Bidrag och stöd till barn och ungdomar med funktionshinder

Barn- och
ungdomshabilitering
Kort om
Bidrag och stöd till
barn och ungdomar
med funktionshinder

Detta är en kortfattad information om olika möjligheter
till bidrag och stöd till barn och ungdomar med funktionshinder
i Norrbottens län. Uppgifterna är aktuella mars
2004 och för sammanställningen svarar Barn- och
ungdomshabiliteringen, Sunderbysjukhus, efter en idé
från Handikappupplysningen, Stockholms läns landsting.
För dags-aktuella uppgifter eller ytterligare upplysningar
kring de olika stödformerna kontakta respektive myndighet
eller instans.
Saknar du något som du tycker borde finnas med? Hör av
dig till oss!
Sunderby sjukhus
Barn- och ungdomshabiliteringen
Enhetschef Eva Lindström
971 80 Luleå
tfn: 0920-28 25 98

Innehållsförteckning
Handikapp - ett relativt begrepp 6
Myndigheters serviceskyldighet 6
Rätt att överklaga 6
Tolk 7
Norrbottens läns landsting 7
Barn- och Ungdomshabiliteringen 7
Blöjor/sjukvårdsartiklar 8
Glasögonbidrag 10
Hjälpmedel 9
Hjälpmedelsinstitutet 10
Högkostnadsskydd 8
Internetportal 11
Patientnämnden 11
Sjukresekort/gult kort 8
Sjukresor/resor till läkare/sjukhus 7
Synpunkter på vård och behandling 10
Särskilda tandvårdsinsatser som led i en sjukdoms-behandling 9
Tandvård 9
Försäkringskassan 11
Aktivitetsersättning (nytt sedan 030101) 17
Assistansersättning 14
Bilstöd 20
Bostadstillägg 18
Daghandikappersättning 19
Ferievårdbidrag 14
Förlängt barnbidrag 18
Handikappersättning 19
Körkortsutbildning 20
Närståendepenning 20

Prisbasbelopp 12
Studiebidrag 18
Studiehjälpsutredningen 19
Särskilt pensionstillägg 20
Tillfällig föräldrapenning för barn som fyllt 12 men inte 16 år 16
Tillfällig föräldrapenning för barn som omfattas av lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) 16
Tillfällig föräldrapenning för barn upp till 12 år 15
Vårdbidrag 12
Kommunen 21
Barnomsorg 21
Bistånd 21
Bostadsanpassning 21
Färdtjänst 22
LSS-lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 24
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 26
Riksfärdtjänst 23
Socialtjänstlagen (SOL) 25
Annat som kan vara bra att veta 26
Barnkonventionen 32
FN:s standardregler 26
Fonder 27
Försäkringar 27
God man 29
Handikappombudsmannen 30
HSO - Handikappförbundens samarbetsorgan 28
Länsstyrelsen 30
Samhällsguiden 31
Skolan 31
Socialstyrelsen 31

Handikapp - ett relativt begrepp
Handikapp är inte en egenskap hos en individ utan
uppstår i mötet mellan en person och omgivningens krav
och begränsningar.
Den som t ex får en skada eller en sjukdom som ger en
funktionsnedsättning blir mer eller mindre handikappad
utifrån hur miljön är utformad. Miljön kan anpassas
och göras mer tillgänglig, hjälpmedel kan användas
och genom stöd och behandling kan följden av ett
funktionshinder begränsas och handikappet minska.
Denna syn på handikappbegreppet lanserades 1980 av
WHO
(FN:s Världshälsoorganisation).
Myndigheters serviceskyldighet
För all myndighetsutövning gäller förvaltningslagen (1986:
223). Där står att myndigheter ska lämna upplysningar,
vägledning, råd och annan hjälp i frågor som rör dess
verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så
snart som möjligt. Myndigheter ska sträva efter att uttrycka
sig lättbegripligt och ärenden ska handläggas så snabbt
som möjligt. Handläggaren ska också informera om Dina
rättigheter. Om Du vänt Dig till ”fel” myndighet ska Du få
hänvisning till ”rätt instans”.
Rätt att överklaga
Vissa beslut går att överklaga om man är missnöjd. Mer
information kan du få från aktuell myndighet.
6

Tolk
Den som inte behärskar svenska språket eller har ett
allvarligt hörsel- eller talfel bör vid behov få tolk vid
kontakt med myndigheter.
Norrbottens läns landsting
Barn- och Ungdomshabiliteringen
Landstingets Barn- och ungdomshabiliteringar erbjuder
råd, stöd och behandling till barn och ungdomar
med rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism
samt vissa andra medfödda eller tidigt förvärvade
funktionsnedsättningar. Vanligtvis får man kontakt med
habiliteringen via läkarremiss. På habiliteringen arbetar
olika yrkeskategorier såsom arbetsterapeuter, kuratorer,
logopeder, psykologer, sjukgymnaster, specialpedagoger,
sjuksköterskor och läkare. Alla insatser som ges av Barnoch
ungdomshabiliteringen är kostnadsfria.
Det finns fem habiliteringar för barn och ungdomar i
Norrbottens läns landsting. Vilken du tillhör beror på
vilken kommun du bor i.
Sjukresor/resor till läkare/sjukhus
En sjukresa är en av landstinget subventionerad resa
till eller ifrån ett besök i sjukvården. Om det finns
medicinska skäl ger läkare eller annan behörig personal
tillstånd till en sjukresa. Sjukresan gör du med taxi,
rullstolstaxi eller egen bil. Oavsett färdmedel krävs ett
tillstånd från vårdgivaren. För resa längre än 5 mil enkel
väg betalar du en fastställd egenavgift. Sjukresorna med
taxi samplaneras och måste därför beställas via telefon nr
020-96 00 96.
7

