvandring visade att de nödutgångar som finns på markplanet är tillgängliga även för 

personer med rullstol. Problemen uppstår när nödutgången är på andra våningen eller ännu 

högre. Finns det några madrasser eller liknande som personer kan dras ner för nödutgångens 

trappor på? På en anläggning var nödutgången högt upp från golvet via ett fönster. Vem orkar 

lyfta en person dit? 

Övrigt 

En friskvårdsanläggning har anställda hälsovägledare, som testar och ger träningsråd. 

Resultatsammanfattning 

Resultatsammanställningen (tabell 1) visar att anläggningarna inom respektive grupp 

generellt sett visar på små skillnader vad gäller tillgängligheten. De anläggningar som har 

bästa tillgängligheten i vår kartläggning, med medelpoängtal på 15,4 (max =24) är de 

träningslokaler som landstinget ansvarar för och som används för behandling/sjukgymnastik. 

Avgiften är 80 kr/gång och högkostnadsskyddat till 900 kr upp till ett år. Dessa lokaler är 

således fysiskt rätt bra tillgängliga, men är i princip stängda för friskvård. Den grupp med

-14- 

verksamheter som är både behandling/sjukgymnastik och friskvård får i snitt ett medeltal på 

12,4 poäng av maximalt 24 möjliga poäng. Sämst hamnar gruppen med verksamhet inriktad 

enbart på friskvård med ett medeltal på 8,5 poäng. Kostnader för friskvård i de kartlagda 

anläggningarna varierade mellan 3095 till 2200 kr/år under år 2002. 

TABELL 1 max=4 max=10 max=6 max=4 max=24 

parkering omklädning dusch träning totalpoäng 

Friskvårdsanläggning entré toalett bastu 

Inpuls Luleå 0 2 2 3 7 

Nautilus Luleå 3 3 1 3 10 

medeltal 1,5 2,5 1,5 3 8,5 

Kombinerad 

friskvård o sjukgymnastik 

Step In Boden 2 7 2 4 15 

Step In Hermelinen 2 3 3 3 11 

City Rehab 4 3 1 3 11 

medeltal 2,7 4,3 2 3,4 12,4 

Sjukgymnastik 

Bergnäsets vårdcentral 4 6 1 3 14 

Björknäs vårdc. 4 6 2 3 15 

Björkskatans vårdc. 4 6 4 3 17 

Gammelstad vårdc. 2 5 1 3 11 

Luleå vårdc. 3 5 4 2 14 

Råneå vårdc. 4 9 4 3 20 

Sandens vårdc. 4 6 4 4 18 

Örnäsets vårdc. 4 3 4 3 14 

medeltal 3,6 5,8 3 3 15,4 

Ovanstående tabell visar sammanställningen av poängresultaten från alla 13 

träningsanläggningarna i denna kartläggning. 

Anläggningarna är indelade i: 

Friskvårdsanläggning: tillgänglig för allmänheten 

Kombinerade friskvårds- och sjukgymnastikanläggningar 

Sjukgymnastik : Behandling - remiss krävs och ansvarig sjukgymnast 

Sammanfattande diskussion 

Denna kartläggning visar en nedsatt tillgänglighet på friskvårdsanläggningarna i Luleå 

/Boden för rullstolsanvändare. Däremot är tillgängligheten något bättre på de kombinerade

-15- 

friskvårds- och sjukgymnastikanläggningarna och bäst på de sjukgymnastiska 

behandlingsanläggningarna. 

Osjuk- ofrisk - ny definition 

Hälso- och sjukvårdens anläggningar är generellt bättre anpassade för personer med 

funktionshinder än friskvårdsanläggningarna. En del av förklaringen kan vara att så länge 

landstingen haft god ekonomi har funktionshinder betraktats som sjukdom. Därför har det inte 

funnits någon anledning för friskvården att satsa på personer med funktionshinder. Utbudet 

för att bedriva friskvård utifrån varje individs intresseområde är därför ganska väl tillgodosett, 

för dem som kan gå på sina ben. De som kan använda sina ben har ju egentligen oändligt 

många andra möjligheter till aktivitet / friskvård, exempelvis aktiviteter utomhus. Enligt Bodil 

Jönsson (Föreläsning NHRs kongress 2003-09-19) är det sjukvårdens uppgift att medverka till 

övergången från sjuk till osjuk och friskvårdens och egenvårdens uppgift att ofta med helt 

andra metoder klara övergången från ofrisk till frisk. Många människor befinner sig därför i 

området mellan att vara sjuk eller att vara frisk. Om man har ett ej övergående 

funktionshinder - är man frisk eller ofrisk? Vem avgör detta? Är det personen själv eller är det 

experterna? Vad friskvårdsanläggningarnas tillgänglighetsbrister egentligen uttrycker är att 

alla personer med funktionshinder är en angelägenhet för sjukvården och ej för friskvården. 

Därför behöver vi reflektera över vem som är sjuk eller osjuk vem som är frisk eller ofrisk. 

