Klicka här för att ladda ner nr 3-07 - Schenker

schenker.se

Klicka här för att ladda ner nr 3-07 - Schenker

magasinet

LOGISTIK

Globala och lokala transport- och logistiklösningar

Nummer 3 september 2007

Åsa Torstensson, infrastrukturminister:

”Jag kan se positivt på

ökat transportarbete”

Sidan 7-13 De kan vinna Schenkers Logistikpris

Sidan 14-15”Vi är redo för vilket bränsle som helst”

Sidan 16-17 Välbefinnande kräver sin logistik

Sidan 24-25 Så avslöjar tullen smugglarna


VD har ordet

Vi välkomnar krav på ökad samdistribution

Mycket av dagens debatt kring våra transporters

miljöpåverkan handlar om de långväga transporterna.

Ofta glöms distributionstrafiken bort – trots att det

finns oerhört mycket att göra där.

Normalt sett är det avsändarens behov som styr hur

en leverans läggs upp.

Eftersom det är avsändaren som köper frakten har

mottagaren haft svårt att styra leveranstiderna.

Men det går att göra leveranserna optimala för mottagarna

– utan att försämra för avsändarna.

Fler och fler kommuner har också börjat titta på de

här lösningarna. I det här numret kan du bland annat

läsa om Göteborgs stad som anställt en logistiker

vars enda uppgift är att titta på godstrafikfrågor.

Det är mottagarens intresse och krav som styr huruvida

citylogistiken kommer att fortsätta att utvecklas

eller inte. Vi på Schenker välkomnar krav på ökad

samdistribution, vi har systemen och kunnandet för

att klara av det.

En undersökning som gjorts av Schenker Consulting

visar att 85 procent av de godstransportörer som rör

sig i city i en medelstor svensk stad, bara utför en leverans

i området, innan de åker ut igen. 15 procent

av fordonen levererar 80 procent av den totala godsvolymen.

Samma undersökning visar att de bilar som enbart

distribuerar i city i genomsnitt står stilla en timma om

dagen på grund av köer – i de större städerna kan det

vara upp till dubbelt så länge.

En del av lösningen skulle kunna vara att allt gods

till stadskärnor, stora köpcentra, industriområden och

liknande körs till en c/o-adress utanför staden där det

samlastas. På så vis skulle vi få färre och så optimerade

leveranser som möjligt till området.

En del byggarbetsplatser jobbar redan så här idag.

De beställer allt gods till en c/o-adress utanför bygget,

sedan levererar man in till bygget efter avrop.

INGVAR NILSSON

CEO SCHENKER REGION NORTH

2 Logistikmagasinet 3-2007


Innehåll

4 Vill se klimatsmarta lösningar. Infrastrukturminister

Åsa Torstensson ser

positivt på ett ökat transportarbete

under vissa förutsättningar. ”Det betyder

att näringslivet i stor utsträckning

är lokalt och regionalt” säger hon till

Logistikmagasinet.

16 Välbefinnande för kropp och själ. Skönhet

kommer inifrån, brukar man säga. Det

vet Kerstin Florian, som med sitt spa-koncept

månar både om utsidan och insidan.

7 Schenkers Logistikpris.

För 25:e gången

delas det prestigefyllda

Schenkers Logistikpris

ut. I år står striden

mellan Metro, Scania

och Stena Recycling.

22 Försvårar för tjuvarna. Kläder, hemelektronik,

livsmedel och alkohol är ofta

målet för de ökande stöldangreppen på

godstransporter. Schenker har dock i

samarbete med åkerierna lyckats minska

antalet stölder.

14 Klimatfrågan kräver samarbete.

”Tekniskt sett är vi redo för vilket bränsle

som helst. Men dagens infrastruktur är

helt baserad på fossila bränslen och att

lägga om kursen tar lång tid och kräver

enorma resurser” menar gästtyckaren

Staffan Jufors, VD för Volvo Lastvagnar.

24 Avslöjar smugglare. Lagliga transporter

kan vara en täckmantel för smugglare. Då

och då avslöjas försök att utnyttja Schenker

– och Schenkers kunder – för illegala

transporter. Tullen vet dock vad man ska

vara uppmärksam på.

Logistikmagasinet är en tidning för kunder,

Redaktör: Pierre Olsson, Schenker AB

Redaktionens adress: Logistikmagasinet

Adressändringar: Har du ny adress eller

leverantörer och samarbetspartners till

pierre.olsson@schenker.com

Schenker AB, 412 97 Göteborg.

om någon av dina kollegor vill ha tidningen

Schenker och distribueras även till anställda

Övriga i redaktionen:

Tel: 031-703 80 00. Fax: 031-40 75 22.

kostnadsfritt, meddela redaktionen via

i företaget. ISSN 1401-8667. Årgång 13.

monica.holm@schenker.com

www.schenker.se

e-post till pierre.olsson@schenker.com, fax

Citera oss gärna, men ange källan.

eva.ralph@schenker.com

Omslag: Ida Eklund/Scanpix

031-40 75 22, eller fyll i kupongen på sid 31.

Ansvarig utgivare:

asa.larsson@schenker.com

Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås

Produktion: LTS Kommunikation AB.

Ingvar Nilsson, Schenker AB

karin.andreen@ltskommunikation.se

Upplaga: 25 000 ex.

Drottninggatan 22, 411 14 Göteborg.

www.ltskommunikation.se

Logistikmagasinet 3-2007 3


”Sverige ska vara ett

– Fungerande gods- och persontrafik är helt avgörande för att Sverige ska fungera och

må bra med en ökande tillväxt. Därför kan jag till och med se positivt på en utökning

av transportarbetet i Sverige. I viss mån bejakar jag en ökande transportindustri

eftersom det betyder att näringslivet i stor utsträckning är lokalt och regionalt, säger

infrastrukturministern Åsa Torstensson.

Infrastrukturministern vill se gränsöverskridande

samarbeten för klimatsmarta transporter

– Jag tror att det är viktigt att vi jobbar

med logistik- och transportfrågor

på regional nivå i första hand. Jag har

gett såväl Vägverket som Banverket i

uppgift att stötta näringslivets behov

regionalt istället för nationellt i första

hand. Det är lättare att fånga upp

behoven och göra något bra på den

nivån. Jag tycker inte att motsatsen –

centralisering – är ett bra alternativ.

– Om transportarbetet ökar är det

ännu viktigare att godsflödena är effektiva,

både ur ekonomiskt och miljömässigt

hänseende. Det är inte

minst viktigt i ett internationellt perspektiv,

misslyckas vi här kommer vi

att förlora i konkurrenskraft. Alla

transportslag behövs för att skapa så

effektiva flöden som möjligt. Men jag

tycker att vi i Sverige ska vara ett

föregångsland och i första hand använda

oss av miljösmarta transportslag,

säger Åsa Torstensson.

Ser du en framtid där vi lyfter över

allt mer trafik till järnväg istället

för landsväg?

– Jag tycker att vi i Sverige bör gå

över till järnvägstransporter där det

är smidigt och låter sig göras. På samma

sätt bör vi gå över till sjöfart där

det är smidigt och effektivt. Men alla

transportsätt har ett miljöarbete att

göra, även sjöfarten. Jag tycker att

det är viktigt att hålla sjöfart och

järnväg levande som alternativ vid

sidan av landsvägstransporterna.

– Transporter är avgörande för att

skapa ett gynnsamt företagsklimat

och därmed tillväxt i Sverige. Man

ska alltid välja det bästa och mest

miljösmarta sättet att transportera

gods. Men transportbranschen är väldigt

konservativ. Man ändrar inte invanda

strukturer så lätt. Jag förväntar

mig att näringslivet tar sin del av ansvaret,

det är svårt att via politisk väg

ändra invanda beteenden. Vi står inför

en tuff klimatutmaning där även

infrastrukturen för persontransporter

är viktig. De behövs om människor

ska kunna verka och bo på olika ställen.

”Jag förväntar mig

att näringslivet tar

sin del av ansvaret,

det är svårt att via

politisk väg ändra

invanda

beteenden.”

Tycker du att transporter i dag är

effektiva ekonomiskt och miljömässigt?

– Det finns oerhört mycket att göra.

Men jag hoppas att klimatfrågan kan

bli en hävstång för näringslivet att göra

något positivt. Jag möter ett helt

annat intresse från näringslivet nu än

för några år sedan. På många håll är

man redo att ta sig an de utmaningar

som krävs. Jag var nyligen och med

och sjösatte ett nytt ro-ro-fartyg för

Stora Enso. De har bestämt att deras

miljöpolicy ska gälla i alla led, inte

bara i papperstillverkningen utan

även i hela transportkedjan. Det är

den typen av krav som näringslivet

kan och bör ställa på transportindustrin

som också gör skillnad.

Fordonsindustrin har också ett

stort ansvar att utveckla nya bränslen

och motorer. Men mycket ramlar tillbaka

på transportsektorn. Jag skulle

uppskatta lite mer initiativ och att

man inte bara nöjde sig med att uppfylla

minimikraven.

Hur ser du att transporterna ska

bli mindre miljöbelastande?

– Vi måste bli bättre på att utnyttja

kombiterminaler och hamnar och

kombinera transportslag på olika sätt

för att bli så effektiva som möjligt. Vi

måste göra övergångarna smidigare

att det blir ett konkurrenskraftigt

alternativ. Där landsvägstransporter

är det bästa alternativet ska vi självklart

nyttja lastbilar. Men jag ser en

framtid där modern teknik ökar möjligheten

att fylla bilarna ytterligare så

att inga åker omkring och är halvfyllda,

det finns ju ingen ekonomi i

det för transportföretagen.

Hur ser du på transportarbete ur

ett internationellt perspektiv?

– Transportfrågor och miljöfrågor

hänger ihop, även på internationell

nivå. Det är lite lustigt att jag och

miljöministern ofta har samma frågor

på våra agendor samtidigt. Det går inte

att se klimatfrågan som en nationell

fråga. EU måste se att hela området

är en gemensam tillväxtregion.

Då håller det inte att man måste byta

lok fem gånger om man transporterar

gods med tåg från Sverige till Gent i

Belgien till exempel. EU måste ta ett

ansvar för hela regionen, det hjälper

inte att vi effektiviserar transporterna

nationellt.

– Vi i Sverige är extra känsligt på

grund av vårt geografiska läge. Då

håller det inte att skicka en transport

med järnväg från Sverige till Italien

om snitthastigheten bara är 20 kilometer

i timman. Vi är beroende av en

fungerande logistik över hela Europa.

PIERRE OLSSON

4 Logistikmagasinet 3-2007


föredöme”

BILD: PIERRE OLSSON

Ordförande i nybildat

logistikforum

■ Åsa Torstensson är ordförande i det

logistikforum som regeringen bildade i

våras.

Logistikforum ska ha funktionen av ett

rådgivande organ samt bolla synpunkter

mellan logistikområdets olika intressenter.

Bland de ledamöter Åsa Torstensson

förordnat finns bland andra Bo Hallams,

marknadsdirektör på Schenker, de båda

professorerna Gunilla Jönson och Kenth

Lumsden som ingår i Schenkers vetenskapsråd,

Lars Hallsten från Näringslivets

Transportråd, Stefan Back från

Sveriges Transportindustriförbund samt

Ulf Ehrling från Volvo Lastvagnar.

Fakta om Åsa Torstensson

■ Infrastrukturministern Åsa Torstensson

föddes 1958 i Strömstad och växte upp

på landet strax utanför staden. Hon gick

med i Centerns Ungdomsförbund som 15-

åring, arbetade på partiets riksdagskansli,

blev kommunalråd 1994 efter pappa

Torsten och valdes in i riksdagen 1998.

Första tiden var hon i konstitutionsutskottet

innan hon blev ledamot av

näringsutskottet. Sedan två år är hon

också Centerpartiets gruppledare i riksdagen.

Åsa Torstensson är socionom i botten

och har bland annat arbetat som vårdbiträde,

med arbetslös ungdom, som

sjukhuskurator och som skolkurator.

– Transporter är avgörande för att skapa ett

gynnsamt företagsklimat och därmed tillväxt

i Sverige. Därför kan jag till och med

se positivt på en viss ökning av transportarbetet

i Sverige. Men vi ska alltid välja det

bästa och mest miljösmarta sättet att transportera

gods, säger infrastrukturminister

Åsa Torstensson när hon träffar Logistikmagasinet

på näringsdepartementet i

Stockholm.

Logistikmagasinet 3-2007 5


Nytt & Noterat

Schenker ännu starkare

på Iberiska halvön

Schenker har förvärvat den

spanska transport- och logistikkoncernen

Spain-TIR. Därmed

flyttar Schenker fram

sina positioner rejält på

Iberiska halvön.

– Nu kan vi erbjuda våra kunder

såväl ökad frekvens till och från

Spanien som kortare ledtider

över hela den Iberiska halvön

där också Portugal ingår, säger

Ingvar Nilsson, VD för Schenker

AB.

Spain-Tir är Spaniens näst största

transportbolag med sitt eget

nätverk på den Iberiska halvön.

De har 19 avdelningskontor, varav

16 i Spanien och 3 i Portugal.

Bolaget förfogar över en lagringsyta

på sammanlagt 92 000

kvadratmeter. Företaget har 800

medarbetare och årsomsättningen

uppgår till cirka 195 miljoner

euro.

– De har i 30 års tid varit en

av de ledande aktörerna när det

gäller landtransporter i Spanien

och Portugal och har mycket

gott renommé på marknaden. Vi

ser mycket fram emot samarbetet,

säger Ingvar Nilsson.

Precis som många kunder ser

Norden som en marknad ser

man också den Iberiska halvön

som en marknad.

– Spain-Tir hanterar även Portugal

som inrikes när det gäller

distribution, det kortar ledtiderna

rejält för våra kunder, säger

Ingvar Nilsson.