Högkostnadsskydd
Redan första gången du gör en sjukresa kan du börja fylla
i ett högkostnadskort som du hämtar hos vårdgivaren.
När dina sjukresor har kostat dig 1200 kr inom en period
av tolv månader kan du få ett frikort. Skillnaden är att du
med frikortet slipper betala egenavgiften.
Sjukresekort/gult kort
Sjukresekortet/gult kort berättigar till kostnadsfria resor till
vård som avser habilitering såväl inom öppen som sluten
vård.
Sjukresekortet gäller inte för förebyggande åtgärder t ex
vaccinationer/hälsokontroller. Röntgen- och laboratorieundersökningar
räknas inte som habilitering.
Du som har ett sjukresekort är befriad från egenavgift vid
sjukresor som avser habilitering inom öppen eller sluten
vård, t ex vid besök hos läkare eller annan personal på
habiliteringen. Om Du inte kan åka bil eller buss till
besöket kan Du boka taxi. Taxiresan bokas minst två
dagar innan besöket på sjukresors telefonnr 020/96 00 96
och återresan bokas av personalen. Med sjukresekortet
är taxiresan kostnadsfri. Sjukresekortet gäller för barnet/
ungdomen och en medföljare.
Sjukresekortet skrivs på en period om max två år i taget.
När giltighetstiden gått ut kan Du vända Dig till barn- och
ungdomshabiliteringen för att få ett nytt kort.
Blöjor/sjukvårdsartiklar
Möjlighet finns att få blöjor kostnadsfritt från ca 4 års
ålder. För mer information om detta och även andra
sjukvårdsartiklar kontakta distrikssköterskan.
8

Tandvård
För barn och ungdom är allmäntandvård gratis till och
med det år man fyller 19 år.
Efter 19 års ålder kan de personer som omfattas av lagen
om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) få
ett s.k. tandvårdsstödsintyg utfärdat av kommunens LSShandläggare/biståndshandläggare.
Tandvårdsstödsintyget ger rätt till nödvändig tandvård för
samma avgift som för öppenvårdsbesök inom hälso- och
sjukvården. Avgiften ska inräknas i egenkostnadstaket/
högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård.
Avgifterna får sammantaget under en 12-månadersperiod
inte uppgå till mer än 900 kronor.
De personer som är berättigade till tandvårdsstödsintyget
har också rätt att få munhälsobedömning och individuell
rådgivning. Detta är kostnadsfritt för patienten.
Särskilda tandvårdsinsatser som led i
en sjukdomsbehandling
Även för personer som har behov av särskilda
tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling
under en begränsad tid kan avgiftsbestämmelserna för
öppenvårdsbesök inom hälso- och sjukvården gälla. Ofta
krävs då remiss från läkare.
Hjälpmedel
Barn och ungdomar med funktionshinder kan vid
behov få olika hjälpmedel för att klara vardagen bättre.
Ordination fordras från t ex läkare, arbetsterapeut,
logoped eller sjukgymnast. Mer information finns att få
9

från respektive habilitering.
Hjälpmedelstips för barn med funktionshinder finns på
webbadressen www.hjalpmedelstips.nu
Hjälpmedelsinstitutet
Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum
inom området hjälpmedel och tillgänglighet. På deras
webbplats www.hi.se finns b l a HIDA som är en databas
med information om hjälpmedel. På Hjälpmedelsinstitutet
finns även ett specialbibliotek för funktionshinder och
hjälpmedel. Telefonnummer till Hjälpmedelsinstitutet är
08 – 620 17 00.
Glasögonbidrag
Barn som ej fyllt 8 år kan få landstingsbidrag till glasögon.
För åldersgruppen däröver kan bidrag utgå till glasögon/
linser om medicinsk sjukdom eller skada hindrar normal
synutveckling. Läkare ska intyga att medicinska skäl
föreligger. Närsynthet eller långsynthet med normala
synskärpeförändringar är ej medicinska skäl.
Bidraget avser endast glasögon/linser inköpta hos
optikerföretag inom landet med av Socialstyrelsen
legitimerad optiker. Ansökningsblankett lämnas av
legitimerad optiker i samband med inköp. Vill du ha mer
information om reglerna kan du vända dig till division
Service, Administrativ Service, telefon 0920-28 20 00 vx.
Synpunkter på vård- och behandling
Om du har synpunkter eller klagomål som rör vård och
behandling inom landstinget bör du först prata direkt
med den berörda personalen. Om problemet inte löses då
eller om du inte får svar på dina frågor kan du kontakta
10

