21.06.2014 Views

(PDF-fil, öppnas i nytt fönster). - Skolinspektionen

(PDF-fil, öppnas i nytt fönster). - Skolinspektionen

(PDF-fil, öppnas i nytt fönster). - Skolinspektionen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Regelbunden tillsyn i<br />

Nybro kommun<br />

Beslut och rapporter<br />

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:442


Innehåll<br />

Beslut och kommunrapport<br />

Förskoleverksamhet<br />

Skolbarnsomsorg<br />

Särskoleverksamhet<br />

Alsterbro skola och Bäckebo skola<br />

Fagerslättsskolan<br />

Flerohopp skola, Orrefors skola och Örsjö skola<br />

Hanemåla skola<br />

Madesjö skola<br />

Paradisskolan<br />

Transtorpsskolan och Kristvalla brunn skola<br />

Västerängsskolan<br />

Åkrahällskolan<br />

Vuxenutbildning<br />

Bilaga förordningar


Beslut<br />

Nybro kommun<br />

Dunderbergsgatan 2<br />

382 80 Nybro<br />

2009-05-20<br />

1 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Genomförd regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har genomfört regelbunden tillsyn i Nybro kommun av förskoleverksamheten<br />

och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande.<br />

Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 4<br />

december 2008 till den 12 mars 2009.<br />

Vid den regelbundna tillsynen tar <strong>Skolinspektionen</strong> ställning till i vad mån verksamheten<br />

ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de<br />

nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna<br />

ställer på verksamheten.<br />

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande,<br />

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att<br />

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande<br />

information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur<br />

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts.<br />

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna<br />

till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels<br />

dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna<br />

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas<br />

även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis<br />

Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Nybro kommun genomfördes intervjuer<br />

med representanter för ansvariga politiker, förvaltningstjänstemän och resurspersonal.<br />

Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och särskolan och vissa delar av vuxenutbildningen<br />

har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.<br />

På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för<br />

elever och personal. Fördjupade intervjuer på kommunövergripande nivå genomfördes<br />

också med företrädare för föräldrar och grundskollärare. Vidare har intervjuer genomförts<br />

med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten<br />

och skolbarnsomsorgen.<br />

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter<br />

på sakuppgifter i beslutet.


Beslut<br />

2009-05-20<br />

2 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Verksamhetens omfattning och<br />

organisation vid den regelbundna tillsynen<br />

Verksamhetsform<br />

Antal barn/elever/studerande<br />

Förskoleverksamhet 660<br />

Skolbarnsomsorg 589<br />

Förskoleklass 166<br />

Grundskola 1791<br />

Obligatorisk särskola 29<br />

Gymnasieskola 717<br />

Gymnasiesärskola 0<br />

Kommunal vuxenutbildning 347<br />

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 14<br />

Svenskundervisning för invandrare 66<br />

Källa: Kommunens uppgifter per den 2009-04-14<br />

Nybro kommun, som är belägen mellan Kalmar och Växjö, har cirka 19 600 invånare.<br />

Förvärvsfrekvensen i den arbetsföra delen av befolkningen har varit hög, men kommunen<br />

har drabbats hårt av den ekonomiska krisen och tillhör de kommuner i Sverige<br />

som har högst andel varslade invånare för närvarande. Förhållandevis få medborgare<br />

är födda utrikes. Under senare år har efterfrågan på plats i förskoleverksamheten varit<br />

relativt stabil, medan antalet barn i grundskolan är minskande. Barn- och utbildningsförvaltningen<br />

fullgör kommunens uppgifter inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning<br />

för utvecklingsstörda (särvux). Övrig vuxenutbildning ansvarar det kommunalt<br />

ägda bolaget, Nybro Brunn AB, för. De har fått sitt uppdrag från kommunstyrelsen.<br />

Barn och utbildningsnämnden stöds av en enhet inom förvaltningen som leds av en<br />

skolchef. Under innevarande läsår har skolchefens tjänst kompletterats med en ställföreträdande<br />

skolchef till vissa delar. Till sin hjälp har skolchefen en utvecklingsledare. I<br />

kommunen är förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg<br />

organiserade i tre områden som leds av en områdeschef, tillika rektor.<br />

Områdena är av olika storlek och innefattar olika mängd verksamheter. I Paradisområdet<br />

ingår förskola, familjedaghem, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskolor<br />

årskurs 1–9 och grundsärskola årskurs 7–10. I Madesjöområdet ingår förskola, familjedaghem,<br />

förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskolor årskurs 1–9. I Hanemålaområdet<br />

ingår förskola, familjedaghem, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola<br />

årskurs 1–6, obligatorisk särskola 1–10 samt särvux. Till sin hjälp har varje områdesrektor<br />

ett varierande antal enhetsrektorer.<br />

I Nybro finns ett kommunövergripande resursteam med psykologer och specialpedagoger<br />

som ansvarar för handledning och genomför utredningar inför mottagande av<br />

elever i särskolan. På Paradisskolan finns en så kallad introduktionsklass för nyanlända


Beslut<br />

2009-05-20<br />

3 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

elever som läser efter anpassad studiegång och som successivt får undervisning i allt<br />

fler ämnen i takt med att deras kunskaper i svenska utvecklas.<br />

Gymnasieskolan, Åkrahällskolan, leds av en gymnasiechef som under sig har två programrektorer.<br />

Skolan tar emot 67 procent av kommunens gymnasielever och erbjuder<br />

utbildning inom de flesta av de nationella programmen. Gymnasiesärskoleeleverna får<br />

sin utbildning i Kalmar.<br />

Nybro vuxenutbildning erbjuder utbildning inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning<br />

(komvux), svenska för invandrare (sfi) och påbyggnadsutbildningar inom<br />

bl.a. glas och trä. För dessa verksamheter finns två rektorer, en för komvux och sfi samt<br />

en för kommunens påbyggnadsutbildningar. Det är det kommunala bolaget, AB Nybro<br />

Brunn som står för verksamheten och bolaget får sina uppdrag av kommunstyrelsen.<br />

Nybro Montessoriskola, som är en fristående F–6 skola i Nybro, har inspekterats i samband<br />

med att kommunens skolor har inspekterats. Ett särskilt inspektionsbeslut kommer<br />

att fattas beträffande denna skola.<br />

Helhetsbedömning<br />

I Nybro kommun råder i praktiken en viss otydlighet i styrnings- och ledningsfrågor<br />

och i kombination med en bristande systematik i kvalitetsarbetet kan detta leda till att<br />

eleverna inte överallt ges en likvärdig utbildning med utgångspunkt från deras skiftande<br />

förutsättningar och behov. I två av de tre skolområdena där förskola, skolbarnomsorg<br />

och grundskola ingår utförs ett antal av de ledningsuppgifter i grundskolan<br />

som enligt författningarna en rektor ska ansvara för av flera rektorer. Det är enhetsrektorn<br />

som driver det lokala utvecklingsarbetet och som utformar och följer upp arbetsplanen<br />

och skolans resultat i förhållande till de nationella målen. Det är enhetsrektorn<br />

som ser till att utredning görs om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda<br />

stödåtgärder och att åtgärdsprogram upprättas. Områdesrektorns roll blir att formellt<br />

fatta de beslut i elevvårdsärenden som enligt författningarna ska fattas av rektor,<br />

dock utan att själv ha förstahandskontakt med elevens situation i skolan. Enhetsrektorn,<br />

inte områdesrektorn, är den som i praktiken kan hålla sig förtrogen med det dagliga<br />

arbetet i skolan, som det föreskrivs i skollagen, och som genom denna förtrogenhet<br />

har möjlighet att effektivt verka för att utbildningen utvecklas. Eleverna uppfattar också<br />

enhetsrektorn som sin rektor på flera skolor i kommunen. Den otydlighet som råder<br />

får konsekvenser att exempelvis vissa frågor fallit mellan stolarna, som en uppdelad<br />

betygskatalog för eleverna i Alsterbro skola. Det finns vidare skolor där personalen<br />

upplever att de aldrig eller sällan träffar sin rektor och skolor där en avsaknad av gemensamma<br />

diskussioner kring värdegrundsarbete och kunskapssyn leder till olikheter<br />

i förhållningssättet lärare emellan. Bland intervjuade enhetsrektorer och lärare råder en<br />

oklar uppfattning om var beslutsfattandet ligger i kommunen och förvaltningsledningen.<br />

Även om ledningen över förskolan, skolbarnsomsorgen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen<br />

rent formellt fungerar, behöver styrning och ledning utvecklas både<br />

inom gymnasieskolan, så att en samsyn inom de olika programmen kommer till stånd,<br />

och inom vuxenutbildningen, så att det skapas en kontinuitet i ledningen av verksamheten.


Beslut<br />

2009-05-20<br />

4 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

De olika verksamheterna/skolorna i Nybro kommun genomför på många sätt ett gediget<br />

uppföljnings- och utvärderingsarbete, inte minst genom de ansvariga kvalitetssamordnarna.<br />

Däremot syns inte alltid resultaten av det pågående uppföljningsarbetet i<br />

verksamheternas/skolornas och kommunens dokumentation. Vissa fritidshem har på<br />

ett föredömligt sätt visat i sina planeringar och utvärderingar hur denna praktiska kunskap<br />

kan beskrivas. En annan svårighet är att kommunens uppföljningsarbete till stora<br />

delar är kvantitativt i form av förenklade mätbara effektmål som inte har tillräcklig<br />

koppling till nationella mål, och att nämnden inte efterfrågar annat än hur mycket<br />

verksamheterna kostar, samt om effektmålen är uppnådda eller inte. Detta leder till att<br />

nämnden saknar en heltäckande bild av hur väl kommunen når de nationella målen<br />

och alltså inte kan ha måluppfyllelsen som grund för sina beslut och i sin fördelning av<br />

resurser. Eftersom nämnden/kommunledningen inte efterfrågar alla resultat inom de<br />

prioriterade målområdena, så utgår inte heller kommande mål från en kartläggning av<br />

kvaliteten ute i verksamheterna. I stället görs en genomgång av skolplanens mål med<br />

jämna mellanrum oberoende av målens aktuella relevans för kommunen. Detta leder<br />

till bristande systematik i arbetet och en uppenbar risk för att kvaliteter som finns inte<br />

tillvaratas och att viktiga förbättringsområden inte ringas in.<br />

I kommunen finns en i flera avseenden väl utvecklad samverkan. Det finns tydliga<br />

rutiner för övergångar mellan förskola och skola, inom grundskolan och mellan grundskola<br />

och gymnasium, som också används av alla. Däremot skulle mottagande skolor,<br />

som ett led i kvalitetsarbetet i högre utsträckning kunna ge återkoppling till den verksamheten<br />

som man har övertagit barn/elever ifrån, för att ge dem möjlighet att utveckla<br />

sin verksamhet. Det finns också några skolor där samverkan mellan förskoleklass,<br />

skolbarnsomsorg och skola behöver utvecklas vidare. Trots att den obligatoriska särskolan<br />

är lokalintegrerad i grundskolan, behöver samverkan mellan dessa verksamheter<br />

också utvecklas.<br />

Kunskaper, utveckling och lärande<br />

Nybro kommun har höga ambitioner med grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.<br />

Resultaten från nationella ämnesprov i årskurs 5, 9 och slutbetygen i<br />

årskurs 9, som visar på en måluppfyllelse som i flera avseenden ligger i nivå med genomsnittet<br />

i riket, är kommunen själva inte nöjda med. Tillsynen visar också att det<br />

finns behov av att utveckla arbetsformer och förhållningssätt i undervisningen så att<br />

samtliga elever ges förutsättningar att dels nå målen i alla ämnen, men även att kunna<br />

nå de högre betygsnivåerna. Det faktum att undervisning inte alltid ges i den utsträckning<br />

och som krävs för att alla elever ska nå målen i alla ämnen i årskurs 5, samt att det<br />

finns elever som inte fått undervisning i svenska som andraspråk trots att de varit i<br />

behov av det, är troligen bidragande orsaker till bristande måluppfyllelse för dessa<br />

elever även i grundskolans senare årskurser. Tillsynen visar att kommunen i sin fortsatta<br />

uppföljning av kunskapsresultaten i grundskolan särskilt behöver uppmärksamma<br />

skillnaden i resultaten mellan flickor och pojkar.<br />

I särskolan når flertalet elever minst betyget godkänt. Andra faktorer, exempelvis ett<br />

litet antal elever och bristande resultatuppföljning i övrigt, gör att särskolans verksamhetsresultat<br />

inte kan bedömas. Totalt sett är måluppfyllelsen i form av betygsresultat i


Beslut<br />

2009-05-20<br />

5 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

gymnasieskolan i nivå med riksgenomsnittet. I relation till resultaten för grundskolan<br />

framstår betygsresultaten som goda. En jämförelse mellan grundskolornas och gymnasieskolans<br />

resultat visar att elevernas samlade kunskapsresultat har närmat sig och<br />

passerat riksgenomsnittet under gymnasietiden. Vuxenutbildningen har också överlag<br />

goda resultat, men resultaten för de studerande på grundläggande nivå behöver förbättras.<br />

Verksamheten i förskolan är av jämn och god kvalitet. Kommunen har genomfört<br />

ett genomgripande utvecklingsarbete inom skolbarnsomsorgen vilket påverkat<br />

verksamhetens kvalitet positivt, vid något fritidshem behöver kvaliteten ändå höjas.<br />

Kommunens system för att följa elevernas kunskapsutveckling i grundskolan och den<br />

obligatoriska särskolan i alla ämnen har under innevarande läsår varit föremål för en<br />

stor omarbetning där lärare och rektorer från samtliga enheter varit delaktiga i att ta<br />

fram en kommungemensam mall för hur de individuella utvecklingsplanerna ska upprättas.<br />

Vid <strong>Skolinspektionen</strong>s besök var dock detta material ännu inte klart för användning.<br />

De individuella utvecklingsplaner som skolorna upprättat hittills är av varierande<br />

kvalitet, men gemensamt för planerna är att de inte motsvarar kraven på individuella<br />

utvecklingsplaner, då de nästan uteslutande behandlar ämnena engelska, matematik<br />

och svenska. I de planer <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av återfinns också alltför ofta en<br />

fokusering på att beskriva brist på önskvärt beteende hos eleven, snarare än på att beskriva<br />

elevens förmågor och kunskaper i förhållande till nationella mål i läroplan och<br />

kursplaner. Intervjuade föräldrar är dock nöjda med den information de får från skolorna<br />

om sina barns utveckling, men framhåller också att deras insikter om vilka mål<br />

eleverna ska nå är begränsade. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att det är av stor vikt att<br />

kommunen ser till att det är elevernas förmågor i förhållande till de nationella målen<br />

som kartläggs i de individuella utvecklingsplanerna, samt att denna kartläggning sker i<br />

samtliga ämnen.<br />

Individanpassning och särskilt stöd i undervisningen<br />

Lärare och elever i grundskolan ger i intervjuerna flera exempel på god undervisning,<br />

där lärarna planerar utifrån läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och där<br />

undervisningen är varierad och tillvaratar elevernas lust att lära. Intervjuerna med<br />

personalen visar dock att variationen i undervisningen och stimulansen i arbetsuppgifterna<br />

tenderar att begränsas för elever med svårigheter i skolarbetet på ett sätt som inte<br />

gynnar deras kunskapsutveckling då fokus i allt för hög utsträckning hamnar på att de<br />

ska utveckla vissa basfärdigheter. Lärarna i gymnasieskolan planerar undervisningen<br />

utifrån kursplanera på ett sätt som innebär att undervisningen är varierad och stimulerande<br />

för eleverna. Däremot behöver gymnasieskolan utveckla sitt arbete med läroplanens<br />

övergripande mål och programmål. Ett exempel på ett läroplansövergripande mål<br />

som många grundskolor och gymnasieskolan behöver utveckla är att öka elevernas<br />

inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Inflytandet behöver också<br />

öka i takt med elevernas stigande ålder och mognad. Inom förskola och skolbarnsomsorg<br />

fungerar barnens inflytande utifrån nivå och mognad väl, så också för eleverna<br />

inom särskolan och för de studerande vid vuxenutbildningen.<br />

Kommunen behöver utveckla en ökad samsyn om vad som avses med elever i behov<br />

av särskilt stöd både inom och mellan skolor/rektorsområden samt mellan olika grup-


Beslut<br />

2009-05-20<br />

6 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

per av personal, inklusive politiker. Den form av stödbehov som personal och föräldrar<br />

betonar i intervjuerna är till stora delar beteenderelaterade och utgör inte självklart<br />

grund för de särskilda stödåtgärder som författningarna föreskriver. Intervjuerna visar<br />

att det för många är oklart utifrån vilka principer resurser fördelas, och vilken roll<br />

kommunproven spelar i detta. Centrala resursteamet gör, enligt samtliga intervjuade,<br />

ett mycket gott arbete ute i verksamheterna, men finns inte tydligt med i skolornas<br />

rutiner för arbetet med särskilt stöd samt i kommunens kvalitetsarbete. De åtgärdsprogram<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av är av bristande kvalitet då de enbart beskriver insatser<br />

på individnivå och inte de insatser skolorna behöver göra på grupp- och organisationsnivå.<br />

Föräldrar ger både bra och mindre bra exempel på hur skolorna arbetat för<br />

att möta deras barns behov av stöd och utmaningar. En form av stöd som inte ges i<br />

tillräcklig utsträckning i kommunen är studiehandledning på modersmålet. Tillsynen<br />

visar att det finns en skillnad mellan skolors olika förhållningssätt och tillvägagångssätt<br />

i arbetet med att kartlägga elevernas behov och av att anpassa undervisningen utifrån<br />

dem, samt att det på vissa håll finns elever som inte får sina behov av stöd tillgodosedda.<br />

Kommunen behöver vidta åtgärder så att undervisningen anpassas till varje elevs<br />

behov och förutsättningar och så att skolorna ger särskilt stöd till de elever som behöver<br />

det, i syfte att höja måluppfyllelsen. I detta arbete behöver kommunen också säkerställa<br />

att samtliga fritidshem stödjer barnen i deras utveckling.<br />

Normer och värden<br />

Samtliga verksamheter och skolor utgör i huvudsak trygga miljöer för barnen, eleverna<br />

och de studerande. De problem som tidigare förekommit på vissa skolor och som<br />

framkommer i enkätundersökningen för år 2007 har skolorna kommit tillrätta med. För<br />

de incidenter som fortfarande inträffar finns tydliga upparbetade hanteringsstrategier,<br />

som i de allra flesta fall leder till ett tillfredsställande resultat. Trots detta betonas i intervjuerna<br />

att ett hårdnande klimat, i takt med stigande ålder, finns hos eleverna. Intervjuade<br />

föräldrar är nöjda med förskolornas, skolbarnsomsorgens och grundskolornas<br />

förebyggande värdegrundsarbete. På gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen<br />

varierar det däremot mycket mellan olika lärare i vilken utsträckning man genomför<br />

förebyggande insatser. Det genomtänkta förebyggande arbete som genomförs dokumenteras<br />

dock inte och syns därför inte i verksamheternas/skolornas planer för att<br />

motverka kränkande behandling. Planerna blir i stället allmänt hållna. Det som framför<br />

allt saknas i majoriteten av kommunens planer är att tydliggöra förbudet för vuxen att<br />

kränka barn/elev.<br />

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta<br />

åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter<br />

behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för<br />

dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 20 augusti<br />

2009 ska Nybro kommun redovisa till <strong>Skolinspektionen</strong>, enheten i Lund, vilka åtgärder<br />

som vidtagits.


Beslut<br />

2009-05-20<br />

7 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper, utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och<br />

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och<br />

skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten.<br />

1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Så långt det går att bedöma inom ramen för denna tillsyn erbjuder förskolorna i Nybro<br />

kommun en verksamhet av hög och jämn kvalitet som ligger i linje med styrdokumentens<br />

krav. Av intervjuer med personal och av förskolornas dokumentation framgår att<br />

arbetet är målinriktat och väl planerat samt att verksamheten anpassas på ett bra sätt<br />

efter barnens behov, förutsättningar och intressen.<br />

Skolbarnsomsorgen har under några år varit i fokus i kommunens utvecklingsarbete,<br />

bland annat genom riktade kompetensutvecklingsinsatser för personalen och satsningar<br />

på upprustning av lokaler och material. Detta har inneburit en förbättrad kvalitet<br />

generellt sätt. De flesta fritidshem erbjuder en varierad, väl planerad verksamhet som<br />

är anpassad efter barnens behov, förutsättningar och intressen. Dock finns ett fritidshem<br />

där kvaliteten på verksamheten fortfarande har vissa brister (se vidare skolbarnsomsorgsrapporten).<br />

Förskoleklassernas verksamhet är också, så långt det går att bedöma, av generellt sett<br />

god kvalitet då majoriteten av kommunens förskoleklasser arbetar i linje med styrdokumentens<br />

krav på att förskoleklassen ska vara en blandning av lek och lärande, utan<br />

krav på att barnen ska nå vissa uppställda kunskapsmål.<br />

I grundsärskolan förenas en god omsorg om eleverna med undervisning vilket resulterar<br />

i att elevernas kunskaps- och allmänna utveckling till stora delar är positiv. Inom<br />

naturorienterade ämnen och språk kan dock undervisningen utvecklas (se vidare särskoleverksamhetsrapporten).<br />

I Nybro kommun saknas genomgående uppgifter på såväl skol- som kommunnivå om<br />

vilka kunskapsresultat eleverna i årskurserna 1–7 nått i andra ämnen än engelska, matematik<br />

och svenska. I dessa tre ämnen sammanställs och analyseras resultaten från de<br />

nationella ämnesproven i årskurs 5. Av kommunens kvalitetsredovisning för år 2007<br />

framgår att resultaten varierar mellan skolorna. Många av skolorna i kommunen är<br />

små varför det är svårt att dra några slutsatser då en elev ger utslag på flera procenten-


Beslut<br />

2009-05-20<br />

8 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

heter. Sammantaget når kommunen bättre resultat på de nationella ämnesproven i<br />

årskurs 5 i matematik och svenska, men något lägre i engelska än rikets mätvärde, vilket<br />

framgår av tabell 1.<br />

Tabell 2 visar att kommunens genomsnittliga meritvärde för elevers slutbetyg i årskurs<br />

9 de senaste fem åren har legat omkring 200 poäng. Av Skolverkets statistik framgår att<br />

det framför allt är pojkar som har lågt genomsnittligt meritvärde. Skillnaden mellan<br />

flickors och pojkars betygsresultat i Nybro är större än skillnaden i riket. Vid en<br />

genomgång av betygsresultaten framgår att det främst är inom ämnena bild och hemoch<br />

konsumentkunskap som det är en högre andel flickor än pojkar som når de högre<br />

betygen. Vid intervjuer med tjänstemän på förvaltningsnivå framgår att denna skillnad<br />

är känd, och har varit föremål för diskussion med berörda lärare. Tabell 2 visar vidare<br />

att omkring 80 procent av eleverna når målen i samtliga ämnen, vilket är en högre andel<br />

än i riket som helhet. Det nationella uppdraget är dock att kommunen ska sträva<br />

efter att nå en hundraprocentig måluppfyllelse. Det har mellan åren skiftat på vilken av<br />

de tre betygssättande skolorna som andelen elever som nått betyg i alla ämnen respektive<br />

skolans genomsnittliga meritvärde varit högre respektive lägre. Vid en jämförelse<br />

av resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 i ämnena svenska, matematik<br />

och engelska och med satta betyg i dessa ämnen framgår att överensstämmelsen är god<br />

i engelska och svenska. I matematik är det dock betydligt fler elever som får betyg i<br />

ämnet än som klarar provet. Det är därför angeläget att kommunen analyserar denna<br />

diskrepans och vidtar ytterligare åtgärder för att garantera en likvärdig betygsättning.<br />

Vidare behöver kommunen vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen för samtliga<br />

elever.<br />

Totalt sett är måluppfyllelsen i form av betygsresultat i gymnasieskolan, Åkrahällskolan,<br />

i nivå riksgenomsnittet, vilket framgår av tabell 4. I relation till resultaten för<br />

grundskolan framstår betygsresultaten som goda. En jämförelse mellan grundskolornas<br />

och gymnasieskolans resultat visar att elevernas samlade kunskapsresultat har närmat<br />

sig och passerat riksgenomsnittet under gymnasietiden. Så långt det går att bedöma<br />

inom ramen för denna tillsyn framstår det som att det handlar om samma elever som<br />

lyckas bättre i gymnasieskolan än i grundskolan. Övergångsfrekvensen från individuella<br />

programmet till nationella program i gymnasieskolan var 50 procent år 2008, vilket<br />

kan jämföras med rikets 36 procent.<br />

I vuxenutbildningen når de studerande på gymnasial nivå resultat som ligger i nivå<br />

med resultaten i riket, medan så inte är fallet för de studerande på grundläggande nivå.<br />

År 2007 var det enbart 31 procent av de studerande på grundläggande nivå som uppnått<br />

minst betyget godkänt i de ämnen de läst. För studerande i SFI har kommunen god<br />

måluppfyllelse, särskilt avseende gruppen för flyktingar. Kommunen har genomfört en<br />

satsning på särvux för att säkerställa att de studerande läser i enlighet med nationella<br />

kursplaner. Detta har föranlett att de studerande erhållit betyg, men <strong>Skolinspektionen</strong><br />

har konstaterat att undervisningens omfattning fortfarande är för liten för att individen<br />

ska kunna tillgodogöra sig utbildningen på bästa sätt. Antalet studerande inom särvux<br />

är litet och betyg har inte satts tidigare år, varför någon uppföljning av måluppfyllelsen<br />

för de studerande inte kunnat genomföras.


Beslut<br />

2009-05-20<br />

9 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Tabell 1: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

2007 2008<br />

Nybro<br />

Riket<br />

Nybro<br />

Riket<br />

kommun<br />

kommun<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravnivån<br />

på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella ämnesproven<br />

Engelska 84 85 87 87<br />

Matematik 82 72 90 73<br />

Svenska 82 71 92 72<br />

Svenska<br />

som andraspråk<br />

. 56 . 61<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2008-02-28. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov<br />

presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in<br />

uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk<br />

är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.<br />

. = Uppgift saknas<br />

Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Nybro kommun 1<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 2<br />

Kommungrupp<br />

3 Riket 4<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

197,3 198,4 201,0 196,5 200,2 200,2 201,4 209,3<br />

80 83 82 78 81 81 75 77<br />

90 93 92 92 89 89 88 89<br />

Källa: Skolverkets statistik per 2009-01-15<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen.<br />

4<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Beslut<br />

2009-05-20<br />

10 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9<br />

Nybro kommun 5<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen<br />

6<br />

Kommungrupp<br />

7 Riket 8<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Andel (%) elever<br />

som uppnått minst<br />

Godkänt i:<br />

Engelska . 96 94 91 95 95 95 96<br />

Matematik 76 82 85 80 77 77 82 83<br />

Svenska . 96 97 94 94 94 96 97<br />

Svenska som<br />

andraspråk<br />

. .. .. .. .. .. 81 84<br />

Källa: Skolverkets statistik per 2009-01-15<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

5<br />

Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen<br />

6<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

7<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

8<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Beslut<br />

2009-05-20<br />

11 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Tabell 4: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår<br />

Nybro kommun 9<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen<br />

10<br />

Kommungrupp<br />

11 Riket 12<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittlig<br />

betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och<br />

högskolestudier<br />

14,0 14,0 14,0 14,6 14,1 14,1 14,0 14,0<br />

85 93 94 95 91 91 90 89<br />

Andel (%) som<br />

fullföljde utbildningen<br />

inom fyra<br />

91 93 89 87 90 90 75 76<br />

år 13<br />

Källa: Skolverkets statistik per 2009-01-15<br />

1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande.<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och<br />

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten<br />

och skolbarnsomsorgen.<br />

Styrdokumentens mål och Åtgärder behövs<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

9<br />

Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen<br />

10<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

11<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

12<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

13<br />

Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs<br />

för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.