Schenker finns sedan tidigare

representerat i Spanien och Portugal.

Tillsammans kan bolagen

erbjuda bättre tjänster till båda

bolagens kunder.

Genom förvärvet av Spain-Tir stärker Schenker nu sin position i Spanien

och Portugal.

– Alla våra kunder får nu direkt

tillgång till Schenkers globala

nätverk. Jag är övertygad om

att vi matchar varandra på ett

bra sätt och att våra kunder

kommer att dra fördelar av det

här steget, säger Lluis Gay Mundó,

en av delägarna i Spain-TIR.

Utan pappersdokument blir

leveranstiderna kortare.

Redan om tre år kan det vara möjligt

att genomföra flygtransporter

helt utan pappersdokument.

– Frågan om papperslösa transporter

är aktuell, de är både klimat-

och kostnadsbesparande,

säger Ulla Nilson, CARGO Service

Manager – CASS, på IATA.

2004 lanserade IATA projektet,

IATA e-Freight. Syftet är att

eliminera behovet av att producera

och transportera pappersdokument

för flygfrakttransporter

genom att gå över till

en enklare, elektronisk och

papperslös miljö. Som bakgrund

kan sägas den totala

volymen pappersdokument

årligen motsvarar 39 fulllastade

Boeing 747.

I Sverige är SAS drivande i

Schenkers division för sjö- och flygtransporter,

Air & Ocean, driver en kampanj som vänder sig

till kunder som idag köper landtransporter av

Schenker.

I kampanjen har vi bett kunderna svara på en

enkät för att hjälpa oss att kartlägga behovet av

sjö- och flygtransporter. Efter returnerad och

Papperslösa transporter snart en verklighet

Grattis till vinnarna i Air & Oceans kampanj!

projektet. Tullverken i de olika länderna

spelar också en avgörande

roll för att hantera tulldeklarationer

elektroniskt. Där ligger Sverige

främst i världen idag.

I pilotprojektet ingår huvudsakligen

handelsrutterna mellan sju länder:

Sverige, Nederländerna, Kanada,

Hong Kong, England, Mauritius

och Singapore.

Fördelarna med papperslösa

transporter är många. Om sändningar

kan hanteras utan pappersdokument

som back-up kommer tiden

för transport och förtullning att kortas

och därmed också transit- och

leveranstiderna. Vid fullt utnyttjande

beräknas projektet ge besparingar

med upp till 1,2 miljarder

USD per år.

ÅSA LARSSON

ifylld enkät deltog företagen automatiskt i utlottningen

av två iPods.

Här är vinnarna:

iPod Nano Red: Niclas Zachrisson, Abina Group

AB. iPod Shuffle: Tomas Nilsson, Hedson Technologies

AB

Al Gore får årets

Göteborgspris

– Vi är oerhört stolta och glada att

få tilldela Al Gore årets Göteborgspris

för hållbar utveckling, säger

Stefan Edman, författare, biolog och

juryns ordförande. Den 22 januari

nästa år kommer Al Gore till Göteborg

för att hämta priset på en

stor publik klimatgala, troligtvis i

Scandinavium.

”Al Gore, mannen som mer än någon

annan väckt hela mänskligheten

till insikt om lägets allvar. Han tilldelas

priset för sitt djupa engagemang

för att hejda klimatkrisen

genom ökad medvetenhet om den

globala uppvärmningen” hette det

bland annat i juryns motivering.

Göteborgspriset delas i år ut för

åttonde gången och prissumman är

på en miljon kronor. Priset instiftades

av Göteborgs Stad tillsammans

med ett flertal intresserade

företag 1999. Syftet är att ”stimulera

till fortsatt positiv utveckling och

uppmärksamma strategiskt arbete

för hållbar utveckling, nationellt

och internationellt”.

6 Logistikmagasinet 3-2007


Schenkers logistikpris

Schenkers Logistikpris fyller 25 år

För 25:e gången delas det prestigefyllda

Schenkers Logistikpris (f d EMMA-priset)

ut. I år står striden mellan Metro, Scania

och Stena Recycling.

Förra året vann ICA priset för sin vågade satsning att centralpacka

kött i Västerås för samtliga butiker i hela Sverige.

Genom åren har många framgångsrika företag och institutioner

fått priset för utmärkande insatser inom logistikområdet

– Sandvik, SKF, Electrolux, Stora Enso, Atlas Copco, Volvo,

IKEA, Tetra Laval, Chalmers Tekniska Högskola för att

nämna några.

Syftet med priset är först och främst att höja uppmärksamheten

kring logistik i Sverige och belöna speciella initiativ

och innovationer.

Kriterierna för att bli nominerad till Schenkers Logistikpris

är följande:

• Det ska vara en logistiskt ”realiserbar” innovation.

• Vem som helst kan nomineras (inget krav att det är en

Schenkerkund), både personer och organisationer går

bra.

• Innovationen/initiativet ska ha koppling till Sverige.

• Lösningen ska ligga nära i tiden.

Juryn som nominerar pristagarna och utser en vinnare består

av Schenkers Vetenskapsråd: Arne Jensen, professor på

Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Gunilla Jönson,

professor och rektor vid Lunds Tekniska Högskola,

Kenth Lumsden, professor vid Chalmers Tekniska Högskola i

Göteborg, Kaj Ringsberg, professor vid Lunds Tekniska Högskola

och Matthias Kettelhoit, VD för Schenker Consulting.

Priset delas ut i samband med Schenkers Logistikforum den

31 oktober 2007 på Ingenjörsvetenskapsakademiens konferenscenter

i Stockholm.

Talar gör Carl Bennet, styrelseordförande i Elanders,

Getinge, Göteborgs Universitet och Lifco, Dag Ericsson, professor,

Högskolan i Borås, Håkan Larsson, VD Transatlantic,

styrelseordförande Schenker AB, Ingvar Nilsson, CEO Schenker

North och Hans-Olov Olsson, styrelseordförande i Teknikföretagen,

f d VD Volvo Personvagnar. Dessutom spekulerar

Schenkers Vetenskapsråd lite om framtiden. På plats

finns också nästan alla tidigare pristagare genom åren.

Gå in på www.schenker.se om du vill anmäla dig till Schenkers

Logistikforum.

Läs mer om de tre nominerade på sid 8–13

■ Statyetten:

Statyetten är designad av konstnären

Roland Borén. Han är född

1950 i Stockholm. Numera bosatt

och verksam i Göteborg. Utbildad

vid Idun konstskola i Göteborg och

Valands konsthögskola. Roland

Borén undervisar även vid Hovedskous

konstskola och på KV konstskola.

www.konstepidemin.com/

konstnarer/rolandboren.htm

Förra året vann ICA. Lisa

Manske, operativ chef på ICA

Västerås, och Anders Torell,

logistikdirektör för ICA AB,

tog mot priset.

Logistikmagasinet 3-2007 7


Schenkers Logistikpris

Metro når ut

till läsarna med

unik distribution

BILDER: EVA RALPH, METRO, PIERRE OLSSON

Den första Metro-tidningen kom ut redan 1995. Några journalister

ville skapa en gratis dagstidning och presenterade idén för Jan

Stenbeck som till en början var tveksam. Men idén testades bland

annat genom att några Aftonbladet lades ut i tunnelbanan och blev

mycket riktigt omedelbart upplockade för läsning. Resten är historia.

Idag finns Metro i 21 länder och skrivs på 17 språk.

Juryns motivering:

■ Metro står för ett kreativt

nytänkande i en traditionell

bransch. Distribution

har alltid varit av

extra stor betydelse i

tidningsbranschen. Baserat

på sin affärsidé med

bland annat en, i detta

sammanhang, helt ny distributionskanal

har Metro visat

att det går att få stora affärsmässiga

fördelar genom att utnyttja en

logistisk innovation. Genom att utnyttja

kollektivtrafiken, använda tidningsutdelare

”på stan” samt tillhandahålla tidningar

i speciella tidningsställ har tillgängligheten

för konsumenterna blivit

mycket hög både rumsligt och tidsmässigt.

Dessutom har man tagit ett miljöansvar

genom att tillhandahålla returlådor

där så varit möjligt. Att konceptet

har varit framgångsrikt visas tydligast

av att det fått många efterföljare.

”Vi vet att våra läsare

inte tar en omväg för

att hämta en tidning,

den måste finnas på

exakt rätt ställe

vid rätt tidpunkt.”

I november 2004 lanserades den så kallade

rikseditionen som idag utkommer i mer än

100 städer, den gjorde Metro till Sveriges

största dagstidning. Upplagan är 780 000 tidningar

och har mer än 1 560 000 läsare dagligen.

I Stockholm, Göteborg och Malmö görs

lokala upplagor. Tidningen trycks i Luleå,

Falun, Kinna, Karlstad, Kristianstad, Örnsköldsvik,

Malmö, Stockholm och Göteborg.

Målet är att distribuera tidningen till så

många läsare som möjligt och att producera

en tidning där läsare och annonsörer möts.

Det gäller att lägga beslag på den tidslucka

som finns hos alla som åker kollektivt. En

lucka på cirka 15 minuter – precis så lång tid

det tar att läsa en Metro.

– Genom vår unika distribution når vi

effektivt människor i farten och idag når vi

också tusentals människor utanför kollektivtrafiken,

säger Andreas Ohlson, VD för

Metro i Sverige.

Distributionen varierar efter marknad

Det finns flera sätt att nå ut till läsarna.

Dels finns de gröna tidningsställen på i stort

sett alla pendel- och tunnelbanetåg, spårvagnar,

bussar och hållplatser och dessutom

finns lådorna på stora arbetsplatser, caféer,

garage, taxi och bensinstationer. I Sverige

finns närmare femtusen ställ.

– Hur tidningen distribueras varierar efter

hur respektive marknad ser ut. I till exempel

Chile används nästan uteslutande handutdelare

eftersom det kan vara svårt att få tillstånd

för distributionsställ av säkerhetsskäl,

berättar Peter Rundgren, distributionschef

för Metro i Sverige.

– Vi tittar hela tiden på att hitta nya marknader

och distributionssätt. Eftersom det är

en morgontidning har vi bara fyra timmar på

oss att få ut tidningen från tryckeriet till

läsarna, vilket innebär att vissa marknader

inte fungerar rent geografiskt. Där har vi

istället skapat attraktiva annonspaket tillsammans

med lokala tidningar. Vi jobbar

också med specialtidningar, de senaste

tillskotten är Metro Bostad, Metro Motor,

Metro Ledig, Metro Teknik och kundspecifika

tidningar och temabilagor.

Läsaren vill inte ta en omväg

I och med att konkurrensen ökar från andra

gratistidningar måste Metro hitta nya distributionsställen.

Det kan vara cykelvägar,

gångstråk, köpcentra och matbutiker.

– Vi vet att våra läsare inte tar en omväg

för att hämta en tidning, den måste finnas

8 Logistikmagasinet 3-2007


Det gäller att lägga beslag på den tidslucka som

finns hos alla som åker kollektivt. En lucka på

cirka 15 minuter – precis så lång tid det tar att

läsa en Metro. Tidningen når sina läsare genom

handutdelare på stan och tidningsställ på pendel-

och tunnelbanetåg, spårvagnar, bussar och

hållplatser. Peter Rundgren, distributionschef

och Andreas Ohlson, VD för Metro i Sverige

(ovan) letar ständigt efter nya marknader och

nya distributionssätt.

på exakt rätt ställe vid rätt tidpunkt och för

att läsarna ska ta det lilla extra steget till

just vår gröna låda måste vi vara lyhörda för

hur de vill att tidningen ska vara. Därför gör

vi mätningar hela tiden. Hur läser man? När

läser man? Vad vill man ha mer av?

– Vi kan det här med gratistidningar bättre

än någon annan. Vår tidning och vårt starka

varumärke i kombination med en effektiv

logistik och distribution ger oss stora fördelar

i den hårda konkurrensen, säger Andreas

Ohlson.

Metro satsar mycket på miljön. Tidningen

trycks idag på 50 procent återvunnet papper,

resten kommer från så kallad energiskog. Alla

Metro-tidningar i hela världen trycks på papper

från Holmen Paper i Sverige.

Alla leverantörer måste vara miljöcertifierade

och distributörerna ska vara godkända

för att köra i miljözonerna. Metro betalar till

kommuner för allmän nedskräpning och de

har även egen personal som städar på

tunnelbanor och spårvagnar.

Lådor för återvinning

Den senaste innovationen inom miljön är

återvinningslådorna som syns på allt fler

ställen. Hela 83 procent av allt papper

återvinns.

– Vi är Svanenmärkta och vi uppmanar

alltid våra läsare att återvinna sin tidning,

antingen genom att ta den hem eller genom

att lägga den i återvinningen, säger Peter

Rundgren.

EVA RALPH

Metro

■ Metro är Sveriges mest lästa morgontidning

med fler än en miljon dagliga

läsare. Tidningen är politiskt obunden.

■ Metro Stockholm har 715 000 dagliga

läsare, Göteborg 298 000 och Skåne

279 000 enligt Orvesto 2006:1.

■ Metro finns i 21 länder, i 69 editioner,

i 93 storstäder och är världens största

internationella dagstidning med över

20 miljoner dagliga läsare.

■ Metro ägs av Metro International S.A.

som är börsnoterat på Stockholmsbörsens

O-lista.

Logistikmagasinet 3-2007 9


Schenkers Logistikpris

Juryns motivering:

■ Scania har med sin

produktionsstrategi på

ett framgångsrikt sätt

lyckats kombinera ett

brett kundanpassat produktutbud

med en

effektiv produktion.

Detta har man uppnått

genom modultänkande och

strukturerat arbete ända ner

detaljnivå genom sin SPS-modell. Det

målmedvetna arbetet steg för steg framstår

som en förebild för tung svensk produktionsindustri.