den som är chef för verksamheten. Nästa instans är
Patientnämnden.
Patientnämnden
Patientnämnden är en fristående och opartisk instans
dit patienten, anhöriga och personal kan vända sig för
att lösa problem i samband med vård och behandling.
Det kostar inget att kontakta Patientnämnden. Nämnden
utreder vad som skett, föreslår lösningar, informerar och
lotsar vid behov till rätt instans.
Adressen är Patientnämnden, Norrbottens läns landsting,
971 89 Luleå. Telefon 020-59 90 00 eller
växel 0920- 28 40 00
Internetportal
Norrbottens läns landsting har en internetportal där
de flesta olika verksamheterna har egna hemsidor. På
portalen kan man hitta en mängd information. Adressen
är www.nll.se
Försäkringskassan
Här kan du läsa om bidrag och stödformer som du
söker via Försäkringskassan. Utförligare information
kan du få direkt från Försäkringskassan. Den som har
tillgång till Internet kan hitta mer uppgifter på adressen
www.fk.se Där finns också de mest aktuella uppgifterna.
Försäkringskassan ger ut informationsfoldrar om varje
bidragsform. Läkarintyg som styrker funktionshindret och
behovet av hjälp krävs för de flesta av bidragen.
Försäkringskassans personal kan hjälpa till vid
formuleringen av ansökan. Innan Försäkringskassan fattar
11

eslut i ett ärende delges utredning och förslag till beslut
till sökande. Man har då 14 dagar på sig att höra av sig
till Försäkringskassan med eventuella synpunkter. Beslut
fattas i Försäkringskassans socialförsäkringsnämnd.
Försäkringskassans beslut om insatser som finns med här
kan överklagas.
Prisbasbelopp
Prisbasbeloppet är ett belopp som fastställs av regeringen
för ett år i taget efter en beräkning av Statistiska
centralbyrån. Många ersättningar och bidrag är knutna till
prisbasbeloppet och bestämda till en viss procent av det.
Prisbasbeloppet för år 2004 är 39 300 kr.
Vårdbidrag
Du kan få vårdbidrag om du som förälder vårdar ett
sjukt eller funktionshindrat barn i hemmet. Vårdbidraget
betalas ut längst till och med juni det år ungdomen fyller
19 år. Ett krav är att barnet/ungdomen behöver särskild
tillsyn och vård i minst sex månader eller att du har
särskilda merkostnader på grund av barnets/ungdomens
funktionshinder. Merkostnader är utgifter för sådant
som behövs extra på grund av barnets/ungdomens
funktionshinder eller sjukdom. Det kan vara till exempel
behandlingskostnader, slitage på kläder eller kostnad för
speciell mat.
Vårdbidrag kan även erhållas enbart för merkostnader,
t ex när ett barn/ungdom har beviljats assistansersättning.
Merkostnaderna ska uppgå till minst 36 % av prisbasbeloppet,
dvs högre än 14 148 kr/år.
12

Helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag
kan beviljas. Beloppen per månad för år 2004 är
helt vårdbidrag
tre fjärdedels vårdbidrag
halvt vårdbidrag
en fjärdedels vårdbidrag
8 188 kr
6 141 kr
4 094 kr
2 047 kr
Vårdbidraget är skattepliktigt, men om merkostnaderna
uppgår till minst 7 074 kr/år får man en del av
vårdbidraget som en skattefri del. Denna del är
inte heller pensionsgrundande eller räknas som
sjukpenninggrundande inkomst. Den skattepliktiga delen
av vårdbidraget ger pensionsrätt men räknas inte som
sjukpenninggrundande inkomst.
Om tillsyns- och vårdbehovet för ett barn/ungdom är så
stort att helt vårdbidrag ska betalas ut och föräldrarna
dessutom har merkostnader som motsvarar minst 18% av
prisbasbeloppet, 7 074 kr/år kan en skattefri ersättning
betalas ut utöver helt vårdbidrag.
Om det finns flera funktionshindrade barn/ungdomar
i samma familj ser man till det samlade merarbetet och
de sammanlagda merkostnaderna. På så sätt kan man få
vårdbidrag även om varje barn/ungdom för sig inte skulle
ge rätt till vårdbidrag.
Vid gemensam vårdnad kan vårdbidraget delas mellan
föräldrarna om båda tar del i vården av barnet/
ungdomen.
Om barnet/ungdomen vårdas på sjukhus eller annan
institution kan vårdbidraget ändå betalas ut under
högst sex månader. Om barnet /ungdomen är svårt
sjukt kan vårdbidraget betalas ut under ytterligare sex
13

månader. Förutsättningen är att föräldern regelbundet
och i betydande omfattning behöver vara närvarande
på institutionen som en del i behandlingen av barnet/
ungdomen.
HSO–Handikappförbundens samarbetsorgan har gjort en
lathund för ansökan om vårdbidrag. Den kan köpas från
HSO eller laddas ned som pdf-fil från deras webbplats
www.hso.se Tel.nr 08–546 404 00, texttel 08–546 404 50.
Ferievårdbidrag
Om barnet/ungdomen stadigvarande bor i ett annat
hem eller på en institution, till exempel i en bostad med
särskild service kan man som förälder få vårdbidrag för de
dagar som barnet bor hemma. Det kallas ferievårdbidrag
och för att få sådant krävs att barnet/ungdomen är
hemma under minst 10 dagar under ett kvartal (behöver
ej vara 10 dagar i följd) eller att barnet är hemma minst 10
dagar i följd vid ett kvartalsskifte. Ferievårdbidraget per
dag är en trettiondel (1/30) av månadsbeloppet.
Assistansersättning
Assistansersättning är en rättighet för den som har
svåra och varaktiga funktionshinder och behöver
personlig assistans för sin dagliga livsföring. För att få
assistansersättning ska man behöva personlig assistans
med de så kallade grundläggande behoven mer än 20
timmar per vecka. Med grundläggande behov avses hjälp
med personlig hygien, att klä på och av sig, att äta, att
meddela sig med andra personer eller annan hjälp som
kräver ingående kunskaper om funktionshindret. Barn
som är mycket vårdkrävande kan få rätt till personlig
assistans. Det gäller barn som har ett omfattande
vårdbehov hela dygnet eller stor del av dygnet och flera
14