Sjukvård, rehabilitering eller friskvård 

Nu när ekonomin försämrats inom hälso- och sjukvården och köerna t.ex. till 

sjukgymnastbehandling ökat till 3 månader bl.a. i Luleå betyder detta att hälso- och 

sjukvården ej kan fullt ut bära ansvaret för varaktig och kontinuerlig rehabilitering. Personer 

med rullstol blir mer begränsade, särskilt vintertid när snön ofta bli ett hinder. Självklart finns 

det behov av sjukgymnastisk behandling, men det måste vara de som verkligen är i behov av 

den som får remisser till sjukgymnast. Vi anser att det inom hälso- och sjukvården oftare 

borde initieras långsiktiga behandlingsplaner /individplaner, så att den professionella 

kompetensen även används till att stötta personen att ta ansvar och hitta vägar för sin 

friskvård, utifrån varje individs möjligheter och intressen. Det är ju i vardagen som vi alla 

lever och det är där vi måste få det att fungera i ett långsiktigt perspektiv. Det kan inte vara så 

att alla personer med funktionshinder är beroende av behandlingsinsatser hela livet? Att 

bedriva friskvård på eget ansvar och utifrån eget intresse ger ju också positiva effekter. 

Därigenom kan man även känna man sig delaktig i ett sammanhang och då också på lika

-16- 

villkor som andra. Ett sätt vore att som i USA erbjuda hälsoprogram till personer med 

funktionshinder för att stärka egenansvaret för hälsa men också för att begränsa de ökade 

sjukvårdskostnaderna (Rimner, 1999). 

Egenvård 

Kartläggningen visar att det finns flera friskvårdsanläggningar (som vänder sig till 

allmänheten) inom Boden / Luleå. Kartläggningen visade också att delaktighet på lika villkor 

för att bedriva egenvård finns inte, därför att den fysiska tillgängligheten brast t.ex. när det 

gäller parkering, entré, duschutrymme, toalett, bastu och hiss. Att intresse finns för att 

utveckla friskvårdsmöjligheterna för personer med funktionshinder framkom också i 

kontakterna med de anställda på anläggningarna. Det finns redskap men det är generellt trångt 

i träningslokalerna om du är rullstolsburen. Vissa redskap är också lite använda. Det verkar 

som att det behövs någon form av ”motor” som driver på utvecklingen och ökar samverkan. 

Har vi gemensam målsättning och tillvaratar resurser som finns så behöver det inte heller 

handla om stora kostnader, utan istället vara samhällsekonomiskt lönsamt. Ett sätt att 

samverka är på den enskildes villkor (SoS 1994:1). 

Individuell plan/samverkan 

För att samverka på den enskildes villkor krävs således att rehabiliterings- och individplaner 

skapas för varje enskild individ och att rehabilitering och friskvård ses som en helhet som 

planeras i ett långsiktigt perspektiv. Enligt Gunnar Grimby (2004) är det nödvändigt att 

träningsprogrammen läggs upp individuellt därför att bl.a. personer med neuromuskulära 

tillstånd kräver noggrann funktionsbedömning och kontinuerlig uppföljning. Det är givet att 

expertkunskapen är viktig men den kunskapen måste utgå från individens vardagsverklighet 

och ej utifrån professionernas expertföreställningar. Vi tror att Individuell plan i detta 

sammanhang mycket väl kan fungera som en alternativ ”motor.” Den individuella planen 

anser vi ger en bra förutsättning för att samverkan formaliseras och inte flyter ut i intet. 

Handikapprörelsen samverkar bl.a. därför med landstinget. Ett handikappolitiskt program togs 

beslut om i Länshandikapprådet (LHR) våren 2002. LHR bollade över detta program till 

verksamhetscheferna i NLL, som fick uppdraget att förverkliga målen i verksamhetsplanerna 

för år 2004. I det handikappolitiska programmet förband sig Norrbottens läns landsting (2003) 

att medverka till att förbättra villkoren utanför den egna verksamheten med målet att 

sport/fritid, kultur och nöjen är tillgängliga för personer med funktionshinder.

-17- 

Konklusion 

Vi anser att trots tillgänglighetsbrister så finns det tillgängliga träningslokaler som skulle 

kunna användas mer. Dessutom finns det träningslokaler som kan åtgärdas på ett enkelt sätt. 

Problemet är bara att de personer med funktionshinder som är i behov av friskvård ej har 

kännedom om existerande träningslokaler och ej heller vet de vilka lokaler som är 

tillgängliga. För många i den här gruppen är kostnaderna för träningskorten också för höga. 

Den individuella planen kunde vara ett utmärkt instrument för att formalisera samverkan så 

att rehabilitering och friskvård planeras och följs upp som en helhet. På detta sätt anser vi att 

också att sjukvårdsresurserna skulle kunna användas på ett bättre sätt om tillgängligheten 

skulle förbättras. Detta skulle medföra t.ex. att resurser skulle frigöras till de personer som 

verkligen är i behov av sjukvårdande insatser. 

Referenser 

Bax, M.C.O., Smyth, D.P.L., & Thomas, A.P. (1988) Health care of physically handicapped 

young adults. British Medical Journal, (296), 1153-1155. 

