Landstingsstyrelsens rapport - Norrbottens lÃ¤ns landsting

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 12-13 JUNI 2013 

Landstingsstyrelsens rapport till 

landstingsfullmäktige den 12-13 juni 2013 

Ur landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 23 april och 28 maj 

Tillgänglighet och vårdgaranti ..................................................................... 2 

Säker vård ................................................................................................... 7 

Vårdbarometern 2012 ................................................................................ 10 

Uppföljning av kommunaliseringen av hälso- och sjukvård i hemmen ...... 14 

Införande av närsjukvård - lägesrapport ..................................................... 15 

Fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten........................................... 18 

Regionaliserad läkarutbildning .................................................................. 19 

Åtgärder för att förbättra tillgängligheten i landstingets lokaler .................. 19 

Kultur och utbildning ................................................................................ 21 

Genomförda Årsstämmor i av landstinget ägda bolag ............................... 22 

Möte om flygförbindelse mellan Norrbotten och Troms ............................ 26 

AER kommitté 3 ....................................................................................... 26 

AER kommitté 1 ....................................................................................... 27 

Överenskommelse mellan staten och landstingen om psykisk ohälsa ........ 29 

Nationell Patientenkät ............................................................................... 29 

Avvecklingen av centraloperation vid Kiruna sjukhus .............................. 31 

Ambulansflygplan stationeras i Luleå ........................................................ 32 

Hälsoundersökning med mammografi ....................................................... 32 

Läkare och sjukgymnaster verksamma enligt nationella taxan ................... 35 

Landstingets tandvårdsstöd........................................................................ 35 

Om- och tillbyggnad av Sunderby sjukhus ................................................. 36 

Kultur och utbildning ................................................................................ 37 

Tillväxtrådet fortsätter driva utvecklingen framåt ...................................... 40 

Fantastiskt entreprenörskap bland länets unga ........................................... 41 

Regions 4 Green Growth ........................................................................... 41 

Omvärldsbevakat ...................................................................................... 43 

Ur styrelsens protokoll den 23 april och 28 maj 

Hälsocentraler ........................................................................................... 44 

Sammanslagning av hälsocentraler ............................................................ 44 

Delårsrapport 1 år 2013 Vårdval Norrbotten .............................................. 45 

Bättre liv för sjuka äldre i Norrbotten – gemensam handlingsplan 2013 .... 45 

1


Tillgänglighet och vårdgaranti 

Nationellt 

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens 

om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är 

en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen 

består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar 

sammanlagt 1 miljard kronor (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för 

barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och 

ungdomspsykiatrin) som omfattar 214 miljoner kronor. Den senare ingår för 

2013 inte i kömiljardsöverenskommelsen, utan är en del av överenskommelsen 

om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. 

Överenskommelse Kömiljarden 2013 

I den nationella överenskommelsen för år 2013 har 988 miljoner kronor avsatts 

för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Överenskommelsen 

omfattar dessutom 12 miljoner kronor avsett för SKL:s arbete med 

att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och 

inrapporteringen av väntetider. 

Tidigare krav på andel väntande med minst 70 procent inom 60 dagar kvarstår, 

nu som ett grundkrav. Nytt är dock att prestationsersättningen kommer 

att baseras på andel faktisk väntetid/genomförda förstabesök respektive operation/behandling 

inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent. 

Nytt för 2013 är också att större andel av pengarna än tidigare läggs på 80 

procents måluppfyllelse. 

Ett nationellt projekt gällande uppföljning av återbesök ska också genomföras 

i SKL:s regi i syfte att vid projektets avslut i augusti 2013 resultera i en 

kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök som landstingen sedan 

ska införa och för november och december månad 2013 rapportera till den 

nationella väntetidsdatabasen. 

Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse 

fördelas 694 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek. Medel 

fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade 

specialiserade vården. Återstående 294 miljoner kronor fördelas till de landsting 

och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har väntat 

60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel 

kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning. 

Utbetalning sker i början av 2014 baserat på uppnådda resultat under perioden 

1 januari–31 december 2013 (d v s landstingen tävlar om 1/12 varje 

månad). De landsting som når 80 procent, får dela på cirka 12,25 miljoner 

kronor varje månad samt de som når 70 procent får dela på cirka 29,9 miljoner 

kronor per månad, för besök respektive behandling. 

Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda förstabesök 

respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0–60) per månad 

divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operation/ 

behandling per månad, inklusive patientvald väntan. Fördelningen mellan 

landstingen sker i relation till befolkningsandel. 

Utfallet för perioden januari–april 2013 för besök ser ut på följande sätt: 

Januari Februari Mars April 

Antal landsting som 15 av 21 15 av 21 * * 

2



klarat minst 70 % 

Antal landsting som 

4 av 21 6 av 21 * * 


Norrbottens resultat 76 % 70 % 78,8 % 78,8 % 

Pengar för 70 % 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr * 

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr * 

Pengar totalt: 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr * 

*Resultatet finns ännu inte tillgängligt. 

Utfallet för perioden januari–april 2013 för operation/åtgärder ser ut på följande 

sätt: 



8 av 21 8 av 21 * * 



1 av 21 1 av 21 * * 


Norrbottens resultat 72 % 74,5 % 82,8 % 79,9 % 

Pengar för 70 % 1 693 000 kr 1 693 000 kr 932 000 kr * 

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 2 546 000 kr * 

Pengar totalt: 1 693 000 kr 1 693 000 kr 3 478 000 kr * 

*Resultatet finns ännu inte tillgängligt. 

Överenskommelse barn och unga med psykisk ohälsa 2013 

Villkoren är de samma som föregående år. Till de landsting som når måluppfyllelse 

fördelas 214 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek. 

Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad 

utredning/behandling. Kravet är, som tidigare, att minst 90 procent av barn 

och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn 

och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk 

ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att 

minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/ 

behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan 

verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad 

utredning/behandling inom 30 dagar. 

Norrbotten 

När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare 

tidsgränser (än den nationella vårdgarantin som är 90 dagar) som mål. Klarar 

man målet om 60 dagar innebär detta också att man klarar den nationella 

vårdgarantin. I dagsläget klarar de flesta verksamheter vårdgarantin, förutom 

ett fåtal verksamheter som fortfarande har problem. I denna rapport redovisas 

därför endast kömiljardsuppfyllelsen för den specialiserade vården, det 

vill säga andel besök och behandlingar inom 60 dagar. 

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an) 

I april besvarades 89 procent av alla inkommande telefonsamtal till primärvården 

vilket är en liten försämring jämfört med föregående månad. 

Sju av länets hälsocentraler hade 100 procents telefontillgänglighet, det vill 

säga alla telefonsamtal besvarades. Sämst telefontillgänglighet hade även 

denna månad hade Sensia Hälsocentral i Luleå med endast 54 procent besvarade 

samtal (som till och med är ytterligare en försämring jämfört med föregående 

månad). 

3


Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari-april 2013 

Månad Totalt antal samtal Andel besvarade samtal 

Januari 64 985 91 % 

Februari 58 612 94 % 

Mars 57 818 91 % 

April 64 400 89 % 

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an) 

I april månad fick 91 procent av länets patienter ett läkarbesök inom sju dagar 

i primärvården, en siffra som legat konstant under årets första fyra månader. 

På elva av länets hälsocentraler får 95 procent eller fler sitt läkarbesök 

inom vårdgarantins sju dagar. Endast på Sandens hälsocentral fick samtliga 

patienter sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Sämst tillgänglighet 

till läkarbesök hade Sensia hälsocentral i Piteå med 69 procent. 

Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari–april 2013 

Månad Läkarbesök (exkl PvV) Andel läkarbesök inom 7 dgr 

Januari 14 831 91 % 

Februari 13 057 91 % 

Mars 12 958 91 % 

April 13 157 91 % 

Resultat för primärvården per hälsocentral 

Primärvårdens tillgänglighetsresultat för april 2013 visas i tabellen nedan 

(föregående månads resultat inom parentes): 

Hälsocentral 

Totalt antal 

samtal 

Andel besvarade 

samtal 

Läkarbesök 

(exkl PvV) 

Andel läkarbesök 

inom 7 dgr 

Adviva HC 1 838 (1 687) 98 % (99 %) 322 (347) 91 % (87 %) 

Arjeplogs HC 758 (682) 99 % (99 %) 259 (224) 93 % (98 %) 

Arvidsjaurs HC 1 271 (1 172) 94 % (95 %) 436 (439) 93 % (92 %) 

Bergnäsets HC 1 822 (1 600) 94 % (97 %) 618 (635) 98 % (98 %) 

Björknäs HC 2 407 (2 145) 99 % (99 %) 410 (400) 97 % (97 %) 

Björkskatans HC 1 093 (1 062) 97 % (97 %) 309 (325) 92 % (94 %) 

Cederkliniken 2 645 (2 291) 85 % (94 %) 379 (387) 94 % (97 %) 

Erikslunds HC 1 254 (1 222) 97 % (99 %) 231 (267) 99 % (97 %) 

Furunäsets HC 1 315 (1 254) 91 % (96 %) 131 (157) 85 % (92 %) 

Gammelstads HC 2 396 (2 223) 99 % (98 %) 665 (651) 86 % (89 %) 

Grytnäs HC 1 691 (1 531) 97 % (99 %) 398 (306) 88 % (87 %) 

Haparanda HC 2 435 (2 223) 82 % (84 %) 512 (487) 89 % (90 %) 

Hertsö HC 1 163 (1 088) 97 % (99 %) 186 (209) 97 % (98 %) 

Hortlax HC Ej deltagit* Ej deltagit* 399 (388) 98 % (99 %) 

Jokkmokks HC 612 (640) 100 % (100 %) 241 (205) 95 % (98 %) 

Kalix HC 3 143 (2 812) 100 % (100 %) 598 (530) 90 % (92 %) 

Malmbergets HC 1 337 (1 253) 98 % (100 %) 228 (221) 76 % (73 %) 

Mjölkuddens HC 1 505 (1 183) 97 % (100 %) 235 (283) 98 % (95 %) 

Norrfjärdens HC 1 242 (1 236) 86 % (82 %) 170 (137) 95 % (97 %) 

Pajala HC 1 708 (1 707) 100 % (100 %) 205 (185) 91 % (92 %) 

Piteå HC 2 087 (1 257) 77 % (94 %) 194 (218) 94 % (97 %) 

Porsöns HC 1 339 (1 104) 98 % (98 %) 422 (447) 91 % (94 %) 

Råneå HC 1 332 (1 120) 95 % (99 %) 267 (297) 93 % (88 %) 

Sensia HC, Boden 1 388 (1 124) 91 % (93 %) 290 (260) 95 % (94 %) 

Sensia HC; Luleå 3 640 (3 367) 54 % (57 %) 245 (292) 92 % (90 %) 

Sensia HC, Piteå 1 613 (1 376) 68 % (89 %) 96 (127) 69 % (80 %) 

Stadsvikens HC 2 988 (2 589) 89 % (96 %) 715 (693) 90 % (92 %) 

HC Forsen 1 354 (1 247) 99 % (99 %) 375 (308) 82 % (86 %) 

4


Hälsocentral 

Totalt antal 

samtal 

Andel besvarade 

samtal 

Läkarbesök 

(exkl PvV) 

Andel läkarbesök 

inom 7 dgr 

HC Graniten 2 557 (2 570) 76 % (69 %) 314 (327) 83 % (82 %) 

HC Malmen 3 392 (2 637) 72 % (86 %) 410 (525) 81 % (79 %) 

HC Sanden 2 142 (2 011) 100 % (100 %) 798 (768) 100 %(100 %) 

Vittangi primärvård 531 (484) 100 %(100 %) 160 (121) 91 % (83 %) 

Älvsbyns HC 2 370 (2 137) 84 % (91 %) 484 (515) 92 % (88 %) 

Öjeby HC 1 875 (1 983) 83 % (72 %) 249 (230) 98 % (99 %) 

Örnäsets HC 1 856 (1 798) 95 % (98 %) 601 (529) 87 % (86 %) 

Överkalix HC 1 103 (994) 100 % (98 %) 267 (255) 77 % (83 %) 

Övertorneå HC 1 198 (1 009) 100 % (100 %) 338 (263) 91 % (87 %) 

Totalt 64 400 (57 818) 89 % (91 %) 13 157 (12 958) 91 % (91 %) 

* Har inte samma telefonisystem som övriga hälsocentraler i länet. 

Besök inom specialiserade vården (60) 

Av de patienter som stod och väntade på ett första besök den sista april hade 

80,1 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genomförda besök 

under mars månad genomfördes 78,8 procent inom 60 dagar eller kortare. 

Således klarar Norrbotten den lägre måluppfyllelsen för kömiljarden. 

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari–april 2013 

Månad 

Totalt antal 

väntande 

(exkl MoV*) 

Andel väntande 

60 dgr och kortare 

(kömiljard, 

grundkrav minst 

70 %) 

Totalt antal 

genomförda 

(exkl MoV*) 

Faktisk väntetid 

(andel 

genomförda 

inom 60 dgr, 

exkl MoV*) 

Januari 6 080 71,7 % 4 372 75,7 % 

Februari 5 774 78,1 % 4 043 70,0 % 

Mars 5 608 78,9 % 3 886 78,8 % 

April 5 682 80,1 % 4 422 78,8 % 

*MoV = Medicinskt orsakad väntan 

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök för april 2013 uppdelat 

på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat 

inom parentes). 

Verksamhetsområde: 

- specialitet 

Totalt antal 

väntande 

(exkl MoV*) 


60 dgr 

och kortare 

(kömiljard, 

grundkrav 

minst 70 %) 

Totalt antal 

genomförda 

(exkl MoV*) 


(andel genomförda 

inom 

60 dgr, exkl 

MoV*) 

Kirurgi totalt 3 845 (3 851) 82,9 % (81,5 %) 3 172 (2 806) 80 % (77,3 %) 

- Allmän kirurgi 652 (667) 94 % (94,2 %) 630 (550) 87 % (85,3 %) 

- Kvinnosjukvård 445 (441) 96,9 % (96,8 %) 606 (573) 92,2 % (95,5 %) 

- Ortopedi 749 (856) 92,3 % (84,7 %) 706 (634) 70,1 % (54,1 %) 

- Urologi 221 (198) 93,2 % (92,9 %) 151 (146) 88,1 % (87,7 %) 

- Ögonsjukvård 1 138 (1 122) 58,2 % (59,2 %) 637 (506) 64,7 % (66,4 %) 

- Öron-näsa-hals 640 (567) 91,4 % (90,3 %) 442 (397) 88,7 % (86,6 %) 

Medicin totalt 1 629 (1 573) 72 % (70,6 %) 1 027 (883) 73,9 % (80,2 %) 

- Allmän internmedicin 

425 (373) 88 % (86,9 %) 241 (179) 72,6 % (89,9 %) 

-Barn- och ungdomsmedicin 

240 (202) 82,1 % (90,6 %) 287 (276) 94,4 % (93,5 %) 

- Endokrinologi 26 (21) 76,9 % (76,2 %) 16 (13) 87,5 % (61,5 %) 

- Hematologi 14 (14) 78,6 % (71,4 %) 1 (1) 100 % (100 %) 

- Hjärtsjukvård 59 (73) 71,2 % (58,9 %) 53 (62) 47,2 % (46,8 %) 

5



- specialitet 

Totalt antal 

väntande 

(exkl MoV*) 


60 dgr 

och kortare 

(kömiljard, 

grundkrav 

minst 70 %) 

Totalt antal 

genomförda 

(exkl MoV*) 



inom 

60 dgr, exkl 

MoV*) 

- Hudsjukvård 203 (223) 85,7 % (87,4 %) 199 (115) 80,9 % (91,3 %) 

- Lungsjukvård 289 (290) 34,3 % (27,6 %) 68 (48) 32,4 % (68,8 %) 

- Mag- och tarmsjukvård 

94 (71) 85,1 % (83,1 %) 34 (90) 88,2 % (78,9 %) 

- Neurologi 122 (136) 54,9 % (54,4 %) 60 (33) 36,7 % (21,2 %) 

- Njurmedicin 21 (24) 76,2 % (70,8 %) 8 (4) 25 % (75 %) 

- Reumatisk sjukvård 

116 (135) 62,9 % (74,1 %) 54 (56) 57,4 % (46,4 %) 

- Spec smärtmottagning 

20 (11) 100 % (81,8 %) 6 (6) 100 % (100 %) 

Psykiatri - barn 61 (39) 98,4 % (97,4 %) 108 (94) 97,2 % (98,9 %) 

Psykiatri - vuxna 147 (145) 89,8 % (93,1 %) 115 (103) 70,4 % (90,3 %) 

Totalt 5 682 (5 608) 80,1 % (78,9 %) 4 422 (3 886) 78,8 % (78,8 %) 


Majoriteteten av verksamheterna klarar grundkravet för kömiljarden, det vill 

säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista april hade väntat 

60 dagar eller kortare. Verksamheter som fortfarande har problem att klara 

detta är lungsjukvården (34,3 procent), neurologin (54,9 procent), ögonsjukvården 

(58,2 procent) samt den reumatiska sjukvården (62,9 procent). 

Av de som klarar ovanstående grundkrav är det endast hjärtsjukvården (47,2 

procent) samt njurmedicin (25 procent) som under april månad inte klarar att 

genomföra minst 70 procent av besöken inom 60 dagar eller kortare. 