funktionshinder samtidigt. Assistansersättning lämnas inte
för tid när den funktionshindrade vistas i skola eller deltar
i daglig verksamhet såvida inte särskilda skäl föreligger.
Assistansersättning regleras i en särskild lag: lagen
om assistansersättning (LASS). Assistansersättning kan
påverka rätten till handikappersättning och vårdbidrag.
Kommunen där den ersättningsberättigade är bosatt
har alltid finansieringsansvaret för de 20 första
assistanstimmarna per vecka.
Om behovet av assistans är mindre än 20 timmar/vecka
finns möjlighet att söka personlig assistans enligt LSS.
Tillfällig föräldrapenning för barn upp
till 12 år
Tillfällig föräldrapenning betalas ut till förälder som
behöver vara hemma från jobbet för att ta hand om
sitt barn när det är sjukt eller när ordinarie vårdare är
sjuk. Tillfällig föräldrapenning kan också erhållas vid
besök på barnavårdscentral, folktandvård, barn- och
ungdomspsykiatrisk mottagning och vid besök på habiliteringen.
Även om barnet med funktionshinder inte är
med vid besöket på habiliteringen kan ersättning utgå,
om besöket är ett led i barnets behandling. Tillfällig
föräldrapenning kan också i vissa fall erhållas vid deltagande
i föräldrakurser. Tillfällig föräldrapenning kan tas
ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en
åttondels ersättning.
Om vårdbidrag betalas ut för barnet kan tillfällig
föräldrapenning inte betalas ut för samma vård- och
tillsynsbehov som ger rätt till vårdbidraget.
15

Tillfällig föräldrapenning för barn som
fyllt 12 men inte 16 år
För barn som har fyllt 12 men inte 16 år kan man i
vissa fall få tillfällig föräldrapenning för samma ändamål
som ovan. En förutsättning är att barnets behov av
vård eller tillsyn är större än vad som i allmänhet är
fallet för barn i motsvarande ålder. Behovet av vård
eller tillsyn ska styrkas med läkarutlåtande. För barn
med vårdbidrag gäller att det behov av vård och tillsyn
som ligger till grund för vårdbidraget inte ger rätt till
tillfällig föräldrapenning. Man kan dock få ersättning
när barnet blir akut sjukt i en annan sjukdom eller när
grundsjukdomen förvärras. Man kan också få ersättning
när ett barn som i vanliga fall klarar sig självt, drabbas av
en allvarlig sjukdom eller funktionshinder och behöver
föräldrarnas omsorg under en begränsad tid eller vid
läkarbesök.
För ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder
kan Försäkringskassan i förväg pröva och ge förhandsbeslut
om att barnet ska omfattas av tillfällig
föräldrapenning även efter 12 års ålder. Ett sådant förhandsbeslut
gäller i allmänhet högst 2 år.
Tillfällig föräldrapenning för barn
som omfattas av lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade
(LSS)
Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan få ersättning
för 10 kontaktdagar per barn och år. Dagarna kan tas ut
från barnets födelse till dess barnet fyller 16 år.
16

Kontaktdagarna kan användas vid föräldrautbildning,
invänjning eller besök i skola, daghem etc. Dessa dagar
kan tas ut av båda föräldrarna för samma barn och tid.
Det finns inte något krav att barnet ska vara med vid
besöken.
Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan också få
ersättning för vård av ett barn som fyllt 16 men inte 21 år
om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete på grund
av barnets sjukdom. Man kan alltså få ersättning när ett
barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder blir
akut sjukt i en annan sjukdom eller om grundsjukdomen
förvärras.
Om barnet fyllt 21 år och går i särskolans gymnasieutbildning
eller annan särskild gymnasieskola för rörelsehindrade
kan tillfällig föräldrapenning betalas ut till och
med vårterminens slut det år barnet fyller 23 år.
Aktivitetsersättning (nytt sedan 030101)
Aktivitetsersättning är till för att ge ekonomisk
grundtrygghet för den som är mellan 19–29 år och
som har en varaktig eller långvarig medicinskt grundad
nedsättning av arbetsförmågan. Under tiden som man
har aktivitetsersättning kan man genomgå utredning,
rehabilitering eller delta i eget valda aktiviteter.
Försäkringskassan kan tillsammans med den det gäller
planera aktiviteterna och se till att han eller hon ges
möjlighet att delta. Den enskilde bestämmer själv
aktiviteten.
Aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsad och beviljas
under längst tre år i taget. Ersättningen kan vara hel,
tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels beroende på
arbetsförmågan.
17