Sabina Granö, koordinator för

SPS, och Mimmi Andersson,

produktionssamordnare, går

igenom dagens uppgifter och

avvikelser. I fabriken finns

åtta tavlor, en för varje

monteringsområde.

Scanias arbetsmodell ger

I drygt femton år har Scania arbetat efter ett kvalitets- och produktionssystem

som kallas SPS, Scania Produktions System. Ett system

som ligger till grund för Scanias positiva tillväxt och engagerade

medarbetare.

Projektet påbörjades i början av 90-talet då

flera personer ur Scanias produktion och

ledning åkte till Toyota i USA för att studera

deras framgångskoncept inom biltillverkning.

Väl hemma igen skapades SPS, som

egentligen är en tankemodell som bygger på

värderingar, filosofi, metoder och förbättringar

i ett ständigt flöde. SPS är arbetsmodellen

som utgår från montörernas perspektiv.

Vad behöver de för att uträtta sitt jobb

på bästa sätt, vad kan förbättras, och hur

ska vi arbeta med ständiga förbättringar?

I grunden ligger tre värderingar:

• Kunden först – kunden är alltid i fokus,

både interna och externa kunder.

• Respekt för individen – alla ska känna

sig respekterade av chefer och kollegor.

• Eliminering av slöseri – att göra sig av

med kvalitetsproblem, störning i arbetet och

onödiga arbetsmoment.

– En Scania är en Scania oavsett var den

byggs, säger Anders Nielsen, Senior Vice

President för chassi och hyttproduktion på

Scania i Sverige.

– Det finns bara ett produktionssätt och

alla fordon är moduluppbyggda. Det är samma

vindruta och front oavsett modell, förbränningsrummet

är lika för alla motorer,

alla bilar och bussar bygger på samma chassi

och så vidare. Att bygga bilar i standardmoduler

är enkelt, det har vi gjort på Scania

i alla år. Men att få alla att utföra all montering

på ett standardiserat sätt och att göra

det med samma höga kvalitet kräver engagemang

från alla, både montörer och ledning.

Fabriker över hela världen

– Vi har lärt oss att ”älska avvikelser”, att

inte se dem som problem utan en utmaning

och möjlighet till förbättringar. Vi har också

insett att det måste ta tid att jobba med

värderingar och kvalitetsarbete. Men vi har

snart lyckats att implementera SPS på samtliga

anläggningar i hela världen och alla på

Scania jobbar enligt ”rätt från mig”, säger

Anders Nielsen.

Scania har fabriker över hela världen: Sverige,

Frankrike, Holland, Brasilien och Argentina.

På fabriken i Södertälje arbetar närmare

6 000 personer och de har alla som sin uppgift

att komma med ständiga förbättringar.

– Det är också viktigt att alla chefer ska ut

på golvet, de ska komma ut och se själva.

Scanias ledarskap bygger på att förstå verksamheten,

att man kan stötta medarbetarna

i deras jobb med ständiga förbättringar,

säger Hans-Åke Danielsson, informationsdirektör

för Scania i Sverige.

Ordning och reda i fabriken

”Train the Trainer” är också en viktig del i

systemet. Det betyder att alla chefer ska utbildas,

vilka i sin tur ska utbilda sina närmast

underställda chefer, som utbildar sina

underställda och så vidare. Det betyder att

man coachar istället för att beordra.

Sabina Granö är koordinator för SPS på

DEQ i Södertälje. Det är här som slutmonteringen

sker av motorer. Varje dag lämnar

270 kompletta motorer fabriken.

– SPS-office ansvarar för att SPS är implementerat

och är en stödfunktion, både för

10 Logistikmagasinet 3-2007


– En Scania är en

Scania oavsett var den

byggs. Det finns bara

ett produktionssätt

och alla fordon är

moduluppbyggda,

säger Anders Nielsen,

Senior Vice President

för chassi och hyttproduktion

på Scania

i Sverige.

”Vi har lärt oss att ’älska

avvikelser’, att inte se

dem som problem utan

en utmaning och möjlighet

till förbättringar.”

På strategiska platser

runt om i fabriken

finns ljusskyltar som

visar exakt vilken takt

som hålls och

eventuella avvikelser.

engagemang och tillväxt

chefer och grupper, säger Sabina Granö.

I fabriken är det ordning och reda. Det

finns åtta monteringsområden på D12:s

monteringsline och vid varje område arbetar

8–12 personer.

Alla vet exakt vad de ska göra och i vilken

takt. I golvet finns en så kallad balansplanka

som visar när ett visst moment ska utföras

att takten kan hållas. Det kan varken gå

fortare eller långsammare eftersom alla jobbar

efter ett utjämnat flöde. På strategiska

platser finns också ljusskyltar som visar

exakt vilken takt som hålls och eventuella

avvikelser.

– Varje morgon har alla grupper så kallade

pulsmöten, berättar Mimmi Andersson som

är produktionssamordnare. Då samlas vi vid

tavlan och går igenom hur vi ligger till och

vad som ska göras under dagen. Vi tar också

upp eventuella avvikelser, vem som är ansvarig

för att åtgärda dem och sätter tid för när

det ska var klart, säger Mimmi Andersson.

– Varje möte får bara vara åtta minuter

långt och resultaten skrivs upp på tavlan och

i ett dokument. Dokumentet ligger till grund

för ledningsgruppens pulsmöte och sedan

produktionschefens möte vilka hålls direkt

efter pulsmötet. Totalt blir det fyra pulsmöten,

ett i varje nivå, varje dag året runt,

säger Sabina Granö.

– Alla avvikelser ska lyftas fram och synliggöras

att vi tillsammans kan rätta till dem

och lära av dem. ”Rätt från mig” är ett centralt

begrepp inom SPS. Det ska vara lätt att

göra rätt, jag ska aldrig ta emot eller lämna

vidare något som inte är 100 procent. Och

uppstår ett fel eller avvikelse så drar vi i

snöret. Linan stoppas och felet åtgärdas,

säger Sabina Granö.

Leverantörer fick montera sina produkter

Alla är involverade i ständiga förbättringar,

både med arbetets organisation och produkten.

För att få ökad förståelse hos leverantörerna

har de fått vara med och montera

sina egna produkter. Logistiken i produktionen

måste fungera perfekt. En försenad leverans

stoppar hela bandet.

Var och en har ansvar för olika områden

vilket ökar känslan av att vara respekterad,

vilket skapar högre självkänsla, vilket slutligen

bidrar till högre kvalitet och en ökad

produktivitet. Detta skapar en hållbar lönsamhet,

något som Scania uppvisat under

många år.

EVA RALPH

Scania

■ Scania är en globalt ledande tillverkare

av tunga lastbilar, bussar samt industrioch

marinmotorer samt serviceprodukter,

tjänster och finansiering.

■ Scania bedriver verksamhet på över

hundra marknader i Europa, Latinamerika,

Asien, Afrika och Australien.

■ Scania har drygt 30 000 anställda världen

över, varav cirka 12 000 i Sverige.

Dessutom arbetar cirka 20 000 personer

i Scanias fristående försäljningsoch

servicemarknadsorganisation.

■ I Sverige finns produktionsenheter i

Södertälje, Falun, Luleå, Oskarshamn

och Sibbhult.

■ Scania Sverige AB är distributör för

Scania lastbilar och bussar på den

svenska marknaden.

www.scania.com

Logistikmagasinet 3-2007 11


Schenkers Logistikpris

Juryns motivering:

■ Stena Recycling har

långsiktigt och målmedvetet

arbetat med att

bygga upp affärsprocesser

och infrastruktur

som möjliggör tillvaratagande

av restprodukter

och omvandling av

dessa till nya råvaror. I

dagens miljö- och hållbarhetsdebatt

framstår företaget som en

pionjär genom att man tidigt identifierat

flödet vid källan. Genom sitt arbete har

Stena Recycling blivit den dominerande

aktören på marknaden.

Allt fler kunder ställer krav på

att en partner ska kunna ta hand

om alla deras restprodukter.

Därför har nu fyra företag inom

Stena Metall slagits ihop till ett

– Stena Recycling.

Stena Metall – en pionjär

Återvinning har alltid varit en hjärtefråga för familjen Olsson som

fortfarande äger Stena Metallkoncernen.

– Det är ett väldigt trevligt företag att arbeta för. Det finns ingenting

som vi gör som jag inte kan stå för, säger Monica Svenner, VD

för Stena Recycling, det svenska återvinningsföretaget i Stena

Metallkoncernen.

– Vi tittar ständigt på möjligheten att minska

restprodukterna från våra kunder, säger Monica

Svenner, VD för Stena Recycling.

Stena Metall startades av Sten Allan Olsson

under andra världskriget. Nu är han mer

känd som redare, men av Stenakoncernens

totala omsättning på 45 miljarder står Stena

Metall idag för 24.

Marknaden ökar i takt med produktionen

och konsumtionen. Samtidigt ökar kraven på

tillverkare att deras produkter ska vara återvinningsbara.

Idag krävs till exempel att en bil ska gå att

återvinna till 85 procent. År 2015 ska 95

procent gå att återvinna.

Bilindustrin är en tung kundkategori och

Monica Svenner visar stolt upp en utmärkelse

som Stena Gotthard fått som en av Fords 15

bästa samarbetspartners world wide.

– Vi fick priset för pris, service och kvalitet,

men glädjande nog också för hur vi implementerar

vårt tänk i hela organisationen,

säger Monica Svenner.

– Det är extra kul eftersom det alltid varit

ett mantra inom Stena Metallkoncernen att

delegera så långt ut det bara går i organisationen.

Under sig har hon cirka 50 filialchefer med

egen budget som fattar egna beslut.

– Det ger snabb action, vårt decentraliserade

ansvar är en stor framgångsfaktor, det

är jag övertygad om, säger Monica Svenner.

Tar helhetsansvar för restprodukterna

Idag växer kraven från kunderna att ha en

partner som kan ta hand om alla deras restprodukter.

– Därför slog vi ihop Stena Gotthard, Stena

Miljö, Reci Industri och Stena Scanpaper till

ett bolag den 1 september. Det nya bolaget

heter Stena Recycling och vår målsättning är

att befästa vår position som nummer ett inom

återvinning, säger Monica Svenner.

12 Logistikmagasinet 3-2007


Stena Metall

inom återvinning

Det nya bolaget får sammanlagt 1 100 anställda

på 100 anläggningar i Sverige.

Stena Recycling återvinner i stort sett alla

material och har kompetens över hela landet.

Företaget tar ett helhetsansvar för kundernas

restprodukter. När man får en ny kund

inventeras produktionen där man tillsammans

tittar på var och hur resterna faller.

– Sedan ger vi ett förslag på sortering, vi

hjälper dem att fixa till en snygg ”baksida”

och placerar även behållare i flödet där vi

tycker att det behövs. Vi tar hand om alla

produkter och utbildar alla anställda som behöver

det, säger Monica Svenner.

Får lojala kunder

Men åtagandet tar inte slut med det.

– Vi tittar hela tiden på om det går att

minska restprodukterna från vår kund. Det

minskar förvisso våra intäkter, men å andra

sidan får vi lojala kunder, säger Monica

Svenner.

Bearbetningen av avfallet går olika långt i

förädlingskedjan beroende på vilka volymer

man tar hand om. De bearbetas så att de blir

användbara råvaror i processer exempelvis

hos stålverk, gjuterier, pappersbruk och förbränningsanläggningar.

Volymen minskas till en tredjedel

För vissa kunder hämtar Stena Recycling

spill från produktionen, kör det till en anläggning

för bearbetning så att volymen minskas

innan det levereras tillbaka till kunden.

– När vi skickar godset från våra anläggningar

tar det bara upp en tredjedel av den

volym det hade när det kom in, säger Monica

Svenner.

Transporterna är en stor del av affären för

Stena Metall eftersom man handlar med stora

volymer lågvärdigt gods.

Många av anläggningarna har räls och Stena

Metall åker gärna med tåg av ekonomiska

och miljömässiga skäl.

– Vi har köpt en järnvägsverksamhet av

Vägverket och kör en del flöden helt i egen

regi, säger Monica Svenner.

PIERRE OLSSON

■ Stena Metallkoncernen består av

sju bolag:

Stena Recycling bedriver återvinning

av järn- och metallskrot,

returpapper, farligt avfall, kemikalier,

elektronikskrot, plast och

övrigt verksamhetsavfall. Den 1

september 2007 slogs företagen

Stena Gotthard, Stena Miljö, Reci

Industri och Stena Scanpaper

ihop till ett bolag.

Stena Aluminium i Älmhult producerar

gjutaluminium av återvunnet

aluminium.

Stena Miljöteknik bedriver FoUverksamhet

i samarbete med olika

samhällsaktörer.

Stena Oil bedriver handel med

olja och levererar bunkerolja.

Stena Technoworld återvinner

uttjänt elektriskt och elektroniskt

avfall.

Stena Stål är en av Sveriges största

stålgrossister.

Stena Metall Finans ansvarar för

koncernens finansiella verksamheter.

■ Omsättning – cirka 24 miljarder

SEK (verksamhetsåret

2005/2006)

■ 2 770 anställda i medeltal (sept

2006)

■ Koncernen bedriver verksamhet

på mer än 230 platser i Sverige,

Norge, Danmark, Finland, Polen,

Ryssland, Tyskland, Österrike

och USA. Huvudkontoret är beläget

i Göteborg.

■ Ägare: familjen Olsson.

Logistikmagasinet 3-2007 13


Gästtyckaren

Inom några få år är emissionerna från lastbilar nere på försumbara

nivåer. Den stora utmaningen ligger i att reducera utsläppen av

koldioxid. Men det finns lösningar även för detta. Den springande

punkten är: samarbete. Det menar Staffan Jufors, VD för Volvo

Lastvagnar, gästtyckare i detta nummer av Logistikmagasinet.

