PDF Ladda ner - Schenker

schenker.se

PDF Ladda ner - Schenker

magasinet

LOGISTIK

Nummer 3 september 2008

Globala och lokala transport- och logistiklösningar

På turné med

Götheborg

Sidan 4-5 Vem vinner Schenkers Logistikpris?

Sidan 10-11 Billigare logistik med c/o-adress

Sidan 14-19 Katastroflogistik – på liv och död

Sidan 26 Kör smart och spara tusenlappar


VD Nytt har & Noterat ordet

Äntligen! Jobbet med ny infrastruktur kan börja

När resultatet från hamnstrategi- och kombiterminalutredningen

presenterades för ett år sedan

kändes det som om något positivt äntligen hända med

den svenska infrastrukturen. Utredaren, Bengt Owe

Birgersson, pekade ut tio strategiska hamnar: Gävle,

Göteborg, Helsingborg, Karlshamn, Luleå, Malmö,

Norrköping, Stockholm (Kapellskär), Sundsvall och

Trelleborg.

Till slut hade någon vågat sätta ner foten och

identifierat vilka hamnar som ska prioriteras när både

Väg- och Banverket planerar förbättringar. Godsstråken

till och från dessa hamnar skulle förbättras

avsevärt, vilket skulle spara både tid och pengar både

för Schenker och för våra kunder.

Ett år efter att resultatet publicerades – och i halvtid

av regeringens mandatperiod – presenterades den 11

september i Göteborg den storsatsning som regeringen

vill genomföra i storstäderna. Satsningen på att

bygga bort flaskhalsar i storstäderna är givetvis något

som vi välkomnar med öppna armar. 7,6 miljarder

kronor under 2009 och 2010.

Transportnäringens huvuduppgift är att – tillsammans

med en väl underhållen infrastruktur – fungera

som en katalysator för tillväxt i samhället. Tillväxten

kräver kapacitet och effektivitet i alla transportslag

– att ställa ett transportslag mot ett annat medför

nästan alltid suboptimeringar.

På ett nationellt godsseminarium i Göteborg i

augusti sa Bengt Owe Birgersson att godstransporter

måste vara marknadsstyrda, med kunden, det vill

säga transportköparen, i fokus. Statens roll ska

enbart vara förutsättningsskapande.

Mitt i lågkonjunkturen är det därför dags att lägga

grunden, att skapa förutsättningarna, för tillväxt i

den svenska industrin.

En framgångsrik infrastrukturplanering kräver en

nationell helhetssyn – inte en regional dragkamp.

Infrastruktursatsningar skapar arbetstillfällen, både

under själva anläggningsarbetet men förhoppningsvis

även när förbättringen är genomförd. Därför är det

självklart viktigt för landets kommunala och regionala

politiker att få satsningar genomförda hos just dem

– och kanske är det då också svårt för de enskilda

riksdagsledamöterna, som ska ta ställning till den

föreslagna infrastrukturpropositionen, att hålla fokus

på den nationella agendan. Dessutom behöver Näringsdepartementet

stärkas i förhållande till Finansdepartementet,

så att de stora, välbehövliga satsningarna

inte prioriteras ner bland andra budgetposter.

Så tack, regeringen, för att arbetet nu slutligen kommer

igång. Det är hög tid för en rejäl upprustning av

den svenska infrastrukturen – det kommer att vara

avgörande för Sveriges företags konkurrensmöjligheter

i ett alltjämt växande Europa.

INGVAR NILSSON

CEO SCHENKER REGION NORTH

2

Logistikmagasinet 3-2008


Nytt & Innehåll Noterat

4 Logistik långt framme. Svensk

logistik producerar många

intressanta lösningar idag. De

allra mest intressanta blir

nominerade till Schenkers

Logistikpris. Här presenteras

årets kandidater.

14 Rätt hjälp. Att logistiken kring katastrofhjälp

fungerar är naturligtvis

livsviktigt. Men det är inte bara en fråga

om tid. Är det inte rätt utrustning som

kommer till rätt plats är det risk att

insatserna mer stjälper än hjälper.

10 C/O Schenker. Faurecia i småländska

Torsås låter Schenker stå som adress för

alla leveranser. ”Vi har en mycket bättre

styrning nu när vi kan ta hem det vi vill

ha – varken mer eller mindre.”

26 Tusenlappar att spara. Kör med framförhållning,

på så hög växel som möjligt

och motorbromsa. Genom sparsam

körning minskar du på bränsleförbrukningen

och gör en insats för miljön.

12 Just in time. Logistik med exakt precision

är nyckeln till Elektroskandias

framgångar. Från centrallagret i Örebro

levereras godset till kund dagen efter

beställningen är gjord.

27 Cirkus Götheborg. Logistiken i hamn

är minst lika viktig som den ombord

när ostindiefararen Götheborg är ute på

turné. Utställning och butik ska byggas,

rivas och fraktas vidare till nästa stopp.

Logistikmagasinet är en tidning för kunder,

Redaktör: Pierre Olsson, Schenker AB

Redaktionens adress: Logistikmagasinet

Adressändringar: Har du ny adress eller

leverantörer och samarbetspartners till

pierre.olsson@schenker.com

Schenker AB, 412 97 Göteborg.

om någon av dina kollegor vill ha tidningen

Schenker och distribueras även till anställda

Övriga i redaktionen:

Tel: 031-703 80 00. Fax: 031-40 75 22.

kostnadsfritt, meddela redaktionen via

i företaget. ISSN 1401-8667. Årgång 13.

monica.holm@schenker.com

www.schenker.se

e-post till pierre.olsson@schenker.com,

Citera oss gärna, men ange källan.

beatrice.jerkrot@schenker.com

Omslag: Pierre Olsson

fax 031-40 75 22, eller fyll i kupongen på sid 31.

Ansv utgivare: Bo Hallams, Schenker AB

asa.larsson@schenker.com

Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås

Produktion: LTS Kommunikation AB,

bo.hallams@schenker.com

karin.andreen@ltskommunikation.se

Upplaga: 30 000 ex.

Drottninggatan 22, 411 14 Göteborg.

www.ltskommunikation.se

Logistikmagasinet 3-2008

3


Nytt & Noterat

En av dem vinner Schenkers

I år står kampen mellan Göteborgs Hamn, Komplett.se

I år är det 26:e gången det prestigefyllda

Schenkers Logistikpris delas ut.

Nominerade är; Göteborgs Hamn,

Komplett.se och Volvo Cars.

Göteborgs Hamn är nominerad för sitt upplägg

med torrhamnar och tågskyttlar som

underlättar trafiken till och från hamnen.

– Att släppa in flera operatörer, även

på andra orter, har ökat tillgängligheten

och effektiviteten, säger Niklas Ward,

ordförande i Vetenskapsrådet och VD på

Schenker Consulting.

Komplett.se har gjort en lösning där

en kund som handlar via nätet kan hämta

produkten dagen efter om den beställs före

17.00.

– De har stora volymer i storstäderna.

Där använder de lagren även som utlämningsställen,

vilket ger en mycket hög

servicegrad, fortsätter Niklas Ward.

Snabbhet och pris

Volvo Cars nomineras för sin reservdelshantering,

där man erbjuder olika prisnivåer

utifrån hur bråttom det är att delen

kommer fram.

– Det är ett intressant system som man

undrar varför inte fler använder sig av.

Det innebär en rimlig kapitalbindning och

ger en hög servicenivå. Det vanliga är att

Niklas Ward, VD på

Schenker Consulting.

man bygger system

efter den som har

störst behov, här har

man gjort en mycket

bredare anpassning

med hög servicenivå,

säger Niklas Ward.

Juryn som nominerar

pristagarna

och utser en vinnare

består av Schenkers

Vetenskapsråd i samarbete

med Schenker Consulting. Läs mer

om rådet på sidorna 20–21 i detta nummer

av Logistikmagasinet.

– Rådets olika medlemmar kommer med

förslag och sedan har vi ett möte där vi

kommer överens om tre kandidater. Efter

ytterligare funderingar och diskussioner

utses en vinnare bland de nominerade,

säger Niklas Ward.

Tre pristagare

När Schenkers Logistikpris firade 25 år

förra året delades priset för första (och

enda?) gången i historien ut till samtliga

nominerade – Metro, Scania och Stena Recycling.

Håkan Larsson, styrelseordförande

i Schenker AB, var på plats och hyllade

mångfalden i svensk logistik.

– Att vi delade ut det till tre så olika

Motivering

Bild: Port of Göteborg

4

Anmäl dig här!

Priset är formgivet av

Göteborgskonstnären

Roland Borén.

n Priset delas ut i samband med Schenkers

Logistikforum den 5 november

2008 på Ingenjörsvetenskapsakademiens

konferenscenter i Stockholm.

n Talar gör bland andra Kjell Nilsson, VD

Semcon.

n Gå in på www.schenker.se om du vill

anmäla dig till Schenkers Logistikforum.

”Göteborgs Hamn

Göteborgs Hamn har återigen visat på en logistisk

framsynthet och innovationsförmåga

genom att designa och stödja ett upplägg

med tågskyttlar för containrar. Järnväg ligger

i tiden, bland annat som ett kapacitetsmässigt

komplement samt ett miljövänligt alternativ

till landsvägstransporter. Upplägget har

rönt stor framgång och idag opererar olika

bolag ett 25-tal olika pendlar.

Komplett.se


E-handeln har utvecklats starkt under senare

år. Numera ses denna typ av handel som ett

naturligt inslag i människors vardag. Komplett.se

har legat i framkant och visat att det

går att bedriva e-handel i stor omfattning

även med höga krav på leveranstider. Till

detta kommer valmöjligheten mellan att få

varor levererade hem eller att hämta dem

själv på ett antal egna utlämningsställen, vilket

ger extra snabb leverans till låg kostnad.

Logistikmagasinet 3-2008


Logistikpris

och Volvo Cars

bild: Anne Östensson Stråhle

Bild: Volvo Cars

lösningar visar på den bredd och kunskap som

finns inom logistiken i Sverige idag. Ett pris

som både sporrar och inspirerar och driver

logistikutvecklingen framåt, säger han.

Genom åren har många framgångsrika företag

och institutioner fått priset för utmärkande

insatser inom logistikområdet – Sandvik, SKF,

Electrolux, Stora Enso, Atlas Copco, Volvo,

IKEA, Tetra Laval, Chalmers Tekniska Högskola

för att nämna några.

Bakgrund Logistikpriset

Syftet med priset är först och främst att

höja uppmärksamheten kring logistik i

Sverige och belöna speciella initiativ och

innovationer.

Kriterierna för att bli nominerad till

Schenkers Logistikpris är följande:

n Det ska vara en logistiskt realiserbar

innovation.

n Vem som helst kan nomineras (inget

krav att det är en Schenkerkund),

både personer och organisationer går

bra.

n Innovationen/initiativet ska ha koppling

till Sverige.

n Lösningen ska ligga nära i tiden, men

måste ha visat sig fungera i praktiken.

Volvo Cars


Reservdelar till fordon kräver hög servicegrad

samtidigt som kapitalbindningen måste hållas på

en rimlig nivå. Hög servicegrad är nödvändigt ur

ett kundperspektiv, men är också en förutsättning

för att i framtiden kunna sälja mer på funktion.

Volvo Cars har utvecklat ett effektivt upplägg

för sin reservdelslogistik genom att lägga upp

distributionen i ett hierarkiskt system. Med hjälp

av samordnad styrning, väl utvecklade IT-system

och lokala distributionscentra har man fått upp

servicegraden på en mycket hög nivå.

Logistikmagasinet 3-2008

Alan McKinnon

från Herriot-Watt

University i Edinburgh

talade om

de senaste rönen

inom logistik och

miljö för ett 80-

tal intresserade

åhörare på Schenkers

miljödag

i juni.

”Alan McKinnons föredrag

värt att höra flera gånger”

Miljöfrågan blir allt mer brännande

för logistiker. Det märktes om inte

annat i början av juni, då ett 80-tal

åhörare kom till Schenker för att

höra Alan McKinnon, en av de

främsta inom logistik och miljö.

Han gav en lägesrapport om den

senaste utvecklingen.