Ungdomar som p g a sitt funktionshinder behöver
förlängd skolgång på grundskole- eller gymnasienivå
har också rätt att få aktivitetsersättning. Då görs ingen
prövning av arbetsförmågan.
Tidigare sjukbidrag och förtidspension är sedan
030101 ersatt med sjukersättning eller tidsbegränsad
sjukersättning. Det utgår till personer mellan 30-60 år. För
mer information kontakta Försäkringskassan.
Bostadstillägg
Bostadstillägg är ett inkomstprövat tillägg till vissa
pensionsförmåner, bl.a. till aktivitetsersättning.
Bostadskostnad och inkomst påverkar bostadstilläggets
storlek. Försäkringskassan kan lämna mer information.
Förlängt barnbidrag
När ett barn fyllt 16 år upphör det allmänna barnbidraget
och ersätts av förlängt barnbidrag om barnet går i
grundskola, specialskola, särskola eller motsvarande. Det
förlängda barnbidraget betalas ut tom den månad när
barnet slutar i denna typ av skola. Beloppet motsvarar
barnbidraget och betalas ut 12 månader/år.
Studiebidrag
Studiebidraget beviljas elev som går på gymnasial
utbildning och är samma summa som barnbidraget.
Studiebidraget utbetalas av Centrala Studiestödsnämnden
(CSN) för 10 månader/läsår. Extra tillägg som är
inkomstprövat kan sökas hos CSN. Inackorderingstillägg
kan sökas av elever som studerar på annan ort än
hemorten. För regler kring detta kontakta CSN.
Webbadress www.csn.se
18

Studiehjälpsutredningen
Studiehjälpsutredningen har i sitt betänkande ”Ekonomiskt
stöd vid ungdomsstudier” (SOU:2003:28) bl.a. föreslagit
att barnbidragsåldern skall höjas till 18 år för alla.
Studiebidraget ska ges för studerande mellan 18-20 år.
Beloppet föreslås vara detsamma som barnbidraget
och ska betalas ut 12 månader/år. Studiehjälpmedelsutredningen
föreslår att därefter ska alla studerande från 20
år kunna få studiemedel (bidrag/lån).
Handikappersättning
Den som är funktionshindrad kan få handikappersättning
från och med den 1 juli det år han eller hon fyller 19 år.
För att få handikappersättning måste funktionsförmågan
vara nedsatt i sådan omfattning att han eller hon
• i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av
annan
• för att kunna förvärvsarbeta/studera behöver
fortlöpande hjälp av annan eller
• i annat fall har betydande merutgifter
Handikappersättningens storlek är beroende av hjälpbehov
och merutgifter. Den är 36, 53 eller 69 % av
prisbasbeloppet. Ersättningen är skattefri. Handikappersättning
kan beviljas två år bakåt i tiden från ansökningsmånaden.
Daghandikappersättning
Den som bor på institution kan få daghandikappersättning
för de dagar som han eller hon vistas där. Förutsättningen
är att antal dagar är minst 10 under ett kvartal eller minst
10 dagar i följd vid ett kvartalsskifte.
19

Närståendepenning
Närståendepenning kan utgå om man avstår från
förvärvsarbete för att vårda en svårt sjuk närstående
person över 16 år. Med svårt sjuk menas sådana
sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot den
sjukes liv. Vården kan ske både i hemmet och på sjukhus
eller annan institution. Med närstående menas främst
anhöriga, t ex makar, föräldrar, barn eller syskon men kan
också ges till en god vän utan släktrelation till den sjuke.
Ersättningen ges under högst 60 dagar sammanlagt för
varje person som vårdas.
Särskilt pensionstillägg
Förälder, född 1953 eller tidigare kan under vissa
förutsättningar få ett särskilt pensionstillägg till
ålderspensionen. Han eller hon ska ha avstått från
förvärvsarbete under många år för att vårda ett sjukt eller
handikappat barn över 16 år.
Bilstöd
Den som på grund av varaktigt handikapp har stora
svårigheter att förflytta sig eller att anlita allmänna
kommunikationsmedel kan få bidrag för att skaffa bil. Det
kan gälla personer som är beroende av olika hjälpmedel t
ex rullstol. Även vid svårare astmatiska besvär eller andra
allvarliga tillstånd kan bidrag ges. Föräldrar som har ett
barn med funktionshinder kan också få bilstöd.
Körkortsutbildning
Funktionshindrade som beviljats bilstöd (se ovan)
kan få bidrag till körkortsutbildning om de behöver
egen bil för resor till/från arbete eller för att genomgå
20

arbetslivsinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering
och få aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning.
Förutsättningen är att man är eller riskerar att bli arbetslös
och det bedöms att körkortsutbildningen kan leda till att
man får ett stadigvarande arbete.
Vägverket har information om frågor kring
lämplighetsintyg och körkortsutbildning på trafikskolor i
landet. www.vv.se/trafikskoleguiden
Kommunen
Din kommun har det yttersta ansvaret för att du får stöd
och hjälp så att du trots funktionshindret kan leva ett så
normalt liv som möjligt. Kommunen har också ansvar att
informera och bedriva uppsökande verksamhet. Nedan
följer stöd och rättigheter som söks via kommunen.
Barnomsorg
Barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling har
rätt till förtur till plats i förskola eller fritidshem. Detta står
i skollagen kap 2a 9§. Verksamheten i förskola/fritidshem
ska utgå från varje barns behov. Barn som behöver
särskilt stöd ska få det.
Bistånd
se Socialtjänstlagen.
Bostadsanpassning
Bostadsanpassningsbidrag är avsett för förändringar av
bostad (lägenhet/villa eller småhus) så att den ska svara
mot en funktionshindrad familjemedlems behov. Bidraget
kan användas till att bredda dörrar, ta bort trösklar, sätta
21