”Vi är redo att

använda vilket

bränsle som helst”

”Vi måste kombinera

effektivare drivlinor

och ny teknik med

ökad användning av

alternativa bränslen

och förbättrad

transportplanering

och logistik.”


Det kan tyckas lite kaxigt att

sticka ut hakan och säga att

framtidens lastbilar inte kommer

att ha någon miljöpåverkan då det gäller

utsläpp av kväveoxider och partiklar,

men jag har rejält på fötterna. Från 2010

kommer utsläppen att vara nere på nivåer

som är en hundradel mot 1980, då den nya

miljöstandarden infördes. För bara 25 år

sedan släppte alltså en enda lastbil ut lika

mycket som hundra moderna gör idag.

Anledningen till att vi kan möta miljölagstiftningen,

existerande och kommande, är

bland annat vår tekniska utveckling på motor-

och transmissionsidan. Men vi har också

gjort stora framsteg vad gäller aerodynamik,

som hytten till FM/FH i början av 1990-

talet. Detta har lett till lägre bränsleförbrukning

och därmed avsevärt mindre utsläpp.

Men det går inte att luta sig tillbaka, för

den största utmaningen finns fortfarande

kvar, utsläppen av koldioxid. Koldioxid är en

mycket starkt bidragande orsak till den globala

uppvärmningen och ett reellt miljöhot.

Fordonsindustrin har ett ansvar

Det går inte att blunda längre. Vi inom

fordonsindustrin måste inse att vi har ett

ansvar, att vi också är en del av problemet.

Transportsektorn står idag för ungefär sex

procent av världens utsläpp av koldioxid.

Utsläppen står i direkt relation till mängden

förbränd diesel. Eftersom det inte är realistiskt

att tro att transportbehovet i sig kommer

att minska i framtiden – snarare tvärtom

– måste man reducera utsläppen på andra

sätt, till exempel genom att utveckla mer

bränslesnåla motorer och bättre anpassade

lastbilar. Men koldioxidutsläppen är ett globalt

problem och lösningen uppstår inte ur

en enmansshow. Det krävs ett samspel av en

mängd olika aktörer, nationella och internationella.

Det är absolut en förutsättning för att

lyckas. Vi måste kombinera effektivare drivlinor

och ny teknik med ökad användning av

alternativa bränslen och förbättrad transportplanering

och logistik. Vi måste ha en

öppen dialog med transportörerna, med

åkarna, med politikerna och bränsledistributörerna.

Det handlar lika mycket om miljöeffektiva

transporter som om miljöeffektiva

motorer. Och det krävs politisk back-up.

Unik hybridlösning

Faktum är att många aktörer, precis som vi

på Volvo Lastvagnar, redan har gjort mycket

för att minska de klimatpåverkande utsläppen.

Exempelvis drar dagens dieselmotorer

40 procent mindre bränsle än en motsvarande

motor från 1970. Volvo Lastvagnar

har också utvecklat en helt ny teknik, en

unik hybridlösning med separata el- och

dieselmotorer som kommer att finnas i

serietillverkning från 2009.

Lösningen är i första hand anpassad för

lokala transporter och kan ge bränslebespa-

14 Logistikmagasinet 3-2007


Rent tekniskt kan Volvo använda vilket biobränsle som helst. Nu krävs internationella beslut för att få enhetliga bränslestandarder och långsiktiga stabila

spelregler, menar Staffan Jufors.

ringar på upp till 35 procent. Och vi kommer

naturligtvis också med hybridlösningar för

fjärrtrafik, där vi räknar med 5–10 procents

bränslebesparing.

I tillägg till detta finns också alternativa

bränslen. Det är ett obestridligt faktum att

oljan inte kommer att räcka i evighet, men

långt innan den tar slut – kanske redan inom

en 20-årsperiod – kommer efterfrågan på

oljan vida överstiga produktionstakten. Och

det i sin tur betyder att priset på olja förr eller

senare blir så högt att det inte längre är

rimligt att använda det till bränsle.

Vi är inte några domedagsprofeter när vi

säger det här. Jag tycker mig se att allt fler

inser det och att världen till slut vaknat upp.

Vi måste helt enkelt satsa på alternativa

bränslen.

Tekniken för att använda till exempel

DME (dimetyleter) eller biogas finns redan

idag. I princip skulle man kunna byta ut

dieseln på stående fot, i alla fall vad tekniken

anbelangar. Men saken är betydligt mer

komplicerad än så.

Tekniskt sett är vi redo för att använda

vilket bränsle som helst, men än är det inte

kommersiellt gångbart med något annat än

diesel. Det måste till en helt annan typ av

både tillgång och tillgänglighet för att vi ska

kunna använda det.

Krävs storskalig produktion och distribution

Hur mycket vi än hyllar enskilt entreprenörskap,

räcker det inte med att det står en

bonde på en åker någonstans och kokar solrosolja.

Det skulle helt säkert skada miljön

att köra på oklassificerade bränslen. Det

krävs storskalig produktion och storskalig

distribution. Det är inte bara så att det ska

finnas alternativa bränslen. Folk som behöver

alternativa bränslen måste också enkelt

kunna få tag på det – på samma sätt

som man tankar diesel idag. Vi behöver

internationella beslut av politiker och myndigheter,

minst på EU-nivå, för att få enhetliga

bränslestandarder och långsiktiga stabila

spelregler.

Dagens infrastruktur är alltså helt baserad

på fossila bränslen och att lägga om kursen

för alternativa drivmedel tar lång tid och

kräver enorma resurser. Dessutom är det inte

realistiskt att tro att ett enda alternativt

bränsle ensamt kommer att ersätta oljan.

I framtiden finns det antagligen ett stort

antal alternativa bränslen, vars användning

styrs av tillgång och lokala förutsättningar.

Vi måste alltså utveckla olika typer av fordon

avsedda för flera olika typer av bränslen.

Intresset runt detta är gigantiskt, det visade

inte minst Volvo Lastvagnars evenemang i

Stockholm i slutet av augusti. Där demonstrerades

sju lastbilar som drevs med sju olika

biobränslen, för att visa på den stora potential

det finns med koldioxidfria drivmedel.

Att helt byta oljan mot alternativa lösningar

ligger fortfarande tämligen långt fram i tiden,

men det finns däremot mer närliggande

möjligheter att utnyttja annat bränsle än enbart

diesel.

Det som ligger närmast till hands är att

blanda biobränslen i diesel. Det är fullt möjligt

att blanda in ända upp till 20 procent.

Detta är ett mycket bra

sätt att snabbt och effektivt

minska


vårt oljeberoende.

STAFFAN JUFORS

VD för Volvo Lastvagnar

BERÄTTAT FÖR

JENNY PALM

Logistikmagasinet 3-2007 15


Kompromisslös kvalitet.

Obestridliga resultat.

Förstklassiga produkter.

Professionellt utförda

behandlingar och möjlighet

att enkelt underhålla resultatet

i hemmiljö har gjort

Kerstin Florians varumärke

marknadsledande inom spabranschen.

En kur för både kropp och själ. Kerstin Florian är hudterapeuten och fotomodellen som startade verksamhet i U

Skönhet kommer inte

Hudterapeuten Kerstin Florian satsar

på kroppens totala välbefinnande

Kerstin Florian är hudterapeuten och

fotomodellen som flyttade till USA och

startade sin första salong. Då fokuserade

skönhetsbranschen endast på yttre

skönhet och Kerstin såg att kroppens

totala välbefinnande glömdes bort.

För henne var helheten viktig och hon skapade

då ett helt nytt koncept med produkter

och behandlingar som bygger på gammal

europeisk kurtradition.

Redan under antiken

förstod man vad

lera, mineralvatten, alger och örter kunde

göra för välbefinnandet.

Kerstin Florian är idag en av de ledande på

marknaden och i Sverige har konceptet funnits

sedan 1989.

Först i Sverige att arbeta med Kerstin

Florian var Sturebadet i Stockholm och 1994

startade distributionen i Sverige. Nu heter

dotterbolaget KFI Spa Management AB och

omfattar idag även distributionen i Danmark,

Finland och Baltikum. KFI Spa Management

leds av Helena Carlsson som är VD

och företaget har idag 14 anställda samt ett

hundratal återförsäljare som arbetar med

Kerstin Florians spa-koncept.

Stora krav på rätt kompetens

– Vi har idag ett brett sortiment, är kända

för vår kompetens inom företaget och vårt

gedigna utbildningsprogram. Våra produkter

kan endast köpas via våra återförsäljare

eller i nätbutiken på vår hemsida. Våra

kunder idag är allt ifrån ett litet spa med ett

eller två rum upp till de riktigt stora anläggningarna

och hotellkedjorna, säger Helena

Carlsson.

– För att bli återförsäljare måste du vara

hudterapeut eller certifierad massör. Vi har

utbildningscenter i Stockholm där vi utbildar

i Kerstin Florians behandlingskoncept. För

större anläggningar så utbildar vi även på

plats hos kunden. Vi har ett bra samarbete

med kropps- och skönhetsskolor i Sverige

där vi åker ut och utbildar eleverna.

– För att upprätthålla det goda renommé

som varumärket Kerstin Florian har är det

mycket viktigt att kvaliteten håller ända ut

till slutkund. Allt från när det gäller produktens

kvalitet till leveranstid, säger Anna

Nyman, ansvarig för kundsupport och administrationen

för utbildningarna på KFI.

– Våra kunder är mycket känsliga för att

16 Logistikmagasinet 3-2007


Spa – något för både

kropp och själ

■ Hösten närmar sig och trots

semester kan kroppen behöva en

riktig omgång. Gå på spa!

Men vad är då spa?

Ordet spa kommer från latinets

”salus per aqua” = hälsa genom

vatten. Det finns även en kurort i

Belgien som heter just Spa. På

1700-talet hade kurorten sin storhetstid

och människor från hela

världen kom för att bada de hälsosamma

termalbaden. Många badade

för att bli fria från sina sjukdomar.

Idag går vi helt enkelt på spaanläggningar

för att må bra. En avslappnande

massage, en energigivande

lerinpackning eller en rengörande

ansiktsmask, allt inramat av

en skön miljö.

Spa kan sammanfattas i ord som

helhetstänkande för kropp och själ,

harmoni och balans, nystart och inspiration,

aktiv vila och positiva

upplevelser.

A, grundad på gamla europeiska kurtraditioner. Där går skönhet och välbefinnande hand i hand.

bara utifrån

Kerstin Florian är idag en av de

ledande på Spa-marknaden och i

Sverige har konceptet funnits sedan

1989.

utlovad leveranstid verkligen håller. Om de

har en bokning för en speciell behandling får

inte produkterna komma för sent. Eftersom

våra produkter är köldkänsliga måste en del

leveranser under vintern fraktas med värmetransport,

säger Anna Nyman.

– På Schenker jobbar vi med dagliga kvalitetsuppföljningar

gentemot KFI, berättar

Agneta Larsson, ansvarig säljare på Schenker

i Stockholm.

– Informationen, som skickas både till försäljningen

Schenker och till KFI, ger alla

inblandade en god översikt och en detaljinformation

kring åtagandet gentemot kund.

Anna Nyman, ansvarig för kundsupport, och

Helena Carlsson VD för KFI Spa Management AB.

Enkel administration

Detta arbete ger en tät kontakt och ett nära

samarbete, som också leder till att alla parter

förstår vikten av att göra rätt, rapportera

korrekt och åtgärda eventuella brister i hanteringen.

Produkterna transporteras i första

hand som Paket och Hämtpaket, det vill säga

kunden hämtar ut sitt paket på ett utlämningsställe.

All transportinformation skickas

från lagret över till Schenker via EDI (elektronisk

dataöverföring). Totalt blir det närmare

8 000 paket per år. En stor del av transportadministrationen

sker med hjälp av mySchenker.

– Då kan vi förbereda, planera, följa och

kolla upp alla sändningar, vilket är ett stort

stöd då våra kunder vill ha exakt leveransstatus,

säger Anna Nyman.

EVA RALPH

Unika behandlingsserier

från topp till tå

■ Kerstin Florian producerar mer är

150 produkter och drygt 25 behandlingar.

Produkterna används både

professionellt och för hemmabruk.

Kerstin Florians koncept omfattar

exklusiva kropps- och hudvårdsbehandlingar,

kurbad, manikyr och

pedikyr. Kerstin Florian har ett utvecklingsteam

som skapar unika

behandlingsserier. Utbildning är en

annan viktig del av KFI:s framgång.

KFI Spa Management AB

■ KFI Spa Managemnt AB är ett helägt

dotterbolag till Sturebadet AB.

14 anställda, varav sex stycken är

spa-rådgivare.

Omsättning 33 miljoner under 2006.

Huvudkontor på Artillerigatan 42 i

centrala Stockholm.

Logistikmagasinet 3-2007 17


– Vi kan inte bygga bort trafiken. Men det vore önskvärt att de stora företagen inte var så beroende av ”just in time” och istället hade lagringspunkter

vid fabrikerna så att transporterna genom till exempel Tingstadstunneln kunde förskjutas till de tider tunneln är relativt glest trafikerad. I längden är

det inte hållbart att stora företag har sina lager på lastbilar i trafik, säger Magnus Jäderberg.

18 Logistikmagasinet 3-2007


Citylogistik

BILD: PIERRE OLSSON

Logistiker med rätt

att tänka kreativt

Göteborgs stad söker nya lösningar för godstrafiken i centrum

Göteborgs stad börjar på allvar att se över situationen för godstransporter i staden.

– Mitt uppdrag är att sänka de samhällsekonomiska kostnaderna för miljö, trängsel

och olyckor där godstransporter är inblandade, och att effektivisera systemet,

säger Magnus Jäderberg, projektledare godstrafik vid trafikkontoret i Göteborg.