Flera av åhörarna hade hört den fyra

timmar långa föreläsningen tidigare i

samband med Al Gores besök i Göteborg.

– Ämnet är så komplext och föredraget

så intressant att jag behöver lyssna

på det igen, kommenterade en av

åhörarna från Scania AB.

Koldioxidens fotavtryck – hur mycket

koldioxid en produkt eller en människa

genererar – är ett vedertaget begrepp.

Globalt sett släpper varje person ut

cirka fyra ton koldioxid. För Sverige är

siffran sex ton och för USA 20 ton.

Grön el på tåget

Det som är bra i ett land kan vara

dåligt i ett annat. I Sverige kör till

exempel tågen på grön el, därför lämnar

svenska järnvägstransporter små

avtryck. I andra europeiska länder är

elektriciteten inte det minsta grön och

järnvägstransporterna ger där större

avtryck än landsvägstransporter.

Koldioxidemissionerna från landsvägstransporter

påverkas bland annat

av bilarnas aerodynamik, vikt, lastkapacitet

och bränsleeffektivitet. Längre

bilar eller dubbeldäckare kan ta mer

gods vilket påverkar positivt liksom

mer effektiv packning och fulllastade

lastbilar.

Frågor att ta ställnig till

McKinnon gav en inblick i olika ställningstaganden

vid forskning om olika

bränsletyper. Hur stor blir till exempel

nettovinsten för emissioner när

biobränsle används? Energiinnehållet

i biobränslen är 10 procent mindre än

i fossila bränslen. Har ny mark röjts

och viktiga naturområden förstörts?

Hur mycket emissioner har bränslet

genererat på sin väg till motorn och i

raffineringsanläggningarna?

Bränsleceller kan vara en framtida

lösning. Emissionerna består av vatten.

Bränslecellen har bättre räckvidd

och är effektivare än batterier – men

utvecklingen tar tid och än är tekniken

dyr. Utvecklingen av hybridteknik, där

batteridrift kombineras med dieselmotorer

har kommit längre.

I Göteborg och Stockholm testar

Volvo just nu sopbilar med den nya

hybridtekniken och man räknar med att

lansera serieproduktion av hybridlastbilar

i slutet av nästa år.

Anne Östensson Stråhle

5


Miljö

”Skönt utan avgaserna”

Testchauffören ger

Scanias etanoldrivna

lastbil högt betyg

bild: Pierre olsson

Det finns en stor skillnad mot en vanlig

diesellastbil.

– Jag slipper avgaserna, och det är

skönt för jag mår illa av dem, säger

Jivan Osman, den chaufför som testar

världens första etanoldrivna lastbil

från Scania.

Bilen går som distributionsfordon i Stockholm

sedan mitten av juli, och hittills har

Jivan Osman inget negativt att säga om

den. Etanol har inte samma energiinnehåll

som diesel, därför fanns det på vissa håll

en farhåga att bilen skulle vara klenare än

en traditionell lastbil.

– Jag märker ingen skillnad. Bilen är stark

och har en väldigt bra svängradie. Det enda

är att den måste värmas upp lite innan

man startar, men det är så lite att det inte

påverkar någonting, säger Jivan Osman.

Flexibelt tak klarar låga passager

Bränsletanken är större än på en vanlig

dieselbil, så det räcker att tanka den var

fjärde, eller femte dag.

– Vi tankar inte själva utan ringer till en

bussterminal och säger till när vi behöver

tanka.

Bilen är utrustad med alkolås, bältespåminnare

och röda säkerhetsbälten för att

det ska vara lättare att se om chauffören

har bältet på. Flaket är utrustat med höjoch

sänkbart tak vilket gör att lastbilens

totala höjd går att variera mellan 3,10 och

3,80 meter.

– Det är nödvändigt i Stockholm. Det

finns många broar, tunnlar och garageinfarter

där du måste kunna sänka taket, säger

Jivan Osman.

Viktigt lasta i rätt ordning

Är det så att chauffören har gods som är

högre än 3,10 på flaket lastas det sist, så

att det kommer av först och inte hindrar en

sänkning.

– Jag brukar köra omkring med 3,30.

Dels kommer jag fram så gott som överallt,

dessutom blir takhöjden när jag är uppe på

flaket lagom då, säger Jivan Osman.

PIERRE OLSSON

Jivan Osman trivs

med att köra

världens första

etanoldrivna

lastbil.

6

Logistikmagasinet 3-2008


Nytt & Noterat

Norge prövar längre fordon

Schenker i Norge ser gärna

att de permanent får använda

lika långa fordonskombinationer

som tillåts i Sverige och i

Finland och driver därför på

de norska myndigheterna i

denna fråga.

Schenker i Sverige har under

flera år haft ett transportupplägg

med 25,25-meters fordon från

Umeå till norska gränsen. Där

möter ytterligare ett fordon upp,

omkoppling sker och för sträckan

från norsk gräns till Oslo används

två fordon.

Utvalda vägsträckor

I somras kom ett glädjande

besked från norska Samfärdsministeriet

– det blir nu tillåtet att

pröva 25,25-moduler under en

begränsad period om tre år. Men

bara på vissa vägsträckor och

totalvikten av modulekipaget får

inte överskrida 60 ton. Myndigheten

vill under denna försöksperiod

undersöka om lägre total

bränsleförbrukning/koldioxidutsläpp

kan uppnås genom att färre

fordon används för att transportera

motsvarande godsvolym.

Mycket förberedelser

En projektgrupp med deltagare

från Schenker i Norge och Sverige

har under ett års tid förberett

ett eventuellt positivt besked

från norska myndigheter. Det är

mycket som ska finnas på plats

innan ett nytt transportupplägg

dras igång. Passande fordon och

trailers ska kontrakteras och

rätt kunder med rätt typ av gods

måste finnas i båda ändar.

Från norsk sida var SH Transport

i Drammen först ut och startade

den 1 juni en rutt mellan

norska Alnabru och Sverige och

från svensk sida startade samtidigt

en linje från Göteborg till

Norge. Hittills är erfarenheterna

mycket positiva och Logistikmagasinet

hoppas att lite längre

fram kunna redovisa en utvärdering

ur miljömässig synvinkel.

MONICA JADSÉN HOLM

Carina R Nilsson, vice VD för Sveriges Åkeriföretag och

Sten Forseke, VD Greater Than.

Pris ska stimulera

positiv förändring

Ett nytt pris på 100 000 kronor ska locka åkerier

att jobba mer aktivt med miljö, trafiksäkerhet

och personal för att förbättra kundnyttan.

Trötta förare varnas

med nytt system från Volvo

Volvo Lastvagnar har utvecklat

ett system som varnar

trötta förare.

Om föraren avviker från sitt vanliga

körsätt lämnar systemet varningar

av olika grad. Först enbart

textmeddelande via instrumentpanelen,

”fokusera på körningen”

eller ”dags för paus” och senare

även med ljudsignal.

Testat på motorväg

Systemet ”Driver Alert” har

testats genom att man framkallat

sömnbrist på ett antal förare som

testkört fordon utrustade med

det nya systemet på Volvos egen

anläggning och efter specialtillstånd

även på motorvägen mellan

Göteborg och Varberg (E6).

På årets Tylösandseminarium

presenterades ”Driver Alert” av

Lars-Göran Löwenadler, trafiksäkerhetsansvarig

på Volvo

Lastvagnar. Han berättade också

att det inträffar cirka 40 000

dödsolyckor om året i Europa

och att var femte av dem orsakas

av att föraren är trött eller blivit

distraherad.

Sverige drivande i EU

Trafiksäkerhetsseminariet i

Tylösand som i år hölls den 8-10

september var fullspäckat med

intressanta föreläsningar om

olika aspekter av trafiksäkerhet.

Infrastrukturminister Åsa

Torstensson inledningstalade till

exempel om att Sverige kommer

att driva frågan om obligatoriska

alkolås i EU och Vägverkets Åsa

Ersson berättade om Nollvisionens

nästa etappmål som nu är

ute på remissrunda.

Till 2020 ska antalet döda inte

överskrida 220 (siffran för 2007

var 470).

MONICA JADSÉN HOLM

– Vi vill öka medvetenheten om att förändra sina

åkeriföretag inifrån och på så vis göra sig mindre

beroende av yttre förändringar som oljepriser och

politikerkrav, säger Carina R Nilsson, vice VD för

Sveriges Åkeriföretag.

Inte bara ett pris

Företagen bedöms inom miljö, lönsamhet, personal

och trafiksäkerhet. Förutom det stora priset på

100 000 delas ett pris ut till det företag som är

starkast inom respektive område. Ett bonuspris

kommer också att delas ut till det företag som anses

ha varit särskilt innovativt.

– Alla åkeriföretag som är medlemmar i Sveriges

Åkeriföretag kan skicka in nomineringar. Transportköpare

som vill uppmärksamma sin leverantör är

självklart också välkomna. Det här är ett tillfälle

då man applåderar varandra för väl utfört jobb och

inspireras av goda exempel, säger Carina R Nilsson.

Samarbete mellan viktiga parter

Initiativet är ett sätt att stimulera förbättringsarbete.

– Det finns en ganska utbredd uppfattning att

personal, miljö och satsningar på trafiksäkerhet inte

gynnar resultatet, säger Carina R Nilsson.

Bakom priset står Sveriges Åkeriföretag, Greater

Than, QIII och NTF som också utgör juryn som

utser vinnare. Neutral ordförande är Kaj Lindgren,

sakkunnig inom frågor på transportområdet.

Logistikmagasinet 3-2008

7


Miljö

”Ge oss mindre luft i

Smartare förpackningar en av möjligheterna

som lyftes fram på årets Logistikforum

8

Hur man än räknar är större fordon bättre än små.

Att transportera luft för kunderna är inte en bra affär i längden.

Det var några av de inspel som diskuterades på Logistikforum under

Elmiamässan.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson hyllade

näringslivets vilja att ta tag i klimatfrågan.

Jeanette Skjelmose, miljöchef på Ikea, visade

upp Ikeas ersättare till träpallen.

Förra året bildade infrastrukturminister

Åsa Torstensson Logistikforum.

Syftet är att samla en bred

kompetens från olika branscher

och forskarvärlden för att diskutera

transportindustrin och dess

framtid.

På Elmiamässan i Jönköping den

20 augusti hölls en offentlig konferens

under rubriken ”Ställ krav

på ansvar och effektivitet – om

hållbara godstransporter”.

John Berry från EU-kommissionen

DG Tren menar att den potential

som finns att minska miljöpåverkan

från framtidens transporter främst

ligger i fordonens storlek.

– Det finns de som invänder att

sådana fordon påverkar trafiksäkerheten

eftersom de är tyngre att

krocka med och svårare att köra

om. Men om vi enbart tillåter

sådana fordon på tvåfiliga transitvägar

försvinner de problemen.

Och om vi tillåter längre och tyngre

fordon blir det också färre, menar

John Berry.

Han har räknat på ett scenario

där EU går från att tillåta dagens

fordon på 18,75 meter och 40 ton

last till 25,25 meter och 60 tons

last (i Sverige är sådana fordon

redan tillåtna) på transitvägar i

Europa. För att inte slitaget på vägarna

ska öka måste de nya fordonen

ha fler axlar så att axeltrycket

inte förändras.

30 procent färre lastbilar

I beräkningarna ingår också en årlig

ökning av efterfrågan på transporter

med en procent.

– Under de förutsättningarna

skulle antalet lastbilar inom EU

kunna minska med cirka 30 procent,

säger John Berry.

John Berry från EU-kommissionen lyfte fram större

transportfordon som den enskilt främsta möjligheten till

mindre miljöpåverkan i framtiden.

Det finns ett motstånd mot

längre fordon på många håll som

främst grundar sig på att längre

fordon på väg skulle missgynna

järnvägstrafiken. I John Berrys scenario

skulle järnvägen förlora cirka

fyra procent, och sjöfarten cirka tre

procent.

– Men samtidigt fortsätter

oljepriset att stiga vilket påverkar

priset på landtransporter. I realiteten

kommer vi att se väldigt små

förskjutningar mellan transportslagen,

säger John Berry.