Ekenberg, Hagnelöv, Holmbom, Isaksson, Nilsson & Pettersson. (1998) 

Bassängtillgänglighet för personer med funktionshinder i Luleå kommun. Samarbetsprojekt 

mellan representanter för handikapporganisationer och Vuxenhabiliteringen. 

Grimby, G. (2004) Positiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom. 

Läkartidningen, (101)23, 2008-2012. 

Halldin, M. (2002) Fysisk aktivitet sänker blodtrycket. Läkartidningen, (99)44, 4379. 

ICF. (2003) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk version av 

International Classification of Functioning, Disability and Health. Socialstyrelsen. 

Jönsson, B. (2003) 180 graders omsvängning. Föreläsning på NHRs kongress 19 september, 

2003. 

Murphy, K.P., Molnar, G.E.,& Lankasky, K. (1995). Medical and functional status of adults 

with cerebral palsy. Developmental Medicine and Child Neurology, 37, 1075-1084. 

NLL, Norrbottens läns landsting (1999). Utmaningen. 

Rimner, J.(1999) Health promotion for people with disabilities: the emerging paradigm shift 

from disability prevention to prevention of secondary conditions. Physical therapy, (79)5, 

495-502. 

Sandström, K. (2000). Vuxna personer med Cerebral Pares och Ryggmärgsbråck . En 

beskrivning av hälsa, behov och åtgärder. Östergötlands läns landsting. Primär och 

tandvårdsnämnden.

-18- 

Sjöberg, M. (2004). Handikappforskning på tillväxt? (red.) Forskningsrådet för arbetsliv och 

socialvetenskap. 

SoS 1994:1. LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Allmänna råd från 

Socialstyrelsen.

Poängsammanställning 

Anläggningens namn: Sammanlagd Bilaga 1. 

Verksamhetsansvarig: 

poäng 

Byggår: (max = 24) 

Fastighetsansvarig: 

Poäng (1)ges när efterfrågad 

Typ av verksamhet: 

utrustning/utrymme är tillgänglig 

Tillgänglig för: 

för brukaren. 

Öppettider: 

Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: 

saknas eller om utrymmet är 

otillräckligt. 

Bedömning av tillgänglighet utifrån rullstolsanvändares perspektiv: 

HK-parkering i anslutning Ja Motorvärmare 

till entrén 

Entré Trappfri Dörröppnare 

Omklädningsrum Manöver- Hytter Tillgängl.klädkrokar 

utrymme 

Tillgängl.spegel 

Duschutrymme Manöver- Duschstol Handdusch 

utrymme 

Väggfasta stödhandtag 

Handikapptoalett Manöver- Handtag Uppfällbara 

utrymme dörrstängning armstöd 

I anslutning Väggfasta Tillgänglig spegel 

till omkl.rum stödhandtag 

Träningslokal Manöver- Tillgänglig Tillgång till 

utrymme träningsutr. instruktör 

Möjlighet till personlig ass. vid behov 

Bastu Tillgänglig Manöverutrymme 

för rullstol


Anläggningens namn: Bergnäsets vårdc. Sammanlagd Bilaga 2. 

Verksamhetsansvarig: Carina Jonasson poäng 14 

Byggår: ombyggd -98 (max = 24) 

Fastighetsansvarig: NLL Poäng (1)ges när efterfrågad 

Typ av verksamhet: Behandling utrustning/utrymme är tillgänglig 

Tillgänglig för: Remiss krävs för brukaren. 

Öppettider: 7.30-16.30 mån-fre* Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: Pat.avg. 80 kr. saknas eller om utrymmet är 

*varannan fredag till 14.00 



HK-parkering i anslutning 1 Ja 1 Motorvärmare 

till entrén 

Entré 1 Trappfri 1 Dörröppnare 

Omklädningsrum 0 Manöver- 1 Hytter 0 Tillgängl.klädkrokar 

utrymme 

0 Tillgängl.spegel 

Duschutrymme 0 Manöver- 0 Duschstol 1 Handdusch 

utrymme 

0 Väggfasta stödhandtag 

Handikapptoalett 1 Manöver- 1 Handtag 1 Uppfällbara 


1 I anslutning 1 Väggfasta 0 Tillgänglig spegel 


Träningslokal 1 Manöver- 1 Tillgänglig 1 Tillgång till 


0 Möjlighet till personlig ass. vid behov 

Bastu - Finns ej 0 Tillgänglig 0 Manöverutrymme 

för rullstol


Anläggningens namn: Björknäs vårdcentral Sammanlagd 

Verksamhetsansvarig: Solveig Blomberg poäng 15 

Byggår: -82 (max = 24) 

Fastighetsansvarig: Landstingsfastigheter Poäng (1)ges när efterfrågad 

Typ av verksamhet: Sjukgymnastik,hälsovård utrustning/utrymme är tillgänglig 

Tillgänglig för: Alla med remiss för brukaren. 