Operationer/åtgärder inom specialiserade vården (60) 

Av de patienter som stod och väntade på en operation/behandling den sista 

april hade 87,1 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genomförda 

operationer/behandlingar under april månad genomfördes 79,9 procent 

inom 60 dagar eller kortare. Detta är en liten försämring mot föregående 

månad. Eftersom siffran avrundas uppåt klarar Norrbotten även denna månad 

den högre måluppfyllelsen för kömiljarden. 

Operation/åtgärd, inklusive övriga, specialiserad vård i Norrbotten januari–april 2013 

Månad 

Totalt antal 

väntande 

(exkl MoV*) 

Totalt antal 

genomförda 

(exkl MoV*) 


60 dgr och kortare 

(kömiljard, 

grundkrav minst 

70 %) 


(andel 

genomförda 

inom 60 dgr, 

exkl MoV*) 

Januari 1 726 85,1 % 1 417 71,8 % 

Februari 1 868 89,3 % 1 228 74,5 % 

Mars 1 926 90,3 % 1 130 82,8 % 

April 2 176 87,1 % 1 273 79,9 % 


I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för operationer/åtgärder för april 

2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående 

månads resultat inom parentes). 

6



Totalt antal 

väntande 

(exkl MoV*) 


60 dgr 

och kortare 

(kömiljard, 

grundkrav 

minst 70 %) 

Totalt antal 

genomförda 

(exkl MoV*) 



inom 

60 dgr, exkl 

MoV*) 

Gynekologi 154 (148) 94,2 % (91,2 %) 192 (135) 84,4% (90,4 %) 

Handkirurgi 123 (118) 91,1 % (97,5 %) 40 (42) 87,5 % (90,5 %) 

Kirurgi 249 (197) 89,2 % (83,2 %) 270 (237) 88,9 % (92,8 %) 

Ortopedi 507 (435) 87 % (90,8 %) 225 (220) 80,9 % (75,9 %) 

Plastikkirurgi 19 (20) 94,7 % (90 %) 12 (6) 83,3 % (66,7 %) 

Ryggkirurgi 35 (23) 65,7 % (91,3 %) 1 (1) 100 % (100 %) 

Thoraxkirurgi 8 (14) 62,5 % (64,3 %) 0 (0) 0 % (0 %) 

Urologi 94 (95) 90,4 % (98,9 %) 57 (64) 80,7 % (96,9 %) 

Ögonsjukvård 710 (586) 82,1 % (87,9 %) 250 (230) 58,8 % (66,5 %) 

Öron-näsa-hals 277 (290) 94,6 % (94,5 %) 226 (195) 85,8 % (86,7 %) 

Totalt 2 176 (1 926) 87,1 % (90,3 %) 1 273 (1 130) 79,9 % (82,8 %) 


Samtliga verksamheter utom thoraxkirurgin (hjärtsjukvård övriga, 62,5 procent) 

samt ryggkirurgin (65,7 procent) klarar grundkravet i kömiljarden, det 

vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista april hade 

väntat 60 dagar eller kortare. 

Alla verksamheter som klarade ovanstående grundkrav, klarar även att under 

april månad genomföra minst 70 procent av operationerna/åtgärderna inom 

60 dagar eller kortare. 

Barn och unga med psykisk ohälsa 

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin 

när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling. 

Barn- och ungdomspsykiatri i Norrbotten, Faktisk väntetid, april 2013 (föregående 

månads resultat inom parentes): 

Norrbotten 

Totalt antal genomförda 

(exkl PvV och MoV) 

Genomförda inom 30 dgr 

(exkl MoV) 

Andel genomförda inom 30 

dgr 

Besök 

(måluppfyllelse stimulansmedel, 

minst 90 % inom 30 

dgr)) 

Ovanstående resultat innebär att landstinget för april månad klarar målet för 

stimulansmedlen för fördjupad utredning/behandling, men inte för besök. 

Säker vård 

Fördjupad utredn/behandl 

(måluppfyllelse, minst 80 % 

inom 30 dgr) 

106 (92) 67 (54) 

91 (84) 60 (54) 

85,8 % (91,3 %) 89,6 % (79,6 %) 

Ny tillsynsmyndighet tillträder 

Den 1 juni 2013 inleder den nybildade Inspektionen för vård och omsorg 

(IVO) sitt arbete, och tar då över tillsyns- och tillståndsverksamheten från 

Socialstyrelsen. Den nya myndigheten kommer att utöva tillsyn över hälsooch 

sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service 

till vissa funktionshindrade (LSS) samt ansvara för tillståndsprövning inom 

dessa områden. 

7


Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF 

Genom Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) 

kan patienter få ersättning när de skadas i vården. År 2012 anmäldes 

totalt i Sverige omkring 12 900 skador. Det är en ökning med 9 procent jämfört 

med 2011. 

Av diagrammet framgår landstingets anmälningar mellan 2006–2012. 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

451 

410 

374 

396 

322 321 

315 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Källa: Patientförsäkringen LÖF rapport 2012 

I Norrbotten ses också en ökning av anmälningarna under 2012 jämfört med 

tidigare år. Norrbotten har, i förhållande till andra landsting, ett ganska högt 

antal anmälningar/1 000 innevånare. Av anmälningar som inkommit till LÖF 

åren 2006–2012 från Norrbotten har 42 procent beviljats ersättning. 

Enligt LÖF bedöms ökningen av antal anmälningar nationellt delvis vara en 

följd av den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft vid årsskiftet 

2010/2011. Lagen innebär bland annat utökad upplysningsskyldighet från 

vårdgivare till patient och närstående vid vårdskada. Ett annat skäl till ökningen 

kan vara att landstingen arbetar mer och mer aktivt med patientsäkerhet 

och vilket ökar kunskapen om försäkringen. 

Nationellt ses flest skador inom opererande verksamheter. Det kan vara tillförda 

infektioner, blödningar, skadade kärl nerver och tryckskador. Andra 

vanliga skador ses på grund av försenad eller utebliven diagnos. Troligen 

anmäls endast en mindre andel av de skador som skulle ha bedömts som 

undvikbara till Patientförsäkringen LÖF. 

Socialstyrelsens lägesrapport om patientsäkerhet 

I april 2013 publicerade Socialstyrelsen den första samlade redovisningen av 

indikatorbaserade jämförelser samt granskningar av patientsäkerheten för 

den landstingsfinansierade vården. Redovisningen speglar och beskriver 

utvecklingen av patientsäkerheten och patientsäkerhetsarbetet inom den somatiska 

slutenvården, den psykiatriska vården, primärvården och den öppna 

specialistvården, i den utsträckning som indikatorer har funnits tillgängliga. 

Redovisningen visar att en påtaglig utveckling har skett när det gäller introduktion, 

spridning och användning av metoder för patientsäkerhetsarbete. 

Norrbotten ligger i de flesta fall väl placerade jämförelsevis med andra 

8


landsting och i snitt strax över riket. Goda resultat/omdömen för Norrbotten 

återfinns bland annat inom följande områden: 

Förmågan att förebygga allvarliga bristningar i bäckenbotten i samband 

med vaginal förlossning (så kallade perinealbristningar). 

Urininkontinensoperationer. 

Kvalitetskrav för städning av vårdlokaler. 

Ledningssystem för patientsäkerhet. 

Struktur och innehåll i patientsäkerhetsberättelsen. 

För att förbättra patientsäkerhetsarbetet ytterligare rekommenderar Socialstyrelsen 

att vårdgivarna arbetar mer konkret genom att bland annat: 

Öka de evidensbaserade insatserna mot förekomsten av trycksår och 

vårdrelaterade infektioner. 

Använda resultaten som kommer fram i olika mätningar för att upprätta 

handlingsplaner och sätta in lämpliga förbättringsåtgärder. 

Beskriva patientsäkerhetsabetet mer utförligt i ledningssystemen. 

Använda det nationella IT-stödet för händelseanalys. 

Öka patienters och närståendes möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. 

En rad nya metoder har utvecklats under perioden som kan bidra till ökad 

patientsäkerhet. Exempelvis den nationella patientöversikten (NPÖ) och 

infektionsverktyget. Socialstyrelsen bedömer också att denna utveckling av 

patientsäkerhetsarbetet som har skett under åren 2011 och 2012, i stor utsträckning 

är en effekt av överenskommelserna mellan staten och Sveriges 

Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. Socialstyrelsen 

framhåller att det finns ett stort behov av att utveckla metoder för att förbättra 

patientsäkerheten inom den psykiatriska vården och primärvården. 

Antibiotikaförskrivning 

Antibiotikaförskrivningen fortsätter att minska visar resultatet för april månad. 

Öppenvårdsförsäljningen av antibiotika (J01 exklusive metenamin), kumulativt 

sju månader (oktober–april), recept/1 000 invånare/sju månader framgår 

av diagrammet: 

9

Recept/1000 invånare 


350 

300 

250 

200 

150 

100 

1 okt 2010-30 apr 2011 

1 okt 2011-30 apr 2012 

1 okt 2012-30 apr 2013 

50 

0 

Vårdbarometern 2012 

Inom vårdbarometern intervjuas 2 000 norrbottningar, 18 år eller äldre, varje 

år för att fånga medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar 

på svensk hälso- och sjukvård. Alla landsting/regioner är med i undersökningen. 

Denna redovisning är en sammanfattning för Norrbotten över 2012- 

års intervjuer. Länsdelarna redovisas efter hälso- och sjukvårdsberedningarnas 

geografiska områden. 

Avstått att uppsöka sjukvården vid behov 

14 procent av norrbottningar hade avstått att söka vård en eller flera gånger 

under de senaste sex månaderna trots att de tyckte sig vara i behov av sådan. 

Detta är något färre än föregående år (19 procent). Riksgenomsnittet ligger 

vid tretton procent. Den vanligaste orsaken till att avstå att söka vård är att 

avvakta sjukdomsförloppet och sedan i tur och ordning uppgavs det vara 

besvärligt/krångligt att söka sjukvård - orkade inte samt besvikelse på sjukvården. 

Tillgång till den sjukvård invånarna anser sig behöva 

När alla intervjuade har fått ta ställning till påståendet ”Jag har tillgång till 

den sjukvård jag behöver” visade det sig att 59 procent av norrbottningarna 

anser att de till fullo har tillgång till den sjukvård de behöver. Inräknat dem 

som tycker att detta stämmer delvis ökar siffran till 76 procent, vilket överensstämmer 

med föregående år. Variansen mellan länen/ regionerna ligger 

mellan 76 och 85 procent vad gäller helt eller delvis instämmande. 

Jag instämmer helt eller delvis med om att jag har tillgång till den sjukvård jag 

behöver. 

10


Det är ingen noterbar skillnad mellan vad männen och kvinnorna anser om 

tillgång till sjukvård. De äldre är mer positiva än yngre, personer med bra 

hälsa eller de som inte har någon långvarig sjukdom är mer positiva än personer 

med sämre hälsa. Personer med lång eller kort utbildningstid är mer 

positiva än dem med medellång utbildning. Det är stora skillnader mellan 

länsdelarna. Bland invånarna i Luleå/Bodenområdet är betydligt fler nöjda 

med tillgången till sjukvård än i norra och östra delen av länet. 

Andel som anser sig ha helt eller delvis tillgång till den sjukvård de behöver, 2012. 

Procent 

Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige 

77 70 61 85 76 80 

Förtroende 

Vårdbarometern ger tre perspektiv kring förtroende nämligen: 

1 Hälso- och sjukvården i sin helhet. 

2 Vårdcentraler. 

3 Sjukhusen. 

1) Sex av tio personer har förtroende för hälso- och sjukvården i länet. En av 

tio norrbottningar har inget förtroende för hälso- och sjukvården, medan 

knappt tre av tio tycker varken eller. De äldre har större förtroende än yngre 

personer. Personer med kort utbildning större förtroende än dem med längre 

utbildning men inga noterbara skillnader noteras mellan män och kvinnor. 

Minsta förtroende till hälso- och sjukvården finns bland invånarna i norra 

länet näst följt av östra länsdelen. 

Andel med mycket/ganska stort respektive mycket litet/ganska litet förtroende till 

hälso- och sjukvården i länet, Norrbotten år 2012. Procent 

Norrbotten 

Syd Öst Nord Mitt 

Sverige 

Stort 64 59 52 70 63 65 

Litet 7 9 13 6 8 7 

2) Norrbotten finns med bland de län/regioner där de intervjuade inom vårdbarometern 

har lägst förtroende för vårdcentralerna i länet (63 procent 

mycket eller ganska stort). Variansen mellan alla länen/regionerna ligger 

mellan 62 och 74 procent. 

Mellan 9 procent (Mitt) och 18 procent (Nord) inom de fyra länsdelarna 

uppger sig ha ganska eller mycket litet förtroende för vårdcentralerna. 

3) Sju av tio personer i Norrbotten har stort/ganska stort förtroende för sjukhusen 

i länet. Variansen inom riket ligger mellan 64 och 81 procent. Norrbotten 

placerar sig bland de sex län/regioner med lägst andel med bra förtroende. 

Variansen inom Norrbottens länsdelar ligger mellan 60 och 75 

procent vad avser stort/ganska stort förtroende. Invånarna i norra länet har 

mindre förtroende för sjukhusen än inom övriga länsdelarna. 

Bristande förtroende för sjukhusen och vårdcentralerna anses bero på dålig 

kompetens hos läkare, olika läkare/personal från gång till gång, att man inte 

får den hjälp man behöver eller för lite dialog/lyssnande. 

11


Jämlik vård 

På frågan om man tror att vården ges på lika villkor utifrån vårdbehov oavsett 

till exempel kön, ålder och bakgrund svarar 53 procent av männen och 

42 procent av kvinnorna i Norrbotten ja. Norrbotten är bland de län/regioner 

som befolkningen är mest skeptiska till att vården är jämlik. Ju längre utbildning 

gruppen har desto mindre anser gruppen att vården i Norrbotten är 

jämlik. Den enskilt största grunden för ojämlik vård anges vara personers 

socio-ekonomiska förutsättningar. 

Vårdcentraler 

Kvinnorna i Norrbotten anser det mer viktigt än männen att kunna byta 

vårdcentral och skillnader finns också vad som är viktigt vid val av vårdcentral. 

Männen prioriterar närhet till bostaden medan kvinnorna också anser att 

bemötandet är viktigt (se diagram nedan). Kvinnorna föredrar att träffa 

samma läkare varje gång i höge utsträckning än männen. 

Bland dem som faktiskt bytt vårdcentral bland de intervjuade i Norrbotten 

under de två senaste åren har avståndet till bostaden varit grund för bytet i ett 

av tre fall. Missnöje med den gamla vårdcentralen var en mer utbredd orsak 

för byta bland kvinnorna (31 procent) än bland männen (23 procent). 

Sju av tio intervjuade norrbottningar tycker det är viktigt för dem att kunna 

välja läkare vid vårdcentralen. Kvinnorna anser det mer viktigt än männen, 

men inga skillnader finns mellan länsdelarna. 

Internet 

Journal via internet 

Norrbotten hör till de län där befolkningen är mest skeptisk till att kunna ta 

del av sin journal via internet. Kvinnorna är mer positiva än männen. Under 

de tre år som frågan ställts till de intervjuade har inte norrbottningarna fått en 

märkbart mer positiv uppfattning. Uppfattningen är starkt beroende av ålder; 

de yngre ser betydligt mer värde än de allra äldsta. 

Andel av de intervjuades uppfattning om värdet av att kunna läsa sin journal via internet, 

Norrbotten år 2012 per åldersgrupp. Procent av de som svarat på frågan (1 750 personer). 


Behandlingsformer /hjälpmedel via internet 

Vårdbarometern följer befolkningens syn på olika behandlingsformer eller 

hjälpmedel i vården. Två frågor berör användandet av internet inom behandling 

eller som stöd för att göra förändringar i levnadsvanorna. Generellt omarbetades 

flera attitydfrågor i 2012-års intervjuer till att bli mer personligt 

berörda i stället för att få ett allmänt tyckande. 

Om personer som inte svarat på frågan inkluderas har sex av tio länsbor 

inget intresse av att använda sig av hjälpprogram via internet. Bland dem 

som svarat på frågan är hälften inte intresserad. 

Yngre länsbor uttalar ett större intresse för av att använda sig av internet som 

ett hjälpmedel i behandling eller annat stöd än äldre. I åldrarna under 50 år 

säger sig en av tre personer kunna tänka sig att använda behandlingsprogram 

via internet. 

Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket 

intresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet, 

Norrbotten år 2012. Antal svaranden 1708 personer. 

-49 år 50 -69 år 70 år - 

Mkt stort/ganska stort 32 27 19 

Varken eller 28 21 14 

Ganska/mkt litet 41 53 67 

Specialisering av sjukhus 

Påstående: ”På en del håll i sjukvården försöker man specialisera olika sjukhus. 

Tanken är att om vissa operationer bara görs på några enstaka sjukhus 

blir kvaliteten bättre. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det 

innebär längre resor för dig? ” 

Minst sex av tio länsbor svarar ja på denna fråga (66 procent), men detta 

varierar inom länet mellan 57 och 72 procent. Östra och norra länsdelarna är 

minst benägna att hålla med. Mitt-området har en mer positiv uppfattningen 

till en sådan utveckling. 