Han har också räknat på ett annat

scenario där enbart de länder

som är positiva tillåter större

fordon. Då blir effekten ändå en

minskning med närmare tio procent

av antalet tunga fordon inom EU.

– Hur vi än räknar blir det bättre

med stora fordon på vägarna. Trafiksäkerheten

ökar, miljöpåverkan

minskar och det är dessutom gynnsamt

med färre fordon med tanke

på den brist på chaufförer som

råder i hela EU, säger John Berry.

Jeanette Skjelmose, miljöchef på

Logistikmagasinet 3-2008


lasten”

BILD: PIERRE OLSSON

Bo Hallams, marknadsdirektör på Schenker, visade flera exempel på förpackningar som kan göras bättre för att minska miljöpåverkan.

”I längden

är det

bättre

för såväl

Sverige,

Schenker

och våra

kunder

om luften

på flaken

minskar”

Ikea, visade bland annat upp deras

lösning som ska ersätta dagens

träpallar.

Två plastkonstruktioner fästs med

hjälp av spännband under godset

som sedan går att hantera som

vanligt med en truck.

– Det har många fördelar,

konstruktionen tar mycket mindre

plats och den tillverkas i Asien

där vi har mycket tillverkning. Det

innebär att vi inte behöver skeppa

tomma pallar dit. Och när de slitits

ut kan vi återanvända dem till att

exempelvis göra möbler av dem,

säger Jeanette Skjelmose.

Många möjligheter

Bo Hallams, marknadsdirektör på

Schenker, betonade att det är fullt

möjligt att nå målet att halvera

miljö påverkan från svenska godstransporter

fram till år 2020.

– Men det finns ingen enstaka

radikal lösning, det handlar om att

ta många små steg för att nå ett

radikalt resultat, menar han.

Han pekar också på möjligheter

att effektivisera transporterna

genom att titta utanför transportkollektivet.

– Idag transporterar Schenker

väldigt mycket luft för våra kunders

räkning. Vi har funderat på om vi

ska lyfta fram detta i ljuset. Trots

allt tjänar ju vi pengar på de transporterna.

Men det är ingen hållbar

strategi. I längden är det bättre för

såväl Sverige, Schenker och våra

kunder om luften på flaken minskar,

säger Bo Hallams.

Som exempel visar han en leksak

där förpackningen lätt skulle kunna

vara hälften så stor, ett USB-minne

som har en förpackning som är

tjugo gånger så stor som innehållet

och två förpackningar med

hushållspapper som tar lika mycket

volym, men där den ena innehåller

dubbelt så mycket papper som den

andra.

– Här finns mycket att göra för

att effektivisera transporterna,

menar Bo Hallams.

Hans Hansson, Freight Commercial

Manager på Stena Line, visade

hur de sparat 2,6 miljoner liter

bunkerolja på ett år genom att byta

till mindre propellerblad på ett av

sina fartyg.

– Vi har ytterligare 30 fartyg. Vi

kan nog inte spara lika mycket på

alla, men det finns stora möjligheter

här, säger han.

Positiv minister

Erica Kronhöffer, miljöchef på

Green Cargo, berättade om ett upplägg

där flera stora kunder inom en

och samma bransch samverkar.

– Trots att de är konkurrenter har

de möten där de samordnar sina

flöden med gemensamma leveranstider

för att möjliggöra

effektivare transporter, säger hon.

Åsa Torstensson avslutade med

att hylla näringslivets vilja att ta

tag i klimatfrågan.

– Jag blir glad när jag ser att näringslivet

själva tar initiativ för en

hållbar framtid. Det är många här

idag som visat exempel på en stor

vilja att göra skillnad.

PIERRE OLSSON

Logistikmagasinet 3-2008

9


Ny leveransadress ger

Faurecia många fördelar

10

För två år sedan tog Faurecia i småländska

Torsås emot leveranser från

ett tiotal leverantörer om dagen.

– Det var inte speciellt effektivt –

därför började vi titta på alternativ,

säger Tomas Olsson, materialplanerare

på Faurecia.

Lösningen blev att ha Schenker i

Nybro som c/o-adress för alla underleverantörer.

Varje dag kommer två anlöp med leverans

av dagsförbrukningen till fabriken i Torsås.

Faurecia är en global underleverantör till

bilindust rin.

En dedikerad bil till alla

Tack vare att man till stor del använder

sig av underleverantörer i närområdet kan

Schenker använda en dedikerad bil med

släp till hela upplägget.

På morgonen levereras den första sändningen

till fabriken. När bilen är lossad går

den i en slinga bland de underleverantörer

till Faurecia som ligger i närområdet och

plockar upp gods som samma eftermiddag

levereras till fabriken.

Bättre styrning, mindre lager

– Det är mycket lättare att planera arbe tet

i godsmottagningen nu. Tidigare hade vi tre

man där, nu räcker det med två. Även produktionen

flyter smidigare när vi har bättre

koll på inflödena, säger Tomas Olsson.

Upplägget är tvådelat. Vissa underleverantörer

levererar till ett lager som ligger

granne med Schenkers terminal i Nybro.

Ytan betalas av Faurecia som ställer krav på

att leverantörerna ska hålla en mini- och en

maxinivå i lagret. Sedan är det upp till dem

själva att se till att nivåerna ligger rätt.

Faurecia ropar av mot lagret och godset

sorteras i produktionsordning och varje

underleverantör får veta vad som plockats

för att kunna fylla på efter behov.

Tomas Olsson och

Christian Ekholm på

Faurecia är nöjda

med att Schenker

i Nybro står som

adressat för deras

egna leveranser –

och för deras underleverantörers.

Dagligen lastas cirka en bil med gods från

lagret, och ett släp med gods som levererats

till Schenkerterminalen under natten.

– Vi har en mycket bättre styrning nu

när vi kan ta hem det vi vill ha – varken

mer eller mindre. Upplägget har gjort att vi

kunnat minska våra egna lagerutrymmen,

idag har vi bara lager för ett dygns produktion,

säger Christian Ekholm, inköpare på

Faurecia.

Positivt för miljön

För att Faurecia ska kunna planera sin

produktion får de en grov leveransplan

från sina kunder. Men den exakta planen

får de först dagen innan produkterna ska

levereras.

– Därför måste vårt lager för utleveranser

ha lite större marginal. Där har vi en

buffert för tre dagars behov, säger Tomas

Olsson.

Upplägget har gjort att Faurecia kunnat

spara pengar. Om man räknar den totala

transportkostnaden med lager och omplockning

har helheten blivit billigare.

– Vi ser det också som positivt att det är

en fast kostnad som i stort sett inte varierar

från månad till månad, säger Christian

Eklund.

– Dessutom är upplägget positivt för

miljön. Bilarna som kommer hit är alltid

fullastade istället för att det kommer upp

till tio bilar med kanske två, tre pallar på

ett halvtomt släp.

Men alla underleverantörer blev inte

glada över att flytta lagren från sin egen

produktion till ett lager i Nybro.

– Speciellt som de inte får fakturera oss

förrän produkterna lämnar lagret, säger

Christian Ekholm.

Logistikmagasinet 3-2008


Nytt & Noterat

Bild: Pierre Olsson

”Vi har en mycket bättre

styrning nu när vi kan ta hem

det vi vill ha – varken mer

eller mindre. Vi har minskat

våra egna lagerutrymmen, idag

har vi bara lager för ett dygns

produktion.”,

Christian Ekholm, inköpare på Faurecia.

Småländska Faurcia levererar avgassystem och andra komponenter till världens bilindustri. Genom att använda Schenkers terminal i Nybro

som c/o-adress sparar man lagerutrymmen, transporter och miljö.

Å andra sidan har det öppnat möjlighet

för underleverantörerna att köra större

produktionsserier eftersom leverantörerna

inte längre behöver ytor för att lagra produkterna

på det egna området.

– Många har sett fördelarna med det,

större serier gör oftast att produktionspriset

sjunker. Vi på Faurecia har inte sett

något negativt med lösningen, till och

med planerarna är nöjda, säger Christian

Ekholm.

PIERRE OLSSON

Fakta: Faurecia

n Faurecia är en global underleverantör till automotivebranschen med tillverkning över

hela världen.

n Företaget är specialiserat på tillverkning och utveckling av säten, dörrar, cockpit,

akustiklösningar, fordonsfronter och avgassystem.

n I Torsås tillverkas grenrör och katalysatorer, även utvecklingen av de produkterna är

förlagda till Torsås. De största kunderna är Volvo, Renault, Skoda, Volkswagen, Ford

och Scania som är en ny kund.

n I Torsås är drygt 500 anställda, globalt 60 000.

n Torsmaskiner AB grundades 1950, produktionen av avgassystem började 1954.

I slutet av 1999 köptes företaget av det franska företaget Faurecia och bytte namn.

Logistikmagasinet 3-2008

11


Nytt & Noterat

”Bara vi får en x- och y-koordinat kan vi leverera godset. Egentligen spelar det ingen roll om leveransen sker mitt i skogen eller till en loftgång utanför en

lägenhet, säger Magnus Hansson, transportutvecklare på Elektroskandia. Kablar och vitvaror står för de största volymerna från lagret i Örebro.

Framgångrika tack vare

12

Beställ före klockan 18 så har du ditt

gods före klockan 13 nästa dag.

För Elektroskandia är logistiken en

stor bidragande del till företagets

framgång.

– Det gäller att ligga steget före och

inte titta på konkurrenterna för att

kopiera dem. Då slutar man utvecklas,

säger Magnus Hansson, transportutvecklare

på Elektroskandia i Örebro.

Tack vare att centrallagret ligger i Örebro

når man så gott som hela Sverige dagen

efter beställningen.

Elektroskandia har proffsbutiker på 46

platser i Sverige. Butikerna har cirka 3 000

till 4 000 artiklar i sortimentet av de cirka

36 000 artiklar som finns på lagret i Örebro.

Sortimentet varierar något beroende på var

butiken ligger och vilken säsong det är.

Man har som mest på hösten när många

byggen ska avslutas och när vitvarorna

börjar gå åt i julhandeln.

Levererar allt i ett paket

När Elektroskandia levererar till byggen

görs det ofta i ”kit”. Alla vitvaror som ska

in i en speciell lägenhet levereras i ett paket

tillsammans med övrig elutrustning så

att det bara är att bära in allt som behövs

på en och samma gång. Här är det viktigt

att leveransen sker ”just in time” så att

det varken blir stående på gården eller att

montörerna tvingas vänta.

– Vi gör något liknande för Ericsson som

är vår största kund. När de bygger något

någonstans fyller vi en låda med allt som

behövs. Sedan får vi en x- och y-koordinat

dit godset ska levereras. Egentligen spelar

det ingen roll om leveransen sker mitt i

skogen eller till en loftgång utanför en

lägenhet, säger Magnus Hansson.

På rätt plats i rätt tid

Varje dag avgår bilar till 35 destinationer

och Schenker är en av de största transportörerna.

– Vi fungerar som en terminal för Schenker

och de andra transportörerna. Vi ställer

fram allt gods som ska till olika destinationer,

så kommer chauffören hit och drar

Logistikmagasinet 3-2008


ild: pierre olsson

Elektroskandia

väljer långsam

lösning för miljön

Elektroskandia importerar produkter från

Asien och Euro pa. De flesta flöde na från Europa

går med lastbil, men från Asien och Turkiet

åker godset båt och tåg.

– Av miljöskäl har vi valt Schenkers långsammare

lösning från Kina, säger Magnus Hansson,

transportutvecklare på Elektro skandia.

Han menar att

det är viktigt att

ställa miljökrav

i samband med

upphandling av

transporter. Och

att hastighet

inte alltid är avgörande.

– Det handlar

om planering, går

det en båt i veckan,

så kommer

det också fram

en båt i veckan,

säger Magnus

Hansson.

”Vi är glada att kunna erbjuda ett

mer miljövänligt alternativ”, säger

Inger Brunbäck, miljösamordnare

Schenker Air & Ocean.

Och när båtarna väl lämnat hamn håller de i

allmänhet tiden.