Öppettider: Mån-fre 7.30-16.30 Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: Pat.avgift 80 kr. saknas eller om utrymmet är 




till entrén 



utrymme 



utrymme 









Bastu - Finns ej. 0 Tillgänglig 0 Manöverutrymme 

för rullstol


Anläggningens namn: Björkskatans vårdc. Sammanlagd 


Byggår: -78 (max = 24) 

Fastighetsansvarig: Landstingsfastigheter Poäng (1)ges när efterfrågad 

Typ av verksamhet: Sjukgymnastik utrustning/utrymme är tillgänglig 


Öppettider: må-to 7.30-16.30 fre-1500 Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: Pat.avg. 80kr saknas eller om utrymmet är 




till entrén 



utrymme 



utrymme 










för rullstol


Anläggningens namn: Gammelstad vårdc. Sammanlagd 

Verksamhetsansvarig: Carina Jonassom poäng 11 

Byggår: -92 (max = 24) 

Fastighetsansvarig: Lulebo Poäng (1)ges när efterfrågad 



Öppettider: må-to 7.30-16.30 fre15.00 Inget poäng(0)ges om utrustning 





till entrén 



utrymme 



utrymme 










för rullstol


Anläggningens namn: Inpuls Luleå Sammanlagd 

Verksamhetsansvarig: Susanne Westerlund poäng 7 

Byggår: ombyggt -97 (max = 24) 

Fastighetsansvarig: DN Fastigheter Poäng (1)ges när efterfrågad 

Typ av verksamhet: Friskvård utrustning/utrymme är tillgänglig 

Tillgänglig för: Alla för brukaren. 

Öppettider: (varierar*) 7.00-22.00 Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: 70kr/gång 3095kr/årskort saknas eller om utrymmet är 

även helgöppet, då kortare öppettider 




till entrén 



utrymme 



utrymme 









Bastu 0 Tillgänglig 0 Manöverutrymme 

för rullstol


Anläggningens namn: Luleå vårdcentral Sammanlagd 


Byggår: -68 (max = 24) 

Fastighetsansvarig: Luleå kommun Poäng (1)ges när efterfrågad 



Öppettider: må-to 7.30-16.30 fre15.00 Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: Pat.avgift 80 kr saknas eller om utrymmet är 




till entrén 



utrymme 



utrymme 










för rullstol


Anläggningens namn: Nautilus Luleå Sammanlagd 

Verksamhetsansvarig: Lars Olsson poäng 10 

Byggår: (max = 24) 


Typ av verksamhet: Gym (+bad) utrustning/utrymme är tillgänglig 


Öppettider: må-fre 7.00-21.30* Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: 1500/6mån 2200/år saknas eller om utrymmet är 




till entrén 



utrymme 



utrymme 










för rullstol


Anläggningens namn: Råneå vårdcentral Sammanlagd 


Byggår: början av 80-talet (max = 24) 




Öppettider: må-to7.30-16.30fre -13.30 Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: Pat.avgift 80 kr saknas eller om utrymmet är 




till entrén 



utrymme 



utrymme 









Bastu Finns ej 0 Tillgänglig 0 Manöverutrymme 

för rullstol


Anläggningens namn: Sandens vårdcentral Sammanlagd 

Verksamhetsansvarig: Kristina Brännström poäng 18 

Byggår: -92 (max = 24) 

Fastighetsansvarig: Bodenbo Poäng (1)ges när efterfrågad 



Öppettider: Mån-fre 7.30-17.00 Inget poäng(0)ges om utrustning 





till entrén 



utrymme 



utrymme 










för rullstol


Anläggningens namn: Step In Boden Sammanlagd 

Verksamhetsansvarig: Anders Lejon * poäng 15 

Byggår: ombyggd -93/-94 (max = 24) 

Fastighetsansvarig: Arvake Poäng (1)ges när efterfrågad 

Typ av verksamhet: Sjukgymn.+friskvård utrustning/utrymme är tillgänglig 


Öppettider: må-to7.00-21.30 fre-18.00 lör+sön Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: Pat.avg 80 kr. Friskv. 75kr/gång 

saknas eller om utrymmet är 

* Tomas Mannberg, Sten-Allan Pohjanen otillräckligt. 



till entrén 



utrymme 



utrymme 










Är placerad i källaren, ej tillgängliför rullstol


Anläggningens namn: Step In Hermelinen Sammanlagd 

Verksamhetsansvarig: Britta Stoltz poäng 11 

Byggår: -99 (max = 24) 

Fastighetsansvarig: Lindbäcks fastigheter Poäng (1)ges när efterfrågad 

Typ av verksamhet: rehab och friskvård utrustning/utrymme är tillgänglig 

Tillgänglig för: alla för brukaren. 

Öppettider: må-fre7.00-21.30to-19.00* Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: Pat avg.80kr, friskv70kr/g saknas eller om utrymmet är 

*lör 9.30-16.00 




till entrén 



utrymme 



utrymme 










för rullstol


Anläggningens namn: Örnäsets vårdc. Sammanlagd 






Öppettider: mån-fre 7.30-16.00 Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: Pat.avg. 80kr saknas eller om utrymmet är 




till entrén 



utrymme 



utrymme 










för rullstol


Anläggningens namn: City Rehab Sammanlagd 

Verksamhetsansvarig: Johan Lindström poäng 11 


Fastighetsansvarig: Länsbygg Poäng (1)ges när efterfrågad 

Typ av verksamhet: Sjukgymnastik, friskvård utrustning/utrymme är tillgänglig 

Tillgänglig för: Remiss för Sg för brukaren. 