Beslut<br />

2009-05-20<br />

12 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Motivering<br />

Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar den som är huvudman för en del av det<br />

offentliga skolväsendet för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna<br />

i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet mm, 2.8 Rektors<br />

ansvar, ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande<br />

till de nationella målen. I Skolverkets allmänna råd och kommentarer för<br />

arbetet med kvalitetsredovisning, s. 10 f, anges att kvalitetsarbete ska bedrivas<br />

både på huvudmannanivå och i verksamheterna. Huvudmannen har det övergripande<br />

ansvaret för att enheterna bedriver verksamheten och utbildningen i<br />

enlighet med författningarna inom området. Vidare ska huvudmannen skapa<br />

förutsättningar för verksamheterna att kunna nå de nationella målen och avgöra<br />

vilka resurser som tilldelas dem. För att förbättringar ska bestå och kvaliteten<br />

höjas behöver utvecklingen följas över tid. Av Skolverkets allmänna råd för kvalitet<br />

i förskolan, s. 40, framgår att kommunen bör sprida kunskap om metoder<br />

som syftar till att utveckla arbetet med att dokumentera och utvärdera förskolans<br />

processer.<br />

Av intervjuer och av Nybro kommuns dokument framgår att arbetet i förskolan<br />

och skolbarnsomsorgen i huvudsak följs upp avseende köhantering och gruppstorlekar,<br />

men att det inte finns några utvecklade rutiner för att följa upp barngruppernas<br />

utveckling och lärande i förskolan och skolbarnsomsorgen på kommunnivå.<br />

Det framgår vidare att det funnits brister i uppföljningen av elevernas<br />

kunskapsresultat i grund- och särskolan, men att åtgärder för att komma tillrätta<br />

med detta vidtagits i samband med ett utvecklingsarbete där man tagit fram<br />

förbättrade rutiner för uppföljningen. Gymnasieskolans måluppfyllelse är däremot<br />

i fokus för ansvariga politiker som därför har god kännedom om elevernas<br />

kunskapsresultat. När det gäller vuxenutbildningen är det främst rutiner för att<br />

följa de studerandes resultat i särvux som saknas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver utveckla rutiner för att kontinuerligt<br />

kunna följa upp och utvärdera måluppfyllelsen i samtliga verksamheter<br />

i förhållande till de nationella målen (se vidare avsnitt 3.4.1 och 3.4.2).


Beslut<br />

2009-05-20<br />

13 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge<br />

eleverna en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2.1.2 Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett<br />

målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2.1.3 Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med<br />

författningarna i varje särskild verksamhet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna på två håll, dels i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling)<br />

dels i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). De nya bestämmelserna<br />

innebär i sak inga större förändringar för kommunens och skolornas arbete med<br />

att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och ele-


Beslut<br />

2009-05-20<br />

14 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

ver. <strong>Skolinspektionen</strong> har tillsyn över lagstiftningen i skollagen, alltså arbetet<br />

mot kränkande behandling. Av 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till<br />

att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande<br />

behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga<br />

och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla<br />

en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras<br />

under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna<br />

har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vidare ska barn och elever vid<br />

den verksamhet för vilken planen gäller, enligt 2 § förordningen om barns och<br />

elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling,<br />

medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen<br />

mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 § skollagen.<br />

I Nybro kommuns delegationsordning återfinns ingen delegation av ansvaret,<br />

varför det åligger styrelsen att tillse att verksamheterna och skolorna upprättat<br />

likabehandlingsplaner under år 2008, och att det under år 2009 och framåt årligen<br />

upprättas planer mot kränkande behandling. I Nybro kommun finns inga<br />

sådana planer som specifikt gäller förskolorna och fritidshemmen. Istället har ett<br />

helt skolområde upprättat en plan avseende all verksamhet. För vuxenutbildningen<br />

finns inte heller någon plan upprättad. Skolornas planer är av varierande<br />

kvalitet, men genomgående gäller att de flesta planerna är för generellt hållna.<br />

De bygger inte på någon aktuell kartläggning av de risker som finns i verksamheterna,<br />

varför inga tydliga åtgärder av vad som avses påbörjas och genomföras<br />

under det kommande året heller presenteras. I de planer som skickades in till<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> saknades också åtgärder för hur verksamheten/skolan avser<br />

agera i de fall ett barn/elev upplever sig kränkt av en vuxen. I vilken mån<br />

barn/elever varit delaktiga i framtagandet av planerna varierar i kommunen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att huvudmannen behöver tillse att samtliga verksamheter<br />

upprättar planer mot kränkande behandling och att barn/elever och<br />

studerande ges möjlighet att medverka i det kontinuerliga arbetet med planerna.<br />

Vidare behöver befintliga planer utvecklas så att de i alla delar överensstämmer<br />

med kraven i lagen.<br />

2.1.4 Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas<br />

och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete<br />

Beslut<br />

2009-05-20<br />

15 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande<br />

för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare<br />

granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.<br />

Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal<br />

liksom hur kommunen följer bestämmelserna.<br />

3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn,<br />

elever och studerande har rätt till.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av kursplanen för respektive ämne i grundskolan framgår vilka mål eleverna<br />

ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret.<br />

Vid ungefär hälften av skolorna i Nybro kommun erbjuds inte undervisning i<br />

ämnet hem- och konsumentkunskap förrän i årskurs 6 varför eleverna inte getts<br />

möjlighet att nå målen i årskurs 5. Av intervjuer med områdesrektorerna framgår<br />

också att det på vissa skolor emellanåt kan brista i undervisningen i de naturorienterade<br />

ämnena samt i teknik då det på de små skolorna inte alltid finns<br />

tillgång till lärare med utbildning i dessa ämnen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver tillse att samtliga skolor erbjuder<br />

undervisning i alla ämnen så att alla elever ges möjlighet att nå målen i<br />

slutet av det femte skolåret.<br />

Av grundskoleförordningen framgår att rektorn ska besluta om undervisning i<br />

svenska som andraspråk för elever med annat språk än svenska som modersmål<br />

om det behövs. Undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas i stället<br />

för undervisning i svenska.<br />

I Nybro kommun skiljer det mellan skolorna hur undervisningen i svenska som<br />

andraspråk anordnas. Det finns exempel där undervisning i svenska som andraspråk<br />

inte ges i stället för undervisning i svenska och där det därför är oklart<br />

vilken kursplan som styrt undervisningen och bedömningen av elevens prestationer.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver se över hur skolorna kartlägger<br />

behoven av undervisning i svenska som andraspråk, samt hur undervisning<br />

och bedömning i ämnet sker.


Beslut<br />

2009-05-20<br />

16 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Av 2 kap. 20 § grundskoleförordningen framgår att styrelsen ska erbjuda eleverna<br />

ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.<br />

I Nybro kommun har styrelsen inte delegerat beslutet om vilket urval som ska<br />

erbjudas som elevens val till rektorn. Intervjuerna visar att det varierar mycket<br />

mellan de olika skolorna i vilken utsträckning eleverna erbjuds ett allsidigt urval<br />

av ämnen som elevens val. Några skolor erbjuder inte alls något elevens val,<br />

medan andra skolor erbjuder eleverna ett allsidigt urval av ämnen. Det finns<br />

också några skolor som har elevens val på schemat, men där innehållet inte<br />

överensstämmer med kraven i förordningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver se över hur elevens val anordnas<br />

i skolorna så att samtliga elever erbjuds ett elevens val som är förenligt<br />

med författningarnas krav.<br />

Enligt skollagen ska kommunen i samarbete med arbetsförmedlingen verka för<br />

att den studerande i svenska för invandrare (sfi) ges möjligheter att öva det<br />

svenska språket i arbetslivet.<br />

I Nybro kommun ges flyktingar som omfattas av introduktionsersättning möjlighet<br />

till praktik i arbetslivet kombinerat med sfi-studier. Det finns också exempel<br />

på studerande som kombinerar arbete med sfi-studier och på detta sätt får<br />

språkträning i arbetslivet. För övriga studerande finns det dock inga aktiva insatser<br />

från kommunens sida som syftar till att ge studerande en möjlighet till<br />

språkträning i arbetslivet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver utöka de studerandes möjligheter<br />

till språkpraktik eller annan språkträning på en arbetsplats så att denna<br />

möjlighet omfattar alla elever någon gång under utbildningen.<br />

3.1.2 Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och<br />

vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att inrätta<br />

lokala kurser och besluta om lokala inriktningar. Styrelsen för utbildningen<br />

fastställer det antal gymnasiepoäng som en kurs omfattar och i fallet av en lokal<br />

inriktning om ytterligare mål för utbildningen utöver dem som gäller för det<br />

nationella programmet.<br />

I Nybro kommun är beslut att inrätta lokala kurser och lokala inriktningar inte<br />

delegerat till gymnasiechef eller rektorer. Vid Åkrahällskolan finns ett stort antal<br />

lokala kurser som i olika avseenden strider mot författningarna (se vidare gymnasierapporten).<br />

Skolan har också lokala inriktningar både i hantverkspro-


Beslut<br />

2009-05-20<br />

17 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

grammet och i teknikprogrammet, utan att det framgår vilka mål styrelsen fastställt<br />

för dessa.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att styrelsen behöver se över gymnasieskolans lokala<br />

kurser samt de lokala inriktningarna och vidta åtgärder så att de lever upp till<br />

författningarnas krav.<br />

Av förordningen om kommunal vuxenutbildning framgår att det finns nationella<br />

och lokala kurser inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt<br />

inom påbyggnadsutbildning. Av läroplanen framgår att vuxna elevers kunskaper<br />

ska kompletteras endast i en sådan omfattning att de vid utbildningens slut<br />

har kunskaper av samma kvalitet som ungdomarna efter ungdomsutbildningen.<br />

Vid Nybro vuxenutbildning erbjuds en lokal utbildning, läkarsekreterarutbildning,<br />

som bygger uteslutande på lokala kursplaner. Inspektörernas granskning<br />

av de lokala kurserna visar att några av de kurser som används har ett innehåll<br />

som ryms inom ramen för nationella kurser, medan innehållet i andra lokala<br />

kurser bedöms ligga över gymnasial nivå.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver ge läkarsekreterarutbildningen<br />

ett innehåll som ligger inom ramen för gymnasial utbildning. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömer vidare att de lokala kurser som ingår i utbildningen behöver<br />

ses över så att de uppfyller förordningens krav på lokala kurser.<br />

3.2 Resurser<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet,<br />

respektive undervisning, de i huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.2.2 Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling<br />

utifrån respektive verksamhets behov.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


Beslut<br />

2009-05-20<br />

18 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Motivering<br />

3.2.2 Utbildningen är avgiftsfri.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3 Styrning och ledning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 2 § skollagen framgår att det för ledningen av utbildningen i skolorna<br />

ska finnas rektorer och att rektorn ska hålla sig förtrogen med den dagliga verksamheten<br />

samt verka för att utbildningen utvecklas. Av förarbetena till lagen<br />

(prop 1990/91:18) framgår att kommunernas frihet att organisera sin ledning på<br />

det sätt som de finner lämpligt med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar<br />

har den begränsningen att en rektors ansvarsområde inte får göras<br />

större än att rektor kan hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Skälen<br />

som anförs till detta är skolledningens avgörande betydelse för skolans utveckling,<br />

så att skolan blir mer än en samling enskilda lärare som undervisar<br />

efter sitt eget huvud. Ett annat skäl som anförs är statsmaktens ansvar för utbildningens<br />

kvalitet och likvärdighet. Rättssäkerheten kräver dels att beslutanderätten<br />

läggs på en rimlig nivå, dels att det är fullständigt klart vem som ska<br />

fatta besluten och därmed ansvara för dem. Ett system med någon typ av kollektivt<br />

ansvar är, enligt förarbetena, inte tillfyllest för att värna rättssäkerheten och<br />

utbildningens kvalitet och likvärdighet. Ansvaret ska därför läggas på en bestämd<br />

tjänsteman. Det krävs en benämning för denna ansvariga skolledare och<br />

beteckningen är rektor. En annan skolledare kan inte överta från rektor det ansvar<br />

och de skyldigheter denne har enligt författningarna.<br />

I Nybro kommun är förskola, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg


Beslut<br />

2009-05-20<br />

19 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

organiserade i tre områden som leds av en områdeschef, tillika rektor. Till sin<br />

hjälp har områdesrektorn ett antal enhetsrektorer, som inte i författningarnas<br />

mening är att betrakta som rektorer. Av kommunens delegationsordning framgår<br />

nämligen tydligt att enhetsrektorerna inte har rätten att fatta beslut enligt<br />

grundskoleförordningen, utan att beslutsfattandet tillfaller områdesrektorn. För<br />

enhetsrektorerna finns däremot tydliga ansvarsbeskrivningar som klargör att de<br />

svarar för ledningen av den dagliga verksamheten och för utvecklingen av utbildningen.<br />

De tre områdena är av olika storlek och innefattar olika mängd<br />

verksamheter. Av inspektionen framgår att områdenas storlek och omfattning i<br />

Madesjö- och Paradisområdena i praktiken innebär att ansvarsuppdelningen<br />

mellan områdesrektor och enhetsrektorer blir så långtgående att en del enhetsrektorer<br />

inte bara svarar för utan faktiskt övertar ansvaret för utvecklingen av<br />

utbildningen och ledningen av den dagliga verksamheten på ett sätt som inte<br />

blir förenligt författningarna. Inte minst tydligt blir detta i det elevvårdande<br />

arbetet, där enhetsrektorerna uppfattas som elevens rektor, medan det är områdesrektorn<br />

som fattar de avgörande besluten (se vidare respektive skolrapport).<br />

Det är också otydligt för elever och föräldrar vilken av enhetsrektorn och områdesrektorn<br />

som är elevens egentliga rektor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Nybro kommun behöver se över sin rektorsorganisation<br />

så att rektorerna kan ta det ansvar som anges i författningarna.<br />

3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna<br />

har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser<br />

att vidta för att uppnå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


Beslut<br />

2009-05-20<br />

20 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar<br />

som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3.5 Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,<br />

skola och skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer<br />

upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter<br />

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


Beslut<br />

2009-05-20<br />

21 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Motivering<br />

Huvudmannen är enligt skollagen och kommunallagen ansvarig för att utbildningen<br />

bedrivs i enlighet med författningarna och har en tillfredställande kvalitet.<br />

Av läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna,<br />

1. Skolans värdegrund och uppdrag, framgår att skolans verksamhet<br />

måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas<br />

måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer,<br />

utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Av Skolverkets allmänna<br />

råd för kvalitet i förskolan, s. 40, framgår att kommunen vid utvärdering av<br />

måluppfyllelse bör bedöma hur väl förskolan har arbetat i riktning mot läroplanens<br />

mål att sträva mot och bedöma hur faktorer som resurser, personalens<br />

kompetens, barngruppsstorlek, lokaler och miljö samt upptagningsområdets<br />

sociala karaktär påverkar förskolans möjlighet att arbeta enligt läroplanen.<br />

I Nybro kommun finns en skolplan med en tydlig koppling till nationella mål.<br />

Denna utgör utgångspunkten för kommunens kvalitetsarbete och varje år väljer<br />

ansvariga politiker ut fokusområden från skolplanen. Dessa fokusområden påverkar<br />

vilka frågor som verksamheterna ställer i utvärderingar och enkätundersökningar,<br />

samt påverkar utformningen av de effektmål som den politiska nivån<br />

ställer upp för de olika verksamheterna. Dessa effektmål är dock formulerade<br />

utifrån ett kvantitativt mätbart tänkande där stora delar av de nationella målen<br />

inte ryms, eller begränsas. Till exempel finns ett mål om att 90 procent av eleverna<br />

i årskurs 5 ska klara de nationella ämnesproven, medan det nationella<br />

målet är att samtliga elever ska få det stöd de behöver för nå målen i årskurs 5.<br />

Kommunens uppföljningsarbete med hjälp av effektmål har av denna anledning<br />

resulterat i att viktiga områden inte blivit föremål för utvärdering och uppföljning,<br />

exempelvis hur skolorna arbetar för att anpassa undervisningen till varje<br />

elevs behov och förutsättningar, och hur verksamheterna arbetar för att ge särskilt<br />

stöd till elever med svårigheter i skolarbetet.<br />

I kommunen finns personer i personalen vid de olika verksamheterna och på<br />

förvaltningsnivå med ansvar för att utveckla kvalitetsarbetet. Intervjuer och<br />

verksamheternas dokumentation visar också att det pågår ett aktivt utvärderings-<br />

och uppföljningsarbete i de flesta av kommunens verksamheter och skolor.<br />

Däremot visar intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän att resultaten<br />

av uppföljningarna inte alltid blir föremål för analys och därför heller inte<br />

renderar konkreta åtgärder för att förbättra. Som exempel kan nämnas att kommunen<br />

förklarat sig nöjd med hur verksamheterna/skolorna arbetade med barnens/elevernas/studerandes<br />

inflytande, trots att enkäternas resultat visade att<br />

särskilt eleverna i grundskolan inte upplever att de har särskilt stort inflytande<br />

över undervisningens utformning. Denna upplevelse har bekräftats i tillsynen.<br />

För verksamheter som förskola och skolbarnsomsorg utgår intervjuade politiker<br />

från att verksamheterna håller en god kvalitet eftersom föräldrar de möter är<br />

nöjda. Någon övrig uppföljning av verksamheterna genomförs inte på kommunnivå.


Beslut<br />

2009-05-20<br />

22 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Nybro kommun behöver vidta åtgärder för att<br />

ytterligare systematisera kvalitetsarbetet och tydligt koppla detta arbete till nationella<br />

mål.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1–3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning ska varje kommun, varje<br />

kommunal skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning<br />

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av<br />

verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt<br />

bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och<br />

skolbarnsomsorg. Arbetet med kvalitetsredovisningen ska främja kommunernas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella<br />

mål. Redovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och<br />

dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i<br />

vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och<br />

en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

I Nybro kommun upprättas årligen kvalitetsredovisningar för samtliga skolor.<br />

Däremot finns inte kvalitetsredovisningar för samtliga förskolor, fritidshem och<br />

för år 2008 ej heller någon kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen. Kommunens<br />

kvalitetsredovisning bygger på rektorernas kvalitetsredovisningar, centrala<br />

trivselenkäter och på uppföljningar genomförda av förvaltningen. I den görs en<br />

genomgång av samtliga verksamheters förutsättningar på ett tydligt och bra<br />

sätt. Avseende förskolan, fritidshemmen, obligatoriska särskolan och särvux<br />

redovisas dock ingen måluppfyllelse, utan mest vad verksamheten kostar. Avseende<br />

resultaten i grundskolan redovisas inga resultat i andra ämnen än engelska,<br />

matematik och svenska. För att kvalitetsredovisningarna ska kunna fungera<br />

som ett verktyg att utveckla verksamheten behöver fler resultat redovisas. Det<br />

saknas en tydlighet i redovisningen, vilket gör att allvarliga uppgifter lämnas<br />

utan kommentar och analys. I den löpande texten tas också emellanåt viktiga<br />

åtgärder upp, som exempelvis att man på F–6 skolorna behöver ompröva sina<br />

arbetsformer för att nå bättre måluppfyllelse, utan att åtgärden sedan finns med<br />

under uppräkningen av vilka åtgärder kommunen ämnar vidta. Sammantaget<br />

innebär detta otydliga bedömningar av måluppfyllelse och en otydlighet i vilka<br />

åtgärder för utveckling som verksamheterna avser vidta. Kommunens kvalitetsredovisning<br />

behöver redovisa en bredare bild av verksamheternas måluppfyllel-


Beslut<br />

2009-05-20<br />

23 (23)<br />

Dnr 43-2008:442<br />

se, i form av resultat från kvalitativa mål och i flera ämnen. Den behöver också i<br />

högre grad koppla förutsättningarna och arbetet i verksamheterna till resultaten.<br />

Framförallt behöver en tydligare och mer koncis koppling göras mellan resultat<br />

och åtgärder.<br />

De brister som finns i kommunens kvalitetsredovisning finns också i flertalet av<br />

verksamheternas/skolornas kvalitetsredovisningar och samtliga kvalitetsredovisningar<br />

behöver förbättras i olika utsträckning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att kommunens<br />

kvalitetsredovisning tydligare redovisar och bedömer måluppfyllelsen i<br />

relation till nationella mål samt redovisar vilka åtgärder som behöver vidtas för<br />

ökad måluppfyllelse.<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Björn Persson<br />

Avdelningschef<br />

Helena Olivestam Torold<br />

Undervisningsråd<br />

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit Peter Ekborg, Gösta Karlsson, Birgitta<br />

Knutsson Rodhin, Lotta Kårlind, Anna Lundin, Roger Niklewski, Staffan Opitz,<br />

Nils Pihlsgård, Christina Ridderman Karlsson, och Viveca Serder.<br />

Bilagor<br />

Skol- och verksamhetsrapporter


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Förskolverksamheten<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat förskoleverksamheten i Nybro kommun den 10 februari<br />

2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 12 februari 2009. I slutet av<br />

denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden<br />

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller<br />

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,<br />

författningar.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(http://www.skolinspektionen.se/tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen,<br />

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut,<br />

dvs. senast den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten<br />

har samlats in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information<br />

om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

I Nybro kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig<br />

ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes<br />

intervjuer med personalrepresentanter från kommunens förskolor och föräldrar med<br />

barn i verksamheten.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (13)<br />

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet<br />

Förskoleverksamheten<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Antal barn<br />

Förskola i kommunal regi 647<br />

Förskola i enskild regi 93<br />

Familjedaghem 38<br />

Källa: Kommunens uppgifter per 2009-02-23<br />

Förskoleverksamheten i Nybro kommun är organiserad i tre geografiska områden tillsammans<br />

med familjedaghem, förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskola. De tre<br />

områdena är Paradisområdet, Madesjöområdet och Hanemålaområdet. Varje område<br />

leds av en områdeschef, tillika rektor, som stöds av lokala enhetsrektorer. I kommunen<br />

finns sammantaget 19 förskolor och tre enskilda förskolor. Nybro kommun har en högre<br />

andel pedagogiskt utbildad personal än riksgenomsnittet.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är<br />

i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder<br />

barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll<br />

som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar<br />

också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens<br />

intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den<br />

omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten<br />

för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen.<br />

1.1 Omsorg och lärande<br />

Bedömningspunkter<br />

1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till<br />

ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (13)<br />

Motivering<br />

1.1.2 Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.3 Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och<br />

åsikter.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att<br />

påverka och ta ansvar.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (13)<br />

1.1.6 I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns<br />

goda rutiner för säkerheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor,<br />

förskoleklasser, skolor och fritidshem.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med<br />

hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat<br />

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som<br />

det svenska språket.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

1.2 Individanpassning och särskilt stöd<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd<br />

i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie<br />

verksamheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt<br />

samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga<br />

till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i<br />

människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete<br />

för att ge barnen en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i samvaron<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (13)<br />

2.1.2 I kommunens förskoleverksamhet bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella<br />

könsmönster.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.4 Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet<br />

med författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att varje enskild verksamhet från och med den 1 januari<br />

2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella<br />

skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det<br />

finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska<br />

upprättas till ett dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se<br />

till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt<br />

över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling<br />

av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa<br />

åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En<br />

redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande<br />

års plan.<br />

Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan<br />

ska bl.a. en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 §<br />

skollagen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (13)<br />

eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.<br />

Förskolorna har inga egna likabehandlingsplaner eller planer mot kränkande<br />

behandling utan ingår i områdets plan. Ett arbete har påbörjats med att upprätta<br />

planer mot kränkande behandling för varje enskild förskola, vilket är ett krav.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att varje enskild förskola måste upprätta en plan mot<br />

kränkande behandling. En samlad bedömning av kommunens upprättade planer<br />

görs i kommunrapporten.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens tar sitt ansvar för<br />

förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning<br />

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet.<br />

Tillsynen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och<br />

utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten<br />

i förskoleverksamheten.<br />

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Ledningens/huvudmannens ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga<br />

arbetet i förskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (13)<br />

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Tillgång till plats<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan).<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Av 2 a kap. 7 § skollagen framgår att när vårdnadshavaren anmält behov av<br />

plats inom förskolverksamheten, ska kommunen erbjuda plats utan oskäligt<br />

dröjsmål.<br />

Enligt Skolverkets samlade uppgifter från Sveriges kommuner uppger Nybro<br />

kommun att de endast kan tillhandahålla plats i förskola och familjedaghem till<br />

hälften av dem som önskar behov av omsorg i början av 2009. Det har framkommit<br />

i intervjuer med föräldrar, ledning och personal under inspektionsdagarna<br />

att alla barn har fått plats. I telefonkontakt uppger ledningen att alla barn<br />

som önskar plats hösten 2009 i förskola eller familjedaghem kan få det.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill uppmärksamma kommunen på de motstridiga uppgifter<br />

som föreligger och påtala vikten av att säkerställa uppgiftslämnade till berörda<br />

myndigheter.<br />

3.3.2 Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst<br />

3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (13)<br />

3.3.3 Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till<br />

allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 a kap. 8a § skollagen ska barn erbjudas plats i förskolan från och med<br />

höstterminen det år då de fyller fyra år. Förskolan ska omfatta minst 525 timmar.<br />

Kommunen ska informera föräldrarna om verksamheten i förskolan och syftet<br />

med denna.<br />

Tillsynen visar att kommunens information till föräldrar om den allmänna förskolan<br />

och rätten till en sådan verksamhet är bristfällig. I intervju med föräldrar<br />

framkommer en samstämmig bild av att de istället inhämtar den informationen<br />

från vänner och bekanta.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver förbättra och tydliggöra informationen<br />

till föräldrar om rätten till allmän förskola.<br />

3.4 Grupper<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar<br />

förskolegruppernas storlek/sammansättning.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska barngrupperna i förskolan ha en lämplig sammansättning<br />

och storlek. Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskola, anger att<br />

kommunen bör göra konsekvensutredningar innan sådana beslut tas som påverkar<br />

förskolornas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättningar.<br />

I intervjuer med ledning, personal och föräldrar framkommer att antalet barn i


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (13)<br />

förskolan kommer att öka och det med befintlig personaltäthet. Ökningen av<br />

antalet barn gör att det finns en osäkerhet både hos personal och föräldrar om<br />

hur detta kommer att påverka kvaliteten i förskolorna. För att få en uppfattning<br />

om huruvida barngruppens storlek och sammansättning är att betrakta som<br />

lämpig krävs någon form av analys och konsekvensutredning. Tillsynen visar<br />

att det inte görs några konsekvensutredningar när kommunen genomför förändringar<br />

som påverkar förskolegruppens storlek och sammansättning. Detta betyder<br />

att inga utvärderingar görs för att bedöma gruppsammansättningarnas betydelse<br />

för verksamhetens måluppfyllelse.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen regelbundet behöver följa upp och<br />

analysera förskolegruppernas sammansättning och storlek samt göra konsekvensutredningar<br />

inför beslut.<br />

3.4.3 Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskola, anges att kommunen återkommande<br />

ska följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt<br />

barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten<br />

att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.<br />

Det framkommer i intervjuer med personal att det på några få förskolor finns<br />

former för utvärderingar kring effekterna av förskolegruppernas sammansättning.<br />