– Det kommer alltid situa tioner där det uppstår

akuta lägen som måste lösas. Men planering gör att

det händer allt mer sällan, säger Magnus Hansson.

exakt logistik

ombord allting innan färden går direkt

till slutorten där det sorteras om för lokal

distribution, säger Magnus Hansson.

Mellan kl 06.00 och 22.45 arbetar cirka

150 personer i lagret med att plocka

16 000 orderrader. Allt ska ut före klockan

13.00 nästa dag, det ska vara helt och

levererat till rätt plats i rätt tid. De största

volymerna är vitvaror, men elkablar står för

flest orderrader.

– 99,7 procent av våra leveranser når

mottagaren utan att reklameras på något

sätt. Det är en siffra vi är stolta över med

tanke på volymerna. Samtidigt gör vi vad

vi kan för att nå de sista tre tiondelarna

också, säger Magnus Hansson.

PIERRE OLSSON

Logistikmagasinet 3-2008

”99,7 procent av

våra leveranser

når mottagaren

utan att

reklameras.”

Sparsam körning till sjöss

Att sänka hastigheten med tre knop kan sägas vara

en variant av sparsam körning – fast till sjöss.

Schenkers lösning från Kina, tillsammans med

Hapag-Lloyd och SCT Transport AB, tar fyra dagar

längre tid, men minskar miljö påverkan med upp till

35 procent.

– Vi vill kunna erbjuda sjötransport i kombination

med järnvägstransport för de kunder som

medvetet vill välja ett miljövänligare alternativ,

säger Inger Brunbäck, miljösamordnare på

Schenker Air & Ocean.

Veckovisa avgångar

Det handlar om en slinga med veckovisa avgångar

där man sänker hastigheten från 23 till 20 knop.

Det gör att man måste sätta in ytterligare ett

fartyg, från åtta till nio, för att klara trafiken, men

trots det minskar den totala miljöpåverkan i form

av CO 2 -emissioner per container med cirka 28 procent

för sjöresan från Kina till Göteborg.

Genom att sedan välja järnväg för vida re transport

från Göteborg till och från destinationsorter

i Sverige minskar man ytterligare några procentenheter.

PIERRE OLSSON

13


Logistik vid katastrofer

BILD: THIERRY GASSMANN/ICRC/RÖDA KORSET

Katastrofhjälp kräver en perfekt fungerande

logistik i kampen om viktiga timmar.

En regel får dock aldrig åsidosättas: analysera

först – handla sedan.

Hur svåra är skadorna? Vilka behov har de

drabbade?

Röda Korset skickar aldrig ut material utan att

någon efterfrågat just de produkterna.

Logistik

på liv

och död

14

Normalt sett går en appell ut från det

lokala Röda Korset i ett katastrofdrabbat

land där behoven är noga specificerade.

Sedan går olika nationella Röda Korsorganisationer

in och anger vad de kan bidra

med.

På så vis ser man när behovet av en viss

produkt är tillgodosett. Det är alltid mottagande

land som avgör vad som behövs till

att börja med.

Listorna varierar utifrån vilken typ av katastrof

det handlar om, men det vanligaste

är att man behöver rent vatten, mat, tak

över huvudet, sanitetsutrustning, sjukvård

och kläder.

– Men när det gäller katastrofer i Asien

skickar vi inga kläder eller tält från Sverige.

I allmänhet tillverkas ju dessa produkter i

området. Ur ett logistiskt perspektiv vore

det oklokt att köpa hem dem till Sverige

och sedan skicka tillbaka dem, säger Ann-

Mari Wasberg, inköpare och logistiker på

svenska Röda Korset.

”Vi skickar inte så mycket från Sverige”

Istället skickar Sverige pengar så att de

lokala organisationerna själva kan köpa

varor efter behov. Röda Korset har tre

stora lagerpunkter i världen – Dubai för

att snabbt nå platser i Afrika, Panama för

Nord- och Sydamerika och Kuala Lumpur i

Malaysia för Asien. Utöver dessa har också

de flesta regionala kontor sina egna lager.

– I Sverige lagrar vi till exempel tält och

presenningar. Vid behov kan Röda Korset

centralt hämta den utrustning som behövs

i något av lagren och i efterhand ersätta

de olika nationella organisationerna, säger

Ann-Mari Wasberg.

– Vi skickar inte så mycket gods från Sverige.

Här finns mest kläder som oftast inte

är högprioriterat. Dessutom passar inte alla

länder som mottagare av våra kläder, säger

Ann-Mari Wasberg.

Det är till exempel ingen mening att

skicka svenska kläder till ett land som

Bangladesh där människor klär sig helt annorlunda.

Däremot fungerar svenska kläder

bra i till exempel Afghanistan och Georgien

där dels klimatet och dels sättet att klä sig

liknar vårt.

Logistikmagasinet 3-2008


Nytt & Noterat

Att katastrofhjälp kommer fram i tid är naturligtvis livsviktigt. Men det är också viktigt att det är

rätt utrustning som kommer. Blir det fel kan hjälpen istället bli ett hinder. Här skickar Röda Korset

förnödenheter till Georgien från Génève.

– Vi har också skickat kläder till Afrika,

där jeans och t-shirt fungerar väldigt bra.

Men till asiatiska länder som drabbats av

en översvämning är det bättre att skicka

pengar. Deras lokala produktion kan tillgodose

behoven, säger Ann-Mari Wasberg.

Vattenrening – svensk specialitet

Olika länder har olika specialiteter. Norge,

Finland och Tyskland skickar till exempel

färdiga fältsjukhus. England och Belgien

har speciella logistikteam. Förutom kläder

och pengar bistår Sverige med anläggningar

för vattenrening.

– Efter förfrågan från Filippinerna som

drabbats av en översvämning i början av

juli skickade vi en anläggning som klarar

Logistikmagasinet 3-2008

att rena vatten för cirka 40 000 människor,

säger Ann-Mari Wasberg.

Röda Korset vill att den svenska personalen

följer med utrustningen för att utbilda

den lokala personalen. Sedan lämnas

anläggningen kvar för att kunna utnyttjas

lokalt vid nästa översvämning, eftersom

en sådan med stor sannolikhet kommer att

inträffa.

När planet kommer fram finns redan ett

internationellt logistikteam på plats med

uppgift att se till att införseln i landet

kan ske problemfritt. Det är experter som

slänger sig på första bästa plan och bor i

tält med en datoruppkoppling vid flygplatsen

för att alltid vara à jour. Via e-post kan

man då få alla dokument som behövs för

Ann-Mari Wasberg, inköpare och logistiker på

svenska Röda Korset.

att snabbt ta sig förbi tullen utan problem.

– Till Filippinerna flög den svenska

personalen direkt till huvudstaden Manilla

för att sätta in sig i läget, och först därefter

till ön Iloilo dit anläggningen skulle. Där

hade ett annat team analyserat behoven så

att de visste exakt var anläggningen skulle

göra mest nytta, säger Ann-Mari Wasberg.

PIERRE OLSSON

15


Logistik vid katastrofer

BILD: TILL MAYER/IFRC/RÖDA KORSET

Sverige har specialiserat sig på att bistå med bland annat vattenreningsanläggningar. Röda Korset ser till att svensk personal följer med och utbildar

folk på plats. Anläggningen lämnas kvar eftersom nya katastrofer ofta inträffar. Här är en anläggning i bruk i Sudan.

Experter på plats inom

16

Så snart Röda Korset får ett larm kallar

huvudkontoret i Génève samman ett

så kallat FACT – ett team för faktainsamling,

bedömning och koordination

på plats.

I FACT-registret finns namn på logistikspecialister,

administratörer, sjukvårdsexperter

och vatten tekniker som

kan vara på plats var som helt i världen

inom 24 timmar.

I Sverige finns ett antal sådana personer.

Eftersom de alltid måste vara tillgängliga är

de alla anställda av Röda Korset.

– Ingen chef hos oss säger nej om en expert

är efterfrågad i ett katastrofområde. Är

man anställd någon annan stans finns alltid

den risken, säger Ann-Mari Wasberg, inköpare

och logistiker på svenska Röda Korset.

Teamet flyger till krisområdet för att ta

reda på hur omfattande skadorna är, vad befolkningen

behöver och hur Röda Korset kan

hjälpa. Resultaten av deras bedöm ningar

skickas till Génève som sprider informationen

vidare till resten av världen.

På plats efter några timmar

Bara några få timmar efter larmet är Röda

Korset-medarbetare från hela världen sysselsatta

med att skaffa fram alla tillgängliga

resurser för katastrofhjälp.

Avdelningen för katastrofhantering och

logistik gör snabbt i ordning en enhet kallad

ERU – Emergency Response Unit. ERUenheterna

sammanställs av Röda Korset

utifrån olika standard moduler, till exempel

utrustning för rening av dricksvatten, sjukhus

eller sjukvårdsstationer. Systemet har

flera fördelar. Det innebär att reaktionen

på olika typer av katastrofer kan ske både

flexibelt och snabbt.

Utbildad personal finns alltid att tillgå.

Exakt hjälp i varje situation

Tyska Röda Korsets ERU-utrustning förvaras

i en gigantisk hangar på Berlin-Schönefelds

flygplatsområde. Chef för detta logistikcenter

är Peter Ossowski, en veteran när

det gäller katastrofhjälp och en stöttepelare

inom Röda Korset sedan mer än 17 år. Han

har packat utrustning till Kosovo, beställt

Logistikmagasinet 3-2008


Logistik vid katastrofer

BILD: INTERNATIONAL FEDERATION

24 timmar

hjälpflygningar till den tsunamidrabbade regionen

i Asien och inspekterat hjälpinsatser

för jord bävningsdrabbade i Pakistan.

– Inget uppdrag är det andra likt, säger

han. Efter en bedömning av situationen från

teamet på plats sätter vi ihop exakt den

utrustning som krävs i katastrofområdet –

varken mer eller mindre.

Bistånd mot PR-utrymme

När Röda Korsets sjukvårdsstation står

färdig för transport omfattar den normalt

50 lastpallar. Dessa får utan svårighet plats i

lastutrymmet på ett flygplan. Stationen kan

flygas vart som helst i världen och sättas upp

inom 36 timmar.

Ingen hjälpflygning kan komma iväg utan

Logistikmagasinet 3-2008

Behovet av rent vatten

är ofta det mest akuta.

Efter cyklonen som

drabbade Burma tidigare

i år sjönk vattnet

mycket sakta samtidigt

som nya regnväder ständigt

var på väg in. Människor

tvingades dricka

det förorenade vattnet

där lik och djurkadaver

flöt omkring.

tryggad finansiering, och de som betalar vill

tala om vilka de är. På lådornas etiketter kan

det till exempel stå ”Humanitär hjälp från

Europeiska kommissionen”.

– De som samlat in gåvorna vill inte bara

hjälpa, de vill också se sin logotyp i TV. Och

att ställa upp på det är enda sättet att få

in fler bidrag. Problemet är att resurserna

ibland flyttas bort från de många glömda

katastroferna, där avsaknaden av medienärvaro

leder till att vi inte får in tillräckligt

med pengar, säger Richard Munz, kirurg och

akutläkare med stor erfarenhet från biståndsarbete.

JEANNETTE GODDAR

Kultur och behov

styr klädbistånd

Vattenanläggningar och experter

måste flygas fram eftersom det

alltid är bråttom för dem. När det

gäller kläder är behoven sällan så

akuta. Det kommer längre ner på listan

än mat, vatten, sjukvård, sanitet

och tak över huvudet.

Därför skickas kläder från Sverige

oftast med båt eller tåg.

– Vi inom svenska Röda Korset har goda

erfarenheter av att använda oss av den

transsibiriska järnvägen till mottagare i

Centralasien. Då skickar vi inte med någon

personal utan kläderna tas emot av

lokala organisationer som vidarebefordrar

till de behövande, säger Ann-Mari

Wasberg.

Det svenska katastrofförrådet ligger

i Halmstad, där kläder förvaras som

samlats in via Röda Korsets kupor över

hela Sverige.

– Vi säljer mycket av kläderna, men

resten, cirka 1 000 ton, lagrar vi och

skickar dit de behövs, säger Ann-Mari

Wasberg.