Öppettider: må-to 7.00-20.00 fre 7.00-18.00 Inget poäng(0)ges om utrustning 

Avgifter: Pat avg 80kr.450kr/3mån saknas eller om utrymmet är 




till entrén 



utrymme 



utrymme 










för rullstol

KOMMENTARER TILL BEDÖMNINGARNA 

Bilaga 3. 

SJUKGYMNASTIKEN BERGNÄSETS VÅRDCENTRAL 

Utanför vårdcentralen finns 2 HK-parkeringsplatser, är dock ej markerade på asfalten. Dessa är 

utrustade med motorvärmaruttag. Sjukgymnastiken når man via vårdcentralens gemensamma 

entré med breda dörrar och automatiska dörröppnare. Från entréhallen är dock dörröppningen in 

till Sjukgymnastiken i smalaste laget. Passagemåttet är endast 78 cm mot rekommenderade 

minimum 86 cm. Omklädningsrummet består av ett utrymme som är avdelat i omklädningshytter. 

Ett draperi utgör skiljevägg mellan hytterna. Detta är opraktiskt eftersom hytterna har litet 

manöverutrymme och draperiet fastnar lätt i rullstol eller annat. Draperiet utgör även en 

osäkerhetskänsla eftersom man inte kan ta stöd av det vid förflyttningar och liknande. Klädkrokar 

och spegel sitter för högt placerade. Den HK-toalett som finns har också passagemått i 

dörröppningen som är i underkant, 85 cm mot rekommenderade minimum 86 cm. För övrigt en 

funktionell toalett med tillräckligt manöverutrymme. Toaletten är också utrustad med larmknapp 

på väggen, men inget hände när vi tryckte på knappen. Duschutrymmet var otillgängligt på alla 

vis. Dörröppningen in dit var endast 56 cm. och var därmed omöjligt att komma in med rullstol. 

Själva duschrummet känns som en skrubb med minimalt manöverutrymme. Saknas både 

duschstol och väggfasta stödhandtag men är utrustad med handdusch. Träningslokalen är inte 

stor, men den får ändå godkänt. Är man ett fåtal som tränar samtidigt så finns det tillräckligt 

manöverutrymme. Instruktioner får man har under behandlingsperioden. Blir det sedan aktuellt 

med självträning, kan man inte räkna med någon assistans av sjukgymnastikens personal. 

Lokalen har ganska få träningsredskap. 

Bastu finns ej. 

SJUKGYMNASTIKEN, BJÖRKNÄS VÅRDCENTRAL 

Utanför vårdcentralen finns HK-parkeringsplatser i anslutning till entrén. Dessa är utrustade med 

motorvärmaruttag. Omklädningsrummet med hytter, får godkänt angående manöverutrymmet, 

även om det blir ganska trångt med rullstol. Klädkrokar och spegel sitter för högt. I duschrummet 

saknas det väggfasta stödhandtag och handdusch. HK-toaletten finns ej i anslutning till 

omklädningsrummet. Dörren saknar dörrstängningshandtag från insidan och det saknas anpassad 

låsmekanism. Toaletten har tillräckligt utrymme och är utrustad med väggfasta stödhandtag, 

uppfällbara armstöd och knäfritt tvättställ. Spegeln är tillgänglig från rullstolshöjd. 

Träningslokalen får godkänt. Är tillgänglig för rullstol och har manöverutrymme. Har man remiss 

så har man också tillgång till instruktör. Men övrig assistans vid behov, är inte att räkna med. 


SJUKGYMNASTIKEN, BJÖRKSKATANS VÅRDCENTRAL 

Hk-parkeringar finns i närheten av entrén, dessa har motorvärmaruttag. Entrén är utrustad med 

automatiska dörröppnare. Omklädningsrummen består av hytter med draperi som ”dörr”. 

Hytterna är små, 130 x 140 cm. Inga stödhandtag finns att hålla sig i. Klädkrokarna är placerade 

på 145 cm höjd, vilket är för högt. Speglarna är placerade på godkänd höjd.

Duschutrymmet har godkänt manöverutrymme och är utrustad med duschstol, handdusch och 

väggfasta stödhandtag. Engreppsblandare saknas. Toalettdörrens bredd är i minsta laget (85cm). 

Dörrstängningshandtag finns på insidan av dörren. Låsmekanismen är anpassad. Toalettstolen är 

lägre än de rekommenderade 48 cm, den är 46 cm. Uppfällbara armstöd och väggfasta 

stödhandtag finns. Är också utrustad med larm. Tvättstället är knäfritt och har engreppsblandare. 

Nackdelen är att toaletten inte är i anslutning till omklädningen, den är placerad i korridoren, 

nära entrén och väntrum. Bastu finns ej. Träningslokal och utrustning är tillgänglig. Litet minus 

att första intrycket är att utrustningen ser sliten ut. Tillgång till instruktör har man om man tränar 

som ett led i behandling, via remiss till sjukgymnast. F.ö. finns ej assistans att tillgå. 