Andel som anser att utvecklingen mot specialisering av sjukhusen är bra. 

Andel i procent, 2012 

Syd Nord Öst Mitt Norrbotten Sverige 

69 59 57 72 66 79 

Finansiering 

13 procent av de intervjuade i Norrbotten uppger att de har själv eller via sin 

arbetsgivare tecknat en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvård. 

Hälften har tecknat den privat och övriga har fått den via arbetsgivaren. 

Frågan som ställdes om vad svaranden skulle föredra om sjukvårdens resurser 

inte räcker till har stort bortfall, 17 procent (motsvarar 346 av 2000 personer). 

Av dem som svarat tycker sex av tio intervjuade i Norrbotten att de 

föredrar att inkomstskatten höjs (59 procent). De övriga alternativen att välja 

mellan var 1) att patientavgifterna höjs (11 procent) 2) mer av privata sjukförsäkringar 

(5 procent) 3) att sjukvården upphör med vissa mindre motiverade 

behandlingar (14 procent) samt 4) annat alternativ. Det finns inga noterbara 

skillnader mellan männens och kvinnornas uppfattning. 

13


Sammanfattning 

När det gäller hur norrbottningarna upplever sig ha tillgång till sjukvård eller 

förtroende för sjukvården i länet har ålder och utbildningslängd betydelse. 

Yngre är mer skeptiska än äldre och grupper med längre utbildning oftast 

mer skeptiska än gruppen med kortare utbilning. Ålder har också stor 

betydelse när det gäller användandet av internet som hjälpmedel. De 

skillnader som noteras mellan könen är att kvinnorna är något mer positiva 

till att använda internet, mer skeptiska till att vården är jämlik och tycker 

i högre grad än männen att det är viktig kunna läkare vid sin vårdcentral. 

Det finns skillnader inom länet i hur invånarna ser på hälso- och sjukvården 

i Norrbotten. Dessa skillnader är främst synliga i hur befolkningen i de 

olika länsdelarna tycker sig ha tillgång till sjukvård och fötroende för hälsooch 

sjukvården i länet. Det är betydligt fler bland invånarna i norra och 

östra delen av Norrbotten än boende i andra delar av länet som inte känner 

sig trygg med tillgången till sjukvård eller som inte har förtroende för hälsooch 

sjukvården. 

Uppföljning av kommunaliseringen 

av hälso- och sjukvård i hemmen 

Den 1 februari 2013 överfördes ansvaret för all hälso- och sjukvård som 

utförs i hemmen upp till och med sjuksköterskenivå till kommunerna för 

personer 18 år och äldre. Skatteväxlingen om 22 skatteören skedde vid årsskiftet 

2012/2013. För att undvika eventuella problem i samband med juloch 

nyårshelgerna köpte kommunerna tjänsterna av landstinget under januari 

månad. 

Inför övergången informerades cirka 600 personer från kommun, primärvård 

och slutenvård om den förändring som väntade. Projektledarna reste runt i 

länets samtliga kommuner och träffade berörd personal. Deltagandet från 

slutenvården var relativt lågt eftersom man sannolikt inte insåg vilken påverkan 

förändringen skulle komma att ha för deras arbete. Bland annat av 

den anledningen beslutade projektledarna att genomföra ytterligare en rundresa 

i länet. Under mars och april träffade projektledarna cirka 300 personer 

från kommuner, primärvård och slutenvård i dialogmöten kring olika frågor 

och gränsdragningar som behövde förtydligas. Det har varit mycket uppskattat 

och lärorikt för deltagarna, men även för projektledarna. 

Den gemensamma bilden från bägge huvudmännen är att förändringen så här 

långt fungerat bra. Det är en stor förändring som tar tid att genomföra fullt 

ut. Vi måste därför alla försöka att hjälpa varandra och vara ödmjuka. 

Dokumentation och informationsöverföring 

Landstinget har under många år haft en sammanhållen journal för primärvård 

och slutenvård, VAS. Detta har underlättat arbetet och ökat patientsäkerheten. 

Kommunerna valde under hösten 2011 att säga nej till VAS, de 

valde i stället en sammanhållen dokumentation inom sina egna system. Detta 

har medfört problem vid överföring av patientinformation eftersom kommunerna 

inte kunnat ta del av landstingets dokumentation och vice versa. 

Införandet av nationell patientöversikt (NPÖ) möjliggör att det ska gå att ta 

del av nödvändig information mellan huvudmännen. Innan sommaren beräknas 

alla kommuner, förutom Gällivare och Arjeplog, vara konsumenter, det 

vill säga kunna läsa information levererad av landstinget i NPÖ. Kommunerna 

beräknar att det kommer att ta cirka två år innan alla kommuner är 

14


producenter, det vill säga lämnar information till NPÖ som andra kan ta del 

av. Det innebär att landstingets personal inte kommer att ha tillgång till den 

kommunala dokumentationen under ytterligare cirka två år. Lokala, manuella 

rutiner säkrar upp informationsöverföringen mellan huvudmännen i 

väntan på att information utbytas via NPÖ i bägge riktningarna. 

Kommunaliseringen av besöken i hemmen har tydliggjort behovet av den 

gemensamma vårdplanering som båda huvudmännen enligt lag är skyldig att 

utföra. Av olika anledningar har inte denna del av vårdkedjan fungerat på ett 

optimalt sätt i Norrbotten. En av anledningarna är att primärvården och slutenvården 

kunnat läsa varandras dokumentation och därmed har planerna 

blivit något mindre utförliga än vad lagen kräver. 

Informationsöverföring mellan huvudmännen sker via Meddix SVP vid utskrivning 

från sjukhus och Meddix ÖV i övriga sammanhang. Dessa verktyg 

säkerställer olika lagars krav på exempelvis spårbarhet och samtycke. I samband 

med kommunaliseringen är ett utvecklingsbehov identifierat kring upprättandet 

av samordnade individuella planer för patienterna. Detta arbete 

pågår och berör både kommunerna och landstinget. Förhoppningen är att 

utvecklingsarbetet även kommer att medföra en minskning av antalet återinläggningar 

på sjukhus inom 30 dagar. 

Personal 

Det beräknades att 116 årsarbetare skulle byta arbetsgivare. På länsnivå 

handlade det om cirka 87 befattningar som distriktssköterska, 24 befattningar 

som arbetsterapeut och 4 befattningar som sjukgymnast. Personalövergången 

byggde på frivillighet och resultatet blev att 46 distriktssköterskor 

och 22 arbetsterapeuter gick över till kommunerna. 

För att inte riskera att hamna i problem med övertalighet i samband med 

förändringen har hälsocentralerna har under 2012 arbetat med att vakanshålla 

lediga befattningar inom ovanstående yrkesgrupper. Divisionen har 

även arbetat med att ge omställningsstöd i form av särskild avtalspension 

(SAP) och avgångsvederlag för att inte stå med övertalig personal efter hemsjukvårdens 

överförande. 

Vissa hälsocentraler har brist på personal och specifik kompetens som diabetessköterskor, 

medan andra hälsocentraler har viss övertalighet på exempelvis 

sjukgymnaster och arbetsterapeuter. 

Arbetet med att säkra verksamhet och bemanning på lång sikt vid hälsocentralerna 

och att uppnå budget i balans har pågått under hösten 2012 och vintern 

2013. Primärvårdens bedömning är att både verksamhet och bemanning 

har anpassats sig till hemsjukvårdens övergång, men att ytterligare arbete 

behöver göras avseendeprimärvårdens samlade ekonomi kopplat till vårdvalet. 

Införande av närsjukvård - lägesrapport 

Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2012 (§ 57) att införa närsjukvård och 

landstingsstyrelsen gavs i uppdrag att genomföra införandet av närsjukvården 

utifrån angiven inriktning och löpande rapportera till landstingsfullmäktige. 

Vidare beslutades att åtgärder som innebär strukturförändringar ska 

prövas politiskt. 

Konkret fick styrelsen i uppdrag att arbeta för att följande förutsättningar 

avseende närsjukvården ska vara beslutade före sommaren 2013: 

15


1 Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal för 30-, 40-, 50- och 

60-åringar. 

2 En samlad länsstrategi för det akuta omhändertagandet. 

3 En ny divisionsorganisation. 

4 En strategi och handlingsplan för distansöverbryggande tekniska lösningar. 

5 En länsstrategi för kompetensförsörjning. 

6 Ett nytt styroch ersättningssystem. 

I denna rapport lämnas en lägesrapport avseende vart och ett av ovan angivna 

områden/uppdrag. 

Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal 

Beredning pågår. Krav och förutsättningar för utvidgning av hälsosamtal för 

40-, 50- och 60-åringar inarbetas i beställningen avseende Vårdval Norrbotten 

för år 2014. 

Politiskt beslut i frågan kommer att fattas vid landstingsstyrelsens första 

sammanträde efter sommaren 2013. 

I övrigt har bildandet av folkhälsocentrum slutförts vid årsskiftet 2012/2013. 

Folkhälsocentrum har en strategisk roll när det gäller att leda och samordna 

landstingets samlade folkhälsoarbete såväl internt som externt. 

Samlad strategi för akut omhändertagande 

Beredning av strategin är i slutfasen, men ännu återstår visst utrednings- och 

förankringsarbete innan ett förslag är färdigt att läggas fram för politisk 

prövning. Styrande för arbetet har bland annat varit landstingsfullmäktiges 

beslut om att samtliga sjukhus i länet i perspektivet in på 2020-talet ska ha 

tillgång till såväl intensivvård som narkosläkare. 

Bedömningen är att beslut om strategin kommer att kunna fattas vid landstingsstyrelsens 

första sammanträde efter sommaren 2013. 

Ny divisionsorganisation 

Landstingsstyrelsen fattade den 20 januari 2013 beslut om förändrad divisionsorganisation 

med anledning av fullmäktiges uppdrag från juni 2012. 

Beslutet innehöll: 

1 En principiell grundorganisation. 

2 Uppdrag till landstingsdirektören att senast den 1 januari 2014 införa den 

förändrade divisionsorganisationen samt att inför detta genomföra de redovisade 

utestående processerna och uppdragen och fortlöpande redovisa 

till landstingsstyrelsen. 

Beslutet är överklagat till förvaltningsrätten och de klagande hävdar att beslutet 

borde ha fattats av landstingsfullmäktige eftersom beslutet rör ett 

ärende av principiell beskaffenhet eller av större vikt för landstinget. Det är i 

dagsläget inte känt när förvaltningsrätten kan komma att avgöra överklagandet. 

Hittills har förvaltningsrätten avvisat ett yrkande om inhibition, det vill 

säga förbud att verkställa beslutet. 

Införandet av den beslutade organisationen innebär att förberedelser behöver 

vidtas avseende ett antal verksamhetsfrågor i syfte att leva upp till att närsjukvård 

ska innebära en förbättring ur ett patientperspektiv. Därför är arbeten 

inledda inom de blivande divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård 

inom bland annat följande områden: 

16


Närsjukvården 

Vårdtunga/multisjuka. 

Riskbruk/Missbruk/Beroende. 

Psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. 

Palliativ vård. 

Hälsofrämjande/Sjukdomsförebyggande/Rehabilitering. 

Barn och unga. 

Länssjukvården 

Cancer. 

Kärl. 

Infektion. 

Inriktningen av arbetet är att identifiera utvecklingsbehov inom respektive 

område samt bedöma om det krävs förändrad organisation/ansvar för att 

säkerställa en positiv utveckling inom vart och ett av områdena. 

Därutöver identifieras successivt ytterligare en rad frågor av verksamhetsmässig 

och ekonomisk karaktär som behöver lösas innan den nya organisationen 

träder i kraft den 1 januari 2014. 

Förändrat administrativt stöd 

Förändringen av divisionsorganisationen innebär även att det samlade administrativa 

stödet i landstinget behöver ses över och förändras. Förändringarna 

berör främst landstingsdirektörens stab samt de nybildade divisionerna Närsjukvård 

och Länssjukvård. I översynen ska även landstingsstyrelsens beslut 

om att kostnaderna för administration ska minskas med 7,5 miljoner kr på 

årsbasis verkställas. 

Arbetet med att forma den framtida administrativa organisationen pågår. 

Hittills har rekryteringen av chefer för divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård 

slutförts. Rekrytering av närsjukvårdschefer på lokal nivå pågår 

liksom rekrytering av avdelningschefer till landstingsdirektörens stab. 

Kommande steg i rekryteringsarbetet är att anställa chefer i staberna för divisionerna 

Närsjukvård och Länssjukvård samt chefer till de chefsområden 

som kommer att fastställas inom avdelningarna i landstingsdirektörens stab. 

Parallellt med genomförande och planering av redovisade rekryteringar pågår 

också arbete för att fastställa kravprofiler och dimensionering av avdelningarna 

i landstingsdirektörens stab samt divisionsstaberna. När detta är 

genomfört kommer bemanning av stabsorganisationen att genomföras under 

hösten 2013. 

Strategi för distansöverbryggande teknik 

En viktig del i införande av närsjukvård är att utveckla den systematiska 

användningen av distansöverbryggande teknik för att: 

1 Säkerställa att kompetens kan ställas till lokalt förfogande. 

2 Minska behovet av att patienter förflyttas för att få vårdbehov tillgodosedda. 

3 Breddinföra tillgänglig teknik som visat sig tillförlitlig men som inte 

nyttjas systematiskt. 

Arbetet med att ta fram en strategi för detta område behöver ske integrerat 

med arbetet med att förändra driftorganisationen. Ett uppdrag har därför 

17


nyligen formulerats och arbete med strategin inleds inom kort. Förslag till 

strategi beräknas kunna läggas fram under hösten 2013 för beslut. 

Utöver en strategi för distansöverbryggande teknik behöver även en övergripande 

strategi för landstingets utveckling mot e-samhället tas fram. Detta 

arbete är mer långsiktigt och kommer att påbörjas när den nya stabsorganisationen 

är klar. 

Strategi för kompetensförsörjning 

Det interna arbetet med att formulera en strategi för den framtida kompetensförsörjningen 

har kommit långt. 

Enligt min bedömning är kompetensförsörjningen en av de mest strategiska 

frågorna för landstinget. Mot den bakgrunden har jag gett ett uppdrag att 

genomföra en intervjustudie för att identifiera såväl styrkor som brister i 

landstingets nuvarande arbete med kompetensförsörjningen. 

Avsikten är att använda de synpunkter som kommer fram i intervjuerna för 

att skärpa den strategi för kompetensförsörjning som är under framtagande. 

Det handlar om att kunna beskriva både inriktningen men framför allt formerna 

för hur ett framgångsrikt arbete med kompetensförsörjningen ska 

utformas i framtiden. 

Jag bedömer att ett förslag till strategi för kompetensförsörjning kan läggas 

fram för beslut i styrelsen under hösten 2013. 

Styr- och ersättningssystem 

Utvecklingen av landstingets planeringsprocess har inletts i arbetet med den 

Strategiska planen för år 2014–2016 som landstingsfullmäktige fattar beslut 

om i juni. Planen innehåller bland annat en beskrivning av hur planeringsprocessen 

är utformad på olika nivåer i landstinget. 

En viktig del av den framtida ledningen av landstinget är att utveckla styroch 

ersättningssystemen. Det arbetet har inletts genom att principerna för 

resursfördelning föreslås ändras i samband med beslutet om den Strategiska 

planen. Utvecklingen av styroch ersättningssystemen kommer att ske i steg 

under de närmaste åren för att säkerställa att de förändringar som föreslås 

med hög sannolikhet är utformade så att de styr mot önskade resultat. Det 

innebär även att politiska beslut om förändringar kommer att fattas successivt. 

En viktig utgångspunkt i arbetet med översynen av det administrativa stödet 

är att stärka kompetensen och kapaciteten att utveckla och förbättra landstingets 

planeringsprocess, införa uppdragsstyrning samt utveckla styroch 

ersättningssystemen. 

Fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten 

Beställaravdelningen har i enlighet med fullmäktiges uppdrag utvecklat ett 

koncept för fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten samt genomfört 

sex dialogmöten under februari och mars i år. 

Dialogmötena syftar till att i dialog med berörd hälsocentral kontrollera efterlevnaden 

till Beställning Primärvård samt diskutera och tydliggöra specifika 

förbättringsområden på berörd hälsocentral. 

De fördjupade dialogerna har uppskattats av samtliga hälsocentraler och det 

finns också en efterfrågan av att utveckla dialogen mellan beställare och 

utförare. Beställaravdelningen kommer därför att genomföra ytterligare sex 

dialogmöten under 2013. 

18


Se även bilaga till min rapport. 

Regionaliserad läkarutbildning 

Nu är terminerna 6–10 av den från Umeå universitet regionaliserade läkarutbildningen 

i gång vid Sunderby sjukhus. Det innebär att endast termin 11 

återstår innan den regionaliserade läkarutbildningen är fullt utbyggd. Det 

sker till hösten, och därmed kommer de första regionaliserade läkarstudenterna 

att i januari 2014 utexamineras vid Sunderby sjukhus. Det blir samtidigt 

tre år sedan den regionaliserade läkarutbildningen invigdes. 