Behoven av kläder anges i hur många

procent herr-, dam-, barn- och babykläder

som behövs. Det som är svårt

att få in i tillräcklig mängd av tillräcklig

kvalitet är skor. Babykläder däremot är

inga problem. De skickas i små paket

som innehåller en kofta, en mössa, ett

par byxor, en filt och tygblöjor.

– Det är helt nya grejer som stickas för

hand av medlemmar i Röda Korset över

hela Sverige. Och de är mycket uppskattade

av mottagarna. De blir överraskade

över att det är helt nya saker av hög

kvalitet. Allt annat är ju begagnat, säger

Ann-Mari Wasberg.

PIERRE OLSSON

17


Logistik vid katastrofer

Ungefär 1500 jordbävningsdrabbade får tak över huvudet i dessa lättviktstält som satts upp i Qingchuan i den kinesiska Sichuan-provinsen.

Den goda viljan kan

18

Röda Korsets största insats hittills är

efter tsunamin den 26 december 2004.

En kraftig jordbävning inträffade under

havsytan utanför den indonesiska ön

Sumatras kust som fick oceanen att

skälva och spred förödande vågor åt

alla håll med en hastighet av upp till

800 kilometer i timmen.

Den katastrof som följde saknade motstycke

i omfattning. Aldrig tidigare hade

hjälporganisationerna ställts inför en situation

där 300 000 människor omkommit

och närmare tre miljoner blivit hemlösa.

Samtidigt förfogade organisationerna över

75 miljarder kronor i bidrag – mer än man

haft vid något annat tillfälle vilket gjorde

arbetet efter tsunamin till den mest välfinansierade

katastrofhjälpinsatsen hittills.

ERU-systemet (se artikel sidan 16) som

utvecklats på 1990-talet fick sitt första

stora fältprov. Mindre än 72 timmar efter

jordbävningen, och bara 48 timmar efter

det att Röda korsteamen hade nått fram till

länderna kring Indiska oceanen, skickades

den första vattenreningsanläggningen till

Colombo på Sri Lanka tillsammans med de

fem personer som skulle driva den.

Massiv hjälpinsats

Några dagar senare var två ERU-enheter på

väg till Indonesien. Sammantaget skickade

internationella Röda Korset 18 000 ton

hjälpmateriel till Asien i 250 chartrade

flygplan och 1 000 fartygscontainrar. Insatserna

samordnades via två logistikcenter,

det ena i Singapore och det andra på ön

Batam utanför Indonesiens kust.

Den första internationella organisationen

på plats var FN. De landade i Bangkok

redan den 26 december. Från den 27

december dirigerades fraktfartyg om över

”Det fanns 17 fältsjukhus

bara i Banda Aceh.

Jag skickade ett nödrop

där jag bad dem att

inte skicka fler.”

Richard Muntz, tyska Röda Korset

hela världen, för att om möjligt bistå.

FN:s logistikcentrum arbetade oupphörligt

med att försöka få överblick över

hela operationen.

Det visade sig vara omöjligt.

Var tredje timme landade fullastade fraktplan

från olika organisationer i Banda Aceh,

huvudstad i Acehprovinsen i Indonesien,

men logistiken fungerade inte. Det gick inte

att få ut hjälpen till de behövande. Mängder

Logistikmagasinet 3-2008


Logistik vid katastrofer

BILD: JAPANSKA RÖDA KORSET

Därför säger Röda Korset

nej till vissa insamlingar

– Vi kan aldrig tacka ja till en insamling

som inte tagit hänsyn till vilka

behov som finns hos mottagaren. Det

kan vara svårt att förklara ibland, men

det är direkt avgörande att det är

RÄTT grejer som skickas och att det

går att använda dem där de behövs,

säger Ann-Mari Wasberg.

När en Röda Korsorganisation skickar utrustning,

görs det utifrån mycket detaljerade

specifikationer. Alla reningsanläggningar

för vatten måste vara exakt likadana,

reservdelar måste kunna plockas från den

ena till den andra.

Därför fungerar det tyvärr inte att skicka

ner till exempel köksutrustning som blivit

över hos en svensk tillverkare.

Internationella krav

Det internationella Röda Korset har ramavtal

med en mängd leverantörer som

tillverkar varor enligt de krav som ställts

för att utrustningen ska fungera i en internationell

miljö.

Inget kan skickas som inte är noga

specificerat av mottagaren. Annars finns

det risk att saker och ting inte passar. Man

har tum- istället för millimetergängor, man

kanske har en annan typ av stickkontakter,

en annan strömstyrka i elnätverket eller att

det är en typ av kläder som de drabbade

aldrig skulle sätta på sig. Det finns också

ett slags rättvisetanke som går ut på att

alla drabbade ska erbjudas samma kvalitet

på utrustningen. Ett katastrofområde ska

inte få tillgång till lyxigare filtar eller tält

än ett annat.

– När det är lugna tider ser vi till att

upphandla utrustning i lugn och ro så att

vi har fulla lager när det händer något. Vi

kan inte börja en upphandling när behovet

uppstår, det skulle ta alldeles för lång tid,

säger Ann-Mari Wasberg.

PIERRE OLSSON

BILD: THIERRY GASSMANN/ICRC/RÖDA KORSET

Det är viktigt att hjälpsändningarna följer Röda

Korsets standard.

hindra hjälparbetet

av lossat materiel staplades på flygplatsområdet.

Och man var sånär tvungen att

börja stapla flygplanen på varandra när ett

av planen kolliderade med en buffel och

flygplatsen måste stängas tillfälligt.

Richard Munz ansvarade för tyska Röda

Korsets insats i Aceh. Han upplevde situationen

som totalt förvirrad.

Erfarenhet saknades

– Efter fyra veckor fanns det 17 fältsjukhus

bara i Banda Aceh. Jag skickade ett nödrop

via radio där jag bad dem att inte skicka

fler, snälla ni! Jag har aldrig sett så många

tjänst villiga amatörer på ett och samma

ställe, säger Richard Munz.

Han beskrev senare sina erfarenheter i

boken: “At the Center of Disaster: What it

Really Means to Help on the Scene”.

Bara några dagar efter hans nödrop via

radio hade Röda Korset snabbt flyttat sina

insatser till områden där behoven var större.

Det rådde brist på logistisk styrning,

förhands informationen om behoven på

plats var otillräcklig och den praktiska

erfarenheten saknades. I slut änden blev

hjälparbetarna utifrån snarare en börda än

ett stöd för de inhemska medarbetarna.

Förstörd infrastruktur

Tsunamin innebar alltså enorma logistiska

problem också för hjälporganisationer med

decennier av erfarenhet. De förstörda vägarna

gjorde det nöd vändigt att ta omvägar

på obelagd mark och oräkneliga träbroar

som riskerade att ge vika under lastbilarnas

tyngd. Sjövägarna var i stort sett avskurna

och hamnarna utraderade. Många byar

kunde undsättas enbart med helikopter med

begränsad lastkapacitet.

Fortfarande reser tsunamin frågor för

dem som arbetar med katastrofhjälp.

Många menar att det borde finnas en

samordnande myndighet för samtliga

internationella organisationer som rycker

ut till katastrofplatser runtom i världen.

En central instans som bevakade, koordinerade

och knöt samman alla hjälptransporter

från olika organisationer skulle

kunna göra mycket nytta när det gäller

att få ut hjälpen till de områden där den

verkligen behövs.

Imponerande nätverk

Röda Korset och Röda Halvmånen, Internation

ella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationen

IFRC, stöder sig på 186

nationella organisationer runtom i världen

och fler än 100 miljoner ständigt beredda

frivilliga. Ingen annan hjälporganisation

har ett lika omfattande nätverk.

JEANNETTE GODDAR

Logistikmagasinet 3-2008

19


Schenkers vetenskapsråd

”Ingen idé att vänta på

Logistikmagasinet har bett Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi

och logistik och transportekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs

Universitet, att titta in i framtiden för transportindustrin.

Han ser bland annat ett ökat samarbete mellan tillverkare transportköpare

och transportörer för att minska miljöpåverkan.

Men han förstår inte frågan om varför Sverige är så dåliga på sjöfart.

20

– Vi är inte dåliga på att använda sjöfart

om man räknar det totala transportarbetet,

dessutom har vi en stark rederinäring som

just nu investerar kraftigt i nya fartyg. Ta

en transport till England som hämtas upp

med lastbil i Sverige som exempel. Den

åker vidare med båt från Göteborg och

körs den sista biten i England med lastbil.

Då upplevs det som en lastbilstransport i

stället för en sjötransport, vilket egentligen

hade varit mer logiskt.

Sjöfarten är det enskilt största transportslaget

om man ser till det totala transportarbetet

i världen. Inom Europa är det

jämnt skägg mellan sjöfart och lastbil.

Många glömmer att de flesta transporter

inte består av styckegods eller ens är lastat

på lastpallar. De riktigt stora volymerna av

råvaror, olje- och skogsprodukter transporteras

till stor del via sjövägen i Europa. Så

om man räknar tonkilometer ligger sjöfarten

väl till.

Vad krävs för att sjöfarten ska få en

större roll när det gäller inrikes transporter?

– Om sjöfarten ska kunna konkurrera om

högvärdigt gods längs de svenska kusterna

måste man gå ner mycket i pris för att

kompensera den längre transporttiden.

Sjöfarten har sin roll för inrikesfrakter när

det gäller stora volymer som stål, massa

och jordbruksprodukter – i övrigt ser det

svårt ut, i alla fall på kort sikt. Logistiken

har helt enkelt anpassats efter vad lastbilen

kan erbjuda.

Internationellt gäller det att förlänga

naturliga sjöfartslänkar. Istället för att åka

från Travemünde till Trelleborg, och lasta

om till lastbil där, kanske man kan fortsätta

hela vägen till Nynäshamn.

Det är likadant med järnväg. Det finns ett

initialt motstånd mot att välja det transportsättet.

Men om man väljer att åka tåg

över Alperna från Italien och norrut, kan

man lika gärna fortsätta hela vägen.

Men i nio fall av tio råder ingen egentlig

konkurrens mellan trafikslagen. De har sina

marknader, ingen skulle komma på tanken

att göra ett upplägg för stora volymer

järnmalm med lastbil, eller för mobiltelefoner

med båt. Alla trafikslag behövs, men

konkurrensytan dem emellan överskattas

ofta.

Vad krävs för att järnvägen ska få en

större roll när det gäller inrikes transporter?

– Min forskning om kombitrafik syftar till

att minska avståndet där det är intressant

att välja järnväg före lastbil. Järnväg måste

kunna konkurrera redan vid en sträcka om

15-20 mil för att ta stora volymer. Om man

tänker sig att godstrafiken kan göra stopp

längs vägen kan man bli ett mer attraktivt

alternativ. Vi är med i ett EU-projekt som

utvecklar en lösning med många små obemannade

terminaler som klarar en snabb

omlastning mellan tåg och bil.

Trenden pekar mot ökade transporter på

järnväg, inte minst beroende på bränslekostnader

och en ”politiskt korrekt” vilja

att åka järnväg. Risken är bara att det blir

en symbolfråga, och jag tror att vi kommer

att få se en hel del dumheter som visserligen

lanseras utifrån en god vilja.

Vad menar du?

– Vi har sett många sådana exempel på

miljösidan.

Ta till exempel ”Återvinsten” som Bingolotto

lanserade för några år sedan. Den som

inte vann på sin Bingolott kunde lämna in

den inom några dagar på en bensinmack.

Om man inte behövde tanka var man alltså

tvungen att åka extra till macken för att

lämna in kupongen.

En lastbil hämtade kupongen på macken

för transport med tåg till Göteborg och

vidare med lastbil till Bingolottostudion för

dragning i nästa program. Därefter skickades

lotterna för återvinning.

Man gjorde en stor sak av att lotterna

åkte tåg till Göteborg och att de återvanns,

men alla de andra transporterna ”glömdes

bort”. Papperet som återvanns var knappast

mer än det som användes för helsidesannonserna…

Det hade säkerligen varit bättre ur

miljöhänseende om lotterna åkt i det nor-

”Det är vettigt om

tillverkarna och

transportörerna

arbetar fram något

tillsammans för att

minska utsläppen”

Johan Woxenius, professor vid Handelshögskolan

vid Göteborgs Universitet och

ny medlem i Schenkers vetenskapsråd.