Han är den första logistikern som anställts

på heltid av Göteborgs stad för att enbart

titta på godstrafik.

– De som jobbat med frågorna före mig

har varit konsulter eller projektanställda,

säger Magnus Jäderberg som tidigare bland

annat jobbat med logistikfrågor på IKEA och

Tetra Laval.

Ett av de mer intressanta projekten som

drivs av trafikkontoret i Göteborg är Campus

Lindholmen på Norra Älvstranden. Det är ett

begränsat område med trånga gator där

cirka 10 000 elever och lärare samsas om utrymmet

med några mindre företag.

Idag är det många fordon som rör sig i området

eftersom det inte förekommer någon

samlastning över huvud taget. Projektet går

ut på att skapa en c/o-adress utanför området

som leveranspunkt för alla transporter.

Där lastas sedan godset om på en el-lastbil

för att distribueras inom Campus.

– Jag tror mycket på det här projektet och

är helt övertygad om att det går att applicera

i större skala, säger Magnus Jäderberg.

Göteborg deltar också i START-projektet

(Short Term Actions to Recognize Transport

of goods) som är ett samarbete mellan Göteborg,

Bristol, Ravenna, Riga och Ljubljana.

Projektet syftar till att effektivisera godstransporter

i städerna med en kombination

av åtgärder som utvecklas i samråd mellan

kommun och transportbranschen i varje stad.

Tidiga miljözoner har gett positiv effekt

En del av START-projektet är miljözonerna

som infördes 1996. Innanför zonen tillåts

inga fordon som är äldre än åtta år.

– Zonerna har haft en positiv effekt på

miljön i Göteborg eftersom vi var så tidigt

ute, säger Magnus Jäderberg.

Kraven på fordonens ålder gäller bara på

kommunala vägar, fordon som kommer in

med Stenafärjorna kan i princip vara hur dåliga

som helst ur miljöhänseende men ändå

tillåtas köra genom Göteborg för att komma

vidare norrut.

Som en del av miljözonsprojektet drivs ett

Magnus Jäderberg på trafikkontoret i Göteborg

ser över godstransporterna i staden.

”En vild tanke är att

förbjuda alla personbilar

i innerstaden

mellan 08 och 11 på

förmiddagen och enbart

tillåta godstransporter”

projekt som går ut på att öka fyllnadsgraderna

på fordon som rör sig i de centrala

delarna av Göteborg.

Fordon som har en fyllnadsgrad på 65 procent

eller mer har fått tillgång till extra lastzoner

och vissa bussfiler i staden. Schenkers

fordon hör till dem som klarar kriterierna,

men 60 procent av dem som anmälde sig har

tvingats hoppa av eftersom de inte klarar att

hålla fyllnadsgraden uppe.

– Vi har inte kunnat minska antalet fordon

i centrum så som det var tänkt. Alla transportörer

är naturligtvis intresserade av att

ha så hög fyllnadsgrad som möjligt. Att få

tillgång till lastzoner och bussfiler gör inte

att fyllnadsgraden ökar, däremot underlättar

det för dem som redan har en hög fyllnadsgrad,

säger Magnus Jäderberg.

Han menar att lagstiftning om fyllnadsgrad

på bilarna i centrum vore intressant om det

fanns ett kontrollsystem som fungerade,

men idag är det omöjligt för polisen att

kontrollera fyllnadsgrad.

– Och så länge som vi inte har något kontrollsystem

går det inte att lagstifta, säger

Magnus Jäderberg.

Tvinga ner storleken på fordonen i centrum

Trafikkontoret tittar på en rad möjligheter

för att minska trängsel och utsläpp från

godstrafiken i Göteborg. Man tittar naturligtvis

på upplägget som Stockholms stad

gjort med en c/o-adress för gods utanför

centrum. En annan möjlighet är att genom

lagstiftning tvinga ner storleken på distributionsfordonen

i centrum och på så sätt öka

fyllnadsgraden i fordonen.

– Det måste vara bättre att ha korta fulla

fordon, än långa halvfulla. Dels blir det

mindre trängsel och dels drar mindre fordon

mindre bränsle, säger Magnus Jäderberg.

Kvällsdistribution är också något man tittar

på. Schenker Consulting har varit med i

ett projekt i Stockholm där butiker i på

Östermalm fått leveranser fram till klockan

20.00 på kvällen. Det visade sig att leveranstiden

för varje distributionsbil minskade

med cirka 15 minuter per leverans och miljöbelastningen

med 20 procent.

– En idé är att differentiera leveranserna så

att de butiker som har öppet sent kan få varor

på kvällen och de som stänger tidigt får

sina under dagen, säger Magnus Jäderberg.

– En vild tanke är att förbjuda alla personbilar

i innerstaden mellan 08 och 11 på förmiddagen

och enbart tillåta godstransporter

under den tiden. Efter 11 förbjuds godstrafik

för att tillåtas efter 18 igen. Vi kanske är

tvungna att tänka i helt nya banor.

Göteborg har även skapat ett godsnätverk

där fastighetsbolag, köpmän, transportörer

och kommunen diskuterar lösningar på olika

logistikproblem.

– Nätverket har bland annat uppmärksammats

av EU som ser positivt på ett nätverk

där en kommun diskuterar lösningar tillsammans

med näringslivet och transportörerna,

säger Magnus Jäderberg.

PIERRE OLSSON

Logistikmagasinet 3-2007 19


Citylogistik

Niclas Sabelström

på Vasakronan

Service Partner

har skapat en

central uppsamlingsplats

för

gods och paket i

kvarteret Garnisonen

i Stockholm.

Det är något alla

tjänar på.

Lyckad paketlösning för kvarter

Effektiv citylogistik bygger på att allt

gods samordnas vid en punkt utanför

stadskärnan innan det levereras till

mottagaren i city.

I kvarteret Garnisonen i centrala

Stockholm har Vasakronan Service

Partner ett liknande upplägg.

Fast tvärtom.

Kvarteret Garnisonen har cirka 160 hyresgäster

med varierande verksamheter. Det är

allt från Systembolaget, Statistiska Centralbyrån,

EMI och Rädda Barnen till enmansföretag

som hyr ett rum.

– Vi utför all slags service för våra hyresgäster.

Man kan bland annat hyra en vaktmästare,

lämna in sin kemtvätt samt få bilen

servad här i Garnisonen, säger Niclas Sabelström,

avdelningschef på Vasakronan Service

Partner, ett dotterbolag till Vasakronan.

En fördel för alla parter

Niclas Sabelström såg fördelarna med en

central uppsamlingsplats för alla hyresgästernas

paket och presenterade idén för

Schenker som nappade.

Istället för att åka runt det enorma kvarteret

och göra fyra-fem stopp dagligen, samlas

nu det mesta godset till en gemensam avhämtningspunkt

vilket är en fördel för alla

parter, och dessutom bra för miljön.

– En fördel för våra hyresgäster är att vi

får ett bättre pris av Schenker eftersom vi

når större volymer, säger Niclas Sabelström.

Hyresgästen ringer helt enkelt till Garnisonens

Hyresgästservice och bokar en sändning.

Oftast sitter det bara en post-it-lapp

med adressen på paketet.

– Vi har tillgång till mySchenker där vi

skriver ut korrekta adresslappar. Schenker

fakturerar oss och vi i vår tur fakturerar våra

hyresgäster, det är mycket enkelt, säger

Niclas Sabelström.

Antalet paket ökar

I dagsläget skickas cirka 150 paket i månaden

från Garnisonen, men det ökar hela tiden.

– Via mySchenker är det lätt att följa ett

paket. Våra hyresgäster ringer till oss om de

undrar något om en sändning eftersom det

är vi som hämtar deras paket. Men vi får förhållandevis

få kontrollsamtal i förhållande

till de kvantiteter vi skickar, säger Niclas

Sabelström.

Schenker ColdSped skyltar om

■ Moderna fordon och administrativa system

samt personal med spetskompetens inom livsmedelshantering

skapar förutsättningar för en

stark tillväxt.

För att bli tydligare och ännu starkare på

marknaden tar nu Schenker ColdSped steget

ut och integreras helt in i Schenker-familjen.

Hösten inleds med lansering av en ny produktsymbol

och tydliga skyltar på fryshus och terminaler.

– Vår största konkurrensfördel är vårt gemensamma

transportnätverk och heltäckande

erbjudande och från nu arbetar alla under

samma varumärke, säger Fredrik Söderström,

divisionschef för Schenker ColdSped.

Inom nätverket kan transportörerna hantera

både torrt och tempererat gods. Det vill säga

kolonialvaror såsom kaffe och socker samt

kylt, mejerivaror, frukt och grönt och frysta

produkter. Bilen kan lastas med kylt och fryst

och släpet kan lastas med grönt eller kolonialvaror.

Fredrik Söderström understryker också att

medarbetarnas kompetens är viktig när kraven

på livsmedelshantering ökar. Något som det

övriga Schenkernätverket har nytta av eftersom

en hel del livsmedel hanteras i det ordinarie

godsflödet. Livsmedelsbranschen har på

senaste åren fått ökade krav på livsmedelssäkerhet

från EU, Livsmedelsverket samt från

kunder när det gäller att arbeta enligt olika

livsmedelsstandarder och certifikat. BRC, EF-

SIS, HACCP, SSOP… listan kan göras lång.

Samtliga Schenker ColdSped-anläggningar har

rutiner som stödjer dessa standarder.

20 Logistikmagasinet 3-2007


Hårdare satsning på

specialområden

– Vi kan inte ta kunder för självklart

och vikten av kostnadsfokusering och

servicekrav blir allt tydligare. Både i

Sverige, men framförallt inom Europa

ser vi en trend där större företag överväger

och faktiskt ibland tar hem sin

logistik. För vår del kommer det att

innebära en fortsatt fokusering på

effektivitet, skalfördelar och kvalitet

och som ett led i detta kommer vi att

skaffa spjutspetskompetens inom vissa

branschsegment och specialområden,

säger Mats Olsson, ny VD för Schenker

Logistics.

Schenker Logistics nye VD

lovar fortsatt fokus på

effektivitet och kvalitet

”Vi kan nu se att våra kunder utvecklar betydligt bredare supply chain-strategier där vi bjuds in till

nära samarbete, integrerade i deras verksamhet”, säger Mats Olsson, ny VD för Schenker Logistics.

Mats kommer närmast från Kuhne & Nagel

där han var ansvarig logistiken i Sverige.

Dessförinnan har han arbetat för bland

andra Exel där han var Nordensvarig för

logistiken och för ESAB där han var ansvarig

för distributionslogistiken inom Europa

– Jag känner att det var helt rätt val att

börja på Schenker. Företaget kan erbjuda en

helhet som väldigt få konkurrenter kan mäta

sig med. Här finns resurser och kompetens

för att utveckla verksamheten och aktivt

stödja våra kunders logistikutveckling. Landdivisionen

med heltäckande transportnätverk

är oerhört viktig för att kunna erbjuda

kompletta lösningar och här kommer vi att

stärka samarbetet ytterligare.

Fokuserar på skalfördelar

– Under de månader jag arbetat har jag lärt

känna organisationen och verksamheten.

För att möta våra kunders förväntningar

arbetar vi nu med att bygga upp en central

utvecklingsorganisation i Göteborg där vi

bland annat får tillgång till kompetens i

form av projektledare och processutvecklare.

Vi kommer också att fokusera på skalfördelar

och ytterligare konsolidera verksamheterna

för att på så sätt bli ännu mer

effektiva. Tyvärr sades ett par kundkontrakt

upp i våras vilket fått negativa konsekvenser

för oss och vi har blivit tvungna att dra

ner på personalstyrkan på två av våra enheter.

Samtidigt har vi vunnit en del nya affärer

som gjort att den totala neddragningen

kunnat reduceras.

Schenker Logistics fokuserar även på att

skapa en modern IT-plattform som ger möjlighet

till effektivisering och standardisering.

IT-plattformen kommer också att innebära

snabbare, säkrare och mer effektiva implementeringar

vilket är en förutsättning från

våra kunder.

– Det mest intelligenta är ju om vi kan

kopiera något bra. Vi kan vara stolta uppfinnare

men det mest resurseffektiva är ju faktiskt

att använda befintlig kunskap. Därför

ser jag Schenkers hela nätverk inom och

utanför Sverige som en enorm resurs för

både oss och alla våra kunder.

Lägre kostnadsbild

Mats Olsson menar att historiskt sett har

outsourcing varit en självklarhet för att

skapa en mer rörlig kostnadsbild, fokusera

på kärnverksamheten och i vissa fall en

metod för att förbättra finansiella nyckeltal.

– Den resan är delvis gjord och vi kan nu

se att våra kunder utvecklar betydligt

bredare supply chain-strategier där vi bjuds

in till nära samarbete som en integrerad länk

i deras verksamhet. Samtidigt tar större

kunder inte outsourcing av logistikverksamheten

som en självklarhet vilket ställer ytterligare

krav på oss i form av enkelhet, effektivitet,

skalfördelar, kvalitet och service.

Totalt sett kommer dock outsourcing att

öka, men det kan innebära att mellanstora

företag kommer att öka i betydelse för

Schenker Logistics i framtiden.

Fakta Schenker Logistics

Mats Olsson

Schenker Logistics har idag logistikcenter

på ett flertal strategiska

orter i Sverige och lagerytan är på

mer än 130 000 kvadratmeter, lika

mycket som 22 fotbollsplaner.

■ Divisionen omsätter över en halv

miljard kronor per år.

■ Baserat på branschinriktad kompetens

utvecklar, marknadsför och

producerar Schenker Logistics

tredjepartslogistiklösningar för

kunder på den nordiska marknaden.