Under mars har de sista två universitetslektorerna anställts inför termin 11, 

en i gynekologi/obstetrik samt en i barn- och ungdomsmedicin, vilket är de 

ämnen man läser under den sista terminen på läkarprogrammet. Vid den 

senaste utvärderingen från Umeå universitet konstaterades det i rapporten att 

inga absoluta hinder föreligger för att starta upp den sista terminen och fortsätta 

övriga terminer vid Sunderby sjukhus. 

Det konstaterades också att neurologiavsnittet på termin 9 fortsatt måste 

göras i Umeå på grund av för litet antal specialister i neurologi vid Sunderby 

sjukhus, samt att bemanningen inom dermatologi (hudsjukdomar) är snäv 

och därmed sårbar, vilket kräver nyrekrytering för att utbildningen i dermatologi 

på termin 8 på sikt ska fungera. Problemet inom neurologin bedöms 

upphöra inom något år, då det rekryterats ett antal specialister utomlands, 

men dessa behöver en inkörningsperiod innan de kan förväntas att också ska 

kunna bidra med att undervisa på läkarutbildningen. I det stora hela fungerar 

den regionaliserade läkarutbildningen bra vid Sunderby sjukhus, och de studenter 

som deltar i den uppger att de trivs vid sjukhuset och på studieorten. 

Åtgärder för att förbättra tillgängligheten i 

landstingets lokaler 

”Den fysiska tillgängligheten till landstingets lokaler, oavsett verksamhetsändamål, 

är viktig för länets medborgare. I det följande redovisas konkreta 

åtgärder som genomförts för att förbättra tillgängligheten. Det kanske viktigaste 

är dock att frågorna om fysisk tillgänglighet numera utgör en självklar 

fråga i samband med ny-, om- och tillbyggnationer av landstingets lokaler.” 

Inventeringar med tillhörande åtgärder av den fysiska tillgängligheten för i 

första hand funktionshindrade har gjorts inom division Service verksamheter. 

Lokaler och utemiljöer 

Av sammanställningarna framgår vad som gjorts från 2003 fram till nu. 

Område År Aktivitet 

Landstinget 2003 Uppdrag om översyn 

Luleå 2004- Inventering och åtgärder 

2005 

Arjeplog, Arvidsjaur 2005 Inventering och åtgärder 

Kiruna, Gällivare, Kalix, Piteå 2005- Inventering och åtgärder 

sjukhus och vårdcentraler 2006 

Hela länet 2007 Fortsatta åtgärder av enkelt avhjälpta hinder. 

Samverkan med HSO 

Hela länet 2008 Större åtgärder genomförda inom ramen för 

byggprojekt kombinerat med enklare åtgärder. 

Piteå sjukhus 2009 Förbättringar av tillgängligheten i anslutning till 

ombyggnationer 

19


Område År Aktivitet 

Hela länet 2009- 

2010 

Ny inventering av enkelt avhjälpta hinder för att 

kontrollera om åtgärder från första inventeringen 

gjorts och om det finns nya behov samt åtgärder. 

Privata vårdcentraler 2010- Inventering i Luleå, Piteå och Boden 

2012 

Hela länet 2012 - Sakkunnig på tillgänglighet anlitad vid större 

byggprojekt. Tillgänglighet beaktas rutinmässigt i 

alla typer av byggprojekt. 

Exempel på åtgärder för att öka tillgängligheten till landstingets lokaler 

Rullstolstoaletter: 

Inventering och åtgärder avseende kallelsesignalsystemen, låsvred, toalettsitsar, klädkrokar, 

skyltar med relief och taktil skrift, kontrastmarkeringar, hylla för stomipatienter, pappershållare 

m m flyttats, hänvisningsskyltar, i vissa fall har ombyggnation gjort. 

Utvändigt och i entréer: 

Exempel på åtgärder som genomförts är nivåskillnader, handikapparkeringar tillskapats, 

motorvärmare satts upp, entréer kontrastmarkerats, belysning bytts ut eller kompletterats, 

dörröppnare bytts ut eller kompletterats med dragsnören, dåliga ytor har asfalterats eller 

plattytor lagts om. 

Hissar: 

Fronter byts ut från slagdörrar till skjutdörrar och vissa hisskorgar byts ut. 

Allmänt: 

Exempel på åtgärder är kontrastmarkering har setts över, vissa dörrpartier har bytts ut mot 

bredare, talsyntes i hissar i Sunderbyn och Kalix, komplettering med dörröppnare, på patienthotellen 

har olika åtgärder gjorts, helt nya toaletter på bland annat Sunderby sjukhus, 

lokaler har kompletterats med hörslinga, skyltningar har kompletterats. 

Detta är några exempel på åtgärder som är utförda. Tillgänglighet är idag en 

självklar del av om-, till- och nybyggnationer. Som exempel kan nämnas att 

under projekteringen för det nya patienthotellet på Sunderby sjukhus kommer 

en sakkunnig på tillgänglighet att delta. 

Restauranger 

Samverkan med Synskadades riksförbund har etablerats med Sunderby sjukhus 

som pilot. För att förbättra tillgängligheten för synskadade ska utrustning 

som brickor och tallrikar i starka färger, som är i kontrast med maten, beställas 

till alla sjukhus och Landstingshuset. 

I samband med planering av Navet i Sunderbyn kommer anpassning för 

funktionshindrade i olika avseenden att vara beaktas. Dessutom kommer 

tillgängligheten avseende öppettider i kiosk, café och restaurang samt reception 

att förbättras. Nya logistiklösningar för funktionshindrade samt för all 

personal i sjukhuset för att förenkla och lättare ta sig fram. 

I anslutning till ombyggnationen av köket vid Piteå älvdals sjukhus ska anpassningar 

i restaurangen för att underlätta för funktionshindrade göras. 

Förändringar i restaurangen på Kiruna sjukhus skall göra det lättare för 

funktionshindrade i matsalen. Start maj 2013. 

I restaurangen vid Kalix sjukhus pågår ett arbete för att förbättra tillgängligheten 

för alla gäster. 

20


Kultur och utbildning 

Divisionsgemensamt 

Den 3-4 april deltog landstingsstyrelsens ordförande och divisionschefen i 

ett möte i Göteborg i Sveriges Kommuners och Landstings regi gällande 

utvecklingen av kultursamverkansmodellen. 

Den 9 april kom beslut om utvecklingsmedel från Statens Kulturråd. Norrbottens 

län tilldelades 2 730 000 kronor som fördelas mellan Projekten 

Kraftcentrum för ny musik, Konstmuseet i Norr, till kulturarvsportal på 

webben, dansutveckling och som del av länsteatrarnas samverkansprojekt för 

Umeå 2014. 

Under perioden har utredning slutförts som rör en kommande länsdansinstitution 

i Norrbotten. Materialet är egentligen två utredningar som gäller 

dels lokaler och teknik, dels grundförutsättningar utifrån kommunikationer, 

befolknings- och publikunderlag, redovisning av andra dansinstitutioner med 

mera. Kommunerna Piteå och Luleå har anmält sig intresserade och villiga 

att finansiera en ny konstnärlig dansinstitution, vilket också skapat massmedial 

uppmärksamhet. 

Då Norrbotten har ett regionalt ordförandeskap i Barentsrådet och därmed 

också i Joint Working Group on Culture (JWGC) deltog divisionschefen i 

möte gällande arbetet med kulturfrågor i Barentsområdet. Bland annat redovisades 

läget i det stora, gemensamma ENPI-projektet och diskuterades den 

vidare utvecklingen av ett Barents Kulturpris. 

Ett särskilt möte har hållits med Bodens kommun gällande Havremagasinet 

och möjligheterna till utveckling mot ordinarie verksamhet och lösande av 

hyresfrågan. Sammanfattningsvis har landstinget och Bodens kommun haft 

en konstruktiv dialog i frågan. 

Samråd med nationella minoriteter gällande kulturutveckling har hållits. 

Frågor som var uppe till behandling var ett allmänt samråd med landstingsledningen 

gällande aktuella frågor, inte enbart kulturfrågor tillsammans med 

representanter för de nationella minoriteterna, information, webböversättningar 

och formulerad strategi för samverkan. 

Ett nytt projekt gällande vårdhundsutbildningar är under förarbete och en 

konferens kommer att hållas den 3 juni. Ett arbete om kravproduktion av kött 

och av grönsaker gällande Grans pågår. 

Norrbottensmusiken 

Norrbotten Big Band (NBB) genomförde en konsertserie tillsammans med 

Ebbott Lundgren. NBB ska, tillsammans med jazzpianisten Django Bates, 

spela i London på Royal Albert Hall under The Proms den 28 augusti. NBB 

blir den enda jazzkonserten under konsertserien som främst består av klassisk 

musik. och konserten framförs som hyllning till altsaxofonisten Charlie 

Parker Bird. 

Arctic Light har tillsammans med världsmusikgruppen Tetra genomfört fem 

konserter i Piteå, Skellefteå, Uppsala, Stockholm och Sundsvall. 

Barn- och ungdomsavdelningen har genomfört ett antal produktioner. Ballongen 

framfördes i 18 förskoleföreställningar och en familjeföreställning, 

Trio Marandis gjorde fyra låg- o mellanstdiekonserter, en Lunchbit på Kulturens 

Hus och en kvällskonsert på Krokodil i Piteå. On the road med studenter 

från rockmusikerlinjen på Musikhögskolan gjorde två konserter i 

Arvidsjaur. 

21


Norrbotten NEO tillsammans med Kjell-Peder Johansson gjorde 16 föreställningar 

med Hur många toner ryms i ett rum, där publiken genom Kjell- 

Peders Tage Taktlös lotsades runt med musik från klassiska verk. Balkanrazzia 

hann med 50 oannonserade klassrumsbesök, fler besök väntar i maj och 

september. Det Norrbottensbaserade bandet Chickpeas avslutade sin turné 

för högstadie- och gymnasieelever med nio konserter. 

Den första presskonferensen inför festivalen New Directions hölls i Piteå 

och Kraftcentrums hemsida lanserades under april. Festivalen har uppmärksammats 

i lokala medier och det visas även intresse från riksmedia eftersom 

Kaija Saariaho, Composer in Residence under festivalen erhållit årets Polarpris. 

Stockholms Konserthus har valt Norrbotten NEO till Artists in Residence för 

hösten 2013 och 2014. NEO kommer att göra en konsertserie på Konserthuset 

under perioden med ett antal konserter utspridda under perioden. 

Norrbotten NEO tilldelades tillsammans med Norrbottensteatern LKAB:s 

kulturpris. LKAB:s motivering: 

”Norrbotten NEO är en modern röst som sticker ut på den svenska musikscenen. 

Ensemblen startades i januari 2007 av Petter Sundqvist och Kjell 

Englund och är en del av Norrbottens Kammarorkester. Norrbotten NEO vill 

nå ut med samtida konstmusik till en bred publik där både nykomlingar och 

erfarna lyssnare finns. De är en spetsgrupp som sätter Norrbotten på kartan i 

Sverige. Kammarensemblen finns i det ordinarie programmet på Stockholms 

konserthus under 2013. Musikensemblen består av sju heltidsanställda musiker 

och har Studio Acusticum i Piteå som hemmabas. Ensemblen framför 

verk av välkända kompositörer som exempelvis Igor Stravinsky. Norrbotten 

NEO berikar och breddar kultur- och musiklivet i Norrbotten och bidrar till 

att bygga ett attraktivare Norrbotten. Det ser LKAB som en viktig ingrediens 

för en ökad attraktionskraft i regionen.” 

Stipendiet från LKAB till Norrbotten NEO var på 50 000 kronor. 

Genomförda Årsstämmor i av 

landstinget ägda bolag 

Filmpool Nord AB 

Filmpool Nord AB höll årsstämma den 2 april. Landstingets ombud på 

stämman var Johan Sjökvist. Styrelsen och verkställande direktören beviljades 

ansvarsfrihet. Styrelsen består efter årsstämman av Jan Palo (ordförande), 

Eva Quist, Sonia Harr, Clas Gunnarsson och Staffan Ling. 

Bolagets nya VD Susann Jonsson tillträdde 1 augusti 2012 och under året 

har bolaget flyttat till nya lokaler i centrala Luleå. 

Långfilmsproduktionen är den stora bärande verksamhetsdelen i bolaget och 

under 2012 hade de fem Norrbottenspremiärer: Isdraken, Hypnotisören, 

Miss Blue Jeans, Dom över död man samt Flimmer. Bolaget ingår som helt 

eller delvis samproducent i åtta långfilmer: I lodjurets timma, Eskil och 

Trinidad, Mig äger ingen, Ömheten, Hypnotisören, Flygparken, A Christmoose 

story samt Krakel Spektakel. 

Filmkulturell verksamhet utför bolaget i länets samtliga kommuner. Inom 

den filmkulturella sidan ligger tyngdpunkten på barn- och ungdomsverksamheten, 

där bolaget bedriver pedagogisk verksamhet inom skolan samt 

driver och samarbetar kring ett flertal projekt. 

22


På kort- och dokumentärfilmssidan har bolaget en historia med över 200 

kortfilmer och 200 dokumentärfilmer. Påtagligt är att de kvinnliga kreatörerna 

är i majoritet i denna genre. 

Branschträffen Filmkonventet arrangerades för nionde året. Filmkonventet 

bidrar till att positionera och exponera Norrbotten gentemot den svenska 

filmbranschen och evenemanget fortsätter att vara en uppskattad mötesplats 

för att mötas och diskutera angelägna frågor inom den svenska filmpolitiken 

och branschen. 

Bolaget ägs tillsammans av landstinget (32,86 %) och tolv av länets kommuner 

(Luleå 16,18 %, Kiruna och Piteå vardera 9,09 %, Boden, Haparanda, 

Jokkmokk, Kalix, Pajala, Älvsbyn och Övertorneå vardera 4,54 % samt Arjeplog 

och Överkalix vardera 0,5 %). 

Bolagets resultat visar ett underskott på 173 575 kronor, på grund av en reservering 

för befarad kundförlust på 600 000 kronor. Totalsumman för balanserade 

vinstmedel uppgår till 277 009 kronor. Stämman beslutade att 

bolagets vinst balanseras i ny räkning, enligt förvaltningsberättelsen. 

Norrbottens Energikontor AB 

Norrbottens energikontor AB höll årsstämma den 2 april. Landstingets ombud 

på stämman var Kent Ögren. Styrelsen och verkställande direktören beviljades 

ansvarsfrihet. Styrelsen består efter årsstämman av Erik Sandberg 

(ordförande), Kenneth Backgård, Stefan Lundmark, Ingrid Nohlgren, Ellinor 

Rönnkvist, Kristina Ek, Tony Sundberg och Sari Ekblom. 

Bolagets huvudsakliga uppdrag är att fungera som en kompetens- och samverkansresurs 

i energi- och klimatfrågor, initiera och samordna projekt, fungera 

som ägarnas expertorgan och hålla sig uppdaterad med omvärldsanalys. 

Verksamheten drivs i linje med regionala strategier och planer och målgruppen 

för verksamheten är främst kommuner och näringsliv. 

Bolaget driver totalt 22 projekt och uppdrag inom energieffektivitet, förnybar 

energi, hållbara transporter och hållbar näringslivsutveckling och budget 

för pågående projekt är på knappt 23 miljoner kronor (3 månader–3 år). Den 

största delen kommer från EU-medel, näst största delen från Energimyndigheten 

och landstinget står för den tredje största delen. 

Bolagets övriga uppdrag handlar bland annat om att på uppdrag av Energimyndigheten 

utbilda kommunala energirådgivare i rådgivning till företag, att 

samordna kommunala energi- och klimatrådgivare i Norrbotten och Västerbotten 

samt att utföra informationsaktiviteter till företag om energikartläggningscheck. 

Vidare deltar bolaget i det regionala utvecklingsarbetet vid 

bland annat framtagandet av regionala strategier och handlingsplaner, deltagande 

i Europaforums arbete samt som remissinstans. 

Norrbottens Energikontor AB är EU:s nordligaste energikontor med totalt 13 

anställda. Bolaget har huvudkontoret i Luleå samt ett projektkontor i Jokkmokk 

och ett i Umeå. 

Bolaget ägs av landstinget tillsammans med länets samtliga kommuner. 

Ägarna finansierar verksamheten med 1 miljon kronor från landstinget och 

totalt cirka 0,5 miljoner kronor från kommunerna (2 kr/invånare), resten av 

verksamheten är till största del projektfinansierad. 

Under 2012 gjorde bolaget en vinst på 224 085 kronor och totalsumman för 

balanserade vinstmedel uppgår därmed till 3 606 366 kronor. Stämman beslutade 

att bolagets vinst balanseras i ny räkning, enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. 

23


BD Pop AB 

BD Pop AB höll årsstämma den 2 april. Landstingets ombud på stämman var 

Johan Sjökvist. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. 

Styrelsen består efter årsstämman av Jan Palo (ordförande), Erik Hasselqvist, 

Anna-Karin Gullberg, Gry Holmgren Hafskjöld och Hampus Kivimäe. 

Bolagets nya vd Pär Soini tillträdde 1 januari och under året har bolaget flyttat 

till nya lokaler i centrala Luleå. 

Utifrån uppdraget fokuserar bolaget på fyra insatsområden, i syfte att utveckla 

branschen i länet. Det första området är produktion, där inspelningsstudion 

fungerar som ett nav. Bolaget har skapat ett nätverk av certifierade 

studiotekniker, som utgör en studiokompetens som gynnar teknikers och 

producenters verksamhet i länet. 