Logistikmagasinet 3-2008


nya miljöregleringar”

Bild: Pierre Olsson

Schenkers

vetenskapsråd

n Johan Woxenius är

medlem i Schenkers

vetenskapsråd. Övriga

medlemmar är Susanne

Hertz, professor i företagsekonomi

med fokus

på logistik och supply

chain management i

Jönköping, Arne Jensen,

professor på Handelshögskolan

vid Göteborgs

Universitet, Patrik

Jonsson, professor i

operations and supply

chain management

vid Chalmers Tekniska

Högskola (CTH) i Göteborg,

Gunilla Jönsson,

professor och rektor vid

Lunds Tekniska Högskola,

Kenth Lumsden,

professor vid CTH, Kaj

Ringsberg, professor vid

Lunds Tekniska Högskola.

Tanken med rådet är

att professorerna ska

hjälpa Schenker med

visioner och en blick in

i framtiden. Samtidigt

kan Schenker bidra med

verkliga problemställningar,

utredningar och

forskningsuppgifter.

Johan Woxenius, professor i logistik- och transportekonomi.

mala postflödet som inte genererade extra

transporter.

Men hur vet man att det handlar om en

”extra transport”, eller om lotterna bara

ökar på fyllnadsgraden i ett befintligt

flöde? Lastbilarna kanske inte gjorde

några extra svängar utan bara följde sin

normala rutt.

– Det är en intressant frågeställning.

Många stora transportupplägg bygger på

att transportören har en stor kund som har

specifika krav. Säg att kunden vill ha leverans

klockan 08.00, men inte fyller bilen

maximalt. Då kan ju transportören erbjuda

andra kunder i området leverans vid 08.30

för att öka fyllnadsgraden.

Frågan blir då hur man mäter de andra

kundernas miljöpåverkan i upplägget? De

åker ju bara med en befintlig transport

som hade utförts oavsett om de varit med

Logistikmagasinet 3-2008

på flaket eller inte. Men vad händer sedan

om transportören förlorar den första, stora

kunden? Hur räknar man då? Är det den

som är först på flaket som ska ta smällen i

alla lägen?

Även när det gäller miljökrav som ställs

från olika företag förekommer en del lustigheter.

Det är inte ovanligt att man kräver

fordon och bränsle med god miljöprestanda,

däck fria från HA-oljor och att bilarna

ska tvättas med miljöanpassade tvättmedel

i en upphandling. Samtidigt kan man kräva

tre leveranser om dagen och att inget gods

från andra företag får lastas på samma flak.

Då har man inte hela bilden klar för sig hur

logistiken påverkar miljön.

Vad ska göras för att minska utsläppen

från transportindustrin då?

– Nu börjar man väga in transportarbetet

till och från en produktionsanläggning

som vill expandera. Den totala mängden

koldioxid från transporterna och anläggningen

tillsammans får inte öka i och med

en utbyggnad.

Därför tror jag att det är vettigt om tillverkarna

och transportörerna sätter sig och

gemensamt försöker arbeta fram något.

Jag tror inte att det är någon bra idé att

vänta på reglering från statsmakterna. Det

ska bli intressant att se vad det kan bli av

Kneg-samarbetet (Klimatneutrala godstransporter

på väg) där Preem, Schenker,

Volvo, Vägverket och Chalmers/Göteborgs

universitet diskuterar hur man ska minska

emissionerna.

Chalmers och Handelshögskolan startar

dessutom ett stort forskningsprojekt om

hållbara godstransporter med stöd av bland

andra Schenker, Vinnova, LTS och Volvo så

det finns hopp om bättre kunskap framöver.

PIERRE OLSSON

21


Nytt & Noterat

Full rulle på vinterdäcken

30 000 däck om dagen passerar terminalen i Göteborg

22

Två gånger om året, vår och höst, är

det däck som dominerar på Schenkers

terminal i Bäckebol norr om Göteborg.

Som mest passerar 30 000 däck på en

dag.

Den största kunden är Michelin

Nordic AB som låter Schenker ta hand

om det största flödet till alla länder i

Norden.

Sedan början av 2000-talet har Schenker

uppdraget att distribuera Michelins

däck och även sortera dem på Bäckebolterminalen.

Jonas Odqvist, logistikchef Michelin Norden,

berättar att Michelin fram till i slutet

av 1990-talet hade flera lager i Sverige, Finland,

Norge och Danmark. 2001 etablerades

ett enda lager för hela Norden i Kungälv.

– Då förändrades också hanteringen för

hur vi ska sprida godset. Förr gjorde vi

det själva, men eftersom det blev så stora

flöden var det smidigare att lägga ut sorteringen,

säger Jonas Odqvist.

Centrallager i Kungälv

Schenker kör cirka 75 procent av Michelins

flöden, framför allt personbils-, mc- och

lastbilsdäck. En del körs direkt till olika

återförsäljare, resten körs till Bäckebol för

att sorteras.

– I volym är det cirka 40 procent som

”Vakuumlyften gör att minsta tjej

kan lyfta ett traktordäck utan problem”

sorteras på terminalen, säger Jonas Odqvist.

Och det är inte tio däck som sorteras. Under

högsäsong sorterar personalen mellan

10 000 och 20 000 däck per dag.

Av dessa står Michelin för knappt hälften.

– Så många däck varje dag är enormt. Det

ställer stora krav på personalen, säger Anita

Lundberg, kundservicechef i Bäcke bol.

Prognos på plats

När Michelin behöver kontakta Schenker

vänder de sig till en speciell deskfunktion

oavsett vad det gäller.

– Det är en stor fördel, både för oss och

för kunden, att bara ha en kontaktyta. De

behöver aldrig ringa runt och fråga efter

folk. Det finns ytterligare några kunder i

Sverige som har tillgång till en liknande

deskfunktion, säger Anita.

Varje onsdag åker personal från des-

Logistikmagasinet 3-2008


Nytt & Noterat

BILD: beatrice jerkrot

Målsättningen med nätverket LOVA är att kvinnor ska kunna träffas och prata logistik under former

som passar dem.

Kvinnligt nätverk får lovord

Conny Johansson på Bäckebolsterminalen

sorterar hundratals däck om

dagen under högsäsong. Michelin står

för cirka hälften av alla däck som passerar

terminalen.

ken till Michelin för att få en prognos för

kommande dagar. Detta för att enklare

kunna planera att Michelin har tillgång till

dimensionerad lastkapacitet vid rätt tider

samt hur mycket personal som behövs på

terminalen.

För att inte däcken ska rulla iväg flätas

de ofta ihop när de lastas på bilen, det vill

säga de läggs om vartannat. Flätar man ihop

däcken tar de dessutom mindre plats i bilen.

De tyngsta däcken väger cirka 110 kilo.

För att personalen inte ska förstöra sina ryggar,

har de en speciellt utvecklad vakuumlyft

till sin hjälp.

– Det innebär att minsta tjej kan lyfta ett

traktordäck utan problem, säger Mats Källström,

terminalchef på Bäckebol.

BEATRICE JERKROT

– Transportbranschen, liksom min egen

bransch, är väldigt mansdominerad

av tradition. Jag har blivit utestängd

från många bastumöten om man säger

så. Därför tycker jag att det här är ett

mycket bra initiativ.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson

lovordar LOVA, det kvinnliga nätverket

för logistiker.

– Vi är av tradition inte lika bra som männen

på att skapa informella nätverk, men

det behövs verkligen, säger Åsa Torstensson.

Den 4 september var hon in bjuden till

LOVA som talare.

Hon pratade bland annat om hur regeringen

ser på dagens och framtidens infrastrukturella

behov och hur vi kan möta ett ökat

transportbehov samtidigt som vi minskar

klimatpåverkan.

Satsning på järnvägen

– Järnvägen har varit så eftersatt i många

år att vi måste börja med att se över det

befintliga nätet. De satsningar som behöver

göras är främst i storstadsregionerna, säger

Åsa Torstensson.

Där finns flaskhalsarna idag, vilket påverkar

trafiken i hela landet, menar hon.

– Men det är inte alltid lätt att föra fram

de åsikterna som centerpartist.

Efteråt diskuterades bland annat varför

transportkunder alltid har så bråttom.

– Vi måste ifrågasätta ”Just-in-timebegreppet”.

Men jag tror inte att vi politiker

ska lägga oss i lösningen. Det gäller att göra

det lönsamt att inte ha bråttom, säger Åsa

Torstensson.

Nätverket LOVA

Kvinnliga

nätverk behövs,

menar Åsa Torstensson.

”Jag har blivit

utestängd från

många bastumöten

om man

säger så”.

Som ett exempel nämner hon sin särbo

som är bonde.

– Om han ska ha en reservdel är det alltid

bråttom. Men om priset sjunker från 12 000

till 9 000 om han kan vänta en dag, då är det

inte alltid så bråttom längre.

Nyttiga diskussioner

När Åsa Torstensson lämnat nätverket

kom många spontana diskussioner igång i

mindre grupper.

– För mig känns det viktigt att det är just

ett kvinnligt nätverk utifrån själva nätverkandet.

För kompetens utbyte spelar det ju

ingen roll vilket kön deltagarna har, säger

Maria Glansk, produktansvarig DPD, Posten

Logistik.

–Vi ska umgås och prata logistik under

former som passar oss. Vi har inte lust

att gå på hockey varje gång för att träffa

likasinnade. Målsättningen är naturligtvis

också att medlemmarna utnyttjar varandras

kompetens mellan träffarna, säger Kristina

Wennerholm, en av grundarna av nätverket

Schenker Consulting.

PIERRE OLSSON

n LOVA är en mötesplats för kvinnor i

ledande befattningar inom logistik.

n Nätverket bildades 2006 av Schenker

Consulting och har träffar i Göteborg och

Stockholm.

n Idag har nätverket cirka 70 medlemmar.

Utgångspunkten är att alla behöver förebilder

och möjlighet att ta del av andras

framgångs historier.

n Nästa träff är i november, då Camilla

Wagner, researchchef på Veckans Affärer

gästar nätverket.

n Vill du veta mer? Kontakta:

kristina.wennerholm@schenker.com

Logistikmagasinet 3-2008

23


Gemensamt lagersystem

24

Aidons elmätare tillverkas i Kina.

När inköps- och logistikchefen

Fredrik Rex lagt en order hos tillverkaren

fungerar hela supply chain

problemfritt. När godset ankommer i

Nässjö har Aidon full överblick via det

gemensamma lagersystemet.

Elmätarna är Aidons egen produkt som

tillverkas i Schenzen i Kina av företaget

Londian.

– Vi har ett mycket nära samarbete. De

tillverkar utifrån prognos och levererar

När Aidon lagt order i Kina sköter Schenker

logistiken hela vägen till slutkund i Sverige

efter avrop. Det fungerar utmärkt, säger

Fredrik Rex.

Varje månad levereras tre till fyra 20-fotscontainrar

i Norden.

Signal när lasten är framme

– I princip kan man säga att jag lägger en

order i Kina. Sedan behöver jag inte tänka

på den förrän det kommer ett ”pling” i

datorn som markerar att min container är

framme hos Schenker Logistics i Nässjö.

Det fungerar oerhört smidigt, säger Fredrik

Rex.

Containern går normalt oförtullad till

Schenker Logistics tullager. När godset är

mottaget, kontrollerat och inregistrerat

skickas ett OK till Aidon som hanterar

fakturor och attest via Internet.

Logistikmagasinet 3-2008


Bild: Pierre Olsson

Bytet till nya elmätare blev startskottet för Aidon

Aidon bildades för fyra år sedan.

– Vi såg möjligheterna när det beslutades

att samtliga elmätare i Sverige skulle bytas

ut, säger Fredrik Rex.

Alla elmätare i

Sverige ska bytas

ut till en modell

som tillåter fjärravläsning.

Jonas Franzén på

Schenker Logistics

i Nässjö tar emot

komponenter till

Aidons elmätare.

Han monterar och

testar dem innan

de skickas vidare

till slutkund.