Dessa utvärderingar får i bästa fall effekter på just den förskolan där utvärderingarna<br />

görs. Dock förs ingen dialog mellan kommun och verksamhetsnivå<br />

kring barngruppernas sammansättning. Att tillgodose behovet av förskoleplats<br />

förefaller ha större betydelse än barngruppernas storlek och sammansättning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver utvärdera effekterna av förskolegruppens<br />

sammansättning.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (13)<br />

3.5 Lokaler<br />

Bedömningspunkter<br />

3.5.1 Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.6 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.6.1 Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete,<br />

det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara<br />

resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, bör kommunen ha system<br />

och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av förskolans<br />

verksamhet och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar<br />

av kvaliteten. Det är viktigt att personalen använder resultat från utvärderingar<br />

som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet.<br />

I många förskolor pågår ett aktivt arbete för att dokumentera förskolans utveckling<br />

och barnens lärande. I intervjuer med personalen framkommer att dokumentationen<br />

har tydliggjort lärandet både på verksamhetsnivå och på individnivå.<br />

Personalen menar att detta har ökat medvetenheten om hur de ska arbeta<br />

för att följa läroplanens intentioner. På förskolorna finns samordare som ansvarar<br />

för att kvalitetsarbetet utvecklas. Förskolorna har egna arbetsplaner som<br />

utvärderas skriftligt, men även observationer, utvecklingssamtal och enkäter<br />

ligger till grund för utveckling av verksamheterna. Ett exempel på kvalitetsarbete<br />

som pågår på verksamhetsnivå, är utvecklingen av förskolornas individuella<br />

utvecklingsplaner. Dessa utvecklas nu mot strävansmålen i läroplanen, från att<br />

tidigare till stor del haft karaktären av uppnåendemål. Det sker ett systematiskt<br />

kvalitetsarbete på verksamhetsnivå. Det finns dock på kommunnivå inte någon<br />

tillräckligt väl utvecklad uppföljning och utvärdering trots att brukar- och barn-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (13)<br />

enkäter genomförs. Detta innebär att kommunens samlade bild av måluppfyllelsen<br />

rörande förskolorna är bristfällig.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvalitetsarbetet behöver utvecklas och systematiseras<br />

på kommunnivå (se vidare avsnitt 3.6.2).<br />

3.6.2 Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet<br />

med förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m. ska<br />

varje kommunalt driven förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som<br />

ett led i en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamheten. Arbetet<br />

med kvalitetsredovisningen ska främja förskolornas kvalitetsarbete och därigenom<br />

bidra till att förverkliga utbildningens nationella mål.<br />

I Nybro kommunens kvalitetsredovisning synliggörs förskolorna måluppfyllelse<br />

främst i form av kostnad per barn. Vidare finns kvalitetsredovisningar på områdesnivå.<br />

Då flera olika verksamheter förts samman i en gemensam kvalitetsredovisning<br />

tydliggörs inte den enskilda förskolans måluppfyllelse och behov av<br />

åtgärder. Det finns en viss variation men till största delen är områdenas kvalitetsredovisningar<br />

beskrivningar av olika aktiviteter man haft på förskolorna. Det<br />

saknas analyser och reflektioner kring måluppfyllelsen som kan bli användbara i<br />

det fortsatta kvalitetsarbetet. Eftersom det till stora delar saknas bedömningar av<br />

måluppfyllelsen, blir det heller inte någon tydlig koppling till åtgärder för ökad<br />

måluppfyllelse. Dessutom saknar varje enskild kommunal förskola en kvalitetsredovisning.<br />

Detta gör att det i kommunen är svårt att bedöma om barnen i förskolan<br />

ges lika möjligheter till god måluppfyllelse och tveksamt om likvärdigheten<br />

kan säkerställas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen och de olika områdena behöver vidta<br />

åtgärder så att kvalitetsredovisningar upprättas i enlighet med förordningens<br />

krav. Vidare ska varje enskild kommunal förskola upprätta en kvalitetsredovisning.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (13)<br />

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2009-05-20 Lund<br />

Birgitta Knutson Rohdin<br />

Helena Olivestam Torold


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Skolbarnsomsorg<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen<br />

Skolbarnsomsorg<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat skolbarnsomsorgsverksamheten i Nybro kommun under<br />

våren 2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 10 och 11 februari.<br />

I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden<br />

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller<br />

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,<br />

författningar.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen,<br />

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut,<br />

dvs. senast den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten<br />

samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om<br />

kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller<br />

som finns publicerat på annat sätt, har använts.<br />

I Nybro kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig ledningspersonal<br />

från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes<br />

intervjuer med representanter från kommunens fritidshem samt föräldrar med<br />

barn i verksamheterna. Verksamhetsbesök har genomförts vid fritidshemmen i Fagerslättsskolan<br />

på grund av synpunkter som kom fram vid intervjuer med föräldrar och<br />

personal.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (13)<br />

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorg<br />

Skolbarnsomsorgen<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Antal barn<br />

Fritidshem i kommunal regi 606<br />

Fritidshem i enskild regi 24<br />

Barn 6–12 år i familjedaghem 0<br />

Källa: Kommunens uppgifter 2009-03-24<br />

I Nybro kommun finns det 16 kommunala fritidshem som är organiserade i tre geografiska<br />

områden, Paradisområdet, Madesjöområdet och Hanemålaområdet. Inom dessa<br />

områden ingår förskola, förskoleklass och grundskola. Varje område leds av en områdeschef<br />

tillika rektor som stöds av lokala enhetsrektorer. Andelen personal med pedagogisk<br />

högskoleutbildning är betydligt högre än snittet i riket. En hög andel av personalen<br />

är utbildade fritidspedagoger.<br />

I kommunen finns ett enskilt fritidshem.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder<br />

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen<br />

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen<br />

fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt<br />

stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till.<br />

1.1 Omsorg och lärande<br />

Bedömningspunkter<br />

1.1.1 Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens<br />

behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emotionella<br />

utveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (13)<br />

Motivering<br />

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen är skolbarnsomsorgens uppgift att erbjuda barn en<br />

meningsfull fritid. Av allmänna råd för kvalitet i fritidshem framgår vidare att<br />

det är viktigt att personalen erbjuder barnen en stimulerande och utvecklande<br />

fritid som är varierad och som förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnens<br />

fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling.<br />

Nybro kommun har under de senaste åren uppmärksammat kvaliteten i fritidshemmen.<br />

Satsningen har bland annat inneburit att skapa forum där fritidspedagogerna<br />

kan träffas, samt kompetensutveckling kring dokumentation och barn i<br />

behov av särskilt stöd. Av fritidshemmens planeringar och utvärderingar som<br />

skolinspektionen tagit del av framgår att de allra flesta fritidshem i kommunen<br />

erbjuder en varierad verksamhet som innehåller stimulerande aktiviteter, exempelvis<br />

utflykter, lässtunder, estetisk verksamhet, miljöteman, etc. Intervjuad<br />

personal framhåller dock att förutsättningarna varierar mycket mellan de olika<br />

fritidshemmen. Både personal och föräldrar menar också att det emellanåt är så<br />

pass stora barngrupper på få personal att utbudet för barnen får begränsas i<br />

syftet att personalen ska kunna hålla uppsikt över barnen (se vidare avsnitt<br />

1.1.4). Av intervjuer med rektorer, personal och föräldrar framkommer också att<br />

det finns en fritidshemsavdelning där förutsättningarna att kunna erbjuda en<br />

meningsfull fritid av olika anledningar är ytterst begränsade. Personalen på<br />

fritidshemmet upplever sig frustrerade över situationen och föräldrar menar att<br />

det som erbjuds barnen mer liknar förvaring än en genomtänkt verksamhet.<br />

Ansvariga chefer har uppmärksammat situationen, men vid skolinspektionens<br />

besök hade ännu ingen långsiktig lösning nåtts.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att fritidshemmen i Nybro kommun överlag erbjuder<br />

en meningsfull och varierande fritid, men att kommunen behöver vidta åtgärder<br />

så att alla barn erbjuds en verksamhet av likvärdig kvalitet.<br />

1.1.2 Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.3 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka<br />

och ta ansvar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (13)<br />

Motivering<br />

1.1.4 Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och<br />

det finns goda rutiner för säkerheten.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av allmänna råd för kvalitet i fritidshem framgår att kommunen bör se till att<br />

fritidshemmets lokaler och utemiljö är trygga, säkra, och är utformade så att<br />

både inne- och utemiljön gör det möjligt för personalen att ha uppsikt över de<br />

barn de ansvarar för.<br />

Av intervjuer med personal och föräldrar framgår att personalen i de flesta av<br />

fritidshemmen i Nybro kommun har goda möjligheter att hålla uppsikt över<br />

barnen. Personalen menar att denna fråga är viktig för dem och att de hellre<br />

begränsar barnens utbud av aktiviteter än riskerar att uppsikten skulle försämras.<br />

Av intervjuer framkommer dock att det vid ett av fritidshemmen förekommit<br />

ett flertal incidenter, bland annat där barn försvunnit från fritidshemmet<br />

utan att personalen vetat om det.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att fritidshemmen i Nybro kommun generellt ger<br />

personalen förutsättningar för att kunna ha god uppsikt över de barn de ansvarar<br />

för, men att kommunen måste sätta in åtgärder för att garantera säkerheten<br />

på alla fritidshem i kommunen.<br />

1.1.5 Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarnsomsorgen<br />

i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar<br />

övergångar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

1.1.6 Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möjlighet<br />

att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verksamheten<br />

i stort.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2 Särskilt stöd<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella<br />

behov kräver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen är skolbarnsomsorgens uppgift bland annat att erbjuda<br />

barn ett stöd i utvecklingen. Vidare framgår att barn som av fysiska, psykiska<br />

eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg<br />

som deras speciella behov kräver. Av allmänna råd för kvalitet i fritidshem<br />

framgår att fritidshemmen ska utgå från synsättet att barns behov av särskilt<br />

stöd relateras till omgivningen och den miljö barnet vistas i, samt sträva efter att<br />

barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att<br />

personal har tillräcklig kompetens för detta.<br />

Av intervjuer och verksamheternas kvalitetsredovisningar framkommer tydligt<br />

att det i Nybro kommun varierar mycket mellan de olika fritidshemmens möjligheter<br />

att erbjuda barn stöd i deras utveckling. På ett flertal av fritidshemmen<br />

ingår denna verksamhet på ett naturligt sätt i skolans utredning av stödbehov,<br />

personalen får handledning vid behov och intervjuad personal från dessa fritidshem<br />

berättar om möjligheter att anpassa lokalernas beskaffenhet, barngruppernas<br />

storlek och sammansättning, samt inköp av material utifrån barnens<br />

behov och förutsättningar. På några fritidshem upplever inte intervjuad personal<br />

på samma sätt att dessa möjligheter finns. Skolans utredningar av barnens<br />

behov tar till exempel inte upp barens eventuella behov av stöd under fritidshemstiden,<br />

och några möjligheter till anpassningar av verksamheten upplever<br />

personalen inte heller finns. Vid intervjuer med det centrala resursteamet framgår<br />

att fritidshemmen inte i någon stor utsträckning efterfrågar den möjlighet till


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (13)<br />

handledning som de kan erhålla. En del av de intervjuade fritidspedagogerna är<br />

också omedvetna om att det finns en sådan möjlighet. Denna uppfattning delas<br />

också av de intervjuade föräldrarna. Av kommunens kvalitetsredovisning från<br />

år 2007 framgår att kommunen själv identifierat ett behov av att kartlägga hur<br />

stöd kan ges i de olika fritidshemmen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver se över hur fritidshemmen<br />

erbjuder barnen ett stöd i syfte att öka likvärdigheten i kommunen.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles<br />

demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till<br />

empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors<br />

uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för<br />

att ge barnen en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i samvaron<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga<br />

att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 I kommunens skolbarnsomsorg bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka<br />

traditionella könsmönster.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (13)<br />

Motivering<br />

2.1.4 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det för varje särskild verksamhet en plan<br />

mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som<br />

hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett<br />

dokument.<br />

Av 8 § 14 a kap. skollagen framgår att huvudmannen ska till att det varje år<br />

upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga<br />

och förhindra kränkande behandling. Planen ska innehålla en redogörelse för<br />

vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommandet<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska<br />

tas in i efterföljande års plan.<br />

Av dokumentationen framkommer att fritidshemmen i Nybro kommun inte har<br />

egna likabehandlingsplaner eller planer mot kränkande behandling. I stället<br />

ingår de i en plan för hela rektorsområdet. Detta innebär att planerna är så allmänt<br />

hållna att de specifika insatser som ett enskilt fritidshem planerar att<br />

genomföra under aktuellt läsår inte är synliga. Ett arbete har påbörjats med att<br />

upprätta planer mot kränkande behandling för varje enskild fritidshem.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen måste vidta åtgärder så att planer mot<br />

kränkande behandling upprättas i varje fritidshem. Se vidare bedömning i<br />

kommunrapporten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (13)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens tar sitt ansvar för<br />

skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning<br />

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet.<br />

Tillsynen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling<br />

och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen.<br />

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller<br />

erfarenhet.<br />

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå<br />

Nybro kommun 1<br />

Kommungrupp<br />

Riket 3<br />

2<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

Andel (%) årsarbetare<br />

med pedagogisk högskolexamen<br />

91 95 94 88 90 64 58<br />

Källa:<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1<br />

Uppgifter baserade på fritidshem i kommunal regi<br />

2<br />

Uppgifter baserade på fritidshem i kommunal regi i kommungruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på fritidshem i kommunal regi i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (13)<br />

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar<br />

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet<br />

i fritidshemmen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg<br />

iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Tillgång till plats<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan)<br />

till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller på grund av barnets<br />

eget behov<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (13)<br />

3.4 Grupper<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och storlek.<br />

Tabell 3: Antal barn per avdelning<br />

Nybro kommun 4 Kommungrupp 5 Riket 6<br />

Antal inskrivna barn per<br />

avdelning<br />

Källa:<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

21 20 20 22 25 32 34<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets<br />

gruppstorlek och gruppsammansättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem framgår att kommunen bör<br />

genomföra dokumenterade konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar<br />

fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning.<br />

Utredningarna bör omfatta såväl ekonomiska som pedagogiska konsekvenser.<br />

4<br />

Uppgifter baserade på fritidshem i kommunal och enskild regi<br />

5<br />

Uppgifter baserade på fritidshem i kommunal och enskild regi i kommungruppen<br />

6<br />

Uppgifter baserade fritidshem i kommunal och enskild regi i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (13)<br />

I Nybro kommun har storleken på barngrupperna i fritidshemmen ökat något<br />

under de senaste åren. Intervjuad personal och rektorer menar att konsekvensutredningar<br />

inte genomförs konsekvent i samband med förändringar av verksamheten.<br />

I de fall man gör utredningar sker detta muntligt inom ramen för<br />

arbetslagen och når sällan utanför det. Vidare framkommer av intervjuerna att<br />

det framför allt är ekonomiska aspekter som omfattas och i mycket liten utsträckning<br />

de pedagogiska. Av inspektionen har dock framkommit goda exempel<br />

på det motsatta, där förändringar inneburit en dokumenterad konsekvensutredning.<br />

Inspektörerna bedömer att kommunen behöver utveckla sitt arbete så att det<br />

alltid genomförs dokumenterade konsekvensutredningar innan beslut fattas<br />

som påverkar fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning.<br />

3.5 Lokaler<br />

Bedömningspunkter<br />

3.5.1 Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.6 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.6.1 I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitetsarbete,<br />

det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar<br />

tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt allmänna råd för kvalitet i fritidshem bör kommunen se till att det finns<br />

system och rutiner för att följa upp och utvärdera hur fritidshemmet arbetar i<br />

relation till skollagen och läroplanen och se till att personalen har system och


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (13)<br />

rutiner för utvärdering av sitt arbete tillsammans med ledning och kollegor samt<br />

tillsammans med barn och föräldrar för att få en så bred och nyanserad bild av<br />

verksamheten som möjligt.<br />

I många fritidshem i Nybro kommun pågår ett aktivt arbete för att dokumentera<br />

hur man arbetar dels i förhållande till skollag och läroplan, men också i förhållande<br />

till kommunens effektmål. Av intervjuer med personalen och av exempel<br />

på utvärderingar som skolinspektionen tagit del av från år 2007 och år 2008<br />

framgår tydligt att kommunens satsning på kvalitetssamordnare även inom<br />

fritidshemmen gett ett gott resultat och en ökad medvetenhet om hur de ska<br />

arbeta för att följa skollagens och läroplanens intentioner. De flesta fritidshem<br />

har både grovplaneringar för en hel termin och finplaneringar för varje vecka<br />

och dessa utvärderas både muntligt och skriftligt kontinuerligt. Även observationer,<br />

enkäter och samtal med barn och föräldrar ligger som grund för att utveckla<br />

verksamheterna. I intervjuerna gavs flera exempel på förbättringar och<br />

förändringar i verksamheterna som utvärderingarna lett fram till. Av kommunens<br />

förskole- och skolplan framkommer däremot inga tydliga mål som gäller<br />

fritidshemmen. Inte heller de effektmål som fritidshemmen ändå följer upp är<br />

formulerade så att det framgår att de gäller fritidshemmen. Detta innebär att det<br />

på kommunnivå inte finns någon tillräckligt väl utvecklad uppföljning och utvärdering,<br />

trots att brukar- och barnenkäter genomförs. Av intervjuer med politiker<br />

framkom också att det saknades en bild av fritidshemmens måluppfyllelse.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att det sker ett systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå,<br />

men att kommunen behöver utveckla ett sådant arbete även på<br />

kommunnivå.<br />

3.6.2 Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet<br />

med förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 2–3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. framgår<br />

att arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolbarnsomsorgens kvalitetsarbete<br />

och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella<br />

mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten<br />

och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder skolbarnsomsorgen avser att vidta för<br />

ökad måluppfyllelse.<br />

I Nybro kommun redovisar inte fritidshemmen sin verksamhet i en egen kvali-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (13)<br />

tetsredovisning, utan ingår i rektorsområdets redovisning. Det är framför allt<br />

deras förutsättningar i form av barnantal och kostnader per barn som redovisas.<br />

Enbart i något enstaka fall redovisas måluppfyllelse. Detta leder till att heller<br />

inga åtgärder för utveckling redovisas avseende fritidshemmen. Kommunens<br />

kvalitetsredovisning för år 2007 bygger till stora delar på rektorsområdenas<br />

redovisningar varför någon måluppfyllelse för fritidshemmen inte heller redovisas<br />

där.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att samtliga<br />

fritidshem upprättar kvalitetsredovisningar enligt förordningens krav, samt att<br />

verksamheten blir tydligt även i kommunens kvalitetsredovisning.<br />

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2009-05-20 Lund<br />

Helena Olivestam Torold<br />

Birgitta Knutsson Rohdin


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Särskoleverksamheten<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i särskoleverksamheten<br />

Grundsärskola årskurser 1−10<br />

Träningsskola årskurser 1−10<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i den obligatoriska särskolan i Nybro<br />

kommun under januari–februari 2009 och besökt grundsärskolan och träningsskolan<br />

den 28 januari och den 11-12 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som<br />

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs.<br />

senast den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

grundsärskolan på Paradisskolan och Hanemålaskolan, dels den information som samlats<br />

in under besöket. På Paradisskolan och i Hanemåla skola intervjuades rektorn,<br />

lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information om kommunen<br />

och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad<br />

på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever i särskolan.<br />

Särskolan<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Antal elever<br />

Obligatoriska särskolan, träningsskolan 8<br />

Obligatoriska särskolan, grundsärskolan år 1–10 21<br />

Elever som är mottagna i särskolan och får sin<br />

undervisning i grundskolan<br />

Källa: Hanemålaskolan 2009-02-11<br />

5


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (12)<br />

I Nybro kommun organiseras den obligatoriska särskolan genom att grundsärskolans<br />

årskurser 1−6 och träningsskolans årskurser 1−10 är lokalintegrerade på Hanemålaskolan.<br />

För dessa elever är områdeschefen i Hanemålaområdet rektor. Grundsärskolans<br />

årskurser 7−10 är lokalintegrerade på Paradisskolan och för dessa elever är områdeschefen<br />

i Paradisområdet rektor.<br />

Kommunen anordnar ingen gymnasiesärskola utan har avtal med Kalmar kommun.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Enligt intervjuer med personal och skolledare i särskolan når eleverna goda kunskapsresultat<br />

utifrån sina individuella förutsättningar. Enligt de betygskataloger som granskats<br />

och de intervjuer som gjorts har i stort sett alla elever som erhållit betyg uppnått<br />

minst betyget Godkänt i samtliga ämnen. I intervjuerna framkom att elever ibland<br />

kunde sakna utmaningar vad gäller ämnesinnehåll samt att viss undervisning, t ex i<br />

språk, bedrevs av lärare som inte var behöriga i ämnet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att verksamheten i huvudsak lyckas förena en god omsorg<br />

om eleverna med undervisning som gör att eleverna kan utvecklas så långt det är möjligt.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer dock att skolan bör överväga om det genom ökad<br />

samverkan med grundskolans övriga verksamhet går att ge elever fördjupade ämnesspecifika<br />

kunskaper i naturorienterande ämnen och språk.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden och kurser i<br />

förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (12)<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om elevens kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling och upprättar en individuell utvecklingsplan.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterier.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Undervisningen strävar mot mål i läroplanerna och kursplanerna .<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (12)<br />

1.4.2 Eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.3 Eleverna ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till<br />

att påverka, vara delaktiga och ta ansvar.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.2 Kunskaper,<br />

framgår att alla som arbetar i skolan ska samarbeta för att göra skolan till en god<br />

miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare för att<br />

nå utbildningsmålen.<br />

På Paradisskolan finns ett mycket gott exempel på sådan samverkan, genom att<br />

eleverna på grundsärskolan driver skolans café i samverkan med grundskolan.<br />

Förutom att detta på ett positivt sätt bidrar till grundsärskolans integration i den<br />

samlade verksamheten ger det genom kassahanteringen övning i matematik för<br />

deltagande elever. I övrigt gavs få exempel på att Paradisskolans ämnesspecifika<br />

kompetens i lärarkåren har ut<strong>nytt</strong>jats för grundsärskolans elever.<br />

Av intervjuerna framgick att det bara i begränsad omfattning förekommer samarbete<br />

mellan Hanemålaskolans grundsärskola och grundskolan. De exempel<br />

som gavs innebar att eleverna i yngre årskurser tidigare gjort studiebesök i<br />

grundsärskolan samt att samverkan förekommer vid större arrangemang som är<br />

gemensamma för skolan. samverkan i undervisningen skulle kunna innebära<br />

bättre möjligheter att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (12)<br />

behov och, bättre ut<strong>nytt</strong>jande av ämneskompetens hos skolans lärare.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att öka samverkan<br />

inom skolan. Skolan behöver också pröva vilka möjligheter det finns att<br />

ut<strong>nytt</strong>ja behöriga lärare i till exempel naturorienterande ämnen och språk för<br />

elever som bedöms vara i behov av utmaningar i sådana ämnen.<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.3 Om det efter utredning påvisas ett behov av särskilt stöd utarbetas alltid åtgärdsprogram<br />

som uppfyller författningarnas krav.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (12)<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever (BeL), upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14<br />

a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009<br />

ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera eleverna samma<br />

skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som i tidigare<br />

gällande BeL. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman<br />

de planer som ska upprättas till ett dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (12)<br />

huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling<br />

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det<br />

kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts<br />

ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer<br />

mot diskriminering och kränkande behandling ska en plan mot kränkande behandling<br />

enligt 14 a kap. 8 § skollagen upprättas, följas upp och ses över under<br />

medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.<br />

Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska<br />

anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Vare sig på Hanemålaskolan eller på Paradisskolan fanns en plan mot kränkande<br />

behandling som visade att kartläggning gjorts av eventuella behov som kunde<br />

vara specifika för särskolans verksamhet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver upprätta en plan mot kränkande<br />

behandling som grundar sig på kartläggning i de lokalintegrerade särskoleverksamheterna.<br />

Vidare bedömning av arbetet i kommunen med planer mot<br />

kränkande behandling återfinns i kommunrapporten.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Barn och ungdomar tas emot enligt författningarna.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (12)<br />

3.1.2 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt<br />

utbildning i årskurs 10.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer<br />

särskolans kursplaner.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.5 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning och elevens val i den obligatoriska<br />

särskolan.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete,<br />

boende och fritid i vuxenlivet.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (12)<br />

Motivering<br />

3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (12)<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella<br />

målen.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Rektorn fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn<br />

till undervisningens uppläggning i grundskolan.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (12)<br />

3.3.4 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg<br />

iakttas.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder<br />

för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 3 § Förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i<br />

verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

På Hanemålaskolan har det upprättats kvalitetsredovisningar där grundsärskolan<br />

ingår. Det saknas dock i huvudsak en redovisning av kunskapsresultaten i


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (12)<br />

grundsärskolan. De mål som satts upp i olika arbetsplaner följs inte upp.<br />

Detsamma gäller kvalitetsredovisningen som avser särskoleverksamheten på<br />

Paradisskolan där bedömning av måluppfyllelsen saknas I annat dokument<br />

finns en bedömning av måluppfyllelsen i matematik men den ingår inte i kvalitetsredovisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvalitetsredovisningen för särskolan såväl på<br />

Hanemålaskolan som på Paradisskolan behöver kompletteras med en redovisning<br />

av kunskapsresultaten.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Roger Niklewski<br />

Christina Ridderman Karlsson


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Alsterbro skola och Bäckebo skola<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i Alsterbro skola och Bäckebo<br />

skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurs 1–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun och besökt Alsterbro<br />

skola och Bäckebo skola den 28 och 29 januari 2009. I slutet av denna rapport framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen, och berörda<br />

skolor, dels den information som samlats in under besöket. I Alsterbro skola och<br />

Bäckebo skola intervjuades enhetsrektorn, lärare och elever. Även annan information<br />

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som<br />

finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolan/rektorsområdet<br />

Tabell 1: Antal elever på Alsterbro skola och Bäckebo skola<br />

Alsterbro skola<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 5<br />

Grundskola 99


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (16)<br />

Bäckebo skola<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 4<br />

Grundskola 42<br />

Källa: Skolornas uppgifter 2009-01-22<br />

Alsterbro skola och Bäckebo skola ligger på landsbygden i nordöstra delen av Nybro<br />

kommun. Det är en mil mellan de båda skolorna. I Bäckebo skola finns förskoleklass<br />

samt grundskolans årskurser 1−6. I Alsterbro skola finns förskoleklass samt årskurserna<br />

1−9 i grundskolan. Eleverna i de båda skolorna har en del undervisning tillsammans.<br />

Eleverna i Bäckebo skola fortsätter i årskurserna 7−9 i Alsterbro skola. Två dagar i<br />

veckan får eleverna i årskurs 8 och 9 sin undervisning i några ämnen i Paradisskolan.<br />

Skolorna är organiserade i tre arbetslag, två arbetslag som utgörs av förskoleklass till<br />

och med årskurs 6 samt ett arbetslag med årskurserna 7−9. För varje arbetslag finns en<br />

samordnare.<br />

Skolorna leds av en enhetsrektor som även ansvarar för tillhörande förskolor och skolbarnsomsorg.<br />

Rektorn med totalansvar är områdesrektorn för Paradisområdet.<br />

Den verksamhet som bedrivs inom förskolorna och skolbarnsomsorgen beskrivs och<br />

bedöms på ett kommunövergripande plan i en särskild verksamhetsrapport.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (16)<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Alsterbro skola<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

206,9 218,9 215,4 223,1 208,5 200,2 201,4 209,3<br />

89 100 92 89 77 81 75 77<br />

94 100 92 100 92 89 88 89<br />

Källa: Skolverkets statistik 2009-01-22<br />

Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9<br />

Alsterbro skola<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 4<br />

Kommungrupp<br />

5 Riket 6<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Andel (%) elever<br />

som uppnått minst<br />

Godkänt i:<br />

Engelska .. .. 92 100 93 95 95 96<br />

Matematik .. .. 87 95 93 77 82 83<br />

Svenska .. .. 100 100 100 94 96 97<br />

Svenska som<br />

andraspråk<br />

.. .. .. .. .. 81 81 84<br />

Källa: Skolans uppgifter 2009-01-22<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

4<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

5<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

6<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (16)<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Alsterbro skola och Bäckebo skola har ingen samlad redovisning av elevernas måluppfyllelse<br />

i årskurs 5 för andra ämnen än engelska, svenska och matematik. Under åren<br />

2006–2008 har de allra flesta eleverna i årskurs 5 i Alsterbro skola nått målen i de nationella<br />