upp stödhandtag, sätta in termostatblandare mm. Bidraget
kan också avse ändringar i anslutning till bostaden t ex
vid husets ingång. Bidraget är inte inkomstprövat. Vid
byte av bostad får man bidrag till bostadsanpassning
endast om det finns särskilda skäl. Habiliteringens
arbetsterapeut kan hjälpa till med råd och stöd vid
ansökan. Bidraget söks hos kommunen.
Avslag på ansökan om bostadsanpassning kan överklagas.
Boverket har tillsyn över denna verksamhet.
Färdtjänst
Färdtjänst kan beviljas för den som p.g.a. sitt
funktionshinder har avsevärda svårigheter att förflytta sig
eller att använda allmänna kommunikationsmedel. För att
vara berättigad till färdtjänst måste man vara över sju år.
Personer som har ett bestående funktionshinder, inga
eller mycket begränsade rehabiliteringsmöjligheter beviljas
färdtjänst tills vidare. Tidsbegränsad färdtjänst kan beviljas
om funktionshindret bedöms bestå mer än tre månader.
Förskolebarn kan beviljas färdtjänst om mycket speciella
skäl föreligger. Om man har ett funktionshinder som
förvärras vid kyla och blåst kan färdtjänst beviljas mellan
1 oktober-30 april.
Den som fått tillstånd för färdtjänsttaxi får som en
grundtilldelning 72 resor per kalenderår. Utöver
grundtilldelningen har man rätt till ytterligare 43 resor per
kvartal.
Man kan dessutom ansöka om resor
• för att besöka familjemedlemmar vid vård och boende
utanför hemmet
• till arbete, högskolestudier, vuxenutbildning o dyl.
samt stadigvarande förtroendeuppdrag
22

• för deltagande i studiecirkel med statligt/landstingseller
kommunalt bidrag för högst en gång/vecka
• till olika aktiviteter (gäller personer under 25 år)
• för att följa med egna barn under 17 år på två
aktiviteter/vecka och barn
• för resor till tandläkaren
• för resor till förskoleverksamhet (intyg krävs)
Färdtjänsten finns reglerad i lagen om färdtjänst. Kontakta
kommunens färdtjänsthandläggare för mer information,
ansökan och utredning. För att få färdtjänst krävs ett
läkarintyg. Beslut går att överklaga.
Resegaranti innebär att man kan få hjälp från Färdtjänstens
resegaranti om färdtjänstfordonet inte har
kommit efter minst 20 minuter från bokad hämttid.
Telefonnumret är 0200-77 66 55. Om det då inte finns
någon bil på väg eller om man inte har möjlighet att
ringa till resegarantin kan man ta valfri taxi. Om resan
måste betalas kontant får man ersättning i efterskott för
merkostnaden efter att kvittot skickat till färdtjänsten.
Riksfärdtjänst
Personer med svåra funktionshinder kan söka riksfärdtjänst
om de på grund av funktionshinder beräknas
få betydande merkostnader för resan till och från
besöksorten. En resa med riksfärdtjänst sker normalt
med reguljära kommunikationer som flyg, båt, tåg
eller buss och med kommunal färdtjänst på avrese och
ankomstorten. I vissa fall måste resan göras med taxi eller
specialfordon. Riksfärdtjänstbestämmelser finns i Lagen
om riksfärdtjänst och beslut kan överklagas.
23

LSS-lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade
LSS är en rättighetslag och innebär ett kompletterande
stöd för personer med omfattande och varaktiga
funktionshinder. För att få LSS-insatser måste man tillhöra
LSS-personkrets dvs omfattas av lagen. LSS gäller för
personer;
1. med utvecklingsstörning och personer med autism
eller autismliknande tillstånd (personkrets 1)
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt
funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder
föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
(personkrets 2)
3. som till följd av andra stora och varaktiga fysiska eller
psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror
på normalt åldrande, har betydande svårigheter i den
dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd och
service (personkrets 3)
Lagen innehåller 10 särskilda insatser. Alla insatser utom
råd och stöd söks hos kommunen. Råd och stöd söker
man hos landstingets habiliteringar. Insatserna är:
1. Råd och stöd
2. Personlig assistans (se även assistansersättning)
3. Ledsagarservice
4. Kontaktperson
5. Avlösarservice
6. Korttidsvistelse
7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
24

8. Boende i familjehem eller i bostad för särskild service
för barn och ungdom
9. Boende i familjehem eller bostad med särskild service
för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för
vuxna
10. Daglig verksamhet
Om du beviljas insats enligt LSS kan du begära en
individuell plan i vilken beslutade och planerade insatser
ska redovisas. Den som inte är nöjd med ett beslut om
insats enligt LSS kan överklaga.
Mer information får du från kommunens LSS-handläggare.
Socialtjänstlagen (SOL)
Socialtjänstlagen är den lag som reglerar socialtjänstens
verksamhet i din kommun. Socialtjänstens övergripande
mål är att främja människors ekonomiska och sociala
trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande
i samhällslivet. Vissa delar i SOL riktar sig särskilt till den
som är funktionshindrad.
Om man inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem
tillgodosedda på annat sätt kan man ha rätt till bistånd
för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt t ex
avlösarservice, ledsagare och bostad med service. I fall
man inte är nöjd med beslut kan man överklaga.
Kommunen har också möjlighet att bevilja ytterligare
bistånd om det finns skäl. Dessa beslut kan ej överklagas.
25