Han var med och grundade företaget tillsammans

med ytterligare fem personer. Idag är företaget

registrerat i Finland med filialer i Norge och

Sverige. Det svenska kontoret ligger i Täby.

När Sveriges regering beslutade att alla elkonsumenter

senast den 1 juli nästa år har rätt att få en

månadsfaktura som baseras på korrekt elförbrukning

istället för på en uppskattad förbrukning baserad

på tidigare konsumtion såg man möjligheter.

För att elbolagen ska kunna leverera det krävs att

mätarna är utrustade med någon form av automatisk

kommunikation (Automatic Meter Reading –

AMR) som gör fjärravläsning möjlig.

Framtid på andra marknader

Aidon har valt att satsa på egen tillverkning av

såväl själva elmätaren som kommunikationsdelen.

I vissa fall har man också valt att ingå partnerskap

och leverera elmätare till tillverkare som enbart

tillverkar kommunikationsdelen.

I augusti levererade Aidon ut cirka 30 000 elmätare,

varav cirka hälften var förädlade och hälften

förädlades hos något partnerbolag.

Marknaden i Sverige kommer av naturliga skäl

att mattas nästa år när samtliga 5,5 miljoner gamla

elmätare i Sverige bytts ut.

– Men vi ser en framtid på marknader utanför

Sverige. Det finns liknande krav på korrekta energifakturor

på många håll i Europa. Och i Sverige tror

vi att marknaden kommer att efterfråga uppgraderingar

av mjukvaran i mätarna, säger Fredrik Rex.

När finska Helsingfors energi nyligen beslutade

att byta drygt 110 000 mätare valde man att satsa

på AMR-tekniken med Aidon som leverantör, trots

att det ännu inte finns några sådana krav i Finland.

Fredrik Rex ser stora möjligheter för Aidons produkter

även när Sveriges alla elmätare bytts ut, då liknande

krav på korrekta elmätare finns på många håll i Europa.

Mjukvaran i mätarna kan också behöva uppgraderas

framgent.

– Även om det blir en dyrare installation finns

det stora möjligheter att snabbt tjäna in investeringen

om man ser möjligheterna att utnyttja

tekniken på rätt sätt, säger Fredrik Rex.

Underlättar vid strömavbrott

Han nämner stormen Gudrun som ett exempel. Att

en massa träd blåst omkull visste alla, men det var

svårt för elbolagen att snabbt få en överblick över

vilka områden som var drabbade.

AMR-tekniken gör det möjligt att kommunicera

med elmätaren för att se om strömmen har gått.

På så vis får man blixtsnabbt en överblick över vad

som är strömlöst och slipper åka ut för att besiktiga

hela nätet. Mätaren kan också programmeras

så att den larmar om den blir strömlös.

– Det finns en mängd möjligheter, och fler tillkommer

hela tiden, säger Fredrik Rex.

PIERRE OLSSON

ger full överblick

– I den takt materialet ska ut till mottagare

i Sverige tullas det in av Schenker, det

finns ingen anledning att ligga ute med de

pengarna i onödan, säger Fredrik Rex.

Via ett gemensamt webbgränssnitt kan

båda se in- och utflödet av material i lagret.

Här lägger Aidon också in sina ordrar i

en produktionsdagbok tillsammans med en

leveransadress och övriga kontaktuppgifter

till mottagaren.

Logistikmagasinet 3-2008

Schenker Logistics anpassar

Elmätarna kundanpassas efter uppgifter i

kundordern av personal på Schenker Logistics

i Nässjö innan de levereras till kunden.

Anpassningen innebär att man laddar elmätarna

med kundens specifika programvara,

monterar in modem och SIM-kort.

Även om mätarna ser likadana ut vid en

första anblick finns det detaljer som skiljer,

vilket gör det omöjligt att lägga upp ett

lager av produkter i Sverige. Det handlar

framför allt om olika företag som vill ha

sin logotyp eller någon speciell text på

mätaren.

– Om det är akut kan vi lösa en del av beställningen

från vårt standardsortiment och

beställa resten från Kina, säger Fredrik Rex.

Men om en beställare skulle komma helt

oanmäld och beställa 10 000 mätare får

man räkna med en leveranstid på tre till

fyra månader.

Att Aidon valde Nässjö beror på att man

ville vara nära sina slutkunder, härifrån når

man större delen av Norden inom ett dygn.

Och att outsourca logistiken var självklart.

– Vi har som strategi att inte växa så

mycket när det gäller antalet personer.

Vi jobbar hellre med specialister inom

områden utanför vår kärnverksamhet, säger

Fredrik Rex.

PIERRE OLSSON

25


BILD: PIERRE OLSSON

Genom sparsam körning sparar du tusenlappar på minskad bränsleförbrukning och gör en insats för miljön på köpet.

Kör smartare och

spara tusenlappar

26

Snabbkurs

i sparsam körning

n Kör med framförhållning

– undvik stopp.

n Växla upp tidigt och kör på så

hög växel som möjligt.

n Kör med jämnt gaspådrag och

håll hastighetsgränserna.

n Motorbromsa.

n Kör inte på tomgång.

n Rulla i medlut, håll jämnt

gaspådrag i motlut.

n Använd motorvärmare.

n Serva bilen regelbundet.

n Ta bort takbox och liknande.

Om man ökar farten från 100 till

110 km/tim blir tidsvinsten 5

minuter på 10 mil, teoretiskt sett.

Men bränsleförbrukningen stiger

samtidigt med 10–20 procent.

Cirka 60 procent av alla förare i Schenkers

inrikestrafik är utbildade i sparsam

körning.

Det betyder lägre bränsleförbrukning

med sänkta bränslekostnader och minskad

miljöpåverkan som följd.

Även som privatbilist kan du använda

dig av metoden sparsam körning och spara

mycket bränsle och därmed bättra på ekonomin

med flera tusen lappar om året!

Den energi som utvinns av bränslet används till

att övervinna olika typer av fysiska motstånd.

Luftmotstånd, accelerationsmotstånd, rullmotstånd

och friktionsmotstånd.

I stadstrafik är det accelerationsmotståndet

som ensamt står för nästan häften av motståndet

och de övriga tre delar på resten. Det är

därför extra viktigt att undvika onödiga stopp i

stadstrafik.

Hastigheten på landsväg avgör förbrukningen

I landsvägstrafik är istället luftmotståndet

störst. Då blir fordonets hastighet mycket

avgörande och en hastighetssänkning sparar in

mycket bränsle. I såväl stads- och landsvägskörning

gäller det att inte bromsa bort energin.

Schenker i Sverige ska halvera koldioxidutsläppen

till år 2020 eller mer noggrant uttryckt, att

jämfört med år 2005 halvera utsläppen från en

typisk godstrans port. För att lyckats med detta

har Schenker antagit ett handlingsprogram i sju

punkter. En av punkterna kallas ”förarbeteende”

som delas upp i ”Sparsam körning” och ”Lägre

hastighet”.

Du kan lära dig att köra sparsamt

Idag lär körskolorna ut metoden ”Sparsam körning”.

Har du ett äldre körkort så är det bästa att

gå en kurs på en körskola. Kursen består av en

teoridel och en praktisk del. Du får snabbt kvitto

på dina nya färdigheter. Först kör du en slinga

med ditt normala körbeteende och kontrollerar

bränsleförbrukningen. Efter genomgången kör du

samma sträcka igen och kan då konstatera att du

lärt dig spara bränsle med många procent. Har

du inte möjlighet att gå en kurs så kan du titta på

tipsen här bredvid som vi hämtat från Vägverkets

webbplats (www.vv.se)

Monica JAdsén Holm

Logistikmagasinet 3-2008


Nytt & Noterat

Cirkus Götheborg

Logistikmagasinet 3-2008

När ostindiefararen Götheborg lämnar

Norrtälje och skjuter salut på vägen ut

är klockan 21.30.

Det är då arbetet för dem som är

kvar i land börjar på riktigt.

Tälten ska rivas och all utrustning

packas in i lastbilen. Klockan 17.00

nästa dag ska Götheborg anlöpa Gävle,

och minst en timma tidigare måste

s

tälten vara resta och allt vara på plats. 27


Götheborg

Marie Baude och Roland Dahlström börjar riva tält i Norrtälje

redan innan de sista besökarna kommit ombord på Götheborg.

Baltic Sea Tour

n Baltic Sea Tour startade den 16 maj och avslutades

den 5 september. Cirka 150 000 människor besökte

skeppet.

n Besättningen består av cirka 70 personer, varav 50

är jungmän som byts ut efter varje etapp.

n Under 2005-2007 gjorde skeppet en resa till Shanghai

i Kina och tillbaka.

n Förhoppningen är att kunna återvända till världsutställningen

i Shanghai år 2010.

n Läs mer på: www.soic.se

När Götheborg lägger ut börjar

28

Ostindiefararen är ute på sommarens

stora turné – Baltic Sea Tour – då

skeppet ska lägga till i 15 hamnar runt

Östersjön, däribland Stockholm, Åbo,

Helsingfors och Tallinn.

Logistiken på land är minst lika viktig

som den ombord. Vid varje stopp ska en

fotoutställning, en souvenirbutik och ibland

även sponsortält byggas upp, rivas och byggas

upp igen på nästa ställe, kanske redan

dagen därpå. Under årets turné gick cirka

150 000 besökare ombord för en guidad

visning och många fler strömmade till kajen

och utställningen.

Kvällsjobb

I Norrtälje släpps besökarna ombord på

båten fram till klockan 20.00. I samma

ögonblick som entrén stängs börjar teamet

att plocka ner fotoutställningen och packa

ihop alla prylar i souvenirbutiken.

Fyra jungmän från skeppet hjälper till

vilket gör att arbete går lite snabbare än

vanligt. Volontären Rebecca Andersson ska

inte mönstra på förrän i Gävle, men dyker upp

i Norrtälje och blir en välkommen förstärkning.

Rivningen går snabbt, men det tar lång

tid att lasta bilen.

– Det ser olika ut varje gång beroende

på hur mycket vi har sålt i butiken och hur

mycket vi har fyllt på, säger Roland Dahlström

som ansvarar för logistiken bakom

kulisserna.

Lastbilstransport

Han kör lastbilen mellan de olika orterna

som Götheborg anlöper. Det är ett tajt

schema och svårt att hinna med. Just den

Logistikmagasinet 3-2008


Vid varje stopp sätts en stor fotoutställning upp som beskriver skeppets historia och den tidigare

resan till Shanghai i Kina. Kristin Hamdan och Amie Borgar har fått rutin på att resa och riva

utställningen.

”Vi har hittat formen, det

går snabbare och lättare

för varje gång”

Roland Dahlström, logistikansvarig

slitet bakom kulisserna

Logistikmagasinet 3-2008

här etappen finns mindre tid än på någon

annan.

Som tur är har teamet varit ute i två månader

och har skaffat sig rutin på att riva

och bygga tälten och utställningen. Första

gången allt skulle upp var i Norrköping den

22 maj. Då var teamet på plats två dagar i

förväg för att vara säkra på att hinna med.

I Norrtälje är allt lastat och klart strax

före midnatt och teamet kan åka till ett

pensionat för att sova några timmar innan

det är dags att gå upp och åka till Gävle.

Klockan sju nästa morgon sätter karavanen

sig i rörelse och är framme klockan

tio. Där sätter man genast igång att tömma

lastbilen och släpkärran.

Redo för besökarna

Några börjar med att sätta upp fotoutställningen,

andra börjar resa de två tälten.

Det ena tältet ska inredas som en souvenirbutik,

det andra ska användas av en av

sponsorerna till Götheborg.

Arbetet flyter smidigt, alla vet exakt

vad de ska göra och när. Efter fem timmar

är allt på plats och alla är nöjda.

– Vi har hittat formen, det går snabbare

och lättare för varje gång, säger Roland

Dahlström.