Nästa utvecklingssteg är distribution. Bolaget erbjuder Digi North, som 

handlar om digital distribution. Det finns många artister som inte har avtal 

med skivbolag, men som trots allt önskar få ut sin musik och ser den digitala 

kanalen som en stor möjlighet, men tyvärr delar de ofta då ut sin musik gratis. 

Digi North är en tjänst som möjliggör för artisten att sprida sin musik 

digitalt och samtidigt få betalt för detta. 

Bolaget har också börjat titta på det tredje steget, promotion. När musiken är 

skapad och finns tillgänglig för köp, så vill man utveckla artisten till att planera 

för ett steg till - att synliggöra musiken och artisten i bruset, till exempel 

genom att nyttja sociala medier, press och agerande i livesituationer. 

Det fjärde utvecklingssteget handlar om en spetssatsning med management. 

Ett fåtal av artisterna vill och kan satsa fullt ut och för dessa går bolaget in i 

en samproduktion för att utveckla karriären, till exempel för att genom ett 

management få tillgång till en kontaktyta ut i världen för marknadsföring, 

spelningar och sponsring. 

Andra aktuella verksamhetsaktiviteter är Länet Live som syftar till att utöka 

spelningstillfällen genom att utveckla arrangörskap och teknik på tio spelplatser 

i länet. Vidare arrangerar bolaget Popkollo, som är ett musikkollo för 

tjejer 12–18 år. Detta har funnits i Sverige i tio år och genomförs nu i Norrbotten 

för första gången. 

Bolaget ägs av landstinget och kommunerna Boden, Jokkmokk, Luleå, Pajala, 

Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå. 

Stämman beslutade att den ansamlade vinsten på 28 279 kronor balanseras i 

ny räkning. 

Almi Företagspartner Nord AB 

Genom Almi verkar landstinget för att främja utveckling av konkurrenskraftiga 

små och medelstora företag. Verksamheten ska stimulera nyföretagande 

för att skapa tillväxt och förnyelse i länets näringsliv. Det sker genom rådgivning 

och finansiering. Almi lånar ut pengar till små och medelstora företag. 

Almis arbete ska vara marknadskompletterande och utformas och tilllämpas 

så att snedvridning av konkurrensen undviks. 

Almi Företagspartner Nord AB höll årsstämma den 11 april 2013. Ombud på 

stämman var Kent Ögren. Styrelsen och verkställande direktören beviljades 

ansvarsfrihet. Styrelsen består efter stämman av Folke Spegel (ordförande), 

Erik Bergkvist, Stina Almqvist, Linda Frohm, Pär Lärkeryd, Yvonne Lövbrand, 

Andreas Löwenhöök, Anna Hallberg och arbetstagarrepresentanten 

Ann-Louise Wester. 

24


Almi Nord lånade ut 48 miljoner kronor under 2012. Det är en minskning 

med 20 procent jämfört med 2011. Snittkrediten var 376 000 kr. Detta fördelades 

på 128 lån (-15 procent). Nyutlåningen för hela Almikoncernen i Sverige 

var strax under 2,2 miljarder kr, vilket är en ökning med cirka 8 procent. 

Genom Almi Nord startades under förra året 387 nya företag i Norrbotten 

och Västerbotten, 30 innovationer kommersialiserades och det totala antalet 

rådgivningskunder var totalt 2 121 stycken. Under året har Almi Nord fortsatt 

sitt engagemang i landstingets projekt Innovationssluss Norr. Bolaget 

har även bytt kontorslokaler i Luleå. En ny vd har rekryterats i Niklas Jonsson 

som tillträder den 1 augusti 2013 då Sten-Anders Gustafsson går i pension. 

Under 2012 gjorde bolaget ett underskott på 7 183 994 kronor i verksamheten. 

Bolagets tidigare upparbetade överskott nyttjades till olika insatser. Balansräkningen 

är fortsatt stark med bland annat ett fritt eget kapital som uppgick 

till 20 513 531 kronor. 

Landstinget äger 24,5 procent av bolaget, Regionförbundet Västerbotten lika 

mycket och Almi Företagspartner AB 51 procent. 

Norrbotniabanan AB 

Norrbotniabanan AB bildades 2009 för att ge arbetet med ett förverkligande 

av banan en tydlig juridisk och ekonomisk plattform. Kortsiktigt är den huvudsakliga 

uppgiften att svara för tänkbara finansieringslösningar för planering, 

byggande och drift av banan. En ytterligare uppgift är förhandlingar/diskussioner 

med kommunerna, landstingen och eventuellt industriföreträdare 

om deras insatser och ansvar, med presumtiva finansiärer och entreprenörer 

av byggandet av banan, samt med staten angående medfinansiering 

och statliga garantier för projektet. 

Under 2012 hade bolaget förhoppningar om att regeringen skulle bejaka 

bolagets krav om att tillsätta en förhandlingsperson för att fortsätta förhandlingarna 

angående ett finansiellt upplägg av projektet, något som regeringen 

inte hörsammat. Bristen på en formell förhandlingsmotpart har påverkat 

bolagets möjligheter att komma vidare på ett negativt sätt. Bolaget har utarbetat 

en omfattande ansökan om EU-medel avseende planeringen av etappen 

Umeå-Dåva industripark. Efter att ha behandlats vid två regeringssammanträden 

avslogs ansökan med motivering att projektet inte finns med i den 

nationella transportplanen. 

Norrbotniabanan AB höll årsstämma den 22 april 2013. Ombud på stämman 

var Henrik Berg. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. 

Styrelsen består efter stämman av Lorentz Andersson (ordförande), 

Kent Ögren, Bert Öhlund, Peter Roslund och Anders Ågren. Bolagets verkställande 

direktör är Gusten Granström. 

Under 2012 gjorde bolaget ett nollresultat och det balanserade resultatet 

uppgick till 862 kronor. Bolagets ekonomiska resultat är en konsekvens av 

att bolaget endast från sina finansiärer rekvirerar belopp motsvarande upparbetade 

kostnader. 

Landstinget äger 28,5 procent av bolaget, Regionförbundet Västerbotten lika 

mycket och resterande andelar ägs av Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, 

Luleå, Boden, Kalix och Haparanda kommuner. 

IT Norrbotten AB 

IT Norrbotten AB:s affärsidé är att erbjuda Europas största öppna fiberbaserade 

höghastighetsnät till näringsliv och offentlig service, vilket bidrar till 

25


ekonomisk tillväxt och utveckling i regionen. Bolagets roll är att verka för 

att nätet kommer till praktisk användning för näringsliv och offentlig service. 

Bolaget är också ett projektkontor, där bolaget är ägarnas förlängda arm 

gällande samordning och kompetens. 

IT Norrbotten AB höll årsstämma den 2 april 2013. Ombud på stämman var 

Kent Ögren. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. 

Styrelsen består efter stämman av Yvonne Stålnacke (ordförande), Inger 

Eriksson, Anita Lindfors, Thomas Nilsson och Thomas Brännström. Bolagets 

verkställande direktör är Tony Blomqvist. 

Under 2012 gjorde bolaget en vinst på 1 400 840 kronor, vilket avses återinvesteras 

i förvaltning av infrastrukturen kommande år. Landstinget äger 47 

procent av bolagets aktier och länets kommuner äger återstående andelar. 

Möte om flygförbindelse mellan 

Norrbotten och Troms 

I landstingets vänregionavtal med Troms fylkeskommune står att parterna 

ska verka för att en flygförbindelse mellan regionerna kommer till stånd, och 

vid vänregionbesök i Tromsö i januari 2013 beslutade parterna att inleda ett 

sådant arbete. Som ett led i detta har marknadsundersökningar genomförts i 

respektive region. Undersökningarna presenterades vid ett möte i Luleå den 

25 april. Lars Karbin kommer att fungera som koordinator i arbetet, som nu 

går vidare för att en flygförbindelse ska etableras. 

AER kommitté 3 

Den 25 maj samlades Assembly of European Regions kommitté 3 för vårens 

plenamöte i Dnipropetrovsk, Ukraina. Johnny Åström (NS) representerade 

landstinget. Monica Carlsson (V), president för Standing Committée on 

Equal Opportunities, och kandidat till vicepresident i generalförsamlingen, 

deltog också för att tala om jämställdhetsintegrering. Den viktigaste punkten 

på programmet var valet av en ny kommittépresident. Sonja Steen från 

Nordland, Norge, valdes enhälligt utan motkandidat. Slutligen valdes också 

Lilla Merabet, Alsace, Frankrike, efter en kortare överläggning till tillförordnad 

president för subkommitteen för unga. Slutgiltigt beslut tas vid generalförsamlingen 

i Paris 17–18 maj. 

Förutom avrapportering från de olika subkommittéerna och arbetsgrupperna 

kom mötet till stor del att handla om AER:s relation med regioner från östra 

Europa och kommitténs godkännande av Eastern Partnership Protocol (EPP), 

ett interregionalt partnerskap mellan AER och östeuropeiska regioner, där 

bland annat värdregionen för mötet Dnepr Oblast finns med. Målet med 

överenskommelsen är enligt generalsekreteraren, Pascal Goergen, att upprätta 

en dialog om demokrati och främja interregionalt samarbete. Konkret 

innebär överenskommelsen att man bildar en gemensam arbetsgrupp med 

uppgift att se över eventuella samarbetsprojekt inom en rad olika områden, 

flera med koppling till kommittee 3. Förslaget antogs enhälligt. 

Håkan Sandgren, Jönköping, berättade om task force-gruppens arbete och 

förslag till förändringar i den nya strategiska planen, AER strategin 2013– 

2020. Planen kommer att presenteras i sin helhet och beslut om de föreslagna 

förändringarna kommer att tas vid generalförsamlingen i Paris 17–18 maj. 

Planen förväntas vara konkret och utgöras av fyra kapitel uppdrag, värderingar, 

prioriteringar och nyckelstrategier. Målet med förändringarna är att 

26


effektivisera AER och ge kommittéerna tydligare fokus, då task forcegruppens 

slutsats är att ”AER inte kan syssla med allt”. 

Monica Carlsson (V) talade om hur viktigt det är att AER fortsätter bedriva 

en medveten jämställdhetsintegrering. I och med den tilltänkta omstruktureringen 

av AER så kommer den permanenta kommittén att försvinna och då 

blir det än viktigare att frågan om jämställdhet genomsyrar hela organisationen. 

Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga för kvinnor utan även en 

grundförutsättning för demokrati. Det är därför oerhört viktigt att AER uppmanar 

män att ta initiativ och delta i olika jämställdhetsprojekt. Slutligen 

nämndes införandet av kvoteringssystem som en nödvändig åtgärd för att 

påskynda jämställdhetsintegreringen. 

Elisabeth Langgren, Sörmland, presenterade planen för AER Summer 

School, 19–24 augusti i Nyköping. Föreläsningar, workshops och studiebesök 

kommer att genomföras med grönt tema. Målet är att ge deltagarna kunskaper 

inom transport, energi och klimatfrågor. Tydliga kopplingar kommer 

även att finnas till AER strategier och Europa 2020. Förhoppningen är givetvis 

också att ge deltagarna inspiration till studier, arbete och projektidéer 

inom ämnet, samt att även sammanställa en form av åtgärdsplan. Landstinget 

har gått ut med inbjudan och söker nu två ungdomsambassadörer. Anmälan 

görs till Ida Karkiainen och sista anmälningsdatum är 19 maj. 

AER kommitté 1 

Den 26 maj samlades Assembly of European Regions kommitté 1 för vårens 

plenamöte i Dnipropetrovsk, Ukraina. Kenneth Backgård (NS) och Ann 

Kristin Nilsson (S) deltog från landstinget, samt Monica Carlsson (V) som 

tog tillfället i akt att även här tala om att jämställdhetsintegrera AER. 

Två representanter kandiderade till president för kommitté 1. Marian Vasile, 

Timis, Rumänien, och Jan Jakob Van Dijk, Gerlderland, Nederländerna. 

Vasile vann omröstningen med siffrorna 31-10. Norrbotten röstade på Van 

Dijk. Slutgiltig omröstning sker vid generalförsamlingen i Paris 17–18 maj. 

Kenneth Backgård (NS) inledde mötet med att presentera Hampshirerapporten 

om elbilar och rapportera från sin arbetsgrupp för energi- och klimatfrågor. 

Den viktigaste slutsatsen i Hampshirerapporten är behovet av ett fungerande 

och gemensamt infrastruktursystem, då det idag finns alldeles för få 

ställen med möjlighet att ladda elbilar. För fortsatt utveckling av infrastruktur 

krävs fortsatt lobbyverksamhet från AER. Ett annat problem har länge 

varit att människor inte litar tillräckligt på den nya tekniken, men att man nu 

med tredje och fjärde generationens elbilar ska kunna slå hål på myter om 

bristande prestanda. 

Per Inge Bjerknes, Østfold. Norge, berättade från arbetsgruppen för regionala 

flygplatser om hur viktigt det är att bygga ”en stark social, mental och 

fysisk brygga mellan regioner”, och att det just nu är väldigt viktigt då 

kommissionen presenterar en ny resolution om att dra in allt statligt stöd till 

regionala flygplatser. AER har skrivit tydliga yttranden mot det här och förklarat 

varför regionala flygplatser är så pass viktiga. Räddningen för stödet 

kan vara kommissionens intresse för regionalt tänkande och om möjligheten 

finns att kommissionen tar det i fortsatt beaktning, även framtiden är oviss. 

Slutligen hoppas arbetsgruppen att fler vill delta i framtida möten, då stödet 

är helt avgörande för flygplatsernas överlevnad. 

Mötet avhandlande även Rur@act-programmet, vilket skapades för att 

främja och utveckla erfarenhetsutbyte mellan regioner genom att tillhanda- 

27


hålla metoder och nödvändiga verktyg. En populär metod för erfarenhetsutbyte 

är regional peer reviews. Christina Baizan, AER koordinator, berättade 

om framgångsrika och effektiva utvärderingar av varandras verksamheter på 

plats. Totalt finns det idag fem olika interregionala samverkansprojekt som 

använder sig av metoden. Regions 4 Green Growth, där Norrbotten deltar 

nämndes som ett gott exempel. Baizan uppmuntrade fler regioner att fundera 

på hur man kan använda sig av peer reviews, Representanterna blev under 

mötet också tillfrågade att rösta om vilka prioriteringar de tyckte Rur@ctprogrammet 

skulle fokusera på i framtiden. Resultat var följande; 1) Landsbygdsutveckling 

2) Entreprenörskap 3) Innovationer 4) Energi 5) Klimatfrågor. 

I övrigt lyftes Eastern Partnership Protocol (EPP) upp på agendan av generalsekreteraren 

Pascal Goergen, precis som under kommitté 3-mötet dagen 

innan, och även i kommitté 1 antogs partnerskapet enhälligt. 

28


Överenskommelse mellan staten 

och landstingen om psykisk ohälsa 

I min rapport till landstingsstyrelsen den 30 januari redovisade jag att Socialstyrelsen 

inte godkänt Norrbotten vad gällde grundkrav 1 a som handlar om 

huruvida det finns överenskommelse om samarbete mellan landsting och 

kommun kring personer psykisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsen ansåg 

överenskommelsen vara för otydlig. 

Landstinget och Kommunförbundet har i en gemensam skrivelse ifrågasatt 

beslutet. Även Sveriges Kommuner och Landsting har gjort bedömningen att 

Norrbotten väl klarat de uppsatta grundkraven. 

Socialdepartementet har besvarat skrivelsen och förutsätter att Socialstyrelsens 

bedömning skett i enlighet med skrivningarna i överenskommelsen. 

Medlen för 2012 har fördelats i enlighet med regeringsbeslut och kan inte 

ändras i efterhand. 

Socialdepartementet säger sig ta de synpunkter som landstinget och Kommunförbundet 

framfört på stort allvar och har vidtagit ett antal åtgärder för 

att öka förutsägbarheten och tydligheten i arbetet med prestationsmålen: 

Socialstyrelsen har uppdraget att ta fram kriterier för hur grundkrav och 

prestationsmål ska bedömas. Det ska vara tydligt vad som ska uppnås för 

att ta del av medlen. Det ska också utvecklas en webbaserad inrapporteringsfunktion 

för att förenkla inrapporteringen. 

Huvudmännen kommer också ha möjligheten att få en förhandsbedömning 

av hur grundkraven uppfylls. Socialstyrelsen kommer då att lämna 

konkret information om vad som behöver förbättras och huvudmännen 

har sedan en månad på sig att göra dessa förändringar. 

Socialdepartementet har också tagit initiativ till ett nätverk där landstingen 

och kommuner ska få löpande information om satsningens innehåll 

och kunna lämna synpunkter på genomförande och information om insatser. 

Nationell Patientenkät 

Landstinget har från år 2011 anslutit sig till Nationell Patientenkät. Nationell 

Patientenkät är ett samarbetsprojekt som omfattar samtliga landsting och 

regioner. Projektet koordineras av Sveriges Kommuner och Landsting 

(SKL). 

I åtagandet för Nationell Patientenkät finns ett antal enkäter som är obligatoriska 

för landstingen att genomföra. Dessa är: 

Specialiserad sjukhusvård öppenvård och slutenvård (våren 2012). 