Ålder: 38 år.

Familj: Gift, två döttrar.

Bor: Torslanda.

På fritiden: Seglar gärna.

Logistikmagasinet 3-2007 21


Säkerhet

” Ligorna har öron

och ögon överallt”

Schenkers nya rutiner minskar antalet stölder

2006 utsattes 512 godstransporter för stöld i södra

Sverige.

Under 2007 räknar polisen med att angreppen ska

passera 600.

Men stölderna av, eller ur, Schenkers fordon

minskar.

– Vi ser en minskning

såväl i våra kostnader

vid angreppen som i

antalet försök, säger

Jonny Ståhl, säkerhetschef

Schenker AB.

I södra Sverige är Skåne värst drabbat

med 223 angrepp under 2006.

– Allra värst är Helsingborg där

det passerar cirka 4 000 bilar varje

dygn, säger kriminalinspektör Per-

Arne Nilsson på länskriminalpolisen

i Västra Götaland.

Det som stjäls ur bilarna är i första

hand datorer och hemelektronik,

livsmedel, tvättmedel, alkohol och

kläder – i nämnd ordning.

– Det handlar om organiserad

brottslighet där lasten är såld redan

innan den är stulen. Men man kan ju

fråga sig hur tjuvarna vet vilka bilar

de ska slå till mot, säger Per-Arne

Nilsson.

Speciella rutiner

– Chaufförer måste göras medvetna

om att de inte kan sitta på ett fik

och berätta för en kompis vad de

har för last. Ligorna som härjar har

öron och ögon överallt och kan

mycket väl sitta vid bordet bredvid

och tjuvlyssna.

Jonny Ståhl, säkerhetschef på

Schenker AB har inte märkt någon

ökning av angrepp mot fordon. Han

ser snarare en nedåtgående trend.

– Vi har speciella rutiner för alla

stöldbegärliga transporter. De stannar

aldrig längs vägen, och så fort

de anländer en terminal lossas de,

säger han.

Men han påpekar också att

mörkertalet kan vara stort. Om en

utländsk chaufför drabbas kontaktar

han sin chef på hemmaplan och då

är det inte säkert att Jonny Ståhl får

veta något.

– Om vi räknar samman alla tillfällen,

från att ett kapell blir sönderskuret

till stölder av hela fordon,

drabbas Schenkers fjärrtrafik av ett

20-tal angrepp om året. Vi ser en

minskning såväl i våra kostnader vid

angreppen som i antalet försök,

säger Jonny Stål.

Försvårat för tjuvarna

När det gäller distribution drabbades

Schenkers fordon vid ett 70-

tal tillfällen under 2006.

– Hittills i år är det cirka 20 gånger.

Det är en tydlig nedåtgående

trend, säger Jonny Ståhl.

Att stölderna minskar beror på att

Schenker tillsammans med åkerierna

lagt om en del rutiner och förbättrat

skalskydden för att göra det svårare

för tjuvarna.

Under hösten planerar polisen att

bjuda in allt från beställare till mottagare

av gods till workshops för att

diskutera hur man kan minimera

problemen med stölder.

– Tanken är att vi ska komma fram

till åtgärder och idéer som kan ligga

till grund för en ansökan till EU för

det fortsatta förebyggande arbetet,

samt att få en beteende- och attitydförändring

i branschen, säger Per-

Arne Nilsson.

Topplistan på mest stöldbegärliga saker

1. Datorer och hemelektronik. 2. Livsmedel 3. Tvättmedel 4. Alkohol 5. Kläder

22 Logistikmagasinet 3-2007


BILD. PIERRE OLSSON

Deutsche Bahn ökade sin vinst

Under årets första sex månader har Schenkers ägare

Deutsche Bahn AG (DB AG) ökat sin vinst med

5,8 procent.

Vinst före ränta och skatt (EBIT) ökade med 416 miljoner

Euro, eller 44 procent till 1,35 miljarder euro.

Det transportföretagen kan

göra redan idag är att höja

säkerhetsmedvetenheten hos de

anställda, och att investera i

kapell med stålnät istället för

vanlig presenning.

”Alla kan göra fel”

– Företagen har också ett ansvar

att kolla vilka man anställer. Att

en människa är registrerad i

straffregister eller hos kronofogden

behöver inte vara något hinder.

Alla kan göra fel eller misslyckas

någon gång, men i sådana

fall är det nog klokt att börja

med en provanställning, säger

Per-Arne Nilsson.

På Vägverket diskuterar man

Polisen ser en

ökning av antalet

angrepp mot

godstransporter.

”Det handlar om

organiserad

brottslighet där

lasten är såld

redan innnan

den är stulen”,

säger Per-Arne

Nilsson.

en satsning på säkra uppställningsplatser

som är inhägnade

och rejält upplysta.

– I Helsingborg, Landskrona,

Klippan, Munkedal och Jönköping

har man börjat titta på

aktiva åtgärder för att förhindra

den här typen av brottslighet,

säger Per-Arne Nilsson.

PIERRE OLSSON

Fotnot: Projektet för ökad

transportsäkerhet omfattar

kedjan från beställare till

mottagare av godstransport

på väg inom de fem sydvästliga

länen – Skåne, Halland,

Kronoberg, Jönköping och

Västra Götaland.

Under perioden har företaget bokfört en omsättning på 15,3

miljarder euro, en vinst på 5,8 procent eller 843 miljoner euro.

DB-koncernens internationella transporter och logistikverksamhet

fortsätter att utvecklas positivt.

Omsättningsökningen för den första halvan av året härrör

nästan enbart från organisk tillväxt av redan existerande affärer.

– Det visar att vår strategi att utöka våra internationella

logistiknätverk och förena dem till kundorienterade integrerade

erbjudande var rätt. Transportvolymerna i de europeiska landtransporterna

ökade med tio procent. Den totala utvecklingen

inom flygfrakten är gynnsam och sjöfrakten fortsätter sin dynamiska

tillväxt. Baserat på transportvolymer ökar Schenker här

mer än marknaden i övrigt, säger Hartmut Mehdorn, VD och

styrelseordförande i DB AG.

DB-koncernens affärsområden visar på mycket god utveckling

under första halvan av 2007. Intäkterna i affärsområdet Schenker

har gått upp 509 miljoner euro, eller åtta procent till 6,8 miljarder

euro och järnvägsfrakter har gått upp 95 miljoner euro, eller

fem procent till 1,9 miljarder euro.

DB:s järnvägstransporter ökade med fyra procent till 49,9

miljarder tonkilometer.

Detta blir femte året i rad där järnvägstransporter ökar mer än

Tysklands övriga transportmarknad.

– Den tyska järnvägen har omstrukturerats och förnyats och

järnvägstransporterna växer stadigt. DB AG är ett internationellt

strukturerat transportföretag som är förberett för framtiden,

säger Hartmut Mehdorn.

Antalet anställda inom DB har ökat med nästan 2 000 till cirka

231 000 personer.

Nytt logistikcenter servar Mercedes

Den 6 juli invigde officiellt

Schenkers och Daimler Chryslers

nya industripark i Bremen.

Hans-Jörg Hager, styrelseordförande

i Schenker Deutschland

AG och Peter Schabert, VD för

Daimler Chrysler-fabriken i

Bremen, lovordade den nya Schenkers nya logistikcenter förser

industriparken som ett högeffektivt

samspel mellan extern komponenter.

Mercedes nya C-Class-bilar med

logistik och produktion.

När produktionen av den nya Mercedes-Benz C-Class skulle

starta, skräddarsyddes industriparken speciellt för att leverera

komponenter och fordonsmoduler för monteringen vid produktionsfabriken

i Bremen.

Schenker levererar omkring 21 000 komponenter per dag till

Daimler Chryslers produktion i fabriken. Omkring 100 Schenkeranställda

lossar varje dag cirka 50 lastbilar med komponenter

som läggs i buffertlager och levereras vid avrop till fabriken sex

kilometer bort.

I medeltal tar det cirka fem timmar från avrop tills komponenten

är monterad i fordonet.

BILD: DAIMLERCHRYSLER

Logistikmagasinet 3-2007 23


Så avslöjar

Lagliga transporter kan vara en

täckmantel för smugglare.

Då och då avslöjas försök att

utnyttja Schenker – och Schenkers

kunder – för illegal trafik.

– Det gäller att vara uppmärksam

på allt som avviker

från det normala, säger Jan

Ivar Andersson, verksamhetsansvarig

för SMT (Samverkan

mot tullbrottslighet) på Tullverket.

Det kan vara att ett paket är tyngre, eller

lättare, än de andra med samma innehåll,

eller att emballaget är uppskuret och

reparerat med ny tejp. Det kan också vara

en kund som plötsligt ser ut att handla

med en udda produkt.

– Vid ett tillfälle hade vi till exempel en

datafirma som beställde ett helt fat GBL, de

sa att de skulle använda medlet till att rengöra

kretskort, säger Jan Ivar Andersson.

GBL är ett medel som används av klottersanerare,

men det omvandlas till den livsfarliga

drogen GHB inne i kroppen.

All last är inte vad den ser ut att vara. Jan Ivar Andersson på Tullverket tipsar om hur man avslöjar

smugglingsförsök.

Tipsa tullen

Om leveransadressen är udda kan det också

vara läge att tipsa tullen.

– Vi fick höra om en chaufför som ställt

av en container med kakel vid en lada långt

ute i obygden. Chauffören kände instinktivt

att det var fel, men tipsade oss tyvärr för

sent, säger Jan Ivar Andersson.

På senare år har spritsmugglingen minskat,

medan cigarrett- och drogsmugglingen

fortfarande är vanlig.

– Fram till för några år sedan stoppade vi

Gemensam kamp mot tullbrottsligheten

■ SMT (samverkan mot tullbrottslighet),

tidigare

Memorandum of Understanding

(MoU), innebär att

tullen kommer överens med

företag om gemensamma åtgärder

i kampen mot den

organiserade gränsöverskridande

tullbrottsligheten.

Syftet är att parterna ska

nå ett bättre resultat genom

att använda sig av varandras

kompetens, kontaktnät och

erfarenhet.

Schenker har en sådan

överenskommelse med Tullverket.

I tullsystemet Servicetrappan

ingår SMT som en

naturlig del. Servicetrappan

ger Schenker förenklade och

smidigare tullrutiner genom

att tullhanteringen är kvalitetssäkrad.

Indikatorer på smuggling

■ Transporten är försenad utan

egentlig orsak.

■ Frakten betalas kontant eller är

kontant förskottsbetald.

■ Mottagaren har en boxadress

eller c/o adress.

■ Telefonnummer eller adress till

mottagaren är felaktiga.

■ Typen av gods stämmer inte med

mottagaren.

■ Fraktkostnaden är högre än

varuvärdet.

■ Mottagaren hänvisar till mobiltelefon

med kontantabonnemang

eller faxnummer.

■ Förseglingsanordningar är

skadade eller manipulerade.

■ Omotiverade reparationer har

gjorts på lastenheten.

■ Ologiska ändringar av transportuppdraget.

■ Kontakta tullen om du fattar

misstanke om smuggling, ingrip

inte själv. Tel: 0771-520 520

24 Logistikmagasinet 3-2007


tullen smugglare

”Vem som helst kan

transportera smuggelgods,

men för att

avyttra stora mängder

krävs mer än vad en

vanlig brottsling i

allmänhet klarar av”

då och då lastbilar som var fullastade med

alkohol, ofta 96-procentig, som var på väg

till Norge. Men inte nu längre, säger Jan Ivar

Andersson.

Ofta organiserad brottslighet bakom

När det gäller cigarrettsmuggling är

chauffören så gott som alltid medveten om

vad som finns på flaket. Dels för att det tar

så stor plats, och dels för att lasten måste

lossas längs vägen innan den når mottagaren.

Tullen misstänker att det ofta är organiserad

brottslighet som ligger bakom

smuggeltrafiken, vilket också är Brottsförebyggande

Rådets uppfattning enligt rapport

2005:11 ”Narkotikabrottslighetens

organisationsmönster”.

– Vem som helst kan köpa och transportera

smuggelgods, men för att avyttra stora

mängder cigarretter krävs lite mer än vad en

vanlig brottsling i allmänhet klarar av, det

vill säga en välorganiserad logistik, säger Jan

Ivar Andersson.

PIERRE OLSSON

Ofta har smugglarna en täckvara som är

så billig att de kan ha eller mista lasten

utan att de gör någon större förlust.

I romanen ”Snabba cash” av Jens Lapidus

använder sig smugglarna av kålhuvuden för

att dölja en kokainsmuggling från England.

Kokainet placeras i centrum av späda kålplantor

som packar in påsarna allt eftersom

de växer. För att få kokainet till Sverige skulle

man anlita Schenker.

Även i verkligheten används kålhuvuden

för att dölja smuggelgods. För några år sedan

En sändning med virke, rör eller pellets kan i

själva verket dölja stora mängde cigarretter.

Fotnot: Under hösten kommer tullen

att åka runt på Schenkers terminaler för

att informera personalen om vad de bör

se upp med och reagera på.

Billiga varor används som täckmantel

var det flera personer i Dalarna som ringde

och klagade på att det låg en mängd kålhuvuden

och ruttnade i skogen. Det visade sig

att de använts som maskering för smuggelgods

och dumpats när lasten var framme.

Ett lager med plank, eldningsbriketter,

betongblock eller gipsplattor kan mycket väl

dölja en stor sändning cigaretter.

Men alla smuggelsändningar tar inte stor

plats.

– Vi har hittat sugrör med heroin i de

tomrum som finns i wellpapp, säger Jan Ivar

Andersson.

BILD: TULLVERKET

Här hittade tullen 700 000 cigarretter.

Saabs transporter

utnyttjades

Saab är en av Schenkers kunder

som blivit utnyttjade av smugglare.