Parkeringstillstånd för
rörelsehindrade
Den som har ett funktionshinder som medför att han eller
hon endast med betydande svårigheter kan förflytta sig
till fots kan beviljas tillstånd att parkera sitt fordon på en
speciell parkeringsplats för rörelsehindrade. För den som
inte kör bil krävs dessutom att han eller hon regelbundet
behöver hjälp av föraren att förflytta sig utanför fordonet.
Ansökan om parkeringstillstånd lämnas till kommunen
där man är folkbokförd. Ansökan sker på särskild blankett
och läkarintyg krävs. Parkeringstillståndet gäller alltid för
hela landet. Tillstånd enligt EU:s gemenskapsmodell gäller
dessutom i alla EU-länder samt i vissa andra länder. Man
har då rätt till samma parkeringsförmåner som gäller i
respektive land.
Kommunens beslut kan överklagas till länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas hos
vägverket.
Annat som kan vara
bra att veta
FN:s standardregler
1993 antog FN 22 standardregler som beskriver det
ansvar FN:s medlemsländer har för att människor med
funktionshinder skall uppnå delaktighet och jämlikhet
i samhället. Reglerna ger konkreta förslag på vad ett
land kan göra för att ta bort hinder för personer med
funktionsnedsättningar och skapa ett tillgängligare
26

samhälle. Sveriges regering har deklarerat att man vill
verka för att omsätta standardreglerna i praktisk handling.
Reglerna är inte juridiskt bindande.
Standardreglerna i fickformat kan beställas från
Handikappombudsmannen för ca 10 kronor plus porto.
Handikappombudsmannen nås på 08-20 17 70 eller
texttel 08-21 39 39. Reglerna kan du också hitta på deras
webbplats www.ho.se
Fonder
För speciella ändamål t ex rekreation, studier, kostsamma
hjälpmedel mm kan man ibland få ekonomiskt bidrag från
fonder, stiftelser eller organisationer. Mer information om
fonder kan du hitta;
• i broschyren “Bidragsmöjligheter för handikappade”
som kan beställas genom SVCR, Box 520, 162 15
Vällingby. Telefon 08-620 18 57. Finns även på internet
www.svcr.se
• i böckerna “Alla dessa fonder och stiftelser”, “Stora
fondboken”, Fonder och stipendier i Sverige eller “Att
söka fonder” av konsulterna Axengrip. Böckerna finns
på de flesta bibliotek.
• Stöd och stipendier, www.sosab.se
• Handikappupplysningen, www.hk.sll.se
• Länsstyrelsen i Norrbotten förvaltar en del fonder för
några stiftelser. Ta kontakt med Astrid Ljungberg tfn
0920-963 61 på Länsstyrelsen för mer information.
Försäkringar
Många föräldrar till barn med funktionshinder har
27

negativa erfarenheter av möjligheten att teckna privat
olycksfalls – och sjukförsäkring för sina barn.
Konsumenternas försäkringsbyrå gjorde 2001 tillsammans
med Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
en utredning som bekräftade att människor med
funktionshinder nekas eller har svårt att få teckna
privata försäkringar. Rapporten ”Funktionshinder
– försäkringshinder” finns att ladda ned från
Konsumenternas försäkringsbyrås webbplats.
Konsumenternas försäkringsbyrå är en
rådgivningsbyrå som utan avgift ger vägledning i
olika försäkringsärenden. En viktig uppgift för dem är
också att fånga upp konsumentproblem och föra dem
vidare till försäkringsbolagen, Konsumentverket och
Finansinspektionen. Konsumenternas försäkringsbyrå
har tel 08 – 22 58 00. Information och frågelåda finns på
deras webbplats med adress:
www.konsumenternasforsakringsbyra.se
HSO - Handikappförbundens
samarbetsorgan
HSO - Handikappförbundens samarbetsorgan är en
samarbetsorganisation för handikappföreningarna som
arbetar intressepolitiskt med olika handikappfrågor.
En viktig fråga är att hitta bra försäkringslösningar för
personer med funktionshinder. De agerar på olika vis för
att följa upp slutsatserna från rapporten ”Funktionshinder
– försäkringshinder”. HSO i Norbottens län består av 28
olika handikappföreningar som har sitt kansli i Luleå.
Telefonnummer till växeln är 0920-122 22, e-postadress är
hso.norrbotten@telia.com och besöksadress är
Kungsgatan 43, 942 41 Luleå.
28

God man
Alla blir myndiga vid 18 års ålder men några kan behöva
en god man som hjälp att tillvarata sina intressen. Så här
säger lagen (Föräldrabalken 11 kap § 4);
”Om någon p.g.a. sjukdom, hämmad förståndsutveckling,
försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden
behöver hjälp med att;
- bevaka sin rätt
- förvalta sin egendom
- sörja för sin person
skall rätten om det behövs förordna en god man för
henne eller honom”.
Vem kan ansöka?
Den det gäller kan själv ansöka om god man. Även
föräldrar och nära släkting kan göra ansökan.
Ett beslut om god man får inte meddelas utan att
samtycke har lämnats av den som ska få god man om inte
personens tillstånd hindrar att hans eller hennes mening
inhämtas. Den som fått en god man behåller sin rättsliga
förmåga. I de fall det inte är tillräckligt att utse en god
man kan i stället en förvaltare förordnas. En förvaltare
har inom ramen för sitt uppdrag bestämmanderätt över
huvudmannens egendom.
Vem kan bli god man och vilka uppgifter har gode
mannen?
I föräldrabalken 11 kap § 12 står det att ”till god man skall
utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller
kvinna”.
29