Psykiatri öppenvård och slutenvård (våren 2012). 

Primärvård (hösten 2012). 

Akutmottagningar (hösten 2012). 

Barnsjukvård (våren 2013). 

Barn- och ungdomspsykiatri (hösten 2013). 

29


Samtliga obligatoriska undersökningar genomförs vartannat år i grundutförandet. 

Landstinget har dock beslutat att primärvården ska genomföra sin 

enkät årligen (en så kallad mellanårsmätning eftersom inte alla landsting 

genomför den). 

Utöver dessa kan landstingen frivilligt bekosta ytterligare mätningar av andra 

verksamheter (t ex röntgen, dialys, mödravård/barnavård, BB/förlossning, 

syncentral, tandvård m m). 

Så går undersökningen till 

Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) har fått i uppdrag av landstingen 

genom SKL att genomföra undersökningen. 

Urvalet för enkäten görs bland de patienter som under en viss tidsperiod 

besökt den aktuella mottagningen eller skrivits ut från den aktuella vårdavdelningen. 

Av samtliga genomförda besök eller utskrivna patienter under 

urvalsperioden väljs ett antal patienter (cirka 200 enkäter beroende på enhetens 

storlek) slumpmässigt. Dessa får en postal enkät hemskickad. Enkäten 

består av ett 50-tal strukturerade frågor. Patienterna får bland annat bedöma 

hur de upplevde bemötandet, delaktigheten och informationen vid sitt senaste 

besök eller vistelse. Det finns också möjlighet att lämna öppna kommentarer. 

Syftet med enkäten är att använda resultaten i det egna förbättringsarbetet. 

Det är därför angeläget att få så hög svarsfrekvens som möjligt och därför är 

det också viktigt att berörda enheter marknadsför enkäten bland patienterna. 

Resultatet finns tillgängligt för allmänheten på: 

www.skl.se/nationellpatientenkat och när det gäller primärvårdens resultat 

finns det även på www.1177.se. 

Aktuella mätningar 

Primärvården har hösten 2012 genomfört enkäten för andra gången. Under 

hösten har även länets akutmottagningar att för första gången genomfört den 

nationella patientenkäten. 

Resultat 

Resultaten från Nationell Patientenkät redovisas i patientupplevd kvalitet 

(PUK). Detta innebär att resultatet tar hänsyn till alla svarsalternativ, det vill 

säga både svar av positiv karaktär och svar av negativ karaktär. PUK-värdet 

redovisas i intervallet 0–100, där 100 är det högsta värdet. 

Nedan redovisas resultatet för primärvården och akutmottagningarna. I Norrbotten 

är det ungefär 4 000 patienter som besvarat läkarenkäten för primärvården 

och knappt 1 000 patienter som besvarat akutmottagningens enkät. 

Norrbottens svarsfrekvens ligger ungefär som riksgenomsnitten, något högre 

för primärvården. 

Norrbotten 

Riket 

Primärvård 55,1 % 52,2 % 

Akutmottagning 46,3 % 46,3 % 

Offentligt presenterad data – Indikatorer 

Här nedan presenteras resultatet för ett antal frågor som även presenteras 

offentligt. För primärvården som gjort mätningen en gång tidigare visas föregående 

mätnings resultat inom parentes. 

Patienterna upplever att de bemöts med hänsyn och respekt. Dessutom upplevs 

väntetiden till besök och behandling som bättre i Norrbotten än i riket. 

30


På akutmottagningarna upplevde patienterna också att samtliga lokaler var 

rena. 

Enkätresultaten visar dock att det finns förbättringsmöjligheter, bland annat 

för att patienten ska bli mer delaktig i planeringen av den fortsatta vården. 

Detsamma gäller informationen som ges till patienterna, väldigt få patienter 

upplever att de fått information om eventuella biverkningar av läkemedel 

som skrivs ut och varningssignaler att vara uppmärksam på gällande sin 

sjukdom eller behandling. På akutmottagningarna upplevde patienterna att 

de inte fick någon information om i vilken ordning man tog hand om (prioriterade) 

patienterna. 

Bemötande 

Kände du att du blev bemött med 

respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 

Delaktighet 

Kände du dig delaktig i beslut om din 

vård och behandling, så mycket som 

du önskade? 

Information 

Fick du tillräcklig information om ditt 

tillstånd? 

Tillgänglighet 

Fick du en mottagningstid så snart du 

önskade/fick du möjlighet att träffa en 

läkare så ofta som du önskade när 

du var inlagd? 

Förtroende 

Kände du förtroende för de läkare 

som du träffade på mottagningen/avdelningen? 

Upplevd nytta 

Anser du att ditt aktuella behov av 

sjukvård blivit tillgodosett vid ditt 

besök på mottagningen/under din 

vistelse på avdelningen? 

Helhetsintryck 

Hur värderar du som helhet den 

vård/behandling du fick? 

Rekommendera 

Skulle du rekommendera den här 

mottagningen/avdelningen till andra? 

Primärvård 

Akutmottagning 

Norrbotten 

Riket Norrbotten 

Riket 

89 (89) 90 (90) 89 88 

77 (76) 78 (78) 74 73 

77 (77) 77 (78) 77 76 

82 (82) 80 (81) 62 52 

83 (84) 84 (85) 83 85 

82 (81) 82 (83) 82 82 

70 (70) 70 (71) 71 69 

82 (81) 82 (83) 88 84 

Avvecklingen av centraloperation 

vid Kiruna sjukhus 

Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2011 att ingrepp som kräver centraloperationsresurser 

skulle flyttas från Kiruna till Gällivare sjukhus. Uppföljning 

har gjorts ett år efter att verksamheten avvecklats vid Kiruna sjukhus 

för att se hur det fungerat. 

Socialstyrelsen uppmärksammades på beslutet och öppnade ett tillsynsärende 

där de önskade svar från landstinget på ett antal frågor, främst rörande 

patientsäkerhet. Landstingets uppföljning har nu redovisats för Socialstyrelsen. 

31


Socialstyrelsen konstaterar i sitt beslut att det är Norrbottens läns landsting 

som ansvarar för hur hälso- och sjukvården och jourlinjerna organiseras samt 

att det finns en transportorganisation som säkerställer ett patientsäkert omhändertagande. 

Socialstyrelsen framhåller att det är viktigt att fortlöpande 

bedöma och följa upp verksamheten och avslutar därmed ärendet. 

Ambulansflygplan stationeras i Luleå 

Från och med den 2 april 2013 finns ett ambulansflygplan stationerat på 

Luleå Airport under dagtid. Syftet är att förkorta insatstiden vid akuta insatser 

men också att effektivisera de planerade ambulanstransporterna. 

Landstinget disponerar, tillsammans med de övriga tre landstingen i norra 

Sverige, två ambulansflygplan som båda varit stationerade i Umeå. Nu stationeras 

ett av planen i Luleå i stället, under en försökstid på två år. Flygoperatören 

Scandinavian Air Ambulance är samma bolag som driver ambulanshelikoptrarna 

i Gällivare, Lycksele och Östersund. 

Den viktigaste fördelen med att stationera planet i Luleå är att insatstiden 

från larm till ankomst förkortas. Lösningen ger en alternativ flygtransportmöjlighet 

och ökad tillgänglighet under veckans alla dagar i och med att 

regionen disponerar två plan dagtid även på helgen, vilket inte varit fallet 

tidigare. Planet ska kunna rycka ut dagtid alla dagar i veckan och vara bemannat 

med sjuksköterska. Om planet måste bemannas med läkare, används 

planet i Umeå som vanligt. 

En patientgrupp som har ett ökat behov av transport med ambulansflygplan 

är hjärtpatienter som genomgår invasiva ingrepp på Sunderby sjukhus och 

ska transporteras till och från Malmfälten. Här krävs ambulansflygplan både 

före och efter ingreppet och då är det en fördel att planet inte behöver starta i 

Umeå. 

Flygplanen som landstinget disponerar är av fabrikatet Beech 200 och kan ta 

två liggande och två sittande patienter. Besättningen är normalt två piloter 

och en sjuksköterska. Planet från Umeå kan vid behov bemannas med läkare. 

Cirka 1 000 norrbottningar transporteras varje år med ambulansflyg, till exempel 

intensivvårdspatienter, för tidigt födda barn eller nyopererade hjärtpatienter. 

Ambulansflygplanen är del i ett transportsystem som i Norrbotten 

omfattas av 23 dygnsambulanser, sex dagambulanser och en ambulanshelikopter 

som är stationerad i Gällivare. 

Hälsoundersökning med mammografi 

Lägesrapport februari 2013 

Socialstyrelsen rekommenderar att kvinnor i åldrarna 40–74 år erbjuds hälsoundersökning 

med mammografi med ett tidsintervall om 24 månader. 

I Norrbotten utförs hälsoundersökning med mammografi vid tre enheter: 

Luleå/Stadsvikens vårdcentral, kustvagnen och inlandsvagnen. Kustvagnen 

ställs upp i Boden, Älvsbyn, Piteå och Kalix. Inlandsvagnen ställs upp i Kiruna, 

Gällivare, Jokkmokk, Arvidsjaur, Haparanda och Pajala. 

Målsättningen för verksamheten är att uppnå Socialstyrelsens rekommendation. 

Det ideala tidsintervallet för en ”omgång” vid respektive enhet är således 

24 månader. 

Start och avslut på en omgång/ett tidsintervall sker på olika datum vid respektive 

enhet. En omgång är inte detsamma som ett år utan är den tidsperiod 

då man tar emot kvinnorna som ska bjudas in för att få sin hälsounder- 

32


sökning inom 24 månader. På grund av olika faktorer kan denna tid inte 

alltid uppnås. 

Kustvagnen har under åren fått dra ett allt tyngre lass på grund av förskjutning 

i befolkningsstrukturen. Allt fler bor eller arbetar i kustregionerna och 

allt färre i inlandskommunerna. 

Under digitaliseringen av mammografin förlängdes tidsintervallerna men 

minskar nu och närmar sig uppställda mål enligt följande tabell. 

Enhet 

Tidsintervall 

omgång 10 

Tidsintervall 

omgång 11 

Tidsintervall 

omgång 12 

Luleå/Stadsviken, Analog, 25 mån Analog/digital * Digital, 22 mån 

fast enhet 

27 mån 

Kustvagnen, 

mobil enhet 

Analog, 23 mån Analog/digital* 

33 mån 

Digital, omgång ej 

avslutad 

Inlandsvagnen, Analog, 20 mån Analog/digital * Digital, 25 mån 

mobil enhet 

29 mån 

*Under 2009-2010 digitaliserades mammografin, vilket innebar vissa störningar i produktionen. 

Omgång 11 genomfördes delvis med analog utrustning, delvis med digital utrustning. 

Intervallerna är idag: 

Luleå/Stadsviken – 26 månader (omgång 13 har påbörjats och ger därför i 

ögonblicksbilden 26 månader jämfört med 22 månader i tabellen ovan). 

Kustvagnen – 24 månader. 

Inlandsvagnen – 24 månader (omgång 13 har påbörjats). 

Deltagande i omgångarna 10–12 

Kommun Omgång 10 Omgång 11 Omgång 12 1) 

Inbjudna Deltagande 



Arjeplog 2) 669 85% 708 72% 699 81% 

Arvidsjaur 1 474 89% 1 443 88% 1 433 87% 

Boden 6 193 84% 6 267 81% 6 231 84% 

Gällivare 4 247 84% 4 184 81% 4 103 84% 

Haparanda 

2 323 85% 2 381 82% 2 343 80% 

Jokkmokk 1 198 85% 1 167 82% 1 174 84% 

Kalix 3 897 86% 3 998 86% 3 847 84% 

Kiruna 5 354 84% 4 896 83% 4 885 87% 

Luleå 2) 15 891 84% 16 309 83% 16 185 82% 

Pajala 1 539 86% 1 485 87% 1403 84% 

Piteå 9 172 88% 9 068 86% 7053 Omgång 

ej klar 

Älvsbyn 1 796 85% 1 796 85% 1761 85% 

Överkalix 

895 84% 857 83% 837 80% 

2) 

Övertorneå 

1 141 84% 1 125 82% 1106 77% 

Totalt 55 792 87% 55 589 84% 53 074 83% 

1) Kustvagnens omgång 12 är ännu inte helt avslutad men deltagandet ligger för närvarande 

på 83 procent, grundat på de 52 497 inbjudningar som hittills är utskickade. 

2) Mammografivagnen ställs inte upp i dessa kommuner. 

33


Driftsättningen av den digitaliserade mammografin genomfördes 2009– 

2010. Enligt planen skulle tidsintervallen för hälsoundersökning med mammografi 

vara 24 månader när omgång 12 var avklarad (första digitala omgången). 

Detta har fungerat bra för Luleå/Stadsviken och kustvagnen, dock 

inte för inlandsvagnen. För att arbeta i kapp är inlandsvagnen prioriterad. 

Kustvagnen beräknas vara klar med omgång 12 under våren 2013. 

Under hösten och vintern 2012–2013 erbjuds kvinnor boende i Luleå, Boden, 

Piteå, Överkalix, Haparanda, Övertorneå och Pajala att delta i hälsoundersökning 

med mammografi. 

Tekniska störningar 

Tekniska problem med den ena mammografivagnens kylanläggning orsakade 

fyra veckors produktionsbortfall i början av 2012. 

Väntetiderna förlängdes under mars 2012 på grund av problem med uppgradering 

av bildgranskningssystemet. 

Införandet av det nya radiologiska informationssystemet (RIS) under 

2011–2012 har inneburit förseningar i den kliniska verksamheten. De nya 

rutinerna har inte riktigt satt sig. Problemen kommer att arbetas bort med 

tiden. 

Deltagandet i hälsoundersökning med mammografi 

Såväl ur ett nationellt som ett internationellt perspektiv är deltagandet för 

hälsoundersökning med mammografi i Norrbotten högt. Totalt 83 procent av 

de norrbottniska kvinnorna deltar i hälsoundersökning med mammografi. I 

Spanien är deltagandet 73 procent, i Tyskland 68 procent. Frankrike och 

Österrike ligger båda på 80 procent. 

Av de inbjudna kvinnorna deltar inte 17 procent i hälsoundersökningen, men 

av dem är det 3–4 procent som istället deltar i årliga kontroller under fem år 

på grund av operation av bröstcancer, eller årliga kontroller livet ut på grund 

av ärftlighet med känd förhöjd riskfaktor för bröstcancer. Dessa kvinnor 

undersöks årligen via remiss till Sunderby sjukhus, men får även en inbjudan 

till hälsoundersökning med mammografi när de är i åldrarna 40–74 år. Detta 

beror på att inbjudan till hälsoundersökningen utgår från befolkningsregistret. 

Om de 3-4 procent kvinnor som kallas till de speciella årliga mammografiundersökningarna 

räknades in i hälsoundersökningen skulle Norrbotten visa 

ett generellt deltagande på 86-87 procent. 

Norrbottniskt deltagande i internationella jämförelser 

I EU:s guidelines för bröstcancerscreening betraktas ett deltagande på minst 

75 procent som önskvärt. Det norska mammografiprogrammet erbjuder 

kvinnor i åldersgruppen 50–69 år hälsoundersökning med mammografi vartannat 

år. Deltagandet i Norge 2011 uppgick till 75 procent. I Finland kallas 

alla kvinnor 50–69 år till lagstadgad mammografiundersökning vartannat år. 

Deltagandet 2009 uppgick till 82,7 procent. 

Bland övriga EU-länder rapporteras via EU Health (2008) att Österrike hade 

80,5 procents deltagande i mammografiscreening och Frankrike 80,5 procent. 

Dessa två länder är de enda som kommer över 75 procents deltagande. 

34


Övrigt 

Bokning/avbokning via webben 

Bokning/avbokning av tid för hälsoundersökning via nll.se togs i drift under 

februari 2011. Under 2012 gjordes 6 525 ombokningar via webbfunktionen. 

Betalning med kort och faktura 

Kontant betalning har avvecklats helt och det fungerar bra att betala med 

kort. 

Forskning 

Mammografiverksamheten deltar i en stor internationell studie – AVON - 

där forskare från ett flertal länder deltar. Under studiens första fas samlades 

bröstvävnad från friska kvinnor i Norrbotten in och analyserades av forskare. 

Den studien visade att graviditet lämnar ett genetiskt avtryck i bröstets celler 

- en slags signatur. Denna signatur kan på sikt vara en nyckel till en metod 

att förebygga bröstcancer. Nu har arbetet gått in i fas två och mammografin i 

Norrbotten har återigen samlat in bröstvävnad, nu från en yngre åldersgrupp 

än under fas ett. Fältarbetet med insamling av studiematerial är avslutat och 

bearbetning av data pågår i USA. 

Läkare och sjukgymnaster verksamma enligt 

nationella taxan 

Under 2012 gjordes 71 000 besök hos läkare verksamma enligt nationella 

taxan. Det är totalt 30 läkare som är verksamma i länet, varav åtta specialister 

inom allmänmedicin. Under 2012 har en läkare överlåtit sin etablering 

via anbud. För ytterligare tre läkare har ett så kallat ansökningsförfarande 

genomförts, dock fanns inga sökanden vilken inneburit att läkarna avslutat 

sina etableringar. 