SJUKGYMNASTIKEN GAMMELSTADS VÅRDCENTRAL 

Inga markerade HK-platser finns i nära anslutning till entrén (men enligt personalen är det tillåtet 

att parkera vid gångvägen utanför entrén). Entrédörren har passagemåttet 82 cm (rekommenderat 

min. mått 86 cm). Träningslokalerna finns på andra våningen, hiss finns. Hissens automatiska 

dörröppnare stänger hissdörren för snabbt, svårt att hinna ”ut”. Omklädningsrummen damer och 

är i minsta laget, men får ändå godkänt. Klädkrokarna, ovanför bänkarna är placerade på 150 cm 

höjd (rek.max 120cm).Även speglarna är för högt placerade. Duschutrymmena är ej tillgängliga 

p.g.a. för smala dörrar, 76 cm på herrsidan och 66 cm på damsidan. Duschstol, väggfasta 

stödhantag finns ej. Är utrustad med handdusch dock ej med engreppsblandare. 

Hk-toaletten är rymlig och har dörren har stängningshandtag på insidan. Låsmekanismen är 

anpassad. Det saknas väggfasta stödhandtag. Toalettstolen har uppfällbara armstöd. Larm finns. 

Tvättstället är knäfritt och är utrustat med engreppsblandare. Spegeln är placerad på bra höjd 

(100 cm) så också klädkrokarna (94cm). Stor nackdel är att toaletten ligger långt bort, i en annan 

korridor i anslutning till vårdcentralens BVC mottagning. Bastu finns ej. Träningslokalen är 

tillgänglig och har manöverutrymme mellan utrustningarna. Tillgång till instruktör finns endast 

om man får träningen som del i behandling via sjukgymnastremiss. Möjligheten till assistans vid 

behov är mycket begränsad. 


INPULS LULEÅ 

Det finns inga HK- parkeringar i närheten av entrén. Parkeringsplatser finns mkt nära entrén 

men från dessa är det en trappa upp. Själva entréplanet ligger en bit upp från marknivån och 

ingången föregås av en sorts lastkaj som sträcker sig nästan längs hela husväggen.(Lokalen har 

tidigare varit någon form av industrilokal) Vid lastkajens bortre ände finns en ramp som ej är 

funktionell, har för brant lutning, krävs mycket armstyrka för att kunna ta sig upp med rullstol. 

Automatiska dörröppnare saknas. Omklädningsrummens manöverutrymme är godkänt. Det finns 

dock inga omklädningshytter att tillgå. Klädkrokarna sitter för högt upp. Duschutrymmet saknar 

duschstol och det finns inga väggfasta stödhandtag . Är utrustat med handdusch. 

Handikapptoalett saknas. Dörren till toaletten är för smal (mindre än 70cm) och saknar extra 

handtag för dörrstängning på insidan. Låsmekanismen är ej anpassad. Toaletten saknar 

uppfällbara armstöd och även väggfasta stödhandtag. Måste nämnas att det fanns ett särskilt 

utrymme med HK-toalett och dusch i lokalerna, men detta utrymme användes enbart av 

personalen. Träningslokalen är tillgänglig och har bra med utrymme. Träningsutrustningen och

då fram för allt cyklarna, står för tätt. Inom anläggningen finns även tillgång till hälsovägledare. 

Här finns en bastu, men den är inte tillgänglig eftersom dörren är för smal. Även mycket 

begränsat manöverutrymme i själv bastun, om man ändå tar sig in. 

SJUKGYMNASTIKEN LULEÅ VÅRDCENTRAL 

HK-parkering finns i nära anslutning till entrén men dessa saknar motorvärmaruttag. 

Entrén är trappfri och har dörröppnare. När man sedan kommer fram till sjukgymnastiken, så är 

den dörren mycket tung att öppna och saknar dörröppnare. Omklädningsrummen har 

manöverutrymme men saknar hytter. Klädkrokar och spegel sitter för högt. Manöverutrymmet i 

duschen är bra och där finns handdusch. Är också utrustad med duschstol, väggfasta handtag. 

HK-toaletten finns en bit ifrån omklädningsrummen. Den är välutrustad med handtag för 

dörrstängning på insidan av dörren, anpassad låsmekanism, uppfällbara armstöd och väggfasta 

stödhandtag. Spegeln är dock placerad för högt. Träningslokalen är tillgänglig både vad gäller 

manöverutrymme och tillgång till utrustningen. Bastu finns inte. 

NAUTILUS LULEÅ 

Det finns en HK-parkering med motorvärmaruttag i anslutning till entrén. Men den och den 

trappfria entrén är på andra sidan huset och alltså ej vid huvudentrén. Dörröppnare finns. 

Träningsanläggningen är belägen på andra våningen och ingen hiss finns. Rullstolsburen måste 

bäras upp. Omklädningsrummet har tillräckligt stort manöverutrymme. Det finns inga hytter att 

tillgå. Klädkrokar och speglar sitter för högt placerade. Duschutrymmet är för trångt. Är utrustat 

med handdusch men för övrigt saknas duschstol och väggfasta stödhandtag. Toalettdörren är 

något smalare minimimåttet 86cm. En tröskel på ca 3 cm gör det också svårt att komma in. 