När tälten är uppe skulle man kunna

tro att teamet har gjort sitt och kan ta

det lugnt. Så är det inte, alla har andra

uppgifter att sköta. Amie Borgar sköter

butiken, Dennis Larsen ansvarar för alla

som mönstrar på och av, Kristin Hamdan

är pressansvarig, Jonathan Krite guidar besökare,

Emanuel Persson är projektledare

och sköter alla kontakter med hamnarna,

ser till att alla får mat etcetera, Marie

s

29


Nytt & Noterat

Medan festen i Norrtälje fortfarande pågår i bakgrunden jobbar Marie Baude och de andra i teamet bakom Götheborg för

fullt med att lasta bilen som ska gå vidare till Gävle. Klockan sju nästa morgon måste bilen gå för att hinna fram i tid.

”Det

blir ofta

långa

dagar

och lite

sömn”

s

Baude ansvarar för partnerarrangemangen

ombord och Roland Dahlström är en allmän

hustomte.

– Nu har vi de prylar vi behöver, men i

början åkte jag i skytteltrafik mellan hamnarna

och Clas Ohlson. Men fortfarande är

det alltid något som behöver ordnas, det

blir ofta långa dagar och lite sömn. Vissa

dagar är lite lugnare men det är sällan

någon av oss kan vara helt ledig, säger

Roland Dahlström.

TEXT och BILD:

JUNGMAN OLSSON

Logistikmagasinets

redaktör Pierre

Olsson var med

på Götheborg på

sträckan mellan Visby

och Gävle. Här styr

han faktiskt skeppet

på riktigt.

30

Marie Baude och Dennis Larsen rullar in under tältet för att kunna resa

det.

När publiken börjar strömma till i Gävle hamn har teamet fått allt på

plats och Götheborg kan lägga till som planerat.

Logistikmagasinet 3-2008


Information

Kontakta Schenker

Här är telefonnummer till Kundservice

på våra olika kontor i Sverige:

Kontor Tel nr

Borlänge 0243-25 76 20

Borås 033-17 84 40 (inrikes)

033-17 83 30 (utrikes)

Gävle 026-15 87 10 (avgående)

026-15 87 20 (ankommande)

026-15 87 25 (reklamation)

026-15 87 70 (utrikes)

Göteborg 031-7039700 (avgående)

031-7039780 (ank paket)

031-7039600 (ank gods)

Halmstad 035-15 46 80 (avgående)

035-15 46 65 (ankommande)

Helsing- 042-38 70 90 (avgående)

borg 042-38 70 70 (ankommande)

Hudiksvall 0650-357 70

Hultsfred 0495-158 20

Jönköping 036-18 32 10

Karlshamn 0454-335 50

Karlstad 054-852640 (kundservice)

054-85 26 60 (bokning)

Kristianstad 044-760 20

Linköping 013-37 09 00

013-37 09 30 (kundservice)

013-37 09 20 (bokning)

Luleå 0920-23 57 30

Malmö 040-671 31 50 (avg/export)

040-671 31 70 (ank/import)

Norrköping 011-23 38 40 (inrikes)

011-23 38 50 (ank/inrikes)

011-23 38 10 (bokn, ank/exp)

Nybro 0481-717 20

Skara 0511-261 13

Skellefteå 0910-517 20

Smålands- 0371-349 00

stenar

Stockholm 08-585 102 00 (bokningen)

08-585 103 00 (kundinfo)

Sundsvall 060-59 54 30

/Timrå

Tranås 0140-190 70

Umeå 090-71 66 20

Vetlanda 0383-125 20

Visby 0498-24 80 50

Värnamo 0370-69 91 20

nersborg 0521-26 05 30

Västerås 021-15 11 05 (priser, fakt)

021-15 11 70 (ank)

Växjö 0470-77 36 15

Örebro 019-21 92 20 (kundservice)

019-21 92 10 (bokningen)

Örnskölds- 0660-572 20

vik

Östersund 063-16 18 20

Övriga kontor och bolag inom Schenker

hittar du på: www.schenker.se

Schenkers tjänster och produkter

ALLMÄNT

n Så fyller du i fraktsedeln

n Tullbestämmelser

n Transportvillkor

IT-STÖD

n Elektroniska lösningar

KONSULTTJÄNSTER

n Miljö

n Supply Chain Management

n Projektledning

n Transport

n Lager

n IT

n Utbildning

KVALITET, RISK & MILJÖ

n Miljöarbete

n Kvalitetsarbete

n Skadeförebyggande arbete

n Tulltjänster

n Hållbarhetsredovisning

n DB SCHENKERsystem

Landtransporter av

styckegods.

n DB SCHENKERdirect

Landtransport av

partigods.

n DB SCHENKERcoldsped

Landtransport och logistiktjänster

av tempererat gods.

n DB SCHENKERconcepts

Skräddarsydda logistik- och

tranportupplägg.

Grattis till vinnarna av sommarkrysset!

1–3:e pris: Vajerlås med larm

Louise Norberg, Rekal Svenska AB, Gnesta

Christer Ohlsson, Järn & Maskin Lindberg,

Karlstad, Maivor Hellström, Pelly Butiksinredningar,

Falkenberg.

4–10:e pris: Första hjälpen-kit

Karin Orrell, Frimärkshuset AB, Leksand,

Thomas Johansson, Finess Hygiene AB,

Östervåla, Åke Swann, Teknimex AB,

Borås, Lotta Feuk, ABA-Skol AB, Malmö,

Hans Bohman, Scanlube AB, Göteborg,

Gunnar Bondemark, Georg Fischer AB,

Älvsjö, Carina Karlgren, Rolls-Royce AB,

Kristinehamn.

LOGISTIKTJÄNSTER

n Schenker Logistics

– Partner för lönsam

logistik.

TRANSPORTPRODUKTER

HAR

STORT

UPPDRAG

FÖR SLL

KIND-

HÅR

EN

LENDL

KAMP-

SPORT

VID

TIDIG

EN

ARMSTÖD

HAR V A I T

K O L R I P

SVENSK

P

D O V E R STAD B I R K A I K A R M

OBE- ÄR KANT

MED

MAN

FLAX

OBERU-

FIN-

ÅRTAG

TAR

PJÄS-

DEL HUVUD-

SAD

TÅLIG

LEMMAD S L A N K R O N Y K T E R Ä

BONAD

VÄRDE-

TUNGT

BLÅ

TRÄF- REGLE-

TYSKT

NYANS

FAS RAT

I N D E X E R A T OMRÅDE

FILM-

T U R K O S

ALLENA

SEKVENS

TYSK

ON

SÖRJA-

SJÄLA-

HÅLLAS

BÖR

NYHETS-

ENA- DRAG

S E S O O D K U R S R Ö S

FLOD

RE

FLYGER

BYRÅ STÅEN- OCH

DE TRYCK

STÖRRE

INGEN

ÄLDRE

FÖRDEL

N O S L P S T R U N T S U M M A

SKIVA

KOST-

NAD

DE KAN

ASIEN-

UNIVER-

DRAS

STAT

SITETS- FILM-

ÅT S N A R O R N A B H U T A N N

DRYCK

STAD SLUT

BAK-

MER KOM-


1609

©

SLAG

BÖRJAN

BESÖK

METER

PONTUS

A G A G Ä S T A R T M I L E PRESS

LITE

FRIST I

OBE-

TILL

SLUTET

ARTIKEL

STÄMD

FÖR

KÖPARE

SNOB-

BEN

FORN-

KUNSKAP

ÄR VÄL

TRADAR-

CHAFFIS

n Schenker SDS

– 4 PL Operator

Terminallager för dina

behov.

n DB SCHENKERparcel

Pakettransporter till företag.

n DB SCHENKERprivpak

Paketleveranser till privatpersoner.

n DB SCHENKERocean

Sjötransporter.

n DB SCHENKERsky

Flygtransporter.

n DB SCHENKERfairs &

exhibitions

Mäss- och eventlogistik.

Kontakta ditt lokala Schenker-kontor för mer information

om våra produkter och tjänster. Telefonnummer hittar du

i listan till vänster.

Alla produktblad kan du hämta på: www.schenker.se

TVEK-

EN

LISTIGA

LÅTER

BÖRDS- BABI- FÖR

GÅNG

FALL- SKARA

ELLING-HELGON-

SAM

HÅLL

DJUR

RADI- TON PREFIX BEVIS ANER

K

NICKEL

TILL R KALT

L Å N G F Ä R D S V A N

R U T E R V U T O P I

BASAR TRAFIK-

I BARA EN

SKOTTET

UT-

BIBEL-

DRÖM

DEL

HYVEL

AVSLAG

DEN ÄG-

KORT-

FÄRG

AVSKRIF-

ER RUM I

V R U B A N K I

TER

BRISTOL

GÖTE-

VÅDOR

N O

BORG

KONFLIKT

TVÅ I

TRÄD

ROBOT-

FÖR

STORA E K P A R T E R R B

DÅLIGA

ALIAS

TIDER

KRAFTIG

FÖR LED-

SYRE

KALLT KUB

I

STRÅL-

S N O O P Y I S O

VÄRK

NING

S P I K A T P Å L O G I S T I K

M E R I S T E N T Y K U N D

Ja tack! Jag vill ha Logistikmagasinet fyra gånger om året utan kostnad!

Maila eller posta informationen till pierre.olsson@schenker.com eller Schenker AB, Pierre Olsson, 412 97 Göteborg

Namn:...........................................................................Företag:.......................................................................

Adress:..........................................................................Postnr och ort:.............................................................

Tel:..................................................E-post:.......................................................................................................

Vet du någon annan som vill ha tidningen? Välkommen att anmäla honom eller henne!

Logistikmagasinet 3-2008

31


Avsändare:

SCHENKER AB

412 97 Göteborg

AVSIDES

BELÄ-

GEN

ABRA-

HAMS

STAD

BAK-

GRUND

DRAS

TILL

STACK

HAR C/O-

ADRESS

FÖR

GODS

KAN

VARA

SKÄR

FÅGEL-

TRÄCK

DEN ÄR

VIKTIG

FÖR

MÅNGA

ERSÄTT-

NINGS-

SLAG

BUSKE

BETY-

DER

RÖD

SIGNAL

KLAGO-

ORD

FICK

SITTA

UPP

SORT

EN

SORTS

KLACK

ELVA

TYG

MED

LUGG

LITET

KUNGA-

DÖME

BILD

KAN

STA M BLY I VARA NY I

KEMIN HUND- RÅDET

STYRKOR

SERIE-

ELEFANT

UPP-

HÖJD

PLATS

PINGIS

SISTA

VILLKOR

FRÖKEN

ERNST I

LED-

NINGEN

SEGER

CIRKUS-

FAMILJ

DEN ÄR

ETT

KILLE-

KORT

FIRMA

ANGER

HALVFET

BRIN-

NER

ÅSNA

FILM-

JOHN

FÖRE

ALLENA

INGET

FLYT

Kryssa och vinn!

STARTA

RABATT-

SKÖN-

HET

BLOM-

MA

FIN-

KLÄN-

NING

TIDS-

PERIOD

HUND

BENSIN-

BOLAG

STARK-

ARE I

TYSK

STAD

FÄRD I ITALIEN-

T R A

SKÄR-

F I

STAD

K -

L E

GÅRDEN

D

ETT PAR

Lös höstkrysset och skicka in till redaktionern senast den 1 november.

1-3 pris: Praktisk pläd för skidutflykten

4-6 pris: Ståltermos för skidutflykten

Avsändare:

ÖV-

NINGS-

STYCKE

TILLTAL

EN

NORNA

ÄGS AV

FLERA

SÅDAN

TAXI TAR

MAN

BUKEN

ATOM-

ÄMNE

SLITEN

FLYG-

BOLAG

GÖRS

VID

JIPPO

SITT-

BRÄDE

BOK-

BAND

EFTER

FJÄRDE

KÄR-

LEKS-

FULLT

LIVS

DOTTER

TILLAGA

©

PONTUS

PRESS

MÅNE

UT-

STRÄCKT

DONERA

ALP-

FLOD

RÖD

GUBBE

FJÄR-

DINGEN

Namn:...........................................................................Företag:.............................................................

Adress:..........................................................................Postnr och ort:...................................................

Posta eller faxa till: SCHENKER AB, ”KRYSSET”, 412 97 Göteborg. Fax: 031-40 75 22

magasinet

LOGISTIK