ämnesproven i engelska, matematik och svenska. I Bäckebo skola har under<br />

samma tidsperiod alla elever uppnått godkänt i svenska. Dock är måluppfyllelsen något<br />

lägre i engelska och matematik. Det rör sig om enstaka elever, men Skolinspektion<br />

lyfter ändå fram resultaten för att peka på behovet av vidare analys och åtgärder.<br />

Det genomsnittliga meritvärdet har varierat i årskurs 9 under den senaste femårsperioden.<br />

Störst är dock variationen mellan åren 2007 och 2008. För år 2008 ligger skolans<br />

genomsnittliga meritvärde något under rikets. Skolverkets databas SALSA (Skolverkets<br />

arbetsverktyg för lokal sambandsanalyser) 7 visar att Alsterbro skolas resultat (2002–<br />

2007) ligger över det modellberäknade värdet när det gäller andelen elever som uppnått<br />

målen i alla ämnen i ett riksperspektiv.<br />

Under åren 2005–2007 har alla elever nått målen i samtliga ämnen. År 2008 är det 15,4<br />

procent som inte gjort det i alla ämnen. De ämnen där alla elever inte nått målen är<br />

bild, engelska, musik, fysik, kemi, slöjd och teknik. Flertalet av dessa ämnen läses, från<br />

och med årskurs 8, på Paradisskolan. Det rör sig om ett fåtal elever, men <strong>Skolinspektionen</strong><br />

lyfter ändå fram resultaten för att peka på behovet av vidare analys och åtgärder.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94, 2.7 Bedömning och<br />

betyg, ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling,<br />

muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen<br />

samt informera rektorn.<br />

Lärarna i årskurs 7−9 på Alsterbro skola följer upp elevernas kunskapsutveckling<br />

i samband med utvecklingssamtal och betygssättning, men även genom<br />

diskussioner i arbetslaget. I övrigt finns inget gemensamt system för hur lärarna<br />

följer upp elevernas kunskapsutveckling. För elever i de lägre årskurserna på<br />

7<br />

Ett modellberäknat värde för elevernas studieresultat där hänsyn har tagits till bakgrundsfaktorer som<br />

föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund samt könsfördelningen bland eleverna.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (16)<br />

Alsterbro och Bäckebo skolor följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling<br />

framför allt i ämnena svenska, matematik och engelska. I samband med utvecklingssamtalen<br />

görs, i någon mån, avstämning av hur eleverna ligger till i övriga<br />

ämnen. Utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i samtliga<br />

ämnen görs dock inte. Därmed saknas verktyg för att få en bild av elevernas<br />

kunskapsutveckling och måluppfyllelse i relation till de nationella målen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att arbetet med att följa upp och dokumentera elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen i de lägre årskurserna behöver<br />

förbättras.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska den individuella utvecklingsplanen<br />

innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i relation till varje<br />

ämne som eleven får undervisning i. Den ska även sammanfatta vilka insatser<br />

som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt<br />

inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Individuella utvecklingsplaner upprättas i både Alsterbro skola och Bäckebo<br />

skola för samtliga elever. För elever i de lägre årskurserna skriver lärare och<br />

elever ner målen i en individuell utvecklingsplan som sedan sparas i en så kallad<br />

IUP-pärm. Dessa mål skrivs därefter ner i en planeringsbok av eleverna,<br />

detta gäller främst Bäckebo skola. Kvaliteten på innehållet i de individuella utvecklingsplanerna<br />

varierar. Bland annat saknar de individuella utvecklingsplanerna<br />

omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen.<br />

Kursplanemålen framhävs inte och målen som anges i planen är inte framåtsyftande.<br />

Vidare bör de individuella utvecklingsplanerna bättre kopplas till de<br />

nationella målen. Det framgår inte alltid vilka insatser skolan ska vidta för att<br />

öka elevernas måluppfyllelse. Betoningen i de individuella utvecklingsplanerna<br />

ligger till exempel på ”ökad läshastighet”, ”eleven ska arbeta noggrannare” eller


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (16)<br />

att ”skolan ska ge eleven god tid till läsning”. Elevernas mål utgörs i många fall<br />

av kvantitativa mål. Det pågår dock ett utvecklingsarbete i kommunen rörande<br />

individuella utvecklingsplaner.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att de individuella utvecklingsplanerna behöver förbättras<br />

till sitt innehåll genom en tydlig koppling till läroplanen och kursplanernas<br />

mål.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 9 § grundskoleförordningen ska betyg inte sättas i ämnet om en<br />

elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i<br />

slutet av nionde skolåret. I sådana fall som avses ovan ska istället en skriftlig<br />

bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av<br />

bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits. Betyg ska<br />

inte heller sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (16)<br />

ämnen som ingår i ämnesblocket.<br />

De skriftliga bedömningar från Alsterbro och Bäckebo skolor som inspektörerna<br />

tagit del av redovisar inte vilka mål eleverna uppnått. Vidare finns ingen bedömning<br />

av elevernas kunskapsresultat. Eftersom den skriftliga bedömningen<br />

är en del av elevernas slutbetyg är det viktigt att detta framgår.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att förbättra de<br />

skriftliga bedömningar som ges för ämnen där eleven inte uppnått kursplanernas<br />

mål i slutet av det nionde skolåret.<br />

Enligt 7 kap. 11 § grundskoleförordningen ska en elevs betyg antecknas i en<br />

betygskatalog. Av Skolverkets allmänna råd och kommentarer om likvärdig<br />

bedömning och betygssättning framgår att en elevs betyg ska antecknas i en<br />

betygskatalog. Betygssättning och utfärdande av betygsdokument, i varje fall<br />

när det gäller slutbetyg, är ett beslut som utgör myndighetsutövning mot eleven.<br />

Både betyg och skriftliga bedömningar ska finnas samlade överskådligt och<br />

åtkomligt.<br />

Som tidigare nämnts i rapporten under rubriken kunskaper, läser eleverna i<br />

Alsterbro skola från och med årskurs 8 några ämnen i Paradisskolan. Detta medför<br />

att det finns en betygskatalog i Alsterbro skola i de ämnen som läsas där och<br />

ytterligare en betygskatalog i Paradisskolan för de ämnen som eleverna läser<br />

där. Det finns inte någon samlad betygskatalog där elevernas samtliga betyg<br />

ingår.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att huvudmannen behöver vidta åtgärder så att elevernas<br />

samtliga betyg förs på ett rättsäkert sätt i samma betygskatalog.<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (16)<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen framgår att eleverna ska ha inflytande över hur deras<br />

utbildning utformas. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2. 3<br />

Elevernas ansvar och inflytande, framgår att eleverna ska få ett reellt inflytande<br />

över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.<br />

Elevers inflytande och delaktighet har varit ett av nämndens prioriterade utvecklingsområden.<br />

De kommunövergripande enkäter som genomförs angående<br />

elevers inflytande och delaktighet visar att i Alsterbro skolan är det hälften av<br />

eleverna i årskurs 8 som anser sig sällan få vara med och bestämma om arbetet i<br />

skolan. Av eleverna i årskurs 5 anser sig mer än hälften att de får vara med och<br />

bestämma om arbetet i skolan. I Bäckebo skola är det hälften av eleverna i<br />

årskurs 5 som anser att de sällan får vara med och bestämma om arbetet i skolan.<br />

Det pågår ett arbete med att utveckla elevernas inflytande över undervisningen<br />

och dess innehåll. Ett exempel på detta är arbetet med de så kallade IUPpärmarna.<br />

De mål som skrivs i IUP-pärmen antecknas ner i en planeringsbok<br />

där eleven och läraren skriver ner vad som ska göras för att nå målen. Vid intervjuer<br />

med lärare framkommer även att de försöker låta eleverna själva hålla i<br />

sina egna utvecklingssamtal. Intervjuade lärare uppger att detta är några sätt att<br />

arbeta för att göra eleverna medvetna om målen för utbildningen. Dock varierar<br />

graden av elevinflytande mellan grupper och mellan lärare. Till stora delar utgörs<br />

elevernas inflytande av att de får göra olika val, eller i vilken ordning uppgifter<br />

ska göras, istället för att kunna påverka innehållet i undervisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att elevernas inflytande behöver förbättras trots det<br />

utvecklingsarbete som pågår inom detta område för att ge eleverna det inflytande<br />

de har rätt till enligt intentionerna i läroplanen.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (16)<br />

Motivering<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen, ska rektorn se till att en elevs behov<br />

av särskilda stödåtgärder utreds om det genom uppgifter från skolans personal,


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (16)<br />

en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan<br />

ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver<br />

särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet<br />

ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska<br />

följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet<br />

att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.<br />

De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av varierande kvalitet. Det<br />

saknas i flera fall insatser som skolan avser vidta kopplat till elevens stödbehov.<br />

Insatser och åtgärder utgörs till stora delar av arbetspass då eleven ska undervisas<br />

av annan pedagog utanför klassens ram. Vidare är målen i åtgärdsprogrammen<br />

i flera fall otydliga och beteenderelaterade samt saknar koppling till läroplanen<br />

och kursplanerna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver förbättra kvaliteten på åtgärdsprogrammen<br />

så att det framgår vilka elevernas behov är, hur de ska tillgodoses<br />

samt hur åtgärder ska följas upp och utvärderas.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (16)<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som<br />

hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett<br />

dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år<br />

upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder<br />

som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och<br />

elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses<br />

att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för<br />

hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan<br />

ska bl.a. en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 §<br />

skollagen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller<br />

eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.<br />

Alsterbro skola och Bäckebo skola har en gemensam likabehandligplan, vilket<br />

inte är förenligt med lagen då det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet.<br />

Likabehandlingsplanen är allmänt hållen och beskriver en arbetsgång vid<br />

kränkande behandling. Båda skolorna har en aktuell kartläggning över områden<br />

i skolan som anses särskilt utsatta samt vilka förebyggande insatser som detta<br />

kräver. Kartläggningen finns som bilaga till likabehandlingsplanen. I planen<br />

saknas en redovisning om förbudet för vuxna i verksamheten att diskriminera,<br />

trakassera eller på annat sätt kränka barn och elever samt rutiner för insatser om<br />

detta sker.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att arbetet med att upprätta planer mot kränkande<br />

behandling behöver förbättras. En samlad bedömning av kommunens upprättade<br />

planer görs i kommunrapporten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (16)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (16)<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § första stycket skolagen ska det för ledningen av utbildningen i<br />

skolorna finnas rektorer. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (16)<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar<br />

ska rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan<br />

ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att<br />

nå de nationella målen.<br />

Enhetsrektorn i Alsterbro skola och Bäckebo skola leder verksamheterna enligt<br />

det ansvar som ankommer på en rektor, men har inte, enligt huvudmannen, det<br />

formella ansvaret enligt skollagen och läroplanen. Det är enhetsrektorn som i<br />

praktiken leder arbetet och utvecklar uppdraget. Enhetsrektorn tar ansvar för att<br />

elevvårdverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd de har rätt<br />

till. Dock framkommer vid intervjuer med enhetsrektorn att de formella beslut<br />

som avser elevvårdsärenden fattas av områdeschefen som tillika är rektor för<br />

dessa skolor. Tillsynen visar att elevvårdsarbetet formellt hanteras av en befattningshavare<br />

som inte i någon större utsträckning har kunskap om den situation<br />

som eleven befinner sig eller kan ta ansvar för att eleverna får det stöd de har<br />

rätt till.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att åtgärder behövs för att bringa organisationen i<br />

överensstämmelse med kraven i grundskoleförordningen och läroplanen. (Se<br />

vidare bedömning ni kommunrapporten.)<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

15 (16)<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. Lpo 94, 1 Skolans värdegrund<br />

och uppdrag ska skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant<br />

arbete ska möjliggöras i ett samspel mellan skolans personal och elever samt i<br />

nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.<br />

Av intervjuer med rektorn och lärare framkommer att skolorna bedriver kvalitetsarbete<br />

i varierande grad i verksamheten. Till viss del följs skolornas resultat<br />

upp och utvärderas i olika forum. Arbetslagen och rektorns möten med samordarna<br />

i arbetslagen utgör sådana forum. Skolorna saknar dock en systematik i<br />

hur arbetet följs upp och utvärderas. Det varierar även i vilken utsträckning<br />

utvärderingarna ställs samman och analyseras på skolnivå på ett systematiskt<br />

sätt. För att kunna utveckla verksamheten har skolorna inte i tillräcklig grad<br />

klart för sig vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Eftersom<br />

utvärderingarna inte alltid ställs samman är det svårt att kunna kvalitetsgranska<br />

och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvalitetsarbetet behöver utvecklas så att det utgår<br />

från systematiska bedömningar av skolans samlade resultat och till dessa koppla<br />

åtgärder för ökad måluppfyllelse.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska kvalitetsredovisningen<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella<br />

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder<br />

skolan avser att vida för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse<br />

redovisas.<br />

Alsterbro skola och Bäckebo skola arbetar utifrån barn- och utbildningsnämndens<br />

prioriterade mål, områdets riktade mål och arbetslagens egna prioriterade<br />

mål. Dessa mål är kopplade till de nationella målen. Nämndens prioriterade<br />

målområden utvärderas genom enkäter till elever och föräldrar. Resultaten redovisas<br />

i kvalitetsredovisningen med därtill hörande åtgärder för ökad målupp-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

16 (16)<br />

fyllelse. Områdets och arbetslagens mål redovisas i kvalitetsredovisningen, men<br />

det saknas till stora delar en analys och bedömning av måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen<br />

beskriver mer vad skolorna har gjort och hur de ska arbeta<br />

vidare. Eftersom analyser och bedömningar av målen är bristfälliga är det svårt<br />

att ange åtgärder som leder till ökad måluppfyllelse. I intervjuer med lärare<br />

framkommer att kvalitetsredovisningen, i nuläget, inte används som ett verktyg<br />

för ökad måluppfyllelse.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver utveckla kvalitetsredovisningen<br />

enligt ovan så att den uppfyller förordningens krav.<br />

2009-05-20<br />

Birgitta Knutsson Rohdin<br />

Nils Pihlsgård<br />

Christina Ridderman Karlsson


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Fagerslättsskolan<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i Fagerslättsskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurs 1–6<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun under vintern 2009 och<br />

besökt Fagerslätts skola den 10 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka<br />

som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.<strong>Skolinspektionen</strong>.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Fagerslättsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Fagerslättsskola<br />

intervjuades enhetsrektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen<br />

och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad<br />

på annat sätt, har använts.<br />

Enhetsrektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Fagerslättsskolan<br />

Skolan<br />

Beskrivning av Fagerslättsskolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 27<br />

Grundskola 145<br />

Källa: Skolans uppgift i februari 2009<br />

Fagerslättsskolan ligger i centrala Nybro. I skolan finns en förskoleklass samt grundskolans<br />

årskurser 1–6, varav årskurs 1–5 är en-parallellig och årskurs 6 är tvåparallellig.<br />

Skolan är organiserad i fyra arbetslag; ett arbetslag omfattar förskoleklass<br />

till årskurs 2, ett arbetslag omfattar årskurs 3–4, ett arbetslag omfattar årskurs 5–6 och<br />

ett arbetslag utgörs av modersmålslärarna. Förutom ansvaret för verksamhetsområdet


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (16)<br />

ligger ansvaret för Nybro kommuns modersmålsundervisning och det ekonomiska<br />

ansvaret för kommunens undervisning vad gäller svenska som andraspråk på arbetsledningen<br />

för området.<br />

Ledningsansvaret för Fagerslättens verksamhetsområde delas på två enhetsrektorer. En<br />

av dessa har ledningsansvaret för Fagerslättens grundskola och kommunens modersmålsundervisning.<br />

Ansvarig för ledningen av Paradisområdet, vilket Fagerslättsskolan<br />

tillhör, är en områdeschef som också är områdesrektor för samtliga skolor inom detta<br />

område.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Fagerslättsskolan genomför nationella ämnesprov i årskurs 5. I kvalitetsredovisningen<br />

för år 2008 finns uppgifter om att 72 procent av eleverna i årskurs 5 är godkända i alla<br />

ämnen i förhållande till de nationella målen. Vidare finns uppgifter i kvalitetsredovisningen<br />

om resultaten av de nationella proven för årskurs 5. I svenska är 75 procent av<br />

eleverna godkända, i matematik är 87 procent godkända och i engelska är 90 procent<br />

godkända. Under åren 2005–2008 har det varit stora variationer mellan antalet godkända<br />

elever i svenska. År 2006 var 76 procent godkända, medan endast 33 procent var<br />

godkända år 2007. I matematik har det också varit relativt stora variationer i antal godkända<br />

elever under åren. År 2006 var 80 procent godkända, jämfört med endast 49 procent<br />

år 2007. Även i engelska har resultaten under åren varierat. Det är emellertid ett<br />

relativt litet elevunderlag som ligger till grund för procentangivelserna.<br />

Enligt <strong>Skolinspektionen</strong> är det, trots ett litet elevunderlag som grund för procentangivelserna,<br />

viktigt att skolan analyserar resultaten varje år och följer upp med relevanta<br />

åtgärder för att höja måluppfyllelsen för de elever som inte nått målen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (16)<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I<br />

kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot och de mål som<br />

eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna<br />

för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål<br />

som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt läroplanen för<br />

det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, ska läraren<br />

utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling,<br />

muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera<br />

rektorn.<br />

Av intervjuer med enhetsrektor och lärarrepresentanter framkommer att elevernas<br />

kunskapsutveckling och resultat inte följs upp i alla ämnen, utan har fokuserats<br />

på ämnena svenska, matematik och engelska. Uppföljningen sker främst i<br />

form av genomgång av resultaten av LUS-prov och kommunprov i årskurserna<br />

1–5 samt de nationella ämnesproven i årskurs 5. I naturorienterande och samhällsorienterande<br />

ämnen år eleverna redovisa sina kunskaper genom skriftliga<br />

prov som jämförs med kursplanernas mål nedbrutna i skolans egna kursmål.<br />

Vid utvecklingssamtalen går lärarna i alla årskurser igenom elevernas kunskapsutveckling<br />

i flera ämnen, dock inte i samtliga.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att arbetet med att följa upp och dokumentera elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen behöver förbättras.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (16)<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

På Fagerslättsskolan upprättas individuella utvecklingsplaner (IUP) för alla<br />

elever från årskurs 1 till årskurs 6. Av de individuella utvecklingsplaner som<br />

skolinspektionen tagit del av samt av vad som framkommit vid intervjuer med<br />

lärarrepresentanter framgår att skolans individuella utvecklingsplaner överlag<br />

inte innehåller skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveckling i relation<br />

till de nationella målen i samtliga de ämnen som de undervisas i. Utvecklingsplanerna<br />

tar främst upp elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik,<br />

engelska samt social kompetens. De individuella utvecklingsplanerna<br />

är av varierande kvalitet. Redogörelserna för de insatser skolan ska vidta för att<br />

eleverna ska nå målen är överlag mycket kortfattade och i vissa fall kan, enligt<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s mening, ifrågasättas om de insatser som redovisas bidrar till<br />

att öka elevernas måluppfyllelse. <strong>Skolinspektionen</strong> har vid intervjuerna fått<br />

uppgift om att det pågår ett utvecklingsarbete med att skapa bedömningsunderlag<br />

samt ny utformning av de individuella utvecklingsplanerna samt bedömningsunderlag<br />

inom Nybro kommun.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Fagerslättsskolan behöver arbeta med att förbättra<br />

skolans individuella utvecklingsplaner och säkerställa att dessa utformas i<br />

enlighet med gällande bestämmelser.<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (16)<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 4 kap. 2 § skollagen framgår att eleverna ska ha inflytande över hur deras<br />

utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande<br />

ska anpassas efter deras ålder och mognad. Av läroplanen för det obligatoriska<br />

skolväsendet, Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, framgår bland annat<br />

följande. Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina<br />

studier och successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Läraren<br />

ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning<br />

och för sitt arbete i skolan. Läraren ska se till att alla elever oavsett kön och<br />

social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt<br />

och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Enligt 2.8 Rektors ansvar, framgår vidare att rektorn har ett särskilt


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (16)<br />

ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.<br />

Av intervjuerna med elever och lärare vid Fagerslättsskolan framgår att det varierar<br />

mellan olika lärare i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande<br />

över sitt lärande, arbetsformerna och undervisningens innehåll och planering.<br />

I vissa årskurser finns det ett visst mått av inflytande i form av val av arbetsuppgifter<br />

då eleven är klar med den för alla elever gemensamma uppgiften,<br />

val av i vilken ordning uppgifter ska göras eller val av något fördjupningsområde<br />

t.ex. inom samhällsorienterande ämnen. I andra årskurser framkom att det<br />

knappt fanns någon möjlighet till inflytande alls. Det har inte heller framkommit<br />

att omfattningen och utformningen av elevernas inflytande anpassas fullt ut<br />

efter ålder och mognad.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Fagerslättsskolan behöver arbeta för att eleverna<br />

ges ett ökat inflytande och större möjligheter att vara delaktiga i att utforma<br />

arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Vidare bör eleverna i alla<br />

årskurser, oavsett behov av rutiner, lärarnärvaro och struktur få möjlighet att<br />

känna att de kan ta ett ansvar för sitt lärande, vilket kan leda till att de sedermera<br />

vill ta ett större ansvar och ha ett ökat inflytande på lärandet och undervisningen.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (16)<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 1 Skolans värdegrund<br />

och uppdrag, framgår att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar<br />

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare<br />

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.<br />

Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen följer att om det genom<br />

uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat<br />

sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn<br />

se till att behovet utreds.<br />

Av intervjuerna med såväl rektorn som lärarna i Fagerslättsskolan framgår att<br />

kunskapsresultaten och kunskapsutvecklingen hos eleverna är mycket varierande.<br />

Det finns många elever som presterar mycket bra, men också många som är<br />

svagpresterande och i behov av stödinsatser. Rektorn och lärarna anser att det<br />

trots stora insatser vad gäller särskilt stöd på skolan finns elever som inte får det<br />

särskilda stöd som de är i behov av. Av Fagerslättsskolans kvalitetsredovisning<br />

för år 2007 framgår att majoriteten av eleverna vid skolan anses vara i behov av<br />

stöd, vilket <strong>Skolinspektionen</strong> finner vara en anmärkningsvärd stor andel. Intervjuade<br />

lärare menar att mer resurser borde avsättas till de yngre eleverna för att<br />

ge olika slags stöd i tidig ålder och därmed undgå ännu större behov av stöd i<br />

senare ålder. Trots att det i skolan går elever som kommit som flyktingar från<br />

andra länder har det vid inspektionen framkommit att undervisning i svenska<br />

som andraspråk inte ges dessa elever på ett sätt som är förenligt med författningarnas<br />

krav, vilket vidare bedöms i avsnitt 3.1 i denna rapport. Det framgår<br />

inte tydligt att skolan alltid genomför en utredning som grund för elevernas


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (16)<br />

eventuella stödbehov.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att utreda elevernas<br />

behov och förutsättningar och anpassa undervisningen för varje elev<br />

efter detta.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 2 § grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på<br />

sitt modersmål om eleven behöver det.<br />

Av intervjuerna med rektorn och lärarna framgår att det är en stor andel av eleverna<br />

som har ett annat modersmål än svenska och cirka 10–12 olika modersmål<br />

finns representerade på skolan. Rektorn och lärarna anser att det finns ett stort<br />

behov av studiehandledning på modersmål bland eleverna och att sådan studiehandledning<br />

inte kan ges till alla elever som är i behov av det i olika ämnen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att det är väsentligt att vidtar åtgärder så att elever<br />

som behöver studiehandledning på sitt modersmål får detta stöd.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (16)<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1 kap. 2 § skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse<br />

med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar<br />

inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för<br />

vår gemensamma miljö. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,<br />

Lpo 94, 2.1 Normer och värden, framgår att läraren ska klargöra och med eleverna<br />

diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för<br />

det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar,<br />

uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal<br />

vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga alla former av kränkande behandling<br />

och tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron<br />

i den egna gruppen. Av 1 Skolans värdegrund och uppdrag framgår vidare<br />

att eleven i skolan ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska<br />

sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och<br />

lust att lära, samt skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning,<br />

tänkande och kunskapsutveckling. I 6 kap. 9 § grundskoleförordningen redogörs<br />

för de disciplinära åtgärder som får vidtas mot elever i skolan. Enligt andra<br />

stycket får läraren visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden<br />

av pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan<br />

högst en timme efter skoldagens slut.<br />

På Fagerslättsskolan bedrivs ett i många avseende aktivt och välgrundat värdegrundsarbete.<br />

Av intervjuer med lärare och elever framgår att det genomförs<br />

många diskussioner utifrån det av skolan framtagna värdegrundsträdet. Det<br />

pågår vidare arbete med kompissamtal och kamratstödjare och arbete med<br />

planen för att motverka kränkande behandling. Under inspektionen framkom


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (16)<br />

däremot exempel där läraren för att upprätthålla ordningen i klassrummet tilldelar<br />

elever som inte följt skolans ordningsregler skriftliga prickar. Då en elev<br />

fått ett visst antal prickar får de kvarsittning som disciplinär åtgärd. Detta system<br />

att ackumulera negativa händelser till en disciplinär åtgärd som kvarsittning<br />

efter skoldagen är emellertid enligt <strong>Skolinspektionen</strong> inte i överensstämmelse<br />

med läroplanens intentioner om skolans värdegrund. En disciplinär åtgärd<br />

bör alltid knytas nära i tid till den händelse som ligger till grund för åtgärden,<br />

vilket är särskilt viktigt för de yngre eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att de disciplinära<br />

åtgärder som finns endast används då de är befogade och inte strider mot<br />

författningen.<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever (BeL), upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14<br />

a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009<br />

ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera eleverna samma<br />

skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som i tidigare<br />

gällande BeL. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman<br />

de planer som ska upprättas till ett dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska<br />

huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling<br />

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det<br />

kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts<br />

ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer<br />

mot diskriminering och kränkande behandling ska en plan mot kränkande behandling<br />

enligt 14 a kap. 8 § skollagen upprättas, följas upp och ses över under<br />

medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.<br />

Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska<br />

anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Fagerslättsskolan har en likabehandlingsplan som bland annat tar upp arbetet<br />

mot kränkande behandling. I planen saknas dock vuxen – elev perspektivet, dvs.<br />

vad som gäller då en vuxen i skolan kränker en elev. Av intervjuerna med rektorn,<br />

lärarrepresentanter samt elever framkom vidare att eleverna inte deltagit i


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (16)<br />

utarbetandet av likabehandlingsplanen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att, då bestämmelserna om kränkande behandling i<br />

den årliga planen överensstämmer i sak med vad som tidigare gällde om kränkande<br />

behandling i likabehandlingsplanen, skolan ska ha med vuxen – elev<br />

perspektivet i den kommande årliga planen samt se till att eleverna deltar i arbetet<br />

med upprättandet av denna nya plan. Se vidare bedömning i kommunrapporten.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (16)<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 15–16 §§ grundskoleförordningen framgår att undervisning i svenska<br />

som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk<br />

än svenska som modersmål. Undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas<br />

istället för undervisning i svenska. Rektorn beslutar om undervisning i<br />

svenska som andraspråk ska anordnas för en elev. Enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen<br />

ska ämnesprov i bl.a. svenska och svenska som andraspråk i slutet<br />

av årskurs 3 och 5 användas för att bedöma elevernas kunskaper i relation till<br />

målen i ämnet.<br />

Av intervjuer med rektorn och lärare vid Fagerslättsskolan framgår att ungefär<br />

en tredjedel av eleverna får undervisning i svenska som andraspråk. Undervisningen<br />

i svenska som andraspråk anordnas inte i stället för undervisning i<br />

svenska, utan som en blandning mellan svenska och svenska som andraspråk<br />

eftersom svenska som andraspråk inte fullt ut kan tillgodoses. Vidare framgår<br />

av intervjuerna att eleverna genomför ämnesproven i svenska och att provresultaten<br />

blir bedömda på samma sätt oavsett om det är elever som har rätt att få<br />

undervisning och bli bedömda utifrån kursplanen i svenska som andraspråk.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att undervisning<br />

i svenska som andraspråk ges i stället för undervisning i svenska till de elever<br />

som är i behov av det och som rektorn beslutat om. Vidare behöver skolan tillse<br />

att ämnesprov i svenska för dessa elever genomförs och bedöms på ett korrekt<br />

sätt.<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (16)<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § första stycket skollagen ska det för ledningen av utbildningen i<br />

skolorna finnas rektorer. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet<br />

i skolan. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m, Lpo 94, 2.8 Rektors<br />

ansvar, följer att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och<br />

övrig personal i skolan ska ha det övergripande ansvaret för att verksamheten<br />

som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en<br />

lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i<br />

förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala<br />

arbetsplanen.<br />

På Fagerslättsskolan finns en enhetsrektor som tar ansvar för att skolans arbete<br />