Låsmekanismen är inte anpassad och det saknas extra dörrstängningshandtag på insidan. Själva 

toaletten har för litet manöverutrymme för att få godkänt (115x115cm). Den är utrustad med 

uppfällbara armstöd och väggfasta stödhandtag. Tvättstället är ej knäfritt och saknar 

engreppsblandare. Spegeln är placerad för högt. Toaletten är finns ej i anslutning till 

omklädningsrummet. Bastu saknas. 

Eftersom rullstolsburen måste bäras upp till lokalerna så bedöms de som ej tillgängliga. 

För övrigt finns bra med manöverutrymme i själva träningslokalen. Här finns också tillgång till 

instruktör men då måste man tidsbeställa detta i förväg. 

SJUKGYMNASTIKEN RÅNEÅ VÅRDCENTRAL 

HK-parkering med ett motorvärmaruttag finns i anslutning till husets entré. Det finns två 

ingångar, närmaste vägen är via äldreboendets ingång. Men ändå är det en mkt lång korridor 

innan man kommer till sjukgymnastikens lokaler (en trappa ner, hiss finns). Entrédörrarna är 

utrustade med dörröppnare. Omklädningsrummen har gott manöverutrymme, hytter finns som är 

bra ordnade med tre fasta väggar och draperi som dörr. Varje hytt har en bänk men endast 1 hytt 

har tillgängliga klädkrokar. Spegeln sitter lite för högt för att få godkänt. Duschrummen är bra 

tilltagna storleksmässigt och är utrustade med handdusch, duschstol samt väggfasta stödhandtag. 

HK-toalett finns i omklädningsrummet och har godkänt manöverutrymme. Dörren är utrustad 

med anpassad låsmekanism och extra handtag för dörrstängning på insidan. Har uppfällbara 

armstöd vid toalettstolen och väggfasta stödhandtag. Tvättstället är knäfritt och har

engreppsblandare. Spegeln är placerad på bra höjd. Träningslokalen är tillgänglig även om det är 

lite trångt kring redskapen. Tillgång till instruktör finns. Behöver man personlig hjälp av någon 

kan detta erbjudas i viss utsträckning 4 dagar/vecka. 


SJUKGYMNASTIKEN SANDENS VÅRDCENTRAL 

Fyra HK-parekringsplater finns i anslutning till entrén, dessa är utrustade med motorvärmaruttag. 

Entrén är trappfri och det finns dörröppnare. Omklädningsrummet har inga omklädningshytter. 

Klädkrokarna är för högt placerade men spegeln är placerad på bra höjd. Duschutrymmet är 

utrustad med handdusch, duschstol och väggfasta stödhandtag. Handikapptoaletten saknar 

märkning på dörren. Låsmekanismen är ej anpassad. Dörren har extra dörrstängningshandtag på 

insidan av dörren. Finns uppfällbara stödhandtag vid toalettstolen samt väggfasta stödhandtag. 

Tvättstället är knäfritt och har engreppsblandare. Spegeln är för högt placerad. Toaletten ej 

belägen i anslutning till omklädningsrummet. Ett observandum vi gjorde var att det saknades 

larmknapp. Träningslokalen är tillgänglig och det finns manöverutrymme. De som har remiss har 

också tillgång till instruktör och det finns även möjlighet att få personlig assistans vid behov. 


STEP IN BODEN 

Det finns HK-parkeringar i anslutning till entrén, dessa har ej motorvärmaruttag. Parkeringarna 

finns vid sidan en mycket starkt trafikerad väg, vilket gör det vanskligt att på förarsidan kliva i 

och ur bilen. Entrén är ej trappfri men hiss finns, dock saknas dörröppnare. Omklädningsrummen 

får godkänt vad gäller manöverutrymme, men varken klädkrokar eller spegel är tillgängliga för 

rullstolsanvändare. Finns inga hytter att tillgå. Duschutrymmet är tillräckligt rymligt för godkänt 

betyg. Är utrustat med handdusch men saknas väggfasta stödhandtag samt duschstol. Duscharna 

saknar engreppsblandare. HK-toaletten saknar märkning på dörren. Dörrlåset är anpassat och det 

finns också ett extra handtag för dörrstängning på insidan. Toaletten är utrustad med uppfällbara 

armstöd och väggfasta stödhandtag. Knästället är knäfritt men tyvärr är spegeln för högt uppsatt. 

Själva träningslokalen får mycket gott helhetsbetyg. Det är tillgängligt för rullstol och 

träningsutrustningen har bra manöverutrymme mellan sig. Tillgång till instruktör finns. Det finns 

möjlighet till personlig hjälp vid behov, med ex. av/påklädning(för den som bokat tid för 

behandling). Bastu finns (i källaren), men den är ej tillgänglig med rullstol, hiss saknas. 