En lastbil med hatthyllor från

Polen innehöll 700 000 cigaretter.

Smugglarna hade packat om hatthyllorna

att de låg mycket tätare, på

så vis blev det plats över för cigarretter

bland godset.

Det hela uppdagades när tjänstemän

från tullen upptäckte lastbilen på

en väg där den inte borde vara och

stoppade den.

– Jag fick ett samtal från Saab där

de ville ha hjälp att hitta en lastbil

som skulle varit framme kvällen före.

Det visade sig att den stod parkerad

hos tullen i Helsingborg, säger Jan

Ivar Andersson.

Chauffören hade meddelat Saab att

han fått problem med bilen för att

skaffa sig ett alibi att komma sent.

Men istället för att stå stilla och

reparera bilen gjorde chauffören en

avstickare för att leverera smuggelgodset.

Det blev aldrig klarlagt exakt vilken

väg bilen tagit eftersom den GPS som

fanns i bilen var manipulerad.

Smugglingen åsamkade Saab

produktionsstörningar och sedan

smugglingen uppdagades har Saab

lagt om flera rutiner. Nu kollas allt

emballage noga vid leverans och samtliga

förseningar utreds.

– Det är viktigt att betona att Saab

inte hade något som helst med smugglingen

att göra. Smugglarna utnyttjade

företaget och dess transport utan att

Saab visste något, säger Jan Ivar

Andersson.

Logistikmagasinet 3-2007 25


– Om kundens leverantör ska transportera gods

till eller från Europa ringer eller mailar de till

oss direkt, säger Linda Svärd, koordinator och

ansvarig för automotive-deskarna i Bäckebol,

Göteborg.

Kunddeskarna som förenklar

I snart två år har Schenker i Göteborg

arbetat med så kallade kunddeskar.

Det är grupper av branschspecialister

som avdelats speciellt för att ägna sig

åt kunder inom respektive område.

Kunden får en enda kontaktyta oavsett

om det handlar om bokning, prisfrågor

eller avancerade logistikupplägg.

I Göteborg, Jönköping, Värnamo och Stockholm

finns ett antal kunddeskar, det vill

säga särskilda grupper som arbetar med ett

fåtal kunder. Och då arbetar de med alla

frågor – bokning, planering, debitering, inköp

och så vidare.

– Vi har samlat kompetensen inom vissa

branscher i grupper om tre till fyra personer.

En sådan grupp utför idag samma arbete

som betydligt fler gjorde tidigare. En kund

kunde ha upp till tio olika kontakter hos oss,

säger Anita Lundberg, kundservicechef på

Schenkers terminaler i Bäckebol utanför

Göteborg.

– Om vi dessutom räknar med den besparing

som kunden gör så blir det ytterligare

kanske två personers jobb. Detta är en

lösning som både vi och kunden tjänar på.

Rätt kompetens i respektive grupp

– Vi är noga med att kombinera rätt kompetens

i varje grupp. Här måste finnas kunskaper

om internationella och nationella transporter,

språk, våra transportadministrativa

system samt logistikkompetens. Personer

”Förr kunde en kund ha upp till tio

kontaktpersoner hos oss, så är det inte längre.”

med systematiska, analytiska och kreativa

egenskaper måste finnas med i gruppen för

att den ska bli komplett. I Göteborg har vi

fyra kunddeskar för automotive och ytterligare

grupper som arbetar med kunder som

Lindex, Hemtex, Michelin och Tamro, säger

Anita Lundberg.

Hemtex har varit kund till Schenker i

många år och deras logistikchef, Annie

Schreiber är mycket nöjd med deskarna:

– Ja, vi är en eller två personer som har

daglig kontakt med desken. Vi blir alltid väl

bemötta och får korrekta och snabba svar.

Dessutom har vi ju alla våra butiker som har

möjlighet att ringa direkt till Schenker om

de har några frågor.

Bilindustrin är en stor och viktig bransch

för Göteborg, vilket också märks på Schenkers

Göteborgs-terminal. Här finns totalt

fyra deskar som alla jobbar med skräddarsydda

lösningar för ett flertal företag inom

automotive. De arbetar mer som ett Control

Tower, eller flygledartorn, med bemanning

26 Logistikmagasinet 3-2007


– Spjutspetskompetens är kännetecknet för våra

kunddeskar, säger Johan Trouvé, distriktschef i

Göteborg.

I Göteborg finns flera så

kallade deskar på kundservice.

Här är en av dem

tillsammans med chefen

för kundservice. Ninva

Ibrahim, Madelene Johansson,

Anita Lundberg

(kundservicechef), Anna

Lindau. På bilden saknas

Reine Kedegård.

kontaktvägarna

dygnet runt, året runt. Personalen koordinerar

allt över hela Europa. Varje enskild kund

har en egen tidplan och desken styr kundens

bilar. Personalen talar svenska, engelska,

franska, tyska, ryska och även vissa baltiska

språk.

– Om kundens leverantör ska transportera

gods till eller från Europa ringer eller mailar

de till oss direkt, säger Linda Svärd, koordinator

och ansvarig för automotive-deskarna i

Bäckebol.

Proaktivt arbete

– En av våra kunder har cirka 100 leverantörer

i Europa. Desken får bokningar efter

en bestämd tidplan och varje dag informerar

vi kunden vilka leverantörer som har

bokat. Fördelen med att arbeta proaktivt

med bokningar är att kunden blir informerad

redan på bokningsdagen om leverantören

ligger efter eller om det finns någon

annan orsak. Kunden får bekräftelse med

beräknat leveransdatum, vilket gör att kunden

har ett val redan vid bokningstillfället

om de behöver forcera en frakt, säger Linda

Svärd.

I största möjliga mån sker alla transporter

inom Schenkers nätverk, men ibland krävs

specialfordon och då bokar desken även det.

All leveransstatus och uppföljning sker av

kundgruppen.

Kundgrupper passar några få

En av kunderna, Plastal AB, som levererar

plastkomponenter till fordonsindustrin, är

enbart positiv till arbetssättet med deskar:

– Det är en helt annan skärpa nu än tidigare.

Vi får snabbare och mer korrekta svar.

Det har bland annat lett till att vi minskat

våra lager, säger Kjell Svensson, ansvarig för

materialstyrning och leveransbevakning på

Plastal AB i Uddevalla.

Deskar passar i första hand stora företag

med komplexa upplägg och hög omsättning

både nationellt och i Europa. Eftersom kunden

får en enda kontaktyta ökar den ömsesidiga

förståelsen för logistikupplägget.

Schenkers personal blir med proaktiv och

tillsammans med kunden skapas smarta lösningar.

– Man kan säga att en så kallad dedikerad

kunddesk nästan blir som om kunden outsourcar

all sin logistik till Schenker. Här

finns alla funktioner i en: logistik, ekonomi,

försäljning och administration. Vi ser gärna

att fler kunder vill arbeta med deskfunktioner,

säger Johan Trouvé, distriktschef i

Bäckebol.

– Spjutspetskompetens, rak och öppen

dialog, effektivitet, service och tystnadsplikt

är några av ledorden för våra deskar, säger

Johan Trouvé.

EVA RALPH

Logistikmagasinet 3-2007 27


”Jag kan inte se hur man har råd att inte jobba

aktivt med att sänka hastigheterna och därmed

bränsleförbrukningen”, säger Håkan Berntsson,

driftschef på Schenker Åkeri i Halmstad.

”Vi har fått ner såväl

tomgångskörning som

överhastigheter rejält

sedan vi började med

datorerna”

Strypta hastigheter –en

Schenker Åkeri har strypt topphastigheten

i alla nya lastbilar från 90 km/tim

till 85. Samtidigt har farthållarna ställts

in så att de inte går att låsa i hastigheter

över 80 km/tim.

– Förutom att våra transporter blir

säkrare och mer skonsamma mot miljön,

sparar vi pengar, säger Mats

Grundius, VD för Schenker Åkeri.

Om man jämför det

första halvåret i år

med samma period

förra året skiljer det

i genomsnitt två deciliter

per mil i

bränsleförbrukning.

En liter diesel kostar

cirka åtta kronor.

En bil som trafikerar

Stockholm-Halmstad

Mats Grundius, VD för går cirka 18 000 mil

Schenker Åkeri, är per år. Om man sparar

två deciliter per

nöjd med utfallet.

mil blir det en besparing

på cirka 30 000

kronor per år och bil.

– Även slitage av motorer och däck minskar

ju när hastigheterna sänks, säger Håkan

Berntsson, driftschef på Schenker Åkeri i

Halmstad.

Chaufförerna Tony Hallberg och Hasse ”Hoffa” Carlsson har inga problem att hinna med sina turer

trots att bilarnas maxhastighet strypts vid 85 kilometer i timmen.

Men det är inte bara den strypta topphastigheten

som påverkat det goda resultatet.

Fordonsdatorer skickar information

Man har även installerat fordonsdatorer

från Vehco som bland annat mäter bränsleförbrukningen

i de åtta fordon från Schenker

Åkeri som trafikerar sträckan Stockholm-Halmstad.

Fordonsdatorerna förser åkeriet med information

om varje bils tomgångskörning, hur

man bromsar och hur många procent överhastighet

som chauffören har.

– Vi har fått ner såväl tomgångskörning

som överhastigheter rejält sedan vi började

med datorerna, säger Håkan Berntsson.

För att bibehålla det goda resultatet jobbar

åkeriet ständigt med uppföljningar. Varje

chaufför får till exempel kontinuerligt hem

en där alla mätningar på alla bilar redovisas.

– Vi redovisar inga namn, men det är intressant

att se hur man ligger till i förhållande

till de andra chaufförerna, säger

Håkan Berntsson.

Alla åkerier satsar inte på hastighetssänkning

En fråga man kan ställa sig är varför inte

alla åkerier jobbar aktivt med att sänka hastigheterna

och därmed förbrukningen när

det uppenbart finns så mycket pengar att

spara. Håkan Berntsson har ingen förklaring.

– Jag kan inte se hur man har råd att inte

28 Logistikmagasinet 3-2007


Ibland är det svårt att tyda fraktsedlar. Här får en chaufför hjälp av Monica Ekstrand, gruppledare

på transportkontrollen i Stockholm hjälp att tolka ett dokument.

Säkrare sändning med EDI

ren vinst

– EDI gör sändningarna säkrare, billigare

och smidigare för såväl våra kunder

som för oss, säger Martin Gällnäs,

EDI-ansvarig region syd på Schenker.

Idag använder mer än 80 procent av

Schenkers kunder EDI när de skriver ut

transportinstruktioner. Slutmålet är

minst 95 procent.

Fakta

■ Högsta tillåtna hastighet för

tunga lastbilar i Sverige är 80

km/tim, även på motorväg. Det

finns ett undantag: en dragbil

utan släp får köra i 90 km/tim,

därför är det vanligast att

strypa bilarna vid 90 i Sverige.

Schenker har valt 85 km/tim

istället för 80 km/tim för att

chaufförerna ska ha en möjlighet

att öka farten om trafiksituationen

kräver det.

göra det. Om man kan spara så mycket

pengar per bil och år som vi, är det obegripligt

om man inte gör något.

Chaufförerna har inga problem med att

topphastigheten begränsas.

– Nej, vi har gott om tid på rutterna, så

det är inga problem att hinna. Man hinner

gott och väl fram i 80 km/tim, säger

Hasse ”Hoffa” Carlsson, chaufför i Halmstad.

– Det vi inte gillar är att de nya bilarna

har lite för svaga motorer. Det gör att bilen

ligger och byter växel fram och tillbaka

när det blir lite motigt, säger Tony

Hallberg, också han chaufför i Halmstad.

PIERRE OLSSON

EDI betyder Electronic Data Interchange och

är ett elektroniskt datautbyte mellan olika

datasystem. Filöverföring har funnits sedan

70-talet, men exploderade när Internet kom

och är idag grunden för all e-handel.

Inom Schenker används systemet främst

till bokningar och transporthandlingar.

Alternativet till EDI är att man ringer in

sina bokningar och fyller i sina transportinstruktioner

för hand.

– Det är inte ovanligt att manuellt ifyllda

fraktsedlar saknar viktiga uppgifter, eller att

handstilen är svårläst, därför minskar risken

för fel om vi har transportinstruktionerna

elektroniskt, säger Thomas Bondesson, EDIansvarig

region nord på Schenker.

Varför använder inte alla Schenkers

kunder EDI?

– En del tycker att det tar längre tid att

fylla i uppgifterna via datorn. Men fördelen

är att alla nödvändiga uppgifter kommer

med på fraktsedeln. Dessutom sparar man

tid om man ser till hela kedjan. Den totala tiden

för administration av en sändning blir

kortare.

Finns det fler fördelar?

– Det finns många. Genom att order- och

transportuppgifter återanvänds minskar

risken för fel och missförstånd. Med EDI kan

en del arbetsmoment automatiseras vilket

sparar tid som gör att personalen kan fokusera

på värdeskapande arbete istället för att

ägna tid åt

rutinarbete. Automatiska uppdateringar

och kontroller både under och

efter transporten ökar möjligheten till kontroll

och uppföljning. Till exempel att automatiskt

kontrollera transportfakturan mot

skickade sändningar.

Är det dyrare att använda EDI än att

fylla i för hand?

– Nej, tvärt om. Från den 1 november

2007 kommer Schenker att debitera 12 kronor

per paket- och inrikessändning och 45

kronor för utrikessändning som inte har EDI.

Vad tjänar Schenkeratt kunderna

använder EDI?

– Vi kan hantera en sändning snabbare

eftersom informationen på fraktsedeln skickas

elektroniskt till oss i samma ögonblick

som transportinstruktionen skrivs ut. Eftersom

det blir lättare och snabbare att hantera

sådana sändningar är det också ett sätt för

oss att hålla ner våra priser. Om vi får in alla

fraktsedlar via EDI har vi mycket bättre möjligheter

att planera våra rutter så att vi vet

att våra bilar har plats för sändningarna på

flaket.