Under 2012 gjordes 152 000 besök hos sjukgymnaster. I länet fanns år 2012 

61 sjukgymnaster verksamma. Sex av sjukgymnasterna har överlåtit sina 

etableringar under året. 

Under 2012 uppgick utbetalningarna till 106,8 miljoner kr, vilket är 0,6 miljoner 

kr lägre än 2011. Det beror på att antalet besök till läkare och sjukgymnaster 

minskade med 1 650 respektive 9 600 jämfört med 2011. 

I slutet av 2012 infördes möjligheterna för läkare och sjukgymnaster med så 

kallad prova-på-verksamhet inom vårdvalet. 

För mer information se rapporten; 

Privata vårdgivare enligt nationella taxan – Redovisning av verksamhetsåret 

2012 

Landstingets tandvårdsstöd 

Under 2012 fick totalt 3 740 personer i länet en munhälsobedömning, vilket 

var 670 personer fler än föregående år. 

Från den 1 januari 2013 har Folktandvården ansvaret för den uppsökande 

verksamheten inom länets samtliga kommuner. Oral Cares avtal upphörde 

per den 31 december 2012 på egen begäran. Under 2012 har en översyn av 

det administrativa tandvårdsstödet inletts. 

I november beslutade landstingsfullmäktige om införande av LOV (Lagen 

om valfrihet) inom barn- och ungdomstandvården från den 1 januari 2014, 

35


vilket föranlett att samtliga avtal inom befintlig kundvalsmodell har sagts 

upp och gäller till och med 31 december 2013. 

Inför verkställighet av tredje steget i tandvårdsstödet har riktade utbildningsoch 

informationsinsatser genomförts såväl till allmänhet, patienter samt personal 

inom hälso- och sjukvård samt tandvård. 

Totalt har kostnaderna för uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård och 

tandvård som led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid uppgått till 

24,1 miljoner kr, vilket är 0,3 miljoner kr lägre än budget att jämföra med ett 

underskott på 1,3 miljoner kr under 2011. I huvudsak förklaras detta av lägre 

kostnader för uppsökande verksamhet. 

För mer information se rapporten: 

Landstingets tandvårdsstöd – Redovisning av verksamhetsåret 2012 

Om- och tillbyggnad av Sunderby sjukhus 

I min rapport till styrelsen den 12 december 2012 berättade jag om att byggnationen 

av det nya hotellet startat och att entreprenören Skanska påbörjat 

schaktningsarbetet. Sedan den tidpunkten har arbetet fortsatt enligt plan med 

bland annat färdigställande av källarplan och resning av väggar När detta 

skrivs är den byggstrejk som skulle ha drabbat hotellbygget uppskjuten fram 

i 14 dagar fram till den 2 april. Under tiden går ombyggnationen av coronarangiolab 

planenligt, med sikte på en byggklar avdelning under oktober i år. 

Därefter påbörjas installation av utrustning. Innan anläggningen tas i drift 

måste allt testas i full skala. 

Inger Gustafsson, tidigare enhetschef vid infektion och hud, är förordnad 

som hotellchef. Hon började sitt arbete den 18 mars. En av hennes första 

åtgärder är att rekrytera övriga medarbetare som ska arbeta på hotellet. 

Information 

Vid alla byggnationer uppstår en del olägenheter för pågående verksamhet i 

form av avstängningar och buller med mera. Åtgärder har vidtagits vid sjukhuset 

för att så mycket som möjligt minimera olägenheterna samt att informera 

patienter och medarbetare om vilka arbeten som utförs och vilka störningar 

som kan uppkomma. Bland annat skickar projektet varannan vecka 

till verksamheterna ut ett nyhetsbrev via mail som berättar om pågående 

arbeten. Skyltar vid entrén och information via intranätet och hemsidan är 

andra sätt att uppmärksamma om- och tillbyggnaden vid sjukhuset. 

Fyra gånger om året ger projektet också ut ett tryckt nyhetsbrev som distribueras 

till alla enheter vid sjukhuset samt till media i Norrbotten. Nyhetsbrevet 

kan också läsas på hemsidan. I april utkommer det första numret av 

landstingets hushållstidning, där de om- och tillbyggnadsarbeten som pågår 

vid sjukhuset beskrivs. 

Etapp D/E är prioriterad 

I det fortsatta om- och tillbyggnadsarbetet prioriteras etapp D/E, som innefattar 

akutmottagningen, röntgen, operation, sterilcentral och IVA. Arbetet 

med etappen har påbörjats och fyra arbetsgrupper är igång med att ta fram 

delfunktionsprogram. Vidare har planeringen för hur verksamheten ska bedrivas 

under ombyggnaden påbörjats. 

Bemanning 

Vad gäller projektets bemanning kommer Anna Greta Öberg att sluta som 

huvudprojektledare under hösten. Ny huvudprojektledare blir Karin Lind- 

36


mark. Anne Lindahl blir biträdande huvudprojektledare. Knuten till projektet 

är också delprojektledare Kristina Ernstsson. Bakgrunden till den personella 

förstärkningen är att projektet nu kommer att successivt gå in i ett intensivare 

skede. 

Kultur och utbildning 

Divisionsövergripande 

Kommunbesök har genomförts i Haparanda den 19 februari, Boden den 25 

februari, Piteå den 12 mars och i Överkalix den 26 mars. I samtliga kommuner 

har kulturfrågor särskilt aktuella för kommunen samtidigt som frågor av 

betydelse för kommande kulturplan diskuterats. Alla samtal har varit både 

givande och öppna till sin karaktär. 

Dialoger för företrädare för hemslöjd, dans och nationella minoriteter har 

genomförts under perioden. 

Den 20 mars samlade divisionens företrädare representanter från Norrbottens 

kommuner till samverkan och dialog om kulturutvecklingen i Norrbotten. 

Temat för denna träff var kulturella och kreativa näringar. Även Kulturhuvudstadsåret 

2014 Umeå och Piteås avtal med Umeå presenterades och även 

den bäring detta kan komma att ge för Norrbotten. 

Ett tillgänglighetsseminarium hölls den 5 mars med bland annat vice generaldirektör 

Benny Marcel som talare och i divisionens regi. Syftet var att 

utveckla medvetenheten och kunskapen i tillgänglighetsfrågor bland annat 

vid våra institutioner. 

Den 7 mars hade alla kulturplanens arbetsgrupper ett gemensamt möte i Kulturens 

hus. 

Divisionschefen deltog i ett nationellt seminarium för landsting och regioner 

i Stockholm den 14–15 mars med föreläsningar och möjlighet att dag två 

samtala enskilt med samtliga företrädare i Samverkansråde. Rådet är myndigheters 

och riksorganisationers referensgrupp i Statens Kulturråds arbete 

med bland annat alla landets kulturplaner. 

Den 27 mars medverkade divisionschefen på återföringsdagen för regionala 

beredningen med återkoppling om vad som skett utifrån de uppdrag som 

beslutats gällande musik och dans samt kulturens betydelse för tillväxten. 

Den 2–3 april deltog divisionschefen tillsammans med landstingsstyrelsens 

ordförande vid ett av Sveriges Kommuner och Landsting anordnat nätverksmöte 

för Sveriges län och regioner gällande kulturfrågor. Ett politikernätverk, 

nationellt, är under uppbyggande och samtalen rörde formerna samt 

bland annat också utvecklingen av kultursamverkansmodellen. 

SSU 

Den 28 mars meddelade landstinget genom ett pressmeddelande att SSU 

Norrbotten under åren 2002–2004 felaktigt rapporterat in felaktigt antal genomförda 

kurser och även för många deltagare vid flera av de genomförda 

kurserna. Granskningen är genomförd av utomstående revisor (pwc). 

De medel för ungdomsledarbidrag som felaktigt utbetalats är beräknade till 

477 000 kr. SSU har anmodats att återbetala den summan samt 85 625 kr för 

revisorns genomförda arbete gällande åren 2002–2010. Dessutom förväntas 

SSU återbetala 407 873 kr i ränta för perioden 2002–2010. Det kompletterande 

materialet för åren 2002–2004 är överlämnat till polisen. 

37


Norrbottensmusiken 

Norrbotten Big Band (NBB) tillsammans med Arctic Youth Jazz Orchestra 

(AYJO) deltog i Fife Festivalen i Edinburgh. NBB framträdde i två konserter. 

AYJO deltog tillsammans med systrarna Karolina och Malin Almgren 

där de mötte ett skotsk ungdomsstorband i två workshops och en konsert. 

NBB gav minikonsert tillsammans med Sofia Jannok på NLL:s chefsdag. 

Produktionen Improvisation, en musikalisk resa för lågstadieklasser, gav 

totalt elva skolföreställningar och två offentliga konserter i Piteå och i Boden. 

Musikteatern Kattmössan gav 21 föreställningar främst i förskolor och en 

familjeföreställning i Gällivare. 

Den 17 februari hölls Norrbottensmusikens första Showcase i Kulturens 

Hus. Femton olika konstellationer från Norrbotten gav smakprov på produktioner 

riktade till barn och ungdomar. Delar av detta kommer att ingå i nästa 

programutbud. 

Norrbottens Kammarorkester gav årets första konsertturné under rubriken 

Kubansk magi. Konserter gavs i Älvsbyn, Luleå, Haparanda, Pajala och 

Piteå. 

Norrbotten NEO gjorde tillsammans med studenter från Tonsättarskolan i 

Visby två workshops i Piteå som förberedelse inför besöket i Visby i maj. 

NEO repeterade även med den italienska kammarensemblen Alter Ego som 

var på besök en vecka under månaden. 

Alter Egos besök i Piteå ingår i deras roll som Artists in Residence inom 

Kraftcentrumprojektet. Under vistelsen i Piteå genomförde Alter Ego workshops, 

ett seminarium och fyra konserter i Studio Acusticum. 

Även Stockholms Saxonfonkvartett har genomfört aktiviteter i Kraftcentrums 

regi med skolkonserter i Piteå och en offentlig konsert under Midvinterfestivalen 

på Studio Acusticum. 

AYJO vann den 21 mars priset som Sveriges bästa länsungdomsstorband 

bland 14 medtävlande storband vid Swedish Youth Jazz Celebration i Konserthuset 

i Stockholm. 

Norrbottens museum 

Skolprogrammet Vem bryr sig, hade sin sista vecka för 60 stycken gymnasielever, 

där eleverna med utgångspunkt i Förintelsen fick genom upplevelser 

och workshop ta ställning till frågor om civilkurage, antisemitism och 

högerextremism. 

I samarbete med ABF genomfördes åtta temakvällar/-dagar med anledning 

av utställningen Drömverkstan - ABF 100 år. 

Samernas nationaldag firades i samarbete med Luleå-Boden Sameförening, 

85 vuxna 25 barn/ungdomar deltog. 

Sportlovsaktiviteter har bedrivits i museet under sista veckan i februari. Totalt 

cirka 1 400 vuxna och 600 barn har deltagit. Aktiviteterna har bestått i 

form av korvgrillning, teater, slöjd och filmvisning. 

Museet har deltagit i Jokkmokks marknad med bland annat visningar av 

filmen Björnfesten. Dessutom har museet dokumenterat delar av marknadsutbudet. 

Museet har lämnat in en projektansökan till Kulturrådet och Landstinget om 

en kulturarvsportal för Norrbotten. Det främsta syftet med portalen är att 

38


tillgängliggöra och det Norrbottniska kulturarvet för besökare, forskare och 

allmänheten. 

Utställningen Bildminnen - fotografier och föremål har haft vernissage på 

Utställningstorget på Norrbottens museum Björkskatan. Utställningen 

hänger uppe tills vidare. 

Norrbottens länsbibliotek 

Insamlandet av dikter till Poesimelodi startade i slutet av mars på Polarbibblo.se. 

Sammanlagt kommer 300 dikter kommer att samlas in, av vilka 40 

stycken ska bedömas av en jury. Tio av dessa kommer sedan att väljas ut för 

att tonsättas av musikskoleelever och arrangeras med stöd av Norrbottensmusiken 

och studenter på musikinstitutionen i Piteå. Hösten 2014 kommer 

Norrbotten Big Band att framföra bidragen vid skolkonserter i länet. Övriga 

dikter kommer att publiceras på Polarbibblo.se. 

Länsbiblioteket har lämnat in en ansökan om läsfrämjandepengar för projektet 

Barnpoesiåret 2014 i Norrbotten - i Britt G. Hallqvists anda. Syftet är 

att skapa ett Barnpoesiår i länet som ska ge fler barn skrivklåda och möjlighet 

att uppleva läsglädje genom vers, dikt, musik, olika former av uppläsningar 

samt genom möten med professionella utövare. 

Till läs- och skrivstimulerande projekt knyts även det erbjudande som Filmpool 

Nord lämnat till biblioteken i länet om en vandringsutställning med 

scenografi ur Krakel Spektakel. 

Inom det nu pågående projektet KomPo anordnades en inspirationskonferens 

14 mars för redaktörerna på Polarbibblo.se. 

Länsbiblioteket deltog på tillgänglighetsseminariet 5 mars, på kommunbesöken 

i Piteå 12 mars och Överkalix 26 mars, samt på kommun- och landstingsträffen 

den 20 mars. 

Länsbiblioteken och Kungliga biblioteket hade möte den 11 mars om arbetet 

med att följa upp bibliotekens planer för verksamheterna. 

Länsbiblioteket deltog på konferensen Reclaim the library i Umeå. 

Världsbokdagen 23 april blir startskottet för den gemensamma kommunikationsaktiviteten 

Norrbotten läser som planeras av en arbetsgrupp med personal 

från biblioteken och länsbiblioteket. Syftet är att stimulera till läsning 

och nå målgrupper som vanligtvis inte kommer till biblioteken. En skrivartävling 

knyts till aktiviteten och under hösten planeras författarbesök på 

biblioteken. De som vill diskutera sin läsupplevelse med andra kommer även 

att erbjudas läsecirklar. 

Kalix Naturbruksgymnasium 

och Grans Naturbruksgymnasium 

Arbetet pågår med att ta fram underlag om skolornas framtid. Detta sker 

genom en analys av naturbruksbranschen i Norrbotten och kontakt med kollegor 

runt om i Sverige för att samla erfarenheter. 

Projektet ACTIVUS på Grans kommer att få fortsätta ytterligare ett antal år 

enligt ett förhandsbesked. En inledande träff har genomförts med rättspsykiatrin 

i Öjebyn om ett samarbetsprojekt som syftar till att ge patienterna möjlighet 

till aktiviteter med djur och natur som bas. 

De första preliminära antagningssiffrorna har börjat komma in och det ser 

mindre bra ut, särskilt för Kalix. En omvalsperiod i slutet av april/början av 

maj ger tydligare slutsatser. Inför den ska kraftiga informationsaktiviteter 

sättas in. 

39


Tillväxtrådet fortsätter driva utvecklingen framåt 

Ett jämställdhetsperspektiv i samhällsbyggandet, ett aktivt näringsliv för att 

motverka våld i nära relationer och värdskapsutbildningar. Det är några av 

de aktiviteter som Tillväxtrådet lägger överst på dagordningen. 

Tillväxtrådet har nu träffats för att behandla vad som sades vid rundabordssamtalen 

under den senaste Kraftsamlingskonferensen den 12 februari 2013. 

Tillväxtrådet är en del av Kraftsamling 2011–2015. Rådet träffas mellan 

konferenserna för att välja ut vilka förslag från rundabordssamtalen som 

kraftsamlingsprocessen ska fortsätta att driva och definiera hur de ska drivas. 

Rundabordssamtalen på Kraftsamlingskonferensen den 12 februari handlade 

om hur vi vill att Norrbotten ska se ut 2030 samt vad som krävs av varje 

individ och av samhället för att vi ska kunna nå dit. Områdena som diskuterades 

var integration, jämställdhet, mångfald och unga. 

Här är de aktiviteter som Tillväxtrådet vill fortsätta driva: 

Få med jämställdhetsperspektivet i samhällsplaneringen i kommunerna. 

Samhällsplaneringen av framförallt bostäder och kommunikationer är en 

viktig fråga ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Aktivitetsansvarig: Annika Eriksson, e-post: annika.eriksson@mp.se. 

Sprida kännedom om knappen ”Våld i nära relationer” så att fler organisationer 

lägger upp den på sin webbplats. På webbplatsen har information 

om det stöd och den hjälp som finns i Norrbotten samlats för att underlätta 

för den som vill hitta en väg ur våld i nära relation. Det finns också 

kunskap för att stimulera till samverkan och vägleda yrkesverksamma 

inom området. 

Aktivitetsansvarig: Tomas Lejon, e-post: tomas.lejon@swedbank.se. 

Starta värdskapsutbildning. Alla ska känna sig välkommen in i samhället. 

Öka delaktigheten och att ta tillvara nyinflyttades engagemang genom att 

öppna dörrar till lokalt föreningsliv. 

Aktivitetsansvarig: Christina Brinck, e-post: Christina.Brinck@jokkmokk.se. 

Bredda bilden av muslimer genom kulturen. Det räcker inte bara med mer 

kunskap och utbildning. Genom att använda kultur kan vi påverka attityder 

och värderingar på ett annat sätt. 

Aktivitetsansvarig: Anna Waara, e-post: anna.waara@sensus.se. 