är inriktat på att nå de nationella målen. Enhetsrektorn upprättar skolans arbetsplan,<br />

följer upp skolans resultat och upprättar kvalitetsredovisning. Det är<br />

också enhetsrektorn som håller sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan<br />

som beslutar om utredning av behov av särskilt stöd och upprättande av åtgärdsprogram.<br />

De formella beslut som avser t.ex. elevvårdsärenden, beslut om<br />

placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång fattas dock av<br />

områdesrektorn. Av de beslut respektive de ansvarsområden som enligt grundskoleförordningen<br />

och läroplanen ska fattas av samt åligger rektorn för en skola,<br />

faller således en del på enhetsrektorn och en del på områdesrektorn, vilket får<br />

till följd att elevvårdsarbetet till viss del kommer att bli föremål för en formell<br />

hantering av en befattningshavare som inte har förstahandskontakt med situationen<br />

för eleven på skolan. Av intervjuerna med eleverna framkom att eleverna<br />

inte riktigt har klart för sig vem som är deras rektor i formell mening. Både enhetsrektorn<br />

och områdesrektorn nämns som rektor på skolan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att det inte är tydligt för eleverna på Fagerslättsskolan<br />

vem som är deras rektor. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att åtgärder behövs för<br />

att bringa organisationen i överensstämmelse med kraven i grundskoleförordningen<br />

och läroplanen. Se vidare bedömning i kommunrapporten.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av läroplanen, Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande.<br />

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål.<br />

Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och<br />

utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Vidare framgår av Lpo 94,<br />

2.8 Rektors ansvar, att rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas<br />

samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella<br />

målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har<br />

ansvaret för skolans resultat.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

15 (16)<br />

Av intervjuerna med såväl rektorn som lärarna vid Fagerslättsskolan framgår att<br />

lärarna inte i särskild stor omfattning är involverade i skolans kvalitetsarbete.<br />

De har bland annat inte genomfört några utvärderingar som sedan använts som<br />

underlag till kvalitetsredovisningen. Det genomför heller inga analyser och utvärderingar<br />

av elevernas resultat som vidarebefordras till rektorn.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver förbättra sitt kvalitetsarbete beträffande<br />

uppföljning, dokumentation samt utvärdering av elevernas resultat i<br />

förhållande till de nationella målen, både avseende kunskaper samt normer och<br />

värden, för att kunna vidta erforderliga åtgärder för att öka måluppfyllelsen.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1–3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje<br />

skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning<br />

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen<br />

av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i<br />

vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och<br />

en redogörelse för vilka åtgärder skola avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

Kvalitetsredovisningen för Fagerslättsskolan innehåller en redovisning av i vilken<br />

utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats, dock<br />

bara i ämnena svenska, matematik och engelska. Det görs dock inte någon riktig<br />

analys av de resultat som redovisas och inte heller redogörs för åtgärder till följd<br />

av bedömningen av måluppfyllelsen. När det gäller Barn- och utbildningsnämndens<br />

prioriterade mål redovisas resultaten av samtliga dessa mål. Resultaten<br />

är dock mycket kortfattat beskrivna och redovisas mer i form av vad skolan<br />

vidtagit för åtgärder för att uppnå målet istället för vad arbetet med målet inneburit<br />

i form av innehållsmässigt resultat. Åtgärder för utveckling kopplas till<br />

aktiviteter och beskrivs huvudsakligen som fortsättning av vidtagna åtgärder,<br />

istället för som åtgärder baserade på en analys av resultaten. Till följd av den<br />

form som används för utvärdering av nämndens mål, kan redogörelserna i någon<br />

större utsträckning inte användas för att se måluppfyllelsen av de nationella<br />

målen. När det gäller redogörelsen för skolans egna prioriterade mål är resultaten<br />

mycket mer utförligt beskrivna. Analysen av resultaten liksom åtgärder för<br />

utveckling är dock kortfattade och inriktade på att arbeta vidare.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Fagerslättsskolan behöver utveckla sin kvalitets-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

16 (16)<br />

redovisning i enlighet med förordningens krav på en kvalitetsredovisning. Detta<br />

gäller resultatredovisning, men framför allt avseende analys och bedömning, för<br />

att kunna komma fram till åtgärder för en ökad måluppfyllelse.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Christina Ridderman Karlsson<br />

Gösta Karlsson


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Flerohopp, Orrefors, Örsjö<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i Flerohopp skola, Orrefors skola<br />

och Örsjö skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna F–6<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun under våren 2009 och<br />

besökt Flerohopp, Orrefors och Örsjö skolor den 3–5 mars 2009. I slutet av denna rapport<br />

framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.<strong>Skolinspektionen</strong>.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I skolorna intervjuades<br />

rektorn, lärare och elever och föräldrar. Även annan information om kommunen och<br />

skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på<br />

annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (14)<br />

Beskrivning av skolorna<br />

Tabell 1: Antal elever på Flerohopp skola, Orrefors skola och Örsjö skola<br />

Flerohopp skola<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 5<br />

Grundskola 31<br />

Orrefors skola<br />

Förskoleklass 18<br />

Grundskola 101<br />

Örsjö skola<br />

Förskoleklass 4<br />

Grundskola 64<br />

Källa: Skolornas uppgifter per den 27 mars 2009<br />

Flerohopp, Orrefors och Örsjö skolor är tre mindre skolor i västra Nybro kommun. De<br />

ingår i Madesjö verksamhetsområde tillsammans med Madesjöskolan och Västerängsskolan.<br />

Eleverna från dessa skolor går årskurs 7–9 på Madesjöskolan.<br />

För Madesjöområdet finns en områdesrektor som har ekonomiskt ansvar och tar vissa<br />

rektorsbeslut såsom placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.<br />

Under innevarande termin finns en enhetsrektor för Orrefors skola som vid inspektionstillfället<br />

också är tillförordnad enhetsrektor för skolan i Flerohopp. Även skolan i<br />

Örsjö har en tillförordnad rektor.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (14)<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Till <strong>Skolinspektionen</strong> har skolorna redovisat resultaten från de nationella proven i<br />

årskurs 5. Det lilla antalet elever gör det svårt att dra några slutsatser. Det saknas också<br />

en samlad bild av skolornas kunskapsresultat men några år är det stor andel av eleverna<br />

som inte klarat proven. Kommunens kvalitetsredovisning gör dock gällande att<br />

skolorna nu är på väg att vända en nedåtgående trend. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att<br />

skolorna behöver analysera och följa upp kunskapsresultaten.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i<br />

en skriftlig individuell plan ge omdömen om elevernas kunskapsutveckling i<br />

varje ämne som eleven får undervisning i. Den ska även sammanfatta vilka in-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (14)<br />

satser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som<br />

möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen<br />

kan även innehålla omdömen om elevernas utveckling i övrigt inom<br />

ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.<br />

De individuella utvecklingsplaner <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av från de inspekterade<br />

skolorna saknar omdömen om elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.<br />

De insatser som beskrivs för ökad måluppfyllelse är inte alltid kopplade till<br />

målen i läroplan och kursplaner. Skolorna bedriver ett aktivt utvecklingsarbete<br />

kring dessa frågor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver vidta åtgärder så att de individuella<br />

utvecklingsplanerna inkluderar skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveckling<br />

i alla ämnen. Se även bedömning under avsnitt 1.5.3.<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (14)<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (14)<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från<br />

skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer<br />

att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att<br />

behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn<br />

se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå<br />

vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och<br />

utvärderas.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (14)<br />

Bland de åtgärdsprogram från de inspekterade skolorna som <strong>Skolinspektionen</strong><br />

tagit del av finns exempel på åtgärdsprogram som upprättats i enlighet med<br />

författningen. Programmen håller dock ojämn kvalitet och det är osäkert vad det<br />

särskilda stödet avser. Flera åtgärdsprogram handlar om att eleven måste träna<br />

och öva mer och inte vilka åtgärder skolan ska vidta för att stödja eleven.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver förbättra sina åtgärdsprogram<br />

så att det tydligare framgår vilka åtgärder skolan tänker vidta. Skolorna bör<br />

också överväga om inte en del av de åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammen<br />

skulle rymmas i elevens individuella utvecklingsplan.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1 kap. 2 § skollagen ska alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla<br />

elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också<br />

utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av<br />

solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer<br />

eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga<br />

arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare ska läraren klargöra<br />

och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess<br />

konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skilj-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (14)<br />

aktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd<br />

med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka<br />

alla former av kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla<br />

regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen<br />

i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en<br />

grund för arbetet och för samarbete. Enligt 6 kap. 9 § grundskoleförordningen<br />

ska, om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse,<br />

läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper ska<br />

läraren kontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen<br />

för högst återstoden av pågående undervisningspass eller<br />

låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut.<br />

På Örsjö, Flerohopp och Orrefors skolor bedrivs ett i många avseende aktivt och<br />

välgrundat värdegrundsarbete. Dock finns ett fokus på generella värdegrundsfrågor<br />

och inte aktuella problem som t.ex. det av lärarna identifierade dåliga<br />

språkbruk bland eleverna på Örsjö skola. På Örsjö skola delas diplom ut till<br />

elever eller grupper som på något sätt utmärkt sig som goda kamrater och överallt<br />

på skolan sitter anslag med texter som beskriver hur man ska vara mot varandra<br />

eller hur man inte bör bete sig. Man använder sig också av ett system<br />

med prickar där elever som samlat ett visst antal prickar får kvarsittning efter<br />

skolans slut.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Örsjö skola måste konkretisera sitt värdegrundsarbete<br />

och se över de disciplinära åtgärder som finns så att dessa endast används<br />

då de är befogade och inte strider mot författningen.<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever (BeL), upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14<br />

a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009<br />

ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera eleverna samma<br />

skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som i tidigare<br />

gällande BeL. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman<br />

de planer som ska upprättas till ett dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska<br />

huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling<br />

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det<br />

kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (14)<br />

ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer<br />

mot diskriminering och kränkande behandling ska en plan mot kränkande behandling<br />

enligt 14 a kap. 8 § skollagen upprättas, följas upp och ses över under<br />

medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.<br />

Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska<br />

anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Den likabehandlingsplan <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av är gemensam för alla<br />

skolor i Madesjöområdet. I uppräkningen av skolorna på försättsbladet saknas<br />

dock Flerohopp skola. Planen benämns likabehandlingsplan och innehåller även<br />

en plan mot kränkande behandling. Sammantaget beskriver planerna hur man<br />

på skolorna ska arbeta förebyggande och hur man ska agera när något inträffar.<br />

I huvudsak fokuseras mobbning och rasism snarare än kränkande behandling i<br />

ett bredare perspektiv. Det finns dock inga rutiner för hur elever och lärare ska<br />

agera då en vuxen kränker en elev. I planerna kan man också läsa att kartläggning<br />

av verksamheten görs i form av enkäter på såväl organisations- som gruppoch<br />

individnivå. Lärarna på Örsjö skola säger också under intervjuer att man<br />

konstaterat ett dåligt språkbruk bland eleverna. Det går dock inte av planerna<br />

att utläsa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av kartläggningarnas resultat.<br />

Då bestämmelserna om den årliga planen i sak överensstämmer med vad<br />

som tidigare gällde för likabehandlingsplanen angående kränkande behandling,<br />

bör hänsyn tas till dessa ändringar i arbetet med den nya planen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver upprätta planer för varje verksamhet.<br />

Av planerna ska framgå rutiner då vuxen kränker elev och åtgärder<br />

skolorna tänker vidta under perioden baserat på en aktuell kartläggning. Skolorna<br />

behöver även förstärka elevernas delaktighet i upprättandet av planerna.<br />

Se vidare bedömning i kommunrapporten.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (14)<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

I bilaga 3 till skollagen finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan.<br />

I 2 kap. 6 § grundskoleförordningen framgår att det finns en kursplan för<br />

varje ämne. I kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap framgår vilka<br />

mål eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret.<br />

Av verksamhetsområdets timplan framgår att eleverna inte får hem- och konsumentkunskap<br />

förrän i årskurs 6. I timplanen för Örsjö skola står även att förskoleklassen<br />

har timmar fördelade mellan olika ämnen i grundskolan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna måste tillse att eleverna ges möjlighet att<br />

nå målen för hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 samt beakta att grundskolans<br />

timplan omfattar årskurserna 1–9 och inte förskoleklassen.<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen framgår det i timplanen anges ett<br />

visst antal timmar för elevens val och att undervisningen i elevens val syftar till<br />

att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val<br />

kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk).<br />

Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det<br />

ämne eller de ämnen som utgör elevens val.<br />

Av dokumentstudier och intervjuer under inspektionen framgår att skolorna,<br />

möjligen med undantag för Flerohopp erbjuder särskilt stöd och läxläsning under<br />

elevens val. De elever som gör dessa val får inte den breddning eller fördjupning<br />

som elevens val ska ge.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver utveckla elevens val så att det<br />

motsvarar kraven i förordningen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (14)<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (14)<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 2 § skollagen framgår att det för ledningen av utbildningen i skolorna<br />

ska finnas rektorer. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i<br />

skolan och det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

För de inspekterade skolorna finns en gemensam områdesrektor som ansvarar<br />

för beslutsfattandet. För den nära ledningen av skolorna finns dock enhetsrektorer.<br />

Örsjö skola har haft en instabil ledarsituation med flera byten av enhetsrektor<br />

under de senaste åren. Av intervjuerna framgår att det är enhetsrektorerna<br />

på skolorna som håller sig förtrogna med verksamheten och i realiteten ansvarar<br />

för att utbildningen utvecklas. Bland annat är det enhetsrektorn som upprättar<br />

arbetsplan och genomför utvärderingen av den. Elevvårdsarbetets formella del i<br />

form av beslutsfattande hanteras av dock av områdesrektorn, som inte har förstahandskontakt<br />

med situationen för eleven på skolan. Genomförda intervjuer<br />

visar också att det i området inte är tydligt för eleverna vem som är deras rektor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att åtgärder behövs för att bringa organisationen i<br />

överensstämmelse med krav i grundskoleförordningen och läroplanen. Se även<br />

bedömning i kommunrapporten.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (14)<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1–3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som led i den kontunerliga<br />

uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen<br />

ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan<br />

avser vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

Enligt 3a § om kvalitetsredovisning ska den årliga planen mot kränkande<br />

behandling följas upp i kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas<br />

under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas föräldrar<br />

ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen.<br />

På de inspekterade skolorna finns goda verktyg för kvalitetsarbete. Resultaten<br />

samlas dock inte, på ett systematiskt sätt, i kvalitetsredovisningen. För skolorna<br />

finns endast en gemensam kvalitetsredovisning, där det inte framgår vad som<br />

gäller respektive skola. Flera preliminära kvalitetsredovisningar har presenterats<br />

för <strong>Skolinspektionen</strong> och det är svårt att veta vilket dokument som är aktuellt.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (14)<br />

Kvalitetsredovisningarna har också en otydlig struktur när det gäller rubriker<br />

samt analyser och åtgärder. De tre skolorna är dock på god väg med ett utvecklingsarbete<br />

kring dessa frågor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver utveckla kvalitetsredovisningarna<br />

så att de motsvarar kraven i förordningen. Varje enhet ska ha en egen, och<br />

aktuell, kvalitetsredovisning.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Nils Pihlsgård<br />

Anna Lundin


AAA<br />

Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Hanemåla rektorsområde<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i Hanemåla skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1−6<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun under våren 2009 och<br />

besökt Hanemåla skola den 11 och 12 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.<strong>Skolinspektionen</strong>.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Hanemåla rektorsområde, dels den information som samlats in under besöket. I Hanemåla<br />

rektorsområde intervjuades rektorer, lärare, annan personal, elever och föräldrar.<br />

Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Hanemålaskolan<br />

Skolan/skolorna<br />

Beskrivning av skolan/rektorsområdet<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 43<br />

Grundskola 223<br />

Källa: Skolans uppgifter 2009-02-11<br />

Hanemålaskolan ligger i utkanten av Nybro tätort. Bebyggelsen består av villaområden,<br />

på senare år har även flerfamiljshus tillkommit. Elever kommer även med skolskjuts<br />

från den omgivande landsbygden.<br />

Skolan är tvåparallellig, det finns två förskoleklasser. Skolan har sex arbetslag, ett i<br />

varje årskurs, och två i förskoleklasserna. De sex arbetslagen består av de pedagoger


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (12)<br />

som arbetar med eleverna i en årskurs. Skolbyggnaden har byggfel som medfört att<br />

man av arbetsmiljöskäl nu beslutat bygga en helt ny skola som beräknas stå färdig<br />

inom några år.<br />

Förutom förskoleklass och grundskola finns inom skolan också grundsärskola med<br />

årskurserna 1– 6 och träningsskola 1–10. Grundsärskolan och träningsskolan beskrivs i<br />

en särskild rapport.<br />

I Hanemåla rektorsområde finns en områdeschef, tillika rektor, samt tre enhetsrektorer<br />

med ansvar för grundskola, grundsärskola med träningsskolan och förskolan.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

Kommentar och bedömning:<br />

En sammanställning över resultaten på de nationella ämnesproven för årskurs 5 visar<br />

att Hanemålaskolans elever nått målen i högre utsträckning än genomsnittet i riket.<br />

Bilden är densamma även om man ser ytterligare tre år bakåt i tiden. Alla elever har<br />

genomfört proven. Skolan anger att 91 procent av eleverna i årskurs 5 når nivån godkänt<br />

i samtliga ämnen. Skolan baserar denna bedömning på de nationella ämnesproven<br />

i svenska, matematik och engelska. I övriga ämnen förekommer prov som lärarna konstruerat<br />

eller som i finns läromedlet. I kombination med en bedömning som lärarna<br />

gjort, bedöms eleverna ha nått angivna resultat.<br />

Skolledningen uppger att kunskapsutvecklingen följs i alla ämnen men att denna kan<br />

förbättras. Skolan har hittills förlitat sig på så kallade stegblad för att följa kunskapsutvecklingen<br />

i främst matematik och svenska. Ett <strong>nytt</strong> system är under införande, vilket<br />

enligt inspektörernas bedömning sannolikt kan bidra till en mera systematisk kunskapsuppföljning<br />

i samtliga ämnen över tid. En sådan kan i sin tur medföra förbättrad<br />

måluppfyllelse.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (12)<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Genomförda intervjuer och granskning av ett antal av individuella utvecklingsplaner<br />

från Hanemålaskolan visar att det i flertalet fall bara finns redovisning av<br />

elevernas kunskapsutveckling i några få av de ämnen de får undervisning i.<br />

Enligt intervjuerna pågår ett utvecklingsarbete för att skapa ett heltäckande bedömningsunderlag.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste säkerställa att individuella utvecklingsplaner<br />

upprättas i enlighet med författningen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (12)<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 4 kap. 2 § skollagen framgår att eleverna ska ha inflytande över hur deras<br />

utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande<br />

ska anpassas efter deras ålder och mognad. I läroplanen för det obligatoriska<br />

skolväsendet, Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, sägs bland annat att


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (12)<br />

skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande<br />

över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Vidare ska läraren utgå från att<br />

eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i<br />

skolan och se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får<br />

ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.<br />

Läraren ska också svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer<br />

och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Av<br />

Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, framgår att rektorn har ansvar för att skolans arbetsformer<br />

utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.<br />

I intervjuerna på Hanemålaskolan har det framkommit att elevernas möjlighet<br />

till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet varierar med vilka<br />

lärare de har. Det gäller i än högre grad deras inflytande över undervisning och<br />

arbetsformer. Det har inte framgått att arbetet bedrivs så att elevers ansvar och<br />

inflytande tydligt ökar med stigande ålder och mognad. Trots enstaka goda<br />

exempel på motsatsen är den dominerande bilden att elevens valmöjligheter i<br />

allt för hög grad inskränker sig till att välja i vilken ordning arbetsuppgifter ska<br />

genomföras eller att välja sysselsättning när de för alla gemensamma uppgifterna<br />

är avklarade.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Hanemålaskolans arbete med att ge eleverna ett<br />

ökat inflytande över framför allt arbetssätt, planering och utvärdering av undervisningen<br />

behöver åtgärdas och utvecklas.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2.2 Kunskaper, framgår<br />

att alla som arbetar i skolan ska samarbeta för att göra skolan till en god<br />

miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare för att<br />

nå utbildningsmålen. I 2.5 Övergång och samverkan, finns vidare riktlinjer för


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (12)<br />

lärare att utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem.<br />

På Hanemålaskolan arbetar pedagogerna i arbetslag kring de två klasser som<br />

finns i varje åldersgrupp. Av intervjuerna framgår att det bara i begränsad omfattning<br />

förekommer samarbete inom och mellan dessa. Det gäller förskoleklasserna<br />

och årskurs 1, det gäller mellan pedagoger i samma årskurs och det gäller<br />

mellan Hanemålaskolans grundsärskola och grundskolan. En större samverkan<br />

skulle kunna innebära bättre möjligheter att anpassa undervisningen till varje<br />

elevs förutsättningar och behov, bättre ut<strong>nytt</strong>jande av ämneskompetens hos<br />

enskilda lärare och bättre möjligheter att möta de bekymmer som det nu innebär<br />

att ersätta frånvarande lärare med vikarier, enligt eleverna något som regelmässigt<br />

förorsakar bristande arbetsro. Under inspektionens gång uppger rektorn att<br />

en omorganisation gjorts i en klass för att förebygga en del av de beskrivna problemen.<br />

Inspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att öka samverkan<br />

inom skolan.<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 b kap. 1 § skollagen ska utbildningen i förskoleklass stimulera varje<br />

barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång.<br />

Av Hanemålaskolans kvalitetsredovisning för läsåret 2007/2008 framgår att förskoleklassernas<br />

satsning på läsinlärningsmålen bland annat givit till resultat att<br />

drygt 70 % av barnen på den ena avdelningen kunde läsa vid terminsslut. Som<br />

resultatförbättrande åtgärder läsåret 2008/2009 anges flera inköp av lässtimulerande<br />

material, införande av Bornholmsmodellen samt ytterligare internt arbete<br />

kring LUS, läsutvecklingsschemat. I intervjuer med personal framkom att man<br />

känner sig starkt styrd av centrala direktiv när det gäller kommunprov och resultat.<br />

Sammantaget indikerar detta en för stark betoning av lässtimulerande<br />

och matematikförberedande verksamhet. Vid verksamhetsbesöken framgick<br />

dock tydligt att det i vart fall på den ena avdelningen erbjuds en varierad verksamhet<br />

med rimlig avvägning mellan lek och lässtimulerande och matematikförberedande<br />

verksamhet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver säkerställa att en rimlig balans<br />

finns mellan olika inslag i förskoleklassernas verksamhet.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (12)<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen framgår att rektorn ska se till att behovet<br />

utreds om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare<br />

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda<br />

stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn<br />

se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka<br />

behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.<br />

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när<br />

åtgärdsprogrammet utarbetas.<br />

Genom intervjuer har framkommit att arbetet med särskilt stöd i Hanemåla rektorsområde<br />

i flera avseenden har stora förtjänster, till exempel genom att alla<br />

berörda är delaktiga i planeringen. De skriftliga åtgärdsprogram som i stort<br />

antal upprättas saknar dock ofta beskrivning av elevernas kompetens och de är<br />

otillräckligt kopplade till läroplans- och kursplanemålen .