Den gode mannen ska hålla sig informerad om sin
huvudmans boendeförhållanden, behov av vård eller
social service samt behov av sociala kontakter och
rekreation. Den gode mannen är också skyldig att om
möjligt försöka avhjälpa brister. Ansökan om god man
görs hos kommunens överförmyndare.
God man/förvaltare är berättigad till ett arvode.
Överförmyndarnämnden beslutar om arvodets storlek och
om arvodet ska betalas ut av den som har god man eller
av kommunen.
Handikappombudsmannen
Handikappombudsmannen är en statlig myndighet som
bevakar frågor som angår rättigheter och intressen för
personer med funktionshinder. Handikappombudsmannen
ska verka för att brister i lagar och andra författningar
som påverkar personer med funktionshinder avhjälps. Du
kan även få telefonrådgivning av HO:s jurister telefon
08-20 17 70, texttelefon 08-21 39 39.
Webbadress: www.ho.se Där kan du hitta en förteckning
om rättigheter från A-Ö.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har tillsyn över verksamheterna enligt LSS
och socialtjänsten i länet och har rätt att inspektera dessa.
Länsstyrelsen ska också informera och ge råd till enskilda
och kommuner. Länsstyrelsen i Norrbottens län har tel
0920-960 00. Internetadress är www.bd.lst.se
30

Samhällsguiden
Samhällsguiden är en handbok om samhället. Vad finns
det för hjälp i olika livssituationer? Vart vänder man sig?
Samhällsguiden finns även på Internet med länkar till
ansvariga myndigheter, aktuella lagar mm. Vissa delar av
Samhällsguiden på internet är teckentolkade.
www.samhallsguiden.riksdagen.se
Skolan
Skolan är skyldig att utarbeta ett åtgärdsprogram
om en elev behöver särskilda stödåtgärder. Elev
och vårdnadshavare ska erbjudas att vara med när
åtgärdsprogrammet görs. I ett åtgärdsprogram kan man
konkret beskriva vem som ska göra vad samt hur och när
åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Skolverket gav år 2001 ut skriften ”Att arbeta med särskilt
stöd med hjälp av åtgärdsprogram”. Den finns i pdfformat
på Skolverkets webbplats www.skolverket.se. Den
kan även beställas mot porto på telefon 08-690 95 76.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen är en nationell tillsynsmyndighet för
hälso- och sjukvården, LSS-frågor och socialtjänsten.
Socialstyrelsen har telefonnummer 08-555 53 000 och
webbadress: www.soc.se
31

Barnkonventionen
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter
innehåller 54 artiklar och omfattar varje människa
under 18 år. Enligt barnkonventionen har alla barn och
ungdomar;
• rätt till bästa möjliga hälsa, bra hälso- och sjukvård och
habilitering
• rätt till utbildning som utvecklar varje individs fulla
möjligheter i fråga om personlighet, anlag och psykiskt
och fysisk förmåga
• rätt till vila, lek och fritidsaktiviteter
Ansvaret för att konventionens krav förverkligas ligger i
första hand på regeringen men alla vuxna har ett ansvar.
Svenska domstolar är inte bundna av Barnkonventionens
regler såsom av svensk lag. Konventionens artiklar ska
emellertid fungera som riktlinjer när nya lagar stiftas. I
konventionen finns speciella rättigheter för barn med
funktionshinder. De speciella reglerna för barn och
ungdomar med funktionshinder finns samlade i artikel 23.
Artikel 23
”1. Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt
eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt
och anständigt liv under förhållanden som säkerställer
värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets
aktiva deltagande i samhället.
2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade
barnets rätt till särskild omvårdnad och skall inom ramen
för tillgängliga resurser uppmuntra och säkerställa att
det berättigade barnet och de som ansvarar för dess
omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med tanke
32

på barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller
förhållandena hos andra som tar hand om barnet.
3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda
behov skall de bistånd som lämnas enligt punkt två i
denna artikel vara kostnadsfritt då så är möjligt med
beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar
eller de ekonomiska tillgångarna hos andra som tar
hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att
det handikappade barnet har effektiv tillgång till och
erhåller undervisning och utbildning, hälso och sjukvård,
habilitering, förberedelse för arbetslivet och möjligheter
till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största
möjliga integrering i samhället och individuella utveckling,
innefattande dess kulturella och andliga utveckling.
4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt
samarbete främja utbyte av lämplig information
på området för förebyggande hälsovård och
medicinsk, psykologisk och funktionell behandling
av handikappade barn, innefattande spridning av och
tillgång till information om habiliteringsmetoder, skol
och yrkesutbildning, i syfte att göra det möjligt för
konventionsstater att förbättra sina möjligheter och
kunskaper och vidga sin erfarenhet på dessa områden.
Särskild hänsyn skall tas till utvecklingsländernas behov.”
Mer om Barnkonventionnen kan du läsa på Rädda
Barnens och Barnombudsmannens webbsidor www.rb.se
och www.bo.se
Du kan också beställa informationsmaterial från
Barnombudsmannen på telefon 08-692 50 eller Rädda
Barnen telefon 08-698 90 00.
33

Egna anteckningar