Vad krävs för att komma igång?

– Det enda som behövs för att komma

igång är en dator med Internetuppkoppling

och en laserskrivare. Varje Schenkerkontor

har en lokal EDI-ansvarig som kan berätta

mer.

Logistikmagasinet 3-2007 29


Här når du Schenker

Schenker Ltd

prisat i UK

Schenker Ltd har vunnit 2007 års

Customer Care-utmärkelse vid en

av Storbritanniens fraktindustris

mest prestigefyllda prisutdelningar

– IFW Freighting Industry Awards.

– Jag vill tacka hela personalen som

hjälpt oss att vinna priset. I den konkurrens

som råder beror vår möjlighet att

utöka vår verksamhet på hur vi talar och

reagerar på våra kunders behov antingen

de är stora globala företag eller små

lokala företag som bara använder oss för

tillfälliga transporter, säger Klaus Eberlin,

glad VD för Schenker UK.

”Det är svårt att trygga effektiv customer

care i ett litet företag. I en stor organisation

behövs verkligt engagemang och

Schenkers kvalitet visar sig genom

många positiva reaktioner från kunder.”

Så lyder motiveringen från IFW:s

domare.

Schenker har 26 avdelningskontor och

nästan 1 000 anställda i UK.

Vill du ha kontakt med Schenker? Här är telefonnummer

till Kundservice på våra olika kontor i Sverige.

Kontor Tel nr

● Borlänge 0243-25 76 20

● Borås 033-17 84 40 (inrikes)

033-17 83 30 (utrikes)

● Gävle 026-15 87 20 (ankommande)

026-15 87 60 (import)

026 15 87 10 (avgående)

026-15 87 70 (export)

026-15 87 25 (reklamation)

● Göteborg 031-703 97 00 (avgående)

031-703 97 80 (ank paket)

031-703 96 00 (ank gods)

● Halmstad 035-15 46 80 (avgående)

035-15 46 65 (ankommande)

● Helsingborg 042-38 70 90 (avgående)

042-38 70 70 (ankommande)

● Hudiksvall 0650-357 70

● Hultsfred 0495-158 20

● Jönköping 036-18 32 10

● Karlshamn 0454-335 50

● Karlstad 054-85 26 40 (kundservice)

054-85 26 60 (bokning)

● Kristianstad 044-760 20

Kontor

Tel nr

● Linköping 013-37 09 00

013-37 09 30 (kundservice)

013-37 09 20 (bokning)

● Luleå 0920-23 57 30

● Malmö 040-671 31 50 (avg/export)

040-671 31 70 (ank/import)

● Norrköping 011-23 38 40 (inrikes)

011-23 38 50 (ank/inrikes)

011-23 38 10 (bokn, ank/exp)

● Nybro 0481-717 20

● Nässjö 0380-776 50

● Skara 0511-261 13

● Skellefteå 0910-517 20

● Smålandsstenar 0371-349 00

● Stockholm 08-585 102 00 (bokningen)

08-585 103 00 (kundinfo)

● Sundsvall/Timrå 060-59 54 30

● Tranås 0140-190 70

● Umeå 090-71 66 20

● Vetlanda 0383-125 20

● Visby 0498-24 80 50

● Värnamo 0370-69 91 20

● Vänersborg 0521-26 05 30

● Västerås 021-15 11 05 (priser, fakt)

021-15 11 70 (ank)

● Växjö 0470-77 36 15

● Örebro 019-21 92 20 (kundservice)

019-21 92 10 (bokningen)

● Örnsköldsvik 0660-572 20

● Östersund 063-16 18 20

Telefonnummer till övriga kontor och bolag inom Schenker hittar du på vår webbplats: www.schenker.se

Krysslösning och vinnare

Schenker – en

komplett logistikbutik

Schenkers logistiknät gör det möjligt att

ta vara på kunskap, erfarenhet och idéer

från världens alla hörn. Det i sin tur tillgodoser

krav från kunder och samhälle.

Nätet ger också möjlighet att kombinera

olika transportsätt – bil, båt, flyg och tåg

– och skapa logistiklösningar med bästa

möjliga avvägning mellan ekonomiska

och ekologiska krav.

Ofta visar det sig att den logistiklösning

som bäst svarar mot kraven på en hållbar

utveckling, samtidigt är den mest kostnadseffektiva.

Det är utgångspunkten för

allt vårt arbete – lokalt och globalt.

Du läser mer om företaget och våra

tjänster på: www.schenker.se

Grattis till vinnarna

av sommarkrysset!

1:a pris: Rullväska

Christer Rönnerdahl,

AB Eric Pehrson, Örebro

2–10:e pris: Ståltermos

Annica Svensson, Falkenberg

Cargo AB, Falkenberg

Inga-Karin Olofsson,

COLOREX Sweden AB

Lars Lindhoff, Danisco

Sugar, Köpenhamn

Stig Andersson, NSG

Logistics AB, Höllviken

Ann-Christine Olsen,

EBER Toys AB, Malmö

Tommy Ryman, Bording AB,

Götene

BENSIN

BOLAG

YTTERST


MACKA

BILD

V I SA R

V Ä G E N

LASTAR

UT

TON

4000

OM

DAGEN

VARU-

HUS

SARE

KEJ-

KLÄR

HAILE

ONKEL

HON I

DIREKT

SÄLJS I

MOTTA-

BRÅKAS

BÅG-

DET

BACK

Ö L R A D I O N L I N A L L T

GAREN

ELAKT

SKYTT

FÅGEL

HELA

KÖR

RADON

ANGIVEN

LAND-

SKAP

IGEN

I KEMIN

HUVUD-

KATT

D O D R N U T P E K A D L O

STAD

SEGT

VIRKE

VARU-

KOD

SAMLAR SLÅ I

INNEHA

SLUT PÅ

BÖNDER DÖRR

BÅTAR

S K Å N E Ä G A

AFRIKA

E A N L E M

VIN-

DISTRIKT

SKYNDA

ÅTRÅDD

BOWIES

SISTA

JÄTTEPRODUCENT

ENTALETN I O A MAKA

I M A N

AV FRYSTA ÄRTOR LÅNG

TID

ÄR DEN

VET-

RYMD-

ORGAN

GIRIGE

SLIPP-

RIG

HADE

EGEN

HÖRNA

SLUT-

KAMP

TUGG-

GUMMI

ANFALL

GREP

UPPSYN FRUKT-

BLIR

UPP-

H A I T O G D A

TRÄD

GATAN STÄLL-

OFTA

NING

ÄR

BART

VARJE

N A K E T DAG

LÅNG

DATUM

DETTA

L I D A G R O M A N

HISTORIA

GENLJUD

SAND-

REVEL

SLÅR

DEN

SKUR

KURV-

AV

FORM

KÅRE

KAN

CYKEL

MAN HA KON-

S A F

FÖR

ONDA

CERN TVÅ

FALL-

HÅLL

TANKE-

LÄSAR-

PAR

FYLLER

VI

HURSA

REGN-

ÄR

URAN-

HESI-

TERA

KADER

N E U T V E K M Ö R K A K Å

TECKEN

MOLN

MISS-

©

TÄNKT

PONTUS MAMMA

PAPPAS

PRESS

PÅ VÄG

AVRÄTT-

NING

HISSAS

E F T E R L Ä N G T A D

N Y F I K E N

H Y L A N D

PÅ-

STOD

N A S

B P B I L L E R U D B R B Y

L Ä TT-

S I N N I G

F R I V O L N K S E L A S S I E

A T T A C K T I L L L I N N E

T R U X A A N A T F A R M O R

Ingemar Ström, Smurfit

Munksjö Paper AB,

Billingsfors

Inga Svensson, Isaksson

Gruppen AB, Habo

Kristina Dahlman,

Transportindustriförbundet,

Stockholm

30 Logistikmagasinet 3-2007


Information & Prenumeration

Ring ditt lokala Schenkerkontor för mer information om våra produkter och tjänster.

Telefonnummer hittar du på sidan till vänster.

ALLMÄNT

IT-STÖD

KONSULTTJÄNSTER





Schenker

– en presentation

Så fyller du i fraktsedeln

Försäkringar

Tullbestämmelser




mySchenker

Bokning, Tracking, Turlista

och Price-on-line, Fraktsedelsvisning.

EDI

Electronic Data Interchange.

TA-system

– din guide till rätt verktyg

Transportadministration med

godkända TA-system.



Logistikanalys

Översyn och utveckling av företagets

nuvarande logistikupplägg, informationsflöde

och materialhantering.

EDI- och IT-lösningar

Analys och stöd för att på bästa

sätt införa logistiska EDI- och ITlösningar.

LOGISTIKTJÄNSTER



Grön logistik

Utredningar för miljöoptimerad

logistik.

Utbildning

Skräddarsydda utbildningar i verklighetsbaserad

logistik.





KVALITET, RISK OCH MILJÖ

Farligt gods

Tulltjänster

Kvalitetsarbete

Miljöarbete




Skadeförebyggande arbete

Reklamationer

Hållbarhetsredovisning




Partner för lönsam logistik

Schenker Logistics

En väl utvecklad och kundanpassad

logistiklösning kan på många sätt öka

konkurrenskraften.

Butikslogistik

Lönsamma logistiklösningar för

snabbrörliga konsumentprodukter.

Distributionslogistik

Lönsamma lösningar för nordisk

distributionslogistik.



Projektlogistik

Lönsamma, situationsanpassade och

flexibla logistiklösningar för projekt.

Helhetsåtagande med hantering av

hela varuflödet från leverantör till

slutkund.

Servicelogistik

Lönsamma logistiklösningar för

serviceföretag. Styrning, utförande,

transport, lagring, hantering och

reparation av reserv- och servicedelar.


Försörjningslogistik

Lönsamma logistiklösningar för

komponentförsörjning till svensk

tillverkningsindustri.

TRANSPORTPRODUKTER



SCHENKERsystem

Landtransporter av styckegods.

SCHENKERdirect

Landtransport av partigods.



SCHENKERparcel

Landtransport av paket.

SCHENKERcoldsped

Landtransport och logistiktjänster

av tempererat gods.



SCHENKERconcepts

Skräddarsydda logistikoch

transportupplägg.

SCHENKERocean

Sjötransporter.



SCHENKER JETcargo

Flygtransporter.

SCHENKERprivpak

Distanshandelspaket till privatpersoner

och småföretag

Alla produktblad kan du hämta på vår webbplats: www.schenker.se

Ja tack! Jag vill ha Logistikmagasinet fyra gånger om året utan kostnad!

Maila eller posta informationen till pierre.olsson@schenker.com eller Schenker AB, Pierre Olsson, 412 97 Göteborg.

Avsändare:

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Företag: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postnr/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skicka även tidningen till:

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Företag: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postnr/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Logistikmagasinet 3-2007 31


Avsändare:

SCHENKER AB

412 97 Göteborg

B

SVERIGE

PORTO BETALT

EN

NOMI-

NERAD

S KO D E L

O C H

F Å G E L

HEMLIG

SKRIFT

ÄR TON-

ÅRING

ANNANS

MÅNE

LITEN

KESARE

NALLE I

BOK

NEKA

SLÅ

NER

STÅR

FÖR

LITIUM

KVOT-

FISK


TÄNKER

VI

SEGER-

GUD

GOTT

KVÄLL

ENG-

ELSK

GREVE

PJÄS-

DEL

EN NO-

MINERAD

PLASTA

IN

EN

NOMI-

NERAD

KÄND

NAT

KING

SÄGS

OM EN

KARL

OLYCKA

RYMD-

NÄT

KONTI-

NENT

VATTEN-

ÅNGA

KUNG

BIDÉ-

PLATS

LEJON-

INNA

VID TID

F Ö R E

E R I C S -

S O N

GER

OSS

STRÖM

ÄR TÄN-

DER I

REKLAM

ÅTER-

VAPEN

RUNT

KOFFEIN-

DRYCK

DATA-

MÅTT

UPP-

SLAGS-

VERK

UPP-

SLAG

FIRMA

SPY

RÖD

LEDARE

JÄRN-

KONST

FLITIG

TALANG-

PRO-

GRAM

KAN

VARA

CD

BRAGES

MAKA

VAJA

KORT

NUMMER

DÄR ÄR

MOON

SÅNG I

LISSA-

BON

HEDER

MITT I

NUNAN

NER-

RÖKT

SVOR-

DOM

GRÖNA

LUNDAR

LÄNGS

MINST

SAGT

FRISK

VIND

SKÅDA

TAL I

TAL

GLOSOR

UT I

KÖGE

BRA

VÄRD

VACKER

FINNS I

BLOCK

RYGG


LAND

ÄR JU

TVILL-

INGAR

GILLAR

VATTEN

STYR I

KUPA

DRYCK

SOM

SKA DRA

GUDIN-

NA MED

GULD-

ÄPPLE

NÄS

TVÅ AV

EN SORT

PÅ DEN

TIDEN

PLATS

DÄR

LJUSET

STÄN-

DIGT

FLÖDAR

MOR I

STIA

ÄR IS-

GATAN

HÄR BOR

EN KÄND

KALLE

DAGEN

KORTA-

RE

©

PONTUS

PRESS

Kryssa och vinn!

Lös sommarkrysset och skicka in till redaktionen senast den 12 november.

1–10:e pris: Ett set tapas-skålar från Höganäs.

Avsändare:

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Företag: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postnr/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Posta eller faxa till: SCHENKER AB, ”KRYSSET”, 412 97 Göteborg. Fax : 031-40 75 22

magasinet

LOGISTIK

More magazines by this user
Similar magazines