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (12)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att åtgärder behövs för att utveckla åtgärdsprogrammen.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (12)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (12)<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (12)<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 3 § Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de<br />

nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka<br />

åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att<br />

vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

På Hanemålaskolan har det upprättats kvalitetsredovisningar för skolan, förskoleklassen<br />

och skolbarnsomsorgen som har många förtjänster när det gäller beskrivningen<br />

av verksamhetens förutsättningar och arbetet i verksamheten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (12)<br />

Redovisningen av kunskapsresultaten begränsas i huvudsak till svenska och<br />

matematik, dessutom omnämns resultaten på de nationella ämnesproven i engelska.<br />

I övriga ämnen saknas redovisning av resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvalitetsredovisningarna behöver kompletteras<br />

med en mera omfattande resultatredovisning för att uppfylla de krav som ställs i<br />

förordningen.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Roger Niklewski<br />

Christina Ridderman Karlsson


ARBETS<br />

Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Madesjöskolan<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i Madesjöskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun och besökt Madesjöskolan<br />

den 3 och 4 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga<br />

för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns i separata material och på<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

På de punkter där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och<br />

rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast den<br />

20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Madesjöskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Madesjöskolan<br />

intervjuades rektorn, personal, elever och föräldrar. Även annan information om kommunen<br />

och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad<br />

på annat sätt, har använts.<br />

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Madesjöskolan<br />

Madesjöskolan<br />

Beskrivning av Madesjöskolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 20<br />

Grundskola 512<br />

Källa: Skolans uppgifter 2009-03-31


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (14)<br />

Madesjöskolan är Nybros största grundskola med drygt 500 elever från förskoleklass<br />

upp till och med skolår 9. Skolan ledning består av en områdesrektor, som har helhetsansvaret<br />

för Madesjös rektorsområde och två enhetsrektorer som har verksamhetsansvar<br />

för de olika arbetslagen. I varje arbetslag finns också en samordnare som är direkt<br />

underställd enhetsrektorn. Det är områdesrektorn som fattar alla formella beslut.<br />

Verksamheten är organiserad i en F–6 verksamhet med arbetslagen F–3 och 4–6, som<br />

leds av en enhetsrektor, och en 7–9 verksamhet med fyra vertikala arbetslag som leds<br />

av den andre enhetsrektorn.<br />

Förskoleklassen, som heter Nyängen, är lokaliserad till samma skolbyggnad där årskurserna<br />

1–3 finns. Det finns 98 barn i fritidshemsverksamheten, fördelad på fyra enheter.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (14)<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 totalt och uppdelat på kön<br />

Madesjöskolan<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt meritvärde<br />

177,3 180,2 195,8 183,9 206,0 200,2 201,7 209,3<br />

- Flickor 188,2 183,9 209,7 198,6 219,2 217,2 215,0 220,6<br />

- Pojkar 169,3 177,1 181,0 172,5 191,0 182,1 188,9 198,5<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

75 73 83 76 89 81 75 77<br />

- Flickor 80 78 83 82 .. 88 80 80<br />

- Pojkar 71 70 84 72 83 74 71 74<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

85 90 93 92 92 89 88 89<br />

- Flickor 90 91 95 95 97 93 90 90<br />

- Pojkar 81 90 92 91 87 85 86 88<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Madesjöskolan har inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga<br />

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Resultaten på de nationella<br />

ämnesproven i årskurs 5 för eleverna vid skolan har under de två senaste åren legat<br />

över riksgenomsnittet i matematik, ungefärligen i nivå med riksgenomsnittet i svenska<br />

och över respektive under riksgenomsnittet i engelska.<br />

Av Skolverkets statistik 4 framgår att andelen elever med högre slutbetyg i engelska<br />

jämfört med det nationella provbetyget i årskurs 9 har varierat mellan 6–9 procent över<br />

tid, i svenska mellan 9–16 procent och i matematik mellan 23–32 procent. Andelen elever<br />

med lägre slutbetyg i engelska jämfört med det nationella provbetyget i årskurs 9<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

4<br />

Grundskolan – Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9, 2005-2008


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (14)<br />

har varierat mellan 2–13 procent över tid, i svenska mellan 6–17 procent och i matematik<br />

mellan 2–7 procent. Tabell 2 visar att skolans resultat har varierat över tid och att det<br />

genomsnittliga meritvärdet för år 2008 är under rikets, medan andelen elever som har<br />

nått målen i samtliga ämnen och andelen elever som är behöriga till nationellt program<br />

är högre än i riket. Skillnaderna i form av genomsnittligt meritvärde mellan flickor och<br />

pojkar har varit större än i riket de senaste åren. Samtliga elever fick år 2008 minst betyget<br />

Godkänt i bild, moderna språk som språkval och slöjd, och cirka 95 procent av<br />

eleverna fick minst betyget Godkänt i övriga ämnen. Vad gäller det högsta betygssteget<br />

lyckades eleverna år 2008 bäst i engelska, musik och religion. Lägst andel elever med<br />

MVG fanns detta år i slöjd och teknik. Högre andel flickor fick MVG i samtliga ämnen<br />

utom i idrott och hälsa och teknik. Särskilt stora var skillnaderna här i musik, där var<br />

fjärde flicka men knappt var tionde pojke fick MVG och i bild, där nästan var femte<br />

flicka, men ingen pojke, fick MVG.<br />

Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser (SALSA) anger modellberäknat<br />

värde för elevernas studieresultat och där hänsyn har tagits till betydelsefulla bakgrundsfaktorer<br />

som föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund<br />

samt könsfördelningen bland eleverna. I jämförelse med det modellberäknade<br />

värdet har skolans genomsnittliga meritvärde i huvudsak legat något under det modellberäknade<br />

värdet, medan andelen elever som har nått målen i huvudsak legat över<br />

det modellberäknade värdet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer mot denna bakgrund att skolan behöver vidta åtgärder för<br />

att uppmärksamma och analysera sina resultat, särskilt med avseende på betygsskillnaderna<br />

mellan såväl flickor och pojkar som mellan ämnena. Skolan behöver också<br />

följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till<br />

de nationella målen i årskurs 5. Det är också angeläget att skolan analyserar diskrepansen<br />

i resultat mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 i ämnet matematik.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. Lpo 94, 2.7 Bedömning<br />

och betyg, ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje<br />

elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och<br />

hemmen samt informera rektorn.<br />

Av punkten 1.1 framgår att skolan inte har följt upp och utvärderat elevernas<br />

kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (14)<br />

årskurs 5. I samband med att skolorna i kommunen nu har utarbetat nya mallar<br />

för de individuella utvecklingsplanerna har också helt nya bedömningsunderlag<br />

F–9 tagits fram i alla ämnen och dessa ska gälla från och med höstterminen 2009.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan i samband därmed behöver vidta åtgärder<br />

så att en systematisk uppföljning av kunskapsresultaten görs i samtliga ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i<br />

en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs<br />

för att eleven ska nå målen. Den individuella utvecklingsplanen ska ge omdömen<br />

om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. Planen<br />

ska också sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och<br />

i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Lärarna på Madesjöskolan informerar kontinuerligt eleven och elevens vårdnadshavare<br />

om elevens skolgång i samband med utvecklingssamtalet. Inför<br />

utvecklingssamtalet skickas den senaste individuella utvecklingsplanen (IUP)<br />

hem som en förberedelse inför utvecklingssamtalet, tillsammans med ett bedömningsunderlag.<br />

Den individuella utvecklingsplanen (IUP) som skolan hittills<br />

har använt omfattar emellertid elevens kunskapsutveckling i begränsad<br />

omfattning och beskriver elevens kunskapsutveckling i ett fåtal ämnen. Skolorna<br />

i kommunen har dock utarbetat nya mallar för de individuella utvecklingsplanerna<br />

med helt nya bedömningsunderlag F–9 i alla ämnen som ska gälla från<br />

och med höstterminen 2009.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan i samband därmed behöver vidta åtgärder<br />

för att utveckla de individuella utvecklingsplanerna så att de ger en bredare<br />

information om elevens kunskapsutveckling i skolans alla ämnen i förhållande<br />

till kursplanerna.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (14)<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (14)<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar<br />

och inflytande, framgår att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling<br />

förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet samt att de får ett<br />

reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.<br />

Detta inflytande ska öka med stigande ålder och mognad.<br />

Madesjöskolan har en plan för elevinflytande, som i huvudsak behandlar det<br />

formella elevinflytandet i form av verksamhetsråd, elevråd, klassråd m.m. Av<br />

intervjuerna framgår att eleverna i viss utsträckning har ett inflytande också i<br />

undervisningen, men att detta varierar mellan åldrar, ämnen och lärare. Elevinflytandet<br />

är större hos de yngre eleverna på skolan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver utveckla ett gemensamt förhållningssätt<br />

och hitta former för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (14)<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2.2 Kunskaper, ska<br />

läraren utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och<br />

tänkande, och organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina<br />

förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.<br />

Intervjuerna med elever och lärare visar att Madesjöskolan strävar efter att organisera<br />

undervisningen så att olika elevers behov tillgodoses, men att man inte<br />

lyckats i önskvärd utsträckning. Framför allt känner sig skolans lärare inte nöjda<br />

vad gäller de utmaningar som elever som skulle kunna nå ett högre betygssteg<br />

borde få, eftersom lärarna i första hand prioriterar elever i behov av särskilt<br />

stöd.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer mot denna bakgrund att skolan behöver försäkra sig<br />

om att undervisningen anpassas till varje elevs behov och förutsättningar.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (14)<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (14)<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever (BeL), upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14<br />

a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009<br />

ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera eleverna samma<br />

skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som i tidigare<br />

gällande BeL. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman<br />

de planer som ska upprättas till ett dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska<br />

huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling<br />

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det<br />

kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts<br />

ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer<br />

mot diskriminering och kränkande behandling ska en plan mot kränkande behandling<br />

enligt 14 a kap. 8 § skollagen upprättas, följas upp och ses över under<br />

medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.<br />

Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska<br />

anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Madesjöskolan har upprättat en likabehandlingsplan som i huvudsak uppfyllde<br />

författningarnas krav enligt BeL och eleverna har i viss mån också deltagit i<br />

upprättande, uppföljning och översyn av planen. Däremot saknades i planen<br />

rutiner för åtgärder när vuxen kränker elev samt hur dessa åtgärder ska följas<br />

upp. De bestämmelser som ska ingå i den årliga planen mot kränkande behandling<br />

skiljer sig inte i sak mot den tidigare likabehandlingsplanen vad gäller<br />

kränkande behandling.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer mot denna bakgrund att den nya årliga planen mot<br />

kränkande behandling också behöver omfatta rutiner för akuta åtgärder vid<br />

kränkande situationer mellan vuxen och elev.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (14)<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (14)<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, stadgar<br />

att rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i<br />

skolan ska ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inrik-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (14)<br />

tas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan<br />

upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till<br />

de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.<br />

Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen<br />

framgår att rektorn ska se till att en utredning görs om det framkommer att en<br />

elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven<br />

behöver särskilt stöd ska rektorn se till att åtgärdsprogram upprättas.<br />

Madesjöskolans ledning består av en områdesrektor, som har helhetsansvaret<br />

för hela Madesjö verksamhetsområde, d.v.s. Madesjöskolan, Västerängsskolan,<br />

Orrefors skola, Örsjö skola, Flerohopp skola, samt förskola och skolbarnomsorg.<br />

För ledningen av Madesjöskolan finns också två enhetsrektorer som har verksamhetsansvar<br />

för Madesjöskolan F–6, respektive 7–9. I varje arbetslag finns<br />

också en samordnare som är direkt underställd enhetsrektorn. Det är områdesrektorn<br />

som fattar alla formella beslut i elevvårdsärenden, till exempel beslut om<br />

placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång. I det direkta<br />

nära elevvårdsarbetet har enhetsrektorerna en aktiv roll genom verksamhetsansvaret<br />

för arbetslagen. Av elevintervjuerna framgår dock att eleverna inte riktigt<br />

har klart för sig vem som är deras rektor i formell mening. Både enhetsrektorerna<br />

och områdesrektorn nämns av eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer därför att det på skolan inte är tydligt för eleverna<br />

vem som är deras rektor i formell mening, vilket skolan behöver rätta till.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (14)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1–2 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska arbetet<br />

med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom<br />

bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen<br />

syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de<br />

nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka<br />

åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering<br />

av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Madesjöskolan har upprättat en kvalitetsredovisning. Dokumentstudier visar att<br />

kopplingarna mellan prioriterade mål, redovisade resultat, analys och förslag till<br />

åtgärder där måluppfyllelsen är låg inte är tillräckligt tydliga och sammanhängande.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer därför att kvalitetsredovisningen behöver förbättras i<br />

dessa avseenden.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Gösta Karlsson<br />

Roger Niklewski


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Paradisskolan<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i Paradisskolan<br />

Grundskola årskurserna 7–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun och besökt Paradisskolan<br />

den 28–29 januari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga<br />

för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Paradisskolan,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Paradisskolan intervjuades<br />

rektorn, lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information<br />

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som<br />

finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Paradisskolan<br />

Paradisskolan<br />

Beskrivning av Paradisskolan<br />

Antal elever<br />

Grundskola 396<br />

Grundsärskola 9<br />

Källa: Skolans uppgifter 2009-03-09<br />

Paradisskolan, en av de sex skolorna i Paradisets rektorsområde, är en 7–9-skola belägen<br />

centralt i tätorten Nybro. De ursprungliga skolbyggnaderna är från 1916 respektive<br />

1964. Skolan har nyligen genomgått en omfattande renovering.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (13)<br />

På Paradisskolan finns grundskola 7–9, en så kallad introduktionsklass (IKL) för nyanlända<br />

elever och obligatorisk särskola 7–10. Paradisskolan har även en särskild undervisningsgrupp<br />

som kallas för Resurscenter (RC).<br />

Resultatet av inspektionen av särskolan redovisas i en särskild rapport.<br />

I Paradisskolan arbetar cirka 60 pedagoger och övrig skolpersonal. Organisatoriskt är<br />

skolan indelad i fem ämnesövergripande arbetslag som består av cirka åtta medarbetare<br />

i varje arbetslag. Särskolan, IKL och RC bildar egna, separata arbetslag.<br />

Varje arbetslag har sin givna geografiska hemvist inom skolan inkluderande undervisningssalar,<br />

arbetslagsrum och grupprum för eleverna. Varje arbetslag har förutom lärare<br />

med olika ämneskompetenser även en elevassistent och en specialpedagog. Det finns<br />

inalles sju specialpedagoger och fem elevassistenter på skolan. Halvklassundervisning<br />

bedrivs i hem- och konsumentkunskap, musik och till stor del i slöjd.<br />

Skolan ledning består av en områdesrektor, som har helhetsansvaret för Paradisets<br />

rektorsområde och två enhetsrektorer som har verksamhetsansvar för arbetslag 2 och 4,<br />

respektive 1, 3, 5 och RC. I varje arbetslag finns en samordnare som är direkt underställd<br />

enhetsrektorn. Det är områdesrektorn som fattar alla formella beslut<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (13)<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 totalt, uppdelat på kön och på utländsk bakgrund<br />

Paradisskolan<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt meritvärde<br />

214,2 214,1 205,0 205,1 193,8 200,2 201,7 209,3<br />

- Flickor 228,1 222,9 218,8 216,1 213,6 217,2 215,0 220,6<br />

-därav sv bakgr 231,6 219,8 221,2 220,0 214,9 218,7 217,1 223,5<br />

-därav utl bakgrund 207,0 236,5 .. 201,8 .. 199,1 195,6 202,9<br />

- Pojkar 197,5 204,4 195,3 198,6 174,0 182,1 188,9 198,5<br />

-därav sv bakgr 199,1 206,8 197,5 204,7 177,6 184,1 191,0 201,0<br />

-därav utl bakgrund 189,5 .. 181,7 152,0 159,2 166,3 171,6 182,9<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

84 90 80 77 74 81 75 77<br />

- Flickor .. .. .. .. 80 88 80 80<br />

-därav sv bakgr .. .. .. .. 83 89 82 82<br />

-därav utl bakgrund .. .. .. .. .. .. 66 64<br />

- Pojkar 77 .. 76 74 69 74 71 74<br />

-därav sv bakgr 76 .. 79 77 68 75 72 76<br />

-därav utl bakgrund .. .. .. .. .. .. 57 58<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

94 94 90 90 86 89 88 89<br />

- Flickor 96 94 92 90 88 93 90 90<br />

-därav sv bakgr 97 95 92 95 90 94 91 92<br />

-därav utl bakgrund .. 92 .. .. .. .. 77 78<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (13)<br />

- Pojkar 92 94 90 90 84 85 86 88<br />

-därav sv bakgr 94 95 93 92 85 86 87 90<br />

-därav utl bakgrund .. .. .. .. 77 80 77 76<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Av Skolverkets statistik 4 framgår att andelen elever med högre slutbetyg i engelska<br />

jämfört med det nationella provbetyget i årskurs 9 har varierat mellan 9–16 procent<br />

över tid, i svenska mellan 13–19 procent och i matematik mellan 17–31 procent.<br />

Andelen elever med lägre slutbetyg i engelska jämfört med det nationella provbetyget i<br />

årskurs 9 har varierat mellan 4–15 procent över tid, i svenska mellan 3–10 procent och i<br />

matematik mellan 1–3 procent.<br />

Tabell 2 visar att skolans resultat har sjunkit över tid och för 2008 ligger resultaten också<br />

under rikets.<br />

Över tid har skillnaderna mellan flickor och pojkar varit betydande. År 2008 var skillnaden<br />

i genomsnittligt meritvärde mellan flickor och pojkar nästan 40 poäng och mellan<br />

flickor med utländsk bakgrund och pojkar med utländsk bakgrund 45 poäng. Även<br />

åren 2007 och 2005 var skillnaderna stora mellan flickor med utländsk bakgrund och<br />

pojkar med utländsk bakgrund och uppgick båda åren till nästan 50 poäng.<br />

Andelen elever som fick minst betyget Godkänt 2008 var högst i modersmål, hem- och<br />

konsumentkunskap, slöjd, moderna språk som språkval och ämnesblocket naturorienterande<br />

ämnen, där drygt nio av tio elever nådde målen. I engelska och ämnesblocket<br />

samhällsorienterande ämnen nådde däremot knappt nio av tio elever målen detta år.<br />

Det var särskilt många pojkar, nästan 17 procent, som inte nådde målen i bild, medan<br />

alla flickor nådde målen i samma ämne . Det var också betydligt fler pojkar än flickor<br />

som inte nådde målen i musik och i ämnesblocket samhällsorienterande ämnen.<br />

Vad gäller det högsta betygssteget lyckades eleverna år 2008 bäst i modersmål, där sex<br />

av skolans elva elever fick MVG. I övrigt fick drygt en av tio elever MVG i ett flertal<br />

ämnen. Högre andel flickor fick MVG i samtliga ämnen utom i Idrott och hälsa. Särskilt<br />

stora var skillnaderna här i hem- och konsumentkunskap, där var fjärde flicka,<br />

men ingen pojke, fick MVG och i bild, där drygt var tionde flicka, men ingen pojke, fick<br />

MVG. Även i slöjd och svenska var skillnaderna här stora.<br />

Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser (SALSA) anger modellberäknat<br />

värde för elevernas studieresultat och där hänsyn har tagits till betydelsefulla bakgrundsfaktorer<br />

som föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund<br />

samt könsfördelningen bland eleverna. I jämförelse med det modellberäknade<br />

värdet har såväl skolans genomsnittliga meritvärde som andelen elever som nått målen<br />

över tid (1998–2008) i huvudsak legat över det modellberäknade värdet.<br />

4<br />

Grundskolan – Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9, 2005–2008


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer mot denna bakgrund att skolan behöver vidta åtgärder för<br />

att uppmärksamma och analysera sina resultat, särskilt med avseende på betygsskillnaderna<br />

mellan såväl flickor och pojkar som mellan ämnena. Det är också angeläget att<br />

skolan analyserar diskrepansen i resultat mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9<br />

i ämnet matematik.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell<br />

utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att<br />

eleven ska nå målen. Den individuella utvecklingsplanen ska ge omdömen om<br />

elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. Planen ska också<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Lärarna på Paradisskolan informerar kontinuerligt eleven och elevens vårdnadshavare<br />

om elevens skolgång i samband med utvecklingssamtalet. Inför utveck-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (13)<br />

lingssamtalet skickas den senaste individuella utvecklingsplanen (IUP) hem som<br />

en förberedelse inför utvecklingssamtalet, tillsammans med ett bedömningsunderlag.<br />

Den individuella utvecklingsplanen (IUP) som skolan hittills har använt<br />

omfattar emellertid elevens kunskapsutveckling i begränsad omfattning och<br />

beskriver elevens kunskapsutveckling i ett fåtal ämnen. Skolorna i kommunen<br />

har dock utarbetat nya mallar för de individuella utvecklingsplanerna med helt<br />

nya bedömningsunderlag F–9 i alla ämnen som ska gälla från och med höstterminen<br />

2009.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan i samband därmed behöver vidta åtgärder<br />

för att utveckla de individuella utvecklingsplanerna så att de ger en bredare<br />

information om elevens kunskapsutveckling i skolans alla ämnen i förhållande<br />

till kursplanerna.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (13)<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar<br />

och inflytande, framgår att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling<br />

förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet samt att de får ett<br />

reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.<br />

Detta inflytande ska öka med stigande ålder och mognad.<br />

Paradisskolan har upprättat en handlingsplan för elevinflytande som behandlar<br />

både det formella elevinflytandet i form av klassråd, elevråd, arbetsmiljöarbete<br />

m.m. och elevernas inflytande över undervisningen vad gäller innehåll, arbetsformer<br />

och utvärdering av olika arbetsområden. Av intervjuerna med skolledning,<br />

personal och elever framgår att det formella elevinflytandet fungerar bra.<br />

Eleverna har också i viss utsträckning ett inflytande i undervisningen, men detta<br />

varierar mellan ämnen och lärare.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver utveckla ett gemensamt förhållningssätt<br />

och hitta former för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (13)<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (13)<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (13)<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (13)<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, stadgar<br />

att rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i<br />

skolan ska ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas<br />

på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan<br />

upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till<br />

de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.<br />

Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen<br />

framgår att rektorn ska se till att en utredning görs om det framkommer att en<br />

elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven<br />

behöver särskilt stöd ska rektorn se till att åtgärdsprogram upprättas.<br />

Paradisskolan ledning består av en områdesrektor, som har helhetsansvaret för<br />

Paradisets rektorsområde och två enhetsrektorer som har verksamhetsansvar på<br />

Paradisskolan för arbetslag 2, 4, respektive 1, 3, 5 och den särskilda undervis-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (13)<br />

ningsgrupp som kallas för Resurscenter. I varje arbetslag finns också en samordnare<br />

som är direkt underställd enhetsrektorn. Det är områdesrektorn som<br />

fattar alla formella beslut i elevvårdsärenden, till exempel beslut om placering i<br />

särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång. I det direkta nära elevvårdsarbetet<br />

har enhetsrektorerna en aktiv roll genom verksamhetsansvaret för<br />

arbetslagen. Av elevintervjuerna framgår dock att eleverna inte riktigt har klart<br />

för sig vem som är deras rektor i formell mening. Både enhetsrektorerna och<br />

områdesrektorn nämns av eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer därför att det på skolan inte är tydligt för eleverna<br />

vem som är deras rektor i formell mening, vilket skolan behöver rätta till.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (13)<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1–2 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska arbetet<br />

med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom<br />

bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen<br />

syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de<br />

nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka<br />

åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering<br />

av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Paradisskolan har upprättat en kvalitetsredovisning. Dokumentstudier visar att<br />

kopplingarna mellan prioriterade mål, redovisade resultat, analys och förslag till<br />

åtgärder där måluppfyllelsen är låg inte är tillräckligt tydliga och sammanhängande.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer därför att kvalitetsredovisningen behöver förbättras i<br />

dessa avseenden.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Gösta Karlsson<br />

Anna Lundin<br />

Roger Niklewski


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Transtorpsskolan, Kristvallabrunn skola<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i Transtorpsskolan och Kristvallabrunn<br />

skola<br />

Grundskola årskurserna 1–6<br />

Förskoleklass<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun under våren 2009 och<br />

besökt Transtorpsskolan och Kristvallabrunn skola den 10 och 11 februari. I slutet av<br />

denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen,<br />

Transtorpsskolan och Kristvallabrunn skola, dels den information som samlats in under<br />

besöket. I skolorna intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även<br />

annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (14)<br />

Beskrivning av rektorsområdet<br />

Tabell 1: Antal elever på Transtorpsskolan och Kristvallabrunn skola.<br />

Kristvallabrunn skola<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 11<br />

Grundskola 24<br />

Transtorpsskolan<br />

Förskoleklass 17<br />

Grundskola 110<br />

Källa: Skolornas uppgifter februari 2009<br />

Kristvallabrunn skola är en liten landsbygdsskola som ligger ca 1 mil från Nybro där<br />

man arbetar årskursintegrerat. Vid inspektionstillfället fanns inga elever i årskurs 1 vid<br />

skolan.<br />

Transtorpsskolan är en något större skola som ligger i Nybro samhälle. Här arbetar<br />

man åldershomogent.<br />

Skolorna igår i Paradisområdet och har en gemensam enhetsrektor. För Paradisområdet<br />

finns en områdesrektor som har ekonomiskt ansvar och som tar vissa rektorsbeslut<br />

såsom placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång. Eleverna från<br />

båda skolorna går vidare till Paradisskolan efter årskurs 6. Vid Paradisskolan får även<br />

elever från Transtorpsskolan undervisning i vissa praktiskt-estetiska ämnen.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (14)<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Kommentar och bedömning:<br />

De enda resultat skolorna redovisat för <strong>Skolinspektionen</strong> är resultaten på de nationella<br />

ämnesproven i engelska, matematik och svenska från år 2004 till och med år 2008. Det<br />

lilla antalet elever gör det svårt att dra några slutsatser av resultaten, men resultaten<br />

antyder att skolorna når goda kunskapsresultat såväl jämfört med andra skolor i kommunen<br />

som i ett nationellt perspektiv. Inga resultat i andra ämnen än de ovan angivna<br />

har redovisats.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns det en kursplan för varje ämne.<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2.7 Bedömning och<br />

betygssättning, ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje<br />

elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och<br />

hemmen samt informera rektorn.<br />

Lärarna på såväl Kristvallabrunn skola som Transtorpsskolan följer upp elevernas<br />

kunskapsutveckling framför allt i ämnena svenska, matematik och engelska.<br />

Elever uppger dock under intervjuerna att de under utvecklingssamtalen får en<br />

bild av kunskapsutvecklingen i de flesta ämnen. Utvärdering och analys av elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen görs dock inte. Därmed saknas<br />

verktyg för att få en bild av elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse i<br />

relation till de nationella målen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att arbetet med att följa upp och dokumentera elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen behöver förbättras.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (14)<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en<br />

skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i. Den ska<br />

även sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i<br />

övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Individuella utvecklingsplaner upprättas för alla elever på Kristvallabrunn skola<br />

och Transtorpsskolan. De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del<br />

av saknar dock omdömen om elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen.<br />

De insatser som beskrivs för ökad måluppfyllelse handlar ofta om att eleven<br />

behöver öva mer, träna mer eller läsa läxan bättre. Ytterst sällan handlar det om<br />

att prova nya metoder, <strong>nytt</strong> läromedel eller att skolan ska hjälpa till på annat sätt<br />

än att se till att eleven läser mer och att förhöra läxan. Planerna på Kristvallabrunn<br />

skola har dessutom fel beteckning och insatser för ökad måluppfyllelse<br />

benämns åtgärder vilket kan föra tankarna till åtgärdsprogram. Inom Nybro<br />

kommun pågår under inspektionstillfället ett arbete med att utveckla de individuella<br />

utvecklingsplanerna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver förbättra de individuella utvecklingsplanerna<br />

så att de omfattar omdömen om elevernas kunskapsutveckling<br />

i samtliga ämnen och på ett utförligare sätt beskriver vilka insatser som<br />

behövs för att eleven ska nå målen. Skolan i Kristvallabrunn behöver dessutom<br />

tillse att planerna har rätt beteckning och att de beskriver insatser och inte åtgärder.<br />

(Se vidare bedömning under avsnitt 1.5.3.)