STEP IN HERMELINEN, LULEÅ 

HK parkeringsplatsen är inte placerad i anslutning till entrén. Den är belägen en bra bit bort, vid 

byggnadens gavel. Dessutom är det en för stor lutning att ta sig (på trottoaren) upp till entrén. 

Parkeringen saknar motorvärmaruttag. Angöringsplatser för taxi finns framför entrén. Vi får 

förklaring att HK-parkering ej är möjlig att ordna framför entrén eftersom det skulle hindra 

snöröjningen. Entrén har trappor innanför dörren, men det finns hiss. Omklädningsrummet är har 

manöverutrymme. Finns inga omklädningshytter. Klädkrokar och spegel är för högt placerade. 

Duschutrymmet är utrustat med duschstol, men den har inga hjul och blir därför inte godkänd. 

Handdusch finns, dock ej engreppsblandare. Saknas väggfasta stödhandtag. HK-toaletten får 

godkänt manöverutrymme även om det är på gränsen till för trångt. Dörren har anpassad

låsmekanism men saknar extra handtag för dörrstängning på insidan. Vid toalettstolen finns 

uppfällbara armstöd men det saknas väggfasta stödhandtag. Knäfritt tvättställ med 

engreppsblandare. Spegeln är för högt placerad. Toaletten finns ej i anslutning till 

omklädningsrummet. Träningslokalen finns en våning upp. Hiss finns men placeringen är otäck, 

när man öppnar hissdörren är det inte mycket manöverutrymme innan trappan ner börjar. 

Träningslokalen är rymlig och det finns tillgång till instruktör. 

Här finns en bastu som är tillgänglig för rullstol. Manöverutrymmet är dock litet i själva bastun. 

SJUKGYMNASTIKEN ÖRNÄSETS VÅRDCENTRAL 

HK-parkeringar (4 st) finns i nära anslutning till entrén, 2 av dessa har uttag för motorvärmare. 

Entrén är trappfri men sedan får man ta hiss upp till sjukgymnastiken. Dörröppnare finns. 

Omklädningsrummen har tillräckligt manöverutrymme. Men klädkrokar och spegel är för högt 

placerade. Duschutrymmet har en smal dörr, endast 70 cm. Är utrustat med handdusch, 

väggfasta stödhandtag men engreppsblandare saknas. Vid förfrågan kan duschstol ordnas fram. 

HK-toaletten saknar märkning på dörren. Låset är anpassat men det saknas extra handtag för 

dörrstängning på insidan av dörren. Det finns uppfällbara armstöd men inte väggfasta 

stödhandtag. 

Manöverutrymmet gränsar till att vara för litet, men får ändå godkänt. Finns ej i anslutning till 

omklädningsrummet. Bastu finns inte. Träningslokalen är tillgänglig även om det är ganska 

trångt mellan träningsapparaterna. Den behandlande sjukgymnasten är instruktör. Övrig assistans 

vid behov kan man ej få. 

CITY REHAB LULEÅ 

HK-parkering (2 platser) finns i nära anslutning till entrén, platserna är utrustade med 

motorvärmaruttag. Entrén är trappfri och har dörröppnare. Korridorerna som man tar sig fram i är 

endast 145 cm breda (rek.min.150cm.) vilket leder till intrycket att det känns trångt, framför allt 

när man möter någon. Omklädningsrummet har bra manöverutrymme, men klädkrokar och 

spegel sitter för högt placerade. Duschutrymmet har inte handdusch eller väggfasta stödhandtag, 

engreppsblandare saknas. HK-toaletten är ej placerad i anslutning till omklädningsrum. Den är 

belägen vid entrén, mittemot receptionen. Manöverutrymmet i toaletten är nog så litet, får ej 

godkänt. Dörren har extra dörrstängningshandtag på insidan. Uppfällbara armstöd och väggfasta 

stödhandtag finns. Spegeln är för högt placerad. Träningslokalen är tillgänglig med rullstol. 

Träningsutrustningen står ganska i hopträngd, men det finns utrymme att göra något åt det. 

Instruktioner får man av sin behandlande sjukgymnast vid behov. Viss praktisk assistans kan man 

få av personalen i receptionen. 

Bastu finns, men den kommer man inte in i med rullstol.

Total poängsammanställning 

Poängsammanställning omfattande samtliga(13) träningsanläggningar i kartläggningen. 

Bilaga 4. 

Bedömning av tillgänglighet har skett utifrån rullstolsanvändares perspektiv. 

Poäng ( 1 ) ges när efterfrågad utrustning / utrymme är tillgängligt för brukaren. 

Inget poäng ( 0 ) ges om ytrymmet är otillräckligt eller om utrustning saknas. 

Nedan följer en sammanställning av de bedömda träningsanläggningarnas totala poängresultat. 

Eftersom vi kartlagt 13 anläggningar, blir max.poängen för varje efterfrågad kategori 13 poäng. 

Om varje kategori uppfylldes av alla anläggningarna skulle totala max poängen vara 312 poäng. 


till entrén 

177 Totalpoäng 

(max=312) 



utrymme 



utrymme 










för rullstol

TillgÃ¤nglighet - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

TillgÃ¤nglighet - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?