Utbilda i normkritiskt tänkande. Ta kontakt med olika aktörer som kan 

arbeta med dessa frågor. Det finns ett Mänskliga rättigheter-nätverk som 

kan fungera som samlingspunkt. 

Aktivitetsansvarig: Jan-Olov Madeleine Ågren, e-post: Jan-Olov.Madeleine. 

Agren@sensus.se. 

En sammanhållning av ungdomsråd för hela länet. Det finns inflytandeforum 

för unga i många av länets kommuner. Dessa skulle behöva en regional 

plattform att mötas på för att utbyta erfarenheter samt stärka länets 

utvecklingskraft. 

Aktivitetsansvarig: Elina Johansson, e-post: elinaj@overtornea.se. 

Så här vill vi ha det, enligt rundabordssamtalen: 

År 2030 är Norrbotten ett öppet, välkomnande, jämställt län där vi ser och 

tar tillvara alla individer. De unga är delaktiga i regionens utveckling och 

deras engagemang tas tillvara. Mångfald är en naturlig del i samhället. 

40


För att komma dit behövs bra skola, tillgång till högre utbildning och en 

diversifierad arbetsmarknad. De områden som lyftes fram var tillgången till 

bostäder, kommunikationer, mötesplatser samt en samhällsplanering för 

integration och mångfald. 

Ett tydligt och modigt ledarskap är viktigt liksom den enskilda individens 

attityder. Ett tryggt samhälle där enskilda individer vågar visa civilkurage 

och säger ifrån är en förutsättning. 

Fantastiskt entreprenörskap bland länets unga 

En av höjdpunkterna för Ung Företagsamhet i Norrbotten är den årliga regionala 

mässan, som i år genomfördes den 20–21 mars i Arvidsjaur. Under 

mässan tävlar företagen om flera priser, däribland bästa UF-företag, bästa 

affärsplan, bästa säljare och hållbart företagande. 

Landstinget var jury i kategorin hållbart företagande där det företag som 

visar det bästa hållbarhetstänket, både socialt, ekonomiskt och ekologiskt får 

ett pris. Det vinnande företaget blev North Eco UF vars affärsidé är att genom 

en tidning, North Eco Magazine, höja kunskapen bland befolkningen 

om miljö- och klimatproblem och därigenom stärka samhällets hållbara utveckling. 

Tidningen innehåller beskrivningar av klimatproblem, konkreta 

tips och åtgärder samt visar upp företag som tar ansvar för miljöfrågor. Agneta 

Granström delade ut priset under mässan och var glad och inspirerad 

över det starka engagemanget som de unga företagarna präglades av. 

Ung Företagsamhet ger unga människor en möjlighet att öva sig i företagande 

samtidigt som de skaffar sig nyttiga erfarenheter inför ert kommande 

arbetsliv, oavsett om de väljer att bli företagare eller ej. Därför är Ung Företagsamhet 

en väldigt uppskattad verksamhet som stärker ungas entreprenörskap 

i Norrbotten, det behöver länet sade Agneta Granström när hon delade 

ut priset till det glada gänget bakom företaget North Eco UF. 

Studier visar på att 24 procent av dem som drivit UF-företag startar företag 

senare i livet, jämfört med 13 procent av dem som inte har det. Ung Företagsamhet 

är därmed en viktig aktör och drivkraft i Norrbotten som stärker 

ungas entreprenörskap och i förlängningen utvecklingen av näringslivet och 

etablering av nya företag. Detta leder till utveckling och är viktig att stötta. 

Därför är landstinget guldpartner till Ung Företagsamhet i Norrbotten. Och 

verksamheten uppvisar goda resultat. 

I Norrbotten har verksamheten funnits sedan 1992 och finns i länets samtliga 

14 kommuner. Läsåret 2011/2012 hade Ung Företagsamhet Norrbotten: 

245 UF-företag. 

684 elever som drev UF-företag, vilket motsvarar ca 22 procent av en 

årskull. 

Nästan 200 rådgivare från näringslivet var engagerade i verksamheten. 

Regions 4 Green Growth 

Norrbotten koordinator för utvärderingen av regionen Észak-Alföld 

Tillsammans med 15 europeiska partners deltar landstinget i Interreg IV C- 

projektet Regions 4 Green Growth (R4GG). Projektet syftar till att öka 

kommersialiseringen och finansieringen av affärsidéer inom miljö- och 

energiteknik. 

En av huvudaktiviteterna i projektet är en tre dagar lång utvärdering av respektive 

deltagande region med en uppföljande åtgärdsrapport innehållande 

41


observationer och rekommendationer. Den 5–9 november 2012 utvärderade 

deltagare från landstinget och Norrbottens Energikontor samt deltagare från 

ytterligare fyra europeiska regioner, regionen Észak-Alföld i Ungern. Norrbotten 

ansvarade för processen med dess efterföljande rapportskrivning. 

Rapporten från utvärderingen är nu färdigställd och tydliggör de observationer 

och rekommendationer som utvärderingsgruppen föreslår till regionen. 

Syftet med just den här utvärderingen var att föreslå åtgärder för att öka befolkningens 

medvetenhet om energi- och miljöfrågor, öka investeringarna i 

förnybar energi och energieffektivisering, samt att öka samarbetet inom regionen. 

Utvärderingen visade att regionen har goda förutsättningar för förnybar 

energi, men att potentialerna inte är ordentligt utredda och att det saknas 

fokus kring energi frågor länkas ihop med tillväxtfrågor. Det fanns även 

mån-ga kompetenta aktörer inom området, men det saknades däremot en 

tydlighet i rollerna mellan aktörerna. Det önskades också ett bättre samarbete 

mellan aktörerna. 

Den befintliga energistrategin var alltför beskrivande och med ett bristfälligt 

strategiskt perspektiv. Gruppen noterade att en del gamla strukturer låg i 

vägen för den regionala utvecklingen, till exempel centralstyrning, storskalighet 

och en bristande involvering av privata företag. Det fanns även problem 

relaterade till att hållbarhet har låg prioritet i nationella dokument. 

Däremot har regionen en fördel i att husera Ungerns enda regionala energikontor, 

vilket de bör marknadsföra och nyttja än mer för lokala, regionala 

och internationella utvecklings- och samarbetsprojekt. 

Projektmöte och workshop 

Projektet hade projektmöte och workshop i Debrecen, Ungern den 27–28 

mars. Vid projektmötet avhandlades tidplan, upplägg, genomförande av utvärderingar, 

kommunikation och budget. Projektet löper enligt plan, både 

vad gäller genomförande av aktiviteter som budgetmässigt. Projektet kommuniceras 

på övergripande nivå via en gemensam projekthemsida, via deltagande 

på diverse europeiska konferenser och workshops samt via ett kvartalsvist 

nyhetsbrev. På regional nivå kommuniceras projektet i Norrbotten 

via olika nätverk samt genom landstingets och Nenets hemsidor och nyhetsbrev. 

Regionerna Manchester (Storbritannien) och Flevoland (Nederländerna) 

ledde den första workshopen, vilken var del 2 av 3 i ämnet att skapa en plattform 

för affärsutveckling och finansiering av energiprojekt. Under totalt tre 

workshopar kommer dessa två regioner att presentera sina lösningar för att 

snabba på energiomställningen. I både dessa regioner är offentliga och privata 

aktörer gemensamt partners i revolverande investeringsfonder för 

finansiering av miljöteknikprojekt . 

Vidare hölls även en workshop som behandlande de sex kvarstående utvärderingarna 

i projektet, varav Norrbotten är värd för en av dessa samt deltar i 

expertteamen i tre (regionerna Maramures i Rumänien, Lazio i Italien och 

Flevoland). Närmast medverkar Norrbotten i utvärderingen av Maramures 

den 8–12 april och där deltar både landstinget och Norrbottens Energikontor 

med en energiingenjör i expertteamet. 

Utvärderingen av Norrbotten äger rum 14–18 oktober. Ansvarig koordinatorregion 

är Prahova (Rumänien) och övriga medverkande regioner är Västernorrland, 

Észak-Alföld, Lazio och Noord-Brabant (Nederländerna). 

42


Vid utvärderingen av Norrbotten har landstinget, tillsammans med länsstyrelsen 

i Norrbotten samt andra regionala aktörer kommit fram till följande 

fokusområden för expertteamet att titta närmare på: 

Hur skapar vi en plattform för innovatörer, entreprenörer, investerare och 

potentiella kunder att mötas, i syfte att öka kommersialiseringen och finansieringen 

av affärsidéer inom miljötekniksektorn (med fokus på tidigare 

kommersiella skeden)? 

Hur skapar vi affärer av de naturresurser och den kompetens som länet 

besitter? 

Hur skapar vi affärsmodeller för att öka kommersialiseringen av forskningsidéer? 

Utvärderingen här på hemmaplan kommer att kräva delaktighet från framförallt 

olika regionala aktörer, men också från både nationell och kommunal 

nivå. 

Norrbottens fokusområde ligger helt i linje med den nationella miljöteknikstrategin 

samt med den regionala utvecklingsstrategin och klimat- och energistrategin. 

Det reviderade åtgärdsprogrammet för klimat och energi 2013– 

2015 betonar också att det krävs en ökad användning av innovativa produkter 

och tjänster inom miljöteknik för att uppfylla de klimatrelaterade målen 

samt mål relaterade till ett hållbart samhälle. Det finns en outnyttjad potential 

i kommersialisering och export av norrbottnisk miljöteknik. För att uppfylla 

potentialen krävs det ökat fokus på entreprenörskap och kommersialisering. 

Målet med det regionala arbetet inom detta område är att ta fram förslag på 

hur åtgärder för stärkt samverkan och ökad kommunikation mellan myndigheter, 

innovatörer, entreprenörer samt affärsänglar och riskkapitalister med 

flera kan utformas, i syfte att öka privata aktörers investeringar i miljöteknikområdet 

samt uppnå bättre förutsättningar för hållbara affärsidéer i tidiga 

kommersiella skeden. 

Omvärldsbevakat 

Norrbotten en del av Arktis 

En internationellt vedertagen definition av arktiskt är territoriet norr om polcirkeln. 

De åtta länderna som omfattas (Ryssland, Finland, Sverige, Norge, 

Danmark/Grönland, Island, Kanada, USA) utgör tillsammans med sex ursprungsbefolkningsorganisationer 

det arktiska rådet. Barents regional council 

har ansökt om att bli medlemmar, likaså EU. EU:s medlemsansökan 

kommer behandlas på nästa möte i maj 2013. För att markera sitt intresse i 

arktiska frågor tog EU-kommissionen fram ett kommunikationspapper i juni 

2012 där de lyfter det arktiska EU, vilket konkret omfattar Norrbotten och 

finska Lappland. EU:s tre mål är: 1) att skydda och bevara Arktis i samarbete 

med dess befolkning, 2) att främja hållbar resursanvändning, 3) att vidareutveckla 

det internationella samarbetet. Fokus ligger på att bidra till att 

lösa miljö och klimatförändringarna samt att ta tillvara på naturresurserna på 

ett hållbart sätt. 

Läs mer om EU:s arbete:http://eeas.europa.eu/arctic_region/ 

Läs mer om regeringens arbete: 

http://www.regeringen.se/sb/d/14762/a/167993 

43


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

Ur landstingsstyrelsens 

protokoll 23 april och 28 maj 2013 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

Hälsocentraler 

I och med införande av vårdval i primärvården har en konkurrenssituation 

uppkommit för landstingets vårdcentraler. Knappt 15 procent av länets befolkning 

har sedan år 2010 valt att lista sig vid en privat driven vårdcentral. 

Detta har skapat ett starkt omvandlingstryck på primärvården i länet och 

behovet av att profilera sig i förhållande till de privata vårdgivarna är stort 

och tilltagande. 

Parallellt med denna utveckling har landstinget valt att profilera sig starkare 

på folkhälsoarbete och betona förebyggande insatser inom hela hälso- och 

sjukvården med särskild betoning på primärvården. 

I denna situation är det naturligt att överväga om begreppet vårdcentral börjar 

bli förlegat i förhållande till den mer aktivt inriktade hälsoinriktning som 

hälso- och sjukvården förväntas inta successivt. 

Mot denna bakgrund har förslag lagts fram om att ändra begreppet vårdcentral 

till hälsocentral för att tydligt markera den betoning av förebyggande 

insatser som hälso- och sjukvården ska ha. 

Styrelsens beslut 

Bytet till begreppet hälsocentral och förändringen av logotypen för de av 

landstinget bedrivna primärvårdsenheterna godkänns. 

Sammanslagning av hälsocentraler 

Under sommaren 2013 kommer hälsocentralerna i Gällivare (Forsen) och 

Malmberget (Malmbergets vårdcentral) att läggas samman till en gemensam 

hälsocentral med placering i lokaler i anslutning till sjukhuset i Gällivare. 

Bakgrunden till sammanslagningen är behovet av att förbättra hälsocentralernas 

ekonomi till följd av lokal konkurrens genom att många patienter 

valt att lista sig vid en privat driven vårdcentral. En annan anledning är att 

hälsocentralen i Malmberget i en nära framtid inte längre kan användas till 

följd av konsekvenser av gruvbrytningens utbredning i Malmberget. Landstingets 

primärvård kommer även fortsättningsvis att ha viss verksamhet kvar 

i Malmberget som service till befolkningen där. 

Inför sammanslagningen har det genomförts en namntävling bland hälsocentralernas 

personal. Det förslag som fått starkast stöd är namnet Laponia hälsocentral. 

 

 

Styrelsens beslut 

Sammanslagningen av Gällivare hälsocentral och Malmbergets hälsocentral 

godkänns. 

Den sammanslagna hälsocentralens namn ska vara Laponia hälsocentral. 

44


Delårsrapport 1 år 2013 Vårdval Norrbotten 

Ärendet avser rapportering av delårsrapport 1 år 2013 gällande Vårdval 

Norrbotten. Befolkningen har i vårdvalet möjlighet att göra ett aktivt val av 

hälsocentral. Det är en fortsatt positiv utveckling när det gäller andelen som 

väljer att aktivt lista sig. Samtidigt sker det en fortsatt ökning av antalet patienter 

som får sin primärvård från en privat vårdgivare. Dock är majoriteten 

av patienterna, 60 procent (62 procent vid årsskiftet), fortsatt passivt listade 

och 85 procent (86 procent vid årsskiftet) av befolkningen är listade på en 

landstingsdriven hälsocentral. 

Resultat per sista april i korthet: 

Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) ökade till 2 794 under 

första tertialen att jämföra med 2 447 samma period 2012. 

När det gäller kvalificerad tobaksavvänjning är det ingen förändring 

gentemot samma period föregående år. 

Sammanfattningsvis kan konstateras gynnsam utveckling av förskrivningen 

inom antibiotika området, med behov av stärkta insatser vad gäller 

antibiotika till äldre. Vidare är förskrivningen av bensodiazepiner till 

äldre kvinnor ett område där förstärkta insatser krävs för att minska förskrivningen. 

1 av 38 vårdcentraler når målsättningen om en täckningsgrad (andel öppenvårdsbesök 

inom primärvården) på minst 80 %. 

Diagnossättningsgraden är god när det gäller läkarbesök och har förbättrats 

när det gäller övriga vårdgivarkategorier. 

Telefontillgängligheten uppgår till 90,3 procent och flertalet hälsocentraler 

har en telefontillgänglighet över 95 procent. 

Andelen läkarbesök inom 7 dagar uppgår till 88,5 procent, dock med 

stora variationer mellan hälsocentralerna. 

Norrbotten ligger på ett rikssnitt när det gäller patientupplevd kvalitet. 

I övrigt hänvisas till medföljande bilagor. 

Förslag till beslut 

Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 

Delårsrapport 1 år 2013 för Vårdval Norrbotten godkänns. 

Bättre liv för sjuka äldre i Norrbotten 

– gemensam handlingsplan 2013 

Regeringen och Sveriges kommuner och Landsting har kommit överens om 

en treårig nationell äldresatsning (2012-2014) som syftar till att, genom ekonomiska 

incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, 

stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. 

För 2013 har regeringen avsatt 925 miljoner kronor att fördelas enligt en 

prestationsbaserad modell och utbetalas till de huvudmän som uppfyller på 

förhand bestämda krav. För att komma i fråga för prestationsersättning 2013 

ska följande två grundläggande krav vara uppfyllda. 

Ledning i samverkan och aktuell handlingsplan 

Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. 

Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en aktuell 

45


handlingsplan för 2013 avseende förbättringar i vård och omsorg om de 

mest sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg. 

Kvalitetssystem 

Under 2013 ska kommuner och landsting dokumentera hur det systematiska 

förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering 

enligt 5 kap. SOSFS 2011:9 ska bedrivas när det gäller vård 

och omsorg om äldre. 

Norrbottens handlingsplan med aktivitetsplan har upprättats i nära samarbete 

med Ledningskraft Norrbotten som består av erfarna chefer inom kommuner 

och landsting. Dessa deltagare har även uppdraget att omsätta planen 

i verksamheterna så att varaktig förändring uppnås. Handlingsplanen har 

förankrats hos den politiska samverkansberedningen och länsstyrgruppen. 

Förslag till beslut 

Den gemensamma handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre antas. 

46

Landstingsstyrelsens rapport - Norrbottens lÃ¤ns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?