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (14)<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (14)<br />

efter deras ålder och mognad. Vidare ska lärare enligt läroplanen för det obligatoriska<br />

skolväsendet, Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, se till att alla<br />

elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på<br />

arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.<br />

På båda de inspekterade skolorna finns goda exempel på elevinflytande. Möjligheten<br />

för eleverna att påverka undervisningen skiljer dock mellan lärare och<br />

ämnen och inskränker sig ofta till att få välja mellan ett antal förutbestämda<br />

uppgifter.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna bör förstärka elevernas möjlighet till<br />

inflytande över undervisningen i syfte att kunna ta ett större ansvar för sina<br />

studier.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (14)<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ska, om det genom uppgifter från skolans<br />

personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer<br />

att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, rektorn se till att behovet<br />

utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till<br />

att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven<br />

är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.<br />

De åtgärdsprogram <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av från Transtorpsskolan och<br />

Kristvallabrunn skola skiljer sig åt inom några områden. De åtgärder som beskrivs<br />

för att eleven ska nå målen handlar till största delen om att eleven måste<br />

träna och öva mer och inte så mycket om vilka åtgärder skolan tänker vidta.<br />

Särskilt gäller detta åtgärdsprogrammen från Kristvallabrunn. Programmen från<br />

Kristvallabrunn innehåller inte heller någon information om när och hur de ska<br />

utvärderas. De mål och åtgärder som beskrivs i båda skolornas åtgärdsprogram<br />

är i huvudsak kopplade till de nationella målen i de kurser som avses. Av inter-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (14)<br />

vjuer med personal på båda skolorna framgår dock att åtgärdsprogram endast<br />

upprättas i matematik, svenska och engelska.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver förbättra sina åtgärdsprogram<br />

så att det tydligare framgår vad det särskilda stödet avser och vilka åtgärder<br />

skolan tänker vidta. Av åtgärdsprogrammen från Kristvallabrunn måste det<br />

också framgå när och hur de ska utvärderas. Skolorna behöver också överväga<br />

om inte en del av de åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammen skulle rymmas<br />

i elevens individuella utvecklingsplan.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (14)<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som<br />

hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett<br />

dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år<br />

upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder<br />

som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och<br />

elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses<br />

att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för<br />

hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer<br />

mot diskriminering och kränkande behandling ska en plan mot kränkande behandling<br />

enligt 14 a kap. 8 § skollagen upprättas, följas upp och ses över under<br />

medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.<br />

Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska<br />

anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Likabehandlingsplanerna från Transtorpsskolan och Kristvallabrunn skola beskriver<br />

båda det förebyggande arbetet som skolorna bedriver. Transtorpsskolans<br />

plan är dock tydligare med vad man ska arbeta med under den period planen<br />

omfattar. Ingen av planerna beskriver åtgärder som kan kopplas till en aktuell<br />

kartläggning av verksamheten. Planerna saknar också en tydlig ansvarsfördelning<br />

mellan rektor och övrig personal och en beskrivning av hur insatser ska<br />

dokumenteras. Då bestämmelserna om den årliga planen i sak överensstämmer<br />

med vad som tidigare gällde för likabehandlingsplanen angående kränkande<br />

behandling, bör hänsyn tas till dessa ändringar i arbetet med den nya planen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver utveckla sina planer så att de<br />

även beskriver åtgärder som kan kopplas till en aktuell kartläggning av verksamheterna,<br />

ansvarsfördelning mellan rektor och övrig personal samt hur insatser<br />

ska dokumenteras. Se vidare bedömning av plan mot kränkande behandling<br />

i kommunrapporten.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (14)<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

I skolagen finns en timplan för årskurserna 1–9 och i 2 kap. 6 § grundskoleförordningen<br />

framgår att det finns en kursplan för varje ämne. Av kursplanen för<br />

ämnet hem- och konsumentkunskap framgår vilka mål eleverna ska ha uppnått i<br />

slutet av det femte skolåret.<br />

Av intervju med rektorn framgår att eleverna vissa år på Kristvallabrunn skola<br />

börjar med hem- och konsumentkunskap först i årskurs 6. Av båda skolornas<br />

timplaner framgår att väldigt lite tid läggs ut i ämnet under det femte skolåret.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver organisera undervisningen så<br />

att eleverna ges möjlighet att nå målen i hem- och konsumentkunskap för<br />

årskurs 5.<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen framgår det i grundskolans timplan<br />

anges ett visst antal timmar för elevens val och att undervisningen i elevens val<br />

syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I<br />

elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning<br />

i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning<br />

vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt<br />

för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val.<br />

Av intervjuer och dokumentanalys framgår det att elevens val saknas på Transtorpsskolan<br />

medan det förekommer i mindre utsträckning på Kristvallabrunn<br />

skola.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver utveckla elevens val så att det<br />

motsvarar kraven i förordningarna.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (14)<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (14)<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas<br />

rektorer. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan.<br />

Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Av Läroplanen<br />

för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, följer att rektor<br />

som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan ska<br />

ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå<br />

de nationella målen. Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen framgår att rektorn<br />

ska se till att en utredning görs om det framkommer att en elev kan ha behov av<br />

särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd<br />

ska rektorn se till att åtgärdsprogram upprättas.<br />

Av intervjuer med rektor och personal på de inspekterade skolorna framgår att<br />

den ansvarige enhetsrektorn, i större utsträckning är förtrogen med verksamheten<br />

på Transtorpsskolan, där enhetsrektorn också har sitt arbetsrum, än på skolan<br />

i Kristvallabrunn. Formella beslut som avser till exempel elevvårdsärenden<br />

fattas dock inte av enhetsrektorn utan av områdeschefen som tillika är rektor för<br />

alla skolor inom området.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att rektorn i högre grad bör hålla sig förtrogen med<br />

verksamheten i Kristvallabrunn skola i syfte att kunna verka för att skolan utvecklas.<br />

Vidare bedömer <strong>Skolinspektionen</strong> att åtgärder behövs för att tillse att<br />

ledningsorganisationen överensstämmer med kraven i grundskoleförordningen<br />

och läroplanen så att den rektor som är förtrogen med verksamheten också är<br />

den rektor som fattar beslut i elevvårdsärenden.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (14)<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 1 Skolornas värdegrund<br />

och uppdrag, framgår bl. a. att skolans verksamhet måste utvecklas så att<br />

den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så<br />

sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella<br />

ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att<br />

undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att<br />

nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel<br />

mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen<br />

som med det omgivande samhället.<br />

Av intervjuer och dokumentstudier framgår att det finns flera inslag av kvalitetsarbete<br />

på båda av de inspekterade skolorna. Det genomförs tester för att<br />

diagnostisera eleverna och man sätter upp mål för verksamheten. Man genomför<br />

också enkäter blad elever och föräldrar för att få en bild av hur eleverna mår<br />

på skolan och hur samarbetet med hemmen fungerar. De mål skolorna sätter<br />

upp är dock inte alltid kopplade till de nationella målen utan är ofta av kvantitativ<br />

karaktär. De anger hur många böcker eller hur fort eleverna ska läsa, eller<br />

hur många gånger eleverna ska ha ”utematte”. Det saknas också en analys av<br />

utfallet av arbetet i förhållande till uppsatta mål och de åtgärder som beskrivs är<br />

ofta att resultatet ska diskuteras i arbetslaget.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver systematisera kvalitetsarbetet i<br />

syfte att utveckla verksamheten. De mål man sätter upp bör i högre grad kopplas<br />

till de nationella målen i kurs- och läroplaner.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (14)<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska kvalitetsredovisningen<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella<br />

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder<br />

skolan avser att vida för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningen måluppfyllelse<br />

redovisas.<br />

I Nybro kommun finns mål på flera olika nivåer. Det är, förutom de nationella<br />

målen, kommunens prioriterade mål, skolornas mål och arbetslagens mål.<br />

Nämndens prioriterade målområden utvärderas genom enkäter till elever och<br />

föräldrar. Resultaten redovisas i skolornas gemensamma kvalitetsredovisning<br />

med därtill hörande åtgärder för ökad måluppfyllelse. Områdets och arbetslagens<br />

mål saknar till stora delar en analys och bedömning av måluppfyllelsen.<br />

Kvalitetsredovisningen beskriver mer vad skolorna har gjort och hur de ska<br />

arbeta vidare. Eftersom analyser och bedömningar av målen är bristfälliga är det<br />

svårt att koppla åtgärder som leder till ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen<br />

är gemensam för Transtorpsskolan, Kristvallabrunn skola viket gör det<br />

svårt att uppfatta den enskilda skolans måluppfyllelse. Det är bra att alla verksamheter<br />

omfattas av redovisningen men det finns väldigt få mål för skolornas<br />

fritidshem vilket gör att det är svårt att få en bild av den verksamheten i kvalitetsredovisningen.<br />

Det saknas också en samlad bild av skolornas kunskapsresultat<br />

i samtliga ämnen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna behöver utveckla sin kvalitetsredovisning<br />

så att den motsvarar kraven i förordningen och därigenom blir ett användbart<br />

verktyg i skolornas kvalitetsarbete.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Nils Pihlsgård<br />

Anna Lundin


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Västerängsskolan<br />

Dnr 43–2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i Västerängsskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1−3<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun under våren 2009 och<br />

besökt Västerängsskolan den 5 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som<br />

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.<strong>Skolinspektionen</strong>.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Västerängsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Västerängsskolan<br />

intervjuades rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och<br />

skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på<br />

annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Västerängsskolan<br />

Skolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 15<br />

Grundskola 64<br />

Källa: Västerängsskolans uppgifter 2009-03-30<br />

Västerängsskolan ligger naturskönt omgiven av skog på gångavstånd från Nybros<br />

centrum, nära sportanläggningar och bibliotek. Skolan består av förskoleklass och en<br />

klass i vardera årskursen 1−3. Förutom skolbarnsomsorg ingår i enhetsrektorns ansvarsområde<br />

även fyra förskoleavdelningar och fyra dagbarnvårdare som har en kontaktlokal<br />

i anslutning till förskoleklassens byggnad.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (11)<br />

Västerängsskolan tillhör Madesjö område. I detta finns en områdeschef/rektor med<br />

ansvar för hela området, sammanlagt finns det fem enhetsrektorer. Dessa utgör tillsammans<br />

med områdeschefen ledningsgrupp. På Västerängsskolan finns liksom i övriga<br />

arbetslag en samordnare, som bland annat ska ge stöd i kvalitetsarbetet.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Då skolan enbart består av förskoleklass och årskurserna 1−3 finns ännu inte nationella<br />

ämnesprov som kan ligga till grund för en bedömning av kunskapsresultaten. Läsutvecklingen<br />

följs genom LUS, läsutvecklingsschema. Dessutom genomförs kommunprov<br />

i svenska och matematik. Skolan har sammanställt kommunproven i matematik<br />

och svenska och har utifrån resultaten ställt upp nya mål och beskrivit åtgärder för att<br />

ytterligare öka måluppfyllelsen. I matematik har elevernas resultat i årskurs 3 stadigt<br />

förbättrats från år 2005 och framåt. Åtgärderna omfattar mer praktisk matematik och<br />

andra undervisningsformer som ska göra lärandet mera lustbetonat. I svenska hade<br />

några elever inte nått uppställda mål i årskurs 3 vilket föranleder skolan att göra tidigare<br />

kartläggning och prova intensivläsningsperioder.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (11)<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Genomförda intervjuer och granskning av ett antal individuella utvecklingsplaner<br />

i Västerängsskolan visar att det i flertalet fall bara finns redovisning av elevernas<br />

kunskapsutveckling i några av de ämnen de får undervisning i. Enligt<br />

intervjuerna pågår ett utvecklingsarbete för att skapa ett heltäckande bedömningsunderlag.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att säkerställa<br />

att individuella utvecklingsplaner upprättas i enlighet med författningen.<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Ej relevant


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (11)<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (11)<br />

Motivering<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (11)<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever (BeL), upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14<br />

a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009<br />

ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera eleverna samma<br />

skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som i tidigare<br />

gällande BeL. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman<br />

de planer som ska upprättas till ett dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska<br />

huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling<br />

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhind-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (11)<br />

ra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det<br />

kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts<br />

ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer<br />

mot diskriminering och kränkande behandling ska en plan mot kränkande behandling<br />

enligt 14 a kap. 8 § skollagen upprättas, följas upp och ses över under<br />

medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.<br />

Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska<br />

anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället hade Västerängsskolan upprättat en plan som uppfyllde<br />

författningarnas krav, med undantag av att det inte tydligt framgick vilka rutiner<br />

som skulle iakttas för det fall att vuxen kränkte elev. Efter besöket på skolan<br />

inkom till <strong>Skolinspektionen</strong> 090330 en plan där detta hade tillfogats.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att en plan har upprättats i enlighet med författningarna,<br />

men att kompletterande information om gjorda förändringar behövs till<br />

alla berörda. Se vidare bedömning i kommunrapporten.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (11)<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (11)<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § första stycket skollagen ska det för ledningen av utbildningen i<br />

skolorna finnas rektorer. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet<br />

i skolan och verka för att utbildningen utvecklas. Läroplanen för det obligatoriska<br />

skolväsendet, Lpo 94, Rektors ansvar, stadgar att rektor som pedagogisk ledare<br />

och chef för lärarna och övrig personal i skolan ska ha det övergripande<br />

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat<br />

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i<br />

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat.<br />

Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen framgår att rektorn ska se till att en<br />

utredning görs om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder.<br />

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se<br />

till att åtgärdsprogram upprättas.<br />

På Västerängsskolan finns en enhetsrektor som tar ansvar för det lokala kvalitetsarbetet<br />

och upprättande av en lokal arbetsplan, samt att skolans resultat följs<br />

upp. Den dokumentation av rutiner för åtgärdsprogram och elevhälsa som finns<br />

på skolan visar att enhetsrektorn också aktivt deltar i dessa sammanhang. De<br />

formella beslut som avser till exempel elevvårdsärenden fattas dock av områdesrektorn<br />

som tillika är rektor för alla skolor inom området. Elevvårdsarbetet<br />

blir alltså till viss del föremål för en formell hantering av en befattningshavare<br />

som inte har förstahandskontakt med situationen för eleven på skolan. Genomförda<br />

intervjuer visar också att det på skolan inte är tydligt för eleverna vem<br />

som är deras rektor. Upprättande av arbetsplan och utvärderingen av den fullgörs<br />

inte heller av områdesrektorn utan av enhetsrektorn på platsen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att åtgärder behövs för att bringa organisationen i<br />

överensstämmelse med kraven i grundskoleförordningen och läroplanen. Se<br />

även bedömning i kommunrapporten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (11)<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1–3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska kvalitetsredovisningarna<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella<br />

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder<br />

kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (11)<br />

vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

På Västerängsskolan har det upprättats kvalitetsredovisning för skolan som har<br />

många förtjänster när det gäller beskrivningen av verksamhetens förutsättningar<br />

och arbetet i den. Det saknas dock redovisning av resultat beträffande måluppfyllelsen<br />

när det gäller kunskaper.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvalitetsredovisningarna behöver kompletteras<br />

med resultatredovisning för att uppfylla de krav som ställs i förordningen.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Roger Niklewski<br />

Gösta Karlsson


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Åkrahällskolan<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i Åkrahällskolan<br />

Gymnasieskola<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun och besökt Åkrahällskolan<br />

den 24 och 25 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit<br />

ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Åkrahällskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information<br />

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Åkrahällskolan intervjuades<br />

elever, gymnasiechef, rektorer, lärare och annan personal. Gymnasiechef och rektorer<br />

har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Åkrahällskolan<br />

Skolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Gymnasieskola 730<br />

Källa: Skolans uppgifter, 2009-03-04<br />

Åkrahällskolan erbjuder följande utbildningar bland gymnasieskolans nationella program:<br />

barn- och fritidsprogrammet, elprogrammet, fordonsprogrammet, handels – och<br />

administrationsprogrammet, hantverksprogrammet med inriktningarna glasblåsning<br />

och förädling samt möbelteknik och formgivning, individuella programmet, naturvetenskapliga<br />

programmet, omvårdnadsprogrammet, samhällsprogrammet och teknikprogrammet.<br />

Skolan har fyra pro<strong>fil</strong>er; europapro<strong>fil</strong>en, idrottspro<strong>fil</strong>en, musikpro<strong>fil</strong>en<br />

och företagspro<strong>fil</strong>en. Eleverna kan välja en pro<strong>fil</strong> tillsammans med valbara kurser, som<br />

hör ihop, och på så sätt kan eleverna själva utforma sin egen utbildning.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (16)<br />

Skolans verksamhet är väl samlad, förutom utbildningen inom glasblåsning och förädling.<br />

Denna sistnämnda utbildning är förlagd till Orrefors cirka en och halv mil från<br />

skolans huvudbyggnader.<br />

Åkrahällskolan leds av gymnasiechef och två rektorer. Programansvar är knutet till<br />

rektorerna och de är chefer för de lärare som har sin huvudsakliga tjänstgöring inom<br />

programmet. Skolan är organiserad i programarbetslag. För varje programarbetslag<br />

finns en samordnare.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna<br />

att nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre som erhållit slutbetyg<br />

Åkrahällskolan<br />

Kommun-<br />

grupp 1<br />

Fristående<br />

skolor<br />

Riket<br />

Kommunala<br />

skolor<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Barn- och fritidsprogrammet<br />

(BF)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

12,7 13,9 13,4 14,5 13,0 13,2 14,4 12,7<br />

92,9 80 100 92 88 93 84<br />

Elprogrammet (EC)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

12,7 12,1 12,4 13,2 12,4 12,7 12,0 12,2<br />

93,3 89,5 84,2 92 85,7 92 78 89<br />

Fordonsprogrammet<br />

(FP)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

10,9 11,4 11,1 11,9 11,2 11,8 11,7 11,6<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (16)<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

80 93,8 85 87,0 76,9 82 85 83<br />

Handels- och administrationsprogrammet<br />

(HP)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

13,3 13,4 12,9 13,5 14,2 13,1 12,9 12,8<br />

96,4 89,5 95 89,9 96,4 85 84 82<br />

Hantverksprogrammet<br />

(HV)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

12,6 12,7 14,1 14,2 14,3 14,2 14,2 14,1<br />

87,0 100 94,1 92,9 92,3 99 95 92<br />

Industriprogrammet<br />

(IP)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

. . . . . . 14,7 11,7<br />

. . . . . . 93 78<br />

Naturvetenskapsprogrammet<br />

(NV)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

16,9 17,5 17,0 17,5 16,9 16,3 16,6 16,2<br />

95,5 96,7 100 92,6 100 96 95 96<br />

Omvårdnadsprogrammet<br />

(OP)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

13,1 13,8 10,7 .. 13,0 13,2 13,5 13,1<br />

89,5 92,3 .. .. 81,3 87 89 86<br />

Samhällsvetenskapsprogrammet<br />

(SP)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

16,1 15,1 16,2 15,8 15,9 15,0 15,1 14,7<br />

100 93,5 95 98,1 97,2 94 91 92


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (16)<br />

Teknikprogrammet<br />

(TE)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

13,1 13,7 14,7 .. 15,2 13,8 13,7 14,0<br />

64,5 100 100 .. 100 87 89 90<br />

Totalt<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

14,0 14,0 14,0 14,6 14,2 14,2 14,2 14,0<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande behörighet<br />

till universitetsoch<br />

högskolestudier<br />

88,4 94,2 90,9 94,8 91,8 91 88 89<br />

Källa: Skolverkets statistik, 2009-04-27<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Av statistiken framgår att såväl genomsnittligt betygspoäng, andelen elever behöriga<br />

till högskolan och andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år ligger över<br />

genomsnittet för riket. Statistiken visar även att kvinnors genomsnittliga betygspoäng<br />

är något högre än männens över åren 2004−2008. I Åkrahällskolan når kvinnorna, år<br />

2008, i genomsnitt betygspoängen 15,0 medan männen når 13,3, en skillnad på 1,7.<br />

Skillnaden på riksnivå är 1,4, vilket innebär att skillnaden mellan kvinnor och män i<br />

genomsnittlig betygspoäng på Åkrahällskolan är något högre än för riket.<br />

Den genomsnittliga betygspoängen för andelen elever med utländsk bakgrund ligger i<br />

nivå med eller högre än genomsnittet i riket över åren 2004−2008.<br />

Den genomsnittliga betygspoäng år 2008 ligger högst på naturvetenskapsprogrammet,<br />

samhällsprogrammet och teknikprogrammet. Samma år på naturvetenskapsprogrammet<br />

har männen något högre genomsnittligt betygspoäng än kvinnorna.<br />

Även andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år ligger högre än genomsnittet<br />

i riket. År 2008 är det fler kvinnor än män som fullföljer utbildningen inom fyra<br />

år.<br />

Övergångsfrekvensen från IV-programmet till nationella program var 2008, 50 procent<br />

jämfört med rikets 36 procent.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

kurser i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (16)<br />

Motivering<br />

1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den<br />

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens<br />

kunskapsutveckling och studiesituation.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (16)<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen<br />

för skolans utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 , 2 Mål och riktlinjer,<br />

finns mål att sträva mot som anger inriktningen för skolans arbete. De anger<br />

därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.<br />

Medan kursplanernas mål är påtagliga i undervisningen vid Åkrahällskolan är<br />

arbetet inte på samma systematiska sätt inriktat på läroplanens mål. Elevernas<br />

kännedom om dessa framstår också som bristfällig. Tillsynen visar dock att läroplanens<br />

strävansmål vid vissa tillfällen och på några program ligger till grund<br />

för undervisningens utformning. Det är dock vanligare att kursplanernas uppnåendemål<br />

är de som undervisningen oftast fokuseras mot och att det inte finns<br />

någon planering för hur utbildningen i förhållande till strävansmålen ska bedrivas.<br />

Vidare framkommer i intervjuer med eleverna en varierad bild av hur väl<br />

de känner till programmålen för utbildningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver arbeta för att såväl läroplanens<br />

strävansmål som programmål anger inriktningen för skolans utbildning (se vidare<br />

under avsnitt 3.3 rektorns ansvar).<br />

1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att<br />

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 kap. 2–9 §§ skollagen, åligger det alla som arbetar i skolan att verka för<br />

demokratiska arbetsformer. Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna,<br />

Lpf 94, 2. 3 Elevernas ansvar och inflytande, ska de demokratiska principerna att<br />

kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Elevernas ansvar<br />

för att planerna och genomföra sina studier samt deras inflytande över såväl<br />

innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen.<br />

I elevintervjuer framkommer att eleverna vid Åkrahällskolan har möjligheter att<br />

påverka verksamheten genom olika former av råd såsom klassråd, elevråd eller


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (16)<br />

matråd. Möjligheter för alla elever att påverka genom klassråd och elevråd varierar<br />

dock stort mellan de olika programmen. I intervjuer med eleverna framkommer<br />

även att möjligheten till inflytande i den dagliga undervisningen varierar<br />

såväl mellan programmen som mellan lärare och ämne. Det som eleverna<br />

kan utöva inflytande över handlar, i flesta fall, om att göra olika val. Såväl lärare<br />

som elever uppger i intervjuer att valen, till stora delar, handlar om att välja<br />

mellan olika examinationsformer och redovisningsformer eller välja ordningen<br />

på olika moment de ska utföra, istället för att eleverna ges möjlighet att påverka<br />

innehållet i undervisningen. Det finns dock program där eleverna uppger att de<br />

har inflytande över hur undervisning bedrivs, där de kan ha inflytande över<br />

såväl former som innehåll i utbildningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver utveckla elevernas möjligheter till<br />

inflytande över sin utbildning oavsett ämne, lärare och program.<br />

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och<br />

en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det<br />

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling<br />

och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (16)<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 8 kap. 1a § gymnasieförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av<br />

särskilda stödåtgärder utreds om det genom uppgifter från skolans personal, en<br />

elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha<br />

behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt<br />

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet<br />

ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska<br />

följas upp och utvärderas.<br />

Åkrahällskolan upprättar åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå<br />

målen. Dessa åtgärdsprogram kan dock inte anses uppfylla kraven för åtgärdsprogram<br />

då de saknar redogörelse för elevens behov och hur skolan ska tillgodose<br />

dessa. I programmen saknas vilka mål, relaterade till läroplan och kursplaner,<br />

som eleven riskerar att inte nå. De mål och åtgärder som nämns i åtgärdsprogrammen<br />

kan handla om att eleven ska ”kunna fokusera bättre” eller ”ge<br />

stöd i matematik”. Vidare saknas till stora delar i programmen information om<br />

skolans ansvar och flera beskriver inte när och hur åtgärdsprogrammen ska<br />

följas upp.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver förbättra kvaliteten på åtgärdsprogrammen<br />

så att det framgår vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt<br />

hur åtgärder ska följas upp och utvärderas.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (16)<br />

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på<br />

ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, 2. 2 Normer och värden,<br />

ska skolan aktivt påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma<br />

värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk, vardaglig<br />

handling.<br />

I Åkrahällskolan finns det stora skillnader i hur lärare och elever tillsammans<br />

arbetar aktivt med värdegrunden i de olika programmen. Det framkommer i<br />

intervjuer med eleverna att de anser att lärarna ser dem och de bryr sig om dem.<br />

Intervjuer visar dock att skolans värdegrundsarbete i vissa program utgörs av


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (16)<br />

arbete med detta i ringa omfattning medan det i andra program finns med i den<br />

ordinarie och dagliga undervisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver utveckla det aktiva värdegrundsarbetet<br />

så det omfattar alla elever och hela skolan.<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som<br />

hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett<br />

dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år<br />

upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder<br />

som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och<br />

elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses<br />

att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för<br />

hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan<br />

ska bl.a. en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 §<br />

skollagen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller<br />

eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.<br />

Åkrahällskolans likabehandlingsplan innehåller beskrivning av skolans samlade<br />

arbete mot våld, mobbning och kränkande behandling. En kartläggning av skolans<br />

behov görs genom en elevenkät. Resultatet från enkäten mynnar ut i vilka<br />

insatser skolan ska genomföra under året. Dock saknas i planen rutiner för akuta<br />

åtgärder vid situationer av kränkande behandling och hur de ska dokumenteras.<br />

I planen saknas även en redovisning om förbudet för vuxna i verksamheten att<br />

diskriminera, trakassera eller på annat sätt kränka elever samt rutiner för insatser<br />

om detta sker.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att arbetet med att upprätta planer mot kränkande<br />

behandling behöver förbättras. En samlad bedömning av kommunens upprättade<br />

planer görs i kommunrapporten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (16)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna<br />

undervisningstiden kan redovisas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Ej relevant<br />

3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (16)<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap 14–15 §§ gymnasieförordningen, får styrelsen för utbildningen besluta<br />

om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera<br />

ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte<br />

tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Styrelsen för utbildningen<br />

fastställer det antal gymnasiepoäng som en kurs omfattar.<br />

I Nybro kommun är beslut att inrätta lokala kurser inte delegerat till gymnasiechef<br />

eller rektorer. Vid Åkrahällskolan finns ett stort antal lokala kurser som i<br />

olika avseenden strider mot författningarna. Som exempel kan nämnas kurser i<br />

elevråd och arbete i lokal styrelse. Kurserna är på vardera 50 poäng och sammanfaller<br />

med områden som är skolans övergripande ansvar utifrån de mål som<br />

uttrycks i läroplanen. Vidare erbjuder skolan den lokala kursen trafikantkunskap<br />

på 50 poäng. Denna utbildning finns som nationell kurs inom ramen för<br />

fordonsprogrammet med inriktning mot transport och erbjuds eleverna på fordonsprogrammet<br />

och är för övriga program inte en del av gymnasieskolans<br />

uppdrag.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att styrelsen behöver se över skolans lokala kurser<br />

och vidta åtgärder så att de lever upp till författningarnas krav.<br />

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 11–12 §§ gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta<br />

om lokala inriktningar inom de nationella programmen. En lokal inriktning<br />

ska tillgodose ett sådant lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte<br />

kan tillgodoses inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna.<br />

Styrelsen för utbildningen ska för en lokal inriktning fastställa ytterligare<br />

mål för utbildningen utöver dem som gäller för det nationella programmet.<br />

I Nybro kommun är beslut om lokala inriktningar inte delegerat till gymnasiechef<br />

eller rektorer. Åkrahällskolan har lokala inriktningar både i hantverksprogrammet<br />

och i teknikprogrammet. Tillsynen visar att målen för utbildningen<br />

inte framgår i de lokala inriktningar som erbjuds i skolan. Vidare saknas även de<br />

kunskaper eleverna ska ha uppnått vid fullföljd utbildning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att styrelsen behöver se över de lokala inriktningarna<br />

som finns i skolan och vidta åtgärder så att de motsvarar författningarnas krav.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (16)<br />

3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller<br />

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (16)<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, 2. 6 Rektors ansvar, ska<br />

rektorn som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig<br />

personal i skolan ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet<br />

inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektor har ansvar för skolans resultat och<br />

därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att eleverna får information<br />

inför studiernas början, får en väl utformad introduktion i studierna och i ämnet/kursen<br />

och får stöd att formulera mål för sina studier.<br />

Såsom tidigare redovisas i rapporten finns en variation mellan programmen i<br />

Åkrahällskolan beträffande i vilken utsträckning läroplanen ligger till grund för<br />

utbildningen. Det skiljer även mellan lärare och ämnen. Tillsynen visar att läroplanens<br />

mål att sträva mot inte på ett övergripande och systematiskt sätt ligger<br />

till grund för skolans utformning av undervisningen i alla programmen. Det är<br />

viktigt att skolan klargör för eleverna vilka mål, vilka krav den ställer och vilka<br />

rättigheter och skyldigheter eleverna har. Elevernas ansvarstagande och rätt till<br />

inflytande och påverkan förutsätter att mål, innehåll och arbetsformer anges.<br />

Som en konsekvens härav ökar risken att eleverna inte får den kvalitet i undervisningen<br />

de har rätt till.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att gymnasiechefen och rektorerna behöver tillse att<br />

verksamheten i högre grad på ett systematiskt sätt inriktas på läroplanens mål<br />

att sträva mot i samtliga program.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

15 (16)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder<br />

för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, 1.2 Skolans värdegrund<br />

och uppgifter, måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda<br />

mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina<br />

undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder.<br />

I Åkrahällskolan finns programarbetslag. För varje programarbetslag finns en<br />

samordnare som är ett led mellan arbetslagen och rektorerna. Varje programarbetslag<br />

har sina egna prioriterade mål som utgår från barn- och utbildningsnämndens<br />

prioriterade målområden. Även elevhälsan har sina egna mål inom<br />

detta område. Vidare har skolan som helhet sina egna prioriterade mål. Uppföljning<br />

och utvärdering sker till viss del i programarbetslagen och genom den<br />

kommunövergripande enkäten. Den uppföljning och utvärdering som sker i<br />

programarbetslagen förs till stora delar inte vidare, eftersom det saknas verktyg<br />

för att samla ihop resultaten. Som nämnts tidigare i rapporten finns ganska stora<br />

variationer i hur arbetet genomförs i skolan i relation till de nationella målen.<br />

För att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete behöver skolan göra en lägesbedömning,<br />

ha tydliga målsättningar och målformuleringar, göra en systematisk<br />

planering samt arbeta med resultat och analysera dessa. Skolan saknar en sådan<br />

övergripande uppföljning och utvärdering av verksamheten i förhållande till de<br />

nationella målen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvalitetsarbetet behöver utvecklas så att det utgår<br />

från systematiska bedömningar av skolans samlade resultat.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

16 (16)<br />

nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka<br />

åtgärder skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.<br />

I Åkrahällskolans kvalitetsredovisning lyfts bland annat skolans resultat fram<br />

när det gäller elevernas kunskaper och den kommunövergripande enkäten. Vidare<br />

redovisas nämndens prioriterade målområden, skolans mål och programarbetslagens<br />

egna mål. I de områden som rör elevernas kunskaper och elevenkäten<br />

finns till viss del en analys och bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder<br />

angivna. I övrigt består oftast redovisningen av uppräkningar av aktiviteter som<br />

genomförts utan analys och bedömning av måluppfyllelsen. När analys och<br />

bedömning inte i någon större utsträckning redovisar hur väl skolan nått de<br />

nationella målen blir det svårt att komma fram till åtgärder för ökad måluppfyllelse.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver utveckla kvalitetsredovisningen<br />

så att den uppfyller förordningens krav och blir det led i den kontinuerliga uppföljningen<br />

och utvärderingen av verksamheten som den är ämnad att vara.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Birgitta Knutsson Rohdin<br />

Nils Pihlsgård


Regelbunden tillsyn i Nybro kommun<br />

Vuxenutbildningen<br />

Dnr 43-2008:442<br />

Regelbunden tillsyn i vuxenutbildningen<br />

Kommunal vuxenutbildning (komvux)<br />

Svenska för invandrare (sfi)<br />

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Nybro kommun under våren 2009 och<br />

besökt Nybro vuxenutbildning den 28 och 29 januari. I slutet av denna rapport framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.<strong>Skolinspektionen</strong>.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs.<br />

senast den 20 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Nybro vuxenutbildning, dels den information som samlats in under besöket. I Nybro<br />

vuxenutbildning intervjuades ansvariga rektorer, lärare, annan personal och studerande.<br />

Även annan information om kommunen och verksamheten från Skolverkets nationella<br />

uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Ansvariga rektorer har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildning<br />

Vuxenutbildningen<br />

Antal studerande<br />

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 42<br />

Komvux, gymnasial vuxenutbildning<br />

(individer och utbildningsplatser heltid)<br />

individer 237<br />

Helårsplatser 195<br />

Komvux, påbyggnadsutbildning 68<br />

Grundläggande särvux 13<br />

Gymnasial särvux 1<br />

Svenskundervisning för invandrare (sfi) 66<br />

Källa: Verksamhetens uppgifter 2009-02-26


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (18)<br />

Vuxenutbildningen i Nybro är lokaliserad till Ljunghagaskolan som ligger i utkanten<br />

av Nybro. Verksamheten i skolan omfattar komvux, sfi och särvux. Man har visst samarbete<br />

med den närliggande gymnasieskolan kring NO-undervisning och bibliotek.<br />

Nybro kommun har ett helägt kommunalt bolag, AB Nybro Brunn. Till bolaget fördes<br />

2007 komvux, sfi och kommunens påbyggnadsutbildningar. Bolaget får sina uppdrag<br />

av kommunstyrelsen. För ledningen av vuxenutbildningen som bolaget ansvarar för<br />

finns två rektorer, en för komvux och sfi samt en för kommunens påbyggnadsutbildningar.<br />

Rektorerna är anställda av Nybro kommun. Lärarna är organiserade i både<br />

arbetslag och ämneslärarlag. Varje arbetslag leds av en samordnare som ingår i en ledningsgrupp<br />

tillsammans med rektorn. De flesta studerande läser heltid och kursstarter<br />

sker en gång varje termin.<br />

Den enda del av vuxenutbildningen som inte finns inom bolaget är särvux som organisatoriskt<br />

är placerat under kommunens särskola i Hanemålaområdet. Ledningsansvaret<br />

för särvux delas av en enhetsrektor och områdesrektorn, vilka är underställda barn och<br />

utbildningsnämnden.<br />

Vid inspektionsbesöket fanns ett beslut om att verksamheten till hösten ska flytta in till<br />

lokaler i centrala Nybro, vilka ägs av bolaget.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat<br />

och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet<br />

uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten<br />

ger de studerande att nå målen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (18)<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska,<br />

matematik och svenska<br />

Nybro kommun Kommungrupp 1 Riket 2<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008<br />

Icke godkänt<br />

3 5 8 3 0 12 17<br />

Engelska A<br />

Godkänt 24 50 33 35 45 29 31<br />

Väl godkänt 58 21 41 29 25 35 29<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

15 24 18 32 30 24 22<br />

Icke godkänt<br />

6 26 19 15 0 22 21<br />

Matematik Godkänt 47 36 31 38 59 32 37<br />

A<br />

Väl godkänt 31 26 23 31 29 28 27<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

16 13 27 15 12 19 16<br />

Icke godkänt<br />

0 3 6 14 11 13 16<br />

Svenska A<br />

Godkänt 7 23 28 18 44 32 27<br />

Väl godkänt 63 48 22 46 39 33 32<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

30 26 44 21 6 22 25<br />

Källa: Skolverkets statistik per 2009-05-05<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (18)<br />

Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning<br />

som slutfört eller avbrutit kurs<br />

Riket 4<br />

Nybro kommun<br />

Kommungrupp<br />

3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008<br />

Grundläggande vuxenutbildning<br />

Slutfört kurs 60 61 61 69 69 66 66<br />

Avbrutit kurs 32 36 39 31 26 31 27<br />

Fanns i pågående utbildning<br />

8 3 0 0 5 3 7<br />

Gymnasial vuxenutbildning<br />

Slutfört kurs 80 80 74 64 69 78 75<br />

Avbrutit kurs 17 17 20 23 14 18 20<br />

Fanns i pågående utbildning<br />

3 4 7 13 17 4 5<br />

Källa: Skolverkets statistik per 2009-05-05<br />

Riket 6<br />

Tabell 4: Studieresultat för elever i sfi som två år tidigare påbörjat sin utbildning<br />

Nybro kommun<br />

Kommungrupp<br />

5<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008<br />

Andel (%) Sfi 3 (kurs<br />

elever som D)<br />

35 57 61 40 58 38 33<br />

börjat i sfi Sfi 2 (kurs<br />

och godkänts<br />

C)<br />

0 9 6 6 0 5 8<br />

senast Sfi 1 (kurs<br />

efter 2 läsår B)<br />

8 3 0 0 0 4 2<br />

enligt studieväg…<br />

utbildningen<br />

Avbrutit<br />

50 23 16 11 13 29 34<br />

Källa: Skolverkets statistik per den 2009-05-04. Obs! av skolans uppgifter framkommer att statistiken<br />

avseende andel som avbrutit utbildningen år 2004 och 2005 är felaktig.<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Av tabell 3 framgår att det år 2008 var en lägre andel studerande på gymnasial nivå i<br />

Nybro som slutfört sina studier jämfört med snittet i riket. Det var också en lägre andel<br />

studerande som avbröt sina studier jämfört med rikets snitt. Av tabell 2 framgår att de<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

4<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

5<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

6<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (18)<br />

studerande lyckas bäst i den gymnasiala kursen engelska A, där de lyckas bättre än i<br />

riket, medan de studerande lyckas något sämre i den gymnasiala kursen svenska A.<br />

Tabell 3 visar vidare att det bland studerande på grundläggande nivå i Nybros vuxenutbildning<br />

var något större andel som slutförde sina studier än i riket. Av vuxenutbildningens<br />

kvalitetsredovisning från 2007 framgår att det enbart är 31 procent av de<br />

studerande på grundläggande nivå som når godkända betyg, medan det är 89 procent<br />

av de studerande på gymnasial nivå som gör det. Intervjuade lärare menar att de reagerat<br />

över de studerandes lägre resultat under det senaste året, vilket föranlett diskussioner<br />

kring behov av kompetensutveckling kring specialpedagogisk metodik. Man<br />

pekar också på att en mycket stor andel av de studerande har kort utbildningsbakgrund.<br />

Av intervjuer med rektor och lärare framgår att skolan inte gjort någon analys<br />

av orsaker till de låga resultaten inom grundläggande vuxenutbildning. Skolan har<br />

heller inte analyserat sina sammanställningar av kunskapsresultat som utgångspunkt<br />

för förbättringsåtgärder(se vidare avsnitt 3.5.1).<br />

Tabell 4 visar att det är en betydligt lägre andel sfi-studerande i Nybro som avbrutit<br />

sina studier än i riket som helhet. Det är också en betydligt högre andel studerande<br />

som inom två år lämnar sfi 3 (kurs D) med godkänt jämfört med riket. Intervjuade<br />

lärare menar att de genom åren har nått goda resultat, och att det finns mycket som<br />

tyder på att förändringar i metoderna för att ta emot det stigande flyktingantalet innebär<br />

hopp om fortsatt goda resultat. Det är dock enbart omkring en knapp fjärdedel av<br />

de sfi-studerande som går vidare till fortsatta studier inom vuxenutbildningen. Det är<br />

också en ökad andel av de studerande som slutar sina studier på Sfi 2 (kurs C) vilket<br />

enligt intervjuade lärare medför svårigheter att få tillträde till arbetsmarknaden via<br />

arbetsförmedlingen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att verksamheten bör genomföra insatser i syfte att höja<br />

måluppfyllelsen för de studerande som läser på grundläggande nivå.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i<br />

alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och<br />

resultat i studierna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (18)<br />

Motivering<br />

1.2.3 De studerande har en individuell studieplan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 13 § förordningen om kommunal vuxenutbildning ska rektor ansvara<br />

för att individuella studieplaner upprättas för samtliga deltagare. Av planen<br />

ska den enskildes utbildningsmål och verksamhetspoäng framgå. Den individuella<br />

studieplanen ska utarbetas i samverkan med den enskilde. Planen ska<br />

upprättas i nära anslutning till intagningen och ska vid behov revideras. Av<br />

läroplanen för de frivilliga skolformerna, 2 Mål och riktlinjer, framgår vidare att<br />

skolan i dialog med varje elev ska revidera planen vid olika tillfällen under utbildningen.<br />

I Nybro kommun upprättas individuella studieplaner för samtliga studerande i<br />

samband med intagningen, ett samtal som studievägledaren ansvarar för. I de<br />

exempel på planer som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av framgår enbart uppgift om<br />

vilka kurser den studerande läser och verksamhetspoäng. Av intervjuer med<br />

personal och studerande framgår att dessa planer inte heller reviderats under<br />

utbildningens gång. Intervjuade lärare uppger att de inte använder sig av den<br />

studieplanen. I stället upprättar vissa lärare ett dokument som visar den enskilde<br />

elevens planering i respektive kurs eller ämne, och därmed inte har det innehåll<br />

och den funktion som förordningen anger.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att verksamheten behöver utveckla sitt arbete med<br />

individuella studieplaner så att de även innehåller uppgifter om den enskildes<br />

utbildningsmål, och så att planerna revideras vid olika tillfällen under utbildningen.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna<br />

och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (18)<br />

Motivering<br />

1.3.2 Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.3 Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (18)<br />

1.4.4 Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda<br />

kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller<br />

gymnasiesärskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 12 kap. 1a § skollagen framgår att grundläggande särvux respektive gymnasial<br />

särvux syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter<br />

motsvarande dem som barn och ungdomar kan få i den obligatoriska<br />

skolan respektive på nationellt eller specialutformat program i gymnasiesärskolan.<br />

Intervjuade rektorer och personal uppger att tillgången för den enskilde studerande<br />

i Nybro i genomsnitt är tre timmar, men att omfattningen varierar mellan<br />

olika särvuxstuderande. Detta kan betyda att vissa kurser pågår under relativt<br />

lång tid för att de studerande ska kunna nå målen. Intervjuerna visar vidare att<br />

utbildningen ofta sker med stor anpassning till omsorgsbehoven till exempel<br />

inom daglig verksamhet i stället för till den enskilde individens behov av hur<br />

kursen ska ges för att individen ska kunna tillgodogöra sig utbildningen på bästa<br />

sätt.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver se över undervisningens<br />

omfattning så att kommunen kan säkerställa att utbildningen uppfyller skollagens<br />

syfte.<br />

Av läroplanen för de frivilliga skolformerna, 2.6 Rektorns ansvar, framgår att<br />

rektor för särvux har ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att<br />

elever kan börja på en nivå i respektive ämne som bestäms av deras förkunskaper<br />

och avsluta den efter de studier som svarar mot den enskildes behov.<br />

Av intervjuerna med rektorer och personal framgår att majoriteten av de särvuxstuderande<br />

i Nybro läser på grundläggande nivå. Detta gäller även de studerande<br />

som tidigare gått i gymnasiesärskola.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att vuxenutbildningen behöver se över grunderna för<br />

placering av särvuxelever i grundläggande alternativt gymnasial särvux samt<br />

grunda dessa beslut på den enskilde studerandes faktiska förkunskaper och<br />

tidigare utbildning.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (18)<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och livssituation.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 1 kap. 2 §, andra stycket, förordningen om kommunal vuxenutbildning<br />

framgår att stödet för vuxnas lärande ska utformas så att den enskildes studier<br />

kan kombineras med studier i andra skolformer inom det offentliga skolväsendet<br />

för vuxna. Detta stöd, som ska utformas utifrån den enskildes behov och<br />

förutsättningar, kan ha formen av undervisning, handledning och vägledning<br />

samt bedömning av måluppfyllelse och kunskaper. Av läroplanen för de frivilliga<br />

skolformerna, 1 Skolans värdegrund och uppgifter, framgår vidare att kunskapsmålen<br />

är desamma för ungdomar och vuxna, men att kursernas innehåll,<br />

omfattning och tyngdpunkter inte behöver vara identiska. Av 4 § förordningen<br />

om svenskundervisning för invandrare framgår att sfi får kombineras med utbildning<br />

inom någon annan skolform inom det offentliga skolväsendet och att<br />

läroplanen för de frivilliga skolformerna i sådana fall ska gälla för hela utbildningen.<br />

Nybro vuxenutbildning genomförde för något år sedan ett försök med ökad<br />

flexibilitet genom kontinuerliga intag och individuellt upplagda kurser. Enligt<br />

intervjuade lärare lyckades inte försöket, utan bidrog istället till en lägre nöjdhetsgrad<br />

bland de studerande. Lärarna menar också att de studerandes resultat<br />

försämrades på grund av försöket. Rektorn uppger att detta i kombination med<br />

flera rektorsbyten har lett till att man gått tillbaka till fasta intagningar och<br />

sammanhållen undervisning i högre utsträckning. Av intervjuer med de studerande<br />

framgår att det i ytterst liten utsträckning sker att man kombinerar studier<br />

inom till exempel sfi och komvux. Intervjuade lärare menar att det är möjligt att<br />

genomföra i teorin, men svårt i praktiken då lärarna inte känner att de har den<br />

kompetens de behöver för att kunna undervisa studerande som ännu inte behärskar<br />

svenska. Man har också ett stelt system med givna kurspoäng på grundläggande<br />

vuxenutbildning, trots att det inte måste vara så och trots att flera års<br />

trivselenkäter visar att de studerande uppfattar att utbildningen går för snabbt<br />

fram.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver utvärdera hur väl utbudet<br />

svarar mot efterfrågan och behov samt vidta åtgärder som i högre grad säkerställer<br />

att utbildningen utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (18)<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att<br />

påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar<br />

och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete<br />

för att ge de studerande en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Inom vuxenutbildningen är miljön trygg och inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 14 a kap. 6–7 §§ skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det inom<br />

ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka<br />

kränkande behandling av elever, samt att det vidtas åtgärder för att förebygga<br />

och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling.<br />

Av intervjuer med lärarna vid Nybro vuxenutbildning framgår det att skolan<br />

tidigare arbetat med många förebyggande insatser. Intervjuade lärare menar<br />

dock att detta förebyggande arbete avstannat och detta läsår mest kommer de<br />

studerande inom vård och omsorg till del. Denna bild stöds också av intervjuer<br />

med de studerande. Däremot visar intervjuerna att skolan vid behov genomfört<br />

insatser, till exempel i form av värdegrundsdiskussioner med de studerande.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (18)<br />

För att komma tillrätta med fusk och missbruk av studierna har skolan upprättat<br />

regler som är gemensamma för alla. Tonen i skrivningarna överensstämmer inte<br />

med det goda förhållningssätt som intervjuade elever vittnar om och som styrks<br />

av resultaten på de trivselenkäter och kursutvärderingar som skolinspektionen<br />

tagit del av.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Nybro vuxenutbildning bör utveckla sitt arbete<br />

med att systematiskt och målinriktat bedriva ett kontinuerligt förebyggande<br />

värdegrundsarbete.<br />

2.1.3 Det finns planer mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som<br />

hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett<br />

dokument. Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år<br />

upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga<br />

och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla<br />

en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras<br />

under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har<br />

genomförts ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Nybro vuxenutbildning har inte upprättat en likabehandlingsplan enligt den<br />

gamla lagen, och har heller inte upprättat en årlig plan enligt den nya lagen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Nybro vuxenutbildning behöver vidta åtgärder så<br />

att en årlig plan upprättas i enlighet med lagens krav. Detta bedöms vidare i<br />

kommunrapporten.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att<br />

säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till<br />

utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna<br />

för verksamheten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (18)<br />

3.1 Likvärdig tillgång till utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande<br />

särvux och sfi enligt författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 13 kap. 3 § skollagen är varje kommun skyldig att se till att undervisning i<br />

sfi finns att tillgå så snart som möjligt efter det att rätt till sfi inträtt. Om inte<br />

särskilda skäl finns, ska undervisningen kunna påbörjas inom tre månader. Enligt<br />

8 § förordningen om svenskundervisning för invandrare bör undervisningen<br />

bedrivas kontinuerligt under hela året med uppehåll endast för semester.<br />

Av intervjuer med rektorn, lärare och studerande framkommer att det finns två<br />

olika varianter av hur sfi-utbildning ges i Nybro kommun beroende på om du är<br />

flykting som omfattas av introduktionsersättningen eller inte. För de studerande<br />

som inte omfattas av introduktionsersättningen bedrivs utbildningen enligt de<br />

läsårstider som gäller för kommunens skolväsende i övrigt. Vilket innebär att<br />

undervisningen för denna grupp inte bedrivs kontinuerligt under hela året utan<br />

gör uppehåll under de traditionella skolloven. Sommaruppehållet har också lett<br />

till att flera av de intervjuade studerande fått vänta i upp till fem månader innan<br />

de kunnat påbörja sina studier i svenska för invandrare.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att undervisning<br />

i sfi kan påbörjas för samtliga berättigade senast inom tre månader, och<br />

så att samtliga sfi-studerande erbjuds en utbildning som bedrivs kontinuerligt<br />

under hela året.<br />

Enligt 8–9 §§ förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda ska den<br />

del av grundläggande särvux som motsvarar träningsskolan omfatta kommunikation<br />

samt verklighetsuppfattning och omvärldskunskap. Den del som motsvarar<br />

grundsärskolan ska omfatta svenska/svenska som andraspråk, engelska,<br />

matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi<br />

och biologi. På motsvarande sätt framgår av förordningen om kommunal vuxenutbildning<br />

vilka kursområden som ska ingå inom grundläggande vuxenutbildning.<br />

Av kommunens webbplats och informationsbroschyrer till studerande framgår<br />

inte att samtliga dessa alternativ är möjliga att välja. Inom grundläggande särvux<br />

erbjuds inte de naturvetenskapliga ämnena och inte heller de ämnen som<br />

ska finnas som motsvarar träningsskolan. Inom grundläggande vuxenutbildning<br />

saknas möjligheten att studera kunskapsområdet fysik. Tillträde till grundläggande<br />

vuxenutbildning och grundläggande särvux är en rättighet för individen<br />

vilket gör information om möjliga val särskilt viktig. Ansvariga rektorer menar


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (18)<br />

dock att det inte finns några hinder för att kunna erbjuda samtliga ämnen om<br />

önskemål finns, utan att det enbart är informationen om det som brister.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen måste vara tydlig i informationen vad<br />

vuxna kan välja inom grundläggande särvux samt inom grundläggande vuxenutbildning.<br />

3.1.2 Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande<br />

vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges<br />

möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 13 kap. 4b § skollagen ska kommunen i samarbete med arbetsförmedlingen<br />

verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet.<br />

I Nybro kommun ges flyktingar som omfattas av introduktionsersättning möjlighet<br />

till praktik i arbetslivet kombinerat med sfi-studier. Det finns också exempel<br />

på studerande som kombinerar arbete med sfi-studier och på detta sätt får<br />

språkträning i arbetslivet. För övriga studerande finns det dock inga aktiva insatser<br />

från kommunens sida som syftar till att ge studerande en möjlighet till<br />

språkträning i arbetslivet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att utöka<br />

de studerandes möjligheter till språkpraktik eller annan språkträning på en arbetsplats<br />

så att denna möjlighet omfattar alla elever någon gång under utbildningen.<br />

3.1.4 Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 2, 5 §§ förordningen om kommunal vuxenutbildning framgår att det


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (18)<br />

finns nationella och lokala kurser inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning<br />

samt inom påbyggnadsutbildning. Vidare framgår att lokala kurser ska<br />

ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara<br />

mot sådana behov som inte tillgodoses genom nationellt fastställd kursplan. Av<br />

läroplanen för de frivilliga skolformerna, 1.3 Särskilda uppgifter och mål för<br />

olika skolformer, framgår att vuxna elevers kunskaper ska kompletteras endast i<br />

en sådan omfattning att de vid utbildningens slut har kunskaper av samma kvalitet<br />

som ungdomarna efter ungdomsutbildningen.<br />

Vid Nybro vuxenutbildning erbjuds en lokal utbildning läkarsekreterarutbildning,<br />

som bygger uteslutande på lokala kursplaner. Inspektörernas granskning<br />

av de lokala kurserna visar att några av de kurser som används har ett innehåll<br />

som ryms inom ramen för nationella kurser.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver ge läkarsekreterarutbildningen<br />

ett innehåll som ligger inom ramen för gymnasial utbildning. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömer vidare att de lokala kurserna som ingår i utbildningen behöver<br />

ses över så att de uppfyller förordningens krav på lokala kurser.<br />

3.1.5 De studerande erbjuds vägledning.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.6 Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger,<br />

avgiftsfri.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för<br />

den undervisning de i huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

15 (18)<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Styrelsens ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 2 § skollagen framgår att rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga<br />

arbetet i skolan och att det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen<br />

utvecklas. Av läroplanen för de frivilliga skolformerna, 2.6 Rektorns ansvar<br />

framgår vidare att rektorn som pedagogisk ledare för skolan och som chef för<br />

lärarna och övrig personal har det övergripande ansvaret för att verksamheten<br />

som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen.<br />

De senaste åren har Nybro vuxenutbildning haft flera rektorsbyten. De olika<br />

verksamheterna inom utbildningen har också organiserats så att de tillhört olika


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

16 (18)<br />

rektorer i olika perioder. Enligt intervjuade rektorer och personal har detta bidragit<br />

till att vissa planer och redovisningar inte upprättats, till exempel kvalitetsredovisning<br />

(se avsnitt 3.5.1), lokal arbetsplan för särvux (se avsnitt 3.5.1)<br />

samt likabehandlingsplan/årlig plan (se avsnitt 2.1.3). Vidare menar intervjuad<br />

personal och ansvarig rektor att det påverkat det inre utvecklingsarbetet som<br />

framför allt inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning avstannat<br />

något. Intervjuade lärare uttrycker behov av att fortsätta arbetet med att säkerställa<br />

likvärdig betygssättning, framför allt i de ämnen där det inom vuxenutbildningen<br />

enbart finns en lärare. Inspektionen har visat behov av att åter igen få<br />

till stånd ett målinriktat värdegrundsarbete (se avsnitt 2.1.2). Ansvariga för särvux<br />

uttrycker en viss oro inför var denna verksamhet ska bedrivas i framtiden<br />

då den står utanför övrig vuxenutbildning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att vuxenutbildningen i Nybro behöver vidta åtgärder<br />

så att rektorernas pedagogiska ledning utvecklar verksamheten mot de riksgiltiga<br />

målen.<br />

3.4.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.5 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningsområden<br />

3.5.1 Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar,<br />

följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter<br />

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, 1.2 Skolans värdegrund och<br />

uppgifter, måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda<br />

mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål<br />

och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder.<br />

Av 1 kap. 7 § förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda framgår<br />

vidare att det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen<br />

ska det finnas en arbetsplan, som ska utarbetas under medverkan av lärare och<br />

övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn ska fatta beslut


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

17 (18)<br />

om arbetsplanen, som kontinuerligt ska följas upp och utvärderas.<br />

Dokumentationen och intervjuerna med rektorer och personal vid Nybro vuxenutbildning<br />

visar att kvalitetsarbetet har blivit eftersatt. Detta trots att kommunen<br />

ställt upp särskilda effektmål som gäller vuxenutbildningen. Det bedrivs i<br />

viss mån ett arbete genom olika former av kursutvärderingar samt genom en<br />

årlig trivselenkät. Dessa uppföljningar och utvärderingar ger lärarna som undervisar<br />

på komvux och sfi en bild av måluppfyllelsen. Studerande på särvux<br />

och påbyggnadsutbildningar är dock inte med i dessa enkäter och utvärderingar,<br />

varför deras lärare inte har samma möjlighet. Den nationella statistik som<br />

finns i Skolverkets uppföljningssystem har under de senaste åren heller inte<br />

sammanställts och analyserats på verksamhetsnivå. I den mån resultat och metoder<br />

sätts i relation till varandra sker det informellt i arbetslagen, men inte som<br />

ett led i skolans system för att ompröva sin verksamhet i förhållande till de nationella<br />

målen. Detta gör att det saknas underlag för en samlad bedömning av<br />

måluppfyllelsen på verksamhetsnivå, vilket i sin tur påverkar möjligheterna att<br />

sätta in adekvata åtgärder för utveckling, vilket är olyckligt med tanke på intervjuade<br />

lärares uppfattning om försämrad måluppfyllelse hos de studerande. För<br />

särvux finns heller ingen arbetsplan upprättat enligt förordningens krav.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att verksamheternas kvalitetsarbete bör utvecklas<br />

mot en högre grad av systematik samt en tydlig koppling mellan resultat i förhållande<br />

till de nationella målen och konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse.<br />

Vidare måste särvux upprätta en arbetsplan enligt förordningens krav.<br />

3.5.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1–4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje<br />

skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning<br />

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen<br />

av verksamheten. Av förordningen framgår vidare att arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till<br />

att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen<br />

ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan<br />

avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare ska en uppföljning och utvärdering<br />

av likabehandlingsplanen redovisas i kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen<br />

ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal och<br />

studerande ska ges möjlighet att delta i arbetet.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

18 (18)<br />

I Nybro kommun redovisas verksamheternas kvalitet läsårsvis. För 07/08 finns<br />

ingen kvalitetsredovisning för komvux, sfi och påbyggnadsutbildningarna. Särvux<br />

redovisas enbart i ringa omfattning i Hanemålaområdets kvalitetsredovisning.<br />

Det görs dock ingen bedömning av måluppfyllelse, eller beskrivning avvilka<br />

åtgärder för utveckling skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att vuxenutbildningen årligen måste upprätta en<br />

kvalitetsredovisning som lever upp till förordningens krav på en sådan redovisning.<br />

2009-05-20 Lund<br />

Helena Olivestam Torold<br />

Peter Ekborg


Skollagen (1985:1100)<br />

Läroplan för förskola, Lpfö 98<br />

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94<br />

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94<br />

Grundskoleförordningen (1994:1194)<br />

Särskoleförordningen (1995:206)<br />

Förordning (1996:1206) om fristående skolor<br />

Gymnasieförordningen (1992:394)<br />

Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan<br />

Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning<br />

Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda<br />

Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare<br />

Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg<br />

för asylsökande barn m.fl.<br />

Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet<br />

Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med<br />

planer mot diskriminering och kränkande behandling.